Generella konstnärsstöd betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

konstnörsstöd

Generella

i

Betänkande av i

‘

Konstnärsstödsutredningen

‘ sou 1997:184

A

än

w Statens offentliga utredningar WW 1997:184

Mg Kulturdepartementet

Generella

konstnärsstöd

Betänkande av Konstnärsstödsutredningen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20796-6 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 17 oktober 1996 att tillkalla särskild

en utredare med uppgift att utarbeta ett förslag till utformning ett

av kulturpolitiskt grundat generellt stöd till främst konstnärliga och litterära egenföretagare samt redovisa konstnärers och författares ekonomiska förhållande. Den 1 november 1996 förordnades dåvarande generaldirektören Claes Ljungh särskild utredare. Den 14 april

som 1997 entledigades Claes Ljungh och förordnades dåvarande avdelningschefen Agneta Modig Tham som särskild utredare.

Kammarrättsassessor Lars Emanuelsson Korsell, förbundssekreterare Susin Lindblom och kanslirådet Brita Lundh utsågs den 19 december 1996 till experter i utredningen. Den 2 maj 1997 entledigades Brita Lundh och utsågs departementssekreterama Eric De Groat och Rolf Johansson till experter i utredningen.

nya

Kammarrättsassessom Christina Ridderman har sedan den 4 december 1996 varit sekreterare i utredningen. Monica Berglund och Anneli Giorgi har varit utredningens assistenter.

Utredningen som har antagit namnet Konstnärsstödsutredningen får härmed överlämna sitt slutbetänkande, Generella konstnärsstöd SOU 1997: 184. Vårt uppdrag är därmed avslutat.

Stockholm i december 1997

Agneta Modig Tham

/Christina Ridderman

Innehåll

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiven 103

Bilaga 2 Förslag till förordning inkomstfdrstéirkning till

om

konstnärer 109

Bilaga 3 Kommentar till förordningen inkomstförstärlming till

om

konstnärer 1 13 Bilaga 4 Generellt stöd i form direkt ekonomiskt bidrag 119

av

Sammanfattning

Utredningen har haft i uppdrag att utforma ett förslag ett nytt

om generellt ekonomiskt stöd till konstnärliga yrkesutövare. Olika alternativ har övervägts. Material har insamlats från andra länder. Konstnäremas ekonomiska förhållanden har kartlagts i särskild undersökning. En

en analys har gjorts av hur konstnärerna påverkas olika regelverk utan-

av för kulturornrådet, nämligen skatter och avgifter, arbetsmarknadsstöd och andra trygghetssystem.

Enligt direktiven skall det nya stödet ha ett tydligt kulturpolitiskt syfte, det skall vara generellt så att det kan prövas mot vissa objektiva kriterier, minska yrkesverksamma konstnärers beroende icke konst-

av närliga försörjningsarbeten, ges till i verklig mening konstnärligt verksamma, dvs. till konstnärer kan uppfylla vissa kvalitetskriterier

som samt vara inkomstprövat.

Generellt sett har konstnärerna låga inkomster sitt konstnärliga

av arbete. I genomsnitt kommer endast omkring femtedel konstnä-

en av rers inkomster från det konstnärliga arbetet. Resten kommer från olika s.k. brödjobb. Konstnäremas sammanlagda bruttoinkomster är också låga, omkring 140 000 kronor, vilket motsvarar 80 % av genomsnittet för befolkningen totalt sett. Skillnaderna kan relativt stora mellan

vara konstnärsgruppema. Bildkonstnärema är den grupp som har de lägsta bruttoinkomstema, knappt 100 000 kronor i genomsnitt, vilket motsvarar knappt 60 % av genomsnittet för befolkningen i övrigt. Kartläggningen av konstnäremas antal, Verksamhetsinriktning och inkomster redovisas i kapitel 2 samt i separat bilaga.

en

Den grundläggande orsaken till konstnärers låga inkomster och försörjningssvårigheter är den obalans råder på konstnäremas

som arbetsmarknad, obalans har tilltagit under 1990-talet. Samtidigt

en som som antalet personer som vill försörja sig på konstnärligt arbete har fortsatt att öka så har efterfrågan på deras tjänster sjunkit,

bl.a. som en följd av att de offentliga anslagen har skurits och företagens sats-

ner ningar på det kulturella området har minskat.

Det övergripande syftet för statens konstnärspolitiska insatser äratt skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete prop. l996/97:3. Detta syfte leder i första hand till åtgärder kan

som

10 Sammanfattning

underlätta för konstnärer att etablera sig på sin marknad, nå sin publik eller kundkrets och få full ersättning för det arbete de utför och de verk de producerar.

I vår utrednings uppdrag har legat att undersöka om ett nytt generellt inkomststöd till konstnärerna kan lindra problemen med de låga och ojämna inkomsterna så att de yrkesverksamma konstnäremas beroende av icke konstnärliga försörjningsarbeten kan minska. En del av dessa problem hör samman med att Skatteregler, arbetsmarlcnadsstöd och olika socialförsäkringar inte är anpassade till de särskilda inkomstoch arbetsförhållanden som konstnärer lever och verkar under. I kapitel 4 har vi gjort en analys av ett flertal av dessa regelverk. Vi har identifierat ett antal "systembrister" och föreslår att en särskild utredning tillsätts för att ta fram förslag som förbättrar de egenföretagande konstnäremas ställning på socialförsäkringsområdet och närliggande områden. Vi gör också bedömningen att det är mycket som talar för att skattereglema är ett verkningsfullt instrument för kulturpolitiken.

Ifrån andra länder har vi hämtat exempel på hur konstnärsstöd är utformade. Dessa redovisas i kapitel Särskilt de generellt verkande stöden har kartlagts. Vi konstaterar att det finns generella ekonomiska stöd till konstnärer i flera länder. I Irland och Frankrike används främst skattesystemet för att ge ett särskilt stöd till konstnärer. I Tyskland och Österrike lämnas stödet främst via socialförsäkringssystemet. I Nederländerna har man i år behandlat ett regeringsförslag om ett nytt direkt bidrag till konstnärer. Där finns sedan tidigare ett generellt ekonomiskt stöd inom för socialbidragsgivningen. I våra nordiska grann-

ramen länder, Norge och Danmark är man däremot i färd med att bygga ut de selektiva stödformema.

Enligt direktiven skulle vi analysera och bedöma om det är möjligt att bearbeta de tidigare utredningsförslagen om egenavgiftsfond och konstnärstillägg. I kapitel 6 redovisar vi denna analys, som vi sedan bygger Vidare på vid utformningen reglerna för den inkomstför-

av stärkning vi skulle kunna ett fungerande system,

som menar vara men som vi ändå avråder från att införa.

I kapitel 7 konstaterar vi att det är fullt möjligt att införa ett system med generellt verkande inkomstförstärlcning för egenföretagande konstnärer som uppfyller ett antal objektiva kriterier för kvalitet, yrkesverksamhet m.m., som är inkomstprövat och i varje fall i viss mån

som skulle minska yrkesverksamma konstnärers beroende av icke konstnärliga försörjningsarbeten. Den närmare utfommingen stödet finns

av redovisad i kapitel 7. Trots detta vill vi inte rekommendera att denna form av stöd införs. Och det beror främst på två orsaker. Dels har de ekonomiska beräkningarna visat att den budgetram kan dispone-

som ras, 34 miljoner kronor netto och 48 miljoner kronor brutto, inte räcker

Sammanfattning ll

till ett bidrag på än 800 kronor månad brutto, före skatt och mer per avgifter. Det är tveksamt ett bidrag i den storleksordningen på om något nämnvärt sätt kan skapa förutsättningar för konstnärer att minska sina "brödjobb", från vilka de har inkomster på i genomsnitt tio gånger så mycket, alltså närmare 8 000 kronor månad. Den andra orsaken per är att konstnärerna själva är mycket tveksamma till ett bidrag detta av slag. De vill ogärna bli en grupp är "bidragberoende" än andra som mer medborgare i samhället. De föredrar i stället att statens stöd inriktas på att öka de i verklig mening yrkesverksamma konstnärernas möjligheter att få ersättning för det arbete de utför och dem tillfälle att visa som ger och framföra sina verk inför publik. Av dessa skäl vill vi inte en rekommendera att denna form inkomstförstärkning införs, även av om det vore både tekniskt och administrativt fullt möjlig. Vårt förslag till generellt verkande stöd blir i stället insatser kan som underlätta de i verklig mening yrkesverksamma konstnäremas möjlig-

heter att nå sin publik och erhålla full ersättning för det arbete de utför och de verk de producerar, ett paket för ökad efterfrågan på konstnärers arbete". Förslaget presenteras i kapitel Det har utformats så att vart och ett leden mellan den yrkesverksamma konstnären och av hans/hennes publik skall stärkas. Förslagen kommer också sin utfomuning bl.a. tuméstöd, genom arrangörsstöd, ökat stöd till Länsmusiken, till kollektivverkstäder m.m. att bli en viss motvikt till den starka koncentration kulturutbudet av som för närvarande finns till storstadsområdena. Vidare har förslagen utformats så att de överensstämmer med de behov som den Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen har identifie-

rat och de förslag till förändring det arbetsmarknadspolitiska stödet

av som denna utredning presenterar. Där föreslås att 50 miljoner kronor överförs från Arbetsmarknadsdepartementet till Kulturdepartementet för att finansiera åtgärder för förmedling konstnärers arbete och förav stärkning av deras inkomster. Med detta tillskott växer vår medelsram till 84 miljoner kronor. Våra förslag innebär det ökade stödet på att av totalt 84 miljoner kronor skall merparten, 50 miljoner kronor, till ca förmedlande insatser olika slag. av Förslagen har utformats med hänsyn tagen till de skilda verksamhetsförutsättningar som råder mellan de olika konstnärsområdena. De marknadsmässiga villkoren och inkomst- och utgiftsförhållandena skiljer sig starkt åt mellan olika konstformer och mellan olika konstnärsyrken. De insatser behövs för att förstärka förmedling och som av ersättning för de konstnärliga arbetena behöver därför till de anpassas specifika förutsättningar gäller för respektive konstnärsområde. som Vid utformningen stöden har vi också tagit hänsyn till vilka av ersättningar som redan finns och vilka andra eventuella stöd respektive

12 Sammanfattning SOU 1997: l 84

redan åtnjuter. Insatsema har därmed blivit olika stora för de grupp olika områdena. För Bildområdet föreslås 27,5 miljoner kronor, för Ton också 27,5 miljoner kronor, för Ord l1 miljoner kronor och för Scen 15 miljoner kronor. Stöden föreslås inbegripa utökade utställningsersättningar, tumestöd, arrangörsstöd, bidrag till Centrumbildningar, stöd till fonogramutgivning, förhyming utställningslokaler, kollek-

av tivverkstäder, till svenska konstnärers utställningar utomlands och

annat internationellt utbyte m.m.

Med den sammansättning åtgärder för de olika konstnärsgrup-

av

här föreslås bedömer vi att konstnärerna får en väsentligt perna som större chans att uppnå det de så klart förespråkat, nämligen att

som kunna leva sitt arbete i stället för bidrag. Det innebär också att

av av förslagen fullföljer den senaste kulturpropositionens inriktning på att skapa sådan villkor för de yrkesverksamma konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete.

1 Utredningsuppdraget

1 l Direktiven

. Utredningen har haft i uppdrag att utarbeta ett förslag till utformning av ett generellt verkande stöd för konstnärliga och litterära yrkesutövare. Stödet skall främst rikta sig mot de som är enskilda näringsidkare. Den eller de stödformer övervägs skall ha ett tydligt kulturpolitiskt som syfte, innebärande en strävan att förbättra villkoren för de konstnärliga yrkesutövarna så att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete. Utredningens förslag skall grundas på en realistisk bild konstnärernas antal, Verksamhetsinriktning och av ekonomiska förhållanden. Ett ytterligare underlag för arbetet skall vara det utredningsarbete som gjorts i utredningarna Konstnärens villkor SOU 1990:39 och Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84. Utredningen skall enligt direktiven även belysa hur vissa andra regelverk, främst inom skatter och avgifter, socialpolitik och arbetsmarknadspolitik, fungerar i förhållande till konstnärliga yrkesutövare. Förebilder kan också sökas i nordiska eller internationella erfarenheter på dessa områden. Direktiven är intagna bilaga till betänkandet. som en

1 Utredningsarbetet

Utredningen påbörjade sitt arbete i december 1996. Genom en enkät till de svenska ambassaderna har vi samlat information om befintliga konstnärsstöd i utlandet. Kompletterande besök har gjorts vid kulturinstitutioner och organisationer i några länderna. av De mest intressanta stödforrnema utredningen tagit del som av redovisas i kapitel 6 samt hänvisas till i avsnitt redogör för aktuella som frågor. Utredningen har haft löpande kontakter med konstnärsorganisationema. I september anordnades en hearing med dessa organisationer. Vid

14 Utredningsuppdraget SOU 1997: l 84

denna deltog också representanter för Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, samt Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond. Utredningen har också haft ett möte med KLYS arbetsutskott samt deltagit vid KLYS nämndmöte i november. Vid samtliga dessa sammanträffanden har utredningen informerat om det pågående arbetet i utredningen och möjliga förslag till utform-

om ningar av stöd. Utredningen har vidare inhämtat konstnärsorganisationemas uppgifter bl.a. arbetsförhållandena och de ekono-

om miska villkoren inom de olika konstnärsområdena.

Utredningen har under arbetets gång haft fortlöpande kontakt med Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond. Konstnärsnämnden och Författarfonden har också medverkat i arbetet med att kartlägga konstnäremas ekonomiska och sociala förhållanden.

Samråd har även skett med företrädare för Bildkonstnärsfonden, Kulturrådet och andra kulturinstitutioner.

Diskussioner har även förts med företrädare för andra utredningar inom konstnärsornrådet, bl.a. Konstnärsersättningsutredningen Ku 96:05, med betänkandena En fond för unga konstnärer SOU 1997:106 och Fonogramersättning SOU 1997:140, Bokutredningen SOU 1997:141 och utredningen för stöd till TV-produktion SOU 1997:172.

Ett särskilt samarbete har skett med Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen Ku 1997:04. Denna utredning har bl.a. haft som uppgift att kartlägga det ekonomiska stödet till konstnärerna vid arbetslöshet samt, efter analys hur de nuvarande aktiva arbetsmarknads-

en av politiska insatserna för yrkesverksamma konstnärer fungerar, ev. lämna förslag till hur de arbetsmarknadspolitiska medlen kan användas effektivare inom de arbetsmarknadspolitiska stöd- och åtgärdssystemen. Utredningama har givit ett gemensamt uppdrag till SCB att undersöka konstnäremas inkomstförhållanden. Detta har skett dels

samkörning ansökningsregister hos Konstnärsnämnden och genom av Författarfonden med bl.a. SCB:s inkomstregister, dels genom en enkätundersökning bland 3 000 konstnärer. Utredningama har också i de delar är relevanta för båda utredningarna utformat sina förslag i

som samråd.

Ett generellt ekonomiskt stöd till konstnärer kan självfallet utformas på många olika sätt. Vi har under arbetets gång sökt oss fram längs tre principiellt olika huvudlinjer. Den första linjen är ett generellt ekonomiskt bidrag som betalas direkt till konstnären, ungefär som en konstnärslön. Den andra linjen är ett generellt stöd via skattesystemet i form generella skattelättnader för konstnärliga yrkesutövare. Den

av tredje linjen är generella insatser för att öka efterfrågan på konstnäremas arbete.

Efter att ha diskuterat de möjliga formerna stöd med

av representanter för konstnärsorganisationerna och andra berörda har vi valt att i detta betänkande redovisa förslag stöd dels i form

om av en inkomstförstärkning direkt till konstnären, dels i form generella in-

av satser för att öka efterfrågan på konstnäremas arbete.

I utredningen redovisar vi också bedömning hur de nuvarande

en av regelverken för skatter, arbetsmarknadsstöd och andra sociala trygghetssystem fungerar för de konstnärligt yrkesverksamma.

2 De konstnärliga yrkesutövama: antal, Verksamhetsinriktning och

ekonomiska förhållanden

l Inledning

Enligt direktiven skall ett översiktligt studium av konstnärernas antal, Verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden redovisas. Tidi-

utredningars redogörelser visar på svårigheterna med att få fram gare tillförlitliga uppgifter, främst vad gäller konstnärernas inkomstförhållanden. De tidigare utredningarna Konstnärsutredningen och Kulturutredningen har i sina betänkanden Konstnärens villkor SOU 1990:39 och Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84 inhämtat underlag dels från SCB:s yrkesstatistik, Vilken bygger uppgifterna i Folk- och bostadsräkningama, dels KLYS medlemsregistrering. Folk- och bostadsräkningarna FoB, genomfördes Vart femte år, fram t.o.m. år 1990, då dessa undersökningar upphörde.

I Kulturutredningen redovisas siffror angående konstnärers antal och Verksamhetsinriktning hämtats från FoB 1990 samt från

som konstnärsorganisationerna. Beträffande konstnärernas inkomstförhållanden hänvisades till vad som framförts i betänkandet Konstnärens Villkor. Härutöver nämnde ett uppgifter medianinkomst för

man par om några yrkeskategorier år 1989 respektive år 1993. Man kom emellertid fram till att statistiken är bristfällig och hämtad från olika undersökningar som inte är helt jämförbara.

Med hänsyn till detta samt till att Folk- och bostadsräkningens sista befintliga uppgifter är från år 1990, vill vi framföra att redogörelsen om konstnärernas antal och Verksamhetsinriktning just blir en översiktlig studie, vi baserar på tidigare redovisad statistik tillsammans med

som uppgifter som Vi inhämtat från konstnärsorganisationerna.

18 De konstnärliga yrkesutövama SOU 1997: 184

2.2 Konstnäremas antal och

Verksamhetsinriktning

Antalet yrkesverksamma konstnärer har ökat stadigt under de senaste 20 åren. Ökningen oavsett väljer att studera den i Folksyns om man

och bostadsräkningen, FoB, eller i konstnärsorganisationernas med-

lemsstatistik. Enligt FoB ökningen 33 procent exklusive joumalisvar terna mellan åren 1975 och 1990. Det är särskilt kvinnorna strömsom mat till konstnärsyrkena under denna period. År 1975 utgjorde kvinnorna 31 procent av konstnärerna och år 1990 deras andel 42 var procent. Framför allt märks ökningen antalet kvinnor inom bildornrådet av där 2 700 kvinnliga bildkonstnärer tillkommit mellan åren 1975 och 1990. I redovisningen ingår följande yrkesgrupper inom de olika konstnärliga områdena: Ord; författare, dramatiker och översättare. Bild- och form; målare, skulptörer, grafiker, tecknare, fotografer, konsthantverkare, formgivare och designer m.fl. Ton; tonsättare, kompositörer, musiker och sångare. Scen- och film; konstnär/er huvudsakligen arbetar med film, som teater, dans, mim och intilliggande konstaiter. Här ingår skådespelare, filmare, regissörer, dansare, scenografer m.fl. dock inte danspedagoger.

De konstnärliga yrkesutövarna 19

Förändring antalet konstnärligt yrkesverksamma åren 1975-1990.

av

Antal Antal Antal Föränd- Andel Andel män

1975 1985 1990 ring i % kvinnor

1975-90 1975 0 1990 1975 0 1990 Bild och 17055 18719 21 149 19 31 44 69 56 form Ord, exkl. 701 857 986 41 29 32 71 68 journalister

m o. k0nstn.arb. Delsumma 27 671 32 344 36 891 33 31 42 69 58

Journalister, 10 946 14 287 16 011 46 32 45 68 55 förlagsred Bibliotek, 11 014 14 536 14 729 34 73 76 27 24 museitjm Summa 49 631 61 167 67 631 36 41 50 59 50

Källa: FoB 1990.

Folk och bostadsräkningen visar att ökningen antalet konstnärligt

av yrkesverksamma varit ganska jämn under tiden 1975 till 1990. På bildområdet har ökningen dock varit större efter år 1985 än före. Beträffande fördelningen på manliga och kvinnliga konstnärer dominerar männen bland författarna och inom musikområdet.

Bland scenkonstnärer överväger antalet kvinnor.

Kostymmästare, discjockey, sminkör, ateljéchef, rekvisitör.

20 De konstnärliga yrkesutövarna SOU 1997: l 84

Antal medlemmar i konstnärsorganisationerna inom KLYS åren 1975,

1985, 1990 och 1995.

1975 1985 1990 1995

och Industriformgivare

Av Populärmusik

Källa: Uppgifter inhämtade från resp. organisation.

Till detta antal adderas 750 medlemmar i Svenska Konstnärsförbundet, vilket ger en totalsumma organiserade konstnärer på 21 269 personer.

En jämförelse som gjordes år 1988 i betänkandet Konstnärers villkor visar att antalet konstnärer enligt FoB översteg medlemsantalet i KLYS-organisationerna med ungefär 10 000. Den största skillnaden fanns i gruppen formgivare där nära 6 000 fler angivit det som yrke i FoB än vad KLYS-statistiken visade. På motsvarande förfat-

sätt var tarna mindre än hälften så många i FoB som de var i KLYS medlemsstatistik. En orsak till den bristande överensstämmelsen kan vara att man använder skilda definitioner av vem som ingår i konstnärsgruppen. En annan orsak kan vara att då man lämnar uppgifter till FoB skall man ange sin huvudsakliga sysselsättning. Många kulturarbetare har ett annat huvudyrke som de då anger. När det gäller antalet kulturarbetare enligt KLYS medlemsregister, finns ett antal som inte är anslutna till någon konstnärsorganisation ingående i KLYS. I Kulturutredningen nämns några olika skäl till detta, bl.a. inte vill fackligt

att man vara organiserad, tillhör någon organisation inte ingår i

att man annan som

De konstnärliga yrkesutövarna 21

KLYS, eller att inte uppfyller kriterierna för medlemskap i den

man

konstnärsorganisation vill tillhöra.

man

De uppgifter om antal konstnärer och deras Verksamhetsinriktning som vi nu använder i denna utredning är baserade på konstnärsorganisationernas uppgifter. Vi har efter förfrågan erhållit uppgifter med-

om lemsantal i organisationen, fördelningen denna siffra

av på män respektive kvinnor, antal medlemmar är över 65 år från

som samt en organisationemas sida uppskattad uppgift totalt antal yrkesverk-

om samma konstnärer inom deras konstnärsområde. Förfrågan avsåg även uppgift om inkomstförhållanden inom respektive konstnärsornråde. Det stora flertalet organisationer hade dock svårt att lämna någon sådan uppgift, varför denna redovisning i tabellen är tämligen bristfällig. En

utförligare redovisning av konstnäremas inkomstuppgifter görs i texten

nedan samt i en särskild bilaga. Dessa uppgifter bygger på

senare en särskild undersökning från SCB. I följande tabell redovisas de in-

komstuppgifter som ändå har lämnats från konstnärsorganisationema.

22 De konstnärliga yrkesutövarna

Sammanställning över konstnärsorganisationernas på förfrågan

svar om konstnärernas antal, Verksamhetsinriktning och inkomstförhållanden.

Konstnärs- Antal i Over % Antal Inkomstorganisation org. 65 år kvinnor totalt uppgift i % Sv. Författarförbund 2 300 32 olika inom stor medianresp. genre anslutning inkomst 93 116 000 kr Sv. Dramatikerför- 541 33,5 stor bundet anslutning Konstnäremas Riks- 3 200 28 53 5 000 ca organisation Sv. Konstnärsför- 750 17 50 10-20 % bundet försörjer sig på end konstn ink Fören. Sv. Tecknare 1050 10 50 1500ca 1800 Fören. Sv. Konsthant- 463 10 75 1200 mkt låga ca verkare och Industriformgivare Sv. Fotografernas Förb. l 819 7,5 21 5 000 50-200 kr ca beroende på sektion Fören. Sv. tonsättare 210 14 7st stor låg ink. anslutning Fören. Sv. Komposi- 569 20 14,5 2 500 ca törer av Populärmusik Sv. Musikerförbundet 7 069 25 Sv. Tonkonstrrforb. 140 10 50 10% forstor anslutn sörjer sig endast konstn ink

Sveriges F örfattarforbund

SOU 1997: l 84 De konstnärliga yrkesutövarna 23

Några kommentarer till tabelluppgiftema: Flera organisationer har uppgivit att de flesta yrkesverksamma konstnärer inom deras konstnärsområde är anslutna till organisationen. För denna uppgift har vi valt att skriva in stor anslutning". När det gäller uppgiften om det totala antalet fotografer innehåller denna även anställda institutionsfotografer, pressfotografer och de har fotoateljé med fotouppdrag. Det totala

som antalet konstnärliga fotografer är således betydligt lägre. Inom Fotografernas förbund tillhör 780 den allmänna sektionen, ca 550 tillhör

ca fotoförfattar/illustratörsektionen och 470 reklamsektionen.

ca

Inom Teaterförbundet finns en rad olika yrkeskategorier. De största

är skådespelare 1 936 personer, dansare 550 personer, grupperna regissörer 316 personer och scenografer 214 personer.

2.3 Konstnärernas ekonomiska förhållanden

När det gäller uppgifter de konstnärliga yrkesutövamas inkomstför-

om hållanden är denna tidigare nämnts mycket bristfällig. Utredningen

som valde därför att SCB i uppdrag att genomföra undersökning av

ge en konstnäremas ekonomiska förhållanden. Undersökningen redovisas i

särskild bilaga till betänkandet. Vi redogör här för några av de en resultat som framkommit.

Den genomsnittliga bruttoinkomsten, summan av förvärvs- och kapitalinkomster, för samtliga konstnärsgrupper 142 000 kronor.

var Motsvarande siffra för Sveriges befolkning är 172 000 kronor. Konstnäremas inkomstnivå var således ca 17 procent lägre än för hela befolkningen i åldern 20-64 år. I SCB:s undersökning av konstnärerna

53 procent män och 47 procent kvinnor. Kvinnornas andel var var högst i formkonstnärer, dansare och sångare. Kvinnornas

grupperna inkomster i genomsnitt 85 procent männens. För hela befolk-

var av ningen är motsvarande tal 73 procent. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor är således något mindre än i samhället i stort. Beträffande kvinnor verksamma som tonsättare räckte dock inte antalet observationer för kvinnor för att kunna redovisa den genomsnittliga inkomsten för dem.

Medianinkomsten, brutto för samtliga konstnärsgrupper är 134 000 kronor, att jämföra med genomsnittsinkomsten på 142 000 kronor. Medianinkomsten var inom de flesta konstnärsgrupper lägre än genomsnittsinkomsten

Bland de olika konstnärsgrupperna är genomsnittsinkomsten lägst bland bildkonstnärena. Genomsnittsinkomsten för denna grupp var endast 98 500 kronor. Medianinkomsten för bildkonstnärerna var

24 De konstnärliga yrkesutövarna SOU 1997: 184

ca 92 000 kronor och ca 25 procent hade en bruttoinkomst under 40 000 kronor.

Den näst lägsta genomsnittliga bruttoinkomsten hade formgivare och konsthantverkare med 102 000 kronor. Nästa grupp uppåt i inkomstnivån var fotograferna med en genomsnittlig inkomst på 129 000 kronor. Övriga konstnärsgmpper ligger sedan mellan ca 140 000 och 200 000 kronor. De högsta genomsnittliga bruttoinkomstema har instrumentalister, sångare och de som arbetar inom teaterornrâdet.

Den genomsnittliga taxerade förvärvsinkomsten var för samtliga konstnärsgmpper 125 000 kronor. Den taxerade inkomsten är summan av inkomst av tjänst och näringsverksamhet minskat med allmänna avdrag pensionssparande, periodiskt understöd, underskott av aktiv näringsverksamhet. För hela befolkningen i åldern 20-64 år var den genomsnittliga taxerade inkomsten 166 000 kronor. Även här låg bildkonstnärema lägst med en genomsnittlig taxerad inkomst om 85 000 kronor.

När det gäller inkomst av konstnärligt arbete framgår att denna endast utgör omkring en femtedel av den totala inkomsten för de konstnärliga yrkesutövarna.

Av de egenföretagande konstnärerna har bildkonstnärema den lägsta genomsnittliga inkomsten av konstnärligt arbete med drygt 11000 kronor. Därefter kommer konsthantverkare, formgivare samt kompositörer med inkomster mellan 18 000-24 000 kronor. De högsta inkomsterna av konstnärligt arbete har tecknare och illustratörer med 56 000 kronor i genomsnitt. Därefter kommer dramatiker, författare och översättare med 53 000 honor.

Sammanfattningsvis framgår av undersökningen att de konstnärliga yrkesutövarna har lägre inkomster än genomsnittet för Sveriges befolkning. Vidare har det framkommit att konstnärernas inkomster från deras konstnärliga verksamhet endast utgör omkring en femtedel av deras totala inkomster. Detta innebär dessvärre att det stora flertalet är tvungna att ha ett annat arbete vid sidan om sitt konstnärsskap för att kunna försörja sig.

3 Nuvarande stöd till konstnärer

Sammanfattning I Sverige likaväl i andra länder har det stora flertalet konstnärer

som svårt att klara sin försörjning enbart på rent marknadsmässiga villkor. Vid sidan normala arbets- och försäljningsintäkter har

om därför de flesta etablerade konstnärer till och från inkomster från olika statliga eller kommunala stödordningar. Dessa stöd, som har växt fram för att främja trygghet och kreativitet, är en viktig del i kulturpolitiken.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det utgår ett stort antal ersättningar och bidrag till konstnärer. För år 1997 avsatte staten sammanlagt drygt 237 miljoner kronor för ändamålet. De största utgiftsposterna är för biblioteksersättning drygt 100 miljoner kronor, visningsersättning 49 miljoner kronor, inkomstgarantier

17 miljoner kronor och långtidsstipendier 12,6 miljoner kro-

ca

nor. Under budgetåret 1995/96 fördelades medlen bland i runda tal 7 500 konstnärer. Närmare 6 000 av dessa var konstnärer inom litteraturområdet häri ingår de omkring 4 800 upphovsmän som erhöll det individuellt beräknade författar- och översättarpenningen, inkl. avlidna upphovsmän.

l Inledning

En konstnärs ekonomi uppvisar vissa särdrag. Arten av hans arbete och dess koppling till upphovsrättslig reglering och kulturpolitiska målsättningar mångfacetterad intäktsbild än hos genomsnittliga

ger en mer inkomsttagare. Vid sidan normala arbets- och försäljningsintäkter

om har de flesta etablerade konstnärer till och från inkomster från olika former stödordningar. I detta avsnitt redovisas därför befintliga er-

av sättningar och bidrag till konstnärerna.

