Fonogramersättning slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

SLUTBETÄNKANDE AV KONSTNÄRSERSÄTFNINGSUTREDNINGEN

m

m Statens offentliga utredningar WW 1997:140 @

Kulurdepartementet

Fonogramersättning

Slutbetänkance av Konstnärsersättningsuttedningen

Stockholm 1597 ä

SOU och Dskan köpasfrånFritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU ochav Ds svarar Fritzes,Offentliga Publikationer, uppdragav Regeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 10647 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel:08-690 91 90

Svara remiss.Hur och Varför. Statsrådsberedningen,l993. En liten broschyrsomunderlättararbetetför densomskall svarapå remiss. - Broschyrenkan beställashos: RegeringskanslietFörvaltningsavdelningen Distributionscentmlen 10333 Stockholm Fax: 08-405 1010 Telefon: 08-405 lO 25

Grafisk formgivning omslag: Annonsbyrån Pennan, Lund,

ISBN 9l-38-207l5-X GraphicSystemsAB.Malmö ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 17 oktober 1996 att tillkalla en särskild utredare med uppgift utarbeta till

att ett förslag

regelsystem avseende offentligrättslig avgift på vidarefören

säljning av icke upphovsrättsligt skyddad konst och

att utreda formerna för ersättning till upphovsmän för

utlåning av fonogram.

Till särskild utredare förordnade chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Ulvskog, regeringsrådet Marianne Eliason.

Departementssekreteraren Eric De Groat, kanslirådet Dag

Mattsson, avdelningsdirektören Staffan Ros och hovrättsassessorn Gunilla Svalm Lindström har såsom experter

deltagit i utredningen.

Hovrättsassessorn Dag Cohen har varit sekreterare. Utredningen, som påbörjade sitt arbete i januari 1997,

har antagit namnet Konstnärsersättningsutredningen

Ku

1996:05. Utredningen har i augusti 1997 överlämnat delbetänkandet En fond för unga konstnärer SOU 1997: 106.

Utredningen får härmed överlämna sitt slutbetänkande Fonograrnersättning SOU 1997: 140. Förslaget har utarbetats i samråd med expertema. Med hänsyn till detta har betänkandet skrivits i vi-form.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i oktober 1997

Marianne Eliason

/Dag Cohen

SOU 1997: 140

Innehållsförteckning

Förkortningar 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Förslag till lag om ändring i lagen 1992:318

om överlänmande av förvaltningsuppgifter inom

Kulturdepartementets verksamhetsområde 15 . . . . . 2 Förslag till förordning om fonogram-

ersättning 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1¶Utredningsuppdraget 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Utredningsarbetet 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Upphovsrätten och biblioteksutláningen 21 . . . . . .

3 Statliga stödformer pá musikområdet 23 . . . . . . . .

4 Vissa ojfentligrättsliga ersättningar till upphovs-

män för utnyttjandet av deras verk, m.m. 27 . . . . .

4.1¶Biblioteksersättningen 27

. . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2¶Talboksersättningen 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3¶Visningsersättningen 33

. . . . . . . . . . . . . . . . ..

SOU 1997: 140

BONUS-avtalen för kopiering för undervisningsändamål kopieringsersättningen 34

. . . . . . . . . .

Frågans tidigare behandling 35

. . . . . . . . . . . . . Auktorrättskommittén 35

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Konsertbyräutredningen 36

. . . . . . . . . . . . . . . . Konstnärsnämndens promemoria Ersättning

för biblioteksmusik 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Upphovsrättsutredningen 37

. . . . . . . . . . . . . . . Statens kulturråds rapport Ersättning för

utlåning av musik på folkbiblioteken 38

. . . . . . . .

Bibliotekens bestånd och utlåning av

musikfonogram 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nordiska förhållanden 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Danmark 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Finland 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Norge 52

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Överväganden och förslag 55

. . . . . . . . . . . . . .

Direktivet om uthyrning och utlåning av upphovsrättsligt skyddade verk 55

. . . . . . . . . . .

8.2¶En fonograrnersättning bör införas 58

. . . . . . . . . 8.3 Rättens närmare utformning 61

. . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Vilka bör omfattas av rätten till

ersättning 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.2 Hur bör storleken på den totala

ersättningen beräknas 64

. . . . . . . . . . .

8.3.3¶Fördelningen av ersättning 65

. . . . . . . . .

Generella direktiv 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . De olika direktiven 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1997: 140

9.2.1 Regionalpolitiska konsekvenser

dir. 1992:50 69 . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.2 Offentliga åtaganden dir. 1994:23 70 . . . 9.2.3 Jämställdhetspolitiska konsekvenser

dir. 1994:124 70 . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.4 Konsekvenserna för brottsligheten och

det brottsförebyggande arbetet

dir. 1996:49 71 . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Genomförandet av förslaget 73 . . . . . . . . . . . . . 10.1 Kostnader 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 10.2 Ikraftträdande 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

1 Utredningens direktiv dir. 1996:81 77 . . . . . . . 2 Utredningens frågor till biblioteken 83 . . . . . . . .

SOU 1997: 140

Förkortningar

ADB automatisk databehandling

AV audiovisuell BONUS Bild Ord Not Upphovsrättslig samorganisation

BTJ Bibliotekstjänst Aktiebolag

BUS Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige CD Compact Disc dir. direktiv EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet IFPI Svenska the International Federation

gruppen av

of the Phonographic Industry prop. proposition

SBT Statens Bibliotekstjeneste

SAMI Föreningen Svenska Artisters och Musikers

Intresseorganisation SCB Statistiska centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar STIM Föreningen Svenska Tonsättares Internationella

Musikbyrå

Ö-MTQQi J92

Isgnmnøxáöq

gniibüsxiaásásb ;laisaaxmus Eiil-A i ilsuaêvoibus JA v 2119308i mcøássasnsgxomsä giianäxavodqqü HM 1210 una

gnlodçimå. Iwâtxzüsâaüdiâ T8

agiwavz i xmavodqqü Izaoáhiifi nsgninøxüii ZUä

aaiü taggarna: O: Jimsxib .Iib zabêmzoaasdxunsa .exeáznoisczáaazlaisqnxua 2351 ucavinxxsbøêäimrczizsznsml ash vs nsqqmg .sásnsvê FHI

qfsxzøzubniaidqmgonmiq 311310

noiiiarrqolq .qmq

:amsusimistoiidiiâ 3.131232 Tila

ezeiåzxstá 11:2021:21:;31A saianøvê. Magma-sex? IMA

noiisainsggzoásazsnni

afsâsgráiszmaasalaizaizmâ 832

mgrxinhaazu sgåizxâxâño2115x3538 J03

aümtvåxsxzüsxzü 2321223191201"ääemavâ zwgnmaa-öq MITZ

åigdiizuM

-

Sammanfattning

Uppdraget

I våra direktiv anger regeringen att vi skall utarbeta ett

förslag till ett regelsystem avseende offentligrättslig

en avgift på vidareförsäljning konst inte omfattas

av som av något upphovsrättsligt skydd. Denna del värt uppdrag har

av vi redovisat i delbetänkandet En fond för konstnärer

unga SOU 1997:106. Enligt direktiven skall vi också utreda formerna för ersättning till upphovsmän för utlåning

av fonogram och lägga fram de förslag som behövs. Den sistnämnda delen av vårt uppdrag behandlas i detta betänkande.

Upphovsrätten och biblioteksutlåningen

Enligt 2 § lagen 1960:729 upphovsrätt till litterära och

om konstnärliga verk upphovsrättslagen omfattar upphovsrätten till ett verk en ensamrätt för upphovsmannen att förfoga över verket genom att göra det tillgängligt för allmänheten genom försäljning, uthyrning, utlåning eller annan spridning av verket.

I 19 § upphovsrättslagen anges inskränkningar i denna

s.k. spridningsrätt. Av bestämmelsen framgår bl.a. att när ett exemplar av t.ex. ett litterärt verk med upphovsmannens

samtycke har överlåtits, exemplaret får spridas vidare. Denna inskränkning som brukar kallas att spridningsrätten

konsumeras innebär alltså att den som har köpt ett ex-

emplar ett överlåtet litterärt verk kan överlåta exemplaret

av vidare eller låna ut det utan samtycke från upphovsmannen. Det är denna reglering som utgör den rättsliga grunden för

den fria biblioteksutlåningen. Upphovsmannen har inte

någon rätt till ersättning enligt det upphovsrättsliga regelsystemet för den utlåning av exemplar som sker genom bibliotek.

För utlåningen litterära verk på folk- och skol-

av biblioteken betalas emellertid en offentligrättslig ersättning till upphovsmännen enligt bestämmelserna i förordningen 1962:652 om Sveriges forfattarfond. Denna reglering omfattar dock inte bibliotekens utlåning av musikaliska

verk, dvs. musiktryck noter m.m. och ljudupptagningar av

sådana verk.

Vårt förslag

Vi anser att det av såväl rättviseskäl som kulturpolitiska skäl skall införas offentligrättslig ersättningsordning som

en omfattar utlåningen av musikfonogram från folk- och skolbiblioteken.

Vilka bör omfattas av ratten till ersättning

Vi föreslår att såväl upphovsmän som utövande konstnärer skall ersättas för folk- och skolbibliotekens utlåning av musikfonogram. Detta innebär alltså att kompositörer och textförfattare skall få ersättning vid utlåning av deras verk. Även den har översatt eller bearbetat arrangerat ett

som verk skall få ersättning. Detsamma skall gälla de personer

SOU 1997: 140 13

som har framfört verken på de utlånade ljudupptagningarna, de s.k. utövande konstnärerna t.ex. musiker, sångare och dirigenter. Rätten till ersättning skall i likhet med vad som gäller övriga stödformer på kulturområdet tillkomma -

ersättningsberättigade som har sin huvudsakliga konstnärliga

verksamhet i Sverige eller är stadigvarande bosatta i som landet.

Hur bör storleken på den totala ersättningen beräknas

Vi föreslår att statsanslaget skall beräknas med hjälp av ett grundbelopp per hemlån av fonogram med musik och

omfattningen av den ersättningsberättigade utlåningen.

Anslaget räknas sedan fram som produkten grundbeav

loppet och omfattningen av fonogramutlåningen. Ersättning

skall utgå för varje kalenderår och beräknas på antalet hemlån för kalenderåret före det år ersättningen avser.

Fördelningen av ersättning

Vi anser att fördelningen ersättningar skall ske enligt av upphovsrättsliga principer, dvs. ersättningen till viss t.ex. en upphovsman skall göras beroende utlåningen hans av av eller hennes verk. När det gäller administrationen av

ersättningar föreslår vi att upphovsrättsorganisationerna

STIM och SAMI hanterar de belopp årligen skall som fördelas. Organisationerna skall och inom sitt område var en bestämma hur ersättningar skall fördelas mellan de ersätt-

ningsberättigade. De skall därvid följa de principer

som

gäller för de upphovsrättsliga ersättningarna. Det skall dock

finnas en övre gräns för hur mycket ersättningsberättigad en för ett visst år skall kunna uppbära i ersättning.

Genomförandet av förslaget

Enligt våra direktiv skall vårt förslag rymmas inom ramarna för statens insatser på det konstnärspolitiska området för perioden 1997-1999. Detta innebär att finansieringen av systemet måste ske genom en omfördelning av resurserna inom utgiftsområdet.

Vi föreslår att de medel som utnyttjas för systemet med biblioteksersättning även skall användas för att finansiera den föreslagna ersättningsordningen.

Vi bedömer att förslaget bör kunna genomföras med verkan från den 1 januari 1999.

SOU 1997: 140

Författningsförslag

1 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1992:318 om

överlämnande av inom

förvaltningsuppgifter Kulturdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1992:318 över-

om lämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde skall införas två paragrafer, 3

nya a och 4 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

Föreningen Svenska Ton-

sättareslnternationellaMu-

sikbyrå prövar frågor om

fördelning av statliga medel

till upphovsman på musik-

området för utlåning av

deras verk genom det all-

männa biblioteksväsendet.

16 SOU 1997: 140

4§

Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation prövar frågor om fördelning av statliga medel till utövande konstnärer på musikområdet för utlåning genom det allmänna biblioteksväsendet av verk i vilka de medverkar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

SOU 1997: 140 17

2¶Förslag till

Förordning om fonogramersättning

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Ersättning av statsmedel skall årligen betalas till upphovsmän som kompensation för att musikfonogram lånas ut genom folk- och skolbiblioteken fonogramersättning.

Vad som i förordningen sägs om upphovsmän skall gälla även för de utövande konstnärer som deltar på fonogrammen.

2 § Fonogramersättning skall för varje år utgå med xx öre per hemlån från folk- och skolbiblioteken av musikfonogram.

Ersättning skall utgå för varje kalenderår och beräknas

antalet hemlån för kalenderåret före det år ersättningen avser. Antalet hemlån skall bestämmas genom årliga stickprovsundersökningar.

3§ Ersättningsrätten gäller endast verk som vid utlåningstillfället omfattas av upphovsrättens giltighetstid enligt lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och musikaliska verk.

4 § Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå STIM fördelar ersättning till upphovsmän och föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation SAMI till utövande konstnärer.

5 § Fonogramersättning utgår till upphovsmän och utövande konstnärer som har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige eller som är stadigvarande bosatta i landet. Av

18 SOU 1997: 140

det belopp utgår för varje fonogram skall hälften

som tillfalla upphovsmannen och hälften den utövande konstnär-

Om flera upphovsmän eller utövande konstnärer en. medverkar ett fonogram skall ersättningen fördelas mellan dem efter de principer som respektive organisation tillämpar vid fördelningen av upphovsrättsliga ersättningar.

6 § Till en enskild ersättningsberättigad skall för visst år högst yy kr betalas ut.

7 § Efter den ersättningsberättigades död skall föreskrifterna

bodelning, och testamente tillämpas ersättningen. om arv

Rätt till fonogramersättning, som inte är tillgänglig för lyftning, kan inte överlåtas och får därför inte utmätas.

8 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

SOU 1997: 140

1¶Utredningsuppdraget

1¶Direktiven

Enligt våra direktiv dir. 1996:81 skall vi dels utarbeta ett förslag till regelsystem avseende en offentligrättslig avgift på vidareförsäljning av icke upphovsrättsligt skyddad konst, dels utreda formerna för ersättning till upphovsman för utlåning av fonogram.

Vi har i delbetänkandet En fond för unga konstnärer SOU 1997:106 behandlat den första dessa frågor. I

av detta betänkande behandlar vi den återstående frågan.

Direktiven i nu aktuella delar är intagna som bilaga 1 till betänkandet.

1.2¶Utredningsarbetet

Vi inledde vårt arbete i januari 1997.

