om offentlig upphandling

Regeringens proposition 1992/93:88

om offentlig upphandling

Regeringen föreslår riksdagen att anfe de förslag som har fegits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 noveraber 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Anne Wibble

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås ett nytt regelverk för den offentliga upphandlingen i Sverige raed anledning av de krav sora ställs genora EES-avfelet. Sverige har genora detfe avfel åfegit sig att införa regler som motsvarar EG:s regler om den offentliga upphandlingen inom den inre marknaden. Genom avtalet skapas fömtsättningar för en geraensara marknad för den offentliga upphandlingen inora hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

EES-avtalets regelverk om offentlig upphandling, sora motsvarar ett anfel av EG beslufede direktiv, föreslås bli transformerat till svensk rätt i form av en lag om offentlig upphandling.

Förslaget innebär en omdaning i flera viktiga avseenden av det system som hittills gällt i Sverige. Den svenska upphandlingen har i materiellt hänseende skett med konkurrens, icke-diskriminering och objektivitet som främsta ledstjärnor. I den delen innebär EES-avtalets krav inte någon förändring. Förändringaraa ligger snarare i att de raedel som anbefells och tillhandahålls för uppnående av dessa mål är noga angivna genora stundom tämligen omfetfende detaljregleringar av en upphandlings olika skeden. Vidare defmieras de s.k. upphandlande enhetema på ett sådant sätt att den framtida kretsen av enheter som omfattas av det nya regelverket är större än vad som gällt tidigare. Slutligen innebär förslaget att kontrollen av att en upphandling går riktigt till garanteras främst genom att en upphandling skall kunna överprövas av domstol. Det skall vidare vara möjligt för domstol att döma ut skadestånd. På grand av att det

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nrl

Prop.

1992/93:

föreslås en materiell överprövning föreslås även att den kommunala Prop. 1992/93:88 laglighetsprövningen avskaffes vad gäller koraraunala upphandlingsbeslut.

Vidare föreslås att en ny myndighet. Nämnden för offentiig upphandling, inrätfes och att den hittillsvarande Delegationen för offentlig upphandling upphör.

Dessutom skall näranas att EG:s direktiv tar sikte på endast de större upphandlingama. Detta uttrycks i direktiven på det sättet att de blir tillämpliga först när upphandlingen överstiger vissa tröskelvärden, olika för olika typer av upphandlingar. Dessa tröskelvärden har överförts till lagförslaget. Emellertid innebär förslaget att lagens huvudprinciper, dess ändamålsparagraf, tillärapas också på upphandling under tröskelvärdena, liksora dess bestäraraelser ora överprövning ra.ra.

Författningsförslag Prop. 1992/93:88

1 Förslag till

Lag om offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde m.m.

1 § Denna lag innehåller allmänna bestämmelser ora offentlig upp handling (1 kap.), särskilcfe bestämmelser om offentlig upphandling av varor (2 kap.), av byggentreprenad (3 kap.), inora vatten-, energi-, transport- och telekoraraunikationsorarådena (4 kap.) och av tjänster (5 kap.) särat bestämmelser om överprövning, skadestånd, m.m. (6 kap.).

Lagen raeddelas väsentligen till uppfyllande av Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet och ansluter i övrigt till de direktiv ora offentlig upphandling sora däratöver anfegits inora Europeiska geraenskapema (EG).

2 § Denna lag gäller vid upphandling sora görs av sfeten, korarauner, landsting, kyrkliga korarauner och sådana andra upphandlande enheter sora avses i 5 och 6 §§.

För upphandling sora görs av en rayndighet eller beslutande församling och som understiger de tröskelvärden som anges i 2-5 kap. gäller dock endast bestämmelseraa i 1 kap. 4 §, 22 § och 23 § försfe stycket samt 6 kap. 1-8 §§.

3 § Denna lag gäller inte

1. upphandling som omfatfes av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet,

2. upphandling av försvarsprodukter och tjänster sora inte har civil användning,

3. upphandlingsförfaranden som överenskommits i interaationella avtal för ett gemensamt projekt raellan stateraa inora Europeiska ekonoraiska samarbetsområdet (EES),

4. upphandlingsförferanden som överenskommits i ett avtal beträffende stationering av militär personal, eller

5. upphandlingsförferanden som överenskommits i en interaationell organisation.

Huvudregel om affärsmässighet

4 § Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjlig heter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbuds givare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.

Definitioner Prop. 1992/93:88

5 § I denna lag används följande termer med den betydelse som här anges:

Upphandling: köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster.

Upphandlande enhet: statliga, koraraunala och andra rayndigheter, beslutande församlingar i komrauner, landsting och kyrkliga kommuner, sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som anges i 6 § samt, såvitt avser upphandling enligt 4 kap., sådana enheter sora avses i 4 kap. 1 § andra stycket.

UpphaiidUngskoiitrakt: skriftiiga avtal som en upphandlande enhet ingår avseende upphandling enligt denna lag.

Byggentreprenad: ett bygg- eller anläggningsarbete i sin helhet, vars resultat har en självständig fimktion.

Koncession: ett upphandlingskontrakt avseende byggentreprenad där ersättning för arbetet utgår i form av en rätt att utnyttja anläggningen eller i form av dels en sådan rätt, dels betalning.

Le\'erantör: den som tillhandahåller varor eller utför arbeten eller tillhandahåller tjänster även om han inte varit den som i det särskilda fallet tillhandahållit eller utfört det sora upphandlats.

Rainaxtal: avtal som ingås mellan en upphandlande enhet och en eller liera leverantörer i syfte att festställa samtliga villkor för avrop som görs under en viss period.

Föifrågnliigsuiiderlag: underiag för anbud, som en upphandlande enhet tillhandahåller en leverantör.

Påskyndat förfarande: sådant förfarande som avses i 2 kap. 15 §, 3 kap. 20 § och 5 kap. 22 §.

Anbudsgivare: den som lämnar anbud.

Aiibucbsökande: den som ansöker om att få lämna anbud vid selektiv eller förhandlad upphandling.

Öppen upphandling: upphandling där alla leverantörer får lämna anbud.

Selektiv upphandling: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud.

Förhandlad upphandling: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och fer upp förhandling med en eller flera av dem.

6 § Termen "upphandlande enhet" innefattar sådana bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser som har inrättats för att fullgöra uppgifter i det allmännas intresse och inte har en industriell eller kommersiell karaktär och

1. vars kapital huvudsakligen har tillskjutits av staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun, eller

2. vars upphandling står under statlig eller kommunal tillsyn, eller

3. vars styrelseledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun, eller

4. vars styrelse till mer än halva antalet ledamöter utses av staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun.

Annonsering

7 § En upphandlande enhet skall annonsera upphandlingar ora inte annat anges i 2-5 kap.

8 § En annons ora upphandling skall på lämpligt sätt sändas till Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer. Ora upphandling sker enligt regleraa för påskyndat förferande skall annonsen säncfes raed telex, telegram eller telefex. Den skall innehålla uppgift om cfegen för avsändandet.

9 § En annons som avses i 8 § skall skrivas på något av de språk som är officiella inora Europeiska geraenskapema.

10 § En annons som avses i 8 § får inte publiceras före dagen för avsändandet till Byrån för Europeiska geraenskapemas officiella publikationer. Annonsen får inte innehålla annan infonnation än den som publiceras i Europeiska gemenskaperaas officiella tidning.

11 § En enhet som avslutat en upphandling enligt bestäraraelseraa i 2, 3 eller 5 kap. skall inom 48 dagar därefter sända en annons till Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer hur upphandlingen har avslutats. Annonsen får inte innehålla uppgifter vars publicering skulle strida mot något allmänt intresse eller raotverka befogade affärs-eller konkurrensintressen.

Upphandling med hånvisning till tekniska standarder m.m.

12 § Om förfrågningsunderlaget innehåller en teknisk beskrivning av föremålet för upphandlingen skall beskrivningen göras raed hänvisning till europeiska tekniska specifikationer när sådana finns.

13 § En upphandlande enhet får utforma den tekniska beskrivningen på annat sätt än sora anges i 12 § ora

1. det är tekniskt omöjligt att på ett tillfredsställande sätt festställa om föremålet för upphandlingen överensstämmer med europeiska tekniska specifikationer,

2. tillämpning av sådana tekniska specifikationer sora avses i 12 § inte skulle göra det möjligt för den upphandlande enheten att upphandla utrastning m.ra. sora är tekniskt förenlig raed utrastning sora redan används av enheten eller skulle medföra orimliga kostnader eller orimliga tekniska svårigheter, dock endast under föratsättning att den upphandlande enheten har beslufet att inom en angiven tidsperiod gå över till sådana tekniska specifikationer,

3. vad som skall upphandlas är av sådan nyskapande karaktär att gällande standarder eller europeiska telcniska specifikationer inte är lämpliga, eller

4. det finns särskilt föreskrivna tekniska krav.

För upphandling som avses i 4 kap. gäller inte kravet på en angiven tidsperiod för övergången till tekniska specifikationer.

Prop. 1992/93:88

14 § En upphandlande enhet sora tillämpar bestämmelseraa i 13 § skall Prop. 1992/93:88 i annonsen om upphandling ange skälen till det och skall vidare i fråga

om upphandling enligt 2, 3 och 5 kap. på begäran av EFTA:s övervakningsmyndighet tillhandahålla myndigheten skälen för sitt beslut.

15 § Om europeiska tekniska specifikationer som avses i 12 § inte finns skall den tekniska beskrivningen göras med tillämpning av svensk standard som överensstämmer med godtagen intemationell standard.

Om sådan standard inte finns är det tillåtet att utföra beskrivningen med tillämpning av annan svensk standard eller, ora inte heller sådan standard finns, annan standard.

16 § En upphandlande enhet får varken i förfrågningsunderlaget eller i annat underlag för upphandlingen beskriva föreraålet för upphandlingen på ett sådant sätt att endast en viss vara eller process kan komraa i fråga.

Enheten får hänvisa till ett visst märke eller febrikat om det finns särskilda skäl. En sådan hänvisning skall utformas så att även likvärdiga varor och processer kan komma i fråga.

Krav som får ställas på leverantören

17 § En leverantör kan uteslufes från deltagande i upphandling om han

1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina befelningar eller är underkastad näringsförbud,

2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förferande,

3. är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom,

4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen,

5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker.

En upphandlande enhet får begära upplysningar om en leverantörs tekniska förmåga och kapacitet samt ora hans finansiella ställning.

En upphandlande enhet skall i annonsen om upphandling eller inbjudan till anbudsgivning ange vilka upplysningar om förhållanden som avses i andra stycket som enheten vill ha.

Enheten har rätt att uteslufe en leverantör från delfegande om leverantören i väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar om förhållanden som avses i första och andra styckena eller läranat felaktiga uppgifter.

18 § En leverantör kan visa att han uppfyller krav sora uppsfellts raed stöd av 17 § genom skriftiiga bevis som är lämpade för ändamålet.

En upphandlande enhet skall i annonsen eller inbjudan till anbudsgivning ange på vilket sätt leverantören kan visa att han uppfyller de uppställda kraven.

Former för anbud och ansökningar om deltagande i anbudsgivning Prop. 1992/93:88

19 § Anbud och ansökningar om deltagande i anbudsgivning skall avges skriftligt. Ansökningar får göras muntiigt eller genora telegrara eller telefex om de bekräffes genom en egenhändigt undertecknad handling. Bekräftelsen skall läranas oragående eller i vissa fell sora anges i 2-5 kap. komma upphandlande enhet till hända inom frister som anges där.

Mottagande och öppnande av anbud

20 § Försändelser med anbud skall, så snart som raöjligt efter an budstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två av den upp handlande enheten utsedda personer skall delfe. Anbuden skall föras upp i en förteckning, sora skall bestyrkas av dera sora delfer i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutora en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnadema för detfe skall befelas av den som framställt begäran.

Vid förhandlad upphandling får försändelsema öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning sora avses i försfe stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt eller, om det finns synnerliga skäl, allteftersom de kommer in.

21 § En upphandlande enhet får raedge att en anbudsgivare eller anbuds sökande rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet eller ansökningen att få lämna anbud.

Enheten får också medge att ett anbud förtydligas och kompletteras. Vid öppen och selektiv upphandling får detfe raedges ora det sker i syfte att göra anbuden sinsemellan jämförbara (nollställning) och om det kan ske ufen risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.

Prövning av anbud

22 § En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till samtliga omständigheter såsora pris, driftkostnader, funktion, miljöpåverkan m.m. Enheten skall i förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandling ange vilka omständigheter den tillmäter betydelse. Omständigheteraa skall ora raöjligt anges efter ängelägenhetsgrad, raed den viktigaste först.

23 § Föreligger det fellet att en upphandlande enhet skall anfe det anbud som har lägst anbudspris, får enheten förkasta anbud som den anser vara orimligt lågt, dock först sedan enheten begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått tillfredsställande svar. Förklaringen skall begäras skriftligt.

Om enheten valt ett dyrare anbud skall den vid varaupphandling ange skälen för sitt beslut i en rapport till EFTA:s rådgivande kommitté för offentlig upphandling. Om det är fråga om upphandling enligt 3 eller

4 kap. skall enheten dessutom avge en rapport till EFTÄ:s övervaknings- Prop. 1992/93:88 rayndighet ora vilka anbud som förkastats.

Förvaring av handlingar

24 § En upphandlande enhet skall på betryggande sätt förvara anbud och anbudsansökningar raed tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.

Särskilda skyldigheter för upphandlande enheter

25 § Om en upphandlande enhet till raer än hälften bidrar till kostnaden för byggentreprenad sora avser anläggning av koinraunikationsleder, ut bildnings-, sport- och fritidslokaler, sjukhus eller allraänna förvaltnings byggnader och som upphandlas av någon annan skall enheten se till att bestämmelseraa i 3 och 5 kap. iaktfes vid upphandlingen.

2 kap. Varuupphandling

Tröskelvärden m.m.

1 § Bestämmelseraa i detfe kapitel tillämpas på sådan upphandling av varor som görs av en upphandlande enhet och beräknas uppgå till minst 200 000 ecu, exklusive mervärdesskatt, (tröskelvärde). För de enheter sora omfetfes av GATT-överenskommelsen ora sfetlig upphandling, är tröskelvärdet dock det värde sora vid varje tillfälle gäller enligt särskilda föreskrifter.

2 § Bestäraraelseraa i detfe kapitel skall inte tillärapas på upphandling sora avses i 4 kap.

3 § För upphandlingskontrakt sora avser leasing, hyra eller hyrköp och löper på bestärad tid ora högst tolv månader skall värdet beräknas till kostnaden för kontraktet under löptiden. För upphandlingskontrakt som avser längre tid skall värdet beräknas till den tofela kostnaden med tillägg av varans uppskatfede restvärde. För upphandlingskontrakt som löper på obestämd tid skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad raed felet 48.

För upphandlingskontrakt sora avses i försfe stycket eller som gäller köp och skall förayas inom viss tid skall värdet justeras antingen med hänsyn till värdet av motsvarande upphandlingskontrakt som avslufets under det föregående räkenskapsåret eller den föregående tolvmånadersperioden, eller det uppskatfede värdet av upphandlingskontrakt som kan anfes bli avslufede under det kommande räkenskapsåret eller den kommande tolvmånadersperioden.

Options- och förlängningsklausuler skall beakfes sora om de utnyttjats.

4 § En upphandling avseende en viss kvantitet varor får mte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall underskridas.

5 § Flera upphandlingar av varor av samma typ sora skall göras samtidigt skall anses som endast en upphandling vid tillämpmng av 1 §. Om tros-

kelvärdet då överskrids skall varje enskild upphandling göras enligt Prop. 1992/93:88 bestämmelseraa i detta kapitel.

Annonsering

6 § En upphandlande enhet som omfettas av GATT-överenskommelsen ora statlig upphandling skall för varje budgetår genora förhandsannon sering inforraera ora sina upphandlingar över 750 000 ecu sora enheten planerat för varje varaoraråde. Om förhandsannonsering gäller 1 kap.

8-10 §§.

7 § En upphandlande enhet skall annonsera sin upphandling ora inte annat följer av 10 § andra stycket eller 11 §.

Val av upphandlingsfötfarande

8 § Öppen upphandling skall användas om inte något annat upphandlingsförfarande får tillärapas enligt 9 eller 10 §.

9 § Selektiv upphandling får användas om kostnaderaa för övriga förfaranden inte står i skälig proportion till värdet av upphandlingskontraktet eller om det är motiverat med hänsyn till varans karaktär eller om det finns andra särskilda skäl.

10 § Förhandlad upphandling får, under föratsättning att de i förfråg ningsunderlaget ursprangligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats, användas om anbud som lämnats vid öppen eller selektiv upphandling inte motsvarar imderlaget och inte kan nollställas enligt 1 kap. 21 §.

Om den förhandlade upphandlingen enligt försfe stycket inte omfatfer samtliga korrekt lämnade anbud från det föregående upphandlingsförfarandet, skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår till förhandlad upphandling.

11 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering om

1. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud, under föratsättning att de i förfrågningsunderlaget ursprangligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats och att en rapport lämnas till EFTA:s övervakningsmyndighet,

2. varoraa framställs enbart för forskning, utveciding, experiment eller studier, under föratsättning att frarasfellningen inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,

3. varoraa av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan tillverkas eller levereras av endast en viss leverantör,

4. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska, orsakad av oraständigheter som inte kunnat föratses och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristeraa vid öppen eller selektiv upphandling,

5. det gäller ytterligare leveranser från den ursprangliga leverantören, avsedda antingen sora delersättning för eller tillägg till tidigare leveran-

ser och ett byte av leverantör skulle raedföra anskaffiiing av varor sora Prop. 1992/93:88 skulle vara tekniskt oförenliga med de först anskaffede eller leda till oskäliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll.

Tilläggsleveranser som avses i försfe stycket 5 får avse längre tid än tre år endast om det finns särskilda skäl.

12 § En upphandlande enhet som väljer selektiv eller förhandlad upp handling skall skriva en rapport om anledningen till detta. I fråga om förhandlad upphandling skall det i rapporten också anges vilka omstän digheter som föranlett valet av upphandlingsförferande.

Rapporten skall i sin helhet eller i sammanfettning överlämnas till EFTA:s övervakningsmyndighet på dess begäran.

Tidsfrister

13 § Vid öppen upphandling skall tiden för motfegande av anbud vara minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes.

En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till en leverantör inora fyra arbetsdagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare information skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

14 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för mottegande av ansökningar om att få lämna anbud vara minst 37 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes.

Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och samma tillfälle till samtliga utvalda delfegare skicka ut både skriftlig inbjudan att lämna anbud och förfrågningsunderlaget. Tiden för mottegande av anbud skall vara minst 40 dagar från den dag inbjudan skickades ut till deltegaraa.

Ytterligare information om upphandlingen skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

15 § Om de enligt 14 § angivna tidsfristema inte kan tillämpas på grand av brådska får tidsfristeraa förkortes, den i 14 § förste stycket till

15 dagar, den i 14 § andra stycket till 10 dagar och den i 14 § tredje stycket till fyra arbetsdagar (påskyndat förferande).

16 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfettande för att kunna skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller ora anbudsgivningen av något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller hos den upphandlande enheten skall tidsfristeraa i 13 och 14 §§ förlängas i skälig utsträckning.

17 § Såväl ansökan från anbudssökande sora inbjudan att lämna anbud skall i det påskyndade förferandet skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan eller inbjudan som görs genom telegram, telex, telefax, telefon eller elektronisk överföring skall bekräftes genom en egenhändigt undertecknad handling.

10 Alternativa utföranden Prop. 1992/93:88

18 § En upphandlande enhet får inte förkaste ett utförande sora är alternativt i förhållande till kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget encfest av det skälet att det är utformat enligt europeiska tekniska specifdcationer eller enligt svensk standard som i huvudsak ansluter till europeiskt godtegen teknisk specifikation.

3 kap. Upphandling av byggentreprenad

Tröskelvärden m.m.

1 § Bestämmelseraa i dette kapitel tillärapas vid sådan upphandling av byggentreprenad eller koncession sora uppgår till rainst 5 000 000 ecu, exklusive raervärdesskatt.

2 § Alla delentreprenader som ingår i en byggentreprenad skall tes raed i beräkningen av upphandlingens värde. Dette behöver dock inte tillärapas för del entreprenader under 1 000 000 ecu, föratsatt att summan av delentreprenaderaa inte överstiger 20 procent av upphandlingens totela värde.

En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall underskridas.

3 § I förfrågningsunderlaget får den upphandlande enheten begära att anbudsgivaren redovisar vilka delar av upphandlingskontraktet sora han avser att lägga ut på någon annan (tredje man).

4 § Vid beräkning av upphandlingens värde skall hänsyn tas även till värdet av det raaterial och den utrastning sora tillhandahålls av den upphandlande enheten och sora är nödvändiga för arbetet.

5 § Bestämmelseraa i detto kapitel skall inte tillämpas på upphandlingar som avses i 4 kap.

Koncession

6 § En upphandlande enhet får i förfrågningsunderlaget bestämma att den som söker koncessionen skall lägga ut rainst 30 procent av koncessionsvärdet på tredje raan, med raöjlighet för den koncessionssökande att öka denna minsfe andel. Den rainsfe andel sora skall gälla skall anges i upphand 1 ingskontraktet.

7 § Om den sora tilldelas koncessionen är en upphandlande enhet skall bestämmelseraa i dette kapitel iakttes vid den enhetens upphandling.

8 § Om flera företeg går samman för att få en koncession, skall inte något av dem anses som tredje man. Detsamma gäller anknutna förefeg.

Med anknutna företeg avses varje företeg över vilket koncessionshavaren kan utöva ett bestämmande inflytande, varje företeg som

kan utöva ett sådant inflytande över koncessionshavaren och varje förefeg Prop. 1992/93:88

sora tillsararaans raed koncessionshavaren står under bestämmande

inflytande av något annat företeg på grand av ägande eller fmansieUt

deltegande eller på grand av de regler företeget lyder under. Ett förefeg

skall anses ha ett bestämmande inflytande när det, direkt eller indirekt,

i förhållande till ett annat förefeg innehar större delen av förefegets

tillskjutna kapifel, eller kontrollerar raajoriteten av röstetelet på grand av

aktieägande eller raotsvarande eller kan utse fler än halva anfelet

ledaraöter i förefegets administrativa, verlcställande eller övervakande

organ.

Annonsering m.m.

9 § En upphandlande enhet skall genom förhandsannonsering inforraera ora upphandlingar över tröskelvärdet som enheten planerat och ange deras huvudsakliga art och omfettning. Om förhandsannonsering gäller 1 kap. 8-10 §§.

10 § En upphandlande enhet skall annonsera sin upphandling ora inte annat följer av 15 eller 17 §.

11 § En upphandlande enhet skall inom 15 dagar från det att begäran kommit in lämna upplysningar till varje anbudssökande eller anbudsgivare sora så begär om varför hans ansökan eller anbud förkasfets. Den vars anbud förkasfets skall på begäran få vefe vem sora fick upphandlingen. Om enheten beslufet att inte avslufe en annonserad upphandling eller att göra ora upphandlingen skall enheten på begäran lämna upplysningar till anbudsgivare eller anbudssökande om skälen för sitt beslut. Enheten skall tmderrätfe Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer ora sitt beslut.

Ull av upphandlingsfötfarande

12 § Öppen eller selektiv upphandling skall använcfes ora inte annat följer av 14 eller 15 §.

13 § Ora en upphandlande enhet väljer att använda selektiv upphandling får den i annonsen ange hur raånga leverantörer den avser att inbjucfe att länma anbud. Anfelet leverantörer skall avvägas med hänsyn till arten av det arbete sora skall utföras raen raåste uppgå till rainst fem.

14 § Förhandlad upphandling raed föregående annonsering får använcfes ora

1. entreprenaden utförs enbart för forskning, utveckling eller experiment, under föratsättning att utförandet inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forsknings- och utvecklingskostnader,

2. i särskilda fell arten av arbetena eller cfermed förknippade risker inte medger en förhandsvärdering.

15 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering Prop. 1992/93:88 om

1. arbetena av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grand av ensamrätt kan utföras av endast en viss leverantör,

2. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, raen synnerlig brådska, orsakad av oraständigheter sora inte kunnat föratses och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristeraa vid öppen eller selektiv upphandling,

3. upphandlingen gäller tilläggsarbeten av den ursprangliga leverantören sora inte omfattes av det först avsedda projektet eller av en föregående upphandling, raen som på grand av oföratsedda omständigheter blivit nödvändiga för arbetets utförande, under föratsättning att tilläggsarbetena inte uten tekniska eller ekonomiska olägenheter kan skiljas från det ursprangliga upphandlingskontraktet, eller att tilläggsarbetena är nödvändiga för att byggentreprenaden skall kunna slutföras,

4. upphandlingen gäller nya arbeten som består enbart av en upprepning av arbeten ingående i ett projekt som tidigare varit föremål för öppen eller selektiv upphandling och arbetena tilldelas samma leverantör som tidigare fått upphandlingskontraktet, om dessa nya arbeten beställs inora tre år efter det att det ursprangliga kontraktet slöts och värdet av de nya arbetena ingått i tröskelvärdeberäkningen och annonserats i samband med det ursprangliga projektet.

Bestämmelseraa i försfe stycket 3 tillämpas endast ora värdet av tilläggsarbetena inte överstiger hälften av det ursprangliga upphandlingskontraktets värde.

16 § Om en upphandlande enhet väljer förhandlad upphandling ufen föregående annonsering skall anfelet anbudsgivare i förhandlingen inte vara inindre än tre, föratsatt att det finns ett tillräckligt anfel lämpliga anbudsgivare.

17 § En upphandlande enhet får, under föratsättning att de i förfrågnings-underlaget ursprangligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats, övergå från öppen eller selektiv upphandling till förhandlad upphandling om

1. anbud sora lämnats vid öppen eller selektiv upphandling inte raotsvarar underlaget och inte kan nollställas enligt 1 kap. 21 §,

2. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lärapliga anbud och en rapport läranas till EFTÄ:s övervakningsmyndighet på dess begäran.

Om den förhandlade upphandlingen enligt försfe stycket 1 inte omfetfer samtliga korrekt lämnade anbud från det föregående upphandlingsförfe-randet, skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår till förhandlad upphandling.

13 Tidsfrister Prop. 1992/93:88

18 § Vid öppen upphandling skall tiden för motfegande av anbud vara rainst 52 dagar från den cfeg då annonsen om upphandling avsändes. Om den upphandlande enheten förhandsannonserat enligt 9 § får denna tid förkortas till 37 dagar.

En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till en leverantör inora sex cfegar från det att underlaget har begärts. Ytterligare inforraation skall läranas senast sex dagar före anbudstidens utgång, ora så har begärts i rimlig tid.

19 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för motfegande av ansökningar ora att få länma anbud vara minst 37 cfegar från den cfeg då annonsen om upphandling avsändes.

Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och sararaa tillfälle till samtliga utvalda delfegare skicka ut både skriftlig inbjudan att lärana anbud och förfrågningsunderiaget. Tiden för motfegande av anbud skall vara minst 40 cfegar från den dag inbjudan skickades ut till delfegaraa eller 26 dagar ora den upphandlande enheten har förhandsannonserat enligt 9 §.

Ytterligare inforraation ora upphandlingen skall länmas senast sex dagar före anbudstidens utgång, ora så har begärts i rimlig tid.

20 § Om de enligt 19 § angivna tidsfristeraa inte kan tillärapas på grund av brådska får tidsfristema förkortas, den i 19 § försfe stycket till 15 dagar, den i 19 § andra stycket till 10 dagar och den i 19 § tredje stycket till lyra dagar (påskyndat förferande).

21 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfettande för att kunna skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivningen av något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller hos den upphandlande enheten, skall tidsfristeraa i 18 och 19 §§ förlängas i skälig utsträckning.

22 § Såväl ansökan från anbudssökande som inbjudan att lärana anbud skall i det påskyndade förferandet skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan eller inbjudan sora görs genora telegrara, telex, telefex, telefon eller elektronisk överföring skall bekräftas genom en egenhändigt undertecknad handling sora avsänts före tidsfristens utgång enligt 19 och 20§§.

Särskilt förfarande

23 § En upphandlande enhet sora avser att upphandla en byggentreprenad för bosfedsbebyggelse behöver inte tillärapa bestäraraelseraa i detfe kapitel, om enheten på grand av arbetenas art och omfettning har behov av att leverantören delfer redan under planeringen. Valet av leverantör skall dock i sådana fell göras enligt bestämmelseraa ora annonsering och prövning av anbudssökande och anbudsgivare vid selektiv upphandling.

14 Alternativa utföranden

24 § Om det i annonsen om upphandling angetts att det anbud koramer att antes som är det ekonoraiskt raest fördelaktiga med hänsyn till saratliga omständigheter, får en upphandlande enhet även pröva anbud som innehåller ett alteraativt utförande. En föratsättning är att enheten i annonsen upplyst ora att den koraraer att pröva anbud sora innehåller altemativa utföranden och ora de miniraikrav sora altemativa utföranden niåste uppfylla.

Ett altemativt utförande får inte förkastes endast av det skälet att det är utformat enligt europeiska tekniska specifikationer eller enligt svensk stendard sora i huvudsak ansluter till europeiskt godtegen teknisk specifikation.

4 kap. Upphandling inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena

Tillämpningsområde

1 § Besfemmelseraa i dette kapitel skall tillämpas vid upphandling av varor och byggentreprenader sora görs av en upphandlande enhet för sådan av enheten bedriven verksamhet sora består av

1. drift eller tillhandahållande av fesfe nät i syfte att betjäna allmänheten i fråga ora transporter, distribution eller försörjning raed dricksvatten, elektricitet, gas eller värme eller av leverans av sådana nyttigheter till faste nät,

2. utnyttjande av raark- eller vattenområden för prospektering eller utvinning av olja, gas, kol eller andra låste bränslen eller för tillhandahållande av terminaler, flygplatser eller hamnanläggningar,

3. drift av nät i syfte att betjäna allmänheten i fråga om transporter med jämväg, spårväg, tunnelbana, buss, trådbuss eller linbana,

4. drift eller tillhandahållande av ett allmänt telekommunikationsnät eller tillhandahållande av en eller flera allmänna telekomraunikations-tjänster.

Vid tillämpning av bestäraraelseraa i detfe kapitel innefetfer terraen "upphandlande enhet" alla förefeg över vilka steten, koraraun, landsting eller kyrklig kommun direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande och företeg som bedriver verksamhet enligt förste stycket raed särskilt tillstånd från en myndighet.

2 § En upphandlande enhet som bedriver verksainhet sora avser försörjning med dricksvatten skall tillämpa bestämmelseraa i detfe kapitel inte endast vid upphandling för den verksamheten, utan cx;kså vid upp handling som enheten gör för projekt inom vattenbyggnad, konstbevatt ning eller dränering ora rainst 20 procent av den tofela vattenmängd som tillhandahålls av dessa projekt består av dricksvatten eller sora görs för vericsamhet som har saraband med bortledande eller rening av av loppsvatten.

Prop. 1992/93:88

3 § En upphandlande enhet är inte skyldig att tillämpa bestämmelseraa i detta kapitel vid upphandling här i riket för verksamhet som avses i 1 § förste stycket 1-4 och bedrivs i ett land utanför EES, om inte festo nät eller markområden inom EES utnyttjas för verksamheten.

4 § Bestämmelseraa i detto kapitel skall inte tillärapas av en upphandlande enhet sora bedriver busstransportverksamhet som avses i 1 § föisto stycket 3 om även andra företog får bedriva sådan verksamhet inora samma geografiska område på samma villkor.

Bestämmelseraa skall inte heller tillämpas av en enhet sora tillhandahåller tjänster sora avses i 1 § försto stycket 4, om upphandlingen uteslutande syftor till att göra det möjligt för enheten att tillhandahålla en eller flera telekommunikationstjänster och även andra företog har rätt att inom samma geografiska område tillhandahålla samma tjänster på i stort sett sainma villkor.

Bestämmelseraa i detto kapitel skall inte heller tillämpas vid upphandlingar av varor eller byggentreprenader som görs för återförsäljning eller uthyraing om även andra förefeg har rätt att återförsälja eller hyra ut på samma villkor som den upphandlande enheten.

5 § En upphandlande enhet som omfattes av något av undantogen i 3 § eller 4 § andra och tredje styckena skall på begäran av EFTÄ:s övervakningsmyndighet lämna uppgifter om den undantogna verksamheten.

6 § Om en upphandling av varor eller byggentreprenader innefattor tjänster som är nödvändiga för leveransen av varoraa eller byggentreprenaderna skall dessa tjänster anses ingå i vara- eller byggentreprenadupphandlingen.

En upphandling sora innefettor andra tjänster än sådana nödvändiga tjänster som avses i försto stycket skall i sin helhet anses som en varaupphandling om varoraas värde, inklusive värdet av tjänster som avses i försto stycket, är större än värdet av andra tjänster som omfettes av upphandlingen.

En programvara för tjänster skall anses som en vara om den upphandlas av en enhet som bedriver verksamhet som avses i I § försto stycket 4 och programvaran skall användas i verksamheten.

7 § Bestämmelseraa i detto kapitel skall inte gälla vid upphandling av

1. vatten, om upphandlingen görs för verksamhet enligt 1 § försto stycket 1 som avser dricksvatten, eller

2. energi eller bränsle för energiproduktion, om upphandlingen görs för verksamhet enligt I § försto stycket 1 och 2 som avser elektricitet, gas eller värme eller som avser utnyttjande av mark- eller vattenområden för prospektering eller utvinning av olja m.m.

Prop. 1992/93:88

16 Tröskelvärden m.m. Prop. 1992/93:88

8 § Bestäraraelseraa i detto kapitel skall tillärapas vid sådan upphand ling, vars värde exklusive raervärdesskatt uppgår till rainst

1. 400 000 ecu och gäller varor för verksarahet som omfettos av 1 § försto stycket 1-3,

2. 600 000 ecu och gäller varor för verksamhet som omfetfes av 1 § försto stycket 4,

3. 5 000 000 ecu och gäller byggentreprenad.

9 § För varaupphandlingskontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp och löper på bestämd tid om högst tolv raånader skall värdet beräknas till kostnaden för kontraktet under löptiden. För upphandlingskontrakt sora avser längre tid skall värdet berälcnas till den totola kostnaden med tillägg av varans uppskattede restvärde. För upphandlingskontrakt som löper på obestämd tid skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad med telet 48.

