Offentlig upphandling

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

336m??

handhng

ooh för och kommun

Regler riktlinjer

fpphandlingskonnniltén __ å Stockhom] I97l ?á

. Statens offentliga utredningar

1971:88

/__ g ;gg-g Finansdepartementet

\,_/

Offentlig

upphandling

Regler och riktlinjer

för stat och kommun

Betänkande avgivet av upphandlingskommitten

Stockholm 1971

ISBN 91-38-00181-0 Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 71.522S

Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet

Med stöd av Kungl Majzts bemyndigande den Winberg. 18.10.1968 har chefen för finansdeparte- Experter åt kommittén har varit byrådi-

rektörerna Gunnar och Sven mentet tillkallat sakkunniga för utredning Blomqvist t f kanslirádet Lennart Grenestedt,

om statlig upphandling m m. De sakkunniga Eriksson,

avdelningschefen Åke Gustafsson, revisionshar antagit benämningen upphandlingskom-

direktören Nils Nissback,professorn Lennart

mitten. vid Vahlén och direktören Lennart Wiberg. Kommitténs ledamöter uppdragets Lars Sekreterare åt kommittén har varit revislutförande har varit generaldirektören ordförande, riksdagsledamoten sionsdirektören Lars Wettergren. Lindmark, Sedan utredningsuppdraget nu slutförts Erik Adamsson, departementssekreteraren får härmed över- Bo-Gunnar Fransson, överintendenten Stig upphandlingskommitten Bengt lämna sitt betänkande. Granström, departementssekreteraren

KÅ Johansson, fastighetsdirektören Lars- Särskilda yttranden har avgetts av leda-

Olov Larsson, fd riksdagsledamoten Bo moten Winberg och experten Wiberg.

Skårman och Bertil Stockholm i december 1971 planeringsdirektören

Lars Lindmark

Erik Adamsson Bo-Gunnar Fransson Stig Granström

Lars-Olov Larsson Bo Skårman Bengt K Å Johansson

Bertil Winberg /Lars Wettergren

Innehåll

Förslag till kungörelse om upphandling Kapitel 4 Internationellt samarbete avför statens behov (upphandlingskungö- seende offentlig upphandling . . . . . . . 32 relse) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 4.2 EFTA 34 Kapitel 1 Sammanfattning . . . . . . .. 15,4 4.2.1 Förpliktelser enligt konventionen . . . . . . . . . . . . . . 34 Kapitel 2 Utredningsuppdraget . . . . . 20 4.2.2 Ministerrådets beslut 1966 . 34 2.1 Kommitténs direktiv . . . . . . . . . 20 4.2.3 Översyn av EFTA:s konkur- 2.2 Uppläggningen av utredningsarbetet 21 rensregler . . . . . . . . . . . . 37 4.2.4 Tillämpningen av artikel 14 37 4.2.5 Tidigare behandling i EFTA Kapitel 3 Nuvarande upphandlingsbe- av utvecklings- och sysselstämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 sättningsbeställningar .38 3.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . .. 23 4.3 Nordiskt samarbete 39 3.1.1 Upphandlingsföreskrifter fo- 4.4 EEC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 re 1920 . . . . . . . . . . . . . 23 4.4.1 Offentlig upphandling av 3.1.2 1920 års upphandlingsför- byggnads- och anläggningsar- . . . . . . . . . . . . . 24 beten . . . . . . . . . . . . . . . 40 ordning 3.1.3 Utvecklingen 1920-1952 25 4.4.2 Offentlig upphandling av va- 3.2 1952 års upphandlingskungörelse 26 ror . . . . . . . . . . . . . . . . 41 3.2.1 Grundläggande principer och 4.5 Sammanfattning 41 handlingsregler . . . . . . . . 26 3.2.2 Tillämpningsområde 27 Kapitel 5 Den statliga upphandlingens 3.2.3 Sättet for upphandling 27 omfattning och organisation 43 3.2.4 Byggnads- och anläggningsar- 5.1 Omfattning . . . . . . . . . . . . . . 43 beten 28 5.2 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . 46 3.2.5 Försäljning av lös egendom 28 3.3 Särskilda föreskrifter om statlig upphandling . . . . . . . . . . . . . . . 29 Kapitel 6 Den kommunala upphand- 3.3.1 Upphandling av försvarsma- lingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 teriel . . . . . . . . . . . . . . . 29 6.1 Omfattning . . . . . . . . . . . . . . . 48 3.3.2 Upphandling till rörligt eller 6.2 Regler för kommunal upphandling 50 fast pris . . . . . . . . . . . . . 30 6.2.1 Normalförslaget . . . . . . .. 50 3.3.3 Andra upphandlingsföre- 6.2.2 Anpassning till 1952-års uppskrifter . . . . . . . . . . . . . . 30 handlingskungörelse m m .. 51

6.2.3 Tillämpning av normalför- de för civila upphandlande slaget 52 myndigheter . . . . . . . . . . 85 6.2.4 Förekomst av prisförhand- 9.4.3 Erfarenheter av samrådsförling m m . . . . . . . . . . . . . 54 farande . . . . . . . . . . . . . 85 6.3 Tillämpning av upphandlingskungö- 9.4.4 överväganden och förslag 87 relsen i vissa fall . . . . . . . . . . . . 55 9.4.5 Sammanfattande 90 synpunkter 6.4 Den kommunala upphandlingens 9.5 Tidigareläggning av industribeställorganisation . . . . . . . . . . . . . . . 56 ningar som ett led i sysselsättnings- 6.4.1 storstäderna . . . . . . . . .. 56 politiken . . . . . . . . . . . . . . . .. 91 6.4.2 Övriga primärkommuner .57 9.5.1 Beslut om industribeställ- 6.4.3 Landstingen . . . . . . . . .. 57 ningar . . . . . . . . . . . . .. 91 6.4.4 De kommunala sarnköpsfö- 9.5.2 Kommitténs undersökning . 92 retagen . . . . . . . . . . . . . . 58 9.5.3 Tidigareläggning av statliga 6.5 Riksdagens behandling av frågan och kommunala industribeom kommunal upphandling . . . . . 59 ställningar 1967-68 . . . . . 92 9.5.4 Tidigareläggning av statliga . Kapitel 7 Riktlinjer för den offentliga och kommunala industribeupphandlingen 62 ställningar 1971 . . . . . . . . 95 7.1 Principer för upphandlingen .62 9.5.5 Sammanfattande synpunkter 95 7.2 Erfarenheter av nuvarande upp- 9.6 Uppskov med leveranser till och handlingsregler . . . . . . . . . . . . . 65 senareläggning av beställningar från 7.3 Principiell uppläggning av regler för statliga myndigheter . . . . . . . . . . 96 den statliga upphandlingen 67 9.7 Upphandling inom ramen för 7.4 Gemensamma regler för stat och svenskt utvecklingsbistånd . . . . . . 98 kommun . . . . . . . . - . . . . . . . . 69 Kapitel 10 Upphandling som medelatt Kapitel 8 Samordning inom den of- fiámja industriell utveckling . . . . . . . 101 fentliga upphandlingsverksamheten . . . 71 10.1 Kommitténs uppdrag . . . . . . . . 101 8.1 Den statliga sektorn . . . . . . . . . . 71 10.2 Upphandlingens omfattning inom 8.1.1 Samordnade inköp m m .71 tekniskt avancerade områden . 101 8.1.2 RRV :s samordningsuppgifter 73 10.3 Upphandling och industriell ut- 8.1.3 Andra former för samord- veckling . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 ning av statlig upphandling . 74 10.4 Sammanfattande synpunkter . . . 104 8.2 Den kommunala sektorn . . . . . . . 74 8.3 Kommitténs synpunkter och förslag 75 Kapitel 11 Förslag till nya upphand-lingsföreskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Kapitel 9 Upphandling i sysselsätt- 11.1 Allmän motivering . . . . . . . . . . 107 ningsfrzimjande syfte 78 11.2 Specialmotivering . . . . . . . . . . 109 9.1 Kommitténs uppdrag . . . . . . . . . 78 11.3 Följdändringar mm av på grund 9.2 Gällande bestämmelser m m .78 de nya upphandlingsföreskrifterna 119 9.3 Internationella förpliktelser . . . . . 81 ll.3.1 Försäkring . . . . . . . . . . 119 9.3.1 Svenska synpunkter på 11.3.2 Bestämmelser om rörligt EFTA:s regler . . . . . . . . . 81 pris . . . . . . . . . . . . . . 120 9.3.2 Kommitténs synpunkter .82 11.3.3 Bestämmelser om fast pris 9.4 Upphandling i regionalpolitiskt syf- vid upphandling av statlite . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ga byggnads- och anlägg- 9.4.1 Inledning ningsarbeten . . . . . . . . 120 9 .4 .2 Arbetsmarknadsstyrelsens 11.3.4 Avgivande av anbud med förslag till samrådsförfaran- telex . . . . . . . . . . . . . 120

av tull och av varor/materiel från 11.3.5 lnräknande Upphandling utlandet under 1968/69, antal leveandra avgifter i anbudspriset 121 rantörer och belopp . . . . . . . . . . 185

l1.3.6 Undantag från 1952 års Upphandlingens fördelning på varu-

upphandlingskungörelse grupper etc samt på ursprungsland som meddelats av Kungl under 1968/69 (Fördelning på myn-

121 digheter framgår av bilagorna Maj :tÖ . . . . . . . . . . . . . 1l.3.7 för förhand- 10-32) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Riktlinjer . 122 10 Livsmedel, upphandling under lingsförfarandemm 1l.3.8 122 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Försäljning mellan till ll Mineralprodukter exkl oljor, upp- 11.4 Avvikelser förslaget handling under 1968/69 . . . . . . . 187

statlig upphandlingskungörelse

12 Mineraloljor, upphandling under och förslaget till kommunalt upp- . . . . . . . . . 123 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 handlingsreglemente 124 13 Kol och koks, upphandling under 11.5 Ränta på förskott 124 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 11.5 .l Gällande regler och praxis 125 14 Kemikalier, upphandling under ll.5.2 Omfattningen av förskott 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 11.5.3 Framförda synpunkter på 125 15 Medicinsk utrustning m m, uppfrågan om förskottsränta handling under 1968/69 . . . . . . . 190 1l.5.4 Kommitténs överväganden . . . . . . . . . . . . . . 126 16 Gummi- och plastartiklar, upphand-

ling under 1968/69 . . . . . . . . , . . 191

av . . . . . . . . . . . 129 17 Lädervaror, upphandling under Särskilda yttranden . . . . . . . . . . . . . . . 129 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 1 . herr Winberg 18 Trävaror, upphandling under 2. herr Wiberg . . . . . . . . . . . . . . , . 136 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 19 upphandling under Pappersvaror, 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 BILAGOR 20 Textilvaror, upphandling under

1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 l till för tillämp- 21 Skor, upphandling under 1968/69 . 194 Förslag anvisningar

ning av upphandlingskungörelsen . . 137 22 Metaller och metallprodukter, upp-

2 Överenskommelse med kommunför- handling under 1968/69 . . . . . . . 195

bunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 23 Maskiner (exkl elektriska), upphand- 3 till för kommu- ling under 1968/69 . . . . . . . . . . . 196 Förslag reglemente . . . . . . . . . . . . . 151 24 Elektriska maskiner med tillbehör, nal upphandling av tidigare- och under 1968/69 . . . . . 197 4 PM ang erfarenheter upphandling industribeställ- 25 upphandling unsenareläggning av Järnvägsutrustning, som ett led i sysselsättnings- der 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . 197 ningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 26 Transportmedel (exkl järnvägs-, luftpolitiken

Vissa finansiering av be- och sjötransportmedel), upphand-

regler för i ling under 1968/69 . . . . . . . . . . . 198

ställningar sysselsättningsfrämjande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 27 Luft- och sjötransportmedel, upp-

syfte under 1968/69 . . . . . . . 198 RRV :s enkätfrågor till statliga myn- handling

digheter om upphandlingens omfatt- 28 Vetenskapliga instrument, upphand-

. . . . . . . . . . . . . . . . . 180 ling under 1968/69 . . . . . . . . . . . 199 ning m m 29 Möbler, upphandling under 1968/69 200

30 Andra varor, upphandling under Tabellbilagor: . . . . .184 1968/69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 7 Upphandlingens omfattning

31 Tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten, upphandlade inom landet under 1968/69 . . . . . . . . . 202 32 Tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten, upphandlade från utlandet under 1968/69 . . . . . . . . . 203 33 Myndigheternas från upphandling norra stödområdet under 1966/67-1968/69 . . . . . . . . . . .204 34 Myndigheternas av upphandling

forsknings- och utvecklingsuppdrag

under 1966/67-1968/69 . . . . . . .205 35 Upphandlingsformer för an- (sätt

budsinfordran) . . . . . . . . . . . . . .206

36 Synpunkter . 207 på val av annonsorgan 37 Omprövning av leverantörskretsen . 208 38 Förekomsten av leverantörsregister m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 39 Besök hos utländska för företag orientering om deras produkter . . .210 40 Tillämpade betalningsvillkor . . . . .211 41 un-

Varuupphandlingens fördelning

der budgetåret . . . . . . . . . . . . . . 212 42 Anslags- och budgetsystemets inverkan på upphandlingen . . . . . . . . . 213 43 Antagande av anbud under budgetåret 1968/69 då priset inte varit avgörande . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Efterskänkande av avtalat vite . . . .215

Förslag till

Kungörelse om upphandling för statens behov (upphandlingskungörelse)

Allmänna bestämmelser 1 § Denna kungörelse äger tillämpning på statlig myndighets upphandling i den mån ej annat föreskrives.

2 § Med upphandling förstås köp eller beställning av vara, byggnads-, anläggnings- eller motsvarande arbete eller av tjänst. Med leverantör förstås den som tillhandahåller vara eller utför arbete eller tjänst.

3 § Vid upphandling skall myndighet utnyttja förefmtliga konkurrensmöjligheter och även i övrigt iakttaga affärsmässighet samt behandla anbud och anbudsgivare objektivt. Myndighet skall särskilt beakta att samverkan med andra myndigheter sker för att tillgodose statens intressen, att kraven på kvalitet och prestanda ej ställes högre än vad som i varje särskilt fall behövs,

att gängse standard i fråga om varor, förpackningsenheter och dylikt

användes, om ej särskilda skäl föranleder till annat. Vidare skall myndighet tillse

att fullständigt och tydligt upphandlingsunderlag i form av beskrivningar,

programhandlingar, specifikationer m m upprättas, att upphandlingen planlägges så, att tillverkning och leverans om möjligt kan ske under sådan tid att förmånligaste pris kan erhållas, att anbudsgivare får skälig tid att avge anbud.

Upphandlingsfonner 4 § Upphandling skall ske genom sluten upphandling, förhandlingsupphandling eller direktupphandling.

5 § Sluten upphandling sker genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud utan föregående förhandling med anbudsgivare. Föreligger uppenbar felskrivning, felräkning eller annat liknande misstag får myndigheten medge anbudsgivaren att vidtaga rättelse. Om särskilda skäl föreligger får myndighet även av anbudsgivare begära

förtydligande eller tillägg som behövs för att anbudet skall bli jämförbart med andra ingivna anbud.

6 § Förhandlingsupphandling sker genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud, varvid beslutet får föregås av förhandling med anbudsgivare. Upptages förhandling som avses i första stycket skall den ske med det antal anbudsgivare, som behövs med hänsyn till kraven på konkurrens, affärsmässighet i övrigt och objektiv behandling.

7 § Direktupphandling sker genom köp eller beställning i öppna marknaden utan infordrande av anbud i särskild ordning.

8 § Myndighet skall välja den upphandlingsform som med hänsyn till kravet på affärsmässighet i varje särskilt fall prövas lämplig.

Infordrande och öppnande av anbud m m 9 § Anbud infordras genom annonsering eller skrivelser. Vid förhandlingsupphandling får dock anbud infordras även på annat sätt. Vid anbudsinfordran genom annonsering skall annons införas i Tidning för leveranser till staten och i de tidningar som eljest är motiverat. Vid anbudsinfordran på annat sätt än genom annonsering skall anbud begäras från så många leverantörer som behövs med hänsyn till upphandlingens art och omfång samt möjligheten att fâ till stånd tillfredsställande konkurrens.

10 § l anbudsinfordran skall anges den dag då anbud senast skall vara

inkommet och den dag till och med vilken anbud skall vara bindande.

Vidare skall anges att anbud skall avges skriftligen i tillslutet omslag eller med telex eller genom telegram och att innehåll i telegram omgående skall bekräftas genom skriftliga anbudshandlingar.

Vid förhandlingsupphandling får dock i anbudsinfordran

anges att anbud kan lämnas även på annat sätt. I anbudsinfordran skall även anges de bestämmelser och upplysningar i övrigt som gäller för upphandlingen. Är fråga om sluten upphandling, skall detta särskilt anges. För den händelse anbud infordras från anbudsgivare som avses i 16 § skall i anbudsinfordran anges att anbudsgivare som ej är skattskyldig enligt förordningen om mervärdeskatt skall ange den anbudssumma som han skulle ha lämnat om sådan skattskyldighet förelegat.

ll Försändelser med anbud § skall så snart som möjligt efter anbudstidens utgång öppnas vid förrättning, vari minst två av myndigheten utsedda personer skall deltaga. På begäran av anbudsgivare får en av vederbörande handelskammare för ändamålet utsedd opartisk person närvara, om det kan ske utan kostnad för statsverket. Anbuden skall uppföras i förteckning, som skall bestyrkas av de i förrättningen deltagande personerna.

Vid förhandlingsupphandling får dock försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan sådan förrättning som avses i första stycket antingen samtidigt eller - om särskilda skäl föreligger - allteftersom de inkommer. Anbud, som enligt l0§ andra stycket avgivits på annat sätt, skall förtecknas vid mottagandet.

12 § Myndighet skall tillse att anbud med tillhörande beskrivningar, modeller, och prov tillika med anbudsförteckningar, sammanritningar ställningar 0 d förvaras på betryggande sätt.

Prövning av anbud 13 § Anbud skall prövas i så god tid att underrättelse om antagande av anbud kan vara anbudsgivaren tillhanda inom den tid anbudet är bindande för honom.

14 § Även anbud, som avgivits av anbudsgivare som ej särskilt tillfrågats, skall upptagas till prövning.

15 § Det anbud skall antagas som med beaktande av samtliga affärsmässigt betingade omständigheter är att anse som förmånligast med hänsyn till upphandlingens ändamål, om ej annat följer av 17 §. Är två eller flera anbud likvärdiga får myndigheten välja mellan anbuden eller infordra skiljebud från dem som avgivit anbuden. Innefattar samtliga anbud för högt pris eller är de av annan anledning oförmånliga eller bör upphandlingen ej komma till stånd, får myndigheten förkasta samtliga anbud.

16 § Vid jämförelse mellan anbud från anbudsgivare som är skattskyldig enligt förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt och anbudsgivare som ej är skattskyldig enligt nämnda förordning skall sistnämnda anbudsgivares anbud vara beräknat så att däri ingår belopp motsvarande den mervärdeskatt anbudsgivare haft att erlägga, om han varit skattskyldig.

17 § Anbud får ej antagas om det avgivits av person som på grund av anställning hos statlig myndighet har att taga befattning med ärende angående upphandling. Det ankommer att avgöra huruvida anbud skall på myndigheten antagas, om det avgivits av annan hos staten anställd person än som avses i första stycket, om anbudsgivaren eller någon på hans vägnar åt tjänsteman eller annan person, som för staten haft att taga befattning med ärende rörande upphandling, lämnat, utlovat eller erbjudit gåva eller annan otillbörlig förmån i samband med sådant ärende, om det inkommit efter anbudstidens utgång och det är uppenbart att förseningen skett utan anbudsgivarens vållande, eller

ll

om det finns att konkurrens vid anledning antaga anbudsgivningen förhindras genom anbudskartell eller annan överenskommelse mellan leverantörer.

18 § Anbudsgivare, vars anbud har antagits, skall skriftligen underrättas härom av myndigheten snarast och senast inom möjligt den tid anbudet är bindande för anbudsgivaren. För tids vinnande får underrättelse ske på annat sätt. l sådant fall skall underrättelsen bekräftas skriftligen utan dröjsmål. För den händelse myndighet antager anbud med tillägg, inskränkning eller förbehåll, som ej överensstämmer med anbudet, skall myndigheten begära skriftlig bekräftelse från

anbudsgiva-

ren huruvida eller förbehållet tillägget, inskränkningen antages. Anbudsgivare, vars anbud ej antagits, skall så snart ske kan lämnas besked härom.

Särskilda bestämmelser

19 § Myndighet får medge leverantör, som vid anbudets avgivande framställt begäran därom, förskott skäligt på betalningen. Föreligger synnerliga skäl får myndigheten även i annat fall medge leverantören sådant förskott. Därvid skall dock leverantören förpliktas att erlägga ränta som motsvarar riksbankens diskonto med tillägg av tre procentenheter. För förskott och ränta skall myndigheten fordra att säkerhet ställes och vidmakthålles. Myndighet får pröva om säkerhet skall krävas för materiel som myndigheten tillhandahållit.

20 § Myndighet får överenskomma med leverantör om i ändring avtalade villkor

och skall därvid iakttaga affärsmässighet.

21 § Myndighet får medge att leverantör överlåter avtalet på annan,

om det kan anses förenligt med myndighetens intressen.

22 § Den som hos myndighet tagit med

befattning upphandlingsärende

får ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit om enskilds affärsförhållanden eller myndighets affärs- och driftförhållanden. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter häremot dömes till böter eller i

fängelse

högst sex månader, om gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken.

23§ Skall myndighet träffa avtal om upphandling, som med hänsyn till rikets säkerhet bör hemlighållas, åligger det myndigheten att med leverantören träffa skriftlig överenskommelse om de säkerhetsbestämmelser som behövs i det särskilda fallet.

Myndigheten skall därvid ställa sig

till efterrättelse de föreskrifter och anvisningar som meddelas av rikspolisstyrelsen i samråd med överbefälhavaren.

Första stycket gäller i tillämpliga delar när myndighet infordrar anbud

för

upphandling som avses i samma stycke.

Myndighet som i sin verksamhet har att träffa avtal som avses i första

eller andra stycket skall utse tjänsteman att direkt under myndighetens

chef handlägga ärende enligt denna paragraf.

24 § Mot beslut i upphandlingsärende enligt denna kungörelse får talan ej föras.

25 § Anvisningar för tillämpningen av denna kungörelse meddelas av riksrevisionsverket.

l Sammanfattning

Utgângspunkter för kommitténs arbete ett förhållandevis litet antal myndigheter. har gällt Sålunda svarade åtta myndigheter för inte Upphandlingskommittens uppdrag att finna former effektivi- mindre än 85 % av det totala av för att ytterligare beloppet sera den offentliga upphandlingen. Kommit- upphandlingen. ten har därför haft att kartlägga nuvarande Primärkommunernas och landstingens praxis och att bedöma om den statliga upphandling uppgick 1968 till drygt 12 000 för upphandlingen är ändamålsenlig ur statsfi- milj kr. Därav svarade varor och tjänster nansiell och näringspolitisk synvinkel. Vidare 7 000 milj kr och byggnads- och anläggningshar i uppdraget ingått att bedöma den arbeten för 5 000 milj kr. kommunala upphandlingen och att komma Grundläggande principer och handlingsmed de förslag som ansetts motiverade i regler för de statliga myndigheternas uppfråga om denna. handling ñnns intagna i 1952 års upphand- Kommittén har även haft att pröva i lingskungörelse. Kungörelsen gäller i princip vilken utsträckning man inom den statliga för alla statliga myndigheter. bör från den Inom det kommunala området har komupphandlingen göra avsteg om som normalt munförbunden utfärdat rekommendationer princip affärsmässighet I kommit- för den kommunala upphandlingen i form av skall tillämpas vid upphandlingen. tens direktiv har nämnts två fall, nämligen ett förslag till reglemente. Ca 22 % av primärkommunerna hade vid årsskiftet dels upphandling som görs i sysselsättningsdetta Vid samma främjande syfte, dels upphandling som görs 1969/70 antagit förslag. för att främja den inhemska industrins ut- tidpunkt hade l7 landsting antagit upphandlingsreglementet. De av kommunförbunden veckling. har kommittén haft att beakta utfärdade rekommendationerna hade således Slutligen och deras tillämp- för del haft en låg att upphandlingsreglerna primärkommunernas ning är förenliga med de åtaganden som genomslagskraft. Sverige gjort i det internationella samarbetet på upphandlingens område. Nya upphandlingsbestämmelser för staten Den statliga upphandlingen uppgick budgetåret 1968/69 till ca 7 000 milj kr. Härav Kommittén anser att särskilda regler för den av varor (materiel) statliga upphandlingen bör finnas även i utgjorde upphandlingen l 100 milj kr och kommitténs 4 600 milj kr, av tjänster fortsättningen. Enligt uppfattoch anläggningsarbeten 1300 är det dock önskvärt med mindre av byggnads- ning milj kr. Upphandlingen var koncentrerad till detaljmässig reglering än hittills. Myndighe-

terna bör därför få en ökad grad av hand- tillkommit bl a därför att den statliga upplingsfrihet, vilket överensstämmer med ut- handlingen många gånger är av så komplicevecklingen inom förvaltningen. rad teknisk och ekonomisk art eller av sådan Kommittén lägger fram förslag till en ny storlek att behövs

förhandlingar för att

upphandlingskungörelse. Kungörelsen före- tillvarata statens intressen. Kommittén geri slås skola tillämpas av samtliga statliga myn- betänkandet exempel på fall när förhand-

digheter. Upphandlingsföreskrifterna har ut- lingsupphandling kan vara lämplig. Direkt-

formats så att de skall främja konkurrensen upphandlingen är motiverad av de fall då bl a mellan anbudsgivarna och tillgodose anbuds- administrationskostnaderna vid ett mera givarnas krav på en objektiv behandling samt formbundet upphandlingsförfarande inte garantera offentlighet i upphandlingen i sam- skulle stå i rimlig proportion till upphandma utsträckning som hittills. Ytterst syftar lingens värde. föreskrifterna till att staten skall få så

Den föreslagna upphandlingskungörelsen fördelaktig upphandling som möjligt. Därför innehåller endast de grundläggande

princibör kommitténs enligt mening de statliga perna för upphandlingsförfarandet. En sådan beställarna samordna sina och konstruktion medför

upphandlingar emellertid behov av

tillvarata de fördelar som storköp rimligtvis särskilda anvisningar till ledning för myndigbör kunna medföra. Föreskrifterna har ut- heterna. Kommittén föreslår därför att kunformats för att nå detta syfte. görelsen skall kompletteras med sådana an- Den nya kungörelsen innehåller inte några visningar. Enligt kommittén ligger det närbestämmelser av typ leveransvillkor med ett mast till hands att anvisningarna utfärdas av undantag, nämligen vad gäller bestämmelser- riksrevisionsverket Detta verk har (RRV). na om förskott. Tillämpningsområdet för redan nu enligt sin instruktion att bl a upphandlingsreglerna föreslås i den nya kun- granska formerna för den statliga upphandgörelsen vidgat till att omfatta även upp- lingen. Uppdraget att utfärda för anvisningar handling av tjänster. tillämpningen av en ny upphandlingskungö-

Kungörelseförslaget anger tre upphand- relse passar därför väl in i verkets uppgifter.

lingsformer, nämligen sluten upphandling, I vissa fall kan synsättet att betrakta den

förhandlingsupphandling och direktupp- statliga upphandlingen som en affärstransak-

handling. Sluten upphandling är den mest tion komma i konflikt med andra av statsformbundna upphandlingsformen. Den mot- makterna för samhällsuppdragna riktlinjer svarar närmast de nuvarande upphandlings- verksamheten. försvars- eller Sysselsättnings, formerna anbud genom eller skäl kan motivera andra annonsering industripolitiska genom särskilda skrivelser. Vidare

Förhandlingsupp- bedömningar. kan försörjningsbered-

handling innebär att förhandlingar får upptas skapen ställa särskilda krav. Även andra fall mellan myndigheten och anbudsgivaren in- kan föreligga då statliga beställningar inte nan avslut träffas. Direktupphandling inne- enbart bör ses som affärstransaktioner. I fall bär att köp sker i öppna marknaden utan att som nu avses måste enligt kommittén en anbud infordras i särskild ordning. de olika avvägning göras mellan målen och Myndigheten skall välja den upphand- principerna i syfte att uppnå det resultat lingsform som med hänsyn till kravet på som totalt sett är mest förmånligt för samaffärsmässighet i varje särskilt fall prövas hället. Sådana avvägningar bör enligt komlämplig. Enligt kommitténs uppfattning kan mittén göras av Kungl Majzt och inte av de sluten upphandling antas bli den mest fre- upphandlande kommyndigheterna. Enligt kventa upphandlingsformen för mittén måste det - även om myndighe- särskilda terna i allmänhet. Den bör vara särskilt föreskrifter härom inte utfärdats - ankomlämplig för upphandling av konventionella ma hos de enskilda på verksledningarna varor eller eljest när anbudsunderlaget kan myndigheterna att i de fall då tillämpningen

specificeras. Förhandlingsupphandlingen har av principen om skulle leda affärsmässighet

till uppenbara konflikter med andra av stats- kommelsen och ett utkast till reglemente makterna uppdragna riktlinjer för sarnhälls- finns fogade som bilagor till betänkandet. verksamheten anmäla ärendet for Kungl Kommunförbunden har förklarat sig be- Maj :t för en samlad bedömning. redda att ingå i en av kommittén föreslagen delegation för upphandlingsfrågor i ärenden som berör såväl staten som kommunerna. Regler för den kommunala upphandlingen Enighet föreligger om att upphandlingen i Medan de statliga upphandlingsbestämmel- friare form motiverar en mer intensiv reviserna gäller för i princip alla statliga myndig- sion av upphandlingsverksamheten. RRV heter, är antagandet av regler för kommunal och kommunförbunden skall här delge varupphandling beroende på beslut av varje andra sina erfarenheter av revisionsverksamkommun. Mindre än en fjärdedel av primär- heten. kommunerna hade vid årsskiftet 1969/70 antagit reglemente för sin upphandling. Från Samordning inom den offentliga upphandallmän synpunkt framstår det enligt kommitlingen tén som angeläget att all offentlig upphandling med hänsyn till den stora samhällseko- För primärkommunerna och landstingen nomiska sker kommer betydelsen enligt enhetliga det nya förslaget till upphandlingsregler. reglemente som utarbetats inom kommun- Kommittén har prövat olika vägar för att förbunden i samråd med upphandlingskomuppnå en anpassning av den kommunala mittén på grundval av kommitténs förslag till upphandlingen till de statliga upphandlings- ny upphandlingskungörelse att ge enhetliga

bestämmelserna. övervägande skäl talar enligt Hela den offentliga sektorn kommer

regler. kommitténs mening för att man får till stånd härigenom att ha i princip samma föreskrifen sådan anpassning på frivillig väg. Kommit- ter för upphandlingen. Kommittén framhåltén har därför efter med överläggningar ler betydelsen av att samarbetet mellan stat Svenska kommunförbundet och Svenska och kommun och systematiseras utvidgas landstingsförbundet träffat en överenskominom de delar av upphandlingsverksamheten, melse med förbunden i syfte att få till stånd där så lämpligen kan ske för att på så sätt enhetliga regler för den kommunala upp- söka åstadkomma en enhetlig policy för hela handlingen. den offentliga upphandlingsverksamheten. Under förutsättning att en ny statlig När det gäller samordningen av de statliga upphandlingskungörelse utfärdas i huvudsak- inköpen bör enligt kommittén en vidareutlig överensstämmelse med kommitténs för- eftersträvas. Kommittén veckling pekar bl a slag kommer förbunden att utarbeta ett nytt som skulle vinnas om man till på de fördelar förslag till kommunalt upphandlingsregle- hela statsverksamheten kunde utsträcka det mente med anvisningar. Förbunden skall med system s k typansvar som tillämpas därvid eftersträva att reglementet och anvis- inom försvaret. Detta system innebär att den ningarna, med beaktande av de i några mest lämpade enheten (typansvarig) ombeavseenden speciella kommunala förhållande- inte endast utan även sörjer själva inköpet na, så nära som möjligt ansluter sig till den utarbetar tekniskt och annat underlag för statliga kungörelsen och till denna hörande upphandlingsarbetet. anvisningar. Förbunden skall vidare enligt Kommittén föreslår att den till RRV överenskommelsen verka för att det nya knutna delegationen för upphandlingsfråreglementet jämte anvisningar börjar tilläm- gor ges vidgade uppgifter och en fastare pas när kungörelsen träder i kraft. Det organisatorisk form. Den bör bla få till förutsätts härvid att reglemente och anvis- uppgift att följa tillämpningen av de statliga ningar skall antas av fullmäktige i primär- att biträda upphandlingsbestämmelserna, kommunerna och av landstingen. Överens- RRV med förslag till olika former av inköps-

l7 2

samordning och att följa utvecklingen och ningarna inte ha haft någon diskriminerande tillämpningen av upphandlingstekniska me- verkan gentemot utländska leverantörer. I toder, kontraktsformer, leveransbestämmel- syfte att för kommunerna ytterligare klarser mm. En fråga som delegationen också göra karaktären av tidigareläggning bör enligt kan pröva är behovet och önskvärdheten av kommitténs mening som villkor för statsbipraktisk inköpssamordning mellan staten drag i fortsättningen gälla att kommun vid och kommunerna. I delegationen bör förut- tidigareläggning inte får frångå de regler som om företrädare för RRV ingå representanter kommunen normalt tillämpar vid sin uppför större upphandlande statliga myndighe- handling. Anbud bör dessutom i allmänhet ter. För ärenden som berör såväl staten som inhämtas genom annonsering. Förslaget till kommuner och landsting bör Svenska kom- enhetliga regler för den statliga och kommumunförbundet och Svenska landstingsför- nala upphandlingen bör enligt kommittén få bundet vara företrädda i delegationen. betydelse för att internationellt skapa förståelse för förfarandet med tidigareläggning av kommunala beställningar. Upphandling i sysselsättningsfrámjande syfte Kommittén har även analyserat erfarenhe- I kommitténs direktiv nämns att principen terna av systemet med tidigare- och senareom affärsmässighet kan behöva modifieras läggning av beställningar som ett ekonovid utläggning av beställningar i sysselsätt- misk-politiskt instrument. Tidigareläggning

ningsfrämjande syfte. Kommittén har över- av beställningar är enligt kommitténs mening

vägt den statliga upphandlingens roll som ett ett nödvändigt medel för att stimulera sysselmedel i sysselsättnings- och regionalpolitiken. sättningen i en nedåtgående konjunktur. Upphandling av sysselsättningspolitiska Erfarenheterna från 1967-68 visar att förfaskäl utan tillämpning av upphandlingskun- randet ställer höga krav på beredskap och görelsen har förekommit i mycket ringa snabbhet i agerandet. De civila statliga beomfattning. Det rör sig härvid huvudsakligen ställningarna fungerade i stort tillfredsstälom upphandling som skett i syfte att ge lande. Detta kan från konjunkturpolitisk rådrum vid driftsnedläggning eller driftsin- synpunkt inte sägas om de militära beställskränkning. ningarna. Kommittén pekar därför på beho- Branschvisa industribeställningar har som vet av ett annat urval av produkter och en ett led i sysselsättningspolitiken kommit till ändrad handläggningsordning vid sådana beanvändning i större skala senast åren ställningar. 1967-68 Kommittén anser att systemet med senasamt 1971. Enligt sina direktiv har kommittén haft att pröva om dessa beställ- reläggning av beställningar och uppskov med ningar stått i överensstämmelse med Sveriges leveranser - trots vissa reservationer angåeninternationella åtaganden på upphandlings- de systemets verkningar - bör användas även området dvs inom EFTA-samarbetet. Kom- i fortsättningen som ett medel i den ekonomittén har analyserat förfarandet vid det miska politiken. Det bör enligt kommittén förra tillfället och finner att förpliktelsernai närmast ankomma på budgetutredningen att EFTA inte synes ha åsidosatts vid de statliga överväga de administrativa åtgärder som kan beställningarna. Vid dessa har upphandlings- behövas för att begränsa det faktiska beställkungörelsen tillämpats. ningsutrymmet genom att minska likvidite- I fråga om tidigarelagda kommunala in- ten för myndigheterna i en viss situation. dustribeställningar gäller att kommun kan få När det gäller användningen av upphandstatsbidrag med 20% av inköpssumman om ling som ett medel i regionalpolitiskt syfte en beställning tidigareläggs ur sysselsättnings- har kommittén kartlagt erfarenheterna av de synpunkt. Eftersom det här endast gäller föreskrifter för försvarets myndigheter som upphandlingar vid vilka inhemska företag utfärdades 1965 för att främja upphandbedömts kunna komma ifråga, synes beställ- lingen från företag i de fyra nordligaste

länen. Kommittén har också prövat olika för att stimulera Upphandling som medel för att främja induåtgärder upphandlingen striell utveckling från dessa län. Kommittén anser att norrlandsföretagen l kommitténs direktiv anges att principen själva i första hand bör aktivera sina insatser om affärsmässighet kan behöva modifieras för att öka försäljningen till de statliga när statliga beställningar läggs ut som ett led myndigheterna. Inom ramen för upphand- i strävandena att främja den inhemska indulingskungörelsens bestämmelser bör myndig- strins utveckling på tekniskt avancerade omheterna emellertid aktivt verka för att en råden med höga utvecklingskostnader. Det ökad andel av upphandlingen läggs ut hos kan enligt kommittén vara fråga om att företag i de fyra nordligaste länen. I detta starta en ny produktionsgren exempelvis av syfte föreslår kommittén att myndigheterna det skälet att en viss produkt bedöms vara av regelmässigt skall infordra anbud från sådana central betydelse för den svenska industrins företag i dessa län som kan komma ifråga utveckling. Det kan också vara fråga om att som leverantörer och att förteckningar över vidareutveckla en bransch som tidigare fått norrlandsföretagens produktionskapacitet stöd genom forsknings- och utvecklingsmeskall tillställas upphandlande statliga myn- del eller fått utvecklingsbeställningar. digheter. En särskild beslutsordning behövs enligt Vidare bör enligt kommittén förteck- kommitténs uppfattning för att reglera hur ningar över större statliga myndigheters upp- upphandlingen skall gå till i de fall staten vill handling och större leverantörer upprättas att en myndighet skall upphandla en svensk och tillställas norrlandsföretagen. Dessa bör produkt för att stödja den inhemska induäven få bistånd och råd i upphandlingsfrågor, striella utvecklingen. Kommittén skisserar en bl a när det gäller bevakningen av den sådan beslutsordning. Kommittén avger dock statliga upphandlingen. Detta bör enligt inte något detaljerat förslag, eftersom frågan kommittén ske genom ett gemensamt upp- om regler för en beslutsordning inte lämplihandlingskontor som knyts antingen till en gen kan avgränsas från en vidare bedömning av företagarföreningarna eller till det indu- av den industriella forsknings- och utveckstriella utvecklingscentrat (IUC) i Skellefteå. lingspolitiken. Kommittén anser att norrlandsföretagen Enligt kommitténs mening är det angeläbör få förtur vid lika anbud. Kommittén har get att få till stånd en bredare och mera även övervägt men awisat tanken att låta allsidig bedömning av de krav på framför allt norrlandsföretag få träda in i stället för den tekniskt avancerade produkter som föreliganbudsgivare som avgivit lägsta anbud om ger från myndigheternas sida. Detta kräver norrlandsföretaget skulle erbjuda motsvaran- en fortlöpande och samordnad överblick av de villkor. den statliga upphandlingen inom tekniskt Kommittén har vidare övervägt om det avancerade områden. Hithörande uppgifter samrådsförfarande som nu finns ifråga om skulle enligt kommittén kunna åvila en försvarets upphandling skall utsträckas också särskild delegation. I denna bör ingå repretill civila myndigheter. Kommittén vill dock sentanter för såväl myndighets- som forskinte förorda detta men erinrar om att myn- nings- och tillverkningssidan. Även kommudigheterna bör medverka till att den ekono- nerna bör ingå i ett samarbete på detta miska politikens mål uppnås, bl a en effektiv område. regionalpolitik. Det bör därför enligt kom- Den föreslagna delegationens arbete bör mitténs uppfattning ankomma på myndighe- baseras på anmälningskyldighet från myndigterna att - liksom vid andra fall av målkon- heternas sida. Om delegationens bedömning flikter - bedöma vilka större

upphandlings- skulle utmynna i att den finner beställningen

ärenden som bör underställas Kungl Majrt industripolitiskt betydelsefull överlämnas for en samlad prövning utifrån regionalpoli- ärendet till Kungl Maj :t för avgörande. tiska synpunkter.

2 Utredningsuppdraget

2.1 Kommitténs direktiv kommunernas upphandling till upphand-

Upphandlingskommitténs direktiv finns upp- lingskungörelsens regler aktualiserats i olika

tagna i ett anförande av chefen för finansdesammanhang. Med hänsyn till den kommutill den partementet statsrådsprotokollet nala upphandlingens omfattning ansåg han 18.10.1968. Direktiven återfinns i 1969 års det vara ett betydande samhällsekonomiskt riksdagsberättelse sid 257 ff. intresse att denna upphandling sker i former I direktiven

utsägs att kommitténs syfte som är ägnade att främja en rationell utveckskall vara att finna former för att ytterligare ling inom näringslivet. Den av kommunför-

effektivisera den offentliga upphandlingen. bunden utfärdade rekommendationen att an- Ett inom RRV bedrivet utredningsarbete för den kommunala

taga ett normalförslag

kunde en lämplig I

utgöra utgångspunkt. upphandlingen som reglemente ansågs tjäna

direktiven anges att utvecklingen inom upp- dessa syften. önskemålet om att den offenthandlingsverksamheten torde ha gått mot en liga upphandlingen sker i rationellast möjliga vidgad användning av metoden anbudsin- former ansågs emellertid så starkt att en fordran under hand, dvs upphandling i ämnet inte borde den

enligt utredning förbigå

förhandlingsförfarande. Kommittén borde kommunala upphandlingen. Kommittén borkartlägga nuvarande praxis och söka bedöma de därför vara oförhindrad att lägga fram de om denna ur statsfinansiell och näringspoli- som kan befinnas motiverade. Sam-

förslag

tisk synvinkel är ändamålsenlig eller om råd borde här ske med kommunalrättskomändring borde ske. Samtidigt skulle de olika mitten. upphandlingsformernas förenlighet med in- Enligt direktiven skall affärsmässighet vara ternationella åtaganden undersökas. ifråga en grundläggande princip i den offentliga om formerna för slutande av avtal har i en Häri upphandlingen. ligger också att uppsärskild utredning om upphandling av för- handlingen skall ske på icke-diskriminatorisk svarsmateriel behandlats olika typer av prisbasis, dvs hänsyn skall inte tas till anbudsgikontrakt och kostnadskontrakt och diskute- varens nationalitet. an- Departementschefen rats under vilka förhållanden de olika kongav dock vissa omständigheter när denna traktstyperna skall användas. Kommittén kan behöva modifieras. Han syftade princip skulle tillgodogöra härvid sig tidigare utredningars på två fall, nämligen dels då utläggförslag och eftersträva en gemensam lösning ning av statliga beställningar sker i sysselsätt-

för hela den offentliga upphandlingen. ningsfrämjande syfte, dels då den sker som

Beträffande om den kommunala ett led i strävandena frågan att främja den inhemska

upphandlingen anförde departementschefen industrins utveckling avancerade

på tekniskt att anpassningen av landstingens och primär- områden med höga utvecklingskostnader.

Han ansåg det klart att beslut om frångående anses motiverade. av affärsmässighetsprincipen i sådana fall bör 5. Kommittén skall överväga beslutsordförbehållas Kungl Maj :t eller, enligt precise- ningen i de fall avsteg från affärsmässighetsrade regler, central myndighet. Kommittén principen görs i sysselsättningsfrämjande borde överväga lämpliga metoder att bestrida syfte eller som ett led att främja den in-

merkostnader för sådana beställningar samt hemska industrins utveckling på tekniskt

formerna för samråd mellan de myndigheter avancerade områden med höga utvecklingssom har ansvaret för beställningarna och kostnader. Därvid skall kommittén pröva arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller styrel- formerna för samråd mellan upphandlande sen för teknisk utveckling (STU). Härvid myndigheter och AMS eller STU samt ange borde särskilt beaktas åtgärdernas förenlig- lämpliga metoder att bestrida merkostnader het med våra internationella förpliktelser. för sådana beställningar. Chefen för inrikesdepartementet har vi- 6. Kommittén skall överväga de i den tididare den 10.4.1970 för övervägande över- gare nämnda skrivelsen från AMS förordade lämnat en skrivelse från AMS vari möjlighe- åtgärderna för att öka den statliga upphandterna att öka den statliga upphandlingen ide lingen från företag i de fyra nordligaste fyra nordligaste länen tas upp. I skrivelsen länen. begär AMS dels ett klarläggande av den 7. Kommittén skall hålla sig underrättad handläggningsordning som skall gälla för för- om det internationella samarbetet på upp-

svarets upphandling i fred från företag i handlingsområdet och särskilt beakta att

dessa län enligt Kungl Majzts beslut den upphandlingsbestämmelserna och deras 3.12.1965, dels att dessa föreskrifter ut- tillämpning står i överensstämmelse med Sve-

sträcks att gälla även civila statliga myndig- riges internationella förpliktelser.

heter. Sammanfattningsvis kan kommitténs upp- 2.2 Upplággningen av utredningsarbetet drag anses omfatta följande punkter: Enligt direktiven skall en inom RRV påbörjad l.Kommittén bör finna former för att av 1952 års

översyn upphandlingskungörelse ytterligare effektivisera den offentliga

upp- vara utgångspunkt för kommitténs Övervähandlingen. Den nuvarande upphandlings- har i samråd med kommitganden. Verket

kungörelsen gäller inte statliga bolag. Kom- tén med skrivelse den 10.7.1969 inhämtat

mittén har därför utgått från att dessa bolags

uppgifter genom en skriftlig enkät till vissa

upphandling inte ligger inom kommitténs större upphandlande statliga myndigheter uppdrag. om upphandlingens inriktning och omfatt- 2. En kartläggning bör ske av nuvarande ning. Med skrivelsen översändes också ett praxis. Kommittén skall därvid bedöma om till

preliminärt förslag ny upphandlings-

den offentliga upphandlingen är ändamålsen- kungörelse för synpunkter. Efter bearbetning

lig ur statsfinansiell och näringspolitisk syn- har RRV i skrivelse den 10.12.1969 överläm-

vinkel. nat materialet till kommittén. Redogörelse 3. Kommittén skall studera vissa för för-

for den statliga upphandlingens omfattning

svarets myndigheter gällande föreskrifter an- lämnas i kapitel 5. gående upphandling av försvarsmateriel och

Synpunkter på den offentliga upphand-

eftersträva en gemensam lösning för hela den från leverantörssidan. lingen har inhämtats

offentliga upphandlingen. Bl a har kommittén under våren 1970 ar-

4. Kommittén skall mot bakgrund av den sk med

rangerat hearings följande orgakommunala upphandlingens omfattning be- nisationer

och företag, nämligen Svensk In-

döma om den sker på ett sätt som främjar en dustriförening, Svenska Byggnadsentrepre-

rationell utveckling inom näringslivet. Kom- nörföreningen, Grossistförbund, Sveriges mittén skall lägga fram de förslag som kan Sveriges Hantverks- och Industriorganisation,

Sveriges lndustriförbund, Byggproduktion mitté har inte haft någon erinran mot den av AB (BPA) och Kooperativa Förbundet. upphandlingskommittén träffade överens-

Förslag till ny upphandlingskungörelse har kommelsen med kommunförbunden.

utarbetats och återfinns först i detta be- Slutligen har kommittén för sin analys av tänkande. Motivering till kungörelsen lämnas beställningar i sysselsättningsfrärnjande syfte i kapitel 11 och i bilaga 1 finns ett exempel (kap 9) inhämtat skriftliga och muntliga

på hur tillämpningsföreskrifter till kungörel- synpunkter och uppgifter från större upp-

sen skulle kunna vara utformade. handlande myndigheter. Vidare har efter Enligt direktiven skall som tidigare samråd med Sveriges lndustriförbund kornnämnts kommittén behandla frågan om den pletterande en-

uppgifter genom en skriftlig

kommunala upphandlingen. Härvid har sär- kät samlats in från vissa företag. Som ett skilt pekats på att det med hänsyn till den underlag för kommitténs överväganden bekommunala upphandlingens omfattning är träffande sådana beställningar har en arbetsett betydande samhällsekonomiskt intresse grupp inom kommittén i en promemoria att den sker i former som är ägnade att nämnare analyserat erfarenheterna av tidifrämja en rationell utveckling inom närings- gare- och senareläggning av industribeställlivet. ningar inom sysselsättningspolitilçen. Prome- Kommittén har haft överläggningar med morian redovisas i bilaga 4. företrädare för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet i syfte att uppnå enhetliga regler för all offentlig upphandling. Dessa överläggningar har resulterat i en överenskommelse som redovisas i bilaga 2 och som närmare kommenteras i kapitel 7. För kommitténs arbete har det bedömts nödvändigt att få en närmare belysning av den praxis som finns inom kommunerna på upphandlingsområdet. Kommittén har därför i samråd med Svenska kommunförbun-

det och Svenska landstingsförbundet i de-

cember 1969 tillställt samtliga kommuner

och landsting ett frågeformulär för besva-

rande. Svaren bearbetades under första hälften av 1970. Kommittén har vidare från statistiska centralbyrån (SCB) erhållit vissa

uppgifter om den kommunala upphandlingens omfattning baserad på nationalräken-

skapsstatistiken. Representanter för kommittén har därjämte i inforrnationssyfte besökt ett tjugotal kommuner och landsting samt vissa kommunala samköpsföretag, nämligen

Kommunaktiebolaget (KAB) och Lands-

tingens inköpscentral (LIC). Redogörelse för den kommunala upphandlingen lämnas i kapitel 6. Kommittén har vidare enligt sina direktiv haft samråd med kommunalrättskommittén i

frågan om gemensamma statliga och kommu-

nala upphandlingsbestärnrnelser. Denna kom-

3 Nuvarande upphandlingsbestämmelser

före ett affärsavslut. Förfarandet avsåg att 3.1 Bakgrund

tillgodose kravet på objektivitet iupphand-

3.1.1 Upphandlingsföreskrifter före 1920

lingen. En selektiv anbudsinfordran genom

fanns bestäm- särskilda skrivelser till ett begränsat antal Redan i början av 1800-talet melser utfärdade om leverantörer, således utan krav på annonse-

statlig upphandling, var tillåten i vissa undantagsfall. Än

dock endast inom begränsade sektorer. Som ring,

kan nämnas de större restriktivitet gällde för upphandling exempel upphandlingsföreför lant- och ”under hand”. En sådan upphandling var

skrifter som 1825 fastställdes visserligen redan vid denna tid möjlig men sjöförsvaret. Under de sista åren av 1800-talet fanns en den krävde som regel tillstånd av Kungl

strävan mot en enhetlig reglering av for- Maj :t. I förordningen fastställdes vidare proce-

merna för hela den statliga upphandlingen. Som resultat härav tillkom 1889 durregler för auktionsförfarande, öppnande provisoriska

som med vissa och prövning av anbud, besiktning, krav på

upphandlingsbestämmelser,

fastställdes säkerhet för fullgörande av leverans mm. kompletteringar och ändringar Det kan konstateras att inom de här angivna genom 1893 års leveransförordning. Bestämmelserna i förordningen syftade områdena vissa bestämmelser i den nu gäl-

främst till att att mera lande upphandlingskungörelsen i hög grad

få myndigheterna allmänt behov av förnö- överensstämmer med motsvarande bestämbjuda ut statsverkets till en så vid krets av melser i 1893 års förordning. Detta gäller denheter och arbeten inte spekulanter som möjligt. Formellt gick upp- bl a stadgandet att vid anbudsprövning in för ett anbuds

handlingen till på så sätt att man fordrade endast priset får bli avgörande

skriftliga anbud eller höll auktion. För att antagande. Särskilt kan påpekas att i förord-

åstadkomma största konkurrens fö- ningen föreskrevs att svensk vara i princip

möjliga

skulle äga företräde framför utländsk.

reskrevs att en upphandling som regel skulle Förordningen innehöll ett särskilt kapitel föregås av ett mera allmänt tillkännagivande,

i en bestämd om försäljning av staten tillhörig lös egenvanligtvis genom kungörelse Auktionsförfarandet, som innebar dom. Bestämmelserna i detta kapitel har i sak tidning.

att intresserade anbudsgivare sammankalla- bevarats i såväl 1920 års upphandlingsförorddes till auktion, tillämpades vid ning som i 1952 års upphandlingskungörelse.

offentlig

denna tid i stor omfattning. Det hade som Bestämmelser om byggnads- och anläggnings-

- såsom nu är fallet konsekvens att samtliga anbudsgiva- arbeten var inte praktisk

re bereddes tillfälle sammanförda till ett särskilt byggnadskapitel.

att följa förhandlingarna

3.1.2 1920 års målsenligt med en sådan uppdelning.

upphandlingsförordning Bestämmelserna i förordningen var i prin-

1920 års förordning grundades på en utred- är fallet i nuvarande

cip, liksom kungörelse, ning som 1916 framlades av 1913 års cen- uppdelade i efter den tidsföljd verkliga

tralupphandlingssakkunniga. I motiveringen gången av ett entreprenad- eller upphand-

angav de sakkunniga som huvudskäl för en Sålunda meddelades föreskrifter lingsärende.

omarbetning av 1893 års leveransförordning, om förberedande infordrande av

åtgärder, att det med styrka gjorts gällande att denna anbud, inlämnande av anbud, öppnande och

förordning inte i önskvärd grad beaktade

prövning av anbud, ingående av avtal (även

kravet på affärsmässighet vid statens ställande av säkerhet

upp- och vite mm), kon-

handlingar och entreprenader. Detta för-__ troll, besiktning och mottagande, betalning

hållande jämte tillkomsten av 1905 års köp- m m.

lag och 1915 års avtalslag ansågs vara till- awek

Förordningen visserligen i betydelräckliga skäl för en revision av

förordningen. sefulla delar från den tidigare leveransförordl fråga om förordningens formella status ningen men de äldre bestämmelsernas sakin-

övervägde de sakkunniga om bestämmelserna nehåll och synsätt fick fortfarande ett för-

skulle ges formen av lag eller förordning. hållandevis starkt

inflytande. Främst gällde Sålunda framhölls att nya eller ändrade fördetta de låsta upphandlingsformerna och den hållanden kunde komma att påkalla mera genomgående detaljmässiga utformningen.

omedelbara tillägg eller ändringar av utfärda- Liksom

tidigare prioriterades infordrande de bestämmelser och att det kunde ligga i av anbud genom annonsering. Härvid gällde statsverkets ekonomiska intresse att even- som

huvudregel att en av myndigheten un-

tuella ändringar blev snabbt vidtagna. I så- dertecknad kungörelse om den aktuella uppdana lägen skulle lagforrnen kunna verka skulle införas i som

handlingen tidning

hindrande och tyngande. Om

upphandlings- Kungl Maj:t bestämde. Undantagsvis kunde

föreskrifterna däremot utfärdades av Kungl också annan tidning komma i fråga. Annonse-

Maj:t i administrativ ordning skulle Kungl ring var sålunda huvudformen för infordrande

Maj :t också vid behov kunna medge dispens av skriftliga anbud.

från desamma. 1920 års bestämmelser fick auktion var emeller-

Upphandling genom karaktären av förordning. Dispenser i olika tid fortfarande Detta

möjlig. gällde dock hänseenden måste på grund av omständighe- endast i om arbeten av mindre kvalifi-

fråga

ter i enskilda fall också senare lämnas. cerat tex

slag, Vägunderhåll, dikesgrävning

De sakkunniga hade bl a som mål att åstad- och liknande. En annan upphandlingsform

komma upphandlingsbestämmelser som an- var ”utbjudande skrivelser”. genom särskilda passats till den successiva utveckling (affärs- Även denna omgavs med sträng restriktivitet. metodik, köp- och avtalslagar) som skett Den mest restriktiva

upphandlingsformen

sedan 1893 års leveransförordning börjat var ”utbjudande i och för uppgörelse under tillämpas. Jämfört med denna blev resultatet hand”. Denna

upphandlingsform fick i prin-

av omarbetningen att ändringar och tillägg cip inte begagnas med mindre Kungl Maj:t

måste göras i betydande omfattning. förordnat därom eller vissa särskilt uppräk- De sakkunniga diskuterade möjligheten nade undantagsförhållanden Sådana

förelåg.

att i huvudsak indela bestämmelserna i två förhållanden var tex att antagbart anbud avdelningar, nämligen en som skulle omfatta inte erhållits eller särgenom kungörande bestämmelser som berörde leverantörer och skilda skrivelser, att upphandling eller arbete entreprenörer och en som innehöll anvis- till av oförutsedda inte

följd omständigheter

ningar för myndigheternas egen handlägg- tålde eller att till

uppskov tillgång godset ning, dvs föreskrifter som väsentligen hänför-

eller hjälpmedel för arbetets utförande ende sig till myndigheternas inre åtgärder. De dast fanns på ett ställe.

sakkunniga ansåg det emellertid inte ända- Beträffande föreskrevs anbudsprövningen

i 1920 års förordning att den omständig- Såsom framgår av det föregående föreheten att ett anbud innefattade lägsta priset skrevs i 1920 års förordning som huvudregel inte i och för sig fick vara avgörande för om att anbud skulle infordras genom offentlig det skulle antas. Vidare föreskrevs att minst kungörelse. Detta var ett omständligt och tidstre personer skulle vara närvarande vid an- ödande förfaringssätt att regelmässigttillämpa budsöppnandet. Det stadgades särskilt att för myndigheter som hade mera omfattande anbudsgivare inte fick närvara vid förrätt- upphandling. Särskilt de större myndigheningen. Anbud fick inte antas om det inne- terna fann detta förfarande betungande och höll obestämt pris. begärde dispens från föreskriften. Kungl Även i 1920 års förordning togs en Maj :t medgav sådana dispenser i inte obetyd-

mycket bestämd ställning i frågan om förhål- lig omfattning. Dispenserna innehöll gene-

landet mellan svensk och utländsk vara. Så- rellt tillstånd för myndigheterna att infordra lunda föreskrevs som huvudregel att svensk anbud på sätt som i varje särskilt fall befanns vara skulle äga företräde om den var av lämpligt och att så ofta detta ansågs för- ”erforderlig beskaffenhet”. Undantag från delaktigt träffa uppgörelse under hand. Det denna regel kunde endast lämnas av Kungl var främst affärsverken som fick sådana med- Maj rt, såvida inte vissa angivna mycket spe- givanden för att de skulle få möjlighet till ett

ciella omständigheter förelåg (t ex mycket mera affärsmässigt förfarande. Upphandlings-

högt pris för svensk vara eller tekniska för- förfarandet ”under hand” kom att användasi delar genom utländsk vara). I dessa fall fick betydande omfattning.

myndigheten själv besluta. Restriktiviteten 1920 års upphandlingsförordning ändra-

mot utländska inköp gick enligt förord- des och kompletterades 1922, 1926, 1928 ningen så långt att det föreskrevs att företrä- och 1935. de som tillkom svensk vara även skulle gälla Genom cirkuläret 1922:116 gavs ännu för vara som tillverkats i Sverige av svenst större möjlighet än tidigare att prioritera material framför vara vari ingick utländskt svensk vara. Vissa kompletterande regler om material. I detta kan särskilt besiktning meddelades vidare i kungörelsen sammanhang även skulle beak- 1926:39. Denna ändring var av ringa betydelnämnas att myndigheterna ta betydelsen av att viss inhemsk produktion se. Genom kungörelsen 1928:118 gavs myndigheterna rätt att där synnerligen skäl föreupprätthölls. kan nämnas att förordningen låg medge förskott som inte utfästs i avtalet. Slutligen även innehöll bestämmelser om kontroll och Ränta skulle dock utgå (angiven till 5 %). Denna bestämmelse, som innebar en princibesiktning, jäv, garanti, säkerhet för förskott m m. piell nyhet i fråga om förskotten, har sin motsvarighet även i nu gällande upphandlingskungörelse. 3.1.3 Utvecklingen 1920-1952 Vissa ytterligare ändringar av sådan art att

1920 års upphandlingsförordning kom att de direkt inverkade på upphandlingsförord-

gälla under många år. För åtskilliga myndig- ningens tillämpningsområde tillkom 1935 ef-

heter blev förordningens begränsade möjlig- ter förslag av en särskild kommitté, 1933 års heter till handlingsfrihet besvärande, i syn- upphandlingssakkunniga. De viktigaste punk-

nerhet som statsverkets inköp ökade starkt terna i förslaget berörde förhållandet mellan och därmed också antalet leverantörer. Där- svensk och utländsk vara samt frågan om till kom att statsverkets upphandlingar blev rörligt pris vid upphandling. alltmer komplicerade. Dessa förhållanden Beträffande företräde för svensk vara gjormedförde krav på motsvarande följsamhet des ett tillägg i förordningen. Detta innebar hos upphandlingsbestämmelserna. Vissa änd- att myndigheterna vid anbudsprövningen

ringar som gav större handlingsfrihet genom- skulle ta särskild hänsyn till om upphand-

fördes därför. var ”av beskaffenhet att kunna i lingen

avsevärd mån medverka till uppehållande av Efter bemyndigande av Kungl Maj:t till-

svensk näring eller till förhindrande av ar- kallade chefen för finansdepartementet sär-

betslöshet inom landet”. Vidare tillkom som skilda

sakkunniga som fick i uppdrag att se en ny regel att myndighet ägde att under- över förordningen (1946 års upphandlings-

ställa ärendet Kungl Majsts prövning om för

sakkunniga). Målsättningen omarbet-

tvekan uppstod huruvida svensk eller ut- såsom den kom till i de ningen, uttryck ländsk vara borde antas. Myndigheterna fick sakkunnigas tankegångar, kan sägas ha varit

sålunda ett betydande ansvar när det gällde att åstadkomma

upphandlingsbestämmelser

att bedöma de be- som bättre

statliga upphandlingarnas än de då gällande och i lättill-

tydelse från

sysselsättningsfrämjande syn- gänglig forrn var anpassade efter den utveck-

punkt. ling som skett inom affärslivet i om

fråga

I 1920 års före- avtalsslut

upphandlingsförordning upphandlingsfonner, m m. De sak-

skrevs direkt att anbud inte fick antas, om kunniga redovisade sitt uppdrag i betänkandet innefattade obestämt pris. olägenheter det och arbeten för statens

Upphandling

uppkom emellertid genom att ingen som behov m m (SOU 1951:18). Efter remissbe-

helst form av prisrörlighet var tillåten. Upp- handling av betänkandet utfärdade

Kungl

handlingssakkunniga föreslog därför att be- 1952:496

Maj :t kungörelsen om upphandling stämmelserna skulle ändras på denna punkt, och arbeten för statens behov m m (1952 års

så att anbud skulle kunna antas om priset

upphandlingskungörelse).

satts i bestämt förhållande till inom handeln

regelbundet förekommande prisnotering på

godset eller däri ingående råmaterial. Be- 3.2 1952 a°rs

upphandlingskungärelse

stämmelser av denna innebörd utfärdades

3.2.1 Grundläggande och hand-

1935:565 principer genom kungörelsen om ändring i

lingsregler

vissa delar av 1920 års upphandlingförord-

ning. Denna första prisrörlighetsklausul gäller 1952 års upphandlingskungörelse

bygger i även om vissa kompletteringar fortfarande, stor

utsträckning på tidigare upphandlings-

sedermera tillkommit. bestämmelser. På vissa

väsentliga punkter har

Som framgår av det föregående framför- emellertid - jämfört med 1920 års förord-

des ganska snart krav på ändringar i 1920 års -

ning företagits ändringar och komplette-

förordning. Det var här främst fråga om i större

ringar som resulterat möjligheter för

erinringar mot formerna för anbudsinford-

myndigheterna att uppträda affärsmässigt. ran. De i förordningen fastställda När bestämmelserna

reglerna utarbetades tog man härför hade successivt satts ur kraft för en för

ställning affärsmässigheten som ledande

stor del av statsverkets upphandling genom princip vid statlig upphandling. I konsekvens de dispenser som lämnats till bl a affärsver- härmed uteslöts de tidigare gällande bestämken att efter bestämma melserna eget gottfinnande om att svensk vara skulle ha föresättet för anbudsinfordran. En annan brist träde liksom också myndigheternas åliggande hos var att rätt ursprungligen

förordningen att vid prövning av anbud även beakta sysselinte förelåg för myndigheterna att sluta avtal sättningssynpunkter. Efter tillkomsten av de

som möjliggjorde en anpassning till den nya bestämmelserna har myndigheterna såallmänna prisutvecklingen. En viss modifie- lunda haft att fritt möjlighet utnyttja såväl ring i detta avseende genomfördes dock inhemsk som utländsk konkurrens vid sin genom den nyss nämnda kungörelsen

upphandling.

1935:565. På grund av bl a dessa brister men Ett annat viktigt steg mot större affärsockså mot bakgrunden av förordningens mässighet var att myndigheterna lämnades genomgående detaljrika och strängt restrik- 1 tiva utformning Kungörelsen är i nu gällande lydelse intagen i restes från flera myndigheter Bokföringsbestämmelser m m i statsförvaltningen krav på en allmän översyn av förordningen. (Allmänna Förlaget).

formerna desamma vid upphandling från

ökad frihet att efter eget val avgöra formen för anbudsinfordran. var anbudsin- svenska och utländska företag. Tidigare fordran genom särskilda skrivelser eller un- Två myndigheter, nämligen Överstyrelsen

för ekonomiskt försvar och AMS har fått der hand tillåten endast i särskilt angivna fall, generell dispens från kungörelsen (jfr kap såvida inte dispens lämnats. 1952 års avviker 11). Vidare har dispenser lämnats av Kungl

upphandlingskungörelse

att antal fall bl a i ärenden från 1920 års förordning även därigenom Maj :t i ett begränsat

om förts sam- som gällt upphandling i sysselsättningsfrämbestämmelserna entreprenader man i ett särskilt kapitel. Detta har haft till jande syfte.

följd att identiska bestämmelser i mycket

stor utsträckning återfinns i två skilda kapi- 3.2.3 Sättet för

upphandling

tel. förutsätter att

Sammanfattningsvis kan sägas att de Upphandlingskungörelsen

alltid sker på grundval av inprinciperna vid utarbetandet upphandling

grundläggande

var att fordrade anbud. Anbud kan infordras genom

av 1952 års upphandlingskungörelse

särskilda skrivelser eller den grad av affärsmässighet som annonsering, genom tillgodose den tidens krav och att tillgo- under hand. svarade mot Anbudsinfordran genom annonsering andose kravet på konkurrens och objektivitet skulle vänds numera i begränsad omfattning och i

vid statens upphandling. Därutöver

huvudsak endast inom vissa varuområden,

kungörelsen genom sina regler vara en väg-

i viss ut- exempelvis livsmedel, textilier och lädervaror för myndigheterna och

ledning samt inom entreprenadområdet. Vid annon-

sträckning även för leverantörerna. skall annons alltid införas i Tidning sering för leveranser till staten och därutöver, om

3.2.2 Tillämpningsområde

behov bedöms föreligga, i dags- och facktid-

Liksom ning. Anbudsinfordran genom annonsering

tidigare upphandlingsbestämmelser

kan alla myndigheter använda efter eget val.

gäller kungörelsen endast statliga myndigheters Den upphandling som sker Anbud skall öppnas vid särskild förrättningi upphandling.

av sålunda närvaro av minst tre personer.

exempelvis statliga bolag omfattas

Anbudsinfordran genom särskilda skrivelinte av bestämmelserna (jfr kap 2). Kungöav kapi- ser är det tillvägagångssätt som flertalet relsens tillämpningsområde framgår byggnads- och myndigheter mest anlitar. Begäran om anbud telindelningen (upphandling, ställs här till ett urval av leverantörer. Anbu-

anläggningsarbeten samt försäljning).

av den bestämmelse i den skall också i detta fall öppnas vid En strikt tolkning särskild förrättning. Denna selektiva metod

kungörelsen (1 §) vari tillämpningsområdet

inte för anbudsinfordran kan innebära risk för att

bestäms ger vid handen att kungörelsen är direkt (transporter, konkurrensen inte blir tillräcklig. I kungörel-

tillämplig på tjänster och liknande). I många fall sen har därför som visst korrektiv intagits en konsultuppdrag analogt. särskild bestämmelse att även anbud som

tillämpas dock kungörelsen

Vissa bestämmelser är avsedda att vara inkommit från icke tillfrågad anbudsgivare

bindande även för leverantörerna. Detta gäl- skall tas upp till prövning. Denna bestämmel-

ler och be- se saknar motsvarighet utomlands.

exempelvis reglerna om kontroll

ställande av säkerhet, överlåtelse av Anbudsinfordran under hand är den form siktning,

tillverkningskontrakt på annan leverantör, för infordrande av anbud som ger myndighe-

vite m m. terna den största handlingsfriheten. Anbuds-

Det bör särskilt framhållas att, imotsats infordran kan i detta fall ske formlöst, t o m

till vad tidigare gällt, inga särskilda bestäm- per telefon. I motsats till vad som gäller i

melser om från utlandet finns

upphandling fråga om de två andra sätten för anbudsin-

i kungörelsen. I princip är därför fordran kan enligt vad som framgår av förarintagna

betena till kungörelsen anbuden öppnas och anbud under hand. Den möjlighet att fritt

beredas allteftersom de inkommer utan sär-

begagna underhandsförfarandet som finns skild förrättning. sista an-

för vissa större myndigheter vid upphandling Någon gemensam

budsdag behöver inte heller anges i anbudsin- av varor (materiel) har sålunda ingen motsva-

fordran. Dock föreskrivs att vid

upphandling righet när det gäller byggnads- och anlägg-

över vissa värdegränser särskild inköpsliggare ningsarbeten. Vissa tillåtna undantag finns

eller liknande skall föras. För myndigheterna dock, exempelvis då antagbart anbud inte i allmänhet när anbud gäller en beloppsgräns kunnat erhållas vid reguljärt anbudsförfaranfår infordras under hand. Denna är 2 000 om

de, i fråga tilläggsbeställning, försöks-

kr per upphandling vid varuupphandling och verksamhet m m. En annan betydelsefull

20 000 kr vid entreprenader. Därutöver får skillnad är att det beträffande byggnads- och

myndigheter i allmänhet infordra anbud un- är tillåtet

anläggningsarbeten att träffa avtal

der hand om vissa i kungörelsen särskilt om utförande av arbete på

löpande räkning

närrmda omständigheter tex att

föreligger, om synnerliga skäl föreligger. Med löpande

det skall vara om

fråga tilläggsbeställning, räkning förstås att entreprenören får betalt upphandling av specialapparatur m m. för

sina faktiska, bokförda kostnader med För ett begränsat antal myndigheter hari procentuella tillägg för administrationskost-

upphandlingskungörelsen (7 §) eller i särskilt nader och vinst. Bestämmelserna om besikt-

beslut av Kungl Majzt meddelats undantag ning är för byggnads- och

anläggningsarbeten

från nu nämnda regler om anbudsinfordran.

mera utförligt utformade än motsvarande

Detta gäller bl a affärsverken. Dessa myndig- bestämmelser

(kontroll) för annan upphand-

heter får -

dock endast vid upphandling av ling. Kraven på förberedande har

åtgärder varor (materiel) - anlita det sätt för anbuds- vidare starkare understrukits. Ett annat krav

infordran som de med hänsyn till omständig- som är exklusivt för

entreprenadupphandling

heterna finner

lämpligast. Detta har i prakti- är att säkerhet för arbetets fullgörande är

ken medfört att underhandsförfarandet hos

obligatorisk (minst 10 % av anbudssumman).

dessa myndigheter kommit att dominera. Vidare är kravet under viss tid på garanti Undantaget har tillkommit för att tillgodose likaledes obligatoriskt minst två år från kravet

på affärsmässighet hos dessa myndig- godkänd slutbesiktning om inte annat över-

heter. enskommits. En annan skillnad är att teck-

nande av brandförsäkring, gällande redan

3.2.4 under arbetets

Byggnads- och anläggningsarbeten gång, kan påfordras om myn-

dighet så önskar. Såsom förut nämnts har de bestämmelser

som gäller för byggnads- och anläggningsar-

3.2.5 Försäljning av lös egendom beten införts

i ett särskilt kapitel i upphandlingskungörelsen. Det bör dock framhållas Kungörelsens är innehållsförsäljningskapitel

att bestämmelserna i kungörelsens inledande efter i stort mässigt uppbyggt sett samma kapitel om besvär mm liksom

sekretess, systematik som gäller i fråga om upphand-

bestämmelserna om jäv är gemensamma för

ling och entreprenader. upphandlings- och entreprenadkapitlen. Där- Huvudformerna vid försäljning är utbju-

utöver har andra i stort sett lika bestämmel- dande genom särskilda annonsering, genom ser införts i de båda Detta skrivelser

kapitlen. gäller eller genom offentlig auktion. Möj-

främst sådana bestämmelser som är av välighet finns även till utbjudande under hand.

sentlig betydelse för upphandlingsproceduren Denna sistnämnda får dock försäljningsform

(infordrande och antagande av anbud) samt användas endast restriktivt. Den är exempel-

förskotts-, betalnings- och vitesbestämmelser. vis tillåten när av

försäljning på grund

Vissa skillnader förekommer emellertid. godsets beskaffenhet inte tål uppskov, när Som exempel kan nämnas rätten att infordra godsets värde beräknas till uppgå högst

l 000 kr eller när kostnaderna för godsets denna anledning har Kungl Majzt genom förvaring är höga i förhållande till det beslut den 28.6.1968 för försvarets del fastberäknade försäljningspriset. ställt riktlinjer för sk förhandlingsförfaran- Försäljningsreglerna omfattar inte all för- de. säljning. I kungörelsen har sålunda gjorts Enligt de utfärdade riktlinjerna innebär undantag för sådan försäljning som sker i förhandlingsförfarandet att priset eller grunsamband med jord- och skogsbruk, träd- derna för prisberäkningen samt övriga villgårdsrörelse eller annan affärsverksamhet. kor, där så bedöms ekonomiskt motiverat, Några särskilda dispenser från försäljningsbe- kan fastställas efter förhandlingar med den stämmelserna har inte utfärdats av Kungl leverantör som bäst anses fylla uppställda

Majzt utom i ett enda fall, nämligen för kvalifikationskrav. Förhandlingsförfarandet

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Denna skall enligt riktlinjerna tillämpas restriktivt. dispens ingår i den ovan nämnda generella De situationer som motiverar tillämpning av

dispensen från hela förhandlingsförfarandet är då konkurrens av upphandlingskungörelsen. olika skäl inte föreligger eller bedöms uppen-

Förfaringssättet vid försäljning är liksomi barligen vara otillräcklig, då utvecklings- och

fråga om upphandling tämligen ingående reg- produktionsuppdrag måste läggas ut trots att

lerat. Genomgående kan sägas att utform- betydande osäkerhet föreligger om kostnaningen av bestämmelserna i stort följer de derna eller då andra särskilda skäl föreligger, allmänna handlingsregler som gäller för upp- såsom serieproduktionens svårighetsgrad och handling. Särskilda regler finns dock fast- varaktighet. ställda för auktionsförfarande. Vidare har I riktlinjerna redovisas också olika typer föreskrivits att högsta pris alltid skall antas av kontrakt (bland annat sk incitamentssamt att godset inte får utlämnas förrän kontrakt). Genomgående för dessa konbetalning erlagts eller säkerhet ställts. traktskonstruktioner är att de skall ge incitament till kostnadssänkande åtgärder hos leverantören, exempelvis genom att denne ef- 3.3 Särskilda föreskrifter om statlig upp- ter vissa överenskomna fär del proportioner handling av uppkomna rationaliseringsvinster (s k rikt-

3.3.1 av försvarsmateriel pris- och maximipriskontrakt). Upphandling

Förhandlingsförfarandet och tillämp-

Enligt upphandlingskungörelsen (7 §) har ningen av incitamentskontrakt fordrar enligt

vissa myndigheter med större och mera ett öppet samarbete mellan beriktlinjerna bl a försvarets ställare och leverantör. innebär komplicerad upphandling, I praktiken centrala förvaltningsmyndigheter, beretts detta att man i kontrakten måste få in möjlighet att i den omfattning myndigheten villkor om möjlighet för beställaren att få

själv bestämmer fordra in anbud under hand. insyn i bl a leverantörens räkenskaper.

Det har i olika sammanhang diskuterats om Vidare innehåller riktlinjerna viss vägledoch i vilken anbud som inomfattning ning när det gäller att bedöma frågor som fordrats på detta mera formlösa sätt får bli sammanhänger med ägande- och nyttjande-

föremål för förhandlingar. rätt till konstruktioner, uppfinningar och

De större beställningama inom försvaret patent samt med royalties. I riktlinjerna har successivt blivit mera komplicerade. redovisas också vägledning för analys och

Många gånger kan det vara fråga om materiel beräkning av kostnader och vinst samt för

som inte finns i marknaden och som därför revisionsförfarande. först måste utvecklas och konstrueras. I sådana fall har det inte varit möjligt att lämna

anbud med en realistisk prisangivelse såsom förutsätts i upphandlingskungörelsen. Av

Förbehåll om ändring av priset får dock 3.3.2 Upphandling till rörligt eller fast pris enligt cirkuläret göras för vissa särskilt nämn-

Huvudregeln i nu gällande upphandlingskun- da kostnadsändringar av närmast force ma-

görelse är att fasta priser skall lämnas vid jeure-karaktär. Beslut om ändring av priset anbudsgivningen. Enligt kungörelsen får får ske först efter samråd med RRV. Om dock priset i förekommande fall sättas i synnerliga skäl föreligger får vidare myndigbestämt förhållande till inom handeln het efter regel- samråd med RRV träffa avtal om bundet förekommande prisnotering på god- rörligt pris enligt bestämmelserna i cirkuläret set eller däri ingående råmaterial. Vidare får 1958:360. I cirkuläret anges också att avtal

priset göras rörligt i enlighet med bestämmel- om byggnads- och anläggningsarbete för staser som kan ha utfärdats av Kungl Majrt. tens behov bör slutas till fast pris utan Sådana bestämmelser har meddelats i cirku- indexklausul även då tiden från anbudsdag läret 1958:360 med föreskrifter om rörligt till avtalad dag för färdigställande överstiger pris vid vissa avtal om upphandling och två år. arbeten för statens behov.

Enligt cirkuläret får myndigheterna - ut-

3.3.3 Andra upphandlingsföreskrifter över vad som föreskrivs i

upphandlingskungörelsen - om så befmns vara fördelaktigt för 1950:18

Enligt kungörelsen skall upphandstaten, acceptera också andra särskilt precise- ling av kontorsinventarier för statsverkets rade grunder för prisrörlighet, såsom offr- räkning rn m ske enligt anvisningar som utciellt index eller sådant särskilt index för färdas av försvarets materielverk. Med konspeciell verksamhet, som utarbetats av repre- torsinventarier förstås i kungörelsen all lös sentativ myndighet. Enligt cirkuläret har vi- utom sådan kontorsmate-

kontorsutrustning

dare de myndigheter som avses i 7§ första riel om vars upphandling är särskilt stadgat.

stycket upphandlingskungörelsen medgivits Anvisningar för tillämpningen av kungörel-

rätt att om särskilda skäl sen finns utfärdade i dåvarande arméinten-

föreligger godta

även andra konstruktioner för prisrörlighet cirkulär 1955 91.

denturförvaltningens

än de ovan nämnda, exempelvis branschin- Genom kungörelsen 1968:414 har Kungl

dex eller liknande. Slutligen medger cirkulä- Majzt föreskrivit att av kontorsupphandling

ret beträffande byggnads- och materiel för statsverkets anlägg- behov skall ske geningsarbeten att efter restriktiv

prishöjningar nom postverkets försorg. Med kontorsmate-

bedömning kan få godtas vid vissa fall av riel förstås även kontorsmaskiner och andra force majeure (brist på arbetskraft och

genom apparater hjälpmedel för kontorsarbete.

myndighets beslut, viss materialbrist). Undantagna från skyldigheten att anlita

Den rörliga prissättningen, grundad på in- är affärsverken. Det dock postverket åligger dexberäkningar, har av olika skäl fått en

postverket och övriga affärsverk att inbördes

väsentligt större användning inom entrepre- samarbeta för att nå mest fördelaktiga innadupphandlingen än vid annan upphand-

köpsvillkor. Som vägledning för myndighe-

ling. terna tillhandahåller postverket sortirnents-

Som resultat av särskild lista över den kontorsmateriel

en utredning som inköps (”Fixt pris inom byggbranschen” In stencil genom verket.

1968:1) har Kungl Maj:t genom cirkuläret Enligt kungörelsen 1959:15 skall upp- 1971:754 om upphandling av statliga bygg- handling av tvätt- och rengöringsmedel samt nads- och till anläggningsarbeten fast pris städningsmateriel för statsverkets behov ske

utan indexreglering föreskrivit, att avtal om centralt genom postverkets försorg. Undanbyggnads- och anläggningsarbete för statens

tagna från skyldigheten att anlita postverket behov om tiden från till skall, anbudsdag är sådana myndigheter för vilka central upp-

avtalad dag för färdigställande inte överstiger handling av sådana är anordnad varuslag två år, slutas till fast pris utan indexreglering. genom egen huvudförvaltnings eller annan

myndighets försorg. Enligt Kungl Maj :ts skrivelse till dåvarande fángvårdsstyrelsen den 28 maj 1926 (SFS

1926:200) angående fángvårdens persedeltill-

verkning för andra statsinstitutioners räkning föreligger viss företrädesrätt för kriminalvårdsstyrelsen vid leverans till statliga myndigheter av artiklar som tillverkas eller lämpligen kan tillverkas i fångvårdsanstalterna. I skrivelsen stadgas att myndighet vid behov av sådana artiklar skall fråga kriminalvårdsstyrelsen om styrelsen kan åtaga sig leveransen och, om svaret blir jakande, söka träffa uppgörelse under hand om leveransen. Enligt kungörelsen 1951:453 skall statliga myndigheter anlita riksbanken, postgirorörelsen eller Sveriges Kreditbank vid transak-

tioner som påkallar förmedling av bankin-

rättning, om det kan ske utan väsentlig olägenhet. Enligt kungörelsen 1969:142 skall statlig myndighet eller annat statligt organ utom statsdepartement och affärsverk anlita AB Allmänna Förlaget vid framställning och utgivning av tryckalster, om kostnaden beräknas överstiga 1000 kr. Vissa myndigheter inom utbildningsväsendet skall dock enligt Kungl Majrts beslut den 27.6.1969 i stället

anlita Svenska Utbildningsförlaget Liber AB.

Vid tryckning av betänkande, som avges av kommitté eller liknande, skall enligt kommittékungörelsen 1946:394 (ändrad 1969: 463) AB Allmänna Förlaget anlitas. Enligt kungörelsen 1952:523 skall den som behöver anlita resebyrå i samband med statens ärenden hänvända sig till resebyrå som tillhör statens järnvägar, om detta kan ske utan särskild olägenhet.

4 Internationellt samarbete avseende

offentlig

upphandling

4.1 Itzlednizzg ner utanför begreppet. Vid sidan av artikelns Frågan om samordning av reglerna för den bestämmelser har EFTA:s ministerråd 1966 offentliga upphandlingen i olika stater och gjort en tolkning av artikeln för den forttillämpningen av gemensamma principer för satta tillämpningen. Bestämmelserna avser denna har under senare år behandlats i flera upphandling av varor som är underkastainternationella organisationer. Ämnet har de sk För EFTA-samar-

EFTA-behandling.

tillmätts ökad betydelse bl a på grund av den betet på upphandlingsområdet lämnas när-

expansion som den offentliga sektorn under- mare redogörelse i avsnitt 4.2. går i många länder. Arbetet på att skapa Den offentliga upphandlingen ingick vida-

ökad frihet för den internationella handeln re som del av den nordiska ämbetsmannahar på senare år alltmer inriktats på att av- kommitténs i juli 1969 framlagda förslag till skaffa diskriminerande icke-tariffära handels- ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete hinder (dvs andra handelshinder

än tullar). (Nordek) (Udvidet nordisk ökonomisk sa- Som ett av dessa brukar den offentliga upp- marbejde, Nordisk utredningsserie 1969:11, handlingen räknas, eftersom de upphandlan- ”Nordek-rapporten”). Även om Nordek-för-

de myndigheterna i många länder haft en slaget fn inte är aktuellt, kan det finnas antendens att föredra inhemska varor och i visledning att något redogöra för hur uppläggsa fall även varit skyldiga att ge företräde för ningen av ett nordiskt samarbete på uppsådana. Vidare har offentlig upphandling dis- handlingsområdet var tänkt. Enligt kapitel kuterats inom ramen för internationellt

in- 11 i förslaget skulle en likaställningsprincip

dustripolitiskt samarbete. som innebar tillämpas att diskriminering i De enda till av interna-

förpliktelser följd den offentliga upphandlingen och i fråga om

tionellt samarbete som svenska upphandlan- offentliga arbeten inte skulle vara tillåten de myndigheter underkastats är åtagandena i efter en viss tidpunkt. Frågan om när avsteg

Europeiska frihandelssammanslutningen från denna princip skulle kunna göras t ex av

(EFTA). I EFTA-konventionens artikel 14 hänsyn till regional- eller sysselsättningspoli-

anges att de offentliga företagen och myn- tiken eller till den ekonomiska i

politiken digheterna skall avveckla eventuella bestäm- redoövrigt skulle senare klargöras. Förslaget melser som ger den inhemska produktionen visas närmare i avsnitt 4.3. skydd eller diskriminerar med hänsyn till na- Inom den Europeiska ekonomiska gemen-

tionalitet gentemot företag i andra medlems- om har-

skapen (EEC) pågår överläggningar länder. Med ”offentliga företag” avses organ monisering av de nationella bestämmelserna. som staten har befogenhet att kontrollera. --

Rom-fördraget reglerar i motsats till

Således ligger landsting och primärkommu- EFTA-konventionen « inte särskilt den of-

fentliga upphandlingen. EEC-institutionerna under 1972. har på detta område agerat med utgångs- En viktig fråga i detta sammanhang är de punkt i två fördragsbestämmelser (förutom nämnda direktivens räckvidd, dvs vilka uppett allmänt diskrimineringsförbud i fördra- handlingsorgan som omfattas av direktiven. gets artikel 7), nämligen artikel 30 om av- Det är sålunda inte helt klarlagt om ett skaffande av åtgärder med motsvarande ver- medlemslands lokala och regionala samtliga kan som kvantitativa restriktioner och arti- kommuner, skall anses omfattas. organ, tex kel 100 om harmonisering av lagstiftning. Det synes dock som om den kommunala

Överläggningarna har pågått sedan förra upphandlingen skulle underkastas direkti-

hälften av 1960-talet. svårigheterna att upp- vens bestämmelser. nå enighet sammanhänger med att väsentliga Den svenska regeringen har i memoranekonomiska intressen berörs. En mycket stor dum den 6.9.1971 redovisat sin syn på hur andel av de offentliga upphandlingarna har ett samarbete mellan Sverige och EEC kan hittills tillfallit medborgare och företag i utformas på olika områden. I ett eventuellt respektive medlemsstat. Detta förhållande avtal kan den offentliga upphandlingen komhar motiverats på skilda sätt. Eftersom upp- ma att beröras. Kommittén har därför funnit handlingen finansieras av offentliga medel anledning att närmare redovisa samarbetet har skäl ansetts föreligga att ge företräde åt hittills avseende offentlig upphandling inom inhemska anbud. Ibland har även betalnings- EEC (avsnitt 4.4). balanssvårigheter åberopats. Relativt ofta har Sedan flera är pågår inom Organisationen även rena inrikespolitiska överväganden lett för ekonomiskt samarbete och utveckling till favorisering av inhemska anbud. (OECD) ett omfattande utredningsarbete för En sådan diskriminering är oförenlig med att kartlägga gällande bestämmelser i med- Romfördragets grundtanke som bygger på lemsländerna och för att uppnå gemensamom fri konkurrens och fri cirkulaprincipen ma regler eller gemensamma principer avsetion av varor och tjänster mellan de stater ende av varor. statlig upphandling Någon som bildar den gemensamma marknaden. bindande överenskommelse har dock inte EEC-kommissionen påbörjade därför på ett träffats och synes inte heller vara omedelbart tidigt stadium arbetet på en lösning av frå- förestående. gan. I Allmänna tull- och handelsavtalet I juli 1971 antog EEC:s ministerråd tvâ (GATT) finns f n inte några bestämmelser direktiv rörande dels avskaffande av diskri- som förhindrar medlemsstaterna att ge inminerande regler som inskränker möjlighe- hemska varor Efter den förmånsbehandling. terna att delta i anbudsförfaranden avseende sk beslöts Kennedyronden att ge industrioffentliga arbeten, dels samordning av regler- varukommittén inom organisationen i uppna för infordrande av anbud på offentliga att undersöka för en drag möjligheterna arbeten. av handeln. Man har ytterligare liberalisering När det gäller offentlig upphandling av va- inlett en granskning av medlemsländernas ror utfärdade kommissionen i december 1969 bestämmelser avseende icke-tariffära hanett direktiv i vilket närmare preciserades vildelshinder, bl a offentlig upphandling. Arbeka nationella diskriminerande inskränkningar tet beträffande har dock inte upphandling som inte är tillåtna. Som komplettering här- förts vidare utan man har valt att avvakta till framlade kommissionen för rådet i mars OECD-överläggningarna. 1971 ett direktivförslag om harmonisering av förfarandet vid offentlig upphandling av varor (enhetligt publiceringsförfarande, förbud mot diskriminerande tekniska specifikationer, uppställande av objektiva urvalskriterier m m). Rådet väntas ta ställning till förslaget

4.2 EFTA tementschefen (s 51-52) beträffande artik-

larna 12 och 18: 4.2.1 Förpliktelser enligt konventionen Reglerna torde icke här kräva närmare Som tidigare nämnts regleras de offentliga kommentarer. Jag vill emellertid fästa uppföretagens och myndigheternas upphandling märksamheten vid en bestämmelse som för av varor dels i artikel 14 i EFTA-konventio- Sveriges vidkommande kan ha särskild betynen dels av ett särskilt delse med hänsyn bl a till den ekonomiska (SFS 19601198), försvarsberedskapen. En medlemsstat har beslut av ministerrådet i ämnet år 1966 (det sålunda enligt artikel 18 rätt att vidta de åts k Lissabonbeslutet). Härvid bör erinras om gärder den för att skydda sina väsentliga säatt bestämmelserna endast äger tillämpning kerhetsintressen anser nödvändiga med avseför sådana varor som åtnjuter rätt till EFTA- ende på forskning, utveckling eller tillverk- Detta ning som är oundgänglig för försvarsändabehandling. betyder att upphandling mål. Undantaget gäller icke enbart militära av t extlertalet jordbruksvaror inte är underändamål utan även andra som oundgängliga kastade nämnda bestämmelser liksom inte får bedömda försvarsändamål. Åtgärderna heller byggnads- och anläggningsarbeten och emellertid icke avse tillämpning av importtjänster. tullar och icke heller, utan särskilt bemyndiartikel 14 skall medlemsländerna gande, importrestriktioner. I den mån Enligt skyddsåtgärder för här avsedda ändamål visar senast vid utgången av år 1966 avseende de sig nödvändiga torde därför främst statliga offentliga företagens verksamhet ha avvecksubventioner komma ifråga. lat dels sådana åtgärder som bereder den inhemska Detta uttalande lämnades utan erinran av produktionen ett skydd som skulle motsvara de i konventionen förbjudna tullar- riksdagen (UU 2; rskr 140). na o d, dels diskriminering av handeln med hänsyn till nationalitet i den mån diskrimine- 4.2.2 Ministerrådets beslut 1966 ringen motverkar de fördelar som förväntas av tull- och kvotavveckling. Med offentliga År 1964 uppdrog EFTAs råd åt den inom företag förstås ”centrala, regionala eller loka- organisationen arbetande handelsexpertkomla myndigheter, statliga eller kommunala mittén att studera de offentliga företagens företag och affärsdrivande verk samt andra verksamhet i den del denna regleras iartikel organ genom vilka en medlemsstat kontrolle- 14. Kommittén skulle vidare rapportera om rar eller i väsentlig grad påverkar importen vidtagna eller planerade åtgärder i anledning från eller exporten till en medlemsstats om- av bestämmelserna i artikeln. Vidare skulle råde”. Beträffande lokala och regionala or- kommittén kunna avge rekommendationer gan som inte är underkastade statlig kon- avseende ytterligare åtgärder som bedömdes trollmakt - i Sverige landsting och primär- lämpliga. Kommittén delegerade uppdraget kommuner - skall medlemsstaterna ”verka till en särskild arbetsgrupp bestående av ex-

för” att också dessa respekterar innehållet i perter på offentlig upphandling. Arbetsgrupartikel 14. Det kan i sammanhanget framhållas att ar- 1 l artikel 18 stadgas bl a följande: tiklarna 12 och 18 i vissa fall kan inskränka Ingen bestämmelse idenna konvention skall hindräckvidden av artikel 14. Detta är framförallt ra en medlemsstat att vidtaga åtgärder, vilka den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga fallet med artikel 18 (undantag i säkerhetsskyddsintressen, där sådana åtgärder

syfte)1. q-----

Artikel b) avse handel med vapen, ammunition eller krigs- 12 avser undantag som anses nödmateriel eller avse sådan forskning, utveckling eller vändiga för att skydda allmän moral och ord- tillverkning som är oundgänglig för försvarsändaning, förhindra brott etc och torde vara utan mål, under förutsättning att åtgärderna icke :nbegripa tillämpning av importtullar eller kvantztativ betydelse från upphandlingssynpunkt. begränsning av importen, utom då sådan begränsl prop 1960:25 rörande Sveriges anslut- ning är tillåten enligt artikel 12 eller medgives

ning till EFTA-konventionen uttalade depar- genom beslut av rådet, - - -”

pen framlade i juli 1966 sin rapport (EFTA/ tiska eller oskäliga. CTE 8/66) för rådet. Rapporten innehöll en Någon förpliktelse att redovisa inkomna för EFTA-ländernas upphand- anbud föreligger inte. Även om tillkännagiredogörelse lingsbestämmelser och en tolkning av för- vande av inkomna och antagna anbud kan 14. En rad rekom- vara en effektiv garanti för att säkerställa pliktelserna enligt artikel anses det dock kunna mendationer i specifika frågor avsåg vissa opartisk bedömning, förhållanden i olika medlemsländer som ex- minska snarare än öka konkurrensen. Förfaäven randet anges kunna vara vilseledande och i pertgruppen påtalade. Där analyserades hur konventionens bestämmelser intresom upp- själva verket motverka anbudsgivarnas handling för offentliga ändamål bör tilläm- sen. Andra åtgärder för att garantera oparslutsatser och re- tiskhet föreslås utredas sedan man vunnit ytpas i praktiken. Rapportens kommendationer erfarenhet av samarbetet mellan godkändes av ministerrådet terligare vid ett sammanträde i Lissabon i oktober medlemsstaterna på detta område. 1966. Ministerrådsbeslutet Anbuden medlemsländer kan sägas utgöra prövas isamtliga tillämpningsbestämmelser till artikel 14 i vanligen på affärsmässiga grunder. I vissa fall konventionen. bedöms dock offerterna efter icke-kommer- Enligt ministerrådets beslut skall de of- siella kriterier. Tillämpningen av sådana krifentliga företagen - definierade enligt ovan terier kommer endast att vara förenlig med « och annan kommersiell leder till vid upphandling artikel 14 om den inte i praktiken verksamhet ge lika behandling för inhemska eller diskriminering. Följande komskydd varor och andra varor av EFTA-ursprung. De mentarer fogades till beslutet.

är vidare skyldiga att utlägga beställningar på 1. Offentliga företag skall, vid jämförelse

grundval av affärsmässiga överväganden. Som mellan inhemskt och utländskt anbud, inkluförut endast dera tullar o d i det utländska

framhållits äger bestämmelserna priset. Vidare

av varor som inte subtraheras från det tillämpning på upphandling får skatteintäkter

åtnjuter EFTA-behandling. Övrig upphand- inhemska offererade priset. Statliga bidrag

ling, tex av tjänster samt byggnads- och till regionala eller kommunala myndigheter anläggningsarbeten ligger vid sidan av be- med villkor om uppfår aldrig förknippas stämmelserna. Dock bör framhållas att of- av inhemsk för dessa mehandling produkt fentligt företag inte i samband med byggnads- del. eller av 2. Kontroll av inköp får endast

och anläggningsarbeten upphandling på förhand

får införa villkor för entreprenör om avse vanlig budget- eller revisionskontroll tjänster inköp av vissa varor i samband med dessa och inte lägga särskild börda på inköp från uppdrag, som strider mot principerna i arti- utlandet. kel 14 eller mot slutsatserna och rekommen- 3. Långsiktiga köpeavtal skall inte träffas dationerna i arbetsgruppens rapport. så att företag från andra EFTA-länder förmedlemsland får själv bestämma si- hindras konkurrera. Varje under 4. Nationell säkerhet och allmänt hälsona upphandlingsregler förutsättning att de inte är diskriminerande eller innehåller skydd kan endast åberopas om detta har ett skydd för inhemska produkter. Eventu- stöd av artiklarna 12 och 18 i konventionen. ella föreskrifter som innehåller företräde för 5, Medlemsländerna skall inte förbise möjinhemsk leverantör skall ändras i de fall där ligheterna att inbjuda leverantörer från andra konkurrerar. Valet av upp- EFTA-länder att konkurrera om utvecklings- EFTA-företag skall göras så att leverantörer kontrakt eller däri ingående produktionshandlingsform i andra EFTA-länder ges erforderlig tid och delar, åtminstone efter en skälig tidsperiod. likartade möjligheter att konkurrera med in- 6. Artikel 14 innehåller inga bestämmelser hemska leverantörer. Inhämtande av anbud som ger stöd för diskriminatorisk eller skydfrån endast en producent bör användas en- dande användning av upphandling som ett dast om andra anbudsformer visar sig oprak- led i regionalpolitiken eller i den ekonomiska

politiken (t ex för att motverka en ogynn- fentliga upphandlingens område. För att sä-

sam utveckling i sysselsättningen) eller vid kerställa att intresserade leverantörer i andra betalningsbalanssvårigheter. Dessa frågor EFTA-länder får möjlighet att delta i an-

skall senare ägnas förnyat varvid inte minst studium, budstävlan, när anbudsinbjudan

man skall beakta riktas

arbetsgruppens synpunkter. till en begränsad krets företag, föreslås

Direktiv som lämnas av medlemsstat i omedelbara av medlemsstaterna åtgärder på

egenskap av aktieägare, genom ledamotskap i följande punkter:

styrelse eller på varje annat sätt i fråga om w utbyte genom EFTA-sekretariatet av förstatsägda eller statskontrollerade företags

teckningar över offentliga myndigheter

upphandlingsverksamhet skall vara underkasoch företag som svarar för den största tat bestämmelserna i artikel 14 och arbetsupphandlingen,

gruppens förslag till tillämpningsbestämmel- -

förteckningarna skall, utöver myndigheter-

ser. Här avses företag som är underkastade

nas namn, bl a uppta beskrivningar av vastatens kontrollmakt eller

företag genom

ruslag, årligt värde av samtliga inköp och vilka staten i väsentlig grad påverkar imporuppgifter om i vilken eller vilka publikaten från andra medlemsstater. tioner infordran av anbud utannonseras Det åligger medlemsstaterna att använda när denna anbudsform väljs, alla tillgängliga lagliga medel för att kontrol- -

upplysningar om större förändringar av

lera eller påverka de regionala eller kommuförteckningama, nala myndigheternas upphandling så att be- upphandlande myndigheter och företag stämmelserna i artikel 14 följs. Artikel 14 skall sålunda skall ges sådana anvisningar som bedöms i princip utsträcka sin tillämpnödvändiga för att möjliggöra att andra ning till praktiskt taget varje tänkbar kom- EFTA-länders leverantörer kan delta med mersiell verksamhet inom den offentliga sektorn. Emellertid anbud och att dessa anbud bedöms objekvarierar de centrala och lotivt. kala myndigheternas inbördes ställning från

ett land till ett annat och det finns offentliga För att underlätta affärskontakter mellan

företag, som de centrala inte och intresserade

myndigheterna upphandlande myndigheter har kontroll över. Ett exempel härpå är de leverantörer från EFTA-länder skall regering-

schweiziska kantonernas upphandling. En arna dels överväga möjligheterna att i en eller

särskild paragraf har därför fogats till minis- ett fåtal publikationer tillkännage samtliga terrådets beslut med innebörd att i de fall, fall där anbud infordras genom annonsering, då medlemsstaterna saknar dels utreda

erforderliga lagli- möjligheten att i samma publika-

ga möjligheter att kontrollera regionala eller ti0n(er) även publicera kortfattade notiser

kommunala myndigheters verksamhet, skall om anbudsinfordran med särskilda skrivelser

de ver/ca för att dessa myndigheter iakttar från ett begränsat antal företag. Vid svårig-

bestämmelserna. Därvid skall medlemsstater- heter i enskilda fall i samband med att

nas regeringar sprida kunskap om förpliktel- EFTA-leverantörer deltar i anbudsgivning

serna enligt artikel 14 och om arbetsgrup- skall regeringarna skyndsamt ställa sig till

pens rapport samt rekommendera kommu- förfogande för diskussioner på bilateral ba-

nerna och de regionala organen att efterleva sis.

dessa förpliktelser. Medlemsländernas regeringar skall ge en

Bortsett från av föreskrifter upphävande vid spridning åt slutsatserna i arbetsgruppens

och praxis som strider mot artikel 14 förelig- rapport. Förändringar av föreskrifter för el-

ger enligt ministerrådet behov av att vidta ler praxis av offentlig upphandling skall an-

vissa särskilda praktiska åtgärder i syfte att mälas till EFTA.

underlätta en ökning av EFTA-handeln inom Publicerad 1968, ”Public Procurement in

den offentliga sektorn närmare sa-

genom EFTA”, EFTA Geneva. Reviderad upplaga utkom marbete mellan medlemsstaterna 1971. på den of-

EFTA:s handelsexpertkommitte skall en- 4.2.4 Tillämpningen av artikel 14 ligt beslutet fortlöpande följa utvecklingen på detta område. Kommittén kan när så be- Som ovan framhållits åligger det EFTA:s döms lämpligt rekommendera ytterligare åt- att fortlöpande följa handelsexpertkommitté gärder för att säkerställa att syftet i artikel tillämpningen av artikel 14. Samarbetet på 14 fullständigt genomförs. Den första under- detta område har hittills främst avsett en rad sökningen av artikelns verkningar i praktiken tekniska frågor. Även vissa principfrågor har skulle påbörjas under första halvåret 1968. dock varit föremål för överväganden. Bla Genom beslut den 1.6.1967 godkände gjordes erinringar mot Sverige över utlägg- Kungl Maj :t förslaget till riktlinjer som ningen av industribeställningar vintern EFTA:s ministerråd godkänt i Lissabon 1967-68 i sysselsättningsfrämjande syfte. 1966. Utdrag ur ministerrådets protokoll fo- Kommunerna beviljades härvid ett statsbigades till expeditionen i ärendet som ställdes drag på högst 20% av inköpssumman vid till RRV med uppdrag för verket att på sådana beställningar hos verkstadsindustrin lämpligt sätt och i tillämpliga delar för som planerats utläggas efter den 1.7.1968 kännedom och efterrättelse meddela innehål- men som tidigarelades. I det svenska svaret let av Lissabonbeslutet för de upphandlande framhölls att bestämmelsen i artikel 14 myndigheterna. Avskrifter av skrivelsen till- måste ses i samband med innehållet i artikel ställdes kommunförbunden. 30 enligt vilken medlemsländerna avser att föra en ekonomisk politik som främjar sammanslutningens syften, bl a den fulla syssel- 4.2.3 Översyn av EFTA:s konkurrensregler sättningen. Handelsexpertkommittén fram- Ministerrådet fattade i maj 1968 beslut om höll att artikel 14 i sig inte kan anses att en ny översyn skulle göras av EFTA:s sanktionera åtgärder av detta slag men att samtliga konkurrensregler. l sammanhanget frågan om undantag i vissa fall från bla skulle även behandlas de frågor där enighet artikel 14 var under förnyat övervägande (jfr inte uppnåtts i tidigare utredningar. Sålunda avsnitt 4.2.3). Kommittén ansåg därför att skulle bl a förhållandet mellan konkurrens- den under dessa omständigheter inte kunde reglerna och åtgärder som ett led i regional- komma till något slutligt avgörande. politiken eller den ekonomiska politiken el- I juni 1971 diskuterade handelsexpertler vid betalningsbalanssvårigheter ses över. I kommittén det svenska beslutet av den nära anslutning till detta arbete skulle man 16.4.1971 att på nytt lämna statsbidrag på också överväga frågan om behovet av en högst 20% till kommunerna i vissa fall vid eventuell allmän undantagsklausul efter över- tidigareläggning av industribeställningar. Un-

gångstidens slut. översynen skulle utföras der hösten 1971 har handelsexpertkommit-

av ställföreträdarna för de permanenta repre- tén på nytt tagit upp frågan i anledning av sentanterna i Geneve med biträde av utsänd Kungl Majzts beslut den 8.7.1971 att vidga expertis. beställningsramen för de kommunala beställ- En första rapport lades fram i maj 1970. ningarna. Från dansk sida ansågs åtgärderna Något nytt i upphandlingsfrågan hade man strida mot EFTA-reglerna. Man ansåg att därvid inte enat sig om. Rådet beslöt att inte övriga kommittéledamöter borde uttrycka för tillfället fortsätta utredningsarbetet men sitt beklagande och anhålla om att Sverige framhöll skulle binda liknande att länder med särskilda problem på sig för att inte vidta kunde Den svenske nytt ta upp frågan i EFTA. Det kan åtgärder igen. representanten nämnas att man från svensk sida sökte nå framhöll att arrangemanget i praktiken inte fram till en helhetssyn kunde ställa till besvär för andra EFTA-levepå upphandlingsproblematiken och dess roll som ett medel i den rantörer. De övriga medlemmarna av komekonomiska politiken. mittén påpekade att gällande EFTA-regler inte hade ändrats till följd av översynen av

organisationens konkurrensregler (jfr avsnitt att inbjuda kompetenta företag i andra med- 4.2.3) och uttryckte den meningen att de lemsländer att konkurrera om utvecklingssvenska åtgärderna inte stod i överensstäm- beställningar eller att dela upp de två elemelse med bestämmelserna om offentlig menten i dessa, åtminstone efter en skälig upphandling så som de tolkats i Lissabon. tidsperiod. Parallellt med överläggningarna i handels- Bestämmelsen kan enligt kommittén inte expertkommittén har även EFTA:s beslu- anses utgöra en förpliktelse för upphandlantande organ - rådet - inlett överläggningari de myndigheter att alltid infordra anbud frågan. Dessa beräknas fortsättas under från kompetenta företag i andra medlemslän- 1972. der eller att uppdela utvecklingsbeställningen i två delar, nämligen forskning och produktion. Å andra sidan kan dock bestämmelsen 4.2.5 Tidigare behandling i EFTA av utveckinte tolkas som ett medgivande att genomgålings- och sysselsättningsbeställningar ende avstå från att inhämta anbud från kom- Upphandlingskommittén skall som tidigare petenta företag i andra medlemsländer. nämnts enligt sina direktiv pröva formerna Beträffande frågan om att använda den offör en modifiering under vissa omständighe- fentliga upphandlingen som ett medel i reter av den grundläggande affärsmässighets- gionalpolitiken framhöll arbetsgruppen att

principen i den svenska upphandlingskungö- de medlemsländer (Schweiz och Storbritan-

relsen. Här åsyftas två fall, nämligen dels när nien) som använder sig av detta redskap inte statliga beställningar läggs ut i sysselsätt- anser att det strider mot artikel l4. Som skäl ningsfrämjande syfte, dels när beställning- härför brukar anges att ett speciellt skydd

arna sker som ett led i strävandena att främja diskriminerar såväl mot konkurrerande före-

den inhemska industrins utveckling på tek- tag i andra områden av det egna landet som niskt avancerade områden med höga utveck- mot utländska företag. lingskostnader. Mot denna bakgrund kan det Hänvisning gjordes enligt rapporten till de vara av intresse att närmare i dessa avseenden norska och brittiska delegaternas anföranden studera förarbetena till det i avsnitt 4.2.2 i mötesprotokollen från ministerrådsmötet i nämnda ministerrådsbeslutet 1966, vilka Stockholm i november 1959 angående rätframlagts av den tidigare nämnda särskilt ten att insätta stödâtgärder avsedda att främtillkallade arbetsgruppen. ja den ekonomiska utvecklingen i kommuner Enligt arbetsgruppen förekommer det i där högre grad av arbetslöshet eller en betyflera länder att utvecklingsbeställningar (ut- dande lägre levnadsstandard föreligger. Visveckling och produktion av ny utrustning sa delegater ansåg att det nämnda avsnitteti som erfordrar ett betydande forskningsar- Stockholmsprotokollet kunde åberopas och bete) läggs ut till inhemska företag av säker- att förmånsbehandling till företag i sådana hetsskäl eller i syfte att främja den tekniska områden kan ges på dessa grunder. Emellerutvecklingen vid inhemska industrier. Ar- tid kom arbetsgruppen i sina överläggningar betsgruppen framhöll att utvecklingsbeställ- fram till att artikel 14 i sig inte medger något ningar vanligen består av två element nämli- sådant undantag för förmânligare behandling gen dels forskning eller teknisk utveckling åt vissa företag i sådana fall. Gruppen ansåg som behövs för att tillhandahålla ny utrust- dock att det allmänna problemet med regio-

ning, dels en därefter följande produktion. nalpolitik inom ramen för konventionen

Arbetsgruppen ansåg att produktionsdelen i borde utredas särskilt. princip faller under artikel 14 i konventio- Från svenskt och finskt häll framhölls i nen men att det i många fall skulle vara svårt arbetsgruppen att undantag från principen eller omöjligt att skilja mellan de båda delar- om affärsmässighet vid den statliga upphandna. Upphandlande myndigheter borde emel- lingen borde kunna göras i vissa fall. I lertid inte förbise de möjligheter som finns Sverige kunde avsteg från de generella regler-

ling av tjänster ingå. De nordiska länderna na göras genom särskilt beslut av regeringen myndighe- skulle därför avstå från alla sådana statliga (men inte av den upphandlande ekonomiska stödåtgärder som snedvrider eller hotar att ten) som ett led i den allmänna tex för att sysselsätt- snedvrida konkurrensvillkoren för företagen politiken, påverka i de olika nordiska länderna. Vidare skulle ningsläget. Finlands och Sveriges representanter i arbetsgruppen förordade att denna länderna i fråga om offentlig upphandling

för och offentliga arbeten tillämpa en likaställmöjlighet borde medges inom ramen ningsprincip, som innebar att diskriminering EFTA-reglerna. Arbetsgruppen övervägde i vissa mellan varor från de nordiska länderna eller frågan. Man ansåg att regeringarna intresse av mellan dess medborgare eller juridiska persolägen skulle kunna ha ett legitimt ner skulle undvikas på dessa områden. Avsikatt stimulera ekonomin genom att vidta ten var att det föreslagna nordiska ministeråtgärder för att komma till rätta med deflarådet före den 1.1.1972 skulle fastställa tionstendenser och arbetslöshet av allmän

Arbets- tidpunkten för likaställningsprincipens natur eller hörande till viss sektor. ikraftträdande beträffande offentliga arbeten enades emellertid om att artikel 14 i gruppen samt de åtgärder som de nordiska länderna sig inte innehåller några undantag som tillåborde vidta i detta sammanhang. Ministerråter att speciella åtgärder, stridande mot det skulle även före samma dag fastställa artikelns huvudprincip, kan vidtas för dessa allmänna riktlinjer för beviljandet av statssyften. Man pekade dock på att medlemssta- 30 i konventionen skall stöd till näringslivet liksom för offentlig uppterna enligt artikel och finans- handling och offentliga arbeten. Dessa riktföra en sådan ekonomisk politik att sammanslutningens syften främ- linjer borde bl a ange vilka former av statliga politik av dessa är enligt artikel 2 att främja stödåtgärder som kunde användas och på vil-

jas. (Ett

kunde ka områden stödåtgärderna helt eller delvis en full sysselsättning.) Arbetsgruppen om sambandet skulle göras enhetliga. l riktlinjerna borde inte dra några slutsatser

mellan artiklarna 14 och 30, eftersom dessa enligt rapporten vidare klargöras under vilka

arbetsgruppens omständigheter undantag från likaställningsfrågeställningar låg utanför till att en allmän skulle få göras tex av hänsyn till mandat. Med hänvisning principen i och och

utredning om undantagsregler övervägdes regional- sysselsättningspolitiken

att frågan om den ekonomiska politiken i övrigt. Intill dess EFTA, föreslog arbetsgruppen

den ministerrrâdets beslut hade genomförts skul-

att i vissa lägen utnyttja offentliga som ett led i den ekonomiska le de nordiska länderna få göra sådana un-

upphandlingen

dantag från målsättningen, som var motiverapolitiken skulle tas upp i detta sammanhang. de av hänsyn till lokaliserings- och sysselsätt-

samt ekonomisk politik i öv-

ningspolitiken

4.3 Nordiskt samarbete Ministerrådet skulle även kunna fatta rigt. av det internationella samar- beslut om harmonisering av de nordiska län- I en redovisning

betet avseende upphandling har dernas lagstiftning och administrativa praxis.

offentlig ansett det finnas att Den föreslagna nordiska samarbetskomkommittén anledning

något granska de förslag i frågan som lades mitten för näringsrätt och konkurrensregler

11 i skulle enligt förslaget fortlöpande företa unfram i Nordekrapporten. l kapitel

till ett nordiskt ekono- dersökningar om de bestämmelser och den förslaget utvidgat miskt samarbete skulle de fördrags- praxis som de nordiska länderna tillämpade (Nordek) slutande staterna, i syfte att uppnå enhetliga på ifrågavarande områden samt på grund här-

konkurrensförhållanden och ett rationellt ut- av avge rapporter och förslag till minister-

nyttjande av produktionsresurserna, skapa rådet.

I den mån de statliga myndigheterna inte gemensamma regler i fråga om statliga stödupphandling och of- har befogenhet att bestämma över kommuåtgärder samt offentlig fentliga arbeten. Häri torde även upphand- nala eller andra icke statliga myndigheters

handläggning av frågor om offentlig upp- rier vid val av entreprenör handling och offentliga arbeten samt kom- d. övervakning av tillämpningen av bestäm-

munala stödåtgärder skulle landet verka för melserna genom en särskild rådgivande komatt bestämmelserna även av dessa mitté tillämpas för upphandling av offentliga arbeten. (detta motsvarar EFTA-bestämmelserna). Det föreskrivna anbudsförfarandet gäller för entreprenader som överstiger ett värde av 1 milj dollar (ca 5 milj kr). Direktivet skall 4.4 EEC börja tillämpas inom ett år efter kungöran- 4.4.1 av offentliga arbeten det, således omkring mitten av 1972. Det Upphandling innehåller ingen indikation om reglernas Som nämnts i inledningen till detta kapitel eventuella tillämpning vad gäller anbud från godkände EEC-rådet den 26.7.1971 två diföretag i icke-medlemsländer. rektiv avseende upphandling av offentliga Undantagna från tillämpningen av de arbeten. Det ena direktivet syftar till undan- nämnda reglerna är emellertid följande typer röjande av diskriminerande bestämmelser av arbeten: mot utländska företag och grundar sig på Anläggningar inom transport, vatten- och

Romfördragets regler om etableringsfrihet energiområdet.

och fritt utövande av tjänster. Enligt direkti- Tekniska eller konstnärliga arbeten som vet åläggs medlemsländerna att undanröja endast kan utföras av visst

företag.

sådana diskriminerande regler som beskär Arbeten som av säkerhetsskäl inte kan möjligheterna för entreprenörer från andra offentliggöras. medlemsländer att delta i offentliga entre- Tilläggsarbeten såvida dessa inte överstiprenader. Särskilt understryks vikten av att ger 50 % av kostnaden av det ursprungliga man avvecklar sådana bestämmelser som uppdraget. möjliggör diskriminering genom tekniska Upprepning av likartade arbeten. specifikationer och genom kredi- l Frankrike

förmånliga och Italien tillämpas ett system

ter. med att vissa

offentliga arbeten, som

Från av direktivet undantas tex

tillämpning anläggning av motorvägar, utförs via

vissa av industriella koncessioner typer anläggningar till privata konsortier, vilket i

(elektricitets-, energi-, kärnforsknings- och praktiken inneburit att utländska konkurrengruvanläggningar). ter utestängts från deltagande i anbudsförfa-

Det andra av rådet antagna direktivet vid randet. När det gäller koncessioner har mednämnda möte av reglerna lemsländerna gäller samordning i form av en samtidigt med diför anbudsförfarandet vid offentliga arbeten. rektiven deklaration kommit överantagen Det till att skapa enhetliga normer syftar ens om en särskild procedur som skall tilläminom medlemsländerna ifråga om procedu- pas tills vidare. ren för infordrande och antagande av anbud. Kommissionen avser återkomma till frå-

Med hjälp av ett antal objektiva kriterier, gan och lägga fram förslag till definitiv regle-

som strikt skall iakttas

av den offentlige ring av denna typ av offentliga anläggningsar-

upphandlaren, eftersträvas att begränsa en beten. Ett italienskt krav att nationella eneventuell av anbud skall tillförsäkras skönsmässig bedömning treprenörer en väsentlig del och anbudsgivare. Följande procedur skall av arbetena har i viss mån tillgodosetts geenligt direktivet gälla vid infordran av anbud nom att 30 % av entreprenadkostnaden skall

på offentliga arbeten: kunna förbehållas inhemska företag. a. publicering i gemenskapernas officiella Rådets beslut om upprättande av en rådgi-

tidning, Journal Ofñciel vande kommitté för

offentliga anläggningsar-

b. förbud mot att använda diskrimineran- beten syftar till att få till stånd ett effektivt de tekniska specifikationer övervakningssystem när det gäller tillämpc. av fastlagda objektiva krite- ningen av

tillämpning gemenskapsreglerna. Den rådgivan-

de kommittén skall särskilt undersöka sådakan avge anbud, dels ”icke öppet förfaran-

na fall då entreprenörer inte fått uppdraget de då endast de leverantörer som fått inbju-

trots att deras anbud varit ekonomiskt mest dan kan avge anbud. Även i sistnämnda fall

förmånligt. Avsikten är inte att ge kommit- skall före upphandlande myndighet upptén någon dömande funktion utan endast att handlingen med en notis kungöra sin avsikt

tillse att den föreskrivna upphandlingsproceatt upphandla. intresserade leverantörer kan duren får avsedd verkan i praktiken. ansöka om deltagande under minst 12 dagar

från dagen för avsändandet av notisen. Di-

4.4.2 av varor rektivförslaget innehåller vidare minimitider

Offentlig upphandling för avgivande av anbud och bestämmelser Kommissionen överlämnade i mars 1971 till om vad nämnda kungörelser skall innehålla. rådet förslag till direktiv rörande samordning Undantag från bestämmelserna om notis-

av förfarandet vid offentlig upphandling av förfarandet föreslås i följande fall varor. Rådet beräknas ta ställning till försla- När anbud i vederbörlig ordning inte gen under 1972. Genom Romfördragets arti- erhållits

kel 30 förbjuds sådana åtgärder mellan med- Vid av föremål av konstnärupphandling lemsländerna som har motsvarande verkan lig art som kvantitativa importrestriktioner. Här-

Utläggning av forsknings- och utvecklings-

under faller bla sådana bestämmelser om beställningar offentlig upphandling som är diskrimineran- I vissa fall av tidsskäl de mot annan medlemsstat. Genom ett av

Vid tilläggsbeställningar

kommissionen i december 1969 utfärdat Vid upphandling av varor som noteras direktiv preciseras vilka inskränkningar av och köps på börs inom gemenskapen. detta slag som inte är tillåtna. Emellertid b. Förbud mot varje klausul som har diskkvarstår härutöver en rad diskriminatoriska riminerande effekt särskilt när det gäller tekeffekter som en följd av olikheter i medlems-

niska specifikationer för de varor som skall

staternas bestämmelser på upphandlingsomupphandlas. rådet. Kommissionen har därför lagt fram c. Fastställande av kriterier som kan tilldirektivförslag som syftar till att samordna försäkra leverantörerna en reell möjlighet att medlemsländemas regler för statlig upphanddelta i anbudsgivning.

ling av varor. Därvid förbättras möjligheterna d. Kriterier för antagande av anbud. Det att kontrollera att inga diskriminerande från ekonomisk synpunkt förmånligaste anmetoder förekommer. budet skall antas.

Undantag från tillämpningen av direktiv- e. Den under 4.4.1 nämnda rådgivande förslaget föreslås för transport-, vatten- och kommittén föreslås av pröva tillämpningen energiföretag eftersom dessa inom flera medbestämmelserna. lemsstater inte har helt offentligrättslig ka-

raktär. Vidare får undantas upphandling som 4.5 Sammanfattning understiger ett värde av 60 000 dollar, dvs ca

300 000 kr. Som tidigare framhållits är åtagandena inom Förslaget förutser införande av enhetliga EFTA de hittills

enda gällande förpliktelserregler i följande avseenden: na för svenskt vidkommande till följd av in-

a. Publiceringsförfarande vilket möjliggör ternationellt samarbete på upphandlingsomför intresserade leverantörer i alla medlems- rådet. Dessa bestämmelser avser endast uppländer att få kännedom om förestående upp- av sådana varor som är underkasta-

handling

handlingar. Publicering skall ske i gemen- de

EFTA-behandling (andra varor än jord-

skapernas officiella tidning. Förslaget inne-

bruksvaror). Upphandling av tjänster samt

håller bestämmelser om dels ”öppet för- byggnads- och

anläggningsarbeten ligger vid

farande” då alla intresserade leverantörer sidan av bestämmelserna. Upphandlande

l

myndighet får dock inte vid sådan upphandling införa villkor om inköp av vissa varor i samband med dessa uppdrag. Varje medlemsland får själv bestämma sina upphandlingsregler under förutsättning att de inte är diskriminerande gentemot andra medlemsländer. Anbud skall i princip prö-

vas efter affärsmässiga grunder. Bestämmel-

serna riktar sig till statliga myndigheter. Kommunala myndigheters upphandling omfattas inte av bestämmelserna men medlemsstaternas regeringar skall verka för att kommunerna iakttar bestämmelserna. Frågan om rätt för myndighet att göra avsteg från principen om affärsmässighet av regionalpolitiska eller ekonomisk-politiska skäl har ännu inte slutgiltigt lösts. Från flertalet medlemsländer har en tämligen negativ reaktion framkommit när man på svensk sida aktualiserat dessa frågor. Nordekförslaget byggde på en likaställ- Härvid kan särskilt noteras ningsprincip. mot bakgrund av de nordiska ländernas ställningstaganden i EFTA-samarbetet - att möjligheter till avsteg från denna princip inte uteslöts, utan att frågan skulle närmare prövas vid senare tillfälle.

EEG-samarbetet på upphandlingsområdet

befinner sig sannolikt i ett inledningsskede. Arbetet synes fortsätta mot skapandet av ett regelsystem för en icke-diskriminatorisk marknad för EEC:s medlemsländer. Hittills har rådet antagit två direktiv. Det ena avser avskaffande av diskriminerande regler som inskränker möjligheterna att delta i anbudsförfaranden avseende offentliga arbeten och det andra samordning av reglerna för infordrande av anbud på offentliga arbeten. Direktiven synes även omfatta de kommunala upphandling. Vidare har myndigheternas kommissionen för rådet lagt fram ett direktivförslag avseende harmonisering av förfarandet vid offentlig upphandling av varor.

5 Den statliga upphandlingens omfattning

och organisation

Vad gäller fördelningen av upphandlingen

5 .1 Omfattning

mellan olika myndigheter visar enkätmateriaofficiell statistik över den statliga Någon domineras av ett förlet att upphandlingen upphandlingens omfattning m m finns inte. hållandevis litet antal myndigheter. Såsom Det enkätmaterial som RRV infordrat i framgår av tabell 5.2 avseende det senast resamarbete med kommittén ger dock en dovisade svarar sålunda åtta av budgetåret översiktlig bild av den statliga upphandling-

myndigheterna för en upphandling på sam-

ens omfattning och inriktning. Visserligen motsvarar manlagt ca 6 000 milj kr, vilket har RRV:s enkät inte berört samtliga upp-

85 % av statsverkets totala upphandling.

handlande myndigheter utan av praktiska Även om ett fåtal myndigheter dominerar, skäl fått begränsas till större sådana, men å kan man dock konstatera att återstående andra sidan har ingått samtliga myndigheter ett i

15 % av upphandlingen representerar

med lokalförvaltningar som själva svarar för absoluta tal betydande belopp. Den procen- Den som så-

sin upphandling. upphandling mellan de största myn-

tuella fördelningen lunda inte direkt kartlagts torde därför sakna digheterna framgår närmare av tabellen. de stat-

betydelse när det gäller att uppskatta utläsas att de i

Av tabellen kan vidare totala upphandling. I taliga myndigheternas fem största

upphandlingshänseende myndig-

bell 5.1 anges omfattningen. Det bör obserheterna (försvarets materielverk, vattenfallsveras att de statliga bolagens inköp inte verket, televerket, vägverket och statens järneftersom utredningsuppdraget inte ingår, varor svarar för inte vägar) inom gruppen omfattar dessa. En närmare redogörelse över mindre än ca 80 % av den totala varupphand-

de uppgifter som infordrats genom enkäten

Materielverket svarar ensamt för en lingen. lämnas i tabellbilagorna.

tredjedel.

Som framgår av tabellen har upphandling-

en varierat i storlek mellan de olika budget-

åren, vilket i och för sig torde få anses vara Tabell 5.1 De statliga myndigheternas upp-

naturligt. Den stora skillnaden i varuupphandling budgetåren 1966/67-1968/69 (Avmellan budgetåren 1966/67 och handlingen rundade belopp i milj kr).

1967/68 förklaras av att två speciellt kost-

1966/67 1967/68 1968/69

nadskrävande upphandlingsprojekt kontrak-

terades under denna tid av försvarets mate- 4 600 Varor (materiel) 3 300 4 900

rielverk resp vattenfallsverket. Även framde- Byggnads- och l 100 1 200 1 300 les torde av liknande orsak stora svängningar anläggningsarbeten 1 100 1 400 1 100 Tjänster kunna förutsättas förekomma mellan olika Summa 5 500 7 500 7 000

budgetår.

Tabell De Största upphandlande av

5_-2 myndigheternas procentuella andel av upphandlingen

varor, tiänster, och

bygggads- anläggningsarbeten budgetåret 1968/69 (avrundade tal).

Myndighet Varor Tjänster Byggnads- och Summa anläggningsarbeten

Milj kr % Milj kr % Milj kr % Milj kr %

Försvarets materielverk 1 520 33 479 44 20 2 2 019 29 Statens vattenfallsverk 1 003 21 14 1 23 2 1 945 15 635 14 15 1 226 17 876 12

Televerket

Statens 237 5 82 8 201 15 520 7

j/_êgVéfk

274 6 158 14 30 2 462 7

S*3*?_SJ**{VÅS§F _

Fortrfikatronsforvaltnrngen 52 1 19 2 329 25 391 6 Byggnadsstyrelsen 33 1 22 2 321 25 331 5 Postverkel 3 137 13 9 1 282 4 _Qö Summa 3 895 84 926 85 l 155 89 5 976 85

ifråga om byggnads- och anläggninggarbe- varu(materiel)upphandlingen uppgår grupten (entreprenader) svarar de fyra största pen maskiner (exkl elektriska)l till mer än

byggande myndigheterna (byggnadsstyrel. l 000 milj kr vilket motsvarar 22 % av den sen, fortiñkationsförvaltningen, televerker totala upphandlingen inom detta område.

och vägverket) för 82 % av den totala entre- De därnäst största grupperna är elmaskiner prenadupphandlingen. Som med tillbehörz synes är bygg. (597 milj kr) samt metaller nadsstyrelsens och fortiñkationsförvalt. och metallprodukter (590 milj kr), vardera ningens respektive andelar av den totala en- med 13%. Bland övriga varugrupper kan treprenadupphandlingen lika stora, nämligen nämnas mineraloljor, som uppgår till 252 25 % för vardera myndigheten. milj kr (5 %) samt livsmedel som represente- Inom

gruppen tjänster (transporter, kon. rar ett värde av 146 milj kr (3 %).Sjå1vfallet

sulttjänster och liknande) är likaledes några är det de stora upphandlande myndigheterna få myndigheter dominerande. Inom detta som i regel är de största förbrukarna inom de område svarar materielverket för 44%av olika Detta hindrar emellervarugrupperna.

den totala tjänsteupphandlingen. De av ma. tid inte att även andra myndigheter i vissa

terielverket lämnade uppgifterna inkluderar fall kan vara dominerande. Som exempel kan

emellertid i stor omfattning nämnas för universitet

sådana tjänster utrustningsnämnden som gäller utveckling av materiel. Verket har och högskolor när det gäller vetenskapliga inuppgivit att gränserna är flytande mellan vad strument (27 milj kr), vägverket i fråga om som i dessa fall skall anses vara materielkost- mineralprodukter utom oljor (47 milj kr), nader och vad som är När. karolinska vad avser medicinsk ut-

konsulttjänster. sjukhuset

mast efter materielverket

följer statens järn_ rustning (4 milj kr) och kriminalvårdsstyrel-

vägar med 14% av den totala

tjänsteupp- sen i fråga om trävaror (1 l milj kr).

handlingen, postverket med 13 % och vägver- När det gäller upphandlingen av tjänster ket med 8 %. De nämnda har inte mera fyra myndigheter. någon ingående uppdelning na svarar sålunda för i det närmaste 80 % av kunnat göras på grund av de i många fall flyden totala

tjänsteupphandlingen. tande gränserna mellan olika slag av tjänster.

Resultatet av enkäten redovisas mera full. Av de inkomna uppgifterna framgår emellerständigt i tabellbilagorna 7-44_ tid att kostnaderna för konsulter kan beräk- Genom enkätsvaren har erhållits en rela. tivt god bild av 1 Definition enligt tulltaxan: ”Ångpannon

upphandlingens fördelning

maskiner och apparatur samt mekaniska redskap.” på olika slag av varor och materiel samt på 2 Definition enligt tulltaxan: “Elektriska maskiolika slags tjänster och entreprenader, Inom ner och apparater samt elektrisk materiel.

nas uppgå till 405 milj kr, vilket motsvarar kontor ca 8 milj kr) samt SIDA med 15 milj 37 % av tjänsteupphandlingen. Transport-

tjänsterna svarar för 188 milj kr (17 %). De i krvad slutligen gäller entreprenadomrädet

redovisade att byggnadsstyrelsen och övrigt tjänsterna som på grund av har förut nämnts sin mångfald inte varit möjliga att specifice- fortiñkationsförvaltningen är helt dominera, uppgår till 501 milj kr, vilket motsvarar rande. Härutöver kan konstateras att bygg- 46 % av den totala tjänsteupphandlingen. nadsstyrelserl har sin entreprenadverksamhet

Även inom upphandlingen av tjänster har till husbyggnadsområdet, i princip begränsad

kunnat konstateras att försvarets materiel- medan fortiñkationsförvaltningen även har verk och affärsverken sammanlagt är de utan anläggningsarbeten (128 milj kr betydande jämförelse största konsumenterna. har också en förhåll fråga för 1963/69), Televerket om dominerar

konsulttjänster materielverket landevis betydande upphandling av entrepremed 329 milj kr. I detta belopp har dock till nader (nusbyggnader 100 milj kr och anlägg-

stor del inkluderats utvecklings- och kon- 125 milj kr). Vägverkets entreningsarbeten struktionsarbete.

En senare utredning inom prenadverksamhet har inte kunnat närmare

materielverket har visat att i för budgetåret 1968/

konsultuppdrag specificeras men anges

egentlig mening, dvs beställningar hos kon- 59 til] 201 milj kr. Det torde här enbart röra

sultföretag eller hos enskilda personer, under sig om anläggningsentreprenader. Vidare kan den senaste treårsperioden utgjort i genom- nämnas att ej specificerade entreprenadarbe-

snitt ca 60 milj kr per år. Byggnadsstyrelsen ten redovisats av statens järnvägar med 30 och

fortiñkationsförvaltningen redovisar 20 milj kr, vattenfallsverket med 28 milj kr, ka-

kr vardera. Televerket

milj följer därefter ronnska sjukhuset med 12 milj kr och post-

med 11 milj kr. verket med 9 mili kr.

På transportsidan dominerar postverket Upphandlingen från utlandet är av förhål-

med cirka 90 milj kr, följt av domänverket landevis stor omfattning. Av tabell 5.3 nedan med ca 31 milj kr, försvarets materielverk framgår värdet av importen, fördelat på med 28 milj kr (varav för statens transport- och ursprungsländer. Tabellen

myndigheter

Tabell 5.3

Upphandling av varor ( materiel ) från utlandet under budgetåret 1968/69 (AVTUW dade belopp i milj kr).

Myndighet Ursprungsland

Danmark USA Ovriga Summa av

Portugal Alldfal

Finland Schweiz länder statlig Våffl- Norge Storbri-

“Qphandhng

tannien utlandet

Österrike :Ian Å”

Försvarets materielverk 12 116 55 162 345 29 Statens Vattenfallsverk 3 118 283 28 432 34 Televerket 10 42 6 86 144 12 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 10 10 48 68 Förenade fabriksverken 4 7 8 15 34 3 Utrustningsnämnden för uni-

omfattar endast varor

(materiel). Upphand- förvaltningarna) och det tidigare försvarets

lingen av tjänster och entreprenader är näm- intendenturverk såsom huvudavdelningar. ligen mycket begränsad och berör i huvudsak Inom tre av huvudavdelningarna (arrnémateendast

postverket (tjänster) och byggnads- riel-, marinmateriel- och flygmaterielförvaltstyrelsen (entreprenader). Sammanlagt rör ningarna) fmns inrättade särskilda inköpsav-

det sig här om ca 20 milj kr för budgetåret delningar. Inom den fjärde huvudavdel-

1968/69. ningen (intendentunnaterielförvaltningen)

Som synes uppgår importen på varuområ- däremot är inköpsverksamheten i princip ordet till ca l 200 milj kr per år, vilket motsva- ganiserad i sektioner inom respektive sakby-

rar 25 % av statens totala varu(materiel)upp- råer.

handling. Den största importen gäller maski- Uppdelningen av verkets upphandlingsner (600 milj kr). Stora importsiffror uppvi- verksamhet har medfört behov av ett samsar också mineralprodukter och mineraloljor ordnande organ, som tillvaratar möjligheter- (218 milj kr) sarnt vetenskapliga instrument na till samarbete mellan i inköpsenheterna (47 milj kr). Detaljerade uppgifter framgår frågor av betydelse inom det merkantila av tabellbilagorna 9-30. handlingsområdet. För detta ändamål finns Såsom framgår av tabellen svarar tre myn- ett särskilt samordningsorgan, enheten för digheter för mer än 75 % av statens totala ut- industri- och

inköpssamordning, som organi-

ländska upphandling, nämligen Vattenfalls- satoriskt l ingår i verkets centralplanering. verket, materielverket och televerket. Vidare enhetens arbetsuppgifter att utarbeta ingår framgår att inköpen från EFTA-länderna och utveckla materielverkets i frågrundsyn (inkl Finland) uppgår till 385 milj kr, vilket ga om anskaffningspolitiken inom försvarsmotsvarar

drygt 30 % av statens upphandling sektorn, att kartlägga industrins forsknings-,

från utlandet. Av ungefär samma storlek är och inom

utvecklings- produktionskapacitet

importen från USA. Importen enbart från de aktuella materielområden samt att följa upp nordiska länderna uppgår till ca 50 milj kr. beläggning m m hos försvarsindustrin. Enheten skall också i samarbete med verkets tekniska planering upprätta och 5.2 Organisation prognoser förslag till planer för industrins utnyttjande Det ingår inte i upphandlingskommitténs för beställningar, utarbeta förslag till riktlinuppdrag att bedöma hur upphandlingsarbe- metojer beträffande upphandlingstekniska tet organiserats hos de enskilda myndigheter- der, kontraktsformer och rutiner samt i na. Vissa uppgifter har emellertid inhämtats övrigt verka för samordning av inköpsverksom översiktligt belyser de tillämpade orga- samheten inom försvarssektorn. nisationsforrnerna. Av dessa framgår att Statsmakterna har fastställt ändrad orga-

myndigheterna organiserat det löpande in- nisation av materielverket (prop 1971:124,

köpsarbetet med såväl till

hänsynstagande FÖU 22, rskr 292). Någon principiell föränd-

upphandlingens omfattning som till dess karing av inköpsorganisationen innebär besluraktär. En genomgående strävan i varje fall tet inte. när det gäller större upphandlande myndig- Postverkets upphandling är i princip cenheter synes ha varit att på lämpligt sätt sam- traliserad till olika enheter inom intendentsmanföra inköpsarbetet till särskilda enheter. som även byrån, nämligen inköpsavdelningen I det följande lämnas en översiktlig redogö- ombesörjer upphandling av sådan materiel relse för huvuddragen i upphandlingsorgani- (kontorsmateriel m m) som postverket enligt sationen hos de större upphandlande myn- bestämmelser skall tillhandahålla gällande digheterna. andra statsmyndigheter, byggnadsavdel- I försvarets materielverk ingår i stort sett ningen som upphandlar byggnadsarbeten oförändrade de tre förutvarande försvars- (vissa ny- och ombyggnader m m) samt post-

grensförvaltningarna (am1é-, marin- och flyg- verkets industrier som genom ett gemensamt

industriemas be- handlingssektion. Vissa underhållsentrepre-

inköpskontor upphandlar nader dock av byggnadsförvalthov av råvaror m m. Postverkets centralupp- upphandlas

av kontorsmateriel mm kommer ningarna och styrelsens intendentsbyrå. handling 8 om den statli- Även förekommande upphandling av bygg-

närmare att beröras i kapitel

nadsmateriel mm sker i huvudsak inom

ga inköpssamordningen. Statens är starkt byggnadsbyrån. Konsulttjänster upphandlas järnvägars upphandling

Viss av de båda samt av ut-

koncentrerad till centralförvaltningen. projekteringsbyråerna

Ekonomisker dock vid de fyra huvudför- rednings- och utvecklingsbyråerna. upphandling materiel direktören svarar för samordningen i uppråden. Mera vanligt förekommande inom handlingsfrågor inom verket.

upphandlas ekonomiavdelningen (materielsektionens Maskintek- Inom fortifikationsförvaltningen uppinköpskontor). handlas av byggnadsbyråns niska avdelningen upphandlar spårbunden entreprenader

Viss entreprenadupp-

rullande materiel och banavdelningen objekt entreprenadsektion.

av En handling sker dock regionalt genom bygg-

anläggningskaraktär (entreprenader).

utformas cen- nadskontoren. mm upp-

enhetlig inköpspolicy genom Byggnadsmateriel

handlas i huvudsak av byggnadsbyräns intralt utfärdade företagsorder. televerket är i Upphandlingen av

Även inom upphandlingen köps- och förrådssektion.

stor utsträckning koncentrerad till central- konsulttjänster är däremot uppdelad på ett. till ekonomiavdel- flertal avdelningar och byråer, bl a kasernförvaltningen, nämligen

(inköpskontoret), industriavdel- och befästningsavdelningarna.

ningen och inom univer-

ningen (inköpssektionen) projekterings- När det gäller upphandlingen

förekom- bör nämnas att

avdelningen, som även upphandlar sitets- och högskoleområdet mande husbyggnadsentreprenader. Anlägg- denna i betydande utsträckning sker genom

däremot regionalt utrustningsnämnden för universitet och hög-

ningsarbeten upphandlas

telekontoren. har en skolor. genom Inköpskontoret viss konsulterande funktion inom verket i Vad gäller övriga myndigheter åvilar upp-

el-

upphandlingsfrågor. handlingsarbetet som regel administrativa

Hos statens vattenfallsverk sker upphand- ler kamerala byråer.

del centralt vid tre av ling till övervägande verkets nämligen huvudhuvudavdelningar,

byggnadsteknik, el- och vär-

avdelningarna meteknik samt administration (mera konven-

tionell materiel). Vid alla dessa finns inrätta-

de särskilda inköpsorgan.

Statens vägverks upphandling av materiel

är i huvudsak koncentrerad till centralför-

Vid inköpskontoret inom ekonovaltningen.

miavdelningens förrådssektion upphandlas

mera konventionell materiel mm. Annan

materiel av inköpskontoret hos

upphandlas

driftavdelningens maskinsektion. Entrepre-

nader däremot upphandlas regionalt av vägförvaltningarna och byggnadsdistrikten.

Kontroll av sker

entreprenadupphandlingen genom centralförvaltningens byggnadsavdel-

ning.

Inom byggnadsstyrelsen ombesörjs huvudparten av entreprenadupphandlingen (ny-

och ombyggnad) av byggnadsbyråns upp-

6 Den

kommunala upphandlingen

6.1 Omfattning gifter, som tidigare åvilat staten. Exempel på

områden där överförts

Den sektorns tillväxt har varit be- huvudmannaskapet offentliga

till den kommunala tydande de senaste decennierna. Under åren sidan är uppgifter på un-

dervisningens område (primärkommunerna)

1960-1970 har den andel av bruttonationalsamt mentalsjukvården och provinsialläkarprodukten (BNP) som stat och kommun taväsendet

git i anspråk för konsumtion och (landstingen). I sammanhanget kan offentlig

dock nämnas att

offentliga bl a polis-, åklagar- och

investeringar ökat från drygt 27 % exekutionsväsendet tidigare var kommunala

till drygt 35 %. Andelsökningen har varit beangelägenheter som nu förstatligats.

tydligt snabbare inom det kommunala områ- Den ökade kommunala verksamheten har det än inom det statliga. De statliga konsummedfört omfattande Detta betions- och andel av investeringar. investeringsutgifternas BNP har i stort sett varit oförändrad under lyses bl a av att investeringarna ökat (i fasta

priser) med inte mindre än 250% mellan

jämförelseperioden. Motsvarande andel för

1950 och 1968. de kommunala utgifterna har däremot ökat

Den kommunala verksamhetens utveckmed ungefär 50 %. Tabell 6.1 som bygger på

ling kan även belysas av bruttoutgiftsökningnationalräkenskapernas realekonomiska för-

en under senare år. Samtliga kommuners delning av BNP belyser nämnda utveckling.

Det bör observeras att de i tabellen redovi- (inkl landsting och kyrkliga kommuner) ut»

sade siffrorna gifter för åren 1955-1969 framgår av tabell

endast anger procentandelarna 6.2.

av den realekonomiska fördelningen av utgif-

terna för staten kommunerna. respektive

Däremot anger de inte hur utgifterna finan- Tabell 6.1 De konsumtions-

offentliga och

sierats, t ex i vilken utsträckning de kommu-

investeringsutgifternas procentuella andel av

nala utgifterna täckts av statsbidrag.

BNP (löpande priser).

Den kommunala verksamhetens ökning

torde kunna förklaras av de ökade anspråk 1955 1960 1965 1970

på kommunal service som vuxit fram under

Statlig konsumtion senare år. Detta gäller bl a i fråga om åtgäroch investering 12,7 13,5 14,0 13,4 der inom undervis-

bostadsförsörjningen, Kommunal konsumtion ningen, vården av barn, sjuka, handikappade och investering 13,0 14,0 16,5 21,9

Summa statlig och

och åldringar, väg- och gatuhållning samt fri-

kommunal konsumtion tidsverksamheten. En ytterligare bidragande och investering 25,7 27,5 30,5 35,3

orsak till den kommunala expansionen är att Källa: Nationalräkenskaperna (SCB pub] nr SM kommunerna tilldelats nya och vidgade upp- 1970:21) Reviderad Nationalbudget 1971.

Tabell 6.2 Kommunernas bruttoutgifter Tabell 6.3 Kommunernas 1966 upphandling (milj kr, löpande priser). - l 968 (avrundade belopp i milj kr).

År Bruttoutgifter 1966 1967 1968

1955 7 045 Prirrtärkommuner 1960 10 662 Varor och tjänster 4 200 4 500 5 200 1965 20 683 Byggnads- och 1967 28 401 anläggningsarbeten 3 400 4 000 4 400 Summa 7 600 8 500 9 600

Källa SCB Kommunernas finanser 1969 Landuing Varor och tjänster l 100 l 600 l 800 Byggnads- och anläggningsarbeten 600 800 l 000 Mellan 1960 och 1969 har bruttoutgifter- Summa l 700 2 400 2 800 na mer än tredubblats. Det största utgiftsom- . .. . T t I k 0 m] rådet på den prrmarkommunala sidan 1967

uZpEandZ-qzu

var undervisningssektorn som tog i anspråk 6 Varor och tjänster 5 300 6 100 7 000 ü d k Byggnads- och

:s Jaiüârâirkgnâåânêrâgdâráioâ?

anläggningsarbeten 4 000 4 800 5 400 p g] Summa 9 300 10 900 12 400 landstingens utgifter detta år på närmare 6 miljarder kr svarade hälso- och sjukvården för 4,4 miljarder kr. kommuner, förekommer att grenar av den En stor del av kommunernas utgifter ut- kommunala förvaltningen handhas av juridisgörs av löner och transfereringar i form av ka personer, som på kommunens initiativ etc. En inte särskilt bildats för ändamålet. socialunderstöd, hyresbidrag Det kan gälla oväsentlig del kan dock hänföras till upp- bolag och stiftelser för uppförande av bohandling av varor, tjänster samt byggnads- stadsfastigheter eller aktiebolag för drift av och anläggningsarbeten. Någon officiell sta- kommunala affarsföretag av typen industriell tistik över omfattningen av den kommunala verksamhet, hamnar, kommunikationer, upphandlingen finns inte f n. På uppdrag av tvätterier, etc. De i tabell 6.3 redovisade upphandlingskommitten har emellertid sta- uppgifterna får således inte tas som ett mått tistiska centralbyrån gjort vissa beräkningar på de samlade kommunala inköpen. på grundval av centralbyråns statistik över Även om de redovisade beräkningarna kan kommunernas finanser. Dessa beräkningar vara behäftade med viss osäkerhet torde de redovisas i tabell 6.3. angivna beloppen för den kommunala upp- Primärkommunernas totala kunna upphandling handlingen användas som ett mått på

är således ca tre gånger större än landsting- storleksordningen av denna. l sammanhanget

ens. De kommunala kan erinras om - som

myndigheternas inköp framgått av kapitel 5

Ökade med närmare - 12% 1967 och drygt att de statliga myndigheternas upphandll % 1968. Motsvarande tal för landstingen ling beräknas till drygt hälften av den komuppgick till drygt 38 % respektive 18 %. Den munala, nämligen ca 7 miljarder kr för starka ökningen 1967 orsakas främst av att budgetåret 1968/69. huvudmannaskapet för mentalsjukvården Omfattningen av den primärkommunala den 1.1.1967 överfördes från staten till fördelad efter kommunstorupphandlingen landstingen. lek och de olika landstingens upphandling

Uppgifterna avser upphandlingar som 6.4 och 6.5.

belyses i tabellerna gjorts av kommunala myndigheter och såle- Storstädema svarar som synes för ca 30 % des inte kommunala förbolag, ekonomiska av primärkommunemas samlade inköp. Man eningar och stiftelser. Det kan nämnas att kan även peka på den förhållandevis stora det i viss omfattning, företrädesvis i större andel som de mindre kommunerna (invånar-

Tabell 6.4 Primärkommunernas totala upp- ligen inte mindre än 40%. Av landstingen

1968 fördelad efter kommunstor- (tabell 6.5) ligger flertalet inom så relativt handling som 75-150 lek (avrundade belopp i milj kr). höga beloppsgränser milj kr för

nämnda år. Stockholms läns landsting svara- Total upp- Invånarantal Sammanlagd handling upphandling de för den ojämförligt största upphandling-

(samtliga fördelad ef- en, nämligen närmare 350 milj kr eller ca primärkom- ter kommun- 12 % av landstingens totala upphandling. muner i riket) storlek

10 800* mer än 120 000 3 200 (Stockholm, Göte- 6.2 Regler för kommunal upphandling borg, Malmö)

upphandlingen förklarar awikelsen jämfört med tabell 6.3. normalförslag till allmänna bestämmelser i ämnet. Förslaget utarbetades inom de båda antal understigande 30 000 invånare) har av förbundens kanslier. I januari 1966 godkänden totala kommunala upphandlingen, näm- des nonnalförslaget även av Svenska lands-

Tabell 6.5 Omfattningen av landstingens upphandling 1968 (milj kr).

lDet statistiska materialet medger inte uppdelning på varor och tjänster. (Uppgifter från SCB.)

tingsförbundets styrelse, som senare rekom- innehåller nor- Vad gäller försäljningssidan menderade sina medlemmar att anta försla- endast en bestämmelse om att malförslaget

get. upphandlingsparagraferna i tillämpliga delar

Norrnalförslaget gäller vid upphandling av skall gälla. Härmed torde förstås att anbudsvaror (materiel) samt av byggnads- och an- förfarande skall tillämpas, att anbudsprövläggningsarbeten ävensom vid försäljning av ning skall ske efter de principer som gäller kommun tillhörig lös egendom. Upphandvid upphandling etc. ling av konsultuppdrag och andra tjänster omfattas inte av bestämmelserna.

6.2.2 Anpassning till 1952 års upphandlings-

Nonnalförslaget har uppdelats i olika avsnitt. I det första fastställs kungörelse m m tillämpningsområdet. Dessutom ges vissa allmänna regler tex Vid utarbetande av normalförslaget har man beträffande hemlighâllande av handling i innehållsmässigt utgått från de statliga uppupphandlingsärende. Ett andra avsnitt inne- såhandlingsbestämmelserna. Målsättningen håller mycket kortfattade bestämmelser om dan den angivits i rekommendationen kan vad som särskilt skall beaktas vid infordransammanfattningsvis sägas ha varit att reglerde av anbud, t ex att affärsmässiga principer na skall gälla för upphandlingen hos samtliga skall tillämpas och att upphandlingsunderla- typer och storleksgrupper av kommuner. get skall vara så fullständigt som möjligt. Reglerna har begränsats till att endast omfat- Likaså lämnas uppgift om sättet för anbuds- ta frågor av direkt intresse för förhållandet infordran (annonsering, särskilda skrivelser mellan kommunerna å ena sidan samt leveeller under hand) tillika med uppgifter om rantörer och entreprenörer å andra sidan. De vilka upplysningar som bör lämnas presum- skall sålunda möjliggöra full frihet för den tiva anbudsgivare för att dessa skall kunna enskilda kommunen att lösa sina interna lämna realistiska anbud. l detta avsnitt läm- efter och

upphandlingsfrågor egna behov

nas också regler för förvaring av inkomna förutsättningar. Slutligen har bestämmelseranbud med tillhörande handlingar samt för na utformats så att de inte förhindrar uppanbudsprövningen. handling genom kommunernas egna upp- I detta sammanhang kan särskilt nämnas handlingsföretag och inte heller omöjliggör 12 §. Denna innehåller bestämmelser om de för kommun som så önskar att föra prisförfall då anbud överhuvudtaget inte får antagas handlingar med anbudsgivare under vissa för- (exempelvis för sent inkommet anbud, i vissa utsättningar. fall på grund av obestämt pris, på grund av Som nämnts anknyter normalförslaget leverantörens bristande insikt och erfaren- innehållsmässigt nära till bestämmelserna i het, om gåva eller annan fönnån erbjudits). den statliga upphandlingskungörelsen. De Vidare behandlas under vilka omständigheter identiska bestämmelserna för byggnads- och

det beror på myndigheten om anbud får materielområdena i upphandlingskungörel-

antagas (exempelvis om anbudet awiker från sen har emellertid förts ihop och minskats anbudsvillkoren eller på grund av leverantö- ned i normalförslaget. Vidare har kungörelrens bristande vederhäftighet). sens bestämmelser av typ leveransvillkor, så- I övrigt kan beträffande 12 § nämnas atti som garanti, kontroll och besiktning, fören specialmotivering angivits att kommun, skott, betalning rn m, utgått. Detsamma som önskar tillämpa förhandlingsförfarande, gäller i huvudsak bestämmelserna om försäljfonnellt kan få underlag härför genom att ning. Dessa har i normalförslaget reducerats inte ta med normalförslagets 12 § i sitt eget till en enda paragraf. På detta sätt har antalet upphandlingsreglemente. Rekommendatio- paragrafer i nonnalförslaget kunnat begrännen ger alltså kommunerna frihet att vid sas till 18 - mot 94 i upphandlingskungörelantagande av nonnalförslaget utelämna den- sen. na paragraf. Metodiken för anbudsinfordran m m över-

ensstämmer i stort med kungörelsens be- 6.2.3 av normalförslaget

Tillämpning

stämmelser. Anbud kan sålunda alternativt Antagande av normalförslaget. För att kunna infordras genom annonsering, särskilda skrikartlägga den kommunala upphandlingen har velser eller under hand. Normalförslaget kommittén ansett det nödvändigt att inhäminnehåller dock inte -i motsats till vad som är - ta vissa uppgifter direkt från kommunerna. fallet med kungörelsen några regler som Detta har exempelvis gällt frågan om i vilken syftar till att styra valet mellan olika metoutsträckning kommunförbundens rekomder att infordra anbud. mendationer till kommunerna att anta de En annan skillnad mellan normalförslaget inom förbunden utarbetade upphandlingsoch upphandlingskungörelsen är att normalbestämmelserna hörsammats. Vidare har det förslaget även i de fall detta antagits av gällt att få material som närmare belyser den kommun tillåter kommunen att bestämma praxis som tillämpas inom kommunerna på en undre beloppsgräns för reglernas tillämpupphandlingsområdet. Kommittén har därningsområde. Enligt l § får kommunen nämför i samråd med Svenska kommunförbunligen själv fastställa viss beloppsgräns under det och Svenska landstingsförbundet i detta vilken upphandling får ske utan tillämpning syfte utarbetat ett frågeformulär som tillav bestämmelserna. Vidare är som nämnts ställts samtliga primärkommuner och landsnonnalförslaget inte tillämpligt vid upphandting. Svaren avser läget vid årsskiftet ling från företag som ägs av flera kommuner 1969/70. eller sammanslutning av kommuner. Bestämmelserna behöver sålunda inte iakttas vid Av rikets 848 primärkommuner (i januari

1969) besvarade 790 frågeformuläret, vilket upphandling från exempelvis Kommunaktieinnebär en svarsprocent på drygt 93 %. De bolaget (KAB), Göteborgs förorters intressesvarande kommunernas andel av Sveriges beförening, Gävle inköpscentral och Landstingfolkning vid nämnda tidpunkt uppgick till ens inköpscentral (LIC). Skälet härtill är att närmare 96%. Svarsprocenten får sålunda dessa företags upphandlingsverksamhet jämbetecknas som mycket god. Samtliga komställs med den centralupphandling, som ommuner med invånarantal överstigande 50 000 besörjs av postverket på den statliga sidan, personer har lämnat uppgift. Detsamma är och att konkurrensmomentet förutsätts fallet med samtliga landsting. skola beaktas vid upphandlingen inom dessa

infordrar Enkätsvaren visar att endast 195 primärföretag. Enligt uppgift landstingen numera som anbud från flera kommuner antagit något reglemente överregel dock företag vid sidan av LlC. Detta företag har huvudtaget för sin upphandling. Av dessa har

därför inte längre karaktär av centralupp- 175 eller drygt 22 % av de svarande antagit

handlande företag i egentlig mening. normalförslaget medan 20 antagit eget regle-

mente. I kommuner med större invånarantal Någon motsvarighet till upphandlingskun-

är det förhållandevis vanligare att normalförgörelsens jävsbestämmelser finns inte intagna

i norrnalförslaget. I den av kommunförbun- slaget antagits än i mindre kommuner.

den utarbetade rekommendationen anges Av materialet framgår vidare att inte

skälet härtill vara att ansvaret för upphand- mindre än 13 kommuner med ett invånaran-

lingen i första hand vilar på förtroendevalda tal uppgående till 30 000 eller däröver inte

personer. För dessa gäller även vid handlägg- har antagit något reglemente alls. Bland

ning av ärenden rörande upphandling de kommuner med mer än 50 000 invånare sak-

allmänna jävsreglemai 16 § kommunallagen. nade Norrköping, Örebro, Skellefteå, Jön-

köping och Lund särskilt reglemente för sin

upphandling vid årsskiftet 1969/70. Dessa

kommuner har en årlig upphandling på i runt

tal 100 milj kr vardera. Kommittén har se-

nare erfarit att Norrköping, Skellefteå och

Örebro antagit normalförslaget som regle- ting antagit normalförslaget, medan 8 saknamente. Jönköping avser vidare att ta ställ- de reglemente. Under hand har kommittén ning till frågan om antagande av reglemente erfarit att ytterligare ett landsting under före utgången av 1971. 1970 antagit förslaget. Av de 8 landsting En genomgång av de av primärkommuner- som vid besvarandet av enkäten inte antagit na angivna motiven för att inte anta normal- det nämnda reglementet har tre anfört att förslaget eller annat reglemente visar att det beslut var att vänta första halvåret 1970, två oftast anförda skälet att det var alltför för att passa mot ett antagande (ca detaljerat 59 % av fallen) är att man avvaktar den landstingen i fråga samt de tre övriga ”annat förestående kommunreformen. Härutöver skäl”. anges också att normalförslaget är alltför I de förberedande diskussionerna med detaljerat för att passa kommunen. Det där- företrädare för kommunförbunden om utnäst oftast förekommande motivet är bris- formningen av frågeformuläret framfördes tande tid. åsikten att även om antalet kommuner som Det förefaller sannolikt att de pågående antagit normalförslaget som reglemente för och förestående kommunsammanläggningar- sin upphandling är relativt litet så tillämpas na har verkat återhållande i fråga om anta- de nämnda bestämmelserna i stor omfattning gande av norrnalförslaget. Reformen är ge- av kommunerna utan att de formellt antanomgripande. Den 1.1.1969 fanns 848 kom- gits. För att utröna omfattningen härav tillmuner i riket. Enligt Kungl Maj :ts beslut den frågades kommuner som saknade reglemente 29.4.1970 genomfördes 143 sammanlägg- särskilt härom. I sina svar angav 215 primärningar vid årsskiftet 1970/71. Härvid reduce- kommuner eller närmare 36 % att normalförras antalet kommuner till 464 dvs med slaget eller upphandlingskungörelsen tilläm- 384. Den 1.1.1974 beräknas antalet kommu- pades i praktiken och 224 (drygt 37 %) att ner ha ytterligare reducerats till ca 270. så inte var fallet. Det kan nämnas att svars- Av de 143 kommuner som fårdigbildats procenten var tämligen låg på denna fråga. vid årsskiftet 1970/71 gäller i fråga om 79 Av de åtta landstingen som inte antagit att inte någon av de ingående tidigare själv- reglemente uppgav sex att man tillämpade ständiga kommunerna antagit normalförsla- normalförslaget eller upphandlingskungörelget vid enkättillfället. Vad beträffar övriga sen i praktiken även om beslut härom inte 64 har åtminstone någon i det dåvarande fattats. kommunblocket ingående kommun före Som redovisats i avsnitt 6.2.2, kan komsammanläggningen antagit förslaget. För des- mun 1 § normalförslaget besluta att enligt sa senare fardigbildade storkommuner bör från tillämpningen av upphandlingsreglemendärför frågan om upphandlingsreglemente tet undanta upphandling och entreprenader sannolikt särskilt ha aktualiserats i samband under vissa beloppsgränser. Avsikten är som med sammanläggningen. Av kommuner som tidigare nämnts att ge utrymme för ett färdigbildats före 1970 (72) hade vid enkät- smidigt förfarande vid smärre inköp. 1 svaren tillfället - 1970 januari 27 (ca 38%) till de i enkäterna särskilt ställda frågorna antagit normalförslaget. Två hade antagit om förekomsten och storleken av sådana eget reglemente. Av 32 som inte antagit värdegränser uppger 122 primärkommuner upphandlingsbestämmelser angav 7 bristande och fem landsting att de fattat beslut om tid, 9 att förslaget var alltför detaljerat för värdegränser. Flertalet primärkommuner har att passa kommunen, 6 att beslut var att värdegränser understigande 5 000 kr antagit vänta under första halvåret 1970 samt 10 för varuupphandling och 10 000 kr för kommuner ”annat skäl”. Fördelningen awi- arbeten. För landstingen redovisas inte i ker från genomsnittet för samtliga kommu- något fall högre beloppsgränser ån 5 000 kr ner. för varu- och 10000 kr för byggnadsupp- Vad landstingen beträffar hade 17 lands- handling. Av primärkommunema har där-

emot inte mindre än 18 respektive 19 beslu- betraktelsesätt ha fått utrymme för förhandtat om värdegräns överstigande 10 000 kr för lingsförfarande. Av de 17 landsting som varor respektive arbeten. I Stockholm varie- antagit normalförslaget har 13 medtagit rar gränsen mellan 0 och 10000 kr enligt 12 §. särskilda nämndbeslut. Göteborg och Malmö Vad gäller frågan om prisförhandlingar har däremot inte fastställt någon värdegräns. med leverantörerna som ett led i det normala Sammanfattningsvis visar redovisningen förfarandet vid kommunal upphandling tyovan enligt kommitténs uppfattning att d_er lämnade uppgifter (tabell 6.5) på att kommunförbundens rekommendationer till sådana förhandlingar inte är vanliga. Det bör kommunerna att anta normalförslaget haft dock påpekas att enkätmaterialet har vissa en påfallande låg genomslagskraft. Endast brister i precisionen. Vid kontakter med 22 % av de svarande primärkommunerna företrädare för vissa kommuner har kunnat hade vid årsskiftet 1969/70 beslutat anta konstateras att frekvensen av prisförhandreglementet. På landstingssidan har benägen- lingar är större hos stora kommuner med en heten att hörsamma rekommendationen va- uppbyggd upphandlingsorganisation, medan rit större (17 av 25 landsting vid samma övriga kommuner vanligen synes tillämpa ett

tidpunkt). Som en förklaring till resultatet strikt förfarande utan förhandling.

för primärkommunernas del anges att man I Stockholm uppger man att praxis varieawaktar de förestående kommunsamman- rar inom olika förvaltningar. Vid entreprenaläggningarna. Till stöd för detta pekar att der en förvaltning

tillämpar förhandlingar proportionellt flera av de redan färdigbildade regelmässigt, medan fyra förvaltningar kan ha kommunerna antagit nonnalförslaget, nämli- förhandlingar från gång till annan. Vid varu-

gen drygt 38 %. I sammanhanget bör dock upphandling däremot förefaller detta förfapåpekas att de angivna procenttalen avser rande förekomma i mer begränsad omfattantal kommuner, vilket givetvis inte speglar ning. Praxis varierar även i Göteborg. Tre

den värdemässiga omfattningen av den kom- förvaltningar förhandlar som regel vid bygg-

munala upphandling för vilken reglementet i nads- och anläggningsarbeten, medan endast fråga tillämpas. Uppskattningsvis torde en (hamnstyrelsen) prisförhandlar vid varu- 40-45 % av den kommunala upphandlingen upphandling. I Malmö tillämpas förhandvid nämnda tidpunkt vara underkastad till- lingsförfarande i mycket begränsad omfatt-

lämpning av norrnalförslaget. ning (ca 5% av fallen). Dock föreligger

Det bör framhållas att läget kan ha för- behov därav vid olika slag av beställningar av ändrats något efter undersökningstillfället. komplicerade produkter. I övrigt framgår Några indikationer som pekar på någon stör- (med reservation för vissa brister i materiare förändring i förhållande till den redovisa- let) strukturen av tillämpat förhandlingsförde bilden föreligger inte enligt kommittén. farande av tabelluppgifterna. Vid de ovan nämnda kontakterna med

primärkommuner och landsting har fram-

6.2.4 Förekomst av prisförhandling m m kommit att det på många håll uppfattas som Av det föregående framgår att de kommuner oklart huruvida förhandlingsförfarande är som önskar ett förhandlingsförfatillämpa förenligt med norrnalförslaget även i de fall

rande enligt specialmotiveringen till normal- man valt att låta 12 § utgå. Denna tveksam-

avses få fonnellt härtill förslaget underlag het belyses närmare av enkätsvaren. Beträfom 12 § i förslaget utgår. fande byggnads- och anläggningsverksamhet Av infordrade uppgifter framgår att 122

tillämpas förhandlingsförfarande i proportio-

kommuner antagit l2§ medan 51 låtit nellt samma ungefär omfattning vare sig paragrafen utgå. Två kommuner har inte kommunen 12 § eller inte. Vid varuantagit lämnat uppgift. De kommuner som låtit framträder däremot en klarare upphandling paragrafen utgå skulle alltså enligt nämnda skillnad i kommunernas tillämpning av för-

Tabell 6.5 Antal kommuner som med leverantörer (praxis avseende 1969).

prisförhandlar

Tjänster Varor Byggnads- och anläggningsarbeten

Primärkommuner (exkl Stockholm och Göteborg) 84 68 58 I regel Ibland 218 195 212 451 462 464 Sällan (eller aldrig)

Landsting 1 3 l l regel lbland l 5 4 22 15 20 Sällan (eller aldrig) Antal förvaltningar inom Stockholm l - l l regel lbland 4 3 2 2 4 4 Sällan (eller aldrig) Antal förvaltningar inom Göteborg 3 l 1 i regel lbland 3 7 7 4 2 2 Sällan (eller aldrig)

såtillvida att detta är restriktivt (4 ärenden under perioden). Den

handlingsförfarande vanligare för kommuner som inte har antagit värdemässiga omfattningen av hemligstämp-

12 § med dem som låtit paragrafen lade primärkommunala upphandlingsärenden jämfört ingå i upphandlingsbestärnmelserna. Det sy- uppgick för 1969 till omkring 150 milj kr,

nes dock som om landstingen oftare har således en förhållandevis blygsam summa. tolkat bestämmelserna när prisförhandling kan ske i överensstämmelse med specialmoti- 6.3 Tillämpning av upphandlingsveringen till normalförslaget.

kungörelsen i vissa fall

Förfarandet med hemligstämpling av upp-

handlingsärende tillämpas mycket sällan Vid statsbidragsgivning till väg- och gatuhåll-

inom den statliga upphandlingen. Hur praxis ning i vissa städer och stadsliknande samutvecklat sig hos kommunerna har veterligen hällen förknippas lämnandet av statsbidrag

tidigare inte närmare belysts. Av dessa skäl med villkoret att upphandlingskungörelsens

ansågs det motiverat att även beröra denna bestämmelser skall iakttas i tillämpliga delar fråga i enkäterna till kommunerna. (SFS 1960:374). Om särskilda skäl föreligger Antalet fall då beslut fattats om hemlig- kan dock Kungl Maj :t medge att statsbidrag stämpling i samband med eller efter anbuds skall utgå även om detta villkor inte uppantagande synes - av svaren att döma - vara fyllts. Vidare har AMS den 1.7.1970 utfärdat tämligen begränsat även vid den kommunala Av de 637 kommuner som allmänna villkor för kommunala beredskaps-

upphandlingen.

besvarat att de arbeten. Härvid föreskrivs att upphandlingsfrågan anger 22 kommuner

hemligstämplat något ärende under åren kungörelsen skall tillämpas vid all upphand-

1966--1969. Det bör nämnas att 153 korn- ling för arbetena ifråga. Det kan vidare nämnas att civilförsvarsmuner inte alls besvarat frågan. i samråd med RRV Antalet hemligstämplade fall understiger styrelsen den 3.3.1971 200 år. För Stockholm redovisas en utfärdat föreskrifter angående formerna för per vikande 1966- av kostnader och fastställande av trend för undersökningsåren granskning storlek för allmänna skydds- 1969 till följd av en ändrad praxis i frågan statsbidragets för industriverkens rum m m. Enligt föreskrifterna statsdel. På landstingssidan utgår uppges förfarandet tillämpas synnerligen bidrag till kostnader som anses skäliga. Vid

SOU 1971 :88 55

bedömning av kostnadernas skälighet vid undantagsfall som kan väl motiveras. Ett

entreprenadförfarande eller egenregiverksam- etablerat samarbete föreligger mellan korn-

het tas bl a hänsyn till om upphandling skett munförvaltningen samt närstående företag

i enlighet med den statliga upphandlings- och institutioner, exempelvis mellan bostads-

kungörelsens normer och bestämmelserna i bolagen och

centralupphandlingsorganen.

det sk fastpris-cirkuläret 1971:754. Kom- Revisionskontoret granskar fortlöpande muner fâr enligt de nämnda föreskrifternas upphandlingsverksamheten vid stadens olika

tillämpning vid arbeten och upphandling för förvaltningar. Kontoret för ett prisregister på

allmänna skyddsrum statsbidrag för belopp grundval av handlingar i upphandlingsären-

motsvarande det från affärsmässiga synpunkden som fortlöpande tillställs revisionskonto-

ter förmånligaste anbudet. l de fall den ret.

kommunala huvudmannen väljer anbud till l syfte att främja inköpssamordningen

högre kostnad utgår statsbidrag med belopp mellan olika förvaltningar bildades 1959

motsvarande det av civilförsvarsstyrelsen för-

en centralupphandlingskommitté. Kommit-

ordade. Detta förfarande torde i praktiken få ten skall bla verka för ökad specialiserad

liknande verkan som i de fall när tillämpning centralupphandling och ökad standardiseav sättes som vill-

upphandlingskungörelsen ring. Den skall vidare överväga behovet av

kor för erhållande av statsbidrag.

förrådshållning samt dra upp lämpliga admi-

nistrativa riktlinjer för upphandlingsverksam-

heten. 6.4 Den kommunala upphandlingens I

centralupphandlingskommitten ingår

organisation företrädare för samtliga större upphandlande

6.4.1 Storstäderna förvaltningar, stadskansliets finansavdelning

och organisationsavdelning, revisionskontol Stockholms

upphandlingsverksamhetl till- ret samt vissa kommunala bostadsföretag. lämpas en form av samverkan mellan

olika l Göteborg tillämpas liksom i Stockholm

förvaltningar, sk specialiserad

centralupp- samköpsförfarande, s k decentraliserade sam-

handling. Den innebär i princip att den köp, dvs den förvaltning som köper mest av förvaltning som antingen har det mest om- en vara eller tjänst svarar som

regel för fattande behovet av en viss vara eller som på upphandlingen av denna även för övriga för-

annat sätt anses vara mest lämpad att sam-

valtningar. Vid sidan härav förekommer helt ordna

anskaffningen av denna skall fungera decentraliserade inköp, då varje förvaltning

som centralt

upphandlingsorgan. l enlighet svarar för sina egna inköp. Antalet decentra-

härmed svarar exempelvis stadskansliet för liserade samköp uppges öka för varje år.

anskaffning av kontorsmateriel, gatukonto-

Även i Göteborg har upprättats en särskild

ret för betong och cement, elektricitetverket kommitté för inköpssamordning. Kommit-

för bilar. tén som bildades 1966 har träffat avtal I praktiken innebär sarnordningen att med leverantörer om vissa produkter av

vederbörande förvaltning träffar och

pris- intresse för flera Varusorti-

förvaltningar.

leveransavtal med leverantörer.

lämpliga mentet successivt.

vidgas Förvaltningarna

Dessa avtal delges övriga förvaltningar genom

avropar i sin tur på de samordnade inköpsavcirkulärrneddelanden. Samarbetet mellan talen. Bland inköpskommittens övriga

centralupphandlingsorgan och övriga förvalt-

arbetsuppgifter ingår att främja en enhetlig ningar som replierar på sådant är i organ varustandard. De bolag och närstående instiprincip av natur - det

frivillig föreligger tutioner i vilka kommunen har ett domine-

således inte något formellt tvång för förvalt-

ningarna att anlita den specialiserade upplUppgifter hämtade från utredningsmaterial

handlingen. l praktiken förutsätts dock att från Stockholms

kommun samt från företrädare

centralupphandlingar inte frångås annat än i för kommunens upphandlingsverksam het.

rande inflytande deltar i kommunens inköps- förvaltningen. Totalt sett är dock detta samsamordning. köpsförfarande av begränsad omfattning. För Malmös del har åtgärder för inköps- Däremot förekommer det i förhållandevis samordning genomförts i relativt stor om- stor omfattning att kommunen tillhörigt fattning. På rekommendation av drätselkon- aktiebolag, stiftelse eller ekonomisk förening toret tillämpas decentraliserade samköp för upphandlar på avropsavtal som träffats av olika varuområden. De decentraliserade sam- kommunal myndighet. köpen avseende varor uppgår till ca 50 % av den totala varuupphandlingen. Däremot har 6.4.3 Landstingen Malmö i motsats till Stockholm och Göteborg inte låtit upprätta något särskilt organ Upphandlingsverksamhetens organisation för samordning av inköpsaktiviteten. inom landstingen har gått mot ökad centralikan sålunda konstate- sering. Sålunda har det helt övervägande Sammanfattningsvis ras att de tre största primärkommunerna inte antalet landsting (18) uppgivit sig ha centraliserad även om vid sidan har någon för hela kommunen centraliserad inköpsverksamhet härav decentraliserade upphandling i egentlig mening. Däremot har samköp kan förekomdet decentraliserade ma. Fem landsting har en decentraliserad samköpsförfarandet successivt ökat. Stockholm och Göteborg inköpsorganisation. Organisationsmönstret har inrättat särskilda varierar inom olika landsting. I vissa fall organ för samordning svarar de större för viss centralav upphandlingen. Tekniken vid de decentra- sjukhusen liserade innebär att vissa större upphandling. I andra fall har särskilda insamköpen förbrukare inrättats inom ramen för av en vara även köper åt övriga köpsavdelningar ekonomifunktionen hos landstinget. Andra organ. modeller som tillämpas är en kombination av de nämnda typerna, så att tex nyutrust-

6.4.2 Övriga primärkommuner

ningsbehovet upphandlas genom en inköpsl övriga primärkommuner överväger de helt avdelnings försorg, medan landstingets sjukdecentraliserade inköpen. Det innebär en svarar vårdsinrättning för inköpen för det organisation där varje förvaltning svarar för löpande underhållet. I flertalet landsting sorsina egna inköp. Emellertid förekommer i terar byggnadsfrågorna under en särskild förhållandevis stor utsträckning decentralise- kommitté eller nämnd av förtroendemän. rade samköp. Helt centraliserad inköpsverk- På särskild fråga har uppgivits att endast samhet förekommer även i viss omfattning. I ett antal har mycket begränsat landsting detta fall svarar en speciell instans, exempel- inköpssamarbete med landstinget tillhörigt vis en central inköpsavdelning, för huvud- stiftelse eller ekonomisk föraktiebolag, delen av samtliga förvaltningars köp. Enligt ening. Tre landsting nämner att sådant föreinhämtade uppgifter tenderar inköpsverktag kan upphandla på landstingets avropsavsamheten mot ett alltmer ökat samköpsför- tal. Andra former av samarbete mellan kornfarande. Sannolikt kommer den pågående munalt förekommer i företag och myndighet sammanläggningen av kommuner till större ännu mer Däremot begränsad omfattning. enheter att påskynda denna process. Denna kommit till stånd uppges att visst samarbete utveckling kommer att leda till väsentligt mellan olika landsting i Västsverige med ökat och medföra behov av erfarenheter inköpsansvar positiva som följd. I en del fall särskilt utbildad inköpspersonal. har även samarbete inletts mellan primärinköpssamarbete förekommer även kommuner och landsting tex beträffande mellan kommunala myndigheter och kom- Stockholms kommun och Stockholms läns munägda företag. Detta kan innebära såväl landsting. att en kommunal förvaltning köper åt ett kommunägt bolag som att bolaget köper åt

6.4.4 De kommunala samköpsföretagen också nämnas att KAB driver en förhållande-

vis stor förrådsverksamhet. Kommunaktiebolaget (KAB) KAB uppträder såsom centralupphandlan- År 1947 ombildades det tidigare kommunför- de organ särskilt för mindre kommuner. I laget till Kommunaktiebolaget (KAB). Före- dessa fall kan varorna även levereras från nade Kommunföretag AB (FKF) äger 39 % av eget förråd. I denna typ av försäljning anser aktiekapitalet medan återstoden innehas av sig KAB ha samma funktion som postverkets enskilda kommuner. Förenade Kommunföre- centralförråd har för den statliga sektorn. kommunförbundets hol- Därutöver uppträder bolaget dels som kontag AB är Svenska dingbolag. sulterande inköpsinstans innebärande att anbud infordras för kommuners dels KABZS uppgift är enligt bolagsordningen räkning, att tillhandahålla kommunerna blanketter som anbudsgivare med försäljning i konkuroch trycksaker samt andra förlagsartiklar. I rens med andra företag på marknaden. KAB härtill arbetar i princip utan vinstintresse, vilket anslutning fungerar bolaget som blan- -kett- innebär att företaget söker täcka endast sina och bokförlag samt samköps- eller uppför kommunerna. kostnader. handlingsorgan kundkrets KAB att man de statliga

_KAB:s är huvudsakligen primär- uppger följer

kommunerna. upphandlingsbestämmelsema utan att for- Bolaget har även hand om viss central upphandling för statens räkning mellt beslut fattats om detta. Genomgående (skolöverstyrelsens omskolningsverksamhet används en sluten upphandlingsform. Förm m). handlingar förekommer endast vid lika an- Medelantalet anställda för räkenskapsåret bud eller när synnerliga skäl föreligger. Man 1969/70 var 133. anser att konkurrensen bäst stimuleras

Företagets omsättning har varit den föl- genom denna upphandlingsform. Även i öv-

64.7 Landstingens inköpscentral (LlC) är en eko- 1967/68

intressen genom att efter inköp eller tillverkning tillhandahålla förnödenheter av olika För sistnämnda verksamhetsår uppgick verksamhet samt att slag för medlemmarnas försäljningen av maskiner, verktyg och lik- utföra tjänster åt medlemmarna. Medlemmar nande för yrkesutbildning m m till 44,3 milj är samtliga landsting, Svenska landstingsförkr, försäljning av varor inom kategorin pors- bundet, Gävle, Norrköpings och Helsingborgs lin, glas, textilier, kemisk-tekniska artiklar, kommuner, Malmö kommuns sjukvårdseldningsoljor till 22,2 milj kr och försäljning styrelse, Göteborgs universitet, AB Kurortsav blanketter, litteratur, kontorsmaskiner verksamhet, Svenska Röda Korset och och kontorsmateriel samt möbler och inred- Rädda Barnens Riksförbund. ningar till 14,7 milj kr. LIC är ett renodlat affärsföretag. I princip Verksamheten inriktas i ökad grad mot arbetar LIC utan direkt krav på vinstutdel- Konsultuppdrag (även anbudsinfordran) tex ning, eventuellt överskott (l a 2 %) återbärs i samband med kommunernas upphandling till medlemmarna. Omsättningen uppgick av inredningar och utrustningar för undervis- 1970 till 278 milj kr (exkl varuskatt), vilket ning. Denna upphandling återspeglas inte i innebär en ökning med 51 milj kr från omsättningssiffroma eftersom upphand- föregående år. lingen skett direkt av kommunerna. Det kan Verksamheten är främst inriktad på att

tillgodose sjukvårdens behov. Exempel på 6.5 Riksdagens behandling av frågan om varugrupper är kontorsartiklar, textilvaror av kommunal upphandling olika slag, undervisningsmateriel, radio och TV, bränslen, livsmedel, transportmedel, Riksdagen har flera gånger behandlat frågan möbler inkl sjukhusinredningar, medicinsk om enhetliga regler även för den kommunala upphandlingen. Vid sex tillfällen har motioapparatur, laboratorieartiklar, sjukvårdsner i ärendet väckts under de senaste tio instrument, röntgenartiklar, pappersartiklar, för- åren. I samtliga har föreslagits att den Sjukvårdsartiklar, dentalutrustningar, bandsartiklar, ambulanser och bilar. LIC har kommunala upphandlingen skulle underkasäven en instrumentverkstad i Eskilstuna, ser- tas samma regler som gäller för den statliga viceverkstäder för reparationer av dentalut- upphandlingen (1952 års upphandlingskunrustning och hörapparater ute i landet samt görelse). Förslagen har i samtliga fall avvisats en tillsammans med Svenska Utvecklingsbo- av riksdagen med hänvisning till att en

laget samägd produktionsverkstad i Nacka reglering av formerna för denna upphandling

för bl a modifieringar inom dentalområdet. lämpligen borde initieras och genomföras av En större fabrik för tillverkning av förbands- kommunerna utan statsmakternas medverartiklar finns i Aneby. LIC har förråd i Solna kan. Beträffande de motiv som anförts i och egen transportorganisation med turbilar. motionerna och vederbörande riksdagsut- Viss förekommer också i skotts utlåtande i frågan kan följande åter-

produktutveckling

egen regi. Medelantalet anställda 1970 var ges. 860. Under 1960-talet aktualiserades frågan LIC tillämpar som regel varken normalför- forsta gången i motionen 1960: II:290, i

slaget eller de statliga upphandlingsbestäm- vilken yrkades att landsting och primärkom-

melserna - muner skulle den statliga föreningen uppges drivas som ett åläggas tillämpa enskilt affársföretag i detta hänseende. upphandlingskungörelsens bestämmelser. LIC uppträder vid sina inköp i marknaden Som motiv härför anfördes att upphandlingpå samma sätt som andra enskilda företag. en tidigare omhänderhades av kommunala LIC går inte ut till medlemmarna med krav förtroendemän och att av denna anledning på förtur till leveranser under åberopande av dylika föreskrifter knappast varit erforderlidelägarintressena. Man anser att företaget ga. Då upphandlingsärenden emellertid kommåste kunna hävda sig i en normal konkur- mit att handläggas av avlönade tjänstemän på renssituation. Som bekräftelse på denna in- samma sätt som inom den statliga sektorn ställning kan nämnas att vid de besök som ansågs vissa skäl tala för att de statliga företrädare för bestämmelserna borde utsträckas att gälla

upphandlingskommittén

hos vissa landsting har det från lands- även för den kommunala sektorn. Allmänna gjort sida framhållits att LIC betraktas beredningsutskottet avstyrkte motionen (utl tingens som vilken leverantör som helst. 1960:19) under hänvisning till att inga nya l viss utsträckning levererar LIC under omständigheter framkommit som kunde konkurrens även till andra än medlemmarna. ändra utskottets tidigare fattade stånds- Motivet härför är att genom omsättningsök- punkt, nämligen att en reglering lagstiftning åstadkomma lägre kostnader för egen ningsvägen skulle innebära ett intrång i den försäljning och tillverkning. LIC går dock kommunala sjävbestämmanderätten. Utskotsom regel inte in på KAB:s område. tet ansåg det dessutom tveksamt om riksda- Vid sidan av KAB och LIC kan som gen hade befogenhet att fatta beslut i enligexempel på kommunala sarnköpsföretag het med motionsyrkandet. Utskottet anförnämnas Göteborgs förorters intresseförening, de med stöd av §89 regeringsformen, att Gävle inköpscentral, Svenska Elverkens Eko- lagstiftning av ifrågavarande slag i första nomiska förening (ELEF) samt Svenska Gas- hand ankommer på Kungl Maj zt. föreningen. Frågan togs upp även av 1961 års riksdag.

l motionerna 1:453 och [l:632 uttalades att tillräckliga skäl föreligga för att dessa skulle det vore i näringslivets och allmänhetens

åläggas tillämpa upphandlingskungörelsen.

intresse att enhetliga normer skapades för all Utskottet påpekade också att något intrångi offentlig upphandling. Dessa borde kunna den kommunala självbestämmanderätten inte åstadkommas genom överläggningar mellan borde få förekomma utan mycket starka skäl. stat och kommuner efter initiativ av Kungl aktualiserades åter i de lika Spörsmålet Majft. Statsutskottet (utl 1961:155) ansåg lydande motionerna 1964:I:l42 och llzl82. det i och för sig motiverat med så fasta Mot bakgrund av kommunernas, deras bolags normer som möjligt även för den kommuna- och stiftelsers alltmer omfattande upphandla upphandlingen. En reglering på initiativ av ling och byggnadsverksamhet yrkades att Kungl Maj :t skulle emellertid komma i strid Kungl Maj :t skulle uppdra åt kommunalrättsmed kommunernas riksorganisationers upp- kommittén att utreda huruvida i kommunalfattning, sådan den kommit till uttryck i lagen kunde intas ett stadgande att all uppremissvar till allmänna skall berednings- och stats- handling ske opartiskt och på lika utskotten vid tidigare riksdagsbehandlingar, villkor för den som erbjuder varor och tjänsnämligen att de regler som behövs för en ter. Stadgandet skulle även innebära att det rationell bör bli beupphandlingsverksamhet anbud skulle antas som bäst tillgodoser komroende av kommunernas munernas behov egna åtgöranden. med hänsyn till pris och Utskottet avstyrkte motionen men sade sig kvalitet. För upphandlingsverksamheten bortro på ett frivilligt iakttagande av strängare de dessutom finnas ett av kommunens fullformföreskrifter än tidigare och att de tre mäktige antaget reglemente. kommunförbunden var beredda att medver- Konstitutionsutskottet erinrade i sitt utlåka till denna utveckling. tande 1964:30 om att riksdagen 1963 i I de lika lydande motionerna 1963:I:304 anledning av motioner i ämnet framhållit och II:353 yrkades ånyo på att kommunerna önskvärdheten av att den kommunala uppskulle underkastas normerades

upphandlingskungörelsens handlingen på frivillighetens väg.

bestämmelser. Motionerna överensstämmer Utskottet hänvisade till att kommunförbuntill stor del med den som väcktes vid 1960 dens arbete på ett normalreglemente för att års riksdag, såväl vad beträffar yrkandet som lösa frågan om en fastare reglering av uppmotiveringen härför. Frågan hade emellertid fortsatt handlingsverksamheten och att posiutvidgats att gälla även kommunala och s k tiva resultat var att vänta. allmännyttiga bostadsföretag. Dessa ansågs Utskottet påpekade också det olämpliga i inta en särställning såtillvida som verksamhe- att understryka att ett visst slag av ärenden ten till stor del finansierades med statliga skulle behandlas objektivt och på sådant sätt lån, medan de genom sin Organisationsform att kommunens intressen främjades. Ett var undandragna den genom tryckfrihetsför- sådant stadgande kunde lätt misstänkliggöra

ordningen fastslagna offentlighetsprincipen, kommunernas handlande i övriga frågor. Det

som möjliggör insyn och kontroll. kommunala interpellationsinstitutet och den Allmänna beredningsutskottet betonade i kritiken i allmänhet offentliga skulle utgöra sitt yttrande (utl 1963:12) vikten av att den tillräckliga garantier mot obehöriga förfarankommunala upphandlingen skedde under den. Utskottet därför avstyrkte yrkandet. betryggande former. Den utveckling mot Till utlåtandet av samma fogades reservation strängare forrnföreskrifter som kunnat iakt- innehåll som motionsyrkandet. tas vid tidigare utskottsbehandlingar av dessa I motioner vid 1965 års riksdag (I:345 och frågor, ansåg utskottet hade fortsatt. Ut- II:415) underströks att den kommunala uppskottet fann därför inte anledning förorda

handlingen på grund av sin omfattning ut-

något ändrat ställningstagande från riksda- i landets ekonomi gjorde en viktig faktor och gens sida. Vad beträffar de kommunala och i hög grad påverkar näringslivets verksamhet allmännyttiga bostadsföretagen ansågs inte och inriktning. Det framhölls också att det

för skattebetalarna var av väsentligt intresse infonnationsskrift ha hänvisat de kommunaatt upphandlingen sköts så, att skattemed- la skolorna till LIC och KAB för materielanlen nådde den bästa användningen. Mot bak- skaffning. Med anledning av dessa uttalanden grund av dessa uttalanden yrkades i motio- yrkades i motionen att riksdagen i skrivelse nen att Kungl Maj :t skulle tillsätta en allsidig till Kungl Maj :t skulle bekräfta sin principielutredning rörande problem och brister i den la inställning att offentlig upphandling skulle kommunala upphandlingen. Utredningen ske under former som såvitt möjligt garanteborde pröva möjligheterna att på frivillig väg rade fri konkurrens och att det fördelaktigasupprätta generella regler liknande dem iden te anbudet skulle antas till gagn för de statliga upphandlingskungörelsen. Allmänna skattebetalare som i sista hand svarade för beredningsutskottet (utl 1965:42) hänvisade det allmännas kostnader. Föreskrifter som till ett inom kommunförbunden utarbetat stod i strid med denna princip borde återkalförslag till allmänna bestämmelser om upp- las. handling mm. Förslaget skulle behandlas I sitt utlåtande 1967:56 framhöll bankoinom förbunden under hösten 1965 varför utskottet att det i remissyttranden över utskottet inte ansåg skäl föreligga för en motionen framkommit önskemål om bindanändring av riksdagens tidigare ställningsta- de regler for den kommunala upphandlingen. gande. Enligt utskottet vore det emellertid av värde En motion i syfte att reglera den kommu- om frågan om den kommunala upphandnala upphandlingen väcktes även vid 1967 års lingen kunde lösas av kommunerna själva. riksdag (111772). I motionen berördes de Det ansågs vara för tidigt att dra några slut-

rekommendationer för upphandlingsförfa- satser beträffande det av kommunförbunden

randet som utfärdats av kommunförbunden 1965 utfärdade normalförslaget, men ut- (normalförslaget). Det framhölls att det skottet förutsatte att kommunförbunden, ankom på vederbörande kommun att själv Kungl Majzt och berörda statliga myndigavgöra om förslaget skulle tillämpas eller heter skulle följa tillämpningen härav. Om inte samt att den upphandling som bedrevs den utfärdade rekommendationen inte fick av kommunägda samköpsföretag (KAB och önskvärd effekt borde frågan om en ompröv- LIC) var undantagna från bestämmelserna. ning av reglerna aktualiseras. En samordning av inköpsverksamheten inom ramen för dessa företag kunde enligt motionen leda till rationaliseringsvinster, under förutsättning att företagen inte kom i någon form av monopolställning. Skulle detta ske omintetgjordes möjligheterna att 0bjektivt bedöma inköpsorganens effektivitet. l motionen framhölls också att dagspressen vid olika tillfällen pekat på fall av osund konkurrens i LIC;s och KAB: verksamhet. Med anledning härav hade ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor hos pris- och kartellnämnden hemställt om särskild utredning i frågan. Vidare hävdades i motionen att KAB och LlC gjort gällande att viss upphandling för skolväsendet enligt riksdagsbeslut överlämnats till företagen. Enligt motionären skulle några beslut av angiven art inte ha fattats av riksdagen. Skolöverstyrelsen skulle även i en

7 för den

Riktlinjer offentliga upphandlingen

7.1 Principer för upphandlingen*

lingen står i överensstämmelse med de En grundläggande princip för den statliga åtaganden som gjorts inom ramen för EFTAär att denna skall bedrivas samarbetet. upphandlingen I fråga om denna upphandling affärsmässigt. I gällande upphandlingskun- innebär EFTA-bestämmelserna bl a att varje görelse kommer detta till uttryck i att det medlemsland själv får bestämma sina upp-

anbud skall antas som med beaktande av handlingsregler under förutsättning att de

samtliga omständigheter” anses vara förmån- inte är diskriminerande eller innehåller ett ligast för staten. I en cirkulärskrivelse från skydd for inhemska produkter och att be-

statssekreteraren i finansdepartementet den ställningar skall utläggas på grundval av

8.7.1960 fastslås att uttrycket ”samtliga affärsmässiga överväganden. omständigheter” bör begränsas till affärsmäs- Affärsmässigheten bör alltså vara en

sigt betingade förhållanden. Detta innebär grundläggande princip för den statliga uppbl a att myndigheterna i valet mellan handlingen även i Kommittén

fortsättningen.

svenskt och utländskt anbud i princip inte har, som närmare kommer att utvecklas i

skall ta andra än affärsmässiga hänsyn. I kapitel 11, inte ansett det möjligt att ange

skrivelsen framhålls emellertid att det ivissa alla de omständigheter som inverkar på konjunkturlägen kan finnas anledning för bedömningen av vad som i olika upphandstaten att stödja inhemsk produktion. Såda- lingssituationer bör i affars-

inbegripas

na vidare bedömningar skall enligt skrivelsen mässigheten. En sammanvägning av de fakdock förbehållas Kungl. Maj zt. torer som påverkar måste

anbudsprövningen

Kommittén har tolkat sina direktiv så att ske med hänsyn till omständigheterna i varje

principen om affärsmässighet skall gälla även särskilt fall.

i Dock anges i direktiven att

fortsättningen. Det erbjudna priset behöver i och för sig

under vissa omständigheter kan principen inte vara avgörande för om ett anbud skall behöva modifieras. Två fall åsyftas, nämligen antas eller inte. Väsentligt är att väga priset dels då utläggning av statliga beställningar mot tex kvalitet och utförande. Även sker.i sysselsättningsfrämjande syfte, dels då sådana omständigheter bör tas med ibedömbeställning sker som ett led i strävandena att som att ningen anbudsgivarens förmåga främja den inhemska industrins utveckling fullgöra sina åtaganden, möjligheterna att få på tekniskt avancerade områden med höga utvecklingskostnader. 1 l den slutliga utformningen av detta avsnitt har l direktiven konstateras att nuvarande ledamoten Granström pga sjukdom inte kunnat grundprinciper för den statliga upphand- deltaga.

62 SOU 1971 :88

god service, framtida driftskostnader etc. beställningar hos företag som annars inte Principen om affärsmässighet iden statliga skulle ha kommit i fråga vid den aktuella

upphandlingen bygger på antagandet att det upphandlingen. Härvid kan lokaliserings-,

som är mest förmånligt i det enskilda sysselsättnings- och industripolitiska synäven är mest fördelaktigt i många fall sammanfalla med all-

upphandlingsfallet punkter

på sikt ur samhällsekonomisk synpunkt. männa konkurrenshänsyn. Härigenom skulle uppnås en optimal resurs- Principen om affärsmässighet är som tidifördelning. En väsentlig förutsättning för gare nämnts vägledande i den statliga uppatt detta skall bli fallet är att konkurrens handlingen. I vissa fall kan emellertid synsät-

föreligger mellan olika leverantörer. tet att betrakta den statliga upphandlingen

Konkurrensen kommer till uttryck bla enbart som en affärstransaktion komma i kongenom att leverantörerna på grundval av ett flikt med andra av statsmakterna uppdragna specificerat anbudsunderlag får tävla om riktlinjer for samhällsverksamheten. Tidigare upphandlingen, varvid det förmånligaste an- har de i direktiven redovisade fallen med sysbudet skall antas. En annan och minst lika selsättnings- och utvecklingsbeställningar viktig aspekt är att köparen/beställaren upp- nämnts. F n tillämpas, som närmare kommer träder på sådant sätt att han med full kraft att redovisas i kapitel 9, ett system som kan hävda statens intressen och därmed göra innebär att beställningar läggs ut till företag Detta kan exem- som varslat om friställning av anställda i fördelaktiga upphandlingar. pelvis uppnås genom en hög teknisk och större omfattning (s k rådrumsbeställningar). ekonomisk kompetens hos den upphandlan- Enligt statsmakternas beslut gäller andra Vidare kan tidpunkten för kriterier än principen om affärsmässighet för de personalen. vara av betydelse. Sålunda dessa beställningar. Vidare kan erinras om upphandlingen kan t ex vissa fördelar ur prissynpunkt upp- att i den inledningsvis i detta kapitel nämnda nås om beställningen cirkulärskrivelsen från statssekreteraren i anpassas med hänsyn

till säsong- eller konjunkturfluktuationer finansdepartementet anges som en möjlighet

inom olika branscher. Detta kan ske genom i vissa konjunkturlägen att anlägga sysselsätthos myndigheten vid av anbud att beställningsplaneringen ningssynpunkter prövningen för att stödja viss inhemsk Av tar hänsyn till industrins kapacitetsutnytt- produktion. likartad karaktär bör man betrakta undanjande, sysselsättning och ordertillgång. Andra åtgärder för att stärka statens taget för AMS från skyldigheten att tillämpa leverantörerna är att upphandlingskungörelsen ”om det är fördelposition gentemot samverkar i sin aktigt för ändamålet (instruktionen för

myndigheterna upphandling.

Detta AMS 1970:727). Undantaget är främst motileder bl a till att de statliga myndigheterna samt ser- verat av att man vill ha möjlighet till ett får fönnånligare rabatter och andra villkor som nonnalt annat än affärsmässigt betraktelsesätt främst vice-, garantien och ekonomiskt vid vissa beredskapsarbeten för att främja erbjuds specialiserad stark köpare. I följande kapitel kommer en sysselsättningen inom visst område. redogörelse att lämnas för de olika strävan- Upphandlingen kan i vissa fall även ut-

dena att utveckla inköpssamordningen. Myc- nyttjas i regionalpolitiskt syfte. I de av

ket statsmakterna antagna principerna för retyder på att denna inköpssarnordning kan behöva vidgas och utvecklas. Härigenom gionalpolitiken (jfr kap 9) anges inte nägra kan villkoren som innebär att regionalför den statliga upphandlingen generella riktlinjer förbättras. politiska hänsyn skall tas vid upphandling.

De statliga myndighetema bör självfallet Emellertid utesluter inte detta att sådana

söka undvika att hamna i en marknad som hänsynstaganden kan behöva göras i vissa tendenser. Ivissa enskilda fall när de skulle få stor regional-

präglas av monopolistiska

lägen kan det därför för att trygga en lång- politisk betydelse. siktig konkurrens finnas skäl att lägga ut I andra fall kan särskilda omständigheter

behöva beaktas vid upphandling för att normalt endast beakta sådana effekter av sitt

tillgodose försörjningsberedskapens särskilda handlande som faller inom ramen för deras

krav. Beställningar kan härvid inte sällan och mål. Tillinstruktionsenliga uppgifter

behöva läggas ut vid inhemska företag för att lämpningen av upphandlingsreglema liksom

trygga produktionen inom landet som en andra åtgärder av myndigheterna kan emelberedskap i händelse av krig eller avspärr- lertid också till effekter som ur ge upphov

ning. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar den enskilda myndighetens kan

synpunkt

har fått dispens från upphandlingskungörel- betecknas som externa. När av tillämpningen sen för att kunna väga beredskapssynpunkter reglerna for upphandling i ett visst ärende

mot Chefen för kommer

affärsmässighet. handels- i strid med andra mål i samhället,

departementet har i maj 1971 tillkallat exempelvis målen for sysselsättningspolitisärskilda sakkunniga för att överväga meto- en målkonflikt. ken, uppstår För viss upp-

der för att upprätthålla en tillfredsställande handling finns handläggningsrutiner eller ut-

beredskap inom varuområden som har en färdade föreskrifter om samråd med annan

väsentlig betydelse för försörjningen. Enligt myndighet eller om av vissa hänskjutande

sina direktiv skall de sakkunniga även be- ärenden till Kungl Maj :t som kan tillämpasi handla den statliga som ett sådana fall. Kommittén

upphandlingen föreslår inte någon led i försörjningsberedskapen.

ändring av dessa. En begränsad utbyggnad av Inom ramen för försvars- och säkerhets- ett sådant skulle regelsystem i och för sig politiken kan det vara påkallat att göra en kunna tänkas. Enligt kommitténs uppfatt-

vidare bedömning vid och beupphandling ning bör dock understrykas att det - även

akta behovet av inhemsk industri. Anled- om särskilda föreskrifter härom inte uthärtill ningen kan vara att inte göra Sverige färdats måste ankomma på verksledalltför beroende av försvarsmateriel från inom ningarna de upphandlande myndigutländska leverantörer. heterna att i de fall då myndighetens ”in- Även andra fall kan

föreligga då statliga struktionsenliga” handlande skulle leda till beställningar inte enbart bör ses som affärs- uppenbara målkonflikter med betydande

transaktioner. Det kan exempelvis från sam- externa effekter anmäla ärendet för Kungl hällsekonomiska synpunkter vara fördelak- för en samlad

Maji bedömning. tigt att beställning sker hos visst företag om Som exempel på sådana fall som nu avses

produktionen därigenom kan fortsättas och kan enligt kommitténs nämnas större mening stora samhälleliga investeringar kan bevaras. upphandlingar av TEKO-produkter eller upp-

Sammanfattningsvis vill kommittén un- handling av viss avancerad teknisk

materiel,

derstryka att affársmässigheten bör vara en

exempelvis datorer, i ett läge när berörda grundläggande princip vid den statliga upp- branscher inom landet har betydande syssel-

handlingen även i fortsättningen. Såsom an- eller då

sättningssvårigheter beställningen ges i direktiven kan dock denna i kan få stor utvecklingseffekt. princip vissa fall behöva modifieras. Detta gäller när Till ledning för den upphandlande persoaffärsmässigheten kan komma i konflikt med nalen bör utfärda interna myndigheterna andra mål eller för sarnhällsverkprinciper riktlinjer som anger när ärenden bör undersamheten. I dessa fall måste en avvägning ställas verksledningen.

göras mellan de olika målen och principerna Vid sidan av principen om affärsmässighet i syfte att uppnå det resultat som totalt sett är offentlighet och rättssäkerhet centrala

är mest förmånligt för samhället. Självfallet frågor inom upphandlingsområdet. Den i kan de internationella åtagandena utgöra en svensk

förvaltning tillämpade offentlighets-

gräns för handlingsfriheten i sådana fall. principen gäller även vid

offentlig upphand-

Det nu sagda kan medföra problem vid ling, såväl statlig som kommunal. Principen

tillämpningen av upphandlingsreglema i en- är inskriven i tryckfrihetsförordningen och

skilda fall. skall Myndigheterna nämligen har således grundlags karaktär. Dess allmän-

na innebörd är att var och en skall ha rätt att objektiv behandling. De nuvarande upphandta del av statens och kommunernas hand- lingsbestämmelserna är enligt kommitténs

lingar. Undantag från offentlighetsgrundsat- mening också utformade så att de tillgodoser

sen kan endast göras genom föreskrifter i lag. rimliga krav ur anbudsgivarnas synpunkt. I fråga om upphandling gäller som huvudre- Vid de hearings som kommittén haft med gel att handlingarna blir offentliga när avtal företrädare för olika branschorganisationer slutits men av naturliga skäl inte dessförin- mfl har öppenheten vid den statliga uppnan. sekretess - som i tillmätts stort värde. Den torde Förlängd något handlingen förekommer - bla ha medverkat till att antalet fall av praktiken mycket sparsamt är endast medgiven i sådana fall då ett bristande objektivitet i samband med statlig hemlighållande är nödvändigt för att upp- upphandling i vårt land är ringa sett mot handlingen skall kunna ske under fullt bakgrunden av upphandlingens omfattning. affärsmässiga former eller om offentlighet skulle leda till allvarligt men för det allmän-

7.2 Erfarenheter av nuvarande

na eller för enskildas berättigade ekonomiska upphandlingsregler intressen. Det bör särskilt framhållas att det inte är tillåtet att träffa generella beslut om Den nuvarande statliga upphandlingskungösekretess för hela grupper av upphandlings- relsen har enligt kommitténs mening åstadärenden utan att prövning måste ske i varje kommit ett enhetligt uppträdande från de särskilt fall för sig. Undantagen från offent- statliga myndigheternas sida gentemot leve-

lighetsprincipen är närmare preciserade i rantörerna och sålunda bidragit till stadga i

lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten upphandlingsarbetet. Utvecklingen mot alltatt utbekomma allmänna handlingar (sekre- mer komplicerade beställningar och som

tesslagen). följd därav mot alltmer avancerade former Denna offentlighetsprincip, som har lång för avtalsslut har dock medfört att bestäm-

hävd i svensk förvaltning och som med melserna i dagens läge framstår som alltför undantag för Finland torde sakna motsvarig- formella, detaljrika och mindre adekvata. het internationellt, har medfört att den Kungörelsen innehåller inte några klart

offentliga upphandlingen i vårt land sker definierade och från varandra väl avgränsade

under stor öppenhet. Det tävlingsmoment Infordrande av anbud

upphandlingsforrner.

som ligger i anbudssystemet förstärks genom kan ske på olika sätt, nämligen genom att man i efterhand kan bedöma skälen för skrivelser eller annonsering, genom särskilda upphandlingsbeslutet. Ytterligare en omstän- under hand. När anbud infordras genom dighet som man bör ha i minnet är den eller särskilda skrivelser är det annonsering svenska förvaltningens uppbyggnad med fri- fortsatta upphandlingsförfarandet strängt stående centrala ärnbetsverk, vars verksam- formbundet bla bestämmelser om genom het i huvudsak regleras genom offentligt öppnande, prövning och antagande av anutfärdade instruktioner. I många andra län- bud. Beträffande anbud som infordras under der är motsvarande verksfunktioner inbygg- eller muntligt, hand, vilket kan ske skriftligt da i ministerier. endast att vad som föreskristadgas däremot Principen om allmänna handlingars offent- vits om prövning och antagande av anbud lighet är vid upphandling av stor betydelse som infordrats genom annonsering eller särför anbudsgivarna ur rättssäkerhetssynpunkt. skilda skrivelser skall gälla i tillämpliga delar. Den offentliga upphandlingen tar i anspråk Uttrycket i tillämpliga delar” har gett ut-

allmänna medel av stor omfattning. Självfal- rymme för olika tolkningar om vad som skall

let skall myndigheterna vid upphandlingen gälla vid prövning och antagande av anbud. sörja för att statens intressen blir tillgodo- Upphandlingskungörelsen medger vid en sedda men de har även att ta hänsyn till strikt tolkning inte annat än i mycket

anbudsgivarnas krav på rättssäkerhet och begränsad omfattning förhandlingar före av-

talsslut. Detta kan ske endast om anbudet melserna är försäljning som sker isamband awiker från de villkor som angivits vid med skogsbruk, jordbruk, trädgårdsrörelse anbudsinfordran och övriga anbudsgivares eller annan affärsverksamhet. I praktiken inintressen inte åsidosätts. Vid komplicerade nebär detta att huvudparten av den statliga upphandlingar är förhandlingar numera ofta försäljningen inte faller under upphandlingsnödvändiga inte bara för att åstadkomma en kungörelsens bestämmelser. Den försäljning anknytning till praxis inom affärslivet utan som faller under kungörelsen berör sålunda främst för att tillgodose statens ekonomiska huvudsakligen endast viss sk övertalig och intressen. Vissa större myndigheter har tol- kasserad materiel. Det kan dessutom konstakat att infordra anbud under möjligheten teras att kungörelsens försäljningsregler nuhand som en rätt att även förhandla om mera är föga affärsmässiga. priser och andra leveransvillkor. Kommittén För den kommunala upphandlingen har anser det tveksamt om kungörelsen är avsedd kommunförbunden, såsom förut beskrivits, att tolkas på detta sätt. Å andra sidan står utarbetat ett sk normalförslag. Detta bygdet enligt kommittén klart att ett behov av ger i huvudsak på den statliga upphandlingssådan

förhandlingsmöjlighet föreligger. kungörelsen. En mera ingående redogörelse Upphandlingskungörelsen innehåller inga för normalförslaget har lämnats i närmast

uttryckliga bestämmelser om upphandling av föregående kapitel, där även graden av tjänster. Med hänsyn till de flytande gränser- anpassning till upphandlingskungörelsen närna mellan å ena sidan tjänster och å andra mare klarlagts. sidan olika former av arbeten medför detta I fråga om uppbyggnad har i normalförofta tveksamhet i de enskilda fallen om slaget åstadkommits en mera ändamålsenlig kungörelsen är tillämplig eller inte. lösning genom att samma kapitel innehåller Som framgått av redovisningen i kapitel 3 bestämmelser om upphandling av såväl varor innehåller upphandlingskungörelsen många (materiel) som byggnads- och anläggnings-

bestämmelser av typ leveransvillkor, t ex om arbeten. Jämfört med upphandlingskungörel-

garanti, kontroll och besiktning, försäkring, sen har vissa dubbleringar av likalydande möjligheter till rörligt pris. Det är här fråga paragrafer därigenom undvikits. Detta inneom villkor som inom affärslivet normalt bär dock inte att enhetliga bestämmelser avtalas mellan parterna och som direkt på- utformats för de båda områdena fullt ut. I

verkar priset. Att dessa villkor för statens del övrigt kan noteras att normalförslaget inte i

fast reglerats i en kungörelse kan i vissa lägen samma utsträckning som upphandlingskunmedföra att de affärsmässiga Synpunkterna görelsen innehåller bestämmelser av typ inte tillräckligt kan beaktas. Kungörelsen leveransvillkor eller bestämmelser av detaljinnehåller även bestämmelser som riktar sig mässig natur. Inte heller innehåller förslaget direkt till leverantörerna. några detaljerade

försäljningsbestämmelser

Slutligen kan konstateras att upphand- utan endast i en paragraf hänvisning till

lingskungörelsen innehåller olika handlägg- tillämpliga delar av upphandlingskapitlet,

ningsregler för upphandling av varor och varmed förstås att anbudsförfarande etc skall upphandling av byggnads- och anläggnings- användas även vid försäljning. arbeten, vilket numera knappast är motiverat. Den principiella överensstämmelsen med Vidare ter sig ett flertal bestämmelser i kun- den statliga upphandlingskungörelsen medgörelsen i dagens läge överdrivet detaljerade. för att de ovan redovisade bristerna i de Såsom framgått av kapitel 3.2.5 finns i statliga bestämmelserna även i huvudsak den nuvarande upphandlingskungörelsen torde gälla normalförslaget. Det bör dock

även regler för försäljning av lös egendom. påpekas att behovet av förhandlingar i

Dessa regler förutsätter att försäljningen sker upphandlingsärenden formellt anses kunna genom auktion, genom särskilda skrivelser tillgodoses genom att förslagets 12 § utelämeller under hand. Undantagen från bestäm- nas.

Den statliga upphandlingskungörelsen gäl- den nutida utvecklingen inom förvaltningen.

ler författningsenligt samtliga statsmyndig- Härigenom bör myndigheterna få större heter såvida Kungl Majzt inte föreskriver möjligheter att effektivisera sin upphandling annat. I fråga om normalförslaget ankommer till gagn för samhällsekonomin. det på varje enskild kommun eller enskilt Föreskrifterna för den statliga upphand-

landsting att avgöra såväl om reglemente lingen bör enligt kommitténs uppfattning

skall antas som om särskilda beloppsgränser endast reglera myndigheternas reguljära för dess tillämpning. upphandling. Härvid bör affärsmässiga bedömningar göras i den mån inte särskilda bestämmelser utfärdats av Kungl. Majxt. 7.3 Principiell uppläggning av regler för den Föreskrifterna bör vara utformade så att de statliga upphandlingen liksom hittills främjar konkurrensen mellan Kommittén har övervägt om behov över- och anbudsgivaranbudsgivarna tillgodoser huvudtaget kan anses föreligga av särskilda nas krav på en objektiv behandling. Ytterst bestämmelser för den statliga upphandling- bör föreskrifterna syfta till att staten skall få en. Grundläggande regler för såväl den priva- så fördelaktig upphandling som möjligt. Därta som den offentliga upphandlingen finns för bör enligt kommitténs mening de statliga bl a i avtals- och köplagarna. Det kan vidare beställarna samordna sina och

upphandlingar

hävdas att gällande regler för den statliga tillvarata de fördelar som storköp upphandlingen har sin grund i bestämmelser rimligtvis bör kunna medföra. Myndighetersom tillkom i slutet av förra seklet och att na bör som hittills från fall till fall få avgöra man nu verkar i en miljö där förhållandena omfattningen av antalet anbudsgivare. Som är helt annorlunda än tidigare. Behovet av en garanti mot slentrian och i syfte att

särregler för den statliga upphandlingen skulle konkurrensen bör även icke tillfråga-

främja inte längre vara lika starkt. de företag liksom hittills få rätt att inge Flera skäl talar dock för att man har anbud och få dessa prövade på samma sätt

särskilda regler för den statliga upphand- som övriga anbudsgivare. Denna möjlighet

lingen även i fortsättningen. Direktiven för torde sakna motstycke vid en internationell

kommittén har också utgått från detta. jämförelse.

Omfattningen av de statliga inköpen är av offentlighet och rättssäkerhet bör iuppsådan storlek att det från allmänna synpunk- handlingsarbetet garanteras i samma utter är angeläget att de handhas på ett sträckning som gällt hittills. enhetligt sätt. Erfarenheterna av fasta regler Föreskrifterna om statlig upphandling bör för är också i De den statliga upphandlingen vidare rikta sig enbart till myndigheterna. princip positiva även om detaljkritik före- bör enligt kommitténs mening som hittills kommit på vissa punkter. I de hearings som vara införda i en av Kungl Maj :t utfärdad kommittén haft har man med styrka från kungörelse. Denna kungörelse bör dock näringslivsorganisationemas sida understru- endast innehålla de grundläggande principer-

kit att man upplever reglerna som en na för upphandlingsförfarandet. Sålunda bör

trygghet och garanti för objektivitet och kungörelsen innehålla regler som tillgodoser rättssäkerhet i upphandlingen. att konkurrensen på marknaden utnyttjas Kommittén har av nu redovisade skäl vid all upphandling, att objektivitet garantekommit till den slutsatsen att särskilda ras genom reglerade former för anbudsinregler för den statliga upphandlingen bör finnas fordran och anbudsöppnande, att anbudsäven sker efter för i fortsättningen. Enligt kommitténs prövning regler som borgar uppfattning är det dock önskvärt med en affärsmässighet och att samarbete mellan

mindre detaljmässig reglering än hittills. myndigheterna i upphandlingsfrågor fastslås.

Myndigheterna bör därför få en ökad grad av Kommittén har utarbetat ett förslag till handlingsfrihet, vilket överensstämmer med ny upphandlingskungörelse på grundval av

vad som nu angivits. Förslaget har intagits som annan verksamhet inom statsförvaltföre kapitel l i detta betänkande. I kapitel ningen granskas inom ramen för RRV:s förll kommer kommittén att mera i detalj valtningsrevision. redovisa innebörden i förslaget. Konstruktio- Som nämnts i det föregående finns det nen med en kungörelse, som endast innehål- ibland skäl att frångå principen om affärsler grundläggande regler, medför emellertid mässighet. Här kan erinras om vad som

behov av särskilda anvisningar till ledning för tidigare sagts att bl a sysselsättnings-, försvars-

myndigheterna. Dessa anvisningar bör enligt eller industripolitiska skäl kan motivera kommittén inte utfärdas av Kungl Maj :t utan andra bedömningar eller att

försörjningsbe-

av en central myndighet. Enligt kommittén kan ställa särskilda krav. Sådana redskapen ligger det närmast till hands att anvisningar- avgöranden bör som hittills enligt kommitna utfärdas av RRV. Redan nu har RRV téns

uppfattning efter en samlad bedömning

enligt sin instruktion att bl a granska fonner- beslutas av Kungl Majzt och inte av de na för den statliga upphandlingen. Uppdra- upphandlande myndigheterna. get att utfärda anvisningar för tillämpningen Kommittén kommer i kapitel 9 och 10 av en ny upphandlingskungörelse passar där- att närmare behandla frågorna om upphandför väl in i verkets nuvarande uppgifter. ling som ett medel i sysselsättningspolitiken Kommittén kommer senare och som medel (kap 8) att att främja den industriella föreslå att den sarnarbetsdelegation för upp- utvecklingen. handlingsfrågor som är knuten till RRV skall Ett spörsmål av visst principiellt intresse i ges vidgade uppgifter och bl a följa tillämp- samband med frågan om undantag från

ningen av upphandlingskungörelsen. I bilaga upphandlingskungörelsen är på vilket stal ger kommittén ett exempel på hur anvis- dium i upphandlingsprocessen som ärendet

ningar till upphandlingskungörelsen skulle skall underställas om inte Kungl Maj :t kunna utformas. Genom ett system med en utfärdats. För såväl den generella föreskrifter kungörelse och anvisningar möjliggörs att upphandlande myndigheten som för presumreglerna lätt kan anpassas till utvecklingen på tiva leverantörer bör det så tidigt som upphandlingsområdet. Kungörelsen behöver möjligt göras klart om som

hänsynstaganden

därför ändras endast när principerna ändras.

inte regleras i upphandlingskungörelsen kan

Kommittén har vid hearings med företrä- komma att inverka vid prövningen av anbu-

dare för näringslivsorganisationer m fl ingå-

den. Om detta kan ske redan på planeringsende diskuterat frågan om stadiet

upphandlingsbe- hos myndigheten kan anbudskretsen

stämmelsernas uppbyggnad med en särskild med härtill. Leverantörer anpassas hänsyn kungörelse och anvisningar. Härvid har man som bedöms inte kunna komma i fråga från organisationernas sida anslutit sig till behöver då inte åsamkas kostnader för den ovan redovisade synen på grundutform- m m. anbudsräkning

ningen av en ny upphandlingskungörelse. Å andra sidan torde man i detta skede inte De nya upphandlingsregler som kommit- alltid tillräckligt noga kunna ange samtliga

ten föreslår innebär vidgad frihet men också som kan komma att beaktas omständigheter ett större ansvar för de upphandlande vid vid ett myn- prövning. Sysselsättningsläget digheterna. Detta medför enligt kommittén förändras företag kan tex från tidpunkten ett ökat behov av av hur

uppföljning för planeringens påbörjande till dess anbud

bestämmelserna kommer att tillämpas i inkommit. kan inte heller Undantagsfallen praktiken. Den tidigare nämnda delegationen alltid renodlas även med god marknadskänför

upphandlingsfrågor får en viktig uppgift nedom förrän man känner kostnaden för

att fylla i detta avseende. Den bör bl a alternativa

lösningar efter avgivet anbud och föreslå de ändringar av anvisningarna som i vissa fall efter förhandlingar.

kan behövas. Kommittén vill också peka på Med till vad som nu hänsyn sagts är

att upphandlingen hos myndigheterna lik- kommittén inte beredd

att generellt uttala

sig för att hithörande ärenden underställes ringar inte kunde göras. Kungl Majrt innan anbud inhämtas. Av det Som framgår av utredningsdirektiven skall anförda framgår att underställandet bör ske kommittén även beakta möjligheterna till så tidigt som möjligt. En prövning bör dock anpassning av den kommunala upphandske från fall till fall. lingen till de statliga upphandlingsbestämmelserna. Härvid kan enligt kommittén tre vägar övervägas. Den första är att genom 7.4 Gemensamma regler för staten och lagstiftning åstadkomma motsvarande bekommunerna stämmelser för kommuner och landsting som De statliga myndigheternas upphandling reg- för staten. Såväl praktiska som tekniska skäl leras av enhetliga bestämmelser genom 1952 talar dock mot en sådan lösning om andra års upphandlingskungörelse. På den kommu- vägar står till buds. En annan möjlighet är att nala sidan har det däremot inte varit möjligt som villkor för statsbidrag till kommunerna

att hittills uppnå motsvarande enhetlighet. exempelvis påfordra att den statliga upp-

Det av kommunförbunden rekommenderade handlingskungörelsen skall tillämpas vid uppnormalförslaget har således som förut handling för statsbidragsmedel. En sådan nämnts fått en förhållandevis liten genom- lösning skulle vara administrativt enklare än slagskraft. Detta torde till stor del bero på lagstiftningsalternativet men har nackdelar

den skillnad i struktur som föreligger mellan från kontrollsynpunkt. En tredje möjlighet

statlig och kommunal förvaltning. Medan de är att man på frivillig väg får till stånd en statliga upphandlingsbestämmelserna genom överensstämmelse mellan de kommunala och Kungl Majzts beslut gäller för i princip alla statliga upphandlingsreglerna. statliga myndigheter, är antagandet av regler Kommittén har funnit övervägande skäl för kommunal upphandling som tidigare tala för sistnämnda lösning. Frågan om nämnts beroende på beslut av varje särskild gemensamma bestämmelser har därför tagits kommun. Till den bristande enhetligheten upp vid överläggningar med Svenska kom-

har självfallet också bidragit att kommuner- munförbundet och Svenska landstingsför-

nas antal är mycket stort. Många är dess- bundet som även beretts tillfälle att under utom förhållandevis små. utredningens gång ta del av utredningsmate- Från allmän synpunkt framstår det enligt rialet. Vid dessa överläggningar har det

kommittén som angeläget att all offentlig bedömts att väsentligt ökade förutsättningar

upphandling med hänsyn till dess stora för en enhetlig reglering på frivillighetens väg samhällsekonomiska betydelse sker enligt numera torde föreligga bl a på grund av de enhetliga regler. Vid hearings som kommit- beslutade kommunsammanläggningarna. Den tén haft med näringslivsorganisationer har l januari 1974 beräknas antalet kommuner dessa särskilt understrukit önskemålet att ha minskat till omkring 270. samma regler skall gälla för statlig och Bestämmelserna i det av kommittén utar-

kommunal upphandling. Bla har frarnhål- betade förslaget till ny upphandlingskun-

lits att leverantörssidan generellt känner görelse har av kommunförbunden funnits

större garanti föreligga för en objektiv och lämpade att begagnas även vid kommunal kompetent handläggning vid statlig än vid upphandling. Förbunden har därför i en

kommunal upphandling och att detta till överenskommelse med kommittén och RRV stor del beror på att den statliga upphand- utfäst sig att utarbeta ett nytt normalförslag lingen regleras genom fasta och enhetliga till kommunalt upphandlingsreglemente med normer. Det bör dock särskilt framhållas att anvisningar. Härvid skall eftersträvas att detta allmänna omdöme uttryckligen för- reglementet och anvisningarna - med beakklarades inte gälla landstingen och storstä- tande av de i några avseenden speciella mot vilkas och kom- kommunala förhållandena - så nära som derna, objektivitet petens i upphandlingsarbetet särskilda erin- möjligt ansluter sig till kungörelsen och till

SOU 1971 288 69

denna hörande anvisningar. Överenskommelsen, som gjorts beroende av att kommit-

tens förslag till ny upphandlingskungörelse

fastställs av Kungl Maj :t bifogas (bil 2) liksom också nytt normalförslag till kommunalt upphandlingsreglemente (bil 3). Förbunden skall enligt överenskommelsen verka för att det nya reglementet jämte anvisningar börjar tillämpas då kungörelsen träder i kraft. Det förutsätts härvid att reglemente och anvisningar skall antas av fullmäktige i primärkommunerna och av landstingen. Kommunförbunden har förklarat sig beredda att ingå i den i kapitel 8 föreslagna delegationen för upphandlingsfrågor i ärenden som berör såväl staten som kommunerna. Enighet Föreligger om att upphandlingen i friare form motiverar en mer intensiv revi-

sion av upphandlingsverksamheten. RRV

och kommunförbunden skall här delge varandra sina erfarenheter av revisionsverksamheten. I överenskommelsen förklarar sig

förbunden vilja medverka till att kommuner-

na lämnar sådan som

upphandlingsstatistik

man kommer överens om.

Upphandlingskommittén har i enlighet

med sina direktiv haft samråd med den nu arbetande kommunalrättskommittén som

från sina utgångspunkter tillstyrkt upplägg-

ningen med en överenskommelse om enhetlig reglering på frivillighetens väg.

8 Samordning inom den offentliga

upphandlingsverksamheten

8.1 Den statliga sektorn åtgärder för att tillgodose uppkommande inköpsbehov hos underlydande organ ute på 8.1.1 Samordnade inköp m m fältet. För att få ett enkelt beställnings-, Spörsmålet om någon form av samverkan distributions- och betalningsförfarande träf-

mellan statliga myndigheter vid inköp aktua- fas ofta sk avropsavtal. Dessa irmebär i

liserades tidigt. Sålunda togs frågan upp bl a princip att de förbrukningsställen (undermotionsvägen i riksdagen redan 1913. Som ställda organ), som omfattas av avtalet, har fördelar framhölls härvid inte bara att större att rekvirera och betala direkt hos leveransamlade beställningar kunde läggas ut med tören samt i övrigt handha kontakten med prissänkande effekter som följd utan även denne när det gäller exempelvis frågor röranatt förutsättningarna skulle ökas för stan- de leveransförseningar, reklamationer etc. dardisering av varusortimentet. Det föreslogs Den avtalsslutande instansens arbete begränockså redan tidigt att ett centralt upp- sas i princip till själva affärsuppgörelsen och skulle inrättas, vilket förslag till att informera berörda enheter om konhandlingsorgan dock lämnades utan åtgärd. I detta samman- trakterade priser samt leveransvillkor i övrigt hang kan även nämnas att krigsmateriel- etc, vilket vanligen sker genom kontraktsverket (avvecklat 1954) på sin tid åtog sig kopia e d. upphandlingar även för myndigheter utanför Systemet med avropsavtal har visat sig försvaret. Härefter har frågan om centrali- vara en praktiskt användbar och i övrigt sering av statlig upphandling till ett särskilt lämplig form för att åstadkomma en organiinrättat verk inte vidare aktualiserats. serad inköpssamverkan även mellan olika Rationaliseringssträvandena har i stället myndigheter. Samarbetet innebär i korthet inriktats åstadkomma ett samord- att myndigheter som själva är stora förpå att av mera flexibel natur, vilket brukare av en vara träffar avropsavtal som ningssystem kan anpassas efter utvecklingen och efter även kan utnyttjas av andra myndigheter behovet i skilda situationer. Koncentra- med mindre förbrukning av samma varuslag. tionen av upphandlingsarbetet inom myndig- Sammanfattningsvis kan konstateras att heterna, och särskilt då inom sådana med denna form av inköpssamordning successivt lokal organisation, till särskilda enheter har ökat i omfattning, vilket främst torde förmedfört behov av speciella samordnings- klaras av de ekonomiska fördelar som syste-

met med avropsavtal visat sig kunna medföra lagerhåller härvid också ett stort antal konleveranser - ökade kvantitetsrabat- torsartilclar av olika (större slag, som efter rekvisiter, förenklade för anslut- tion från och mot direkt

inköpsprocedurer betalning till post-

na myndigheter etc). För vissa varuslag har verket levereras till beställande myndighet. en nära nog helt centraliserad upphandling Postverket tillgodogör sig viss ersättning för genomförts. Samordning av olika myndighe- sin verksamhet i detta hänseende. Det bör ters upphandlingar från fall till fall förekom- dock betonas att där så motiveras av rekmer dessutom i allt större utsträckning. visitionemas och värde olika

omfattning

Företrädesvis är det de större upphand- artiklar genom postverkets leve-

förmedling

lande myndigheterna som kommit att ad- reras direkt från leverantören. Så sker exemministrera och handha den affärsmässiga pelvis i fråga om kontorsmaskiner och vissa

handläggningen (avtalsslut mm) av sådana pappersvaror. Anledningen till förrådshåll-

samköpsavtal som gäller för flera myndighe- ningen är att myndigheterna skall ha möj-

ter. Som exempel kan nämnas försvarets lighet att rekvirera ett fullständigt sortiment

materielverk, som idagens läge träffar avtal för sin verksamhet från ett håll, vilket möjför i stort sett hela statsförvaltningen i fråga liggör sampackning av olika artiklar så att

om bl a oljor och drivmedel, livsmedel och varje sändning får ett värde som står i rimligt

förplägnadsmateriel samt kontorsinventarier. förhållande till kostnaderna för inköp, lager- Ett annat exempel är postverket, som cen- hållning, distribution m m. tralt ombesörjer upphandling av kontors- Vidare kan som ett annat från avsteg materiel och kontorsmaskiner samt tvätt- tekniken med avropsavtal nämnas försvarets

och rengöringsmedel för statsverkets behov. materielverks livsmedelsupphandling för de

Vidare bör nämnas fortifikationsförvalt- statliga vårdområdena. Vissa begränsade leningen, som själv är stor förbrukare av olika veranser sker därvid från militära förråd

slags materiel inom byggnads- och anlägg- bla för att medverka till omsättningen av

ningsområdet och som slutit ett stort antal dessa beredskapsförråd. l dessa fall sker som rekvisition från och betalning till respektive avropsavtal är tillgängliga för övriga statsmyndigheter, samt utrustningsnämnden regionala militära myndighet.

för universitet och högskolor, vilken i egen- När frågan om samordning inom det skap av central upphandlande myndighet för statliga upphandlingsområdet först aktualiuniversitets- och högskoleområdet träffat av- serades avsågs härmed endast en inköpstek-

ropsavtal som även gäller för andra utom- nisk procedur, nämligen att åstadkomma

stående myndigheter i fråga om laboratorie- större samlade beställningar. Numera har

utrustning mm, fotomateriel, viss materiel samordningsarbetet även inriktats på frågor inom verktygsområdet, litteratur och vissa av allmän merkantil art, exempelvis frågor andra varugrupper. om utarbetande av norrnalkontrakt och all-

Tekniken med upphandling genom avrops- männa leveransbestämmelser.

avtal har i princip helt accepterats av myn-

dighetema och kommer även fortsättningsvis

med all sarmolikhet att vara den domineran-

8.1.2 RRV :s samordningsuppgifter

de formen vid samköpsförfarandet myndigheter emellan. Vissa avsteg från denna teknik Enligt sin instruktion skall RRV bl a granska har dock måst göras såtillvida att en myn- formerna för den statliga upphandlingen. dighet svarar för viss lagerhållning för andra Detta innebär att verket skall se till att den myndigheters räkning. Denna form av statliga upphandlingen bedrivs effektivt och

samköpsförfarande gäller främst i fråga om affärsmässigt. I anslutning härtill söker ver-

den av kontorsrnateriel mm upphandling ket även att bevaka möjligheterna till ökad

som postverket centralt ombesörjer for stats- inköpssamordning samt att åstadkomma en

Verket inte bara inköper utan

förvaltningen. enhetlig policy i frågor som rör den statliga

sekvens med denna tankegång måste därför upphandlingsverksamheten. förutsättas att myndigheterna överhuvudta- Vidare söker RRV verka för att enhetligget i sitt handlande inom upphandlingsomhet åstadkommes inom hela det statliga rådet ålägges att påtaga sig ett större området i fråga om sådana bestämmelser och medansvar, än vad hittills varit möjligt, för liknande som reglerar rättsförhållandet mel- att den statliga upphandlingsverksamheten i

lan staten som beställare och leverantörs- dess helhet skall fungera på mest ändamåls-

enliga sätt. Genom inrättandet inom riksresidan. Olika versioner av allmänna leveransvisionsverket av en samarbetsdelegation för bestämmelser samt entreprenadbestämmelser upphandlingsfrågor med representanter för har sålunda tillkommit genom eller under skulle bl a större upphandlande myndigheter medverkan av verket. erhållas ett organ som på ett flexibelt sätt

skulle kunna verka för av RRV lämnar även råd till myndighetemai genomförandet

erforderliga praktiska åtgärder.” upphandlingsfrågor. I detta sammanhang kan

nämnas att verket från ett särskilt upprättat Genom beslut den 27.10.1967 godleverantörsregister över mera allmänt förekände Kungl Maj :t de föreslagna grunderna kommande varugrupper vid förfrågan tillför samordning av den statliga upphandhandahåller uppgifter om lämpliga leveranlingen, innefattande bland annat inrättandet

törer mm. Registret bygger på uppgifter

inom RRV av en samarbetsdelegation för som fortlöpande lämnas av myndigheterna m m. l delegationen inupphandlingsfrågor om gjorda upphandlingar. går för närvarande företrädare för - förutom Kungl Majzt uppdrog 1965 åt RRV att RRV - statens för postverket, järnvägar, utreda frågan om central upphandling vattenfallsverket, vägverket och försvarets statliga organ. Verket föreslog i anledning materielverk.

härav att det pågående arbetet med att sam-

Arbetet inom delegationen har hittills i ordna upphandling av för skilda myndigheter huvudsak inriktats på en effektivisering av likartade varor (materiel) borde fortsättas

samköpsverksamheten, eftersom åtgärder av

och intensifieras. RRV ansåg det nödvändigt detta slag erfarenhetsmässigt visat sig ge beatt bedöma frågan om central upphandling tydande och mera omedelbara besparingar. I

ur vidare perspektiv än enbart upphandlings-

anslutning härtill har delegationen biträtt vid tekniska. Härvid framhölls sammanfattningsutgivandet av den av RRV utarbetade samvis bl a följande: manställningen över avropsavtal för hela

Frågan om central upphandling för vilken tillställts de uppstatsförvaltningen statliga organ” bör bedömas ur vidare perhandlande statsmyndigheterna. spektiv än enbart upphandlingstekniska. Det

kan här röra sig om en mångfald problem

och problemkomplex, såsom planeringsfrå-

gor i vidare bemärkelse, standardiserings,

kvalitets- och förrådsfrågor, frågor rörande 8.1.3 Andra former för samordning av

lämpliga upphandlingsbestämmelser av olika statlig upphandling slag m m, vilkas ändamålsenliga lösning kan

bedömas ha minst lika stor ekonomisk Vid sidan av RRV:s förut nämnda samord-

betydelse som den föreslagna intensifiering- ningsåtgärder görs inom vissa sektorer av

en av myndigheternas samverkan på själva affärsverken statsförvaltningen (försvaret, inköpsplanet. Frågor av här berörd art

mfl) betydelsefulla insatser i samord-

liksom självfallet också den betydelsefulla lnom försvaret förutuppgiften att verka för en ökning av pågåen- ningssyfte. synes

de samköpsförfaranden myndigheterna emel- sättningarna för samarbete mellan de olika

lan har bedömts böra praktiskt lösas genom ha varit större myndigheterna än på den ett fortlöpande och systematiskt samarbete civila sidan. Försvarets materielverk har övermellan främst de myndigheter, som har att direkt svara för större eller tagit ansvaret för materielanskaffningen från upphandlingar som på annat sätt centralt medverkar i den de förutvarande självständiga arme-, marin-

statliga upphandlingsverksamheten. I kon- och flygförvaltningarna liksom från förut-

varande försvarets intendenturverk. Härvid lämpad att samordna upphandlingen även infördes begreppet huvudavdelning med typ- upphandlar samma varor (materiel) för andra ansvar. Beslut om typansvar för visst mate- förvaltningar. Visst inköpssamarbete förerielområde fattas av verksledningen och inne- kommer även mellan kommunala bolag och bär att en huvudavdelning utarbetat tekniskt centralupphandlande förvaltningar inom och annat underlag för själva inköpsarbetet storstadsområdena. Organisatoriska åtgärder samt även ombesörjer detta. Dessutom med- har också vidtagits för att sammanhålla och för typansvar skyldighet att utfärda eller utveckla samordningsaktiviteterna. Sålunda lämna underlag till föreskrifter om drift, finns i Stockholm en centralupphandlingsunderhåll och förvaring, att fortlöpande läm- kommitté med representanter från förna råd i ärenden inom ansvarsområdet samt valtningarna, stadskansliets finans- och or-

att följa den tekniska utvecklingen inom ganisationsavdelning, revisionskontoret och

detta. Förutom för sitt eget ansvarsområde vissa kommunala bostadsföretag. I Stock- (armen, marinen och flygvapnet) ombesörjer holm har vidare revisionskontoret till uppmaterielverket även viss upphandling för gift, förutom att fortlöpande granska stadens andra centrala förvaltningsmyndigheter inom upphandlingsverksamhet, att även ta initiativ försvaret, i den mån materialen faller inom bl a till ökad inköpssamordning. Även i verkets kompetensområde. Materielverkets Göteborg finns en kommitté för inköps-

upphandling för civila myndigheter berör samordning, ivilken förvaltningarnas inköps-

som nämnts ett förhållandevis litet antal chefer ingår. I Malmö finns däremot för varugrupper (oljor och drivmedel, livsmedel närvarande ingen centralt sammanhållande m m samt kontorsinventarier), dock av be- instans. tydande värde. Även inom övriga primärkommuner ten- Även inom affársverkssektorn har ett visst derar inköpsverksamheten mot ett alltmer

organiserat samarbete i ökat samköpsförfarande mellan en kommuns upphandlingsfrâgor

förekommit olika I vissa fall har inrättats sedan längre tid, t ex inom kom- förvaltningar. munikationsverkens sub- centralt inköpskontor. rationaliseringsråds kommitté för inköps- och förrådsfrågor. Vid landstingen finns som regel inrättade Inom den statliga byggnadsverksamheten särskilda inköpskontor, dit upphandlingen i har sedan länge en stark koncentration skett största möjliga utsträckning koncentrerats. I till byggnadsstyrelsen av civila myndigheters dessa fall blir kravet på inköpssamordning byggande och inom försvarssektorn till for- tillgodosett. l viss om än förhållandevis De affärsdrivande begränsad omfattning förekommer även in-

tifikationsförvaltningen.

verken har viss egen byggnadsverksamhet. köpssamarbete mellan landsting samt mellan Samarbete mellan olika byggande myndig- landsting och primärkommuner. Samheter förekommer såväl i praktiska angelä- ordningen mellan kommunerna har emellergenheter som inom området för upphand- tid på grund av kommunernas ställning som lingsbestämmelser och liknande. fristående förvaltningsenheter huvudsakligen måst ske efter andra linjer. För detta ändamål är det som bl a de förut nämnda kom- 8.2 Den kommunala sektorn munägda företagen KAB och LIC tillkom- Såsom framgått av den föregående allmänna mit. Man har därvid valt att samarbeta inom

redogörelsen (kap 6) förekommer viss in- mera traditionella företagsfonner (aktiebolag

köpssamordning även på kommunalt håll. respektive ekonomisk förening). De angivna Inom storstäderna har medfört

(Stockholm, Göteborg, företagsformerna att sarnköps-

Malmö) tillämpas ett samköpsförfarande företagen kan arbeta som på samma villkor som i princip innebär att den förvaltning marknaden i övrigt. I anslutning härtill kan som har största förbrukningen av en vara också nämnas att, enligt uppgift från komeller som på annat sätt anses vara mest munföretagen, kommuner vid sina inköp

från företagen ofta infordrar anbud från 8.3 Kommitténs synpunkter och förslag

dessa under konkurrens med den enskilda Utvecklingen har som framgått av det föregåmarknaden. Inom vissa varu- och materielende lett till att samordningen mellan statli-

områden har de kommunägda inköpsföre-

ga myndigheter alltmer vuxit i omfattning tagen gjort värdefulla insatser såväl i fråga såväl när det gäller att uppnå enhetliga leveom materielutveckling som i egenskap av ransbestämmelser och liknande som när det verksamma konkurrensfaktorer på marknagäller att åstadkomma samordnade inköp den överhuvudtaget. Det kan dock konstamellan flera myndigheter. Förutsättningar teras att även om företagens omsättningar i

torde emellertid finnas för en fördjupad

absoluta tal är förhållandevis stora (KAB och

inköpssamordning mellan myndigheterna.

LIC tillsammans cirka 350 milj kr verksam- Visst om än begränsat samarbete mellan hetsåret 1969/70) företagen dock endast

den kommunala sektorn (igenom kommun-

tillgodoser en högst begränsad del av komförbundet) och statsverket (främst genom

munernas totala inköpsbehov (drygt 12 000

RRV) har förekommit sedan lång tid till-

milj kr/år).

baka främst inom området för leverans- och Vad slutligen beträffar samordningen i och liknande.

intres- entreprenadbestärnmelser

andra merkantila frågor av gemensamt Samarbetet har emellertid aktualiserats ense för kommunerna i allmänhet kan nämnas dast från fall till fall. Det har här varit fråga att Svenska kommunförbundet och Svenska om att uppnå ett enhetligt uppträdande från landstingsförbundet fullgör vissa uppgifter. hela den offentliga sektorn. Förbundens aktiviteter kan sägas röra sig För kommunerna (primärkommuner och huvudsakligen om gemensamma bestämmellandsting) kommer det nya förslaget till ser av olika slag i samband med kommunal som utarbetats

upphandling. Sålunda har Svenska kommun- upphandlingsreglemente

inom kommunförbunden i samråd med förbundet i samråd med det tidigare Svenska grundval av

stadsförbundet tagit initiativ till och utarbe- upphandlingskommittén på

kommunal kommitténs förslag till ny upphandlingskun-

tat allmänna bestämmelser för vilka som görelse att ge enhetliga regler. Hela den

upphandling (norrnalförslaget),

offentliga sektorn kommer härigenom att ha tidigare nämnts i huvudsak bygger på de Be- i princip samma föreskrifter för upphand-

statliga upphandlingsbestämmelsema.

stämmelserna har även rekommenderats för lingen.

l det föregående har framhållits vikten av användning inom landstingen. Inom området

för allmänna leveransbestämmelser har kom- att upphandlingsbestämmelsernas tillämp-

munförbundet i samråd med landstingsför- ning noga följs och vid behov anpassas till

bundet Iförutgivit skilda typer av bestämmelser, utvecklingen på upphandlingsområdet.

som rekommenderats för tillämpning inom slaget till upphandlingskungörelse har (25 §)

kommunerna. Dessa leveransbestämmelser är angetts att RRV skall utfärda anvisningar till

med de för statsverket Detta arbete underlättas om i praktiken identiska kungörelsen. utarbetade bestämmelserna. Vidare verket fortlöpande har nära kontakt med de tidigare kan nämnas att Svenska kommunförbundet större upphandlande myndigheterna för att

utformat norrnalkontrakt som används inom få del av dessas erfarenheter från det

för kommunerna särskilt aktuella verksam- praktiska upphandlingsarbetet. Den större

hetsområden. Dessutom har förbundet före- frihet som förslaget till ny upphandlings-

och lårnnat förslag i fråga kungörelse innebär medför krav på en aktitagit utredningar

om lämplig organisation för upphandlings- vare granskning av myndigheternas upphand-

verksamheten i fall då kommuner ling men även behov av samverkan mellan gjort frammyndigheterna för ett enhetligt och konseställning härom. kvent uppträdande vid val av upphandlings-

och kontraktsformer rn m. Detta behov av

information och samverkan kan enligt kom- lingsarbete och liknande. skulle Systemet mittén lämpligen tillgodoses genom en till sålunda kunna komma att innebära att vissa RRV knuten delegation för upphandlings- myndigheter skulle bli fack(huvud)mynfrågor. digheter för vissa materielområden. En ut- Såsom framgår av det föregående före- veckling av upphandlingsarbetet efter dessa kommer om än mer sporadiskt visst samar- linjer torde kunna medföra ekobetydande bete mellan stat och kommun. Det torde nomiska fördelar för statsverket i dess vara av betydelse att detta samarbete syste- helhet. Även för hithörande frågor kan matiseras och utvidgas inom de delar av upphandlingsdelegationen vara ett lämpligt upphandlingsverksamheten där så lämpligen forum. kan ske för att på så sätt söka åstadkomma Mot bakgrunden av det anförda föreslår

en enhetlig policy för hela den offentliga kommittén att den till RRV nu anknutna

upphandlingsverksamheten. Tillkomsten av samarbetsdelegationen för upphandlingsfråenhetliga upphandlingsbestämmelser för den gor ges vidgade uppgifter och en fastare statliga och den kommunala sektorn gör organisatorisk form. Den bör komenligt även att samarbetet måste komma till stånd. mittén under namnet delegationen för upp- Enligt den överenskommelse (redovisad i kap handlingsfrågor vara anknuten till RRV 7) som träffats mellan Svenska kommunför- såsom ett rådgivande organ. bundet och Svenska å landstingsförbundet Delegationen bör ha till uppgift att följa ena sidan samt kommittén och RRV å den tillämpningen av de statliga upphandlingsandra skall förbunden och RRV verka för att bestämmelserna och att till RRV inge de förändringar i kungörelse, reglemente och förslag till ändringar som anses lämpliga. anvisningar utformas på ett så likartat sätt Delegationen bör vidare biträda RRV med

som möjligt för staten och kommunerna. förslag till olika former av inköpssamordning

För behandling av frågor som berör såväl när sådan bedöms förmånlig. En fråga som staten som kommunerna har förbunden delegationen också kan pröva är behovet och förklarat önskvärdheten

sig beredda ingå i den av kommit- av praktisk inköpssamordning

tén föreslagna delegationen för mellan staten och kommunerna. upphand- Delega-

lingsfrågor. Förbunden kommer även att tionen bör kunna verka för att enhetlig

medverka till att kommunerna lämnar sådan standard och kvalitet används. Den bör även upphandlingsstatistik som man träffar över- i den utsträckning som befinns lämplig kunenskommelse om. na följa utvecklingen och tillämpningen av

När det gäller inköpssamordningen inom upphandlingstekniska metoder, kontrakts-

den statliga sektorn bör en vidareutveckling former, leveransbestämmelser m m. Delegaeftersträvas. Såsom nämnts tidigare tionen bör de frågor i

tillämpas slutligen överväga

inom försvaret en mera omfattande samord- övrigt som verket överlämnar till den. ning av anskaffningsverksamheten än enbart I delegationen bör förutom företrädare

inköpssamordning, nämligen att den mest för RRV ingå för större

representanter

lämpade enheten (typansvarig) ombesörjer i första

upphandlande statliga myndigheter, inte bara själva inköpet utan även utarbetar hand affarsverk och försvarets materielverk. tekniskt och annat underlag för själva upp- För ärenden som berör såväl staten som handlingsarbetet. En motsvarande tillämp- primärkommuner och landsting bör Svenska ning av typansvarssystemet inom hela stats- kommunförbundet och Svenska landstingsförvaltningen skulle kunna medföra att vissa förbundet nominera representanter. Antalet myndigheter skulle bli huvudansvariga inte ledamöter torde inte böra överstiga tio. bara för utan även för Ordförande själva inköpet och övriga ledamöter bör förordförberedelsearbetet, dvs i praktiken bli kon- nas av RRV. Sekretariatsgöromål mm bör sulter för andra myndigheter, som inte skulle ombesörjas genom RRV:s försorg. Kombehöva hålla för tekniskt utveck- mittén förutsätter personal att RRV i särskild ordning

framlägger de förslag om medel som behövs för delegationens arbete.