Vi har sammanträffat och diskuterat vissa frågor med anknytning till utredningsuppdraget med representanter för STIM. Dessutom har vi sammanträffat med företrädare för Sveriges författarfond.

Vidare har vi haft kontakter med företrädare för SAMI. I enlighet med våra direktiv har vi studerat de övriga

nordiska ländernas lösningar på området. Sekreteraren har

20 SOU 1997: 140

därvid besökt Köpenhamn och där sammanträffat med företrädare för Statens Bibliotekstjeneste.

Vi har mottagit en skrivelse och en promemoria från IFPI.

Som ett led i utredningsarbetet har vi tillställt sex bibliotek Gene bibliotek, Kristianstads stadsbibliotek, Perstorps bibliotek, Tingsryds bibliotek, Uppsala stadsbibliotek och Västra Frölunda bibliotek ett frågeformulär med frågor om deras fonogramutlåning. Valet av bibliotek har därvid gjorts i samråd med Statens kulturråd.

SOU 1997: 140

2 och

Upphovsrätten biblioteksutlåningen

I 2 § lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk upphovsrättslagen finns de grundläggande bestämmelserna i fråga om upphovsmannens ekonomiska rättigheter, dvs. upphovsmannens rätt dels att framställa exemplar av verket, dels att olika sätt göra det tillgängligt för allmänheten. Rätten att "göra verket tillgängligt för allmänheten" omfattar bl.a. en rätt för upphovsmannen att utbjuda exemplar av verket till försäljning, uthyrning, utlåning eller annan spridning till allmänheten. Detta brukar kallas upphovsmannens spridningsrätt.

I 19 § upphovsrättslagen anges inskränkningar i spridningsrätten. Av bestämmelsen framgår bl.a. att när ett exemplar av ett litterärt eller musikaliskt verk med upphovsmannens samtycke har överlåtits, exemplaret får spridas vidare. Detta brukar kallas att spridningsrätten konsumeras. Konsumtionen av spridningsrätten innebär således att den som har köpt ett exemplar av ett överlåtet litterärt eller musikaliskt verk kan överlåta exemplaret vidare eller låna ut det utan samtycke från upphovsmannen. Denna reglering utgör den rättsliga grunden för den fria biblioteksutlåningen.

Upphovsmännen har därför inte någon rätt till ersättning enligt upphovsrättsliga regler för den utlåning av exemplar av deras verk som sker genom bibliotek. För utlåningen av litterära verk genom bibliotek betalas emellertid ersättning

22 SOU 1997: 140

till upphovsmännen enligt bestämmelserna i förordningen 1962:652 om Sveriges författarfond, fortsättningsvis kallad

biblioteksersättningsförordningen se avsnitt 4.1. Biblio-

teksersättningen är offentli grättsli g och finansieras genom ett årligt statligt anslag till fonden. För bibliotekens utlåning

av musikaliska verk, dvs. musiktryck noter m.m. och ljudupptagningar av musikaliska verk fonogram, betalas dock inte någon ersättning till upphovsmännen.

SOU 1997: 140

3 stödformer

Statliga på

musikområdet

Fördelningen olika former av statligt stöd till konstnärer-

av

på bl.a. musikområdet sker framförallt genom Statens na kulturråd och Konstnärsnämnden. Villkoren för de olika stödformerna framgår främst av regleringsbreven.

Kulturrådet leds styrelse som utses av regeringen.

av en Vid arbetet med fördelningen av olika stödformer bereds ärendena i de flesta fall särskilda arbets- och referens-

av

bestående olika ämnessakkunniga ledamöter. grupper av Dessa utses Kulturrådets styrelse. Mandatperioden är

av vanligtvis två år.

Enligt förordningen 1982:505 om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram utgår ett särskilt bidrag för att stödja fonogramutgivningen. Syftet med stödet, som fördelas av rådet efter särskild ansökan, är att främja ett allsidigt utbud konstnärligt och kulturpolitiskt

av värdefulla svenska fonogram. Bidraget skall avse en enskild produktion och inte ges som ett allmänt stöd till fonogramproducenten. Bidrag kan för framställning och utgivning

ges dels fonogram med svensk musik, dels av fonogram med

av svenska artister. Även fonogramproduktioner med andra artister kan under förutsättning att artisten är bosatt i

landet erhålla stöd. Bidrag skall i huvudsak ges till

producenter med regelbunden utgivning av fonogram.

24 SOU 1997: 140

Vid fördelningen av produktionsbidrag skall Kulturrådet ta hänsyn till såväl fonogrammets konstnärliga kvalitet som producentens behov av bidrag. Vidare skall rådet vid bidragsfördelningen sträva efter att stödja mångsidighet vad gäller verk och artister samt särskilt beakta behovet

av fonogram av god kvalitet för barn och ungdom.

Under perioden 1982-1996 har rådet behandlat omkring 5 500 ansökningar om bidrag. Av dessa har l 400

ca erhållit bidrag med totalt omkring 65 miljoner kr. För år 1997 disponerar Kulturrådet ett anslag på ca 10,9 miljoner kr för stöd till bl.a. fonogramutgivning. Av anslaget får högst 600 000 kr användas för att stödja marknadsföring av kulturpolitiskt viktig fonogramutgivning. Bidrag lämnas också till fonogramdistribution. Från anslaget skall vidare ett bidrag på 380 000 kr lämnas till Musikaliska akademien för utgivning av äldre svenska tonsättares verk. Dessutom skall ett bidrag på l 900 000 kr lämnas till STIM för information och notutgivning.

Konstnärsnämnden leds av en styrelse som utses

av regeringen, men fördelningen av bl.a. bidrag görs

av särskilda organ inom nämnden. Till skillnad från Kulturrådet fördelar Konstnärsnämnden i huvudsak bidrag och ersättningar till enskilda konstnärer inom bild-, form-, ton-, scen- och ñlmområdena. Inom nämnden finns två arbetsgrupper Arbetsgruppen för upphovsmän på musikområdet och Arbetsgruppen för musiker och sångare som fördelar bidrag till konstnärer på musikområdet.

Fördelningen av bidrag sker i regel i form av konstnärsbidrag, projektbidrag och långtidsstipendier enligt förordningen 1976:528 om bidrag till konstnärer. Vidare lämnas statsbidrag i dessa former till tonsättare och andra upphovsmän på musikområdet samt fonogramartister enligt förordningen 1989:500 om vissa särskilda insatser på kulturområdet.

SOU 1997: 140 25

Syftet med konstnärsbidragen, vilka vanligtvis fördelas i form av arbetsstipendier, är att ge en aktiv konstnär en sådan ekonomisk trygghet under viss tid att han eller hon kan ägna sig konstnärlig yrkesverksamhet utan avbrott eller experiment och nydanande inom konstnärlig verksamhet. Projektbidrag kan utgå för ett målinriktat konstnärligt arbete av mera kostnadskrävande natur. Sådant bidrag bör avse ett avgränsat projekt. Det fordras dock att projektet antingen kan antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller är ett försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områden i samhället. Långtidssripendier kan utgå för att ge en aktiv konstnär som under lång tid har dokumenterat konstnärlig

verksamhet av god kvalitet arbetsmässig trygghet för att

utveckla denna verksamhet.

Under perioden 1991-1996 tillföll årligen omkring 15% av Konstnärsnämndens bidragsmedel konstnärer på musikområdet. För budgetåret 1995/96 18 månader rörde det sig därvid om ca 11,3 miljoner kr på årsbasis.

Av statsmedel utgår också viss ekonomisk kompensation till rättighetshavarna på musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonograrn. För år 1997 har ca 3,3 miljoner kr avsatts för detta ändamål. Medlen betalas ut till STIM ca 1,3 miljoner kr, SAMI ca 1 miljon kr och IFPI ca 1 miljon kr.

SOU 1997: 140 27

4¶Vissa

offentligrättsliga ersättningar till upphovsmän

för av deras Verk,

utnyttjandet

m.m.

4.1¶Biblioteksersättningen

Som vi har nämnt i kapitel 2 återfinns bestämmelser

om biblioteksersättning i biblioteksersättningsförordningen. Enligt förordningen skall ersättning utgå för såväl hemlån som referensexemplar av både litterära originalverk författade svenska språket och utländska litterära verk i svensk översättning. Ersättning utgår också för hemlån och referensexemplar av originalverk av upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige. För utlâningen ljudupp-

av tagningar av litterära verk lämnas ersättning på sätt

samma som vid utlåning av litterära verk i bokform.

Ersättningen administreras Sveriges författarfond.

av Fondens verksamhet leds av en styrelse, som består av en ordförande och 13 ledamöter. Fondens administration sköts av ett kansli med sju anställda. Kammarkollegiet förvaltar fondens medel, och verkställer utbetalningar

efter beslut av styrelsen.

Genom riksdagsbeslut bestäms årligen hur stort belopp

av statsmedel som skall tillföras fonden. Anslaget till fonden beräknas med hjälp av ett grundbelopp uttryckt i ören per

28 SOU 1997: 140

hemlån av litterära verk i original. Grundbeloppet fastställs efter förhandlingar mellan en av regeringen utsedd förhandlare, å ena sidan, och företrädare för rättighetshavarna området Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska tecknare och Svenska Fotografernas förbund, å andra sidan. Anslagets storlek framkommer sedan som en produkt av olika belopp, dvs. olika öretal, baserade grundbeloppet och omfattningen av den ersättningsgrundande utlåningen respektive beståndet av referensexemplar. Omfattningen fastställs i huvudsak på grundval av SCB:s statistik över utlåning och referensexemplar från folk- och skolbiblioteken. När det gäller utnyttjande av böcker i den s.k. uppsökande biblioteksverksarnheten, t.ex. på förskolor och sjukhus, samt den litteratur som läses av besökare på biblioteken schablomnässig uppskattning av omfatt-

görs en ningen. Detsamma gäller skolbibliotekens referensexemplar.

För budgetåret 1997 uppgår grundbeloppet för hemlån från folk- och skolbiblioteken av svenskt originalverk till 96 öre. Beloppet för referensexemplar av originalverk uppgår till 384 öre, dvs. fyra gånger beloppet för hemlån. Beloppen för översatta verk uppgår till hälften av beloppen för originalverk, eller 48 öre per hemlån och 192 öre per referensexemplar. För budgetåret 1997 är anslaget till fonden ca 102 miljoner kr.

I förordningen regleras också hur medlen skall fördelas till upphovsmännen. Det skall i första hand ske i form av individuella ersättningar författar- och översättarpenning, som betalas ut till upphovsmän till litterära verk i original skrivna på svenska eller av en upphovsman som "har sin vanliga vistelseort i Sverige" samt till översättare av litterära verk till svenska. Författarpenning betalas även till målare, tecknare och fotografer samt till kompositörer under förutsättning att deras alster utgör en väsentlig del av det litterära verket.

SOU 1997: 140 29

Ersättning utgår under verkets hela upphovsrättsliga skyddstid. Om ett verk har två eller tre ersättningsberättigade upphovsmän eller översättare delas författar- respektive översättarpenningen lika dem emellan. För verk med fler än tre upphovsmän eller översättare utgår ingen individuell ersättning.

Efter den ersättningsberättigades död övergår hans rätt till efterlevande make och arvingar och den kan testamenteras bort enligt vanliga regler. Rätt till författarpenning eller översättarpenning, som inte är tillgänglig för lyftning, kan inte överlåtas och får därför inte utmätas.

Individuell författarpenning utgår för närvarande med 58 öre per hemlån och med 232 öre per referensexemplar. Den individuella översättarpenningen utgår med 29 hem-

öre per lån och med 116 referensexemplar. Storleken på

öre per ersättningen beror antalet hemlån från folk- och skolbiblioteken samt på antalet referensexemplar dessa bibliotek. För upphovsmän och översättare med höga utlåningssiffror reduceras ersättningen enligt vissa

avtrappningsregler. Enligt dessa reduceras ersättningen med 50% till den del den överstiger 52 000 kr inte 78 000

men kr, med 80% till den del den överstiger 78 000 kr men inte 98 800 kr och med 90% till den del den överstiger 98 800 kr. Om ersättningbeloppet understiger ett visst belopp, motsvarande 2 000 lån av originalverk, betalas ingen individuell ersättning ut.

För att kunna räkna ut den individuella ersättningen genomför fonden årligen stickprovsundersökningar vid folkoch skolbiblioteken för att få reda på utlåningens fördelning på olika upphovsmän. SCB ansvarar för urvalet av de bibliotek som skall ingå i undersökningarna. För varje utvalt skolbibliotek samlas uppgifter in om vilka verk har

som varit utlånade under vissa veckor under året. Beträffande folkbiblioteken görs ett urval av lånen under hela året.

30 SOU 1997: 140

Insamling och registrering av uppgifterna från biblioteken samt bearbetning stickproven utförs av fondens kansli.

av För bearbetningen har fonden i en egen databas lagrat ett omfattande lexikon över författarnamn, boktitlar och koder, dvs. sifferkombinationer, vilka för varje verk identifierar upphovsmannen respektive översättaren. Produkten av författar- och översättarpenningens öretal och antalet utlån utgör det belopp som sedan betalas ut; dock med hänsyn tagen till reglerna om avtrappning vid höga utlåningssiffror.

Fondens styrelse kan bestämma att ersättning till viss upphovsman eller översättare skall utgå oberoende av det statistiska utfallet, s.k. garanterad författarpenning. Denna möjlighet att fördela en kollektivt beräknad ersättning användes år 1996 för att ge 239 upphovsmän garanterad författarpenning om vardera 113 500 kr.

För att komma i fråga för garanterad författarpenning krävs att upphovsmannen dels har gett ut ett verk som bildar underlag för biblioteksersättning, dels har för avsikt att huvudsakligen vara verksam som författare, översättare eller bokillustratör, dels ett övertygande sätt har dokumenterat sin verksamhet. Den sistnämnda frågan avgörs utifrån vissa av styrelsen närmare fastslagna kriterier.

Vidare får den som uppbär garanterad författarpenning inte samtidigt ha anställning med mer än halv årsarbetstid. Fondens styrelse kan under vissa förutsättningar besluta att garantin skall vara vilande under högst fem år.

Garanterad författarpenning får inte tilldelas den som innehar s.k. inkomstgaranti för konstnärer eller som uppbär långtidsstipendium för konstnärer. Om den som mottar garanterad författarpenning avlider eller tar ut mer än halv allmän pension upphör garantin. Ersättningsformen kan uppbäras längst till mottagaren fyller 70 år.

