Boken i tiden betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Bákm i tiden Boken i tiden tiden 3L

,

å ä å ä å i tiden Boken i tiden Boken i um Boken adden Boken i A m " i-BokcnitidenBokcnitidmBokeni jliden Boken i tiden Boken i tiden Boken i i

kcnilidan BokenilidcnBokeni enBoke. dcnnokcnilidcnBokeniliduu :n Boken Jen Boken i tiden Boken 1i tiden ,sen i lidcn Fri-.. I än lich" .xenjlidmP acniudeq,

|iaen Map oken klådan

p...

T3

m0s 2 z- Il. .

få. Wfçâsü

- . ya 4 4 a

-. p:

B

wááççá.

zwmvfmwwse B".

1 J J

ñâw

B-

5%

än

w Statens offentliga utredningar

WW 1997; 141

g Kulturdepartementet

Boken i tiden

Betänkande

av

Utredningen om boken och kulturskriften

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändrxingar av SOU och Ds svarar g Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS ISBN 91-38-20716-8

TRYCKERI AB Stockholm 1997 ISSN 0375-250x

1997:141

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Genom beslut den 17 oktober 1996 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga situationen för boken och kulturtidskriften och att pröva hur ändamålsenliga de nuvarande statliga insatserna på området är samt lämna förslag till framtida statliga insatser.

Utredningen har antagit namnet Boken och kulturtidskriften Med stöd av regeringens bemyndigande förordnade statsrådet

Marita Ulvskog verkställande direktören Anna-Greta Leijon

att vara särskild utredare fr.o.m. den 9 december 1996.

Som experter förordnades den 15 januari 1997 Kristina Ahlinder, direktör, Svenska Förläggareföreningen, Joneta Belfrage, bibliotekarie, Sveriges Allmänna Biblioteksförening, John Erik Forslund, förbundsdirektör, Sveriges Författarförbund, Birgit Gunnarsson, departementssekreterare, Kulturdepartementet, Anna-Sofia Quensel, journalist, Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, Thomas Rönström, direktör, Svenska Bokhandlareföreningen samt Barbro Thomas, avdelningsdirektör, Kulturrådet.

Till huvudsekreterare förordnades fr.o.m. den 15 januari 1997 Marianne von Baumgarten Lindberg. Tjänstgöringen avsåg 75 %

av heltidstjänstgöring. Till biträdande sekreterare förordnades fr.o.m. den 5 februari 1997 departementssekreteraren Nina Ulvelius. Inger Wadman Kaaling förordnades fr.o.m. den 17 februari 1997 att biträda utredningen. Monica Berglund och Anneli Giorgi har varit utredningens assistenter.

1997:141

Boken och kulturtidslcriften överlämnar härmed sitt slutbetänkande Boken i tiden. Vårt uppdrag är därmed avslutat. Stockholm i oktober 1997

Anna-Greta Leijon Marianne Baumgarten Lindberg Nina Ulvelius

von

Inger Wadman Kaaling

Innehåll

10 Innehåll

Bilaga 13 Förordning 1993:567 om statligt stöd till kulturtid-

skrifter ..445 Bilaga 14 Statens kulturråds stöd och avslag till kulturtidskrifter

budgetåret 1997 ..449 Bilaga 15 Enkätresultat kulturtidskrifter 459

ll

Sammanfattning

Bokmarknaden har genomgått radikala förändringar under de senaste tjugofem åren. Förlagsstrukturen i dag karakteriseras av stora koncerner och ett antal mindre förlag, ofta med specialiserad utgivning. Flera de medelstora förlagen har antingen gått upp i större koncerner

av eller försvunnit. Under utredningstiden har två stora samgåenden ägt

ett inom Bonniersfären sammanslagningen av Albert rum, genom Bonniers Förlag och Bokförlaget Bonnier Alba och en genom KF Medias uppköp Norstedts Förlag. KF Media, som äger Rabén-

av förlagen, får genom samgåendet med Norstedts också del i Måna-

nu dens Bok och Böckernas Klubb, förutom Barnens Bokklubb och bokklubben Clio. KF Media blir betydande aktör på förlags- och

en bokklubbssidan liksom inom detaljhandeln, genom Akademibokhandelsgruppen.

Också bokhandeln har förändrats under senare år. Det övervägande antalet bokhandlar ingår i olika bokhandelskedjor, såsom Bokia och Julbocken.

Den modernisering och rationalisering som ägt rum bokmarlaiaden har hittills skett inom ramen för den traditionella marknaden med författare, förläggare, tryckare, bokhandlar och bokklubb. Med datatekniken öppnar sig möjligheter. Den elektroniska boken har gjort

nya sitt intåg på marknaden och multimedia kommer säkerligen att spela en betydande roll när det gäller läromedel och produkter riktade till barn.

Print-on-demand-telcniken som redan i dag används inom univer-

siteten innebär att såväl förlag som bokhandlar kommer att kunna

tillhandahålla böcker finns lagrade på diskett, i dataminne eller på

som Internet. Uppkopplingen till Internet innebär att böcker kommer att

tillgängliga på ett helt nytt sätt. En person kan sitta vid sin dator i vara Sveg och där läsa om och beställa böcker från hela världen. I dag är utbudet på nätet över 3 miljoner titlar.

Utvecklingen är snabb och ingen kan säga vad den kommer att betyda för bokmarlmaden.

Boken lever isolerad värld. Samhället har förändrats och

inte i en media styr våra vanor i ökande grad. Det gäller även litteraturen. Vi nås av information om litteraturen inte bara genom besök i bokhandeln

12 Sammanfattning SOU 1997: 141

eller på bibliotek utan också tidskrifter, tidningar, radio och TV.

genom Informationen tenderar att koncentreras kring ett fåtal författare och

boktitlar.

Samhället har förändrats också i mening. Det som den

en annan franske sociologen Robert Escarpit betecknade som "de två kretsloppen det kulturella och det populära verka upplösas. Mycket

- tyder på att det inom framtid endast kommer att finnas ett

en snar kretslopp, det populära. I dag hittar vi kvalitetspocketen på Centralstationen, flygplatsen och i kiosken och den populära bästsäljaren i bokhandeln och på biblioteket. I Sverige har försäljningsökningen av pocketböcker varit också vad gäller kvalitetspocket inom skön- och

stor facklitteratur. Den s.k. kiosklitteraturen har däremot minskat i bety-

delse.

Underhållningslitteraturen dominerar stort oavsett läsargrupp. Läsarundersökningar visar att hög- och lågutbildade i stor utsträckning har smak och läsval. Hos de högutbildade finns inte en mer

samma utbredd läsning eller smak för kvalitetsböcker än bland läsare i övriga

utbildningsgrupper.

tekniken kan innebära ett hot mot den lokala bokhandeln

Den nya och dess lönsamhet den kan också öppna möjligheter och

men nya konkurrensfördelar. Priskonkurrensen med Internet kan få effekter både för bokhandeln och bokklubbama. För de mindre förlagen är den tilltagande koncentrationen koncembildningar ett hot. De större

genom koncernerna bygger försäljningskanaler, vilket medför att de

upp egna mindre får svårigheter att komma med i de stora bokklubbama. Bokhandelskedjorna får förmånligare villkor från de stora förlagen vilket gör dem mindre benägna att Välja böcker från små forlag. Ett fungerande mellanled är därför stor betydelse för både de mindre

av bokhandlarna och de mindre förlagen. Saknas sådan knutpunkt ökar

en risken för kvalitetslitteraturen inte sprids. Det framtida ägandet av

att distributionsföretaget Seelig är under diskussion.

Det statliga produktionsstödet har möjliggjort utgivning kvali-

av tetslitteratur och många mindre förlag hittar i dag sina "nischer" som gör att de kan överleva i skuggan de stora. Min konklusion är att de

av mindre förlagen och de mindre bokhandlarna behöver fortsatt och utökat stöd från statsmaktemas sida. Distributionen av kvalitetslitteratu-

måste stärkas. Den tekniken och Internet kan teoretiskt öka ren nya tillgängligheten, mötet mellan boken och läsaren måste också äga

men

fysiskt i bokhandeln och på biblioteket. rum -

Boken lever i hård konkurrens med andra media. Vi ägnar en betydligt mindre del fritiden att läsa än att titta på TV och lyssna

av på radio. Läsarundersökningar visar glädjande att andelen dagliga

nog läsare i den befolkningen ökat under den senaste tioårsperioden.

vuxna

SOU 1997: 141 Sammanfattning 13

Oroande är dock att läsandet har minskat bland barn och ungdom. Läsinlärning börjar tidigt, långt innan barnen börjar skolan. Barn behöver tidig stimulans för att utveckla ett rikt språk. Jag föreslår därför insatser för läsfrämjande riktade till de små barnen.

Jag det motiverat att staten stöder distribution likaväl som

anser produktion kvalitetslitteratur. De litteraturstödda titlarna bör rimli-

av

finnas tillgängliga på biblioteken. Jag föreslår därför ett distribugen tionsstöd för dessa titlar. Förslaget innebär att länsbiblioteken erhåller ett visst antal exemplar varje litteraturstödd titel.

av

Bokhandeln är den viktigaste försäljningskanalen för kvalitetslitteratur. Jag att den mindre bokhandeln behöver ytterligare stöd

anser och föreslår därför höjningar av såväl kreditstöd som sortimentsstöd samt ett förstärkt teknikstöd.

Bokbranschen och den svenska staten har och på sitt sätt för-

var en sökt den utveckling som blivit en följd av den fria prissättningen

parera på böcker. Förlagen har i sin verksamhet integrerat distributionsledet

att starta bokklubbar. Bokhandeln har svarat med att bilda kedgenom jor för att få bättre villkor för sina bokinköp från förlagen

Man kan publicera, beställa, sälja, köpa och läsa litteratur via nätet. Fler författare, förlag och tidskrifter publicerar verk direkt på Internet. De stora förlagen har titelinforrnation på nätet. Det har uppstått en priskonkurrens mellan Internethandel och vanlig bokhandel. Det är svårt att säga vad detta kan leda till. Den korta utredningstiden har inte medgett djupare analys konsekvenserna den växande använd-

en av av ningen av Internet.

Litteraturstödet har med all säkerhet bidragit till att bredden i utgivningen kvalitetslitteratur kunnat upprätthållas. Även de mindre för-

av lagen har tack stödet kunnat ge ut kvalificerad litteratur. Däremot

vare har såväl distribution som marknadsföring av litteraturstödda titlar varit helt och hållet beroende förlagens, bibliotekens, bokklubbamas och

av bokhandelns insatser. Att staten stöder produktion men inte distribution

kvalitetslitteratur jag både inkonsekvent och oförenligt av anser vara med principer för god hushållning. Kompletterande stöd för distribution och information är nödvändiga.

Vår undersökning om spridningen av de litteraturstödda titlarna visar 10 % av dem trycks i upplagor över 10 000. Samtidigt ökar

att ca ansökningarna inom de olika stödordningama så att många kvalitetsböcker inte får stöd på grund av knappa ekonomiska resurser. Det bör vara möjligt att inom ramen för utgivningsstödet frigöra medel genom införandet av en upplagespärr.

För litteratur på invandrar- och minoritetsspråk utgår för närvarande ett allmänt förlagsstöd. Enligt min uppfattning är det viktigt att i fråga om kvalitet jämställa litteratur på invandrar- och minoritetsspråk

14 Sammanfattning

med den litteratur kommer ut på svenska. Jag lägger därför förslag

som till förändringar i stödordningen.

Det är enligt min uppfattning största vikt att kunskapen om bok-

av och tidslcriftsmarlmaden fördjupas och att ejfekten av statens insatser utvärderas. Jag har vid genomgången funnit att det finns brister i statistiken gör det svårt att få korrekt uppfattning om den rådande

som en situationen. Jag lämnar därför förslag om hur kunskapen om bokmarknaden skall kunna förbättras.

Kulturtidskriftema är viktiga i den demokratiska processen som forum för debatt och analys då massmediemas information tenderar att bli alltmer fragmentarisk. Tidskriften kan ge röst olika intressen, åsiktsinriktningar och i samhället när ägarkoncentrationen ökar

grupper i andra medier. Samtidigt den nya tekniken gett bättre möjligheter

som att starta och ut kulturtidskrifter har deras överlevnadsmöjligheter

ge försämrats. Jag lämnar förslag till förändringar i det statliga stödet till kulturtidskrifter och för att förbättra informationen kulturtidslqifter.

om

Posten har under de senaste åren kraftigt höjt portot och nya höjningar väntas i januari 1998. Portohöjningarna har framför allt drabbat kulturtidskrifter, mindre förlag, mindre bokklubbar, bokhandlama och antikvariaten, eftersom de inte har möjligheter att nå upp till de

samma volymer krävs för egna avtal med Posten.

som

Frågan portokostnadema är viktig kulturpolitisk synvinkel

om ur och kräver därför grundlig analys det tyvärr inte varit möjligt

en som för min utredning att genomföra.

Enligt direktiven ingår inte i utredarens uppdrag att pröva frågor om mervärdesskatt.

Jag dock att i ett hänseende måste frågan mervärdesskatt

menar om beaktas och det gäller införselmoms på böcker vid privatköp, bl.a. via Internet. För bokmarknaden i Sverige innebär den ökande Intemetförsäljningen från utlandet ett hot. Upprätthållandet av nationella skattesatser väsentligt avviker från omvärlden kan innebära en ökad

som Internetförsäljning. Det finns risk för att bokhandeln kommer att fungera som en utställningsplats för utländska böcker och att kunder köper via Internet från utlandet. Den stora oklarhet som i dag råder beträffande mervärdesskatt och import av böcker och om de konsekvenser detta kan få för tillgängligheten gör att jag hemställer att regeringen utreder frågan.

Den författarens verk är inte utbytbart mot den andras. Boken är

ena på en gång handelsvara och litterärt verk och har stor kulturpolitisk betydelse. Det bör enligt min mening beredas utrymme för att inom konkurrenslagstzjftningen ta hänsyn till bokens särart och ge möjlighet till branschöverenskommelser, t.ex. när det gäller prissättning på böcker och "karenstid. Jag föreslår att avtal mellan företag som

SOU 1997: 141 Sammanfattning 15

tillgodoser viktiga kulturella ändamål, och främjar tillkomst,

som distribution och försäljning tryckta skrifter, undantas från vissa av

av konkurrenslagens bestämmelser.

Författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i konkurrenslagen 1993:20

Härigenom föreskrivs att 6 § konkurrenslagen skall ha följande lydelse samt att i lag skall införas 18 d § av nedanstående

samma en ny lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§

Om något annat inte följer av Om något annat inte följer av beslut enligt 8 eller 15 § eller beslut enligt 8 eller 15 § eller av

av 13 17 eller 18 c är avtal 13 17, 18 c eller 18d§, är mellan företag förbjudna de avtal mellan företag förbjudna

om har till syfte att hindra, begränsa de har till syfte att hindra,

om eller snedvrida konkurrensen på begränsa eller snedvrida konkurden svenska marknaden på ett rensen på den svenska marknamärkbart sätt eller de ett den på ett märkbart sätt eller om

om ger sådant resultat. de ger ett sådant resultat.

Detta gäller särskilt sådana Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att avtal som innebär att

inköps- eller försäljnings- inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor di- priser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs, rekt eller indirekt fastställs,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 F örfattn ingsförslag

produktion, marknader, produktion, marknader, teknisk utveckling eller investe- teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrol- ringar begränsas eller kontrolleras, leras,

marknader eller inköps- marknader eller inköpskällor delas källor delas upp,

upp,

olika villkor tillämpas för olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, vari- likvärdiga transaktioner, vari-

vissa handelspartner får genom vissa handelspartner får genom

konkurrensnackdel, eller konkurrensnackdel, eller en en

det ställs villkor för att det ställs som villkor för att

som ingå ett avtal att den andra parten ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser åtar sig ytterligare förpliktelser

varken till sin natur eller varken till sin natur eller som som enligt handelsbruk har något enligt handelsbruk har något samband med föremålet för samband med föremålet för avtalet. avtalet.

8d§

Förbudet i 6 § gäller inte för

sådana avtal mellan företag som

tillgodoser viktiga kulturella

ändamål och främjar till-

som

komst, distribution och försälj-

ning böcker. Sådana avtal

av

anges i verkställighetsföreskrifter

av regeringen.

Utredningens arbete

I arbetet med kartläggningen bokmarknaden och kulturtidskrifts-

av marknaden har utredningens sekretariat och i förekommande fall även utredaren haft mängd kontakter med branschföreträdare. Det gäller

en såväl enskilda representanter för förlag, bokhandel, bibliotek och distributörer tjänstemän på Statens kulturråd, En bok för alla,

som Svenska Bamboksinstitutet, Bokbranschens Finansieringsinstitut BFI, Kungliga biblioteket, Svenska Kommunförbundet, liksom branschorganisationerna. Utredaren har också varit i kontakt med de små förlagens branschorganisation, NOFF.

Utredningen har sammanträtt med expertgruppen vid 12 tillfällen under 1997: den 22 januari, 7 februari, 7 14 maj, 19 juni,

mars, 6 augusti, 15 augusti, 3 september, 15 september, 29 september, 3 oktober samt den 13 oktober.

Utredningen har hållit två seminarier i regi och ett i samarbete

egen med Kulturrådet.

Den 17 april hölls ett heldagsseminarium fasta bokpriser, där

om författare, bokhandlare, förläggare, representanter från Konkurrensverket, från Norge, Danmark och Finland samt Europeiska Förläggarefederationen deltog.

Den 26 maj anordnades på Nobelbiblioteket i samarbete med Kulturrådet ett seminarium kulturtidskriftema. Författare, bibliotekarier

om och tidskriftsmedarbetare deltog och diskuterade bl.a. problem och möjligheter beträffande upphovsrätt, kopiering mm.

Den 29 maj höll utredningen ett heldagsseminarium om läsfrämjande arbete med författare, bibliotekarier och förlagsrepresentanter, liksom representanter från Svenska Bamboksinstitutet, Läs- och skrivkommittén, En bok för alla, radio och TV samt Kulturrådet. Flera forskare, både inom media och bamlitteratur deltog.

Utredningen har mottagit skrivelse från Bokbranschens Finansie-

en ringsinstitut BFI, där BFI redogör för behovet av en förstärkning av stödet till bokhandeln. En skrivelse har även ställts till såväl utredningen till Utredningen den konstnärliga arbetsmarknaden från

som om Författarcentrum, tar frågan att erhålla verksamhetsbidrag.

som upp om

20 Utredningens arbete

Utredningssekretariatet har haft kontakter Barnomsorg- och skolakommittén, BOSK U 1996:04, Läs och skriv-kommittén U 1996:03, Kultur i Skolan, Rådet för mångfald inom massmedierna Ku 1995:01 och IT-kommissionen K 1995:01.

För att få större kunskap bokmarlmaden har utredningen låtit

en om genomföra flera olika studier: Lönsamhetsanalys bokhandel bila-

-

5 är analys bokhandelns omsättning och lönsamhet. Den ga en av svenska bokmarknaden 1996 bilaga 6, redovisar resultatet av utredningens enkätundersökning de förlag som är medlemmar av

om Svenska Förläggareföreningen. Studien Distribution böcker genom

av detaljhandeln bilaga 4 är genomgång av försäljningen av böcker

en

såväl bokhandel andra försäljningsställen. Analys littegenom som raturstödda titlar bilaga 7, är redovisning av utredningens

en enkätundersökning till förlag erhållit litteraturstöd. Spridningen av

som de litteraturstödda titlarna olika försäljningskanaler har under-

genom sökts. Bokhandelskonsulten Leif Olsson har utfört studierna om Bokhandelns lönsamhet, Den svenska bokmarknaden och Distribution av böcker genom detaljhandeln.

Kulmrtidskriftemas specifika problemområden har särskilt analyserats. Redaktör Barbro Blomberg har sammanställt detta avsnitt. En enkätundersökning i syfte att kartlägga kulturtidskriftema har genomförts i samarbete med Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter. Utredningsresultatet redovisas i kapitel l

I bilagoma Media och berättande bilaga 2 och Internet och den litterära bilaga 3 redovisas några olika framtidsbilder där

processen bokens förändrade roll i informationssamhället belyses ur olika synvinklar. Media och berättande har skrivits professor Peter

av Gärdenfors och Intemet och den litterära processen har skrivits av

professor Johan Svedjedal.

1¶Kulturperspektiv

Där hänger på boklådsfönstret en tunnklädd liten bok. Det är ett urtaget hjärta

dinglar därpå sin krok. som

August Strindberg

Är inte i själva verket boken, och då kanske särskilt den traditionella skönlitteraturen, konstform på väg att konkurreras ut av modernare

som media, kan överta dess roll central källa för information och

som som upp1eve1se--- Att boken i framtid kommer att utsättas for ökad

en konkurrens i den meningen media tillkommer är självklart.

att nya Denna för boken framskymtar i Litteraturutredningens huvudbe-

oro tänkande Boken från 1974. Utredningens slutsats blir ändå att: en allmän samhällsutveckling med förbättrade levnadsvillkor, stigande utbildning och ökad information via övriga media inte heller fortsättningsvis kommer att hota bokens ställning utan stärka den"

snarare

Som förutspåddes for över 20 år sedan har boken, trots mediaexplosionen, försvarat sin ställning relativt väl. Under 1990-talet har dock bokläsningen minskat bland Det finns också stora skillnader

yngre. mellan olika individers inställning till böcker och bokläsning. Utbildningsnivån i landet har höjts och fler läser böcker nu än för 20 år sedan. Den genomsnittliga lästiden har däremot minskat, framför allt bland barn och Allt färre barn läser själva eller har någon läser för

unga. som sig. Det gäller framför allt bland barn till lågutbildade föräldrar. Den tillgängliga statistiken över bokläsning är dock långt ifrån heltäckande och i vissa fall motstridig.

Klart är att boken får betydligt mindre del av vår tid än TV och radio. Men vi lever i skriftkultur där allt från rim och ramsor till

en grundlagen utgörs texter. Böcker, tidningar och tidskrifter är en del

av av vår vardag.

Hur ska då dessa hävda sig i konkurrensen människors tid och

om intresse Hur får t.ex. den lågmälda boken röst hörs i larmet

en som

Källa: Boken, SOU 1974.

22 Kulturperspektiv SOU 1997: 141

från TV, dataspel och MTV och gör våra barn och ungdomar till framtidens ivriga läsare

1.1¶Är det med litteratur

viktigt

F litigt läsa gör dig klok, därför läs varenda bok.

Falstaff fakir

Politiker, bibliotekarier, lärare och kulturutövare av skilda slag uttrycker ofta kärlek till det tryckta ordet och en tilltro till bokens

en överlägsenhet gentemot andra medier, bärare av såväl kultur-

som värden information, källa till njutning och instrument för

som som som språkinlämingen.

En bibliotekspionjärema i vårt land, Maria Larsen som var före-

av ståndarinna för Dicksonska folkbiblioteket mellan åren 1905-1934, summerade 1922 bibliotekets uppgifter på ett sätt står sig än i dag.

som

Biblioteket står öppet för barnen, i oändliga skaror strömma dit

som

och öppnar för dem underbara värld, det står till tjänst för de

sagans

studerande, vilja ha stoff för en kria eller ett föredrag, folkbildare,

som

föreläsare ha där sin materialgård. Genom sina väl försedda skönlitterära

avdelningar med såväl äldre litteratur lämnar det förströelse

som yngre

såväl äldre Man kan fördjupa sig i vårt lands rika litteratur, som

som yngre.

fått ålderns patina över sig, kan vad dagens diktare har att säga.

man se

Man kan, då trött kommer från dagens arbete, in och få en tidskrift

man

eller man tager hem en rolig bok efter sitt kyrme."

Tidskriften fyller särskilt viktig funktion inom skol- och biblio-

en teksområdena. Utifrån sin periodiska bevakning inom de flesta ämnesområden fungerar den ovärderlig kunskapskälla inte minst

som en

att täcka det stora behovet samtidsorientering. Tidskriften har genom av i allmänhet utrymme än dagspressen för utförliga presentationer

mer och kritisk analys.

Av regeringens budgetproposition framgår att man också från statsmaktemas sida vill betona hur viktig litteraturen är. Den l januari 1997 infördes bibliotekslag tydligt slår fast att det i alla kom-

en som

skall finnas ett bibliotek avgiftsfritt lånar ut böcker till medmuner som borgarna. Folkbiblioteken har en lång tradition av läsfrämjande arbete, inte minst bland barn. På biblioteken finns stor del av kvalitets-

en litteraturen och många kulturtidskrifter tillgängliga. Under 1990-talet

Kulturperspektiv 23

har dock biblioteksväsendet drabbats av nedskärningar, både i fråga

om mediainköp och personal.

Statsmaktemas insikt om bibliotekens betydelse har resulterat i att det från år 1997 satsas 25 miljoner kronor på böcker till folk- och skolbibliotek, samt ges 5 miljoner i engångsanslag till läsfrämjande insatser. En mängd projekt, på såväl nationell som lokal nivå, har startats.

Litteraturens stora roll för barn och ungdom betonas i kursplanen för svenskärrmet:

Skönlitteraturen öppnar nya världar och förmedlar upplevelser av

spänning, humor, tragik och glädje. Skönlitteraturen hjälper eleverna att

förstå världen och sig själva. Litteraturläsning är också viktig for att ut-

veckla den egna språkbehandlingen och språkriktigheten.

Skönlitteraturen ger kunskaper om barns, kvinnors och mäns livsvillkor

under olika tider och i olika länder. Litteraturen ger också perspektiv på det

nära och vardagliga. Det är viktigt att eleverna från det första skolåret till

det sista får möta litteraturen i myter, sagor och sägner, i dikter, pjäser och

prosaberättelser, i såväl barn- och ungdomslitteratur som vuxenlitteratur. Arbetet kring litteraturen genom samtal, skrivande eller dramatisering

hjälper eleverna att svar på de stora livsfrågoma. Skönlitteraturen bär en

del av vårt kulturella arv och förmedlar kunskaper och värderingar. Litte-

ratur fungerar som ett kitt i en kulturgemenskap och skolan har ett ansvar

att lyfta fram den aspekten.

Trots skolans höga ambitionsnivå finns ett stort antal elever som får betyget icke godkänd efter årskurs Många dem har läs- och

av skrivsvårigheter. Dessa ungdomars problem var ofta mer eller mindre uttalade redan när de började i skolan. På nio år har inte skolan hunnit reparera bristerna i deras kunskaper. Problemen har uppmärksammats alltför sent. Om de barn föräldrar olika anledningar inte kan,

vars av vill eller orkar ge inspiration till läsande ska kompenseras, måste åtgärder till tidigt, när barnen är riktigt små.

I förskolan, som når så gott som alla barn, bör det också finnas böcker tillgängliga. I några kommuner finns försöksverksamhet med samarbete mellan bibliotek och bamavårdscentral. En del daghem bygger systematiskt upp bambibliotek och lägger stor vikt vid läsning även för de minsta. Betydelsen av denna tidiga kontakt med böcker kan inte nog understrykas.

2 Källa: Kursplan i svenska for gnmdskolan.

1.2 Boken och tidskriften i samhälls-

debatten

Litteraturens uppgift i samhället har debatterats i mer än tvåtusen år. Vid olika tillfällen har påbjudits litterära doktriner och avvikelser har förbjudits. Litteraturen har emellertid ständigt sprängt sina ramar, erövrat nytt stoff och skapat former ofta mot maktens vilja. Litteratunya liksom övriga konstatter, är beroende av samhällsklimatet. Litteren, raturen hämtar inspiration och näring från verkligheten men kan samtidigt påverka utvecklingen. Bokens och kulturtidskriftens betydelse, kunskapskälla och väckarklocka kan inte överskattas. både som Skönlitteraturen förmedlar tankar, känslor och idéer. Barn- och ungdomslitteraturen blir första inkörsport till fördjupning och inlären ning språket, medan facklitteraturen blir källa till kunskap och av en debatt. Förståelse för det samhälle vi lever för såväl historiska sammanhang för nuet, är också förutsättning för vår medverkan i den som en demokratiska Kunskap motverkar maktlöshet. Litteraturen processen. är rik källa att ösa då vi söker våra rötter. en ur Läsupplevelser berör starkt förmåga till medkänsla. som oss ger oss Det finns otaliga exempel på hur litteraturen förmedlat inlevelse. Anne Franks dagbok har t.ex. avslöjat förföljelsens terror för generationer ungdomar. Detta djupt personliga vittnesmål har inte bara gett stark en läsupplevelse utan också ökad insikt ett fasansfullt historiskt om skeende. Litteraturen har också spelat stor roll i den politiska omvanden lingsprocessen att kasta ljus över rådande förhållanden och hålla genom mänsklighetens drömmar och erfarenheter vid liv. Som Heinrich Böll uttryckte det vid sin Nobelföreläsning, har litteraturen kunnat tjäna som ett bra gömställe: inte för dynamit utan för idéer med fördröjd spränglcraft i samhället". Boken fångar tidsandan och ger oss möjlighet att reflektera. Som förmedlare tankar, resonemang och politiska eller av filosofiska idéer är den oöverträffad. Tidskriften medium är nära besläktad med boken. Tidskriften som kombinerar bokens översikt och inträngande analys med pressens aktualitet och periodiska bevakning. Utöver detta fungerar kulturtidslcriften ett viktigt forum för som etablerade författare, illustratörer, journalister, fotografer såväl nya som och grafiska formgivare. Det är i kulturtidslcriften många av dessa som möjlighet att debutera, utveckla sin förmåga och fördjupa sig inom ges ett ämne på egna villkor.

Kulturperspektiv 25

1.3¶Det svenska språket

Boken förmedlar språket. Nationalspråkens villkor ändras i en tid av globalisering.

artikel i tidskriften Språkvård framhåller Ulf Teleman och Mar-

I en gareta Westman att vi talar för litet det svenska språket i den

om svenska kulturdebatten och kulturpolitiken och att det krävs ett språkpolitiskt perspektiv

Svenskan är vårt oomstridda huvudspråk används, inte bara av

som infödda svenskar, utan också i kommunikationen mellan olika invand-

och mellan invandrare och infödda. Språkgemenskapen har rargrupper

lång historia och har bidragit till vår identitet. Skriftspråket är stanen dardiserat med ordböcker och grammatik. Det finns också en väldokumenterad språkhistoria.

Läskunnigheten är i internationell jämförelse hög i Sverige. Det finns omfattande och levande skönlitteratur på svenska, med dikter,

en noveller, och dramatik. Skrivandet utövas även av andra än

romaner yrkesförfattare. Författarverkstäder och skrivarstugor växer upp.

Teleman och Westman att språksituationen kännetecknas av

menar att vi lever i olika sfárer, privatsfär rör hemlivet och det

en som vardagliga arbetslivet och samhällssfär för det mesta förmedlas

en som

massmedierna, radio, TV och tidningar. För det tredje nås vi av genom impulser och information från världen utanför den globala sfáren

- -

också förmedlas massmedierna. Vi kommer i kontakt med ett som av vardagsspråk eller närspråk hemma, på arbetsplatsen, i vårt umgänge och på fritiden. I samhällssfåren använder vi ett standardspråk för samtal utbildning, sjukvård, teknik, offentliga angelägenheter, om

om kulturliv och näringsliv. Inom den globala sfären är engelskan dominerande och rör områden medicin, teknik, vetenskap,

som internationell politik, populärkultur och kommersiell verksamhet.

Teleman och Westman pekar på att svenskan förlorar mark i förhållande till engelskan, i takt med europeiseringen och globaliseringen. Artikelförfattarna väcker också frågan om vad som sker om vissa discipliner helt övergår till att bli engelskspråkiga. "Vad betyder det för sjukvården den skiljs från den medicinska vetenskapen av en

om språklig järnridå

Ett scenario där samhällsdebatten i ökad utsträckning förs på ett främmande språk innebär att många medborgare inte kan delta.

Att värna det svenska språket är viktigt också ur ett kulturpers-

om pektiv. Kulturer hålls ofta ihop ett gemensamt språk som bär upp det

av

3 Språkvård 2/97, Ulf Teleman, Margareta Westman.

26 Kulturperspektiv SOU 1997: 141

offentliga samtalet. Likriktning hotar i spåren av ökad kommersialisering inom film, TV och video m.m.

Jag har valt att redovisa ovanstående resonemang därför att det tydliggör sambandet mellan språket, demokratin och det tryckta ordet. Med det scenario Ulf Teleman och Margareta Westman skisserar

som blir boken, tidskrifterna och tidningarna nödvändiga som bärare av det gemensamma kulturarvet och en förutsättning för vår demokrati.

1.4¶Boken i ett framtidsperspektiv

Det stora felet med de böckerna

nya är att de hindrar oss att läsa de gamla.

Joubert

Möjligheten att lagra information i yttre medier har, med teknikens hjälp, accelererat under det senaste århundradet, skriver Peter Gärdenfors i sin uppsats Media och berättande se bilaga 2. Det tryckta ordet, i form böcker, tidskrifter och tidningar, har blivit var mans egen-

av dom. Med fotografiet fick vi ett effektivt sätt att bevara synintryck. Filmen firar IOO-årsjubileum. Under det senaste decenniet har de elektroniska medierna använts i allt större utsträckning för lagring av olika typer av information.

De allra första yttre lagringsfonnerna är bilder. De äldsta bevarade är grottmålningar är 40 000 år gamla. Skriftspråket uppstod för

som ca ungefär 5 000 år sedan. Men först med Gutenbergs uppfinning av tryckpressen på 1400-talet blev lagrad information mer allmänt tillgänglig. I människosläktets historia är denna tidsperiod inte mer än ett andetag. Följande tabell ger en grov uppskattning av de olika sätten att lagra kunskap utanför huvuden

våra egna

l Källa: P. Gärdenfors, Media och berättande, 1997.

SOU 1997: 141 Kulturperspektiv 27

Mediernas ålder 5

Mimande, dans l 500 000 år

Talat språk 300 000 år

Bilder 40 000 år

Skrift 5 000 år

Tryckta böcker 500 år

Fotografi 150 år

Inspelat ljud 100 år

Tecknad serie 100 år

Film 100 år

Datorer 50 år

TV 50 år

Multimedia 10 år

Kommer boken att överleva Kommer framtidens barn att ens behöva lära sig att läsa Kanske räcker det att kunna hantera kunskapsmaskiner Alldeles säkert kommer dock den skrivna texten att finnas kvar, även om den allt oftare kommer att kompletteras med andra medier, framhåller Gärdenfors. Den främsta anledningen är att text i många sammanhang kompakt och ejfektiv kod. Vi läser snabbare

är en än vi lyssnar.

Förmågan att tolka är i hög grad beroende av vilka mönster vi är beredda att se och höra. Vi kan lära oss att se nya mönster och på detta sätt förfina vår tolkningsförmåga. Detta är inget får gratis, utan

man kräver stor möda, goda exempel och god handledning. Infonnationssamhället gör det lätt att tag i fakta om man vet var man skall leta-

och vi behöver därför inte hålla alla detaljer i minnet,

menar Gärdenfors.

Läsning tvingar att använda fantasin, vi bygger bild

oss upp en av det vi läser. Den mänskliga hjärnan är inte videobandspelare

en som passivt kopierar den information som matas in. Hjärnan är aktiv, söker mönster på olika nivåer, filtrerar bort det är irrelevant och skapar

som på så sätt sin information. Vi kan inte ta till något utan att

egen oss tolka det.

5De forsta tidsuppskattningama är mycket

grova.

Bokläsandet är den nyttigaste alla kulturyttringar.

av Andra och nyare media som film och television kan vara bra, men de måste hämta sin näring från böckerna. Detta skall man inte glömma, utan fortsätta att stödja boken och allt som har med böcker att göra.

Harry Martinson tal vid Karlshamns Stadsbiblioteks hundraårsjubileum den 14 januari 1963

En utgångspunkt for denna utredning är att boken och kulturtidskriften har betydelse ñr de av riksdagen år 1996 antagna kulturpolitiska målen. Dessa är:

att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att

använda den,

att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till

kulturupplevelser samt till eget skapande,

att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och

därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar,

att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och

obunden kraft i samhället,

att bevara och bruka kulturarvet,

att främja bildningssträvanden och

att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kultu-

rer inom landet.

Boken och kulturtidskriften har en mycket viktig roll i arbetet med att uppfylla de kulturpolitiska målen, inte minst dem som berör demokratifrågor. En av motiveringama till tidsldiftsstödet är bl.a. tidskriftens stora betydelse för den allmänna debatten i kulturella, sociala och politiska frågor och därmed for den demokratiska processen i landet. Det statliga utgivningsstödet för böcker har till syfte att främja kulturell mångfald konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar, medan bibliotekens och skolornas läsfrämjande insatser handlar om att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den och att främja bildningssträvanden. Ur demokratisk synvinkel är boken och kulturtidslcriften idealiska som medel att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser, och litteraturen utgör också en del av det kulturarv vi skall bevara och bruka.

2¶Boken och läsarna

1 Bakgrund

Det sägs ofta att svenskarna är ett läsande folk. Vi läser skönlitteratur, dagstidningar, tidskrifter, skolböcker, instruktioner och facklitteratur, kataloger, reklam m.m.. Vi läser också när vi använder andra medier än de rent litterära till exempel då vi tittar på textade TV-program och

när vi sitter framför datorn och "chattar" på nätet. Till och med på våra mjölkpaket trycks texter om de mest skiftande ämnen. Vi omges av det skrivna ordet under hela vår valcna tid.

Hela svenskarna mellan 9-79 år läste böcker varje vecka

59 % av 1996. 40 % läste varje dag Bokläsningen kom på fjärde plats när det gäller hur stor del av befolkningen som använde olika massmedier under en genomsnittlig dag. Som en jämförelse såg 84 % på TV, 81 % hörde på radio, 71% läste en morgontidning och 13 % använde en persondator

1 undersökningenI ingick läsning av läxböcker, däremot inte användning

men av lexikon, kokböcker eller högläsning for bam. 2 Källa: Mediebarometem 1996.

30 Boken och läsarna

Diagram 2:1. Andel befolkningen mellan 9-79 år som använde

av olika massmedier en genomsnittlig dag 1996 §%

oioioáoáoáoáoáoáoáoiáo

Statistiken när det gäller läsvanor är förhållandevis omfattande. Statens kulturråd ut Kulturbarometern i detalj: Tema litteratur och

ger bibliotek i siffror visar befolkningens litteratur- och biblioteks-

som

Data samlas in genom telefonintervjuer med slumpmässigt vanor. utvalda Den senast publicerade undersökningen gjordes

personer. 1994/95 och omfattade 2 000 personer. En liknande undersökning gjordes år 1988/89.

Nordicom Nordiskt Infonnationscenter för Medie- och Kommunikationsforslming publicerar Mediebarometern, som är en årlig räckviddsundersökning att belysa hur stor andel av den svenska

som avser befolkningen genomsnittlig dag under respektive år tagit del av

som en olika medier. Nordicom har knutit ett vetenskapligt råd till undersökningen Mediebarometem. Kulturdepartementet har anslagit medel motsvarande 30 % av kostnaden for Mediebarometem.

Mediebarometems statistik från 1995 har analyserats och kommenterats av medieforskaren Yngve Lindung i rapporten Tidningen och boken i det medielandskapet, utgiven iNordicoms serie Medie-

nya notiser. Där presenteras utförliga analyser av aktuell mediestatistik och rapporter medieutvecklingen olika perspektiv.

om ur

Barnbarometern 95/96: 3-8-åringars kultur- och medievanor av Leni Filipson är rapport publiceras Mediamätning i Skandi-

en som av navien MMS AB, med ekonomiskt stöd från Statens kulturråd. MMS

Boken och läsarna 31

AB genomför marknads- och publikundersökningar inom medieomrâdet. I projektet Småbamens Kultur- och Mediebarometer har följt

man 3-8-åringars massmedie- och kulturanvändning sedan 1984 i serie

en på fem mätningar där den näst senaste rapporten utgavs 1992.

På uppdrag av Svenska Förläggareforeningen och Svenska Bokhandlareföreningen utförde SIFO i april intervjuundersökning

1997 en med syfte att kartlägga allmänhetens kunskaper och uppfattningar

om den årliga stora bokrean samt allmänhetens bokläsningsvanor. Resultaten publicerades i rapporten Kartläggning konsumenternas åsikter

av och kunskaper den stora bokrean".

om

2.2¶Mediakonsumtion

Totalt använde svenskar i åldern 9-79 år olika medier i 350 minuter, eller nästan 6 timmar under genomsnittlig dag 1996, enligt Medie-

en barometem. Av denna tid användes 37 % till att lyssna på radio och 28 % till på TV. Bokläsning kom på tredje plats med 7 %

att se av medietiden, följt av CD/grammofonskiva och morgontidning på 6 %.3

3 Mediebarometem 1996.

32 Boken och läsarna

Diagram 2:2. Mediedagen. Procentuell andel av den bruttotid som befolkningen 9-79 år ägnar massmedier fördelad på olika medier

Radio

Television

Böcker

Morgontidning

CD/grammofonskiva

Vecko-/månadstidning

Kassettband

Video

SpeciaI-/facktidskrift

Kvällstidning

Persondator

Text-TV

Källa Mediebarometern 1996.

Undersökningen tog dock inte hänsyn till hur aktiv läsaren/lyssnaren/tittaren eller tog del flera medier sam-

var om man av tidigt. Om t.ex. radion stod på när läste morgontidningen, räknades

man både radiolyssnandet och tidningsläsningen. En annan förklaring till TVzns och radions stora dominans ges av medieforskaren Yngve Lindung i Tidningen och boken i det nya medielandskapet. Lindung delar in massmedierna litterära, auditiva och visuella. De två

i tre grupper: sistnämnda medierna kräver mindre uppmärksamhet och

engagemang än läsningen. De lättkonsumerade. Läsmediet måste vi däremot

är mer koncentrerat hålla igång kraft samtidigt läsning förutsätter

av egen som en mödosamt uppövad och underhållen förmåga för att den ska vara nöjsam och effektiv. Lindung menar att det i befolkningen finns många i alla åldersgrupper som inte är bra på att läsa eller har läs-

Boken och läsarna 33

svårigheter utan motsvarighet i tittar- eller lyssnarsvårighetef. Denna del befolkningen läser därför inte några längre stunder och

av

sig inte i kast med långa texter t.ex. i böcker. Detta gäller särger som skilt texter på det eller andra sättet kräver kvalificerad läsför-

som ena måga, enligt Lindung."

Boklästid

I genomsnitt läser vi 22 minuter dagligen, enligt Mediebarometem. Denna tid varierar dock starkt mellan olika grupper. Det finns ett tydligt samband mellan utbildning och bokläsning. Lågutbildades läser böcker genomsnittligt kortast tid dag, 15 minuter, medan mellanutbildade

per läser 23 minuter och högutbildade 28 minuter under en genomsnittlig dag. Förhållandet är det omvända när det gäller TV-tittande och radiolyssnande. Lågutbildade på TV 116 minuter och hör på radio

ser 162 minuter, mellanutbildade ser på TV 95 minuter och hör på radio 153 minuter, medan högutbildade 73 minuter på TV och hör på

ser radio 100 minuter under en genomsnittlig dag.

4 Lindung Tidningen och boken i det medielandskapet, statistik från

nya Mediebarometern, analyser och kommentarer från medieforskare. 5 Till lågutbildade med förgymnasial utbildning; grundskola,

räknas personer folkskola m.m. Mellanutbildade kallas de med gymnasieutbildning medan personer med högskoleutbildning definieras som högutbildade.

2 17-1217

34 Boken och läsarna SO U 19 9 7 14 1 w w w w w w w w w w o w w w w w w w w v w w w w w w w w w w o w w w w o w w w o w w w w w w w w w w w w

o

w w w w w w w w

w w w w w w

I

o w w w w w w w

o w w w w w w o w

w

Boken och läsarna 35

Kvinnors och mäns bokläsning skiljer sig också åt, liksom

yngres och äldres läsvanor. Kvinnor läser än män och

mer yngre personer av båda könen läser än äldre. Män i åldern 9-79 år läser böcker 17

mer minuter per genomsnittlig dag medan kvinnorna läser 26 minuter. Åldersgruppen 15-24 läser mest, 40 minuter per genomsnittlig dag, följd av 9-14-åringar med 27 minuters lästid genomsnittlig dag.

per Övriga tre åldersgrupper, dvs. 25-44 år, 45-64 år och 65-79 år, läser 18-19 minuter per dag i genomsnitt, enligt Mediebarometem.

Diagram 2:3. Bokläsning minuter dag

per

Totalt

Kvinnor

15-24år

45-64år

lågutbildn

högutbildn.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Källa: Mediebarometem 1996.

Undersökningen visar att de som läser mer än genomsnittet är kvinnor, personer i åldersgruppen 9-24 år, högutbildade, tjänstemän, akademiker och studerande.

36 Boken och läsarna

Läsinriktning

Underhållningslitteraturen dominerar stort, oavsett vilken läsargrupp undersöks. Hos de högutbildade finns inte utbredd läsning som en mer eller smak för kvalitetsböcker jämfört med läsare i övriga utbildav ningsgmpper. De låg- och högutbildade läsarna har samma profil-

värden. Skiljelinjen i smak och läsval går alltså inte mellan olika sociala skikt utan skär populationen läsare i samtliga grupper genom av Kulturbarometern definierar skillnaden mellan underhållningslitte-

och kvalitetslitteratur på följande sätt: Kvalitetslitteratur inkluderatur dels s.k. klassiker, dels böcker stort litterärt värde, dvs. böcker av rar av författare biograferats eller nämnts i normgivande litteraturhandsom böcker och sådana uppmärksammats eller fått sådan dagspresssom kritik deras verk ansetts böra föras till denna kategori. Underhållatt ningslitteratur är den litteratur inte hör till kvalitetslitteraturen som enligt ovanstående definition. 7 Kulturbarometems undersökning visar att drygt hälften de tillfråav gade kunde namnet på favoritförfattare. Omkring en tredjedel uppge en nämnde då kvalitetsförfattare. 54 % de tillfrågade hade en en av favoritförfattare vid undersökningstillfållet 1994/95 jämfört med 47 % år 1988/89. 27 % 25 % 1988/89 nämnde kvalitetsförfattare som sin en favorit. 24 % de tillfrågade nämnde en underhâllningsförfattare som av sin favorit, jämfört med 25 % 1988/89. De intervjuade föredrog i något

utsträckning svenska författare framför anglosaxiska. 32 % större 25 % 1988/89 nämnde svensk författare sin favorit, medan en som 20 % anglosaxisk författare, minskning med l % sedan angav en en 198 8/ 89. Mycket få författare från andra språkområden angavs.

6 Lindung Tidningen och boken i det medielandskapet, statistik från nya Mediebarometem, analyser och kommentarer av medieforskare. 7 Definition Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek, PUB ur informerar l990:IV. PUB och Statens kulturråd.

Boken och läsarna 37 Tabell 2:2. Andel svenskar 9-79 år som uppgivit en favoritförfattare %

Källa: Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:

Dagens favoritförfattare enligt Kulturbarometern är följande:

Tabell 2:3. Mest omnämnda favoritförfattare i rangordning svenska

och utländska Minst 10 har uppgett samma författare

Svenska författare Utländska författare

Jan Guillou Sidney Sheldon Marianne Fredriksson Stephen King Astrid Lindgren Agatha Christie

4. Vilhelm Moberg 4. Danielle Steele

Per Anders Fogelsuöm Alistair MacLean Selma Lagerlöf J.R.R. Tolkien August Strindberg Jean M. Auel Moa Martinsson Ernest Hemingway Ivar Lo-Johansson

10. Bernard Nord 1 Kerstin Ekman 12. Sven-Edvin Salje 13. Lars Widding 14. Anders Jacobsson/Sören Olsson

Källa: Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:

I motsvarande undersökning år 1988/89 var de främsta favorittörfattarna Vilhelm Moberg, Astrid Lindgren, Sidney Sheldon och Stephen King. De dominerade helt och fick ungefär lika många röster. Av

38 Boken och läsarna

övriga författare nämndes Per Anders Fogelström och Lars Widding. Författare spänningslitteratur ñck flest röster, medan de som skrev

av moderna underhållningsromaner med kärlek och romantik bara fick en fjärdedel så många röster.

2.3¶Barns och ungdomars läsning

Barn i åldern 3-8 år Barn i åldern 3-8 år ägnar 174 minuter dag åt medier, dvs. nästan 3

per timmar, enligt Bambarometem. Av denna tid tar TV:n ojämförligt störst del, 91 minuter. Video kommer på andra plats med 18 minuter och böcker på tredje plats med 17 minuter

Diagram 2:4. Andel barn 3-8 år som läser böcker varje lg

1984 1986/87 1989/90 1992 1995/96

Källa: Bambarometem 95/96.

8 Källa:Bambarometem 95/96.

Boken och läsarna 39

Diagram 2:5. Lästid i minuter barn 3-8 år 1984 och 1995/96

I 1984

EI1995/96 35

30-

25V

20-

10-

pojkar flickor lågutb medelutb högutb storstad mellanon mindreon

Källa: Bambarometem 95/96.

Småbamen 3-8 år var, tillsammans med skolbarnen 9-14 år de flitigaste biblioteksbesökama, enligt Bambarometem. Hela

93 % av barnen hade varit på bibliotek under senaste året, 89 % det senaste halvåret och 67 % under senaste månaden När det gäller biblioteksbesöken är siffrorna relativt stabila jämfört med tidigare undersökningar. 73 % av barnen hade 1995/96 daglig kontakt med böcker, dvs. de läste själva, bläddrade i bok eller lyssnade på någon läste för

en som dem. Andelen barn hade daglig kontakt med böcker har dock

som minskat under tioårsperiod. År 1984 hade 85 % barnen i åldern

en av 3-8 år daglig kontakt med böcker.

9 Källa: Bambarometem 95/96. ° Källa: Bambarometem 95/96.

40 Boken och läsarna

Barnbarometem visar att föräldrarnas utbildningsnivå är en

betydelsefull faktor när det gäller barnens kontakt med böcker. Bland barn till högutbildade hade 86 % daglig kontakt med böcker 1995/96 88 % år 1984, för barn till mellanutbildade var siffran 71 % 83 % år 1984, och bland barn till lågutbildade hade endast 59 % daglig kontakt med böcker 80 % år 1984. Sett tioårsperiod är utvecklingen

över en förhållandevis stabil utom för barn till lågutbildade föräldrar.

gruppen För denna barn har andelen har daglig kontakt med böcker

grupp som minskat med drygt 20 procentenheter.

När det gäller lästiden för hela barn i åldern 3-8 år uppgick

gruppen den till 17 minuter i genomsnitt dag år 1995/96. Detta är en sänk-

per ning med 15 minuter jämfört med år 1984. När det gäller lästiden iförhållande till föräldrarnas utbildningsnivå fanns ingen skillnad mellan

Högutbildades barn "läste i 17 minuter 35 min. år 1984, grupperna. mellanutbildades barn 18 minuter 30 min. år 1984 och lågutbildades barn 16 minuter dag 28 min. år 1984.

per

Undersökningen 1995/96 visar att högutbildades barn i åldern 3-8 år hade kontakt med böcker dagligen i nästan lika hög grad som år 1984, att lästiden hade halverats För gruppen barn till mellan-

men utbildade föräldrar märks kraftig minskning, både när det gäller

en daglig kontakt med böcker och själva lästiden. Detta gäller i ännu högre grad för barn till lågutbildade föräldrar. I denna grupp hade

gruppen såväl andelen barn med daglig kontakt med böcker som lästiden minskat kraftigt.

Enligt medieforskaren Yngve Lindung nedgången i småbarnens

var läsande påtaglig redan i början 1990-talet: Läsandet har successivt

av och påtagligt minskat både vad gäller andelen nyttjare och lästid under de senaste 25 åren. I första hand gäller nedgången barn till lågutbildade föräldrar. Lindung att nedgången är mer påtaglig på mindre orter

menar och något bland barn med tillgång till satellit-TV än bland andra

mer bam. Störst andel läsare och lästid finns bland barn till högutbildade föräldrar. Föräldrarnas utbildning har betydelse för småbams kontakter med böcker vilket, enligt Lindung, dock inte nödvändigtvis behöver betyda att barn till lågutbildade läser mindre i skolåldem.

Sammanfattningsvis kan noteras att tre fjärdedelar av barnen i åldern 3-8 år dagligen har kontakt med böcker. Föräldrarnas utbildningsnivå har här stor betydelse. Undersökningen visar att flickor är

intresserade böcker än pojkar och att barn i storstadsregionema mer av läser något än barn på andra orter. Bland barn som inte har

mer

" Källa: Barnbarometem 95/96. 2 Källa: Barnbarometem 95/96. 3 Källa: Lindung Tidningen och boken i det nya medielandskapet.

Boken och .läsarna 41

tillgång till satellit-tv är andelen läsare större men lästiden något kortare än bland jämnåriga kan satellit-TV-kanalema. 71 % av som se barnen tittar eller läser i böcker själva genomsnittlig dag medan en andelen barn läser högt för är 60 %. Flickor läser själva i som man något utsträckning än pojkar medan pojkarna något oftare har större någon som läser för dem. Bokläsandet bland de yngsta minskade kontinuerligt under 1980talet och i början på 1990-talet. I dag nedgången stannat och synes av dagens siffror över andelen barn mellan 3-8 år med daglig kontakt med böcker ligger i nivå med siffrorna år 1992. Lästiden har däremot fortminska under l990-talet i de flesta Bland barn till satt att grupper. lågutbildade föräldrar har det skett minskning både av andelen läsare en lästidens längd medan andelen läsare bland barn till högutbiloch av dade föräldrar ökat medan lästiden minskat drastiskt.

Barn och ungdomar i åldern 9-14 år

Barn och ungdomar mellan 9-14 år ägnade 235 minuter, dvs. nästan 4 timmar, massmedier genomsnittlig dag år 1996. 94 minuter, eller en den tiden såg de på TV, 33 minuter 14 % hörde de på radio. 40 %, av 27 minuter % tittade de på video och i lika hög grad läste de

ll

böcker. Även andelen 9-14-åringarna läst bok den senaste av som en veckan har minskat under 1990-talet, enligt Kulturbarometem. Från 85 % år 1988/89 till 77 % år 1994/95. Andelen 9-14-åringar som inte tid ökat från l % till 4 %.15 alls läst det senaste året har under samma

Källa: Bambarometern. 5 Källa: Kulturbarometern i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:1;

42 Boken och läsarna

Diagram 2:6. Massmcdiekonsumtion 1996 bam och 9-14 år unga 1996 % av 235 minuter

Television Radio Böcker Video CD/skivur Kasscllband Vecko-lmänadstidskrifc Persondalor Spccial-/facktidskrifi Kvlllslidning TextTV

Undersökningen visar att andelen barn läser varje dag minskar. som År 1995 var andelen 74 % och 1996 var den 69 %. Den genomsnittliga lästiden har minskat från 51 minuter per dag 1995 till 41 minuter 1996. Vid en granskning av vad barnen i denna åldersgrupp läst år per finner att det i första hand är barn- och ungdomsböcker, 86 %, i man andra hand skolböcker, 68 % och i tredje hand skönlitteratur för vuxna 67 % och seriealbum 66 %.

5 Källa: Mediebarometem 1996. 7 Källa: Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:

Boken och läsarna 43

Skolbarn i åldern 9-14 år läser ofta böcker på biblioteket. De undersökningar gjorts visar att även barnen minskat sina bibliotekssom om lån så är det ändå nästan fyra fem lånar böcker på biblioteket, av som klart större andel än i någon annan åldersgrupp. en

Ungdomar i åldern 15-24 år

Ungdomar i åldern 15-24 år ägnade 375 minuter, eller över 6 timmar, mediekonsumtion genomsnittlig dag år 1996. Radiolyssnande stod en för 26 % 98 min., TV-tittande for 24 % 90 min., CD/grammofonskiva för 14 % 53 min. och bokläsning för ll % 40 min.. Ungdomar i åldern 15-24 den åldersgrupp läste mest. var som Läsningen har emellertid minskat sedan 1995 även i denna grupp. Detta gäller både andelen läser varje dag och den genomsnittliga som lästiden. År 1996 läste 53 % varje dag och deras genomsnittliga lästid 74 minuter. År 1995 läste 56 % varje dag och den genomsnittliga var lästiden 89 minuter. var Även perspektiv har läsningen minskat. År 1988/89 sett i ett längre läste 61 % böcker genomsnittlig vecka, jämfört med 54 % 1994/95. en De i denna åldersgrupp inte alls läste böcker var 10 % 1988/89 som jämfört med 12 % 1994/95.

2.4¶Vuxna läsare

Enligt Kulturbarometem återfinns den största andelen mycket litteraturintresserade bland pensionärer. Intresset för litteratur har ökat särskilt i denna En genomsnittlig vecka 1988/89 hade 35 % av pengrupp. sionärerna läst i bok, medan siffran för 1994/95 var 42 %. De penen sionärer inte alls läste minskade från 46 % år 1988/89 till 29 % år som l994/95. Vuxna kvinnors intresse för litteratur är betydligt större än männens. En knapp tredjedel 28 % männen uppger att de har mycket stort av eller måttligt intresse. Motsvarande siffra för kvinnor är 46 %. Andelen har ganska litet eller mycket litet intresse ligger också i stormän som leksordningen tredjedel 37 %. Andelen kvinnor med litet intresse en för böcker femtedel 20 %. är en

i Källa: Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997: 9 Källa: Mediebarometem 1996. 2°Källa: Mediebarometem 1996. 2 Källa: Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:1.

44 Boken och läsarna

Det finns ett samband mellan litteraturintresse, läsvanor och utbildning. Skillnaden mellan hög- och lågutbildade framträder särskilt markant om fokus ställs in på andelen som inte läser böcker. Det finns en betydligt större andel ickeläsare bland lågutbildade än bland högutbildade. Detta gäller oavsett kön, skillnaden är särskilt stor bland

men äldre män. 47 % av männen över 45 år med enbart grundskola hade inte läst någon bok under de senaste 12 månaderna år 1994/95. Motsvarande grupp kvinnor var 31 %. Andelen män över 45 år med högskoleutbildning som inte läst någon bok var 2 % och 0 % för kvinnor i motsvarande grupp.

Enligt Kulturbarometem är intresset för litteratur i första hand beroende av utbildning och i andra hand av kön. Detta konstaterades i samband med de läsundersökningar gjordes år 1990. Även iaktta-

som gelsen att det bland pensionärer fanns många ointresserade gjordes. Högutbildade och kvinnor de mest läsintresserade. I Kulturbaro-

var metem 1997 drar man samma slutsatser: Typexempel på flitiga bokläsare är flickor på mellanstadiet, högskolestuderande samt välutbildade kvinnor. Typexemplet på en person som inte alls läser böcker är en lågutbildad, manlig pensionär bosatt på landsbygden

Tabell 2:4. Litteraturintresset år 1988/89 och 1994/95 hos samtliga åldersgrupper och mellan män och kvinnor år 1994/95

Läsintresset 1988/89 1994/95 1994/95 1994/95

Samtliga Samtliga Kvinnor Män % % % %

Mycket eller ganska stort intresse 33 37 46 28 Måttligt 30 34 34 35 Mycket eller ganska litet intresse 37 28 20 37

Källa: Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:

Enligt Mediebarometem har andelen dagliga bokläsare under 45 år minskat mellan 1995 och 1996. I 25-44 år gick t.ex. andelen

gruppen dagliga läsare från 41 % till 33 %. Sett över tioårsperiod har

ner en

22Källa: Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997: 23Källa: Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997: 24Källa-Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:

Boken och läsarna 45 andelen bokläsande ökat i åldrarna över 45 år och hållit sig i stort sett konstant i gruppen 25-44 år. Tabell 2:5. Andelen dagliga läsare i olika åldersgrupper 1986, 1995 och 1996.

Källa: Mediebarometem 1996. Nordicom.

När det gäller läsningen under genomsnittlig vecka 1996 var det,

en enligt Mediebarometem 59 % befolkningen mellan 9-79 år som läst

av i bok, vilket innebär minskning från 64 % året före.

en en

De undersökningar Kulturbarometem genomfört visar att fler

som läste böcker år 1994/95 än vid undersökningstillfállet 1988/89. 54 % hade läst i bok den senaste veckan, jämfört med 49 % år 1988/89.

en Andelen inte läst någon bok det senaste året har minskat. Från

som 26 % 1988/89 till 17 %. 1994/95.

För befolkningen helhet har antalet icke-läsare minskat sedan

som 1970-talet. De läsarnas antal länge relativt konstant, men har

vana var ökat kraftigt under 1990-talet.

46 Boken och läsarna

Tabell 2:6. Andel vuxna 16-74 år som under en 12-månadersperiod varje vecka läst respektive inte alls läst böcker. Sammanställning av

olika undersökningar.

1976 1982/83 1990/91 1994/95 1996 1997

SCB SCB SCB SIFO Gallup SIFO

% % % % % % Andel som läser varje vecka 39 40 39 50 56 49 Andel som inte läser alls 23 18 19 19 15

- Andel av män som läser varje vecka 36 35 31 43 49 43 Andel män som inte

. läser alls 25 22 24 25 18

- Andel kvinnor som läser varje vecka 41 46 46 57 62 55 Andel kvinnor __

som inte läser alls 22 15 13 14 13

-

Bearbetning: Svenska Bokhandlareforeningen.

Mediebarometem 1996.

De höga siffrorna från Mediebarometem år 1996 förklaras av att även läsning skolböcker ingår i undersökningen. Samtliga under-

av sökningar visar att mäns och kvinnors läsvanor skiljer sig åt. Andelen

inte alls läser böcker har länge varit förhållandevis hög. De män som läsvana männens andel minskade med 15 % från år 1976 till år 1991. Nu förefaller trenden ha vänt. Antalet kvinnor som läser böcker varje vecka har stadigt ökat samtidigt som icke-läsama bland kvinnorna nära nog halverats sedan mitten av l970-talet.

Lästiden har hållit sig relativt stabil de senaste tio åren- omkring 1 timme genomsnittlig dag. År 1996 lästiden i genomsnitt 56

per var minuter per dag bland bokläsama, en minskning från 64 minuter 1995. Det är värt att notera att över en tioårsperiod minskade antalet minuter man läste i åldersgruppen 25-44 år. Den genomsnittliga lästiden för denna åldersgrupp uppgick år 1986 till 71 minuter och år 1996 till 54 minuter.

25 SIFO 1994/95I och Gallup 1996 avses 16-79 år.

Boken och läsarna 47

Tabell 2:7. Lästid bland bokläsare 9-79 år genomsnittlig dag 1986-

en

1996 minuter

Källa: Mediebarometem 1996. Nordicom.

2.4.1¶Poesi eller fakta vad läser vi

-

Skönlitteratur

Underhållningsromaner dominerar när frågar efter senast lästa

man bok. Spänning är populärt än romantik. Författarna är oftast

mer svenska eller anglosaxiska. 1994/95 hade 37 % en underhållnings-

senast lästa bok. 13 % hade senast läst en bok av en s.k. roman som kvalitetsförfattare. Motsvarande siffror for 1988/89 31 % och 12 %.

var De typiska läsarna kvalitetslitteratur är gymnasiestuderande eller

av högskolestuderande med en viss överrepresentation av kvinnor samt välutbildade kvinnor över medelåldern bosatta i storstad. Typiska läsare

underhållningslitteratur är kvinnor i åldern 15-45 år, deltidsav arbetande, studerande eller icke förvärvsarbetande, ofta med hemmavarande bam.

Kulturbarometems undersökning visar att poesiläsningen ökat kraftigt sedan 1988/89. 19 % svenskarna mellan 9-79 år hade läst en

av poesibok under de senaste 12 månaderna 1994/95, jämfört med 10 % 1988/89. Läsningen hade ökat i alla sedan 1988/89. Bland

grupper skolbarn 9-14 år det 15 % läst poesi under den senaste 12-

var som månadersperioden 1994/95, jämfört med 5 % år 1988/89. De som i första hand läste poesi dock högutbildade. Av dem hade 34 % läst

var poesi 1994/95, jämfört med endast 15% år 1988/89. För mellanutbildade siffran 18 % 12 % 1988/89 och för lågutbildade 9 % år

var 7 % 1988/89. Kvinnor är överrepresenterade poesiläsare. 25 %

som

26Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:

48 Boken och läsarna

av kvinnorna hade läst poesi 1994/95 jämfört med 13 % 1988/89. För män var siffran 12 % 1994/95, en ökning från 7 % under samma tid.

Fackböcker

Jämfört med år 1988/89 har antalet fackbokläsare ökat markant och i dag är andelen läsare av facklitteratur lika stor som andelen läsare av skönlitteratur. År 1988/89 hade befolkningen läst någon fack-

54 % av bok under det senaste året jämfört med 70 % år 1994/95. De flesta som över huvud taget läser böcker läser både skön- och facklitteratur. Gruppen kvinnliga studerande, ungdomar och välutbildade kvinnor är särskilt framträdande bland dem som kombinerar skönlitteratur och facklitteratur. Bokläsare som enbart läser skönlitteratur är överrepresenterade bland lågutbildade kvinnliga pensionärer medan typexemplet på ensidiga läsare av fackböcker utöver läxböcker är pojkar i 10-l2-årsåldem.

När det gäller läsning av barn- och ungdomsböcker har den ökat totalt sett. Av hela befolkningen var det 23 % som läste barn- och ungdomsböcker år 1988/ 89. Denna andel var 31 % år 1994/9539

2.4.2 Låna, köpa, få

Det är lika vanligt att man lånar som att man köper de böcker man läser. De flesta bokläsama, eller 62 %, 1994/95 under de senaste

som 12 månaderna hade läst en bok hade lånat den. Lika många, 62 %, hade köpt den själva. 57 % läste en bok som redan fanns hemma och 46 % hade fått boken i gåva. För sex år sedan var det något vanligare att man lånade boken.

Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997: Kulturbarometern i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997: 29Kulturbarometem i detalj Tema litteratur och bibliotek 1997:

:

Boken och läsarna 49

Tabell 2:8. Tillgång till böcker 1988/89 och 1994/95. Andel befolk-

av ningen % under det senaste året läst bok som lånats, köpts,

som erhållits gåva eller redan funnits hemma

som

summerar till 100

Erhållits som Redan funnits i hemmet 41 57

Källa: Kulturbarometem i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:

SIFO-undersökningen 1997 kompletterar Kulturbarometem 1994/95 och bekräftar bilden att bokläsarna både lånar och köper sina böcker. Enligt SIFO:s undersökning lånar 57 % de tillfrågade på bibliotek,

av medan 36 % lånar från vänner och bekanta. Mer än 72 % av befolkningen i åldern 15-24 år är bibliotekskunder.

Läsarna köper i första hand sina böcker i bokhandeln: i samband med den stora bokrean 42 %, till extrapris under året 30 % eller till ordinarie pris 23 %. Man handlar också i varuhusen: till extrapriser under året 27 %, i samband med bokrean 24 % eller till ordinarie pris 12 %. Enligt SIFO:s undersökning köper 27 % av bokläsarna

så många kvinnor män böcker bokklubbar. 11 % dubbelt som genom skaffar sina böcker i antikvariaten.

Skolbarn i åldern 9-14 år de flitigaste biblioteksbesökama

var 1994/95. Mest köpstarka i åldern 25-44 år, som lika ofta

var personer köpte lånade böcker. Denna åldersgrupp lånade för övrigt böcker

som

släkt och vänner i större utsträckning än resten av befolkningen. I av åldersgruppen 45-64 år fanns fler bokköpare än boklånare. Här återfanns också de flesta bokklubbsköpama. Däremot lånade de mindre på biblioteket. Pensionärer 65-79 år läste mindre än andra och både köpte och lånade böcker i mindre utsträckning än andra. De som läste valde ofta bok redan fanns hemma. De lånade i något högre grad än

en som de köpte böcker, enligt Kulturbarometem.

Av dem köpte bok de senaste 12 månaderna hade 45 %

som en 33 % 1988/89 köpt den i bokhandel, 29 % 23 % 1988/89 per post bokklubb, 26% l8% 1988/89 på varuhus, 7% 5 % 1988/89 i

3°Källa: SIFO.

50 Boken och läsarna

kiosk, 10 % 4 % 1988/89 på auktion/antikvariat och 2 % genom bokombud.

En knapp tredjedel fick böcker postorder, dvs. via bokklubbar

per eller direktförsäljning från förlag, tidningar 0.dyl. Försäljningen genom denna försäljningskanal har ökat, vilket även gäller inköp från varuhus och på antikvariat.

2.5¶Sammanfattning

Som framgår ovanstående siffror finns stora skillnader mellan olika

av människors inställning till böcker och bokläsning. Utbildningsnivån i landet har höjts och fler människor läser böcker men lästiden har ändå minskat, framför allt bland barn och Den tillgängliga statistiken

unga.

bokläsning är dock långt ifrån heltäckande och i vissa fall motstriom dig. Klart är att boken tar betydligt mindre del vår fritid än TV och

av radio.