För upphandlingskontrakt som avses i förste stycket eller sora gäller köp och skall förayas inom viss tid skall värdet justeras antingen med hänsyn till värdet av motsvarande upphandlingskontrakt sora avslufets under det föregående räkenskapsåret eller den föregående tolvmånadersperioden, eller det uppskattede värdet av upphandlingskontrakt som kan antos bli avslutode under det kommande räkenskapsåret eller den kommande tolvmånadersperioden.

Options- och förlängningsklausuler skall beaktos som ora de utnyttjats.

10 § Flera upphandlingar av varor av sararaa typ som skall göras samtidigt skall anses som endast en upphandling vid tillämpning av 8 §. Om tillämpligt tröskelvärde då överskrids skall varje enskild upphandling göras enligt bestämmelseraa i detto kapitel.

11 § Alla delentreprenader som ingår i en byggentreprenad skall tas med i beräkningen av upphandlingens värde. Detto behöver dock inte tilläm pas för delentreprenader under 1 000 000 ecu, föratsatt att summan av delentreprenaderaa inte överstiger 20 procent av upphandlingens totela

värde.

12 § Vid beräkning av värdet av en byggentreprenadupphandling skall hänsyn tes även till värdet av det material, den utrastning och de tjänster som tillhandahålls av den upphandlande enheten och som är nödvändiga för arbetet.

13 § En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdena enligt 8 § 1-3 skall underskridas.

Annonsering m.m.

14 § En upphandlande enhet skall för varje budgetår genom förhands annonsering informera om varaupphandlingar över 750 000 ecu som

2 Riksdagen 1992193. I samt. Nr 88 17

enheten planerat för vaije varaoraråde. I fråga ora byggentreprenad- Prop. 1992/93:88 upphandling skall enheten genom förhandsannonsering informera om upphandlingar som överstiger tröskelvärdet enligt 8 § 3 sora enheten planerat och ange deras huvudsakliga art och omfattning. Om förhandsannonsering gäller 1 kap. 8-10 §§.

Inbjudan att lämna anbud får ske genom att ett meddelande på förhand annonseras enligt regleraa i 1 kap. 8-10 §§. I meddelandet skall anges dels att upphandling kommer att ske genom selektivt eller förhandlat förfarande utan ytterligare annonsering, dels att intresserade deltegare skriftligen skall anmäla sitt intresse. Innan den upphandlande enheten därefter påbörjar upphandlingen skall de som anmält intresse uppmanas att skriftligen bekräfta detfe utifrån mer deteljerade upplysningar om upphandlingen.

Inbjudan att lämna anbud får ske genom att den upphandlande enheten i en annons tillkännager att den enligt 23 § upprättet och tillämpar ett särskilt system för urval av deltegare.

15 § En upphandlande enhet skall annonsera sin upphandling ora inte annat följer av 16 § andra stycket.

En enhet sora avslutet en upphandling skall inora 60 cfegar därefter meddela EFTÄ:s övervakningsmyndighet hur upphandlingen har avslutats. Därvid skall enheten ange om den har tillämpat bestämmelseraa i 1 kap. 13 § och även ange de uppgifter, vars offentliggörande skulle motverka befogade affärs- och konkurrensintressen.

\tl av upphandlingsförfarande

16 § En upphandlande enhet skall använcfe något av de upphandlings förfaranden som närans i 1 kap. 5 § med föregående annonsering.

En upphandlande enhet får avstå från annonsering ora

1. det vid en annonserad upphandling inte lämnats några anbud, under föratsättning att de i förfrågningsunderiaget ursprangligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats,

2. det som upphandlas avser forskning, utveckling eller experiment, under föratsättning att framställningen av varoraa eller utförandet av byggentreprenaden inte sker i vinstsyfte eller för att täcka forskningsoch utvecklingskostnader,

3. varoraa eller byggentreprenaden av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grand av ensamrätt kan tillhandahållas av encfest en viss leverantör,

4. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat föratses och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristema vid öppen eller selektiv upphandling,

5. det är fråga om varaupphandlingskontrakt som gäller ytterligare leveranser från den ursprungliga leverantören, avsedcfe antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser, och ett byte av leverantör skulle medföra anskaffiiing av varor som skulle vara tekniskt

oförenliga raed de först anskaffede eller leda tUl oskäliga tekniska Prop. 1992/93:88 svårigheter avseende drift och underhåll.

6. det är fråga om byggentreprenad sora gäller tilläggsarbeten av den ursprangliga leverantören och som inte omfetfes av det först avsedcfe projektet eller av en föregående upphandling, men sora på grund av oföratsedda oraständigheter blivit nödvändiga för arbetets utförande, under föratsättning att tilläggsarbetena inte utan tekniska eller ekonoraiska olägenheter kan skiljas från det ursprungliga upphandlingskontraktet, eller att tilläggsarbetena är nödvändiga för att Byggentreprenaden skall kunna slutföras.

7. upphandlingen vid byggentreprenad gäller nya arbeten som består enbart av en upprepning av arbeten ingående i ett projekt sora tidigare varit föreraål för öppen eller selektiv upphandling och arbetena tilldelas samma leverantör som tidigare fått upphandlingskontraktet, om dessa nya arbeten beställs inora tre år efter det att det ursprangliga kontraktet slöts och värdet av de nya arbetena ingått i tröskelvärdeberäkningen och annonserats i samband med det ursprangliga projektet.

8. det gäller upphandling av varor som noteras och omsätts på en råvaramarknad,

9. det gäller avrop mot ett gällande ramavtel,

10. det erbjudit sig en möjlighet att göra särskilt förmånliga inköp av varor antingen genom att utnyttja tillfälliga erbjudanden att köpa till pris väsentligt under marknadsvärdet eller genom att köpa i samband med att en leverantör upphört med sin verksarahet eller trätt i likvicfetion eller försatts i konkurs eller varit föreraål för liknande rättsligt förferande.

Tidsfrister

17 § Vid öppen upphandling skall tiden för motfegande av anbud vara minst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes. Om den upphandlande enheten förhandsannonserat enligt 14 § försfe stycket får denna tid förkortas till 37 dagar.

18 § Om vid selektiv eller förhandlad upphandling en inbjudan att lärana anbud tidigare annonserats enligt 14 § andra stycket gäller följande.

Tiden för mottegande av ansökan om att lämna anbud eller av svar på en anmodan att bekräfte intresset för anbudsgivning skall, ora så är möjligt, vara rainst fem veckor från den cfeg annonsen avsändes för publicering och får i inget fell understiga tio cfegar från den cfeg annonsen publicerades.

En annan tid än den sora anges i andra stycket kan avtelas raed de utvalda anbudssökandena, föratsatt att alla får samma tid att lämna anbud. Om en sådan överenskommelse inte har kunnat uppnås bör tiden vara minst tre veckor från dagen för inbjudan att lärana anbud. Om det fmns särskilda skäl kan denna tid förkortas till tio dagar. Under alla omständigheter måste tiden avvägas så att möjlighet ges för intresserade att på ett tillfredsställande sätt to del av förfrågningsunderlaget.

19 § En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till en Prop. 1992/93:88 leverantör inora sex dagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare

information skall läranas senast sex (fegar före anbudstidens utgång, ora så har begärts i rimlig tid.

20 § Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och samma tillfälle till samtliga utvalda delfegare skicka ut både skriftlig inbjudan att lämna anbud och förfrågningsunderiaget.

21 § Ora förfrågningstuiderlaget är alltför omfattande för att kimna skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller ora anbudsgivning av något annat skäl raåste föregås av besök på platsen för leveransen eller hos den upphandlande enheten skall tidsfristeraa i 19 § förlängas i skälig utsträckning.

22 § Såväl ansökningar från anbudssökande sora inbjudan att lärana anbud skall skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan eller inbjudan som görs genom telegram, telex, telefex, telefon eller elektronisk överföring skall bekräftas genom en egenhändigt undertecknad handling som avsänts före tidsfristens utgång enligt 18 §.

SärskiU system för urval av deltagare

23 § En upphandlande enhet får upprätfe och tillärapa ett särskilt systera för urval på förhand av leverantörer som får delto i selektiv eller förhandlad upphandling. Enheten skall festställa regler för ett sådant urval. Regleraa skall utforraas så att de innebär en garanti för att samraa krav ställs på varje leverantör och för att urvalet görs utan ovidkom mande hänsyn. Reglera» skall hållas tillgängliga för leverantörer som begär att få to del av dem.

De leverantörer som valts ut skall föras upp i en förteckning,

24 § En upphandlande enhet skall inom sex raånader pröva en ansökan från en leverantör ora att få vara med bland dera sora väljs ut enligt 23 §. Om enheten föratser att prövningen kommer att to längre tid skall enheten redan inom två månader upplysa leverantören ora detto. En ansökan får inte avslås på andra grander än sora fraragår av de regler som avses i 23 §. En leverantör vars ansökan avslagits skall underrättas om beslutet och om skälen för detfe.

En leverantör får inte avföras från den förteckning sora avses i 23 § på andra grander än som framgår av de regler sora avses i nämncfe paragraf. En enhet som överväger att avföra en leverantör från förteckningen skall underrätfe leverantören ora detfe och om skälen härför innan slutligt beslut fatfes. Leverantören skall även imderrättas ora det slutliga beslutet.

25 § En upphandlande enhet sora upprätfer ett särskilt systera enligt 23 § skall i en annons upplysa ora detfe. Annonsen skall på lämpligt sätt sändas till Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer och skall skrivas på något av de språk sora är officiella inora gemenska-

20

peraa. Om systemet skall gälfe under längre tid än tre år skall annonsen Prop. 1992/93:88 publiceras årligen.

5 kap. Upphandling av 'änster

Gemensamma bestämmelser Tillämpningsområde

1 § Bestämmelseraa i detfe kapitel tillämpas på upphandling av sådana tjänster som inte omfetfes av bestämmelseraa i 2-4 kap. Bestäraraelseraa i 11-26 §§ gäller endast vid upphandling av tjänster som avses i avdelning A i bilaga till denna lag och bestämmelsema i 27 § encfest vid upphandling av tjänster sora avses i avdelning B i bilagan.

Besfemmelseraa i detfe kapitel skall inte tillämpas i fråga om

1. anskaffning av eller nyttjanderätt i vad form som helst till fastighet, byggnad eller annan egendora sora utgör låst egendom eller tillbehör till festighet eller byggnad eller rättigheter av nu närant slag,

2. anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av program-material eller sändningstid i etermedia,

3. telefoni, telex, radiotelefoni, personsökning eller satellittjänster,

4. skiljemanna- eller förlikningsuppdrag,

5. fmansiella tjänster i samband med utgivning eller omsättning av värdepapper och andra finansiella instrament,

6. ansfellningsavtol,

7. forskning och utveckling i andra fell än då tjänsten encfest gäller den egna verksamheten och helt finansieras av den upphandlande enheten,

8. verksamhet som rör förvaltning av stotsskulden eller som avser tjänster från Sveriges riksbank.

2 § Besfemmelsema i detfe kapitel skall inte tillämpas vid upphandling av tjänster från en annan upphandlande enhet som på grund av lag eller annan förfettning har ensamrätt att utföra tjänsten.

3 § Avser en upphandling både varor och tjänster, skall upphandlingen göras enligt bestämmelsema i detto kapitel, om värdet av tjänstema överstiger värdet av varoma.

En upphandling som avser tjänster enligt såväl avdelning A som avdelning B i bilagan, skall i sin helhet anses vara en upphandling av tjänster sora avses i avdelning A ora värdet av sistnämncfe tjänster överstiger värdet av tjänster enligt avdelning B. Om värdet av tjänster enligt avdelning A understiger värdet av tjänster enligt avdelning B skall upphandlingen i sin helhet anses vara en upphandling av tjänster som avses i bilaga B.

Tröskelvärden ra.m.

4 § Bestämmelseraa i detfe kapitel tillämpas vid sådan upphandling av tjänster, som uppgår till minst 200 000 ecu, exklusive mervärdesskatt.

22

Värdet av en upphandling skall beräknas med utgångspunkt i den Prop. 1992/93:88 uppskattode totola ersättningen till leverantören.

5 § Om ett tjänsteupphandlingskontrakt delas upp i flera mindre delar skall varje delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde. Upphandlande enhet behöver dock inte fe med delkontrakt tmder 80 000 ecu vid tillämpning av 4 §, under föratsättning att summan av delkontrakten inte överstiger 20 procent av upphandlingens totola värde.

6 § I förfrågningsunderlaget får den upphandlande enheten begära att anbudsgivaren redovisar vilka delar av upphandlingskontraktet sora han avser att lägga ut på någon annan (tredje man).

7 § För upphandlingskontrakt som inte anger något tofelpris skall värdet beräknas till det fulla värdet av tjänsteraa under kontraktets löptid om denna är högst 48 raånader och till månadsvärdet multiplicerat raed felet 48, ora löptiden är längre eller ora kontraktet löper på obesfemd tid.

För upphandlingskontrakt som skall förayas inora viss tid skall värdet berälcnas raed hänsyn antingen till kostnaden för raotsvarande upphandlingskontrakt, som den upphandlande enheten avslutot under det föregående räkenskapsåret eller den föregående tolvmånadersperioden, eller till den uppskattode kostnaden under tolv månader efter tjänstemas påbörjande eller under upphandlingskontraktets löptid om den är längre än tolv månader.

Options- och förlängningsklausuler skall beaktas sora om de utayttjats.

8 § En upphandling av tjänster får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall underskridas.

9 § Vid beräkning av värdet av ett upphandlingskontrakt skall hänsyn tos även till värdet av det material och den utrastning som tillhandahålls av den upphandlande enheten och är nödvändiga för att tjänsteraa skall kunna utföras.

10 § Vid upphandling av försäkringstjänster skall värdet av upphand lingskontraktet beräknas raed utgångspunkt i premiens belopp. För banktjänster och andra fmansiella tjänster skall motsvarande beräkning göras raed utgångspunkt i summan av arvoden, provisioner, ränfe och andra forraer av ersättning. För arkitekttjänster och liknande tjänster skall beräkningen göras med utgångspunkt i arvcxlen och provisioner.

Upphandling av tjänster som avses i avdelning A i bilagan Annonsering

11 § En upphandlande enhet skall för varje budgetår genom förhands annonsering informera om upphandlingar av tjänster enligt avdelning A i bilagan över 750 000 ecu sora enheten planerat. I annonsen skall det

beräknade värdet av varje tjänstekategori anges. Om förhandsannonsering Prop. 1992/93:88 gäller 1 kap. 8-10 §§.

12 § En upphandlande enhet skall annonsera sin upphandling om inte annat följer av 17 eller 19 §.

13 § En upphandlande enhet skall raom 15 dagar från det att begäran kommit in lärana upplysningar till varje anbudssökande eller anbudsgivare som så begär ora varför hans ansökan eller anbud förkasfets. Den vars anbud förkastots skall på begäran få veto vem som fick upphandlingen. Om enheten beslufet att inte avslufe en annonserad upphandling eller att göra om upphandlingen skall enheten på begäran lämna upplysningar till anbudsgivare eller anbudssökande om skälen för sitt beslut. Enheten skall underrätto Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer om sitt beslut.

Val av upphandlingsförferande

14 § Öppen eller selektiv upphandling skall användas om inte annat följer av 16 eller 17 §.

15 § Om en upphandlande enhet väljer att använda selektiv upphandling får den i annonsen ange hur många leverantörer den avser att inbjucfe att lämna anbud. Anfelet leverantörer skall avvägas med hänsyn till arten av de tjänster som skall utföras raen raåste uppgå till minst fem.

16 § Förhandlad upphandling med föregående annonsering får användas om

1. i särskilda fall arten av tjänsteraa eller därmed förknippade risker av särskilda skäl inte medger en förhandsvärdering,

2. de tjänster som skall upphandlas är av den arten att förfrågnings-underlaget inte kan upprätfes med tillräcklig precision för att medge att val kan göras av det bästo anbudet enligt regleraa för öppet eller selektivt förfarande.

17 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering om

1. tjänsteraa av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grand av ensamrätt kan utföras av endast en viss leverantör,

2. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska orsakad av omständigheter som inte kunnat föratses och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten gör det omöjligt att hålla tidsfristeraa vid öppen eller selektiv upphandling,

3. upphandlingen gäller tilläggstjänster från den ursprangliga leverantören som inte omfettos av det först avsedcfe projektet men sora på grand av oföratsedda omstiindigheter blivit nödvändiga för projektet, under föratsättning att tilläggstjänsteraa inte utan tekniska eller ekonomiska olägenheter kan skiljas från det ursprangliga upphandlingskontraktet eller

23

att tilläggstjänsteraa är nödvändiga för att därpå följande tjänster skall Prop. 1992/93:88 kurma utföras,

4. upphandlingen gäller nya tjänster som består enbart av en upprepning av tjänster ingående i ett projekt som tidigare varit föreinål för öppen eller selektiv upphandling och tjänsteraa tilldelas sararaa leverantör som tidigare fått upphandlingskontraktet, om dessa nya tjänster beställs inom tre år efter det att det ursprangliga kontraktet slöts och värdet av de nya tjänsteraa ingått i tröskelvärdeberäkningen och annonserats i samband raed det ursprungliga projektet.

Bestämmelseraa i försfe stycket 3 tillärapas endast ora värdet av tilläggstjänsterna inte överstiger hälften av det ursprangliga upphandlingskontraktets värde.

18 § Ora en upphandlande enhet väljer förhandlad upphandling utan föregående annonsering skall antolet anbudsgivare i förhandlingen inte vara inindre än tre, föratsatt att det fmns ett tillräckligt antol lämpliga anbudsgivare.

19 § En upphandlande enhet får, under föratsättning att de i förfrågnings underlaget ursprangligen angivna kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats, övergå från öppen eller selektiv upphandling till förhandlad upphandling ora

1. anbud som lämnats vid öppen eller selektiv upphandling inte motsvarar underlaget och inte kan nollsfellas enligt 1 kap. 21 §,

2. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud och en rapport lämnas till EFTA:s övervakningsmyndighet på dess begäran.

Om den förhandlade upphandlingen enligt försfe stycket 1 inte omfettor samtliga korrekt lämnade anbud från det föregående upphandlingsförfe-randet, skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår till förhandlad upphandling.

Tidsfrister

20 § Vid öppen upphandling skall tiden för motfegande av anbud vara minst 52 dagar från den cfeg cfe annonsen ora upphandling avsändes. Ora den upphandlande enheten förhandsannonserat enligt 11 § får denna tid förkorfes till 37 dagar.

En upphandlande enhet skall lärana ut förfrågningsunderiaget till en leverantör inom sex dagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare information skall lämnas senast sex cfegar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

21 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för motfegande av ansökningar om att få lämna anbud vara minst 37 cfegar från den cfeg då annonsen om upphandling avsändes.

Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och samma tillfälle till samtliga utvalda delfegare skicka ut både skriftlig

24

inbjudan att lärana anbud och förfrågningsunderlaget. Tiden för raot- Prop. 1992/93:88 togande av anbud skall vara rainst 40 (fegar från den dag inbjudan avsändes eller 26 dagar ora den upphandlande enheten har förhandsannonserat enligt 11 §.

Ytterligare information ora upphandlingen skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

22 § Ora de enligt 21 § angivna tidsfristeraa inte kan tillärapas på grand av brådska får tidsfristema förkortas, den i 21 § försfe stycket till 15 dagar, den i 21 § andra stycket till 10 cfegar och den i 21 § tredje stycket till fyra cfegar (påskyncfet förferande).

23 § Ora förfrågningsunderlaget är alltför omfettande för att kunna skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivning av något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller hos den upphandlande enheten, skall tidsfristema i 20 och 21 §§ förlängas i skälig utsträckning.

24 § Såväl ansökan från anbudssökande som inbjudan att läinna anbud skall i det påskyndade förferandet skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan eller inbjudan sora görs genora telegrara, telex, telefex, telefon eller elektronisk överföring skall bekräftas genom en egenhändigt undertecknad handling sora avsänts före tidsfristens utgång enligt 21 och 22§§.

Altemativa utföranden

25 § Om det i annonsen ora upphandling angetts att det anbud koraraer att anfes sora är det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till samtliga omständigheter, får en upphandlande enhet även pröva anbud sora innehåller ett alteraativt utförande. En föratsättning är att enheten i annonsen upplyst ora att den koramer att pröva anbud som innehåller alteraativa utföranden och om de minimikrav som alteraativa utföranden måste uppfylla.

Ett alteraativt utförande får inte förkasfes endast av det skälet att det är utformat enligt europeiska tekniska specifikationer eller enligt svensk standard som i huvudsak ansluter till europeiskt godfegen teknisk specifikation.

26 § Om anbudsgivare eller anbudssökande bedriver verksamhet i ett EES-land i en företagsform som är tillåten i det landet får anbud eller ansökningar om att få lämna anbud inte förkasfes encfest av det skälet att svensk lag föreskriver en annan företegsform för verksamheten i fråga.

UpphandUng av tjänster som avses i avdelning B i bilagan

27 § För upphandling av tjänster som avses i avdelning B i bilagan gäller inte 1 kap. 7-11 och 17-25 §§.

26 Senast inom 48 dagar efter det att upphandlingen avslufets skall den Prop. 1992/93:88 upphandlande enheten skicka ett meddelande cferom till Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publUcationer. 1 raeddelandet skall anges ora den upphandlande enheten godkänner att meddelandet publiceras.

6 kap. Överprövning, skadestånd m.m.

Överprövning

1 § En leverantör som anser att han lidit eller kan komma att lida skada enligt 2 § får i en framstälhiing till länsrätten ansöka om åtgärder enligt nämnda paragraf.

En ansökan enligt försfe stycket får inte prövas efter den tidpunkt då beslut om leverantör har fettots.

2 § Om den upphandlande enheten har bratit mot 1 kap. 4 § eller nägon annan bestäraraelse i denna lag och detfe har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, skall länsrätten beslufe att upphandlingen skall göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse gjorts. Om det är fråga om en upphandling som avses i 4 kap., får länsrätten vid vite förbjuda den upphandlande enheten att fortsätfe upphandlingen utan att avhjälpa bristeraa.

Länsrätten får avslå ansökan om åtgärd enligt försfe stycket om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra kan bedömas vara större än skadan för leverantören.

Länsrätten får omedelbart beslufe om åtgärd enligt försfe stycket försfe meningen att gälla till dess något annat har beslufets.

3 § Ett mål, som avser åtgärder enligt 2 §, får inte avgöras slutiigt så länge medlingsförferande enligt 10 och 11 §§ pågår.

4 § En ansökan enligt 1 § skall göras hos den länsrätt i vars domkrets den upphandlande enheten har sitt hemvist.

Förbud mot överklagande

5 § Ett beslut på viUcet denna lag är tilläraplig får inte överklagas raed stöd av 10 kap. komraunallagen (1991:900) eller 22 kap. kyrkolagen (1992:300).

Skadestånd

6 § En upphandlande enhet som inte följt bestäraraelsema i denna lag skall ersätfe därigenom uppkommen skada för leverantör.

7 § Anbudsgivare eller anbudssökande som deltegit i en upphandling enligt 4 kap. är berättigad till ersättning för kostnader för att förberecfe anbud och i övrigt delto i upphandlingen, om åsidosättandet av besfem-

melsema i denna lag raenligt har påverkat hans raöjligheter att tilldelas Prop. 1992/93: upphandlingen.

8 § Talan ora skadestånd skall väckas vid allraän dorastol inora ett år från den dag då beslut ora leverantör fetfets. Väcks mte telan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.

Granskning

9 § Nämnden för offentiig upphandlmg skall på begäran av en upp handlande enhet utse en oberoende granskningsman sora skall granska enhetens ratiner för upphandling enligt 4 kap. i syfte att bedöraa ora ratineraa sferaraer överens raed denna lag. Närandens beslut får mte överklagas.

Granskningsmannen skall, om han försäkrat sig om att eventuella brister rätfets till, utfärda ett intyg om resulfetet av granskningen.

Kostnaderaa för granskningen skall befelas av den upphandlande enheten.

MedUng

10 § Utan hinder av att ansökan enligt 1 § har gjorts får en anbudsgivare eller anbudssökande som anser att han lidit eller kan komma att lida skada på grund av att en upphandlande enhet tmder pågående upphandling inte följer bestäraraelseraa i 4 kap. begära medlmg hos EFTA:s övervakningsmyndighet. Framstälhiing ora raedlrag kan också riktas till Nämnden för offentlig upphandling, sora oraedelbart skall överlärana frarasfellningen till övervakningsrayndigheten.

11 § Den upphandlande enheten skall meddela EFTÄ:s övervakningsmyndighet om den vill delfe i raedlmgsförferandet och dessutom ora någon ansökan har gjorts enligt 1 § eller tolan ora skadestånd väckts.

12 § Om inte annat avtolas skall deltogaraa i ett medlingsförfarande bära sina egna kostnader och i lUca delar bära övriga kostnader för förferandet.

Bilaga

Tjänster som avses i 5 kap.

A\delning A

1 Underhåll och reparation av motorfordon, hushållsartiklar och maskinutrastning

2 Landtransport, inkl. säkerhetstransporter, kurir- oeh taxitransport, utom postbefordran

27

3 Lufttransport, utom postbefordran Prop. 1992/93:88

4 Postbefordran till lands och i luften, utom sådana tjänster som avses i avdelning B 18

5 Telekommunikation*

6 Finansiella tjänster

a Försäkringstjänster

b Bank- och förvaltningstjänster raot avgifter, provision, ränfe och

andra forraer av ersättningar**

7 Datotjänster och cferraed anknutna tjänster

8 Tjänster för forskning och utveckling, sora endast gäller den egna verksamheten och helt fmansieras av den upphandlande enheten

9 Redovisning, revision och bokföring

10 Marknadsundersökningar, inkl. opinionsmätningar

11 Konsulttjänster för administration och organisation av förefeg

12 Arkitekttjänster

Ingenjörs- och konstraktörstjänster, stodsplanering cx;h landskapsarkitektur och anknutna vetenskapliga och tekniska kon-.sulttjänster

13 Tjänster avseende annonsering (reklam)

14 Fastighetsförvaltning, inkl. sfedning och löpande underhåll

15 Förlags- och tryckeritjänster, som utförs mot ersättning

16 Tjänster för avloppsrening, sophantering, sanering och liknande verksamhet

Avdelning B

17 Hotell- och restourangtjänster

18 Rälsbunden transport

19 Sjötransport och annan vattenburen transport

20 Stuveritjänster, godshantering i terminal, på flygplats, eller i hamnar

21 Juridiska tjänster'*'

22 Arbetsförmedling, till personalvård anknutna tjänster

23 Säkerhets- och bevakningstjänster, utom säkerhetstransporter

24 Utbildning, inkl. yrkesutbildning

utom telefoni, telex, radiotelefoni, personsökning och satcllinjänster

utom tjänster i samband med utgivning eller omsättning av värdepapper och

andra fmansiella instrument, förvaltning av statsskulden och sådana tjänster som

utförs av Sveriges riksbank utom skiljemanna- och förlikningsuppdrag

25 Hälso- och sjukvård samt socialtjänst Prop. 1992/93:88

26 Tjänster inom kultur, fritids- och idrottsverksamhet

27 Andra tjänster

Denna lag träder i kraft den dag regeringen besfemmer. Lagen gäller inte för upphandlingar som påbörjats före ikraftträdandet.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydebe Föreslagen lydebe

14 f

Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds-, folkbokförings- och bilregisterförfettningaraa samt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, ra. ra. i den utsträckning som är föreskrivet i dessa förfettningar,

2. raål enligt socialtjänstiagen (1980:620), lagen (1990:52) med särskilda besfemmelser om vård av imga, lagen (1988:870) om vård av missbrakare i vissa fall, lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande ra.fl., lagen (1985:568) ora särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., lagen (1991:1128) ora psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (1988:1472), karantänslagen (1989:290), lagen (1970:375) orautläraningtiU Danmark, Finland, Island eller Norge för verksfellighet av beslut om vård eller behandling, körkortslagen (1977:477) och lagen (1989:14) om erkännande och verksfellighet av utländska vårdnadsavgöranden m. m. och ora överflyttning av bam, allt i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 6 kap. 21 § och 21 kap. föräldrabaUcen,

3. mål som avses i 24 § lagen (1984:3) om kämteknisk verksarahet,

4. mål som avses i 6 § försto stycket lagen (1985:206) om viten,

5. mål som överklagas från allmän försäkringskassa i den utsträckning som är särskilt föreskrivet.

6. mål som avses i 6 kap. 1-4 lagen (1993:000) om offentlig upphandling.

Mål som överklagas från riksförsäkringsverket med tillämpning av 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring prövas av länsrätten i Stockholms län.

Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfertsfegen (1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.

' Lagen omtryckt 1981:1323. Senaste lydelse 1991:1132.

Prop. 1992/93:88

30

Prop. 1992/93:88 Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

Förekommer vid mer än en länsrätt flera raål enligt skatte-, toxerings-eller uppbördsförfettningaraa som har nära saraband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna, om det kan ske utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter ora överlämnande av mål mellan länsrätter raeddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den cfeg regeringen besfemmer.

31 Finansdepartementet Prop. 1992/93:88

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1992

Närvarande: stotsministera Bildt, ordförande, och stotsråden B. Westerberg, Friggebo, Laurén, Höralund, Olsson, Svensson, Thurdin, HeUsvUc, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask

Föredragande: sfetsrådet Wibble

Proposition om offentlig upphandling

1 Bakgrund

1.1 EES-propositionen

Avtolet ora Europeiska ekonoraiska samarbetsområdet (EES-avtolet) presenteras i propositionen 1991/92:170 ora Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Avtolet är mycket orafattande och berör i stort sett samtliga delar av Sveriges ekonorai. Det behandlar också den offentliga upphandlingen. Jag avser att nu närmare fe upp den frågan.

Vad EES-avfelet syffer till och innebär för svensk del i fråga om offentlig upphandling redovisas i EES-propositionen enligt följande.

1 Inledningen (bil. 1, s. 32),

2 Avsnitt 14, Ytterligare lagstiftningsfrågor (bil. 1, s. 155),

3 Finansdepartementets bilaga (bil. 6, s. 1-3) och

4 EES-avtolet (bil. 14)

I huvudavtolet behandlas offentlig upphandling i artikel 65 (bil. 14, s. 26). Artikeln hänvisar till bilaga XVI till EES-avtolet. Den bilagan återfmns i propositionens bilaga 14, s. 604-633.

EES-propositionen behandlas för närvarande av rikscfegen. Jag hänvisar därför till de överväganden som stotsrådet Lundgren redovisar i Finansdepartementets bilaga till propositionen. Eraellertid vill jag göra några kompletteringar av bilagan. I avsnitt 2.2 EG:s regelverk nämns att direktiv ora tjänsteupphandling skall beslutes imder år 1992. Så har nu skett genora beslut den 18 juni 1992. Direktivet har beteckningen 92/50/EEG. I avsnitt 2.4 Införlivningsarbetet nämns att en arbetsgrapp inom Finansdepartementet har avlämnat en departementspromeraoria. Ds 1992:4 Offentiig upphandling och EES - ett lagförslag. Vidare närans att arbetsgrappen har fortsatt sitt arbete raed en andra efepp i syfte att presentera ett sammanhängande förslag till förfettningsreglering av hela upphandlingsområdet. Arbetsgrappen har numera avlämnat sin andra

32

promeraoria. Ds 1992:62 Offentiig upphandling och EES - del II, Prop. 1992/93:88 tjänsteupphandling m.ra.

Båda promeraorioma har remissbehandlats. En förteckning över remissinstenseraa bör fogas till protokollet i dette ärende som bilaga 1. En saramanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi 462/92 respektive Fi 3627/92).

Regeringen beslutede den 1 oktober 1992 att inhämte Lagrådets yttrande över inora Finansdepartementet upprättede förslag till

1. lag om offentlig upphandling,

2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom stolar.

Lagförslagen bör fogas till protokollet i dette ärende sora bilaga 2.

Lagrådet har den 28 oktober 1992 yttrat sig över lagförslagen. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detfe ärende som bilaga 3.

Lagrådets genomgång av förslaget till lag om offentlig upphandling har lett till omdisponering och omformulering av lagtexten på åtskilliga punkter i syfte att göra den mera överskådlig och bringa orcfelydelsen i bättre samklang med de EG-direktiv som är i fråga. Jag delar Lagrådets bedömningar.

Lagrådet har i sitt yttrande anmärkt att den föreslagna lagen har fått en omfattning och deteljeringsnivå sora allmänt sett inte är önskvärd och som får anses strida mot den i Sverige normalt tillämpade lagstiftningstekniken. Lagrådet har dock vidare anmärkt att regleraa för normgivningsmakten inte ger stort utryrame för besferaraelser på orarådet av lägre valör än lag. Lagrådets bedömningar i dessa hänseenden återkommer jag till (avsnitt 2.1 respektive 2.3).

Lagrådefs bedömningar i övrigt som föranleder särskilcfe kommentorer behandlar jag i författningskoramenferen.

1.2 Gällande ordning

Regelverket inom den stetliga upphandlingen besfer av upphandlings-förordningen (1986:366), som gäller för stetliga myndigheter. Till denna förordning frans tillämpningsföreskrifter utgivna av Riksrevisionsverket (RRV). Inom kommunsektora tillämpas det kommunala upphandlingsreglementet. Dette reglemente har godtegits av nästan samtliga kommuner och av samtliga landsting. Det tillämpas även på det kyrkokommunala orarådet.

På den stetliga sidan gäller även förordningen (1980:849) om tillämpning av GATT-överenskommelsen om stotlig upphandling. Den förordningen gäller endast för vissa förtecknade stotiiga myndigheter och deras regionala och lokala enheter.

Det kommunala upphandlingsreglementet överenssfemmer i allt väsentligt med upphandlingsförordningen. Enligt den förordningen skall upphandling ske raed utnyttjande av de konkurrensmöjligheter sora finns, med iaktfegande av affärsmässighet och objektivitet. Motsvarande gäller enligt det kommunala upphandlingsregleraentet.