Sedan författar- och översättarpenningarna har betalats, används återstoden av fondens medel med avdrag för

-

SOU 1997: 140 31

administrationskostnaderna till arbets- och resestipendier,

pensioner och andra ändamål, som berör litterär verksamhet. Av tilldelade medel under budgetåret 1997, 102

ca miljoner kr, planerar fonden att använda 36 miljoner kr 35,3 % till individuella författar- och översättarpenningar, 24,4 miljoner kr 23,9% till garanterad författarpenning, 5,4 miljoner kr 53% till pensioner, 19 miljoner kr 18,6% till stipendier, 6,2 miljoner kr 6,1% i bidrag till de upphovsmannaorganisationer som finns representerade i styrelsen, 3,9 miljoner kr 3,8% till bl.a. premier samt 7,1 miljoner kr 7,0% till administration.

4.2¶Talboksersättningen

I 17 § andra stycket upphovsrättslagen föreskrivs att de bibliotek och organisationer regeringen beslutar i

som enskilda fall skall ha rätt att genom ljudupptagning med hjälp av inläsning eller överföring från annan ljudupptagning framställa exemplar av utgivna litterära verk s.k. talböcker för utlåning till synskadade och andra funktionshindrade som inte kan ta del av verken i skriftlig form. Framställningen får dock inte avse verk redan har kommit ut i

som handeln i form av ljudupptagningar.

I 3 § upphovsrättsförordningen 1993: 1212 föreskrivs att när talböcker framställs skall upphovsmännen underrättas, om detta kan ske utan besvär. Vidare skall talböckerna förses med uppgift om verkets titel, framställningsåret

om och om vem som är framställare samt med de uppgifter

som krävs enligt 11 § upphovsrättslagen, dvs. med uppgift om upphovmannens namn och om källan varifrån underlaget för framställningen kommer. Dessutom krävs att framställaren för register över de talböcker som framställs.

32 SOU 1997: 140

Författare och översättare erhåller över den statliga budgeten en viss ersättning för utnyttjandet av deras verk i form av talböcker, s.k talboksersättning. För budgetåret 1997 har som ersättning för såväl talboks- som taltidningsframställningen anslagits omkring fyra miljoner kr. Ersättningen är dock inte upphovsrättslig, utan offentligrättslig och motiveras av kulturpolitiska skäl. Medlen betalas ut till Sveriges Författarförbund, som fördelar ersättningen enligt regler som förbundet fastställer.

Fördelningen enligt dessa regler ansluter nära till dem som gäller för fördelningen av de individuella ersättningarna enligt biblioteksersättningsförordningen se avsnitt 4.1. Detta innebär bl.a. att ersättning utgår till författare och översättare av verk, som har använts för talboks- eller taltidningsframställning, under förutsättning att upphovsmannen är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Det utgår inte någon ersättning för använda verk med mer än tre upphovsmän eller översättare.

För talböcker framställda under andra halvåret 1995 uppgick ersättningen till 7 kr 50 inspelad halvtimme

öre per för svensk, dvs. litteratur som har författats svenska, skönlitterär prosa i original. Detsamma gällde svensk facklitteratur i original. Beträffande litteraturarterna lyrik, dramatik och aforismer i såväl original som översättning uppgick ersättningen till 15 kr per inspelad halvtimme. Ersättningen för översatt prosa uppgick till 3 kr 75 öre per inspelad halvtimme. Ersättning utgår för varje exemplar av ett verk som framställs under ett år. Nämnas skall dock att antalet framställda exemplar per år av ett verk normalt är relativt litet. Om ersättningsbeloppet understiger ett visst belopp betalas ingen ersättning ut. Vidare reduceras ersättningen i de fall inspelningstiden överstiger tio timmar. Emellertid ackumuleras de belopp som inte betalas ut,

SOU 1997: 140 33

varefter de redovisas till upphovsmannen

så snart summan av dem överstiger minimigränsen för utbetalning.

4.3¶Visningsersättningen

Staten anvisar årligen medel som visningsersättning bildoch formkonstnärer för att deras konstnärliga verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används annat allmännyttigt sätt.

Ersättningen fördelas av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond Bildkonstnärsfonden, som är den del

av Konstnärsnämnden som riktar sig till konstnärerna på bildoch formkonstområdet.

De medel som anvisas får användas dels till ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk trygghet, dels till andra ändamål som berör verksamhet inom bildkonstens omrâde. Ersättning från fonden lämnas till bild- och formkonstnär som har sin huvudsakliga verksamhet i Sverige eller som är stadigvarande bosatt i landet. Ersättningen, som alltså är offentligrättslig, utgår efter ansökan men kan utgå även utan ansökan.

I sammanhanget kan även nämnas den individuella visningsersättningen, som fördelas av BUS enligt upphovsrättsliga principer, dvs. att ersättningen till viss

en upphovsman kopplas till utnyttjandet av hans eller hennes verk. Också denna ersättning syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet.

34 SOU 1997: 140

4.4¶BONUS-avtalen för kopiering för

undervisningsändamâl kopieringsersättningen

Av intresse i sammanhanget är också de avtal som har träffats för att kompensera upphovsmännen för den fotokopiering av exemplar av skyddade verk som sker inom undervisningsväsendet. Avtalen som har ingåtts mellan

stat, landsting och kommuner, å ena sidan, och den särskilda upphovsrättsliga samorganisationen BONUS, å den andra sidan ger lärarna vid de undervisningsinstitutioner

som täcks av avtalen rätt att i viss utsträckning och visst sätt kopiera skyddade verk för undervisningsbruk. Kopiering får dock inte ske om en upphovsman har förbjudit det.

Avtalen har s.k. avtalslicensverkan, vilket innebär att användarna ges en rätt att kopiera verk av det slag som avses med avtalen trots att verkens upphovsmän inte företräds av BONUS.

Ersättningen betalas för den kopiering som sker på grund av avtalen. Denna är relaterad till kopieringens omfattning, som bestäms grundval av stickprovsundersökningar. Av undersökningarna framgår också hur kopieringen fördelar sig på olika typer av verk. Ersättningen betalas till BONUS för vidare fördelning till olika upphovsrättsorganisationer inom landet och utomlands. Organisationerna bestämmer sedan själva hur de vill använda pengarna.

SOU 1997: 140

5¶Frågans tidigare behandling

1¶Auktorrättskommittén

Auktorrättskommittén diskuterade i sitt betänkande Upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk SOU 1956:25 s. 254 frågan om offentlig utlåning exemplar

av av musikverk. Det konstaterades dock att det vid den tidpunkten inte förekom hemlån av fonogram från biblioteken och att utlåningen av musikalier hade mycket liten omfattning. När det gällde frågan om ersättning för biblioteksutlåning hävdade kommittén att regler be-

samma som träffande litterära verk också borde gälla för musikalier, dvs. att även upphovsmännen musikområdet skulle erhålla ersättning av statsmedel för det offentligas utnyttjande av deras verk. Det bör dock i sammanhanget påpekas att kommittén av principiella skäl egentligen förespråkade

en upphovsrättslig lösning med en s.k. tvångslicens, dvs. att biblioteksutlåningen skulle omfattas av upphovsmannens ensamrätt men att det i upphovsrättslagen skulle föreskrivas att verket fick utnyttjas fritt mot att upphovsmannen erhöll en rätt till ersättning för utnyttjandet. Av praktiska skäl valde emellertid kommittén att inte föreslå någon ändring

av den redan då gällande ordningen med biblioteksersättning.

I den proposition prop. 1960:17 s. 159 f. låg till

som grund för upphovsrättslagen uttalades att, även

om en upphovsrättslig lösning var principiellt riktigare, den mest

36 SOU 1997: 140

tillfredställande lösningen var att behålla systemet med biblioteksersättning för utlåningen av böcker. I fråga om utlåningen av musikalier uttalades att omfattningen av utlåningen var så liten att den torde sakna ekonomisk betydelse men att det borde finnas möjlighet att ge även tonsättarna gottgörelse, om utlåningen skulle öka i omfattning.

5.2¶Konsertbyråutredningen

I sitt betänkande Fonogrammen i musiklivet SOU 1971:73 s. 117 f. behandlade Konsertbyråutredningen frågan om ersättning till upphovsmännen musikområdet. Det ansågs därvid att upphovsmännen till musikalier som lånas ut från bibliotek borde få ersättning efter samma principer som upphovsmännen till litterära verk. Utredningen ansåg dock att ersättningen borde utgå i form av en klumpsumma till en

upphovsmannaorganisation, eftersom kostnaderna för

administration därigenom skulle bli lägre. Det var emellertid enligt utredningen inte givet att medlen skulle fördelas individuellt till enskilda upphovsmän i proportion till utlåningsfrekvensen.

Betänkandet behandlades av regeringen i propositionen 1973:1, dock utan att frågan om biblioteksersättning på musikområdet togs upp.

5.3¶Konstnärsnämndens

promemoria

Ersättning för biblioteksmusik

Konstnärsnåmnden utarbetade år 1985 i promemorian Ersättning för biblioteksmusik ett förslag till ersättningsordning för biblioteksanvändningen av musikaliska verk. I

SOU 1997: 140 37

promemorian, som bifogades en skrivelse från nämnden till den då pågående Upphovsrättsutredningen Ju 1976:02, föreslogs att upphovsmän musikområdet samt musiker och sångare skulle få ersättning för att noter och fonogram används biblioteken.

Enligt förslaget borde man använda ett starkt förenklat system som innebar att ersättningen skulle utgå kollektivt dels till kompositörer, dels till utövare, dvs. sångare och musiker, för att sedan fördelas till de enskilda konstnärerna. Ersättningen skulle relateras till det totala beståndet

av musikalier och fonogram på folkbiblioteken samt notbeståndet Musikaliska akademiens bibliotek. Staten skulle därvid anvisa ett belopp som motsvarade produkten av antalet enheter av musikalier och fonogram multiplicerat

med gällande ersättningsbelopp för referensexemplar enligt

biblioteksersättningen. Ersättningen skulle sedan, som har nämnts, utgå kollektivt till upphovsmän och utövare. Beloppet avseende ersättningen för musikalier skulle i sin helhet disponeras av upphovsmännen medan ersättningen för fonogrammen skulle delas mellan upphovsmän och utövare. Konstnärsnämnden skulle enligt förslaget administrera och fördela ersättningarna.

5 4

Upphovsrättsutredningen

.

Upphovsrättsutredningen diskuterade i sitt slutbetänkande Översyn av upphovsrättslagstiftningen SOU 1990:30 432

s. ff. frågan om en upphovsrättslig ersättning för bibliotekens användning av alla typer av upphovsrättsligt skyddade verk. Utredningen, som därvid ansåg att en ordning med

en avtalslicens var den enda praktiskt tänkbara lösningen, avstod emellertid från att lägga fram några lagförslag. Som skäl för detta angavs bl.a. att det då gällande bibliotekser-

38 SOU 1997: 140

sättningssystemet i allt väsentligt överensstämde med upphovsmännens önskemål och att de internationella konsekvenserna av en upphovsrättslig lösning var svåröverblickbara.

5.5¶Statens kulturråds rapport

Ersättning

för utlåning av musik på folkbiblio-

teken

Regeringen gav år 1991 Statens kulturråd i uppdrag att utreda formerna för ersättning till upphovsmännen för att deras verk utnyttjas biblioteken. Kulturrådet utarbetade år 1992 i promemorian Ersättning för utlåning av musik folkbiblioteken ett förslag till ersättningssystem. I promemorian föreslogs en offentligrättsligt grundad ersättning som skulle finansieras genom ett årligt anslag till Konstnärsnänmden, som sedan skulle fördela ersättningen efter ansökan.

Av praktiska skäl bl.a. ansågs det administrativt dyrbart

att fördela ersättningen individuellt föreslogs en kollektiv

ersättning som skulle fördelas så sätt att såväl kompositörer som utövare skulle få en skälig del av beloppet.

Enligt förslaget skulle anslagets storlek beräknas med hänsyn till vad som är skäligt och kulturpolitiskt önskvärt. Ersättningen skulle därvid inte relateras till varje enskilt lån, utan i stället ansluta till bibliotekens totala utlåning av musikfonogram och noter. Som underlag för beräkningen av antalet fonogram skulle SCB:s folkbiblioteksstatistik användas. Enligt förslaget skulle sedan anslagets storlek, för att en skälig nivå på ersättningen skulle uppnås, frarnkomma som resultatet av en multiplikation av antalet utlånade enheter och talet två t.ex. 2 miljoner enheter x 2 4

SOU 1997: 140 39

miljoner kr. Vidare föreslogs att anslaget skulle justeras vart tredje år.

Förslaget ledde emellertid inte till något förslag från regeringen.

SOU 1997: 140

6¶Bibliotekens bestånd och

utlåning av musikfonogram

Inledning

Senast tillgängliga statistik över de kommunala folk- och skolbiblioteken avser förhållandena år 1996. Statistiken, som år framtagen av SCB uppdrag av Statens kulturråd, baserar sig uppgifter som årligen samlas in om bl.a. mediebestånd och utlåning se Statistiska meddelanden, Folk- och skolbiblioteken 1996, Mediebestånd, låneverksamhet, resurser, öppethållande m.m., Ku 11 SM 9701.

I folkbiblioteksstatistiken ingår, utöver 288 kommunala folkbibliotek, 24 länsbibliotek, 34 s.k. fristående sjukhusbibliotek och fyra bibliotek för svenskar i utlandet. Vidare ingår Sigtunastiftelsens bibliotek, Svenska sjömansbiblioteket samt Talboks- och punktskriftsbiblioteket i den årliga statistiken över folkbibliotek.

Statistiken beträffande skolbiblioteken baserar sig årliga urvalsundersökningar. Undersökningen beträffande hemlån från skolbiblioteken samordnas med vissa av de urvalsundersökningar som Sveriges författarfond utför i syfte att utröna hur boklånen fördelar sig olika upphovsman.

Beståndet av AV-medier i de kommunala folkbiblioteken

År 1996 uppgick AV-mediebeståndet dvs. talböcker,

kassettböcker, grammofonskivor, CD-skivor m.m. i de

kommunala folkbiblioteken till ca 2,3 miljoner enheter. Beståndet bestod till 42% 980 000 enheter av talböcker. Talfonogram och musikfonogram utgjorde 14 resp. 22% 323 000 respektive 513 000 enheter av beståndet. Videogrammen utgjorde 4% av beståndet. Återstoden, 18%, avsåg medietypen "övriga AV-medier".

Enligt SCB:s statistik har beståndet och utlåningen av AV-medier från de kommunala folkbiblioteken ökat nästan fem gånger sedan år 1976. Det året uppgick beståndet av AV-medier till 728 000 enheter. Ökningen till 2,3 miljoner enheter år 1996 torde, enligt SCB, kunna förklaras med att verksamheten med talboksutlåning har expanderat samt att man också börjat med utlåning av CD-skivor på biblioteken. Det skall dock i sammanhanget nämnas att särredovisning av tal- och musikfonogram gjordes första gången i samband med 1993 års statistik. Dessförinnan delades AV-medierna upp i talböcker, övriga fonogram, videogram och övriga AV-medier.