3¶Författarna

Det är svårt att beräkna antalet yrkesmässigt verksamma författare i Sverige. Många har även andra sysselsättningar. Det blir också allt vanligare att författare både ekonomiska och konstnärliga skäl

av arbetar inom flera genrer och medier.

3.1¶Författarförbund SFF

Sveriges

Sveriges Författarförbund är facklig huvudorganisation för de yrkesmässigt verksamma författarna och översättama inom det allmänlitterära området, dvs. skön-, fack-, och barn- och ungdomslitteratur. 1997 har SFF cirka 2 400 medlemmar, ökning från 2 100 år 1993. Med-

en lemmarna kan ansluta sig till fyra olika sektioner:

Fackförfattarsektionen Minerva Sektionen för barn- och ungdomslitteratur skönlitterära sektionen Översättarsektionen

De flesta yrkesmässigt verksamma skönlitterära, barn- och ung-

domslitterära författarna, liksom översättama, är medlemmar i SFF. Organisationsgraden är inte lika hög bland fackförfattarna, men har ökat under senare år.

3.2¶Författamas inkomster

År 1993 genomförde Författarförbundet enkätundersökning över

en medlemmarnas inkomster För de ca 700 medlemmar som var

m.m. heltidsförfattare, dvs. ägnade minst 75 % sin arbetstid åt litterär

som av verksamhet, medianinkomsten totalt, dvs. av all slags yrkesverk-

var samhet, 116 000 kronor år, jämfört med 176 000 för heltids-

per arbetande totalt sett. För den heltidsarbetande skönlitterära författaren

medianinkomsten endast 84 500 kronon var

Författamas inkomster 1993.

52 Författarna

Undersökningen visade att 55 % SFF:s medlemmar bodde i

av Stockholms län. 35 % medlemmarna betecknade sig som skönlitte-

av rära författare, 23 % fackförfattare, 17 % som översättare, 16 %

som

litterära mångsysslare och 9 % som barn- och ungdomsförfattare. som Bland skönlitterära och facklitterära författare dominerade männen, medan majoritet översättama och barn- och ungdomsförfattama

en av var kvinnor.

En undersökningens viktigaste slutsatser var att större del av

av arbetstiden ägnades litterär verksamhet, desto lägre var författa-

som

totala inkomst. Givetvis ökade inkomsterna litterär verksamhet rens av i dessa fall, denna ökning uppvägde inte tillnärmelsevis minsk-

men ningen inkomster från yrkesverksamhet. De författa-

av annan re/översättare hade andra inkomstkällor än från litterär verksamhet

som hade högre medianlön än dem författare/översättare på heltid.

som var

Undersökningen visade, enligt Författarförbundet, att ett antal barnoch ungdomsförfattare hade höga royaltyinkomster, dvs. deras böcker hade sålts i stora upplagor. Många facklitterära författare visade sig ha relativt goda inkomster från icke-litterär verksamhet. Översättarna fick största delen sin totala inkomst från litterär verksamhet. Enkäten

av styrkte antagandet att skönlitterära författare hade svårt att leva på sitt

författarskap.

Skatterättsligt är författarna inom det allmänlitterära området att betrakta företagare. De är inte anställda och arbetar inte

som egna med undantag för vissa fackförfattare på uppdrag förlag. Författa-

- av

ersättning vid bokförsäljning utgår i form av royalty, vilket innebär rens att ersättningen är relaterad till antalet sålda exemplar. För samtliga medlemmar utgjorde bokroyalties den viktigaste inkomstkällan med 22 %. Översättarhonorar svarade för 15 %, liksom biblioteks-

ca ersättning. Ersättning för medverkan i tidningar och tidskrifter utgjorde 14 % och olika slags framträdanden och skattepliktiga stipendier svarade för 9 respektive 8 %. Radio- och TV-ersättning svarade för 5 %, antologiersättningar för 1 % och övriga litterära inkomster för 10 %.

En klar majoritet, 62 % författarna, uppgav att bokhandeln var

av deras huvudsakliga försäljningskanal. Endast 3 % uppgav bokklubbar-

medan 14 % menade att dessa båda var lika viktiga. Ca 20 % na, framför allt fackförfattama menade att deras böcker huvudsakligen

såldes andra kanaler än bokhandel och bokklubbar.

genom

24 % författarna ansåg 1993 att deras utgivningsmöjligheter hade

av försämrats de senaste åren. 16 % ansåg att de tvärtom hade förbättrats. Enligt majoriteten var utgivningsmöjligheterna oförändrade. 32 % uppgav att deras bokförsäljning minskat de senaste åren. 18 % uppgav att den ökat. Hälften bedömde att deras bokförsäljning varit oförändrad.

3.3 författarfond

Sveriges

Sveriges författarfond, grundad 1954, har till uppgift att förmedla den s.k. biblioteksersättningen. Denna ersättning statlig kollektiv

är en ersättning till upphovsmän, utgivit ett litterärt verk på svenska eller

som

bor i Sverige, och till översättare som översatt litterärt verk till som svenska, för folk- och skolbibliotekens nyttjande av deras verk. Fondens verksamhet regleras av förordningen SFS 1962:652 om Sveriges författarfond omtryckt SFS 1979:394, ändrad senast SFS 1996:1599.

De medel överförs från statsbudgeten till fonden bestäms dels

som av omfattningen av bibliotekens utlåning och referensbestånd och dels

vissa belopp för biblioteksersätmingen. 1997 uppgår ersättningens av grundbelopp för hemlån av svenskt originalverk till 96 öre. Beloppet för referensexemplar svenskt originalverk är 384 öre, medan det för

av

54 Författarna SOU 1997: 141

hemlån respektive referensexemplar av verk i svensk översättning uppgår till 48 respektive 192 öre.

1997 disponerar fonden 102 miljoner kronor.

ca

Tabell 3:2. Sveriges författarfond -beräknad fördelning av 1997 års

anslag

Fördelning kr Fördelning

Antal pers.

representerade i styrelsen

Källa: Sveriges författarfond 1997-08-27.

Av fondens medel utbetalas statistiskt beräknad individuell

en ersättning, s.k. författarpenning, till upphovsmän till litterära originalverk, skrivit verket på svenska eller som stadigvarande bor i Sve-

som rige. Författarpenningens grundbelopp är under 1997 58 öre per lån och

referensexemplar. 232 öre per

Individuell ersättning betalas också till översättare litterära verk

av till svenska översättarpenning. Översättarpenningens grundbelopp är

hälften författarpenningens 29 öre lån och 116 öre per refe-

av - per rensexemplar 1997. Beräkningen av ersättning som tillkommer varje upphovsman sker genom Författarfondens årliga stickprovsundersökningar.

Vid ersättningar överstiger 58 000 kronor 1997 års nivå sker

som en stegvis avtrappning.

Fondens styrelse kan besluta om att författarpenning till viss upphovsman skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Detta kallas garanterad författarpenning och utgår för närvarande med

Författarna 55

117 500 kronor. Den kan utgå till den som på ett övertygande sätt dokumenterat sin verksamhet och som huvudsakligen är verksam som litterär upphovsman.

Fondens s.k. fria del, dvs. de medel som återstår då författar- och översättarpenningama fördelats, används till pensioner, stipendier, understöd och till andra ändamål som är gemensamma för författare, översättare och bokillustratörer. Fondens administrationskostnader betalas också ur fondens fria del.

Inom för Författarfondens verksamhet har utvecklats ett

ramen trygghetssystem för de litterära yrkesutövama. I systemet ingår långtidsåtaganden av tre slag:

femåriga arbetsstipendier, avsedda främst för att ge yngre författare, -

översättare och bokillustratörer en grundtrygghet under utbildningsåren. författar- och översättarpenningar, även garanterad författar-

-

penning etablerade litterära yrkesutövare skälig inkomst

som ger en av biblioteksersättningen. pensioner, de längre yrkesverksamma samt efterlevande

- som ger

till litterära yrkesutövare en ekonomisk grundtrygghet.

Som komplement till detta trygghetssystem, som inkl. den statistiska, individuella ersättningen tar omkring 70 % av fondens medel i anspråk, delar fonden ut ett- och tvååriga arbetsstipendier, resestipendier, tillfälliga bidrag m.m.

Styrelsen för Sveriges författarfond består av 14 ledamöter och lika många suppleanter. Ordföranden och tre andra ledamöter utses av regeringen. Åtta ledamöter Sveriges Författarförbund, medan

utses av Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografernas Förbund utser vardera en ledamot.

3.4¶Författarcentrum

Författarcentrum ideell organisation för yrkesverksamma för-

är en fattare. Den skapades 1967 och har till uppgift att vara kontaktorgan för, sprida kunskap om och intresse för de svenska författarna och den svenska litteraturen ofta samarbete med skola, bibliotek och

genom andra institutioner.

Författarcentrum drivs i dag iregionaliserad fonn. Författarcentrum Riks har samordnande funktion för fyra regionala avdelningar: Öst,

en Väst, Syd och Norr. I Stockholm finns en forfattarformedling medan övriga tre regioner samarbetar med kulturarbetsfönnedlingama i Göteborg, Malmö, Umeå och Luleå. Statligt bidrag till verksamheten utgår

56 Författarna SOU 1997: 141

för närvarande med l 874 000 kronor 529 000 kronor avser för-

varav fattarförmedlingen i Stockholm. Anslaget täcker grundorganisationen. Det läsfrämjande arbetet projektfinansieras.

Författarcentrum har stor betydelse för författarnas läsfrämjande arbete, framhålls i skrivelse från Författarcentrum Riks till utred-

en ningen Man att åtstramningama på kulturområdet påverkat för-

menar utsättningarna för den omfattande verksamheten negativt. Man vill öka sina insatser för läsfrämjande författarbesök i skolor, på biblio-

genom tek, på lärardagar, på föreläsningsföreningar m.m.

Samtidigt att resurstilldelningen i form av projektbidrag

anser man försvårar arbetet. Man föreslår i tillägg till dagens statliga stöd

att man till organisationen får ett verksamhetsbidrag minst fem miljoner

om kronor år. Man att detta skulle Författarcentrum möjlighet

per menar ge att planera långsiktigt, fler författare möjligheter till extrainkomster,

ge behålla och överföra kompetens samt genomföra rad nyskapande

en och läsfrämj ande projekt.

2Författarcentrum Riks skrivelse till Boken och kulturtidskriften, 1997-09-05.

4¶Den svenska modellen en

-

historisk återblick

4.1 Den svenska avvecklingen av fastpris-

systemet

l Övergången till fria priser

Sverige har fria priser på böcker sedan 1970. Då avskaffades den tididispensen från bruttoprisförbudet konkurrensmyndighetema gare av med hänvisning till att systemet konkurrensbegränsande. var Bruttoprisförbudet infördes i Sverige år 1953 genom lagen om motverkande konkurrensbegränsning inom näringslivet. Lagen byggde av på tanken fri konkurrens och fri näringsutövning har övervägande att positiva verkningar att bidra till effektivitet inom näringslivet. genom Dåvarande Näringsfrihetsrådet emellertid dispens från lagen, vilket gav möjliggjorde de fasta bokprisema kunde behållas i ytterligare 17 år. att Bokbranschen de få branscher i flera omgångar, sökte var en av som, och fick dispens från bruttoprisförbudet. Det breda sortimentet ansågs ha kulturellt egenvärde. Det framhölls att fasta priser nödvänett var diga för garantera utgivningen den olönsamma men kulturellt att av värdefulla litteraturen. Bruttoprissystemet förknippat med ett system där bokhandeln var sålde förlagens böcker i kommission. Samtidigt hade bokhandeln entill all försäljning böcker över viss prisgräns. Svenska samrätt av en Bokförläggareföreningen hade kontroll över etableringen av bokhand-

lar. År 1965 vägrade dåvarande Näringsfrihetsrådet att bevilja fortsatt dispens. Branschen fick femårig övergångsperiod fram till den en l april 1970. Näringsfrihetsrådet framhöll i sitt beslut att en övergång till fria bokpriser skulle leda till sänkta priser och till dynamisk en mer utveckling med kraftigare rationalisering inom branschen. Ett fortsatt

58 Den svenska modellen en historisk återblick SOU 1997: 141

-

bundet system skulle hämma utvecklingen av nya spridningsformer för böcker, enligt rådet.

Bokbranschens parter framhöll i sin argumentation ett friprissystems negativa effekter på branschstrukturen och sortimentsbredden. Ett stort antal mindre och medelstora bokhandlar skulle, hävdade man, utsättas för en ödesdiger konkurrens och antalet boklådor skulle minska. Fria bokpriser skulle även leda till ökad koncentration till ett mindre antal stora och ekonomiskt starka förlag och till ökade svårigheter för de mindre förlagen. Vidare framhölls att en fri prissättning skulle gynna utgivningen bästsäljare bekostnad den kulturellt mest

av av värdefulla litteraturen. Förlagen skulle minska sin lagerhållning och istället koncentrera sig på lättsålda böcker. Bokhandelns sortiment skulle minska och servicen skulle bli sämre.

En viktig roll för beslutet att medge fortsatt dispens för fastprisförbudet, spelade också Statens pris- och kartellnärrmd utförd

en av undersökning konsumentvärdet av svensk litteratur med upplagor

om under 3 000 exemplar. Då denna utgivning visade sig svara för endast 2 % den totala försäljningen ansåg Näringsfrihetsrådet att kultur-

av argumentet fått minskad betydelse. Vidare förekom ett missnöje från kommuner inte kunde köpa böcker till skolan och biblio-

över att man teken direkt från förlagen. Företrädare för branschen menade å sin sida att denna uppenbarligen hårt trängda utgivning skulle få det ännu svårare i ett friprissystem.

Genom införandet fria priser avskaffades med omedelbar verkan

av bokhandelns ensamrätt att sälja böcker och Svenska Bokförläggareföreningens etableringskontroll. Kommissionssystemet ersattes med frivilliga branschavtal med abonnemangssystem mellan Bokförläggareföreningen och Bokhandlareföreningen det s.k. Fackbokhandelsavtalet. Modellen från början att varje anslutet förlag till varje anslu-

var ten bokhandel skulle skicka ett exemplar av varje ny titel i abonne-

Bokhandeln skyldig att ta emot och lagerhålla varje abonnemang. var mangsexemplar och fick för detta en särskilt hög rabatt. För varje därutöver beställt exemplar gällde normal rabatt. Bruttoprisema ersattes av cirkapriser. De sattes till början förlagen, bokhandlarna och

en av men andra återförsäljare hade uttrycklig rätt att avvika från dem.

Vid mitten 1970-talet övergick bokbranschen under tryck från

av konkurrensmyndigheterna till nettoprissättning. Förlagen skulle därmed endast sätta ett förlagsnettopris F-pris på sina böcker. På detta pris fick bokhandlare och andra återförsäljare själva beräkna sina marginaler utifrån sin egen kostnadsstruktur och prispolitik.

Cirkapriserna levde dock kvar genom särskilda omräkningstabeller mellan förlagsnettopris och konsumentpris upprättades av bokhan-

som deln distributionsföretaget AB Seelig Co. Dessa priser skulle

genom

SOU 1997: 141 Den svenska modellen historisk återblick 59

en

endast användas i reklam och konsumentinfonnation såsom annonser och kataloger. Det skulle uttryckligen framgå att de endast var cirkapriser, från vilka återförsäljama ñck avvika. Cirkaprisema fick inte tryckas på böckerna.

Sedan år 1970 har Näringsfrihetsombudsmannen NO och andra konkurrensmyndigheter haft ett flertal mål och ärenden som handlat om friprissystemets funktion. Flera av dem har gällt underlåtenhet att ange att de angivna priserna fick underskridas. Flera fall har rört förhållandet mellan bokhandel och bokklubbar. Vid en forhandlingsuppgörelse mellan NO och representanter för förlagen och bokhandeln år 1982 noterades att den grundläggande principen om pris efter prestation borde vägledande för utfonnningen försäljningsvillkoren till

vara av olika köparkategorier. Parterna enades därvid om att sträva efter att prisskillnaden mellan de s.k. huvudböckemas Cirkapris i bokhandeln och medlemspris i bokklubb maximalt skulle uppgå till 25 % räknat på cirkapriset.

År 1993 infördes i Sverige strängare konkurrenslag. Den

en ny, innehåller två generella förbud som är hämtade från Romfordragets artiklar 85 och 86, nämligen mot konkurrensbegränsande samarbete och mot missbruk av dominerande ställning. Där finns det inte längre såsom i den förra svenska konkurrenslagen någon formell möjlighet för beslutsfattarna att ta hänsyn till kulturvärden eller till ett allmänintresse. Istället finns bl.a. ett system med s.k. gruppundantag. Ett exempel på ett sådant gruppundantag är samarbetet mellan ICA-handlama. Lagen har även medfört att bokbranschens rätt att ge ut kataloger över årets böcker med prisangivelser i högre grad än tidigare har ifrågasätts av konkurrensskäl.

Fackbokhandelsavtalet har ändrats och reformerats i olika omgångar. År 1991 beslöt dock Sveriges största bokkoncem Bonniers att begära utträde. Därmed inleddes som mynnade ut i att avta-

en process let upphörde den 1 april 1992. Den svenska bokmarknaden saknar sedan dess centrala samhandelsregler mellan branschens parter.

I det nya läget utarbetade de olika förlagsgrupperna egna försäljningsvillkor för bokhandeln. Tre huvudlinjer kan urskiljas. Bonnierförlagen, ett 10-tal förlag med ca 35 % av bokhandelsförsäljningen, erbjuder bokhandeln ett fritt exemplar av nya böcker och marknadsföringsbidrag vid nyhets- och kampanjorder. Osålda böcker får returneras om bokhandlaren från början köpt ett visst antal exemplar av titeln.

Tre större förlagsgrupper, Liber, Rabénförlagen och Natur och Kultur, med ca 30 % av bokhandelsmarknaden, har liknande villkor. Skillnaden gäller returrätten. Bokhandlaren får bara returnera en titel i tre exemplar eller fler, men behöver inte köpa ett visst antal exemplar för att få returrätt.

60 Den svenska modellen historisk återblick SOU 1997: 141

- en

Ett 30-tal små och medelstora bokförlag, som representerar 10- 15 % av marknaden, levererar sina böcker till fast nettopris utan generell returrätt. Bokhandeln får 50-75 % rabatt på det första exemplaret av en ny titel.

Nämnda villkor gäller främst relationen mellan 220 bokhandlar

ca och ett 50-tal bokförlag. Därutöver har ca 120 mindre bokhandlar en fullt utbyggd inköpsservice grossisten Seelig. Dessa bokhandlar

genom tar emot 400 till 1 000 titlar året och får ett mindre statsbidrag

nya om för detta åtagande

4.1.2¶Staten och bokmarknaden

Bland annat mot bakgrund beslutet om att införa fria bokpriser till-

av satte den svenska regeringen år 1968 offentlig utredning med upp-

en gift att undersöka bokens situation och vid behov föreslå statliga stödåtgärder. Utredningens förslag 1974 blev inledningen till en intensiv

mynnade ut i ett riksdagsbeslut år 1975 ett statligt process som om utgivningsstöd allmänt även kallat litteraturstödet. Stödet har sedan dess reformerats och justerats i olika omgångar. Idag beviljar staten stöd till utgivningen med 30 miljoner kronor. Stöd utgår till förlagen

ca för enskilda titlar. En utförlig beskrivning av litteraturstödet ges i avsnitt

Kreditstödet till bokhandeln infördes år 1977. En statlig utredning hade konstaterat att det förelåg stor risk för bred utslagning av

en en bokhandlar på grund att det saknades riskvilligt kapital till nödvän-

av diga investeringar. Kreditstödet i första hand till bokhandlar som är

ges

på sin ort. Det kan också för investeringar i samband med ensamma ges flyttning eller för upprustning befintliga lokaler. Anslaget för kredit-

av stöd uppgår år 1997 till 2,4 miljoner kronor.

År 1981 infördes ett distributionsstöd till fackbokhandeln. Det var kopplat till fackbokhandelsavtalet och innebar att staten för de litteraturstödda titlarna betalade del den särskilda rabatt som enligt

en av avtalet på abonnemangsexemplaret, dvs. det exemplar som auto-

gavs matiskt skickades ut till samtliga fackbokhandlar.

1982 års bokutredning fick i uppdrag att förutsättningslöst belysa utvecklingen inom bokdistributionen och titta på effekterna av bruttoprisförbudet. Utredningen, inte ansåg att ett återinförande av fasta

som bokpriser skulle få avsedda kulturpolitiska effekter, förespråkade ett utvidgat fackbokhandelsavtal i kombination med ett statligt bokhandelsstöd. De stödformer beslutades 1985 innefattar bl.a. fortsatt

som

l Källa: Svenska bokhandlarföreningen.

SOU 1997: 141 Den svenska modellen en historisk återblick 61

investeringsstöd för bibehållande och nyetablering av bokhandel, samt ett nytt sortimentsstöd för mindre bokhandlar utanför fackbokhandels-

gruppen. Genom ett initiativ från branschen kunde anslaget för distributionsstödet läggas över på utvidgat sortimentsstöd när fackbokhandelsavtalet upphörde år 1992. Sortimentsstödet kombinerades samtidigt med ett katalogdatorstöd till den mindre bokhandeln. Sortiments- och katalogdatorstödet ligger i dag på 4,2 miljoner kronor. Därmed finns i Sverige ett etablerat stöd till den mindre bokhandeln företrädesvis på mindre orter, medan stora och medelstora bokhandlar i större och medelstora orter inte uppbär någon form statligt stöd. av De statliga stödinsatsema for bokdistributionen har i huvudsak två mål, dels att öka tillgängligheten kvalitetslitteratur i bokhandeln, av dels att behålla och möjligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät om se även avsnitt 8.2.

4.1.3¶Bokbranschen efter 1970

För att få uppfattning branschens utveckling efter fastprissysen om temets avveckling är det intresse att granska bokutgivning, antal av bokhandlar och förlagstrukturer. En indikator är utvecklingen av annan priset på böcker. Det saknas dock för närvarande ett bokprisindex som möjliggör analys av prisutvecklingen. l Kungliga Bibliotekets statistik Svensk Bokförteckning registrerades år 1996 sammanlagt 13 500 utgivna publikationer i Sverige ca 11 000 är böcker över 48 sidor. Antalet titlar inom den s.k. varav ca allmänlitteraturen distribueras genom bokhandeln och andra allsom distributionskanaler kan uppskattas till 5 000.2 År 1970 männa ca var siffra publikationer böcker utgjorde 6 383. År 1975 samma 8 481 varav publikationer och 7 359 böcker.3 utgavs 9 925 Enligt den förlagsstatistik årligen tas fram Svenska Försom av läggareföreningen föreningens medlemsföretag 1974/75 ut l 881 gav titlar. År 1996 uppgick antalet titlar till 3 586. Antalet tryckta nya nya volymer titlar ökade under samma period från 19 till 23 miljoner av nya och antalet sålda exemplar från 12,0 till 14,2 miljoner. Den totala försäljningen oförändrad under 20-årsperioden och uppgick till 33-35 var miljoner exemplar om året.

2I begreppet alhnänlitteratur ingår både skön- och facklitteratur, för såväl vuxna som barn och ungdom. Däremot ingår inte läroböcker. 3Från år 1984 har även sådant material tidigare redovisats i Svensk Boksom katalog medtagits. Siffrorna är därför inte helt jämförbara.

62 Den svenska modellen en historisk återblick

-

Den totala marknaden allmänlitteratur har mellan 1974/75 och

av 1996 ökat med 25 % i fasta priser. Omsättningen av allmänlitteratur i konsumentvärde uppgår till 3 289 miljoner honor enligt Förläggareföreningens uppskattningar för år 1996. Omsättningen 1974/75 uppgick till 2 631 miljoner kronor.

Under slutet 1970-talet och början av 1980-talet tillkom på den

av svenska bokmarlmaden ett stort antal små och medelstora förlag. Kännetecknande för många dessa förlag är kvalificerad utgivning. Enligt

av många bedömare detta indirekt effekt av det statliga utgivnings-

var en stödet. Förutsättningar att driva ambitiös utgivning i liten skala för-

en bättrades.

I dag finns det omkring 400 bokhandlar i Sverige Dessa kan delas i olika med hänsyn till sin köprelation till bokförlagen: 200-220

grupper bokhandlar köper direkt från förlagen motsvarar närmast f.d.

som fackbokhandlar, 110 i huvudsak gör sina inköp från grossisten

ca som Seelig och deltar i Seeligs nyhetsservice servicebokhandlar samt ytterligare ett 50-tal bokhandlar håller viss omsättning och beställ-

som ningsservice. Härtill kommer ett antal specialbokhandlar, bl.a. läromedelsspecialister med inriktning på högskolor och universitet samt bokhandlar specialiserat sig på t.ex. konstböcker, religiös litteratur

som eller new age.

År 1969 farms 500 bokhandlar. Av dem 313 s.k. A-kom-

var missionärer eller fackbokhandlar. År 1982 hade antalet minskat till 425,

254 fackbokhandlar. En effekt friprissystemet blev att varav var av bokhandeln förlorade större delen försäljningen till bibliotek och

av skolor. Detta hade för många bokhandlar, framför allt på små orter, varit stomme i verksamheten som dessutom bidragit till att jämna ut

en säsongsvariationer. Sedan dess har bokhandeln återvunnit en del mark, åtminstone på bibliotekssidan. Omkring fjärdedel av bibliotekens

en inköp böcker görs i dag via bokhandeln. Under samma tid har

av bokhandelns marknadsandel minskat från drygt 50 % till knappt 40 %.

Den senaste 25-årsperioden har inneburit en stark utveckling för bokklubbama slog igenom på den svenska bokmarknaden kring år

som 1970. Sedan år 1973 har deras marknadsandel ökat kraftigt. I dag har bokklubbama marknadsandel på drygt 20 %. Större delen av denna

en expansion skedde dock redan under 1970-talet. Därefter har utvecklingen varit långsammare och under de senaste åren har andelen av försäljningen går via bokklubb t.o.m. minskat något. Bok-

som klubbssektom domineras de större förlagen, i första hand Bonniers,

av

äger de stora allmänlitterära klubbarna med stor räckvidd. Under som

4 I den undersökning den svenska bokhandelsmarknaden som presenteras i

av kapitel 6 uppskattas antalet s.k. allrnänbokhandlar till 331 stycken.

SOU 1997: 141 Den svenska modellen historisk återblick 63

en

senare år har också små förlag startat bokklubbar. Det rör sig då om små klubbar med specialiserat sortiment, s.k. nischklubbar.

Under de första åren efter det att friprissystemet hade införts var priskonkurrensen ganska måttlig. Det rörde sig om vissa varuhus som satte lockpriser på enstaka uppslagsverk, vilket kunde leda till priskrig på vissa produkter. Efterhand började fler varuhus och andra lågpriskanaler att priskonkurrera med de mest lättsålda titlarna. Denna konkurrens kunde särskilt intensiv i samband med bokhandelns årliga

vara bokrealisation i februari. Men även välsorterade bokhandlar började använda priset konkurrensmedel. Akademibokhandeln gav t.ex.

som under en period 20 % rabatt på cirkapriset för hela sortimentet. Efterhand tvingades alltfler bokhandlar sig in i konkurrensen med

ge lågpriskanalema, åtminstone på den mer lättsålda delen av sortimentet. Detta medförde ett minskat överskott för bokhandeln jämfört med det överskott som erhölls från den "efterfrågade" litteraturen under systemet med fasta priser.

Utfallet av friprissystemet

Enligt den bedömning Statens kulturråd gör5 har de speciella marknadsförutsättningar råder på den svenska bokmarknaden i form av

som fria priser till synes inte haft någon påvisbar effekt på bokutgivningens omfattning, inriktning och försäljning, medan däremot situationen för olika distributionskanaler tydligt har påverkats. Farhågorna för en uttunnad och utslätad bokutgivning har enligt Kulturrådet inte besannats. Därvid kan det statliga utgivningsstödet ha spelat viss roll.

en Detta stöd har, enligt olika parters bedömningar, betytt mycket för utgivningen god litteratur. Det har samtidigt underlättat for små

av kvalitetsförlag att verka och överleva på marknaden.

Det har inte varit möjligt för utredningen att undersöka eller mäta effekten av att fackbokhandelsavtalet upphörde 1992. I en kommentar till Kulturdepartementet i maj 1993 pekade Kulturrådet på att markanta tendenser var en tilltagande kedjebildning inom bokhandeln och en förlagskoncentration där fem stora förlagsgrupper dominerade marknaden och svarade för 75 % utgivningen. Dessa förlag hade tillgång till

ca av egna distributionsföretag och egna bokklubbar, vilket enligt Kulturrådet innebar långtgående kontroll över distributionskedjan samt över en

en viktig del den slutliga försäljningen. Kulturrådet pekade på att

av

det avtalslösa tillståndet hade dessa förlag fått ett starkare genom

5 Källa: Leif Sundkvist, Övergången från fasta till fria bokpriser i

PM av Sverige", Statens kulturråd.

64 Den svenska modellen historisk återblick - en

inflytande över bokhandelns inköp. Denna tendens förstärktes av förekomsten stora bokhandelskedj med centrala inköp. I detta läge av or hade ett antal små och medelstora förlag fått ökande ekonomiska problem, menade Kulturrådet. Kulturrådet framhåller att det är svårare att värdera branschens forsäljning och prisnivå från friprissynpunkt. De förväntade dynamiska effekterna borde åtminstone i teorin ha lett till en starkare försäljningsexpansion i antalet exemplar. Försäljningsstatistikens siffror tyder på Väsentligt ökade priser för de sålda exemplaren. Hänsyn måste dock också till försäljningens sammansättning, påpekar Kulturrådet. Det tas är svårt att hålla priserna i situation där antalet titlar ökar och nere en upplagomas storlek minskar. Till detta kan fogas att förlag enligt branschkännare blivit alltmer beroende i sin ekonomi ett litet antal av storsäljande titlar. Det föreligger heller ingen aktuell utredning av

bokens produktionskostnader.

Som redovisats skedde tydlig minskning av antalet bokovan en handlar under friprissystemets första period, medan antalet därefter har hållits relativt konstant. Det är svårt att bedöma vilket utbud och sortiment dagens bokhandel har. Utredningen har inte haft möjligheter undersöka sortimentsbredden. Det är också svårt att säga hur situaatt tionen skulle ha varit utan de olika stödåtgärder har satts in under som perioden. Enligt Kulturrådets bedömning har kreditstödet med all sannolikhet bidragit till att bokhandlar på små orter kunnat överleva och till och med utvecklas. Sortimentsstöd och katalogdatorstöd har hjälpt dessa hålla ett sortiment och servicenivå som annars inte varit att en

möjliga

Enligt Sveriges F örfattarförbund har den gångna 20-årsperioden inneburit oligopolartad utveckling på förlagssidan. Marknaden mätt i en antalet sålda volymer har varit oförändrad och förlagen har gjort sig allt beroende fåtal storsäljande titlar samtidigt titelbredden i mer av ett som utgivningen ökat. En urvalskanal de stora förlagsägda bokklubbarna har blivit den affärsmässigt starka distributionsfonnen. Breddförsälj- ningskanalen bokhandeln har blivit mindre såväl beträffande mark- - nadsandel, antalet försäljningsställen och bredden i det saluförda som utbudet. Allt fler böcker och författarskap får enligt förbundet allt svåatt nå fram till den bokköpande allmänheten. rare Svenska F örläggareföreningen att avregleringen på bokmarkanser naden bidragit till förekomsten livskraftiga bokhandlar. Samtidigt av har samverkan inom bokhandelsledet medfört förbättrad konkuren en renslcraft i förhållande till andra försäljningskanaler. De fria priserna

°Källaz PM Leif Sundkvist.

SOU 1997: 141 Den svenska modellen en historisk återblick 65

har skapat förutsättningar för att olika distributionsvägar kunnat uppstå som effektivt verkar vid sidan av varandra.

Svenska Bokhandlareföreningen inte att återgång till fasta

anser en bokpriser skulle stärka bokhandeln. En fri och avreglerad bokmarknad förutsätter emellertid att konkurrensen sker på lika villkor. Enligt Bokhandlareföreningen finns inslag i handeln som tenderar att snedvrida konkurrensen. Ett uppmärksammat exempel är enligt föreningen den prisdislcriminering som drabbar bokhandeln genom att författarroyaltyn är lägre för böcker som säljs genom bokklubbama än vid försäljning av böcker i bokhandeln.

3 17-1217

5 och

Förlag utgivning

5.1¶Den svenska

törlagsstrukturen

Antalet bokförlag i Sverige är mycket stort. Uppskattningsvis finns det omkring 200-250 professionella förlag med regelbunden utgivning. Förutom den traditionella utgivningen av skön-, fack-, barn- och ungdomsböcker förekommer bokutgivning för att väcka opinion och i utbildningssyfte, t.ex. för intemutbildning. Enligt Statistiska centralbyrån SCB uppgick antalet utgivare till något över 1 000 år 1996. I början av 1980-talet uppskattades antalet bokförlag till omkring 700 men det var bara ett drygt l00-tal som stod för merparten av bokutgivningen till allmänheten.

Den svenska förlagsbranschen domineras av några mycket stora förlagskoncemer, nämligen Bonniertörlagen, Liberkoncemen, Natur och Kultur, Rabénförlagen och Verbum. Sammantaget står dessa för 66 % av den totala försäljningen bland Förläggareföreningens medlemmar. Även Bra Böcker och hör till de utgi-

Egmont-Richter stora

varna. Dessa förlag är inte medlemmar i Svenska Förläggareforeningen.

Förlagskrisen under 1970-talet var utgångspunkten för skapandet av ett antal stora förlagskoncerner. Branschen dominerades redan då ett

av par stora förlag men där fanns samtidigt ett antal medelstora och små förlag som delade marknaden mellan sig. Per Gedin framhåller i sin bok Litteraturen i verkligheten att krisen under 1970-talets första hälft hade sin förklaring i att de stora förlagen blev fartblinda, vilket resulterade i en överutgivning och bristande ekonomisk kontroll. Ytterligare ett problem var, enligt Per Gedin, att priset på böcker ökade mer än konsumentprisindex. Skönlitteraturen minskade sin andel av den totala bokförsäljningen medan antalet utgivna titlar steg markant. År 1956 utkom totalt 4 492 böcker och 1970 inte mindre än 7 709,

en ökning med nästan 70 % i sin tur resulterade i lägre lönsamhet

som en

Enligt SCB är 1 058 företag registrerade för bokutgivning som sin huvudsakliga verksamhet.

68 Förlag och utgivning SOU 1997: 141

titel. Sannolikt bemötte förlagen situationen att öka sin per genom utgivning och höja bokprisema för att kompensera den annars oundvikliga omsättningsminskningen och de hotande förlustema Av undersökning utfördes 1968 års litteraturutredning en som av framgick att svårigheterna i branschen koncentrerade till de litterärt var ambitiösa förlagen sålde huvuddelen sin utgivning genom boksom av handeln. Hälften de 13 undersökta förlagens utgivning trycktes i av upplagor på 3 000 exemplar eller farre. Av 1000 titlar i undersökningen hade endast 25 tryckts i än 25 000 exemplar. Ett litet antal mer böcker finansierade alltså den övervägande delen av utgivningen. Samtidigt de traditionella förlagens utveckling var dyster som hade de s.k. massmarlcnadsförlagen framgångsrik tid. Försäljningsen ökningen för böckerna totalt 6 % år mellan år 1966 och 1970 var per medan Förläggareföreningens medlemmar bara stod för 2,6 %. Övriga

förlag, försäljning till övervägande del bestod av kiosklitteratur vars eller avbetalningsverk, ökade med 20 % år under samma period. av per De åtta största förlagen minskade sin marknadsandel från 63 % år 1966

till 55 % år 1970.3 Våldsam överutgivning och bristande ekonomisk kontroll bidrog, enligt Per Gedin, till förlagskrisen 1970-71. Förlagen var patriarkalt styrda familjeföretag och "paradoxalt skulle krisen bli början till de nog moderna storförlag i dag på marknaden med lönsamhetssom agerar i principer som ledstjäma. Enligt den statistik Svenska Förläggareföreningen tar fram över som sina medlemsförlag utkom 439 skönlitterära titlar och 587 titlar inom facklitteraturen år 1973/74. Siffrorna för år 1996 är l ll7 titlar respek-

tive 1 669 titlar.

5.2¶Stora förlag

Inom Bonnierkoncernen blev förlagskrisen början till det moderna storinledde satsningen på bokklubbar. År 1971 startades företaget och Bokklubb och år 1973 Månadens Bok. År 1974 hade bok- Bonniers klubbamas andel bokförsäljningen ökat från 16 % till 23 %. av I dag är utgivningen uppdelad på fyra ungefär lika stora förlag - Albert Bonniers, Bonnier Alba, Forum, WahlströmWidstrand. Förlakonkurrerar inbördes med liknade allmänlitterär utgivning och gen faktaböcker. Vid årsskiftet 1996/97 gick Trevi upp i Forum. Bokför-

2Källa: Per Gedin. Litteraturen i verkligheten. 3Källa: Per Gedin. Litteraturen i verkligheten. 4Källa: Per Gedin. Litteraturen i verkligheten.

Förlag och utgivning 69

laget Bonnier Alba kommer att slås samman med Albert Bonniers Förlag vid årsskiftet 1997/98. Bonniers Bambokklubb kommer att uppgå i Familjebokklubben under hösten 1997. Bonnier är en av de dominerande aktörerna på bokklubbssidan och kan genom dessa satsningar åtnjuta fördelarna av en vertikal integration, dvs. man kontrollerar alla leden i kedjan. Sedan år 1970 har omsättningen ökat från 69 miljoner kronor till 990 miljoner kronor 1996.5

I början av år 1997 lanserade Bonniers sin nya organisation, Bonnier Media. Tanken är att integrera de olika verksamhetsdelama: bokförlag, tidskrifter, film-, radio- och TV-satsningar. En konsekvens av Bonniers satsning är att konkurrensen inte längre endast kommer

nya att ske mellan enskilda bokförlag, utan i allt högre grad mellan olika mediaprodukter.

5 Källa: Svensk Bokhandel Nr 13, 1997.

70 Förlag och utgivning

,./"/Bonnieré"-

Förlaget

företagen

/

,//E0ncerncheñCarl-Johan

Bonnier Omsättning:9 225miljkr / Styrelseordförande:OlleMåberg Resultat262miljkr /

I I Bonnier Media, Bonnier Aflärsinformation

j Vd:Per-OlovAtle Vd:HåkanRamsin,Omsättning889miljkr

j Omsättning:294e miljkr Resultat:183miljkr

u j Fastigheter

J

i m

Frlll l - " " - - - 1 l Dotterbolagdeunder1997i upplöstaI j Övrigt l I divisionernaSvensk Filmindustri . i I Marieberg intressebolag

gchBonnier j

i l Bonnier Interaktiv

Bonnierfölrlagen - - h . . - u : scandinaåian

i Home

from l jan 1998 l Utländska förlag l Entertainment ChefzjonasModig : Oms:ca1065miljkr : Vd:OlleFranzer

Oms: 990miljca kr i : Oms: 380miljkrca

e.._._l_.__.____,,__

Albert Bonniers Bonnier Carlsen Bonnier Datamedla

Vd:KerstinAngelin Vd:BodilSjöö Förlagschef:HåkanEriksson .j Förlagschef:EvaBonnier Oms:87miljkr Oms:32miljkr

Oms: 150miljkrca ---------;

samqlstnbuaon

Bonnier Lexikon wamgggam g, Vd:EncJoha-nsson VdzjanEdholm Widstrand Vd:UnnPalm Oms:80miljkr Oms:60mi" kr Oms: 70miljkrca l Månpocket- - - - - - - - - - - , , , Forum Bonnier Utbildning : Så MånadensB°k HB i

vd;KarinLeijon Vd:ErikLarsson Chef:JonasAxelsson | , Oms: 80miljkrca Oms: 65miljkrca i J

Bonniers Bokklubb stora Romanklubben :Månadens Bok :

Chef:RickardEkström ChefzlanKnutsson iDelägd56% I Medlem:300000 I l Medlem:45000 Chef:MagnusNytell

Stora lamlljebokklubben Underhållmbokklubben :Oms:138milikr j

Chef:ChristianBuján Chefzjanknutsson IR9551Z5lill k l j Medlem:100000 Medlem:35000 j Ijeglgrrg§09109

Barnbokldubbl

Svalan Litterära klubben Bonniers

Chef:MarianneNordström Chef:KristerWidell ChefiLars-EricHolm

Medlem:45000 Medlem:30000 Medlem5000° l

UtländskaverksamheterinomBonnierCarlsenharförtsövertillrespektiveland1997

1 li V 1 4 V Siffromu verleamhetsårezavser 1996

Divisioner som upplöstes under 1991 Bonnier Publications Den 1 januari1998trader Bonnierforetagens,, nya ; Omsattnmg,, , 2720 m.rkr Re U as t v1 mTkr organisation konsumentsidanformellt kraft. Dei tre tidigareskildadivisionernalösesuppochsamtliga 5svensk Filmmdust" dotterbolaginomdemunderställsBonnierMediaAB. 5Omsämlmå 1181 mlllkl Resultat57-mlllk Bonnierförlagendelas i enheter.:Desvenska upp sex I bokverksamheternasom övertar namnetBonnier- 5B°"|°"°"|38°"u förlagen,förlagsgruppernaiNorge,Danmark,Fin

Omsättning:2456miljkr,Resulta° 4 miljkr land,TysklandsamtScandinavianHomeEntertainment. i

Förlag och utgivning 71

År 1993 etablerades Bonnier Utbildning ut läromedel såväl

som ger för den obligatoriska skolan för högre utbildning. År 1997 omsät-

som ter denna verksamhet ca 65 miljoner kronor

Norstedts Förlag genomgick på 1970-talet en rationaliseringsprocess som bl.a. innebar att man lade ner sina tekniska avdelningar, dvs. tryckeri, binderi, klichéanstalt osv. Under en kortare period hade

bokklubb. År 1973 köpte Norstedts AlmqvistWiksell/Gebers. man en Norstedts ökade sin försäljning från knappt 20 miljoner kronor år 1970 till ca 180 miljoner kronor i mitten av 1990-talet. Fram till hösten 1997 ingick Norstedts i Liberkoncemen tillsammans med A1mqvistWiksell, Liber Herrnods, Liber Kartor, Liber Kompetens och Liber Utbildning. Liber den holländska koncernen Wolters Kluwer Norstedts är

ägs av delägare i Månadens Bok, Böckernas Klubb och Multimediaklubben. Redan under år 1996 sålde Norstedts sin bamboksutgivning till Rabénförlagen. Hösten 1997 sålde Liberkoncemen Norstedts till KF Media. Avtalet omfattar Norstedts litterära utgivning, faktaböcker och multimedia. Rabénforlagen ingår i KF Media. Den nya gemensamma förlagskoncemen kommer att heta Rabén-Norstedts.

Också Bokförlaget Natur och Kultur genomgick stora förändringar under 1970-talet. År 1979 expanderade förlaget förvärv

genom av Askild Kämekull Förlag AB och Biblioteksförlaget AB. År 1990 förvärvades LT:s förlag och Fripress och år 1991 startades bokklubben Natur och Kultur Direkt. Förlagskrisen drabbade inte Natur och Kultur lika hårt övriga stora förlag eftersom en stor del av utgivningen

som utgjordes läromedel. I dag är Natur och Kultur en av Sveriges

av ledande förlagskoncemer. Omsättningen har stigit från 20 miljoner kronor i början av 1970-talet till 285 miljoner kronor år 1996, varav läromedel utgör ca 75 %. Natur och Kultur är delägare i Böckernas Klubb, Multimediaklubben och TV4.

Till de stora hör också Rabénförlagen med ca 180 miljoner kronor i omsättning. Förlaget ägs KF och är del av dess affärsområde, KF

av en Media, där också tidningen Vi och Akademibokhandeln ingår. Tidens förlag har försvunnit och i stället antagit nya skepnader i form av barnboksförlaget Tiden Barn- och ungdomsböcker, Rabén Prisma/arleskär och Tiden Athena. Steget till att ingå bland de stora togs när förlaget år 1980 blev delägare i Barnens Bokklubb, som snart blev den dominerande barnboksklubben med som mest 140 000 medlemmar. Rabénförlagen omfattar förlagen RabénSjögren, Bokförlaget Rabén Prisma, Tiden Bam- och ungdomsförlag samt Rabén Multimedia. Rabénförlagen är delägare i Ordfront Förlag, ErikssonLindgren och Berghs

6 Källa: Svensk Bokhandel nr 13. 1997. 7 Källa: Per Gedin, Litteraturen i verkligheten.

72 Förlag och utgivning SOU 19971 141

Förlaget

Liber

KoncernchefBirgittaJohansson-Hedberg

Styrelseordförande:C.HvanKempen

Liber AB

ResidentDirector:BirgittaJohansson-Hedberg Resultat: 2 660miljkr yOmsättning:1141miljkr

ca .

j Resultat: miljkr-13

Anställda:580

Administration

Anställda36 Vd:BoHermansson

Anställda:136

t ...ana

Information Ailmänlltteratur Vvd:janThurfjell Q DepResidentDirector: Vd:GunnarAhlström Oms: 660miljkrca l HermanJongelin

" Oms: 320miljkrca

Marknadschef: i

Norstedts Juridik Norstedts Förlag

, ElöaethK"$°m ,

Vd:PatricHamilton Vd:GunnarAhlström M|ue|Pr°da t 121 Anställda:60

Anställda: 4 Anställda:12 Chef:PederHägerström

z- v; CEFritzes

Vd:ChristerBunge-Meyer

,

Anställda:28 Anställda:41 Chef.GörelHergin-Rogberg Naturvetenskap

Intressebolag " Anställda:32 Chef:HåkanBerling EkonomiochTeknikFörlag

V Liber Hermods - Anställda:26

BöckernasKlubb Chef:LisbethNetteberg r Svenska Anställda:15 MånadensBok Chef:EvaRam-lnghult

v HFrämmandespråk

MultimediaKlubben Anställda:17 Chef:EwaLannebo m Barn,Mediclmvård Ordbolaget - Anställda:12 - Chef:HelenaHolmström

kl t Källa: Svensk Bokhandel. Uppgifterna avser år 1997.

Förlag och utgivning 73

förlag samt äger 50 % i bokklubben Clio och 49 % i Barnens Bokklubb. Rabén har även egen bambokklubb Barnens Bästa. Hös-

en ten 1997 köpte KF Media Norstedts förlag Liber-koncemen och blir

av därmed också delägare i Månadens Bok och Böckernas Klubb. Hösten 1997 såldes Barnens Bästa till Barnens Bokklubb.

AE..

AB

förlagen

VD:Kjell Bohlund

Koncernledning Ekonomi- Data Marknad

- -

Tiden vilande bolag i i

°"°°"°°3 Rabén a. Sjögren vn: KjellBohlund Förlagschef:MaijaZeile-Westrup

Clio I 50% Rabén Prisma VD: UnoPalmström l

- Tiden Barn- och Ungdomsböcker Klassiker- Ordfront 45 Förlagschef:AndersStröm förlaget

TidenAthena Eriksson 39 x

VD. LarsHjalmarson Lindgren Rabén Prisma/Arleskär

Barnens VD: HansErikArleskär

Bokklubb1495595

Barnens Bästa Bokklubbschef:EvaMalmström Berghs

15%

Förlag Rabén Media Föriagschef:HenrikEklund

Samhällsbokklubben Radlx VD: LarsHjalmarson

Källa: Svensk Bokhandel. Uppgifterna avser år 1996.

74 Förlag och utgivning

Verbum, f.d. "Diakonistyrelsens bokförlag har från att i huvudsak varit ett kristet förlag alltmer sekulariserats. I dag har förlaget en omsättning på omkring 230 miljoner kronor. Köpet av läromedelsförlaget Gleerups har bidragit till Verbums expansion. I dag står Gleerups för ungefär 60 % omsättningen. Verbum har även förvärvat Förlags-

av huset Gothia och senare LIC förlag. I dag står utgivningen for läromedel till yrkesverksamma inom vård, skola och socialtjänst för drygt 10 % av omsättningen. Verbumkoncernen omfattar förlagen LIC, Gleerups, Cordia, Förlagshuset Gothia, Verbum Förlag och Förlags AB Nytt Liv.

Förlag och utgivning 75

Z

Förlaget

Verbum AB

/

VdochkoncernchefLars-G.Ståhl N / Styrelseordförande:Jan-ErikWikström

x l Omsättning:235,9milj kr.Resultat:22,3 milj Staber:Ekonomi,data,personal.Anställdaz8l

Verbum förlag AB Verbum:90,2 procent

Libraria Konsthantverk AB Vd: Olof Ignéms

Vd: Olof lgnérus Förlagschefer:GillisSimonsson,lanjohnsson

Omsättning: 2,0 milj krca Omsättning:49,4milj kr

Anställda:4 Resultat:13,6milj kr j? Anställda:21

Glearups förlag VV-huset SVF AB Vd: KristinaEriksson Verbum:91.4procent Omsättning:142,8miljkr Vd: ThomasTegnér Resultat:29,3 milj kr Omsättning 3.7 mil kr Anställda;45 Resultat:0 milj kr

Anställda:2 Förlagshuset Gothia AB Vd: Olle Sundling I Omsättning:29,3milj kr

om Bok i Göteborg AB Resultat:4,7 milj kr

Vd: EricTilling Anställda:10 s

Omsättning:3,0 milj kr nu Bokförlaget Cordia AB Resultat:-°4 mili kr j Vd: KerstinTörngrenLind Anställda:2 l i Omsättning:1,0 milj kr Resultat:-0.3 milj kr Anställda:1 Örestads Tryckservice AB

,

Vd: Lars-G.Ståhl

u L" :gråaöizâåsgytt Omsättning:5,0 milj kr n.

-OJ mi kr Omsättning:3,4 milj kr Resujltat: u

Anställda:2 Resultat:-0,9 milj kr Anställda:6

Siffrornaavserverksamhetsåret1995. Librariagjordestill separatbolag1996ochingicktidigare Verbumförlagsförsamlingstjänst.i

Kä11a:Svensk Bokhandel. Uppgifterna avser år 1995.

76 Förlag och utgivning

Egmont Richter AB, har sin bas i Malmö, är ett av flera själv-

som ständiga bolag inom den multinationella danska stiftelsen Egmontkon-

En del vinsten går till välgörande ändamål År 1995 omsatte cemen. av förlaget Egmont Richter AB 144 miljoner kronor. Enligt uppgift från Egmont härrörde 96 miljoner från försäljning barn- och ungdoms-

av böcker. Egmontgruppen totalt här ingår bl.a. Hemmets Journal och vissa utgivningsrättigheter till Kalle Anka Co för Sverige, Danmark ochfNorge omsatte år 1995 drygt 7 miljarder kronor och vinsten var 334 miljoner kronor. Egmontgruppen finns representerad i 24 länder meditotalt 106 bolag och sysselsatte 1996 motsvarande 3 485 heltidstjänster. Fyra affärsområden: serietidningar, Veckotidningar, böcker och Nordisk film svarade förra året för omkring fjärdedel vardera av

en

gruppens omsättning

3 Egmont H Petersen ville hjälpa ogifta mödrar och hans ättlingar grundade fonden 1920. År 1996 delades 20 miljoner danska kronor ut. 9Källa: Svensk Bokhandel Nr 18, 1996.

Förlag och utgivning 77

.-"/J ä. NA\\.

Förlaget Z

/// Egmont

s

Fonden .

/../ . ./Ã .\. :ø/t ...x ma,... _ q-- l j" f International Holding

LEgmont

affärsområden: : j Overnationella EgmontMagasiner. 58mm"Serleblade- Danmark Tyskland i

j EgmontBøger,chef:Ulrik Bülow l Norge England

å ochdistribution . Nordisk Filmproduktion

EEGÃET-ñâia-áñjVd: LarsKrokstedt

E l

T förlag AB Egmont Utbildning AB Kärnan AB Richters g Vd: LarsGustafsson Vd:LennartJohansson j Vd:LarsGustafsson i

i Omsättning:0.7 miljkr Omsättning:95,7milj kr j Omsättning:144 miljkr milj kr l . milj kr Resultat:0milj kr Resultat:13,2 Resultat:7,5 Anställda:62 1 Anställda:43 Anställda:0 I . Bokklubbar Bokklubbar KalleAnkasbokklubb Skolboksklubben "QEE.E"EE Richtersbokklubb

Ungdomsbokklubben

MussesTrafikklubb

BokklubbenLäslandet

Minaförstafaktaböcker

Verklighetensvärld

Richtersmanagement

Barbiebokklubben à Richtersbildlexikon

Sverigeinomaffärsområdetböcker.Siffrornaavser1995. Egmontsverksamheteri

Källa: Svensk Bokhandel. Uppgifterna avser år 1995.

78 Förlag och utgivning

Beräkningar Svenska Förläggareföreningen gör över medlemssom förlagens försäljning barn- och ungdomsböcker visar att år 1995 av uppgick omsättningen till 180 miljoner kronor. Egmont Richter AB ca hade år omsättning barn- och ungdomsböcker på 96 milsamma en av joner kronor. Egmont Richter AB ut 250 titlar år. Förlaget har ett tiotal ger ca per boklubbar, bl.a. Kalle Anka-Klubben, Mina första faktaböcker och Barbie-klubben. År 1995 utgjorde försäljningen från bokklubbama

74 % av omsättningen.

Bra Böcker hade år 1995 omsättning på omkring 350 miljoner en lqonor. Under år 1996 sjönk omsättningen, enligt uppgift, till ca 300 miljoner kronor. Bra Böcker, bl.a. ger ut Nationalencyklopedin som och familjelexikonet Lexikon 2000, ingår i publiceringsföretaget International Masters Publishers A/S IMP. IMP är verksamma i 17 länder och antalet anställda uppgår till l 450 IMP hade 1995/96 en personer. omsättning på 774 miljoner dollar, motsvarande 6,1 miljarder svenska kronor. Förlaget säljer mest via bokklubbama, satsar på att öka men försäljningen till bokhandeln." Enligt uppgift till utredningen uppgick bokklubbsförsäljningen år 1995 till 830 000 exemplar och 1200 000 exemplar år 1996. Under hösten 1997 kommer Nationalencyklopedin ut på cd-rom. Förlaget att minska den skönlitterära utgivningen från avser 100 titlar till 20 titlar per år.

Tabell Bra Böckers bokutgivning i Sverige

Kategori Tryckta Sålda Tryckta ex. Sålda ex. ex. ex. 1995 1995 1996 1996 Skönlitteratur 1 136 467 515 969 794 098 794 950 Facklitteratur 1 220 194 678 960 983 322 898 276 Barn- och ungdomsböcker 19 819 10 369 16 901 22 561 Nationalencyklopedin 358 880 326 171 540 082 361 930

Källa: Bra Böcker.

° Enligt underhandsuppgift från förlaget. Källa: Svensk Bokhandel Nr 1997.

Förlag och utgivning 79

5.3¶Medelstora och mindre

förlag

De medelstora och mindre förlagens struktur liknar de stora förlagskoncememas. Genom delägande och samarbete försöker de hitta effektiva vägar ut till konsumenterna. Några har egna bokklubbar eller tidskrifter, startar gemensamma multimediaföretag eller söker sig ut på Internet. Det statliga utgivningsstödet har haft stor betydelse för mindre och medelstora förlag när det gäller utgivningen av kvalitetslitteratur. Både av ekonomiska skäl och ur marknadsföringssynpunkt är det angeläget för dem att få in sina böcker i de stora allmän- och bambokklubbama. I vissa fall kan de mindre s.k. nischbokklubbama utgöra en viktig försäljningskanal.

En allmän uppfattning bland små och medelstora förlag är att man har en konkurrensnackdel gentemot de stora förlagens försäljnings- och marknadsföringsresurser. Många medelstora och små förlag har svårigheter att nå ut med sina böcker till bokhandelskedjoma. Av bilaga 15 framgår att det finns ett stort antal förlag riktar sig direkt till

som konsumenten och därigenom inte ingår i den traditionella bokmärknaden. Alltfler börjar utnyttja Internet som en väg att nå ut till köparna och några har startat egna Internetbokhandlar. För barnboksförlagen utgör exporten en viktig del av den totala försäljningen.

De medelstora och mindre allmänförlagen ger ut såväl skön- som facklitteratur, ibland i kombination med barnboksutgivning. Några är dock renodlade bamboksförlag.

De medelstora förlagen

De tolv förlag som utredningen valt att närmare beskriva har en sammanlagd omsättning på ca 220 miljoner kronor och ger sammanlagt ut ca 700 titlar per år.

B. Wahlströms Bokförlag har en omsättning på 77 miljoner kronor. Förlaget ger årligen ut ca 250-300 titlar skön- och facklitteratur för vuxna samt bam- och ungdomslitteratur. Tyngdpunkten ligger på bred underhållningslitteratur. B. Wahlströms har tre egna bokklubbar

- Fantasy-klubben, Läslusen, som riktar sig till mindre barn, och Wahlströms ungdomsbokklubb. Förlaget är delägare i den nystartade Internetbokhandeln.se och äger 95 % av distributionsföretaget Förlagssystem. Dessutom äger förlaget Kungsholmens Bokhandel i Stockholm.

Ordfront Förlag har, mycket tack vare sin succéförfattare Henning Mankell, en omsättning på 29, 5 miljoner lcronor. Förlaget ger ut skönlitteratur bl.a. litteratur från tredje världen, facklitteratur, reportageoch reseböcker samt handböcker i skrivande. Tidskriften Ordfront

80 Förlag och utgivning

magasin medlemstidskrift för Kulturföreningen Ordfront som har är en 12 000 medlemmar. Medlemskapet tillgång till en bokklubb. ca ger Föreningen bedriver även kultur- och kursverksamhet. Ordfront Förlag ägs till 45 % Rabénförlagen. av Bokförlaget Opal är ett renodlat barnboksförlag som ger ut 35-40 titlar år. Omsättning uppgår till drygt 19 miljoner kronor. En betyper dande del försäljningen utgörs export. Opal samarbetar med av av Gammafon när det gäller multimediaproduktion. I denna produktion ingår bl.a. cd-rom med Pettson-böckema Sven Nordquist, Opals av framgångsrike författare/tecknare. Opal äger 49 % i Barnens mest Bokklubb och är delägare i Berghs Förlag. Bokförlaget Atlantis är den ledande utgivaren historiska böcker. av Omsättningen uppgår till drygt 17 miljoner kronor. Man ger också ut skönlitteratur, huvudsakligen från de nordiska länderna och facklitteoch har klassikerutgivning. Bland författarna kan nämnas ratur en stor Peter Englund. Atlantis ut 40 titlar är och äger 50 % i ger ca per bokklubben Clio. Atlantis också ut tidskriften Fenix. ger Bokförlag har utgivning både och barnlitteratur

Alfabeta av vuxen-

och 40 titlar år. Barn- och ungdomsböckema svarar för ger ut ca per omsättningen på drygt 14 miljoner kronor. Förlaget har en väx- 2/3 av ande exporttörsäljning barnböcker. Alfabeta är delägare i Gammaav fon. Förlaget också ut multimedia, dvs. cd-rom, både via Gammager fon Multimedia och tillsammans med Bokförlaget Opal. Alfabeta är

delägare i Intemetbokhandeln.se. Trygve Carlssons Bokförlag, med 13 miljoner kronor i omsättning, har specialiserat sig på fackböcker för och ger ut ca 100 titlar per vuxna del utgivningen är s.k. beställningsverk, t.ex. universiår. En stor av och produktionen sker ofta i samarbete med andra. Förlaget har så teten helt övergivit utgivningen skönlitteratur, med undantag av gott som av kriminalromaner. Bokförlaget Fischer C0, med drygt 13 miljoner kronor i omsättning, såväl skön- facklitteratur för vuxna och är delägare ger ut som i Böckernas Klubb. Berghs Förlag, med knappt 9 miljoner kronor i omsättning, har specialiserat sig på populärvetenskapliga faktaböcker för både barn och och 40-50 titlar. Förlaget är delägare i Böckernas Klubb. vuxna ger ut Opal och Rabénförlagen är delägare i Berghs Förlag. Gedins Förlag, med drygt 8 miljoner kronor i omsättning, ger ut ca 20 titlar år. Inriktningen är utpräglat skönlitterär med en utgivning per både och poesi för Per Gedin är delägare i Månaav romaner vuxna. dens Bok och Pocket-Shop.

Förlag och utgivning 81

Brombergs Förlag, med drygt 8 miljoner kronor i omsättning, ut

ger 20-25 titlar per år, främst skön- och facklitteratur för även

vuxna, men några barnböcker. Förlaget ingår i Kinneviks Moderna Tider Media.

Brutus Östlings Bokförlag Symposion, omsätter knappt 7 miljoner kronor, och ger ut 60-70 titlar år skön- och facklitteratur för

per av vuxna. Förlaget har två egna bokklubbar, Moderna Tänkare och Ateneum. Förlaget har i kontakter med utredningen framhållit att de ökande portokostnadema inneburit stora svårigheter att driva bokklubbama, och omöjliggjort större utskick av kataloger och reklam. I synnerhet drabbas klubbarnas medlemmar i Norge, betytt mycket för

som förlaget.

Eriksson Lindgren Bokförlag omsätter drygt 5 miljoner kronor och är ett renodlat barnboksförlag, till 39 % Rabénförlagen.

ägt av Förlaget är inriktat på biblioteksinköp och ger ut ca 20 titlar kvalitetsböcker och har många debutanter på sin utgivningslista.

Multimedia

De stora förlagen har antingen införlivat multimediaproduktionen i sin allmänna förlagsverksamhet Norstedts och Verbum eller

skapat nya självständiga enheter Bonniers med Bonniers Multimedia och Ahead Media, Rabénförlagen med Rabén Multimedia, Natur och Kultur med Nya medier, Alfabeta med Gammafon Multimedia. Bland multimediaproducenterna utanför bokförlagen kan nämnas Levande Böcker, som också samarbetar med RabénSjögren, Microsoft, Telia, BMG/IQ Media, Studentlitteratur och Young Genious.

I vissa fall ingår produktion av kassettböcker som en del i förlagsverksamheten, t.ex. Bakhåll för och Alfabeta, är delägare i

vuxna som Gammafon, med en stor utgivning och produktion av musik- och berättarsagor på CD och kassett för bam. Iris Förlag är det enda

renodlade kassettboksförlaget och omsätter 22 miljoner kronor. Förlaget har hittills givit ut drygt 400 titlar ioförkortade kassettversioner. Produktionen omfattar både skön-, fack- och barn- och ungdomslitteratur. Under hösten 1997 utgivningslinje med s.k. Audio Pocket,

startar en ny som är en kopia av den amerikanska kassettboken med bred underhållningskaraktär. Förlaget driver också Lyssnarklubben som har 23 000 medlemmar.

82 Förlag och utgivning

De mindre förlagen

Ett antal "små förlag har gått samman i organisationen Nordiska Föreningen för Mindre Förlag NOFF. Under våren 1997 genomförde föreningen enkätundersökning bland sina 65 medlemmar. Enkäten

en besvarades 40 förlag. Den sammanlagda omsättningen för dessa 40

av förlag uppgick till 62 miljoner kronor år 1996. Antalet titlar var

nya 196. Året före, 1995, lika många titlar ut men omsättningen var

gavs lägre och uppgick till 57 miljoner kronor. För år 1997 har man budgeterat med omsättning på 72 miljoner kronor och en utgivning

en av 238 titlar.

Många de små förlagen har beviljats litteraturstöd för flera av

av sina titlar.

Tabell 5:2. Utgivning från 40 stycken små förlag. Antal titlar som beviljats litteraturstöd

1996 1995 1994

beviljats stöd 66 87 80 Antal titlar som Totalt antal utgivna titlar 196 196 207 Andel stödda titlar av totala utgivningen 34 % 44 % 39 %

Källa: NOFF.

Litteraturstödet går huvudsakligen till förlag med en omsättning över miljon kronor. År 1996 stod de tolv förlag hade omsätt-

en som en ning över miljon för inte mindre än 90 % av omsättningen och 73 %

en

de litteraturstödda titlarna. Dessa tolv förlag, som också är de mest av etablerade bland de små förlagen, får i genomsnitt litteraturstöd för inte mindre än 70 % sina titlar. Detta visar på stödets betydelse för denna

av kategori förlag. Motsvarande siffra för hela kategorin små förlag är att stödandelen uppgår till 35-45 %.

När det gäller distributionen har fyra av förlagen med en omsättning över miljonen bokhandel, bokklubb samt bibliotek som sina huvudkanaler. De övriga åtta har i sina svar uppgett att man i första hand sprider sin utgivning kanaler bokklubb, profile-

genom egna som rad direktförsäljning, tidskrift eller abonnemang.

Förlag och utgivning 83

Totalt gav de 40 förlag besvarade NOFF:s enkät ut 837 titlar

som mellan åren 1994 och 1997. Av dessa var 262 översättningar, varav 123 skönlitterära och 139 facklitterära.

NOFF menar att egna försäljnings- och distributionskanaler, god kunskap om sina egna läsare och ett oberoende av de stora etablerade försäljningskanalema är bra grundförutsättningar för mindre förlags överlevnad. Vidare betonas litteraturstödets betydelse för denna typ av förlag.

Flera små förlag har gått och bildat Förlagshuset i Göte-

samman borg. Under år 1997 beviljade Stiftelsen Framtidens kultur 2 miljoner kronor till projektet, också fått stöd från EU. Tanken är att

som medlemsförlagen genom samverkan skall skapa bättre förutsättningar för sina respektive verksamheter genom tillgång till gemensam teknik, marknadsföring och distribution, och därigenom öka sina chanser att kunna fortsätta arbeta i bransch stadd i stor förändring. Bland moti-

en ven till bildandet av Förlagshuset anges:

Den pågående strukturtörändringen i bokbranschen som drabbar de -

mindre förlagen hårt. Förlagshuset skall vara en litterär mötesplas som gagnar diskussion,

-

yttrandefrihet och kulturellt utbyte.

På grund den ökande ägarkoncentrationen inom all media blir - av

den breda utgivning med hög kvalitet som de mindre förlagen står

för allt viktigare samtidigt som den får allt svårare att nå ut till

läsarna. Småförlagen måste möta förändringar i branschen med nytänkande.

-

Den geografiska närheten mellan författare, översättare och förlag är -

viktig för valet av vilka böcker som skall komma ut.

Förlagshuset självständig juridisk person. Förlagen blir med-

är en lemmar och får tillgång till tjänster som distribution, avancerad teknisk utrustning och marknadsföringsförutsåttningar som lokal för utställning, författarframträdanden, gemensamma mässprojekt etc. Startkostnadema är beräknade till 2,6 miljoner kronor. Förlagshuset är en av tre svenska parter i ett EU-projekt, inom ramen för Leonardoprogrammet, kring nya former för produktion och distribution av böcker. I projektet ingår, förutom Sverige, Grekland och Storbritannien. De andra parterna från Sverige är Bibliotekshögskolan i Borås och Svenska Förläggareföreningen. Projektet samordnas av Statens kulturråd.

84 Förlag och utgivning SOU 1997: 141

5.4¶Förlagens utgivning

Sverige har internationellt stor bokutgivning och är bland de

sett en länder i Europa har störst utgivning i förhållande till sin folk-

som mängd. Fram till år 1990 ökade den totala bokutgivningen i Sverige. Under år har dock ökningen avtagit. År 1995 minskade bokut-

senare givningen jämfört med året före. 1996 års siffror visar återigen på en ökning. Totalt utgavs då 10 654 böcker, ökning med 6 % jämfört

en med året innan. Den definition ligger till grund för Bibliograñska

som institutets statistik är emellertid mycket allmän. Definitionen av begreppet bok lyder icke-periodisk litteratur omfattande minst 49 trycksidor. Svensk Boktörteclming redovisar också registrerade publikationer här ingår även broschyrer fördelade på olika ämnesområden.

2 Källa: Svensk Bokförteckning. 13Broschyr; publikation under 49 sidor, enligt Svensk Bokförteckning.

Förlag och utgivning 85 Tabell 5:3. År 1996 registrerade böcker och broschyrer fördelade efter ämnesområde

Skönlitteratur, utländsk i svensk översättning 934

Böcker för barn och ungdom

Källa: Svensk Bokforteckning.

Under år 1996 uppgick antalet utgivna böcker till 10 654 och antalet utgivna broschyrer till 2 842.

86 Förlag och utgivning

Av tabellen framgår att knappt 2 000 skönlitterära böcker eller broschyrer och knappt 1 000 bam- och ungdomsböcker registrerades år 1996. Inom området samhälls- och rättsvetenskap, teknik, industri och kommunikationer samt ekonomi och näringsväsen utgavs drygt 4 000 böcker eller broschyrer. I denna statistik ingår alltså även broschyrer mellan 16 och 48 sidor och stor mängd publikationer, som normalt

en inte betraktas böcker, utan har karaktären av specialtid-

som snarare skrifter. Tabellen dock fingervisning utgivningsvolymen för

ger en om olika genrer.