Med ersättning sådant statligt stöd till upphovsmän

avses som ges på grund av inskränkningar i upphovsrätten eller därför att upphovsrättslig reglering saknas det offentliga utnyttjandet sådan

men är av en

26 Nuvarande stöd till konstnärer SOU 1997: 184

omfattning att det är kulturpolitiskt motiverat att ersättning I ges. konstnärens ekonomi ingår dessa ersättningar normala intäkter och som uppfattas rimlig betalning för nyttjande upphovsmannens som en av verk. I de fall ersättningen utbetalas direkt till individen skattas ersättningen antingen i tjänst eller näringsverksamhet. Utöver ersättningarna finns också ett flertal bidragsformer. Dessa motiveras kulturpolitiska skäl och saknar direkt koppling till olika av former nyttj anden. Sådana bidrag kan betalas till enskilda konstnärer av eller grupper konstnärer i form bl.a. projektbidrag och arbetsav av stipendier. Beskattningen dessa stipendier är huvudsakligen beroenav de av om de periodiska eller ej. Huvudregeln är att ett- och anses som tvååriga stipendier är skattefria. Även resestipendier är skattefria men dessa minskar rätten till avdrag för resekostnader. Stipendier som erhålls under minst tre år i följd periodiska och beskattas därför anses som periodiskt understöd i tjänst. I de följande avsnitten ges en översikt de ersättningar och bidrag av som utgör ett väsentligt inslag i konstnärskårens ekonomi. Denna översikt visar också tydligt hur systemen växt fram, ofta konstnärsgenom organisationemas medverkan, för att främja både trygghet och egen kreativitet. Målsättningen har varit dels att skapa rättvisa ersättningssystem dels att använda direkta bidragsmedel på ett så effektivt sätt som möjligt. Ofta har man inom bidragsordningarna sökt tillskapa stipendier som täcker olika behov uppkommer under konstnärs som en

verksamhetscykel.

3.2 Nuvarande stödformer

statliga

I nedanstående tablå har sammanställning gjorts över nuvarande en statliga ersättningar och bidrag till konstnärer.

SOU 1997: 184 Nuvarande stöd till konstnärer m /

5 E

vv

/ I

28 Nuvarande stöd till konstnärer SOU 1997: 184

3.2.1 Vissa till

offentligrättsliga ersättningar

för utnyttjande deras verk

upphovsmän av

Biblioteksersättning och talboksersättning

Bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordning 1962:652 om Sveriges författarfond. Ersättning betalas till upphovsmän för den utlåning av deras verk som sker genom bibliotek. Biblioteksersättningen är offentligrättslig och finansieras ett årligt statligt

genom anslag till fonden. Ersättning för utlåning folkbibliotek och

ges genom skolbibliotek av litterärt verk i original upphovsman skrivit på

av som svenska eller upphovsman har sin vanliga vistelseort i Sverige

av som samt för utlåning av verk översatt till svenska. Ersättning ges även för böcker ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.

som Genom riksdagsbeslut bestäms årligen hur stort belopp som skall tillföras fonden. Anslaget beräknas med hjälp ett gnindbelopp

av per hemlån av litterärt verk i original. Grundbeloppet 96 öre för år 1997 fastställs efter förhandlingar mellan regeringen och företrädare för rättighetshavama, dvs. Sveriges författarförbund, Föreningen Svenska tecknare och Svenska Fotografers Förbund. Anslagets storlek framkommer sedan produkt olika belopp, dvs. olika öretal, base-

som en av rade på gmndbeloppet och omfattningen av den ersättningsgrundande utlåningen resp. beståndet referensexemplar. Omfattningen bestäms

av i huvudsak på grundval av SCB:s statistik över utlåning och referensexemplar från folk- och skolbiblioteken. För år 1997 uppgår biblioteksersättningen till 102 385 000 kronor. I nämnda förordning regleras hur medlen skall fördelas. I första hand skall det ske i form individuella ersättningar, s.k. författar- och

av översättarpenning, som betalas ut till upphovsmän till litterära verk i original skrivna på svenska eller upphovsmän "har sin huvud-

av som sakliga vistelseort i Sverige samt till översättare litterära verk till

av svenska. Författarpenning betalas även till målare, tecknare och fotografer samt till kompositörer under förutsättning att deras alster utgör en väsentlig del av det litterära verket.

För att kunna räkna ut den individuella ersättningen till författare och översättare genomför fonden stickprovsundersökningar vid folkoch skolbiblioteken för att få reda på utlåningens fördelning på

upphovsmän. Produkten författar- och översättarpenningens örestal och

av antalet utlån utgör det belopp sedan betalas ut. Dock med hänsyn

som till vissa avtrappningsregler.

Vidare kan fonden besluta s.k. garanterad författarpenning.

om Denna möjlighet att fördela kollektiv beräknad ersättning användes

en år 1996 för 239 upphovsmän garanterad författarpenning

att ge om

SOU 1997: l 84 Nuvarande stöd till konstnärer 29

vardera 113 500 kronor. Sedan författar- och översättarpenningar har betalats, används återstoden av fondens medel till administration, arbets- och resestipendier, pensioner och andra ändamål.

Författare och översättare erhåller över den statliga budgeten en viss ersättning för utnyttjandet av deras verk i form av talböcker. För år 1997 har anslagits omkring 4 miljoner kronor för ändamålet. Ersättningen är inte upphovsrättslig, utan offentligrättslig och motiveras av kulturpolitiska skäl. Medlen betalas ut till Sveriges Författarförbund, som fördelar ersättningen enligt regler som förbundet fastställer.

Särskilda insatser för biblioteksutläning av musikaliska verk

Även upphovsmännen på musikområdet och fonogramartister har fått en viss kollektiv kompensation för att deras verk används på biblioteken. Kompensationen för musikalieutnyttjandet på bibliotek är till skillnad mot biblioteksersättningen för boklån inte direkt relaterad till antalet lån. Beloppet har i stället avpassats efter en allmän rimlighetsbedömning. Från och med budgetåret 1988/89 erhöll Konstnärsnämnden särskilda medel för att i form bidrag och stipendier kompensera

av tonsättare och fonogramartister för att deras verk används på bibliotek.

Konstnärsersättningsutredningen har i höst lämnat slutbetänkandet Fonogramersättning SOU 1997:140. I betänkandet föreslås att det införs en rätt till ersättning fonogramersättning för utlåningen

- - av musikfonogram, dvs. ljudupptagningar som innehåller musik, från folkoch skolbibliotek. Fördelningen av ersättningar skall ske enligt

upphovsrättsliga principer, dvs. ersättningen till viss upphovsman skall

en göras beroende av omfattningen av utlåningen hans eller hennes

av verk. Upphovsrättsorganisationema STIM och SAMI föreslås inom respektive område för fördelningen ersättningar.

svara av

Visningsersättning

Staten anvisar årligen medel visningsersättning bild- och form-

som konstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt SFS 1982:600. För år 1997 uppgick ersättningen till drygt 49 miljoner kronor. Ersättningen fördelas av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond till bildoch fonnkonstnärer som har sin huvudsakliga verksamhet i Sverige eller som är stadigvarande bosatt i landet. Fördelningen sker i form

av bl.a. projektbidrag och arbetsstipendier. Inom fonden har valt att

man koncentrera insatserna innebärande fördelar färre arbetsstipen-

att man

30 Nuvarande stöd till konstnärer SOU 1997: l 84

dier fast med ett större belopp stipendium ettåriga stipendiema per de utgår med 75 000 kronor och de tvååriga med 100 000 kronor/år Ersättningen kan fås efter ansökan kan även erhållas ansökan. men utan En form visningsersättning är den s.k. individuella annan av visningsersättningen SFS 1996:1605 fördelas upphovsrättsorgasom av nisationen BUS Bildkonst Upphovsrätt i Sverige. Ersättningen, som för år 1997 uppgick till 10 miljoner kronor, syftar till yrkesverkatt ge samma konstnärer ekonomisk och yrkesmässig trygghet. Till skillnad från den ersättning fördelas styrelsen för Sveriges bildkonstsom av närsfond är den individuella visningsersättningen beroende de av enskilda verkens utnyttjande.

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för privatkopiering av fonogram

I syfte att i viss mån kompensera upphovsmän för

privatkopiering av

fonogram avsätter regeringen årligen medel fördelas Svenska som av tonsättares internationella musikbyrå STIM, Svenska the gruppen av International Federations of the Phonographic Industry IFPI och Svenska artisters och musikers intresseorganisation SAMI. För år 1997 uppgick den totala statsanslaget till 3 375 000 kronor. summan av

Bidrag

Inkomstgarantier

Bidragsformen inkomstgaranti infördes år 1976 och ersatte då det äldre systemet med s.k. konstnärsbelöningar. I enlighet med förordningen 1976:504 om inkomstgarantier för konstnärer kan inkomstgaranti beviljas konstnärer står för konstnärlig verksamhet hög kvalitet som av och stor betydelse för svenskt kulturliv. Regeringen fattar årligen beslut om innehavare inkomstgarantier efter förslag från av gemensamt Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa Då systemet med inkomstgarantiema organ. är inkomstrelaterad innebär det att innehavare kan, beroende en på hur stora konstnärens inkomster är, få högst egna som fem gånger det basbelopp som gällde vid utgången kalenderåret. Det maximala beloppet av minskas med innehavarens årsinkomst till ett basbelopp och med upp 75 procent av årsinkomsten för övrigt. Bidraget konstnären garanterar en lägsta inkomstnivå vilket konstnären möjligheter fullt ger att ut ägna sig konstnärligt skapande hög kvalitet och betydelse. Inkomstgarantin av

SOU 1997: 184 Nuvarande stöd till konstnärer 31

kan vara på livstid. Antalet s.k. garantirum har av regeringen fastställts

till 157.

Bidrag till konstnärer

Enligt förordning 1976:528 bidrag till konstnärer om kan bidrag

av statsmedel utges till dramatiker, författare, översättare eller kultuijour-

nalister, om de skriver på svenska eller stadigvarande är bosatta i Sve-

rige, samt till konstnär han har sin

annan om huvudsakliga konstnärliga

verksamhet i Sverige eller är bosatt i landet. Bidrag kan ges i form av

konstnärsbidrag, projektbidrag eller långtidsstipendier. Frågor för-

om delning av dessa bidrag prövas styrelsen för Sveriges författarfond av i

vad avser dramatiker, författare,

översättare och kulturjournalister och

av Konstnärsnämnden i vad andra konstnärer. avser

Långtidsstipendier

De tioåriga långtidsstipendiema kan

ses som ett komplement till in-

komstgarantiema. Enligt nämnda förordning 1976:528 kan lång-

tidsstipendium utgå för att aktiv konstnär, ge en som under längre tid

dokumenterat konstnärlig verksamhet av god kvalitet, arbetsmässig

trygghet för att utveckla denna verksamhet.

Långtidsstipendiema er-

hålls, till skillnad från inkomstgarantiema, som ett årligt fast, skatte-

pliktigt belopp. Det motsvarar tre basbelopp f.n. ca 110 000 kronor/år

enligt lagen 1962:381 allmän

om försäkring. Antalet långtidsstipen-

dier har av regeringen fastställts till 102 för år 1997. Det ankommer på

styrelsen för Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden att komma

överens om fördelningen långtidsstipendiema.

av

Konstnärsbidrag

Konstnärsbidrag är samlingsbeteckning för

en olika typer tidsbeav gränsade stipendier och bidrag. Till

konstnärsbidragen räknas arbets-

stipendier, pensionsbidrag, tillfälliga

stipendier samt olika typer av internationellt riktade bidrag. De bidragsfonner framför allt priosom

riterats är arbetsstipendierna

och de internationellt riktade bidragen.

Syftet med arbetsstipendierna

är främst att aktiv konstnär ge en en sådan ekonomisk trygghet han eller att hon under viss tid kan koncent-

rera sig på konstnärligt arbete. Ett

arbetsstipendium kan också använ-

das för investeringar i lokaler och utrustning. Vidare sker fördelning i

form projektbidrag

av som ges till mer omfattande konstnärligt expe-

32 Nuvarande stöd till konstnärer SOU 1997: 184

riment- och utvecklingsarbete. Det måste röra sig ett målinriktat om och kostnadskrävande konstnärligt arbete kan antas få betydelse som för utvecklingen inom konstområdet. Bidrag kan också till projekt ges syftar till vidga användningen konstnärlig verksamhet till som att av samhällsområden. nya De internationellt riktade bidragen går till arbets- och studievisteli utlandet eller för att anordna utställningar i utlandet. Bidrag ges ser också till svenska och utländska konstnärer för vistelser vid ateljéer inom för IASPIS International Artists Studio Program in Sweramen den. Fördelning sker även i form pensionsbidrag som utbetalas för av att viss mån underlätta för äldre konstnärer. Avslutningsvis är det viktigt att påpeka att i vilken form konstnärsbidragen fördelas avgörs i stor utsträckning de bidragsgivande orgaav inom Konstnärsnämnden. Vissa bidragsforrner lämpar sig bättre för nen viss konstnärsgrupp medan andra bättre andra en grupper gagnas av bidrag. Redogörelsen i stora drag bild av de bityper av ovan ger en dragsformer de bidragsgivande har att utgå från. som organen

3.3 Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden har till uppgift att främja bild-, form- ton-, scen- , och filmkonstnärers möjlighet att ägna sig kvalificerat konstnärligt arbete främja intenrationellt konstnärsutbyte genom att bl.a. ersamt bjuda gästateljéer. Vidare skall nämnden bidra till ökade kunskaper om konstnäremas ekonomiska och sociala förhållanden. Verksamheten leds styrelse regeringen där 0rdav en som utses av förande är tillika myndighetschef. Styrelsen behandlar i första hand frågor principiell natur SFS 1988:831. För fördelning biav mer av drag och stipendier finns fyra inom nämnden styrelsen för Sveorgan riges bildkonstnärsfond, arbetsgruppen för upphovsmän på musikområdet, arbetsgruppen för musiker och sångare samt arbetsgruppen för

scen- och filmkonstnärer. Från och med år 1998 kommer vissa ändringar vad gäller Konstnärsnämndens styrelse att gälla. Konstnärliga och litterära yrkesutövasamarbetsnämnd KLYS får förslagsrätt vad avser fem ledamöter i res nämndens styrelse. När det gäller styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond får vissa konstnärsorganisationer förslagsrätt vad avser sammanlagt sju ledamöter. Konstnärsnämndens styrelse får för övrigt besluta sin interna organisation. Nämndens kansli har för närvarande åtta om anställda.

Nuvarande stöd till konstnärer 33

3.4 författarfond

Sveriges

Sveriges författarfond är en statlig institution med uppgift att bl.a. fördela den s.k. biblioteksersättningen. Kammarkollegiet förvaltar fondens medel. Verksamheten leds av en styrelse som består av ordförande och 13 ledamöter. Ordförande och tre ledamöterna utses regeringen.

av av Av de övriga tio ledamöterna utses åtta av Sveriges författarförbund,

en av Föreningen Svenska tecknare och Svenska Fotografers För-

en av bund. Fondens administration sköts ett kansli med sju anställda.

av

2 17-1603

SOU 1997: l 84

4 för

Analys av regelverken skatter,

arbetsmarknadsstöd och andra

sociala trygghetssystem

l Skatter

Sammanfattning

Enligt direktiven är det viktigt att utredningen belyser hur konstnärerna påverkas av olika regelverk utanför kulturområdet, bl.a. anges skatter och avgifter. I vår undersökning av stödsystem i andra länder finner man en rad exempel på användandet skattesubventioner ett sätt att av som förbättra konstnäremas ekonomi. Även inom det svenska systemet återfinns exempel på detta. Skatte- och avgiftsregler kan användas på två sätt: att förbättra efterfrågan t.ex. låg på och genom moms varor tjänster inom kulturområdet att utforma fördelaktiga Skatteregler alternativt skattesubventioner som direkt sänker uttaget skatter och avgifter hos av konstnärema. Enligt vår bedömning är det mycket talar för att skattesom reglema är ett verkningsfullt instrument för kulturpolitiken.

4. l Skatterna ett

som kulturpolitiskt instrument

för ökad

efterfrågan

Utredningen har undersökt vilka stödsystem finns i andra länder. som De flesta länder har endast individuella stöd till konstnärliga egenföretagare t.ex. stipendier, och inte stöd generell Däremot av natur. är det vanligt att stödja efterfrågan på kultur olika former genom av skattesubventioner dvs., skattesystemet används kulturpolitiskt som ett instrument. Detta kan gälla både direkt t.ex. företagsbeskattning och indirekt t.ex. mervärdesskatt beskattning.

36 Analys av regelverken

Sverige har ett förhållandevis begränsat inslag av skatteregler som syftar till att stödja kulturutbudet. På mervärdesskatteområdet finns det emellertid exempel på kulturpolitiskt motiverade skatteregler. Mervärdesskatt och kultur har dock aldrig varit föremål för någon samordnad utredning. Dagens situation är istället resultatet av att underlaget för mervärdesskatten, med hänsyn till bl.a. EU-direktiv, breddats alltmer och i samband med dessa förändringar tagit vissa kultur-

att man politiska hänsyn. Det senaste exemplet är införandet av mervärdesskatt på upphovsrätt se 1996/97:10 där valde att av kultur-

prop. man politiska skäl införa en låg skattesats.

En översikt över idag gällande skattesatser inklusive sk undantag visar att Sverige är långt ifrån en sk enhetlig kulturmoms. Studerar man därefter de europeiska förhållandena finner man att Sverige på flera områden uppvisar höga skattesatser, t.ex. på bokornrådet.

Momssatser inom E U på kultur- och mediaområdet I/4 1997 Källa: EU-kommissionen

Böcker Dagstid- Tidskrifter Upphovs- Konst-

ningar rätt verk

1 Momssatsen för Sverige 25 procent avser inte när konstnären själv säljer 12 procent.

SOU 1997: 184 Analys regelverken 37 av

Ett annat område används kulturpolitiskt i flera länder som är särskilda regler möjliggör för näringsidkare att göra avdrag för som anskaffning av konst. I Sverige bedöms sådana avdrag enligt de generella reglerna för värdeminskningsavdrag för inventariekostnader p. 12-14 anvisningarna till 23 § KL. Detta medför att avdragsrätten är mycket begränsad då konst enligt praxis inte minskar i värde. Ytterligare ett område används kulturpolitiskt i flera länder är ha som att en särskild avdragsmöjlighet för näringsidkare stödjer kulturlivet. som Syftet är naturligtvis att stimulera företagen att skänka medel till kulturinstitutioner m.m. I Sverige råder ett principiellt avdragsförbud för gåvor. En näringsidkares stöd till exempelvis kulturinstitution måste därför bedömas en enligt de generella reglerna för driftkostnader i näringsverksamheten. Det blir då fråga om att avgöra kostnaderna för reklam och om sponsring är företagsekonomiskt motiverade eller inte. Det är ofta svårt att vissa den kommersiella nyttan sponsorinsats i kulturlivet. Det har av en bl.a. att göra med de begränsade möjligheterna för en sponsor att exponera sitt namn eller varumärke i kultursammanhang. Det finns, som framgått, möjligheter att ändrade Skatteregler genom öka kulturstödet och stimulera efterfrågan på kulturutbudet. Från kulturarbetamas organisationer har länge krävt enhetlig egna man en kulturmoms samt utökad rätt till avdrag för konstinköp. Det kan därför övervägas att utreda hur skattesystemet kan användas för att främja kulturområdet, bl.a. att med stöd exempel från andra länder på av se möjligheterna till ändrade momsregler och bedöma hur skattesystemet kan bidra till att skapa högre efterfrågan på kultur.

4.1.2 Konstnärernas skatte- och

avgiftssituation

Skattelagstiftningen och de med skatte- och uppbördssystemet intregrerade egenavgiftema har under lång tid kritiserats de konstav närliga yrkesutövama. Kritiken tar sikte på två förhållanden. Det första är att konstnärer i regel inte är anställda utan bedriver sin verksamhet som fria yrkesutövare. I Sverige räknas yrkesutövare inte som är anställda i allmänhet näringsidkare. Härigenom inordnas konstsom närer och författare i skatte- och avgiftsregler gäller för samma som näringsidkare i allmänhet. Kritiken går ut på konstnärer och att författare har helt andra syften med sitt arbete näringsidkare. än Konstnärlig verksamhet bedrivs primärt inte med vinstsyfte, utan drivkraften är annat slag. Det ligger inte heller den

av i konstnärliga

eller litterära verksamhetens natur utvidga "företaget" att genom att anställa personal o.d. Genom att inordnas under de generella reglerna

av

ställs krav på bokföring och kunskap ett omfattande och svår-

om tillämpligt skattesystem.

Den andra punkten kritiken riktar in sig på gäller nivån på

som skatter och avgifter. Även mycket låga inkomster beskattas med kommunal inkomstskatt. Dessutom skall egenavgifter och allmänna egenavgifter betalas. Eftersom konstnärer regel har mycket låga

som inkomster medför den höga beskattningen att flertalet av dem inte kan försörja sig på inkomsten från den konstnärliga verksamheten utan även måste erhålla inkomst från annat arbete.

Den kan visserligen hävdas att den höga beskattningen av låginkomsttagare är ett generellt problem drabbar både löntagare och

som näringsidkare oavsett yrke och därför primärt inte är ett problem för konstnärer. Anmärkningen är delvis riktig, det finns några för-

men hållanden gör att konstnärer skiljer sig från andra grupper. De

som konstnärliga näringsidkama har små möjligheter jämfört med andra företagare att öka inkomsterna rationaliseringar och produk-

genom tivitetsökningar. Verksamheten har normalt sina givna ramar, dvs. den kan inte expandera än i relativt måttlig omfattning. Det är inte

mer heller arbete saknas utan inkomster. Andra näringsidkare och

som löntagare kan öka sin arbetsinsats i syfte att höja inkomstnivån. Den möjligheten står sällan konstnärer till buds, om det inte gäller arbete av annat slag än det konstnärliga. Det enda alternativet kan därför vara att tillfälligt eller varaktigt ta andra arbeten s.k. brödjobb, en situation

torde mindre vanlig bland andra yrkesgrupper som, liksom som vara konstnärerna, också utför ett självständigt och kvalificerat arbete, inte sällan med långvarig högskoleutbildning bakom sig.

Sammanfattningsvis skiljer sig konstnärers förutsättningar att leva på sina yrken väsentligt jämfört med andra grupper. Diskussionen om anpassning skattereglema till konstnäremas speciella villkor har

av medfört att lagstiftningen redan i dag innehåller några specialstadganden.

De anpassningar inkomstbeskattningen gjort för konstnärer är

som

relativt begränsade, bestämmelserna kan ha stor betydelse i av men enskilda fall. Upphovsmannakontot enligt lagen 1979:611 om upphovsmannakonto möjliggör för upphovsmän med ojämna inkomster att via insättning på ett särskilt bankkonto fördela inkomsterna under en femårsperiod. Upphovsmannakontot ger större möjlighet till inkomstutjämning än t.ex. periodiseringsfond och fyller viktig funktion för

en kulturarbetare har kraftigt varierande inkomster.

som

I 46 § 1 KL regleras möjligheten att göra avdrag för

mom. underskott i näringsverksamhet som avser "litterär, konstnärlig eller

en därmed jämförlig verksamhet". Regeln har stor betydelse eftersom de konstnärliga inkomsterna beskattas i olika inkomstslag. Fem- och tio-

SOU 1997: l 84 Analys av regelverken 39

åriga stipendier beskattas t.ex. i inkomstslaget tjänst, medan kostnads-

avdragen tas i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeln upp ger möjlighet att lösa problem förknippade med gränsdragningen mellan tjänst och näringsverksamhet.

Beträffande resekostnader gäller principer för samma avdragsrätt som för andra näringsidkare. Avdrag medges för är att hänresor som föra till driftkostnader i näringsverksamheten. Betydelsen av avdragsrätt för resor i den konstnärliga verksamheten har framhållits genom att i p. 28 anvisningarna till 23 § KL särskilt av ange att avdrag medges i den mån inte utgör personliga levnadskostnader. resorna I Skattelagskommitténs betänkande SOU 1997:2 föreslås emellertid att denna

förtydligande regel tas bort.

Utöver befintliga regler har från kulturarbetama ofta aktuaman liserat behovet anpassningar. T frågan av nya ex är om arbetslokal i bostaden alltmer svårhanterad. Enligt praxis krävs normalt att ett arbetsrum skall ha ingång och helt egen vara avskilt från övriga bostaden för att avdrag skall medges. Undantag gäller - ateljéer där hälsovådliga ämnen förvaras. Om nekas avdrag återstår man möjligheten till sk schablonavdraget på 4000 kr lägenhet och 2 000 villa. I verkligheten är det ofta så kulturarbetarens att enda möjlighet att ha egen arbetslokal är att inrätta den i hemmet. Man kan bära kostnaden för en större lägenhet har absolut inte ekonomiskt - men man utrymme för att hyra lokal utanför hemmet.

en Schablonavdrag innebär

att man får avdrag för en liten del sin verkliga kostnad. Inga andra av yrkesgrupper kan ha ett så väldokumenterat behov arbetslokal i av hemmet. Att avdragsrätten skall beroende vara av om man går ut i trapphallen för att nå arbetsrummet förefaller illa - anpassat till verkligheten. Här kan förutse de man att nya trenderna avseende distansarbete kanske tvingar lagstiftaren hänsyn till att ta merkostnader för arbetslokaler i hemmet.

Den 1 januari 1997 infördes mervärdesskatt på upphovsrätt vilket medförde att de flesta kulturarbetare

nu är redovisningsskyldiga för

moms. Som lagstiftningen är utformad uppkommer nu många

tillämpningsproblem. Konstruktionen med fribelopp ej

moms vid omsättning under 300 000 kronor användes bildkonstriäremas som när egen försäljning av verk blev momsbelagd gäller inte upphovsrätt- sområdet. Detta innebär att även mycket små verksamheter nu måste lära sig att hantera Det vinster på moms. man gör att lyfta moms på sina kostnader konsumeras snabbt ökade administrativa av kostnader t.ex.

bokföringshjälp.

40 Analys av regelverken

konkret på t författares momsplikt idag kan Om man ser ex en -

genast definiera rad problem: man en kräver detaljerad bokföring och ofta redovisningshj älp. - momsen kan utgå med olika skattesats beroende på vad som utförs moms - har 6 författarbesök i skolan är skattebefriat, ett upphovsrätt procent, ett

föredrag på bibliotek är belagt med 25 % medan upplåsning ur moms

skattebefriat. Ofta det omöjligt att dra klara gränser vid eget verk är är

tillämpningen.

blandad verksamhet har både momsfria och s.k. att man momsbelagda uppkommer regelmässigt. Detta kompliceras

inkomster

bokföring och deklaration ytterligare.

momshantering vid intäkter från utlandet samt kostreglerna om så komplicerade att dessa inte kan tillämpas riktigt nader i utlandet- är

enskilde. Om författare inhandlar litteratur utomlands skall av den en

söka återbetalning skatten utomlands samtidigt som han omhan av

räknat i svensk valuta skall betala förvärvsmoms i Sverige.

mellan tjänst och näring blir här åter

gränsdragningproblematiken

underlåter ut trots att intäkten ska beaktuell. Om man att ta moms -

skattas i näring kan kulturarbetaren själv bli ansvarig för momsen uppdragsgivare vill kringgå att anställa -många momsen genom

t.ex. under dag. Detta får negativa effekter på olika kulturarbetare en

möjlighet behålla upphovsrätten och kan leda till konstnärens att

underskott i bedriven näringsverksamhet.

kritik har bl.a. gällt att socialavgifter skall betalas Konstnäremas

obetydliga inkomster. Enskilda näringsidkare betalar socialaväven på

gifter i form egenavgifter. En förebild för en lindring av egenav de regler finns för nedsättning socialavgifter i avgifterna är som av

vissa regionalpolitiskt stöd genom lagen

glesbygdsområden som

nedsättning socialavgifter. Att slopade socialavgifter 1990:912 om av

kan användas för att stimulera vissa arbeten har Tjänstebeskattnings-

utredningen visat SOU 1997:17, och nyligen föreslagit detta för s.k.

tjänster. Som framgått avsnitt 7 är socialavgiftema nedhushållsnära av

för konstnärer i Tyskland och Österrike. satta

I tidigare sammanhang har konstnärsorganisationema föreslagit att

särskilt inkomstslag skall införas för kulturarbetare. Bakgrunden har ett

bl.a. varit önskemål likställa anställda kulturarbetare, som beett att

skattas i inkomstslaget tjänst och för vilka arbetsgivaren betalar arbets-

givaravgifter, och näringsidkare, beskattas i inkomstslaget näringssom

verksamhet och själva för socialavgiftema egenavgifter. som svarar

En variant är att låta enbart egenföretagarna redovisa sina inannan

komster i ett särskilt inkomstslag.

Ytterligare alternativ kan att erbjuda frivillig företagsett vara en

form är anpassad till konstnärliga och litterära egenföretagare. som

Analys regelverken 41 av

Singelföretag en ny form för förvärvsarbete -

Ett skissartat förslag s.k. självanställning eller singelföretag har om tagits fram ek. dr. Bo Persson på uppdrag Storstadskommittén av av jfr. SOU 1996:151, 167 foch SOU 1997:111, 398 Bakgrunden s. s. är att ett hinder för de anställningslösas förvärvsarbete är att existerande företagsfonner blivit för krångliga. Härigenom hämmar de nyföretagandet och förorsakar kostnader för samhället. Singelföretag är avsedd förenklad form för förvärvsatt vara en ny arbete. Verksamheten skall bedrivas inte kan förena av en person som singelföretagandet med annat förvärvsarbete. Kostnadsavdragen i verksamheten är schabloniserade. Skatter och avgifter är också schabloniserade. Singelföretagandet kan stimuleras genom att bestämma låg skattesats. Skatten är tänkt att ersätta en avgifter och skatter i verksamheten, dvs. även socialavgifter och mervärdesskatt. Ett exempel illustrerar: Intäkterna beräknas till 150 000 kronor. Från dessa görs ett schablonmässigt kostnadsavdrag med 30 procent 45 000 kronor och skatteunderlaget blir således 105 000 kronor. Skattesatsen är 15 procent 15 750 kronor och den skattskyldige har kvar 134 250 kronor brutto, dvs. bortsett från de faktiska kostnaderna.

Tjänstegiupplivförsälcring, trygghetsförsälcring vid arbetsskada och

ansvarsförsäkring skall utformas som kollektiva försäkringar och görs obligatoriska. Sjukförmåner och andra socialförsäkringsförmåner skulle utgå under villkor för egenföretagare, med samma som men en

grundtrygghetsprincip i stället för inkomstbortfallsprincip.

Man etablerar sig singelföretagare att öppna ett singelsom genom företagskonto hos ett kontoförande Ett singelföretagsbevis utorgan. färdas. Samtliga intäkter singelföretagaren har förvärvsarbete som av betalas in till det kontoförande organet och krediteras kontot. Detta organ beräknar och betalar definitiv skatt. Det kontoförande organet en svarar för all information rörande singelföretaget till myndigheter och andra. Den löpande administrationen avlastas singelföretagaren och sköts av det kontoförande organet. Det gäller redovisning, krav på revisor, deklaration, uppgiftslämnande Samtliga singelföretagarm.m. konton uppdateras dagligen centralt. Det kontoförande organet är vidare tänkt att kunna utföra fakturerings- och factoringtjänster. Genom att det kontoförande organet har tillgång till all information kan förvärvsintensiteten bland singelföretagama löpande följas. Den redovisade modellen för singelföretagande kan intresse vara av för konstnärligt verksamma egenföretagare i två hänseenden. Det första fördelen är att systemet är enkelt eftersom det inte krävs någon bokföring. Samtliga intäkter skall redovisas på ett bankkonto, kostnadsav-

42 Analys regelverken

av

dragen är schabloniserade och det kontoförande organet gör ett schablonmässigt skatteavdrag och levererar in skatten till staten. För konstnärer, där drivkraften inte är att vara företagare utan att få ägna sig konstnärligt skapande, innebär modellen stora förenklingar. Den andra fördelen är att beskattningen kan bestämmas till en sådan nivå att konstnärlig verksamhet stimuleras. Den effekten kan givetvis

senare uppnås inom för det konventionella skattesystemet och

ramen förutsätter inte någon eget system, singelföretagande är exempel

som pa.