För de övriga i biblioteksstatistiken ingående bibliotekstyperna förelåg följande AV-mediebestånd. Fristående sjukhusbibliotek ca 47 000 enheter

- Svenska sjömansbiblioteket ca 6 700 enheter

- Sigtunastiftelsens bibliotek ca 1 700 enheter

- Talboks- och punktskriftsbiblioteket ca 207 000 enheter

-

Utlåningen i de kommunala folk- och skolbiblioteken

Utlåningen av böcker och AV-medier från kommunala folkbibliotek uppgick år 1996 till 81,2 miljoner lån, varav 73,3 miljoner lån avsåg utlåning av böcker och 7,8 miljoner lån AV-medier. Under år 1996 ökade AV-medieutläningen med 13 %. Som nämnts har utlåningen av AV-medier, enligt SCB:s statistik, ökat flera gånger under perioden 1976- 1996. År 1976 uppgick utlåningen AV-medier till 1,4

av miljoner lån.

Talboksutlåningens andel av AV-medieutlåningen från de kommunala biblioteken uppgick till 24 % 1,9 miljoner lån. Utlåningen av talfonogram och musikfonogram uppgick till 19 resp. 35% 1 respektive 2,7 miljoner lån av den totala utlåningen.

Utlåningen av AV-medier från de fristående sjukhusbiblioteken uppgick till 61 000 lån, varav 10 000 lån avsåg talböcker.

Vad är det för fonogram som lånas ut

Som nämnts har vi tillställt sex folkbibliotek ett frågeformulär med ett antal frågor om deras utlåning av fonogram med musik. Fyra av de tillfrågade biblioteken har svarat våra frågor. Frågorna finns intagna som bilaga

Syftet med undersökningen har varit att få en ungefärlig bild av folkbibliotekens utlåning av musikfonogram. Urvalet år naturligtvis för litet för att man skall kunna göra några riksskattningar, dvs. dra några slutsatser som gäller för landet i sin helhet. Dessutom har ett par av biblioteken angett att deras statistik inte är av det slaget att de kan besvara samtliga frågor. Detta gäller t.ex. frågan hur stor andel av deras utlåning som avser svenska respektive utländska upphovsman.

44 SOU 1997: 140

Vi menar emellertid att det på grundval de

av svar som har lämnats ändå kan dras vissa försiktiga slutsatser beträffande frågan vilka musikfonogram det är lånas ut

som genom folkbiblioteken.

Det sammanlagda beståndet av fonogram med musik vid de bibliotek som har besvarat enkäten är ca 7 200 enheter. År 1996 lånades dessa fonogram vid omkring

ut 112 700 tillfällen.

Med ledning av enkätsvaren kan konstateras att nästan hälften ca 46% av utlåningen avsåg kategorien pop/rock m.m., att omkring en femtedel 19% av utlåningen gällde s.k. klassisk musik, att något mer än en tiondedel ca 14% av utlåningen avsåg kategorien jazz/blues, att utlåningen

av kategorien musik för barn uppgick till 9% och att 7%

av den utlånade musiken avsåg musik inom musikgenren folkmusik/visa. Den återstående utlåningen, 5%, fördelade sig t.ex. religiös musik, countrymusik, filmmusik och musikaler. Det är dock viktigt att komma i håg att avgränsningen mellan olika musikgenrer är svår att göra.

Andelen upphovsman som har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige eller som är stadigvarande bosatta i landet uppskattades till ca 20%.

SOU 1997: 140

7¶Nordiska förhållanden

7.1¶Danmark

Systemet med biblioteksavgzft

I dansk rätt har man valt en ordning som innebär att det av statliga medel årligen beviljas ett belopp som skall användas som ersättning till upphovsmännen till litterära verk för bibliotekens användning av deras verk. Bestämmelserna rörande ersättningen finns i en särskild lag lov nr. 354 af

juni 1991 om biblioteksafgift. Närmare föreskrifter avseende tillämpningen av lagen meddelas genom förordning Kulturministeriets bekendtgørelse nr. 722 af 31. oktober 1991.

Bestämmandet av anslagets storlek sker genom "normal statslig udgiftsstyrning". Det föreskrivs i lagen att avgiften skall fördelas som ett stöd till författare, översättare och andra för att deras böcker utnyttjas de bibliotek som

omfattas av regleringen.

I lagen anges genom en detaljerad uppräkning vilka som är berättigade till s.k. allmän biblioteksavgift.

Enligt lagens förarbeten lovforslag nr. L 116 s. 6 Folketinget 1990-91 krävs det inte att den berättigade är dansk medborgare eller bosatt i Danmark. Beträffande t.ex. författare innebär det att alla författare till en bok som har getts ut danska språket i princip är berättigade till avgift.

46 SOU 1997: 140

Enligt lagen skall biblioteksavgift däremot inte betalas till danska eller utländska författare för böcker som har författats på ett utländskt språk eller översatts från ett främmande språk till danska. Att det i en i övrigt danskspråkig bok förekommer utländska 0rd påverkar dock inte rätten till biblioteksavgift. Den som har översatt en utländsk bok till danska språket har dock rätt till biblioteksavgift. För böcker med mer än en författare utgår ersättning till samtliga författare.

Det som nu har sagts beträffande litterära verk i bokform gäller också ljudupptagningar av sådana verk. Det skall i sammanhanget nämnas att även de som läser in de litterära verken fonogrammen inläsarna är berättigade till

- biblioteksavgift.

Efter den avgiftsberättigades död har bl.a. efterlevande make eller registrerad partner, och under vissa förutsättningar en efterlevande sambo, rätt att uppbära hälften av den "almindelige" biblioteksavgift som den avlidne skulle ha uppburit. Barn under 18 år tar över rätten till biblioteksavgift i de fall där den andre föräldern är avliden eller inte är ersättningsberättigad. Om det finns flera efterlevande som har rätt att motta biblioteksavgift skall avgiften delas lika dem emellan.

I lagen anges att biblioteksavgiften skall räknas ut på grundval av antalet sidor per titel samt antalet utlåningsenheter av varje titel. När det gäller ljudupptagningar av litterära verk utgår beräkningen från inspelningstiden i stället för sidantalet. Det anges vidare att bl.a. översättare endast är berättigade till en tredjedels avgift.

Beräkningen och utbetalningen av biblioteksavgiften sker

grundval av de rapporter om bokbestånd som ges in från de folk- och skolbibliotek som har ADB-registrerat sitt bestånd av böcker.

SOU 1997: 140 47

Systemet med biblioteksavgift administreras av ett statligt organ, SBT. För att erhålla avgift måste den avgiftsberättigade anmäla sig till SBT samt ange de till ledning för beräkning och utbetalning av avgiften nödvändiga uppgifterna.

Rådighedsbeløb avseende musikfonogram

När det gäller andra ljudupptagningar än upptagningar av litterära verk föreskrivs det i lagen att det av statliga medel årligen skall beviljas något som kallas "râdighedsbeløb" som ersättning för det offentligas utnyttjande av upptagningarna. Huvuddelen av det danska biblioteksbeståndet av fonogram är registrerat i en central databas.

Ersättningen för utnyttjandet av fonogram av denna typ fördelas efter ansökan till de kompositörer, textförfattare, utövande konstnärer och andra t.ex. översättare av texter som deltar på de utnyttjade upptagningarna. En förutsättning för att erhålla ersättning är dock att ljudupptagningarna har getts ut i Danmark, dvs. att verket med upphovsmannens samtycke har gjorts tillgängligt för den danska allmänheten. Detta innebär alltså att det inte finns något hinder mot att även utländska upphovsmän ansöker om ersättning för utnyttjandet av deras fonogram. Detta har dock hittills inte inträffat.

För att komma i fråga för ersättning krävs att den som har deltagit en ljudupptagning gör en ansökan till SBT. Ansökningen kan vara kollektiv eller individuell. Musikgrupper, orkestrar och körer med mer än 18 medlemmar skall ansöka kollektivt. Understiger medlemsantalet detta antal kan ansökan göras antingen kollektivt eller individuellt av varje medlem i gruppen.

Fördelningen av ersättningen görs av ett särskilt utskott inom SBT bestående av sju ledamöter. Den direkta admini-

48 SOU 1997: 140

strationen av ersättningen utförs av en heltidsarbetande sekreterare som ägnar hälften av sin arbetstid att ADBbehandla de ansökningar som kommer in till SBT.

Vidare föreskrivs det i förordningen att det anslagna beloppet skall delas i två lika stora delar mellan de skapande och de utövande konstnärerna. Det anges också att fördelningen av ersättningen skall göras efter en uppskattning av de berättigades andel av bibliotekens bestånd av ljudupptagningar. Denna uppgift utförs av en av SBT särskilt tillsatt grupp bestående av bibliotekarier med stor erfarenhet av musikfonogram bibliotek. Omfattningen av utlåningen saknar alltså betydelse i sammanhanget. Dock kan andra s.k. generella kriterier ställas upp av utskottet för fördelningen av ersättningen.

De kriterier som uppställs har omvandlats till ett poängsystem, där en rad olika faktorer viktas i förhållande till varandra. I systemet ingår följande fyra variabler.

Konstnärskategori Detta är huvudkriteriet för

poängsystemet. Övriga kriterier fungerar endast som korrigerande faktorer. När det t.ex. gäller skapande konstnärer åsätts kompositörer och textförfattare högre poäng än arrangörer och översättare. Beträffande utövande konstnärer åsätts t.ex. solister, dirigenter och kapellmästare högre poäng än övriga i denna kategori.

Uppskattning av fonogrammets spridning Det görs

också en uppskattning av hur många exemplar av det aktuella fonogrammet som finns i biblioteken. Man skiljer därvid mellan "ingen udbredelse, nogen udbredelse og stor udbredelse". Dessa tre olika kategorier viktas sedan på så sätt att en stor spridning av ett fonogram naturligtvis ger en högre poäng än om fonogrammets spridning är liten.

Fonogrammets Utgivningsår Spridningskriteriet

korrigeras därefter med en s.k. föråldringsfaktor, dvs. ett

SOU 1997: 140 49

fonogram åsätts ett förâldringsvärde som är lägre äldre ett fonogram är.

4. Verkets omfattning pâ fonogrammet Den

- som ansöker om ersättning skall ange om hans bidrag fyller hela fonogrammet eller endast en del av det. Om bidraget fyller hela fonogrammet blir poängen högre

än annars.

Efter viktningen enligt poängsystemet görs sedan en fördelning av rådighedsbeløbet utifrån vissa ytterligare kriterier.

Därefter görs en beräkning av poäng fonogram. En

per sådan beräkning för en viss titel kan exempelvis göras enligt följande. Den sökande var kompositör 10 p, textförfattare 10 p, solist 8 p och gruppmedlem 2 p på hela det aktuella fonogrammet 1 p. Fonogrammets spridning bedöms

som "nogen udbredelse" 0,5O p. I kategorien fonogrammets utgivningsår ges 0,10 p.

Poäng som skapande konstnär: Kompositör 10 x l x 0,50 x 0,10 0,50 p

- Författare 10 x 1 x 0,50 0,10 0,50

- x p

Totalt l p

Poäng som utövande konstnär: I denna kategori ges endast poäng för den kategori

som viktas högst, dvs. det ges i detta fall inte någon poäng för insatsen som gruppmedlem, utan endast för solistfunktionen.

solist 8 x 1 x 0,50 x 0,10 0,40

- p

Slutligen görs en beräkning av belopp per enhet och sökande enligt följande exempel.

50 SOU 1997: 140

Totalt rådighedsbeløb att fördela är 1997: 2 274 000 kr

Beloppet fördelas med hälften vardera 1 137 000 kr mellan skapande och utövande konstnärer.

Totalpoängen för samtliga skapande konstnärer är i exemplet 12 000 och för samtliga utövande konstnärer 20 000.

För att få fram ett belopp per enhet för skapande konstnärer divideras 1 137 000 kr med 12 000, vilket ger ett belopp per enhet om 94 kr 75 öre. För utövande konstnärer divideras samma belopp med 20 000, vilket ger ett belopp per enhet om 56 kr 85 öre.

Om den sökande i vårt exempel endast förekommer på det nu tänkta fonogrammet, kommer hans rådighedsbeløb att beräknas enligt följande.

Som skapande konstnär 1 x 94,75 94,75 kr Som utövande konstnär 0,40 x 56,85 22,74 kr

Totalt 117,49 kr

De framräknade beloppen avrundas sedan till jämna hundratal, i vårt fall till 100 kr, vilket är det lägsta belopp som betalas ut.

7.2¶Finland

I finländsk rätt tillämpas en ersättningsordning som innebär att det årligen av statliga medel beviljas ett belopp som delas ut i form av stipendier och understöd till författare och översättare för att böcker som de har författat respektive

SOU 1997: 140 51

översatt lånas ut genom bibliotek. Någon motsvarande ordning för fonogram finns inte.

Bestämmelserna om ersättning finns i lagen om vissa stipendier och understöd författare och översättare. Närmare föreskrifter beträffande tillämpningen lagen

av meddelas genom en förordning. I lagen föreskrivs att stipendiernas och understödens totala belopp skall uppgå till en viss procentsats av det belopp under det föregående

som året har använts för inköp litteratur till allmänna biblio-

av tek som upprätthålls av kommunerna.

Ersättning enligt det finländska systemet är helt beroende av prövning och baserar sig alltså inte på utlåningens fördelning olika författare och översättare. Vid prövningen tas endast hänsyn till litterära meriter och behovet

av understöd.

För att kunna komma i fråga för ersättning krävs att författaren eller översättaren skriver på finländska, svenska eller samiska och är eller har varit bosatt i Finland. Vidare omfattar systemet enbart skönlitterära verk och facklitteratur. Av de tilldelade medlen till ersättningssystemet används 90% inom skönlitteraturen och återstoden, 10%, inom facklitteraturen.

I lagen anges också vissa procenttal enligt vilka de medel som står till förfogande inom respektive kategori delas ut. Därvid föreskrivs att 76% skall delas ut i form stipendier

av till författare som utför skapande litterärt arbete och 16% till översättare av böcker samt 8% i understöd till "ålderstigna författare och översättare i ekonomiskt trångmål" och i särskilda fall till författare och översättare på grund

som av sjukdom eller arbetsoförmåga har råkat i ekonomiska svårigheter. Stipendierna och understöden delas ut årligen av Undervisningsministeriet efter förslag av en särskild stipendienämnd.

52 SOU 1997: 140

3¶Norge

Den norska rättens ordning området innebär att det av statliga medel årligen beviljas ett belopp till stöd för vissa grupper av upphovsmän för det offentligas utnyttjande av deras verk. De nuvarande bestämmelserna avseende biblioteksersättning finns i lov av den 29. mai 1987 nr. 23. om bibliotekvederlag.

I lagen föreskrivs att upphovsmän till verk som disponeras för utlåning på offentliga bibliotek, skall ha rätt till ersättning genom ett årligt statligt anslag. Inom lagens tillämpningsområde faller utlåning av alla typer av verk, dvs. utlåning såväl litterära musikaliska verk. Även

av som utlåning av ljudupptagningar av dessa verkstyper omfattas av lagen.

Vidare föreskrivs att vederlaget skall beräknas efter en

utlåningsenhet. Vederlagssatsen, vilken kan jämstälsats per las med "grundbeloppet" i det svenska systemet, fastställs genom avtal efter förhandlingar mellan norska staten och en gemensam sammanslutning godkänd av Kulturdepartemen-

tet som består av organisationer som representerar ett

flertal norska upphovsmän på området. I likhet med den svenska rättens biblioteksersättning framkommer sedan det statliga anslaget som en produkt av vederlagssatsen och utlåningens omfattning.

För litterära verk i bokform ses ett band som en utlåningsenhet. Vad som i andra fall skall anses som en utlåningsenhet beslutas av departementet. Endast verk utgivna i Norge och som disponeras för utlåning vid offentliga bibliotek får läggas till grund för beräkningen av den statliga ersättningen. Antalet utläningsenheter fastställs

grundval av statistiska uppskattningar över utlåningen från offentliga bibliotek. Departementet kan också bestämma

SOU 1997: 140 53

vilka bibliotek och liknande boksamlingar som skall vara med vid beräkningen.

För år 1997 uppgår statsanslaget till 46 miljoner norska kr. Beloppet betalas ut kollektivt dels till fonder som representerar olika upphovsmannagrupper, dels direkt till organisationerna att fördelas dem emellan på sätt de själva bestämmer.

I lagen föreskrivs att fondens medel kan disponeras till förmån för upphovsmän eller grupper av upphovsmän. En enskild upphovsman kan endast uppbära ersättning från en fond efter ansökan. För ansökan skall beviljas krävs

att en det att upphovsmannen är representerad på ett offentligt bibliotek. Det krävs vidare att det är frågan om ett originalverk på norska eller samiska eller att upphovsmannen stadigvarande är bosatt i Norge. Upphovsmän från länder som har undertecknat EES-avtalet är, under förutsättning att de uppfyller de nämnda kriterierna, också berättigade att ansöka om bidrag. Någon fördelning av ersättning baserad på den enskilde upphovsmannens utlåningssiffror förekommer således inte.

Organisationstillhörighet får inte tillmätas någon betydelse vid utbetalning till enskilda upphovsmän. Till en enskild upphovsman får årligen inte betalas än vad som

ut mer motsvarar fyra gånger det norska basbeloppet.

SOU 1997: 140

8 och

överväganden förslag

8.1¶Direktivet om uthyrning och utlåning av upphovsrättsligt skyddade verk

Vår bedömning: Direktivet om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter kräver för närvarande inte någon ändring av gällande svensk lagstiftning.

Enligt artiklarna 1 och 2 i rådets direktiv 92/100/EEG om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter skall en upphovsman ha ensamrätt i fråga om bl.a. utlåning exemplar verk. Även utövande konst-

av av närer och framställare av ljudupptagningar skall enligt direktivet omfattas av denna rätt. Regleringen omfattar alla typer av upphovsrättsligt skyddade verk utom när de tar formen av byggnader och brukskonst.

Med "utlåning" avses enligt direktivet artikel 1.3 när verksexemplar för en begränsad tid och utan omedelbar eller medelbar ekonomisk eller kommersiell vinning ställs till förfogande genom en institution som är tillgänglig för allmänheten.

56 SOU 1997: 140

Av artikel 5 i direktivet framgår dock att medlemsstaterna i betydande omfattning får göra undantag från huvudregeln om ensamrätt för utlåning.

För det första får medlemsstaterna föreskriva undantag från ensamrätten när det gäller offentlig utlåning under förutsättning att åtminstone upphovsmännen får ersättning för utlåningen. Medlemsstaterna har därvid frihet att bestämma ersättningens storlek med hänsyn tagen till sina kulturpolitiska syften.

Av direktivet framgår emellertid inte hur ersättningsrätten skall utformas. Detta innebär att medlemsstaterna är fria att utforma sina egna ersättningssystem. De kan därvid välja antingen en upphovsrättslig lösning eller ett offentligrättsligt system för att administrera ersättningar. Också den närmare utformningen av rätten till ersättning bl.a. frågorna

- om ersättningen skall administreras av en myndighet eller ett enskilt organ och hur ersättningarna skall fördelas är något

som har lärrmats till nationell lagstiftning att reglera.

För det andra får medlemsstaterna ännu längre och undanta "vissa kategorier av inrättningar" från skyldigheten att betala ersättning artikel 5.3. Direktivet lämnar emellertid öppet vilka kategorier som får undantas. Enligt ett officiellt uttalande av EG-kommissionen anser denna att de kategorier som kan undantas från ersättningsskyldigheten inkluderar t.ex. offentliga bibliotek, universitet och andra undervisningsinstitutioner. Med "offentliga bibliotek" torde avses de bibliotek som är i huvudsak skattefinansierade och där det sker offentlig utlåning. Man kan därför utgå från att ersättningsrätt inte behöver finnas för i vart fall den offentliga utlåning som sker vid allmänna bibliotek, dvs. vid utlåning från kommunala folkbibliotek, universitet och andra undervisningsinstitutioner. Vidare torde del ytterligare

en fall kunna undantas från ersättningsrätt, bl.a. de fall där

SOU 1997: 140 57

upplåtelsen sker gratis och där den inte heller är avsedd att främja en viss förvärvsverksarnhet.

Av redogörelsen i kapitel 2 framgår att principen om konsumtion av spridningsrätten innebär att om ett exemplar av litterära och musikaliska verk med upphovsmannens tillstånd har överlåtits, exemplaret får spridas vidare. Det framgår vidare att detta utgör den rättsliga grunden för den fria biblioteksutlåningen. En annan sak är att det av kulturpolitiska skäl utgår en offentligrättslig ersättning till upphovsmännen till litterära verk enligt förordningen om biblioteksersättning. Som också framgår utgår det däremot inte någon ersättning för bibliotekens användning av musikaliska verk.

Frågan är då om den svenska regleringen i fråga om biblioteksutlåning av fonogram uppfyller direktivets krav ersättning till upphovsmännen.

Till en början kan konstateras att ersättningssystemet för den offentliga utlåningen av ljudupptagningar av litterära verk uppfyller kraven, eftersom ersättningsordningen enligt direktivet inte behöver vara upphovsrättsligt grundad. Det är därvid tillräckligt med den offentligrättsliga biblioteksersättningen och redan av det skälet krävs det alltså inte någon lagändring i denna del.

Däremot utgår, som har nämnts, inte någon biblioteksersättning till upphovsmännen för utlåningen av ljudupptagningar av musikaliska verk. Enligt förordningen 1989:500 om vissa särskilda insatser på kulturområdet lämnas dock statsbidrag till bl.a. tonsättare och andra upphovsman samt fonogramartister musikområdet. Det föreligger emellertid inte något samband mellan bidraget och bibliotekens användning av musikverk. I propositionen 1994/95:58 om uthyrning och utlåning av upphovsrättsligt skyddade verk, m.m. s. 28 f. anfördes att det kan sättas i fråga om den

58 SOU 1997: 140

svenska ordningen i detta avseende uppfyller direktivets krav om ersättning till upphovsmännen.

Som vi nyss har nämnt ger emellertid artikel 5 i direktivet medlemsstaterna en möjlighet att undanta t.ex. offentliga bibliotek från ersättningsskyldigheten. Då det i Sverige såvitt vi har oss bekant inte förekommer utlåning av fonogram på andra än offentliga bibliotek är det vår uppfattning att det på grund av direktivet för närvarande inte krävs att det i svensk rätt införs någon ersättningsordning. Slutsatsen är således att direktivet inte kräver en ändring av gällande svensk rätt. Vi återkommer till frågan om en ersättning ändå bör utgå i avsnitt 8.2.

8.2¶En fonogramersättning bör införas

Vårt förslag: Ersättning skall utgå för utlåningen av musikfonogram vid folk- och skolbiblioteken.

Enligt våra direktiv skall vi utreda de offentligrättsliga formerna för ersättning till upphovsmän för utlåning av ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk. Att en ersättning är offentligrättslig innebär i sammanhanget att de ersättningsberättigade, t.ex. upphovsmännen, tillförs statsmedel på grund av inskränkningar i upphovsrätten eller därför att upphovsrättslig reglering saknas och att det allmänna har fastställt villkoren för att ersättning skall utgå, t.ex. av kulturpolitiska skäl se t.ex. Kulturutredningens slutbetänkande SOU 1995:84 s. 252.

Vårt uppdrag gäller fonogram som innehåller litterära och musikaliska verk. Utanför uppdraget faller således bibliotekens utlåning av musikalier dvs. musikaliska verk i tryckt

-

SOU 1997: 140 59

form noter m.m. liksom utlåningen av ljudupptagningar

av sceniska verk.

Vi har i avsnitt 8.1 konstaterat att EG-direktivet inte kräver att det i svensk rätt införs en ersättningsordning för utlåning av fonogram. Detta utesluter inte att det av andra skäl kan vara lämpligt och rimligt att införa en ersättningsordning för att ersätta upphovsmännen för det allmännas utnyttjande av deras fonogram. Det är t.ex. svårt att se att det finns någon anledning att i detta hänseende göra någon skillnad mellan utlåning av litterära verk och utlåning av musikaliska verk. Såväl rättviseskäl som kulturpolitiska skäl talar för att det skall finnas en rätt till kompensation för den utlåning av fonogram som sker genom de offentliga biblioteken. Enligt vår uppfattning bör det därför utgå ersättning också för biblioteksutlåning av fonogram.

För utlåningen av ljudupptagningar av litterära verk utgår, som har nämnts i avsnitt 4.1, ersättning enligt biblioteksersättningsförordningen. Detta innebär att författare och översättare under vissa förutsättningar erhåller en individuell ersättning när verk som de har författat respekti-

översatt används vid folk- och skolbiblioteken. Även ve kompositörer äger rätt till ersättning enligt denna ordning i de fall deras verk utgör en väsentlig del av det litterära verket. Som vi har konstaterat i avsnitt 8.1 uppfyller detta system de krav som ställs i EG-direktivet om bl.a. utlåningsrättigheter. Det kan vidare konstateras att det rör sig om ett sedan länge etablerat system som, såvitt vi har kunnat utröna, hittills har fungerat ett tillfredställande sätt. Dessutom är det, enligt vår mening, en fördel om man reglerar all biblioteksutlåning av litterära verk ett enhetligt sätt. Det framstår därför som riktigast att utlåningen av ljudupptagningar av litterära verk även fortsättningsvis regleras samma sätt som sådana verk i bokform.

60 SOU 1997: 140

Detta medför således att vi i det följande endast diskuterar utlåningen av musikfonogram.

I våra direktiv anger regeringen att det bör det

vara en strävan att ersättningen skall beräknas grundval det

av faktiska utnyttjandet. Det innebär enligt vår uppfattning att målsättningen därvid bör vara att ersättningen beräknas och fördelas enligt upphovsrättsliga principer. Vid utformningen av ett regelsystem måste alltså eftersträvas ordning med

en en individuellt beräknad ersättning. Med sådan lösning

en fördelas ersättningen till t.ex. en viss upphovsman med hänsyn till hur mycket hans eller hennes verk har utnyttjats.

I kapitel 4 har vi redogjort för vissa offentligrättsliga ersättningar till upphovsmän för det offentligas utnyttjande av deras verk. Dessa ersättningsformer är i vissa delar lämpliga som utgångspunkt för våra överväganden. Detta

gäller främst biblioteksersättningen, vilken har

- som nyss nämnts redan i dag omfattar utlåningen av ljudupptag-

ningar av litterära verk.

Enligt direktiven bör Kulturrådets rapport se avsnitt 5.5 vara en lämplig utgångspunkt för vårt arbete även

men andra lösningar skall prövas.

I det följande överväger vi och tar ställning till spörsmålet hur ett ersättningssystem för folk- och skolbibliotekens utlåning av musikfonogram närmare bör utformas.

8.3¶Rättens närmare

utformning

8.3.1 Vilka bör omfattas av rätten till ersättning

Vårt förslag: Såväl upphovsmän som utövande konstnärer skall ersättas för folk- och skolbibliotekens utlåning av musikfonogram. Rätten till ersättning skall omfatta utlåning av upphovsrättsligt skyddade verk. Ersättningen skall tillkomma ersättningsberättigade med viss anknytning till Sverige.

I våra direktiv anger regeringen, som har nämnts, att vi skall utreda formerna för ersättning till "upphovsmän" för utlåningen av fonogram.

Med begreppet upphovsman avses inom upphovsrätten vanligtvis den fysiska person som har skapat ett verk. När det gäller musikfonogram har kompositören således upphovsrätt till musiken och, om verket är textsatt, textförfattaren samma rätt till texten. Också den som har översatt eller bearbetat arrangerat ett verk har upphovsrätt till verket i denna gestalt, dvs. till översättningen eller bearbetningen.

Det är en given utgångspunkt för våra förslag att åtminstone upphovsmännen skall ha rätt till ersättning.

Enligt 45 och 47 §§ upphovsrättslagen ges emellertid skydd också för de prestationer som utförs av de personer som framför ett verk, de s.k. utövande konstnärerna. Skyddet för dessa prestationer, som alltså är knutet till de skapande konstnärernas upphovsmännens prestationer,

- kan sägas vara av samma typ som upphovsrätten, dvs. tidsbegränsade ensamrätter med avseende utnyttjandet av deras prestationer. Med begreppet utövande konstnär avses i fråga om musikverk t.ex. musiker, sångare och dirigenter. Också framställare av ljudupptagningar fonogrampro-

62 SOU 1997: 140

ducenter skyddas av de upphovsrättsliga reglerna 46-47 §§ upphovsrättslagen. Dessa har därvid en ensamrätt att kontrollera bl.a. kopiering av deras produkter.

Den principiella ståndpunkten inom den upphovsrättsliga regleringen är emellertid att de olika grupperna det upphovsrättsliga området så långt som möjligt skall behandlas lika och att inte någon grupp av rättighetshavare har intressen som är mindre skyddsvärda se t.ex. prop. 1994/95:58 s. 34.

Vad gäller de utövande konstnärerna kan det konstateras att enligt den danska rättens lösning se avsnitt 7.1 fördelas ersättning efter ansökan till de kompositörer, textförfattare, utövande konstnärer och andra t.ex. översättare som deltar

på de utlånade ljudupptagningarna. Också i de förslag

som lades fram av Konstnärsnämnden respektive Kulturrådet se avsnitten 5.3 och 5.5 ansågs att såväl upphovsmän

som utövare borde få ersättning för biblioteksutlåningen av bl.a. fonogram. Det bör vidare beaktas att det är en huvudlinje för den statliga kulturpolitiken se prop. 1996/97:3 s. 32 f. att professionella konstnärer skall kunna grunda sin försörjning på utfört arbete.

Mot bakgrund av det nu anförda anser vi det rimligt att också de utövande konstnärerna erhåller ersättning för sina insatser när biblioteken lånar ut fonograrn där de medverkar. Vi föreslår alltså att även utövarna skall omfattas av ersättningsrätten.

Den lösning som vi nu föreslår att även utövarna bör

ges rätt till ersättning stämmer emellertid inte överens med

ordalydelsen i våra direktiv, eftersom det där anges att vi skall överväga frågan om ett ersättningssystem för "upphovsmän". I den proposition om kulturpolitiken som lades fram hösten 1996 prop. 1996/97:3 s. 33 formulerades dock den frågeställning som vi nu diskuterar ett vidare sätt. Det angavs därvid att uppdraget innebar att formerna

för ersättning för biblioteksutlåning av ljudupptagningar

av litterära och musikaliska verk skulle övervägas. Detta gör att vi känner att den avgränsning av vårt uppdrag som görs i direktiven inte är absolut.

Däremot menar vi att fonograrnproducenterna, dvs. skivbolagen, inte bör omfattas av rätten till ersättning. Skälet till detta är att den nu tänkta ersättningsordningen, enligt vår mening, bör vara individrelaterad. Den bör därvid i första hand ta sikte att skapa goda försörjningsvillkor för enskilda konstnärer. Detta innebär naturligtvis inte att vi anser att fonogramfrarnställarnas intressen är mindre skyddsvärda, men stödet till dessa bör ske i andra former.

Det kan i sammanhanget nämnas att det i departementspromemorian Kassettersättning m.m. Ds 1996:61 har föreslagits att det i upphovsrättslagen skall införas bestämmelser om s.k. kassettersättning. Enligt förslaget skall ersättning utgå för ljudband, videoband och andra upp-

tagningsanordningar som är särskilt ägnade för framställning

av exemplar av verk för enskilt bruk. Rätten till ersättning skall därvid, enligt förslaget, tillkomma bl.a. framställare av

ljudupptagningar.

Värt förslag i denna del innebär således sammanfattningsvis att såväl upphovsmän som utövare skall ersättas för folkoch skolbibliotekens utlåning av fonogram som innehåller musik.

Ersättning för utlåning bör liksom enligt bibliotekser-

sättningen enbart betalas ut till ersättningsberättigade som

på visst sätt har anknytning till Sverige. Sådana krav gäller för övrigt för samtliga stödförfattningar på kulturområdet och anses inte strida mot EG-rättens regler förbud mot

om diskriminering på grund av nationalitet. I förevarande fall bör det således uppställas ett krav på att den ersättningsberättigade har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige eller stadigvarande är bosatt i landet. Detta innebär

64 SOU 1997: 140

att utländska medborgare som uppfyller något av dessa krav också kan uppbära ersättning. Ett exempel att den ersättningsberättigade "har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i landet" är att det utlånade fonogrammet har framställts i Sverige eller getts ut av svenskt förlag.

Om den upphovsrättsliga skyddstiden för verket har gått ut vid utlåningstillfället, bör det inte föreligga någon rätt till ersättning.

Rätten till ersättning bör vara oöverlåtbar och undantagen från utmätning. Efter den ersättningsberättigades död bör ersättningsrätten, på samma sätt som gäller för biblioteksersättningen se avsnitt 4.1, övergå till efterlevande make och arvingar och kunna testamenteras bort enligt vanliga regler.

8.3.2 Hur bör storleken den totala ersättningen

beräknas

Vårt förslag: Statsanslaget skall bestämmas med hjälp

av ett grundbelopp per hemlån av fonogram som inne-

håller musik och omfattningen av den ersättningsgrun-

dande utlåningen, varvid anslagets storlek framkommer

som en produkt av grundbeloppet och omfattningen.

Som nyss har nämnts skall den ersättning vi diskuterar vara offentligrättslig. Detta innebär att det över statsbudgeten skall utgå ersättning för bibliotekens användning av fonogram. Frågan är då hur ersättningens totala storlek, dvs. statsanslaget, bör fastställas. Enligt vår uppfattning bör detta på något sätt relateras till biblioteksutnyttjandet.

Som vi bedömer det bör man därför, i likhet med vad som gäller i fråga om biblioteksersättningen se avsnitt 4.1 och i norsk rätt se avsnitt 7.3, beräkna anslaget med hjälp

SOU 1997: 140 65

av ett grundbelopp per hemlån av fonogram som innehåller musik och omfattningen av den ersättningsgrundande utlåningen. Anslagets storlek räknas sedan fram som en produkt av grundbeloppet och omfattningen. Grundbeloppet bör årligen fastställas i den vanliga budgetbehandlingen. Omfattningen av fonogramutlåningen framgår av SCB:s årliga biblioteksstatistik. Några överläggningar av den typ som sker enligt systemet med biblioteksersättning anser vi inte påkallade. Vad gäller de överväganden som ligger till grund för vår uppskattning av förslagets ekonomiska konsekvenser, hänvisas till redogörelsen i avsnitt 10.1.

Det finns naturligtvis en viss osäkerhet förknippad med en lösning av detta slag, nämligen att en fortsatt kraftig ökning se kapitel 6 av fonogramutlåningen kan leda till att kostnadsutvecklingen för systemet blir svår att överblicka. Detta bör dock kunna hanteras genom att en övre gräns anges för hur mycket systemet årligen får kosta. Ersättningsbeloppet per enhet får anpassas till detta.

8.3.3¶Fördelningen av ersättning

Vårt förslag: Upphovsrättsorganisationerna STIM och SAMI skall var och en inom sitt område svara för fördelningen av ersättningar. Ersättningen skall fördelas mellan de ersättningsberättigade inom respektive område enligt de principer som tillämpas för de rent upphovsrättsliga ersättningarna.

Som tidigare har nämnts se avsnitt 8.2 anger direktiven att det bör vara en strävan att ersättningen skall beräknas grundval av det faktiska utnyttjandet. Vår uppfattning är därvid, som har framgått, att utformningen av ersättningsordningen bör ske enligt upphovsrättsliga principer, dvs. att

66 SOU 1997: 140

ersättningen till t.ex. en viss upphovsman görs beroende av utlåningen av hans eller hennes verk. Spörsmålet är då hur en sådan ersättningsordning bör administreras.

Ett alternativ är att en statlig myndighet på kulturområdet, lämpligen Statens kulturråd eller Konstnärsnämnden, skulle ha ansvar även för denna fråga. En lösning av detta slag innebär emellertid nya arbetsuppgifter för myndigheterna och skulle rimligen kräva ett resurstillskott. Detsamma skulle gälla om man utnyttjade den näraliggande möjligheten att överlåta uppgiften pâ Sveriges författarfond. Dessa alternativ anser vi därför inte vara lämpliga. Det kan av samma skäl inte komma i fråga att bilda ett nytt statligt

organ för uppgiften.

Inom upphovsrätten är det vanligt med s.k. kollektiv förvaltning av rättigheter, vilket innebär att upphovsmän och närstående rättighetshavare överlåter på olika organisationer att tillvarata deras rättigheter.

På musikområdet företräds upphovsmännen av STIM och utövarna av SAMI. Dessa upphovsrättsorganisationer har stor erfarenhet av hur man effektivt inkasserar och fördelar ersättningar till rättighetshavare, bl.a. administrerar de ersättningar till berörda rättighetshavare när musik har framförts offentligt. Vi föreslår därför att det överlåts de nu nämnda organisationerna att hantera det belopp som årligen är tillgängligt för fördelning. Som har framgått används lösningar av detta slag när det gäller andra statliga bidrag med upphovsrättsliga inslag se avsnitten 4.2 och 4.3.

En fördel med att välja en lösning av detta slag är att man vid fördelningen kan utnyttja databaser med uppgifter om t.ex. vilka upphovsmän och utövare som förekommer de i databaserna lagrade fonogrammen. Kunskap behöver emellertid tillföras organisationerna om vilka fonogram med musik som lånas ut vidbiblioteken. Uppgifter om utlån-

ingen skulle därvid, liksom enligt systemet med biblioteksersättning, lämpligen kunna inhämtas med hjälp av årliga stickprovsundersökningar. Den mest naturliga och ekonomiska lösningen är då att dessa samordnas med de årliga undersökningar som utförs av Sveriges författarfond. Därefter kan organisationerna med ledning av uppgifterna i databaserna och undersökningsresultaten räkna ut och fördela det tillgängliga beloppet mellan de rättighetshavare som har rätt till ersättning. En lämplig uppdelning av de tillgängliga medlen är att de två organisationerna får disponera hälften vardera.

Om det finns flera upphovsmän respektive utövande konstnärer på ett fonogram bör fördelningen ske på samma sätt som beträffande fördelningen av upphovsrättsliga ersättningar. Vi förordar en lösning av detta slag.

Liksom vad som gäller för biblioteksersättningen bör dock även fonogramersättningen tillgodose kulturpolitiska syften. Ersättningen bör därför reduceras för de ersättningsberättigade som har höga utlåningstal för att göra en omfördelning av det tillgängliga beloppet möjlig så att ett rimligt belopp kan utgå även till dem som representerar en "smal" sektor. När det gäller frågan hur detta bör regleras står valet, som vi ser det, främst mellan två olika lösningar.

Den första av dessa går ut på att man inför någon form av avtrappningsregler se avsnitt 4.1. Ett förslag som bygger en lösning av detta slag förutsätter emellertid ett underlag med uppgifter om storleken på utlåningen av de populäraste fonogrammen. Den tid som har stått till vårt förfogande har emellertid inte medgett någon djupare undersökning av denna frågeställning. Vår kunskap om detta är således begränsad. Vi har inte heller kunnat lägga fast hur mycket som kommer att finnas tillgängligt för finansieringen av systemet se avsnitt 10. l. Vårt förslag är endast en modell. Att utforma en avtrappningsregel enligt biblio-

68 SOU 1997: 140

teksersättningens mönster låter sig mot denna bakgrund knappast göras.

Det andra alternativet innebär att man sätter en övre gräns för hur mycket en enskild ersättningsberättigad årligen skall få uppbära. Även lösning detta slag skulle kunna

en av ge de effekter vi eftersträvar. Enligt vad vi har inhämtat bör en sådan begränsningsregel kunna hanteras.

Vid våra kontakter med STIM och SAMI har dessa förklarat sig villiga att administrera ersättningar enligt den nu aktuella ersättningsordningen. Vi föreslår därför att systemet kompletteras med en regel av nu skissat slag.

De närmare detaljerna i systemet bör dock övervägas tillsammans med organisationerna och de närmare villkoren för åtagandena bör regleras i en överenskommelse mellan STIM och SAMI, å ena sidan, och regeringen, å den andra sidan. I överenskommelsen bör även de praktiska frågorna rörande stickprovsundersökningarna och spörsmålet om ersättning till organisationerna för fördelningen regleras.

Sveriges författarfond har förklarat sig villig att handha de stickprovsundersökningar som behövs som underlag för fördelningen.

SOU 1997: 140

9¶Generella direktiv

1¶Inledning

Enligt våra direktiv gäller för vårt arbete de generella kommittédirektiv som regeringen har utfärdat om att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av framlagda förslag dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och för det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

9.2¶De olika direktiven

9.2.1¶Regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50

Enligt detta direktiv skall vi från ett antal olika utgångspunkter belysa de regionalpolitiska konsekvenserna av våra förslag. Om vi lägger fram förslag till omorganisationer eller bildandet av nya myndigheter skall vi redovisa överväganden om decentralisering och lokalisering utanför Stockholm.

De förslag till författningar som vi lägger fram medför i viss begränsad utsträckning att ett statligt organ, Sveriges författarfond, får ytterligare arbetsuppgifter. Den verksam-

70 SOU 1997: 140

hetsförändring som då blir aktuell torde dock inte

vara av den omfattningen att fonden behöver organiseras om. Några regionalpolitiska överväganden krävs därför inte.

9.2.2¶Offentliga åtaganden dir. 1994:23

Enligt direktivet om offentliga åtaganden skall vi förutsättningslöst pröva om det offentliga åtagande är

som föremål för vårt uppdrag bör vara en offentlig angelägenhet. Om förslagen innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar för staten, skall vi analysera möjligheterna till besparingar och effektiviseringar.

I avsnitt 8.3.3 har vi diskuterat frågan om hur den föreslagna ersättningsordningen bör administreras. Vi har därvid övervägt huruvida uppgiften att fördela ersättningar bör hanteras av statliga eller enskilda organ. Som har framgått anser vi att denna uppgift bör anförtros två redan existerande enskilda organ som sysslar med näraliggande frågor, främst för att begränsa kostnaderna så mycket som möjligt. Enligt den lösning som vi föreslår kommer dock ett statligt organ, Sveriges författarfond, att ansvara

för de stickprovsundersökningar som krävs för att räkna

fram ersättningar. Skälet till detta är att vi menar att det är mest kostnadseffektivt att dessa undersökningar samordnas med de stickprovsundersökningar som utförs enligt systemet med biblioteksersättning.

De ekonomiska konsekvenserna av våra förslag behandlas i avsnitt 10.1.

9.2.3¶Jämställdhetspolitiska konsekvenser

dir. 1994: 124

Direktivet innebär att de förslag som vi lägger fram skall föregås av en analys och innehålla redovisning hur

en av

SOU 1997: 140 71

förslagen, direkt eller indirekt, kan förväntas påverka kvinnors respektive mäns villkor och därmed förutsättningarna för jämställdhet mellan könen.

De författningsförslag vi lägger fram kan inte

som bedömas ha några direkta jämställdhetspolitiska effekter.

9.2.4 Konsekvenserna för brottsligheten och det

brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49

Enligt detta direktiv skall de förslag vi lägger fram föregås bl.a. analys och innehålla en redovisning av hur

av en förslagen, direkt eller indirekt, kan förväntas påverka brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

Våra författningsförslag kan inte heller bedömas ha någon påverkan på brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.

SOU 1997: 140 73

10¶Genomförandet av

förslaget

10. l Kostnader

Vårt förslag: De medel som utnyttjas för biblioteksersättningen bör även användas för att finansiera den nu föreslagna ersättningsordningen.

Den föreslagna ersättningsordningen innebär att det över statsbudgeten skall utgå ersättning för bibliotekens utlåning av musikfonogram. I budgetpropositionen för år 1997 anges ramarna för statens insatser på det konstnärspolitiska området för perioden 1997-1999. Enligt våra direktiv skall förslag som inte ryms inom dessa ramar åtföljas av förslag till annan finansiering inom utgiftsområdet. För att finansiera systemet krävs det med andra ord en omfördelning av resurserna. När det gäller frågan om omfördelning kan man tänka sig flera olika lösningar.

En möjlighet att tillgodose kravet finansiering inom utgiftsområdet är att de medel som fördelas till upphovsmän och utövare enligt förordningen 1989:500 om vissa särskilda insatser kulturområdet i stället utnyttjas för att finansiera det nu aktuella ersättningssystemet. En lösning av detta slag framstår dock inte som något bra alternativ,

74 SOU 1997: 140

eftersom ändamålet med bidrag enligt den nämnda förordningen i första hand är att ge mottagaren en arbetsmässig trygghet. Vi menar därför att dessa medel, som alltså främst är kulturpolitiskt motiverade, inte bör användas för att finansiera den nu aktuella ersättningsordningen.

Ett annat alternativ är att de medel som utnyttjas för finansieringen av biblioteksersättningen även används för den nu föreslagna ersättningsordningen. Enligt vår uppfattning är det rättvist och rimligt om det måste ske en

omfördelning inom utgiftsområdet att också de nya

grupper som tillkommer får del av de medel som utnyttjas för att ersätta upphovsmännen för bibliotekens utnyttjande av deras verk. Vi förordar en sådan lösning.

Av redogörelsen i kapitel 6 framgår att utlåningen av fonogram med musik år 1996 uppgick till 2,7 miljoner län. Vidare uppskattade de tillfrågade biblioteken att andelen lån, som enligt den nu föreslagna modellen skulle ha varit ersättningsgrundande, uppgick till omkring 20%. Detta innebär att ersättning skulle ha utgått för 540 000 lån. Organisationerna skall också ha ersättning för sina omkostnader. Naturligtvis är dessa kostnader högre i ett uppbyggnadsskede än vad de är när systemet har fungerat än tid. När det gäller fördelningen av upphovsrättsliga ersättningar är det, såvitt vi har funnit, vanligt att ungefär 5-10% av den totala ersättningen går till den förvaltande organisationens omkostnader. Detta bör vara ett lämpligt riktmärke också när det gäller den ersättningen som skall utgå till de fördelande organisationerna.

SOU 1997: 140 75

10.2¶Ikraftträdande

Vår bedömning: De föreslagna författningarna bör kunna träda i kraft den 1 januari 1999.

Vår utgångspunkt har varit att förslagen skulle föreligga i sådan tid att riksdagen kan fatta beslut under våren 1998. Detta bör vara möjligt. De administrerande organisationerna och Sveriges författarfond bör därefter ges rimlig tid att utarbeta administrativa rutiner för sina uppgifter. Mot

nya bakgrund av det anförda gör vi bedömningen att tidpunkten för ikraftträdandet kan sättas till den 1 januari 1999.

SOU 1997: 14O Bilaga 1 77

Kommittédirektiv

Översyn av vissa offentligrättsliga

ersättningsordningar

Dir. 1996:81 Beslut vid regeringssammanträde den 17 oktober 1996

Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift

att utreda formerna för ersättning till upphovsman för -

utlåning av fonogram och lägga fram de förslag som behövs.

Ersättning till upphovsmän för utlåning av fonogram Regeringen lade i propositionen Uthyrning och utlåning av upphovsrättsligt skyddade verk, m.m. prop. 1994/95:58 fram förslag till lagändringar i syfte att bl.a. uppfylla rådets direktiv 92/100/EEG om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upp-

Bilaga 1 SOU 1997: 140

hovsrätten närstående rättigheter. När det gäller frågan om ersättning till upphovsmän för utlåning av ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk fonogram ansåg regeringen det vara tveksamt om den svenska ordningen uppfyller direktivets krav och att en översyn därför skall ske. Regeringen kommer att ta slutlig ställning till behovet av eventuella författningsändringar när översynen är klar. Bakgrunden är följande.

Artiklarna l och 2 i direktivet föreskriver att upphovsmannen skall ha ensamrätt till utlåning av exemplar av verk. Artikel 5 i direktivet ger möjlighet att i ganska betydande utsträckning göra undantag från denna ensamrätt.

För det första får länderna göra undantag från ensamrätten när det gäller offentlig utlåning under förutsättning att åtminstone upphovsmännen får ersättning för utlåningen. I fråga om utlåning av andra objekt än fonogram och filmer samt exemplar av datorprogram får länderna fritt bestämma ersättningen, varvid hänsyn får tas till kulturpolitiska ändamål. När det gäller fonogram och filmer samt exemplar av datorprogram skall åtminstone upphovsmännen ha rätt till ersättning när dessa objekt lånas ut till allmänheten.

För det andra får vissa kategorier av inrättningar undantas från skyldigheten att betala ersättning. Enligt ett officiellt uttalande av EG-kommissionen inkluderar de kategorier av institutioner som kan undantas från skyldigheten att betala ersättning t.ex. offentliga bibliotek, universitet och undervisningsinstitutioner.

I 19 § lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk upphovsrättslagen stadgas, bl.a. att när ett litterärt eller ett musikaliskt verk eller ett konstverk med upphovsmannens samtycke har överlåtits får exemplaret spridas vidare. Det innebär att exemplar som överlåtits får fritt lånas ut till allmänheten. Denna reglering utgör den rättsliga grunden för den fria biblioteksutläningen.

SOU 1997: 140 Bilaga 1 79

Upphovsmännen har således enligt gällande svenska bestämmelser inte någon rätt till ersättning enligt upphovsrättsliga regler för den utlåning av exemplar av litterära verk som sker genom bibliotek. I stället betalas ersättning enligt bestämmelser i förordningen 1962:252 om Sveriges författarfond biblioteksförordningen. Ersättningen finansieras genom ett årligt anslag till fonden och ersättningen är relaterad till utlåningsvolymen. Eftersom ersättning enligt EG-direktivet inte behöver vara upphovsrättsligt grundad kan Sverige, i likhet med de övriga nordiska länderna, behålla en offentligrättsligt reglerad ersättning för den utlåning av exemplar av litterära verk som sker genom bibliotek. Emellertid omfattar biblioteksersättningen inte lån från andra bibliotek än folk- och skolbibliotek.

På biblioteken förekommer i varierande omfattning även utlåning av ljudupptagningar av litterära och musikaliska verk.

För utlåning av ljudupptagningar av litterära verk till allmänheten lämnas ersättning enligt biblioteksförordningen på samma sätt som vid utlåning av litterära verk i bokform. Däremot lämnas inte biblioteksersättning vid utlåning av ljudupptagningar av musikaliska verk. Enligt förordningen 1989:500 om vissa särskilda insatser på kulturområdet lämnas statsbidrag till bl.a. tonsättare och andra upphovsmän på musikområdet. Det finns inget samband mellan bidraget och det utnyttjande som sker på biblioteken.

I Danmark har man ett system som innebär att biblioteksavgift lämnas till bl.a. författare för användning av såväl litterära verk i bokform som ljudupptagningar av sådana verk. Utlåningen av ljudupptagningar av litterära verk ersätts likartat sätt som den vanliga bokutlâningen. Ersättningssystemet omfattar även andra ljudupptagningar än upptagningar litterära verk. Även den ersättningen är till

av viss del beroende av utnyttjandegraden. Enligt ett officiellt

Bilaga I SOU 1997: 140

uttalande av EG-kommissionen uppfyller den danska regleringen av offentlig utlåning de krav ställs i artikel

som 5 i direktivet.

Regeringen uppdrog i december 1991 Statens kulturråd att utreda formerna för ersättning till upphovsman på musikområdet för att deras verk används på biblioteken. Kulturrådet föreslog i en rapport en offentligrättsligt grundad ersättning, finansierad genom ett årligt anslag till Konstnärsnämnden. Av praktiska skäl föreslogs en kollektiv ersättning som skulle fördelas ett sådant sätt att såväl kompositörer som utövare skulle få skälig del be-

en av loppet. Ersättningen skulle relateras till bibliotekens totala utlåning av musikfonogram och noter och baseras statistik och stickprov. Kulturrådets rapport ledde inte till något förslag från regeringen.

Uppdraget

Ersättning till upphovsmän för utlåning av fonogram

Utredaren skall utreda de offentligrättsliga formerna för ersättning till upphovsman för utlåning ljudupptagningar

av av litterära och musikaliska verk fonogram. En strävan bör därvid vara att ersättningen skall beräknas grundval av det faktiska utnyttjandet. Utredaren skall lägga fram de författningsförslag som behövs. Förslagen skall stå i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet. Statens kulturråds rapport bör vara en lämplig utgångspunkt för utredarens arbete men även andra lösningar skall prövas. Utredaren skall även studera de övriga nordiska ländernas fonogramersättningar.

Bilaga 1 81

Ekonomiska ramar

I budgetpropositionen för år 1997 anges ramarna för statens insatser på det konstnärspolitiska området för perioden 1997-1999. Förslag som ryms inom dessa ramar skall åtföljas av förslag till annan finansiering inom utgiftsområdet.

Arbetets bedrivande

För utredaren gäller regeringens direktiv att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av framlagda förslag dir. 1992:50, att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredningsarbetet skall vara avslutat före den 15 augusti 1997.

Kulturdepartementet

SOU 1997: 140 Bilaga 2 83

Utredningens frågor till biblioteken

Hur stort är Ert bestånd av musikfonogram

Anm. Om Ni inte kan ange det exakta antalet musikfonogram, är det tillräckligt med en uppskattning av volymen.

2. Hur många musikfonogram lånade Ni ut under år 1996

Anm. Om Ni inte kan ange det exakta antalet, är det tillräckligt med en uppskattning av utlåningen.

Hur fördelar sig utlåningen, procentuellt sett, mellan

olika genrer

S.k. klassisk musik Jazz/blues Pop/rock m.m. Folkmusik/visor Barnvisor/musik för barn Religiös musik Totalt: 100%

Amn. Vi är medvetna om att avgränsningen mellan olika genrer ofta är svår. I tveksamma fall kan Ni söka ledning i den indelning som BTJ använder i sina beställningskataloger.

84 Bilaga 2 SOU 1997: 140

4. Vilka är de tio mest utlånade fonogrammen inom respektive kategori

5. Hur stor andel av den totala utlâningen avser svenska respektive utländska upphovsmän

Svenska upphovsman

Utländska upphovsman

Totalt: 100%

Anm. Med "svenska upphovsmän" avses i detta sammanhang kompositörer och textförfattare, som har sin huvudsakliga verksamhet i Sverige eller som är stadigvarande bosatta i Sverige. Begreppet "utländska upphovsmän" avser följaktligen kompositörer och textförfattare som saknar den nyss nämnda anknytningen till Sverige. Om det inte är

möjligt att ange den exakta fördelningen, är det tillräckligt med en uppskattning. Detsamma gäller naturligtvis även nästa fråga.

Bilaga 2 85

Hur fördelar sig utlåningen pâ svenska respektive utländska upphovsman mellan olika genrer

för barn

Religiös musik 100 % 7. Förekommer utlåning även av andra medietyper t.ex. CD-ROM-skivor som innehåller musik Om ja, vilka typer och i vilken omfattning

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Entydligarerollförhålso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet.119 Fastighetsdataregister.3

Förtroendemannaintlytande- ökadkvalitetoch Aktiebolagetskapital.22

rättssäkerhet.134 Barnpomografifrågan.

lnnehavskrminalisering 29m.m. Kommunikationsdepartementet

IntegritetOffentlighetInformationsteknik.39 Grundlagsskyddför medier.49 Lånsstyrelsemasroll i tratik-ochfordonsfrågor.6

nya Folket rådgivareochbeslutsfattare. lT-probleminför2000-skiñet.Referatochslutsatserfrån

som

Bilagal och 56 enhearinganordnad IT-kommissionenav den + Polisensregister.65 18december.lT-kommissionensrapport1/97.12

Branschsaneringochandrametoder ekobrott. ll l Digitaldemokr@ti. seminarium TeknikEtt om

- mot Suaffansvarfbrjuridiska DelA+B.127 demokratiochdelaktighetden8 november1996

personer.

anordnat Fulkuiurösmingsutredningen.av lT-

Utrikesdepartementet kommissionenochKommunikationfu. knings-

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23 Återkallelse uppehållstillstånd.av 67

Kristallkulantrettonrösteromframtiden. Polisi fredenstjänst.104 -

lT-kommissionensrapport3/97.31 Verkställighetochkontrolli utlånningsårenden.128

Nykursi trafikpolitiken bilagor.35+

Försvarsdepartementet Sverigeinförepokskiñet.

lT-kommissionensrapport5/97.63 Totalförsvaretochfrivilligorganisationema

Inför svenskpolicyen omsakerelektronisk

uppdrag,stödochersättning.70 - kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav Behandling personuppgifterav om

lT-kommissionen,Narings-ochhandelsdepartementet totalförsvarspliktiga.101

ochSElSden decemberIl 1996. Myndighetsansvaretförtransportavfarligtgods.109

lT-kommissionensrapport6/97.73 Ensamordnadmilitärskolorganisation.l12

Rättigheteri luttfartyg.122

Socialdepartementet IT-kommissionenshearing denom nyamedie-och

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Röster barnsom ochungdomarspsykiskahälsa.8

Riksdagen,1997-06-16.124 Välfärdi verkligheten- Pengarräckerinte.24 Kollektivtrafikitid Bilaga.129

+ Bristeri omsorg

enfrågaombemötandeäldre.51av - Omsorgmedkunskapochinlevelse Finansdepartementet

- enfrågaombemötandeäldre.52av

lnkomstskattelag,dell-lll. 2 Attväxablandbetongochkojor.

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex Ettdelbetänkandebarnsochungdomarsom

förvaltningsområden.7 uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Storstadskommittén.61

hetsanpassuingstatsförvaltningensav struktur.9 Rosor betong.av

Ansvaretförvalutapolitiken.l0 Enantologitill delbetankandetAtt växabland

Skatter,miljöochsysselsättning.l 1 betongochkojorfrånStorstadskommittén.62

Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframvaxt Enlagomsocialtbrsåkringar.72

ochproblematik.15 invandrarei vårdochomsorg

Skatter,tjänsterochsysselsättning. - enfrågaombemötandeäldre.76av

+Bilagor.17 Fonnånefterinkomst samordnat- inkomstbegrepp

Granskning granskning.av förbostadsstödenochnyakvalifrkationsreglerför

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 råtttill sjukpenninggrundandeinkomst.85

KontrollReavinstVärdepapper.27 Barnetsbästai främstanrmmet.FN:skonvention

1demokratinstjänst.Statstjanstemannensroll och ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.l 16

vårtoffentligaetos.28 Barnetsbästa enantologi.l 16

- Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Deladestäder.l 18

svenskmtstörvalming.30

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Attläraövergränser.EnstudieavOECD:s EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional förvaltningspolitiskasamarbete.33 utveckling.74 Bekämpandepenningtvätt.av 36 Jaktensvillkor- enutredning vissaom 91 Myndighetellermarknad. Mat Miljö.SvenskstrategiförEU:s Suuförvaltningensolikaverksamhetsfonner.38 jordbruki framtiden.102 Arbetsgivarpolitiki staten. AntimicrobialFeedAdditives.132 Förkompetensochresultat.48 Antimikrobiellafodertillsatsersammandrag.I33 Avskaffareklamskatten53 Ministemochmakten. Arbetsmarknadsdepartementet Hurfungerarministerstyrei praktiken54 Aktivtlönebidrag. effektivareEtt stödför l medborgarnastjänst. arbetshandik"nade,5 Ensamladförvalmingspolitikförstaten.57 Personaluthyrning.58 Statsskuldspolitiken.66 Samhall. arbetsmarknadspolitiskEn åtgärd Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför +Bilagedel.64 fysiskapersoner.75 Ommaktochkon-i spåren offentligaav Uppföljning inkurnstskattelagen.av 77 organisationersomvandling.83 Forsäkringsmäklare.EnIagöversynav Kvinnor,mänochinkomster. Försäkringsmäklarutredningen.79 Jämställdhetochoberoende.87 Reformeradtabsorganisation.80 Mothalvamakten elvahistoriskaessäerom

- Punktskattekontrollalkohol,tobakochav kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.l 13 mineralolja,m.m.86 styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Lokalförsörjningochfastighetsägande. förändringochkönsmaktensframtid.l 14 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Ljusnandeframtidellerettlångtfarväl Säkrareobligationerl 10 Densvenskavälfärdsstateni jämförande Ettsvensktinvesterarskydd.l25 belysning.115 Bilen,miljönochsäkerheten.126 Ledare,maktochkön.135 Effektivarestatliginköpssamordning.l30 Kvinnorsochmänslöner varförsåolika 136

- Lagompremiepension.13 I GlastakochglasväggarDenkönssegregerade

arbetsmarknaden.137 Utbildningsdepartementet

Familj,maktochjämställdhet.138 Dennyagymnasieskolan försteg steg.I Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

- Växai lärande.Förslagtill läroplan barnochför arbeteochpengari familjen.139 unga6-16år.21 Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Kulturdepartementet Besparingaristortochsmått.69 lT i kulturenstjänst.14 Dennyagymnasieskolan Statenochtrossamfunden - problemochmöjligheter.107 Rättsligreglering Attlämnaskolanmedrak Omrättentill Grundlag

rygg- skriñspráketochomförskolansochskolans Lagomtrossamfund

möjligheter förebyggaatt ochmötalås-och LagomSvenskakyrkan.41

skrivsvårigheter.108 Statenochtrossamñrnden Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Begravningsverksamheten.42 utveckling.EnKartläggning.120 Statenochtrossamfunden SkolfrågorOmskolaiennytid.12 l Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomenoch

-

dekyrkligaarkiven.43 Jordbruksdepartementet

Statenochtrossamfunden Svenskmat- EU-fat.25 Svenskakyrkanspersonal.44 EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Statenochtrossamfunden fbrsorjningen.26 Stöd,skatterochfinansiering.45 AlternativautvecklingsvägarförEU:s Statenochtrossamfunden gemensammajordbrukspolitik.50 Statligmedverkanvidavgiñsbetalning.46

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Statenochtrossamfunden Miljödepartementet Denkyrkligaegendomen.47

Förbättradmiljöinfonnation.4 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 förslagenfråndestatligautredningama.55

Övervakning miljön.34av Svenskh etVoksenåsensförvaltningsfortn.59

Enhållbarkemikaliepolitik.84 Betal-TVinomSverigesTelevision.60

Skydd skogsmark.av Behovochkostnader.97 Grannlands-TVi kabelnat.68

Skydd skogsmark.av Behovochkostnader. Medietöretagi SverigeÃgandeoch

- Bilagor.98 strukturlörändringaripress,radioochTV.92

Ennyvattenadministration.Vatten livet.99är Forumförvårldskultur

Agenda21i Sverige. - enrapport ettom rikarekulturliv.95

Fem eñerRio resultatochframtid.105år NyasamverkansformerinomdenSjöhistoriska museiverksamheten.I00 Rapportmedförslag sändningsoner.om 103 Enfondlörungakonstnärer.106 Nobelcenteri Stockholmettinformations-och

aktivitetscenuumkringnaturvetenskap,kulturoch samhälle.117 Fonogramersättning.140

Närings- och handelsdepartementet RegionpolitikförhelaSverige.13 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Konkunenslagen1993-1996.20 Upphandlingförutveckling.88 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Etteffektivarenäringstbrbud.123

Inrikesdepartementet Bättreinformation konsumentpriser.om 19 Ungaocharbete.40 Politikförunga. + st2 bilagor.71 Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.78 Allmännyttigabostadsföretag. +Bilaga.81 Likamöjligheter.82 Ändradorganisationfördetstatligaplan-,byggochbostadsväsendet.90 Hantering fel i utjåmningssystemetav för kommunerochlandsting.93

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan för- steg steg.U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. lnkomstskartelag,dell-lll. Fi. 33.Attläraövergränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. fbrvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation.M. 34.Övervakningavmiljön.M. . Aktivt Iönebidrag. effektivareEtt stödför 35.Nykursitrafikpolitiken+bilagor.K. arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandepenningtvätt.av Fi. Länsstyrelsernaroll i trafik-ochfordonsfrágor.K. w Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratinibackspegeln.Femtioåravförändring 38.Myndighetellermarknad. . päsexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.Fi. Röster barnsochungdomarsom psykiskahälsa. 39.integritetOffentlighetlnfonnationsteknik.Ju. Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.ln. . hetsanpassningstatsförvaltningensav 4l. Statenochtrossamfunden struktur.Fi. Rättsligreglering IO.Ansvaretförvalutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter,miljöochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . l2.lT-prohleminförZOOO-skiñet.Referatoch - LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrån hearingen anordnadav 42.Statenochtrossamfunden lT-kommissionenden18december. Begravningsverksamheten.Ku. lT-kommissionensrapportl/97.K. 4b Statenochtrossamfunden . l3.RegionpolitikförhelaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkligaegendomen l4. lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkligaarkiven.Ku. 15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Statenochtrossamfunden . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku. l6.Attutvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45 Statenochtrossamfunden I7.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku. +Bilagor.Fi. 46.Statenochtrossamfunden .Granskning granskning.av Statligmedverkanvidavgiñsbetalning.Ku. Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. Statenochtrossamfunden ä . I9.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkligaegendomen.Ku. 20.Konkurrenslagen993-l 996.N. Arbetsgivarpolitiki staten. . 2I. Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetens resultat.och Fi. unga6-16 U.år. Gmndlagsskyddförnyamedier.Ju. 22.Aktiebolagetskapital.Ju. AlternativautvecklingsvägarRsrEU:s 23.Digitaldemokr@ti. seminarium Teknik,Ett om gemensammajordbrukspolitik.Jo. demokratiochdelaktighetden8novemberl996 3 Bristeri omsorg anordnat Folkomröstningsutredningen,av IT- enfrågaombemötandeaväldre.S. kommissionenochKommunikationforsknings- $ Omsorgmedkunskap inlevelseoch beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.K. enfrågaombemötandeäldre,av - 24.Välfärdi verkligheten- Pengarräckerinte. AvskaffareklamskattenFi. 25.Svensk påEU-fat.Jo. Ministemochmakten. mat- EU:sjordbrukspolitik denglobalalivsmedels-och HurfungerarministerstyreipraktikenFi. . fbrsörjningen.Jo. 3 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningarnaav 27.KontrollReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfråndestatligautredningama.Ku. 28.l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 3 Folketsområdgivareochbeslutsfattare. vårtoffentligaetos.Fi. +Bilaga ochl Ju. 29.Bampomograñfrágan. H l medborgarnastjänst. lnnehavskriminalisering Ju.m.m. Ensamladförvaltningspolitikförstaten.Fi. 30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Personaluthyrning.A. svenskstatslbrvaltning.Fi. Sv nskhemmetVoksenåsenstörvaltningsfonn.Ku. 3 Kristallkulantrettonrösteromframtiden. Betal-TVinomSverigesTelevision.Ku. . lT-kommissionensrapport3/97.K.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6 Attväxablandbetongochkojor. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. . Ettdelbetänkandebarnsochungdomarsom 90.Ändradorganisationfördetstatligaplan-,bygg-

uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsvåsendet.ln.

Storstadskommittén. 3 Jaktensvillkor enutredning vissajaktfrågor.om - 62.Rosor betong.av Jo.

Enantologitill delbetänkandetAttväxabland 3 Medieföretagi SverigeÄgandeoch betongochkojorfrånStorstadskommittén. suukturförändringaripress,radioochTV. Ku.

63 Sverigeinförepokskiftet. 3 Hantering fel i utjämningssystemuav för . IT-kommissionensrapport5/97.K. kommunerochlandsting.ln.

Samhall. arbetsmarknadspolitiskEn åtgärd Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . +Bilagedel.A Forumförvärldskultur

Polisensregister.Ju. enrapport ettom rikarekulturliv.Ku. . - Statsskuldspolitiken.Fi. 8 Lokalförsörjningochfastighetsägande. . .Återkallelseavuppehållstillstånd.uo. Enutvärdering statensfastighetsorganisation. av Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi

. Skydd

Besparingari stortochsmått.U. avskogsmark.Behovochkostnader.M. . . Totalförsvaretochfrivilligorganisationema Skydd skogsmark.av Behovochkosmader. . . - uppdrag.stödochersättning.Fö. Bilagor.M.

Politikförunga. Ennyvattenadmiuiuation.Vatten livet.M.ar . . + st2 bilagor.ln. Nyasamverkansfon-nerinomdenSjöhistoriska . Enlagomsocialförsäkringar. ...useIv-nlmamheten.Ku. . lnförensvenskpolicyomsäkerelektronisk Behandling personuppgifterav om . kommunikation.Referatfrånettseminarium totalförsvarspliktiga.Fo.

anordnat lT-kommissionen,av Närings-och 102.Mat Miljö.SvenskstrategiförEU:s

handelsdepartementetochSElSdenll december jordbruki framtiden.Jo.

I996.lT-kommissionensrapport6/97.K. I03.Rapportmedförslag sandningsorter.om Ku.

74.EU:sjordbrukspolitik,miljönochregional 104.Polisi fredenstjänst.UD.

utveckling.Jo. 105.AgendaZl i Sverige.

75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför FemårefterRio resultatochframtid.M. fysiskapersoner.Fi. 106. fondförEn ungakonstnärer.Ku.

Invandrarevårdi ochomsorg l07.Dennyagymnasieskolan . - enfrågaombemötandeäldre.S.av problemochmöjligheter.U. - Uppföljning inkomstskattelagen.av Fi. 108.Attlämnaskolanmedrak Omrattentill rygg- Medelsförvalmingi kommunerochlandsting.ln. skriñspraketochomförskolans skolansoch

Försäkringsmaklare.Enlagöversynav möjligheter förebyggaatt ochmötaläs-och

Försâkringsmäklaruuedningen.Fi. skrivsvårigheter.U.

Reformeradmbwrganisation.Fi. Myndighetsansvaretförtransportavfarligt . . Allmännyttigabostadsföretag. gods.Fo. . +Bilaga.ln. ll0. SäkrareobligationerFi.

NLikamöjligheter.ln. lll. Branschsaneringochandrametodermot - Ommaktochkön-i spåren offentligaav ekobrott.Ju.

organisationensomvandling.A. ll2. Ensamordnadmilitärskulorganisatiun.

Enhållbarkemikaliepolitik.M. 113.Mothalvamakten elvahistoriskaessäer - om 3 Förmånefterinkomst-samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmansmotstånd.A.

begreppförbostadsstodenochnya l l4.styrsystemochjämställdhetInstitutioneri

kvalifikationsreglerförrätttill förändringochkönsmaktensframtid.A.

jukpenninggrundandeinkomst. ll5. Ljusnandeframtideller långtfarvälett

Punktskattekontrollalkohol,tobakochav Densvenskavälfärdsstatenijämförande . mineralolja,m.m.Fi. belysning.A.

f Kvinnor,manochinkomster. ll6. Barnetsbästaifrämstarummet.FNzskonvention

Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S.

Upphandlingförutveckling.N. ll6. Barnetsbästa enantologi. -

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

I I7.Nobelcenteri Stockholmettinfonnations-och

aktivitetscentnimkringnaturvetenskap,kulturoch samhälle.Ku.

lI8.Deladestäder. lI9.Entydligarerollförhalso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet. l20.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning,

utveckling. Kartläggning.En U. l2l. SkolfrágorOmskolaiennytid.U.

l22.Rättigheteri luñfanyg.K. 123.Etteffektivarenäringsförbud.N. I24.lT-kommissionenshearingomdennyamedie-och

programvaruindustrgin.Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-16.K.

125Ettsvensktinvesterarskydd.Fi. 126.Bilen,miljönochsäkerheten.Fi. I27.Straffansvarlörjuridiskapersoner.DelA+B.Ju. I28.Verkställighetochkontrolliutlanningsårenden.

UD. 129.Kollektivtrafiktid Bilaga.K.i + I30.Effektivarestatliginkbpssamordning.Fi. I3l. Lagompremiepension.Fi. l32.AntimicrobialFeedAdditives.Jo. I33.Antimikrobiellafodertillsatsersammandag. Jo. I34.Fö-u- demannainllytandeökadkvalitetoch

-

rättssäkerhet. 135.Ledare,maktochkon.A. 136.Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A.

- 137.GlastakochglasväggarDenkönssegregerade

arbetsmarknaden.A. 138.Familj,maktochjämställdhet.A. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen.A. l40.Fonogramcrsamiing.Ku.

KUNGL. BIBL.

1997 -1 1 1 o

STOCKHOLM

PosTAnuss:10647STOCKHOLM FAx08-2050u.Tnnou 08-690 90

ISBN 9l-38-207l5-x ISSN037$-250X