Svenska Förläggareföreningen tar sedan 1973/74 in statistiska uppgifter över medlemsförlagens utgivning och försäljning allmänlitte-

av ratur A-böcker. Läroböcker och massmarknadslitteratur ingår inte. De stora förlagen Bra Böcker och Egmont-Richter är medlemmar i Förläggareföreningen och deras siffror ingår därför inte heller i föreningens statistik. Statistiken förlagsstatistik och de försäljnings-

är en värden är förlagens fakturerade värden till återförsäljama.

som anges

Enligt Förläggareföreningens statistik utkom 3 586 titlar 1996.

nya Skillnaden mellan Svensk Bokförtecknings siffror och Förläggareföreningens beror på att Förläggareföreningens siffror endast avser medlemsförlagens utgivning allmänlitteratur. Varken läroböcker eller

av s.k. massmarlcnadslitteratur finns med.

5 Källa: Svenska Förläggareföreningen. Branschstatistik 1996.

Förlag och utgivning 87

Tabell 5:4. Nya titlar och upplagor uppdelade på litteraturkatego-

nya rier enligt Förläggareföreningens statistik

Litteraturkategori 1996 1994 1991/92 1985/86 Skönlitteratur

Barn och ungdomsböcker

böcker

Facklitteratur Svenska original 1 204 1 036

- -

Översättning 310 326

- - Summa original 1 514 1 362 1 108 1 141 Omtryck i ny form pocket 41 22 45 50 Övrigt omtryck 114 145 54 79 Summa omtryck i ny form 155 167 99 129

Källa: Förläggareföreningens statistik 1996. S Motsvarar benämningen "reprint".

88 och utgivning

Förlag

Av tabellen framgår b1.a. att andelen skönlitteratur av den totala ut-

givningen har minskat från 38 % år 1985/86 till 31 % år 1996. Utgivningen skönlitteratur uppgick år 1996 till l 117 titlar. Detta är den av lägsta siffran på tio år. det gäller visar Förläggareföreningens statistik

När facklitteraturen

utgivningen facklitteraturen har ökat både i absoluta tal och som att av andel den totala utgivningen. Under tioårsperiod har facklitteratuav en ökat sin andel den totala utgivningen från 40 % 1985/86 till ren av år 1996. Räknat i antal titlar ökade utgivningen facklitteratur 46 % av titlar 1985/86 till 1 669 titlar år 1996. Mellan åren 1995 och från 1 270 1996 har antalet ökat med 100 titlar. Antalet nya titlar inom genren facklitteratur därmed det högsta på tio år. Det förefaller alltså vara en är tydlig tendens till att skönlitteraturen går tillbaka medan facklitteraturen

ökar. Utredningens undersökning stärker bilden av att facklitteratur egen spelar mycket stor roll i utgivningen. en medlemmars totala utgivning för åren

Av Förläggareföreningens

1985/86 och 1996 utgör utgivningen av barn- och ungdomslitteratur omkring 20 %. Sett tioårsperiod har utgivningen av antalet över en och ökat från 649 titlar år 1985/86 till 721 titlar

barn- ungdomsböcker

har utgivningen bam-och ungdomslitteratur minsår 1996. Däremot av 1995 och 1996. År 1996 721 titlar kat med 100 titlar mellan åren gavs ut medan siffran för år 1995 827 titlar. var

Förlag och utgivning 89

Tabell 5:5. Utgivning i antal titlar avseende nyutgivning samt utgivning och försäljning i antal volymer enligt Förläggareföreningens statistik

1996 1995 1994 1990/91 1985/86 Totalt antal nya titlar och nya 3 586 3 578 3 446 3 303 3 133 upplagor Antal tryckta volymer 1 000- 23 094 25 337 24 118 28 849 27 803 tal ex Antal tryckta volymer per titel 6,4 7,1 7,0 8,7 8,9 1 OOO-talex Antal sålda volymer 14157 15 205 14 710 17 550 16 731 i 1 000-tal ex Antal sålda volymer 3,9 4,2 4,3 5,3 5,3 per titel 1 OOO-tal ex

Källa: Svenska Förläggareföreningens statistik.

Av tabellen framgår att antalet tryckta volymer har minskat med 12 % på tio år. Under år 1996 trycktes således 23,1 miljoner böcker jämfört med 27,8 miljoner år 1985/86. Antalet sålda volymer har gått ner med 15 % under samma period från 16,7 miljoner exemplar år 1985/86 till 14,2 miljoner år 1996.

Det genomsnittliga antalet tryckta volymer per titel har minskat från 8 900 till omkring 6 400 på tio år. Antalet sålda volymer per titel har, enligt Förläggareföreningens siffror, minskat under de senaste tio åren från 5 300 1985/86 till 3 900 år 1996.

90 Förlag och utgivning

Tabell 5:6. Sålda volymer utgivning uppdelad på litteraturkatego-

ny

Lie:

Källa: Svenska Förläggareföreningen.

För de olika kategorierna kan uppmärksammas att försäljningen av barn- och ungdomslitteratur minskat under 1990-talet, från 4,1 miljoner exemplar budgetåret 1991/92 till 3,3 miljoner exemplar år 1996. Antalet sålda volymer inom skönlitteraturen har minskat från 7,6 miljoner exemplar år 1991/92 till 6,4 miljoner exemplar år 1996. Antalet sålda volymer inom facklitteraturen ligger på 4,3 miljoner vid både tillfällena, medan antalet sålda volymer år 1995 uppgick till 4,8 miljoner.

Tabell 5:7. Antalet tryckta volymer titel för olika litteraturkateg-

per

rier gtusental g

Källa: Svenska Förläggareföreningens statistik

Antalet titlar har ökat de genomsnittliga upplagoma har sjunkit.

men Det genomsnittliga antalet sålda volymer titel har minskat. Detta i

per sin tur påverkar förlagens ekonomi då kostnadstäckningen utslaget på

alla titlar blir sämre.

När det gäller förhållandet mellan antalet tryckta och antalet sålda volymer, kan att skillnaden minskat. I mitten 1980-talet

noteras av

Förlag och utgivning 91

uppgick antalet osålda exemplar till ungefär ll miljoner volymer och i dag är motsvarande siffra knappt 9 miljoner volymer.

Utredningen har låtit undersöka utgivningen de titlar erhållit

av som litteraturstöd under perioden 1995/96. Resultatet undersökningen

av redovisas i bilaga 7 och presenteras kort i avsnitt 8.1.3. De titlar

som erhöll litteraturstöd under perioden trycktes totalt i närmare 3,2 miljoner exemplar. Omkring 10 % av de titlar som fått stöd hade en upplaga på mer än 10 000 tryckta exemplar. Några få titlar trycktes i över 50 000 exemplar, medan ca 50 % av de stödda titlarna hade upplaga

en under 3 000 exemplar. Den genomsnittliga försäljningen under det första året för de litteraturstödda titlarna låg på framställd

67 % av upplaga.

5.5¶Fakturerad

försäljning

Den totala marknaden för allmänlitteratur uppgår enligt Svenska Förläggareföreningens beräkningar till 3,2 miljarder kronor exkl.

moms. Motsvarande siffra för år 1995 3,5 miljarder kronor. Förläg-

var gareföreningen uppskattar att den totala försäljningen allmän-

av litteratur har minskat med 4,9 % mellan åren 1995 och 1996. Den särskilda analys utredningen låtit göra bokmarknaden, och

som av som återfinns i bilaga bild den totala omsättningen.

ger en annan av

Tabell 5:8. Försäljning uppdelad på olika kategoriermiljoner kron0r

Källa: Svenska Förläggareföreningen. Statistiken avser de förlag som är medlemmar i Förläggareföreningen.

7 Förlagen redovisar F-priser vid försäljning till återförsäljare och konsumentpris vid direktförsäljning. Enligt underhandsuppgift från Förläggareföreningen upptar direktförsäljning samma andel oavsett litteraturkategori. Sammantaget uppgår direktförsäljningen till 36 % för år 1996.

92 Förlag och utgivning

1996 enligt tabell 5:8 den totala försäljningen till 1,6

För år uppgick

miljarder kronor exkl. moms, vilket innebar ökning med 2 % melen lan åren 1995 och 1996. Att tabell 5:8 uppvisar försäljningsökning, en medan Förläggareföreningen bedömer att den totala försäljningen

förklaras det faktum att förlagen redovisar sin försäljning i minskat, av

olika priser. det gäller försäljningsstatistiken redovisar förlagen direktför- När konsumentpriser medan försäljningen till återförsäljare redosäljning i År 1996 utgörs 61 % totalsumman av för-

visas i forlagsnettopriser. av

och försäljningssumman uttrycks i priserna i

lagsnettopriset, resten av

exkl. Detta betyder att fördelningen mellan konsumentledet moms. om och försäljning till återförsäljare ändras mellan åren direktförsäljning totalsumman. Någon rensning materialet i detta påverkar detta även av

framgår inte Förläggareföreningens publice-

avseende sker inte. Det av fördelningen mellan direktförsäljning och återförsälrade statistik om mellan olika litteraturkategorier. Det är sannolikt att jare skiljer sig åt direktförsäljningen skönlitteratur är större än den av facklitteratur. av försäljningen facklitteratur mellan åren 1995 och Den minskade av uppgift från Förläggareföreningen uteslutande på för- 1996 beror enligt Siffrorna beror alltså inte på minskad förändringar i redovisningen. en

säljning facklitteratur inom branschen som helhet. av

barn- och ungdomsbokförsäljningen på 25 % har inte

Ökningen av

beror på förändringar i redovis-

orsakats av en försäljningsökning utan

År redovisas nämligen för första gången också bamboksförning. 1996

säljningen från två stora bokklubbar.

5.6¶Den statistik som redovisas i dag

statistik omfattar endast föreningens

Svenska Förläggareföreningens

dag inga kontinuerliga undersökningar av hela medlemsförlag. I görs Sverige. Som moment i sin statistik redo-

bokförlagsmarknaden i ett

uppskattning den svenska bokmarkvisar Förläggareföreningen en av dag uppskattas föreningens medlemmar omfatta ca 70 % av naden. I marknaden i ekonomiska termer. Denna uppskattning baseden totala 1960- och 1970-talet. År 1966 svarade på offentliga uppgifter från ras medlemsförlagen hos Förläggareföreningen för 80 % den faktureav allmänlitteratur. År 1970 svarade medlemsrade nettoförsäljningen av

företagen för 71 % den fakturerade försäljningen. av statistik omfattar uppgifter medlemsförlagens för- Föreningens om på kundgrupper, litteraturkategorier, antal utgivna

säljning uppdelad

och försäljning i antal volymer uppdelade på littetitlar samt utgivning

SOU 1997: 141 Förlag och utgivning 93

raturkategorier. Bortfallet är endast 1 % medlemsförlagens

av sammanlagda omsättning, enligt uppgift från Förläggareföreningen.

Tidigare innehöll Förläggareföreningens statistik en sammanställning över returernas andel försäljningen till återförsäljare. Denna har

av emellertid tagits bort eftersom många förlag i sina redovisningssystem inte kan skilja ut alla slags returer. Förläggareföreningen uppskattar att bokhandelsreturema för de flesta förlag ligger på 15-20 %.

5.7¶Den svenska bokmarknaden

För att få en uppskattning av omfattningen av all bokförsäljning i Sverige har utredningen låtit genomföra enkätundersökning. En

en sammanställning av resultatet presenteras i bilaga Samtliga företag, alltså även de som inte är medlemmar i Svenska Förläggareföreningen,

som enligt Svensk Näringsgrensindelning SNI-kod omfattar förlagsverksamhet har tillställts enkäten. Enkäten innehöll ett antal frågor rörande

bokförsäljningen. De 413 förlag som ingår i undersökningen uppvisar

en fakturerad försäljning på 1,7 miljarder kronor exkl. moms. I denna försäljning ingår även multimedia. Av enkätsvaren framgår att drygt hälften av försäljningen från dessa 413 förlag avser facklitteratur. Om även datalitteratur och multimedia inräknas blir andelen nämnare 70 %. Bam- och ungdomslitteraturen svarar för omkring 10 % och enligt enkätsvaren uppgår den fakturerade försäljningen till 170 miljoner kronor exkl. moms för denna genre.

.

Den genomförda enkätundersökningen visar att den totala handeln med böcker i Sverige uttryckt i konsumentvärde inkl. moms skulle kunna uppskattas till 5,3 miljarder kronor. Om läromedel och bokimport medräknas kan den totala bokkonsumtionen beräknas till ca 7 miljarder kronor. Förläggareföreningen uppskattar den svenska bokkonsumtionen inkl. moms och tryckta läromedel till 5,7 miljarder kronor.

Skillnaden mellan Svenska Förläggareföreningens beräkning av den totala marknaden och ovan redovisade enkätresultat ligger i vad som medräknats som förlag. Utredningens enkät har gått ut till företag

som enligt Svensk Näringsgrensindelning omfattar förlagsverksamhet. Förläggareföreningen begränsar sig till att uppskatta marknaden till 250

ca förlag som enligt föreningens uppfattning är att betrakta som professionella förlag som agerar på den gängse kommersiella marknaden. Förläggareföreningen tar inte in uppgifter om importen. Som framgår av bilaga 6 har förlagen utanför Förläggareföreningen inriktning.

en annan Direktförsäljning till konsument och andelen facklitteratur har större

en

94 Förlag och utgivning SOU 1997: 141

andel jämfört med de förlag är medlemmar Förläggareföre-

som av ningen.

Diagram 5:1. Fördelning på distributionskanaler av allmänlitteratur. Beräkning den totala marknaden

av

Bibliotek

D kt 4%

13°. . B kh dle

försäljning.. 031%

°

28%

Annan

B kk b

detaljhandel

äåâb

16%

utgivning 95

5¶Läromedelsförsäljningen

Föreningen Svenska Läromedelsproducenter FSL branschorga-

är en

nisation för svenska läromedelsproducenter. I dag har föreningen 30

medlemmar verksamhet i huvudsak utgörs utgivning läro-

vars av av medel i form av tryckta läromedel, AV-läromedel, datamjukvara och liknande upphovsrättsligt skyddat material. Enligt föreningen

svarar föreningens medlemmar for 95 % försäljningen tryckta läromedel

av av i Sverige.

Tabell 5:9. Försäljning läromedel fördelad på skolform eller

av motsvarande, exkl. i tkr

moms

Stadium 1995 1996 Skillnad i Andel total

av

procent försäljning

1996 Förskola 3 308 2 961 -10,49 0,25 Grundskola 135 630 143 094 5,55 12,25 klass 0-3 Grundskola 140 396 145 370 3,54 12,44 klass 4-6 Grundskola 180 867 184 311 1,9 15,78 klass 7-9 Gymnasieskola, 455 362 429 392 -5,7 36,75 Komvux

Källa: FSL

Enligt den branschstatistik FSL tar fram uppgick den totala för-

som säljningen till 1 161 miljarder kronor exkl. år 1996. Detta

moms innebar en minskning från året före med 2,5 %. Granskar fördel-

man ningen mellan olika stadier så finner att försäljningen läromedel

man av avsedda för gymnasieskolan och Komvux minskade med 5,7 % mellan åren 1995 och 1996. Däremot har läromedelsförsäljningen till grund-

96 Förlag och utgivning

mellan åren 1995 och 1996. Detta beror främst på att skolan ökat

ökat med 20 000 elever. En redovisning av hur kommuelevantalet ca

hanterar läromedelsförsäljningen ges i kapitel nerna elev i grundskolan uppgick år 1995 till 50 300 Kostnaden för en

för läromedel och utrustning uppgår till 2 000 krokronor. Kostnaden

för läroböcker uppgår till 500 kronor per år. kostnaden nor, varav kostnader för undervisningen minskat Enligt FSL har kommunernas

1991 och 1995. Mellan åren 1988 och 1996 har med 17 % mellan åren läromedel elev minskat med 12 % i fasta priser. inköpen av per

18Källa: Skolan i siffror 1996. Skolverket.

6¶Handeln med böcker

l Bokhandeln

Inledning

Sedan bokprisema blev fria och etableringskontrollen upphävdes år 1970 har bokdistributionen successivt förändrats. Den traditionella bokhandeln har förlorat sin dominerande ställning och står för

nu ca 40 % av den totala försäljningen allmänlitteratur i Sverige. Med

av allmänlitteratur skön-, fack- och bamlitteratur. Läroböcker ingår

avses ej. Detta är lågt internationellt sett. I Danmark sker t.ex. 75 %

ca av bokförsäljningen genom bokhandeln och även i Norge och Finland står bokhandelsförsäljningen för en högre andel av den totala försäljningen av allmänlitteratur än i Sverige Bokhandeln i Sverige sätter själv sina priser, men utgår från förlagens förlagsnettopris, det s.k. F-priset. På detta F-pris beviljas bokhandlar olika rabatter, är relaterade till

som deras inköp. Detta innebär stor fördel för bokhandelskedjor och

en varuhus som genom större inköp kan få stora rabatter i kombination med marknadsföringsbidrag från förlagen. För små och enskilda bokhandlar är det därmed svårare att konkurrera med priset.

Bokhandelns huvudkonkurrent anses av många bokklubbama,

vara som genom avtal har möjlighet att sälja böcker med 25-40 % rabatt. Dessa har genomgått en mycket stark expansion, framför allt i början av 1970-talet. Bokklubbarna står för runt 22 % den totala

nu av

försäljningen av allmänlitteratur Men bokförsäljningen har också spritts till andra försäljningskanaler. Annan detaljhandel varuhus,

som stormarknader och dagligvarubutiker har sedan 1980-talet i allt högre

Källa: Svenska Förläggareföreningens statistik över medlemsförlagens försäljning 1996. 2Ett skäl är att bokhandeln i Norge och Danmark har ensamrätt till viss detaljhandelsförsäljning. 3 Källa: Svenska Förläggareföreningens statstik över medlemsförslagens försäljning 1996.

4 17-1217

98 Handeln med böcker

utsträckning börjat sälja böcker. Försäljningen har dock en mycket stark koncentration till bokrea och jul, som för denna grupp återförsäljare för 80-90 % årets totala bokförsäljning. Mot-

svarar av svarande siffror för bokhandeln är 25-50 % av årets bokförsäljning.

Försäljningsandelar 1996

Bokhandel 40 % Bokklubbar 22 %

Pocketgrossisten/Övriga återförsäljare 13 %

Källa: Svenska Förläggareföreningens statistik över medlemsförlagens forsäljning 1996. Anm: Svenska Bokhandlareföreningen viktar de olika distributionskanalema något annorlunda.

Detaljhandeln utanför bokhandeln har ett begränsat sortiment, mer till del bestående lättsålda titlar. Bokhandeln har av tradition stor av erbjudit brett sortiment, kvalificerad personal, god service och ett möjligheter till beställning. Det är alltså av kulturpolitiskt intresse att vittförgrenat bokhandelsnät i hela Sverige för att där-

upprätthålla ett

med göra ett brett utbud kvalitetslitteratur tillgängligt för alla. av

6.1.2¶Detaljhandelsmarknaden hur ser den ut

-

Bokutredningen har låtit genomföra undersökning handeln med en av böcker. Kartläggningen och analysen redovisar siffror från 1996 och i sin helhet i bilaga Enligt undersökningen uppgår förpresenteras säljningen allmänlitteratur detaljhandeln till 1 639 miljoner av genom kronor exkl. moms.

Definition några begrepp av

Med allmänbokhandel bokhandel huvudsakliga affärsidé är avses vars lagerföra och/eller tillhandahålla ett brett urval allmänlitteratur. I att av denna ingår den tidigare s.k. fackbokhandeln, samt de mindre grupp

4Källa: Svenska Förläggareföreningens statistik över medlemsförlagens försäljning 1996. OBS Siffrorna summerar till 100.

SOU 1997: 141 Handeln med böcker 99

bokhandlar, vanligtvis är medlemmar i Sveriges Servicebokhand-

som lareförbund. Med benämningen fackbokhandel avsågs före 1992 bokhandel ansluten till fackbokhandelsavtalet, vilket bl.a. innebar att de tog emot nya böcker i abonnemang från förlag anslutna till avtalet och höll minst 4 000 aktuella titlar svensk allmänlitteratur i lager.

av

Med benämningen servicebokhandel avses de ca 100 bokhandlar som har rätt till det s.k. sortimentsstödet, vilket innebär att deras årliga bokinköp ligger i intervallet 100 000-800 000 kronor och att de köper in 400-1 000 nyhetstitlar varje år.

I gruppen allmänbokhandel ingår även de bokavdelningar på

varuhus som uppfyller det gamla fackbokhandelslcriteriet att lagerföra ett brett sortiment samt erbjuda anskaffningsservice.

Med obunden bokhandel bokhandel inte ingår i någon

avses som kedja och har ett sortiment motiverar att butiken innefattas i

som som begreppet allmänbokhandel.

Specialbokhandel är den bokhandel som huvudsakligen är inriktad på ett specialområde, t.ex. barnböcker, konstböcker, datalitteratur, religiös litteratur, etc. I denna kategori finns ett stort antal läro-

new age medelsspecialister med inriktning på högskolor och universitet. Några av dem uppfyller även kriteriet för allmänbokhandel, men då deras huvudsakliga affärsidé är försäljning av läromedel har de klassats

som specialbokhandel.

Annan detaljhandel är varuhus, stormarknader, dagligvaruhallar, Servicehandel och fackhandel, dvs. försäljningsställen med ett smalare sortiment av allmänlitteratur och där böcker utgör mindre del

en av omsättningen. För flertalet av dessa butiker utgör julhandeln och bokrean betydande del bokförsäljningen. I denna ingår

en av grupp även Servicehandel Pressbyrån som saluför kvalitetspocket och som säljer böcker för mer än 50 000 kronor per år.

Utöver dessa finns även försäljningsställen för kvalitetspocket.

Fördelningen mellan bokhandel och andra försäljningskanaler

Kartläggningen redovisar 819 försäljningsställen för allmänlitteratur i Sverige. Av dessa är 331 allmänbokhandlar. Dessa står för

67 % av den totala försäljningen genom detaljhandeln. 190 specialbokhandlar har 7 % av marknaden.

En fjärdedel av detaljhandelns försäljning allmänlitteratur sker

av via andra kanaler än bokhandeln. 298 försäljningsställena utgörs

av av annan detaljhandel med 21 % av marknaden.

Utöver de 819 försäljningsställena ovan finns 590 butiker, företrädesvis servicehandel, som säljer kvalitetspocket. De står för något

100 Handeln med böcker

marknaden. Dessutom finns 3 500 försäljningsställen för över 1 % av s.k. massmarknadsböcker med beräknad marknadsandel på 3 %. Av

en dessa är det 500 också säljer litteratur. Detta innebär att

ca som annan det totalt finns 4 500 försäljningsställen för böcker i Sverige.

Tabell 6:1. Försäljning allmänlitteramf olika försäljning

av genom kanaler 1996

kvalitetspocket Massmarknad 3 3 5007 50,0

Summa 100 4 500 1 639,0

ca

Källa: Bokutredningen/Leif Olsson. Distribution av allmänlitteratur ge-

detaljhandeln i Sverige 1996. nom

5Med allmänlitteratur alla litteraturkategorier utom läroböcker.

avses 6Denna siffra i huvudsak bokförsäljning.

avser 7 säljer massmarlmadslitteratur återfinns även i de övriga kate-

500 butiker som goriema.

Handeln med böcker 101

Kedjebildningen inom bokhandelsmarknaden

Tabell 6:2. Allmänbokhandlamas marknadsandelar 1996

Bokhandelskedj a/typ Antal Försäljning i Andel mark- Andel detalj-

av av av bokhandel enheter mkr exkl. naden för handels-

moms alhnänbok- marknaden

handeln i % för

böcker i %

Källa: Bokutredningen/Leif Olsson.

Bland allmänbokhandlarna är bokhandelskedjan Bokia helt dominerande, med 104 butiker och 28 % detaljhandelns bokförsäljning.

ca av Den obundna bokhandeln utgörs av alla bokhandlar inte tillhör

som någon kedja. Den omfattar 72 butiker med 13 % marknaden.

ca av Därnäst kommer Akademibokhandeln, med 18 butiker som säljer allmänlitteratur och 12 % av försäljningen. Julbocken numera JBgruppen, med 32 butiker, inköpskedja för enskild bokhandel där

är en medlemmarna driver sin rörelse under eget namn. Dessa står för 8 % av detaljhandelns bokförsäljning.

Bokhandelskedjan Ugglan, en frivillig sammanslutning av ett 40-tal servicebokhandlar, har bildats i syfte att bl.a. påverka rabatter, kredittider och marknadsföringsstöd från förlagen. Marknadsföringsbidragen har möjliggjort bokhandelskataloger inför bokrea, skolstart och

egna julhandel.

8 Obunden bokhandel utgörs av all övrig bokhandel. Således ingår såväl tidigare fackbokhandel som mindre bokhandel som inte är medlem i Servicebokhandlareförbundet. 9 Bokia är en detaljhandelskedja med enskilt ägda butiker.

102 Handeln med böcker

6.1.3¶Bokhandelns lönsamhet och omsättning

BFI:s lönsamhetsanalys

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB BFI sammanställer årligen

rapport till staten angående utvecklingen inom bokhandelsbranschen en i vilken redogörelse för den ekonomiska situationen för BFI:s lånta-

en

ingår. Nedanstående tabell visar resultatutvecklingen för BFI:s gare låntagare mellan åren 1988-1996, och omfattar 70-80 bokhandlar.

För sin bedömning använder BFI resultatmåttet resultat efter

i relation till omsättningen och delar in resultaten i enfem-

finansnetto

gradig skala där l står för mycket bra och betyder ett resultat på mer än

omsättningen. 5 står för mycket otillfredsställande och innebär 3 % av ett nollresultat eller sämre. l-3 på skalan, vilket innebär ett resultat på

än 1 % omsättningen, betraktas acceptabelt. 4-5 på skalan, mer av som ett resultat på högst 1 % omsättningen, betraktas som otillfredsstäl-

av lande. Av tabellen framgår att 1988/89 hade 64 % bokhandlama ett

av acceptabelt resultat. 1996 hade denna andel sjunkit till 44 %. Den resultatförsärnring inträffade 1996 efter två års positiv utveckling

som är, enligt BFI, tydligt hänförbar till stagnerande eller minskande försäljning.

BFI att bokslutsgranskning är värdefull när det gäller att följa

menar den ekonomiska utvecklingen för bokhandeln under en följd av år, men att den måste kompletteras med ytterligare ekonomisk information för att kunna användas bedömningsunderlag.

som

Tabell 6:3. Resultat efter finansnetto i relation till omsättningen för BFI:s låntagare 1988-1996

88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96

1,1-2,0 3 11 64 18 51 9 44 19 43 11 39 20 67 14 63 11 44 O,1-l,0 4 11 14 16 18 18 ll 18 26 0,0 5 25 36 35 49 40 56 39 57 43 61 22 33 19 37 30 56

100 100 100 100 100 100 100 100

Procentuell andel bokhandlar med ett acceptabelt resultat.

Procentuell andel bokhandlar med ett otillfredsställande resultat.

Handeln med böcker 103

Bokutredningen har också låtit Leif Olsson undersökning

göra en av bokhandelns lönsamhet. Se bilaga 5. Denna undersökning bygger på ett betydligt större bokslutsunderlag än BFI:s.

Undersökningen visar att det finns ett klart samband mellan lönsamhet och omsättning, vilket framgår av nedanstående tabell

som baseras på bokslut från över 300 bokhandelsföretag. Här före-

avses tagens totala omsättning, således även pappers- och kontorsvaror m.m.

Tabell 6:4. Omsätmingsklasser

Omsätt- Antal Oms. Resul- Resul- Soli- Oms/ Oms/ Lager- Marknings- töre- miljkr tat tat ditet bok- anställd omsättn. nads-

Analysen visar att bokhandel med omsättning understigande 2 miljoner kronor har större svårigheter att drivas lönsamt.

6.1.4¶Geografisk spridning

Försäljningsställena för böcker är mycket ojämnt fördelade över landet. I Stockholm finns 126 återförsäljare av böcker och dessa står för 20 % av bokförsäljningen genom detaljhandeln. 165 kommuner har en bokhandel. Av Sveriges totalt 288 kommuner saknar 77 allmänbokhandel. 57 kommuner saknar helt försäljningsställe för böcker. I 20 kommuner är dagligvaruhandel eller varuhus den enda försäljningskanalen. I 48 kommuner finns en specialbokhandel. I samtliga fall finns dessa i kommuner med gott bokhandelsbestând.

104 Handeln med böcker

De flesta kommunerna utan bokhandel är mindre kommuner, av glesbygdskommuner eller kommuner gränsar till större komsom en har bokhandel. Så är dock inte alltid fallet. Bland de medelmun som kommuner saknar bokhandel kan nämnas Nässjö, 30 000 stora som invånare och Kramfors 23 000 invånare. Som framgår tabell 2 bilaga 5 har rad bokhandlar en låg av en omsättning. Av studien framgår att 41 kommuner har en bokhandel

med bokförsäljning understigande 500 000 kronor per år. I ytteren ligare 34 kommuner har bokhandeln omsättningen som ligger en mellan 500000 och lmiljon lqonor. Tittar på vilken typ av man bokhandel det är fråga i dessa kommuner finner man att av dessa 75 om bokhandlar har omsättning under 1 miljon kronor och som är som en på sin är 60 servicebokhandlar och 15 obundna bokensamma ort handlar. Den sammanlagda omsättningen uppgår till 35,1 miljoner

kronor.

6.1.5¶Faktorer som styr bokinköpen

Det genomsnittliga bokinköpet capita från försäljningen av allmänper litteratur detaljhandeln ligger i Sverige på 177 kronor exkl. genom eller 220 kronor inkl. Denna siffra anger dock inte per moms moms. capita-försäljning totalt böcker. Bokklubbsförsäljning och annan av direktförsäljning skall då inkluderas. Bokhandelsförsäljningen per kommuninvånare varierar mellan olika kommuner. I de 107 kommuenda försäljningsställe för böcker ligger det genomsnittnerna med ett bokinköpet på 62 kronor exkl. I de 47 kommunerna med två liga moms. försäljningsställen är capita-försäljningen mer än dubbelt så stor, per eller kronor. I Stockholm, har 126 försäljningsställen, säljs 135 som böcker för 446 kronor exkl. capita. Sigtuna kommun uppnår moms per landets högsta bokförsäljning capita, 468 kronor exkl. moms, vilket per emellertid beror på den höga bokförsäljningen på Arlanda. söka fånga de bakomliggande orsakerna till varför bokin- Ett sätt att köpen varierar mellan olika kommuner är att samköra olika parametrar med genomsnittligt bokinköp invånare. En sådan samkörning har per skett mellan capita-inköpen och inkomst, utbildning, respektive per folkmängd. Resultatet analysen framgår bilaga stycke 5 och ff. av av materialet kan utläsas att det i denna undersökning inte finns Av något påvisbart samband mellan bokinköp och höga inkomster.

Tvärtom har många kommuner med hög bokförsäljning per capita en lägre capita-inkomst än genomsnittet. När det gäller sambandet en per

° Sebilaga Sambandsanalys Inkomster -

Handeln med böcker 105

mellan utbildning och capita-inköp böcker går det inte heller av

per av materialet att utläsa ett tydligt samband. Det finns en rad kommuner med hög försäljning per capita som har en utbildningsnivå som lig-

en ger över genomsnittet, men det finns även kommuner med en lägre utbildningsnivå har högt inköp capita." När det gäller folk-

som per mängd verkar det dock finnas ett tydligt samband. Inköpet per capita ökar större folkmängd kommunen har. Förklaringen kan vara att människor i små kommuner väljer att köpa sina böcker i närmaste större kommun.

I vår undersökning har vi också undersökt sambandet mellan bokhandlamas prestationer och capita-inköp av böcker. Materialet ger

per stöd för antagandet att det finns ett tydligt samband mellan bokhandelns lönsamhet och bokinköpet capita. I de kommuner där bokhandlarna

per uppvisar god lönsamhet är bokinköpen högre än genomsnittet för

en landet. Några de mest framgångsrika bokhandlarna ligger också i

av kommuner med färre än 25 000 invånare, t.ex. Eksjö. Kännetecknande för dessa är ett brett sortiment, stor back-list och kunnig personal.

1¶Sortimentsbredd

När fackbokhandelsavtalet upphörde 1992 försvann också det enhetliga abonnemangssystem gällde för närmare 250 fackbokhandlar.

som Dessa erhöll årligen l 800-2 000 nyhetstitlar i abonnemang. Till detta kom övriga inköp och det titelbestånd som bokhandeln höll i lager. Systemet ersattes av de olika förlagsgruppemas egna Försäljningsvillkor och olika typer av abonnemang.

För handeln med några de största förlagsgruppema, Bonnier-

av gruppen, Norstedts, Rabénförlagen samt Natur och Kultur erbjuds

220 allmänbokhandlar abonnemangsexemplar nya böcker utan ca av debitering. Hälften av dessa bokhandlar får ett exemplar av alla nya böcker, de övriga får ett halvt abonnemang, där urvalet görs av förlaget.

Returvillkoren skiljer sig åt. Bonnierförlagens regler förutsätter förhandsinköp ett visst antal exemplar av en titel for att tillåta retur. De

av

Se bilaga Sambandsanalys utbildning.

- 2 Se bilaga Samband capita inköp böcker och bokhandelns lönsamhet.

per av 3 Källa: Bokutredningcn/Leif Olsson: Distribution allmänlitteratur genom

av detaljhandeln i Sverige 1996.

106 Handeln med böcker

övriga har inte något sådant krav, men tillåter å andra sidan inte retur av en titel i färre än tre exemplar i årsreturen.

En grupp mindre förlag tillämpar gemensamma leveransvillkor som innebär att bokhandeln får köpa det första exemplaret av en ny titel med 50å75 % rabatt. Varje bokhandel avgör själv vilka böcker man vill ha informationsexemplar med rabatt.

som

De största allmänbokhandlama har i dag, inklusive de svenska och utländska nyheterna, 12 000-16 000 titlar i lager, de medelstora 7 000- 10 000 titlar. En handfull bokhandlar, såsom Akademibokhandeln Regeringsgatan, Stockholm och Hedengrens Bokhandel i Stockholm, står i särklass med till 100 000 titlar. De 110 största bokhandlama

upp tar emot 4 000 nyheter varje år, de 110 medelstora 2 000-3 000.

För servicebokhandlarna innebär Seeligs nyhetsservice ett centralt inköp 400 till l 000 titlar per år. Till detta kommer bokhand-

av nya lamas egna kompletteringsköp, tillsammans en årlig nyhetsbredd på 500-l 500 titlar. Servicebokhandlamas lager innehåller 1000-4 000 titlar med tyngdpunkt i den nedre delen av spannet.

Tabell 6:4. Servicebokhandlamas inköp år samt sortimentsstöd

per

Grupp Inköp kronor/år Antal titlar/år Sortimentsstöd

kr/år

av gånger år i form ett fast bidragsbelopp. Beloppets storlek beror

per av på abonnemangets omfattning. Bidragsbeloppen motsvarar 1997 ca 60 % rabatt på F-priset för ett exemplar av varje titel. Se även avsnitt 8.2.4.

Servicebokhandelns abonnemang har knutits till Seeligs nyhetsservice och urvalet av titlar görs av en grupp bokhandlare inom Servicebokhandlareförbundet i samråd med Seelig. Bokurvalet skall vara god och samtidigt efterfrågad litteratur. Det 40-tal servicebokhandlar som gått samman i bokhandelskedjan Ugglan köper in de mest frekventa titlarna direkt från förlagen.

Handeln med böcker 107

De mindre bokhandlarnas kostnader för utnyttjande av bl.a. Seeligs informations- och distributionstjänster är relativt sett större än kostnaderna för de större företag och kedjor som gör sina inköp direkt från bokförlagen. Den korta kredittiden påverkar i särskilt hög grad likviditeten för de mindre bokhandlama.

6.1.7 för bokhandeln

Utbildning

Svenska Bokhandelsskolan är en stiftelse som förvaltas gemensamt av Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Bokhandelsmedhjälpareföreningen BMF. Skolan fick en ny start 1988 och har därefter kunnat erbjuda ett varierat kursutbud: introduktions- och grundkurser för arbete i bokhandel, specialkurser om ekonomi, försäljning och service, inköpsadministration etc. Lokala och företagsintema kurser har organiserats efter önskemål och behov. Kurserna har varit ett komplement till insatser som gjorts inom bokhandeln i egen regi eller genom högskolan.

Bokhandelsskolans verksamhet är subventionerad för Bokhandlareföreningens medlemmar genom medel från Stiftelsen Bok- och Musikhandlamas Understödsfond. Många bokhandlare har utnyttjat möjligheten att genom skolan anordna företagsintema kurser, t.ex. datorutbildning för samtliga anställda i bokhandeln.

Under åren 1991-1996 anordnades en ettårig högskolekurs för blivande bokhandlare vid Högskolan i Borås. Varje år deltog mellan 20 och 30 elever, i de flesta fall rekryterade från gymnasieskolan.

För närvarande finns det ingen högskolekurs för bokhandelsutbildning. Utredningen har vid kontakt med Högskolan i Borås förstått att intresset varit svalt, delvis beroende på att de gått utbildningen

som inte fått arbete. Utredningen har också varit i kontakt med Kulturvetarlinjen vid Stockholms universitet som har förlagsutbildning och som givit förslag till utbildning för bokhandlare på akademisk nivå. Även Bibliotekshögskolan, knuten till Uppsala universitet, har visat intresse för utbildning av bokhandlare, i synnerhet kurser i företagsekonomi och datateknik.

Bokhandelsskolan anordnar kurser för bokhandelsmedhjälpare men högre utbildning saknas alltså i dag. Inom Akademibokhandeln med sina 38 butiker finns intemutbildning som är gemensam med KF:s

en egen utbildning. Det gäller detaljhandelsktmskap och företagsekonomi, däremot ingen litteraturkunskap. Bokiakedjan, med 104 butiker, bedriver också utbildning men främst i företagsekonomi, för chefer.

Sveriges Servicebokhandlareförbund har inget utbildningsprogram men har under hand till utredningen framhållit att det föreligger behov av både företagsekonomisk och teknisk kompetens. Svenska Bok-

108 Handeln med böcker SOU 1997: 141

handelsmedhj älpareföreningen har tagit kontakt med utredningen för att framhålla behovet av utbildning men menar att ett hinder för att delta i grund- och fortbildning är svårigheten att kunna ta ledigt från sitt ordinarie arbete utan att få ersättning för förlorad lön. Utredningen har varit i kontakt med Stiftelsen Bok- och Musikhandlamas Understödsfond med sina medel subventionerar Bokhandelsskolans verk-

som samhet. Enligt deras ordförande kan kursdeltagarna framgent ansöka

ersättning för förlorad arbetsinkomst vid kursdeltagande. om

6.2¶Varuhus och annan detaljhandel

Enligt Förläggareföreningens statistik har gruppen övriga försäljningsställen ökat sin andel marknaden. I Bokutredningens undersökning

av ingår t.ex. varuhus och stormarknader i begreppet annan detaljhandel Se avsnitt 6.1.2. Dessa har 21 % marknaden.

av

590 butiker säljer kvalitetspocket. De står för l % av marknaden.

ca Den största enskilda återförsäljaren här är Pocket Shop, med butiker på bl.a. Stockholms och Göteborgs central. 3 500 detaljhandlare säljer s.k. massmarknadsböcker. Av dem för 500 stycken även annan litteratur. Den beräknade marknadsandelen är 3 %. Med dessa återförsäljare inbegripna finns totalt hela 4 500 försäljningsställen för böcker i Sverige.

6.3¶Antikvariat

Antikvariaten i Sverige är 281 stycken. De finns i 103 av landets kom-

och är tämligen ojämnt spridda över landet. I Stockholms stad muner finns 72 antikvariat, i Göteborg 25, Uppsala 14, Malmö 12 och Lund 10. Här ingår både sådana har butik och de enbart säljer på

som som postorder. Av de kommuner saknar bokhandel finns fyra kommu-

som

har antikvariat. Idre, Valdemarsvik, Östra Göinge och ner som Dessa är Habo.

Antikvariatens spridning i riket framgår av kartan i bilaga Antikvariaten har viktig roll förmedlare historia och

en som av

kulturhistoria. Många dem levererar till Kungliga Biblioteket, för-

av medlar tryck för forskning och utbildning till universitet och högskolor både i Sverige och utomlands. En uppgift är att fungera som

annan lagerhållare antikvarisk och modern litteratur för försäljning till bib-

av liotek, boksamlare och bokläsare.

Källa: Bokutredningen/Leif Olsson.

Handeln med böcker 109

Böcker hör till de säljs mest över Internet. Allt fler antik-

varor som variat presenterar sig med hemsidor på Internet och internationellt

egna sett har nätet snabbt blivit ett mycket användbart verktyg for boksamlare. Man kan via sökprogram själv hitta den efterfrågade litteraturen. Sedan november 1996 finns också Limes, är Sveriges första s.k.

som mailing list för antikvarisk litteratur och har till syfte att skapa en marknadsplats för antikvariska böcker. Här kan köpa, sälja och

man diskutera böcker. I slutet januari 1997 hade Limes 130 deltagare,

av

antalet ökar. Många dem är inköpare från svenska bibliotek och men av många är amerikanska antikvariat.

Ett drygt femtiotal antikvariaten är medlemmar i Svenska Antik-

av variatsföreningen. Man väljs in i föreningen och förbinder sig därmed att följa de etiska regler föreningen satt Representanter för

som upp. denna förening har underhand till utredningen belyst antikvariatens situation och branschens stora problem med lönsamheten. Omsättningen är låg, hyrorna höga för butik och utrymmeskrävande lager. Dessutom är portokostnadema för distribution bokpaket och katalo-

av

höga. Till detta kommer komplicerade momsregler. Såväl sortiger mentsfömyelse marknadsföringsåtgärder begränsas av den låga

som lönsamheten. Man efterlyser också en ökad utbildning samt mer samarbete med både bibliotek och bokhandlar.

S Källa: Ola Persson, Alla tiders böcker.

110 Handeln med böcker

Antikvariat per klass 12-4 aa 1-1 65 Do-o 185

SOU 1997: 141 Handeln med böcker 111

6.4¶Bokklubbama

Sverige har internationellt sett en relativt hög andel bokklubbsmedlemmar. Enligt 1995 års siffror från Temo som för första gången redovisas offentligt, räknar man med att ca 1,4 miljoner människor i Sverige är medlemmar i en eller flera bokklubbar. Antalet medlemskap anses

betydligt högre därför att många är med i fler än en bokklubb. vara Undersökningen omfattar samtliga bokklubbar med böcker för vuxna, medan däremot ca 300 000 medlemskap ibambokklubbar ligger utanför undersökningen.

6.4.1¶Kort historik

Bonniers

Redan på 1940-talet startade Bonniers äldsta bokklubb, Bokklubben Svalan, som från början hade ett samarbete med bokhandeln. På 1950talet började sälja abonnemang via telefonförsäljare och skicka

man böckerna direkt till kunderna. Svalans speciella abonnemangssystem, där säljarna i förväg säljer in ett årsabonnemang på allt från 4-24 böcker, har varit framgångsrikt. Numera är dock säljkåren bantad från runt 120 heltidssäljare till 60 och Svalan har sedan länge haft samma system för medlemsvärvning som övriga bokklubbar, dvs. direktreklamkampanjer två gånger per år.

År 1970, då fastprissystemet för böcker upphörde, fanns 200 000

ca bokklubbsmedlemmar. Bonniers startade i snabb följd flera bokklubbar: Bonniers Bokklubb och Månadens Bok där Bonniers är en av delägarna är de största. Bland Bonnier-bokklubbama finns också Stora Romanklubben en reprintklubb som riktar sig främst till unga kvin-

och Underhållningsbokklubben reprintklubb riktar sig till

nor en som

en manlig läsekrets och Bonniers Bambokklubb, som under hösten 1977 kommer att uppgå i stora Familjebokklubben. Bonniers har även köpt Stora Familjebokklubben och startat den nya Litterära klubben, med inriktning på kvalitetslitteratur. Dessa klubbar är samtliga

en negative option-klubbar", dvs., medlem får automatiskt

som man månadsboken om man inte avbeställer den.

6 Källa: Temo. 7 Se nedan, "positive option"-system. g Reprint omtryck i ny form.

112 Handeln med böcker

Bra Böcker

Länge Bra Böcker i Höganäs enda konkurrenten till Bonniers på

var bokklubbssidan. Systemet med bokpaket innehöll en lexikondel

som och två gjorde Bra Böcker till landets största bok-

romaner en av klubbar. När lexikonet färdigutgivet fick dock förlaget problem.

var Inget annat serieverk hade dragningskraft och tappade

samma man medlemmar. Misslyckade försök gjordes också med verksamhet i andra länder. I slutet 1980-talet, kom så kontraktet att ut National-

av ge encyklopedin, NE. Redan vid utgivningen Första bandet 1989 hade

av Bra Böcker 60 000 abonnenter.

Satsningen blev dock mycket kostsam och bokklubbsverksamheten blev lidande. Bonniers, omfattande bokklubbskampanjer inte

vars längre fick lika hård konkurrens från Bra Böcker som tidigare, tog hand

stor del Bra Böckers medlemmar. I dag har NE, som inte är om en av

bokklubb, 100 000 abonnenter och Bra Böckers bokklubbsverken ca samhet är under utvärdering och omorganisation. Bra Böcker är medlem Svenska Förläggareföreningen och bidrar därför inte till

av medlemsstatistiken.

Egmont Richter

Egmont Richter, inte heller är medlem Svenska Förläggareföre-

som av ningen, har ett tiotal bokklubbar, bl.a. Richters Bokklubb med underhållningslitteratur för Läslandet, Ungdomsbokklubben, Kalle

vuxna, Anka-klubben, Mina första faktaböcker, Richters bildlexikon, Barbieklubben, Livsenergi age-böcker och Verklighetens värld. Barn-

new

böckema för omkring 2/3 av förlagets omsättning. Egmont

svarar Richter att förlaget har 40 % av barnboksmarknaden och att

uppger ca förlagets bokklubbar har ökat sin försäljning. År 1995 stod de för 74 %

förlagets totala omsättning på 144 miljoner, dvs. 106,5 miljoner. För av år 1996 hela förlagets omsättning 143,5 miljoner kronor, varav

var bokklubbama stod för 83 % av omsättningen, eller 119,1 miljoner kronor. Några medlemssiffror redovisas inte, heller antal tryckta eller sålda bokvolymer, totalt producerar hela Egmont-koncernen 50

men miljoner volymer per år.

9 NE är inte att betrakta som en bokklubb, men säljs via abonnemang.

SOU 1997: 141 Handeln med böcker 113

Böckernas klubb

Till de större bokklubbama utanför Bonniersfáren hör Böckernas Klubb, med uttalat litterär inriktning. Den ägs av flera förlag: Liber

en 35 %, Natur och Kultur 23 %, Fischer 15 %, Skogs 13 % samt

Barnens Bokklubb 5 % och Solveig Nellinge 1,3 %. Klubben av hade 1995 över 80 000 medlemmar, vilket gör den till den femte största i Sverige. Omsättningen var 1995 ca 53 miljoner kronor.

Nischbokklubbar

Jämsides med de stora bokklubbama finns också en rad bokklubbar med olika inriktning, de stora riktar sig till barn och ungdomar.

varav Ofta har små, eller mindre specialiserade Förlag byggt upp egna

mer bokklubbar är huvudsaklig försäljningskanal för den egna utgiv-

som ningen. Se uppställningen nedan.

114 Handeln med böcker

Tabell 6:5. Förteckning över allmänna bokklubbar, deras omsättning, antal medlemmar och utbud Källa: Svensk Bokhandel nr 23, 1995.

ALLMÄNNA BOKKLUBBAR

Namn, startår, ägare Utbud Antal Omsättning

med- per år

lemmar 1994 Bonniers Bokklubb Huvuds. nyutg. Böcker 350 000 175-200 milj Bonnierförlagen, från Bonnierförlagen samt kr uppsk. 1970 Rabén, Gedins, Streiffert siffra Månadens bok Huvuds. nyutg. böcker Strax Klubben 110 Bonnierforlagen 56% från alla förlag under milj kr. Mån- Norstedts 30%, 200 000 pocket 20 milj Per I Gedin 14% Bra Böckers Nya Bok- Nyutg. Enbart egna 150 000 klubb böcker inkl. Bra Böcker/MP, 1994 Serieverk. Skön- och gamla

facklitteratur medl.

uppsk.

siffra

Stora Familjebokklubben Reprint och nyutg. 70 milj Bonnierförlagen, 1987 Köper från alla förlag uppsk. siffra Böckernas Klubb Nyutgiv. 83 000 53 milj.kr Liber 35%, NoK 23%, Kvalitetsinriktning Fischer 15%, Skogs 13%, Köper från alla förlag Barnens Bokklubb 5%, Solveig Nellinge 1,3% 1988 Det bästa bokval Förkortad Reprint, Readers Digest AB, 1956 populärlitteratur, prakt-

verk Richters Bokklubb Underhållningslitteratur 80 000

uppsk.

siffra

Stora Romanklubben Underhållningslitteratur 50-85 000 40 milj.kr Bonnierförlagen, 1978 yngre kvinnor huvuds. uppsk. siffra

Från Bonniers Underhållningsbokklub- Underhållning, thrillers 35-70 000 ben män. Köper från alla Bonnierförlagen, 1975 förlag

Handeln med böcker 115

Namn, Startår, ägare Utbud Antal Omsättning

med- per år

lemmar 1994 Svalan Huvudsakligen reprint. 50-55 000 60 n1ilj .kr Bonnierförlagen, 1942 Alla typer av böcker. I uppsk.siffra

princip enbart Bonnier-

böcker. Litterära klubben 1994 Strax Bonnierförlagen, 1994 under

40 000 Wahlströms Bokklubb Ny utg. Underhållning B Wahlström, 1995 Bokklubben Boknöje Underhållningslitt. 6 300 1,2 mi1j.kr Boknöje AB, 1988 Sandemo. Egna böcker

SPECIALBOKKLUBBAR

Namn, startår, ägare Utbud Antal Omsättning

med- per år

lemmar 1994 Kassettbokldubben Kassettböcker. Huvud- 20 000 10 mi1j.kr Synskadades Riksför- sakl. Skönlitteratur. bund, 1986 Natur och Kultur Direkt Beteendevetenskap, bl.a. 35 000 Ca 15 milj .kr Natur och Kultur, 1991 psykologi. Nyutgivning. Clio Historia, kulturhistoria 16 500 6,9 mi1j.kr Atlantis 50%, Tiden 50%, köper från alla förlag 1987 Executive Ledarskap. Populärpsy- 12 000 3,5-4 milj .kr Svenska Dagbladet, 1983 kologi

Nyutgivning Verklighetens värld Dokumentärskildringar, Richters/Egmont, 1994 tragiska historier. Nyut-

givning Ordfront Skön- och facklitteratur. 7 500 2,7 milj .kr Föreningen Ordfront, Nyutg. medlemmar i 1963 föreningen Huvudbok

alltid från Ordfront i

övrigt från alla förlag Bättre ledarskap Ledarskapsböcker.

Nyutgivning. Endast

Liber Hermods

116 Handeln med böcker

Namn, Startår, ägare Utbud Antal Omsättning

med- per år

lemmar 1994 Selueterarbokklubben Professionell utveckling.

Nyutgivning. Endast

Liber Hermods Utvecklingsbiblioteket Professionell utveckling.

Nyutgivning. Endast

Liber Hermods FIB:s Lyrikklubb Lyrik. Huvudsakligen Ca 4 000 Vuxenskolan och ABF årsbok 40% var. Tiden 20%, 1954 Radix Samhällslitteramr, debatt. 4 000 Ca 2 milj Tiden, 1989 Köper från alla förlag Ateneum Historia, kulturhistoria, 5 200 2,5 milj .kr Symposion, 1991 skönlitteratur. Från alla

förlag Moderna tänkare Filosoñ, idéhistoria 1 200 0,5 milj.kr Symposion Richters Management Ledarskap, översättning Bokklubb Richters, 1995 Nautiska bokklubben Nautisk litteratur. Aven Ca 5 000 1991 utländsk. Alla forlag Lennart Groth

Handeln med böcker 117

BARNBOKKLUBBAR

Namn, Startår, ägare Utbud Antal Omsättning

med- per år

lemmar 1994 Barnens Bokklubb Böcker för barn 2 -9 år Ca 79 milj .kr Rabén 49%, Opal 49%, + sidosortiment Alla 120 000 hela klubben Solkatten 0,75%, 1977 förlag totalt i de

tre

klubbarna

Läseklubben Böcker för barn 9-16 +

sidosortiment. Alla förlag Samma ägare som Barnens Bokklubb Babyklubben Böcker for barn l 2

- Samma ägare som Barnens Bokklubb Bonniers Bambokklubb Böcker förbarn 1-5 år Ca 40 000 Bonnier Carlsen, 1994 miniklubben och 6-13 år uppsk.

maxiklubben. Sidosor- siffra

timent Barnens Bästa Barnböcker, reprint och 45 000 21 mi1j.kr Rabénforlagen, 1988 nyutgivning. Två linjer

6 år och 7-9 år. Sidosor-

timent Läslusen Böcker för barn 9-14 40 000 Wahlströms Ungdoms- uppsk. bokklubb siffra B. Wahlström, 1988 Kalle Ankas Bokklubb Disney, bilderböcker. 30-35 000 Richter/Egmont, 1974 Förskoleåldem uppsk.

siffra Läslandet Bilderböcker Richter/Egmont Ungdomsbokklubben Böcker för barn 8-17 år Richter/Egmont, 1982 Mina första faktaböcker Faktaböcker för förskole- Richter/Egmont barn Musses trafikklubb Bilderböcker, trafikpro- Richter/Egmont paganda

118 Handeln med böcker SOU 1997: 141

6.4.2¶Bokklubbamas ekonomi och struktur

Expansionen av bokklubbsmarknaden gick mycket snabbt fram till toppåret 1978, då det fanns ungefär 1,4-1,5 miljoner bokklubbsmedlemmar, siffra planade ut och har hållit sig omkring 1,4 miljo-

en som ner. Barnbokklubbsmarknadens topp korn senare. Klubbarna hade under tidigt 1980-tal mest 500000 medlemmar. Därefter har

som marknaden successivt krympt; även efter 1995 då Temo gjorde sin senaste undersökning. En av orsakerna är förmodligen de kraftigt minskade barnkullama under l990-talet.

Bokklubbsmarknaden har förändrats från 1970-talet. Medlemmarna

insatta i hur bokklubbar fungerar och ställer andra krav. Medär mer lemstroheten, eller tiden medlemmen stannar i bokklubben, varierar mellan olika klubbar, från i genomsnitt 4-5 månader upp till 4,5-5 år. Vad som styr medlemstroheten är klubbens inriktning och vilket köpåtagande har som kund. Bokklubbamas omsättning per

man medlem spänner från 400 kronor till l 000 kronor per år.

Enligt underhandsinformation från Bonniers och andra bokklubbar minskar andelen köp via negative option" medan kunderna alltmer väljer att köpa böcker positive option"-system, där man beställer

ur vad vill ha. De s.k. sortimentsbokklubbarna med ett brett utbud av

man skönlitteratur, facklitteratur och barnböcker har stärkt sin ställning under år. Bokklubbamas kunskap om medlemmarna har ökat,

senare bl.a. tack datoriseringen, förfinad försäljningstelcnik och genom att

vare

har blivit bättre på att hantera medlemmar på ett differentierat sätt man i olika klubbar. Detta stärker bokklubbsmarknaden som, totalt sett, blivit mer specialiserad. Förlorarna på marknaden är klubbar med grova och enkla koncept, t.ex. paketbokklubbar. Allmän- och barnbokklubbama har ett brett sortiment. Cirka 3 000 nya titlar presenteras årligen i medlemstidningama. Medlemsinformationen i form avbokklubbstidningama livsviktiga för klubbarna och läses av fler än

anses medlemmarna.

SOU 1997: 141 Handeln med böcker 119

6.4.3¶Bokklubbssiffror

Bokklubbsmedlemmamas spridning geografiskt fördelar sig ungefär lika mellan mindre orter, landsbygd, städer och storstäder.

Källa: Temo.

Många undersökningar visar att kvinnor läser mer än män. Se kap. 2. De är också i högre utsträckning bokklubbsmedlemmar. Fördelningen är 71 % kvinnor och 29 % män.

Åldersfördelningen är följande:

Källa: Temo

Bokklubbsmarknaden både i Sverige och internationellt anses numera mognad marknad, vilket betyder att ingen bokklubb

vara en kan expandera i någon nämnvärd omfattning utan att därmed ta marknadsandelar från konkurrenterna.

6.5¶Internet

6.5. l Internetbokhandel

Med Intemetbokhandel, även kallad virtuell bokhandel, menas att kunden via sin dator med internetuppkoppling besöker bokhandelns hemsida och beställer böcker där. Böckerna expedieras per post eller på annat vis till kunden. I Sverige är omfattningen av försäljning marginell.

Det finns möjligheter att köpa böcker via de intemationellalntemetbokhandlama, i första hand från Amaz0n.c0m som blivit mycket framgångsrik både i USA och i Norden. Även BarnesAnd Noble. lockar

com

120 Handeln med böcker

med ett brett utbud, låga priser och snabb leverans. De stora brittiska bokhandelskedj Waterstones och Dillons är också på väg att ta upp

orna konkurrensen.

Den första Internetbokhandeln i Sverige var Science Fictionbokhandeln i Stockholm även har vanlig bokhandel, specia-

som en liserad på just science fiction-litteratur. Dess försäljning består till stor del böcker på engelska och har redan märkt av priskon-

av man kurrensen från utländska Internetbokhandlar.

Utvecklingen går mycket snabbt och nya Internetbokhandlar etablerar sig ständigt. För närvarande finns ett tiotal nätbokhandlar,

några är nischbokhandlar med ett begränsat sortiment, t.ex. varav Fritzes ingår i Liberkoncemen och är inriktad på offentligt tryck.

som Under hösten startar Hjelms förlag den första renodlade bambokhandeln på Internet. De stora allmänna Intemetbokhandlama är KFägda Akademibokhandelnse, med 100 000 svenska och utländska

ca titlar, Bokhandelncom, med Bonniers Online huvudägare och

som Pocketshop delägare, har 30000 svenska och 15 000

som som ca engelska titlar, BoktjänsLse ägs Organisationstjänst AB, som

som av driver bokhandel och säljer till skolor och bibliotek och nu utvecklar sin försäljning till nätet med 30-40 000 titlar. Internetbokhandelnse

ca är ett samprojekt mellan förlag, bokhandlare och distributör, den första i sitt slag. Bakom bokhandeln står Förlagssystem, Alfabeta, och bokhandlama NK, Bokcentrum, Bokhuset och Kungsholmens Bokhandel. Det unika med Internetbokhandeln är att man samarbetar med Rönnells antikvariat och där kan söka all slags äldre litteratur. Enligt uppgift blir 3 miljoner titlar sökbara i bokhandeln genom uppkopplingen till LIBRIS, Kungliga Bibliotekets databas. Adlibris.se ägs fem privatpersoner inte har någon bokhandelserfarenhet,

av som utan endast sig försäljningskanal. De erbjuder 30-50 %

ser som en rabatt på böcker och har ett samarbete med Posten. Försäljningen sker

Torget, Postens marknadsplats på nätet. genom

En de mest uppmärksammade är B0kus.c0m i Lund som startade

av i augusti 1997. Låga priser, främst på utländska titlar, kännetecknar B0kus.c0m, också är den enda Internetbokhandeln som inte tar

som särskilt betalt för fraktkostnaden. Ägare är finansmannen Dag Tigerschöld och förlaget Leander Malmsten. B0kus.c0m. har 1,5 miljoner titlar och riktar sig framförallt mot studenter och institutioner. B0kus.c0m har ett samarbete med Postens dotterbolag OLC, som sysslar med utveckling frakt och fakturering. Böckerna finns aldrig i

av lager utan flygs in från utlandet och tas också från både Seelig och förlag i Sverige.

Utöver dessa finns ett antal obundna bokhandlar och bokhandelskedjor är på väg ut på nätet. Bokia kommer att ha en central hem-

som

Handeln med böcker 121

sida där samtliga medlemsbokhandlar ingår, Julbocken med 32 butiker kopplar sig före jul, Akademibokhandeln, med 18 butiker, planerar upp att ha datorer i butikerna där kunderna själva ska kunna beställa böcker.

Några iakttagelser kring Internet

Den svenska bokhandelsbranschen står inför teknisk revolution. I en dag är ett 20-tal bokhandlar uppkopplade på Internet, inom ett år kan det röra sig om 150-200 butiker. Priskonkurrensen är ett växande problem. De Internetbokhandlar också driver vanlig bokhandel tar ut ett lägre priser via nätet. som Även inkl. fraktkostnaden blir det billigare att handla via Internet än i bokhandeln. I dag försäljningen böcker på Internet i Sverige antagligen svarar av för mycket liten del den totala försäljningen, men ingen vet hur en av stor omsättningen är. Ingen vet heller storleken på privatpersoners, bokhandlares eller institutioners import via utländska Intemetbokhandlar. Många bokhandlar använder sig Internet för att kunna ge av bättre service och söka böcker på utländska databaser och via Internetbokhandlar. Ett framtida problem, framför allt i handeln med utländska böcker, kan bli att bokköpare använder den svenska bokhandeln för att kunna titta på böckerna och jämföra priser, därefter väljer att men beställa de svenska eller utländska Intemetbokhandlarna. från någon av Det råder också förvirring vad gäller och tull. Som köpare i moms Sverige måste tulldeklarera böckerna och betala moms för dem, man många undgår detta att köpa enskilda titlar på nätet. Den men genom beställer bok via internationell Intemetbokhandel ska som en en importförtulla hur ska hanteringen kontrolleras Posten gör den men stickprovskontroller de flesta undgår att betala införselmoms. Utmen redningen har inte haft möjlighet att granska denna import eller de konsekvenser den får, sig för marknaden eller momsen. En bok vare skall också inom EU momsbeläggas i det land där affären görs upp. En bokhandlare köper via Internet hamnar lätt i gråzon, medan som en internationella Internetbokhandlar bortser från att Sverige har moms på böcker. Den mindre bokhandeln kommer att få svårt att konkurrera med de stora för att den inte har möjligheter till tekniska investeringar samma och lösningar. Å andra sidan kan den mindre bokhandeln har som tillgång till Internet och därmed till LIBRIS och andra databaser ge fullgod information och teoretisk tillgång till miljoner titlar.

122 Handeln med böcker

6.5.2 Print-on-demand

Med dagens bredd i bokutgivningen har bokhandlaren inte möjlighet att visa än ett lämpligt utformat sortiment i butiken. Men ny tek-

upp mer nik har gjort böcker tillgängliga på ett sätt som inte tidigare var möjligt. Genom bokhandelns datorisering finns 35 000 titlar att tillgå med leve-

från bokgrossisten Seelig. Informationen om all utgiven litteratur rans har dessutom förstärkts öppnandet av Kungliga bibliotekets

genom databas LIBRIS för allmänheten.

Print-on-demand-tekniken lägger ännu en dimension till bokhandelns service. Nu blir det möjligt för bokhandlaren att på begäran erbjuda sina kunder sådana böcker är slut på förlaget eller böcker

som som erbjuds direkt från författaren.

Författarcentrum Öst, med Peter Curman projektledare, plane-

som

i samarbete med bl.a. Svenska Bokhandlareföreningen och Stockrar holms stadsbibliotek att starta försöksverksamhet med Print-on-

en demand under hösten 1997. Informationen om utbudet kommer att läggas ut på Internet och böckerna skall kunna beställas i bokhandeln. Ett företag besitter den maskinella tekniken, t.ex. Arkitektkopia,

som trycker efterfrågat antal exemplar för bokhandelns räkning.

upp

I ett inledande skede knyts ett antal bokhandlar till den tekniska produktionen böcker på tre orter, nämligen Göteborg, Stockholm

av och Luleå. På sikt kommer alla bokhandlar med Intemet-uppkoppling att kunna erbjuda Print-on-demand service.

6.5.3 EDI

EDI Data Interchange är ett övergripande begrepp för all

Electronic

slags elektronisk dokumentöverföring eller kommersiellt informationsutbyte. Nordamerika och Europa har tillsammans utvecklat en global standard för överföring handelsdata som kallas EDIFACT

av Electronic Data Interchange for Administration, Commerce and Transport. Genom FN:s försorg är EDIFACT i dag en ISO-standard och därmed accepterad över hela världen.

I korthet innebär EDI att leverantörens och kundens datorer skickar meddelanden i form order, belcräftelser direkt till varandra

av m.m. utan någon mänsklig mellanhand. Fördelarna är många: enklare administration, snabbare varutlöden, mindre lager, färre fel och tätare affarsrelationer.

EDI BOK är sedan 1996 bokbranschens samarbetsorgan för standardisering och främjande EDI-funktioner mellan handelspartners.

av Huvudmän är branschorganisationema Svenska Bokhandlareföre-

Handeln med böcker 123

ningen, Svenska Förläggareföreningen och Föreningen Svenska Läromedelsproducenter samt Kungliga biblioteket.

Deltagande i EDI är öppet för alla aktörer i bokbranschen. Standarder och rutiner kring elektronisk handel utfomias arbetsgrupp med

i en bred representation från hela branschen. En styrgrupp fastställer meddelandena och utarbetat en handbok för branschens företag.

6.6¶Grossister och distributionsföretag

6.6.1 AB Seelig Co

Seelig, funnits sedan 1848, är både grossist och distributör. Man

som distribuerar 25 miljoner böcker och omsätter 430 miljoner kronor per år, varav tredjedel av omsättningen kommer från grossistverksam-

en heten. Seelig tillhandahåller informations- och logistiktjänster samt fungerar knutpunkt för bokbranschen. Huvudkontoret ligger i

som en Solna, medan lager och spedition finns i Morgongåva. Antalet anställda är llO.

Seelig länk mellan förlagen och bokhandeln. Stora förlags

är en distribution till stora bokhandlar sker ofta direkt via egna distributionsföretag. Över 200 förlag, vilka Rabénförlagen är det största, har låtit

av Seelig sköta distributionen Bokdepån. Under hösten 1997 har Rabénförlagen beslutat att distributionen skall skötas av Liber Distribution. Seeligs funktion som leverantör av tilläggsorder gäller alla typer av förlag.

För mindre förlag är distributionen Seelig ett sätt att komma

genom ut på marknaden. Fördelen är att bokhandeln får en rationell inköpshantering mot part och att inte köper in alltför stora volymer.

en man Detta mindre lager i butik, minskade returer och

spar pengar genom möjligheten att sampacka olika förlags order. Genom att köpa oftare och i mindre volymer kan bokhandeln skapa utrymme för en bredare exponering i butik. Kostnaden för mindre förlag att anlita Seeligs lagerhållnings- och distributionstjänster är 14-18 % av F-priset. Större förlag erbjuds ofta lägre priser.

Förlagen kan också välja att distribuera böckerna på annat håll, men ändå finnas med i Seeligs grossistlager Boklagret, artikeldatabas, katalogdator och CD BOK. Även ett sådant passivt delta-

numera gande är avgiftsbelagt. 120 förlag levererar böcker till Boklagret. Seelig har registrerat 1 350 utgivare i Sverige, över 1 000 av dessa är

men s.k. supplementutgivare och finns bara i katalogen.

124 Handeln med böcker

Av 250 bokhandlar med katalogdator har 60 hittills anslutits till

ca det CD BOK-systemet. Det är omfattande titeldatabas med

nya en 135 000 svenska titlar och 800 000 tyska, engelska, amerikanska och norska titlar. Årligen tillkommer 6 000 ISBN ej akademiskt

ca nya tryck, föreningstryck och periodika, vilket kan jämföras med Kungliga bibliotekets 12 000 titlar. Av registrerade titlar finns 35 000 i lager

ca och 30 000-40 000 är utländsk import.

Seelig står bakom BokNet, är ett nätverk baserat på Internet-

som standard där de kopplar sig får öppen kommunikation.

som upp en BokNet, initialt används CD BOK, kommer i framtiden att

som av

möjligheter för bokhandeln. Bokhandlaren skall t.ex. kunna öppna nya beställa från vilken leverantör helst EDI se ovan.

som genom

Seelig erbjuder service förenklar prissättningen i bokhandeln

en som och kopplad till ett återbeställningssystem, SRO. Företaget

som är tillhandahåller även speditionstjänster. Samtransporter pressar ner fraktpriserna. Enligt uppgift från Seelig utgör fraktkostnaden mindre än

det totala bokpriset. 2 % av

Tor Sörlin, f.d. bokhandlare, är med närmare 25 % aktierna, den

av

enskilde i Seelig, följd Svenska Bokhandlareförestörste ägaren av ningen och Bokia med vardera 10 % aktierna. Stiftelsen Boken i

ca av Sverige, Killbergs Bokhandel i Helsingborg och Gleerupska universitetsbokhandeln i Lund är andra stora aktieägare. Sedan en tid pågår förhandlingar med Bibliotekstjänst AB offentliggjort sitt intresse

som för att köpa Seelig.