Det är naturligtvis många frågor och problem som uppkommer när ett nytt och radikalt system diskuteras. När det gäller konstnärligt verk-

egenföretagare uppkommer särskilt en fråga och det gäller de samma schabloniserade kostnadsavdragen. Kostnadsnivån skiljer sig mellan olika typer konstnärer samt mellan konstnärer inom samma fack be-

av roende på inriktning. Vissa konstnärer har höga fasta kostnader för lokal- och ateljéhyra skulptörer, bildkonstnärer medan andra kräver mindre utrymme dramatiker, författare. Vissa konstnärer har dyrbar utrustning fotografer och musiker medan andra kräver mindre dyrbar utrustning författare, bildkonstnärer. Vissa konstnärer har höga kostnader för material bildkonstnärer, fotografer medan andra har låga musiker, författare. Inom yrkesområde kan vissa vara bero-

samma ende medan andra har valt att arbeta på hemmaplan. Det är

av resor heller inte ovanligt att konstnärer samtidigt är verksamma inom flera områden och inte enkelt kan kategoriseras till enbart en grupp.

Även det kan kostnadsavdragen for konst-

om vara svårt att anpassa närer bör påpekas att singelföretagande är ämnad som en frivillig företagsform. För den att det befintliga systemet passar bäst

som anser skulle kunna kvarstå som enskild näringsidkare.

Analys regelverken av 43

4.2 inom

Regler de sociala trygghets-

systemen

Sammanfattning

Enligt direktiven är det viktigt att utredningen belyser hur konstnärerna påverkas av olika regelverk utanför kulturområdet, bl.a.

anges social- och arbetsmarknadspolitiken.

De omfattande kontakter utredningen haft med konstnärssom organisationerna bekräftar att det socialpolitiska området är av stor betydelse för de enskilda konstnärerna. Bilden är entydig från organisationemas sida, nämligen att socialförsäkringama och angränsande system fungerar mindre väl eftersom de inte är anpassade till de förhållanden under vilka konstnärerna lever och verkar under. I det följande görs därför kort redovisning reglerna inom de en av sociala trygghetssystemen och hur dessa fungerar för de konstnärliga yrkesutövama. Vi inleder med de ersättningar är inkomstrelaterade och som som utgår från inbetalda socialavgifter sjukförsäkring och pension. Därefter redogörs för de bidrag är behovs- och inkomstprövade som

arbetslöshetsförsäkring, bostadsbidrag och socialbidrag. Beskriv-

ningen utgår från reglernas lydelse den l januari 1998 och i något fall har beaktats regeringsförslag ännu inte beslutats november som 1997.

Utredningens förslag

En särskild utredning tillsätts i syfte att ta fram förslag försom bättrar de egenföretagande konstnäremas ställning på socialförsäkringsområdet och närliggande områden. Ett sådant arbete bör inledas med en redovisning över hur de sociala trygghetssystemen fungerar i förhållande till de konstnärliga yrkesutövama. Vidare skulle förslag lämnas på hur regelverken skall så att dessa fungerar anpassas även för konstnärema och deras särskilda arbets- och inkomstförhållanden.

44 Analys regelverken SOU 1997: 184

av

sjukpenning

Enligt 3 kap. 1 § lagen 1962:381 allmän försäkring, AFL, har den

om

är inskriven hos allmän försäkringskassa rätt till sjukpenning om som hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 24 procent av basbeloppet.

För arbetstagare arbetsgivaren för sjuklön under de första

svarar fjorton dagarna lagen l99l:l047 sjuklön och först därefter

om träder sjukförsäkringen in. Ett förslag ändring avseende de första

om dagarnas antal behandlas för närvarande i riksdagen. De som inte har någon arbetsgivare och följaktligen inte omfattas av reglerna om sjuklön, bl.a. egenföretagande konstnärer, har rätt till sjukpenning från försäkringskassan under motsvarande tid.

Egenföretagarna betalar själva sina sjukförsäkringsavgifter. Dessa ingår delpost i egenavgiftema och beräknas på den inkomst

som en

haft i näringsverksamheten. Avgiftens storlek regleras efter vilket man antal karensdagar väljer att ha. Man kan välja mellan 3 och 30

man karensdagar, varvid avgifterna sjunker med antalet stigande dagar.

Av avgörande betydelse för sjukpenningens storlek är den sjukpenninggrundande inkomsten 3 kap. 2 § AFL. Den motsvarar den årliga inkomst kan antas komma att tills vidare få för

som en person eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst inkomst av anställning eller på annan grund inkomst av annat förvärvsarbete. En egenföretagare konstnärs inkomst från näringsverksamheten är i denna tekniska mening, inkomst av eget förvärvsarbete. Vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomster överstiger sju och en halv gånger bas-

som beloppet.

Beräkningen den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där

av förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts den försäkrades inkomst. Inkomst arbete för egen

av av räkning får inte beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande räkning.

arbete för annans

När sjukpenning skall betalas av försäkringskassan till egenföretagande konstnärer använder sig i praktiken av två beräkningssätt

man för att bestämma den sjukpenninggrundande inkomsten. Det ena bygger på möjligheten att beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten till ett högre belopp än den redovisade eller förväntade inkomsten. Det gäller under verksamhets uppbyggnadsskede eller

en om andra skäl föreligger, t.ex. tillfälliga förluster eller höga skulder. Regeln är mest aktuell för nyetablerade egenföretagare, vilket man

SOU 1997: 184 Analys regelverken 45 av

anses vara under de tre första verksamhetsåren. Här grundar man ersättningen på jämförelse med vilken inkomst utgår för en som motsvararande yrkesarbete i ett anställningsförhållande. Det andra beräkningssättet, gäller för icke nyetablerade, grundar sig på som taxerade inkomster under de senaste åren, varvid beräknar man en genomsnittlig och för kommande år trolig inkomst. Utgångspunkten är nämligen att försöka uppskatta inkomst framåt i tiden, en men man gör uppskattningen på grundval av tidigare inkomster. Av vikt är de om tidigare inkomsterna t.ex. ökar kontinuerligt år från år eller de är om mycket ojämna under åren. Det finns inte någon skyldighet att anmäla sig hos numera försäkringskassan och uppge sin inkomst i annat fall än när begär man ersättning. Vid uppkommet sjukdomstillfálle kan försäkringskassan,

trots att man inte tidigare anmält någon inkomst, bakåt i tiden Vilka se inkomster som förelegat och retroaktivt grunda ersättningen på dessa inkomster. Tidigare utgick inte ersättning på icke anmälda inkomster.

Detta är således förbättring för de plötsligt blir långtidssjuka, en som men som inte tidigare använt sig eller anmält sig till sjukförav

säkringssystemet.

Som framgått skall försäkringsskyddet ersätta arbetsinkomster i händelse sjukdom. För löntagare möter det sällan några svåav en righeter att beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten. Eftersom

sjukpenningen i princip ersätter den lön löntagaren går miste som om till följd av sjukdom fyller sjukpenningen också sitt syfte. För en egenföretagare är situationen komplicerad. Det har göra den mer att att sjukpenninggrundande inkomsten och därmed sjukpenningens storlek grundas på nettoiinkomsten, dvs. på det blir i verksamheten som över sedan utgifterna dragits av. Problemet för egenföretagare är svårigheten skilja på företagaren att och företaget. Detta förhållande är särskilt tydligt för konstnärer vars arbete huvudsakligen består den personliga arbetsinsatsen. Om av egna en egenföretagare blir sjuk drabbas inte enbart egenföretagarens privata ekonomi, sjukpenningen tar sikte på, företagets. som utan även Kan egenföretagaren inte utföra sitt arbete minskar intäkterna i företaget. Om intäkterna i verksamheten uteslutande är beroende

av företagarens

arbetsinsats, kan intäkterna upphöra helt och hållet vid sjukdom. De fasta kostnaderna är emellertid oförändrade. Även konstnären om är sjuk skall således ateljéhyra, räntekostnader, abonnemang betalas: m.m. kostnader sjukpenningen således inte täcker. Den ekonomiska som effekten bortfall den arbetsinsatsen vid sjukdom kan därför av av egna bli betydligt större än vad framgår den

som av skattemässiga

nettoinkomstnivån, dvs. den sjukpenninggrundande inkomsten. Således

46 Analys regelverken

av

är det inte enbart konstnären borde sjukförsäkrad utan även

som vara den konstnärliga verksamheten.

En lösning på problemet kan att införa en tilläggssjukpenning

vara på grundval ett annat inkomstbegrepp som bättre speglar inkomst-

av förlusten vid sjukdom än den gällande inkomsten av närings-

nu verksamhet.

Det är inte någon tanke att sjukpenningen borde kompletteras

ny med tilläggssjukpenning. Problemområdet finns beskrivet i Riks-

en försäkringsverkets RFV rapport Sjukpenningförsäkring för egenföretagare RFV Anser 1989:5. RFV föreslog att egenföretagare skulle ges möjlighet att teckna frivillig tilläggssjukförsäkring. Olika tekniska

en varianter presenterades. Avgifterna till tilläggsförsälcringen skulle beräknas på det tillförsälcrade beloppet. Härigenom skulle en överensstämmelse uppnås mellan förmån och avgift.

En sådan tilläggsförsäkring skulle också påverka ersättningens storlek även för andra sjukförsäkringsfönnåner som påminner om sjukpenningen ersätter inkomstförlust, nämligen föräldraförsäkring, havandeskapspenning och arbetsskadeförsäkring.

De privata försäkringsbolagen erbjuder företagarförsäkringar där försäkringen täcker olika typer stilleståndskostnader e.dyl. som kan

av uppstå till följd bl.a. sjukdom. Denna möjlighet står sällan konstnä-

av

till buds eftersom de inte har råd att betala frivillig privat rerna en försäkring utöver den obligatoriska sjukförsäkringen som betalas genom egenavgiftema.

Arbetstagare kan sina fackföreningar teckna frivilliga för-

genom säkringar som täcker den del av inkomstförlusten som utgörs av skillnaden mellan sjukpenningen och lönen. Härigenom kan en arbetstagare i allt väsentligt undvika att drabbas av någon inkomstförlust vid långtidssjukskrivning. Några sådana förälcringslösningar står inte konstnärerna till buds.

Sammanfattningsvis täcker sjukpenningen inte till någon del de fasta kostnaderna i verksamheten. För många konstnärer kommer häri-

sjukpenningen att motsvara enbart en mindre del av de ingenom komster konstnären förlorar till följd av sjukdom. Problemen är

som naturligtvis störst vid längre tids sjukdom. I dagens situation finns det knappast några möjligheter att privata försäkringslösningar

genom kompensera inkomstbortfallet.

Analys regelverken 47 av

Pensionssystemet

Från och med den månad den försäkrade fyller 65 år utgår folkpension i form ålderspension 6 kap. 1 § lagen allmän försäkring, AFL. av om Utöver folkpension finns försäkring för tilläggspension, ATP. Rätten till tilläggspension grundas på inkomst förvärvsarbete, dvs de av inkomster av anställning och annat förvärvsarbete den försäkrade som haft under tidigare år 11 kap. l § AFL. Till grund för beräkning inkomst anställning och inkomst av av av annat förvärvsarbete under visst år skall läggas taxeringen till statlig inkomstskatt. Pensionsgrundande inkomst utgörs inav summan av komst av anställning och inkomst annat förvärvsarbete i den mån av summan överstiger ett basbelopp. Vid beräkning den pensionsav grundande inkomsten bortses från inkomster överstiger sju och som en halv gånger basbeloppet.

För varje år pensionsgrundande inkomst fastställs, skall den som försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng. Den tilläggspension som sedermera betalas ut grundar sig på pensionspoängen. Pensionens storlek bestäms efter medeltalet de pensionspoäng tillgodoräknats av som den försäkrade under de 15 år den försäkrade haft högst pensionssom poäng. Pensionen minskas på viss den försäkrade inte har sätt om uppnått sammanlagt 30 intjänandeår med pensionspoäng. Riksdagen fattade under våren 1994 ett principbeslut att införa om ett nytt pensionssystem. Det systemet kommer att i högre grad nya vara inkomstrelaterat jämfört med ATP-systemet, att utgår från genom man 1ivsinkomsten, från 16 år till den dag pension betalas i stället för ut, de bästa 15 åren av 30 års inkomster.

Konstnärer har regelmässigt låga inkomster och fördelen med ATP-

systemet är att pensionen inte är lika beroende av varje års inkomst som det reformerade pensionssystemet är livsinkomsten. En konstnär som lyckas nå till hyggliga inkomster under 15 år kan enligt ATPupp reglema en rimlig pension. Med de reglerna är risken stor att nya ålderspensionen blir låg eftersom livsinkomsten är låg. Endast de stipendier och konstnärsbidrag är längre än två och som därmed skattepliktiga, är pensionsgrundande. För många konstnärer

utgör ett- och tvååriga stipendier stor del försörjningsinen av komstema. Eftersom konstnären inte får några pensionspoäng för dessa

stöd missgynnas de både i ATP- och det reformerade pensionssystemet.

I enlighet med stipendiesystemets uppbyggnad, ersättningar till som konstnärer för deras konstnärliga arbetsinsatser, borde även de skattefria stipendiema pensionsgrundande. Särskilt viktigt blir detta i vara och med införandet det pensionssystemet eftersom samtliga av nya inkomstår då kommer att ligga till grund för pensionsberälmingen, dvs.

48 Analys regelverken SOU 1997: l 84

av

även de första tio åren konstnäremas verksamhetstid, under vilken

av de allra flesta endast erhåller de mindre icke pensionsgrundande sti-

pendiema.

Det reformerade pensionssystemet, har livsinkomsten som

som grund för beräkning pensionens storlek, regelbundna in-

av gynnar komster under lång tid. Det konstnärliga arbetet kännetecknas av låga och oregelbundna inkomster. De faktorer som kännetecknar konstnäremas inkomster således inte alls in i det reformerade pen-

passar sionssystemet.

En konsekvens det reformerade pensionssystemet, som gynnar

av regelbundna inkomster under lång tid, är att konstnärer stimuleras att ta brödjobb för att höja den pensionsgrundande inkomsten. Visserligen gäller detta även i ATP-systemet, den stora skillnaden är att det

men inte längre kommer att räcka med hyggliga inkomster under 15 år. Det finns därför viss risk för att pensionssystemets uppbyggnad skapar

en

anpassning motverkar statsmakternas kulturpolitiska strävanden en som att konstnärerna i högre grad skall ägna sig det konstnärliga arbetet

och mindre brödjobb.

Det konstnärliga arbetet styrs helt andra faktorer än det tra-

av ditionella företagandet och yrkesarbetet. I motsats till andra yrken sätter

uppnådd pensionsålder inte någon naturlig gräns för en konstnär att en upphöra med sin verksamhet. Pensionssystemet är därför inte i grunden baserat på konstnäremas förhållanden utan dessa pressas in i den mall

skapats efter andra yrkesgruppers behov och förutsättningar. som

För att förbättra de äldre konstnärernas villkor har olika stödsystem införts. Författarfonden ut kompletterande pension till författare,

ger en för att fylla ut låg ålderspension. De kompletterande pensionema är

en ett tecken på att det ordinarie pensionssystemet inte ger författarna en tillräcklig trygghet på ålderdomen.

Genom 1990 års skattereform har framför allt författarnas situation försämrats införandet den särskilda löneskatten lagen

genom av l990:659 särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Den

om särskilda löneskatten uppgår till 23,52 procent och motsvarar den del

socialavgiftema är att betrakta som en ren skatt, dvs. inte en av som avgift fönnåner. Det är vanligt att pensionerade författare

som ger uppbär inkomster från royalty. Den särskilda löneskatten, samt inkomstskatten, medför att inkomsten kraftigt minskar och inte längre ger

tillskott till pensionen före skattereformen. De konstnärliga samma som yrkesutövarna har i regel inte råd att säkra sin försörjning genom att teckna pensionsförsäkring. De kan vanligtvis inte hellre utnyttja

en egenföretagarens avdragsmöjlighet för pensionsförsäkring, på grund av att rörelsen sällan ger överskott.

av

Sammanfattningsvis varken ATP- eller det reformerade pen-

ger sionssystemet tillräcklig anpassning till konstnäremas socio-

en ekonomiska förhållanden. Det är troligt att det reformerade pensionssystemet till och med kommer att försämra konstnäremas situation. Det finns därför starka skäl att närmare utreda konstnäremas pensionsförhållanden i syfte att skapa rimligare villkor.

Stöd via socialbidragsordningen

Enligt 6 § Socialtjänstlagen 1980:620 utgår socialbidrag ekonomiskt bistånd efter ansökan till den inte kan tillgodose sin försörjning

som och livsföring på annat sätt.

Varje kommun har inom vissa möjlighet att bestämma

ramar utformning och storlek på socialbidragen. Socialbidraget skall prövas individuellt. Socialstyrelsen har utformat råd och anvisningar om tolkningen socialtjänstlagen. Dessutom finns en omfattande dom-

av stolspraxis

För de konstnärliga och litterära yrkesutövamas del görs vissa särskilda bedömningar. Alla stipendier erhållits räknas som in-

som komst. Då stipendiema kan tillgodose behovet av försörjning påverkar dessa således beviljandet socialbidrag. Det är emellertid inte klart

av hur stipendier utdelats för att täcka kostnader för material, ateljé-

som hyra, bedöms. Enligt utredningens bedömning är det rimligt

resor m.m. att de utgifter är förknippade med förutsättningarna för det aktuella

som stipendiet också minskar stipendiet vid beräkning av socialbidrag.

Socialbidrag kan betalas tillfälligt till konstnär under en över-

en gångstid denne inte kan försörja sig på sitt yrke. Kravet på konst-

om närer är dock detsamma för andra. De skall kunna försörja sig på

som sin verksamhet. Socialtjänsten kan inte kräva att de byter yrke, men de får avslag på sin socialbidragsansökan de inte kan försörja sig på

om konstnärsyrket på sikt. Praxis brukar härvid vara ca sex månader.

Från flera konstnärsorganisationer har påtalats att socialnämndema på olika håll har intagit restriktiv tolkning av vad som krävs för att

en

bidragssökande skall stå till arbetsmarknadens förfogande. en anses Även här framkommer det grundläggande problemet, att konstnärer inte kan likställas med andra företagare. Bakgrunden till socialnämndemas bedömning är att företagaren måste upphöra med sin verksamhet och på så sätt ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för att få socialbidrag, vilket som tidigare nämnts knappast bottnar i en realistisk på de Villkor som gäller för konstnärligt skapande. Från

syn den aspekten, har från konstnärsorganisationernas sida, särskilt kravet på avyttring ateljé förutsättning, för att få socialbidrag, förts

av som en

50 Analys regelverken av

fram som ett stort bekymmer för de berörda sökandena. Sammanfatt-

ningsvis anser utredningen att även socialbidragsreglema inte i tillräcklig omfattning tar hänsyn till konstnäremas särskilda förhållanden.

Bostadsbidrag

Enligt 1 § i lagen 1993:737 bostadsbidrag är rätten till bostadsom bidrag och bidragets storlek bl.a. beroende sökandens bidragsav grundande inkomst. Andra faktorer påverkar bidraget är hushållets som sammansättning, bostadskostnaden och bostadsytan. Bostadsbidraget betalas ut löpande ett preliminärt bidrag, beräknat efter som en upp-

skattad bidragsgrundande inkomst. Bostadsbidraget bestäms sedan

slutligt i efterhand och baseras på fastställd bidragsgrundande inkomst.

Enligt 4 § lag utgörs den bidragsgrundande inkomsten samma av förvärvsinkomst inkomst tjänst och inkomst

av av näringsverksamhet

jämte inkomst kapital samt vissa andra inkomster, bl.a. icke av skattepliktiga stipendier överstigande 3 000 kronor månad. per Beträffande möjligheten att erhålla bostadsbidrag jämställs sti-

pendier med förvärvsinkomst till den del de överstiger 3 000 lcr per månad vid beräkningen bidragsgmndande inkomst. Härvid av ses stipendier inkomst möjlighet till ersättning som en som ger försörjning för arbete medan skattefria stipendier i övrigt i sin helhet inte betraktas som inkomst för utfört arbete då de varken grundar till sjukrätt ersättning eller pension. Från konstnärsorganisationema har framförts många konstnärer att som får bodstadbidrag går miste dess eller får om dem sänkta till följd av att de uppbär skattefria stipendier överstiger 3 000 kr. i månasom den. Stipendier leder härigenom till marginaleffekt. Bostadsbidraget en är emellertid kraftigt behovsprövat och därför beaktas skattefria stipendier över en viss nivå och exempelvis även förmögenhet inte som når upp till de skattepliktiga nivåer.

4.3 Arbetsmarknadsstöd

Enligt lagen 1997:238 arbetslöshetsförsäkring omfattar

om arbetslöshetsförsäkringen både arbetstagare och företagare. Med företagare

avses i lagen direkt eller indirekt eller en person som ~ äger är delägare i en näringsverksamhet den försäkrade personligen som är verksam i och har ett väsentligt inflytande över 34 §. Vissa särskilda regler i arbetslöshetsförsäkringen gäller för företagare 34-37 §§.

SOU 1997: l 84 Analys av regelverken 51

Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring som ersätter nuvarande kontant arbetsmarknadsstöd KAS och en inkomstbortfallsförsälcring. Arbetslöshetsförsäkringen handhas av arbetslöshetskassor och bestämmelserna denna verksamhet finns i lagen

om 1997:239 om arbetslöshetskassor. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa, eller som är medlem i en sådan kassa men inte uppfyller de villkor som gäller för rätt till inkomstrelaterad ersättning. Ersättning enligt inkomstbort-

en fallsförsäkringen lämnas till den varit medlem i en arbets-

som löshetskassa under minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt det i lagen uppställda arbetsvillkoret.

Medlemskap i en arbetslöshetskassa beviljas endast den som under en sammanhängande period av fem veckor har förvärsarbetat minst fyra veckor med minst 17 timmar per vecka. Tidigare var kravet på arbetad tid lägre samt att beredskapsarbete räknades som förvärvsarbete.

Enligt 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring skall ersättning vid arbetslöshet betalas ut under förutsättning att den försäkrade är oförhindrad att åta sig arbete för en arbetsgivare minst 3 timmar per arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Vidare skall den försäkrade vara beredd att anta ett erbjudet lämpligt arbete under sådan tid som den försäkrade inte anmält godtagbart hinder hos arbetslöshetskassan samt anmälda som arbetssökande hos den offentliga

vara arbetsförmedlingen och inte kunna få lämpligt arbete. För att rätt till ersättning skall föreligga uppställs vidare krav på viss arbetad tid innan arbetslösheten uppkommit.

Av 35 § lagen om arbetslöshetsförsäkring framgår att en företagare, som huvudregel, skall anses vara arbetslös när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat än tillfälligt. Reglerna innebär att företagaren måste avveckla sin rörelse helt för att kunna få ersättning. Det har emellertid ansetts att det bör finnas en möjlighet för företagare att vid arbetslöshet låta den egna rörelsen vila tid. Därför skall företagare tillfälligt upphör att

en en som bedriva verksamhet i rörelsen, anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte är säsongskaraktär och att någon verk-

av samhet inte bedrivs i rörelsen. Ersättning enligt denna undantagsbestämmelse om tillfälligt upphörande får bara utnyttjas en gång per rörelse. Företagaren bör dock ha drivit företaget sammanhängande

i en period om tolv månader före vilandeförklaringen.

För att ha rätt till ersättning skall företagaren också ha varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv månader. När underlaget för beräkning av dagsförtjänsten bestäms skall för företagare dagsförtjänsten

52 Analys av regelverken

bygga på den genomsnittliga inkomsten från rörelsen under de tre senaste åren, exklusive avvecklingsåret.

För en egenföretagande konstnär är således förutsättningen för att ersättning skall utgå vid arbetslöshet att denne upphör med verksamheten. Även här kommer reglerna i konflikt med de

förutsättningar

under vilka konstnärer arbetar under. En konstnär kan i grunden knappast avveckla sin verksamhet eftersom det inte går någon att göra åtskillnad mellan konstnären och den konstnärliga skapandet. Det är egentligen enbart på ett symboliskt plan konstnären upphör med mer sin verksamhet, vid avregistrering firma, återkallelse F-skattav av sedel, uppsägning av ateljékontrakt, avyttring utrustning Kravet av osv. på att verksamheten skall upphöra är således till anpassat ett traditionellt företagande.

Från ett arbetslöshetsperspektiv är konstnärens problem inte bristen på arbete utan bristen på inkomster. Möjligheten till framtida inkomster befrämjas inte av att arbetslöshetskassan ställer formella krav på att verksamheten skall upphöra för att ersättning skall utgå. Med

utgångspunkt i de belysta arbetslöshetsreglema borde det finnas nyss en möjlighet för konstnären att "behålla" sin verksamhet och sedan, på grund av inkomstlöshet, gå på deltid konstnär och ner som vara arbetslöshet den återstående tiden.

En helt fråga är vilka krav samhället skall kunna ställa på annan en konstnär med bristande inkomster, när det gäller ställa till att sig arbetsmarknadens förfogande. Här kan olika uppfattningar komma i fråga från att konstnären måste yrke för klara ta ett annat att försörjningen till att ersättning utgår för att kompensera perioder av låga inkomster.

Möjligheterna för uppdragstagare att erhålla arbetslöshetsen ersättning vid brist på uppdrag föreligger uppdragstagare har om en högst två olika uppdragsgivare, under förutsättning att uppdragsgivama betalar in skatt och sociala avgifter, dvs. uppdragstagaren inte att harFskattsedel. Vidare bör uppdragstagare uppfyller följande kriterier som betraktas arbetstagare i försäkringen: Den arbetslöse skall som i sin verksamhet ha omfattats kollektivavtal, där det framgår av att kollektivavtalspartema anser att ett anställningsliknande förhållande föreligger. Den arbetslöse får inte inneha F-skattsedel för det aktuella arbetet. Uppdragen skall den arten att de förmedlas

vara av av offentlig

arbetsförmedling. Den arbetslöse skall anmäld på arbetsvara förmedlingen och det skall ha upprättats individuell handlingsplan, en som syftar till att långsiktigt lösa hans eller hennes arbetslöshetsproblem. I praktiken innebär reglerna de konstnärer att som i huvudsak arbetar egenföretagare, inte någon som ges möjlighet till utökad rätt till A-kassa uppdragstagare. som

SOU 1997: l 84 Analys av regelverken 53

För den som inte kan erhålla ersättning från arbetslöshetskassa finns kontant arbetsmarknadsstöd, KAS. Det kan få varit aktivt

man om man arbetssökande i 90 dagar. Från den 1 januari 1998 ändras reglerna och KAS ersätts av grundbeloppet i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen och höjs till 240 kr per dag. De konstnärer som är egenföretagare kan dock som huvudregel inte heller erhålla KAS utan att avsluta sin verksamhet. Det har ingen betydelse om de inte har några inkomster i sin verksamhet. Ett sådant förhållande är som framgått inte att jämställa med arbetslöshet. Vad utredningen framfört ovan om att konstnärerna inte in i arbetslöshetssystemet gäller också för gmndbeloppet i

passar försäkringen.

Sammanfattning och förslag

De sociala trygghetssystemen är inte anpassade efter konstnärernas arbets- och inkomstförhållanden. De flesta ersättningama bygger på att den försäkrade har en jämn förvärvsinkomst som utgår från ett anställningsförhållande. De flesta egenföretagande konstnärerna har regelmässigt låga inkomster, som också är mycket ojämna. Dessutom har konstnärer ofta sidoinkomster från andra arbeten, tillfällig anställning, uppdrag e.dyl.

I socialförsäkringssystemen och närliggande områden likställes konstnärer med andra näringsidkare. Regelsystemen tar därmed inte hänsyn till att konstnärlig verksamhet skiljer sig väsentligt från vanligt företagande. Det är helt andra drivkrafter som styr konstnärlig verksamhet och det går inte att dra någon egentlig skiljelinje mellan konstnären och dennes verksamhet. Arbetslöshetsförsäkringens och socialbidragens krav på att konstnärer skall upphöra med sin konstnärliga verksamheten får helt andra konsekvenser för konstnär jämfört med

en andra företagare.

Då konstnärliga yrkesutövare med låga och framförallt ojämna inkomster har svårt att få del av det sociala trygghetssystem som finns, borde särskilda sociala trygghetsregler utarbetas som är anpassade till konstnärernas arbets- och inkomstförhållanden. De medel som de egenföretagande konstnärerna inbetalar genom egenavgiftema bör användas till att ge dem motsvarande trygghet som andra yrkesgrupper har. I propositionen 1996/97:3 kulturpolitiken framfördes också

om att statens insatser borde syfta till att anpassa regelverken på alla politikområden, så att rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella förhållanden.

54 Analys regelverken

av SOU 1997: 184

Mot bakgrund av de problem vi har identifierat föreslår vi

som att en särskild utredning tillsätts med uppgift att ta fram förslag för-

som bättrar de egenföretagande konstnärernas ställning på socialförsäk-

ringsområdet och närliggande områden.

5 Generella konstnärsstöd i utlandet

Sammanfattning Utredningen har funnit exempel på generella konstnärsstöd i Tyskland, Österrike, Holland, Frankrike och Irland.

I Tyskland är socialavgiftema halverade för enskilda näringsidkare bedriver konstnärlig eller litterär verksamhet. Hälften av

som nedsättningen finansieras staten, l/4 s.k. nyttjare av konst-

av av närliga eller litterära verk betalar socialavgifter, t.ex. en teater

som

uppför pjäs och slutligen betalas l/4 avgifterna av som en av konstnären.

I Österrike finns ett liknande i Tyskland.

system som

I Holland förbereds i parlamentet ett lagförslag där ett särskilt

nu bidrag skall betalas ut till konstnärer med mycket låga inkomster. Det föreslagna systemet har karaktären ett flexibelt stöd till

av konstnärer som behöver tid att etablera sig på marknaden. Stödet påminner också särskild typ av socialbidrag som riktar sig

om en enbart till vissa yrkesornråden.

I Frankrike är konstnärer och författare befriade från en kommunal inkomstskatt, taxe professionnelle. Vidare ligger grundavdraget för den statliga inkomstskatten på en hög nivå. Följden är att flertalet konstnärer och författare inte betalar någon nämnvärd inkomstskatt. Även Frankrike har ett systern där nyttjare

av konstnärliga och litterära verk får bidra till socialförsäkringssystemet med avgifter.