3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 88 33

Upphandlingsförordningen Prop. 1992/93:88

Inledningsvis kan nämnas att regler för de sfetiiga myndigheteraas upphandling har funnits under hela 1900-felet. Gällande regler i början av århundradet avsåg att tillgodose den tidens krav på affärsmässighet och avsåg att garantera offentlighet och rättssäkerhet. Vidare angavs en viss preferensordning: svensk vara skulle i princip få företräde fraraför utländsk.

Nya besferaraelser utfärdades år 1920. Sora huvudregel angavs att svensk vara skulle äga företräde om den var av erforderlig beskaffenhet. Det var här alltså möjligt att avväga sin upphandling med utgångspunkt också i kvalitet. Kungl. Maj:t kunde medge imdanfeg från huvudregeln.

Vid upphandlingen skulle myndigheteraa särskilt beakto betydelsen av den inhemska produktionen.

Senare skärptes preferensordningen ytterligare. Myndigheteraa skulle to särskild hänsyn till behovet av att bevara viss näring inom landet eller av att förhindra arbetslöshet. Om tvekan uppstod skulle frågan under-sfeUas Kungl. Maj:t.

I 1952 års upphandlingskungörelse skärptes kravet på affärsmässighet. Detto högre krav innebar att preferensen för svensk vara bröts, bl.a. föreskrevs att sysselsättningssituationen inte fick inverka på myndigheternas beslut.

Ar 1968 tillkallades en utredning om stotlig upphanclling m.m.

Utredningen redovisade sina överväganden i betänkandet (SOU 1971:88) Offentlig upphandling. Koramittén ansåg att upphandlingsregler borde finnas även i fortsättningen, raen att myndigheteraa borde få en ökad grad av självständighet.

Kommittén betonade att föreskrifteraa syftode till att stoten skulle fä en så fördelaktig upphandling som raöjligt. Avsteg från föreskrifterna skulle alltjärat vara möjliga. Det skulle vara Kungl. Maj:t förbehållet att besluto om avsteg.

Kommittén lade fram ett försfeg till ny upphandlingskungörelse. Regeringen redovisade sina överväganden i frågan för riksdagen i prop. 1973:73 där regeringen presenterade riktlinjeraa för den sfetiiga upphandlingen på grandval av kommitténs betänkande.

Sedan riksdagen beslufet godfe de sålun(fe presenterade riktlinjema (bet. 1973:FiU27, rskr. 1973:190) utfärdade regeringen upphandlingskungörelsen (1973:600), varigenom 1952 års upphandlingskungörelse upphävdes. Upphandlingsregleraa skulle nu omfetto även upphandling av tjänster.

Fr.o.m. den 1 juli 1986 gäller upphandlingsförordningen (1986:366). 1986 års förordning innebär i huvudsak en omredigering och modernisering av 1973 års kungörelse, raed anledning av författningsreforraen.

Dagens regler utgår såluncfe fortfarande från de riktlinjer sora anges i 1973 års proposition.

Departeraentschefen sfellde sig bakom kommitténs förslag att i förfettningen endast skulle anges huvudregler, en ram, för verksamheten

34

och att riksrevisionsverket (RRV) skulle utfärcfe korapletterande Prop. 1992/93:88 föreskrifter.

Enligt 4 § upphandlingsförordningen skall upphandling ske genora sluten upphandling, förhandlingsupphandling eller direktupphandling.

Sluten upphandUng sker genora infordrande, prövning och anfegande av anbud utan förhandling med anbudsgivare.

Förhandlings upphandling sker genom infordrande, prövning och anfegande av anbud, varvid beslutet får föregås av förhandling med anbudsgivare.

Direktupphandling sker genom köp eller besfellning utan infordrande av anbud i särskild ordning.

Myndigheten skall vid varje upphandling välja den upphandlingsform som bedöras läraplig med hänsyn till kravet på affärsmässighet.

I RRV:s föreskrifter anges att sluten upphandling skall användas cfe underlaget kan specificeras så klart att det kan ligga till grand för en reell fevlan och förhandlingar inte behövs. Myndigheten får, skriftligt eller muntligt, begära förtydliganden etc.

Förhandlingsupphandling får användas då det "klart framgår" att affärsmässigt godtogbara villkor inte kan erhållas med sluten upphandling. Förhandlingar får inte föras förrän anbud infordrats, ingetts och anbudstiden gått ut.

Direktupphandling används då fråga är om mindre belopp eller om de andra upphandlingsformeraa skulle kosto för raycket med hänsyn till upphandlingens storlek. Slutligen får direktupphandling användas i brådskande och oföratsedda fell eller då synnerliga skäl föreligger.

Enligt RRV.-s kommentarer innebär besfemmelsema om sluten upphandling resp. förhandlingsupphandling att anbud skall infordras även om endast en leverantör kan komma ifråga. Sluten upphandling är främst avsedd för sfendardvaror och konventionella entreprenader.

Ora anbud infordrats enligt formeraa för sluten upphandling' kan myndigheten på affärsmässiga skäl beslufe om övergång till förhandlingsupphandling. Detto föratsätter att myndigheten förkastor anbuden i den slutna upphandlingen och informerar anbudsgivaraä om att de har rätt att sfe kvar med anbuden i'förhandlingsupphandlingen.

Förhandlingsupphandlingen är avsedd främst för situationer då det är svårt att utforma ett ftillständigt förfrågningsunderiag t.ex. vid tjänsteupphandling.

Enligt förordningens 5 § skall det framgå av det underlag för anbudsinfordran sora rayndigheten tillhandahåller leverantöreraa (förfrågningsunderlaget) vilken upphandlingsform och vilka krav, besfemmelser och upplysningar som gäller för upphandlingen.

Enligt 6 § skall anbud infordras genora annonser eller skrivelser. Vid förhandlingsupphandling får anbud infordras även på annat sätt, ora inte annat är särskilt föreskrivet i lag eller förordning. Om anbudsinfordran sker genom annonsering skall annons införas i Post- och Inrikes Tidningar samt, om det med hänsyn till omständigheteraa är lämpligt, även i andra tidningar.

35 Enligt 10 § åligger det en myndighet att pröva alla anbud sora läranats, Prop. 1992/93:88 även sådana sora läranats av anbudsgivare som inte särskilt tillfrågats.

Slutligen kan nämnas att stotiiga iipphandlingsbeslut inte kan överklagas. Kommunala upphandlingsbeslut kan emellertid överklagas, dock endast i förra av komraunal laglighetsprövning.

1.3 EG:s regelverk

EG:s regelverk avser att åsfedkomma en öppen och konkurrensutsatt upphandlingsmarknad för alla betydande sektorer inora upphandlingen. Såväl varor, byggentreprenader som tjänster omfetfes. Dessutom finns upphandlingsdirektiv avseende försörjning med vatten, energi, transporter och telekommunikation (de s.k. försörjningssektoreraa), oraråden som traditionellt hittills legat i offentlig regi. Dessa direktiv, som alltså avser upphandlingsförferandena, kallas för procedurdirektiv.

Regelverket är uppbyggt raed utgångspunkt i Rorafördraget och följer dess regler.

Det finns viktiga undanfeg. Upphandling av försvarsprodukter sora täcks av artikel 223 (l)(b) i Rorafördraget undanfes. Vidare undantas, under vissa föratsättningar, upphandling sora sker enligt vissa internationella avtol eller sora är underkasfed särskild sekretess med hänsyn till nationell säkerhet ra.ra.

Den geraensarama nämnaren för EG:s regelverk är den öppna marknaden. Till det hör att ingen upphandling får göras på ett sådant sätt att leverantörer särbehandlas. Granden för all upphandling skall vara att den sker affärsmässigt och i konkurrens. Affärsmässigheten uttrycks genom kravet på att granden för anfegande av ett anbud skall vara att anbudet avser det lägsfe priset. Avsteg får dock göras från denna princip, så länge avstegen inte görs i särbehandlande syfte och avser avsteg till fömiån för det ekonomiskt raest fördelaktiga priset raed hänsyn till driftkostnader m.ra.

Öppenheten åstodkoms genom femligen omfettande krav på att upphandlingar pubUceras på ett sådant sätt att kännedom om deras existens sprids på ett tillförlitligt sätt inom gemenskapen. Vidare krävs inte endast att just aktuella upphandlingar publiceras, utan också att upphandlande myndigheter tillkännager även planerade upphandlingar. Likaså krävs normalt att resulfetet av en annonserad upphandling publiceras.

Konkurrensen uppnås genom krav på att upphandlande myndighet inte får godtyckligt förkasto anbud. Myndigheten måste kunna raotivera såväl varför ett avtol slöts i ett fall, sora varför övriga anbud förkastodes. Principen om icke-diskriminering spelar roll i detfe samraanhang. En diskriminerande upphandling innebär ju att affersmässigheten sätts åt sidan till förmån för i sammanhanget ovidkommande hänsyn.

Som en ytterligare komponent i konstraktionen av en verkligt öppen och konkurrensutsatt marknad har EG skapat regler för hur kontrollen och insynen i upphandlingsförfarandena skall gå till. Regleraa syftor dels till att ge övervakningsorganen tillgång till nödvändiga uppgifter för att de skall kunna fullgöra sin uppgift dels att ge den enskilde en reell

möjlighet att söka sin rätt för det fell att han raenar sig ha blivit oriktigt Prop. 1992/93:88 behandlad. Denna kontrollmakt utövas såväl av nationella myndigheter som av överaationella organ. Systemet regleras i s.k. rättsmedelsdirektiv.

Vidare skall här näranas att EES-avtolets regelverk avser förferandena under upphandlingen. Civilrättsliga frågor som kan uppkomraa sedan ett avfel träffets regleras inte av upphandlingsbesfemmelseraa.

Slutligen bör framhållas att EG:s regler inte fecker all upphandling. Regelverket omfettor enbart den ekonomiskt raest betydelsefulla upphandlingen och avser att göra den konkurrensutsatt och öppen. Regelverket innehåller cferför s.k. tröskelvärden sora innebär att de olika direktiven är tillämpliga encfest på upphandling som uppgår till eller överskrider dessa tröskelvärden. Värdegränserna är olika i de olika direktiven och är avvägda raed sikte på de upphandlingar sora kan anses viktiga i ett interaationellt perspektiv.

Tekniken innebär sålunda att upphandling under dessa tröskelvärden får ske enligt de nationella regler sora varje land finner för gott att tillämpa inom sina gränser.

Tröskelvärdena anges i den europeiska enhetsvalutan ecu (European Currency Unit).

1.4 En jämförelse mellan EG:s och Sveriges regelverk

Det kan konstoteras att den grandläggande uppfettningen om hur en upphandling skall göras inte skiljer sig mellan Sverige och EG. Sålunda gäller enligt båcfe regelverken att upphandling skall ske affärsmässigt, i konkurrens och på ett icke-diskriminerande sätt. Skillnaderaa mellan Sverige och EG ligger snarare i sättet att uppnå dessa mål. Upphandlingsförordningen och det kommunala upphandlingsreglementet gäller respektive tillämpas för sfetiiga myndigheter, kommuner och landsting. De svenska regleraa omfetfer inte den bolagiserade offentliga verksaraheten. Inora EG gäller cferemot en utvidgad krets av s.k. upphandlande enheter. EG:s regler gäller för inte encfest myndigheter och kommuner, utan även för de stotiiga och kommunala bolag som utför uppgifter i det allmännas intresse. EG har vicfere sett det sora angeläget att förefeg som bedriver verksarahet på grand av särskilcfe tillstånd från en behörig rayndighet (t.ex. vissa koncessioner) bör omfettas, eftersom de på grand av tillsfendet får anses ha anknytning till den offentliga verksaraheten. Därav följer att även helt privafe företog kan koraraa att betraktas som upphandlande enheter. Vicfere ser EG det som angeläget att upphandling skall göras på ett sådant sätt att alla leverantörer inom de tolv medlemsländeraa skall ha lika chans att kunna lämna anbud. En upphandlande enhet är cferför ålagd att publicera sina upphandlingar i den gemensamma europeiska officiella tidningen. Annonserna om upphandling skall se ut på ett visst vis, varför även den delen av annonseringsverksamheten är reglerad. Vidare bör det finnas en garanti för att upphandlingen procedurmässigt går till på sainma sätt oavsett i vilket land upphandlingen görs. Såluncfe gäller enligt procedurdirektiven att endast vissa i direktiven angivna upphandlingsförferanden får

37

användas. Förraodligen i avsikt att inte lärana för stort utryrarae för en Prop. 1992/93:88 olikformig tillämpning mellan raedlemsländeraa är utrymmet för val av upphandlingsförfarande, angivet på ett raycket detoljerat sätt. De olika förfarandena sora anbefalls skiljer sig i vissa delar från de som hittills tillämpats i Sverige.

En väsentlig skillnad ligger också i att regelverket föreskriver en annonsering, vilket medför ett krav på att annonseraa från Sverige skall skrivas på något av de officiella EG-språken.

Vidare bör nämnas att rättsmedelsdirektiven leder till att det även i Sverige måste öppnas möjlighet för överprövning och eventuellt skadestånd vid felaktiga upphandlingar.

1.5 Arbetsgruppen

Den inom Finansdepartementet tillsätto arbetsgrappen har besfett av företrädare för Utrikes-, Finans-, Närings-, och Civildepartementen, Riksrevisionsverket, Kommerskollegium, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Arbetsgrappens uppdrag har varit att lämna förslag till hur den svenska offentliga upphandlingen bör regleras för att raotsvara de regler sora kommer att gälla inom EES. Uppdraget innebar att grappen skulle föreslå en raetod för införlivande i svensk rätt av vad sora gäller på orarådet inora EG och vars motsvarighet enligt EES-avtolet skall tillärapas i Sverige.

Den naturliga utgångspunkten för arbetet har därför varit de direktiv och de direktivändringar sora beslutots för upphandling av varor, byggentreprenader och för upphandling inom de s.k. försörjningssektoreraa (vatten, energi, transport och telekommunikation). Arbetsgrappen har vidare beaktet det förslag till direktiv för tjänsteupphandling som sedermera ledde till direktivbeslut i form av det nämnda tjänsteupphandlingsdirektivet (92/50/EEG).

De direktiv som i förste hand har legat till grand för arbetsgrappens förslag är de direktiv som förtecknas i EES-avfelets bilaga XVI (prop. 1991/92:170 bU. 14 s. 605 fO.

Arbetsgrappen har arbetet med utgångspunkt i de direktiv som nyss angetts. Det är fråga om ett flertel direktiv och ett flertel ändringar av direktiven. Arbetsgrappens förslag innebär att de olika direktivens regler sammanförs i en förfettning. Förslaget innebär därmed ett redaktionellt avsteg från den ordning som för närvarande tillämpas inom EG. För egen del sfeller jag mig bakom aibetsgrappens förslag till förfettningsutform-ning, eftersom det innebär en mera pedagogisk presenfetion av regelsystemet och därmed en raindre svårtillgänglig regelmängd. EES-avtelets regler, som grandar sig på EG-regler, bör få en så nära motsvarighet i svensk rätt som möjligt. I annat fall finns det enligt min mening en risk för att den svenska upphandlingen skulle ske efter i viss mening annorlunda och kanske t.o.m. hårdare regler än som gäller i de övriga avtelsländeraa.

Det nu sagda för även med sig att behovet av den interaationella bevakning sora alltid görs ytterligare accentueras i den nya situation sora EES-avtelet iimebär. Som jag nu angett utgör ett interaationellt regelverk granden för det svenska regelverket. Av detto skäl är det angeläget att förändringar i det grandläggande regelverket och interaationella tolkningar av dette regelverk får genomslag i det svenska regelverket så snart det låter sig göras. I denna del har den nämnd jag kommer att föreslå ett särskilt ansvar.

Som jag tidigare nämnde fer EG:s regelverk sikte på att utsatte encfest den större upphandlingen för konkurrens ra.ra. och därmed skapa föratsättningar för en mellan-nationell upphandling. Vad sora är större upphandling avgörs av s.k. tröskelvärden, dvs. vissa värden uttryckfe i ecu, som utgör föratsättningen för att det "interaationella" regelverket skall tillämpas. Arbetsgrappens förslag omfetfer dock inte encfest den del av upphandlingen sora värdemässigt ligger över tröskelvärdena. För upphandling under dessa värden innebär arbetsgrappens förslag att en(fest vissa besfemmelser i förfettningsförslaget skall tillärapas. Jag delar den bedömningen och återkommer senare även till den frågan.

Prop. 1992/93:88

2 Allmän motivering 2.1 Regelverkets utformning

Mitt förslag: EES-avtolets regelverk transformeras till svensk rätt genom en lag, som skall gälla för offentlig upphandling som görs av sfetiiga och kommunala organ, av vissa sfetiiga och kommunala bolag och andra associationer liksora av vissa förefeg sora bedriver verksarahet med stöd av särskilt tillstånd från en behörig myndighet.

Arbetsgruppens förslag: Överenssferaraer raed raitt.

Remissinstanserna: Saratliga remissinstanser tillstyrker förslaget i stort. En hel del reraissinstanser.framför dock invändningar beträffande lagens definition av vad sora är upphandlande enhet. Några remissinstenser har vidare efterlyst s.k. enhetslistor sora innehåller en förteckning av de förefeg och enheter sora skall tillärapa lagens besferaraelser.

Skälen för mitt förslag: EES-rättsakteraa innehåller regler för hela den offentlighetsanknutna upphandlingsraarknaden, dvs. inte encfest för sfetiiga rayndigheter utan även hela den kommunala verksamheten och i vissa delar även verksamhet som kan bedrivas av privafe förefeg. Redan av detfe skäl bör regleraa till övervägande del ges lagform. Däratöver tillkommer den fördel som det innebär att i en författning hålla samraan besfemmelsema om upphandling.

39 Lagrådet har påpekat att den valda lagstiftningstekniken avviker från Prop. 1992/93:88 nonnal svensk lagstiftningsteknik med hänsyn till lagens omfettning och deteljeringsnivå. Som Lagrådet eniellertid också anfört synes det inte vara en bättre metod att använda en ramlag sora grund för förordningar, instraktioner el.dyl. Direktiven berör områden där någon delegering av normgivningsraakten inte kan göras mer än i en begränsad utsträckning. Huvuddelen av direktivens regler måste därför, även om de är mycket deteljerade, sfe i lag.

Vad gäller enhetsomfattningen vill jag anföra att jag i princip delar den remisskritik sora avser utformningen av arbetsgrappens defimtion av vilka enheter som skall tillämpa lagen. Jag återkommer till den frägan i författningskommenfereraa. Redan nu vill jag dock säga att det inte är lämpligt att frångå EG:s direktiv i alltför hög grad just i detfe centrala hänseende. Syftet bakom direktivens noggranna angivelse av de rekvisit sora skall vara uppfyllda för att en viss enhet skall tillärapa direktiven är att ringa in den krets sora på ett eller annat sätt har ett offentligrättsligt drag, antingen på grand av ägande' eller på grand av sin speciella verksamhet.

Avgränsningen av den krets upphandlande organ sora lagen skall tillärapas på ger upphov till svårigheter vad gäller andra enheter än rayndigheter och affärsverk. Alla sfetiiga och kommunala bolag bör enligt grandtexteraa inte omfattas utan end[ast de sora bedriver verksarahet i det allmännas intresse. Av detfe följer att de bolag ra.m. som frärast avses är de bolag vars verksarahet i och för sig lika gäraa hade kunnat bedrivas i rayndighetens eller affärsverkets förra. Genora den ytterligare kvalifikationen att dessa enheter inte heller får ha industriell eller kommersiell karakfer undanfes just sådana offentligägda bolag sora fraraförallt sfeten kan inneha av helt affårsraässiga skäl, eller private förefeg sora på grund av en ekonoraisk eller annan krissituation under en endast begränsad tid övertagits av steten och cfer avsikten är att bolaget skall återgå till den privafe sektora.

Detfe resonemang stöder jag på den omständigheten att syftet med direktiven är att åsfedkomma att den offentliga sektoras upphandling utsätts för marknadens villkor och alltså kan ske på ett affärsmässigt sätt. Om däremot förefegen i fråga är utsatfe för konkurrens och bedriver sin verksamhet på helt affärsmässiga villkor föreligger i en mening redan föratsättningar för en affärsmässig upphandling. I en sådan situation finns det inte någon särskild anledning att via regler föreskriva hur upphandlingen skall gå till.

Motsvarande resonemang kan föras vad gäller förefeg som bedriver verksamhet som föratsätter vissa myndighetstillstånd. Ett tillståndskrav brakar föra med sig att förefeget i fråga har en särsfellning på sin marknad och därför teoretiskt sett kan sägas vara i den sfellningen att. . r

verksaniheten inte behöver vara helt affärsmässig. Låt yara att raånga förefeg av denna kategori rent faktiskt upphandlar affä.rsmässigt. Om däremot det tiUstånd det är fråga ora ges till alla som söker tillstånd kan det sägas att den marknad som förefeget arbefer på inte är skydcfed i

40

någon reell mening. Direktiven föreskriver också undantog i vissa sådana situationer.

Direktiven föratsätter alltså att den offentiig verksamheten är av den karakferen att den inte behöver bedrivas i konkurrens på affersmässiga villkor, dvs. att den är utrasfed med ett offentligt skyd(lsnät sora tillåter att den inte bedrivs på ett affärsmässigt sätt. Om däreraot företoget i fråga kan upphöra, läggas necl eller på annat sätt. försvinna från marknaden ora det uppvisar dåligt resultot existerar inte ett sådant skyddsnät och då finns det inte heller någon anledning att via ett regelsystem tvinga ut dem i en konkurrensutsatt situation soni de redan befinner sig i. , , .

Vad jag nu i korthet anfört innebär att det förhällandet att det allmänna äger företoget inte ensamt spelar någon avgörande .roll., Man får väga in i bedömiungen även den verksamhet sora företoget i fråga bedriver. Om det offentliga ägandet inte medför att företoget har en inriktning.eller en verksamhet som innebär att företoget tillhör någon i viss mening skyddad del av förvärvsverksamheten skall det inte tillämpa lagen.

På samma sätt som inora EG kan det finnas skäl att ge ut s.k. enhetslistor, dvs. listor sora förtecknar de rayndigheter, företog ra.m. sora orafattos av lagen ora offentlig upphandling och sora alltså skall följa lagens besfemmelser. För att sådana listor verkligen skall kunna fullgöra någon praktisk funktion bör de vara så orafattande och aktuella att de vid varje tillfälle utgör en fullständig bild av hur de inora landet existerande förefegen skall bedöraas i förhållande till lagen om offentlig upphandling. Det torde emellertid inte vara raöjligt att någonsin uppnå en sådan kvalitet på listoraa att man med stöd av dessa skulle kunna undvara en definitionsbesfemmelse i lagen. Det bör alltså inte koraraa i fråga att listoraa får karakfer av norragivning. De listor sora kan övervägas bör lämpligen vara av endast exemplifierande karakfer. Sådana listor bör vid behov kunna ges sedan det nya systemet tillämpats en tid. Enligt min mening bör listoraa kunna ges ut av den nya Nämnden för offentlig upphandling som jag senare koraraer att föreslå inrättod.

Prop. 1992/93:88

2.2 Upphandling under tröskelvärdena

Mitt förslag: Lagen om offentlig upphandling skall gälla för upphandling såväl över sora under tröskelvärdena. För upphandling under tröskelvärdena skall endast vissa regler i lagen vara tillämpliga.

Arbetsgruppens förslag: Överenssferaraer med mitt.

Remissinstanserna: Majoriteten av reraissinstanseraa tillstyrker att lagen görs tillämplig även för upphandling under tröskelvärdena, men att i så fall regleraa för sådan upphandling inskränks till ett minimum. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, RRV, Byggentreprenörerna m.fl. remissinsfenser tillstyrker såluncfe att upphandlingslagens regler

tillämpas över hela fältet. En övervägande del av de remissinstanser som yttrat sig i ämnet anser att 1 kap. 4 § i arbetsgrappens lagförslag bör göras generellt tillämplig.

Skälen för mitt förslag: Den upphandling som understiger de tröskelvärden som anges i lagen är totolt sett en raycket viktig del av upphandlingen, även ora varje enskild upphandling inte uppgår till ett betydande belopp. Med hänsyn härtill och till att det ligger ett betydande egenvärde i förhållandet att all upphandling hanteras i en och sararaa författning bör lagen omfetto all upphandling, oavsett värde.

Gällande regelverk omfettor all offentlig upphandling oavsett dess beloppsmässiga värde. Det finns emellertid inte någon anledning att detolj reglera den mindre upphandlingen i samma utsträckning som nu kommer att gälla på grand av EES-avtolet för den större upphandlingen. Det bör vara en tillräcklig reglering att endast vissa angivna besfemmelser skall gälla för upphandling under tröskelvärdena. Denna lösning innebär inte någon annan ändring av vad som gäller under tröskelvärdena i dag än att den upphandlingen kan bli föremål för domstolsprövning. Jag återkommer senare till frågan ora överprövning ra.ra.

De ratiner som i dag tillämpas med stöd av nämncfe förordning och reglementen koramer i allt väsentligt att kunna tillärapas även i fortsättningen. Vidare kommer lagens besfemmelser inte att hindra att förfarandena under tröskelvärdena, antingen de bygger på föreskrifter, rekommendationer eller allmänna råd utvecklas och blir föremål för förändringar när behov därtill uppkommer så länge föreskriftema m.ra. ger uttryck för hur huvudregeln i I kap. 4 § bör iakttos för den mindre upphandlingen. I sisto hand blir det också en fråga för domstolspraxis att ange gränsema för besfemmelsens tillämpning.

Vad gäller kretsen av upphandlande enheter under tröskelvärdena har arbetsgrappen ansett att man bör bibehålla den mindre krets som i cfeg omfattos av upphandlingsregleraa. Det har inte legat i arbetsgrappens uppdrag att föreslå en utvidgning av kretsen i denna del. Frågan har därför inte beretts i detto lagstiftningsärende. Jag anser dock att det vore rimligt att kretsen av upphandlande enheter i framtiden är densamma såväl över som under tröskelvärdena. Frågan behöver ytterligare utredas och beredas. Jag lägger därför nu inte fram något förslag i den delen.

Prop. 1992/93:88

2.3 Nämnden för offentlig upphandling

Mitt förslag: En Nämnd för offentlig upphandling skall inrättas. Nämnden skall knytos administrativt till Riksrevisionsverket. Den hittillsvarande Delegationen för offentlig upphandling skall upphöra.

Arbetsgruppens förslag: Överenssfemmer med mitt. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker att det skall finnas ett särskilt organ för utgivandet av

42

tillämpningsföreskrifter m.ra. Några reraissinstanser, särskilt från den Prop. 1992/93:88

kommunala sidan, anser dock att den föreslagna nämnden inte bör ägna

sig åt styraing av upphandlingen under tröskelvärdena, eftersom man

anser att den frågan primärt är en fråga för varje enskild koramun. Man

menar att det finns risk för att en generell föreskriftsrätt innebär att den

kommunala självstyrelsen inskränks.

Från leverantörshåll har önskemål framförts om represenfetion i nämnden.

Skälen för mitt förslag: Arbetsgrappen har i båda sina promemorior diskuterat frågan om tillsyn av området och behovet av föreskrifter. I den försto promeraorian föreslog arbetsgrappen att en ny myndighet borde inrättos, men man diskuterade inte i detolj vad dess verksarahet skulle besfe i. Förslaget tillstyrktes av de flesto reraissinstanseraa. 1 den följande proraemorian togs frågan upp på nytt och nu preciserades diskussionen något i den meningen att grappen nu föreslog att den nya myndigheten skulle knytos till Riksrevisionsverket sora kanslirayndighet.

1 denna del gör jag följande bedömning. Vi sfer nu inför en omläggning av det hittillsvarande upphandlingssystemet. Omläggningen innebär att regelraängden utökas mycket markant. Regleraa är under kontinuerlig utveckling och förändring. Det kommer att åligga en större krets av upphandlare än hittills att tillämpa nya regler. Behovet av stöd och hjälp särskilt i inledningsskedet av omläggningen kan bedömas bli mycket stort. Behovet av en särskild myndighet för bevakning av upphandlingsområdet och för tillsyn av att upphandlingslagens regler följs och kan följas är cferför mycket stort. En ny myndighet, en närand, bör alltså inrätfes. Som jag inledningsvis anförde bör denna dessutom ha ett särskilt ansvar för bevakning av hur motsvarande regler tillämpas i de övriga länderaa inom EES. I lagrådsremissen övervägdes frågan om nämndens föreskriftsrätt.

Lagrådet har inte direkt berört frågan om nämnden i sitt yttrande men har påpekat att området gäller sådan normgivning att det inte kan bli aktuellt med någon normgivningsmakt utöver den som grancfes på sub-delegation enligt 8 kap. 13 § regeringsformen. Jag delar Lagrådets uppfattning. Nämnden bör ge ut allmänna råd och rekommendationer. Av remissutfellet att döma kommer nämnden dessutom att ha en mycket viktig stödfunktion genom att spricfe information eller ge ut allraänna råd och genora att med exempel och koramenferer visa hur vissa särskil(fe situationer kan hanteras.

Från några håll har önskeraål framsfeUts om att nämnden bör ha initiativrätt gentemot felande part i domstol. Jag anser att så inte bör vara fallet. Ett skäl för rain ståndpunkt är att det försfeg jag senare lägger fram om överprövning m.m. koramer att ge leverantöreraa möjligheten att i sisto hand föra sin sak inför domstol. Vetskapen om denna raöjlighet bör kunna påverka upphandlaraa att beraöda sig om ett korrekt agerande. Skulle det emellertid senare visa sig att det uppkonimer ett behov av att någon annan än de inblandade parteraa i en upphandling skall ha möjlighet att gripa in raedan upphandlingen pågår, antingen via domstol eller på annat sätt, får den frågan aktualiseras i ett senare sammanhang.

43

Jag delar arbetsgrappens bedömning att det inte är möjligt att raed Prop. 1992/93:88 större precision nu ange vari närandens uppgifter skall besfe, utöver vad jag anfört. Jag anser att det inte heller är lämpligt att så sker, eftersom det är angeläget att näranden har raöjlighet att inom en flexibel organisation själv utforma formeraa för sin verksarahet.

Nämnden bör besfe av bl.a. sakkunniga från såväl sfetlig som kommunal sida. Det finns heller inget hinder för att näranden utnyttjar möjligheten att tillfelligt adjungera ledamöter om behov därtill finns. Utvecklingen inora området går just nu mycket snabbt, varför det även vad gäller sammansättningen måste fiimas en flexibilitet i orgamsationen.

Som framgått av vad jag tidigare anfört råder det i dag i huvudsak parallellitet raellan den sfetiiga och koraraunala upphandlingen. Det är angeläget att de olika sidoraa av den offentliga upphandlingen utvecklas på ett likarfet sätt. Dock bör raan vara lyhörd för behovet av skillnader dera eraellan om detfe behov kan hänföras till förhållanden sora är speciella för vissa kategoriers upphandling. Eraellertid ser jag det sora mycket olyckligt ora det skulle utvecklas en upphandlingsratin på ett visst område sora skulle radikalt avvika från vad sora gäller inora upphandlingen i övrigt. Det är vUctigt att all upphandling så långt sora det är möjligt sker efter enhetliga ratiner. Eftersom lagen är tillämplig oavsett upphandlingens värde och alltså har generell tillämpning är det av även det skälet angeläget att ratineraa så långt raöjligt överenssfemmer. Upphandlingsregleraentet, sora är en frivillig ordning, överenssferaraer i allt väsentligt raed upphandlingsförordningen. Detfe förhållande har nuraera rått i många år. Jag har svårt att tro att utvecklingen nu plötsligt skulle peka åt olika håll för de olika upphandlingsområdena. Eftersora endast vissa huvudregler anges för upphandling under tröskelvärdena uppkommer ett stort behov av att utvecklingen av den upphandlingen bevakas.

Nämnden bör vara en självständig rayndighet. Den bör dock administrativt inordnas i RRV. Den lösningen innebär för det försto att näranden kan dra nytto av de erferenheter RRV vunnit av sin hittillsvarande verksamhet som tillsynsrayndighet inora det sfetiiga upphandlingsområdet. För det andra innebär den lösningen att näranden får nära tillgång till och raöjlighet att utnyttja den större rayndighetens organisation, såväl vad avser utnyttjande av vissa speciella expertfiinktioner, sora vad gäller det raera administrativa biståndet vad avser bokföring, löneadrainistration m.m. Anknytningen till RRV innebär inte att verket får någon besfemmanderätt över närandens sfellningsfeganden.

Nämnden bör vidare i en författning ges rätt att få fe del av handlingar som berör dess verksamhetsområde, närmare besfemt handlingar hos de enheter vars upphandling man har till uppgift att utöva tillsyn över. Eftersom tillsynsområdet i det nya systemet kommer att spänna över upphandling som görs inte endast av stotiiga myndigheter utan även av koraraunala och i vissa fell privato enheter raåste de regler jag nu diskuterar ha lagforra.

Den tillsyn det här är fråga om avser endast tillsynen av enheteraas upphandling. Det finns cferför inget behov av att nämnden skall fä

44

tillgång till saratliga böcker och andra affärshandlingar. Frågan om förfettningsregleringen får jag återkoraraa till i ett senare sammanhang.

2.4 Överprövning och skadestånd

Prop. 1992/93:88

Mitt förslag: Överprövning av upphandlingsbeslut skall göras av allmän förvaltningsdomstol, dvs. länsrätten i försfe instans. Frågor om skadestånd skall prövas av allmän domstol. Skadestånd skall kunna tillerkännas avseende hela den lidna skadan. Talan om skadestånd skall väckas senast inom ett år efter det att beslut om leverantör fatfets.

Arbetsgruppens förslag: Överenssfemmer med mitt.

Remissinstansema: Vad gäller fördelning av uppgifteraa mellan förvaltningsdomstol och allraän domstol är remissutfallet splittrat. En del remissinstanser anser att det raest rationella vore att alla dorastols-förfaranden förlades till en domstol. På grand av att det råder stor enighet ora att skadeståndsfrågor borde hanteras av allmän domstol har raånga remissinstanser, bl.a. Kommunförbundet och Landstingsförbundet, ansett att allmän domstol borde anförtros hela överprövningsorarådet, dvs. både själva upphandlingen och skadeståndet. Med hänsyn även till rationaliseringsvinster har bl.a. Statskontoret och Sveriges industriförbund förordat den lösningen.