6.6.2¶Förlagssystem

Förlagssystem AB utvecklar och marknadsför tjänster inom bokdistribution och kundservice. Företaget lagrar och distribuerar böcker åt bokförlag och bokklubbar. Ett tjugotal förlag, bl.a. Alfabeta bokförlag, Berghs Förlag och Wahlströms Bokförlag hör till kunderna. Dessutom har Förlagssystem ett flertal bokklubbar uppdragsgivare, bl.a.

som Barnens Bästa, Barnens Bokklubb, Böckernas klubb och Kassettbokklubben. Förlagssystem distribuerar 6,6 miljoner böcker per år, inkl. bokklubbspaketen, och har 7 000 titlar i lager. Företaget har 50 anställ-

omsättning på 30 miljoner kronor. Omsättningen för föreda och en tagets kunder är 250 miljoner kronor.

Förlagssystems distributionstjänster kostar 7- 10 % F-priset,

av lagerhållningskostnad tillkommer. Under hösten 1997 har bokhandeln erbjudits fraktfri leverans, vilket de mindre bokhandlama. Om

gynnar det faller väl ut permanentas försöket.

Handeln med böcker 125

Förlagssystem ägs till 95 % av Bertil Wahlström, ägare till B. Wahlströms Bokförlag, och till 5 % Per-Olof Hamrin, initiativtagare och

av vd.

Förlagens egna distributionsföretag

Samdistribution AB, Stockholm

Samdistribution är Bonnierförlagens data- och distributionsföretag och distribuerar 20 miljoner böcker år. Här ingår följande förlag: Albert

per Bonniers Förlag AB, Bonnier Carlsen, Bonnier Lexikon, Forum, Semic Böcker, Wahlström Widstrand, Bonnier Alba vid årsskiftet 1997/98 kommer detta att uppgå i Albert Bonniers Förlag AB, Bonnier Datamedia, Bonnier Utbildning, Månpocket och Trevi, samt samtliga Bonniers bokklubbar och Månadens Bok.

Liber Distribution, Stockholm

Liber Distribution distribuerar 11 miljoner böcker år och har främst

per interna uppdrag, men man står också för Verbum-koncemens distribution.

Förlagsdistribution, Stockholm

Förlagsdistribution Natur och Kultur och har enbart interna

ägs av uppdrag. Beräknad distribution: ca 4 miljoner böcker och andra artiklar årligen.

Ica Förlaget, Västerås

800 000 egenproducerade böcker distribueras per år.

Sörlins, Norrköping

8 000-10 000 pallar, dvs. omkring l 000 000 böcker år, distribue-

per ras Bokia, Julbocken och Akademibokhandeln.

Handeln med böcker

Bra Böcker, Höganäs

Förlaget inte antal volymer.

uppger

Distributionscenter, Hallstavik

10 miljoner böcker år distribueras åt Jultidningsförlaget, Harlequin,

per Clio, Radix. Distributionscenter fungerar dessutom som extemlager Bonniers Samdistribution.

Pocket Grossisten, Stockholm

Pocket Grossisten distribuerar 1 miljon pocketböcker per år Pocket Shop, Pressbyrån, Akademibokhandeln och Åhléns city.

Solna Distribution

1,2 miljoner böcker år distribueras 14 förlag, bl.a. Sellin Part-

per

och Konsultförlaget.

ner

BTJ Distribution, Lund

Btj Distribution Bibliotekstjänst och distribuerar 1,6 miljoner

ägs av böcker och 200 000 AV-artiklar till biblioteken varje år. Litt Info är Bibliotekstjänsts titeldatabas. Den finns på cd-rom och är i första

egen hand tänkt användas biblioteken och innehåller 40 000 svenska

att av titlar, 450 000 engelska och fr.o.m. 1997 även tyska titlar. Från 1997 ska även här finnas EDI-lösning och Btj tänker också erbjuda sina

en

tjänster publikt.

2°Källa: Svensk Bokhandel nr 28 1996. 2 Källa: Svensk Bokhandel 28 1996.

nr

SOU 1997: 141 Handeln med böcker 127

6.7¶Kommunernas böcker

inköp av

Kommunernas inköp av läromedel för skolan och böcker till biblioteken sker i olika former efter avregleringen bokbranschen år 1970. av Kommunernas verksamhet och befogenheter på detta område regleras främst kommunallagen 1991:900, lagen offentlig upphandling av om 1992: 1528 och konkurrenslagen 1993:20. En del kommuner anlitar ortens egen bokhandel vid inköp läroav medel. I dessa fall sköts all uppackning och hantering bokhandeln. av Uppackning m.m. kan i huvudsak ske på då bokhandeln har sommaren lågsäsong. Vinsten från verksamheten har betydelse för bokhandelns lönsamhet. Enligt vad utredningen inhämtat sker knappt hälften av läromedelsinköpen enligt denna modell. Andra kommuner gör sina läromedelsinköp efter upphandling från bokhandel i annan kommun eller från bokhandelsföretag med regional eller rikstäckande verksamhet. Det finns tre stora aktörer på marknaden som distribuerar läromedel: Bokdistributören AB omsättning 100 ca

miljoner kronor inom Akademibokhandelsgruppen, levererar

som skolböcker till ett 40-tal kommuner, Boktjänst AB omsättning 140 ca miljoner kronor, inkl. bokhandel och Internetbokhandel , leveresom rar böcker både till skolor och bibliotek i ett 20-tal kommuner och Läromedia AB omsättning 40 miljoner kronor. Boktjänst AB levererar biblioteksinbundna böcker via Bokverket på Seelig. En tredje väg är att kommunen inrättar inköpscentral sköter en som inköp, uppackning och hantering. Inköpscentralen kan sänka den direkta inköpskostnaden, kommunen får samtidigt merarbete i men fonn av uppackning och sortering. Alltfler kommuner tillämpar någon form inköpssamverkan vid av upphandling av läromedel för skolan, i ökad utsträckning också vid upphandling av biblioteksböcker. Formema kan variera från erfarenhetsutbyte till gemensam upphandling i olika fonner. En rad kommuner har låtit större kommun ta hand hela upphandlingsförfarandet. en om Stora kommunala inköpscentraler med denna inriktning har vuxit fram i bl.a. Motala, Uddevalla, Södertälje, Nässjö och Västerås. Svenska Bokhandlareföreningen har i skrivelse till utredningen en framhållit att det tradition är bokhandlama levererat böcker till av som kommunernas olika verksamheter, främst skola och bibliotek och att kommunernas förändrade inköpsverksamhet tenderar att störa boknu handeln på den lokala marknaden. Bokhandlareföreningen har därför föreslagit utredningen att ta initiativ till en överläggning med Svenska

22De tre största läromedelsförlagen har uppgett att bokhandeln är huvudleverantör i mellan 30-50 % av försäljningstillfállena.

med böcker 128 Handeln

Kommunförbundets styrelse kommunernas och deras möjom ansvar ligheter till samverkan med lokal bokhandel. Utredningen förde i augusti i år diskussion med Kommunförbunen dets direktör Evert Lindholm. Vid mötet poängterades vikten av att bl.a. bred spridning kvalitetslitteratur, vägs in i kulturaspekter, en av kommunens överväganden i samband med inköp. för närvarande ligger hos Regeringsrätten dnr 39/ 1997 Ett fall som exempel. Motala kommun levererar läromedel till kan tjäna som Landstinget i Östergötland Universitetssjukhuset. Kammarrätten men har tidigare ansett att avtalet förenligt med kommuinte Länsrätten var nallagens bestämmelser kommunala befogenheter. Något avgöom rande klarlägger rättsläget beträffande kommuners möjlighet att som sådan näringsverksamhet hävd är förbehållen bokhanbedriva som av deln finns inte. kommande dom från Regeringsrätten kan fortsatt vägledning. En ge Svenska Bokhandlareföreningen, ingivit särskilt yttrande i målet, som att kommunen köper och säljer böcker på ett sätt som inte är av anser allmänt intresse, verksamheten utgör ett intrång på området för det att näringslivet, verksamheten saknar anknytning till befintlig egentliga att och erkänd kommunal verksamhet och att verksamheten saknar till Motala kommuns invånare och geografiska område. anknytning tilläggas Motala kommun kan göra inköp läromedel Det kan att av förlag med högsta rabatt. Kommunen är för sin rabatt hos förlagen från beroende kunna sälja böcker till Landstinget och denna förinte av att endast för mindre del kommunens omsättning. säljning svarar en av upphandling läroböcker samverkar Motala kommun också För av antal kringliggande kommuner. De krav på priser som frammed ett ställs vid kommunernas upphandling understiger självgemensamma kostnadspris för bokhandlar i regionen. De flesta bokhandlar är för sin verksamhet beroende kommunernas, relativt sett, betydande köp. av Enligt Bokhandlareföreningen kan samverkande kommunala enhe-

betraktas företag i konkurrenslagens mening. Samverkan måste ter som därför ske med iakttagande konkurrenslagens bestämmelser. En av otillåten inköpskartell bör kunna förbjudas enligt 6 § KL.

Inköp läromedel av

Tidigare läromedelsinköpen centraliserade, ofta det skolstyrelvar var beslutade vilka läromedel skulle köpas in. I dag är det serna som som lärarna i takt med decentraliseringen inom skolan tagit över lärosom medelsinköpen. Svenska Kommunförbundet har inte utarbetat några

SOU 1997: 141 Handeln med böcker 129

riktlinjer för hur kommunerna skall beakta kulturaspektema vid t.ex. inköp av läromedel.

Läromedelsinköpen har sjunkit mellan år 1995 och 1996 med 2,6 %. Dock uppvisas stora skillnader mellan olika stadier. Till förskolan har försäljningen minskat med 10 %, medan försäljningen till grundskolan ökat totalt sett. Försäljningen till lågstadiet har minskat 5 %, medan den både till mellanstadiet och högstadiet ökat med 3,5 respektive 2 %. Inköpen till gymnasiet visar en minskning med nästan 6 %. Läromedelsinköpen till Vuxenskolan har också minskat 6 % jämfört med föregående år.

Summan läromedelsinköpen uppgick år 1991 till 911,4 miljoner

av kronor exkl. moms, medan den år 1996 uppgick till l 145 miljoner kronor. År 1991 uppgick antalet titlar till l 259. Då ingår tryckta

nya läromedel, AV-läromedel och datamjukvara. År 1996 antalet

var nya titlar 2 130, en ökning med 70 %. Enligt Föreningen Svenska Läromedelsproducenter har även kostnaden för skolans lokaler ökat med 864 miljoner kronor mellan år 1991 och 1995.

Samtidigt har kommunerna minskat sina anslag till undervisningen. Föreningen påpekar vilken liten andel av den totala kostnaden som kostnaden för läroböcker utgör. Är 1995 kostnaden för elev i

var en grundskolan 47 000 kronor. Kostnaden för läromedel läromedel och annat tryckt materiel, kapital- och servicekostnader, studiebesök m.m. uppgick till 2 000 kronor, varav kostnaden för endast läromedel utgjorde 500 lcronor. Föreningen har bl.a. drivit frågan om gåvoläromedel. Denna fråga behandlades även i slutet av 1980-talet i samband med den s.k. läromedelsöversynen. I Utbildningsdepartementets Ds 1988:22 Skolböcker 1" konstaterades att eleverna i alltför liten utsträckning får behålla sina läroböcker. Ett av förslagen var att eleverna i gåva skulle de basläromedel och väsentliga läromedel de behöver pedagogiska skäl.

av

Inköp av böcker till biblioteken

Även då det gäller folkbibliotekens bokinköp har dessa minskat under l990-talet. Fr.o.m. 1989 minskade de med 4-5 % per år. 1993 minskade de med hela 7 %. År 1994 bröts trenden och inköpen ökade med 5 %, för att 1995 åter minska med 3 %. Även skolbibliotekens nyförvärv hade l995 minskat med 5 % jämfört med 1992. Se vidare kapitel

5 17-1217

130 Handeln med böcker

6.8¶Bokpriser

Konkurrensen mellan de olika försäljningsformema bokhandlar, varuhus, detaljhandel och bokklubbar är mycket hård, vilket får till

annan följd att priset på bok varierar mycket mellan olika försälj-

samma ningskanaler och försäljningsställen.

Genom åren har del studier gjorts för att belysa priset på böcker.

en Statens pris- och kartellnämnd SPK gjorde 1983 en studie om handeln med böcker 1982 års bokutredning där man även försökte belysa prisutvecklingen. SPK konstaterade att det är svårt att mäta prisutvecklingen for böcker dels på grund det stora antalet titlar dels på grund

av

den omfattande nyproduktionen. Man konstaterade också att SPK av inte gör några fortlöpande undersökningar prisutvecklingen i bran-

av schen.

Det material SPK redovisade i rapporten om prisutvecklingen

som för böcker 1968-1982 baseras på det prisindex för böcker som används

Statistiska centralbyrån SCB vid mätningen konsumentprisinav av dex KPI. Som framgår avsnitt 12 är detta index mycket grovt. I sin

av studie fann SPK att bokprisindex och KPI följde varandra ganska väl under perioden 1968-1982. Med 1968 basår understiger bok-

som prisindex KPI fram till 1979. Mellan 1979-1982 var däremot indexvärdet för böcker högre än KPI. Under vissa år skillnaden så stor som

var 20 %. Samtidigt fastslås i rapporten att när det gäller prisutvecklingen 1968-1982 är felmarginalen större än skillnaden mellan totala KPI och

bokprisindex.

SPK redovisar även bokklubbsprisema och den uppskattning som gjordes 1980. Denna undersökning visade att bokklubbsprisema var drygt 20 % lägre än priserna på böcker i bokhandeln. I denna

samma undersökning ingick inte Bra Böcker. Om även Bra Böckers bokpriser beaktats hade den genomsnittliga skillnaden mellan bokklubbsprisema och bokhandelns cirkapris uppgått till 30-40 %.

Den enda prismätning böcker för närvarande görs är det

av som bokprisindex SCB tar fram. SCB:s index för böcker framställs

som med ytterst metod. Mätningen görs underlag för beräk-

en grov som ningen konsumentprisindex. Bolcprisindexet utgör endast 0,4 %. Det

av index används i dag tas fram genom att prissättningen vid

som bokklubbar och l0 indikatorböcker, bl.a. Guinness Rekordbok, i

ca 10 bokhandlar studeras.

År 1988 utarbetade SCB ett förslag till omläggning av bokprisindexet. Något nytt index infördes dock inte. Enligt underhandsuppgifter ett skälen bristande ekonomiska resurser.

var av

En fråga diskuterats är huruvida litteraturstödets prispress har

som

någon eller inte på prisutvecklingen. Då det statliga littera-

haft effekt

SOU 1997: 141 Handeln med böcker 131

turstödet infördes i mitten 1970-talet ansåg att någon form av man av motprestation från förlagens sida var en förutsättning för statens engagemang. Ett villkor för att förlagen ska kunna stöd är att inte man prissätter över de F-priser Statens kulturråd, efter överläggningar som med Svenska Förläggareföreningen, fastställt för litteraturstödda böcker. Förläggareföreningen har givit uttryck för uppfattningen att prispressen saknar köpstimulerande inverkan och att den därför inte fyller någon kulturpolitisk funktion. Bokhandlareföreningen och Författarförbundet är dock av en annan mening och vill ha kvar prispressen för litteraturstödda titlar. Kulturrådet konstaterar i sitt yttrande att det är svårt att värdera effekten av prispressen och omöjligt att precisera den i procent eller kronor. Prispressen har, enligt Kulturrådet, mest effekt inom vuxenlitteraturen, särskilt skönlitteraturen, och för böcker är nonnalomfång eller som av tunnare. Kulturrådet menar att om man avskaffade prispressen skulle detta leda till ett ökat tryck på flera stödordningar ett ökat antal genom ansökningar av lättsåld och lönsam kvalitetslitteratur. Genom sin kvalitet skulle flera dessa titlar konkurrera ut andra titlar är i bättre av som behov stödet. Detta skulle i sin tur leda till minskad stödeffekt, av en enligt Kulturrådet.

6.9¶Portot

Posten har under de senaste åren kraftigt höjt portot, såväl för privatpersoner som för företag. Bland annat har trycksaksportot försvunnit. När det gäller de stora förlagen och bokklubbama har dessa avtal egna med Posten när det gäller bokklubbsförsändelser medlemstidsom ningar och böcker. Portohöjningama har framför allt drabbat de mindre förlagen, de mindre bokklubbama och de mindre bokhandlama och antikvariaten, eftersom de inte har möjligheter att nå till de samma upp volymer som krävs för avtal. Enstaka försändelser blir mycket egna dyra. Detta gäller både bokpaket från bokhandel, inkl. antikvariaten, till kund, Internetbeställningar och leveranser från bokförlag till bokhandel. Posten hänvisar till konkurrenslagstiftningen och att menar man genom denna tvingas ta ut sina faktiska kostnader av varje enskild kund och alltså inte kan subventionera s.k. olönsam post. Införandet ett av s.k. kulturporto har diskuterats, kräver grundlig analys såväl men en av

lagstiftning som finansieringsmöjligheter.

23Förläggareforeningens skrivelser 1992-04-14 till Kulturrådet och 1992-11-17 till Kulturdepartementet.

1$åcxim§§§$3$ggäir;§åiI-333W

7¶Biblioteken

1¶Bibliotekslagen

Den 1 januari 1997 infördes bibliotekslag i Sverige 1996:1596.

en Lagen omfattar hela det allmänna biblioteksväsendet och syftar främst till att garantera avgiftsfria boklån och ett väl fungerande nationellt nätverk knyter ihop de olika biblioteken. Likaså anges målen för

som biblioteksverksamheten. I 2§ slås fast att varje kommun skall ha folkbibliotek. Enligt 9§ skall folk- och skolbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i strävan att erbjuda lån-

deras

tagama god biblioteksservice 10 §.

en

Bakgrunden till riksdagens beslut var att allmänhetens biblioteksservice försämrats på många håll i landet. Bokanslagen till folkbiblioteken hade minskat. Den uppsökande verksamheten hade i många fall reducerats. Många kommuner hade omorganiserat sin nämnd- och förvaltningsorganisation.

Som följd regeringens förslag bibliotekslag prop.

en av om en 1996/97:3 kulturpolitik förstärktes anslaget till litteraturstöd med

om 30 miljoner lcronor budgetåret 1997 i syfte att öka tillgången på litteratur för barn och ungdomar vid folk- och skolbiblioteken samt att stimulera läsaktivitet. En beskrivning statsbidraget till inköp av

av litteratur till folk- och skolbibliotek och läsfrämjande åtgärder återfinns i avsnitt 8.4.

134 Biblioteken

7.2¶Folkbiblioteken

Lägesbeskrivning och bakgrund

Folkbiblioteken har sitt i det frivilliga folkbildningsarbetet ursprung viktig roll i den nationella kultur- och utbildningspolioch de spelar en tiken. Folkbibliotekens uppgifter omfattar, förutom att erbjuda kultur och rekreation, i allt högre grad utbildning och information. De förutsätts också bedriva uppsökande verksamhet i syfte att nå nya en läsargrupper. Folkbiblioteken vänder sig inte till en avgränsad och definierad målgrupp utan till befolkningen helhet. Varje komsom munalt bibliotekssystem med huvud- och ñlialbibliotek betraktas som en enhet. Folkbiblioteken finansieras kommuner, landsting och staten. av Kommunerna för 92 %, landstingen för ca 5,5 % och staten svarar ca för 2,5 % kostnaderna. Statens stöd syftar till att öka folkbiblioteca av kens möjligheter att verka i standardutjämnande syfte, nå nya grupper samt utveckla metoder och verksamhetsformer. Biblioteken expanderade starkt under 1960-, 1970- och början av l980-talet. Kommunreformen innebar kraftig upprustning både en av lokaler och bokbestånd samt utökning personalstyrkan. Under en av 1970- och 1980-talet skedde utjämning skillnaderna. Dock en av kvarstår ojämn standard mellan kommunerna. Stora skillnader råder en vad gäller anslag, media och personal i förhållande till kommunstorlek och invånarantal. År 1970 uppgick bokbeståndet på svenska folkbibliotek till drygt 24 milj. volymer. År 1992 hade antalet volymer nästan fördubblats drygt 45 miljoner. År 1995 hade beståndet minskat till 44 miljoner böcker. Nyförvärvet böcker ligger mellan 1,9 och 2,3 miljoner per år. Persoav nalen har ökat från 4 600 år 1976 till 5 400 år 1995. Ett stort antal nya folkbibliotekslokaler har byggts under perioden Driftkostnaderna för de kommunala biblioteken uppgick år 1995 till 2,7 miljarder eller 302 kronor invånare och år. Sett över en längre per period har folkbibliotekens stärkts avsevärt även om det skett resurser tillbakagång under 1990-talet. en Ett led i utvecklingen folbiblioteken inrättandet av centralav var bibliotek, sedermera länsbibliotek. Uppbyggnaden av den nuvarande länsbiblioteksorganisationen pågick från 1930-talet och fram till mitten 1950-talet. Syftet med länsbiblioteken vari första hand att garantera av alla medborgare oavsett bostadsort jämlik tillgång till litteratur. en

Källa. PM 1994-11-24 Enheten för litteratur och bibliotek. Statens kulturråd

SOU 1997: 141 Biblioteken 135

Länsbibliotekens huvuduppgift var att komplettera de lokala biblioteken genom en direkt och kostnadsfri utlåning av böcker som behövdes i studiesyfte. Länsbibliotekens åtagande har kommit att utvidgas och omfatta bl.a. rådgivnings- och utbildningsverksamhet. Dessa bibliotek skall stödja och komplettera den lokala biblioteksverksamheten i länet och fungera som en knutpunkt i ett regionalt nätverk.

Länsbibliotek finns i samtliga län. Cirka hälften har primärkommunalt huvudmannaskap. Hälften av landstingen har knutit länsbibliotekens regionala biblioteksverksamhet närmare sin egen organisation och övertagit huvudmannaskapet. Länsbiblioteken finansieras till ca 30 % av staten och ca 70 % av landstingen.

Som ett komplement till länsbiblioteken, bl.a. i syfte att minska trycket på forskningsbiblioteken, inrättades i mitten av 1960-talet lånecentraleri anslutning till stadsbiblioteken i Malmö, Stockholm och Umeå. Samtliga folkbibliotek fick därmed tillgång till de tre stora värdbibliotekens mediabestånd. Lånecentralerna bekostas helt med statliga medel.

Bokbestånd, utlåning och nyförvärv

År 1976 uppgick utlåningen böcker och AV-media, audio-visuella

av medier, till 74,9 miljoner. Antal medialån per invånare var 9,1. År 1976 fanns det 32 miljoner böcker vid de kommunala biblioteken. Utlåningen böcker och AV-medier från kommunala folkbibliotek

av uppgick år 1995 till 77,3 miljoner lån. Detta motsvarar 8,7 lån per invånare och år. Boklånen var 70,4 miljoner.

Detta kan jämföras med bokutlåningen år 1970 som uppgick till 52 miljoner volymer. Efter år 1970 ökade bokutlåningen fram till mitten av 1980-talet för att därefter minska kraftigt. De kommunala folkbibliotekens bokutlåning som störst 1983 då 77 miljoner lån gjordes.

var Sedan minskade utlåningen år i rad med 2 á 3 % år. År 1992

tre per var den nere i drygt 66 miljoner. Under 1990-talet har utlåningen legat på ungefär samma nivå. Mellan åren 1994 och 1995 ökade dock utlåningen med 4 %.

År 1984 uppgick bibliotekens utlåning medier till 9,3 lån

av per invånare. Tio år senare var motsvarande antal 8,4 lån per invånare. En undersökning som Kulturrådet utförde år 1994 visade på att bibliotekens bokbestånd i allt högre utsträckning används på plats, dvs. i biblioteket.

136 Biblioteken SOU 1997: 141

Tabell 7:1. Några sammanfattande uppgifter de kommunala folk-

om biblioteken 1995 och 1976

Tidnings- och tidskriftsbestånd i tusental

öppethållande

tim en vintervecka 29 31

Bibliotekspersonal

Totalt antal helårs- 4 600 5 398

verkan

därav bibliotekarier 2 350

Källa: Statistiska meddelanden Folk- och skolbiblioteken 1995 s. 3,16.

SOU 1997: 141 Biblioteken 137

Tabell 7:2. Utlåning, bokbestånd och nyförvärv 1976-1995

1976 1980 1988 1992 1995 Bokbestånd 32 186 000 38 023 000 45 471 000 45 S47 000 44 177 000 Varav nyförvärv 2 059 000 2 330 000 2 306 000 2 005 000 l 902 000 Bokutlåning 73 527 000 76 228 000 69 485 000 66 535 000 70 355 000 Tidningar och tidskrifter, årsrenumerationer 93 123 143 136 122 ;

Källa: Statistiska meddelanden Folk- och skolbiblioteken 1995. SCB.

Diagram Boklån fördelning på litteraturkategorier -

PYOÃ" 50 ø"-""§""--- .-1 40

..._.I§§-l

Od... . . . . .m . UO . I . CC C OC QU.

0 V V V Y I V 1 f T Y V7 | | får V T Y 78 80 82 84 86 88 90 92 94

- - - Barnböcker Skamtorvunan - - - - --Fadditttbrvuxna

Källa: Statistiska meddelanden Folk- och skolbiblioteken 1995.

sammansättningen av boklånen har successivt förändrats sedan år 1976. Facklitteraturen för vuxna har ökat påebekostnad av skönlitteratuför Bamböckernas andel har varit relativt oförändrad. År ren vuxna. 1995 var fördelningen mellan olika litteraturkategorier 28 % för skönlitteratur för vuxna, 30 % för facklitteratur för vuxna och 42 % för bamlitteratur.

138 Biblioteken

7.3¶Skolbiblioteken

I bibliotekslagen i 5 § Inom grundskolan och gymnasieskolan

anges skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov material för utbildningen. Lagen ställer alltså inte krav

av på skolbibliotek i varje skola. Kommunen kan lägga enskilda

ner skolbibliotek och hänvisa eleverna till närmaste folkbibliotek. En liknande skrivning återfanns före bibliotekslagens tillkomst i den nuvarande gmndskoleförordningen 1994:1194. Där föreskrevs att grundskolan skall ha lämpligt fördelade bibliotek samt annan utrustning behövs för tidsenlig utbildning. Detta är svagare skriv-

som en en ning än den tidigare att varje skolenhet skall ha bibliotek

som angav och utrustning behövs för en tidsenlig utbildning".

annan som Grundskoleförordningen 1988:655, 2 kap. 3 Upphävd 1991:1083.

Utlåning, bokbestånd och hemlån

Om skolbibliotekens verksamhet görs inga heltäckande undersökningar. De uppgifter SCB tar fram bygger på ett urval skolor.

som Uppgifterna bokbestånd och utlåning är inte lika tillförlitliga som

om för de kommunala biblioteken. I SCBs material redovisas osäkerhetsmarginalerna. Enligt underhandsuppgift från SCB håller man på att se över statistikinsamlingen för skolbiblioteken.

Tabell 7:3. Bokbeståndet i skolbiblioteken 1981/82-1994/95

Källa: Statistiska meddelanden Folk och skolbiblioteken 1995.

Biblioteken 139

Bokbeståndet i grund- och gymnasieskolor beräknas till 31,5 miljo-

volymer enligt SCB Detta värde bygger på ett urval av skolor som ner undersökts under vårterminerna 1994 och 1995. Antalet elever i samma skolor 1,2 miljoner, vilket innebär att bokbeståndet per elev lig-

var ca

på omkring 26 volyrner. Bokbeståndet har, enligt SCB, minskat i ger skolbiblioteken med 4,6 miljoner sedan 1981/82.

SCB gör också urvalsundersökningar om hemlån av böcker från olika skolor. En nedåtgående trend noteras under den senaste 20-årsperioden. På grund felmarginalerna kan det enligt SCB inte säkert

av fastslås att någon minskning skett under läsåret 1994/95.

Under läsåret 1994/ 95 förmedlades ca 16 miljoner hemlån av böcker i skolbiblioteken. Knappt femton år tidigare, 1978/79, uppgick utlåningen till drygt 22 miljoner. Motsvarande tal för läsåret 1992/93 var 20,2 miljoner. Det går dock inte att säkerställa att en minskning har skett från år 1992/93, vilket beror på felmarginaler i skattningarna.

Antalet lån elev i grundskolan under 1994/95 högst i skolor

per var med bara låg- och/eller mellanstadium. Där förmedlades nästan 23 lån

elev, medan det i grundskolor med både låg-, mellan- och högstaper dium förmedlades 13 lån elev. I grundskolor med enbart högsta-

per dium sjönk siffran ytterligare till endast 9 lån elevñ

per

Tabell 7:4. Hemlån böcker från skolbibliotek 1978/79-1994/95

av

Huvudtyp skola Miljoner lån

av

1978/79 1988/89 1992/93 1994/95 Grundskola med enbart 16,7 13,8 14,1 10,6 låg- och/eller mellanstadium

Grundskola med hög- 3,3 2,6 1,6 2,2 stadium plus låg-och/eller

mellanstadium Grundskola med enbart 1,0 1,1 1,5 1,4 högstadium

Gymnasieskola 1,6 2,1 3,0 1,9 Samtliga skoltyper 22,6 19,6 20,2 16,1

Källa: Statistiska meddelanden Folk- och skolbiblioteken 1995, SCB.

2Det råder statistisk osäkerhet på 7,4 miljoner volymer.

en - 3I SCBs tabeller "felmarginal, det 95-procentiga konfidensintervallet,

anges en som inte tagits med i redovisningen. 4Källa: Statistiska meddelanden Folk och skolbiblioteken 1995.

140 Biblioteken SOU 1997: 141

7.4¶Forskningsbiblioteken

De vetenskapliga biblioteken har sin förankring i samhällets forsknings- och utbildningspolitik. Enligt högskoleförordningen SFS 1993:100, 3 kap. 8 ändrad senast 1997:21 hänvisas till bibliotekslagen. Det slås dock fast att ett högskolebibliotek avgiftsfritt skall ställa litteratur de samlingarna till andra högskolebilioteks för-

ur egna fogande. I bibliotekslagen 1996:1596 6 § slås fast att det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden anknyter till utbildning och forskning vid hög-

som skolan för biblioteksservice inom högskolan och, i samverkan

svara med landets biblioteksväsen, i övrigt ge biblioteksservice. Högskolebiblioteken finansieras direkt inom respektive högskolas budget.

Bokbestånd, utlåning mm

Kungliga Biblioteket presenterar i samarbete med Statistiska centralbyrån löpande statistik över de svenska forskningsbibliotekens verksamhet. Statistik över universitetsbiblioteken och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan 1954. Den senaste redovisningens har data från 82 forsknings- och specialbibliotek och omfattar sammanlagt 226 serviceställen. De redovisade forskningsbiblioteken har ett sammanlagt bestånd av ca 27,9 miljoner band böcker och seriella publikationer. 20 % av beståndet är tillgängligt för användarna på öppna hyllor. Till detta kommer övriga materialkategorier, med bl.a. 25 000 hyllmeter småtryck, 22 000 hyllmeter manuskript och 2 100 hyllmeter musiktryck. Antalet mikrograñska dokument uppgår till mer än 7 miljoner.

Nettotillväxten efter gallring böcker och seriella publikationer

av uppgick 1995 till totalt 550 000 band, eller drygt 9 100 hyllmeter.

ca

5Statistiska meddelanden. Forskningsbiblioteken 1995.

SOU 1997: 141 Biblioteken 141

Tabell 7:5. Forskningsbibliotek Bestånd och tillväxt av böcker och seriella publikationer budgetåret 1994/95

National- Högskole- Special- Summa biblioteket bibliotek bibliotek KB

Bestånd 3 335 21 008 3 533 27 876 tusental band Tillväxt under året 224 343 75 643 tusental band Total antal hyllrneter 83 367 505 730 83 796 672 893 Därav tillväxt 902 7 729 3 421 12 052 under året

Källa: Statistiska meddelanden Forskningsbiblioteken 1995

Antalet registrerade lokala lån, omfattande hemlån, läsesalslån och kopior uppgick för perioden 1994/95 till 4,3 miljoner. Jämfört med föregående år har utlåningen ökat med 460 000 lån 19,5 %. Härtill kommer den samlade fjärrutlåningen uppgick till 607 000 lån.

som Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka uppgick till 2 012 helårsarbetskrafter och driftskostnaden utgjorde 900 miljoner kronor. Högskolebibliotekens andel av högskolans totala kostnader är i genomsnitt 2,65 procent

Frågan de högskolestuderandes litteraturförsörjning har länge

om varit föremål för debatt. Högskoleutbildningen statlig angelägen-

är en het. Från de kommunala bibliotekens sida har rests krav om kompensation för biblioteksservicen till de studerande. Enligt bibliotekslagen

§ 10 skall högskolebiblioteken/forskningsbiblioteken samverka med

folkbiblioteken

Högskoleutbildningen är föremål för ytterligare decentralisering. Högskoleutbildning bedrivs i dag på mer än 30 orter i Sverige. Sedan år 1977 finansieras högskolebiblioteken direkt genom varje högskolas budget.

6Beräkningen driftskostnaderna för huvud- och ñlialbibliotek.

avser Institutionsbibliotekens kostnader är således inte medräknade.

142 Biblioteken SOU 1997: 141

KB;BIBSAM;LIBRIS

Kungliga biblioteket har som myndighet under Utbildningsdepartementet ansvar för viss samordning och planering inom det svenska forskningsbiblioteksväsendet. Ett särskilt sekretariat vid Kungliga Biblioteket, BIBSAM, svarar för nationell planering och samordning av de vetenskapliga biblioteken.

Sedan 1988 har Kungliga biblioteket det samlade ansvaret för drift, underhåll och utveckling av LIBRIS ett biblioteksdatasystem som

-bland annat omfattar funktioner för katalogisering, sökning och fjärrlån

litteratur. LIBRIS databas tillgängliggör stor del av litteraturbeav en ståndet vid de svenska forskningsbiblioteken. Registreringen av svensk litteratur görs huvudsakligen vid Kungliga bibliotekets nationalbibliografiska sektion. Folkbiblioteken får i LIBRIS tillgång till forskningsbibliotekens mediabestånd. LIBRIS används stöd vid katalo-

även som gisering. I propositionen Forskning och samhälle prop. l996/97:5 har regeringen bl.a. framhållit nödvändigheten att biblioteksdatabasen

av LIBRIS utvecklas till en nationell och allmän infonnationsresurs. Landets bibliotekssystem skall integreras så att nationens biblioteks- och infonnationssystem kan utnyttjas bättre av medborgarna oavsett bostadsort och utan kostnad för den enskilde.

Svenska Bamboksinstitutet

Stiftelsen Svenska Bamboksinstitutet har uppgifter som i praktiken motsvarar en ansvarsbiblioteksfunktion inom bamboksornrådet och har

KB:s anslag ett statsbidrag. Institutet bedriver en kvalificerad genom verksamhet såväl nationellt som internationellt. Anslaget för innevarande år uppgår till 4,2 miljoner kronor.

7.5¶Utbildning

I utredningen SOU 1969:37, Utbildning for bibliotek, arkiv och informatik BU, diskuterades aktuella utvecklingstendenser inom biblioteksornrådet. Bl.a. konstaterade utredningen att gränserna mellan forskningsbibliotek, folkbibliotek och andra dokumentationsfönnedlande institutioner hade blivit flytande. Utredningen låg till grund för den

mer bibliotekarieutbildning som inrättades i Borås 1972. Bibliotekarieutbildningen blev därmed reguljär högskoleutbildning. Utbildningen

en blev tvåårig och gemensam för folk- och forskningsbibliotekarier.

Biblioteken 143

Biblioteksutbildningen har med jämna mellanrum varit föremål för utredning. År 1975 uppdrog styrelsen vid Bibliotekshögskolan till den s.k. Översynsgruppen göra översyn utbildningen. År 1989

att en av

regeringen UHÄ i uppdrag över Bibliotekarieutbildningen. gav att se UHÄ-rapport 1991:1 Förnyad bibliotekarieutbildning samt UHÄ-rapport 1991:17 Bibliotekarieutbildningen i framtiden.

Under år har bibliotekarieutbildningen genomgått vissa för-

senare ändringar och är magisterexamen i biblioteks- och infonnations-

nu en vetenskap. Den omfattar 160 poäng, 80 poäng i biblioteks- och

varav informationsvetenskap.

Sedan år 1994 bedrivs bibliotekarieutbildning, förutom i Borås, även vid universitet i Umeå samt vid Lunds universitet. 1996 inrättades

utbildning vid Uppsala universitet. även en

Genom att bibliotekarieutbildningen är magisterexamen och

nu en bedrivs inom universiteten finns således forskningsanlmytning.

en Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Göteborgs universitet har sedan 1994 professur i ämnet. Mellan Högskolan i

en Borås och Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Göteborgs universitet förekommer ett nära samarbete.

7.6 av de litteraturstödda titlarna

Spridning

vid biblioteken

Kulturrådet har under våren 1997 undersökt spridningen på några folkbibliotek de titlar som erhållit litteraturstöd. Undersökningen

av omfattar titlar under budgetåret 1995/96 18 månader har fått

som litteraturstöd inom kategorierna svensk skönlitteratur, översatt skönlitteratur för samt barn- och ungdomslitteratur. Fackböckema

vuxna, saknas alltså i materialet. Kartläggningen av inköp har skett vid tre bibliotek, Göteborgs stadsbibliotek, som också är länsbibliotek, Uddevalla stadsbibliotek och Färgelanda kommunbibliotek.

144 Biblioteken

Fakta om de bibliotek som ingår i

undersökningen Prel. uppgifter

Göteborg

Uddevalla

Färgelanda

Hela landet

Källa: Preliminära uppgifter om bibliotekens utlåning och bestånd SCB 1997- 07-07

Alla tre biblioteken har mål och mediaurvalsprinciper. För Göteborgs stadsbibliotek gäller bl.a. följande: "I sitt mediaurval skall biblioteket sträva efter neutralt i moraliska, politiska och religiösa

att vara frågor. Vägledande skall vara kvalitet och saklighet men även en allsidig belysning av kontroversiella frågor. En viss hänsyn till efterfrågan kan vara motiverad.

Biblioteket tar avstånd från media som spekulerar i olika former av våld, avsiktligt förvränger fakta eller för sådant som strider

propagerar

Biblioteken 145

mot de mänskliga rättigheterna. Detta bör beaktas speciellt noga i fråga barn- och ungdomslitteratur".

om

Bokinköp och mediainköp görs huvudsakligen genom Bibliotekstjänst. Av undersökningen framgår också att biblioteken har bra avtal med bokhandeln och erhåller mellan 20-45 % rabatt. I Göteborg är det uteslutande bibliotekarierna sköter bokurvalet, iFärge1anda är all

som personal med på inköpsmötena och i Uddevalla sköts inköpen av sektionsansvariga och bibliotekarie.

Undersökningen omfattar totalt 901 titlar som har fått litteraturstöd under budgetåret 1995/96. Fördelat kalenderår och stöd omfattar

per undersökningen följande antal titlar:

Tabell 7:6. Antal stödda titlar fördelade per kalenderår

och Stödkategori.

litteratur Totalt 416 485

Källa: PM Juni 1997. Statens kulturråd. Bibliotekens inköp av litteraturstödda böcker.

146 Biblioteken

Tabell 7:7. Tre biblioteks inköp av de titlar som fått litteraturstöd

1995/96 exkl. facklitteratur

Bibliotek Antal inköpta Antal inköpta

exemplar exemplar

1995 1996 Göteborg

Uddevalla

Färgelanda

Källa: PM Juni 1997. Statens Kulturråd. Bibliotekens inköp av litteraturstödda böcker.

I Göteborgs hela bibliotekssystem köptes år 1996 6 776 exemplar av litteraturstödda titlar exkl. facklitteratur. Det totala inköpet var samma år 93 619. De litteraturstödda titlarna utgjorde alltså 7,2 % det totala

av inköpet. I Uddevalla svarade de litteraturstödda titlarna för ca 12 % av samtliga inköpta exemplar och motsvarande siffra iFärgelanda var ca 22 %. Barn- och ungdomsböcker har köpts in mest. Av den samlade mängden inköpta exemplar av de litteraturstödda titlarna utgörs inte mindre än 60-70 % av barnlitteratur.

För att få bild spridningen de litteraturstödda titlarna har

en av av utlåningen kartlagts i Uddevalla och Färgelanda. I Uddevalla fanns bland de 27 mest utlånade litteraturstödda titlarna bara fyra vuxenböcker Mankell, Höeg, Vibeke Olsson och Ahrén. Resten var barnböcker. Flera dessa lånades ut mer än 300 gånger. Bland Färge-

av landas mest utlånade litteraturstödda böcker fanns också barnböcker.

Biblioteken 147

De mest utlånade vuxenböckema var Mankell och Olsson. En del av de litteraturstödda titlarna har köpts in i många exemplar. Antalet inköpta exemplar speglar efterfrågan. Det finns ett samband mellan exemplar, innehav och utlåningstal. De litteraturstödda titlar som endast inköpts i ett exemplar har således lägre utlåningssiffror. Kulturrådets undersökning har inte omfattat genomgång utlåningstalen för samtliga

en av titlar.

Tabell 7:8. Mest lånade böcker som fått litteraturstöd kat. skön, översatt skön-, barn- och ungdom vid biblioteket i Uddevalla 1995

Källa: PM Statens Kulturråd juni 1997 Bibliotekens inköp av litteraturstödda böcker.

148 Biblioteken

Tabell 7:9. Mest köpta litteraturstödda titlar, alla undersökta katego-

rier, sortering efter inköp till Göteborgs stadsbibliotek 1995/96 av

sammanlagt under perioden 901 stödda titlar

Källa: PM juni 1997 Statens Kulturråd. Bibliotekens inköp av litteraturstödda böcker.

7.7¶Allmänna

Sveriges Biblioteksförening

SAB

Sveriges allmänna biblioteksförening SAB är intresseförening som

en har till uppgift att främja svenskt biblioteksväsen. Medlemmar i föreningen är så gott som samtliga folk- och universitetsbibliotek i landet, ett stort antal specialbibliotek, totalt ca 520 institutioner. Dessutom har föreningen drygt tusen enskilda medlemmar varav majoriteten är bibliotekarier. SAB arbetar med information, opinionsbildning, utredningar och kurs- och konferensverksamhet. Målsättningen är att verka för ett effektivt fritt tillgängligt bibliotekssystem i landet. Föreningens viktigaste uppgift är att främja utveckling av biblioteksverksamhet, både inom och utom landet. År 1951 startade SAB företaget Bibliotekstjänst AB. SAB är fortfarande dominerande ägrare av Bibliotekstjänst.

Biblioteken 149

7.8¶AB BTJ

Bibliotekstjänst

Bibliotekstjänst AB BTJ tillhandahåller biblioteken tjänster och material inom alla de områden där fördelar kan nås genom centralisering. BTJ sköter all central inbindning av de böcker som biblioteken köper därifrån. BTJ är enligt dess årsredovisning:

"Ett kunskapsföretag som säljer och utvecklar produkter, tjänster och teknik inom media- och informationsområdet. Den primära målgruppen är bibliote "

Företaget har expanderat kraftigt och är i dag en koncern. Omsättningen uppgick år 1970 till 23,6 miljoner kronor. Under år 1996 uppgick den till drygt 710 miljoner kronor. Rörelseresultatet efter avskrivningar var 18,4 miljoner kronor. Koncernen har i dag 443 anställda. Verksamheten är indelad i två moderbolag och sju dotterbolag.

Bibliotekstjänst AB är bibliotekens gemensamma inköpscentral. Aktiemajoriteten 91,6 % innehades fram till slutet av år 1996 av Sveriges Allmänna Biblioteksförening SAB. I början av 1997 förvärvade KF Invest AB 10 % av aktierna och aktiekapitalet. KF Invest har också ingått ett optionsavtal med SAB med rätt att förvärva ytterligare 39 % i Bibliotekstjänst senast den 30 november 1998.7

Den s.k. Sambindningen informerar om och säljer böcker till i första hand folk- och skolbiblioteken. Cirka 800 lektörer skriver på frilansbasis recensioner för Sambindningen som presenterar sammanlagt ca 8 000 titlar årligen. Denna Verksamhet ligger inom divisionen BTJ

nya Media som är en av de största av koncernens divisioner. Omsättningen uppgick för år 1996 till 455 miljoner kronor.

ArtikelSök och BURK Bibliotekstjänst Universella Register för Katalogdata ligger under divisionen BTJ Databas. I ArtikelSök upprättas fortlöpande referenser till innehållet i de viktigaste svenska tidningarna och tidslcriftema. Här ingår också uppdaterade referenser till innehållet i de 10 000 mest efterfrågade tidskriftema. I BURK katalogiseras böcker och andra medier. Det finns en särskild urvalstjänst för skolan, Skolans artikelservice. BTJ Databas omsatte år 1996 58 miljoner kronor och hade 61 anställda.

Koncernens visioner som de presenteras i årsredovisningen 1996 handlar om att expandera i de nordiska länderna och bl.a. tillhandahålla internationella databassystem till de nordiska biblioteken. Ett arbete har påbörjats för att ta fram ett nytt biblioteksadministrativt program. Tanken är att så småningom ersätta det nuvarande biblioteksadministrativa systemet BTJ 2000. BTJ bedömer att tillväxten för biblioteksmark-

7 Källa: BTJ Årsredovisning 1996

150 Biblioteken SOU 1997: 141

naden i Sverige är begränsad men hoppas på en större potential i de övriga nordiska länderna. Under 1997 har BTJ lagt ett bud att köpa Seelig. Se kap. 6.

BTJ -koncernen 1996

BIBLIOTEKSTJÄN ST AB Styrelseordförande: Bengt Westerberg Verkställande direktör och Koncemchef; Göran Eliasson

BTJ KONCERNSTABEN Finans adm: Lars Portmark Affársutv: Jan Swedenborg Information: Ann Marie Ek FoU: Svante Hallgren

Källa: BTJ.

Biblioteken 151

MODERBOLAG BTJMEDIA Recensions-service BTJTidskriñs- AndersPersson Bokförsäljning centralen AV-MediaFörlag Biblioteksutrustade MediaDistribution

MODERBOLAG BTJDATABAS Bibliografiskservice Externadatabaser: PerHalberg EgnadatabaserBURK OCLC,BritishLibrary Artikelsök rn cd-rom Dokumentleverans

DOTTERBOLAG BTJSYSTEMSAB Dataservice BTJ2000 CharlotteAhlgren Utvecklingoch TORBokautomater Underhållav cd-romutvecklingoch datasystem produktion Datordriñ Utveckling Nâtverksdriñ

DOTTERBOLAG BTJPRODUKTER Biblioteksinredningar Filial:Danmark AB Biblioteksmateriel Dotterbolag: ThomasJohannesson Prodjekttörsäljning BTJlnc,USA Stöldskydd

DOTTERBOLAG BTJTRYCKAB Fotosättning Lasertryck WalterDoerr CRTochRIP Audiokassetter Arkoffset Talböcker RullotTset Distribution

DOTTERBOLAG BTJEUROPENV Biblioteksinredningar WalterdeCeuster Bibliteksmateriel Projektförsâljning

DOTTERBOLAG BTJNORGEAS Biblioteksinredningar PålSkjetne Biblioteksmateriel ErinGhonnleyAustad Projektförsäljning Media

DOTTERBOLAG BTJ Bokförsälning Externadatabaser KIRJASTOPALVELU Aleksidatabas Biblioteksinredningar OY BTJdatabaser: Biblioteksmateriel TuomoSuomalainen BURK,Artikelsök TORBokautomater

DOTTERBOLAG LUNDGRENS Facklitteratur BOKHANDELl Skönlitteratur MALMÖAB Ulla-BellaGustafsson

Lundgrens bokhandel såldes under år 1997 till Akademibokhandelsgruppen.

152 Biblioteken SOU 1997: 141

7.9¶UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest

År 1949 publicerades för första gången UNESCO:s sk Folkbiblioteksmanifest Texten reviderades år 1972 för till de föränd-

att anpassas ringar skett under den gångna ZO-årsperioden. En tredje version av

som folkbiblioteksmanifestet antogs år 1994. Där slås fast att Folkbiblioteket lokalt kunskapscentrum utgör grundförutsättning for ett

som en livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika i samhället. UNESCO

grupper

därför stat, landsting och kommuner att stödja och aktivt uppmanar medverka i utveckling folkbiblioteksväsendet. Folkbibliotekens

en av huvuduppgift är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att:

Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder. Stödja såväl självstudier formell utbildning på alla nivåer.

som Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet.

Främja kunskap kulturarvet, förståelse för kulturen och insikt

om

vetenskaplig forskning och utveckling.

om

Vara öppna för alla konstnärliga uttrycksfonner.

Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell

mångfald.

Stödja muntlig berättartradition.

Garantera medborgarna tillgång till alla slag samhällsinforma-

av

tion. 10. Tillhandahålla erforderliga inforrnationstjänster för det lokala

näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper. 11. Underlätta utnyttjandet infonnationsteknologi och förbättra

av

kunskaperna om dess användning. 12. Ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla ålders-

och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet.

grupper

8Manifestet i sin helhet återfinns i Svenska Unescorådets skriftserie 2/1995.

Biblioteken 153

10¶Några iakttagelser

Folkbiblioteken med sina rötter i folkbildningen är tradition en del

av av samhällets utbildningspolitik och fönnedlare av litteraturen. Folkbiblioteken arbetar för att levandegöra litteraturen och inspirera såväl barn till läsning. I ett decentraliserat bibliotekssystem med

som vuxna filialer, bokbussar och sjukhusbibliotek har folkbiblioteken möjlighet att nå ut till alla människor och vara ett verksamt medel för att överbrygga kunskapsmässiga och kulturella klasskillnader. Sjukhusbiblioteken har den senaste tiden drabbats av stora nedskärningar. En av folkbibliotekens viktigaste uppgifter är att värna boken och läsandet

om

under år har mycket av det uppsökande biblioteksarbetet men senare

vänder sig till gamla, sjuka och handikappade dragits ner. Den lässom främjande verksamheten riktad till och i samarbete med barnhälsovård, förskola och skola har på många håll minskat. I många små och medelstora kommuner är biblioteket den enda kommunala kulturinstitutionen där de flesta kulturaktiviteter och det enda ställe där befolk-

äger rum ningen kostnadsfritt kan ta del det samlade utbudet böcker och

av av andra medier. Mer än hälften folkbiblioteken tillhandahåller i dag

av Internettjänster.

Den snabba utvecklingen inom informationstekniken innebär bl.a. att folkbiblioteken står inför utmaningen att utveckla och biblioteks-

tekniken. De senaste årens omstruktureringar och besparingar i anpassa kommunerna har ofta fått effekter för folkbiblioteksverk-

ogynnsamma samheten. Flera kommuner har ersatt kulturnämnden med en organisation, där nämnd kan ha för skola, förskola, kultur- och fri-

en ansvar tidsfrågor. Kompetensen i biblioteks- och kulturfrågor har tunnats ut.

De svenska folkbiblioteken har under den gångna tjugoårsperioden fått utvidgad roll. Efter de senaste kommunsammanslagningama har

en det skett strukturomvandling har lett till att ett stort antalutlå-

en som ningsstationer och mindre enheter lagts Vi har i dag färre och

ner. större bibliotek med längre öppettider. Utlåningen har gått ner sett över

tioårsperiod. Det lånas i dag ut närmare 10 miljoner färre volymer en än för tio år sedan. Den nedåtgående utlåningstrenden har under senare år dock brutits. En stor del bibliotekens besökare använder dess

av tjänster på plats. Man läser t.ex. tidskrifter, slår i referenslitteratur, använder bibliotekets infonnationsservice eller studerar.

Den höjda utbildningsnivån och decentraliseringen av den högre utbildningen har skapat andra förutsättningar för och behov av samverkan mellan olika typer av bibliotek. Övergången till alltmer problembaserad inlärning ställer ökade krav på folkbibliotekens bokbestånd och lånefönnedling samt på lånesamarbetet mellan forsknings- och folkbibliotek. Folkbibliotekens uppgifter har utökats och de spelar i dag en

154 Biblioteken SOU 1997: 141

större roll inom utbildningen. Samhällets ökade satsning på utbildning innebär att högre krav ställs på folkbiblioteken. Folkbibliotekens roll

förmedlare fjärrlån ökar. I takt med förlängd grundutbildsom av en ning och ökad distansundervisning vid högskoleenhetema kan man

en förvänta sig att beröringspunktema mellan folkbibliotekssystemen och forskningsbiblioteken ökar ytterligare i framtiden.

Den långtgående decentraliseringen inom skolan har lett till en ojämn standard bland skolbiblioteken. Det saknas en definition av skolbibliotekens uppgifter. Enligt Bibliotekslagen skall skolbiblioteket stimulera skolelevemas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov material for utbildningen. Den förändrade

av läroplanen ställer samtidigt allt större krav på välutrustade bibliotek. Grundskola och gymnasium arbetar med problembaserad inlärning och ett stort mått individualisering. Detta skapar i hög grad behov av

av tillgång till utbildade bibliotekarier. På vissa håll har folkbiblioteken fått ta över ansvaret för skolbiblioteken. Inom Kommunförbundet pågår projektet Albatross syftar till diskussion om den framtida

som en skolan. Även skolbibliotekens roll kommer att tas upp. Frågan om biblioteken har även belysts i två studier nyligen publicerats.

som Bibliotekshögskolan i Borås har gett ut skolbibliotek vem bryr sig"

och Skolverket, SAB och Svenska Kommunförbundet har publicerat

"Exploderar gymnasiebibliotekenT.

Det livslånga lärandet har blivit allt viktigare. De vuxenstuderande i biblioteken blir allt fler. Det är viktigt att vuxenutbildningen i alla for-

får adekvat biblioteksservice. mer

Utvecklingen med den tekniken, kommunernas minskade resur-

nya

och decentraliseringen har lett till att Kulturrådet väckt frågan om ser hur samarbetet inom biblioteksväsendet kan förbättras Mot bakgrund

tidens utveckling framstår det allt nödvändigt av den senaste som mer att utveckla och samordnad strategi, där det allmänna

en gemensam biblioteksväsendet samhällelig resurs och de

ses som en gemensam grundläggande uppgifterna definieras utifrån kulturpolitiska, utbildningspolitiska och informationspolitiska utgångspunkter, menar Kulturrådet. Bibliotekslagen är ett steg i denna riktning.

9I samband med Kulturutredningen utarbetades inom Kulturrådets kansli, efter

bidrag till arbetet med nationell bibliotekspolitik. Bland samråd med KB ett en annat betonas behovet av en samsyn inom biblioteksväsendet.

8 stöd

Statligt

Statligt stöd på litteraturområdet består av flera delar och fördelas i huvudsak i form utgivningsstöd, inköpsstöd, verksamhetsbidrag

av samt stöd till bokhandel. Stöd för utgivning av litteratur m.m. uppgår till 32,9 miljoner kronor. I detta belopp ingår även stöd till författarverkstäder samt bidrag till Svenska Vitterhetssamfundet och Samfundet De nio. Utgivningsstöd kan sökas av förlag och avser i första hand ersättning för enskilda titlar.

Inköpsstödet uppgår till 25 miljoner kronor och kan sökas av kommuner. Bidragen avser inköp av litteratur för barn och unga till folk- och skolbibliotek. I samband med att inköpsstödet infördes år 1997 anvisades även på statsbudgeten engångsmedel med 5 miljoner kronor för läsfrämjande verksamhet. En bok för alla AB får vidare 8,2 miljoner kronor i verksamhetsbidrag för att föra ut kvalitetslitteratur till ett lågt pris och samtidigt arbeta med läsfrämj ande insatser. Till Expertkommittén för översättning av finsk facklitteratur till svenska anslås 100 000 kronor i statsbidrag. Dessutom erhåller Svenska Institutet 800 000 kronor för översättning av svensk skönlitteratur till andra språk. Stödet till bokhandeln uppgår till 7,3 miljoner kronor och fördelar sig på kreditstöd, sortimentsstöd och katalogdatorstöd.

Genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket samt Stiftelsen för lättläst nyhetsinforrnation och litteratur anslås vidare sammanlagt 69,4 miljoner kronor för att litteratur och infonnation för funktionshindrade utvecklas, produceras och förmedlas. Staten stöder även produktion av videogram på teckenspråk genom Sveriges Dövas Riksförbund och Dövas TV i syfte att göra kultur och nyheter tillgängliga för döva. Anslaget till Dövas TV är 17,4 miljoner kronor.

Utöver ovanstående statliga insatser på litteraturområdet kan nämnas biblioteksersättningen, dvs. författares och översättares ersättning för bibliotekens utlåning deras verk. Biblioteksersättningen beräk-

av nas för år 1997 till 102,3 miljoner lcronor. Dessutom får författare och översättare statlig ersättning med 4 miljoner kronor för att deras verk utnyttjas i form av talböcker och taltidningar.

156 Statligt stöd

1¶Utgivningsstöd

8.1.1¶Bakgrund

Utgivningsstödet infördes 1975 sedan 1968 års litteraturutredning pekat kraftigt försämrad situation för kvalitetsboken, med ökade kostpå en nader för förlagen, stigande bokpriser, färre debutanter och svårigheter ut udda böcker. Idén att införa ett statligt stöd för litteraturen var att ge relativt Internationellt förekom litteraturstöd inte i någon nämnvärd ny. utsträckning, förutom i öststatema, där staten helt styrde bokutgivningen, i Norge, där sedan 1965 haft inköpsordning som samt man en köper viss upplaga all nyutkommen norsk garanterar att staten en av kvalitetslitteratur för distribution till biblioteken även kap. 9.

se

Litteraturutredningen presenterade flera möjliga alternativ till stödbl.a. inköpsordning liknande den i Norge. Ett annat förslag system, en handlade att biblioteksersättning till förlagen på samma sätt som om ge författare och översättare ersätts vid utlåning av litterära verk. Biblioteksersättningen skulle antingen basera sig på antalet inköpta böcker eller på antalet lån och motiverades främst utifrån upphovsrättsliga skäl. Utredningen resonerade även kring sänkt eller borttagen boken Utredningen avvisade dock alla dessa alternativ. Huvudargumoms. förslagen inte särskilt skulle den svårsålda mentet var att gynna mera kvalitetslitteraturen och att stora statliga anslag skulle komma att förbrukas på litteratur redan lönsam och inte i behov stöd som var var av för komma ut. Vad sökte ett stöd effektivt skulle uppatt man var som fylla syftet att främja den kvalitetslitteratur hade svårt att hävda sig som på den kommersiella marknaden. Avsikten även att hjälpa de förlag var satsade på god litteratur och att upprätthålla deras kvalitetssom utgivning. Endast med ett selektivt statligt stöd kunde kulturmedlen stödja kvalitetslitteraturen, menade utredningen. Eftersom garanteras selektivt stöd riskerade att styra utgivningen, utmynnade utredett ningens förslag slutligen i ett statligt bidrag skulle ges i produksom tionsledet och omfatta ett systern utgivningsgarantier både av av generell och selektiv natur. Vikten läsfrämjande åtgärder framhölls av samtidigt mycket starkt. Det utgivningsstöd riksdagen slutligen beslutade om år 1975 som bet. 1975:12, rskr. 210 dock genomgående ett selektivt stöd för var enskilda boktitlar inom olika litteraturkategorier. Stödet för den svenska skönlitteraturen det mest omfattande och korn att gälla i var princip all nyutkommen svensk skönlitteratur. För att, så långt som möjligt, undvika statlig styrning utgivningen konstruerades större av delen stödet ett efterhandsstöd. Till klassisk litteratur och viss av som

Statligt stöd 157

facklitteratur fick stödet dock utgå på förhand i fonn produktions-

av stöd. Stödet till barn- och ungdomslitteratur utformades dels ett

som förhandsstöd men även som stödköp av 1 000 exemplar per titel. Stödköpsupplagan fördelades till barn- och ungdomsorganisationer för läsfrämjande verksamhet.

Utgivningsstödet har efter 1975 reforrnerats och justerats i olika omgångar och förfarandet med stödköp av barn- och ungdomslitteratur har upphört. De viktigaste förändringarna är vidare att en utbyggnad skett och att fack- samt barn- och ungdomslitteraturkategoriema helt anpassats till reglerna för efterhandsstöd. En kritik som framfördes mot utgivningsstödet var att storsäljande titlar, ett betydande över-

som ger skott, får stöd. 1982 års bokutredning föreslog därför att en upplagespärr skulle införas. Förslaget antogs dock inte.

8.1.2¶Nuvarande

utgivningsstöd

Enligt förordningen om statligt litteraturstöd 1993:449 är utgivningsstödet indelat i nio olika stödordningar. Dessa är: ny svensk skönlitteratur för vuxna, skönlitteratur för vuxna i svensk översättning, facklitteratur för vuxna, barn- och ungdomslitteratur, bildböcker och bildverk för vuxna, klassisk litteratur inkl. lagerstöd, tecknade serier för barn och ungdom samt litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. I särskild ordning inom ramen för utgivningsstödet har även en klassikerserie för skolan producerats. Målsättningen att uppnå 100 titlar är nu uppfylld och medel anslås fortsättningsvis en tid för lagerhållning och nytryck.

Utgivningsstödet prövas efter ansökan av Statens kulturråd. Det kan sökas av förlag som är verksamma i Sverige. Större delen av utgivningsstödet avser litteratur på svenska. För litteratur på invandrar- och minoritetsspråk utgår stöd i form av verksamhetsstöd till förlag. På grund av ett ökat antal ansökningar och oförändrade anslag under en rad år har stödet urholkats. Det kan inte fördelas helt enligt de

numera ursprungliga principerna, där tanken var att alla nya titlar inom ny svensk skönlitteratur för vuxna skulle få stöd. Stora som små förlag med kvalitetsutgivning bör kunna räkna med att få ett antal stöd under ett verksamhetsår. Stödbeloppens utveckling har hållits tillbaka men vissa titlar blir ändå utan stöd trots att de uppfyller de kriterier

som uppställts. Inom stödordningama facklitteratur för vuxna, barn- och ungdomslitteratur samt bildböcker och bildverk för avslås över

vuxna hälften av ansökningarna.

Till utgivningsstödet är prispress kopplad. Detta innebär att för-

en lagen inte får överskrida vissa angivna maximipriser för titlar som de

söker stöd för. En titel fått stöd måste också finnas tillgänglig för

som distribution i bokhandeln. För utgåva skall kunna få litteraturstöd

att en krävs således att den finns med i elektronisk eller tryckt lagerkatalog

är tillgänglig i bokhandeln. Boken skall också förses med ett som svenskt s.k. ISBN En ansökan stöd lämnas av förlaget/utgivaren

om när boken kommit ut. Stödet är ett efterhandsstöd men i vissa fall kan besked stöd i förväg, s.k. förhandsbesked. Inom stödordningen

om ges för klassisk litteratur utgår stöd före utgivningen produktionsstöd. Möjligheter till produktionsstöd finns även inom andra stödordningar, t.ex. vid särskild kostsam utgivning bildverk och serier.

av

Stöd kan i princip inte till titlar fått annat statligt produk-

ges som tionsstöd, till festskrifter och vänböcker, eller till titlar som är särskilt producerade för bokrean, till talböcker, talfonogram och notutgivning. Stöd från källa bör tas i ansökan, är inget hinder för

annan upp men utgivningsstöd. Även akademiska avhandlingar kan erhålla stöd. I

sådant fall reduceras dock stödbeloppet.

Stödbeloppet baseras på arkersättning, där ett ark motsvarar 16

en trycksidor. Inom vissa stödordningar kan få produktionsstöd för

man särskilt påkostade utgåvor. Stödet täcker del verkets tekniska

en av kostnader. Kulturrådet fastställer varje år, efter överläggningar med bokbranschen, de förlagsnettopriser, F-priser, högst får gälla för de

som böcker erhåller stöd. Dessa priser får inte överskridas av förlagen.

som Om F-priset överskrids reduceras stödbeloppet eller, om överskridandet är stort, tas inte boken till behandling.

upp

Budgetåret 1995/96 18 månader anslogs 44 325 700 kronor till utgivningsstöd för kvalitetslitteratur. De förlag som erhöll mest stöd var: Norstedts förlag 3 452 000 kr, Albert Bonniers förlag 2 901 610 kr, Carlsson bokförlag 2 775 880 kr, Natur och Kultur 2 444 310 kr, Atlantis 1 851 670 kr och Rabén och Sjögren l 619 490 kr. Av de mindre förlagen märktes Brutus Östlings bokförlag Symposion

1 470 770 kr.

Det är svårt att säga exakt vilken effekt stödet haft. Det är heller inte möjligt att bedöma hur utgivningen skulle ha sett ut utan utgivningsstöd. I förhållande till folkmängden anses Sverige ha en relativt stor utgivning och många förlag. Det finns 500 förlag med minst en

ca anställd. År 1996 utkom 10 654 böcker och skrifter på över 48 sidor, enligt Svensk Bokförteckning. Då ingår även akademiska tryck, kataloger Enligt Förläggareföreningens branschstatistik för år 1996

m.m. utgavs 3 586 titlar allmänlitteratur. Det motsvarar en ökning med 453 titlar jämfört med budgetåret 1985/86. Se vidare kap. 5.

Med ISBN det särskilda identiñkationsnummer som boken får för att

avses kunna kategoriseras.

Statligt stöd 159

Utgivningsstödet utgör sammantaget inte än högst 1 % den

mer av totala omsättningen på bokmarknaden. Några de större förlagen

av som Bonniers och Norstedts, har i kraft av sin stora utgivning av kvalitetslitteratur fått stor del stödsummoma åren. När det

en av genom gäller mindre och medelstora förlag har stödet en stor betydelse. Flera av dem har ökat sin utgivning av kvalitetslitteratur sedan stödet infördes. Utgivningsstödet har med all säkerhet bidragit till att förlagen tagit risken att ge ut även smala titlar som inte förväntas bli kommersiella framgångar. Många nya förlag har tillkommit och står numera for en betydande del den utgivning får stöd.

av som

Utgivningsstödet är, i sin nuvarande konstruktion, helt inriktat på att stödja produktionen av böcker, en process som tidigare var mycket kostsam. Med bättre och billigare teknik, och ett betydligt enklare forfarande vid sättning och tryck har produktions- och tryckkostnadema sjunkit drastiskt. Istället har förlagens kostnader för t.ex. administration, marknadsföring och distribution skjutit i höjden. Förlagen har enligt bestämmelserna inte någon skyldighet att redovisa de faktiska produktionskostnaderna utom då de söker produktionsstöd,

som ges i förhand.

Det finns möjligheter för författare att producera sina böcker själva till lågt pris på Författares Bokmaskin. Författares Bokmaskin

är en ekonomisk förening startades refuserade författare. Den får

som av 350 000 kronor i statsbidrag för år 1997 samt ett mindre verksamhetsbidrag. Arbetet är dock till stor del ideellt. Kulturrådet har dessutom gett bidrag för att införa den teknik som krävs för att trycka på andra alfabet än det latinska. Författares Bokmaskin ger 40 % i rabatt på de redan låga produktionskostnaderna för böcker som trycks utländska språk.

Staten stöder för närvarande inte spridningen av de litteraturstödda titlarna. Distributionen sker på marknadens villkor och övrig

är som utgivning avhängig av insatser från förlagen, biblioteken, bokhandeln, bokklubbar och varuhus. Tidigare fanns ett distributionsstöd knutet till fackbokhandelsavtalet, vilket innebar att varje litteraturstödd titel utgiven av förlag anslutet till avtalet distribuerades till högre rabatt och med returrätt i ett exemplar till den dåvarande fackbokhandeln. Syftet med stödet när det infördes att underlätta för parterna att nå

var en överenskommelse om ett nytt fackbokhandelsavtal.

Den tekniska utvecklingen har fört med sig diskussioner om nya stödordningar, t.ex. stöd till produktion cd-rom och Print-on-

av demand. Den digitala tekniken öppnar möjligheter för helt nya spridningsvägar, även internationellt, vilket är viktigt inte minst för litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. En stödordning för kassettboks-

ny produktionen har diskuterats som ett led i arbetet med läsfrämjande.

160 Statligt stöd

Kassettböcker kan bidra till att föra ut kvalitetslitteraturen till nya

läsargrupper.

Kritik och utvärderingar

Det statliga utgivningsstödet utvärderas löpande inom ramen for regeringens budgetarbete. Regeringen konstaterade i 1993 års budgetproposition den svenska litteraturstödsmodellen i huvudsak verkade att effektivt och kulturpolitiskt angelägen utgivning av kvalitetslitteatt en upprätthölls med hjälp relativt begränsad statlig insats. ratur av en Regeringen gjorde därför bedömningen att grunderna för utgivningsstödet borde ligga fast. Kulturutredningen SOU 1995:84 bedömde att nuvarande statliga stödinsatser väl motiverade och fann ingen var anledning föreslå några direkta förändringar. Regeringen föreslog i att propositionen 1996/963 kulturpolitik oförändrad inriktning av om utgivningsstödet och oförändrat anslag i avvaktan på utredning. Svenska Förläggareföreningen har länge krävt att prispressen skall avskaffas. Kravet har bl.a. framförts i skrivelser ställda till såväl Kulturrådet till Kulturdepartementet under 1992.2 Förläggareföresom ningen hävdade prispressen inte har avsedd kulturpolitisk effekt och att den skapar merarbete för förlagen. Den menade vidare att marknaatt den på bättre sätt håller priserna, eftersom bokbranschen inte ett nere kan högre priser än konsumenterna är beredda att betala. Dessta ut påpekade Förläggareföreningen att prispressen enbart påverkar utom och inte konsumentprisema, samt att prispressen skapat

producentledet

för bokhandeln att höja sina marginaler. Sveriges Författarutrymme förbund och Svenska Bokhandlareföreningen anser däremot att pris-

pressen bör behållas. Statens kulturråd fick i regleringsbrevet för 1993/94 i uppdrag att utvärdera prispressen. Rådets slutsats att prispressen borde vara var kvar. Även prispressen inte har någon stark köpstimulerande effekt om har den i kombination med själva utgivningsstödet bidragit till bevarandet rimlig prisnivå trots den ambitiösa utgivningsnivån och de av en minskade genomsnittsupplagoma på den svenska bokmarknaden, menade Kulturrådet. Ett avskaffande skulle leda till ett ökat tryck på redan hårt ansatta stödordningar, framhöll Kulturrådet Svenska Bokhandlareföreningen delade Kulturrådets uppfattning. Ett slopande litteraturstödets prispress skulle enligt föreningen leda av

2Svenska Bokforläggareföreningens skrivelser, 1992-04-14 till Kulturrådet och 1992- l 1-17 till Kulturdepartementet 3Kulturrådets yttrande 1994-08-31, Dnr 1022/94-40.

SOU 1997: 141 Statligt stöd 161

till en högre prisnivå för utgivningen av kvalitetslitteratur och därmed till ökade utgifter för bokköparna. Tanken att effekten prispressen

av skulle gå förlorad för konsumenterna genom att bokhandeln ökar sina marginaler avvisas av Bokhandlareföreningen. Ett lägre inköpspris ger ett lägre pris för bokköparen.

Kulturrådet hade också kunnat konstatera att prispressen bidragit till att hålla lönsamma och samtidigt högprissatta titlar utanför litteraturstödet. Bokhandlareföreningen önskade att man kunde komma något längre i detta avseende. Genom återbetalning av litteraturstöd for titlar som uppnår en viss upplaga kunde utrymme skapas for andra titlar som är i bättre behov av stöd

Författarförbundet har riktat kritik mot att stödet till ny svensk skönlitteratur urholkats.

Tabell Anslag stödordning och ungefärligt antal stödda titlar år

per E

Litteraturkategori Anslag Antal titlar

Ny svensk skönlitteratur for vuxna 7 775 000 ca 245 Skönlitteratur för vuxna i svensk 3 550 000 ca 100

översättning

Facklitteratur för vuxna 5 300 000 ca 130 Barn- och ungdomslitteratur 4 305 000 ca 165 Bildböcker och bildverk for vuxna 2 700 000 ca 40 Klassisk litteratur inkl. lagerstöd 2 600 000 ca 65 Tecknade serier för bam och ungdom 1 139 000 ca 40 Litteratur på invandrar- och minori- 2 000 000 forlagsstöd,

tetsspråk titelstöd

Klassikerserie för skolan fram till år ca 1 500 00 tilltryck och 2000 lagerhållning

Totalt 30 869 000 785

4 Svenska Bokhandlareforeningens yttrande 1994-10- 17 till Kulturdepartementet.

6 17-1217

162 Statligt stöd

Ny svensk skönlitteratur för vuxna

I denna stödordning ingår nyutgivna noveller, dikter, drama-

romaner, tik, debatt, biografier med skönlitterär anknytning, essäer och aforismer samt debatt- och rapportböcker med skönlitterär prägel. Läromedel, studiematerial eller vetenskapliga verk med specialistanknytning får i regel inte stöd. Ansökningarna behandlas arbetsgrupp med sex

av en ledamöter sammanträder gånger per år. Gruppen gör en

som sex bedömning med utgångspunkt från bokens litterära kvalitet.

Minimiupplaga för stöd är för lyrik, dramatik, aforismer och essäer 750 exemplar. För övriga är miniupplagan 1 500 exemplar.

genrer

Under år 1997 fördelas 7 775 000 kronor inom denna stödordning.

Budgetåret 1995/96 18 mån fördelades ll 751 620 kronor till 364 titlar, dvs. i genomsnitt 32 285 kronor titel, utgivna 47 förlag.

per av Avslagen uppgick till 317, vilket betyder att 53 % fick stöd. 109 av stöden gick till 77 till dikter och 69 till essäer. De förlag som

romaner, dominerar när det gäller utgivning svensk skönlitteratur för

av ny

är Bonniers och Norstedts. Även Carlssons förlag har en förhålvuxna

utgivning svensk skönlitteratur, liksom Brutus Östlandevis stor av ling/Symposion och Gedins.

Skönlitteratur för vuxna i svensk översättning

Stödordningen omfattar översatta noveller, dikter, dramatik,

romaner, aforismer, essäer, biografier med skönlitterär anknytning samt debattoch rapportböcker med skönlitterär prägel. Beslut om stöd fattas av en arbetsgrupp med fem ledamöter sammanträder sex gånger per år.

som Avgörande för arbetsgruppens bedömning är originalverkets litterära kvalitet och kvaliteten på översättningen. Vidare eftersträvas en mångsidighet beträffande originalspråk. översättningen förutsätts utgå från originalverket. Bara i undantagsfall kan översättning via ett annat språk godtas. Minimiupplaga för stöd för lyrik, dramatik, aforismer,

är essäer 750 exemplar för övriga l 500 exemplar.

- - genrer -

År 1997 fördelas 3 550 000 kronor inom denna stödordning.

Under budgetåret 1995/96 18 mån fick 40 förlag 5 509 890 kronor i stöd för 156 verk i genomsnitt 35 320 kronor per titel. 147 ansök-

ningar stöd fick avslag, vilket betyder att 51 % beviljades stöd. De

om förlag fick mest stöd inom denna stödordning var Norstedts, som

som fick 662 780 kronor i stöd för 20 titlar, följt Bonniers, som fick

av 565 990 kronor i stöd för 16 titlar. Wahlström Widstrand fick 468 lOO kronor i stöd för 11 titlar, medan Natur och Kultur fick 445 410 kronor för nio titlar.

Statligt stöd 163

Av de 156 stödda titlarna hade 55 verk, eller 35 %, engelska

som originalspråk. Engelskan dominerar stort bland den skönlitteratur

som översätts i Sverige; 1996 utkom 1 826 böcker och broschyrer-

75 % av översättningsböckema hade engelska originalspråk. Där-

- som som emot fick bara 3 % av dessa stöd 4 % för Övriga. Noteras bör dock att det inte enbart är författare från Storbritannien och USA skriver på

som engelska, utan också de från Australien, Nya Zeeland, Indien, Sydafrika, Västindien mil. länder.

De skönlitterära översättningama är den utgivning förlagen i

som första hand drar ned på i svåra tider, särskilt när det gäller böcker från språkområden som uppfattas som udda. Enligt Svenska Förläggareföreningens statistik över medlemsförlagens utgivning minskade översättningslitteraturen för vuxna med 26% mellan år 1985/86 och år 1996, från 405 utgivna verk till 300.

Facklitteratur för vuxna

Stödordningen omfattar facklitteratur i vid bemärkelse, såväl svensk som översatt facklitteratur. För äldre litteratur och klassiker hänvisas till klassikerstödet. Läromedel, studiematerial eller vetenskapliga verk med specialistinriktning får i regel inte stöd. Inte heller får titlar

av uppslagskaraktär, hobbyböcker, årsböcker, utställningskataloger, handböcker, kokböcker eller reseguider stöd, det inte kan särskilt

om anses kulturpolitiskt motiverat. En reducering stödet tillämpas för avhand-

av lingar.

Beslut om stöd fattas av en arbetsgrupp med sju ledamöter som har sex sammanträden per år. Arbetsgruppen tar, vid sidan kravet på

om kvalitet, även hänsyn till tillgången på och behovet litteratur inom

av olika facklitterära områden. Minimiupplaga för stöd är 1 500 exemplar.

År 1997 fördelas 5 300 000 kronor i stöd.

Budgetåret 1995/96 18 månader beviljades 8 457 090 kronor till 209 fackböcker för vuxna, i genomsnitt 40 465 kronor. 531 ansökte

om stöd och 322 fick avslag, dvs. 39 % fick stöd. 1995/96 gick det största antalet fackboksstöd till Atlantis, som fick 1 004 850 kronor i stöd för 22 titlar, följt av Natur och Kultur, fick 724 690 kronor för 16 tit-

som lar.

Fackboksutgivningen har ökat kraftigt i Sverige. I stödordningen facklitteratur inräknas såväl svenska översatta verk. Många olika

som ämnesområden samsas inom denna stödordning; sociologi, ñlosoñ, historia, religion mil. Det allmän uppfattning bland dem

är en som fördelar stöden att många mycket bra, stödvärda fackböcker inte får stöd på grund av ett ökande antal ansökningar med hög och jämn kva-

164 Statligt stöd

litet. Detta bekräftas att endast drygt 1/3 ansökningama beviljas av av stöd.

Barn- och ungdomslitteratur

Stödordningen for Barn- och ungdomslitteratur omfattar skönlitteratur, både svenska originalverk och översättningar och facklitteratur. Barnoch ungdomslitteratur på invandrar- och minoritetsspråk behandlas särskilda stödet för litteratur på invandrar- och minoritetsinom det språk. stöd fattas arbetsgrupp med ledamöter som har Beslut om av en sex sammanträden varje år. Utgångspunkt för gruppens bedömning är sex bokens litterära kvalitet. Svensk originalutgivning prioriteras. För övereftersträvar god spridning mellan olika språksättningar gruppen en söker särskilt stödbelopp kan få förhandsbesked områden. Förlag som motiverade undantagsfall kan produktionsstöd beviljas för om stöd. I särskilt kostnadskrävande utgivning. Minimiupplaga för stöd är 1 500

exemplar. Sverige finns relativt god tillgång på kvalitetsböcker för bam. I allt bilderböckerna ha hög kvalitet. Detta är dock en Framför anses kostnadskrävande utgivning ofta kommer till stånd genom intersom nationella samtryck och är beroende både inköp från bibliotesom av statligt stöd. Även inom denna stödfonn är antalet bifall ken och av lägre avslagen. Budgetåret 1995/96 beviljades 45 % av ansökningän

arna. år 1997 beviljas 4 305 000 kronor till barn- och ungdomslitte- För ratur Budgetåret 1995/96 18 mån fördelades 6 934 410 kronor till 278 eller 45 % 616 ansökningar. 338 ansökningar avslogs. De verk, av stödmottagama inom denna stödordning Rabén Sjögren, främsta var fick 1415 070 kronor i stöd för 53 böcker, Bonnier Carlsen, som för 48 böcker och Alfabeta, 1 045 740 för 44 böcker. Bland 1 145 370 fick utgivningsstöd märks Opal, Natur och Kultur övriga förlag som samt Eriksson Lindgren. Fem förlag fick stöd för översättningar barnböcker till invandrarav och minoritetsspråk. Sammanlagt 17 böcker erhöll 495 000 kronor. Dar Al Muna och persiska fick flest stöd. Budgetåret 1995/96

arabiska

förlaget 362 320 kronor i stöd för 11 översättningar, bl.a. av Pippi fick till arabiska. De övriga förlag fick stöd för Långstrump som översättningar svenska barnböcker Admas Förlag tigrinja, av var Apec Förlag kurdiska, Eritrianska Riksförbundet tigrinja samt Gav-

rilo förlag serbokroatiska.

Statligt stöd 165

Bildböcker och bildverk för

vuxna Stödordningen omfattar konst-, foto- och bildböcker för vuxna, samt böcker inom området konsthistoria. Ansökan kan avse både böcker på produktionsstadiet och färdiga böcker. För denna kategori beviljas alltså även ett förhandsstöd. Beslut om stöd fattas av en arbetsgrupp om fem personer med bred kompetens när det gäller att bedöma konst, foto och bild.

För verk med särskilt höga produktionskostnader kan Kulturrådet ge förhandsstöd. Beslut om stödbelopp och högsta tillåtna F-pris grundar sig på framställningskostnadema. Om dessa blir större än beräknat kan Kulturrådet medge att F-priset höjs.

Det finns också ett efterhandsstöd som fastställs med hänsyn till framställningskostnadema och F-priset. Konstböcker och andra bildverk är i stort behov av stöd på grund av de höga produktionskostnadema. Upplagoma är oftast små under 2 000 exemplar och titlarna

- blir sällan kommersiella framgångar. De små och medelstora förlag

ut dessa böcker skulle förmodligen inte ta risken om inte stödet som ger funnes.

För 1997 beviljas 2 700 000 kronor i stöd inom denna stödordning.

Budgetåret 1995/96 18 mån fördelades 4019 000 kronor på 62 titlar till 44 förlag. Antalet ansökningar uppgick till 148. Bifallsprocenten uppgick till 42 %. I genomsnitt erhöll varje titel stöd med 64 823 kronor. Bland de förlag fick mest stöd märks Carlsson

som Bokförlag, 697 000 i stöd för 10 titlar, Signum i Lund, som fick 330 000 kronor för 3 titlar och Bonnier Alba, som fick 258 000 kronor för 3 titlar.

Klassikerstödet

Stödordningen omfattar samtliga kategorier inom litteraturstödet utom litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. I motsats till övriga stödkategorier är klassikerstödet ett förhandsstöd. Med klassisk litteratur jämställs allmänt erkänd l900-talslitteratur om den utgavs första gången för minst 20 år sedan. Beslut fattas av en arbetsgrupp med fem ledamöter. Utgångspunkten för arbetsgruppens bedömning är den litterära kvaliteten. Vidare tar gruppen hänsyn till om verket är tillgängligt på den svenska bokmarknaden. För utländska klassiker vägs också behovet av nyöversättning in, samt översättningens kvalitet. Stödet är ett förhandsstöd. Särskilt stödbelopp kan ges för översättning av klassiker.

166 Statligt stöd

Om förlaget bekostar nyöversättning betalas en tredjedel av stöd-

en beloppet ut redan i samband med stödbeslutet. För övriga titlar utbetalas hela beloppet efter utgivningen. Minimiupplaga är för lyrik,

dramatik, aforismer, essäer 1 000 exemplar för övriga genrer

-- - - 2 000 exemplar.

År 1997 är anslaget på 2 600 000 kronor inkl. medel för lagerstöd. 764 990 kronor fördelades i lagerstöd för klassiker 1997.

Budgetåret 1995/96 18 mån beviljades 80 stöd medan 57 ansökningar avslogs. 58 % fick totalt 3 miljoner kronor i stöd, eller 39 730 kronor titel. Förlaget Atlantis den största stödmottagaren med

per var 485 750 kronor eller 16 % totalsumman för klassikerstödet, följt av

av Natur och Kultur med 213 060 kronor i stöd.

I motsats till övriga stödordningar är klassikerstödet alltså ett förhandsstöd och ansökan måste lämnas innan boken är tryckt, vilket enligt handläggarna på Kulturrådet är ändamålsenligt. Risken för otillbörlig statlig styrning mindre inom klassikerstödet än inom

anses vara andra stödordningar, eftersom titlarna redan varit utgivna.

För lagerhållning klassisk litteratur kan särskilt lagerstöd ges.

av Stödet fördelas gång år och ansökningama skall vara inkomna

en per ett visst datum 28 februari 1997. Lagerstödet är ett efterhandsstöd

förlagen kan få för mellan 200 och 2 000 exemplar. Detta stöd som beviljas främst för de titlar fått produktionsstöd, även för

som men andra. Ca 40 förlag beviljas lagerstöd för runt 1000 titlar varje år. Lagerstödet för klassiker är relativt litet, men mycket administrationskrävande. Förlagen får stöd dock att stödet är mycket

som anser betydelsefullt.

För budgetåret 1995/96 18 mån. beviljades 1065 540 kronor i lagerstöd till klassiker. Atlantis fick mest stöd, 214 800 kronor eller 20 % stödsumman, följt Klassikerförlaget med 128 850 kronor,

av av eller 12 %.

År 1997 fördelades 764 000 kronor i lagerstöd för klassiker till 44 förlag. Liksom tidigare fick Atlantis den största andelen av lagerstödet, dvs. l45 600 kronor eller 19 % stödet, följt av

av Klassikerförlaget/Rabénförlagen fick 64 090 kronor 8 % och

som Rabén Sjögren med 56 580 kronor 7 % i stöd. Stödsummoma för hälften, dvs. 22 stycken, förlagen understeg 10 000 laonor. Endast

av åtta förlag fick än 20 000 kronor.

mer

SOU 1997: 141 Statligt stöd 167

Tecknade serier för barn och ungdom

Syftet med stödet är att stimulera utgivning svenska kvalitets-

av nya serier. Det syftar också till att främja utgivning av goda serier från övriga nordiska länder, liksom från andra språkområden. Besluten om stöd fattas av en arbetsgrupp med fyra ledamöter som sammanträder fyra gånger per år. Arbetsgruppen bedömer både bild- och textkvalitet.

Stödet till tecknade serier för barn och ungdom tillkom i början av 1980-talet. Sedan dess finns vid sidan av de rena underhållnings-

serierna en ny typ av serier i Sverige. I dessa är ambitionsnivån och

den konstnärliga nivån högre. Stödet till tecknade starkt ha

serier anses bidragit till att denna nya typ av serier etablerat sig. Det har dock visat sig svårt att få fram nya serier för barn. Det är främst ungdomsserier som tillkommit. Det är också i första hand ungdomar 15-20 år som läser serier. Marknaden för serier är i dag svag och förlagen brottas med ekonomiska problem.

Stödordningen omfattar förhandsstöd, efterhandsstöd samt stöd till enskilda serier i serietidningar.

Förhandsstödet är avsett för serieutgivning med särskilt höga kostnader, i första hand nya svenska serier. I motiverade undantagsfall kan rådet bevilja produktionsstöd för särskilt kostnadslcrävande utgivning. Efterhandsstödet syftar till att stimulera utgivningen svenska och

av översatta kvalitetsserier. Stödet gäller endast färdiga album/böcker.

Stöd till enskilda serier i serietidningar kan bara till nya svenska

ges serier. Vid fördelningen tar arbetsgruppen viss hänsyn till tidningens övriga innehåll. Minimiupplaga för albumstödet är l 500 exemplar.

För insatser som syftar till att främja distributionen och försäljningen kvalitetsserier kan särskilt bidrag sökas. Sådant bidrag kan

av inte sökas av enskilda förlag eller foretagsgrupper.

Anslaget för år 1997 är 1 139 000 kronor.

Budgetåret 1995/96 18 mån. fick 12 förlag 1 638 280 kronor i stöd för 45 serier. 19 av 64 sökande fick avslag, dvs. 70 % av ansökningarna bifölls och fick stöd med i genomsnitt 36 406 kronor. Carlsen Comics fick 738 850 kronor i stöd för 18 serier, därefter kom Tago förlag, som ger ut svenska serier, med 279 000 för 9 serier och Optimal Press med 224 120 kronor för 6 serier. 62 400 kronor gavs i stöd till 13 enskilda serier i dagstidningar, publicerade av tre förlag, nämligen Optimal Press, Semic Press och Atlantic Förlags AB.

168 Statligt stöd

Stöd till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk

Syftet med stödet invandrare och språkliga minoriteter i Sveär att ge rige tillgång till god litteratur sitt eget språk. Stödet ges huvudsakliallmänt förlagsstöd till förlag med utgivning på invandrar- och gen som minoritetsspråk. Stöd för svensk barn- och ungdomslitteratur i överkan även ges sättning till vissa invandrar- och minoritetsspråk, där bristen på litteraför barn och ungdom är särskilt stor. Stöd kan lämnas för produktur tionskostnader, allmänna förlagskostnader eller särskilt produksom tionsstöd för kostnader beror på att utgivningen sker på annat som svenska. Beslut stöd fattas arbetsgrupp med tre språk än om av en ledamöter. År 1977 inrättades stödformen för litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Målsättningen är att alla språkgrupper ska ha tillgång till god litteratur i tillfredsställande omfattning via biblioteken. Stödet ska garanti för det finns böcker på ett visst språk. Från början vara en att stödet förlagsstöd, sedan ändrades till att bli ett titelstöd. var ett som 1993/94 återgick till ett allmänt förlagsstöd. Nu krävs två års funman gerande förlagsverksamhet innan stöd kan utgå. Dessutom finns enligt förordningen möjlighet att stödja projekt av olika slag. År 1997 uppgår stödet till 2 miljoner kronor. Anslaget har varit oförändrat sedan budgetåret 1992/93. Ca 50 % stödet går till kurdisk av utgivning, under de tjugo år stödet har funnits har fått som som omkring 6 miljoner kronor totalt. Förlag med persisk respektive turkisk utgivning har också fått mycket stöd. Spanskspråkig utgivning fick tidigare stor del stödet, andelen har minskat. en av men De för närvarande dominerar den litterära produkgrupper som tionen sådana varit i Sverige under längre tid. För invandrare är som en från Somalia och Eritrea saknas böcker, beroende på svag förlagst.ex. struktur i ursprungsländema efter långvarigt lcrigstillstånd. Också i Sverige råder brist på litteratur för dessa grupper. en Produktionen böcker för invandrarbam är försumbar till sin av omfattning, medan däremot några förlag översatt kända svenska barnböcker till olika invandrarspråk under rubriken Barn- och ung-

se

domslitteratur. I utredningen Sverige, framtiden och mångfalden SOU 1996:55 framförs förslag syftar till att införa ett nytt system för stöd till som etniska/språkliga kulturella verksamhet. Man menar att stödet gruppers bör kunna antingen grundbidrag eller projektbidrag och ges som poängterar också att det är naturligt kulturellt och socialt liv inom om olika etniska organiseras på initiativ av och inom sådana grupgrupper per.

Statligt stöd 169

Denna slutsats får stöd arbetsgruppen för stöd till minoritets- och

av invandrarlitteratur, som har framfört önskemål om en förändrad inriktning på stödet. Man vill t.ex. prioritera bam- och ungdomslitteratur och stödja de nyare invandrargrupperna i Sverige.

Klassikerserien för skolan

Klassikerserien för skolan har sedan den infördes 1985 kommit ut med planerade 100 titlar, de sista tio under 1996. Kulturrådet föreslår i sin anslagsframställning för 1997-99 att serien skall hållas i lager och marknadsföras för skolan tills vidare.

Stödet till klassikerserien för skolan infördes på grund svårig-

av heten att hitta god klassisk litteratur till skolorna. De 100 titlarna i serien får endast säljas till skolor, Svenska institutet,

samt genom som har möjlighet att sälja de svenska klassikerna ur serien till lärare som undervisar i svensk litteratur i skolor utomlands. Böckerna kostar endast 30 kronor styck och den statliga subventionen beräknas till 19 kronor per exemplar. Tio titlar per år gavs ut mellan 1985 och 1996 till en årlig kostnad av 2-3 miljoner lcronor.

Utgivningen sköttes av det förlag som hade rättigheterna till respek-

. tive verk, t.ex. rätten till en översättning. I de fall det handlade om upphovsrättsligt fria svenska författare gav Kulturrådet uppdraget till det förlag som låg närmast till hands, t.ex. därför att det nyligen gett ut en bra utgåva av verket.

De 100 titlarna gavs ut av 8 olika förlag. När det gäller marknadsföring och distribution fick Natur och Kultur genom anbudsförfarande uppdraget att dels producera en katalog för att marknadsföra klassikerna och dels, via Förlagsdistribution i Kallhäll, lagerhålla och distribuera dem.

Då serien nu är fulltalig anslås runt 1.5 miljoner kronor år

per åtminstone fram t.o.m. 1999 för tilltryck, marknadsföring och

lagerhållning.

8.1.3 de litteraturstödda titlarna

Spridningen av

Bokutredningen har låtit undersöka spridningen de titlar fått

av som statligt litteraturstöd genom att skicka enkät till de bokförlag

en som erhållit litteraturstöd under budgetåret 1995/96 18 månader. Dessa har fått stöd enligt stödordningama svensk skönlitteratur, skönlitteratur i svensk översättning och barn- och ungdomslitteratur. Spridningen av stödd facklitteratur finns inte med. Sammanlagt har 47 förlag redovisat

170 Statligt stöd

tryckt upplaga och försäljning olika kanaler för 639 titlar, som

genom totalt tryckts i närmare 3,2 miljoner exemplar. Se bilaga 7 Litteraturstödda titlar.

Redovisningen förlagens försäljning har delats upp i fem katego-

av rier: bokhandel, bokklubb, bibliotek, direkt och övriga. Se definition av kategorierna i avsnitt 6.1.2. I antal sålda volymer stod bokklubbsförsäljningen för den största andelen eller 827 000 exemplar, jämfört med bokhandelns 680 000 exemplar. AV tabell 8:2 framgår att 671 000 av de bokklubbssålda exemplaren avsåg den tiondel 64 titlar av de litteraturstödda titlarna hade upplaga 10 000 exemplar eller mer.

som en Beträffande de återstående 575 litteraturstödda titlarna hade bokhandeln den största försäljningen.

Försäljningen till biblioteken 401 000 exemplar. Bib-

var lioteksinköpen minst påverkade vilken upplageklass de inköpta

var av titlarna tillhörde. Betydligt lägre försäljningen genom kategorin

var "Övriga", 164000 exemplar, och Direktförsäljning", 62000 exemplar. Antal sålda exemplar respektive antal osålda exemplar avser den undersökta tidsperioden och således antalet slutligen sålda/osålda exemplar.

Statligt stöd 171

Tabell 8:2. Analys litteraturstödda titlar upplagestorlek

Försäljning Upplageklass Antal Tryckta Bokhan- Bok- Direkt Övriga Biblio-

Upplagor

Genomsnittsupplagan för de litteraturstödda titlarna låg på knappt 5 000 exemplar. Detta kan jämföras med den medelupplaga på 7 000 som Svenska Förläggareföreningens statistik redovisar 1996. Upplagorna varierar dock kraftigt.

Omkring 10 % av de stödda titlarna hade en upplaga på mer än 10 000 tryckta exemplar i genomsnitt 22 000 exemplar för denna kategori. Några få titlar trycktes i över 50 000 exemplar, medan runt 50 % av de stödda titlarna hade en upplaga under 3 000 exemplar. 42 stycken av titlarna trycktes i en upplaga understeg l 000 exemplar, i

som genomsnitt 802 exemplar. Enligt Kulturrådets regler för litteraturstöd är minimiupplagan 750 för lyrik, dramatik, aforismer och essäer, medan den för övriga kategorier är l 500-2 000, tabell nedan.

se

172 Statligt stöd

Tabell 8:3. Genomsnitt litteraturstödd titel samtliga

per -

Försäljning Upplageklass Tryckta Bokhan- Bok- Direkt §Övriga lBiblio-

ex ex

Försäljning

De titlar ingick i undersökningen och trycktes i upplaga i

som som en

10 000 exemplar såldes till största delen, över 50 %, boköver genom klubbarna. Detta förklaras att många dem var huvudböcker i

av av någon de bokklubbarna. Redan i kategorin titlar tryckts i

av stora som 6 000-10 000 exemplar och där medelupplagan låg på 7 350 exemplar,

fördelningen helt annorlunda. Här i stället bokhandeln den var var främsta försäljningskanalen, följd biblioteken. Först därefter korn

av bokklubbarna. För böcker med upplagor under 4 000 exemplar förstärktes denna tendens ytterligare. Undersökningen visar således att det i första hand är bokhandeln står för sortimentsbredden på

som bokmarknaden. Bokklubbama betyder mest för att sälja storsäljarna. Visserligen finns i bokklubbamas sortiment också de titlar som inte trycks i stora upplagor, försäljningsvolymema är lägre.

men

Osålda exemplar

Genomsnittlig försäljning för de litteraturstödda titlarna ligger på 67 %. 33 % de böcker trycks förblir alltså osålda under det första året.

av som Detta kan jämföras med Svenska Förläggareföreningens statistik som visar 38,6 % de tryckta böckerna 1996 inte såldes under det

att av första året.

Även beträffande osålda exemplar finns stora skillnader mellan de olika titlarna. Enkelt uttryckt minskar andelen osålda böcker högre upplaga har tryckts. För titlar tryckta i över 10 000 exemplar för-

som

blev 18,5 % osålda första året. För titlar tryckta i 3 000-4 000 exemplar

det nästan hälften böckerna, 49,1 %, som inte såldes. Iintervallet var av l 000-2 000 tryckta exemplar, det 62 % inte såldes och av de

var som böcker trycktes i färre än 1 000 exemplar, förblev 71 % osålda det

som första âret.

Undersökningens resultat stämmer väl med en tidigare studie av Yngve Lindung, omfattade 1985 års hela förstagångsutgivning av svensk

som skönlitteratur och försäljningen dessa böcker i alla kanaler under

av perioden 1985-89. Skönlitteraturens vägar "Ordning, redbarhet och

ur snabb expedition", Svenska Bokhandlareföreningen 1995.

Studien visade att bokhandeln och biblioteken, jämfört med övriga distributionskanaler, innehållsrikare och hade större bredd i sitt

var en utbud. Bokhandel och bibliotek skilde sig från de andra också genom sin kvalitetslitteraturprofil och sin klara inriktning på svensk litteratur i utbudet.

När det gäller den totala försäljningen bibehöll biblioteken sin profil medan bokhandelns förvandlades till underhållningsproñl som i

en första hand liknade bokklubbarnas. Engelskspråkiga översättnings-

särskilt underhållningsromaner, utövade en betydligt större romaner, lockelse än andra kategorier av böcker.

Bokhandeln visade sig huvudkanal för böcker med statligt

vara en litteraturstöd. Bokklubbarna hade visserligen sålt mest av den utgivningsstödda litteraturen, den andelen byggde på exceptionella för-

men utsättningar. Räknar bort fyra från paketbokklubben Bra

man romaner Böcker svarade bokklubbama för endast 19 % den totala försälj-

av ningen mot bokhandelns 36 %.

8.2¶Stöd till bokhandeln

8.2.1¶Bakgrund

1977 infördes det första statliga stödet till bokhandeln, i form avkreditstödet. Detta tillkom försöksverksamhet för att tillgodose de

som en behov fönnånliga krediter fanns inom bokhandeln. Stödet per-

av som manentades budgetåret 1984/85. Distributionsstödet, där staten betalade del kostnaderna för de litteraturstödda titlarna, infördes

en av

knutet till fackbokhandelsavtalet och upphörde samtidigt 1981. Det var med detta år 1992. För att hjälpa den mindre bokhandeln att hålla ett brett sortiment kvalitetslitteratur, infördes sortimentsstödet 1985

av och utvidgades i samband med att fackbokhandelsavtalet upphörde

174 Statligt stöd

1992. Servicebokhandlar med inköp av allmänlitteratur mellan 100 000-800 000 kronor/år är berättigade till sortimentsstödet. Katalogdatorstödet infördes 1992 som en hjälp för servicebokhandlar att investera i en katalogdator. Stödet var tänkt att upphöra med utgången av 1996, men har förlängts på grund av att introduktionen av det nya systemet CDBOK skapat behov av ytterligare stöd. Från budgetåret 1984/85 infördes även ett stöd till spridning bok-

av information. I budgetpropositionen 1992/93:100 föreslogs att denna stödform som var i storleksordningen 1,3 miljoner kronor, skulle upphöra med motiveringen att finansieringen helt borde kunna övertas av branschen.

I dag finns ungefär 400 bokhandlar i Sverige. Ca 350 utgörs av bokhandlar som tidigare var anslutna till fackbokhandelsavtalet de fullsorterade bokhandlama och de mindre servicebokhandlama, anslutna till Seeligs nyhetsservice. De övriga är s.k. specialbokhandlar med inriktning på avgränsade områden, t.ex. läromedel, New Age, barnböcker eller science fiction. Om de allra minsta specialbokhandlama räknas in, kan antalet försäljningsställen som i någon mening kan betecknas som bokhandlar anges till drygt 500. 77 av landets 288 kom-

saknar bokhandel. Det är främst kommuner där tätorten har muner mindre än 10 000 invånare.

Under 70-talet kom bokklubbsexpansionen, som innebar en ökad bokförsäljning totalt sett medan bokhandelns andel minskade. Andra försäljningsställen, t.ex. varuhus, har ökat i betydelse. Bokhandelns andel bokförsäljningen är i dag 40 %, vilket är lågt internationellt

av ca sett. Sedan fackbokhandelsavtalet upphörde har dessutom många kommuner övergivit bokhandeln till förmån för direktköp eller köp via läromedelscentraler. Under de senaste åren har denna utveckling accelererat. Totalt är det endast ett femtiotal bokhandlare som handhar leverans skolböcker, enligt Förläggareföreningen. Biblioteken har

av ökat sina inköp via bokhandeln något, men kräver höga rabatter. Ur kulturpolitisk synpunkt är det stor betydelse att behålla och om

av möjligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät.

8.2.2¶Bokbranschens AB BFI

Finansieringsinstitut

Bokbranschens Finansieringsinstitut BFI är ett utvecklings- och kreditinstitut verksamt på den svenska bokmarknaden med uppgift att bistå bokhandeln med rådgivning och finansiering vid investeringar. Det bildades dåvarande Svenska Bokförläggareföreningen i

1974 av syfte att vidmakthålla ett väl spritt bokhandelsnät. Förläggareföreningens medlemsförlag lämnade dels reverser som säkerhet för lån,

Statligt stöd 175

dels tillfördes ca l miljon kronor i tidigare fonderade medel. Bokhandeln skulle institutets utlåning få långfristiga krediter för nygenom etablering och Övertagande av butiksrörelse. När det statliga stödet för bokhandeln infördes år 1977 fick BFI i uppgift att handha detta. Under de tjugo år stödet har funnits, har 219 lån på sammanlagt 42 miljoner kronor beviljats fram till april 1997. BFI:s verksamhet finansieras sedan budgetåret 1985/86 dels genom ett statligt administrationsbidrag och dels genom bidrag från medlemsförlag i Svenska Förläggareföreningen. Avgifterna tas ut i förhållande till förlagens försäljning av allmänlitteratirr till bokhandeln. En mindre del finansieras BFI:s ränteintäkter. Staten stod ursprungligen för genom 55 % kostnaderna och förlagen för 45 %, så småningom förav men sköts relationerna till de omvända. Enligt BFI är det viktigt att statens bidrag inte minskar relativt sett, eftersom en förutsättning för att förlagen skall motiveras att för stor del kostnaderna för verksvara en av samheten är att engagemanget från statens sida visar sig i form av bidrag till oförändrad andel av BFI:s administrationskostnader. en BFI:s styrelse består elva ledamöter. Ordföranden utses sedan av 1981 regeringen, sju ledamöter utses Svenska Förläggareav av föreningen och Svenska Bokhandlareföreningen. Därtill utser tre av Förläggareföreningen tre och Bokhandlareföreningen två suppleanter. BFI har, i enlighet med avtalet med staten, fortsatt sin egen låneverksamhet vid sidan den statliga kreditgivningen. Sammanlagt 9,4 av miljoner kronor fördelat på 63 lån har beviljats BFI:s egna medel av sedan 1974 och fram till april 1997.

Tabell 8:4. Utbetalat stöd BFI fördelat på statlig kreditgivning och av BFIs låneverksamhet under perioden 1974- april 1997 egna

Antal lån Belopp mkr BFI:s egna låneverksamhet 63 9,4

Lån finansierade med statliga medel 219 42

Källa: BFI.

BFI:s krediter kompletterar den statliga kreditgivningen. egna Ränte- och amorteringsvillkoren för de lån BFI finansierar med som egna medel är i stort desamma som för de statliga investeringslånen, begränsas inte krav på att bokhandeln skall vara ensam på men av

176 Statligt stöd

orten. BF I:s krediter är förmånligare än vanliga banklån. När det gäller krav på säkerhet är skillnaderna betydande eftersom BFI:s längivning vanligtvis gäller topplån. Räntan ligger något under vad som gäller for banklån med botteninteckning.

Den skattebefrielse åtnjutits sedan 1979 är, enligt BFI, viktig

som en förutsättning för detta åtagande. BFI sammanställer årligen en rapport till Kulturdepartementet angående utvecklingen inom bokhandelsbranschen gällande distributionsvillkor och bokhandelsbeståndet, den ekonomiska situationen for BFI:s låntagare samt de statliga stöden och deras effekter.

Stödfonnemav

Stöd till bokhandeln utgår enligt förordningen 1985:525 om statligt stöd till bokhandeln. Det övergripande syftet är att behålla, och om möjligt förstärka, ett vittfâirgrenat bokhandelsnät och -öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i bokhandeln.

Kreditstöd

Anslaget till "lån till investeringar i bokhandeln" kreditstödet är för budgetåret 1997 2 382 000 kronor. Stödet infördes som en försöksverksamhet den 1 juli 1977, och pennanentades den l juli 1985. Syftet med lqreditstödet är att säkerställa en fungerande bokdistribution genom att underlätta investeringar i bokhandeln. Kreditstöd lämnas i första hand för att upprätthålla fortsatt drift av en bokhandel på en mindre eller medelstor ort, kan också nyetablering av bokhandel på

men avse en ort som saknar bokhandel. Kriterierna för att BFI ska bevilja stöd för nyetablering av bokhandel på en ort är inte fastställda i förordningen.

Kreditstödet lämnas i form av avskrivningslån och investeringslån. De förstnämnda är räntefria och amorteringsfria och skrivs av på fem år. Lån kan bl.a. för ombyggnad affärslokal, inredning,

ges av lagerinvestering eller Övertagande av hyresrätten till en affärslokal. BFI inhämtar yttrande från Statens kulturråd.

Stödet har varit avgörande för många bokhandlar. Det fungerar alltjämt i huvudsak enligt de ursprungliga riktlinjerna och anslaget har länge varit oförändrat. I början av 1980-talet påpekade BFI att anslaget till kreditstödet var för stort. Då drogs den dåvarande reservationen in. I dag är det tvärtom så att anslaget inte räcker för att täcka behovet. Efterfrågan är också mycket ojämn, men har ökat stadigt under 1990talet. Anslaget har överskridits med 1 miljon kronor de två senaste

SOU 1997: 141 Statligt stöd 177

budgetåren, vilket har finansierats med överföringar från andra stödordningar för att möjliggöra att projekt som enligt förordningen är berättigade till stöd har beviljats medel.

Sortimentsstöd

År 1985 infördes ett särskilt stöd riktat till den mindre bokhandeln, det s.k. sortimentsstödet. För att erhålla stöd skall bokhandeln vara ansluten till Seeligs nyhetsabonnemang för servicebokhandeln. Budgetåret 1997 uppgår anslaget för detta stöd till 3 500 000 kronor. Syftet med stödet är att underlätta för servicebokhandeln att lagerhålla ett i förhållande till bokhandelns storlek bra urval av god och efterfrågad litteratur. Den tidigare s.k. B-bokhandeln, som närmast motsvaras av servicebokhandeln i dag, hade en ganska begränsat sortiment. Tack

sortimentsstödet har kvalitetsnivån på denna typ bokhandel vare av höjts avsevärt, samtidigt som ett antal gamla fackbokhandlar blivit servicebokhandlar.

För att bli berättigad till sortimentsstöd skall bokhandel under en period 12 månader ha köpt in allmänlitteratur för lägst 100 000 och

av högst 800 000 kronor. Bokhandeln är indelad i storleksklasser och skall ta emot lägst 400 och högst 1 000 titlar sådan litteratur som ingår i

av bokhandelns nyhetsabonnemang från Seelig. Inköpen skall göras under kalenderåret efter det att ansökan lämnats. Se även avsnitt 6.1.2.

En urvalsgmpp väljer vilka titlar som skall ingå i nyhetsabonnemanget. Servicebokhandlama utser representanter till gruppen. Seelig medverkar också i urvalsarbetet. De enkäter BFI har låtit genom-

som föra visar att stödet är ett överlevnadsvillkor för många bokhandlar. Anslaget för sortimentsstödet har överskridits med knappt 200000 kronor budgetåret 1995/96.

Katalogdatorstöd

Katalogdatorstödet infördes år 1992. År 1997 uppgår anslaget till 719 000 kronor. Stödet ges till bokhandlar vars inköp av allmänlitteratur ligger mellan 100 000 och 800 000 kronor per år. Stödet lämnas i form av stöd till investeringar och till driftskostnader för anslutning till bokbranschens datoriserade katalog- och ordersystem.

Systemet syftar till att invånarna på mindre orter information om

ge och tillgång till alla böcker som finns tillgängliga på marknaden. Katalogdatorstödet är särskilt viktigt för de små bokhandlama. Det var från början tidsbegränsat och skulle ha upphört med utgången av 1996.

178 Statligt stöd

Sedan det visat sig att behovet fortsatt stöd är stort finns tankar om

av att stödet bör pennanentas. Det är i dag ca 55 bokhandlar som erhåller katalogdatorstöd. För närvarande håller man på att införa andra generationens system, det s.k. CDBOK från Seelig, vilket kan ställa ökade krav på investeringsstöd.

Distributionsstödet 1981 -1992

Distributionsstödet 1981-1992 utgick för de litteraturstödda titlar som sänts i abonnemang till samtliga fackbokhandlar enligt fackbokhandelsavtalet. Syftet att med hjälp ett statligt bidrag till rabatten på

var av abonnemangsexemplaren på de litteraturstödda titlarna underlätta för avtalspartema att träffa överenskommelse gällande fackbokhandelsavtalet.

Distributionsstödet utgick del av den rabatt som förlaget

som en enligt avtalet bokhandlama för skyldigheten att motta abonne-

gav mangsexemplaren. Rabatten blev från 1985 högre för de titlar som fått litteraturstöd och ett statligt stöd utgick till såväl fackbokhandeln som till det utgivande förlaget.

Under budgetåret 1987/88 fördelades 2,1 miljoner kronor i distributionsstöd, 1,2 miljoner kronor till bokhandeln och 900 000 kronor

varav till förlagen. Samtliga 245 fackbokhandlar fick del stödet. Antalet

av titlar med distributionsstöd 509, dvs. 68 % de 747 litteratur-

var av stödda titlarna.

1989 utvidgades abonnemanget till att omfatta samtliga titlar i originalutgivning, utom titlar med F-pris över 150 kronor exkl. moms samt titlar riktade sig mot bestämda målgrupper. Bokhandeln åtog sig

som att och hålla tillgängligt det sortiment som omfattades av det

exponera utvidgade abonnemanget samt återanskaffa försålda titlar i den omfattning kunde anses rimlig.

som

Distributionsstödet möjliggjorde för de mindre förlagens utgivning att nå ut i fackbokhandeln över hela landet. Ur kulturpolitisk synvinkel ansågs abonnemangsfunktionen viktig för att upprätthålla en fullsorterad bokhandel också utanför de större tätortema. Däremot ifrågasattes systemets förmåga att stimulera bokhandeln till ökade ansträngningar att marknadsföra den kvalificerade utgivningen. Fackbokhandelsavtalet, utgjorde förutsättning för det statliga distributions-

som en stödet, upphörde 1992. Efter detta utgår ingen form statligt distribu-

av tionsstöd för att litteraturstödda titlar skall nå ut i bokhandeln.

SOU 1997: 141 Statligt stöd 179

Utvärderingar

Det statliga administrationsbidraget till BFI för 1997 uppgår till 700 000 kronor.

Kulturrådet har, bl.a. i sin anslagsframställning för 1997-1999, utvärderat BFI:s verksamhet och funnit att BFI:s administration av stöden är effektiv och att syftet med stöden uppfylls, samt i övrigt inte haft något att anmärka på BF I:s verksamhet.

BFI har till utredningen inkommit med en skrivelses, där man menar att utvecklingen på bokmarknaden under den senaste tiden inger oro och föreslår förstärkning av stödet till bokhandeln i storleks-

en ordningen 3,1-4,1 miljoner kronor.

8.3¶En bok för alla

8.3.1¶Bakgrund

En bok för alla startade 1976. 1968 års litteraturutredning föreslog att staten skulle subventionera utgivning av kvalitetsböcker i pocket och

en skisserade modell för ett massmarknadsförlag. Bakgrunden till att

en

ville satsa på kvalitetspocket var att det i mitten av 1970-talet man endast fanns mycket begränsad utgivning av kvalitetslitteratur till

en lågt pris. Däremot såldes mängd s.k. kiosklitteratur via Pressbyrån.

en Det framför allt den ville konkurrera med, erbjuda bra kvalitet

var man till lågt pris och återupprätta 1950-talets folkbok för att nå nya grup-

läsare. När En bok för alla korn kunde kvalitetslitteraturen spridas per på andra vägar än bokhandeln. Genom folkrörelsema, på

genom arbetsplatser och skolor kunde nya läsare nås.

8.3.2¶Verksamhet och finansiering

Sedan den l april 1992, efter beslutet om Stiftelsen Litteraturfrämjandets likvidation, drivs En bok för alla ett eget bolag. Förlaget får

som 8,2 miljoner kronor i statsbidrag för år 1997, vilket motsvarar ca 40 %

förlagets totala omsättning. Varje år ger man ut omkring 40 tidigare av utgivna titlar i form s.k. reprint, 20 för vuxna och 20 för barn och

ny ungdomar, framför allt i pocket. Bilderböcker för barn ges dock ut inbundna. Utgivningen En bok för alla skall främst avse tidigare ut-

5BFI:s skrivelse till Utredningen boken och kulturtidskriften 1997-09-10.

om

180 Statligt stöd

given svensk och till svenska översatt barn- och ungdomslitteratur samt skönlitteratur för vuxna enligt § 3 i avtalet. Under sin 20-åriga verksamhet, mellan åren 1976-1996, har En bok för alla gett ut runt 770 titlar med sammanlagd upplaga på 30 miljoner exemplar. Endast en

en tredjedel En bok för allas försäljning går via bokhandeln. Den

av övervägande delen säljs istället aktiva förmedlare och via pre-

genom numerationer.

8.3.3¶Kritik och utvärdering

Ett problem för En bok för alla är att inte får ge ut de titlar som

man

mest attraktiva, eftersom förlagen håller på dem för sin egen anses pocketutgivning. Utöver royaltykostnaden till författarna tar förlagen ut

upplagerelaterad s.k. licensavgift för de titlar som En bok för alla får en göra reprintutgivning på. Från förlagshåll finns även principiella invändningar mot den statliga subventioneringen av utgivningen hos En bok for alla. Man att prisbilden blir skev och att förlagens egna

anser pocketutgåvor och andra lågprisutgåvor gör att ett lågprisaltemativ via En bok för alla inte behövs.

Förutom En bok för allas ordinarie utgivning, tillkommer ett antal egenproducerade antologier för barn och vuxna. Dessa utgåvor belastas i regel licensavgifter till förlagen. Antologiema har varit stora

inte av framgångar. Den största forsäljningssuccén, Barnens första bok, har hittills tryckts i 450 000 exemplar och Barnens versbok i 235 000

ca exemplar, medan En bok för allas reprintutgåvor regleras av avtal och normalt trycks i 25 000 exemplar. Inget i avtalet med staten reglerar utgivningen antologiema, men inom förlagsbranschen förekommer

av stark kritik mot dessa lågprissatta storsäljare. Kritiken gör gällande att En bok för allas antologi-utgivning gör det nästan omöjligt för andra förlag att ut antologier, i själva verket är mycket kostsamma

ge som både vad gäller rättigheter och produktion.

Som redovisats i kapitel 2 har barns och ungdomars läsning minskat. För närvarande har förlagen utgivning av böcker för

en svag 8-l2-åringar, dvs. läsarna i slukaråldem. Detta framhålls av såväl bibliotek bokhandel. Även i En bok för allas utgivning saknas dessa

som titlar. Kulturrådet föreslog i sin anslagsframställning för perioden 1997-1999 omprioritering utgivningen till förmån för barn- och

en av ungdomslitteratur. I samma anslagsframställning sökte Kulturrådet även 1,5 miljoner för att bygga verksamhet med läsfrämjande

upp en åtgärder på bamboksområdet samordnande funktion på En

genom en bok för alla. Yrkandet avslogs dock.

SOU 1997: 141 Statligt stöd 181

I Kulturpropositionen 1996/97:3 fastslogs att det nu finns en stor utgivning kvalitetslitteratur i pocket. Motivet för att ha En bok för

av alla kvar är främst kopplingen till läsfrämj ande åtgärder. Verksamheten hos En bok för alla är unik, bl.a. genom dess ombuds ideella insatser inom läsfrämjandet och dess starka förankring i folkrörelsema

genom och arbetslivet.

8.4¶Stöd till folk- och skolbibliotek

Fr.o.m. den 1 januari 1997 infördes ett statligt stöd på 25 miljoner kro-

för inköp litteratur till folk- och skolbibliotek för barn och unga. nor av Prop. 1996/97:3 och 1996/97:1, utgiftsområde 17, bet.

prop. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129.

270 landets 288 kommuner har sökt det nya bidraget. Den sam-

av manlagda ansökningssumman 70 miljoner lqonor. 269 kommuner

var beviljades stöd. Totalt utdelades 24,5 miljoner kronor efter beslut i Kulturrådets styrelse den 19 juni 1997. Storleken på bidragen till enskilda kommuner sammanhänger med befolkning och andelen bam. Stockholm får mest: 1,2 miljoner kronor, medan Göteborg får 800 000 och Malmö 475 000. Kommuner med mindre än 15 000 invånare får 50 000 kronor. 500 000 kronor har undantagits till Kulturrådets administration.

8.4.1¶Bakgrund

Hösten 1995 regeringen Statens kulturråd i uppdrag att se över

gav barnbokens ställning. Kulturrådets rapport visade att försäljningen av barn- och ungdomsböcker minskade med en fjärdedel mellan åren 1990-1994. Samtidigt minskade utlåningen barn- och ungdoms-

av böcker vid landets bibliotek. Minskningen visade sig mest fram-

vara trädande bland de yngsta barnen och bland barn till lågutbildade föräldrar. Rapporten visade vidare att folkbibliotekens nedskärningar lett till att de köper in allt färre barn- och ungdomsböcker, att bibliotekens uppsökande verksamhet endast nådde drygt hälften alla förskolor

av och fritidshem.

Mot bakgrund framför allt Kulturrådets alarmerande rapport om

av förhållandet för barnboken bedömde regeringen det angeläget att förstärka de statliga insatserna på litteraturornrådet. Ett stöd för inköp av litteratur för barn och vid folk- och skolbiblioteken infördes där-

unga för samtidigt bibliotekslagen. Bidragen till biblioteken kombinera-

som des med att särskilda medel avsattes för läsfrämj ande verksamhet.

182 Statligt stöd

8.4.2¶Inköpsstöd till biblioteken

Statsbidraget skall användas för inköp av litteratur för barn och ungdomar, men också för inköp av vuxenlitteratur som främjar barns och ungdomars intresse för läsning. Bidraget kan sökas av kommun. I de fall då eller flera kommundelsnämnder söker bidraget skall ansökan

en godkännas kommunstyrelsen. Endast en ansökan per kommun och

av år kan beviljas.

Ansökan kan högst tre år. Vid flerårsbidrag skall ansökan prö-

avse vas varje år. Statsbidrag betalas ut för ett år i sänder och lämnas efter kommunstorlek med lägst 50 000 kronor och högst 1 200 000 kronor.

En förutsättning för bidrag är att kommunen under det år bidraget betalas ut avsatt medel till inköp böcker till folk- och skol-

egna av bibliotek uppgår minst till summan av föregående års bokanslag

som och att den del anslaget litteratur för barn och ungdom

av som avser inte minskar.

I ansökan skall ingå en redogörelse för hur kommunen avser att arbeta med att stimulera barns läsning. Där bör exempelvis anges olika former läsaktiviteter, vilka målgrupper de läsfrämjande åtgärderna

av skall gälla och vilka personalresurser kommunen avsatt för arbetet. Kommunen bör i ansökan visa på hur samarbete kan ske mellan bibliotek, skola och barnomsorg. Om den lokala bokhandeln, folkrörel-

och föreningslivet engagerats i det läsfrämjande arbetet bör detta sema anges.

Uppföljning

Efter bidragsårets slut skall rapport om hur de statliga medlen

en använts och i förekommande fall en utvärdering skickas till Kulturrådet. De kommuner ansökt flerårsbidrag skall varje år skicka

som om in delrapport från det gångna bidragsåret i samband med att de för-

en nyar sin ansökan.

Om det visar sig att statsbidraget inte använts till inköp av litteratur för barn och på folk- och skolbibliotek, den redogörelse

unga om kommunen fastställt inte följts kan Kulturrådet besluta att statsbidraget helt eller delvis skall återbetalas. Det gäller om kommunens

samma bokinköp minskat totalt eller beträffande barn- och ungdomslitteratur.

Enligt uppgift från Kulturrådet har bidragen för år 1997 fördelats så att drygt 50 % gått till skolbibliotek.

SOU 1997: 141 Statligt stöd 183

8.4.3¶Bidrag till läsfrämj ande verksamhet for barn

och unga

Enligt riksdagsbeslut den 19 december 1996 har 5 miljoner kronor

engångsvis anvisats för läsfrämj ande verksamheter för barn och unga.

Bakgrund

I propositionen 1996/97:3 kulturpolitik anges att i samband med att om statligt stöd för inköp litteratur till folk- och skolbibliotek införs bör av göra särskilda insatser för att främja läsning bland barn och ungstaten domar. Särskilda medel bör därför finnas tillgängliga för Kulturrådet att

disponeras för bidrag till litterära ändamål.

Allmänna villkor för bidrag

Bidrag kan sökas föreningar, organisationer och institutioner med en av verksamhet riktar sig till barn och ungdom. Bidragen skall avse som aktiviteter mål är att förmedla litteraturen och språket till barn och vars t.ex. läs- och skrivfrämjande projekt/kampanjer eller enstaka unga, som arrangemang. I ansökan skall ingå redogörelse för hur den sökande avser att en arbeta stimulera barns och ungdomars läsning, metoder, målmed att samarbetspartners, förväntade resultat m.m. samarbetsprojekt grupper, kommer att prioriteras. Kulturrådet förutsätter att den sökande svarar för rimlig del den totala kostnaden för projektverksamheten. När en av projektet är avslutat skall rapport hur de statliga medlen använts en om och i förekommande fall utvärdering skickas till Kulturrådet. Rapen skall innehålla kortfattad sammanfattning projektet. I de porten en av flesta fall skall plan för utvärdering göras redan vid proj ektstarten. en Bidrag fördelas under hela 1997. Större delen anslaget fördelades av under första halvåret. Mellan januari och juni fick Kulturrådet nära 300

ansökningar dryga 27 miljoner kronor till läsfrämjande verksamhet. om Hittills har 76 projekt beviljats medel. Studieförbunden står bakom en tredjedel de ansökningar fått stöd. I andra fall ingår de i samav som arbete med bibliotek, skola och barnomsorg. Som exempel på projekt fått stöd kan nämnas att Sveriges Försom fattarförbund har fått 300 000 kronor i bidrag för att genomföra författarbesök på tjugo lärarhögskolor och förskoleseminarier. Örebro läns-

bibliotek har fått 250 000 kronor för att genomföra sitt projekt Bok-

juryn, där barn och ungdom väljer årets bästa böcker. Helsingborgs

184 Statligt stöd SOU 1997: 141

stadsbibliotek/Växthuset har fått 200 000 kronor för projektet Bok-

där anordnar läsecirklar i föräldragrupper inom barnomsnurran, man

Studieförbundet Vuxenskolan har tilldelats 80 000 kronor för sorgen. att tillsammans med En bok för alla utarbeta ett informationsmaterial som vänder sig till bamomsorgspersonal och föräldrar. På lokal nivå planeras studiecirklar och program kring barns språkutveckling och förskolebamens läsning.

Kulturrådet har fördelat till ett fåtal rikstäckande projekt

pengarna medan ett stort antal mindre projekt runt i landet har fått bidrag.

om Avsikten är att sätta igång många lokala projekt som engagerar många människor.

9¶Internationell utblick

1¶Norge

Norge har ca 4,4 miljoner invånare. Årligen säljs allmänlitteratur och läromedel för drygt fyra miljarder norska kronor. Böckerna är momsbefriade. I Norge finns två rättsligt likvärdiga språk, bolqnål och nynorsk. Eftersom språkområdet är så litet sig behöva utveckla

anser man speciellt gyrmsamma betingelser både för utgivningen av norsk skönlitteratur och för bokmarknaden som sådan.

Norge har ett fastprissystem på böcker. Det statliga stödet på litteraturområdet är omfattande och innefattar bl.a. en statlig inköpsordning för distribution av nyutgiven norsk litteratur till biblioteken. Norge har en bibliotekslag. Det fanns också intill helt nyligen ett branschavtal mellan Den norske Forleggerforening och Den norske Bokhandlerforening.

Efter det att den norska förläggareföreningen har sagt upp avtalet med den norska bokhandlarföreningen råder en viss oklarhet på den norska bokmarknaden. Det nu uppsagda avtalet ingicks så sent som 1995 efter förhandlingar där också den norska konkurrensmyndigheten medverkade. Det av regeringen godkända branschavtalet innebar att föreningarna fick dispens från konkurrenslagen till år 2000. I slutet

av april 1997 deklarerade de norska bokförlagen att de skulle säga upp avtalet med bokhandlama. Detta kan innebära ett slut för systemet med fastpris i Norge, detta inte varit avsikten med uppsägningen.

även om

Syftet med branschöverenskommelsen mellan bokhandlareföreningen och förläggareföreningen är att främja kultur- och ktmskapsförmedling, stimulera läsintresse och kunskapsinhämtande samt bidra till att stärka det norska språket. Avtalet skall bidra till att upprätthålla en effektiv, bred norsk bokutgivning. Avtalet skall också främja rationell distribution och ett effektivt men decentraliserat bokhandlamät på ett sätt som tillvaratar konsumenternas behov av tillgänglighet och valfrihet.

När det gäller det fasta priset anger avtalet att förlaget sätter bokens försäljningspris. Priset kan sänkas efter ett år. Skolböckema är undan-

186 Internationell utblick

tagna från denna regel. Bokklubbama är också undantagna från fastprisbestämmelsema och kan sälja böcker till ett lägre pris än bokhandeln. Vid försäljning via bokklubb gäller att bokprisema i bokklubbama inte får lägre än 25 % jämfört med bokens fastpris. Nyvara utgivna böcker får inte introduktionserbjudanden i bokklubbar vara förrän nio månader efter utgivningen. Förlagen förbinder sig också att till att deras böcker inte ingår i bokklubbarnas värvningserbjuse nya danden kring julhandeln. Antalet bokhandlar inräknat filialer uppgår till 515 stycken. I enlighet med branschavtalet förbinder sig bokhandlarna de som har en inköpsandel överstiger 0,5 % bokhandelns samlade inköp att som av köpa in ett exemplar nyutgivna norska skönlitterära böcker som av omfattas den norska inköpsordningen. Bokhandlar som har en av inköpsandel överstiger 3 % bokhandelns samlade inköp förbinsom av der sig på sätt att köpa ett exemplar av samtliga böcker som samma omfattas den norska inköpsordningen. De mellanstora bokhandlarna av 100 st måste alltså ha all nyutgiven norsk skönlitteratur för vuxna,

ca

utom läromedel, under ett år efter utgivningsåret, medan de största bokhandlarna 250 måste ha all norsk skönlitteratur för barn och

ca st

under period. I dag har den norska bokhandeln en markvuxna samma nadsandel på ca 55 %. Hotet att överge branschöverenskommelsen i Norge har väckt stor debatt. Hur kunde förläggama bara några månader tidigare hade som uttryck för hur betydelsefullt branschavtalet "som ett centralt gett var redskap i försöken att upprätthålla bred och allsidig bokutgivning en ändra uppfattning En förklaring till förläggarnas missnöje är de förändringar när det gäller de norska läromedlen. Lärobokssom ägt rum utgivningen har varit dalande. En skolreform ställer krav på nya ny skolböcker, i sin tur kräver stora investeringar av förlagen. Samsom tidigt minskar tryggheten i inkomster och marknadsandelar till följd av osäkerhet vad den ordningen kan tänkas innebära. I det norska om nya branschavtalet är bokhandelns monopol på skolboksförsäljningen en central fråga. Många bokhandlar är troligen helt beroende av skolboksförsäljningen för sin överlevnad. År 1995 argumenterade både bokhandlarföreningen och förläggareföreningen för att branschavtalet skulle bryta inte skolböckema fanns med. Nu vill förlägsamman om ha bort skolböckema ur avtalet. gama Nedgången på läromedelssidan har avslöjat brister i ekonomin hos de stora förlagen. Det är inte på den skönlitterära verksamheten som förlagen haft de största inkomsterna. Överskotten beror istället på intäkter från läromedel och bokklubbar. Förlagen är också oroliga för kedjebildningar inom bokhandeln. Detta sedan bokhandelskedjan Lib-

SOU 1997: 141 Internationell utblick 187

ris, som har en marknadsandel på ca 30 %, nyligen blivit uppköpt ett

av resursstarkt företag.

Den norska inköpsordningen som infördes år 1965 har till syfte att öka titelutgivningen, ge författarna bättre inkomster, skapa trygghet för förläggarna vid utgivning norsk skönlitteratur och främja läsan-

av ny det av norsk skönlitteratur. Ordningen fungerar på så sätt att det automatiskt köps in 1 000 exemplar av varje bok som kvalificerar sig för att ingå i inköpsordningen. Böckerna sänds till biblioteken. För vuxenlitteratur är royaltyn till författarna 20 % av bokens försäljningspris. På en upplaga upp till 3 000 exemplar betalar Kulturrådet hälften, dvs. 10 %

royaltyn. Royaltyn för lyrik är 22,5 %. År 1978 upprättades likav en nande ordning för barn- och ungdomslitteratur vilken innebär att inköpsordningen omfattar l 550 exemplar titel. Även för barnböcker

per är royaltyn 22,5 %.

De böcker som köps in granskas i efterhand. Om boken inte anses ha tillräcklig kvalitet O-as den. Förlaget blir då återbetalningsskyldigt. Författarna får dock behålla sin royalty. Antalet titlar ut årligen

som ges uppgår till 200-300 inom vuxenlitteraturen och 110 inom barn- och ungdomsböckerna. Statens kostnader för inköpsordningen uppgick till ca 50 miljoner norska kronor år 1996. Av dessa gick 30 miljoner till vuxenlitteratur och 20 miljoner till bamlitteratur. År 1997 beslutade Folketinget 7 miljoner norska kronor extra till bokområdet.

om

År 1995 omsatte den norska bokmarknaden allmänlitteratur och läromedel 4,1 miljarder norska kronor. Samma år utgavs drygt 6 000 nya titlar, som trycktes i ca 35 miljoner exemplar. Barnbokstitlarna har ökat från 89 stycken år 1990 till 139 stycken år 1996.

9.2¶Danmark

Frågan om fastpris har stor aktualitet i Danmark. Konkurrencerådet den danska konkurrensmyndigheten väckte våren 1997 frågan

om branschens dispens från konkurrensbestämmelsema. Rådet krävde att dispensen skulle slopas. Samtidigt övervägde regeringen att lägga förslag om en ny konkurrenslag som skulle träda i kraft 1 januari 1998. Utgången blev att den danska konkurrenslagen utformades på ett sådant sätt att fastprissystem inte tillåts. Efter krav från bok- och tidningsbranschen infördes i lagens Övergångsbestämmelser ett tillstånd att ha kvar avtal beviljade i enlighet med det gamla undantaget till dess Konkurrencerådet meddelar annat. I Danmark uppgår på böcker

momsen till 25 %.

I Danmark är förläggare och bokhandlare eniga om kravet på ett bibehållet fastprissystem. Striden utspelar sig här mellan Bok-

188 Internationell utblick

branschens Fellesråd organisation för bokhandeln och en gemensam förläggama och Konkurrencerådet. Situationen har inte alltid varit präglad denna motsättning. I slutet 1980-talet rådde enighet av av mellan Bokbranschens Fellesråd och Konkurrencerådet. Danmark har mycket tätt bokhandelsnät. Bokhandeln står för ett hela 75 % bokförsäljningen på den danska marknaden och har av till försäljning nyutgivningen. År 1982 fanns det 549 bokensamrätt av handlar och 517 medlemmar den Danske Boghandlerforening. var av företrädare för branschen utredningen varit i kontakt med Enligt som fastprissystemet varit förutsättningarna för det utbyggda bokhar en av handelsnätet. problem under uppsegling, enligt branschen, är risken att Ett som är kommunerna förlägger sina bokinköp utomlands en följd av EU:s som

upphandlingsregler.

Även Danmark finns lagstiftning biblioteken. Kommuner med i om har skyldighet driva ett heltidsbibliotek med mer än 5 000 invånare att fackutbildad personal, mindre kommuner får ha deltidsbibliotek, som ställer krav på personal. Biblioteken gör sina inköp från inte samma bokhandeln. danska bokmarknaden regleras ett avtal mellan den Den genom Danska Förläggareföreningen och den Danska Bokhandlareföreningen fastställer de s.k. samhandelsreglerne. Förläggama har principiell som till bokhandlama. Bokhandlama ställer krav på rabatter leveransplikt och leveransvillkor. Bokhandeln har ensamrätt på att sälja böcker, dvs. böcker kostar 144 danska kronor eller En rad genrer av som mer. böcker, såsom biblar och psalmböcker, är undantagna. Bokhandlama förbinder sig att enbart förhandla med förlag anslutna till Förläggareföreningen. Bokhandlama är skyldiga att hålla det av fastställda försäljningspriset. Fastprissystemet gäller för all förläggama bokförsäljning i detaljhandeln och bokhandlama har inte rätt att ge kundrabatter efter dispens från Boghandlerrådet. När det gälannat än bör det uppmärksammas att all leverans sker via bokler bokklubbarna handeln. Enligt företrädare för förlagsbranschen är bokklubbskundema bokhandelns bästa kunder då de ofta köper andra böcker när några av de ändå inne i bokhandeln och hämtar sina bokklubbsböcker. är Efter många års motgångar förorsakats den svaga konjunksom av ekonomisk instabilitet, hårdnande konkurrens i media och en turen, överexploatering i branschen kännetecknas den danska förlagsbranschen i dag stabilitet. Under 1970-talet sjönk försäljningen av klasav sisk litteratur, de statliga budgetnedskämingama resulterade i minskade inköp både läromedel och allmänlitteratur till biblioteken. Danmarks av förlag, Gyldendal, kom i slutet 1970-talet in i akut kris. största av en Förlaget hade under år årligen producerat miljon fler böcker än tre en

Internationell utblick 189

man hade sålt. Under de följande åren hårdnade konkurrensen mellan förlagen i takt med minskad efterfrågan från skolor och bibliotek.

Enligt företrädare för den danska förlagsbranschen tog utvecklingen inom biblioteken oväntad vändning när många bibliotek i ökad

en utsträckning övergav den smala litteraturen till förmån för den mer lättillgängliga. Utvecklingen accentuerades av att biblioteken för att öka sina utlåningssiffror kände sig föranledda att minska inköpen

av kvalitetslitteratur. Följden blev att priserna steg och upplagoma sjönk. Förändringen skedde inte utan offentlig debatt och så småningom vände utvecklingen.

Situationen i branschen är i nuläget stabil. I dag stiger såväl privat som offentlig konsumtion i Danmark. Skolans elevantal är växande och bibliotekens utlåningstal stiger.

Fastpriset möjliggörs således genom ett undantag från konkurrensreglerna. Bland de argument som framförts för att bevara en ordning med fastpris är att den endast omfattar begränsad del den danska

en av bokmarknaden ca 35 %. Genom att endast reglera en mindre del av marknaden lyckas man uppnå betydande resultat ur ett kulturpolitiskt hänseende.

Efter att den dåvarande danska konkurrenslagen trädde i kraft 1990 ansökte Bokbranschens Fellesråd åter om dispens för att kunna upprätthålla de fasta bokpriserna. Dispensansökan antogs av Konkurrencerådet. I och med dispensen var den del av bokförsäljningen som omfattades av fastprisordningen undantagen från lagens § 14.

Fastprissystemet är den bärande principen för handeln med nya böcker i Danmark enligt Bogbranschens Fellesråd. Fastprisordningen är helt avgörande för allsidigheten på den danska bokmarknaden och för den landstäckande fria bytesrätten är unik för bokhandlama. De

som fasta priserna garanterar att de mest lättsålda titlarna inte används som lockvaror i andra försäljningskanaler och därmed underrninerar bokhandelns ekonomi. Härmed tryggas att konsumenterna kan tillgång till ett brett sortiment och ett finmaskigt nät av bokhandlar i hela landet. Detta detaljhandelsnät är just förutsättningen för att förlagen skall kunna distribuera ett omfattande utbud av olika böcker och litteraturgenrer. Konsumenterna kan skaffa sig aktuell information om nya, kommande eller äldre utgivningar branschens databaser.

genom

Bokbranschens Fellesråd anför i sin motivering för att behålla fastprissystemet att:

190 Internationell utblick

boken skall skyddas i förhållande till nya medier,

boken skall erhålla stöd i takt med intemationaliseringen av kultur-

och underhållningsindustrin,

kvalitetslitteraturen skall skyddas,

ett brett titelutbud inom alla kategorier skall värnas och

ett tätt bokhandlamät även i mindre samhällen skall skyddas.

