Bidrag till fri svensk TV-produktion betänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
till fri svensk
Bidrag
TV-produktion
Betänkande för stöd
av utredningen till
TV-produktion
/âøâzøca
.Sá
0:0
.
m Statens
w offentliga utredningar
WW 1997: 172
W
Kulturdepartementet
till fri svensk
Bidrag
TV-produktion
Betänkande Utredningen för stöd till TV-produktion av
Stockholm 1997
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning. av
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes 0rder@liber. se . Internet: www.fritzes.se
Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25
NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20768-0 Stockholm 1997 ISSN 0375-250x
Till statsrådet och chefen för
Kulturdepartementet
Utredningen för stöd till TV-produktion Ku 1997:03 överlämnar härmed sitt slutbetänkande Bidrag till fri svensk TV-produktion.
-
Som särskild utredare tillkallades beslut den 24 februari
genom 1997 professor Leif Furhammar. sekretariatet har utgjorts av Eva Pettersson.
Departementssekreterare Eva Lindhé och hovrättsassessor Lena Hjelmtorp har medverkat utredningens experter. Monica Berglund
som har varit utredningens assistent.
Problemanalysen och aktörsbeskrivningen i betänkandets första del slutfördes under oktober månad 1997. Sedan dess har premisserna för TV-verksamheten i Sverige grundligt förändrats genom regeringens beslut 1997-11-13 halvmiljardsatsning på public service tillika
om en med ett permanent stöd på 75 miljoner kronor årligen till Sveriges Television för särskilt kvalificerad programproduktion.
I utformningen betänkandet har dessa förändringar lämnats
av obeaktade.
Stockholm i december 1997
Leif Furhammar
/Eva Pettersson
SOU 1997: l 72
Sammanfattning
Utredningsdirektiv
Det har sammanfattningsvis varit utredningens uppdrag att först identifiera och analysera de problem som i dag kan finnas för fria producenters och programbolags möjligheter att göra svenska kvalitetsprogram och sprida dem. Utredningen har därtill haft uppdraget att utifrån slutsatserna den inledande analysen bedöma vad som kan av göras för att öka den inhemska produktionen av program för distribution till TV-kanaler riktar sig till svensk publik. Under förutsättsom ning att finansiering kan säkerställas skall utredaren lämna förav en slag försöksverksamhet med stödåtgärder i detta syfte. om en De sålunda föreslagna stödåtgärdema förväntas enligt direktiven ha effekter på flera nivåer genom att öka antalet finansieringskällor för fristående TV-filmare och TVproducenter, bidra till att förbättra kvaliteten på det samlade svenska TV-utbudet, ge positiva sysselsättningseffekter, bidra till TV-mediets utveckling, bidra till att sprida svensk TV-kultur i världen, gynna samverkan mellan olika aktörer.
Intressenterna och problemen
Tre fristående produktionsenheter berörs av de problem som grupper av utredningen haft att analysera: fria filmare, b producenter inom den
a
traditionella biograffilmssektom samt c produktionsbolag på den kommersiella TV-marknaden. De fria filmarna har under den senaste tioårsperioden drabbats hårt av åtstramningspolitiken inom Sveriges Television, dels i form av en trettioprocentig nedskärning i utläggningsvolymen på dokumentärsidan, dels i form omfattande reducering av medlen till utläggav en ningar på ñktionssidan. De fria filmarnas situation har också försämrats
8 Sammanfattning
av att SVT flyttat normen för sina finansiella åtaganden allt längre bort från fullfinansieringens nivå. svårigheterna har för de fria filmamas del inte kompenserats av decenniets expansion på reklam-TV-sidan, eftersom de endast sällan får uppdrag från de kommersiella TV-kanalerna. Dessa omständigheter medför sammantaget en rad problematiska konsekvenser för de fria filmarna. De tvingas använda en stor del av sin kreativa energi åt att pussla ihop finansieringen också av TV-projekt som bedöms som mycket attraktiva. De får svårare att finna samproducenter inom och utanför landet. Deras möjligheter att avsätta medel till utveckling utarmas. Beroendet av sponsorer ökar. Följden blir att de fria filmama oftast arbetar under stora personliga uppoffringar för att få sina projekt förverkligade och visade i TV. Många tvingas till periodisk arbetslöshet.
Filmproducenterna hade i tidigare skeden betydande funktion
en som samproducerande partners till SVT då det gällde inspelningar av t.ex. enskilda filmprojekt, dramaserier och barnprogram. De förfogar fortfarande över en stor kapacitet för TV-produktion inom både dokumentär- och dramaklassen. Den förblir i stor utsträckning outnyttjad på grund minskad efterfrågan från de sändande TV-bolagens sida.
av Dessa förhållanden medför att en viktig plantskola för TV-orienterade regissörer, författare och andra filmarbetare ligger i träda.
Ett fmansieringsstöd för TV-anpassad novellñlm, dokumentärfilm och liknande kvalitetsproduktion skulle uppenbarligen dels bidra till att utjämna svackorna i arbetsintensiteten och dels innebära en arbetsmarknadsmässigt effekt i synnerhet för de mindre bolagen
gynnsam som dänned skulle få möjlighet att vara verksamma även mellan långfilmsproduktionerna.
Bland producentema på den reklamfinarzsierade TV-marknaden finns en utbredd lust och vilja att producera program av en art som tillfredsställer deras yrkesstolthet, professionella självkänsla och kvalitetsanspråk bättre än den standardproduktion de vanligen är hänvisade till. De viktigaste hindren är för det första att deras normala uppdragsgivare, dvs. de reklamfinansierade TV-bolagen, sällan efterfrågar den typen av program, delvis av kostnadsskäl, delvis för att de inte överensstämmer med bolagens utbudspolitik. För det andra är produktionsapparaten och kompetensen inom denna producentgrupp av tradition hårt uppknuten till den breda underhållningsproduktionen. Kriserna inom den svenska TV-underhållningen torde i grunden bero på helt andra orsaker än brist på pengar. Däremot skulle producentema inom denna del branschen vitaliseras att från andra håll än som nu står till
av av buds kunna söka medel till experiment, utveckling och försöksprojekt, dvs. sådant de sändande kanalerna inte betalar för. Vad beträffar
som produktionen t.ex. dokumentärer och kortfilmsdramatik gäller i
av
Sammanfattning 9
praktiken i stort sett samma yttre villkor för de kommersiella bolagen för de fria filmarna. Möjligheterna till kvalitetsproduktion skulle som öka med tillkomsten fmansieringskälla står fri från de sänav en som dande bolagen. De fria produktionsenheternas viktigaste avnämare är dels Sveriges Television, dels de kommersiella TV-kanalema. Sveriges Television är ett public service-företag med ett formellt uttalat kvalitetskrav ställt på sig. På vissa programområden har SVT svårigheter att sändande bolag leva till sina kvalitetsambisom upp egna tioner och till sina ansvarsambitioner gentemot fria producenter, produktionsbolag och enskilda filmare. Ambitionema sammanfaller med särskilt markant behovsstyrka inom två programområden: dokumentäoch kortfilmsfiktion. I den ingår förutom spelad rer senare gruppen novellfilm även animationer. Inom dessa två genregrupper skulle ett externt stödsystem kunna få avgörande betydelse för SVT:s kvalitetsutbud och utläggningspolitik. Bland de kommersiella TV-kanalerna intar TV4 en särställning såvarande den enda reklamfinansierade TV-kanalen med tillstånd att som sända rikstäckande television i marknätet. Kanalen anser sig med nuvarande reklamlagstiftning framför allt sakna medel för att i önskvärd utsträckning låta producera kvalificerad dramatik, genomarbetade dokumentärer och bamprogram. Externa medel till svensk TV-produktion skulle för TV4:s del bidra till att ekonomiskt trygga barnprogrammen och till att förstärka utbudet på novell- och dokumentärsidan. Det sekan i någon mån giltigt och önskvärt också för övriga komnare anses mersiella kanaler. Indirekt skulle även dessa tillgodogöra sig frukterna den professionella utveckling ett stödsystem till kvalitetsproav som duktion utanför de sändande bolagen skulle innebära.
Åtgärdsförslaget
Utredningsförslaget innebär fond inrättas med ändamålet att att en stödja svensk kvalitetstelevision producerad utanför de sändande bola- Fonden finansieras helt med statliga anslag och administreras av gen. myndighet, Svenska TV-nämnden. TV-nämndens styrelse utser för en försöksverksamhetsperioden två s.k. nämndproducenter som har att bedöma vilka projekt skall stödjas. En nämndproducent skall vara som stationerad i Stockholm, i landsorten. Nämndproducentema skall en särskilt slå vakt för barn och ungdom. om program Medel fonden kan utgå produktionsstöd eller underur som som lagsbefrämjande bidrag till TV-program inom genregmppema kortfilm och dokumentärer. Produktionsstöd och bidrag kan sökas produkav
10 Sammanfattning SOU 1997: 172
tionsföretag utanför de sändande TV-bolagens krets. Till ansökan skall fogas intyg från ett sändande bolag markerar sin intention att
som sända och sin avsikt att delta i finansieringen projektet.
av
TV-nämndens engagemang formaliseras i samproduktionsavtal med produktionsbolag och sändande bolag, där nämnden enligt grundmodellen bidrar med högst 80 % produktionskostnadema, den bidrags-
av sökande producenten med minst 10 %, det sändningsgaranterande bolaget med minst 10 %. Det sändande bolagets insats skall i grundmodellen avse sändningsrätten till primärvisning och två snabbrepriser.
en Övriga rättigheter tillfaller den bidragssökande producenten.
Finansiering
Svenska TV-nämndens fond för stöd till svensk kvalitetstelevision finansieras enligt utredningens förslag med medel från TV4 AB:s utökade koncessionsavgifter. För att avsedd genomslagskraft bör fonden under försöksperioden dimensioneras till minst 75 miljoner kronor årligen. Försöksverksamheten bör utvärderas efter tre år. Om utvärderingen så motiverar bör verksamheten därefter permanentas och tillföras ytterligare finansiella medel så utvidgning verk-
att en av samheten med ytterligare nämndproducent säkerställs. Möjligheten
en av en delfinansiering från rundradiofonden bör inte uteslutas.
ll
l Bakgrund och utgångspunkter
1.1¶Osäker framtid
Kommittédirektiven placerar utredningsuppdraget i ett bestämt framtidsperspektiv. Vi står inför ett nytt steg i televisionens utveckling.
nu Den digitala tekniken gör att nuvarande tekniska begränsningar kan komma att förlora i betydelse.
Hur den digitala framtiden kommer att ut är mycket osäkert. Vi
se vet att den kommer att förändra mycket i den överföringstekniska metodiken, vi vet nästan ingenting dessa konsekvenser för
men om programproduktionen. På några punkter förefaller emellertid den samlade sakkunskapen i branschen att göra samstämmiga prognoser, oav-
den hör hemma i sändande eller producerande företag, i public sett om service-sektom eller i den kommersiella sektorn. Att döma av denna sakkunskaps enhälliga uttalanden inför utredningen talar ingenting för att utvecklingen skulle minska betydelsen eller behovet av ett begränsat antal svenska TV-kanaler med omväxlande planerad
programmeny, dag för dag och publicerad i form av allmänt tillgängliga programtablåer. Ingenting talar heller för att digitaliseringen kommer att medföra att antalet kanaler med sådan karaktär radikalt skulle förändras. Framför allt talar ingenting för att behovet TV-program kommer att
av minska.
Sannolikt kommer behovet program tvärtom att öka, inte minst
av på den internationella marknaden, där även kanaler av annan typ än den traditionella menykaraktären kommer att bidra till efterfrågan. Man kan alltså vänta sig sekundära cirkulationsformer med tills vidare
nya mycket osäkra ekonomiska villkor med klara behov av allmän-
men intressanta huvudsakligen sådana som brukar beskrivas som
program, kvalitetsprogram. I denna digitala TV-värld kommer ett samarbete och ett idéutbyte mellan olika nationaliteter, även sådana i likhet med
som Sverige representerar små språkområden, att bli nödvändig om inte det
1Bilaga
12 Bakgrund och utgångspunkter SOU 1997: 172
mediala överflödet av trivialtelevision skall leda till Övermättnad hos publiken
Det är mot denna bakgrund och denna framtid som föreliggande undersökning har genomförts.
1.2¶Turbulent samtid
Den svenska TV-repertoaren har mycket kort tid undergått genomgripande förändringar. Utbudsvolymen har liksom antalet kanaler mångfaldigats på några år, och valfriheten har åtminstone i formell mening blivit mycket större än tidigare. Å andra sidan har utvecklingen av programsidan knappast kännetecknats av en motsvarande ökning av variationsrikedomen. Det är en mycket vanlig och knappast kontroversiell uppfattning att TV-utbudet i stort har förytligats, likriktats och kommersialiserats under det senaste decenniet och att substanslös underhållning fått en otillständigt dominerande funktion i den samlade repertoaren under den tid som gått sedan monopoltelevisionen förlorade sin ställning och den kommersiella televisionen började sin frammarsch. Denna uppfattning omfattas ingalunda enbart av public service-televisionens förespråkare. Ordet tingeltangeltelevision är vanligt förekommande även i den reklamfinansierade sektorns yrkesjargong som beteckning för delar av den egna, kommersiella repertoaren.
Kommittédirektiven beskriver inte uttryckligen denna förändring men det är riskerna för fortsatt utveckling med ökad likriktning och
en kommersialisering av utbudet" som föranlett regeringen attt tillsätta föreliggande utredning.
Utredningen har genomförts under sensommaren och hösten 1997 under ett skede då den svenska TV-branschen befunnit sig i ett anmärkningsvärt turbulent tillstånd. Turbulensen har markerats av en osedvanligt stor omsättning på chefsposter, ägande och policyuttalanden inom branschen, av programpolitiska skandaler, pr-oduktionskonflikter, maktpolitiska utspel, digitala osäkerheter.
Turbulensen är precis som utredningsuppdraget ett uttryck för problemtillståndet i dagsläget och osäkerheten inför framtidsperspektiven. Den är på gång liksom utredningsuppdraget ett uttryck för
samma - att svensk television befinner sig i en brytningsperiod med stimulerande möjligheter inför denna osäkra framtid. Möjligheterna måste tas tillvara och de kreativa resurserna vårdas om framtiden skall säkras. Med den målsättningen har utredningen arbetat.
Konferens NATPE okt 1997.
Bakgrund och utgångspunkter 13
SOU 1997: 172
1.3¶Fyra målpolitiska syften
har flera samverkande syften. I utredningsuppdraget kan Målsättningen urskiljas kulturpolitiska, näringspolitiska, sysselsättningspolitiska och
även regionalpolitiska implikationer.
l .3. l Kulturpolitik
bakgrunden redan skisserad i inledningen till Den kulturpolitiska är kapitel. För förebygga ett programmässigt förfall under inflydetta att den flerdubbling antalet TV-kanaler förutses under de tande av av som kommande åren efterfrågar Kulturdepartementet i utredningsuppdraget sådana åtgärder som kan fler svenska TV-program av god kvalitet." ge allmänna medel redan årligen tillförs Sveriges Utöver de som nu uttryckligt formulerat kvalitetsuppdrag, ställer Kul- Television med ett under vissa omständigheter i utsikt finansiell lösturdepartementet en för åstadkomma fungerande stöd kvalitetsproduktionen. ning att ett
l Sysselsättningspolitik
kvalificerande omständigheter är framför allt knutna till den Dessa aspekten på utredningsuppdraget. Uppdraget
sysselsättningspolitiska
första hand "fria producenters och programbolags möjligheter avser i svenska kvalitetsprogram. I direktiven talas uttryckligen om att göra Fristående TV-filmare och TV-producenter måste fler från att oberoende finansieringskällor att vända sig till, och utredaren varandra särskilt att redovisa effekterna för sysselsättningen av en uppmanas
ökad svensk TV-produktion.
finns anledning redan i detta inledande sammanhang aktua- Det att förhållanden på arbetsmarknaden inom denna sektor. Sifferlisera vissa från källor inte är fullt jämförbara och som materialet är hämtat som och svårtolkade mörkertal det tillvar för sig rymmer stora men ger viss uppfattning om situationen. sammans en Filminstitutets beräkningar är 2 500 personer i Enligt Svenska ca sysselsatta med produktion ñlm- och TV-program utanför Sverige av
TV-bolagen
2 överläggningar nytt ñlmavtal. Rapport från Svenska Underlag för om ett Filminstitutet, okt 1997.
14 Bakgrund och utgångspunkter SOU 1997: l 72
Enligt Svenska Teaterförbundets AK-statistik år 1997 40 % är ca av förbundets anslutna filmskådespelare arbetslösa, 26 % anslutna filmav regissörer, 21 % av anslutna filmfotografer, 25 % ansluten filmav personal i övrigt I oktober 1997 var enligt uppgift från Arbetsförmedlingen i Stockholm 188 regissörer anmälda arbetssökande oavsett kategori, som 51
TV-producenter/produktionsledare, 46 inspelningsledare, 42 produktionsassistenter, 87 film-/videoredigerarq 100 film-/videofotografen
56 ljudteknikerf Till dessa alarmerande siffror bör läggas det förhållandet den att kvantitativt överdimensionerade gymnasiala medieutbildningen i landet kommer att medföra efterfrågan på jobb i den generationen en yngsta som arbetsmarknaden för närvarande har mycket svårt att tillgodose. Förutsatt att sysselsättningsmöjlighetema i branschen förbättras borde emellertid dessa ungdomars kunskaper och intresse för medieverksamheten kunna utomordentlig inför framtiden. ses som en resurs Det finns även andra tecken anledning till optimism i det som ger sammanhang utredningen är inordnad De samlade erfarensom heterna inom kulturområdet visar att stimulansåtgärder med kulturella förtecken: 5
är sysselsättningsintensiva har goda spridningseffekter över landet genererar hög medfinansiering av andra intressenter även privata har stora synergieffekter vid sidan sysselsättningen av är kostnadseffektiva och initiativskapande
Näringspolitik
Utredningsuppdraget har en näringspolitisk dimension hänger nära som samman med både den sysselsättningspolitiska och den kulturpolitiska. Enligt direktivet är stark inhemsk TV-programindustri betydelsefull en bl.a. för bevarandet språket och kulturen. En stark inhemsk TV-proav gramindustri kan samtidigt skapa sysselsättning och medverka till internationell spridning svenska TV-program och svenska kulturyttav ringar. Ur kulturell och mediepolitisk synvinkel för sysselsättsamt ningen är det följdaktligen viktigt att främja nationell TV-produktion en
3 Statistik TAK, 970831. 4 Brev från Arbetsförmedlingen, Kultur/Media, Stockholm, 971009. 5 Promemoria, ESU-enheten, Kulturdepartementet, 970728.
så att mångfalden inom TV-programindustrin stimuleras och tillväxten
främjas på lång sikt." den svenska TV-historien finns åtskilliga stora internationella I triumfer anföra. Det är värt att notera att dessa framgångar varit att att hänföra till ytterst kvalificerade kreativa insatser från enskilda personer och professionella industrikollektiv, också att de i allmänhet tillmen kommit under inflytande målmedvetna personella och ekonomiska av prioriteringar från programbolagets sida. Sverige har blivit berömt för vissa storslagna satsningar på exempelvis dokumentära projekt Vietetc., på dramatik Bergmanl, på musikdramatik Bergman, Inger nam Åby, på underhållning, barnprogram. Var och dessa framen av gångar och åtskilliga andra är exempel på att kvalitetsstyrda resurssatsningar fungerar näringspolitiskt stimulerande. Å sidan kan det inte förnekas att Sverige mellan de strödda andra framgångarna åren haft svårt att hävda sig internationellt genom som en TV-nation. Svårighetema är uppenbarligen delvis strukturell ledande av och beror bl.a. på det svenska språket har svårt att göra sig art att gällande på mediemarknaden. Efter den kommersiella televisionens genombrott har svensk TV i tilltagande grad kommit att präglas av inflytandet utifrån, framför allt från den angloamerikanska underhållningstelevisionen. Inflytandet gör sig inte enbart gällande på importsidan också övergripande föredöme för mycket av den utan som inhemska TV-produktionen. nyssnämnda internationella framgångarna är emellertid talande De bevis för TV-mässiga kvaliteter mycket väl kan överbrygga språkatt Just inom kvalitetstelevisionen borde det finnas goda liga spärrar. för den svenska TV-branschen att göra sig gällande inom det utsikter europeiska samarbete sedan några år systematiskt verkar för att som motbalansera den amerikanska dominansen på marknaden. EU beräknar två miljoner skall arbeta inom området år 2010 För att mer än hävda och stärka svensk TV-kultur är det viktigt att den att audiovisuella industrin i Sverige utvecklas. Det kommer att kräva förbättrade villkor för kvalitetstelevisionen.
1¶Regionalpolitik
Nära förbundna med de kulturpolitiska, sysselsättningspolitiska och näringspolitiska aspekterna är även de regionalpolitiska konsekvenser utredningen har att redovisa. Det förefaller helt klart att den som produktionskoncentration till Stockholmsområdet tradition som av
6Underlag för överläggningar, aa.
16 Bakgrund och utgångspunkter SOU 1997: 172
kännetecknar både film- och TV-verksamheten i Sverige har missgynnat landsortens möjligheter att komma till tals, både motiviskt och arbetsmarknadsmässigt. Problemet har bl.a. uppmärksammats i 1995 års Kulturutredning7 vilket lett till vissa initiativ är klart som av intresse i utredningens sammanhang, nämligen de s.k. regionala resurscentra. En vital del av svenskt filmliv representeras de regionala av resurscentra på filmområdet etablerats runt i landet under huvudsom om mannaskap av landsting och kommuner och som på Kulturpropositionens initiativ delfinansieras staten Svenska Filminstitutet. av genom Stödet från SFI har inte i första hand produktionsstimulerande avsikter, men på flera håll har de regionala resurscentra fått formen regionala av bolag med syfte att främja regional produktion i första hand kortav och dokumentärfilm för visning i biograf och/eller television. IBohuslän-Älvsborg, Värmland, Jämtland och Norrbotten har de regionala resurscentra stöd även från EU:s strukturfonder och näringsäger en politisk dynamik innebär att given ekonomisk insats från t.ex. som en produktionsbolag, TV, SFI, Staten etc. ytterligare medel genererar genom regionala motprestationerf
1.4¶Två uppdrag
Utredningsuppdraget innefattar två huvudmoment, ett analysmoment och ett åtgärdsmoment. Analysmomentet består i att identifiera och analysera de problem som i dag kan finnas för fria producenters och programbolags möjligheter att göra svenska kvalitetsprogram och sprida dem. Åtgärdsmomentet består i att bedöma vad kan göras för att som öka den inhemska produktionen av program för distribution till TVkanaler som riktar sig till svensk publik. Under förutsättning att av en finansiering kan säkerställas skall utredaren lämna förslag förom en söksverksamhet med stödåtgärder i detta syfte. Kapitel 3 ägnas analysdelen, kapitel 4 och 5 åt åtgärdsdelen i uppdraget.
7 SOU 1995:84. 8 Regelverk hos SFI Susann Jonsson.
SOU 1997: 172 Bakgrund och utgångspunkter 17
1.5¶Lobbyister och uppgiftslämnare
Utredningens inforinationsinhämtande har i huvudsak varit förlagt till månaderna juli oktober 1997. Under denna period har överläggningar med följande och representanter för olika intressen, ägt rum personer företag, organisationer och institutioner. Samtalen har i allmänhet haft karaktären planlagda sammanträden, enstaka gånger har de förav siggått telefon. I flera fall har sammanträdena följts upp i omper fattande korrespondens. Aldal, Leif, producent, 9 juli 1997 Allroth, Kerstin, filmkonsulent SFI, 20 aug 1997 Almqvist, Casten, TV 15 sept 1997 Andersson, Mårten, Mosaik SVT, 20 okt 1997 Bolme, Tomas och Sander, Tomas, Svenska Teaterförb., 25 sept 1997 Bonnevier, Hans och Gurinder, Jan-Olof, SVT, 15 okt 1997 Braun, Bengt, styrelseledamot TV 15 sept 1997 Bråkenhielm, Anna, Strix Sverige, 3 juli 1997 Dabrowski, Kjell, producent, 8 juli 1997 Donner, Johan, fri filmare, 12 nov 1997 Dopping, Annika, producent, 8 juli 1997 Duell, Anna, filmare, 19 aug 1997 Edman, Kurt, Presstödsnämndnen, 13 nov 1997 Edström, Ingrid, Granskningsnämnden, f d bam-TV-chef fd VD , SFI 16 okt 1997 Engqvist, Lars, VD SFI, 19 febr, 13 aug 1997 Engqvist, Lars och Göransson, Lars, Distansutbildn.komm. 29 sept 1997 Fagerstedt, Otto, SVT Dokumentär, 1juli 1997, 3 okt 1997 i Forslund, Bengt, filmkonsulent, fd VD Nordiska Film- och TVfonden, 13 aug 1997 Färm, Gunnel, digital-TV-utredare, 10 nov 1997 Gunér, Göran, producent, 30 juli 1997 Gurinder, Jan-Olof, infochef SVT, 30 juni 1997 Gyberg, Bo-Erik, fd filmkonsulent, producent, 22 aug, 5 nov 1997 Hald, Peter, utredare SFI, 3 sept 1997 Hederström, Christer, Öppen Kanal, 7 okt 1997 Holmqvist, PeÅ, producent, ordf. European Documentary Network, 31 juli 1997 Jansson, Sven, SVT Sundsvall, 11 nov 1997 Jonsson, Bo, SFP, 11 sept 1997 Jonsson, Susann, SFI, 12 aug 1997
Linder, Hans, TV8, 30 okt 1997 Lindström, Göran, producent Moviemakers, 12 sept, 3 okt, 31 okt
1997 Linné, Bengt, SVT Malmö, 14 okt 1997 Lundin, Peter, mediekonsult, 22 aug 1997 Nilsson, Christer, producent Götafilm, l okt 1997 Nilsson, Marie, Mediavision, 28 1997
aug Nyström, Christer, producent, 22 sept 1997 Olsson, John, producent Giraff Film, 28 aug 1997 Rehnberg, Bo, producent, 18 aug 1997 Rogeman, Anneli, SVT Kultur Musik, 22 okt 1997 Schein, Harry, 29 1997
aug Scherman, Jan, TV 27 okt 1997 Skoglund, Lotta, producent, 1 okt 1997 Swartz, Eva, Meter Film Television, 20 aug, 12 nov 1997 Sundberg, Bert, producent, Moviemakers, 9 juli 1997 Svanberg, Lasse, SFI, 15 aug 1997 Svensson, Per-Erik, Filmpool Nord, 1 sept, 13 1997
nov Törnberg, Pelle, MTG, 8 okt 1997 Wallmark, Ragna, SVT Barn Ungdom, 20 okt 1997
o Wegelius, Annie, 27 aug 1997 Weiss, Lars, TV 2 sept 1997 Wästberg, Olle, 18 aug 1997 Zachrisson, Jan och Kinning, Mikael, Jarowskij, 26 aug 1997 Öbrink, Mats och Järverup, Monica, Kanal 2 okt 1997
Utredningen har därutöver deltagit i hearings och konferenslilcnande arrangemang med följ ande grupper:
Regions, redaktions- och avdelningschefer vid Sveriges Television,
Stockholm, 8 sept 1997 NATPE, National Association of Television Program Executives,
infonnationsmöte, Stockholm 9 okt 1997 Filmpool Nord, Luleå 1 sept 1997 OFF, Oberoende Filmares Förbund, styrelserepresentanter, Stock-
holm, 14 aug 1997 Regionala reurscentra, Umeå 23 sept 1997 Filmkontakt Nord, Nordisk seminar, Köpenhamn 4-6 april 1997
2¶En om kvalitet
fråga
Begreppet kvalitet hör till de mest omdiskuterade inom estetik och filosofi. Det nästan utmanande tanke att försöka analysera begreppet i
är en ett så byråkratiskt sammanhang statlig utredning. Eftersom
som en ordet är centralt såväl i kommittédirektiven Fler svenska TV-program
god kvalitet" i den mediepolitiska diskussionen måste det av som likväl precisering gör det användbart i den fortsatta pro-
ges en som
blembehandlingend
Förutom att ordet kvalitet alltid har individuella och subjektiva överoch undertoner har det uppenbarligen olika innebörd i olika sammanhang. Då det används television och televisionsprogram kan man
om urskilja vissa användningsnivåer med åtskilda ganska tydliga för-
men ståelseramar.
I rent affärsmässigt kommersiella sammanhang där programmen språkligt reduceras till sin Varukaraktär är kvalitet i stort sett liktydigt med ett mått på programmets försäljningsvärde.
1För kvalificerad, tvärvetenskaplig sammanfattning av olika aspekter
en mer
TV-kvalitet hänvisas till antologin Quality Assessment of Television, utg Sakae Ishikawa, Luton 1996. En någorlunda tillgänglig semantisk belysning av begreppets användning i filmestetiska sammanhang presenteras i skriften Om populaer film kvalitetsfilm, utgiven Norges allmennvitenskapelige forsk-
og av ningsråd, 3/92 i serien Levende Bilder, 107-179 Anne-Lise With.
nr s. Som ytterligare exempel på filmisk kriteriesamling för praktiskt bruk kan
en citeras den ursprungliga instruktionen för Svenska Filminstitutets jury, § 13 i bilaga 2 till 1963 års filmavtal: Avgörande för kvalitetsbedömningen kan således bli en rad av varandra tämligen oberoende faktorer, såsom förnyelse filmens uttrycksmedel och form-
av språk, angelägenhetsgraden i filmens ärende, intensiteten eller fräschören i dess verklighetsuppfattning eller samhällskritik, graden psykologisk insikt
av och andlig nivå, lekfull fantasi eller visionär styrka, episka, dramatiska eller lyriska värden, den tekniska skickligheten i manus, regi och spel samt övriga artistiska komponenter hos film. Ingen skall i och för sig äga företräde
genre framför någon Sålunda skola t.ex. komedier, tecknade filmer, barn-
annan. filmer, och dokumentärfilmer bedömas efter sina förutsättningar samma sätt som dramatiska spelfilmer.
20 En fråga om kvalitet SOU 1997: 172
Det är inte i den innebörden som ordet används i vanligt språkbruk, inte heller i de direktiv som ligger till grund för denna utredning.
Kommittédirektiven talar om riskerna för ökad likriktning och kommersialisering av utbudet när antalet TV-kanaler ytterligare kan komma att flerdubblas i framtiden. En sådan utveckling betraktas definitionsmässigt som en kvalitetsförsämring på utbudsnivå. Som motåtgärd mot sådana risker gäller det enligt samma direktiv att säkerställa svensk kvalitetsproduktion.
Ord som tingeltangel, "likriktning", "förytligande", "kommersialisering" och inskränkt variationsrikedom är uttryck för kvalitetsvärderingar på utbudsnivån. På den övergripande utbudsnivån kan kvalitet definieras och kvalitetsförändringar konstateras utan större vanskligheter. Åtminstone i princip kan de till och med beläggas statistiskt Saken ställer sig annorlunda och mer problematisk på genrenivån och i synnerhet på det enskilda programmets konkreta nivå.
På genrenivån föreligger en anmärkningsvärt tydlig hierarki mellan programtyper som anses representera traditionell kvalitet och programtyper som anses representera det samlade utbudets programmässiga förfall det beskrivits ovan. Grunden för hierarkin har
så som alltså med redan knäsatta värderingar att göra, men i det allmänna språkbruket i branschen handlar den här indelningen inte så mycket om uppskattning som om klassificering, varvid den första typen associeras till public service, den andra till kommersiell TV-kultur. Med kvalitetsgenrer avses sålunda programtyper som dokumentärer, folkbildningssatsningar, nyheter, samhällsreportage, kultunnagasin, pedagogiskt underhållande barnprogram, seriös dramatik, televiserad konsertmusik etc. Även attityderna till begreppet växlat från till har
om person person det varit en intressant erfarenhet under utredningsarbetet att praktiskt taget samtliga intervjuade, oavsett sin professionella hemvist, använt och förstått ordet kvalitetsgenre på samma sätt utan att några risker för missförstånd förelegat och utan att några definitionsförsök behövts. Vid sidan av kvalitetshierarkin mellan genrerna har också varje enskild genre sina egna interna kvalitetskriterier, som uttryck för exempelvis professionell kompetens eller publik uppskattning.
Det enskilda programmets nivå är den nivå där kvalitetsproblemet kräver ett stipulativt ställningstagande från utredningens sida i form av uttryckliga kriterier. Jag har valt att avstå från att försöka identifiera TV-kvalitet med stöd av värdeord från traditionell estetisk finkultur, detta för att undvika att populärkulturella aspekter automatiskt marginaliseras i den praktiska hanteringen. Jag undviker alltså värdeord som
2Se DN debatt, 17 april 1994 Rosengren, Hillve.
En fråga om kvalitet 21
anknyter till konst och konstnärlighet, också för att sådana begrepp erfarenhetsmässigt är utomordentligt svåra att konkretion. Likaså ge avstår jag från tala smak i sammanhanget, eftersom smak är ett att om klassrelaterat begrepp måste kunna ifrågasättas och utmanas i en som Vital televisionskultur. I stället har jag valt formulera uppsättning lcriterier låter att en som sig härledas dels från direktiven, dels från allmänna demokratiska mer och kommunikationstekniska utgångspunkter. Några kriterier låter sig
formuleras positivt, andra negativt.
motverka likriktning bör ett TV-program äga ett rimligt mått För att formell och/eller innehållslig originalitet. av För motverka ökad kommersialisering bör det ha integritet, att en dvs. äga ett rimligt mått moralisk självständighet. av motverka förytligande bör det ha ett beräknat överlevnads- För att
värde utöver dagsaktualitetens.
För ha bruksvärde skall det ha något att berätta eller fönnedla att är upplevelseintresse för i sammanhanget rimligt stor publik. som av en Det skall ha fungerande form. en Det skall inte bidra till att fördomar sprids. Det skall inte motverka demokratins grundvärden.
3¶Aktörer, och positioner problem
Som centrala aktörer och intressenter i sammanhanget har utredningen räknat dels sändande bolag med relativt stor räckvidd och tillgänglighet, dels producenter och produktionsbolag med film och TV som dominerande verksamhetsområde, dels enskilda filmare och TVmakare. Gränsdragningama mellan olika intressegrupper på produktionssidan är något flytande, den indelning som anges av rubrimen kerna till avsnitten 3.3-3.5 motsvarar rätt väl den reella intressespridning föreligger. Som övergripande komplement till som mer informationen från enskilda har utredningen i enlighet med grupper direktiven också överlagt med Svenska Teaterförbundet.
3.1¶Sveriges Television
Sveriges Television är ett public service-företag. Dess samhällsuppdrag formuleras i regeringens sändningstillstånd för perioden 1997-2001 regeringsbeslut 1996-12-12. Av § 9 framgår att SVT skall erbjuda ett mångsidigt programutbud kännetecknas hög kvalitet." som av Sändningstillståndet preciserar kvalitetskravet på olika sätt och markerar bl.a. att programutbudet helhet skall präglas av folkbildsom ningsambitioner; att SVT i sin roll kulturbärare skall vidga och som fördjupa sitt kulturansvar; att SVT skall tillvarata och utveckla televisionens särskilda förutsättningar; att SVT skall främja konstnärlig och kulturell förnyelse och tillhandahålla speglar det mångprogram som kulturella Sverige. Det anförs också särskilt att SVT under tillståndsperioden skall öka antalet utläggningar produktionsuppdrag, samproduktioner och inav köp färdiga producerade bosatta i Sverige. av program av personer
Innehållet i detta avsnitt baseras i huvudsak på uppgifter från Bonnevier och Gurinder 15 okt 1997, Carlsson 11 1997, Fagerstedt l juli, 3 okt 1997, nov Gurinder 30 juni 1997, hearing Filmpool Nord l sept 1997 HO Ohlsson, distriktschef Luleå, hearing SVT 8 sept 1997, Jansson ll nov 1997, Linné 14 okt 1997, Rogeman 22 okt 1997, Wallmark 20 okt 1997.
24 Aktörer, problem och positioner
Svenska staten har alltså redan i sändningstillståndet formulerat ett kvalitetskrav och ett utläggningskrav för SVT, direkt motsvarande de målsättningar som uttrycks i direktiven till denna utredning.
Utöver de kvalitetskrav och riktlinjer som anges i sändningstillståndet har SVT ålagt sig själv ett kvantitativt publikmål i konkurrensen med de kommersiella kanalerna. För att målet skall vara uppnått skall företagets båda kanaler TV1 och TV2 tillsammans tillgodoräkna sig minst 50 % av den tid svenska folket lägger ned på TV-tittande. TVchefen ser detta operativa mål som "ett slags måttstock på att kvalitetsmålet uppnås; att publiken söker sig till SVT och stannar kvar och ser programmenW Publikrnålet får till konsekvens att i synnerhet de stora underhållningssatsningama på god sändningstid blir strategiskt viktiga konkurrensmedel. Nöjessektom blir därmed också särskilt sårbar för missgrepp och felsatsningar.
Att företaget fixerar av sina huvudmålsättningar till tittarsiffror i
en stället för till kvalitet har varit mycket kontroversiellt i breda kretsar. I den allmänna debatten kring TV-utbudet under 1990-talet har ofta framförts uppfattningen att SVT i stället för att renodla sitt public service-ansvar försökt efterlikna de kommersiella TV-kanalernas mest publikfriande trivialiteter. Genom att i konkurrensens intresse satsa på billig och ytlig underhållning, torftig dramatik och kändisorienterad samtidsbeskrivning har SVT enligt denna uppfattning bidragit till likriktningen det svenska TV-utbudet. Det 50 %-målet betraktas på
av nya liknande sätt som ett hot mot de kvalitetsvärderingar som uttrycks i det nya sändningstillståndets honnörsord "folkbildning, "kulturansvar, konstnärlig fömyelse etc.
SVT å sin sida hävdar i motsats till sina kritiker att underhållningsvolymen i företagets utbud inte har ökat och att faktaprogrammens volym inte har minskat under de senaste åren SVT anser sig uppfylla sändningstillståndets kvalitetskrav med god marginal. På sina håll inom företaget har det t.o.m. uppfattats som ett utslag av provocerande och oberättigat misstroende att regeringen initierat en utredning om bristen på svensk kvalitetstelevision som bl.a. berör SVT:s programpolicyä
2 Public Service i praktiken red: Erik Fichtelius, Stockholm 1997, s. 173-177 Nilsson. 3Sveriges Televisions Årsredovisning och Verksamhetsberättelse för 1996, s. 5 Nilsson. 4 Hearing SVT, 8 sept 1997.
Aktörer, problem och positioner 25
Det hör till saken att SVT har ålagts avsevärda besparingskrav, i första hand fördelade över åren 1996-1998. De går med nödvändighet ut över praktiskt taget alla verksamhetsgrenar, även kvalitetsproduktiooch medför att utläggningskapaciteten blivit hårt trängd, särskilt på nen, vissa redaktioner och inom vissa programområden. Utredningen har haft problem med att från SVT få tillgång till statistik som belyser vilka effekter besparingarna medfört för utläggning och egenproduktion inom olika programtyper. Det råder emellertid inte någon tvekan, vare sig inom eller utanför SVT, att kvalitetsproduktionen är i behov av om förstärkningar den skall kunna upprätthålla sin volym, sin standard om och sin konkurrenskraft inom SVT. Sveriges Television bekräftar också fördelarna med någon sorts stödsystem till förmån för kvalitetstelevision i den mening som avses i utredningsdirektiven, dvs. producerad utanför programbolagen av oberoende producenter. SVT avvisar emellertid i dagsläget ett stödsystem förutsätter att företaget ekonomiskt deltar i en extern som fondbildning motprestation till eventuell statlig finansiering. som en Däremot kan ledningen tänkas acceptera form där SVT går in med en ett årligt garantiåtagande motsvarande storleksordning, förknippat av med konkreta programbeställningar. Företaget hävdar med stort eftertryck sin redaktionella integritet och avvisar varje åtgärd som skulle medföra inskränkningar i företagets bestämmanderätt över vad skall sändas. Likaså avvisar den sorts lösningar som skulle som man innebära att företaget presenteras lista på produktioner som man en över huvud taget inte efterfrågat, något blivit konsekvensen av som vissa inslag i filmavtalet. Representanter för SVT-ledningen anför framför allt två huvudområden där att företaget saknar tillräckliga medel för att tillgoman anser dose sina kvalitetsambitioner och på gång för att hålla liv i egna samma professionellt högkvalificerade fri svensk film- och TV-progrenar av duktion. Välgjorda animationsprojekt har tradition hört till de interav nationellt uppmärksammade flaggskeppen i SVT:s utbud men är så kostsamma att de i fortsättningen knappast kommer att numera kunna finansieras internt. Vidare saknar medel för att tillfullo man tillfredsställa behovet naturfilmer och för att kunna förverkliga av större genomarbetade temasatsningar i form faktaserier och vetenav skapsproj ekt av dokumentär typ. Ett stöd till dessa typer projekt skulle enligt SVT-ledningen öka av möjligheterna till internationella samproduktioner och därmed också för ett utflöde svensk på den internationella marknaav programvara den, i synnerhet samproduktioner i allmänhet är bättre finansiesom en ringsform utlandsförsäljningar. än rena
26 Aktörer, problem och positioner
De nämnda programbehoven hänför sig till företagets övergripande policynivå. På den redaktionella och regionala företagsnivån föreligger mer detaljerade behovsmönster. Generellt kan det sägas att distrikten ofta upplever sig ha besvärande små marginaler för att i tillfredsställande utsträckning kunna göra utläggningar till de professionella kapaciteter som existerar eller borde vidmakthållas regionalt utanför företaget. Vissa redaktioner och avdelningar inom SVT sitt kvalitets-
ser ansvar som särskilt maktpåliggande i relation till fria producenter och utomstående programmakare och produktionsbolag. Andra har behov som enligt min mening endast perifert angår mitt utredningsuppdrag.
Jag skall här i korthet kommentera några av de viktigaste programkategorierna i relation till detta uppdrag. Jag finner ingen anledning att närmare analysera situationen för t.ex. långfilm, nyheter, sport; studiodebatter, pratshower, tvåloperadramatik, lek- och tävlingsprogram, formatprodukter, artistunderhållning etc. Det är programkategorier
ren som knappast är avsedda som förmånstagare i den typ stödåtgärder
av som åsyftas i direktiven: några dem får substantiellt stöd från andra
av källor t.ex. SFI, andra har internt en ekonomiskt prioriterad ställning, några är knappast aktuella för utläggning över huvud taget, ytterligare andra representeras för närvarande till överrnått i utbudet.
Underhållning
Nöjesprogrammen år visserligen nyckelkategori i Sveriges Tele-
en Visions programutbud, kanske problemladdad än någonsin tidi-
nu mer gare. Trots omsorgsfulla överväganden kan jag emellertid inte uppfatta situationen så att problemen i första rummet skulle vara av finansiell natur eller kunna avhjälpas med ekonomiska åtgärder. Följaktligen anser jag inte att eventuella stödmedel skall satsas inom denna sektor.
Samhällsprogram
Jag ser heller inte anledning att prioritera den typ samhällsmagasin
av med reportagejournalistiska inslag eller mindre dagsaktuell
av mer karaktär som sedan lång tid hör till SVT:s mest uppmärksammade
programtyper. De produceras i huvudsak inom företaget och jag tror inte att en ekonomisk förstärkning skulle ha några genomgripande
mer effekter på utläggningama annat än i den mån programkriteriema överensstämmer med vad jag nedan kommer att anföra dokumen-
om tärfilmgenrens behov.
Aktörer, problem och positioner 27
Kultur- och musikprogram
Konst, litteratur, musik och biograffilm har sina nischprogram i var SVT och kommenteras med viss konsekvens både dagsaktuella och ur kulturhistoriska perspektiv. Bevakningsuppdragen är målmedvetet fördelade mellan Stockholm och regionema. SVT samarbetar med flera kultur- och musikinstitutioner och ansvarar för utsändningar av t.ex. konserter. Importen utländska kulturdokumentärer är obetydlig och av bristerna i det stycket kompenseras inte de i och för sig förtj änstfulla av insatserna svenska producenter. Framför allt råder det brist på av svenska musikdokumentärer, är på väg att helt försvinna en genre som inte den filmargenerationen möjlighet att pröva och förom nya ges kovra sin kapacitet på området.
Barn och ungdom
Barnprogram är tradition programsektor som Sveriges Television av en pedagogiska och kulturpolitiska skäl valt att favorisera mycket målav medvetet och med starkt politiskt stöd. De har just tack vare sin gynnade ställning också nått sensationellt hög standard, med konstnären liga, pedagogiska och underhållande kvaliteter med jämna mellansom blivit internationellt uppmärksammade. Barn- och ungdomsredakrum tionen i Stockholm producerar huvudparten av sitt utbud internt, även antalet projektengagerade frilansar är i stort sett lika stort som om antalet anställda. Med krympande kommer redaktionen emellerramar tid mycket snart få problem med att upprätthålla sin internationellt att gynnade position, framför allt när det gäller mer kostnadskrävande programformer normalt läggs ut utanför SVT, dvs. animationer som och fiktionsprogram.
Dokumentärer
Den klassiska dokumentärtraditionen inom film och television företräder verklighetsbeskrivning arbetar med större djup, mer efteren som sinnande perspektiv och större formell än det dagsaktuella omsorg reportaget. Det är nationellt betydande tradition med stolta anor i en den svenska film- och TV-historien. Inom Sveriges Television har den också varit gynnad fram till och med l980-talet. Genen programgenre framgångar har kunnat tillskrivas både företagets anställda och rens frilansande filmare utanför SVT. Sedan slutet l980-talet har resurav skurits med ungefär 30 %, såväl för egenproduktionen som för serna utläggningama, såväl ekonomiskt tidsmässigt. Den svenska dokusom
28 Aktörer, problem och positioner SOU 1997: 172
mentärrepertoaren i SVT har alltså reducerats till två tredjedelar av utbudet vid decennieskiftet.
Dokumentärredaktionen i Stockholm är ändå den största beställaren och inköparen av dokumentärfilm i Sverige, och den fungerar som ett kraftcentrum för verksamheten. Redaktionen förfogar för närvarande över ca 10 miljoner kronor per år för inköp, samproduktioner och utläggningar till fria svenska dokumentärfilmare. Summan skall räcka till det decimerade visningsåtagandet som nu är begränsat till 20 timmar per år.
För att över huvud taget kunna vidmakthålla en högkvalificerad produktion utanför företaget sig redaktionsledningen fortfarande
anser i böra stå för hög finansieringsandel i ett antal viktiga produktioner
en varje år ibland emot l miljon kronor. En substantiell del av de lO
upp miljonerna går sålunda till samproduktioner inom ramen för Filminstitutets stödsystem för kort- och dokumentärfilm, dvs. projekt som relativt sett är mycket dyra, eftersom de produceras för att kunna visas på biograf. Det medför ofrånkomligt matematiska skäl att återstående
av
för flertalet köp och samproduktioner sjunker ned mot en resurser genomsnittsnivå under ZOO-tusenkronorsstrecket, vilket ofta inte mot-
än tioprocentig insats. Åtstramningama och fördelningssvarar mer en principerna har sammantaget lett till den nödtvungna situationen att SVT allt oftare enbart köper sändningsrätter. Fullfinansiering av dokumentära projekt tidigare inte någon sällsynthet men förefaller att
var
praktiskt taget utesluten i fortsättningen, ekonomiska skäl. vara av Beroendet andra samproducenter och sponsorer blir därmed allt
av kännbarare för de filmare redaktionen anlitar. En sådan utveckling
som
illavarslande för TV-dokumentärens oberoende som granskare av vore det svenska samhället.
SVT:s näst störste dokumentärfilmsköpare är SVT Sundsvall som förfogar över 4 miljoner kronor årligen för utläggningar och köp av
ca naturfilmer från Sverige och övriga Norden. Region Syd gör utläggningar för minst 2 miljoner kronor och söker därmed hålla den omfattande dokumentära traditionen i Skåne under armarna såväl med samproduktioner som med ett numera vikande antal fullfinansieringar. Region Väst disponerar ca l miljon kronor för dokumentära utläggningar. Ingen redaktionerna anser sig ha tillräckligt stora
av utläggningsresurser för att tillgodose sina målsättningar.
Dokumentärfilmen förefaller de som inom SVT
vara en av genrer bäst skulle tillgodogöra sig effekterna av ett ekonomiskt stödsystem.
Aktörer, problem och positioner 29
Dramatik
SVT har effektivt fungerande dramaavdelning, SVT Drama, som i en påfallande hög grad är självförsörjande vad gäller större inspelningsprojekt långfilm, serieteater och andra mer påkostade fiktionsproav duktioner. Även då det gäller fiktionsprogram med begränsad mer budget- kortfilmer och novellprojekt har utläggningarna från drama- avdelningen på SVT reducerats under det senaste decenniet samtidigt "singlama, dvs. de avgränsade och avslutade enstaka dramaprosom duktionema, sedan länge förlorat sin tidigare solida ställning i programutbudet. Det betyder att den svenska novellfilmsgenren i SVT som helhet länge varit missgynnad. De kortfilmsprojekt som likväl förekommer är för närvarande av tvâ slag. Det har under tioårsperiod blivit mer eller mindre ena en institutionaliserat under samlingsrubriken Filmare på väg. Det omfattar handfull kortfilmer per år, administreras av SVT:s dokuen mentärredaktion i Stockholm, finansieras i huvudsak av Filmmen institutet. SVT har sedan 1988 bidragit med en oforänderlig insats på 1,5 miljoner år Det andra "institutionaliserade" projektet, 1997 per representerat programsviten Berättelser från framsidan", är ett av försök till årlig kortfilmssatsning initierats SVT:s västregion en som av och finansieras i lika delar l miljon kronor vardera av SVT som Göteborg och det regionala resurscentret Film i väst. I övrigt finns varken i söder eller några nämnvärda for dramanorr resurser utläggningar av kortfilmskaraktär. Ett ekonomiskt stödtillskott skulle allt att döma kunna medföra av avsevärda positiva effekter för produktionen svensk kortfilmsfiktion av i TV, i synnerhet utanför Stockholmsområdet.
Experimentverksamhet
SVT har ingen formellt organiserad avdelning for idéutveckling, men däremot för granskning s.k. programformat. En form av utvecken av lingsarbete förekommer inom för det ordinära redaktionella ramen arbetet i och med att t.ex. fast anställda producenter verkar som handlefilmare dare för unga
5 PM till utredningen från Dokumentärredaktionen/SVT 1997-08-21. Medlen till Filrnare på väg" ingår inte i den budget som är avsatt for dokumentära utläggningar. 6Öppet brev, Off-bulletinen, sept 1997 Fagerstedt.
30 Aktörer, problem och positioner
Sammanfattande bedömning
Sveriges Television är ett public service-företag med ett formellt uttalat kvalitetskrav ställt på sig. Företaget har dels stor egenproduktion och
en gör dels avsevärda utläggningar i form av programbeställningar, samproduktioner och inköp färdiga filmer och program. Kombina-
av tionen av utläggningar och egenproduktion innebär i och för sig fördelar för kontinuiteten och flexibiliteten i verksamheten, SVT har
men 1997 accepterat ett sändningstillstånd som förutsätter att antalet utläggningar följd av år.
skall öka under en
På vissa programområden har SVT svårigheter att som sändande bolag leva upp till sina egna kvalitetsambitioner och till sina ansvarsambitioner gentemot fria producenter, produktionsbolag och enskilda filmare. Det är min uppfattning att dessa båda ambitionsområden sammanfaller inom två programområden med särskilt markant behovsstyrka: dokumentärer och kortfilmsñktion i vid mening. I den senare
ingår förutom spelad novellfilm även animationer. gruppen
Inom dessa två genregrupper skulle ett externt stödsystem kunna få avgörande betydelse för SVT:s kvalitetsutbud och utläggningspolitik. Däremot jag inte att det skulle föreligga kulturpolitiska skäl för
anser att satsa särskilda medel på exempelvis den tunga dramatiken eller den breda underhållningen, inte heller på sport, dagsaktualiteter, samhällsmagasin eller studiodebatter.
Jag har fått uppfattningen att regioner och distrikt ofta har alltför begränsade utläggningsmarginaler. Effekten är tvåfaldig: dels blir regionemas frilanskompetens underrepresenterad, dels finns det risk för att de stockholmska motivkretsarna blir överrepresenterade i utbudet. Det skulle kulturpolitiskt och regionalpolitiskt önskvärt om ett
vara eventuellt stödsystem kunde bidra till att motverka sådan snedrepre-
en sentation.
SVT avvisar ett stödsystem förutsätter att företaget ekonomiskt
som deltar i extern fondbildning. Däremot ställer ledningen i utsikt att
en kunna acceptera form där SVT går in med ett årligt garantiåtagande
en förknippat med konkreta programbeställningar.
Ett kulturpolitiskt specialproblem uppstår om en utökad kvalitetssatsning skulle medföra trängsel i programtablån. Vilka programkategorier skulle få sin sändningstid reducerad om de svenska kvali-
som tetsutläggningama skulle öka är oklart. Det skulle vara olyckligt om en eventuell kvalitetsförstärkning här skulle medföra kvalitetsförsvag-
en ning på ett annat håll, t.ex. i form nedskäming av de utländska
av en dokumentäremas antal.
Aktörer, problem och positioner 31
3.2¶Kommersiella TV-kanaler
Enligt en ofta återkommande, karikatyrisk inte helt grundlös be-
men skrivning är de kommersiella TV-kanalemas affärsidé inte i första hand att visa så bra program som möjligt utan att sälja TV-publik till annonsörer. Verksamheten är numera fullt erkänd som ett hederligt näringsfång och en betydelsefull gren av medieindustrin.
Den nyssnämnda beskrivningen ger uttryck för vissa grundläggande premisser som haft till konsekvens att de kommersiella TV-bolagen hittills intagit en något ambivalent attityd till kvalitetsprogram i den bemärkelse som avses i utredningsdirektiven.
Den kvalitetsaspekt som avser professionalitet och framförandekompetens i mer allmän bemärkelse värderas naturligtvis högt också på den kommersiella marknaden, eftersom den förutsätts vara positivt kanalprofilerande och ge utslag i publik uppskattning. Enligt en utbredd uppfattning på kanalerna är tillgången på kompetenta producenter i Sverige otillräcklig, och ledningen för flera av de sändande kanalerna ser med oro att produktionsindustrin har hamnat i ett olyckligt beroende av utländska förlagor och utländska programforrnat och utländska ägare. Alla åtgärder som kan höja den inhemska professionella kompetensnivån skulle sålunda samfallt välkomnas av kanalerna.
De kommersiella kanalerna är i högre grad än SVT hänvisade till produktionsbolagen för att täcka sitt behov av svenskproducerade program några av kanalerna har över huvud taget ingen nämnvärd egen
produktion. I större utsträckning än SVT köper och beställer de kommersiella kanalerna omfattande programpaket, dvs. serietillverkade produkter som ger rationellare utdelning i tid och pengar än enskilda program. Det är en av anledningarna till att så stor del av det kommersiella utbudet utgörs av såpoperor, forrnatsatsningar, återkommande pratshower, formelbundna underhållningsserier, följetonger etc. Det repetitiva är i sig ett kommersiellt värde eftersom det binder upp stampubliken till fasta tittarvanor. På den grundvalen bygger varje kanal upp ett noga utstuderat systern av programflöden som på effektivast möjliga sätt skall fånga och hålla kvar de eftersträvade målgrupps-
upp publikema framför TV-apparatema. Problemet med detta "slot-system är dess rigiditet. Det tål helt enkelt inte några ingrepp utan att hela
7 Innehållet i detta avsnitt bygger i huvudsak på uppgifter från Almqvist 15 sept 1997, Törnberg 8 okt 1997, Scherman 27 okt 1997, Weiss 2 sept 1997, Öbrink och Järverup 2 okt 1997, NATPE 9 okt 1997. 8 I skrivande stund aviserar den nytillträdda programledningen vid TV4
en målbeskrivning med förstärkt public service-inriktning.
32 Aktörer, problem och positioner SOU 1997: 172
strukturen rubbas. Det betyder med andra 0rd att de kommersiella kanalemas intresse för udda program som tillfälligt bryter inarbetade rutiner är begränsat till betydande events t.ex. större idrottsevenemang. Ett enskilt kvalitetsprogram har sällan eller aldrig den publikt attraktiva eventkaraktär kommersiellt skulle motivera ett
som tillfälligt uppbrytande av ett inarbetat programschema.
Även samtliga kanalledningar i princip skulle önska höjning
om en
kvalitetsnivån är det alltså inte sannolikt att en sådan önskan skulle av materialisera sig i form några substantiella utslag under de
av mer annonsattraktiva tiderna från eftermiddag till förnatt. Program som saknar tillräcklig publik attraktionsbredd hänvisas tvingande eko-
av nomiska skäl till oattraktiva sändningstider såvida inte särskilda omständigheter gör dem attraktiva andra skäl. Sådana skäl kan t.ex.
av vara kanalprofilerande.
De kommersiella TV-kanalerna eftersträvar sinsemellan olika profiler och har därmed också något olika sätt att värdera olika program-
TV4 har det mest public service-liknande utbudet, TV5 den genrer. mest renodlade underhållningsprofilen. På skalan däremellan grupperar sig TV3, TV6 och Z-TV.
3.2.1 TV4
TV4 intar särställning bland de kommersiella kanalerna genom att
en
den enda reklamñnansierade TV-kanalen som har regeringens tillvara stånd att sända rikstäckande television i marknätet regeringsbeslut 1996-12-12. Tillståndet är förenat med villkor. TV4 betalar koncessionsavgift i enlighet med lagen l992:72 koncessionsavgift på
om televisionens område. Avtalskonstruktionen innebär bl.a. att statskassan
TV4:s koncessionsavgifter tillförs avsevärda bidrag, ursprunggenom ligen avsedda att användas till förstärkande public service-
av televisionen.
Inom TV4 har valt att prioritera aktualitets- och samhällspro-
man
med högt ställda kvalitetsambitioner eftersom dessa programgram kategorier oavsett sina respektingivande annonsintäkter anses vara av avgörande betydelse för kanalens förtroendeuppbyggnad och goodwill. För nyheter och samhällsbevalcning har investerat i egna produk-
man tionskapaciteter och därmed också valt att begränsa volymen på utläggningar.
Ytterligare tre programkategorier skulle medföra önskvärda profilstärkande effekter liknande art för TV4:s del är ekonomiska
av men av skäl svåra att förverkliga i tillräcklig omfattning: s.k. tung dramaproduktion, barnprogram och dokumentärer.
Aktörer, problem och positioner 33
Kanalen saknar framför allt medel för kvalificerad dramatik och favoriserar följaktligen dagliga tvåloperor och veckosåpor" som ger förhållandevis goda intäkter för begränsade kostnader. Ett entimmesavsnitt svensk singeldramatik beräknas kosta 3 miljoner kronor vilket är omöjligt att finansiera utan de reklamavbrott kanalen enligt den som svenska reklamlagstiftningen måste avstå från. Bamprogrammen utgör ett ständigt problem för TV4 eftersom de så länge reklamförbudet kvarstår är ekonomiskt olönsamma. Välgjorda kvalitetsprodukter på bamsidan är viktiga för förtroendet från föräldragiuppema och följaktligen indirekt mycket betydelsefulla för
kanalens image. Dokumentärer attraktiva såväl publikt som opinionsmäsanses vara sigt. TV4 fungerar årligen huvudfinansiär för en handfull dokusom mentära utläggningar. Åtskilligt fler dokumentärer skulle enligt programledningen behövas komplettering och fördjupning av kanasom lens samhällsrapportering.
3.2.2¶Övriga kanaler
De övriga kommersiella kanalemas intressen och behov är i vissa delar identiska med dem anförts TV4 och avser framför allt tre omsom om råden berörs i direktiven för denna utredning: experiment, dokusom mentärer och drama. Av lätt genomskådade skäl favoriserar de kommersiella kanalerna överlag sådana programformer redan är publikt utprovade och som som garanterat säkra publiksiffror; detta förklarar t.ex. deras intresse för ger formatprojekt. Omvänt de sig inte ha något utrymme för att älva anser finansiera riskfyllda programexperiment. Däremot finns det en klar medvetenhet att de medie- och programutvecklande experimenten om behövs och att TV-kanalema är den part sikt drar nytta att de som av genomförs andra. Ett säreget specialfall utgör Z-TV som inom av MTG-sfáren fungerar växthus, plantskola och språngbräda med som visst utrymme för idéutveckling med snäva ekonomiska ramar. men Dokumentärer har allmänt sett hög status i samtliga kanaler minst i TV5. Det är också den programkategori som man överlag säger sig mest intresserad att utökad utrymme i utbudet. Det är emelvara av ge lertid påtagligt att de kommersiella kanalerna framför allt efterlyser en effektiv, effektladdad och dramatisk typ av dokumentärer annan, mer än den tradition brukar odlas svenska filmare. Följande forsom av av mulering är ett karaktäristiskt omdöme: Endast ett fåtal fria filmare har kompetensen att göra bra dokumentärer med rationella metoder: de lägger för mycket kostsamt arbete och blir därmed för dyra. Endast ner
2 l7-l5l7
34 Aktörer, problem och positioner
ett fåtal av de kommersiella bolagen förfogar över den nödvändiga journalistiska kompetensen. Ett särskilt problem i sammanhanget är förhållandet att Sveriges Television har ensamrätten till praktiskt taget allt joumalñlmiskt och TV-historiskt arkivmaterial i Sverige, vilket reducerar andra kanalers möjligheter att Visa dokumentärer om svensk samtidshistoria till ett minimum
En förstärkning av dramaproduktionen ses som det mest utslagsgivande verktyget i konkurrensen mot den amerikanska TV-dominansen. Omdömet gäller i synnerhet då det gäller att hävda den svenska produktionen mot trycket från utlandsägda företag säljer
som program enligt blockbooking-principen”, vilket innebär att ett TV-bolag för att få tillgång till ett attraktivt programpaket också tvingas köpa ett antal oattraktiva program. I enlighet med vad som tidigare sagts är intresset för dramaprodukter hos dessa kanaler framför allt kopplat till följetongsforrnaten.
Vad barnprogram beträffar skulle ett ekonomiskt stöd inte kompensera för reklamförbudet och är knappast av något större intresse annat än i TV4.
Sammanfattande bedömning
Med denna sammanställning bakgrund är det min bedömning att
som externa medel till svensk TV-produktion, exempelvis från en fristående fond, bland de kommersiella kanalerna framför allt skulle kunna
bli av konkret betydelse för TV4. Ett sådant stöd skulle där dels bidra till att trygga barnprogrammen, dels till att förstärka utbudet på drama- och dokumentärsidan. Det senare skulle i någon mån kunna anses giltigt också för övriga kommersiella kanaler. Indirekt skulle även dessa tillgodgöra sig frukterna av den professionella utveckling som ett stödsystem skulle medföra.
Viljan hos de kommersiella kanalerna att ekonomiskt bidra till
en fristående kvalitetsförstärkande fond varierar i dagsläget från ett kategoriskt avvisande till en mycket reserverad och mycket svävande välvilja. Hos programledningen på TV4 fanns under hösten 1997 ett uttalat intresse för att överväga någon form av garantiåtagande med sikte på samñnansieringar och köp, för den händelse statligt finansierad fond
en skulle bli verklighet. Den intresseförklaringen återkallades efter regeringens public service-utspel den 13 november 1997.
9 Törnberg. ° Scherman, 14 nov 1997.
SOU 1997: 172 Aktörer, problem och positioner 35
3.3¶Fria filmare
De s.k. fria filmarna i Sverige innefattar dels ett fåtal produktionsbolag med kontinuerlig verksamhet och relativt stor omsättning, dels ett påfallande stort antal eller fåmansföretag med begränsad enmansomsättning. De flesta fria filmare verkar under knappa ekonomiska villkor enligt min mening står de tillsammans för enastående men en kulturinsats. Trots att det alltså existerar handfull produktionsbolag med proen fessionell producentkompetens räknar sig till kategorin fria filmasom är bolagsstrukturen inom denna sektor svenskt filmliv. re, svag av Hellre än att sluta sig inom solida och kapitalstarka prosamman mer duktionsenheter försöker de enskilda filmarna ofta klara sig själva ekonomiskt och psykologiskt. De tillförsäkrar sig dänned en stark personlig och stilistisk integritet avstår också från det kreativa motstånd men kompanjonskapet kan och från den erfarenhet som ett som ge professionellt drivet produktionsbolag tillägnat sig i finansiellt, produktionstekniskt och marknadsföringsmässigt avseende. Jag har under utredningsarbetets lopp fått uppfattningen att del de problem som en av kommer att beröras i det följande förstärks av denna brist på fungerande bolagsstrukturer. I gengäld är merparten de fria filmarna samlade i effektiv och av en opinionskraftig intresseorganisation, OFF, Oberoende Filmares förbund. OFF har 1997 250 medlemmar, spridda över hela landet. Siffca inkluderar endast och företag med producentfunktion, ran personer alltså inte fotografer, ljudtekniker och inspelningspersonal. annan
3.3.1¶Verksamhetsfalt och finansieringsmöjligheter
Traditionellt sett förknippas fria filmare med celluloidfilmsverksamhet, på år har elektroniken och videotekniken mer och mer men senare ersatt de klassiska metoderna för kameraarbete och redigering. De mer avancerade filmarna har utrustning, andra väljer att hyra in teknik egen allt efter behov. Den elektroniska tekniken utvecklar numera mycket
Innehållet i detta avsnitt baseras i huvudsak officiella uppgifter från Svenska Filminstitutet och Oberoende Filmares Förbund samt uppgifter av Allroth 20 1997, Engqvist 18 1997, Gunér 30 juli 1997, Gyberg 22 aug aug 1997, Holmqvist 31 juli 1997, Svanberg 15 aug 1997, hearing med Filmaug pool Nord 1 sept 1997, med OFF 14 1997 samt med regionala resurscentra aug 23 sept 1997.
36 Aktörer, problem och positioner
snabbt allt billigare, lätthanterligare och alltmer högpresterande instrument för filmarna.
Kvantitativt sett är dokumentärfilmen de fria filmamas dominerande arbetsfält. Dokumentärfilmen räknas som relativt prisbillig
en gren inom det gestaltande film- och TV-området, också den enklaste
men dokumentärfilm förutsätter flera kvalificerade yrkesfunktioner för att kunna förverkligas på professionell nivå, t.ex. foto, ljudteknik och redigering. Kostnaderna varierar naturligtvis inom mycket vida ramar, men för konkretionens och jämförelsens skull kan det anföras att normalbudgeten för en professionellt kvalificerad fyrtiofem minuters dokumentärfilm på 35 mm film ligger på i mycket runda tal närmare
- - 2 miljoner kronor, medan en videoñlmad dokumentärfilm av liknande omfattning i lika runda tal kostar ungefär hälften så mycket att producera. Skillnaden i användning betingas av att den förstnämnda kategorin till skillnad från videoproduktema kan visas på bio.
Oavsett kostnader och tillkomstsätt har båda kategorierna sin ojämförligt största publik i TV.
Den korta novellfilmen är den andra filmgenre som brukar räknas till de fria filmamas naturliga revir. Antalet kortfilmer av novell- och spelfilmstyp produceras på frilansmarknaden är emellertid beklag-
som ligt liten. Förklaringen är delvis av ekonomisk natur. Fiktionsfilm är långt dyrare att framställa än dokumentärfilm. En kort novellfilm med skådespelare går i dag knappast att producera professionellt för mindre än 2 miljoner kronor. Efterfrågan på fritt producerade novellfilmer är liten såväl på biografmarknaden som i TV-branschen, bl.a. beroende på att Sveriges Television företrädesvis valt att skapa sin dramaproduktion inom företaget.
Förutom av de ekonomiska problemen lider kortfilmsgenren i Sverige i motsats exempelvis till i Danmark av att den inte har någon kommenterande kultur omkring sig, den behandlas sällan eller aldrig av kritikerna och den har inte längre känning med någon levande tradition från förr. Den uppskattas ofta inte i sin rätt, utan
ens som en genre egen räknas uteslutande som en språngbräda till den konstnärligt accepterade långfilmskategorin. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomi, efterfrågan, kvantitet, status och kvalitet. Med ett substantiellt ekonomiskt tillskott borde kortfilmskulturen i Sverige kunna bli ett internationellt föredöme i stil med den danska.
Televisionen är sedan gammalt den utan jämförelse viktigaste distributionsformen för de fria filmama, oavsett om deras alster producerats på celluloid eller video och oavsett om de arbetar inom dokumentär- eller novellfilmsgenren. Den största enskilda finansieringskällan är emellertid Svenska Filminstitutets konsulentfond för kort- och dokumentärfilm. Fonden förfogar 1997 över 24 miljoner kronor,
ca som
Aktörer, problem och positioner 37
uteslutande är destinerade till filmprojekt som är anpassade för biografvisning. Vid sidan Svenska Filminstitutet kan Konstnärsav nämnden under vissa omständigheter ge projektbidrag till speciella insatser på filmområdet. Under 1997 utdelade nämnden 2,2 miljoner kronor till kortfilmsprojekt. Någon motsvarande extern bidragskälla finns inte för filmare som arbetar med TV-projekt. De är alltså djupt beroende televirena av sionsbolagens vilja att visa och förmåga att betala. Bland TV-bolagen är Sveriges Television de fria filmamas praktiskt taget enda avnämare. Detta beror i någon mån på att fria filmare generellt solidariserar sig med public service-ideologin, både historiska och värderingsmässiga av skäl. De kommersiella kanalerna har sällan något intresse av deras produkter och lägger inte ofta ut beställningar till dem, i synnerhet inte på villkor filmarna betraktar förenliga med deras ekonomiska som som och konstnärliga självkänsla. Filmama är i övrigt hänvisade till att finansiera sina TV-alster med medel och med hjälp de samproducenter och sponsorer som egna av kan tänkas bli engagerade i enskilda projekt. Ofta tvingas dokumentärfilmarna att använda oacceptabelt stor del sin tid och kreativitet åt en av att pussla ihop finansieringen även av projekt som rimligtvis måste uppfattas mycket attraktiva TV-program: 10-20 delfinansiårer är som inte ovanligt i samband med medelstor dokumentärfilmssatsning.3 en
3.3.2 Fria filmare och SVT
Åtstramningspolitiken inom Sveriges Television har drabbat de fria filmarna hårt. Några grundläggande fakta situationen inom SVT om redan berörts i avsnittet Sveriges Television skall framföras som om här. På den dokumentära sidan har SVT sedan slutet 1980-talet av volymmässigt minskat sändningsutrymmet för dokumentära utläggningar med tredjedel. I förening med de kommersiella kanalemas en bristande intresse har det inneburit att proportionen kvalificerade dokumentärer i det samlade TV-utbudet sjunkit drastiskt under 1990talet. Därtill har SVT:s vilja eller förmåga att ta fullt finansiellt ansvar för projekten reducerats. Dokumentärredaktionen i Stockholm den största beställaren och inköparen dokumentärfilm i Sverige förfogar över 10 miljoner av kronor årligen för inköp, samproduktioner och utläggningar till fria
Z PM från Konstnärsnämnden 1997-08-12. 3 Hearing Filmpool Nord, 1 sept 1997.
38 Aktörer, problem och positioner
svenska dokumentärfilmare, vilket skall finansiera det reducerade visningsåtagandet á 20 timmar per år. Av skäl som redovisats i avsnitt 2.1 ovan medför det att SVT:s finansiella insats i många dokumentära projekt ligger så lågt kring 10 %. Resten av finansieringen har filma-
som ren/producenten att söka på annat håll. Allt oftare välj er SVT att enbart köpa sändningsrätter. Priset för en visningsrätt varierar inom vida förhandlingsgränser men är generellt sett mycket lågt och ligger i dag på ca l 500 kronor per minut. Det har stigit med ett par hundra kronor på tio år enligt SVT enligt andra uppgifter har det sjunkit något på 15 år.
På novellfilmssidan har utläggningama från Dramaavdelningen SVT praktiskt taget upphört. De kortfilmsprojekt som företaget lägger ut är i stort sett begränsade till den handfull filmer som årligen blir resultaten av projektet Filmare på väg, administrerat av Dokumentärredaktionen i Stockholm, och av ett nystartat försöksprojekt som initierats av SVT:s västregion i samverkan med det regionala resurscentret Film i väst jfr avsnitt 2.1
.
Motiv och miljöer och dramatiska berättartalanger framför allt utanför dessa regioner ligger med andra ord beklagligt obrukade.
Sveriges Television arbetar under trycket av nedskärningar. Det hindrar paradoxalt inte att bolagets maktposition gentemot de fria
nog filmarna snarast förstärkts under de senare åren. Eftersom televisionen normalt sett erbjuder den enda möjligheten att nå en stor publik är chansen att få filmerna visade i STV utomordentligt lockande för frilansfilmama, så lockande att man tenderar att acceptera även pressade ekonomiska villkor. Såsom varande praktiskt taget ensam köpare kan public service-bolaget diktera de ekonomiska uppgörelsema. TV-bolagets övertag i förening med det ekonomiska tryck under vilket det verkar medför ofta att filmaren/producenten upplever sig stå i ett förödmjukande dåligt förhandlingsläge visavi SVT.
3.3.3¶Kulturproduktion med problem
SVT:s sjunkande betalningsvilja får i realiteten flerdubbla konsekvenser för de fria filmarna. Ju mindre insatsen från SVT är, desto svårare blir det för dem att finna samproducenter på andra håll inom och utom landet. Har inte garantier för ett substantiellt bidrag från SVT eller
man något annat svenskt TV-bolag med sig när man söker finansieringsbidrag till ett projekt är inte särskilt trovärdig som samproduce-
man rande part ute på exempelvis den europeiska marknaden. Ju större eko-
14Donner, 17 nov 1997.
Aktörer, problem och positioner 39
nomiska garantier har från hemlandet, desto större är chanserna att man få internationella intressenter att satsa medel. Detsamma gäller inom de s.k. regionala resurscentra i landet som tillgodogör sig medel från EU:s stödfonder. Varje ekonomisk insats från SVT eller någon fmansierande instans genererar lika annan mycket i regionalt stöd till inspelningsprojekt i regionen. nya pengar Omvänt gäller naturligtvis att de uteblivna, nedskuma eller uppskjutna insatserna från dubbla negativa effekter både för produktions- SVT ger ekonomi och sysselsättning. Frågan försäljningsrättighetema till filmerna kommer med all om sannolikhet att bli alltmer kontroversiell i framtiden, när både den inhemska och utländska efterfrågan på spel- som dokumentärfilmer ökar i takt med att antalet kanaler mångfaldigas i det internationella digitala mediesamfundet. Den ansträngda ekonomiska situationen i branschen leder till att åtskilliga antagligen de flesta fria filmare periodiskt går arbetslösa. Eftersom det enbart är producerandet kan ytterst få av som ger pengar filmama avsätta medel och tid för idéutveckling mellan produktionema. I de konjunkturer råder har filmare inte råd med utsom nu ensamma vecklingsarbete, inte heller till versioneringar för t.ex. utlandsförsäljning. Detta är ett konstant och svårhanterligt problem som delvis hänger med den brist på fungerande och arbetsutjämnande samman bolagsstruktur jag berörde i början på kapitlet. Bristen på uppdrag som och efterfrågan medför alltså att den enskilde filmaren förlorar kontinuiteten i arbetet, i sin professionella förkovran och konstnärliga utveckling. Den inte får jobb får inte försörjning, men den som som inte får jobb får heller inte den övning, vana och yrkesrutin som krävs för skall kunna upprätthålla kreativiteten och stimuleras till att man förnyelse. Det finns exempel på att mycket påkostade och ytterligt kvalificerade svenska TV-program och TV-serier producerats på frilansmarknaden med uteslutande extern finansiering. Exemplet Svenska ljus , aktuellt hösten 1997 när detta skrivs, är ett sådant mångmiljonprojekt,
finansierat Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.16 Exemplet är
av uppmuntrande men orepresentativt. Nästan inget produktionsbolag i den här sektorn har för närvarande råd att göra TV-program med finansiering, ännu mindre de enegen skilda frilansfilmama. Att det likväl skapas del frilansfilmer på den en öppna marknaden beror framför allt på att Svenska Filminstitutet gesina konsulentfonder stöder producerandet värdefulla kort- och nom av
5 Se tabell under avsnitt 1.3.2 ovan. b Skoglund, l okt 1997.
40 Aktörer, problem och positioner
dokumentärfilmer. Det är emellertid värt att ännu gång poängtera att
en dessa tillgångar uteslutande är destinerade till filmer som är avsedda för biografvisning, inte för TV-produkter. Frilansproduktionen av TV-program i Sverige är för närvarande ganska unik bland konstnärliga verksamheter i det att den inte gynnas av några fristående kvalitetsstimulerande allmänna medel.
Även kulturpolitisk synpunkt är den beskrivna utvecklingen
ur nu förenad med stora risker. svårigheterna att göra sig gällande på bidragsmarknaden i Europa riskerar att göra den svenska produktionen provinsiell och isolerad. Filmare som söker sig till internationellt gångbara motiv får mindre och mindre uppmuntran. Allt färre incitament uppmuntrar filmarna att pröva uttrycksmedel som kommunicerar även med andra språkområden än det svenska. Det blir allt svårare att vidmakthålla den klassiskt dokumentära tradition som förutsätter fördjupning, långtidssatsning, kvalificerad research, forrnmässig omsorg och forskningsengagemang; dokumentärema reduceras alltmer till dagsaktualiteter och reportage. Beroendet av externa sponsorer hotar att skapa en situation där vissa sektorer av livet och verkligheten helt enkelt inte kommer i fråga för någon oberoende filmdokumentation.
Sammanfattande bedömning
De s.k. fria filmarna domineras av ett stort antal enmans- eller fåmansföretag. Huvudparten av dem är sammanslutna i intresseorganisationen OFF, Oberoende Filmares Förbund, som har ca 250 medlemmar. De arbetar framför allt inom kort- och dokumentärfilmssektom och har televisionen som sin viktigaste distributionskanal, samtidigt som gruppen står för den ojämförligt största delen av SVT:s utläggningar inom sektorn. Den största enskilda finansieringskällan för verksamheten är emellertid Svenska Filminstitutets konsulentfond, vars medel uteslutande är avsedda för filmer är anpassade för biografvisning. Fil-
som mare som arbetar med rena TV-projekt har för närvarande i stort sett bara SVT som tänkbar avnämare.
De fria filmarna har under den senaste tioårsperioden drabbats hårt av åtstramningspolitiken inom Sveriges Television, dels i form av en trettioprocentig nedskärning i utläggningsvolymen på dokumentärsidan, dels i form av en radikal reducering av medlen till utläggningar på fiktionssidan, dels också genom att SVT alltmer tvingats flytta normen för sina finansiella åtaganden allt längre från fullfinansieringens nivå till det minimum representeras priset för enskilda vis-
som av ningsrätter.
Aktörer, problem och positioner 41
Situationen medför rad problematiska konsekvenser för de fria en filmama. De tvingas använda en stor del av sin kreativa energi finansieringsproblem. De får svårare att finna samproducenter inom och utanför landet. Deras möjligheter att avsätta medel till utveckling ut- Beroendet ökar. Följden blir att de fria filmarna armas. av sponsorer oftast arbetar under stora personliga uppoffringar för att få sina projekt förverkligade och visade i TV. Många tvingas till periodisk arbetslöshet. Det är värt att notera att varje projekt initieras av en fri filmare som normalt jobb även åtminstone att par ytterligare yrkesmän, t ex ger fotograf och ljudtekniker. Det skulle kulturpolitisk olycka om dessa omständigheter vara en skulle leda till att kåren avprofessionaliseras, att motiven sållas, att formspråket förytligas och att dokumentär- och kortfilmsgenrerna utarmas både kvantitativt och kvalitativt. Det förefaller särskilda stödåtgärder i någon form skulle som om kunna ha effekt på situationen för de TV-orienterade fria en gynnsam filmarna. Fullt i konsekvens härmed har medlemmarna i OFF också hört till de mest offensiva opinionsbildama i kampanjen för ett särskilt stödsystem för oberoende TV-produktion.
3.4¶Sveriges
Föreningen Filmproducenter"
Föreningen Sveriges Filmproducenter representerar och omfattar flertalet av landets långfilmsproducenter.
3.4.1 och SVT
Filmproducenterna
Under TV-monopolets tid var produktionsbolagen i producentföre-
ningen ofta anlitade samarbetspartners till Sveriges Television. Fram till mitten 1980-talet lade programbolaget konsekvent ut en stor del av de personal- och resurskrävande inspelningsprojekten på föreav mer tag med professionell vid spelfilmsverksamhet. För produktionsvana bolagen utgjorde SVT:s utläggningar dramaserier, kortfilm och av barnprogram ett avgörande inslag i verksamhetsbilden. Utläggningama bidrog effektivt till att utjämna de svackor i arbetsintensiteten som är oundvikliga i all långfilmsproduktion på den nivå som Föreningen Sveriges Filmproducenter FSF representerar. Dessutom räknades TV-
Uppgifterna i avsnittet bygger i huvudsak uppgifter från Hald 3 sept 1997, Bo Jonsson 11 sept 1997, Lindström 12 sept o 3 nov 1997, Nilson 1 okt 1997, Olsson 28 aug 1997, Sundberg 9 juli 1997, Svensson 2 sept 1997
42 Aktörer, problem och positioner
uppdrag av typen novellfilmer och dokumentärprojekt som en ypperlig plantskola för begåvade författare och regissörer samtidigt som de befriade producentema från det tvånget att använda långfilmsinspelningarna som dyrköpta övningspass.
Dessa gynnsamma förhållanden för filmproducentema ändrades i grunden under slutet av 1980-talet i samband med den interna omorganisationen Sveriges Television. SVT Drama byggdes upp som en i
av stort sett självförsörjande enhet med väldiga produktionskapaciteter samlade inom programbolaget. Tendensen förstärktes ytterligare med sparkravet 1994 som medförde att utläggningama av dramaserier och singlar till utomstående producenter praktiskt taget upphörde. De få drama- och långfilmsbeställningar som fortfarande läggs ut kommer från dokumentärredaktionen och vissa distrikt huvudsakligen Region Göteborg och Region Malmö och är aldrig fullfinansierade; SVT:s ekonomiska insats varierar men är ofta mycket blygsam.
Det bör dock påpekas att SVT via sitt i Svenska Film-
engagemang institutet bidrar med en avsevärd ekonomisk insats till svensk filmproduktion enligt finansieringsavtalet minst 30 miljoner kronor årligen.
Filmproducentemas arbetssituation påverkas också av vissa andra förhållanden inom TV-sektom, t.ex. att medelstillgången för utläggningar är ganska nyckfullt fördelad bland regionerna inom SVT. Flera filmbolag t.ex. Giraff Film, Moviemakers har numera flyttat till eller placerat filialer i Norrbotten för att kunna bli delaktiga av de fönnånliga produktionsförhållanden som öppnat sig i och med etablerandet av Filmpool Nord. Filmpoolen är ett regionalt bolag som med bidrag bl.a. från EU:s strukturfonder högst substantiellt subventionerar medieproduktion förlagd till Norrbotten. SVT har inte manifesterat något intresse för att utnyttja den sålunda mycket vitala och ekonomiskt gynnsamma filmsituationen i Norrbotten, vilket för det första medför att TV blivit helt marginaliserad som aktör i dramaproduktionens utveckling i regionen, för det andra att filmproducentema går miste om möjligheterna att använda sin kapacitet också till TV-produktioner och plantskoleverksamhet, för det tredje att regionen går miste om avsevärda arbetstillfällen. Enligt chefen för SVT Drama är det avdelningens avsikt att antalet utläggningar skall öka och att situationen i Region Norr skall förbättras i dessa avseenden.
s 1993 års fmansieringsavtal for Svenska Filminstitutet, § 14. 9 Svenska Dagbladet 1997-09-01 Curman.
Aktörer, problem och positioner 43
3.4.2 och den kommersiella
Filmproducenterna
televisionen
De försämringar i filmproducentemas arbetssituation gentemot televisionen blev resultatet den interna omorganisationen av Sveriges
som av Television mot slutet 1980-talet har inte kompenserats av att den
av reklamfinansierade televisionen fick sitt genombrott ungefär samtidigt. Filmproducenterna har mycket få utläggningsuppdrag från de kommersiella TV-kanalema.
3.4.3¶Stödfrågan
Föreningen Sveriges Filmproducenter FSF organisation och
som flertalet de enskilda filmproducenter som utredningen sammanträffat
av med uppfattar regeringens initiativ till utredning stödåtgärder för
en om kvalitetstelevisionen som en mycket positiv händelse. En allmän erfarenhet från större delen västvärlden utanför USA är att kvalitets-
av produktionen for att klara sig industriellt och kreativt behöver en tredje finansieringspart vid sidan TV-kanaler och produktionsföretag. En
av
erfarenhet är att ekonomiska insatser inom denna sektor annan genererar många arbetstillfällen och många nya projekt
FSF beräknar att ett externt stöd för TV-anpassad kort- och dokumentärfilm skulle motverka flera de kreativa, professionella och
av ekonomiska nackdelar blivit följden de senaste årens utveckling
som av inom området. Vid sidan formella projektstöd skulle man önska ett
av system tillåter planeringsstödjande verksamhet och idéutveck-
som en ling, t.ex. i form av s.k. manusdoktorer.
Samtidigt vissa uppebara risker med ett fondsystem som
ser man kan de sändande programbolagen alibi för att dra sig undan ett eget
ge
för kvalitetsproduktionen. Någon förutser konflikter utifrån det ansvar inte alltför osannolika perspektivet att TV-bolagen, produktionsbolagen och fondhandhavaren kan tänkas ha skilda uppfattningar om kvalitet.
Sammanfattande bedömning
Filmproducenterna hade i tidigare skeden en betydande funktion som samproducerande partners till SVT då det gällde inspelningar t.ex. av enskilda ñlmprojekt, dramaserier och barnprogram. De förfogar fortfarande över stor kapacitet för TV-produktion inom både dokumentär-
en
2°Nilson, 1 okt 1997.
44 Aktörer, problem och positioner
och dramaklassen. Den förblir emellertid i stor utsträckning outnyttjad på grund av bristande efterfrågan från de sändande TV-bolagens sida. Dessa förhållanden medför att en viktig plantskola för TV-orienterade regissörer, författare och andra filmarbetare ligger i träda.
Ett finansieringsstöd för TV-anpassad novellfilm, dokumentärfilm och liknande kvalitetsproduktion skulle enligt FSF:s egen bedömning dels utjämna svackoma i arbetsintensiteten och dels innebära en arbetsmarknadsmässigt gynnsam effekt i synnerhet för de mindre bolagen som därmed skulle få möjlighet att vara verksamma även mellan långfilmsproduktionema.
3.5 den kommersiella
Produktionsbolag på
TV-marknadenz
Produktionsbolagen inom denna är jämförelsevis nyetablerade.
grupp Praktiskt taget samtliga har tillkommit efter TV-monopolets avveckling och de räknar i allmänhet de kommersiella sändarkanalema som sina huvudsakliga avnämare. Kärnan i gruppen utgörs av ett dussintal större bolag med fler än tio fast anställda och med en beräknad samlad omsättning på 750 miljoner kronor. Åtskilliga av de mer betydande
ca bolagen ingår i större mediakoncemer, ofta i samma bolagsbildningar som någon eller flera av de sändande kanalerna Strix Television AB ingår liksom MTV Produktion AB i Kinneviksfären, Wegelius TV är knutet till Bonniers, Meter Film Television AB till det norska medieföretaget Schibsted. Det hindrar inte att produktionsbolagens intressen i avgörande avseenden skiljer sig från moderbolagens egna TV-kanaler. Det utländska ägandet tenderar att öka bland produktionsbolagen på den kommersiella marknaden Schibsted, Egmont, Endemol,
Vid sidan dessa större produktionsbolag finns en ungefär lika
av stor krets av medelstora företag med mer begränsade men någorlunda kontinuerliga åtaganden från de kommersiella kanalemas sida.
Producenterna i denna grupp av stora och medelstora produktionsbolag har alltså historiskt utvecklats i en helt annan mediekultur än filmproducenterna och de fria filmarna. Av tradition producerar de också generellt sett andra typer av TV-program än de fria filmama.
21Avsnittet bygger i huvudsak uppgifter i branschpressen och från Bråkenhielm 3 juli 1997, Dabrowski 8 juli 1997, Dopping 8 juli 1997, Lundin 22 aug 1997, Marie Nilsson 28 aug 1997, Rehnberg 18 aug 1997, Swartz 20 aug 1997, Wegelius 27 aug 1997, Zachrisson och Kinning 26 aug 1997.
Aktörer, problem och positioner 45
Deras inspelningsprojekt kräver för det mesta samlade insatser av många personalkategorier, vilket förklarar varför bolagsstrukturen är utvecklad här än bland de fria filmarna. I gengäld saknar de kommer mersiella producentema fungerande intresseorganisation. Produken tionsbolagen står följaktligen förhandlingsstrategi inför utan gemensam motparterna, dvs. de olika TV-bolagen. Det händer de sändande FV-företagen såväl SVT reklamatt - som finansierade programbolag gör utläggningar enstaka stora nöjes- - av i övrigt arbetar de kommersiella produktionsbolagen program, men nästan uteslutande med större programpaket, med serier, fiktionsföljeolika längd, repetitiva underhållningsprogram, talkshows etc. tonger av På underhållningssidan är det vanligt med inspelningstekniska blandfonner, där beställaren står för vissa produktionsfunktioner, produk-
tionsbolaget för andra. Beställningsinitiativet för sådana programserier skilda slag ligger av naturliga skäl nästan alltid hos det sändande bolaget, som i sin långav siktiga planering behöver tillförsäkra sig periodisk underhållning av visst slag viss veckodag under viss tid. Det får till följd att även en en produktionsomständighetema på avgörande punkter skiljer sig från dem råder bland fria filmare. Det produktionsbolag som producesom underhållningsserie behöver inte ut och ordna tillskottsfinanrar en siering från andra"håll för att kunna finansiera sin produkt, något som den frie filmaren ofta tvingas göra. De kommersiella producentema producerar i princip förväntas bli fullt betalade bestälprogram som av laren/sändaren. Producenterna betraktar ofta grunderna för programbolagens betalningsprinciper mycket diskutabla. Producenterna som alla risker för närvarande tas i producentledet, inte i sändaranser att ledet. Affársmetodema i branschen är emellanåt mycket okonventionella, vilket det svårt att :få fungerande stabilitet i relationerna gör en mellan beställare och producenter. Förutom de och medelstora finns ett svårberäknat antal större mindre medieföretag sporadiskt ägnar sig kommersiell TVsom mer produktion, ofta lokalt. Vid sidan programproduktionen ägnar de sig av företrädesvis åt reklam, beställningsfilm och videoproduktion. De små bolagen:arbetar på i stort sett liknande villkor de fria filmarna, som möjligen med ännu mindre rörelsefrihet. Mot bakgrund den hårt kommersialiserade branschkulturen på av detta område det möjligen förvånande att det finns allmän vilja är en bland producenter och produktionsbolag att få använda sin kreativa lust och sina professionella kapaciteter till kvalificerade kvalitetspromer jekt än dem vanligen efterfrågas beställarna. Det visar sig att som av kvalitetsvärderingarna i överraskande hög grad överensstämmer med brukar förknippas med public service-andan. Företrädare för dem som
46 Aktörer, problem och positioner
produktionsbolagen på den kommersiella marknaden framhåller gärna att ambitionsnivån i producentkåren är mycket högre än den opinionsbildande allmänheten och i synnerhet politikerna föreställer sig. Om Marita Ulvskog ville skulle hon i produktionsbranschen ha ett gäng människor som arbetade i hennes syften för att TV skall bli kulturbärande. Problemet är att kanalerna sällan efterfrågar sådana kvalitetsprogram när de vänder sig till de kommersiella TV-bolagen. De redaktionella avdelningarna inom SVT föredrar att själva producera sina prestigeprogram och vänder sig i övrigt hellre till andra samarbetspartners för att få tillgång exempelvis till dokumentärñlmer, kultursatsningar, barnprogram och dramatik. De reklamfinansierade sändningsbolagen beställer i stort sett bara breda publika underhållningsprogram, fonnatversioneringar och enkla talkshows. Det får till följd att produktionskapacitetema renodlas för att tillgodose standardtillverkningens behov, vilket i sin tur medför att kompetensutvecklingen på andra områden blir lidande. De kommersiella produktionsbolagen även de ägs eller delägs - som av de stora mediekoncemema beskriver ofta att deras rörelsefrihet på senare år blivit hårt kringskuren i flera avseenden inverkar på som kvalitetsnivån, både vad gäller professionalitet, form, innehåll, genreval etc. De kommersiella kanalerna eftersträvar inte kvalitet för kvalitetens skull utan söker sig till den kvalitetsnivå bästa ekonomiska som ger utdelning för minsta ekonomiska insats. Programbolagen begär allt oftare in anbud på inspelningsprojekt där produktionsbolagen tvingas konkurrera om kostnader i stället för professionell kvalitet. Det om anses i sådana sammanhang inte vara någon självklar fördel att höra till samma koncern som ett sändande bolag. Upphovsrättsligt begränsas produktionsbolagens rörelsefrihet att sändningsbolagen förbehåller av sig samtliga rättigheter för egen del, vilket omintetgör möjligheterna för producenten att nyttiggöra sina produkter i andra led, medier och länder. Köpeavtalen mellan sändande och producerande bolag endast avser färdiga produktioner. Programbolagen betalar sålunda inte för idéer eller idéutveckling. Några de större och medelstora produktionsav bolagen har etablerat små utvecklingsavdelningar, bolag med snäv men ekonomi har inte råd att avsätta något eget budgetuttymme för produktutveckling och idéproduktion. Detta inverkar negativt på både kreativiteten och den professionella lusten och blockerar möjligheterna till experiment och provprojekt.
22Branschbibeln 97, s. 26 Annie Wegelius.
Aktörer, problem och positioner 47
Sedan något år föreligger dessutom tydlig tendens bland de större en annonsörerna att vilja utsträcka sitt inflytande till produktionsplaneringen i syfte att knyta programproduktionen tätare samman med reklamens målsättningar, vilket enligt produktionsbolagens framtidsperspektiv kan befaras till förfång för produktionernas kvalitet och vara trovärdighet på sikt. Eftersom de kommersiella kanalemas beställningar vanligtvis är avsedda för exploateras uteslutande inför svensk publik har det proatt fessionella utbytet med den internationella TV-kulturen huvudsakligen begränsat sig till mottagande funktioner, t.ex. fonnatköp. Internationellt utåtriktad verksamhet i form samproduktioner och utlandsförsäljning av har följaktligen hittills varit sällsynt hos de kommersiella produktionsbolagen. Endast undantagsvis söker de medel hos europeiska bidragsorgan MediaII-programmet eller Eurimages. som Den allmänna bedömningen bland produktionsbolagen på den kommersiella TV-marknaden är att fristående ñnansieringskälla en skulle öka produktionsbolagens kreativa oberoende och ekonomiska rörelsefrihet i förhållande till de sändande bolagen och bidra till en förstärkning kvalitetsutbudet. Bedömningen realismen i en sådan av av är beroende hur värderar de sändande bolagens beredprognos av man villighet att köpa och lämna för den sortens produktioner. rum
Sammanfattande bedömning
Producentema på den reklamfinansierade TV-marknaden är genomgående solidariska med de kommersiella premisser som styr deras verksamhet anför rad omständigheter sänker den profesmen en som sionella kvaliteten på programverksamheten och på sikt hotar att som sänka standarden ytterligare. Det finns bland dessa producenter och produktionsbolag utbredd lust och vilja att producera program av en den brukar förknippas med public service-ideologin och som art som tillfredsställer deras yrkesstolthet, professionella självkänsla och kvalitetsanspråk bättre än den standardproduktion de vanligen är hänvisade till. De viktigaste hindren är för det första att deras normala uppdragsgivare, dvs. de reklamfinansierade TV-bolagen, inte efterfrågar den för det andra att produktionsapparaten och kompetypen av program, tensen inom tradition är hårt uppknuten till den breda gruppen av underhållningsproduktionen. Personligen jag att krisema inom den svenska TV-underhållanser ningen i grunden beror på helt andra orsaker än brist på pengar. Därjag övertygad att branschen skulle vitaliseras att från emot är om av andra håll står till buds kunna söka medel till experiment, än som nu
48 Aktörer, problem och positioner
utveckling och försöksprojekt, dvs. sådant de sändande kanalerna som inte betalar för. Vad beträffar produktionen kulturprogram, dokuav mentärer, kortñlmsdramatik, barnprogram etc. gäller i praktiken i stort sett samma yttre villkor för de kommersiella bolagen för de fria som filmarna; möjligheterna till kvalitetsproduktion skulle öka med tillkomsten finansieringskälla står fri från de sändande bolagen. av en som En förstärkning av de tillgängliga finansiella på den resurserna berörda programsektom skulle antagligen endast marginellt förändra produktionsbilden hos bolagen på den kommersiella TV-marknaden, men den skulle bidra till att höja självkänslan och professionalismen bland producenter och programpersonal. Den skulle knappast öka sysselsättningen i stort, den skulle sannolikt medföra viss men en förändring i personalrekryteringen i det kompetenskategorier att nya engagerades i verksamheten kulturarbetare, akademiker, researchers, dramaturger etc.
3.6¶Svenska Teaterförbundet
Utredningen har i enlighet med sina direktiv överlagt med Svenska teaterförbundet behovet och formerna för eventuell fristående om av en finansieringskälla för fristående TV-filmare och TV-producenter att vända sig till. Efter överläggningarna har Teaterförbundet sammanfattat sina grundläggande synpunkter följande huvudpunkterz
I fråga om olika alternativa stödforrner till oberoende produktion vill vi helst se en fondkonstruktion. Så vitt vi förstår SFI:s av rekommendationer för nytt filmavtal finns det all anledning att i annan form stödja ren FV-produktion utanför de sändande kanalerna.
Vi tror att en TV-fond skulle medföra att utbudet skulle av program öka och att mångfalden olika typer i programutbudet av av program skulle öka. Det skulle klar stimulans till nytänkande och vara en kreativitet. Stöd till finansiering produktion för TV borde rimav ligtvis också ett gott tillskott arbetstillfällen; främst för av produktionspersonal men också konstnärligt verksamma.
Vi tror också att. en TV-fond skulle bidra till ekonomisk och en avtalsmässig sanering av den produktion sker vid sidan de som av sändande kanalerna. För närvarande har Teaterförbundet och framför allt våra medlemmar en hel del problem med anställningsvillkor, ekonomiska haverier på detta område. m.m.
23Brev från STF, 24 okt 1997 Sander.
Aktörer, problem och positioner 49
I efterföljande kommentar skriver Teaterförbundet vidare om
en
TV-fondsperspektivetz
Det skulle stärka möjligheterna att göra "riskproduktion i
meningen projekt har förutsättningar att ge värdefulla upple-
av som
velser och insikter vid sidan förväntas ge höga tit-
om program som
tarsiffror.
En TV-fond kan rätt utformad också större möjligheter för
ge
producenter, manusförfattare och andra kreatörer att förverkliga
idéer vid sidan "the main stream. Eller annorlunda uttryckt: Ge
om
folk med skapande idéer inflytande över vad som produceras.
mer
3.7¶Ett 0rd om kanalen...
Öppna
Öppna kanalen är ett begrepp för ickekommersiell lokal-TV med stor tillgänglighet för medborgarnas medverkan och egna produk-
egen tionsinitiativ. Den finns etablerad i kabelnäten i Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad och Västerås och har där samlad publikpotential på
en
miljon tittare. Öppna kanalen har motsvarigheter i många länöver en der i västvärlden, betecknas internationellt public access televi-
som sion" och förespråkas bl.a. EU-parlamentet. Öppna kanalen har
av uttalad demokratisk målsättning att vidga yttrandefrihetens praktiska tillämpningar inom TV-området. En stor del av programutbudet försiggår på invandrarspråk. Verksamheten finansieras i Sverige bl.a.
ideellt arbete, medlemsavgifter, proj ektbidrag och sponsring. genom
Den programproduktion odlas inom denna "den tredje vägens
som TV är ideologiskt förbunden med den demokratiska yttrandefrihetens idéer och därmed principiellt obunden de institutionaliserade kvali-
av tesvärderingar upprätthålls inom både den kommersiella och den
som public service-orienterade televisionen. Öppna kanalen är i och för sig i behov inte för att att höja kvalitetsnivån i den
av mer pengar men
bemärkelse som avses i utredningsdirektiven.
Eftersom verksamheten på Öppna kanalen alltså baseras på helt andra principer än dem aktualiseras i departementets direktiv anser
som jag inte att kanalens ekonomiska behov har relevans för denna utred-
ning.
24Brev från STF 30 okt 1997 Sander. 25/www.openchannel.se/ 26Hederström, 7 okt 1997.
50 Aktörer, problem och positioner
3.8 ...och ett annat TV8"
om
TV8 är en minipaykanal, som finansieras dels med abonnemangsavgifter dels med reklam. Kanalen är nystartad och har viss studio-
en baserad egenproduktion huvudsakligen inriktad på ekonominyheter. Huvudparten av utbudsvolymen består inköpta dokumentärer 7 å
av 800 timmar per år.
TV8-ledningen anser visserligen att det normalt sett innebär ett publikt mervärde att kunna presentera svenska produk-
program men tionen av svenska dokumentärer är alltför dyr jämfört med t ex engelsk för att kanalen skall kunna satsa på utläggningar eller inköp här hemma. De svenska dokumentärfilmarna har för liten kringmarknad att slå ut sina kostnader på.
Om ett system med extern fondfinansiering medför en avsevärd kostnadssänkning är TV8 i högsta grad intresserad. Om detta är att säga att en fond knappast kan tänkas medföra sådana effekter att priserna på svenska dokumentärer skulle komma i närheten de engelska annat
av än i undantagsfall.
3.9 och slutsatser
Sammanfattning
Det är framför allt tre kategorier av fristående produktionsenheter som berörs av de problem utredningen haft att analysera: a fria fil-
som mare, b producenter inom den traditionella biograffilmssektom samt c produktionsbolag på den kommersiella TV-marknaden.
De fria filmarna har under den senaste tioårsperioden drabbats hårt av åtstramningspolitiken inom Sveriges Television, dels i form
av en trettioprocentig nedskärning i utläggningsvolymen på dokumentärsidan, dels i form av en radikal reducering av medlen till utläggningar på fiktionssidan, dels också genom att SVT alltmer tvingats flytta normen för sina finansiella åtaganden allt längre från fullfinansieringens nivå. Situationen har för deras del inte förbättrats av expansionen på reklam-TV-sidan, eftersom de endast sällan har uppdrag från de kommersiella TV-kanalema. Dessa omständigheter medför rad
en problematiska konsekvenser för de fria filmama. De tvingas använda en stor del av sin kreativa energi finansieringsproblem. De får svårare att finna samproducenter inom och utanför landet. Deras möjligheter att avsätta medel till utveckling utannas. Beroendet av sponsorer ökar. Följden blir att de fria filmarna oftast arbetar under
27Uppgiftslämnare: Hans Linder, 30 okt 1997.
SOU 1997: 172 Aktörer, problem och positioner 51
stora personliga uppoffringar för att få sina projekt förverkligade och visade i TV. Många tvingas till periodisk arbetslöshet.
De fria filmarna arbetar av tradition framför allt inom två favoriserade kortfilm och dokumentärer. Det förefaller som om sär-
genrer, skilda stödåtgärder i någon form skulle kunna ha en gynnsam effekt på de fria filmarnas arbetssituation.
Filmproducenterna hade i tidigare skeden en betydande funktion
samproducerande partners till SVT då det gällde inspelningar av som t.ex. enskilda filmprojekt, dramaserier och barnprogram. De förfogar fortfarande över stor kapacitet för TV-produktion inom både doku-
en mentär- och dramaklassen. Den förblir i stor utsträckning outnyttjad på grund bristande efterfrågan från de sändande TV-bolagens sida.
av Dessa förhållanden medför viktig plantskola för TV-orienterade
att en regissörer, författare och andra filmarbetare ligger i träda.
Ett finansieringsstöd för TV-anpassad novellfilm, dokumentärfilm och liknande kvalitetsproduktion skulle uppenbarligen dels bidra till att utjämna svackoma i arbetsintensiteten och dels innebära en arbetsmarknadsmässigt effekt i synnerhet för de mindre bolagen
gynnsam
därmed skulle få möjlighet att vara verksamma även mellan långsom filmsproduktionema.
Bland producenterna på den reklamjinansierade TV-marknaden finns utbredd lust och vilja att producera av en art som till-
en program fredsställer deras yrkesstolthet, professionella självkänsla och kvalitetsanspråk bättre än den standardproduktion de vanligen är hänvisade till. De viktigaste hindren är för det första att deras normala uppdragsgivare, dvs. de reklamfinansierade TV-bolagen, inte efterfrågar den typen för det andra att produktionsapparaten och kompe-
av program, tensen inom tradition är hårt uppknuten till den breda un-
gruppen av derhållningsproduktionen. Kriserna inom den svenska TV-underhållningen torde i grunden bero på helt andra orsaker än brist på
Däremot skulle producenterna inom denna del branschen pengar. av vitaliseras att från andra håll än står till buds kunna söka
av som nu medel till experiment, utveckling och försöksprojekt, dvs. sådant som de sändande kanalerna inte betalar för. Vad beträffar produktionen av t.ex. dokumentärer och kortfilmsdramatik gäller i praktiken i stort sett
yttre villkor för de kommersiella bolagen som för de fria filsamma
möjligheterna till kvalitetsproduktion skulle öka med tillkomsmarna: ten finansieringskälla står fri från de sändande bolagen.
av en som
De fria produktionsenheternas viktigaste avnämare är dels Sveriges Television, dels de kommersiella TV-kanalerna.
Sveriges Television är ett public service-företag med ett fonnellt uttalat kvalitetskrav ställt på sig. På vissa programområden har SVT svårigheter att sändande bolag leva till sina kvalitetsambi-
som upp egna
52 Aktörer, problem och positioner
tioner och till sina ansvarsambitioner gentemot fria producenter, produktionsbolag och enskilda filmare. Ambitionema sammanfaller med särskilt markant behovsstyrka inom två programornråden: dokumentärer och kortfilmsñktion. I den senare gruppen ingår förutom spelad novellfilm även animationer. Inom dessa två genregrupper skulle ett externt stödsystem kunna få avgörande betydelse för SVT:s kvalitetsutbud och utläggningspolitik.
Bland de kommersiella TV-kanalerna intar TV4 en särställning såsom varande den enda reklamfinansierade TV-kanalen med tillstånd att sända rikstäckande television i marknätet. Kanalen anser sig med nuvarande reklamlagstiftning framför allt sakna medel för att i önskvärd utsträckning låta producera kvalificerad dramatik, genomarbetade dokumentärer och bamprogram. Externa medel till svensk TV-produktion skulle för TV4:s del bidra till att ekonomiskt trygga barnprogrammen och till att förstärka utbudet på novell- och dokumentärsidan. Det senare kan i någon mån anses giltigt och önskvärt också för övriga kommersiella kanaler. Indirekt skulle även dessa tillgodogöra sig frukterna av den professionella utveckling som ett stödsystem till kvalitetsproduktion utanför de sändande bolagen skulle innebära.
Genomgången leder fram till den sammanfattande slutsatsen, att de fria produktionsenhetemas och de sändande TV-företagens intressen för ett externt stöd till kvalitetsproduktion sammanfaller och förenas i två huvudkategorier: kortfilm och dokumentärer.
Flertalet intressenter har förordat någon form fondsystem för det
av externa bidraget.
SOU 1997: 172 53
4¶Staten tar ett initiativ
I februari 1997 beslöt regeringen att ta initiativ till utredning med
en syftet att säkerställa svensk kvalitetsproduktion för TV. Av utredningsdirektiven framgår att regeringen bl.a. förväntar sig att utredningen föreslår åtgärder som kan öka antalet finansieringskällor för fristående TV-filmare och TVproducenter, bidra till att förbättra kvaliteten på det samlade svenska TV-utbudet,
ge positiva sysselsättningseffekter,
bidra till TV-mediets utveckling, bidra till att sprida svensk TV-kultur i världen,
samverkan mellan olika aktörer. gynna
Vid utformningen förslaget skall utredaren uppmärksamma den
av Europeiska gemenskapens regelverk. Utredningen skall i första hand lämna förslag om en försöksverksamhet med stödåtgärder.
l Åtgärdsförslag
Efter ha jämfört olika tänkbara alternativ har jag kommit fram till att
att följande förslag till försöksverksamhet är det bäst uppfyller för-
som väntningarna i utredningsdirektiven.
54 Staten tar ett initiativ
4.1.1 En fond
upprättas
1 En statlig TV-fond upprättas med ändamålet att utifrån vissa kriterier stödja svensk kvalitetstelevision producerad utanför de sändande bolagen.
2 Fonden finansieras helt statliga medel årliga anslag. av genom
3 Fonden administreras myndighet, förslagsvis kallad Svenska av en TV-nämnden.
4 TV-nämndens direktion associeras under försöksperioden i administrativt hänseende till redan existerande myndighet, förslagsvis en Presstödsnämnden. Till direktionen knyts liten administrativ enhet en med ekonomisk och juridisk expertis samt sekreterarfunktion.
5 Nämnden har en styrelse bestående fyra utsedda av personer, av regeringen bland dugliga kvinnor och män med god kännedom om branschens olika Styrelsen fattar övergripande beslut verkgrenar. om samheten och kontrollerar dess allmänna överensstämmelse med givna målsättningar, utser TV-nämndens handläggare, de s.k. nämndproducentema, samt fattar de formella besluten stöd och bidrag efter förom slag från nämndproducentema. Styrelsens ordförande är tillika nämndens direktör.
6 Medel ur TV-fonden kan utgå produktionsstöd eller som som underlagsbefrämjande bidrag till TV-program.
7 Produktionsstöd kan utgå dels till kortfilmer, dels till dokumentärer, dels till pilotprogram för avgränsade seriesatsningar inom dessa programkategorier. Underlagsbefrämjande kan utgå exempelvis till planering, idéutveckling och manusbearbetning inom programkatesamma gorier.
8 Produktionsstöd och underlagsbefrämjande bidrag kan sökas av produktionsföretag utanför de sändande TV-bolagen. Till ansökan om
De numrerade textstyckena i detta avsnitt kommenteras i identiskt numrerade moment i kapitel 5.2.
SOU 1997: 172 Staten tar ett initiativ 55
stöd eller bidrag skall fogas intyg från ett sändande bolag som anger sin intention att sända och avsikt att delta i finansieringen av projektet. Produktionsföretag kan inte söka medel ur TV-fonden med stöd av intyg från sändande bolag i koncern, inte heller får ett anställ-
samma ningsförhållande föreligga mellan sökande part och sändande bolag.
9 Stöd och bidrag ur TV-fonden bör förbehållas sådana produktioner och projekt inte bedöms ligga inom ramen för det sändande bola-
som gets normala standardutbud.
lO TV-nämndens engagemang i enskilda projekt formaliseras genom samproduktionsavtal med tre parter: a ett produktionsföretag, b ett sändande bolag, c TV-nämnden, representerad av en nämndproducent.
4.1.2¶Två närnndproducenter utsesz
ll Bedömningen vilka projekt skall stödjas görs av två
av som nämndproducenter med var sitt ansvarsområde.
12 Bedömningen skall baseras på en kvalitetsvärdering och på en
uppskattning projektets produktionstekniska genomförnoggrann av barhet och ekonomiska realism.
13 Kvalitetsvärderingen kan baseras på de baskriterier som anges i avsnittet 2 En fråga kvalitet, samt i övrigt på den övergri-
ovan, om pande målsättningen att tillvarata och utveckla och förnya televisionens särskilda förutsättningar att förmedla kunskap, upplevelser och fantasistimulans och därmed möjligheter till insikt, omvärldsoriente-
ge ring, inlevelse, engagemang och förströelse.
14 Bägge nämndproducentema har i lika mån ansvar för nämndens engagemang både på kortfilmssidan och på dokumentärsidan. Bägge har lika stor andel fondmedlen att förvalta.
av
15 Båda nämndproducentema skall särskilt slå vakt om program för barn och ungdom.
2De numrerade textstyckena i detta avsnitt kommenteras i identiskt numrerade moment i kapitel 5.3.
56 Staten tar ett initiativ SOU 1997: 172
16 En av nämndproducentema har liksom styrelse och direktion Stockholm som bas.
17 En nämndproducent lokaliseras till landsorten.
18 Nämndproducenterna skall vara mobila, dvs. minst en gång per termin ha annonserade mottagningar på lämpliga orter i södra, västra, norra och östra Sverige.
19 Nämndproducenterna utses under försöksperioden för mandat-
en period om fyra år.
4.1.3 riktlinj er3
Avtalsmässiga
20 Grundmodellen för ett samproduktionsavtal inom för TV-
ramen nämndens verksamhet skall vara att nämnden bidrar med högst 80 %
av produktionskostnaderna, den bidragssökande producenten för
svarar minst 10 %, det sändningsgaranterade bolaget för minst 10 %.
21 Det sändningsgaranterande bolagets insats skall i grundmodellen avse sändningsrätten till en visning och två snabbrepriser. Övriga rättigheter och exploateringsmöjligheter tillfaller producenten. I den mån det sändande bolaget deltar i produktionen med insats
en som avsevärt överstiger 10 % fattas särskild överenskommelse om fördelningen av rättigheter.
22 Den bidragssökande producenten kan inom sin andel av samproduktionen tillgodogöra sig insatser från egna medñnansiärer, samproducenter, sponsorer etc, svenska såväl som utländska. I den mån ett sådant medñnansierande förutsätter premiärvisning kanal eller
i annan annat medium än det sändningsgaranterande bolaget, regleras Villkoren i särskilt avtal.
23 Produktionsbudgeten skall fullfinansierad vid tidpunkten för
vara nämndens beslut.
3 De numrerade textstyckena i detta avsnitt kommenteras i identiskt numrerade moment i kapitel 5.4.
SOU 1997: 172 Staten tar ett initiativ 57
24 TV-nämnden ställer inga återbetalningsanspråk på det fria produktionsföretaget till följd eventuella vinster på en nämndfinansierad
av produktion.
25 TV-nämndens insats huvudfinansiär skall särskilt markeras i
som den färdiga produkten.
4.2¶Efter tre års försöksverksamhet
Försöksverksamheten utvärderas slutgiltigt efter tre år utifrån de baskriterier för verksamheten i ingressen till detta kapitel
som anges och innebär att stödåtgärdema förutom att öka antalet finan-
som sieringskällor också ska bidra till att förbättra kvaliteten på det samlade svenska TV-utbudet, positiva sysselsättningseffekter, bidra till TV-
ge mediets utveckling, bidra till att sprida svensk TV-kultur i världen och
samverkan mellan olika aktörer. Utvärderingen genomförs eller gynna delegeras till enskild instans som är oberoende av
person av en huvudintressentema och nämndstyrelsen, förslagsvis Granskningsnämnden för radio och TV, och överlämnas till regeringen. Utvärderingen kan med fördel kontinuerligt relateras till det s.k. public servicebokslut och den redovisning från TV4 som årligen skall tillställas Granskningsnämnden Det åligger TV-nämndens styrelse att säsongvis redovisa utfallet nämndens verksamhet till den utvärderande
av instansen.
Om utvärderingen försöksverksamheten ger vid handen att
av effekterna varit tillräckligt i förhållande till statens insatser
gynnsamma bör verksamheten efter översyn av regelverket kunna perrnanentas.
en Den bör då utföras i större skala och med resurser som ger utrymme för ytterligare nämndproducent med ekonomiska grundvillkor
en samma
de två tidigare. Den tillkommande nämndproducenten bör i så fall som
för särskilt kostnadskrävande projekt.
ansvar
4Regeringsbeslut 1996-12-20, Anslagsvillkor, § 20 samt regeringsbeslut 1996- 12-12, Tillstånd att sända television, § 13.
5¶Motiv och
preciseringar
För att uppnå de målsättningar som anges i direktiven har utredningen generellt eftersträvat en så enkel, rak, obyråkratisk och effektiv lösning som möjligt.
l Åtgärdsförslaget och utrednings-
direktiven
Åtgärdsförslaget förverkligar utredningsdirektivens avsikter i bl.a. följande avseenden.
Det ökar antalet finansieringskällor för fristående TV-filmare och
TV-producenter.
Det kan förväntas bidra till att förbättra kvaliteten på det samlade
svenska TV-utbudet, eftersom de tillkommande medlen uteslutande
är destinerade till produktion av kvalitetstelevision.
Det torde ge avsevärda sysselsättningseffekter, allt efter den statliga
insatsens storlek. Enligt bedömningar som baseras på erfarenheter
inom filmbranschen bör ett årligt anslag om 75 miljoner kronor
vad motsvarar mellan 225 och 280 nya jobb i den här
generera som
föreslagna grundmodellen. l00 miljoner kronor bör generera mellan
300 och 375 jobb
Det kan förväntas bidra till TV-mediets utveckling eftersom det
skapar förutsättningar för ett vitalt och vågat kreativt produktions-
klimat. Regelverket syftar till att möjliggöra risktagningar under
kreativt ansvar. Om förslaget genomförs skapas en balanserande komplettering till marknadskraftema på medieområdet. Samtidigt säkerställs livskraften hos en programverksamhet som inte motive-
l SFI Gyberg.
60 Motiv och preciseringar
ras av vare sig publikens storlek eller produktionens billighet utan av kulturpolitiskt övergripande målsättningar.
Det kommer att bidra till spridandet av svensk TV-kultur i världen i och med att det förbättrar förutsättningarna för att skapa intemationellt attraktiva produkter. Möjligheterna till samproduktioner med utlandet kommer också att förbättras eftersom solid svensk
en grundñnansiering ofta förutsättning för den internationella
är en betalningsviljan enligt tidigare redovisade erfarenheter avsnitt 3.3.3.
samverkan mellan olika aktörer, eftersom det förutsätter Det gynnar deltagande från flera olika parter och eftersom det baseras på intresseyttringar från flertalet relevanta företags- och organisationsgrupperingar, såsom framgår utredningens tidigare del av-
av snitt 3.
Förslaget står i överensstämmelse med innebörden i den Europeiska gemenskapens regelverk. Det finns anledning att särskilt fästa uppmärksamheten på § 31 i Europaparlamentets och Rådets direktiv 97/36/EG: "I syfte att främja framställningen av europeiska produktioner är det väsentligt att gemenskapen, med beaktande av den audiovisuella kapaciteten i varje medlemsstat och behovet att skydda Europeiska unionens mindre använda språk, främjar oberoende producenter.
5.2¶Kommentarer till nämndkonstruktionen
Kommentarerna i detta avsnitt ansluter till de numrerade teststyckena i avsnitt 4.1.1.
l Eftersom begreppet fond haft ett tydligt bruksvärde i diskussionen kring kvalitetsstödet har jag valt att behålla det som beteckning för de penningmedel förutsätts ställas till förfogande för kvalitetsstödet,
som detta trots att ordet i kanslisvenskan snarare är förknippat med stiftelseformen än med den myndighetsforrn rekommenderas i detta åt-
som gärdsförslag.
2 Av flera skäl bör nämnden finansieras helt med statliga medel. Oavsett de sändande bolagens vilja eller motvilja att bidra ekonomiskt till uppbyggandet fond för kvalitetsproduktion skulle deras medver-
av en kan i denna fas medföra ytterst svårbemästrade kvoteringsproblem,
SOU 1997: 172 Motiv och preciseringar 61
både beträffande insatser och uttag. Inget av de sändande bolagen har heller accepterat modellen att ställa egna medel till förfogande i fonden.
Enligt min uppfattning måste fonden för att genomslagskraft dimensioneras till minst 75 miljoner kronor per år under försöksperioden.
3 Statlig verksamhet bör bedrivas i myndighetsform.
4 Ny statlig verksamhet att finansiera på egen hand
som staten avser bör i första hand läggas på en befintlig myndighet. Numera har myndigheter stor handlingsfrihet. Myndighetsforrnen är flexibel framför allt så till vida att regeringen kan göra vissa ändringar i en myndighets uppgifter. Myndighetens anslag används både till fördelning av bidrag och till att täcka vissa kanslikostnader. En redan befintlig myndighet kan hjälpa till med kanslifunktionema. Presstödsnämnden har förklarat sig vara tänkbar som värdmyndighet Det är min uppfattning att nämnden inte bör samadministreras med Svenska Filminstitutets konsulentavdelning, eftersom det förefaller angeläget att Svenska TVnämnden får en status som inte kan identifieras med eller ställas i skuggan av biograffilmens.
5 Styrelsens beslut bör inte påverkas av partsintressen och styrelsen bör följaktligen inte bestå av partsrepresentanter. Inte heller bör parlamentariska aspekter läggas på en församling som i så hög grad som denna bör besättas med professionellt och konstnärligt välorienterade
Styrelsen har deltidsarbetande ordförande med direktörspersoner. en
för verksamhetens kontinuitet, samordning, allmänpolicy och ansvar information.
6 Jag har övervägt konsekvenserna av att förenkla regelverket genom att begränsa medelstilldelningen uteslutande till produktionsstöd. Jag har övergivit tanken på grund av att praktiskt taget samtliga intressegrupper har framhållit vikten av att det skapas utrymme för planering, idéutveckling och manusbearbetning. En sådan möjlighet är förmodli-
inte bara för enskilda projekt utan också strukturellt gen gynnsam av näringspolitiska skäl. Däremot har jag inte velat föreskriva hur stor del
fondmedlen skall användas för underlagsbefrämjande bidrag. av som Det bör åtminstone under försöksperioden åvila nämndproducenterna att utifrån föreliggande behov göra den avvägningen.
2 Edman, 13 nov 1997.
62 Motiv och preciseringar SOU 1997: 172
7 Som framgått utredningens tidigare analysdel möts de sändande av och de producerande intressegrupperingamas behov och förhoppningar framför allt i två programakategorier, kortfilmer och dokumentärer. Det förefaller också framför allt inom dessa genrer som internationella vara stödsystem nått sina främsta resultat Båda kategorierna bör definieras med vida kriterier. Med film sålunda inte bara eller ens i främsta avses rummet material bevarat på celluloid, utan också elektroniskt framställda alster. Med kortfilm inte enbart novellfilm utan också avses animationer, experimentfilm, TV-anpassad lyrik-, balett- och videokonst och liknande produkter. Det är dock min uppfattning att kortfilmskategorin bör avgränsas i tid till högst 30 minuter, detta för att ge arten möjlighet att utvecklas på sina dramaturgiska villkor utan att egna identifieras med långfilmens estetiska traditioner. Som dokumentärer bör kunna räknas också faktaproduktioner med tillhjälp av som oortodoxa metoder åskådliggör och förtydligar, förklarar och ger kunskap natur och kultur, människor och skeenden. om Det är angeläget att framhålla, att TV-nämndens satsning på kortfilm och dokumentärer inte får tas till intäkt för reducering av det en konsulentanknutna kort- och dokumentårfilmsstödet inom filmavtalets Genremas kinematografiska fortlevnad och utveckling är en ram. kulturpolitisk angelägenhet måste säkras med andra medel än TVsom nämndens. Med avgränsade seriesatsningar motiviskt eller tematiskt avses sammanhållning och avslutade sviter två till fem program. om
8 Med sändande bolag här TV-kanaler med stor räckvidd och avses hög tillgänglighet för närvarande SVT1, SVT2, TV3, TV4, TV5, TV6. Att stöd och bidrag endast kan sökas och bolag av personer utanför de sändande TV-företagens krets motiveras av utredningsdirektivens fokusering på fristående TV-filmare och TV-producenter. Kravet på intyg från sändande bolag garanterar att de sändande bolagens redaktionella integritet ändå förblir orubbad. Även till underlagsbefrämjande bidragsansökningar bör fogas intressegaranti från en sändande bolag, dels för att undvika att nämnden överhopas med ett ansökningar, dels och framför allt för att undvika att projekt arbetas fram utan utsikter till förverkligande. Att sökande och sändande enheter inte får ingå i koncern förefaller ett naturligt sätt att samma vara säkerställa TV-fondens syften.
9 Det är angeläget att minimera riskerna för att fonden skall missbrukas ett kvalitetsalibi för programbolagen. En passus i som
3Se bilaga
SOU 1997: 172 Motiv och preciseringar 63
regelverket bör vara avfattad med syftet att undvika att fondmedel utnyttjas för satsningar som programbolagen normalt skulle ha finansierat med egna medel. Det skall erkännas att formuleringen om standardutbud har en betydande konfliktpotential, eftersom standardutbudet ser mycket olika ut hos olika programbolag. Satsen är snarare adresserad till programbolagens goda omdöme än avsedd som ett avvisningskriterium för nämndproducenterna.
10 Genom samproduktionsavtalet markeras att nämnden personifierad av sin nämndproducent dels ikläder sig produktionsansvar, dels anlägger producentanspråk gentemot övriga parter.
5.3¶Kommentarer till
nämndprodueentemas
funktioner
Kommentarerna i detta avsnitt ansluter till de numrerade textstyekena i avsnitt 4.1.2.
11 Nämndproducentema är personer som är djupt engagerade i televisionens möjligheter som konstforrn och kulturbärare. Beteckningen producent är vald för att markera att handläggarna har ett kreativt ansvar som sträcker sig längre än till fördelningsuppdraget. De har ansvar för att kontinuerligt och omsorgsfullt följa upp de projekt som omfattas av verksamheten. Förhoppningsvis skall nämndproducenterna med det ansvar och det handlingsutrymme som följer av uppdraget kunna göra TV-nämnden till ett kraftcentrum som bidrar till att motverka den tidigare påtalade bristen på fungerande bolagsstrukturer bland de fria filmama
12 Att en kvalitetsvärdering skall ligga till grund förnämndproducenternas beslut följer av uppsåtet med fonden. Nödvändigheten av en noggrann kontroll av produktionsteknik och ekonomi i varje enskilt fall följer med producentansvaret. Nämndens professionella expertskap och personkännedom skall vara tillräcklig för att garantera sund medelsanvändning och ett professionellt genomförande av varje projekt.
13 Att kvalitetsvärderingen skall baseras på vissa formulerade basvärderingar och målsättningar innebär inte att nämndproducenten befrias
4 Avsnitt
64 Motiv och preciseringar
från ansvaret och förmånen att utifrån egna subjektiva värderingar prioritera och väga olika kvaliteter mot varandra.
14 Med viss tvekan har jag kommit till slutsatsen att det vore mindre lämpligt att nämndproducentema åtskilda genreuppdrag genom att ge göra den ansvarig uteslutande för nämndens kortfilmsengagemang, ene den andre uteslutande för dess dokumentära åtaganden. Visserligen kan det fördel prioriteringarna inom vardera genren görs med vara en om utgångspunkt i och referensram, vilket skulle kunna tänkas en samma underlätta planmässig fördelning Å andra sidan är det en av resurserna. risk för att nämndproducentemas respektive geografiska placering skulle medföra icke avsedd styrning av genremas produken tionsfördelning över landet. Antagligen är växelbruket i de flesta fall en kreativt stimulerande arbetsform för eventuellt aspirerande nämnd-
producenter.
15 Att för bam och ungdom skall särställning framgår program ges en utredningsdirektiven. Jag har inte funnit anledning att öronmärka av särskilda medel för ändamålet.
16 Av tillgänglighetsskäl skall direktionen och nämndproducent en stationerade i Stockholm med närhet till samtliga sändande vara kanalledningar.
17 Som framgått utredningsbetänkandets tidigare del avsnitt 3.1 av är det både kultur- och regionalpolitiskt önskvärt att stimulansåtgärderna motverkar kompetenskoncentration till Stockholm. För en att fungera ett regionalpolitiskt instrument skall nämnden förlägga som sina nämndproducenter i landsorten. Förslagsvis utses Luleå till en av utlokaliseringsort under försöksperioden. Filmpool Nord har ställt i utsikt att i så fall ställa kansli och administration till förfogande på förmånliga villkor
18 Bestämmelsen nämndproducentemas mobilitet är ytterligare ett om sätt att förbättra nämndens räckvidd och tillgänglighet runt landet.
19 Under försöksperioden bör mandattiden vara så lång att den tillåter utvärdering hinner genomföras utan att äventyra kontinuiteten i att en verksamheten. Efter försöksperioden bör mandatperioden reduceras till tre år, vilket förefaller lämplig periodisering för att ge nämndvara en
5Svensson, 1 sept, 13 1997. nov
SOU 1997: 172 Motiv och preciseringar 65
producenten möjlighet att profilera sig utan att för den skull en alltför permanentad maktställning.
5.4¶Kommentarer till avtalsmodellen
Kommentarerna i detta avsnitt ansluter till de numrerade textstyckena i avsnitt 4.1.3.
20 Principema för insatsfördelningen mellan de tre basintressentema har formulerats med det målmedvetna syftet att nämnden skall kunna fungera som en tung och avgörande faktor i produktionssystemet hellre än som en växelkassa med stor spridning och liten effekt. Något krontak för nämndens deltagande i enskilda projekt har sålunda inte angivits. I grundmodellen baseras nivån för det sändningsgaranterande bolagets insats på en avvägning mellan risken att dumpa priserna och nödvändigheten att göra transaktionerna attraktiva för programbolagen. Insatsnivån har placerats avsevärt högre än priset för köp av visningsrätter till färdiga program och strax ovanför det som kan betraktas som normalpriset för s.k. förhandsköp. Produktionsföretagets insats har satts i nivå med sändarföretagets.
Det bör framhållas att budgetgranskningen i konstruktion
en som denna blir en utomordentligt viktig del nämndproducentens arbete
av och ansvarstagande.
21 Genom att begränsa förhandsköpet till den primära sändningsrätten med efterföljande snabbrepriser skapas möjligheten för producenten att efter viss tid avyttra programmet till fler svenska TV-kanaler än den sändningsgaranterande. Det sändningsgaranterande bolaget har möjligheten att tillförsäkra sig vidgade rättigheter särskilt avtal.
genom
22 Eftersom det är fullt möjligt att exempelvis en betalTV-kanal,
en regional TV-kanal, en framtida digital kanal eller kanal TV8:s typ
en av kommer att visa förhandsintresse för en produkt som produceras inom ramen för nämndverksamheten bör det skapas möjligheter för premiärvisning i en sådan kanal. Ett sådant alternativ måste naturligtvis underställas det sändningsgaranterande bolaget för avgörande och medföra en särskild förhandling villkoren.
om
23 När nämnden beslutar att stödja produktion skall projektet inte
en vara i behov av ytterligare finansiärer för att kunna genomföras på sunda ekonomiska villkor.
3 17-1517
66 Motiv och preciseringar SOU 1997: 172
24 Det finns skäl att förmoda att den administrativa kontrollapparaten skulle kosta i och pengar än vad intäkterna från eventuella
mer resurser vinståterbetalningar skulle motivera.
25 För den opinionsmässiga effekten och för den publika värderingen
försöksperiodens verksamhet är det angeläget att de program som av tillkommit med medel från TV-nämnden också marknadsförs på ett sätt
tydligt deras härkomst och dem gemensam identitet som anger ger en inför TV-publiken. Däremot finner jag det orealistiskt att föreskriva särskilda villkor beträffande prime time-placering eller liknande favörer i tablåhänseende.
6
Finansiering
6.1¶Branschens positioner
Som framgått kapitel 3 föreligger bland producenter, produktions-
av bolag och fria filmare ett behov av och en klart uttryckt önskan om en oberoende finansieringskälla för TV-produktion placerad utanför de sändande bolagen. De sändande programbolagens och redaktionemas behov och intresse av ett sådant stöd för kvalitetstelevision varierar men är påtagligt inom vissa genreområden och vissa kanaler.
De sändande bolagen avvisar alla alternativ som förutsätter deras
medverkan i finansieringen fristående fond för ändamålet. egen av en
6.2¶Finansiella förutsättningar
Utredningen beräknar att det krävs minst 75 miljoner kronor årligen för att en försöksverksamhet enligt utredningsdirektivens syften skall vara meningsfull att genomföra.
6.3¶Finansiering av förslaget
Jag föreslår att finansieringen den skisserade TV-nämndens fond för
av stöd till TV-produktion sker med medel från TV4 AB:s koncessionsavgift. Mina argument har sin utgångspunkt i de mediepolitiska övervägandena kring avgiften redovisas 1990/9l:l49 Om
som i prop. radio och TV-frågor., där det framgår att koncessionsavgiften från början uttryckligen avsedd att användas till förstärkande av public
var service-verksamheten.
I lagen l992:72 om koncessionsavgift på televisionens område
regleras den skyldighet att betala koncessionsavgift till staten som m.m. åligger ett programföretag som dels fått rätt att sända televionsprogram
68 Finansiering
i rundradiosändning dvs. riktar sig till hela landet och som dels
som finansierar verksamheten med reklam.
I propositionen Om radio och TV-frågor angavs att koncessionsavgiften skulle tillföras rundradiokontot och på så sätt bidra till att finansiera public service-verksamheten.
TV4 AB fick år 1991 tillstånd att sända reklam-TV i marknätet och blev sålunda skyldig att erlägga koncessionsavgift. Från och med budgetåret 1995/96 betalas koncessionsavgiften in på statsbudgeten och är därmed fullt jämförbar med andra skatter, vilket innebär att de inte längre finansierar ett på förhand angivet ändamål.
I propositionen 1996/97:l01 vissa ändringar i bestämmelserna i
om radio- och TV-lagen m.m. 1996:844 föreslog regeringen att annonsreglema ändras på så sätt att den särskilda begränsning av mängden
får sändas under bästa sändningstid tas bort och att annonser som högsta tillåtna annonsmängd höjs från åtta till tio minuter under sändningstiden mellan klockan 19.00 och 24.00. Riksdagen antog regeringens förslag bet. 1996/97:KU19, rskr. 1996/972208. De nya reglerna trädde i kraft den 1juli 1997.
Ändringen annonsreglema har konsekvens att TV4 kan öka
av som sina annonsintäkter. Detta påverkar koncessionsavgiftens storlek.
Av TV4:s delårsrapport för de tre första kvartalen 1997 framgår att reklamintäkterna har ökat med 6,8 % jämfört med samma tid förra året. Motsvarande siffra enbart for det tredje kvartalet när de nya
annonsreglema trädde i kraft är 9,6 %. TV4 betalade 270 miljoner
kronor i koncessionsavgift 1997 avseende intjänandeåret 1996. En försiktig beräkning koncessionsavgiften avseende intjänandeåret
av 1997 vid handen att avgiften kommer att uppgå till minst 300
ger miljoner kronor, dvs. ökning med än 30 miljoner kronor. Under
en mer efterföljande år bör koncessionsavgiften öka ytterligare och därmed täcka åtminstone större delen finansieringsbehovet till fond till
av en stöd för TV-produktion.
Mot bakgrund att TV4:s koncessionsavgift ursprungligen var
av destinerad till att finansiera public service-verksamheten bör det anses rimligt att avgiftsölcningen följer de förändrade annonsreglema
som av används för att finansiera TV-nämndens fond för stöd till TVproduktion.
Finansiering 69
6.4¶Finansieringsaltemativ
6.4.1¶Höjning TV-avgiften
av
En alternativ möjlighet till finansiering av TV-nämndens fond vore att använda medel från rundradiokontot, dvs. via TV-avgiften. TVavgiften finansierar i dag public service-verksamheten vid Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio. Dessutom
delñnansieras Granskningsnämnden för radio och TV med medel från rundradiokontot. Intäkterna på rundradiokontot påverkas främst av antalet TV-avgiftsbetalare, avgiftens storlek och utvecklingen av ett särskilt kompensationsindex för public service-företagen. De avgiftshöjningar som sker i dag betraktas som nödvändiga för att säkerställa stabila förutsättningar för public service-radio och TV. Jag vill hävda att en kvalitetsförstärkning som kan komma det totala och samlade TV-utbudet i Sverige till del bör betraktas som ett allmänintresse fullt i nivå med vämandet om public servicetelevisionens exklusiva ställning. En höjning av TV-avgiften på 6 kronor kvartal skulle motsvara TV-nämndens ñnansieringsbehov
per under försöksverksamheten. En dellösning av den arten bör inte uteslutas.
6.4.2¶Tomkassettavgift
Bland de lösningsförslag som cirkulerat i opinionsbildningen kring en eventuell fristående fond för kvalitetstelevision har möjligheter att använda tomkassettavgifter till finansieringen enligt finskt mönster ofta återkommit Om detta är följande att säga.
I promemorian kassettersättning Ds 1996:61 föreslås att det
m.m. införs bestämmelser s.k. kassettersättning. Förslaget syftar till att
om viss mån kompenseras upphovsmännen för den i och för sig tillåtna privatkopieringen deras skyddade verk. Det föreslås att lagen ändras
av så att upphovsmän skall ha rätt till ersättning till sådana verk som sänts ut i radio eller television eller som givits ut på anordningar genom vilka de kan återges. Ersättning skall utgå för ljudband, videoband och andra upptagningsanordningar som är avsedda som underlag för framställning kopior för eget bruk. Ersättningen skall betalas av nä-
av ringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller importerar upptagningsanordningar, ex. videokassetter.
Jfr Bilaga 2 under Finland.
70 Finansiering SOU 1997: l 72
I förslaget diskuteras radio- och TV-företags rätt till ersättning. Även TV-företags utsändningar är skyddade mot kopiering 48 §
upphovsrättslagen. I EU-sammanhang har man inte givit någon särskild rätt till kassettersättning för företagens utsändningar. I promemorian föreslår man därför att ersättningen koncentreras till upphovsmän, utövande konstnärer, framställare av ljud- och bildupptagningar och fotografer. TV-företag föreslås därmed inte ha på lagen grundade ersättningsrätter.
Om en kassettavgift skulle införas förefaller det inte möjligt att låta avgifterna finansiera en fond till stöd för TV-produktion. Avgifterna skulle tillfalla upphovsmännen och inte TV-företagen eller produktionsbolagen.
6.4.3 DUKOM
Utredningen har enligt sina direktiv haft att samråda med Distansutbildningskommittén. I ett tidigare skede av utredningsarbetet föreföll det som om kommitténs prövning av Sveriges Utbildningsradios framtid eventuellt skulle kunna få ekonomiska konsekvenser av intresse för Utredningen för stöd till TV-produktion Distansutbildningskommitténs fortsatta arbete har emellertid lett fram till slutsatsen att de medel som frigörs genom de föreslagna förändringarna bör tillföras SR och SVT och där öronmärkas bl.a. för ett utvidgat folkbildningsuppdrag SOU 1997:148.
2 Engqvist och Göransson 29 sept 1997.
7¶Avvisade
lösningsalternativ
Utredningen har under längre eller kortare tid hållit ett antal tänkbara lösningar aktuella som alternativ till det slutligen framlagda åtgärdsförslaget. De har avvisats, huvudsakligen på de grunder i
som anges följande avsnitt.
l Nollalternativet
Som en påminnelse om utgångspunktema för utredningen bör det möjligen erinras om att status är det för staten billigaste alternativet
quo men att det inte uppfyller två av uppdragets konkreta huvudsyften: att förbättra möjligheterna för svensk kvalitetsproduktion och att öka
antalet oberoende finansieringskällor för fristående TV-filmare och TVproducenter.
7.2¶Samfinansierad fond
I utgångsläget prövades möjligheterna att förena statlig insats med
en en motprestation från TV-bolagens sida i syfte att skapa en stödfond enligt avtalsprinciper liknande dem som föreligger mellan staten och filmbranschen i det s.k. Filmavtalet. Som stöd för sådan tanke före-
en låg bl.a. en passus i TV4:s sändningstillståndl: "TV4 skall medverka i överläggningar i syfte att ge bidrag till utveckling svensk kva-
av litetsproduktion för televisionen.
En rad praktiska reservationer inför denna lösning inställde sig tidigt i arbetet. Den föreföll leda till svåra kvoteringsproblem såväl beträffande insatsernas storlek som beträffande uttagens inbördes balansering sändningsföretagen emellan. Vidare tycktes arrangemanget ofrånkomligen leda till ohanterliga konsekvenser och konflikter om det sändande bolaget skulle förutsättas belastas med utgifter i dubbla led, dels för att bygga upp fonden, dels för att tillgång till
programvaror ur samma fond. Lösningen tycktes helhet strida mot utredningens interna
som
Regeringsbeslut 1996-12-12.
72 Avvisade lösningsalternativ
målsättning att eftersträva så enkel, obyråkratisk och effektiv lösen möjligt. ning som Som framgått tidigare avsnitt i betänkandet 3.l och 3.2 har inav tresset för den beskrivna modellen varit ytterst svalt i branschen: i stort sett alla sändande företag har avvisat tanken att själva bidra till finansierandet av en kvalitetsfond.
7.3¶Särskild kvalitetskanal
Inrättandet särskild kvalitetskanal föreföll under ett skede i utredav en ningen ett åtgärdsaltemativ med stora fördelar, men ett alternativ som meningsfullt endast i förening med utomordentligt stora fisom vore nansiella Att skaffa fram medel i sådan storleksordning resurser. en föreföll vid skedet i fråga inte ett realistiskt projekt. Alternativet som hade flera nackdelar, vilka har sin grund i osäkerheten om den av en publika genomslagskraften hos sådan kanal. En kvalitetskanal knuen till något de redan sändande TV-bolagen skulle inte innebära ten av något reellt tillskott till antalet finansieringskällor för fria producenter. Placerad utanför de nuvarande programbolagens krets skulle medel satsade i kanal sannolikt få högst marginell effekt på det öven ny en riga utbudet, såväl inom public service inom de reklamfinansiesom rade företagen. Alternativet avfördes tidigt från utredningens agenda.
7.4¶Öronmärkta kvalitetsresurser till
nuvarande TV-kanaler
Den lösningsmodell längst hölls levande vid sidan av fondaltemasom tivet hade innebörden penningmedel skulle kunna ställas direkt att nya till programbolagens förfogande för att disponeras på kvalitetsprojekt. Förutsättningen att nytillskottet uteslutande skulle användas för vore utläggningar. Medelstilldelningen skulle förbunden med ett redovara visningkrav för att garantera att pengarna nyttj ades på avsett sätt. Modellen har klara förtjänster och står i överensstämmelse med flera målsättningarna i kommittédirektiven. Den stora nackdelen är av den inte breddar initiativfördelningen mellan olika intressenter och att aktörer, samt att den inte ändrar antalet finansieringskällor för de obe-
roende producenterna. Alternativet saknar alltså vissa avgörande kvaliteter som tillkommer det fondaltemativ som utredningen förordar.
1997: 172 Avvisade lösningsalternativ 73
7.5¶Konsortialkontrakt
Inom den brittiska filmindustrin tillämpas ett statlig stödsystem i form av s.k. konsortialkontrakt. Stora penningsummor lotterimedel fördelas till ett begränsat antal bolagsgrupperingar eller konsortier som utan mellanled av konsulenttyp och utan specificerade kvalitetskrav får förtroendet att använda pengarna till filmproduktion. Kvalitetsgarantin ligger i de gynnade bolagens goda rykte och produktionspolicy. Bolagskonsortiema har inte nödvändigtvis någon långvarig tidigare existens: de kan tvärtom bildas just inför ansökningstillfälletz
Utredningen har övervägt systemets för- och nackdelar i en fördel ningsmodell anpassad för situationen på den svenska TV-marknaden. Ett konsortialsystem liknande det brittiska skulle möjligen kunna skapa incitament till önskvärd förändring bolagsstrukturen på de fria
en av ñlmamas sektor. Å andra sidan är risken stor för att stora
grupper av fria filmare och produktionsföretag skulle ställas utanför de gynnade kretsarna på sätt åtskilliga filmbolag och TV-företag
samma som blivit bittra förlorare i det brittiska systemet. Utfört i Sverige skulle åtgärderna i värsta fall slå ut fler intressenter än det skulle gynna. De individuellt sociala konsekvenserna för missgynnade parter skulle i så fall bli mer elakartade i det småskaliga svenska medielandskapet än i det storskaliga brittiska. Med hänvisning till konsortialkontraktens oberäkneliga konsekvenser avvisas alternativet av utredningen.
2TM /Tidskriften Teknik Människa 148, juni 1997, 55 Lotteripengar
nr s. pumpar in 1,7 miljarder kr 1 i den brittiska filmindustrin. Även Svanberg, 15 aug 1997.
SOU 1997: 172 75
Bilaga l
LMMrm
Kommittédirektiv
§7
Dir-
Fler svenska TV-program av god kvalitet
1997:28
Beslut vid regeringssammanträde den 6 februari 1997.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att identifiera och analysera de problem som i dag kan finnas för fria producenters och programbolags möjligheter att göra svenska kvalitetsprogram och att sprida dem.
Utredaren skall utifrån slutsatserna den inledande analysen bedöma
av vad som kan göras för att öka den inhemska produktionen av program för distribution till TV-kanaler som riktar sig till svensk publik. Under förutsättning av att en finansiering kan säkerställas skall utredaren lämna förslag om en försöksverksamhet med stödåtgärder i detta syfte.
Medielandskapet förändras
Den svenska televisionen byggdes upp under monopolförhållanden. Verksamheten har bedrivits i enlighet med traditionella publik serviceprinciper, som kan sammanfattas under rubrikerna geografisk rättvisa. redaktionellt oberoende, mångfald och balans och ett omväxlande
programutbud av god kvalitet. Sändningarna har finansierats med avgifter och det har inte varit tillåtet att sända betald reklam.
Sveriges Television AB SVT har ett omfattande kulturansvar. I SVT:s nya sändningstillstånd med tillhörande villkor som gäller för perioden 1997-2001 har företaget getts ett utökat uppdrag i kulturfrågor. SVT skall i sin roll som kulturbärare bl.a. vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sända ett mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på svenska språket, öka samarbetet med kultur- och musikinstitutioner i hela Sverige i syfte att
erbjuda utsändningar föreställningar och bidra till utveckav evenemang, lingen svensk filmproduktion, tillhandahålla som speglar det av program mångkulturella samhället, beakta språkliga och etniska minoriteters behov ägna ökad uppmärksamhet åt för och med barn och ungdosamt program
mar. I övrigt skall SVT, liksom tidigare, uppfylla sitt kulturansvar genom att bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden och i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter. Programutbudet skall spegla kulturlivet i olika delar av landet. SVT skall tillvarata och utveckla televisionens särskilda förutsättningar upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligatt ge heter till inlevelse, och förströelse. SVT skall främja konstengagemang närlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer. Förnyelse programinnehållet skall främjas. av Sedan slutet 1980-talet är SVT inte om att sända television i av ensam marknätet. I slutet år 1991 fick TV4 AB publ TV4 tillstånd att sända av reklamfinansierad television i marksändningar i Sverige. TV4 har av regeringen meddelats tillstånd att fortsätta att sända rikstäckande television. Tillståndet perioden l januari 1997 till och med 31 december avser 2001. Tillståndet är förenat med villkor påminner om de som gäller som för de avgiftsfinansierade företagen. Bland annat skall TV4 meddela nyheter, tillgodose olika intressen i fråga exempelvis religion och om vetenskap. Bolaget är skyldigt att sända barnprogram och har vidare fått i uppgift kontinuerligt spegla, granska och bevaka det svenska kulturatt livet. TV4 skall medverka i överläggningar i syfte att bidrag till även ge utveckling svensk kvalitetsproduktion för televisionen. av Det finns flera andra kommersiella TV-företag riktar sändningar som via satellit till den svenska allmänheten. Några dessa är etablerade i av Sverige och för dem gäller svensk lagstiftning medan andra har sin hemland och följer lagstiftningen i hemlandet. Enligt EG-direktivet vist i annat TV utan gränser skall viss andel av programutbudet utgöras av en europeiska verk. I övrigt är de programpolitiska förpliktelsema begränsade. Knappt 60 % landets pennanenthushåll har tillgång till satellitav sända program. Vi står inför steg i televisionens utveckling. Den digitala nu ett nytt tekniken gör att nuvarande tekniska begränsningar kan komma att förlora i betydelse. Gränserna sätts i stället möjligheten att finansiera verksamav heten. Genom att antalet TV-kanaler kan flerdubblas i framtiden skapas möjlighet för än omfattande och varierat programutbud, men också ett mer
skärpt konkurrens mellan olika TV-företag och risk för ökad likriktför en ning och kommersialisering av utbudet.
Att säkerställa svensk kvalitetsproduktion
Televisionen är i dag naturligt del människors vardagsliv. Den är en av central bl.a. när det gäller underhållning, tidsfördriv, kultur, debatt och nyheter. TV:n kanske vår tids största kulturbärare. Sverige har i det är sammanhanget god TV-tradition. Med ett ökat TV-utbud där andelen en utländskt producerat material växer, är stark inhemsk TV-programen industri betydelsefull bl.a. för bevarandet språket och kulturen. En stark av inhemsk TV-programindustri kan samtidigt skapa sysselsättning och medverka till internationell spridning svenska TV-program och svenska av kulturyttringar. Ur kulturell och mediepolitisk synvinkel samt för sysselsättningen det följdaktligen viktigt att främja nationell TV-produkär en tion så mångfalden inom TV-programindustrin stimuleras och tillväxten att främjas på lång sikt. Fristående TV-filmare och TV-producenter måste få fler från varandra oberoende finansieringskällor att vända sig till. svensk TV i framtiden skall kunna erbjuda impulser från För att även andra kulturkretsar den angloamerikanska bör även utredas om konkurän rensmöjlighetema i stort för svenska filmer, TV-produktioner, programföretag m.fl. behöver förbättras. Riksdagen har uppmärksammat att särskild utredare skall ges i även en uppdrag lägga fram förslag att förbättra möjligheterna för fria att om producenter och produktionsbolag att göra kvalitetsprogram 1995/96:KrU12 rskr. 1995/962297 och l996/97:KrUl rskr. l996/97:129.
Uppdraget
särskild utredare i uppdrag att identifiera och analysera de problem En ges i dag kan finnas för fria producenters och programbolags möjligheter som kvalitetsprogram för distribution till TV-kanaler riktar sig till att göra som svensk publik. Utredaren skall undersöka och redogöra för de finansiella förutsättför eventuella åtgärder inom området. Ett eventuellt förslag om ningarna statliga insatser skall åtföljas förslag till finansiering. Utgångspunkten av skall härvid att det inte finns utrymme för ökade statsutgifter. vara
Utredaren skall utifrån slutsatserna av analysen bedöma vad kan
som ge fler svenska TV-program god kvalitet. Utredaren skall mot bakgrund
av av ovanstående lämna förslag försöksverksamhet med åtgärder i
om en detta syfte.
Utredaren skall analysera och bedöma vilka konsekvenser olika åtgärder kan få för utvecklingen av T V-mediet i Sverige. Bedömningen skall göras mot bakgrund av att televisionen är de största kulturbärama
en av med en omfattande genomslagskraft.
Utredaren skall lämna förslag om hur en försöksverksamhet skulle kunna avgränsas. Det kan exempelvis vilka kan omfattas
avse som av åtgärderna eller vilka kriterier skall gälla vid urval produktioner.
som av För att ett projekt skall omfattas åtgärderna skall huvudregeln att
av vara ett TV-företag garanterar sändning. Både TV-företag och fristående producenter skall kunna omfattas åtgärderna.
av
Utredaren skall i sina förslag ta hänsyn till att program för barn och unga bör ges en särställning. En variation i fråga ämnesområden skall
om eftersträvas.
Utredaren skall ge förslag till hur frågor kring samverkan skall lösas. Utredaren bör analysera vilka de olika aktörerna inom området
är samt ge förslag till former för samverkan kring eventuella insatser.
Utredaren skall analysera och ge förslag till hur en försöksverksamhet skall organiseras. Utredaren bör särskilt undersöka det är möjligt att
om samarbeta med någon befintlig organisation i administrativa frågor. Förslaget skall bidra till att produktioner från hela landet kan omfattas
av åtgärderna.
Utredaren skall bedöma och ge förslag till hur lång tid försöksverksamheten skall pågå och hur uppföljning och en slutlig utvärdering skall ske.
Utredaren bör särskilt beakta att TV4 i enlighet med de regeringen
av beslutade tillståndsvillkoren skall medverka i överläggningar i syfte att ge bidrag till utveckling av svensk kvalitetsproduktion för television.
Utredaren skall särskilt redovisa effekter för sysselsättningen
av en ökad svensk TV-produktion.
Vid utformningen av sitt förslag skall utredaren uppmärksamma den Europeiska gemenskapens regelverk.
Utredningen skall samråd med Sveriges Television AB, TV4 AB publ, övriga TV-kanaler som riktar sig till svensk publik, Distans-
en utbildningskommittén U 1995:7, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Oberoende Filmares Förbund samt Föreningen Sveriges Filmproducenter.
Utredningsarbetet För utredningsarbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser
om dir. 1992:50, jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124, konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49 samt att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 november 1997.
Kulturdepartementet
SOU 1997: 172 81
Bilaga 2
Internationella exempel på stödsystem till TV-produktion
EU:s MEDIA II-program
Grundambitionen bakom Europakommissionens MEDIA II-program är att förbättra den europeiska medieindustrins konkurrenskraft genom att förstärka företagsstrukturen på de små och medelstora oberoende produktionsbolagens nivå.
MEDIA II-programmet är framför allt inriktat på biograffilm men erbjuder också stöd och lån som kan utnyttjas av TV-producenter. Ett av stödsystemen avser hjälp till IV-distribution av samproduktioner inom Europa och inbegriper medel för översättning, textning och dubbning. projektstöd för utveckling manus, research
Ett annat avser etc. TV-dramatik, dokumentärer, animationer m.m. Kriteriekraven
av är höga beträffande såväl ansökningsforrnaliteter som form och innehåll
Nordisk Film- TV-fond
Nordisk Film- TV-fond har till uppgift att stödja nordiska samproduktioner av långfilmer, TV-dramatik, kortfilmer och kreativa dokumentärer. Fonden bygger på delfinansiering i lika delar från Nordiska ministerrådet, de nordiska filminstituten och de nationella marksända TV-bolagen. I styrelsen sitter representanter från de nordiska länderna utsedda Nordiska ministerrådet, dem skall enligt stadgarna ha
av två av speciell kompetens inom filmområdet, två skall ha motsvarande kunskap inom TV-området. Administrationen består av en direktör, en projektkonsulent, en produktionskoordinator, en sekreterare och en ekonomiansvarig.
Ett krav för att få stöd till TV-produktion är att producenten har ingått ett produktionsavtal med minst två nordiska TV-kanaler. Fonden
Basinformation, MEDIA-desk Sweden.
har vissa allmänt formulerade kvalitetskriterier men faster också stor vikt vid att projekten bedöms ha en tillfredsställande publik potential
Finland
A VEK Centralen för audiovisuell mediekultur grundades 1987 och har till uppgift att stödja insatser inom fi1m-, video- och TV-området. 80- 90 % av AVEK:s medel kommer från tomkassettavgifter och stöd kan beviljas till privatpersoner, företag eller föreningar. 1996-97 gick 13,5 milj FIM AVEKs samlade medel till stöd till audiovisuell pro-
av duktion.
Produktionsstödet inriktas i huvudsak på mångsidig och experimentell verksamhet och vill stärka inhemska långsiktiga projekt
man som utnyttjar tillgängliga resurser så effektivt som möjligt. De områden
stödjer är: kort- och dokumentärfilm, mediekonst och multimediaman produkter och internationella samproduktioner. Stödet beviljas som direkt stöd endast i undantagsfall lån
- som
Pilotfonden. En arbetsgrupp tillsatt av kulturminister Claes Anders-
med uppdrag att utreda finsk modell för finansiering av film son en ny fick sitt betänkande klart i maj 1996 och ledde bl.a. till inrättandet av Pilotfonden. Syftet är att främja sysselsättningen i branschen. Fonden finansieras med kassettavgifter och budgeten var första året 800 000 FIM. Administrationen sköts av AVEK och Finlands Filmstiftelse och medel kan sökas till ett pilotavsnitt av en TV-serie. Det gäller alla
någon egentlig kvalitetsbedömning görs Om pilotavsnittet genrer, framförs i TV skall stödet från fonden återbetalas. Stödet beviljas till oberoende produktionsbolag dvs. TV-bolagens innehav får vara högst 15 % och kan högst 75 000 FIM pilot. Det beräknas täcka en
vara per tredjedel av kostnaden. En tredjedel finansieras av det TV-bolag som är intresserat pilotprogrammet och en tredjedel av det producerande
av
bolagetf
2 Nordisk Film TV-fond. Årsrapport 1996. 3AVEK 4 okt,1996: Anvisningar för understöd. 4 Stadgar för Pilotfonden, 5 april, 1997.
SOU 1997: 172 83
Norge
Audiovisuell Produktionsfond A V-fonden. Fonden grundades 1994 av det norska Kulturdepartementet och skall bidra till utvecklingen av det audiovisuella området för att därigenom öka antalet kvalitetsproduktioner. Det skall ske genom ett stärkt samarbete mellan film- och TVmediema. AV-fonden finansieras av staten, licensfinansierade NRK och kommersiella TV Kulturdepartementet fastställer huvudfördelningen av fondens medel efter styrelsens förslag. I styrelsen sitter representanter för ovan nämnda TV-bolag samt Norsk Filmforbund, Norske film- og videoprodusenters forening, Norsk Närradioforbund och Norske Fjemsynsselskapers Landsforbund. Den löpande administrationen sköts av en direktör utsedd av Kulturdepartementet.
Fonden bidrar till finansiering större samproduktioner och prio-
av riterar dramaproduktioner av spelfilmslängd. Vid vissa tillfällen ges också stöd till dokumentärer och kortfilmer. Vid tilldelning av medel skall produktioner som lämpar sig för visning på både bio och i televisionen prioriteras.
Projekt som normalt kan sägas ingå i TV-bolagens ordinarie produktion skall inte understödj as.
Fondmedel tilldelas i första hand fria film- eller TV-producenter. Ansökningshandlingen skall innehålla ett färdigt manuskript och en tids- och finansieringsplan. Producenten skall dessutom ha säkrat ett samarbetsavtal med ett av de TV-bolag som bidrar till finansiering av fonden och ett distributionsavtal för visning på bio där filmen skall vara huvudattraktion.
Det TV-bolag som ingår ett samarbetsavtal med en producent har automatiskt också gratis visningsrätt den färdiga produktionen.
en av Den producent som har sökt och erhållit stöd har rättigheterna till produktionen
Danmark
Dansk Novellejilm startade i juni 1994 och är ett produktionssamarbete till stöd för kortfilm etablerat av det danska Kulturministeriet tillsammans med de största TV-kanalema och det danska Filminstitutet. Styrelsen består av fyra personer som utses av stiftama. Den löpande administrationen sköts av en filmkonsulent, en producent och en sekreterare.
5Audiovisuellt produksjonsfond: Årsmelding 1996
84 SOU 1997: 172
Budgeten på 24,3 milj DDK fördelas på följande sätt:
Danmarks Radio DR 4 milj. TV 2 4 milj. Det danske Filminstitut 2 milj. Statens Filmcentral 2 milj. Kulturministeriet 12,3 milj.
Produktionssamarbetet säkrar såväl finansiering som distribution av kortfilmema.
Dansk Novellefilm vänder sig både till unga talanger och till de redan etablerade. Både video och film kan komma ifråga för stöd och filmerna kan finansieras till 100 % samproduktioner förekom-
upp men
också. Stödet kan innefatta både manusutveckling och produktion. mer
Alla färdiga filmer visas både i DR och den kommersiella TV2. På det sättet når filmerna potentiellt mycket stor publik. Alla TV-rättig-
en heter tillfaller Dansk Novellefilm. Vid internationell TV-distribution har producenten rätt till ersättning upp till 50 % nettointäktema
av
förhandlas fram individuellt med Dansk Novellefilm. Biografsom rättigheterna har producenten.
Alla filmer från Dansk Novellefilm distribueras av Statens Filmcentral vilket betyder att de kommer ut till landets skolor och bibliotek
Frankrike
Frankrike har Europas mest omfattande system för stöd till film- och TV-industrin administrerat Centre National de la Cinématographie
av CNC. Det ekonomiska stödet finansieras bl.a. med regionala medel, skatter på teaterbiljetter och videodistribution samt reklamskatt från TV-bolagen. Detta total intäkt till CNC på ca 2 miljarder francs
ger en
hälften fördelas till stöd filmproduktion och hälften till provarav duktion för TV.
Stödet är alltså mycket omfattande och gäller alla delar av industrin: produktionen, distributionen, stöd till biografer osv. Det finns ett automatiskt stöd är mycket större än det selektiva som går till TV-
som
producenter lyckats sälja produktion för TV året innan. I det
som en fallet förekommer inte någon direkt kvalitetskontroll men stöd ges bara till vissa typer produktioner: fiktion, dokumentärer, animationer,
av magasinprogram däremot inte till frågesporter och lekprogram.
-
6Dansk Novellefilms villkår for produktion og distribution, 2 april 1997.
Det selektiva CNC-stödet har vissa kvalitetskriterier och ges till maoch produktion och till utveckling teknik, t.ex. datoranimanus av ny tion.7
Kanada
Tre faktorer påverkar starkt mediesituationen i Kanada: tvåspråkigheten, gör att landet i praktiken har två olika massmediasystem, som närheten till den amerikanska marknaden, gör att inhemsk som produktion har svårt att hävda sig, samt landets storlek, som gör rikstäckning tekniskt svårt. Den kanadensiska regeringen har sedan slutet av 1960-talet gett ett betydande stöd till inhemsk ñlm- och videoproduktion. I september 1996 grundades Canada Television and Cable Production Fund C TCPF är ett samarbete mellan staten och den privata Cable Insom dustry Production Fund. Syftet är att:
stödja den kanadensiska TV-produktionens tillväxt, kvantitets- och kvalitetsmässigt. skapa fler jobb inom branschen. öka produktionen och distributionen inhemska program, av öka möjligheterna till export.
Man uppskattar den totala investeringen till $ 650 miljoner och ca kommer att kunna skapa 10 000 jobb. Fondens medel komatt man nya att uppgå till $ 200 miljoner år. Den federala regeringen bidrar mer per med $ 100 miljoner, Teleñlm Canada också statliga medel med $ 50 miljoner och den privata Cable Production Fund bidrar med $ 50 miljoner. Upp till 50% fondens årliga medel går till oberoende av produktionsbolag har ett samarbetsavtal med statsägda CBC. som I styrelsen sitter representanter från Kulturdepartementet, Teleñlm, TV-bolagen, kabelindustrin, produktionsbolagen och videodistributö-
rema.
7 CNC: Le compte de soutien lindustrie des programmes audiovisuels a FIAPF: Film Funds 1994.
Villkor för stöd: Endast kanadensiskt kontrollerade kriterier finns angående detta produktioner kan ansöka om bidrag.
Drama, underhållning, dokumentärer, barn- och kulturprogram kan få
stöd. Någon egentlig kvalitetskontroll förekommer inte. Programmen måste sändas prime time inom två år
Storbritannien
Den brittiska filmindustrin under flera år varit Europas minst
som understödda fick 1996 ett stort tillskott. Arts Council of England administrerar det nya filmstödet som finansieras med nationella lotteripengar The National Lottery Funds.
-
I maj 1997 delades 92.25 miljoner ut till tre konsortier av produktionsbolag som bildats speciellt för ansökningstillfállet. Vid detta tillfälle blev den brittiska TV-industrin helt utan pengar, kritik har framförts mot detta eftersom även TV-bolagen är med och finansierar filmproduktioner. I stället gick en stor del av pengarna till en franskengelsk sammanslutning av bolag
8 Federal Government Financial Support Programs for the Independent Film and Video Industry in Canada. 26 sept, 1996. 9 Arts Council of England. TM, nr 148.
1997 Statens offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32.Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. . - Inkomstskattelag,del I-lII. Fi. 33. Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning Förbättradmiljöinforrnation.M. 34. avmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor.K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.
O Länsstyrelsemasroll itrafik- ochfordonsfrågor.K. 37. Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndigheteller marknad. . förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsforrner.Fi. påsex barnsochungdomarspsykiskahälsa.S. 39.IntegritetOffentlighet Informationsteknik.Ju. Rösterom . Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40. Ungaocharbete.In. . hetsanpassningav statsförvaltningens 41 Statenochtrossamfunden . struktur.Fi. Rättsligreglering
10.Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund - 12.lT-problem inför ZOOO-skiñet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden
IT-kommissionenden l8 december. Begravningsverksamheten.Ku.
IT-kommissionensrapportl/97. K. 43.Statenochtrossamfunden
Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen . 14.IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.
15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.
.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden
l Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.
+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden
Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku. . . Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden
l9. Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkligaegendomen.Ku.
20.Konkurrenslagen19934996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten.
21.Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi.
unga6-16 år. U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.
22.Aktiebolagetskapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s
23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.
demokratiochdelaktighetden8november1996 5 Brister i omsorg . anordnat Folkomröstningsutredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre. av kommissionenochKommunikationsforsknings- 52 Omsorgmedkunskapochinlevelse
beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötandeaväldre.S. - 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskattenFi. - 25 Svensk påEU-fat.Jo. 54.Ministemoch makten. . mat- 26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.
försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfatmingarnaav
27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.
28. I demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.
vårtoffentligaetos.Fi. + Bilaga och2. Ju.1
29.Bampomograñfrågan. 57. I medborgarnastjänst.
lnnehavskrirninalisering Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi. m.m. 30. Europaoch staten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. svenskstatsforvalming.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku.
31.Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TV inomSverigesTelevision.Ku. - IT-kommissionensrapport3/97.K.
Statens 1997
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
6 Att växablandbetongochkojor. 89. Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N.
. Ett delbetänkande barnsochungdomarsom 90.Ändradorganisationför det statligaplan-,bygguppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.ln.
Storstadskommittén. 91. Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.
- 62. Rosoravbetong. Jo.
En antologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretagi Sverige Ägandeoch
betongochkojor från Storstadskommittén. strukturförändringaripress,radioochTV. Ku.
63. Sverigeinför epokskiñet. 93. Hanteringavfel i utjämningssystemetför
IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln.
Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd 94. Konkurrensneutralttransportbidrag.N.
.
+ Bilagedel.A 95. Forumfor världskultur 65.Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku.
- 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalforsörjningoch fastighetsägande. 67.Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. En utvärdering statensfastighetsorganisation.
av 68. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. 69. Besparingari stortochsmått.U. 97. Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. 70.Totalforsvaretoch frivilligorganisationema 98. Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.
uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor.M.
- 7 Politik för unga. 99. Ennyvattenadministration.Vattenär livet.M.
.
+ st2 bilagor. ln. 100.Nyasamverkansformerinom denSjöhistoriska 72. Enlagomsocialforsäkringar. museiverksamheten.Ku. 73. inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk l0l. Behandlingavpersonuppgifterom
kommunikation.Referatfrånettseminarium totalforsvarspliktiga.Fö. anordnatavIT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s handelsdepartementetochSElSden l decemberl jordbruk i framtiden.Jo. 1996.lT-kommissionensrapport6/97. K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.
74. EU:sjordbrukspolitik,miljön och regional 104.Polis i fredenstjänst.UD.
utveckling.Jo. 105.Agenda21 Sverige.i 75. Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerfor Femår efter Rio resultatochframtid.M.
-
fysiskapersoner.Fi. 106 Enfond for ungakonstnärer.Ku.
. 76. Invandrarei vårdochomsorg l07. Dennyagymnasieskolan
enfrågaombemötande äldre.S.av problemochmöjligheter.U.
- 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Omrättentill
rygg - 78. Medelsförvaltning kommuneri och landsting.ln. skriftspråketochomförskolansoch skolans 79. Försäkringsmäklare.En lagöversynav möjligheterattförebyggaochmötaläs-och
Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U. 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaretför transportav farligt 81.Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö.
+ Bilaga.ln. llO. Säkrareobligationer Fi. 82. Lika möjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot- 83.Om maktochkön i spåren offentligaav ekobrott..lu.
-
organisationersomvandling.A. ll2. Ensamordnadmilitär skolorganisation. 84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 113.Mothalvamakten elva historiskaessäerom
- 85. Förmånefter inkomst Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.
begreppför bostadsstödenochnya ll4. Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvalifikationsreglerför rätttill förändringochkönsmaktensframtid. A. sjukpenninggrundandeinkomst.S. ll5. Ljusnandeframtid ellerett långt farväl
86. Punktskattekontroll alkohol,tobakochav Den svenskavälfärdsstatenijämförande
mineralolja,m.m.Fi. belysning.A. 87.Kvinnor, mänoch inkomster. 116.Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention
Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S. 88. Upphandlingför utveckling.N. 116.Barnetsbästa enantologi.
-
Statens 1997
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
H7. Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och l53. Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch
A aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och jämställdhet+ Bilagedel.A. samhälle.Ku. I54. Patientenharrätt.
ll8. Deladestäder. 155.Miljösamverkani vattenvárden.M. H9. Entydligareroll for hälso-ochsjukvårdeni 156.EttstörreochbättreEuropa EU:sutvidgning:
folkhälsoarbetet. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi. l20. Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanFör
utveckling.EnKartläggning.U. förskolan.U. l2l. Skolfrågor Om skolai ennytid. U. l58 Vuxenpedagogiki teori ochpraktik.U.
- . l22. Rättigheteri luftfartyg.K. l59. Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet, l23. Etteffektivarenäringsförbud.N. säkerhetochrättvisa.Ju. 124.lT-kommissionenshearingomdennyamedie-och I60. Regionalakonsekvenser EU:sav östutvidgning.N.
programvaruindustrin.Andrakammarsalen, l6l. Stödi foräldraskapet.S.
Riksdagen,1997-06-16.K. l62. Medborgarskapoch identitet.ln. |25 Ettsvensktinvesterarskydd.Fi. 163.Översvämningskatastrofeni Polen
l26. Bilen, miljön och säkerheten.Fi. stödfrånstatochnäringsliv.N. l27. Straffansvarforjuridiska personer.Del A+B. Ju. 164.Medlingsinstitutoch lönestatistik. 128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsarenden. + 5stbilagor.A.
Ul. 165.Läkemedeli priskonkurrens. 129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga,K. 166 Ohälsoforsäkringen.Trygghetoch aktivitet. S.
. 130.Effektivarestatlig inköpssamordning.Fi. 167.En livsmedelsstrategifor Sverige. l3 Lagompremiepension.Fi 168.Vinstutdelningi aktiebolag..lu. 132.AntimicrobialFeedAdditives.Jo. l69. Försäkringsmedicinsktcentrum. l33. Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag.Jo. Enresursför utredningochmetodutveckling.S. 134.Fönroendemannainñytandeökadkvalitet och l70 Bemötandetaväldre.S.
r .
rättssäkerhet.S. l7l. Densvenskflaggadehandelsllottans 135.Ledare,maktochkön.A. konkurrenskraft.K. IT56.Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A. l72. Bidragtill fri svenskTV-produktion. Ku. I37.ilastak och glasväggar len könssegregerade
arbetsmarknaden.A. l38. Familj, maktochjämställdhet.A. 139.llemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom
arbeteochpengari familjen.A. l40. Fonogramersaltning.Ku. l4l. Bokeni tiden.Ku. l42. llögkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.S. I43.StörreliU säkrareEuropa.lJD. l44. Försvaretsfastigheter.
Formerförenkostnadseffektivoch
verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. I45.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens
arbeteför ekologiskhållbarhet.M. l46, Grunddata i samhälletstjänst.Fi.
l47. Barnsbilderavåldrande
enfrågaombemötande äldre.S.av 148,Utbildningskanalen.U. 149.Miljön i ett utvidgatEU. M. l50. liU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.Jo. l5l. Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor
the futureof EUagriculture.Jo.
Uppehållstillstånd grundavanknytning.UD.
.
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention
ombametsrättigheterförverkligasi Sverige.116 Fastighetsdataregister.3
Barnetsbästa enantologi.116 Aktiebolagetskapital. 22 -
Deladestäder. 18l Bampomografrfrågan.
En tydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni Innehavskrirninaliseringm.m.29
folkhälsoarbetet.119 IntegritetOffentlighet Infomiationsteknik.3 9
Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Grundlagsskyddför nyamedier.49 -
rättssäkerhet.134 Folketsområdgivareoch beslutsfattare.
Högkostnadsskyddmot sjuklönekostnader.142 +Bilaga och1 56
Barnsbilder avåldrande Polisensregister.65
enfrågaombemötande äldre.147av Branschsaneringoch andrametodermotekobrott.l 1l -
- Patientenhar 154
rätt. Straffansvarför juridiskapersoner.Del A+B. 127
Stöd i föräldraskapet.161 Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet,
Läkemedeli priskonkurrens.165 säkerhetochrättvisa.159
Ohälsoförsälcringen.Trygghetochaktivitet. 166 Vinstutdelningi aktiebolag.168
Försäkringsmedicinsktcentrum.
Utrikesdepartementet Enresursför utredningochmetodutveckling.169
Bemötandet äldre.170av Återkallelse uppehållstillstånd.67
av Polis i fredenstjänst.104 Kommunikationsdepartementet
Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128
Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 StörreEU säkrareEuropa.143
- lT-problem inför ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån Uppehållstillståndpå grundavanknytning.152
enhearinganordnadavIT-kommissionenden
Försvarsdepartementet 18december.IT-kommissionensrapport1/97.12
Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, Totalförsvaretochfrivilligorganisationema
demokratioch delaktighetden8 november1996
uppdrag,stödochersättning.70 - anordnat Folkomröstningsutredningen,lT- Behandling personuppgifter av
av om kommissionenochKommunikationsforskningstotalförsvarspliktiga.101
beredningen.IT-kommissionensrapport2/97.23 Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109
Kristallkulan trettonrösteromframtiden. Ensamordnadmilitär sko1organisation.112 -
IT-kommissionensrapport3/97.31
Socialdepartementet Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor. 35
Sverigeinför epokskiñet. Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8
IT-kommissionensrapport5/97.63 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24
- Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk Bristeri omsorg
kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnatav
enfrågaombemötande äldre.51av - IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Omsorgmedkunskapoch inlevelse
och SEISden11december1996. i
enfrågaombemötande äldre.52av - IT-kommissionensrapport6/97.73 Att växablandbetongoch kojor.
Rättigheteri luñfartyg. 122 Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom
IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån
programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Storstadskommittén.61
Riksdagen,1997-06-16.124 Rosoravbetong.
Kollektivtrafik i tid + Bilaga.129 Enantologitill delbetänkandetAtt växabland
Den svensktlaggadehandelsflottans betongochkojor från Storstadskommittén.62
konkurrenskraft 171 En lagomsocialförsäkringar.72
Invandrarei vårdochomsorg Finansdepartementet
enfrågaombemötande äldre.76av - Inkomstskattelag,delI-III. 2 Förmånefterinkomst samordnatinkomstbegrepp
- Byråkratini backspegeln.Femtioår förändringpå
av sex för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför
förvaltningsområden.7 rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Flexibelförvaltning. Förändringochverksam- Utbildningsdepartementet
hetsanpassning statsförvaltningensav struktur.9
Dennyagymnasieskolan stegförsteg.1 Ansvaretför valutapolitiken.10 -
Växai lärande.Förslagtill läroplanför bamoch Skatter,miljö och sysselsättning.1 l
unga6-16år. 21 Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt
Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 ochproblematik.15
Besparingaristortochsmått.69 Skatter,tjänsteroch sysselsättning.
Dennyagymnasieskolan + Bilagor. 17
problemochmöjligheter. 107
granskning. - Granskningav Att lämnaskolanmedrak Omrättentill Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 rygg -
skriftspråketochomförskolansochskolans Kontroll Reavinst Värdepapper.27
möjligheteratt förebyggaochmötaläs-och I demokratinstjänst. Statstjänstemarmensroll och
skrivsvårigheter.108 värt offentligaetos.28
Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför
utveckling.En Kartläggning.120 svenskstatsförvalming.30
Skolfrâgor Om skolai enny tid. 121 Att lära gränser.Enstudie 0ECD:s -
över av Utbildningskanalen.148
förvalmingspolitiskasamarbete.33
Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför Bekämpande penningtvätt.36av
förskolan.157 Myndigheteller marknad.
Vuxenpedagogiki teori och praktik. 158 Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner.38
Arbetsgivarpolitiki staten. Jordbruksdepartementet
Förkompetensoch resultat.48
Svenskmat- EU-fat. 25 Avskaffareklamskatten53
EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- Ministemochmakten.
försörjningen.26 Hur fungerarministerstyrei praktiken 54
Alternativautvecklingsvägarför EU:s I medborgarnastjänst.
gemensammajordbrukspolitik. 50 Ensamladförvaltningspolitikförstaten.57
EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional Statsskuldspolitiken.66
utveckling. 74 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför
Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrägor. 91 fysiska 75 -
personer.
Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Uppföljningavinkomstskattelagen.77
jordbruk i framtiden.102 Försäkringsmäklare.Enlagöversynav
Antimicrobial FeedAdditives. 132 Försäkringsmäklarutredningen.79
Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133 Reformeradstabsorganisation.80
EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.150 Punktskattekonuoll alkohol,tobakochav
Foodandtheenvironment,Swedishstrategyfor the mineralolja,m.m.86
future of EU agriculture.151 Lokalförsörjningoch fastighetsägande.
En utvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Arbetsmarknadsdepartementet
Säkrareobligationer 1 10
Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför Ettsvensktinvesterarskydd.125
arbetshandikappade.5 Bilen, miljön och säkerheten.126
Personaluthyrning.58 Effektivarestatlig inköpssarnordning.130
Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Lagompremiepension.13 l
+ Bilagedel.64 Försvaretsfastigheter.
Ommakt ochkön i spårenavoffentliga Formerfor enkostnadseffektivoch -
organisationersomvandling.83 verksamhetsinriktadförvaltning. 144
Kvinnor, mänoch inkomster. Grunddata i samhälletstjänst.146
- Jämställdhetoch oberoende.87 EttstörreochbättreEuropa EU:sutvidgning:
Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom Samhällsekonomiskaeffekter. 156 -
kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113
Statens 1997
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Nobelcenteri Stockholm ett informations-och
förändringochkönsmaktensframtid.114 aktivitetscentmmkring naturvetenskap,kultur och Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl samhälle.117 Densvenskavälfärdsstatenijämförande Fonogramersämiing.140 belysning.115 Bokenitiden. 141 Ledare,maktochkön. 135 Bidragtill fri svenskTV-produktion.172 Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136
- Närings- och haudelsdepartementet GlastakochglasväggarDenkönssegregerade arbetsmarknaden.137 Regionpolitikför helaSverige.13 Familj, maktochjämställdhet.138 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom Konkurrenslagen1993-1996.20 arbeteochpengari familjen.139 Upphandlingför utveckling.88 Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89
jämställdhet+ Bilagedel.153 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Medlingsinstitutoch lönestatistik. Ett effektivarenäringstörbud.123 + 5stbilagor.164 Regionalakonsekvenser EU:sav östutvidgning.160
Översvämningskatastrofen
i Polen- Kulturdepartementet stödfrån ochnäringsliv.163
stat IT i kulturenstjänst.14 Enlivsmedelsstrategiför Sverige.167 Statenochtrossamfunden
Inrikesdepartementet Rättsligreglering
Grundlag Bättreinformationomkonsumentpriser.19 -
Lag omtrossamfund Ungaocharbete.40 -
LagomSvenskakyrkan.41 Politik för unga. - Statenochtrossamfunden + 2stbilagor.71 Begravningsverksamheten.42 Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.78 Statenochtrossamfunden Allmännyttigabostadsföretag. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch + Bilaga.81 dekyrkliga arkiven.43 Lika möjligheter.82 Statenochtrossamfunden Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg- Svenskakyrkanspersonal.44 ochbostadsväsendet.90 Statenochtrossamfunden Hanteringavfel i utjämningssystemetför Stöd,skatterochfinansiering.45 kommunerochlandsting.93 Statenochtrossamfunden Medborgarskapochidentitet.162 Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46
Miljödepartementet Statenochtrossamfunden Denkyrkliga egendomen.47 Förbättradmiüöinfonnation.4 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Övervakningavmiljön. 34 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.59 Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Betal-TVinomSverigesTelevision.60 skogsmark.Behovochkostnader.97
Skyddav Grannlands-TVi kabelnät.68 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Medieföretagi Sverige Ägandeoch Bilagor. 98
smikturförändringari press,radioochTV. 92 En vattenadministration.Vatten är livet. 99
ny Forumför världskultur Agenda21i Sverige.
enrapportomettrikarekulturliv. 95 FemärefterRio resultatochframtid. 105 - - Nya samverkansformerinomdenSjöhistoriska Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens museiverksarnheten.100 arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Miljön i ettutvidgatEU. 149 Enfond för ungakonstnärer.106 Miljösamverkani vattenvården.155