I sitt remissyttrande över Ds 1992:4 anförde Stockholms universitet följande: "Överprövning av överklagade upphandlingsbeslut är en naturlig uppgift för de allmänna förvaltningsdomstolaraa. För marknadsdomstolen vore det en främmande uppgift. Skadeståndsmål bör prövas i allraän dorastol. Denna uppsplittring raellan förvaltningsdomstol och allraän domstol kan i och för sig diskuteras från lämplighetssynpunkt men bygger på den grandläggande funktionsfördelningen mellan dessa domstolar och kan inte gäraa ändras i detto sammanhang." Motsvarande synpunkter avseende rollfördelningen framfördes av Hovrätten över Skåne och Blekinge och av Kammarrätten i Jönköping.

Beträffande förslaget till skadeståndsregler har de flesto remissinstanseraa tillstyrkt att möjlighet till skadestånd skall fmnas. Remissinstanseraa från den koraraunala sidan har dock raotsatt sig att skadeståndet skall utgå för hela den lidna skadan, inklusive förlorad handelsvinst, det s.k. positiva kontraktsintresset. Dessa remissinstanser har vidare motsatt sig att skadeståndsregleraa skall avse även upphandling under tröskelvärdena. Sferkast kritUc har rikfets mot förslaget att tiden för väckande av felan skall vara ett år efter det att beslut om leverantör fattots.

Arbetsgrappens förslag i den försto promemorian innebar en begränsning av skadeståndet till endast det negativa kontraktsintresset. Stockholms universitet ifrågasatte den begränsning sora gjorts. Universitetet ansåg att fullt skadestånd borde vara raöjligt och dessutora att en sådan

regel stod i bättre överenssferaraelse raed direktivtexten. Universitetet Prop. 1992/93:88 påpekade vidare att det är raöjligt att erhålla ftillt skadeständ i flera EG-länder. Några rättsfall från EG-domstolen finns inte, cfer dorastolen uttolat att sådant skadestånd skulle vara en del av direktivets besferaraelser. Umversitetet påpekade dock att regler ora fiillt skadestånd är en del av ett effektivt överprövningssystera och anmärkte vidare att "skadeståndsregleraa [torde] främja ett från allmän synpunkt önskvärt uppträdande från upphandlande organs sicfe. Vicfere torde i praktiken svårighetema för förbigångna förefeg att visa kausalitet mellan begångna fel och det faktum att vederbörande lidit skada genom att inte erhålla kontraktet leda till en stork begränsning av de situationer där ersättning för det positiva kontraktsintresset koraraer ifråga."

Skälen för mitt förslag: EES-avtelets krav på raöjlighet till överprövning av beslut ora upphandling innebär att svenska dorastolar sfells inför en ny typ av raål. För närvarande förekommer dorastolsprövning rörande upphandlingsfrågor encfest med stöd av kommunallagen och kyrkolagen. Den typ av överprövning det nu blir fråga om är inte av den karakfer som görs i den koraraunala laglighetsprövningen, sora är en ren laglighetsprövning inskränkt dessutora av att klaganden har rätt att hävcfe endast vissa särskilt angivna grunder för sin felan. Jag inser att man skulle få vissa rationaliseringsvinster ora förfarandet kunde koncentreras till endast en domstol. Som Stockholms universitet och domstolama har anfört i sina remissyttranden innebär en uppdelning mellan allmän förvaltningsdomstol och allmän domstol ett vidmakthållande av den tradition som hittills gällt i Sverige och som dessutora bekräftats av Domstolsutredningen (SOU 1991:106 Domstolaraa inför 2000-felet) och i en promemoria från Justitiedeparteraentet (Ds 1992:38 Domstolsväsendet). Av dessa skäl bör överprövningen av beslut under upphandlingen handhas av allraän förvaltningsdomstol och skadeståndsfrågoraa av allraän dorastol.

Chefen för Näringsdeparteraentet tillsatte i augusti i år en arbetsgrapp för frågor om upphandling i konkurrens vid offentlig verksamhet i egen regi. Grappen skall pröva föratsättningaraa för och lägga fram förslag till obligatoriska regler om sådan upphandling. Vicfere skall grappen överväga ora besfemmelseraa bör tas in i lagen om offentlig upphandling. Därvid får grappen också överväga frågor om övervakning och tillsyn. Beroende på vilka frågesfellningar och besfemmelser som aktualiseras under beredningen av arbetsgrappens övervägänden och förslag kan ytterligare överväganden behöva göras i denna del.

Enligt rättsmedelsdirektiven skall skadeståndsregler finnais. Vad gäller avvägningen mellan det negativa och det positiva kontraktsintresset delar jag arbetsgrappens bedömning av de skäl som Stockholras universitet framfört i sitt reraissyttrande. Dessutora är det av värdei ur effektivitetssynvinkel att möjligheten till fullt skadestånd finns för den lidna skadan. En annan sak är att det måhända inte i så raånga fall kan komma i fråga att döma ut ett skadestånd sora raotsvarar detto kontraktsintresse på grand av de bevissvårigheter som umversitetet tor upp. För att effektivisera upphandlingen och av skälen för det förslag jag lägger fram om

slopande av den kommunala laglighetsprövningen (avsnitt 2.5) oberoende Prop. 1992/93:88 av upphandlingens värde bör skadeståndsraöj lighet finnas även för upphandling under tröskelvärdena.

Vad gäller tiden för väckande av felan gäller inte några särskilcfe regler enligt rättsraedelsdirektiven. Det är alltså en fråga för varje enskilt land att självt avgöra vilken tid sora bör väljas. Mitt förslag ora en tidsfrist på ett är innebär i förhållande till de allmänna regleraa på området i Sverige en raycket markant förkortning. Arbetsgrappens motsvarande förslag har dock utsatts för sferk remisskritik med hänsyn till den osäkerhet som denna långa tid skulle innebära för de upphandlande enhetema sora därmed inte skulle kunna avslufe sina upphandlingar innan fristen gått ut. Mitt förslag utgår från en avvägning mellan den olägenheten och önskemålet att skadeståndsregleraa är effektiva.

I lagförslagets överprövningskapitel införs också två förfaranden, avsedda enbart för upphandling inora försörjningssektorema, nämligen granskning och medling. Det förstnämncfe förfarandet är en frivillig ordning som innebär att en oberoende granskningsnian på begäran av en upphandlande enhet kan ges i uppdrag att bedöma om enhetens upphand-lingsratiner överenssfemmer med regleraa i lagen. Det sistnämn(fe innebär ett formaliserat medlingsförferande i de fall en leverantör anser sig missgynnad i en upphandling. De två förfarandenas närmare utformning är av sådan detoljkarakfer att de bäst kommenteras i saraband raed att jag kommenterar författningsförslaget.

Mitt förslag föranleder också en ändring av 14 § lagen (1972:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

De rättsmedelsdirektiv sora är bakgranden till mitt förslag innefetfer också ett översfetligt förfarande som inora EFTA inleds av EFTÄ:s över-. vakningsrayndighet. Det överstotiiga förfarandet enligt det försto rättsmedelsdirektivet omfetfes av EES-avfelet och införlivas i svensk rätt genora stodgandet i 3 § EES-lagen, sora hänvisar bl.a. till protokoll 2 till övervakningsavfelet (prop. 1991/92:170, del 1, s.232 och 325). Det andra rättsmedelsdirektivet (92/13/EEG) avser upphandling inora försörjningssektoreraa och har beslutots vid en tidpunkt sora inneburit att införlivande ännu inte föreslagits i den nämncfe EES-lagen. Det avviker vad gäller den överstotiiga prövningen inte väsentligt från det försto rättsmedelsdirektivet. Dess regler vad gäller den nationella överprövningen omfatfes emellertid av raitt förslag till överprövning, medling och granskning, varför dess införlivande på nationell nivå sker redan nu. Anledningen är att jag anser att det vore olyckligt om ett ikraftträdande av regler om upphandling inom försörjningssektorema inte samtidigt följdes upp av åtminstone nationella överprövningsregler inora sektorema.

Jag har i dessa delar samrått raed chefen för Justitiedepartementet.

47

2.5 Den kommunala laglighetsprövningen

Prop. 1992/93:88

Mitt förslag: Den kommunala laglighetsprövningen av kommunala upphandlingsbeslut avskaffas. Koraraunalbesvären av kyrkokoraraunala upphandlingsbeslut avskaffas också.

Arbetsgruppens förslag: Överenssferaraer med mitt.

Remissinstanserna: 1 det närraaste alla reraissinstanser har berört frågan i sina remissyttranden. Det helt övervägande antolet instanser har tillstyrkt en ordning där kommunal laglighetsprövning inte längre skall vara möjlig beträffande upphandlingsbeslut.

Skälen för mitt förslag: Upphandlingsbeslut bör kunna bli föreraål för kontroll i någon form och oavsett upphandlingens värde. Jag är inte beredd att föreslå att det slutliga upphandlingsbeslutet skall kunna överprövas. Den sora är missnöjd med en avslufed upphandling bör endast ha möjlighet att begära skadestånd. Den överprövning det nu är fråga om är överprövning av beslut under upphandlingen, t.ex. ora viss annonsering m.m. Den överprövning jag föreslår innebär en bättre kontroll av upphandlande enheters upphandlingsratiner än vad som gäller i dag. Den krets som skall kunna sätto igång en sådan kontroll är den krets som närmast berörs, nämligen leverantöreraa. I den kommunala laglighetsprövningen ligger emellertid också en form av medbor-garkontroll av hur allmänna medel används på det kommunala området. Den kommunala laglighetsprövningen i den delen förefaller dock inte vara ett effektivt sätt att åsfedkomma en sådan kontroll. Kommunal laglighetsprövning kan begäras endast av den som är medlem i en komraun, ett landsting m.m.. Det bättre sättet att uppnå effektiv kontroll är att skapa möjligheter för leverantöreraa, dvs. de som direkt berörs av ett oriktigt förfarande, att vända sig till dorastol oavsett kommun-tillhörighet.

Vidare är den kommunala laglighetsprövningen begränsad till vissa kommunala beslut. De upphandlingar som görs i kommunala bolag kan t.ex. inte bli föremål för kommunal laglighetsprövning. Den överpröv-ningsordning sora jag föreslår koramer emellertid att sfe öppen oavsett om beslutet fattos av en kommun eller ett kommunalt bolag, stiftelse m.fl. associationer, i varje fall vad avser upphandling över tröskelvärdena. Sett i ett större perspektiv syftor de nya överprövningsregleraa i upphandlingslagen till att uppnå en effektiv medelsanvändning på såväl det sfetiiga sora kommunala området. Den kommunala laglighetsprövningen kan nu bedömas ha spelat ut sin roll som kontrollinstrament. På grand av det mera helfeckande och mera effektiva system som blir följden av EES-avtolet och det intresse som även utländska leverantörer nu kommer att visa den svenska upphandlingen fmns det fog att förmoda att upphandlingsmarknaden kommer att kunna fungera bättre än i dag i detto hänseende även utan den kommunala laglighetsprövningen.

48

Mitt förslag avser även den kyrkokommunala upphandlingen. Jag har i denna del samrått raed chefen för Civildepartementet.

2.6 Upphandlingsförfaranden

Prop. 1992/93:88

Mitt förslag: Över tröskelvärdena skall något av de tre förfarandena öppen, selektiv eller förhandlad upphandling användas. För upphandling under tröskelvärdena skall de förfaranden användas som bedöms överenssfemma med huvudregeln i 1 kap. 4 § lagen om offentlig upphandling.

Arbetsgruppens förslag: Överenssfemmer raed mitt, med den skillnaden att arbetsgrappen inte närmare berört upphandlingsförferanden under tröskelvärdena.

Remissinstanserna: En hel del instanser har rikfet kritik mot de i lagen angivna föratsättningaraa för valet av förferande. En remissinstans har vidare begärt att det över tröskelvärdena borde finnas en motsvarighet till direktupphandlingen.

Skälen för mitt förslag: Vad gäller förfarandena över tröskelvärdena utgör direktiven normen för det förslag som läggs fram. Det vore ett oriktigt införlivande att gå ifrån direktiven i detto hänseende. Emellertid innebär de nya förfarandena i sak inte så stora avsteg från vad sora hittills gällt. Formellt sett föreligger dock väsentliga skillnader bl.a. eftersom valet av förfarande är synnerligen noga reglerat.

Som jag tidigare sagt anser jag att det är av centralt värde att det intemationella regelverket om offentlig upphandling så nära som möjligt i sak motsvaras i svensk rätt. Arbetsgrappen har konstoterat vissa otympligheter. I några fall har den funnit att ett förfarande inom ett upphandlingsområde inte helt motsvaras av vad som borde vara samma förfarande inom ett annat område. Direktivregleraa utmärks i detto hänseende av aft det ibland slås fast en huvudregel, varifrån föreskrivs omfattande undantog. Denna katolog av undantog är ibland olika mellan de olika direktiven. I några fell beror skillnaderaa på olikheter mellan upphandlingsområdena. 1 andra fall torde olikheteraa helt enkelt bero på att det har gått en viss tid mellan två direktiv och att det senare direktivet har en modernare språkdräkt. Någon skillnad i sak har emellertid inte avsetts. Arbetsgrappen har dock i stort sett följt direktivens besferaraelser även vad avser uttryckssättet. Även om det inte är möjligt att göra dessa undantogskatologer ftillständigt enhetliga har dock arbetsgrappens lagförslag ytterligare omarbefets i detfe hänseende.

Öppen upphandling innebär att alla intresserade får lämna anbud. Selektiv upphandling innebär att upphandlande enhet får vända sig till vissa utvalda, selekterade, leverantörer och erbjuda dem eller uppmana dem att om de så önskar lämna in anbud. Den förhandlade upphand-Ungen slutligen innebär att endast vissa utvalda leverantörer tillfrågas och

4 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 88

att deras anbud sedan förhandlas så att den upphandlande enheten når ett avslut.

Det kan synas som om det vore en fördel ora förfarandena benämndes på sarama sätt som deras närmaste hittillsvarande motsvarigheter i svensk rätt. Som jag tidigare anförde är det angeläget.att ratineraa såväl över som under tröskelvärdena i så lämplig grad som möjligt ansluter till varandra. Det kan dock inte komma i fråga att komplettera förfarandena över tröskelvärdena raed ytterligare något förfarande sora inte har en motsvarighet i direktiven.

Prop. 1992/93:

2.7 Tidsfrister

Mitt förslag: De tidsfrister för anbudsgivning m.m. som föreskrivs i EG:s direktiv införs även i lagen om offentlig upphandling.

Arbetsgruppens förslag: Överenssfemmer raed mitt.

Remissinstansema: Ingen remissinstans har raotsatt sig att tidsfrister används. Många instanser har eraellertid ansett att regleraa därora är mycket omfattande och krångliga och har anfört att dessa regler kan lecfe till en onödig byråkratisering och fördröjning av upphandlingama.

Skälen för mitt förslag: Inom EG arbefer raan raed tidsfrister som reglerar t.ex. hur länge man måste hålla ett förferande öppet för anbud, hur snabbt man måste besvara förfrågningar, hur snabbt man måste annonsera avslutode upphandlingar m.m. Reglema hänger samman med att det är fråga ora ett interaationellt regelverk. Därigenora raåste det tillskapas en garanti för att även de geografiskt raer avlägsna intressent-eraa skall ha en rimlig chans att hinna reagera på en annons om upphandling. Det vore annars i och för sig möjligt att åstodkomma en indirekt diskriminering. Om nämligen det vore tillåtet att föreskriva så korto frister att det i praktiken endast är intressenter inom närområdet som har en praktisk möjlighet att reagera har man därigenora en möjlighet att styra urvalet av leverantörer. Systemet har alltså ett viktigt syfte. Dock går det inte att komma ifrån att denna nyhet i förhållande till dagens ordning kommer att innebära att vissa upphandlingar i fortsättningen kommer att to längre tid än vad man hittills varit van vid. Vad nyheten praktiskt sett innebär i övrigt är att det kommer att bli nödvändigt för upphandlande enheter att to med den omständigheten i beräkningen när man planerar upphandlingar. Emellertid finns det i det interaationella regelverket en möjlighet till ett påskyndat förfarande i vissa fall. Även dessa regler bör givetvis införas i lagen om offentlig upphandling.

Vad gäller farhågoma för ökad byråkrati kan man Late bortse från att större upphandlingar i framtiden kommer att omgärdas av ett mer detoljerat regelverk. Byråkratin kommer cfermed av nödvändighet atf öka. Det kommer rimligen att vara oundvikligt att misstog begås i inled-

ningsskedet. Man bör emellertid ha i minnet att sådana olärapor har sina raotsvarigheter på övriga håll inom EES. De kan cferför inte ses sora effektivitetsdämpande i förhållande till utländska konkurrenter.

Med anledning av remissynpunktema på att regleraa om just tidsfristema är krångliga vill jag anföra att raitt intryck av direktiven är en betydande koraplexitet. Den blir inte mindre av att olUca uttryck används i olika direktiv. Så t.ex. beräknas vissa tidsfrister i några direktiv raed utgångspunkt i kalendercfegar, andra med utgångspunkt i arbetscfegar och slutligen några raed utgångspunkt i veckor eller raånader. Praktiskt sett är det fråga ora samma tidsfrister i alla direktiv, men de uttrycks på olika sätt. Arbetsgrappen har i dessa hänseenden följt direktivens uttryckssätt, men också i några fall anmärkt när så har skett. Jag anser att tidsfristema så långt möjligt skall uttryckas på sararaa sätt genora hela lagen. Jag återkoraraer till den frågan i förfettningskoniraentoren.

Slutligen vad gäller tidsfrister kan jag nämna att beträffande den offentiiga upphandlingen innebär EES-avtolet också ett åtogande att fe hänsyn till rådets förordning (EEG) nr 1182/71 om regler för besfemning av perioder, datura och frister. Den förordningen innehåller inte några regler som i sak avviker från gällande lag ora beräkning av lagsfedgad tid.

Prop. 1992/93:88

2.8 Prövning av anbud

Mitt förslag: Det lägsto anbudet skall antas. Upphandlande enhet har emellertid möjlighet att välja ett dyrare anbud föratsatt att det kan anses vara det ekonomiskt mest fördelaktiga raed hänsyn till saratliga oraständigheter såsom pris, driftkostnader, funktion, miljöpåverkan m.m.

Arbetsgruppens förslag: Överenssfemmer med mitt.

Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat denna fråga tillstyrker förslaget. Många av dem anser dock att arbetsgrappens förslag alltför storkt koncentreras kring prisfrågor och inte ger tillräckligt utrymme för beaktande av även andra omständigheter.

Skälen för mitt förslag: Frågan ora vilket anbud sora skall antas är mycket central i förhållande till syftet att uppnå en icke-diskriminerande upphandling över gränseraa. Mitt förslag grandas på direktivtext. Likväl är direktiven inte entydiga. I t.ex. byggentreprenaddirektivet anges lägsfepris-bedömningen sora försfe prövningsgnmd. I direktivet för försörjningssektoreraa anges emellertid kvalitetsprövningen först av prövningsgranderaa. Det finns enligt min mening inte någon anledning att de svenska regleraa i detto hänseende niåste vara fullständigt direktivtrogna. Det måste bedömas tillräckligt att de två regleraa anges och att man håller i minnet att den alteraativa regeln skall komma till klart uttryck även i annonsen om upphandlingen. A andra sidan håller jag inte helt med de remissinstanser som betonar den ekonomiska innebörden

av ett anbud och den betydelse sora prövningsregleraa därvid har. Prop. 1992/93:88

Visserligen utgörs huvudregeln av en femligen grov bedönmingsgrand,

näraligen det billigaste anbudet. Denna nackdel torde dock neutraliseras

av att en alteraativregel finns som ger utryrarae för att även andra

omständigheter vägs in i bedömningen. Det torde för övrigt bli den

vanligaste situationen, i varje fell vad gäller alla de upphandlingar där

upphandlande enhet anser att kvaliteten är en lika viktig omständighet

som priset. Det är sålunda tillåtet att väga La t.ex. livstidskostnader,

servicegrad, miljöhänsyn ra.m. Eraellertid måste det anges i annonsen om

upphandling ifall man använder sig av den altemativa prövningsgrunden.

I annonsen skall då också anges vilka kringoraständigheter man anser

skall spela särskild roll för prövningen. Dessa omständigheter skall

dessutora, om det är möjligt, raiigordnas i förhållande till deras relativa

betydelse.

Jag vill i detto sammanhang betona vUcten av att miljöhänsyn vägs m i all offentlig upphandling. Stot, kommuner m.fl. har nått olika långt i detto avseende. Stora varavolymer upphandlas offentligt. En miljömedveten offentlig upphandling kan därför få en mycket stor betydelse för att stimulera till miljöanpassad produktutvecklmg, såväl för användandet av varan som då varan tjänat ut. Jag kan här nämna utbytesregeln i lagen (1985:426) om kemiska produkter. Regeln innebär att den som hanterar eller importerar en kemisk produkt skall vidfe de åtgärder och iaktto de försiktighetsmått i övrigt sora behövs för att raotverka skada på människor eller i miljön. Därvid skall sådana kemiska produkter undvikas som kan ersättas med mindre ferliga produkter. Det är också viktigt att varor som tillverkats av återvunnet material behandlas på samma sätt som varor av annat raaterial.

En upphandlande enhet måste noga ange vilka oraständigheter den avser att beakfe i de fall den väljer att anfe det ekonoraiskt mest fördelaktiga anbudet. Genom hänvisningen till det "ekonomiskt" mest fördelaktiga anbudet uppkoraraer ett behov av att enheten gör klart för sig redan från början hur olika omständigheter som servicegrad ete. kan värderas i ekonomiska termer. Det är visserligen inte möjligt att värdera varje enskild omständighet i ekonoraiska termer. Särskilt vad gäller miljöpåverkan kan en sådan värdering bli svår. Enheten bör dock redan vid upphandlingens påbörjande försöka värdera kringomständigheteraas ekonomiska betydelse.

Jag anser att det inte finns någon risk för att upphandlingaraa i framtiden kommer att styras av endimensionella prisprövningar. Föratsättningen är dock att upphandlande enhet anger i sin annons vilken prövningsgrand man avser att använda. Det får alltså inte förekomma att ett anbud väljs framför ett annat på grand av en omständighet som anbudsgivaraä inte i förväg fått recfe på.

52 Tredjelandsregler

Prop. 1992/93:88

Mitt förslag: Särskilda regler ora prövning av anbud från leverantörer sora är efeblerade utanför EES införs inte.

Arbetsgruppens förslag: Inte heller arbetsgrappen lägger frara något förslag i den delen.

Remissinstanserna: Endast Televerket och Sveriges industriförbund har begärt regler härom eller annat sfellningsfegande mot att särskilcfe tredjelandsregler införs.

Skälen för mitt förslag: Frågan ora en särskild tredjelanclsregim är aktuell endast för försörjningssektoreraa. Enligt direktivet för dessa sektorer (90/531/EEG, art. 29) får ett anbud förkastas om anbudet till mer än hälften besfer av varor eller tjänster raed ursprung utanför EG. Vid prövning av två eller flera likvärdiga anbud skall företräde ges anbud raed övervägande EG-ursprang föratsatt att dess pris överstiger anbud som har övervägande ursprang utanför EG raed högst tre procent (art. 29.3). Framförallt den sistnämnda regeln vore ett avsteg från gällande svenska principer för upphandling.

Det kan nämnas att med EG-ursprang i det sammanhanget skall förstås även EES-ursprang. I EES-avtolet överenskoms emellertid om undantog från denna tredjelandsregim. Undanfeget uttrycks så att en tillämpning av bl.a. art. 29.3 inte negativt får påverka nuvarande grad av liberalisering gentemot tredje land, dvs. att redan uppnådd liberalisering i förhållande till tredje land fortsatt kan tillämpas av svenska upphandlare (se prop. 1991/92:170 bil. 14 s. 607 ff angående tillärapningen av direktivet, särskilt punkt n).

Slutsatsen av det sagcfe är att det inte finns anledning att särskilt reglera detto förhandlingsresulfet i lagen om offentlig upphandling, eftersom huvudregeln i 1 kap. 4 § skall tillärapas fullt ut även inom försörjningssektorerna och avser alla anbud oavsett om leverantören är eteblerad inom EG eller inte.

2.9 Sekretessfrågor

Min bedömning: De nya upphandlingsregleraa strider inte mot sekretesslagen (19 80:100).

Arbetsgruppen: Arbetsgrappen fer inte sfeUning i denna fråga.

Remissinstanserna: Eftersom arbetsgrappen inte fegit sfeUning har remissutfallet inte särskilt berört denna fråga. Några remissinstanser frågar dock efter ett sfellningsfegande härvidlag.

Skälen för min bedömning: I sekretesslagen anges vissa regler ora sekretess vid upphandling (6 kap. 2 § och 8 kap. 10 §). De frägor som har sfellts har avsett huravicfe de omfattande annonseringskraven innebär

att det uppkommer behov av ändringar i sekretesslagen. De besfemmelser Prop. 1992/93:88 i lagförslaget som då närraast hamnar i blickfånget är först 2 kap. 10 § och motsvarande besfemmelser i, övriga kapitel vad avser .annons ora övergång till förhandlad upphandling. Enligt 2 kap. 10 § skall en upphandlande enhet annonsera att den övergår till den förhandlade upphandlingen om detfe förfarande inte avser alla de anbud som avlämnats i föregående förferanden. Den orcfelydelsen, innebär inget avsteg från regleraa i sekretesslagen. Det exempel på regelns tillämpning som arbetsgrappen anger i Ds 1992:4 sid. 123 ger dock intryck av att annonsen skall innehålla uppgift om viUca anbudsgivare sora det förhandlade förfarandet skall avse. En så defeljerad annons torde strida mot sekretesslagen (se Sekretesslagen 1980 års lagstiftning med kommentorer, Corell m.fl., 3 upplagan, s. 132 ff), i varje fall vad avser enheter för vilka sekretesslagen gäller. Lagtextens krav är dock inte så långtgående sora exeraplet antyder, eftersora kravet endast är att övergången skall annonseras, inte vem eller vilka som skall omfatfes av det nya förfarandet.

Vad gäller annonsering om avslufed upphandling stodgas i t.ex. 1 kap. 10 § lagen ora offentlig upphandling att det skall annonseras hur upphandlingen avslufets. I arbetsgrappens förslag anges att "Annonsen behöver inte innehålla uppgifter vars publicering skulle stricfe mot allmänt intresse eller raotverka befogade affärs- eller konkurrensintressen". Kravet bör skärpas till att annonsen inte/år innehålla sådana uppgifter. I annat fell kan annonsören förledas till att annonsera sådana uppgifter som enligt sekretesslagen är belagda med sekretess.

Vidare föreslog arbetsgrappen att, en upphandlande enhet inora viss tid efter det att begäran komrait in skall läinna upplysning till varje anbudssökande m.fl. som så begär om skälen till att hans anbud förkasfets och även vera som erhöll upphandlingen. En sådan uppgift kan enligt sekretesslagen inte lämnas innan upphandlingen avslutots, vilket i detto fall är den tidpunkt då avtol träffats. Emellertid avser besfemmelsen just tidpunkten efter en avslufed upphandling, varför rain bedöraning är att även den besfemmelsen är förenlig med sekretesslagen.

Det nya systemet innebär en i raånga stycken utökad informationsplikt genom annonsering, rapportering m.m. De uppgifter som skall offentliggöras är emellertid inte så omfattande att det kan bedömas att de två lagverken strider mot varandra. I några fall tillåter arbetsgrappens lagförslag en prövning av vilka uppgifter som skall publiceras. Dessa fall utgör en direktivtrogen överföring av direktivregler.

2.10 Tjänsteupphandling

Prop. 1992/93:88

Mitt förslag: Tjänsteupphandling över tröskelvärdena regleras enligt ett inom EG beslutot tjänsteupphandlingsdirektiv, utom vad avser direktivets regler om upphandling genom arkitektfevlingar.

Även tjänsteupphandling genom anordnande av arkitektfevlingar bör regleras. Även för den upphandlingen bör regleraa ha lagform. Regler för den upphandlingen bör därför införas i lagen om offentlig upphandling. Åtgärden bör dock awakfe ytterligare utredning.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgrappen föreslog en fullständig lagreglering av tjänsteupphandlingen. Grappen lade inte frara något särskilt förslag ora ikraftträdande vad avser tjänsteupphandling, men föratsatte att kapitlet om tjänsteupphandling inte kunde träda i kraft samtidigt med lagförslagets övriga kapitel.

Remissinstanserna: Arbetsgrappens förslag om lagreglering av tjänsteupphandling har inte föranlett någon särskild kommenfer. Sveriges industriförbund har dock anfört att det vore en fördel med ett saratidigt ikraftträdande för samtliga områden.

Flera remissinstanser har framfört kritik mot lagförslaget i dess materiella del. Sålunda har man påpekat vissa otydligheter, vidare har man anfört invändningar mot klassificeringen av tjänsteraa i fråga. Slutligen har tveksamheter yppats vad avser regleringen av arkitekttävlingar, även om man inte har haft nägra principiella invändningar raot att även denna del av upphandlingsraarknaden regleras.

Skälen för mitt förslag: Tjänsteupphandlingen är en mycket väsentlig av del den offentliga upphandlingen. Inom EG har man nyligen beslufet ett direktiv på området (92/50/EEG). Det direktivet skall träda i kraft inom EG den 1 juli 1993. Ytterligare ett direktiv övervägs, som innebär ett införande av tjänsteupphandlingsregler även inom försörjningssektorerna. Det direktivet har emellertid ännu inte fått sin slutliga utformning.

I denna del gör jag följande bedömning. Ny EG-lagstiftning, sora antegits av rådet efter den 31 juli 1991 orafattos inte av EES-avtolet. Sedan EES-avtolet har trätt i kraft skall den Geraensarama EES-kommittén besluto om de ändringar av relevanto bifegor och protokoll till EES-avtolet som föranleds av den nya lagstiftningen. Det finns enligt min mening inte som regel någon anledning att Sverige skall reglera enligt beslutode direktiv innan den nya EG-lagstiftningen enligt EES-kommitténs beslut föranlett ändringar av bilagoraa och protokollen till EES-avtolet. I några fall kan man visserligen tänka sig avsteg från den principen, t.ex. om det är fråga om direktiv som har nära anknytning till direktiv som redan trätt i kraft.

Jag ser inte någon särskild fördel med att mitt förslag om tjänsteupphandling skall träda i kraft samtidigt med mitt förslag i övrigt. Direktivet

ora tjänsteupphandling skall inte träda i kraft inora EG förrän den 1 juli 1993. Vidare är direktivförslaget avseende införande av tjänster i direktivet för upphandling inora försörjningssektoreraa ännu inte så långt kommet inora EG att förslaget skulle kunna ligga till grand för lagstiftning i Sverige redan nu. I den delen raåste regeringen under alla förhållanden awakfe det slutliga direktivet. Inte heller hanteringsmässigt innebär därför ett saratidigt Ucraftträcfende av lagförslagets alla kapitel någon fördel.

Ytterligare en omständighet felar för att regeringen senare bör återkomma i frågan, näraligen den omständigheten att remissutfellet vad avser förslaget om upphandling genom anordnande av arkitektfevlingar visar att ytterligare överväganden behöver göras och att också vissa förtydliganden vad gäller tjänsteupphandlingsdirektivet måste inhämtas från EG innan det svenska införlivandet kan göras på ett korrekt sätt. Jag avsfer därför från att nu lägga fram något förslag beträffende reglering av arkitektfevlingar.

Det nu sagda innebär att upphandling i de delar som inte regleras enligt lagen om offentlig upphandling får ske enligt tillärapliga regler i övrigt. För den stotiiga sidan innebär det att upphandlingsförordningens regler får tjäna som utgångspunkt för en sådan upphandling. Motsvarande bedömning får göras för den kommunala upphandlingen.

Prop. 1992/93:88

2.11 Ikraftträdande

Mitt förslag: Lagen ora offentlig upphandling skall trä(fe i kraft den dag regeringen besfemmer. Upphandling som påbörjats före den dagen skall avslutos enligt äldre besfemmelser.

Arbetsgruppens förslag: Överenssferaraer raed raitt.

Remissinstanserna: Reraissinstanseraa har i allraänhet inte utfelat sig om ikraftträdandet, utom vad gäller önskemålet om ett saratidigt ikraftträdande av samtliga kapitel. Många remissinstanser har emellertid anmärkt behovet av att tillämpningen kan förberedas genom en tillämp-ningsförordning och andra föreskrifter.

Skälen för mitt förslag: Mitt förslag överenssfemmer med regeringens förslag om Ucraftträ(iande av EES-lagen. Jag hänvisar till vad sfetsrådet Dinkelspiel anför i den delen (prop. 1991/92:170 del 1 s. 190). Jag hyser försfeelse för önskemålen om att föreskrifter m.ra. skall vara på plats i tid för ikraftträdandet. Det är naturligtvis olyckligt ora föreskrifter inte skulle kunna utferdas i sådan tid att de kan träda i kraft saratidigt med lagen. Emellertid är det formellt inte möjligt att förordning och föreskrifter ges ut innan grandförfattningen trätt i kraft. Dock pågår ett sådant förberedelsearbete redan nu att det fmns föratsättningar för att i varje fall viktigare föreskrifter skulle kunna ges ut i nära anslutning till lagens ikraftträdande.

3 Upprättade lagförslag Prop. 1992/93:88

1 enlighet raed vad jag nu har, anfört har inom Finansdepartementet upprättots förslag till

1. lag ora offentlig upphandling,

2. lag om ändring i lagen (1971:289) ora allraänna förvaltningsdomstolar.

Förslaget vid 2 har upprättas i samråd raed chefen för Justitiedeparteraentet. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

4 Författningskommentar

I detto avsnitt görs hänvisningar till följande direktiv.

Direktiv som omfattas av EES-avtalet

Upphandling av varor: 77/62/EEG, 80/767/EEG och 88/295/EEG. Upphandling av byggentreprenader: 71/305/EEG och 89/440/EEG. UpphandUng inom försörjningssektorerna: 90/531/EEG. Det första rättsmedebdirektivet: 89/665/EEG.