9.3¶Finland

Finland har avreglerad marknad och lägst statligt stöd de

en av nordiska länderna. År 1971 upphävdes fastprissystemet för böcker i Finland. Frågan fastpris fick förnyad aktualitet i och med att Finska

om

gick in den Europeiska Förläggarefederationen. År Förlagsföreningen 1996 fördes ingående diskussioner mellan Finska Förlagsföreningen

och Bok- och Pappershandelsförbundet.

Momsen på böcker sänktes 1 juni 1994 från 22 % till 12 % och kommer att sänkas ytterligare den 1januari 1998 från 12 % till 8 %.

Den finska marknaden kännetecknas å ena sidan avsaknad av

av avtal i formell mening reglerar förhållandet mellan bokhandel,

som förläggare. När det gäller prissättningen sätter förlagen ett ca-pris, som trycks i förlagens kataloger, inte på böckerna. Bokhandeln gör upp

men särskilda listor, där de fastställer sina priser. Å andra sidan tillämpas det gamla kommissions- eller provlagersystemet fortfarande, dvs. varje förlag skickar exemplar nästan varje titel allmänlitteratur till varje

av av bokhandel är med i provlagersystemet. Om detta exemplar säljs

som förbinder sig bokhandeln att köpa in ett nytt från förlaget. Bokhandeln behåller boken i sitt sortiment tills den är slutsåld hos förlaget eller tills förlaget begär kvarstående exemplar boken i retur från bokhandeln.

av Systemet är dyrt för förlagen viktigt för bokhandeln, som på detta

men sätt får information all nyutgiven litteratur. Detta gör att en

om provlagerbokhandel har mellan 3 000-4 000 titlar i lager. Om någon vill starta provlagerbokhandel, skall vederbörande ge förläggama en

en borgen och får då tillgång till kommissionssystemet.

I dag är 80 förlag medlemmar i den Finska Förlagsföreningen FFF. Tio de största förlagen står för över 70 % av den finska bok-

av produktionen och över 80 % bokförsäljningen. Finlands förlagsföre-

av nings medlemmar år 1996 ut 3 597 titlar. Detta var en ökning

gav nya med knappt 6 % sedan föregående år. Den totala utgivningen av samtliga publikationer inkl. organisationsutgivning uppgick till 12 000 år 1996. Antalet sålda böcker uppgick till 25,9 miljoner. Bokförsäljningen har ökat med 8,5 % sedan 1995, vilket till stor del förklaras en ökad

av försäljning framför allt barnböcker samt skolböcker. I genomsnitt

av

Internationell utblick 191

köper varje finsk medborgare 6 böcker året. Försäljningsvärdet

om till

F-pris uppgick 1996 till 2,1 miljarder finska mark, ökning med

en 4,3 % från föregående år. Ökningen korn uteslutande från skolboksförsäljningen.

De tio största förlagen i Finland är: WSOY Werner Söderström Osakeyhtiö, Otava, Valitut Palat Det Bästa, WeilinGöös, Helsinki Media, Gummerus, Tammi, Kaupparkaari, Edita och Kirjayhtymä. Tammi och Kiijayhtymä är ägda av Bonnier, Wei1inGöös WSOY.

av Till skillnad från Sverige saknas vid flora medelstora och små

en av förlag i synnerhet när det gäller skönlitteratur. Fyra av de största förlagen har fortfarande sina tryckerier kvar.

Söderströms och Schildts är de ledande svenskspråkiga förlagen i Finland.

F örlagssektorn uppvisade ekonomiska svårigheter i början 1990-

av talet, vilket också avspeglade sig i nedåtgående försäljningssiffror. En viktig förklaring var den allmänna nedgången i den finska ekonomin. Lönsamhetsutvecklingen i den finska förlagsbranschen är enligt källor från branschen tillfredsställande, men överskottet härrör sig i första hand från andra verksamhetsgrenar än bokutgivningen.

Enligt de uppgifter utredningen fått är den finska branschstatistiken bristfällig uppskattningar gjorts branschen visar att

men grova som av bokhandelns marknadsandel år den finska skönlitteraturen var

1996 av ca 42 %. Varuhus och stormarknader har enligt samma uppskattningar en marknadsandel på 8 % och bokklubbarna på 17 %.

Två av förlagen äger de två största bokklubbama. WSOY och Otava äger hälften var i den ledande bokklubben. Andra stora bokklubbar ägs av WSOY och Gummerus. Eftersom marknaden är begränsad så täcker de flesta förlag flera genrer och är inte specialiserade.

Finland har ett väl utbyggt bibliotekssystem och det finns en bibliotekslag. Biblioteken köper för det mesta sina böcker bokhandeln

genom men gör det genom offertupphandling, vilket ökar konkurrensen mellan bokhandlama och leder till lägre marginaler. År 1995 köpte folkbiblioteken böcker för 135 miljoner finska mark.

Det statliga stödet består främst stipendier till enskilda författare

av och statsbidrag till bibliotek och skolor. Det direkta produktionsstödet uppgick 1995 till 610 000 finska mark och till kvalitetslitteratur

gavs som bedömdes ha svårt att klara sig på kommersiella villkor.

Biblioteken erhåller dessutom särskilda medel för att köpa in kvalitetslitteratur. Ca 350 titlar väljs ut och biblioteken erhåller särskilda medel för inköp just dessa titlar. År 1995 avsattes 1,7 miljoner

av finska mark för ändamålet. Biblioteken väljer själva ut vilka böcker de vill köpa in utifrån listor sammanställs Statens litteraturkom-

som av

192 Internationell utblick SOU 1997: 141

mission skönlitteratur och Delegationen för inforinationsspridning

facklitteratur. Statligt stöd även för att främja finskspråkig och svenskspråkig ges skönlitteratur 200 000 finska mark för år 1995 och facklitteratur 640 000 finska mark för år 1995. Stödet också för samiskspråkig ges litteratur och publikationsverksamhet och med början från år 1990 för lättläst litteratur 1995 uppgick detta stöd till 150 000 finska mark. Litteraturen får också stöd utbildnings- och stödinsatser för genom skrivande och läsande 700 000 finska mark år 1995. Stödet ges även för befrämja för utlandet avsedd informations-, översättnings- och att publikationsverksamhet Informationscentralen för Finlands litgenom teratur. På drygt 20 år har antalet bokhandlar minskat med över hälften, från 665 år 1972 till 315 år 1996. Många bokhandlarna säljer även andra av produkter än böcker. I första hand det s.k. stadsdelsbokhandlar i de var stora städerna lades För att stärka sina intressen har sedan som ner. början 1970-talet många bokhandlar sammanslutit sig i kedjor. I dag av ingår 2/3 bokhandlarna i någon form bokhandelskedja. Finska av av bokhandeln har 51 butiker och Akademiska bokhandeln, som ägs av Stockmann har ll butiker i tio städer. Utvecklingen beträffande bokhandelns andel marknaden påminner den i Sverige. Bokhandelns av om andel den totala bokförsäljningen har sjunkit från ca 60 % år 1972 av till 40 % år 1996. Antalet utgivna titlar har fördubblats från ca l 900 ca år 1972 till 3 600 år 1996. Omsättningen i finska mark har fördubbca lats. Våren 1996 diskuterade Finska Förlagsföreningen och Finlands

Bok- och Pappershandelsförbund prissättning på boken. Diskussionen

sammanfattas i fem punkter:

Ingen särskilt fria eller fasta priser. En fri prissättgrupp gynnas av ning är kanske mest gynnsam för konsumenterna. ökad stabilitet inom branschen. Över- Ett fastprissystem ger en gången till ett system med fria priser har förorsakat tillfälliga störningar på marknaden. Dessa störningar har varit kortvariga. Ett med fastpris kan å andra sidan innebära permanenta snedsystem vridningar marknaden. av Systemet med fria priser har inte medfört sådana olägenheter att det motiverar ett återinförande av ett fastprissystem. Ett systern med fasta priser kan endast verkningsfullt om själva vara systemet är tillräckligt flexibelt, ständigt förnyas och inte innehåller kryphål. En lagstiftning skulle för osmidig och svår att konvara trollera.

Internationell utblick 193

En fri prissättning tillämpas på de produkter konkurrerar med

som

boken, varför ett införande fasta priser ur konkurrenshänseende

av

skulle vara till skada för boken.

Finska Förlagsföreningen och Finlands Bok- och Pappershandelsförbund stöder därför inte återgång till ett system med fasta

en bokpriser.

9.4 EU

9.4.1¶Kulturpolitiken i Romfördraget

Inledning

Kulturen från början inte reglerad i EG-fördraget eller i den euro-

var peiska enhetsakten. Det centrala i gemenskapen det ekonomiska

var samarbetet för återuppbyggnad och utveckling efter kriget. Bland alla de rättsakter antagits EU under åren finns som handlar om

som av kultur. De fyra frihetema omfattar förstås även kulturen, men det finns få direktiv eller förordningar. Samtliga medlemsländer har olika nationella regler för att värna sina kulturintressen. EG-fördraget ger

om inga direkta möjligheter till undantag härifrån, utom i ett fall, nämligen skydd kulturskatter. Enligt artikel 36 kan förbud eller restriktioner

av upprättas för import och export sådana grundas på hänsyn till bl.a.

om att skydda nationella skatter konstnärligt, historiskt eller arkeolo-

av giskt värde.

Framväxten kulturartikeln 128

av

Kulturfrågoma har ändå varit viktiga för den europeiska gemenskapen eftersom kulturen är del det ekonomiska systemet och de

en av bestämmelser reglerar verksamheten kan ingripa i den fria rörlig-

som heten och tjänster. I takt med att samarbetet vuxit har intresset

av varor för att ta in kulturen politikområde ökat. Ansträngningama har i

som första hand handlat att främja ett ökat internationellt samarbete och

om kulturutbyte, inte att styra medlemsländemas nationella insatser. Stora satsningar på det audiovisuella området har gjorts, där film- och TVproduktion i Europa fått stöd sedan 1988.

Deklarationen europeisk union utfärdades 1983. Den innehöll

om en ett avsnitt kulturellt samarbete vilket innebar att medlemsländerna

om för första gången tog det kulturella samarbetet uppgift för

upp som en

7 17-1217

194 Internationell utblick SOU 1997: 141

gemenskapen. Mot slutet av 1980-talet omnämndes boken och läsningen ett de områden borde prioriteras 1989 antog kul-

som av som tunninistrarna resolution på bokområdet De frågor som

en behandlades på böcker, fasta bokpriser och olika ekono-

var moms miska insatser. Under 1980-talet inleddes också rad pilotprojekt för

en böcker och läsning. Tyngdpunkten låg i ett stöd för att främja översättningar samtida europeisk litteratur.

av

Kulturpolitiken har efter Maastricht fått artikel i Romför-

en egen draget 128. Denna s.k. kulturartikel har fem punkter. I den första punkten framhålls att gemenskapen skall bidra till kulturens blomstring i medlemsstaterna, varvid den skall respektera den nationella och regionala mångfalden, samtidigt det gemensamma kulturarvet skall

som framhävas.

l punkt två framhålls att gemenskapens insatser skall syfta till att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov stödja och komplettera deras verksamhet när det gäller

att förbättra kunskaperna och spridningen de europeiska fol- - om av

kens kultur och historia, att bevara och skydda det kulturarv har europeisk betydelse,

- som

icke-kommersiellt kulturutbyte och -

konstnärligt och litterärt skapande, inte minst inom den audio- -

visuella sektorn.

Punkt tre stadgar att gemenskapen skall främja samarbetet med tredje land och behöriga internationella organisationer.

I punkt fyra betonas att gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget. Det är framför allt denna artikel ligger till grund för Kommissionens

som överväganden när det gäller frågan om fasta bokpriser.

Punkt rör beslutsprocessen. Beslut innebär någon form av

fem som

harmonisering medlemsländernas lagar och författningar får inte

av fattas. De beslut fattas Rådet i kulturfrågor måste antas enhäl-

som av ligt under hela förfarandet enligt artikel l89b. Artikel 189 är den artikel

reglerar parlamentets inflytande över beslutsprocessen. som

Kulturartikeln är ett tydligt exempel på den s.k. närhetsprincipen. Detta slås fast redan i punkt 1 där respekten för medlemsstaternas

EGT C 197, 27.7.1988, Slutsatser framlagda av rådet och de ministrar som

for kulturärenden vid möte i rådet den 27 maj 1988 om framtida prioansvarar riterade aktiviteter kulturornrådet. 2EGT C 183, 20.7.1989, s Slutsatser framlagda av rådet och de ministrar som

för kulturärenden vid möte i rådet den 18 maj 1989 om böcker och ansvarar läsning med sikte på fullbordandet av den inre marknaden 1992.

SOU 1997: 141 Internationell utblick 195

nationella och regionala mångfald betonas. I punkt två kommer också närhetsprincipen till uttryck i ordvalet stödja och komplettera. Skrivningen i punkt 5 att rådet skall besluta enhälligt under hela förfarandet enligt artikel 189b enskilda medlemsländer ett effektivt att

ger vapen stoppa förslag som de upplever som stridande mot fördraget. Till bilden kan läggas att Europaparlamentet har vetorätt enligt artikel 189b. Enligt artikel 189b gäller ett sambeslutsforfarande mellan parlamentet och rådet. Det fjärde området som omnämns i punkt "konstnärligt och litterärt skapande innefattar litteraturområdet. Det har inom EU i olika sammanhang gjorts insatser för utbildning och fortbildning av konstnärligt verksamma.

Att beslut om stimulansåtgärder inte får omfatta någon harrnonisering av medlemsstaternas lagar och författningar slås fast i punkt fem vilket är helt i linje med gemenskapens syfte och mål när det gäller kulturfrågor.

Ett viktigt stadgande är punkt 4 att gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i detta fördrag". Som exempel på områden som Kommissionen lyft fram där en kulturell dimension beaktats är miljö, forsknings- och utveckling, social och regionalpolitik, turism, fortbildning och kontakt med andra

länder.

Handeln med böcker inom för den inre marknaden

ramen Handeln med böcker omfattas de bestämmelser upprättas för

av som den inre marknaden. Lite förenklat kan man säga att försäljning av böcker mellan länderna måste vara i överensstämmelse med Romfördraget, medan medlemsländerna har frihet att upprätta interna regleringar för bokförsäljningen förutsatt att dessa inte medför diskriminering mellan olika företag. En rad rättsfall har under åren varit till

uppe behandling i EG-domstolen.

Avgörande för kulturens ställning inom EU är inte bara hur kulturaspekten avspeglas i fördragstextema utan också vilka krav som den inre marknaden ställer. Försäljningen böcker lyder under de regler

av som syftar till att främja konkurrensen och garantera den inre marknadens funktion. Frågan om fasta bokpriser hänger samman med konkurrensreglerna. Enligt artikel 85 råder ett generellt förbud mot avtal

som fastställer inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor

som kan påverka handeln och som har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.

196 Internationell utblick

I enlighet med artikel 85.3 beviljas undantag för

avtal eller grupper av avtal mellan företag,

-

beslut eller grupper av beslut av företagssammanslutningar,

-

samordnade förfaranden eller samordnade förfaran-

- grupper av

den,

bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor som eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, samtidigt

konsumenterna tillförsäkras skälig andel av den vinst som därisom en

uppnås. Dessutom stadgas att åtgärderna inte får ålägga företagenom

begränsningar inte är nödvändiga för att uppnå dessa mål eller gen som

företagen möjlighet att sätta konkurrensen spel för en väsentlig ge ur del av varorna i fråga.

Frågan huruvida tillämpningen de nationella ordningama

om av med fastprissystem har varit i överensstämmelse med konkurrensreglerna har prövats vid flera tillfällen.

Överenskommelse mellan karteller i Storbritannien och Irland Net Book Agreements fasta priser ifrågasattes Kommissionen i slu-

om av

1980-talet Det finns också fall från de franska och holländska tet av språkornrådena. Kommissionen underkände i början av 1980-talet ett prisavtal mellan de holländska och flamländska förläggar- och bokhandlarföreningamañ Domstolen bekräftade Kommissionens beslut.

År 1995 fattade domstolen med hänvisning till undantagsregeln enligt 85.3 ett beslut tillät den brittiska fastprisöverenskommelsen

som Beslutet indikerar att domstolen ändrat sin tidigare inställning. Under hösten 1995 upphörde trots detta det brittiska fastprissystemet.

Prissättning böcker bland E Uss medlemsländer

av

Sju EU:s medlemsstater tillämpar någon form av fast bokpris. I

av några fall regleras inte de fasta priserna genom lagstiftning, utan genom branschöverenskommelser godkänts landets konkurrensmyn-

som av dighet. Frankrike, Nederländerna, Spanien och Portugal har reglerat fastpriser för böcker lagstiftning, medan Österrike, Danmark

genom och Tyskland har reglerat marknaden avtal mellan förläggare,

genom författare och bokhandlare. Belgien, Italien, Luxemburg, Grekland,

3EGT L 22, 26.1.1989, Kommissionens beslut 89/44/EEG av den 12 december 1988 avseende ett förfarande enligt artikel 85 i EG-fördraget. l EGT L 54, 25.2.1982, Kommissionens beslut 82/123/EEG av den 25 november 1981 avseende ett förfarande enligt artikel 85 i EG-fördraget. 5Mål C-360/92 Publishers Association Commission 1995 ECR 23.

v.

Internationell utblick 197

Irland, Storbritannien, Sverige och Finland saknar regleringar. I Belgien, Italien och Grekland föreligger förslag till lagstiftad fastprisordning. Storbritannien hade fram till 1995 ett fastprissystem, det s.k. Net Book Agreement. Detta upphörde under hösten 1995, bl.a. beroende på att ett antal stora förlag slutade tillämpa avtalet. Enligt uppgift från den Europeiska Förläggarefederationen blev konsekvens av systemets en upphävande att priserna totalt steg med ungefär 6-7 %. De väntade prissänkningama kunde endast uppmätas på de populära titlarna. Marginalema för bokhandeln sjönk. Bibliotekens situation försämrades också. Förlagen hade tidigare subventionerat distributionen av böcker till biblioteken. Detta upphörde när avtalet försvann. Enligt engelska forskare kunde våren 1997 utläsa att konsuman menterna i hög utsträckning bytt inköpsställen från traditionell bokhandel till varuhus och liknande för att köpa böcker billigare.

Den europeiska branschens syn

Enligt ett övervägande flertal bransch- och författarorganisationema av i EU:s medlemsländer behövs fasta bokpriser för att garantera utgivning och spridning god litteratur. De europeiska samarbetsorganisaav tionerna för bokhandel, förlag och författare stöder alltså ett fastprissystem och har krävt att fasta bokpriser skall införas i alla medlemsländer eventuellt också efter språkgränser och inte efter nationsgrän- den Europeiska Förläggarefederationens argument för fasta ser. Ett av priser är att därmed bevarar ett stort nätverk kvalificerade utman av givare med bred och varierad utgivning. Resonemanget grundar sig en på att fasta priser ökar bokhandlamas förmåga att överleva då lågpriskanalerna inte kan konkurrera med priset. Slutsatsen är alltså, anser att fasta bokpriser bevarar och varierad utgivning. man, gagnar en Den Europeiska Förläggarefederationen The Federation of Euro- Publishers, FEP följer och försöker påverka utvecklingen inom pean EU. Föreningen bildades år 1967 under namnet Groupe des Editeurs de Livres de Communauté GELC. Federationens målsättning är att påverka de politiska besluten för att främja tillgången till böcker. Med detta syfte verkar man för:

för böcker noll moms hög skyddsnivå för copyright främjande av stöd /utbildning frihet att publicera fasta priser

198 Internationell utblick SOU 1997: 141

Svenska Förläggareföreningen är trots sitt medlemskap i FEP starkt emot ett system med fasta priser.

Europeiska Bokhandlareföreningen EBF, med sekretariat i Bryssel, bevakar utvecklingen för den kvalificerade bokhandeln inom en rad områden, däribland:

konkurrens på lika villkor den fria marknaden och bokmomsen det växande antalet icke-traditionella försäljningsställen för böcker förlagens försäljning bokklubbar och annan direktförsäljning

genom hyreskostnader i bra affárslägen nya medier

Kommissionens på fasta bokpriser

syn Medlemsländemas interna regleringar ligger alltså utanför gemenskapsrätten. Kommissionens i fastprisfrågan har främst

engagemang gällt de fall då avtalen fasta bokpriser har omfattat handeln mellan

om två länder. Man har t.ex. ifrågasatt det samarbete som bedrivs mellan Tyskland och Österrike då detta inte endast påverkar prissättningen på den inhemska marknaden utan även får betydelse för handeln mellan två medlemsländer.

Kommissionen har alltså inte ställt sig bakom kravet på fastpris. Det saknas belägg för att detta är det bästa sättet att stödja boken och utvecklingen inom olika länder och språkområden, Kommissio-

menar

dock har accepterat att medlemsländerna tillämpar fastnen, som prissystem nationellt. Det är när förfarandet påverkar handeln över gränserna som Kommissionen har ingripit.

Diskussionen fastpris pågår alltjämt inom EU. Det holländska

om ordförandeskapet höll under vintern 1997 ett seminarium i ämnet. Syftet att försöka hitta lösning för att införa fasta bokpriser inom

var en

språkområde. I april 1997 ägde ett informellt rådsmöte mellan samma medlemsländernas kulturministrar rum iMaastricht. Frågan om fastpris

dagordningspunktema. Slutsatsema från ordförandeskapets var en av seminarium/expertmöte tillsammans med ett memorandum från 0rdförandeskapet utgjorde underlag för diskussionen. Inställningen att EU bör tillåta att nationella fastbokpriser länkas samman i vissa språkområden fick stöd av rådet.

Vid kulturrninistramas rådsmöte i Luxemburg den 30 juni 1997 antogs enhälligt resolution fasta priser inom homogena språkom-

en om råden. Rådet bad Kommissionen studera betydelsen av kulturartikeln 128.4 för tillämpningen av de fördragsartiklar som berör frågan om fasta priser vid handeln mellan två eller flera medlemsstater. Kommis-

Internationell utblick 199

sionen ombads ange lämpliga lösningar för en tillämpning fasta

av bokpriser inom enhetliga språkområden.

I resolutionen betonas böckernas dubbla egenskaper som bärare

av kulturvärden och som handelsvara. Vidare framhålls den betydelse ett antal medlemsstater fäster vid fasta bokpriser som ett sätt att, i konsumenternas intresse, upprätthålla och stödja böckernas tillgänglighet. Det noteras att de nationella myndigheterna i dessa länder har accepterat den konkurrensbegränsning som anses följa fasta bokpriser med hänvisning till den kulturella betydelsen.

Statligt stöd

Kulturen är på olika sätt beroende av statligt stöd. Statligt stöd ges både till institutioner och till verksamheter som bedrivs på den kommersiella marknaden. Enligt EU:s synsätt anses sådan kulturverksamhet som bedrivs inom för institutioner och liknande inte påverka konkur-

ramen rensen och ligger därför utanför reglerna i artikel 92 i Romfördraget

Statligt eller regionalt stöd till teater, musik eller museiverksamhet brukar därför inte ifrågasättas av konkurrensskäl.

Det förekommer också stöd i olika former till kultur som utövas eller erbjuds på en kommersiell marknad för att en tillräcklig standard skall kunna upprätthållas. Det gäller t.ex. film och i viss mån även böcker, tidskrifter och skivor. Kommissionen granskar löpande den här typen av stöd för att undanröja risken för att vissa företag missgynnas eller att gränshandeln påverkas. Av de rättsfall som Varit uppe till prövning framgår att Kommissionen har intagit en mjuk linje när det gäller bedömning av statligt stöd till kulturen.

I Maastrichtfördraget beslutades att till artikel 92 infoga en punkt 3d med innebörd att stöd till kultur och kulturarv kan anses vara förenligt med den marknaden det inte påverkar han-

gemensamma om delsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset".7 En följd av denna skrivning är att den nationella kulturpolitiken får ett ökat skydd i och med att kulturpolitiken satts upp som ett prioriterat område.

6 dennaI artikel framhålls att statligt stöd snedvrider konkurrensen

som genom att gynna vissa företag eller viss produktion är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlernsstaterna. 7 Källa: Publica EU Kommentar till EG-rätten.

200 Internationell utblick SOU 1997: 141

Upphovsrätten

Ett annat område stor betydelse för litteraturutgivningen är upphovs-

av rätten. Författare får betalt för sina satsningar och allmänheten kan ta del verken med stöd bestämmelserna om upphovsrätt. Enligt ett

av av flertal fall i EG-domstolen är upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer att betrakta och tjänster. Ambitionen inom EU är

som varor därför till att de nationella lagarna inom detta område blir fören-

att se liga med den inre marknaden. Ett viktigt direktiv handlar uthyr-

om nings- och utlåningsrättigheter, t.ex. rätten att hyra ut litterära verk till allmänheten Ett annat direktiv är det som behandlar hannonisering av skyddstidema för upphovsrättsliga verk Dessa direktiv har bidragit till

viss harmonisering regelverket mellan medlemsstaterna vilket i en av sin tur kan tänkas stå i strid med kulturartikelns punkt 5. Effekten för medlemsländernas konstnärer och författare är svår att uppskatta då de hänger med det ursprungliga nationella upphovsrättsskyddet.

samman Det finns ett visst utrymme för nationella särlösningar inom ramen för de i direktiven fastslagna riktlinjerna. Lite förenklat kan sägas att de nämnda direktiven har inneburit ett ökat skydd för upphovsmännen. I Sverige har införandet ett uthymingskydd medfört att de litterära

av upphovsmännen får ersättning för bokhandelns användning av deras verk i den s.k. bokcirkelverksamheten.

Moms

Vissa länder har på kulturområdet momsnivåer inte är förenliga

som med EU:s direktiv. Kulturornrådet får ifråga om momsnivåer anses inta

gynnad ställning. EU:s ekonomi- och finansministrar beslöt 1989 att en de planerade reducerade momsnivåema skulle gälla nödvändiga varor och tjänster mot sociala eller kulturpolitiska mål. En reduce-

som svarar rad skattesats lägst 5 % får tillämpas på författares, kompositörers

om och utövande konstnärers prestationer enligt punkt 8 i bilaga H i ett tillägg till mervärdesskattedirektivet. Enligt punkt 6 får reducerad

tillämpas även för försäljning böcker, tidningar och tidskrifmoms av ter.

8 EGT L 346, 27.11.1992, Rådets direktiv 92/100/EEG av den 19 november

uthymings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyd- 1992 om dade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter. 9EGT L 290, 24.11.1993, Rådets direktiv 93/98/EEG den 29 oktober 1993

av om harmonisering av de skyddstider som gäller för upphovsrätten, fotografirätten och de närstående rättigheterna.

SOU 1997: 141 Internationell utblick 201

I praktiken har medlemsstaterna visst handlingsutrymme i sin utformning mervärdeskatten. Stora skillnader uppvisas mellan de

av olika medlemsländerna när det gäller momsen på böcker. Frågan är i viss mån politisk. Kommissionen eftersträvar att direktiven efterlevs, medan vissa medlemsländer även fortsättningsvis vill behålla nollmoms på t.ex. böcker.

9.4.2¶Kulturpro

gram

År 1977 infördes den första budgetposten för kultur. Under 15 år ökade budgeten långsamt för att 1992 uppgå till 12 miljoner ecu, omkring 100 miljoner kronor. År 1997 uppgår EU:s kulturbudget till 25 miljoner

ca ECU, vilket motsvarar drygt 200 miljoner kronor.

Före Maastrichtfördraget hade inte gemenskapen någon formell kompetens på kulturområdet. En del satsningar gjordes dock i form av pilotprojekt. Efter kulturministrarnas uttalande 1989 startades ett pilotprojekt för böcker och läsning hade sin tyngdpunkt i ett stöd för att

som främja översättningar av samtida europeisk litteratur.

Utifrån kulturartikeln 128 har tre program utarbetats, ett inom kulturarvet RAPHAEL och ett gäller konstnärliga och kulturella

som aktiviteter KALEIDOSCOPE och ett för böcker och läsning ARIANE. Syftet med kulturarvsprogrammet RAPHAEL är att bevara och sprida kunskap det europeiska kulturarvet såsom byggnader,

om platser och föremål. Även arkiv och bibliotek kan beviljas medel. I juli 1997 nådde ministerrådet och parlamentet förlikning om ett fyraårigt program från 1997 till 2000.

Syftet med KALEIDOSCOPE är att uppmuntra konstnärligt och kulturellt skapande inom scenisk konst, plastisk eller visuell konst samt multimediakonst. I mars 1996 fattade ministerrådet och parlamentet beslut om ett treårigt program 1996-1998.

Kommissionen har sedan 1989 pilotprojekt stött översättning

genom

samtida litteratur. I juli 1994 lämnade Kommissionen förslag om ett av

omfattande EU-program för böcker och läsning under namnet mer ARIANE. Pilotprojekt har bedrivits under 1995 och 1996 i väntan på ett beslut om införandet av ARIANE. I maj 1997 uppnåddes en förlikning mellan parlamentet och rådet om ett tvåårigt program för 1997 och 1998.

Utbildningsprogrammet LEONARDO är ett program för yrkesutbildning och kompetensutveckling med syfte att höja kvaliteten och gynna nytänkande. I ett projektsamarbete mellan Grekland, Storbritannien och Sverige deltar Svenska Förläggareföreningen, Bibliotekshögskolan i Borås och Förlagshuset. Statens kulturråd är samordnare.

202 Internationell utblick

Sveriges stödandel i projektet omfattar ca 1 miljon kronor. Slutförhandlingarna om exakt fördelning är ännu inte klara.

E Uss strukturfonder

De främsta stöden till kulturen kommer inte från kulturprogrammen utan från strukturfondema. strukturfonder är viktig del i EU :s sysselsättningspolitik. EU:s en strukturpolitik syftar till att jämna ut sociala och ekonomiska skillnader, öka samhörigheten mellan olika regioner i Europa och öka sysselsätt-

ningen. I EU är frågan kultur och sysselsättning högaktuell. I vinter om väntas grönbok från EU-kommissionen kultur och sysselsätten om ning. Europaparlamentets regionalpolitiska företrädare har en mycket positiv på kulturen arbetsskapare och instrument för sammansyn som hållningen inom unionen. Strukturfondema är inte några egentliga fonder utan en del av EU:s budget och består fyra fonder: Socialfonden, Regionalutvecklingsav fonden, Jordbruksfonden och Fiskerifonden. De fyra fondernas medel fördelas i olika programperioder som följer EU:s system med 6-årsbudgetar. Nuvarande period gäller mellan 1994- 1999. För varje programperiod finns övergripande målsättningar. För perioden 1994-1999 har ökad sysselsättning satts i centrum. en EU:s strukturfonder utgör tredjedel EU:s budget. De har en en av total budget på drygt 141 miljarder för perioden 1994-1999. Därav ecu går 1,42 miljarder till Sverige. Fram till sekelskiftet skall alltså ca ecu 13 miljarder kronor fördelas i Sverige. Det finns sju målornråden. Mål 4 och 5 är s.k. horisontella mål a gäller hela EU. De övriga målen är geografiska och stödet riktas som till vissa regioner. Sverige berörs mål 2-6. Mål 1 berör inte Sverige av utan gäller svagt utvecklade regioner med låg BNP, t.ex. Portugal, Irland och före detta DDR. De mål berör Sverige är alltså följande: som

mål 2 industriregioner på tillbakagång mål 3 bekämpa långvarig arbetslöshet mål 4 mildra effekter av strukturomvandling mål 5 främja landsbygdens utveckling genom stöd till jordbruk, - a skogsbruk och fiske mål 5 b landsbygd med låg ekonomisk utvecklingsnivå mål 6 områden med extrem glesbygd - För strukturfondema gäller att fondmedlen inte får ersätta nationella satsningar och att det nationella stödet inte får minska jämfört med tidi-

SOU 1997: 141 Internationell utblick 203

gare perioder. För att fondmedel skall utbetalas till ett projekt krävs nationell medfinansiering, dvs. att Sverige själv täcker en del, ofta minst hälften, av den totala kostnaden för ett projekt. Den svenska medfinansieringen kan bestå av nationella offentliga eller privata medel, men får inte andra strukturfondsmedel. Offentlig med-

vara finansiär kan vara kommun, stat eller landsting.

För varje målområde har Sverige tagit fram samlande programdokument, s.k. SPD:er som innehåller en analys av regionen, utvecklingsstrategier, förslag till satsningar, finansieringsplaner samt kriterier för projekturval och regler för utvärdering. Varje SPD har en rad olika åtgärdsornråden, vanligen för näringslivsutveckling, kompetensutveckling och lokal utveckling.

Regeringen har utsett länsvisa eller regionala beslutsgrupper som består av företrädare för kommuner, landsting, länsstyrelser och länsarbetsnämnder. De beslutar om vilka projekt som skall få medel.

Genomförandet av varje program övervakas av övervakningskommittéer som skall se till att reglerna följs och att åtgärderna överensstämmer med målen. Kommittéema består av företrädare för myndigheter och organisationer på regional och lokal nivå, regeringen och EUkommissionen.

Hur EU:s strukturfonder kommer att utformas för nästa programperiod år 2000-2006 är ännu oklart. Kommissionen har dock föreslagit att antalet mål inom stmkturfonderna minskas från sju till tre. Av de föreslagna målen är två geografiska 1,2 och ett horisontellt 3.

nya

På bokområdet bedrivs ett samarbete mellan Europarådet och EU:s strukturfonder. Projektet New Book Economy har initierats av

- - Europarådets kulturkommitté och drivs i samarbete med och med finansiering gemenskapsinitiativet ADAPT. Europarådet är samord-

av nande för projektet. Bakgrunden till projektet var oron över att en övergång till elektronisk utgivning skall hota väsentliga demokratiska och kulturella värden förknippade med den tryckta boken och att de internationella konglomeraten inom inforrnationssektom får en förstärkt ställning inom den nya tekniken. Inom gemenskapsinitiativet ADAPT ger man bidrag till projekt som skall syfta till att hitta och utveckla metoder och angreppssätt för att stärka de anställdas ställning på arbetsmarknaden inför framtida strukturomvandling och bidra till utveckling av förnyelsefönnåga och kompetens både hos företag och individer.

204 Internationell utblick SOU 1997: 141

Projektet New Book Economy innefattar:

att utveckla och införa kompetens i den traditionella boksektorn, - ny innefattande alla inblandade yrkesgrupper, initiativ avseende förnyelse fortbildningsutbud och yrkeskvalifi- - av kationer skall genomföras seminarier, multimedieprodukter

genom och infonnationsaktiviteter, skapande permanenta strukturer inom för projektet för att - av ramen följa utvecklingen inom den elektroniska publiceringen och stimulera till innovativa erfarenheter publicering av hög kva-

som gynnar litet.

Kungliga biblioteket har i samarbete med rad andra organisatio-

en ner lämnat in en ansökan om medel.

10¶Litteraturen i förskolan och skolan

10. 1 Förskolan

10. l Bakgrund

Många att barn lär sig läsa när de börjar skolan. Senare forskning

tror visar dock läsinlämingen börjar mycket tidigare än så. Enligt danske

att forskaren Sten Larsen startar den redan vid födelseögonblicket och är beroende hur barnet bemöts och blir delaktigt i ett stimulerande

av samspel. Även inte förskolan kommer in i barnens liv under deras

om första år, kan vi inom barnomsorgen bidra till att grunden till att lära sig läsa, skriva och räkna läggs att barnen från tidig ålder blir

genom involverade i skriftspråkskultur och i sammanhang där räknar",

en man skriver Ingrid Pramling i sin forskningsöversikt Barnomsorg för de minsta, där hon också påpekar att, förutom mat, är mammans förmåga att kunna läsa och skriva de viktigaste förutsättningama för barns

en av överlevnad och utveckling i utvecklingsländerna.

Som redovisats i avsnitt 2.1 visar statistik Bambarometem 95/96

ur

3-8-åringars läsning och kontakt med böcker minskat kraftigt sedan att början 1980-talet. Framför allt gäller detta bland barn till lågut-

av bildade

10. 1 Barnomsorg och skolakommittén

Läsförmåga grundförutsättning även inom manuella

är numera en yrken. För att använda dator krävs att behärskar språket. Språk

en man och läsning är vitalt för inlärningen. För barn som får stimulans att utveckla ett rikt språk under förskoleåren underlättas den senare läsoch skrivutvecklingen. Det är svårt att kompensera vad som

senare brustit under de första viktiga barnaåren", slås det fast i tilläggsdirektiven till Barnomsorg och skolakommittén, BOSK l996:04.

Källa: Bambarometem 95/96.

206 Litteraturen iförskolan och skolan

BOSK har fått regeringens uppdrag att utarbeta förslag till nytt måldokument for den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i förskolans s.k. sexårsverksamhet, grundskolan och skolbarnomsorgen. Detta måldokument skall ersätta läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, dvs. årskurs l-9. Det framhålls särskilt i direktiven att arbetet med måldokumentet skall ses som ett första steg mot att integrera förskolan, skolan och skolbarnomsorgen. Kommittén fick genom tilläggsdirektiv även i uppdrag att utarbeta förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten i förskolan l-5 år samt överväga om och föreslå hur förskolan kan bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

Parallellt med BOSK:s arbete har en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet föreslagit att förskolan för sexåringar skall utgöra en

skolform inom det offentliga skolväsendet och att bestämmelserna egen om detta förs in i ett särskilt kapitel i skollagen. I syfte att underlätta den eftersträvade integrationen föreslås vidare att förskollärare och fritidspedagoger skall få undervisa i skolan.

Regelverk

För närvarande regleras barnomsorgen, dvs. förskoleverksamhet l-6 år och skolbamomsorg 7-12 år, i socialtjänstlagen. Där framgår bl.a. att kommunerna skall erbjuda förskola till barn som fyllt ett år med syfte

pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. att genom Den statliga styrningen barnomsorgen utgörs förutom av social-

av tjänstlagen främst rekommendationer. Kommunerna har med andra

av ord stor frihet att älva besluta över bamomsorgens innehåll.

Enligt regeringens uppfattning bör all pedagogisk verksamhet som rör barn och ungdom ses som en helhet. En integration av förskoleverksamhet, skola och skolbamomsorg väntas kunna leda till en utveckling som aktivt bidrar till en höjd kvalitet i samtliga verksamheter. Som ett första led i integrationen, fördes ansvaret för bamomsorgen över från Socialstyrelsen till Utbildningsdepartementet den l juli 1996. I barnomsorgen finns inga individuella kunskapsmål och det ges heller inga betyg eller omdömen. Behoven av pedagogiskt material och läromedel regleras inte centralt.

De pedagogiska programmen anger riktlinjer för utformandet av pedagogiska mål, innehåll och arbetssätt i kommunerna. I kommunen skall det finnas måldokument som konkretiserar de pedagogiska målen samt verksamhetsplaner som beskriver den pedagogiska verksamheten. En beskrivning av måldokument och verksamhetsplaner, liksom av den

Litteraturen iförskolan och skolan 207

pedagogiska verksamheten bör ingå i kommunernas uppföljningar och

utvärderingar

10.1.4¶Mål språk och litteratur

-

Sammanfattningsvis fastslås i det pedagogiska programmet:

att det är central uppgift för förskolan att stödja alla barns - en språkutveckling, att barnen skall rikliga tillfällen att använda och utveckla det - ges talade ordet, att barnen tidigt skall få stifta kontakt med det skrivna språket, att barnen tidigt bör kontakt med biblioteket och lära sig ta vara på dess möjligheter, att rim och bör dagliga inslag för de minsta, - ramsor vara att de äldre barnen på ett medvetet och varierande sätt bör stimule- att vidareutveckla och använda sitt språk, ras sambandet mellan barnens motoriska utveckling, kropps- och att rumsuppfattning förutsättningar för läs- och skrivutveckling som måste uppmärksammas, när barnen visar intresse för att börja läsa och skriva skall de få att stöd och hjälp för detta i förskolan.

I det pedagogiska programmet för förskolan, Allmänna råd från Socialstyrelsen 1987:3 står följ ande att läsa om språk och litteratur:

Språket är centralt för varje kultur, dess fortbestånd och utveckling. Språket är ett redskap för den tankemässiga utvecklingen, begreppsbildningen, känslan, för bearbetning och kommunikation. Språket är en viktig del av identiteten och intimt förbundet med personlighetsutvecklingen i övrigt. Förskoleåldem är den viktigaste perioden för utvecklingen av språket. Barn utvecklar sitt språk i samspel och samvaro med andra människor inom sin språkgrupp. Det central uppgift för förskolan att stödja alla är en barns språkutveckling och utforma verksamheten med hänsyn till deras sociala, kulturella och språkliga bakgrund och till deras olika förutsättningar att tillägna sig språk. På detta området liksom andra är det angeläget att barn så behöver får extra stöd och stimulans. som Många barn har ett annat modersmål än svenska. Förskolan skall bidra till att hos dessa barn lägga god grund för tvåspråkighet genom att dels en stärka och stödja deras modersmål, dels aktivt arbeta med svenska som andraspråk. Barn från andra kulturer behöver tillgång till tvåspråkig personal och böcker, sånger, rim och ramsor m.m. både sitt moderssagor, mål och svenska. Barn kan olika skäl behöva extra stöd och särskilda insatser för sin av språkutveckling. Döva och gravt hörselskadade barn skall ha möjlighet att

2 Källa: Socialstyrelsens Allmänna råd, Barnomsorgen i socialtjänstlagen 1995:2.

208 Litteraturen iförskolan och skolan

tillägna sig och kommunicera med teckenspråket. De barn som inte kan utveckla ett talat språk behöver få utveckla alternativa former av kommunikation som t.ex. symbolspråk för icke talande.

Personalen skall stimulera barnen att uttrycka sig i 0rd och samtala med dem i lek och vardagliga sysslor. Barnen skall ges rikliga tillfällen att använda och utveckla det talade språket i samtal genom att beskriva och berätta och lyssna på andra. Rim och ramsor, nonsensvers, poesi, sång- och danslekar, rollekar och drama är viktiga för språkutvecklingen under hela förskoletiden. Barnens egna fantasier och berättelser skall också stimuleras iförskolan.

Barnen skall tidigt stifta bekantskap också med det skrivna språket och den rikedom som finns i böcker. Att lyssna och samtala om berättelser och sagor utvecklar språket. Det ger nya erfarenheter och stimulans för fantasin och skapar nyfikenhet inför det skrivna språket. Barnen bör tidigt kontakt med biblioteket och lära sig ta vara dess möjligheter.

Sagans värld är en omistlig del av vårt kulturarv. Sagomas symboliska innebörd kan hjälpa barnen att förstå och bearbeta känslor, upplevelser och intryck. Moraliska innebörder vad som är gott och ont, rätt och fel

- framställs ett sätt som barn förstår. Sagoma ger också kunskaper om det avlägsna, det ovanliga och om de udda och annorlunda människorna. Det bör emellertid uppmärksammas också kan vara skrämmande och

att sagor kan förmedla fördomar av olika slag.

De yngsta barnen i förskolan uttrycker sig huvudsakligen genom kroppsspråket. Alla omsorgssituationer ger utomordentliga tillfällen till nära kontakt och kommunikation mellan personalen och barnen. Genom att dessa situationer görs lustbetonade och att personalen svarar barnens kroppssignaler och joller, pratar med barnen om det som händer och knyter ord direkt till handling stimuleras barnen att kommunicera. De får ord- och språkförståelse och stimuleras att själva börja använda ord. Rim och

bör dagliga inslag för de minsta. Kombinationen tal, rytm och ramsor vara rörelse är viktig och kan stimuleras i enkla rörelselekar. Bilder av föremål och händelser barnen känner igen är hjälpmedel för att knyta ord till

som konkret verklighet.

Berättande och högläsning får efter hand allt större betydelse för att öka barnens ordförråd och ge dem vidgade erfarenheter. Samtal om ting, händelser och bilder blir allt viktigare och barnen skall uppmuntras att berätta och beskriva. I drama och mim bör de möjlighet att gestalta och bearbeta upplevelser av omvärlden.

De äldre barnen bör på ett medvetet och varierande sätt stimuleras att vidareutveckla och använda sitt språk. De bör få träning i att lösa problem och bearbeta konflikter verbalt. Barnen bör också få delta i planering och vara med och fatta beslut. Enkla texter och deras användning i vardagen blir ett allt viktigare inslag i verksamheten. Genom att man i förskolan använder texter i naturliga sammanhang korta meddelanden, enkla recept

för matlagning och bakning, skriver barnens berättelser och texter till

ner deras teckningar barnen hjälp att bli medvetna om språkets

- ges uppbyggnad ord och bokstäver och de kan bli motiverade att lära sig

av läsa och skriva. Detta är en fruktbar grund för läs- och skrivutvecklingen. Sambandet mellan barnens motoriska utveckling, kropps- och

Litteraturen iförskolan och skolan 209

rumsuppfattning förutsättningar för läs- och skrivutveckling måste som uppmärksammas. När barnen nått så långt i sin utveckling att de visar intresse for att börja skriva och läsa skall de få stöd och hjälp för detta i förskolan." 3

Denna tio år gamla text visar på stark medvetenhet om vikten av en tidig språkinlärning. Då det gäller personalens formella kompetens har staten dock ställt lägre krav på barnomsorgen än på skolan. I socialtjänstlagen 13 b § står att "det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barns behov omsorg och en god pedagogisk av verksamhet kan tillgodoses", medan det i skollagen, kap. 3 § heter att "kommunen är skyldig att för undervisning använda lärare som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. " De kommunala åtstramningama präglat 1990-talet har påverkat som förskolans verksamhet. Minskade personalresurser och större bamgmphar gjort det svårare att uppfylla såväl statliga rekommendationer per kommunala mål. Detta gäller inte minst arbetet med språk och som litteratur.

10.2¶Skolan

lO.2.l Centrala direktiv för skolan

I Skollagen 1985:1100 finns de grundläggande bestämmelserna om hur det offentliga skolväsendet för barn och ungdom skall utfonnas. Alla barn och ungdomar skall ha lika tillgång till utbildning och, inom varje skolform, få likvärdig utbildning. Av skollagen framgår att en skolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. 1 kap. 2 §

10.2.2¶Litteraturen i grundskolan

Läroplanen Lp094 bygger på skollagen fastslår att utbildning som och fostran handlar att överföra kulturarvet värden, traditioner, om språk, kunskaper från generation till nästaf - en Läroplanen kompletteras med kursplaner för alla ämnen och timplaner för de olika skolformema.

3Källa: Pedagogiskt för förskolan, Allmänna råd från Socialstyrelsen program 1987:3. 4 Källa: Lpo94.

210 Litteraturen iförskolan och skolan SOU 1997: 141

10.2.3 Mål i litteraturämnet

svenskämnet är uppdelat i två delar, språk och litteratur. Målen i litteraturämnet är att eleven dels kan läsa och förstå texter av olika slag, såsom skönlitteratur, faktatexter och dagstidningamas artiklar i allmänna ämnen och dels kan anpassa lässättet till textens karaktär och till syftet med läsningen. Dessutom har skolan mål att eleverna

som utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur och skapa med hjälp av språket, så att de gärna läser på egen hand för att stilla sin nyfikenhet och uppnå personlig tillfredsställelse. Skolan skall även sträva mot att eleverna i samtal kan uttrycka de känslor och tankar litteraturen väcker, att de lär känna svensk skönlitteratur, får kunskaper om centrala författarskap och därigenom blir förtrogna med svensk kultur. Att eleverna lär känna skönlitteratur från de nordiska länderna och från andra delar världen och får förståelse för kulturens mångfald är ett

av annat av skolans mål

Vid sidan av de allmänna målen finns de mer konkreta som eleverna skall ha uppnått. I slutet femte klass skall således eleverna kunna

av läsa barn- och ungdomsböcker och faktatexter med god förståelse och med flyt i läsningen. Efter nionde klass skall eleverna kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningsartiklar i allmänna ämnen med god förståelse så att innehållet kan återges sammanhängande. Dessutom skall niondeklassarna känna till några de

av stora skönlitterära verken och författarskapen som ingår i vårt kulturarvF

Skönlitteraturen öppnar nya världar och fönnedlar upplevelser av

spänning, humor, tragik och glädje. Skönlitteraturen hjälper eleverna att

förstå världen och sig själva. Litteraturläsning är också viktig för att

utveckla den egna språkbehandlingen och språkriktigheten.

Skönlitteraturen ger kunskaper om barns, kvinnors och mäns livsvillkor

under olika tider och i olika länder. Litteraturen ger också perspektiv det

nära och vardagliga. Det är viktigt att eleverna från det första skolåret till

det sista får möta litteraturen i och sägner, i dikter, pjäser och

myter, sagor prosaberättelser, i såväl barn- och ungdomslitteratur som vuxenlitteratur. Arbetet kring litteraturen genom samtal, skrivande eller dramatisering

hjälper eleverna att få svar de stora livsfrågoma. Skönlitteraturen bär en

del av vårt kulturella arv och förmedlar kunskaper och värderingar.

Litteratur fungerar som ett kitt i en kulturgemenskap och skolan har ett

att lyfta fram den aspekten. 7

ansvar

5 Källa: Kursplan i svenska för grundskolan. 6 Källa: Kursplan i svenska för grundskolan. 7 Källa: Kursplan i svenska för grundskolan.

SOU 1997: 141 Litteraturen iförskolan och skolan 211

Riksdagen har fastställt timplan for grundskolan med undervis-

en ningstid fördelad på ämnen och ämnesgrupper. Trots att man iLpo 94 minskat svenskämnet med 8 timmar totalt, lägger grundskolan stor vikt vid svenskundervisning. svenskämnet omfattar 1 490 timmars undervisning totalt 6 665, dvs. 22 % det totala antalet timmari grund-

av av skoleutbildningen, vilket är mer än något annat ämne. Som jämförelse kan nämnas att matematik omfattar 900 timmar eller 13,5 %.

10.3¶Litteraturen i gymnasiet

För gymnasieskolan är målet att varje elev får god insikt i centrala delar

det svenska, nordiska, inklusive det samiska, och västerländska av kulturarvet. Det är skolans ansvar att varje elev efter genomgången gymnasieutbildning skall kunna söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud källa till kunskap, självinsikt och glädje

som en

lO.3.1 Svenska för

gymnasiet

svenskämnet är på gymnasiet uppdelat i två kurser. I båda kurserna läggs stor vikt vid litteraturens roll. I målbeskrivningen för Kurs A, Språket och människan, framgår att både litteraturläsning och egen användning språket i tal och skrift ingår och att litteraturläsning skall

av

källa till kunskap och personlig utveckling och bilda utgångsvara en punkt for samtal och skrivande. Eleverna skall kunna formulera egna tankar, iakttagelser och jämförelser vid läsning saklitteratur och lit-

av terära texter från olika tider och kulturer. Målbeslcrivningen för Kurs B, Språk -litteratur -samhälle fastslår bl.a. att eleverna skall tillägna sig kunskaper hur språket och litteraturen avspeglar samhället och

om kulturen. De skall också få möjlighet att på ett fördjupat sätt och med olika arbetsformer sätta litteraturläsningen och språkstudiema i centrum Eleverna skall bl.a. ha läst och behandlat centrala litterära verk, ha kunskap om författarskap, epoker och idéströmningar i kulturer förr och med särskild tonvikt på 1900-talets litteratur och

nu, idéutveckling, kunna jämföra och se samband mellan texter från olika tider och kulturer samt i tal och skrift kunna formulera intryck och iakttagelser i samband med läsningen. Eleverna skall också känna till viktiga genrer och litteraturvetenskapliga begrepp som har betydelse för tolkning, granskning och analys texter i olika medier.

av

8Källa: Kursplan i svenska för gymnasieskolan. 9Källa: Kursplan i svenska för gymnasieskolan.

212 Litteraturen iförskolan och skolan SOU 1997: 141

10.4¶Kultur i skolan/Lärandemiljö

Skolan är också samhällets största kulturinstitution. Skolan skall respektera elevernas erfarenheter, sätt att uttrycka sig och rätt till inflytande. Skolan skall också utmana elevernas föreställningar och visa på andra kulturerfarenheter, konstnärliga språk och kulturrnöten. Eleverna skall också få tillgång till sin tids uttrycksformer och deras skapande förmåga skall utvecklas i mångfald medier. En avgörande roll i

en av skolans kulturarbete har skolbiblioteken. Intresset för skolbiblioteksfrågor har också ökat kraftigt. Biblioteken har viktig roll för elever-

en

aktiva och undersökande arbete. Skolbibliotekets uppgift måste nas

att uppmuntra elevernas kunskapssökande, väcka deras nyfikenvara het, erbjuda dem utvecklande läroprocesser och att både dem och

roa utmana deras intellekt.

Arbetsgruppen Kultur i skolan tillsattes 1995 med uppgift att stärka kulturinnehållet och de kulturella uttrycksformerna i skolan. Arbetet skall pågå i tre år och i början 1998 kommer arbetsgruppen

av med en idéskrift.

Utredningen Att förebygga läs- och skrivsvårigheter U 1996:03 har i uppdrag att ta fram förslag till åtgärder som kan förebygga uppkomsten läs- och skrivsvårigheter. Kommittén, som i september

av 1997 lämnat sitt betänkande Att lämna skolan med rak rygg om

rätten till skriftspråket och förskolans och skolans möjligheter att

om förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter SOU 1997: 108, menar bl.a. att den lärandemiljö hem, förskola och skola erbjuder alla

som barn är avgörande betydelse för hur deras läsande, skrivande,

av talande och tänkande utvecklas. Kommittén pekar på att det skett en nedrustning skolornas bibliotek, speciellt i utsatta områden och ser

av detta allvarligt. Tillgängliga och engagerande, spännande och

som varierande texter påverkar i hög grad hur lärare och pedagoger lyckas med att hjälpa barn och att utveckla god läs- och

unga slcrivkompetens." °

Till Kommittén lärarutbildningen U 1997:07, som senast den

om 2 juni 1998 skall lämna förslag till förnyelse lärarutbildningarna har

av synpunkter överlämnats lärarnas och pedagogemas roll i arbetet

om mot läs- och skrivsvårigheter.

° SOU 1997:108, Att lämna skolan med rak rätten till skriftspråket

rygg - om och förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och

om skrivsvårigheter.

SOU 1997: 141 Litteraturen iförskolan och skolan 213

10.5¶Avslutande kommentar

Läsningen har minskat, också bland Skolungdomar som ändå är den

läser mest. De i första hand bär ansvaret för att introdugrupp som som

barnen i böckernas värld är föräldrarna. Förskolans och skolans cera uppgift är att fördjupa detta intresse. Läroplanen och kursplanerna i svenska visar att såväl i grundskolan i de frivilliga skolformema

som läggs stor vikt vid litteraturämnet. Hur de centrala direktiven tillämpas konkret i skolorna skiftar dock mycket beroende på lokala beslut på de enskilda skolorna. Till syvende och sist är det givetvis den enskilda lärarens intresse och kompetens avgör hur litteraturdelen av

som svenskundervisningen bedrivs.

1 1 Kulturtidskriiterna

1 l

Inledning

Den enskilda kulturtidskriften har regel inte någon stor upplaga

som eller imponerande spridning, tillsammans täcker de allmänkultu

men rella tidskrifterna ändock ett kvalitativt och stort område. Vad gäller allsidighet och innehåll täcker de hela människolivets spektrum. Tid skrifternas litenhet är omvänt proportionell med deras betydelse för

kulturbild. Kulturtidskrifterna är den källa från vilken förnyelse samma och tankar kan hämtas; kulturtidskrifterna är vår livlina till den

nya kulturella utvecklingen.

Poul Borum

Tidskriftemas historia är relativt I Sverige började de första tid-

ung. skrifterna under l600-talet. År 1785 utkom 18 tidskrifter- år

ges ut 1900 500 tidskrifter. I dag inte exakt hur många tidskrifter

ca vet man

ut i Sverige, antalet överskrider 10.000. Hur många av som ges men dessa kan definieras kulturtidskrift är svårt att precisera. Men

som som rimliga beräkningar anger ca 700.

Vad exakt utmärker tidskrift kulturtidskrift kan

som om en är en

svårt att avgöra. I förordningen reglerar det statliga stödet till vara som kulturtidskrifter står: Med kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinfonnation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller

huvudsakligen utrymme for analys och presentation inom de som ger skilda konstarternas områden.

Liksom boken till skillnad från stora delar av dagspressen är

men kulturtidskriften avsedd att spridas i hela landet. Riksspridningen är också förutsättning för att få statligt kulturtidskriftsstöd.

en

Tidskriften medium är nära besläktad med boken. Men tid-

som skriftens förmåga att kombinera bokens översikt och inträngande analys med aktualitet och periodiska bevakning gör den till ett

pressens

216 Kulturtidskrifterna SOU 1997: 141

unikt forum för kunskap och reflektion. Tidskriften är boken aldrig

som tar slut.

Även i ekonomiskt hänseende finns viktig skillnad mellan bok-

en och tidskriftsproduktion. Bokutgivning förutsätter ett betydande utgångskapital för att täcka initialkostnader för bl.a. manus, sättning, tryckning och marknadsföring. Tidskriftsutgivning ger istället möjlighet att via prenumerationsförsäljning få intäkter i förväg som sedan kan bekosta en viss del av produktionen.

Utseende och innehåll kan variera från den enkla tidskriften för en liten specialintresserade till den etablerade tidskriften med

grupp av avancerad formgivning och ett brett innehåll. Utgivama kan vara allt från ett väl etablerat tidskriftsförlag, organisationer, föreningar till

och enskilda som arbetar med tidskriften på sin fritid. grupper

Flertalet utgivare kulturtidskrifter utgår från ett gemensamt

av intresseområde. Det kan invandrare, ungdomar eller

vara en grupp forskare saknar ett forum förmedlar just deras erfarenhet och

som som kunskap. Den främsta drivkraften är mötet med läselcretsen, att bli delaktig i den offentliga debatten, än att uppnå en viss storlek

snarare upplagan. Samtidigt blir arbetet med tidskriften och de publicistiska och informationstekniska frågor därigenom väcks till en praktisk

som lektion i yttrandefrihetens innehåll och betydelse.

Kulturtidskriftens syfte och funktion är på så vis dubbel. Utöver att

ett redskap för kunskap och reflektion är den också en väsentlig vara del den icke-institutionella offentligheten. Att värna kulturtid-

av om skriften innebär ytterst ett värnande demokratin och yttrandefri-

om heten.

Arbetet med kulturtidskrifter dessutom kreativa effekter

genererar med betydligt större räckvidd än vad som kan avläsas i upplagan. Närheten mellan tidskriftens medarbetare, dess läsare och publik bidrar till att skapa olika kretsloppssystem där det konstnärliga skapandet ständigt omsätts och omformas utifrån pågående dialog. Många kulturtid-

en skrifter viktig roll inom kulturlivet, lokalt och regionalt.

spelar en

Kulturtidslqiften fungerar även ett viktigt forum för både nya

som och etablerade skribenter, författare, illustratörer, fotografer och grafiska formgivare. Det är i kulturtidskriften många av dessa ges

som möjlighet att debutera, utveckla sin förmåga och fördjupa sig inom ett ämne på egna villkor.

Enstaka kulturtidskrifter har dessutom utvecklat internationella kontaktnät vilket resulterat i ett ömsesidigt kulturutbyte. Utöver att kunna introducera utländska kulturströmningar i Sverige har dessa tidskrifter även kunnat agera som kunskapsspridare och ambassadörer för svenskt kulturliv utomlands.

SOU 1997: 141 Kulturtidskrifferna 217

Tidskrifterna fyller en särskilt viktig funktion inom skol- och biblioteksområdet. Utifrån sin periodiska bevakning inom de flesta ämnesområden fungerar de som en ovärderlig kunskapskälla inte minst

att täcka det stora behovet samtidsorientering. Tidskriften har genom av i allmänhet mer utrymme än dagspressen för utförliga presentationer och kritisk analys.

Utvecklingen på det tekniska området med datorer och lätthanterlig

har under det senaste årtiondet gjort det lättare att produprogramvara

tidskrifter. Möjligheten att även med relativt begränsade dataresurcera

framställa tryckfärdiga originalsidor har medfört att tidskriftsser redaktörerna fått teknisk och konstnärlig kontroll över hela framställningsprocessen. Under denna period har det också vuxit fram tidskriftsverkstäder på flera orter i landet, där tidskriftema har tillgång inte bara till teknik utan även till utbildning i ny teknik och grafisk

ny formgivning och inte minst till kontakter med andra tidskriftsredaktö-

Genom att med hjälp datorer göra eget arbete ofta obetalt rer. av mer har framställningsprocessen blivit billigare då redaktionerna tagit över

del det arbete tidigare sköttes av tryckerierna. Man har också en av som fått möjlighet att förbättra tidskriftens grafiska kvalitet.

Alltfler kulturtidslqifter har också upptäckt möjligheten att kommunicera och informera sin tidskrift via Internet. Några kulturtidskrif-

om ter har i dag hemsidor där man har möjlighet att fördjupa debatten,

egna lägga kompletterande material, informera och hålla kontakt med

upp läsekretsen. Andra tidskrifter har valt att enbart finnas tillgängliga i elektronisk form antingen de är nystartade eller valt det elektroniska

mediet för att de t.ex. inte längre klarar ökade kostnader för tryck,

av papper och inte minst porto.

På de orter där kulturtidskriftema har gemensamma tidskriftsverkstäder har det i flera fall startats olika typer av utvecklingsprojekt, främst inom områdena informationsteknologi, grafisk formgivning och datateknik. Detta har regel skett utifrån ett samarbete med föreningar,

som näringsliv, bibliotek och andra institutioner. Via verkstäderna har även olika former av program för utbildning och kompetensutveckling genomförts vilka i del fall haft en direkt arbetsmarknadspolitisk

en koppling.

Enligt Kulturbarømetern i detalj: Tema litteratur och bibliotek 199731 utgiven Statens kulturråd har tidskriftsläsningen ökat.I be-

av greppet tidskrifter inte bara kulturtidskrifter utan även

menar man special- och facktidskrifter. I den följande texten skriver vi ut kulturtidskrifter när endast dessa avses.

Många kulturtidskrifter har under senare år vidkänts ett stort prenumerationsbortfall på grund av bibliotekens försämrade ekonomi. En förklaring till de minskade biblioteksprenumerationema kan möjligen

2 l 8 Kulturtidskrifterna SOU 1997: 141

vara att framför allt mindre och medelstora bibliotek ersätter prenumerationer med beställning av artikelkopior från de större biblioteken.

För många kulturtidskrifter är bibliotekens prenumerationer livsavgörande. Indirekt främjar bibliotekens prenumerationer deras möjlighet till marknadsföring och att nå ut till en större läsekrets. Attkulturtidskriften finns på bibliotekens hyllor innebär kontakt med presumtiva prenumeranter.

Den paradoxala situationen har uppstått att tidskriftema utnyttjas alltmer i bibliotekens upplysnings- och informationsarbete samtidigt

biblioteken prenumererar på allt färre tidskrifter. Enligt Kultursom barometem har att uppsöka biblioteket i syfte att läsa

se ovan vanan

eller låna tidskrifter blivit allt utbredd- tre gånger så många gör

mer det nujämfört med 1988/89.

En utnyttjar tidskriftemas innehåll är Skolungdomar

stor grupp som

letar uppgifter för sina specialarbeten på högstadiet och i gymnasom sieskolan. I takt med att mängden artikelkopior ökar, kommer de upphovsrättsliga frågorna att bli allt mer brännande. Enligt en undantagsregel i upphovsrättslagstiftningen är det tillåtet att utan tillstånd och ersättning kopiera innehållet i tidskrifter, böcker och tidningar för enskilt bruk.

För många kulturtidskrifter har de minskade prenumerationema, framför allt bibliotekens, inneburit en ond cirkel; färre prenumerationer, minskade inkomster, mindre ekonomiska marginaler, ingen möjlighet att arvodera medarbetare, försämring innehållet, minskade

av möjligheter till marknadsföring och med ännu färre prenumerationer som följd. Små tidskrifter överlever knappast den nedåtgående spiralen. Tidskriftsarbetet är till stora delar ideellt och få tidskrifter skulle komma ut i dag om det inte fanns en stor skara människor som lägger ned både tid och för att tidskriften skall komma ut. I

egna pengar längden blir situationen ohållbar. Om man dessutom inte förmår förnya och föryngra redaktionen löper många tidskrifter risken att dö då en utsliten generation inte orkar längre.

Under senare år har kostnaderna ökat. Det gäller speciellt portot

är tung utgift tagit procentuellt allt större andel av tidsom en som en skriftens kostnader. För många tidskrifter har portohöjningama varit en orsak till tvingats minska ambitionsnivån eller till och med

att man lägga ned tidskriften. En del tidskrifter överväger att helt och hållet gå över till distribution via Internet.

Enligt statistik Sveriges Tidskrifter tagit fram har portot förtid-

som skrifter under tre år 1992-1995 ökat med 33,5 %. Detta skall jämföras med konsumentprisindex under period ökade med 11,2 %.

som samma Går man tillbaka i tiden till år 1981 då trycksaksportot försvann ligger

SOU 1997: 141 Kulturtidskrzfterna 219

ökningen på över l 300 % fram till 1997. Konsumentprisindex ökade med 230 % enligt beräkningar som Progek gjort.

Kulturtidskriftemas upplagor är till största delen prenumererade. Det är svårt att få tag på lösnummer av kulturtidskrifter. De företag som i huvudsak distribuerar vecko- och månadstidningar till återförsäljare som kiosker och tobakshandlare är förhållandevis dyra för kulturtidskrifterna. Själva distributionsapparaten är för stor och komplicerad för kulturtidsktriftemas små upplagor. Ofta äts intäkterna upp av kostnaderna för distributionen. Den turbulens med företagsnedläggningar, ägarbyten och ändrad inriktning som ägt rum bland distributionsföretagen under de senaste åren har heller inte gynnat kulturtidskrifternas intressen. Bokhandeln har i dag inget övergripande ansvar att tillhandahålla kulturtidskrifter. Den försäljning som finns bygger ofta på lokala initiativ och införsäljning från kulturtidskriftema själva.

11.2¶Det tidskriftsstödet

statliga

Stödet till kulturtidskrifter inrättades år 1966 med dagspresstödet som förebild och med samma motivering som i dag; kulturtidskriftemas stora betydelse för den allmänna debatten i kulturella, sociala och politiska frågor och därmed för den demokratiska processen i landet. Statens stöd skall också garantera kulturellt värdefull mångfald i tid-

en skriftsutbudet. Kravet för att få stöd är att kulturtidskriften är spridd i hela landet.

Stödet är uppdelat på två anslagsposter; produktionsstöd och utvecklingsstöd. Anslaget för stöd till kulturtidskrifter 1997 är 19,5 miljoner kronor.

Mellan 300 och 350 tidskrifter brukar ansöka om stöd, ca 150 brukar stöd Källa: Statens kulturråd.

Tabell ll:l. Bidrag till kulturtidskrifter 1993/94-1995/96

Utbet. bidrag 1993/94 1994/95 1995/96

l 8mån. Totalt 18 798 530 19 764 174 29 694 929 Därav för:

220 Kulturtidskrifterna SOU 1997: 141

Antalet tidskrifter får stöd har sjunkit något under den senaste som tioårsperioden. Även ansökningarna har blivit något färre. En förklaring är att ansökningarna från organisations- och föreningstidskrifter minskat kraftigt i enlighet med riksdagens uppdrag att minska stödet till denna kategori tidskrifter. Stödet är avsett ett förlustbidrag. För många tidskrifter är att vara stödet förutsättning för att skall komma ut. Bortfallet av stödet en man kan sällan kompenseras ökat antal prenumerationer. Genomsnittligt av utgör det statliga stödet, enligt Kulturrådet, 35 % tidskriftens ca av omsättning.

Statsbidragets utveckling

När stödet infördes 1966 det för att tidskrifterna samma stöd var ge dagspressen fick. Båda stöden har yttrandefriheten som det som främsta incitamentet. 200 000 kronor avsattes då för tidskriftsstöd. Sedan dess har stödet varit föremål för rad utredningar och proposien tioner. 1968 års litteraturutredning L 68 hade i uppdrag att också utreda stödet till kulturtidskrifter. Utredningen fann att kulturtidskriftema och många ideella tidskrifter befann sig i ett bekymmersamt ekonomiskt läge. Man ansåg det därför ett samhällsintresse att öka det samvara hälleliga stödet, i första hand för att minska riskerna för tidskriftsnedläggningar. Detta ledde så småningom till att stödet som var uppdelat i ett grundbidrag, ett projektbidrag och ett för stödköp höjdes till 1,3 miljolcronor. Samtidigt inrättades särskild Tidskriftsnämnd på sju ner en ledamöter skulle fördela stödet från och med budgetåret 1971/72. som Oktober 1974 överfördes uppgiften till det då nyinrättade Statens kulturråd. Budgetåret 1971/72 utgick grundbidrag med 800 000 kronor till 38 tidskrifter, 190000 kronor i projektstöd till 27 tidskrifter och 182 000 kronor i stödköp 5 934 prenumerationer fördelade på 103 tidskrifter. Fem år uppgick stödet till 2,5 miljoner kronor. senare År 1976 beslöt regeringen att tillsätta utredning om kulturtiden skrifternas situation och stödets utfonnning. Bakgrunden till utredningen att "utgivarna tidskrifter ställs inför stora svårigheter på var av grund kostnadsökningar såväl i produktions- som distributionsav ledet. Utredningen resulterade i betänkandet Stöd till kulturtidskrifter DsU 1976:16 låg till grund för regeringens proposition som 1976/77:82 stöd till kulturtidskrifter. om

Under 1980-talet urholkades stödet i viss mån b1.a. kost-

genom nadsökningar inom den grafiska branschen högre än prisindex.

som var Kulturrådet konstaterade att kulturtidskrifternas situation blivit mer och mer utsatt, upplagorna stagnerade eller sjönk. Från Kulturrådets sida prövade man en del marknadsföringstekniska insatser som med begränsade insatser ett gott resultat.

gav

Som en följd av detta fick Kulturrådet sommaren 1985 regeringens uppdrag att "närmare redovisa vilka villkoren för kulturtidskriftema är samt vilka effekter den nuvarande utfominingen av stödet har haft".

Uppdraget resulterade i rapporten Kulturtidskrifter skrifter i tiden

- Rapport från Kulturrådet 1986:5, vars forslag i sin tur låg till grund för regeringens uppdrag i proposition 1986/871100, bil. 10, om en treårig försöksverksamhet. Samtidigt fick Kulturrådet också i uppdrag att lägga fram förslag om stödets framtida utformning. Förslagens presenterades i Statligt stöd till kulturtidskrifter. Förslag. Rapport från Statens kulturråd 1989:6.

I sitt missivbrev till Utbildningsdepartementet skrev Kulturrådet b1.a.:

"Kulturtidskriftemas stora problem har med spridning både geografiskt och socialt och distribution att göra. Många tidskrifter är okända utanför mycket begränsade cirklar. Distributionskostnadema är höga och även måttliga portohöjningar drabbar kulturtidskriftema hårt. De små upplagorna gör att även andra distributionsformer än via posten blir oproportionerligt dyra. Kulturrådets förslag syftar till att förbättra kvalitetstidslcriftemas möjligheter att nå en större publik och, inte minst, att få en större geografisk spridning. I dessa ansträngningar spelar folkbiblioteken en avgörande roll.

Kulturrådets förslag var b1.a. att stödet skulle delas upp på ett produktionsstöd och ett utvecklingsstöd för marknadsföring, teknikutveckling och utbildningsinsatser. Det senare stödet föreslogs uppgå till 20 % av det sammanlagda stödbeloppet.

Vidare berörde Kulturrådet vikten av att frågan om ett kulturporto/bokporto belyses av den då arbetande kommittén som utredde postens och televerkets regionalpolitiska och sociala ansvar".

Utredningens förslag resulterade i förordningen SFS 1993:567 se bilaga b1.a. stadgar att viss del det statliga stödet 20 % kan

som en av användas till utvecklingsbidrag, dvs. att en enskild tidskrift kan få förhöjt stöd under en period för att i samråd med Kulturrådet upprätta en utvecklingsplan i syfte att nå ekonomisk stabilitet. Detta kan göras b1.a. genom satsningar på marknadsföring, att man ser över distributionen och arbetet på redaktionen. Detta utvecklingsstöd används även för att finansiera verksamheten vid landets tidskriftsverkstäder, vilket innebär

222 SOU 1997: 141

Kulturtidskrifterna

att tidskrifter samverkar kring gemensam teknik och andra en grupp åtgärder syftar till att förbättra tidskrifternas villkor. som Dessutom åtog sig Kulturrådet att finansiera inläsningen av kulturtidskrifter på kassett för synskadade. I dag får ett 30-tal tidskrifter stöd för denna verksamhet på sammanlagt 600 000 kronor. Ett tiotal tidskrifter kommer också ut i form talsyntes. Detta skall jämföras med av de 150 miljoner kronor dagspressen får i stöd för att ge ut 75 som dagstidningar på kassett eller i form lämpade för synskadade. annan Senast kulturtidskriftema föremål för statlig utredning var var en inom för den statliga Kulturutredningen som i sitt slutbetänramen kande Kulturpolitikens inriktning SOU 1995:84 slog fast kulturtidskrifternas viktiga roll i det demokratiska samhället utan att vidare in på stödfonner eller framtiden. Kulturutredningens summariska behandling kultuttidskriftema kritiserades av flera remissinstanser, av bl.a. Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter som efterlyste en särav skild utredning för att belysa tidskriftemas situation och komma med

förslag till framtida statliga insatser. Förutom det statliga stödet till tidskrifter, administreras av som Kulturrådet, stöder även de olika forskningsråden tidskrifter inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Någon sammanrälmad statistik över hur många kulturtidslqifter som årligen ansökt bidrag, hur stort stöd de sökt samt vilka fick om som stöd och hur mycket finns inte på Statens kulturråd. Den information finns att tillgå är årliga förteckningar över vilka tidskrifter som fått som stöd och hur mycket.

1 1.3 Tidskriftsverkstäderna

Under mitten 1980-talet började den generation datorer utvecklas av så småningom skulle bli revolutionerande för många tidskrifter som den s.k. desk top-tekniken. Med hjälp datorer och olika progenom av blev det möjligt för tidskriftsredaktionema att själva gramvaror nu för originalproduktionen och därmed minska sina tryckerikostnasvara der ofta oavlönade insatser. Tekniken har med åren genom egna kommit att bli allt förfinad och avancerad. Dessutom har den blivit mer billigare och därmed tillgängligare för fler. Det glädjerus över teknikens möjligheter kom att prägla de första desk top-alstren har med som åren mildrats till förmån för ökad mognad och kunskap i grafisk formgivning i takt med och tidslcriftsredaktörens kunskap att programvaran utvecklats och förbättrats. Det i den här utvecklingen idén till tidvar som gemensamma skriftsverkstäder växte fram i kombination med att det förändrade kul-

turtidskriftsstödet gav möjligheter till att söka bidrag för kollektiva satsningar. På hösten 1988 invigdes Lunds Tidskriftsverkstad och den skulle snart följas fler verkstäder i Stockholm, Luleå, Göteborg och

av nu senast i Norrtälje. Planer på att inrätta tidskriftsverkstäder har också rapporterats från Uppsala, Karlstad och Gävle.

Under de snart tio år som förlupit sedan verkstäderna började etableras har tekniken inte bara blivit billigare, den har också blivit

allt mer komplex och utrymmeskrävande både vad gäller minneskapacitet och prestanda. Den explosionsartade utveckling informationstekniken

som med Internet haft under de senaste åren har också inneburit att verkstäderna fått ytterligare viktig uppgift; att tidskriftema utbildning i

en ge multimediateknik och att skapa utrymme for tidskriftema och deras innehåll på Internet.

Verkstäderna är också viktiga mötesplatser för tidskriftemas redaktionsmedlemmar, inte bara för produktion och utbildning utan även för gemensamma kultursatsningar med seminarier och Man kan

program. med fog påstå att verkstäderna har kommit att bli viktiga inspirationskällor i det regionala och lokala kulturlivet.

Det kollektiva stödet till verkstäderna har också haft till syfte att på längre sikt minska det direkta beroendet produktionsstöd till

av enskilda tidskrifter. Dessutom är verkstäderna viktiga mentorer och

resurscentra när nya tidskrifter startas. Inte bara genom de kurser

som verkstäderna utan även i samarbetet med andra tidskrifts-

arrangerar redaktörer arbetar på verkstaden. Över huvud taget har den kom-

som petenshöjning tidskriftema genomgått skett mycket tack att

som vare man hjälper och stöttar varandra i arbetet på verkstäderna.

Billigare och snabbare produktion

I dag är ca 140 tidskrifter anslutna till verkstäderna, vilket har inneburit att de enligt Kulturrådet kunnat minska sina produktionskostnader med 25-30 % genom att använda den teknik ställs till förfogande vid

som verkstäderna. Till effektivitetsvinsten skall också läggas att produktionstiden med den nya tekniken ofta blir kortare, vilket för många tidskrifter ökar möjligheten till snabbare kommunikation med läsarna. Den utbildning verkstäderna förmedlar i grafisk formgivning har

som också bidragit till att tidskriftema har blivit professionella och

mer därmed ökat sina möjligheter i det samlade medieutbudet.

att synas

Verkstäderna drivs som ideella föreningar medlemstidskriftema,

av som ekonomisk förening Luleå samt aktiebolag Stockholm.

som Den årliga medlemsavgiften varierar från verkstad till verkstad

Kulturtidskrifterna

500-1000 kronor. Förutom denna betalar medlemmarna förbruk-

ca

ningsvaror till älvkostnadspris.

Internationella kontakter

verkstäderna har också etablerats kontakter med kulturtid- Genom skriftsföreningar i de nordiska länderna och andra europeiska länder. Internationella tidskriftskonferenser har via verkstäderna och Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, sedan den bildades 1995, arrani Madrid, Göteborg och Köpenhamn. Under Kulturhuvudgerats 1998 i Stockholm kommer Stockholms tidskriftsverkstad att stadsåret tidskriftsbiennal 7-10 maj i Stockholm. ansvara för en

Lunds Tidskriftsverkstad

Universitetsstaden Lund tidslcriftstät kommun; här samsas tidär en skrifter fötts på de vetenskapliga institutionerna med politiska som debattidslcrifter, bulletiner och allmänna kulturtidskrifter. verkstaden öppnade i sin första provisoriska källarlokal hös- Sedan 1988 har mycket hunnit hända såväl tekniskt som ekonomiskt. ten period verkstaden inhyst hos ett tryckeri där man dispo- Under en var nerade att tryckeriet ibland fick utnyttja utrustningen. ett utrymme mot Våren 1993 flyttade verkstaden till centrala lokaler på Mårmer med Konsthallen och livlig torghandel. Där finns tenstorget, granne en också tidslcriftsbutik föreningen driver sedan hösten 1993 som en som försök marknadsföra tidskrifterna. Butiken drivs med hjälp av ett att bidrag från Statens kulturråd. Verkstaden har så när på period, då tog in externa grasom en man fiska uppdrag i affärsdrivande verksamhet, varit helt beroende av en ekonomiskt stöd från Kulturrådet. Intresset från Lunds kommun att verksamheten ekonomiskt har varit svalt. Verkstaden har bl.a. av stötta den anledningen beslutat hösten 1997 flytta till Malmö kommun där att fått erbjudande stöd och tillgång till lokaler både för verkstaman om den och butiken i Malmös stadskärna. Verkstaden har i dag 19 med-

lemmar.

TidskriftsVerkstaden i Stockholm

Verkstaden bildades 1988. Efter att ha haft lokaler i Bamhuset, Kulturhuset och Gamla flyttade verkstaden hösten 1996 till det nyinstan rättade Tidskriftsbiblioteket är ett till Stadsbiblioteket vid som annex

Odenplan. Här disponerar verkstaden ett halvt våningsplan; med

granne det nya IT-biblioteket.

För att långsiktigt stärka föreningens ekonomi har verkstaden bildat ett serviceaktiebolag, TidskriftsVerkstaden i Stockholm AB för att enligt företagsekonomiska principer förvalta Verkstadens anslag och tillgångar. Anslagen kommer från Kulturrådet och från Stockholms stad. Man har också ett samarbete med Telia Research. Verkstaden har i dag 53 medlemmar.

Norra Bok Tidskriftsverkstan i Luleå

I Luleå har man vidgat verksamheten att även omfatta bokproduktion. Villkoren är annorlunda i Luleå jämfört med storstäderna. I norr kan det vara 40-50 mil mellan tidskriftema. I Norrbotten och Västerbotten görs ungefär 10 % landets kulturtidskrifter. I Luleå har förutom

av man att verka som en författarnas bokmaskin" även velat rikta sig speciellt till ungdomar.

Verkstan, som ligger centralt i Luleå, har ett femtiotal medlemmar i form av tidskrifter, kulturföreningar, amatörförfattare, teatergrupper och konstnärskollektiv.

Göteborgs tidskriftsverkstad

Verkstaden i Göteborg startade sommaren 1992 och har hittills delvis finansierats Statens kulturråd, Bohuslandstinget, Landstinget i Älvs-

av borg, Landstinget i Halland och Göteborgs kommun. Verkstaden ligger centralt i Göteborg och har i samarbete med Antikvariat Lemming också försäljning av tidskrifter i ett angränsande hus.

Med hjälp av bidrag från EU och AMS har verkstaden tillsammans med redaktionen för Ord Bild startat utbildning i multimedia och Intemet-användning m.m. för arbetslösa akademiker. Arbetet genomförs inom ramen för ett större projekt i det västsvenska kultumätverket. Verkstaden har 41 tidskrifter medlemmar.

som

Norrtälje tidskriftsverkstad

I Norrtälje har nyligen etablerats den femte verkstaden i landet. Den är nära knuten till Dialogseminariet och Sommarakademin där vetenskap, teknik och kultur skall utveckla och inspirera varandra. Bidrag utgår från Kulturrådet.

8 17-1217

226 Kulturtidskrifterna SOU 1997: 141

Digitala Bok- och Bildverkstan

Med hjälp medel från Stiftelsen Framtidens kultur håller ett antal

av Bok- och bildverkstäder kopplade till tidskriftsverkstädema på att växa fram. Tanken bakom dessa är att erbjuda fotografer och illustratörer möjlighet att kollektivt utnyttja den digitala bildtekniken för olika projekt. De digitala bok- och bildverkstädema kan utnyttja den kompetens

redan finns på tidskriftsverkstädema. Bok- och bildverkstädema som kan å sin sida tillföra bättre kunskap i hantering av bilder och den digitala bildtekniken.

1 1.4 i

Tidskriftsutgivningen Sverige

Frågan är inte lätt att besvara. Kulturtidskrifter döljer sig i statistiken under den allmänna titeln tidskrifter. Man brukar uppskatta att

mer mellan 8 000 och 10 000 löpande tidskrifter ges ut idag. Av dessa antas 700 kulturtidskrifter. Men hur tillförlitliga dessa uppgifter

ca vara är går inte att avgöra med utgångspunkt från de statistiska källor som finns att tillgå.

Svensk Periodicaiörteckning

Under den senaste tioårsperioden har antalet titlar i Svensk Periodicaförteckning nästan fördubblats. Den senaste förteckningen publiceras först i december 1997. Arbetet med denna pågår hittills har antalet

men tidskrifter inte haft någon tendens att öka utan antalet ligger troligtvis runt 4 300 titlar enligt Kungliga biblioteket, har ansvaret for Pe-

som riodicaförteclmingen.

I Svensk Periodicaförteckning 1987 registrerades 2 894 titlar, år 1990 fanns 3 681 titlar och i den senaste från 1993 hade antalet titlar ökat till 4 272. Med andra ord tycks den största ökningen ha skett i början 90-talet. Till denna siffra skall läggas lokalt utkommande tid-

av skrifter är katalogiserade i Libris samt del okatalogiserade.

som en

De tidskrifter ökat mest mellan 1987 och 1993 är ekonomitid-

som skrifter medan tekniktidskriftema stått still, humaniora har ökat med caT30 % medan uppfostran och undervisning har sjunkit.

Patent- och registreringsverket

Hos Patent- och registreringsverket finns 21 952 registrerade tidningstillstånd. Men en stor del av dessa är icke utkommande tidningar och tidskrifter. När justitiekanslem för sex år sedan gjorde en inspektion på PRV visade det sig att mellan 5 000 och 10 000 av de då 17 000 registrerade tidningstitlama inte längre var i bruk.

Regeringen har föreslagit att fr.0.m. 1999 skall utgivningsbevis for periodiska skrifter bara gälla i tio år. Det innebär att år 2009 måste alla som ger ut tidningar och tidskrifter ansöka om förnyat utgivningsbevis annars förlorar de rätten att ge ut tidningen Ds 1997:30. Något om utgivningsbevis för periodiska skrifter och ägare till sådana skrif-

om ter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1januari 1999.

För att få behålla ett utgivningbevis krävs att det finns en ansvarig utgivare och att tidningen kommit ut med minst fyra nummer under de senaste två åren.

PRV får ta ut en avgift varje gång utgivningsbeviset skall förnyas.

Sveriges kulturtidskrifter

I katalogen Sveriges kulturtidskrifter 1997 presenteras 261 kulturtidskrifter. Men katalogen är inte fullständig eftersom den bygger på frivilligt deltagande, även för de tidskrifter som får statligt stöd. Den forteckning över tidskrifter på vilken deltagandet i katalogen bygger omfattar drygt 400 tidskrifter. Deltagandet i katalogen är gratis för statligt stödda tidskrifter, övriga betalar 500 kronor vardera.

Tidskrifter på Internet

I dag utkommer mellan 150-200 tidskrifter i Sverige på Internet. De flesta, ca 60-70 % är komplement till tryckta utgåvor medan resten utkommer enbart i elektronisk form.

De kriterier som KB satt för att en tidskrift skall få betecknas

upp som elektronisk är att de bör innehålla redaktionellt material, att de skall ha egen titel och att de uppdateras kontinuerligt eller ha numrering i någon form. Många av de elektroniska tidskriftema tilldelas också ISSN och katalogiseras i Libris.

Svensk Periodisk litteratur

En föregångare till bibliografi över tidskrifterna var det referensverk en Bernhard Lundstedt, verksam vid Kungliga biblioteket, sammansom ställde och ut i tre band; Svensk Periodisk litteratur 1645-1899. gav Där finns beskrivningar alla tidningar och tidskrifter som utkommit i av Sverige under denna period. Av de 3 330 titlarna var ca 2 430 tidskrif-

ter. 1995 påbörjades modern version Lundstedts verk med en en av beskrivning de dagstidningar utkommit i Sverige under 1900av som talet. Det beräknas färdigt år 2002. När den är klar skall samma vara sak göras med de 15 000 tidskrifter utkommit under 1900-talet. som Riksbankens Jubileumsfond har ställt 9 miljoner kronor till förfogande för att Kungliga Biblioteket skall kunna fylla de bibliografiska luckor finns i det svenska periodicabeståndet 1900-1950. som

1 1.5 Tidskriftsläsning

Allt fler läser tidskrifter. I statistiska sammanhang döljer sig ofta kulturtidskrifter bland det allmänna begreppet special- och facktidmer skrifter, där även hittar tidskrifter ut större, mer komman som ges av mersiellt inriktade forlag. Därför kan det svårt att få exakt bild vara en av kulturtidslciifternas läsare. I Kulturbarometern i detalj: Tema litteratur och bibliotek 1997:1 konstaterar Kulturrådet att ökande del befolkningen läser böcker en av och tidskrifter. År 1988/89 läste 44 % befolkningen en tidskrift av under genomsnittlig vecka, 1994/95 hälften befolkningen i åldern en av 9-72 år. En genomsnittlig månad läste 58 % tidskrift vid den förra en mätperioden, 71 %. Den typ tidskrifter har störst antal läsare nu av som föreningstidskrifter. Även andelen befolkningen besöker bibär av som liotek har ökat sedan den förra mätperioden 1988/89. Undersökningen visar att bibliotekens tidningar och tidskrifter läses av allt fler. När det gäller bokläsningen finns tydligare skillnader mellan män och kvinnor, mellan låg- och högutbildade. Tidskriftsläsningen är mer jämt fördelat mellan de olika Det gäller även skillnaderna grupperna. mellan stad och land. De inte alls läser tidskrifter är dock översom representerade bland bam, ungdomar och pensionärer.

Kulturtidskrifter

Kulturtidslcriftema är mer lästa än tidskrifter om andra fritidsintressen. Mest uppmärksammade är tidskrifter om bildkonst/film/foto- möjligen dominerade fototidskrifter även musiktidskrifter har många

av - men läsare. Dessa tidskrifter har åtskilligt fler läsare än under slutet av l980-talet.

Övriga kulturtidslcrifter har inte lika många läsare, men de som behandlar frågor litteratur respektive hembygd har ändå nästan lika

om många läsare som t.ex. tidskrifter om teknik/vetenskap eller bil/båt/jakt /fiske Tidskrifter teater/dans har ännu färre läsare men i nivå med

om t.ex. tidskrifter om träning/hälsa/idrott eller hem/fritid/trädgård. Många läsare tar del fler kulturtidskrifter med skiftande ämnesområden.

av Särskilt läsare av teatertidskrifter följer också tidskrifter inom andra områden. Läsare av hembygdstidskrifter visar dock ett mindre intresse för övriga kulturtidskrifter.

Tabell 11:2. Kulturtidslcriftsläsares val av andra kulturtidskrifter 1994/95. Procent av läsare av valda tidskrifter

Läsare som valt: Läser Musik Teater Littera- Konst Hem-

även tur bygd

tidskrift-

er om:

Halva befolkningen köper eller prenumererar på tidskrifter

Det vanligaste sättet att få tillgång till en tidskrift är att prenumerera på den eller köpa lösnummer. Knappt hälften av befolkningen köper eller prenumererar på någon tidskrift. Prenumeration och köp sker i ungefär

utsträckning tidigare. Vanan att uppsöka bibliotek i syfte samma som att läsa eller låna tidskrifter blir däremot allt mer utbredd- tre gånger så många under året jämfört med 1988/89. Ungefär lika vanligt är det att låna tidskrifter av släkt och vänner.

Skillnader mellan män och kvinnor

Män läser i större utsträckning tidskrifter än vad kvinnor gör. Det visar även MedieSverige 1997. Statistik och analys från Nordicom vid Göteborgs universitet. tio svenskar läser någon special- eller facktid-

Tre av skrift genomsnittlig dag.

en

Läsningen tidskrifter är mest utbredd bland vuxna och andelen

av läsare ökar med utbildning. Nästan hälften av alla högutbildade läser någon special- eller facktidskrift genomsnittlig dag, medan endast en

en femtedel de lågutbildade är läsare. Med facktidskrifter avses tid-

av skrifter är inriktade på ett eller några Specialintressen hos läsaren.

som Den svagt nedåtgående trenden i läsandet kunde skönjas i slutet av

som 1980-talet gäller inte längre. Andelen ligger nu på en stabil nivå.

Enligt Kulturbarometem läser både män och kvinnor tidskrifter mer än tidigare, läsandet är utbrett bland män också läser

men mer som oftare. Hälften männen köper eller prenumererar på sina tidskrifter

av mot två femtedelar av kvinnorna.

Andelen läsare är större bland yrkesverksamma än i andra grupper. Detta gäller särskilt tjänstemän och företagare läser special-

egna som och facktidskrifter än genomsnittet. Den högsta andelen finns

mer bland högre tjänstemän och akademiker 55 %. I Stockholm är specialoch fackpressens räckvidd klart högre än i övriga landet.

Kvinnor är intresserade än män att läsa tidskrifter handlar

mer som

teater/dans och litteratur hem och trädgård. Män föredrar om samt om musik-, film- och fototidskrifter samt tidskrifter med inriktning på teknik, natur, fiske, jakt, bil, båt och vetenskap. Fler män än kvinnor läser enbart tidskrifter och inte böcker.

Nästan tredje svensk läser special- och fackpress en

var vuxen genomsnittlig dag enligt Nordicoms undersökning. Såväl utbildning och ålder kön och sociala faktorer inverkar på benägenheten att

som läsa special- och facktidskrifter.

En halvtimme om dagen

Hur länge läser man special- och facktidslcrifter I genomsnitt 30 minuter dag. Lästiden varierar endast marginellt mellan olika grup-

per

De äldsta läsarna ägnar emellertid normalt något längre tid åt tidper. skrifter än andra liksom män ägnar längre tid dessa tidskrifter än vad kvinnor gör.

Lästiden har de senaste tio åren, med något undantag, varit ungefär 30 minuter genomsnittlig dag. Bland männen och de yngre ålders-

en

har läsningen fluktuerat, medan kvinnornas och de vuxnas grupperna

SOU 1997: 141 Kulturtidskrifterna 231

läsning har varit stabil. Nästan tio läser någon special- och

mer sex av facktidskrift genomsnittlig vecka. I samtliga med undantag

en grupper, för de yngsta och de äldsta, är majoritet veckoläsare. Två tre

en av läsare ägnar 30 minuter eller mindre åt special- och facktidslcrifter

en genomsnittlig dag. De äldre utmärker sig att ha stor andel

genom en som läser tidskrifter än 30 minuter.

mer

De flesta läsare tar endast del tidskrift under genomsnittlig

av en en dag. Olika skiljer sig inte nämnvärt i detta avseende. An-

grupper delen som läser än tidskrift under månad är 75 %. Variatio-

mer en en nema medan olika grupper är stor från 35 % bland de yngsta till näs-

tan 95 % bland de högutbildade.

1 1.6 inom tidskrifts-

Intresseföreningar

området

Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter

Föreningen bildades våren 1995. I dag har föreningen drygt 80 medlemmar. Syftet med föreningen är att på olika sätt tillvarata kulturtidslcriftemas intressen när det gäller t.ex. det statliga stödet,

gemensamma porto- och distributionsfrågor och på olika sätt bevaka och främja kulturtidskriftemas spridning. Föreningen är bl.a. remissinstans i frågor som rör kulturtidslcrifterna.

Föreningen har även ett internationellt samarbete. Tillsammans med kulturtidslcriftsföreningama i Danmark och Spanien diskuterar föreningen en ansökan till EU om medel till ett europeiskt projekt för marknadsföring av kulturtidskrifter på Internet. Föreningen har också deltagit i olika internationella konferenser tillsammans med övriga kulturtidslcriftsföreningar. Föreningen planerar en tvådagars konferens med övriga föreningar i Europa i samband med Tidskriftsbiennalen 1998.

På Bok Biblioteksmässan 1996 ansvarade föreningen för

en monter där medlemstidskrifterna samt de tidskrifter produceras på

som landets tidskriftsverkstäder presenterades. I anslutning till montern arrangerades även ett seminarium "Vad har kulturtidskriftema på nätet att göra".

På mässan delade föreningen även ut sitt nyinstiftade pris till Årets kulturtidskrift, 1996 blev Dialoger. Pristagaren röstades fram

som av en särskild jury.

Våren 1996 fick föreningen Kulturrådets uppdrag att tillsammans med Progek i Göteborg svara för utformningen, tryckningen och distri-

butionen Kulturtidskriftskatalogen. För finansieringen svarade Kul-

av turrådet.

Genom ett samarbete med ett antal förlag och tryckerier har föreningen tillgång till butik på Stora Nygatan 26 i Gamla stan i Stock-

en holm. I Mediarummet har föreningen inte bara möjlighet att sälja sina medlemstidskrifter utan tidskrifterna har också tillgång till lokalen för olika arrangemang.

Verksamheten finansieras dels medlemsavgifter, dels genom

genom bidrag från Statens kulturråd.

Föreningen Sveriges Tidskrifter

I 1997 bildades Sveriges Tidskrifter sammanslagning

mars genom en mellan Föreningen Svensk Faclcpress Fackpressen och Svenska

- - Veckopressens utgivareförening Vectu. Föreningen representerar i

dag över 325 fack-, special-, konsument-, serie- och kulturtidslcrifter.

Av de tidningar är registrerade Tidningsstatistik tillhör mer än

som av 80 % Sveriges Tidskrifter. Den samlade upplagan per utgivningstillfálle är över 18 miljoner exemplar.

Föreningen har enligt sina stadgar följande ändamål: "Föreningen Sveriges Tidskrifter har till uppgift att främja en utveckling inom massmedierna där utgivning tidskrifter med seriös och bred eller

av en specialiserad inriktning tillgodoser medborgarnas olika intressen och yrkesbehov.

Föreningen skall inom för dessa stadgar tillvarata medlem-

ramen

särskilda intressen och verka för samarbete mellan medlemmarnas

i marknadsföring och i redaktionella, tekniska och ekonomiska marna frågor samt verka för vidareutbildning bland branschens anställda. Därtill skall föreningen främja ett gott förhållande till andra utgivareoch branschorganisationer.

Föreningen skall vidare hävda medlemmarnas ställning i mediesamhället och verka för positiv utveckling inom branschen. Föreningen

en företräder medlemmarna inför beslutsfattare, myndigheter och organisationer. Föreningen skall bevaka medlemmarnas upphovsrättsliga intressen och inom för dessa stadgar kunna företräda medlem-

ramen marna i sådana frågor."

Föreningen marknadsför sina medlemstidskrifter årligen i en katalog

skickas ut gratis till reklambyråer, mediarådgivare, annonsforsom medlare m.fl. i upplaga på 9 000 exemplar. Ingen extra avgift tas ut

en från medlemstidskriftema för denna service. För medlemmarna arran-

olika typer utbildningar och man har bl.a. gett ut en handbok geras av för tidskriftsredaktörer; Fackpressens handbok för mindre redaktioner

av Thelma Kimsjö. I denna beskrivs hela tidningsprocessen från affärsidé till utvärdering av läsarens upplevelser. Nästan all utbildning år förlagd till Stockholmsområdet eftersom merparten av medlemmarna finns i denna region.

Sveriges Tidskrifter är medlem i föreningen Bonus Bild Ord Not Upphovsrättslig samorganisation och företräder sina medlemmar i de återkommande upphovsrättsliga förhandlingar med Svenska Kommunförbundet och staten om villkoren för och ersättningar vid den fotokopiering i undervisningsverksamhet som får ske enligt avtalslicensbestämmelser i upphovsrättslagen.

Under verksamhetsåret 1995/96 fick Sveriges Tidskrifter dåvarande Fackpressen och Vectu via Bonus fotokopieringsersättningar om närmare 2,5 miljoner kronor.

Föreningen har tidigare krävt att medlemstidskriftema skall vara TS-kontrollerade tar in kommersiella annonser. Detta har för

om man många små tidskrifter varit ett hinder för medlemskap eftersom avgiften för Tidningsstatistiks kontroller har ansetts för dyra av många mindre tidskrifter. Sveriges Tidskrifter har nu gjort det möjligt för små tidskrifter med en upplaga på mindre än 1 500 exemplar och annonsintäkter under 100 000 kronor att få medlemmar mot avgift på

vara en 500 kronor per år. Avgiften är därutöver stigande i förhållande till upplaga och annonsintäkter. Den maximala avgiften per år är per titel 12 500 kronor exkl. moms.

De medel föreningen får in ersättning från Bonus finansie-

som som

del föreningens verksamhet och kommer medlemmarna indirar en av rekt till godo, resten fördelas till medlemmarna i form av stipendier

kan sökas samt till de årliga priserna Årets fotograf och Årets som journalist som utses bland medlemstidskriftema.

1 1.7 Tidskrifternas referensdatabaser

Den databas utnyttjas mest på landets folk- och skolbibliotek är

som Artikelsök som ägs och drivs av Bibliotekstjänst AB BTJ i Lund.

Artikelsök omfattar referenser fr.o.m. 1979 till sammanlagt 700 tidskrifter däribland ett stort antal kulturtidskrifter, 100 årsböcker och 50 dagstidningar. I dag finns miljon poster och ökningen ligger på ca

ca en 60 000 varj e år. Artikelsök har referenser såväl till nu utkommande tidskrifter som till tidskrifter som har upphört efter 1979.

Under de två senaste åren har antalet tidskrifter utökats med 150. Detta beror på Artikelsöks ekonomiska framgång vilket bl.a. lett till att BTJ kunnat anställa personal för indexering artiklar. Urvalet av

mer av tidskrifter baseras på önskemål från biblioteken samt intern bedömning.

Sedan man i Kulturtidskriftskatalogen införde uppgifter om vilka tidskrifter som ingår i Artikelsök har det också kommit önskemål från tidskrifterna själva att få vara med.

Artikelsök finns i olika versioner: cd-rom som uppdateras fyra gånger per år, online i två versioner där den ena har ett www-gränssnitt samt en tryckt utgåva. För skolbruk finns en särskilt anpassad version med referenser till 120 tidskrifter ofta förekommer i skolmiljö.

som

Om ett bibliotek inte själv har tidskriften i sina samlingar tillhandahåller BTJ artikelkopior inom ramen för existerande upphovsrättstillstånd.

I dag kan via Artikelsöks web-version länka vidare till de stora

man dagstidningamas textarkiv, som även innehåller en del tidskrifters artiklar i fulltext. För att komma in i dessa textarkiv krävs dock särskilt abonnemang. Det finns även möjlighet att länka vidare till tidskrifter som själva lagt upp sitt material i fulltext på Internet.

Artikelsök finns i online- eller cd-version på praktiskt taget vartenda folkbibliotek, på skol- och gymnasiebibliotek, på så gott som samtliga universitets- och högskolebibliotek, specialbibliotek samt på en del företag, myndigheter, förvaltningar m.fl.

Artikelsök påverkar bibliotekens tidskriftsprenumerationer

När på bibliotek diskuterar kommande års tidskriftsprenumera-

man tioner fungerar Artikelsök ofta som regulator. I tider då ekonomin ställer allt högre krav på effektivitet och utnyttjandegrad är det för biblioteket lönsamt att i valet mellan två tidskrifter prenumerera på

mer den tidskrift innehåll indexeras i Artikelsök. Då görs materialet

vars

lättåtkomligt och tidskriften kan bättre utnyttjas i bibliotekets refemer rens- och inforrnationsverksamhet.

Andra referensverktyg

Inom de vetenskapliga biblioteken används en rad andra referensdatabaser med hänvisningar främst till internationella vetenskapliga tidskrifter. Några innehåller även artiklar i fulltext.

SOU 1997: 141 Kulturtidskrijlerna 235

1 1.8

Portofrågan

Postens portohöjningar har påverkat många tidskrifters ekonomi

negativt. Eftersom kulturtidskriftema till största delen är prenumererade blir varje höjning som posten genomför ytterst kännbar. Kostnaderna för att skicka tidskriften till prenumerantema tar allt större procentuell

en andel av tidskrifternas kostnadsbudget i anspråk. För del tidskrifter

en har portoökningen inneburit att överväger att lägga ned tidskriften

man eller enbart göra den tillgänglig via Internet. Man har helt enkelt svårt att kompensera portohöjningen med högre prenumerationspris. Portohöjningen har gjort att många tidslqifter nått smärtgränsen för vad de förmår åstadkomma kombination eget och medarbetarnas

genom en av ideella arbete och försök att hitta intäktskällor. Ju stramare budge-

nya ten blir desto trängre blir handlingsutrymmet. Detta framgår den

av enkätundersökning som utredningen gjort för att få så aktuell bild

en som möjligt kulturtidskriftemas situation främst när det gäller porto

av och distribution samt kulturtidskriftsstödet bilaga. Enkäten gjordes

se

av utredningen i samarbete med Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter FSK och skickades dels ut till föreningens drygt 80 medlemmar samt till övriga kulturtidskrifter som finns förtecknade iProgeks adressregister, dvs. de tidskrifter ingår iKulturtidskriftskatalogen.

som Sammanlagt skickades 415 enkäter ut. Svarsprocenten var 41 % eller 169 svar. Fem svar bortföll på grund att tidskriftema upphört eller

av att de ändrat adress. På grund av tidsbrist skickades ingen påminnelse ut.

Av de 136 tidskrifter som svarat på frågan i enkäten om tidskriftens ekonomi har påverkats portohöjningama 73 % att den påver-

av uppger kats, några så kraftigt att de sig för tidskriftens överlevnad.

oroar Många uttrycker över att det är så dyrt att skicka ut tidningar

oro mellan ordinarie utskick till prenumeranter, till presumtiva

prenumeranter, press och andra intresserade. Tidskrifter som har prenumeranter i Norden har dessutom drabbats av det höj da Nordenportot.

Kraftig höjning då trycksaksportot försvann

Hur stor andel av tidskriftens budget utgör portot Man allt

uppger mellan 3 % och till hälften Om skall försöka hitta ett medel-

upp man värde ligger det runt 18-20 %, siffra också bekräftas Sve-

en som av riges Tidskrifter uppskattar distributionskostnadema till 20-25 %

som av den totala budgeten.

236 Kulturtidskrijfterna

Vad är det har hänt med portot under senare år Sedan trycksom saksportot försvann från och med 1981 har tidskriftemas portokostnader ökat drastiskt. Om tittar i portotabell från 1980 kan man se man en det kostade 1,50 kronor att skicka ett brev på 20 Det kostade att gram. lika mycket att skicka tidning på 200 gram med trycksaksportot. en Jämför portoökningen för normalbrev med konsumentprisindex man mellan 1980 och 1997 har norrnalportot ökat med 233 %. Konsumentprisindexet har under period ökat med 255 %. En tidskrift som samma väger 400 kostade 1980 1,90 kronor att skicka, i dag 27 kronor. gram ökning med 1 321 % Det är en Under perioden 1992-1995 har portot för tidskrifter ökat med 33,5 % medan konsumentprisindex under period ökade med samma 11,2 % enligt beräkningar Sveriges Tidskrifter gjort. som Portot för brev på 500 höjdes från 19 kronor 1996 till 27 kronor gram 1997, ökning med drygt 40 %. Detta drabbar tidskriftema när de en skall skicka tidskrifter mellan ordinarie utgivningar. Varje förändring Posten har gjort har med andra ord medfört som försämringar för tidskriftema. För att minska portokostnadema för udda utskick finns visserligen möjlighet köpa s.k. frankoetiketter i olika valörer för 250 gram, 500 att och 1 000 Dessa måste dock beställas och betalas i förväg. gram gram. Tidskrifter ut föreningar har möjlighet att utnyttja portot som ges av för föreningsbrev. Detta porto har inte haft lika stor kostnadsökning det ordinarie portot. Den senaste höjningen skedde den 1 juli 1997 som för föreningsbrev till 100 höjdes från 3,.20 kronor då portot upp gram till 3,50 kronor eller 9 %. För brev till 250 gram höjdes portot ca upp från 11,50 kronor till 14 kronor eller med 22 %. Frågan är dock hur länge frankoetikettema och föreningsbrevsportot kommer finns kvar. Några garantier kan vad utredningen erfarit att Posten inte ge. Majoriteten tidskriftema distribueras posttidning, Vilket kräav som upplaga överstiger 1 000 exemplar. Av de tidskrifter som ver en som svarade på enkäten majoritet på 65 % att de skickar tidskrifuppger en posttidning, 22 % utnyttjar föreningsbrev och resten skickar ten som tidskriften med vanligt brevporto. Det lilla språkområdet svenskan begränsar naturliga skäl upplaav och de flesta kulturtidskrifter har upplagor som ligger under goma 1 000 exemplar. Att dessutom skicka tidskrifter med normalporto inom Norden och övriga utlandet är också dyrt. Ett exempel på drabbad tidskrift är en Café Existens har tredjedel sina prenumeranter i Norden. som en av

SOU 1997: 141 Kulturtidskriftema 237

Svårt få överblick

Postens taxor är snårskog är svår för den enskilda tidskriften att en som ta sig igenom. Följande exempel illustrerar hur svårt det är att få en överblick över vad det kan kosta för tidskrift att skicka ut ett brev på en 500 beroende på vilken lösning väljer eller snarare har råd gram man att investera Om investerar i frankeringsmaskin kostar portot 24,60 kroman en med ett särskilt kreditlock, dvs. betalar in i förväg, 23,12 nor, man kronor. Skickar 100 exemplar kan man komma ned till 23,40 lcroman respektive 22 kronor. Köper frankoetikettersom skall betalas nor man in i förväg kostar det 16 kronor. Skickar man 1 000 exemplar kommer ned till 12,75 lqonor. Skickar man tidskriften som posttidning man kostar det 8,51 kronor då måste ha över 500 exemplar och men man med över 1 000 ex kostar det 7,30 kronor. Med andra 0rd måste komma i upplaga. Man kan få skicka man upp med l 000 exemplar-portot, även om upplagan är mindre, men måste ändå betala för 1 000 exemplar. Dessutom kostar det 5 000 kronor att registrera tidskriften posttidning plus årlig avgift på 2,371 krosom en Att skicka posttidning kan dock vara lönsamt även om tidnor. som skriften har mindre upplaga än 1 000 exemplar. Men det finns även andra regler när man är registrerad som posttidning måste hålla sig till; formatet måste detsamma, som man vara vilket bl.a. drabbar tidskrifter Filmkonst som kommer ut i olika som skepnader och storlekar från nummer till nummer. Postens regler styr många tidskrifters format och omfång eftersom maxgränsen för föreningsbrev är 100 därför väger många föregram ningstidslcrifter max 100 gram inkl. kuvert.

Marknadsföring är också en portofråga

Att värva prenumeranter är också porto- och distributionsfråga. Man en räknar med att normal livslängd för prenumeration är fem år. Alltså en måste prenumerationsstocken ersättas med 20 % nya prenumeranter per år vill hålla upplagan intakt. För en tidskrift med en normalom man upplaga på 1.000 prenumeranter krävs mycket arbete för att värva 200 varje år och naturligtvis om man vill öka upplagan ytterligare. nya - Nya prenumeranter når ofta olika utskick, bl.a. av provman genom nummer. På Progek märker att prenumerationerna minskar genomgående man för alla tidskrifter både bland bibliotek och privatpersoner.

238 Kulturtidskrifterna SOU 1997: 141

Få vet kanske om att tidskriften finns. Tidskriftema måste marknadsföra sig och hitta sin målgrupp, vilket kräver ett ihärdigt arbete där

är beroende utskick till presumtiva prenumeranter i form av man av brev och påseendeexemplar tidskriften. Många tidskrifter väljer att

av skicka med foldrar och kuponger med prenumerationserbjudande i andra tidskrifter. Men även då tar posten ut en extra avgift beroende på hur foldem är beskaffad; ibladad, inhäftat, storlek, vikt etc. i förhållande till den tidskrift foldem medföljer.

Kulturporto

Under år har krav rests på ett särskilt kulturporto. Från Postens

senare sida har motsatt sig ett sådant porto med hänvisning till att det inte

man finns ekonomiskt utrymme inom Posten för detta. Istället skulle det krävas ett extra bidrag från staten för att täcka inkomstbortfallet. Posten har också motsatt sig ett kulturporto med hänvisning till att det skulle vara svårt att hantera ett sådant specialfall.

I dag Kommunikationsdepartementet Posten bidrag för att man

ger kostnadsfritt distribuerar blindskrift och talböcker inom ramen för det anslag Post- och telestyrelsen får för särskilda samhällsåtaganden. Bland dessa finns även kassettidslçrifter.

11.9¶Distribution och lösnummerförsäljning

Var hittar lösnummer kulturtidslcrifter Kanske i någon enstaka

man av välsorterad bokhandel tillhandahåller ett Visst utbud framför allt

som av litterära tidskrifter- lokala eller "rikstidskrifter". I bästa fall i någon av de tio Press stop-butiker finns i landets större städer. Eller i de för-

som säljningsställen för tidskrifter drivs av tidskriftsverkstäderna i

som Lund och Göteborg Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter i

eller av Mediarummet i Stockholm. Ett och annat bokcafé som drivs av ideella krafter kan också ha kulturtidskrifter i sitt sortiment. Råkar man befinna

musikfestival, poesidagar eller berättarcafé sig på ett evenemang som händer det att tidskrifter säljs via bokbord eller ambulerade försäljare.

Några tidskrifter försöker hitta sin specialintresserade läsare via t.ex. musikaffárer, skivhandeln, sportbutiker, Tredje världen-butiker etc.

Hur marknadsför sin tidskrift och hittar lämpliga distribu-

man tionsvägar beror mycket redaktionens uppfinningsrikedom, ork och inte minst tillgång på människor som är villiga att satsa lite extra utöver mödan att redigera och få tidskriften tryckt. Och som har förmågan att hitta kringvägarna runt de stora etablerade distributionsföretagens

SOU 1997: 141 Kulturtidskrifterna 239

motorvägar som utestänger kulturtidskrifter med små upplagor, dålig ekonomi och ibland något oregelbunden utgivning.

Biblioteken är ett av kulturtidskriftemas viktigaste fönster ut mot världen och nya läsare. Det gäller såväl folk- som skolbibliotek. Via biblioteken distribueras också Kulturtidskriftskatalogen. Se vidare avsnittet Biblioteken och tidskriftema. När biblioteken minskar sina tidskriftsprenumerationer försvinner inte bara viktig inkomstkälla

en för tidskrifterna utan också en viktig exponering för att nå nya läsare och förhoppningsvis även nya prenumeranter.

Ovanstående beskrivning bekräftas också av svaren från de tidskrifter som svarade på enkäten. Många 56 av 143 uppger att tid-

- skriften finns i bokhandeln, men då rör det sig om någon enstaka lokal bokhandel eller några av de bättre sorterade bokhandlarna. Någon rikstäckande spridning är det långt ifrån tal om. Ett ytterst litet antal finns i Pressbyrån 6 av 143.

Kulturtidskrifternas upplagor är till 90 % prenumererad.

Ändrade distributionsvillkor

En annan bidragande orsak till tidskiftenas svårighet att nå ut är den tidvis kaotiska utveckling som skett inom distributionen, som idag domineras av de stora och väletablerade tidskriftema.

Under lång tid hade Svenska Pressbyrån ett omfattande och rikstäckande distributionsnät för all press, däribland tidskrifter. Pressbyrån vinnlade sig om neutralitet och uteslöt inte utgivare från distributionen, vilket gynnade de mindre tidskriftema.

Pressbyrån ombildades år 1985. Distributionen kom att skötas av Pressens Samdistribution AB, Presam, ägt av ett hundratal tidskriftsförlag som Presam distribuerade. Presam delades i sin tur 1989 upp i fyra delar: morgonpress, kvällspress, bastidskrifter och specialtidslcrifter. En förändring av hela strukturen ägde rum 1991 i och med att dagspressen lämnade den gemensamma distributionen. De stora tidskriftsförlagen beslöt 1992 att bilda ett eget distributionsföretag Tidsam som fick en dominerande ställning på marknaden med 85 % av den lösnummerförsålda tidskriftsupplagan och 12 000 återförsäljare.

ca År 1994 upplöstes Presamkoncemen.

Den del av det gamla Presam som stod utanför Tidsam ombildades till nytt bolag; Predab. Detta gick i konkurs 1993. Efterträdare till detta bolag blev SM-distribution numera Interpress, som är helt privatägt

Det här är en utveckling som också följts av Rådet för mångfald inom massmedia.

240 Kulturtidskrijfterna SOU 1997: 141

Två dominerande distributörer

I dag finns två stora dominerande distributörer: Tidsam och Interpress tidigare SM-distribution.

Andra distributörer är Progek i Göteborg som i dag distribuerar ett stort antal tidskrifter till prenumeranter och som försöker skapa ett utbyggt distributionssystem för tidskrifter till bokhandel. En annan aktör på området är Press Stop-kedj an som ägs av Bror Lundbergs Eftr. och driver tio Press Stop-butiker.

som

Seelig distribuerar inga tidskrifter alls till bokhandeln. Bibliotekstjänst förmedlar via TidningsCentralen prenumerationer till framför allt folk- och skolbibliotek. Andra prenumerationsförmedlare är Wennergren Williams.

Tidsam

Tidsam startade 1992 och Bonniers till 40 %. Övriga ägare är

ägs av Allers, Egmont och Albinsson Sjöberg. Tidsam dominerar distributionsmarknaden med 85 %. Företaget distribuerar huvudsakligen ägarförlagens tidningar 70 %. Men efter beslut hos Konkurrensverket tvingas även distribuera andra förlags tidskrifter.

man

Tidsam har 12 000 återförsäljare över hela landet distribue-

ca som

70 miljoner tidskriftsexemplar år eller 200 titlar. Kravet för att rar per Tidsam skall distribuera tidskrift är att den har minst 10 000

en exemplar i lösnummerupplaga och utkommer med minst sex nummer

år. Inträdesavgift är 180 000 kronor. per

Interpress

Svenska Interpress AB Michael Wehtje och distribuerar media-

ägs av produkter; tidskrifter, dagstidningar, böcker, video, cd och närliggande produkter. Interpress levererar över 200 svenska titlar och 2 000 utländska tidskrifter och dagstidningar.

Interpress startade under namnet Svensk Media Distribution AB våren 1994 då tog över lokaler och utrustning från Predab i

man Eskilstuna gick i konkurs i december 1993.

som

Företaget omsätter 280 miljoner kronor och distribuerar till ca

ca 8 000 handlare inom detalj-, service- och fackhandeln runt om i Sverige. Man att företaget har marknadsandel på 15 %. Enligt

uppger en Interpress har efter Konkurrensverkets beslut i januari 1996 vid-

man kännts ett stort bortfall eftersom Tidsam måste öppna sin distributionsapparat även för titlar utanför ägarförlaget. Detta har inneburit att

Interpress förlorat flera stora tidskrifter som kunder till Tidsam som kan erbjuda bredare distributionsnät till väsentligt lägre kostnader. Detta har tvingat Interpress att hitta en ny strategi med prissänkningar för tidskrifter med stora volymer och avgiftshöjningar för mindre special- och kulturtidskrifter. I dag kostar det l 800 kronor att inregistrera ett nytt förlag hos Interpress, vilket är engångssumma. Sedan tillkommer en avgift på en 5 000 kronor förlag och år samt 20,00 kronor i titelavgift per år. per Varje utgåva kostar dessutom 500 kronor. För en tidskrift som kommer med fyra år innebär detta en årlig kostnad på 9 000 kronor. nummer per Återförsäljarens provision ligger på 22,5 % per sålda exemplar och ett minimum på 7 kronor exemplar eller ett

exklusive moms per

minimum utgåva på totalt 5 000 kronor. Till detta kommer diverse per avgifter för olika typer merarbete Tidskriftema skall levereras tisdaav veckan innan de skall börja säljas ute i handeln. gar

Press Stop Bror Lundbergs Eftr. AB

Press Stop Bror Lundbergs Eftr. AB ägs Gunnar Busk som köpte en av tidningsaffär på Odengatan i Stockholm Bror Lundberg på 1980av talet. Bror Lundberg hade efter kriget börjat importera engelskspråkiga tidskrifter, verksamhet Gunnar Busk fortsatte att utveckla. en som Gunnar Busk är ensamägare till verksamheten. Idag driver företaget tio Press Stop butiker i Stockholm fyra butiker, Göteborg, Malmö, Linköping, Västerås, Uppsala och Umeå. En elfte butik har nyligen öppnats i Lund. Villkoren för tidskrifterna är tämligen smidiga och enkla. Någon inträdesavgift krävs inte. Av försäljningen får tidskriften 55 % av priset och Press Stop tar 45 % i provision. Eventuella returer makuleras av butiken. Tidskriftema kan själva bestämma varje nummers försäljningstid, dvs. hur länge numret skall finnas i butiken innan avräkning sker. Varje butik rapporterar regelbundet via modem till det centrala datorsystemet vilka tidskrifter sålts och hur många exemplar som som finns kvar. För varje förlag görs sammanställning titel när försäljningsen per perioden är över och inom tio dagar sätts pengarna in på förlagets konto. Därefter har förlaget ytterligare tio dagar på sig för att kontrollera returema, därefter makuleras de av butiken. Totalt omfattar sortimentet 2 000 titlar- framför allt utländska ca facktidslqifter. Ca 30 svenska kulturtidskrifter finns till försäljning.

242 Kulturtidskrifterna SOU 1997: 141

Progek

Progek i Göteborg är en servicebyrå som erbjuder tidskrifter hjälp med prenumerationsregister, distribution, fakturering och vissa marknadsföringsinsatser. Dessutom sköter Progek bokföring och andra ekonomitjänster samt förvaltar kundernas medel, det senare inom Progek progressiv sparkassa ekonomisk förening.

Progek bildades 1979 som ett arbetskooperativ med åtta delägare, i dag är Per-Åke Wilhelmsson ägare. Det officiella namnet är

ensam Progek progressiv ekonomitjänst ekonomisk förening. Bland kunderna finns förutom kulturtidskrifter även ideella föreningar, fria teatergrupper, förlag samt en del institutioner inom statlig förvaltning som Kulturrådet och Sida.

Progek tillhandahåller även underlaget för innehållet i Kulturtidskriftskatalogen.

I dag distribuerar Progek tidskrifter till bokhandel och bokcafeer. Totalt rör det sig om 45 tidskrifter som utnyttjar denna tjänst. Progek tar själv inte kontakt med försäljningsställena utan det är upp till varje tidskrift att själva leta upp intresserade försäljare. Därefter tar Progek hand om register, uppföljning och fakturering. Distributionen till försäljningställena sköter antingen Progek eller tidskriftema själva. I det senare fallet tillhandahåller Progek etiketter på försäljningsställena och tidskriftema distribueras samtidigt som de skickas ut till prenumerantema.

För Progeks tjänster betalar tidskriftema 7,50 kronor per försäljningsställe och utgåva.

Tre gånger om året gör Progek en beställnings- och inventeringslista som skickas runt till samtliga bokhandlare och andra försäljningsställen. Genom denna lista erbjuds indirekt andra tidskrifter än de som kanske ursprungligen tog kontakt med handeln. Idag distribuerar Progek till ett hundratal försäljningsställen inkl. bokcafeer.

Försäljningsställena anger på inventeringslistan hur många exemplar av varje tidskrift som återstår. Dessa makuleras och Progek skickar sedan en faktura till respektive försäljningsställe och så småningom fördelas intäkterna till respektive tidskrift.

Det har förts diskussioner mellan Kulturrådet och Progek ett sär-

om skilt distributionssystem för kulturtidskrifter där Kulturrådet skulle stå för kostnaderna för katalog och presentationer. Kulturrådet skulle täcka de administrativa kostnaderna och huvudansvarig för systemet.

vara Men diskussionerna har ännu inte resulterat i något konkret i avvaktan på att Progek behöver ett nytt datasystem för kunna sköta så

en pass omfattande distribution som det skulle bli frågan

om.

Bokhandeln

Få bokhandlare tillhandahåller kulturtidskrifter i sitt ordinarie sortiment. I bästa fall finns några tidskrifter som BLM, Artes och liknande och kanske någon lokal tidskrift som lämnas in av redaktionen direkt. Om bokhandeln säljer kulturtidsldifter beror det ofta på att det i personalen finns någon är särskilt intresserad av att driva en sådan

som avdelning. Ofta behövs någon som är införstådd med tidskrifternas ibland oregelbundna liv och som vet om när nya nummer är på gång eller om redaktionen är inne i en tillfälliga svacka.

Varken inom Bokia, Akademibokhandeln eller Julbocken AB har man centralt diskuterat möjligheten att bygga upp en distributionsapparat för tidskrifter till bokhandeln. Inte heller inom Seelig har frågan om tidskriftsdistribution till bokhandeln varit uppe på dagordningen. Det är istället upp till varje enskild bokhandel att själv ta in kulturtidskrifter till försäljning. Det finns flera bokhandlare som gör det i dag. Någon noggrann kartläggning av detta har utredningen av tidsskäl inte kunnat göra.

En bokhandel som profilerat sig på försäljning av kulturtidskrifter är Hedengrens bokhandel i Stockholm. Följande kan tjäna som exempel på hur hanteringen tidskrifter i bokhandeln går till idag. I dag finns

av ett 80-tal tidskrifter i sortimentet. Några är på väg ut eftersom redaktionerna har råkat i ekonomiska eller personella svårigheter. Nya kommer in. Man säljer från ca 5 exemplar av ett nummer till kanske 50. Det finns kärna kvalitetstidslcrifter som nästan alltid säljer bra. Blir

en av något eller tidskrift uppmärksammad i massmedia märks

nummer en ny det omedelbart på försäljningen. Man märker också om redaktionen har medlemmar verkligen brinner för sin tidskrift. De är i allmänhet

som också uppfinningsrika när det gäller att marknadsföra tidskriften.

Det är svårt att få tidskriftshanteringen att bli effektiv om det inte finns någon anställd i bokhandeln älv är intresserad av tidskrifter

som och som ser till att avdelningen fungerar. På Hedengrens har man velat profilera sig som en bokhandel som bl.a. säljer kulturtidskrifter. Tidskrifterna finns inte enbart i hyllorna på tidslcriftsavdelningen utan även som lockvaror på disken vid kassan där kunderna i väntan på sin tur kan titta och bläddra i tidskriften. Hedengrens får de flesta tidskrifterna i kommission via Progek.

244 Kulturtids/wzjfterna

Kulturpunkter

På 1980-talet gjorde Kulturrådet i samarbete med Progek ett försök med lösnummerförsäljning av kulturtidskrifter Via ett antal s.k. Kulturpunkter. Ett antal kiosker och tobakshandlare engagerades i försöket. Via dessa kunde tidskrifter beställas och avhämtas efter ett par dagar.

Försök med försäljning via tidskriftsverkstäderna

Tidskriftsverkstädema bedriver också försäljning tidskrifter, allt från

av medlemstidskrifter till ett heltäckande sortiment av tidskrifter.

mer Genomgående är detta ingen lukrativ verksamhet utan mer att betrakta

form marknadsföringsåtgärder för tidskrifterna. som en av

Tidskriftsbutiken i Lund

I Lund öppnade Lunds tidskriftsverkstad butik i anslutning till sina lokaler på Mårtenstorget 3 i centrala Lund hösten 1993. Verksamheten har kunnat drivas årli stöd från Kulturrådet.

tack vare

Sortimentet i butiken är till stor del identiskt med de tidskrifter som finns i Kulturtidskriftskatalogen. Idag har butiken drygt 200 tidskrifter i sitt sortiment. Dessutom säljs verkstadens medlemstidskrifter samt en del böcker utgivna tidskriftsförlagen.

av

Det finns också möjlighet att beställa tidskrifter via Internet från butiken kontinuerligt presenterar nyinkomna nummer.

som

Kundunderlaget består dels spontana besök en form av mark-

av nadsföring tidskrifter. Även kanske inte alltid köper tid-

av om man en skrift med sig hem, så har man fått kunskap om utbudet och möjlighet att komma tillbaka. Dels finns fast kundkrets som regelbundet

en kommer in. Närheten till torghandeln på Mårtenstorget bidrag också till fler spontanbesök.

Hösten 1997 flyttar Lunds tidskriftsverkstad till Malmö, där man bl.a. kommer att få större och mer butiksanpassad lokal med skyltfönster i gatuplanet. Något som tyvärr saknats på Mårtenstorget.

Göteborgs tidskriftsverkstad

Verkstaden tid tidskriftskiosk på Pusterviksteatem där

hade under en en man sålde tidskrifter i anslutning till föreställningar och andra evenemang.

Sedan september 1993 har verkstadens medlemstidslcrifter sålts Frölunda bibliotek. Initiativet kom från biblioteket, som redan från början varit engagerade i att visa och sälja verkstadens tidskrifter, upp samt sprida allmän information om kulturtidskrifter. I Stadsteatems foajé säljer tidskriftsverkstaden ett urval tidnya skrifter ett samarbete med personalen i baren. Tanken är att genom verksamheten efterhand skall utvecklas att omfatta icke-medlemstidskrifter, framför allt sådana med direkt anknytning till teater. Hösten 1996 inleddes ett samarbete med Antikvariat Lemming som bl.a. specialiserat sig på kurslitteratur i samhällsvetenskap och humaniora. De 41 medlemstidskrifterna bildar bas. Dessutom kommer man sälja övriga verkstäders medlemstidskrifter. Man har också för att avsikt att sälja del utländska kulturtidskrifter. en

Stockholms tidskriftsverkstad

Verkstaden i Stockholm har i dag ingen försäljning av tidskrifter, men diskussioner pågår att sälja medlemstidskriftema i Tidskriftsbiblioom tekets inforrnationsdisk.

Mediarummet i Gamla stan i Stockholm

Mediarummet på Stora Nygatan 26 i Stockholm drivs i samverkan mellan antal mindre förlag och tryckerier tillsammans med En Bok ett för Alla. Här disponerar Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter kanslilokal. I butiken säljs föreningens medlemstidskrifter på kommissionsbasis i dag 80 stycken. Butikslokalen kan även disponeras av - ca tidskrifterna för olika arrangemang.

1 1.10

Upphovsrätt

Upphovsrättens ändamål är att skydda författares, joumalisters, bildkonstnärers, tonsättares m.fl. verk mot bl.a. olaglig kopiering. Rättigheterna regleras lagen upphovsrätt till litterära och konstgenom om närliga verk. Sedan fotolagen upphävdes 1994 regleras även fotografernas rättigheter i upphovsrättslagen URL. Upphovsrättslagen upphovsmannen ensamrätt att förfoga över ger sitt verk att göra det tillgängligt för allmänheten, mångfaldiga genom det och sprida exemplar av verket.

246 Kulturtidskrijftertza SOU 1997: 141

Upphovsrätten omfattar också en ideell rätt s.k. droit moral. Det

innebär att upphovsmannen har rätt att bli namngiven när exemplar av verket framställs och är skyddad mot att verket ändras på ett sätt som kränker hans litterära eller konstnärliga anseende.

Det upphovsrättsliga skyddet består under upphovsmannens livstid och sjuttio år efter utgången av dödsåret. För fotografier som inte räknas som verk är skyddstiden 50 år efter det år då bilden framställdes.

De inskränkningar finns i upphovsrättslagen gäller bl.a. rätten

som att kopiera för enskilt bruk dock inte datorprogram, dvs. för framställarens eget behov eller hans eller hennes närmaste familj- eller vänkrets. Det också enskilt bruk någon för sitt personliga

anses vara om bruk kopierar inom för sitt eget arbete i en yrkesverksamhet.

ramen Däremot kan inte ett företag, en organisation eller en myndighet kopiera för de anställdas behov.

En biblioteksbesökare kan med andra ord kopiera en artikel ur en tidskrift på biblioteket för enskilt bruk, men det är förbjudet att sedan kopiera ett större antal kopior för spridning inom t.ex. en skolklass

upp eller på en arbetsplats.

Bonus

Bonus är ideell förening som inkasserar, förvaltar och fördelar

en ersättningar för mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk samt fotografiska bilder. På uppdrag medlemmarna förhandlar Bonus om

av kopieringsavtal upplåter viss rätt till fotokopiering för undervis-

som ningsändamål inom hela utbildningssektorn; kommunal, landstingskommunal, statlig samt privat. Idag har Bonus 17 medlemsorganisationer utgivar- och upphovsmannaorganisationer.

-

Enligt upphovsrättlagens bestämmelser s.k. avtalslicens blir

om Bonus-avtalen bindande även för utomstående upphovsmän. Avtalslicenserna omfattar både svenska upphovsmän som står utanför organisationerna och utländska upphovsmän. För att ett kollektivt avtal skall kunna åberopas grund för avtalslicens fordras att avtalet har ingåtts

som av en organisation eller organisationer som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området. Vidare förutsätts att det kollektiva avtalet rör kopiering inom undervisningsverksamhet som bedrivs i organiserade former. En utomstående upphovsman har dock alltid rätt att förbjuda att hans eller hennes verk kopieras.

Bonus har följande målsättning för verksamheten:

Bonus medlemmar upplåter rättigheter för fotokopiering, när det är motiverat att kopiering sker komplement till inköp av böcker,

som läromedel, tidningar, noter och bildmaterial.

Med detta som utgångspunkt skall Bonus tillvarata rättsinnehavarnas ekonomiska och ideella intressen enligt följande:

Förhandla kopieringsavtal på organisationemas uppdrag. - om

Sprida information om upphovsrätten rörande kopiering. -

På förekommande avtalsornråden bevaka upphovsrättens efter- -

levnad. Följa utvecklingen på kopieringsornrådet, i fråga om både teknik

-

och användning, såväl nationellt som internationellt.

Basen i verksamheten är kopieringsavtalen. Genom avtalen kan ille-

gal kopiering minskas, övrig kopiering begränsas samt rättsinnehavama ersättas för nyttjandet. Därmed främjas tillkomsten av nya verk. Samtidigt härmed kan legitima kopieringsbehov tillgodoses och nyttjarna bli medvetna om upphovsrätten och de intressen som denna skyddar."

Bonus kasserar in de upphovsrättsliga ersättningama som verksamhetsåret 1995/96 uppgick till 61,4 miljoner kronor. Ca 5 % används

Bonus för att täcka administrativa kostnader. Återstående medel av fördelas av styrelsen på fem s.k. förvaltningsgrupper som representerar bok-, läromedel-, press, not- och bildområdena, där läromedel dominerar med 41,1 % följt av press 19,2 %, noter 15,1 %, bild 12,6 % och bok 12,0 %.

Fördelningen baseras på statistiska undersökningar som görs i samarbete med professionella undersökningsinstitut. Dessa ger information om hur mycket skyddat material som kopieras, dels hur kopieringen fördelar sig mellan skilda materialkategorier som t.ex. press, noter och bilder.

Medlemsorganisationerna bestämmer själva hur de fördelar medlen vidare till rättsinnehavama. Ofta används Bonus-medlen för stipendier, utbildning eller individuell fördelning.

Bonus bedriver en särskild informations- och kontrollverksamhet som riktar sig mot högskolor, gymnasier och grundskolor som besöks av kopieringsombud. Dessa informerar om reglerna och rapporterar till Bonus om reglerna inte efterföljs.

Presskopia

Föreningen Presskopia bildades 1982 av pressens organisationer med uppgift att sluta avtal om kopiering. Avtalet ger abonnenten rätt att kopiera redaktionell text för inteminfonnation. För detta nyttjande erhåller medlemsorganisationerna Föreningen Sveriges Tidskrifter, Svenska Joumalistförbundet, Sveriges Författarförbund och Tidningsutgivama ersättning via Föreningen Presskopia.

ALIS

ALIS är en ideell förening bildad av Dramatikerförbundet, Författarförbundet, Joumalistförbundet och Läromedelsförfattamas förening för att bevaka och tillgodose upphovsmännens ideella och ekonomiska intressen när offentliggjorda och/eller utgivna verk vidareanvänds. Genom förvaltningsuppdrag åtar sig ALIS att för de litterära upphovsmännens del förhandla med nyttjare, samverka med andra rättighetshavare och organisationer, träffa avtal om nyttjande och inkassera samt fördela ersättning för nyttjande. Stor del av ALIS verksamhet rör den vidareanvändning av litterära verk som sker genom ny teknik.

Copyswede

Copyswede är ekonomisk förening bildades år 1982 av tio

en som organisationer inom KLYS tillsammans med STIM och NCB Nordis Copyright Bureau. Copyswedes uppgift är för närvarande framför allt att avtalsbelägga det s.k. grannlandstittandet på TV-programmen.

Upphovsrätten och digitala medier

När det gäller upphovsrättens tillämpning för digitala medier är läget inte helt klart. En intensiv debatt pågår föranledd de tillägg till

av Bemkonventionen behandlades vid en diplomatisk konferens i

som Geneve den 2-20 december 1996. Förslaget inför konferensen hade lagts fram FN-organisationen WIPO World Intellectual Property

av Organisation. Från bibliotekshåll har man motsatt sig resultaten av konferensen.

1 1.11 Minskade

biblioteksprenumerationer -

ökad

kopiering

Många kulturtidskrifter har under de senaste åren märkt en nedgång i antalet biblioteksprenumerationer. Det innebär inte bara ett inkomstbortfall för tidskriften utan också en försämrad marknadsföring.

Under 1978-1988 ökade bibliotekens tidskriftsprenumerationer med 30 %. Samtidigt låg inköpen av böcker och dagstidningar på samma nivå eller minskade. En nedåtgående trend började dock märkas redan i slutet av 1980-talet och denna har fortsatt under l990-talet. Uppgifterna

SOU 1997: l4l Kulturtidskrifterna 249

har hämtats rapporten Folkbibliotek och tidskrifter. Några nedslag i ur verkligheten är 1996. Britta-Lena Jansson, Statens kulturråd. Prenumerationema har minskat än titlarna; från 145 308 1990 mer till 125 007 1994 eller minskning på 14 %. Under samma tid har en antalet titlar sjunkit från 82 938 1990 till 73 872 1994, minskning en med 11 %. Det kan finnas många orsaker till att prenumerationema har minskat än antalet titlar. Ett skäl är att biblioteken i en krympande ekonomi mer strävar efter att försöka ha kvar titelbredden. Ett annat skäl är att antalet biblioteksenheter under denna period sjunkit kraftigt, från nästan 2 000 till l 700 enheter. Ett tredje skäl är att tidskriftema under 1990-talets ca början blivit dyrare jämfört med prisutvecklingen på böcker. Pâ de bibliotek där minskat tidskriftsanslaget i proportion till det totala man mediaanslaget har antalet prenumerationer minskat. Andra bibliotek har prioriterat tidskriftema att bibehålla antalet prenumerationer. Få genom bibliotek har ökat antalet prenumerationer. Svaren i utredningens enkät till kulturtidskriftema bekräftar den bild över minskade biblioteksprenumerationer som Britta-Lena Jansson tar i sin undersökning. Av de 129 tidskrifter som lämnat uppgifter på upp just dessa frågor 45 % minskning, 36 % oförändrat antal bibanger en lioteksprenumerationer och 18 % har märkt viss ökning. Bland de en finns del nystartade tidskrifter naturliga skäl bör senare en som av uppleva prenumerationsökning och tidskrifter som slagits samman en med andra. Samtidigt biblioteksprenumerationema minskar ökar inte minst som den oreglerade kopieringen tidskriftemas innehåll. av Ett skäl till den ökande kopieringen är att det via Artikelsök blivit lättare och enklare att hitta artiklar. Av de 512 tidskrifter Artikelsök år 1997 indexerar finns 143 som stycken eller 27,9 % i 1997 års Kulturtidslcriftskatalog. Dessa kulturtidskrifter utgör 54 % det totala antalet kulturtidskrifter i katalogen. av Artikelsök har dessutom referenser till indexerade artiklar i kulturtid-

skrifter som upphört. Det har stor betydelse för bibliotekens val tidskrifter om de är av indexerade i Artikelsök eller inte. Den undersökning Britta-Lena Jansson gjorde på sex olika bibsom liotek varierande storlek visar att på samtliga bibliotek har kopieav ringen ökat. Den bilden motsägs något undersökning som gjordes av en i Göteborg och i Stockholm. Det skall också påpekas att kulturtidskriftema ingår del i begreppet tidskrifter. som en Under 1996 gjorde länsavdelningen vid Göteborgs stadsbibliotek en undersökning ijärrlånebeställningar på tidskriftsartiklar. För att se av resultaten från göteborgsundersölmingen stämde överens med erfaom

renheter från Stockholms län gjordes en liknande undersökning där av fjärrlånen under två veckor från 18 l april 1997. Materialet har

mars sammanställts av Göteborgs stadsbibliotek. Flera likheter framkom:

Antalet beställningar från skolbibliotek var förhållandevis stort, ca -

30 %. Antalet artiklar från 1993 och bakåt var nästan dubbelt så många

-

jämfört med åren 1994-1996. Ingen efterfrågan fanns på artikelkopior från löpande årgång. Det finns inget tyder på att biblioteken i stället för att prenume-

- som

på kulturtidskrifter väljer att göra artikelbeställningar. Det är

rera andra typer av tidskrifter som efterfrågas.

I utredningens enkät till kulturtidskriftema ställdes frågan: Skulle ni önska ersättning för kopiering Svaren fördelar sig på nästan hälften och hälften nej, med viss övervikt för ja. Många intar en klar

en ställning för eller mot. Många tidskrifter vet att deras artiklar

om kopieras och efterlyser någon form kontroll och ersättning. Några är

av tveksamma på grund farhågor för ökad administration eller att de

av anser att en kontroll är ogenomförbar.

Åtskilliga tidskrifter ser kopieringen som en form av marknadsföring eller så vill de rent ideologiska skäl att tidskriftens budskap

av skall spridas till vidare krets. Det gäller särskilt politiska tidskrifter

en eller tidskrifter är angelägna om att få sprida sitt budskap. Man

som kan bland vissa tidskrifter viss okunskap om upphovsrätt man

ana en tror sig inte kunna hävda upphovsrätten på grund att artikelför-

av fattarna inte ersätts ekonomiskt för sitt arbete.

Många kulturtidskrifter är i dag inte delaktiga i de kollektiva upphovsrättsliga förhandlingar som sker mellan företrädare för tidningar och tidskrifter via organisationer som Bonus, Presskopia och företrädare för stat, kommuner och utbildningsväsendet på olika nivåer. Anledningen är att tidskrifterna antingen inte känner till möjligheterna eller att de det för dyrt/krångligt att vara medlemmar i en

anser vara organisation som företräder tidskrifter i förhandlingarna.

l 1.12 Tidskrifter på bibliotek

Tidskrifter utnyttjas allt i bibliotekens referensarbete. Tack vare

mer referensdatabaserna är tidskriftemas innehåll mer lättåtkomligt och kan utnyttjas mer, vilket gör bibliotekens tidskriftshantering både viktigare och mer ekonomiskt försvarbar. De nya läroplanerna för såväl grundsom gymnasieskolan lägger stor vikt vid självständig informationssökning, vilket har gjort att biblioteken har fått allt viktigare roll,

en

både folk-, skol- och gymnasiebibliotek. I allmänhet erbjuder skol- och gymnasiebiblioteken ett grundbestånd de mest utnyttjade tidskrif-

av terna. För ytterligare fördjupning hänvisas eleverna ofta till ortens folkbibliotek.

Tidskrifternas andel det totala mediaanslaget på folkbiblioteken

av brukar ligga på ca 12 %. De större länsbiblioteken har förhållandevis fler tidskrifter, 800. Flest har Stockholm med drygt 1 750 och

ca Malmö med l 600. Sammantaget räknar med att det finns 143 000

man seriella publikationer inkl. tidningar på de svenska folkbiblioteken. Enligt en artikel av Tomas Lidman i Bokvännen.

Detta skall jämföras med de vetenskapliga biblioteken som lägger ned stora resurser på att hålla ett stort tidskriftsbestånd men som naturligtvis har helt uppgift än folkbiblioteken och där

en annan tidskrifter spelar en helt annan roll bl.a. på grund av sin aktualitet. Ett stort allmänvetenskapligt forskningsbibliotek disponerar i snitt ca 40 % av budgeten på tidskrifter. Avancerade specialbibliotek i medicin använder 90 % av budgeten på tidskrifter.

Av det totala tidskriftsbeståndet i landet håller sig de vetenskapliga biblioteken med 130 000 titlar på de allmänvetenskapliga bibliote-

ca ken, ca 50 000 på specialbiblioteken.

Det är svårt att få en heltäckande bild över kulturtidslcriftemas situation på landets folkbibliotek. SCB slår i sin statistik ofta samman tidskrifter och dagstidningar. Beställningar på prenumerationer via t.ex. Bibliotekstjänst sparas inte. Det är också vanskligt att göra jämförelser mellan olika bibliotek på grund föränderliga budgetnonner,

av kommunstrukturer som ändras, tillfälliga omprioriteringar och uppgifter som inte sparas.

På uppdrag från Statens kulturråd har Britta-Lena Jansson undersökt hur fem folkbibliotek olika storlek arbetar med tidskrifter; Borg-

av holm, Danderyd, Kalmar, Ljusdal, Malmö och Åsele.

Borgholm

Borgholm blev på 1980-talet känt som ett bibliotek som satsade mycket ambitiöst och medvetet på kulturtidskrifter, delvis med stöd från Statens kulturråd. Man har fortsatt att prioritera tidskrifterna och har inte skurit ned på antalet prenumerationer. I dag har 287 tidskrifter,

man lokalerna begränsar ytterligare expansion. Jämfört med kommunerna

av liknande storlek har Borgholm dubbelt så många tidskriftsprenumerationer. Trots detta har bibliotekets fjärrlån av tidskriftskopior ökat. En orsak är bl.a. tillväxten Komvux-utbildningar.

av

På biblioteket i Borgholm arbetar aktivt för att beståndet skall man levande och ha naturlig del verksamheten. Satsningen på vara en av tidskrifter är medveten, både för referensarbetet och skolan. Tidskrifterna ett komplement till eller ibland en ersättning för ses som som fackböcker inom speciella områden. Tidskrifterna lånas ut, tidigare lika länge som böckerna, numera under 14 dagar. I princip lånas inte senaste numret ut. Borgholm har ända sedan tidskriftsprojektets start fört statistik över utlånade tidskrifter. År 1980 lånade huvudbiblioteket ut 974 exemplar, utlåningen från huvudbiblioteket 7 585, från hela biblioteks- 1990 var 13 884 exemplar. Fjärrlånen har också ökat. Man lånar främst systemet från andra bibliotek i länet eller från lånecentralen i Malmö. Antalet beställningar på tidskriftsartiklar har än fördubblats på ett par år. mer

Danderyd

Danderyd med sina 28 000 invånare är ett exempel på en kommun inom de tre storstadsregionema. Danderyd har färre tidskrifter än en av andra kommuner i storlek. Biblioteket har ca en fjärdedel av samma titlarna i Kulturtidskriftskatalogen. Av det totala medieanslaget används 15-20 % till tidnings- och tidskriftsprenumerationer. Under 1990-talet har biblioteken i länet samverkat bl.a. på tidskriftsornrådet. Danderyds bibliotek har inte någon speciell profil i valet tidav skrifter, sig ta ett kulturpolitiskt för tidskriftema. Tidmen anser ansvar skrifterna finns på särskild avdelning. Det senaste numret är inte till en utlån, tidigare lånas ut under vecka. Eftersom utlåningen nummer en tidigare längre har omsättningen ökat och därmed den totala utlåvar ningen, framför allt de mest populära tidskriftema. av Man märker i Danderyd inte så mycket skolans nya arbetssätt, av av eftersom det finns bra grundskole- och gymnasiebibliotek i kommundelen. Kopiering och beställning kopior tidskrifter har inte ökat av ur nämnvärt.

Kalmar

Kalmar stadsbiblioteks samlingar är bas för den regionala biblioteksverksamheten. Varje enhet inom bibliotekssystemet gör sina egna inköp dock i samråd med varandra. På huvudbiblioteket är bokanslaget uppdelat på arbetslagen. Dessa diskuterar tidskrifterna inom sitt område varefter inköpen samordnas centralt. Som hjälpmedel för inköpen används Kulturtidskriftskatalogen.

Tidskrifter som ingen öppnat plockas bort. Det gäller även gratistidskrifter. Inga dublettköp görs. Under 1991-1993 gjorde biblioteket en genomgång av tidskrifter och sa upp dem som inte användes. En bevarandeplan upprättades också.

Tidskriftsanslaget har varit relativt konstant i förhållande till det totala mediaanslaget, trots att man numera inom vissa ämnen som t.ex. data heller väljer tidskrifter än böcker. Högre prenumerationspriser har emellertid medfört att antalet prenumerationer har minskat.

Kalmar har ett stort antal tidskrifter jämfört med kommuner i samma storlek. Medel för media kommer dock även från Kalmar Läns Bibliotek. Av Kulturtidskriftskatalogens titlar har Kalmar i dag

ca hälften. 1970 fanns 70 % av dessa vid biblioteket.

1992 infördes möjligheten att låna hem tidskrifter, utom det senaste numret, på sjudagarslån. Följden är att utlåningen har ökat och antalet kopior har minskat. I viss mån opponerade sig gymnasiebiblioteken mot att löpande årgång lånades ut, eftersom det inte gick att få fram artiklar från de utlånade tidskrifterna. För att få fram kopior vänder man sig istället till andra bibliotek i länet eller till lånecentralen.

Länsbiblioteket effektuerade över 3 000 kopiebeställningar under 1995. Beställningama har ökat successivt under 1990-talet.

Ljusdal

Ljusdals bibliotek har av Kulturrådet valts att vara ett modellbibliotek, nationellt och internationellt.

Urvalet av tidskrifter diskuteras i huvudsak vid ett möte på hösten, då de är intresserade får med. Om fler önskemål på tidskrifter

som vara kommer in under året tar man upp det på ordinarie bokmöten. Artikelsök har stort inflytande på urvalet, vilket dock inte gäller Kulturtidskriftskatalogen.

De allmänna medieurvalsprinciperna gäller också tidskrifter. Man strävar efter att ha ett så brett bestånd som möjligt täcker in alla

som ämnesområden. Biblioteket känner också ett ansvar för de politiska tidskriftema liksom för kulturtidskriftema.

Tidskriftsinköpens andel av mediaanslaget har ökat i takt med ökade prenumerationspriser. Man har strävat efter att behålla ungefär

samma antal tidskrifter, trots att mediaanslaget i stort sett är oförändrat. Även om nolltillväxt inte är en uttalad princip stryks i praktiken tidskrift

en om en ny tillkommer, ofta sådana som behövs för skolan.

Senaste numret lånas inte ut. För övriga nummer är lånetiden den-

för böcker. År 1994 lånades det ut över 8 000 tidskriftssamma som

SOU 1997: 141

254 Kulturtidskrifterna

huvudbiblioteket lånade drygt 2 000. År 1995 hade nummer, varav ut utlåningen ökat med ytterligare 2 000. Kopior material inte finns i Ljusdal beställs från annat bibav som liotek i länet. Beställningar från gymnasiet har ökat mycket trots att de artikelförsörjning. Kopieringen har ökat mycket kraftigthar en egen 390 kopior 1993 och över l 000 under 1994 bl.a. beror det på att vidareutbildningama har ökat i kommunen.

Malmö

Malmö stadsbibliotek har varit mycket aktivt när det gäller engagei tidskrifter. I det årliga tidskriftsmötet deltar även stadsdelsmanget biblioteken. Kompletteringsköp under året tas på ordinarie bokupp

möten. ha så bredd möjligt vad gäller kulturtid- Ambitionen är att stor som skrifter, EU-tidskrifter, fulltextdatabaser etc. Vid neddragningar försö-

ker finna billigare alternativ försöker alltid behålla ämnesman men Artikelsök har betydelse både vid eventuella neddragbredden. stor ningar vid nybeställningar. som Av de 249 titlarna i 1996 års Kulturtidskriftskatalog har Malmö 205, dvs. drygt 82 %. Både personal och allmänhet har tillgång till ett stort

antal databaser på cd-rom och även Internet. Tidskriftsförteckningen Ulrichs kompletteras referensdatabasema Artikelsök, Hälso- och av Sjukvård, Magazine Proquest, samt fulltextdatabasema EBSCO och

Facts on File. Antalet titlar och prenumerationer har varit ganska oförändrat. Tid-

skriftemas andel det totala mediaanslaget har dock Ökat, vilket beror av kostnadsökningen för tidningar och tidskrifter varit större än för på att övriga media. Med andra ord har de högre priserna inte medfört ned-

skärningar i tidskriftsbeståndet. Tidigare lånade äldre årgångar, från sommaren 1996 sker man men ingen utlåning alls förutom dubletter och invandrartidskrifter som av cirkulerar inom biblioteksenhetema. Skälet till förändringen är att biblioteket lägger vikt vid tidskrifternas inforrnationsroll. Funktionen mer lånecentral underlättas också beställt material finns tillgängligt som om direkt. När det gäller utlåning tidskrifter samt kopiering finns ingen av statistik, personalen på såväl stadsbiblioteket som låneseparat men centralen upplever att såväl utlåning kopiering har ökat. Dessutom som har kopiesändningama från lånecentralen ökat. Dessa innefattar även kopior referensverk och andra böcker. För 1996 beräknas beställur ningarna uppgå till 9-10 000.

Åsele

Åseles bibliotek ligger i vidsträckt glesbygdskommun, dess-

en som utom är en av landets befollmingsmässigt allra minsta. Jämfört med kommuner i storlek har Åsele ett stort urval tidskrifter. Av

samma av de titlar finns i Kulturtidskriftskatalogen har Åsele 14 %.

som

År 1992 startade ett samarbete mellan inlandskommuner i Väs-

tre terbotten; Dorotea, Vilhelmina och Åsele. Man har byggt vidare på detta samarbete när det gäller tidskriftsprenumerationer. Följden är att många kulturtidslcrifter inte finns iÅsele däremot i de andra kom-

men munerna, varifrån de kan lånas eller artiklar faxas.

En gång om året beslutar man om vilka tidskrifter man skall

prenumerera på. Biblioteken använder varken Kulturtidslcriftskatalogen eller Artikelsök som hjälp vid urvalet.

Tidskriftema lånas ut lika länge böckerna dock inte senaste

- som numret. Kopieringen är gratis, däremot får låntagama betala för fjärrbeställda artiklar. Kopieringen har ökat, framför allt är det elever på

gymnasiet eller annan högre utbildning står för den ökade artikelkopie-

som ringen.

Sammanfattning

Av sin undersökning drar Britta-Lena Jansson slutsatsen att biblioteken i första hand satsar på tidskrifter inom breda ämnen med kommersiella utgivare, tidskrifter som garanterat får en stor läsekrets istället på tidskrifter vars utgivning borde säkras i yttrandefrihetens och god

en kulturpolitiks

namn.

Kopieringen av tidslqifter har ökat. Det är sällsynt att biblioteken registrerar kopieringen. Biblioteken har också ett kulturansvar. Tidskrifterna har dubbla roller att bläddras i och låta sig överraskas och

att söka information Hur biblioteken betraktar tidskriftemas roll avgör till viss del hur de exponeras och var de finns; på speciell tid-

en skriftsavdelning eller i anslutning till de olika fackämnena.

Samarbetet mellan framför allt mindre bibliotek innebär

att man bättre kan utnyttja Antingen samverkar kring

resurserna. man en gemensam tidskriftsförteckning eller gemensam bevarandeplan. Detta kan leda till att kopiebeställningama underlättas, vilket leder till att även länsbiblioteken avlastas. I kommuner inom storstadsregion

en innebär det också att låntagaren kan hänvisas till ett annat bibliotek.

"Avsikten med samarbete bör dock inte i första hand att ett

vara bibliotek avstår från prenumeration för att grannkommun har tid-

en en skriften", skriver Britta-Lena Jansson. Ett radikalare samarbete finns i

256 Kulturtidskrifterna

Vilhelmina och Åsele. Biblioteken samråder om inköpen. När Dorotea, smalare tidskrifter kanske ett bibliotek avstår med det gäller något motiveringen de tre biblioteken har den. Både kopior att ett annat av och tidskriftsnummer skickas mellan biblioteken. handlar naturligtvis besparing och rationalisering. Nack- Detta om inte får tillfälle att del värdefulla kulturtiddelen är att invånarna se en skrifter t.ex. Ariel, Bokvännen och Lyrikvännen." som

Stockholms stadsbibliotek

1997 öppnade Stockholms stadsbiblioteks nya tid- Under våren skriftsavdelning i det s.k. annexet, gamla Humanistiska biblioteket. Här finns också IT-biblioteket och Stockholms tidskriftsverkstad. tidskrifterna varit fördelade på de olika facksalarna, Tidigare har fortfarande har del tidskrifter. Men det samlade tidskriftssom en på och ställe. De årgångar som tidigare beståndet finns nu ett samma förvarades i olika magasin och låntagama ibland kunde få vänta som de fick, finns fem årgångar tillbaka i tiden i till dagen därpå innan nu biblioteket. Äldre årgångar förvaras i ett enda gemensamt magasin i

samma byggnad.

tidskrifter finns tillgängliga på öppna hyllor i hela år- Vissa och fram till i dag. Så är det t.ex. med Ord

gångssviter från början

Bild och BLM. tidskrifter Med hänvisning till att tidskrifterna Tidigare lånades ut. inte detta längre. Däremot kan låna tidbehövs som referens görs man skrifter med sig hem från facksalarna. slitaget har biblioteket två prenumerationer på vissa tid- På grund av används i det dagliga arbetet medan det andra skrifter, ett exemplar bindas in årgången är komplett. Ett problem är stölsparas för att när der, att sidor rivs ut eller vissa artiklar klipps ut. utnyttjas biblioteket mycket elever från Under skolterrninerna av för specialarbeten. Från biblioteket sida

högstadier och gymnasieskolan

ofta lärares pedagogiska och styrande hand över änmessaknar man en val och metodik för elevernas specialarbete. Tidskriftsbiblioteket lånar sällan in tidskrifter från andra bibliotek Om andra bibliotek i kommunen har den efterfråeller beställer kopior. tidskriften hänvisar dit. Kungliga biblioteket, Handelshöggade man skolan, Tekniska högskolan m.fl.

12 och

överväganden förslag

12. l

överväganden

Ett av regeringens motiv för att låta utreda bokrnarknaden är frågan

om litteraturen når ut till medborgarna på det sätt som är önskvärt. Den nuvarande statliga litteraturpolitiken etablerades i tid då bokmärk-

en naden såg annorlunda ut än i dag. I mitt uppdrag har det ingått att bl.a. undersöka hur ändamålsenliga de statliga insatserna på bokens och kulturtidskriftemas område är. Mina förslag innebär vissa förändringar.

Litteraturen bärare av vårt kulturarv. Boken, inte minst den

är en facklitterära, är ett viktigt medium för att förmedla kunskap och tankar. Skönlitteraturen ger inblick i andra människors livsvillkor och kan bidra till förståelse den livssituationen. Grundskolans kursplan

av egna i ämnet svenska framhåller litteraturens betydelse: Skönlitteraturen öppnar nya världar och förmedlar upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje.

I dag lever boken i en hård konkurrens med andra media.

Vi ägnar en betydligt mindre del av fritiden att läsa än att titta på TV och lyssna på radio. Läsarundersökningar visar glädjande att

nog andelen vuxna som dagligen läser böcker har ökat under den senaste tioårsperioden. Däremot är det oroande att läsandet minskat bland barn och ungdom. Barn i åldern 9-14 år ägnar i genomsnitt 94 minuter

per dag TV-tittande medan de läser knappt en halvtimme. Ungdomar mellan l5 och 24 år tittar på TV 90 minuter och läser böcker i 40 minuter per dag.

Läsinläming börjar tidigt, långt innan barnen börjar skolan. Barn behöver tidig stimulans för att utveckla ett rikt språk. Kontakten med böcker hemma och i förskolan är därför mycket viktig. Men undersökningar visar att såväl högläsning som de små barnens eget läsande minskat. Bland barn mellan 3 och 8 år har lästiden halverats sedan 1980 Håller vi kanske på att förlora nästa generation läsare

År 1997 infördes stöd på 25 miljoner kronor till inköp

ett nytt av barn- och ungdomslitteratur till folk- och skolbiblioteken. Staten har också avsatt 5 miljoner kronor i särskilda medel till läsfrämjande

9 17-1217

258 Överväganden och förslag

verksamhet under år 1997. Dessa åtgärder måste, enligt min mening, kompletteras med ytterligare insatser för de yngre barnen.

Skolan har nyckelroll när det gäller barns och ungas tillgång till

en böcker. Även skolbiblioteksstatistiken är bristfällig visar siffrorna

om att bokbeståndet både i grundskolan och i gymnasieskolan har minskat sedan början på 1980-talet. Av de medel riksdagen anslog till

som inköp barn- och ungdomslitteratur har en stor del gått till skol-

av biblioteken.

I bibliotekslagen slås fast att det skall finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur". I dag ställs allt högre krav på att eleverna själva skall söka information, vilket innebär att de måste ha nära till välutrustade bibliotek.

Skolbiblioteket skall erbjuda eleverna såväl information att bygga kunskap på som lustfylld läsning".

Det är olyckligt kommunernas bristande resurser går ut över

om skolbiblioteken och service och bokurval skapar vitt skilda för-

om utsättningar för elever i olika kommuner och kommundelar. Regeringen framhöll då bibliotekslagen 1996: 1596 infördes att det är naturligt att kommunerna kontinuerligt utvärderar folk- och skolbibliotekens verksamhet. Jag har föreslagit att särskilda avsätts för såväl

resurser statistik för andra undersökningar och menar att skolbiblioteken är

som ett de områden vilka löpande bör undersökas. För närvarande

av genomför Statens kulturråd undersökning av landets skolbibliotek,

en

beräknas klar under år 1998. Mot denna bakgrund och det som vara faktum att kommunerna och inte staten för skolbiblioteken,

ansvarar finner jag det inte möjligt att lägga något konkret förslag om skolbiblioteken.

Folkbiblioteken, spelar viktig roll i kultur- och utbild-

som en ningspolitiken, har förändrats under de senaste tjugo åren. Från att ha utgjort ett vittförgrenat nät bokutlåningsställen med begränsade

av öppettider har biblioteken utvecklats till större enheter med längre öppettider och fler funktioner.

Jag det motiverat att staten stöder distribution likaväl som pro-

anser duktion kvalitetslitteratur. De litteraturstödda titlarna bör rimligen

av finnas tillgängliga på biblioteken. Jag föreslår därför ett distributionsstöd för dessa titlar. Förslaget innebär att länsbiblioteken erhåller ett visst antal exemplar av varje litteraturstödd titel.

Den höjda utbildningsnivån och decentraliseringen den högre

av utbildningen har skapat förutsättningar för och behov av sam-

nya verkan mellan olika typer av bibliotek. Övergången till alltmer problembaserad inlärning ställer ökade krav på folkbibliotekens bokbestånd och låneförrnedling samt på samarbete mellan folk- och

SOU 1997: 141 Överväganden och förslag 259

forskningsbibliotek. I takt med förlängd grundutbildning och

en en ökad distansundervisning vid högskoleenhetema kan förvänta sig

man att beröringspunktema ökar ytterligare i framtiden. Kulturrådet menar att det krävs en samsyn för hela det allmänna bibliotekssystemet Jag stöder denna uppfattning.

För biblioteken finns i dag två databaser: statliga LIBRIS in-

som rymmer praktiskt taget alla statliga biblioteks bok- och tidskriftsbestånd och den av Bibliotekstjänst AB BTJ ägda BURK-databasen. Ca 190 kommuner är anslutna till och köper bibliograñsk service från BURK. De flesta kommunala bibliotek har avtal med BTJ för sökning i BURK.

I propositionen Forskning och samhälle prop. 1996/97:5 framhöll regeringen att biblioteksdatabasen LIBRIS bör utvecklas till en nationell och allmän informationsresurs. Avsikten är att bibliotekssystemen skall integreras så att nationens biblioteks- och informationssystem kan utnyttjas bättre av medborgarna oavsett bostadsort och utan kostnad för den enskilde.

Bibliotekslagen innebär garanti för att medborgarna avgiftsfritt

en skall få låna litteratur på folkbiblioteken. Informationssökning i databaser regleras däremot inte i bibliotekslagen.

Det har vid olika tillfällen funnits planer på att samordna LIBRIS och BURK. Ett problem därvidlag är att BURK:s tjänster är avgiftsbelagda medan LIBRIS kan användas avgiftsfritt. Till detta kommer att många bibliotek tecknat långa bindande avtal med begränsar

BTJ som förfoganderätten över det egna beståndet.

Ur nationell kulturpolitisk synvinkel är det angeläget att LIBRIS blir en allmän informationsresurs som är tillgänglig på biblioteken. Jag förutsätter att regeringen noga följ er utvecklingen.

I mitt uppdrag har ingått att utreda bokhandelsmarknaden. Bokhandeln är den viktigaste försäljningskanalen för kvalitetslitteratur. Antalet bokhandlar i Sverige uppgår till omkring 400, varav 330 allmänbokhandlar och ett 70-tal större specialbokhandlar med inriktning på läromedel, religiös litteratur, barnböcker m.fl. områden. landets

I 77 av 288 kommuner saknas allmänbokhandel. Lägger man till de allra minsta specialbokhandlama kan antalet försäljningsställen som i någon mening kan betecknas som bokhandlar anges till drygt 500. Med varuhus, stormarknader och annan detaljhandel uppgår antalet försäljningsställen för allmänlitteratur till omkring 800.

Många mindre bokhandlar har en utsatt situation. Den av utredningen genomförda undersökningen Distribution av böcker genom detaljhandeln visar att många bokhandlar har en förhållandevis låg

Statens Kulturråd Enheten for litteratur och bibliotek Utvidgad samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet

260 Överväganden och förslag

omsättning. Enligt Bokbranschens Finansieringsinstitut AB BFI minskade försäljningsvolymen för böcker och kontorsvaror i detaljhandeln med 4 % år 1996. Någon tydlig uppgång under 1997 ca har ännu inte kunnat skönjas. Handelns utredningsinstitutet HUI visar

positiva försäljningssiffror för den s.k. sällanköpshandeln under första

halvåret 1997. För böcker och är de däremot negativa. Denna papper bild utvecklingen bekräftas BFI. Jag att den mindre bokav av anser handeln behöver ytterligare stöd och föreslår därför höjningar av såväl kreditstöd sortimentsstöd samt ett förstärkt teknikstöd. som Jag vill understryka att kommunerna har ett ansvar för ett fungerande och brett kulturutbud. Det gäller även den kommersiella delen. innebär kommun vid upphandling läromedel och bib- Detta att en av lioteksböcker har anledning att väga in även andra kriterier än priset. Enligt lkap. 22§ lagen offentlig upphandling kan en uppom handlande enhet välja i stället för det lägsta anbudet, anta det anbud att, ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn till samtliga omsom är ständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion, miljöpåverkan

mm. En central punkt i kommunernas förfrågningsunderlag är redovisde urvalskriterier eller bedömningsgrunder skall läggas ningen av som

till grund för anbudsprövning.

inte möta något hinder att kommun i sitt för- Det synes en ställer krav på kvalificerad närservice, sortiment,

frågningsunderlag en

lagerhållning, leveranstider m.m. samband med införandet lagen offentlig upphandling ansåg I av om föredragande statsrådet att det inte fanns någon risk för att upphandlingama skulle komma att styras endimensionella prisprövav prop. 1992/93:88, 52. Enligt vad jag erfarit förefaller det ningar s. emellertid kommunerna i sina bedömningar lagt ökad vikt vid som om priset konkurrensfaktor. som har på tid blivit allt vanligare att kommuner samarbetar Det senare inköp läromedel. Detta sker bl.a. att kommun köper in vid av genom en direkt från förläggama för att sedan sälja dem vidare till läromedel Genom köp läromedel i mycket stora volymer får andra kommuner. av kommunen rabatter hos förlagen än vad lokal den inköpande större en bokhandlare kan komma i åtnjutande för sina inköp. Kommunen av säljer läromedel vidare till samarbetande kommuner till priser som understiger vad den lokala bokhandeln kan ta ut den skall alstra om lokala bokhandlarna kan vanligtvis inte konkurrera vid någon vinst. De samverkan mellan kommuner, utan förlorar uppdragen att denna typ av sälja läromedel till skolorna.

SOU 1997: 141 Överväganden och förslag 261

Kommunernas inköpssamarbete kan hota väl fungerande lokal

en detaljhandel. Att den lokala bokhandeln upphör är till skada för konsumenterna då det medför en begränsning utbudet böcker.

av av

Bokhandeln är specialiserad på att tillhandahålla ett brett sortiment av böcker och ge god service och utgör en viktig del i den lokala

servicen. Särskilt tydligt är detta på mindre orter. Den verksamhet sombedrivs av bokhandlama är därför viktig även samhällsekonomisk

ur en aspekt.

En genomtänkt samverkan mellan kommunernas olika organ och den lokala bokhandeln har stor kulturpolitisk betydelse. Så har t.ex. folkbibliotekens och bokhandelns personal intressen i

gemensamma studiedagar, konferenser, kampanjer och lokalt läsfrämjande arbete. Mot den bakgrunden är det angeläget att kommunerna strikt iakttar konkurrenslagens bestämmelser, bl.a. förbudet mot otillåten inköpssamverkan. Det är beklagligt om kommunerna utnyttjar oklarheter i konkurrenslagstiftningen till skada för det lokala näringslivet. Frågan om tillåtligheten av kommunal samverkan är emellertid för närvarande under rättslig prövning och det finns därför skäl att avvakta resultatet av denna innan eventuella lagändringar diskuteras.

Ny informationsteknik har fått stor betydelse för olika led i ett litterärt verks väg från författare, via förlag, kritiker, bokhandel och bibliotek fram till läsaren. I Sverige finns flera skönlitterära klassiker på Internet, t.ex. Projekt Runeberg. En komplett utgåva av Carl Jonas Love Almqvists "Samlade verk med Vitterhetssamfundet

som huvudman är under digital utgivning.

Man kan publicera, beställa, sälja, köpa och läsa litteratur via nätet. Flera författare, förlag och tidskrifter publicerar verk direkt Internet eller lagrar dem där för publicering via Print-on-demand.

Genom Internet kommer all världens litteratur lättare att bli tillgänglig för både vetenskapsmannen och den enskilda medborgaren. Teoretiskt finns nästan inga gränser. Den fysiska tillgängligheten däremot, mötet mellan boken och läsaren, kan tänkas minska

som en följd av en ökad användning av Internet.

Redan i dag har det uppstått en priskonkurrens mellan Internethandel och vanlig bokhandel. Det är svårt att säga vad detta kan leda till. Kommer bokhandeln, i synnerhet den mindre, att hamna i riskzonen och slås ut Kommer bokklubbarna att försvinna när Internetbokhandlama tar över både information och försäljning Och hur stor är risken att förlagen börjar sälja sina böcker direkt på Internet utan mellanhänder

Den korta utredningstiden har inte tillåtit en djupare analys den

av växande användningen av Internet. Jag vill dock peka på behovet av såväl forskning som statistik för att belysa denna utveckling.

Bokbranschen och den svenska staten har var och en på sitt sätt försökt den utveckling som blivit en följd av den fria pris-

parera sättningen på böcker. Förlagen har i sin verksamhet integrerat distributionsledet att starta bokklubbar. Bokhandlar har svarat med

genom att bilda kedjor för att få bättre villkor för sina bokinköp från förlagen. Ändå har bokhandelns andel den totala försäljningen minskat.

av

De till antalet ganska få riktigt stora bästsäljama har fått ökad betydelse för såväl förlag bokhandel. Distribution och marknadsföring

som

litteraturstödda titlar är helt och hållet beroende av förlagens, av bibliotekens, bokklubbarnas och bokhandelns insatser. Det förhållandet att staten stöder produktion inte distribution av kvalitetslitteratur

men

både inkonsekvent och oförenligt med principen för god anser jag vara hushållning. Jag har alltså gjort bedömningen att litteraturstödet i detta avseende inte är ändamålsenligt. Kompletterande stöd för distribution och information är nödvändiga enligt min mening.

Enligt nuvarande regler för utgivningsstödet är det tre faktorer som avgör titel kan få litteraturstöd: l bokens kvalitet, 2 att förlagen

om en inte överskrider det högsta förlagsnettopris, s.k. F-pris som Statens kulturråd bestämt efter överläggningar med branschföreträdare, samt 3 att den trycks i viss minimiupplaga, mellan 750-2 000 exemplar

en beroende på kategori.

Det faktum att vissa titlar får utgivningsstöd når mycket höga

som upplagor, vägs inte in i besluten stöd. Cirka 10 % av de littera-

om turstödda titlarna trycks i upplagor över 10 000 exemplar samtidigt som andra kvalitetsböcker inte får stöd på grund av knappa ekonomiska

När det gäller stödordningarna för facklitteratur för vuxna, resurser. barn- och ungdomslitteratur samt bildböcker och bildverk för vuxna bifalls mindre än hälften ansökningarna stöd. Jag föreslår därför

av om införandet av en upplagespärr.

För litteratur på invandrar- och minoritetsspråk utgår för närvarande ett allmänt förlagsstöd. Enligt min uppfattning är det viktigt att i fråga

kvalitet jämställa litteratur på invandrar- och minoritetsspråk med om den litteratur kommer ut på svenska. Jag föreslår därför ett över-

som sättningsstöd samt återgång till titelstöd för att kvalitetsbedöm-

en en ning av dessa titlar skall kunna göras.

Lagerstödet för klassiker utgår till ett 40-tal förlag. Endast ett fåtal

dessa får några substantiella belopp. För omkring 20 av förlagen av uppgår lagerstödet till mindre än 10 000 kronor per år. Enligt min mening finns anledning för Kulturrådet att se över utformning och administration av detta stöd.

Det är enligt min uppfattning största vikt att kunskapen om

av bokmarknaden fördjupas och att effekten statens insatser noga följs.

av Marknaden präglas förändring för såväl bokhandeln, som förlagen

av

Överväganden och förslag 263

och läsarna. Bokhandelns bokslut för år 1996 visar att handeln överlag har gått ner. Såväl enskilda konsumenters kommunernas inköp

som minskar. Nya medier konkurrerar läsarens tid. Jag har vid

om genomgången funnit brister i statistiken som gör det svårt att få

en korrekt uppfattning den rådande situationen. Jag lämnar därför

om förslag om hur kunskapen om marknaden skall kunna förbättras.

Den ena författarens verk är inte utbytbart mot den andras. Boken är på en gång handelsvara och litterärt verk och har stor kulturpolitisk betydelse. Bokbranschen skiljer sig därigenom från andra branscher. Det bör enligt min mening öppnas utrymme för att inom konkurrenslagstiftningen ta hänsyn till bokens särart och möjlighet till

ge branschöverenskommelser, t.ex. när det gäller prissättning på böcker eller karenstid. Jag lämnar därför ett förslag med den innebörden.

Samtidigt som den nya tekniken gett bättre möjligheter att starta och ge ut kulturtidskrifter har deras överlevnadsmöjligheter försämrats på grund av färre prenumerationer och ökade portokostnader. Detta sker samtidigt både kultur- och andra tidskrifters innehåll kopieras och

som utnyttjas i allt högre grad, inte minst inom utbildnings- och högskoleväsendet. Kulturtidskrifterna är viktiga i den demokratiska processen som forum för debatt och analys i tider då massmediers information tenderar att bli alltmer fragmentarisk. Tidskriften kan

ge röst olika intressen, åsiktsinriktningar och grupper i samhället när ägarkoncentrationen ökar bland andra medier. Frågan kopiering

om av tidskrifter kräver analyser det tidsmässigt inte varit möjligt för

som denna utredning att genomföra. Sakkunskap som kan utnyttjas framöver finns hos bl.a. Kulturrådet, Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, BONUS samt Sveriges Tidskrifter.

Jag lämnar förslag till förändringar i det statliga stödet till kulturtidskrifter och för att förbättra informationen kulturtidskrifter.

om

Posten har under de senaste åren kraftigt höjt portot och nya höjningar väntas i januari 1998. För tidskrifter med upplaga under 1 000 exemplar blir höjningen av prenumerationsportot 20-40 %. De stora förlagen och bokklubbama har avtal med Posten för bokklubbs-

egna försändelser, t.ex. medlemstidningar och böcker. Portohöjningama har framför allt drabbat kulturtidskrifter, mindre förlag, bokklubbar, bokhandlar och antikvariaten, inte har möjligheter att nå till de

som upp volymer som krävs för egna avtal. Portot för enstaka bokpaket, Intemetbeställningar och tidskriftsdistribution blir mycket dyrt. Posten hänvisar till konkurrenslagstiftningen och att tvingas ta ut

menar man sina faktiska kostnader av varje enskild kund och inte kan subventionera s.k. olönsam post. Införandet av ett s.k. kulturporto har diskuterats.

frågor kräver enligt min mening analys där myndigheter, Dessa en bokbranschens Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, Sveriparter, Tidskrifter och Posten AB bereds tillfälle att behandla lagstiftningsges branschsamarbete och eventuella statliga subventioner och fifrågor, nansieringsfrågor. Enligt direktiven ingår det i utredarens uppdrag att pröva frågor

mervärdesskatt. om dock i hänseende måste frågan mervärdesskatt Jag menar att ett om och det gäller införselmoms på böcker köpta för eget bruk av beaktas från utlandet, vilket i ökande omfattning sker från privatpersoner utländska bokhandlar, förlag, grossister och via Internet. I dag är fortill Sverige från länder inom och utom EU växande. Privatsäljningen importerar böcker för eget bruk är enligt Tullverket personer som betala införselmoms när böckerna hämtas på Posten. De skyldiga att bokpaket kommer dock direkt hem till kunden och bland dessa flesta

gör Posten endast stickprovskontroller.

Enligt Riksskatteverket är problematiken omkring Internet en och inte tillräckligt uppmärksammad fråga. Tullverket mycket svår införselmoms gäller för import böcker. Vid handhar den som av från land utanför EU gäller regel att svensk moms privatimport ett som vid viss import under fastställda värdegränser. Vid skall erläggas, utom import från EU-länder gäller däremot oftast ursprungslandets momsnivå, alltifrån 0 % till 25 %. Reglerna säger att ursprungslandets länge enskild säljares omsättning år till hela momsnivå gäller så en per 320 OOO svenska kronor. Om motsvarande Sverige understiger överstiger detta belopp måste säljaren momsregistrera sig i omsättning Sverige. i praktiken omöjligt att kontrollera dessa inköp, enligt Riks- Det är skatteverket. En komplikation uppstår när litterära verk än större ned elektroniskt för därefter skrivas ut på privat dator hämtas att en Print-on-demand. Detta är, enligt Riksskatteverket, eller tryckas ut som skall momsbeläggas ingenstans framgår hur detta en tjänst som - men skall kunna kontrolleras. bokmarknaden i Sverige innebär den ökande Internetför- För säljningen från utlandet ett hot. finns risk för bokhandeln kommer att fungera enbart som Det att utställningsplats för utländska böcker och att kunder köper via Internet utlandet. Den okunskap i dag råder beträffande från stora som mervärdesskatt och import böcker och de konsekvenser detta kan få av gör att jag hemställer att regeringen utreder frågan.

SOU 1997: 141 Överväganden och förslag 265

Jag lämnar förslag till reformer omfattande 30 miljoner kronor enligt följande:

Distribution de litteraturstödda titlarna till bibliotek 10, 5 milj

av Distribution av de litteraturstödda titlarna till bokhandel 3,0 milj Stöd till katalog över de litteraturstödda titlarna

och stöd till läsfrämj ande i samverkan mellan

bibliotek och bokhandel 1,5 milj Öppen stödordning for litterär verksamhet 2,0 milj Förstärkt stöd till bokhandeln 3,5 milj Läsfrämj ande för barn:

Bambokskatalog 2,0 milj

Läsfrämjande åtgärder för barn under 10 år 3,0 milj Kulturtidskriftskatalog 1,5 milj Försöksverksamhet med kulturtidslcrifter på bibliotek 0,5 milj Förbättrad statistik på litteratur- och tidskriftsområdet 2,5 milj Summa 30,0 milj

266 Överväganden och förslag

12.2¶Införandet av en paragraf

kulturpolitisk

Jag föreslår att det i konkurrenslagen införs en ny paragraf

undantar avtal mellan företag som tillgodoser viktiga som kulturella ändamål, och främjar tillkomst, distribution och som försäljning böcker från förbudet i 6 Sådana avtal anges i av

verkställighetsföreskrifter av regeringen.

Min utgångspunkt är att boken skall finnas fysiskt tillgänglig och vara åtkomlig för alla. Läsandet är viktigt och trots alla tekniska framsteg är boken fortfarande det läsvänligaste mediet. Jag att den fysiska menar närvaron böcker är avgörande för att fånga läsarnas intresse och för av att få vetskap vad erbjuds. Mitt förslag framhåller den om som kulturpolitiska betydelsen bred utgivning litteratur och ett vittav en av förgrenat bokhandelsnät. Sedan drygt 25 år är den svenska bokbranschen avreglerad. År 1970 upphörde bokbranschens generella dispens från bruttoprisförbudet. Förlagen kunde inte längre binda bokhandeln vid ett lägsta pris till konsument. Då även kommissionssystemet upphörde i samband med övergången till friprissystemet träffade Förläggareföreningen och Bokhandlarföreningen ett branschavtal, det s.k. fackbokhandelsavtalet. Bokhandeln åtog sig viss lagerhållning aktuella titlar, medan fören av lagen i princip förband sig att skicka ut viss andel sin nyutgivning en av i abonnemang till bokhandeln. Fackbokhandelsavtalet avskaffades år 1992. Det råder oenighet vilken effekt friprissättningen haft på mänom niskors möjlighet att ta del bred bokutgivning. I en kommentar av en till Kulturdepartementet år 1993 pekade Kulturrådet på tendenser, såsom den tilltagande kedjebildningen inom bokhandeln och en förlagskoncentration med fem stora förlagsgrupper dominerade marksom naden och svarade för 75 % utgivningen. Det faktum att stora förlag av hade tillgång till distributionsföretag och bokklubbar innebar egna egna långtgående kontroll över distributionskedjan, menade rådet. en Förlagen hade också fått ett starkare inflytande över bokhandelns inköp, enligt Kulturrådet, också pekade på att ett antal små och som medelstora förlag fått ökade ekonomiska problem. För att få uppfattning grunden för olika ståndpunkter en om anordnade utredningen under våren ett seminarium om fasta bokpriser. Vid seminariet diskuterades förutom förhållandena på den svenska

SOU 1997: 141 Överväganden och förslag 267

bokmarknaden också situationen på marknaderna i Norge, Danmark och Finland.Diskussionen i Europa förmedlades

genom en representant från den Europeiska Förläggarefederationen.

Jag kan efter att ha tagit del erfarenheterna från våra nordiska

av grannländer konstatera att den svenska bokmarknaden tillsammans med den finska kännetecknas avsaknad regleringar. I Norge, har

av av som fasta bokpriser, har intill helt nyligen funnits branschöverenskom-

en melse som reglerat förhållandena mellan förlag och bokhandlar. Den är nu uppsagd men löper fortfarande i avvaktan på förhandlingar mellan parterna. Den norska litteraturstödsordningen har en helt

annan konstruktion än den tillämpas i Sverige och innebär inte bara ett

som produktionsstöd utan också att böckerna sprids ut till landets bibliotek. I Danmark har helt nyligen bokhandels- och förlagsbranschen fått förlängd dispens från den nyligen antagna konkurrenslagen. Denna dispens innebär att Danmark även fortsättningsvis tillämpar fast-

en prisordning. Bland de argument anfördes från den danska bok-

som branschen framhölls fastprisets betydelse för bokhandelns möjlighet att bibehålla ett vittförgrenat bokhandelsnät i sin tur hanterar ett rikt

som titelutbud.

Flera länder i Europa har någon form fastprisordning. I några

av länder som Frankrike, Spanien och Portugal är fastprissystemet reglerat i lag. Vanligare är branschöverenskommelser har godkänts lan-

som av dets konkurrensmyndigheter. Den Europeiska Förläggarefederationen förordar fastpris på böcker då att fastpris säkrar mång-

man menar en sidig tillgång till böcker och bevarar ett finmaskigt nät avkvalitetsbokhandlar.

Den pågående diskussionen i EU belyser på ett tydligt sätt intressekonflikten mellan kulturpolitik och konkurrenspolitik. I den

genom Maastrichtfördraget införda s.k. kulturparagrafen, artikel 128, uttrycks saken på så sätt att Gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i Romfördraget. Genom denna bestämmelse har konflikten mellan och tjänsters fria rör-

varors lighet som bl.a. regleras i fördragets konkurrensregler, artikel 85 och 86 och behovet av kulturella hänsynstaganden tydliggjorts.

Under sommaren 1997 har artikel 128 åberopats i diskussionen

om fastpris på böcker i och med det beslut gränsöverskridande fasta

om bokpriser som antogs rådet. Kulturrninistrama, har under åbero-

av pande av denna paragraf uppmanat kommissionen att undersöka tillämpligheten fasta bokpriser inom homogena språkområden, vil-

av ket kulturministrarna anser bör möjligt. Bland sina motiv fram-

vara håller kulturministrarna bokens dubbla karaktär, dvs. både bärare

som av kulturella värden och som ekonomisk handelsvara.

268 Överväganden och förslag SOU 1997: 141

När det gäller den svenska marknaden har jag kunnat konstatera att förlagssidan kännetecknas av en situation som närmast liknar

numera ett oligopol i den meningen att ett mindre antal förlag står för en övervägande del utbudet. Priset som konkurrensmedel har ökat i

av betydelse. Den ökande fokuseringen på priset som konkurrensmedel

inte allmänbokhandelns situation eftersom bokhandeln inte kan gagnar konkurrera med priset på sätt vissa bokklubbar kan göra

samma som beträffande ett urval titlar. Den undersökning utredningen gjort vad gäller spridning de litteraturstödda titlarna visar att bokhandeln trots

av allt fortfarande är den kanal står för ett relativt brett tillhanda-

som hållande böcker, inkl. den smala kvalitetslitteraturen.

av

Meningarna går isär mellan olika branschföreträdare både vad avser hur upphävandet fastprissystemet påverkat den svenska bokmarkna-

av den och vilka åtgärder erfordras för att trygga bred utgivning

som en och distribution.

Svenska F örläggareförenirzgerz att den svenska marknaden har

anser utvecklats positivt och att branschen i dag fungerar i stort sett bra. En strukturomvandling har skett både förlags- och bokhandels-

av branschen, vilket enligt föreningen får betraktas som en naturlig och nödvändig utveckling i modern marknadsekonomi styrd av konsu-

en menternas preferenser. Man kan inte vända utvecklingen menar föreningen. Förläggareföreningen motsätter sig överenskommelser som reglerar konsumentpriset på böcker.

Svenska Boklzandlareföreizingen är mer avvaktade till utvecklingen,

förespråkar inte återgång till fastprissystemet. Föreningen tror men en inte fasta priser, säger samtidigt att man skulle vilja ha en över-

men gångstid för försäljning nyutgiven skönlitteratur i bokklubb, dvs.

av bokhandeln skulle ha förtursrätt under de första sex månaderna. Man betonar att det är viktigt att konkurrensen sker på lika villkor. Bokhandlareföreningen bl.a. att det finns omotiverad skillnad iför-

anser en fattarroyalty beroende på vilken försäljningkanal boken säljs i och

som att detta är till nackdel för bokhandeln. Man har också riktat kritik mot kommunernas agerande när det gäller läromedelshanteringen. Föreningen att kommunerna vid upphandlingen inte beaktat alla kost-

anser nadsaspekter för de olika anbuden.

Sveriges Författarförbund att kulturpolitiskt är den fria pris-

menar sättningen ett nederlag. Priskonkurrensen från bokklubbarna har lett till att bokhandeln organiserat sig i kedjor för att få högre rabatter. Detta har i sin tur lett till att bokhandeln inte längre har ett brett utbud av kvalitetslitteratur. Bokklubbarna har ett begränsat urval. Oftast hittar

böcker till mycket lägre pris i bokklubbarna och vissa man samma kedjebutiker än det pris boken säljs för i bokhandeln i övrigt. Det stora flertalet kvalitetsböcker når inte tillräcklig spridning. Det osunda pris-

Överväganden och förslag 269

kriget måste upphöra, menar Författarförbundet. Man föreslår därför ett fastpris för nyutgivna böcker under begränsad tid efter utgivningen.

en

Boken kan inte betraktas som en traditionell "vara" i ekonomiska termer. Boken är bärare kulturella värden. De argument som åbero-

av pas för avsteg från den fria konkurrensen när det gäller försäljning av böcker är att fastprissättningen utrymme för en bredare distribution

ger av ett bredare utbud av böcker till genomsnittligt lägre priser. Jag

att det kan finnas fog för ett sådant resonemang. Samtidigt vill menar jag understryka att den genomgång av den svenska bokrnarknaden som utredningen gjort visar att situationen i dag inte är sådan att staten bör reglera marknaden, det finns heller ingen sådan önskan från Förläggareföreningen eller Bokhandlareföreningen.

Bokutgivningen kännetecknas av bredd i sortimentet. Samtidigt har jag kunnat konstatera att det behövs insatser i distributionsledet. Jag har gjort den iakttagelsen att en djupgående analys försvåras på grund av brister avseende statistiken. Jag har lämnat förslag i dessa delar. Den

tekniken, framför allt framväxten Internetbokhandlar, kan innenya av bära ett förändrat konkurrensläge för bokhandeln.

Jag att den situationen skulle uppkomma att aktörerna på

anser om marknaden att avsteg från konkurrenslagen erfordras för att

menar säkra utgivning och spridning kvalitetslitteratur och ett bevarande av

av ett brett bokhandelsnät, skall parterna inte lagtekniska skäl vara

av förhindrade att träffa sådana avtal. Kulturutredningen framhöll i sitt slutbetänkande SOU 1995:84 att åtgärder såsom bokfrid" inte läm-

sig för reglering statsmakten utan bör vara något för branschens par av parter att komma överens om.

Kulturrådet har i ett yttrande till Konkurrensverket pekat att när det gäller avreglering inom kulturområdet finns exempel på att avregleringen inneburit ett mindre varierat utbud. Ofta blir effekten att en större spridning ett fåtal verk kommer till stånd eller ett ökat urval

av

likartade verk, istället för större valfrihet för konsumenten mellan av en olika typer verk tillgodoser olika intressen. Ett exempel på

av som denna utveckling är den i dag stora tillgången på kabel-TV-kanaler med sinsemellan likartat programinnehåll.

Jag således att hänsyn till kulturpolitiska mål skall kunna

anser motivera att det beviljas undantag från konkurrenslagen. Ett sådant undantag förutsätter, enligt min åsikt, att berörda parter kommer överens. En sådan situation föreligger inte för närvarande. Mitt förslag är att rent lagtekniskt möjliggöra en samförståndslösning mellan branschens parter. Exempel på sådan kan fås från Danmark, där bokbranschen nyligen fått förlängt undantag från bestämmelserna enligt den danska konkurrenslagen.

270 Överväganden och förslag

Jag har därför låtit undersöka möjligheten att inom konkurrenslagen införa en bestämmelse som undantar bokbranschen från lagen. Jag skall i korthet redogöra för de resonemang som lett fram till mitt ställningstagande.

Det finns olika tekniska lösningar för att införa ett undantag för bokmarknaden. Ett sätt är att jämställa överenskommelser mellan upphovsmän och förlag samt mellan förlag och återförsäljare med de överenskommelser som träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare avseende lön eller andra anställningsvillkor. Sådana överenskommelser är undantagna från konkurrenslagens bestämmelser 2 § KL.

Jag har prövat möjligheten med en ny bestämmelse som anger att konkurrenslagen inte tillämpas på överenskommelser mellan litterära och konstnärliga verks upphovsmän och förlag om villkoren vid upplåtelse upphovsmannens ensamrätt att i bokform förfoga över ett

av verk och heller på överenskommelser mellan förlag och återförsäljare villkoren vid leverans av sådant verk. Upphovsrättslagen ger

om upphovsmannen ensamrätt att förfoga över det verk han har skapat. Förlagsavtalet mellan upphovsmannen och bokförlaget innebär att förlaget förvärvar ensamrätten att ge ut verket i bokfonn och saluföra det direkt eller genom återförsäljare.

Lagstiftningen grundar sig på iakttagelsen att upphovsmännen ska-

unika verk. Den författarens verk är inte utbytbart mot den par ene andres. De olika bokverken konkurrerar med andra ord inte med varandra på marknaden på det andra med varandra utbytbara

sätt som varor gör. Ensamrättsskyddet i distributionsledet har ansetts vara en grundläggande förutsättning för en modern, investeringsvillig och pluralistisk bokmarknad.

Det sagda innebär enligt min mening att det kan finnas fog för

nu uppfattningen att vertikalt prissamarbete mellan upphovsmän och förläggare och mellan förläggare och återförsäljare inte kan anses hindra eller begränsa konkurrensen på bokmarknaden på det sätt som sådana avtal kan göra på andra produktmarknader. Om sådana avtal skulle undantas från lagens tillämpningsområde på samma sätt som överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor skulle detta kunna komma till uttryck genom tillägg till 2 § KL.

Det torde knappast vara möjligt att i alla delar sätta konkurrenslagens bestämmelser ur spel samma sätt som görs för de överenskommelser träffas mellan arbetsmarknadens parter. Jag har därför

som valt en annan väg.

Efter förebild från EU:s konkurrensregler i artiklarna 85 och 86 i Romfördraget ställs det i konkurrenslagen upp dels vad som kan kallas ett kartellfárbud, nämligen ett förbud mot samarbete mellan företag

Överväganden och förslag 271

som har till syfte att begränsa konkurrensen på den svenska marknaden eller som ger detta resultat 6 §, dels ett förbud mot missbruk från ett eller flera företags sida dominerande ställning på den svenska

av en marknaden 19 § lagförarbetena.

Från förbudet i 6 § mot konkurrensbegränsande samarbete kan undantag medges i enskilda fall Konkurrensverket. Undantag från

av förbudet gäller enligt 17 § för grupper av avtal som uppfyller förutsättningarna för enskilda undantag. Regeringen har som verkställighetsföreskrifter till 17 § i ett antal olika förordningar beslutat om sådana s.k. gruppundantag.

Förbudsbestämmelsen i 6 § KL lyder:

"Om något annat inte följer av beslut enligt 8 eller 15 § eller av l3 17 eller 18 c är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat.

Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att

inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs,

produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras,

marknader eller inköpskällor delas upp,

4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartners får en konkurrensnackdel, eller

det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet."

Bestämmelsens första stycke innehåller det direkta förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. Förbudet begränsas framför allt genom hänvisningen i bestämmelsen till undantagsbestämmelsen i 8 § och bestämmelsen om gruppundantag i 17 Lagstiftningstekniken innebär att när ett undantag har meddelats enligt 8 § eller det finns ett gruppundantag enligt 17 så gäller inte förbudet.

I förbudsbestämmelsens andra stycke ges en exemplifiering av förbjudet konkurrensbegränsande samarbete. Det är inte fråga om någon uttömmande uppräkning, utan här ges exempel på förfaranden som typiskt sett är konkurrensbegränsande. Det exempel som nämns först

och som från konkurrenssynpunkt självfallet är det mest elementära- är förbjudet prissamarbete. Prisöverenskommelser mellan konkurrenter innebär till sin natur en konkurrensbegränsning eftersom priset är det viktigaste medlet när det gäller att konkurrera. KL ser därför särskilt strängt på sådant samarbete. Det framgår av lagen genom att även

272 Överväganden och förslag

överenskommelser varigenom priser indirekt fastställs är förbjudna. Indirekt fastställande priser kan åstadkommas exempelvis

av genom principöverenskommelser angående prispolitik eller genom framtagning prisstatistik. Förbudet mot prissamarbete omfattar såväl hori-

av sontellt prissamarbete samarbete mellan företag i samma försäljningseller inköpsled vertikalt prissamarbete samarbete mellan företag

som i olika led, exempelvis bruttoprissättning. Förbudet mot prissamarbete är tämligen långtgående. Det omfattar även exempelvis samarbete om enbart delar priset och samarbete i fråga om rabatter eller andra

av affärsvillkor.

Beviljande undantag i enskilda fall 8 § KL

av

Ett konkurrensbegränsande samarbete som omfattas av förbudet i 6 § KL kan enligt 8 § beslut Konkurrensverket i ett enskilt fall

genom av undantas från förbudet. Detta förutsätter att samarbetet har anmälts till Konkurrensverket enligt 9 Ett beslut undantag innebär att ett i

om och för sig förbjudet förfarande blir tillåtet och inte drabbas av de rättsverkningar drabbar förbudsbelagt samarbete. Bestämmel-

som annars

i 8 § överensstämmer i sak med motsvarande regler i artikel 85.3 i sen Romfördraget.

För att ett undantag skall kunna beviljas måste samtliga fyra i 8 § angivna kriterier uppfyllda. Allmänt kan prövningen beskrivas så

vara att ett undantag kräver att fördelarna med samarbetet utifrån ekonomiska grunder överväger nackdelarna för konkurrensen. Samverkan mellan små och medelstora företag stärker deras konkurrenskraft

som gentemot större företag och inte omfattar en alltför stor marknads-

som andel är ett typfall samarbete kan beviljas undantag.

av som

Det första undantagsvillkoret måste vara uppfyllt är att sam-

som arbetet antingen bidrar till att förbättra produktionen eller distributio-

eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande. Det nen är här typiskt sett fråga vad brukar kallas rationaliseringar i

om som produktions- och distributionsapparaten, lägre produktionskostnader och liknande. Prissamarbete kan sällan uppfylla detta vill-

mera anses kor; det är svårt några rationaliseringsvinster i ett rent prissam-

att se arbete sådant. I praxis tycks villkoret kunna uppfyllt bara vid

som vara prissamarbete mellan små självständiga företag t.ex. Konkurrensverkets beslut i dnr 986/93 och 983/94.

Det andra undantagsvillkoret i 8 § KL är att samarbetet

som anges måste tillförsäkra konsumenterna skälig andel den uppnådda

en av vinsten. Med konsumenter i detta sammanhang även företag som

menas är avnämare, såsom slutanvändare inom industrin eller köpare som

Överväganden och förslag 273

skall sälja produkten vidare. Positiva effekter för konsumenterna är i första hand givetvis lägre priser, det kan också fråga

men vara om bättre leveranser och service, introduktion eller bättre produkter

av nya på marknaden eller ett ökat utbud av varor och tjänster. För att konsumenterna skall få tillräcklig del av vinsterna med ett konkurrensbegränsande samarbete krävs normalt att det finns tillräcklig konkurrens kvar på marknaden från företag utanför samarbetet. Det anses nämligen utifrån vad ekonomisk teori säger bara vara genom ett effektivt konkurrenstryck som det mer långsiktigt kan uppstå positiva nettoeffekter för samhällsekonomin och för konsumenterna. Om konkurrenstrycket i stället är svagt ligger det i farans riktning att de samarbetande företagen försöker behålla vinsterna med samarbetet helt för del.

egen

Även det konkurrensbegränsande samarbetet skulle ha de posi-

om tiva bruttoeffekter som anges i de två första villkoren är det inte tillräckligt för att undantag skall beviljas. Det krävs därutöver som ett tredje undantagsvillkor att det konkurrensbegränsande samarbetet bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå villkor nummer Om det är möjligt att uppnå förbättringarna av produktionen etc. med mindre långtgående konkurrensbegränsningar så är konkurrensbegränsningarna inte nödvändiga och undantag skall inte beviljas.

Slutligen krävs för undantag som ett fjärde Villkor att det konkurrensbegränsande samarbetet inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen spel för en väsentlig del av produkterna i fråga.

ur Om de samarbetande företagen samarbetet i princip inte längre

genom konkurrerar med varandra innebär detta villkor att undantag inte kan beviljas om det inte finns tillräcklig konkurrens på marknaden i fråga från andra företag. I det sammanhanget tas även hänsyn till det

om finns importkonkurrens. I de fall där konkurrensen mellan de samarbetande företagen upphört har i praxis krävts för beviljande av undantag att företagen har en sammanlagd marknadsandel på högst omkring 25 %. Över den gränsen normalt de samarbetande företagen ha

anses möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av produktema. I ett fall har i EG-rätten accepterats 31 %, då hade ett

men av företagen inte oväsentlig produktion marknadsfördes

en egen som separat av det företaget 1988 EGT nr L 52, s. 51. Vid tillämpningen av KL har Konkurrensverket i några fall beviljat undantag trots att marknadsandelama varit höga, men det har motiverats med att företagen i det konkreta fallet som det visat sig inte haft möjlighet att utöva någon marknadsmakt eftersom det funnits en i princip lika stor konkurrent t.ex. beslut i dnr 480/93.

274 Överväganden och förslag SOU 1997: 141

Bestämmelsen individuellt undantag i 8 § KL kompletteras med

om bestämmelse i 17 § s.k. gruppundantag som i princip också har en om en motsvarighet i artikel 85.3 i Romfördraget.

17 § lyder:

Undantag från förbudet i 6 § gäller för sådana grupper av avtal som uppfyller förutsättningarna i 8 § gruppundantag. Sådana avtal i första stycket i verkstäl-

grupper av som avses anges lighetsföreskrifter regeringen eller den myndighet som regeringen

av bestämmer. Avtal omfattas ett gmppundantag behöver inte anmälas

som av enligt 9 § for att beviljas undantag. Sådana avtal får dock anmälas."

I första stycket finns alltså materiell bestämmelse som ger

en undantag från kartellförbudet för grupper av avtal som uppfyller

fyra undantagsvillkor gäller enligt 8 I andra stycket samma som

att dessa avtal i särskilda verkställighetsföreanges grupper av anges skrifter. Regeringen har verkställighetsföreskrifter i förordningar

som SFS 1993272-80 med förordningsmotiv Regeringens förordningsmotiv 1993:1 beslutat gmppundantag för nio olika grupper av

om avtal. Dessa är

ensamåterförsäljaravtal -

exklusiva inköpsavtal -

försäljnings- och serviceavtal för motorfordon -

specialiseringsavtal -

forsknings- och licensavtal -

patentlicensavtal -

know-howlicensavtal -

franchiseavtal -

kedjor i detaljhandeln -

De åtta först nämnda gruppundantagen bygger direkt på EU:s gruppundantag medan det sist angivna gruppundantaget för kedjor i detaljhandeln är ett specifikt svenskt gruppundantag som har ansetts motiverat på grund de särskilda förhållandena på den svenska mark-

av naden. Giltighetstiden för dessa gruppundantag är begränsade, precis som fallet är i EG-rätten. Jag har i mina överväganden funderat över möjligheten att föreslå lagteknisk lösning innefattar någon form av prissamverkan. En en som sådan prissamverkan skulle dock stå i direkt strid mot kartellförbudet i 6 § KL eftersom sådan överenskommelse innebär att priser fast-

en ställs, och överenskommelse av det slaget måste anses ha både till

en syfte och resultat att konkurrensen begränsas. Lagen är särskilt sträng

Överväganden och förslag 275

mot alla former av prisöverenskommelser eftersom priskonkurrensen är fundamental i tänkt effektiv konkurrens.

en

Att en branschöverenskommelse angående prissättning på böcker skulle kunna få undantag från kartellförbudet enligt 8 § KL anser jag inte heller tänkbart om överenskommelsen omfattar hela branschen. Vad som i första hand utgör hinder mot detta är det ovan redovisade fjärde villkoret för undantag, nämligen kravet att det konkurrensbegränsande samarbetet inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen spel för en väsentlig del av produkterna i fråga.

ur

En branschöverenskommelse angående prissättning på böcker förutsätter därför för sin laglighet någon form av författningsreglering. Jag har övervägt om bestämmelsen i 17 § KL om gruppundantag här innebär en framkomlig väg. Regeringen kan, som redovisats, genom verkställighetsföreskrifter vilka avtal som skall ha undan-

ange grupper av tag och exemplet med gruppundantaget för kedjor i detaljhandeln visar

tidigare inte varit främmande för att specialreglera specifikt att man svenska förhållanden i anslutning till den annars så av EG-rätten präglade KL. I sammanhanget är det viktigt att observera att befogenheten för regeringen enligt 17 § KL inte innebär något riksdagens bemyndigande att utfärda specialförfattning. Bestämmelsen i 17 § KL om gruppundantag är materiell natur, och regeringen har möjlighet att

av utfärda verkställighetsföreskrifter till denna. Den materiella bestämmelsen innebär att undantag från kartellförbudet i 6 § KL gäller för sådana

avtal uppfyller förutsättningarna för individuella grupper av som undantag i 8 Det innebär med andra ord att samma hinder som nyss redovisats för att en branschöverenskommelse skall få individuellt undantag föreligger även för gruppundantag. Min bedömning är att ett gruppundantag för överenskommelse mellan bokmarknadens parter

en som omfattar hela branschen inte skulle vara förenligt med 17 § KL.

Vad därmed återstår är möjligheten att genom lagstiftning

som lyfta bort bokmarknaden från det förbudsbelagda området i 6 § KL. Detta bör lämpligast ske genom en lagändring i KL. En sådan lagändring är tekniskt sett av mindre omfattning.

Vad som krävs är en ny bestämmelse exempelvis en ny 18 d § som öppnar möjlighet för sådana avtal mellan företag som tillgodoser viktiga kulturella ändamål och främjar tillkomst, distribution och för-

som säljning av böcker. Sådana avtal anges i verkställighetsföreslcrifter av regeringen.

En liknande lagändring med samma teknik har för övrigt redan gjorts i KL, nämligen när särbestämmelser för jordbruket infördes genom lagändring som trädde i kraft den l juli 1994 se SFS

en 1994:688, prop. 1993/94:210, bet. 1993/94:NU23, rskr. 1993/94:445.

276 Överväganden och förslag

Det har varit min önskan att vidsträckt möjlighet till undantag

en för kulturändamål från konkurrenslagens kartellförbud. Jag anser att rekvisitet som främjar tillkomst, distribution och försäljning av böcker tydliggör vilka syften överenskommelsema skall ha samtidigt

det är tillräckligt vid formulering för att kunna tillämpas vid som en sådana olika tekniska lösningar som branschen kan enas om.

Jag att framkomlig väg kan vara att använda samma

menar en modell som tillämpats för de s.k. gruppundantagsförordningama.

Konsekvenserna den föreslagna lagen är det i nuvarande läge inte

av möjligt att uttala sig eftersom lagen endast öppnar möjligheten för

om parterna på marknaden att träffa avtal. Skulle parterna på marknaden inte vilja upprätta avtal i något avseende reglerar försäljningen

som kommer inte ändring lagen att ha någon effekt på marknaden.

en av Skrivningen är öppen avseende innehållet i ett eventuellt avtal. Mot bakgrund den diskussion som förts kan det förutsättas att ett

av eventuellt avtal skulle reglera bokutbudet antingen genom att styra distributionen eller priset. Sådana åtgärder bör kunna leda till att utbudet och tillgången till kvalitetslitteratur förbättras.

Författningstörslag

Förslag till lag 0000:000 ändring i konkurrenslagen 1993520

om

Härigenom föreskrivs att 6§ konkurrenslagen 199320 skall ha följande lydelse samt att det i lag skall införas en ny 18 d§ av

samma nedanstående lydelse.

6§

Om något annat inte följer beslut enligt 8 eller 15 §eller av 13 17,

av 18 eller 18 d är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte

c att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller de ett sådant resultat.

om ger

Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att

inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs,

produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras,

marknader eller inköpskällor delas upp, olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom