Uppskattad sysselsättning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Uppskattad

selsättnin

sys g

Skatternets

%betydeI se

--

för den

privata tj Aänstes ekt0rn

g

U

1994:43

V

Tjänsteuttedningen

Betänkande

av

. .

W;

Statens offentliga utredningar MaE-q 1994:43

w Finansdepartementet

Uppskattad sysselsättning

om skatternas betydelse för den

-

änstesektorn

privata

Betänkande av Tjänsteutredningen Stockholm 1994

Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Ds kan köpas från Publikationer. uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor Fritzes, Offentliga av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 Zl Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS . ISBN 91-38-13614-7 OFFSETCENTRAL 1994 ISSN 0375-250X Stockholm

Till statsrådet Bo Lundgren

Genom beslut den 26 augusti 1993 bemyndigade regeringen det statsråd har till uppgift att föredra ärenden om skatter att tillkalla en särskild som utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för expansion av privat tjänsteproduktion. Med stöd detta bemyndigande tillkallades som särskild utredare av professor Lars Vinell. I utredningen har som expert deltagit departementssekreteraren Matts Karlson fr.0.m den 17 november 1993. Utredningen har arbetat under namnet Tjänsteutredningen. Härmed överlämnar utredningen betänkandet Uppskattad sysselsättning Om skatternas betydelse för den privata tjänstesektom. - Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i april 1994.

Lars Vinell

Innehåll

Förord

Sammanfattning

l Uppdraget och tolkningen av detta 13 . . . . . . . . . . . . .

2 Strukturomvandling och sysselsättning 19 . . . . . . . . . . . 2.1 sysselsättningen i hundraárspersektiv 19 . . . . . . . . . . 2.2 Expansiv offentlig sektor efter 1960 22

2.3 Industrin fortfarande kärnan i svensk ekonomi 26 . . . . 2.4 Sysselsättningskrisen ett varaktigt eller tillfälligt fenomen 36

Den privata tjänstesektorn 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Tjänstesektorn i Sverige 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Hushållstjänster 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Hushållet i ekonomisk teori 54 . . . . . . . . . . . . . . .

En marknad för hushâllstjänster resultatet av en intervjustudie 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Problemställningar 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Undersökningsmetod 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Populationens karaktäristika 58 . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Efterfrågan 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . - . , . , ,, 4.5 Betalningsvilja 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . o . . .. 4.6 Utbudet 67

4.7 Specialstudie arbetsförmedlingar 69 . . . . . . . . . . . 4.8 Avslutande kommentar 70

Bör skattereformen modifieras 73 . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Vägledande principer i beskattningen 73

. . . . . . . . . 5.2 Skattereformens huvuddrag 75 . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 Den ekonomiska teorin för beskattning 77 . . . . . . . . Den totala skattenivån och effektiviteten 86 5.4 . . . . . . . . 5.5 Skatterna och fördelningen mellan marknads- och

hemmaproduktion 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning 95 5.6

till kapitel 5 97 Bilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ekonomiskt dilemma diskussion kring tänkbara 6 Ett - en

minska hindren för effektiv prisbildning på vägar att

101 tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . tjänstesektom absorbera arbetslösheten 101 6.1 Kan . . . . . . Allmänna hinder för effektiv prisbildning arbete 6.2

103 och tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . och tjänstesektom 106 6.3 Skattekilarna . . . . . . . . . . . . . vit marknad för hushâllstjänster kan uppstå 111 6.4 En . . . .

6.5 En svart marknad ett dåligt substitut till en

fungerande vit 113

Skattelättnaders effekter marknaden för hushålls- 6.6

114 tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ekonomisktpolitiskt dilemma 119 6.7 Ett . . . . . . . . . . . . 6.8 Förslag till Skatteregler vid köp av hushållsnya 123 tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor:

Bilaga 1 Kommittédirektiven

Bilaga 2 Attitydundersökning Personkemi AB av

Bilaga 3 Skattekilar och tillväxt Gunnar du Rietz av Bilaga 4 marknaden Åke Tengblad Den svarta av

Bilaga 5 Analyser tjänstesektom hos sekretariaten inom av

EU och OECD

Förord

Tidigare i mitt liv har jag åtagit mig uppdrag därför att de legat inom mitt kompetensornråde. När jag åtog mig att utreda möjligheterna att öka sysselsättningen inom den privata tjänstesektom var min främsta merit att jag inte hade någon förutfattad mening i frågan. Min uppgift har följaktligen varit att kyligt tillämpa ekonomiska kalkylmetoder på ett ämne visade sig mer känsloladdat än jag kunnat föreställa mig. som vara Det handlar ändå i sista hand om att skapa bättre funktionsvillkor för den svenska ekonomin pâ väsentliga områden än dem som gäller idag. Utredningen hade inte kunnat genomföras utan givande kontakter med specialister på skilda områden. I USA hade jag under ett par hektiska dagar förmånen av stimulerande samtal med Mr. Mark J Mazur, Council of Economic Advisers, Dr Barry Bosworth och Dr Garry Burtless, båda vid Brookings Institution, Dr Marvin Kosters, American Enterprise Institute, Professor William Niskanen, CATO Institute samt Dr Norman Iure, IRET,som biträdande finansminster med ansvar för skattefrågor var på 1980-talet. Under ett tidigt skede av utredningen hade jag också tillfället att diskutera tjänstesektom i Europa med Ivar Pettersen från EFTA, och den belgiske ekonomiprofessom André Sapir, en av projektledama i EUs forskning om tjänstesektom. Ett möte med den danske ekonomen Peter Birch Sörensen blev av betydelse för min syn möjligheterna att marginellt korrigera den svenska skattereformen. Kontaktema med danska Industriminsteriet som arbetat inom ämnesområdet gav möjligheter till jämförelser av erfarenheter. I Sverige har ett flertal personer bidragit med data, synpunkter manus och administrativ hjälp. Jag vill särskilt nämna professor Leif Mutén, Handelshögskolan i Stockholm, Dag Thulin, projektledare för en marknadundersökning om hushållstjänstesektom, Peter Stein, Stein Brothers, Margareta Ringqvist, Statistiska Centralbyrån, Gunnar Du Rietz, SAF, Statistikchefen Åke Tengblad och Hildegun Oldengren. Jag

8 Förord

kontakterna med ñnansdepanementets har också dragit stor nytta av och onämnda inspiratörer. Ingen av dem har personal. Jag tackar nämnda del i eventuella kvarstående oklarheter.

Stockholm den 5 april 1994

Lars Vinell

Sammanfattning av utredningens förslag

Sysselsättning i framtiden är inte en fråga den privata tjänstesektoms om expansion utan om den svenska ekonomins funktionssätt. Detta har tidigare hämmats av regleringar och hög monopoliseringsgrad samt ett av ineffektivt skattesystem. Under senare år har betydande förändringar till det bättre ästadkommits inte minst på skatteområdet. Det skattesystenya met har dock en del brister som blir extra känsliga när det totala skatteuttaget i förhållande till landets produktion är mycket högt. Det är enligt utredningens resultat viktigt

att målen om totalt skatteuttag sänks till en nivå som ligger under - 40 procent relaterat till BNP att frågan om partiell momsbefrielse för tjänsteleverantörer till den finansiella sektorn snabbutreds att regeringen verkar för modifieringar av EGs sjätte moms- direktiv om och när Sverige blir medlem i EU samt - att momsen på livsmedel sätts lika med den generella momssatsen.

I övrigt har utredningen förslag till ändrade Skatteregler i samband med köp av hushållstjänster.

Huvudförslag

Alla hushåll föreslås under vissa förutsättningar skattelättnader vid köp av vissa hushállstjänster via anställning eller uttnyttjande specialiserade av företags tjänster. Som företag räknas här också enskild näringsidkare.

Skattelättnaderna är följande.

Tjänsterna inklusive de köps företag är mcomsbefriade - som av - I-lushållet får dra av kostnaderna för köpen eller anställningen upp till 40 000 kronor per är

SOU 1994 243 10 Sammanfattning

De tjänster omfattas av skattelindringen är som

städning fönsterputsning tvättstrykning trädgårdsarbete inköp barnpassning arbetskostnaden i reparation och underhåll av bostad -

vid anställning hushålls- eller familjemed- Skattelindringen gäller av

lem. hushållsmedlemmar förutsätts arbeta minst halvtid för att Vuxna hushållet skall komma i åtnjutande av skattelättnaderna

Kommentar: enligt tidigare redovisade kalkyler vit produktion konkur- Förslaget gör Jämfört med hemproduktion är kostnadsmässigt renskraftig mot svart. fördelaktigt för de flesta hushåll. Det förutsätter dock att köp av tjänster har möjligheter antingen avstå från alternativ användning av hushållet att eller öka dessa via höjt arbetsutbud. Begränsningen vad sina inkomster meningslös vid anställning eftersom möjligheten till avser tjänster är knappast existerar. Förslaget innebär att avdrag vid effektiv kontroll underhåll blir bestående, vilket torde öka intresset bland reparation och finna bra lösningar för hushållsmarknaden. företagen att

Två problem är uppenbara:

till vissa tjänster kommer att kunna kringgås begränsningen momsbefrielsen strider mot EGs sjätte momsdirektiv. -

Möjligheterna till arbitrage reduceras i praktiken av avdragsgränsen

rationell användning dessa kommer enligt mark- 40 000 kronor. En av nadsundersökningen de områden som specificerats Momsatt avse i princip omöjlig. Jag har dock ändå velat ha kvar denna befrielsen är då den dels är lätthanterlig och lättbegriplig dels inte som huvudalternativ strider det handelsprinciper som föresvävat konstruktörnågot sätt mot sjätte momsdirektivet. Det undantag jag föreslår borde vara erna av det

Sammanfattning 11

ett klart fall för en subsidiaritetsprincip som har det innehåll namnet vill förmedla. Ett administrativt krångligare alternativ än momsbefrielsen vore att

reducera arbetsgivaravgiften med 18 pr0centenheter. Därmed minskas

vit produktions konkurrenskraft mot hemarbete och svarta tjänster jämfört med huvudalternativet.

Vidgade lättnader för barnfamiljer

För hushåll med barn som är 13 år eller yngre eller med annan familjemedlem som bevisligen inte klarar sig själv höjs avdragsgränsen till 70 000 kronor. För att komma i åtnjutande av den extra förmånen i förhållande till gällande regler måste i ett hushåll med tvâ vuxna båda arbeta minst halvtid. Ensamstående förälder måste också arbeta minst halvtid.

Kommentar: De extra avdragsmöjligheterna för barnfamiljer görs av tvâ skäl. Dels har de det största behovet av hjälp, dels finns i denna kategori det klart största potentiella arbetsutbudet per hushåll. Enligt en påbyggnad av marknadsundersökningen i bilaga 2 kan arbetsutbudet öka med ca 20 000 i genomsnitt högkvalitativa årsarbeten huvudsakligen utförda av kvinnor med hjälp av hushållstjänster. Deras sammanlagda förädling skulle motsvara drygt en halv procent av BNP. Det liknande sätt beräknade utbudstillskottet i Danmark är enligt det danska näringsdepartementet ca 10 000 årsarbeten. Den extra avdragsmöjligheten ger också familjer med små barn ett alternativ till den offentliga barnomsorgen i den händelse de inte fâr den tillgång till den offentliga barnomsorgen de anser sig behöva eller av ett eller annat skäl inte är nöjda med kvaliteten i denna. Den största ekonomiska effekten torde dock komma från en allmän förbättring i utnyttjandet av principen om komparativa fördelar. Genom att utbyta hemarbetstid mot övertid på marknaden eller mot studier förbättrar framförallt kvinnorna sin yrkesposition och sitt bidrag till den totala produktionen.

l Det är som nämnts ungefär lika med den särskilda löneskatten vilken för 1994 är 17.89 procent. Den är dock inte entydig. Med arbetsgivaravgiften som basuppgården till 18.70 procent.

l Uppdraget och tolkningen av

detta

Mitt uppdrag består enligt direktiven av tre moment

att värdera skattekilens betydelse för utvecklingen av den privata tjänstesektorn, varvid effekten av de i skattekilen ingående komponenterna skall belysas att analysera en differentiering av den totala skattebelastningen för varor och tjänster, vilket förutsätter en empirisk kartläggning av ett antal statistiska mått vilka återspeglar hur efterfrågan och utbudet av olika varor och tjänster reagerar på prisförändringar att undersöka det vettiga i att differentiera inkomstskatter, socialav- gifter och mervärdesskatter.

Bakgrunden till uppdraget är dels tendensema i den totala sysselsättningen och dess fördelning sektorer, dels budgetunderskotten vilka inte är långt borta från en skenande fas. I det första fallet är det lätt att konstatera att Sverige genomlider sin största sysselsättningskris sedan 1930-talet vändning låter sig försiktigt skönjas. Den öppna även om en arbetslösheten har passerat åttaprocentsnivån och den totala ligger ca fem procentenheter högre. Därtill kommer att under de tire senaste åren ungefär en kvarts miljon avförts från arbetsstyrkan via förtidspensionering mm. I dagens framtidsperpektiv för sysselsättningen utgår analysen ofta från två postulat varifrån en självklar slutsats kan diras.

Industrins produktivitetsökning kommer att överstiga produktion- stillväxten även om denna blir hög. Från industrin är således ingen sysselsättningsökning att vänta. Den offentliga sektorn måste bantas ned vilket medför stark ned- dragning av sysselsättningen där.

l4 Uppdraget 001 olkzzirzgen farm av

Följaktligen måste minskning av arbetslösheten helt kopplas till en en inom övriga sektorer, vilket i praktiken är uppgång av sysselsättningen liktydigt sysselsiittningsökning i den privata tjänstesektorn. Därför med en år det angeläget undersöka dagens skattesystem försvårar en att om expansion i denna sektor och hur i såfall detta skall åtgärdas. Den andra förutsättningen för mitt uppdrag, det stora budgetunderskotförsvårar enligt direktiven i det korta perspektivet en kraftig generell tet, reduktion den totala skattekilen. Min uppgift är alltså att föreslå av förändringar i individuella skatteuttag utan att minska skatteinkomsterna vid oförändrat värde bruttonationalprodukten, BNP, eller med andra 0rd det kan motiveras föreslå ytterligare avsteg från principen om att om Skattesatser. Båda förutsättningarna kan ifrågasättas. För det första skulle en hög produktivitetsökning inom industrin stärka konkurrenskraften, höja företagens marknadsandelar och med normala marknadförutsättningar leda till produktionsökningar. Även detta inte leder till ökad stora om sysselsättning inom fabriksväggzirna det troliga är att antalet anställda där faller även under mycket goda yttre betingelser kommer till fabrikerna direkt anslutna verksamheter att expandera snabbt. Om sådana effekter registreras sysselsättningsökning inom industri- eller andra som sektorer spelar mindre roll. De är uppenbart direkt industrigenererade. Det är därför viktigt att från början vara vaksam så att en föreslagen omfördelning skatteuttagen inte sysselsättningen inom en sektor av gynnar bekostnad av effektiviteteten inom andra sektorer. För det andra finns inga starka skäl att förutsätta att en nedskärning av budgetunderskottet måste ske med ett oförändrat högt totalt skattetryck. Det skulle betyda att Sverige befinner sig till vänster om den s.k. Lafferkurvans maximipunkt. I ett sådant läge växer skatteinkomsten med den totala skattesatsen. Till höger om maximipunkten leder en skatteökning till motsatt effekt; skatteinkomsterna sjunker. Undersökningar tyder emellertid att detta maximum ligger kring skatteandelar, dvs. totala skatteinkomster i relation till BNP, snarare på 40 än på 50-60 procent, vilket är den nivå som de senaste åren gällt för Sverige. Det är inte heller uteslutet att Lafferkurvan under vissa förutsättningar även gäller relativt kort sikt. Båda dessa primära reaktioner direktiven har präglat uppläggningen utredningen. Direktivet kan emellertid tolkas så vitt att mitt uppdrag av skulle komma med lösningar på de allmänna systemfelen i svensk vara att ekonomi. Utredningen skulle alltså prestera något i trakten av Lind-

Uppdraget och tolkningen av detta 15

beckkommissionens insats. En betydligt snävare tolkning koncentrerar uppdraget på sysselsättningen inom den del av den privata tjänstesektom direkt konkurrerar med hemproduktionen. Direktivet ses ur denna som synvinkel ett den debatt om stimulans till marknaden för som svar hushållstjêinster började med artikel i Sydsvenska Dagbladet den som en andra maj 1993 riksdagsinannen Margit Gennser och som därefter av uppföljts i serie artiklar av a nationalekonomen Anne Marie en av Pålsson, civilministern Inger Davidson och skatteprofessorn Leif Mutén. Debatten hushållssektorn är definitivt inte begränsad till Sverige. om Framför allt i Europa har under senare tid sysselsättningen inom denna sektor inte bara debatterats utan blivit föremål för särregler i beskattningen. Företeelesen år dock så att erfarenheterna av skatteexperiment ny är små för att inte säga obefintliga. I en PM från den 27 januari 1994 följde jag den snäva tolkningen av uppdraget. l denna presenterades förslag till en sådan kraftig nedmejsling av skattekilarna för hushållens efterfrågan hushållstjänster att ett utbud från vit arbetskraft eller vita företag skulle bli klart konkurrenskraftimed ett svarta tjänster. Förutsatt att det inte öppnade nya vägar till ga mycket stor skattetlykt skulle det inte försämra statens budget utan sannolikt förstärka den. Därmed fyllde förslaget ett nödvändigt villkor för uppfyllelse målet att förbättra ekonomin för några utan att försämra av den för andra. Rapporten ledde till en animerad debatt för och emot att utnyttja subventionerad arbetskraft för hemsysslor. Många kritiker ansåg att det var ett sätt att binda lågutbildad arbetskraft vid sysselsättning som för alltid var dömd att vara lågavlönad. Lösningarna på Sveriges sysselsättningsproblem skulle i stället går via utbildning till utveckling relativt högavlönade jobb. En helt annam utgångspunkt hade av den kritik ansåg att rapporten var alltför begränsad i sina förslag som både vad gäller avdragens storlek och kretsen av förmånstagare. Dessa kritiker såg i regel framför sig stor potentiell miarknad som framför en allt skulle väsentligt lindra ungdomsarbetslösheten. Både de som var för och de som var mot förslaget såg olika grader av risker för skatteundanglidning. De riskerna framhölls också i promemorian vars huvudsyfte var att belysa vissa problem i gällande beskattningsiregler. I förliggande skrift är utredningens slutrapport både vidgas och som fördjupas perspektivet kopplingen mellan skatter tOCh marknadseffektivitet med fokusering på omvandlingen i näringslivet och dess effekter på sysselsättningen. Analysen inleds med ett kapitel om strukturomvandlingen i svensk ekonomi betraktad i ett långt perspeektiv. Dess huvudav-

tolkningen detta 16 Uppdraget och av

belysa samspelet mellan delarna i ekonomin och identifiera sikt är att drivkrafter. Spaningen efter det sker i vad som synes ske går dock som djup vad behövs för att senare diskutera sådana inte på större än som skatteregler skulle kunna höja effektiviteten i förändringar i som totala utnyttjande och fördelning på sektorer. Då tjänstearbetskraftens objektet för direktivens frågeställningar ägnas kapitlet till stor sektorn är frågan denna sektors autonomi. Det sker del att illustrera om analys industrins roll för tillväxten i Sverige. bakvägen genom en av Frågan är dock central för dem tjänstesektom som den stora som ser uppslukaren det framtida arbetsutbudet i Sverige. av följande kapitlen beskrivs tjänstesektorn. Det första av detta I de två statistisk översikt sektorns sammansättning vad gäller aktiviteter ger en av och marknader. En del tjånsteproduktionen sker i hemmen. stor av Arbetstidsmässigt är den tidsanvändningsstudier att döma den i särav För få denna delsektors egenskaper vad klass största. att ett grepp om substitutionsmöjlighetema mellan hushållens produktion och gäller egen marknadsproduktion har jag låtit göra omfattande intervjustudie. en studie har två huvuduppgifter. Den skall ge svar på frågorna om Denna potentiell efterfrågan på hushâllstjänster som bjuds ut på det dels finns en existerar potentiellt utbud sådana tjänster. I marknaden, dels ett av förlängningen den också första analys efterfrågans och utbudets ger en av Med hushâllstjänster i denna skrift sådan produktion priskänslighet. avses med den verksamhet normalt bedrivs av hushållets som konkurrerar som medlemmar inom hemmet såsom städning och matlagning.

Priskånsligheten i efterfrågan och utbud spelar en viktig roll när ett

utformas eftersom skatter leder till förskjutningar i skattesystem Konstruktörerna den nuvarande svenska skattelagstiftprisrelationer av valt i princip bortse från detta förhållande ningen har medvetet att att låtit sig vägledas andra principer. Det betyder att nuvarande utan av Skatteregler kan snedvrida utbud och efterfrågan påtagligt inom inom

områden. Detta förhållande studeras i kapitel 5 mot bakgrund av några grundläggande beskattningsteori. Ett avsnitt ägnas åt en teoretisk modell

särskilt granskar relationen mellan hemma- och marknadsproduktion som hushâllstjänster. Någon ekonometrisk skattning priselasticiteter har av av inte skett inom utredningens Jag har flera skäl till denna ohörsamhet ram. direktiven. För det första hade det krävts rejäl forskningsinsats av mot en utredningen för förbättra den kunskap på området som idag finns. Den att tillförfogande har helt enkelt inte räckt för en sådan analys. tid som stått Vidare bedömde jag och andras erfarenheter att sannolikheten att av egna

Uppdraget och tolkningen av delta |7

önskvärd säkerhet i skattningarna var relativt liten. Många av de studier som görs på området utgår från en teori som är baserade sådana förutsättningar som innebär att likformighet är den bästa skatteprincipen. Då har de ingen funktion i detta sammanhang där effekter av en viss differentiering av skattesatser studeras. När det gäller tjänster av olika slag är skattningar av priselasticiteter speciellt osäkra grund av svårigheter att dela upp utgifter pris- och volymkomponenter. Situationen hjälps dock upp av att prisrelationerna de områden som här diskuteras är så uppenbart sncdvridna att en skattning av efterfrågans priskänslighet inte adderar särskilt mycket till relevant information. Därtill har vissa elasticiteter kunnat hjälpligt skattas med ledning av ovan nämnda marknadsundersökning. I ett avslutande kapitel diskuteras olika förändringar av skatte- och bidragsregler som skulle kunna rätta till lelallokeringar skilda områden. En ansats som har fördelar sett till ett kriterium är dessvärre ofta förknippade med nackdelar i andra viktiga avseenden. Avvägningar av intuitivt slag är därför nödvändiga inslag i alla tillämpade skatteprinciper. Avslutningsvis lämnar jag förslag till åtgärder och ger min egen prioritering av dessa.

2 Strukturomvandling och

sysselsättning

2.1 Sysselsättningen i hundraårsperspektiv

Direktiven till denna studie utgår som framgick av föregående kapital från tvâ sysselsättningsprognoser. För det första kommer sysselsättningen inom industrin att falla även om produktionen växer relativt snabbt. För det andra måste sysselsättningen inom offentlig sektor minska bl.a. med hänsyn till behovet av sanering av den offentliga sektorns finanser. Därtill kommer de dystra utsikterna för byggandet vilket talar för fortsatt fall inom denna del av ekonomin. Om arbetslösheten inte skall stiga ytterligare måste följaktligen en expansion ske inom övriga sektorer, där den privata tjänstesektom är helt dominerande. Frågan måste ställas om förutsättningarna är rimliga. Om detta är fallet, är då en kraftig Ökning av tjänstesektorns sysselsättning möjlig Under vilka förutsättningar kan en betydande omfördelning av sysselsättningen ske Detta kapitel skall belysa dessa frågor. Det sker med utgångspunkt i en översiktlig analys av omvandlingen i svensk ekonomi under de senaste decennierna, där särskild tonvikt läggs egenskaperna hos den svenska industrin. Detta kan synas märkligt då objektet för analysen är tjånstesektorn. Skälet är det faktum att en sektor i en ekonomi sällan är autonom utan är mer eller mindre intimt förknippad med andra delar av denna. Dessutom är det värt att påpeka att den sektorindelning med vilken statistiken över sysselsättningen redovisas inte nödvändigtvis är effektiv för en analys av sysselsättningsförändringama. Det må också framhållas att en studie som i sista hand vill belysa sysselsättningstendenser i regel med fördel tar sin utgångspunkt i marknads- och produktionsförhållanden. I ett avseende är prognosen konventionell. Minskningen i varuproduktionens andel är nämligen en process som i stort pågått hela 1900-talet. Se figur 2.1. År 1900 svarade varuproduktionen inklusive jordbruk för ca 75 procent av antalet sysselsatta och tjänstesektom följaktligen för 25 procent. Nittiotre år senare var fördelningen i det närmaste den omvända. Drygt 70 procent arbetade då inom tjänstesektom och knappt 30 procent med vamproduktion. Inom dessa huvudgrupper var omfördelningen också

20 Strukturømvandling och sysselsättning

iögonenfallande. I jordbruket arbetade âr 1900 närmare 55 procent av antalet sysselsatta. 1993 låg andelen 312 procent. Industrins sysselsättningsandel vid båda tillfällena kring 20 procent. Under de drygt 90 var åren har den offentliga sektorn ökat sin andel antalet sysselsatta från av 5 till 34 procent. För den privata tjänstesektom steg andelen från 20 till 38 procent.

Diagram 2.121Tjänste- och varuproduktionsandelar av total sysselsättning 1870- 1990

procent 80 \

fönster i

70i 60 50 40 30 voruproduldion inkl. ordbruk

10 0 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

Av de statistiska uppgifterna skulle man kunna tro att dramatiken skett inom jordbruket och tjänstesektom, medan industrin haft en stabil tillvaro. En kraftfull offentlig sektor skulle alltså tillsammans med den privata tjänstesektom plockat upp spillroma efter ett alltmer försvagat jordbruk. Den tolkningen är uppenbart felaktig, men visar faran i förenklade kurvanalyser och korrelationsstudier. Jordbruket har inte försvagats utan genomgått en omvälvande förändring vilken lett till en så kraftig produktivtetsökning att de tre procenten av den totala sysselsättningen klart bättre försörjer den övriga befolkningen med livsmedel än vad de 55 procenten gjorde vid seklets början. En helt annan fråga är att näringen trots produktivitetsökningen inte klarat sig utan kraftiga subventioner.

.Wrukturonzvandling och sysselsättning 21

Diagram 2.1b Stigande andel för offentliga tjänster

procent 70

60 .wiiaux

i i i 50 40 30 20 ljönsler ollenlligo v Å/l 42777 Ã/J/;l , o, -:,,,, t, .. . 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

Det svenska undret 1870-1970 har beskrivits av både svenska och utländska ekonomisk historiker. Deras analyser visar entydigt att det rörde sig om en industriledd omvandling av ekonomin. En kraftig vitalisering av den industri vars tillvaro inledningsvis grundades på komparativa fördelar vad gäller tillgång till skog, malm och vattenkraft kom att kombineras med innovationsbaserade verksamheter inom framför allt verkstadsindustrin. Företag som ASEA, LM Ericsson, Separator och SKF kom att betyda alltmer för den svenska ekonomin. Resultatet blev en genomsnittlig tillväxt i industriproduktionen under de hundra åren på närmare 5 procent per år. Denna tillväxt förutsatte en successiv utökning av transportnät och kommunikationssystem i övrigt. Den ledde också till utveckling av support av skilda slag vare sig denna skedde inom eller utanför industriföretagen. Dessa kringverksamheter är till betydande grad grunden till dagens producenttjänsteföretag. Det är fristående företag som i olika former betjänar andra företag, i ett tidigt skede huvudsakligen industriföretag. Genom de inkomster som industrins tillväxt skapade kunde hushållen i allt större omfattning efterfråga tjänster. Det ledde i sin tur till växande marknader för verksamheter som specialiserade sig att tillfredsställa människors behov av rekreation, resor, personlig service etc. En marknad för konsumenttjänsteföretag växte fram.

Strukturomvandling och sysselsättning

2.2 offentlig sektor efter 1960 Expansiv

Det industriella uppsvinget lämnade också utrymme för en växande offentlig sektor. Den höga progressivitet kom att känneteckna som skattesystemet under efterkrigstiden medförde att skatteinkomstemas andel BNP, skattekvoten, steg med tillväxten i ekonomin. Därtill kom av den socialdemokratiska regeringen verkade mellan 1932 och 1976 att som mål låta den offentliga sektorn överta allt fler uppgifter. hade som att Ännu dock den offentliga sektorns storlek inte exeptionellt hög 1960 var vid internationell jämförelse. Den några procentenheter när av en var relativa omfattning i USA. Därefter steg de offentliga samma som utgifterna mycket snabbt i relation till BNP. Något grovt tolkat var uppgången under 1960-75 inkomstledd. Under senare hälften av 1970talet skenade utgifterna ett resultat den då härjande industrikrisen som av och regeringens mycket utgiftskrävande insatser för att mildra denna med åtgärder, dvs. sådana riktas till enskilda branscher och selektiva som företag. År 1970 nådde de offentliga utgifterna över 60 procent relaterat till BNP. Under 1990-talets kris drevs kvoten över 70-procentsnivån. offentliga sektorns expansion har efter hand medfört en undan- Den trängning den privata sektorn, direkt genom att staten och kommunerav lagt beslag uppgifter kunde ha anförtrotts privata företag, na som indirekt de via sin marknadspolitik kommit att påverka varugenom att och resursprisema.

SNS konjunkturrâd har i sin rapport från 1994 ett målande sätt

delat den offentliga sektorns utgifter i nattväktarstat, infrastrukturupp en och socialstat. Därtill kommer i första hand utgifter till instat en tressegrupper och räntor statsskulden. Nattväktarstatens funktion är att skydda medborgarnas rättigheter. Dess utgifter huvudssakligen rätts- och polisväsende samt försvar. avser Infrastrukturstatens huvudsakliga uppgift är att hålla järnvägsbanoma och

vägarna i skick.

Välfärdsland i ofärdstid, Konjunkturrádets rapport 1994, SNS 1994.

Strukturømvandling och sysselsättning 23

Diagram 2.2 Offentliga utgifter relaterade till BNP Sverige, OECD och EU

procent 75

Sverige

a OECD

gm 50

1960 1970 1980 1993

Nattväktar- och infrastrukturstatens utbud gäller kollektiva varor. Socialstaten har som sin viktigaste uppgift att omfördela inkomster över livscykeln. Utgiftema går till dem som med hänsyn till sin ålder inte har förvärvsinkomster, och pensionärer. Därutvöver går dess dvs. unga utgifter till personer som av andra skäl inte har förvärvsinkomster, t.ex. arbetslösa, sjuka och personer i omskolning. Hit räknar konjunkturrådet också utgifterna för skolsystemet. Utgiftema till intressegrupper avser stöd till jordbruk, kultur och press. Fördelningen de olika utgiftskategoriema framgår av figur 2.3. Av figuren framgår att betalningar som avser den offentliga sektorns primära uppgift att svara för produktionen av kollektiva varor -tar en mycket blygsam del av den totala budgeten. Denna domineras i stället av sådan verksamhet som i princip skulle kunna skötas av privata försäkringsföretag. Om den samhällsekonomiska effekten av detta system har debatten gått högvarv i decennier. Tvâ frågor står i centrum:

Kan individen som försäkringstagare via anonyma skatter lita på att hon blir skyddad med den effektivitet som motsvarar inbetalningarna

och sysselsättning 24 Strukturomvandling

offentligt försäkringssystem den flexibilitet i utbudet som Klarar ett är normalt på privata marknader

Diagram 2.3 Vart går de offentliga utgifterna Procent av totala utgifter

vrigt Nuitvöktorsioien 1- 10.5

Infrosirukiurstoien 5

Iluuk

Sociolsiolen omfördelningor 9

Konjunkturrådets rapport 1994. Källa: a.a

beröras försäkringssystemens effekt på arbetsutbudet. Här skall endast här gäller storleken det bidrag som bortfaller då Den centrala frågan av tidigare arbetsfri börjar arbeta. Denna altemativkostnad för arbete, någon situation till situation, är för låginkomsttagare hög som varierar från fråga antingen måste känna stor lust till arbete eller ha att personen i för in i arbetslivet. Altemativkostnaden skär mycket hög moral att 0rd bort arbetsutbudet under lönenivâ som även i ett EUmed andra en perspektiv skulle sig mycket attraktiv för åtminstone 30 miljoner te arbetstagare. efterfrågade kvantiteten är hög vid löner som ligger Om samtidigt den altemativkostnad uppstår starka incitament till svartarbete. under denna Hushâllstjänstemarknaden har vad gäller kontrollerbarhet uppenbart goda

.Strukturomvandling och sysselsättning

egenskaper för att bli föremål för svart verksamhet. På det här sättet har det sociala försäkringssystemet bidragit med en lösning till utbudet av låglönejobb vilken knappast var avsedd. Den samhällsekonomiska kostnaden för denna lösning vari ingår både väl tilltagna bidrag och obeskattade inkomster verkar minst sagt onödigt stor. Problemet diskuteras ytterligare i kapitel 6. Av den offentliga sysselsättningen 1.4 miljoner finns tre fjärdedelar inom häls0-, sjuk-, och socialvård samt undervisning. Den allmänna förvaltningen svarar för 9 procent samt försvar och polis för 7 procent. Det betyder att den klart största delen av den offentliga sysselsättningen ligger områden där produktion i privat regi är fullt möjlig. Det är givetvis både direkt och indirekt av stor betydelse var eventuella nedskärningar ocheller privatiseringar kommer att ske i framtiden. Förhållandet mellan arbete i egen regi och s.k. outsourcing externalisering, dvs. utnyttjande av externa specialistföretag kan förändras vid en privatisering vilket i sin tur kan kraftigt påverka utvecklingen på olika delmarknader inom tjänstesektom. Modetrender blir nästan alltid blindskär vid långtidsanalyser. Det vore därför en betydande risk i att idag peka det virtuella företaget som en framtidsmodell. Ett sådant företag är ett nätverk av aktörer som under en tid sammansätter idéer och produkter till en marknadsvara eller marknadstjänst. Här är alltså extemalisering ett grundkoncept. Bakgrunden är hårt driven specialisering och stora krav på syntetisering. Begreppen är nya men företeelsen är åtminstone delvis uråldrig även om den statistiskt skuggats av dominanta inslag i utvecklingen vilka i 1900-talets Sverige varit de växande och alltmer globaliserade storföretagen. Som vi kommer att finna i nästa avsnitt har t.ex. externaliseringen under 40 år varit ett klart framträdande drag i industrins organisation. Den intressanta frågan är emellertid om den moderna ekonomin går in i ett skede där uppsplittring av verksamheter ytterligare intensiñeras och når nya områden. Ifall att detta skulle ske vore det utomordentligt hämmande för förnyelsen av ekonomin om den offentliga sektorn administrerade efterfrågan ocheller produktionen inom stora områden eller om skattesystemet verkade bromsande på denna typ av strukturomvandling. Ett system som bygger på extemalisering förutsätter betydande en flexiblilitet och snabb anpassning till teknologi och ändrade prisförny hållanden. Om modetrenden i analysen för ovanlighetens skull riktig vore skulle det betyda att alternativkostnaden för en stor offentlig sektor kommer att ytterligare öka.

och sysselsättning 26 Strukturonzvandling

2.3 Industrin fortfarande kärnan i svensk ekonomi

Statistisk bild och verklighet

revolutionen i Sverige medförde att industrins andel av

Den industriella

totala produktion från 10 procent av BNP till 35 procent landets steg Industrisyrsselsättningens andel den totala sysselsättning kring 1950. av sitt hittills största värde, 34.3 procent. Därefter har nådde detta âr lángsiktstrenden i detta avseende varit klart negativ. Under de senaste tre produktions- och sysselsättningsandel legat klart under 20 åren har både Är utveckling ofrånkomlig i modern ekonomi Frågan procent. denna en berättigad vi till samvariationen mellan BNPs ter sig ännu mer om ser industriproduktionens tillväxttakter den framträder i tabell 2.1. och som

2.1 Tillväxttakten i BNP och industriproduktion i Sverige Tabell

1881-1990 1921-1990 1961-1990 1971-1990

3,3 3,8 2,5 1,7 BNP

Industri- 4,6 4.7 2,8 1.5 produktion

Elasticitet 1,4 1,3 1,1 0,9

beräknade exponentiella trender. Elasticiteterna är Anm. Tillväxttakterna är som kvoten mellan talen i första och talen i andra raden. The Gross Domestic Product of Sweden and lts Composition Källa: Johansson, Osten, 1861-1955, Stockholm 1959, och SCB.

tabell tycks industriproduktionens tillväxt ialla med Enligt denna stigande värde pâ BNP. 1 diagram 2.4 kan vi se utvecklingen som ett

typiskt innovationsförlopp för en nödvändighetsvara. mycket när inkomsterna stiger från mycket låg nivå men Denna betyder kommit viss gräns trängs den undan av andra produkter. när de över en

Strukturomvandling och sysselsättning 27

Diagram 2.4 Industrins livscykel lndustriproduktions andel av BNP procent 40 -

30 -

,

1350 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990

Trendkurvan i figuren förefaller följa en obeveklig livscykel men den är i hög grad ett statistiskt illusionsnummer. För det första rör det sig lika litet som i fallet med jordbruket om en svag del av ekonomin som tynar bort. Tvärtom har industrin under det senaste halvseklet genom mycket kraftiga produktivitetsökningar kunnat sänka sina priser med ca en procent per är jämfört med företag i andra sektorer. Där finns alltså förklaringen till att industrins andel av BNP fallit med en tredjedel i löpande priser mellan 1950 och 1993 trots att industriproduktionens tillväxttakt varit högre än BNPs under samma period. För det andra finns en stark korrelation mellan tillväxttakten i industrin och tillväxttakten i BNP exklusive industriproduktionen. Den kausala tolkningen detta samband illustreras i diagram 2.5.2 För att tillväxttakten i BNP av skall nå den av finansministern i finansplanen för 199394 önskade nivån

ZSambandet skattats på femårsdatamellan 190105 och 198690 kan skrivas som Y 1.3 0.34 0.41 O.08X;R2 0.76 + Y är den årliga tillväxttakten i procentenheter BNP i exklusive bidraget från industrin och X är tillväxttakten i industrins förädlingsvärde. Talen inom parentes är standardavvikelser i respektive skattning.

sysselsättning 28 Strukturomvandling och

återstoden 1990-talet måste industrin enligt på 4 procent per år under av samband öka sin produktion i en årstakt av 6 procent. detta

industriproduktionens tillväxt och tillväxten i Diagram 2.5 Sambandet mellan övrig produktion Procent per år

Övrig produktion 51

-2-10123456891011 Induslriproduklionen

snäv tolkning figur 2.3 gäller Den viktigaste invändningen mot en av industrisektorn. I skrift från Industriförbunemellertid definitionen av en sektorer än industrin lagt ett stort värde till det3 konstaterades att andra input-outputtabeller att döma var bidraget till industriprodukten. Av sektorer sett detsamma som bidraget från totalkostnaden från dessa grovt SIND, fann också trend i relationen mellan industrin. Nutek, tidigare en insats i industriprodukten. Enligt deras industrins och andra sektorers industrins sysselsättning med 20 000 personer mellan kalkyler minskade avsöndring vissa verksamheter vilka 1977 och 1982 grund av en av industrier. Det gällde alltifrån städ- till inte kom att klassas som vilka tidigare alltså varit avdelningar i ett industriföretag. ñnansbolag, industriandelen i BNP a o delvis ett utslag av Den minskade vore m förändringar i företagens sätt att organisera sin verksamhet.

3Vinell, Lars, Den unika chansen, Industriförbundet 1983.

.Strukumnzrandlinkg och sysxrølsöiltrzizg .20

lndustriens Utredningsinslitul, lUl, har i studie en gjort en kraftansträngning för att grepp om nivån och förändringen i industrirelaterade tjänster. Deras resultat, som baseras offentlig statistik kombinerade med egna enkäter, framgår av diagram 2.6.

Diagram 2.6 lndustrisfärcns produktionsanilcl

procent 60 llléltTihdiiiislfiäfäFêñ 50 . . , 40

20 r-.eaaçrztarj

10 z

____,m___-._w--ø----"ñy#_a ävrimduslrirel Fönster

O . , . . . y . a 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990

Källa: Industriens utredningsinstitut

Industrisfaren, tillverkande industri inklusive industrirelaterade tjänster, var enligt deras studier 1990 ungefär samma nivå vad gäller förädlingsvärdesandel 46 procent som 40 år tidigare. Däremellan nåddes en topp 5l procent 1975. Kurvorna anger tre trender. Fallande andelar för produktionen inom tillverkningen, relativt konstanta andelar för transport och distribution samt stigande andelar för övriga industrirelaterade tjänster. Det är möjligt att lUls beräkningar av industrisfärens storlek ligger i överkant. Beräkningar från input-outputtabeller ger lägre värden än deras kalkyler. Samtidigt är det helt klart att en stor del den s.k. tjänsteexav porten är industriberoende. Det gäller t.ex. export av konsulttjänster, där konsulterna fått sin legitimtet grund av sin förankring inom bestämda

4Eliasson, Gunnar, ed. Den långa vägen, Industriens Utredningsinstitut 1993.

30 Strukturomvandling och sysselsättning

industriella basen skulle avsmalna skulle delar av industrin. Om den också plattformen för denna tjänster minska. Bra åskâdningstyp av material finns i de tekniska konsultföretag uppstod i samband med som nedläggninar och stâlverk 1970-talet. De ingenjörer som av varv arbetat där hade en fin kompetens som rådgivare vid uppbyggnad varv och stâlverk i utvecklingsländer. Med avsaknaden av kontakter med fartygs- och stâlproduktion i hemlandet tunnades dock deras legitimitet

som experter ut. Den viktigaste slutsatsen som skall dras av dessa iakttagelser är att uppdelningen ekonomin i en tjänstesektor och en varuproducerande av sektor inte nödvändigtvis är betydelsefull när sysselsättningsproblem studeras. Ansatsen kan faktiskt bli direkt missvisande. Den viktigaste egenskapen är det ömsesidiga beroendet. Varuanknutna problem kräver tjänster. Efterfrågan tjänster kan ofta tillfredsställas genom nya varor eller utveckling gamla. Det torde dock stå klart att industrisfaren i av drygt ett sekel varit kraftfältet i den svenska ekonomin. Den är det fortfarande. Hur blir det i framtiden

Avstannande omvandling

Bakom de tillväxttal refererats ligger stora och successiva försom ändringar i teknologin vad produktion, distribution, adminstration avser och information i företag och organisationer i övrigt. Nya produkter har tillkommit, andra har slagits ut. Omvandling är en benämning för totaliteten dessa förändringar. Med den definitionen kan inte graden av omvandling återspeglas i ett tal eller en tidsserie. Det rör sig i stället av ett mångdimensionellt begrepp där skalan vad gäller många karaktäom ristika är svår att precisera. Oavsett mått förmedlar jämförelser mellan dagens svenska ekonomi och den rådde för säg 40 år sedan ett odiskutabelt intryck av betydande som omvandling. Frågan är emellertid om den påtagliga uppbromsningen av tillväxten i svensk ekonomi och inte minst i industrin avslöjar en avtagande förnyelse. I ett viktigt avseende finns skäl till sådan misstanke. Det gäller industrins sammansättning vad avser bransch och typ av

Strukturomvandling och sysselsättning 31

företag. Problemet diskuteras relativt utförligt i Ohlsson och Vinells samt Eliasson a.a. Det kan presenteras i fyra punkter:

Trögrörlig branschstruktur - Storföretagsdominans - Få genuint nya storföretag - Svag storleksökning hos de små företagen -

I dag liksom för ett kvarts sekel sedan domineras industrin av traditionell kapitaltung industri och teknikerintensiv verkstadindustri. Den forskningsintensiva industrin är jämfört med USA och Japan andelsmässigt liten. Av utrikeshandelns relativa sammansättning att döma har Sverige jämfört med genomsnittet av OECD-länderna komparativa fördelar i produktion som klassificeras som lágteknologisk. Tendensen har snarare kantrat mot lågteknologi än tvärtom. Låt vara att denna typ av jämförelser är grov och döljer det faktum att ibland mycket avancerade processer hamnar som lågteknologi samtidigt som produktion som är förhållandevis trivial i statistiken blir högteknologisk, den är i alla händelser ett symptom vars bakgrund är värd en undersökning. Svensk industri domineras av storföretag. De 15 största företagen svarar för ungefär en tredjedel av den totala produktionen i Sverige. Storföretagen är också i regel globala, vilket betyder att deras produktion är förlagd till ett flertal länder. De 20 största har i det närmaste dubbelt sä många anställda utomlands som i Sverige. De globala företagen finns till stor del på marknader som inom OECD-området har en lägre förväntad tillväxt än BNP. Inkomstelasticiteten hos produkterna i fråga är med andra ord lägre än ett. Företagens produktionstillväxt förutsätts därför i hög grad ske genom ökade marknadsandelar Denna strategi kräver i regel att produktionen förläggs till marknaderna. Dagens storföretag är antingen gamla eller sammanslagningar av gamla företag. Det finns mycket få genuint nya storföretag inom svensk industri även om gränsen för företagsstarten sätts så långt tillbaka som 1950 och storleksgränsen sä lågt som vid 1 000 anställda. Detta har lett till att industrifästet i Sverige blivit alltmer instabilt. Å sidan har storföretaena gen de senaste tio åren förlagt en så stor del av sina investeringar utomlands att risken är betydande att deras produktion i Sverige

50hlsson, Lennart och Vinell, Lars. Tillväxtens drivkrafter, lndustriförbundet l987.

Strukturomvandling och sysselsättning

Det medför också stagnerande marknad för underleverantörerstagnerar. Ur risksynvinkel är det heller aldrig bra för en nation att vara na. beroende fâ företag. Det vet man inom de kommuner där sysselsättav ningen varit helt avhängig marknadsförutsättningama för ett pappersav bruk eller stálverk. Å andra sidan finns inga färdiga efterträdare till ett dagens storföretag. Det riskerar skapa ett stort och långvarigt glapp i den industriella kontinuiteten vilket i sista hand är ett allvarligt hot mot

landets ekonomiska styrka. Små eller medelstora företag har uppenbarligen inte blivit stora. Enligt flera studier har små företag dessutom den påtagliga egenskapen att inte bli medelstora. En stor del de små- och medelstora företagen är ens av underleverantörer till storföretagen. De är mer eller mindre starkt m a 0 storföretagens expansion sker i Sverige eller utomlands. beroende av om Detta har lett till medelstora självständiga industriföretag som att gruppen normalt är stommen i ett modernt industriland spelar en relativt blygsam

roll i Sverige.

Urholkad tillväxtkraft

Den industriella vâg fram till tidiga 1970-talet varit en expansiv som drivkraft i svensk ekonomi således ut att ha lett till en situation av ser betydande osäkerhet inför framtiden. Hur har Sverige hamnat i detta läge Den frågan kan besvaras med utgångspunkt i de förutsättningar en ekonomi behöver för att växa omvandling. Dessa avser i första genom hand förmågan hos ekonomin förändringar i omvärlden och att reagera utveckla kompetenser. En ekonomi med denna förmåga sägs ha nya tillväxt- eller utvecklingskraft. I nedanstående ruta har nio villkor för

tillväxtkraft specificerats. Sverige brast under lång tid i flera dessa avseenden och har fortav farande många brister. Konkurrensen har varit och är inom en stor del ekonomin helt eller delvis satt ur spel. Arbetsmarknadslagama har av ansetts skapa hinder för expansion hos små företag. Prisbildningen arbetsmarknaden har varit för starkt reglerad för att skapa incitament till arbetsbyten och investeringar i utbildning. Under långa tider var konsumtionsvarumarknadema prisreglerade. Detta medförde att den

effektiva skatten på utdelningar blev mycket hög.

Strukturontvandling och sysselsättning 33

Nio kriterier på tillväxtkraft

Väl fungrande signalsystem så att förändringar i marknadstrender snabbt kan upptäckas.

Ekonomiskt effektiva lagar så att onödig, marknadsstörande byråkrati undviks.

Stark konkurrens på alla områden så att trycket på effektivitet stadigt upprätthålls.

Liten makroekonomisk och politisk osäkerhet så att avkastningskraven hålls nere.

Konkurrenskrafti skattesystem så att arbets- och kapitalinsatser stimuleras.

Effektiva kapitalmarknader så att kapitalpriser blir så låga som möjligt.

Hög rörlighet arbetsmarknaden så att anpassningen till marknadstrenderna inte fördröjs.

Hög allmän kunskapsnivå och välanpassad kompetensutveckling så att ny teknologi kan utvecklas och tillämpas men också så att förståelsen för andra kulturer underlättas.

Väl fungerande transport- och kommunikationssystem så att inte effektivitetsfördelar inom exempelvis produktionen i äts upp av förhållande till andra länder höga transport- och informationskostnader.

34 Strukturomvandling och sysselsättning

Var företagsskatten 50 procent och individens marginalskatt 70 procent

blev den effektiva skatten 85 procent

Den viktigaste orsaken till koncentrationen av produktionen till storföretag och stelheten i branschstrukturen är emellertid det gamla skattesystemet, vilket kännetecknades av höga marginalskattesatser och avdragsmöjligheter för både företag och konsumenter. Ur stora kapitalinvesterarens synvinkel var det bättre att företaget behöll överskotten och investerade i maskiner. Den effektiva skatten av en sådan

kapitalanvändning var klart negativ7. Följden blev att vinsterna plöjdes

ned i de företag tjänat in dem i stället för att via kapitalmarknaden som placeras i de verksamheter som hade de bästa framtidsutsikterna. Hur skev kapitalanvändningen i praktiken blev är omöjligt att precisera. Med hänsyn till risken i placeringama skulle givetvis en betydande del återinvesteras i de gamla företagen. Helt uppenbart är emellertid att den etablerade industrin gynnades bekostnad utvecklingen nya företag. Ett resultat blev också en av av minskad bredd i produktutbudet. Ty även om de etablerade företagen diversiñerades deras ansträngningar att skapa nya verksamheter inom var FoU-intensiva verksamheter i regel misslyckade. Ett annat resultat denna skattepolitik som blev av betydelse för av sysselsättningsutvecklingen var att den ledde till för stora rationaliseringsinvesteringar i jämförelse med den nivå som skulle åstadkommits om skatterna inte snedfördelats. Följden har blivit att sysselsättningen inom industrin förmodligen blivit mindre än vad den skulle ha blivit med de marginalskattesatser gäller idag. Sannolikt har också investeringarna som hämmats inom industrin helhet. Det är fallet om de överinvesteringar som gjorts i de etablerade företagen är mindre än dem som systemet som förhindrat i de mindre företagen och i nya verksamheter. Under 1980-talet kom den finansiella bubbla som följde avregleringen kreditmarknaden och devalveringama 19811982 i spåren att av ytterligare förstärka det etablerade näringslivets positioner. Med de

°Den effektiva skatten har beräknats som summan av de tvâ skattesatserna minskat med produkten dessa, dvs 0.50 + 0.70 0.50 x 0.70 0.85. av -

7Södersten, Sweden, Tax Reform and the Cost of Capital international

Jan, - an Comparison, ed. Jorgenson, Dale W. and Landau, Ralph, The Brookings lnstitution Washington D.C. 1993.

Strukturomvandling och sysselsättning 35

exploderande börskursema höjdes avkastningskraven alla investeringar. För den etablerade utlandkonkurrerande industrin hade dock lönsamhetsläget förbättrats så starkt att deras planerade investeringar i utrustning och marknadsföring hyfsat kunde konkurrera med portföljplaceringar. Denna typ av reala investeringar betraktades som relativt riskfria och finansieringen var i hög grad intern. För investeringar i nya företag eller i nya verksamheter i gamla företag samt för investeringar i forskning- och utveckling medförde fmansmarknademas utveckling en barriär som från kalkylsynpunkt föreföll oöverstiglig. Den risk dessa satsningar normalt associeras med kom mot mitten av 80-talet att bli förenad med så höga avkastningskrav att normal finansiering av projekten var utesluten. Det torde dröja ytterligare några år innan struktureffektema av denna epok kan tillfredsställande klargöras. Vissa resultat talar dock ett tydligt språk. Arbetsintensiv, kapitalintensiv och skyddad industri ökade sina andelar av både produktion och investeringar medan den forsknings- och konstruktionsintensiva industrin föll tillbaka. Under senare hälften av decenniet minskade också för första gången de reala utgifterna för forskning och utveckling inom industrin. Denna utveckling skapade givetvis stora problem för de skilda typer av tjänsteföretag som vuxit upp kring universitet och högskolor. Under senare år har svensk lagstiftning ändrats till förmån för ekonomins tillväxtkraft. Avregleringar har skett ett flertal områden inte minst på kapitalmarknaden. 1989 slopades valutaregleringen. Lagstiftningen i övrigt har gjorts mer marknadskonform än tidigare. Skattereformen har förbättrat småföretagens konkurrenskraft vad gäller resurser. Av dessa skäl kan en extrapolering av produktions- och sysselsättningstrender bli särskilt missvisande. Som underlag för politiska beslut är de som bäst ointressanta. Detta kapitel skall avslutas med en översiktlig analys av de senaste årens utveckling inom industrin och den effekt den haft på övriga sektorer samt med en kort diskussion om konsekvenser för sysselsättning och ekonomisk politik av olika utvecklingsbanor. i

Syinell, Lars, Devalveringarnas effekter på industrin i Lars Ionung, ed. Devalve-

ringarna 1982 rivstart eller snedtändning, SNS 1982. -

Strukturømvandling och sysselsättning

varaktigt eller

2.4 Sysselsättningskrisen - ett

tillfälligt fenomen

Mellan 1970 och 1990 varierade antalet sysselsatta inom det privata näringslivet kring 3 miljoner sysselsättningen var 3.1 ca personer. vid såväl slutår. Under period ökade miljoner start- som samma sysselsättningen inom den offentliga sektorn från 800 tusen till 1.4 miljoner Under 1990-93 inträffade ett dramatiskt fall i det personer. näringslivets sysselsättning. En minskning antalet anställda i privata av industrin kvarts miljon bröt också uppgångstrenden för en personer sysselsättningen inom tjänstesektom. sysselsättningen föll där med 140 Även i byggnadsindustrin föll antalet anställda mycket tusen personer. kraftigt. Följden blev den i särklass kraftigaste ökningen i arbetslösheten under efterkrigstiden. Den öppna arbetslösheten kom 1993 över 8 procent den totala nådde 13 procent. Därtill kom påtaglig ökning av det och en i förtid avfördes från arbetsstyrkan. Redan innan krisen kom antal som i dagen hade statsbudgeten blivit ansträngd. Under krisâren har budgetunderskottet ökat till närmare 15 BNP varvid statsskulden procent av kommit över 1000 miljarder kronor vilket motsvarar ca 70 procent av BNP. Att âr hamna i kombinerad sysselsättnings- och budgettre en sig ingen företeelese för svensk ekonomi. Senare kris är i och för ny häften 1970-talet uppvisade symptom som väl påminner om dagens. av Styrkan i den pågående krisen är är dock klart större än den som startade för 20 år sedan. Då övertäcktes problemen av fyra devalveringar snart år. Denna gäng har inte kronan devalverats utan släpptes fri i under sex november 1992 med den påföljd att valutakursema ett och ett halvt år lika mycket efter devalveringama 198182. senare stigit i stort sett som Resultatet har blivit kraftig ökning exportorderingángen. Är därmed en av krisen på väg mot sin lösning Det är den självfallet inte.

Flera orsaker

Standardformuleringen när det gäller att beskriva krisens orsaker lyder: Det kraftiga fallet i produktion- och sysselsättning skall ses som en kombination kostnadsg konjunktur- och strukturkris. Effekterna av av en på samhällsekonomin accentuerades en makrokrasch inom den av finansiella sektorn. Påstående är sannolikt både sant och relevant. Med den flytande växelkursen har lönekostnadskrisen fått en lösning.

Strukturomvandling och sysselsättning 37

Konjunkturer i meningen mer eller mindre regelbundna cykler i den ekonomiska aktiviteten är ett alldeles för mycket uppmärksammat fenomen som blir ett problem först när regeringar och centralbanker försöker göra något det. Finanskrisen förefaller vara ett passerat faktum. Kvar står att lösa problemen med de även efter deprecieringen höga kapitalkostnadema och strukturen. De förra är av allt att döma en följd av den senare. Strukturproblemen har briljant beskrivits i Lindbeckkommissionens rapport SOU 1993:16 som inte bara går traditionellt ekonomiska domäner utan spänner över ett fält som omfattar samhällets institutioner i vid mening. Deras lösningar kan grovt taget sägas gå ut att ge landet de egenskaper av tillväxtkraft som tidigare definierats. Centrala slutsatser för denna utredning är kommissionens krav på sanering av budgeten via nedskärningar på utgiftssidan, i första hand socialförsäkringarna samt effektivisering av arbetsmarknadema. Åstadkoms förändringar enligt kommissionens förslag försvinner sannolikt den positiva räntedifferens som finns mot länder som USA och Tyskland trots att den löpande inflationen under en tid varit lägre i Sverige än i dessa länder. Som nämnts har redan stort antal beslut fattats som om de får förverkligas och uppföljs av andra beslut i Lindbeckkommissionens anda kommer att med tiden ge Sverige den förmåga till omvandling som under ett antal decennier varit klart försvagad. Därmed kommer förutsättningarna att finnas för en acceptabelt hög tillväxt. Kommer detta också leda till att sysselsättningsproblemet löses Den frågan skall inte besvaras här. Här skall diskuteras några av de spänningar på arbetsmarknaden som kommer att uppstå om tillväxten tar fart och ger svenskt näringsliv den profil av högteknologi och god lönebetalningsförmåga som tycks stå högt den politiska önskelistan. Avsikten är att peka på den för ekonomer självklara sanningen att på vilken nivå en ekonomi än finner sig kommer lagen om de komparativa fördelarna att sprida ut sysselsättningen vitt skilda uppgifter av vilka alla inte är lika betalda. Det vore samhällsekonomiskt dumt att sätta stora spärrar för denna naturlag.

Bräcklig bas

Trots sin stora tillbakagång under 1990-talets inledningsskede är industrin fortfarande den primära inkomstgeneratom i Sverige. Konventionella kalkyler visar att de komparativa fördelarna fortfarande finns i industriell

38 .Ytrukruromvandling och sysselsättning

verksamhet. En varaktig uppgång i industriproduktionen kommer direkt skapa öka efterfrågan på industrirelaterade tjänster och via inkomstatt bildningen på konsumenttjänster. En sådan utveckling är alltså en förutsättning för bestående tillväxt i Sverige Som framgått är dock

ekonomins bas bräcklig av två skäl.

Den är mindre än tidigare. Antalet anställda är ca 25 procent lägre än 1989 och enligt kalkyler från Nutek har 10 procent av den fysiska kapaciteten gått förlorad under period genom nedläggningar. samma Produktionskapciteten har alltså minskat men produktiviteten inom industrin har ökat. Det beror endast delvis kapacitetsminskningen den större delen är resultatet rationaliseringar bred front. utan av Industrikorgen har hög risk. Den består domineras av tjugotalet globala storföretag och ett stor antal mindre företag som är direkt Gruppen medelsora företag är för liten för att ta beroende av dessa. vid några av stora faller bort. om

Näringspolitikens uppgift är alltså att skapa ett sådant investeringsklii Sverige att de globala företagen håller kvar och ökar sin produktion mat i Sverige, att de mindre företagen stimuleras att växa och att utländska företag förlägger delar sin verksamhet här. Låt oss nu anta att de av beslut redan fattats och är på väg att fattas tillsammans med som som utvecklingen den internatiolla ekonomin möjliggör årlig BNPav en ökning 3 procent. Det förutsätter enligt erfarenheter en ökning av industriproduktionen på 4 procent år. Antag vidare att den FoUper intensiva industrin tio år ökar sin andel så mycket att Sverige statistiskt får karaktären frontnation när det gäller industriell av en teknologi. Vilka konsekvenser skulle detta fâ för sysselsättningen inom industrin och i tjänstesektom Låt utgå från kalkylen i tabell 2.2. oss

Tabell 2.2 Framtidsskiss fdr industrin

Sektor Andel 1994 Årlig Andel 2004 Förändring förädlings- tillväxt av föräd- i antal av värde i procent lingsvärde anställda

Strukturømvandling och sysselsättning 39

Förutsättningarna vad gäller total tillväxt och fördelning av denna är i det korta historiska perspektivet optimistisk men den sammanfaller väl med hundraårstrenden. Tillväxttakterna för de den arbets- respektive den kapitalintensiva industrin har gjorts med utgångspunkt i produkternas

inkomstelasticiteter i ett industriland. Ökningstakten för den forskningsin-

tensiva industrin har bestämts av antagandet att den om tio år skall ha nått ha nått en andel av industrins totala förädlingsvärde 20 procent. Den teknikintensiva industrins huvudsakligen produktion av investe- ringsvaror och konsumentkapitalvaror tillväxt är således residuellt bestämt. Även fördelningen utvecklingen känns igen från tidigare av perioder.

Produktiviteten avgörande

Sysselsättningseffektema i produktionskalkylen bestäms av antagandet om produktivitetsökningen. Denna förutsätts vara 3 procent per år för de tre första sekorema och 5,5 procent per år för den forskningsintensiva sektorn. Resultatet har som framgår av tabellen blivit i stort sett oförändrat antal anställda totalt sett men spridningen är stor med kraftig nedgång för den arbetsintensiva och en kraftig ökning för de forskningsbaserade företagen. Vid oförändrad geografisk fördelning av sektorerna skulle sydöstra Sverige ett kraftigt avbräck i sysselsättningen medan universitetsstädema och Linköping skulle sin industrisysselsättning väsentligt lyft. Sysselsättningsminskningen skulle i detta perspektiv helt avse relativt outbildad arbetskraft. Antalet ingenjörer och övriga naturvetare skulle däremot öka mycket kraftigt. Det gäller speciellt den kategori som arbetar med forskning och utveckling samt med konstruktionsarbete. Eftersom en stor del av produktionstillskottet inom den forskningsintensiva industrin måste komma från nya företag ocheller avse nya produkter inom gamla företag följer att relationen mellan antalet anställda inom FoU och förädlingsvärde inledningsvis måste öka mycket starkt. Förmodligen skulle antalet forskare inom industrin om tio år behöva vara tre å fyra gånger större än i dag för att den skisserade utvecklingen skulle realiseras. En sådan kraftig efterfrågan ökning av av högt kvalificerade naturvetare kommer inte att kunna helt tillfredsställas av ett inhemskt utbud. Under en följd av år skulle alltså importen av kvalificerad arbetskraft bli mycket hög.

sysselsättning 40 Strukturømvandling och

förefaller kalkylen orealistisk. Det gäller den arbetsin- I ett avseende

tensiva industrin. Hur kan årlig produktivitetsökning tre procent

en denna konkurrenskraftig mot a de nya låglöneföretaräcka för att göra Östeuropa Den enda förutsättningen är att lönekostgen i central- och Sverige relativt sett faller ganska snabbt i förnaden per tidsenhet i motsvarande kostnad i dessa länder. Det torde knappast vara hållande till reallönema faller i den arbetsintensiva möjligt med mindre än att mycket kraftigare rationalisering än den industrin. Alternativet är en sin kräver betydande investeringar. Vid ett mycket angivna vilken i tur reallönema kan teoretiskt konkurrenskraften höjas så kraftigt fall i stiger. Då är emellertid lönenivåerna på en kraftigt att sysselsättningen det sannolikt finns lönsammare användning av arbetsså låg nivå, .att delar ekonomin, att skilda tjänster kraften inom andra av t.ex. genom del industrin förmår betala höga höja effektiviteten för den av som

reallöner. övriga sektorer inklusive den offentliga Antagandena förutsätter att med 2,8 procent år. Fördelningen av dessa tillsammans växer per går ökad andel för den privata sektorn som får antas uppgifter mot Övertagande med högre produktivitet. Sysselsättningsmotivera detta därför vid 200 000 på tio år. Totalt sett ökningen kan stanna personer arbetstyrka den totala arbetslösheten sjunka med skulle vid konstant Då har hänsyn inte tagits till den nettominskning mindre än en tredjedel. eventuellt följer att tjänster som idag är i sysselsättningen som av offentliga övergått till att bli privata. tabell 2.2 är nänmts inte Den har två Projekteringen i som en prognos. den visa god tillväxt inte automatiskt sänker syften. Dels avser att en till den nivå ansetts acceptabel i Sverige. Dels skall arbetslösheten som nödvändigheten att de kriterier på tillväxtkraft som den illustrera av förverkligade balansproblemen i svensk tidigare specificerats blir om skall lösas. Det sista påstående skall förtydligas i det följande. ekonomi

Stora spänningar

enligt tabellen spänningar mellan regioner, mellan En utveckling ger stora olika kategorier arbetstagare. Den pekar också branscher och mellan av ökat utbud ingenjörer och naturvetare i övrigt av mot behovet av av mycket hög kvalitet. Det här förutsätter i första hand

Slrukturomvandling och sysselsättning 41

att prissignaler och annan väsentlig marknadsinformation får fungera ostört, att prisbildningen på arbetsmarknaden blir efterfråge- och utbudsbe- stämd att alternativkostnadema för deltagande i arbetslivet starkt reduceras och - att den relativa kapitalkostnaden ränta plus riskpremie för investeringar i Sverige sänks.

Dessa villkor kommer att leda till resultat starkt bryter som mot etablerade inkomstutjämningsmål i svensk ekonomisk politik. Om det framförliggande behovet stark omvandling skall realiseras måste av löneincitamenten slå igenom. Spännvidden i lönerna kommer därför att stiga kraftigt under inledande skede. Det är en något osmaklig förändring som framtvingats av en lönebildning under ett halvt sekel försom hållandevis litet präglats marknadsorientering. Eftersom arbetsutbudet av efterhand ökar på områden där de relativa lönerna är höga och minskar där de är låga finns utjämningstnekanism i den marknadsmässiga en lönebildningen. Medan sådana mekanismer är sekundsnabba kapitalmarknaderna kan de beroende på utbildningskraven ta månader, år eller decennier på arbetsmarknadema. sistnämnda förhållande är dock inget argument för att inte tillåta marknadsbestämning lönerna. Med av en ökad internationell rörlighet på arbetsmarknaden för arbetskraft kommer reaktionstidema att minska rejält. En god lönebildning förutsätter låga skattekilar; en skattekil kan vad gäller arbetsmarknaden kan definieras som differensen mellan kostnad för arbetsgivare och nettolön för en arbetstagare. Hur detta kan åstadkommas diskuteras andra ställen i denna utredning. Framtidskissen visar ockå att ekonomi med nödvändighet måste en utvecklas bred front. Framväxten forskningsintensiv industri av en förutsätter en rad av aktviteter inom andra sektorer vilka många av avser föga avancerad produktion och relativt okaliñcerade tjänster. Den forskningsintensiva industrin är i sig själv tvådelad i detta avseende. Vid sidan av avancerat arbete med utveckling produkter och förav nya bättring av gamla är hârdvaruproduktionen inom både den finkemiska och elektronikindustrin förhållandevis trivial karaktär. Om hårdvaruproav duktion inom denna bransch skall utvecklas i Sverige måste följaktligen produktionen bli konkurrenskraftig via relativt låga löner eller hög produktivitet vilken förutsätter väsentlig ökning kapitalintensiteten. en av

Strukturomvandling och sysselsättning

Huvudbudskapet i detta kapitel är att den drivande delen i en ekonomi inte nödvändigtvis är den enligt den konventionella dataredovissom uppvisar den expansiva bilden. Därför kan uppdelningen på ningen mest och tjänstesektorer lätt leda till misstolkningar av kausalsambanden. varu- Det finns emellertid ingen anledning att tro att inte produktionsteknologin framöver kommer att genomgå mycket stora förändringar. även Robotiseringen befinner sig endast i ett tidigt skede. Traditionella industrijobb kommer alltså även fortsättningsvis att minska i snabb takt. Denna utveckling kan förmodligen endast i mycket liten grad bromsas av anpassning nedåt i reallöner pá utsatta områden. Den nya teknologin en i regel så överlägsen den gamla att dess introduktion inte kan mötas är med klassiska marginella förskjutningar i prisrelationema mellan arbete och kapital. Den grafiska industrins omvandling under 1970-talet är ett synnerligen illustrativt exempel pá den typ processer som nu gör sitt av intåg bred front. Samtidigt skapar teknologin arbeten inom vida nya tjänstesektom. Här kommer lönebildningens effektivitet att områden av spela roll för anpassningen. Det är följaktligen också inom en stor tjänstesektom lönekostnaden kommer att ha störst betydelse för som industrins internationella konkurrenskraft. Mycket tyder emellertid att industrirelaterade tjänster inklusive de utbildningsinsatser som omvandlingen kräver inte kommer att fylla gapet mellan total arbetsstyrka och efterfrågan arbetskraft. Det finns därför anledning att något

närmare undersöka marknaden för konsumenttjänster.

3 Den

privata tjänstesektorn

Tjänstesektorn i Sverige

l detta kapital ges en kort översikt av den privata tjänstesektom i Sverige och en kort diskussion om hemarbetets omfattning och dess behandling i modern ekonomisk teori. l bilaga 5 redogörs för undersökningar om tjänstesektorcrna i USA och Europa. I nationalräkenskaperna kan den privata tjänstesektom ses som en restpost, som i produktionshänseende fyller upp klyftan mellan BNB och produktionen inom jordbruk, industri och offentlig sektor. Men det är en stor restpost. År 1992 svarade den för 39 BNP och för 38 procent av procent av det totala antalet sysselsatta. Det betyder att över 1,5 miljoner personer arbetade med privata tjänster. Fördelningen av sysselsättningen delsektorer framgår diagram av 3.1. Varuhandeln som är mycket arbetsintensiv svarar för tredjedel en av det totala antalet anställda. Tjänster kan rikta sig till både företag och konsumenter. De förra benämnes producenttjänster, de konsumenttjänster. Den officiella senare statistiken gör ingen uppdelning på dessa. Med hjälp uppgifter från av nationalräkenskaperna och från branschorganisationer har dock en någorlunda tillförlitlig skattning tjänsternas fördelning på de tvâ av kundkategoriema kunnat göras. Enligt denna köper företagen inklusive offentlig sektor och hushållen 65 respektive 30 tjänsteföretaprocent av gens produktion. Resten exporteras. I dessa beräkningar ingår inte bank och försäkringstjänster. Förädlingsvârdet dessa producent- och av konsumenttjänster var 1992 av storleksordningen 340 respektive 160 miljarder kronor.

44 Den privata tjänstesektom

3.1: sysselsättningen inom privata tjänster 1992 Diagram

Fastighetsförvaltning 4% 6% i Hotell. restauranger Varuhandel 33% Bank, försäkring 6% i I Konsulttjänster 14%

Undervisning, städning, epamlbncr kultur mm S70 Transporter, komrrunikation 19%

Hemarbetet utanför statistiken

marknadsanalyser bör veta att obetalt hemarbete inte Den som gör marknaden för hushållstjänster i siffrorna ovan. Det beror räknats in i såväl i Sverige utomlands, inte på att nationalräkenskapema, som hemarbete produktion tjänster som påverkar betraktar sådant som av bruttonationalprodukt. Detta beror i sin tur på svårigstorleken av vår arbete. En del de tjänster idag utförs som heter att värdera detta av som framtiden mycket väl läggas ut på andra och obetalt hemarbete kan i produktion BNP och sysselsättning enligt därmed påverka uppgifter om i så fall ingen företeelse. Nu gällande nuvarande sätt att räkna. Det är ny redovisningssystem innebär värdet vår samlade produktion av varor att av och tillväxttakten överskattas. Utbyggnaden av och tjänster underskattas åldringsvård har, för att ta några exempel, samhällets barnpassning och överflyttning arbetsuppgifter från hemmen till verksamheter lett till en av i statistiken. Därigenom har BNP-måttet överskattat tjänstesamsom ingår hällets framväxt. hur män och kvinnor använder tiden till Enligt studier över hemarbete och fritid går i genomsnitt 26 timmar i veckan yrkesarbete, - Enligt beräkning med hjälp av befolkningstill hemarbete. en grov 2,7 miljoner heltidsjobb. Marknaden, dvs. statistik skulle det motsvara arbetet inom den privata tjänstesektom uppgår till mindre än det betalda

Den privata tjänstesektorn 45

hälften. Här finns uppenbarligen ett rejält utrymme för förändringar som kan förvandla samhällsstrukturen i skilda riktningar. Frågan belyses senare i framställningen.

En heterogen sektor

De privata tjänsterna omfattar ett stort antal helt skilda verksamheter. Parti- och detaljhandeln är störst och svarar för tredjedel eller drygt en 500 000 av de anställda. Under 1980-talets första hälft sjönk sysselsättningen grund av rationaliseringar inom handeln. Högkonjunkturâren 1987 till och med 1989 gav utslag i form av måttliga ökningar i antalet anställda mellan 2 och 3 procent per år. Detaljhandelns tjänster riktas huvudsakligen mot hushållen. Den svarar för omkring 30 procent av sysselsättningen inom handeln. Partihandeln vänder sig både till hushåll och företag. Transporter och kommunikation svarar för närmare 20 procent av sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn. Det motsvarar omkring 290 000 anställda. Transporterna väger tyngst med sina 15 procent av de anställda och avser såväl person-, godstransporter land, i luften som och sjön. Med kommunikationstjänster menas här post- och televerksamhet. Sysselsättningen inom transportbranschen har stigit med 6 sedan procent 1980. Även här avspeglade sig högkonjunkturen i ökningar under åren 1989 1991 på mellan 1 och 2 år. - procent per

46 Den privata tjänstesektorn

Diagram 3.2: Sysselsättning transporter, post- och teletjänster

Index 1930:100 110T

Transporter 6%

Posh och teletjanster 95 -6% - .

90 ..

i e 4 + l l e s l l 35 t 2 r 1984 1986 1988 1990 1992 1980 1982

Av de totala transporttjänstema är det drygt 60 procent som köps av övriga näringslivet och offentlig sektor, knappt 20 procent går till hushållen och resterande 20 procent exporteras. Andelen tjänster som riktar sig till företag respektive hushåll varierar kraftigt beroende vilken del av transportsektorn som studeras. Lastbilsåkeriema som svarar för en tredjedel av den totala transportvolymen, har nästan ingen försäljning till hushållen l procent medan största delen sjöfartstjänstema exporteras 60 procent och l0 av procent går till hushållen i form av s.k. privat konsumtion.

Den privata tjänstesektorn 47

Diagram 3.3: Produktionens fördelning på transporttjänster 1992

Taxi4% Buss-och lokaltrafik8% Ustbilsäkeñef31%

Järnvägar8%

Transponlörned.I3 a

i Sjötransponer22% Luman 14%

Av flygets tjänster utnyttjas närmare 15 procent av hushållen och drygt 10 procent exporteras. Inom järnvägen och taxi kan marknaden för hushållstjänster uppskattas till 25 procent respektive drygt 30 procent, medan den uppgår till närmare 70 procent för buss- och lokaltrafik. Inom post- och teletjänsterna är det Posten AB och Telia AB som dominerar. Båda var tidigare affársverk, men räknades även sådana som enligt internationella rekommendationer till den privata tjänstesek- - tom. Även statligt och kommunalt ägda bolag ingår i den privata tjänstesektom i nationalräkenskapema. sysselsättningen inom kommunikation har stadigt minskat hittills under 1990-talet. Det beror effektiviseringar och rationaliseringar inom branschen. Hushållens andel av marknaden för posttjänster uppgår till drygt 15 procent. Deras andel av teletjänstmarknaden är 45 procent.

tjänstesektorn 48 Den privata

Diagram 3.4: Sysselsättningens förändring

index 1980:100 Rekreation 30% 130T

Undervisningsjukvård16% 120

110 - Reparationer -1%

Frisörs-, fototjänster 5% mm.e 4. : 1 : : : 4. 90 1 : . : 1986 1988 1990 1992 1980 1982 1984 . sysselsättningen 1992 frisör, foto, undervisn, reparationer osv Diagram 3.5:

Frisörs-, forotjänster 16% Undervisning sjukvård35% mm

Reparationer 14%

i Renhållning, städning 16% Rekreation 19%

Den privata tjänstesektorn 49

Övrigt: Från till underhållning

ren-

En viktig del av den privata tjänstesektorn finns under rubriken Övriga

privata tjänsteri nationalräkenskaperna. De svarar för omkring en fjärdedel av sysselsättningen i sektorn och riktas både till hushåll knappt 60 procent samt till företag och offentlig sektor drygt 40 procent. Privat undervisning och sjukvård ingår här och sysselsätter drygt 90 000. Antalet anställda har stigit kraftigt sedan 1989 efter att ha varit

i stort sett oförändrat tidigare under l980-talet. Ökningen mellan 1989

och 1992 uppgick till mer än 10 000 eller 17 procent. Omkring hälften av tjänsterna utnyttjas av hushållen. Under rubriken rekreation ryms en mängd olika tjänster. Filminspelning och filmvisning, Radio och TV, teater, lotterier och bibliotekstjänster är några exempel. sysselsättningen inom branschen har stigit kraftigt under 1980-talets första år och efter 1986. Under hela perioden mellan 1980 och 1992 ökade antalet anställda med 30 procent. Idag uppgår de till över 50 000. Det är framför allt till hushållen till 90 procent som tjänsterna riktas. Inom området renhållning och städning är det däremot nästan inga hushåll som köper tjänster utan 99 procent av dem går till övriga näringslivet och offentlig sektor. Branschen sysselsätter idag 42 000. Det är en ökning med 9 procent sedan 1980. Reparationer av htishâllsvaror inklusive bilar och Övriga personliga tjänster som t.ex. frisörs-, foto-, tvätteri- och begravningsbyråtjänster samt betalt hemarbete visar i stort sett oförändrad respektive vikande sysselsättning under perioden 1980-1992. Antalet anställda uppgick till 83 000 år 1992. Det är 65 procent av reparationstjänsterna som köps av hushållen. När det gäller övriga personliga tjänster är andelen högre, närmare 70 procent. Uppdragsverksairtheten, dvs. konsulterna, svarar för den mest expansiva utvecklingen inom den svenska ekonomin sett såväl i ett längre tidsperspektiv som under de senaste tolv åren. Som tidigare nämnts beror utvecklingen till en del på avknoppningar från industrin. sysselsättningen inom t.ex. advokat, arkitekt-, bokförings- och reklambyråer, bygg- och datakonsulter samt bevakningsföretag har nästan fördubblats sedan 1980. År 1992 uppgick antalet anställda till 220 000. Men även konsultbranschen har fått känna av lågkonjunkturen. Sysselsättningen har minskat något 2 procent mellan 1991 och 1992.

50 Den privata tjänstesektorn Hushållen köper endast omkring 2 procent av konsulttjänstema medan 12 procent exporteras. Diagram 3.6: Förändringen i sysselsättningen uppdragsverksamhet Index 1980:100 200 I Konsulter 92% 180-

120 1 1

var 1992. Det motsvarar 6 procent av sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn. Under hela 1980-talet ökade antalet anställda successivt beroende den framväxande kreditmarknaden. l finanskrisens spår minskar sysselsättningen. Under 1992 sjönk den med 6 procent nu jämfört med året innan. Preliminära uppgifter om våra banker pekar minst lika stor nedgång i sysselsättningen under 1993. en

Den privata tjänstesektorn 51

Diagram 3.7: Förändringen i sysselsättningen bank och försäkring

Index 1980:100 130w

125-

120- Bank-och försäkringstjänster 22%

H5 --

[05

y e 1 e l 980 1982 l 984 1986 1988 1990 1992

De anställda i hotell och restauranger uppgick till 88 000 âr 1992. När branschen var som störst âr 1990 sysselsatte den över 100 000. - - Under så gott som hela 1980-talet ökade antalet anställda kraftigt. Enligt nationalräkenskapernas beräkningar över tillgång och användning av marknadsprodukter 1991, köptes 66 procent av hotell- och restaurangtjänsterna av hushållen. Andra studier tyder att hushållens andel inte är fullt så stor. Hotellbeläggningsstatistik i kombination med en specialstudie nordisk turiststatistik tyder på hushållen utnyttjar 35 av att procent av hotellens tjänster, medan restaurangerna erbjuder drygt 45 procent av sina tjänster till hushållen. Det innebär sammantaget att hotelloch restaurangbranschen till knappt 60 procent tjänar företagen medan resterande 40 procent går till hushållen. Denna skillnad i siffrorna för hotell- och restaurangbranschen enligt olika källor påverkar endast marginellt uppgiften om den totala marknaden 30 procent.

Nordiska Ministerrådets projekt nr: 64.01.04 Redovisning av nordisk turiststatistik 1988-1991 utveckling av nordiskt statistikprogram förturism, Statistiskacentralbyrån. ,

tjänstesektorn 52 Den privata

3.8: Förändringen i sysselsättningen hotell o restaurang Diagram

Index l980lm

160T

150-- x

130 - och restuurangtjänster 31% Hotell-

120--

110-

1 41 ICX 1 u . y u u u . u 1986 1988 1990 1992 1980 1982 1984

tjänstesektom brukar också fastighetsförvaltning Till den privata anställda inom denna bransch uppgår till knappt 70 000 vilket räknas. De sysselsättningen i den privata tjänstesektom. motsvarar 4 procent av tjänsterna köps hushållen, medan företag och Knappt 60 procent av av offentlig sektor för resterande 50 procent. svarar

3.2 Hushållstjänster

genomgången den privata tjänstesektoms delbranscher har vi Vid .av andel tjänsteproduktionen köps hushållen. angett hur stor av som av Därmed har vi redan berört vad med konsumenttjänster. som menas alltså till skillnad från företagstjänster sådana Konsumenttjänster är - efterfrågas hushållen. Med begreppet hushållstjänster tjänster som av konsumenttjänster i Sverige i dag normalt utförs av det egna avses som medlemmar där också marknadsalternativ står till buds. hushållets men hushållstjänster är matlagning, inköp av hushállsvaror, Exempel barnpassning, reparationer i hemmet och annat gör det själv-arbete, trädgård och löpande trädgârdsarbete, bil- och cykelservianläggning av

Den privata tjänstesektørn 53

ce, transporter, städning, fönsterputs, tvätt samt strykning av käder och hemtextilier. De praktiska möjligheterna att byta arbete i egen regi mot köpta tjänster varierar starkt mellan de uppräknade aktiviteterna. I nästa kapital används en något snävare definition av hushâllstjänster än här.

Det finns som nämnts ingen statistik över hemproduktionensz värde.

Däremot har Statistiska Centralbyrån SCB genomfört studier över

hushållens tidsanvändning3. I genomsnitt lägger män och kvinnor ner

26% timmar i veckan hemarbete. Fördelningen kön och aktivitet framgår av tabell 3.1.

Tabell 3.1 Tid för hemarbete, timmar och minuter per vecka

Underhållsarbete kan avse bostad, bil, cykel och andra hushållskapitalvaror. Som inledningsvis påpekades är detta ett gigantiskt arbete som i tid motsvarar sysselsättningen inom det privata näringslivet. Det är dock sannolikt en mycket liten del av detta arbete som låter sig ersättas av köpta tjänster. Dels är en stor del av detta arbete en form av konsumtion, en glädjekälla, dels sätter inkomstrestriktionema snäva gränser för den externa produktionen av dessa tjänster. I kapitel 4 diskuteras med utgångspunkt i en marknadsundersökning hur stor potentialen är. Det är dock helt klart att hemarbetet oavsett hur det bokförs är integrerad - del av ekonomin. I nästa avsnitt beskrivs i kort översikt en gren i modern

ZHem- och hushållsproduktion är synonymer i denna skrift. Hushållsarbete betecknas i SCBs statistik matlagning, städning samt tvätt och strykning. 35e Rydenstam, K., I tid och otid. En undersökning av mäns och kvinnors tidsanvändning 199091, Levnadsförhållanden, rapportnr 79. SCB 1992.

54 Den privata tjänstesektorn

nationalekonomi, där hemmets produktion och hushållens egna insatser resultatet typ rationella beslut som styr företag. ses som av samma av

3.3 Hushållet i ekonomisk teori

Teoretisk forskning hushållssektorn fick förnyad uppmärksamhet om att professor Gary Becker från Chicago 1992 erhöll Sveriges genom Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Gary Beckers insatser har väckt stor uppmärksamhet. Orsaken härtill är hans originella metodologiska ansatser samt att han ställt fundamentala frågor fördjupat nationalekonmisk analys och ifrågasatt etablerade som sanningar. Becker har vidgat ramarna för neoklassisk mikroteori genom att tillämpa ekonomiska analysmetoder på nationalekonomers kompeten-

sområde. l traditionellt mikroekonomiskt tänkande förväntas producenterföretag maximera målvariabel genom att använda resurser och insatsvaror vars en optimala sammansättning vägleds av relativprisema. På analogt sätt förutses individerhushåll maximera nyttan av konsumtion och sparande inom för budgetrestriktion. Gary Becker har bidragit till en mer ramen en sofistikerad konsumentteori att inte betrakta inköp av en vara eller genom tjänst någon slutgiltig ekonomisk handling. Man köper inte en som hushållsmaskin för maskinens skull, vill Gary Becker säga, utan för egen de tjänster och tillfredsställelser får ut av den. Hit hör möjligheter man tid och uppnå stordriftsfördelar vid disk, djupfrysning etc. att spara Med sådan ansats kan eller flerpersonhushåll betraktas som en enenheter vilka producerar välfärd med hjälp av inhandlade konsumtionsoch kapitalvaror. För att laga middag behövs insatsvaror. Till dessa en mätbara kostnader tillkommer den tid som går för att laga middagen. Tiden har ett pris, alternativkostnad, som kan definieras som den en arbetsinkomst individ avstår från när han ägnar sig ike avlönad en produktion i hemmet. ekonomi med ökad tillväxt, höjd produktivitet och stigande I en reallöner tilltar altemativkostnaden den tid som allokeras till husav hållsproduktion eftersom den inte någon monetär kompensation. genererar Det kan förklara varför hushåll ökar efterfrågan av alltmer sofistikerade

se t.ex. hans bok Human Capital: A Theoretical and Empirical Approach, New York,

Den privata tjänstesektorn 55

hushållsapparater ocheller hushållstjänster. En given mängd hushållsproduktion kan då utföras med mindre tidsåtgång. Härigenom kan hushållet, om dess medlemmar så önskar, ägna större tid produktion marknaden. Gary Beckers analyser är givetvis mer sofistikerade än så. Det viktiga är, att enbart genom att återge grunddragen i hans resonemng, kan peka på att bakom efterfrågan hushållstjänster finns ett beteende som låter sig förklaras med utgångspunkt i hushållens rationella syn vad gäller arbetsfördelning mellan hushållsmedlemmama och dess totala tidsanvändning. I nationalekonomisk analys antas att det är individen som bäst känner sina preferenser. En politik som underlättar uppkomsten av väl fungerande varu- och faktormarknader för hushållstjänster vidgar enskilda människors möjligheter att fatta självständiga beslut om fördelningen av sin tid mellan produktion i hemmet och marknaden. Härigenom bidrar en sådan politik till samhällsekonomiska välfärdsvinster.

Svårt att värdera hemarbetet

Den tämligen ingående teoretiska forsknningen om hushållssektom har inte kunnat följas upp av lika ambitiös empirisk forskning. Ekonomer som Simon Kuznets och James Tobin, båda nobelpristagare, har pekat på svårigheterna med att sätta korrekta priser på den produktion som sker i hushållen. Därmed registreras inte dessa verksamheter i nationaräkenskaper vilket medför att den totala produktionvälförd som folkhushållet åstadkommer underskattas. Dessa frågeställningar har fått ökad aktualitet i takt med tjänstesektorns ökade betydelse för västvärldens samhällsekonomier. För närvarande pågår en omfattande internationell diskussion bland forskare och andra specialister på området om möjligheterna att komma tillrätta med detta. En bra översikt finns i International Conference on The Measurement and Valuation of Unpaid Work, Statistics Canada, Ottawa, Canada, April 1993 och Defining and Measuring Unpaid Serives Produced by Households for own Use OECD, augusti 1993.

SOU l94.43

4 En marknad för

hushållstjänstei

- resultat av en intervjustudie

4.1 Problemställningar

l Sverige produceras merparten httshållstjåinster såsom matlagning, städning, tvätt, strykning, fönsterputs, m.m. i hemmet av hushållens egna medlemmar. Ett viktigt undantag iir barntillsyn där en ansenlig mängd barnfamiljer konstituerar offentlig uarntillsyir Endast i begränsad omfattning finns en etablerad marknad där specialiserade privata företag med anställd arbetskraft utför dylika tjänster mot kontrakt. Ofta handlar det då om mindre regelbundet återkommande tjänster som kräver en större mängd arbete och kapital. Hit hör vindsröjning, hjälp vid flytt, större trädgårdsarbeten etc. Vidare anses det vara allmänt bekant att hushållstjänster normalt köps en svart eller grå marknad. Informationen om denna marknads totala nivå och struktur, vilka tjänster som där utförs och hur prisbildningen går till, kan inte vara särskilt exakt. Den år definitionsmässigt inte statistiskt belyst. Skattning av den totala omfattningen har dock gjorts. Se bilaga 4. En intressant fråga, inom ramen för en diskussion om möjligheterna att öka produktionen inom privat tjänstesektor, år därför om det finns en jordmån för marknadsproduktion av hushållstjänster.

Finns intresse från hushållens sida - För vilka tjänster och till vilka priser - Kan efterfrågan antas vara tillräckligt omfattande för att -- generera en marknad Är människor villiga att bjuda ut arbetskraft för att utföra sådana tjänster Existerar här någon verklig sysselsattningspotential -

Det är bara några viktiga frågor som kräver svar för de företag som planerar marknaden och för de politiker eventuellt vill som skapa rimliga förutsättningar för den.

58 En marknad för hushållstjânster...

För få underlag för analys hushâllstjänstemarknaden och för att ett av eventuella förslag syftar till att göra den vit och det sättet som förbättra dess funktion har utredningen låtit göra en brett upplagd marknadsundersökning baserad på intervjuer. Undersökningen har kartlagt såväl tänkbar efterfrågan tänkbart utbud av hushållstjänster. som I detta avsnitt presenteras undersökningens huvudresultat med analyser och kommentarer. Hela undersökningen med tabeller, frågor och svar presenteras i bilaga

4.2 Undersökningsmetod

3 000 slumpvis utvalda telefonabonnenthushâll i Sverige intervjuades. Intervjuerna utfördes telefon under tiden 24 november 12 december per - 1993 med i hushållet. Med vuxna avses personer över 18 vuxen person år. Intervjuaren återkom någon inte var tillgänglig vid första om vuxen uppringningen. Basen för resultatredovisningen utgör 3 000 fullständiga intervjuer. Totala antalet hushåll i landet är 3,7 miljoner. 3 000 genomförda hushållsintervjuer innebär att varje intervju representerar ca 1 230 hushåll. Varje procentenhet svarsfördelning representerar 37 000 av en hushåll och varje promille 3 700 hushåll.

4.3 Populationens karakteristika

Om vi förutsätter att individer träder in i aktivt arbetsmarknadsdeltagande i åldrarna runt 25-30 år och arbetar åtminstone fram till 65 års ålder finns i den intervjuade populationen övervikt för individerhushåll som en åldersmässigt befinner sig kring mitten sitt yrkesverksamma liv. Detta av avviker något från den svenska befolkningen i stort. Till viss del hänger detta med att individer bor på institutionaliserad samman som åldringsvård inte intervjuats. Flertalet hushåll består 2-4 personer. Det bör dock noteras att en av femtedel utgörs enpersonshushåll. Hälften av hushållen har hemav mavarande barn och över hälften bor i villa. Den sistnämnda fördelningen är annorlunda än skulle framkomma i undersökningar med tonvikt en som på storstäder. Då skulle andelen villaägare bli mindre.

En marknad för hushállstjänster... 59

En övervägande majoritet har bil och en bostadsyta som motsvarar riksgenomsnittet. Majoriteten respondenter arbetar heltid. l hälften av hushållen arbetar 2 personer varav minst en är heltidsarbetande. Närmare hälften av hushållen rapporterar en årsinkomst i intervallet 200 OOO 400 OOO kronor. Ca en tredjedel har en årsinkomst under - 200 000 kronor och endast 8 procent ligger över 400 000 kronor. Tretton procent av de tillfrågade har velat uppge inkomst. När det gäller yrke och anställning uppvisar svaren som väntat stor spridning. Noterbart är att andelen arbetslösa pâ 8 procent motsvarar rikstalet enligt Statistiska Centralbyrån vid tidpunkten ifråga. Trots att stickprovet kan synas vara stort, är det dock inte tillräckligt omfattande för att tillåta ingående korstabuleringar. Allt eftersom materialet bryts ner minskas antalet observationer starkt liksom möjligheterna till rimligt säkra slutsatser. På frågan om hushållens intresse av städhjälp står ett stickprov 3 000 hushåll till buds. Preciseras frågan till landsortshushåll i flerfamiljshus med en sammanlagd inkomst understigande 200 000 kronor per år återstår endast några procent av det ursprungliga stickprovet.

Efterfrågan

Det är närmare 900 000 hushåll som uttrycker intresse av hjälp vid enstaka tillfällen eller ganska regelbundet om möjlighet gavs att dra av kostnaderna för detta i deklarationen. 900 000 motsvarar närmare 25 % av samtliga hushåll. De 222 000 hushåll som är intresserade av hjälp ganska regelbundet uppgår till 6 % av samtliga hushåll. Det betyder likväl att en majoritet på närmare två tredjedelar givit svaret inte intresserad bra som det är. Det kan finnas många skäl härför. Vi återkommer till detta senare. Redan här vill vi emellertid ange att de som utfört intervjuerna påpekar att man i den senare gruppen sannolikt återfinner de ofta mer välbärgade grupper i storstäder som redan har sitt behov av hus- hållstjänster ordnat genom den svarta eller den grå marknaden.

marknad för hushállstjänster... 60 En

Diagram 4.1 Intresse för köp av hushållstjärtster procent av alla hushåll

ointresserad 76

Hjöp och dö co

Regelbunden hjälp 6

miljon hushåll deklarerat vilja att utnyttja De närmare en som en har därefter fått följdfrägan vilken typ av tjänster de hushâllstjänster om efterfrågar. Svaren uppvisar ett brett spektrum. De vida mest frekventa tjänsterna är trädgårdsarbete samt tvätt och strykning. Vi kommer framgent att fokusera på dessa. Att städning kommer högt verkar intuitivt rimligt. Städning är en nödvändighetstjänst för så alla. Barnpassning kräver barn, gott som trädgårdsarbete trädgård. Barnpassning kan behövas året runt, trädgârdsarbete endast under vissa säsonger. Städning, barnpassning samt tvätt och strykning sker normalt oftare än fönsterputsning och trädgârdsarbete. Denna i sig föga märkvärdiga hypotes bekräftas av svaren. - - Städning, barnpassning och tvättstrykning önskas några gånger per månad medan fönsterputs och trädgårdsarbete efterfrågas några gånger

per ar.

sou 1994:43 En marknad för hushâllstjänster... 6l

Hushållen har även givits möjlighet att ge mera utförliga svar på hithörande frågor. Av dessa framgår att 41 000 hushåll uttrycker en önskan om daglig barnpassning, 15 000 varannan dag och 55 000 någon gång per vecka. Det betyder att sammanlagt närmare 100 000 hushåll

uttrycker önskemål om barnpassning minst 1 gång per vecka.

Det bör dock sägas att en efterfrågan daglig barnpassning inte nödvändigtvis innebär önskan om barnpassning hela dagen eller ens halva. Det är fullt tänkbart att det som önskas är barnpassning någon eller några enstaka timmar varje dag eller varannan. Därför är det svårt att uttala sig om hur stor och hur frekvent sysselsättning ett sådant uppgivet efterfrägemönster kan generera. Om man antar att en och samma person passar barn hos tre hushåll skulle omkring 30 000 personer kunna erbjudas sysselsättning minst en gång per vecka. För städning kan det med samma kalkyl röra sig om 90 000 sysselsättningstillfällen vecka. Även här är det sagt svårt att gissa per som ens antalet arbetstimmar. Därför har frågan undersökts ytterligare, vilket vi återkommer till senare. En annan faktor att ta fasta på är att det finns ansenlig spridning en mellan de svarsalternativ som anger hur ofta de mest frekventa tjänsterna önskas tagas i anspråk. Många hushåll sig vilja utnyttja tjänster uppger vid behov. Kanske är det så att denna spridning indikerar att företag som önskar hävda sig på en hushållstjänstemarknad kommer att konfronteras med krav förmåga att anpassa sig till ett skiftande efterfrågemönster. I flera fall kan det bli aktuellt att erbjuda konsumenter skräddarsydda lösningar. Det har ibland anförts i samhällsdebatten att avdrag för hushállstjänster kan vara ett medel för att minska ungdomsarbetslösheten. Intervjuundersökningen ger föga stöd för sådan målsättning. En majoritet en hushåll vill helst att arbetsuppgifter utförts av personer i åldrarna 27-40 ar. De som utfört intervjuerna anser att det går att skönja obenägenhet en bland respondenter att vilja anställa ung arbetskraft. Det som efterfrågas är professionalism och god yrkeserfarenhet, egenskaper för som respondentens del varierar positivt med antalet yrkesverksamma år och följaktligen med åldern. Önskan professionalism bekräftas om av att de flesta föredrar att hushållstjänster utförs av professionella serviceföretag. Få önskar ha någon inneboende hos sig eller egen hand heltidsanställda personer. Yrkeserfarenhet och flexibilitet i utbudet värderas uppenbarligen högt.

hushâllstjärzsler... 62 En marknad för

4.5 Betalningsvilja

genomsnittlig timersättning en svart marknad Låt oss anta att en Med detta referensram ter sig en vilja att uppgår till 50 kronor. som

fönsterputs eller 360 kronor för trädgårdsarbete ett betala 270 kronor för inte orimligt. Om däremot dessa tjänster skulle par gånger om året vit marknad och till ett pris som skulle erbjudas av företag en

avgifter och är det rimligt att anta att kostnaden inbegripa sociala moms

dubbla, det vill säga 100 kronor per timme. lnte utan skulle uppgå till det i denna utredning att en svart timlön stöd från marknaderna antas

bruttolönen timme för en vit tjänst. motsvarar per förutsättningar inte den deklarerade betalningsviljan Under sådana ger

möjlighet utnyttja dessa tjänster så ofta som önskas. att utgår från svart eller vit sektor förefaller Oaktat om vi en en för städning eller 660 kronor för barnpassning belopp som 540 kronor

i underkant, i synnerhet dessa tjänster önskas flera vara väl tilltagna om barnpassning skulle 3 timmar vecka ligga inom gånger i veckan. För per

möjligheternas för städning något mindre. ram, framgår maximalt 129 000 hushåll 15 % av dem Av materialet att sig beredda att betala mer än l 000 uttalat intresse säger vara som inte någon marknadsmässig hel- eller kronor per månad. Det motsvarar barnpassning sig 40 000 hushåll vara beredda att halvtidslön. För uppger månad. För städning är siffran 63 000 betala över l 000 kronor per

hushåll. framgår betalningsviljan inte skiljer sig Av korstabuleringar av inkomstklasser. Efterfrågan är dock inkomstnämnvärt mellan olika inkomstklassen har 22 gånger högre representation känslig. Den högsta efterfrågar tjänster än i totalpopulationen. Drygt 20 bland dem som intresserade städhjälp härrör dock från den procent av dem som är av Mellaninkomstklassen har i stort samma andel som lägsta inkomstklassen. de har i totalpopulationen. Med potentiella köpare av skilda tjänster som

inkomstklass finns barnfamiljerna, varför klassen ett undantag. I denna

står för närmare 23 intresset för barnpassning. av

Efterfrågeanalys

högt räknat 15 000 hushåll som uppger sig vilja För barnpassning är det

400 kronor månad. Då inkomstklassen ifråga är betala mer än 2 per

En marknad för hushállstjänster... 63

öppen, är den genomsnittliga betalningsbenägenheten för denna kategori inte möjlig att beräkna. Den torde knappast uppgå till mer än kostnaden för en halvtidstjänst. Här bör en reservation inskjutas. Det är fullt tänkbart att betalningsviljan är betydligt högre för dem som uttryckt önskemål om mycket frekvent barnpassning. Det begränsade underlaget ger inte möjlighet att närmare undersöka detta. Den angivna betalningsbenägenheten bestäms av två faktorer:

det pris intervjupersonerna kalkylerat med och den volym de tänkt köpa till detta pris. -

Dessa uppgifter går inte att få ut ur marknadsundersökningen. För att ändå få ett grepp om pris- och volymuppfattningen hos hushållen och om priskänsligheten i efterfrågan gjorde marknadsundersökaren en kompletterande studie. Närmare 200 hushåll bland dem som är benägna att köpa hushållstjänster tillfrågades om det antal städtimmar som hushållet skulle köpa vid olika kostnader per timme. Intervallet för timkostnaden var 20 till 70 kronor med 10 kronors steg inom detta intervall. Resultatet framgår av diagram 4.2. Vid en kostnad 70 kronor per timme skulle genomsnittshushållet köpa 2z timmar per vecka. Om priset vore 20 kronor timme är dess efterfrågade kvantitet kring 5 timmar Antas per efterfrågan vara aritmetiskt linjär inom intervallet, kan en priselasticitet vid 50 kronor timme skattas till 0,722. Enligt denna kalkyl är per efterfrågans priskänslighet alltså något lägre än normal. Nu må emellertid analyser av detta slag bedömas med största försiktighet. Resultatets skakighet torde dock knappast vara värre än vad fallet är vid ekonometriska skattningar av priselasticiteten uppgifter från t.ex. branschstatistik.

intervjupersonerna upplystes om att kostnadenför hushållet inte var detsamma

som inkomsten för städaren. Många ansåg sig nämligen skämmasför att betala så litet som 20-30 kronor per timme.

:Sambandet är: efterfrågade städtimmar per vecka 5.86 0.20 0.049 0.004 x timkostnad - Talen inom parentes är skattningarnas standardavvikelser. Den förklarade delen av variansen R2 är 97 procent.

64 En marknad för lzushållstjänster...

Efterfrågekurva for städhjälp i Sverige Diagram 4.2

timmar per vecka

4.

20 kostnad per timme

veckor året och att ett helårsarbete Antas att tjänsten efterfrågas 45 om

drygt 49 000 personer vid är 1.800 timmar skulle efterfrågan motsvara

Är kostnaden 70 kronor per timme skulle ca timkostnad 50 kronor. en heltidssysselsättas med städning i hushåll. Dessa 35 000 personer kunna

räkneexempel. De indikerar en klart högre tal skall dock ses som

huvudundersökningen gjordes två totalefterfrågan på städning än vid som

motsvarade vid detta tillfälle 35

månader tidigare. Utgiftsbenägenheten

Det är inte osannolikt att den 000 årsarbeten vid timlön på 50 kronor. en följde på utredningens underhandsrapport debatt om hushållstjänster som

realistiskt konsumtionsaltemativ gjort köp av städning m.m. till ett mer

Erfarenhetsmässigt kan kalkylerna både under- och överän tidigare. vara

för sig mycket stabila. Här skattningar även om intervjusvaren tagna vore

diskuteras, då intervjuaren ibland fått dra svaren kan stabiliteten i fråga

det sannolikt överskattningar. Det är intervjuoffren. På kort sikt är ur till intet förpliktigande svar på en fråga och trots allt skillnad att ge ett

marknad väl öppnats kan denna skattning att skrida till verket. När en

oprövad marknad visa sig vara en underför många som avser en priskänsligheten gäller dock inte den kurva skattning. Den väsentligaste

reaktionen vad gäller efterfrågan om konkurrenssom skattats här utan

idag uppenbarligen finns marknaden snedvridande skattekilar som

Efterfrågekurvan emellertid en viss uppfattning om ifråga elimineras. ger

En marknad för hushállstjänster... 65

priskänsligheten vid dagens kostnad inklusive alla skatter. Säg att denna är 90 kronor per timme. Priselasticiteten städning är vid detta pris över Se vidare kapitel 5. Genom att studera villigheten att köpa extern städhjälp i de tre inkomstklassema, kan vi en bild av efterfrågans priskänslighet. I den lägsta inkomstklassen är genomsnittshushållet berett att betala 411 kronor per månad. l de tvâ högre inkomstklassema sträcker sig betalningsberedskapen till 533 respektive 683 kronor per månad. Antas att genomsnittsinkomsten i intervallen är 150 000, 300 000 respektive 500 000 kronor, erhålls en inkomstelasticitet något under 2. Detta resultat påverkas givetvis av eventuella olikheter mellan inkomstklassema vad gäller hushållets storlek och andra egenskaper såsom boendeyta. lndustridepartementet i Danmark har gjort en undersökning som i vissa avseenden överensstämmer med den som utförts för utredningens räkning. Av diagram 4.3 framgår att efterfrågan på städning hos danska

hushåll är påtagligt priskänslig Visserligen visar kurvan endast intresset

att anlita, men den antyder att priskänsligheten i efterfrågan städning är mycket hög. Antas att mängden efterfrågade städtimmar växer proportionellt mot intresset, kan priselasticiteten vid priset 70 kronor skattas till 2.3, vilket i sammanhanget är ett högt tal. Antas i stället att timefterfrågan faller för varje nytillkommande intressegrupp så att de som kommer till när priset sänks från 50 till 40 kronor endast skulle efterfråga hälften så många timmar som de som efterfrågar städhjälp redan vid priset 100 kronor blir likväl priselasticiteten så hög 2.0.4 Skattsom ningarna baseras på den skattade linjära efterfrågekurvan. Av den danska studien framgår att intresset för städhjälp och för övrigt också för många andra tjänster är mer än dubbelt så stor som i Sverige. - Betalningsvilligheten är också klart högre än här. Bakom dessa resultat kan finnas olikheter vad gäller dels inkomstfördelning, dels vid vanan marknaden i fråga. I sista hand rör det sig kulturella skillnader om

3Sambandetär:

lnztresserade i procent av alla hushåll 47.4 4,7 - 0.471 0.056 x pris

R 0,93. Talen inom parentes är standardavvikelser.

4Priselasticiteten kan givetvis beräknas stegvis. Från priset 70 till priset 60 kronor ökas intresset med 412 33.3 procent. Prisförändringen är 14.3 procent. Detta ger priselasticiteten 333143 2.3. En alternativ beräkning är att relatera förändringarna till genomsnittet i intervallet. Detta ger 410 x 6514 1.86.

marknad för hushâllstjänster... 66 En

mellan länderna. I båda fallen tycks det finnas ganska stor potentiell en vit marknad för hushållstjänster vid mindre skattekilar än idag.

Diagram 4.3 Intresse för städhjälp i Danmark

procent av hushållen 40

40 50 60 70 80 90 100 limkoslnod

Källa: Industriministeriet; Service til private husholdninger. 1994.

En jämförelse mellan vad hushållen i den svenska marknadsundersökningen idag sig betala och vad ökad efterfrågan skulle få kosta, uppger en kostnaderna får dras vid inkomstdeklarationen, ger som resultat att om av efterfrågan skulle sjufaldigas. Det är onekligen en ansenlig förändring dock till del kan att hänföra till en underskattning av som stor vara utgiftsnivån i utgångsläget. Det totala belopp som redovisas i betalningsbenägenhet uppgår till 700 miljoner kronor månad. Det bör ca per emellertid understrykas att detta enbart avser den del av populationen som undersökts närmare. Även bland dem uppger sig vara nöjda finns många som utnyttjar som hushâllstjänster. Inkluderas dessas verkliga betalningsbenägenhet kan den vita marknaden för hushållstjänster tänkas ett tillskott en miljard kronor i månaden. Det må betonas att alla dessa kalkyler är spekulativa även de grundas på en gedigen undersökning. om

En marknad för hushállstjänster... 67

4.6 Utbudet

Närmare l 110 000 personer skulle enligt marknadsundersökningen vara beredda att ta anställning i hem och hushåll. Av dessa uttrycker 600 000 vilja att göra så heltid medan en halv miljon hellre arbetar deltid. Det är med tanke på de budskap många professionella debattörer förmedlat i debatten om hushållstjänster höga tal. Städning och annat arbete i annans hem har ofta i indirekta ordalag nedvärderats. Tvâ uppgifter är värda att notera. För det första är attityden till professionellt hushållsarbete i stort sett den samma för män som för kvinnor. Se diagram 4.4. För det andra vann anställning direkt av hushållet eller i serviceföretag som åtar sig städning och liknande tjänster hushåll samma gehör hos intervjupersonerna. På frågan om vilken typ av tjänster de intervjuade önskar utföra uppvisar svaren en jämnare spridning mellan olika arbetsuppgifter mindre intensiv preferens än efterfrågan som var mer koncentrerad till ett antal tjänster. Betalningsviljan för hushållstjänster förefaller som framgått kanske låg, åtminstone i jämförelse med den hypotetiska efterfrâgekurvan för städning i Danmark. Vid vilka priser utbjuds hushâllstjänster Denna fråga har undersökts genom tilläggsintervjuer med dem som förklarat sig villiga att arbeta i yrket. Resultatet framgår av diagram 4.4. Enligt denna finns ett utbud från 50 kronor och uppåt. Eftersom varje procentenhet motsvarar ca 10 000 personer skulle det finnas ett hushâllstjänsteutbud 210 000 personer vid en prisnivå 50 70 kronor per timme. Nu framgår det inte av delstudien hur många timmar per vecka eller år de tillfrågade bjuder ut sina tjänster.

hushállstjänszer... 68 En marknad för

Utbud hushällstjänster, tillskott vid varje intervall Diagram 4.421 av totala antalet är intresserade att arbeta med hushâllstjänster procent av som av

procent 40 1

oy

so

e; c

;

e; vw

20° ø

z

ø ,

/ 7/

Å/ °

z

/ ,z x // 7 i , 50-59 60-69 70-79 80-89 vet ej lön per timme

Diagram 4.4b Kumulerat utbud

procent 70

W

50-

20 -

0 60-69 70-79 80-89 50-59 lön per timme

inte heller något seriositeten i arbetsintresset. Antas att Den säger om densamma tidigare refererats, dvs. att 55 procent vill fördelningen är som lätt konstatera att utbudet ledigt skulle räcka till arbeta heltid, är det att tillfredsställa efterfrågan vid dessa prisnivåer. Det finns dock att

En marknad för hushállstjänster... 69

regionala skillnader. Prisnivåerna i Stockholm är högre än i övriga landet. Materialet tillåter dock inte någon precisering i detta avseende. Nu är arbetsutbudet utryckt som en funktion av bruttolön och inte av totalkostnad för köparen. På en vit marknad tillkommer arbetsgivaravgifter, eventuellt pålägg och moms. En bruttolön 50 kronor per timme blir därför en kostnad 70 90 kronor per timme. Vid 90 kronor efterfrågas teoretiskt drygt 20 000 årsarbeten i städning. Vid en minskning av kostnaden med 20 procent via minskade skattekilar skulle efterfrågan öka med 40 procent enligt det skattade efterfrågesambandet. l analysen har inte hänsyn kunnat tas till förväntad produktivitet. Om i hushållsstädning drivna specialistföretag har dubbla produktiviteten jämfört med den intervjupersonerna förväntat sig kommer detta givetvis att lyfta upp efterfrågekurvan. Sådana företag kommer sannolikt att ta högre priser än vad som framgår av den angivna utbudskurvan, varför ökningen i städvolymen dämpas.

Specialstudie på arbetsförmedlingar

Som komplement till den övergripande undersökningen bland 3 000 hushåll genomfördes 500 intervjuer med arbetssökande hos 10 arbetsförmedlingar. Syftet med studien var främst att erhålla en tendensuppgift avseende inställningen till att arbeta i hem och hushåll med olika typer av arbete. Elva procent uppger sig gärna vilja arbeta inom hem och hushåll. Trettioen procent kan tänka sig det medan en majoritet, 58 procent, inte vill det. Respondenten kan tänka sig alla olika typer av hushâllssysslor utan egentlig preferens. Anställning i nytt serviceföretag föredras av mer än hälften av de intresserade i detta urval, där män och kvinnor uppvisar identiska attityder till arbete i hushåll.

70 En marknad för hushållstjänster...

Diagram 4.5 Arbetssökandes inställning till arbete i hem och hushåll procent av tillfrågade vid arbetsförmedlingar

Jo. görno 10

4.8 Några kommentarer

Denna undersökning har inte haft till huvudsyfte att utnyttja frågor som medel för att konstruera avancerade utbuds- och efterfrågemönster även materialet efter komplettering i viss utsträckning kunde utnyttjas till om detta. Målet har varit att pejla medborgarnas attityder till marknadsproduktion och konsumtion hushållstjänster. Denna fråga har skapat en livlig av debatt i massmedia. Det är inte utredningens uppgift att närmare kommentera den debatten. Möjligen kan det sägas att utredningens intervjuundersökning visar att hushållen i stort har betydligt mer avspänd och pragmatisk inställning en än den kommer till uttryck i samhällsdebatten. Få, om ens nâgra, som uttrycker någon principiell ovilja mot uppkomsten av en marknad för hithörande tjänster. Såväl äldre som yngre, män som kvinnor är villiga att konsumera ocheller arbeta med sådana tjänster. Att över miljon personer förklarar sig villiga att ta anställning i hem en eller i företag producerar hushållstjänster är sannolikt för många en som hög siffra. Det betyder att närmare fjärdedel av arbetsstyrkan visar en en positiv attityd till att arbeta yrkesmässigt med sådan produktion som normalt utförs i egen regi inom hushållen. Det stora intresset för att utföra en mängd divergerande hushâllstjänster tyder inte att oviljan mot den sortens yrkesutövning är särskilt stor.

En marknad för hushállsdänster... 71

Det går förmodligen lätt att finna sysselsättningar mot vilka aversionen är betydligt större än mot arbete i hem. Såväl efterfråge- som på utbudssidan framskymtar en preferens för yrkesmässigt utförd verksamhet. Förmodligen betyder detta att, om marknader gavs möjlighet att fungera på hushållstjänstesidan, professionellt verksamma företag som erbjöd hushåll tjänster mot kontrakt skulle bli en betydligt vanligare form än direktanställning. Det är svårt att från materialet dra mycket bestämda slutsatser om hur stor sysselsättningseffekt en förändrad lagstiftning på skatteområdet skulle kunna åstadkomma. Vid ett första påseende torde det röra sig om ett sysselsättningstillskott på ca 20 000 ârsarbeten. De extra studier som gjorts av efterfrågans och utbudets priskänslighet antyder en betydligt större potential än detta. Femtiotusen i ny sysselsättning är av materialet att döma ingen orimlighet om de skattekilar som idag begränsar vita tjänster åtminstone delvis slipas ned. Kvar står dock hypotesen att professionellt utbud endast i ringa utsträckning kommer att ersätta hushållens egen tid hemarbete. Det kan riktas flera frågor rörande betalningsviljan. Enligt intervjuarna visar respondenter en tendens att hålla nere nivån de verkliga utgifterna. De som använder svarta tjänster vill icke ens i anonyma sammanhang avslöja detta. Vidare är det vanligt att människor bedömer nya utgiftsslag försiktigt. Därtill är det svårt att bedöma verkliga kostnader när respondenter inte kan arbeta med någon existerande marknadsprisbildning som referensram. Uppfattningar om kostnader och priser kan då bli mer eller mindre välrundade gissningar. Det bör betonas att en aldrig så liten angiven betalningsvilja i en intervjuundersökning inte säger så mycket om hur en marknad skulle utvecklas om möjligheter gavs. Marknaden är en kontinuerlig försöksprocess. Ingen vet på förhand vem som är bäst lämpad att lansera en ny produkt, en ny teknik eller en ny organisationsform. heller kan någon på förhand veta vilka produkter som kommer att erbjudas och vad marknadspriserna komer att bli. Sådant avgörs genom att individer prövar sig fram. Det är sålunda fullt troligt att om marknader för dessa tjänster tillåts få existera utbud, priser och lösningar kommer att anpassa sig till konsumenters skiftande önskemål. Det är också högst troligt för att inte säga sarmolikt att entreprenörer kommer att lansera helt nya produkter och lösningar än dem som kan anas idag. Det kan i sin tur generera nya

hushâllstjänster... 72 En marknad för

Vilka dessa blir vet vi inte och har heller ingen efterfrágemönster etc. anledning att närmare diskutera.

5 Bör skattereformen modifieras

5.1 Vägledande

principer i beskattningen

I kapitel 2 beskrevs i korthet den offentliga sektorns verksamhet. Denna finansieras huvudsakligen med skatter, vilka är ofrivilliga transaktioner från individer och företag till den offentliga sektorn. Endast idealister anses frivilligt ställa upp och betala för tjänster till ett kollektiv även om alla tillhör detta. De flesta skulle enligt misantropiska betraktare dra sig undan betalningen men åtnjuta förmånen om avgifterna frivilliga. vore För att undvika detta s.k. free rider problem kan det löna sig för invånarna att frivilligt underkasta sig tvånget att stödja sådan verksamhet. Det innebär att de genom en politisk process låter sig beskattas de av styrande parlament och regering. I en demokrati är beskattning alltså - en legitimerad tvångstransaktion. För att legitimiteten i beskattningen inte skall anfrätas bör tvâ villkor uppfyllda. För det första skall vara definitionen och storleken av kollektiva varor omfattas bred av en majoritet. Samma krav bör i ännu högre grad gälla inriktningen och storleken av annan konsumtion som finansieras via den offentliga budgeten. För det andra skall beskattningens metod följa ett antal kriterier som är utvecklade med ledning målen för den ekonomiska av politiken. De viktigaste av dessa är

ekonomisk effektivitet genomlysning och kontroll administrativ enkelhet och rättvisa. -

Ett effektivt skattesystem lägger inga eller små hinder i vägen för människors tidsanvändning och konsumtionsinriktning eller för företagens resursutnyttjande som dessa bestäms vid en fri prisbildning. Ett sådant system missleder inte heller kapitalbildningen och kompetensutvecklingen. Det hämmar inte incitamenten hos individer riktiga att agera prissignaler.

74 Bör modifieras skattereformen

När skatterna och deras användning är väl genomlysta är de också lättkontrollerade allmänheten. En god genomlysning ökar också av möjligheterna hos myndigheterna att korrigera målavvikelser. Ett skattesystem är administrativt enkelt är förenat med låga som transaktionskostnader. Dessa ökar med skattesystemets komplexitet. De är också erfarenhetsmässigt beroende av valet av skattekällor. rättvist skattesystem får i den gängse beskattningsteorin likar I ett nettobehållning offentliga tjänster och skatter horisontal samma av equity, medan skattebördan växer med betalningsförmâgan hos individen

vertical equity. Den sistnämnda principen används ofta som argument

progressiv beskattning, vilken innebär att den extra skatt som tas för en vid inkomstökning växer med nivån på inkomsten. Det har dock ut en visat inte helt lätt att finna entydiga kriterier på likhet. Inte ens vara begreppet betalningsförmâga eller ekonomisk kapacitet är lättfångat, i den sökta egenskapen egentligen är potentiell skattekraft. synnerhet som välfärdsteorin olika gjorts att infoga Tid efter annan har inom ansatser rättvisebegreppet i ekonomisk teori. Någon klar och entydig vägledning för utformning skattesystem står dock inte till buds. Det praktiska av Vägvalet står mellan att antingen bygga upp ett system efter de tre första principerna och modifiera skattesatserna med hänsyn till utjämningsaspekter eller utgå från progressiv inkomstskatt och utifrån denna en komplettera med andra skatter vilka har den egenskapen att de minimerar

effektivitetsförlusten av huvudansatsen. Problemet med de fyra kriterierna god beskattningsprincip är att en de ofta olika vägval. Kravet på enkelhet motiverar få skattesatser anger medan effektivitet i konsumtionsbeskattingen teoretiskt nås genom att skattesatserna varierar mellan skilda typer varor. Olika rättviseaspekav på beskattningen är helt oförenliga med ekonomisk effektivitet. Denna ter brist på konvergens i kriterierna har lett till att verklighetens skattesysär resultatet eller mindre godtyckliga avvägningar mellan tem av mer dem. Pragmatism kännetecknar också den skattereform som genomfördes i Sverige 1990. l det följande behandlas den svenska beskattningens egenskaper speciellt effektivitetssynvinkel. Kapitlets syfte är att belysa ur eventuella kvarstående brister och diskutera hur dessa kan åtgärdas.

Bär skatterefonnen modifieras 75

5.2 Skattereformens huvuddrag

Skattereformens huvudmål var få och låga skattesatser, likformighet och enkelhet. Den kraftiga sänkningen av marginalskattesatsema avsågs finansieras genom en breddning av skattebasema; femtio procent en miljard ger mer än 80 procent på 620 miljoner. Basbreddningen åstadkoms genom en kraftig reducering av avdragsmöjlighetema. Det var genom dessa den reella basen för skatteuttagen i det gamla skattesystemet kraftigt förminskats. Vad gäller bolagsbeskattningen kunde den formella skattesatsen i det närmaste halveras i det nya systemet och ändå lika skatteinkomster i det gamla. Även vad beträffar ge stora som

mervärdesskatten momsen breddades skatteunderlaget.

Reformen som stöddes av en klar politisk majoritet var en sen reaktion den kritik mot det gamla systemet vilken under 1980-talet blivit allt starkare. Detta systern hade helt förfelat sitt huvudsyfte som var inkomstutjämning genom hög progressivitet i inkomstskatten. Resultatet blev i stället kraftig spridning av förmögenhetema, vilket möjliggjordes av systemets stora möjligheter till skattearbitrage. De som hade den största ekonomiska kapaciteten hade också den bästa förmågan att utnyttja de svârgenomträngliga reglerna. Fördelningen av den ransonerade offentliga produktionen kan inte heller sägas ha genomsyrats av etiska fördelningspolitiska överväganden. De praktiska kriterierna i fördelningen var enligt kritikerna av systemet i stället slump, politisk uppbackning och förmåga att lära sig systemets genvägar. Jordbruksoch bostadspolitiken var knappast bättre i detta avseende. Den svenska skattereformen var inspirerad av utländska exempel. Debatten före och efter president Reagans genomgripande förändring av beskattningen i USA gav empiriskt belagda argument till stöd för framför allt sänkningen marginalskattema för inkomster. Hausman av bl.a. gjorde troligt att arbetsutbudets känslighet för nettolöneförändringar var klart större än enligt gängse uppfattning bland ekonomer. I Storbritannien, Nya Zeeland, Canada och Australien hade genomförts liknande reformer. Även erfarenheterna förändringar i beskattom av ningens principer har väsentligt ökat genom dessa reformer är det för

Hausman, Jerry A, How Taxes ejfect Economic Behaviour, Aaron, Henry and Pechman, Joseph, ed. The Brookmgs Institution, Washington D.C.

76 Bör skattereformen modifieras

några långtgående statistiskt baserade slutsatser om effekter tidigt att dra ekonomisk effektivitet och tillväxt. i Sverige bröt från starten mot några av sina mål. Det nya Reformen blev långt ifrån så enkelt förslagsställama gett allmänheten systemet som för skatteexperter blev oförändrat god. anledning att tro. Jordmånen brast i det avseendet att marginalskattema för arbetsin- Likformigheten 50 medan kapitalinkomster beskattades med komster var 30 och procent låg 30 procent. Systemet var alltså från början en enda sats, som i engelskspråkig litteratur benämns företeelsen dual tvådelat eller dualt DIT2. Denna dualism markerades ytterligare i income taxation eller

då kapitalinkomstbeskattningen ändrades så att dubbelbe-

december 1993 utdelning eliminerades och realisationsvinstskatten föll till skattningen vid Begränsningar vad gäller tillämpningen av de nya reglerna 12.5 procent. samtidigt för fåmansföretag. Skälet till dessa förändringar var infördes det med tiden blev uppenbart att neutralitet mellan helt enkelt att och kapitalinkomster tämligen meningslös princip arbetsinkomster var en den svenska kapitalmarknaden blivit en del av den inte minst efter det att Grundtanken hade varit likformig beskattning av de internationella. att en skulle eliminera lönsamheten i att flytta inkomster till det två skatteslagen beskattat. Den omdisponering som sker mellan inkomstslag som var lägst olika kapitalbeskattning har emellertid långt större ekonomisk länder med skattearbitrage motiveras skilda skattesatser för betydelse än det som av kapital inom land. Den ekonomiska grundtanken i reformen arbete och ett ekonomin. Denna kan inte nå acceptabel nivå gällde effektiviteten i en

i förhållande till BNP skattekvoten är mycket

om de totala skatterna kommer framgå den fortsatta framställningen. stora, vilket att av skall behandlas i fortsättningen av detta kapitel är Den fråga som skattereglema korrigeras ytterligare inom ramen för ett följande: Kan så välfårdsvinster uppnås Den frågan skall bestämt skatteuttag att utgångspunkt i några centrala satser inom den ekonomiska diskuteras med Kapitlet avslutas med analys det speciella teorin för beskattning. en av fördelningen mellan produktion i hemmet och på marknaproblemet om den.

ZBirch Sörenson, Peter, From the Global Income Tax to the Dual Income Tax: Reforms in the Nordic Countries, EPRU, Copenhagen 1993. Recent Tax

SOU l994z43 Bör skarterefonnerl modiñeras 77

5.3 Den ekonomiska teorin för beskattning

Skatter påverkar ekonomiskt beteende. De minskar allmänhetens och Ökar den offentliga sektorns inkomster. Välfärdseffekten är i sista hand en fråga om hur skatterna tas ut, hur de används samt hur beskattningen och användningen av skatteinkomsterna påverkar det ekonomiska systemet. Här skall intresset koncentreras till bcskattningens inverkan prissystemet och den ekonomiska effektiviteten. Analysen är partiell även om allmän jämviktseffekter berörs i några sammanhang. Vissa skatter leder till större snedvridningar av prisrelationer och rcsursallokering än andra. Skatter som inte har sådana effekter är s.k. klumpsummeskatter. Säg att myndigheterna efter en bedömning av personernas ekonomiska kapacitet bestämmer att herr Svensson och fru Andersson skall betala 70 000 respektive 100 000 kronor i skatt âr 1995. Då skatten inte varierar med deras konsumtionsval och deras arbetsutbud påverkar den inte heller relativpriserna på varor, arbete och fritid inklusive tid för hemarbete. Visserligen kan deras konsumtionsnivá och dess fördelning varor pâverkas liksom deras arbetsutbud, men detta beror enbart skatternas inkomsteffekt. En klumpsummeskatt är uppenbarligen en effektiv skatt, eftersom den lämnar marknadsprisema varor och resurser opåverkade. Den anses dock vara politiskt och praktiskt ogenomförbar. Ur analytisk synvinkel är den dock till god hjälp. Vi kan nämligen med hjälp av denna bedöma ineffektiviteten i andra skatter. Säg att myndigheterna beskattar konsumtionen Detta av en vara. leder till en prisökning varvid konsumenternas välfärd faller. Om myndigheterna i stället använder en klumpsummeskatt kan de ta in mer skatter än i fallet med konsumtionsskatt utan att minska behovstillfredsställelsen hos allmänheten. Differensen är ett mått snedvridningen eller substitutionseffekten. Resonemanget åskâdliggörs lättast med den diagramteknik som används vid grundläggande framställningar av ekonomisk teori3. Se diagram 5.1.

3JosephE. Stiglitz tillämpar genomgåendedenna ansats i The Economics of the Public Sector, 2nd ed. Norton 1988.

78 Bär skattereformen modifieras

Diagram 5.1 Effekten av en varuskatt

Bx

ind|ffonnskurvor

a

Kommentar: Linjen ab representerar en konsuments budget för inköp A och B. Kurvans lutning bestäms av priset A i förav varorna hållande till priset B. Budgetlinjen tangerar vid punkten en indifferenskurva som avspeglar varukombinationer som ger samma tillfredsställelse. Denna kombination är den som vid rådande priser ger högsta tillfredsställelse. Om en skatt införs vara B förskjuts prisrelationerna till nackdel för konsumtionen av B. Den nya budgetlinjen är ab,. En ny kombination, kz, är nu den bästa för konsumenten. Staten tar in kzt. Om staten i stället inför klumpsummeskatt och därmed en ny budgetlinje LL minskar inkomsterna så mycket att konsumentens - som tillfredsställelse är densamma som efter varuskattens införande. Samtidigt

har skatteinkomstema höjts. De är nu kzt + fk. Den extra skatteinkom-

sten fk är ett mått konsumtionsskattens snedvridningseffekt. Med teknik kan vi också belysa hur en löneskatt kan påverka samma individens val mellan arbete och fritid eller med andra 0rd hanshennes arbetsutbud. En sådan skatt stör prisrelationen mellan arbete och fritid,

Bör skattereformen modifieras 79

varvid arbetsutbudet kommer att avvika från det som skulle framkomma om löneskatten ersatts med en effektiv skatt.

Diagram 5.2 Effekten av en Iöneskatt

Konsumtion

L

t b K 1 K

f

a | 7 arbete

Kommentar: Före införandet av en skatt på löner representeras sambandet mellan arbete och konsumtion av linjen aa. Skatten förskjuter sambandet till linjen bb. En löneskatt sänker priset på fritid, vilket minskar arbetsutbudet. Den minskar också inkomsten per arbetad timme, vilket tvingar individen att arbeta mer än tidigare för att behålla samma konsumtion som tidigare. I det exempel som diagrammet visar blir total resultatet en liten ökning av arbetsutbudet. Snedvridningseffektema är dock stora. Det framgår om staten i stället för inkomstskatt inför en klumpsummeskatt. Den sänker totalinkomsten men inte prisrelationen mellan arbete och fritid. I diagrammet är den så konstruerad att den ger samma tillfredsställelse som efter inkomstskatten. Genom åtgärden höjer

staten inkomsterna från kzt till tf. Ökningen skatteintäkten

av anger inkomstskattens snedvridningseffekt.

80 Bör skattereformen modifieras

Skatter blir samhällsekonomisk börda även om förmánstagamas en lika hög skattebetalarnas kostnad. Det låter som en paradox nytta är som förklaringen är helt enkelt att den kil skatterna slår mellan utmen budspris och efterfrågepris i regel leder till att både producenter och konsumenter gör förluster. Detta kan belysas med en konsumtionsskatt

cider.

Diagram 5.3 Bördan av en konsumtionsskatt

pris

t skatt

q q liter

diagram 5.3 marknaden för cidem i fråga av en efter- I representeras frágekurva och ubudskurva är horisontell. Efterfrågekurvan en som avspeglar den s.k. kompenserade efterfrågan. I denna har inkomsteffekten eliminerats. Alla förändringar åstadkoms av en skatt på cidem är som alltså snedvridningseffekter. Skatteinkomsten på ciderskatten är produkten skatten liter och den efterfrågade volymen vid priset p + Värdet av per detta belopp täcker inte konsumenternas välfardsförlust. Ty om skatten av dras bort och priset sänks med t kronor ökar konsumtionen varvid den

Bör skattereformen modifieras 81

totala summa konsumenterna kommer att betala överstiger skattebortfallet Differensen är den extra samhällsekonomiska börda skatten för med sig. Den illustreras i diagram 5.4.

Diagram 5.4 Fördubblad skatt, fyrfaldigad börda

pris

PHZ

P

P+t1

1 x utbud P

kompenserad efterfrågan x

3 2 kvantitet

Säg att skatten fördubblas. Detta leder till en ännu kraftigare ökning av snedvridningsbördan. I exemplet diagram 4 ökar denna fyra gånger. Det inses av diagrammet att bördan som här bärs av konsumenterna växer med priskänsligheten i efterfrågan. Ju flatare kurva desto större börda. Dennas andel av skatteinkomsten kan vid låga skattesatser beräknas till hälften av produkten skattemarginalen och priselasticiteten. Är av

4Den kompenseradeefterfrågan är så konstruerad att när skatten faller bort och konsumtionen återgår till q, betalar konsumenten alla priser mellan och P. t

Bör modifieras

82 skattereformen

skattemarginalen 0.2 och elasticiten l blir andelen i fråga följaktligen 10

procent

I exemplen 5.3 och 5.4 har antagits att utbudet är fullständigt elastiskt. I diagram 5.5 stiger den utbjudna kvantiteten med priset. Resultatet blir fortfarande skattebörda denna delas mellan producenter och en extra men konsumenter.

Diagram 5.5 Skattebördans fördelnign mellan producenter och konsumenter

börda som bärs av konsumenter börda som bärs av producenter

. . . . . . . . . . . . . . . . .

pris utbud

me skatt skatt

pris . . . . . . . . . . . . . . utan : skatt . . . . . . . . . . . . . . . . 5 efterfrågan

i kompenserad efterfrågan

i x kvantitet

5 Sambandetär

2 p

där är den kompenserade priselasticiteten. n

Bör skattereformen modifieras 83

Beskattningens samhällsekonomiska kostnader bestäms enligt det föregående av marknadssystemets egenskaper. Dessa är också av avgörande betydelse för fördelningen av skatterna olika kategorier. Den formella fördelningen av skatter företagare, löntagare, konsumenter och kapitalister kan av marknadssystemet förvandlas till oigenkännlighet genom övervältring i olika former. Om vinskatten i det tidigare exemplet läggs som en skatt på producenterna eller konsumenterna har ingen betydelse för jämviktsläget efter skatt. Detta kan om det rör sig om en producentskatt skrivas

utbudspris + skatt efterfrågepris

Om det är en konsumentskatt blir jämviktsvillkoret

efterfrågepris skatt utbudspris -

Fördelningen av skatten bestäms av priskänslighetema i efterfrâge- och utbudssambanden. Ju priskänsligare efterfrágekurvan år och mer okänslig för prisförändringar utbudskurvan är desto mer av bördan faller på producenterna och vice versa. De tidigare exemplen saknar tidsdimension. Vissa ekonomer som Martin Feldstein menar att det är snedfördelningar över tiden som ger de största samhällsekonomiska förlusterna. Om sparandet är känsligare för kapitalinkomstbeskattningen än konsumtionen för arbetsinkomstbeskattningen leder en inkomstskattehöjning vid en likformig beskattning till en nedgång i sparandet och minskning i kapitalbildningen vilket i sin tur drar ned den ekonomiska tillväxten. Är det fallet är likformighet i kapitalinkomst- och arbetsinkomstbeskattningen inget eftersträvansvärt mål ens i en isolerad ekonomi.

Föreställningen om optimala skatter

Den optimala skatten har redan i det föregående avfárdats som ogenomförbar. Det betyder att optimal beskattning i praktiken handlar om s.k. näst bästa lösningar. Teorin om optimala skatter är också en sådan ansats. Den söker finna den skattestruktur som minimerar de samhällsekonomiska kostnaderna av beskattningen, vilka enligt det före-

84 Bör skattereformen modifieras

. _ . hänföra till snedvridningseffekter. Teorin utgår från tre gående är att

förutsättningar

Staten skall ta in en viss summa pengar - Konsumentpreferenser och teknologi kan specificeras - Det finns entydiga mått pá mål efter vilka olika utfall kan rang- ordnas så att det bästa kan väljas.

sistnämnda förutsättningen är viktig. l renodlad ekonomisk analys Den i regel produktionseffektivtet och konsumentsuveränitet. gäller kriterierna praktiskt politiska sammanhang spelar fördelningsmål och önskemål att I ekonomin i riktning avviker från den som följer via skatter styra en som fri prisbildning. Miljöskatter är ett aktuellt exempel. av en skall de varuskatter beskaffade ger minst snedvridning Hur vara som på den frågan redan 1927 Ramsey som kom av ekonomin Svaret gavs av de optimala varuskattema skulle omvänt proportionella fram till att vara kompenserade priselasticitetema. Intuitivt överensstämmer detta mot de diagram 5.3. Varor med låg priselasticitet skall alltså resultat väl med och med hög priselasticitet lågt. Priselasticitetema beskattas högt varor kompenserade efterfrågan. I strikt formulering erhålles gäller den

varuskattema ti ur sambandet

d

g

tinik:

k l,2...n

den relativa förändringen i den efterfrågade kvantiteten vara där mk är i dividerat med den relativa prisförändringen i vara k. är en parameter

den skatt vill ta in°. som bestäms av staten

ÖpiXpiqk. den efterfrågade

Elasticiteterna är n-k âq anger

Om aller tva varor kan de två

kvantiteten av vara e onomin inne

optimala skattesatserna beräknas ur ekvationssystemet

tm.. + t27li2 II -qs tiilzi l W122 Il dJ

Bör skattereformen modifieras 85

Även kan lägga skatt på löner räcker varuskattema för om staten en att fylla alla villkor på en skatt som dels drar in en erforderlig summa till staten dels minimerar snedvridningen. Ramseys resultat är dock beroende av effektivitetsmålet. Politiker har i regel också andra mål. Nykterister som är väl representerade i den svenska riksdagen skulle säkerligen stegra sig inför tanken att lágbeskatta sprit som är en mycket priskänslig vara och högbeskatta livsmedel som har motsatt egenskap. Livsmedlen har dessutom låg inkomstelasticitet. Därför skulle en sådan konsumtionsskatt också bli en extra belastning för lâginkonisttagare. Finns inkomstutjänmingsmål skulle det enligt t ex Stiglitz vara bättre att låta varuskattema vara likformiga och inkomstskatten progressiv. En sådan politik kan dock vid en långt gående progressivitet bli så starkt effektivtets- och tillväxthämmande att utjämningsargumentet blir mycket svagt även för dem i de lägre inkomstskikten. Ur teoretisk synvinkel förefaller varierade varuskatter vara den naturliga huvudhypotesen. Slemrod7 påpekar likformig t ex att en varuskatt minskar det relativa priset på fritid med avseende alla varor, vilket leder till en ineffektiv fördelning av tiden mellan marknadsarbete och fritid inklusive hemarbete. Ett optimalt skattesystem menar han skulle utnyttja både substituerbarhet och komplementaritet mellan olika varor och fritid. Mycken forskning har lagts ned att finna villkor under vilka likformiga varuskatter är optimala. En ekonomi som kännetecknas av linjära utgiftssystem är ett sådant fall. I detta system är nyttan additiv. Den totala välfärden kan alltså mätas som summan av de nyttor som är förenade med konsumtionen av olika varor eller Det är varugrupper.

Såg att n och n är -2 respektive 1 och att korspriselasticitetema,

noll. -

n, 112 är Vid ett värde av 4 0.4 blir 0.42 0.20

och U4. , Vara l priskänsli het

t vars är dubbelt så stor som den som gäller för vara 2 blir vid optima beskattning alltså behäftad med en skatt som är hälften av den som åsätts 2. Ar substitut

vara varorna

vilket, de i detta fall rimligtvis är, stiger skattesatserna och den

satsen ökar relativt änden hö Ar korspriselasticiteten lägre

sett mer re.

blir skattesatserna 0.24 respektive 0.4 är ett matt pa det totala skattçtrycket. Ar värdet detta O. . faller skattesatserna det

pa t.ex. i sistnämnda exemplet till 0.18 respektive 0.34. ,

7SIemrod, Joel, Optinzal Taxatiøn and Optimal Tax Systems,Journal of Economic Perspectives, volume Number 1990.

skattereformen modifieras

86 Bör

intuitivt betraktat tufft villkor. Atkinson och Stiglitz har dock visat

ett separabiliteten mellan inte behöver vara fullständig som att varugrupper i fallet med linjära utgiftssystem. Likformiga varuskatter är optimala om

allmän inkomstskatt tillämpas och utbytesförhållandet mellan varor är en oberoende arbetsutbudet. Då det sistnämnda antagandet i sin tur av förutsätter preferenserna vad gäller varukombinationer är oberoende att fritiden sig dock detta fundament för likformiga varuskatter inte av ter särskilt realistiskt. starkaste kritiken teorin för optimala skatter gäller dock Den mot tillämpbarheten. För det första kräver den en väl preciserad kunskap om marknadsstrukturen. Det väl känt faktum att skattningar av är ett priskänsligheter för och land normalt varierar starkt med ett samma avseende modell, urval och estimationsförfarande. Svenska erfareninget undantag. Det är överhuvdtaget svårt att föreställa sig heter utgör relevanta priselasticiteter kan beräknas i ett land där skatterna under att period estimeringen inte är optimala. För det andra är ett den avser med starkt varierande skattesatser svårt att administrera samtidigt system det är svåröverblickbart för allmänheten. För det tredje inbjuder ett som till skattearbitrage. Därtill kommer det redan påpekade sådant system skattestrukturen skulle strida mot etablerade mål i politiken. faktum att public choice skolans har således Ramseymodellen svårt att Med syn sig i verkligheten; den är alltför oattraktiv för röstmaximerande hävda politiker.

5.4 Den totala skattenivån och effektiviteten

Optimala skatter gäller strukturer, dvs skattesatsernas variation över varor och inkomstnivåer. Enligt den tidigare framställningen spelar nivån en för snedfördelningskostnaden. Även enskild varuskatt en betydande roll de enskilda bördorna inte kan adderas i den betydelsen att en ny om snedfördelande skatt med nödvändighet ökar kostnaden för snedfördelningen det intuitivt uppenbart att den vägda genomsnittliga är varuskattens storlek och nivån på inkomstskattesatserna spelar en stor roll

gAtkinson, A.B and Stiglitz. J.E. The .structure of Indirect Tnxatin and Economic Efficiency, Journal of Public Economics, 1972.

Bör skatterefonnen modifieras 87

för den samhällsekonomiska effektiviteten. Harberger° visade också i en

numera klassisk artikel att snedvridningseffekten av en skatteökning ökar med nivån på skattekvoten i utgångsläget. Frågan om den totala skattekilens effekter blir särskilt intressant när skatteuttaget blivit så högt att ytterligare ökningar i skattesatserna inte längre höjer statens inkomster. Minns att i analysen av optimala varuskatter en av förut-

sättningarna var den att staten skulle ta in en viss summa pengar Om

detta är omöjligt blir diskussionen om optimalitet i Skattesatser sekundär. Det är således av avgörande betydelse för myndigheterna i ett högskatteland att veta vilket läge av den s.k. lafferkurvan landet befinner sig. Enligt lafferkurvan är sambandet mellan total skattesats och skatteinkomst kvadratisk funktion. Den intressanta frågan gäller en maximum av kurvan. Flera ansatser har gjorts att skatta sambandet och därmed också dess maximipunkt. Dessa blir givetvis osäkra grund av de svårigheter att isolera ett enskilt samband i ett interdependent system som alltid föreligger och som i det närmaste är ett praktiskt olösligt problem. Före Laffer och med en klart mer soñstikerad ansats än denne hade Mirrlees med utgångspunkt i specificerade nyttofunktioner och fördelningsfunktioner för den ekonomiska kapaciteten hos individer visat att den bästa inkomstskatten var en ickeprogressiv inkomstskatt som låg mellan 20 och 40 procent. Eftersom varuskatter och andra skatter i sista hand blir individskatter är Mirrlees analys ett argument för dem som med hänvisning till Lafferkurvan propagerar för ett totalt sänkt skattetryck. Skattekilen har definierats som differensen mellan ett efterfrågepris och ett utbudspris. På arbetsmarknaden motsvarar efterfrågepriset den totala kostnaden för arbetsgivaren och utbudspriset av vad arbetstagaren får i handen. Arbetsgivarens kostnad för en bruttolöneökning 1000 kronor är i Sverige 1.314 kronor. Inkomsttagaren betalar på denna löneökning 300 eller 500 kronor i skatt. Det betyder att skattekilama är 6141.314

9Harberger, Arnold C., ed., Taxation, Resource Allocation. and Welfare 1974.

Med total skattesats vägt genomsnitt alla skattesatser.Total skatteavses ett av kvot är ett statistiskt mått som relaterar skatteinkomster till BNP för en viss period, efter det att ekonomins aktörer reagerat på skattesatsernaoch förändringar i essa.

Mirrlees, JamesA, An exploration in the Theory of optimal income taxation, Review of Economic Studies April 1971.

88 Bör skaztereformen modifieras

46.7 för med 30 procents marginalskatt och procent personer 8141.314 62.0 procent för personer med 50 procents marginalskatt. I verkligheten är kilama högre än de angivna beloppen. Med en genomsnittlig kommunalskatt 31 procent och inklusive de nya egenavgiftema till sjuk- och arbetslöshetskassorna blir skattekilarna 51 respektive 63.5 procent. I bilaga 3 ingår indirekta skatter i definitionen pá skattekil. Detta vidgade mått stämmer inte med den generella definition används här och är inte heller effektiv vid en partiell som prisbildningen arbetsmarknaden. Däremot kan den användas analys av mått differensen mellan kostnad för arbetsgivaren och nyttan för som arbetstagaren lönehöjning. Den är givetvis också lämplig vid av en empiriska studier skatters totala effekter tillväxt vilket är objektet av för analysen i bilaga 3. I det fallet blir den vidgade skattekilen helt enkelt uttryck för total relativ skattebörda. Oavsett definition skattekil är ett konsumtionsökning dyr arbetsgivarens synvinkel. En höginen sett ur komsttagare ökar sin konsumtion med 1000 kronor måste motivera som kostnadsökning för arbetsgivaren 3.600 kronor. Det är intematioen nellt mycket stor klyfta mellan marginell nytta av inkomstöksett en ningen och marginalkostnadsökningen för arbetsgivaren, inte minst med tanke på den högsta marginalskatten i Sverige inträder vid föratt hållandevis låga löner. Detta kan hämma effektiviteten i ekonomin på andra vägar än dem som här diskuterats, t.ex. via ökning hemarbete eller stimulans av svarta en av marknader.

Arbetsskattekilar

En hög skattekil arbetsinkomster fördyrar arbetskraften i relation till kapitalet. En höjning arbetsskattekilen höjer lönsamheten i rationaliseav ringsinvesteringar, dvs sådana investeringar som ersätter arbetsintensiva produktionsmetoder med kapitalintensiva metoder. l en marknadsekonomi borde detta leda till anpassning nedåt i reallönema så att full en sysselsättning nås. Investeringar hos de etablerade företagen i Sverige kom framgick föregående kapitel dessutom att bli särskilt som av gynnade av det gamla skattesystemet. Dessa partiellt arbetsbesparande incitament bröts dock av ett antal devalveringar i sig gynnar arbetsintensiv produktion. Därtill kom att som effekten på lönebildningen under bl a 1980-talet hämmades av en stark

Bör skattereformen modifieras 89

expansion av de icke konkurrensutsatta sektorerna. Denna utveckling har emellertid inte visat sig vara hållbar. Resultatet har blivit en kombination av hög arbetslöshet och stort budgetunderskott. En höjning av skattekilar och totalt skattetryck förefaller i detta läge vara ett vågspel med små möjligheter att lyckas. Enligt den tidigare analysen vilken empiriskt bekräftas av de anförda studierna i bilaga 3 skulle detta minska tillväxten i Sverige. Studien tyder i själva verket på att mycket vore att vinna för samhällsekonomin med en rejäl sänkning av arbetsinkomstkilarna. Risken med att hålla dessa kvar är att de totalt sett kan verka neddragande investeringarnas omfattning och snedvrida deras fördelning. Om det föreligger ett positivt samband mellan skattetryck och ineffektivitet i ekonomin blir ett högskatteland inte attraktivt för lokalisering av industrier och annan konkurrensutsatt verksamhet. Det medför att skattekilens positiva effekt rationaliseringsinvesteringar uppvägs av dess negativa inverkan på expansionsinvesteringar. Tiden efter 198182 års devalveringar visar också att en nedvärdering av den egna valutan inte löser problemet med förnyelsen av ekonomin. Som påpekades i föregående kapitel talar det mesta för att nettoeffekten av 1980-talets devalveringar blev neddragning riskbenägenheten hos en av industriella investerare och följaktligen en konservering industrin. Att av lösa problemet genom att enbart minska kapitalskattema räcker inte. Höga arbetsskattekilar leder ofta till att vissa tjänstemarknader helt slås ut eftersom det finns alternativ utanför marknaden som inte tyngs av skattekostnader. Här avses hemarbete, svarta tjänster och subventionerade kommunala tjänster. Kraven på överlägsenhet hos marknadsföretaget vad gäller produktivitet blir helt enkelt för stora. Skall köpare med 50 en procents marginalskatt betala en nettolön 70 kronor timme till per en städare går normalräkningen på ca 235 kronor per timme, administrationspâlägg och skatter inräknade. Själv skall han eller hon tjäna 470 kronor extra 615 kronor inklusive arbetsgivaravgifter för betala att förtjänsten. Kvoten mellan slutkostnaden och städarens nettolön är 6.7 8.8, av vilket 5.4 7.9 beror på skatter. Detta förhållande är inte bara ett problem vad gäller den aktuella resursfördelningen den statiska allokeringen produktionsfaktorer. Det har sannolikt också betydande av nackdelar för produktuvecklingen på området. Ty företag inte får om

Den del i arbetsgivaravgiften som är förmånsgrundande uppgår till 18 procentenheter. Denna del betraktas som en skatt.

90 Bör modifieras skattereformen

möjlighet komma in ett område kan de inte heller via olika metoder att höja produktiviteten. Aktuella skattekilar är i den meningen en effektiv barriär för marknadsinträde. Om dessa barriärer bryts ned är det givetvis inte omöjligt produktiviteten stiger så mycket att de gamla skatteatt barriärema inte längre skulle oöverstigliga. Det mä betonas att en vara sådan utveckling inte är ett starkt argument för återställande av tidigare

skattesatser.

Kapitalskattekilar

Skattekilen och investeramas riskbedömning är ett svagt belyst ämnesområde. Inte desto mindre förefaller det vara viktigt för den svenska ekonomin. Avkastningskraven växer med risken. Det exakta sambandet bestäms även för Sveriges del alltmer en internationell kapitalmarav knad. Denna har skäl bedöma att hög skatteandel i ett land leder att en till återkommande problem med konkurrenskraften. Det medför i sig att avkastningskurvan räntans variationer med löptiden placeringarna ligger högt relativt omvärlden. Samtidigt kan avkastningen riskinvesteringar förväntas få högre variation än hos andra länder. Det en gäller inte minst vid lönsarnhetsbedömningen hos de globala industriföresöker bästa lokalisering sina verksamheter. Till skillnad från tag som av portföljplacerare låser dessa sina investeringar. Vill de dra sig ur en gjord investering är likviditeten i denna givetvis mycket lägre än i en aktieinvestering. Det är inte helt lätt att med kapitalmarknadsstatistik belysa storleken detta problem. Den bästa kunskapskällan vore de av avkastningskrav globala företag ställer på anläggningsinvesteringar i olika länder. Några få observationer från svenska företag under åttiotalet tyder avkastningskravet på industriinvesteringar i Tyskland var 10 att lägre än för motsvarande investeringar i Sverige. Eftersom procent räntedifferensen 6 procentenheter skulle det tyda att invar ca vesteringar i Sverige förenade med en extra premie på 4 procentenvar heter vid risknivån i fråga. Var detta bedömningen hos investerare som väl kände till Sverige och kanske hade naturliga preferenser att investera då hos utländska företag Av investeringsflöden att där, hur var den döma var den mycket låg. Kapitalskattekilen är differensen mellan avkastningen en investering före skatt och avkasting efter skatt. Skatten har två komponenter, samma dels vinstskatten i företaget dels placeramas skatt sin avkastning.

Bör skattereformen modifieras 91

Denna skattekil har i Sverige förminskats under senare år och är vid en internationell jämförelse tämligen liten. Som framgår av bilaga 3 finns

inga säkra skattningar av kapitalskattekilens betydelse för tillväxt. Ånyo

må påpekas att det är svårt att rycka loss enskilda samband ur ett system av relationer. I detta fall är den effektiva skattekilen åtminstone historiskt svår att beräkna. Tiden för fria kapitalrörelser har dessutom varit för kort för att tillåta några klara slutsatser från data. Kalkylmässigt är dock lätt att beräkna de avkastningskrav ett land med hög skattekil behöver för att konkurrera i investeringshänseende med ett land som har låg kapitalskattekil. Detta gäller dock under förutsättning att skattedifferensen kommer att bestå. Då sänkningen av kapitalbeskattningen i Sverige inte är säkert bestående därför att den politiska oppositionen vill återföra den till tidigare nivå, kan inte heller en investerare med ett långsiktsperspektiv ta den som given i sina kalkyler.

5.5 Skatterna och fördelningen mellan marknads-

och hemmaproduktion

En viktig slutsats i den ekonomiska beskattningsteorin är att en ny skatt eller partiellt skattelindrande åtgärd i en ekonomi där beskattningen i utgångsläget snedvridit prisrelationema inte nödvändigtvis leder till större

total börda enligt tidigare definition. Åtgärden kan mycket väl tänkas leda

till en klar minskning av denna börda. Om den gällande skattestrukturen i Sverige inte är optimal utan för med sig extra stora samhällsekonomiska kostnader i form av förlorade konsumentöverskott ocheller onödigt dålig effektivitet i produktionen, skulle därför dessa brister delvis kunna rättas till med justeringar i skattesatser inklusive skatteavdrag även om dessa justeringar tillför nya snedvridningar. Denna frågeställning belyses mycket väl av en färsk studie av den danske ekonomen Peter Birch Sörensen. Studien har också den fördelen att den fokuserar intresset ett centralt problem i denna utredning. Den utgår från en ekonomi med två varugrupper, hushållstjänster samt övriga varor och tjänster. Hushâllsvaroma kan produceras på en marknad eller i hemmet. Det finns

Birch Sörensen, Beskatning, Markedsprøduktion Peter, wemmeprøduktiøn, og Velfaerd, Economic Policy Research Unit, Handelshöjskolen i Köbenhavn 1993.

Bör skattereformen modifieras

vilkas produktionsfunktioner har arbetsinalltså tre produktionssektorer, enda produktionsfaktor. Hemma- och marknadsproducerade sats som tjänster är perfekta substitut. Konsumentens nytta bestäms alltså av konsumtionsnivåema de tvâ Rörligheten vad gäller varugrupperna. arbetskraften mellan sektorerna är fullständig. Marginalnytta och marginell produktivitet avtar med konsumtion respektive produktion av Innan vi går in Sörensens resultat är det lätt att utifrân varorna. teori inse jämvikten marknaderna karaktäriseras av två elementär att villkor. marginell produktivitet och marginell nytta konsum- - Produkten av av tionen skall densamma för de två varugruppema. Om den vore vara den skulle konsumenterna må bättre att öka konsumtiostörre för ena av denna tills likheten blev uppnådd. Villkoret kan också uttryckas nen av följande sätt: Likhet skall råda mellan produkternas marginella substitution i konsumtionen och deras marginella transformationskvot. Den marginella produktiviteten i hemmaproduktion av hushållstjänster skall densamma i marknadsproduktionen. Eftersom varorna är vara som identiska är de förenade med marginella nytta. Det andra villkoret samma kan därför direkt följd av det första. ses som en Det första villkoret är den s.k. konsumentsuveräniteten. Konsumenterna efter sina preferenser produktionsfördelningen i ekonomin. Det avgör effektivtetsvillkor. Snedvridningar spränger in kilar i dessa andra är ett villkor så att resultatet blir

marginell substitutionskvot kil l marginell transformationskvot x

marginell produktivitet för marknadsproducerade tjänster kil 2 x

marginell produktivitet för hemmaproducerade tjänster

likformig varuskatt 25 procent och löneskatt på 40 Säg att en en Det värdet l den första skattekilen; procent införs i detta system. ger prisrelationen är oförändrad. Denna beskattning inkränker alltså typ av inte konsumentsuveräniteten. Däremot slår den mycket kraftigt effektiviteten. Skattekilen blir här nämligen

1+0.25 1.25 kil2 2.08 z 1-0.40 0.60

Bör skattereformen modifieras 93

I detta fall är i jämvikt den marginella produktiviteten vid hemmaproduktion endast hälften så hög som vid motsvarande produktion i marknaden. Skatterna favoriserar alltså här produktion i hemmet eftersom prisrelationen förändrats så att relativpriset hemmaproduktion har fallit. Här berörs inte den välfärdseffekt som följer av att skatterna minskar den totala konsumtionen. l Sörensens modell ingår förutom varu- och löneskatter bidrag till lön i tjänstesektom och till konsumtion av dess varor. Dessa parametrar ändrar jämviktsvillkoren så att de endast undantagsvis inte leder till snedvridning. Det går dock inte att konstruera en sådan skattelbidragsstruktur att båda skattekilama blir l. I Sörensens modell blir lönebidrag till tjänstesektom, lägre varuskatt på dess tjänster samt bidrag till eller skatteavdrag från konsumtion av sådana tjänster likvärdiga instrument med avseende på resursallokeringen. Därför räcker det med att undersöka den välfärdsekonomiska effekten av variationer i en av dessa. Den huvudfråga Sörensen försöker besvara är följande: Vad händer i ekonomin ett lönebidrag införs eller förändras Ökar eller om minskar välfärden, vilken i detta fall beskrivs av en indirekt nyttofunktion för konsumenterna Resultatet bestäms av effekten på sysselsättningen i hushâllstjänstesektorn och sektorn för övriga varor och tjänster samt av värdet skatteoch bidragssatserna i utgångsläget. De två marknadssektorema benämns i fortsättningen tjänste- respektive varusektom. Sörensen finner att ett lönebidrag till tjänstesektom visserligen ökar dennas konkurrenskraft mot hemmaproduktionen men att den också snedvrider relationen till varusektom. Den kan dra arbetskraft från denna sektor och om varuskatten är mycket större än tjänsteskatten blir resultatet välfärdsförlust. en Resultatet blir det motsatta om arbetsproduktiviteten i tjänstesektom är klart högre än i hemmaproduktionen. Då kommer hushållens efterfrågan tjänster att tillgodoses med en lägre total arbetsinsats än tidigare, vilket stimulerar sysselsättningen inom varuproduktionen. Sörensen drar slutsaten att den optimale tilskudssats for alle parameterkonstellationer må vaere positiv.

Det finns dock ett trivialt specialfall i denna statiska modell där skattestrukturen är optimal. I detta fall är bidragen noll, varuskatterna lika samt inkomstskattesatsen negativ och av samma absoluta storlek som varuskatten; är varuskatten 25 procent av marknadspriset skall löneskatten vara 25 procent av lönen. -

modifieras

94 Bör skattereformen

tillämpar sin modell för ett fall är intresse för de Sörensen som av årens svenska ekonomi. Han undersöker liten öppen ekonomi senaste en inhemsk tjänstesektor med ofullkomlig konkurrens och en med en utlandskonkurrerande varusektor. l den förra råder arbetslöshet på grund underefterfrågan s.k. keynesiansk arbetslöshet. l den senare finns av också arbetslöshet, vilken beror på relativt sett höga lönekostnader s.k. klassisk arbetslöshet. Ett lönebidrag till tjänstesektom leder till att priserna dess produkter faller i förhållande till varuprisema vilka är internationellt bestämda. Det har i sin tur två effekter efterfrågan, en och substitutionseffekt. Är priselasticiteten i tjänsteefterfråinkomst- en så den än kompenserar den negativa inkomsteffekten gan stor att mer detta leda till efterfrågeökning marknadstjänster och kommer att en därigenom höja välfärden. Är priskänsligheten större än detta kritiska värde lönar det sig höja lönebidraget tills dess arbetslösheten är att eliminerad. Sörensen beräknar det för Danmarks del skulle räcka med att priselasticitet 0.30 för att effekten ett lönebidrag skulle vara en av välfárdsfrämjande. Han antar då att den marginella inkomstelasticiteten för tjänsterna i fråga är den deras andel av den totala privata samma som konsumtionen. studie är fint exempel att statiska jämviktsmodeller kan Sörensens ett utmärkta Vägvisare även när det gäller genuint praktiskt politiska vara problemställningar. Samtidigt är modellen med nödvändigthet abstrakt och har i sina antagandeneliminerat vissa i praktiken centrala problem, effekter på inkomstfördelning, anpassningstid, kapitalbildning och t ex tillväxt, administrativa kostnader, skatteflykt etc Här skall en sådan egenskap lyftas fram. Det gäller slutsatsen att lönebidrag och skattelättnader i form avdrag har effekter. Det följer av modellens av samma konstruktion. Valet metod påverkar inte beteendet, framför allt inte av sparandet eftersom modellen är statisk. I verkligheten kan möjligheten till skatteavdrag från inkomsten leda till större arbetsinsatser speciellt ett t ex för den ligger under marginalskattegräns. Kopplingen till den som en ekonomin till större rationalitet. egna kan engagera

Bör skattereformen modifieras 95

Sammanfattning

Av detta kapitel har framgått

att endast en typ av skatter, klumpsummeskatter, inte leder till snedvridningar av prisrelationer att dessa anses vara politiskt och praktiskt ogenomförbara och att därför frågan om optimala skatter gäller näst bästa lösningar. -

Kapitlet har vidare gått in den klassiska teorin om optimala varuskatter enligt vilken skattesatserna skall variera omvänt proportionellt mot varornas kompenserade priselasticiteter. Därför kan vi inte utgå från att ett system med likformiga skatter är den bästa av tillgängliga lösningar. Det nya svenska skattesystemet kan alltså ha klara brister ur effektivitetssynvinkel helt bortsett från det dominerande problemet att den totala skattenivån är så hög att den inte bara orsakar påtagliga allokerings- och fömyelseproblem utan att den också leder till ifrågasättande av den aktuella svenska beskattningens legitimitet. Kan sektorer identifieras för vilka nuvarande system slår särskilt hårt och kan i så fall bristerna repareras utan att skada övriga sektorer I inledningskapitlet hävdades att det med tillgänglig statistik och applicerbara skattningsmetoder är mycket svårt att med någon precision säkerställa priselasticiteter för olika varor och tjänster. Det är dock ganska uppenbart att de företag som arbetar med tjänster som också kan utföras i hemmet drabbas hårt höga av skattekilar. Skälet är inte bara konkurrensen från hemmaproduktion utan också den förhållandevis stora tillgången till svarta tjänster. Vad gäller t ex barnomsorg finns dessutom ett utbud från offentlig sektor, vars prissättning inte är marknadsmässig. Ur den synvinkeln är Peter Birch Sörensens studie relevant. Den stimulerar till experiment med korrigeringar av de svenska skatterna vilka bygger principen likformighet om och neutralitet. Förändringar inom en etablerad princip för skatter bör välvara motiverade. Förändringar som har små möjligheter att bli bestående antingen på grund av osäkerhet om deras effekter eller till följd av en smal politisk uppbackning skapar osäkerhet hos aktörerna. Tänkta resultat kan därför utebli just detta skäl. Omställningskostnadema är helt av enkelt för dyra. Samtidigt är det också dyrt att behålla ett skattesystem intakt även om det en gång beslutats i Riksdagen med bred majoritet ifall det har uppenbara negativa effekter på ekonomin. Det har framgått att det

96 Bör skattereformen modifieras

med visa förändring har positiva effekter inte räcker att att en ideala fallet. Om de ekonomiska vinsterna av förändringar välfärden i det skattesystemet när det gäller resursallokering etc äts upp av inom gäller administrativa kostnader och skattetlykt skall negativa effekter vad inte genomföras. Skattningar sådana kostnader som givetvis dessa av dem normalt studeras inom ekonomisk teori är ligger vid sidan av som viktiga vid total kalkyl för en skatteändring. följaktligen en

Bör skattereformen modifieras 97

Bilaga till

kapitel

Arbetsmarknadsrelaterade policyförslag

Den höga arbetslösheten i Europa har gjort att ett antal regeringar som led i en sysselsättningsskapande politik sökt främja produktion av hushållstjänster framför allt genom att via avdrag i inkomstskattedeklarationen öka hushålls efterfrågan på dylika tjänster. Vi skall här igenom de regelverk som finns i respektive länder.

Frankrike

I början av 1992 genomdrev den dåvarande socialistiska regeringen ett lagförslag som gav varje hushåll möjlighet att i sin skattedeklaration göra avdrag för utgifter de haft under året för hemhjälp, barnpassning, städhjälp etc. Det maximalt tillåtna avdraget är 12 500 francs 50 procent av 25 000 francs. Den som har kostnader för barnpassning utanför hemmet en del av dagen får räkna in dessa i avdragsunderlaget. Utöver denna avdragsrått kan vissa kategorier erhålla skattereduktion. l barnfamiljer där bägge föräldrar arbetar och barnen är än tre år yngre kan ett bidrag på ytterligare 2 000 francs per månad erhållas för att täcka kostnader för att anställa barnpassning. Personer över 70 år som har vårdnad handikappade barn kan få av slippa betala lön men måste betala in den anställdes bidrag till arbetslöshetsförsäkring och tilläggspension. Personer över 65 år som innan lagförslaget trätt i kraft hade rätt till kostnadsfri hemlijälp betalar efter reformen en begränsad andel själv. Egenavgiften beräknas utifrån inkomst och förmögenhetsställning. Det åligger hushållen att i deklarationen uppge namn och personnummer anställda samt att betala arbetsgivzsreavgifter. Utländsk arbetskraft får anställas förutsatt att den har uppehållstillstånd. Hushåll har inte full frihet att bestämma avtalsvillkoren. En person med mindre än sex månaders arbetslivserfarenhet har rätt till stipulerad

98 Bör skattereformen modifieras

minmilön 26 francs timme 1992. Köksarbete, strykning och per städning skall betalas med minst 28 francs per timme medan passning av äldre eller handikappade skall betalas med 30 francs per timme. Det har gått två år sedan lagen trädde i kraft. Någon allomsnart

inte gjorts. En preliminär enkätundersökning

fattande utvärdering har tyder på 130 000 arbetstillfällen registrerats. Av dessa 130 000 var att emellertid endast 12 procent tidigare arbetslösa. 58 procent var deltidsanställda, 14 heltidsanställda medan resten gick någon form av procent utbildning innan de tog anställning i hushållssektom. En tentativ slutsats dras i undersökningen är att avdragsrätten har som givit mindre välbärgade chansen att anlita hushâllshjälp. nya grupper Tidigare ansågs den rätten förbehållen höginkomsttagare och fria yrken utgjorde 50 registerade arbetsgivare inom hushållsseksom procent av Andelen mellaninkomsttagare 20 procent. Dess andel har nu tom. var ökat till 32 procent. Nittio dem tar anställning i hushållssektom är kvinnor procent av som under 40 år, 23 fransk nationalitet. Barnpassning är den mest är av arbetsuppgiften följt städning. Två tre hushållsanställda frekventa av av arbetar mindre än 20 timmar i veckan. kritik riktades det ursprungliga förslaget var att det krävde En som mot omfattande pappersarbete. Myndigheterna har tagit till sig denna kritik. l slutet av 1993 lanserade regeringen med s.k. servicecheckar. därför den nya borgerliga ett system förenklade blanketter där arbetsgivaren fyller i namn och Det rör sig om för den anställde samt timlön. Den anställde kan sedan personnummer kvittera beloppet i offentliga försäkringskassor. Arbetsgivama betalar ut in den aktuella på ett särskilt clearingkonto. summan skall införas etappvis under 1994. Till att börja med Systemet prov det i antal utvalda områden. Vilka dessa blir är i skall prövas ett skrivande stund inte klart. De skall väljas ut en parlamentriskt av kommitté. I första hand torde områden som antas ha en stor sammansatt andel svart arbetskraft väljas ut.

Se tidskriften Actualité, november 1993

Bör skattereformen modifieras 99

Tyskland

Västtyskland införde 1989 ett system som till sin natur är mer restriktivt än det franska. Bakgrunden var i likhet med i Frankrike arbetsmarknadspolitisk. Systemet stipulerar att hushåll får dra av maximalt 12 000 DM per år under vissa förutsättningar. I flerpersonhushåll skall den ena parten vara så hjälplös att hanhon är i ständig hjälp av utomstående för att klara den dagliga tillvaron. Detsamma gäller ensamstående. Vidare tillåts avdrag om det i hushållet finns två barn som fyllt ll år hos ensamstående ett bam. I de fall att två ensamstående lever ihop i gemensamt hushåll får det maximala beloppet bara utnyttjas en gång. Det åligger arbetsgivaren att beala in det belopp som motsvarar den

anställdes lagstadgade rätt till pensionsförsäkring.

Danmark

I Danmark lade regeringen i juni 1993 fram Lov om statstilskud till hjemmeservice Lov nr 455. Lagförslaget har sedan fått konkret utformning i dokumentet Bekendtgörelse om statstilskud till hjemmeservice 22 november 1993. Som lagförslagets titel antyder baseras det danska systemet på att hushåll och andra i lagen likställda enheter kan erhålla statsbidrag vid konsumtion av ett antal i lagen angivna hushâllstjänster. Grundprincipen är att hushåll, allmännyttiga bostadsföreningar och bostadsrättsföreningar kan erhålla statsbidrag för konsumtion av hushållstjänster förutsatt att tjänsterna utföreslevereras registrerade av momspliktiga företagsenheter. .

Bidrag kan erhållas vid leveransutförande av följande aktiviteter:

inköp av dagligvaror, städning, vinds- och takröjning, matlagning och syltning, tvätt och strykning, Snöröjning, rastande av hund eller andra husdjur, ned- och uppackning i samband med flyttning.

modiñeras

100 Bör skattereformen

explicit i lagen antal verksamheter som icke är Samtidigt anges ett bidragsgrundande.

Dessa är:

eller andra familjemedlemmar, passning av barn hemhjälp i anslutning till högtider eller liknande matlagning och enstaka händelser, skorstensfejning, undervisning, deklarationshjälp eller juridisk rådgivning, städning sommarhus hyres ut till utomstående, av som reparation datorer och andra audiovisuella hjälpmedel. av

betalas till producenten och kan utgå med 65 DKrtimme, upp Bidrag 125 arbetstimmar kvartal från en och samma producent. till maximalt per godkända hushållstjänster äger dock rätt att utnyttja En konsument av vilket betyder det totala antalet bidragsberättigade fler än en leverantör att arbetstimmar kan överstiga 125 timmar per kvartal. nedlagd arbetstid. Produktionskostnader såsom inköp Bidrag utgår till och transportkostnader är icke bidragsberättigande. av material icke till producenter anställer folkpensionärer eller Bidrag medges som under 18 år de arbetar mindre än 30 timmar per ungdomar om senare vecka. producenterna erhåller bidragen att till myndigheter Det åligger som uppgifter konsumentens och adress, arbetets dels inkomma med om namn dels med myndigheterna godkänd faktura. art och antal arbetstimmar, av

6 Ekonomisk för

politik tjänstesektorn

6.1 Kan tjänstesektorn absorbera arbetslösheten

Sverige har ett allvarligt sysselsättningsproblem. Den totala arbetslösheten har nått nivåer som tidigare varit associerade med extrema lågkonjunkturer. Situationen är särskilt illavarslande med tanke på att omsättningen bland gruppen arbetslösa minskat kraftigt under senare år. Andelen långtidsarbetslösa har med andra 0rd ökat oroväckande mycket. Det finns påtagliga risker att arbetslösheten fortsätter att vara hög även om tillväxten i den svenska ekonomin lyfts upp väsenligt jämfört med den som kännetecknat de senaste 20 åren. I kapitel 2 skisserades ett framtidsperspektiv med en industriledd höjning av tillväxten i BNP till 3 procent per år under 10 är. Med trenderna mot fortsatt automatisering inom processindustriema och starkt ökad robotisering av den övriga industrin kommer antalet anställda inom industrianläggningama att falla även om produktionstillväxten är hög. Däremot kommer industrirelaterade tjänster att växa oavsett om dessa finns registrerade hos industri- eller tjänsteföretag. I framtidsperspektivet där industriproduktionen ökar med fyra procent per âr kommer industrisfären, industrin inklusive industrirelaterade tjänster, höja sin sysselsättning med ca 200 000 personer under 10 âr. Det löser inte arbetslöshetsproblemet i synnerhet inte som en överföring av offentliga tjänster till den privata sektorn åtminstone i ett inledningsskede leder till en minskad sysselsättningsintensitet inom områdena i fråga.

Goda marknadsutsikter

Givetvis finns betydande möjligheter till autonom tillväxt inom flera tjänstesektorer. inom fmanssektom är t.ex. OM ett ñnt exempel på ett nystartat företag som skapat sig en internationell plattform. Det tog ungefär fem år. Expansionen utomlands leder emellertid till ökad sysselsättning där och inte i Sverige. Tendensen inom finanssektorn som

102 Ekonomisk politik för tjänstesektom

helhet är kombination av stark tillväxt och stor bantning av personalinen tensiteten i organisationerna. Denna rationalisering går huvudsakligen ut över s.k. rutinpersonal. Konsulttjänserna blir mer och mer internationella och Sverige har hittills varit framgångsrikt. I kapitel 2 påpekades emellertid många dessa tjänster har sin legitimitet i den nära att av relationen till varuproduktion. Utan bred industriell bas försvagas en dessa företags möjligheter påtagligt. Turistnäringen år också en potentiell arbetsutbudet. Sektorn är mycket arbetsintensiv och har uppsugare av dessutom fördelen att kunna verka områden dar övriga sektorer är relativt små. Sjuk- och hälsovård har goda möjligheter att i framtiden bli exportör tjänster. Sverige anses ha hög kompetens på området en stor av samtidigt sektorns komparativa kostnader uppenbarligen år låga. som Sektorn år i genomsnitt klart arbetsintensiv men har delsektorer med högt maskinkapital anställd. Trots goda marknadsutsikter kommer den per tillväxten inom dessa tjänstesektorer att under de närmaste åren autonoma våga ganska lätt i den samhällsekonomiska kalkylen.

Varaktig arbetslöshet ett prisbildningsproblem

Nu kan någon med all rått fråga vad dessa kalkyler egentligen har att göra med arbetslösheten, dvs. utbudsöverskottet arbetskraft. Råder brist på balans mellan utbud och efterfrågan på en marknad skall denna normalt elimineras anpassning av priserna, låt vara att den genom moderna pristeorin kan visa exempel på marknadsegenskaper som förhindrar stabila jåmviktspriser. Den svenska arbetsmarknaden tycks emellertid inte ha dessa egenskaper eller mindre snabb anpassning av mer till förskjutningar i utbud och efterfrågan inom olika sektorer av ekonomin. Problemen har dolts mycket snabb expansion i sysselav en sättningen inom den offentliga sektorn under perioden 1960-90. När denna sektor grund synnerligen allvarliga finansieringproblem inte av längre kunde fungera arbetskraft av skilda slag kom som uppsugare av problemen i dagen med extra kraft eftersom den privata sektorn samtidigt befann sig i akut kris.

Ekonomisk politik för tjänstesektorn 103

6.2 Allmänna hinder för effektiv på prisbildning

arbete och tjänster

Orsakerna till bristen flexibilitet i arbetsmarknaden är av mångskiftande slag. För det första fanns tills för några år sedan en mycket långvarig tradition av consensus i de centraliserade avtalsförhandlingarna rörande låglönesatsningar. Trots att en del av ambitionerna motverkades av löneglidningen är skillnaden vad gäller timlöner mellan hög- och láglöneverksamheter mycket liten jämfört med förhållandena i andra industriländer. Skillnaderna i lön mellan olika yrkeskategorier är också relativt liten. Den komparativa kostnaden för en civilingenjör är påfallande låg om jämförelsen görs med t.ex. USA, Tyskland, Frankrike och Storbritannien En solidarisk lönepolitik leder i regel till lägre genomsnittslöner än ett lönesystem som tillåter snabb anpassning i relativlönema till produktiviteten. I Sverige har anpassningen i genomsnittslönema gått via devalveringar av kronan. Det har varit en dyrbar väg eftersom den tenderat höja kapitalkostnadema. En höjning av kapitalkostnadema leder visserligen till en fördel för arbetsintensiva metoder men genom den negativa effekten expansioninvesteringar och satsningar på nya produktmarknadsomrâden har sannolikt totaleffekten varit negativ för efterfrågan på arbetskraft. Vidare har arbetsmarknadsreglerande lagar tenderat höja risken i nyanställningar för småföretagen. Hög risk betyder ökade kostnader. Detta anses vara en av orsakerna bakom det faktum att små företag i Sverige sällan blir stora.

Hög skattekvot sänker arbetsutbud

Beskattningens och socialförsäkringens utformning ligger av mycket att döma bakom den bristande funktionen arbetsmarknadema. Det

1 Med Sverige mellan genomsnittslökomparativa kostnader avses här kvoten för nen för en civilingenjör och den genomsnittliga lönen för en industriarbetare dividerat med motsvarande kvot för andra länder. Ar kvoten för Sverige 2 medan den är 3 för genomsnittet av övriga OECD-länder är de komparativa kostnaderna för användning av civilingenjörer i Sverige 23 förutsatt att deras produktivitet är lika stor som produktiviteten hos civilingenjörer i andra länder.

Ekonomisk politik för tjänstesektorn

svenska skatteuttaget har länge legat över 50 procent av BNP; med tanke på de framtida åtaganden ligger i ett budgetunderskott är det för som närvarande bortemot 15 procentenheter högre än detta tal. En hög skattekvot påverkar i sista hand arbetsutbudet i vilken dräkt skatteuttagen än kläds kommer de sänka relativpriset fritid inklusive tid för att hemarbete. Arbetsskattekilen är dock särskilt intresse. Skattekil av definieras generellt differensen mellan utbudspris och efterfrågepris. som På arbetsmarknaden är kilen följaktligen den summa som går bort i form arbetsgivaravgifter inklusive egenavgifter till sjuk- och arbetsav löshetskassorna och inkomstskatt. Den anges ofta som procent av bruttolön och arbetsgivaravgifter. Ibland uttrycks den som summan av kvoten mellan kostnaden för arbetsgivaren och nettolönen för arbets- Det kan diskuteras enbart löneskatten ca 18 procent eller tagaren. om hela arbetsgivaravgiften skall ingå i kilen. Här har antagits att om vid tillskott i bruttolönen inte förbinder den Ökade löntagaren ett arbetsgivaravgiften med disponibel förmån. I alla händelser är den en en kostnad för företagaren. Däremot ingår här inte indirekta skatter i definitionen arbetsskattekil. Skälet är helt enkelt att dessa skatter inte av påverka arbetsutbudet direkt och därför inte heller är av intresse anses vid partiell analys de snedvridningseffekter arbetsmarknaden en av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter medför. Indirekt påverkar de som dock även arbetsmarknaden. Arbetsskattekilar minskar alltså arbetsutbudet via sänkt relativpris fritid. I Sverige har höga arbetsskattekilar också en direkt effekt på småföretag och nyföretagande. Det beror att de numera låga kapitalskattekilama i Sverige endast delvis kan utnyttjas av fåmansbolag. På marginalen beskattas kapitalinkomster i dessa företag som arbetsinkomster och i praktiken ofta med 50 procents marginalskatt. Dessa särregler är avsedda förhindra arbitrage mellan arbets- och kapitalinatt komster. Den viktigaste effekten kan i stället bli extra beskattning av en särskilt riskfyllda investeringar.

Höga skattekilar på arbete minskar tillväxt

I bilaga 3 redovisas studier tydligt uppvisar ett negativt samband som mellan arbetsskattekilar och ekonomisk tillväxt. Enligt dessa förväntas ett land med 10 procents högre arbetsskattekil än genomsnittet för OECDländer få halv procents lägre tillväxt per år än detta genomsnitt. en

Ekonomisk politik för tinsteswkorit m5

Används offentliga utgifter eller offentlig konsumtion som mått på det implicita skattetrycket framstår den negativa effekten en hög skatteav kvot stor offentlig sektor ännu tydligare. Enligt de resultaten kommer ctt land med offentliga utgifter som motsvarar 50 procent av BNP att i längden ha en årlig tillväxt i ekonomin som är 1.5 procent lägre än ett land vars utgiftskvot är 40 procent. Enligt en bokstavlig tolkning detta av samband skulle Sverige på grund av höga relativa offentliga utgifter 11a en årlig tillväxt som är drygt 4 procent lägre än vad som vore rimligt om landet hade samma utgiftskvot som genomsnittet av EUs medleinsländer. Precisionen i skattningarna av dessa samband är inte tillräckligt stor för att tillåta sådana exakta slutsatser som detta de stärker onekligen men de från den ekonomiska teorin utvecklade hypotesema om att skatters snedvridningseffekter växer med det totala relativa skatteuttaget. För Sveriges del behöver inte estimaten vara en underskattning. Sambandet mellan tillväxttakt och skattekvot har i skattningarna antagits linjärt. vara l verkligheten talar mycket för att minskningen i tillväxttakten kan bli extra hög om skattekvoten och de offentliga utgifterna höjs vid höga relativa nivåer. Om ett sådant icke linjärt samband vore reversibelt skulle

Sverige tjäna mer än normalt vid en sänkning utgiftstrycket från

av nuvarande nivåer.

Dyrt att arbeta

Det är inte bara nivån på skatterna och beskattningens utformning som påverkar arbetsutbudet. Skatternas användning kan också ha direkt en inverkan. En stor del av statens budget utbetalningar bidrag och avser av försäkringar. Gällande regler och tillämpningen dessa har medfört av en hög alternativkostnad för arbete. Ett aktuellt exempel är ersättningsreglerna vid arbetslöshet. Enligt riksdagens revisorer fungerar förmånsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen ett otillfresställande sätt. Utförsäkringsgarantin har i den arbetsmarknadspolitiska tillämpningen blivit ovillkorlig. Incitamenten för arbetslösa att ta arbeten tillfällig av karaktär är mycket små. De ekonomiska villkoren vid arbetslöshet ter sig många gånger bättre än vid arbete. Företeelser av detta slag har bidragit till att skära arbetsutbudet vid av nivåer som om jämförelsen är t.ex. genomsnittliga industriarbetarlöner i EU ter sig mycket höga. För hög blir nivån den inte den om motsvarar marginella produktiviteten vid full sysselsättningen. Ju högre den är i

106 Ekonomisk politik för Uänstesektom

förhållande till detta tal desto större blir arbetslösheten. Risken är att arbetslösheten med denna typ av arbetsutbud riskerar att permanentas hög och under tid växande nivå. Det inträffar om höglönesektorema en expanderar så stor produktivitetsökning att de minskar sin genom arbetsstyrka. Om utförsäkringen skulle fungera som för närvarande skulle växande skara arbetslösa lyfta relativt sett mycket stora arbetsen löshetsersättningar. Eftersom detta kommer att medföra ett mycket starkt utgiftstryck statsbudgeten är systemet i längden ohâllbart. I extra själva verket har det läget redan nåtts.

6.3 Skattekilarna och tjänstesektorn

Effektivitet versus politisk logik

I kapitel 5 visades att alla tillämpbara former av beskattning hämmar effektiviteten i samhällsekonomin. Teorin för optimala skatter anger vägar maximalt mildra snedvridningseffekterna. Som framgått av att kapitlet leder den till den allmänna slutsatsen för varuskatter att skattesatskall omvänt proportionella mot varomas egenelasticiteter. serna vara Det betyder lätt låter sig ersättas av andra varor i att en vara som konsumtionen skall lågbeskattas medan nödvändighetsvaror som enlig definition har motsatt egenskap skall högbeskattas. Detta resultat har dock inte alltid tett sig politiskt smakfullt. Att sätta låga skatter lyxvaror och högbeskatta livsmedel har stridit mot den politiska logiken. Det är paroll det är svårt att till val på för alla partier. Samtidigt är det en uppenbart att metoden är den effektivitetssynvinkel teoretiskt optimala. ur Nu omfattar inte den beskattningsteorin praktiska aspekter som rena administrationskostnader för beskattningen och skatteflykt av skilda slag. Det har också visat svårt att ett entydigt sätt inkorporera vara rättviseaspekter i den ekonomiska teorin för beskattning. Utformningen verklighetens skattesystem har därför i hög grad baserats på faktorer av som inte behandlas av teorin.

Likformigt syfte, olikformig praktik

Den svenska reformen från 1990 är därvidlag inget undantag. Dess syfte framför allt skapa enkelhet i hanteringen och överskådlighet för var att

Ekonomisk politik för Uänstesektorn 107

skattebetalarna. Dessutom ville reformatörema skära av de i vissa fall extremt höga marginaleffekterna i beskattningen. Resultatet skulle åstadkommas med få och låga skattesatser vilka skulle tillämpas breda skattebaser. Neutralitet och likformighet var paradorden. Sålunda skulle kapital- och arbetsinkomster beskattas lika. Dessa principer kunde inte ens från starten strikt följas. lnkomstskatten blev inte likformig utan innehöll två marginalskattesatser, kommunalskattesatsen och denna sats plus 20 procentenheter i statlig inkomstskatt inkomster över en viss nivå. Kapitalinkomstskatten liksom företagsvinstskatten blev 30 procent. Därför rådde inte neutralitet mellan de två inkomstslagen för de i sammanhanget relevanta inkomstklasserna. Därefter har kapitalinkomstskatterna sänkts kraftigt. Skälet var att neutralitetsprincipen var orealistisk. l ett högskatteland kan inte arbetsinkomster och kapitalskatter vara lika höga. Arbetskraften är trögrörlig medan kapitalet en fri internationell kapitalmarknad rör sig blixtsnabbt. Därför är s.k. skattearbitrage mellan arbete och kapital inom ett land av ringa betydelse jämfört med det arbitrage som uppstår om kapitalkostnadema vid samma risk är olika mellan länder. Även har splittrats två skattesatmomsen ser. Då livsmedelskonsumtionen är lägst beskattad går differentieringen tvären mot principen om optimala varuskatter. Därtill kommer att vissa verksamheter t.ex. banker. finans- och försäkringsbolag är momsbefriade.

Skattekilen bestämmer handikappet

Det är mycket lätt att sympatisera med den skattereformens ursprungliga intentioner. De har dock den uppenbara svagheten i Sverige att den likformiga beskattningen skulle tillämpas vid ett extremt högt totalt skatteutag i förhållande till BNP. Vid denna höga skatteintensitet framträder avvikelsema från de effektivitetsmässigt bästa skattesatserna extra tydligt.

108 Ekonomisk politik för tjänstesektorn

förhållande kan enkelt beskrivas med utgångspunkt i produktivi- Detta tetskraven obeskattad verksamhet i förhållande till en som är en beskattad. I jämvikt kommer denna relation att vara

beskattad sektor

marginell produktivitet

:skattekil

marginell produktivitet obeskattad sektor

l

Konsulter och hushållstjänsteföretag i kläm

exempelvis skattekilen är 2 måste den beskattade sektorn ha minst Om dubbelt så hög marginell produktivitet som den obeskattade för att kunna konkurrera efterfrågetillskott på produkt. Detta villkor skapar om en praktiska problem i Sverige huvudsakligen inom två områden, nämligen

mellan fristående företag och interna tjänster i konkurrensen koncerner inte är momsregistrerade som konkurrensen mellan marknadsföretag och obeskattade tjänster inom hushållstjänstesektom

det första fallet hindrar olikheter i beskattningen dels en rationell I uppdelning verksamheter i fristående bolag varför skall t.ex. av bankkoncerner öka kostnaderna att organisera sig så att viss genom intemdebitering blir momsbelagd dels ett rationellt utnyttjande av fristående konsulter och änsteproducenter överhuvud taget. Detta kan bli hämmande för utveckling mot fristående men samverkande starkt en specialistföretag, vilket outsourcing eller externalisering är så om betydelsefullt ofta hävdas i managementlitteratur skulle påtagligt som negativa konsekvenser för samhällsekonomin. l det andra fallet gäller det tjänsteföretags eller enskilda personers utbud vita, dvs. beskattade, tjänster till hushåll i konkurrens med av hushållens produktion och utbud av svarta tjänster. På vissa egen områden, huvudsakligen vårdtjänster, finns också ett kommunalt utbud

där prissättningsprincipema kan avvika väsentligt från marknadsprissättning. Vad gäller varuutbud är vanligen inte mycket stora skattekilar ens konkurrensproblem. Produktivitetskillnadema är här oöverstigliga ett för de driftigaste individer. Ingen producerar av skatteskäl sin egen även

Ekonomisk politik för tjänstesektorn 109

Volvo eller TV-apparat beskrev en känd ekonom situationen. När det gäller tjänster är läget ett annat. Här är produktivitetsskillnaderna beskedliga jämfört med förhållandena varuomrâdet. Det gäller i synnerhet olikheterna i detta avseende mellan svart och vitt utbud.

Val av tjänsteleverantör: en kalkyl

Situationen âskádliggörs med utgångspunkt i två kalkylsituationer för ett hushåll. Den ena avser valet mellan svart och vitt utbud. Den andra gäller valet mellan hemproduktion och köpta tjänster. Antag att den svarta timkostnaden motsvarar bruttolönen i den vita tjänsten och att denna för överskådlighetens skull sätts till 100 kronor per timme. Vi erhåller följande kalkyl:

Tabell 6.1 Svart eller vitt en fråga om skattekilar svart utbud vitt utbud

I arbetsgivaravgiften ingår semesterersättning och vissa försäkringar. 1 detta fall måste produktiviteten vara 81 procent högre hos den vita tjänsten för att den skall bli konkurrenskraftig med den svarta. Den kil må den kallas pâläggskil som här slagits mellan de två tjänsterna är dock endast till 67 procent av bruttolönen skattekil; 54 procent en om endast 18 procentenheter av arbetsgivaravgiften betraktas som skatt. Jfr kapitel 5. Situationen förbättras för den vita tjänsten om personen i fråga anställs av hushållet. Dâ försvinner momsen och páläggskilen stannar vid 1,45. Är den utför tjänsten i stället anställd i företag kommer som ett ett administrationspålägg pâ notan. Om detta är 30 procent på 145 kronor stiger påläggskilen till 2,36. Det är rimligt att anta att företagsformen inte skulle uppstå om den inte ledde till en produktivitetsökning som översteg administrationskostnaden.

tjänstesektorn 110 Ekonomisk politik för

produktion eller köpta tjänster gällcrjämviktsvillkol valet mellan egen

ret

rtltemalivinkomst timme k x pris per timme för Imshållets krävda per

köpt tjänst

för visst arbete, t.ex. målning av ett rum, för där k är tidsåtgången ett

i relation till tidsåtgången för hushållet. den professionelle målaren

med andra 0rd det inverterade värdet av målarens pro- Faktorn k är relaterad till hushållets. Säg att denna faktor är z. duktivitet i målning

alternativlönen 50 kronor den köpta tjänsten är svart. Då blir om

nettolön. Den bruttolön på 100 kronor Alternativlönen år en motsvarar en

och kostnad för arbetsgivaren minst 131 kronor per per timme en måste alltså 31 procent mer produktiv timme. Köparen av tjänsten vara

målaren i sitt. Denna relation gäller alltså en svart tjänst. i sitt arbete än

vit tjänst blir motsvarande relation 2.4. Sambandet mellan pro- För en i nedanstående tabell, förutsätter 50 duktivitetsrelationer visas som

marginalskatt hos köparen samt 100 kronor i bruttolön och i procents

svart kostnad.

Tabell 6.2 Bara högproduktiva kan köpa vit tjänst

alternativlön alternativlön produktivitetsrelation k vid vitt köp svart vit vid svart köp

100 181 2,6 4,7 1 75 136 2,0 3,6 0,75 50 91 1,3 2,4 0,50 25 45 0,6 1,2 0.25

Produktiviteten hos målare och andra hantverkare torde normalt vara

gånger högre än hos hushåll med andra yrken som inkomstmer än fyra

källa. Därför är i dessa fall hemproduktion en olönsam affär även om

vit. Vita tjänster är dock föga konkurrenskraftiga vad gäller tjänsten är

hantverksjobb eftersom de jobben utförs profesionella yrkesmän svarta av

bär med sig den produktivitetsutveckling de tillgodogjort sig som reguljära marknader. Situationen för andra hushållstjänster är en annan

beträffar produktiviteten. Vad gäller städning och matlagning torde vad

produktivitetsskillnaderna klart mindre än för hantverksarbeten. I vara barn torde de flesta hushåll sig överlägsna externa krafter. vård av anse

Ekonomisk politik för Uänstesektorn lll

Det leder till mycket höga produktivitetsrelationer. Anser sig hushållet dubbelt så bra som tillgänglig extern kraft blir alternativlönen 200 respektive 362 kronor per timme och produktivitetsrelationema 5,2 respektive 9z.

6.4 En vit marknad för kan uppstå hushållstjänster

Det år av det föregående uppenbart att skattekilarna hushállstjänstemarknaden dels skapar komparativa fördelar för svartarbete dels stimulerar till produktion i hemmet hushållsmedlemmama har även om klara komparativa fördelar i annan produktion. Det ställer problemet om förhållandena skall rättas till genom modifieringar i beskattningen. Innan detta analyseras behöver vi veta om det finns en sådan potentiell efterfrågan och ett sådant potentiellt utbud på hushållstjänster att det är värt mödan att göra skatteexperiment. I kapitel 2 ges ett positivt svar båda frågorna. Svaren baseras en omfattande intervjuundersökning med 3000 hushåll. Se också bilaga 2. Av denna framgår att l.l miljoner personer är beredda att ta arbete inom hushållssektorn antingen genom tjänsteföretag eller via direkt anställning i hushållet. Ca 900 000 hushåll är intresserade att köpa hushållstjänster, tre fjärdedelar sporadiskt och en fjärdedel regelbundet. De aktuella utgifterna dessa tjänster som inte omfattar hantverkstjänster är enligt studien 100 miljoner i månaden. Städning är den mest efterfrågade tjänsten följd av barnpassning, fönsterputsning och tvättstrykning. Skulle hushållen dra av utgifterna vid inkomstdeklarationen skulle de sjufaldiga dessa köp. Vid en månadkostnad på 15 000 för en heltidstjänst motsvarar den totala utgiftsbenägenheten en sysselsättning ca 45 000 årsarbetare. Med tanke spridningen i materialet skulle det förvåna om sysselsättningspotentialen

skulle ligga över 20 000 personer var min kommentar till uppgifterna

i refererade PM. Efter en k0mplettering.av den första studien där vi försökte få fram en efterfråge- respektive utbudskurva för tjänsten har jag delvis ändrat uppfattning. Resultatet av kompletteringen framgår av nedanstående figur.

Uänstesektorn 112 Ekonomisk politik för Figur 6.1 Utbud och efterfrågan på städtjänster kronor per timme 120n 10° Efterfrågan 80 °° Utbud 40 20 O v . . 1.7 2.1 2.4 2,8 3.1 3.5 3.8 4.2 4.5 4.9 5.3 5.5 6.0 5,3 5.7 7.0 7.4 1,4 Årsorbeien 10 iuseniols

Figur 6.2 Effekten av beskattningen på städtjänster kronor per timme 120 100 80 60 Hypotetiska skaiieinkomster Efterfrågan SkaHebörda 40 20 l 3 0 . W . a, . 1.4 1.7 2.1 2.4 2,8 3.1 3.5 3.8 4.2 4,6 4.9 5.3 5,5 5,0 6,3 6,7 7.0 7.4 Årsorbeien10 iuseniols

Ekonomisk politik för tjänstesektorz l 13

Kraftiga sysselsättningseffekter

Vid ett pris 50 kronor skulle efterfrågan städning motsvara 49 000 helårsarbeten. Utbudet vid detta pris räcker ledigt till tillfredsställa att denna efterfrågan. Det är intressant att konstatera att betalningsvilligheten enligt intervjuerna stigit märkbart sedan första intervjutillfället. Denna iakttagelse kan givetvis avfärdas med hänvisning till den allmänna osäkerheten i data av denna typ. Enligt projektledaren torde det röra sig om en attitydförändring till tjänsterna i fråga följt den debatt som av som uppstod efter publiceringen av de första resultaten. Även efterfrågeom och utbudssambanden de kommer till uttryck i figuren måste med som tas stor försiktighet, står det dock klart alla övriga uppgifter att marknaav den för hushâllstjänster har framtida potential. Någon lösning det en av totala arbetslöshetsproblemet kommer dock utvecklingen området inte att medföra ens vid mycket stor stimulans marknaden. Det finns dock av andra skäl att överväga sådan åtgärder. Utbudspriset 50 kronor enligt den tolkning i kapitel avser som ges 4 samma rad som kapitel bruttolön. Inklusive löneskatt och blir moms kostnaden per timme ca 75 kronor. Nettolönen är 35 kronor Med dessa uppgifter kan det förlorade konsumentöverskott skatterna upphov till ger kalkyleras till 790 miljoner kronor år per

6.5 En svart marknad

ett dåligt substitut till en fungerande vit

Nu har den svarta marknaden till en del reducerat denna dödviktskostnad i beskattningen. Problemet är emellertid den gör det ofullstänatt ett digt sätt. Svart produktion är från marknadssynpunkt förenad med två problem

zKalkylen år 40 22 000 1800 x x där 40 är den prisökning 50m följer av skatterna. 22000 den minskning i efterfrågad kvantitet som följer prisökningen av och 1800 beräknat antal arbetstimmar per år. Aven om materalet är riktigt ger kalkylen en ivcrskattning eftersom efterfrågekurvan inte strikt den representerar kompenseradeefterfrågan som definierades i kapitel Betraktas50 kronor som nettolön ökar dödviktsförlusten. då priselasticiteten växer med prisnivån.

l14 Ekonomisk politik för tjänstesektorn

den är ineffektiv -

den har liten eller ingen produktutveckling

-

huvudsakligen informationsbrister. Den Effektivitetsproblemet beror

utnyttja naturliga informationsvägar varför svarta marknaden kan inte

totala transaktionskostnader i regel blir stora. Företagarna marknadens tjänster annat sätt än via kryptiska kan inte annonsera ut sina

Inga facktidningar gör marknadsmeddelanden i dagstidningama.

kvalitetsjämförelser och möjligheterna att få översikter med pris- och

dåligt utfört arbete är obetydliga. Därmed är inte sagt att mun rättelse för fungerat hyfsat informationsmedel inom till mun metoden inte som

marknaden är helt beroende begränsade områden och grupper. Den svarta

inom den vita. På tjänstesidan uppstår utproduktutvecklingen av hand därför att under andra förhållanden vecklingsproblem i första

uppstår och samarbetsformer av skilda naturliga förtagsbildningar inte att

bristen effektivitet i den svarta sektorn slag avsevärt försvåras. Trots

bryta in. Som framgått av tabellerna över är det svårt för vita företag att

initialkostnadema prohibitivt stora. Därför skattekilamas effekter blir

Det problemet gäller alltså uppstår heller ingen utvecklingsprocess. stora

effektiviteten skattekilamas utvecklingsbromsar. inte den statiska utan

marknaden för

6.6 Skattelättnaders effekter på

hushållstjänster

neutralisera skattereglemas snedvridningseffekter Den som skall

hushållstjänstesektoms måste det föregående lösa två uppgifter

göra vit produktion konkurrenskraftig mot svart - att skattekilama mellan hemproduktion och marknadsproatt minska duktion

hör arbete och hemarbete av skilda skäl inte Till spelets regler att svart

Alltså måste skattesatserna i hushållstjänstesektoms låter sig beskattas.

transaktioner sänkas. Det kan ske två sätt:

via bidrag, vilka kan negativ skatt eller ses som en de positiva skattesatserna för köpare och säljare - genom sänkning av

av tjänsterna

Ekonomisk politik för tjänstesektorn 115

Det finns en klar fördel med bidrag. De medför inte förändringar i skattereglema; stabilitet i styrsystem har ett egenvärde. Det kan också upplevas som mer rättvist än t ex ett kostnadsavdrag mot inkomsterna vid inkomstdeklarationen. Nackdelen med bidrag är bristen koppling till den egna verksamheten. Bidraget blir en gåva och med tiden en rättighet. Det stimulerar inte till extra insatser. Bidragsfusk lär dessutom vara lika vanligt som skattesmitning. Erfarenheten tyder också att att bidragssystem tenderar dra upp kostnadsnivân. Den andra vägen till minskade skattekilar kan principiellt via sänkning av moms och arbetsgivaravgifter eller genom avdrag på inkomstskatten. Dessa former av skattelättnader kan användas var för sig

eller i kombination. Ink0mstskatteavdraget3 är dock enligt tabellerna 6.1

och 6.2 det mest effektiva av de tre. Om ett hushåll får göra avdrag för kostnaden inklusive momsen för den köpta tjänsten i tabell 6.1 blir skattelindringen och kostnaderna 1812 90.5 kronor för den som har 50 procents marginalskatt. För hushåll med 30 procents marginalskatt blir skattelindringen 54.3 kronor och kostnaden 126.7 kronor. Det senare hushållet tjänar alltså forfarande att köpa svan tjänst förutsatt att effektiviteten i den svarta arbetet är lika stort som i det vita. Säg att köparen slipper betala moms. Kvar står en timkostnad 145 kronor. Genom kostnadsavdraget i deklarationen kommer nu hushållet med 30 procents marginalskatt ner 101.50 kronor i nettokostnad. Fortfarande är dock den svarta tjänsten billigare. Om moraltröskeln är lägre än 1.50 per timme återstår att också minska löneskatten. Hade utjämningen lösts med bidrag hade båda klasserna av hushåll fått ett tillskott på 81 kronor per timme. Skattelättnadema sänker produktivitetskraven på det tjänsteköpande hushållet. I det fall då kostnaderna inklusive moms får dras av vid inkornstdeklarationen erhålls följande samband mellan k-faktom och produktivitetskravet på hushållet.

3Med inkomstskatteavdrag avses den minskning i skatten som följer av att en kostnad får dras av mot inkomsten mkomstdeklarationen. l

116 Ekonomisk politik för Ijänstesektorn

Produktivitetskrav efter inkomstskatteavdrag Tabell 6.3 50% 30% k 1.3 1.7 l

resultatet nåtts att produktivitetskravet är Här har det något bisarra Det följer olikhetema i lägre för hög- än för låginkomsttagare. av förändringen är dock att hushållet med 30 marginalskatt. Den väsentliga

kan köpa vita tjänster under rimliga förutprocents marginalskatt nu verkstadsarbetare skall måla sitt hus. Om målaren sättningar. Antag att en jobbet dubbelt så snabbt som verkstadsarbetaren vid samma kvalitet gör utnyttja målaren även han endast har 80 lönar det sig för denne att om Momsbefrias tjänsterna faller givitvis procent målarens timlön. av

ytterligare för de tjänsteköpande hushållen.

produktivitetskraven

Kalkylförutsättningar

med vissa skattelättnader minskas i När köp hushållstjänster förenas av

Åtgärden leder dock med nöd-

första steget statens skatteinkomster. skatteinkomster. Nettoeffekten beror av flera vändighet också till nya belysa dessa skall jag utgå från två situationer: omständigheter. För att hushållet och B köp momsbelagd tjänst. A anställning av person i av

Följande förutsättningar gäller för analysen.

levererar tjänsten normeras i båda fallen Bruttolönen för den som till 100 kronor per timme.

inklusive personliga förmåner är 45 procent av Arbetsgivaravgiften bruttolönen.

Hushållets timinkomst är 200 kronor per timme - Dess marginalskatt är 50 procent. hushållstjänst minskar det sin konsumtion När hushållet köper en med belopp. Marginalnyttan av tjänsteköpet av övriga varor samma än övrig konsumtion eller sparande. anses alltså vara större av

pålägg betraktad är 25 procent. Momsen som

Ekonomisk politik för Uänstesektorn 117

Den som utför tjänsten var tidigare antingen arbetslös eller verksam inom den svarta marknaden. - Inga administrationspålägg finns i serviceföretagets kostnadskalkyl; bildandet av företag förutsätts sådana produktivitetsfördelar ge att de uppväger tillkommande kostnader. k-värdet är 1 vilket betyder att hushållet är lika produktivt när det gäller att utföra hemarbetet i fråga säljaren tjänsten. som av

Fall 1: Inkontstskatteavdrag

1 första exemplet studeras effekten att tjänsteköpen får dras i av av hushållets inkomstdeklaration. Resultatet framgår tabell 6.4 av

Tabell 6.4 Primära effekter av inkomstskatteavdrag vid köp av hushållstjänster

Skatteslag A B

köpare inkomstskatt 72.5 -90.5 moms på egen konsumtion 14.5 -l8.1 totalt 87 -l08.6 säljare

Anm. I fall A är det köparen som skall betalaarbetsgivamvgiften. För jämförbarhetcns skull har uppgiften likväl satts under säljaren.

1 dessa fall uppstår en primär negativ inkomsteffekt för på 26 staten respektive 11 procent av bruttolönen. När hushållet anlitar utomstående frigörs tid till fritid eller arbete. Antag att hushållet betalar hela tjänsten

med ökat utbud. Det kommer då att hålla sin konsumtion av övriga varor och tjänster oförändrad. Staten förlorar nu varken eller inkomstmoms skatt utan erhåller i stället extra arbetsgivaravgifter 0.31 145 45 x respektive 0.31 181 56. Resultatet blir lysande affär för x en statskassan. Nu är detta ett inte särdeles realistiskt alternativ men exemplet visar att det primära underskottet kan elimineras bara utbudsökningen marknadsarbete från det tjänsteköpande hushållet ökar av tillräckligt mycket. För att i fall A skapa marginell budgetbalans för

118 Ekonomisk politik för tjänstescktorn

behöver hushållet dra in 28.5 kronor. Detta motsvarar i extra staten

arbetstid 8.5 minuter timme köpt tjänstf

per

Fall 2: Total skatteamnesti

situationen vid total skatteamnesti. Det betyder Låt oss nu undersöka

här att köparen

betala och löneskatten i arbetsgivaravgiften samt slipper moms full avdragsrätt för sina utgifter som nu är 181 får liksom tidigare - - 36 18 127. -

eller köpa tjänst från företag blir nu lika i beskattningshän- Att anställa och B är alltså identiska. Skattekalkylen blir nu seende. Fallen A

följande för staten.

slopad eliminerad löneskatt och in- Tabell 6.5 Primära effekter av moms, komstskatteavdrag vid köp av hushållstjänster

köpare säljare nettoeffekt

-63,5 30 -33,5 Inkomstskatt

sker inget momsbortfall för staten. Om Eftersom tjänsten är ny

11 minuter timme köpt tjänst finansieras hushållet jobbar extra per

skattelindringen exakt.

Kalkylen taAY U där och t betecknar inkomstskatteär +tc -tc + avbruttolön. , U är det primära sats, momssats respektive arbetsgivaravgift som procent

för och AY den erforderliga förändring i hushållets bruttolön som underskottet staten underskott. Genom att relatera inkomstförändringen till hushållets eliminerar detta timlön erhåller kravet hushållets ökning av arbetsutbudet.

Ekonomisk politik för tjänstesektorn 119

Skattearbitraget ökar, arbetslöshetsunderstödet minskar

När skattereglerna ändras förändras andra transaktioner än de som diskuterats här. Några av dessa minskar nettoilödet av betalningar till staten andra ökar dem. I detta avseende dominerar två kassaflödesförändrande faktorer.

SkattearbitragetS och skattefusket ökar.

- Statens utgifter för arbetslöshetsunderstöd minskar. -

Det går knappast att i förväg beräkna den ökning i skatteundanglidande som de ovan skisserade skattelättnaderna skulle föra med sig Här skall antas att skatteförlusten för staten genom ökat arbitrage uppgår till 20 kronor per timme. Det utgör 14 procent 20 145 av tillskottet i förädlingsvärdet. Denna kvot är ca tre gånger högre än den totala svarta marknadens omfång i förhållande till BNP. Se bilaga 4. Om hushållstjänsten direkt eller indirekt rekryteras från personer som är finansierade av a-kassan minskar statens utgifter med 56 kronor per timme med hänsyn tagen till inkomstskatteeffekten. Det skulle alltså i detta exempel räcka med att var tredje nytillkommen arbetstimme i sista hand utfördes av tidigare arbetslösa för att de negativa effekterna av en högt beräknad ökning i skattellykten skulle reduceras till noll. Ur mikroperspektiv sett förefaller det alltså som om en lindring i beskattningen av vissa privata tjänster i sista hand skulle resultera i ett tillskott till statskassan.

6.7 Ett dilemma

ekonomiskpolitiskt

Kombinationen av hög arbetslöshet och stort budgetunderskott har skapat ett ekonomiskpolitiskt dilemma. Med vilka åtgärder skall sysselsättningen höjas när den offentliga sektorn som i decennier varit den mest expansiva delen i svensk ekonomi plötsligt måste motsatt väg och när stimulans av den privata sektorn via statsbudgeten är uteslutet med hänsyn till utgångsläget Min uppgift är att komma med förslag inom i första hand

SSkattearbitrage möjligtvis eufemianstruken benämning är en det skatteundangli- dande som sker då företag och enskilda omdefinierar sina verksamheter så att de kommer i en gynnad skatteklass.

tjänstesektorn 120 Ekonomisk politik för

skatteomrâdet vilka leder till sådan kraftig sysselsättningsökning inom

tjänstesektor arbetslösheten faller till acceptabel nivå. Ar detta privat att möjligt Analysen har lett fram till i huvudsak två slutsatser:

utvecklingsproblemen för tjänstesektorn är sådana De allmänna kopplade till den svenska ekonomin i sin helhet; härvidlag som är statistikens uppdelning produktion m m i en varu- och en är av tjänstesektor inte till stor analystisk hjälp. svenska skattereglema och nivån det totala skatteuttaget har De specifikt problem när det gäller hushållens fördelning av skapat ett hemarbete och marknadsarbete. Samma förutsättningar sin tid vita företag konkurrensodugliga i förhållande till har också gjort svart tjänsteutbud.

framtida sysselsättningsutvecklingen inom den privata tjänstesek-

Den dels på industrisfärens konkurrenskraft dels på de allmänna torn beror för tillväxtkraft eller omvandlingsförmâga. Därtill kommer villkoren offentlig tjänsteproduktion. Under senare år takten i privatiseringen av förändringar skett i dessa förutsättningar. Via den flytande har betydande har kostnadsläget mot omvärlden kraftigt förstärkts. Genom växelkursen beslut har avregleringar och privatiseringar förverkligats. Det politiska och tillkommande ändringar i kapitalbeskattningen har nya skattesystemet förbättring marknadsekonomins funktion varit väsentliga steg mot en av Sverige. Det finns ingen anledning för mig att att komma med i förslag till lösningar Sveriges allmänna ekonomiska preciserade problem. En bra Vägvisare finns redan i Lindbeckkommissionens rapport för övrigt också i 1991 års regeringsdeklaration. Den viktigaste och för regering och riksdag är att skapa ökat utrymme för uppgiften fungerande marknader inklusive arbetsmarknaden, vilket är detsamma låta oskymda priser styra fördelningen av varor och resurser. Det som att inte de ansvariga politikerna släpper ansvaret för den sociala betyder att välfärden, vilket borde vara onödigt att påpeka.

Tre problem i skattereformen

Under arbetets gång har min uppskattning av huvudprincipema i skattereformen förstärkts. När hänsyn tas inte bara till ekonomiska effektivitetsmål till skattereglers funktion vad avser lättbegriplighet, utan

Ekonomisk politik för tjänstesektorn 121

överskådlighet och administrativa kostnader är likformighet, låga skattesatser och breda baser i praktiken ett svårslaget system. Den ansatsen bör enligt min mening följaktligen behållas. Som visats i kapitel 5 och som illustrerats tidigare i detta kapitel har systemet dock vissa svagheter. För det första blir grundtanken om låga skattekilar aldrig förverkligad den totala skattekvoten är hög. Även arbets- och kapitalinkomstom om skatterna vore noll men det totala skattetrycket mycket högt skulle i sista hand arbets- och kapitalmarknadema fungera otillfredsställande. Därför måste de offentliga utgifterna och skatterna sänkas väsentligt från nuvarande nivå. BLI-genomsnittet på ca 48 procent i s.k. utgiftsandel är ett alldeles för oambitiöst riktmärke för en någorlunda väl fungerande ekonomi. Av uppgifterna i kapitel 2 att döma är en tio procentenheter ytterligare lägre nivå förenlig med högt ställda krav välfárdsstaten. För det andra måste skattesystemet leva upp till målet om bredbasighet för att na tillfredsställande effektivitet. Finns stora luckor i basema uppstår risker för snedvridning av prisrelationer och konkurrensförhållanden. Ett sådant exempel gäller tillämpningen momsreglema. l av Sverige liksom i andra länder är finansiella tjänster och försäkringstjänster inte belagda med mervärdesskatt. EG:s sjätte mervärdesskattdirektiv undantar också dessa tjänster från sådan skatt. Detta undantag betyder sannolikt mycket litet när det gäller relationerna mellan den finansiella och den varuproducerande sektorn. Det kan emellertid ha stor betydelse för de tjänsteföretag av skilda slag konkurrerar med interna som avdelningar inom de finansiella koncemema. Momsreglema har också lagt ett hinder i vägen för väl genomtänkta decentraliseringar med bolagiseringar inom dessa koncerner. När företagsledningama funnit att koncembolagen debiterar varandra moms som koncernen i sista hand inte kan föra vidare får intressanta omorganisationsförslag vila. Det är svårt att säga vilka samhällsekonomiska effekter sådana bromsar utvecklingen får. Ser vi till industrin är det lätt att konstatera att utbrytningen av delar inom koncerner dels lett till rationella former för

effektiv fördelning av resurser, dels skapat nya företag med egen

dynamik. Förhållandena borde inte vara annorlunda inom den finansiella sektorn. Därför finns det skäl att se över momsreglema. Det finns inga principiella problem i att momsbelägga bankerna och försäkringsbolagen. Beräknat på 1988 års resultaträkningar skulle det inbringa staten ca 4.2 miljarder kronor per år; med tanke på de negativa effekter sådan en

Ekonomisk politik för jiri.stesekI(rr1

beskattning skulle föra med sig år det säkerligen en mycket optimistisk kalkyl. Kommittén för indirekta skatter, KlS, diskuterade frågan om momsbelåggning finansiella företag men valde att inte framlägga av något förslag SOU 1989:35. Det förefaller ett riktigt beslut inte vara minst med tanke att det skulle skada de svenska företagens internationella konkurrenskraft. Däremot skulle en partiell momsbefrielse för de företag säljer tjänster till de finansiella koncernerna behöva som särskilt utredas. En sådan åtgärd skulle dock bryta mot det sjätte momsdirektivet, vilket i del avseenden förefaller stelbent och dessutom en svagt motiverat.

För det tredje är likfornziga varuskatter inte effektiva annat än under

speciella omständigheter. Sammantaget behöver detta inte leda till stora effektivitetsbrister i land tillämpar likformiga skatter. Det kan ett som föranleda vissa modifieringar i skattereglerna. I Sverige dock som visats svårbegripligt undantag i likformigheten. Det gäller momsen finns ett livsmedel är 3 procentenheter under den generella momssatsen. Det som inkomstbortfall 3 å 4 miljarder kronor 1994. Att ger staten ett undantaget går tvären mot effektivitetssynvinkel optimal en ur avvikelse från huvudprincipen spelar i sammanhanget mindre roll då målet gällt inkomstfördelningen och möjligtvis en från ovan ratificerad användning inkomsterna. Det är emellertid svårt att hävda att detta av skulle bra metod att åstadkomma utjämning av levnadstandarden vara en i ekonomin. Dessa tre punkter det skattesystemet föranleder fyra förslag om nya rörande skattepolitiken:

Sänk målet totalt skatteuttag till under 40 procent relaterat till - om BNP partiell momsbefrielse för tjånsteleverantörer - Snabbutred frågan om till den finansiella sektorn Verka för modifieringar av det sjätte momsdirektivet om och när - Sverige blir medlem i EU på livsmedel lika med den generella momssatsen - Sätt momsen

Ekonomisk politik för Uänstesektørn 123

6.8 Förslag till nya Skatteregler vid köp av hushållstjänster

Målen

De förslag till ekonomisk politiska åtgärder inom hushâllssektorn som här skall lämnas drivs av det allmänna målet att åstadkomma förbättringar för några må det vara en stor skara utan att försämra för andra. Det - betyder inte att en förändring i skattesystemet endast får göras om det eliminerar eller mildrar snedvridningar utan att åstadkomma nya. Det är som framgått omöjligt. Däremot skall nettoeffekten av förändringarna vara en höjd effektivitet om syftet är begränsat ekonomiskt. Det allmänna målet vill jag konkretisera genom att ange sex delmål. Dessa är

ökning av produktionseffektiviteten inom tjänstesektom genom modifierade Skatteregler, 2. krympning av utrymmet för den svarta marknaden, 3. ökade frihetsgrader för hushållen i valet mellan marknadsarbete, hemarbete och fritid samt vad gäller möjligheterna att välja lösningar för barnomsorg, skötesel av hemmet etc, 4. förbättrade förutsättningar för framväxt av nya företag och verksamhetsformer inom tjänstesektom, 5. minskning av arbetslösheten bland lågutbildade samt breddning av arbetsutbudet bland välutbildade.

Generella och selektiva metoder är inte alltid vad de låter

Med vilka medel skall dessa mål näs Det finns två allmänna klasser av metoder, generella och selektiva. Det är värt att något beröra egenskaperna i dessa ansatser då generellt ofta klassas som fint medan selektivt har en stank av ineffektivitet och orättfärdighet. De förra avser åtgärder som riktar sig till alla aktörer i ekonomin. En höjning av inkomstskatten riktar sig till alla inkomsttagare. En räntesänkning gäller hela ekonomin. De selektiva metoderna riktar sig till en grupp av aktörer, t ex 1970-talets direkta stöd till olika företag eller industribranscher. Generella åtgärder är dock sällan eller aldrig neutrala i den meningen att de påverkar alla lika och inte förändrar strukturer. En räntehöjning drabbar åtminstone i ett första skede kapitalintensiva verksamheter mer än arbetsintensiva. En

tjänstesektorn 124 Ekonomisk politik för

likformig varuskatt större effekter priskänsliga sänkning av en ger med låg priselasticitet. Inte ens en klumpsummeprodukter än varor i det triviala undantagsfall då inkornstelasticiteten skatt är neutral annat än områden är och nyttan den offentliga konsumtionen är alla ett av jämnt fördelad. metoder brist på neutralitet har selektiva åtgärder ofta Lider generella ekonomin. Det förekommer också fall då selektiva verkningar över hela selektiva verkningar fastän inte där det var tänkt. Ett metoder får exempel devalveringarna 198182 som var avsedda att stärka belysande är konkurrerande sektorn i förhållande till den skyddade. Resultatet blev den m0tsatta.° Det problem denna utredning behandlar i slutändan det som skattesystem med konstruktörerna uttalat mål har sin uppkomst i ett av mål har dock inte kunnat nås bl a det skälet att att vara neutralt. Detta av likformighet i beskattningen förutsätter små variationer i priskänsligheten och mellan aktiviteter. Dessutom tillkommer som framgått mellan varor vissa sektorer är undantagna från mervärdesbeskattproblemen av att

ningen.

önskvärda egenskaper

de selektiva negativa effekterna kan rättas till med Frågan är om inom för gällande skatteuttag och neutral generella åtgärder ramen budgetbalans. Mitt är nekande. Däremot kan selektiva marginell svar vissa önskvärda egenskaper. De kan t vara lättöverskådåtgärder ges ex från administrativ synpunkt. Önskvärt är också att de är liga och billiga de inte leder till ökad skatteflykt. Det sista önskemålet är rättvisa och att uppfylla. Det blir i sista hand uppgift för skattemyndigsvårt att helt en konstruera fungerande kontrollsystem. Deras uppgift förenklas heterna att skattereglerna görs självkontrollerande. Därmed avses att parterna om i transaktion har ömsesidig nytta korrekt registrering eller att en av en av starka skäl till detta blir fallet. Momsen har dem har mycket att se att delvis ha den egenskapen. En grossist som köper varor av ett ansetts angelägen blir registrerad så att den kan industriföretag är om att momsen erhållen vid försäljning. Hittills har dock principen om dras av mot moms

°Denna tavelmiss beskrivs i Devalveringarnas effekter den svenska ekonomins l-lenrekson, i Devalveringen 1982 rivstart eller snedtändning, struktur av Magnus - Jonung ed. SNS 1992.

Ekonomisk politik för Uäizstesektom 125

självkontroll i praktiken varit en mycket otillförlitlig ansats. Avslutningsvis ges specifika förslag till skattelättnader vid köp vissa hushållstjänav ster, varvid deras totala effekter statsbudgeten diskuteras med utgångspunkt i skilda kalkyler.

Huvudförslag

Alla hushåll föreslås under vissa förutsättningar skattelättnader vid köp av vissa hushållstjänster via anställning eller uttnyttjande specialiserade av företags tjänster. Som företag räknas här också enskild näringsidkare.

Skattelättnaderna är följande.

Tjänsterna inklusive de som köps företag är momsbefriade - av Hushâllet får dra av kostnaderna för köpen eller anställningen - upp till 40 000 kronor per är

De tjänster som omfattas av skattelindringen är

städning fönsterputsning tvättstrykning trädgårdsarbete inköp barnpassning arbetskostnaden i reparation och underhåll av bostad -

Skattelindringen gäller vid anställning hushålls- eller familjemedav lem. Vuxna hushâllsmedlemmar förutsätts arbeta minst halvtid för att hushållet skall komma i åtnjutande av skattelättnadema

Kommentar: Förslaget gör enligt tidigare redovisade kalkyler vit produktion konkurrenskraftig mot svart. Jämfört med hemproduktion är kostnadsmässigt köp av tjänster fördelaktigt för de flesta hushåll. Det förutsätter dock att hushållet har möjligheter att antingen avstå från alternativ användning av sina inkomster eller öka dessa via höjt arbetsutbud. Begränsningen vad

126 Ekonomisk politik för tjänstesektom

tjänster är meningslös vid anställning eftersom möjligheten till avser effektiv kontroll knappast existerar. Förslaget innebär att avdrag vid reparation och underhåll blir bestående, vilket torde öka intresset bland företagen att finna bra lösningar för hushållsmarknaden. Här aktualiseras samordning med reavinstbeskattningen bostäder. en

Två problem är uppenbara:

begränsningen till vissa tjänster kommer att kunna kringgås momsbefrielsen strider mot EGs sjätte momsdirektiv. -

Möjligheterna till arbitrage reduceras i praktiken av avdragsgränsen 40 000 kronor. En rationell användning av dessa kommer enligt marknadsundersökningen att avse de områden som specificerats Momsbefrielsen är i princip omöjlig enligt EGs sjätte momsdirektiv. Jag har dock ändå velat ha kvar denna som huvudaltemativ då den dels år lätthanterlig och lättbegriplig dels inte på något sätt strider mot de handelsprinciper föresvävat konstruktörerna av det sjätte momssom direktivet. Det undantag jag föreslår borde vara ett klart fall för en subsidiaritetsprincip som har det innehåll namnet vill förmedla. Ett administrativt krångligare alternativ än momsbefrielsen vore att

reducera arbetsgivaravgiften med 18 procentenheter7. Därmed minskas

vit produktions konkurrenskraft mot hemarbete och svarta tjänster jämfört med huvudalternativet.

Vidgade lättnader för barnfamiljer

För hushåll med barn som är 13 år eller yngre eller med annan familjemedlem bevisligen inte klarar sig själv höjs avdragsgränsen till som 70 000 kronor. För att komma i åtnjutande av den extra förmånen i förhållande till gällande regler måste i ett hushåll med två vuxna båda arbeta minst halvtid. Ensamstående förälder måste också arbeta minst halvtid.

7 Det är nämnts ungefär lika med den särskilda löneskatten vilken för 1994 är som 17.89 procent. Den är dock inte entydig. Med arbetsgivaravgiften som basuppgården till 18.70 procent.

Ekonomisk politik för tjänstesektonz 127

Kommentar: De extra avdragsmöjligheterna för barnfamiljer görs av två skäl. Dels har de det största behovet av hjälp, dels finns i denna kategori det klart största potentiella arbetsutbudet per hushåll. Enligt en påbyggnad av marknadsundersökningen i bilaga 2 kan arbetsutbudet öka med ca 20 000 i genomsnitt högkvalitativa årsarbeten huvudsakligen utförda av kvinnor med hjälp av hushållstjänster. Deras sammanlagda förädling skulle motsvara drygt en halv procent av BNP. Det liknande sätt beräknade utbudstillskottet i Danmark är enligt det danska näringsdepartementet ca 10 000 årsarbeten. Den extra avdragsmöjligheten ger också familjer med små barn ett alternativ till den offentliga barnomsorgen i den händelse de inte får den tillgång till den offentliga barnomsorgen de anser sig behöva eller av ett eller annat skäl inte är nöjda med kvaliteten i denna. Den största ekonomiska effekten torde dock komma från en allmän förbättring i utnyttjandet av principen om komparativa fördelar. Genom att utbyta hemarbetstid mot övertid marknaden eller mot studier förbättrar framförallt kvinnorna sin yrkesposition och sitt bidrag till den totala produktionen.

Radikalt nya villkor för tjänsteköpare

De föreslagna skattereglerna förändrar av vad som redan framgått förutsättningarna radikalt för valet mellan vita och svarta tjänster respektive för valet mellan hemarbete och utnyttjande av externa tjänster. Det kan belysas med hjälp av pâläggskilar. En påläggskil skall här definieras som kvoten mellan den extra bruttoinkomst ett hushåll måste tjäna för att betala för en köpt tjänst och bruttolönen i denna kostnad. Här antas kostnaden för en svart timme och för en vit bruttolön per timme vara 100 kronor. På den vita lönen läggs en arbetsgivaravgift 45 kronor varav 18 är ren skatt. Pâläggskilen för en svart arbetskraft är 2.00 och 1.43 när marginalskatten är 50 respektive 30 procent. Effekten vita tjänster framgår av tabell 6.6.

128 Ekonomisk politik för Uänstesektom Tabell 6.6 Påläggskilen Före skatteändring Efter skatteändring

Anm.: A betecknar anställning och F köp av företagstjänster.

Skattekilarna faller kraftigt med förslaget och därmed också pâläggen. Vit arbetskraft är klart konkurrenskraftig med svart utom för hushåll med 30 procents marginalskatt. Enligt huvudförslaget råder dock i stor sett neutralitet i valet mellan vitt och svart. För att det vita alternativet kostnadsmässigt klart skulle bli attraktivt för sistnämnda hushållsgrupp skulle både momsen och löneskatten behöva elimineras.

Sysselsättnings- och budgeteffekter

Den potentiella marknaden för hushällstjänster är relativt stor, även om de data från tidsanvändningsstudier redovisats knappast kan användas som för den marknadsstudier behövs i detta sammanhang. Enligt typ av som den marknadundersökning som gjorts för utredningens räkning ligger sysselsättningspotentialen i intervallet 20 000 60 000 personer. Den övre gränsen är enligt min mening sannolik än den lägre, eftersom mer det tycks attityderna mot att anlita tjänsterna i fråga blivit alltmer som om positiva efter den debatt som pågått i pressen under februari och mars 1994. Det är dock inte den omedelbara sysselsättningseffekten som är det mest intressanta inslaget i den process som skulle följa av en förändring i skattereglerna. I stället borde intresset knytas till de nya lösningar på gamla problem som kan uppstå och de nya företagsformer som kan bildas. Sådana förändringar ligger utanför prognosmakarnas och planerarnas kontroll. En viktig effekt gäller hushållens tidsanannan vändning. Går effektivare kombination av hemarbete och marknadsen tjänster än i dag huvudsakligen till ökat arbetsutbud kommer detta givetvis att få andra produktions- och budgeteffekter än om den vunna tiden används till fritidssysslor. Av marknadsstudien att döma tyder

Ekonomisk politik för tjänstesektortz 129

mycket att det totala arbetsutbudet och yrkesförkovran kommer att stimuleras av de föreslagna regeländringama. Vilken blir i sista hand effekten på den offentliga statsbudgeten Mikrokalkylema gav vid handen att riskerna för negativ maginell budgetbalans är liten. 1 dessa kalkyler togs inte hänsyn till sekundära effekter på ekonomin. Dessa borde rimligtvis vara positiva eftersom arbetsfördelningen rimligtvis blir mer effektiv än i utgångsläget. Ett viktigt förhållande för de tidiga budgeteffekterna är källorna för den tillkommande arbetskraften. Den kan härröra från annan marknadsverksamhet, från den svarta sektorn ocheller från dem som uppbär arbetslöshetsunderstöd. Finansdepartementet har gjort en kalkyl om primära effekter med ledning av följande antaganden:

Hälften av arbetstillskottet till hushâllstjänstesektorn kommer från dem som har lever a-kassan. Den andra hälften kommer från annnan sysselsättning i marknaden. - Den vakans som då uppstår ersätts till hälften med sådan som är arbetslösa, återstoden blir bortrationaliserade. Skattelättnadema följer den alternativa principen enligt ovan. -

Tabell 6.7 Effekt på statsbudgeten av 1000 nyanställda på marknaden för hushållstjänster, miljoner kronor

Nyan- Från Från Till Från Totalt ställda arbets- låglöne- lålöne- arbetslöshet jobb jobb löshet Anställdas

tjänstesektom 130 Ekonomisk politik för

leder det ligger inom ramen för EGs Enligt tabell 6.7 program som mornsdirektiv inte till ökning statens budgetunderskott. sjätte en av pekar mot kraftig inkomstför- Resultatet av kalkylema snarare en dock hänsyn inte tagits till det bortfall i momsinkomstärkning. Nu har hushållen betalar tjänsteköpen med minskning av annan ster som sker om momsbelagd konsumtion. Är det fallet reduceras det kalkylerade över-

med 45 miljoner kronor år till 13.5 1000 nysysselsatta per skottet per Är tjänsterna i fråga momspliktiga, t ex bamtillsyn, miljoner kronor. budgeteffekten, mornsbortfallet inräknat, l miljon blir den primära nyanställda. Det räcker med utbudsökning från kronor per år och 1000 en 4 årsarbeten 1000 nyanställlda för att kompensera hushållen med per

inkomstbortfall. sysselsättningsökningen i momsbelagda

detta Antag att årsarbeten. Det leder till ett kassatillskott för hushâllstjänster blir 20 000 miljoner kronor hänsyn tas till bortfall av momsintäkstaten på 270 om möjliggör ett ökat arbetsutbud på 10 000 ter. Om dessa 20 000 personer får ytterligare 2.5 3.5 miljarder i skatteinkornster. från hushållen staten slag eventuellt möjliggörs av förslaget Skattearbitrage av skilda som detta överskott i kanten. Med den kunskap om den kommer att nagga i bilaga 4 är det dock osannolikt att hela svarta marknaden som ges överskottet äts på grund sådana dispositioner. upp av

Andra förslag

kapitel 3 kort Översikt åtgärder riktade till l bilagan till gavs en av tjänster i olika länder. l Danmark har lagstiftama hushållssektom köp av den beträtts i denna utredning. Där har valt att gå en annan väg än som stimulerats bidragsvägen. Det danska systemet är dock så tjänstesektom gått i hushållens medvetande. Några erfarennytt att det ännu inte upp följaktligen inte. Tidigare har jag motiverat varför jag uteslutit heter finns den under vissa starka förutsättningar är ekvivalent denna metod, trots att på tjänsterna i fråga. l Sverige har SNS med sänkningar av t ex moms föreslagit höjning grundavdraget till 60 000 kronor. Det är en en av generell metod inte vänder sig speciellt till någon sektor och är som tilltalande. Metoden är också förhållandevis enkel från adrninidärför Problemet är den skapar mycket skarpa marginalefstrativ synvinkel. att vid känsliga inkomstintervall. Enligt Finansdepartementets kalkyler fekter arbetsskattekilen med 3 procentenheter och drar ned nettobetalhöjer den till statskassan med 30 miljarder kronor per år. Anne-Marie ningarna ca

Ekonomisk politik för tjänstesektorn 131

Pålsson har i debattbok föreslagit avdragsrätt utan begränsningar och en möjligheter för hushållsmedlem att dela sina sociala förmåner med annan. Hon vill se hushållet som ett företag som har rätt att liksom detta göra avdrag för kostnader för inkomsters förvärvarande. Ansatsen bryter dock mot grundidén i svensk skattelagstiftning enligt vilken företag producerar och hushåll konsumerar. Enligt min mening är resonemanget också onödigt och alltför likt den argumentationsteknik som används av företrädare av partsintressen. Det räcker med att konstatera att vissa . skatter för med sig oönskade samhällskonomiska effekter för att föreslå förändringar av dessa. Begränsningar i avdragsrätten tål givetvis att diskuteras. Det utrymme som ges till seriösa hushåll räcker enligt marknadsundersökningen väl till att fylla deras potentiella köp av hushâllstjänster. Det skapar också ett extra incitament till rationalisering av medlen. En gränslös avdragsrätt stimulerar däremot till fusk.

:ägare-Marie

Pålssonoch Erik Norrman, Finns det en marknad för hemarbete SNS,

1 Kommittédirektiv

Bilaga

Utredning om förutsättningarna för expansion av privat tjänsteproduktion

Dir 1993: 100

Beslut vid regeringssammanträde 1993-08-26 Statsrådet Bo Lundgren anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera möjligheterna att genom förändringar i skattesystemet stimulera produktionen av privata tjänster och att lämna förslag till sådana ändringar i beskattningen.

Bakgrund Under senare år har skattesystemets roll för ekonomins funktionssätt alltmer diskuterats. En bärande tanke bakom 1990 års skattereform var att genom reduktion av olika Skattesatser minska de snedvridningar och välfárdsförluster som förorsakas av höga skattekilar. Särskild uppmärksamhet har ägnats den skattekil som beskrivs av den totala marginaleffekten på en extra arbetsinsats. Utvecklingen av den genomsnittliga totala marginaleffekten i den svenska ekonomin för perioden 1988-1993 framgår nedan.

1988 1989 1990 1991 1992 1993 73,0 73,3 71,5 63,4 60,9 59,2

2 Bilaga I

totala marginaleffekten beskriver den kombinerade inverkan av de Den i olika skatter, transfereringar och avgifter som framkallas förändringar viss ökning inkomsten före alla skatter. Marginaleffekten anger av en av den del denna inkomstökning absorberas av de olika förändringarav som den genomsnittliga marginalskatten i inkomstskatten na. Förutom av marginaleffekten även skattedelen socialavgiftema, effekter bestäms av av förändrade inkomstberoende transfereringar och avgifter samt av de av indirekta skatterna i form den mervärdeskatt och de punktskatter som av belastar den enskilde individen. Dessa olika komponenters bidrag till den

totala marginaleffekten är intresse. För år 1993 anges de för marginaav

subventioner

Sammanställningen visar fortsatt reduktion av den totala att en marginaleffekten skattekilen kan åstadkommas genom en rad alternativa åtgärder inom olika delar skattesystemet. En sådan reduktion är av önskvärd med hänsyn till den höga marginaleffektens negativa inverkan arbetsutbud och de övriga snedvridningar den upphov till. Till pâ ger dessa snedvridningar hör förekomsten svart sektor i den svenska av en ekonomin. På tid har inverkan höga skattekilar villkoren för privat senare av tjänsteproduktion särskilt uppmärksammats. Olika förslag har framförts i den allmänna debatten, förslag berör såväl inkomstskatten som som socialavgiftema och mervärdeskatten. Från ekonomisk-teoretiska utgångspunkter kan en fokusering skattekilamas inverkan pâ den privata tjänsteproduktionen åtminstone delvis relateras till teorin optimal beskattning. Denna kan sägas om handla vad skattekil viss storlek betyder för snedvridningar och om en av därav följande välfärdsförluster i olika sektorer av ekonomin. En rekommendation är skatteuttaget på olika varor och tjänster bör att variera omvänt med efterfrågans priselasticitet, dvs. varor och tjänster där priskänsligheten är hög skall ha lägre skatt än mer prisokänsliga en och tjänster. Förklaringen är att högre priskänsligheten är vid en varor

Bilaga 1 3

given skattekil, snedvridande verkar beskattningen. Överskottsmer bördan dvs. förlusten av privat välfärd för konsumenterna utöver den reduktion som följer av ökade skattebetalningar är större mer priselastisk efterfrågan är. I hittillsvarande lagstiftning har inte principerna om optimal beskattning varit styrande i någon större utsträckning. Det finns flera skäl till detta. Ett skäl har varit att det empiriska underlaget, i form av skattade priselasticiteter, för en differentiering av olika skatter har bedömts vara otillräckligt. Ett annat skäl har varit av administrativ natur. En enhetlig skattesats ger förenklingsvinster. För utredningen om reforrnerad mervärdeskatt SOU 1989:35 detta en central bevekelsegrund. var Den faktiska differentiering av mervärdeskatten som gjorts sedan 1990 års skattereform, i ett första steg genom en lägre skatt livsmedel, persontransporter och hotell- och restaurangtjänster, i ett andra steg ytterligare sänkning skatten på turistanknutna tjänster kan genom en av i vissa avseenden sägas tillämpning av principerna om optimal vara en beskattning. Särskilt gäller detta turistornrådet, där effekterna den geografiskt lättrörliga turismen uppmärksammats. Bilden är dock inte entydig genom att efterfrågan exempelvis livsmedel får anses vara förhållandevis prisoelastisk. Den splittrade bilden illustrerar den avvägning mellan fördelnings- och effektivitetshänsyn som ofta aktualiseras när man ställs inför valet att differentiera skattebelastningen med utgångspunkt i principerna om optimal beskattning. Vissa gällde på mervärdeskatteomrâdet före 1990 års av de regler som skattereforrn kan sägas vara ett uttryck för önskemål att beskatta områden med hög priskänslighet med en lägre skattesats. Det gäller de tidigare reduceringsreglema för byggnadsverksamhet inkl. skattefriheten för bostadsanknutna tjänster och för hotell- och restaurangtjänster. Det handlar här om verksamheter som alternativt, åtminstone i viss utsträckning, kan utföras i egenregi. Förekomsten av egenregialternativ för hushåll och företag resulterar i en hög priskänslighet och ökar därmed välfärdsförlusterna för en given storlek skattekilen. Frågan eventuell lägre skattebelastning på privat tjänsteprodukom en tionkonsumtion skall också ses i ett sysselsättningsperspektiv och mot bakgrund av den allvarliga situationen arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar. Vid en analys av denna fråga är tidsperspektivet av central betydelse.

4 Bilaga 1

långsiktig jämvikt i ekonomin finns inget direkt samband mellan Vid storlek och skatteuttagets höjd. Vid tillräcklig löneflexibiarbetslöshetens olika delarbetsmarknader så att full sysselsättlitet anpassas lönerna långsiktigt tidsperspektiv är skatteuttagets nivå på olika ning råder. I ett områden mindre betydelse för frågan om full sysselsättning. Däremot av nivå betydelsefull för sysselsättningsnivån dvs. för är skatteuttagets marknadsarbete. Vidare snedvrider ett högt skatteuttag volymen andra val så det trots att det råder full konsumtionsval och att kan finnas betydande produktions- och välfärdsförluster sysselsättning --

i form överskottsbördor. av ojämviktsperspektiv sig situationen annorlunda. Den svenska l ett ter genomgår strukturomvandling bl.a. innebär att den ekonomin en som varuproduktionen sysselsätter trendmässigt allt mindre del industriella en absorption arbetskraft har skett i den av arbetskraften. Den av som offentliga tjänstesektorn under de senaste decennierna har under senare

Samtidigt har inte expansionen av privat tjänstesektor tid bromsats upp. nedgången i sysselsättning i industri och offentlig kunnat kompensera dagsläget förstärks dessa strukturella förändringar och obalanser sektor. I i privat konsumtionsefterfrâgan. Oberoende av den av nedgången den relativa betydelsen struktur- och konbedömning man gör av av i nuvarande läge kan konstateras att nuvarande arbetsjunkturfaktorer resultat dessa faktorer i kombination med vissa trögheter löshet är ett av

i lönebildningen. löneflexibilitet skulle i princip kunna garantera jämvikt på En ökad delarbetsmarknader. Sett i ett medelfristigt tidsperspektiv är det olika förutse sådana förändringar i lönerna att jämvikt på dock svårt att arbetsmarknaden skulle uppnås. medelfristiga perspektiv frågan huruvida skattepolitis- Det är i detta som underlätta anpassningen mot långsiktig jämvikt aktualiseka åtgärder kan

Åtgärder just privata tjänster skulle i så fall fall baseras

ras. riktade mot någorlunda säkra bedömningar att just dessa även i frånvaro av av tillhöra framtidssektorema. En differentiering på åtgärder kommer att därmed kunna befrämja anpassningen till långsiktig medellång sikt skulle jämvikt och därmed vara marknadskonforrn. tjänster omfattar allt från specialiserade, högkvalificerade Privata konsulttjänster till sådana tjänster som i hög grad kan utföras av

hushållen i egenregi. Vid analys den långsiktiga önskvärdheten av en av olika åtgärder syftar till att förbättra villkoren för marknadsproduksom det angeläget att uppmärksamma denna heterogenitet. tion av tjänster är

Bilaga l

En preliminär slutsats är sålunda att det i ett långsiktigt perspektiv är förhållandevis omotiverat av sysselsättningsskäl med en differentiering av skattebelastningen olika varor och tjänster. Däremot kan en sådan differentiering fortfarande i ett långsiktigt tidsperspektiv vara - motiverad under förutsättning att tillfredsställande instrument finns att avgränsa de områden där snedvridningar och välfärdsförluster år som störst. För utvecklingen i ett medelfristigt perspektiv särskilt om olika dclarbetsmarknader kännetecknas av otillräcklig löncllexibilitet kan därutöver sysselsättningsskäl tala för en differentiering.

Utredningsuppdraget

Som en första uppgift bör utredaren belysa den totala skattekilens effekter den privata tjänstesektoms utveckling och värdera betydelsen av de i skattekilen ingående komponenterna. Offentligñnansiella skäl försvårar i det korta tidspcrspektivet kraftig en generell reduktion av den totala skattekilen. Utredaren bör därför som en andra uppgift analysera önskvärdheten differentiering den totala av en av skattebelastningen för olika varor och tjänster. I denna uppgift ingår att sä långt möjligt empiriskt kartlägga priskänsligheten för olika och varor tjänster. Som en tredje uppgift bör utredaren analysera önskvärdheten och av möjligheten till en differentiering av de i den totala skattekilen ingående skatteslagen, inkomstskatten, socialavgifterna och mervärdeskatten. Möjligheterna och önskvärdheten av att differentiera skattebelastningen för viss tjänsteproduktion utförd av ungdomar bör belysas. I uppgiften ingår en sammanvägning de ekonomiska och administrativa skäl av som talar för och emot åtgärder respektive skatteomrâde. Grundat på redovisningen av de tidigare uppgifterna bör utredaren om analysen ger underlag för detta lämna förslag dels avseende de tjänsteområden som bör omfattas av eventuella åtgärder, dels vilket eller vilka slag av skatter som kan vara mest lämpliga att förändra. l denna uppgift ingår att göra en tidsmässig prioritering angelägen inte minst mot bakgrund av det ansträngda statsñnansiella läget såväl mellan tjänsteomrâden som mellan de olika skatteslagen. Därutöver bör utredaren ta ställning till huruvida eventuella åtgärder skall begränsas tidsmässigt.

6 Bilaga 1

Utredaren skall förutom redovisning av förslagens allmänekonomiska en effekter även göra bedömning de sammantagna finansiella en av effekterna för den konsoliderade offentliga sektorns olika delar. Utredaren bör även uppmärksamma de erfarenheter omrâdet som har gjorts internationellt och särskilt beakta de restriktioner, framför allt på mervärdeskatteområdet, som följer av ett eventuellt svenskt medlemsskap i EG. Utredningen bör beakta vad sägs i direktiven till samtliga som kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5 samt beaktande EG-aspekter dir. 1988:43. av Utredningen bör också analysera konsekvenserna av sina förslag ur ett jämställdhetsperspektiv. Utredaren bör redovisa uppdraget senast den 31 januari 1994.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen nu bemyndigar det statsråd har till uppgift att föredra ärenden om som skatter tillkalla särskild utredare omfattad av kommittéförordningen att en - 1976:119 med uppdrag att utreda förutsättningarna för expansion av privat tjänsteproduktion och att besluta sakkunniga, experter, sekreterare och annan hjälp om utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Finansdepartementet

2 Bilaga Attidydundersökning

AB,

av Personkemi projektledare

Dag Thulin

RAPPORT

bland 3.000 slumpmässigt

Attitydundersökning

valda hushåll avseende beredskapen att utnyttja hushållstjänster under olika typer av betingelser att under olika former utföra villigheten sådana tjänster av skilda slag

Undersökningen utförd på uppdrag av

änsteutredningen Dir. 1993: 100

Personkemi AB Stockholm 1993-12-15

Bilaga 2 2

Bilaga 2 3

Hur många heltidsjobb undersökningsresultaten

ger

anvisning om

Utgår från det totala beloppet som respondenten redovisat i man betalningsbenägenhet ca 700 miljoner kronor per månad och - -

dividerar detta med en lönekostnad av 20.000 kr per månad inklusive

alla skatter och avgiñer blir antalet heltidsjobb ca 35.000.

Det bör observeras att detta tal år en räkneoperation. Många

jobbtillfållen år deltiddå och då varför totala antalet arbetstillfällen är väsentligt högre. Totala antalet hushåll som önskar någon form av hjälp från dagligen till någon gång per år uppgår till 888.000 - hushåll.

Hur många personer är enligt undersöknings-

resultaten jobb i hem och hushåll benägna att ta

Resultaten visar att 600.000 är beredda att ta heltidsjobb i ca personer hem och hushåll. För varje heltidsjobb skulle det i så fall finnas ca 15 sökanden. :

Till detta kommer 500.000 personer för deltid. ca

4 Bilaga 2

Sammanfattande resultat

Svarsfrekvenser är angivna -

promille med bas 3.000 intervjupersoner i procent eller i a.

med bas 3.700.000 hushåll för antal hushåll där så förekommer i

hushåll. 1 promille 3.700

hela Sverige l procent 37.000 -

hushåll .

Fråga

i sin deklaration skall Som Ni kanske vet har det diskuterats att man

den ersättning betalar till personer som kostnaden för man få dra av snöskottning,

barnpassning, städning,

hjälper till i hemmet med t ex

och därigenom minska sin skatt. matlagning, trädgårdsarbete

hjälp eller Ni redan har detta Skulle Ni intresserad av sådan om vara får olika svarsalternativ. kanske vilja öka den Ni tre -

Antal hushåll % Svarsaltemativ

2.812.000 A. Jag är inte intresserad bra som det är 76 hjälp vid enstaka tillfällen 666.000 18 B. Jag är intresserad av

intresserad ha hjälp i 222.000 6 C. Jag är mycket av att

hemmet ganska regelbundet

Bilaga 2 5

OCH C: Vad är det Ni skulle vilja ha OM SVARSALTERNATIV B

ofta 24 procent 888.000 hushåll hjälp med och hur

Observera Promille

Antal hushåll 95. Svarsaltcmativ

arbetsuppgiñ 592.000 160 Anger städning som

arbetsuppgift 151.700 41 Anger fönsterputsning som

arbetsuppgiñ 25.900 7 Anger matlagning som

arbetsuppgift 230.800 64 Anger barnpassning som

arbetsuppgift 7.400 2 Anger hundpassning som

arbetsuppgift 39.400 12 Anger snöskottning som

arbetsuppgiñ 3.700 1 Anger sällskap som

arbetsuppgiñ 18.500 5 Anger hembiträde som

arbetsuppgift 85.100 23 Anger trädgårdsarbete som

arbetsuppgiñ 22.200 6 Anger storhandla som

arbetsuppgift 7.400 2 Anger biltvätt som

arbetsuppgiñ 74.000 20 Anger tvättstrykning som

arbetsuppgift 3.700 1 Anger chaufför som

arbetsuppgift 1.800 Anger läxläsning som n arbetsuppgift 11.100 3 Anger laga saker som

arbetsuppgiñ 3.700 1 Anger syIaga kläder som

Hundratalssifñan bör utjamnas till närmaste tusental

6 Bilaga 2

arbetsuppgiñema har erhållit följande medelvärde De mest frekventa för hur oña.

Obsl de uttalat intresse

avser som

Medelvärde Svarsaltemativ frekvengupp

Några gångermånad för städning

för barnpassning

Några gångermånad

gångerår för fönsterputsning

Några

gångerår för trädgårdsarbete

Några för WättStrykning

Några gångermånad

har erhållit följande medelvärde De mest frekventa arbetsuppgiñema skulle det få kosta månad. för vad per -

Obs de som uttalat intresse

avser

Medelvärde Svarsaltemativ Kronor 540 kr för städning 660 kr för barnpassning 270 kr för fönsterputsning 360 kr för trädgårdsarbete 600 kr för tvättstrykning

kön för hjälp Obs Bas 3.000

Val av

Kvinna Egalt Svarsaltemativ Man

0 för städning 4 för barnpassning 2 för fönsterputsning

2 för trädgårdsarbete

1 för tvättstrykning V

Bilaga 2 7

för medelåldern. Val av ålder - åldersgrupp

Obs de som uttalat intresse

avser

Åldersgrupp Svarsaltemativ

I 27-40 för städning 27-40 för barnpassning 27-40 för fönsterputsning 27-40 för trädgårdsarbete 27-40 för tvättstrykning

Bilaga 2 SOU 1994:113 8

Undersökningens syfte

genomförda undersökningen enligt direktiven för Syftet med den var uppdraget att fastställa antalet hushåll som har -

beredskapen utnyttja hushållstjänster under olika typer av att betingelser

under olika former utföra sådana tjänster av skilda villigheten att slag

Datainsamling

3.000 slumpmässigt valda telefonabonnenthushåll i Sverige

sina attityder enligt bifogade frågeformulär se

intervjuades om bilaga, fastställts av Tjänsteutredningen. som

utfördes telefon under tiden 24 november 12 Intervjuerna per december 1993 med i hushållet. vuxen person

resultatredovisningen följaktligen 3.000 fullständiga Basen för utgör intervjuer. för detaljerad tekniskt beskrivning

Se bilaga

Resultatredovisning

ingick redovisa svarsfrekvenser, varför den fortsatta I uppdraget att presentationen undersökningsresultaten inte innehåller några av eller värderingar. Endast i den mån tekniska synpunkter kommentarer motiverade förekommer kommentarer till Svarsfrekvensen ansetts

i den ordning frågorna förekommer i Resultaten presenteras frågeformuläret.

förekommande procenttal eller promilletal är baserade på totala Alla antalet intervjuer 3.000 formulär oavsett om vissa svar härstammar - från delfrågor.

Bilaga 2 9

Skälet för denna raka redovisning är den möjlighet som då skapas -

dels att jämföra alla procenttalpromilletal med varandra utan hänsyn till varierande baser

dels att räkna fram det antal hushåll som procenttaletpromilletalet

motsvarar i riket bas 3.700.000 hushåll 1 procent 37.000

hushåll, l promille 3.700 hushåll

I rapporten har tördelningamas summor 1001000 angivits eñersom i den raka redovisningsformen är alla relationer beräknade en gemensam bas totala antalet intervjuer 3.000. Denna form kan givetvis diskuteras. Det är emellertid undersökarens prerogativ att välja den form mest adekvat enligt undersökningssom anses direktiven.

Ur databasen kan givetvis andra typer av redovisningar tas fram, men detta ingick inte i uppdraget, eñersom kraven i detta avseende var ospecificerade i oñertunderlaget. Såsom databasen lagrats är det emellertid problemfritt att redovisa specialbearbetningar.

2 10 Bilaga

Frågor och svar

Fråga

Ni kanske har det diskuterats att i sin deklaration skall Som vet man få dra kostnaden for den ersättning man betalar till personer som av hjälper till i hemmet med barnpassning, städning, snöskottning, t ex matlagning, trädgårdsarbete och därigenom minska sin skatt.

Skulle Ni intresserad sådan hjälp eller om Ni redan har detta vara av kanske vilja öka den Ni får tre olika svarsaltemativ. -

Procentuell Svarsaltemativ andel 76 A. Jag är inte intresserad bra som det är - 18 B. Jag är intresserad av hjälp vid enstaka tillfällen 6 C. Jag är mycket intresserad av att ha hjälp i hemmet ganska regelbundet

Bilaga 2 ll

OM SVAR B ELLER C: Fråga

Vad är det Ni skulle vilja ha hjälp med

Frågal Något mera Något mera Något mera

Promille Svarsaltemativ andel 160 Städning 41 Fönsterputsning 7 Matlagning 64 Barnpassning 2 Hundpassning 12 Snöskottning 1 Sällskap 5 Hembiträde 23 Trädgårdsarbete 6 Storhandla 2 Biltvätt 20 Tvätt Strykning 1 Chaufför n Läxläsning 3 Laga saker, 1 SyLaga kläder 16 Annat

12 Bilaga 2 Hur ofta skulle Ni vilja ha hjälp med Promille andelar

-

Kommentar

De promilleandelar angivits i tabellen är beräknade på totala som databasen 3.000 respondenter. Detta innebär t att 1 promille ex motsvarar 3.700 hushåll.

sou 1994:43 Bilaga 2 13

Vad får det kosta månad per

Promille andel Svar alternativ s - 901- l20l- 1 1801- 2101- l 1800kr2100kr 10 l 3 n

Hembiträde T Storhandla Biltvätt T Chaufför I saker 5 S saker Annat

Kommentar

För att uppnå enhetlighet i redovisningen och möjliggöra adekvata beräkningar har alla kostnadsuppgiñer omräknats till månadskostnad även om de avser t ex fönsterputsning 2 gånger år. per

sou 1994:43 14 Bilaga 2

åldersfordelning hos den skall hjälpa till. Kön och som

Promille andel Promille andel Spelar 18 ir 1916 år 27-40 år 41-60 År 6| lr Spelar svarsalternativ Mun Kvlnm .53 iii 1l 20 24 l 103

19 2 3 3 2 2 18 Trädgårdsarbete 7 2

4 1 1 5 Storhandla 1 - n - - 1 1 n 1 Biltvätt n - n n

2 2 3 n 13 Tvätt Strykning n 7 13 n

Kommentar

tabellerna inte alltid adderar till samma summor Observera att beroende på respondenten inte alltid angivit ett svar. att

Bilaga 2 15

En del vill ha svenskar, andra tycker att invandrare arbetar bättre, vad vill Ni ha

Procentuell Svarsaltemativ andel 5 Svensk n Invandrare 18 Bra vilken som

Skulle Ni kunna tanka Er att ha någon heltidsanställd hos Er

Procentuell Svarsaltemativ andel 3 Ja 21 Nej

OM JA: Skulle den personen kunna bo hos Er

Procentuell Svarsaltemativ andel 1 Ja 2 Nej

Man kan tanka sig att det uppstår serviceföretag sköter nya som om hemarbetet, vad Ni detta anser om

Procentuell svarsalternativ andel 16 Bra med serviceföretag 4 Inte bra med serviceföretag 4 Spelar ingen roll

16 Bilaga 2

Har Ni någon hjälp i hemmet för närvarande

Procentuell Svarsaltemativ andel 4 Ja 96 Nej

Kommentar

Svaren på denna fråga skall bedömas med försiktighet. Det finns en känsla hos intervjuama att frågan har en oönskad nyñkenhetskaraktär relativt utnyttjad löneform. Denna fråga i undersökningen skall därför anses lämna osäkra svarsfördelningar, vilket påpekades redan vid fonnulärkonsmilctionen.

Med vad och hur ofta förekommer denna hjälp i hemmet

Promille andel Svarsaltemativ DagligenVarannan Någon Vidbehov das sång gånger sånserper gångna vecka nuånad månad a: 9 8 l 2 4 1

l

Snösk l

Hembiträde n T l Storhandla Biltvätt T Chaufför

saker S saker Annat

Kommentar

Osäkra fördelningar.

Bilaga 2 17

Vad kostar det månad per

Promille andel Svarsaltemativ 301- 901- 1201- 1501- 1801- 2101- 300kr 600kr 1200kr1500kr1800kr2100kr2400kr2400kr Städning Fönsterputsning Matlagning Barnpassning Hundpassmng Snöskottning Sällskap Hembiträde Trädgårdsarbete Storhandla Biltvätt Tvätt Stryknin g k Chaufför Läxläsning La a saker S Laga saker Annat

Kommentar

Osäkra fördelningar.

18 Bilaga 2

Om Ni fick dra hela kostnaden i deklarationen och därigenom av minska Er skatt, skulle Ni då

Procentuell Svarsaltemativ andel 1 Oka tiden för hemhjälp Minska tiden för hemhjälp n 2 Behåller som nu

Kommentar

likhet med vad framhållits under föregående frågor är detta ett I som osäkert resultat, bör behandlas med stor varsamhet. som

Bilaga 2 19

Skulle Ni eller någon annan i Ert hushåll kunna tänka Er att ta anställning i ett serviceföretag arbetar med hemhjålp som

Procentuell Svarsaltemativ andel 30 Ja,jag själv 4 Annan person i hushållet 66 Nej

OM JA, JAG SJÄLV: På heltid eller deltid

Procentuell Svarsaltemativ andel 17 Heltid 13 Deltid

OM DELTID: Hur ofta vecka per

Procentuell Svarsaltemativ andel l 1 gång per vecka 3 2 gånger per vecka 6 3 gånger per vecka 3 4 gånger eller fler

Kommentar

Ovanstående procentuella fördelningar alla beräknade år på basen 3.000 formulär enligt den raka redovisningsform valts för som resultatpresentation. Varje procentenhet 37.000 motsvarar personer eñersom hushåll. en person svarat per

Detta betyder t ex att 30 X 37.000 1.110.000 personer personer svarar Ja, jag själv på översta frågan.

20 Bilaga 2

själv eller någon i Ert hushåll kunna tänka sig att Skulle Ni annan privat i hemmet hos andra familjer, alltså inte vara anställd i jobba något serviceföretag

Procentuell Svarsaltemativ andel 24 Ja, Jag själv 3 Annan person i hushållet 73 Nej

SJÄLV: Vad skulle Ni då kunna tänka Er att göra OM JA, JAG

Promille andel av prioritetsordning i första hand etc

svarsalternativ Promille l 2 3 4 andel 125 71 40 13 2 Städning Fönsterputsning 1 8 4 6 7 1 78 24 31 l9 4 Matlagning 83 44 19 15 5 Barnpassning Hundpassning 12 2 2 4 4 ll 3 4 3 1 Snöskottning 20 7 7 4 2 Sällskap

Biltvätt

Laga kläder 6 l 2 l 2 SyLaga 72 49 12 9 2 Annat

Kommentar

promilletal beräknade totalbasen 3.000 är de Eftersom samtliga är och kan adderassubtraheras. Observera dock att alla jämförbara även kan ha angivit för flera arbetsuppgifter. samma person svar

Bilaga 2 2l

Till de respondenter som har svarat såväl att de kan ta anställning i

nytt servicebolag g att jobba privat i familj d s svarat JA på

v båda dessa frågor har följande fråga ställts.

Vilket föredrar Ni

Procentuell Svarsaltemativ andel 8 Anställning i nytt servicebolag 8 Jobba privat i familj 4 Spelar ingen rollVilket som

Kommentar

Trots att frågan är en delfrága i flera steg har den procentuella fördelningen beräknats på basen 3.000 formulär. Uttolkat betyder detta t ex

att X personer önskar anställning i nytt servicebolag

att Y personer önskar jobba privat i familj

att Z personer inte tycker att det spelar någon roll det är ett om servicebolag eller privat

22 Bilaga 2

Bakgrundsdata

Följande tabeller innehåller demografiska data. Det bör påpekas att dessa i detalj behöver överensstämma med andra på annat sätt framtagna demografiska tabeller eñersom moderpopulationen i den aktuella undersökningen de samlade telefonhushållen. Se utgöres av teknisk beskrivning

Respondenten i vissa svar uppgifter om sin egen person t ex avger ålder eller yrke och inte för hushållet.

Vilket år ar Ni född

Procentuell Svarsaltemativ andel

personer

Procentuell Svarsaltemativ andel 19 1 person 32 2 personer 18 3 personer 21 4 personer 10 5 eller fler personer

Bilaga 2 23

Har Ni hemmavarande bam

Procentuell Svarsaltemativ andel 51 Ja 49 Nej

OM JA:

% Under % 7-16 år 00 17-20 år % Äldre än 7 ir 20 år 14 1 14 1 9 1 3 1 11 2 9 2 l 2 2 n 2 3 l 3 3 3 n n . 4 eller fler 4 ellerfler 4 ellerfler 4 eller fler n n n

Bor Ni i

Procentuell Svarsaltemativ andel 28 Hyresrätt 16 Bostadsrätt 52 RadhusVilla 2 BondgårdJordbnnlc 1 Annat

24 Bilaga 2

Hur stor är boytan ungefär

Procentuell Svarsaltemativ andel 20 m2 n 13 21-60 m 36 61-100 m 28 101-140 m 14 141-180 m 4 181-220 m 3 221 m 2 svar

Har Ni husdjur

Procentuell Svarsaltemativ andel 38 Ja 62 Nej

OM JA: Vad har Ni för husdjur

Procentuell Svarsaltemativ andel 15 Hund 20 Katt 4 Fågel 2 Kanin 1 Häst n Eremitkräña 1 Fiskar GetterHönsF år n 1 Ham sterRåttaMarsvin Reptil n 1 Annat

Bilaga 2 25

Har Ni bil

Procentuell Svarsaltemativ andel 84 Ja 16 Nej

OM JA: Hur många bilar har Ni

Procentuell Svarsaltemativ andel 58 l bil 23 2 bilar 2 3 bilar n 4 bilar n 5 eller fler bilar

Har Ni sommarställewcekendstuga

Procentuell Svarsaltemativ andel 22 Ja 78 Nej

Bilaga 2 26

Vad har Ni för anställningvilket yrke har Ni respondenten Obsl avser

Procentuell Svarsaltemativ andel Högre tjänsteman Lägre tjänsteman SekreterareKontorist Arbetar med data J ordbmkareBonde Tekniker Affärsbiträde FritidspedagogBamskötare Arbetar på reklambyrå Mekaniker LärareArbetar inom skolan Hantverkare Egen företagare Pensionär Studerande Hemmafmman Arbetsfriarbetslös Annat

OM ARBETAR: Arbetar Ni heltid eller deltid

Procentuell Svarsaltemativ andel 45 Heltid 16 Deltid 3 Barnledig

OM DELTID: Hur mycket arbetar Ni

Procentuell Svarsaltemativ andel 9 75 procent 7 50 procent

Bilaga 3 27

Hur många är yrkesarbetande i En hushåll

Procentuell Svarsaltemativ andel 22 Ingen 27 l person 48 2 personer 2 3 personer n 4 eller fler ] Vill uppge

Är hushållets sammanlagda årsinkomst

Procentuell Svarsaltemativ andel 31 Under 200.000 kronor 48 Mellan 201 .000-400000 kronor 8 Över 40] .000 kronor 13 svar

Kön

Procentuell Svarsaltemativ andel 43 Man 57 Kvinna

Bilaga 2 sou 1994:43 28

Teknisk beskrivning

Tjånsteutredningen godkänt de tekniska

Inledningsvis bör påpekas att för undersökningen legat till grund för dess lösningar som genomförande.

Frågeformulär

huvudfrågestallningen kunde två tekniker väljas För en av -

a. spontana svar

hjälpt erinran

Spontansvar valdes som teknik deklarationen ... år grunden svaret om frågan reella önskemål, inte svar på en meny av ha hjålp. Det är om tänkbara möjligheter.

och precisa Se frågeformulär i I övrigt år frågorna raka ger svar. bilagan

Urval

hushåll med telefon registrerade i Som moderpopulation valdes Telia har praktiskt taget samtliga hushåll ett telefonkatalogen. Enligt 7 icke registrerade i telefontelefonabonnemang. Ca procent är nummer. Oña finns dessa telefoner i ett katalogen hemliga varför bortfallet urvalsmöjlighet ligger flerabonnemangshushåll av under dessa 7 procent- sannolikt högst 5 procent.

hushåll baserades på strata representerande Urvalet omfattande 3.000 Sverige. Detta innebär att inom varje samtliga riktnummer i totalt 264 riktnummerområden uttogs det riktnummer - motsvarade detta stratums andel av proportionella antal nummer som moderpopulationen.

Bilaga 2 29

Mot bakgrunden av undersökningsproblemets karaktär att avse samtliga hushåll i riket var det viktigt att på detta sätt säkerställa en proportionalitet där varje hushåll hade samma chans att ingå i stickprovet. Det totala antalet kontakter uppgick till 3.862 där 862 hushåll utgjorde nådda hushåll inom den angivna intervjutiden 4-6 återuppringningar. Substitution genomfördes med slumpmässigt urval i respektive stratum.

Resultatredovisning

3.000 genomförda hushållsintervjuer innebär att varje intervju representerar 3.700.000 + 3.000 eller ca 1.230 hushåll. På motsvarande sätt representerar varje procentenhet av en svarsfördelning 37.000 hushåll varje promille 3.700 hushåll. -

Mot bakgrunden av medelfelets dimension för N 3000 har det ansetts lämpligt att välja heltal för de procentuella andelarna i en svarsfördelning där inte promille presenterats.

Under 0.5 %n% 0.5-1.4%l% Under 0.5 %on%o 0.5-1.4%ol%o

Vidare har i denna rapport alla presenterade andelar beräknats med totalmatrialet som bas d v s 3.000 hushållsintervjuer representativa för Sveriges telefonhushåll. Skälet till denna raka redovisning är att alla uppgifter skall vara fullständigt jämförbara oavsett om de härstammar från en total eller delpopulation. - en

Bilaga 2 30

Databasen är så lagrad att andra redovisningsfonner och korstabeller kan tas fram efter önskemål. l utredningsuppdragct ingick emellertid endast redovisning svarsfrekvenser eftersom någon plan för andra av typer av analyser förelåg i anbudshandlingen.

Demografiska data behöver inte i detalj överensstämma med på annat sätt framtagna uppgiñer eftersom moderpopulationen i detta fall valts på basis telefonhushåll. Avvikelsema är emellertid små och saknar av betydelse för säkerheten i de framtagna resultaten.

BILAGA

Denna rapport omfattar ett begränsat antal frågor till 500 personer på 10 arbetsförmedlingar som varit på besök därstädes under vecka

Resultaten har representativt såtillvida att i de flesta fall samtliga vid den aktuella tidpunkten som besökt fönnedlingen blivit föremål för en intervju.

Syftet med studien var främst att komplettera resultaten i Rapport 1 med värden från som för närvarande är aktivt arbetslös. De en grupp värden som erhållits är därför att betrakta som närmevärden för inom vilka kvartiler svarsfördelningama ligger för denna urvalsgrupp.

SO U l 994313 32 Bilaga 210U

RAPPORT

bland 500 besökare hos

Attitydundersökning

10 Arbetsförmedlingar avseende -

olika former utföra villigheten att under hushållstjänster av skilda slag

Undersökningen utförd uppdrag av

Dir. 1993:100

Tjänsteutrednmgen

Personkemi AB

Stockholm 1993-12-15

Bilaga 2 33

Slutsatser 11 procent vill gama arbeta inom hem och hushåll 31 procent kan tänka sig arbeta inom hem och hushåll 58 procent vill Man kan tänka sig alla olika typer av hushållssysslor utan egentlig preferens. Anställning i nytt serviceföretag föredras av mer än hälften av de intresserade.

34 Bilaga 2

Undersöknings syfte

komplement till den övergripande attitydundersökningen bland Som genomfördes 500 intervjuer med arbetssökande hos 10 3.000 hushåll Arbetsförmedlingar.

Syftet med studien främst erhålla tendensuppgiñ avseende var att en inställningen till att arbeta i hem och hushåll med olika typer av arbete.

Datainsamling

Under tiden 6 14 december besöktes 5 Arbetsfönnedlingar av - Personkemis intervjupersonal. Hos 5 Arbetsförmedlingar genomfördes studien personalen på fönnedlingen. av

I samtliga intervjuer utdelades ett frågeformulär se bilaga samt ett

Respondenten fyllde i fonnuläret, förseglade det i svarskuven. kuvertet och lämnade detta till intervjuaren alternativt tjänstemannen.

Frågeformulär

bakgrunden den situation arbetssökande befinner sig i Mot av en beslutades i samråd med företrädare för Tjänsteutredningen att frågeformuläret skulle kort med ett fåtal raka frågor. Dessa skulle vara i princip endast på vederbörande var intresserad ge svar om ointresserad hemhushállsarbete samt om intresserad vilken typ av av arbete.

Bilaga 2 35

Resultat redovisning

Nedan följer en sammanställning de svarsfrekvenser erhållits av som vid bearbetning av de 500 formulären. Det är svårt att beräkna gränsvärden för precisionen eftersom graden slumpmässighet blivit av starkt beroende av tidsfaktom. Vid jämförelse med uppgifterna från den mera omfattande studien 3.000 hushåll kan på goda man grunder påstå att tendensen hos de 500 intervjuerna ligger inom samma frekvensomrâde, vilket stöder undersökningens validitet och reliabilitet.

Svarsfrekvensema redovisas fråga för fråga de förekommer i som fonnuläret.

Fråga

Skulle Du vara intresserad av att arbeta inom hem och hushåll

% Svarsaltemativ 1 I Ja, gärna 31 Ja, kanske 58 Nej

36 Bilaga 2

OM JA: Vilket eller vilka följande uppgiñer skulle i så fall passa av Dig

Obs Dubbelsvar

% Svarsaltemativ 12 Städa 8 Putsa fönster 16 Laga mat 16 Passa bam 16 Passa hund 1 1 Skotta snö 17 Vara sällskap 5 Hembiträde 19 Utföra trädgårdsarbete 1 1 Storhandla 1 1 Tvätta bilen 1 1 TvättaStryka kläder 16 Vara chaufför 18 Hjälpa till med läxläsning 9 Laga saker 8 SyLaga kläder 2 Annat

Vilket tycker Du vore bäst för Dig

% Svarsaltemativ 24 Anställning i nytt serviceföretag 13 Jobba privat i familj 5 Spelar ingen rollVilket som

Bilaga 2 37

Vilket år är Du född % Svarsaltemativ 1925 -

10 1951-1955 1 1 1956-1960 19 1961-1965 34 1966

Hur stort är Ditt eget hushåll

% Svarsaltemativ 34 l person 33 2 personer 19 3 personer 9 4 personer 5 5 personer eller fler

lIKÖn

% Svarsaltemativ 43 Man 57 Kvinna

3 Bilaga Skattekilar och tillväxt

av Gunnar Du Rietz

Tillväxten har blivit alltmer central huvudmål för den ekonomiska som politiken. En hög ekonomisk tillväxt är nämligen förutsättning för att en dagens problem vad gäller budgetunderskott, statsskuld och arbetslöshet skall kunna lösas. Sverige bedöms exempelvis behöva en BNP-tillväxt minst 3 procent per år under resten av 90-talet för att kunna halvera arbetslösheten och arbeta bort underskottet i statsbudgeten. Under perioden 1980-92 har emellertid BNP capita i vårt land endast vuxit per med 1,2 procent per är, vilket är klart lägre än 0ECD:s genomsnittliga tillväxt. Det beror bl a på den utvecklingen 1991-92, när BNP svaga minskade varje år med 1,7 procent.

Produktivitetsökningar förklarar största delen tillväxten av

Den ekonomiska tillväxten brukar ofta översiktligt analyseras med hjälp av en s k aggregerad produktionfunktion relaterar den totala som produktionsvolymen till insats arbete, insats kapital och av av resursemas produktivitet. Syftet med sådan grovuppdelning tillväxten growth en av accounting är att i en inledande analys försöka kvantiñera hur stor del av produktionsökningen beror arbete, kapital och produktivisom tetsökningar. Under perioden 1961-90 växte den samlade produktionen i Sverige BNP med i genomsnitt 2,8 år. Produktivitetsökningen procent per den s k totalfaktorproduktiviteten förklarar den största delen denna - av tillväxt, 2,6 av 2,8 procentenheter tabell l. Ökad kapitalstock genom ökade investeringar förklarar 0,8 procentenheter tillväxten medan av arbetskraftens bidrag under den här perioden blivit negativt -0,5 procent per är grund arbetstidsförkortningar. Under perioden 1987-90 har av den tekniska utvecklingens bidrag till tillväxten varit avsevärt lägre 0,6

procent per är, kapitalets bidrag högre 1,0 procent per är och arbetets bidrag positivt 0,9 procent per år.

2 Bilaga 3

Tabell 1 Grovuppdelning av tillväxten i näringslivet

Period BNP Bidrag från Relativt bidrag från TFP Arbete Kapital TFP Arbete Kapital

% procentenheter % % %

0,6 0,9 1,0 0,23 0,38 0,39 1987-90 2,5

2,8 0,5 0,8 0,93 0,21 0,29 1961-90 2,8 - -

dagsläget i Sverige från tidigare situationer är hög Vad som skiljer och kraftigt budgetunderskott. Vårt land skulle därför nu arbetslöshet sysselsättningsintensiv tillväxt. De arbetstillfállena särskilt behöva en nya komma till stånd i den privata sektorn, bland annat i de privata behöver budgetunderskottet skall kunna minskas. Samtidigt tjänstenäringama, om investeringarna ökas och utnyttjas mer effektivt. måste resurserna har gjort grovuppdelning tillväxten arbete, Efter att man en av produktivitet, vill ofta djupare i analysen och försöka kapital och man tillväxten påverkats bakomliggande orsaksfaktorer kvantiñera hur av kapitalavkastning före skatt, räntenivå samt arbets- och såsom reallöner, kapitalskattekilar.

Hur inverkar skatterna på tillväxten

det varit känt kapitalavkastningen påverkar in- Sedan länge har att

och därigenom också tillväxten i BNP se övriga faktorer

vesteringarna flödesschemat. Den tidens empiriska forskning har funnit nya i senaste offentliga utgifter och skatter också har stor betydelse för belägg för att påverkas härutöver ytterligare ett antal faktorer. tillväxten. Tillväxten av grundförutsättning för ekonomisk tillväxt är sålunda viktiga in- En stitutionella exempelvis att det finns ett fungerande system arrangemang, med äganderätt till egendom, näringsfrihet, konkurrens, trygghet för medborgarna lagar och domstolsväsende. genom

Bilaga 3 3

Diagram l Principskiss for tillväxtens källor i industriländer

TILLVÃXT AV BNP PER PERSON

1 i

Närbelägna källor: Cproximate sources of growth:

Arbetsutbud Investeringar Produktivitet 1 Bakomliggande drivkrafter: ,

Arbetsskattekllar Kapltalskattekllar Övriga faktorer

övriga faktorer inrymmer framför allt lönsamheten i näringslivet och dessutom branschfaktorer som oljepriset för Norge, tiskekonjunkturen för Island, ränteläget, strukturella faktorer som lönespridning, politisk stabilitet mm.

Det faktum att tillväxtprocessen är komplicerad med många faktorer inblandade, gör att det är svårt att isolera effekter av skatter och offentliga utgifter. Därför har man knappast hittills haft underlag för säkra slutsatser, även om de flesta empiriska studier pekat på negativa samband mellan skatter och tillväxt. Situationen har nu ändrats så att man kan dra relativt starka slutsatser om de offentliga utgifternas, och arbetsskattekilarnas, effekter tillväxten vid de utgiftsnivâner som är typiska för industriländema Scully, 1992, SNS, 1994, Du Rietz, 1994.

Arbetsskattekilarna

Med arbetsskattekil avses det samlade skatteuttaget pâ inkomstökningar till följd av ökad arbetsinsats svårare arbete, längre arbetstid eller ökad intensitet i arbetet. Arbetsskattekilen tar inte bara hänsyn till marginal-

4 Bilaga 3

räknar också in de socialavgifter och indirekta skatter som skatten utan individen ökar sin arbetsinsats. I fråga om socialavgiftema erläggs när dock i skattekilen inte inräknas den del som eventuellt motsvaras av bör Nära förmånsanknutna socialavgifter är inte skatt utan en förmåner. form av lön. arbetsskattekilar minskar incitamenten att förvärvsarbeta, spara Höga använda samhällsekonomiskt effektivt. och investera samt att resurserna utbildning och lärande minskas också av skatteki- Lönsamheten av annat Efterfrågan många tjänster, framför allt hushållstjänlama. typer av minskas det blir väsentligt billigare för hushållen med ster, genom att egenproduktion och arbete än att anlita yrkesmän vitt, trots att svart egenarbetets produktivitet är lägre. skattekilar försvårar även nyföretagande. Både arbets- och Höga kapitalskattekilar inverkar negativt. Ofta samverkar de två typerna av vilket särskilt tydligt i de nuvarande svenska fåmansföreskattekilar, är tagsreglema. del fåmansföretags vinst betraktas som normal Bara den av ett som kapitalinkomstbeskattas. Normal kapitalavkastning har avkastning viss procent statslâneräntan plus 5 procent, i bestämts vara en ungefär 12,5 procent på aktiemas anskaffningskostnad dagsläget till dagens datum, alternativt beskattat eget kapital vid uppräknad utgången 1992. Den kapitalskatt uttogs på utdelning var t 0 m av som 30 Slopandet dubbelbeskattningen på utdelad vinst 1993 procent. av 1994 innebär enkelbeskattning, dvs att endast bolagsskatt uttas 0 m

del vinsten kapitalinkomstbeskattas. överstigande avkastning

den av som arbetsinkomstbeskattas med marginalskatt oftast ca 50 procent. en Eftersom med dessa regler åtminstone för en stor del av de vinst- givande företagen den största delen kapitalinkomsten arbetsinkomst- - av torde arbetsskattekilen minst lika viktig för nyföretagandet beskattas, vara kapitalskattema på reavinst och utdelning. som egenföretagarbeskattning gäller från och med 1994, Den nya som fungerar på liknande sätt fämansaktiebolagens: en viss procent på ett som kapitalunderlaget kapitalinkomstbeskattas, överstigande nettointäkt arbetsinkomstbeskattas. Några altemativregler som vidgar utrymmet för kapitalinkomstbeskattad vinst finns inte för egenföretagarna, vilket arbetsskattekilen spelar större roll än kapitalskattema för de innebär att flesta egenföretagare.

Bilaga 3 5

Svenska arbetsskattekilar 1994

De flesta medelinkomsttagare har i år marginalskatt 35,5 en procent vid den genomsnittliga kommunalskatten 31 kr, räknar de om man nya egenavgiftema till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringama. Skattekilen inräknat också arbetsgivaravgifter drygt 31 och indirekta procent skatter 18 procent räknat netto efter prissubventioner blir 56,3 procent för ensamstående utan barn utan bidragseffekter. Ovanför brytpunkten vid en inkomstnivå ca 200 000 kronor är marginalskatten 51,1 52 procent inkl egenavgifter och hela skattekilen 66,8 procent. Den genomsnittliga skattekilen för samtliga 4 miljoner förvärvsarbetande ca är drygt 61 procent. Flera studier tyder på att beskattningens skador, k extrabördor s av ökningar av skatteuttag, är hanterliga för arbetsskattekilar till ungefär upp 50 procent. För skattekilar över 60 procent stiger extrabördan snabbt, och enligt Ingemar Hansson 1985 blir kostnaden för ytterligare skattehöjningar extrem vid skattekilar 75 procent och däröver. Så höga skattekilar firms idag bara hos knappt 1 de yrkesaktiva bland procent av en del grupper yrkesaktiva med barn. I slutet 1970-talet hade däremot så många som var fjärde yrkesaktiv skattekil 75 eller mer en procent Du Rietz, 1976

skattekilar slår på sysselsättningen först på sikt

Nyetableringama i svensk tillverkningsindustri har fallit under hela efterkrigstiden. Sverige bryter i detta avseende mot det internationella mönstret med ökad betydelse för småföretag Braunerhjelm Carlsson, 1993. Under perioden 1968-83 varierade marknadsandelen för árskull en nya industriföretag i Sverige den låga nivån 0,2-0,3 Denna procent. marknadsandel växte sedan något till 0,5 efter 10 år ca procent som en nettoeffekt av att en del de företagen expanderar medan andra av nya nya företag stagnerar eller läggs ned Du Rietz, 1985. Ett sysselsättningstillskott 0,5 procent per år företag genom nya ersätter knappast mer än den årliga, normala företagsavgången och kan inte kompensera för nerdragningar i kommunerna eller i storföretagen, eller bidra till någon sysselsättningstillväxt för att reducera den nuvarande, höga arbetslösheten. Jämfört med mellankrigstiden, eller jämfört med till exempel USA eller Storbritannien, har det svenska nyföretagandet

6 Bilaga 3

ända sedan början 1950-talet och fram till nu legat en låg nivå Du

Rietz. 1977. de flesta företag är små, har nyföretagandet emellertid Genom att nya begränsad betydelse för sysselsättningen kort sikt. Det tar relativt en nedgång i nyföretagandet märkbart slår igenom total lång tid innan en produktion och sysselsättning. de exceptionellt höga arbetsskattekilar gällde i Sverige under Men som hela perioden 1965-90 har bidragit till ett särdeles lågt nyföretagande från 60-tal och temporär ökning i slutet 80-talet ända tidigt - trots en in på 90-talet diagram 2. De breda skattekilarna torde därigenom vara orsakerna till den nuvarande höga arbetslösheten. Eftersom en av tjänstebranschema påverkas särskilt kraftigt av höga skattekilar genom försämrad konkurrenskraft egenproduktion och svart arbete torde mot tjänstesysselsättningen ha drabbats särskilt hårt.

Diagram 2 skattekilar 1952-1993

90--

ao-- I

Genomsnittlig 60- nndusiruorbeiare n .

so--

,-/ .on

llluyluyuuuxvuuuuuttulll Illlllllllllllllllll I i L lvl... lI|II .Pi-l v r r | 52 54 56 58 60 62 64 6 68 70 72 74 76 7B 80 2 8486850 92

Bilaga 3 7

Empiriska resultat om effekter av arbetsskattekilar och offentliga utgifter

Argument har framförts för att offentliga utgifter kan ha såväl positiva som negativa effekter på den ekonomiska tillväxten. Under senare tid har dock de tillväxthämmande effekterna av offentlig sektor särskilt uppmärksammats. Dessa negativa effekter hänger främst samman med de skattestyrningar av individers och företags beslut som uppstår genom att offentliga utgifter i stor utsträckning brukar skatteñnansieras. Skatter har till skillnad från offentliga utgifter mer entydigt negativa effekter. De flesta skatter slår in kilar mellan lön före och efter skatt, eller mellan avkastning före och efter skatt på sparande och investeringar vilket försvagar incitamenten att arbeta och spara. Skattekilarna styr också resurserna så att de inte används så produktivt som möjligt. Genom att det finns argument för att offentliga utgifter har både positiva och negativa effekter, är det en empirisk fråga vilka effekter som dominerar. I fråga om skatterna finns det starka teoretiska skäl att förvänta sig att skattekilar entydigt påverkar tillväxten negativt. Det är ändå betydelsefullt att undersöka styrkan av de erfarenhetsmässiga sambanden mellan skattekilar och ekonomisk tillväxt i praktiken. Ett flertal empiriska undersökningar under de senaste åren har funnit, att både offentliga utgifter och arbetsskattekilar har negativa effekter på den ekonomiska tillväxten. Du Rietz 1994 finner i en analys av tillväxtvariationema mellan OECD-ländema under perioden 1980-92, att skattekilen för en genomsnittlig industriarbetare har en signifikant negativ effekt tillväxttakten. I studien vägs länderna efter BNP-storlek för att reducera betydelsen av speciella branschfaktorer för de minsta länderna exempelvis att tillväxten pâ Island beror mer av ñskekonjunkturen och den norska tillväxten mer av oljepriset än av ländernas investeringskvoter eller skattekilar och därigenom öka precisionen i skattningen av skattekilens effekt. En ökning av skattekilen med 10 procentenheter minskar den årliga tillväxten i BNP per capita med 0,5 procentenheter. Konstanthålls investeringskvoten reduceras minskningen av den årliga tillväxttakten till 0,2 procentenheter. Att den skattade koefficienten är högre om skattekilen ensam är med i modellen, beror troligen att skattekilen påverkar tillväxten delvis via investeringarna. Elimineras investeringseffekten halveras sambandet mellan tillväxt och arbetsskattekil.

8 Bilaga 3

förklaringsvärde erhålls modell där tillväxtskillnadema Högst av en dubbel industriarbetamivå tjänstemannakilen. förklaras av skattekilen höjning tjänstemannakilen med 10 procentenheter är Effekten av en av i lägre årlig tillväxt. Om både tjänstemannakilen och 0,7 procentenheter investeringskvoten samtidigt är med förklaringsfaktorer reduceras som effekten tjänstemannakilen från 0,7 till 0,33 procentenheter återigen av tillväxttakt. Den negativa effekten tillväxten av höga arbetsi lägre skattekilar alltså även här ut att till ungefär hälften via lägre ser kan bero tillväxten till viss del drivs av investeringar. Det att och innovationer, påverkas negativt höga skattekinyföretagande som av lar. Skattekilarnas effekter är något för den längre perioden 1970svagare höjning tjänstemannakilen med 10 procentenheter 92. Effekten av en av då 0,5 procentenheter i lägre årlig tillväxt om variabeln står ensam är förklaringsvariabel. Effekten höjning av industriarbetarens som av en skattekil med 10 procentenheter är 0,4 procentenheter i lägre årlig tillväxt. Om även investeringskvoten tas med som förklaringsvariabel är visserligen skattekilamas koefficienter fortsatt negativa, men effekterna arbetsskattekilarna är lägre och de skattade koefñcientema är inte av båda signifikanta. Att de skattekilar vi använt som förklaringsfaktor 1991 verkar ha haft mindre betydelse under 70-talet än under den senaste års - 1980-92, kan bero skattekilama för 70-talet något avviker perioden att från förhållandena 1991, det enda år för vilket skattekilama har kunnat

beräknas med viss precision. Även efter 1991 års marginalskattesänkningar hör Sverige, tillsammans med danmark och Belgien, till den länder som har den högsta grupp skattekilen för med inkomster över genomsnittet. Japan har lägst personer stapeldiagram. Även på arbetsskattekil för högre inkomsttagare inkomstnivân för industriarbetare är arbetsskattekilen högre i Sverige än andra västländer. Några länder har dock högre skattekilar i de flesta arbetarlänenivån, detta gällde år 1991 för Nederländerna, Belgien,

Österrike och Norge.

SOU 1094:43 311111 9

Diagram 3 Skattekilai för tjänstemän i olika länder 1991

Procent

4, 735 7:5 if tg 59 R L e Nä T bi 01,5

v : i . nu L L ;åt ;ff-U , 55.134 I 5,4 535 : f v -e å a.. får in å F s ä i u s å E u, : waç - r r g

a : i .

.. ä :. o . n 3.4 r... g .. a r V E; sk a v : E p .. n : : w a . M F J . 5 : . z . ti L . i i å 3;: F 5: w .E .db :N Ä s: .z v a av. M: v ut: .; g PA. n : 3 i :U 3g b 1 .. r f a - 9 : - t l i , E w E p: .:...Eti1E,i . E: +1. t ,ti .. i h , i . e: EVENORHN NEDFRA11A A1 OST SIM fYH KANUSA FK .HV11 .HP

Källa: du Rietz 1994. kapitel

Enligt ett flertal studier verkar offentliga itlgifter, särskilt offentlig

konsumtion, ha en kraftig negativ tillväxteffekt. Såväl Du Rietz 1994,

Hansson och Henreksson 1993 som Barro 1993 har erhållit resultat

där en höjning av BNP-andelen med 10 procentenheter sänker den årliga

tillväxttakten i BNP per capita med så mycket 1,5 procentenheter som per år i Hanssons och Henrekssons studie tillväxten totalfaktorproavser duktivitet.

Både Hansson Henreksson och Barro fann dock, att den del av

offentlig konsumtion utgör utbildningskostnader inte har någon som negativ effekt på tillväxten. Även dessa kostnader skattefinansieras, om och därför har negativa skattekilseffekter, kan utbildningen alltså ha

produktivitetshöjande effekter som kompenserar. Offentliga investeringar

saknade också effekt tillväxten.

10 Bilaga 3

Kapitalskattekilarna

Vinstskatten på investeringar, den k kapitalskattekilen, betecknar s skillnaden mellan kapitalavkastning före och efter skatt. Kapitalskattekilen har tvâ led:

a Bolagsskattedelen hur många procentenheter av kapitalavkast-

avser ningen avgår grund av bolagsskatten. som

b Ãgarskattedelen betecknar hur många procentenheter av kapitalav-

kastningen avgår på grund aktieägarens reavinst- och som av utdelningsskatt.

Kapitalskatterna driver in kilar mellan sparandets och investeringamas avkastning före och efter skatt. Detta leder till lägre privat sparande och minskade företagsinvesteringar. Kapitalskatterna styr också kapitalet så kapitalproduktiviteten blir nedsatt. Storföretagen, som har tillgång till att den internationella riskkapitalmarknaden, påverkas främst av bolagsskat- De små och medelstora företagen, är beroende av svenskt ten. som riskkapital, är känsliga också för ägarskattema utdelning och reavinst och förmögenhetsskatten arbetande kapital. Enligt OECD:s beräkningar hade Sverige 1991 en förmånlig bolagsskatt. Om vi hade haft inflationstakt som OECD-länderna i samma genomsnitt skulle vår bolagsskatt minskat kapitalavkast- - 4,5 procent ningen obetydligt. Liberala avskrivningsregler, surven och Annellavdraget skulle kompenserat för den 30-pr0centliga bolagsskattesatsen. Vid den faktiska inflation vi hade 1991 tog bolagsskatten 0,6 procentenheter av kapitalavkastningen. Aktieägarnas skatter reavinst och utdelning var hårdare och tog så mycket 2 procentenheter kapitalavkastningen. En sammanlagd som av kapitalskattekil 2,6 procentenheter är ungefär samma som OECDländernas genomsnittliga, 1991 var 2,5 procentenheter. Denna som kapitalskatt har varit tung att bära för svenskt näringsliv. Kapitalavkastnigen före skatt har nämligen varit låg, under perioden 1980-88 endast 9,5 procent, vilket är klart lägre än genomsnittet för OECD-länderna diagram 4. Dessutom har OECD i sina beräkningar inte tagit hänsyn till de svenska fâmansföretagsreglerna, alltså att utdelning och reavinst, utöver ett begränsat utrymme för normal kapitalavkastning, i Sverige beskattas inkomst tjänst med vanligen ca 50 procents marginalsom av skatt.

Bilaga 3 ll

Diagram 4 Kapitalskattekilar och räntabilitet

Skattekil på investering E Kopiiolovkosining efter skall z

1+,

0 i i i l sm KANNEDUSA

Japans höga kapitalskatter beror höga bolags- och fastighetsskatter. En vinstskattekil 2,8 procentenheter är högt, men kan troligtvis bäras om kapitalavkastningen före skatt är så hög som 14,4 procent, såsom under perioden 1980-88 varit fallet i Japan. Avkastningen efter skatt blir ändå 11,6 procent i Japan mot 7,5 procent i Sverige.

Sänkta skattekilar och ökade investeringar kan sätta fart på tillväxten igen

Under senare tid gjorda empiriska undersökningar styrker vad man teoretiskt tidigare länge vetat, att det är viktigt att ha låga skattekilar. När regeringen nu avskaffat dubbelbeskattningen på utdelad vinst och halverat reavinstskatten för börsaktier, har ägarskattekilen sänkts. Bolagsskattesatsens sänkning till 28 procent medför däremot inte sänkt skattebelastning, eftersom Annellavdrag och surv samtidigt slopats. Sammantaget blir ändå kapitalkostnaden för svenskt riskkapital lägre för företagen. Dessutom har arbetsskattekilama sänkts, från toppläget 1989 70,2 procent till 61,3 procent 1994 i genomsnitt för samtliga förvärvs-

Bilaga 3 12

arbetande. Dessa sänkta skattekilar kommer om de får bli bestående - stimulera till ökad nyetablering och expansion av små och medelstora att företag under resten av 90-talet.

Referenser

Barro, R., 1991, Economic Growth in a Cross-Section of Countries, Quaterly Journal of Economics, maj.

Braunerhjelm, Carlsson, B. 1993, Entreprenörskap, småföretag och industriell förnyelse 1968-91, Ekonomisk debatt nr 4.

Du Rietz, G. 1977, 1ndustrietableringen i Sverige efter 1918 i Hur skall vi kunna konkurrera, SAF, Stockholm.

Du Rietz, G. 1985, Nyföretagandets roll för sysselsättningen i Arbetslöshetsfällen. SAF, Stockholm.

Du Rietz, G. 1994, Socialstatens finansiering, Timbro.

Hansson, Henreksson, M 1993, A New Framework for Testing the Effect of Government Spending Growth and Productivity, on working 110, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk paper no forskning.

SNS 1994, Välfördsland i ofärdstid, Konjunkturrådes rapport, Tson Söderström, H., Henrksson, M., Hultkrantz, L., Ståhl, l., Söderström, L.

Bilaga

4 Den

svarta ekonomin i

Sverige

av Åke Tengblad

Förekomsten av dold ekonomisk verksamhet, bedrivs beaktande som utan av den lagstiftning som gäller, är i flertalet moderna industriländer ett betydande samhällsproblem. Därigenom sker inte bara snedvridning en av konkurrensförhållanden utan produktionsresultat, inkomster och skatter får en annan fördelning mellan samhällssektorer och inkomst-

grupper än lagstiftarna avsett. Den innebär också effektivitetsförluster för samhällsekonomin att inte allokeras optimalt inom genom resurser ramen för gällande institutionella system.

Att söka kartlägga dessa dolda inkomster är angeläget vill om man en fullständig bild den ekonomiska verksamheten. Det också av är nödvändigt om man vill få en uppfattning vilken effektivitet har om som man i beskattningssystemen och i vilken omfattning olika man genom kontrollsystem har fått skattebaser, kännetecknas förutsatt hög som av en grad av fullständighet. Det ligger i sakens natur att dold ekonomisk verksamhet inte kan

uppskattas annat än med betydande osäkerhet. Den vikten stora ur skattesynpunkt men också med tanke att få rättvisande statistik över samhällsekonomin gör dock att försök till kartläggning dold ekonoav misk verksamhet engagerat många samhällsforskare och statistiker.

Att kartlägga dold ekonomisk verksamhet samma sätt gäller för som den öppet redovisade, dvs. med hjälp företagsenkäter, är lätt av som insett ingen framkomlig väg. Det är inte heller möjligt direkt ställa att frågor till inkomsttagare och förvänta då får användbar informaatt man tion. Detta är triviala påpekanden, men de måste ändå göras för att poängtera att det därmed inte heller är möjligt få någon exakt att mera uppfattning om vilken betydelse dold ekonomisk verksamhet som verkligen har. För att någon uppfattning måste man i stället anlita indirekta mätmetoder, i grunden dock ofta kännetecknas som av att de i sin tur bygger på subjektiva antaganden.

Att få en fullständig redovisning all ekonomisk av verksamhet är ett krav som i hög grad gäller när framställer nationalräkenskaper man NR och det är också denna form statistiksammanställning genom av som man

2 Bilaga 4

förutsättningarna för beräkna betydelsen av dold har de bästa att i NR använder alla olika delar av den ekonomi. Detta beror att man arbetar med mycket detaljerat beräkningsekonomiska statistiken och ett fånga in ekonomisk aktivitet som är dold när system. Att man kan antas produktion och inkomster sammanhänger med att man man rapporterar statistik olika utgifter, t.ex. privat konsumtion och också utnyttjar över Benägenheten till underrapportering kan där antas bruttoinvcsteringar, täckning utnyttjas då också i avstämningsvara lägre, men denna bättre innebär produktion, inkomster och utgifter får den arbetet, som att identitet NR-systemet förutsätter. Det finns dock bokföringsmässiga som vid sidan NR, beskrivs nedan, men där också andra möjligheter om som antingen är betydligt lägre eller mätningen bara sker tillförlitligheten partiellt eller i andra former än rent monetära. i denna fråga utgå från NR är emellertid att det inte Problemet med att där söker beräkna den dolda ekonomin. alltid är i explicit form som man inte har fullständigt och tillförlitligt Detta hänger samman med att man ett beräkna den öppet redovisade delen av ekonomisk underlag för att blir mätmetoderna för att kompensera dessa brister verksamhet. Därmed med metoderna för att också beakta den dolda delen av ofta integrerade närmare studera NRs mätmetoder och dess ekonomin. Det är genom att det är möjligt att isolera den del som avser just dold statistikunderlag som också utgå från NR som dold ekonomi kan ekonomi. Det är genom att stringent sätt. Nedan beskrivs först dessa prindefinieras på ett mer Därefter redovisas översiktligt de metoder för att cipiella avgränsningar. dolda verksamheten används NR. Beräkningar över få med den som av för några aktuella år, dels med utgångsden svarta sektorn presenteras enligt några andra metoder. Slutligen redovisas en punkt från NR, dels skatteundandragandet 1991 enligt de beräkningar över svarta kalkyl över sektorn gjorts med ledning av NR. som

NR-systemels definitioner och avgränsningar

finns utförliga definitioner över vad som avses med I NR-systemet produktiv verksamhet, dvs produktion. I huvudsak vill ekonomisk eller produktion fånga in all verksamhet som innebär att man man i begreppet framställer eller försäljer och tjänster. En i affärsmässiga former varor produktionen är oftast anlitar avlönad arbetsviktig egenskap i att man egenskap är så viktig att i definitionen även innefattar kraft. Denna man

Bilaga 4 3

verksamheten hos offentliga myndigheter, trots att denna inte bedrivs i affärsmässiga former. Också inom hushållen sker verksamhet i form en av tjänster till hushållsmedlemmar. t.ex. matlagning, städning och barnpassning. Eftersom dessa s.k. hushållstjänster normalt varken sker i affärsmässiga former eller är avlönade faller det mesta utanför NRsystemets definitioner av produktion. Den enda typ av hushållstjänster som ingår i NR är om man anlitar anställd arbetskraft, t.ex. privata dagmammor eller hembiträden. Dessutom ingår nyttjandevärdet av egnahem och fritidshus i form av beräknade hyror. NR-systemet klargör också hur man skall behandla några viktiga gränsfall, bl.a. illegal och annan dold ekonomisk verksamhet. Illegal verksamhet, som räknas ingå i produktionsbegreppet är två slag, dels av produktion av varor och tjänster, som enligt lag inte får framställas eller försäljas, dels produktion som är illegal om den görs av personer som saknar behörighet. Exempel illegal verksamhet enligt den förstnämnda kategorin är hembränning, import och distribution av narkotika, prostitution och spelverksamhet utan tillstånd. Läkarvård eller annan yrkesverksamhet utan behörighet eller licens är exempel den andra kategorin. Båda kategorierna täcks i princip av NR-systemets definitioner, med hänvisning till att båda bedrivs i form av frivilliga transaktioner mellan säljare och köpare. Eftersom det sistnämnda kriteriet är viktigt utesluts däremot olika kriminella aktiviteter som stöld, utpressning och skadegörelse. Missbruk av lagstiftningen om konkurser kan också betraktas som överlåtelse av egendom sker utan den partens som ena samtycke. Detta kan därför inte betraktas som transaktioner, som utgör någon form av produktion.

4 Bilaga 4

Sambandet mellan vit, svart och dold verksamhet

och tjänster erhållna resultat mänsklig verksamhet Varor som av

Produktiv verksamhet produktiv verksamhet

Legal Illegal Illegal Legal smuggling, stöld, oavlönat prostitution utpressning hushållsarbete

Korrekt Fel- eller redovisad redovisad redovisad

dold ekonomi

vit ekonomi svart ekonomi

i svenska NR-- --ej med- -utanför NR-systemet uuppmätt

tablå, bygger definitioner som används inom EGs Ovanstående som användas för precisera nâgra olika begrepp. Dold NR-system kan att verksamhet underground economy innefattar sålunda ekonomisk i sig är legal är felredovisad med syftet att verksamhet som men som beskattning, inkomstskatter, mervärdeskatter undvika olika slag av t.ex. produktskatter. Ofta anlitas svart arbetskraft. Det kan också och andra undvika säkerhetsbestämmelser eller andra lagbestämmelser om gälla att arbetsvillkor eller arbetstider. Dessutom ingår i den dolda öppethållande, den illegala verksamhet, sker utan behörighet eller ekonomin rent som eller i form smuggling, narkotikahandel eller prostitution. tillstånd av black economy bara den legala delen av dolda Svart ekonomi avser sektorn. Den illegala verksamheten ingår sålunda inte.

NRs beräkningsmetoder för den svarta ekonomiska verksamheten

Principerna sålunda klara när det gäller omfattningen både av vad som är med korrekt redovisad produktion och vad som är dold resp svart avses ligger emellertid i sakens natur att det i praktiken inte är produktion. Det få motsvarande distinkt och heltäckande redovisning. I de möjligt att en svenska NR har därför inga kalkyler över illegal verksamhet som man prostitution eller distribution smuggelgod, t.ex. hembränning, av

Bilaga 4 5

narkotikahandel, och man avviker sålunda från vad principiellt som eftersträvas. När det däremot gäller den svarta ekonomin, där syftet är att undvika beskattning eller kringgå andra lagbestämmelser tillämpas dock principerna och söker därför med detta i största möjliga man utsträckning. Det är dock inte helt säkert lyckas, vilket i tablån att man ovan markerats med ett frågetecken. Det statistiska måttet på produktion enligt NR är förädlingsvärdet, som består av löner och kriftsöverskott. Om vill använda NRs beman räkningar som metod för att beräkna den ekonomiska verksamsvarta heten är man nödsakad att acceptera de definitioner och värderingsnormer som ligger till grund för NR. Detta innebär att svart ekonomisk verksamhet primärt får en snävare definition än är önskvärt som om man vill lägga kalkylema till grund för beräkningar det totala skatteundanav dragandet och den ekonomiska brottsligheten. De feltyper som förekommer i företagsbokföring och makroekonovars miska effekter i princip kan spåras med hjälp NR är olika slag av av underrapportering av intäkter och överrapportering avdragsgilla av kostnader. Det är då frågan under- överrapporteringar i om resp förhållande till det verkliga flödet likvida medel. Företeelsema av möjliggör obeskattade uttag ur rörelse, med likviditetsflöden i form av antingen svarta löner och motsvarande dolda löneförmåner eller driftsöverskott. Skatteundandragandet berör både inkomstskatt, skatt på företagens vinster, arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt. Det anses förekomma betydande ekonomisk brottslighet också vid utlandsaftärer, bl.a. att import överfaktureras och genom export underfaktureras. I den mån det inte sker avvikelser i förhållande till valutallödena vid denna typ ekonomisk brottslighet kan denna dock av inte spåras med hjälp av NRs beräkningar. Detta skulle förutsätta att man värderade om t.ex. importen, så att inslaget överpriset i denna av reducerades. Svenska förädlingsvärden och BNP skulle därmed bli högre och på utgiftssidan motsvaras av en ökad utlåning till utlandet. Det är bara om man betraktade överpriset i importen löner eller som svarta driftsöverskott, vilka använts till köp resevaluta, de svenska av som hushållens konsumtion skulle pâverkas. De skulle då också komma med i beräkningarna av den svarta sektorn enligt den mätmetod tillämpas som i denna studie. Sådana justerinar av import- resp exportvärden är det dock i praktiken inte möjligt att genomföra i NR. Den bästa totalbilden de korrekt redovisade inkomsterna för av hushållen kan erhållas dels kontrolluppgiftema KU genom över

6 Bilaga 4

dels undersökningarna över hushållens inkomster utbetalda löner, genom urvalsundersökning är baserad den HlNK. HINK är en som inkomststatistiken. l denna redovisas både löner och totalräknade HINK har betydande undertäckning företagarinkomster. Genom att en har den dock begränsad användbarhet för just för företagarinkomsterna

NRs kalkyler. för den vita ekonomin kan man utgå antingen När det gäller lönerna från HINK. Det första alternativet är att föredra eftersom från KU eller undgå bilden störs del avvikelser från NRs man därigenom kan att av en föreligger i HlNK. Det är också denna källa som definitioner som Det görs dock ett explicit tillägg till KU används i NRs löneberäkningar. löner Det finns nämligen många belägg för som avser just svarta m.m. och förmåner inte kommer med i KU. Det gäller att det finns löner som i normalt språkbruk förknippas med svartarbete och inte bara det som mängd andra förmåner som inte oredovisat extraknäck utan även en skattemyndigheterna redovisas som konsumtionrapporteras till men som därmed indirekt även påverkar totalbilden av sutgifter i NR och företagen i form rörelsefrämmande inkomsterna. Exempel är uttag ur av inget underlag där omfattningen av detta kunnat kostnader. Det finns hela ekonomin. I NR-arbetet har det emellertid ansetts preciseras för uppskattningar hellre än inga beräkningar alls. Därför bättre med grova påslag gjorts för lönesummorna i vissa branscher, har schablonmässiga byggnadsverksamhet, handel och några av tjänstebranscherna. främst finns beskrivs oförklarad restpost i NRs Trots dessa tillägg som senare en nödvändig för att till stånd den grundinkomstberäkningar, som är kontomässiga identiteten mellan inkomster och utgifter. Denna läggande något större än tillägget för svarta löner, vilket visar restpost är t.o.m. och det snarast borde ha beräknats med ännu att detta är i underkant att

större belopp. där undertäckningen till följd av svart ekonomi kan De inkomstposter allvarlig är driftsöverskotten från personliga företag. befaras vara mest tidigare skattesystemet gällde det inkomst av jordbruksfastighet, I det och rörelse, redovisningen i det nya systemet sker annan fastighet men benämningen näringsverksamhet. Det finns emellertid inte bara under undertäckning även begreppsmässiga problem när det gäller dessa utan orsak till detta är räntekostnader och försäkringspremier inkomstslag. En ingår i driftsöverskotten enligt NRs definitiosom är avdragna men som avdragsposten kapitalförslitning i NR kalkyleras ner. Vidare gäller att metoder än avskrivning enligt företagsbokföring och skattebesmed andra

Bilaga 4 7

tämmelser. Dessa avdrag enligt NR är dock sannolikt högre än i företagsbokföringen men lägre än de som medges enligt skattebestämmelserna. Slutligen ingår inkomsterna från handelsbolag och arrenden m.m. bland inkomsterna av rörelse, medan de enligt NR tas med i uppgifterna över driftsöverskott utan ingår bland hushållens kapitalinkomster. Dessa omständigheter är jämte den betydande undertäckning som kan konstateras skälen till att NR inte använder dessa uppgifter som statistikunderlag utan har byggt upp beräkningarna med stöd av andra källor. Om man inte gjort detta skulle inkomstrestposten varit ännu större. För jordbruk finns sålunda uppgifter över driftsöverskott i den s.k. totalkalkylen över jordbruk. I denna mäter man inkomsterna för hela branschen med hjälp av uppgifter över råvarukostnadema för olika delar av livsmedelsindustrin, t.ex. hos mejeriema, slakteriema och kvarnindustrin. Man har också uppgifter över import och export av jordbruksprodukter. Beräkningarna över jordbrukamas kostnader baseras däremot i stor utsträckning undersökningarna över jordbruksföretagens deklarationer. Också de personliga företagens inkomster från skogsbruk kalkyleras med analoga metoder. Sålunda ställer man upp virkesbalanser, där uppgifter om användningen av rundvirke erhålles från sågverken och massaindustrin och där uppgifter om export och import kompletterar balanserna så att man kan räkna fram avverkningarna. Det finns med denna metod dock vissa svårigheter att fram precisa uppgifter över hur stor del av avverkningarna och inkomsterna som faller de personliga företagen resp på skogsbolagen. Den största posten i NRs beräkningar över de personliga företagens driftsöverskott är inkomsterna i andra näringsgrenar än jordbruk, skogsbruk, fiske och fastighetsförvaltning. Dessa beräkningar ingår i ett system där BNP beräknas från inkomstsidan det s.k. BNP-ink- systemet. I BNP-ink beräknas förädlingsvärdet branschvis och det görs när det gäller driftsöverskotten en uppdelning den del som avser aktiebolag och den del som faller personliga företag. Förädlingsvärdet enligt BNP-ink är på branschnivå inte helt samordnat med det som ingår i NRs produktionsberäkningar. Totalt sett är överensstämmelsen dock bortsett från de allra senaste åren acceptabel. BNP-ink ligger till grund för de totaler om driftsöverskott från rörelse som redovisas i hushållens inkomstkonto. Ett viktigt underlag i BNP-ink för de personliga företagens driftsöverskott är beräkningar över sysselsättningen inom dessa företag. Det

8 Bilaga 4

antalsuppgifter detta både i folkräkningarna och i arbetskraftsfinns om undersökningarna AKU. l NRs sysselsättningsberåkningar görs så får fram bättre volymmått i form av antal omräkningar att man ett arbetstimmar. Dessa omräkningar är dock osäkra. Med hjälp av Centrala Företagsrcgistret görs vidare uppdelning företagare med resp. utan en förstnämnda kategori finns dessutom branschvisa uppgifter anställda. För utbetalda lönesummor enligt KU. om driftsöverskott från rörelse baseras ett antagande Beräkningarna över i varje bransch tar ut arbctskraftsersättning som per att företagarna en den gäller löntagarna hos de personliga företagen timme motsvarar som med anställda. Till detta görs ett tillägg som avser företagarnas kapitalersättning. Detta tillägg har beräknats med stöd de uppgifter som också av föreligger i BNP-ink driftsövcrskott per lönekrona för aktiebolagen om bransch. Underlag för dessa kalkyler är finansstatistiken för i samma Hänsyn har också tagits till de arbetsgivaravgifter som gäller i företag. bransch. Det har i vissa branscher t.ex. varuhandel och konsulter varje gjorts ifrån den generella metoden i form av nedjusteringar, - avsteg något motiveras dels jämförelser med förädlingsvärdet för dessa som av branscher i NRs produktionsberäkningar, dels av att de beräknade

arbetstimmarna angetts är osäkra. som För driftsöverskotl från fastighetsförvaltning kan uppgifterna för egnahem här utelämnas, eftersom de definitionsmässigt ingår med samma både på inkomstsidan och utgiftssidan. Beträffande hyresfastigbelopp gäller beräkningarna hämtas från NRs kalkyler över bostads- och heter att fastighetsförvaltning. Dessa har emellertid ett mycket osäkert övrig underlag, inte minst när det gäller att dela upp driftsöverskotten på aktiebolag och personliga företag. Vissa överslagsmässiga kalkyler som gjorts för fastighetsförvaltning tyder att uppgifterna dessutom är

underskattade. finns sålunda osäkerhet i nivåtalen både för läner och drifts- Det Om emellertid beräknar hushållssparandet som skillnaden överskott. man mellan de kalkylerade inkomsterna och de beräknade utgifterna får man tal, ligger betydligt under den nivå, man kan erhålla via SCBs som som finansräkenskaper FiR. Det görs därför ett tillägg till inkomstbei form gör att sparandet inte faller räkningarna av en restpost, som nedanför den osäkerhetsmarginal, gäller för uppgifterna i FiR. som till lO miljarder kr år under första hälften av Denna restpost anges per l980-talet. Efter 1985 har den skrivits fram med en faktor som motsvarar

Bilaga 4 9 inflationen. Det saknas ännu tillräckligt underlag för eventuellt att ompröva denna restpost under åren efter skattereformen.

Beräkningar över den svarta sektorn

I tablån nedan visas för åren 1980, 1985 och l99l hur den svarta sektorn kan beräknas genom material som finns i NR och i dess statistikunderlag. Miljoner kr löpande priser

De båda översta delposterna har kommenterats tidigare. redovisade företagarinkomster har erhållits skillnaden mellan å sidan NRs som ena driftsöverskott för jordbruk, skogsbruk, rörelse och hyresfastighet samt inkomst från handelsbolag, arrenden och å andra sidan HlNKs m.m. uppgifter om företagarinkomster. Från NRs siffror har för att jämförbarhet dragits av kalkylerade ränteutgifter för rörelsekapital. Enligt beräkningarna uppgick den svarta ekonomiska verksamheten med de definitioner som kan härledas NR till drygt 28 miljarder kr 1980 ur och ca 67 miljarder kr 1991. Detta motsvarade 5,4 BNP 1980 procent av och 4,6 procent l99l. Om man tar hänsyn till del BNP att en av produceras i offentliga sektorn och i stället relaterar svart ekonomisk verksamhet bara till den del av BNP som produceras i näringslivet blir

procentandelarna högre 7 procent 1980 och 5,9 procent l99l. - Den del av den svarta ekonomin, som kommit med i NRs beräkningar har inte ökat lika snabbt som BNP. Det skulle sålunda ha inträffat en successiv relativ nedgång under 1980-talet och möjligen viss relativ en ökning under l99l. Det är givetvis svårt att bedöma detta avspeglar otn ett reellt fenomen eller om det beror på att NR-statistikerna inte varit lika framgångsrika som tidigare med att korrigera kanske tilltagande en missvisning i den ekonomiska statistiken.

10 Bilaga 4

förklaring till den svarta ekonomin är givetvis det höga En viktig undanhållande inkomster mycket lönsamt. Om skattetrycket, som gör av skattetrycket tilltar vilket i stort sett skett borde också den svarta - relativt till den vita. I så fall skulle BNP vara underskattad ekonomin öka officiella NR och behöva justeras under senare år. i de upp finns komponenter i BNP om de är underskattade Det tre som - tillräckligt för kunna nämnvärt påverka bilden, nämligen väger tungt att privat konsumtion, aktiebolagens investeringar samt nettot mellan export emellertid bara den privata konsumtionen som skulle och import. Det är påverka bilden ekonomi de övriga komponenterna berör av svart inte hushållssektoms ekonomi. Det intensifierade och som framgår förbättrade metodarbete med avstämningar inom NR-systemet som tagits de åren och tillämpats inte minst för privat i bruk under senare som dock beräkningarna skulle ha fått en försämrad konsumtion talar mot att precision. Det är sålunda bara misstanken om effekterna av ett ökat

skattetryck intuitivt talar för att beräkningarna skulle kunna vara som det finns framgått inget empiriskt underlag i underskattade, men som statistiken som bekräftar detta.

Andra beräkningar över svart ekonomisk verksamhet

NR-systemets definitioner att både legal och illegal I avsnittet om angavs verksamhet skall ingå praktiska skäl utesluts den produktiv men av illegala produktionen. Det bör dock noteras att smuggelgods och i praktiken till sannolikt stor del kommer med som importvärde narkotika görs i distributionsledet däremot inte räknas med. medan de vinster som sistnämnda innebär t.ex. narkotikahandel alls kommer med som Det att ekonomisk verksamhet i Sverige. Något liknande gäller hembränning. Råvarukostnadema för detta ingår i den privata konsumtionen men det tillverkningsprocessen medför kommer inte med, varken mervärde som utgiftssidan privat konsumtion eller på inkomstsidan som ökning på som driftsöverskott för personliga företag i branschen sprittillverkning. av förefaller inte meningsfullt räkna med dessa och andra illegala Det att verksamheter i denna studie, också siktar till att mäta skatteundansom beror inte bara på de uppenbara svårigheterna med att dragandet. Detta dataunderlag även på att aktiviteterna till sin karaktär skiljer sig utan från den övriga oredovisade verksamheten beskrivits ovan. Den som samhällsfarlig enbart med tanke skatteundandragandet, sistnämnda är

Bilaga 4 l l

medan de illegala aktiviteterna är destruktiva för samhället av primärt helt andra skäl.

Fusk med mervärdeskatten

Med hjälp av material i NR är det också möjligt att en totalbild den av undandragna mervärdeskatten. I NR kalkyleras sålunda produktflödet från produktion och import till olika slag av användning. Detta sker i detaljerad form i input-output-räkenskaperna, vilka innehåller balanser för inte mindre än ca 300 slag av produkter. l dessa kalkyleras sålunda mervärdeskattens andel av värdet av de produkter som används för konsumtion och investering. Detta sker genom att de momssatser som gäller för varje produkt appliceras för var och en av produkterna. Det totala momsbeloppet enligt NRs beräkningar kan sedan jämföras med hur mycket som verkligen inbetalats i samband med momsuppbörden. I beräkningarna erhålles en betydande diskrepans mellan den beräknade och den faktiskt inbetalda momsen. Hela denna diskrepans borde i NRsystemet egentligen föras som ett tillägg till driftsöverskotten i de olika branscherna. Man har dock bara kunnat göra detta i begränsad omfattning. Den metod som då tillämpats har varit att reducera den moms som kalkylerats för privat konsumtion av varor med faktorn 0,95. Detta innebär att 5 procent av den kalkylerade momsen i stället förts som handelsmarginal, med motsvarande uppjustering av driftöverskottet i branschen varuhandel. Om man vill använda momsdiskrepansen som mått den dolda sektorn måste man korrigera de redovisade siffrorna med hänsyn till de ovan relaterade justeringarna av momsen på varukonsumtionen. Detta framgår av nedanstående tablå.

1980 1985 1989 1990 1991 Reduceradkalkylerad moms 38.266 65.909 97.208 124.576 145.371

12 Bilaga 4

Momsdiskrepansen ett mått vad inkomsterna i den svarta sektorn ger betyder i form undandragen Diskrepansen uppgick 1980 till av moms. 5 miljarder och har under perioden ökat till 21,6 miljarder 1991. nära Serien dock ibland periodiseringsproblem i samband med störs av uppbördsrutiner, vilket tillfälliga iluktuationer i momsdisändrade ger krepansen. Detta inträffade bl.a. 1989. Man kan beräkna storleken de svarta inkomster som motsvarar momsdiskrepansen att dividera denna med den aktuella momssatgenom det dock är beräkning sammanhänger med att det är sen. Att en grov in effekterna reducerad tillämpas för ett antal svårt att väga av att moms inkomsterna uppgick enligt denna beräkningsmetod branscher. De svarta till 22 miljarder 1980, för att öka till över 86 miljarder 1991. För ca delen 1980-talet utgör dessa dolda inkomster mellan 80 och 90 större de redovisats svarta inkomster i huvudkalkylen i procent av som som För 1991 momskalkylen värden som ligger nästan 20 tabell ger miljarder över huvudkalkylen. Det är dock oklart vad detta beror och man kan bara peka ett antal faktorer, sammantagna kan ge denna effekt. En sådan kan som bestå i kalkylen inte korrekt beaktat effekterna av reducerad moms. att faktor skulle effekt att momsfusket skulle En annan som ge samma vore ha successivt ökat. En tredje faktor, åtminstone apriori inte kan som uteslutas, de svarta inkomsterna enligt beräkningarna i förevore att gående avsnitt skulle ha underskattats år. Detta skulle dock i sin senare avspegla fel i NR och innebära att också hushållens sparande är tur underskattat. Detta kan dock inte styrkas FiR, som å andra sidan haft av problem med få tillförlitligt statistikunderlag just under de senaste att ett

aren.

Beräkningar med ledning deklarerade inkomster och av livsmedelskonsumtion för olika socio-ekonomiska grupper

En intressant metod för att beräkna svart ekonomi med hjälp av mikrodata har utvecklats i Storbritannien av Pissarides och Weber. Metoden

Bilaga 4 13

har beskrivits i en uppsats Mikael Apel, också gjort beräkningar

av som för Sverige.

Metoden baseras undersökningar hushållens utgifter, s.k. Family om Expenditure Surveys. I dessa får hushållen sina konsumtionsutgifter, ange med uppdelning på olika slag och tjänster. Uppgifterna baseras av varor anteckningar över inköpen, som hushållen anmodas göra under de perioder undersökningen pågår. l Sverige har sådan undersökning en av Hushållens Utgifter HUT gjorts bl.a. för 1988.

Ett grundläggande antagande som gjorts är att utgifterna för livsmedelsinköp inte påverkas av de olikartade möjligheter till underdeklaration av inkomster som föreligger för olika socioekonomiska grupper utan att dessa är korrekt rapporterade. Vidare har antagits att inkomsterna är rätt rapporterade för vissa hushållsgmpper. Slutligen har man utgått från att utgiftsfunktionema alltså relationerna mellan inkomster och utgifter - för livsmedel är samma för alla befolkningsrupper.

Den befolkningsgrupp, som ofta antas ha de största möjligheterna att underdeklarera inkomster är personliga företagare och också Mikael Apels undersökning denna Han har dock uteslutit lantavser grupp. brukare, eftersom livsmedelskonsumtionen för dessa till betydande del en kommer från den egna rörelsen. Jämförelsema görs bl.a. med utgiftsfunktionerna för offentlig-anställda och resultat erhålles som att de faktiskt disponibla inkomsterna för företagare lantbrukare skulle utom vara ca 30 procent högre än de deklarerade. Det är intressant att jämföra denna beräkning med de belopp som erhållits i huvudkalkylen och detta är också möjligt eftersom NR nyligen byggts ut med s.k. socialräkenskapsmatriser SRM. En SRM föreligger för 1988 och i denna kan man erhålla den disponibla inkomsten uppdelad

olika socio-ekonomiska jfr tablån nedan. Underlaget för grupper, denna uppdelning har erhållits från HlNK, beräkningarna har gjorts men för ett stort antal delposter och de diskrepanser då finns mellan som HINKs totaler för alla och NRs makrodata har fördelats grupperna proportionellt mellan grupperna.

Mikael Apel. An Expenditure-BasedEstimateof Tax Evasion Sweden.First draft, July 1993, Uppsala Universitet.

14 Bilaga 4

Disponibel inkomst inom olika socio-ekonomiska grupper

Miljarder kr

SRM 1988 HINK DISKREP. KVOT

159,4 143,6 15,8 1,11 Arbetare 42,9 41,6 1,3 1,03 Lägre tjänstemän 85,2 81,0 4,2 1,05 Tjänstemän, mellangrupp

27,5 17,2 10,3 1,60 Företagare 7,2 5,3 1,9 1,35 Lantbrukare 119,4 89,6 29,8 1,33 Pensionärer

Övriga ofördelade 41,1 35,7 5,4 1,15 545,5 476,6 68,9 1,14 Sza Hushåll Intresseorganisationer 11,9

Sza disponibel inkomst 557,4 därav privat konsumtion 584,4 sparande -27,0

från HINK ligger framgår betydligt under de belopp Uppgifterna som erhålles i SRM. Det bör dock noteras att jämförelsen påverkas inte som bara de svarta inkomster som tagits med i NR utan även av att genom både mätfel och definitionsolikheter i HINK kunnat justeras genom med NRs makrotal. För företagarna erhålles dock betydligt jämförelsen procenttal än i Mikael Apels studie. Intressant är också att notera högre beloppsmässigt betydande skillnader framkommer för arbetar- och de som pensionärshusháll. För de sistnämnda bör det dock observeras att skillnaden till del beror att uppgifterna i HINK syns innebära en stor betydande underskattning pensionsinkomster, jämfört med vad som av redovisas i NR.

Monetära metoder

De metoder tillämpas internationellt för att beräkna omfattningen av som ekonomisk verksamhet utgår ofta från uppgifterna i NR och är av svart beskrivits Nackdelen är dock att det inte är säkert den typ som ovan. NR verkligen fångar in all svart eller dold ekonomi och att både NR att den beskrivna metoden därför missvisande låga resultat. Det och ger emellertid andra metoder ofta använts och som baseras finns även som jämförelser mellan mängden betalningsmedel och volymen av ekono-

Bilaga 4 15

miska transaktioner. Dessa metoder bygger i grunden Fishers bytesekvation

MV PT

där M är mängden betalningsmedel, V dess omsättningshastighet, P priserna och T mängden transaktioner. En sådan studie uppdrogs i början av 1980-talet E.L. Feige av Industrins Utredningsinstitut IUI. Uppdraget fullföljdes aldrig helt men vissa resultat föreligger i ett dock publicerat lUl-Working Paper 1985: 153. Den metod som tillämpats av Feige innebär att man först bestämmer mängden betalningsmedel och beräknar dess omsättningshastighet. Genom uppgifter ur NR och FiR kan man sedan beräkna volymen transaktioner. Vid avsaknad av dold ekonomi och givet tillförlitliga skattningar skulle dessa beräkningar av principiella skäl ge samstämmiga resultat. När det föreligger dold verksamhet utöver vad som beaktats i NR skulle denna sålunda kunna beräknas residualt. Feiges studie avser en period från början av 1950-talet till mitten av 1980-talet. Under denna period, som kännetecknades både valutakonav troll och reglerad kreditmarknad, det knappast några problem att var bestämma mängden betalningsmedel. Däremot år beräkningarna av omsättningshastighetema och hur dessa förändrats betydligt mer osäkra. Inte heller beräkningarna över volymen av transaktioner och dess förändring är utan problem. Många av beräkningarna kan visserligen erhållas från NR. En stötesten är emellertid avsaknaden av uppgifter om bruttovolymen rent finansiella transaktioner, dvs. köp och försäljning av av icke-monetära långfristiga tillgångar fastigheter, aktier, obligatiosom ner, tillgodohavanden och lån i banker och mellanhandsinstitut. De siffror och diagram som redovisas i Feiges studie över Sverige och för den delen även i liknande studier som gjorts för andra länder ger siffror som är uppseendeväckande höga och visar på stark tillväxt som en av den dolda ekonomin. För Sverige skulle sålunda den andel de totala av inkomsterna som redovisas ens i NR ha ökat successivt från ganska låga värden i början av 1960-talet till inte mindre än mellan 25 och 30 procent i början av 1980-talet. Dessa uppgifter skall läggas till de uppskattningar av svart ekonomi som presenterats och innebär ovan sålunda att bara mellan 65 och 70 procent den totala ekonomiska av verksamheten skulle ingå i NR. Den ekonomiska statistiken och NR med

Bilaga 16 4

dess implicita skattningar ekonomi skulle sålunda sedan början av svart 1970-talet ha varit grovt missvisande. av

Jämförelser sysselsättningsintensitet ang

amerikanske ekonomen Edward Denisonz Det finns emellertid som den visat andra mått är mycket relevanta än penningmängden om som mer vill belysa den dolda sektorn och dess sannolika tillväxt, nämligen man sysselsättningsintensiteten och det relativa arbetskraftstalet. Med sysselsättningsintensitet kvoten mellan antalet sysselsatta och avses befolkningen i arbetsför ålder. Det relativa arbetskraftstalet är kvoten mellan arbetskraften sysselsatta plus arbetslösa och den arbetsföra - befolkningen. Om stor och snabbt växande dold sektor skulle en förorsaka felredovisning i den ekonomiska statistiken borde sysselsättningsintensiteten och arbetskraftstalet minska, för i så fall borde personer i ökande utsträckning falla utanför den rapporterade sysselsättningen och

arbetskraften. Tablån nedan visar för åren 1980, 1985 och 1991 först befolkningen i arbetsför ålder, antal sysselsatta enligt NRs beräkning samt sysselsättningsintensiteten. Denna har under perioden ökat, något som avspeglar Ökad sysselsättningsgrad för kvinnorna. En tilltagande bias under en 1980-talet till följd växande dold ekonomi borde emellertid kunna av en spåras i minskande sysselsättningsintensitet för männen. NRs en sysselsättningsberäkningar medger dock inte någon fördelning kön,

utan därvid är hänvisad till AKU. man

Sysselsättningsintensitet och relativa arbetskraftstal

zReview of Income and Wealth 1982:1.

Bilaga 4 17

Sysselsättningsintensiteten enligt AKU stämmer väl överens med motsvarande enligt NR, dock med en tendens till något kraftigare ökning mot slutet av perioden. Tablån visar intensitetstalen för män och kvinnor i åldersgruppen 16 64 år. Talen för kvinnor har ökat betydligt, från - 73,4 procent 1980 till 80 procent 1991. Enligt årliga beräkningar som dock inte återges här minskade talen för männen med ett par procentenheter mellan 1980 och 1981 men därefter har de legat en i stort sett oförändrad nivå, dock med tillfällig uppgång 1989 och 1990. en Tablån anger också de relativa arbetskraftstalen för män kvinnor, resp alltså sysselsatta plus arbetslösa i relation till motsvarande befolkningsgrupp i arbetsför ålder. Varken i sysselsättningsintensitet eller i relativa arbetskraftstal kan spåra någon tendens till att arbetskraft man svart skulle ha fått någon markant ökad betydelse under den redovisade perioden. Om detta trots allt skulle skett måste göra det inte särskilt man realistiska antagandet att det 15-tal procent t.ex. de män av som registrerats som sysselsatta under perioden i betydligt stigande utsträckning skulle ha fått sysselsättning i den svarta sektorn. Man kan givetvis inte utesluta att så skett i viss omfattning inte så kraftigt men som t.ex. Feiges kalkyler skulle förutsätta. En dold sysselsättningsintensitet om så mycket som orealistiska 10 procent skulle sålunda den om påverkade lönesummorna proportionellt innebära ökning en av svarta löner i storleksordningen 60 miljarder, vilket i sin tur skulle innebära ett påslag BNP med i förhållande till Feiges beräkning blygsamma 4 procent.

Beräkningar av skatteundandragandet

Som utgångspunkt för de beräkningar över skatteundandragande till följd av svan ekonomisk verksamhet som presenteras nedan är det först nödvändigt att precisera olika skattebaser i realekonomiska Detta termer. görs i nedanstående tablå, som i sin tur anknyter till den tablå som presenterades i inledningen rörande NR-systemets definitioner.

A. Skatter som utgått på produktion och inkomster i korrekt redovisad verksamhet. B. Skatter som skulle utgått svart ekonomi, uppmätt i NR. C. Skatter som skulle utgått svart ekonomi, uppmätt i NR. D Skatter som skulle utgått illegal produktiv verksamhet.

18 Bilaga 4

Skatter utgått kapitalinkomster från vit ekonomi, som trans- E. som fererats till andra sektorer och som deklarerats korrekt. skulle utgått kapitalinkomster som deklarerats Skatter som korrekt. utgått realiserade och korrekt deklarerade kapital- G Skatter som vinster och förmögenhet. skulle utgått realiserade, korrekt deklarerade H. Skatter som men kapitalvinster och förmögenhet.

Det totala skatteundandragandet motsvarar B + C + D + F + H. Det finns inget underlag i den föreliggande framställningen för att beräkna total. Det går sålunda bara att göra kalkyl, som begränsar sig denna en till kategorien B. beräkna hur mycket skatt skulle erlagts om inkomsterna i För att som verksamheten varit korrekt redovisade behöver man dels veta den svarta omfattningen de inkomsterna, dels ta ställning till vilka av svarta beskattningsformer och skattesatser dessa skulle ha träffats av. En som beräkning skatteundandragandet kompliceras emellertid av ytterligare av faktor, nämligen beskattningens inverkan priserna och därmed en volymerna. givetvis intressant söka kalkylera hur stort skatteundan- Det är mest att dragandet varit efter skattereformen. Beräkningarna nedan avser därför 1991. Om kunde göra motsvarande kalkyler för är före skattereforman princip få underlag för bedöma de olika skattesystemen skulle man i att effektivitet. Det är emellertid mycket tveksamt om man i praktiken mens få tillräcklig precision i kalkylerna för att kunna göra en sådan kan bedömning. Med de höga skattesatser gäller i de svenska skattesystemen är det som givetvis dess inverkan på priser och volymer är mycket att vänta att betydande. En bruttoomsättning 100 tkr har normalt att erlägga moms storleksordningen 0,35100-20 28 tkr3 20 tkr samt egenavgifter i På nettoinkomsten utgår kommunalskatt på i genomsnitt 31 procent, men inkomster brytpunkten träffas dessutom statlig skatt på 20 över av en Om detta gäller fjärdedel inkomsterna blir den genomsnittprocent. en av marginalskattesatsen 36 För omsättning av den angivna liga procent,

3Här bortses från avdragsgilla rörelsekostnader och avskrivningar, som reducerar basen för egenavgifter och skatter.

Bilaga 4 19

storleken, som är undanhållen från inkomster över brytpunkten blir sålunda den undandragna inkomstskatten O,3680-28 19 tkr. Den totala skattesatsen blir därmed 20 + 28 + 19 67 procent. Detta innebär att svart ekonomisk verksamhet kan offerera sina produkter till exempelvis halva priset och ändå vara betydligt mer lönsam än korrekt redovisad verksamhet. Det går givetvis inte att precisera vilka priser som skulle ha gällt om verksamheten i den obeskattade sektorn flyttats över till den beskattade. Beräkningen ovan kan bara användas för att antyda att det då måste röra sig om en betydande prisökning. Under sådana förhållanden skulle mycket av verksamheten sannolikt kommit till stånd. En prisökning på t.ex. 50 procent i kombination med en volymminskning på 50 procent skulle ge en ökning av skatteunderlaget med l,500,50 75 procent, och erlagd skatt skulle då med de angivna skattesatserna öka med 67 procent av det breddade underlaget, dvs. med drygt 50 procent. Om volymminskningen stannade vid 33 procent skulle skatteunderlaget öka med 100 procent, dvs. med hela den tidigare obeskattade verksamheten. Erlagd skatt skulle därmed öka med 67 procent av denna. Det finns inget empiriskt underlag för att fastställa effekterna på priser och volymer vid en hypotetisk överflyttning från obeskattad till beskattad verksamhet. Man kan därför bara ange skatteundandragandet i form av en överslagskalkyl. För att förenkla denna har antagits att konstellationen prisökning-volymminskning är sådan att skatteunderlaget skulle öka med 100 procent av det belopp som beräknats för den dolda sektorn.

Överslagskalkyl över skatteundandragandet 1991. Milj kr.

De dolda verksamheter som genererat svarta löner, redovisade företagarinkomster eller bidragit till inkomstrestposten har antagits utgöra rnomspliktig verksamhet och den därvid undandragna momsen framgår av tablån ovan. Alla typerna borde därutöver ha beskattats med egenavgifter motsvarande de angivna beloppen. Beträffande inkomstskatten har antagits att inkomsterna i genomsnitt belastas med en marginalskattesats

20 Bilaga 4

36 Tablân visar att det totala skatteundandragandet i den på procent. sektorn 1991 skulle ha uppgått till ca 45 miljarder kr. svarta dock understrykas att detta är mycket osäker siffra. Det är Det bör en sålunda oklart bör beräknas med full skattesats och om om moms antagandet beträffande hur mycket inkomsterna som skulle fallit över av brytpunkten är riktigt. Vidare gäller att även andra varuskatter än moms blivit undanhållna och mängd bidrag och förmåner utgått kan ha att en felaktiga premisser. En grundläggande osäkerhet beror givetvis också de presenterade kalkylema inte exakt bild över den svarta att ger en ekonomin. Slutligen finns inget underlag för att bedöma pris- och volymeffekterna hypotetisk eliminering av svart verksamhet. av en

5 Bilaga Analyser av tjänstesektorn

hos sekretariaten inom EU och

OECD

1 EU-studie våren 1994

Våren 1994 avser EU att publicera en studie om tjänstesektoms ställning inom gemenskapens medlemsländer. Studien omfattar emellertid inte hushållssektom. De sektorer som behandlas är transport- och kommunikationstjänster, företagstjänster, bankñnanstjänster, hotell- och restaurangnäringen samt byggsektorn. Målet för studien är att producera en bred kartläggning av respektive sektor inom varje medlemsnation. Rapporten avser att belysa såväl makroekonomiska karakteristika av typen förädlingsvärde, produktivitet, sysselsättning och investeringsnivâ som mikroekonomiska drag, t.ex. marknadsstruktur, koncentrationsgrad, omfattning av produktdifferentiering och anställningsstruktur etc. I sepember 1993 publicerade EU en kortfattad projektbeskrivning med åtföljande förstudie Impact of The Internal Market The Tertiary on Sector, Buiges Sapir, September 1993. 1 förstudien konstateras att skapandet av den inre marknaden kommer att medföra omfattande strukturförändringar inom tjänstesektom. Sektorer varit skyddade som från internationell konkurrens kommer att få verka i helt marknadsen ny struktur. Hit hör banksektorn, telekommunikationer, byggsektorn och försäkringsmarknaden. Dessa sektorer förutspås snabb tillväxt och en ökad sysselsättning. Hotell- och restaurangnäringen är redan väl intemationaliserad och tros därför mindre omställningsproblem. Förstudien beskriver ett antal faktorer utmärkande för som anses tjänstesektom. Hit hör en relativt stor andel små och medelstora företag, relativt många deltidsanställda kvinnor samt behovet direktkontakt av mellan producent och konsument vilket gör att produktionen får en lokal geografisk karaktär. Tjänstesektom i vid mening spelar en viktig roll för EUs ekonomier. Den svarade 1990 för närmare 48 % av BNI och 42 % av den totala sysselsättningen. Medan antalet arbetstillfällen i industrisektom minskat med 4 miljoner mellan 1980 och 1990 har de ökat med 8 miljoner inom tjänstesektom.

Samtidigt tjänstesektorn omfattar närmare 50 % av BNI utgör den som inte än 20 % den totala handeln mellan länderna. Däremot svarar mer av direktinvesteringar i tjänstesektom för hälften av alla utländska direktinvesteringar i EU. Internationaliseringsraden i konventionell bemärkelse har sålunda varit mindre inom tjänstesektorn än inom industrin.

för i USA

2 Tjänstesektorns roll sysselsättningen

OECD-studie

och Europa sammanfattning av en

-

Sedan det tidigare 1970-talet har det skapats 30 miljoner nya arbetstillfällen i USA att jämföra med omkring 10 miljoner i Västeuropa. Arbetslösheten i USA har minskat till omkring 6-7 % medan den i Europa permanentats på nivå över 10 %. I syfte att utröna vad Europa en skulle kunna tänkas lära USA arrangerade OECD 1988 ett seminarium av i frågan. Seminariet resulterade i rapport Mecanisms for Job Creation en lessons from The United States OECD, Paris 1989. Rapporten är vilket inte hindrar dess slutsatsr torde således ett par år gammal att vara relevanta än idag. Det är svårt göra relevanta jämförelser mellan USA och Europa. att USA är relativt enhetlig kontinent. Migration underlättas av en stor men valuta, gemensamt språk och gemensamma regler. Europa en gemensam har därvidlag motsatta egenskaper. Dessa skillnader till trots är det möjligt att göra jämförelser mellan de två kontinentema. presenterades seminariet tillbakavisade hypotesen De rapporter som olikheter mellan USA och Västeuropa kunnat härledas till snabbare att ekonomisk tillväxt i USA. Många europeiska länder har under den aktuella tidsperioden haft väl så hög tillväxt mätt som ökning i BNP en capita. Flertalet seminariedeltagare underströk att det knappast per föreligger något mekaniskt samband mellan ekonomisk tillväxt och antalet

nyskapade arbetstillfällen.

USA mer flexibelt

Skillnaderna mellan USA och Europa står inte att finna i makroekonomiska faktorer i mikroekonomiska. Den amerikanska samhällsekonomin utan flexibel. Marknadskraftema har större spelrum. Varu- och är mer faktormarknaderna fungerar bättre. En viktig slutsats som härvidlag dras

Bilaga 5 3

i OECD-rapporten är att det inte räcker med att fokusera analysen på den amerikanska arbetsmarknaden. Den är mindre reglerad än de europeiska. Såväl lönenivâ lönestruktur är bättre anpassad till marknadens som behov. Men detta är endast nödvändiga villkor, inte tillräckliga. En flexibel arbetsmarknad får svårt att fungera adekvat om den inte backas upp av andra väl fungerande marknader. The concepts of mobility and flexibility crucial to any discussion are of employment in the United States. But Europeans have tended to define flexibility to much in terms of labor market and to little in broader terms of social flexibility. the whole of American society that more flexible, not just labor. sid 21 I USA är entry och exitmöjlighetema större. Det skärper konkurrensen enskilda marknader samtidigt som etableringshindren är mindre för dem vill komma in. Kapitalmarknaden är rörligare och mer som diversiñerad vilket borgar för effektivare allokering samtidigt som en entreprenörer har lättare att finansiera nya projekt. Bostadsmarknaden och bostadsfinansieringsmarknadema är smidigare. Det underlättar omflyttning mellan branscher, regioner och sektorer. Noteras bör att denna rapport publicerades innan EU och EFTA slutgiltigt beslutade att upprätta en gemensam inre europeisk marknad. Detta projekt till betydande del ett försök att bota den Eurosclerosis var som det talades så mycket om l980-talet. Så långt OECD-rapportens generella konklusioner.

USAs tjänstesektor har skapat de nya jobben

Av USAs 30 miljoner nya arbetstillfällen skapades 27 miljoner inom tjänstesektom. Företag med mindre än 20 anställda svarade för 80 % av nyanställningarna. För den snabbaste tillväxttakten svarade bank- och försäkringsväsende samt fastighetsförvaltning och hithörande verksamheter. Detta kan förklaras avregleringar, ökad efterfrågan och av medföljande ökat utbud av alltmer sofistikerade tjänster inom dessa aktiviteter. Men därtill har ett antal nytillkommande marknader uppvisat snabb och stadig tillväxt. Hit hör fast-foodkedjor, sociala verksamheter som daghem, förskoleutbildning, âldringsvård, städservice, skötsel av parker och idrottsanläggningar etc.

4 Bilaga 5

Efterfrågerelaterade förklaringar

Omkring 65 % de nyskapade arbetstillfällena i USA har tagits i av stigande kvinnliga förvärvsfrekvensen har ökt anspråk av kvinnor. Den efterfrågan på hushållstjänster i vid mening. En större andel enpersonshushåll har skapat ökad efterfrågan fast-foodkedjor. Det är några angivna orsaker efterfrågesidan.

Utbudsrelatcrade förklaringar

Många att den viktigaste förklaringen till sysselsättningsförmenar ändringarna ligger i ett flexibelt utbud. Det nya som hänt är att produktion och tillhandahållande av sådana tjänster alltmer kommit att utföras privata vinstmaximerande företag. Dessa har ersatt offentlig av sektor och produktion inom hushållen. Produktion av dessa tjänster har professionaliserats. Att så kunnat ske beror väsentligen en omläggning den ekonomiska politiken. Den privata sektorn har gynnats. Med hjälp av avregleringar, borttagande av lagliga etableringsinder och minskade av skattekilar har det blivit möjligt för privata entreprenörer att ge sig in på marknader de tidigare var utestängda från. som En vanlig uppfattning från kritiska betraktare av den amerikanska arbetsmarknaden är att de arbetstillfällena i första hand är lågpronya duktiva och lägavlönade McDonaldsekonomin. Dessa frågor i OECD-rapporten. Där konstateras att den tas upp genomsnittliga produktivitetshöjningen varit lägre i USA än i Västueropa och att del de nya jobben återfinns i lâglönenäringar. Men en av bilden behöver också modifieras. Ett flertal tjänstemarknader utmärks av mycket stark produktivitetstillväxt. en vi skall lösa arbetslösheten med låglönejobb eller med Frågan om höglönejobb är felställd. Det existerar ingen pool av vare sig låglöneeller höglönejobb. Vore det så enkelt skulle problemen lätt bringas ur världen. Ingen statsmakt kan trolla fram arbetstillfällen med hög lön och hög produktivitet. Riktiga arbetstillfällen kan endast skapas marknaden genom att behov i samspel mellan entreprenörer, utbud anpassas till konsumenternas finansiärer och anställda. Lönen är än med viktiga undantag en om avspegling den verksamhetsmässiga produktiviteten och marknadens av värdering av produkten.

sou 1994:43 Bilaga 5

Produktivitet är cn funktion av teknik och teknologi, arbetsorganisation, konkurrens och omvandlingstryck, tillgång till humankapital med mera. Dessutom finns en del positiva effekter av den amerikanska utvecklingen som sällan uppmärksammas. Det är relativt lätt att starta företag inom hushâllssektorn. Kapitalkostnaderna är inte särskilt krävande. Detta har gjort det möjligt för grupper med begränsad formell skolning att starta företag. Konsumenter har fått tillgång till nya tekniker och ett större utbud att välja mellan. För producenterna har nya öppningar givit chans till viktig on-tlte-job training. Det skall inte heller bortses från att många lâglönejobb utmärks av stor omsättning. Att periodvis ta anställning i sådan verksamhet kan vara ett sätt att arbetslivserfarenhet.

i

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelning för denstatliga 35.Vårandes stämma ochandras. . statistiken.Fi Kulturpolitikochinternationalisering. Ku.

Kommunema. Landstingen ochEuropa 36. Miljö ochfysiskplanering. M. . + Bilagedel.C. 37. Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder

Mänsföreställningar om kvinnoroch Chefskap. S. l900-taIet i Sverige. UD. . Vapenlagen och EG.Ju. 38. Kvinnor,bamocharbeteiSverigei850-l993.UD. . Kriminalvårdochpsykiatri. Ju. 39. Gamla är ungasom blivit äldre. Om solidaritet . SverigeochEuropa. En samhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiska äldreåret1993. . konsekvensanalys. Fi. 4C. Långsiktig strâlskyddsforskning. M.

EU,EES ochmiljön.M. 41. Ledighetslagstiñningen en översyn. A. . ochtrossamfunden. . Historisktvägval- FöljdemaförSverigei utrikes- 42.Staten C.

och säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, 43. Uppskattad sysselsättning skattemas om betydelse respektive intebli medlemi Europeiska unionen. UD. för denprivatatjanstese lur. Fi.

Förnyelse och kontinuitet- om konst ochkultur . i framtiden.Ku.

till övergripande . Anslutning EU- till Förslag

lagstiftning.UD.

Omkrigetkommit... Förberedelser för mottagande . av militärt bistånd1949-[969 + Bilagedel. SB.

Suverånitet och demokrati . + bilagedelmed expertuppsatser. UD.

JlK-metoden, m.m. Fi. . 14.Konsumentpolitik i enny tid.C.

På väg. K. . Skoterköming jordbruks-ochskogsmark. . Kartläggning ochåtgärdsförslag. M.

l7. Års- och koncemredovisning enligtEG-direktiv.

Del och l ll. Ju.

Kvalitet kommunalverksamhetnationell i . uppföljningochutvärdering. C.

19 Renarolleri biståndet-styrningoch arbetsfördelning . i en effektivbistándsförvalming. UD.

20.Reformerat pensionssystem. S.

71 Reformerat pensionssystem. Bilaga A. . Kostnader ochindivideffekter.

22. Reformerat pensionssystem. Bilaga B.

Kvinnors ATP ochavtalspensioner.

Förvaltabostäder. Ju. . Svenskalkoholpolitik en strategi Rsrframtiden. . - Svensk alkoholpolitik - bakgrund och nuläge. . Att förebygga alkoholproblem. S.

Vård av alkoholmissbrukare. . Kvinnoroch alkohol. . Bum Föräldrar Alkohol. - - . Vallagen.Ju. . Vissamervärdeskatteñågor lll Kultur m.m. Fi. . - MycketUnderSamma Tak.C. . Vandelnsbetydelse i medborgarskapsärenden, m.m. . Ku.

Tekniskt utrymme förytterligare TV-sandningar. Ku. .

1994 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Finansdepartementet

Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av Ändrad ansvarsfördelning förden statliga statistikken. [1] militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. Sverige och Europa.En samhällsekonomisk konsekvensanalys. [6] Justitiedepartementet JIK-metoden, m.m. [13] Vissa mervärdeskattefrágor lll Kultur mm. [311] vapenlagen och EG [4] psykiatri.[5] Uppskattad sysselsättning om skattemas betydeelse Kriminalvårdoch - Års- koncemredovisning enligt EG-direktiv. förden privata tjanstesektom. [43] och Del 1 och Ju. 11. [17] Förvalta bostäder. [23] Kulturdepartementet

Vallagen. [30] Förnyelse och kontinuitet om konst ochkultur i framtiden. [9] Utrikesdepartementet Vandelnsbetydelse i medborgarskapsärenden, mmm. [33] förSverigei utrikes-och Teknisktutrymme förytterligare FV-sändningar.: [34] Historisktvägval- Följdema säkerhetspolitiskt hänseende av att bli. respektive inte bli Vårandesstämma - ochandras. medlem i Europeiska unionen. [8] Kulturpolitik och internationalisering. [35]

Anslutning till EU Förslag till övergripande - Arbetsmarknadsdepartementet lagstiftning. [l0] Suveränitet och demokrati Ledighetslagstiñningen en översyn [41] x + bilagedelmedexpertuppsatser. [12] Rena roller i biståndet styrning och arbetsfördelning Civildepartementet i en effektiv biståndsförvaltning. [19] Kommunerna, Landstingen ochEuropa. Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under1900-talet + Bilagedel.[2] i Sverige. [37] Konsumentpolitik i enny tid. [14] Kvinnor,bam ocharbete i Sverige 1850-1993, [38] Kvaliteti kommunal verksamhet nationell uppföljningoch utvärdering. [18] Socialdepartementet Mycket UnderSamma Tak. [32] Mäns föreställningar kvinnor och chefsskap. [3] Staten och trossamfunden. [42] om Reformerat pensionssystem. [20] BilagaA. Miljö- och naturresursdepartemrentet Reformerat pensionssystem. Kostnader och individeffekter. [21] EU,EES ochmiljön. [7] Reformerat pensionssystem. BilagaB. Skoterköming påjordbruks- och skogsmark. KvinnorsATP och avtalspensioner. [22] Kartläggning och åtgärdsförslag. [16] Svensk alkoholpolitik en strategi för framtiden. [24] Miljö och fysiskplanering. [36] - Svensk alkoholpolitik bakgrund och nuläge. [25] Långsiktig strälskyddsforskning. [40] - Att förebygga alkoholproblem. [26] Vårdav alkoholmissbnikare. [27] Kvinnor och alkohol.[28] Barn Föräldrar Alkohol.[29] e Gamlaär som blivit äldre. Om solidaritet mellan unga generationerna. Europeiska äldreåret1993. [39]

Kommunikationsdepartementet

Påväg. [15]