Direktivens fullständiga beteckningar anges i prop. 1991/92:170 bil. 14 s. 605 ff

Direktiv som inte omfattas av EES-avtalet

Upphandling av tjänster: 92/50/EEG av den 18 juli 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster. Det andra rättsmedebdirektivet: 92/13/EEG om samordning av lagar och andra författningar med gemenskapsregler för upphandling inom vatten-, energi-, transport och telekommunUcationssektorema.

4.1 Lagen om offentlig upphandling 1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde m.m.

I denna försto besfemmelse anges hur lagen är disponerad. Dispositionen följer i stora drag systematUcen i respektive direktiv. I en del fall har emellertid sådana besfemmelser i olika direktiv söm i stort sett motsvarar varandra sammanförts till 1 kap. Detfe gäller främst de definitioner som återkommer i direktiven och dessiitom de annonseringsbesfemmelser som kan sägas vara gemensamma. I några fall finns dock defelj skillnader mellan de olika områdena vad avser annonseringen och i de fallen har de

allmänna annonseringsbesfemmelsema kompletterats genom särskilda Prop. 1992/93:88 besfemmelser i följande kapitel.

Ytterligare gemensamma besfemmelser är de som anger vissa krav på deltogaraa i en upphandling, såvitt avser teknisk och fmansiell stancferd m.m. Slutligen har även besfemmelseraa om användningen av gemensamma europeiska tekniska specifdcationer hänförts till detfe kapitel.

Lagen innehåller sex kapitel. Det försto kapitlet innehåller besfemmelser som i huvudsak gäller generellt.

Kapitlen 2-5 innehåller särskilda regler som avser upphandlingsområdena varor, byggentreprenader, försörjningssektoreraa och tjänster.

Kapitel 6 innehåller regler avseende överprövning, skadestånd, m.m.

1 förhållande till det remitterade lagförslaget har under lagrådsföredragningen andra stycket byggts ut.

Genom lagen införlivas EES-avtolet med svensk rätt i fråga om de i avtolet intogna direktiven på upphandlingsområdet. Emellertid har också inom gemenskapen antogits ett par direktiv på orarådet sora ännu inte omfattos av EES-avtolet. Lagen ansluter också till dessa direktiv och utgör således en i den delen förtida anpassning till de rättsakter sora kan kan komma att ingå i EES-avtolet. Bakgnmden till att det av paragrafen bör framgå att lagen i stor utsträckning syftar till uppfyllande av Sveriges förpliktelser enligt EES-avfelet är bl.a. att tillämpning av den s.k. lagvalsregeln i 5 § i förslaget till EES-lagen kan komma att aktualiseras (prop. 1991/92:170 del 1, avsnitt 14.2 och 16.5; s. 136 respektive s. 186).

Av nu nämnd anledning har författningskoramenferen också inletts raed en upplysning om vilka direktiv på området som för närvarande omfatfes av EES-avtolet och vilica sora inte orafattos. Vidare avslutos koraraenferen till varje enskild besfemmelse i förekommande fall raed deteljerade hänvisningar till vilka direktivbesferaraelser sora ligger till grund för lagtexten.

§ . •

59 I begreppet "utan ovidkommande hänsyn" ligger ytterligare ett centralt Prop. 1992/93:88 moment för upphandlingen på den nya större europeiska marknaden, nämligen principen ora icke-diskriminering (jfr art. 7 i Rorafördraget). Denna princip kan sägas ligga till grund för den mycket deteljerade direktivreglering som beslutets Laora EG och sora nu blir tillämplig även inora EES-området. Regleraa är utformade i syfte att försvåra möjligheteraa att i upphandlingen gynna eller missgynna vissa leverantörer på ett obehörigt och därmed konkurrenssnedvridande sätt.

61 Besferaraelsen raotsvarar 71/305/EEG art. 1 (d) i dess lydelse enligt Prop. 1992/93:88 89/440/EEG. Övriga besferaraelser ora koncession finns i nämncfe direktiv art. Ib, införd genora 89/440/EEG.

62 Anbudsgivare och anbudssökande. Öppen, selektiv och förhandlad Prop. 1992/93:88

upphandling

5 § avslutes med ett antel begrepp som avser själva upphandlingen. Med öppen upphandling avses ett förferande cfer alla intresserade leverantörer kan lämna anbud. De sora agerar genteraot den upphandlande enheten i en upphandling kan vara anbudsgivare, som alltsä är den som lämnar anbud (den engelska termen är "tenderer"). Ora den upphandlande enheten använder sig av selektiv upphandling, dvs. av det förfarande cfer endast vissa utvalda inbjuds att delte i upphandlingen, kan den som vill få möjlighet att delfe i upphandlingen ansöka om detto. Han kallas för anbudssökande (den vanligaste engelska termen är "candidate"). En upphandlande enhet har dessutom möjlighet att använcfe sig av det tredje förfarandet förhandlad upphandUng. Även i den situationen kan man ansöka om att få delfe och är även då anbudssökande.

Den upphandlingsforra som i Sverige bedöms vara den vanligaste för stora upphandlingar är förhandlingsupphandling. Föratsättningaraa för förhandlingsupphandling är inte desamma som de föreslagna föratsättningaraa för förhandlad upphandling. Den förhandlade upphandlingen inom EES koraraer att i normalfallet kunna tillgripas först sedan något av eller båcfe de övriga förfarandena använts utan framgång.

Vidare anges i lagen de föratsättningar sora skall vara för handen för att den förhandlade upphandlingen skall få användas utan föregående annonsering. Som kommer att framgå av förfaranderegleraa är föratsättningaraa för en förhandlad upphandling utan föregående annonsering femligen restriktiva. Utrymmet för sådan upphandling utan föregående annonsering är därför förhållandevis litet.

Besfemmelseraa om anbudsgivare och anbudssökande raotsvarar 77/62/EEG art. 1 (c), 71/305/EEG art. 1 (h) i dess lydelse enligt 89/440/EEG, 90/531/EEG art. 1.5 och 92/50/EEG art. och 92/50/EEG art. 1 (c).

Besfemmelseraa om upphandlingsförfarandena, motsvarar 77/62/EEG art. 1 (d)-(O i dess lydelse enligt 88/295/EEG, 71/305/EEG art. 1 (f)-(h) i dess lydelse enligt 89/440/EEG, 90/531/EEG art. 1.6 och 92/50/EEG art. 1 (d)-(f).

9 § Prop. 1992/93:88

5 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 88 65

Besfemmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 9.3 i dess lydelse enligt Prop. 1992/93:88 88/295/EEG, 71/305/EEG art. 12.5 i dess lydelse enligt 89/440/EEG, 90/531/EEG art. 18.1-2 och 92/50/EEG art. 16.1, 16.3 och 16.5.

Upphandling med hänvisning till tekniska standarder m.ra.

Detfe avsnitt av det försfe kapitlet rör frågan ora krav på enhetlighet för att faktisk konkurrens skall kunna uppnås. I en hel del fall kan raan föratsätfe att beskrivningen av föreraålet för upphandlingen inte kan göras utan hänvisning till vissa prestanda eller annan teknisk utforraning. En sådan hänvisning skall cfe göras med användning av tekniska specifikationer som är igenkännliga inom EES eller sora åtminstone femligen enkelt kan göras tillgängliga inom samarbetsområdet.

/2§

Enligt 12 § skall en teknisk beskrivning i förfrågningsunderlaget göras raed hänvisning till europeiska tekniska specifikationer när sådana finns. Vad sora avses med detfe begrepp definieras i bilagor till vissa direktiv. Sådana närmare uppgifter enligt bilagoraa kan i Sverige ges ut i form av föreskrifter av innebörd t.ex. att med europeisk specifikation avses dels en geraensara teknisk specifikation, sora är publicerad i EGT, dels ett europeiskt typgodkännande sora visar att en vara uppfyller kraven enligt 89/016/EEC ora byggprodukter och dels svensk standard sora ansluter till en europeisk stancferd.

Besferaraelsen motsvarar 77/62/EEG art. 7.1-2 i dess lydelse enligt 88/295/EEG, 71/305/EEG art. 10.1-2 i dess lydelse enligt 89/440/EEG, 90/531/EEG art. 13 1-2 och 92/50/EEG art. 14.1-2.

I denna paragraf anges den möjlighet som en upphandlande enhet har att avvika från huvudregeln i 12 §, näraligen i de fall det inte är tekniskt möjligt att på ett nöjaktigt sätt fkstsfella om föreraålet för upphandlingen överenssfemmer med sådana specifikationer som avses i 12 §.

Enheten har eraellertid ytterligare raöjligheter att avvika från huvudregeln om denna raedför att enheten skulle bli tvungen att upphandla varor m.ra. sora inte är tekniskt förenliga raed utrastning som recfen är på plats, eller där förenlighet visserligen skulle kunna uppnås men skulle medföra oproportionellt höga kostnader eller tekniska svårigheter. Om enheten tillämpar detfe undanfeg måste den saratidigt kunna hänvisa till en policy att inom en angiven tid övergå till sådana tekniska specifikationer. De specifikationer sora avses är de som behandlas i besfemmelsen. I direktivtexten sfells vissa krav på en sådan policy. Den skall komma till uttryck i en klart definierad och dokumenterad plan för övergång inora en fastsfelld tid.

Slutligen medges awikelse från huvudregeln också i de fall då vad sora upphandlas är av sådan nyskapande karakfer att gällande stancferder inte är lärapliga. I varadirektivet gäller detfe undanfeg encfest för stancferder.

i byggentreprenaddirektivet och tjänstedirektivet gäller undanfeget för Prop. 1992/93:88 såväl standarder som tekniska specifikationer och i försörjningsdirektivet gäller undantoget endast för tekniska specifikationer. Jag har bedörat att det inte är nödvändigt att vid införlivandet i lagtext utföra dessa skillnader mellan direktiven.

Dessutom medges awikelse om det finns särskilt föreskrivna tekniska krav. Detfe sisto tillägg fanns inte i arbetsgrappens förslag. Anledningen till tillägget är ett yttrande från Riksarkivet som påpekade att det inom dess verksarahet förekomraer ett stancferdiseringsarbete vad avser skrivmateriel, papperskvalitet m.m. Detfe arbete har dock ännu inte lett till några europeiska stancferder. Så kan inte förväntas ske förrän efter ytterligare några år. De kvalitetskrav som Riksarkivet för närvarande har att följa utgör inte heller någon sådan stancferd sora avsågs i arbetsgrappens förslag, utan härleds från särskilda föreskrifter ora papperskvalitet ra.m. Dessa föreskrifter är utfercfede med hänsyn till de särskilda krav som sfells på de handlingar som skall arkiveras i Riksarkivet. Undantoget är generellt utformat och kan alltså tillärapas i andra liknande situationer.

Det kan nämnas att kravet på en angiven tidsperiod inte uppsfells i direktivet för försörjningssektorema, men återfinns i de övriga direktiven. Eftersom den skillnaden är viktig har den kommit till uttryck i lagtexten i form av ett undantog i andra stycket för enheter som avses i 4 kap.

Inora den intemationella standardiseringen har i olika rapporter uppmärksammats att produktstandarder kan ha utformats utan att erforderlig hänsyn till hälsa och miljö togits. Översyn av existerande standarder diskuteras såväl inom ISO sora inora CEN. Det är angeläget att innehållet i dessa diskussioner får genoraslag även i upphandlingen (se även koramentoren till 22 §).

Besfemmelsen, utom försfe stycket 4, raotsvarar i huvudsak 77/62/EEG art. 7.3 i dess lydelse enligt 88/295/EEG, 71/305/EEG art. 10.3 i dess lydelse enligt 89/440/EEG, 90/531/EEG art. 13.6 (a), (c) och (e) och 92/50/EEG art. 14.3 (a), (c) och (e).

/§

Den upphandlande enhet sora tillämpar undanfegen i 13 § skall enligt 14 § dels i annonsen om upphandling ange skälen till avvikelsen, dels till EFTä:s övervakningsmyndighet (ESA) tillhandahålla skälen för sitt beslut om myndigheten sä begär. Vid upphandling enligt 4 kap. behöver någon sådan rapport inte lämnas. I de fallen skall en upplysning lämnas i samband med annons om avslutod upphandling (jfr 90/531/EEG art. 15.7).

Besfemmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 7.4 i dess lydelse enligt 88/295/EEG, 71/305/EEG art. 10.4 i dess lydelse enligt 89/440/EEG och 92/50/EEG art. 14.4.

15 § Prop. 1992/93:88

/§

69 Besfemmelseraa motsvarar 77/62/EEG art. 20.2, art. 22.1-2, Prop. 1992/93: 71/305/EEG art. 23 andra stycket, art. 25 försto och andra styckena, 92/50/EEG art. 29 andra stycket. Vad gäller 90/531/EEG finns inte någon direkt motsvarighet till de nu nämnda direktivbesferaraelseraa och alltså inte heller någon direkt raotsvarighet till lagregeln.

70

att formlöst medge att anbudsgivare ändrar fel som är uppenbara. Även Prop. 1992/93:88

i andra fell får anbud fmputsas, ora så kan ske utan att diskriminering av

andra leverantörer uppkommer. I och för sig skulle väsentliga ändringar

kunna vara tillåtna erdigt besferaraelsen, föratsatt att särbehandling eller

konkurrensbegränsning inte uppkommer. Risk för diskriminering kan

uppkomma om den rättelse som görs innebär att anbudet i praktiken blir

ett annat än det sora ursprangligen lämnats. Hur den upphandlande

enheten skall agera för att undvika sådan otillåten särbehandling anges

inte, utan får avgöras av den upphandlande enheten från fall till fall.

Besferaraelsen i andra stycket om nollsfellning innebär bl.a. att enheten skall kunna fe kontakt med anbudsgivare och fråga t.ex. om alla kringkostnader beträffande arbetskraft är medräknade i ett visst anbud. Det kan finnas skäl därtill t.ex. om det angetts i annonsen hur anbuden skall se ut och det inte fraragår av anbuden att kravet har iaktfegits. Vidare kan det förekomma att ett anbud är dunkelt på en punkt cfer ett annat anbud är klart. För att dessa två anbud skall kunna jämföras kan nollsfellning behöva tillgripas. RRV har betonat vikten av att besfemmelsen utnyttjas restriktivt. Jag delar verkets uppfattning.

Besfemmelseraa motsvarar de "utfelanden" av rådet och koraraissionen sora ligger sist i direktiv 89/440/EEG och 90/531/EEG.

Prövning av anbud

71 Ett annat exempel är upphandling av byggentreprenader, cfer t. ex. en Prop. 1992/93:88 byggnad visserligen kan tillhandahållas billigt, raen där besfellaren fer särskild hänsyn till hur byggnaden och dess material motsfer hårcfe klimatiska villkor som sferk kyla eller sferk värme.

72

Särskilda skyldigheter för upphandlande enheter Prop. 1992/93 :J

25%

Enligt 25 § åligger det en upphandlande enhet, sora i visst fall inte själv upphandlar men sora fmansierar mer än hälften av kostnaderaa, att se till att den som skall göra upphandlingen följer besfemmelseraa i lagen. Syftet är att den upphandling som i vid mening är offentlig skall göras på ett enhetligt sätt och enligt upphandlingslagens regler, även ora i något fall den som skall genomföra upphandlingen inte har någon offentlig anknytning på det sätt som avses i 1 kap. Besfemmelsen tillärapas på säväl upphandling av byggentreprenader för det angivna äncfemålet som på upphandling av tjänster för sarama ancfemål.

Besfemmelsen motsvarar 71/305/EEG art. la i dess lydelse enligt 89/440/EEG och 92/50/EEG art. 3.3.

2 kap. Varuupphandling

Tröskelvärden m.m.

1 %

Paragrafen inleds raed en begränsning av tillärapningsorarådet för kapitlets besfemmelser till upphandling av varor. Därefter sker en begränsning till sådan upphandling som överstiger något tröskelvärde.

Två tröskelvärden används dels 200 000 ecu vad gäller varaupphandling som görs av andra enheter än de som är s.k. GATT-myndigheter, dels det värde som gäller för GATT-upphandling, nämligen det värde i svensk valufe som motsvarar det tröskelvärde sora anges i GATT-överenskoraraelsen. Detto värde i svenska kronor anges i Riksrevisionsverkets föreskrifter, senast i SFS 1990:99.

Vicfere anges en regel för beräkning av upphandlingens värde vid upphandling som görs av andra enheter än GATT-myndigheter.

Enligt direktiven bör beräkningen göras med utgångspunkt i värdet av ecun vid tiden för annonsen (77/62/EEG art. 5.1 (b) i dess lydelse enligt 88/295/EEG). Jag anser emellertid att ett sådant krav inte kan införas i svensk lagstiftning generellt, eftersom det förekommer upphandling utan föregående annonsering. Enligt min raening bör det räcka att enheten gör en uppskattning av värdet med utgångspunkt i en rimlig bedömning av värdet i svenska kronor av ecun.

I de flesfe fall kommer denna osäkerhet rimligen inte att innebära några stora svårigheter, eftersom det övervägande antolet upphandlingar inte koraraer att ligga så nära gränsen att några gränsfall skall behöva uppkomma. För GATT-myndigheter gäller det nyssnämncfe värdet under den tidsperiod som RRV:s föreskrifter gäller. För deras del uppkommer därför inte någon motsvarande osäkerhet. Det finns utrymme för att det motsvarande svenska valufevärdet festsfells och publiceras i en föreskrift på samma sätt som gäller för tröskelvärdet enligt GATT. Detfe skulle i så fall kunna göras av Nämnden för offentlig upphandling. En sådan

73

publicering sker för övrigt i EGT enligt t.ex. direktiv 77/62/EEG art. Prop. 1992/93:88 5.1 (c), i dess lydelse enligt 88/295/EEG.

Besfemmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 5.1 (a) i dess lydelse enligt 88/295/EEG.

74

Annonsering 6§

Förhandsannonsering behöver göras endast av de s.k. GATT-myndig-heteraa. For dessa uppkoraraer annonseringsskyldighet endast om värdet av den planerade upphandlingen för vaije budgefer uppgår till eller överstiger 750 000 ecu.

Besfemmelsen motsvarar 77/62/EEG art. 9.1 i dess lydelse enligt 88/295/EEC. Besfemraelsens hänvisningar till 1 kap. 8-10 §§ raotsvarar de direktivbesferaraelser sora anges i koramentoren till nämnda paragrafer.

10 § Prop. 1992/93:88

77

enheten därför i en begärd rapport inte kan redovisa alla efterfrågade Prop. 1992/93:88 omständigheter. Direktivbesfemmelsen innehåller regler ora vilka uppgifter rapporten skall innehålla. Dessa regler är att bedöraa sora ett slags ordningsföreskrifter som inte behöver anges i lag.

Besferaraelsen raotsvarar 77/62/EEG art. 6.6 i dess lydelse enligt 88/295/EEG.

13 %

I paragrafen anges rainiinitiden för öppen upphandling. Tiden för mottogande av anbud skall vara rainst 52 dagar efter det att annonsen avsändes. Eftersora Byrån för EGT har rätt att fe tolv dagar på sig för att publicera annonsen innebär tidsfristen i praktiken att upphandlingen måste hållas öppen i minst (52-12 = ) 40 dagar från det att annonsen publicerats i EGT (jfr 77/62/EEG art. 9.6 andra stycket i dess lydelse enligt 88/295/EEG). I lagtexten anges endast "dagar". Därmed avses även lördagar och sön- och helgdagar. Om något annat avses anges uttryckligen "arbetsdagar". Om slutdagen för en tidsfrist Lafaller på en helgcfeg, lördag eller söncfeg går fristen ut påföljande arbetscfeg. Tidsfristen löper ut vid utgången av fristens sisfe cfeg.

Ora det uppkoraraer behov av särskilcfe regler för tillärapning av tidsfristeraa i denna lag kan dessa ges ut i form av föreskrifter. För alla förekommande tidsfrister är dock lagen (1930:173) om beräkning av lagsfedgad tid tilläraplig.

Eftersora en tidsfrist besferats åligger det en upphandlande enhet att agera så snabbt som möjligt när presumtiva anbudsgivare m.fl. vill ha ytterligare upplysningar för att kunna förberecfe ett anbud. Av det skälet anges i andra stycket vissa tidsfrister som enheten skall iaktfe när det gäller att lärana ut förfrågningsunderlag m.m. Dessa tidsfrister förefaller femligen snålt tilltogna när det gäller t.ex. utskick av förfrågningsunderiaget till utländska leverantörer. De föratsätter att även raycket omfattande försändelser kommer att levereras snabbt. Eraellertid bör det vara möjligt att komma överens raed enskilda anbudsgivare m.ra. ora undantog från den kortore tidsfristen, föratsatt givetvis att så kan ske utan att upphandlaren kommer i konflikt med regeln ora icke-diskriminering. Om en sådan överenskommelse träffas bör den upphandlande enheten anteckna överenskommelsen och bevara anteckningen.

I arbetsgrappens förslag fanns vicfere en särskild regel om att tilläggsinformation och förfrågningsunderlag får vara skrivna på svenska. Jag anser att en sådan besfemmelse är onödig. När inget särskilt sägs har en upphandlande enhet rätt att använda svenska. Anbudsgivare m.fl. har alltså inte rätt att få den ytterligare informationen på ett visst språk. En annan sak är att det kan vara raöjligt att ett strikt fasthållande vid svenska innebär att den upphandlande enheten inte alltid uppnår den konkurrens den vill uppnå och kanske därför inte får in de billigaste anbuden.

I dessa besfemmeler liksora i många av de senare besfemmelseraa förekommer begreppet "rimlig tid". Det motsvarande engelska uttrycket är "in good tirae". Innebörden av begreppet är att en upphandlande enhet

sora får in ett önskeraål om ytterligare information inte skall vara Prop. 1992/93:88

tvungen att i varje enskilt fall hålla sig inora nu angiven tidsfrist. Ora

önskemålet nämligen framsfeUts så kort tid före tidsfristens utgång att det

inte finns en rimlig möjlighet att hålla tidsfristen skall det vara tillåtet att

länma informationen vid ett senare tillfelle. Dock bör enheten sträva efter

att lämna ut informationen så fort som möjligt.

Besfemmelseraa i försto stycket raotsvarar 77/62/EEG art. 10.1 i dess lydelse enligt 88/295/EEG. Besferaraelsen i andra stycket försto meningen motsvarar 77/62/EEG art. 10.2. Besferaraelsen i andra stycket andra raeningen raotsvarar 77/62/EEG art. 10.4.

14%

1 paragrafen anges motsvarande minimitider för den selektiva och förhandlade upphandlingen, näraligen 37 dagar. Där anges också hur inbjudan till anbudsgivning skall göras i den selektiva upphandlingen. Inbjudan skall vara skriftlig och vid ett och samma tillfelle skickas till saratliga utvalda anbudssökande jämte förfrågningsunderiaget. Vidare anges en tidsfrist för motfegande av anbud.

Besfemmelsen i andra stycket behandlar inte hur utskick ra.ra. skall gå till vid förhandlad upphandling. Även vid sådan upphandling förekomraer inbjudningar att läinna anbud. Emellertid föreskriver direktiven inte någon tidsfrist för anbudsgivning i den förhandlade upphandlingen. Det är följdriktigt att direktivregleraa i detfe fall inte heller föreskriver att utskick måste göras samtidigt, eftersom ingen tidsfrist är knuten till utskicket. Andra stycket behandlar alltså endast den selektiva upphandlingen. Även i förhandlad upphandling förekommer dock utskick av nämnda inbjudningar. Det är enligt min raening rimligt att enheten skickar ut inbjudningar i det förfarandet på samma sätt som enligt andra stycket.

Besfemmelsema motsvarar 77/62/EEG art. 11.1-3 i dess lydelse enligt 88/295/EEG.

15%

I paragrafen anges föratsättningar för det påskyndade förfarandet och de särskilda tidsfrister som gäller i detto förfarande. Påskyncfet förfarande får tillgripas endast om de ordinarie tidsfristeraa inte kan tillämpas på grand av brådska. Det anges inte i grandtexten vad som kan utgöra godtogbara skäl för tidsnöd. Klart är att brådskan inte får vara hänförlig till den upphandlande enheten. Det får alltså inte vara fråga ora t.ex. bristonde inköpsplanering.

Besferaraelseraa raotsvarar 77/62/EEG art. 12.1 i dess lydelse enligt 88/295/EEG.

16%

Paragrafen innehåller regler om förlängning av tidsfrister i vissa fall. Sålunda anges att tidsfristema i de ordinarie förfarandena skall förlängas

i skälig utsträckning om t.ex. anbudsgivning av angivna skäl måste Prop. 1992/93:88 föregås av besök på platsen för leveransen. Någon förlängning av de kortare tidsfrister som tillärapas i det påskyndade förfarandet är däremot, av naturliga skäl, inte möjlig.

1 paragrafen används sainma formulering sora i raotsvarande situation för byggentreprenaderaa (jfr 3 kap. 21 §). Varadirektiven innehåller visserligen inte en sådan likhet i formuleringaraa, men innebörden av de olika direktivbesferaraelseraa är densamma Det finns därför inte någon risk att tillämpningen blir oriktig ora den svenslca lagstiftningen använder samraa lydelse i de olika kapitlen. Vidare anger direktivbesfemmelsen att det i nu avsedda fall är endast tidsfristen i 13 § andra stycket sora får förlängas i skälig utsträckning. Då såväl den tidsfristen sora övriga tidsfrister är endast minimifrister torde det inte vara ett olämpligt införlivande att göra denna regel tilläraplig på även övriga tidsfrister.

Besferaraelsen raotsvarar 77/62/EEG art. 11.1, med den skillnad jag nu angett.

17%

Paragrafen innehåller regler för hur ansökningar om att få lämna anbud och inbjudningar att lämna anbud skall skickas i det påskyndade förfarandet. I direktiven anges eraellertid inte den allraänna regeln att raan skall använda snabbast raöjliga kommunikationssätt. Inte heller anges möjligheten att använda telefax eller elektronisk kommunikation. Det senare torde bero på att varadirektiven skrevs vid en tid då telefax och elektronisk överföring inte var lika vanliga som i dag. Det fmns ingen anledning att utesluto den möjlighet som senare teknik innebär och därför har denna möjlighet togits med i uppräkningen i 17 §. Det kan här nämnas att direktivet för försörjningssektorema och direktivet för tjänsteupphandling öppnar just denna möjlighet, varför motsvarande besfemmelser i 4 och 5 kap. är direktivtrogna.

Ora ansökningaraa m.m. görs på något av de sätt som avses i andra meningen skall de bekräftos genom en egenhändigt undertecknad handling. Denna bekräftelse behöver inte ha kommit in inom någon viss tidsfrist.

Ytterligare en omständighet är värd att nämna, nämligen den att alla direktiv i dette hänseende gör skillnad mellan ordinarie förfarande och påskyndat förfarande. För det ordinarie förfarandet gäller att ansökningar m.m. får göras genom brev, telegrara, telex eller genora telefon. I de tre sistnämnda fallen skall ansökningaraa bekräffes skriftligt (77/62/EEG art. 11.5). För det påskyndade förfarandet gäller det som nu stodgas i lagtexten. Jag anser att det i den svenska lagstiftningen inte behöver återges en raotsvarighet till vad sora enligt direktiven skall gälla i de ordinarie förfarandena. Däremot raenar jag att det kan vara av betydelse i sak att man i det påskyndade förfarandet åläggs att använda det snabbast raöjliga sättet, varför endast den besfemmelsen överförts till lagtext.

80

Besferaraelsen raotsvarar 77/62/EEG art. 12.3, raed den skilhiad jag Prop. 1992/93:88 nu angett.

Alternativa utföranden

18%

Besfemmelsen i 18 § avser alteraativa utföranden. Ett altemativt utförande i förhåUande till kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget får inte avvisas endast på den granden att det är utformat enligt europeiska tekniska specifikationer eller enligt svensk standard som i huvudsak ansluter till europeiskt godtogen teknisk specifikation.

Besfemmelsen har hämfets från direktiven avseende byggentreprenad och försörjningssektorema och har här gjorts tillämplig även på varaupphandling. De två näranda direktiven är inte helt likalydande. Jag har valt den lydelse sora används i det modernare direktivet för försörjningssektoreraa. Detto är sålunda ett införlivande som i viss mening går utöver direktiven. Genom denna utvidgning uppnås dock bättre föratsättningar för affärsmässighet i anbudsprövningen.

Besferaraelsen utgör en delvis tillärapning på varaonirådet av vad sora gäller enligt 71/305/EEG art. 20a tredje stycket, i dess lydelse enligt 89/440/EEG. Jämför även 90/531/EEG art. 27.4.

3 kap. Upphandling av byggentreprenad

Tröskelvärden m.m.

6 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 88

Besferaraelseraa motsvarar 71/305/EEG art. 4a.3 i dess lydelse enligt Prop. 1992/93:J 89/440/EEG.

§

I 3 § anges att en upphandlande enhet i förfrågningsunderlaget får begära upplysning från anbudsgivare om vilka delar av kontraktet som han avser att lägga ut på någon annan, dvs. på tredje man. Detfe sistnämnda begrepp återkommer i besfemmelseraa ora koncession.

Besfemmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 20b i dess lydelse enligt 89/440/EEG.

4%

Bestämmelsen i 4 § innebär att Late endast kostnaden för t.ex. en anläggning skall räknas med i upphandlingens värde, utan även värdet av det material och den utrastning som tillhandahålls av upphandlaren, föratsatt att raaterialet och utrastningen är nödvändiga för arbetet. Anledningen till detfe är att det annars hade varit raöjligt att köpa in allt material i flera mindre upphandlingar och sedan avslufe med att upphandla encfest arbetena och därmed raåhäncfe kunna genomföra en relativt omfattande upphandling utan att behöva följa besfemmelsema i lagen. I direktivbesfemmelsen telas bara om material (supplies), men i lagtexten nämns även nödvändig utrastning. Härigenora uppnås i viss mening bättre överenssfemmelse raed raotsvarande besfemmelse i 90/531/EEG art. 12.7.

Besfemmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 4a. 5 i dess lydelse enligt 89/440/EEG.

82

7§ Prop. 1992/93:88

Besfemmelsen har till syfte att klargöra att den som får en koncession och saratidigt är en upphandlande enhet skall tillämpa regleraa i upphandlingslagen för den upphandling som eventuellt raåste göras för att arbetet skall kunna utföras.

Besfemmelsen raotsvarar 71/305/EEC art. Ib.3 i dess lydelse enligt 89/440/EEG.

8%

Av 8 § fraragår att inget enskilt företog i en företogsgrapp som gått samman för att få en koncession skall betraktas som tredje man. Detsamma gäller för anknutna företog. Vad som avses med anknutna företog framgår av andra stycket.

Besfemmelsen motsvarar 71/305/EEG art. lb.4 försfe - tredje styckena i dess lydelse enligt 89/440/EEG.

Annonsering m.m. 9%

84

I andra stycket anges en särskild regel avseende tillämpligheten av Prop. 1992/93:88 försto stycket punkt 3.

Besfemmelsema i försfe stycket motsvarar 71/305/EEG art. 5.3 (b)-(e) i dess lydelse enligt 89/440/EEG. Besferaraelsen i andra stycket raotsvarar art. 5.4 i nämnda direktiv.

16%

I paragrafen anges att den förhandlade upphandlingen utan föregående annonsering alltid skall omfatfe minst tre anbudsgivare, föratsatt att det finns så många lärapliga anbudsgivare.

Besferaraelsen raotsvarar 71/305/EEG art. 22.3 i dess lydelse enligt 89/440/EEG.

17%

1 paragrafen anges föratsättningaraa för övergång från övriga förfaranden till förhandlat förfarande. Så får ske om anbud som lämnats inte mot svarar kravspecifikationen eller inte kan nollsfellas (förste stycket punkt 1). I båda fellen gäller dock att de ursprangliga vilUcoren inte väsentligt ändrats. Om villkoren väsentligt ändrats måste dette ses sora en ny upp handling. Under samma föratsättning får övergång också ske om det i de föregående förfarandena inte läranats några anbud alls (försfe stycket punkt 2). På ESA:s begäran skall i så fall en rapport läranas ora anled ningen till övergången.

I sisfe stycket anges en ytterligare föratsättning, nämligen den att det avsedda förhandlade förfarandet i försfe stycket punkt 1 raåste omfetfe samtliga korrekt angivna anbud. Om så inte är fallet måste övergången annonseras. Således får övergången i andra fall göras utan föregående annonsering.

Besfemmelseraa motsvarar 71/305/EEG art. 5.2 (a) och art. 5.3 (a) i deras lydelse enligt 89/440/EEG.

Tidsfrister

18%

Paragrafen innehåller tidsfrister vid öppen upphandling. Tiden för motfegande av anbud skall vara rainst 52 dagar, beräknad på det sätt sora tidigare angetts för varaupphandling i 2 kap.

Här raedges dock att tidsfristen förkortes till 37 dagar, om den upphandlande enheten har förhandsannonserat sin upphandling enligt 9 §. En motsvarande förkortning vid förhandsannonsering av en varaupphandling medges inte i varadirektiven och har inte heller införts i

2 kap.

Direktiven för byggentreprenadupphandling anger att tidsfristen förkortes till 36 cfegar. Enligt direktiven skall den förkortede tidsfristen vid förhandsannonserad öppen upphandling vara 36 cfegar och inte 37 dagar, medan tidsfristen vid ej förhandsannonserad selektiv eller förhandlad upphandling är 37 cfegar. De olika upphandlingsdirektiven

arbeter alltså raed olUca tidsfrister, sora raed bara en dag skiljer sig från Prop. 1992/93:88 varandra. Det torde vara enklare för de upphandlande enheteraa ifall samma tidsfrister så långt möjligt kan användas i samtliga upphandlingsformer. I enhetiighetens intresse har tidsfristen cferför angetts till 37 dagar.

Andra stycket innehåller en besfemmelse som motsvarar 2 kap. 13 § andra stycket, med den skillnaden att tiden för utlämnande av förfrågningsunderlaget här är sex cfegar i sfellet för fyra arbetsdagar, sora gäller i motsvarande situation vid varaupphandling. Det hade varit mera praktiskt om det här hade varit möjligt att använcfe samma tidsfrist sora i 2 kap. Eftersom det är en skillnad i sak mellan de två tidsfristeraa anser jag att införlivandet i detfe hänseende måste följa byggentreprenaddirektivens besfemmelser.

Besfemmelsema motsvarar 71/305/EEG art. 13.3-4 i dess lydelse enligt 89/440/EEG, med den skillnad jag nu angett.