9 i

Upphandling sysselsättningsfrämjande syfte

försvarets upphandling i fred från företag i 9.1 Kommitténs uppdrag i fråga om dessa län (Kungl Majzts beslut den

sysselsättningsbeställningar

3.12.1965), dels att dessa föreskrifter skall I kommitténs direktiv framhålls att affärs- utsträckas att gälla även civila statliga mynmässighet i den statliga upphandlingen är en digheters upphandling. grundläggande princip. Principen kan enligt Kommittén har tolkat direktiven på det direktiven emellertid under vissa omständig- sättet att uppdraget avseende beställningar i heter behöva modifieras. Härvid åsyftas bl a sysselsättningsfrämjande syfte skall ses i ett

utläggning av statliga beställningar i syssel- begränsat perspektiv. Med denna utgångssättningsfrämjande syfte. Avsteg från prin- punkt har kommittén i första hand övervägt cipen om affärsmässighet bör dock förbehål- metoderna att bestrida merkostnader, be-

las Kungl Maj :t eller central myndighet enligt slutsordningen och formerna för samråd preciserade regler. mellan AMS och beställande myndigheter. l Kommittén skall enligt direktiven över- detta syfte har en kartläggning gjorts av väga lämpliga metoder att bestrida de mer- erfarenheterna hittills. Det vidare perspekkostnader som kan för den uppkomma tivet, bl a möjligheterna att anpassa myndigupphandlande myndigheten på grund av att heternas beställningsverksamhet till den eko-

man går ifrån den strikta affärsmässigheten nomiska politikens övriga krav, har kom-

samt överväga beslutsordningen och former- mittén ansett ligga utanför uppdragets ram. na för samråd mellan AMS och de bestäl- Motsvarande har kommittén avgränsning

lande myndigheterna. Åtgärdernas förenlig- gjort när det gäller den statliga upphand-

het med internationella förpliktelser bör Kommittén förlingen och regionalpolitiken. enligt direktiven särskilt beaktas. utsätter att budgetutredningen kommer att Chefen för inrikesdepartementet har, som ta upp hithörande frågor ur detta vidare nämnts i kapitel 2, i april 1970 till kommitperspektiv. ten för övervägande överlämnat en framställning från AMS, vari möjligheterna att öka 9.2 Gällande bestämmelser m m den statliga upphandlingen i de fyra nordligaste länen tas upp. I framställningen begär De civila och militära statliga myndigheterna AMS dels att man skall klarlägga den skall i sin upphandling tillämpa upphandhandläggningsordning som skall gälla för lingskungörelsen. denna det Enligt åligger

myndighet att vid prövning av anbud beakta bud från företag i de nämnda länen. Före-

samtliga affärsmässiga omständigheter som skrifterna innebär dock inte någon ändringi

är av betydelse i det aktuella fallet. Det tillämpningen av bestämmelserna iupphand-

förhållandet att ett visst anbud innefattar lingskungörelsen.

det lägsta priset behöver således inte i och Med stöd av riksdagens beslut (prop för sig innebära att detta anbud skall antas. 1966:52, SU 107, rskr 251) avseende rikt- Andra omständigheter som kan ha avgörande

linjer för arbetsmarknadspolitiken m m har

betydelse är leveranstider, serviceerbjudan- Kungl Maj:t den 3.6.1966 utfärdat följande den, kostnader för tillverkningskontroll och föreskrifter (kompletterade den 29.5.1969) besiktning av upphandlad materiel etc. Uppdäremot inte för upphandling som ett led i arbetsmarkhandlingskungörelsen medger nadspolitiken. att man vid prövning av anbud får ta särskild

hänsyn till den rådande sysselsättningssitua- l. Arbetsmarknadsstyrelsen får lägga ut

tionen. Om en myndighet vill göra avsteg beställningar som behövs i statlig verksam-

från kravet het hos industriföretag som varslat om att välja det från affärsmässiga friställning av anställda i större omfattning synpunkter förmånligaste anbudet måste den till följd av inhämta medgivande av Kungl Maj :t. eller driftneda) definitiv driftinskränkning AMS är enligt sin instruktion befriad från läggelse eller

skyldigheten att tillämpa upphandlings- b) tillfällig driftinskränkning eller driftned-

Vid arbeten att de anställkungörelsen. i egen regi följer läggelse, under förutsättning da icke utan tidsutdräkt kan beredas styrelsen dock kungörelsen om inte särskilda andra anställningar eller omskolning ägnad omständigheter i undantagsfall nödvändiggör att medföra arbete stadigvarande inom annat. När beredskapsarbeten utförs av anannat yrke.

nan huvudman föreskriver AMS att upp- 2. Beställningar enligt 1a) får ej läggas ut i

skall l ett större omfattning än som är oundgängligen handlingskungörelsen tillämpas. nödvändigt för att ge arbetsförmedlingsorbegränsat antal fall, exempelvis vid beredganen behövligt rådrum för att skaffa nya skapsarbeten med krav på snabbt påbörjan- eller anordna åt de anställningar utbildning de, har undantag från dessa bestämmelser som kommer att friställas. arbetstagare medgetts huvudmannen. 3. Beställningar enligt lb) får läggas ut

endast i sådana där det be- Som komplement till de nämnda generella undantagsfall föreskrifterna dömes som angeläget att hålla kvar personahar Kungl Maj :t meddelat vissa len inom företaget för att snabbt kunna beslut i syfte att genom den statliga uppåterupptaga produktionen i normal omfatthandlingen främja sysselsättningen. Sålunda ning. Innan nu avsedd beställning lägges ut har Kungl Maj :t genom beslut den 3.12.1965 skall arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med

meddelat fortifikationsförvaltningen, för- kommerskollegium, bank eller annat organ

svarets dåvarande försva- som har god kännedom om företaget, klarsjukvårdsstyrelse, lägga skälen till företagets behov av särskilt rets intendenturverk samt armé-, marin- och stöd och dess förutsättningar att på sikt flygförvaltningarna vissa föreskrifter beträf- fortsätta driften. 1 intet fall får beställning fande upphandling av förnödenheter för lämnas till företag, som visar sig ha ett i

försvarets behov. Föreskrifterna innebär bl a förhållande till andra företag inom samma

dels att bransch otillfredsställande kostnadsläge. att nämnda myndigheter ålagts 4. Gällande bestämmelser om infordrande i samråd med respektive länsarbetsnämnder av anbud skall icke äga tillämpning vid upprätta förteckningar över de företag i industribeställningar enligt punkterna 1-3. Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens 5. Fråga om utläggande av beställningar

och Norrbottens län som kan komma i fråga till hel industribransch eller om bidrag till

kommunala industribeställningar skall undersom leverantörer vid upphandling och att ställas Kungl Majzts prövning. Beställningar infordra anbud från dessa, dels att inhämta avseende ändamål för det militära försvaret yttrande från överbefälhavaren och AMS när får endast göras i samråd med fortifikations-

myndigheten inte anser sig kunna anta an- förvaltningen eller försvarets materielverk,

som har att enligt särskilda bestämmelser punkt 5 i de tidigare nämnda föreskrifterna inhämta Kungl Majzts medgivande i varje redogörs i avsnitt 9.5. Frågan om senareläggsärskilt fall. Beställningar för totalförsvars-

ning av beställningar och om uppskov med

ändamål i övrigt får ej utläggas utan medgileveranser redovisas i avsnitt 9.6. vande av Kungl Maj :t. 6. Arbetsmarknadsstyrelsen skall i varje En mer samlad utläggning av industribesärskilt fall så snart beställning lagts ut göra ställningar i sysselsättningsskapande syfte anmälan härom till chefen för inrikesdepar- har efter särskilda beslut av Kungl Majzt tementet. Avskrift av anmälan skall tillställas skett vid fyra tillfällen, nämligen 1958-59, finansdepartementet.

1963, 1967-68 och 1971. Åtgärderna har

För sk rådrumsbeställningar, dvs beställ- varit led i en serie av ekonomisk-politiska ningar enligt punkt 1 i föreskrifterna, har och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som AMS årligen under budgetåren 1966/67» vidtagits för att främja sysselsättningen vid 1969/70 fått disponera högst 5 milj kr konjunkturavmattningarna nämnda år. under anslaget till allmänna beredskapsar- Fr 0 m 1963 års beslut har åtgärderna ombeten (anslagsposten Industribeställningar). fattat såväl statliga som kommunala beställ- Budgetâret 1970/71 vidgades den disponibla ningar hos företag inom viss bransch. Till ramen till 10 milj kr. Omfattningen av de kommunerna har ett statsbidrag på 20% utlagda rådrumsbeställningarna framgår av utgått vid tidigarelagd beställning. Upphandtabell 9.1. Som synes av tabellen har det dis- lingskungörelsens bestämmelser har tillämponibla beloppet inte utnyttjats i sin helhet. pats av de statliga myndigheterna. Värdet av de upphandlade förnödenhe- Vid två tillfällen har uppskov med leveterna för de fem budgetåren 1966/67- ranser och senareläggning av beställningar 1970/71 uppgår sålunda till i runt tal 20 från statliga myndigheter skett av konjunkmilj kr. Härav har beställningar lagts ut 1961 och

turpolitiska skäl, nämligen

till varvs- och verkstadsindustrin för ca 9 1969-70. milj kr, till träindustrin för ca 5 milj kr, till Utöver nu nämnda åtgärder av mera skoindustrin för ca 4 milj kr och till karaktär generell har upphandling i sysseltextilindustrin för drygt 1 milj kr. Av det sättningsfrämjande syfte inom tillämpats har order för drygt olika områden sammanlagda beloppet efter särskilda beslut av Kungl 13 milj kr lagts ut till företag inom det s k Majzt. Sålunda har vissa militära arbeten

lokaliseringspolitiska stödområdet utförts som beredskapsarbeten och materiel

För tidigareläggning av statliga industribe-

ställningar till hel industribransch och för

bidrag till kommunala beställningar enligt srs 1970:180 (ändrad 1971:451)

Tabell 9.1 Rådrumsbeställningar under tiden 1.7.1966-30.6.1971 (l 000-tal kr,

siffra inom ( ) anger antal berörda företag).

lndustrigren Budgetår Summa 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71

Varvs- och verk-

3 720 (10) 3 720 (10) Pappersvaruindustrin - _ _ 408 (3) 100 m* 508(3)+(3)1 Summa 4 085 (3) 2 597 (7) 3 505 (6) + (3)1 1933 (5) 7 961 (13) 20 081 (34) + (3)1

1 Tilläggsbeställning.

för försvarets räkning anskaffats är

på arbets- syfte förenliga med Sveriges internatio-

marknadspolitiska grunder inom ramen för nella förpliktelser. De enda förpliktelser till de medel för som ställs

beredskapsarbeten följd av internationellt samarbete som svens-

till AMS” förfogande.

Årligen har högst 20 ka upphandlande myndigheter underkastats

milj kr av dessa medel fått tas i anspråk för är åtagandena i EFTA (jfr kap 4). sådana ändamål. l den mån denna ram Vid den översyn av EFTA:s konkurrens-

överskrids avräknas belopp motsvarande regler som pågick under åren 1968-70

överskridandet från försvarsramen under på- framhölls bla från svensk sida att syssel-

följande år. De arbeten som i första hand sättningsskäl i vissa fall borde kunna motikommit i fråga som beredskapsarbeten har vera avsteg från bestämmelserna om icke-

varit anläggnings- och i byggnadsarbeten I första

diskriminering. hand ansågs möjlig-

fortifikationsförvaltningens regi efter beslut i het böra ges till dels

rådrumsbeställningar,

varje särskilt fall av AMS. l några fall har dels branschvisa av myn-

tidigareläggningar

försvarets materielverk efter beslut av Kungl digheters

beställningar. Maj :t lagt ut beställningar av förnödenheter. Som skäl för rådrumsbeställningar fram-

Därvid har uppkommande merkostnader höll den svenska delegationen att stödfor-

(kostnader pga att annat anbud än det men

var av mycket begränsad omfattning

lägsta har antagits) för beställningarna bestri- och att den tillämpades restriktivt. Avsikten

dits inom ramen för nämnda

bemyndigande var att ge arbetsförmedlingsorganen behöv-

om 20 milj kr. Kungl Maj:t har härutöveri ligt rådrum för att skaffa nya anställningar ett fåtal fall fattat beslut om att upphand- eller anordna utbildning åt de arbetstagare lingskungörelsen inte skall tillämpas vid som kommer att friställas. militära beställningar. Dessa beslut har gällt Mot åtgärden ansågs tala det förhållandet

beställningar för att

främja sysselsättningen att offentliga beställningar som görs hos

framför allt inom TEKO-branschen och vid utvalda inhemska

företag kan få till följd att företag inom stödområdet. andra - EFTA-staters företag liksom kon-

Ett förfarande som innebär att upphand- kurrerande inhemska leverantörer - ute-

lingsärenden underställs Kungl Maj:t tillämstängs från leveranser. Detta kan innebära att pas också i fråga om för mindre

upphandling effektiva företag gynnas på bekost-

försvarets räkning av TEKO-produkter när nad av effektivare. En omedelbar följd kan valet står mellan svensk och utländsk till-

vara att andra EFTA-staters företag skadas

verkning. För principerna har chefen för genom minskad export. Eftersom stödet är

försvarsdepartementet redogjort i svar på såväl tids- som storleksmässigt starkt begrän-

enkla frågor i riksdagen (FK prot 9.12.1970; sat torde dock av de eventuella

omfattningen

AK prot 7.12.1970). skadorna vara försumbara.

Slutligen må nämnas att Överstyrelsen för Ett försök till Vägning av de konstaterade

ekonomiskt försvar beslut enligt av Kungl. för- och nackdelarna utmynnade i följande

Maj :t har lagt ut större textilbeställningar i slutsats. Fördelarna med stödbeställning av sysselsättningsfrämjande syfte och med hän- denna typ, som avser att lindra

övergångsvisning till beredskapen på det textila omsvårigheter vid definitiva driftsinrådet.

skränkningar, väger uppenbart över eventuella nackdelar. Åtgärden måste alltså vara

tillåten. Likväl konstaterades 9.3 Internationella förpliktelser att enligt ett

rådsuttalande artikel 14 i sig inte ger stöd för

9.3.1 Svenska diskriminerande av

synpunkter på EFTA:s regler upphandling syssel-

sättningsskäl. Rådet har dock förutsatt att

Upphandlingskommittén har enligt direkti- frågan skall kunna

studeras ytterligare med ven att bland annat överväga om de beställ- beaktande av bl a det förhållandet att regeningar som sker i

sysselsättningsfrämjande ringarna i vissa lägen har ett legitimt intresse

av att speciella åtgärder för att man inte enat sig om något nytt i upphandtillgripa Rådet beslöt att inte fortsätta stimulera ekonomin. Inget försök görs dock lingsfrågan. stödformer som kan anses men framhöll att länder att ange vilka utredningsarbetet tillåtna. Den svenska analysen ledde fram till med särskilda problem på nytt kan ta upp

slutsatsen att ett tolkningsuttalande som frågan i EFTA. önskemålen vore Vid överträdelser av EFTA:s konkurrenstillgodosåg de svenska är konventionens artikel 31 om ett önskvärt. regler allmänt samråds- och besvärsförfarande till- Frågan om att använda offentlig uppsom stöd till företag som drabbas lämplig. Detta innebär att frågan om överträhandling delse kan hänskjutas till rådet av annan särskilt hårt i en mera allmän konjunkturt ex i form av branschvisa medlemsstat, om inte bilateral uppgörelse avmattning, tidiga-

berördes också i över- träffas. Rådet kan med majoritetsbeslut

relagda beställningar, Som skäl för denna åtgärd besluta att göra utredning, att avge rekomläggningarna. mendationer till en felande medlemsstat och framhölls från svensk sida att den kan vara i en medveten ekono- att, om rekommendationen inte följs, beett verksamt medel är avsedd att eliminera annan medlemsstat att utan hinder misk politik som myndiga av konventionens vidta motåtuppkomna störningar i ekonomin. Den jäm- förpliktelser nare ekonomiska utveckling som åstad- gärder. Artikel 31 har i praktiken tillämpats

kommes att efterfrågan hålls på en endast i ett fåtal fall, av vilka inte något gällt genom hög nivå är till fördel för såväl det enskilda konkurrensreglerna. har som framhållits i landet som andra EFTA-stater. Häremot Vid några tillfällen

anfördes att såväl inhemska konkurrerande kapitel 4 andra länder tagit upp och ifrågakan satt förfarandet med tidigareläggning av företag som andra EFTA-staters företag kommunala beställningar med statsbidrag. skadas genom minskade leveransmöjligheter. och År 1971 påpekade exempelvis övriga med- Om åtgärderna tillgrips i stor omfattning karaktär kan de bli struk- lemmar av EFTAzs handelsexpertkommitte får mera varaktig turbevarande och orsaka svårigheter för att gällande regler ej ändrats till följd av den andra EFTA-staters företag och för hela nämnda översynen och ansåg att de av den inte EFTA:s utveckling. svenska regeringen beslutade åtgärderna mot stod i överensstämmelse med bestämmel- En Vägning av för- och nackdelar varandra gav enligt svensk uppfattning föl- serna inom EFTA om offentlig upphandling.

Nackdelarna för andra EFTAjande resultat. stater är begränsade vid tillfälliga åtgärder av 9.3.2 Kommitténs synpunkter detta slag under förutsättning att de ingår, vid sidan av åt- av skäl

tex rörlighetsstimulerande Upphandling sysselsättningspolitiska gärder, som ett led i en allmän ekonomisk där upphandlingskungörelsen inte tillämpats

inriktad har skett i mycket ringa omfattning. Den politik, på att motverka störningari produktionen och på arbetsmarknaden. Om inskränker sig huvudsakligen till upphandling och blir av som skett i syfte att ge rådrum vid driftsåtgärderna får stor omfattning kan dock de negativa eller driftsinskränkning. Omfattmera varaktig karaktär nedläggning effekterna såväl för andra EFTA-staters ningen har normalt inskränkt sig till högst 4

och sysselsättning som för den milj kr per år. företag ekonomiska i EFTA bli bety- lndustribeställningar har som ett led i utvecklingen dande. bör därför vara tillåten sysselsättningspolitiken kommit till använd-

Åtgärdstypen

men inte som mera större skala senast 1967-68 och 1971. som tillfälligt ingrepp ningi stödform i den mån annan har analyserat förfarandet vid permanent Utredningen EFTA-stat diskrimineras. det förra tillfället och finner att förpliktell den rapport till rådet som blev resulta- serna i EFTA-samarbetet inte synes ha åsidotet av de ovan nämnda diskussionerna har satts vid de statliga bestállningarna. Endast

sådana beställningar har tidigarelagts som slag till enhetliga regler för den statliga och man bedömt kunna ge betydande syssel- kommunala upphandlingen. Ett genomfösättningseffekt i Sverige. Beställningar som rande av detta förslag bör enligt kommittén ansetts ha ringa sysselsättningseffekt eller få betydelse för att internationellt skapa för vilka utländska företag kunnat komma i förståelse för förfarandet vid tidigareläggning fråga för leverans har inte tidigarelagts, utan av kommunala beställningar. upphandlingen har fått ske i normal ordning Kommittén vill i detta sammanhang framvid senare tillfälle. Detsamma har gällt för hålla att det svenska förvaltningssystemet inhemska företag, vars efterfrågan på arbets- och den svenska upphandlingskungörelsens kraft inte kunnat tillgodoses. Huvudparten utformning och tillämpning medför att den av tidigareläggningarna har gjorts av affärs- statliga upphandlingen vid internationell verken. - Dessa har schablonmässigt ersatts för jämförelse sker i unik öppenhet. De det ökade forräntningskrav som anskaff- undantag som görs från affärsmässig uppningarna medfört. Däremot har någon ersätt- handling är offentliga. Förslaget att komning inte utgått för fördyrad upphandling i munerna för att få statsbidrag vid tidigareövrigt. Någon anledning att frångå förmån- läggning bla bör annonsera ut upphandligaste anbud har den upphandlande myndig- lingen syftar till att klargöra att också den heten därför inte haft. Enligt kommitténs kommunala upphandlingen normalt sker och mening synes någon diskriminering gentemot enligt kommitténs mening bör ske i största utländska leverantörer vid de av kommit- öppenhet. tén analyserade beställningarna 1967-68 l fråga om tidigareläggningarna kan ytterinte ha förekommit. Det förhållandet att ligare anföras att leveranser av utländska beställningar inte tidigarelagts i de fall då råvaror och komponenter kunnat öka i utländska företag lämnat förmånligaste an- betydande utsträckning till svenska företag bud anser kommittén inte strida mot som fått industribeställningar i särskild ord- EFTAzs regler. ning. Därtill kommer den allmänt stimulel fråga om de kommunala bestállningarna rande effekt på utländska leverantörer som gäller, såsom närmare kommer att beskrivas i det förbättrade sysselsättningsläget i Sverige avsnitt 9.5, att kommun som villkor för medför. statsbidrag skall styrka att beställningen Tidigare diskussioner i EFTA har inte avser en faktisk tidigareläggning. Endast i klarlagt att åtgärderna strider mot EFTAden mån beställningen anses lämplig med konventionen, utan möjligen att de från vissa hänsyn till sysselsättningseffekten utgår synpunkter varit diskutabla. Det är enligt Liksom statsbidrag. i fråga om de statliga kommitténs uppfattning angeläget mot beställningarna gäller det upphandlingar vid bakgrund av dessa diskussioner - att man vilka endast svenska företag bedömts kunna från svensk sida verkar för att skingra den komma i fråga. Beställningarna synes sålunda tveksamhet mot förfarandet som klart framinte ha någon diskriminerande verkan gent- kommit från flera andra medlemsländers siemot utländska företag. da. l syfte att för kommun ytterligare klar- Enligt kommitténs uppfattning bör det göra karaktären av tidigareläggning bör emel- sålunda vara möjligt att inom ramen för våra lertid enligt kommitténs mening som villkor internationella åtaganden tillämpa det förfaför statsbidrag i fortsättningen gälla att rande som kommit till användning vid kommun vid tilltänkt tidigareläggning inte tidigareläggning av statliga och kommunala får frångå de regler som kommunen normalt industribeställningar i syfte att nå en snabb tillämpar vid sin upphandling. Anbud bör och sysselsättningspolitiskt betydande efdessutom i allmänhet inhämtas genom an- fekt. Det kan emellertid inte uteslutas att i nonsering. framtiden även mer omfattande sysselsätt- Kommittén har i kapitel 7 redovisat för- ningspolitiskt betingade upphandlingar mås-

SOU 197 l :88 83

te företas där normalt upphandlingsförfa- Detta utesluter dock inte att vissa åtgärder rande inte alltid kan iakttas. för norrlandsföretag från statens sida bör prövas. Kommittén analyserar i det följande olika möjligheter att genom särskilda be- 9.4 Upphandling i regionalpolitiskt syfte stämmelser för den statliga upphandlingen stödja norrlandsföretagen i deras strävanden 9.4.1 Inledning att expandera industriellt. I skilda sammanhang har påtalats de särskil- Nu gällande principer för regionalpolitida problem som anses föreligga för norr- ken (prop 1970:75, BaU 40, SU 103, rskr landsföretag. Det har tex anförts att norr- 270) innebär i huvudsak följande. Syftet är landsföretagen har svårare att hålla kontakt att i olika hänseenden så likartade skapa med marknaden än företag i andra delar av förutsättningar som möjligt för näringslivet i landet. Brister i den industriella olika delar av landet. miljön på Den lokaliseringspolihåll i Norrland samt de vidsträckta tiska stödverksamheten många i sin utbyggda form avstånden medför sämre för i huvudsak möjligheter fullföljer den tidigare gällande företagen i en norrlandsregion att stödja principen att stödet skall vara ett initialstöd varandra, bristen på teknisk personal gör sig som är tillräckligt för att de lägre kapitalsärskilt gällande i Norrland, osv. Upphand- kostnaderna skall kompensera de merkostlingskungörelsen medger inte undantag från nader som en etablering i stödområdet bestämmelserna om upphandling av det från medför. Därefter skall verksamheten vara affärsmässiga synpunkter förmånligaste an- även företagsekonomiskt lönsam. 1 fråga om budet på grund av arbetsmarknadspolitiska de generellt verkande medlen inriktas dessa eller regionalpolitiska skäl. Fråga uppkom- främst på att allmänt förbättra produktionsmer därför om särskilda föreskrifter bör betingelserna i de regioner som omfattas av lämnas myndigheterna i fråga om upphand- stödet (isbrytning, transporter m m). Hit hör ling i Norrland för att tillgodose regionalpo- insatser för att allmänt förbättra den indulitiska syften. striella miljön i de nordligaste delarna av Med begreppet ”norrlandsföretag” avses i landet. det följande företag i de fyra nordligaste Kommittén har i det vid sina följande länen i enlighet med AMS” tidigare referera- överväganden utgått från att dessa principer de framställning. Kommittén har ansett det alltfort skall gälla.

ligga utanför sitt uppdrag att närmare över- 1 avsnitt 9.2 har återgivits vissa av Kungl

väga om annan geografisk omfattning, exem- Majzt utfärdade föreskrifter i fråga om pelvis det lokaliseringspolitiska stödomrädet, upphandling av förnödenheter för försvarets bort användas i stället. behov. Bestämmelserna innebär att försva- De svårigheter att konkurrera framgångs- rets upphandlande myndigheter i samråd rikt som föreligger för företag i dessa län kan med länsarbetsnåmnderna skall dels upprätta emellertid i stor utsträckning sågas gälla även förteckningar över de företag i Jämtlands, för mindre och medelstora företag i allmän- Västernorrlands, Västerbottens och Norrhet. Vissa av de förslag för att förbättra bottens län som kan komma i fråga som norrlandsföretagens möjligheter inom den leverantörer vid upphandling och infordra statliga upphandlingen som presenteras idet anbud från dessa, dels inhämta yttrande från följande kan därför vara tillämpliga också för överbefälhavaren och AMS, när myndigheten

dessa grupper av företag. inte anser sig kunna anta anbud från företag

Kommittén anser att det i första hand bör i de nämnda lånen. Föreskrifterna innebär ankomma på norrlandsföretagen själva att inte någon ändring i tillämpningen av uppaktivera sina insatser hos de statliga myndighandlingskungörelsen. heterna bla genom förbättrad marknadsföring och bevakning av upphandlingarna.

politiska stödverksamheten framhölls att 9.4.2 Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till strävandena att i ökad omfattning lägga ut samrädsförfarande för civila upphandlande beställningar vid företag i Norrland kommer myndigheter

att fortsätta. Åtgärder övervägdes enligt

Chefen för inrikesdepartementet som har, propositionen för att också civila upphandtidigare nämnts, till kommittén för övervälande myndigheter, där så är lämpligt, skall gande överlämnat en framställning av den ta in offerter från företag iNorrland, dock 27.1.1970 från AMS angående den statliga utan att detta görs obligatoriskt för hela upphandlingen ide fyra nordligaste länen. statsförvaltningen. Föreskrifter härom skulle AMS framhöll i sin skrivelse att de vid- senare meddelas. Hittills har sådana bestämtagna åtgärderna beträffande försvarets melser inte utfärdats. upphandling i fred haft gynnsamma effekter för näringslivet i de fyra nordligaste länen. 9.4.3 Erfarenheter av samrådsförfarande Företag som tidigare arbetat på en lokal marknad hade till av bestämmelserna Från försvarets

följd myndigheter och från AMS

bl a fått sitt kontaktnät vidgat, till fördel för har kommittén hämtat in vissa uppgifter om marknadsföringen. l de fall då företag fått de upphandlingsärenden som varit föremål beställning eller då samarbete mellan för särskild upp- prövning enligt Kungl Majzts handlande myndighet och företag inletts på beslut i december 1965 för försvarets behov. annat sätt hade företagen ofta förvärvat ökat Uppgifterna har bearbetats och sammantekniskt kunnande. Den omständigheten att ställts i tabell 9.2. de upphandlande myndigheternas inköps- Överbefälhavaren och AMS har under register kompletterats med uppgifter om perioden 1966-1970 yttrat sig i 146 uppföretag belägna i norra Sverige har enligt handlingsärenden. Den sumsammanlagda skrivelsen varit till fördel både för myndigman av de lägsta anbuden för dessa ärenden heter och företag. uppgick till ca 55 milj kr. Skillnaden mellan AMS anförde vidare att oklarhet råder och från norrlägsta anbud lägsta anbud om proceduren i de fall där arbetsmarknads- landsföretag (= ”merkostnaderna” för norr-

eller lokaliseringspolitiska skäl motiverar att landsbeställning) var ca 11 milj kr. I 18 fall

aktuellt inköp kommer till stånd hos visst har AMS förordat att order för totalt ca 16 företag trots att upphandlingen därigenom milj kr skulle läggas ut till företag i de fyra blir dyrare. Styrelsen föreslog att, i de nordligaste länen. Merkostnaderna för dessa fall AMS förordar inköp från visst företag beställningar uppgick till närmare 800 000 kr och detta medför kostnadsfördyring, den eller ca 5 %. upphandlande myndigheten skall begära dels Kungl Majzt har under den undersökta försvarsdepartementets medgivande att från- perioden i endast tre fall - därav ett under gå upphandlingskungörelsens bestämmelser i 1968 och två under 1970 bemyndigat fråga om prövning av anbud, dels medel för upphandlande myndighet att frångå 15 § att täcka merkostnaderna. Om en sådan upphandlingskungörelsen om av antagande framställning bifalles bör enligt AMS merförmånligaste anbud. Den sammanlagda sumkostnaderna mellan försvars- och regleras man för dessa order uppgick till 3 875 000 inrikesdepartementen. Under åberopande av kr, varav 172000 mer- (4,5 %) utgjorde de gynnsamma effekter som bestämmelserna kostnader. om försvarets i fred haft för upphandling I fråga om de under 1970 remissbenäringslivet i de fyra nordligaste länen hem- handlade ärendena har vissa kompletterande ställde AMS att föreskrifterna skall ut- hämtats uppgifter in från de upphandlande sträckas att omfatta även civila upphand- om för den myndigheterna tidsåtgången lande myndigheter. särskilda remissbehandlingen. 1 prop 1970:75 om den fortsatta regional- Under 1970 har 23 upphandlingsären-

Tabell 9.2 Samrådsförfarande med AMS avseende upphandling för försvaret från företag i de fyra nordligaste länen.

1966 1967 1968 1969 1970 Summa

Antal ärenden 21 34 32 36 23 146 Lägsta anbud (tkr) 11 386 9 028 7 877 13 581 13 410 55 282 Prisdifferens (tkr) till lägsta anbud 2 240 3 339 l 414 2 605 l 027 10 624 Prisdifferens i % (medeltal) 20 37 18 19 8 19

AMS yttrande: a) Ingen åtgärd, antal ärenden 20 34 26 31 17 128 b) AMS förordar order till norrlandsföretaget, antal ärenden 1 - 6 5 6 18 c) anbudssumma i ärenden 3 200 - 4 793 2 352 5 567 15 912 enl b) (tkr) d) härav ingående merkostnad % - 12 3,6 3,2 5,1 0,3

Kungl Majfts beslut: a) Upphandlingskungörclsen skall - - - - 2 2 följas, dvs avslag b) upphandling i Norrland, antal ärenden - * l - 2 3 c) anbudssumma i ärenden - - 353 - 3 493 3 846 enl b) (tkr) d) härav ingående merkostnad % - - 17 - 3,4 4,5

den remissbehandlats. l sex av fallen har särskilda medel bör anvisas för att täcka AMS för en sammanlagd anbudssumma av merkostnaderna om upphandlande myndig- 5 567 000 kr - varav 171 000 kr utgjorde het av Kungl Maj:t bemyndigas frångå merkostnader - lämnat förord för bestämmelserna (3,2 %) i upphandlingskungörelsen. norrlandsföretagens anbud. Tiden för er- Vid underhandskontakter med represenhållande av yttrande från AMS och över- tanter för försvarsstaben och AMS har dessa befälhavaren har i medeltal uppgått till 8 framhållit att norrlandsföretagen i inte ringa dagar. Den sammanlagda tidsåtgången från omfattning fått beställningar från de militära datum för remissbehandling till dag då be- upphandlande myndigheterna. 1 de fall norrställningen lagts ut uppgår endast i ett landsföretagen avlämnat förmånligaste anmindre antal fall till mer än 14 dagar i de fall bud har anbuden självfallet inte behövt ärendet inte underställts Kungl Majzt. I de remissbehandlas. Omfattningen av beställfall ärendena prövats av Kungl Majzt har ningar som gjorts hos norrlandsföretag efter betydande tidsförskjutningar inträffat. remissförfarande utgör således inte något Av de upphandlingsärenden som remiss- mått på den totala statliga upphandlingen behandlats under 1970 bör beträffande från norrlandsföretag. Det sammanlagda värproduktvalet nämnas att flera fall avsåg det av de order som lagts ut av försvarets upphandling av livsmedel. Övriga anbud materielverk och fortifikationsförvaltningen avsåg i huvudsak leveranser från företag till företagen i de fyra nordligaste länen inom varvs- och verkstadsindustrin. under perioden maj 1969-maj 1970 kan Överbefâlhavaren har i sina yttranden över beräknas till ca 60 milj kr. I detta sammanifrågavarande upphandlingar ofta anfört att hang kan nämnas att av den totala statliga

under budgetåret 1968/69 anser att denna verksamhet bör byggas ut att upphandlingen inom det omfatta även den civila sektorn, så att större om 7 000 milj kr svarade företag stödområdet för leve- myndigheter får en klar bild

lokaliseringspolitiska upphandlande

av i vilken utsträckning det finns företag i ranser om 380 milj kr, dvs ca 5 %. Härav 160 milj kr varuupphandling. Norrland som kan komma i fråga vid en viss avsåg närmare en beräkning som gjorts inom upphandling. Enligt bör upprättas av länsarbudgetutredningen med hjälp av uppgifter Förteckningarna om industrins skulle de betsnämnderna i samråd med länets företaregionala fördelning materielverk De bör innefatta inte endast inköp som försvarets gjort garförening. ha gett sysselsätt- uppgifter om antal anställda, produktionsunder budgetåret 1968/69

åt nära l 500 personer i de fyra värde, specialinriktning, förekomst av special-

ning Detta innebär ca 5 % av maskiner etc utan också ägarform, aktiekanordligaste länen. det totala antal personer som fått sysselsätt- pital m m. har vid kontakter med ning till följd av materielverkets inköp under Några myndigheter redovisat att de i budgetåret. upphandlingskommittén vissa fall måst avvisa konkurrenskraftiga anbud frân norrlandsföretag därför att man 9.4.4 överväganden och förslag finansiella och bedömt företagets kapacitet anser kommittén att vara otillräckliga för en Som tidigare nämnts produktionsresurser det i första hand bör ankomma större order och att det därför varit förenat på företagen själva att aktivera sina insatser hos de statliga med ett risktagande att placera ordern vid företaget. Med hänsyn härtill bör sammanmyndigheterna. Exempel på sådana insatser är förbättrad marknadsföring och bevakning ställningarna i möjligaste mån även innefatta som belyser företagets finansiella av upphandlingar. uppgifter Detta hindrar emellertid inte att man Förteckningarna bör upprättas kapacitet. även från statens sida bör vidta åtgärder för branschvis och vara enhetligt utformade. norrlands- vidare överatt genom upphandlingen främja En möjlighet som kommittén utveckling. I det följande över- vägt och som den tillstyrker är att AMS, på företagens som väger kommittén olika metoder att bättra grundval av uppgifter myndigheterna i den statliga lämnar, upprättar branschvisa förteckningar norrlandsföretagens deltagande

upphandlingen. De redovisade åtgärderna över vilka statliga myndigheter som regel-

viss materiel. Förteckbygger på förutsättningen att myndigheterna mässigt upphandlar inom ramen för bestämmelser aktivt bör innefatta även större leveran-

gällande ningarna

skall medverka till att en ökad del av upp- törer till statliga myndigheter som använder

handlingen läggs ut hos företag i de fyra sig av underleverantörer. Dessa förteckningar

skall i det- tillställs förmednordligaste länen. Myndigheterna norrlandsföretagen genom anbud från sä- eller länsarbetsta syfte regelmässigt inhämta ling av företagarföreningar dana företag i dessa län som kan komma i nämnder. vid Motiven för denna ordning är dels att

fråga som leverantörer upphandling.

Förteckningar över norrlandsföretagens många norrlandsföretag erfarenhetsmässigt tillstálls inte har tillräcklig kännedom om statlig produktionskapacitet upphandlande

statliga myndigheter. Förteckningar över upphandling och saknar möjlighet att systeoch matiskt bevaka upphandlingarna, dels att

större statliga myndigheters upphandling

större leverantörer tillställs ofta upphandlar större sam-

norrlandsföre- myndigheterna lade projekt vid vilka endast stora tagen. Som beskrivits i det föregående finns mycket redan ett förfarande för att sammanställa företag kan göra sig gällande. Någon möjliguppgifter om norrlandsföretagens produk- het att konkurrera vid denna typ av sammanm m i hållen upphandling har inte mindre företag. tionsinriktning, produktionskapacitet till försvaret. Kommittén Om mindre företag, inte minst i Norrland, fråga om leveranser

skall kunna komma i fråga vid dessa upp- företag i allmänhet gemensam form bör

handlingar bör de alltså inrikta sig på att gå eftersom de mindre

eftersträvas, företagen i samman om ett anbud i upphandlingen enlighet med vad som hävdats i det föregåen-

eller som underleverantörer till större före- de har likartade problem i fråga om att

tag. Särskilt gäller detta av effektivt upphandling konkurrera vid den statliga upp-

försvarsmateriel. Om handlingen. endast norrlandsföretagen Samordnad rådgivning i beaktas upphand- bör formen vara antingen att en av

lingsfrágor. Ett sätt att förbättra norrlands-

företagarföreningarna i de fyra nordligaste företagens konkurrensförmåga vid

statlig länen svarar för denna uppgift genom att ett

upphandling är att ställa särskilda resurser mindre upphandlingskontor förläggs dit eller

till förfogande för bistånd och rådgivning i att ett sådant kontor till förläggs det

upphandlingsärenden. Det är närmast företa- industriella utvecklingscentrat (IUC) i Skel-

garföreningarna som i dag svarar för denna lefteå. Ett sådant kontor skulle även kunna

service. De synes böra intensifiera sina förmedla exempelvis förfrågningar om upp-

ansträngningar på området. Närmast avses handlingsbestämmelsernas tillämpning och allmän information i

upphandlingsärenden om tidpunkten när vissa beställningar avses

och bevakning av att

norrlandsföretagen utläggas. Vidare skulle kurser kunna arran-

kommer i fråga vid

offentlig upphandling. geras om den offentliga upphandlingens be-

De upphandlingsärenden i vilka norrlandsfö- stämmelser och praxis. Närmast till hands

retag deltagit i men inte

anbudsgivningen ligger att statens institut för företagsutfått beställningen behöver ofta följas upp. i samarbete

veckling med berörda myndig-

Orsakerna bör utrönas varför ett anbud legat heter svarar för dessa kurser. Kommittén har

för högt eller varför ett företag inte kommit

inte ansett sig böra i detalj ta ställning till de

i åtanke trots förmånligt pris. Särskilt behö-

institutionella förhållandena. Dessa bör överver bevakas om det vid större återkommande vägas ytterligare i annat sammanhang.

order föreligger möjligheter för flera företag Norrlandsföretag får förtur vid lika anbud .

i Norrland att gå samman om ett gemensamt Som förut nämnts kommer kommittén i det

anbud. följande att lägga fram förslag till en ny

Vid de kontakter som kommittén haft

upphandlingskungörelse. Enligt detta förslag

med olika myndigheter har dessa framhållit får den upphandlande myndigheten, om två

att då annat

norrlandsföretagen företag fått anbud bedöms likvärdiga, antingen välja beställningen inte i tillräcklig

grad följer upp mellan anbuden eller infordra skiljebud från

de upphandlingsärenden som de i.› deltagit anbudsgivarna. Om ett delnorrlandsföretag

För att underlätta för att tar

företagen i anbudsgivningen skulle en form av följa upphandlingsärendena bör varje myn- förtur

för norrlandsföretagen vara att låta

dighet åläggas att ombesörja att utfallet av dessa få företräde vid lika anbud. Ett system en i form av

upphandling upphandlingspro- av motsvarande innebörd finns etablerat i

tokoll eller motsvarande kommer anbudsgi- Storbritannien (se SOU 1969:49 bil l). Det

vande tillhanda.

norrlandsföretag I syfte att bör sägas att det i mycket få fall torde

minska belastningen bör inträffa på myndigheterna att två anbud är prismässigt exakt

detta ske i den formen att lika. myndigheten Eftersom emellertid inte endast priset

sänder protokoll till

(motsvarande) ett ge- skall tillmätas betydelse utan också en rad

mensamt serviceorgan som sedan distribuerar andra faktorer spelar in så kan vid en samlad dessa till respektive försedda med

företag bedömning två anbud inte sällan

te sig kommentarer.

likvärdiga. I sådana fall kan det anses rimligt

Enligt kommittén kan olika alternativ att de upphandlande myndigheterna med-

tänkas när det gäller organisationen av ett verkar till att realisera de av statsmakterna

sådant serviceorgan. Det är sålunda möjligt fastställda regionalpolitiska målen genom att

att en för och för mindre

norrlandsföretagen lägga beställningen vid ett norrlandsföretag.

Kommittén förordar därför en sådan förtur. civila när norrlandsstatliga myndigheter, Skall norrlandsföretag få köpa in sig på företag ingivit anbud som inte kan antas, lägsta anbud? En möjlighet som har över- översänder ärendet till AMS för yttrande för vägts är att inom ramen för de friare former att därefter - om styrelsen finner att norr-

av förhandlingsupphandling som kommittén bör få anbudet - underställa

landsföretaget förordar ge upphandlande myndigheter möj- Kungl Maj :t ärendet. lighet att förkasta anbud och företa ny I ett föregående avsnitt har redogjorts för upphandling om ett norrlandsföretag avgivit handläggningen av de ärenden inom försvaret anbud som endast obetydligt (tex med som haft denna karaktär. Om man etablerar högst 5%) skiljer sig från förmånligaste ett system av denna typ inom den civila

anbud. Norrlandsföretaget skulle därvid få upphandlingen är det att för-

nödvändigt möjlighet att svara för leveransen om det farandet begränsas till större upphandkunde leverera som erbjudits i på de villkor lingsärenden och att handläggningstiden nedbästa anbud. Ett sådant stadgande skulle bringas. Det är emellertid att den uppenbart innebära en fördel för men samlade tar viss tid i ärenden

norrlandsföretag bedömningen

likväl en administrativt enkel handläggning av denna natur, eftersom inte endast regiooch inte medföra för några merkostnader nalpolitiska utan också branschmässiga och den upphandlande myndigheten. andra bedömningar måste göras. Det är Kommittén vill emellertid inte förorda sålunda inte alltid önskvärt att ett norrlandsdenna möjlighet. Det skulle innebära ett företag i denna sin får förtur egenskap åsidosättande av andra företags möjligheter framför ett annat företag - som kan varai att konkurrera. Genom att ett norrlandsfö- en sysselsättningsmässigt sämre position - i

retag på detta sätt skulle få möjlighet att annan del av landet. lägga in ”preliminära” anbud skulle vidare Det rör sig här om en rad skilda myndigett sådant förfarande kunna leda till att heter med varierande

handläggningsordning.

andra intresse för att delta i Ett eventuellt företags systern av denna typ får inte anbudsgivningen minskar. På sikt skulle man bli administrativt tungrott. En form som i därmed riskera fördyrad upphandling. Ett och för skulle kunna tänkas är att sig annat skäl till att kommittén inte förordar myndigheterna ålades att remittera upphanddetta alternativ är att det skulle vara förenat lingsärenden till AMS när norrlandsföretamed betydande risker såväl för norrlandsfö- gets anbud låg högst tex 5 % över lägsta retaget som för myndigheten att på detta anbud och när anbudssumman uppgick till sätt pressa ner anbud till en nivå som minst 100 000 kr. Om AMS då ansåg det norrlandsföretaget vid en tidigare bedömning angeläget att beställningen lades ut hos inte nått ned till. Upphandlande i Norrland skulle myndig- företag frågan hänskjutas heter har vid kontakter med kommittén sett till Kungl Majzt. Om Kungl Maj :t anmodade det som en fara att på detta sätt pressa ett myndigheten att upphandla vid norrlands-

företag att överskrida leveranskapacitet eller företaget skulle myndigheten ersättas för

underskrida kostnadskalkyler. Företag skulle merkostnaden. i ökad riskera att inte kunna Kommittén utsträckning har övervägt om ett systern av

fullfölja leveranser, till men också för den den nu skisserade innebörden borde införas.

upphandlande myndigheten. Ett sådant system måste sättas i relation till

Hänvändelse till Kungl Ma/Tt i vissa fall. I

principerna för det regionalpolitiska stödet det föregående har refererats den framställ- som bl a innebär att företag i Norrland efter

ning som AMS avgivit med förslag om att man eventuellt initialstöd skall konkurrera på lika vid civil skall villkor med i landet statlig upphandling tillämpa företag i övrigt. Att samma system som vid upphandling för för- kontinuerligt och selektivt stödja norrlandssvarets räkning. Ett sådant samrådsför- företag via den offentliga upphandlingen farande skulle innebära att upphandlande skulle enligt kommitténs inneuppfattning

bära avsteg från dessa principer. Konflikter Beträffande föreskrifterna för det närrmmed Sveriges åtaganden inom EFTA skulle da samrådsförfarandet för försvarets myndigockså kunna uppkomma vid civila myndig- heter vill kommittén fästa uppmärksamheten heters upphandling. på att bestämmelserna endast reglerar sam- Ytterligare en omständighet bör enligt rådet mellan AMS och överbefälhavaren ä kommittén beaktas. Många av norrlandsföre- ena sidan och den upphandlande myndigtagen ingår i större koncerner med huvud- heten å den andra. Om och när ett ärende kontor i södra eller mellersta Sverige. Som skall underställas Kungl Majzt berörs däreett resultat av bl a lokaliseringspolitiska åt- mot inte. Det är bl a på denna punkt AMS gärder och investeringsfondernas användning hemställt om klarläggande. i regionalpolitiskt syfte har under senare år Om det särskilda samrådsförfarandet för flera större svenska verkstadsföretag kommit försvarets del bedöms önskvärt även i framatt inrymma enheter i Norrland. Att i upp- tiden anser kommittén att det ankommer på handlingsärenden skilja ut vad som produce- den upphandlande myndigheten att i föreras i den ena eller andra enheten inom en kommande fall underställa Kungl Majzt ärenkoncern är svårt. Bl a av denna anledning bör det för avgörande samt begära eventuellt man generellt sett i upphandlingsärenden erforderlig täckning av merkostnader. l syfte undvika att på sätt som här angivits särbe- att förenkla handläggningen bör samrådsförhandla företag i olika delar av landet. farandet inte omfatta upphandlingar som Det kan vidare konstateras att erfarenhe- understiger 100 000 kr. terna av nu gällande regler för remissförfarande inom försvarssektorn tyder på att förfarandet haft förhållandevis liten betydel- 9.4.5 Sammanfattande synpunkter se.

Enligt kommitténs uppfattning bör som Kommitténs nu redovisade synpunkter på

närmare utvecklats i kapitel 7 varje myndig- upphandlingen som ett medel att främja den

het medverka till att den ekonomiska politi- regionala utvecklingen innebär i sammanfatt-

kens mål uppnås, bl a en effektiv regional- ning följande.

politik. Med utgångspunkt häri bör det an- Kommittén anser att norrlandsföretagen

komma på upphandlande myndigheter att - själva i första hand bör aktivera sina insatser efter eventuellt erforderligt samråd med för att öka försäljningen till de statliga AMS - avgöra vilka större ärenden som bör myndigheterna. underställas Kungl Majzt för samlad prövning [nom ramen för upphandlingskungörel-

utifrån regionalpolitiska synpunkter. sens bestämmelser bör myndigheterna aktivt

För en upphandlande myndighet kan det verka för att en ökad del av upphandlingen självfallet föreligga situationer då man har läggs ut hos företag i de fyra nordligaste intresse av att uppmuntra ett företag att länen. I detta syfte föreslås delta i anbudsgivning på vissa produkter. att myndigheterna regelmässigt infordrar Sålunda kan tex ett nyetablerat företag i anbud från sådana företag i dessa län som Norrland på sikt innebära en önskvärd kan komma i fråga som leverantörer konkurrens i en bransch där leveranskapa- att förteckningar över norrlandsföretagens citeten i existerande företag varit ojämn eller produktionskapacitet tillställs upphandlande där konkurrensen varit begränsad. l sådana statliga myndigheter, situationer har myndighet möjlighet att lägga att förteckningar över större statliga mynut provbeställning. Vid sidan härav har digheters upphandling och. större leverangivetvis myndighet möjlighet att hemställa törer tillställs norrlandsföretagen om Kungl Maj :ts medgivande för större att norrlandsföretagen får bistånd och råd beställning hos sådant företag. i upphandlingsfrågor, bl a när det gäller

av beställningar från bevakningen av den statliga upphandlingen, statliga myndigheter

som som skett av konjunkturpolitiska skäl under

av ett gemensamt upphandlingskontor till någon företagarförening eller IUC 1961 och 1969-70. knyts att får förtur vid lika Kommittén anser att förfarandet med norrlandsföretag anbud. av beställningar bör antidigareläggning vändas även i fortsättningen. Från denna Kommittén har övervägt om ett obligatoriskt samrådsförfarande borde utsträckas utgångspunkt och med beaktande av vad också till civila myndigheter. Kommittén vill som framförts i bilaga 4 redovisas i detta dock inte förorda detta men erinrar om att förfarandet enbart summariskt med kapitel bör medverka till att den betoning som bör vidtas myndigheterna på de förbättringar för att beslutade skall ekonomiska politikens mål uppnås, bl a en åtgärder ge snabb effektiv regionalpolitik. Det bör i enlighet effekt. med vad som anförts i kapitel 7 ankomma Industribeställningar 1958-59 och 1963. på att bedöma Med direkt motivemyndigheterna vilka större upp- arbetsmarknadspolitisk som bör underställas ring lades under 1958-59 statliga civila och handlingsärenden Kungl Maj :t för en samlad prövning utifrån militära beställningar ut för 65 milj kr. AMS regionalpolitiska synpunkter. har beräknat att omkring 3 000 man undgick Kommittén att permitteras beställningarna. Till har även övervägt men avvisat genom tanken detta skall som industriatt låta norrlandsföretag köpa in sig läggas den effekt beställningarna hade i tidigare produkpå lägsta anbud. tionsled. Beställningarna lades ut av respektive myndighet sedan ärendena prövats av 9.5 Tidigareläggning av industribestállningar AMS. Denna prövning innebar i praktiken som ett led i sysselsättningspolitiken att beställningarna styrdes till företag med särskilda sysselsättningssvårigheter. De upp- 9.5.1 Beslut om industribeställningar handlande myndigheterna fick dispens från En mer samlad utläggning av industribe- bestämmelser om

upphandlingskungörelsens ställningar i sysselsättningsskapande syfte att infordra anbud. För att i möjligaste mån

har, som nämnts, efter särskilda erhålla garantier för att leverantörerna inte tidigare beslut av Kungl Maj :t skett vid fyra tillfällen, begärde priser som översteg marknadspriset nämligen 1958-59, 1963, 1967-68 och infordrades kalkyler över prissättningen från 1971. Dessa beställningar ingick i en serie av berörda leverantörer. och arbetsmarknads- De beställningar som lades ut under ekonomisk-politiska politiska åtgärder som vidtogs för att främja konjunkturnedgången 1963 skilde sig i ett under konjunkturav- väsentligt avseende från de beställningar som sysselsättningen mattningarna nämnda år. Vissa erfarenheter lagts ut 1958-59. Industribeställningarna 1958-59 och 1963 1963 riktade enbart till verkav tidigareläggningarna sig nämligen har redovisats av 1960 års arbetsmarknads- stadsindustrin, medan beställningarna 1958 utredning i dess betänkande ”Arbets- -59 styrdes till företag med särskilda sysselsättningsproblem inom ett flertal branmarknadspolitik (SOU 1965:9). har för sitt ar- scher. Beställningarna under 1963 omfattade Upphandlingskommittén bete ansett en närmare undersökning önsk- även kommunala beställningar. I Kungl värd också av industribeställningarna under Maj :ts beslut i ärendet anmodades myndig- 1967-68. Inom kommittén har därför en heterna att även påskynda sina beställningar sådan undersökning gjorts. Resultatet av inom ramen för den reguljära upphandlingdenna redovisas i en särskild promemoria en. I motsats till vad som gällde 1958-59 (bilaga 4). I promemorian behandlas även de medgavs de upphandlande myndigheterna uppskov med leveranser och senareläggning ingen dispens från upphandlingskungörelsens

bestämmelser. Sammanlagt tidigarelades un- den tid som därefter gått åt innan produkder 1963 statliga beställningar till ett belopp terna levererats och arbetsinsatsen sålunda av 50 milj kr och kommunala beställningar var definitivt avslutad. till ett belopp av 83 milj kr. Enligt AMS Undersökningen är baserad dels på AMS beräknades detta ge sysselsättning åt om- material avseende beställningsverksamheten, kring l 300 årsarbetare, vartill korn effekten dels på uppgifter i enkäter och intervjuer i tidigare produktionsled. som företagits med större upphandlande industribeställningar inom verkstads- statliga myndigheter och levererande företag. industrin 1967-68. Beställningsbemyndigandet omfattade statliga civila och militära 9.5.3 Tidigareläggning av statliga och komförnödenheter för 88 respektive 60 milj kr munala industribeställningar 1967-68 och kommunala förnödenheter för 110 milj kr. Beställningarna bör ses som ett komple- De civila statliga beställningarna ment till de sysselsättningsskapande insatser av annat slag som kom till stånd under den Handläggning pâ departementsnivá. Av anadå rådande konjunkturavmattningen, bl a lysen i bilaga 4 framgår att de beslut som ökat bostadsbyggande, frisläppta investe- Kungl Maj:t successivt meddelade 1967-68 ringsfonder, utnyttjade konjunkturreserver var av delvis olika innebörd i fråga om vid affärsverken, beredskapsarbeten och vid- finansieringen av upphandlingen, den totala gad arbetsmarknadsutbildning. De totala in- beställningsramen och beställningarnas försatserna beräknades av AMS ha gett syssel- delning på statliga och kommunala beställsättning för 100 000 personer under vin- ningar. Den bedömning av konjunkturuttern 1967-68. Härav svarade de civila vecklingen, och orsysselsättningsutsikterna

industribeställningarna för direkt sysselsätt- derläget inom den svenska industrin som

ning åt ca l 700 årsarbetare, vartill kom sys- fortlöpande ägde rum under vintermånaderselsättningseffekten i tidigare produktionsled. na 1967-68 torde ha varit avgörande för Omfattningen och inriktningen av indu- den kraftiga vidgning av insatserna som de stribeställningarna fastställdes i ett antal successiva besluten utgjorde. Medan beslutet beslut av Kungl Maj:t. Det första beslutet, i december 1967 till att stimulera syftade som kom i december 1967, sysselsättningen i verkstadsindustrin under avsåg civila statliga och kommunala beställningar för en första halvåret 1968 återfanns naturligt nog

inköpssumma av 50 milj kr. Omfattningen inte denna begränsning i fråga om tiden i

vidgades efter hand och fastställdes i mars beslutet av den 8.3.1968. Besluten baserades 1968 till totalt inemot 260 kr för sålunda av konmilj på en ändrad bedömning statliga civila och militära samt kommunala och den beräknade tidjunkturutvecklingen beställningar. punkten för en utifrån kommande stimulans av den svenska ekonomin. Den erfarenhet som enligt kommittén kan 9.5.2 Kommitténs undersökning dras av detta är att beställningsramen redan Den av kommittén undersökföretagna från början bör göras så vid att insatserna i ningen har koncentrerats till att söka belysa det viktiga inledande skedet av aktionen inte effekterna av de utlagda statliga beställ- blir alltför begränsade. Med tanke på att det Visst material ningarna. redovisas även i fråga normalt sker ett visst bortfall av planerade om kommunala anskaffningar. l analysen av bör beställningar ramen snarare tas till i effekterna för skilda överkant än i underkänt. beställningsområden l det tidiga skedet har undersökts dels den tid som förflutit från av beslutsprocessen är alla tidsvinster ytterst det att Kungl Maj:t fattat beslut om syssel- angelägna. Som framgår av bilaga 4 förekom

sättningsfrämjande åtgärder till det att berör- i besluten av februari och mars 1968 en da myndigheter lagt ut beställningar, dels tidsförskjutning av närmare en månad från

den dag då Kungl Majzt formellt fattade nas förslag för att leveranserna skulle kunna besluten till dess att besluten faktiskt regi- ske under 1968 alternativt senast under mars strerades vid AMS. Även om den verkställan- 1969. Det kan sålunda konstateras att en de myndigheten kan vidta förberedelser dess- betydande del av beställningarna kom att förinnan på grundval av underhands- läggas ut så sent under 1968 att sysselsättkontakter och översända koncept till beslut ningseffekten i inte obetydlig omfattning är det enligt kommittén angeläget att be- därmed kom att infalla relativt sent under slutsprocessen kan bli snabbare. Som ett led 1969, en tidpunkt som då besluten fattades att påskynda förfarandet bör färdiga besluts- var svår att överblicka från konjunkturkoncept och åtgärdslistor finnas tillgängliga synpunkt. på alla beslutsnivåer. Produktionsperiod och leveranstider. Hu- Handläggning på myndighetsplanet. På vuddelen av leveranserna av statliga civila grundval av Kungl Maj :ts bemyndigande produkter koncentrerades till fjärde kvarhade AMS överläggningar med myndighe- talet I968 samt första och andra kvartalen terna om beställningsobjekt, krav på leve- 1969. Stora leveranser fanns dock alltjämt ranstider m m. Det var i första hand inom kvar att fullgöra under andra halvåret 1969, AMS som man med en nära kännedom om dvs när konjunkturuppgången var ett faksysselsättningssituationen på den enskilda tum. Det bör framhållas att vad som kunnat orten och vid det enskilda företaget prövade registreras i undersökningen är tidpunkterna hur angelägna de beställningar var som de för leverans. Den maximala effekten i sysselupphandlande myndigheterna angav sig kun- sättningshänseende bör rimligen ha legat na lägga ut. Förelåg inga sysselsättningspro- någon tid före leveransdatum. I flera iaktblem vid de företag som kunde komma i tagna fall har produktionen varit förlagd lång fråga som tillverkare, tidigarelades inte be- tid före leveransdatum. ställningarna. Beslut om tidigareläggning in- De under ett kvartal utlagda statliga civila nebar inte att undantag från att resulterar i allmänhet i levemedgavs beställningarna tillämpa upphandlingskungörelsen. ranser fem ä sex kvartal framåt i tiden. Det Uppdraget till AMS att i varje enskilt fall är en lång tid om man avser att passa in pröva med beaktande av beställningarna beställningen i ett visst konjunkturläge och läget inom verkstadsindustrin innebar ett inte vill nå stora effekter i ett tidsskede som relativt arbetskrävande förfarande. Mot den- inte kan överblickas. Detta skärper enligt na bakgrund framstår den tid som beslutsför- kommittén kravet på ett noggrant urval av farandet hos AMS tog som En med korta

förklarlig. produkter leveranstider. Varje

förbättrad planering och varje annan åtgärd till administrativ

möjlighet förenkling som

som kan är påskynda beslutsprocessen kan ge tidsbesparing måste vidare tas till vara emellertid angelägen. när beställningarna läggs ut, vilket kräver god Myndigheternas faktiska upphandling äg- planering hos de upphandlande myndighede rum i nära anslutning till AMS” beslut. terna. Detta berodde på att styrelsens beslut och den faktiska upphandlingen vid myndigheten Beställningar för försvarets räkning föregåtts av överläggningar mellan AMS och upphandlande myndighet om de produkter I mars 1968 fattade Kungl Majzt beslut om som bedömdes vara lämpliga, vilka produk- att militära beställningar inom en ram av 60 tionsperioder och leveranstider som skulle milj kr skulle Beslutet hade tidigareläggas. eftersträvas osv. föregåtts av en bedömning av förutsätt- Det kan sammanfattningsvis nämnas, att ningarna för när en tidigareläggning av de utlagda beställningarna nådde 90 % av sin försvarsmateriel skulle kunna komma till slutliga nivå först under senhösten 1968. I stånd och vilken denna borde få. omfattning några fall måste AMS begränsa myndigheter- Besluten om beställningarna fattades av

försvarsdepartementet på grundval av upp- kort varsel, dels i sådan anskaffning som gifter från dåvarande armé-, marin- och innefattar utvecklingsarbete mm och där tlygförvaltningama. Visst samråd ägde rum produktionsperioden och leveranstiden kan mellan företrädare för försvarsdepartementet bedömas sträcka sig långt fram i tiden. och AMS, bl a om sysselsättningsläget vid de företag som kunde komma i fråga som De kommunala beställningarna leverantörer av de militära anskaffningarna. De militära beställningarna lades ut under De kommunala beställningarna syftade till andra kvartalet 1968, men leveranserna att ge ökad sysselsättning under första skedde vid mycket sena tidpunkter. Ännu halvåret 1968. En förutsättning för att vid ingången av 1970 hade endast en kommunerna skulle få statsbidrag med 20 % tredjedel av de beställda varorna levererats. av beställningssumman var att anskaff- Leveranserna var i stället koncentrerade till ningarna utgjorde en tidigareläggning i för- 1970, särskilt dess senare del. Anledningen hållande till den beräknade beställningstiden till de sena leveranserna torde delvis bero på enligt existerande anskaffningsplaner. Det att andra motiv än snabb produktion och innebar att beställningarna skulle ingå i snabba leveranser låg bakom beställningarna. anskaffningsplanerna för tiden efter den Det påpekas i undersökningen att beställ- 1.7.1968. Detta skulle styrkas av de komningarna i vissa fall inrymde en betydande munala organen för att statsbidrag skulle grad av utvecklingsarbete som måste utföras utgå. Som krav för bidrag uppställdes bl a att innan den egentliga produktionen kunde ske. beställningarna skulle kunna läggas ut om- Beställningarna torde sålunda ha syftat till gående och ge snabb effekt i produktionsatt också ge effekter på företagens projek- hänseende. Vidare skulle av uppgifterna terings- och planeringssida för att där minska framgå vilken eller vilka tillverkare som beräknade personalinskränkningar. kunde komma i fråga. Även om tas till de särskilda hänsyn Bidrag till kommunerna för de godkända omständigheter och problem som kan före- tidigareläggningarna utanordnades på grundligga i fråga om upphandling av materiel för val av inkomna verifikationer (betald faktura försvaret, visar, som anförs i den särskilda m m). Härvid framkom att de faktiskt promemorian (bil 4), leveranstiderna en så tidigarelagda beställningarna blev ca 20 milj anmärkningsvärd bild med hänsyn till huvud- kr lägre än den beslutade ramen om 110 milj syftet med de tidigarelagda beställningarna kr. Orsaken härtill var bl a att upphandlingen att det enligt kommitténs mening finns i vissa fall kunde ske till lägre kostnad än vad anledning att allvarligt ifrågasätta värdet av som först beräknades. Även kommunala beställningarna från konjunktursynpunkt. likviditetsproblem synes ha spelat en viss roll Produktionsperioden synes ha haft en sådan för att den fastställda nivån inte uppnåddes. förläggning i tiden att den till icke obetydlig Det har inte varit möjligt att undersöka i del infallit under högkonjunkturen. Om vilken utsträckning de kommunala beställdenna form av beställningar på den militära ningarna i verkligheten tidigarelagts. Ansidan upprepas så måste enligt kommittén skaffningarna skulle som nyss nämnts inte få urvalet av produkter för tidigareläggning ske finnas med i planerna för tiden före med stor omsorg och avse delvis annat slag 1.7.1968. Det torde emellertid i många fall av materiel. Vidare måste den beräknade vara svårt att dokumentera om en planerad tidpunkten för leverans noggrant prövas. anskaffning hänfört sig till ena eller andra AMS bör i ökad utsträckning medverka när halvåret under ett och samma kommunala beställningarna läggs ut. Planeringsmässigt budgetår. Det förhållandet att tidigareläggbör en uppdelning av de beställningar som ning sålunda i viss utsträckning kunde ske av kan tidigareläggas ske dels i sådan materiel beställningar för vilka medel redan anvisats i som kan beställas och levereras med relativt den kommunala budgeten och i vissa fall

94 SOU 1971 :88

avse relativt kort tid bör ha medverkat till sluten omfattade totalt 80,5 milj kr, varav den snabba effekt i fråga om utläggningen 50,5 milj kr avsåg förnödenheter för civil som kan konstateras. Likviditeten i kom- verksamhet, 15 milj kr viss fortifikatorisk var vid denna tid i allmänhet materiel och 15 milj kr textil- och bekladmunerna god. bör därför nadsvaror samt skor för försvaret. Dessa Slutsatser i fråga om effekterna dras med stor försiktighet. Erfarenheterna beställningar fick avse produkter som ingick vidare föras för tiden efter den från 1967-68 kan inte utan i planerad anskaffning över till en situation med andra förutsätt- 1.7.1972. För de statliga beställningarna ningar i fråga om tidsmässig förläggning och tillämpades de regler om 10% ersättning eller minskad avskrivning för affärsverk som likviditetsläge. för betalning av statsbidrag fastställts av statsmakterna (prop 1969:1 bil Tidpunkten i stora när och 19, SU 117, rskr 295) på grundval av anger drag produktion leverans av en vara skett. Leveranserna har erfarenheterna från 1967-68 års beslut (bil

snabbt efter det att beslut 5). ägt rum mycket om fattats. Vid årsskiftet Beslutet i april 1971 om tidigareläggning beställningar 1968-69 hade utanordnats av kommunala beställningar tillkom efter 15,7 milj kr av av AMS. Besluten ijuli månad det slutliga totalbeloppet 17,9 milj kr. Upp- framställning i många om vidgad ram för tidigareläggning av komgifterna tyder på att leveranserna fall avsåg lagervaror eller standardvaror med munala beställningar samt tidigareläggning av kort produktionstid och att huvuddelen av statliga beställningar föregicks av en ny

leveranserna avsåg produkter av okompli- ekonomisk-politisk bedömning (efter avtalsatt detta inte samt en omfattande invente-

cerat slag. Det bör betonas uppgörelsen)

behöver innebära att beställningarna varit ring av vilka produkter som kunde tidigare-

ineffektiva från Ny läggas av de större upphandlande myndig-

sysselsättningssynpunkt.

kan ha kommit till stånd i heterna. Som grund för bedömningen låg lagerproduktion också en redovisning av de erfarenheter av stället för de produkter som ett företag fått 1967-68 som närmare avsättning för genom beställningen. tidigareläggningarna presenterats i bilaga 4. Även andra åtgärder har vidtagits i sär-

skild ordning för att stödja sysselsättningen, 9.5 .4 Tidigareläggning av statliga och vilka dock inte redovisas i detta sammankommunala industribeställningar 1971 hang. Senast har kommunala och statliga industribeställningar tidigarelagts under 1971. 1 april

1971 beslöt Kungl Majzt att bevilja bidrag 9.5.5 Sammanfattande synpunkter med 20 % av inköpssumman till kommuner och landsting samt kommunala bolag som Någon analys av tidigarelagda beställningar tidigarelade anskaffning av industriprodukter 1958-59 och 1963 har inte gjorts, eftersom

som annars skulle ha anskaffats tidigast den 1960 års arbetsmarknadsutredning tidigare 1.1.1972. AMS fick i uppdrag att bevilja redogjort för dessa (SOU 1965:9). Av naturintill av högst 25 inte kunnat bedöma bidragen, en inköpssumma liga skäl har kommittén fick sålunda uppgå effekterna av de beslut att tidigarelägga milj kr. Bidragssumman som fattats år 1971. Kommittill högst 5 milj kr. beställningar av tens slutsatser därför i huvudsak på I juli månad vidgades omfattningen bygger av de beställningar som tidibeslutet att avse en bidragssumma av 20 milj erfarenheterna kr och en inköpssumma av högst 100 milj kr. garelades 1967-68. beslöts bland en rad andra eko- Kommittén anser att systemet med tidiga- Samtidigt att även statliga reläggning av industribeställningar är ett nödnomisk-politiska åtgärder fick tidigareläggas. Be- vändigt instrument för att stimulera sysselindustribeställningar

sättningen i en nedåtgående konjunktur. Det visas till bil 5). Myndighetens upphandlings-

bör också vara acceptabelt med hänsyn till behov för kommande budgetår minskar häri-

våra internationella åtaganden. En närmare vilket kan genom beaktas vid budgetberedogörelse för kommitténs i bedömning handling och Kungl Maj :ts beslut om medeldetta avseende har lämnats i avsnitt 9.3.2. disposition.

Erfarenheterna av För

tidigareläggningarna kommunala myndigheter har vid

1967-68 är enligt kommittén att förfaransysselsättningspolitiskt betingad tidigarelagd det ställer höga krav och

på beredskap upphandling av redovisat slag staten normalt

snabbhet i agerandet. De civila lämnat statliga bidrag med 20% av beställningens beställningarna fungerade i stort tillfreds- värde. Kommittén förordar att även denna

ställande. Detta kan från konjunkturpolitisk regel bibehålls.

synpunkt inte sägas om de militära beställ- I syfte att i grova drag åskådliggöra det

ningarna. Om denna form av beställningar på administrativa förloppet vid tidigareläggning

den militära sidan i syfte att upprepas av beställningar har kommittén upprättat två överbrygga en måste

konjunkturavmattning, flödesplaner avseende statliga respektive

enligt kommitténs mening urvalet av produk- kommunala beställningar. I planerna, som ter for

tidigareläggning göras med stor omsorg redovisas på närmast följande sidor, har av

och avse delvis annat slag av materiel. Vidare naturliga skäl någon tidsaxel inte kunnat

måste den beräknade tidpunkten för leverans inläggas. Det är dock av största vikt att tiden

noggrant prövas. Handläggningsordningen mellan flera av de redovisade

åtgärderna bör även ändras så att AMS medverkar i nedbringas till ett minimum. Erfarenheterna ökad utsträckning när beställningarna läggs från 1967-68 har nämligen klart visat att ut.

tröghet i handläggningsordningen och må-

Beredskapen bör höjas på samtliga besluts- hända frånvaron av fasta administrativa ru-

nivåer genom att bl a särskilda åtgärdslistor tiner medfört olägenheter. Planerna anger ett upprättas. Investeringsreserven bör ägnas

önskvärt handlingsförlopp. Tillsammans med kontinuerlig uppmärksamhet.

beslutshandlingar och sammanställningar av Kommittén konstaterar betydande förtidigare åtgärder på detta område bör flödesdelar med ett fast regelsystem för ersättning planerna kunna för de åtutgöra underlag till myndigheter och kommuner för de mergärdslistor m m som kommittén menar bör kostnader som uppkommer vid förfarandet göras upp vid de i processen berörda myndig-

med tidigarelagda industribeställningar. Ett

heterna och på departementsnivå. fast regelsystem medför att myndigheter och

kommuner i sin planering kan beräkna vilka som kommer 9.6 Uppskov med leveranser til? och ersättningar att tillämpas när

sysselsättningsinsatser görs. Oklarhet om er- senareläggning av beställningar frân

sättningsreglerna bör därigenom inte behöva statliga myndigheter

försena sysselsättningsinsatserna, vilket tidi-

Vid högkonjunkturerna 1961 och 1969-70

gare ibland varit fallet. Kommittén förordar fattade Kungl Majzt beslut om uppskov med fortsatt tillämpning av gällande regler leveranser och senareläggning av beställvilket innebär att

tidigareläggning av statligt

ningar. För dessa beslut lämnas som tidigare affärsverks upphandling genom reducerad nämnts redogörelse i bilaga 4. Vid det senare

avskrivningsskyldighet endast belastas med tillfället har

leveranser för 720 milj kr 90% av kostnaden för För beställningen. uppskjutits och

beställningar för ca 770 milj

andra statliga myndigheter bör - när detta kr senarelagts. Dessa uppgifter får tolkas erfordras -

likviditetsmässigt tidigarelagd med viss eftersom försiktighet, senarelägg-

beställning finansieras genom att särskilda

ning av beställning eller uppskov med en och

medel ställs till förfogande från arbetssamma leverans i en del fall kan ha

skett

marknadsanslagen. (För gällande regler hän- flera gånger under perioden. Att en beställ-

FLÖDESPLAN STATLIGA BESTÄLLNINGAR

Beslutom ram

för tidigareläggningav beställ- l g ningar . . i Kommuniké ) i i - Statistikoch genommass- ii “ - . / media an f

tionacigrgâma Uppdragunder Muntlig infor- i) I

bl a minskad handti AMS mationtill re- i

orderingång ,m int/anta”, presentanter i Ä inom industrin i-k | m for vissamyn- i

Vissasvårig- :iiigâäâisttâissltaa dighet

Inventeringav _ 1k \ äägrâügn

heteratt upp- åtgärderbl a åtgärdermed Beslutexp till i _, _ i 3 rätthållasyssel inventerain- anledningav AMS,kopiortill I U“_°d°"9 vesteringsre- i; . 1,*

sättningen _ sysselsâttnings- industriförbund _ _ _ n f å AMS :g:x°a5

inom industrin serven laget m fl P reliminarrapporter r n KUNGL MAJ”. “il ii . .; . .

I i :A

i i

f

I l l Upphandlande l I myndigheters | i | | l l uppgifter | l N bearbetas l l | l I . . 1 U l sningar | l . resp _ i

bezfåiåblåos

| .. - B I t esu om Vl a .Ik i J : I

| | medstorreupp- :åjrâarrd ;in beställningar i; Utaiiordning

l * mV” l l W med” l

| | Förberedelse- :jmdkmde sysselsättnings- sombör tidigare- il

Inventering arbeteför vid- l W519 i lägethospre- läggassamtdel- g Slutrapporte- “ Pressmed- l | l av investerings-l tagandeav \ sun-mv;levaran- givningtill resp l. ringtill Kungl

_ , reservenm m V dalande_ i törer beställare Rapporteringtili KunglMaj:t, information till läuwbetsnämnderna | Maj; |

| åtgärder AMS 0-?? C = Ö

o---›|oj›lo er i C

Amf

l

i

Å

i*

I I l I l I i I l

i I i l I I l I

i i i:

. . * l I l I i l |

å 5 l I l

› I l l | | | ii i | |

I

i

I s l I I I

i I§::.;::;:::::°°

:ii l I I l l i: l l

E ?iinsgiasiieilslfgrtorda |

l och I

3 › + * i *förfina regioner : : V R apporter r n f ä AMS _ i |

w ° a ° LÄNSARBETSNÄMNDER 0

i

. lo i; | |

. I O l : ii

I I I i I I I l | I z l | I | l

I i | I

i:

: : l l i | Informationtill i Betalningav l i l fakturor |

berördaavdel- Prövningav | l Beslut _ .

l erhållnaanbud Redovisningtill I ningarmfl | _ Evemue kom_ Bestallmngarll] l I Påböfar inven- , F _t tt ° 53 V°“ i Uppgifterna l pletteringav utlasses .. __ AMS 53m__lf t e en I

terms ,g översänds till erhållnaanbud Rapporttill | mate- tuell rekvisition teringav Iämp- | i B_estalld W med” ligaprojekt Anbud infordras AMS _ begäras AMS | II9| erhålles I ; _› UPPHANDLANDE MYNDIGHETER 3 CmC .i . .

l ?IC m Om:

i 4

i 4

I 4 I

| | |

l

Lil

I l

| | rå

I I .El

I I i

l

i

I

l

i

l I ii

I i : l i | | i] . _ i Informationtill ÖkadSHMW l l l l I

Vi * i” _

Informationtill l | _ | , Planering. | | | försäljningsav- KOMNERGFIHQ delningaro öv- presumtiva i MSWTIBIFOP. _

v rigaavdelningar beställare Anbupavges I + avanbud I _i Ordererhålles * produktion Leveranser Fakturering l

FÖRETAG ma» 0 0

lrâemm

l

ll

ll

i

jl

l:

FLÖDESPLAN KOMMUNALA BESTÄLLNINGAR

Beslut om ram för statsbidrag för tidigare läggning av kommunala beställningar Kommuniké Uppdrag under genom masshand till AMS media att inventera Beslut exp till olika sysselsätt- AMS, kopior ningspolitiska till kommunåtgärder förbund mfl Preliminärrapporter från AMS KUNGL MAJ:T L O-?-O ?á a»

--›1

Kommunala organs uppgifter

1111:17.

bearbetas __._. Upplysningar Inventering av | begärs hos resp Iänsarbets- Beslut om vilka Skrivelser till nämnd om beställningar Utanordning länsarbets- som bör tidigare- av statsbidrag sysselsättningsnämnder läggas samt del- Slutrapporteläget hos pre- _:__.__._.; munala beställ- | tagande av Pressmed- sumtiva leve- givning till resp ring till Kungl

delande rantörer beställare Rapportering till lungl Makt, information till läusarbetsnämnderna Maj :t

AMS l l

1%.

l

l I I l Information till och me- l I

l större delstora företag

C----.__-O

berörda |

l inom lnkomna upp-

branscher gifter om be- : Kompletterande | I Skrivelser till [undersökning

__-_.__.1____.111::.;.

ställningar som och överlägg- kan tidigare- I sysselsätt-

I I ningar med Iäggas samman- av ningen i berörda

kommuner o ställs och över- l f

___--_O----

i

Förberedelser landsting till AMS r egioner Rapporter från AMS

LÄNSARBETSNÄMNDER l I ll

;sänds

I

I | l | l I I Betalning av | fakturor

till l Eventuell kom- Redovisning till

Information berörda förvalt- Påbörjar inven- |F°53 “V9” plettering av AMSsamt

ningar och tering av lämp- | erhållna anbud Beställningar Beställd mate- rekvisition begäras riel erhålles av statsbidrag

i

avdelningar liga projekt PRIMÄRKOMMUNER OCH LANDSTING -:-_i ao

I ;Q

i

|

I l

I |

l I

l |

l ; I lnformation till I Information till | | Planering, försäliningsavo öv- presumtiva Komplettering materialköp, Ökad aktivitet beställare Anbud avges av anbud Order erhålles produktion Leveranser ____.__.__ Fakturering riga avdelningar

xdelningar

FÖRETAG mp0 l a I

ning senarelagts kan också ha medfört att den ärliga budgetgranskningen. annan till beställning tidigarelagts företag Vid hearing med kommittén har företräsom haft lättare att leverera vid denna dare för Sveriges Industriförbund framhållit tidpunkt. att företagen ofta har svårt att snabbt ändra Det kan vidare påpekas att leverans- sina produktionsplaner, när besked om seförsening och senareläggning av beställning nareläggning lämnats relativt sent. Företagen och är tämligen föreleveransdag vanligt anser därvid ofta att det mest ändamålsenligakommande i myndigheternas reguljära upp- är att fullfölja produktionen enligt ursprunghandlingsverksamhet. Det innebär att vissa liga planer och sedan lägga den färdiga varan av de redovisade senareläggningarna och leve- i lager. Förutom lagringskostnader har anransuppskoven även skulle ha kommit till förts att systemet medfört kostnader genom stånd utan särskilt beslut av Kungl Mai zt. den extra kontroll av varan som måste ske Det föreligger enligt kommitténs mening före leverans. Önskemål om tidigare varsel, stora svårigheter att mäta den arbetsmark- ca ett år i förväg, har uttryckts för att avsedd och samhällsekonomiska effek- effekt nadspolitiska skall uppnås. Problemet uppges accenten av de rapporterade senareläggningarna tueras ytterligare vid beställningar i vilka ett och beviljade uppskoven med leveranser. stort antal underleverantörer medverkar. En- Detta beror bl a på att myndigheterna i vissa ligt kommittén synes den nu aktualiserade fall lagt ut beställning av andra produkter än frågeställningen närmast avse uppskov imed de senarelagda och att en del av anskaff- leveranser. Beslut om sådana fattas dock ningarna helt eller delvis levererats av ut- först efter överenskommelse mellan berört ländska tillverkare. Det bör vidare observeras företag och den upphandlande myndigheten. att senarelagd tidpunkt för beställning inte Kommittén vill sammanfattningsvis konmed säkerhet innebär att leveransdagen blivit statera att de senareläggningar av beställsenarelagd i samma utsträckning. ningar och uppskov med leveranser som ägt Den ekonomiska effekten av verksamhe- rum byggt helt frivillig medverkan från på ten har i viss grad reducerats genom att myndigheternas sida. Någon inskränkning i bla de rätt myndigheterna utnyttjat genom myndigheternas att disponera anvisade senareläggningar disponibla medlen för andra anslag har inte förekommit. De i det föreaktiviteter. Vissa har vidare myndigheter gående redovisade beloppen för uppskov av erlagt större förskottsbetalningar eller på- leveranser och av beställsenareläggning skyndat sina slutbetalningar vid budgetárs- ningar är av betydande storlek. Det bör dock skiftet 1969/70. l de fall beställaren inte erinras om att det är oklart i hur hög grad krävt ränta för senarepå förskottslikvider dessa uppskov och senareläggningar skulle ha lagda leveranser har leverantören härvid fått kommit till stånd även utan särskild anekonomiska fördelar i den mån han ej använt modan av Kungl Maj :t. Systemet torde dock förskottet för inköp av material m m. ha betydande värde genom att kontakt i en Den omedelbara och direkta informatio- etableras i ansträngd produktionssituation nen av Kungl Majzt till berörda verksled- fråga om anpassning av leveranser till föreningar i samband med beslutet om senare- Å andra sidan tagens produktionskapacitet. läggningar avleveranser är enligt kommittén minskar effekten av åtgärder av ifrågaväsentlig, eftersom hela systemet bygger på varande slag starkt när de förlängs ett flertal frivillig medverkan från myndigheternas och gånger. Förfarandet att senarelägga beställleverantörernas sida. Sådan information bör förutsätter ningar slutligen mycket goda komma till stånd även i fortsättningen. att överblicka möjligheter konjunkturut- Myndigheternas uppgifter om konjunktur- vecklingen. beredskap bör även i fråga om möjligheter Trots de reservationer angående systemets att senarelägga beställningar och uppskjuta verkningar som pâtalats anser kommittén att leveranser i samband med prövas ingående senareläggning av beställningar och uppskov

av leveranse: tills vidare bör användas äveni Tabell 9.3 Utvecklingsbiståndets anslagsutfortsättningen som ett medel i den ekono- veckling. miska politiken. Det bör närmast ankomma Budgetår Anslagsbelopp Ökning på budgetutredningen att överväga de even- milj kr milj kr tuella administrativa åtgärder som bör vid- 1971/72 1000 200 tagas för att minska det faktiska beställnings- 1972/73 1250 250 utrymmet genom att minska likviditeten för 1973/74 1550 300 myndigheterna i en viss situation. 1974/75 2 300 750

9.7 Upphandling inom ramen för svenskt bär att förändringen mellan de båda sista utvecklingsbistånd åren måste uppgå till drygt 48% för att Frågan om att i viss grad samordna det enprocentsmålet skall uppnås. svenska biståndet till utvecklingsländer med Fn råder i stort sett överensstämmelse arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom lan- mellan årlig utbetalningsvolym och anslagsdet har vid olika tillfällen diskuterats i den volym. Tidigare har emellertid ökning av allmänna debatten. 1960 års arbetsmark- reservationsmedel ägt rum. Sålunda uppgick nadsutredning berörde detta ämne (SOU dessa till 408 milj kr vid utgången av 1965:9 sid 195) och pekade på att vissa budgetåret 1970/71. Därav hänförde sig allra tex i takt med största delen - 373 krl - till det branscher, skogsindustrin, milj det ökade utvecklingsbiståndet skulle kunna bilaterala kreditprogrammet. Den multilateerhålla extra beställningar för export till rala hjälpen torde enligt utrikesdepartemenu-länder vid konjunkturdämpningar. Vid tets bedömning ge upphov till relativt små några tillfällen har vidare AMS för SIDA:s förskjutningar mellan anslagsvolym och ut-

räkning lagt ut rådrumsbeställningar (jfr av- betalningsvolym. snitt 9.2) hos företag inom textilindustrin. Förekomsten av betydande reservations-

Mot bakgrund härav och med tanke på den medelsbelopp inom den bilaterala delen av förutsedda kraftiga ökningen av biståndsan- biståndsprogrammet kunde i princip inneslagen har kommittén funnit anledning att bära att utbetalningsvolymen under ett kom-

något beröra möjligheterna att låta bistånds- mande budgetår skulle kunna komma att

- inom ramen

upphandlingen för gällande överskrida anslagsvolymen. SIDA:s bedöm-

principer i någon utsträckning utnyttjas ning är att man med nuvarande procentuella som sysselsättningspolitiskt medel i vissa ökningstakt för anslagsvolymen torde kunna

konjunkturlägen. Bedömningen bygger på hålla utbetalningsvolymen i nivå med de

material som hämtats in under hand från årliga anslagen, men att man knappast utrikesdepartementet och SIDA. därutöver skulle kunna minska reservations- Enligt statsmakternas beslut om en lång- medelsbehållningen. Budgetåret 1974/75

tidsplan för det statliga utvecklingsbiståndet skulle, enligt det föregående, u-hjälpsanslagen

skall anslagsvolymen budgetåret 1974/75 stiga med närmare 50%. En motsvarande motsvara en procent av bruttonationalpro- stegring av utbetalningarna anses vara svår dukten. l den senaste långtidsutredningens att åstadkomma. betänkande (SOU 1970:71) redovisas en Enligt utrikesdepartementets och SIDA:s beräkning av biståndsanslagen under perio- beräkningar användes budgetåret 1968/69 den fram till 1974/75 (tabell 9.3). Härvid drygt hälften (53 %) av biståndsmedlen för förutsätts en årlig volymökning av brutto- inköp i Sverige. Inom den bilaterala verksamnationalprodukten med 3,8 % och en prisstegringsfaktor på 4 %. Vidare utgår utredningen från en årlig ökning av anslagen med lBeloppet praktiskt taget helt öronmärkt 25 % t o m budgetåret 1973/74. Detta inne genom åtaganden i avtal med mottagarländer.

heten förbrukades ca 58 % inom landet. Sverige. Det multilaterala biståndets (396 Motsvarande siffra för de multilaterala bidra- milj kr 1971 /72) upphandling handläggs av

gen uppgick till 35%. En mer noggrann de internationella organen vilka tillämpar ett

beräkning sker inom en särskilt tillkallad förfarande med internationell anbudsgivning. interdepartemental arbetsgrupp. Gruppens Delvis undantagna härifrån är bidragen till arbete avses redovisas under våren 1972. Internationella livsmedelsprogrammet (WFP) Under hand har erfarits att preliminära och konventionerna om livsmedelshjälp beräkningar som gjorts av gruppen pekar (FAC) eftersom Sverige enligt gjorda åtaganmot att andelen inköp i Sverige inom den den skall bidra med vissa varuslag såsom bilaterala verksamheten under senare år varit vete, vetemjöl, vegetabiliska oljor. Bidragen

lägre än för budgetåret 1968/69. uppgår till ca 30 milj kr budgetåret 1971/72.

Av det föregående framgår att det för Inom det bilaterala kreditbiståndet (246 biståndsverksamhet under de närmaste åren milj kr 1971/72) tillämpar Sverige en praxis kommer att finnas ökade medel tillgängliga. att mottagarlandets upphandling för medlen Mot denna bakgrund ökar intresset av att skall ske med internationell konkurrens kunna använda de disponibla medlen för att enligt regler som fastställs i varje avtal. Vid exempelvis i ett läge med avtagande ekono- samfinansieringsprojekt med Världsban-

misk aktivitet stimulera efterfrågan på den ken/Internationella utvecklingsfonden till-

inhemska marknaden. Det är från ekonomisk- lämpas bankens motsvarande regler. politiska synpunkter önskvärt att en så stor Gåvobiståndet beräknas till 315 milj kr del av budgeten som möjligt kan utnyttjas budgetåret 1971/72. Härav faller ca 55 milj inom konjunktur- och stabiliseringspolitiken. kr på personal- och expertlöner, ca 210 milj Det ligger dock inte inom ramen för upp- kr på projekt- och programbistånd (t ex handlingskommittens uppdrag att föreslå undervisning, familjeplanering) och ca 50

någon ändring av principerna för upphand- milj kr på varugåvor. Inom varubiståndet ut-

ling för svenskt bistånd. De ledande princi- går f n pappers- och konstgödselgåvor. Gåvoperna är att biståndet skall lämnas obundet biståndet av projekt- och programkaraktär så att det inte förknippas med villkor om handhas av mottagarlandet. SIDA deltar köp i Sverige. Vidare är de behov som dock aktivt. Utvecklingen av upphandlingen kommer till uttryck i u-ländernas ut- för detta bistånd synes gå mot en ökad grad vecklingsplaner avgörande för inriktningen av internationell anbudsgivning. Sådana beav Sveriges insatser. Kommittén har därför ställningar synes i tämligen liten utsträckning summariskt prövat hur stor del av de svenska kunna tillämpas för tidigare- eller senareläggbiståndsmedlen som kan anses vara möjlig ning i de fall de utlagts hos svenska företag. att utnyttja för den ekonomiska politikens Anledningen härtill är att de utgör integrerasyften utan att gällande principer för bi- de delar av mottagarländernas utvecklingsståndet ändras. I den mån tidigareläggning planer. skulle bli aktuell bör självfallet Sverige stå Vid sidan av eventuell upphandling för för lagringskostnader om sådana skulle upp- katastrofberedskap (t ex filtar, medicinsk komma. Senareläggning av beställningar och utrustning) för beredskapslagring synes enuppskov med leveranser kan givetvis endast dast det multilaterala livsmedelsbiståndet komma i fråga i de fall mottagarlandet ger och det bilaterala varubiståndet medge möjsitt samtycke. ligheter att styra biståndsinsatserna för in- En översiktlig analys av den beräknade köp från Sverige. Omfattningen av nämnda

fördelningen av anslagsmedlen för interna- bistånd budgetåret 1971/72 är av storleks-

tionellt utvecklingssamarbete för budgetåret 100 milj kr. Utvecklingen på sikt ordningen 1971/72 visar att endast en mindre andel av blir beroende på den inriktning av givetvis det totala anslagsbeloppet på 1 000 milj kri praktiken är påverkbart för upphandling från 1 I absoluta tal ca 165 milj kr.

verksamheten som statsmakterna fastställer. En väsentlig fråga är härvid exempelvis varubiståndets andel av biståndsresurserna. Det ligger som tidigare nämnts inte inom utredningsuppdragets ram att avge särskilda förslag rörande upphandling för biståndsmedel. Kommittén vill dock förorda att berörda myndigheter utreder huruvida upphandling för biståndsmedel kan anpassas efter sysselsättningsläget i Sverige. Vad som enligt kommitténs uppfattning kan kommai fråga är närmast upphandling för varubistånd och katastrofberedskap. Andra biståndsformer torde enligt gällande principer för biståndsupphandlingen knappast kunna anpassas till systemet med tidigare- och senareläggning av beställningar.

10 medel att

Upphandling som främja

industriell utveckling

10.1 Kommitténs uppdrag ling (STU). Härvid bör särskilt beaktas åtgärl direktiven för upphandlingskommittén un- dernas förenlighet med våra internationella derstryks att affärsmässighet är en grundläg- förpliktelser. gande princip vid den statliga upphandlingen. Häri ligger även att upphandlingen 10.2 Upphandlingens omfattning inom skall ske pá icke-diskriminatorisk basis, dvs tekniskt avancerade områden att hänsyn inte skall tas till anbudsgivarens nationalitet. Denna princip kan emellertid Väsentliga delar av statens, landstingens och enligt direktiven under vissa omständigheter primärkommunernas verksamhet kräver en behöva modifieras. Härmed åsyftas bla de omfattande upphandling av tekniskt avancefall då statliga beställningar läggs ut som rade industriprodukter. Denna upphandling ett led i strävandena att främja den inhemska har goda förutsättningar att för producentindustrins utveckling på tekniskt avancera- sidan bli en stimulans till industriell produktde områden med höga utvecklingskostnader. utveckling. Detta har varit fallet när det l sådana fall råder fn oklarhet i fråga om gäller försvarets och affärsverkens upphandbeslutsordningen och om metoderna att ling av tekniskt avancerad utrustning. Bebestrida de merkostnader som kan uppkom- ställningarna har i vissa fall även inneburit ma för den upphandlande myndigheten om ett betydande indirekt statligt stöd till man går ifrån den strikta affärsmässighets- industrins forskning och utveckling (fou). principen. De statliga myndigheternas upphandling Enligt direktiven bör beslut om frångåen- uppgick, såsom förut redovisats i kap 5, till de av affärsmässighetsprincipen förbehållas ca 7000 milj kr budgetåret 1968/69. Av Kungl Majzt eller, enligt preciserade regler, detta belopp avsåg 4600 milj kr varor. central myndighet. Utredningen bör enligt Ungefär 25 % av varorna upphandlades i direktiven överväga lämpliga metoder att utlandet. bestrida merkostnader för sådana beställ- Av varuupphandlingen svarade konsumningar samt formerna för samråd mellan de tions- och förbrukningsvaror för närmare myndigheter som har ansvaret för beställ- l 800 milj kr (ca 40 %). Den övriga varuuppningarna och styrelsen för teknisk utveck- handlingen (investeringsvaror) fördelades på

Tabell 10.1 Upphandling av investeringsvaror budgetåret 1968/69. Avrundade belopp imilj kr Medicinsk Metaller Maskiner Transport- Vetenskapliga Totalt utrustning och utrustning instrument metallprodukter

Upphandling i Sverige 5 526 1 043 412 39 2 025 Upphandling i utlandet 6 64 590 50 47 757 (därav försvaret och Vattenfallsverket) - (28) (541) (16) (17) (602) Summa ll 590 1633 462 86 2 782

varugrupper och inköpsområde på sätt som milj kr budgetåret 1968/69. Motsvarande framgår av tabell 10.1. belopp 1966/67 var 365 milj kr och 1967/68 Försvarets myndigheter och vattenfallsver- l 130 milj kr. Innebörden av de inhämtade ket har de största inköpen utomlands med uppgifterna är dock oklar. Det höga belopen sammanlagd inköpssumma av dessa pro- pet sistnämnda år sammanhänger med Vigdukter på ca 600 milj kr. Endast ca 150 milj genprojektet. Den övervägande delen av kr faller på övriga myndigheter, vilket fou-beställningarna faller på försvarssektorn. motsvarar drygt 15 % av dessa myndigheters Uppdragen från civila myndigheter utgjorde totala upphandling av ifrågavarande produk- sammanlagt inte mer än ca 3 milj kr ter. 1968/69. Endast tre civila myndigheter, Upphandlingen av medicinsk utrustning nämligen domänverket, rikspolisstyrelsen och vetenskapliga instrument har en relativt och statens järnvägar, har uppgett att de lagt sett hög andel import även om de absoluta ut uppdrag som omspänner alla tre budgettalen är små. åren. Landstingens och primärkommunernas Det är svårt att klarlägga myndigheternas upphandling är enligt svaren i enkäten nästan verkliga utgifter för den del av upphandlingdubbelt så stor som den statliga upphand- en som avser forskning och utveckling. Frilingen, nämligen drygt 12 000 milj kr. stående fou-uppdrag finansierade av en myn- Kommunerna är huvudmän för flera av de dighet synes dock vara rätt sällsynta utanför hittills snabbast expanderande sektorerna försvaret och Detta i energisektorn. gäller inom den svenska samhällsekonomin. Hit varje fall om man utgår från RRV:s enkät för hör bla sjuk-, hälso- och socialvârden samt samt från officiell upphandlingskommittén undervisningen. Även inom miljövården har forskningsstatistik. I myndigheternas ordinakommunerna viktiga uppgifter. rie upphandling av tekniska produkter kan Investeringarna i maskiner och apparater emellertid ligga ett visst utvecklingsarbete. uppgår för dessa sektorer till ca 1 000 milj kr Särskilt vid upphandling av tekniskt avanceper år. Enbart inom sjukvårdssektom inve- rad materiel regel forskning och ingår som steras drygt 300 milj kr årligen i teknisk utveckling. Det torde vara ganska vanligt att utrustning av olika slag. Uppgifter saknas om myndigheterna i samband med anbudsinfordhur stor del av kommunernas upphandling ran ställer

upp vissa krav och specifikatio-

som sker från utlandet. ner på den produkt som skall upphandlas. Enligt de uppgifter som kommittén in- Många gånger innebär detta endast modifiehämtat om den statliga upphandlingen upp- produkter eller ett ringar av redan framtagna gick värdet av utlagda fou-uppdrag till 118 särskilt utnyttjande av en känd teknik. Det

102 SOU 1971 188

hindrar emellertid inte att det kan vara fråga samarbete med industrin är domänverket där om ett dyrbart tekniskt utvecklingsarbete samordning och styrning av produktutveckoch att detta medför betydande förändringar lingen sker genom Stiftelsen Skogsarbeten. i myndighetens verksamhet, även om land- Denna stiftelse samordnar kraven på nya vinningarna i ny teknik är små. För dessa mekaniseringsmetoder inom skogsbruket gebeställningar kan man i regel inte särskilja nom en rådgivande teknikergrupp. Vidare kostnaderna för själva utvecklingsarbetet och samordnas utprovningsresultat från egen inte heller går det att ange i vilken utsträck- provningsverksamhet med domänverkets och myndigheterna får betala för detta. I skogsföretagens verksamhet. Samtliga medning vissa fall kan industrins och myndighetens lemmar i stiftelsen - förutom domänverket utvecklingsinsatser vara så sammankopplade även skogsföretagen och skogsägarförbunden - kan ta del av resultaten. Stiftelsen förmedatt det är svårt att särskilja dem. lar slutligen information och kontakter med tillverkare och bedriver prognosverksamhet 10.3 Upphandling och industriell utveckling beträffande tekniska och ekonomiska krav Behovet av att staten aktivt stödjer den maskiners och

på kommande utformning

tekniska forskningen och utvecklingen i funktion. landet är allmänt omvittnat. Detta har bl a De av tekniskt statliga beställningarna tagit sig uttryck i tillkomsten av STU som avancerad utrustning har hittills främst komger stöd till både teknisk forskning och mit mekaniska verkstäder och elektroteknisk industriellt utvecklingsarbete i skilda former. industri tillgodo genom beställningar för STU:s resurser för sådant stöd uppgår bud- militära ändamål och på atomenergiområdet. getåret 1971/72 till ca 120 milj kr. Ett annat Behoven av teknisk forskning och produktsätt att tillgodose detta behov är att staten utveckling inom andra områden har till genom sin upphandling stimulerar företagens för några år sedan varit eller bedömts som utveckling av ny teknik. Upphandling av och har därför kunnat tillgodobegränsade tekniskt avancerad materiel medför som i detta avses på andra vägar. Situationen nämnts ofta ett betydande forsktidigare seende är dock i dag en annan och speoch utvecklingsarbete för leverantönings- ciellt påtagligt anses behovet vara av rationaliren. Upphandling av forskningsintensiva pro- sering och utveckling inom samhällssektorerdukter, därför system eller processer innebär na sjuk-, hälso- och socialvård samt utbilden komplettering av de insatser som sker ning och miljövård. genom STU och på annat sätt. Härigenom Materielupphandlingen inom försvaret erhålls också ett mer projektbundet forsk- sker under annorlunda än nagot betingelser ningsstöd. Fou-insatsen blir mera bunden till vad som gäller för civila myndigheter. Sålunanskaffningssprojektet och den upphand- da finns inom detta omrâde en långsiktig lande myndigheten kan på ett tidigt stadium planering och stor omfattning av fou-uppställa sina krav på produkten samtidigt som drag. Försvarets forskning består till 90 % av tillverkaren vet att han får en köparanpassad primäruppdrag, dvs uppdrag som efter vederprodukt med större säkerhet för en kom- börlig prövning meddelas av Kungl. Majzt mande tillverkning och mindre risk då det och som redovisas för riksdagen. Dessa

gäller att sätta in stora fou-resurser. uppdrag baseras på långsiktiga programpla-

Vissa myndigheter har fasta organisato- ner. l linje med planeringens långsiktiga riska former för samordning av forsknings- karaktär har försvarets forskningsanstalt och utvecklingsverksamheten. Sålunda har prognosverksamhet som (FOA) tagit upp en televerket tillsammans med Telefon AB LM bl a omfattar den tekniska utvecklingen och Ericsson bildat Ellemtel AB för kommersiell metoder för försvarspolitikens långsiktiga exploatering av utvecklingsarbete inom tele- målstyrning. sektorn. Ett annat exempel på organiserat Civila saknar, främst myndigheter på

grund av budgetsystemets uppbyggnad och på tekniskt avancerade områden. Det kan fördelningen av uppgifter på olika myndighe- vara fråga om att starta en ny produktionster, i allmänhet motsvarigheten till försvarets gren exempelvis av det skälet att en viss långsiktiga planer och programansvar. Varje produkt bedöms vara av central betydelse för myndighet representerar därtill en smal sek- den svenska industrins Det kan utveckling. tor med begränsade resurser. Program som också vara fråga om att vidareutveckla en sträcker sig över flera myndigheters områden bransch som tidigare fått stöd genom fousaknas och därmed för ”bre-

förutsättningar medel eller fått utvecklingsbeställningar.

dare” mål. för kommitténs arbete i den- Vägledande Förutom att resurserna för själva plane- na fråga har varit att lägga fram förslag som ringen är större inom försvaret har bedöm- är förenliga med våra internationella förningar avseende t ex behov och lönsamhet en pliktelser. Frågan om samordning av reglerna annan innebörd - oftast mera vid än på den för den offentliga upphandlingen i olika civila sidan. Satsningen på utvecklingsarbete länder och tillämpningen av gemensamma är kånnetecknande för den militära principer för denna har, som redovisats i kap upphandlingen. Den avancerade utrustningen är 4, under senare år behandlats i flera inter-

avsedd att efter en framtagningstid på i vissa nationella organisationer. Ämnet har till-

fall upp till 7 år under ca 10 år eller mer mätts ökad betydelse dels på grund av den fylla högt ställda krav på prestanda och expansion som kännetecknar den offentliga modernitet. Det betyder att de krav som vid sektorn i de flesta länder, dels mot bakgrunstarten av anskaffningsfasen ställs på mate- den av önskemål från olika länders sida att rielen är höga jämfört med dagsläget och kunna använda den offentliga sektorns uppdärför fordrar en betydande insats av teknisk handling som industripolitiskt medel. Prin-

forskning och utveckling för att kunna ciperna för den offentliga upphandlingen har förverkligas. diskuterats även inom ramen för internatio-

Från ungefär mitten av 1960-talet blev nellt industripolitiskt samarbete. materielanslagen till försvaret hårdare styrda Beträffande förpliktelsema i EFTA-sam-

och (företagsekonomiska) lönsamhetsprin- arbetet hänvisas till kapitel 4.

ciper fick en större tillämpning. En markant Den offentliga upphandlingen på tekniskt minskning av såväl utveckling som tillverk- avancerade områden kan bestå dels av ning av exempelvis militärelektronik inom utvecklingsarbete, dels av produkter som landet inträffade ( I stencil En inrymmer ett och 1969:5). betydande forskningsallmän svårighet att binda forsknings- och utvecklingsarbete, dels av produkter som tillverkningsresurser inom landet för militära enbart omfattar tillverkningsdelen. Mellan de ändamål som bör påpekas i detta samman- två ytterligheterna finns en rad av typer hang är att produktionen måste baseras på beställningar med varierande utvecklingsinsmå serier eftersom exporten av krigsmate- nehåll. De nu aktuella upphandlingarna kan riel är begränsad genom statsmakternas be- vara av så central betydelse för den inslut. dustriella utvecklingen i vårt land att det finns anledning modifiera principen om 10.4 affärsmässighet i upphandlingen. Till den del

Sammanfattande synpunkter

upphandlingen avser endast fou-uppdrag tor- Enligt kommitténs direktiv kan avsteg från de man knappast komma i konflikt med våra principen om affärsmässighet i vissa fall vara internationella åtaganden. En särskild be-

motiverade. Kommittén tolkar direktiven så behövs däremot kommit-

slutsordning enligt att därmed avses situationer då upphand- tens uppfattning för att reglera hur upphandlingen är av sådan art och omfattning att den lingen skall gå till i sådana fall då staten vill kan anses utgöra ett led i betydelsefullt att en myndighet skall upphandla en svensk strävandena att främja industrins utveckling produkt för att stödja den inhemska indu-

striella utvecklingen. Detta kan vara fallet då avancerade områden. Hithörande uppgifter man vill bibehålla en produktion som lång- skulle enligt kommittén kunna åvila en siktigt kan förväntas bli av stor betydelse, då särskild delegation med representanter för man vill ge en önskvärd komplettering av såväl myndighets- som forsknings- och tillfou-stöd, som tidigare lämnats av STU eller verkningssidan. En sådan åtgärd skulle förgenom utvecklingsbeställning, eller då man bättra samarbetet mellan den militära sekvill lägga ut en referensbeställning som gör torn, den civila statliga sektorn, forskningen det möjligt för ett företag eller en bransch att och industrin. I samband med de kontakter konkurrera på exportmarknaden (t ex proto- kommittén tagit har framkommit att även typtillverkning för att företaget skall visa sin kommunerna borde ingå i ett sådant samarkompetens). bete. Oklarhet råder fn i fråga om beslutsord- Delegationens arbete bör i första hand ningen och om metoderna att bestrida baseras på anmälningsskyldighet från mynmerkostnader som kan uppkomma för den digheternas sida. Det är önskvärt att denna upphandlande myndigheten på grund av att anmälan görs i god tid före den avsedda principen om affärsmässighet frångås. Det upphandlingstidpunkten. Frågan om vilka problem kommittén har haft att ta ställning upphandlingsärenden som bör anmälas bör till är hur man skall gå till väga vid en fastställas vid prövningen av ett eventuellt upphandling som inte endast innebär att myn- mer detaljerat förslag. Anskaffningen bör digheten täcker ett visst behov, utan som vara av större omfattning för att anmälan samtidigt genom sitt forsknings- och utveck- skall behöva göras. För försvarets del bör lingsinnehåll och sin omfattning skulle kun- beloppsgränserna vara de som i dag tillämpas na främja den inhemska industrins utveck- i det s k tvåstegsförfarandet. Härmed förstås

ling på tekniskt avancerade områden med anskaffning av materiel som kräver projekte-

höga utvecklingskostnader. Det senare ledet ring före serieproduktion. Beloppsgränsen är en del av den totala industriella forsk- för projektering är l milj kr eller mera och nings- och utvecklingspolitiken. Kommittén, för serieproduktion 10 milj kr eller mera. En vars uppdrag i övrigt främst berör det förra beloppsgräns för anmälningsskyldigheten beledet, dvs att utforma upphandlingsbestäm- träffande den civila sidan är svår att sätta melser, har inte ansett sig kunna avge något innan närmare utredning gjorts eller erfarendetaljerat förslag i fråga om en beslutsord- het vunnits av en eventuell försöksverksamnings utformning samt merkostnadernas be- het. stridande. Anledningen härtill är att frågan Om delegationens bedömning skulle utom regler för beslutsordning och merkostna- mynna i att den finner beställningen induder enligt kommitténs uppfattning inte stripolitiskt betydelsefull överlämnas ärendet lämpligen kan avgränsas från en vidare till Kungl Majzt för avgörande. I övriga fall bedömning av den industriella forsknings- lämnas frågan utan åtgärd. och utvecklingspolitiken. Kommittén har En utgångspunkt för den här skisserade dock bl a på grund av vad som framkommit beslutsordningen har varit att uppnå det vid hearings och underhandskontakter med industripolitiska syftet med en så liten myndigheter och organisationer ansett sig administrativ belastning på myndigheterna böra skissera vissa riktlinjer och förslag. som möjligt. Systemet bör inte heller med- Enligt kommitténs mening är det angelä- föra någon fördröjning av upphandlingen. get att få till stånd en bredare och mera Vidare innebär beslutsordningen att en fullallsidig bedömning av de krav på framför allt ständig och kvalificerad beredning av ärentekniskt avancerade produkter som förelig- dena kan komma till stånd och att Kungl ger från myndigheternas sida. Detta kräver Maj .ts kansli endast belastas med de ärenden en fortlöpande och samordnad överblick av som anses vara industripolitiskt betydelseden statliga upphandlingen inom tekniskt fulla.

Som ovan framförts är det önskvärt att industrins utveckling på tekniskt avancerade anmälan till delegationen sker i god tid före områden med höga utvecklingskostnader. den avsedda upphandlingen. Detta utesluter Den särskilda beslutsordningen bör vidare självfallet inte att myndigheter i vissa fall enligt kommittén inrymma ett samordnande kan behöva underställa Kungl Majzt visst och överblickande organ i form av delegation ärende, som av delegationen lämnats utan för beredning av sådana ärenden samt särskilåtgärd, i syfte att få dispens från upphand- da medel för bestridande av de merkostnader lingskungörelsens bestämmelser även sedan som kan uppstå för den upphandlande anbud inhämtats. Anledningen härtill kan myndigheten. vara att den industriella utvecklingen inom Kommittén anser sig inte böra gå längre en bransch eller förutsättningarna för ett än till nyss nämnda angivna riktlinjer. Det visst företag kan ha ändrats sedan delegatio- synes emellertid angeläget att det till komnen gjorde sin prövning. Vidare kan en mitténs arbete nära gränsande problembeställning hos visst inhemskt företag ha komplexet om på vad sätt de upphandlande avstyrkts av delegationen, trots att industri- organen genom sin verksamhet - med eller skäl talat för en sådan, på grund av politiska utan avsteg från upphandlingskungörelsen att merkostnaderna bedömts bli alltför höga. kan bidra till utvecklingen av den svenska Infordrade anbud kan sedan visa sig inte industrin avancerade områden på tekniskt utgöra avgörande hinder för beställning hos prövas närmare i särskild ordning. inhemskt företag. Den här skisserade beslutsordningen kan för den upphandlande myndigheten medföra att en upphandling blir mer kostnadskrävande än vad den skulle ha blivit om myndigheten avgjort upphandlingen helt på egen hand och tillämpat strikt affärsmässighet. Till denna merkostnad kommer de eventuella administrativa kostnader som själva beslutsordningen kan medföra. Dessa torde emellertid vara helt obetydliga. I vissa fall kan myndighetens intresse sammanfalla med anledningen till merkostnaden. Ett exempel härpå kan vara en beställning som görs av försvarsmyndighet för att bibehålla eller vidareutveckla en försvarsindustri. I sådana fall bör särskild merkostnadsersâttning inte utgå. Ett tänkbart system för de fall merkostnadsersättning bör utgå skulle vara att särskilda medel får disponeras för utveckling och direkta merkostnader i samband med den offentliga sektorns upphandling. Dessa medel skulle utgöra ett komplement till de finansieringsmedel som STU disponerar. Kommittén har funnit att det föreligger ett klart behov av en särskild beslutsordning som komplement till upphandlingsbestämmelserna i de fall upphandlingen utgör ett led i strävandena att främja den inhemska

ll till

Förslag nya upphandlingsföreskrifter

l l . l Allmän motivering De i det föregående redovisade allmänna sen inte vara direkt tillämpliga vid upphandprinciperna (kap 7) har legat till grund för ling av tjänster. Med hänsyn härtill och till det förslag till nya upphandlingsbestämmel- betydelsen av att konkurrens och objektiviser som kommittén utarbetat. tet garanteras vid all upphandling anser Förslaget, vilket jämfört med 1952 års kommittén att de föreslagna bestämmelserna innehåller ett för- bör omfatta även upphandling av tjänster.

upphandlingskungörelse

hållandevis begränsat antal paragrafer (25 Denna upphandling uppgår, såsom framgår av mot 94), upptar de grundläggande reglerna det föregående, till mycket betydande beför statlig upphandling. Det föreslås emeller- lopp. tid att kungörelsen skall kompletteras med Till följd av den konstruktion som valts anvisningar som utfärdas av RRV (25 §). innehåller förslaget i princip inte några be- Denna konstruktion har kommittén funnit stämmelser av typ leveransvillkor såsom rövara mest ändamålsenlig bla för att upp- rande garanti, kontroll och besiktning, rörhandlingsföreskriftema lättare skall kunna ligt pris eller försäkring. Utformningen av utvecklingen på upphandlings- leveransvillkor bör bli beroende av den enanpassas till området utan att den grundläggande kungö- skilda upphandlingens art och omfattning relsen behöver ändras. För att ge en bild av samt vedertagen branschpraxis, såväl inkan komplettera kun- hemsk som utländsk. I samarbete med olika hur sådana anvisningar har kommittén utarbetat ett exem- branschorganisationer har, såsom nämnts, görelsen tidigare överenskommits om allmänna levepel på anvisningar (bil 1). Jämfört med gällande kungörelse kan i ransbestämmelser vilka nu allmänt tillämpas framhållas att vid statlig upphandling. Borttagandet av beövrigt tillämpningsområdet stämmelser av typ leveransvillkor har lett till vidgats att gälla även upphandling av tjänster. Vid tolkningen av nuvarande bestämmel- att förslaget i motsats till 1952 års upphandser har nämligen på grund av de flytande lingskungörelse endast innehåller föreskrifter gränserna mellan vad som iallmänhet menas för myndigheterna. Kontraktsvillkor skall i med å ena sidan tjänster och å andra sidan princip (jämför dock 19 § i förslaget) regleolika former av arbeten tveksamhet ofta ras genom överenskommelse med leverantöuppstått, huruvida upphandlingskungörelsen rerna. är direkt tillämplig eller inte. Enligt kommit- Kommittén har funnit att den nya kungöténs mening torde bestämmelserna i kungörel- relsen, liksom för övrigt också nuvarande

upphandlingskungörelse, endast bör gälla erinras om att Kungl Majzt i beslut den myndigheternas normala handlande på 28.6.1968 utfärdat för förhandriktlinjer grundval av en affärsmässig bedömning. Upp- lingsförfarande för försvarets centrala förhandlingar som kan bedömas vara nödvändivaltningsmyndigheter. ga av exempelvis sysselsättnings- eller för- Kommittén anser att utvecklingen medsvarspolitiska skäl eller för att tillgodose fört behov av att införa en särskild upphandförsörjningsberedskapens krav eller behovet lingsform, som medger att förhandlingar i av utvecklingsbeställningar måste i den vissa fall får upptas med anbudsgivare innan mån principen om affärsmässighet inte kan avslut träffas. Denna upphandlingsform har tillämpas - bli föremål för dispens i någon benämnts ”förhandlingsupphandling”. form av Kungl Kommittén har i Majzt. En annan förändring jämfört med gällankapitel 7 närmare utvecklat sina synpunkter de kungörelse är att en särskild upphandpå hithörande fråga. lingsform införts att användas i sådana fall Som en konsekvens av bl a ställningstagan- då administrationskostnadema m m vid andet att den inte bör nan upphandlingsform skulle nya kungörelsen ställa sig förinnehålla bestämmelser om kontraktsvillkor hållandevis höga i jämförelse med upphandoch liknande utan såvitt möjligt begränsas lingens värde. Denna upphandlingsform, som till att reglera de grundläggande principerna närmast är tänkt för inköp till smärre beför all upphandling, har kommittén inte lopp, har benämnts

direktupphandling”.

funnit det motiverat att behålla ett särskilt Den upphandlingsform som i 1952 irs kapitel om byggnads- och anläggningsarbe- upphandlingskungörelse regleras under ”Beten. stämmelser rörande anbud, som infordras En strikt tolkning av gällande upphand- eller särskilda genom annonsering genom lingskungörelse medger i princip inte att skrivelser”, och som enligt vad som framgår inkomna anbud får göras till föremål för av motiven till 5 § nedan kan alltjämt förhandlingar med anbudsgivare före avslut antas bli den mest frekventa för myndighe- (relativt obetydliga undantag framgår av terna i allmänhet, har bibehållits i sina 14 §). Prövning och antagande av anbud huvuddrag under benämningen sluten uppskall således ske på grundval av i anbudet handling. Vissa större intagna uppgifter. myndigheter De skilda upphandlingsformerna och deras får dock enligt 7§ kungörelsen efter eget kommer att närmare användningsområden bedömande infordra anbud under hand, vil- behandlas i specialmotiveringen till 5, 6 och ket to m kan innebära att anbud får inford- 7 §§. ras per telefon. Stadgandet i 7 § har tillkom- Av tidigare angivna skäl har kapitel lll mit som en följd av en successiv utveckling Byggnads- och anläggningsarbeten (34-70 §§) innebärande att Kungl Majzt på begäran av igällande kungörelse helt utgått liksom också myndigheterna lämnat dispenser för att tillgo- de paragrafer i kapitel ll Upphandling som dose ett ökat behov av innehåller bestämmelser

affärsmässigt uppträ- av typ leveransvil-

dande, vilket också möjliggjorts genom suc- kor (22, 23, 26, 27, 28, 30, 31, 33 §§). cessivt bättre upphandlingsorganisation hos Vidare har vissa paragrafer (19-21 §§) bortfrämst de större myndigheterna. Vissa myn- fallit beroende behov av särskilda på att digheter har emellertid i praktiken tolkat bestämmelser om underhandsförfarande inte lättnaderna vid anbudsinfordran såsom inne- efter tillkomsten föreligger av de nya uppbärande även rätt att förhandla med anbudshandlingsformerna. givare under anbudsprövningen. Av de in- har de Slutligen paragrafer i gällande komna svaren på RRV:s tidigare nämnda som berörs nedan helt eller delvis kungörelse enkät framgår också att så skett i stor utgått av andra skäl. utsträckning, i synnerhet när det gäller tek- 2 § innehåller endast ett självklart konstaniskt komplicerade beställningar. Vidare kan terande att dispositiva lagregler (=avvikelse

108 SOU 1971 :S8

tillåten efter överenskommelse mellan par- ning, allmän utveckling samt försök och ter) får åsidosättas. prov. Upphandling innefattar även slutande 3§ första stycket har ingen självständig av licensavtal samt pris- och rabattavtal. innebörd utan hänvisar endast till 34§ 3§ sekretesslagen. 16 § som medför skyldighet att ange skäl Bestämmelsen i första stycket innebär skylför upphandlingsbeslut är numera obehövlig, dighet att alltid undersöka och utnyttja eftersom sådan skyldighet föreligger enligt förefintliga Härvid konkurrensmöjligheter. 17 § förvaltningslagen. måste dock beaktas att antalet inbjudna 71-91 §§ innehåller bestämmelser om anbudsgivare anpassas efter upphandlingens försäljning av staten tillhörig lös egendom. storlek och karaktär. Vid större upphand- Bestämmelser om försäljning har inte ansetts lingar bör såväl leverantörskretsen som det böra intas i förslaget till ny upphandlings- geografiska upphandlingsområdet som regel kungörelse. Försäljning bör av skäl som vidgas. redovisas nedan (1l.3.8) regleras i annan Myndighet får inte utan Kungl Maj :ts beordning. slut göra sådana konkurrensbegränsande 92 § andra och tredje stycket samt 93 och undantag, som kan vara motiverade av tex 94 §§. som samtliga innehåller bestämmelser försvars- och beredskapspolitiska, sysselsättom jäv, är numera obehövliga eftersom eller skäl eller av nings- industripolitiska bestämmelser om jäv finns intagna i 4 och 5 försörjningsberedskapens krav. Jämför vad §§ förvaltningslagen. 92 § första stycket som sagts under 1 §. täcks av 17 § första stycket ikungörelseför- Någon begränsning till enbart företag i slaget. Sverige får inte ske om bättre villkor skulle kunna uppnås genom upphandling från ut- 1 l .2 Specialmotivering landet. I detta sammanhang kan erinras om Sveriges åtaganden i EFTA avseende upp- 1 § handling av varor (materiel) att myndigheter- Kungörelsens bestämmelser avser att reglera na skall avveckla bestämmelser som ger den det förfarande som normalt skall tillämpas inhemska produktionen skydd eller diskrimivid Om statlig myndighets upphandling. nerar med hänsyn till nationalitet gentemot myndighet finner anledning att aktualisera företag i andra medlemsländer (SFS avsteg från bestämmelserna, till exempel i 1960:198, skrivelse den Kungl Maj:ts syfte att främja sysselsättning eller indu- 1.6.1967 till RRV och RRV:s skrivelse den striell utveckling eller för att tillgodose för- 18.10.1967 med anledning härav till större sörjningsberedskapens eller försvarspolitiska upphandlande myndigheter). krav eller liknande, skall frågan underställas Begreppet affärsmässighet kan ha skiftan- Kungl Majzts prövning, om inte särskilda de innebörd beroende i det på förhållandena föreskrifter finns utfärdade. Jämför vad som enskilda fallet. Det inrymmer alla de häntidigare anförts i kapitel 7. synstaganden som måste göras för att upphandlingen skall bli så ekonomisk och 2§ ändamålsenlig som möjligt för myndigheten. Kungörelsen reglerar inte endast köp av Det kan erinras om att det ilagstiftningen färdigprodukter utan även beställning av vara förekommer andra liknande uttryck, såsom (materiel) som skall tillverkas och av olika god köpmannased, etc. Den gott affärsskick slags arbeten och tjänster, t ex alla typer av närmare innebörden av dessa begrepp beror entreprenader. Även utläggande av tex pro- på förhållandena i olika fall och kan inte jekterings-, konstruktions, utvecklings- och anges generellt. Hänsyn måste tex tas till underhållsuppdrag utgör alltså upphandling. förhållandena inom olika branscher och till Detsamma gäller uppdrag avseende forsk- förekomsten av allmänna och särskilda leve-

ransbestämmelser inom skilda områden. todik som traditionellt använts inom offent- Kravet på objektiv handläggning av upp- lig upphandling sedan mycket lång tid. Upphandlingsärenden måste särskilt understry- handlingsformen kan enligt kommitténs uppkas. En sådan syftar bl a till att åstadkomma fattning alltjämt antas bli den mest frekventa konkurrens på lika villkor och utgör sålunda för myndigheterna i allmänhet. I synnerhet en viktig förutsättning för att stärka för- bör denna upphandlingsform vara lämpad för troendet för myndigheternas agerande i upphandling av konventionella varor (materiupphandlingssammanhang. el), men den bör också i stor utsträckning kun- I andra och tredje styckena har angetts na användas i andra fall, exempelvis då fordexempel på sådana praktisk-ekonomiska be- ringarna kan specificeras så klart att en reell dömningar som alltid bör ske före en tävlan mellan anbudsgivare kan uppnås direkt upphandling, såsom skyldigheten att samar- på grundval av upphandlingsunderlaget. Bland beta med andra myndigheter, att använda annat torde entreprenadupphandling ofta gängse standard samt att planlägga inköpen kunna ske med anlitande av denna upphandpå sådant sätt att onödiga kostnader inte lingsform. uppkommer vare sig vid upphandlingstillfäl- Såsom framgår av den föregående allmänlet eller senare. Det är sålunda här fråga om na författningsmotiveringen har bestämmelfaktorer som enligt kommitténs mening ser av typ leveransvillkor inte ansetts böra direkt påverkar ekonomin i en upphandling intas i kungörelseförslaget. Det har dock och som därför särskilt bör beaktas. övervägts huruvida fast pris borde föreskrivas Beträffande kravet på samverkan kan vid sluten upphandling med hänsyn till att särskilt understrykas betydelsen av att myn- denna upphandlingsform används och även digheterna samarbetar inbördes inte bara när framdeles kan antas komma till användning det gäller konkreta upphandlingar (samköp vid upphandlingar med förhållandevis korta etc) utan även när det gäller att dra nytta av leveranstider. Erfarenheterna har visat att en den tekniska, merkantila och övriga sakkun- konkurrenssituation inom ramen för anbudsskap som kan finnas företrädd hos andra givning till fasta priser i många fall bäst myndigheter. gagnar köparen. Det kan dock inte uteslutas I fråga om den tidsmässiga planeringen har att det ibland även vid korta leveranstider kommittén vid utformningen av bestämmel- kan vara ekonomiskt motiverat att medge

sen särskilt haft iåtanke det förhållandet att viss prisrörlighet även vid sluten upphand-

har därför stannat för att det från prissynpunkt ofta är fördelaktigt att ling. Kommittén det bör ankomma att placera beställningarna med hänsyn till leve- på myndigheterna rantörssidans or- avgöra när rörligt pris bör ifrågakomma. produktionsförhållanden, bör dock vara att fast dertillgång m m, dvs då kapacitetsutnyttjan- Huvudregeln pris det är lågt eller då konkurrensförhållandena begärs. Om fast pris vid entreprenadupp-

är särskilt accentuerade. handling i vissa fall är särskilt stadgat Qfr

avsnitt 3.3.2). 4§ Kommittén har funnit skäligt att, såsom Såsom framgår av den föregående all- stadgas i andra stycket första meningen, fel männa författningsmotiveringen har kom- som upptäckts i anbud och som uppenbarmittén funnit det nödvändigt att komplette- ligen beror på felskrivning, felräkning eller ra nuvarande upphandlingsmetodik. Det har annat liknande misstag bör få rättas till. ansetts motiverat att vilka tydligt ange Stadgandet i andra meningen har motiveupphandlingsformer som kan användas och rats av att anbudsunderlaget kan ha missföratt ge dessa adekvata benämningar. ståtts eller varit ofullständigt eller att i anbudet vissa nödvändiga uppgifter saknas 5§ eller att uppgifter i anbudet har sådant Den slutna upphandlingen motsvarar metod- innehåll eller sådan formulering att kommässigt den grundläggande upphandlingsme- pletteringar erfordras för att göra anbudet

jämförbart med andra ingivna anbud. Stad- ges från de formföreskrifter som gäller för gandet är, såsom framgår av formuleringen, sluten upphandling i fråga om infordrande avsett att av myndighet användas undantags- och öppnande av anbud (jfr motiven till 9 xis efter särskild prövning, tex för att och ll förut- §§). Förhandlingsupphandling förhindra att ett i och för sätter sålunda i likhet sig gynnsamt med sluten upphandanbud måste förkastas - eventuellt med ling att anbud alltid skall infordras. yttersta konsekvens att en helt ny anbudsin- Stadgandet att förhandling får äga rum fordran måste företas. innebär inte att förhandling alltid skall föregå antagande av anbud. Myndigheten bör vara oförhindrad att antaga förhandlingsanbud utan förhandlingar på samma sätt som 6§ vid sluten upphandling om anbuden är till- Gällande kungörelse tillåter i princip inte att räckligt preciserade. förhandlingar förs innan anbud antas. Ut- torde ofta kom- Förhandlingsupphandling vecklingen mot upphandlingar av tekniskt ma att kräva insats av särskilt kvalificerad och ekonomiskt alltmer komplicerad art har och längre tid. Den kan därför w i personal emellertid medfört att det blivit nödvändigt jämförelse med sluten upphandling - bli mer att anlita förhandlingsvägen för att komma administrativt kostsam och tidskrävande för fram till avslut som statens tillgodoser såväl anbudsgivare som upphandlande mynekonomiska intressen. Detta förfarande har Om överdighet. förhandlingsupphandling ansetts kunna med stöd av den tillämpas vägs bör därför även dessa aspekter beaktas. enligt kungörelsen föreliggande möjligheten Om myndighet bedömer att särskild föratt infordra anbud formbun-

på ett mindre del inte kan vinnas genom förhandlingar bör

det sätt, nämligen ”under hand” (7 §). Av de sluten upphandling väljas redan från början. uppgifter som inhämtats framgår att för- Här nedan anges fall då

förhandlingsupp-

handlingsförfarande i varje fall hos vissa handling kan vara lämplig. myndigheter förekommer i förhållandevis 1. Konkurrens föreligger inte i tillräcklig stor utsträckning och sålunda för dessa utgör omfattning. en mycket betydelsefull upphandlingsform. 2. Upphandlingen avser materiel eller Kommittén kan konstatera att den statli- arbete av tekniskt komplicerad eller specialiga upphandlingen många gånger numera är serad art. av så komplicerad teknisk och ekonomisk art 3. Betydande osäkerhet föreligger om eller av sådan storlek att förhandlingar blir kostnaderna. nödvändiga för att tillvarata statens intres- 4. Särskilt behov av teknisk standardisesen. Även andra speciella omständigheter ring föreligger. kan motivera att upphandling grundas på 5. Upphandlingen gäller konsulttjänster. förhandlingar. Kommittén anser det därför 6. Upphandlingen avser tilläggsbeställning motiverat att införa en ny upphandlingsform till tidigare upphandling. som medger förhandlingar och som bör 7. avser att Upphandlingen tillgodose komma till användning bl a i sådana fall som brådskande, oförutsedda behov. Den har benämnts ”förhand- 8. Anbud har infordrats nyss nämnts. och prövats enligt

lingsupphandling”. Den upphandlings- formerna för sluten

nya upphandling men inget formen kan enligt förslaget användas av alla av anbuden har ansetts kunna antas. myndigheter. 9. Myndigheten finner av särskilda skäl Tillkomsten av ett förhandlingsmoment

förhandlingsupphandling mer ändamålsenlig

bör enligt kommittén inte få innebära avsteg än sluten upphandling. från de traditionella kraven vid statlig upp- l punkt 8 åsyftas fall då myndigheten handling på konkurrens, objektivitet och i bedömer att de priser som angetts i anbuden övrigt opartisk handläggning. Härav följer att är för höga eller att anbuden eljest är avsteg endast undantagsvis ansetts böra med- oförmånliga (15 § sista stycket) men myn-

lll

digheten bedömer att möjlighet finns att handlande myndigheten i varje särskilt fall genom förhandlingar få godtagbara villkor. I skall pröva vilken upphandlingsform som är dessa fall bor enligt kommitténs mening ny lämplig för att tillgodose kravet på affärsanbudsinfordran kunna ske i den formen att mässighet. Innebörden av begreppet affärsmyndigheten inhämtar medgivande från an- mässighet berörs i specialmotiveringen till 3 budsgivarna att anbuden får gälla såsom och 15 §§. anbud vid förhandlingsupphandling med ny l motiveringarna till 5-7 §§ har närmare giltighetstid för anbuden. behandlats i vilka fall de olika upphandlings- Kungl Maj :t har med skrivelse den formerna kan vara lämpliga. 28.6.1968 till försvarets materielverk medde- Vid valet av upphandlingsform bör också lat beslut om vissa riktlinjer för förhandlings- beaktas det administrativa arbete som uppförfarande att tillämpas av de centrala för- handlingen medför. valtningsmyndigheterna inom försvaret. Riktlinjerna behandlar bl a olika typer av 9§ pris- och kostnadskontrakt som kan användas under skilda förhållanden samt grunder Kommittén anser att huvudregeln bör vara för beräkning av kostnader och vinst och för att anbud infordras genom annonsering eller revisionsförfarande. Kommittén har funnit skrivelser. Motivet härför är att anbudsföratt riktlinjerna bör kunna vara till vägledning frågan normalt bör göras i sådan form att vid vissa upphandlingar även inom den civila skriftlig dokumentation föreligger hos mynsektorn. digheten om förfrågans innehåll. Vid för- Tillkomsten av den nya upphandlingsfor- handlingsupphandling har dock ansetts böra men förhandlingsupphandling gör att riktlin- bibehållas en motsvarighet till nuvarande jerna fortsättningsvis kan tillämpas av myn- underhandsförfarande, vilket innebär att andigheterna direkt med stöd av den nya bud får infordras genom telex eller telegram kungörelsen. Mot denna bakgrund finner eller undantagsvis genom telefon eller muntkommittén att något Kungl Maj :ts särskilda ligen vid personlig kontakt. Även om - vid beslut i ämnet fortsättningsvis inte erfordras. fall av tidsnöd eller liknande - behov kan Beslutet av den 28.6.1968 torde därför föreligga att genom telefon eller muntligen kunna upphävas. infordra anbud bör detta dock ske restriktivt bl a med hänsyn till svårigheten att i efterhand kunna objektivt konstatera att alla 7§ anbudsgivare fått samma uppgifter. Motivet för denna nya upphandlingsform, som inte har någon motsvarighet i nu gällan- 10§ de kungörelse, är att kommittén velat tillgodose behovet av en lämplig form för Denna paragraf motsvarar närmast 8 § i sådana fall då administrationskostnaderna gällande upphandlingskungörelse, som inneoch tidsutdräkten vid ett mera formbundet håller en detaljerad uppräkning av de upplysupphandlingsförfarande inte skulle stå i rim- som anbudsinfordran skall innehålla. ningar ligt förhållande till upphandlingens värde. I Med hänsyn till att uppgifterna i en anbudskonsekvens härmed blir det endast fråga om infordran kan variera från fall till fall och i upphandling till smärre belopp. viss mån har karaktären av leveransvillkor samt att kompletterande anvisningar enligt förslaget kommer att utfärdas .W RRV har 8§ kommittén inte funnit det motiverat att i Stadgandet ger den grundläggande regeln om författningstexten ta in alla uppgifter som valet mellan de olika upphandlingsformerna. måste anges i anbudsinfordran. Kommitténs förslag innebär att den upp- l paragrafens andra stycke har liksom när

det gäller infordrande av anbud införts ett förutsätter anlitande av skiljedomsförfaranmindre formbundet sätt att lämna anbud vid de. l beslutet fästs vidare övriga till försvaret

förhandlingsupphandling. Med uttrycket på hörande förvaltningsmyndigheters uppmärk-

annat sätt får här förstås att anbud kan samhet på vikten av att varsamhet iakttas vid lämnas genom telefon eller muntligen vid ingående av sådant avtal. Skiljedomsklausul personligt besök, tex på grund av brådska har inte heller kommit att ingå i allmänna eller liknande omständigheter. leveransbestämmelser eller standardkontrakt

Paragrafens tredje stycke understryker som tillämpas av statliga myndigheter men vikten av att myndighet i anbudsinfordran används av myndigheterna efter prövning anger alla de bestämmelser och upplysningar från fall till fall. som gäller för upphandlingen. Ju fullstän- Skiljedomsförfarande tillämpas numera i digare preciseringen bättre blir stor omfattning i samhället görs, desto och kan i många inriktningen av anbudsgivningen och möjlig- fall vara en lämpligare form att lösa tvister heterna att jämföra olika konkurrerande an- än domstolsförfarande. Det bör därför enligt bud. kommitténs avtalsfrihet för

mening föreligga

Bland de upplysningar myndighet medde- parterna även i fråga om sådan leveransklaular i anbudsinfordran kan vara krav på sul. Som framgått av vad som tidigare sagts kontraktsformer samt allmänna eller särskil- har kommittén ansett behandla sig böra da leveransbestämmelser. Som av framgår olika myndigheter enhetligt i fråga om rätten inledningen till detta kapitel innehåller för- att använda förhandupphandlingsformen slaget till ny upphandlingskungörelse i prin- lingsupphandling. Kommittén anser att näcip inga stadganden av typ leveransbestäm- gon åtskillnad mellan myndigheter prinmelser. Utformningen av leveransbestämmel- cipiellt inte heller bör göras i fråga om rätten ser bör bli beroende av den enskilda upp- att överenskomma om skiljedomsklausul, en handlingens art och omfattning. Det förut- bestämmelse som vanligen inte kan sägas sätts därvid att kontraktsvillkoren skall reg- vara av större betydelse än många andra leras genom överenskommelse med leveran- avtalsbestämmelser. Det bör dock stå vedertörerna. Detta innebär att skiljedomsklausul börande centrala fritt myndighet att, om så kan aktualiseras som en leveransbestämmelse bedöms motiverat, föreskriva att underlydansåvida skiljedom av parterna bedöms vara att de regional eller lokal myndighet skall föredra framför domstolsförfarande. inhämta den centrala myndighetens medgi- Frågan om rätt för myndighet att i avtal vande innan avtal om skiljedomsförfarande inta skiljedomsklausul har aktualiserats i vill kommittén erinra ingås. Vidare om att olika sammanhang bl a i riksdagen i anled- eller lokal har rätt att i regional myndighet ning av prop 1943:319. I anslutning till tveksamma fall underställa frågan central propositionen uttalade chefen för försvarsmyndighet. Kungl Majzts ovannämnda beslut departementet att skiljedomsklausul i prin- den 13.7.1945 föreslås således skola upphäcip inte bör tas in i leverans- eller entrepre- vas. nadkontrakt som sluts av statlig myndighet Stadgandet att myndighet vid sluten uppoch att under alla förhållanden lokal militär handling i anbudsinfordran att skall_ange förvaltningsmyndighet inte bör äga befogen- denna upphandlingsform skall begagnas har het att engagera statsverket i skiljedomsför- motiverats med att anbudsgivare skall ha farande. Detta uttalande lämnades utan er- klart för sig att ärendet kommer att avgöras inran av riksdagen (SU 173; rskr 339). utan vidare kontakter. Genom beslut den 13.7.1945 har Kungl Enligt tillägg till gällande har kungörelse Majzt förordnat att under försvarsdeparte- Kungl Majzt föreskrivit dels att (1968:642) mentet lydande lokal förvaltningsmyndighet vid i förekom-

myndighet anbudsprövning

inte utan vederbörande centrala förvaltnings- mande fall skall höja anbud från anbudsgivamyndighets medgivande får ingå avtal som re som inte har att erlägga mervärdeskatt

med belopp som motsvarar skatten för att på enligt l0§ andra stycket avgivits på annat så sätt åstadkomma ett rättvisande underlag sätt än skriftligen skall kunna dokumenteras för anbudsprövningen, dels att sådan anbuds- iefterhand. som det här är fråga om redan i Kommittén har övervägt huruvida offentgivare anbudsinfordran ålägges att vid avgivandet av lig anbudsöppning borde föreskrivas. Komanbud ange den anbudssumma som han skul- mittén anser emellertid att de nuvarande le ha lämnat om skattskyldighet förelegat. reglerna, vilka tillåter av handelskammare Stadgandet har alltså tillkommit för att till- utsedd opartisk person att närvara, ger tillgodose kravet på lika villkor fredsställande garantier för anbudsgivarna. på konkurrens mellan statliga och enskilda anbudsgivare vid Ett offentligt anbudsöppnande skulle enligt leveranser till statsverket. Kommittén anser kommitténs mening komma att medföra

att bestämmelsen, som i upphandlingskun- stora administrativa olägenheter varigenom

görelsen i sin helhet upptagits under anbuds- handläggningen skulle komma att försvåras prövningen, bör finnas kvar men att den bör och försenas. Därtill kommer att en jämföuppdelas efter de sakområden den behand- relse av anbud ofta, i varje fall när det gäller lar, nämligen på anbudsinfordran (10 §) och komplicerade upphandlingar, måste föregås på anbudsprövning (16 §). av ingående och tidsödande analyser. Det är därför ofta inte möjligt att redan vid anbudsfå fram den rätta bilden av

öppnandet

relationen mellan anbuden. Kommittén anll§ ser sålunda att skäl inte föreligger för änd- Stadgandet i första stycket ansluter nära till ring av nu gällande regler. För- och nackdelar bestämmelserna i gällande kungörelse (12 §) med offentligt anbudsöppnande har ingåenoch är enligt kommitténs uppfattning av de diskuterats vid hearings med näringslivets grundläggande betydelse när det gäller att företrädare, särskilt vad gäller entreprenadav in- De av kommittén här anförda garantera en objektiv handläggning upphandling. komna anbud. Vid utformningen har därför Synpunkterna har därvid kunnat godtas. förutsätts att huvudregeln vid såväl sluten upphandling som förhandlingsupphandling skall vara att anbuden öppnas på sätt som l2§ föreskrivs i detta stycke. Även om vid i vissa fall kan Stadgandet överensstämmer nära med motförhandlingsupphandling svarande bestämmelse i gällande kungörelse väntas att de ursprungliga anbudens innehåll genom förhandlingar kan undergå väsentliga (ll §) och anknyter till 34 § sekretesslagen. förändringar, kan det vara motiverat att Enligt nämnda kungörelse är skyldigheten anbuden dock intill tiden för ärendets som regel öppnas samtidigt. Härige- begränsad nom torde kunna undvikas risken för miss- avgörande. Denna begränsning har ansetts tanke eller oro från anbudsgivarnas sida att böra utgå med hänsyn till att enligt sekretesstekniska mm kan bli kända och lagen myndighet kan besluta om sekretesslösningar av konkurrent som ännu inte beläggning av upphandlingsärende även efter utnyttjade det avtal slutits. avgett anbud. Enligt kommitténs mening bör dock undantagsvis - såsom framgår av andra stycket - finnas möjlighet att vid förhandlingsuppl3§ handling öppna anbuden även utan särskild Skäl härför kan bla vara att Även detta stadgande överensstämmer inneförrättning. brådska föreligger för utvärdering av anbud. hållsmässigt med gällande kungörelse (13 §) Föreskriften i paragrafens tredje stycke men har ansetts böra få en mera precis har tillkommit för att även vid anbud som formulering.

l4§ möjligheter att under och efter leverans lämna god service, blivande drifts-, under- Denna paragraf överensstämmer innehållshålls- och förrådskostnader, lagringsbestänmässigt helt med gällande kungörelse (13 §) dighet eller de andra krav på produkt som men har ansetts böra förtydligas. myndighet ansett sig böra uppställa. Vidare kan behöva beaktas prisvariationsklausuler, förskott, leveranstider, emballage-, frakt- och l5§ montagekostnader, garantitid, möjligheter Paragrafen överensstämmer innehållsmässigt till ersättnings- och reservdelsanskaffning, med vad som gäller enligt 1952 års upphand- anbudsgivarens ekonomiska och tekniska lingskungörelse (15 §). Viss precisering har resurser, hans insikt och erfarenhet ävensom dock ansetts böra göras i paragrafens första hans vederhäftighet och pålitlighet när det stycke som särskilt framhåller affärsmässig- gäller att fullgöra åtaganden. heten genom att det i gällande kungörelse Om prisberäkning i anbud bygger på att använda uttrycket ”samtliga omständighe- myndighet och leverantör kommit överens ter” ersatts med om grunderna ”samtliga affärsmässigt för beräkning av kostnader Denna formubetingade omständigheter”. och vinst bör vid anbudsprövningen särskild lering ansluter till den tolkning av stadgandet hänsyn tas till anbudsgivarens beredvillighet som statssekreteraren i finansdepartementet att ställa det material av såväl teknisk som åt i cirkulärskrivelse den ekonomisk natur gett uttryck till förfogande för myndig- 8.7.1960. Vidare har uttrycket i gällande heten som denna behöver för att kunna kungörelse för staten förmånligast” bytts granska leverantörens redovisning. ut mot ”förmånligast med hänsyn till upp- Vid mellan utländsk och prisjämförelse ändamål”. Kommittén anser att handlingens svensk vara får inte skattesynpunkter vägas denna formulering klarare uttrycker ur vilka in till förmån för svenskt anbud, eftersom den endast aspekter upphandlande myndigheten myndigheten skall se upphandlingen skall pröva anbuden. Den skall sålunda bedö- som en affärstransaktion. Däremot skall ma upphandlingen som en affärstransaktion. enligt cirkuläret 1956:19 angående prövning Formuleringen korresponderar med före- i vissa fall av anbud vid upphandling och skriften i 3§ att myndighet skall utnyttja arbeten för statens behov tull och andra förefintliga konkurrensmöjligheter och iakt- avgifter i förekommande fall räknas in i taga affärsmässighet. priset om så inte skett redan i anbudet. Vad i övrigt gäller innebörden av ”samtli- Som framgår av motiven till l§ avser ga affärsmässigt betingade omständigheter” kungörelsen endast att reglera det förfarande är det inte möjligt att göra en fullständig som normalt skall vid tillämpas statlig uppräkning av alla de omständigheter som myndighets upphandling. Myndighet får såkan komma i fråga i olika upphandlingssitua- lunda vid anbudsprövningen inte väga in tioner. En sammanvägning av de faktorer försvars-, sysselsättnings- eller industripolitissom påverkar anbudsprövningen måste ske ka hänsyn eller beakta försörjningsberedmed hänsyn till omständigheterna i varje Om myndighet emellertid skapssynpunkter. särskilt fall och innebära en så fullständig bedömer att sådana skäl bör beaktas i avvägning som möjligt av de fördelar och enlighet med vad som sagts i kapitel 7 och nackdelar som är förbundna med de skilda särskilda föreskrifter i ämnet inte är meddeanbuden. lade av Kungl Majzt, skall myndigheten Det erbjudna priset behöver i och för sig underställa frågan Kungl Majrts prövning. inte vara avgörande för anbuds antagande. Detta bör såvitt möjligt ske redan innan Väsentligt är att väga priset mot kvalitet och anbud infordras. Kretsen av anbudsgivare Även sådana omständigheter bör prestanda. och anbudsunderlaget kan då anpassas till de tas med i bedömningen som anbudsgivarens särskilda föreskrifter som Kungl Maj :t kan

komma att meddela. Beträffande frågan om förslaget. (Jämför motiven till denna paraunderställning och tidpunkten härför hänvi- graf.) sas i övrigt till kapitel 7. Det nu föreliggande förbudet att anta I 16§ gällande kungörelse stadgas att anbud när anbudsgivaren eller någon på hans skälen för antagande av anbud skall angesi vägnar lämnat, utlovat eller erbjudit otillbörsärskild handling. Någon bestämmelse härom lig förmån är kategoriskt och medför att i kungörelseförslaget har inte ansetts behö- fråga om upphävande av avstängning av vas, eftersom frågan regleras i l7§ förvalt- leverantör måste underställas Kungl Majzts ningslagen. Nämnda paragraf föreskriver att prövning. Det kan emellertid förekomma att beslut, varigenom myndighet avgör ärende, företagsledning helt saknat vetskap om unskall innehålla de skäl som bestämt ut- derordnads oegentliga förfarande. Ett omegången. delbart förkastande av anbud skulle i sådant fall kunna medföra orimliga konsekvenser för företaget. Det förhållandet skulle också 16§ kunna uppstå att ingen annan anbudsgivare Jämför motiven till 10 §. står till förfogande, vilket vid t ex oundgängligt behov av leverans i en viss situation kan motivera att myndighet får möjlighet till 17§ handlingsfrihet vid bedömningen, förutsatt I gällande kungörelse (14 §) uppräknas vissa att garantier skapas mot att missbruket omständigheter som medför förbud för Kommittén har funnit att upprepas. myndighet att anta anbud. Denna uppräk- av ärenden av detta prövningen slag bör ning har inte i sin helhet ansetts böra överlåtas för att åstadpå myndigheterna bibehållas. komma en efter förhållandena mer anpassbar Den i 1952 års upphandlingskungörelse än den nuvarande. Efhandläggningsordning intagna bestämmelsen om obestämt pris har tersom det är av vikt att förtroendet för helt utgått beroende på att, såsom framgår opartiskheten vid den statliga upphandlingen av den föregående allmänna motiveringen, uppehålles, bör myndigheten vara restriktiv det överlåtits åt parterna att träffa överensvid en sådan prövning. Att en myndighet kommelse om leveransvillkor. enligt den nya formuleringen får viss hand- Vad beträffar förbudet att anta anbud då utesluter dock inte att myndighelingsfrihet felskrivning eller felräkning föreligger har ett ten vid tveksamhet i ärenden av denna art kategoriskt förbud inte ansetts böra bibehål- frågan till Kungl Maj :ts prövning. hänskjuter las på grund av att det ansetts skäligt att Andra stycket i paragrafen stadgar att det uppenbara misstag får rättas. Frågan regleras ankommer på myndigheten att avgöra hurunärmare i 5 § andra stycket i förslaget, som vida anbud skall antagas om det inkommit även medger myndighet att - då särskilda efter anbudstidens utgång och det är uppenskäl föreligger av anbudsgivare begära bart att förseningen skett utan anbudsgivaförtydligande eller tillägg som behövs för att rens vållande. I detta fall mäste myndigheten anbudet skall bli jämförbart med andra pröva inte endast att förseningen skett utan ingivna anbud. anbudsgivarens vållande, utan även att an- Det nu gällande förbudet att anta anbud budsgivaren inte kan ha haft möjlighet känna på grund av anbudsgivarens bristande insik- till innehållet i konkurrerande anbud vid ter, vederhäftighet m m är närmast aktuellt i tidpunkten för anbudets avlämnande. Befråga om anbud som infordras genom an- stämmelser om när handling skall anses ha nonsering. Frågor av denna art bör enligt kommit in till myndighet ges i 7 § förvaltkommittén kunna prövas bland de ”samtliga ningslagen. affärsmässigt betingade omständigheter” som skall beaktas enligt l5§ i kungörelse-

l8§ Jämfört med vad som nu gäller har

räntesatsen höjts med en procentenhet, Jämfört med gällande kungörelse (17 och nämligen till riksbankens diskonto med 18 §§) har i denna paragraf en komplettering tillägg av tre procentenheter. Denna räntegjorts som framhåller nödvändigheten av att sats anser kommittén vara motiverad bla skriftlig bekräftelse erhålles från anbudsgivamed hänsyn till det arbete som åligger

ren då anbud antas med tillägg, inskränkning

myndigheterna att fortlöpande bevaka att eller förbehåll som inte överensstämmer med ställd säkerhet vidmakthålles till sitt värde. anbudet, vilket ofta förekommer. I de fall anbud innehåller begäran om Med hänvisning till paragrafens utformförskott skall anbudspriset vid prövningen ning i dess helhet kan särskilt framhållas att räknas upp med belopp som motsvarar enligt avtalslagen avtal uppkommer genom förskottsränta, beräknad på sätt som angesi sammanstämmande viljeförklaringar. Det är föregående stycke. Ränteberäkningen är därför angeläget att myndigheten tillser att emellertid här endast avsedd att vara fiktiv överensstämmelse mellan anbud och beställför att åstadkomma rättvisa vid jämförelse av ning åstadkommes inom den tid anbudet är anbud med olika krav på förskott eller bindande. Sådant antagande svar på anbud, mellan anbud med och utan krav på försom innehåller avvikelse från anbudet, gäller skott. som avslag i förening med nytt anbud från Kommittén anser att det i kungörelsen, i beställaren. När sådant antagande svar avges motsats till vad som gäller enligt 1952 års skall myndigheten därför infordra bekräftelupphandlingskungörelse, inte bör anges vilka se från anbudsgivaren. särskilda säkerheter som skall fordras vid

Vid förhandlingsupphandling kan det urförskott. Det får dock förutsättas att säkersprungliga anbudets innehåll komma att heten bör vara av bankmässig karaktär och förändras genom förhandlingar. Det är dock att den upphandlande myndigheten i föreviktigt att tillse att överenskommelse träffas kommande fall samråder med bankinstitut inom tid som må vara angiven för anbudsnär det gäller att bedöma om den erbjudna givarens bundenhet om inte överenskommelsäkerheten är tillräcklig i det enskilda fallet. se om förlängd acceptfrist träffas. Kommittén har övervägt frågan om obliga-

torisk räntebeläggning av förskott. Som

framgår av redogörelsen under 11.5 har l9§ kommittén funnit att starka skäl talar för

Innehållet i denna paragraf motsvarar med räntebeläggning av förskott men att frågan

vissa ändringar bestämmelserna i gällande som även berör budgetsystemet bör prövas

kungörelse (24 och 25 §§) om förskott och närmare av bl a den, pågående budgetutred-

säkerhet. Kommittén har funnit att möjlig- ningen. I avvaktan på resultatet av en sådan

het till förskott bör föreligga även om prövning har kommittén låtit gällande be-

begäran om förskott bör behandlas restrik- stämmelser om förskott kvarstå oförändrade,

tivt och prövas i varje särskilt fall. Därvid bör utom såvitt avser räntesatsens storlek.

dock beaktas att förskottets storlek bör stå i

rimlig proportion till leverantörens kapital-

utlägg för anskaffning av material mm i 20§ samband med den aktuella beställningen.

Förskottet får sålunda inte utgöra ett sätt att Detta stadgande är nytt och är en konse-

därutöver tillhandahålla en leverantör rörel- kvens av kungörelseförslagets starka framhål-

sekapital eller underlätta finansiering av an- lande av affärsmässigheten.

läggningstillgångar, såvida dessa inte behöver Som exempel på fall när stadgandet är

anskaffas för att den aktuella leveransen tillämpligt kan nämnas att leverantören

skall kunna fullgöras. föreslår beställaren att tillverkning får ske

med avvikelse från upphandlingsunderlaget. 2l§

Den tekniska utvecklingen kan tex ha visat Möjlighet att överlåta ett avtal bör finnas, då att tillverkningen lämpligare bör ske på en överlåtelse är att betrakta som en naturlig annat sätt an det överenskomna. Om mynaffärsmässig åtgärd i vissa situationer. Av digheten därvid finner sig böra godta leverandenna anledning har kommittén ansett att törens försiag bör myndigheten göra ett den bestämmelse härom som finns intagen i affärsmässigt bedömande huruvida den föregällande kungörelse (29 §) - dock i förtydlislagna ändrzngen kan väntas medföra kostgat skick - bör tas in även i kungörelseförnadsbesparingar för leverantören. I så fall slaget. Det bör dock framhållas att överlåtelskall mynd;gheten ta upp förhandling om sen i och för sig inte behöver ske på skälig prisreduktion eller annan förmån. oförändrade villkor. Tillräckliga erfarenheter Om myndigheten redan vid beställningen om en ny leverantör kan exempelvis saknas, bedömer det sannolikt att ändringar kan vilket kan motivera att avtalet kompletteras komma att aktualiseras kan det vara ändamed nya villkor. målsenligt art redan i beställningsavtalet ta in

villkor om hur man då skall förfara.

Det kan aven iövrigt förekomma att såväl 22§ leverantör som beställare önskar ändra in-

gångna avtal. Pâ motsvarande sätt skall Innehållsmässigt motsvaras paragrafen av vad

därvid en affärsmässig bedömning göras i som gäller enligt gällande kungörelse (3 och

förhållande :ill det ursprungliga avtalet. 32 §§) i fråga om tystnadsplikt. I nuvarande

Frågan om vite torde särskilt böra beröras bestämmelser finns dock inte intagen någon

närmare En sådan i detta sammanhang. I nu gällande upphand- angiven straffpåföljd.

måste dock med hänsyn till att det vid lingskungörelse (26 §) stadgas uttryckligen rör som att myndighet, om särskilda skäl föreligger, upphandling sig om såväl statens

får helt eller delvis efterskänka vite. Särbe- enskilda anbudsgivares intressen och ofta om

stämmelsen om vite har kommittén ansett ekonomiskt mycket betydelsefulla ställnings-

böra utgå. Frågan om avstående av vite bör, taganden enligt kommitténs mening anses

liksom i vara motiverad. när det gäller andra avtalsändringar,

hos den princip bedömas efter affärsmässiga grunder. Stadgandet gäller såväl tjänsteman

Härvid bör beaktas vitets funktion av på- upphandlande myndigheten som anlitad ex-

tryckningsmedel för att leveransen skall pert eller annan person som med myndighe-

fullgöras inom avtalad tid. Myndigheten bör tens medgivande tagit del i upphandlings-

därför reservera vitesklausulen för de fall då ärende. Föreskriften är främst avsedd att

den tjänar ett verkligt ändamål. Ett regelmäs- förhindra att sådana uppgifter om tillverk-

av vitesklausul men med ningsmetoder, kostnadsläge mm yppas för sigt användande endast utkrävande undantagsvis av förfallna obehöriga som skulle kunna förorsaka eko-

innebär att vitet kan förlora sin nomisk skada. Vid förhandlingsupphandling vitesbelopp påtryckningsmedel. kan förekomma att beställaren överenskomegenskap av verksamt mer med leverantör om rätt att - för Enligt 36§ avtalslagen kan vite nedsättas av domstol i den mån utkrävandet finnes exempelvis kostnads-, vinst- eller prisgranskvara uppenbart obilligt. Enligt kungörelse- ning - utse och anlita revisionsexpertis och

förslagets paragraf blir det möjligt för myn- andra experter. Tystnadsplikt gentemot

att överenskomma om ändring även utomstående gäller även i dessa fall. dighet beträffande vite varigenom domstolspröv- I anslutning till denna paragraf bör erinras

torde behöva korn- om att kommersiell sekretess i fråga om ning endast undantagsvis utlämnande av handlingar närmare ma i fråga. regleras i sekretesslagen (34 §). Innebörden är att

handlingar i upphandlingsärende inte får

utlämnas förrän ärendet slutförts. inom förvaltningen med skiftande erfarenhet Det bör också erinras om att sekretessla- av upphandlingsfrågor kan det dock finnas hemlighållande under viss tid behov av praktiska anvisningar hur kungörelgen medger även efter det ärendet om enligt sen skall tillämpas. Även behovet av att avgjorts myndighets prövning anledning därtill före- uppnå en enhetlig praxis i upphandlingsför- Sådant kan medges farandet talar för att sådana anvisningar ligger. hemlighållande även efter från behövs. Kommittén har därför stannat för framställning anbudsgivare. Utlämnande av uppgifter från allmänna att föreslå att kungörelsen skall kompletteras handlingar som inte är sekretessbelagda med anvisningar för tillämpningen. inte av stadgan- Anvisningarna bör kunna ändras i enklare enligt gällande lag omfattas det i nu förevarande ordning än en kungörelse. Kommittén anser paragraf. därför att en central myndighet bör svara för uppgiften att utfärda anvisningarna. Enligt 23§ kommitténs uppfattning ligger det närmast Stadgandet motsvarar det som återfinns i till hands att RRV får detta uppdrag. Enligt 3 § i sin instruktion skall RRV gällande kungörelse (3 a §). granska formerna för den statliga upphand- Verket äger vidare enligt nämnda lingen. 24§ om instruktions 5 § att meddela anvisningar överensstämmer helt med vad tillämpningen av gällande föreskrifter inom Stadgandet området för verkets kontrollerande verksamsom gäller enligt 1952 års upphandlingskun-

görelse (4 §). het. RRV har således redan nu uppgifter på

Innebörden i stadgandet är att ett beslut, hithörande område. Såsom berörts i kapitel tex anbud antas, inte kan hävas 8 föreslår kommittén att till RRV skall vara varigenom genom besvär från tredje man. Ett juridiskt knuten en delegation såsom rådgivande orbindande avtalsförhållande har uppstått mel- gan bl a för dessa frågor. lan och avtalspart. Det skulle myndighet uppenbarligen kunna medföra oskäliga och ej godtagbara konsekvenser för avtalsparter- 11.3 Följdandringar m m pâ grund av na om ett juridiskt bindande köpeavtal införandet av de nya upphandlings-

kunde hävas genom besvär i administrativ föreskrifterna

ordning. l1.3.1 Försäkring Innebörden är också att myndighets mot-

part i ett upphandlingsavtal vid tvist är Enligt 69 § gällande kungörelse har myndig-

het - dock endast i fråga om hänvisad till att påkalla prövning av domstol möjlighet eller, om finns i byggnads- och anläggningsarbeten - att, då

skiljedomsklausul intagen

avtal, så bedöms motiverat med hänsyn till risker-

parternas påyrka skiljemannaförfaran-

de. Därjämte står det givetvis motpart eller na, ålägga entreprenör att före uppbärande annan fritt av dellikvid teckna och bekosta brandskadeatt med sedvanliga rättsliga medel beivra förmenta tjänstefel. försäkring. Såsom tidigare nämnts har den av kom-

mittén föreslagna nya upphandlingskungörel-

25§ sen inte ansetts böra innehålla bestämmelser Kommitténs förslag till upphandlingskungö- av typ leveransvillkor. Någon motsvarighet relse innebär att Kungl Maj :t genom kungö- till försäkringsbestämmelsen i 1952 års upprelsen endast skall fastställa de väsentliga handlingskungörelse har därför inte tagits in för upphand- i den nya kungörelsen. Rätten att teckna riktlinjerna myndigheternas lingsverksamhet. Eftersom dessa riktlinjer försäkring av här avsett slag bör dock kvarstå med till de många stora skall tillämpas av ett stort antal tjänstemän hänsyn gånger

brandriskerna vid entreprenadarbeten. ligt pris vid vissa avtal om upphandling och Myndigheternas rätt att teckna arbeten för statens behov.

försäkring

är fastställd av Kungl i cirkuläret Även dessa bestämmelser Majzt är av typ leve- 1954:325 med föreskrifter rörande försäk- ransvillkor och har därför inte fått någon mm. Bering av staten tillhörig egendom motsvarighet i det nya kungörelseförslaget. träffande hänvisas i detta brandförsäkring Vägledning i frågan bör enligt kommitténs endast till

försäkringsbestämmelsen i upp- mening i stället lämnas i de anvisningar som handlingskungörelsen. Bortfallet av bestäm- enligt förslaget skall utfärdas av RRV.

melsen i denna medför därför behov av en Kommittén föreslår därför att det ovan

komplettering av försäkringscirkuläret. Kom- nämnda

cirkuläret, som utgör ett komplemittén föreslår som en konsekvens härav att ment till bestämmelserna i nuvarande uppett tillägg görs under cirkulärets punkt 2 av handlingskungörelse, upphävs om förslaget

följande lydelse: till ny upphandlingskungörelse antas.

f) brandförsäkring för myndighets räkning

i samband med byggnads- och anläggnings- 11.33 Bestämmelser om fast pris vid upparbeten. Som härav till handling av statliga byggnads- och följd utgår hänvisningen under cirkulärets anläggningsarbeten

upphandlingskungörelsen

punkt 1 ”. . . ävensom . . . för statens be- cirkuläret 1971:754 Enligt om upphandling hov. av statliga byggnads- och anläggningsarbeten Den nya innebär till

utformningen ingen fast pris utan indexreglering skall avtal

ändring i sak jämfört med vad som nu gäller. slutas till fast pris, om tiden från anbudsdag

På längre sikt är det emellertid att möjligt till avtalad dag för färdigställande ej överstimyndigheternas befogenheter att teckna förger två år. Förbehåll om ändring av priset får säkring bör ökas. Fall har nämligen under dock enligt cirkuläret göras i avtalet för vissa

senare år förekommit, dä myndigheter efter särskilt nämnda kostnadsändringar av när-

särskild

framställning hos Kungl Majzt be- mast force majeure-karaktär. Om synnerliga

myndigats göra avsteg från cirkulärets förhål- skäl föreligger får vidare efter myndighet landevis mycket restriktiva bestämmelser. samråd med RRV träffa avtal om rörligt pris Främst har det här rört sig om undantag som enligt cirkuläret 1958:360. Eftersom detta

motiverats av praktiska skäl. Vidare har i cirkulär närmast enligt föregående punkt

några fall på förslag av myndighet leverantör (1l.3.2) föreslås upphävt bör cirkuläret

i avtal meddelats befogenhet att inte teckna 1971:754 som en konsekvens härav ändras

försäkring för speciell materiel under till-

på så sätt att sista delen av andra stycket verkning, dvs materiel som ännu inte blivit enligt bestämmelser . . . arbeten för statens staten Kommittén har

tillhörig egendom. behov” utgår.

därför övervägt om den skulle föreslå mera

omfattande ändringar. I avvaktan på ytterli- 11.3.4 Avgivande av anbud med telex gare erfarenhet synes man dock enligt kommittén f n kunna stanna för att endast Enligt cirkuläret 1960:494 angående använgöra de ovan nämnda formella dande ändringarna. av telex vid avgivande av anbud vid

upphandling och arbeten för statens behov

mm medges att telex får användas vid 1 1.3.2 Bestämmelser om rörligt pris avgivande av anbud. Cirkuläret utgör sålunda Myndigheternas befogenheter att träffa avtal ett komplement till 1952 års upphandlingsmed rörligt pris är reglerade dels i 1952 års vilken inte innehåller kungörelse, någon be-

upphandlingskungörelse (14 § punkt 1 b och stämmelse om att telex får användas vid

44 § punkt l b), dels i cirkuläret 1958:360 l cirkuläret meddelas också anbudsgivning. (ändrat 1968:415) med föreskrifter om rör- föreskrifter hur anbud skall behandlas för att

garantera sekretessen. gens läge vara obehövliga. Beträffande väg- Såsom framgår av kungörelseförslaget har verket innebär det i instruktionen medgivna föreskrivits (10 §) att anbud kan avlämnas undantaget emellertid även rätt att ”träffa med telex. Cirkuläret är sålunda obehövligt. uppgörelse under hand”. Uttrycket är vagt Kommittén föreslår därför att cirkuläret och kan ge anledning till skilda tolkningar upphävs, om förslaget till ny kungörelse men torde i praktiken inte innebära större antas. De föreskrifter om behandling av te- handlingsfrihet än den som år medgiven lexanbud, som är intagna i ciruläret, kan verket enligt 7§ första stycket upphandlämpligen tas in i anvisningarna. lingskungörelsen. Även denna undantagsformulering torde sålunda vara onödig. Det nya kungörelseförslaget kommer enligt kommitl1.3.5 lnräknande av tull och andra tens mening att ge alla statliga myndigheter avgifter i anbudspriset full affärsmässig rörelsefrihet. Om förslaget Enligt cirkuläret 1956:19 angående prövning antas kan därför de ovan angivna undantagsi vissa fall av anbud vid upphandling och bestämmelserna upphävas. arbeten för statens behov skall tull och andra En annan typ av undantag gäller för AMS avgifter i förekommande fall inräknas i och Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. priset, om så ej skett redan i anbudet. Såsom Vad först AMS beträffar innebär undanförut berörts i specialmotiveringen till 15 § taget, som meddelats i styrelsens instruktion har detta stadgande ansetts böra kvarstå. Då (SFS 1970:727), att styrelsen får avvika från i cirkuläret emellertid hänvisas till 1952 års gällande upphandlingsbestämmelser ”om det upphandlingskungörelse bör, om kommit- är fördelaktigt för ändamålet. tens förslag till ny upphandlingskungörelse Enligt inhämtade upplysningar är undanantas, den formella ändringen göras att taget främst motiverat av att man vill ha hänvisning i stället sker till den nya författ- möjlighet att omgående kunna påbörja ett ningen. beredskapsarbete för att snabbt erhålla avsedd sysselsättning i aktuellt område. En helt fri konkurrens i sådana fall skulle kunna 11.3.6 Undantag från 1952 års upphandinnebära att leverans av arbete (materiel)

lingskungörelse som meddelats av Kungl

sker från företag utom området samtidigt Maj:t som styrelsen vid sitt beslut om arbetsobjekt Vissa undantag från bestämmelserna i upp- avsett att detsamma skall ge sysselsättning

handlingskungörelsen har i olika former inom detta.

meddelats av Kungl Maj :t. Företrädesvis har Det nu föreliggande förslaget till nya detta skett i vissa verks instruktioner. Un- upphandlingsföreskrifter är såsom framgår av

dantagen har olika räckvidd. specialmotiveringen till l § endast avsett att

En form av undantag innebär att de reglera det förfarande som normalt skall myndigheter som omfattas av undantaget tillämpas vid statlig myndighets upphand-

(byggnadsstyrelsen, domänverket, förenade ling. AMS normala upphandling kan självfal-

fabriksverken, statens järnvägar, televerket, let helt följa reglerna i upphandlingskungövattenfallsverket och vägverket) medgivits relsen. Någon generell dispens från reglerna tillstånd att infordra anbud ”på lämpligt av det slag som nu finns intagen i styrelsens sätt”. Dessa undantag är i praktiken endast instruktion torde inte vara om påkallad, en bekräftelse får på att myndigheterna förslaget till ny upphandlingskungörelse aninfordra anbud på sätt som redan är medgi- tas. vet för bla dessa myndigheter enligt 7§ Som framgår av kapitel 9 har Kungl Maj:t första stycket gällande kungörelse. Dessa beslut den 3.6.1966 genom (kompletterat särskilt meddelade undantag i fråga om den 29.5.1969) meddelat vissa föreskrifter anbudsinfordran torde sålunda redan i da- för upphandling hos företag som varslat om

friställning (s k râdrumsbeställningar). Dessa men förhandlingsupphandling att riktlinjerna bestämmelser innebär inte fordrar stöd i särskilt beslut av visst undantag från de längre normala reglerna. För det i det föregående Kungl Majzt. Beslutet bör därför upphävas. nämnda behovet att snabbt kunna påbörja beredskapsarbeten inom viss region för att 1 1.3.8 Försäljning öka sysselsättningen bör det ankomma på AMS att avge förslag om behov av lämpligt Som framgår av det föregående har kommitten inte ansett det motiverat att i en avpassad dispens från kungörelseförslaget. inta bestämmelser Vad slutligen gäller det Överstyrelsen för upphandlingskungörelse ekonomiskt försvar medgivna undantaget, om försäljning. De nuvarande som finns intaget i överstyrelsens instruktion försäljningsbestämmelserna innebär även detta fullstän- i gällande upphandlingskungörelse är inte (SFS 1965:659), från nuvarande tillämpliga när försäljning sker i samband dig dispens upphandlings- Emellertid föreskrivs att med jordbruk, skogsbruk, trädgårdsrörelse kungörelse. uppskall bedrivas eller annan affärsverksamhet, ej heller vid handlingsverksamheten enligt

affärsmässiga grunder, så långt detta kan ske försäljning av värdehandlingar” (72 §). Den

mera betonade utan att beredskapens effektivitet eftersät- yrkesmässigt försäljningen tes”. har sålunda inte ansetts böra regleras genom inhämtade har undan- centralt utfärdade bestämmelser. Den försälj- Enligt upplysningar främst motiverats med till ning som omfattas av försäljningsreglerna i taget hänsyn att beslut skall kungörelsen berör därför i praktiken endast affärsmässigheten, nämligen kunna fattas eller kasserad materiel eller liknansnabbt och utan omgång, tex övertalig när det gäller inköp på varubörs. Det har de. I anslutning härtill kan erinras om att för också framhållits att Överstyrelsen många försvarssektorns del enligt Kungl Majzts beslut den 10.4.1964 sådan materiel skall gånger av lagringsskäl måste ställa speciella krav och liknande försäljas av en inom förenade fabriksverken på kvalitet, utformning liksom inrättad Faockså att hänsyn bl a av omsättnings- speciell försäljningsorganisation. skäl måste tas till industrins önskemål. briksverken och vederbörande myndighet får till nya dock i de fall så bedöms ändamålsenligt

Förslaget upphandlingsföreskrifter

full tex överenskomma om att försäljning skall ske i medger affärsmässig rörelsefrihet, även snabba inköp på varubörs. Vad gäller annan ordning. Sådan överenskommelse har sådana krav som träffats tex när det gäller försäljning av speciella myndighet på grund av sina instruktionsenliga åligganden flygplan. har att beakta i fråga om I Kungl Majzts ovan nämnda beslut om vid upphandlingen en varas kvalitet, mm åläggande för försvarsmyndigheterna att anliutformning medger den nya upphandlingskungörelsen att hänsyn ta förenade fabriksverken finns angivet att tas till sådana omständigheter. Kommittén fabriksverken även får åtaga sig försäljning anser därför att något undantag för översty- för civila myndigheter. Något åliggande för relsen inte erfordras om förslaget till ny dessa myndigheter att anlita fabriksverken antas. föreligger emellertid inte. Möjligheten att upphandlingskungörelse överlåta försäljningen har dock utnyttjats av myndigheterna i betydande omfattning. Av l1.3.7 Riktlinjer för förhandlingserfarenheterna att döma har denna försäljförfarande m rn ningsverksamhet i fråga om övertalig och Kungl Maj :t har i skrivelse den 28.6.1968 till kasserad materiel lämnat ett ekonomiskt försvarets materielverk meddelat vissa rikt- tillfredsställande resultat. linjer för förhandlingsförfarande m m. Så- Med hänsyn till att det här rör sig om som framgår av specialmotiveringen till 6§ endast en begränsad materielsektor och till gör tillkomsten av den nya upphandlingsfor- att försäljningen i fråga i praktiken redan i

stor utsträckning är koncentrerad till en från 11.4 Avvikelser mellan förslaget till statlig

försäljningssynpunkt lämplig organisation upphandlingskungörelse och förslaget till

anser kommittén att några centrala bestäm- kommunalt upphandlingsreglemente

melser av det detaljerade slag som finns Förslaget till statlig upphandlingskungörelse intagna i gällande kungörelse inte är erforoch det i bilaga redovisade förslaget till derliga. Kommittén är dock av uppfattningreglemente för kommunal upphandling är i en att i princip all försäljning av övertalig huvudsak likalydande. De olikheter i texten och kasserad materiel bör åligga fabriksversom finns är motiverade av skillnader mellan ken för att på längre sikt bättre tillgodose statliga och kommunala förhållanden. effektiviteten än vad som är möjligt enligt nu Kungörelsen gäller (1 §) ”i den mån ej gällande bestämmelser. Kommittén föreslår annat föreskrives”, l reglementet (1 §) har därför att fabriksverken även åläggs att som synes gjorts undantag för kommuners ombesörja försäljningen för myndigheterna eller komupphandling från annan kommun inom den civila sektorn på samma villkor munala samköpsföretag. Undantaget översom gäller i fråga om försvaret. helt med det ensstämmer samköpssystem Det torde emellertid förekomma fall då en (anlitande av annan myndighets avtal m m) försäljning genom fabriksverken skulle komsom tillämpas inom statsförvaltningen men ma att medföra onödiga merkostnader vid som dock förutsätter att den avtalsslutande försäljningen exempelvis i fråga om transpor- anbudsförmyndigheten tillämpar reguljärt ter av materiel, administration och liknande. farande. Likaså kan i vissa fall förekomma att den Enligt kungörelsen (10 § första stycket) enskilda myndigheten genom sin speciella skall i anbudsinfordran anges den dag då sakkunskap om materielen och dess användanbudet senast skall vara inkommet och den barhet överhuvudtaget är bäst skickad att I dag t o m vilken anbud skall vara bindande. marknadsföra den. Vederbörande myndighet används bestämningen tidreglementet har nämligen möjlighet att direkt till speku- härpunkt” i stället för ”dag”. Anledningen lanten lämna sådana informationer om matetill är att kommunförbunden önskar möjligrielens funktion, tillstånd och tidigare angöra för kommunerna att precisera utgången vändning m m som en säljare måste tillhanav tidsfristerna även till ett klockslag. dahålla för att erhålla bästa möjliga pris. I kungörelsen (10 § andra stycket) före- Dessa och liknande skäl för undantag tillgoskrivs skyldighet för anbudsgivare, som ej doses i dagens läge för försvarets del genom har att betala mervärdeskatt, att ange den den ovan angivna bestämmelsen om möjliganbudssumma han skulle ha lämnat om het att träffa överenskommelse med fabrikssådan skattskyldighet förelegat. Vid kommuverken om försäljning i annan ordning. nal upphandling är detta spörsmål inte Denna bestämmelse bör gälla även för aktuellt, varför bestämmelsen inte återfinns i myndigheter utanför försvarssektorn. reglementet. Förekommande yrkesmässig försäljning Vad i kungörelsen (16 §) stadgas om bör liksom nu är fallet enligt kommitténs mervärdeskatt är inte aktuellt vid kommunal uppfattning inte regleras genom centralt upphandling. utfärdade bestämmelser, vilket självfallet I reglementet (16 §) har införts en beinte bör hindra att myndigheterna även i stämmelse om vad som skall noteras vid sådana fall kan anlita fabriksverken efter prövning av anbud. Här förutsätts att skälen överenskommelse. Detta sker i viss utsträckför anbud kommer att anges. Någon sådan

ning redan för närvarande. föreskrivs då skyldighet inte i kungörelsen,

frågan för statens vidkommande numera

regleras genom förvaltningslagen.

Kungörelsens bestämmelser om förskott

(19 §) har inte medtagits i reglementet, då redovisa sådana skäl att myndigheten finner kommunförbunden inte ansett det lämpligt att kapitalbehov föreligger. Kapitalbehovet att i ett för kommuner avsett skall föranledas samtliga av upphandlingen i fråga och reglemente söka enhetligt reglera hithörande stå i rimlig relation till leverantörens kapitalspörsmål. utlagg för anskaffning av material för till- Kungörelsens bestämmelser om tystnads- verkning etc. Härav följer att förskott inte plikt (22 §) innehåller en straffsanktion. får lämnas i syfte att ge leverantör allmänt Denna har inte kunnat medtagas i reglemen- rörelsekapital. tet (21 §), då kommun inte har möjlighet att Vid sidan av bestämmelserna i upphandfastställa sådana sanktioner. lingskungörelsen har frågan om räntebelägg- Kungörelsens bestämmelser om upphand- ning av förskott vid leveransförsening regleling som bör hemlighållas med hänsyn till rats i allmänna leveransbestämmelser för förrikets säkerhet (23 §) återfinns inte i regle- svarets myndigheter. I de fall leverantör inte mentet då kommun inte har sådan upphand- leverans inom den avtalade tiden fullgör ling. uttas ränta på förskott från avtalad leverans- Kungörelsens besvärsbestämmelser (24 §) dag med riksbankens diskonto jämte 2%, har ingen motsvarighet i reglementet, då den dock lägst 6 %. Även vissa civila myndigheter kommunala besvärsrätten regleras i kommu- motsvarande bestämmelser. tillämpar nallagen. | Kungl. Maj.t har den 28.6.1968 utfärdat

Enligt kungörelsen (25 §) skall RRV ut- vissa riktlinjer för förhandlingsförfarande vid

färda mot- av försvarsmateriel.

tillämpningsanvisningar. Något upphandling I bilaga till

svarande ämbetsskrivelsen stadgande har inte ansetts böra i ärendet berörs frågan om

intas i reglementet. Enligt överenskommelse förskott vid förhandlingsupphandling. Med

mellan kommittén, RRV och kommunför- förskott avses här betalningar från beställabunden kommer dock förbunden att utfärda ren före leverans (delleverans eller slutleveanvisningar, likartade dem som utfärdas av rans). Avsikten med förskott anges vara att RRV. Det förutsätts underlätta leverantörens av omatt dessa anvisningar finansiering skall antas av vederbörande kommun och sättningstillgångar för beställningen. Endast i landsting. undantagsfall och efter särskild överenskommelse bör enligt riktlinjerna förskott utbetalas för att underlätta av anlägg-

finansiering

ningstillgångar. Vidare framhålls att förskot- 11.5 Ränta på förskott tet underlättar leverantörens finansiering och att det därför bör medföra sänkt vinstnivå. l1.5.l Gällande regler och praxis Ränteeffekten bör enligt riktlinjerna alltid Enligt 1952 års upphandlingskungörelse bedömas. I de fall ränta ingår i företagens (24 §) får myndighet efter noggrann självkostnadskalkyler bör ränta räknas på prövning medge räntefritt förskott förskott. på betalning, om leverantören vid anbudets avgivande be- Mellan vissa större leverantörer av militär materiel och försvarets gärt detta. Då synnerliga skäl föreligger kan materielverk har uppmyndighet också i andra fall, dvs sedan rättats s k huvudavtal, som bl a reglerar anbud prövats, medge förskott. Härvid skall frågan om förskott. I dessa avtal, som löper utgå ränta motsvarande riksbankens diskon- to m utgången av 1975, föreskrivs att förto med tillägg av 2%. För förskott skall skott kan medges utan ränta. Vid avtalets säkerhet ställas. Motsvarande bestämmelser tillkomst avsågs att företagens rörelsefrihet gäller i fråga om entreprenader enligt kun- skulle kompenseras med att pålägget för görelsens 54 §. ränta och vinst på leveranserna i motsvaran- Med stadgandet efter de mån sänktes. noggrann prövning” avses att den som begär förskott skall I det av kommunförbunden utarbetade

normalförslaget till bestämmelser för kom- samt 440 milj kr per den 1.7.1971. För SJ munernas upphandling finns inte något stad- höll sig siffrorna omkring 350 000 kr och för gande om förskottsbetalning. vägverket omkring 6 milj kr vid motsvarande tidpunkter. Det årliga tillskottet av nya räntefria för- 1l.5.2 Omfattningen av förskott skott kan uppskattas till ca l 500 milj kr för I RRV:s enkät till de större upphandlande de senaste åren. myndigheterna har vissa uppgifter hämtats in Inom den kommunala upphandlingen torom dessa myndigheters praxis vid förskotts- de enligt vad som inhämtats från represenbetalning. För vissa varor och tjänster före- tanter för kommuner och landsting en stark kommer inte förskottsbetalningar. För andra restriktivitet råda mot att medge förskott. varor däremot, särskilt teknisk materiel och Kommittén saknar uppgifter om omfattverkstadsprodukter, förekommer förskott i ningen av dessa förskott. varierande utsträckning. Drygt 50 typfall (varuslag, varugrupper, typ av tjänster m. m.) har angetts i vilka förskottsbetalningar 11.5 .3 Framförda synpunkter på frågan om tillämpas. I en fjärdedel av fallen uppges förskottsränta förskott utgå med 10% av den totala anbudssumman och i hälften av fallen med I samband med RRVIS enkät tillställdes 15 30-35 % av denna summa. En tiondel av myndigheter även ett utkast till ny upphand- 1 detta bla att fallen uppvisar förskott med 10-30 % av det lingskungörelse. föreslogs totala beloppet. Detta innebär alltså att det i ränta alltid skulle utgå på förskott. Förslaget 85 % av fallen förekommer förskott tillstyrktes eller lämnades utan erinran av på mellan 10 % och 35 % av anbudssumman. AMS, rikspolisstyrelsen, vägverket och tele- Kommittén har inhärntat verket. Domänverket, förenade fabriksvervissa uppgifter ken och statens motsatte om omfattningen av utestående förskott hos järnvägar sig en Vidare har generell ränta men förordade att frågan om

myndigheterna. budgetutred-

i oktober skulle få avgöras efter förningen 1971 kartlagt frågan om räntebelåggning förskott mellan beställare och leverantör. i den statliga upphandlingen i syfte handlingar att bl a belysa förskottens roll ur kreditpoli- Försvarets materielverk föreslog att problemen kring ränta på förskott borde utredas. tisk och resursstyrningssynpunkt. Av budget-

material, som ställts till Övriga tillfrågade myndigheter avstyrkte för-

utredningens uppslaget. Kriminalvårdsstyrelsen förordade en handlingskommittens förfogande, framgår att de totala räntefria forskotten per den utredning av frågan om gränsdragning mellan 1.7.1970, den 1.1.1971 och den 1.7.1971 förskott och dellikvid. till avrundat Bland de anförda uppgick 2 200, 2 350 respektive argumenten för en obli- 2 500 milj kr för de tio storsta upphandlan- gatorisk ränta på förskott kan nämnas att ett sådant förfarande och de myndigheterna. Av dessa belopp gick ca ansågs skapa klarare enklare av anbud i 110, 200 respektive 300 milj kr till utländs- regler vid bedömningen ka leverantörer. För de största utestående de fall då anbudsgivare begärt förskott, att förskotten per den 1.7.1971 svarade försva- efterfrågan på förskott skulle minska, likvidirets materielverk (ca 1 660 milj kr), vatten- teten för statsverket förbättras och att profallsverket (ca 550 milj kr) och televerket duktpriset skulle belastas med sin del av (ca 120 milj kr). kapitalkostnaderna. Mot räntebeläggning ta- Vid sidan av de nämnda räntefria förskot- lade enligt ett antal myndigheter att anbudsten förekom räntebelagda förskott hos mate- givarna skulle höja sina anbud och i dessa rielverket, statens järnvägar och vägverket. inkalkylera även kostnaderna för förskotts- För materielverket rörde det sig om 240 ränta samt att förfarandet skulle medföra milj kr per den 1.7.1970 och den 1.1.1971 administrativt merarbete.

Beträffande räntans storlek innebar för- ning skulle leverantörerna sannolikt bli mera slaget i RRV:s enkät att förskottsräntan restriktiva med att begära förskott. Efterfråskulle motsvara riksbankens diskonto med gan på förskott skulle alltså kunna minska tillägg av tre procentenheter. Televerket till- och således kunna styras genom räntebeläggstyrkte detta, medan ett antal andra myndig- ning. I initialskedet torde vidare minskat heter avstyrkte. Förenade fabriksverken och medelsbehov kunna inträffa genom förskjutrikspolisstyrelsen förordade diskonto plus ning i anslagsbelastningen eftersom vissa an- 2%. Några myndigheter ansåg att räntans slag till materielanskaffning hittills inrymt storlek borde vara en förhandlingsfråga. betydande förskottsbelopp. Materielverket framhöll att den nämnda ut- Ett system med obligatoriska förskottsredningen även borde omfatta räntans stor- räntor skulle även kunna en viss medge lek. av likviditeten stabiliseringspolitisk styrning Vissa myndigheter påpekade i sina re- utöver den som förskottsstyrningseffekt missvar att leverantören utöver en eventuell prövningen i sig har. Gällande praxis med förskottsränta även skulle bestrida kostnader räntefrihet kan nämligen i vissa lägen tänkas för bankgaranti eller liknande. Garantiavgift motverka de ekonomisk-politiska riktlinjerna på en procent förskottsränta jämte ansågs vid exempelvis perioder med kreditåtstramdärför innebära en förhållandevis hög ränte- ning och höjda kreditkostnader. Man kan post. Förfarandet skulle kunna verka kon- att företagen vid dessa tillfällen utgå ifrån kurrenshämmande för mindre företag som försöker få så stora förskott som möjligt. inte hade samma starka likvida ställning som Med nuvarande kommer budgetsystem större företag. den upphandlande myndigheten att kunna tillgodoräkna sig den eventuella prisreducering som ett förskott medger, medan kostna- 11.5 .4 Kommitténs överväganden den för den ränteförlust som statsverket gör Såsom framgår av svaren på RRV:s ovan- belastar den statliga upplåningen via riksnämnda enkät råder det bland Man de statliga gäldskontoret. torde inte helt kunna myndigheterna delade meningar om huruvi- utesluta att den upphandlande personalen i da förskott bör beläggas med ränta eller inte. vissa lägen gör en generös bedömning av I och för sig kan hävdas att ett räntefritt begäran om förskott därför. att priset på den förskott till leverantören medför minskade upphandlade produkten blir lägre. Ett syför denne och att det därmed vid stem med intern utan att ränta

kostnader kalkylering

normal konkurrens medför motsvarande läg- uppbärs av myndigheterna är ett sätt att re pris. Den upphandlande myndigheten en mer av ett uppnå allsidig bedömning skulle alltså även enligt gällande regler i anbud mot bakgrund av statsverkets verkliga praktiken kunna ,sägas få ersättning för ut- kostnader. Kommittén anser dock att ett lämnade förskott. Vad frågan gäller är därför renodlat av ränta som system med debitering om denna ersättning skall redovisas öppet i inlevereras till statsverket är naturligare och form av en ränta eller inte. Kommittén har enklare. Härför talar även att inte endast prövat frågan med denna utgångspunkt och myndigheterna utan även företagen noggrandiskuterar i det följande skälen för och mot nare skulle utreda det verkliga behovet av ett system med ränta på förskott. förskott. l linje med det synsätt som tillämpas inom Kommittén har i det föregående framhålprogrambudgetering och inom modern kost- lit angelägenheten av att likartade bestäm-

nadsredovisning i statsförvaltningen bör pri- melser tillämpas för den statliga och kommu-

set på en produkt öppet belastas med stats- nala upphandlingen. I bil 3 har redovisats verkets kostnader ett nytt förslag till reglemente för den kom-

verkliga (dvs även kapital-

kostnader) för produkten i fråga. munala upphandlingen som kommunförbun- Vid ett system med generell räntebelägg- den utarbetat. I detta har inte medtagits

avseende förskott. Anled- skulle kunna försvåras. Anledningen härtill någon paragraf ningen härtill är att det inte av förbunden skulle vara svårigheter för dessa företag att få ansetts att enhetligt krediter. Enligt kommitténs uppfattning bör lämpligt reglera frågan på basis av ett stadgande om räntefria för- dock dessa företag liksom andra kunna inkalskott, vilket skulle kunna leda till ökade krav kylera kostnaderna för förskott. Den avgö- Praxis varierar f n inom rande frågan i detta fall torde vara om på sådana förskott. olika kommuner men i allmänhet torde en förskott erhålles och inte huruvida detta betydligt mer restriktiv praxis tillämpas i den skall vara belagt med ränta eller inte. Dessa kommunala upphandlingen än inom den företags finansieringsmöjligheter kan dock statliga. Införande av räntebeläggning inom framdeles behöva uppmärksammas. den statliga upphandlingen torde underlätta En fråga som är väsentlig är att det görs en ett införande av likartade bestämmelser för entydig bestämning av vad som avses med staten och kommunerna i denna fråga. ”förskott” så att en gräns dras mellan ”för- Kommittén vill även peka på de möjlighe- skott” och ”dellikvid”. Förskott i allmän ter för industri-, regional- eller sysselsätt- mening har ofta en tämligen oklar innebörd. stimulansinsatser som försla- Därmed kan avses betalningar innan arbete ningspolitiska skulle kun- en beställning påbörjats samt vissa get med generell räntebeläggning enligt na medföra under delbetalningar enligt en fastställd plan genom att myndigheterna vissa kriterier tilläts iränte- (exempelvis 1/3 vid avtalets ingående, 1/3 medge lättnader vid leverans och slutbetalning efter godkänd betalningarna. Bland de nackdelar som åberopats mot en leverans). Kommittén vill härvid peka på den definition av förskott som redovisats i det räntebeläggning är att anbudsgivarna skulle även föregående och som tillämpas av försvarets höja sina anbud och i dessa inkalkylera kostnaderna för förskottsränta.. Kommittén centrala förvaltningsmyndigheter enligt med riktvill dock peka på att detta bör ses som en Kungl Maj :ts beslut den 28.6.1968 konsekvens for förhandlingsförfarande. Med förnaturlig av en omläggning. Som linjer skäl mot räntebeläggning har vidare anförts skott avses här betalningar från beställaren att en sådan skulle medföra mera administra- före leverans (delleverans eller slutleverans). denna Det är att entydiga be-

tivt arbete. Kommittén har övervägt självfallet angeläget

görs av ”förskott” respektive synpunkt men anser att arbetsbelastningen stärrmingar inte ”dellikvider särskilt om räntefrihet skulle

för de upphandlande myndigheterna

att detta skulle för dellikvider men inte för förskulle öka i sådan omfattning föreligga skott. kunna bli avgörande för frågans lösning. Det har även hävdats att Sverige av kon- Vid en bedömning av för- och nackdelar kurrensskäl inte bör avvika från den praxis med ränta på förskott anser kommittén att som tillämpas i andra västliga industriländer starka skäl talar för ett system med generell. när det gäller förskott. Detta synsätt torde Frågan berör dock även förräntebeläggning. innebära att räntefriheten betraktas som en hållanden såsom budgetsystemets utformform av företagsstöd. Kommittén har från de ning och kreditpolitiska överväganden, vilka svenska beskickningarna i ett antal länder

ligger utanför upphandlingskommitténs upp-

inhämtat vissa uppgifter som underlag för bör därför bl a även drag. Enligt kommittén sina överväganden. Av uppgifterna framgår den nu pågående budgetutredningen pröva att praxis varierar men att myndigheter i Enligt vad frågan från sina utgångspunkter. länder såsom Storbritannien och Västtysk- kommittén erfarit avser budgetutredningen land synes vara mer återhållsamma med för- att behandla I samband frågan om förskott. skott än vad fallet är med svenska myndighe- härmed torde - om utredningen generell ter. förordas - komräntebeläggning naturligen En synpunkt som framförts mot räntebe- ma in på områden såsom räntesatsens storlek läggning är att underleverantöremas ställning och frågan om myndigheterna bör få dispo-

nera uppburna ränteintäkter. Enligt kommittens mening bör man därvid pröva om inte förskottsräntan i stället för att anges i upphandlingskungörelsen bör fastställas enligt särskilt beslut av Kungl Majzt och därvid kunna utnyttjas som ett kreditpolitiskt instrument. Härvid bör för utbetalat förskott en och samma räntesats gälla för den tid förskottet löper. I samband med genomförandet av ett eventuellt system med förskottsränta bör man observera att försvarets materielverk för viss tid med vissa större leverantörer tecknat sk huvudavtal vilka medger bl a räntefria förskott. I avvaktan på att frågan om räntebeläggning av förskott prövas utifrån bl a de ovan nämnda utgångspunkterna föreslår upphandlingskommittén att gällande bestämmelser om räntefria förskott tillsvidare kvarstår oförändrade. Som framgår av specialmotiveringen till 19 § i förslaget till kungörelse bör däremot liksom f n ränta utgå på förskott som begärs efter det att anbud avgivits. Som framgår av specialmotiveringen bör räntesatsen ijämförelse med vad som nu gäller höjas med en procentenhet till riksbankens diskonto med tillägg av tre procentenheter. Denna räntesats är även avsedd att gälla vid jämförelse av anbud med olika krav på förskott eller mellan anbud med och utan krav på förskott. Upphandlingskommittén vill understryka vikten av att myndigheterna i sina investeringskalkyler systematiskt beräknar kostnader för förskott även om ränta inte uttas från leverantören. Myndigheterna bör iaktta restriktivitet vid prövning av begäran om förskott. l syfte att belysa omfattningen av uteliggande förskott synes det enligt kommittén lämpligt att de större upphandlande myndigheterna åläggs att i sina årliga anslags-

framställningar redovisa uppgifter om för-

skottens omfattning vid olika tidpunkter samt tillskottet av förskott för viss period.

128 sou 197188

Särskilda yttranden

1 Av herr Winberg frångående av affársmässighetsprincipen lik- Upphandlingskommittén har utarbetat för- som hittills bör förbehållas Kungl Maj :t eller

slag till ny upphandlingskungörelse jämte enligt preciserade regler central myndighet.

förslag med exempel på anvisningar för Enighet råder inom kommittén om förslakungörelsens tillämpning avsedda att utges get till upphandlingskungörelse och om anav riksrevisionsverket sedan kungörelsen fast- visningarna till densamma. Beträffande komställts. Kungörelsen tar sikte på myndighe- mitténs förslag vad gäller den ovannämnda ternas reguljära handlande, varvid den grund- undantagsproblematiken har jag annan uppprincipen skall vara vägledande för myndig- fattning i de hänseenden som framgår av det heterna att full affärsmässighet skall iakttas följande. vid upphandling. Myndigheterna skall således De i direktiven särskilt åsyftade två fallen

utnyttja förefintliga konkurrensmöjligheter har kommittén behandlat i kapitel 9 (upp-

och även i övrigt iaktta affärsmässighet samt handling i sysselsättningsfrämjande syfte) behandla anbud och anbudsgivare objektivt. och i kapitel 10 som medel att

(upphandling

Upphandlingen skall således ske under kon- främja industriell utveckling). Därutöver har kurrens kommittén på lika villkor. i kapitel 7 angivit principiella skall kommit- för

Enligt utredningsdirektiven riktlinjer den offentliga upphandlingen

tén emellertid även beakta behov av regler och därvid behandlat

undantagsproblemati-

för undantag som kan vara motiverade från ken i en vidare omfattning. de reguljära upphandlingsreglerna. Direkti- Kommittén har i kapitel 10 då det gäller

ven syftar främst på två fall, nämligen dels upphandling som medel att främja industriell

då upphandlingen sker i sysselsättningsfräm- utveckling skisserat vissa riktlinjer och förjande syfte och dels då den sker som ett led i slag i fråga om en beslutsordning och om strävandena att främja den inhemska indu- metoder att bestrida merkostnader. Kommitstrins utveckling på tekniskt avancerade områ-

tén har på skäl som närmare anges i kapitel

den med höga utvecklingskostnader. Idirek- 10 emellertid inte ansett sig kunna avge tiven konstateras att oklarhet för närvarande något detaljerat förslag, enär frågan om en råder i fråga om beslutsordningen i dessa fall beslutsordning och merkostnader för myndigoch om metoderna att bestrida de merkost- heterna inte lämpligen ansetts kunna avgrännader som kan uppkomma för den upphand- sas från en vidare bedömning av den indu-

lande myndigheten på grund av att den striella forsknings- och utvecklingspolitiken.

strikta affärsmässighetsprincipen frångås. Kommittén har i stället funnit angeläget att Det anges också i direktiven att beslut om hela det problemkomplexet prövas närmare i

ll

särskild ordning. Jag biträder denna uppfatt- reslår att myndigheterna till ledning för len ning. upphandlande personalen bör utfärda inter- Beträffande riktlinjerna för den offentliga na riklinjer som anger när ärenden bör unupphandlingen i kapitel 7 - som anknyter derställas verksledningen för bedömande av till bl a kapitel 9 - anser jag att kommitténs vilka ärenden som skall underställas Kingl utredning och förslag är otillfredsställande Maj :t. l kapitel 9 har kommittén särskiltbesåvitt angår regler för undantag från upp- handlat bl a upphandling av TEKO-produkhandlingskungörelsen och anför i denna frå- ter samt upphandling från norrlandsföretagi ga sysselsättningsfrämjande syfte. Kommittén

följande.

Kommittén nämner exempel på områden erinrar i kapitel 9 om att myndigheterna en-

där undantag från de normala upphandlings- ligt vad som sägs i kapitel 7 bör medverka till

reglerna kan vara påkallade och anger för- att den ekonomiska politikens mål uppnås, utom de i direktiven åsyftade fallen med bl a en effektiv regionalpolitik. sysselsättnings- och utvecklingsbeställningar I kapitel 9.1 har kommittén tolkat direktiäven upphandling som kan utnyttjas i regio- ven i fråga om upphandlingen i sysselsätt-

nalpolitiskt syfte, upphandling för att tillgo- ningsfrämjande syfte på det sättet att uppdose försörjningsberedskapen, upphandling draget skall ses i ett begränsat perspektiv.

Det vidare bl a

inom ramen för försvars- och säkerhetspoliti- perspektivet möjligheterna

ken ävensom upphandling i andra fall tex att anpassa myndigheternas beställningsverksamhet till den ekonomiska krav hos visst företag för att produktionen skall politikens kunna fortsättas för bevarande har kommittén ansett av gjorda ligga utanför uppdrastora samhälleliga investeringar. gets ram. Motsvarande avgränsning säger sig Kommittén konstaterar bla att myndig- kommittén ha gjort när det gäller den stitlihetema normalt skall beakta endast sådana upphandlingen och regionalpolitiken. ga effekter av sitt handlande som faller inom Kommittén förutsätter att budgetutredramen för deras instruktionsenliga uppgifter ningen kommer att ta upp hithörande frågor och mål dvs de interna effekterna. I de ur detta vidare perspektiv. I kapitel 10 firner angivna fallen för tänkta undantag från upp- kommittén att frågan om en beslutsordring

handlingskungörelsen anser kommittén att enligt preciserade regler inte kan avgränsas

som hittills besluten bör fattas av Kungl från en vidare bedömning av den industriella Maj :t efter en samlad bedömning och inte av forsknings- och utvecklingspolitiken. Jag finde upphandlande myndigheterna. Därvid ner dessa uttalanden och motsägelsefulla måste enligt kommittén en avvägning göras oklara, i synnerhet vid med kom-

jämförelse

mellan olika mål i syfte att uppnå det resul- mitténs förslag i kapitel 7 att verksledningartat som är mest förmånligt för samhället. na skall avgöra vilka större ärenden som för Vissa från myndigheternas synpunkt såsom att den ekonomiska politikens mål skall kunexterna betecknade mål anges kunna skapa na uppnås skall underställas Kungl Maj :t för en målkonflikt hos myndigheterna. Enligt en samlad bedömning, för vilken myndighekommitténs uppfattning måste det även om terna saknar Den kompetens. kompetens särskilda föreskrifter inte utfärdats ankom- som myndigheterna saknar för en samlad bema på verksledningarna inom de upphand- dömning erfordras enligt min mening även

lande myndigheterna att, om i visst ärende för att ge riktlinjer till den upphandlande

myndighets instruktionsenliga handlande personalen om vilka ärenden som kan komleder till dylika målkonflikter, anmäla ären- ma i fråga att underställas Kungl Majzt. det för Kungl Maj :t för en samlad bedöm- [direktiven till budgetutredningen (se Postning. Som exempel på sådana fall nämns och Inrikes Tidningar den 24 juli 1969) sägs större upphandlingar av TEKO-produkter el- bl a att målen för den ekonomiska politiken ler upphandling av viss avancerad teknisk brukar sammanfattas i full sysselsättnmg, materiel, exempelvis datorer. Kommittén fö- snabb ekonomisk tillväxt, jämnare fördel-

130 SOU l97_:88

ning av välståndet samt yttre och inre balans nad med hänsyn till avsedd effekt. Det synes i samhällsekonomin. För förverkligandet av uppenbart att dessa myndigheter måste få dessa mål utgör statsbudgeten ett av de vikti- göra anspråk på klara och enhetliga former för planering och samarbete såväl i kedjan gaste medlen. Målsättningarna anges emellertid vara mycket komplexa och dessutom mellan verket och Kungl Maj :t som inbördes kunna stå i konflikt med varandra. mellan de myndigheter som har att meddela Budgethar bl a att överväga ett bud- direktiv och anvisningar m m var och en från utredningen som med ökad och sina funktioner i samhällsmaskineriet. Förgetsystem precision snabbhet kan användas av efter- kan således ha att ta för styrning valtningsmyndighet frågan och resursanvändning i samhällseko- hänsyn till många dylika från sin synpunkt nomin. Ett sådant är alltså externa effekter. Man torde dock inte kunna budgetsystem i förhållandet till bl a myndig- kräva av varje myndighet att helt allmänt ha övergripande heterna. på känn vilka hänsyn som bör tas till alla För närvarande är hos olika myndigheter faktorer som medverkar till att den ekonounder genomförande ekonomisk-admini- miska politikens mål uppnås. Myndigheterna strativa programbudgetsystem som syftar till skulle med hänsyn till den omfattande proatt få till stånd ett effektivt utnyttjande av blematiken och bristen på allsidig kompetens kunna sinsemellan komma till olika uppfatttillgängliga resurser och möjliggöra rationella val mellan om den ekonomiska mål olika handlingsalternativ. Jag frn- ningar politikens ner det inte rimligt att fordra att myndighe- och om vilka ärenden som skall underställas terna som har att med ändamålsinriktade Kungl Maj zt. Myndigheten måste enligt min

anslag fullgöra sina funktioner skall ge avkall uppfattning i princip nås av mer preciserade

på sina målsättningar för att helt allmänt direktiv. utan med att Verksledningen i ett större anskaffande preciserade regler hjälpa till tillgodose andra ändamål. verk där vissa större upphandlingar kan vara Det har konstaterats att oklarhet om be- delegerade till olika avdelningar etc skulle slutsordningen för närvarande råder i fråga enligt min mening vidare få svårigheter att i om undantag från upphandlingskungörelsen. riktlinjer till den upphandlande personalen De av kommittén riktlin- ange på vilket stadium av den tekniska och angivna allmänna för hur undantagsproblematiken bör merkantila beredningen ärendena skall unjerna lösas torde - som skall belysas nedan - för derställas verksledningen för bedömning av myndigheterna skapa än större oklarhet än externa effekter. Dessutom torde kunna försom råder för närvarande. utses risk för att effektiva och adekvata De statliga myndigheternas verksamhet handläggningsformer för fullgörande av verregleras av de instruktioner, förvaltningsföre- kets instruktionsenliga åligganden kan ävenskrifter och bestämmelser för den löpande tyras med förlust av tid och insatser som verksamheten som utfärdas av Kungl Majzt. följd. Dessa instruktioner, föreskrifter och bestäm- Det är naturligtvis en klar skyldighet för

melser kan innehålla att vissa direktiv och myndigheterna att lojalt medverka till att anvisningar från andra myndigheter skall den ekonomiska politikens mål uppnås, men

iakttas. Den myndighet som har anskaff- då dessa mål spänner över ett avsevärt regisningsuppgifter inom sitt ansvarsområde skall ter av samhälleliga funktioner, företrädda av utnyttja sin speciella kompetens för att möj- olika sakkunniga organ, måste myndigheterliggöra en hushållning med tillgängliga resur- na kunna ställa anspråk på att den ekonornisser som leder till optimala lösningar av de ka politikens mål i görligaste mån omsätts i

uppgifter som är förelagda myndigheten. Oli- preciserade praktiska handläggningsregler.

ka myndigheter har att på olika områden De ekonomiska krafternas fria spel tillfredstekniskt och ekonomiskt ansvara för anskaff- ställer förvisso inte alltid samhällets och ning av materiel m rn till lägsta möjliga kost- medborgarnas behov, och man kan inte sätta

i fråga att den fria konkurrensen och affärs- het vid anbudsinfordran preciserar de säri vissa fall kan behöva sättas mässigheten skilda krav på produkt etc som myndigheten åsido. Det är dock viktigt att de administrati- sett från sin egen instruktionsenliga verksam-

va handlägningsreglerna vid dessa fall är hetsinriktning anser betydelsefulla. Ju full-

klara. ständigare desto bäitre preciseringen görs Då det gäller tex regionalpolitikens mål blir inriktningen av anbudsgivningen samt och medel berör denna flera olika underlättas politik den jämförande värderingen av områden, inte bara olika konkurrerande anbud. sysselsättningspoli- I anvisningarna tik utan främst

socialpolitik och trafikpoli- nämns vidare att tex försvarets materielverk

tik. Kungl Majrt har i ett cirkulär till statsjämlikt det av Kungl Majzt utfärdade förvrltmyndigheterna nr 1969:438 anbefallt stats- ningsreglementet för krigsmakten har att, myndigheterna att beakta det prognosmate- med iakttagande av gällande föreskrifter Jm rial mm som utarbetats inom länsplane- upphandling, vid anskaffning väga militära, ringen 1967 samt vad Kungl Maj :t och riks- tekniska och ekonomiska synpunkter mot dagen i anslutning därtill uttalat. Kungl varandra. I detta ligger i och för sig en Maj :t hänvisar till att riksdagen godkänt vad vidsträckt befogenhet för myndigheten

att_

stats- och bankoutskotten uttalat (1969: till vad som bäst l:an anpassa anbudskretsen

SU 57 och BaU 30). Riksdagens beslut inne- tillgodose upphandlingens ändamål. Olika

häller en lång uppräkning av konkreta åtgär- objekts komplexitet kan ställa höga krav på der som det ankommer på flera myndigheter myndigheten för styrning av upphandlingen och organ - däribland främst planeringsrå- mot lämpligaste utvecklings- och tillverkden i länen samt länsstyrelserna och delega- ningsresurser. Om med hänsyn till ärendets tionen för statlig industrietablering - var för natur och upphandlingens ändamål konkursig eller i samarbete att genomföra. Riksdags- rens är möjlig måste denna dock utnyttjas.

besluten innebär även anvisande av medel för Om emellertid för sin försvarsmyndigheten bla lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag del med stöd av kunskap inom sitt instruk-

och för andra särskilda stödåtgärder i gles- område finner med hin-

tionsenliga lämpligt bygder mm. En vidareutveckling av den syn till tex eller säkerförsvarsberedskaps-

regionalpolitiska stödverksamheten har be- hetspolitiska skäl att avstå från en i och för slutats av statsmakterna 1970:75, BaU konkurrens

(prop sig möjlig har myndigheten att

40, SU 103 och rskr 270). Beträffande de underställa frågan Kungl Maj:ts prövning, spörsmål som sammanhänger med statliga tex för att få ingå ett mera långsiktigt beställningar har bankoutskottet år 1969 samarbetsavtal (ramavtal) med viss industr; I omnämnt denna fråga och hänvisat till att framhålls anvisningarna även att dylikt un-

beslutsordningen för i syssel- derställande såvitt bör ske innan beställningar möjligt sättningsfrämjande syfte är oklar men att anbud infordras. Kretsen

av anbudsgivare upphandlingskommittén har att utreda och och anbudsunderlaget kan då anpassas till de ge förslag i saken. Bankoutskottet uttalar att särskilda föreskrifter som Kungl Majzt kan

frångående av affärsmässighetsprincipen fort- komma att utfärda. Även i kapitel 10 under-

farande bör förbehållas Kungl Majzt eller stryker kommittén önskvärdheten av att den enligt preciserade regler central myndighet. anmälan av ärenden som där skisseras görs i Jag anser som framgått inte att kommittén god tid före den avsedda upphandlingstzdpresenterat tillräckligt preciserade regler punkten (d v s på planeringsstadiet). I kapiutan endast så allmänna principer att osäker- tel 7 förklarar sig kommittén dock ir.te het och oklar ansvarsfördelning måste uppstå beredd att generellt uttala sig om på vilket hos myndigheterna. stadium ett undantagsärende skall understäl- I förslaget till anvisningar till 10 § tredje las Kungl Maj :t. En prövning bör enl:gt

stycket upphandlingskungörelsen framhåller kommittén ske från fall till fall.

kommittén att det är angeläget att myndig- Kommittén har i kapitel 9 kortfattat be-

SOU 197 l 88

rört frågan om upphandling för försvarets des ges exempelvis områdesvis före antingen

räkning av TEKO-produkter när valet står upphandlingens igångsättande eller för vissa mellan svensk och utländsk tillverkning och särskilda anskaffningar från fall till fall under

endast hänvisat till att chefen för försvarsde- På

anskaffningarnas planeringsstadium.

partementet redogjort för principerna för grund av olika kan vidare

hänsynstaganden denna upphandling i svar på enkla frågor i aktualiseras direktiv om eller

anskaffning riksdagen (FK prot 1970.l2.09; AK prot tillverkning inom landet eller från visst förel970.l2.07). Beträffande denna upphand- tag eller om andra extraordinära åtgärder. ling återkommer kommittén inte vidare, Upphandlingskommittén vill emellertid ej i utan frågan torde av kommittén anses löst kapitel 7 generellt uttala sig för en sådan genom riktlinjerna i kapitel 7, som anger huvudregel som ovan angetts med den motiskyldigheten för verksledningarna att själva veringen att t ex sysselsättningsläget kan förbedöma vilka ärenden som skall underställas ändras under tiden till dess anbud inkom- Kungl Majzt. I de flesta behandlade fall av mer. Enligt min uppfattning bör åtgärder på undantag från be- sysselsättningens område inte verkställas så

upphandlingskungörelsen

träffande att tex akut permitteringshot hos någon av TEKO-produkter har ordningen varit den att anbud infordrats enligt upphand- anbudsgivarna föranleder en snedvriden an-

lingskungörelsens tävlingsregler dvs under budsprövning i sista stund efter det att myn-

konkurrens Vid för sin del avslutat på lika villkor. den slutliga digheten prövning enligt anbudsprövningen har sedan förekommit att upphandlingskungörelsens affärsmässiga Till en effektiv och dessa regler åsidosatts på grund av för myn- principer. regionalpolitik digheten externa mål. Sedan anbud inford- näringspolitik torde höra att söka skapa kon-

rats enligt hand- kurrensmässiga förutsättningar för ett ratioupphandlingskungörelsens

och tävlan således inletts un- nellt och effektivt näringsliv som kan verka

läggningsregler

der lika bör min me- under vedertagna former i affärslivet. Som

förutsättningar enligt

en sådan effektiv

ning huvudregel eftersträvas att regionalpolitik synes mig däremot

likvärdig behandling av anbud och anbuds- inte kunna anses att regionalt stödja företag

givare också iakttas vid anbudsprövningen. kortsiktigt genom snedvriden anbudspröv-

Det synes därför önskvärt såväl för de upp- ning vid upphandling. handlande myndigheterna som för leverantö- Kommittén framhåller i 7 vidare

kapitel

rerna att det kan anges redan vid anbudsin- att undantagsfallen inte heller alltid kan fordran om speciella hänsynstaganden kan renodlas förrän man känner kostnaden för komma att inverka vid alternativa efter avgivet anbud och

anbudsprövningen lösningar utöver vad som följer av upphandlingskun- i vissa fall efter förhandlingar. Enligt min

görelsens regler. Inte endast då myndigheten uppfattning torde det emellertid både för tar initiativ till undantag utan även då direk- den och för upphandlande myndigheten tiv initieras från behörigt håll utifrån leverantörerna synes te sig olämpligt att sedan den angeläget att föreskrifterna meddelas innan affärsmässiga och förhandlingar prövningen

anbudsförfarande inletts enligt upphand- slutförts ärendet avgörs med hänsyn till

lingskungörelsen. Som exempel på dylika i andra syften än som varit förutsätta för förväg meddelade föreskrifter kan nämnas de upphandlingen.

i kapitel 9 refererade av Kungl Maj :t utfärda- Kommitténs behandling i kapitel 7 av

de föreskrifterna för upphandling som ett för således

principerna upphandling synes led i arbetsmarknadspolitiken (bl a angående både hos beställare

ägnad att skapa osäkerhet

s k rådrumsbeställningar) ävensom olika be- och leverantörer

om upphandlingskungörel-

slut av Kungl Maj :t om tidigare- eller senare- sens värde som rättesnöre för en affärsmässig läggning av beställningsverksamhet i kon- och objektiv Rislc kan bedöhandläggning.

junkturutjämnande syfte. De särskilda direk- mas föreligga för att det grundläggande kra-

tiv som lämnas till myndigheterna kan såle- vet på affärsmässighet och objektivitet vid

SOU 197 l 288 133

anbudsprövning kan komma att få vika för som följd av avsteg från de fria konkurrensokända hänsyn. Om anbudsgivarna vet att reglerna inte kommer att grunda sig på en princip om externa hänsyn kan komma jämförelse mellan formellt avgivna anbud att tillämpas kan vidare befaras olika försök torde inte kunna anses som särskilt otilltill påverkan under ett fredsställande i betraktande bl a av att myn-

upphandlingsärendes

handläggning. Jag anser det uppenbart att dighetens beräkningar av medel för anskaffdetta rubbar förtroendet för upphandlings- ningar ofta ej grundar sig på uppgifter i kungörelsens regler. anbud eller på redan utlagda beställningar. Den ekonomiska politikens mål kan varie- Beträffande frågan om ersättande av beräkra i olika som igång- nade merkostnader torde

lägen. En upphandling, myndigheterna

satts enligt upphandlingskungörelsen under lämpligen i efterhand kunna avge äskande i preciserade förutsättningar bör få slutföras samband med de årliga anslagsframställpå samma_villkor. Klara direktiv till myndig- ningarna. heterna skulle vid vissa fall av undantag Beträffande de av kommittén i kapitel 9 kunna innebära att en lämplig avgränsning särskilt berörda frågorna om upphandling på görs av anbudskretsen, inom vilken sedan försvarets område av TEKO-produkter och anbudsgivarna inbördes kan behandlas helt om upphandling från Norrland får jag utöver

enligt upphandlingskungörelsen. I vissa andra det ovan allmänt anförda framhålla följande. fall som må föreskrivas kan vara lämpligt att I frågan om handläggningsreglerna för föranbudsgivarna redan i anbudsinfordran görs svarets upphandling av TEKO-produkter syuppmärksamma att andra nes inte föreligga några av Kungl Maj :t utfär-

på eventualiteten

än affärsmässiga hänsyn kan komma att tas dade handläggningsregler, utan den handlägg-

vid anbudsprövningen. Eljest kan anbudsgi- ningsgång som kommit att praktiseras har vare som skulle kommit ifråga men som tillkommit genom underhandsdirektiv. Vidare awisas förorsakas onödiga kostnader och kan nämnas att försvarets import av TEKOförlust av affären. Det kan finnas risk för att produkter enligt ett yttrande över TEKO-ut-

offertgivare som känner sig diskriminerad vid redningens delrapport 1969 utgjorde en så

anbudsprövning inte i fortsättningen gärna obetydlig andel som 0,3% av den totala återkommer med offerter till myndigheten. svenska importen av TEKO-produkter, vil-

Detta torde gälla speciellt utländska företag. ket inte kan anses ha mer än marginell Det ligger i myndighetens intresse att upp- betydelse då det gäller att lösa TEKO-bran-

rätthålla sitt anseende på marknaden. schens problem. Detta hindrar dock inte att Vad beträffar att man ej känner kostna- vissa hänsyn kan behöva tas till nödvändig

den för alternativa lösningar torde myndig- försörjningsberedskap i fråga om vissa varu-

heterna vid fall av undantag från de normala slag och att vissa direktiv till myndigheterna

upphandlingsreglerna kunna, då så anses kan behöva övervägas som berör upphandönskvärt, prestera godtagbart utredningsun- ling av sådana varuslag. Väsentligt för TEKO-

derlag på grundval i vissa fall av erfarenhet industrin torde emellertid vara att industrifrån tidigare köp av produkten eller genom politiska åtgärder för strukturella rationalisemarknadsundersökning - avseende bl a kost- medverkar ringar till att skapa konkurrensnads- och tekniska jämförelser utan att upp- för företagen. mässiga förutsättningar gifterna behöver grunda sig på anbudsinford- Beträffande försvarets upphandling av maran enligt upphandlingskungörelsen. Dylika teriel i Norrland (de fyra nordligaste länen) marknadsundersökningar torde för övrigt fö- finns av Kungl Maj :t utfärdade regler för retas av vissa myndigheter även i andra fall samråd mellan försvarets materielverk och såsom förberedelse för ett väl avvägt anbuds- överbefälhavaren samt arbetsmarknadsstyrelförfarande, t ex då det gäller anskaffning av sen. Regler finns däremot inte utfärdade för mera speciell utrustning. Att beräkningen av när ärenden skall underställas Kungl Maj :t. eventuella merkostnader för myndigheten De av Kungl Maj :t utfärdade föreskrifterna

att de inte innefattar nå- Maj :t för en samlad bedömning nämnt datoanger uttryckligen

av bestämmelserna i upphand- rer. Jag anser att den frågan i väsentliga

gon ändring

lingskungörelsen. Kommitténs överväganden avseenden faller under problematiken i kapii kapitel 9 med bl a jämförelse mellan försva- tel 10 om upphandling som medel att främja rets och civila industriell utveckling. I kapitel 10 anges att

upphandling myndigheters upphandling i Norrland leder kommittén till myndigheterna i dylika större ärenden skall samrådsförfarande inte ha anmälningsskyldighet till en särskild deleatt ett obligatoriskt bör utsträckas till civila myndigheter. Där- gation med representanter för såväl myndigemot bör enligt kommitténs uppfattning hets- som forsknings- och tillverkningssidan. även de civila myndigheterna i övrigt inom Om delegationens bedömning skulle utmynramen för bestäm- na i att den finner beställning industripoli-

upphandlingskungörelsens

tiskt överlämnas ärendet till melser verka för att en ökad del av upphand- betydelsefull lingen läggs ut hos företag i de fyra nordli- Kungl Maj :ts avgörande enligt vad som skis-

seras i kapitel 10. Vidare må nämnas att

gaste länen genom åtgärder som bl a överensstämmer med de förskrifter som för närva- industriministern den 18 juni 1971 tillsatt en om rande gäller på försvarets område. Kommit- utredning näringspolitiska åtgärder på tén anser dock att det datatekniska området i syfte bla att alla myndigheter bör

medverka till att den ekonomiska undersöka åtgärder för att främja den svenspolitikens

ka dataindustrins konkurrenskraft. di-

mål uppnås och därmed enligt principerna i Enligt

7 bedöma vilka större rektiven för nämnda utredning bör de sak-

kapitel upphandlings-

ärenden som skall underställas kunniga utgå från att åtgärder för att för- Kungl Maj :t bättra den svenska dataindustrins konkur-

för en samlad prövning utifrån regionalpoli-

tiska synpunkter. Kommitténs argumente- rensförutsättningar ej bör innefatta skydds- - Däremot en

ring beträffande norrlandsupphandlingen åtgärder. kan enligt direktiven

som och vara en faktor för att

är relativt utförlig som jag inte specialisering väsentlig

sammanfattar utan hänvisar till - borde konföretagen skall hävda sig i internationell leda till den slutsat- kurrens. Det sägs vidare i direktiven att enligt min uppfattning sen att någon åtskillnad i fortsättningen inte förutsättningarna att överföra resultat och bör göras mellan försvarets myndigheter och know-how från försvarssektorn till civila an-

civila myndigheter. Vad som av kommittén vändningsområden likaså bör uppmärksam-

föreslås för civila myndigheter bör gälla även mas inte minst med hänsyn till att försvarsför försvaret. beställningama varit av avgörande betydelse

Upphandlingen från Norrland och från för dataindustrins utveckling. Enligt direkti-

TEKO-industrin för försvarets del avser att det ven anges som en tänkbar lösning främst vissa allmänbruksartiklar och annan inom ramen för STU:s stöd till forskning inrätmateriel med civil motsvarighet. För vissa av tas ett centrum för datautveckling vari flera dessa allmänna materielslag kan möjlighet till intressenter medverkar. Man torde få förutproduktion vid avspärrning eller krig tänkas sätta att denna utredning får gemensam vara av betydelse både för försvarsmyndig- problematik med den prövning i särskild

heter och civila myndigheter. De av chefen ordning som upphandlingskommittén före-

för handelsdepartementet i maj 1971 till- slår i kapitel 10. Det synes även vara av

kallade särskilda sakkunniga för övervägande intresse att uppmärksamma att Kungl Maj :ti av åtgärder på försörjningsberedskapens brev till statskontoret den 13 juni 1969

varuområde har enligt sina direktiv att be- meddelat bestämmelser om förvaltning av handla den statliga upphandlingen som ett statens datamaskinfond och därvid bl a före-

led i försörjningsberedskapen. skrivit att fråga om förvärv eller förhyrning

Som är nämnt ovan har upphandlingskom- av datamaskinutrustning skall underställas mittén bland exempel på större upphand- Kungl Maj :ts prövning om utrustningen har lingar som kan behöva anmälas för Kungl ett värde som överstiger 300 000 kronor.

Av det ovan anförda framgår att behov vid för dantagsproblematiken upphandling föreligger av fortsatta mer ingående och all- närvarande ankomma på kommunfullmäksidiga överväganden till klargörande av betige som högsta instans. Kommunalrättskomslutsordningsregler i de fall undantag kan mittén har emellertid fäst uppmärksamheten behöva göras från upphandlingskungörelsen. förhållande till kommunerna då på statens Mer än de

preciserade handläggningsregler det gäller vissa frågor om kommunernas förupphandlingskommittén föreslagit för dessa hållande till näringslivet.

fall synes erforderliga. Jag finner inte osannolikt att den i kapitel 10 skisserade särskil- 2 Av herr Wiberg da delegationen skulle kunna ges en sådan sammansättning att även sysselsättnings, re- För anbudsgivarna är det av bl a rättsäkerhets-

gional- och försörjningspolitiska m fl frågor och kostnadsskäl av den allra största vikt att,

skulle kunna överblickas i ett sådant forum. i de fall där av olika i

upphandlingsärenden

En större kan ofta behöva bedö- betänkandet

anskaffning kapitel 7 angivna anledningar

mas samtidigt från flera av de aspekter som skall underställas Kungl Maj rt, detta sker på

kan ge anledning till undantag från upphand- ett så tidigt stadium som möjligt, d v s på

lingskungörelsen. Frågan om vilka större an- planeringsstadiet före anbudsinfordran.

skaffningsärenden som - på planeringssta- Jag instämmer därför i princip i vad ledadiet - bör anmälas till en dylik dele- moten Winberg i detta avseende anfört isitt gation bör ingå i den fortsatta utredning som särskilda yttrande. kommittén antyder ikapitel 10. Det kan här nämnas att kommittén i kapitel lO berört det s k tvåstegsförfarandet på försvarets om-

råde och de beloppsgränser som gäller för

detta förfarande. Det sedan 1966 gällande tvåstegsförfarandet har föreskrivits av Kungl Majrt efter riksdagens godkännande. Huvudmotivet för bestämmelserna synes ha varit att ur

anslagssynpunkt ge statsmakterna

ett säkrare underlag för bedömning av större

anskaffningars totala konsekvenser. Försva-

rets myndigheter har att i steg presentera för

Kungl Majrt bla beräknade (uppskattade)

kostnader för objekten som underlag för

successiva beställningsbemyndiganden från Kungl. Majft. Denna som handläggningsgång

således tillkommit för

anslagsbedömningen

ger redan idag och intill dess eventuella andra regler kommer till stånd Kungl Maj :t tillfälle göra en samlad från även

bedömning

andra synpunkter. Slutligen finner jag det som en brist att kommittén i betänkandet över huvud taget inte omnämnt så-

undantagsproblematiken

vitt gäller den kommunala

upphandlingen.

Till sammanlagt är den kommunala

belopp upphandlingen som framgår av betänkandet

ungefär dubbelt så omfattande som den stat-

liga. På det kommunala området torde un-

Bilaga l Förslag till anvisningar för tillämpning av

upphandlingskungörelsen

Inledning särskilda krav av försvars- eller försörjnings-

karaktär eller liknande skall frågan understäl- De överväganden som varit grundläggande las Kungl Maj :ts prövning, om inte särskilda vid utformningen av upphandlingskungörelföreskrifter finns utfärdade. l prop 00:00 har sen (SFS l97.:000) redovisas i upphandlingsi anslutning härtill uttalats bl a följande: kommitténs betänkande ( ) och i Kungl Maj :ts proposition i ämnet (prop

l97.:000). Föreliggande anvisningar, som är 2§ anknutna till de olika paragraferna, grundasi huvudsak Kungörelsen reglerar inte bara köp av färdigpå de utförliga specialmotiveringar l produkter utan även beställning av vara som kommittén redovisar i betänkandet. (materiel) som skall tillverkas och beställning anvisningarna lämnas också tolkningsregler av olika slags arbeten och tjänster, tex alla liksom uppgifter om andra bestämmelser typer av entreprenader. Även utläggande av som gäller i samband med statlig upphandtex projekterings, konstruktions, utveckling m m. lings- och underhällsuppdrag utgör alltså Betänkandet innehåller emellertid också upphandling. Detsamma gäller uppdrag avseen förhållandevis utförlig allmän motivering ende forskning, allmän utveckling samt förtill kungörelsens konstruktion och materiella sök och prov etc. Upphandling innefattar innehåll (t ex för tillkomsten av de olika även slutande av licensavtal samt pris- och upphandlingsformerna samt dessas användrabattavtal. ningsområde i stort). I kommitténs allmänna motivering återfinns också bl a skälen för att ett stort antal reglerande bestämmelser, som 3 §, första stycket under en lång följd av år traditionellt tillämpats, ansetts böra utgå. Skyldighet föreligger alltid för upphandlande myndighet att undersöka och tillvarata den konkurrens som kan finnas mellan tänkbara 1§ leverantörer. Härvid måste dock beaktas att Kungörelsens bestämmelser avser endast att antalet inbjudna anbudsgivare på ett förnufreglera det förfarande som normalt skall tigt sätt anpassas efter upphandlingens stortillämpas vid statlig myndighets upphand- lek och karaktär. Vid större upphandlingar ling. Om myndighet finner anledning att bör såväl leverantörskretsen som det geograaktualisera avsteg från bestämmelserna t ex i fiska upphandlingsomrâdet som regel vidgas. syfte att främja sysselsättning eller indu- Myndighet får inte utan Kungl Maj :ts beslut striell utveckling eller för att tillgodose göra sådana konkurrensbegränsande undan-

tag, som kan vara motiverade av tex för- RRV inrättad en samarbetsdelegation för svars-, sysselsättnings- eller industripolitiska upphandlingsfrågor. I denna ingår represen-

skäl eller av försörjningsberedskapens krav. tanter för vissa större upphandlande myndig-

(Jfr anvisningarna till 1 §.) heter. Som ett led i samordningsarbetet Någon begränsning till enbart företag i sammanställer och distribuerar RRV förteck- Sverige får inte ske om bättre villkor skulle ningar över centralt ingångna avropsavtal kunna uppnås genom upphandling från ut- mm som kan utnyttjas av myndigheterna landet. I detta sammanhang kan erinras om vid behov. Sveriges åtagande i EFTA avseende upphand- Stadgandet i näst sista att-satsen om ling av varor (materiel) att myndigheterna beställningsplanering är avsett att göra mynskall avveckla bestämmelser som ger den digheterna uppmärksamma på att det från inhemska produktionen skydd eller diskrimi- prissynpunkt ofta är lämpligt att gå ut med nerar med hänsyn till nationalitet gentemot beställningar då kapacitetsutnyttjandet på företag i andra medlemsländer. (Jfr SFS leverantörssidan är lågt. Säsongsmässiga va- 1960:198, Kungl Maj:ts skrivelse den riationer kan exempelvis förekomma inom

1.6.1967 till RRV och RRV:s skrivelse den olika branscher. Överhuvudtaget bör beställ-

18.10.1967 i anledning härav till större ningarnas lämpliga placering med hänsyn till upphandlande myndigheter.) produktionsförhållanden, ordertillgång m rn

Myndighet skall iaktta affärsmässighet vid särskilt beaktas i syfte att uppnå fördelaktiga

sin upphandling. Begreppet affärsmässighet anbud. kan ha skiftande innebörd beroende på förhållandena i det enskilda fallet. Det 5§ inrymmer alla de hänsynstaganden som måste göras för att upphandlingen skall bli så Den slutna upphandlingen motsvarar den ekonomisk och ändamålsenlig som möjligt upphandlingsmetodik som traditionellt an-

för myndigheten. (Se vidare anvisningarna vänts inom offentlig upphandling sedan

till 15 § första stycket.) mycket lång tid. Denna upphandlingsform Kravet på objektiv handläggning av upp- är bla lämpad för upphandling av konhandlingsärenden måste särskilt beaktas, då ventionella varor (materiel). Den bör dock en sådan syftar till att åstadkomma konkur- i stor utsträckning kunna användas i andrens på lika villkor och sålunda utgör en ra fall, exempelvis då fordringarna kan så viktig förutsättning för att stärka förtroen- klart specificeras att en reell tävlan mellan det för myndigheternas agerande iupphand- anbudsgivare kan uppnås direkt på grundval lingssammanhang. av upphandlingsunderlaget. Bland annat torde entreprenadupphandling ofta kunna ske med anlitande av denna upphandlingsform. 3 §, andra och tredje stycket Genom sina stränga formföreskrifter, som Stadgandet i första att-satsen om samverkan bla förutsätter att ytterligare kontakter understryker betydelsen av att myndigheter- mellan myndighet och anbudsgivare efter na samarbetar inbördes inte bara när det avlämnande av anbud i princip (jämför gäller konkreta upphandlingar (samköp etc) paragrafens andra stycke) inte skall ske utan även när det gäller att dra nytta av den under anbudsprövningen, medför denna upptekniska, merkantila och övriga sakkunskap, från leverantörens handlingsform synpunkt som kan finnas företrädd inom andra myn- den största formella garantin för en objektiv digheter. I anslutning härtill bör också För myndigheten torde denna handläggning.. att inte påpekas myndigheter onödigtvis upphandlingsform som regel vara arbetsspakonkurrerar inbördes om råvaror, arbetskraft rande och den kräver inte samma behov av samt utvecklings- och forskningsutrymmen. expertis på upphandlingsområdet som för- För att verka för samordning finns inom Det finns därför skäl handlingsupphandling.

att som ledning för myndigheterna förorda stadgas i cirkuläret 1971:754. att sluten upphandling under normala kon- Första meningen i paragrafens andra styckurrensförhållanden i första hand övervägs. ke innebär att fel som upptäckts i anbud och Vid sluten upphandling bör huvudregeln som uppenbarligen beror på felskrivning, vara att fast pris begåres. En konkurrens- felräkning eller annat liknande misstag får situation inom ramen för anbudsgivning till rättas till efter överenskommelse med anfasta priser har erfarenhetsmässigt visat sig budsgivaren. Det bör observeras att det bäst gagna köparen. Som regel torde vid måste vara uppenbart att misstag föreligger. sluten upphandling leveranstiderna i allmän- Myndigheterna får sålunda inte ingå i prövhet bli förhållandevis korta. Detta minskar ning av gränsfall. behovet av garantier mot befarade kostnads- Förtydliganden och tillägg till anbud som stegringar under tillverkningstiden. avses i andra meningen kan bero på att I vissa lägen torde dock rörlighet vid anbudsunderlaget, av anbudet att döma, prissättningen kunna accepteras eller vara missförståtts eller varit ofullständigt eller att lämplig, exempelvis vid längre leverans- eller vissa nödvändiga uppgifter saknas i anbudet tillverkningstider och under mera osäkra eller att anbudet behöver kompletteras för marknadsförhållanden. I sådana fall skulle att göra det jämförbart med andra ingivna ett krav på fast pris kunna medföra att anbud. Stadgandet är såsom framgår av anbudsgivaren i avsaknad av realistiska be- formuleringen avsett att av myndighet anräkningsgrunder inkluderar en stor säkerhets- vändas undantagsvis efter särskild prövning, marginal i priset för att gardera sig mot tex för att förhindra att ett i och för sig oförutsedda Ett vidhållande anbud måste förkastas - evenomständigheter. gynnsamt av kravet på fast pris under dylika situatio- tuellt med yttersta konsekvens att en helt ny ner kan också få till följd att en annars anbudsinfordran måste företas. möjlig vidgning av anbudsgivarkretsen inte Förtydliganden och tillägg av här angivet kan ske, dvs en konkurrensbegränsning upp- slag är alltså tillåtna för att åstadkomma s k kommer. Då prisrörlighet godtas bör i avtalet nollställning av anbuden. Därav följer att genom särskild klausul (sk prisvariations- infordrandet av uppgifterna förutsätts skola klausul) anges vilka delar av priset som får ske i samband med den första kontrollgöras rörliga. Företrädesvis bör rörligheten genomgången av att anbudsinfordran följts begränsas till löne- och materialkostnader. och sålunda inte under själva anbudspröv- Vid accepterande av prisrörlighet bör denna ningen. Begäran från myndighet om förtydlisom regel anknytas till officiella index, gande eller tillägg bör ske skriftligen. varvid ändringar såväl uppåt som nedåt skall följas. 6§ Klausul om rörligt pris skall utformas så, att myndigheten får möjlighet att med Förhandlingsupphandling medger att mynledning av denna kontrollera riktigheten av digheten upptar förhandlingar med anbudssamtliga debiterade prisändringar. Av sär- givare innan anbud antas. Tillkomsten av skild vikt är att sådan klausul erhåller en ett förhandlingsmoment innebär dock inte entydig utformning till undvikande av tolk- avsteg från de traditionella kraven vid statlig ningstvister. Av avtal om rörligt pris bör upphandling på konkurrens, objektivitet och

således bland annat framgå uppdelningen i i övrigt opartisk handläggning. Härav följer

olika kostnadselement, avsedda basvärden att avsteg endast undantagsvis medgivits från (tex i a-prislista, indexserie eller prisnote- de formföreskrifter som gäller för sluten ring) samt vilken dag som skall vara avgöran- upphandling i fråga om infordrande och de för prisbestämningen. öppnande av anbud (jfr anvisningarna till 9 Om upphandling av statliga byggnads- och och ll §§). Förhandlingsupphandling förutanläggningsarbeten till fast pris i vissa fall sätter sålunda i likhet med sluten upphand-

ling att anbud alltid skall infordras. Ett 1 Konkurrens inte i föreligger anbud skall således alltid ligga till grund för tillräcklig omfattning

förhandlingar, även om endast en leverantör

Konkurrensen kan vara begränsad genom att kan ifrågakomma. Anbud kan avse bl a endast viss leverantör bedöms över bindande tekniska och ekonomiska förfoga uppgifden insikt eller eller de

ter, som är utslagsgivande yrkesskicklighet

för beräkning av kostnader resurser som behövs för att fullgöra leveranför tillverkning m m samt i övrigt sen. uppgifter i hänseenden som är angivna i

Konkurrensen kan också vara begränsad anvisningarna till 10 § tredje stycket.

genom förekomsten av patenträtter, möns- Det kan givetvis förekomma att myndig-

het före terrätter, copyright, konstnärlig upphovsrätt, formell anbudsinfordran behöver kontroll över råvaror eller liknande omstänvidta vissa förberedande Sådana åtgärder. förberedelser digheter. kan bestå i att myndigheten Vidare kan den situationen föreligga att infordrar uppgifter om tekniska data och

kapacitet eller preliminära om tidigare utvecklingsarbete endast kan utnyttuppgifter kostnader jas på visst håll, att specialverktyg kan vara m m. Det är ofta nödvändigt att

företar tillverkade, att prototyp tidigare framtagits myndighet sådana åtgärder för att på lämpligt sätt kunna sina krav samt eller att förproduktion påbörjats. precisera

bedöma den krets, till vilken en formell

anbudsförfrågan skall riktas.

2 Upphandlingen avser materiel eller arbete

Att observera är att som av tekniskt eller myndighet, komplicerad

funnit skäl att inleda

förhandlingsupphand- specialiserad art

ling, inte nödvändigtvis behöver uppta förinnan anbud antas. Det kan här vara fråga om tekniskt komplihandlingar Av paragra-

cerade beställningar, där man kan behöva

fens första stycke framgår att nämligen komma överens om ändringar under tillverk-

myndigheten får uppta förhandlingar, vilket

innebär ningens gång. Det kan också gälla beställatt myndigheten har valfrihet. Leveningar avseende konstruktions- och utveckrantören måste alltså vara beredd på att lingsarbeten eller försök och prov.

anbud kan vara utan forskning,

prövas acceptabelt Vid upphandling som avser specialapparatur förhandlingar. för tex medicinska ändamål eller undervis-

Det bör påpekas att förhandlingsupphand-

ling ofta kräver insats av särskilt kvalificerad nings-, försöks- eller forskningsändamål kan

det röra sig om upphandling av apparatur, personal och längre tid och att den därför i som visserligen serietillverkas i ett grundutjämförelse med sluten upphandling ofta kan förande men som beroende antas bli förhållandevis administrativt kost- på ändamålet

sam och tidskrävande kräver särskild om- eller tilläggskonstruktion. såväl för den upphand-

lande myndigheten som för anbudsgivaren.

Vid valet av upphandlingsform bör därför 3 Betydande osäkerhet föreligger om

även kostnaderna för upphandlingsförfaran- kostnaderna

det beaktas.

Upphandlingen kan i sådant fall behöva

Om myndighet bedömer att särskild för-

utformas så att myndigheten del inte kan vinnas genom bör får möjlighet

förhandlingar till uppföljning och analys av prissättningen.

sluten upphandling väljas redan från början. Bla kan det bli fråga om beställningar för

I det följande anges fall eller situationer

då vilka prisberäkningen bygger på överenskom-

förhandlingsupphandling kan vara lämp-

melse mellan lig. myndighet och anbudsgivare

om grunderna för beräkning av kostnader

och vinst.

4 Särskilt behov av teknisk godtagbara villkor. I dessa fall kan ny

Standardisering föreligger anbudsinfordran ske i den formen att myn-

digheten inhämtar medgivande från anbuds- Myndighet kan ha krav på Standardisering givarna att anbuden får gälla såsom anbud för att man t ex vid underhåll och reparation

vid förhandlingsupphandling med ny giltig-

snabbt skall kunna byta delar eller för att hetstid för anbuden. Det bör dock erinras man skall kunna förenkla utbildning av om att i fall som här avses kretsen av personal och förbilliga materielbeskrivningar. anbudsgivare kan vidgas. Myndighet kan i dessa fall också behöva

förhandla med leverantör om avvikelser i

förhållande till leverantörens normalt offere- 9 Myndigheten finner av särskilda skäl rade produkter. förhandlingsupphandling mer ändamålsenlig

an sluten upphandling

5 Upphandlingen gäller Även i andra fall än under 1-8 sägs kan konsulttjänster kontakt behöva tas med anbudsgivare innan Vid upphandling av konsulttjänster kan det anbud antas, utöver vad som enligt 5 § andra ibland bli nödvändigt att ha möjlighet till stycket vore tillåtet i en sluten upphandling.

förhandlingar före definitivt avslut.

Upphandlingens begränsade omfattning kan

också i och för sig motivera en mindre

6 Upphandlingen avser tilldggsbeställrzing formbunden handläggning än sluten upptill tidigare upphandling handling. Vilka beloppsgränser det här kan

bli fråga om torde få avgöras av varje

Vid tilläggsbeställning kan det ofta vara

myndighet för sig med hänsyn till myndigmotiverat att begränsa För-

anbudsförfrågan. hetens totala

upphandlingsverksamhet samt

handlingsupphandling kan vara naturlig med till

omständigheterna i varje särskilt fall. hänsyn till redan gjort engagemang. Oavsett

Ofta torde direktupphandling kunna använ-

vilken upphandlingsform som skall väljs das.

dock konkurrens etableras om så är möjligt. Under detta moment kan även ingå

upphandlingar som bör hemlighållas med

7 Upphandlingen avser att tillgodose hänsyn till rikets säkerhet.

brådskande, oförutsedda behov Beträffande frågan om fast eller rörligt

Det pris, som har relevans även vid förhandlingskan här gälla upphandling av varor, upphandling, hänvisas till anvisningarna till arbeten eller tjänster som behövs tex på 5 §. Oavsett att ett erbjudet pris kan ändras grund av eldsvåda, översvämning eller annan efter förhandlingar bör vid priskonstruktiokatastrof eller olycka. Det kan även gälla nen fördelen att få ett fast slutpris beaktas. arbete för att förebygga eller begränsa Kungl Maj :t har tidigare med skrivelse den skador på byggnader, inredningar m m. 28.6.1968 till försvarets materielverk med-

delat beslut om vissa riktlinjer för förhand-

lingsförfarande vid upphandling av försvars-

8 Anbud har infordrats och prövats enligt

materiel att tillämpas av försvarets centrala

formerna för sluten upphandling men

myndigheter. Riktlinjerna behandlar bl a oliinget av anbuden har ansetts kunna antas ka typer av pris- och kostnadskontrakt som

Såsom framgår av motiven åsyftas här fall då kan användas under skilda förhållanden samt

myndigheten bedömer att de som priser grunder för beräkning_av kostnader och vinst

angetts i anbuden är för eller att och för revisionsförfarande. höga Tillkomsten av

anbuden eljest är oförmånliga (15§ sista den nya upphandlingsformen förhandlings-

stycket) men myndigheten bedömer att har att av upphandling gjort tillämpningen möjlighet finns att genom förhandlingar få numera inte fordrar stöd i riktlinjerna

särskilt beslut har torde sålunda av Kungl Majzt. Beslutet 6§ förhandlingsupphandling ofta kräva mera arbete och tid såväl för upphävts den . . . även i som anbudsgivaren än sluten Riktlinjerna kan sålunda tillämpas myndigheten Förhandlingsförfarandet kräver fortsättningen inom ramen för upphandlings- upphandling. kungörelsen. De bör kunna tjäna som vägled- också tillgång till personal med större erfarenhet av upphandlingsfrågor. Dessa omstänning även för civila myndigheter. digheter bör också beaktas vid valet av

upphandlingsform.

7§

9§ Direktupphandlingen avser att tillgodose be-

hovet av en lämplig form för sådana fall där Med hänsyn till bla att anbudsinfordran administrationskostnaderna och tidsutdräk- skall innehålla bestämmelser enligt l0§ ten vid ett mera formbundet upphandlings- som skall och upplysningar gälla för uppförfarande inte skulle stå i rimligt förhållan- bör normalt i handlingen förfrågan göras de till upphandlingens värde. I konsekvens form att dokumentation sådan skriftlig härmed bör direktupphandling endast använ- om anbudsförföreligger hos myndigheten das vid upphandling till smärre belopp. Det frågans innehåll. Huvudregeln vid såväl sluförutsätts komma att huvudsakligen röra sig som förhandlingsupphandten upphandling om artiklar som myndighet inte mera regel- bör alltså vara att anbud infordras ling mässigt förbrukar. Även mindre beställningar eller skrivelser. Vid förgenom annonsering av tjänster omfattas av denna bestämmelse. kan det dock stundhandlingsupphandling Det är av vikt att myndighet i fall som här om vid tex tidsnöd vara motiverat att välja kan komma i fråga vinnlägger sig om att ”annat sätt” för anbudsinfordran. Därmed

jämföra priser från olika lämpliga inköpskäl- avses infordran av anbud genom telex, lor. Möjligheten och lämpligheten att utnytt- eller - telegram undantagsvis genom ja förefintliga pris- och rabattavtal bör eller telefon muntligen vid personlig konuppmärksammas. Vissa myndigheter sluter takt. Härvid bör dock föras om notering sådana avtal om priser och rabatter som kan anbudsförfrågans innehåll.

utnyttjas vid inköp efter enkelt avropsförfa- Vid infordrande av anbud på sätt som

rande. Dylika avtal kan vara begränsade till tredje stycket bör särskilt beaktas att anges i en myndighets verksamhetsområde eller gälla i lämpanbudsgivarkretsens sammansättning även för andra myndigheter eller för statsför- varieras lig utsträckning från fall till fall, så i dess helhet. (Jfr även anvisvaltningen att en så omfattande kännedom som möjligt

ningarna till 3 § andra stycket.) erhålles om förekommande leverantörers

möjligheter att fullgöra uppdrag. Man bör sålunda inte slentrianmässigt alltid vända sig 8§ till samma krets av anbudsgivare. Stadgandet innebär att den upphandlande myndigheten i varje särskilt fall skall pröva 10 §, första stycket

vilken upphandlingsform som är lämplig med

till kravet Valet Som framgår av stadgandet är det tillåtet att hänsyn på affärsmässighet.

av upphandlingsform får alltså inte ske avge anbud med telex. Från avtalsrättsliga

slentrianmässigt. Vad som menas med affärs- synpunkter och för att uppnå tillfredsställanmässighet har berörts i anvisningarna till 3 § de sekretesskydd skall därvid lämpligen

första stycket och 15 § första stycket. följande iakttas. Det bör observeras telexanbud skall snarast kvitteatt de olika upphand- Mottaget medför varierande administra- ras. Kvitteringen skall likaledes ske med lingsformerna tiv arbetsbörda och kostnader för myndig- telex och innehålla dels anbudssumma, dels

heterna. Som framgår av anvisningarna till ett nummer ur en för myndigheten (avdel-

ningen, byrån etc) avsedd löpande nummer- 6. Prov och annat som skall åtfölja anbuserie för kvitteringar av detta slag. Anbudet det. skall därefter (där så ske kan med anteckning 7. Om ritningar och beskrivningar skall om ankomsttid) jämte eventuella kopior och ingå i leverans. hålremsor samt kopia av kvitteringen ome- 8. Ort, sätt och tid för fullgörandet av delbart läggas i kuvert som tillsluts samt leverans. behandlas i samma ordning som övriga 9. Huruvida skall tecknas. försäkring anbudsförsändelser. Beträffande hänvisas till cirkuförsäkring Det ankommer på myndighet som tar läret 1954:325 med föreskrifter rörande emot anbud telex att även anordna genom försäkring av staten tillhörig egendom m m. ett tillfredsställande sekretesskydd för själva 10. Huruvida kostnad för mervärdeskatt, mottagandet av sådana anbud. frakt emballage, eller montage skall innefattas i priset. 11. Om anbud skall avges till fast pris 10 §, andra stycket eller om prisvariationsklausul får användas. Med ”annat sätt” avses att anbud » dock 12. Betalningsvillkor. endast vid - kan 13. Sättet för

förhandlingsupphandling märkning av anbudsom-

lämnas per telefon eller på annat formlöst slag. sätt. Muntligt avgivet anbud grundar sig som 14. De kontraktsformer och de allmänna regel på muntlig anbudsinfordran, föranledd eller särskilda leveransbestämmelser såsom av tex brådska eller liknande omständigheangående kontroll och besiktning mm som ter. Vid anbudsinfordran bör därvid meddeskall tillämpas. las att anbud skall Mera används muntligt omgående regelbundet av myndighebekräftas skriftligt. Även om beställning terna följande allmänna leveransbestämmelmåste ske innan skriftlig bekräftelse erhållits ser som tillkommit i samarbete mellan staten torde bekräftelsen ha värde som nämligen och näringslivets organisationer: dokumentation. Allmänna bestämmelser av år 1957 för leveranser till försvarets myndigheter, Allmänna bestämmelser av âr 1960 för leveran- 10 §, tredje stycket ser till statsverkets myndigheter utom för- Om sluten upphandling skall tillämpas måste svarsväsendet av gods av beställningskaraktär detta klart anges redan vid anbudsinfordran. (SIG 60), Allmänna bestämmelser av år 1961 Som exempel på sådana bestämmelser och för leveranser till statsverkets myndigheter upplysningar i övrigt som, alltefter upphand- utom försvarsväsendet av gods av standard-

lingens omfattning och art, kan behöva karaktär (Standard 61) samt Allmänna be-

i anbudsinfordran - både vid medtagas stämmelser av år 1964 för leverans, innefatsluten upphandling och tande

förhandlings- montage, av gods till statsverkets upphandling - kan nämnas följande: utom försvarsväsendet

myndigheter (Mon- 1. Specifikation på och omfattningen av tage 64). vara, arbete eller tjänst som skall upphand- Vidare kan nämnas Svenska Teknologlas. allmänna bestämmelser föreningens för bygg- 2. Om uppdelning av leverans får göras. nads-, anläggnings- och installationsentrepre- 3. Fordringarna på vara, arbete eller nader (AB 72) samt Allmänna bestämmelser tjänst. för konsultuppdrag inom arkitekt- och in- 4. De krav som ställs på tex reservdels- genjörsverksarnhet (ABK 1966). hållning, underhålls- och reparationsresurser De ovan angivna allmänna leveransbestämeller liknande. melserna innehåller olika slag av standardvill- 5. Materiel och annat som myndigheten kor och behandlar sådana frågor som kontillhandahåller. troll och besiktning, leveransförsening, vite,

ansvar för fel och brist i godset (garanti), olika hänseenden annat innehåll. l vissa fall ägande- och nyttjanderätt till ritningar och kan krävas betydligt mera ingående upplysandra handlingar, force majeure m m. ningar, i andra fall åter A tex då det gäller

15. Att, om anbudet innehållsmässigt ej upphandling av utvecklings- eller konsult-l

helt överensstämmer med de villkor som uppdrag - kan koncentration ske till endast angivits i anbudsinfordran, avvikelserna skall speciella punkter. tydligt anges i anbudet samt att kostnadspå- Vid anbudsinfordran genom annonsering verkande reservationer skall vara prissatta vid kan det av kostnadsskäl vara lämpligt att risk att anbudet eljest ej beaktas. hänvisning sker till särskilt anbudsunderlag 16. Krav för fullgörande av som myndigheten tillhandahåller och vari på säkerhet leverans om sådan skall ställas. alla villkor för upphandlingen finns intagna. 17. Önskemål * om option, dvs rättighet men inte - för att skyldighet köparen 11§ påfordra ytterligare leverans på i förväg fastställda villkor. Den normala regeln vid förhandlingsupp- Uppräkningen utgör närmast en minnes- handling bör liksom vid sluten upphandling lista över de väsentligaste bestämmelser och vara att anbud, som inkommit genom skriupplysningar som bör delges anbudsgivare. velser, telegram eller telex, öppnas samtidigt Detta utesluter inte att andra speciella vid förrättning på sätt som föreskrivs i omständigheter kan vara av sådan betydelse paragrafens första stycke. att de efter bedömning idet enskilda fallet» Enligt andra stycket har lämnats viss bör tas med i anbudsinfordran. valfrihet på så sätt att förhandlingsanbud får Olika myndigheter har att företa upp- öppnas utan sådan förrättning antingen handling för att tillgodose skiftande instruk- samtidigt eller - om särskilda skäl föreligger tionsenliga åligganden med beaktande av de - allteftersom de inkommer. Även om i vissa särskilda förvaltningsföreskrifter som kan fall kan väntas att de ursprungliga anbudens vara utfärdade. Med hänsyn härtill måste innehåll genom förhandlingar kan undergå också sådana särskilda krav på produkt etc väsentliga förändringar kan det vara motivesom myndigheten sett från sin egen instruk- rat att anbuden - även om särskild förrätttionsenliga Verksamhetsinriktning anser bety- ning av olika skäl inte anses påkallad - dock delsefulla noga anges redan i anbudsinford- öppnas samtidigt. Härigenom torde kunna ran. T ex kan nämnas att som följer av det av undvikas risken för misstanke eller oro från Kungl Majzt utfärdade förvaltningsreglemen- anbudsgivarnas sida att tekniska lösningar tet för krigsmakten myndighet inom försva- m m kan bli kända och utnyttjade av ret har att vid precisering av produkten väga konkurrent som ännu inte avgett anbud. militära, tekniska och ekonomiska synpunk- Skäl för myndighet att undantagsvis öppna ter mot varandra. Ju fullständigare precise- anbud allteftersom de inkommer kan vara ringen görs, desto bättre bli inriktningen av att brådska föreligger för utvärdering av anbudsgivningen samt underlättas den jämfö- anbud. rande värderingen av olika konkurrerande I den förteckning som skall upprättas vid anbud. anbudsöppnande bör ankomstdag anges. Det Sammanställningen har gjorts relativt är därför angeläget att vid anbudens mottakomplett med tanke närmast på sluten gande på anbudens omslag eller på annat upphandling i fråga om vilken en mera lämpligt sätt antecknas uppgift om ankomstuttömmande precisering är nödvändig för att dag. prövning skall kunna ske enbart på grundval Som framgår av 9 § (första stycket) och av i anbud angivna uppgifter. Vid förhand- anvisningarna till denna kan vid förhandlingsupphandling däremot kan anbudsinford- lingsupphandling förekomma att anbud inran alltefter ärendets sammansättning få i fordras telefon eller muntligen vid per

personlig kontakt. Detta kan förekomma

skall utnyttja förefintliga konkurrensmöjlig-

tex vid brådska. l sådana fall torde tiden heter och iaktta

affärsmässighet. ofta inte medge att skriftligt anbud avvaktas, Vad gäller innebörden av ”samtliga affärs-

utan kan behöva

förhandling igångsättas mässigt betingade omständigheter är det

omedelbart på grundval av ett

muntligt inte möjligt att göra en fullständig uppräkavgivet anbud. (Muntligt anbud kan begäras av alla

ning de omständigheter som kan

enligt l0§ andra stycket.) Sådant muntligt komma i

fråga i olika upphandlingssituatio-

anbud skall dock i enligt tredje stycket ner. En sammanvägning av de faktorer som

förevarande paragraf förtecknas vid mottapåverkar anbudsprövningen måste ske med

gandet. hänsyn till omständigheterna ivarje särskilt

fall och innebära en så fullständig

avvägning 12§ som möjligt av de fördelar och nackdelar

som är förbundna med de skilda anbuden. Denna paragraf utgör en ordningsföreskrift i anslutning till sekretesslagen. Enligt 34§ i Det erbjudna priset behöver i och för sig

inte vara avgörande för anbuds antagande. denna lag får handling som avser anbud inte utlämnas före ärendets i vidare Väsentligt är att väga priset mot kvalitet och avgörande prestanda. Härvid bör dock såsom framgår av mån än som år nödvändigt för prövning av

anbud. Härvid bör dock särskilt 3 § kungörelsen särskilt beaktas att fordring-

observeras att arna på vara, arbete eller tjänst inte ställs sekretesslagen även medger myndighet

att besluta om högre än vad ändamålet motiverar. Inverka

sekretessbeläggning av upp-

kan även sådana omständigheter som anhandlingsärende även efter det ärendet avbudsgivarens möjligheter att under och efter gjorts. leverans lämna god service, blivande drifts-,

underhålls- och förrådskostnader

15 §, första stycket (inbegripet personalkostnader), lagringsbeständighet el-

Enligt detta stadgande skall det anbud ler de andra krav på produkt etc som antas som med beaktande av samtliga affars- ansett myndighet sig böra uppställa. Vidare mässigt betingade omständigheter är att anse kan behöva beaktas prisvariationsklausuler, såsom förmånligast med till hänsyn upp- förskott, leveranstider, frakt- och emballage, handlingens ändamål. montagekostnader, garantitid, möjligheter Stadgandet överensstämmer innehållsmäs- till och

ersättnings- reservdelsanskaffning,

sigt med vad som gällt 1952 års enligt anbudsgivarens ekonomiska och tekniska

upphandlingskungörelse (15 §). Viss precise- resurser, hans insikt och erfarenhet ävensom

ring har dock ansetts böra göras som särskilt hans vederhäfighet och pålitlighet när det

framhåller affärsmässigheten genom att det

gäller att fullgöra åtaganden.

tidigare använda uttrycket ”samtliga omstän- Om prisberäkning i anbud

bygger på att

digheter” ersatts med samtliga affärsmässigt myndighet och leverantör kommit överens

betingade omständigheter”. Denna formule- om grunderna för beräkning av kostnader ring ansluter till den tolkning som statssekreoch vinst bör vid anbudsprövningen särskild teraren i

finansdepartementet gett uttryck åt

hänsyn även tas till anbudsgivarens beredvili cirkulärskrivelse den 8,7.1960. Vidare har lighet att ställa det material av såväl teknisk uttrycket ”för staten ut

förrnånligast” bytts som ekonomisk natur till förfogande för

mot

”förmänligast med hänsyn till upphand- myndigheten som denna behöver för att

lingens ändamål. Denna

formulering uttryc- kunna granska leverantörens redovisning.

ker klarare ur vilka aspekter den upphand- Vid prisjämförelse mellan utländsk och

lande myndigheten skall pröva anbuden. Den svensk vara får inte

skattesynpunkter vägas

skall sålunda bedöma som en in till

upphandlingen förmån för svenskt anbud, eftersom

affärstransaktion. Formuleringen korrespon- myndigheten endast skall se upphandlingen derar mot föreskriften i 3§ att myndighet som en affärstransaktion. Däremot skall

anbudsprövande myndighet se till att tull 15 §, andra stycket

och andra avgifter i förekommande fall Fullständig likvärdighet torde vid förhandräknas in i priset om så inte skett redan i lingsupphandling inte behöva uppkomma. anbudet. Föreskrift härom finns i cirkuläret Vid sluten upphandling kan - då anbuden 1956:19 angående prövning i vissa fall av bedöms - ettdera av anbuden likvärdiga anbud vid upphandling och arbeten för

väljas eller skiljebud infordras. Vid skiljebud

statens behov. förkastas således inte anbuden och det är Som framgår av anvisningarna till l§ därför angeläget för myndighet att beakta ankommer det på Kungl Maj :t att besluta om att skiljebud erhålles innan de ursprungliga sådana undantag vid upphandling, som kan anbudens giltighetstid utgår, såvida inte vara motiverade av försvars-, sysselsättnings, överenskommelse träffas om förlängd giltigindustripolitiska eller försörjningsberedhetstid. Vid sluten upphandling skall även skapsskäl. Om myndighet för sin del bedöskiljebud handläggas enligt reglerna för slumer att sådana icke affärsmässiga skäl bör ten upphandling. inverka på upphandling och särskilda före- Stadgandet inrymmer också möjlighet att, skrifter i ämnet inte är meddelade av Kungl om anbuden så medger, uppdela beställning Majzt, skall myndigheten understålla frågan på sådana leverantörer, vilkas anbud bedömts prövning. Detta bör såvitt Kungl Majzts likvärdiga. möjligt ske redan innan anbud infordras. Det bör framhållas att vid riksdagsbehand- Kretsen av anbudsgivare och anbudsunderlalingen av förslaget till nya regler för den get kan då anpassas till de särskilda föreskrifstatliga upphandlingen uttalats att vid lika ter som Kungl Maj :t kan komma att utfärda. länen anbud företag inom de fyra nordligaste Hänsynstagande till icke affärsmässiga om-

borde ges förtur (jämför prop 00).

ständigheter först sedan anbud avgivits skulle

kunna medföra att anbudsgivare, som eljest

skulle ha kommit i fråga, avvisas och därige- 15 §, tredje stycket nom förorsakas onödiga kostnader. Beträffande fortsatt handläggning av upp- Det bör .erinras om att myndighet enligt

i ändrad upphandlingsform i vissa

skall ange de skäl som handlingen 17 § förvaltningslagen fall hänvisas till punkt 8 i anvisningarna till motiverar beslut i I

upphandlingsärende.

torde detta inte innebära 6 §. praktiken någon

ändring hos myndigheterna av hittills tilläm-

pade rutiner att i protokoll eller dylikt 1 7 §, första stycket

motivera upphandlingsbeslut. Förbudet avser inte bara person som är Om priset ensamt är avgörande torde

anställd hos den upphandlande myndigheten

endast behöva anges att prismässigt fördelutan även anställda hos andra statliga- mynaktigaste anbud antagits. Om däremot andra

teknik, ser- digheter. omständigheter (såsom kvalitet,

vicesynpunkter, reservdelshållning etc) helt

eller tillsammans med priset varit avgörande 1 7 §, andra stycket bör detta på lämpligt sätt anges t ex genom

eller liknande Med ”annan hos staten anställd person

att värderingsprotokoll bifogas

ärendet. bör vara så utformad avses sådan person som inte har att ta Motiveringen

att man i efterhand kan konstatera, vilka de befattning med upphandlingsärenden över-

sakliga skälen till beslutet varit. huvudtaget.

bör om anbud från Det ankommer på den upphandlande Myndighet avgivits länen myndigheten att avgöra huruvida anbud skall företag i något av de fyra nordligaste om lämnat, utlovat tillställa företagareföreningen i . . . kopia av antas, anbudsgivaren

eller liknande. eller erbjudit otillbörlig förmån. Eftersom värderingsprotokoll

146 SOU 1971 :88

det är av vikt att förtroendet för opartiskhe- ning ästadkommes inom den tid anbudet är ten vid den statliga upphandlingen uppehål- bindande. Sådant antagande svar på anbud, les, bör myndigheten vara restriktiv vid en som innehåller avvikelse från anbudet, gäller sådan prövning. Det kan dock förekomma som avslag i förening med nytt anbud från fall, då företagsledningen hos det anbuds- beställaren. När sådant antagande svar avges givande företaget helt saknat vetskap om skall myndigheten därför infordra bekräftelunderordnad tjänstemans oegentliga förfa- se från anbudsgivaren. rande. Ett förkastande av anbudet skulle i Vid förhandlingsupphandling kan det urett sådant läge kunna medföra orimliga sprungliga anbudets innehåll komma att konsekvenser för företaget. Det förhållandet förändras genom förhandlingar. Det är dock kan även föreligga att ingen annan anbuds- viktigt att tillse att överenskommelse träffas givare står till förfogande. Det bör inte heller inom tid, som må vara angiven för anbudsbortses från att ett förkastande av anbud på givarens bundenhet, om inte överenskomhär angivna grunder skulle kunna leda till att melse om förlängd acceptfrist träffas. myndigheten tvingades att acceptera ett från t ex prissynpunkt sämre anbud. Om myndig- 19§ heten antar ett anbud under här anförda omständigheter bör den dock få garantier Vid prövning av begäran om förskott bör från företaget att det oegentliga förfarandet beaktas att förskottets storlek står i rimlig inte upprepas. proportion till leverantörens kapitalutlägg Det förhållandet att myndighet enligt för anskaffning av material m m i samband stadgandet har rätt att själv pröva ärenden med den aktuella beställningen. Förskottet av nu ifrågavarande art utesluter dock inte får sålunda i princip inte utgöra ett sätt att att myndigheten vid tveksamhet kan hän- därutöver tillhandahålla en leverantör rörelskjuta ett sådant ärende till Kungl Majzts sekapital eller underlätta finansiering av prövning. anläggningstillgångar, såvida dessa inte behö- Vid myndighets avgörande i fall då anbud ver anskaffas för att den aktuella leveransen inkommit efter anbudstidens utgång måste skall kunna fullgöras.

myndigheten pröva inte endast att försening- Vid prövning av anbud, som innehåller

en skett utan anbudsgivarens vållande, utan begäran om förskott, skall anbudspriset räkäven att anbudsgivaren inte kan ha haft nas upp med belopp som motsvarar ränta möjlighet känna till innehållet i konkurreran- på förskottet. Denna förskottsränta skall de anbud. Bestämmelser om när handling motsvara riksbankens diskonto med tillägg skall anses ha kommit in till myndighet ges i av tre procentenheter. Ränteberäkningen är 7 § förvaltningslagen. endast avsedd att vara fiktiv för att åstad- Om myndighet finner att för sent inkom- komma rättvisa vid jämförelse av anbud med met anbud inte kan komma i fråga enligt nu olika krav på förskott eller mellan anbud förevarande stadgande men anbudet tyder på med och utan krav på förskott. att marknaden kan erbjuda bättre villkor vid Sedan anbud antagits får myndighet medny anbudsförfrågan, kan myndigheten för- ge leverantör förskott endast om synnerliga kasta samtliga anbud och infordra nya skäl föreligger. Kungörelsens ordalydelse ananbud. ger alltså att det skall gälla i undantagsfall. För sådana förskott skall leverantören betala ränta motsvarande riksbankens diskonto 18§ med tillägg av tre procentenheter. Räntan Enligt avtalslagen uppkommer avtal genom skall alltså vara rörlig på samma sätt som sammanstämmande viljeförklaringar. Det är diskontot. därför angeläget att myndigheten tillser att Säkerhet som ställs för förskott bör vara överensstämmelse mellan anbud och beställ- av bankmässig karaktär. l förekommande fall

l47

bör myndigheten samråda med bankinstitut förlora sin egenskap av verksamt påtrycknär det gäller att bedöma om säkerheten är ningsmedel. tillräcklig i det enskilda fallet. Enligt 36 § avtalslagen kan vite nedsättas av domstol i den mån utkrävandet finnes vara uppenbart obilligt. Stadgandet i föreva- 20§ rande paragraf gör det möjligt för myndighet Som exempel på i paragrafen avsedda fall att själv jämka vite, varigenom domstolsprövkan anges att leverantören föreslår beställa- ning endast undantagsvis torde behöva komren att tillverkning får ske med avvikelse från ma i fråga.

upphandlingsunderlaget. Den tekniska ut-

vecklingen kan tex ha visat att tillverkning- 21§ en lämpligare bör ske på annat sätt än det överenskomna. Om myndigheten därvid fin- Överlåtelse av avtal är att betrakta som en ner sig böra godta leverantörens förslag bör naturlig affärsmässig åtgärd i vissa situatiomyndigheten göra ett affärsmässigt bedö- ner. Stadgandet lämnar möjlighet till sådan

mande huruvida den föreslagna ändringen överlåtelse. Det bör dock framhållas att kan väntas medföra kostnadsbesparing för överlåtelsen i och för sig inte behöver ske på

leverantören. I så fall skall myndigheten oförändrade villkor. Tillråckliga erfarenheter

uppta förhandling om skälig prisreduktion om en ny leverantör kan exempelvis saknas,

eller annan förmån. vilket kan motivera att avtalet kompletteras Om myndighet redan vid beställningen med nya villkor. bedömer det sannolikt att ändringar kan komma att aktualiseras, bör myndigheten 22§ redan i beställningsavtalet intaga villkor om hur man då skall förfara. Sådana villkor kan Stadgandet gäller såväl tjänsteman hos den

tex gälla principer för fördelning mellan upphandlande myndigheten som anlitad ex-

leverantör och beställare av de kostnadspert eller annan person som med myndighets besparingar som kan uppkomma vid de medgivande tagit del i upphandlingsärende. awikelser som myndigheten kan komma att Mot denna bakgrund är det viktigt att

godkänna från fall till fall såsom följd av t ex myndigheten noga erinrar bl a utomstående

teknisk värdeanalys. sakkunniga som anlitas om tystnadsplikten.

Det. kan även i övrigt förekomma att såväl Vid förhandlingsupphandling är det av sär-

leverantör som beställare önskar ändra in- skild vikt att iakttas under försiktighet

gångna avtal. På motsvarande sätt skall förhandlingarna, så att inte uppgifter om en därvid en affärsmässig bedömning göras i anbudsgivares anbud kommer till annans

förhållande till det ursprungliga avtalet. kännedom. Vid

förhandlingsupphandling

Om i avtal intagits klausul om vite och kan vidare förekomma att beställaren överfråga uppkommer om avstående av vitet bör enskommer med leverantör om rätt att - för

denna fråga, liksom när det andra

gäller exempelvis kostnads-, vinst- eller prisgranskavtalsändringar, i princip bedömas efter ning w utse och anlita revisionsexpertis och affärsmässiga grunder. Härvid bör särskilt andra experter. Tystnadsplikt gentemot beaktas vitets funktion av påtrycknings- utomstående gäller även i dessa fall. medel för att leveransen skall fullgöras inom Kommersiell sekretess i fråga om utlämavtalad tid. I detta sammanhang bör under- nande av närmare i handlingar regleras strykas vikten av att vitesklausulen reserveras som föreskriver att sekretesslagen (34 §), för de fall då den tjänar ett verkligt ändamål. handlingar i upphandlingsärende inte får Ett regelmässigt användande av vitesklausul utlämnas förrän ärendet slutförts. Det bör men med endast utkrävande undantagsvis av observeras att sekretesslagen medger hemligförfallna vitesbelopp innebär att vitet kan hållande under viss tid även efter det ärendet

slutförts, om enligt myndighetens prövning anledning därtill föreligger. Sådant hemlighållande kan medges även efter framställning från anbudsgivare. Utlämnande av uppgifter från allmänna handlingar, som inte är sekretessbelagda enligt gällande lag, omfattas inte av stadgandet i nu förevarande paragraf.

23§ Föreskrifter och anvisningar beträffande säkerhetsskydd kring upphandling eller arbete för statens behov, som med hänsyn till rikets säkerhet bör hemlighållas, har fastställts den 23.1.1970 av rikspolisstyrelsen och överbefälhavaren under benämningen SUA 1970.

Bilaga 2 Överenskommelse

I syfte att ernå enhetliga regler för den tade som möjligt och skall samverka för att nå

statliga och kommunala upphandlingen har detta resultat.

skett mellan den av chefen Det förutsättes att såväl det kommunala överläggningar tillkallade som anvisningarna till detsamma

för finansdepartementet upphand- reglementet

samt företrädare för riksrevi- skall antas av kommunfullmäktige och lands-

lingskommittén

sionsverket, Svenska kommunförbundet och ting. Svenska Vidare är riksrevisionsverket och kom-

landstingsförbundet. Utgångspunkt

har varit för- ense om att verka för att för överläggningarna bifogade munförbunden

som utar- förändringar i kungörelse, regleslag till ny upphandlingskungörelse erforderliga

betats av och som mente och anvisningar utformas på ett så

upphandlingskommittdn

kommer att ingå i det betänkande som kom- likartat sätt som möjligt för staten och kommittén avser överlämna till chefen för finans- munerna. departementet. Enighet råder även om att de föreslagna

Under ökade till upphandling i friare förutsättning att Kungl Majzt utfär- möjligheterna

i huvud- form motiverar en mera intensiv revision av

dar en ny upphandlingskungörelse

överensstämmelse med kommitténs samt om att riks-

saklig upphandlingsverksamheten

ett revisionsverket och kommunförbunden skall förslag, kommer förbunden att utarbeta delge varandra sina erfarenheter av revisions-

nytt förslag till kommunalt upphandlingsreg-

lemente. Förbunden kommer därvid att ef- verksamheten.

tersträva - med beaktande För behandling av upphandlingsfrågor,

att reglementet som berör såväl staten som kommunerna, är av de i några avseenden speciella kommunala i en av - så nära som möjligt ansluter förhållandena kommunförbunden beredda ingå Förbunden kommer föreslagen samarsig till kungörelsen. upphandlingskommittén

vidare för upphandlingsfrågor, samt

att verka för att det nya reglementet betsdelegation då kun- att medverka till att kommunerna lämnar skall börja tillämpas i kommunerna, Utkast till ett sådant sådan varom överens-

görelsen träder i kraft. upphandlingsstatistik,

reglemente, som bygger på upphandlings- kommelse träffas i delegationen.

kommitténs förslag till upphandlingskungö-

Stockholm i november 1971 relse, bifogas. Enligt till Upphandlingskommittén och

förslaget upphandlingskungörel-

se skall anvisningar till denna meddelas av Riksrevisionsverket riksrevisionsverket. Förbunden kommer att Lars Lindmark utarbeta förslag till anvisningar till upphand- Svenska kommunförbundet lingsreglementet. Sven Järdler Riksrevisionsverket och kommunförbunden är ense om att anvisningarna till kungö- Svenska landstingsförbundet

relsen och till reglementet bör vara så likar- Bengt Olsson

150 SOU 197 l :88

Bilaga 3

Förslag till Reglemente för kommunal upphandling (Förslaget bygger på upphandlingskommitténs förslag till upphandlingskungörelse)

Allmänna bestämmelser l § Detta reglemente äger tillämpning på kommunens upphandling. Bestämmelserna gäller dock ej i fråga om upphandling från annan kommun eller från företag, som äges av en eller flera kommuner eller sammanslutning av kommuner, under förutsättning att företaget vid sin egen upphandling av varan, arbetet eller tjänsten tillämpat samma regler som anges i detta reglemente.

2 § Med upphandling förstås köp eller beställning av vara, byggnads-, anläggnings- eller motsvarande arbete eller av tjänst. Med leverantör förstås den som tillhandahåller vara eller utför arbete eller tjänst.

3 § Vid upphandling skäll myndighet utnyttja förefmtliga konkurrensmöjligheter och även i övrigt iakttaga affärsmässighet samt behandla anbud och anbudsgivare objektivt. Myndighet skall särskilt beakta att samverkan med andra kommunala organ sker för att tillgodose kommunens intressen, att kraven på kvalitet och prestanda ej ställes högre än vad som i varje särskilt fall behövs, att gängse standard i fråga om varor, förpackningsenheter och dylikt användes, om ej särskilda skäl föranleder till annat. Vidare skall myndighet tillse att fullständigt och tydligt upphandlingsunderlag i form av beskrivningar, programhandlingar, specifikationer rn m upprättas, att upphandlingen planlägges så, att tillverkning och leverans om möjligt

kan ske under sådan tid att erhållas, förmånligaste pris kan

att anbudsgivare får skälig tid att avge anbud.

Upphandlingsformer

4 § Upphandling skall ske genom sluten upphandling, förhandlingsupp-

handling eller direktupphandling.

S § Sluten upphandling sker genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud utan föregående med

förhandling

anbudsgivare.

Föreligger uppenbar felskrivning, felräkning eller annat liknande miss-

tag får myndigheten medge anbudsgivaren att rättelse. Om vidtaga särskilda skäl får myndighet

föreligger även av anbudsgivare begära förtydligande eller tillägg som behövs för att anbudet skall bli jämförbart

med andra ingivna anbud.

6 § Förhandlingsupphandling sker genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud, varvid beslutet får föregås av

förhandling med anbudsgivare. Upptages förhandling som avses i första stycket skall den ske med det

antal anbudsgivare, som behövs med hänsyn till kraven på konkurrens,

affärsmässighet i övrigt och objektiv behandling.

7 § Direktupphandlirzg sker genom köp eller beställning i öppna marknaden utan infordrande av anbud i särskild ordning.

8 § Myndighet skall välja den upphandlingsform som med hänsyn till

kravet på affärsmässighet i varje särskilt fall prövas lämplig.

Infordrande och öppnande av anbud m m 9 § Anbud infordras genom annonsering eller skrivelser. Vid förhandlingsupphandling får dock anbud infordras även på annat sätt. Vid anbudsinfordran skall anbud på annat sätt än genom annonsering begäras från så många leverantörer som behövs med hänsyn till upphandlingens art och omfång samt möjligheten att få till stånd tillfredsställande konkurrens.

10 § I anbudsinfordran skall anges den tidpunkt då anbud senast skall vara inkommet och den tidpunkt till och med vilken anbud skall vara bindande. Vidare skall anges att anbud skall avges skriftligen i tillslutet omslag eller med telex eller genom telegram och att innehåll i telegram omgående skall bekräftas genom skriftliga anbudshandlingar.

Vid förhandlingsupphandling får dock i anbudsinfordran

anges att anbud kan lämnas även på annat sätt. I anbudsinfordran skall även anges de bestämmelser och upplysningar i

övrigt som gäller för upphandlingen. Är fråga om sluten upphandling,

skall detta särskilt anges.

ll Försändelser § med anbud skall så snart som möjligt efter anbudstidens vid vari minst

utgång öppnas förrättning, två av myndigheten

utsedda skall personer deltaga. På begäran av anbudsgivare får en av vederbörande handelskammare för ändamålet utsedd opartisk person närvara, om det kan ske utan kostnad för kommunen. Anbuden skall uppföras i förteckning, som skall bestyrkas av de i förrättningen deltagande personerna.

Vid förhandlingsupphandling får dock försändelserna och

öppnas anbuden förtecknas utan sådan förrättning som avses i första stycket antingen samtidigt eller - om särskilda skäl föreligger - allteftersom de inkommer. Anbud, som enligt l0§ andra stycket avgivits på annat sätt, skall förtecknas vid mottagandet.

12 § Myndighet skall tillse att anbud med tillhörande beskrivningar,

modeller, ritningar och prov tillika med anbudsförteckningar, samman-

ställningar o d förvaras på betryggande sätt.

Prövning av anbud 13 § Anbud skall prövas i så god tid att underrättelse om antagande av anbud kan vara anbudsgivaren tillhanda inom den tid anbudet är bindande för honom.

14 Även § anbud, som avgivits av anbudsgivare som ej särskilt tillfrågats, skall upptagas till prövning.

15 § Det anbud skall antagas som med beaktande av samtliga affarsmässigt betingade omständigheter är att anse som med

förmånligast

hänsyn till upphandlingens ändamål, om ej annat följer av 17 §. Är två eller flera anbud likvärdiga får myndigheten välja mellan anbuden eller infordra skiljebud från dem som avgivit anbuden. innefattar samtliga anbud för högt pris eller är de av annan anledning

oförmånliga eller bör upphandlingen ej komma till stånd, får myndighe-

ten förkasta samtliga anbud.

16 § Vid prövning av anbud skall vilka som antecknas, personer vilket anbud deltagit, som antagits ävensom vad i övrigt förekommit av betydelse vid prövningen.

17 Anbud § får ej antagas om det avgivits av person som på grund av anställning hos kommunen har att taga befattning med ärende angående upphandling. Det ankommer på myndigheten att huruvida anbud skall avgöra antagas, om det avgivits av annan hos kommunen anställd person än som avses i första stycket, om anbudsgivaren eller någon på hans vägnar åt tjänsteman eller annan som för kommunen haft person, att taga befattning med ärende

rörande upphandling, lämnat, utlovat eller erbjudit gåva eller annan otillbörlig förmån i samband med sådant ärende, om det inkommit efter anbudstidens utgång och det är uppenbart att förseningen skett utan anbudsgivarens vållande, eller om det finns anledning antaga att konkurrens vid anbudsgivningen förhindrats genom anbudskartell eller annan överenskommelse mellan leverantörer.

18 § Anbudsgivare, vars anbud har antagits, skall skriftligen underrättas härom av myndigheten snarast möjligt och senast inom den tid anbudet är bindande för anbudsgivaren. För tids vinnande får underrättelse ske på annat sätt. l sådant fall skall underrättelsen bekräftas skriftligen utan dröjsmål. För den händelse myndighet antager anbud med tillägg, inskränkning eller förbehåll, som ej överensstämmer med anbudet, skall myndigheten begära skriftlig bekräftelse från anbudsgivaren huruvida tillägget, inskränkningen eller förbehållet antages. Anbudsgivare, vars anbud ej antagits, skall så snart ske kan lämnas besked härom.

Särskilda bestämmelser 19 § Myndighet får överenskomma med leverantör om ändring i avtalade villkor och skall därvid iakttaga affärsmässighet.

20 § Myndighet får medge att leverantör överlåter avtalet på annan, om det kan anses förenligt med myndighetens intressen.

21 § Den som hos myndighet tagit befattning med upphandlingsärende

får ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit om enskilds affärsförhållanden eller myndighets affärs- och driftförhållanden.

4 PM erfarenheter av tidigare-

Bilaga ang.

och senareläggning av industribeställningar som

ett led i sysselsättningspolitiken*

4.1 Tidigarelággning av industribestâllningar svårigheter att sysselsätta anställd personal.

i sysselsáttningsfrämjande syfte, erfarenheter

En mer samlad utläggning av industribeställ- Industribeställningarna möjliggjordes på i sysselsättningsskapande syfte har olika vägar. I viss utsträckning tillkom beningar efter särskilda beslut av Kungl Maj :t skett vid ställningar genom att den statliga budgeten tre tillfällen? nämligen 1958--1959, 1963 allmänt tilläts expandera under nedgångsskeoch 1967-1968. Erfarenheterna från de två det. I andra fall ställdes efter framställning första tillfällena har tidigare redovisats av av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) särskilda 1960 års arbetsmarknadsutredning (SOU medel till förfogande. Privata industribeställ- 1965:9). l den följande redogörelsen kom- ningar hos varven möjliggjordes också gemer därför framställningen att koncentreras nom ökade kreditmöjligheter inom vissa statpå en analys av industribeställningarna liga lånefonder.

1967--1968 4.2). Med direkt arbetsmarknadspolitisk moti-

(avsnitt vering tillkom under 1958-1959 statliga beställningar för 65 milj kr. Av dessa var 4.1.1 Industribeställningar1958-1959 drygt 42 milj kr civila och närmare 23 milj i kr militära beställningar. Statliga industribeställningar sysselsättningsskapande syfte kom första gången till De utlagda beställningarna fördelade sig användning i större omfattning under kon- på branscher enligt vad som framgår av tabell 1958--1959 B.1. junktursvackan Beställningarna AMS har beräknat att omkring 3 000 man var av två slag, varav det ena syftade till att uppskjuta annars ofrånkomliga permitte- undgick att permitteras genom beställningarringar av arbetskraft för att härigenom göra na. Till detta skall läggas den effekt industridet möjligt för arbetsförmedlingen att under beställningarna hade i tidigare produktionsskaffa den berörda arbetskraften led. Den helt övervägande delen av beställrespittiden nya anställningar. Beställningar kom i fråga vid driftsnedläggelser eller driftsinskränk- 1 För denna PM svarar ledamoten Bengt K Å Johansson, experterna Gunnar Blomqvist och ningar av definitiv art, som regel föranledda Lennart Grenestedt samt sekreteraren Lars Wetterav långsiktiga strukturella förändringar men gren. påskyndade av avmattningen i konjunkturen. 2 Sedan promemorian redovisats i kommittén har beslut fattats den 16.4.1971 och den 8.7.1971 Det andra slaget av beställningar lades ut i om utläggning av industribeställningar i sysselsättsyfte att brygga över perioder med tillfälliga ningsskapande syfte. För dessa lämnas redogörelse i avsättningssvårigheter med därav följande kapitel9.

Tabell B. I Statliga 4.1.2

industribeställningar lndustribeställniirgar inom verkstads-

1958-1959 fördelade på branscher. industrin 1963

Industribransch Beställningsvärde De beställningar som lades ut i särskild milj kr ordning under konjunkturnedgängen 1963

Varvsindustri skilde sig i ett väsentligt hänseende från de 26,4 Teleindustri 10,4 beställningar som lagts ut 1958-1959. lndu- Verkstadsindustri i övrigt 3,9 Träindustri stribeställningarna 1963 riktade sig enbart 0,6 Textilindustri 22,6 till verkstadsindustrin medan de 1958 --1959

Konfektionsindustri 0,4 hade styrts till företag med särskilda syssel- Övrig industri 0,7 sättningsproblem inom ett flertal branscher. Summa 65,0 under Beställningarna 1963 omfattade även

kommunala beställningar.

I cirkulär till samtliga statsmyndigheter i ningarna lades ut under perioden april 1958 - mars 1959. januari 1963 anmodade Kungl Majzt myndig-

heterna

I upphandlingsarbetet att i fråga om upphandling hos den

deltog AMS aktivt. svenska verkstadsindustrin dels påskynda sin Beställningar lades ut av respektive myndighet sedan beställningsplanering inom ramen för de anärendena prövats av AMS. I slag som anvisats för budgetåret 1962/63

praktiken tillämpades ett förfarande där be-

ställningarna styrdes till med särskil- respektive som Kungl Majzt begärt i stats-

företag

da verkspropositionen för budgetåret 1963/64,

sysselsättningssvårigheter. ifrågavarande

myndigheter erhöll härvid dels i den utsträckning medel fanns disponibdispens från upp-

la lägga ut lämpliga beställningar. Vid mer handlingskungörelsens bestämmelser att

infordra anbud. betydande beställningar skulle samråd ske För att i möjligaste mån ermed AMS. Senast den 1.4.1963 skulle mynhålla garantier för att leverantörerna inte be-

digheterna till AMS lämna redogörelse för

gärde priser som översteg marknadspriset in-

fordrades planeringen. En sammanställning av den på kalkyler över prissättningen från berörda leverantörer. detta sätt framlagda planeringen visade att

kommunala beställningar till ett sammanlagt värde av

Några industribeställningar

med särskilda statliga bidrag lades inte ut 160 milj kr skulle kunna läggas ut med kort

1958-1959. varsel. En del av de planerade anskaffning- AMS fick visserligen ett bemynarna avsåg emellertid materiel som inte digande härom i april 1959 men det kom till

av den förbättrade skulle kunna levereras förrän under budget-

följd konjunkturen aldrig

att året 1964/65 eller senare. utnyttjas. Enligt de regler som avsågs

skulle Sammanlagt kom statliga beställningar tillämpas primärkommuner, landsting och andra som kunde väntas ge sysselsättning i verkkommunala samfälligheter samt

kommunala stadsindustrin under 1963 att tidigareläggas bolag få statsbidrag med högst till ett 20% av inköpssumman om belopp av 50 milj kr. Beloppet beställningar lades ut hos svensk industri. fördelade sig på statliga myndigheter enligt Som villkor för

statsbidrag skulle att följande: gälla beställningarna

lades ut i samråd med AMS och att det

kunde styrkas att de avsedda förnödenhe- Statensjärnvägar 25 milj kr Försvarets myndigheter 16 milj kr terna inte ingick i ordinarie inköpsprogram Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 5 milj kr för tiden 1.7.1959 - 31.12.1960. Postverket 2 milj kr

Sjöfartsverket 2 milj kr

Summa SO milj kr

Beställningarna fördelades på branscher

inom verkstadsindustrin enligt tabell B.2.

l56 SOL 1971:88

Tabell B.2 Statliga industribeställningar Tabell 8.3 Kommunala industribeställningar 1963 fördelade på branscher. 1963 fördelade på branscher. Industribransch Beställningsvärde lndustribransch

Beställningsvärde

milj kr mrh kr

Metall- och verkstads- Summa 500 industri i övrigt 26,3 Summa 83,3

Beställningarna finansierades dels med re- AMS har beräknat att de statliga och dan tillgängliga medel, dels med extra medel kommunala beställningar som lades ut 1963 som ställdes till myndigheternas förfogande. och som sammanlagt omfattade drygt 133 Huvudparten av beställningama lades ut före milj kr gav sysselsättning åt ca 1 300 årsarbeden 1.5.1963. tare. Härtill kommer effekten i tidigare Kungl Maj:t beslöt i februari 1963 att produktionsled. även använda tidigareläggning av kommunala beställningar som ett led i den sysselsätt- Erfarenheterna av de 1958-59 och 1963 ningsskapande politiken. AMS bemyndigades tillämpade metoderna för industribeställatt under 1963 och med utnyttjande av

ningar i sysselsättningsfrämjande syfte sam-

medel från anslaget till vissa sysselsättningsmanfattades av 1960 års arbetsmarknadspolitiska åtgärder bevilja kommuner, landsandra kommunala utredning i dess översyn av de arbetsmarktingskommuner, samfällignadspolitiska medlen (SOU 1965 9) på fölheter samt kommunala bolag statsbidrag jande sätt: med högst 20% av inköpssumman vid be-

ställningar hos företag inom Verkstadsindu- ett värde-

1. Industribeställningar utgör strin. fullt till komplement andra sysselsättnings- Bidrag skulle kunna utgå i den män stats- skapande åtgärder. bidrag inte utgick i annan ordning. Utlägg- 2. Stödbeställningar till enskilda företag ning av beställningar skulle ske i samråd med bör ske med försiktighet. Samråd bör äga AMS och beställarna skulle styrka att de be- rum med arbetsmarknadsparterna inom den ställda produkterna inte ingick i ordinarie berörda branschen innan beställningama anskaffningsprogram för 1963. En förutsätt- kommer till stånd. ning för statsbidrag var att beställningama 3. Branschvisa beställningar bör även i lades ut före den 1.5.1963 och att de kunde fortsättningen användas vid en mer allmän väntas ge sysselsättning under året. nedgång i en industribransch. Sammanlagt beviljades närmare 300 an- 4. Investeringsreserven bör utökas i den sökningar om statsbidrag. Som villkor för bi- del den avser statliga anskaffningar. fall gällde bl a att leverans i huvudsak skulle 5. Arbetsmarknadsstyrelsen bör en gång ske före den 1.4.1964. De beviljade ansök- om året inventera kommunernas förutsättningarna avsåg beställningar med en samman- ningar att vid en konjunkturdämpning utläglagd inköpssumma av drygt 83 milj kr. Be- ga stödbeställningar. ställningar omfattande ca 2 milj kr avsåg im- 6. Finansieringen av utlagda beställningar porterade fárdigvaror. Omfattningen av un- bör ske med medel som anvisas under derleveranser från utlandet är inte känd. Allmänna beredskapsarbeten mm. anslaget De kommunala beställningama fördelade Vid snabbt behov av ytterligare medel kan sig på industribranscher enligt tabell B.3. den till den allmänna beredskapsstaten knut-

na fmansfullmakten om 600 milj kr använ- ställningarna kan beräknas ha lett till sysseldas. Vid kommunala industribeställningar sättning hos företagen. Denna är baserad på bör statsbidrag lämnas med 20 %. I fråga om av kommittén inhämtat material. bör dessa liksom Beställningarna omfattade såväl statliga privata beställningar finansieras av civila som militära och kommunala beställ- 1958-59 genom en utökning existerande lånefonder. ningar. De faktiskt utlagda beställningarna kom som närmare redovisas i det följande att Dessa riktlinjer kom i huvudsak att ligga omfatta: till grund för Kungl Maj :ts ställningstagande i Statliga beställningar för civila propositionen (l966:52) och för riksdagens ändamål 88 milj kr beslut (SU 107, rskr 251). De regler som där- Statliga beställningar för militära för i ändamål 61,5 milj kr vid utformades industribeställningar Kommunala beställningar 89,5 milj kr syfte gäller i allt

sysselsättningsfrämjande

Summa 239 milj kr fortfarande. De har refererats i väsentligt kapitel 9. 4.2.1 Kungl Maj :ts beslut Omfattningen och inriktningen av industri- 4.2 Tidigarelággzzing av industribestdllrzingar beställningarna fastställdes i en serie beslut inom verkstadsindustrin 1967-68 av Kungl Maj It. Allmänt 1. Den 8.12.1967 uppdrog Kungl Maj :t åt Erfarenheterna från de utlagda beställningar- AMS att efter prövning i varje enskilt fall na 1958--59 och 1963 kom sålunda att vara vidta åtgärder ägnade att öka sysselsättvägledande för de branschbeställningar som i ningen inom verkstadsindustrin under det större skala kom till stånd 1967-68. första halvåret 1968. sysselsättningen skulle avse tillverkning av förnödenheter som be- Beställningsbemyndigandena korn denna hövdes i civil statlig och i kommunal verkgång att omfatta statliga civila förnödenheter samhet intill en inköpssumma av sammanlagt för 60 50 milj kr. Förnödenheterna skulle för 88 milj kr, militära förnödenheter ingå i kr och kommunala förnödenheter för planerad anskaffning för tiden efter den 1.7.

milj

skall ses i sam- 1968. Till av förnödenheter för 110 milj kr. Beställningarna anskaffning manhang med de mycket betydande syssel- kommunal verksamhet skulle AMS få bevilja sättningsskapande insatser av annat slag som kommuner, landstingskommuner, andra kom till stånd under bl a kommunala samfalligheter samt kommunala

konjunktursvackan,

ökat bostadsbyggande, frisläppta investe- bolag statsbidrag med högst 20 % av inköpsringsfonder, utnyttjade konjunkturreserver summan under förutsättning att statsbidrag vid affársverken, beredskapsarbeten och vid- icke utgick i annan ordning. De kostnader gad arbetsmarknadsutbildning. De totala sys- som föranleddes av beslutet skulle bestridas selsättningsinsatserna i särskild ordning be- från anslaget Allmänna beredskapsarbeten räknades ge arbete för 100 000 personer un- m m. der vintern l967--l968. De kommunala 2. Den 2.2.1968 foreskrev Kungl Majzt och statliga civila industribeställningarna be- med ändring av beslut den 8.12.1967 att räknades av arbetsmarknadsstyrelsen ha gett till anskaffning av förnödenheter för bidrag direkt sysselsättning åt l 700 årsarbetare. kommunal verksamhet fick utgå intill ett be- Därtill kom sysselsättningseffekter i tidigare lopp av 22 milj kr (motsvarande ett inköpsproduktionsled. värde av ca 110 milj kr). AMS fick vidare av Kungl Maj :ts beslut om beställningar i sys- tillgängliga medel under anslaget Allmänna selsättningsskapande syfte redovisas i avsnitt beredskapsarbeten rn rn disponera ett belopp 4.2.1. I avsnitt 4.2.2 ingår även en analys av av högst 28 milj kr för att förskottsvis bestribl a när leveranserna fullgjordes och när be- da kostnader för tillverkning av förnödenhe-

ter för civil statlig verksamhet. 4.2.2 Effekterna av de utlagda beställningar- 3. Dâ ytterligare åtgärder behövde vidtas i na

syfte att öka sysselsättningen inom verk- Undersökningens uppläggning stadsindustrin föreskrev Kungl Maj :t den 8.3.1968 av förnödenheter 1 det följande behandlas huvudsakligen statliatt tillverkning skulle få ske Visst material redovisas som behövs i statlig verksamhet ga beställningar. intill en inköpssumma av 120 milj kr (utöver även i fråga om kommunala anskaffningar. de 28 milj kr enligt tidigare beslut), varav 60 Vid analysen av effekterna av tidigareläggmilitära har unmilj kr vardera för civila respektive ningar för olika beställningsområden förnödenheter. AMS fick i fråga om de civila dersökts dels tiden från Kungl Majzts beslut anskaffningarna i uppdrag att i samråd med om att sysselsättningsfrämjande åtgärder berörda myndigheter vidta erforderliga åtgär- skulle vidtas till dess att vederbörande mynder. Kostnader som kunde till digheter fattade beslut om beställningar, dels uppkomma den ytterligare tidsrymd som förllöt innan följd av Kungl Maj :ts beslut den 2.2 och den 8.3.1968, men som normalt skulle bestridas produkterna levererades och arbetsinsatsen

från myndigheternas investeringsanslag, skul- sålunda var definitivt avslutad. le bekostas av medel från sådana anslag. I Utgångspunkt för analysen har varit det mån av behov fick dock AMS förskottsvis material AMS sammanställt avseende beställställa medel till myndigheternas förfogande. ningsverksamheten. Vidare har ytterligare in-

I övriga fall skulle uppkommande kostnader formation och synpunkter genom frågeforavseende civila förnödenheter slutligt bestri- mulär och intervjuer inhämtats från berörda das från anslaget Allmänna beredskapsarbe- statliga myndigheter och företag. ten m m. Följande statliga myndigheter anmodades 4. I tilläggsföreskrift den 5.4.1968 med- svara:

delade Kungl Maj :t följande rörande fmansie- Försvarets materielverk ringen av anskaffning av förnödenheter åt Televerket

statens affärsverksfonder, Sjöfartsverkets

Statens vattenfallsverk fond och Vägverkets förrådsfond att gälla Postverket efter nämnda dag: över Statens järnvägar ”Anskaffning som normalt bekostas fonds driftstat Statens vägverk får, om den innebär tidigareläggning av utgift, till 10 % slutligt bekostas De nämnda myndigheterna svarar för 130 av medel från anslaget Allmänna beredskapsmilj kr av totalt ca 150 milj kr i utlagda arbeten m m. Återstående 90 % av kostnastatliga beställningar. De kan därför sägas den får förskotteras från samma anslag under vara i huvudsak representativa för beställarhögst den tid tidigareläggningen avser och

sidan. Härutöver har vissa uppgifter inhäm-

skall därefter slutligt bestridas av driftme-

tats från andra berörda upphandlande myn-

del.” digheter. Frågorna syftade i första hand till 5. Den 3.5.1968 meddelade slutligen att belysa handläggningen vid myndigheten Kungl Majzt AMS att högst 50 milj kr från av de De tidigarelagda beställningarna. anslaget Allmänna beredskapsarbeten mm

skriftliga svaren följdes därefter upp med

skulle användas för att täcka kostnaderna för muntliga intervjuer. _ de sysselsättningsskapande åtgärder inom

För att inhämta uppgifter från leverantör-

verkstadsindustrin, som Kungl Majzt fattat sidan upprättades i samråd med Sveriges lnbeslut om den 8.12.1967 samt den 2.2, 8.3 dustriförbund ett frågeformulär som tillställoch 5.4.1968. des följande leverantörer:

AB Svenska Järnvägsverkstäderna berörda departement och från AMS. AB Bofors baseras sålunda Undersökningen på en AB Bolinder-Munktell analys av beslutsprocesser och fördröjnings- AB Gävle Vagnverkstad mekanismer på skilda nivåer dvs i fråga om AB Hägglund & Söner de statliga civila beställningarna på departe- Kalmar Verkstads AB mentsnivå, verksnivå och företagsnivå. Ana- Lunde varv och Verkstads AB lysen har lagts upp efter det tidsmässiga :ör- Mähler & Söner loppet med uppdelning i Kungl Maj :ts besut, Scania-Bussar AB planering och beslut vid AMS, planering Svedala-Arbrå AB och beslut om beställning vid myndig-

Svenska Radio AB heter, produktionsplanering, produktionspe-

riod och leveranstidpunkt sett från leveran- Företagen valdes ut mot bakgrund av att törshåll. Den militära beställningsverkszmde nämnda bedömdes heten statliga beställningarna skiljer sig i fråga om planering och utgöra ett icke oväsentligt inslag i dessa före- beslut något från de statliga civila beställtags tillverkning och/eller att dessa företag ningarna. Sålunda fattade AMS inte ngra svarade för en betydande andel av myndig- beslut i fråga om dessa men deltog i viss heternas anskaffningar. Vidare syftade urva- vid urvalet utsträckning av beställningarni. I let till att innefatta såväl små som större återkommer dock princip på den militära företag inom verkstadsindustrin och med sidan motsvarande beslutsnivåer som vid täckning på såväl den civila som den militära utläggning av statliga civila beställningar. sidan. De angivna företagen svarar tillsammans De civila statliga beställningarna för ca 35 milj kr av leveranserna till statliga civila myndigheter och ca 44 milj kr av leve- Redovisningen avseende de tidigarelagda czviranserna till militära myndigheter, dvs samla statliga beställningarna är indelad i tre avmanlagt ca 79 milj kr av den tidigarelagda snitt enligt följande. statliga beställningsvolymen. Leverantörerna a.Tidpunkter för Kungl Maj :ts beslut och representerar sålunda drygt hälften av de to-

eventuella fördröjningseffekter på denna oe-

tala leveranserna. Det bör anmärkas att någslutsnivå. ra mycket stora företag inte medtogs i unb.Tidpunkter för beslut av AMS och aedersökningen då möjligheterna att bedöma ställande myndigheter om utläggning av beeffekterna av beställningarna vid dessa föreställningar och eventuella fördröjningseffektag bedömdes som små. ter på denna nivå. Fem av de utvalda leverantörerna - AB c.Produktionsperioder samt tidpunkter Svenska Järnvägsverkstäderna, AB Bolinderför leverans av beställda förnödenheter. För- Munktell, Scania-Bussar AB, Svedala-Arbrå dröjningseffekter i detta skede. AB och Svenska Radio AB -- svarade även för leveranser till kommunala beställare. Den sammanlagda leveranssumman 14,4 milj kr från dessa a. Handläggning på departementsnivå

företag representerar dock endast

15-20% av den totala kommunala beställ- Kungl första beslut är daterat den Majzts ningssumman. 8.12.1967. Beslutet innebar som tidigare Några av företagen besöktes i syfte att nämnts att kommunala och statliga beställdels kontrollera att frågorna uppfattats rik- ningar skulle få läggas ut för en total beställtigt, dels för att eventuella synpunkter vid ningssumma om 50 milj kr. l beslutet den sidan av de skriftliga svaren skulle kunna in- 2.2.1968 ändrades innebörden såtillvida, att hämtas. Det bör även nämnas att de erhållna de 50 milj kr som tidigare fastställts scm beuppgifterna jämförts med uppgifter från bl a ställningssumma kom att avse en toial bi-

160 SOU l)7l:88

dragssumma. Eftersom det genom inhämtade framkommit att b. Handläggning på myndighetsplanet planer vid denna tidpunkt kommunala beställningar beräknades kunna beslut den 8.12.1967 ställ- Kungl Maj:ts läggas ut för en total summa av l 10 milj kr, för des till AMS, som fick i uppdrag att efter vilket erfordrades 22 milj kr i statsbidrag, prövning i varje enskilt fall vidta åtgärder kom resterande 28 milj kr att hänföras till som var att öka

ägnade sysselsättningen

statliga civila beställningar. I beslutet den inom verkstadsindustrin under det första 8.3.1968 vidgades bemyndigandet för AMS halvåret 1968. av förnödenhe-

Anskaffning

att vidta åtgärder avseende statliga civila be- terna skulle enligt beslutet ingå i planerad ställningar med ytterligare 60 milj kr dvs en anskaffning för tiden efter den 1.7.1968. beställningssumma av sammanlagt 88 milj kr. Det var således i första hand inom AMS som Medan det första beslutet i december 1967 man med en nära kännedom om sysselsättavsåg en beställningssumma om endast 50 ningsproblemen på skilda orter och vid olika

milj kr så kom sålunda beställningsbemyndi- företag prövade angelägenheten av de beställ-

gandena att efter hand omfatta kommunala ningar som de upphandlande myndigheterna och civila statliga om tillsambeställningar uppgav sig kunna lägga ut. mans 198 milj kr. lnom AMS handlades beställningsverksam- Den bedömning av heten konjunkturutveck- på följande sätt. Kungl Maj:ts brev

lingen, sysselsättningsutsikterna och orderlä- distribuerades i avskrift till berörda

statsget inom den svenska industrin som fortlö- allt eftersom myndigheter kontakt etablerats pande ägde rum under vintermånaderna i ärendet mellan AMS och en myndighet. 1967/68 torde ha varit avgörande för den Vid de

överläggningar som ägde rum mellan

kraftiga vidgning av insatserna som de suc- AMS och myndigheten i fråga om val av becessiva besluten utgjorde. Medan beslutet i

ställningsobjekt, krav avseende leveranstider

december 1967 syftade till att stimulera

sys- m rn utgick man från myndigheternas förslag

selsättningen iverkstadsindustrin under första till kan investeringsreserv. Upplysningsvis halvåret 1968 återfanns naturligt nämnas nog inte att AMS enligt sin instruktion årlidenna begränsning i fråga om tiden i beslutet gen till Kungl Majzt skall inge förslag till en av den 8.3.1968. De successiva besluten bareserv av statliga och kommunala samt statsserades sålunda på en ändrad av understödda

bedömning investeringsobjekt (investeringskonjunkturutvecklingen och den beräknade reserv). AMS inhämtar därvid från berörda

tidpunkten för en utifrån kommande stimu- organ uppgifter om de arbeten och anskafflans av den svenska ekonomin. ningar som bedöms vara lämpliga att intagas Som framgår av diagram B.1 förekom i i investeringsreserven. Som villkor för en såbesluten av februari och mars månader dan anskaffning en ställes som regel att planetidsförskjutning om närmare en månad från ringsläget skall vara sådant att en

beställning

det datum när Kungl Majzt formellt fattade skall kunna läggas ut inom en varseltid av beslut till dess besluten faktiskt inkom till fyra månader. Som en allmän riktlinje gäller att AMS. Även med hänsyn till att den verkstäl- anskaffningarna i den normala turordlande myndigheten på grundval av under- ningen beräknas kunna komma till utförande handskontakter och översända kan (beställas) under de närmaste åren. koncept vidta vissa förberedelser redan dessförinnan, De beställningar som myndigheterna i anär det nödvändigt att här göra tidsvinster ge- ledning av Kungl Maj :ts tidigare nämnda be-

nom en hög beredskap i beslutsfattandet. På slut förklarade sig kunna lägga ut under ansamtliga beslutsnivåer bör som ett led i den givna förutsättningar prövades särskilt i fråga

höjda beredskapen färdiga beslutskoncept om sin sysselsättningseffekt, bl a genom att

och åtgärdslistor finnas tillgängliga. sysselsättningsläget hos presumtiva tillverka-

re undersöktes. Förelåg därvid inga sysselsättningsproblem eller möjligheter till ökad

B.1 Kommunala och statliga civila beställningar. Tidpunkt för Kungl Majzts beslut om tidigare-

Dniagrizm

laggmng av beställningar. Beställningssumma i milj kr.

8.12.67 2.2.68 8.3.68 4- Datum för Kungl Maj Is beslut

19-12-67 292.68 3.41.68 4- Expeditionen inkom till AMS

I

l

I

Milj kr 198 milj kr 200 -

i

F_

I

I

140- 1 __.

120- 110 milj kr

100-

60-

40-

20-

0 Månad Nivå för total bestäilningssumma: Enligt meddelande under hand till AMS Enligt till AMS inkommet Kungl brev - - - Nivå för beställningssumma enligt Kungl Majrts beslut avseende kommunala beställningar

sysselsättning genom nyanställning vid de Det bör noteras att de utlagda beställningföretag som kunde komma i fråga som till- arna nådde 90% av sin slutliga nivå först verkare, tidigarelades inte beställningarna. under senhösten 1968. Det måste sålunda Den takt i vilken AMS tog i anspråk den konstateras att en betydande del av beställför beställningar uppdragna ramen framgår ningarna kom att läggas ut så sent under av diagram B.2. 1968 att sysselsättningseffekten i inte obe- Nivån 110 milj kr för AMS beslut om tydlig omfattning kunde beräknas infalla kommunala beställningar nåddes redan un- under 1969. Vad gäller de beställningar som der mars månad 1968. Den för statliga civila lades ut under andra halvåret 1968 hade i beställningar uppdragna ramen uppnåddes i några fall myndigheternas förslag till anskaffjuli månad. Därvid ingick dock delar av en ningar av beställningar begränsats av AMS större beställning som sedermera inte kom för att leveranserna skulle ske under 1968 till stånd beroende dels på att leveranstiden alternativt senast under mars 1969. Dessa bedömdes bli för lång, dels på god sysselsätt- beställningar avsåg att trygga sysselsättning hos presumtiva tillverkare. ningen under vintern 1968/69. Den slutliga volymen kom därför inte att uppnås förrän tidigt under hösten 1968. c. Produktionsperiod och leveranstider Som framgår av diagram B.3 ägde myndigheternas faktiska upphandling rum i nära an- Av diagram B.4 framgår de kvartalsvis fördeslutning till AMS beslut. Detta har sin grund lade leveranstiderna för utlagda civila statliga i att styrelsens beslut och den faktiska upp- beställningar. Härvid har produkter, som har handlingen vid myndigheten kom som ett re- haft en längre leveransperiod, fördelats på de sultat av överläggningar med myndigheten skilda kvartalen i den takt leveranserna skett och AMS om vilka produkter som bedömdes under perioden. vara lämpliga och kunde komma i fråga, vil- Den närmare fördelningen framgår av taka produktionsperioder och leveranstider bell B.5. Huvuddelen av leveranserna av statsom skulle eftersträvas m rn och därmed den liga civila produkter koncentrerades som sysselsättningspolitiska effekten av att ifråga- framgår av diagram B.4 och tabell B.5 till

varande beställning lades ut. Omfattningen Gärde kvartalet 1968 samt första och andra

av tidigarelagda statliga civila beställningar kvartalen 1969. Icke obetydliga leveranser fördelade på myndigheter framgår av tabell fanns emellertid alltjämt kvar att fullgöra vid B.4. halvårsskiftet 1969, dvs när högkonjunkturen var ett faktum. Det bör framhållas att

Tabell B.4 Tidigarelagda beställningar av ci- vad som kunnat

registreras i undersökningen vila statliga myndigheter 1968-69. är tidpunkterna för leverans. Sysselsätt- Myndighet Tillverknings- ningen på verkstadsgolvet av en beställning värde (tkr) varierar tidsmässigt kraftigt mellan olika slag av verkstadsprodukter. Den maximala effek- Arbetsmarknadsstyrelsen 6 968 Domänverket 2 450 ten i sysselsättningshänseende ligger rimligen Fiskeristyrelsen 645 viss tid före leveransdatum. Luftfartsverket 1 903 I inte så få fall konstateras att sysselsätt- Postverket l 634

S91 ningseffekten till huvudsaklig del varit för-

Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket 2 670 lagd långt före leveransdatum. Detta gäller Statens järnvägar 30 237 bl a beställningar där produkten var beroen- Sveriges geologiska undersökning l 012

Av de nämnda bilagorna framgår också att Totalt 88 0 l 2 de under ett kvartal utlagda beställningarna i

Diagram B.2 Kommunala och statliga civila beställningar. Tidpunkt för och omfattning av Kungl hiajzts och AMS” beslut om tidigareläggning av beställningar. Beställningssumma i milj kr.

møaiømi

_ _

wmmmmmmmmmmom

_ _ _ _ _ _ _ _

Diagram 8.3 Civila statliga beställningar. Omfattning av AMS” resp upphandlande myndigheters beslut om beställningar i milj kr.

Beteckningar:

AMS beslut Myndigheters upphandling föregående månader vid viss tidpunkt (Ackumulerade) dzo innevarande månad ä_

Milj kr

Diagram B.4 Leveranser till statliga civila myndigheter, kvartalsvis fördelning i milj kr.

a

H

i

ä Beteckningar:

15.0_ zgsgs; Kvartal då beställningar lagts ut

i 1:a kv 1969 41e kv 1968 3 :e kv 1968 2:a kv 1968 12 kv 1968

s /. ä

?å o _

omv 1.2 .Lä

omm 3... 13

“dm m.:

mä oo_

m.: 1.5 S: 92

S2

_ oo_

...av mä www Em 3: .Mmm

0.3 Emo i» då 3.»

so??

omm

oumuoäêsxow

mä ...S 0.3. m.: .M3

Nm o.:

l

man

N

S.: _ Qvw o.: Bm QS

.:mEE=mmw=_=_=3mun

I

än

ouv v.: m.: män m.:

å m» _ I I

men

od

oxo. m6_ 3:

uomøauøå_

.månåümon

I I | E.

NN 0.2 m.:

_owosmâäxmê wmiâmtmå_ 2525:0

nå_

n” I I I I

_ m6

SSG E8

E_

Nov Sw Gm

3535_

m3 än m5

.So

b_

wEEâ

N _ _a_ __ S. 2 __ å

_0m=d._o01_

_on

:Sch

ousüoäom

man

å_ å_ å_

.mwiñääom

å_ ö_ å_ 5_ å_

223m små; »auf 2.75

m

028._ me.: .§2 mo.:

an_ å å 3 a_

SOU 1971 :88 167

allmänhet leder till leveranser som sträcker mentet på grundval av uppgifter från dåva-

sig fem á sex kvartal framåt i tiden. Det är en rande armé, marin- och flygförvaltningarna.

alldeles för lång tid för att man med någor- I fråga om civila statliga beställningar var det

lunda säkerhet skall kunna uttala sig om AMS som efter förslag från olika myndighe-

konjunkturutvecklingen. Detta inskärper ter fattade besluten. Det bör emellertid

kravet på ett noggrant urval av produkter nämnas att samråd ägde rum också med

AMS om bl a sysselsättningsläget vid de och att varje möjlighet till tidsbesparing tas till vara när beslut om sysselsättningspolitiskt företag som kunde komma i fråga som

beställningar fattas. Det är därför leverantörer av de militära anskaffningarna. betingade angeläget att myndigheterna har en realistisk Redan tidigt under 1967 hade en större

och välplanerad investeringsreserv. beställning av militär materiel tidigarelagts i

förhållande till gällande anskaffningsplaner.

Denna beställning grundades på särskilda svå-

Sammanfattning righeter vid ett företag i ett område med sto- I det sammanfattande ra sysselsättningsproblem. I viss utsträckning diagrammet B.5 har hade även i övrigt de beställningar som tiditidpunkterna för Kungl Majzts beslut ställts garelades på den militära sidan samband med samman med tidpunkterna för AMS och särskilda problem vid vissa företag som normyndigheternas beslut samt med tidpunkten malt är stora leverantörer av militär materiel. för leverans. Bilden visar att beställningar Av de utlagda beställningarna om 61,5 lagts ut så sent som närmare ett år efter det milj kr svarade arméförvaltningen för 41,5, att Kungl Majzt fattade sitt första beslut.

marinförvaltningen för 1,7 och flygforvalt-

Leveransema av de utlagda beställningarna ningen för 18,2 milj kr. Beställningarm gjorhar i icke obetydlig grad sträckt sig in över des under tiden mars-juni 1968 med viss 1969. De tidsmarginaler man har att arbeta koncentration till april månad då beställmed bör pressas samman så att effekten på och därmed effekten ningar lades ut för drygt 25 milj kr. produktionssidan på Bland de större industrier som ñck statliga sysselsättningen kommer i närmare anslutbeställningar i detta sammanhang var AB Boning till det ekonomisk-politiska beslut som fors, AB Bolinder-Munktell, AB Hägglund & tidigareläggning av statliga beställningar inne- Söner, SAAB AB samt Svenska Radio AB. bär. Av diagram B.6 framgår när de militära

leveranserna fullgjordes. Ännu vid ingången

av år 1970 hade leveranser skett endast för De militära beställningarna ca 20 milj kr av beställda produkter omfat-

Beslut om att militära beställningar inom en tande ca 60 milj kr. Leveranserna visari stäl-

ram av 60 milj kr skulle tidigareläggas fatta- let en hög koncentration till år 1970, särskilt

des av Kungl Majzt den 8.3 och 15.3.1968. dess senare del. Den närmare fördelningen

Besluten hade föregåtts av en bedömning av framgår av tabell B.6.

förutsättningarna för när en tidigareläggning Följande förklaringar till denna extremt

av beställningar av försvarsmateriel skulle sena tidpunkt för leveranserna har anförts

kunna komma till stånd och vilken omfatt- vid kontakterna med myndigheter oda till-

ning denna kunde få. Ett inventeringsarbete verkare.

ägde sålunda rum under månaderna janu- Även andra motiv än snabb

prodLktion

ariwfebruari. och snabba leveranser låg bakom bestälning- Handläggningen av de militära beställ- arna, bl a företagsekonomiska hänsyn.

ningarna skilde sig i så måtto från handlägg- en betyiande Beställningama inrymde ningen av de civila statliga beställningarna innan den egentliga grad av utvecklingsarbete som att besluten om utläggning av beställ- kunde ske. produktionen Beställnirgarna

ningarna fattades inom försvarsdeparte- syftade sålunda också till att ge effekter på

168 SOU 1171:88

Diagram B.5 Statliga civila beställningar. Tidpunkt för beslut om beställning resp order och leverans av förnödenheter.

AMS beslut

Milj kr Kungl Maj :ts beslut 8°“ å 1. a 8.12.67 3. d 8.3.68 Total beställnings- Bemyndigande för AMS 70_ summa 50 milj kr för att i samråd med civila kommunala och statl statl myndigheter beställningar. lägga ut statl bestälh 60_ ningar för ytterligare 2. d 22.68 60 milj kr. Ändringar av beslut 50_ d 8.12.67. 22 milj kr 4. d 54.68 i bidrag till kommu- Tilläggsföreskrifter om nala beställningar finansiering av civila (motsvarande en be- statl beställningar 40 ställningssumma av samt bestämmelser Ca 110 Wi kr) och om anskaffningar för 28 milj i beställnings- totalförsvaret med- 30- summa för statl civila delas. beställningar. 20-

10-

0 I I I I I T I l l I I 1969 1970 1971

Myndigheternas beslut (order)

0 I I T I I | I T I 1970 1971

Leveranser

0 I

Diagram 8.6 Leveranser till militära myndigheter, kvartalsvis fördelning i milj kr. s n .m m. b g t.. S U f. 15.0 -

mo.: ao.: »av

Hm nå... .Nada

mä .hä “mao

anâ “Q3

ao.: _S_ mä

ma... me» 0.8 omv oc_

cum M2 ade m? NKø

NN man mmm En me...

E2 nä Qom 0.0* ...om d:

auch?

men

md omv 3:. NÅN

onüøäøäxow

0.0 omm ...av m6_ o.:

Q5 ...w Nm ma.. OSN

.cwêêsmmmczâmamon

06 md må_ så ?m ...mm

å md

cam nom

...o § »de då _ anv o.:

.::o:w_wc›E

_umauhäo_

u. I omm 3 med NH v.m vä

u I NN 3 Sd o.. å md

aåzmê amämwxäö_

32 a; u n | I l l I

:d

än m8 mmm omm .m=w..oo_

S_ S: å..

uEEsm

ämcüoâu_

mámüøä

m 8 2 Z wN vv 3

vacxwön

?m

uow›

-mw:_:=§møm _Emøvåunå _målmumå 22:22)_

223m

a

v.25.: moi §2 =a ?E EE. §2

SOU 1971 :88 171

projekterings- och planeringssidan för att där beställningar fastställdes sedermera på basis

begränsa beräknade personalinskränkningar. av de möjligheter som förelåg inom respek-

Pga den beställda materielens karaktär tive sektor att snabbt lägga ut beställningar.

låg produktionen till viss del i tiden långt Vid den slutliga fördelningen av de 50 milj

före den slutliga leveransen. kr den 2.2.1968 för statliga respektive korn-

Beställningar av specialmateriel lämpar sig munala sektorn beslutades att 22 milj kr i

föga för tidigareläggning i sysselsättnings- statligt bidrag skulle anvisas till den kommu-

främjande syfte. nala sektorn, vilket med föreskrivna regler

medgav beställningar om l 10 milj kr. Beställ-

Sammanfattning ningarna syftade i första hand till att ge ökad

sysselsättning under första halvåret 1968. En Även om hänsyn tas till de särskilda omstän-

förutsättning för att få statsbidrag om högst

digheter och problem som kan föreligga i frå- 20 % av beställningssumman var att anskaffga om materiel för försvaret, visar leveranstiningarna skulle utgöra en tidigareläggning i derna en så anmärkningsvärd bild med hänförhållande till beräknad beställningstidsyn till huvudsyftet med de tidigarelagda bepunkt enligt gällande anskaffningsplaner. ställningarna att det finns anledning att all- Det innebar att beställningarna skulle ingå i varligt ifrågasätta nyttan av beställningarna anskaffningsplanerna för tiden efter den från konjunkturpolitisk synpunkt. Produk- 1.7.1968, vilket skulle styrkas av de kommutionsperioden synes i stor utsträckning ha infallit under nala organen för att statsbidrag skulle kunna högkonjunkturen. I något fall torde rentav leveranstiden utgå. för tidigarelagd AMS prövade de av kommunerna föreslagbeställning ha blivit föremål för uppskov na anskaffningarna i varje enskilt fall. Den med leverans på grund av leverantörs svårighandläggningsordningen tillämpades att AMS heter att få fram produkterna. Den slutsats med kort varsel från länsarbetsnämnderna som kan dras är att, vid en eventuell upprephämtade in uppgifter från kommunerna om ning av denna form av beställningar på den vad som skulle kunna tidigareläggas. Som militära sidan, urvalet av produkter som blir

krav för att anskaffningarna kunde kommai

föremål för tidigareläggning måste göras med fråga för bidrag uppställdes bl a att beställstor omsorg och avse delvis annat slag av ningarna skulle kunna läggas ut omgående materiel om det primära syftet är att motoch ge snabb effekt i produktionshänseende. verka en konjunkturavmattning. Vidare Vidare skulle av uppgifterna framgå vilken måste tidpunkterna för leverans noggrant eller vilka tillverkare som kunde komma i fråprövas. AMS måste kopplas in i ökad utga för beställningen. sträckning när beställningarna läggs ut. l den Vid handläggningen på AMS utmönstrades reguljära planeringen måste de beställningar sådana beställningar som avsåg produktomsom kan tidigareläggas delas uppi dels sådan råden där sysselsättningsläget bedömdes vara materiel som kan beställas och levereras med tillfredsställande (t ex personbilsindustrin). relativt kort varsel, dels sådan anskaffning Produkter med ringa arbetsinsats i förhållansom innefattar utvecklingsarbete mm och de till kostnaden kom ej heller i fråga (vissa där produktionsperioden och leveranstiden sträcker rör, kablar rn m) och ej heller mindre beställsig långt fram i tiden. ningar (10 OOO kr).

Styrelsens beslut om kommunala beställ- De kommunala beställningarna

ningar visar följande omfattning vid ut-

I beslutet den 8.12.1967 föreskrevs att tidi- månad: gången av respektive gareläggningar skulle avse såväl statliga civila

som kommunala beställningar för en total injanuari 1968 36,0 milj kr köpssumma om 50 milj kr. Den slutliga av- februari 1968 95,4 milj kr mars 1968 109,7 milj kr vägningen mellan statliga och kommunala

Tabell B. 7 Kommunala industribeställningar Tabell B.8 Utanordning av statsbidrag av-

Härvid bör noteras att det totala beställ- ningen som kan konstateras. Likviditeten i ningsutrymmet för statliga och kommunala kommunerna var vid denna tid allmänt sett beställningar intill den 2.2.1968 begränsade god. Slutsatser i fråga om effekterna bör därsig till 50 milj kr. för dras med försiktighet. De medgivna beställningarna fördelade sig De redovisade utbetalningarna av statsbipå branscher enligt tabell B.7. drag anger i stora drag i vilket tidsskede pro- Bidrag till kommunerna för de godkända duktion och leverans skett. Utredningsmatetidigareläggningarna utanordnades på grund- rialet tyder på att leveranserna i viss utval av inkomna verifikationer (betald faktura sträckning avsåg lagervaror eller standardvarn m). Härvid framkom att de faktiskt tidiga- ror med kort produktionstid. Huvuddelen av relagda beställningarna blev ca 20 milj kr läg- leveranserna avsåg produkter av konvenre än de godkända 110 milj kr. Orsaken här- tionellt slag i den kommunala verksamheten. till var bl a att upphandlingen i vissa fall kun- Bland produkter som levererats i betydannat ske till lägre kostnad än vad som beräk- de omfattning kan nämnas transformatorer nats från början. Även kommunala likvidi- och ställverksutrustning, väg- och schaktmatetsproblem synes ha spelat en viss roll. skiner, utrustning för vatten- och avloppsre- Utanordningen av statsbidrag från AMS ningsanläggningar samt lastbilar och bussar. redovisas i tabell B.8. Normalt kan leveranserna beräknas ha skett Sammanfattning ett par månader före AMS utanordning av bidrag. Handläggningen i de skilda beslutsleden gick Möjlighet har inte förelegat att undersö- snabbt och volymen av tidigareläggningar ka hur lång tid beställningarna tidigarelagts. nådde på kort tid beräknad omfattning. För- Anskaffningarna skulle som i det föregående siktighet bör dock iakttas i fråga om slutsatbeskrivits inte finnas med i planerna före serna. Kungl Majzts beslut (i december re- 1.7.1968. Det torde emellertid vara svårt att spektive februari) kom då de kommunala i många fall dokumentera om en planerad budgeterna fastställts och sättet för finansieanskaffning hånfört sig till ena eller andra ringen beslutats. Eftersom bidrag kunde erhalvåret under ett och samma budgetår. hållas även för den tidigareläggning som Det förhållandet att tidigareläggning sä- skedde inom ramen för ett och samma budlunda i viss utsträckning kunde äga rum av getår bör detta rimligen ha medverkat till det produkter vartill medel redan anvisats i de till synes goda resultatet. Vid framtida likkommunala och i vissa fall avse budgeterna nande åtgärder bör endast sådana produkter relativt kort tidigareläggning bör ha medveraccepteras för tidigareläggning vilka inte inkat till den snabba effekt i fråga om utlägggår i det löpande årets anskaffningsprogram.

4.3 med leveranser till och senare- marknadspolitiska som det allmänna sam- Uppskov av beställningar frân statliga myn- hällsekonomiska läget. läggning l omedelbar anslutning till Kungl Majzts digheter

beslut i april/maj 1969 informerades de be-

4.3.1 Uppskov med leveranser och senarerörda verkschefema om beslutens innebörd läggning av beställningar 1961 vid sammanträde i finansdepartementet. Den I ekonomisk-politiskt syfte vidtogs under interna informationen inom myndigheterna högkonjunkturen 1961 flera åtgärder för att gavs som regel av ekonomibyråerna. Vid den hålla tillbaka de statliga investeringarna. största upphandlande statliga myndigheten, Detta skedde bl a genom anslagsavvägningar försvarets materielverk, gavs information

och genom direktiv till myndigheterna om till personalen dels vid särskilda sammanträ-

uppskov med leveranserna för att begränsa den, dels genom verksorder den 3 juni 1969. efterfrågan på arbetskraft. Kungl Majzt an- AMS hade på grundval av beslutet. övermodade den 17.2.1961 samtliga statliga läggningar med de större upphandlande mynmyndigheter att där så var möjligt medge digheterna. Vid dessa tillfällen gavs intormauppskov med leveranser av redan utlagda be- tion om det rådande arbetsmarknadsläget ställningar, vilka inte oundgängligen erford- inom olika branscher och regioner. Det ålåg rades vid avtalad tidpunkt och för vilka arbe- dock den upphandlande myndigheten att betet beräknades bli utfört under året. Vid nya döma om uppskov med leverans skulle bevilbeställningar skulle tiden för arbetets utfö- jas eller en beställning senareläggas. rande på lik- Vid AMS kvartalsvisa redovisningar av anpassas till sysselsättningsläget artat sätt. Myndigheterna skulle enligt beslu- myndigheternas åtgärder användes filjande tet kvartalsvis under året till vederbörande definitioner. lämna för de leve- Senarelagd beställning = Planerad beställdepartement redogörelse som kommit till stånd. ning som ej lagts ut. Myndigheten har besluransuppskov tat att uppskjuta beställningen till senare tidpunkt. 4.3.2 med leveranser och senare-

Uppskov Inhiberad har

beställning=Myndigheten läggning av beställningar 1969-70. beslutat att på obestämd tid skjuta upp en

Leveransuppskov och senareläggning av stat- planerad beställning. liga beställningar användes i konjukturpoli- Uppskov med leverans/förlängd leverans-

tiskt syfte även 1969-70. tid= Avtalad leveransdag för utlagd beställ- Den 25.4 och den 23.5.1969 fattades be- ning har förskjutits i regel efter framstillning slut av likartad innebörd som år 1961. Här- från tillverkaren, i vissa fall även initierad av vid föreskrevs att vissa upphandlande myn- beställaren. digheter skulle, där så var möjligt, lämna Av AMS” redovisningar tom december uppskov med leveranser samt senarelägga så- 1970 -- som bygger på myndigheternas uppdär arbetet kunde förmo- - att intill ett dana beställningar gifter framgår beställningar das bli utfört under budgetåret 1969/70. En- sammanlagt värde av ca 770 milj ,r har ligt besluten skulle samråd ske med AMS, inhiberats på obestämd tid eller uppäcjutits som kvartalsvis skulle lämna redovisning till beställniagarna (tabell B.9). De inhiberade finansdepartementet. uppgår till ca 31 milj kr. Senareläggnirgen av Genom beslut den 20.3 och den för anskaffningarna variebeställningsdagen 30.10.1970 utsträcktes föreskrifterna att gäl- rar mellan 1 månad och 2 år enligt tabell la arbete med leveranser under andra halv- B.10. året 1970 respektive första halvåret 1971. Försvarets materielverk och statens järn- Myndigheterna skulle i sina bedömningar om vägar svarar för närmare 95 procent av uppskov med leveranser och utläggning av uppskjutna och inhiberade beställningar. nya beställningar beakta såväl det arbets- Vissa av de av besluten berörda myndighe-

174 SOU 3971:88

Tabell B.9 Uppgifter avseende uppskjutna/inhiberade beställningar av förnödenheter.

Kriminalvårdsstyrelsen (ej berört i beslut 30.l0.70) 80 80 Luftfartsverket 250 250 Postverket 1 830 l 830 Rikspolisstyrelsen 800 800 Statensjärnvägar 92 690 58 200 3 000 39 500 193 390 Sveriges geologiska undersökning 200 550 350 l 100 Televerket 7 000” 7 000” Vägverket 3 000 1 110 3 800 7 910 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar l 900 1 050 2 950 Summa 771 4703 a Härifrån avgår kostnader för komplettering av provisorisk stationsutrustning.

terna har inte redovisat någon senarelagd Det kan framhållas att senareläggning av beställning. (SIDA, fortiñkationsförvalt- beställning kan ha skett flera gånger. Likaså ningen, Sjöfartsverket, byggnadsstyrelsen, kan uppskov med en och samma leverans ha domänverket, ñskeristyrelsen och vatten- beviljats flera gånger under perioden. Att en fallsverket.) beställning senarelagts kan också ha medfört - Av uppgifterna framgår vidare att myndig- genom det därigenom uppkomna medelsheterna förutom tidigare nämnda uppskjutna utrymmet att annan beställning utlagts till beställningar medgivit uppskov med leverans företag inom annan bransch som haft lättare efter från tillverkarna för ett

framställningar att leverera vid denna tidpunkt. sammanlagt tillverkningsvärde av ca 720 milj Flera myndigheter anser att senarelägg-

kr. Endast i ett fåtal fall har beställaren p g a medför nackning av beställning betydande särskilda omständigheter senarelagt leverans- delar i form av t ex ökade underhâllskostnatidpunkten mot leverantörens der för materiel vilja. som enligt planerna skulle ha ersatts tidigare. Några myndigheter nämner att oklarhet råder om täckning av eventuella kostnadsökningar och ränteförluster Tabell B.10 Omfattning av senarelagda be- till leverantörer på förskott vid uppskov med ställningar 1969-1970. leveranser. Materielverket och statens järnvägar anför Förskjutning av Belopp Andel av bcställningsdag totala se- att de i några fall, då behov av beställd matenarelagda riel bedömts angelägen, avslagit framställning beställfrån företag om uppskov. Televerket å andra ningar sidan har i vissa fall förlängt leveranstiden 1- 3 mån 176 milj kr 23 % mot leverantörs önskemål. Denna senarelägg- 4- 6 mån 392 milj kr 51% ning har då haft annan grund än Kungl 7412 mån 123 milj kr 16% 13-24 mån 48 milj kr 6 % Maj :ts nämnda beslut. beställningen inhiberad Det bör påpekas att leveransförsening och tills vidare 31 milj kr 4 % senareläggning av beställning och leveransdag

är relativt vanligt förekommande i myndig- digheternas förfogande har inte förekommit. heternas reguljära upphandlingsverksamhet. Detta har rimligen inneburit att senarelägg- Det innebär att vissa av de redovisade senareningarna haft betydelse i första hani i fråga läggningarna och leveransuppskoven även om tidpunkten för leverans inom ett och skulle ha kommit till stånd utan särskilt samma budgetår. beslut av Kungl Maj :t. Senareläggning av beställningar och upp- Från företagshâll har i ett par fall framhål- skov med leveranser har omfattat mycket

lits att Senareläggning av beställningar rym- betydande belopp. Även om uppskoven/se-

mer vissa problem bl a från planeringssyn- nareläggningarna i många fall avsett endast punkt. Det bör i detta sammanhang påpekas en kortare tid kan effekten beräknar ha varit kommer i första hand därigenom att föreatt uppskov med leverans normalt gynnsam, till stånd på leverantörens initiativ. Senare- tag, som haft sin produktionsappzrat hårt lagd eller inhiberad beställning däremot sker anspänd, kunnat få respit med statliga leveinitiativ, och leverantörerna ranser utan att detta betraktats som en på myndighetens är som regel ej informerade. Några anbud har negativ prestation från företagets sida. Vidapå detta stadium som regel ej infordrats. re har i den mest ansträngda högkoajunkturen bl a vissa ytterligare exportorde: kunnat beredas plats i orderböckema genom att Sammanfattning ordinära statliga beställningar senareagts. Det föreligger stora svårigheter att mäta den arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska effekten av de rapporterade senareläggningarna och beviljade uppskoven med leveranser. Detta beror bl a på att en del av anskaffningarna helt eller delvis avsåg tillverkning i utlandet. Vidare har myndigheterna i vissa fall lagt ut beställning av andra produkter i stället för de senarelagda. Det bör dessutom observeras att senarelagd tidpunkt för beställning inte med säkerhet innebär att leveransdagen blivit senarelagd i samma utsträckning. I vissa fall har myndigheterna erlagt förskott i ordinarie tid trots att leveranstidpunkten senarelagts. Den ekonomiska effekten har i viss grad reducerats genom att myndigheten utnyttjat genom senareläggningar disponibla medel för andra beställningar och dessutom gjort snabba slutbetalningar vid budgetårsskiftet 1969/70. l de fall beställaren inte krävt ränta på förskottslikvider för senarelagda leveranser har tillverkaren fått ekonomiska fördelar i den mån leverantören ej använt förskottet för inköp av material m m. Det bör erinras om att de senareläggningar av beställningar och uppskov med leveranser som ägt rum byggt helt på frivillig medverkan från myndigheternas sida. Någon inskränkning av de medel som stått till myn-

176 SOLA 1971:88

Bilaga 5 Vissa regler för finansiering av beställningar

i ande syfte sysselsättningsfrämj

Utdrag ur prop 1969:1 , bil 19 sid 2-4 med 10 % av anskaffningens belopp. Denna

schablonregel borde tillämpas oavsett om I detta sammanhang vill jag även ta upp anskaffningen avsåg ändamål som normalt

frågan om finansieringen av vissa investe- finansieras över investeringsanslag eller drift-

ringar och andra utgifter för affärsverksfon- stat.

derna, Vägverkets förrådsfond och sjöfarts- Den 10-procentiga kompensationen borde

verkets fond som vidtas i sysselsättnings- utgå i form av att avskrivningsmedel över främjande syfte. riksstaten utnyttjades. Härvid angavs att an- I prop. 1968:125 framhöll jag att investe- visning på tilläggsstat torde bli aktuell. ringstakten för ifrågavarande fonder, inom Vad sedan beträffar medelsanvisningen för ramen för gällande statsfinansiella restriktio- att likviditetsmässigt finansiera här aktuella investeringar anförde jag att för ändamål ner, bestäms från affärsmässiga utgångspunkter. Att i dessa fonder ut- som normalt finansierades över investeringsinvesteringarna i första hand den konjunktur-

nyttjas i den konjunkturutjämnande politi- anslag borde

reserv som beräknats under dessa anslag tas i ken är inte i och för sig ett skäl att frångå kravet Därför är det rim- anspråk. I de fall där medel inte fanns på affärsmässighet. ligt att fonderna kompenseras för merkost- tillgängliga fick arbetsmarknadsstyrelsen förskottera nader som uppkommer genom detta utnytt- erforderliga belopp ur anslaget till

att de myndig- allmänna beredskapsarbeten. Vid lämpligt

jande. Det är vidare lämpligt

heter som förvaltar ifrågavarande fonder - i tillfälle borde investeringsanslaget tillföras

likhet med vad som sker för privat och ytterligare medel genom medelsanvisning på - Därefter kommunal verksamhet aktivt stimuleras tilläggsstat. kunde återföring ske till att medverka i den konjunkturutjämnande arbetsmarknadsanslaget.

politiken. Detta skulle f. ö. ansluta till prin- För anskaffningar över driftstat sker fi-

” cipen att i möjlig utsträckning behandla af- nansieringen normalt genom ianspråktagande färsverken på samma sätt som privat företag- av löpande inkomster på fondens driftstat. samhet. En tidigareläggning av anskaffningar påver- Jag förordade att, om myndighet i samråd kar i dessa fall bl. a. berörda verks likviditet med arbetsmarknadsstyrelsen vidtog särskil- och deras möjligheter att fullgöra fastställda da sysselsättningsstödjande insatser genom inleveranser av ränta på disponerat statskapitidigareläggning av anskaffningar som avser tal. För sådana anskaffningar förordade jag affärsverksfond, Sjöfartsverkets fond eller därför att arbetsmarknadsverket fick förvägverkets förrådsfond, myndigheten borde i skottera hela utgiften under den tid tidigarenormalfallet åtnjuta en särskild ersättning läggningen avser. Ett belopp motsvarande

10 % av borde slutligt belasta arbets- lertid ej fallet och resp. fond belastas då med

utgiften

marknadsanslagen. Återstående 90% borde förräntning, från betalningstidpunkten till däremot slutligt bestridas av driftmedel. dess avskrivningsmedel hinner anvisas, även Vidare anförde jag att de angivna riktlin- av den del av investeringen som skall avskrijerna var att betrakta som schabloner och att vas över riksstaten. Kungl. Maj :t i vissa fall, t. ex. för en större Vidare medför metoden att anskaffningar investering med endast begränsad tidigare- på investeringsstat, som är så stora att de läggning, borde kunna meddela särskilt be- temporärt måste finansieras av arbetsmarkslut om i vilken omfattning avskrivning resp. nadsstyrelsen, blir förmånligare för myndigfinansiering över arbetsmarknadsanslag skul- heten än sådana som finansieras enbart gele ske. Slutligen frarnhölls att riktlinjerna var nom ramhöjning. att anse som provisoriska till dess att ställ- För att undgå dessa effekter och även i ning tagits till affársverksutredningens för- syfte att ernå en administrativt mer lätthanslag. terlig handläggningsordning, föreslår jag att Riksdagen hade intet att erinra mot försla- avskrivningsmedel för konjunkturbetingade gen (SU 135, rskr 310) och de ovan angivna kapitalinvesteringar beräknas under anslaget

riktlinjerna har således tillämpats under som- till avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

maren och hösten 1968. Dessa anslag bör beräknas förslagsvis. Ansla- Chefen för inrikesdepartementet har tidi- gen kan då i förekommande fall belastas med den IO-procentiga från den gare denna dag lämnat en redogörelse för de kompensationen totala beställningar som affärsverken m. fl. i tidpunkt resp. fond tar medel i anspråk för samråd med arbetsmarknadsstyrelsen lagt ut att betala sin investering. Myndigheten behöi syfte att öka sysselsättningen inom verk- ver ej inkomma med särskild begäran om stadsindustrin. avser förnö- anvisning av avskrivningsmedel utan denna Beställningarna denheter med ett sammanlagt inköpsvärde av fråga får “prövas i samband med att ställning av investeringen. Där- 88 milj. kr. För de beställningar som finan- tas till tidigareläggning sieras över har emot bör det, liksom hittills, ankomma på

investeringsanslag Kungl.

Maj :t i förekommande fall beslutat om ram- myndigheten att inkomma till Kungl. Majzt

höjningar. Pâ tilläggsstat l till riksstaten för med framställning om höjning av medelsför-

budgetåret 1968/69 har dessutom anvisats brukningen samt, för den händelse den på 5,7 milj. kr. på Vägverkets förrådsfonds inve- anslaget beräknade konjunkturreserven inte steringsanslag i syfte att möjliggöra den för förslår, även om ökning av investeringsanslafonden nödvändiga ramhöjningen. Vidare get. har på tilläggsstat II till riksstaten för bud- De i det föregående nämnda anskaffgetåret 1967/68 anvisats 20 milj. kr. under ningarna avser förnödenheter som behövs i

investeringsanslaget Kraftstationer m. m. för civil statlig verksamhet. I vissa fall kan emel-

att för vattenfallsverkets del skapa utrymme lertid sysselsättningspolitiska skäl även motiför konjunkturbetingade investeringar. Övri- vera anskaffningar av försvarsberedskapsnaga ramökningar har väl rymts inom den tur. Enligt gällande principer avskrivs an-

konjunkturreserv som beräknats för resp. skaffningar för försvarsberedskapsändamål

anslag. med 100 %. Jag anser att detta bör gälla även De i prop. 1968:125 angivna riktlinjerna om anskaffningarna kommer till stånd av för anvisande av den IO-procentiga kompen- sysselsättningspolitiska skäl. Analogt med sationen har emellertid i vissa fall visat sig ovannämnda fall belastas anslagen med medföra inte avsedda verkningar. Normalt IOO-procentig kompensation från den tidkan man räkna med att betalningarna inträf- punkt medel tas i anspråk för att betala resp. far så långt efter det att beställningen lagts investering. Även i detta fall bör det ankomut att Kungl. Majzt hinner begära avskriv- ma på myndigheten att inkomma med framningsmedel på tilläggsstat. Ibland är så emel- ställning om höjning av medelsförbrukningen

och, i förekommande fall, anslaget. För budgetåret 1968/69 bör den provisoriska ordningen tillämpas att medel för konjunkturbetingade avskrivningar anvisas över

fonden för oreglerade kapitalmedelsförlus-

ter. Här angivna riktlinjer innebär vissa förtydliganden och skiljer sig på några punkter från dem i prop 1968:125. De bör i awaktan på ställningstagande till affársverksutredningens förslag tillämpas tills vidare. Riksdagens godkännande torde inhämtas.

Bilaga 6 RRV :s enkätfrâgor till statliga myndigheter

om omfattning m m*

upphandlingens

(Svaren på frågorna redovisas i följande tabellbilagor 7-44. Bilagenum-

mer anges i förekommande fall under respektive fråga här nedan)

.Ange omfattningen av upphandlingen 6. Har under budgetåren 1966/67-1968/

budgetåren 1966/67, 1967/68 och 69 lagts ut forsknings- och utvecklings-

1968/69 (enligt beställningar, kontrakt uppdrag i samband med eller som en di-

e d som tecknats under resp budgetår). rekt förberedelse för en upphandling? Bilaga 7. Bilaga 34.

. Ange hur stor del av upphandlingen un- 7. Om fråga 6 besvarats med ja: der budgetåret 1968/69 som utgjordes av a. Ange omfattningen av forskningsvaror helt tillverkade i utlandet. (Här och utvecklingsuppdragen.

b. Har och utvecklingsupp-

avses både varor som upphandlats direkt forskningsfrån utländsk leverantör och varor som drag hos ett företag alltid åtföljts av

hos detta av den

levererats genom förmedling av agent, beställning företag

kommissionär eller svenskt företag som utvecklade produkten om denna representerar den utländska tillverkaren.) uppfyllt de uppställda kraven? Bilaga 8. c. Hur stor del av de under 7 a angivna forsknings- och utvecklingsuppdra- . Ange fördelningen på ursprungsland, vagen, som utlagts fristående före en ruslag etc av upphandlingen under bud-

upphandling, har gjorts hos företag i

getåret 1968/69. utlandet under budgetåret 1968/69? Bilaga 9-32. Bilaga 34.

4. Ange omfattningen av upphandlingen 8. a. Ange fördelningen av upphandlingen

budgetåren 1966/67, 1967/68 och under budgetåret 1968/69 på olika

1968/69 från företag lokaliserade inom

upphandlingsformer. norra stödområdet (enligt beställningar, b. Vilka synpunkter har huvudsakligen kontrakt ed som tecknats under resp varit vägledande vid valet av upp-

budgetår).

handlingsform? (Specificera om möj- Bilaga 33. ligt på olika typer av upphandlings- .Ange fördelningen på varuslag av upp- objekt.) under Bilaga 35. handlingen budgetåret 1968/69

från företag lokaliserade inom norra

stödområdet. 1Jämför kap 2.2 Uppläggningen av utrednings- Bilaga 33. arbetet.

9. a. Vilken praxis tillämpas vid valet av 12. I vilken besöker omfattning tjänstemän annonsorgan vid ”annonsupphand- utländska för att orientera företag sig om

ling? (Ange antalet vid tidningar deras produkter?

varje upphandling i några vanligen Bilaga 39.

förekommande fall av ärenden.) 13. Ange beräknad tidsåtgång för anbudsinb. Sker annonsering i vissa fall även i

fordran m m i olika typer av upphand-

utländska tidningar?

c. lingsärenden?

Om fråga b besvarats med ja, ange

i vilka tidningar annonsering skett 14. a. Förekommer förskottsbetalning vid och i vilken utsträckning under de upphandlingen?

senaste två åren. b. Om fråga 14 a besvarats med ja, d. Hur bedöms värdet av annonsering i ange för vilken typ av upphandling Tidning för leveranser till staten? och ivilken omfattning förskott läm- Bilaga 36. nas?

15. Ange kortfattat de betalningsvillkor som

10. Tillfrågas i regel samma krets av leveran-

i övrigt i allmänhet gäller för upphandtörer vid varje tillfälle då offert infordlingen. Ange tex i vilken utsträckning ras på en viss produkt eHer sker en betalning sker i takt med leveranserna, successiv omprövning av leverantörskretnär slutlikvid erläggs etc. sen? Bilaga 40. Bilaga 37.

16. a. Är leveranserna av varor till följd av

ll. a. Finns några register eller liknande över tänkbara upphandlingen i stort sett jämnt för-

förteckningar leveran-

törer? delade under budgetåret?

b. Om fråga 16 a besvarats med nej, b. Om fråga ll a besvarats medja: Hur

ange orsaken.

många register (förteckningar) finns?

Bilaga 41.

(Finns flera register, ange vilka olika

av som l7. Hur

grupper upphandlingsärenden stor del av de årliga betalningarna

registren avser.) under budgetåren 1967/68 och 1968/69

c. Hur många företag är i genomsnitt för levererade varor erlades under måna-

upptagna i varje register? derna maj och juni?

d. Hur många företag från norra stöd-

Bilaga 41. området är representerade i regist- 18. a. Innebär nuvarande anslags- och budren? e. getsystem några nackdelar ur upp- Ange uppskattningsvis hur många ut-

ländska leverantörer handlingssynpunkt?

som är represenb. Om fråga 18 a besvarats med ja, terade genom registren antingen direkt ange nackdelarna. eller genom agent, kommissio- Bilaga 42. när eller svenskt företag. f. Uppförs 19. skall samtliga företag som begär Myndighet enligt 15 § upphanddet i registren? lingskungörelsen vid bedömning av an- Har det förekommit att företag inte g. bud beakta samtliga omständigheter. förts upp i registren på grund av att a. I vilken utsträckning har under bud-

företaget ansetts icke tillräckligt kva- getåret l968/69 anbud antagits som

liñcerat? inte innehållit det lägsta priset?

h. Om ett företag, som begärt det, inte b. inte varit Ange i de fall prisfaktorn förts upp iregister, har företaget fått utslagsgivande vilka andra faktorer

besked härom? än priset som varit avgörande. Bilaga 38. Bilaga 43.

l8l

20. a. Har under budgetåret 1968/69 avtalat vite efterskänkts eller har förlängd leveranstid medgivits i fall då sådant vite avtalats? b. Om fråga 20 a besvarats med ja, ange antalet fall då detta förekommit. Bilaga 44.

21. Enligt upphandlingskungörelsen får an-

budsgivare låta sig representeras vid an-

budsöppnandet genom en av handels-

kammare auktoriserad, opartisk person. a. Hur ofta har sådan representant varit närvarande vid anbudsöppning under

budgetåren 1967/68 och 1968/6972

Hur ofta har utländska anbudsgivare åberopat bestämmelsen under samma tid?2 Är det önskvärt att behålla denna föreskrift även i fortsättningen? Om svaret blir ja, ange skälen?

22. a. Redovisa med en organisationstablå

myndighetens organisation för den verksamheten om sär-

upphandlande

skild sektion, enhet e d är inrättad för denna verksamhet.(Ange även be-

fogenhetsfördelningenj”

antal tjänster efter lönegrad Ange

(motsvarande):

23. a. Finns några interna föreskrifter utar-

betade för upphandlingsverksamhe-

ten?2 Om fråga 23 a besvarats med ja,

ett exemplar av föreskrifterbifoga

na?

?Då en sammanställning av svaren på denna fråga inte kunnat göras tillräckligt upplysande i tabellform, redovisas inte svaren i tabellbilagorna.

Bilaga 7-44 Den statliga upphandlingens omfattning m m sou 1971:88 133

m. m .

v.m

vdm mvv

ommv ovmo

o.mm o.mm

mvvo

m.mm

odmo

m.vm m.vm m.mm m.mm o.mm o.mm m.mm .âa

m.omm m.mmm m.mmm o.mmm v.mmm m.mmm m.mmm m.mmm

mm mm m

mEäsm

m m m

maomåm

:oo I I | I I

.äm md m.m m.m m.m m.m md m.m m.o m.o m.o

m.mm m.mm m.mm m.om m.mm o.om o.mm

m.mmm m.mmm m.mom m.mmm m.oom

-ämm .mona -wmwmmä ma: :o.mm

m

m

.ucimøâmzmnømom

.

o.m m.m md v6 m.m m.m m.o v.m m.m m.m m.o md o.m m.m

ovmo

m.mm m.mm m.vm m.mm m.mm m.vm m.mm v.mm

m.mmm. m.mmm o.mmm

om

mamman?

m

o .

m.m

v.vm m.mm m.mm m.mm m.mm m.mm f... m.vm o.mm mdm m.mm m.mm m.mm m.vm mdm m.vm m.mm

m.vom m.omm m.mmm o.vmm m.moo m.mmm m.mmm m.mmm

§32

m mm

moä mcomåm

m m v

m .

.Eammomumonøm

m.mm m.mm mmv o.mv o.mm m.vm m.vm o.mm m.mm m.mm m.mm m.vm mdv m.mm m.mm

o.vmm v.mmm o.mmm m.mmm m.mmm mdmv o.vmm o.mmm m.mmm m.mmm m.mmm

mm

uEE=m

m

m m

:oo I I | I I

-ha v.o o.m o.v m.m md m.m md m.o

mdm

m.o

m.mm m.mm o.mm m.mm o.mm o.mm o.mv

m.mmm mdom o.vmm m.mmm m.mmm

-Mmmm .musa -mamman mi: :Bon

wämwomommumuman

m

v .

md md m.m md md m.o

ovvm

m.m m.m m.v m.m o.m v.m m.o m.m m.m

.mimvmouñz

m.mm

v

m.vm o.mm m.mm m.mm o.mm v.mm

m.mmm m.mmm m.mmm

moäzmmm.

m

383m

s_

ummmmcmom

vd m.m o.m m.m

mvom

mdv o.mv m.mm m.mm m.mm m.mm o.ov m.mm m.mm m.vm m.mm o.mm o.mm o.mv o.mm m.vm

m.mmm m.mmm o.vmm m.vmm m.mvm m.mom

§52

me.:

m m

moä m v

Jmmoåäum

.m8

:ommommmm

m.m

vdm mdm

mawåmumoaâm

m.mm m.mm o.mm v.mm m.mm m.mm o.mv o.mm o.mm m.mm m.mm mdv m.mm m.mm

o.ovv m.mvm o.vmm

mEmmFmmmu

m.mmm m.mmm o.mmm m.mmm m.mmm m.mmm m.omv

mEE=m

mm

m m

:oo I I I I 1 |

Sound

md m.m m.m m.m m.v v.m vd m.o m.m m.m o.m md

mvmm

o.mm

.memoäoämwmm

m.vm m.mm m.mm o.vm

m.mvm m.vmm m.mvm

-mamman .ämwcmø comes

mm

-ämm .mums m

:oêoåsp

m.m od m.m md m.m m.m m.m m.o o.m o.m m.m md m.o m.m md m.o v.m

m.mm o.mm m.mm m.mm

mdwo

m.mm m.mm

m.mmm m.mmm o.mvm

m

uummcmmm.

.zowmobmmmmmommêmøam

m

.mmmbmnmaäaoo

mssuaso

m.m m.m

m.mm m.mm m.mm o.mm m.mm m.mm vmm o.vv o.mm m.mm m.vm o.mm m.mm

odmm

o.mv m.mm m.mm m.mm m.mm

m.mmm m.mmm m.mmm m.mmm m.vmv m.mmm

§82

m

moä m m

uummmämmmmm

uEEzm “samman

.sommubmämmnumamuzoü

Bm

âowsnamnaa:

mmocomäamomå

.omoääs

.om

ommomääomwâmaw

Jmuänåmøm:

Eömmoâummmøum äåømzäe åsmänusam

“simpa

xsêmamaozmo,

:mäazazømâouwäaucm

:§28 :som

mmm

_msoswmuzms

:oneâmmowamümsäoaamm

29m;

:osebmmämzøamâsm

:oo

:amaåmemamøäao commobmammmonmummm :omämmmwâmamâmsbb

maa?

m8

:ønoäumuaamäm .oäoanâaam :sarâsâzogm :unaåwazom amwzzwmmøoasm

umwøm

.m .m8

.umgås .oäåsmsoa 2035?. äoäåmmnm .omoäøm .Smâmmoävm moxmoâmom masse,... movmmoâmämomm .oääomom .susazz :owmorâmmoåv _xwêesomø

ouaaøsm :owmømbm 332m 222m

mmm

“mån .E32 åäö m

184 SOU 1971 :88

o. 4.

md

mmm

md m4 0.4 m4

mdm Em

m4 md o.m v.o m.m m.m o.m 0.4 m.4 4.4 I 4a 4.

4.4 4.m4 4.mm 4.8 m.v4 a.:

4.vm o.mmv m.vv4

m.mmm4

mvm

444404044 C44:

4 4 4

asså

4 4 n m m |

l m4 om mm

omm

S.

mm E m4.

omm

m t.

Em

m4 m4

vmm

mm mm

4›o4 nmv 044 mm4 m: m4m

m. m. o. o.

oem

md md m4 md m.o m.m 4.o m.o m4 m.o m.o wo m.m No 4.o

mm4 o.m4 mi.

mdmv

4..o4 m.mm m.mm

m m

o

mm4

I l

m.mm4

4044444444 .

4. 4 m v m m I u N

aw44©

I I z mm om 4m ov mv

omm

9.

434444.

44 m4 mm mm »m R m4.

4›o4 mm4 mm4 vm4 mmm 4 m:

v.o m4 4.m md I m4 hm m.4 4.o 4.o m.m 4.o m.m m.o m.o wo 4.m md md o4 v4 o.m m.m m4:

44440445 I

4.mm ñmov

I

4.mmm

I 1 I

m 4 m m v 4.

i I I m I I n I I I m4 44 mv v4

43444..

m4 s. m4 om

mD

m4 S om4

454 454 om4 m44 oo4

4o4o4§4oo4

m. m.

mm md md v.o m4 m.4 m.m md 4.4 m.m 4.o 0.0 4.4.

.doänom

md md nd hv m4 4.o 4.o e... m §4

Emm

md v.o m.m l

444404044 I

m.m44 344

4v

34:4

.44o44444344444o4m

433.94 oumboäo

m m 4. 4 4. 4 m u m m. 4

I I | om l u v4 mm m4 mm ov

v4 mm mm m4 oo4

mom

4m v04 4›o4 m44

.mm\mmm4

.u44444444n4

I

md md md md 4.4. md 44.4 m4 no m.o 4.» ...o 4.o m.m o.m m.m 44 4.o

m.4m

4.o 4.o m.m m.m m.o I I

4.m4

I I I

34444 I

404.44:

.xuwianø oäcz

4 v

434.4.

m m v m 4..

.3448444

m I m 4 I I m r m I I I 1 m4 I mm om

4›o4 mm mm o4 m4 4m mm m4

44.4.5443:

443m 444444434

.40

4u44o4w444o4a

.mmm4

434394444:

4334:3054

4424:0534»

4443:84

4444542444443 um4o4ämmv4mö4ømm .øüoämniousm

44m.4›444a.4444ou

43%

u44o›4o4.4o4n=4

444444mo4o443ä44 uceüaxøxzzo.. 44smcawwq4c›o444 axêâamaozs,

Søsaxsw

:umâåøiømmnosuáäiom

4484o43mm4uu44u4ä444m4o444 4.om_oz4um4..w›asêc4

:øêaêwäaaøza

E0

440.6?

=o4424§ä›:4u44›4o

:nâobâmwvaøwäm 44020444344454304400 444505424404484434 443404432404434444 :oâiäoâzoxm

äwm›4:w4m=2_sm

4344oå444aw4=4

.m 444.0

.Szeémsoø 4344ø›3.44...4m.4m 4s2or4§u›o

mmmzm 40434453: 04.9.0445 3oä›ø4mn4 304394044 4440444344 842444834 34:42 4844942044 334444 454m 333m 333m 338m 233m 222m mxmümñma 404405404.

4 u

SOU 1971 :88 185

Bilaga 9. Upphandlingens fördelning på varugrupper etc samt på ursprungsland under

budgetåret 1968/69 (Fördelningen på myndigheter framgår av bilagorna 10-32)

Upphandling i milj kr från Procentuell Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt andel Finland Schweiz länder Norge Storbritannien 1 Österrike %

A Varor

Transportmedel (exkl järnvägs-,

Summa under A 3 394.5 51.5 333.8 404.2 455.5 4 639.5 100.0 B ?Vänster

C Byggnads- och anläggningsarbeten Husbyggnadsarbeten 565.5 0.4 0.4 0.8 l.l 568.2 46.3 352.3 - - - - 352.3 28.7 Anläggningsarbeten Ej specificerade arbeten3 306.1 - - - - 306.1 25.0

Summa under C 1223.9 0.4 0.4 0.8 l.l 1226.6 100.0

66-0 1-1 1-1 2-3 3-0 73-5 D Underhåll (Byggnadsstyrelsen) Totalt för A - D 5 756.7 54.6 340.2 409.8 472.4 7 033.7

1 Av statens totala upphandling inom grupperna varor, tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten 2 Avser bl a upphandling av vapen och ammunition 3 Denna post innefattar uppgifter från myndigheter som inte lämnat någon ytterligare uppdelning inom grupperna varor, tjänster etc

Bilaga 10. Livsmedel, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Bilaga 11. Mineralprodukter exkl oljor, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Bilaga 12. Mineraloljor, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandling i l 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Summa 48 515 7 000 22 563 23 126 150 899 252 103

Bilaga 13. Kol och koks, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Bilaga 14. Kemikalier, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Civilförsvarsstyrelsen 5 5 Domänverket 700 2 200 400 3 300

Försvarets sjukvårdsstyrelse (inkl militär-

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 274 276 160 397 1 107 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 55 212 4 151 4 418 Summa 59 230 4 492 2 914 6 089 24 873 97 598 l Även läkemedel.

Bilaga 15. Medicinsk utrustning m m, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Domänverket 25 25 Försvarets marerielverk 437 437 Försvarets sjukvârdsstyrelse 1 265 106 800 150 l 200 3 521 (inkl militärapoteket)

Bilaga 16. Gummi- och plastartiklar, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandling i l 000-tal kr från Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Summa 51 655 3 808 2 993 4 759 11 081 74 296

Bilaga 17. Lädervaror, upphandling 1968/69

Myndighet Upphandling i l 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets sjxkvård sstyrelse

Bilaga 18. Trävaror, upphandling under 1968/ 69

Myndighet Upphandling i 1 000-ta1 kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Bilaga 19. Pappersvaror, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandling i 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Arbetsmarknadsstyrelsen 15 15

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Summa 70 034 1 864 1 002 303 1 930 75 133 15

Bilaga 20. Textilvaror, upphandling 1968/69

Myndighet Upphandlingi l 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets sjukvårdsstvrelse

Högskolor Karolinska sjukhuset 986 21 14 1 021 Kriminalvårdsstyrelsen 6 110 2 l 227 116 380 7 835 Lantmäteristyrelsen 20 20 Mynt- och justeringsverket l 1 Postverket 5 114 30 258 218 5 620 Rikets allmänna kartverk 4 4 Rikspolisstyrelsen 1 653 419 2 072 SIDA 164 164 7 7 Sjöfartsverket

Summa 126 472 l 748 10 041 11 128 11 106 160 495 1 Därav förbandsmateriel 900 000 kr.

Bilaga 21. Skor, upphandling under 1968/ 69 Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Bilaga 22. Metaller och metallprodukter, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi l 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Summa 525 721 3 980 19187 4 212 36 485 589 585 15*

Bilaga 23. Maskiner (exkl elektriska), upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets sjukvårdsstyrelse (inkl militärapoteket) 13 13 Generaltullstyrelsen 783 300 1 083 4 182 100 200 4 482 Högskolor

Rikspolisstyrelsen SIDA 242 22 31 10 305 61 300 361 Sjöfartsverket Skolöverstyrelsen 413 413 Socialstyrelsen 200 200 Statens bakteriologiska laboratorium 685 70 50 200 25 1 030

Summa 550 297 4 551 166 352 292 301 22 583 1 036 084

Bilaga 24. Elektriska maskiner med tillbehör, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandling i 1 000-tal kr från Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Osterrike

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 1 458 3 315 432 407 2 615 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 137 137 Summa 492 565 6 168 24 724 22 526 51 029 597 012

Bilaga 25. J ärnvägsutrustning, upphandling under 1968/ 69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets materielverk 4 4 Statens järnvägar 125 171 86 2 798 114 4 382 132 551 Summa 125 175 86 2 798 114 4 382 132 555

Bilaga 26. Transportmedel (exkl järnvägs-, luft- och sjötransportmedel), upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 720 77 797 Summa 124 494 143 16 080 2 754 15 901 159 372

Bilaga 27. Luft- och sjötransportmedel, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Förenade fabriksverken 500 25 100 625 Försvarets materielverk 160 250 2 230 762 3 358 822 167 422 Generaltullstyrelsen 1 100 1 100 Kriminalvårdsstyrelsen 5 5 Rikets allmänna kartverk 34 14 48 Rikspolisstyrelsen 441 367 808 SIDA 16 16 Summa 161905 2 671 787 3 458 l 203 170 024

Bilaga 28. Vetenskapliga instrument, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 4 967 680 5 405 8 099 8 209 27 360 Summa 39 066 2 097 12 829 20 304 12 049 86 345

Bilaga 29. Möbler, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi 1 000-tal kr från Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 502 6 3 13 524 Summa 52 364 110 47 5 28 52 554

Bilaga 30. Andra varor, upphandling under 1968/69

Myndighet Upphandlingi l 000-tal kr från

Sverige Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Försvarets materielverk, vapen och ammunition 209 675 10 377 899 6 863 227 814 Försvarets sjukvårdsstyrelse

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 8 581 411 1710 l 238 5 956 17 896 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 577 577 Summa 626 168 4 247 48 333 10 946 68 655 758 349

Bilaga 31. Tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten, upphandlade inom landet under 1968/69

Myndighet Tjänster 1 000-tal kr Byggnads- och anläggningsarbeten l 000-tal kr Konsult- Trans- Övriga Ej Hus- Anlägg- Ej tjänster porter tjänster spec byggnad ning spec Arbetsmarknadsstyrelsen 3 100 6 514 3 547 15 778 47 272 Byggnadsstyrelsen 21 666 63 40 531 228 403 16 697 Civilförsvarsstyrelsen 443 70 487 69 48

Försvarets siukvårdsstyrelse

Statens bakteriologiska

Styrelsen för teknisk utveckling 400 Televerket 11 106 1 507 1 185 100 658 125 000 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 419 423 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 3 000 700 Summa 404 609 177 567 369 425 120 715 565 524 352 277 306 109

upphandlade från utlandet under

Bilaga 32. Tjänster samt byggnads- och anläggningsarbeten,

1968/69

Myndighet Upphandling i 1 000-tal kr från Danmark Portugal USA Övriga Totalt Finland Schweiz länder Norge Storbritannien Österrike

Konsulttjänster Försvarets materielverk 150 21 1 172

Transporter Postverket l 210 1 950 l 255 4 790 9 205 Televerket 5 500 60 500 l 065

Övriga tjänster

Ej specificerade tjänster Statens vattenfallsverk 200 300 500 Summa tjänster l 542 4 881 2 564 12 789 21 776

Husbyggnadsarbeten 420 420 840 l 120 2 800 Byggnadsstyrelsen Summa totalt 1 962 5 301 3 404 13 909 24 576

qvnmøq? :Qom cqmnqv

nam

od

min

NNNON aa msom fd

.Eøm

sa-nxoo

§2.

F1 r-t NAN E: :m

§2

u.: N

m2 mdm

oem man

somm:ucusmmøämâmuaåxåø:

md vd

...om od då

»nu 3 od md

...m md

m E2 .wm å? »dm

N.

-Ez -§8 cam od.. cam

Hd

mao. å; V...?

å

wEEovHom

.så -35 :Gm -..å :S od od md _d Ad 3

“E3 FGF*

v-*Ölñl

C

35_ .wzom 43m 40._ om md md

måwcnüluåwom_

.som ..8› goa_ md 3

2=?

3 3 od dd

-IM -FC -Rc :cm å.. nom f: 3 md n.:

SES

QQOHooNv-nas

NONONOxDM

wuvwuåovcum

E_

.as

_

Sö:

»asusåaaa

än.:

vd sd vd .mm

-om ..8› _e_

:ma

miêåna .oâäâz

od ...ou

m:

8:?

aommsaam.,

wEESW

maåoaoswmäaå

.onoåz

?inåt

Exo 7%

acoêzämc_

ma

.tarmarna

äümtmäarø -oumzauoE

...oxå E33

-uvazwmän

.uuommcmäomø

:ä

:muuehääsmzwmåza

.S

nä_

måwom_

mm

-ca

m:_=§:§mwm›:una

:å

uoåauenaxmuoiå

.mm §0 :oo :oo

_ouoêtoawcukh amzmaxmcoao

Sh?

m m

mås.:

mzåååüab _ouaâäamam

:oo

_0228052

E

wååwuxck _uvoEmzq .ozszsox _oäåouwa Hoäzzxob .vcimmsü

›

S309 .canvas

.oäzth sååå..

28m

;E250

awåm .sakna

aozuöå

Sve:

.städ _onoE .uses muU=

:oo :im .§5

H _ än

204 SOU 1971 288

»Eczwumonwxsvåm

maräng »Sound

.uxzuoå ;xsnoñ

MECu-.RECM mEEwm wEEdm

a å

å.

58 En_

_.o mo: .få »§28 F mo:

mazuouøgüvcaå

wEENm

393.nu: »Ecâwäon .emâaaa aowuuumab wâcäümon

mo:

m n m o n m 0 d *.1°9 ä. v. V.

8.0 8a m..

:Sch m3:

-coo v-n-wf-?vdooo O

ma:

U1 N.

8... m3

28:e. cor.:

vd

2.:

-28 m3 uo=o .EE mm_ m2

(V) adam-woman

om

awäom.

o d -iv--nmdddd

oä

-..vi

m

.Em -oxå ma. å.:

m.:

Hova: :Sch 3:. 32_

§52 E53

Hd

-oxå u.: uo=o ._35 02

:oäøuâwanxooâ:

md ...o md 53m

m.:

§8

»ESS G82 5:3

-..v5

-En -..vad »s q

3 .m 4 .m m.m nd md m.d 3 anus:

:auch 93m 03m ...mom

_

:oo

dennas:

22:5. cos.:

.møzusucmms

-28 .§5

._

3:0

E_ _

:m: m.:

.:

-øwiøxüøu

b_

§82

maräng

3 E2 A6.: -En -oxå m3 .än ma?

å _ to.:

mo:

9C. N -âs mån LHF-X- IJ-Dü-:JEDLLDU- LL D

UENDENM mums?

wøzvcunma:

m b_

asså asså

2202:00.:

mssszså

:t:

#25325_ weunmbu:

møuvmmsmmøzxoodz:

U_

a mod

EE

maøuoaoâêczå

:ä

som:_E_a›.m:oiouuEu:ø=o.E25 :§55_«Em:o:»uaE.=a=ou=oa:_

vd

maka...?

:owi::m›k©:o_._oumE:_uaE :om:_::m.5:o_uoamE:EE

åozoioøaê

:owczazêawåoioaup:?En

nxuuzoioanê

:owEE_a.©:o:o:wEwE.a =om=_=:a:.w:o_:xmEm›c :ow=_::u›.5:o_.oumEw›c

:oo

.mwm›=;_

sozouåwmuwwuwtz_›_o couaEmcmmcEäzäb

umwwâzüwøcouwum

:oxorâmmnmswmxm :oâøbøammsomwåm

aâoxwmo:

.vm

ovaowuäumum

_uåuåmEon

.mmêaxmkom åoääåm

uwwzm “ozwâiå maoäâumm mcouâm :oo

_ m

Bilaga 35. Upphandlingsformer (sätt för anbudsinfordran) budgetåret 1968/69

Myndighet Anbudsinfordran genom

Annonsering Särskilda Under hand Ej Summa skrivelser specificerat

milj kr % milj kr % milj kr % milj kr % milj kr

15.2 13.7 80.2 72.5 15.3 13.8 e - 110.7 Arbetsmarknadsstyrelsen Byggnadsstyrelsen 15.0 3.9 280.0 73.4 49.0 12.8 37.6 9 9 381.6 - - 5.7 41.3 6.6 47.8 1.5 10 9 13.8 Civilförsvarsstyrelsen - - 68.6 52.2 60.3 47 .8 - - 128.9 Domänverket 25.7 6.6 357.3 91.4 8.0 2.0 - - 391 .O Fortifikationsförvaltningen Förenade fabriksverkenl 139.4 100.0 139.4 Försvarets materielverk 44.7 2.2 505.9 25.1 1 459.6 72.3 8.6 0.4 2 018.8 - - 8.4 24.6 25.3 74.0 0.5 1.4 34.2 Försvarets sjukvårdsstyrelse - - 3.1 38.8 4.8 60.0 0.1 1.2 8.0 Generaltullstyrelsen - - 16.8 30.6 27.4 49.8 10.8 19.6 55.0 Högskolor

Mynt- ochjusteringsverket Postverket 8.7 3.1 123.5 43.7 150.6 53.2 - - 282.8 - - 0.5 12.5 3.5 87.5 - - 4.0 Rikets allmänna kartverk 2.0 2.7 42.0 55.6 31.0 41.0 0.5 0.7 75.5 Rikspolisstyrelsen - - 4.6 5.0 88.1 95.0 - - 92.7 SIDA 0.1 0.7 12.7 84.7 2.2 14.6 - - 15.0 Sjöfartsverket - - 0.3 0.8 36.6 99.2 - - 36.9 Skolöverstyrelsen Socialstyrelsen 1.2 8.0 9.9 66.0 3.8 25 .3 0.1 0.7 15 .O

Statens bakteriologiska laboratorium - - 3.6 29.3 8.7 70.7 - - 12.3 - - - - 10.6 100.0 - v 10.6 Statens jordbruksnämnd - - 270.0 58.4 192.0 41.6 - - 462.0 Statens järnvägar - - 0.1 9.1 1.0 90.9 - - 1.1 Statens provningsanstalt - - 953.8 91.3 91.0 8.7 - - 1 044.8 Statens vattenfallsverk Statens vägverk 40.1 7.7 325.9 62.7 95.0 18.3 58.5 11.3 519.5 - - 2.6 65.0 1.4 35.0 - - 4.0 Statistiska centralbyrån - - - - 2.2 100.0 - - 2.2 Statskontoret

Styrelsen för teknisk ut- - - 0.1 16.7 0.1 16.7 0.4 66.6 0.6 veckling 64.7 308.6 35.2 - - 876.6 Televerket 0.1 0.1 567.9 Utrustningsnämnden för universi- - - 50.2 97.7 l 2 2.3 - - 51.4 tet och högskolor

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar - - - - 74.0 94.5 4.3 5.5 78.3

Summa 166.9 2.4 3739.7 53.2 2808.6 39.9 318.6 4.5 7033.8

Redovisade synpunkter på valet av upphandlingsform

Annonsering har ansetts lämplig vid entreprenadupphandling samt vid upphandling av varor av mass- eller

förbrukningskaraktär (livsmedel, förbrukningsmateriel o d). Annonsering har även bedömts lämplig när det gäller att öka anbudsgivarkretsen. Upphandlingssättet har påpekats vara administrativt tidsödande.

Särskilda skrivelser har ansetts vara lämpliga vid anbudsinfordran när det gällt att nå leverantörer med viss teknisk specialinriktning, tillräcklig kapacitet, erfarenhet etc eller när ett tillräckligt antal konkurrenskraf-

tiga anbudsgivare kan nås utan annonsering. Anbudsinfordran under hand används av de myndigheter, som endast har begränsad rätt att anlita denna upphandlingsform, företrädesvis vid inköp under 2 000 kr eller vid tilläggsbeställningar och liknande i

enlighet med upphandlingskungörelsens bestämmelser. Större upphandlande myndigheter använder denna

upphandlingsform vid upphandling av mera speciell karaktär och tillverkning, när antalet leverantörer är

begränsat eller när endast en leverantör finns, när godtagbara anbud inte erhållits, vid brådskande upphandlingar och vid tilläggsbeställningar samt när affärsmässigheten i de enskilda fallen inte bedöms

kunna tillfredställande tillgodoses vid användande av annan upphandlingsform.

1 Fördelning har inte kunnat lämnas

...Såna

qoioqaE

.mwicwmwqcm

qouoEmzq qowcüoå_

:oo

.oqoanonoiøq

cummoåmmøv

visum:

å å

.=3onå

8:3

423%:

.und

4:042:

_

mcsncmnmms

M å

.møqqvaananøuaaoqnoaqco

wazucunmms

ä å

92:3

uciomcoccm owauquâ: mczuømsmm: møzuzmsmmn

»Eêcasmms

.Sw

.varg

v? E›

wciowcoccåmcäu:

wciomcoøcu .Riaäx mmoummwuo

:oE :o: nu.: vi 3::

v; E., o:

_

ovcaqaämnouwzz

00h? o?? d?? .ooqmä d?? .onbä o??

N

och? 3=»

.qEoøonqmå .Eouonzmam .Eooonâám ;Eonoaää .qEmoonumäm

:Bum

:uwzqocqåm .Ecuonåå

=mE=a

$Em 45:3 nwim :qâoqzä äeoua .zqeouaqø mcocc uMEM .couoøqw

ä; :cum ä §5 §5 En.: som.: “man umeå :ämm:

EEouåE

:oo

:orqivâosqu

qoumimvuüqø

-Eäus

83 :oo

å

Såå.:

2:a

maqåmsbswcovqom

å

_ouoeå_

_mcoäsmnaøüxm

:z

quüoqaêåoqcov_

:oo :oo

wåusáma: _ouoEwzq wciøwaqwouou_ :omicqouâw

_sqoawå _urquäå “E8 _ovan_ qoä Satu:

ME-UCMCEQ:

.wicusuqonnqum

q q m q q

mqwwåquww

.M .m .m ...q q q M J_ J_

m_._›0

_nmwuomzocca

.mq .mq q .mq mq mq .wq .mq .wq .mq .wq .mq

.äwiøvz

.winâzüqoquq

u

_m› :oo

mxmvcwz:

E› q q q q q

.muacwmqqm .mwiawmmzqn uqamñcnww

:m .m .m .m .z _

:oqonä

.

252m .mq .mq .mq mq .mq .mq

.maiâzmåzum

umqowzoaau

cwmqomcocqw

.såna

å

Eåuoqåonø_ mcuoqonwqvøzE

qozmqozø:

:ä :z

:zonxuoqm

mm

.ömcäoâq

S.. _

ouuwmwzqz

_oxqoâmcrqoqmz_

Süqcsacxm xösqorqoqw.:

aaawâoiouxøn

6.522_ _osaäqm

ufomzwwcouuw>

:ewa::aââmcozaxqasom

.så

:Eoäwo:

:oâobâmmnanxäecmqonqøx :u2oqåmmvqm›_mEE_qM ucêwcmxaqnuaonmcoqmqw

:omqøqämwqaâäwwqqzo :ousêwâmiñmsäb

xuuäm

ou

:owqouåmmnwcwwömm :oEEâEqoqmEEuq :oâoqämmzommuøm

.qoqoxmmmz

.om w

:oâobâmzxoom

micähumq

:oo

.osmaziå Soääuom wäsqoäz aqâzes_ uoxqoåmom siomteqwqm .Santana

auâcxoh wcoaaaw

aowø_

mmmzm ...§2 mcoqåm 323m

:oo q n

SOU 1971 :88 207

Bilaga 37. Omprövning av leverantörskretsen

Myndighet Hur ofta omprövas kretsen av leverantörer?

Arbetsmarknadsstyrelsen Vid varje upphandlingstillfälle Byggnadsstyrelsen Vid varje upphandlingstillfälle Civilförsvarsstyrelsen Vid varje upphandlingstillfâlle Domänverket Kretsen kompletteras vid varje upphandlingstillfälle med nytillkomna tillverkare « Fortifikationsförvaltningen Kompletteras vid behov. Lämpliga företag kontaktas kon- ä tinuerligt Förenade fabriksverken Omprövning sker så ofta detta är praktiskt möjligt Försvarets materielverk Vid varje upphandlingstillfälle, utom vid komplicerade produktslag Försvarets sj ukvårdsstyrelse Fortlöpande Generaltullstyrelsen Minst en gång per år Högskolor Vid varje upphandlingstillfälle, karolinska institutet en gång per år Karolinska sjukhuset Vid varje upphandlingstillfalle Kriminalvårdsstyrelsen Minst en gång om året, vid verkstadsdriften oftare, i fråga om byggnadsverksamheten vid varje anbudsinfordran Lantmäteristyrelsen Fortlöpande Luftfartsverket Fortlöpande Mynt- och justeringsverket Vid köp av metaller för mynttillverkning sker omprövning i regel vartannat år Postverket Vid varje upphandlingstillfälle Rikspolisstyrelsen Vid varje upphandlingstillfälle SIDA Fortlöpande Sjöfartsverket Ca en gång per år Socialstyrelsen, centralförvaltningen En gäng per år Vårdanstalterna för alkoholmissbrukare Vid varje upphandlingstillfälle Ungdomsvårdsskolorna Halvårsvis Statens bakteriologiska laboratorium Vid varje upphandlingstillfälle Statensjordbruksnämnd Vid varje upphandlingstillfälle Statens järnvägar Vid varje upphandlingstillfälle Statens provningsanstalt Vid varje upphandlingstillfálle Statens vattenfallsverk Kontinuerlig och därav föranledd ommarknadsuppföljning prövning Statens vägverk En gång per år eller vid varje upphandlingstillfälle Statistiska centralbyrån En gång per år 3 Statskontoret Fortlöpande i Televerket Vid varje upphandlingstillfâlle i Utrustningsnämnden för universitet och högskolor Fortlöpande Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Vid varje upphandlingstillfälle

SHB Hö

28.3: muHvwøHom piga:

m

.Hmm en Hoz .Hoz u.. an å. u.. 2 3 .az .az 2 a.. å. H. S. a.. u..

mmm

W228

333: äåüzno -muHHHHHaSH

.Eos

u m .Ho

:dm .az mn 2 .Hoz .Hoz 2 S u.. E. E. 2 .Hoz .Hoz E. .Hoz .Hoz .Hoz .Hoz S. .az .Hoz .Hoz 2 S. .az S. .Hoz H. H. E. .Hoz Z

H.

.Hou

.vid Eom

28:a:

Q w .Ho _.o .Ho a

E? mä up .sz E. .az 2 E. .Hoz .Hoz .Hoz .Hoz S. .Hoz s. 2 .Hoz 2 2 3 2 ?Z E. S. .az .Hoz .Hoz E. Z E. Z Z .Hoz E. H.

m H

vH o... 8 om mm 2 om 8 ä H: om

som

0v

SH nmH n: m: 00H oHH 00H omm

mmHäO 30:a_

:SoEEMSuH

v m m m m

m» 0m 2 0H mH NH H om 2 0H 0m m H. mm

mD 00H 0mH 0mH

m: 03.

mxmHEmHH:

3:52

v o m v H

mm om vm om E 2 »H vH ä.. NH om mm om

omm

0 0a

- m: mmH mmH H 0mH

13:4. 552%: ,HEHm

.

m › v m m

-H53

mv cv om om om om om mH 0H mm

:md

.00 0m ä H mm

Sv 00H

0m

mmH H mmH H

HuUmuEO HoHEoBH

.Såå

HE: M33 who: H :o:

E om om om om

omv

0H S. mH HH

000 o! omm 00m 00H omm 00H wvm omm com 000 00H. 00m 00m 000

omuom

H

Bum

w H

00mI0m 021mm 00vI0m 00m10m

N H H

I0H

mm: H

.E050 55:5 12:a H28 .så

ö: i0H

“uHERvIH .ovisonää

m 0 H H v m v H H m H m H m H H H v H H N m H H H m H

83mm:

om

13:a.

2 vI 0H

H

.Ho-HHS

.mHEEmH :anwa:

Håsâvumzms

:§23

.wwsäawøu

HoraHozEH

ämm

23:3_

:omHHEHHnEoHHnHEoo

Sv_

wcäm:H:HHu.Ho.Hww›

:uMEEHmEEHoEoHuH:.H=H:o0:oH:H

.H8 E0: 3:_

.§55

vH.Ho›H.HSH

.äiwoåomåan

3s:§_=wa_=Hm .aHoäuäaöHsHm

:uwEEHaPHoHHoEoHaEEäE

HåuzoEuHa

oxo :E

_äåâxapHzoH .HååäwHHEäyHn

.månne

:oc:

:måâxcnv:

:omiåHaåâHoioHmEmEä somcêzvzvaoâxveå:

väaøzüøzän nxöåämäuuwø..

. :o

_små__Hvzøusesvxäcom

50 H

=omHoåwmov=V:vE2u.: H:umHo:äwøHm›20:_›HU =aHo:§mHå›Hv=_E5H

:vaäwwgwxaxzcv:

näwmåå_

=S$HbêoHnEEaH

Jzoå?

E

?E252

zaHorHHmHHâHüozoo

x.Ho›wm›

Hoåwmmzäaoø

:måotâmmvaåwxm :azâmåoamä:

HoEå

Ewåwiñmøä

:oHoäuo:

.oääsämaå .ouHa›:a.Ho.Hm :åeâzvcom

vässa:

.Ho0:w›:

HmswGEHE Huüeámso: 00x55» SBSHBonH msaaxm 20520: rHoHouHmwoHH .oäozmom Hoüoxxus :02013230

?Hz

305m ,vem 222m 222m 333m 223m 332m 323m 333m :oo

D H u n

SOU 1971 :88 209

Bilaga 39. Besök hos utländska företag för orientering om deras produkter

Antal man- Antal Anmärkning Myndighet dagar per år företag

3 1 Byggnadsstyrelsen Domänverket Har förekommit i enstaka fall Förenade fabriksverken 2 417 6 9 Försvarets materielverk:

flygmaterielförvaltningen leveranser

intendenturmaterielförvaltningen 20 13 Har förekommit i enstaka fall Lantmäteristyrelsen Luftfartsverket 6 5

5 3 Mynt- och justeringsverket

Rikspolisstyrelsen SIDA 5 5 1,5 3 Sjöfartsverket Statens bakteriologiska laboratorium 8 4 75 50 Statens järnvägar Statens vattenfallsverk 40 35 10 4 Statens vägverk Statistiska centralbyrån 30 10 Televerket 220 36

Utrustningsnämnden för universitet 30 15 och högskolor

:v.35

å

.ouoøä .00210

m:_:_0__m0n_=_m

.svänga

:m2:

_

âäaämwiáwmäw

0.5.2: :v.13

:m_mmm:_:_å0n

._0__0

0:00:50

v05 v05

0:00:50

:m_n_mm:_:_u00n

00:3 §2

:wñmmiåwän :«_._mm:_:_w00n

32:0

._00 _ _

:oüo ._0000

00v?0____0n_

1058:00

.mvåwmâm ._0v_›0__.__0n_ 2513:1 v?0___0=_m

_ ma: _M25_ 0002.3 100.10_ :Sum

sötma.: owwäo.:

nEEo0_0.6._

E

01mm:

.Såäm

0:0:=_0_ov

E Q_

mm

ämcääzb:

:v w ._00

.00:_..:

så?

?E1309

§95_

__0052_ 041.210

_ o_

_F_ Ev_ v_

:E2020:

ä..

:mv 10a_ uOE

v?

www? :mv

.aävuåE

019m

.vu:mEm:§0›0_

_

u0v?0____0n_

31e_ 059:_

1056035000_

539.nu.:

o_

:am:_:ä00n_0v

:S00:

.00_0Eow._v0_:_

_aanøämwwx

a:

m:a:0›0_0=_m

013m v_ m v_

.m:_:_80n_

å

80:_

:oo

:aw:_:_a00nm:_::00

...N s

näs

Awñåaäcaêâam

1._ 5h_ v_

I

av

mun_

.ä

E. mi_

.u0:o:_v:o0_ 309018000_

5:0

6:0:

m

0:0:

2:205_

?E1309

o_

:m0:

630:

.\.

.â_§_2_=_

.\. .\.

va:0m.5._ 2010.5_

30:28:00_ .m:._0m:.=00_

:än:

0:205_

:mv :mv

030: 3=»

:Banana:

10:0

v?

:mv 5:0 10:0 om.

1055:0310_

om om a:

§

2018:8_

v?

0:0:

.00

vcmxvom

om m: N

0850:018

v0.: NI_

0:0: 0:0: 0:0:

m»

...E0

o_

01:05.53_

2052210100000_

om .s

v08

00:55::

v?

._0020

wEEâEn _0w0:v=›==

min E3_ v0E

:mmm__:u

:mv :mv .mv :mv .00

äuo1a aGNuCOV_

ok. E.

_0w0u §8

:oä :HEM :0d0 §0_

om om om _ :ä om _ _ v: v? om om om

8.8 ...mv

om

:o0___?mw:_:_m00n

50:_

?_5802

10._

120013:

0009:25

.o0_0

:0010›0_1._0_ 0_..0_010:..E

010›m__u_:0Sa

:0wE:0_a›._v%:o_0a0_c_:on_

00.31%:

un_

:0m_0b:mmva:01mE$0.1

:Emamüåäê

:0v:Em:mm:_Em=SD

._00

ämmâå_

20520._

010%?

:åübümmvacmmzm :0m_0b$mm__omm0_5_

.ov

00010:wEoQ :0m_0:.$m:0›O

_0m0u

mwmvm sig: 0vmc0uvn_ 20:90.50_ 000_..0›0mo._ 383m 232m 833m u00_._00_0._. 8:20:50 0014:3:

:M55 Eow

Bilaga 41. Varuupphandlingens fördelning under budgetåret Myndighet Är leveranserna av varor jämnt fördelade Andel varubetalningar under budgetåret? under maj och juni Svar Om nej, orsak 1967/68 1968/69 % % Arbetsmarknadsstyrelsen Jaz 26 21 - 3 - 3

Försvarets materielverk Nej Industrins säsongvariationer samt önskemålet att leverera före semestrar och helger. En del leveranser bundna till årstiden. Vissa anslagsskäl 35 25 Generaltullstyrelsen Ja 15 16 Kriminalvårdsstyrelsen Ja Nej Intendenturmateriel inköps i större poster som läggs upp i centralförråd 18 16 Luftfartsverket Nej I allmänhet beställning i början av budgetåret och leverans under sista kvartalet 25 25 Postverket för eget bruk Nej Trafiktoppar och semesterstängning förskjuter upphandlingen 15 18 för andra myndigheter Nej Genom att myndigheternas beställningar av kontorsmateriel av anslagsskäl ofta koncentreras till slutet av budgetåret sker en viss ökning av postverkets upphandling vid denna tid 22 20 Ja 12 17 Rikspolisstyrelsen Statens järnvägar Ja 20 20 Statens Vattenfallsverk Ja 23 28 Statens vägverk, centralförvaltningen Ja Nej Maskinleveranser som är säsongbundna till höst och vår 20 30 Statens vägverk, regionala förvaltningen Ja Nej Säsongvariationer förekommer 20 20 Televerket Ja 19 20 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor Ja 18 15 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Ja 17 17

Övriga myndigheter Övriga myndigheter har till allt övervägande del uppgivit att leveranserna är jämnt fördelade under året.

1 Orsakerna summariskt sammanfattade 2 En viss koncentration till vinterhalvåret 3 Frågan har ej ansetts möjlig att besvara 4 Andelen varierar mellan enheterna

Bilaga 42. Anslags- och budgetsystemets inverkan på upphandlingen

Myndighet innebär nuvarande anslags- och budgetsystem några nackdelar ur upphandlingssynpunkt?

Svar Om ja, ange nackdelarna*

Arbetsmarknadsstyrelsen Nej Byggnadsstyrelsen Ja Frågan komplicerad - ej närmare utvecklad i svaret Civilförsvarsstyrelsen Ja Vissa svårigheter föreligger med betalning av varor som köpts från förslagsanslag. Leveransförseningar kan medföra att medel inte disponeras vid betalningstillfállet Domänverket Nej Fortiñkationsförvaltningen Ja Nuvarande system passar inte ihop med arbetsmarknadsmyndigheternas planering. Arbetsanhopning vid budgetårsskiftet Förenade fabriksverken Nej Försvarets materielverk Ja Då reservationer vid budgetårsskiftet ej alltid får utnyttjas nästkommande budgetår uppstår ibland en olämplig forcering av arbetet, som bl a påverkar beställningsverksamheten. Principen att reservationsmedel vid utgången av budgetåret inte får utnyttjas försvårar också produktionsplaneringen vid industrin och minskar möjligheten till förmånliga upphandlingar Generaltullstyrelsen Nej Högskolor Nej Kriminalvårdsstyrelsen Ja Ett budgetår är ofta en för snäv tidsram för upphandling, tillverkning, försäljning och myndigheternas betalning Luftfartsverket Ja Ofta omöjligt påbörja och avsluta en upphandling under ett budgetår. Anslagen bör avse viss investeringsvolym i stället för objekt Postverket Ja Myndigheternas koncentrering av beställningarna hos postverket vid budgetårssluten medför hård belastning på postverkets inköpsavdelning Rikspolisstyrelsen Nej Statens järnvägar Ja Vid större investeringsobjekt då långtidskontrakt erfordras Statens vattenfallsverk Nej Statens vägverk Ja Anslagen för den statliga väghållningen avser kalenderår. Investeringsanslaget till Vägverkets förrådsfond avser däremot budgetår. Detta medför att överensstämmelse mellan medelsanvisning och intern budgetering saknas Televerket Nej Utrustningsnämnd för universitet och högskolor Nej Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Ja Förslagsanslag är inte lämpliga för löpande affärsrörelse

Övriga myndigheter Det helt övervägande antalet har svarat nej på frågan.

1 Nackdelarna summariskt sammanfattade.

Bilaga 43. Antagande av anbud under budgetåret 1968/69 då andra omständigheter än prisfaktorn varit utslagsgivande

MYndighet Antal Milj kr Avgörande faktorer (antal ärenden) Leverans- Service Kvalitet Andra villkor kommersiella förhållanden

Försvarets materielverk:

Statens jämvägar4

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 200 2.5 25 25 150 Summa totalt 2 041 202.4 284 140 1 210 410

1 Varav tre ärenden vid vilka två av de angivna faktorerna varit avgörande. 2 Varav fem av sysselsättningsskäl enligt Kungl Majzts beslut. 3 Varav 117 st avser motordrivmedel. 4 Uppgifter har inte kunnat lämnas. 5 Varav 34.3 milj kr hänför sig till fem ärenden där såväl kvalitets- som andra kommersiellt betingade förhållanden varit avgörande.

Bilaga 44. Efterskänkande av avtalat vite

Myndighet Har under 1968/69 avtalat vite efterskänkts eller leveranstiden förlängts i fall då sådant vite avtalats?

Svar Om ja, Anmärkning antal fall

Arbetsmarknadsstyrelsen Nej Byggnadsstyrelsen Ja 32 Civilförsvarsstyrelsen Ja 2 Ett fall med förlängd leveranstid Domänverket Nej Fortifikationsförvalt ningen Ja 80 l allmänhet har leveranstiden förlängts Förenade förbriksverken Ja l Försvarets materielverk Ja Efterskänkande av vite har inte förekommit. Enligt 36 § avtalslagen har jämkning av vite ägt rum. Förlängd leveranstid har medgivits i ett relativt begränsat antal fall, där leverantören inte varit vållande till leveransförseningen Försvarets sjukvårdsstyrelse Nej Generaltullstyrelsen Nej Högskolor Nej Karolinska sjukhuset Nej Kriminalvårdsstyrelsen Nej lantmäteristyrelsen Nej Luftfartsverket Ja 9 Mynt- och justeringsverket Nej Postverket Nej Rikets allmänna kartverk Nej Rikspolisstyrelsen Nej SIDA Nej Sjöfartsverket Ja 2 Socialstyrelsen Ja I ett flertal fall har förlängd leveranstid medgivits med hänsyn till att branschföretagen vid skilda tillfallen haft stora åtaganden gentemot normalsjukvården Statens bakteriologiska labo. ratorium Nej Statens jordbruksnämnd Nej Statens järnvägar Nej Statens provningsanstalt Nej Statens vattenfallsverk Ja 2 Statens vägverk Ja 3 Televerket Ja Vite har normalt icke uttagits, då förseningarna vanligen varit så korta att de ej medfört några olägenheter för verket Utrustningsnämnden för universitet och högskolor Nej Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Nej

Statens offentliga utredningar 1971

Kronologisk förteckning

_| . SOU 71. Handbok för det officiella utrednings- 39. Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. Ber› trycket. Beckman. Fi. lingska Boktryckeriet. Lund. ln. N . Post- och lnrikes Tidningar. Norstedt & Söner. 40. Export och import 1971›-1975. 1970 års lång- Ju. tidsutredning. Bilaga 5. Esselte. Fi. w . Veterinärdistriktsindelningen, m m. Svenska 41 . Ny domstolsadministretion. Göteborgs Offset› Reproduktions AB. Jo. tryckeri AB. Ju. Kommunala val. Esselte. C. . Försäkring och annat kontant stöd vid arbets»

gp Svensk industri under 70-talet med utblick mot löshet. Esselte. ln.

80«talet. Bilaga 2. Esselte. Fi. . Arbetskraftens struktur och dimensioner. Essel- . Ny sjömanslag. Esselte. K. te. ln.

um . Finansiella tillvaxtaspekter 1960-1975. 1970 . Bilagor till KSA-u tredningens betänkande.

års långtidsutredning. Bilaga 4. Esselte. Fi. Esselte. ln. m . Arbetskraftsresurserna 1965-1990. 1970 års . Utsökningsrätt XI. Norstedt 84Söner. Ju. långtidsutredning. Bilaga 1. Esselte. Fi. . Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. Nor- . Större företags offentliga redovisning. Esselte. Fi. stedt 84Söner. Fi. . Snatteri. Berlingska Boktryckeriet, Lund. Ju.

-om

.Psykologiska urvalsmetoder inom statsforvalt- . Ett nytt bilregister. Göteborgs Offsettryckeri ningen. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi.

4.14 AB. K. .Personurval med hjälp av psykologiska under N .Miliövården i Sverige under 70-talet. 1970 års sökningar. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi. långtidsutredning. Bilaga 8. Esselte. Fi. . Unga lagöverträdare l. Esselte. Ju. -I (a) . Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. . Räddningstjänst. Göteborgs Offsettryckeri AB. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 6. Esselte. Fi. C 14. Varuhandeln fram till 1975. 1970 års långtids- . Invandraru-tredningen I. Göteborgs Offsetutredning. Bilaga 3. Esseltg. Fi. tryckeri AB. ln. 15. Förslag till aktiebolagslag m m. Tryckeribola- . Byggandets industrialisering. Beckman. ln. get. Ju. . Lärarnas arbete. En statistisk arbetstidsstudie. 16. Regional utveckling och planering. 1970 års Göteborgs Offsettryckeri AB. U. långtidsutredning. Bilaga 7. Esselte. Fi. . Lärarnas arbete. Bilaga l. Tekniska rapporter. 17. Malm - Jord v Vatten. Svenska Fleprodu ktions Göteborgs Offsettryckeri AB. U. AB. I. . Lärarnas arbete. Bilaga ll. Tabeller. Göteborgs 18. Mått och vikt. Norstedt 84söner. Fi. Offsettrvckeri AB. U. 19. Familjepensionsfrågor m m. Berlingska Bok- 56. Ny moratorielag. Svenska Reproduktions AB. tryckeriet. Lund. S. Ju. 20. Europeisk överenskommelse om internationell 57. Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst. transport av farligt gods på väg. (ADB) Betän- Esselte. Fö. kande l. Norstedt 84Söner. K. . Rätten till abort. Göteborgs Offsettryckeri AB. 21. Europeisk överenskommelse om internationell Ju transport av farligt gods på väg. (ADH) Bilaga .Högsta domstolens kansli. Göteborgs Offset- A. Norstedt & Söner. K. tryckeri AB. Ju. 22. Europeisk överenskommelse om internationell . Universitetsstudier utan examen. Göteborgs Offtransport av farligt gods på väg. (AOR) Bilaga settryckeri AB. U. B. Norstedt 84Söner. K. . Val av utbildning och yrke. Göteborgs Offset- 23. Europeisk överenskommelse om internationell tryckeri AB. U. transport av farligt gods på väg. (AD R) Regis- . Högre utbildning och arbetsmarknad. Göteter rn m. Norstedt 84Söner. K. borgs Offsettryckeri AB. U. 24. Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. . Vintersiöfart. Beckman. K. Berlingska Boktryckeriet. Lund. U. . Sanering l. Esselte. ln. 25. Boendeservice 3. Kommunstudien. Esselte. ln. .Sanering Il. Bilagor. Esselte. ln. 26. Boendeservice 4. Projektstudien. Esselte. ln. . Mellanölsfrågan. Göteborgs Offsettryckeri AB. 27. Boendeservice S. Totalkostnadsstudien. Esselte. « Fi. ln. .Flänteomfördelning och vinstutdelning. Göte 28. Boendeservice 6. Strukturstudien. Esselte. ln. borgs Offsettryckeri AB. ln. 29. Kyrkan kostar. Göteborgs Offsettryckeri AB. . Läkartjänster. Göteborgs Offsettryckeri AB. S. U. . Näringspolitiken - ny verksorganisation. Göte- 30. Sjömanspension. Göteborgs Offsettryckeri AB. borgs Offsettryckeri AB. H. K . Plan och prognos. 1970 års Iångtidsutredning. 31. Den svenska betalningsbalansstatistiken. Essel- Bilaga 9. Esselte Fi. te. Fi. . Bokskogens bevarande. Svenska Fleproduktions 32. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella AB. Jo. struktur. Bilaga till Den svenska betalningsba- . Maskinell teknik vid de allmänna valen. Götelansstatistiken. Esselte. Fi. _ borgs Offsettryckeri AB. Ju. 33. Fri affärstid. Göteborgs Offsettryckeri AB. H. . Fonogrammen i musiklivet. Esselte. U. . Lastbil och Taxi. Beckman. K. . Kriminalvård i anstalt. Esselte. Ju. 35. Den fria rörligheten för personer inom EEC. . Hushållning med rnark och vatten. Esselte C. Esselte. In. . Offentligt biträde och kostnadsersättning i for 36. Produ ktionsresurser för tv och radio i utbild- valtningsärenden. Göteborgs Offsettryckeri AB. ningen. Esselte. U. Ju. 37. Konsumentpolitik-riktlinjer och organisation. 77. Svenska folkets alkoholvanor. Esselte. Fi. Tryckeribolaget. H. 78. Jordbruksbeskattningen. Beckman. Fi. 38. Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patientgrupper. Göteborgs Offsettryckeri AB. S. Forts.

Statens offentliga utredningar 1971

Kronologisk förteckning

Forts. 79. Byggnadsindex för bostäder. Esselte. Fi. 80. Vuxna utouomng ötuuiennansiering. Göteborgs Offsettryckeri AB. U. 81. Den mänskliga faktorn i vägtrafiken. Ljungföretagen, Örebro. Ju. 82. Förvaltning av fonder i staten. Göteborgs Offsettryckeri AB. Fi. 83. Skadestånd lll. Esselte. Ju. 84. Kommunal kompetens. Esselte. C. 85. Lokalisering av skogsindustri i södra Sverige. Göteborgs Offsettrvckeri AB. C. 86. Bilen och konsumenten. Göteborgs Offsettryckeri AB. H. 87. Reformer inom studiemedelssystemet. Beckman. U. 88. Offentlig upphandling. Göteborgs Offsettrycke ri AB. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.

Nordisk udredningsserie (Nu) 1971

Kronologisk förteckning

1. Forskning med relation till utbildning för ålders klasserna 16-19 år. go Harmonisering av matematikundervisningen i årskurs 1-6 i de nordiska länderna. . Konsument- och marknadsföringsfrågor.

man

. Nordiska transportproblem. . Nordiska ministerrådets arbetsformer.

Statens offentliga utredningar 1971

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet hjälp av psykologiska undersökningar. [48] Post- och Inrikes Tidningar. [2] Mellanölsfrågan. [66] Snatteri. [10] Svenska folkets alkoholvanor. [77] Jordbru ksbeskattningen. Förslag till aktiebolagslag m m. [15]

Ny domstolsadministration. Byggnadsindex för bostäder. 79] [78]l

[41] Utsökningsrätt Xl. Förvaltning av fonder i staten. [82]

Unga lagöverträdara I. 49] [45] Offentlig upphandling. [88]

Ny moratorielag. 56 Rätten till abort. [58] Utbildningsdepartementet Högsta domstolens kansli. [59] Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. [24] Maskinell teknik vid de allmänna valen. [72] Kyrkan kostar. [29] Kriminalvård i anstalt. [74] Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen. Offentligt biträde och kostnadsersättning i förvalt- [36] ningsärenden. [76] Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden. Den mänskliga faktorn i vägtrafiken. [81] 1. Lärarnas arbete. En statistisk arbetstldsstudie. Skadestånd lll. [83] [53] 2. Lärarnas arbete. Bilaga l. Tekniska rapporter. [54] 3. Lärarnas arbete. Bilaga ll. Tabeller. [55] Socialdepartementet 1968 års utbildningsutredning 1. universitetsstu- Familjepensionsfrâgor rn m. [19] dier utan examen. [60] 2. Val av utbildning och Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patient- yrke. [61] 3. Högre utbildning och arbetsmarknad. grupper. [38] [62] Läkartjänster. [68] Fonogrammen i muslklivet. [73] Vuxna Utbildning Studiefinansiering. [80] Försvarsdepartementet Reformer inom studiemedelssystemet. [87]

Utbildningen av vissa värnpliktiga i stabstjänst. [57] Jordbruksdepartementet

Veterinärdistriksindelningen, m m. [3] Kommunikationsdepartementet Bokskogens bevarande. [71] Ny sjömanslag. [6] Ett nvtt bilregister. [11] Utredningen angående befordran av farligt gods på Handelsdepartementet väg m m. 1. Europeisk överenskommelse om inter- Fri affärstid. [33] nationell transport av farligt gods på väg. (ADR) Konsumentpolitik - riktlinjer och organisation. Betänkande 1. [20] 2. Europeisk överenskommelse (371 om internationell 4 _ transport av farligt gods på väg. Näringspolitiken - ny verksorgamsation. [69] (ADR) Bilaga A. [21] 3. Europeisk överenskom- Bilen och konsumenten. [86] melse om internationell transport av farligt gods på väg. (ADB) Bilaga B. [22] 4. Europeisk överenskommelse om internationell transport av farligt lnrikesdepartementet gods på väg. (ADR) Register rn m.]23] Servicekommittán. 1. Boendeservice 3. Kommun- Sjömanspension. [30] studien. [25] 2. Boendeservlce 4. Projektstudien. Lastbil och Taxi. [34] 26] 3. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien. Vintersjöfart. [63] 27] 4. Boendeservica 6. Strukturstudien. [28] Den fria rörligheten för personer inom EEC. [35] Finansdepartementet Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. [39] KSA-utredningen. 1. Försäkring och annat kontant SOU 71. Handbok för det officiella utredningsstöd vid arbetslöshet. [42] 2. Arbetskraftens struktrycket. [1] tur och dimensioner. [43] 3. Bilagor till KSA-utred- 1970 års Iångtidsutredning. 1. Svensk industri unningens betänkande. [44] der 70-talet med utblick mot BO-talet. Bilaga 2. [5] lnvandrarutredningen l. [51] 2. Finansiella tillväxtaspekter 1960-1975. Bilaga 4. 3. Arbetskraftsresurserna 1965-1990. Byggandets industrialisering. [52] Bilaga Saneringsutredningen. 1. Sanering l. [64] 2. Sane-

1. 8 4. Miljövården i Sverige under 70-taIet. Bila- [7 ring ll. Bilagor [65]

ga 8. [12] 5. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor. Bilaga 6. [13] 6. Varuhandeln fram till Ränteomfördelning och vinstutdelning. [67] 1975. Bilaga 3. [14] 7. Regional utveckling och planering. Bilaga 7. [16] 8. Export och import Civildepartementet 1971-1975. Bilaga 5. [40] 9. Plan och prognos. Kommunala val. [4] Bilaga 9. [70] Räddningstjänst. [50] Större företags offentliga redovisning. [9] Hushållning med mark och vatten. [75] Mått och vikt. [18] Betalningsbalansutredningen. 1. Den svenska betal- Kommunal kompetens. [84] ningsbalansstatistiken. [31] 2. Valutareserven och Lokalisering av skogsindustri i södra Sverige. [85] utrikeshandelns finansiella struktur. Bilaga. [32] _Teknisk översyn av kapitalbeskattningen. [46] 1. Psykologiska urvalsmetoder in- lndustridepartementet Testutredningen. om statsförvaltningen. [47] 2. Personurval med Malm - Jord - Vatten. [17]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

7 Ã-i1\31972

slgfz-YÅEEÃ-...øbdw