På Irland kan Skattemyndigheten efter ansökan från en konstnär eller författare besluta att inkomsterna från ett konstnärligt eller litterärt verk skall undantas från inkomstbeskattning. Skattebefrielsen kan också gälla generellt för inkomster från den konstnärliga verksamheten. Dessa regler i kombination med att stipendier, liksom i de flesta länder, är skattefria och att tillämpningen av socialbidragsreglema är relativt flexibla kan sägas innebära att konstnärer och författare stöds generellt men genom olika ekonomiska åtgärder.

56 Generella konstnärsstöd i utlandet

l Inledning

Efter att ha inhämtat information från ett stort antal länder har utredningen funnit exempel på generella konstnärsstöd i Tyskland, Österrike, Holland och Franlqike. Även Irland kan i någon mån anses ha ett generellt stödsystem. Utredningen har varit i kontakt med ett flertal länder och även besökt några av dessa i syfte att kartlägga förekomsten generella av ekonomiska stödsystem till konstnärer och författare. I bilaga redovisas resultatet av undersökningen. Som framgår av undersökningen har de flesta länder i varierande grad olika former individuella stöd traditionell karaktär stiav av som pendier och priser. Av stort intresse är att utredningen har funnit flera exempel på generella stöd det slag våra utredningsdirektiv tar av som sikte på och som skulle kunna tjäna förebild när ett svenskt stöd som skall konstrueras. Det bör anmärkas att det inte alltid är lätt att entydigt definiera vad som menas med ett generellt stöd, eftersom det kan ut på olika sätt. se Det är också tänkbart att det kan förekomma olika typer regler och av stöd m.m. som var för sig inte kan generella stöd anses som men som tillsammans kan utgöra ett sådant stödsystem. Det finns därför anses en risk för att utredningen inte lyckats fånga samtliga generella stöd upp som faktiskt finns i de undersökta länderna. I det följande redovisas de irländska, franska, tyska, holländska och österrikiska systemen. Tonvikten presentationen ligger på de irav ländska och holländska stöden. Skälet är att det holländska stödet, om det genomförs, är det enda exemplet vi funnit på ett generellt direkt bidragssystem. Det irländska systemet är stort intresse att det av genom både i Sverige och internationellt förs fram ett föredöme för som konstnärsstöd skattelagstiftningen. genom Avslutningsvis redovisas i korthet de norska och danska stödssystemen, som inte är av generell karaktär utan selektiva.

5.2 Irland

De irländska konstnärernas och författarnas situation kan sammanfattas med att marknaden för deras arbeten är begränsad, priserna på konstnärliga verk är låga eller måttliga och inkomsterna regel låga eller som mycket låga. Å andra sidan underlättar socialbidragsoch skattesystemet konstnärernas och författarnas situation. Dessa systern består av fyra komponenter:

SOU 1997: l 84 Generella konstnärsstöd i utlandet 57

En konstnär eller författare med låga inkomster är berättigad till socialbidrag. Visserligen skall konstnär eller författare som inte kan

en försörja sig på sitt yrke ställa sig till arbetsmarknadens förfogande, men denna officiella hållning tillämpas på lokalplanet med ett visst mått av flexibilitet och generositet.

Grundavdraget för inkomstbeskattningen är relativt högt lägst omkring 34 000 kronor, vilket innebär att konstnärer och författare med låga inkomster inte beskattas.

Stipendier är befriade från inkomstskatt.

Konstnärer och författare med inkomster som överstiger grundavdraget kan befrias från inkomstskatt ett särskilt beslut av

genom Skattemyndigheten. Antingen kan inkomsterna från den konstnärliga verksamheten helt undantas från inkomstbeskattning eller så kan inkomsterna från ett visst verk undantas från beskattning.

Tillsammans kan de fyra komponenterna göra anspråk på att

anses

ett generellt system för ekonomiskt stöd till konstnärer och förfatvara tare i olika situationer.

Nedan kommer det irländska systemet som tar sikte på inkomstbeskattningen att redovisas.

Det irländska systemet för undantag från beskattning av inkomster från konstnärligt arbete artists exemption infördes år 1969. Skattemyndigheten kan, enligt Section Finance Act, bestämma att vissa konstnärliga verk är "original and creative works" som kännetecknas av "cultural or artistic merit". Inkomster från sådana verk kan genom skattemyndighetens beslut undantas från inkomstbeskattning.

Vilka verk omfattas

Skattemyndigheten kan besluta undantag från beskattning för föl-

om jande typer av verk:

En bok eller annan skrift. En pjäs. En musikalisk komposition. En målning eller annat bildkonstverk. En skulptur.

Bestämmelserna gäller inte konstnärliga utövare, t.ex. musiker.

Slöjd och konsthantverk omfattas inte av skattelättnadema. När det gäller konsthantverk uppfylls som regel inte kravet på originalverk, eftersom konsthantverk ofta görs i serier. Inte heller gäller det

58 Generella konstnärsstöd i utlandet SOU 1997: 184

konstnärligt utövande fotografer; ett förhållande på år som senare utsatts för kritik.

Beslut om undantag

Som nämnts är det Skattemyndigheten Revenue

Commissioners som

beslutar undantag från beskattning. Som stöd för tillämpningen om av skattereglema har riktlinjer utarbetats kultur- och finansdeparteav menten. Beslut om undantag fattas centralt inom skatteförvaltningen. Enbart ett fåtal för handläggning och beslut. På det personer svarar sättet underlättas möjligheterna till enhetlig rättstillämpning, vilket en är särskilt angeläget på detta område där inslaget bedömningar av rena är särskilt stort. Den som ansöker undantag skall in de aktuella verken till om ge Skattemyndigheten. Vidare skall ansökan innehålla uppgifter utom bildning, verksamhet o.d. Konstnären eller författaren kan också in ge intyg och yttranden. Skattemyndigheten kan begära in ytterligare uppgifter eller att fler verk skall in för att ett bättre beslutsunderlag. ges Skattemyndigheten anser därför att ansökningsförfarandet medför att man får in ett tillräckligt bra beslutsunderlag. Skattemyndigheten har rätt, inte skyldighet, att begära in yttmen rande från sakkunniga. Som regel begärs yttrande in från Arts Council, som har tillgång till experter på olika områden. Yttranden från sakkunniga aktualiseras i omkring 10 procent fallen. Skattemyndigheten av och Arts Council anser att samarbetet fungerar mycket bra och att systemet möjliggör kvalificerade bedömningar till låga administrativa kostnader. Om undantag från beskattning beviljas skall fortfarande självdeklaration ges in. Ett skäl är att konstnären kan ha inkomster inte är som undantagna från inkomstbeskattning. Ett annat skäl är att deklarationen är ett instrument för Skattemyndigheten att kontrollera inga beskattatt ningsbara inkomster undanhålls. Även beslut undantag sker om om centralt kontrolleras deklarationen de lokala skattemyndigheterna, av som också kan besluta om revision.

Närmare om kvalzfikationsgrunderna

Skattebefrielsen gäller inkomster från "original and creative work" som kännetecknas "cultural artistic merit". Verket skall både av or vara "original" och "creative". Det skall desssutom ha antingen "cultural merit" eller "artistic merit".

SOU 1997: 184 Generella konstnärsstöd i utlandet 59

I riktlinjerna förklaras vad som menas med "cultural merit":

"A work has cultural merit its contemplations enhances the quality of

individual or social life by virtue of that works intellectual, spiritual or

aesthetic form and content". När det gäller "artistic merit" framgår följande av riktlinjerna:

"A work has artistic merit when its combined form and content enhances or

intensifies the aesthetic apprehension of those who experience or

contemplate it."

Utrycket "original and creative" innefattar Varje unikt arbete "which

brought into existence for the first time as an independant entity by the exercise of its creator‘s imagination".

Facklitteratur

Som regel kan facklitteratur inte omfattas av bestämmelserna eftersom sådana verk sällan uppnår kravet "original and creative".

Men i vissa fall kan även facklitteratur betraktas som "original and creative". Det gäller facklitteratur som handlar om skönlitteratur, pjäser, musik, film, dans, mimkonst och bildkonst. Med andra ord skall boken handla om ett sådant område där ett skapande av verk inom samma område omfattas av de särskilda skattereglema. Därtill krävs att inriktningen på boken är bl.a. konst- och litteraturkritik, konst- och litteraturhistoria eller biografisk.

Ytterligare ett krav ställs på facklitteratur som skall omfattas av de särskilda skattereglema. Bokens kärna skall vara en redovisning av författarens idéer eller insikter i förhållande till det valda ämnet

egna och tankarna eller insikterna skall vara av sådan betydelse att arbetet kan betraktas som ett pionjärarbete som belyser ämnet eller förändrar den allmänt vedertagna uppfattningen av ämnet.

Facklitteratur som används vid undervisning eller som handböcker i olika yrken anses som regel inte uppfylla kravet på ursprunglighet och kreativitet. Enskilda artiklar uppfyller inte heller kravet på ursprunglighet eller kreativitet. Om däremot en serie av artiklar publiceras i en bok kan kravet anses uppfyllt under förutsättning att artiklarna är skrivna av en enda författare och dessutom hålls ett tema.

samman av

60 Generella konstnärsstöd i utlandet

Reklam

Ett drama eller en tonsättning uppfyller inte kravet på ursprunglighet och kreativitet om det har skrivits för att användas i reklam och som inte kan fungera självständigt till följd verkets kvalitet eller

av egen längd. Kravet på ursprunglighet och kreativitet är inte uppfyllt för musikaliska arrangemang, bearbetningar och varianter utförs andra

som av än en tonsättare.

Bosättning på Irland

En förutsättning för skattebefrielse är att konstnären är bosatt på Irland. På grund av denna regel har konstnärer, särskilt författare, valt att bosätta sig på Irland. Enligt Skattemyndigheten ökar ansökningarna från utländska konstnärer. Eftersom det för skattebefrielse krävs att konstnären eller författaren faktiskt bosätter sig på Irland innebär det, enligt Arts Council, en betydelsefull restriktion som minskar utrymmet för missbruk.

Form artist 1-3

En konstnär kan ansöka skattebefrielse i olika omfattning. En

om erkänd konstnär inom ett visst område kan grunda sin ansökan på att de verk som skapas generellt uppnår graden "cultural artistic merit".

av or Skattebefrielsen kan då generellt gälla inkomster från sådana verk Form artist l. Alternativt kan skattebefrielsen avse ett bestämt verk Form artist 2.

För utomlands bosatta konstnärer överväger att flytta till Irland

som kan Skattemyndigheten förhandsbesked inkomsterna från för-

ge om säljning av ett verk skall bli skattebefriade eller inte Form artist 3.

Överklagan

Om en sökande inte får ett positivt beslut skattebefrielse kan beslu-

om tet överklagas till oberoende nämnd tribunal. Nämnden prövar

en överklagningar i olika typer skatteärenden gäller undantag från

av som beskattning. Den är missnöjd med nämndens beslut kan sedan

som överklaga till domstol. För domstolsprövningen gäller de vanliga

processuella reglerna.

Generella konstnärsstöd i utlandet 61

Antal undantag

Under tiden 1969 februari 1985 prövades 2 176 ansökningar

- om skattebefrielse av skattemyndigheterna och l 233 bifölls. Av de skattebefriade var 61 procent författare eller dramatiker, 33 procent bildkonstnärer eller skulptörer och 6 procent tonsättare.

Under tiden 1969 april 1997 har sammanlagt 5 844 ansökningar

om undantag från beskattning kommit in till skattemyndigheten. Av dessa har Skattemyndigheten medgivit undantag i 3 329 fall. Antalet ansökningar kan förfalla lågt men förklaras av att de flesta konstnärer och författare har så låga inkomster att de ändå inte behöver betala skatt och därför saknar intresse att ansöka undantag från beskattning.

av om

Bakgrund och motiv

Syftet med lagstiftningen att motverka att irländska konstnärer läm-

var nade landet och att dessutom betona konstnärernas betydelse för

samhället. Syftet har därför varit att erkänna konstnärens viktiga roll än

mer att ekonomiskt stödja konstnärerna, stödet kan betydelse-

även om vara fullt det är fråga framgångsrik författare.

om om en

Bl.a. har det gjorts gällande att det är svårt att förstå hur

en konstnärs roll i samhället erkänns något i grunden är

genom som en enskild förhandling med Skattemyndigheten Anne Kelly, Cultural policy in Ireland, s. 41. Vidare kan skattemyndigheterna ha svårt att värdera konstnärligt arbete. En invändning är att systemet

annan uppmuntrar konstnärer att bosätta sig på Irland och vars konstnärliga verk inte är av sådan kvalitet att de bidrar till den irländska kulturen.

Enligt Arts Council fungerar bestämmelserna i huvudsak bra och systemet kan inte uppfattas som kontroversiellt. I stället stöder konstnärsorganisationema undantagsreglema. Arts Council och skattemyndigheten menar att staten förlorar obetydliga belopp i skatteinkomster på grund av undantagsbestämmelsema. För den enskilde konstnären är å andra sidan bestämmelserna stor ekonomisk bety-

av delse, men av större vikt bedöms det erkännande konstnärligt

vara av arbete som reglerna uttryck för. Till följd reglerna har Irland

ger av också fått mycket positiv uppmärksamhet i andra länder.

62 Generella konstnärsstöd i utlandet

5.3 Frankrike

I Frankrike är det en gammal tradition att stödja konstnärlig verksamhet, men det var först på 1960-talet en modern kulturpolitik infördes. Kultursatsningar sker i olika former och på olika plan. Det finns bl.a. ett särskilt lagstiftningspaket som tar sikte på konstnärlig verksamhet. Det är regelsystem som kritiseras hårt av bl.a. amerikaner och engelsmän. Skälet är att fransmännen stöder sitt eget kulturarv.

Administrativt består Frankrike av 26 regioner, indelade i 100 departement och sammanlagt omkring 36 000 kommuner. Det är en medveten strävan att förvaltningsfrågor av skilda slag skall decentraliseras. Så även med kulturfrågoma. En stor del av de offentliga medlen hanteras på kommunal nivå år 1993 var det 40,9 %. Det kan därför förekomma lokala stöd generell karaktär. Dessutom finns det en

av kommunal skatt, taxe d‘habitation, vars bas är fastighetstaxeringen. Kommunerna har möjlighet besluta om lokal reducering och skattebefrielse för vissa grupper. Därför kan det finnas stöd via denna skatt. Utredningen har emellertid inte fått några uppgifter om sådana lokala stöd.

I Frankrike finns det ett antal skattelättnader för konstnärer som tillsammans kan sägas bilda ett generellt ekonomiskt stöd till konstnärer. För inkomster av bl.a. konstnärlig och litterär verksamhet kan den skattskyldige begära att beskattningen grundas på medelinkomsten under det aktuella beskattningsåret och de två eller fyra tidigare beskattningsåren.

Konstnärer bosatta i Frankrike kan välja att en källskatt revenue å

source på 15 % dras på deras inkomst oavsett vilken skattegrund inkomsterna har.

Konstnärer är helt befriade från taxe professionelle, som är en kommunal inkomstskatt.

Grundavdraget ligger på en hög nivå. Det beror bl.a. på stora grundavdrag och på att familjen vid skatteberäkningen får dela upp familjeinkomsten på andelar med hänsyn till antalet familjemedlemmar. Enbart hälften fransmännen betalar därför statlig inkomstskatt.

av Genom det höga grundavdraget i kombination med skattebefrielsen från taxe professionelle betalar flertalet konstnärer och författare inte någon nämnvärd inkomstskatt.

Konstnärer och författare av olika slag, som driver sin verksamhet självständigt och som alltså saknar anställning, har socialförsäkringsförmåner på liknande anställda. Även familjemedlemmar har

sätt som sådana rättigheter. Avgifter betalas den enskilde konstnären, baserad

av på inkomsten från den konstnärliga verksamheten. Detta socialförsäk-

SOU 1997: l 84 Generella konstnärsstöd i utlandet 63

ringssystem har också andra finansiärer, har inkomster från spridsom ning av konstnärliga verk. För konstnärer har svårt betala sin som att avgift finns särskild social fond från vilken de kan få hjälp betala en att sina sociala avgifter.

5 Tyskland

Den tyska kulturpolitiken kännetecknas decentralisering och är i av huvudsak angelägenhet för de sexton delstaterna och 20 000 komen munerna. Decentraliseringen bidrar till betydande variation stöden av forrner. Skillnaderna är störst jämförelsen görs mellan delstatema. om Den decentraliserade kulturpolitiken har inte enbart konstitutionella grunder utan är också historiskt betingad att Tyskland blev genom sent en nationalstat. Med hänsyn till decentraliseringen är det möjligt att det finns lokala eller regionala stöd kan generell karaktär, som anses vara av men utredningen har inte fått fram några uppgifter förekomsten sådana om av stöd. Även delstatema och kommunerna om har de viktigaste funktionerna för kulturpolitiken svarar förbundsstaten för några centrala frågor. Det gäller generella system har relevans för bl.a. kulturområsom det, bl.a. lagstiftning upphovsrätt, beskattning och socialförsäkom ringar.

Deutsche Künstlerhilfe

Genom Deutsche Künstlerhilfe lämnas bidrag till äldre behöver som ekonomiskt stöd på grund ålderdom, sjukdom eller särskilda av svårigheter. Stödet betraktas ett uttryck för tacksamhet och som erkänsla från samhället för det konstnärliga arbete den som enskilde stödmottagaren utfört. Det betyder att stödet lämnas enbart till etablerade konstnärer eller författare. Stödet har karaktär av ett generellt stöd, men med stark socialpolitisk inriktning. en Stödet kan lämnas ett månatligt bidrag regel omkring 1 000 som i DM, dvs. cirka 4400 kronor eller med ett engångsbelopp för att exempelvis bekosta en medicinsk behandling. Man räknar med att behovet stöd från Künstlerhilfe kommer av att minska genom att allt fler och med tiden samtliga konstnärer omfattas av pensionssystemet. Emellertid är medelinkomsten för egenföretagande konstnärer omkring 20 000 DM, vilket förhållandevis ger en låg

Generella konstnärsstöd i utlandet

pension. I framtiden kommer det därför att kvarstå ett visst behov av

kompletterande stöd.

Socialförsäkringssystemet

Socialförsäkringssystemet består fem delar: pension, ersättning för av inkomstbortfall i samband med sjukdom, arbetslöshet, olycksfall samt särskild omvårdnad för äldre. Anställda konstnärer är automatiskt anslutna till socialförsäkringssystemet och avgifterna betalas i huvudsak genom arbetsgivaravgifter. För konstnärer och journalister är enskilda näringsidkare finns som särskilt ñnansieringssystem Künstlersozialkasse, betraktas ett som internationellt unikt system. Sådana näringsidkare skall anmäla som ett sig till kassan och kommer på det sättet att omfattas tre socialav försäkringar: pension, sjukdom och särskild omvårdnad för äldre. En enskild näringsidkare kan således aldrig få ersättning på grund av arbetslöshet. Avgifterna till dessa tre försäkringar uppgår till 19,2 13,5 1,7 nettoinkomsten inkomsten efter avdrag men före resp. procent av inkomstskatt. Egenavgiftema är sedan avdragsgilla som kostnader vid inkomstbeskattningen. Medlemmar i Künstlersozialkasse behöver emellertid betala enbart halva avgiften. Socialförsäkringssystemet utgör således generellt stöd till konstnärer och författare via subvenett tionerade egenavgifter. Den återstående halvan bekostas dels av staten l/4 och dels tillförs socialförsäkringssystemet avgifter 1/4 från näringsidkare och institutioner har inkomster till följd av det arbete som konstnärer och författare utför nyttjare, t.ex. gallerier, radiosom stationer, muséer, teatrar Dessa avgifter utgår med 3-7 procent av osv. ersättningar till konstnärerna och författarna. nyttj amas Nivån bestäms preliminära beräkningar som grundas på konstav närs- och författarkollektivets uppskattningar det kommande årets av inkomster. Nyttjama redovisar utbetalningarna till konstnärerna efter avgiftsårets utgång. Avgifterna är kontroversiella bland de avgiftsskyldiga och har i ett fall prövats Författningsdomstolen, till lagstiftarens fördel. av För att omfattas socialförsäkringssystemet måste årsinkomsten av uppgå till lägst 7 080 DM. Miniminivån gäller emellertid inte förnyoch författare under period fem år. Även i etablerade konstnärer en av detta hänseende utgör socialförsäkringssystemet ett exempel på generellt konstnärsstöd, med den begränsningen att det gäller nystartare. Omkring 90 000 konstnärer och författare är anslutna till Künstler-

sozialkasse.

SOU 1997: l 84 Generella konstnärsstöd i utlandet 65

Enligt vad utredningen inhämtat har kassan inte några större problem med vilka som skall vara anslutna till den subventionerade socialförsäkringen och vilka som inte skall betraktas som konstnärer. Prövningen i Künstlersozialkasse utförs med stöd av ett ifyllt frågeformulär samt olika inlämnade bevis t.ex. betyg från utbildning eller examen, publikationer, recensioner, utställningskataloger, kontrakt för intyg för konstnärlig verksamhet, priser eller

engagemang, stipendier, medlemsintyg från yrkesförbund osv. för konstnärsrespektive publicistegenskapen, också för försäkringspliktens

men övriga förutsättningar. Kvalitet har ingen betydelse vid bedömningen eftersom Konstnärssocialkassan inte får fungera konstkritiker.

som

Ett av beslutsunderlagen för Künstlersozialkasse utgörs av lagens tillämpningsföreskrift, som innehåller en- visserligen inte uttömmande

uppräkning av konstnärliga och publicistiska yrken. Om kassan väg- rar anslutning kan saken prövas av domstol.

5.5 Holland

Bakgrund till nuvarande system: BKR

För tiden före andra världskriget fanns inte någon egentlig konstnärspolitik i Holland. Under kriget verkade de tyska ockupantema för att införa det nationalsocialistiska konstidealet Kulturkamer, vilket aktivt motarbetades av holländska konstnärer. I Holland deltog många konstnärerna i motståndsrörelsen.

Konstnäremas insatser under kriget och den till följd av kriget havererade konstmarknaden var motiven för att år 1947 införa stödsystemet BKR. Det gick ut på att konstnärer, mot att leverera verk till det allmänna, fick ett understöd för att täcka levnadskostnadema. Innan en konstnär kunde anslutas till systemet måste kommitté bedöma det

en kulturella värdet av dennes konstnärliga produktion.

När systemet infördes fanns inte så många konstnärer, i takt

men med att antalet konstnärer ökade uppkom rad nackdelar med BKR.

en Det blev allt dyrare samtidigt systemet genererade konstnärer

som nya genom att de som gick igenom konstskolorna visste att det fanns goda förutsättningar för avsättning av deras verk. Systemet inverkade också negativt på den allmänna konstmarknaden aldrig tog någon riktig

som fart. Konstpriserna hölls också nere till följd av systemet.

När BKR avskaffades år 1987 uppgick antalet understödda konstnärer till omkring 3 000 och den offentliga sektorn hade en halv miljon verk, varav hälften förvarades i lagerlokaler.

3 X7-1603

66 Generella konstnärsstöd i utlandet

Bakgrund; stöd via socialförsäkringssystemet

När BKR upphörde rycktes grunden bort för många konstnärers och författares försörjning. I stället förlitade sig de konstnärer som inte kunde försörja sig på socialbidrag. Det holländska socialbidragssystemet förhållandevis generöst. Omkring år 1991 började man

var diskutera vad skulle göra med de höga socialbidragskostnaderna.

man

restriktiv på socialbidragen växte fram. En mer syn

Nya regler infördes år 1993, med absolut gräns på sex månader

en

den längsta tid socialbidrag kan erhållas. För konstnärer och som som författare skulle så kort period slå hårt, särskilt mot nyetable-

en pass rade i yrket. Lyckas inte konstnären eller författaren att försörja sig efter ett halvår skulle socialbidrag inte vidare betalas ut. Följden skulle bli att konstnären eller författaren måste lämna sitt yrke och stå till arbetsmarknadens förfogande eller fylla ut inkomsterna med annan verksamhet. Därför har kommunerna övergångsvis fått tillåtelse att

generösa i prövningen socialbidrag till konstnärer och förvara mer av fattare.

Mot denna bakgrund har ett nytt stödsystem utarbetats, som efter ett halvårs fördröjning, hösten 1997 behandlas i parlamentet.

nu

Det föreslagna konstnärsbidraget i Holland

Förslaget grundar sig på följande två typer ekonomiska problem som

av är karaktäristiska för konstnärsyrket. Det ena är startproblemet; det tar lång tid att etablera sig konstnär. Det andra är att inkomsterna är

som ojämna över tiden.

I Holland är existensminimum 1 100 gulden 1 guldencirka 2,55 kronor. Regeringens förslag går ut på att en konstnär under sammanlagt fyra år under tioårsperiod skall vara berättigad till bistånd

en motsvarande 60 procent av existensminimum. Konstnärsorganisation-

har begärt att nivån i stället skall vara 75 procent av existensema minimum.

Förslaget bygger på att bistånd betalas ut i förskott av den kommunala socialbyrån. Efter årets slut sker avstämning av årets inkomster

en och biståndet. Socialbyrån har tillgång till uppgifter från inkomsttaxeringen. Har för mycket bistånd betalats ut reduceras det återbetalning. En eventuell reduktion av biståndet är avhängig två faktorer: inkomster från konstnärlig verksamhet eller andra inkomster samt hur kostnaderna i den konstnärliga verksamheten beaktas.

En konstnär kan in i systemet vid ett tillfälle per år, t.ex. under månaderna februari-juli, dvs. under sex månader. Under dessa sex

SOU 1997: 184 Generella konstnärsstöd i utlandet 67

månader uppbärs bistånd. Konstnären kan emellertid inte senare under året återigen inträda utan måste vänta till nästa kalenderår. Genom att sex månader har förbrukats återstår 3‘/2 år.

Enligt regeringens förslag sker en inkomstprövning så att de sammanlagda inkomsterna från konstnärlig verksamhet, andra inkomster samt bistånd inte får överstiga 115 procent av existensminimum. Konstnärsorganisationerna har föreslagit att inkomsterna bör få uppgå till 150 procent. I ett extremfall där inkomster från konstnärlig verksamhet och andra inkomster är kan bistånd uppgå till 60 procent

av existensminimum. Bidragstagaren skulle kunna ha konstnärliga och andra inkomster uppgående till 55 procent 115-60 existens-

av minimum utan att biståndet reduceras. Egentligen kan dock inkomsterna vara högre eftersom ett schablonavdrag medges för kostnader i den konstnärliga verksamheten.

Kostnadsavdraget är 10 000 gulden för skapande konstnärer upphovsmän och 5 000 för konstnärliga utövare. Avdraget bygger på det schablonavdrag som medges vid inkomsttaxeringen. Avdrag får göras oavsett om kostnaderna under- eller överstiger detta belopp. Vidare får avdrag göras med 28 procent av nettoinkomsten. Den regeln gäller för nyföretagare och avdraget beaktas i biståndssammanhang under de fyra biståndsåren. De krav som uppställs för att få bistånd är följande.

Utbildning skolor anges. Arbeta som konstnär krav på arbetad tid. Inkomster från den konstnärliga verksamheten. Utrustning, lokal, ateljé. Utställningar, produktioner, beställningar.

Samtliga krav behöver inte vara helt uppfyllda, utan meningen är att faktorerna skall vägas i det enskilda fallet. En självlärd konst-

samman när utan konstskolor kan alltså komma i fråga för bistånd.

Om försäkringskassan är tveksam till sökande är berättigad

om en till bistånd kan frågan prövas särskild nämnd, bestående olika

av en av experter. Att notera är att inga konstnärer eller författare skall finnas i nämnden. Dessutom är det inte fråga någon kvalitetsprövning utan

om snarare en bedömning om konstnärlig eller litterär yrkesverksamhet föreligger eller inte. Systemet bygger på att bistånd betalas ut först efter det att konstnären kan visa ett intyg från nämnden.

upp

Tanken är att det föreslagna systemet skall utvärderas tre år efter införandet.

Det föreslagna systemet har kritiserats eftersom det inte är möjligt att klara levndskostnaderna enbart med hjälp bistånd utan det krävs

av andra inkomster. Konstnärsorganisationerna räknar med konstnär

att en

Generella konstnärsstöd i utlandet

biståndet behöver inkomst på 1 800 gulden i månaden för att utöver en

acceptabel levnadsnivå. nå en

Bistånd ingår i den beskattningsbara inkomsten. Med hänsyn till att

biståndstagares inkomster är låga betalas ingen inkomstskatt efteren

grundavdraget, i många andra länder, är högre än i Sverige. som som Däremot skall socialavgifter betalas.

Ett exempel illustrerar:

Belopp i gulden Inkomst från konstnärlig verksamhet 26 000 Faktiska kostnader 16 000

faktiskt får beaktas 10 000 Kostnader som

18 271 Minus 115 procent Återbetalning bistånd 3 094

av

6 752 Bistånd netto

Inkomstprövningen går till så att biståndet skall fylla ut inkomsten

till existensminimum 18 271. Därefter skall den upp 115 procent av totala inkomsten 21 366 minskas med 18 271, och 3 094 betalas till-

baka efter årets slut. Härigenom kommer biståndet att uppgå till 6 752

9 846-3 094.

Finansiering

Utgångspunkten för beräkningen kostnaden för förslaget har enligt

av det nederländska Socialdepartementet varit uppgiften att ca 14 000

om konstnärer i dag är beroende socialbidrag. Stödet kommer inte

av enbart att riktat till denna men antalet har använts som

vara grupp, underlag vid kostnadsberäkningen. Socialministeriet har i dag årlig

en kostnad för socialbidrag till konstnärer på 50 miljoner gulden. Man

ca har uppskattat antalet Väljer att träda in i systemet år 1 till ca 6 000

som stycken. Utifrån bidragsstorlek viss procentsats av existens-

en om minimum för närvarande är förslaget att det mest kan utgå med 60

som

existensminimum, är 3 300 kronor, har förslaget procent av som ca beräknats kosta 47 miljoner gulden, dvs. ca 142 miljoner kronor. Av

ca

SOU 1997: l 84 Generella konstnärsstöd i utlandet 69

detta belopp erlägger Socialministeriet 37 miljoner gulden till ca systemet. Skillnaden mellan de beräknade socialbidragsutgiftema om 50 miljoner gulden och insatsen i systemet med kostnärsbidrag 37 om miljoner gulden, dvs. 13 miljoner gulden till Kulturministeriet ges som dels bidrag med ca 10 miljoner gulden till systemet, dels använder medel till att föra fram systemet kulturpolitiskt. År 2 och följande år har kostnaden beräknats till 100 miljoner gulden, Socialministeriet ca varav står för ca 75 miljoner gulden och Kulturministeriet för 25 miljoner ca gulden. Ökningen beräknas bero bl.a. på ökad anslutning en av konstnärer till systemet.

5.6 Österrike

För bildkonstnärer finns sedan år 1962 fond, Künstlerhilfefonds en som varje månad skjuter till hälften pensionsförsälcringsavgiften för friav lansande konstnärer. Pensionsförsäkringsavgiften uppgår till 12 procent av inkomsten. En förutsättning för att fonden skall betala hälften av avgiften är att inkomsten inte överstiger 29 021 ATS månad. Fonper den får anses vara ett generellt stöd till bildkonstnärer via reducerade egenavgifter. På författarområdet finns socialfond bl.a. lämnar tillfälliga en som eller återkommande bidrag till författare, översättare och deras efterlevande. För pensionerade författare med låga inkomster fyller fonden upp månadsinkomsten med tillskott.

5.7 Norge

Uten samanlikning Sverige det landet har storst likskap med er som Noreg både når det gjeld generell kulturpolitikk tiltak overfor kunstog narer" St meld nr 47, 1996-97, s. 74. På tid har konstnärernas senare ekonomiska villkor uppmärksammats, bl.a. omfattande genom en studie som redovisades år 1996 INAS Rapport 96:1. Av undersökningen framgår att de ekonomiska skillnaderna är stora mellan olika konstnärsgmpper. Förhållandena har inte förändrats nämnvärt sedan 1980talet. De statliga stöden har hela tiden ökat sedan slutet 1970-talet, av men samtidigt har antalet konstnärer ökat med 30-40 procent. Norges konstnärsstöd är individuell karaktär. Det finns olika av stipendiesystem, bl.a. arbetsstipendier. År 1996 fick sammanlagt 524 konstnärer garantiinkomst. En konstnär med garantiinkomst, försom blir aktiv i yrket, har rätt till garantiinkomst t.o.m pensionsåldern.

70 Generella konstnärsstöd i utlandet

En viktig del konstnärsstöden är satsningar på yngre konstnärer, av blivit ett prioriterat område. I den norska regeringens senaste som reforinförslag utökas stödet till de konstnärerna. Sammanlagt 59 yngre miljoner norska kronor kommer årligen att ut i stipendier till unga ges konstnärer. Man räknar med att 165 stipendier kommer att beviljas. Stipendierna uppgår till 136 000 norska kronor året. En ny fonn av om praktikanttjänster inrättas också vid musik- och teaterinstitutioner, som nyutexaminerade konstnärer arbete. kan ge yngre

5.8 Danmark

Ekonomiskt stöd till konstnärer kanaliseras Statens kunstfond. genom När fonden inrättades under 1960-talet omfattade den bildkonstnärer, författare och Härefter har fonden utvidgats till att omfatta tonsättare. konsthantverkare, formgivare, arkitekter samt konstnärer på filmäven och teaterornrådet. I år förfogar fonden över 56 miljoner danska kronor. Stödformema är stipendier för perioder till tre år och engångsupp stöd för vissa arbeten eller Statens Kunstfond gör också inköp av resor. bildkonst, konsthantverk och design. Konstverken placeras sedan på offentliga institutioner. Fonden också stöd för utsmyckning av ger byggnader tillgängliga för allmänheten. Vidare fonden bisom är ger drag till tonsättare i samband med beställningar dansk musik. av ny Fonden lämnar inkomstgarantier livsvarige ydelser till konstnärer, kan se tillbaka på ett betydande konstnärligt livsverk. som Nästa år inrättas stipendieform, där syftet är att stödja unga en ny konstnärer att etablera sig på marknaden. Stipendiet uppgår till 6 000 danska kronor i månaden och utgår under två år. För år 1998 har avsatts medel för att finansiera 135 sådana stipendier. Avslutningsvis kan nämnas att frågan de konstnärliga egenföreom situation tilldragit sig stort intresse i Danmark. En omfattande tagamas undersökning har nyligen gjorts, omfattar konstnärernas situation som under 1993 och 1994. Under slutet 1980-talet utarbetades ett lagav förslag intäktslöshetsförsäkring för konstnärer. Förslaget genomom en fördes dock inte. Härefter har ett nytt förslag tagits fram, men detta har mött politiskt motstånd eftersom inte vill införa en "intäktsman löshetskassa för en särskild yrkesgrupp.

6 Tidigare utredningsförslag

Enligt direktiven skall utredningen vid utarbetandet ett generellt konst-

närsstöd fullfölja det arbete påbörjades i utredningarna som Konstnärens villkor SOU 1990:39 och Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84. I den första dessa utredningar lades förslag inrättande av om av en egenavgiftsfond. Förslaget kom aldrig att genomföras. l den senare utredningen analyserades det tidigare förslaget egenavgiftsfri om egenavgiftsfond samtidigt ett nytt förslag till stödsystem som presenterades. Båda förslagen ansågs dock ha nackdelar och Kultur-

utredningen valde att föreslå ökad satsning på selektiva konstnärsen stöd. I det följande presenterar vi kort de båda förslagen och den

utvärdering sketti tidigare utrednings- och remissarbete. Därefter som följer vår analys hur dessa förslag kan utvecklas för egen av att åstadkomma ett generellt konstnärsstöd.

6.1 Förslaget om egenavgiftsfond

I betänkandet Konstnärens villkor föreslogs inrättandet sk av en egenavgiftsfond. Förslaget skall mot bakgrund konstnärsorganises av sationemas krav på förändringar skatte- och avgiftsreglema på av konstnärsområdet. Kombinationen genomsnittligt låga intäkter och av höga uttag skatt och egenavgifter ledde till många fria yrkesav att utövare hade svårt att försörja sig. Egenavgiftsfonden är kulturpolitisk stödordning använder en som det faktiska egenavgiftsuttaget underlag för beräkning konstsom av närsstödet. Förslaget innebär inga förändringar skatte- och avgiftsav reglerna.

Enligt förslaget alla näringsidkande upphovsmän rätt söka ges att bidrag fonden. I sin ansökan upphovsmannen totalsumman ur anger av intäkter för vilka han själv erlägger egenavgifter. Därefter han anger hur stor andel intäkter för vilka stöd kan utgå. De stödberätsom avser tigade inkomsterna finns uppräknade i fondförordningen. I första hand

avses upphovsrättsliga ersättningar, men även andra närliggande ersättningar kan ingå. I samband med att Skattemyndigheten debiterar ege-

72 Tidigare utredningsförslag

navgifter för konstnärens verksamhet, begär fonden ut dessa uppgifter och stödbeloppet fastställs till andel debiteringen. För att fast-

en av ställa andelen måste dels ta hänsyn till vilka inkomster upp-

man hovsmannen har, dels till att den skattskyldige fått avdrag för beräknade avgifter i sin deklaration. Utbetalt skattefritt bidrag maximeras till 15 000 kronor. Stödordningen skulle enligt förslaget hanteras av Konstnärsnämnden.

I betänkandet framfördes att förslaget ett generellt verkande

var kulturstöd hade effekten att undanröja det höga skatte- och av-

som giftsuttaget på konstnärernas inkomster. Vidare framhölls att systemet

lätt att administrera och att anknytningen till upphovsmannaintäkter var tidigare prövats lagen upphovsmannakonto. Kostnaden för

genom om stödet beräknades till 25 miljoner kronor per år.

Av budgetpropositionen 1991 prop. 1990/912100, bil 10, s. 30-31 framgår att remissinstansema inte eniga. Konstnärsorganisatio-

var .

konstnärsnämnden m.fl. anslöt till förslaget. KLYS tillstyrkte nema, förslaget ansåg att det borde bearbetas ytterligare. RSV motsatte

men sig kopplingen till de årliga självdeklarationema medan RFV inte hade

några principiella invändningar.

Förslaget egenavgiftsfonden avvisades i budgetpropositionen.

om Som skäl bl.a. rättvisesynpunkter i förhållande till anställda

angavs konstnärer.

Egenavgiftsfonden återkommer i direktiven till utredningenKulturpolitikens inriktning Kulturutredningen fick till uppgift att

som analysera huruvida stödordning för finansiering av konstnärernas

en egenavgifter skulle införas. Kulturutredningen analyserar förslaget om egenavgiftsfond särskild studie. Invändningama mot egenavgifts-

i en fonden, följer i betänkandet tre huvudlinj er.

Enligt den första missgynnar förslaget anställda kulturarbetare som också i realiteten bär sina kostnader för socialförsäkringssystemet via arbetsgivaravgifter. Här påpekas också att man infört s.k. allmänna egenavgifter på för närvarande 3,95 % utgår för samtliga

som inkomster arbete, dvs. belastar både anställda och egenföretagare.

av

Enligt den andra kan stödet träffa fel mottagare genom sin koppling till begreppet upphovsrättsliga intäkter och att inte ta hänsyn till

genom inkomstnivå hos mottagaren.

Enligt den tredje beräknas kostnaden för stödet bli avsevärt högre än beräknat. I analysen invänder också mot att stödet indirekt innebär

man

skattesubvention och att skattefria bidrag strider mot gällande en principer inom skattelagstiftningen. Vidare tar man upp resonemang kring ev bidragsanpassning.

Tidigare utredningsförslag 73

6.2 om

Förslaget konstnärstillägg

Med hänsyn till egenavgiftsfondens redovisade nackdelar lät Kulturutredningen utarbeta ett alternativt förslag till generellt stöd sk konstnärstillägg. Enligt förslaget skall konstnärstillägget utgå till den yrkesmässom sigt ägnar sig åt konstnärlig, litterär eller därmed jämförlig verksamhet. Stödet kan utgå till både näringsidkare och anställda. Krav på kontinuitet, kvalitet samt yrkeskunnighet skall kopplas till stödet. Avgränsningar bör också ske med hänsyn till vilka det kulgrupper som anses turpolitiskt angeläget att stödja. Stödet beräknas på grundval inkomsten från konstnärlig och litteav rär verksamhet. Den sökandes deklaration är ett underlagen för att av beräkna stödet. Stödet skall inriktas på låginkomsttagama och ökar med inkomsterna upp till en nivå 50 000 kronor. Maximalt stöd utgår av med 50 % av inkomsterna dvs högst 25 000 kronor. En avtrappning av stödet föreslås vid inkomster överstiger 70 000 kronor. Insom komstnivåema kunde ändras beroende hur mycket medel statsav makten tillsköt. Avtrappningen skall eget arbete att gynna genom konstrueras så att man alltid får större behållning högre inkomster i av kombination med konstnärsstöd enbart konstnärsstöd. Stödet än av skall vara skattepliktigt och påverkar därför inkomst och stöd för påföljande år. I betänkandet redovisas ett antal nackdelar med det skisserade systemet. För det första att avgränsningsproblemen är olösta. Det är svårt att skapa objektiva kriterier för att bestämma vilka bör få stöd. För som det andra krävs omfattande administration för att hantera stöen dordningen.

6.3 av till

Analys tidigare förslag generellt

stöd

Under en följd år har från konstnärsorganisationema riktats kritik av mot det höga skatte- och avgiftstrycket vid låga inkomster. Detta har setts som ett generellt problem dvs även höginkomsttagare inom kollektivet drabbas från sina första intjänade royaltykronor denna höga av skatteeffekt. En effekt kan hanterbar för andra näringssom vara mer idkande har större möjlighet att planera och ekonomisera grupper som sin verksamhet än konstnärskollektivet. Denna pågående diskussion är inte heller unik för Sverige vilket avspeglas i kapitel -

74 Tidigare utredningsförslag SOU 1997: 184

Förslagen generella konstnärsstöd kan därför aldrig helt fri-

om kopplas från skattesystemet. Det är ofrånkomligt att disponibel inkomst efter skatt och avgifter minskar eller ökar behovet av ekonomiskt stöd. Den kopplingen är vanlig även inom andra områden än konstnärsområdet t.ex. bostads- eller socialpolitik.

De två förslagen egenavgiftsfond och konstnärstillägg har därför

om egentligen i grunden syfte: att öka den disponibla inkomsten för

samma konstnären. I det första fallet knyter man an till hur mycket egenavgifter konstnären har betalat för ett inkomstår. I det andra fallet knyter

till hur stor inkomst personen ifråga har. Man använder två obman an jektiva faktorer, fastställs genom taxeringen, för att bestämma

som storleken på bidraget.

Vi har nu valt att istället för att se på förslagen om egenavgiftsfond och konstnärstillägg var för sig föra samman förslagen. På flera

punkter kan man se hur en sådan kombination i analysen ger nya möjliga lösningar.

Tre viktiga frågor kommer här att behandlas i var sitt underavsnitt. Det gäller avgränsningen mottagare, det gäller stödets storlek samt

av den administrativa hanteringen.

Avgränsningen av mottagare

De båda förslagen återspeglar här två mycket olika modeller för avgränsning. Egenavgiftsfonden skapar ett objektivt kriterium med stöd av faktiskt debiterade avgifter samt begreppet upphovsmannaintäkt. Genom denna konstruktion utesluts anställda samt uppdragstagare, som inte själva betalar de sociala avgifterna, från stödet. Konstnärstillägget stannar vid att säga att mottagarna måste utses med stöd av allmänna kriterier som yrkeskunskap, kvalitet, kvantitet m.m. Här anges att även anställda och uppdragstagare bör få del av stödet.

Det står därför klart att man här måste bestämma sig för vilka grupper avsikten är att stödet skall omfatta. Vill man endast ha näringsidkande kulturarbetare t.ex. författare, bildkonstnärer, tonsättare m.fl. fungerar modellen med näringsverksamhet som inträdeskrav.

- Vill man att andra grupper skall omfattas av stödet måste man på ett annat sätt beskriva de objektiva avgränsningama. Det är inte konstruktivt att här, som i t.ex. Kulturutredningen börja diskutera rättviseaspekter. Eftersom det inte handlar att sänka skatten eller

om avgiften för näringsidkarna utan i stället använda näringen som ett

urvalsinstrument. Den viktiga frågan är i stället om man tror sig träffa rätt mottagare med denna avgränsning.

Tidigare utredningsförslag 75

Att utöver kravet på näringsverksamhet också ha koppling till föen refintliga upphovsrättsliga intäkter är ett sätt att skapa ytterligare ett objektivt kriterium. Samtidigt i förslaget att även närliggande anges intäkter skall bidragsgrundande. Här krävs alltså katalog i förvara en ordningstexten.

Den slutsats man kan dra är att för stort inslag objektivitet leder av till sämre träffsäkerhet medan helt subjektiva prövningar leder till stor

träffsäkerhet med svåra tillämpningsproblem. Att kombinera kravet på näringsverksamhet, vilket bidraget genom kommer att till de s.k. fria yrkesutövama, med ett tilläggskrav ges avseende både intäktemas art dvs. att dessa skall komma från konstnärlig och litterär verksamhet samt avgränsning på yrkeskategorier en

liknande den som idag tillämpas författarfond/konstnärsnämnd är

av troligen genomförbart. Man kan tänka sig modell där alla t ex en som någon gång under den senaste tioårsperioden erhållit bidrag förfatur tarfond/konstnärsnämnd kan enkelt med kryss på

anges en blankett

automatiskt har tillträde till systemet- medan övriga skall ett passera prövningsforfarande. På sätt får på ansökan hur stor samma man ange del av bruttoinkomstema i näringen kommer från den konstnärliga som verksamheten. Analysen avgränsningen mottagarna stödet av av av fortsätter i kapitel 7 Överväganden.

6.3.2 Stödets storlek

Även här återspeglar de två förslagen helt olika synsätt. Egenavgiftsfonden anser att stödet alltid ska ha den avsedda effekten för en viss andel av inkomsterna dvs oavsett hur hög inkomst konstnär toen talt sett har. En konstnär med miljoninkomster i sin näringsverksamhet får, under förutsättning ansökan, stöd den tjänar av samma som som runt 100 000 kronor. Konstnärstillägget bygger istället på att uppmuntra egen inkomst till viss nivå 50 000 kronor, därefter upp en utgår maximalt stöd fram till inkomstgräns 70 000 då

en kronor

bidraget stegvis trappas till ner Men det finns också drag i förslagen. T.ex. att gemensamma bidraget ökar med den inkomsten samt att det finns ett egna maxibelopp. På sätt konstnär ökar sin inkomst från samma som en som 10 000 till 20 000 kronor får höjt konstnärsstöd så får han också ett högre bidrag egenavgiftsfonden. Detta då debiterade avgifter ökar ur med inkomsten. Kurvan för stödets ökning är brantare i förslaget om

konstnärstillägg.

En kombination av förslagen skulle t.ex. kunna innebära att man behåller kopplingen till egenföretagama, att samtidigt men man

76 Tidigare utredningsförslag

beslutar inkomstgräns där bidrag inte längre utgår. Införandet av

om en

inkomstgräns kommer dock alltid att leda till betydligt mer en komplicerade prövningar. Utredningens synpunkter på beräkningen av stödets storlek fortsätter under avsnitt 8 överväganden och förslag.

6.3.3 Administration och stödets kostnad

Förslagen överensstämmer på denna punkt. Ett nytt stöd bör hanteras

Konstnärsnämnden. Båda förslagen kräver preciseringar vad avser av ansökningsförfarande etc.

Sammanfattningsvis finner att alla preciseringar avseende

man

stödets storlek etc. ökar administrationskostnaden. mottagare,

Kostnaderna för egenavgiftsfonden uppskattas av Kulturutredningen till 80 miljoner kronor medan konstnärstillägget beräknas kosta 60

miljoner kronor netto.

7 Generell

inkomstförstärkning

l Inledning

Utredningen har haft i uppdrag att utforma ett förslag nytt generellt om ekonomiskt stöd till konstnärliga yrkesutövare. Under utredningsarbetet har vi testat många olika sätt stödet kan utformas på. En grundlägsom gande utgångspunkt för har varit att det stödet skall uppfylla oss nya det i kulturpropositionen prop. 1996/97:3 uttalade syftet med statens insatser, nämligen att: "skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete. Detta innebär att våra förslag i första hand skall syfta till att underlätta för konstnärer att kunna försörja sig det av egna

konstnärliga arbetet.

I direktiven har också angetts rad andra, detaljerade syften en mer med det nya stödet. Det skall:

främst rikta sig mot de konstnärer är enskilda näringsidkare, - som vara generellt, dvs. förenat med vissa objektiva krav när - vara som de uppfylls ger rätt till stöd, minska yrkesverksamma konstnärers beroende icke konstnärliga - av

försörjningsarbeten,

ges till i verklig mening konstnärligt verksamma, dvs. till konstnärer som kan uppfylla vissa kvalitetskriterier, ges till konstnärer uppfyller viss grad yrkesverksamhet, - som en av dvs. som arbetar med sitt konstnärliga arbete viss minimitid. en ha ett tydligt kulturpolitiskt syfte, underlätta möjligheten för konstnärer att utjämna sina inkomster över tiden, prövas mot konstnärens inkomster konstnärligt respektive icke - av

konstnärligt arbete.

Vi kan konstatera att det är fullt möjligt att utforma det ekononya miska stödet så att det uppfyller de flesta dessa syften. Det kan göras av antingen i form av en direkt inkomstförstärkning till konstnären eller i form olika insatser förstärker konstnärens möjligheter förav som att

78 Generell inkomstförstärkning

sörja sig det arbetet. Vi kommer att redovisa båda dessa alter-

av egna nativa utforrrmingar, och förordar att det senare alternativet väljs.

I detta kapitel redovisar vi det första alternativet, dvs. hur en inkomstförstärkning direkt till konstnären kan konstrueras samt en analys av effekterna av ett sådant system.

I nästa kapitel presenterar vi det andra alternativet, dvs. förslag om åtgärder förstärker efterfrågan på konstnärens arbete.

som

7.2 till konstnärer

Inkomstförstärkning

Sammanfattning

Om det stödet till konstnärer utformas direkt inkomstför-

nya som en stärkning kan det, enligt vår mening, konstrueras på följande sätt.

Inkomstförstärkningen ges till den konstnär som: Är enskild näringsidkare. Har inkomst näringsverksamhet som härrör från konstnärlig

av verksamhet. Offentligen har dokumenterat sin konstnärliga yrkesverksamhet

genom viss utbildning, offentlig produktion och/eller erhållna

arbetsstipendier från Konstnärsnämnden eller Sveriges författarfond.

kontinuitet i sin konstnärliga verksamhet. Har en

P Inte är yrkesverksam med annat icke konstnärligt, eller till den

konstnärliga verksamheten nära knutet, arbete i omfattning

en

motsvarande än hälften normal årsarbetstid.

mer av en

Enligt vår bedömning bör vidare stödet vara inkomstprövat så att maximal inkomstförstärkning, 10 000 kronor per år före skatter och avgifter, till årsinkomst på 20 000 kronor. Inkomstförstärk-

ges upp en ningen skall därefter avtrappas med 15 procent av inkomster från konstnärligt arbete respektive 25 procent den överstigande in-

av komsten från annat arbete.

Det lämpligt att låta Konstnärsnämnden svara för administra-

vore tionen av inkomstförstärkningen.

Inkomstförstärkningen kan erhållas för ett år i taget, och ansökan lämnas till Konstnärsnämnden före utgången det år som ansökan

av avser.

Den närmare regleringen detta stöd framgår det utkast till för-

av av ordning med kommentarer, redovisas i slutet detta betänkande

som av

Utgångspunkter för utformningen av stödet

Vi har i enlighet med direktiven arbetat fram ett förslag stödordom en ning som innebär rätt för viss yrkesverksamma konstnärer en en grupp till ett direkt ekonomiskt bidrag, inkomstförstärkning. Utformningen en av stödet och dess avgränsningar har gjorts utifrån en analys av de tidigare utredningsförslagen om egenavgiftsfond och konstnärstillägg, det förslag konstnärsstöd behandlas i det Nederländska Parlaom som nu mentet samt olika synpunkter konstnärsorganisationema och andra som har lämnat. De sistnämnda redovisas utförligt i bilaga mer I arbetet med att utforma det stödet har vi eftersträvat att det nya skall bli lätt att förstå och lätt att administrera. Det bör uppbyggt vara på ett sådant sätt att konstnärerna på förhand kan beräkna vilket stöd de är berättigade till. De kriterier väljs för att avgränsa och som gruppen bestämma stödets storlek bör så enkla att tillämpa, så att det inte vara skall bli nödvändigt att bygga någon större administration för upp

hanteringen av stödet.

Kriterier för att avgränsa den stödberättigade gruppen

Egenföretagare

Som nämnts har direktiven angett att stödet i första hand skall invara riktat på de konstnärliga yrkesutövare, är verksamma som som egenföretagare. Vi har funnit att starka skäl talar för sådan avgränsning en på grund att de egenföretagande konstnärerna generellt har av sett en sämre ekonomisk grundtrygghet. Dels omfattas de flesta dem inte av av systemet om ersättning från arbetslöshetskassa, dels är socialförsäkringssystemet inte anpassat efter deras arbets- och inkomstförhållanden. De olika sociala trygghetssystemen är i första hand utformade med

tanke på personer som försörjer sig på regelbundna inkomster från en anställning. Dessutom har de egenföretagande konstnärerna i regel den

största oregelbundenheten i sina inkomster, samtidigt de många som gånger har höga fasta kostnader för sin yrkesutövning. Därför föreslår vi att den stödberättigade skall konstgruppen vara närer som är enskilda näringsidkare. Vi har då även tagit hänsyn till att den Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen lägger förslag försom stärker försörjningsmöjlighetema för de konstnärer är anställda som och uppdragstagare.

80 Generell inkomstfbrstärkning SOU 1997: l 84

Ojfentligen dokumenterat sin konstnärliga yrkesverksamhet

Stödet skall enligt direktiven riktas till dem är i verklig mening som konstnärligt verksamma. För att nå denna är det nödvändigt att grupp utforma avgränsningar avseende graden yrkesverksamhet samt i viss av mån kvaliteten på konstnäremas arbete. För att fastställa graden av yrkesverksamhet och den konstnärliga kvaliteten kan inledningsvis vissa krav på utbildning inom den konstnärliga området anges. Det finns t.ex. vissa akademier och skolor garantera en viss nivå på den som anses konstnärliga yrkesverksamheten. För att inte utesluta autodidakter bör det därutöver möjligt för de konstnärer kan dokumentera en vara som viss verksamhet inom sitt område, t.ex. vissa offentliga framföranden, beställningar eller utställningar, att också bli berättigade till stödet. Konstnärer har erhållit arbetsstipendier från Konstnärsnämnden som och Författarfonden har i regel också uppfyllt de kvalitetskrav som kan ställas.

Kontinuitet i den konstnärliga verksamheten

prioritet de i verklig mening yrkesverksamma konstnärerna För att ge bör det också finnas ett krav på att det konstnärliga arbetet bedrivs kontinuerligt över viss tid, och resulterar i mer än en produktion sett en längre tid. över en

Minst halvtid i det konstnärliga arbetet

Enligt direktiven skall stödet minska de yrkesverksamma konstnäremas beroende icke konstnärliga försörjningsarbeten. För att dels uppnå av detta syfte, dels prioritera de i verklig mening yrkesverksamma konstnärerna kan det lämpligt att ställa krav på att den tid som konstnävara skall arbeta med sin konstnärliga verksamhet skall uppgå till minst ren hälften normal årsarbetstid. Detta är uppfattning som även har av en en framförts flertalet konstnärsorganisationer. av

Tydligt kulturpolitiskt syfte

Det finns stöd för att inkomstförstärkningen skall ha ett tydligt kulturpolitiskt syfte och användas på ett sådant sätt att det främjar konstnärligt skapande och konstnärlig verksamhet. Det är dock svårt att formulera avgränsningar på ett rimligt och önskvärt sätt klargör var som gränsen går mellan det konstnärliga/kulturpolitiska syftet och andra

SOU 1997: l 84 Generell inkomstfbrstärkning 81

syften såsom kommersiella, politiska eller andra. Man kunde överväga tillämpa den definition används på Irland, att ett verk som att som gjorts för användas i reklam och inte kan fungera självständigt att som till följd verkets kvalitet eller längd inte skulle uppfylla kravet av egen på kulturpolitiskt syfte. Risken är dock stor att gränsen kan få en icke avsedd, hämmande effekt för den nyskapande konsten. Många konstnärsgrupper har också verksamheter kan användas i fler än som syfte. Frågan blir då hur stor del verksamheten skulle tillåtas ett av som kommersiell eller ha icke kulturpolitisk användning. vara en annan Sannolikt kommer de tidigare kriterier uppställts med krav på som utbildning, offentligt dokumenterad produktion, kontinuitet och viss tid för det konstnärliga arbetet tillräckliga för att också tillgodose att vara önskemålet att stödet skall ha ett tydligt kulturpolitiskt syfte. Vi om föreslår därför inte inför någon särskild regel för att pröva det att man kulturpolitiska syftet.

Inkomstprövning

Stödet syftar till inkomstförstärkning för de i verklig mening att ge en yrkesverksamma konstnärer har svårt att försörja sig på sitt konstsom närliga arbete. Stödet skall enligt direktiven kompensera låga intäkter den konstnärliga verksamheten så att dessa konstnärer kan få större av möjligheter att ägna sig åt sitt skapande arbete. I budgetpropositionen för år 1998 prop. l997/8:l anges att de ekonomiska för statens insatser för detta stöd skall öka med 34 ramarna miljoner kronor från och med år 1999. Med utgångspunkt från detta och från uppgifter hur stor den stödberättigade gruppen kan bli, har om vi gjort beräkningar för att analysera hur stor inkomstförstärkningen för den enskilde konstnären kan bli, vilka inkomstgränser samt vilken avtrappningstakt kan vara lämpliga. som Enligt vår bedömning bör inkomstförstärkningen vara pensions- och sjukförsäkringsgrundande följer att den då också bör vara skattevarav pliktig. Med sådan uppläggning kommer mottagaren inkomstfören av stärkningen att betala tillbaka del inkomstförstärkningen som en av skatter och avgifter till staten. För att stödet skall uppgå till 34 miljoner kronor skall det belopp kan fördelas brutto uppgå till 48 miljosom ca kronor, eftersom skatter och sociala avgifter kan beräknas uppgå till ner omkring 40 procent i de här aktuella inkomstlägena. Med utgiftsram brutto på 48 miljoner kronor visar våra beräken ningar att inkomstförstärkningen kan uppgå till högst 10 000 kronor per år före skatt och avgifter, inkomstprövningen inleds vid en om näringsinkomst från konstnärligt arbete på högst 20 000 kronor per år.

En inkomstgräns vid 20 000 kronor kommer att ligga strax under

medelinkomsten av konstnärligt arbete, för de näringsidkande som konstnärerna ligger på 23 000 kronor.

Ett av syftena med stödet är att det skall göra det möjligt för konst-

närer att minska sitt beroende av inkomster från annat än det konstnärliga arbetet. Det kan därför vara motiverat att göra inkomstprövningen

snävare för de inkomster härstammar från annat arbete än det som konstnärliga. Därigenom blir det lönsamt" för konstnären att byta från

inkomster av annat arbete till inkomster det konstnärliga arbetet. Vi av föreslår därför att avtrappningstakten för inkomster från konstnärligt

arbete blir lägre, 15 procent, än för inkomster av annat arbete föresom slås minska stödet med 25 procent av den del inkomsten överav som stiger 20 000 kronor.

Bedömning av Inkomstförstärkningens effekter

Med ledning av de ekonomiska beräkningar vi har gjort och de som avgränsningar av den stödberättigade gruppen redovisats kan som ovan vi konstatera att den tillgängliga medelsramen på 34 miljoner kronor netto, och 48 miljoner kronor brutto, kommer att räcka till ett stöd på högst 10 000 kronor brutto per år.

Av de totalt 6 800 egenföretagande konstnärerna bedöms ca omkring 5 500 konstnärer tillhöra den stödberättigade Av dessa gruppen. kan omkring 700 få ett reducerat bidrag, medan 4 800 får det maxica mala bidraget på 10 000 lcronor år, eller 800 kronor månad, per ca per brutto. Omkring 1 200 de egenföretagande konstnärerna har så höga av inkomster att de helt faller utanför bidragssystemet. Det är tveksamt ett bidrag i storleksordningen 800 kronor om per månad kan få den effekt för konstnären regeringen har uttalat i som sina direktiv till vår utredning. Även inkomstförstärkning på 800 om en kronor per månad är bättre än ingenting, är det knappast troligt säratt skilt många konstnärer kommer att kunna avstå från de brödjobb som

deras försörjning kräver. För inkomstförstärkning detta slag

att en av skall kunna få de önskade effekterna på konstnärens ekonomi måste den bli avsevärt större. Som framgår den statistiska kartläggningen av har de egenföretagande konstnärerna medelinkomst på 23 000 en kronor sitt konstnärliga arbete och 94 000 kronor arbete. av av annat Det säger sig självt att inkomstförstärkning på 800 kronor månad en per inte kan räcka till för att byta ut en inkomst på 94 000 kronor annat av arbete. Endast undantagsvis kommer därför inkomstförstärkning en inom ramen för statlig nettoutgift på 34 miljoner lcronor år en per att

SOU 1997: l 84 Generell inkomstffirstdrkning 83

leda till att konstnärer i någon nämnvärd omfattning kan trappa ner sina sidoverksamheter och koncentrera sig på det konstnärliga skapandet.

Som jämförelse kan nämnas inkomstförstärkningen skulle

en att om höjas till högst 35 000 kronor år, så skulle statens nettoutgift för

per stödet stiga till 212 miljoner kronor. En annan jämförelse är det holländska förslaget till nytt generellt konstnärsstöd som beräknas kosta

l4O miljoner kronor det första året, och drygt 300 miljoner kronor ca fr.o.m. det andra året för konstnärer till antalet är ungefär

en grupp som lika stor den svenska. Redan detta skäl är vi tveksamma till att

som av föreslå att denna typ inkomstförstärkning införs i Sverige.

av

Det har under utredningens gång dessutom kommit fram ett annat tungt skäl mot att införa den tänkta formen av inkomstförstärkning. Och det hör ihop med att konstnärsgruppema själva är mycket tvek-

till ett bidrag detta slag. För konstnärerna är det viktigaste att samma av få betalt för och kunna leva att sitt konstnärliga arbete. Det är

av också detta framhävs ett huvudsyfte med konstnärsstödet i

som som den senaste kulturpolitiska propositionen.

Vid våra kontakter med enskilda konstnärer och konstnärsorganisationema har det framkommit att de ogärna vill bli en grupp som är mer bidragsberoende än andra medborgare i samhället. De föredrar i stället att statens stöd utformas så att det på olika sätt ökar de i verklig mening yrkesverksamma konstnäremas möjligheter att full ersättning för det arbete de gör och ger dem tillfälle att Visa och/eller avyttra

som sina verk inför betalande publik.

en

7.3 Utredningens ställningstagande

Den här redovisade utformningen tänkt inkomstförstärkning visar

av en att stödet kan utifrån förhållandevis och enkla prövningsgrunder.

ges Det skulle därför kunna bli ett tämligen enkelt och stabilt system att hantera. Vi har med denna konstruktion velat visa att det är fullt möjligt att införa någorlunda enkelt stöd, som uppfyller kraven i direktiven

en till vår utredning.

Trots detta vill vi inte rekommendera att denna form stöd införs.

av Med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna och med hänsyn till konstnäremas inställning till den tänkta inkomstförstärkningen

egen avråder vi från att sådan införs. I stället förordar vi insatser som på

en olika sätt kan underlätta för konstnärerna att nå sin publik och som på ett bättre sätt än för närvarande kan ge konstnärerna en fullvärdig ersättning för de arbeten de gör. Insatsema behöver anpassas till de skilda

84 Generell inkomstfbrstärkning SOU 1997: 184

förutsättningar som råder för det konstnärliga arbetet inom de olika konstartema. I följande kapitel presenterar vi förslag till åtgärder

som täcker samtliga konstnärsgmpper och utformats med hänsyn tagen

som till de skilda förutsättningarna dem emellan.

SOU 1997: l 84 85

8 förslag: Utredningens Ett för ökad efterfrågan på paket

konstnärers arbete

l Inledning

Konstnäremas arbetsmarknad har belysts i många tidigare utredningar, bl.a. Konstnärens villkor SOU 1990:39, Kulturutredningen SOU 1995:84 och senast den med parallellt arbetande Konstnärliga nu oss arbetsmarknadsutredningen SOU 1997:183. Vi skall här inte upprepa innehållet i dessa utredningar, endast konstatera att den samstämmiga bild är att under 1990-talet har obalansen på kulturarbetsmarksom ges naden tilltagit. Samtidigt antalet vill försörja sig på konstnärligt som personer som arbete har fortsatt att öka så har efterfrågan på deras tjänster sjunkit följd att de offentliga anslagen har skurits och företagens som en av ner satsningar på det kulturella området också har minskat. Likväl konstateras att det är på den privata marknaden som nyckeln till ökade arbets- och inkomstmöjligheter ligger för konstnärerna. Ekonomiska bidrag bedöms inte en långsiktigt hållbar lösning vara på problemet med att konstnärer i allmänhet har svårt att försörja sig på sitt konstnärliga arbete. En långsiktig strategi är att i stället fortmer sätta längs den konstnärspolitiska huvudlinjen och inrikta de statliga insatserna på att skapa sådana villkor för de professionella konstnäatt de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärrerna ligt arbete prop. 1996/97:3. Det har framkommit i den konstnärliga arbetsmarknadsutredningens analyser likaväl i våra kontakter med konstnärsorganisationer och som enskilda konstnärer att de statliga insatserna för att stärka konstnärernas försörjningsmöjligheter främst bör inriktas på att förstärka konstnärerersättning för utfört arbete och på att förbättra förmedlingen av nas deras arbete så att konstnärerna når ut till publik. Ett tredje välen dokumenterat behov är att förstärka möjligheterna till internationellt utbyte för konstnärerna. En sådan kombination av de statliga insatserna innebär dels att konstnärerna i större utsträckning får fullt betalt för sitt

arbete i form av framföranden, försäljningar verk och andra produkav tioner, dels att efterfrågan på deras arbeten ökar. Att inrikta insatserna på att öka efterfrågan på det konstnärliga utbudet- i Sverige såväl som i utlandet är på längre sikt det bästa alternativet för att lösa konstnä- remas ekonomiska problem. En ökad efterfrågan leder till ökade arbetsmöjligheter och därmed till ökade inkomster. Försörjningsmöjlighetema mycket olika ut för olika konstnärsser grupper. Såväl de marknadsmässiga förutsättningarna inkomstsom och utgiftsförhållandena skiljer sig starkt åt mellan olika konstarter och mellan olika konstnärsyrken. Detta har bl.a. belysts i den särskilda undersökningen av konstnäremas inkomst- och arbetsförhållanden bilaga 4. De insatser behövs för att förstärka förmedling och som av ersättning för de konstnärliga arbetena behöver därför till de anpassas specifika förutsättningar gäller för respektive konstnärsområde. som Under utredningsarbetet har vi inventerat alla möjligheter till att förstärka förmedling och ersättningar inom de olika områdena. Vi har också diskuterat de tänkbara alternativen med konstnärsorganisationema och andra sakkunniga i syfte att nå fram till så realistiska och vältöranlcrade förslag som möjligt. Enligt vår bedömning är det fullt möjligt att utforma det stödet nya så att det blir generellt verkande förstärkningar förmedling, ersättav ning och internationellt utbyte för de yrkesmässigt och kontinuerligt verksamma konstnärerna. De förslag vi lägger har valts så att de skall förstärkning ge en vart och ett av leden mellan den i verklig mening yrkesverksamma konstnären och hans/hennes publik. Förslagen kommer vidare genom sin utformning bl.a. tuméstöd, ökade stöd till länsmusiken, till Röhsska museet, till kollektivverkstäder m.m.att bli viss motvikt till en den starka koncentration kulturutbudet för närvarande finns till av som storstadsområdena. Sist men inte minst är förslagen utformade så att de skall överensstämma med de behov den Konstnärliga arbetsmarknadsutredsom ningen har identifierat och de förslag till förändring det arbetsmarkav nadspolitiska stödet som denna utredning presenterar. Den omläggning av arbetsmarknadsstödet till konstnärer där föreslås innebär att 50 som miljoner kronor skall överföras från Arbetsmarknadsdepartementet till Kulturdepartementet för att förstärka förmedling konstnärers arbete av och förstärkning av deras inkomster. Med detta tillskott växer vår medelsram till 84 miljoner kronor. Vårt förslag innebär det ökade att av stödet på totalt 84 miljoner kronor skall merparten, cirka 50 miljoner kronor, gå till förmedlande insatser olika slag. Förslagen medger av därutöver att ett visst belopp avsätts till de organisationer ska som administrera stöden.

Utredningens förslag 87

I detta kapitel redovisar vi förslag om ökade statliga insatser fördelade på följande fyra områden: Ord, bild, ton och Förslagen har

scen.

nämnts utformats med hänsyn tagen till de skilda verksamhetssom förutsättningar som råder mellan de olika områdena.

Insatsema har därmed blivit olika stora för de olika områdena. Av de sammanlagt 84 miljoner kronor fördelas i ökat statligt stöd före-

som slås 27,5 miljoner kronor till Bildområdet, 27,5 miljoner kronor till Ton, 11 miljoner kronor till Ord och 15 miljoner kronor till Scen. Att utfallet blir så olika mellan grupperna låter sig motiveras både med hänsyn till hur stora är, vilka deras inkomster är av konst-

grupperna närligt och annat arbete, hur omfattande ersättningar grupperna redan har och vilka andra eventuella stöd de redan åtnjuter.

Våra förslag är utformade efter sammanvägning dessa olika

en av aspekter.

8.2 Förslag till generella stödåtgärder inom

de olika konstnärsområdena

I det följande redovisar vi förslag generellt verkande insatser för att

om förstärka förmedling, ersättning och internationellt utbyte för de yrkesmässigt och kontinuerligt verksamma konstnärerna. Förslagen har delats in i följ ande fyra konstnärsområden: Ord, bild, ton och scen.

Beträffande ersättningama vill utredningen framföra betydelsen av att ett förslag till upphovsrättslig ersättning vid spridning av tomband kassettersättning införs. En ersättning för att kompensera upphovsmännen och de utövande konstnärerna, främst inom musik- och scenområdena, för den kopiering deras verk skulle i hög grad

som görs av bidra till att förbättra deras inkomster.

88 Utredningens förslag

8.2.1 Ord

Författarna

Utredningens förslag: Ett statligt stöd i form av ett verksam-

hetsbidrag till Författarcentrum införs. Verksamhetsbidraget skall

utgå med 5 miljoner kronor årligen och fördelas mellan de olika

regionerna. Stödet skall användas dels till att följa de förslag

upp om

läsfrämjande åtgärder lades fram i betänkandet Boken I Tiden,

som

SOU 1997:141, dels till övriga insatser för förmedling författar-

av

nas arbeten.

Stöd till internationellt utbyte bland författarna skall utgå med l

-

miljon kronor.

Skälen för utredningens förslag: På litteraturområdet har rad

en insatser skett de senaste åren. En bibliotekslag som reglerar biblioteksverksamheten infördes fr.o.m. 1997. Under år 1997 inrättades också två nya statliga stöd för att stimulera läsningen bland barn och ungdom: 25 miljoner för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek samt ett engångsanslag på 5 miljoner kronor för främjande av barn och ungdomars läsning. I båda fallen har stöden mötts ett stort intresse.

av T.ex. kan nämnas att ansökningar bidrag till läsfrämjande åtgärder

om uppgick till mer än 30 miljoner kronor, Vilket innebär att många läsprojekt blir utan stöd.

I betänkandet Boken I Tiden SOU 1997:141 föreslås ytterligare insatser för litteraturspridningen. Ett statligt stöd för distribution

av böcker till bibliotek och bokhandlare om sammanlagt 13,5 miljoner kronor och en förstärkning av stödet till de mindre bokhandlarna

om 3,5 miljoner kronor är några av förslagen. Bokutredningen lägger dock, med hänsyn till andra pågående utredningars direktiv, inte något förslag avseende Författarcentrums verksamhet och roll i det läsfrämjande arbetet.

En del av Författarcentrums verksamhet består av en författar-

förmedling med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Under år har

senare dock det läsfrämjande arbetet med särskild inriktning på barn och ungdom kommit att öka i omfattning. Författarcentrum driver i dag, i fyra regioner, en rad viktiga projekt för att främja läsningen i landet. Inom Författarcentrum har under än trettio års verksamhet växt

mer fram en stor kompetens med dagens små inte kan utnyttjas

som resurser fullt ut. T.ex. måste verksamheten i nuläget drivas nästan helt och hållet

Utredningens förslag 89

med tillfälliga projektmedel, vilket inte är effektivt. Tid för att vidareutveckla och utvärdera projekt och metoder saknas nästan helt. För att samhällets insatser för att öka intresset för litteratur skall kunna genomföras bl.a. administrativt, krävs resurser. Det är därför väsentligt att de stora satsningarna på läsning förs in i Författarcentrums verksamhet. För att stötta och utveckla både egna och andras projekt behöver Författarcentrum ett verksamhetsbidrag. Detta ger stadga och kontinuitet möjlighet till ökad regional utveckling. samt en Författarna har bl.a. Författarförbundet, ett utbrett intematiogenom nellt samarbete med författare i andra länder. Författarförbundet har kunnat administrera verksamheten att ha en anställd internatiogenom nell sekreterare. Det är angeläget att det internationella samarbetet mellan författare i olika länder kan fortgå. En ökning av stödet till den internationella verksamheten föreslås därför så att den verksamhet som finns inte behöver minska i omfattning. Stödet förmedlas av Statens nu kulturråd inom anslaget bidrag till internationellt kulturutbyte. om

Dramatikerna

Utredningens förslag: Ett statligt stöd införs för att främja beställningar svensk dramatik. Stödet uppgår till 3 miljoner kronor av ny årligen och betalas beställningsarvode till dramatikerna. som Ett nytt årligt driftsbidrag l miljon kronor inrättas för upp- - om byggnad och administration av en digital pjäsbank. Stödet till internationellt utbyte för dramatikerna förstärks med l miljon kronor.

Skälen för utredningens förslag: Dramatik direkt kommunikativ är en konstforrn. Det gäller således att skapa möjligheter för dramatikerna att förmedla sitt arbete till publik. Detta gäller såväl uppsättningar vid en teatrar framföranden i radio och TV. Vi har kunnat konstatera att som någon utredning svensk dramatik inte genomförts. Dessutom omom nämns sällan dramatikema i andra, närliggande utredningar rörande andra konstnärskategorier och områden. Av nuvarande bidrag och stipendier har dramatikerna tillgång till sammanlagt 2,5 miljoner kronor, vilket är relativt liten att fördela till de enskilda dramatikerna en summa och verksamheten inom området. Det har framkommit att dramatikerna är i behov av insatser som möjliggör för dem att uppföra sina verk och nå ut med dem till en publik. Framför allt behövs förstärkning inom området för scendramaen

90 Utredningens förslag

tik. I regleringsbrevet för år 1997 framförs som mål att stödja nyskapande svensk teaterkonst genom att beställa och framföra nyskriven svensk dramatik. Åtgärder behövs för att beställningar scendramatik

av skall öka bl.a. från de fria teatrama. Detta kan ske att teatrama

genom ges bättre ekonomiska förutsättningar avseende sådana beställningar. Vidare kan insatser göras för att förbättra förmedlingen dramatiker-

av nas arbeten t.ex. genom att göra deras manus tillgängliga för teatrama.

Stödet till ny svensk dramatik kan utökas att de fria teatrama

genom ges möjlighet att beställa dramatiker för uruppföranden. Teat-

manus av rama ansöker härvid om bidrag till beställningsarvodet för dramatikern. Kostnaden per projekt är beräknad till mellan 60 000-200 000 kronor och den totala kostnaden för stödinsatsen beräknas uppgå till ca 3 miljoner kronor. Stödet bör förmedlas av Dramatikerutskottet, som nu är inordnat under Sveriges författarfond.

Dramatikerförbundets uppbyggnad av en digital pjäsbank syftar till att sprida dramatikemas manus både till teatrar för eventuella beställningar av uppföranden samt till en intresserad allmänhet. Utredningen anser att denna verksamhet kommer att vara en viktig del av den förmedling behövs för att den svenska dramtiken bättre skall nå ut

som och efterfrågas. Vi föreslår att Dramatikerförbundet ges ett årligt driftsbidrag för denna förmedling.

Dramatikerna behöver stöd för att lansera svensk dramatik utomlands. Om deras verk översätts och därmed kan uppföras även utomlands, skulle deras arbetssituation förbättras. Vi föreslår därför för-

en stärkning av stödet för internationellt utbyte och lansering svensk

av dramatik. Kulturrådets anslag för bidrag till internationellt kulturutbyte förstärks för fördelning till dramatikema.

Utredningens förslag 91

8.2.2 Bild

Bild- och formkonstnärer samt tecknare och fotografer

Utredningens förslag: Stöd till konstfrämjande organisationers utställningsersättning förstärks med 6 miljoner kronor. Stödet skall utgå till organisationer som främjar utställningsverksamhet inom bildkonst inklusive grafisk konst, fotografier, installationer och experimentell konst, konsthantverk och formgivning.

En ny statlig stödforrn inrättas inom bildornrådet för att utöka -

bild- och formkonsmäremas utställningsmöjligheter inom olika

konstforrner. Stödet utges i form av verksamhetsbidrag till

institutioner och organisationer med utställningsverksamhet.

Institutioner och organisationer som erhåller stöd skall även

erhålla medel för betalning av utställningsersättning till konst-

närer. 8 miljoner kronor bör anvisas för det nya stödet. Visningsersättningen förstärks med 3 miljoner kronor att fördelas

-

som individuell visningsersättning.

Ett statligt stöd till förhyming av utställningslokaler införs. Stödet —

skall ge möjlighet för enskild eller grupp av konstnärer att

förhyra eller köpa utställningslokal för kollektivt bruk. 500 000

kronor bör anvisas för stödet.

Stödet till kollektivverkstäder förstärks med 3 miljoner kronor. -

En förstärkning av Röhsska museets särskilda bidrag för nät- -

verksansvaret avseende konsthantverk och formgivning görs med

500 000 kronor. Stödet till Illustratörcentrum för deras arbetsskapande verksam-

—

het för tecknarna förstärks med 3 miljoner kronor. Stödet utgår

som ett årligt verksamhetsbidrag. Stödet för främjandet av utgivning av foto- och bildböcker

-

förstärks med 2 miljoner kronor.

En förstärkning stödet till Moderna museets internationella - av

internationella program med 1 500 000 kronor för att ge svenska

konstnärer ökade möjligheter att ställa ut utomlands och delta i

internationella projekt.

Skälen för utredningens förslag: Bild- och fonnkonstnärema är beroende av att kunna ställa ut sina verk för att ha möjlighet att möta sin publik. Utställningen kan här jämföras i betydelse med konserten, föreställningen, bokutgivningen inom de andra konstartema. I dag bedöms det, av de organisationer som företräder de flesta konstnärer inom detta

92 Utredningens förslag

område, som svårt att sina verk utställda. Det finns för få utställningslokaler och konkurrensen platserna är stor. Även när

om en konstnär möjlighet att ha utställning, så blir förtjänsten i regel

ges en liten och motsvarar sällan produktionskostnadema.

Under år 1997 förstärktes vissa stöd- och ersättningsordningar för bild- och formkonstnärer. En individuell visningsersättning infördes om 10 miljoner kronor. Fem av dessa tio miljoner hämtades från befintliga stödordningar. Konstnärsnärnndens förvaltningsanslag förstärktes med 3 miljoner kronor för att möjliggöra en utveckling av den intemationella verksamheten. Möjligheterna för konstnärerna att erhålla utställningsersättning förbättrades genom att stödet till konstbildande organisationer att utbetalas som utställningsersättning ökades med 4 miljoner kronor och pennanentades. Stödet har under år 1997 fördelats av Statens kulturråd till Sveriges konstföreningars riksförbund, Folkrörelsernas konstfrämj ande och stiftelsen Konsthantverkcentrum.

Vissa insatser har alltså gjorts under de senaste åren för att förbättra villkoren för i första hand bild- och fonnkonstnärema. Denna konstnärsgrupp har dock trots detta stora svårigheter att försörja sig på inkomsterna från den konstnärliga verksamheten och de flesta konstnä-

har andra arbeten vid sidan Av den statistiska kartläggning rerna om. som utredningen låtit göra och som redovisas i kapitel framgår att bildkonstnärema är den har de lägsta inkomsterna från sitt

grupp som konstnärliga arbete, ungefär hälften av vad en författare eller dramatiker har i inkomst.

Utredningen har funnit att ytterligare insatser behövs för att stödja de konstnärliga yrkesutövarna inom bild- och form området. Detta be-

delvis på att deras verksamhet är mycket kostsam. Insatsema bör ror främst inriktas på att dels förstärka den ersättning konstnären erhåller för utfört arbete, dels förbättra möjligheterna för konstnärerna att visa och förmedla sina verk.

En ytterligare förstärkning av utställningsersättningen bör göras för att förbättra konstnärernas ersättning för utfört arbete. Som nämnts utökades bidragen till organisationer på bild- och formkonstområdet under år 1997 i syfte att öka utställningsersättningen till konstnärerna. Bidraget till utställningsersättning har förbättrat möjligheterna för att ställa ut verk av mer etablerade konstnärer även i landets mindre orter. Antalet utställningar medfört ersättning till den utställande konst-

som nären har stadigt ökat under senare år prop. l997/98:l Utg.område 17, s. 61. Mot denna bakgrund anser utredningen att utställningsersättningen ytterligare bör förstärkas för att uppnå ännu bättre möjligheter för konstnärerna att få ställa ut sina verk. Det är emellertid Viktigt att utställningsersättning även tillkommer konstnärer som arbetar med uttrycksformer är ovanligare i utställningssammanhang bl.a. på

som

Utredningens förslag 93

grund av att konstforrnen kan innebära högre grad ekonomiskt

en av risktagande av utställaren. Det kan gälla både konstnärliga

nyare uttryck såväl t.ex. grafisk konst, illustrationer och fotografier. Det

som ankommer på Kulturrådet att tillse att denna mångfald beaktas vid fördelningen av de nya medlen.

Visningsersättningen utgör en ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentlig ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt. Som tidigare nämnts infördes den individuella visningsersättningen fr.o.m. budgetåret 1997. Ersättningen fördelas individuellt mellan konstnärer i enlighet med kriterier fastställda av upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige BUS.

Även förstärkning den individuella visningsersättningen bör

en av enligt utredningen göras gör att förbättra ersättningama för konstnärernas arbete.

Konstnärema behöver tillgång till fler utställningslokaler. Antalet bildkonstnärer har ökat under de senaste åren samtidigt ut-

som nya trycksformer har tillkommit t.ex. installationer, performance, video, multimedia och konceptkonst. När det gäller fotografemas möjligheter att Visa det konstnärliga fotografiet är utställningen en viktig form. På grund av att det inte finns något stort kommersiellt intresse är det emellertid få gallerier som ställer ut fotografier. Behovet utställ-

av ningslokaler för mängd olika former bildkonst är därför mycket

en av stort.

Utöver förstärkningen av anslagna medel till utställningsersättning föreslår utredningen att ett nytt verksamhetsbidrag inrättas hos Statens kulturråd. Stödet skall fördelas av Kulturrådet efter ansökan institu-

av tioner och organisationer med utställningsverksamhet. Vissa kriterier måste ställas upp för vilka mottagare som kan komma ifråga. Mottagama av stödet skall i första hand institutioner och organisationer

vara som avser att bedriva en fortlöpande utställningsverksamhet utan vinstsyfte. Utställningsverksamheten skall bedrivas i lokaler är lämp-

som liga för uppgiften och har god offentlighet. Vidare skall verksam-

som heten avse samtida bild- och fonnkonst, huvudsakligen konstnärer

av verksamma i landet viss kvalitet. Verksamheten bör till

samt vara av sist innehålla konstbildningsaktiviteter med inriktning på publik-

nya grupper. Bedömningen med utgångspunkt från dessa kriterier får göras av Kulturrådet. Stödet bör bl.a. användas för att föra fram de konstformer som nämnts ovan under utställningsersättningen. Institutionen skall ha rätt att erhålla medel från Kulturrådet för betalning utställnings-

av ersättning till konstnärer.

Ett annat nytt stöd inrättas hos Statens kulturråd för konstnärer

som tillsammans vill hyra lokal att anordna utställning

en en gemensam Därmed kompletteras möjligheterna för konstnärer att få sina verk ut-

94 Utredningens förslag

ställda, bl.a. för och oetablerade konstnärer. Även här bör

även unga vissa kvalitetskriterier tillämpas.

Bild- och formkonstnäremas arbete kräver ofta dyr utrustning t.ex.

för keramik-, emalj- och glastillverlcning. Även utvecklingen ugnar av det tekniska stödet ställer helt andra krav på t.ex. illustratörema

numera och de grafiska formgivama vad avser utrustning och resurser. En vanlig lösning är att dyrbar utrustning och teknik förvärvas av konstnärer till kollektivverkstad för gemensamt bruk. I dag är omkring 3 500 av

en landets yrkesverksamma konstnärer medlemmar i de omkring 20 kollektivverkstäder finns i landet. Ett statligt bidrag till kollektiv-

som verkstäder är viktigt för utvecklandet och bibehållandet av dessa konstnäremas Utredningen föreslår därför en för-

gemensamma resurser. stärkning stödet till kollektivverkstäder. Stödet skall fördelas av

av Statens kulturråd.

I syfte att stärka konsthantverkets och formgivningens ställning i landet föreslog regeringen i budgetpropositionen för år 1997 att Röhsska museet i Göteborg skulle tilldelas ett uppdrag som nätverksansvarig för konsthantverk och formgivning i landet och anvisades 500 000 kronor för detta ändamål. Röhsska museet har hög kompetens för uppgiften landets enda specialmuseum för konsthant-

som verk och forrngivning. Utredningen att förstärkning av bidra-

anser en get till Röhsska museet skall göras.

Tecknarna behöver liksom bild- och formkonstnärema stöd till förmedling det konstnärliga arbetet till allmänheten. Utöver insatser

av med fler utställningslokaler behövs bl.a. distribution av tecknamas

en arbeten i bokform. Insatser för förmedling av tecknamas produktioner till förlag görs redan Illustratörcentrum IC. Enligt Föreningen

nu av Svenska Tecknare är Illustratörcentrum mycket aktivt som förrnedlande länk mellan illustratörer och uppdragsgivare. Utredningen föreslår att Illustratörcentrum skall erhålla ett årligt verksamhetsbidrag för att kunna fortsätta sin arbetsskapande verksamhet med möjlighet att bättre planera verksamheten.

En viktig form, utöver utställningar, för både de konstnärligt inriktade fotografemas och för tecknamas möjligheter att få Visa och få avsättning för sitt arbete är bildboken. Problemet med denna framförandeform är dock att utgivningen bildböcker med fotografier eller illust-

av rationer är förenad med höga produktionskostnader, vilket medför att de slutliga priserna på böckerna ute på marknaden blir mycket höga. Det finns särskild stödordning på Statens kulturråd för främjandet av

en utgivning foto- och bildböcker. En arbetsgrupp med bred kompetens

av när det gäller att bedöma konst, foto och bild är knuten till rådet. Utredningen föreslår en förstärkning av medlen för verksamheten.

Utredningens förslag 95

Den internationella utställningsverksamheten tidigare bedrevs

som av Nämnden för Utställningar Nutida Svensk Konst i Utlandet

av NUNSKU är sedan den 1 januari 1997 inordnad i Moderna Museets Internationella Program. Detta har givit möjligheter att expandera

en verksamhet och i denna verksamhet inkludera internationella

nya konstprojekt. Som exempel kan nämnas de forum bedömts viktiga

som för svensk samtidskonst de senaste åren där finansiering visat sig

men problematisk; den internationella Biennalen i Johannesburg, European Biennal of Contemporary Art, Manifesta, 9 th International Triennale, New Dehli. Kontakter finns också för att utveckla ett utställningssamarbete med konstcentret Darait Funun i Amman, Jordanien och Soros Center for Contemporary Art i Baltikum och Ukraina. Genom dessa projekt får svenska konstnärer helt möjligheter att möta

nya internationella konstforum och där utföra konstnärliga uppdrag.

För att på bästa sätt utnyttja dessa tillfällen och idéer samt fler svenska

nya ge konstnärer möjlighet att delta i ett bredare internationellt konstliv krävs nya finansieringsmöjligheter. Moderna Museet ger möjligheten att administrativt expandera internationell verksamhet kommer

som svenska konstnärer tillgodo. Därför föreslår vi att ytterligare 1 500 000 kronor avsätts för ett fortsatt utvidgat internationellt utbyte inom bildkonsten inom Moderna Museets Internationella Program.

96 Utredningens förslag

8.2.3 Ton

Tonsättare och kompositörer

Utredningens förslag: Ett statligt stöd i form av en kompletterande

arbetsersättning införs. Ersättningen avser att kompensera tonsättare och kompositörer för deras arbetsinsats då de komponerat ett beställningsverk. Cirka 6 miljoner kronor bör anvisas för stödet.

Svenska rikskonserter och Sveriges Radio erhåller ökade medel till beställningsverk konstmusik med 1 miljon kronor vardera, av dvs. sammanlagd förstärkning om 2 miljoner kronor. en Länsmusiken erhåller ökade medel för beställningsverk inom konstmusik och jazz med 5 miljoner kronor. En förstärkning arrangörsstödet med 2 miljoner kronor. Stödet - av skall främja förmedlingen den samtida konstmusiken och av jazzen. sammanlagda förstärkningen arrangörsstöden

Den av

uppgår till 4 miljoner kronor, nedan under musiker. se Utökade anslag till fonogramutgivning med 3 miljoner kronor. - Bidragsgivningen skall inriktas på kulturpolitiskt angelägna fono-

gram. Förstärkt stöd till internationell verksamhet med 1 500 000 kro- för lansera svensk konstmusik och jazzmusik utomlands nor att för att inbjuda internationellt etablerade tonsättare och komsamt positörer till Sverige.

Skälen för utredningens förslag: När ett verk beställs av en tonsättare

eller kompositör omfattar avtalet ensamrätt för beställaren att uruppen föra verket. Sedan verket uruppförts har upphovsmannen rätt att upplåta någon att framföra verket. Beställningsarvodet, dvs. annan ersättningen för rätten till uruppförande, bestäms efter särskilda minimitariffer, fastställda Teatramas Riksförbund och Arbetsgivarföreav ningen SRAO å sidan och FST och SKAP å andra sidan. Denna ena ersättning utgör således den upphovsrättsliga ersättningen och inte

någon egentlig ersättning för själva arbetet med att komponera verket.

Enligt tariffema utgår från den l januari 1997 ersättning för t.ex. ett orkesterverk i kompositionsområde dvs. verk för bl.a. symfoni-

orkester och kammarmusik i större format, som är mellan 15- 20 minuter långt 42 000 kronor. För ett kammarensembleverk, elektroakustiskt verk eller jazzverk för större orkester tidslängd av samma utgår ersättning med 30 000 kronor. Arbetet för ett större orkesterstycke 15-20 minuter tar uppskattningsvis åtta till tio månader, om

Utredningens förslag 97

varav ca två månader går till att renskriva partitur och korrekturläsa. Ett kammarensembleverk, elektroakustiskt verk eller jazzverk för större orkester 15-20 minuter kräver uppskattningsvis fem till sju

om månaders arbetstid. Detta innebär beställningsarvodet skulle

att, om utgöra ersättning för nedlagd arbetstid, så skulle tonsättarens ersättning för att komponera verket bli månadsinkomst på 4 200-5 250 kronor

en respektive ca 4 300-6 000 kronor. Detta innebär att tonsättaren/kompositören erhåller en oerhört låg ersättning för sin arbetsinsats.

Mot bakgrund härav anser utredningen att förstärkning ersätt-

en av ningen för utfört arbete vid komponerandet ett beställningsverk

av borde utgå till tonsättare och kompositörer omfattas komposi-

som av tionsområde 3 och 4 i ifrågavarande avtal. En stödordning inrättas

ny enligt vilken tonsättaren/kompositören erhåller kompletterande ersättning för arbete, efter det att avtal tecknats mellan tonsättaren/kompositören och beställaren.

Utredningen föreslår att den stödordningen inrättas hos Konst-

nya närsnämnden, som utbetalar den kompletterande ersättningen. Frågan vilket belopp skall utbetalas kan lösas på olika sätt. En lösning är

som att knyta det till de belopp är uppställda i avtalets tariffer, så att

som t.ex. 50 procent av det där angivna ersättningsbeloppet utgår

som kompletterande arbetsersättning. En lösning är att Konst-

annan närsnämnden fördelar medlen och utbetalar kompletterande ersättning efter en bedömning respektive beställningsverks omfattning, kvalitet

av etc. Stödet kan uppskattningsvis beräknas kosta cirka 6 miljoner kronor utifrån uppgiften att det, efter tillägg förslagen ökade medel till

av om beställningsverk, utgår beställningar från musikinstitutionema

på ca 10-12 miljoner kronor.

Svårigheten för tonsättama är att det inte finns tillräcklig avsättning på marknaden för konstmusiken. Det är svårt att komma in på arbetsmarknaden för den komponerar modern konstmusik. Det saknas

som framförallt effektiva och breda distributionskanaler för att förmedla musiken till en publik. Det mellanled är nödvändigt för att konst-

som musiken och övriga smala skall nå publiken består arrangö-

genrer av rer, medierna; radio och TV, samt fonogramutgivning förlag.

genom Inom konstrnusiken har dock instrumentalmusiken större möjlighet att nå ut till en publik än den elektroakustiska, bl.a. därför att den framförs av utövande musiker, inom elektronmusiken sker detta endast i mindre omfattning, samt att det finns en lång och betydande konserttradition inom instrumentalmusiken.

De två främsta institutionerna speglar nyskapandet svensk

som av konstmusik och gör beställningar verk är Svenska rikskonserter och

av Sveriges Radio P2. Svenska rikskonserter och Sveriges Radio är nära knutna till distributionsledet musiken. Rikskonserter

av genom arran-

4 17-1603

98 Utredningens förslag

gemang av konserter, festivaler, tuméer och Sveriges Radio genom sändningar i mediet. Det är få konsertarrangörer som satsar på att framföra nyskriven konstmusik. Radiomediet fyller en viktig funktion för att förmedla denna musik. Sveriges Radios public serviceansvar har således särskilt stor betydelse för konstrnusikens möjligheter att framfö-

en

för publik och därigenom få ökad efterfrågan. Mot denna ras en en bakgrund föreslår utredningen ett förstärkt stöd till Svenska rikskonserter och Sveriges Radio för ökade beställningar till tonsättare. Vid fördelningen beställningar bör betydelsen av förmedling av den

av experimentella konstmusiken beaktas.

Beställningar konstmusik, främst instrumentalmusik, görs även

av

Länsmusiken. För att den experimentella musiken inte skall bli en av storstadsföreteelse, är det viktigt även inom Länsmusiken satsar

att man på otraditionella musikforrner. Härvid är möjligheterna för sam-

nya arbete mellan tonsättare och frilansande musiker betydelsefulla, så att den nykomponerade musiken når ut över landet. Utredningen föreslår därför förstärkning stödet till Länsmusiken för ökade beställ-

en av ningar verk från tonsättare. Medlen till Länsmusiken skall fördelas

av av Statens kulturråd.

Kompositörer inom jazz har inte efterfrågan på

genrer som samma marknaden kompositörer populärmusik och spelas inte heller

som av lika ofta i t.ex. Sveriges Radio.

För dessa kompositörer är insatser i form av ökade beställningar och fonogramstöd viktiga. Utredningen föreslår därför förstärkningar inom dessa områden.

När det gäller arrangörsstöd framfördes i Kulturpropositionen, 1996/97:3, att förstärkning av de lokala arrangörsleden upptagits i

en budgetpropositionen med 9,6 miljoner kronor under åren 1998 och 1999. Förstärkningen är avsedd att stödja bl.a. arrangerande musikföreningars verksamhet och främja insater i övrigt för det fria musiklivet. Arrangörsstöden är oerhört betydelsefulla för att den musiken skall

nya nå ut i alla delar landet. För denna uppgift är också ett ökat sam-

av arbete mellan tonsättare/kompositörer och frilansande musiker som framför musiken viktigt. Utredningen anser att ytterligare förstärkningar till stöd för lokala musikarrangörer, verksamma med att förmedla konstmusik och jazz, skall göras. En förstärkning Kultur-

av rådets anslag för arrangörsstöd föreslås därför här med 2 miljoner kro-

Den sammanlagda förstärkningen arrangörsstöden uppgår till nor. av 4 miljoner lqonor, se nedan under musiker.

För den moderna konstmusiken har distributionsledet i form av fonogramutgivning stor betydelse för att denna nykomponerade musik skall kunna nå ut till bred åhörarkrets. Utredningen föreslår därför

en

Utredningens förslag 99

för detta ändamål förstärkning Kulturrådets stöd för utgivning en av och distribution av fonogram med 3 miljoner kronor. Den internationella verksamheten för tonsättare och kompositörer är oerhört viktig inom de smalare såsom nutida konstmusik och genrema, jazz. Verksamheten både lansering nämnda musik utomlands avser av och möjligheterna att inbjuda internationellt etablerade tonsättare och kompositörer till Sverige med möjlighet att komponera verk samt föreläsa. Utredningen föreslår att anslaget för internationellt kulturutbyte och samarbete hos Statens kulturråd förstärks för dessa ändamål. Av dessa skall viss del gå till STIM-Svensk Musik för bred lansering en av svensk samtida musik utomlands.

Musiker

Utredningens förslag: En förstärkning turnéstöden för frilansande musiker med - av 5 miljoner kronor. En förstärkning av arrangörsstöden till de lokala arrangörsföre- ningarna med 2 miljoner kronor utöver de 2 miljoner föresom slogs ovan under tonsättare/kompositörer, dvs. den sammanlagda förstärkningen av arrangörsstöden uppgår till 4 miljoner lcronor. En förstärkning stödet för internationell verksamhet med 1 - av miljon kronor.

Skälen för utredningens förslag: Såsom utövande har musikerna möjlighet att arbeta anställda. I betänkandet Arbete åt konstnärer som lämnas redogörelse musikemas situation på arbetsmarknaden. en av Där framgår bl.a. att även musiker med längre eller kortare anställom ningar eller uppdrag har möjlighet att erhålla ersättning från arbetslöshetskassa, är problemet att det råder hård konkurrens de arbetena om som grundar rätten till ersättning. Under de senaste åren har framförallt orkestertjänsterna blivit färre och tjänster inom länsmusiken kommer att minska genom att de statliga bidragen skärs ned. När det gäller arrangörsstöd framfördes i Kulturpropositionen, 1996/97:3, att förstärkning de lokala arrangörsleden upptagits i en av budgetpropositionen med 9,6 miljoner kronor under åren 1998 och 1999. Förstärkningen är avsedd att stödja bl.a. arrangerande musikföreningars Verksamhet samt främja insatser i övrigt för det fria musiklivet. De lokala musikföreningama framföranden musik som arrangerar av har en mycket viktig funktion för att musiken skall nå ut till alla delar

100 Utredningens förslag

landet. Viktigt är också samarbetet mellan tonsättare/kompositörer av och frilansande musiker för att bl.a. den nyskrivna konstrnusiken skall kunna förmedlas. Utredningen anser att ytterligare förstärkningar till stöd för lokala musikarrangörer skall göras med 2 miljoner kronor, utöver de 2 miljoner föreslogs under tonsättare/kom-

som ovan positörer, dvs. den sammanlagda förstärkningen av arrangörsstöden uppgår till 4 miljoner kronor.

För att Orkestrar, ensembler och frilansande musiker skall ha råd att fortsätta sin verksamhet är också förstärkning av tuméstödet viktigt.

en Utredningen därför att förstärkning av anslaget för tuméstöd

anser en skall ske.

Den internationella verksamheten för utövande musiker är oerhört viktig inom de smalare såsom områdena för t.ex. jazz och

genrema, visa. Verksamheten främst lansering av nämnda musik utom-

avser lands. Utredningen föreslår att anslaget för internationellt kulturutbyte hos Statens kulturråd förstärks för dessa ändamål. Av dessa skall viss del gå till STIM-Svensk Musik för bred lansering av svensk samtida

en musik utomlands.

8.2.4 Scen

Scenkonstnärer

Utredningens förslag: De fria teatrarnas och de fria dansamas verksamhetsstöd förstärks med 10 miljoner kronor. Av dessa bör en ökad satsning för turneér göras med 5 miljoner kronor.

Skälen för utredningens förslag: I betänkandet Arbete konstnärer redogörs utförligt de utövande scenkonstnäremas arbetssituation.

om Där framgår att det är angeläget att vidta strukturgrepp som kan återskapa balans inom teatern där konstnärerna åter kan försörja sig ge-

en

ersättning för arbete. De fria teatergmppema är härvid i stort benom hov stöd för att få verksamheterna att klara sig ekonomiskt och för

av att kunna utge ersättningar till de medverkande konstnärerna.

De fria teater- och dansgruppema är bl.a. i stort behov tuméstöd

av för att kunna åka runt och sätta föreställningar och därmed fortsätta

upp sin verksamhet. Såväl offentliga arrangörer föreningar har fått allt

som svårare att finansiera gästbesök teatergrupper. Utredningen föreslår

av därför att det, inom för Kulturrådets verksamhetsstöd till de fria

ramen

Utredningens förslag 101

teatergruppema och de fria dansgruppema, sker förstärkning stö-

en av det för turneér.

För att de fria teatrarna skall bättre råd att anlita fler aktörer från olika yrkeskategorier till sina uppsättningar föreslår utredningen för-

en stärkning av verksamhetsstöden för de fria teatrama. Det kan röra sig om att anlita regissörer, scenografer, sångare, musiker, koreografer och dansare utöver skådespelare. Bl.a. inom barn- och ungdomsteatem är det angeläget att man till uppsättningarna har möjligheter att anlita t.ex. musiker som spelar, i stället för att ha inspelad musik.

TV-fondsutredningens förslag om inrättandet fond, kan

av en som ge betydande bidrag till fria TV-produktioner, bör leda till att

ge oberoende regissörer, scenografer, filmare m.fl. fler arbetstillfällen.

Vidare bör regeringens särskilda programstöd till Sveriges Television innebära att de olika yrkesgruppema inom scenornrådet erhåller ökade arbetstillfällen.

Filmare

Utredningens förslag: Stödet till filmproduktion förstärks med

5 miljoner kronor.

Av regeringens särskilda programstöd till Sveriges Television för

kvalificerad filmproduktion bör del avsättas till de oberoende fil-

en

mamas produktion.

Skälen för utredningens förslag: Konstarten film skiljer sig från andra konstarter att den ingår i industri, dvs. det krävs

genom en en finansiär/köpare innan produktionen kan genomföras. Oberoende filmare kan inte kostnadsmässigt producera sina filmer själva och även om de erhåller stöd till produktioner, är de verksamma under mycket knappa ekonomiska förhållanden.

De fria filmarna arbetar främst inom områdena dokumentärfilm och kortfilm. I Sverige satsas det, enligt filmarna, inte på dokumentär- och experimentellfilm i någon större utsträckning. En utförlig redogörelse för de fria filmamas situation på marknaden görs i betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion SOU 1997:172.

De oberoende filmarna är i stor utsträckning beroende stöd för att

av kunna producera film inom olika Detta är nödvändigt för att de

genrer. som fria yrkesutövare utan produktionsbolag bakom sig, skall kunna konkurrera om att få sina filmer visade i medierna.

102 Utredningens förslag

Utredningen föreslår att Konstnärsnämndens anslag för stöd till filmproduktion förstärks.

Staten stödjer produktion film filmavtalet. Svenska Film-

av genom institutets förslag till nytt filmavtal innehåller bl.a. förslag om bättre stöd till kvalitetsfilm och förstärkning stödet till filmproduktion

en av med 70 miljoner kronor.

Då det för filmamas del rör sig mycket stora belopp för att stö-

om det skall ha någon verkan understryker utredningen i stället betydelsen

de medel har redovisats inom film- och TV-området den av som senaste tiden. Det rör sig dels TV-fondsutredningens förslag, dels

om

Regeringens särskilda programstöd till Sveriges Television. om

Förslaget i betänkandet Bidrag till fri svensk TV-produktion SOU 1997: 172 inrättandet fond, kan betydande bidrag till

om av en som ge fria TV-produktioner, bör leda till oberoende filmare ökade möj-

att ge ligheter för filmproduktion.

Regeringen lade i november 1997 ett förslag om ett nytt permanent stöd på 75 miljoner kronor år till Sveriges Television. Stödet skall

per användas till kvalificerad programproduktion bl.a. dokumentärer,

av dramatik och för barn och ungdom. Utredningen anser att en

program del detta belopp bör avsättas till de oberoende filmamas produktion.

av

SOU 1997: l 84 103

Kommittédirektiv

w

Generellt stöd Dir-

till konstnärliga och

litterära 1996580

egenföretagare

Beslut vid regeringssammanträde den 17 oktober 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till utformning kulturav ett politiskt grundat generellt stöd till främst konstnärliga och litterära egenföretagare samt redovisa konstnärers och författares ekonomiska förhållanden.

Bakgrund

De problem som är särskilt förknippade med enskilt företagande på det konstnärliga och litterära området har uppmärksammats i olika sammanhang under lång tid. Många konstnärliga och litterära egenföretagare har mycket låg disponibel inkomst sin konstnärliga verken av samhet sedan skatter, avgifter och övriga kostnader i rörelsen är betalda. Verksamheten medger sällan produktivitetsökning eller rationaliseringar den art förekommer i näringsverksamhet. av som annan Även i seriös konstnärlig och litterär verksamhet förekommer viss en anpassning till marknaden. Många konstnärer har dock svårt på det att sättet höja sina inkomster utan att samtidigt göra avkall på den konstnärliga integriteten. I stället är de beroende sidoinkomster för sin av försörjning. För att förbättra situationen har konstnärsorganisationerna länge haft ett starkt önskemål ett generellt utformat statligt konstom närsstöd med särskild inriktning på egenföretagare. Två utredningar har under senare år behandlat denna fråga.

Bilaga I

särskild skrivelse till regeringen samt i slutbetänkandet Konst- I en villkor SOU 1990:39 föreslog 1989 års Konstnärsutredning närens inrättande s.k. egenavgiftsfond, skulle rörelseidkande av en som ge konstnärer återbetalning till viss nivå inbetalade egenupp en av avgifter. Förslaget kostnadsberälcnades till 25 miljoner kronor. Regeringen och riksdagen avvisade förslaget på såväl principiella som statsfinansiella grunder prop. 1990/912100 bil. 10, bet. 1990/9l:KrU21,

rskr. 1990/91:230. Med anledning bl.a. de uttalanden konstnärspolitiken som av om års regeringsförklaring beslutade regeringen den 15 degjorts i 1994 cember tilläggsdirektiv till Kulturutredningen dir. 1994:146. 1994 om Enligt dessa skulle utredningen bl.a. analysera förutsättningarna för att införa stödordning för finansiering konstnärers egenavgifter. Uten av redningen skulle belysa de ekonomiska effekterna bl.a. med avnoga seende på vilka incitament sådan stödordning kunde både inom en ge omfattas den och inom andra Om utredden grupp som av grupper. fram till sådan stödordning borde införas skulle den ningen kom att en lägga fram förslag till utformning av den. Kulturutredningen analyserade dels Konstnärsutredningens förslag egenavgiftsfond, dels ett inom utredningen framtaget alternativt om en förslag till stöd, kallat konstnärstillägg, avsågs omfatta såväl som näringsidkande anställda konstnärer. Som framgår betänkandet som av Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84 valde utredningen att inte lägga fram något förslag till generellt konstnärsstöd. I propositionen l996/97:3 Kulturpolitik framhåller regeringen att ytterligare ansträngningar måste göras för att hitta stödsystem som förbättrar konstnäremas villkor och gör det möjligt för generellt som dem att ha kontinuitet i det konstnärliga skapandet.

Uppdraget

utredningsarbete påbörjats Konstnärsutredningen och Kul- Det som av skall fullföljas särskild utredare. Denne skall ha turutredningen av en till uppgift att utarbeta ett förslag till utfonnning av ett generellt verkande stöd, för konstnärliga och litterära yrkesutövare och främst avsett inriktat mot de är enskilda näringsidkare. som Följande riktlinjer skall gälla för utredarens arbete.

Bilaga 1 105

Stödets syfte

Den eller de stödformer övervägs skall ha ett tydligt kulturpolitiskt

som syfte. Stödet skall minska yrkesverksamma konstnärers och författares beroende icke konstnärliga försörjningsarbeten och därigenom med-

av verka till att stimulera konstnärligt och litterärt skapande.

Stödets omedelbara funktion skall således att kompensera låga

vara intäkter av konstnärlig eller litterär verksamhet. Stödet skall ha generell karaktär, dvs. vara förenat med vissa objektiva krav när de

som uppfylls ger rätt till stöd.

Avgränsningsfrågor

Det är av stor vikt, oavsett vilka kriterier i övrigt väljs för stödets

som fördelning, att de som kommer i fråga för stöd är i verklig mening konstnärligt eller litterärt verksamma. För den skull bör även vissa kvalitetslcriterier komma i fråga grund för bestämningen den

som av stödberättigade gruppen. Det är utredarens uppgift att finna praktiskt hanterbara principer för sådan avgränsning.

en

En annan viktig uppgift är att fastställa vilka inkomstgränser

som skall gälla för rätten till stöd. Stödet skall utgå till dem, har låga

som inkomster av den konstnärliga eller litterära verksamheten, stödet

men får inte utformas så att det minskar motivationen att öka inkomsterna.

Många fritt verksamma konstnärer och författare har ojämna inkomster. Det kan därför finnas anledning för utredaren att överväga huruvida rätten till stöd skall grundas på inkomstnivån under längre

en tid tillbaka än ett år.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas frågan i vad mån sidoinkomster skall påverka stödet. Därvid skall beaktas att inkomster

av annan verksamhet ofta är en förutsättning för att den konstnärliga verksamheten skall kunna upprätthållas. Ett stöd kan konstnären möjlig-

ge het att trappa sidoverksamheten och koncentrera sig på det konst-

ner närliga skapandet. Å andra sidan kan visst mått sidoarbete inom

ett av tangerande eller andra områden även ha positiv effekt på den konst-

en närliga utvecklingen.

Det är utredarens uppgift att bedöma hur höga inkomster konst-

av närlig respektive icke konstnärlig verksamhet skall tillåtas samt att

som finna metoder för avtrappning i syfte att reducera problemen med

m.m. de tröskeleffekter är oundvikliga när ett stöds omfattning skall på-

som verkas inkomstens storlek.

av

Ytterligare en fråga att ta ställning till när det gäller att inringa den stödberättigade gruppen är graden yrkesverksamhet. Då intensiteten

av

106 Bilaga 1

i konstnärlig verksamhet inte kan mätas enbart med ledning av inen komsterna skall även andra omständigheter vägas in, såsom konstnärlig produktion, fördelning tid mellan konstnärligt och annat arbete m.m. av Det bör dock uppmärksammas att perioder låg arbetsintensitet är ett av naturligt inslag i skapande verksamhet.

Anställda konstnärer

Vid prövningen förslaget egenavgiftsfond i samband med av om en 1991 års budgetproposition prop. 1990/9l:lO0 bil. 10, bet. 1990/91:KrU2l, rskr. 1990/91:230 fann den dåvarande regeringen att ett stöd med den föreslagna utformningen skulle oskäligt gynna egenföretagare framför anställda inom konstnärskåren. Även stödet primärt bör rikta sig till egenföretagare bör utredaom beakta att kosntnärer och författare kan vara anställda, t.ex. i sitt ren enmansaktiebolag, och ha mycket låga inkomster. Det förekommer eget också arbeten utförs uppdragstagare och ersättningen kan då att som motsvarande löneinkomst. Även beskattas under inkomst av tjänst en redovisar inkomster från konstnärlig eller litterär verksamhet den som under inkomstslaget tjänst kan alltså verka under liknande förhållanden enskild näringsidkare. Utredaren bör därför överväga om stödet som en neutralitetsskäl bör kunna lämnas även till konstnärliga och litterära av yrkesutövare med låga inkomster inte är egenföretagare. men som Ytterligare neutralitetsaspekt är risken för bidragsanpassning om en stödet enbart riktar sig till inkomstkategori. en

Underlag för utredningsarbetet

Utredarens förslag skall grundas på realistisk bild konstnäremas en av och författarnas antal, Verksamhetsinriktning och ekonomiska förhållanden. Utredaren skall därför inledningsvis redovisa ett översiktligt studium berörda yrkesgrupper i nämnda hänseenden. Redovisningen av skall fördelas på manliga och kvinnliga konstnärer och författare. Det även viktigt att få belyst hur dessa påverkas olika regelär grupper av verk utanför kulturområdet, framför allt inom områdena skatter och avgifter, socialpolitik och arbetsmarknadspolitik. Ett annat underlag för utredarens arbete skall vara det utredningsarbete redan har gjorts. Utredaren skall analysera de tekniska, som administrativa och i viss mån principiella problem, som bedömts vara förknippade med de tidigare förslagen. Om bearbetning av förslagen en inte utgör framkomlig väg skall utredaren vara oförhindrad att överen

I 107

Bilaga

väga andra åtgärder i syfte att förbättra konstnärers och författares villkor. Utredaren får söka förebilder i nordiska eller internationella erfarenheter på dessa områden.

Budgetfrågor

De förslag läggs fram skall kostnadsredovisas. I budgetpropositiosom nen för år 1997 prop. 1996/97:1 anges de ekonomiska för ramarna statens insatser på det konstnärspolitiska området för perioden 1997- 1999. Förslag som ryms inom dessa ramar skall åtfoljas förslag av till annan finansiering inom utgiftsområdet.

Arbetets bedrivande

Utredaren skall bedriva arbetet i nära kontakt med Konstnärsnämnden samt andra berörda myndigheter och organisationer. I den mån det bedöms påkallat skall utredaren samråd med den utredning konstnäom remas arbetsmarknad som regeringen kommer att tillsätta inom kort samt andra utredningar av betydelse för arbetet. Regeringens direktiv att pröva offentliga åtaganden dir. om 1994:23, redovisning regionalpolitiska konsekvenser dir. om av 1994:25, om redovisning de jämställdhetspolitiska konsekvenserna av dir. 1994:124 och redovisning konsekvenserna för brottsligom av heten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49 skall beaktas. Utredningsarbetet skall avslutat senast den 15 augusti 1997. vara

Kulturdepartementet

Bilaga

Förslag till

Förordning om inkomstförstärkning till

konstnärer

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § I denna förordning lämnas föreskrifter inkomstforstärloiing till

om den som är yrkesverksam konstnär. Med yrkesverksam konstnär

avses den som yrkesmässigt bedriver konstnärlig, litterär eller därmed jämförlig verksamhet.

2 § Frågor om inkomstförstärkning enligt denna förordning prövas

av Konstnärsnämnden och, vad författare, översättare och dramati-

avser ker, i samråd med Sveriges författarfond.

Rätten till inkomstförstärkning

3 § Inkomstförstärkning kan beviljas den är konstnärligt yrkes-

som verksam och har inkomst näringsverksamhet härrör från

av som konstnärlig verksamhet.

4 § Inkomstförstärlming lämnas enbart till den är bosatt i Sverige.

som

5 § Inkomstförstärkning utgår inte till den vid ingången det år

som av som ligger till grund för beräkningen inkomsttillägget fyllt 65 år.

av Inkomstförstärkning utgår inte heller till den vid motsvarande tid-

som punkt uppbär hel förtidspension.

6§ För rätt till inkomstförstärkning krävs offentligen doku-

att man menterat sin konstnärliga yrkesverksamhet. Vid bedömningen den

av konstnärliga yrkesverksamheten bör högre utbildning inom konstnärligt område beaktas.

Rätt till inkomstförstärlcning kräver vidare att det föreligger kontinuitet i den konstnärliga verksamheten. Härvid bör förekomsten of-

av fentlig produktion beaktas.

110 Bilaga 2

Om sökanden erhållit arbetsstipendie från Konstnärsnämnden eller Sveriges författarfond under de senaste fem åren anses i regel kravet på offentlig dokumentation den konstnärliga yrkesverksamheten upp-

av fyllt.

7 § Inkomstförstärlcning utgår inte till den är yrkesverksam med

som annat icke konstnärligt arbete i omfattning motsvarande mer än

en hälften normal årsarbetstid. Med konstnärligt arbete jämställs i

av en detta sammanhang arbete är nära knutet till den konstnärliga verk-

som samheten.

Beräkning av inkomstförstärkning

8 § Inkomstförstärkningen skall utgöra viss andel den taxerade

en av förvärvsinkomsten enligt kommunalskattelagen 1928:370 till den del inkomsten utgör näringsverksamhet härrör från konstnärlig verk-

som samhet. Inkomstforstärlcningen skall minskas förvärvsinkomster

om överstiger vissa nivåer.

9 § Beräkning inkomstförstärlmingen skall grundas på föregående

av års taxerade förvärvsinkomst enligt 47 § kommunalskattelagen

1928:370.

Om taxering inte skett vid tidpunkten för beräkning inkomstför-

av stärkning, grundas denna på ingiven självdeklaration.

Inkomstförstärkning lämnas med 10 000 kronor då inkomst från näringsverksamhet härrör från konstnärlig verksamhet redovisas.

som

Om inkomsten näringsverksamhet härrör från konstnärlig

av som verksamhet överstiger 20 000 kronor skall inkomstförstärlcningen minskas med 15 procent den överskjutande inkomsten.

av

Om den sammanlagda inkomsten tjänst samt inkomst av

av näringsverksamhet, härrör från icke konstnärligt arbete överstiger

som 20 000 kronor skall inkomstförstärlcningen minskas med 25 procent av den överskjutande inkomsten.

För den har A-skattsedel skall vid beräkning av inkomsttilläg-

som get enligt andra och tredje styckena hänsyn tas till att arbetsgivaravgifter skall ingå i det framrälcnade beloppet. Det framrälcnade be-

anses loppet skall därför minskas med ett belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter belöper på det utbetalda bidraget.

som

l0 § Om det på grund redovisad taxerad inkomst kapital eller

av av underskott kapital enligt lagen 1947:576 statlig inkomstskatt

av om

anses oskäligt att inkomstförstärkning utgår med visst belopp, får inkomstförstärkningen bestämmas till lägre belopp än följer 8som av 9 §§.

l 1 § Inkomstförstärkningen avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.

Ansökan om inkomstförstärkning

12 § Ansökan inkomstförstärkning görs skriftligen på blankett om enligt formulär som Konstnärsnämnden fastställer. Ansökan inges till Konstnärsnämnden före utgången det år ansökan av avser. Ansökan skall innehålla nödvändiga uppgifter för bedömande av sökandens rätt till inkomstförstärkning förklaring på heder och samt en samvete att de lämnade uppgifterna är riktiga. Till ansökan skall fogas en bestyrkt kopia självdeklarationen för beskattningsåret fore det år av ansökan avser.

Utbetalning

13 § Inkomstförstärkning utbetalas gång året. en om

Ändring av inkomstförstärkning

14 § Om taxeringen till kommunal och statlig inkomstskatt ändras eller någon annan omständighet inträffar påverkar inkomstförstärksom ningen skall den uppburit inkomstförstärkningen underrätta den som beslutande myndigheten dessa förhållanden. om

15 § Avviker taxeringen från självdeklaration legat till grund för som beslut inkomstförstärkning skall beslutet ändras i enlighet med om taxeringen. Om inkomstförstärkning utbetalats med ett för högt belopp, skall återbetalning ske reglering eventuella utbetalningar genom av av

inkomstförstärkning i framtiden.

16 § Om den som uppburit inkomstförstärkning att lämna orikgenom tiga uppgifter eller att underlåta att fullgöra uppgifts- eller genom en underrättelseskyldighet eller på annat sätt förorsakat att inkomstförstärkning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och han skäligen bort inse detta, skall beslut återbetalning ske vad om av som utbetalats felaktigt eller för mycket.

112 Bilaga 2

17 § Om det finns särskilda skäl får återbetalningsskyldigheten enligt 15 och 16 efterges helt eller delvis.

skattefrågor

18§ Inkomstförstärlmingen skall skattepliktig intäkt i

tas upp som inkomstslaget näringsverksamhet vid taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt under det år inkomstförstärlmingen utbetalas. Om

för högt eller för lågt belopp inkomstiörstärlcning betalats ut får ett av det återbetalda, i de fall återbetalning skall ske, respektive utbetalda beloppet dras respektive tas som intäkt under det år

av upp återbetalning eller utbetalning sker.

19 § Kontrolluppgift skall lämnas inkomstförsälcring enligt 3 kap.

om

20 § lagen 1990:325 självdeklaration och kontrolluppgifter.

om

Överklagande

20 § Beslut enligt denna förordning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1999.

Inkomstförstärlcning beviljas första gången för inkomster som uppbärs från och med ikraftträdandet.

Bilaga 3

Kommentarer till förordningen om inkomst-

till konstnärer

förstärkning

Konstruktion av ett generellt ekonomiskt stöd

Som nämnts är direktivens beskrivning ett nytt generellt stöd i första

av hand inriktat på ett direkt ekonomiskt bidrag för att kompensera konstnärliga yrkesutövare, verksamma egenföretagare, som har låga

som intäkter den konstnärliga verksamheten. Syftet är att stödet skall

av minska deras beroende icke konstnärliga försörjningsarbeten och att

av de i stället skall kunna ägna sig åt och utveckla sin konstnärliga verksamhet.

Utredningen har, i enlighet med direktiven, arbetat fram ett förslag på stödordning innebär att viss grupp yrkesverksamma

en som en konstnärer erhåller ett direkt ekonomiskt bidrag. Stödets utformning med dess avgränsningar har skett utifrån: en analys av de tidigare utredningsförslagen, egenavgiftsfond och konstnärstillägg, det förslag om konstnärsstöd är under diskussion i Nederländska Parlamentet,

som samt de synpunkter konstnärsorganisationema lämnat på stödet.

som

1§

Enligt direktiven skall stödet avsett for konstnärliga yrkesutövare.

vara Med yrkesverksam konstnär den yrkesmässigt bedriver

i l § avses som konstnärlig, litterär eller därmed jämförlig verksamhet.

2§

Frågor inkomstförstärkning enligt förordningen skall prövas av

om Konstnärsnämnden och vad författare, översättare och dramati-

avser ker, ske i samråd med Sveriges författarfond. Uppdraget förutsätter att Konstnärsnämndens styrelse har för organisationen av ärende-

ansvar

prövning enligt denna förordning. nas

Bestämmelsen innebär följdändring måste göras i förord-

att en ningen instruktion för Konstnärsnämnden.

om

114 Bilaga 3

3§

Beträffande mottagargruppen stödet framgår direktiven att stödet

av av skall rikta sig mot de som är näringsidkare. För att nå denna målgrupp har utredningen i förslaget till stödordning knutit rätten till stöd till inkomst av näringsverksamhet.

För att avgränsningen av de konstnärer med inkomst

av näringsverksamhet skall nå sitt syfte måste definitionen konstnär-

vara ligt yrkesverksam istället för yrkesverksam inom konstnärligt område. Genom sistnämnda definition kan annars de med tekniska, administrativa o.dy1. yrken, som är verksamma inom konstnärliga områden såsom teater, film, musik räknas in. Exempel: producent arbetar med

en som en filmproduktion. För att inräknas krävs dock att inte arbetar

man som anställd och får ersättning tjänsteinkomst, utan att har ett

som man uppdrag och ersättningen utgör inkomst näringsverksamhet.

av

De ytterligare kriterier som uppställts för att avgränsa den avsedda målgruppen, dvs. de som i verklig mening är konstnärligt verksamma anges i 6

4§

Förutsättningen för inkomstförstärkning är att konstnären är bosatt i

Sverige. Eftersom stödet är baserat på den taxerade förvärvsinkomsten krävs det att konstnären är skattskyldig i Sverige.

5§

Inkomstforstärlqiing utges inte till den som uppnått pensionsåldem eller uppbär hel förtidspension, även konstnären fortsätter att verk-

om vara

sam. Av budgetrnässiga skäl får inkomstförstärkningen koncentreras till

de konstnärer som är i den ålder då i regel är i verklig mening

man konstnärligt verksam samt har störst behov av en förstärkt inkomst. När pension börjar utgå får konstnären mindre beroende in-

anses vara av komsten från sin konstnärliga verksamhet och därmed även från

en

inkomstförstärkning.

6§

Den föreslagna stödordningen har generell karaktär, dvs. rätten till stöd, inkomstförstärkning, är förenad med vissa objektiva kriterier. För att uppfylla direktivens krav på att de skall komma i fråga för stö-

som det skall vara i verklig mening konstnärligt verksamma har utredningen i förordningen ställt ett antal kriterier.

upp

Bilaga 3 115

Skälet till att rätt till stödet har förenats med krav på att man har dokumenterat sitt konstnärsskap offentliga produktioner och att

genom det föreligger kontinuitet i verksamheten, är att det annars blir mycket svårt att avgöra vem som är stödberättigad.

Kriterierna är också nödvändiga för att stödet skall tillfalla den

beskrivs i direktiven. Om de enda kraven för stödbegrupp som rättigande skulle konstnärligt verksam med inkomst av verksam-

vara heten i inkomstslaget näringsverksamhet, kan varje person som uppger sig konstnärligt verksamma och redovisar ett enda konstnär-

vara som ligt uppdrag, vilket inte behöver innebära att någon slutlig produktion presterats, ha rätt till ett enligt förordningen mycket högt stödbelopp.

Kriterierna i förordningen på dokumenterad yrkesverksamhet

produktioner framförts offentligt, överensstämmer väl med genom som de kriterier konstnärsorganisationerna framförde i syfte att avgränsa den stödberättigade Inom de flesta konstnärsområden är det

gruppen. relativt svårt att tillhöra den får sina produktioner offentligt

grupp som framförda. Man måste i verklig mening konstnärligt verksam för

vara för att kunna med och konkurrera dessa möjligheter. Flertalet

vara om konstnärsorganisationer har krav på offentligt framförda produktioner för rätt till medlemsskap. Detta kan t.ex. vara att ha fått böcker utgivna av förlag, dramatiska verk uppförda eller sända i professionella sammanhang, utställningar bildkonst, formgivning och konsthantverk,

av offentliga kvalificerade utsmyckningsuppdrag, publicerade uppdrag av illustrationer, grafisk formgivning och fotografier, offentliga framföranden musikaliska verk via konserter, radio/TV och fonogramut-

av givning, professionella teateruppsättningar, film- och TV-produktioner. Bedömningen huruvida kriterierna i förordningen är uppfyllda skall

av således utgå från hur inom respektive konstnärsområde offentligen

man dokumenterar den konstnärliga produktionen.

Vid bedömningen huruvida konstnärlig verksamhet föreligger bör högre utbildning inom konstnärligt område beaktas. Med högre utbildning konstnärlig högskola eller jämförbar högre utbild-

avses annan ning.

Rätt till inkomstförstärkning kräver vidare att det föreligger kontinuitet i den konstnärliga verksamheten. Vid bedömningen av om detta kriterie är uppfyllt bör förekomsten av offentliggjord konstnärlig produktion verk/prestation/ arbete beaktas även här.

Vid frågan kravet på yrkesverksam uttryckligen skall

om att vara skärpas i förordningstexten genom ett inskrivet krav på att man varit yrkesverksam under viss tid, t.ex. efter utbildning, har utredningen funnit att kraven på dokumenterad verksamhet som offentliggjorts samt kontinuitet räcker. Man lämnar härvid öppet för prövning praxis om någon uppfylla dessa krav, exempelvis efter avslutad konst-

kan anses

116 Bilaga 3 SOU 1997: l 84

närlig yrkesutbildning. Hänsyn kan t.ex. tas till verksamhet före utbildningen påbörjas samt praktik under utbildningen.

Kraven på offentligt dokumenterad konstnärlig verksamhet överensstämmer med de krav Konstnärsnämnden och Sveriges törfattarfond har att bedöma vid utdelandet arbetsstipendier, dvs förordningen

av uppställer samma grundkrav som i det selektiva stödsystemet

om bidrag till konstnärer. Hos Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond bedömer bl.a. i olika arbetsgrupper, nämnda

man, om krav är uppfyllda inom, och med hänsyn till verksamheten respektive konstnärligt område. Meningen är att man även i det generella stödsystemet skall utgå från de olika konstnärsornrådena, med sina olikheter avseende verksamheterna, vid bedömningen kraven

av om uppfylls av den sökande. Dessa bedömningar överlämnas därför enligt förordningen till Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond. För att underlätta administrationen av stödet har i förordningen angivits att kraven på offentlig dokumentation den konstnärliga verksamheten i

av regel anses uppfyllt om sökanden erhållit arbetsstipendie från Konstnärsnämnden eller Sveriges författarfond under de senaste fem aren.

7§

För att stödet verkligen skall utgå till de i verklig mening är konst-

som närligt verksamma och för att främja de ekonomiska möjligheterna att

ägna sig det konstnärliga arbetet, utgår inkomstförstärkning inte till

den är yrkesverksam med annat icke konstnärligt arbete i

som en omfattning som motsvarar mer än hälften av en normal årsarbetstid, dvs. mer än en löpande halvtidstjänst. Avgränsningen gäller dock endast arbeten som inte har någon nära anknytning till konstnärlig verksamhet. Detta innebär att de som t.ex. tjänstgör lärare inom ett konstnärligt

som område inte berörs av den principiella avgränsningen i tid. För arbeten som är nära knutna till konstnärlig verksamhet gäller därför endast de uppställda inkomstgränsema med avtrappningar.

8§

Stödformen skall ha ett tydligt kulturpolitiskt syfte. Förslaget in-

om komstförstärkning syftar till att stärka de yrkesverksamma konstnärernas inkomster och därigenom bidra till att de möjlighet att ägna sig

ges

den konstnärliga verksamheten och inte beroende icke

vara av

konstnärliga törsörjningsarbeten.

Bilaga 3 117

9-10

Förutsättningen för att inkomstförstärkning skall lämnas är att konstnären redovisar inkomst näringsverksamhet som härrör från

av konstnärlig verksamhet. Inkomstförstärkning kan lämnas även om inkomsten är negativ, dvs. att verksamheten går med underskott.

Full inkomstförstärkning är 10 000 kronor. Som framgår av allmänmotiveringen är det budgetmässiga skäl som bestämt beloppet. Inkomstförstärkningen reduceras sedan med ökade inkomster. Reduceringen börjar redan när inkomsten överstiger 20 000 kronor. Även här är det budgetmässiga skäl fått styra att avtrappningen

som börjar vid förhållandevis låga inkomster. Inkomster av näringsverksamhet härrör från icke konstnärlig verksamhet skall

som vid avtrappningen skall de räknas för sig. Inkomstförstärkningen minskas med 15 procent inkomsten av den konstnärliga

av verksamheten överstigande 20 000 kronor. Den låga procentsatsen medför förhållandevis utdragen nedtrappning. Syftet är att bygga in

en ett incitament, nämligen att det skall fördelaktigare att öka

vara inkomsterna än att ligga kvar på en lägre nivå i syfte att behålla maximalt stöd.

Eftersom stödet är riktat till konstnärer med låga inkomster måste inkomstförstärkningen reduceras med stigande inkomster. Det gäller inte enbart inkomster konstnärlig verksamhet över 20 000 kronor

av utan även inkomster från icke konstnärlig verksamhet. Nedtrappningen

icke konstnärlig verksamhet är brantare än för konstnärlig av verksamhet, eftersom stödet i första hand skall stimulera konstnären att öka inkomsterna i den konstnärliga näringsverksamheten. Nedtrappningen kan gälla konstnär som utöver konstnärlig

en verksamhet även bedriver verksamhet, men som redovisas i

annan

förvärvskälla l8§ KL. Det gäller också inkomst av tjänst. samma Visserligen kan inkomst tjänst inkomster från både ett

av vara konstnärligt arbete såväl ett annat arbete, med hänsyn till att

som men stödet är inriktat på de enskilda näringsidkarna med ett sämre skyddsnät jämfört med arbetstagarna, sker nedtrappningen enligt den högre procentsatsen även för konstnärliga änsteinkomster.

Det kan förekomma enstaka fall där inkomsterna av näringsverksamhet och tjänst ligger på en sådan nivå att stöd skall utgå, men där sökanden har stora kapitalinkomster och därför inte är i behov av inkomstförstärkning. Därför har generalklausul införts så att stöd

en inte skall utgå det är oskäligt. Alternativt kan stödet sättas ned.

om

118 Bilaga 3

14-17

Ändring av inkomstförstärkning

Om återbetalningsskyldighet uppstått utan uppsåt att erhålla högre stödbelopp än vad den uppburit inkomstförstärkning varit be-

som rättigad till, skall återbetalning regleras framtida utbe-

genom ev. talningar. Om uppsåt förelegat att erhålla för högt belopp, skall återbetalning ske direkt.

Bilaga 4

Generellt stöd i form av direkt ekonomiskt

bidrag

Synpunkter från konstnärsorganisationerna angående den stödberättigade gruppen

Ett nytt ekonomiskt stöd skall enligt direktiven riktas till de som i verklig mening är konstnärligt verksamma. För att nå denna grupp är det nödvändigt att utforma avgränsningar avseende graden av yrkesverksamhet samt i viss mån kvalitén på konstnäremas arbete. Avgränsningarna, som uttrycks i form av uppställda kriterier, kan väljas på olika sätt för att nå rätt målgrupp. Härvid är det av stor betydelse att de kriterier som väljs överensstämmer med konstnäremas uppfattning och hur verksamheterna är utformade inom de olika konstnärliga områdena. Vid diskussioner med konstnärsorganisationer har följande framkommit angående vilka krav skall uppställas för att någon skall

som anses vara i verklig mening konstnärligt verksam och stödberättigad.

Samtliga organisationer ansåg att det inledningsvis skulle finnas ett krav på utbildning inom visst konstnärligt område alternativt dokumenterad verksamhet inom området. En dokumenterad verksamhet kan visas på olika sätt inom olika konstnärsornråden. Flertalet organisationer hänvisade till de kriterier som uppställs för medlemsskap i organisationen. Dessa innebär t.ex. krav på viss produktion, vissa framföranden etc.

Organisationerna ansåg vidare att man skulle ha varit verksam inom ett konstnärligt område en viss tid innan rätt till stöd skulle föreligga. Stödet skall t.ex. inte utgå direkt efter avslutad konstnärlig utbildning, utan den konstnärliga verksamheten ute på marknaden måste påbörjas. När det gällde tidsaspekten föreslogs ett par år som rimligt.

Samtliga organisationer ansåg att det, utöver in1edningskravet på dokumenterad verksamhet, skulle föreligga ett krav på kontinuitet inom den konstnärliga verksamheten. Detta kriterium skall bedömas utifrån de olika konstnärsområdena vad produktion, framföranden

avser osv. Härutöver skall behovet av kortare eller längre uppehåll, nödvändiga för det konstnärliga skapandet, beaktas.

Beträffande ytterligare avgränsningar för att anses verkligt verksam framförde många organisationer att viss tid skulle ägnas åt den konst-

120 Bilaga 4

närliga verksamheten. Flertalet dessa ansåg att det skulle uppställas

av ett krav på att man, för att vara stödberättigad, inte skulle få arbeta med annat icke konstnärligt arbete än motsvarande halvtidstjänst.

mer en

Angående vilka kriterier som skulle uppställas för att uppnå direktivens krav på att stödet skall ha ett tydligt kulturpolitiskt syfte ansåg samtliga organisationer att stödet skall främja konstnärligt skapande och och konstnärlig verksamhet. Några ansåg att avgränsningar skulle uppställas så att stödet inte går till verksamhet som i första hand sker i kommersiellt syfte.

Flertalet menade dock att det inte skulle ställas upp några fasta avgränsningar avseende t.ex. vilken slags verksamhet eller vilka yrkesgrupper som skall omfattas av stödet. Olika förslag på hur man i stället skulle göra för att uppnå syftet med att stödja konstnärlig verksamhet framfördes. Några ansåg att man skulle göra en bedömning från fall till fall huruvida den huvudsakliga verksamheten utgör konstnärlig verksamhet och omfattas av stödet alternativt en bedömning av varje projekt/uppdrag för att se om det utgör grund för stöd. Några organisationer ansåg att man skulle acceptera en viss del av kommersiell verksamhet, t.ex. tillåta högst femtio procent verksamheten att innehålla

av ett kommersiellt inslag. Slutligen framförde ett antal organisationer att det inte skall göras finnas några avgränsningar eller göras några bedörrmingar alls, utan man skall låta övriga kriterier, såsom dokumenterad yrkesverksamhet, kontinuitet i verksamheten samt ekonomiska avgränsningar avgöra vilka som är stödberättigade.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32. Följdlagstiitningtill miljöbalken.M. . — lnkomstskattelag,del l-lll. Fi. 33. Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. törvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Övervakning miljön.M. . av Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken bilagor.+ K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av

Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrâgor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. .

sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.Fi.

Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Infonnationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.ln. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41 Statenochtrossamfunden

. struktur.Fi. Rättslig reglering

10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag

ll Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - IT-probleminför 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. . slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku.

IT-kommissionensrapportl/97.K. 43. Statenochtrossamfunden

RegionpolitikförhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen . 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden . . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45 Statenochtrossamfunden . . 17.Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku.

+Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. . Denstatligarevisionen SverigeochDanmark.Fi.i 47.Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkliga egendomen.Ku.

Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten. . 21 Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch Förkompetensochresultat.Fi. . unga6-16år.U. 49. Grundlagsskyddförnyamedier.Ju.

22 Aktiebolagetskapital.Ju. 50 Alternativautvecklingsvägarför EU:s . . 23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik.Jo.

demokratiochdelaktighetden8november1996 51.Brister i omsorg

anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötande äldre.av

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52. Omsorgmedkunskapoch inlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötande äldre.av

- 24.Välfärdi verkligheten Pengarräckerinte.S. 53.Avskaffa reklamskattenFi.

- 25. Svenskmat- påEU-fat.Jo. 54.Ministemochmakten.

26.EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

. 27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

vårt offentligaetos.Fi. + Bilagal och Ju.

29.Bampomografifrågan. 57. I medborgarnastjänst.

Innehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi.

30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A.

svenskstatsförvaltning.Fi. 59 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku.

. 31.Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku.

- IT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 Att växablandbetongochkojor. 89. Handelnmedskrotochbegagnade N. . varor. Ettdelbetänkandeombamsochungdomars 90.Ändradorganisationför det statligaplan-,bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån och bostadsväsendet.ln. Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. . - 62.Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92. Medieföretagi Sverige Ägandeoch betongochkojor från Storstadskommittén. strukturförändringaripress,radioochTV. Ku. 63.Sverigeinför epokskiftet. 93.Hanteringavfel i utjämningssystemetfor IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln. 64. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N. + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur 65. Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. - 66.Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelse uppehållstillstånd.UD. En utvärdering fastighetsorganisation. av avstatens 68.Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69. Besparingaristonochsmått.U. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.M. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98. Skyddavskogsmark.Behovochkosmader. - uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. 7 Politik för unga. 99. Enny vattenadministration.Vattenärlivet. M. . + 2stbilagor. ln. 100.Nya samverkansforrnerinom denSjöhistoriska 72.Enlagomsocialförsäkringar.S. museiverksamheten.Ku. 73. Införensvenskpolicy omsäkerelektronisk 101.Behandlingavpersonuppgifter om kommunikation.Referatfrånettseminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnatavlT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementetoch SEISden ll december jordbruk i framtiden.Jo. 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku. 74.EU:sjordbrukspolitik,miljön och regional 104.Polis i fredenstjänst.UD. utveckling.Jo. 105.Agenda21 i Sverige. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Femår efterRio resultatochframtid. M. fysiskapersoner.Fi. 106.Enfond för ungakonsmärer.Ku. 76. Invandrarei vårdochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan enfrågaombemötande äldre.S.av problemochmöjligheter.U. - — 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Om rättentill rygg — 78.Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.ln. skriftspråketochomförskolansoch skolans 79.Försäkringsmäklare.En lagöversynav möjligheterattförebyggaochmötaläs-och Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80. Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportav farligt 81.Allmännyttiga bostadsföretag. gods,Fö. + Bilaga.ln. 110.Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot - 83.Om maktochkön i spåren offentligaav ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112.Ensamordnadmilitär skolorganisation. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 113.Mot halva makten elvahistoriskaessäerom— 85.Förmånefter inkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. begreppfor bostadsstödenochnya 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifikationsreglerför rätt till förändringochkönsmaktensframtid. A. sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtidellerett långtfarväl 86.Punktskattekontroll alkohol,tobak ochav Den svenskavälfärdsstatenijämförande mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87.Kvinnor,mänochinkomster. 116.Barnetsbästa främstai rummet.FN:skonvention Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 88.Upphandlingför utveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi.S. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ett informations-och 153.Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch

- aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och jämställdhet Bilagedel.A.+ samhälle.Ku. 154.Patientenharrätt.

118.Deladestäder. 155.Miljösamverkani vattenvården.M. 119.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 156.Ett störreochbättreEuropa EU:s utvidgning:

folkhälsoarbetet. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

utveckling.En Kartläggning.U. förskolan.U. 121.Skolfrågor Om skolai ennytid. U. 158.Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. U.

- 122.Rättigheteri luftfartyg. K. 159.Ett utvidgateuropeisktområdemed frihet, 123.Ett effektivarenäringsförbud.N. säkerhetochrättvisa.Ju. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och 160.Regionalakonsekvenser EU:s östutvidgning.N.

av programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 161.Stödi foräldraskapet. Riksdagen,1997-06-16.K. 162.Medborgarskapoch identitet.In.

125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 163.Översvämningskatastrofen

i Polen- 126.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. stödfrånstatochnäringsliv.N. 127.Straffansvarforjuridiskapersoner.Del A+B. Ju. 164.Medlingsinstitutoch lönestatistik. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. + st5 bilagor.A.

UD. 165.Läkemedeli priskonkurrens.S. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 166.Ohälsoförsäkringen.Trygghetoch aktivitet. S. 130.Effektivarestatliginköpssamordning.Fi. 167.En livsmedelsstxategiför Sverige. 131.Lagompremiepension.Fi. 168.Vinstutdelningi aktiebolag.Ju. l32. Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 169.Försäkringsmedicinsktcentrum. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. Enresursför utredningochmetodutveckling. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och 170.Bemötandet äldre.S.av

-

rättssäkerhet. l7l. Den svenskflaggadehandelsflottans 135.Ledare,maktochkön. A. konkurrenskrafi.K. 136 Kvinnorsochmänslöner varför såolika A. 172.Bidragtill fri svenskTV-produktion.Ku.

. - 137.Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade 173.Miljöhänsyni standarder.N.

arbetsmarknaden.A. 174.Räknamedmångfald.Förslagtill lag 138.Familj, maktochjämställdhet.A. motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.ln. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom 175.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivet grund

arbeteochpengari familjen.A. sexuellläggning.A.

av 140.Fonogramersättning.Ku. 176.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivet

av 141.Bokeni tiden.Ku. personermedfunktionshinder.A. 142.Högkosmadsskyddmotsjuklönekosmader. l77. Byggkvalitetför framtiden.In. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD.- 178.Enskildanäringsidkare. 144.Försvaretsfastigheter. Översyn skattereglema.Fi.

av

Formerför enkostnadseffektivoch 179.Klara spelregler förutsättningför samverkan

- en

verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. mellanoffentlig ochprivat hälso-och sjukvård. 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens 180.Kämavfall ochBeslut.Rapportfrånettseminarium

arbetefor ekologiskhållbarhet.M. ombeslutsprocesseni sambandmed lokalisering 146.Grunddata i samhälletstjänst.Fi.- avettslutforvaravanväntkämbränsle. 147.Barnsbilderavåldrande Umeå8-10april 1997.M.

enfrågaombemötande äldre.S.av 18. Redovisningochaktiekapitali

— . euro 148.Utbildningskanalen.U. ochannanutländskvaluta.Ju. 149.Miljön i ettutvidgatEU. M. 182.Ennyplan-,bygg-ochbostadsforskning.In. 150.EU:sjordbrukspolitikochöstutvidgning.Jo. 183.Arbete konstnärer.Ku. l5l. Foodandthe environment,Swedishstrategyfor 184 Generellakonstnärsstöd.Ku.

.

the futureof EU agriculture.Jo. 152.Uppehållstillstånd grundavanknytning.UD.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp

——

för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför Fastighetsdataregister.3

rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Aktiebolagetskapital. 22

Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Barnpomografifrågan.

ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.1 16 lnnehavskriminaliseringm.m.29

Barnetsbästa enantologi.I 16 Integritet offentlighet Informationsteknik.39 --

Deladestäder.1 18 Grundlagsskyddför nyamedier.49

Entydligareroll för hälso-och sjukvårdeni Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

folkhälsoarbetet.119 + Bilaga och1 56

Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Polisensregister.65 ~

rättssäkerhet.134 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.1 11

- Högkostnadsskydd sjuklönekostnader.142 Straffansvarfor juridiska DelA+B. 127 mot

personer.

Barnsbilderavåldrande Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet,

enfrågaombemötande äldre,147av säkerhetochrättvisa,159 —

Patientenhar rätt.154 Vinstutdelningi aktiebolag,168

Stödi föräldraskapet.161 Redovisningochaktiekapitali euro

Läkemedeli priskonkurrens.165 ochannanutländskvaluta.181

Ohälsoförsäkringen.Trygghetochaktivitet. 166

Utrikesdepartementet Försäkringsmedicinsktcentrum.

Enresursför utredningochmetodutveckling,169 Återkallelse uppehållstillstånd.67

av Bemötandet äldre.170 Polis i fredenstjänst.104 av

Klara spelregler enförutsättningför samverkan Verkställighetoch kontroll i utlänningsarenden.128 —

mellanoffentlig och privat hälso-ochsjukvård.179 StörreEU säkrareEuropa.143

— Uppehållstillståndpå grundavanknytning.152 Kommunikationsdepartementet

Försvarsdepartementet Länsstyrelsernäsroll i trañk- och fordonsfrågor.6

IT-probleminför 2000-skiftet,Referatochslutsatserfrån Totalförsvaretoch frivilligorganisationerna

enhearinganordnadavlT-kommissionenden

uppdrag,stödochersättning.70 — 18december.lT-kommissionensrapport1/97.12 Behandlingavpersonuppgifterom

Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik. totalförsvarspliktiga.101

demokratioch delaktighetden november19968 Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109

anordnatavFolkomröstningsutredningen,11- Ensamordnadmilitär sk0|0rg21nisati0n.l12

kommissionenoch Kommunikationsforsknings-

Socialdepartementet beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. 23

Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

1Tkommissionensrapport3/97. 31 Välfärd verkligheten Pengari räckerinte, 24

— Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor. 35 Bristeri omsorg Sverigeinför epokskiftet.

enfrågaombemötande äldre.av S 1 — lT-kommissionensrapport5/97. 63 Omsorgmedkunskapochinlevelse

Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk

enfrågaombemötande äldre.av 52 - kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Att växablandbetongochkojor.

lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom

ochSEISden1I december1996, uppväxtvillkori storstädernasutsattaområdenfrån

lT-kommissionensrapport6/97.73 Storstadskommittén,61

Rättigheteri luftfartyg. 122 Rosoravbetong.

lT-kommissionenshearingomdennyamedie-och En antologitill delbetänkandetAtt växabland

programvaruindustrin,Andrakammarsalen. betongochkojorfrån Storstadskommittén.62

Riksdagen,1997-06-16,124 Enlagomsocialförsäkringar.72

Kollektivtrafik tidi + Bilaga.129 Invandrarei vårdochomsorg Den svenskflaggadehandelsflottans

enfrågaombemötandeaväldre.76 — konkurrenskraft.171

Statens offentliga 1997

utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Ett störreoch bättreEuropa EU:s utvidgning:

Samhällsekonomiskaeffekter. 156 Inkomstskattelag,delI-III. 2 Byråkratini backspegeln.Femtioår förändring Enskildanäringsidkare.

av

Översyn skattereglema.178 sexforvaltningsområden.7 av Flexibel förvaltning.Förändringochverksam-

Utbildningsdepartementet

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9 Ansvaretför valutapolitiken.10 Dennyagymnasieskolan stegför steg.l

- Skatter,miljö och sysselsättning.11 Växa i lärande.Förslagtill läroplanför bamoch Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt unga6-16år. 21 ochproblematik.15 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Besparingari stortochsmått.69 +Bilagor. 17 Dennyagymnasieskolan Granskningavgranskning. - problemochmöjligheter.107 Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Att lämnaskolanmedrakrygg Om rättentill

- Kontroll ReavinstVärdepapper.27 skriftspråketochomförskolansochskolans I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och möjligheterattförebyggaochmötaläs-och vårt offentligaetos.28 skrivsvårigheter.108 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, svenskstatsförvaltning.30 utveckling.En Kartläggning.120 Att läraövergränser.En studie OECD:s Skolfrågor Om skolai ennytid. 121

av förvaltningspolitiskasamarbete.33 Utbildningskanalen.148 Bekämpande penningtvätt.36 Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

av Myndigheteller marknad. förskolan.157 Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.38 Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. 158 Arbetsgivarpolitiki staten.

Jordbruksdepartementet

För kompetensochresultat.48 Avskaffareklamskatten53 Svenskmat- påEU-fat. 25 Ministemochmakten. EU:sjordbrukspolitikoch denglobala livsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 försörjningen.26 1medborgarnastjänst. Alternativautvecklingsvägarför EU:s En samladforvalmingspolitikför staten.57 gemensammajordbrukspolitik. 50 Statsskuldspolitiken.66 EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler för utveckling.74 fysiskapersoner.75 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor. 91

- Uppföljningavinkomstskattelagen.77 Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Försäkringsmäklare.Enlagöversyn jordbruk i framtiden.102

av Försäkringsmäklarutredningen.79 AntimicrobialFeedAdditives. 132 Reformeradstabsorganisation.80 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133 Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch EU:sjordbrukspolitikochöstutvidgning.150 mineralolja,m.m.86 Foodandthe environment,Swedishstrategyfor the Lokalforsörjningoch fastighetsägande. futureof EU agriculture.151 En utvärderingavstatensfastighetsorganisation.96

Arbetsmarknadsdepartementet

Säkrareobligationer 1 10 Ett svensktinvesterarskydd.125 Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför Bilen, miljön ochsäkerheten.126 arbetshandikappade.5 Effektivarestatliginköpssamordning.130 Personaluthyrning.58 Lagompremiepension.131 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Försvaretsfastigheter. + Bilagedel.64 Formerfor enkostnadseffektivoch Om maktochkön i spåren offentliga

- av verksamhetsinriktadförvaltning.144 organisationersomvandling.83 Grunddata i samhälletstjänst.146

-

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kvinnor, ochinkomster. Medieföretagi Sverige Ägandeoch

män - Jämställdhetochoberoende.87 strukturförändringmi press,radioochTV. 92 Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom Forumfor världskultur

kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 enrapportomett rikarekulturliv. 95

styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Nya samverkansformerinom denSjöhistoriska förändringochkönsmaktensframtid.114 museiverksamheten.100 Ljusnandeframtid ellerenlångt farväl Rapportmedforslagom sändningsoner.103 Densvenskavälfärdsstateni jämförande Enfond för ungakonstnärer.106 belysning.115 Nobelcenteri Stockholm ett informations-och

- Ledare,maktochkön. 135 aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och Kvinnorsochmänslöner varfor såolika 136 samhälle.117

- Glastakochglasväggar Denkönssegregerade Fonogramersättning.140 arbetsmarknaden.137 Bokeni tiden.141 Familj, makt ochjämställdhet.138 Bidragtill fri svenskTV-produktion. 172 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom Arbete konstnärer.183

i familjen.139 Generellakonstnärsstöd.184 arbeteochpengar Arbetskraftensfria rörlighet-trygghet och

Närings- och handelsdepartementet jämställdhet+ Bilagedel.153 Medlingsinstitutoch lönestatistik. Regionpolitikfor helaSverige.13 + 5 stbilagor. 164 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetpå grund Konkurrenslagen1993-1996.20 avsexuellläggning.175 Upphandlingfor utveckling. 88 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav Handelnmedskrotoch begagnadevaror.89 personermedfunktionshinder.176 Konkurrensneutralttransportbidrag.94

Etteffektivarenäringsförbud.123 Kulturdepartementet Regionalakonsekvenser EU:söstutvidgning.160

av IT i kulturenstjänst.14 Översvämningskatastrofeni Polen

- Statenochtrossamfunden stödfrån statoch näringsliv. 163 Rättsligreglering Enlivsmedelsstrategiför Sverige.167

Grundlag Miljöhänsyni standarder.173 -

Lag omtrossamfund - Inrikesdepartementet

Lag omSvenskakyrkan.41 - Statenochtrossamfunden Bättreinfonnationomkonsumentpriser.19 Begravningsverksamheten.42 Ungaocharbete.40 Statenochtrossamfunden Politik för unga. Denkulturhistoriskt.värdefullakyrkliga egendomenoch +2 stbilagor.71 dekyrkligaarkiven.43 Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78 Statenochtrossamfunden Allmännyttigabostadsföretag. Svenskakyrkanspersonal.44 + Bilaga.81 Statenochtrossamfunden Lika möjligheter.82 Stöd,skatterochfinansiering.45 Ändradorganisationfor det statligaplan-,bygg- Statenochtrossamfunden ochbostadsväsendet.90 Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Hanteringavfel i utjämningssystemetfor Statenochtrossamfunden kommunerochlandsting.93 Denkyrkliga egendomen.47 Medborgarskapochidentitet.162 Statenochtrossamfimden.Sammanfattningamaav Räknamedmångfald.Förslagtill lag förslagenfrån de statligautredningarna.55 motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.174 SvenskhemmetVoksenâsensforvaltningsform.59 Byggkvalitetfor framtiden.177 Betal-TVinom SverigesTelevision. 60 Ennyplan-,bygg-ochbostadsforskning.182 Grannlands-TVi kabelnät.68

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet Förbättradmiljöinfonnation. 4 Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 Övervakning miljön. 34

av En hållbarkemikaliepolitik.84 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor. 98 Enny vattenadministration.Vattenärlivet. 99 Agenda21 i Sverige. Femår efterRio resultatochframtid. 105- Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens arbetefor ekologiskhållbarhet.145 Miljön i ettutvidgatEU. 149 Miljösamverkani vattenvården.155 Kämavfall och Beslut.Rapportfrånettseminarium ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering avett slutförvaravanväntkämbränsle. Umeå8-10april 1997.180

ÄN loBl