19%

Paragrafen motsvarar 2 kap. 14 §, med den skillnaden att det här medges en förkortning av tidsfristen enligt andra stycket om viss förhandsannonsering har skett.

Besfemmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 14.1, 3-4 och 6 i deras lydelser enligt 89/440/EEG.

20%

Paragrafen innehåller reglema för det påskyncfede förfarandet och motsvaras av 2 kap. 15 §, raed den skillnaden att den tredje tidsfristen vid byggentreprenadupphandling inte skall förkortes till fyra arbetscfegar, utan till fyra dagar.

Besfemmelsema motsvarar 71/305/EEG art. 15.1-2 i deras lydelser enligt 89/440/EEG.

21 %

Besfemmelsen har sin raotsvarighet i 2 kap. 16 §.

Besfemmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 14.7 i dess lydelse enligt 89/440/EEG.

22%

Besfemmelsen motsvarar 2 kap. 17 §, med den skillnaden att den skriftliga bekräftelsen i detfe fall måste komma enheten till hända före tidigare nämnda tidsfristers utgång, vad avser de ordinarie förfarandena.

Besfemmelsen motsvarar 71/305/EEG art. 15.3 i dess lydelse enligt 89/440/EEG.

86 SärskiU föifarande Prop. 1992/93:

23 %

Vad gäller raera orafattande entreprenader för bosfedsbebyggelse erbjuder besfemmelsen i 23 § möjlighet att anlite leverantören redan tidigt, t.ex. i projekteringsstediet. Besferaraelsen raotsvarar 71/305/EEG art. 6.

Alternativa utföranden

24%

1 24 § återfmns besfemmelser som för byggentreprenadupphandlingens del motsvarar vad som för varaupphandling gäller enligt 2 kap. 18 §. Dock gäller vid byggentreprenadupphandling att en upphandlande enhet redan i annonsen skall ange att hänsyn koraraer att tas till alteraativa utföranden och att sådana koramer att prövas. Föratsättningen är dock att enheten angett att granden för anbudsprövningen är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn till samtliga omständigheter och att enheten i annonsen anger de minimikrav som det alteraativa utförandet skall uppfylla.

Innebörden av andra stycket är att en upphandlande enhet skall pröva även anbud som avviker från de minimikrav som har angetts enligt föisfe stycket. Föratsatt att alteraativutförandet överensfemmer med europeiska tekniska specifikationer eller svensk standard som ansluter till sådana specifikationer får anbudet inte förkastes endast av det skälet att alteraativutförandet avviker från angivna minimikrav.

Besfemmelseraa motsvarar 71/305/EEG art. 20a i dess lydelse enligt 89/440/EEG.

4 kap. Upphandling inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena

Tillämpningsområde

87

förknippade raed utnyttjandet av naturtillgångar eller tillhandahållandet Prop. 1992/93:88 av allmänna nyttigheter. I direktiven har ytterligare exemplifierats vilka företog som avses genora att det nämns sora en viktig omständighet att företoget genora tillståndet kan ha rätt att vid anläggande av nät m.m. utnyttja expropriationsraöjligheter.

Vilka tillstånd m.m. som särskilt avses fraragår av de förteckningar till direktivet som gäller för bl.a. Sveriges del genom art. 65 i EES-avtolet (se prop. 1991/92:170 bU 14 s. 622 f).

Besferaraelseraa i försto stycket raotsvarar 90/531/EEG art. 2.1 jfr raed art. 2.2 (a)-(d). Besfemmelseraa i andra stycket raotsvarar art. 1.2 jfr med art. 2 (b) i nämncfe direktiv.

2%

I 2 § anges att en upphandlande enhet sora bedriver angiven verksamhet avseende dricksvatten är skyldig att tillämpa besferaraelseraa i detto kapitel, inte endast vid upphandling för den verksamheten utan även vid upphandling för verksamhet inom vattenbyggnad m.m. En föratsättning för detto är dock att det dricksvatten som tillhandahålls av projekten inora vattenbyggnad ra.ra. utgör minst 20 procent av den totola vattenmängd som tillhandahålls av dessa projekt.

Innebörden av besfemmelsen är att enheten inte behöver upphandla för sådan tillkommande verksamhet, under föratsättning att det dricksvatten som tillhandahålls i den verksamheten är endast en mindre del av verksamhetens totola vattenproduktion. I direktiven anses högst 20 procent av den totola vattenmängden vara en mindre del.

Besfemraelsens sisfe led avser verksarahet som har samband raed bortledande av avloppsvatten eller rening av avloppsvatten. Innebörden av detto är att företog som distribuerar eller försörjer med dricksvatten och även bedriver verksamhet avseende vattenrening ra.ra. skall upphandla för även den verksamheten enligt besfemmelseraa i kapitlet.

Besfemmelseraa motsvarar 90/531/EEG art. 6.2.

3%

Av 3 § framgår att om en upphandlande enhet bedriver verksamhet inom försörjningssektoreraa i ett land utanför EES och upphandlar i Sverige för den verksamheten behöver enheten inte tillämpa besfemmelseraa i 4 kap. för den upphandlingen. En föratsättning för detfe undanfeg är dock att enheten inte behöver utnyttja fasto nät eller markområden inom EES för vericsamheten i fråga. Besfemmelseraa motsvarar 90/531/EEG art. 6.1 andra ledet.

§

I 4 § har de undantog samlats som gäller förhållanden där fri konkurrens anses råda. Om nämligen förhållanden råder som innebär att konkurrens gäller för verksaraheten i fråga finns ingen anledning att genom direktivregler eller på annat sätt försöka åstodkomma en konlcurrens-

utsatt situation. I den delen hänvisar jag till den allmänna raotiveringen Prop. 1992/93:88 (avsnitt 2.1).

Första stycket avser busstransportverksamhet. Om även andra företog än enheten i fråga har rätt att på samma villkor som den upphandlande enheten bedriva busstransport inom sararaa geografiska oraråde skall enheten inte upphandla enligt 4 kap. Av direktiven fraragår inte att det raåste vara fmnas andra företog som bedriver konkurrerande verksarahet. Det viktiga enligt direktivtexten synes vara endast att andra förefeg har rätt att bedriva sådan konkurrerande verksarahet.

Besfemraelseraa i andra stycket tor sUcte på viss verksarahet inora telekommunikationsområdet, nämligen den verksamhet som avser telekommunikationstjänster. Om en enhet upphandlar i syfte att tillhandahålla sådana tjänster och även andra företog har rätt att tillhandahålla samma tjänster inom samma geografiska område på i stort sett sarama villkor skall upphandlingen inte ske enligt 4 kap. Här föreligger den skillnaden i förhållande till försto stycket att det fordras endast att den konkurrerande verksaniheten sker på "i stort sett" samma villkor som den upphandlande enhetens villkor. Denna skillnad i lagtexten beror på att direktivtexten gör en sådan skillnad.

I tredje stycket görs ett tredje undantog, avseende upphandling av varor eller byggentreprenader för återförsäljning eller uthyrning. I ett sådant fall fordras återigen att konkurrerande företog fer bedriva återförsäljning och uthyming på sarama villkor som den upphandlande enheten. Här gäller alltså inte att det skall vara fråga ora "i stort sett" sainma villkor. Denna skillnad beror på att direktivtexten gör motsvarande skillnad raellan de olika situationeraa.

Besfemraelseraa i försfe stycket motsvarar 90/531/EEG art. 2.4. Besfemmelseraa i andra stycket motsvarar art. 8.1 och i tredje stycket art. 7.1 i nämnda direktiv.

91 Mtl av upphandlingsförfarande Prop. 1992/93:88

I denna paragraf anges inte någon huvudregel för val av upphandlingsförferande, endast att upphandlingen skall annonseras för att den upphandlande enheten skall få välja bland de förfaranden som angetts i 1 kap. 5 §.

I andra stycket anges de föratsättningar som skall vara uppfyllda för att en enhet skall ha rätt att avsfe från annonsering. Flera av dessa föratsättningar är desamma sora i de föregående kapitlen. Däreraot tillkommer ytterligare föratsättningar för rätten att avsfe från att annonsera i punkteraa 8-10. Det kan noteras att enligt punkten 8 skall det vara fråga om varor som noteras och omsätts på en råvaramarknad. Kravet på notering innebär inte nödvändigtvis att det raåste vara fråga om en rkvarubörs. Även på andra marknadsplatser kan det förekomma noterade råvarapriser.

Besfemmelseraa i försfe och andra styckena motsvarar 90/531/EEG art. 15.1 och 15.2.

Ticbfrister

17%

I paragrafen anges motsvarande tidsfrister som i 2 och 3 kap. Den skillnaden föreligger i direktiven att den förkortede tidsfrist sora man får använda enligt direktiven för försörjningssektoreraa är 36 cfegar. Av de enhetlighetsskäl jag tidigare nämnde (se kommenteren till 3 kap. 18 §) har här, liksora vid byggentreprenadupphandling, tidsfristen besferats till 37 dagar. Av hänvisningen till förhandsannonsering enligt 14 § försto stycket framgår att annan förhandsannonsering inte ger rätt till förkortod tidsfrist.

Besfemmelseraa raotsvarar 90/531/EEG art. 20.1, raed den skillnad jag nu angett.

18%

1 paragrafens/örwa och andra stycken anges de tidsfrister sora skall gälla vid selektiv eller förhandlad upphandling. Här nämns också en tidsfrist för svar på en anmodan att bekräfto intresse för anbudsgivning. En såcfen anmodan skall skickas ut enligt 14 § andra stycket.

I tredje stycket anges särskilcfe villkor för de situationer cfe man avtolar om andra tidsfrister. Även i sådana fall skall vissa minsto tider tillämpas.

Det kan noteras att tidsfristeraa här anges i veckor, inte i dagar. I direktivet anges i detfe fall att tidsfristen "as a general rale" skall vara fem veckor. Detto innebär att tidsfristeraa i detto kapitel inte är så fixerade som i de övriga kapitlen. Jag har valt att använda uttrycket "ora så är möjligt" för att markera att regehi kan tillämpas flexibelt. Fem veckor innebär 35 dagar. De tidsfrister som tidigare använts i denna situation har

enligt direktivtexten varit 36 eller 37 dagar. Motsvarande resonemang Prop. 1992/93: gäller för tidsfristen i tredje stycket. Besfemmelseraa i försfe och andra styckena motsvarar 90/531/EEG art.

20.1 och 20.2 (a)-(b). Besferaraelseraa i tredje stycket raotsvarar art.

20.2 (c).

23 § försto stycket: art. 24.1-3

23 § andra stycket: art. 24.7

24 § försto stycket, försto och andra meningama: art. 24.4

24 § andra stycket sisto raeningen motsvaras inte av direktivtext

25 § försto och siste meningaraa: art. 24.9

5 kap. Upphandling av 'änster

Gemensamma bestämmelser Tillämpningsområde

1 denna paragraf anges att besfemmelseraa i 5 kap. inte skall tillämpas på upphandling av sådana tjänster som omfattes av besfemmelseraa i

2-4 kap. Av andra meningen i försfe stycket framgår att vissa tjänster Prop. 1992/93:88 enligt bilaga till lagen skall upphandlas på det ordinarie sättet (enligt 11-26 §§) och att vissa andra tjänster enligt bilagan skall upphandlas på ett annat sätt (enligt 27 §).

Olika upphandlingsförfaranden skall användas för olika tjänster. I direktivet introduceras vad som kan benämnas "tvånivå-tillämpning". Innebörden är att tjänster som avses i bilagans avdelning A skall upphandlas med tillämpning av annonseringsregleraa m.m. För tjänster som avses i bilagans avdelning B görs dock undanfeg från besfemmelsema i väsentliga hänseenden. För sådan upphandling skall reglema om användning av tekniska standarder m.m. vara tillärapliga (27 § försfe stycket) liksom en särskild regel ora ett raeddelande i efterhand ora hur en upphandling avslufets (27 § andra stycket). Dessutom gäller att dette meddelande inte utan särskilt medgivande får publiceras. Det skall emellertid under alla omständigheter skickas till Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer och kommer att cferifrån vidarebefordras till ESA, oavsett om meddelandet publiceras eller ej.

Vidare gäller de allmänna regleraa om affersmässig upphandling m.m. även för tjänster som faller in under avdelning B i bilagan.

I bilagan är en del tjänstekategorier uppräknade. Listen ser ut att vara uttömmande i den meningen att de kategorier som inte anges i listan inte heller behöver upphandlas enligt 5 kap. I avdelning B i bilagan anges som den siste tjänstekategorin "Ändra tjänster" (Other services). Direktiven ger inte någon närmare tolkningshjälp vad gäller omfattningen av denna kategori. En tolkning enligt ordalydelsen skulle lecfe till att alla tjänster sora inte nämnts på annan plats i bilagan skulle omfattes av denna tjänstekategori. Dette skulle medföra att direktivet får en mycket stor feckningsgrad vars effekter skulle bli i det närmaste ohanterliga.

Den tolkningen är förmodligen oriktig även på den granden att det i så fall inte hade funnits någon anledning att ange några tjänster alls i bilagans avdelning B. Hela avdelning B hade i så fall kunnat hänföras till kategorin Andra tjänster.

Min tolkning av direktiven är att den nu diskuterade kategorin inte skall uppfatfes som särskilt orafattande. Mitt stöd för den tolkningen är att direktiven för varje kategori hänvisar till den klassificering av tjänster som har gjorts i Förente Nationeraas CPC-nomenldatur (Common Product Classifieation). För just kategorin Ändra tjänster har inte någon sådan hänvisning gjorts. I direktivens inledning sägs vicfere att CPC-nomenklaturen föratses ersatt av en särskild nomenklatur för gemenskapema. Vidare framgår av inledningen att vissa tjänster ännu inte kan utsätfes för hela direktivregleringen, dvs. just "avdelning B-tjänster", utan att först ha ytterligare undersökts. Det framgår således att arbete pågår inom området med en ny klassificering och att ytterligare armat utredningsarbete måste göras inom gemenskaperaa innan samtliga tjänster enligt bilagan kan omfatfes av direktivets alla regler. Regleringen av upphandling för tjänster enligt avdelning B i bilagan är alltså för närvarande något av ett provisorium. Kategorin Ändra tjänster bör därför tolkas med viss försiktighet. Enligt min mening bör kategorin använcfes främst för

tjänster som inte klart faller in under någon av de övriga kategorieraa, Prop. 1992/93:88 men sora ändå kan anses ha någon naturlig anknytning till dessa.

I andra stycket anges ytterligare undanteg.

Av punkt 1 fraragår att t.ex. tjänster avseende anskaffoing av fäst egendom m.m. och rättigheter cfertill är undantegna från regleraa i 5 kap.

Punkt 2 avser att en upphandlande enhet köper ett prograra (produktion eller saraproduktion) eller köper egen sändningstid i eterraedia. Begränsningen av undanteget till etermedia innebär att motsvarande köp som avser plats i andra media omfattes av regleraa.

Punkt 3 avser telefoni ra.ra. I den engelska texten används terraen "voice telephony".

I punkt 4 görs undanteg för skiljeraanna- och förlikningsuppdrag. Ändra juridiska tjänster faller in under kategori 21 i avdelning B i bilagan och omfattas sålunda av 27 §.

Punkt 5 avser finansiella tjänster i samband raed utgivning av värdepapper och andra finansiella instrament. Dette innebär att en upphandlande enhet sora i förvaltningen av sitt kapitel önskar anlite en bank för emission av värdepapper inte behöver upphandla den tjänsten. Om enheten i sfellet önskar att t.ex. en bank skall to på sig förvaltningen av kapitolet är detfe en tjänst som inte främst avser utgivning av värdepapper m.m., utan snarare faller in under finansiella tjänster enligt kategori 6 av bilagans avdelning A och såluncfe skall upphandlas enligt regleraa i detfe kapitel för upphandling av "A-tjänster".

Punkt 6 avser ansfellningsavfel. Den engelska termen är "employraent contracts". Av direktivets inledning framgår att direktivet inte skall tillämpas på upphandling av tjänster som har kontrakt som grund ("is based on contracts"). Tillhandahållande av tjänster på annan grand som t.ex. på grand av feg eller "employraent contracts" skall eraellertid inte omfatfes. Besfemmelsen bör därför tolkas så att direktivet inte skall tillärapas på tjänster sora tillhandahålls på grand av ansfellningsavfel. Man skulle kunna tolka begreppet som tjänster avseende arbetsförmedling, raen den tolkningen motsägs av att arbetsförmedling är en tjänstekategori enligt bilagans avdelning B.

Punkt 7 avser forskmng och utveckling. I den delen fraragår av direktivtexten att avsikten är att sådan FoU som upphandlande enheter ägnar sig åt, men sora man finansierar själv och som är avsedd att bära frakt i den egna verksaraheten skall orafattos av upphandlingsregleraa i 5 kap. Det innebär med andra ord att sådana myndigheter och vetenskapliga institutioner m.fl. som ägnar sig åt en helt eller delvis stotsfinan-sierad FoU och vars resultot är avsett för ett mera allmänt nyttiggörande omfattos av undantoget i denna punkt och därför inte behöver upphandla sådana tjänster enligt 5 kap.

Punkt 8 avser bl.a. tjänster för förvaltning av stotsskulden. I den engelska grandtexten nämns vidare "central bank services". För svensk del kan endast Sveriges riksbank komina i fråga, varför den banken också namngetts i lagtexten.

95 Besferaraelsen i försfe stycket försto raeningen motsvarar 90/50/EEG Prop. 1992/93:88 art. 1 (a) (i)-(ii). Besferaraelsen i andra raeningen raotsvarar art. 8 och art. 9. Besfemmelsema i andra stycket raotsvarar art. 1 (a) (iii)-(ix).

2%

Av 2 § framgår att undanfeg görs för upphandlande enheter som skall upphandla en tjänst som på grand av lag eller annan författning får tillhandahållas av endast en leverantör. Detfe är sålimda inte detsamma sora det förhållandet att raan i vissa fall får använcfe förhandlad upphandling utan föregående annonsering när leverantören på grand av ensamrätt är ensara ora att kunna tillhandahålla en tjänst. Den ensamrätt som då avses kan vara av många slag, t.ex. upphovsrättsligt grancfed. Den ensamrätt som avses i 3 § är en författningsbesfemd ensamrätt, dvs. i praktiken ett raonopol. Den situation sora raöjligen kan tänkas för svensk del skulle vara att upphandling skulle behöva göras av bilprovningstjänster eller vissa anläggningsprovningstjänster. Besfemmelseraa motsvarar 92/50/EEG art. 6.

3%

1 3 § finns regler avsedda som hjälp vid avgörandet av hur vissa upphandlingar skall klassificeras.

Av första stycket framgår att en upphandling av både varor och tjänster skall anses som en tjänsteupphandling om värdet av tjänsterna är större än värdet av varoraa.

Av andra stycket framgår att en upphandling av tjänster enligt såväl avdelning A i bilagan som avdelning B skall anses tillhöra den avdelning vars tjänster är den värdemässigt större delen av upphandlingen.

Besferaraelseraa i försfe stycket raotsvarar 92/50/EEG art. 2. Besfemmelseraa i andra stycket motsvarar art. 10.

Tröskelvärden m.ra. 4%

I denna paragraf anges det tröskelvärde sora skall gälla för tjänsteupphandling, 200 000 ecu, dvs. i randa tol 1,5 railjoner kronor. Beloppet avser värdet exklusive raervärdesskatt.

Vidare anges att värdet av en upphandling skall beräknas raed utgångspunkt i den uppskatfede tofela ersättningen till leverantören.

Besfemmelseraa raotsvarar 92/50/EEG art. 7.

5%

I 5 § återfinns en besferaraelse ora tillåten uppdehiing av en upphandling. Motsvarande besfemmelse finns för byggentreprenader i 3 kap. 2 § och för försörjningssektoreraa i 4 kap. 11 §. Besfemmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 7.9 andra och tredje styckena.

6% Prop. 1992/93 :J

Enligt besfemmelsen får en upphandlande enhet begära att anbudsgivaren redovisar hur stor del av kontraktet han avser att lägga ut på tredje man. En motsvarande besfemmelse fmns för byggentreprenadupphandlingens del i 3 kap. 3 §. Besferaraelsen raotsvarar 92/50/EEG art. 25.

2 kap. 3 § och 4 kap. 9 §, raed en viss anpassning till de särskilda förhållandena för tjänsteupphandlrag.

3 kap. 2 § andra stycket och 4 kap. 13 §). Besfemmelsen motsvarar 92/50/EEG art. 7.3.

7 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 88 97

Upphandling av tjänster som avses i avdelning A i bilagan Prop. 1992/93:88

Annonsering

75 § Prop. 1992/93:88

Besfemmelsen motsvarar vad som gäller enligt 3 kap. 13 §. Dess raotsvarighet i 92/50/EEG är art. 27.2.

20 § försfe stycket: art. 18.1-2

20 § andra stycket: art. 18.3-4

21 § försto stycket: art. 19.1 21 § andra stycket: art. 19.2-4

21 § tredje stycket: art. 19.6

22 §: art. 20.1-2

23 §: art. 19.7

24 §: art. 20.3.

6 kap. Överprövning, skadestånd, m.m. Prop. 1992/93:88

Utformningen av regleraa i detfe kapitel överenssferaraer helt raed vad Lagrådet föreslagit på de grander sora Lagrådet angett.

Överprövning

105 Ikraftträdande Prop. 1992/93:

I besfemmelsen anges att lagen träder i Icraft den dag regeringen besfemmer. Anledningen till dette är att motsvarande regel föreslagits i EES-propositionen (prop. 1991/92:170 del 1 sid. 234 och 190 ff).

Övergångsregeln innebär att upphandlingslagen inte gäller för upphandlingar sora påbörjats före ikraftträdandet. Pågående upphandlingar får sålunda ftiUföljas med tillämpning av äldre besfemmelser. En tilläggsleverans på grand av en sådan äldre upphandling bör inte ses sora en fortsättning av den äldre upphandlingen, utan bör betraktas sora en ny upphandling och sålunda behandlas enligt regleraa i lagen om offentlig upphandling.

Vidare bör betonas att den lagtext sora innebär införlivande av tjänstedirektiv, dvs. 5 kap., inte bör sättes i kraft samtidigt med övrig lagtext, eftersom den text som införlivats genora det föreslagna 5 kap. grandas på direktiv sora inte träder i kraft inora EG förrän den 1 juli 1993. Regeringen koraraer för övrigt att under försto halvåret 1993 föreslå korapletteringar till 5 kap. och eventuellt också i 4 kap. enligt vad jag anfört i den allmänna motiveringen.

4.2 Lagen om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

14%

Paragrafen reglerar länsrätteraas målområde. Tillägget av punkten 6 innebär att alla länsrätteraa blir behöriga att pröva mål om överprövning enligt 6 kap. 1-4 §§ lagen ora offentlig upphandling.

5 Hemställan

Jag herasfeller att regeringen föreslår riksdagen att anto förslagen till

1. lag ora offentlig upphandling,

2. lag om ändring i lagen om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslufer att genom proposition föreslå rikscfegen att anto de förslag sora föredraganden lagt fram.

106 Förteckning över remissinstanser Pop. 1992/93:88

Bilaga 1 Ds 1992:4 Offentlig upphandling och EES - ett lagförslag

Remissinstanser som anmocfets avge yttrande: KomraerskoUegiura, Försvarets materielverk, Stotens räddningsverk. Postverket, Televerket, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Byggnadsstyrelsen, Riksskatteverket, AMU-Grappen, Vattenfall, Domänverket, Stotskontoret, Riksrevisionsverket, Rikspolisstyrelsen, Stotens Pris- och Konkurrensverk (numera Konkurrensverket), Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Jönköping.

Remissinstanser som beretts tillfålle avge yttrande: Landstingen i Stockholms län, Kristianstods län, Göteborgs och Bohus län, Örebro län, Gävleborgs län, och Norrbottens län. Följande kommuner: Gävle, Göteborg, Hudiksvall, Kalmar, Malmö, Norrköping, Stockholra, Sundsvall, Västerås, Växjö, Örebro och Örasköldsvik. Dessutora: Byggentreprenöreraa, Juridiska institutionen vid Stockholras universitet, Helsingborg Energi AB, Kalmar läns kommunförbund. Kommunala Inköpares Förening, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Storstockholms Lokaltrafik AB, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska kyrkans Församlings- och pastoratsförbimd. Svenska Sjukvårdsleverantörers Förening, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Allmännyttiga Bosfedsföretog SABO, Sveriges Industriförbund, Söderenergi AB, Tjänstemännens centralorganisation, Utrastningsnämnden för universitet och högskolor. Överstyrelsen för civil beredskap.

Däratöver har yttranden kommit in från Riksarkivet, Grossistförbundet Svensk Handel, Miljöpartiet De Gröna, Stockholms handelskammare. Svenska Taxiförbundet.

Ds 1992:62 Offentlig upphandling och EES - del II, tjänsteupphandling m.m.

Remissinstanser som anmodats avge yttrande: Kommerskollegium, Försvarets materielverk, Stotens räddningsverk. Postverket, Televerket, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Byggnadsstyrelsen, Riksskatteverket, AMU-Grappen, Vattenfall, Doraänverket, Stotskontoret, Riksrevisionsverket, Rikspolisstyrelsen, Konkurrensverket, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Jönköping.

Reraissinstanser sora beretto tillfålle avge yttrande: Landstingen i Stockholms län, Kristianstods län, Göteborgs och Bohus län, Örebro län, Gävleborgs län, och Norrbottens län. Följande kommuner: Gävle, Göteborg, Hudiksvall, Kalmar, Malmö, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Västerås, Växjö, Örebro och Örasköldsvik. Dessutom: Byggentreprenöreraa, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholras universitet, Grossistförbundet Svensk Handel, Helsingborg Energi AB, Kalmar läns kommunförbund. Kommunala Inköpares Förening, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Stockholras Handelskara-mare, Storstockholms Lokaltrafik AB, Svenska arbetsgivareföreningen,

107 Svenska Arkitekters Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Svenska Prop. 1992/93:88 kyrkans Församlings- och pastoratsförbund. Svenska Sjukvårdsleveran- Bilaga 1 törers Förening, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Allmännyttiga Bosfedsföretog SABO, Sveriges Industriförbund, Söderenergi AB, Tjänstemännens centralorganisation, Utrastningsnämnden för universitet och högskolor (yttrande lämnades av Verket för högskoleservice), Överstyrelsen för civil beredskap. Däratöver har yttrande kommit in från Hans Sylvén.

108 Lagrådsremissens lagförslag P''°p- 1992/93:88

Bilaga 2 1 Förslag till Lag om offentlig upphandling .

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde m. m.

1 § Denna lag innehåller allmänna besfemmelser om offentlig upp handling (1 kap.), särskilda besferaraelser om offentlig upphandling av varor (2 kap.), byggentreprenad (3 kap.), inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena (4 kap.) och tjänster (5 kap.) samt bestämmelser om överprövning, skadesfend, ra.ra. (6 kap.).

Lagen ansluter till de direktiv om detfe som gäller inom Europeiska gemenskaperaa (EG).

2 § Denna lag gäller vid upphandling som görs av sfeten, kommuner, landsting, kyrkliga korarauner och sådana andra upphandlande enheter och offentliga företog sora avses i 5 och 6 §§.

För upphandling sora görs av en myndighet eller beslutande församling och som understiger de tröskelvärden som anges i 2-5 kap. gäller dock endast bestämmelseraa i I kap. 4 §, 22 § och 23 § försto stycket, 2 kap. 7 §, 3 kap. 11 §, 5 kap. 13 § samt 6 kap. 1-8 och 13 §§.

3 § Denna lag gäller inte

1. upphandling som orafattos av sekretess eller andra särskilda begränsningar med hänsyn till rikets säkerhet,

2. upphandling av försvarsprodukter och tjänster som inte har civil användning,

3. upphandlingsförfaranden som överenskommits i internationella avtol för ett gemensamt projekt mellan stoteraa inom Europeiska ekonoiniska samarbetsområdet (EES),

4. upphandlingsförfaranden som överenskommits i ett avtol beträffande stotionering av railifer personal, eller

5. upphandlingsförfaranden som överenskommits i en interaationell organisation.

Huvudregel om affärsmässighet

4 § Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjlig heter som finns och även i övrigt genomföras affårsraässigt. Anbuds givare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.

Kraven på kvalitet och prestanda skall inte sfellas högre än vad som behövs i varje särskilt fall.

109 Defrnitioner Prop. 1992/93:88

Bilaga 2

5 § I denna lag används följande termer raed den betydelse som här

anges:

Upphandling: köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster.

Upphandlande enhet: sfetiiga, kommunala och andra rayndigheter, beslutande församlingar i kommuner, landsting och kyrkliga komrauner, sådana bolag, föreningar, samfålligheter och stiftelser som anges i 6 § samt, såvitt avser upphandling inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena, sådana enheter som avses i 4 kap. 3 § andra stycket.

Upphandlingskontrakt: skriftliga avtol sora en upphandlande enhet ingår avseende upphandling enligt denna lag.

Byggentreprenad: ett bygg- eller anläggningsarbete i sin helhet, sora har en självständig funktion.

Koncession: ett upphandlingskontrakt avseende entreprenad cfer ersättning utgår i förra av en rätt att utnyttja anläggningen eller i form av dels en sådan rätt, dels kontant betolning.

Leverantör: den sora tillhandahåller en vara eller utför ett arbete eller tillhandahåller en tjänst.

Ramavtal: avtol sora ingås raellan en upphandlande enhet och en eller flera leverantörer i syfte att fastsfeUa samtliga villkor för avrop sora görs under en viss period.

Förfrågningsunderiag: underlag för anbud, sora en upphandlande enhet tillhandahåller en leverantör.

Anbudsgivare: den som lämnar anbud.

Anbudssökande: den som ansöker om att få lämna anbud vid selektiv eller förhandlad upphandling.

Öppen upphandling: upphandling där alla leverantörer får lämna anbud.

Selektiv upphandling: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder vissa leverantörer att lärana anbud.

Förhandlad upphandling: upphandling där en upphandlande enhet inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och tor upp förhandling med en eller flera av dem.

6 § Termen "upphandlande enhet" innefattor sådana bolag, föreningar, samfålligheter och stiftelser som har bildats för att fullgöra uppgifter i det allmännas Latresse och inte har en industriell eller kommersiell karakfer och

1. vars kapitol huvudsakligen har tillskjutits av stoten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig koraraun, eller

2. som sfer under sfetlig eller kommunal tillsyn, eller

3. vars styrelse till större delen utses av sfeten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig koraraun, eller

4. vars styrelseordförande utses av stoten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun.

110 Annonsering Prop. 1992/93:88

Bilaga 2

7 § En upphandlande enhet skall annonsera upphandlingar under de föratsättningar sora anges i 2-5 kap.

8 § En annons ora upphandling skall på lärapligt sätt sändas till Byrån för Europeiska gemenskapemas officiella publikationer. Om upphandling sker enligt reglema för påskyndat förfarande skall annonsen sändas med telex, telegrara eller telefax.

9 § En annons ora upphandling skall skrivas på något av de språk som är officiella inom Europeiska gemenskapema.

10 § En annons om upphandling får inte publiceras före dagen för avsändandet till Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer. Den skall innehålla uppgift om dagen för avsändandet.

Annonsen om upphandling får inte innehålla annan infonnation än den som publiceras i Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer.

11 § En enhet som avslutot en upphandling erdigt besferaraelseraa i 2, 3 och 5 kap. skall inom 48 dagar därefter sända en annons till Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer hur upphandlingen har avslutots. Annonsen får inte innehålla uppgifter vars publicering skulle strida mot något allmänt intresse eller motverka befogade affårs-

eller konkurrensintressen.

UpphandUng med hänvisning till tekniska standarder, m.m.

12 § Om förfrågningsunderlaget innehåller en teknisk beskrivning av föremålet för upphandlingen skall beskrivningen göras med hänvisning till europeiska tekniska specifikationer när sådana finns.

13 § En upphandlande enhet får utforma den tekniska beskrivningen på annat sätt än som anges i 12 § om

1. det är tekniskt omöjligt att på ett tillfredssfellande sätt fkstsfella om föremålet för upphandlingen överenssfemmer med europeiska tekniska specifikationer,

2. tillämpning av sådana tekniska specifikationer som avses i 12 § inte skulle göra det möjligt för den upphandlande enheten att upphandla utrastning m.m. som är tekniskt förenlig med utrastning som redan används av enheten eller skulle medföra orimliga kostnader eller orimliga tekniska svårigheter, dock endast under föratsättning att den upphandlande enheten har beslufet att inom en angiven tidsperiod gå över till sådana tekniska specifikationer,

3. vad som skall upphandlas är av sådan nyskapande karakfer att gällande standarder inte är lämpliga, eller

4. det fmns särskilt föreskriva tekniska krav.

För enheter som avses i 4 kap. gäller inte kravet på en angiven tidsperiod för övergången till tekniska specifikationer.

14 § En upphandlande enhet som tillämpar bestämmelseraa i 13 § skall i annonsen om upphandling ange skälen till det och skall vidare i fråga

om upphandling enligt 2, 3 och 5 kap. på begäran av EFTA:s övervak- Prop. 1992/93:88 ningsmyndighet tillhandahålla myndigheten skälen för sitt beslut. Bilaga 2

15 § Om europeiska tekniska specifikationer som avses i 12 § inte finns får den tekniska beskrivningen göras med tillämpning av

1. svensk standard som överenssfemmer med godtogen interaationell standard eller, ora sådan stancferd inte finns,

2. annan svensk standard eller, ora inte heller sådan standard finns,

3. annan stancferd.

16 § En upphandlande enhet får varken i förfrågningsunderiaget eller i annat underlag för upphandlingen beskriva föremålet för upphandlingen på ett sådant sätt att endast en viss vara eller process kan komma i fråga.

Enheten får hänvisa till ett visst märke eller fabrikat ora det finns särskilda skäl. En sådan hänvisning skall utformas sä att även likvärdiga varor och processer kan komma i fråga.

Krav som får ställas på leverantören

17 § En leverantör kan uteslutos från deltogande i upphandling encfest om han

1. är i konkurs eller likvidation, under tvångsförvaltning eller ingått ackord eller tills vicfere har insfellt sina betolningar eller har näringsförbud,

2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvicfetion, tvångsför-valtning, ackord eller annat liknande förferande,

3. är dömd för brott avseende yrkesutövningen enligt lagakraftvunnen dom,

4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen,

5. inte har fullgjort sina åligganden avseende social försäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker,

6. i väsentligt hänseende har underlåtit att lämna sådana uppgifter som han varit skyldig att lämna till en upphandlande enhet.

En upphandlande enhet får begära ytterligare upplysningar om leverantörs tekniska förmåga och kapacitet och om hans fmansiella sfeUning. Enheten skall i annonsen om upphandling ange vilka upplysningar om sådana förhållanden som enheten vill ha.

18 § En upphandlande enhet skall i annonsen eller inbjudan till an budsgivning ange på vilket sätt leverantören kan visa att han uppfyller de krav som följer av 17 §.

Former för anbud och ansökningar om deltagande i anbucbgivning

19 § Anbud och ansökningar om deltogande i anbudsgivning skall avges skriftligt. Ansökningar får göras muntligt eller genom telegrara eller telefax om de bekräftos genom en egenhändigt undertecknad handling. Bekräftelsen skall lämnas omgående eller i vissa fall som anges i

2-5 kap. komma upphandlande enhet till hända inom frister sora anges Prop. 1992/93:88 där. Bilaga 2

Ett anbud får inte innehålla en hänvisning till ett annat anbud.

Mottagande och öppnande av anbud

20 § Försändelser raed anbud skall, så snart sora möjligt efter an budstidens utgång, öppnas vid en förrättning, där minst två av den upp handlande enheten utsedcfe personer skall delfe. Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av de som delfer i förrättningen. På begäran av en anbudsgivare skall dessutom en av handelskammare utsedd person närvara. Kostnaderaa för detfe skall befelas av den som framsfellt begäran.

Vid förhandlad upphandling får försändelseraa öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning soin avses i försfe stycket. Anbuden skall öppnas saratidigt eller, om det finns synnerliga skäl, allteftersom de koraraer in.

21 § En upphandlande enhet får medge att en anbudsgivare och anbuds sökande rätfer en uppenbar felskrivning, felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet.

Enheten får också medge att ett anbud förtydligas och kompletteras, om det sker i syfte att göra anbuden sinsemellan jämförbara (nollsfellning) och ora det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.

Prövning av anbud

22 § En upphandlande enhet skall anfe antingen det anbud som har lägst anbudspris eller ett raed högre pris ora det är det ekonomiskt mest fördelaktiga raed hänsyn till driftkostnader, funktion och liknande omständigheter. Om enheten avser att anto ett anbud med utgångspunkt i vad sora kan anses vara det ekonomiskt mest fördelaktiga skall den i förfrågningsunderiaget eller i annonsen om upphandling ange vilka omständigheter den tillmäter betydelse. Omständighetema skall om möjligt anges efter angelägenhetsgrad, med den väsentligaste först.

23 § En upphandlande enhet, som angett att den skall anto det anbud som har lägst anbudspris, får förkasto anbud som den anser vara onormalt lågt, dock först sedan enheten begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått tillfredssfellande svar. Vid byggentreprenadupphandling skall förklaringen begäras skriftligt.

Om en enhet valt ett dyrare anbud skall den vid varaupphandling ange skälen för sitt beslut i en rapport till EG:s rådgivande kommitté för offentlig upphandling. Om det är fråga om upphandling enligt 3 eller 4 kap. skall enheten dessutom avge en rapport till EFTA:s övervakningsmyndighet om vilka anbud som förkasfets.

8 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 88 113

Förvaring av handlingar Prop. 1992/93:88

Bilaga 2 24 § En upphandlande enhet skall se till att på betryggande sätt förvara

anbud och anbudsansökningar med tillhörande beskrivningar, raodeller,

ritningar samt anbudsförteckningar, sammansfellningar och liknande.

2 kap. Varuupphandling

Tröskelvärden m.m.

1 § Besfemmelsema i detfe kapitel tillärapas på sådan upphandling av varor sora görs av en upphandlande enhet och beräknas uppgå till minst 200 000 ecu, exklusive mervärdeskatt, (tröskelvärde). För de enheter som omfatfes av GATT-överenskommelsen om sfetlig upphandling, är tröskelvärdet dock det värde som vid varje tillfålle gäller enligt säiskilcfe föreskrifter.

2 § Besfemmelsema i detfe kapitel skall inte tillämpas på upphandling som avser

1. transporter på land, i luften, till sjöss eller på inre vattenvägar,

2. försörjning raed vatten, transport eller distribution av vatten,

3. försörjning raed energi, transport eller distribution av energi,

4. telekommunikationsområdet.

3 § För kontrakt sora avser leasing, hyra eller hyrköp och löper på besfemd tid upp till tolv månader skall värdet beräknas till kostnaden för kontraktet under löptiden. För kontrakt sora avser längre tid skall värdet beräknas till den tofela kostnaden inklusive varans uppskatfede restvärde. För kontrakt sora löper på obesferad tid skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad raed felet 48.

För kontrakt sora avses i försfe stycket eller gäller köp och skall förayas inora viss tid skall värdet justeras raed hänsyn till värdet av raotsvarande kontrakt sora den upphandlande enheten avslutot under föregående räkenskapsår eller tolvmånadersperiod.

Options- och förlängningsklausuler skall räknas med i kontraktsvärdet som om de utnyttjats.

4 § Ora ett vanikontrakt delats upp i flera mindre delar skall varje delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde.

5 § En upphandling avseende en viss kvantitet varor får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall underskridas.

Annonsering

6 § En upphandlande enhet som avses i GATT-överenskoraraelsen ora sfetlig upphandling skall för varje budgefer genom annonsering informera i förväg ora sina planerade upphandlingar över 750 000 ecu för varje varaoraråde.

7 § En enhet skall annonsera sin upphandling ora inte annat följer av Prop. 1992/93:88 10 § andra stycket eller 11 §. Bilaga 2

\bl av upphandlingsförfarande

8 § Öppen upphandling skall användas om inte något annat upphandlingsförfarande får tillämpas enligt 9 eller 10 §.

9 § Selektiv upphandling får användas om kostnaderaa för övriga förfaranden inte sfer i skälig proportion till kontraktsvärdet, eller om det är motiverat med hänsyn till varans karakfer eller ora det finns andra särskilda skäl.

10 § Förhandlad upphandling får användas, under föratsättning att de ursprangliga kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats, ora anbud sora läranats vid öppen eller selektiv upphandling inte raotsvarar förfrågnings- underlaget och inte kan nollsfellas enligt 1 kap. 21 §.

Ora den förhandlade upphandlingen enligt försfe stycket inte omfatfer saratliga korrekt avgivna anbud från det föregående upphandlingsförfarandet skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår till förhandlad upphandling.

11 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering om

1. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud, under föratsättning att kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats och att en rapport lämnas till EFTÄ:s övervakningsmyndighet,

2. varoraa framsfells enbart för forskning, utveckling, experiment eller studier, under föratsättning att frarasfellningen inte sker i vinstsyfte eller, för att fecka forsknLags- och utvecklingskostnader,

3. varoraa av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grand av ensamrätt kan tillverkas eller levereras av encfest en viss leverantör,

4. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska, orsakad av orasfendigheter sora inte kunnat föratses och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristeraa vid öppen eller selektiv upphandling,

5. det gäller ytterligare leveranser från den ursprangliga leverantören, avsedda antingen som delersättning för eller tillägg till tidigare leveranser och ett byte av leverantör skulle medföra anskaffning av material som inte skulle vara tekniskt förenlig med den först anskaffade eller medföra oskäliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll.

Tilläggsleveranser sora avses i försto stycket 5 får avse längre tid än tre år encfest ora det finns särskilda skäl.

12 § En upphandlande enhet som väljer selektiv eller förhandlad iipp- handling skall skriva en rapport om anledningen till detto. Rapporten skall innehålla den upphandlande enhetens namn och adress, leveransens värde, storlek och varaslag, antolet anbud eller anbudssökande samt antelet anbud eller anbudssökande sora inte antogits och skälen till det.

115 I fråga om förhandlad upphandling skall det i rapporten också anges Prop. 1992/93:88 vilka omständigheter sora föranlett valet av upphandlingsförfarande. Bilaga 2

Rapporten skall i sin helhet eller i sammanfattning överlämnas till EFTÄ:s övervakningsmyndighet på dess begäran.

Ticbfrister

13 § Vid öppen upphandling skall tiden för raottogande av anbud vara rainst 52 dagar från den dag då annonsen ora upphandling avsändes.

En upphandlande enhet skall lärana ut förfrågningsunderlaget till en leverantör inom fyra arbetsdagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare inforraation skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

14 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för motfegande av ansökningar om att få lärana anbud vara minst 37 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes.

Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och samma tillfålle avsända skriftlig inbjudan att lämna anbud tillsammans med förfrågningsunderlaget till samtliga utvalda deltegare. Tiden för mottogande av anbud skall vara minst 40 dagar från den dag inbjudan avsändes.

Ytterligare information om upphandlingen skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

15 § Om de i 14 § angivna tidsfristeraa inte kan tillämpas på grund av brådska får tid.sfristen i 14 § försto stycket förkortas till 15 dagar och tidsfristen i 14 § andra stycket förkortos till 10 dagar (påskyndat

förfarande).

Ytterligare inforraation som avses i 14 § tredje stycket skall i det påskyndade förfarandet lämnas senast fyra dagar före anbudstidens utgång.

16 § Om förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kurma skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivningen av något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller hos den upphandlande enheten skall tidsfristeraa i 13 och 14 §§ förlängas i skälig utsträckning.

17 § Såväl ansökan från anbudssökande sora inbjudan att lämna anbud skall i det påskyndade förfarandet skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan som görs raed telegram, telex, telefax, telefon eller genom elektronisk överföring skall bekräftos genom en egenhändigt undertecknad handling.

Alternativa utföranden

18 § En upphandlande enhet får inte förkasto ett anbud endast av det skälet att det innehåller ett alteraativt utförande i förhållande till kravspecifikationen i förfrågningsunderlaget, föratsatt att anbudet är utformat enligt europeiska tekniska specifikationer eller svensk standard som i huvudsak ansluter till europeiskt godtegen teknisk specifikation.

116 Prop. 1992/93:88 3 kap. Upphandling av byggentreprenad Bilaga 2

Tröskelvärden, m.m.

1 § Besfemraelseraa i detto kapitel tillärapas vid sådan upphandling av byggentreprenad eller koncession sora uppgår till ininst 5 000 000 ecu, exklusive mervärdeskatt. Besfemmelseraa skall även tillämpas på upphandling av tofelentreprenad.

2 § Alla delentreprenader som ingår i en byggentreprenad skall tas med i beräkningen av upphandlingens värde. Detfe gäller dock inte för delentreprenader under 1 000 000 ecu, föratsatt att summan av delentreprenaderaa inte överstiger 20 procent av upphandlingens totola värde.

En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall underskridas.

I förfrågningsunderlaget skall den upphandlande enheten begära att anbudsgivaren redovisar vilka delar av kontraktet som han avser att lägga ut på underentreprenad.

3 § Vid beräkning av upphandlingens värde skall hänsyn även fes till värdet av det material och den utrastning som tillhandahålls av den upphandlande enheten och som är nödvändiga för arbetet.

4 § En upphandlande enhet som till mer än hälften bidrar till kostnaden för byggentreprenad sora avser anläggning av kommunikationsleder, utbildnings-, sport- och fritidslokaler, sjukhus eller allmänna förvaltningsbyggnader och som görs av någon annan skall se till att upphandlingen görs enligt besferaraelseraa i detto kapitel.

5 § Besferaraelseraa i detto kapitel skall inte tillämpas på upphandlingar som avser

1. transporter på land, i luften, till sjöss eller på inre vattenvägar,

2. försörjning med vatten, transport eller distribution av vatten,

3. försörjning med energi, transport eller distribution av energi,

4. telekommunikationsområdet.

Koncessioner

6 § En upphandlande enhet som avser att upphandla en koncession får besferaraa att den sora söker koncession skall ange den andel av kontraktsvärdet som han eventuellt avser att lägga ut på underentreprenad eller att den som tilldelas koncessionen skall lägga ut minst 30 procent av koncessionsvärdet på underentreprenad.

7 § Om den som tilldelas koncessionen är en upphandlande enhet skall eventuella underentreprenader läggas ut enligt besferaraelseraa i denna lag.

8 § Förefeg sora går samman för att få en koncession skall inte betraktas som huvudentreprenör och underentreprenör. Detsamma gäller grapper av två eller flera företog i viUca det företog som tilldelas koncessionen,

direkt eller indirekt, har ett besfemmande inflytande över de övriga Prop. 1992/93:88 företogen genom ägande av kapitol, genom röstmajoritet eller genom att Bilaga 2 utse styrelseledaraöter.

Annonsering, m.m.

9 § En upphandlande enhet skall genora annonsering inforraera i förväg om sina planerade upphandlingar över tröskelvärdet och ange deras huvudsakliga art och orafattning.

10 § En enhet skall annonsera sin upphandling om inte annat följer av 15 eller 17 §§.

11 § En upphandlande enhet skall vidare inom 15 dagar från det att begäran kommit in lärana upplysningar till varje anbudssökande eller anbudsgivare som så begär ora varför hans ansökan eller anbud förkastots. Den vars anbud förkastots har även rätt att få veto vera som fick upphandlingen. Om enheten beslutot att inte avsluto en annonserad upphandling eller att göra om upphandlingen skall enheten på begäran lämna upplysningar till anbudsgivare eller anbudssökande om skälen för sitt beslut. Enheten skall underrätto Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer ora sitt beslut.

Ved av upphaiidliiigsförfarande

12 § Öppen eller selektiv upphandling skall användas om inte annat följer av 14 eller 15 §.

13 § Om en upphandlahde enhet väljer att använda selektiv upphandling får den i annonsen ange hur många leverantörer den avser att inbjuda att lämna anbud. Antolet leverantörer skall avvägas med hänsyn till arten av det arbete som skall utföras, men måste uppgå till minst fem. Under alla förhållanden skall antelet avvägas så att faktisk konkurrens uppnås.

14 § Förhandlad upphandling raed föregående annonsering får användas om

1. entreprenaden utförs endast för forskning, utveckling eller experiment, under föratsättning att utförandet inte sker i vinstsyfte eller för att fecka forsknings- och utvecklingskostnader,

2. i särskilda fall arten av arbetena eller därmed förknippade risker inte medger en förhandsvärdering av arbetena.

15 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering om

1. arbetena av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan utföras av endast,en viss leverantör,

2. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat föratses och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det oraöjligt att hålla tidsfristema vid öppen eller selektiv upphandling.

IIS

3. upphandlingen gäller sådana tilläggsarbeten av den ursprangliga Prop. 1992/93:88 leverantören som inte omfattos av det först avsedda projektet eller av en Bilaga 2 föregående upphandling, men som på grand av oföratsedda oraständig heter blivit nödvändiga för arbetets utförande, under föratsättning att tilläggsarbetena inte utan tekniska eller ekonomiska olägenheter kan

skiljas från ursprangskontraktet, eller att tilläggsarbetena är nödvändiga för att byggentreprenaden skall kunna slutföras,

4. upphandlingen gäller nya arbeten som besfer enbart av en upprep ning av arbeten ingående i ett projekt sora tidigare varit föreraål för öppen eller selektiv upphandling och som tilldelas samma leverantör som tidigare fått kontraktet, ora dessa nya arbeten besfells inom tre år efter det att ursprangskontraktet slöts och värdet av de nya arbetena ingått i tröskelvärdeberäkningen och annonserats i samband raed det ursprungliga projektet.

Besfemmelseraa i försfe stycket 3 tillämpas encfest om värdet av tilläggsarbetena inte överstiger hälften av ursprangskontraktets värde.

16 § Om en upphandlande enhet väljer förhandlad upphandling utan föregående annonsering skall anfelet anbudsgivare i förhandlingen inte vara mindre än tre, föratsatt att det finns ett tillräckligt anfel lärapliga anbudsgivare.

17 § En upphandlande enhet får övergå från öppen eller selektiv upphandling till förhandlad upphandling om

1. anbud som läranats vid öppen eller selektiv upphandling inte raotsvarar kravspecifdcationen i annonsen om upphandling eller inte kan nollsfellas och under föratsättning att de ursprangliga kontraktsvilUcoren inte väsentligt ändrats,

2. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lärapliga anbud, under föratsättning att kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats och att en rapport lämnas till EFTA:s övervakningsmyndighet på dess begäran.

Ora den förhandlade upphandlingen enligt försto stycket 1 inte orafattor samtliga korrekt lämnade anbud från det föregående upphandlingsförfarandet skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår till förhandlad upphandling.

Ticbfrister m.m.

18 § Vid öppen upphandling skall tiden för motfegande av anbud vara minst 52 dagar från den cfeg cfe annonsen om upphandling avsändes. Om den upphandlande enheten annonserat sin avsikt att upphandla enligt 9 § får denna tid förkortas till 37 dagar.

En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget till leverantör inom sex dagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare infonnation skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

19 § Vid selektiv och förhandlad upphandling skall tiden för motfegande Prop. 1992/93:88 av ansökningar om att få lämna anbud vara minst 37 cfegar från den cfeg Bilaga 2

då annonsen om upphandlLag avsändes.

Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och sararaa tillfålle avsäncfe skriftlig inbjudan att läinna anbud tillsararaans raed förfrågningsunderiaget till saratliga utvalda delfegare. Tiden för raottogande av anbud skall vara minst 40 dagar från den cfeg inbjudan avsändes eller 26 cfegar om den upphandlande enheten har annonserat sin avsikt att upphandla på förhand enligt 9 §.

Ytterligare infomiation ora upphandlingen skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, ora så har begärts i rimlig tid.

20 § Ora de i 19 § angivna tidsfristeraa inte kan tillärapas på grund av brådska får tidsfristen i 19 § försfe stycket förkortas till 15 cfegar och tidsfristen i 19 § andra stycket förkortas till 10 dagar (påskyndat

förfarande).

Ytterligare infonnation sora avses i 19 § tredje stycket skall i det påskyndade förfarandet läranas senast fyra dagar före anbudstidens utgång.

21 § Ora förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivning av något annat skäl raåste föregås av besök på platsen för leveransen eller hos den upphandlande enheten, skall tidsfristeraa i 18 och 19 §§ förlängas i skälig utsträckning.

22 § Såväl ansökan från anbudssökande sora inbjudan att lärana anbud skall i det påskyncfede förfarandet skickas på snabbast raöjliga sätt. En ansökan sora görs raed telegram, telex, telefax, telefon eller genom elektronisk överföring skall bekräffes genom en egenhändigt undertecknad handling i ett brev som postsferaplats före tidsfristens utgång enligt 19 och 20 §§ eller genora att bekräftelsen på annat sätt kommer den upphandlande enheten till hancfe före näranda tidsfrists utgång.

Särskilt förfarande

23 § En upphandlande enhet sora avser att upphandla en byggentreprenad för bosfedsbebyggelse behöver inte tillärapa besfemmelseraa i detfe kapitel, om enheten på grund av arbetenas art och omfattning har behov av att en leverantör delfer redan under planeringen. Valet av leverantör skall dock i sådana fall göras enligt besfemmelseraa om annonsering och prövning av anbudssökande och anbudsgivare vid selektiv upphandling.

Alternativa utföranden

IA § Om det i annonsen om upphandling angetts att det anbud kommer att antos som är det ekonomiskt raest fördelaktiga, får en upphandlande enhet även pröva anbud som innehåller ett alteraativt utförande, om den i annonsen angett de miniraikrav som alteraativa utföranden niåste

uppfylla och även angett att den koraraer att pröva anbud som innehåller Prop. 1992/93: alteraativa utföranden. Bilaga 2

25 § En upphandlande enhet får inte förkasto ett anbud endast av det skälet att anbudet innehåller ett alteraativt utförande i förhållande till förfrågningsunderiaget, föratsatt att anbudet är utformat enligt europeiska tekniska specifikationer eller enligt svensk standard sora ansluter till sådana specifikationer.

4 kap. Upphandling inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena

Tillämpningsområde

1 § Besferaraelseraa i detfe kapitel tillärapas på sådan upphandling av varor eller byggentreprenader som avser

1. transporter på land, i luften, till sjöss eller på inre vattenvägar,

2. försörjning med vatten, transport eller distribution av vatten,

3. försörjning med energi, transport eller distribution av energi,

4. telekomraunikationsorarådet.

2 § En upphandling av prograravara för tjänster skall anses utgöra varaupphandling om den görs av en enhet som driver eller tillhandahåller ett allmänt telekommunikationsnät eller tilUiandahåller allmänna telekom- munikationstjänster, föratsatt att programvaran skall användas i den nämnda verksamheten.

Tjänster och varor innefettos i en entreprenad om de är nödvändiga för arbetets utförande.

Ett upphandlingskontrakt som, föratora varor, omfattor andra tjänster än de som anges i försto och andra styckena skall anses vara ett varakontrakt om det totola värdet av varoma är större än värdet av dessa andra tjänster.

3 § Besfemmelseraa i detfe kapitel skall tillärapas av en upphandlande enhet, vars verksainhet besfer av

1. drift eller tillhandahållande av fesfe nät för allmänheten i syfte att transportera, distribuera eller försörja med dricksvatten, elektricitet, gas eller värme eller av leverans av sådana nyttigheter till låsfe nät,

2. utnyttjande av mark- eller vattenområden för prospektering eller utvinning av olja, gas, kol eller andra fesfe bränslen eller för tillhandahållande av markbundna transportnät eller terminaler, flygplatser eller hamnanläggningar åt befraktore av transporter på land, i luften, till sjöss eller på inre vattenvägar,

3. drift av allmänna nät för transporter med jämväg, spårväg, tunnelbana, buss, trådbuss eller linbana,

4. drift eller tillhandahållande av ett allmänt telekommunikationsnät eller en eller flera allmänna telekommunikationstjänster.

Vid tillämpning av besfemmelseraa i detfe kapitel anses som upphandlande enheter även sådana förefeg över viUca stoten, en kommun, ett

landsting eller kyrklig kommun direkt eller indirekt har ett besfemmande Prop. 1992/93:88 inflytonde eller andra enheter, vars verksainhet enligt försto stycket får Bilaga 2 utövas endast raed särskilt tillstånd från en myndighet.

Ora tillstånd att bedriva busstransportverksamhet ges även andra enheter än sådana som avses i försto och andra styckena på motsvarande villkor skall besferaraelseraa i detfe kapitel inte tillärapas.

4 § En enhet sora bedriver även annan verksamhet än som avses i 3 § eller som bedriver sådan verksamhet i ett land utanför EES, utan att utnyttja fesfe nät eller markområden inom EES, är inte skyldig att tillämpa besfemmelseraa i detto kapitel vid upphandling för sådan annan verksamhet, ora inte annat följer av andra stycket.

En enhet sora bedriver verksamhet som avser dricksvattenförsörjning skall tillärapa besfemmelseraa i detto kapitel vid upphandling som har samband med vattenbyggnadsprojekt, konstbevattning eller dränering, föratsatt att dricksvattenförsörjningen utgör rainst 20 procent av den totola vattenmängd som tillhandahålls av dessa projekt eller konstbevattnings- och dräneringsanläggningar, eller har saraband med bortledande eller rening av avloppsvatten.

En enhet sora tillämpar undantoget i försto stycket skall på begäran av EFTA:s övervakningsmyndighet lämna uppgifter om den undantogna verksamheten.

5 § Besfemmelseraa i detto kapitel skall inte tillämpas vid upphandlingar som görs för återförsäljning eller uthyming till någon annan, om den upphandlande enheten inte fått särskilt tillstånd eller ensamrätt till sådan återförsäljning eller uthyming, och andra företog fritt kan återförsälja eller hyra ut på sarama villkor som den upphandlande enheten.

En enhet som tillämpar undantoget i försto stycket skall på begäran av EFTA:s övervakningsmyndighet lämna uppgifter om den undanfegna verksamheten.

6 § Besfemmelsema i detto kapitel skall inte gälla för enheter som bedriver verksainhet som avses i 3 § försto stycket 4, om upphandlingen avser telekommunikationstjänster och andra företog har rätt att inom samma område tillhandahålla motsvarande tjänster under väsentligen samma villkor.

En enhet som tillämpar undanteget i förste stycket skall på begäran av EFTA:s övervakningsmyndighet lämna uppgifter ora de undantegna tjänsteraa.

7 § Bestämmelseraa i dette kapitel skall inte gälla vid upphandling av vatten, energi eller bränsle för energiproduktion.

Tröskelvärden, m.m.

8 § Besfemmelseraa i dette kapitel skall tillämpas vid upphandlingar vars värde exklusive mervärdesskatt uppgår till minst

1. 400 000 ecii vid upphandling av varor som görs av enheter vars Prop. 1992/93:88 verksarahet omfattes av 3 § förste stycket 1-3, Bilaga 2

2. 600 000 ecu vid upphandling av varor som görs av enheter vars verksamhet omfattes av 3 § förste stycket 4,

3. 5 000 000 ecu vid upphandling av byggentreprenad.

9 § För varakontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp och löper på besfemd tid upp till tolv månader skall värdet beräknas till kostnaden för kontraktet under löptiden. För sådana kontrakt sora avser längre tid skall värdet beräknas till den totela kostnaden inklusive varans uppskattede restvärde.

För kontrakt sora löper på obesferad tid skall värdet beräknas till månadskostnaden multiplicerad raed felet 48.

För kontrakt sora skall förayas inora viss tid skall värdet justeras raed hänsyn till värdet av motsvarande kontrakt som den upphandlande enheten avslutet under föregående räkenskapsår eller tolvmånadersperiod.

Options- och förlängningsklausuler skall räknas raed i kontraktsvärdet som om de utnyttjats.

10 § Ora ett varakontrakt delats upp i flera raindre delar skall varje delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde.

11 § Alla delentreprenader som ingår i en byggentreprenad skall tas med i beräkningen av upphandlingens värde. Detfe gäller dock inte för delentreprenader under 1 000 000 ecu, föratsatt att summan av delentreprenaderaa inte överstiger 20 procent av upphandlingens totela värde.

12 § Vid beräkning av värdet av en byggentreprenadupphandling skall hänsyn även tes till värdet av det material, utrastning och tjänster sora tillhandahålls av den upphandlande enheten och sora är nödvändiga för arbetet.

13 § En upphandling får inte delas upp i syfte att tröskelvärdena i 8 § 1-3 skall underskridas.

Annonsering, m.m.

14 § En upphandlande enhet skall för varje budgefer genom annonsering i förväg informera om sina planerade varaupphandlingar över 750 000 ecu för varje varaoraråde. 1 fråga om byggentreprenadupphandlmg skall enheten genora annonsering i förväg inforraera om planerade upphand lingar sora överstiger tröskelvärdet enligt 8 § 3 och ange deras huvudsak liga art och omfattning.

En enhet skall annonsera sin upphandling om inte annat följer av 16 §.

Inbjudan att lämna anbud får ske även genom ett meddelande på förhand enligt förste stycket. I meddelandet skall det anges dels att upphandling kommer att ske genom selektivt eller förhandlat förfarande utan ytter-ligare annonsering, dels att intresserade deltegare skriftligen

skall anraäla sitt intresse. Innan den upphandlande enheten cferefter Prop. 1992/93:88 påbörjar upp-handlingen skall de som anmält intresse uppmanas att Bilaga 2 skriftligen bekräfta dette utifrån raer deteljerade upplysningar om kontraktet.

Inbjudan att lärana anbud får även ske genora att den upphandlande enheten i en annons tillkännager att den upprättet och tillämpar ett särskilt kvalifikationssystem för urvalet av delfegare.

15 § En upphandlande enhet sora avslufet en upphandling skall inora 60 dagar därefter raeddela EFTA:s övervakningsmyndighet hur upphand- ILagen har avslufets. Därvid skall enheten särskilt ange vilka uppgifter sora är affårsraässigt örafeliga.

Mil av upphandlingsfötfarande

16 § En upphandlande enhet skall använda något av de upphandlings förfaranden sora närans i 1 kap. 5 §.

En upphandlande enhet får avsfe från att genom annons inbjuda till anbudsgivning om

1. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnats några anbud, under föratsättning att kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats,

2. kontraktet avser forskning, utveciding eller experiment, under föratsättning att frarasfellningen inte sker i vinstsyfte eller för att fecka forsknings- och utvecklingskostnader,

3. arbetena av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grand av ensamrätt kan utföras av endast en viss leverantör,

4. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, raen synnerlig brådska, orsakad av oraständigheter sora inte kunnat föratses och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten, gör det oraöjligt att hålla tidsfristeraa vid öppen eller selektiv upphandling,

5. det är fråga ora vanikontrakt som gäller tilläggsleveranser från den ursprangliga leverantören, avsedcfe antingen som delvis ersättning för eller tillägg till tidigare leveranser, ora ett byte av leverantör skulle medföra anskaffiiing av materiel som inte skulle vara tekniskt förenlig med den först anskaffade eller medföra oskäliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll.

6. det är fråga ora byggentreprenad sora gäller tilläggsarbeten av den ursprangliga leverantören och sora inte orafattes av det först avsedda projektet eller av en föregående upphandling, men som på grund av oföratsedda omständigheter blivit nödvändiga för arbetets utförande, under föratsättning att tilläggsarbetena inte utan tekniska eller ekonomiska ölägenheter kan skiljas från ursprangskontraktet eller att tilläggsarbetena är nödvändiga för att entreprenaden skall kunna slutföras.

7. upphandlingen gäller nya arbeten som besfer enbart av en upprepning av arbeten ingående i ett projekt sora tidigare varit föreraål för öppen eller selektiv upphandling och som tilldelas samma leverantör sora tidigare fått kontraktet, ora dessa nya arbeten besfells inom tre år efter det att ursprangskontraktet slöts och värdet av de nya arbetena ingått i

tröskelvärdeberäkningen och annonserats i samband med det uisprangliga Prop. 1992/93:88 projektet. Bilaga 2

8. det gäller upphandling av varor som noteras och handlas på en råvaramarknad,

9. det gäller avrop mot ett gällande ramavtel,

10. det erbjudits en raöjlighet att göra särskilt förmånliga inköp av varor, väsentligt under marknadsvärdet, genom utnyttjande av tillfålliga erbjudanden eller i samband raed att en leverantör upphört raed sin verksamhet, försatts i konkurs eller trätt i lUcvidation.

Besfemraelseraa i försfe stycket 6 tillärapas encfest om värdet av tilläggsarbetena inte överstiger hälften av ursprangskontraktets värde.

Tidsfrister, m.m.

17 § Vid öppen upphandling skall tiden för mottegande av anbud vara rainst 52 dagar från den dag då annonsen om upphandling avsändes. Om den upphandlande enheten annonserat sin avsikt att upphandla enligt 14 § försfe stycket får denna tid förkorfes till 37 dagar.

18 § Vid selektiv eller förhandlad upphandling, där en inbjudan att lämna anbud tidigare annonserats, skall följande gälla.

Tiden för motfegande av ansökan ora att lärana anbud eller av svar på en anraodan att bekräfte intresset för anbudsgivning skall, ora så är raöjligt, vara rainst fem veckor från den dag annonsen avsändes för publicering och får i inget fall understiga tio dagar från den dag annonsen publicerades.

En annan tidsfrist än den som anges i andra stycket kan avfelas med de utvalda anbudssökandena, föratsatt att alla får sarama tid att lämna anbud. Om det inte är raöjligt att uppnå en sådan överenskommelse bör tiden vara minst tre veckor från dagen för mbjudan att lärana anbud. Om det fmns särskilda skäl kan denna tid förkortas till tio dagar. Under alla omständigheter måste tidsfristen avvägas så att möjlighet ges för intresserade att på ett tillfredssfellande sätt te del av kontraktshandling-araa.

19 § En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderlaget och ytterligare kontraktshandlingar till en leverantör inom sex dagar från det att underlaget och handlingaraa har begärts, om så har skett i rimlig tid. Ytterligare information skall läranas senast sex cfegar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

20 § Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och samma tillfålle avsända skriftlig inbjudan att lärana anbud tillsammans med förfrågningsunderlaget till saratliga utvalda delfegare.

21 § Om förfrågningsunderiaget är alltför omfattande för att kunna skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivning av något annat skäl måste föregås av besök på platsen för leveransen eller

hos den upphandlande enheten skall tidsfristema i 19 § förlängas i skälig Prop. 1992/93:88 utsträckning. Bilaga 2

22 § Såväl ansökningar från anbudssökande sora inbjudan att lämna anbud skall skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan som görs raed telegram, telex, telefax, telefon eller genom elektronisk överföring skall bekräffes i en egenhändigt undertecknad handling i ett brev som postsferaplats före tidsfrsitens utgång enligt 18 § eller genora att bekräftelsen på annat sätt koraraer den upphandlande enheten till hancfe före näranda tidsfrists utgång.

Särskih kvaliflkationssystem

23 § En upphandlande enhet får upprätfe och tillärapa ett särskilt kvalifi- kationssystera, som skall grundas på objektiva kriterier och regler, vilka på begäran skall vara tillgängliga för intresserade leverantörer.

5 kap. Upphandling av tjänster

Gemensamma bestämmeber Tillämpningsområde

1 § Besfemmelseraa i detfe kapitel tillämpas på upphandling av sådana tjänster som anges i bilaga till denna lag, dock inte tjänstekoncessioner och inte heller tjänster som omfatfes av besfemmelseraa i 2-4 kap.

Avser en upphandlmg både varor och tjänster, skall upphandlingen göras enligt besfemmelseraa i detfe kapitel, om värdet av tjänsteraa överstiger värdet av varoraa.

2 § Besfemmelseraa i detfe kapitel skall dock Lote tillämpas för tjänster som avser

1. köp, leasing, hyra eller någon annan rätt till fastighet, byggnad eller annan egendora som utgör fast egendom,

2. köp av produktion eller samproduktion av prograramaterial eller sändningstid i etermedia,

3. telefoni, telex, radiotelefoni, personsökning eller satellittjänster,

4. skilje- eller förlUcningsförfarande,

5. utgivning av värdepapper och andra fmansiella instrament,

6. rekrytering,

7. forskning och utveckling som inte gäller den egna verksamheten och inte heller helt finansieras av den upphandlande enheten,

8. verksamhet som rör förvaltning av stetsskulden eller sora avser tjänster från Sveriges riksbank.

3 § Besfemmelseraa i dette kapitel skall inte heller tillämpas av upp handlande enheter som vid upphandling av tjänster skall upphandla från en enhet som på grand av lag eller annan författning har ensamrätt att utföra tjänsten.

4 § En upphandlande enhet som till mer än hälften bidrar till kostnaden Prop. 1992/93:88 för en sådan byggentreprenad sora avser anläggning av komraunikations- Bilaga 2

leder, utbildnings-, sport- och fritidslokaler, sjukhus eller allmänna förvaltningsbyggnader och som görs av någon annan skall se till att upphandlingen görs enligt besfemmelseraa i detfe kapitel.

Tröskelvärden, m.m.

5 § Besfemmelseraa i detfe kapitel tillämpas endast vid upphandling av tjänster, vars värde exklusive mervärdeskatt beräknas uppgå till rainst 200 000 ecu.

Värdet av en upphandling skall beräknas med utgångspunkt i den förväntede totela ersättningen till leverantören.

6 § Ora ett tjänstekontrakt deltes upp i flera raindre delar skall varje delvärde ingå i beräkningen av upphandlingens värde. Detfe gäller dock inte för delkontrakt under 80 000 ecu, föratsatt att sumraan av delkon trakten inte överstiger 20 procent av upphandlingens totela värde.

I förfrågningsunderlaget skall den upphandlande enheten begära att anbudsgivaren redovisar vilka delar av kontraktet som han avser att låte utföras av någon annan.

7 § För upphandling av tjänster där upphandlingens värde inte är preciserat skall värdet beräknas till det fulla värdet av tjänsteraa under kontraktets löptid om den är högst två månader och till månadsvärdet multiplicerat med felet 48, om löptiden är längre eller om kontraktet löper på obesfemd tid.

För kontrakt som skall förayas inom viss tid skall värdet beräknas med hänsyn antingen till kostnaden för motsvarande kontrakt som den upphandlande enheten avslutet under föregående räkenskapsår eller tolvmånadersperiod, eller till den uppskattede kostnaden under tolv månader efter tjänsteraas påbörjande eller kostnaden under kontraktets löptid om den är längre än tolv månader.

Ingen beräkningsmetod får använcfes i syfte att tröskelvärdet enligt 5 § skall underskricfes.

En upphandling av tjänster får inte delas upp i syfte att tröskelvärdet skall underskridas.

8 § Options- och förlängningsklausuler skall räknas med i kontraktsvärdet som om de utnyttjats.

9 § Vid beräkning av kontraktets värde skall hänsyn fes inte endast till kostnaden för tjänstema ufen också till värdet av det raaterial och den utrastning sora tillhandahålls av den upphandlande enheten och är nödvändiga för att tjänsteraa skall kunna utföras.

Vid upphandling av försäkringstjänster skall kontraktsvärdet beräknas med utgångspunkt i premiens belopp. För bank- och andra finansiella tjänster skall raotsvarande beräkning göras raed utgångspunkt i summan

av arvoden, provisioner och ränfe. För arkitekt- och liknande tjänster Prop. 1992/93:88 skall beräkningen ske med utgångspunkt i arvoden och provisioner. Bilaga 2

Upphandling av tjänster som avses i avdelning A i bilagan Annonsering, m.m.

10 § En upphandlande enhet skall för varje budgefer genom annonsering informera i förväg om sådana planerade upphandlingar av tjänster enligt avdelning A i bilagan vars värde överstiger 750 000 ecu. I annonsen skall det beräknade värdet av varje tjänstekategori anges.

11 § En enhet skall annonsera sin upphandling om inte annat följer av 17 eller 19 §.

12 § En upphandlande enhet skall vidare inom 15 dagar från det att begäran inkommit lärana upplysningar till varje anbudssökande eller anbudsgivare som så begär ora varför hans ansökan eller anbud förkastets. Den vars anbud förkastets har även rätt att få veto vem som fick kontraktet. Ora enheten beslutot att inte avsluto en annonserad upphandling eller att göra om upphandlingen skall enheten på begäran läinna upplysningar till anbudsgivare eller anbudssökande ora skälen för sitt beslut. Enheten skall undenätto Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer om sitt beslut.

13 § En upphandling som avser tjänster enligt såväl avdelning A som avdelning B i bilagan, skall i sin helhet anses vara en upphandling av tjänster som avses i avdelning A ora värdet av de tjänsteraa överstiger värdet av tjänster enligt avdelning B.

Val av upphandlingsförfarande

14 § Öppen eller selektiv upphandling skall användas om inte annat följer av 16 eller 17 §.

15 § Om en upphandlande enhet väljer att använda selektiv upphandling får den i annonsen ange hur många leverantörer den avser att inbjuda att lämna anbud. Antolet leverantörer skall avvägas med hänsyn till arten av de tjänster som skall utföras, men raåste uppgå till rainst fem föratsatt att det finns ett tillräckligt antol leverantörer. Under alla förhållanden skall antolet avvägas så att faktisk konkunens uppnås.

16 § Förhandlad upphandling raed föregående annonsering får användas om

1. arten av tjänsteraa eller därmed förknippade risker av särskilda skäl inte medger en förhandsvärdering av tjänsteraa,

2. de tjänster som skall upphandlas är av den arten att förfrågningsunderlaget inte kan upprättos med tillräcklig precision för att tillåto att val kan göras av det bästo anbudet enligt reglema för öppet eller selektivt förfarande.

128 Prop. 1992/93:88

17 § Förhandlad upphandling får användas utan föregående annonsering Bilaga 2 om

1. tjänstema av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan utföras av endast en viss leverantör,

2. det är nödvändigt att genomföra upphandlingen, raen synnerlig brådska orsakad av omständigheter som inte kunnat föratses och inte heller kan hänföras till den upphandlande enheten gör det omöjligt att hålla tidsfristeraa vid öppen eller selektiv upphandling,

3. upphandlingen gäller tilläggstjänster från den ursprangliga leverantören som inte omfattos av det först avsedda projektet, men som på grand av oföratsedda omständigheter blivit nödvändiga för projektet under föratsättning att tilläggstjänsteraa inte utan tekniska eller ekonomiska olägenheter kan skiljas från ursprangskontraktet, eller att tilläggstjänsteraa är nödvändiga för att därpå följande tjänster skall kunna utföras,

4. det gäller nya tjänster sora besfer enbart av en upprepning av tjänster ingående i ett projekt som tidigare varit föremål för öppen eller selektiv upphandling och sora tilldelas samma leverantör sora tidigare fått kontraktet, om dessa nya tjänster besfells inom tre år efter det att ursprangskontraktet slöts och värdet av de nya tjänstema ingått i kon-traktsvärdeberäkningen och annonserats i samband med det ursprangliga projektet.

Bestämmelsema i försto stycket 3 tillämpas endast ora värdet av tilläggstjänsteraa inte överstiger hälften av ursprangskontraktets värde.

18 § Ora en upphandlande enhet väljer att använda förhandlad upphandling utan föregående annonsering, skall anfelet anbudsgivare i förhandlingen inte vara raindre än tre, föratsatt att det fmns ett tillräckligt anfel lämpliga anbudsgivare.

19 § En upphandlande enhet får övergå från öppen eller selektiv upphandling till förhandlad upphandling om

1. anbud som lämnats vid öppen eller selektiv upphandling inte motsvarar kravspecifikationen i annonsen om upphandling och inte kan nollsfellas och under föratsättning att de ursprangliga kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats,

2. det vid öppen eller selektiv upphandling inte lämnays några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud, under föratsättning att de ursprangliga kontraktsvillkoren inte väsentligt ändrats och att en rapport lämnas till EFTA:s övervakningsorgan på dess begäran.

Om den förhandlade upphandlingen enligt försto stycket 1 inte omfattor samtliga konekt lämnade anbud från det föregående upphandlingsförfarandet skall den upphandlande enheten annonsera att den övergår till förhandlad upphandling.

9 Rilsdagen 1992/93. I saml. Nr 88 129

Tidsfrister ra.ra. Prop. 1992/93:88

Bilaga 2

20 § Vid öppen upphandling skall tiden för raottogande av anbud vara

minst 52 dagar från den dag cfe annonsen om upphandling avsändes. Om den upphandlande enheten annonserat sin avsikt att upphandla enligt 10 §, får denna tid förkorfes till 37 dagar.

En upphandlande enhet skall lämna ut förfrågningsunderiaget till en leverantör inom sex arbetsdagar från det att underlaget har begärts. Ytterligare information skall lämnas senast sex (fegar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

21 § Vid selektiv och förhandlad upphandling med föregående annonse ring skall tiden för motfegande av ansökningar om att få lämna anbud vara minst 37 dagar från den cfeg då annonsen om upphandling avsändes.

Vid selektiv upphandling skall en upphandlande enhet vid ett och samraa tillfålle avsända skriftlig inbjudan att lärana anbud tillsararaans raed förfrågningsunderlaget till saratliga utvalda delfegare. Tiden för mottogande av anbud skall vara rainst 40 dagar från den dag inbjudan avsändes eller 26 dagar om den upphandlande enheten har annonserat sin avsikt att upphandla på förhand enligt 10 §.

Ytterligare Loformation om upphandlingen skall lämnas senast sex dagar före anbudstidens utgång, om så har begärts i rimlig tid.

22 § Om de i 21 § angivna tidsfristema inte kan tillämpas på grand av brådska får tidsfristen i 21 § försto stycket förkortos till 15 cfegar och tidsfristen i 21 § andra stycket förkortos till 10 cfegar (påskyndat förfarande).

Ytterligare information som avses i 21 § tredje stycket skall i det påskyndade förfarandet läranas senast fyra dagar före anbudstidens utgång, föratsatt att så har begärts i rimlig tid.

23 § Ora förfrågningsunderlaget är alltför omfattande för att kunna skickas till anbudsgivare eller anbudssökande eller om anbudsgivning av något annat skäl raåste föregås av besök på platsen för leveransen eller hos den upphandlande enheten, skall tidsfristeraa i 20 § förlängas i skälig utsträckning.

24 § Såväl ansökningar från anbudssökande som inbjudan att få lämna anbud skall skickas på snabbast möjliga sätt. En ansökan sora görs med telegram, telex, telefax, telefon eller genom elektronisk överföring skall bekräftos i en egenhändigt undertecknad handling i ett brev som postsferaplats före utgången av de tidsfrister som fastsfeUts enligt 21 och 22 §§ eller genom att bekräftelsen på annat sätt kommer den upphandlande enheten till hända före utgången av nämnda tidsfrister.

Alteraativa utföranden

25 § Om det i annonsen om upphandling angetts att det anbud koraraer att antos sora är det ekonomiskt mest fördelaktiga får en upphandlande

enhet även pröva anbud sora innehåUer ett altemativt utförande, om den Prop. 1992/93:88 i annonsen angett de minimikrav som altemativa utföranden raåste upp- Bilaga 2 fylla och även angett att den koramer att pröva anbud som mnehåller alteraativa utföranden.

26 § En upphandlande enhet får inte förkasto ett anbud endast av det skälet att anbudet innehåller ett alteraativt utförande i förhållande till förfrågningsunderlaget, föratsatt att anbudet är utformat enligt europeiska tekniska specifikationer eller enligt svensk standard sora ansluter till sådana specifdcationer.

Ora anbudsgivare eller anbudssökande bedriver verksarahet i ett EES-land i en förefegsform som är tillåten i det landet får anbud eller ansökningar om att få länma anbud inte heller förkasfes endast av det skälet att svensk lag föreskriver en annan förefegsform för verksamheten i fråga.

UpphandUng av tjänster som avses i avdelning B i bilagan

n § Besfemmelseraa i 1 kap. 4 och 12-16 §§ och i 6 kap. 1-8 och 13 §§ gäller också vid upphandling av tjänster sora avses i avdelning B i bilagan.

En upphandlande enhet som har avslufet en upphandlmg skall senast inom 48 dagar därefter skicka ett meddelande därom till Byrån för Europeiska gemenskaperaas officiella publikationer och skall i raeddelandet ange om man godkänner att meddelandet publiceras.

6 kap. Överprövning, skadestånd m.m.

Överprövning

1 § Den leverantör som anser att han lidit eller riskerar att lida skada på grand av att en upphandlande enhet under pågående upphandling inte följt besfemmelseraa i denna lag får i en frarasfellning till länsrätten ansöka om åtgärder enligt 2 §.

En frarasfellning enligt försto stycket skall ges in till den länsrätt i vars domkrets den upphandlande enheten finns.

2 § Om länsrätten finner att villkoren för deltogande i upphandlingen, annonseringen eller förfrågningsunderlaget utformats på ett sätt som strider mot 1 kap. 4 § eller någon annan besfemmelse i denna lag och detto är till men för sökanden får länsrätten besluto att upphandlingen skall göras om eller att den får avslutos först sedan rättelse gjorts. Om det är fråga om en upphandling sora avses i 4 kap. får länsrätten i sfellet vid vite förbjuda den upphandlande enheten att fortsätfe upphandlingen utan att avhjälpa bristeraa.

Länsrätten får underlåto att fatto ett sådant beslut som avses i försto stycket om kostnaden för åtgärden eller det men i övrigt som åtgärden skulle innebära kan bedömas vara större än de intressen som skacfets eller riskerar att skadas.

131 Prop. 1992/93:88

3 § Länsrätten får inte bifalla ett yrkande som avses i 2 § från en Bilaga 2 leverantör utan att den upphandlande enheten beretts tillfålle att yttra sig.

1 brådskande fall får dock länsrätten omedelbart beslufe ora åtgärd enligt

2 § försto raeningen att gälla till dess något annat har beslufets.

Ett raål får inte avgöras slutligt ora raedlingsförfarande enligt 10-11 §§ har inletts.

4 § En framsfellning sora avses i 1 § får inte prövas efter den tidpunkt cfe beslut om leverantör fettoto.

Skadestånd

5 § En upphandlande enhet som inte följt besferaraelseraa i denna lag skall ersätfe därigenora uppkomraen skada för leverantör.

6 § Anbudsgivare eller anbudssökande sora delfegit i en upphandling enligt 4 kap. är berättigad till ersättning för kostnader för att förberecfe anbud och i övrigt delfe i upphandlLagen, om åsidosättandet av besfemraelseraa i denna lag raenligt har påverkat hans möjligheter att tilldelas upphandlingen.

7 § Talan om skadestånd skall väckas vid allmän dorastol inora ett år från den dag beslut om leverantör fattots. Väcks inte tolan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.

Förbud mot överklagande

8 § Ett upphandlingsbeslut får Late överklagas raed stöd av 10 kap. kora- munallagen (1991:900) eller 22 kap. kyrkolagen (1992:300).

Granskning

9 § Nämnden för offentlig upphandling skall på begäran av en upp handlande enhet utse en oberoende granskningsman som skall granska enhetens upphandlingsratiner för upphandling enligt 4 kap. i syfte att bedöma ora ratinema sferaraer överens med denna lag.

Granskningsmannen skall sedan han försäkrat sig om att eventuella brister rätfets till utfårda ett intyg om resulfetet av granskningen.

Kostnadema för granskningen skall betolas av den upphandlande enheten.

MedUng

10 § Trots vad som sägs i 1 § får en anbudsgivare eller anbudssökande som anser att han lidit eller riskerar att lida skada på grand av att en upphandlande enhet under pågående upphandling inte följer be sfemmelseraa i 4 kap. i en framsfellning till EFTA:s övervaknings-

myndighet eller till Näranden för offentlig upphandling ansöka ora Prop. 1992/93:88 medling. Nämnden skall i oraedelbart överlämna ansökningen till Bilaga 2 övervakningsmyndigheten.

11 § Den upphandlande enheten skall meddela EFTA:s övervakningsmyndighet om den vill medverka i medlingsförfarandet och dessutom om rättsliga förfaranden har inletts med stöd av detto kapitel beträffande samma upphandling.

12 § Om inte annat avtolas skall partema i ett medlingsförfarande bära sina egna kostnader och i lika delar bära övriga kostnader för förfarandet.

Tillämpningsföreskrifter m.m.

13 § Föreskrifter om tillämpningen av denna lag får raeddelas av regeringen eller den rayndighet regeringen besfemmer.

Bilaga

Tjänster som avses i 5 kap.

Avdehung A

1 Underhåll och reparation av motorfordon, hushållsartiklar och maskinutrastning

2 Landtransport, inkl. säkerhetstransporter, kurir- och taxitransport, utom postbefordran

3 Lufttransport, utora postbefordran

4 Postbefordran till lands och i luften, utora sådana tjänster som avses i avdelning B18

5 Telekommunikation, utom telefoni, telex, radiotelefoni, personsökning och satellittjänster

6 Finansiella tjänster

a Försäkringstjänster

b Bank- och förvaltningstjänster mot avgifter, provision ra.m., utom

tjänster i samband med utgivning och handel med värdepapper,

förvaltning av stotsskulden och sådana tjänster som utförs av Sveriges

riksbank

7 Datotjänster och därmed anknutna tjänster

8 Tjänster för forskning och utveckling, som avser den egna verksamheten och helt finansieras av den upphandlande enheten

9 Redovisning, revision och bokföring

10 Marknadsundersökningar, inkl. opinionsmätningar

11 Konsulttjänster för adnunistration och orgamsation av företog Prop. 1992/93:

Bilada 2

12 Arkitekttjänster "

Ingenjörs- och konstruktörstjänster, stodsplanering och landskapsarkitektur och anknutna vetenskapliga och tekniska konsulttjänster

13 Tjänster avseende annonsering (reklara)

14 Fastighetsförvaltning, inkl. sfedning och löpande underhåll

15 Förlags- och tryckeritjänster, sora utförs raot ersättning

16 Tjänster för avloppsrening, sophantering, sanering och lUcnande verksamhet

Avdelning B

17 Hotell- och restourangtjänster

18 Rälsbunden transport

19 Sjötransport och annan vattenburen transport

20 Stuveritjänster, godshantering i terminal, på flygplats, eller i hamnar

21 Juridisk rådgivning

22 Arbetsförmedling, till personalvård anknutna tjänster

23 Säkerhets- och bevakningstjänster, utom säkerhetstransporter

24 Utbildning, inkl. yrkesutbildning

25 Hälso- och sjukvård samt socialtjänst

26 Tjänster inom kultur, fritids- och idrottsverksarahet

27 Andra tjänster

Denna lag träder i kraft den cfeg regeringen besfemmer. Upphandlingar som påbörjats före ikraftträdandet skall fullföljas enligt äldre besfemmelser.

134 Prop. 1992/93:88 2 Förslag till Bilaga 2

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

14 §2

Länsrätt prövar

1. inål enligt skatte-, toxerings-, uppbörds-, folkbokförings- och bilregisterförfattningaraa särat lagen (1989:479) ora ersättning för kostnader i ärenden och raål om skatt, ra. ra. i den utsträckning sora är föreskrivet i dessa författningar,

2. mål enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1990:52) raed särskilda besfemmelser om vård av unga, lagen (1988:870) ora vård av missbrakare i vissa fall, lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl., lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda ra. fl., lagen (1985:569) ora införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda ra. fl., lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (1988:1472), karantänslagen (1989:290), lagen (1970:375) om utiämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verksfellighet av beslut om vård eller behandling, körkortslagen (1977:477) och lagen (1989:14) om erkännande och verksfellighet av utländska vårdnadsavgöranden m. ra. och om överflyttning av bam, allt i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 6 kap. 21 § och 21 kap. föräldrabalken,

3. mål som avses i 24 § lagen (1984:3) om kärateknisk verksamhet,

4. mål som avses i 6 § försto stycket lagen (1985:206) om viten,

5. mål som överklagas från allmän försäkringskassa i den utsträckning som är särskilt föreskrivet.

6. mål om överprövning enligt 6 kap. lagen (1993:000) om offentlig upphandling.

Mäl som överklagas från riksförsäkringsverket med tillämpning av 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring prövas av länsrätten i Stockholms län.

Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen (1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.

' Lagen omtryckt 1981:1323. Senaste lydelse 1991:1132.

135 Prop. 1992/93:88 Nuvarande lydebe Föreslagen lydebe Bilaga 2

Förekommer vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-, fexerings-eller uppbördsförfattningaraa som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätteraa, ora det kan ske utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av raål mellan länsrätter raeddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den cfeg regeringen besfemmer.

136 Lagrådet P™?- 1992/93:88

Bilaga 3 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-28

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar Solerad, regeringsrådet Anders Swartling.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 har regeringen på hemsfellan av stotsrådet Wibble beslutot Lahämto lagrådets yttrande över förslag till lag om offentlig upphandling m.ra.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Eskil Nord.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om offentlig upphandling

Den föreslagna lagen har fått en omfattning och defeljeringsnivå som allmänt sett inte är önskvärd och sora får anses strida raot den i Sverige normalt tillämpade lagstiftningstekniken.

Eftersora lagen kommer att i betydande oinfattning röra förhållanden som avses i 8 kap. 2 § regeringsforraen och då besferaraelseraa i de EGdirektiv sora föranleder lagstiftningen är mycket detoljerade och svårtillgängliga, anser lagrådet att det inte framsfer sora ett godfegbart alteraativ att i sfellet impleraentera direktiven genom en kortfetfed ramlag som i huvudsak skulle innebära att direktiven inkorporerades i svensk lagstiftning. Detfe har emellertid medfört att den för lagrådsgranskningen tillgängliga tiden inte - i vidare mån än vad som fraragår av vad lagrådet anför i det följande och av den författningsbilaga sora fogas till detfe yttrande - raedgett en sådan analys och detoljgranskning av varje enskild besfemmelse i den föreslagna lagen som varit önskvärd för prövning av alla de frågor som aktualiseras. Bland dessa må särskilt framhållas kontroll av att lagen helt tillgodoser de krav som följer av vårt EES-åtogande och utoortering av regler sora skulle kunna undvaras i lagen och i sfellet hänskjufes till förordningar, instraktioner eller liknande.

Lagrådets genoragång har eraellertid lett till oradisponering och omformulering av lagtexten på åtskilliga punkter i syfte att göra den mera överskådlig och bringa ordalydelsen i bättre saraklang med de EG-direktiv som är i fråga.

Enligt lagrådets förslag får lagtexten den lydelse sora framgår av bilaga ' till detto protokoll.

I följande avseenden torde lagrådete förslag förtjäna en närmare kommentor.

' Bilagan utesluten här. Den överensstämmer med propositionens lagförslag, med den skillnaden att ordet "miljöpåverkan" förts in i 1 kap. 22 §.

1 kap. Prop. 1992/93:88

Bilaga 3 4 §

1 andra stycket av denna paragraf i det remitterade förslaget föreskrivs att kraven på kvalitet och prestancfe inte skall sfellas högre än vad som behövs i varje särskilt fall. Föreskriften har sin motsvarighet i 3 § upphandlingsförordningen och 3 § andra stycket upphandlingsreglementet. Där synes dess betydelse främst ha legat i att hos upphandlande organ inskärpa vikten av att inte en alltför långt driven arabition raedför dyrare anskaffningar än som är nödvändiga, eller raed andra ord att hålla upphandlingen inora vissa ekonoraiska ramar. Sora ett medel att implementera berörda EG-direktiv kan emellertid den nya lagen knappast tjäna denna fimktion direkt. Föreskriften saknar också motsvarighet i EG-direktivet. Med hänsyn härtill och då föreskriften är ägnad att lecfe till missförstånd sora vid upphandling kan hämma teknisk utveckling förordar lagrådet att besfemmelsen stryks ur lagen. Ätt kraven på kvalitet och prestanda inte får besfemmas av ovidkommande hänsyn eller eljest av andra faktorer än affårsraässiga fraragår f.ö. redan av besfemmelsen i försfe stycket.

18%

I remissprotokollet anförs att de motsvarande direktivbesfemmelserna, utöver vad förevarande paragraf i det remitterade lagförslaget innehåller, föreskriver att den som begär viss upplysning skall godfe som tillräckligt svar vissa utdrag, intyg ra.ra., liksom att den upphandlande enhet sora begär upplysningar om fmansiell och teknisk kapacitet skall godfe vissa angivna utdrag ur rayndighetsregister ra. in. Dessa ytterligare besfemmelser har i remissprotokollet bedörats vara av sådan karakfer att de kan införlivas genom tillämpningsföreskrifter.

Det remitterade lagförslaget innehåller också i en sisfe paragraf i 6 kap. att föreskrifter om tillärapningen av lagen får raeddelas av regeringen eller den myndighet regeringen besfemmer.

Regeringsforraens besfemmelser i 8 kap. om lagar och andra föreskrifter torde inte ge utrymme för att i en lag som den förevarande delegera normgivningen till regeringen eller myndighet i den omfattning som såluncfe fömtsätts. Vad som kan komma i fråga är att regeringen enligt 8 kap. 13 § 1 utfärdar föreskrifter för verksfellighet av lagen.

De inledningsvis nämncfe föreskrifteraa i direktivet har med hänsyn till det anförda fått en sammanfattande motsvarighet i 18 § försfe stycket. Ytterligare föreskrifter kan då raeddelas enligt 8 kap. 13 § 1 regeringsforraen.

25%

138 Lagrådet, som godfer den ståndpunkt sora ligger till grand för Prop. 1992/93:88 remissförslaget, nämligen att bakomliggande besferaraelser i EG- Bilaga 3 direktiven inte är att uppfatfe sora ett krav på att ifrågavarande andra upphandlare skall genom lagen inordnas i begreppet upphandlande enhet, förordar emellertid att den annorlunda karakferen av besfemmelseraa i lagen tydliggörs genora att de flyttos från nämnda kapitel för att under rabriken "Särskilda skyldigheter för upphandlande enheter" fogas som 25 § till 1 kap. i lagen.

4 kap.

Det remitterade förslaget innehåller under rabriken "Särskilt kvalifikationssystem" endast 23 §, som sfedgar att en upphandlande enhet får upprätto och tillärapa ett särskilt kvalifikationssystera. Om ett sådant system upprättos får urvalet av deltogare i en selektiv eller förhandlad upphandling göras med tillämpning av detto system. De regler som enheten har gjort upp för systemet skall på begäran hållas tillgängliga för intresserade leverantörer.

För en upphandlande enhet som vill tillämpa ett särskilt system för urvalet av deltogare i en upphandling av nu nämnt slag stodgar emellertid direktivet raera långtgående förpliktelser bl.a. i förhållande till leveran törer sora önskar vara med i kretsen av dem som valts ut eller som en gång togits upp i denna krets. Remissförslaget synes utgå från att de ytterligare besfemmelser som behövs för att irapleraentera direktivet kan meddelas genom tillämpningsföreskrifter raed stöd av den föreslagna 6 kap. 13 §. .

Av skäl motsvarande dem som lagrådet anfört vid Lkap., 18 § bör direktivregleraa återges mera utförligt i lagtexten. I lagrådets förslag har de togits upp i 23-25 §§ under rabriken "Särskilt system för urval av deltogare".

6 kap.

En överprövning av upphandlingsförfarandet föreslås i remissprotokollet kunna ske hos allmän förvaltningsdomstol enligt de regler som togits in i 1-4 §§.

Talerätten regleras i 1 §. Varje företog som är leverantör enligt definitionen i 1 kap. 5 § är också saklegitimerat, om företoget anser att det har lidit eller riskerar att lida skada på grand av att den upphandlande enheten inte följt lagens besfemmelser. Denna vida omfattning av kretsen av toleberättigade synes överenssfemma med vad sorn föratsätts i direktiven och föranleder inte någon erinran i sak. Sambandet med de följande paragraferaa kan dock lämpligen tydligaregöras genom att beskrivningen i I § av skadeorsaken ersätts raed en hänvisning till de besfemmelser som reglerar de materiella föratsättningaraa för överprövningen.

Dessa besfemmelser finns i remissförslagets 2 §. För ett ingripande från länsrättens sida fordras enligt det remitterade förslaget att "villkoren för delfegande i upphandlingen, annonseringen eller förfrågningsunderlaget" har utformats på ett lagstridigt sätt. Direktiven ger emellertid inte

stöd för någon begränsning till vissa typer av fel och enligt vad som Prop. 1992/93:88

upplysts vid lagrådsföredragningen är den citerade uppräkningen inte Bilaga 3

heller avsedd att vara annat än exemplifiering. Lagrådet förordar en raer

generell lydelse sora klargör att varje brott raot den centrala regeln i

1 kap. 4 § eller någon annan besferaraelse i lagen kan utgöra grand för

ett ingripande.

En ytterligare föratsättning för ingripande är enligt det remitterade förslaget att det fel som den upphandlande enheten begått "är till men för sökanden". Eftersora endast ekonomisk skada synes ha åsyftats förordar lagrådet att uttrycket "raen" ersätts med "skada". Vidare bör besferaraelsen ändras så att den - i enlighet med vad som föratsätts i direktiven - ger utryrame för ett ingripande redan när risk för skada föreligger.

Besfemmelseraa i 2 § försfe stycket bör ändras också i ett annat avseende. Det remitterade förslaget innebär att länsrätten, när föratsättningaraa för ett ingripande är uppfyllda, får besluto om sådana åtgärder sora anges i lagrammet. Enligt lagrådets mening sfer det bättre i överenssfemmelse med direktiven att som huvudregel föreskriva att ingripandet är obligatoriskt, d.v.s att länsrätten under angivna föratsättningar skall ingripa. Ett visst utryrame för diskretionär prövning bör däreraot - vilket lydelsen av det reraitterade förslaget också tillåter - finnas vid den awägning raellan raotsfeende Latressen sora skall göras enligt paragrafens andra stycke.

I fråga ora överprövningen föreslår lagrådet dessutora följande ändringar i sak. En särskild besferaraelse ora koraraunicering finns i det remitterade förslagets 3 §. Enligt lagrådets mening kan denna besfemmelse med fördel utgå, vilket får till följd att kommuniceringsskyl-digheten i sfellet skall avgöras enligt de allmänna besfemmelseraa i 10 § förvaltningsprocesslagen. Vidare innehåller förslaget en foramregel, sora togits in sora ett andra stycke i 1 §. I den föreslagna regehi sägs att en ansökan skall ges in till den länsrätt i vars domkrets den upphandlande enheten "finns". Innebörden är oklar. Av förfettningskoniraentoren fraragår emellertid att det är enhetens heravist sora åsyftas. Enligt lagrådets mening bör detto uttryckligen anges i lagtexten. Vid bedömningen av var en enhet har sitt hemvist kan ledning hämtos i bl.a. 10 kap. 1 § rättegångsbalken.

Lagrådet förordar häratöver de förtydliganden och den omdisponering av bestämmelseraa i 1-4 §§ som framgår av bilagan till lagrådets yttrande.

Enligt remissförslaget skall i 5 § intos en generell regel om skadestånd, upp till vad som benämns det positiva kontraktsintresset, raedan 6 § reglerar rätten till ersättning för det negativa intresset vid upphandlingar enligt 4 kap.

Koramentoren till de båda paragraferaa förmedlar intrycket att det på grandval av rådande skadesfendsrättsliga principer inte skulle kunna komma i fråga att ge skadelidande ersättning enligt 5 § för det negativa intresset, t.ex. onyttiga kostnader för anbudsgivning, i andra fall än då han kan visa att han förlorat kontraktet till följd av felet.

140 Det kan nog ifrågasättos om inte koraraentoren på denna punkt ger en Prop. 1992/93: alltför onyanserad bild av rättsläget. Lagrådet har inte någon erinran raot Bilaga 3 att en generell skadeståndsregel med den i remissförslagets 5 § föreslagna lydelsen införs. Det får också godtas att en besferaraelse raotsvarande remissens 6 §, som är direkt häratod från EGs andra rättsmedelsdirektiv, införs samtidigt. Hur besfemraelseraa i de två paragraferaa (i lagrådets förslag 6 och 7 §§) närmare hänger saraman och hur de i sina deteljer skall tolkas i bl.a. det nyss berörda hänseendet får emellertid anses vara osäkert och överlämnat till rättsstillämpningen att avgöra.

Lagrådet har vid 1 kap. 18 § och 4 kap. 23-25 §§ anmärkt att 8 kap. regeringsformen inte torde tillåto en delegering av normgivningsmakten till regering och rayndigheter i enlighet med vad det remitterade lagförslaget föratsätter. Med hänsyn härtill föreslår lagrådet att den föreslagna 6 kap. 13 § utgår. Såsora lagrådet anfört i nyssnämnda sammanhang kan det komma i fråga att regeringen utfärdar föreskrifter för verksfellighet av lagen. Denna befogenhet för regeringen - innefattande möjlighet till subdelegation - framgår av 8 kap. 13 § regeringsformen och någon erinran härom behövs inte i den nu förevarande lagen.

Av det anförda följer att den föreslagna Nämnden för offentlig upphandling inte kan få någon annan normgivningsmakt än den som grandas på subdelegation enligt 8 kap. 13 § regeringsforraen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Förslaget lämnas utan erinran.

141 Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll.................... 1

Författningsförslag........................................... 3

1 Lag om offentlig upphandling....................... 3

2 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 30

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 3 noveraber 1992....................................... 32

1 Bakgrand................................................. 32

1.1 EES-propositionen..................................... 32

1.2 Gällande ordning....................................... 33

1.3 EG:s regelverk.......................................... 36

1.4 En järaförelse mellan EG:s och Sveriges regelverk .... 37

1.5 Arbetsgrappen.......................................... 38

2 Allmän motivering...................................... 39

2.1 Regelverkets utformning............................. 39

2.2 Upphandling under tröskelvärdena................ 41

2.3 Nämnden för offentlig upphandling................ 42

2.4 Överprövning och skadestånd...................... 45

2.5 Den kommunala laglighetsprövningen............. 48

2.6 Upphandlingsförfaranden............................. 49

2.7 Tidsfrister................................................ 50

2.8 Prövning av anbud..................................... 51

2.9 Sekretessfrågor........................................ 53

2.10 Tjänsteupphandling................................... 55

2.11 Ikraftträdande.......................................... 56

3 Upprättode lagförslag................................. 57

4 Författningskommentor............................... 57

4.1 Lagen om offentlig upphandling.................... 57

4.2 Lagen om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 106

5 Hemsfellan............................................... 106

6 Beslut..................................................... ..... 106

Bilaga 1 Förteckning över remissinstonser........... ..... 107

Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag................... ..... 109

Bilaga 3 Lagrådets yttrande.............................. ..... 137

Prop. 1992/93: