Växande råvaror betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

ve n

rhx

Statens offentliga utredningar 1994: 1 13 Miljö- och naturresursdepartementet

Växande råvaror

Betänkande av Bgråvaruutredningen

Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-13768-2 OFFSETCENTRAL Stockholm 1994 ISSN 0375-250X

Statsrådet Görel Thurdin

Genom beslut den november 4 1993 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådetOlof Johansson, att tillkalla en särskild utredare att utreda möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror Sverige, i

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 23 november 1993 f.d. Landshövdingen ClaesElmstedt till särskild utredare.

Till beredningen utsågs även sakkunniga, experter och sekreterare enligt nedanståendeförteckning. Utredningen har antagit namnet Bioråvaruutredningen.

Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Växande råvaror. Utredningen har därmed slutfört sitt uppdrag.

Stockholm ijuli 1994

ClaesElmstedt Agneta Ahgren Stålhandske

Förteckning över sakkunniga, experter och sekreterare i Biorüvaruutredningen

SAKKUNNIGA

Departementssekreteraren Åke Axenbom fr.o.m. 1994-01-01 Departementssekreteraren Hans Bergman fr.o.m. 1994-02-15 Hovrättsassessom Kerstin Cederlöf fr.0.m 1994-04-22 Departementssekreteraren Maria Gårding Wämberg fr.o.m. 1994-04 19 Departementssekreteraren Annika Helker Lundström fr.o.m. 1994-02-15 t.o.m. 1994-04-19

EXPERTER

Agronomen Hans Berggren fr.o.m. 1994-03-16 Agronomen Sten Liljedahl fr.o.m. 1994-02-15 Professorn Ragnar Ohlson from. 1994-01-01

SEKRETERARE

Filosofie licentiaten Agneta Åhgren Stålhandske fr.0.m. 1994-0101

Sammanfattning

bakom utvecklingen av förnyelsebara råvaror Drivkrafter

flertal faktorer har varit drivande bakom de senaste årens Ett ökande intresse i hela västvärlden för användandet av markant förnyelsebara råvaror.

miljöengagemang i samhället har påskyndat Ett starkt produktionsmetoder, material och produkter utvecklingen av nya lösa miljö- och avfallsproblemen. De biologiskt i strävan att förnyelsebarhet och koldioxidneutralitet baserade råvarornas till långsiktigt hållbar utveckling. Många innebär möjligheter en på förnyelsebara råvaror är också biologiskt produkter baserade Under förutsättning att avfallshanteringen utformas nedbrytbara. till kan biologiskt nedbrytbara så att denna egenskaptas vara bidra till minska avfallsberget. Utbyggnaden av produkter att komposteringssystem kan därför komma att bli en kommunala för industriella FoU-satsningar inom området. viktig drivkraft

Livsmedel produceras i överskott i västvärlden. Förhoppningar överskottsarealen skall kunna användas finns därför att delar av förnyelsebara råvaror för tekniska ändamål. för produktion av

europeiskt miljömärkningssystem kan också Framtagandet av ett produkter baserade på förnyelsebara råvaror. komma att gynna har föreslagit att medlemsstaterna skall Europakommissionen ansluta sig till ett gemensamt miljömärkningssystem eco- miljöval. Ett initialt hinder för produkter från för bästa labelling råvaror kan dock att såväl standarder som förnyelsebara vara mätmetoder för miljöegenskaper och teknisk prestanda olika saknas. Existerande standarder för petroleumbaserade ännu överförbara på de biologiskt baserade alternativ är inte

produkterna.

Produkterna

Produkter baserade på förnyelsebara råvaror kan bara ta stora

de uppfyller konsumenters och marknadsandelar om högt ställda krav på funktion och pris. Eftersom producenters naturliga produkter, stärkelse, växtfibrer och råvarorna är som vegetabiliska oljor, innebär det att dessas struktur och

sammansättning är given. Råvarorna måste därför på olika sätt

modifieras för uppfylla de olika krav som ställs att produktkomponenter. Modifieringen kan utföras med hjälp av

växtförädling eller med hjälp biotekniska metoder, men av vanligare blir sannolikt genom organisk- eller enzymatisk syntes.

Om råvaran skall ingå industriell i produktion krävs även ökad kunskap om processtekniskaegenskaper.

Såväl Sverige i som internationellt pågår forsknings- och utvecklingsverksamhet direkt syfte i att utveckla produkter baserade på förnyelsebara råvaror för olika tillämpningar. Vid kommersialisering är de generellaproblemen dels att produkterna i många fall ännu inte tekniskt kan konkurrera fullt ut med konventionellt framställda alternativ, dels att de nästan undantagslöst är dyrare.

Papper och pappersprodukter är för närvarande de överlägset största materialgruppema som baseras på förnyelsebar råvara. Utredningen har dock koncentrerat sitt arbete till nya produkter baseradepå förnyelsebar råvara.

Exempelpå nya produktgrupper som kommit ut på marknaden är produkter baseradepå vegetabilisk olja, t.ex. Smörjmedel,och produkter baseradepå stärkelse, t.ex. plastsubstitut. För ett stort antal mineraloljebaseradeSmörjmedelfinns idag tekniskt likvärdiga och miljömässigt överlägsna vegetabiliska alternativ. - - De s.k. stärkelseplastemabestod initialt huvudsakligen av mineraloljebaseradekomponenter. Dessa rönte dock en tillbakagång sedandet stod klart att den förmenta biologiska nedbrytbarheten endastbestod i att plasten fragmentiserades. Nya bionedbrytbara plaster, som nästan fullständigt består av förnyelsebar råvara, börjar dock nu komma ut på marknaden.

Utredningens förslag

Utredningens förslag syftar till att åstadkomma såväl kortsiktiga som långsiktiga resultat. Avgörande för en framgångsrik introduktion av förnyelsebararåvaror och produkter är att en helhetssyn utgör basenför statens agerandeinom området. Utredningen föreslår därför ett antal åtgärder vars samladeeffekt stimulerar utveckling och kommersialisering av produkter baseradepå förnyelsebararåvaror. Dessaåtgärder kan indelas i fyra huvudgrupper:

o Avgifter på miljömässigt negativa produkter. Denna åtgärd möjliggör en snabbaremarknadsintroduktion av alternativa produkter.

0 Framtagande av miljästandarderför önskadeprodukter, samt utveckling av mätmetoder,för att möjliggöra jämförelser mellan produkter baseradepå traditionella respektive förnyelsebara råvaror.

0 En tvärvetenskaplig och industrirelaterad fbrskningssatsning inom området vid svenskauniversitet och högskolor.

En statlig satsning på stöd till prototyp- och 0 demonstrationsanlüggningar vilket skapar förutsättningar för en

forskningsresultat. kommersialisering av

Petroleumbaserade Smörjmedel har dokumenterat negativa flera produktgrupper bland smörjmedlen finns miljöeffekter. För tekniskt fullgoda alternativ. Utredningen har diskuterat idag införandet producentansvar för mineraloljebaserade av ett har funnit detta inte skulle öka intresset för Smörjmedelmen att vegetabiliskt baserade smörjmedel. Vi har också utveckling av mineraloljebaserade Smörjmedel med övervägt att beläggavissa funnit med avgift ger motsvarande effekt förbud men att ett system flexibilitet för marknadens aktörer. Vi föreslår men innebär större mineraloljebaserade Smörjmedel beläggs med en avgift därför att kronor liter. l avsikt att stimulera insamling av om 5 per förorenade Smörjmedel föreslår utredningen införandet av en

återbetalning avgiftsmedel för dessa. Ett sådant restitution av förfarande skulle sannolikt öka insamlingsgraden, vilket är

angeläget från miljösynpunkt, men är förenat med vissa problem. Formema för ett restitutionssystem bör administrativa

därför närmare utredas.

miljöanpassade produkter är ett generellt Bristen på standarder för området. Till utredningen har framför allt bristen problem inom standarder för vegetabiliska smörjmedel och hydrauloljor på återkommande anförts ett avgörande hinder för en expansion som Avsaknaden tekniska standarder har bl.a. lett på marknaden. av maskintillverkare lämnar inga eller korta garantier om till att maskinerna körs med vegetabiliska alternativ. Utredningen anser

avgörande för konkurrensförmågan för produkter att det är på förnyelsebara råvaror att miljömässiga och tekniska baserade utarbetas. Vi föreslår därför att delar av de medel som standarder föreslagna avgiften på mineraloljebaserade genererasav den ovan till miljörelaterad Standardisering. Medel bör Smörjmedelavsätts för uppbyggnad de tekniska resurser som krävs ocksåavsättas av fastställande tekniska och miljömässiga prestanda. för av

kommersiell utveckling förnyelsebara råvaror förutsätter en En av storskalig forskningssatsningöver ämnesgränser och långsiktig och industrin och den akademiska världen. Regeringen har i mellan sammanhang vidtagit åtgärder för att stimulera till andra samverkan mellan industrin och den akademiska forskningen.

Exempel på fruktbara initiativ ar industridoktorander, forskarskolor Dessa måste dock utvecklas vidare och teknikbrostiftelsema. system till den kontinuerliga och aktiva samverkan som för att leda Utredningen bedömer, liksom t.ex. Nutek Näringseftersträvas. och teknikutvecklingsverket, att en slagkraftig

forskningssatsning inom området förnyelsebara råvaror

statliga forskningsanslag 50 miljoner kronor per år förutsätter om under 10-15 år.

Från utredningens sida finns en klar uppfattning att kapitahbrsärjning är en begränsande faktor för kommersialisering av forskningen inom området förnyelsebararåvaror. I bl.a. Tyskland och USA har anslagitsbetydande statliga medel till stöd för initiala kommersiella satsningar inom området. Delar av det överskott som genererasav den av utredningen föreslagna avgiften på mineraloljebaseradeSmörjmedelbör avsättas för finansiering av prototyp- ochdemonstrationsanläggningar för produkter baseradepå förnyelsebararåvaror. Vi uppskattar behovet av statligt kapitaltillskott till 100miljoner kronor år per under fem år, och anser att de statliga medlen bör utgöra till upp 40 procent av finansieringen för det enskilda projektet, medan medverkande företag bidrar med resterandekapital.

Utredningen har beaktat en rad produktgrupper för vilka det idag finns vegetabiliska och miljömässigt bättre alternativ. Detta gäller t.ex. mjukningsmedel i plaster,tryckfürger,färger ochlacker,vaskmedel, tvätl- och rengöringsmedel, bilvürdsmedel,isølermaterial,organiska lösningsmedel ochplaster.Vår bedömning är att det är motiverat att flera av dessaproduktgrupper närmare utreds med avseendepå miljömässiga, tekniska och ekonomiska möjligheter till, och konsekvenser av, en ökad användning Sverige. i Vi föreslår vidare att, vid offentlig upphandling av tryckeriarbeten, prioriteras ett utnyttjande av vegetabiliska tryckfärger.

1 Inledning

1 Utredningsdirektiven

regeringssammanträdet den 4 november 1993 bemyndigades Vid Miljödepartementet att tillkalla en särskild dåvarande chefen för omfattad kommittéförordningen 1976:119 med utredare - av utreda möjligheterna att utveckla och öka uppdrag att biologiska råvaror i Sverige samt att besluta om användningen av sekreterare och annat biträde åt utredaren sakkunniga, experter,

bilaga 1.

Biologiska råvaror utredningens definition 1.2 -

utredningen huvudsakligen begränsa oss till Vi har valt att i tekniska produkter baserade förnyelsebara råvaror från ett- och

fleråriga växter från svenskt jordbruk. Marginellt behandlas även

kemikalier baserade på skogsråvara.

har baserats att produkter baserade på Avgränsningen dels bedöms ha miljömässiga fördelar framför jordbruksråvaror konventionella produkter marknaden, dels är motsvarande etablerad industri, främst då den kraftigt konkurrensutsatta av Utredningen har därför ansett att det, på såväl petrokemiska. samhällsekonomiska, arbetsmarknadsmiljö- och resursmässiga, regionalpolitiska grunder, är motiverat att utreda politiska som för öka konkurrensförmågan för denna behovet av åtgärder att

produktgrupp.

användningsområden skogsråvara och fiber- Traditionella av såledesinte utredningen. Inte heller produkter omfattas av läkemedel, finkemikalier eller livsmedel. behandlas

och trävaror har tidigare behandlats i det särskilda Papper för träteknisk och träfiberforskning som regeringen program 1992 93:170 forskning för kunskap och presenterade i prop. om

framsteg.

Energiråvaror omfattas inte enligt utredningsdirektiven.

1.3 Utredningens arbete

Utredningen inledde sitt arbetei januari 1994. Arbetet har bedrivits genom dels sammanträdenmed hela beredningen, dels möten i mindre grupper.

För att få en uppfattning om omfattningen av FoU-verksamhet i Sverige med anknytning till förnyelsebararåvaror tillskrev utredningen initialt ett stort antal företag och organisationer som bedömdes som relevanta. Påbasis av svaren från dessahar utredningen, anslutning till i sammanträden, intervjuat representanter för följande företag: Alcro-Beckers AB, Lantbrukarnas riksförbund LRF, Mo och Domsjö AB, Mölnlycke AB, SvenskaLantmännen samt Tetra Pak Packaging SystemsAB.

Utredningen företog den 10 februari 1994 studiebesök vid företagen Lyckeby Stärkelsen samt Binol Filium AB.

Kungliga Skogs-och Lantbruksakademien KSLA arrangerade den 22 mars 1994 ett möte Produkter från biologiska råvaror vid - vilket utredningen presenterade sitt pågåendearbete. samband I med mötet framförde representanter för Bergvik Kemi AB företagets synpunkter kring användningen av råtallolja som bränsle värmeverk. i

Påuppdrag av utredningen har projektledaren vid Statens Maskinprovningar, LouiseJohansson,sammanställt slutsatser kring tekniska prestanda och behov av Standardisering av miljöanpassadehydrauloljor bilaga 2.

Utredningen har vidare haft kontakter med AzfallsskatteutredningenM 1993:09och beaktat desspreliminära slutsatser. Utredningen har därutöver tagit del av Energiskalteutredningens betänkande SOU 1994:85,och av riksdagen nyligen fattade beslut, de i delar som berör råtallolja. Utredningen har beaktat Närings- och Teknikutvecklingsverkets Nutek rapport Nya miljöanpassade produkterfrån förnyelsebararåvaror R 1994:12. Utredningen har även tagit del av resultat och slutsatser från projekt Rensmörjashydrauloljetest, vilket utförts på uppdrag av Göteborgs kommun.

BAKGRUND

2 Förnyelsebara råvaror en översikt -

2. 1 Varför förnyelsebara råvaror

förra århundradet baseradesmerparten av Vid mitten av växtmaterial i olika former. Återstoden industriråvaroma på animalieråvara eller oorganiska råvaror som sand, utvanns ur ur järn och andra metaller.

upptäckten de fossila råvarorna minskade successivt I och med av traditionella råvarukälloma. Kol och framför allt intresset för de mineralolja blev industrins universalråvaror. Efter andra

hade den industriella forskningen och utvecklingen världskriget området förnyelsebara råvaror minskat markant. inom andel material till tekniska tillämpningar har i Jordbrukets av motsvarande grad minskat under 1900-talet figur A.

och 1979 de första tydliga indikationema på Oljekrisema 1973 var rnineraloljan är ändlig De fossila bränslenas bidrag att en resurs. växthuseffekten har ytterligare tydliggjort behovet av till ersättningsråvaror för mineralolja.

framställs merparten organiska kemikalier och För närvarande av syntetiska polymerer på petrokemisk väg med mineralolja eller

råvara. Omkring 85 procent av världsproduktionen naturgas som organiska kemikalier framställs med petroleum som bas, av baseras på naturgas och mindre än fem medan cirka tio procent baseras på kol eller andra organiska råvaror. procent

till Västeuropas totala oljekonsumtion, är dock Satt i relation den petrokemiska industrin liten. Omkring förbrukningen inom råoljan används inom denna industrigren, varav sju procent av procentenheter går till framställning av plastprodukter. De fyra helt dominerande användningsområdena för mineralolja är

industriproduktion och fastighetsuppvärmning. transporter,

Även den petrokemiska industrin förbrukar en marginell om råoljan, finns det anledning att öka användningen av andel av förnyelsebara råvaror i alla tillämpningar som idag baseras på

fossila råvaror. De förnyelsebara råvarorna är oändliga och

koldioxidneutrala och ger dessutom bättre förutsättningar att

konstruera produkter som är biologiskt nedbrytbara. Den biologiska nedbrytbarheten minskar riskerna för toxicitet och

upplagring i växter och organismer. Den innebär även att avfallshanteringen kan göras mer flexibel med kompostering som ett alternativ till förbränning.

Sverige är ett glesbefolkat land och vi har därför ännu inte ställts inför de mer eller mindre akuta avfallsproblem stora delar som av världen i övrigt brottas med. Soptippar som bokstavligen svämmar över är i många länder en realitet som måsteåtgärdas snarast. l detta sammanhanghar stora förhoppningar knutits till biologiskt nedbrytbara material från förnyelsebararåvaror. den l tidiga produktutvecklingen fanns en optimism att nedbrytbarhet innebar att avfallet skulle kunna slängaspå en deponi för att därefter försvinna. Erfarenheterna har dock visat att biologisk nedbrytbarhet är en komplex kräver goda processsom komposteringsbetingelser för att fungera. Biologiskt nedbrytbara material är således ingen tulipanaros utan ett element i utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle.

Konsumenternas efterfrågan på miljövänliga produkter har bidragit till industrins uttalade intresse för förnyelsebara råvaror. Företagen ser egen FoU inom området förutsättning för som en att såväl behålla existerande marknadsandelar givetvis som - möjligheter att vinna helt nya.

Den industrialiserade västvärlden har idag en betydande överproduktion av livsmedel. Det finns därför förhoppningar om att delar av överskottsarealen skall kunna användas för produktion av förnyelsebararåvaror för tekniska ändamål.

Även regionalpolitiska motiv har drivit på utvecklingen av förnyelsebara råvaror. l detta sammanhang ses produktionen av vissa av råvarorna som en möjlighet att finna avsättning för nischgrödor, vilka ger utvecklingsmöjligheter för ett allt mer konkurrensutsatt jordbruk och småskalig industri.

I det följande avsnittet presenteras de förnyelsebara råvaror som idag främst förs fram för tekniska tillämpningar. Vi redovisar också några exempel på produkter och produktområden för vilka den svenska industrin och forskarsamhället markerat sitt intresse genom forsknings- och utvecklingsinsatser. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara heltäckande med avseendepå FoU-insatser. Med exemplen vill vi visa att det landet i finns en betydande kunskapspotential som redan har omsatts till färdiga produkter eller tekniskt avanceradeutvecklingsprojekt.

2.3 vegetabiliska oljor

Vegetabiliska oljor är den dominerande jordbruksråvaran för industriella produkter; omkring 15 procent av världs-

vegetabiliska oljor används utanför produktionen av livsmedelssektom.

oljor har många tekniska tillämpningar: mjukgörare Vegetabiliska används för göra t.ex. plastmaterial böjliga och formbara; att stabiliseringsmedel skänker andra substanser kemisk motståndsemulgeringsmedel gör olösliga vätskor blandbara; kraft; annars tensider reducerar ytspänningen hos vätskor och ytaktivaämnen används ofta i rengöringsmedel; samt estrar, nyloner och hartser, vilka är basingredienseri många industriellt framställda produkter. Bland dessa kan nämnas, förutom plaster och rengöringsmedel, även Smörjmedel, bestrykningsmedel, rostskyddsmedel, klister och lim, kosmetika, vattenavvisande

ämnen samt bränsle.

vegetabiliska oljor används både inom livsmedelssektorn Vissa för tekniska produkter, t.ex. sojaolja och rapsolja. och som råvara teknisk användning såsom linolja, ricinolja En del oljor har enbart och tallolja.

rybs för närvarande de enda oljeväxter som odlas i Raps och är i Sverige. Oljan från raps och rybs används idag större omfattning är dock även mycket användbar som råvara mest i livsmedel. Den för vidareförädling till olika tekniska produkter.

har, efter antal år helt legat nere, åter kommit Linodlingen att ett få viss betydelse. Aven skogsindustrins produktion av att en tallolja är betydelsefull.

odlas i liten skala krydda. I mindre försök har även Vitsenap som solros, Vallmo och crambe odlats.

2.3.1 Rapsolja

beteckningen ingår de fyra växtslagen höstraps, vårraps, I raps höstrybs och vårrybs. Vanligast i Sverige är höstraps som svarar för omkring 30-50procent av odlingsarealen.

Vegetabiliska oljor utvinns oljeväxtfrö genom kall- eller ur varmpressning. Biproduktema rapsexpeller respektive rapsmjöl

används som djurfoder.

Oljeproduktionen i Sverige uppgick år 1993 till 120 000 ton varav tredjedelar förbrukades inom livsmedelssektom och en två fjärdedel exporterades. Återstoden 10 000 ton förbrukades i

tekniska tillämpningar inom landet.

Smärjøljeprødukter

Smörjmedels grundläggande funktion är att minska friktionen mellan två ytor som rör sig mot varandra. DagensSmörjmedelhar dock många ytterligare uppgifter, såsomöverföring av kraft eller värme, smutslösning, korrosionsinhibering, eller kylning och isolering tabell 1.

Gemensamtför Smörjmedel är att de alla består av en basolja med större eller mindre tillsats av egenskapsförbättrande ämnen, s.k. additiv. Basoljornakan indelas i tre huvudgrupper: mineraløljør raffinerade petroleumoljor; syntetoljorsyntetiskt framställda oljor med petroleum, växtolja eller animaliefett som råvara samt vegetabiliska oljor raffinerade växtoljor.

Smörjmedel tillhör de volymmässigt absolut största produktgrupperna inom den kemiska industrin. Världsförbrukningen av Smörjmedel utgör knappt en procent av det globala råoljeuttaget. I Sverige varierar förbrukningen relativt kraftigt mellan åren: Enligt SCBsuppgifter fluktuerade förbrukningen från 209000 till 146000 m3 mellan åren 1989och 1993.Den genomsnittliga förbrukningen under dessafem år uppgick till ca 170000 m3. Den generellatendensen var dock att förbrukningen successivt minskade. Förbrukningen av Smörjmedel är dock konjunkturberoendevarför orsakentill volymminskningen är svårtolkad.

Bland vegetabiliska smörjoljor finns enkla, lågraffinerade produkter som exempelvis sågkedjeoljor, men även produkter med höga tekniska krav som hydrauloljor. Marknadsvolymen för de vegetabiliska oljorna är generellt mycket låg tabell 2. Det är bara inom ett fåtal produktområden som sågkedjeoljor, penetreringsoljor, halkbaneoljor och rörtätningsfett som de vegetabiliska alternativen har 50 procent eller mer av marknaden. Detta kan delvis förklaras av att kraven på teknisk prestanda för dessainte är lika höga som för t.ex. hydrauloljor. Prismässigt är de vegetabiliska smörjmedlen inom samtliga produktgrupper ungefär dubbelt sådyra som de mineraloljebaseradealternativen. Till skillnad,frånsituationeninomenergiområdet finns inte idagnägra ekonomiska styrmedelavsedda stimuleraanvändningen att av förnyelsebararåvarorframförfossila.

Det finns idag ett stort antal industriella aktörer den svenska marknaden med försäljning ocheller utveckling av vegetabiliska smörjmedel. Flertalet av de etableradeoljebolagenmarknadsför idag vegetabiliska alternativ till vissa av sina petroleumbaserade varumärken. Binol Filium AB ett dotterföretag till Karlshamns - AB har sedanflera år producerat och marknadsfört bl.a. rapsolje- baseradetekniska oljor. Företagethar en årsproduktion på över 2 000 ton rapsoljebaserade smörjmedel. Företagetsegna bedömningar är att produktionen år 1998kommer att vara ca

7 000 Dagens anläggning har en produktionskapacitet om ton. 10 000 ton.

Rapsmetylester

rapsoljan har begränsade möjligheter som drivmedel. Den rena kan omförestring av rapsoljan få en Däremot man genom dieseloljeliknande produkt. Omförestring är tekniskt sett en enkel procedur, och den omförestrade oljan kan direkt användas i dieselmotorer utan förändring konstruktionen. Vid av tillsätts etanol eller metanol och man får då omförestringen antingen rapsmetylester RME eller rapsetylester REE.

har framför allt prövats bränsle men har en potentiell RME som konkurrensförmåga även inom kemisk-tekniska användningar avfettning och tändvâtskor. Hittills gjorda erfarenheter indikerar

mycket goda lösande egenskaper.

Med dagens relation mellan priset för dieselbränsle och till odlarna i Sverige är RME inte konkurrenskraftigt, rapsfröpriser betraktas inom överskådlig framtid som ett nischbränsle utan fordonskategorier. Detta förklaras bl.a. av att den lämpat för vissa tillgängliga odlingsarealen för är begränsad. Allt talar för att raps betalningsviljan är högre för rapsolja som livsmedels- och

smörjmedelsråvara än som drivmedel.

Mjukningsmedel

Vegetabiliska oljor kan användas som kombinerade mjukningsmedel och stabilisatorer i plaster. Kommersiella produkter finns sedanlänge på marknaden men betraktas av nischprodukter lämpade för vissa specifika industrin som tillämpningar, t.ex. klara plastfilmer. Vegetabiliska mjukningsmedel utgör mindre än procent den totala förbrukningen av en av mjukningsmedel Sverige. i Liksom för de flesta övriga plastkemikalier har prisförhållandet relativt mineraloljebaserade produkter hittills varit ofördelaktigt. Den dominerande gruppen mineraloljebaserade mjukningsmedel ftalaterna är förknippade - med hälso- och miljöproblem se 3.1.8.

Tvätt- och rengöringsmedel

Rena fettsyror, framställs ur de vegetabiliska oljorna, är som viktiga råvaror framför allt inom tvål-, såp- och tensidtillverkning.

Svensktallolja används i t.ex. såprengöringsmedel och vissa miljövänliga tvättmedel.

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB har tillsammans med olika företag uppmuntrat och ekonomiskt stött olika projekt kring framtagning av temsidertillverkade av vegetabiliska oljor. Aven tvålfetter baseradepå inhemsk råvara har tagits fram för tvåltillverkning.

l en ansökantill Nuteks Närings- och teknikutvecklingsverkets kompetenscentraskisseras ett förslag till forskningsprogram kring Naturproduktbaserade tensider. detta I ingår en rad intressenter från landets högskolor och industriforskningsinstitut, liksom företag som Berol Nobel AB den dominerande tensidtillverkaren i Sverige, KarlshamnsAB, Lyckeby Stärkelsenoch Svenska Mejeriemas Riksförening SMR. Det föreslagnaforskningsprogrammet baseras till delar på redan idag pågåendeFoUsamverkan mellan den akademiska forskningen och Berol Nobel AB och Karlshamns AB.

Vegetabiliskatryckfärger

Vegetabiliska oljor kan användas tryckfärger i som substitut för mineralolja. Hittills är det främst sojaolja som använts i färgerna, vilket framför allt beror på att teknikutvecklingen inom området främst skett i USA där sojaböna är den dominerande oljeväxten. Även och linolja ar tekniskt fullgoda raps- alternativ. I Sverige ökar användningen av vegetabiliska tryckfärger. Råvaran är till allra störstadelen importerad sojaolja, men det finns inga tekniska hinder för att på sikt utveckla tryckfärger baseradepå inhemsk råvara. Vid KarlshamnsAB uppges att 90 procent av den olja man levererar till tryckfärgstillverkare utgörs av sojaolja,medan återstoden utgörs av rapsolja. Karlshamns AB har på uppdrag av ÖCB tagit fram tryckfärg med rapsolja bas. en som

Aftonbladet Göteborg i använder sedan en tid uteslutande vegetabiliska tryckfärger. Vid tidningens tryckeri pågår också försök att ersätta de lösningsmedelsbaserade vaskmedlen med vegetabiliska alternativ.

Nyloner

Bland nylonema är idag endast några procent baseradepå derivat från vegetabiliskaoljor. Sålunda tillverkas nylon 11 med ricinolja som råvara. Nylon 9 kan tillverkas från oljesyra och nylon 13 skulle kunna tillverkas med erukasyra som råvara. Nylon 13 har

rad positiva egenskaper jämfört med konkurrerande nyloner en den lämpad för kvalificerade tekniska användningsvilket gör isolatorer för högspänningsledningar, bränsletankar områden som och konstruktionsmaterial i båtar och flygplan. Prisi bilar som nylon 13 dock inte konkurrenskraftig, varför den ännu mässigt är inte produceras kommersiellt.

2.3.2 Linolja

linet Linum Usitassimum det högst nyttiga linet Det odlade - uppdelat på två olika former: spånadslin och oljelin. Dessa är för fibems textilanvändning respektive oljans odlas primärt

skull.

nygammal industrigröda. Före andra världskriget Oljelin är en svenska odlingen oljelin obetydlig. Vårt behov av frö var den av import. Under 1940-talet skedde en snabb och olja täcktes genom priskonkurrens från billigare petroleumprodukter expansion,men generellt minskad användning linolja vid färgoch en sett av och träimpregnering pressade under 1950-talet framställning I början 1960-talet hade odlingen i det tillbaka oljelinet. av

närmaste upphört.

1980-talettog Hushållningssällskapet i Örebro län Vid mitten av nyetablering oljelinet i Sverige. Dagens svenska initiativ till en av odlingsareal om ca 5 000 hektar. linoljeanvändning motsvarar en Örebro Linutveckling AB har målsättning att etablera totalt som landet, vilket kräver marknadsexpansion ca 10000 hektar inom en såväl traditionella marknadsområden. inom som nya

förklaring till att oljelin expanderat som en alternativ En jordbruksgröda är de produktionstekniska likheterna med annan

oljeväxtodling att pressningen oljan och viss vidaresamt av kan ske vid små, enkla anläggningar. Oljelinet kräver förädling därför mindre investeringar och utvecklingsarbete än t.ex. finns därför tämligen goda förutsättningar för spånadslinet.Det den enskilde odlaren att engagera sig i vidareförädlingen t.ex.

genom odlarägda pressbolag.

Oljelinet har dock idag svag odlingsekonomi jämfört med en andra inhemska grödor, vilket delvis är en följd av att lin inte

jordbruksprisregleringen. omfattas av

Merparten den linolja förbrukas inom landet importeras. av som Linolja importeras i två former: Den största mängden linolja till

färgindustrin kommer i form rå, oraffinerad olja. Inom detta av marknadssegment har den svenska produktionen av linolja tagit

vissa marknadsandelar. De andra kvalitetema utgörs av

raffinerad olja processats vid hög temperatur i syfte att som

förbättra hållbarhet och torkningsegenskaper. Det finns dock inte längre något raffinaderi för linolja Sverige. i

Traditionella användningsområden

Linfrö har viss avsättning inom livsmedelsområdet, bl.a. som hälsokost och till bröd. Normalt pressas dock fröet varvid en tredjedel till en fjärdedel blir olja, medan återstodenblir linfrömjöl linfrökaka vilken används som djurfoder.

Den traditionella användningen av linolja har förutsättningar att öka till följd av det växande intresset för biologiska och miljöriktiga råvaror. Vidare har linoljan visat sig ha bättre egenskaper för vissa tillämpningar. Den har bl.a. en bättre penetration i underlaget än konkurrerande råvaror.

I tekniska tillämpningar har linoljan traditionellt främst använts för träbehandling. Linoljan används idag till linoljefärger, alkydoljefärger, träoljor och rödfärg.

Ett annat traditionellt användningsområde för linolja är linoleummattor. Spackeloch kitt är andra produkter där linolja utnyttjas som råvara.

Annan teknisk användning

Linolja har möjligheter att utvecklas för användning inom nya områden, bl.a. som rostskyddsmedel och tryckfärg. i

I samarbetet mellan Lantbruksuniversitetet och Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut STFI pågår sedan1992 ett projekt - Träfürg,jukt ochmikroorganismer syfte i att jämföra olika färgers och lackers, bl.a. linoljans, skyddande egenskaper.

2.4 Stärkelse

Stärkelse är en kolhydrat som är rikligt förekommande i växter som spannmål, tapioka och potatis, där den lagras upp i kärnorna respektive rotknölama. i , Med åren har stärkelse blivit en allt viktigare teknisk råvara. Mycket talar för att stärkelsekan bli ett av de mest intressanta alternativen till den fossila oljan som industriråvara. Av den globalt producerade majs- och vetestärkelsenförbrukas sex

respektive fyra procent i tekniska tillämpningar utanför livsmedelssektom.

användas vid produktion av plaster, filmer, stärkelse kan t.ex. geler, absorptionsmedel,lim, tensider och andra tekniska produkter. Förutom att stärkelsenär nedbrytbar och biologiskt förnyelsebar såhar råvaran också funktionella fördelar i vissa tillämpningar. När produktionen kommit upp i volym räknar också med att produkterna kan bli prismässigt man konkurrenskraftiga.

2.4.1 Stärkelseråvaror

stärkelseråvaraär avvägning mellan pris, kvalitet och Valet av en användningsområde.

Majs är den dominerande stärkelseråvaran globalt sett. Majs har såväl hög avkastning högt stärkelseinnehåll och ger därmed som en billig råvara.

Potatisstärkelsens egenskaperär överlägsna majsstärkelsensi tekniska tillämpningar t.ex. som torrstyrke- och många retentionskemikalie vid papperstillverkning men har trots detta svårt att priskonkurrera.

europeiska stärkelseföretagen arbetar med flera De stora råvarubaser. I Europa har majsstärkelse en marknadsandel om ca delvis importerad, medan 25 procent härrör från 50 procent från vete. Produktionen har ökat kraftigt potatis och 25 procent rad år och EU har för närvarande ett betydande under en lång av stärkelseöverskott.

såväl majs de proteinrika biproduktema för För som vete svarar betydande del intäkterna och har därmed en avgörande en av betydelse för stärkelsens lönsamhet. Även potatis innehåller i låga halter vilket gör det dyrt att utnyttja. I bl.a. protein men Holland utvinns dock ett högvärdigt potatisprotein genom lakvatten. l Sverige utnyttjar det odlarägda indunstning av företaget Lyckeby Stärkelsen omfattar Sveriges stärkelseproducenter med dotterbolag biprodukten potatisfiber för olika kosttilläggsprodukter.

Den svenska stärkelseproduktionen har av historiska skäl på potatis. En stor andel den stärkelse som efterfrågas baserats av den svenska industrin importeras dock, med majs som den av dominerande råvaran.

Lyckeby Stärkelsen har ägarnas fabrikspotatis som råvarubas men producerar även vetestärkelse från svensk råvara, samt

importerar majsstärkelse.Lyckeby Stärkelsen är ocksåden största svenska importören av potatisstärkelse,vilket förklaras av att tillgången på regleringsmedelför prisrabatter begränsatden svenska odlingsvolymen.

Huvuddelen av den svenskastärkelsenfrån fabrikspotatis produceras vid Lyckeby Stärkelsensfem anläggningar Blekinge i och Kristianstad län. Livsmedelsstärkelsefrån vete produceras vid tre mindre fabriker Blekinge, i Södermanland och Skaraborg.

Lyckeby Stärkelsenhar som mål att öka den potatisbaserade produktionen från 50000 till 80 000 ton stärkelse fram till sekelskiftet. En förutsättning för detta är dock att svensk produktion kan hävda sig tekniskt och prismässigt, samt att EU inte kvoterar stärkelseproduktionen efter historiska volymer.

2.4.2 Teknisk användning

Volymmässigt är industrin utanför livsmedelsområdet den helt dominerande avnämaren för stärkelse tabell 3. Omkring 80 procent av den totala stärkelseförbrukningen i Sverige används inom denna sektor.

Papper

Den svenskapappersindustrins förbrukning av stärkelseoch stärkelsederivat baserastill 25 procent på svensk fabrikspotatis, medan återstoden importeras. Pappersindustrin liksom övriga tekniska marknader får köpa stärkelsetill världsmarknadspriser. Den svenskamarknadsandelenhar begränsats av tillgången på medel för att sänkaden högre inhemska prisnivån.

Under 1980-talethar pappersindustrins efterfrågan på stärkelse ökat med 5-10 procent per år. Tillväxten beror dels på en ökad pappersproduktion, speciellt av bestrukna kvaliteter, dels på att prisrelationer och teknisk utveckling möjliggjort en ökad inblandning av stärkelse.En fortsatt tillväxt kan förutses även om ökningstakten inom pappersindustrin och andra traditionella marknader förväntas ned till två till år. tre procent per

Etanol

Etanol kan tillverkas från rad olika råvaror: sockerrika som en sockerbetor, stärkelserika spannmål och potatis och som sågspån,skogs- och salixflis. cellulosarika som

viktigaste marknader är: konsumtionssprit; råvara till Etanolens kemiska industrin; teknisk användning t.ex. lösningsmedel, den karburatorsprit, spolarvätska samt drivmedel.

tillverkas för humankonsumtion vid Etanol från vete Skånebrännerier utanför Kristianstad. Lantmännens Lidköpingfabrik har tidigare bedrivit etanoltillverkning från vete men produktionen ligger sedan några år. Planer finns dock att nere verksamheten med inriktning på den växande återuppta drivmedelsmarknaden.

Annan teknisk användning

omfattande FoU-arbete kring stärkelsebaserade plastmaterial Ett pågår i många länder, framför allt i USA. Bland annat stärkelsemjölksyrabaserade plaster tillverkas i kommersiell skala. De och höga priserna gör dock att plasterna hittills används i tillämpningar där marknadsmässiga-, tekniska- eller miljöskäl gör priset ar underordnad betydelse. Enligt bedömningar av att av of Local Self-Reliance ett oberoende amerikanskt Institute kommer det genomsnittliga priset för forskningsinstitut biologiskt baserade plaster att halveras under perioden 1992-1996. skulle i så fall, enligt bedömare, innebära ungefär det Det samma dubbla priset för biologiskt baserade plaster jämfört med

konventionella.

Även från såväl företag förbrukare är stort för om intresset som stärkelsebaserade produkter, är det svårt att nu förutspå hur snabbt marknaden för stärkelsebaserade plaster kommer att växa. styrmedel i form miljöavgifter, krav på komposterbarhet, av återanvändning kan få avgörande betydelse. m.m. en

Sverige har Lyckeby Biopac tagit fram engångstallrikar, bestick, I livsmedelsförpackningar m.fl. produkter baserade på stärkelse.

framtida produktområde för stärkelsebaserade Ett annat produkter är blöjor. Dagens allt-i-ett-blöja består till stor del av på mineralolja. I Sverige bedriver bl.a. material som baseras Mölnlycke AB utvecklingsarbete kring biologiskt nedbrytbara

blöjor.

Ett indirekt användningsområde för stärkelse är som råvara vid bakteriell framställning av mjölksyra. Mjölksyrabaserade polymera material är ett intressant utvecklingsområde för bland annat förpackningsindustrin. De mjölksyrabaserade materialen har t.ex. fördelen framför de stärkelsebaserade i att de tål vatten. Problemen när det gäller mjölksyra är dock flera, dels att rent tekniskt få fram tillräckligt stora kvantiteter till rätt pris, dels att processen i sig är synnerligen energikrävande. Energiförbrukningen uppges vara väsentligt högre än vid framställning av polyeten.

Genteknikföretaget Amylogen HB ägs av Svalöf Weibull AB och Lyckeby Stärkelsen har med hjälp av genteknik tagit fram potatis med förändrade stärkelsesammansättningar.Normalt innehåller potatis en blandning av amylos och amylopektin, men Amylogen har lyckats få fram dels en potatis som till nästan 100procent innehåller amylopektin, dels en som till 70 procent utgörs av amylos. Amylopektin används i stora mängder bl.a. som bindemedel pappersindustrin. i För industrin blir det mycket billigare om man kan utvinna amylopektin direkt potatisen. ur Idag får man välja mellan att bearbetaden vanliga potatisstärkelsen eller importera majsstärkelse.Amylogen har inför odlingssäsongen 1994 ansökt om tillstånd att stor i skala odla den transgena potatisen. Nästa steg är att testa stärkelsen i full skala i fabrik.

2.5 Agrofiber

Under de senaste åren har betydande insatser gjorts från jordbrukets sida för att utnyttja jordbruksgrödor för produktion av fiberråvara agrofiber.

Huvuddelen av insatsernahar gjorts inom ramen för projekt Agrofiber som drivits av Hushållningssällskapen Skåne i under perioden 1986-91.Betydande insatserhar ocksågjorts inom projekt Norrfiber vid Lantbruksuniversitetet i Umeå och projekt Industrigrödor vid Högskolan Karlstad. i

Syftet med projekt Agrofiber var att utvärdera nya jordbruksgrödors ekonomiska och kvalitetsmässiga konkurrenskraft som fiberråvara. Projektet visade att rörflen, vid sidan av elefantgräs, har de bästafiberegenskapema.

Förhoppningama om att utnyttja stora åkerarealer för produktion av a grofiber måstedock tonas ner. Massaindustrins processteknik är anpassadtill vedråvara och har utvecklats i en skala som inte är rimlig för jordbruksgrödor. Inom de närmaste tio åren kommer processteknik för framställning av kemisk massa från agrofiber i Sverige inte att vara tillgänglig. I det kortare perspektivet kan

enklare högutbytesmassor baserade kemimekanisk möjligen teknik komma till användning. Inledande försök har gett positiva

resultat.

2.5.1 Rörflen

Rörflen förekommer vilt i Sverige och har också i blygsam omfattning odlats foder. Rörflen har utvärderats som både som och fibergröda i ett flertal forsknings- och utvecklingsenergiprojekt under den senaste tioårsperioden.

Odlingsförsök har visat att rörflen är intressant för såväl energifiberändamål. Den ger hög avkastning och är mycket som anpassningsbar till olika mark- och klimatförhållanden. Dessa egenskaper gör rörflen nästan lika hög avkastning i norra att ger södra Sverige. Rörflen är dock fortfarande att betrakta som som i en utvecklingsgröda.

I samband med inledningen av jordbrukets omställningsprogram etablerades 4 000 hektar rörflen i Sverige. Totalt är 25 1991 ca produktionen kontrakterad för avsättning inom procent av energisektorn.

2.5.2 Spånadslin

Spånadslinodling och linberedning har gamla traditioner i Nya råvaror för textilproduktion först bomull och Sverige. därefter syntetfiber har emellertid konkurrerat ut linet genom lägre pris och flera områden bättre egenskaper. Av stor betydelse för utvecklingen i Sverige och delar av Europa är att spånadslinet, i motsats till övriga jordbruksgrödor, saknade gränsskydd och fick konkurrera till världsmarknadspris.

svenska spånadslinodlingen är idag begränsad till Den enstaka hektar för hemslöjd. Svensk import försöksodlingar samt linfiber och är stigande tack vare det ökande intresset av garner modeindustrin. Sverige har sedan mitten.av 1960-taletinget från storskaligt linberedningsverk.

Teknisk användning av Iinfiber

Linfiber används traditionellt till hushållstextilier och kläder. l Europa har användningen lin till hushållstextilier gått tillbaka, av

medan linet fått en renässansinom modeindustrin. Linfiber används ocksåtill högkvalitetspapper sedlar och i cigarretter.

Den svenskaicke-textila användningen av linfiber är för närvarande försumbar. Eftersom området förutsätter ett betydande utvecklingsarbete är det svårt att precisera vilka volymer som kan bli aktuella. Inom flertalet områden handlar det om relativt små men högt förädlade volymer.

Linfibem anses ha flera potentiella marknader på industrisidan, bl.a. vid armering av plast; som ersättning för asbest bromsbelägg i och packningar; som isølermaterial; som råvara i textilier; non-woven som absorptionsnzaterial och tekniskafilter. i I dessatillämpningar är det framför allt den s.k. kortfibem, som idag saknar en stabil marknad, som är av intresse.Idag är cottolin-gam en blandning av lin och bomullsfiber den viktigaste avsättningen för kortfiber. Efterfrågan understiger dock de volymer kortfiber som erhålls vid långfiberproduktionen, varför betydande lager av kortfiber tidvis byggts upp. För linets veddel torde energimarknaden ligga närmast till hands. Även här är dock avsättningsmöjlighetema begränsade,eftersom förbränningen förutsätter därtill anpassade pannor.

SvenskaLantmännen driver ett projekt syfte i att utveckla nya typer av isolering med jordbruksfiber som råvara. Det finns idag ett stort intresse från marknaden att få fram alternativ till glas- och mineralullsbaserade isolermaterial, då dessalett till problem i såväl boende- som arbetsmiljön.

Även oljelin kan potentiellt användas som fiberrävara. Vid bl.a. Jordbrukstekniska Institutet utvecklas teknik för utvinning av fiber från lin.

2.6 Förnyelsebara råvaror från skogsbruket

Den svenskaskogen bestårhuvudsakligen av gran, tall och björk, vilka alla är utmärkta råvaror för massa- och pappersframställning. De Iångfibriga vedslagen gran och tall utgör den viktigaste andelen av skogsresursema. Av vedrâvaror tillverkar den svenskaskogsindustrin dels mekaniskt förädlade produkter som trä och board, dels kemiskt och mekaniskt förädlade produkter som massa,papper och kartong. Av dessa är massaoch pappersindustrin den klart viktigaste; den svarar för ca 80 procent av skogsindustrins totala produktionsvärde. Huvuddelen av produktionen 80-85 procent exporteras. Av vedråvaran används idag främst cellulosan. Resterande förnyelsebara råvaror; hemicellulosa och lignin utnyttjas i begränsad omfattning.

har mycket tillgångar vedråvara. Tillväxten av Sverige stora av större än efterfrågan under överblickbar råvara kommer att vara år. Det råder dock obalans mellan barr- och framtid 15-20 en lövved, varför lövved importeras. Sverige har dock goda

på längre sikt öka den inhemska lövvedsmöjligheter att Efterfrågan på jordbruksgrödor som råvara för produktionen. kommer därför sannolikt inte att styras av brist på massaindustfin

vedråvara.

för Nuteks kompetenscentra har ett förslag inkommit Inom ramen upprättandet ett Biofiber Engineering Center vid Chalmers om av Tekniska Högskola. Målsättningen för verksamheten är att förädling vedfiber med inriktning mycket specifika bedriva av fuktresistenta fibrer, bättre tryckbara fibrer, tillämpningar, t.ex. med barriäregenskaper etc. Bland företag som markerat sitt fibrer kan nämnas Stora Teknik AB, Mölnlycke AB, intresse för centrat Nobel AB, BIM Kemi AB, M0 och Domsjö AB och Tumba Eka

Bruk AB.

2.6.1 Cellulosa

den huvudsakliga råvaran vid pappersframställning. Cellulosa är används också råvara för olika kemikalier och Cellulosa som kanske inte direkt associerar med skogsråvara. material som man kemiskt modifieras till olika derivat, exempelvis: Cellulosa kan Cellulosaacetat, t.ex. används i acetatsilke; viskos som som viskossilke och i cellofan; cellulosanitrat som används i används i och gevärsammunition och karboxymetylcellulosa CMC dynamit används i bl.a. klister och bindemedeli en mängd olika som sammanhang. CMC används också som s.k. skyddskolloid i

tvättmedel.

2.6.2 Hemicellulosa

Hemicellulosa är uppbyggd s.k. pentoser och hexoser, vilka är av sockermolekyler. Pentoser från biomassa används i olika typer av främst för framställning foderjüst som är ett proteinrikt dag av djurfoder; xylitol björksocker som används som tandvänligt

sötningsmedel och furankemikalier, vilka har en rad

användningsområden t.ex. som lösningsmedel vid

smörjoljeraffinering. Så kallade furanhartser används inom

även för byggnadsmaterial. gjuteriindustrin men

Hexoser och pentoser från cellulosa och hemicellulosa har en

potentiell användning som råvara för kemikalieframställning. Cellulosabaserad etanol för humankonsumtion inte att förväxla

med träsprit tillverkades tidigare Sverige i framställningen men har nu upphört. Nutek bedriver för närvarande ett särskilt forskningsprogram med inriktning på billigare framställningsmetoder för etanol från cellulosa och hemicellulosa.

2.6.3 Lignin

Lignin är den komponent i vedråvaran som är minst industriellt utnyttjad. Idag används huvuddelen av ligninet som energiråvara för skogsindustrin.

Lignin är kemiskt sett en komplicerad molekyl med heterogen sammansättning, vilket försvårar den kommersiella användningen. I växten fungerar lignin bl.a. som ett slags cement mellan cellerna. Lignin har också en viss resistensverkan mot mikroorganismer, vilket försvårar mikrobiell nedbrytning av ligninrika produkter.

Lignin kan användas som garvämnen, emulgerings- och dispergeringsmedel, lim, harts etc. I USA tillverkas stora mängder av sådanaprodukter. Marknaden Norden i och Europa domineras av BorregaardAS.

Den kanske värdefullaste komponenten lignin i är fenol. Många försök har gjorts att kommersiellt framställa fenol från lignin, men projekten har regel i stupat på att fenol från petroleum är billigare och bättre. Idag baserasi princip hela världsproduktionen av fenol på mineralolja.

2.6.4 Tallolja

Råtallolja är en biprodukt vid massatillverkning. Råtalloljan fraktioneras vidare till en rad produkter, där de viktigaste är fettsyror och hartssyror.

Det största användningsområdet för tallfettsyra är som råvara för bindemedel alkydfärg. i I de flesta såpprodukter, och många i miljövänliga tvättmedel baserastensidema på fettsyror från tallolja.

Tallhartsets störstaanvändning är som komponent i lim för pappersindustrin. Ansenliga mängder går dessutom till färg- och lackindustrin. Tallharts kan också utgöra råvara för framställning av emulgeringsmedel för gummitillverkning.

den europeiska destillationen råtallolja sker i Huvuddelen av av Norden. Bergvik Kemi AB har en destillationskapacitet om 000 år, vilket innebär att företaget är den största 120 ton per talloljedestillatören i Europa.

2.7 Protein mer än en biprodukt -

biprodukt vid pressning oljeväxtfröer är proteinrikt mjöl. En av Idag används detta som djurfoder, men behovet av nya användningsområden kommer att öka, speciellt om den tekniska vegetabiliska oljor får ett genombrott. En starkt användningen av pådrivande faktor i sammanhanget är Blair House-avtalet mellan USA och EU, enligt vilket EU bl.a. förbundit sig att begränsa mängden proteinfoder från oljeväxter se 4.2.3.

Teknisk användning animalieproteiner har lång tradition, av speciellt inom livsmedelsindustrin. För vegetabiliska proteiner är erfarenheterna begränsade,även Henry Ford redan på 1930om stödde utvecklingen sojaproteinfibrer för kläder och andra talet av tekniska tillämpningar, t.ex. bakluckan på dåtidens bilar.

Forskningen inom detta område är tämligen begränsad Sverige. i Företag t.ex. Lyckeby Stärkelsen söker dock aktivt nya som användningsområden för det protein som idag är en biprodukt

vid stärkelseframställning.

Under 1970-talet bedrevs ett omfattande FoU-arbetei främst Kanada, för framställa olika rapsproteinprodukter Sverige och att första hand för human konsumtion. I Sverige var såväl företag i många universitetsinstitutioner engagerade med finansiellt som stöd från STU.

Rapsprotein har tekniska egenskaper som är likartade de hos lsolatet kan spinnas och koncentratet kan extruderas. sojaprotein. Genom sin aminosyrasammansättning aminosyror är byggstenar proteiner har rapsprotein vissa unika tekniska egenskaper bl.a. i bindemedel och vid filrnbildning. Med hjälp av bl.a. modern som datorgrafik kan dessa fördelar utvecklas ytterligare. Rapsprotein är samtidigt de allra billigaste alternativen på marknaden. ett av

Kasein är ett mjölkprotein som under flera tusen år använts som bindemedel i färger under en period försvann från men som marknaden, utkonkurrerat petroleumbaserade alternativ. av Företag i bl.a. USA och Tyskland marknadsför idag kaseinbaserade färger för inomhusbruk. Funktionsmässigt kan färgerna närmast jämföras med latexfärger. Prismässigt är de ungefär

dubbelt så dyra.

Sojaprotein kan t.ex. användas som bindemedel vid bestrykning av papper. Andra användningsområden under utveckling är som råvara lim, i samt i plastfilm för användning inom livsmedelsområdet.

Ett annat användningsområde för vegetabiliska proteiner är som fiberråvara. Ett flertal projekt pågår världen över exempelvis kring ärtprotein England och sojaprotein Japan.

3 Produkter och deras miljöeffekter

Den kanske viktigaste basala kunskapen som vi hittills vunnit om avfall aldrig kan försvinna; det kan bara spädas miljöfrågor är att eller ingå i någon form kretslopp där det enda ut, koncentreras av påverka är i vilken form och med vilken hastighet olika vi kan skall löpa. Ledstjäman i all framtida produktutveckling kretslopp därför i största möjliga mån reducera avfallet redan måste vara att vid källan.Detta kan dels åstadkommas genom återvinning av

material och återanvändning produkter, dels genom att redan i av produktutvecklingen optimera förbrukningen av såväl råvaror

som energi.

Mänsklig verksamhet kommer emellertid alltid att resultera i

eller mindre avfallsvolymer. I vilken utsträckning avfallet större påverkar miljön avgörs dock av vilka ämnen som ingår i

produkterna. Produkter baserade på förnyelsebara råvaror

någon garanti för att de är biologiskt nedbrytbara innebär inte miljöanpassade än produkter baserade på syntetiska eller ensmer material. Men ett ökat utnyttjande av förnyelsebara råvaror ger

ökade möjligheter att skapa produkter som kan brytas ned

biologiskt. Det innebär också produktutveckling där själva en koldioxidneutral. Detta i motsats till mineralolja där råvaran är nettotillskott koldioxid till atmosfären. förbränningen ger ett av

3. 1 Produkterna i samhället

Den materiella standardökningen i industriländema har varit

snabb under 1900-talet. Mätt capita ökade materialper förbrukningen i USA med 70 procent mellan åren 1925 och 1980.

De miljöproblem följt denna intensiva produktionsökning, som av under årtionden förändrats. De stora miljöskadoma har senare orsakades tidigare främst utsläpp från de enskilda fabriksav anläggningarna. Idag är huvudproblemet i stället det enorma

flöde produkter som strömmar ut i samhället. av

våra produkter är på många sätt Miljöeffektema av mer svårkontrollerade och svårhanterade än de stora punktutsläppen.

På denna mängd diffusa d.v.s. många och små källor som - produkterna utgör, hjälper inte de vanliga lösningarna. l stället

måste avfallet minskas redan vid källan. Detta sätt att hantera

problemen måstebli vägledande i den framtida synen på

utvecklingen av produkter.

I det följande avsnittet diskuteras några produktgrupper för vilka förnyelsebara alternativ har utvecklats.

3.1.1 Smörjmedel

Den genomsnittliga årliga förbrukningen av Smörjmedel Sverige i under de senaste fem åren 1989-1993 uppgår till ca 170000 m3. Ungefär hälften av denna volym förbrukas samband med i användningen och sprids därmed okontrollerat i naturen. Vidare kommer omkring 20 procent av smör-jmedlenaldrig till kontrollerad slutbehandling utan förbränns okontrollerat, hamnar i dagvatten, deponeras etc. Det innebär att närmare två tredjedelar av denförbrukadeoljanspridsokontrollerati miljön. Resterandevolymer kommer till spilloljeföretagen där oljan förbränns. Insamlingen av förbrukade Smörjmedelsköts av ett antal olika förtag, där Reci Industri AB är dominerande på marknaden. l Halmstad finns en anläggning Scanfuel för upparbetning av avfallsoljor. Härifrån skickas oljan vidare till förbränning i cementugnar. [Sverige finns för närvarande ingen återvinningsanläggning för smörjmedel. En sådan har funnits Jönköping i men lades ned för några år sedan och såldestill utlandet.

Miljöeffekterna av traditionella Smörjmedel är ytterst påtagliga: en liter mineralolja kan jiirstöra kvaliteten 1 000 000 liter grundvatten. Kostnaderna för sanering samband i med oljespill är ofta betydande. De hälsoproblem som relaterastill petroleumbaserade Smörjmedel är dels deras cancerframkallandeeffekt, dels irritation av hud och slemhinnor.

Vegetabiliska Smörjmedelfinns idag för vissa användningsområden tabell 2. Vegetabiliska Smörjmedelhar låg toxicitet, ingen irritationseffekt samt ingen mutagenicitet skadeverkan på arvsmassan. Ett fåtal rapporter om allergireaktioner har förekommit. De vegetabiliska oljorna bryts vattenmiljö i ned snabbareän övriga oljor, vilket innebär en minskad risk för kroniska effekter och bioackumulering. Oljorna är heller inte akut vatten eller fisktoxiska. Resultaten av projekt Rensmörjas hydrauloljetest bilaga 3 bekräftar de vegetabiliska oljornas miljöfördelar. De studerade vegetabiliska hydrauloljoma är snabbt biologiskt nedbrytbara och uppvisar låg toxicitet. Ren smörja anger även i sina specifikationer för hälso- och miljökrav på miljöanpassadehydrauloljor att additivhalten inte bör överstiga fem procent.

3.1.2 Färger, lacker och lösningsmedel

består huvudkomponentema bindemedel, Färger och lacker av fyllmedel, lösningsmedel och tillsatsmedel. Den pigment, har störst betydelse från såväl arbetsmiljö- som komponent som miljösynpunkt är lösningsmedlet. De organiska lösningsyttre medlens hälsoeffekter har lett till i det närmaste fullständig en övergång till vattenbaserade färger för inomhusbruk.

för utomhusbruk är fortfarande baserade på organiska Färger lösningsmedel. Då färgen torkar lättflyktiga organiska avges föreningar VOC; Volatile Organic Compounds, vilka bl.a.

medverkar till bildning s.k. marknära ozon vilket bidrar till av I USA har såväl många delstater lokalt, som bildningen av smog. skärpt kraven avseende utsläppsnivåer av VOC från EPA centralt,

färger och lacker.

VOC kan sänkas drastiskt om petroleumbaserade Utsläppen av lösningsmedel ersätts med vegetabiliska oljor. Användning av

vegetabiliska oljor medför också att bindemedel i regel kan

De vegetabiliska oljorna har i sig själva egenskaper som uteslutas. de binder till underlaget och vid torkningen bildar en fast, gör att och relativt hård yta. De traditionella linoljefärgema glänsande används idag framför allt vid målning av träfasader. Deras största

de torkar relativt långsamt och därför är olämpliga nackdel är att t.ex. vid industriell målning.

användning växtoljebaserade färger kan det dock vara Vid viss av med tillsats bindemedel, t.ex. för korrosionsskydd. nödvändigt av bindemedel idag används är i regel petroleumbaserade, De som alkyder, akryl m.fl. den I tidiga färgindustrins utveckling var t.ex. bindemedlen baserade på naturligt förekommande substanser. få renässans och produkter baserade på Dessa börjar nu en palmitin- och stearinsyra från vegetabiliska oljor används i vissa

specialfärger. Likaså produceras mjölkproteinet kasein för

användning som bindemedel i inomhusfärg.

3.1.3 Tryckfárger

huvudkomponenterna pigment och Tryckfärg består av bindemedel. Bindemedlet utgör den flytande faseni tryckfärgen

och är i allmänhet petroleumbaserat. Bindemedlets samman-

sättning varierar beroende tryckmetod och användnings-

område.

tidigare huvudsakligen varit baserad Dagstidningsfärg, som enbart på rnineraloljor, har genom skärpta krav börjat ersättas, USA, med bl.a. vegetabiliska tryckfärger. De vegetabiliska främst i

färgerna är tekniskt likvärdiga med och vid kolorerad tryckning t.0.m. överlägsna de mineraloljebaseradealternativen. I USA är det framför allt sojaolja som används tryckfärgema. i Rent tekniskt fungerar dock ett flertal andra vegetabiliska oljor, t.ex. rapsolja, lika bra färgerna. i

Intressant att notera är att det amerikanska jordbruksdepartementet beslutat att enbart anlita tryckerier som arbetar med vegetabiliska tryckfärger. I 1993 års VegetableInk Printing Act föreslås regeringen åläggas att vid offset-tryckning utnyttja vegetabiliska tryckfärger så i stor utsträckning som är tekniskt möjligt och ekonomiskt konkurrenskraftigt jämfört med petroleumbaseradetryckfärger.

Initialt bestod de nya tryckfärgerna av en blandning av vegetabiliska oljor och mineraloljor. En andra generationens tryckfärger som uteslutande är vegetabiliskt baseradehar utvecklats och förutspås komma att ersätta de nuvarande blandfärgema. Vegetabiliskt baseradetryckfârger uppges vara fördelaktiga vid pappersåtervinning, då vegetabilisk tryckfärg är lättare att tvätta ur papperet. Tryckfärgens nedbrytbarhet är också en fördel vid kvittblivning av slammet som bildas efter tvätten.

3.1.4 Vegetabiliska vaskmedel

Efter användning av lösningsmedelsbaseradetryckfärger sker tvättning av tryckformar, valsar och tryckkar med respektive färgtyps lösningsmedel. Vissa av dessa, som toluen, är aromatiska lösningsmedel, vilka särskilt uppmärksammats från arbetsmiljösynpunkt.

l strävan att minska hanteringen av lösningsmedel inom tryckeribranschen har man med framgång gjort försök med vaskmedel baseradepå vegetabiliska oljor. De vegetabiliska vaskmedlen är särskilt väl lämpade för vegetabiliska färger, men även för petroleumbaseradefärger har vegetabiliska alternativ tagits fram.

Fortfarande är dock de vegetabiliska vaskmedlen förenade med vissa tekniska problem.

3.1.5 Tvätt- och rengöringsmedel

Svenskahushåll förbrukar över 20 kilo tvätt- och rengöringsmedel per person och år. Vid bedömning av dessa ämnens negativa miljöeffekter är just de stora volymerna en väsentlig parameter.

Den övervägande delen rengöringsmedlen som används i av Sverige tillverkas ocksåhär i landet. För tvättmedel är situationen den omvända: minst två tredjedelar importeras.

Tensider ingår i tvätt- och rengöringsmedel är en stor och som komplex ämnen med mycket varierande miljöegenskaper. grupp Tensidernas uppgift i tvätt- och rengöringsmedel är att lösgöra fet smuts och överföra smutsen till tvättvattnet.

Råvaror för produktion tensider hämtas i princip ur två källor: av Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt mineralolja och naturgas.

Inom EU finns krav pá att tensider skall vara primärt bionedbrytbara, vilket betyder att 80procent av ursprungstensiden skall försvinna inom en viss tid i reningsverksmiljö. Det bör dock noteras att det finns exempel på tensider som uppfyller EU:s ger upphov till toxiska normer, men som nedbrytningsprodukter och betraktas som miljöfarliga ämnen. Beteckningen primärt bionedbrytbart innebär såledesingen garanti för miljövänlighet.

Den i särklass mest använda tensidtypen i tvätt- och rengöringsmedel är linjär alkylbensensulfonat LAS som framställs mineralolja. LAS vara primärt bionedur uppges brytbart betraktas inte biologiskt lättnedbrytbart. LAS är men som också giftigt för fisk och det är ifrågasatt om LAS hinner brytas ned under uppehâllstiden i reningsverk.

Flertalet tvätt- och rengöringsprodukter som utvecklats i syfte att mindre miljöbelastande innehåller fettsyrasalter från bl.a. vara kok0s-, palm- eller tallolja. Fettsyrasalterna anses soja-,raps-, biologiskt lättnedbrytbara. De kan dock bilda normalt som svårlösliga kalcium- och magnesiumsalter och därigenom få minskad nedbrytbarhet.

Konsumenternas ökande miljömedvetenhet har medfört att tvättoch rengöringstillverkarna börjat utveckla mer skonsamma produkter. I takt med den minskande användningen av klorerade lösningsmedel ökar dock användningen av tensider, vilket skärper kraven på goda miljöegenskaper hos dessaVegetabiliskt baserade tensider ar lättnedbrytbara och bedöms som ett intressant område att vidareutveckla.

3.1.6 Bilvårdsmedel

Många bilvårdsartiklar innehåller ämnen som är skadliga för hälsan och miljön. En genomgång av konsumentmarknaden i

Göteborg visade att det fanns drygt 450 olika produkter på bensinstationer, biltvättar, biltillbehörsaffärer i och dagligvaruhandel. Årsförbrukningen några produktgrupper totalt riket i av och direkt av konsumenterna framgår av tabell

Kallavfettningsmedel består till 97 procent av petroleumbaserade lösningsmedel. Vanligen används lacknafta som vid hanteringen medför risk för såväl hälsa som miljö. Merparten av den förbrukade mängden lösningsmedel hamnar luften. Få i verksamheter genererar kolväteutsläpp i samma storleksordning.

Det kan förtjäna att påpekas att avfettning av fordonskarosser är en specifikt nordisk företeelse som framför allt förekommer i Sverige, Finland och Norge. I dessaländer leder användningen av dubbdäck, kombination i med omfattande vägsaltning vintertid, tidvis till svår nedsmutsning. Förbjöds dubbdäcken med sina asfaltupprivande egenskaper, anses behovet av fordonsavfettning helt upphöra.

Det ökande miljömedvetandet kombination i med den stora uppmärksamheten bilvårdsmedel har påskyndat produktutvecklingen bort från de traditionella, petroleumbaseradeavfettningsmedlen. Det finns idag ett relativt stort utbud av miljöacceptablasyntetiska och vegetabiliska kallavfettningsmedel och schampon.

3.1.7 Plaster

Plastemas andel av hushållsavfallet uppgår till åtta viktprocent. Mätt volym i är dock andelen väsentligt högre; uppskattningsvis utgör plastförpackningar omkring 15 procent av volymen hushållsavfall.

Det finns idag en mängd olika plaster bulk-polymerer marknaden. Bland de vanligaste förbrukningsvaror i kan nämnas polyeten PE som används förpackningar, i isolering och plastfilmer; polystyrenP5 som används förpackningar, i engångskoppar och -bestick;polyetenterejialatPE T som främst används flaskor i samt polyvinylklorid PVC används i som byggmaterial, vattenledningsrör m.m.

Gemensamt för alla polymerer är deras stora kemiska motståndskraft, vilket leder till att de bryts ned mycket långsamt i miljön. N edbrytningsproduktema är i många fall dåligt klarlagda. Situationen kompliceras ytterligare av att polymererna nästan alltid blandas med olika tillsatsmedel additiv. VissaPVCprodukter bestårtill 60-70 procent av additiv. Det miljömässiga kunnandet om dessatusentals tillsatsämnen är begränsat.

Avfallsforskningsrådet AFR har i nyligen publicerad en Life cycle assessment and solid waste, APR-rapport 29, utredning 1994 skisserat nedbrytningstid och nedbrytningsvägar för de vanligaste bulkpolymerema. En generell slutsats av rapporten är nedbrytning accelereras ljuspåverkan. PE och PS att plastemas av under inverkan solljus, brytas ned mer eller mindre uppges, av fullständigt inom överskådlig tid In short-term perspective. a PET är motståndskraftiga och inget av dessa båda PVC och mer material bryts ned fullständigt under överskådlig tid.

Nedbrytningsförhållandena på konventionella soptippar är allt optimala och dessutom högst varierande. Det är således annat än med någon vetenskaplig säkerhet förutsäga vare sig omöjligt att bortkastad plastprodukt i realiteten blir liggande på hur länge en eller de miljöeffekter nedbrytningen leder till. deponin, som

vegetabiliskt baserade polymerer som idag står till buds har i De vissa fall bristande tekniska egenskaper. De är dessutom ännu väsentligt dyrare än de konventionella plastema. Som tidigare 2.4.1 finns dock bedömningar som pekar mot att priset nämnts de förnyelsebara plastema kommer att halveras under 1990på talet i takt med att produktionen ökar i volym.

3.1.8 Mjukningsmedel

plaster är vid normala temperaturer hårda och spröda. Med Vissa mjukningsmedel kan egenskaperna förbättras så att tillsats av ett polymermaterialen blir slagtåliga och flexibla.

användningen mjukningsmedel är som additiv i Den största av PVC-produkter. Bland användning kan nämnas gummi, annan färg, lim och fogmassa.

Den dominerande mjukningsmedel är ftalatema. Dessas gruppen eventuella hälsoeffekter är omdiskuterade och har framför allt eventuella cancerrisker och att de migrerar handlat om vandrar från livsmedelsförpackningar in i livsmedlet. Ftalatema ingår i det så kallade begränsningsuppdraget. I detta har Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen på regeringens uppdrag tagit fram förslag till åtgärder för att begränsa användningen ämnen kan ha särskilt skadlig inverkan på av som miljön.

Den näst största gruppen mjukgörare är klorparaffiner. Dessa används framför allt flamskyddsmedel i kabel och golv. som Klorparaffiner är svåmedbrytbara i miljön och kan migrera ur plasten. Naturvårdsverket har inom begränsningsuppdraget användningen vissa klorparaffiner bör upphöra. föreslagit att av

PVC är ett biologiskt stabilt material, men tillsatt mjukningsmedel kan angripas av mikroorganismer vilket kan leda till att egenskapernaväsentligt förändras. För att förhindra dessa angrepp tillsätts ofta s.k. biostabilisatorer till mjukgjord PVC. De föreningar som används är bl.a. arsenik-, tenn- och kopparorganiska föreningar.

Derivat av vegetabiliska oljor, främst Sojaolja,kan användas som kombinerade mjukgörare och stabilisatorer plaster. i De ger god stabiliseringseffekt, migrerar långsamt plasten i och är resistenta mot tensider. De vegetabiliska mjukgörama utgör idag mindre än en procent av den totala svenskaförbrukningen av mjukgörare. Den begränsadeanvändningen förefaller bero på en kombination av högt pris och att produkterna inte funktionsmässigt kan konkurrera med t.ex. ftalatema.

I USA är användningen av vegetabiliska råvaror mjuknings- i medel väsentligt större och uppgår till 15 procent av den totala förbrukningen. Sojaolja som är den enskilt största råvaran - svarar för drygt sex procent av totalanvändningen.

3.1.9 Isolermaterial

Isolermaterial för hus har som huvudbeståndsdel mineraler. I Sverige domineras marknaden av två stora tillverkare vilka baserar sina produkter på sten Rockwool respektive glas Gullfiber. Isolermaterial baseradepå cellulosafiber har liten i skala börjat lanseraspå marknaden. De kommersiella produkterna är ännu tämligen osofistikerade och marknadsförs enbart form i av lösullsisolering, t.ex. för isolering mellan bjälklag på vindar.

Till cellulosafibems både positiva och negativa egenskaperhör att den, till skillnad från mineralull, tar upp vatten. Vid isolation med mineralull är man tvingad att använda fuktspärr på insidan av väggen. Med en otillräcklig fuktspärr riskerar att man utfällning av vatten i isoleringen. Detta resulterar fritt i vatten i väggen och tillväxt av mikroorganismer i anslutning till reglar m.m. Motsvarande problem uppstår i en cellulosaisolering först sedan väsentligt större vattenmängder tagits upp i väggen. Vid isolation av bjälklag och väggar ovan mark uppstår normalt inte detta problem.

En annan faktor av betydelse för inomhusmiljön är att hus isolerade med cellulosafiber har förutsättningar att hålla en jämn luftfuktighet.

Stenull och glasull är vid kontakt med huden och vid inandning

damm kraftigt irriterande. Irritationen orsakas av små hårda av fibrer. Det finns flera studier som visar ett samband mellan

och mineralullsexponering. l bl.a. USA är materialet klassat cancer hälsovådligt och i Tyskland produceras materialet på dispens som i brist på ersättningsmaterial. Med cellulosabaserade isolations-

material uppstår inte dessa problem.

3.2 Biologisk nedbrytbarhet

Det bör framhållas att egenskaper hos en kemisk produkt, t.ex.

nedbrytbarhet, inte beror på råvarans ursprung utan på

produktens kemiska struktur. Det innebar att en produkt baserad

på biologiska råvaror inte med nödvändighet är miljömässigt

bättre än syntetiskt framställda produkter. Fömyelsebara råvaror

erbjuder dock goda möjligheter att skapa produkter och material

miljötolerabla, eftersom naturligt förekommande som är mer substanser ofta matchas av mikroorganismer med enzymsystem

anpassade för nedbrytning av dessa.

produkt baseras på biologiska råvaror innebär inte någon Att en för den är biologiskt nedbryttar. Just nedbrytbarheten garanti att har dock ofta företagen använts som försäljningsargument. av kring biologiskt nedbrytbara polymerer plaster förstördes Ryktet de första produkterna på marknaden. Dessa betod av delvis av enbart några procent stärkelse, medan återstoden utgjordes av

konventionella petroleumbaserade plaster. Den förmenta nedbryt-

bestod i materialet fragmentiserades till plastflingor. ningen att Dessa material har dock försvunnit från marknaden och börjat

polymerer med ett stärkelseinnehåll om närmare 100 ersättasav Fortfarande diskuteras dock huruvida den petroleumprocent. baserade komponenten i dessa bryts nec i komposter.

3.2.1 Biologiskt nedbrytbart avfall

Biologiskt nedbrytbara produkter har mer eller mindre faktabaserade grunder ifrågasatts från miljösynpunkt. Den bestickande kritiken är att dagens sophanteringskanske mest inte är anpassat för nedbrytbart avfall. Detta gäller såväl system avsaknaden ett utbyggt system för scpsortering, som bristen av storskaliga komposter för hushållssopor. Även lättnedbrytbarat

material tidningspapper har visat szg svåmedbrutna på som konventionella deponier. Vid förbränning är avfallets biologiska

outnyttjad egenskap. nedbrytbarhet en

En förutsättning för att biologiskt nedbrytbara material skall kunna bidra till att minska det växande avfallsberget är att det antingen bränns eller komposteras under betingelser som medger biologisk nedbrytning. Efter vad som framgår av litteraturen har inget land idag ett effektivt och heltäckande komposteringssystem för avfall. En kompost innebär i sig inga större tekniska problem. Svårigheten ligger stället i i att bygga upp och organisera ett heltäckande system för sortering och insamling. Förbrukade produkter tillverkade av biologiskt nedbrytbart material bör insamlas tillsammans med annat organiskt avfall för gemensam kompostering.

Om speciell komposthantering utvecklas anses det på sikt finnas goda förutsättningar att nedbrytbara material kan bidra till att minska avfallsvolymema. I dagsläget kan biologiskt nedbrytbara produkter dock tjäna som påtryckningsmedel på kommunerna för en utbyggnad av komposteringshanteringen.

Kompostering exemplet Borås kommun -

Ett antal större komposteringsprojekt har initierats Sverige. i Ett exempel är Boråskommun som nyligen beslutat att hantera hushållsavfallet i en komposterbar respektive en ickekomposterbar fraktion. Sorteringen baseraspå att hushållen själva lägger det komposterbara materialet i svarta säckar, medan det icke-komposterbara läggsi vita. De insamlade säckama kan sedan sorteras automatiskt med hjälp av fotoceller. Det komposterbara avfallet transporteras för närvarande till en komposteringsanläggning Falkenberg, i men Boråskommun kommer vid årsskiftet 199495 ha färdigställt en egen anläggning för rötning och kompostering. Inom ramen för Boråsprojektet har även testats sopsäckar av s.k. Novon-plast tillverkade av ett amerikanskt företag med samma namn. N ovon-plasten baseraspå majsstärkelseoch uppges av tillverkaren brytas ned fullständigt vid kompostering. Slutsatsenfrån Boråskommun efter försöken med Novon-påsama är att kvaliteten bör förbättras och priset sjunka innan det blir aktuellt att byta ut den vanliga polyetenpåsen mot en komposterbar. Dessutom måste själva påstillverkningen justeras för att passa denna typ material. av

3.2.2 Biologiskt nedbrytbara kemikalier

Den biologiska nedbrytbarheten är en odiskutabelt relevant egenskap när det handlar om olika typer av kemikalier tabell 5. För kemiska produkter innebär oftast själva handhavandet en spridning av produkterna, som därmed kommer ut i miljön under

okontrollerade betingelser. Ett tydligt exempel på detta är som tidigare diskuterats Smörjmedel. Kemikalier som är biologiskt nedbrytbara minskar riskerna för bioackumulering i luft, mark

och vatten.

3.3 Förnyelsebara produkter och material standarder och mätmetoder

på nationellt och internationellt överenskomna standarder Bristen för tekniska och miljömässiga normer lägger ofta avgörande hinder i vägen vid utvecklingen och lanseringen av produkter baserade på förnyelsebara råvaror. Detta problem är mycket uttalat vad gäller vegetabiliska hydrauloljor se 3.3.2. Ytterligare bristen på standarder är att åtskilliga material en konsekvensav har marknadsförts under den falska förespeglingen att de är biologiskt nedbrytbara eller på annat sätt miljövänliga. En falsk marknadsföring kan leda till att konsumensådantyp av förtroende för miljöargument urholkas och att även seriösa ternas producenter får svårt att vinna gehör på marknaden. Ett tydligt exempel på detta diskuterats i avnitt 3.2, olika typer av är, som stärkelsebaserade plastsubstitut under falska förespeglingar som biologiskt nedbrytbara. lanseratssom

Standarder har sedan länge utarbetats på frivillig grund på framför allt industrin. För detta arbete finns såväl initiativ av nationella internationella l Sverige svarar SIS som organ. Standardiseringskommissionen i Sverige tillsammans med ett antal fackorgan för olika områden av standardiseringsarbetet. Miljöfrågor behandlasinom den allmänna standardiserings-

gruppen SIS-STG.

Inom EU används Standardisering som ett verktyg i genomförandet den inre marknaden. Det innebär att EU:s av direktiv innehåller grundläggande krav vilka sedan preciseras i form europastandarder. Uppfyllandet av europastandarder av avgörande för offentlig upphandling inom EU. kommer att vara Inom det europeiska standardiseringsorganet CEN Committé Européen de Norrnalisation pågår sedan länge inom sektorn Healthcare and Environment arbete med att ta fram standarder för mätmetoder och mätutrustning på miljöområdet. Bland annat berör arbetet standarder för biologisk nedbrytbarhet.

3.3.1 Standardisering av förpackningsmaterial

Europa

Inom den del av det europeiska standardiseringsorganetCEN som behandlar nedbrytning av förpackningar och förpackningsmaterial återfinns arbetsgruppen CEN TC 261.En subkommitté SC4 inom denna behandlar området förpackningar och miljön. Målsättningen för subkommittén är att behandla alla typer av miljöaspekter relaterade till förpackningar och förpackningsmaterial, t.ex. nedbrytbarhet, material-, energi- och annan återvinning. Motsvarande svenska standardiseringskommitté TK 78 har fem arbetsgrupper vars inriktning speglar det europeiska arbetet.

Italien

Italien är det första land som lagstiftat om nedbrytbar plast och som därigenom har försökt hålla jämna steg med användningen av bioplaster. År 1988fastställdes lag alla slags genom en ny att förpackningar, inklusive plastpåsar, skall vara biologiskt nedbrytbara. Problemet med denna lag var att den inte definierade vilken metod som skulle användas för att fastställa nedbrytbarheten. Efter omfattande utredningar fastställdes en metod, Sturm-test, i vilken materialets nedbrytbarhet fastställs genom mätning av syrekonsumtion och alstrad koldioxid. Metoden har dock fått en del kritik, bl.a. anses resultatet variera beroende på om materialet först hållits i varmt vatten; metoden simulerar kloak- och inte jordmiljö och metoden tar inte hänsyn till solljusets inverkan på nedbrytningen.

USA

I USA har EPA amerikanska Naturvårdsverket och USDA jordbruksdepartementet utfört vissastudier kring biologisk nedbrytbarhet. Kongressenhar dock ännu inte fastställt några standarder för området.

Kongressenhar dock lagstiftat om att s.k. Six-bottle-rings, alltså plasthållare för flaskor och burkar, skall tillverkas av biologiskt nedbrytbart material. Lagen kom till främst för att skydda viltet från ringar slängdai naturen. EPA har detta i sammanhanginte fastställt att något speciellt material skall användas, utan har i stället specificeratde funktionella egenskaper som materialet

måste uppfylla. Materialet testas med avseende på fragmenteringsgrad; tidsbegränsning för nedbrytningen; samt nedbrytningsprodukternas effekter i marin miljö.

specificera funktionella egenskaper istället för enstaka Genom att material vill EPA industrin riktlinjer, snarare än direktiv, för ge sin materialutveckling. För närvarande tillverkas ringarna av etenbaserade, ljusnedbrytbara polymerer. Även EPAs regler om endast är anpassade för denna enda produktgrupp kan de på sikt underlätta marknadsföringen av biobaserade material. Klart preciserade definitioner och mätmetoder kommer dock så nödvändigt för att övertyga såväl tillverkare småningom att vara konsumenter att materialen dels har miljömässiga fördelar, som dels inte påverkar produktens kvalitet. l detta sammanhang kan pågår vid ASTM American Society for Testing de studier som Materials få stor betydelse. Studierna rör olika nedbrytningsvägar för plastmaterial. Dessa omfattar oxidering samt f0to-, kemisk- och biologisk nedbrytning. ASTM har utvecklat standardiserade laboratorietester som mäter nedbrytningshastighet och nedbrytningsgrad för olika material. ASTMs mätmetoder är dock svåra att använda generellt, då de är standardiserade för specifika betingelser, exempelvis komposteringsmiljö; avfallsdeponering; aerob anaerob biologisk nedbrytning och nedbrytning i havs- respektive sötvatten.

Vid ASTM fram klassificerings- och märkningssystem för tas nu plastmaterialen. I USA antas att resultaten av studierna vid ASTM riktlinjer för industrins utveckling av bionedkommer att utgöra brytbara material.

Det kan i sammanhanget nämnas att plastindustrin på eget arbetar med testmetoder och märkningssystem för initiativ egna bionedbrytbara material.

3.3.2 Standardisering av Smörjmedel

Miljöanpassade Smörjmedel introducerades under 1980-talet på den svenska marknaden. Fortfarande saknas dock Sverige i och standarder. Maskin- och komponentrelevanta normer tillverkare saknar därmed normer för att kunna bedöma egenskaperna hos de vegetabiliska oljorna. Inte heller vad avser oljomas miljöegenskaper och toxicitet finns idag vedertagna standarder.

Nederländerna

Vid holländska Miljödirektoratet har man formulerat kriterier för smörjmedels nedbrytbarhet och toxicitet.

Vid Miljödirektoratet kommer man nu att gå vidare i sina bedömningar och genomföra s.k. livscykelanalyser LCA se 3.4.1 av olika smörjmedel. LCA-analysema skall vara genomförda slutet i av 1994. På basis av analyserna kommer sedannågon form av statliga styrmedel att införas i syfte att stimulera utvecklingen och användningen av miljövänliga Smörjmedel.

De holländska kriterierna baseras på av OECD accepterade mätmetoder. Enligt uppgifter från smörjmedelsbranschen kommer sannolikt OECDs mätmetoder på sikt att utgöra internationell standard för området.

Tyskland

Tyskland är sannolikt det land som kommit längst i standardiseringen av vegetabiliska Smörjmedel. Man har ormulerat förslag på kriterier för miljöanpassade hydrauloljor, vilka bl.a. innefattar biologisk nedbrytbarhet, bakterietoxicitet och rav på tillverkaren att tillhandahålla en detaljerad konfidentiell nnehållsdeklaration av produkten. Godkända produkter får närkas med Blå ängeln.

7.4 Miljökonsekvensbedömningar

et finns i Sverige idag ett antal olika miljömärkningssystem som aseras på olika myndigheters eller intresseorganisationers nedömningar av produkters miljöpåverkan.

ledömningama grundas på olika miljökriterier för den enskilda rodukten eller produktgruppen. Detta är ett hanterligt tillväga- ;ångssätt för ett komplext problem. Dock ger det inget vagganill-graven-perspektiv på produkten. Miljömässigt intressanta aspekter som t.ex. hur långt produkten transporteras innan den iår konsumenten, hamnar utanför bedömningen.

3.4.1 Livscykelanalyser

Livscykelanalyser internationellt: Life-Cycle Assessment, förkortat LCA, är den etablerade termen på en numera systematisk beskrivning och utvärdering av all miljöpåverkan nödvändiga material- och energiflödena för orsakad av de framställning, användning och omhändertagande av en produkt; således produktens miljöbelastning från vaggan till graven.

Gemensamt för alla LCA-metoder är att material- och energiflöden tillmäts ett index som indikerar graden av miljöpåverkan. Olika metoder betonar dock olika parametrar, varför utfallet för produkt kan variera högst betydligt beroende en på vilken metod som används tabell 6.

ofta framförd kritik mot livscykelanalyser är att de jämför En äpplen och päron, d.v.s. att olika typer av miljöpåverkan inte låter sig jämföras. De olika metoderna blir subjektiva genom att en miljöfaktor t.ex. energiförbrukning fullständigt kan enskild överskugga andra, väl så viktiga, miljökomponenter. Metoderna blir heller inte bättre än av den tillgängliga kunskapen, summan utforskad miljöpåverkan kanske aldrig tas med varför mindre väl En kritik är att LCA hittills tenderat att i analysen. annan typ av användas ett led företagens i marknadsföring än som ett mer som verktyg i produktutvecklingen.

med omdöme, och i medvetande om att ingen LCA ger Använda facit på produktens miljöpåverkan, kan LCA-metoder dock ett hjälpmedel i jämförelsen mellan produkter eller vara bra Inte minst kan de underlätta industrins interna processer. miljörevisionsarbete.

Standardiserade LCA-metoder är under utarbetande inom det Internationella Standardiseringsorganet ISO. Standardiseringsskall bl.a. baseras på ett nordiskt standardiseringsprogram arbetet Nordiska Ministerrådet. Målsättningen för det finansierat av projektet är utarbeta manual för LCA-analyser. nordiska att en Manualen är avsedd att användas såväl som produktvid myndighetsbeslut, som vid industriell dokumentation produktutveckling. Arbetet beräknas publiceras i slutet av 1994.

Industriförbundet och ett tjugotal svenska storföretag har I regi av det s.k. Produktekologiprojektet under tre år utarbetat ett handgripligt LCA-koncept: EPS-systemet. EPSär den engelska för Miljöprioriterande strategier i produktdesign, förkortningen och analyssystemet skall under 1994 föreligga som dataprogram. är tänkt att konstruktörens hjälp i miljöarbetet Programmet vara skall bestå datadiskett med cirka 100 så kallade och av en miljöindex, värderade i miljöbelastningstal. Dessa tal ELU; Environmental Load Unit kilo eller per enhet och talar angesper

om hur stor miljöbelastning ett ämne, en process eller en vara ger. Ju lägre ELU desto mindre miljöpåverkan. För att förebygga missbruk av EPSkrävs att företag som vill använda systemet först skall gå en grundutbildning och få ett EPS-körkort.

3.4.2 Nordiska miljökriterier

Sedan 1989har de nordiska länderna ett gemensamt miljömärkningssystem den s.k. i Svanen-märkningen. Systemet är frivilligt vilket innebär att producenter och importörer ansöker om att få använda märket på sina produkter.

Miljömärkningen baseraspå en initial avgränsning av produktgruppen, d.v.s. en mängd produkter som tillfredsställer i stort sett samma behov. Därefter identifieras de viktigaste miljöaspekterna för produktgruppen, och fastställsde miljökriterier som skall uppfyllas för att en produkt inom gruppen skall få miljömärkas.

Av intresse för denna utredning är kriteriedokumentet för sågkedjeolja,liksom riktlinjer för utarbetandet av förpackningskrav.

Vad avser förpackningar anges som miljökriterier bl.a. att miljömärkta förpackningar skall ha ett lågt vikt nytta förhållande jämfört med andra förpackningar för samma produktgrupp på marknaden. Likaså bedöms den s.k. totalutnyttjandegraden, där såväl förpackningens- som förpackningsmaterialets återvinningsgrad beaktas.

För miljömärkning av sågkedjeoljorbeaktasbl.a. toxicitet och bioackumulering.

kan påverka biologiska råvarors 4 Regelverk som

konkurrensförmåga

1 Inledning

direktiv läggs stor vikt vid att belysa möjligheterna I utredningens utveckling och användning biologiska råvaror med att främja av styrmedel. Bl.a. anförs att För de områden där en olika typer av biologiska råvaror bedöms fördelaktig bör utredaren ökad användning av effekterför främja användningen av råvaror som kan överväga vilka att utveckling dei Sverige redan införda styrmedlen inom nås med av områden. Sådan lagstijining bör ses över som kan utgöra berörda introduktion och användning biologiska råvaror. hinder för av

kapitel görs genomgång av de regelverk som kan l detta en för framställning och användning av biologiska påverka villkoren analyseras i vilken mån dessa regelverk kan råvaror. Vidare utgöra hinder för en ökad användning.

4.2 Jordbrukspolitiken

4.2.1 Allmänna styreffekter av jordbrukspolitiken

jordbrukspolitik håller på att anpassas till EUzs. En Sveriges den hittillsvarande jordbrukspolitiken i ingående beskrivning av EU finns i SOU 1992:87 Åtgärder för att jörbereda Sverige och jordbruk och livsmedelsindusiri för EG. Här redogörs endast Sveriges för de delar berör biologiska råvaror. som

EU:s jordbrukspolitik ingår att upprätthålla en I Sveriges liksom prisnivå på jordbruksprodukter som ger jordbrukarna en

acceptabel levnadsstandard. Världsmarknadsprisema på

jordbruksprodukter är i regel mycket låga, eftersom världs-

marknaden har karaktären av dumpingmarknad. De interna hålls därför bl.a. genom prisstöd i form av priserna uppe gränsskydd och exportstöd.

såväl EU omfattar systemet för prisstöd främst l Sverige som livsmedelsgrödor. I samband med reformeringen av EU:s

jordbrukspolitik har prisstödet minskats kraftigt gemensamma och med inkomststöd i form av arealbidrag. Systemet ersatts spannmål, oljeväxter och proteingrödor. Som villkor för omfattar

att få arealbidrag för denna s.k. basareal måstelantbrukaren hålla 15-20 procent av basarealen träda. i Detta gäller bara gårdar med en basareal större än ca 20 ha. Trädan får dock odlas med grödor för icke livsmedelsändamål, exempelvis energigrödor och grödor för industriell och teknisk användning. l systemet ingår särskilda regler för oljeväxter och stärkelseinklusive potatisstärkelse. Det finns även ett särskilt stödsystem för fibergrödor såsomspånadslin.

4.2.2 Stärkelse

Den svenskastärkelseproduktionen som huvudsakligen baseras på fabrikspotatis som råvara täcker ungefär en tredjedel av stärkelsebehovet.Importen utgörs av vete-, majs- och potatisstärkelse. Prisnivån på stärkelseskyddas genom en rörlig införselavgift medan exportbidrag saknas.

Stärkelseproduktionen inom EU baserastill hälften på majs. Återstoden domineras av P otatis- och vetestärkelse.EU producerar mer stärkelse än vad som förbrukas.

Inom EU får teknisk industri som använder stärkelse stöd för att kompensera för skillnaden mellan EU:s inhemska pris och världsmarknadspriset. I Sverige utgår ett liknande stöd till användare av stärkelseför tekniska ändamål.

För svensk stärkelseproduktion innebär ett E U-medlemskap ett antal tekniska förändringar av regleringama. På kort sikt väntas dock inte ett medlemskap leda till att konkurrenskraften markant förändras för svenskstärkelseproduktion jämfört med annan jordbruksproduktion.

Stärkelsefabrikema Sverige i är internationellt sett små vilket skulle kunna leda till att svenskaodlare får sämre betalt än t.ex. danska och tyska. Detta kan emellertid motverkas av att den svenskastärkelseindustrin är inriktad på att utveckla nischprodukter, processer och kunnande, snarare än att producera bulkvara. Det finns även möjligheter att förbättra kapacitetsutnyttjandet vid de befintliga anläggningarna.

Ett frågetecken detta i sammanhang är vilket utfall Sverige får om stärkelseproduktionen kvoteras mellan EU-ländema.

4.2.3 Vegetabilisk olja

Inom EU odlas och solros på vardera 45 procent av raps oljeväxtarealen, medan sojabönor odlas på resterande 10 procent. mängder sojabönor importeras. Inom EU produceras också Stora mängder olivolja. EU tillämpar världsmarknadspris på både stora och mjöl från oljeväxter. För oljeväxter utgår inget prisstöd olja arealbidrag, vilket är högre än det för spannmål. I det s.k. utan ett Blair House-avtalet mellan USA och EU som föregick GATTöverenskommelseni januari 1994, förband sig EU att begränsa den oljeväxtareal får arealstöd till en nivå som motsvarar som genomsnittsarealenför åren 1989-91. I Blair House-avtalet förband sig EU även att begränsa mängden proteinfoder från oljeväxter, där oljan går till teknisk användning eller bränsle utöver den

överenskomna arealen. Maximal mängd motsvarar 2,2 ton rapsmjöl eller ca 800 000 hektar raps.

eventuellt BLI-medlemskap får Sverige basareal om 1,8 Vid ett en miljoner hektar. Oljeväxtemas andel av basarealenkommer att till 132 000 hektar vilket är genomsnittsarealen för de maximeras åren före inträdet. I enlighet med EU:s jordbrukspolitik och tre Blair House-avtalet skall minst 10 procent av oljeväxtarealen träda. Förhandlingar pågår dock kring huruvida den utgöra neddragning oljeväxtarealen som det svenska omställningsav inneburit skall likställas med trädan. Utöver de programmet hektaren Sverige tilldelats tillkommer den odling för 132 000 som icke livsmedelsändamål är möjlig på trädesareal. som oljeväxtarealen mellan länder gör således att Kvoteringen av Sverige i stort sett kan behålla sin nuvarande odling. Lönsamheten för svensk oljeväxtodling relativt spannmålsodling

torde dock komma att minska.

Under vissa förutsättningar kan odling oljeväxter för teknisk av användning på trädesareal komma ifråga. Den första förutsättningen är givetvis att intäkterna täcker de rörliga kostnaderna. Den andra förutsättningen är att växtföljden i övrigt

tillåter odling av oljeväxter.

4.2.4 Oljelin

Oljelin är gröda som kan odlas på den svenska en omställningsarealen, och tillhör de grödor som inom EU får odlas basarealen inte trädesarealen.Inom EU utgår ett men för närvarande är ungefär dubbelt så högt per arealstöd som hektar som stödet till spannmålsodling.

Blair House-avtalet innebär inga kvantitativa begränsningar för oljelinfrö. Med dagens regler skulle ett medlemskap EU i innebära

en kraftig förbättring av de ekonomiska villkoren för svensk odling av oljelin, även om Europakommissionen enligt uppgift strävar efter att något minska arealstödet.

4.2.5 Fibergrödor

I Sverige omfattas inte fibergrödor som spånadslin och hampa av jordbruksregleringen. Lin för tekniska ändamål får odlas på omställningsmark, medan hampa är förbjudet att odla enligt narkotikastrafflagen 1968:641.Inom EU utgår för båda dessa grödor ett betydande arealstöd. För hampa gäller emellertid att endast vissa namngivna sorter med låg halt av den narkotiska substansentetrahydrocannabinol är godkända för odling.

Vid ett eventuellt EU-medlemskapförbättras kraftigt villkoren för svensk odling av spånadslin. Stödet för hampa kan emellertid inte utnyttjas då det den i svenskanarkotikalagstifmingen inte differentieras mellan sorter med hög respektive låg halt av narkotisk substans.

4.3 Energipolitiken

4.3.1 Allmänna styreffekter av energipolitiken

Inom energiområdet används sedanmånga år både ekonomiska styrmedel och regleringar. De ekonomiska styrmedlen utgörs av en kombination av skatter, avgifter och bidrag.

Energiskatter på fossila bränslen ökar intresset för att använda biomassa som bränsle. Fossilaråvaror som används produktsom råvaror är emellertid obeskattade.Energiskattema kan därför resultera i att biomassa i första hand används som bränsle medan fossila råvaror används som produktråvaror. Energipolitiken, och i syrmerhet energibeskattningen, kan såledeskomma att negativt påverka utvecklingen och användningen av biologiskt material för industriella ändamål. Risken för detta är högre högre skatterna på energiområdet är.

Ett exempel på en råvara som används både som industriråvara och som bränsle âr spån från sågverk och träbearbetningsfabriker. Den s.k. Tritñberlagen1987:588 som numera är upphävd föreskrev att man måsteha tillstånd för att i större skala få använda spån som bränsle. Syftet var att skydda träskiveindustrin mot konkurrens om råvaran. Ett annat exempel är råtallolja, en biprodukt från massaindustrin. Råtalloljan är användbar dels som

brännolja med speciella talloljebrännare, dels som biologisk råvara för den kemisk-tekniska industrin Bergvik Kemi AB som tillverkar kemikalier bl.a. för färgindustrin.

Bergvik Kemi hävdar att de höga skatterna på brännolja i fjärrvärmesektom gör att betalningsviljan för råtalloljan där överstiger deras betalningsförmåga för råvaran, och att egen tillgången på råtallolja till acceptablapriser kommer att minska nuvarande kontrakt går ut. efterhand som

Riksdagen beslutade i maj 1994 rskr. 1993 941293 på skatteutskottets initiativ bet. 1993 94:SkU34 om en schabloniserad kompensation på 9 örekWh för fjärrvärmeleveranser till industrin eller växthusnäringen. l det sammanhanget anförde utskottet att det finns skäl att söka undvika att stimulera till användning rdtalløljan som ett bränsle.Den av schabløniserade kompensationen bör därförinte utgåför den del av fjämzürmeleveransen kan hänförlig till råtallolja. För att som anses möjliga genomslag bör enligt utskottets meningi dessa fall största rätalloljani första hand användför leverans av värme till anses industrin.

Energiskatteutredningen FI 1992:15 har behandlat frågan i betänkandet SOU 1994:85 Ny lag om skatt energi. Utredningen bedömer s.210 att det för närvarande inte finns anledning att anta att såstora mängder råtallolja kommer att köpas upp av andra förbrukare än tillverkningsindustrin att råvaruprisbildningen i någon högre grad riskerar att påverkas i för Bergvik Kemi AB negativ riktning. Energiskatteutredningen finner bl.a. mot bakgrund av riksdagens beslut maj i 1994,inte anledning att närmare diskutera de förslag som framförts av Bergvik Kemi AB.

4.3.2 EU:s mineraloljedirektiv

EG-direktivet Council Directive 9281EEC an the harmonization thestructures excise duties mineraloils innebär ett krav på on medlemsstaterna gemensam minimiskattesats på om en oljeprodukter. I artikel 8.1 i direktivet uppställs vissa tvingande undantag från beskattning för mineraloljor som används för andra møtorbrünsle eller för uppvärmning. ändamålän som

Mineraloljedirektivet omfattas inte av EES-avtalet.Det blir därmed bindande för Sverige först i och med ett eventuellt medlemskap EU. i

4.4 Miljöpolitiken

4.4.1 Försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen

Lagen om kemiska produkter, 5§,lyder: Den som hanterar eller importerar en kemiskproduktskall vidta de åtgärderochiaktta de försiktighetsmåtti övrigt som behövs för att hindra eller motverkaskada människoreller i miljön. Denna princip brukar benämnas försiktighetsprincipen.

Lagtexten fortsätter: Därvid skallsådanakemiskaprodukterundvikas som kan ersättas medmindrefarliga produkter. Denna princip kallas substitutionsprincipeneller utbytesregeln.

Kemikalieinspektionen har myndighetsansvaret för lagen om kemiska produkter. Myndigheten framhåller att substitutionsprincipen anger ett förhållningssätt till kemiska produkter. Syftet med lagtexten är att markera att alla som hanterar kemiska produkter har ett ansvar, snarare än att peka ut enskilda kemiska produkter som kan ersättas. Mot denna bakgrund har Kemikalieinspektionen inte meddelat några tillämpningsföreskrifter för substitutionsprincipen.

4.4.2 Producentansvar

Begreppetproducentansvar introducerades kretslopps- i propositionen prop. 1992 93:180 efter tysk förebild. Innebörden är att den som tillverkar eller importerar eller i övrigt handhar en vara eller en förpackning har det slutliga ansvaret för hur den skall tas om hand då den förbrukats.

Riksdagen bemyndigade vid sin behandling av kretsloppspropositionen regeringen att införa producentansvar för olika produktgrupper bet. 1992 93:]0U14,rskr. 1992 932344.Hittills har regeringen fastställt förordningar om producentansvar för bl.a. Wellpapp och returpapper.

Regeringen har vidare tillsatt en kretsloppsdelegation som bl.a. har till uppgift att utreda hur systemet med producentansvar kan vidgas till fler produktgrupper, exempelvisbilar, däck, plaster, byggnadsmaterial och elektroniska produkter.

Sedanlänge förekommer pantsystem på flaskor och aluminiumburkar. Syftet är att ge incitament till återlämning av de använda varorna och förpackningarna så att de skall kunna tas om hand på ett miljöriktigt sätt.

Regeringen har nyligen tillsatt utredare med uppgift att föreslå en påskyndar utvecklingen mot minskade avfallsåtgärder som mängder, minskad användning av miljöskadliga ämnen i produkter och samt ett förbättrat omhändertagande av varor avfall och restprodukter dir. 1993:68. Syftet med en avfallsskatt är incitament till sortering av avfall och ökad återvinning av att ge restprodukter och material.

4.4.3 Insamlingskrav på biologiskt baserade produkter

Riksdagen beslutade vid sin behandling av kretsloppspropositionen bl.a. ett mål för insamling av returpapper på 75 om Det innebär dock inget krav på inblandning av returfiber procent. jordbruksutskottet framhöll att materialåtervinning i i papper. bör prioriteras framför energiutvinning. Valet bör dock princip med utgångspunkt från den metod som bäst hushållar med göras

resurser.

Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om på vilket sätt ambitionerna för återvinning och återanvändning kommer att påverka utvecklingen produkter baserade på förnyelsebara av råvaror. Från skogsindustrin har framförts farhågor om att överdrivna ambitioner kan leda till att skogens tillväxt och

massaindustrins kapacitet inte utnyttjas.

Biologiska råvaror är i många fall begränsat återanvändbara, men lämpar sig oftast väl att återföra till naturens kretslopp genom eller kompostering. Överdrivna krav på materialförbränning återvinning kan innebära konkurrensnackdel för biologiska en råvaror jämfört med material har bättre förutsättningar för en som driven återanvändning. Detta kan i sin tur leda till ett långt minskat intresse för utveckling nya material och produkter av från biologiska råvaror. Om ambitionerna vad gäller materialåtervinning leder till sådana konsekvenser kan de komma att utgöra hinder för utvecklingen av biologiska råvaror. ett

4.5 Lagen om offentlig upphandling

I Sverige regleras statens och kommunernas upphandling av Lag 1992:1528 offentlig upphandling. I denna anges att § 22 En om upphandlande enhet skall anta antingen det bud som har lägst anbudspris eller det anbud är mest fördelaktigt medhänsyn till som samtliga omständigheter såsom pris, driftskostnader, funktion, Enheten skalli förfrågningsunderlaget elleri miljöpåverkanm.m. upphandlingange vilka omständigheter den tillmüter annonsen om

betydelse.Omständighetenskall om möjligt anges efter angelägenhetsgrad, meddenviktigasteförst.

Offentlig upphandling kan såledesutnyttjas som ett styrmedel i miljöarbetet. Miljökriterier vid offentlig upphandling kan vara en ersättning för mer generella styrmedel de fall där i sådana av olika skäl inte är möjliga att tillämpa.

4.6 Gentekniklagen

Växtförädlingen har stor betydelseför utvecklingen av biologiska råvaror. Gentekniken blir ett allt viktigare verktyg i växtförädlingen, eftersom den betydligt snabbareoch specifikare än traditionella tekniker möjliggör förändringar av växternas anlag. För både stärkelse-och oljeproducerande växter bedrivs omfattande genteknisk forskning såväl Sverige i som internationellt. I Sverige har t.ex. Amylogen HB tagit fram potatis med modifierad stärkelsesammansättningför användning inom pappersindustrin.

Riksdagen har nyligen antagit en Lag 1994:900 om genetiskt modifieradeorganismer.Lagen omfattar alla typer av organismer utom människa; såledesdjur, växter och mikroorganismer.

Gentekniklagen är utformad som en ramlag varför lagens inverkan på den svenskagentekniska forskningen och produktionen i hög grad kommer att vara avhängig de enskilda myndigheternas föreskrifter.

4.6.1 innesluten användning av genetiskt modifierade växter

Enligt gentekniklagen skall växter inbegripas i bestämmelserna för s.k. innesluten användning 2§. I regeringensproposition anges i specialmotiveringen att En inneslutenanvändningkan ocksåskei växthus, om detta är tillräckligt slutet.

Från forskarsamhället finns en uttalad oro att konventionella växthus inte skall ansessom tillräckligt slutet i lagens mening. Det skulle så fall i innebära att växtgenetisk forskning i växthus betraktas som s.k. avsiktlig utsättning, med därav följande tillståndsplikt.

Jordbruksutskottet anför i sitt betänkande kring gentekniklagen att Oavsett om detvid den nya lagenstillämpning blir fråga om inneslutenanvändningelleravsiktlig utsättningutgår utskottetfrån att kraven verksamheten även i fortsättningen kommer efter att anpassas

risker föreligger för omgivningen eller för miljön ellerför de som utarmningav den genetiska mångfalden.

avgörande för fortsatt svensk industriell och akademisk Det är forskning inom området växtgenetik att tillämpningsföreskriftema för försök i växthus utformas i enlighet med

jordbruksutskottets synpunkter.

4.6.2 Avgifter för myndigheters prövning

gentekniklagen lyder: Regeringen eller den myndighet som 20§i regeringen bestämmer fdr meddela föreskrifter om skyldighet för den som

sådan verksamhet i första stycket eller ansöker bedriver en som avses tillstånd till verksamhet eller gär en anmälan om verksamheten att om betala avgifter för myndigheters verksamhet enligt denna lag.

angeläget avgifterna sätts på sådan nivå att de inte Det är att en hinder för genteknisk forskning och utveckling, vilket utgör något sådan verksamhet lämnar landet. Exempel kunde få till effekt att orimliga avgifter lett till utflyttning genteknisk på att av verksamhet från landet finns från Danmark, där tolkningen av en

modifierad ramlag för genteknik medförde avgifter om nu danska kronor tillstånd för industriell produktion 100 000 per respektive tillstånd för s.k. fältförsök.

4.6.3 Etisk bedömning av genteknisk verksamhet

gentekniklagen i att Ett tillståndfdr lämnas endast om I anges den verksamhet ansökan avser är godtagbar från hülso- och som miljöskyddssynpunkt och etiskt försvarbar. I gentekniklagen anges

den nybildade Gentekniknämnden skall bevaka de vidare att frågorna. Det framgår dock inte lagtexten vilka etiska etiska av skall diskuteras. Avsaknaden formella frågeställningar som av riktlinjer för det etiska ställningstagandet kan komma att försena

tillståndsgivningen.

4.7 Standarder

standarder för produkter baserade på förnyelsebara Bristen har till utredningen återkommande anförts som ett hinder råvaror för kommersialisering. Framför allt har detta problem betonats i

sambandmed hydrauloljor.

Vid StatensMaskinprovningar i Umeå har, på uppdrag av Jordbruksdepartementet, under två år bedrivits ett projekt avseendetekniska egenskaperhos hydrauloljor. Arbetet skall avrapporteras i juni 1994.Av ett preliminärt slutsatsdokument bilaga 2 från Maskinprovningama framgår flera förklaringar till att de vegetabiliska hydrauloljorna ännu inte fått ett kommersiellt genombrott på marknaden: Oljoma är betydligt dyrare än de mineraloljebaseradealternativen; komponent och maskinbyggare lämnar korta eller ingagarantierför sina produkter om man använder vegetabiliska oljor; samt många mätstandarder som används för att fastställa hydrauloljors tekniska egenskaperär inte tillämpbara på vegetabiliska oljor.

Göteborgs kommun bedriver inom projektet Rensmörjastudier kring vegetabiliska hydrauloljors miljöeffekter. Projektet skall redovisas sommaren 1994.En sammanfattning projektet av redovisas bilaga i Inom projektet har utarbetats miljö- och hälsokravsspecifikationer för miljöanpassadehydrauloljor, vilka baseraspå oljans respektive additivens nedbrytbarhet; toxicitet mot vattenorganismer samt hälsofara. Additivhalten får heller inte överstiga fem procent. I projektet konstateras Smörjmedelär enav de största ochviktigaste kemiskaproduktgrupperna från miljö- och hälsosynpunkti vårt modernasamhälle.Någonellernågrainstitutioner bördärför i uppdrag att i samarbete med intresserade berördaföretag, ta tag i ochmedverka i denfortsatta utvecklingen miljöanpassade av hydrauloljorochandrasmörjoljor.Sådanainsatserskulle gynna berörda företagskonkurrenskraftsamtidigt som miljö ochhälsakanförbättras.

Påbasis av ovan nämnda utredningar kan konstateras att en avgörande faktor för att vegetabiliska hydrauloljor skall få ett genombrott på marknaden är att standarder utarbetas för såväl tekniska-, toxiska- som miljönormer. För detta krävs opartisk en medverkan av intressenter utanför petroleumbranschen.

DISKUSSION OCH ÖVERVÄGANDEN

Förutsättningar för ökad industriell användning 5 biologiska råvaror för tekniska ändamål av

5.1 Bakgrund

tidigare avsnitt utredningen har redovisats ett stort antal I av olika produkter vilka kan baseras på förnyelsebara råvaror. Genomgående för många av dessa produkter är att de i betydande utsträckning tillverkades förnyelsebara råvaror före av genombrottet för mineralolja som industriråvara.

Trots att starka skäl under de senaste åren motiverat en ökad användning biologiska råvaror för utveckling mot av ändamål, har relativt få kommersiella produkter nått tekniska nya marknaden. Det viktigaste skälet är att utvecklingen av denna typ produkter är komplicerad och förutsätter samverkan mellan av flera olika företag, mellan olika forskningsdiscipliner typer av samt mellan företag och forskare.

Historiskt har lantbruket och industrin utvecklats oberoende av varandra vilket bl.a. förklaras att jordbruksnäringen inte har av någon traditionell samverkan med övrig industri. Huvudsakligen har företag inom lantbrukssektom och industriföretag verkat på olika marknader. Detta har fått till följd att jordbrukspolitiken inte är sammankopplad med industripolitiken. För att åstadkomma ett kommersiellt genombrott för förnyelsebara råvaror måste en samverkan komma till stånd mellan företag inom lantbrukssektorn, producenter halvfabrikat och producenter av av kornsumentprodukter.

Forskning kring förnyelsebara råvaror är en multidisciplinär samverkan mellan såväl olika verksamhet som kräver mellan högskola och näringsliv. Graden forskningsområden som samverkan har hittills i många fall varit otillräcklig. av

Andra förklaringar till den långsamma utvecklingen är bristen på formella standarder anpassade till produkter baseradepå biologisk råvara; otillräckliga kunskaper kan ligga till grund som för produkt- och processutveckling samt brist kapital för investeringar i produktion och marknadsutveckling.

Slutligen kan konstateras att den ekonomiska konkurrenskraften för produkter baseradepå biologisk råvara ofta är dålig. Det kan bl.a. förklaras av en dyr råvara och brist på industriell processteknik. Produkternas positiva miljövärde har heller hittills inte vägts in i prisbilden.

5.2 Marknadsförutsättningar

Konsumenternas växande miljömedvetande har lett till en ökad efterfrågan på produkter baseradepå förnyelsebar råvara. För att en ökad användning skall komma till stånd krävs dock att de nya produkterna har goda tekniska prestanda,rimliga priser och bra miljömässiga egenskaper.Produkter baseradepå förnyelsebara råvaror har i regel bra miljöegenskaper.Marknadsförutsättningarna begränsasdock av kraven på konkurrenskraftiga priser och goda tekniska prestanda.Produkternas miljöfördelar kan, under förutsättning att dessastekniska prestanda är likvärdig med konkurrerande altemativs, öka betalningsviljan hos konsumenten. Det är dock ovanligt att bättre miljöprofil kan en uppväga en sämre teknisk prestanda.

Sågkedjeoljaär ett exempel på en produkt baseradpå förnyelsebar råvara som tagit betydande marknadsandelar. Prisdifferensen inom detta område är tillräckligt liten för att en betydande andel konsumenter skall välja den miljöriktigare produkten. Det motsatta gäller för hydrauloljor, där endasten liten andel av konsumenterna väljer det vegetabiliska alternativet. Detta indikerar att prisdifferensen mellan vegetabiliska och fossilbaseradehydrauloljor är för stor för att marknaden skall välja bort den fossilbaseradeprodukten. En förändring av prisrelationen mellan produkterna skulle sannolikt leda till en ökad användning av den vegetabiliska hydrauloljan. En avgift på denna typ av fossilbaserade produkter skulle således kunna få effekt konsumentledet. i

Det är däremot mycket svårt att med avgifter över styra konsumtionen till produkter baseradepå förnyelsebar råvara om dessastekniska prestanda är sämre än de fossilbaserade altemativens. Samma resonemang gäller också prisskillnaden om mellan olika produkttyper är så stor att det krävs orimliga avgifter för att åstadkomma någon styrande effekt. Exempel på den senare typen av produkter är det plastsubstitut Biopol som tillverkas av det brittiska företaget Zeneca f.d. ICI. Biopol har mest blivit känt genom tyska Wellas lansering materialet i av schampoflaskor. Priset på detta material ligger för närvarande på över 100 kronor per kg, att jämföra med polyeten kostar som ca åtta kronor per kg.

,

Det finns idag tydliga marknadssignaler att miljöanpassade produkter är intressanta. Från industrin finns därför ett starkt stöd för långsiktiga forskningsinsatser inom relevanta områden vid universitet och högskolor. Ett förslag till strategiskt forskningsprogram inom området har tagits fram av Nutek och redovisas i rapporten Nya miljöanpassade produkter från förnyelsebara råvaror -förslag till strategiskt forskningsprogram R 1994:12. Målet för forskningsprogrammet är att skapa en grund för dels framtagning substitut för traditionella av produkter och material, dels utveckling av helt nya. Vad gäller gamla produkter kommer priset på dessa att vara ersättning av avgörande för vilket pris marknaden kommer att tolerera för som de produkterna. För och unika produkter finns helt andra nya nya frihetsgrader när det gäller prissättning.

För produkter Biopol, samt en rad andra produkter baserade som på förnyelsebara råvaror, är det höga priset det främsta hindret marknadsintroduktion. Detta kan delvis påverkas med för en ytterligare FoU. En väsentligare faktor för priset är dock i många fall storleken på produktionsanläggningen. Det finns ett flertal produkter där kraftigt ökad produktion skulle föra ner priset en på produkten till nivå där marknadsintroduktion på en en kommersiella villkor skulle möjlig. Här uppstår dock ett vara svårlöst problem: Marknaden är liten eftersom priset är högt, men för investera i stor anläggning förutsätts en betydande att en marknad. Denna erhålls först när priset är tillräckligt lågt och även då med betydande tröghet. Med normala avkastningsen krav på kapital går denna ekvation inte ihop annat än eventuellt

på mycket lång sikt.

En mycket betydelsefull faktor för en produkts marknadsförutsättningar är att den överensstämmer med de formella krav samhället, samt att dessa krav är tydligt som uppställs av formulerade. Produkterna skall myndigheterna godkännas för av användning i tillämpningar där de kan påverka människors hälsa. Dessutom uppställer samhället andra typer av krav på produkterna, t.ex. dessas egenskaperi avfallsledet.

Vad gäller produkters hälsoeffekter finns klara regelsystem, även det eventuellt kan finnas brister i dessa beroende på att nya om råvaror tillkommer. För kraven på produkternas typer av egenskaperi avfallsledet, t.ex. definition av nedbrytbarhet och råvarans fömyelsebarhet, råder däremot betydande värdet av oklarheter. I detta sammanhang förekommer olika typer av krav och något samförstånd har inte nåtts om långsiktiga regler. Detta påverkar kraftigt industrins vilja att utveckla nya produkter

se 3.3.

Även tillverkare utrustning används tillsammans med nya av som produkter ställer krav. Exempelpå detta är krav från maskintillverkare avseende hydrauloljor, växellådsoljor m.m. Så

länge inte omfattande provningsresultat kan redovisas när det gäller nya produkter har maskintillverkare en mycket restriktiv inställning till dessaoch lämnar mycket korta eller inga garantier.

För att komma till rätta med de hinder som idag föreligger krävs betydande insatser både avseendeStandardisering av produkterna och bestämning av testmetoder.

5.3 Samhällskrav

Konsumenternasefterfrågan på olika produkter är helt avgörande för industrins val av produkter och produktionsmetoder. Detta gäller även ersättning av fossilbaserade produkter med förnyelsebara. Marknaden har dock en begränsad förmåga att bedöma långsiktiga effekter av olika produkters användning. Den är också ofta subjektiv och kan kortsiktigt underskatta produkters farlighet respektive överskatta andra produkters miljövänlighet. Det finns därför motiv för samhället att styra utvecklingen. Samhälletspåverkan måsteske enligt enkla och klara principer. Substitutionsprincipen lagen i om kemiska produkter skulle kunna utgöra basenför en sådanstyrning.

För att skapa en utveckling önskvärd i riktning skall samhället tidigt fastlägga tydliga definitioner av vilken typ av produkter som skalleftersträvas från miljö- ochhülsosynpunkt.Definitionema måste vila på saklig grund för att ge motiv till en långsiktig industriell utveckling önskad i riktning. Ett viktigt underlag för definitionerna är olika typer av livscykelanalyser se 3.4.1. Oklara definitioner eller motsägelsefullaregler och styrmedel kan leda till att förtroendet för vad som presenteras som riktigt att använda från miljö- eller hälsosynpunkt rubbas hos konsumenten. Denna typ av skador på samhällets trovärdighet kan vara svåra och ta lång tid att rätta till. Det är i detta sammanhangviktigt att klargöra att produkter baseradepå förnyelsebar råvara inte automatiskt måste vara bättre än fossilbaserade produkter från miljösynpunkt.

Andra medel som samhället har för att skapa en önskad utveckling är stödtill forskning, utvecklingochdemonstrationsanläggningar samt administrativaochekonomiska stynnedel.Inom områden där förnyelsebaraalternativ ännu inte är tekniskt konkurrenskraftiga krävs långsiktiga satsningar på FoU. Dessutom krävs ofta betydande investeringar i prototyp- och demonstrationsanläggningar PoD samt marknadsföring för att sänka priset på produkten till en konkurrenskraftig nivå. Detta gäller t.ex. olika typer av ersättningsmaterial för polyeten och polypropylen, vissavegetabiliska Smörjmedel samt biologiska förstärkningsfibrer och isolermaterial.

För produkter är uppenbart hälso- eller miljöskadliga kan som dessutom direkta förbud övervägas. Detta blir särskilt aktuellt om mindre farliga alternativ finns till rimliga kostnader. Exempel på sådana produkter är fossilbaserad formolja och sågkedjeolja. har miljöfördelar och är tekniskt likvärdiga med Produkter som mindre lämpliga produkter kan stimuleras med hjälp av avgifter. Exempel sådana produkter är vegetabilisk hydraulolja, vegetabiliska rengöringsmedel och cellulosabaserade isolationsmaterial.

5.4 Ansvarsfördelning

För den industriella utvecklingen av produkter baseradepå förnyelsebar råvara bör det föreligga ett delat ansvar mellan samhälle och näringsliv. Vi har under utredningen definierat ansvarområden mellan olika parter, vilket fördelningen av diskuteras i det följande avsnittet.

Standardiserings och provningsverksamhet O

samhällets viktigaste uppgifter för att stimulera En av produkter baserade på förnyelsebara råvaror är utvecklingen av tydligt regelverk för produkternas tekniska att fastställaett prestanda och miljö- och hälsomässiga egenskaper. En betydande regler måste skapas ett internationellt perspektiv del av dessa ur och i samarbete med omvärlden. För svenskt vidkommande är i första hand europeisk likformighet viktig att uppnå. en

oForskningsprogram vid svenska universitet och högskolor

industriell utveckling och produktion av kvalificerade Svensk material och produkter förutsätter att det vid svenska universitet och högskolor finns spetskompetens inom de för området grundläggande forskningsdisciplinema. Tillgången till inhemsk forskarkompetens ger förutsättningar för rekrytering av kvalificerad personal till näringslivet. Forskargrupper som arbetar vetenskapens frontlinje dessutom tillgång till resultaten från i ger stora delar det internationella forskningsarbetet. av

Forskning är till sin karaktär långsiktig. Bra forskning kan och bör därför inte detaljstyras. Däremot finns det anledning att via finansiella medel stimulera de forskningsområden tillförsel av svensk industri bedömer som angelägna. Den helt som övervägande delen den forskning som bedrivs vid universitet av och högskolor är öppen. Därmed är det naturligt att det

huvudsakliga finansieringsansvaretåvilar staten. Näringslivet måste emellertid medverka till att personliga kontakter upprättas med den akademiskavärlden så att ett effektivt kunskapsutbyte kommer till stånd. Detta kan exempelvis åstadkommasgenom finansiering av industridoktorander och uppdragsforskning; genom upplåtande av utrustning och kompetens vid företagen för genomförande av forskningsuppgifter och genom rådgivning till forskargruppema.

oUtvecklingssatsningar inom industrin

Den riktade akademiskaforskningen förutsätter en parallellt pågåendeutvecklingsverksamhet inom näringslivet. det I initiala forskningsskedet är denna normalt av mindre omfattning än den akademiska forskningsverksamheten. Efter hand som en kunskapsbas byggs upp måsteutvecklingsverksamheten expandera och få större omfattning än forskningen. Näringslivet är huvudansvarig för att denna utveckling kommer till stånd.

O Satsningar på prototyp- och demonstrationsanläggningar PoD

Målet för all industrirelevant forskning och industriell utveckling är kommersialisering av resultaten form i av produkter och tjänster. Detta är normalt en näringslivsangelägenhet.Vad gäller utveckling av produkter motiverade utifrån hälso- och miljöaspekter, där substitution av befintliga produkter ofta förutsätts, kan dock speciellaproblem uppstå eftersom kommersialiseringsfasen är utdragen och kostsam. sådana I situationer kan därför en delning av finansieringsansvaretmellan näringsliv och samhälle vara befogad.

5.5 FoU som medel att stimulera användningen av biologisk råvara

Ett betydande arbetehar senare tid lagts ner på att identifiera forskningsområden, vilka bedöms som viktiga för att utnyttja biologisk råvara för tekniska ändamål. Närings- och teknikutvecklingsverket Nutek har, som tidigare nämnts, presenterat ett strategiskt forskningsprogram Nya miljöanpassade produkterfrån förnyelsebararåvaror.l detta program definieras ett stort antal viktiga forskningsområden. Utgångspunkten för urvalet av forskningsområden har varit rad produkter för vilka en näringslivet uttryckt intresse.Drivkraften bakom näringslivets engagemang har till betydande del varit förväntade framtida marknadskrav, vilka till stor del bottnar miljötänkande. i

Programmet innehåller därför huvuddelen av de samhälletbör prioritera när det gäller produktområden som för fram produkter baserade på biologiska forskning att ta det gäller forskningens inriktning har ett antal råvaror. När viktiga frågeställningar identifierats för olika produkter. Dessa dels framställning och modifiering av biologiska råvaror, gäller på och framställning funktionella material. dels krav - av -

Nuteks verkar sedan tre år tillbaka en Utöver programgrupp området Polymera ntaterial, tensider och industrigrupp inom smörjmedelfrån förnyelsebara råvaror. Industrigruppen består av tolv större och mindre svenska företag vilka tillsammans hela kedjan från växtförâdling till konsumentrepresenterar produkter. Gruppen har liksom Nutek ambitionen att initiera grundläggande forskning inom området och att med denna som bedriva omfattande utvecklingsarbete. Målsättningen är att bas ett utvecklingsarbetet snarast skall leda till produktion i demonstrations- och fullskala. Exempel på områden där viss produktion redan initierats är vegetabiliska hydrauloljor och stärkelsebaserade engångstallrikar. Områden där förutsättningar för produktion analyserasär cellulosafiberbaserade isolationsbiologiskt baserad förstärkningsfiber lin och skivor, vätskebarriärer.

Många produkter är teoretiskt möjliga att tillverka av förnyelsebara råvaror, endast ett fåtal av dessa tillverkas av men idag. En grundläggande orsak till detta är bristande dessa råvaror En orsak är outvecklade relationer mellan företag kunskap. annan jordbrukssektorn, övrig tillverkningsindustri och den inom akademiska världen. Bådadessa hinder kan övervinnas genom industrirelevanta satsningar på forskning inom området.

forskningsprogram skall kopplas till åtaganden från Ett dylikt bedriva utvecklingsarbete inom området. industrin att Utredningen definierar nedan några viktiga kriterier på FoUmed syfte att skapa ökad användning av förnyelsebara satsningar råvaror.

osatsningama bör områden där fördelarna med förnyelsebara avse råvarorär stora från hälso- och miljösynpunkt. Storleken på fördelarna avgörs de negativa effekterna av ersatta råvaror av samt den omsatta volymen av dessa.Aven möjligheterna att utveckla helt nya material bör vägas in.

Forskning och utveckling skall målinriktad och utnyttja de 9 vara områdendär svenska företag och forskareär internationellt starka.De satsningar forskning som genomförs måste vara långsiktiga. Program startas bör ha löptid på minst tio år. som en

0 Arbetet bör inriktas på områdendär detfinns industriintressenter som är beredda att samverka och bidra med utvecklingsarbete och kommersialisering av produkter. När det gäller samhällets forskning skall denna vara öppen och tillgänglig för alla.

oDet är viktigt att insatsernastår i proportiontill förväntat utbyte samt att samhälletföljer upp desatsningar som genomförsför att säkerställa att önskadeeffekter erhålls. Utbytet av forskningen kan mätas i faktisk kunskapsgenerering men också det antal i utbildade personer inom området som går vidare till näringslivet. Andra viktiga indikatorer är näringslivets engagemang i forskningen samt vilken utveckling och produktion som genererats.

Tack vare de initiativ som tagits av näringslivet och Nutek har en rad forskargrupper formulerat omfattande och genomarbetade förslag till forskningssatsningar inriktade på miljöanpassade och biologiska råvaror. Exempel på sådanaförslag, vilka utgör viktiga delar i ett forskningsprogram, är växtbioteknik, Smörjmedel, ytaktiva ämnen och polymerer från förnyelsebara råvaror.

En förutsättning för att uppnå en långsiktigt ökad användning av biologiska råvaror är att ovanstående initiativ tas tillvara. Samtidigt bör understrykas att helt avgörande för utfallet av ett forskningsprogram är att en nära samverkan mellan olika discipliner, och mellan forskare och näringsliv, skapas. Forskningsprogrammet måstedärför organiseras på ett sådant sätt att fungerande arbetsmodeller stimuleras och att starka incitament skapasför samverkan. De negativa incitament för samverkan som idag finns måste möjligaste i mån undanröjas. BådeNutek och den ovan nämnda industrigruppen anger att omfattningen av ett forskningsprogram bör 50 miljoner vara ca kronor per år för att ge avsedd effekt. Detta gäller efter ett uppbyggnadsskede. Varaktigheten hos ett program bör vara minst tio år.

5.6 Statligt stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar

Som tidigare nämnts är kommersialiseringsfasen för produkter från förnyelsebara råvaror ofta utdragen och kostsam od1 har därmed en relativt hög risknivå. Uppskalningen utvecklingsav resultat till produktion kräver i regel flera steg, där först mycket stora produktionsvolymer ger lönsamhet. Även uppskalningen är ofta förknippad med betydande risker. Risknivån och den mycket långa återbetalningstiden på investerat kapital utgör ett betydande hinder för produktionssatsningar.

Den heterogena industristrukturen inom området ökar också behovet riskkapital. Det finns idag en väletablerad av konsumentnära industri i Sverige med framstående och stora Mölnlycke AB och Tetra Laval AB. Även på företag som råvarusidan finns stark företagsgruppering, i första hand en Den trånga sektorn vid representeradav lantbrukskooperationen. produkter baseradepå förnyelsebara råvaror är utvecklingen av de företag i produktionsledet befinner sig mellan som konsumentnära och råvaruproducerande företag. Industriledet för halvfabrikatsmaterialtillverkning är relativt dåligt utvecklat och företagen i denna sektor är dessutom betydligt mindre än de övriga i förädlingskedjan. Några exempel på företag inom detta led är Binol Filium AB vegetabiliska Smörjmedel och Lyckeby Stärkelsenpappers- och livsmedelsstärkelse. Från utvecklingssynpunkt är den intermediära delen av förädlingskedjan den mest investeringstunga då en kommersiell satsning förutsätter en tillgängliga processtekniken. För större uppskalning av den kommersiella satsningar är dessutom den svenska marknaden för liten, varför produktionssatsningar normalt måste göras i Europa.

Den industriella utvecklingen av förnyelsebara produkter är komplex och långsiktig. Den heterogena strukturen bland aktuella företag i produktionsledet kommer sannolikt ytterligare att fördröja utvecklingen inom området. Från utredningens sida finns klar uppfattning att kapitalförsörjningen är en begränsande en faktor för den industriella utvecklingen av förnyelsebara produkter se 6.1 l.

6 Analys av tänkbara åtgärder för att främja biologiska råvaror

6.1 Inledning

l direktiven sägs att Utredaren bör utredabehovet styrmedel av som främjar utvecklingen av en ökadanvändning av biologiskaråvarorinom deområdendär en sådananvändningkan vara fördelaktigfrån såväl samhällsekonomisk miljö- ochresurshushâllningssynpunkt. som

Direktiven förutsätter att eventuella förslag om åtgärder för att främja biologiska råvaror föregås av en analys:Ett ställningstagandei fråga om utnyttjande av styrmedelfiir att stimulera en övergång till sådana råvarorbörbaseras en värdering av konsekvenserna, jämfört medanvändning andraråvaror.Härvid bör av såvälhandelspolitiska som konkurrensaspekter beaktas. krav De som följer av ett eventuelltEG-medlemskap skall särskiltbeaktas.

I detta avsnitt skall kartläggas vilka styrmedel som kan vara tänkbara för att främja biologiska råvaror och konsekvenserna av olika alternativ.

6.2 Behov av ytterligare åtgärder inom jordbrukspolitiken

lordbrukspolitikens utformning har stor betydelseför produktionsförutsättningama för biologiska råvaror. Stöd till livsmedelsgrödor tenderar att minska intresset för produktion av andra grödor. både I Sverigesoch EU:sjordbrukspolitik finns emellertid särskilda system som undantar en del av åkerarealen från livsmedelsproduktion. Påsådanmark får energi- och industrigrödor odlas.

Konkurrensförmågan för svenskproduktion av biologiska råvaror jämfört med andra länders beror naturligtvis på skillnader i geografiskt läge, klimat och jordmåner, men ocksåpå skillnader i kostnader för olika produktionsfaktorer. Utredningen har inte närmare studerat denna fråga, men anser att eftersom detta förhållande gäller livsmedel lika väl som råvaror för industriell användning så utgör inte sådanaskillnader någon grund för att överväga särskilda åtgärder i Sverige.

Sammantagetfinner utredningen att möjligheterna för svenskt jordbruk att producera biologiska råvaror för industriell

användning i det stora hela är goda. Mot denna bakgrund, samt Sverige väljer att bli medlem i EU 1995, finner utredningen om anledning att överväga ytterligare åtgärder inom det ingen jordbrukspolitiska området.

6.3 Återvinning hinder för förnyelsebara material som

Källsortering, återvinning och återanvändning har kommit att bli lösenord för kretsloppssamhället. Dessa åtgärder har ett något av pedagogiskt värde då de involverar det enskilda hushållet. stort Aven från miljösynpunkt är återvinning och återanvändning i många fall fördelaktigt, framför allt då det insamlade materialet har påtagligt negativa miljöeffekter som batterier eller utgörs av lätt kan återvinnas som aluminiumburkar. en ändlig resurs som Vi dock att ambitioner för återvinning och återanvändning anser får motverka nytänkandet inom material- och övrig inte produktutveckling.

Sålänge samhället är beroende av icke förnyelsebara energiråvaror, kan vi inte finna någon principiell invändning mot använda brännbart, rent avfall för energigenerering. att Förbränning sorterat avfall är vad avser utsläppsnivåer att av jämställa med biobränsle. Vi anser att framför allt återvinning av plaster riskerar att konservera användningen av petroleumbaserade produkter se 4.4.3. Kostnaden för återvinning av plast är hög och det miljömässiga värdet ifrågasatt. Industrin bör stimuleras till framtagning av nya typer av material och produkter baserade på förnyelsebara råvaror. Incitament kan vara ökade forskningsresurser till området, riskvilligt kapital till nyetablering industri för tillverkning av produkter baserade på av förnyelsebara råvaror, framtagning av standarder miljömässigaoch tekniska för produkterna samt ett avfallshanteringssystem produkternas eventuella biologiska som drar nytta av nedbrytbarhet.

6.4 Effekter koldioxidskan på fossila råvaror av en

Ekonomiska styrmedel ger incitament till en förändring i de fall där kostnaden för förändringen är mindre än styrmedlets storlek. En viss given effekt nås till mindre samhällskostnader än med styrmedel. Svavelskatten och kväveoxidavgiften är varje annat exempelpå ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. De som har lägst kostnader för att minska utsläppen får lönsamhet i att vidta åtgärder, exempelvis genom att installera rökgasrening, byta till ett bränsle som ger mindre utsläpp osv.

l princip bör ekonomiska styrmedel styra likformigt. Dagens differentierade skatteskalor för energi utgör drivkrafter för att olika typer av bränslen allokeras till olika marknader på ett skattemässigt optimalt sätt, snarare än på ett samhällsekonomiskt. Detsamma gäller givetvis sådanaråvaror som kan användas antingen som bränsle eller för tekniska ändamål.

l det följande skall analyseraseffekterna av att införa en skatt motsvarande koldioxidskatten även på mineraloljebaserade råvaror.

De viktigaste kategorierna av produkter som tillverkas av mineralolja och andra fossila råvaror är plaster och organiska kemikalier.

Plastertillverkas så gott som uteslutande av fossil råvara. Det kol som finns bundet i plastmaterialet bildar koldioxid vid förbränning och bidrar därigenom till växthuseffekten. Även vid tillverkningen av råvara till plast används energi väsentligen form i av petroleumprodukter, vilka också genererar koldioxid.

Kemikalier, som organiska lösningsmedel,rengöringsmedel och mjukningsmedel plaster i baserashuvudsakligen på mineralolja. - Många av dessaämnen sprids diffust i naturen i samband med användningen. Den skadeverkan de därvid åstadkommer på miljön är ofta väsentligt större än den som orsakas av förbränning av motsvarande mängd mineralolja.

En anledning att lägga koldioxidskatt på mineralolja som används som råvara, är att uppnå konkurrensneutralitet mellan användning av biomassaoch fossila råvaror som industriråvara, jämfört med att använda dem som bränsle. Ytterligare en anledning är att många sådanaprodukter, t.ex. plast, efter slutanvändning ofta förbränns avfallsförbränningsanläggningar. i

En beskattning produktiansledet, i motsvarande miljöskattema på fossila bränslen, för den mineralolja som används i den svenska petrokemiska industrin, skulle tveklöst missgynna denna relativt utländska konkurrenter. Som nämndes i avsnitt 4.3.2 innehåller dessutom EU:s mineraloljedirektiv ett obligatoriskt undantag från beskattning av sådanmineralolja.

En beskattning produktledet i av plastprodukter och andra produkter tillverkade av mineralolja skulle likställa inhemskt producerade och importerade produkter. Dock skulle en sådan beskattning bli administrativt svårhanterlig, då ett stort antal återförsäljare av produkter med fossilt ursprung skulle bli skatteskyldiga. Det torde även vara svårt att fastställa det fossila innehållet den i stora mängd produkter som innehåller mineraloljebaseradematerial figur B.

har diskuterat möjligheten att införa en beskattning i Vi även azgfizllsledet på petroleumbaserade produkter. Två viktiga fördelar

med skatten i avfallsledet är att inhemsk industri inte att ta ut och att antalet skattskyldiga blir begränsat. Skatten missgynnas lämpligen i förbrännings- respektive deponeringsledet. tas ut

beskattning i avfallsledet förutsätter en effektiv källsortering En differentierad hantering avfallet i kommunerna. En annan och av är det material skall beskattasär lätt att förutsättning att som Bland mineraloljebaserade produkter som återfinns i särskilja. plast det helt dominerande materialet, varför en hushållsavfall är beskattning enbart plastavfall skulle förenkla av beskattningsförfarandet.

Det förslag utredningen diskuterat baseradespå en

schabloniserad beskattning av plastavfall, där schablonen stickprovsanalyser hushållens avfall. Fördelen fastställs genom av beskattning är att den är tämligen lättadministrerad. med denna form beskattning är också tilltalande så tillvida att En sådan av differentierar mellan långlivade plastprodukter t.ex. byggden och slit-och släng-artiklar t.ex. engångsbestick. Vi material dock funnit att sådan beskattning inte skulle få någon har en styrande effekt, då den generellt drabbar hushållen utan någon

mellan hög- och lågförbrukare av plastprodukter. åtskillnad invändning är att kemikalier som sprids i samband Ytterligare en användningen inte skulle omfattas av skatten. Miljömed denna spridning är ofta avsevärt större än de som effekterna av genererasav tex. plaster.

existerande alternativ till plastmaterial Användningen av idag bristande teknisk prestanda hos många av begränsas av produkterna. De förnyelsebara plastema är också, enligt

amerikanska beräkningar, genomsnittligen fyra gånger dyrare än

petroleumbaserade plaster.

därmed det i dagsläget skulle medföra orimligt höga Vi anser att skatter på rnineraloljan, koldioxidbeskattning enligt ovan om en skulle få en styrande effekt.

det är förenat med stora administrativa svårigheter Vi finner att införa generellt verkande koldioxidskatt på fossila att en produktråvaror enligt samtliga tre ovan redovisade alternativ.

Vidare talar EU:s mineraloljedirektiv mot införandet av en skatt i

produktionsledet. Mot den bakgrunden är vi inte beredda att

föreslå någon av dessa åtgärder.

Vi vill i sammanhangeterinra om avfallsskatteutredningen

M 1993:09 arbete skall vara avslutat den 30 juni 1994. vars

6.5 Åtgärder för begränsning vändningen en av an av rátallolia som bränsle

Råtallolja är en biologisk råvara för produkter som i stor utsträckning ersätter petroleumbaseradekemikalier. Bergvik Kemi AB har hävdat att energibeskattningenleder till stora prishöjningar på råtallolja. Vi har emellertid funnit att olika bedömningar av den framtida prisutvecklingen på råtallolja går starkt isär. Vidare har riksdagen nyligen vidtagit åtgärder för att inte stimulera till användning av råtallolja som bränsle. Mot denna bakgrund finner vi att det inte finns anledning att nu överväga några ytterligare åtgärder riktade mot råtallolja som bränsle.

6.6 Begränsning av användningen av mineraloljebaserade smörjmedel

Utredningen har tidigare redovisat att en stor del av smörjoljorna inte tas om hand efter användning, utan sprids i naturen på ett okontrollerat sätt. I enlighet med substitutionsprincipen bör produkter för vilka det finns miljömässigt bättre alternativ ersättas, om det kan ske till rimliga kostnader.

För många mineraloljebaseradeSmörjmedelfinns idag vegetabiliska alternativ tabell 2. Flera av dessa, som sågkedjeolja, formolja, rörtätningsjêtt,halklmnealjaochrülsfett,kan inte samlas upp efter användning. De hamnar därför miljön. i De fossila oljornas negativa effekter på miljön är väldokumenterade. Det finns i dessafall motsvarande produkter baseradepå vegetabiliska oljor på marknaden. Dessa är tekniskt likvärdiga med eller överlägsna de traditionella fossila oljeproduktema. Miljömässigt är de överlägsna de fossila oljorna, eftersom de snabbtbryts ned i naturen och orsakar liten skada innan de brutits ned. Den huvudsakliga orsaken till att de vegetabiliska oljorna dessa i tillämpningar inte slagit igenom är av allt att döma ekonomisk. De vegetabiliska produkterna kostar betydligt mer, huvudsakligen beroende på högre råvarukostnader.

Hydrauloijor sprids många i fall miljön i i samband med slangbrott och läckagepå t.ex. Skogsmaskineroch grävmaskiner. Även här finns det vegetabiliska alternativ till de fossila hydrauloljoma. Jämfört med t.ex. sågkedjeolja är dock hydraulolja en avancerad produkt som stömingsfritt måstesamverka med de hydrauliska komponenterna under olika temperatur- och tryckförhållanden. Standardiseringsarbetet området befinner sig i ett tidigt stadium. Det förekommer därför att komponenttillverkare begränsar sina garantiåtaganden om andra oljor än de traditionella används. Redan dag används i emellertid

vegetabiliska hydrauloljor med gott resultat. Speciellt ökar användningen i skogsmaskiner.

Motoroljør sprids till del i naturen genom oljespill, oljerök och en bristande avfallshantering. Motoroljor kan för även genom närvarande inte tillverkas biologisk råvara. Enligt inhämtade av uppgifter torde sådan utveckling ligga långt fram i tiden. en

Oljor i tryckfürger kan ersättas med vegetabiliska oljor. Huvuddelen trycksvärtan bränns upp t.ex. i samband med av pappersåtervinning. l viss mån sprids de emellertid i naturen, i samband med deponering. I USA har de vegetabiliska t.ex. färgerna fått stort genomslag, bl.a. genom beslut att vid offentlig upphandling stimulera användningen av vegetabiliska tryckfärger se 3.1.3.

6.6.1 Förbud och regleringar

I Österrike finns idag förbud mot användning av mineraloljebaserade Smörjmedeli tillämpningar där yt- eller grundvatten kan hotas. I Tyskland Miljöministeriet att i rekommendationer avser till delstatema föreslå att enbart biologiskt nedbrytbara smörjoljor och drivmedel används inom områden som bedöms som särskilt känsliga från miljösynpunkt.

Utredningen befarar dock att ett sådant system i Sverige skulle medföra höga administrativa kostnader i förhållande till den uppnådda effekten. I motsats till ekonomiska styrmedel skulle ett med lokala förbud endast ha styreffekt inom de skyddade system områdena. Utredningen finner det inte möjligt att specificera områden där utsläpp mineralolja inte har negativ inverkan på av miljön.

6.6.2 Ekonomiska styrmedel

Avgifter eller skatter på smörjoljor förekommer Norge i och Italien.

Norge införde 1988 med en skatt om 50 öre per liter. Avsikten var skatten skulle finansiera ett bättre insamlingssystem och en att miljömässigt försvarbar behandling av spillolja. Avgiften omfattar alla motor-, växellåds-, industri-, och hydrauloljor. Undantagna är exempelvis skär-, rostskydds-, vit-, värmeöverförings-, form-, härd-, transformator- och brytaroljor. Den norska smörjoljeavgiften avgränsas med hjälp tulltaxenummer. Det innebär att av även vissa vegetabiliska oljor är skattepliktiga. Finans-

departementet får emellertid utfärda undantag från avgiften för vissa miljövänliga oljor.

Ett försök att ersätta skatten med ett branschfinansierat retursystem för spillolja dvs producentansvar ledde inte till någon effekt. I stället har skatten omvandlats till en avgift om en krona per liter. För olja som återlämnas till godkänd behandling, återbetalas en krona per liter. Eventuella överskott tillfaller statskassan.

Norge har inte begärt undantag från EU:smineraloljedirektiv se 4.3.2 i sina EU-förhandlingar. Från norsk sida anser man att smörjoljeavgiften inte står i strid med direktivet.

I Italien beläggsmineraloljebaseradeSmörjmedelmed en avgift om ca 4,50 kronor per liter kombinerat med ett restitutionssystem.

De norska och italienska systemen med en skatt eller avgift per liter på icke vegetabiliska hydraul- och smörjoljor har en fördel i att det är administrativt enkelt. En ytterligare fördel är att ett och samma system kan användas för alla smörjoljor.

Liknande system finns Sverigeför i andra produkter såsom batteriavgift och bilskrotningsavgift. Enligt rapporten Sâjimgerar miljäskatterDs 1994:33 är erfarenheterna från dessaområden i stort sett goda. Emellertid kan det finnas risk för missbruk, antingen genom att man privat för in nya eller utrangerade varor för att undvika avgiften eller att man på motsvarande sätt för in utrangerade varor för att få ut restitutionen.

Frågan om en avgift på smörjoljor är förenlig med EU:s mineraloljedirektiv se 4.3.2 har inte något entydigt svar. Enligt direktivtexten gäller det obligatoriska undantaget från skatt även smörjoljor. Detta kontrasteras mot det faktum att Italien, är som medlem EU, har i ett avgiftssystem, liksom att Norge i sina medlemskapsförhandlingar inte ansettatt deras smörjoljeavgift står strid med i direktivet. Vårslutsats är att det är möjligt att behålla eller införa en avgift vid ett eventuelltsvensktmedlemskap i EU. Om avgften kombinerasmed en restitutiøn,liksomi NorgeochItalien, torde inget hinderföreligga.l annat fall kanförhandlingarmed EU angående utformningen av avgiftssystemet komma att krävas.

A vgift på mineraløljebaserade smörjmedel

En eventuell svensk avgift på mineraloljebaseradesmörjmedel bör läggaspå en sådan nivå att de vegetabiliska alternativen blir konkurrenskraftiga. Avgiften bör omfatta samtliga smörjmedel, således även produkter för vilka vegetabiliska alternativ ännu inte finns framtagna. detta I sammanhangbör beaktashur vegeta-

Smörjmedel skall definieras, d.v.s. hur stor andel av smörjbiliska medlet skall utgöras av vegetabiliska oljor för att inte som produkten skall omfattas avgiften. Den långsiktiga målsättav vid utveckling vegetabiliska Smörjmedel bör givetvis ningen av smörjmedlen i stort sett fullständigt skall utgöras av vara att vegetabilisk råvara. Påbasis diskussioner med branschen och av Ren Smörja Bilaga 3 finner utredningen det dock i rapporten från det vegetabiliska innehållet skall uppgå till dagsläget skäligt att 80-90procent för att smörjmedlet Skall klassificeras som vegetauppskattning kan dock behöva analyseras djupare biliskt. Denna eventuellt revideras för att framtida utveckling av nya och passa vegetabiliska Smörjmedel, t.ex. motoroljor. typer av

Prisskillnaden i Sverige mellan vegetabiliska Smörjmedel och

fossilbaserade motsvarighet ligger mellan 5 och 15 kronor deras bedömer 5 kronor liter är en tillräcklig nivå för per liter. Vi att per närmast fullständig övergång till vegetabiliska att åstadkomma en vad gäller sågkedjeolja, penetreringsolja, raka skäroljor, oljor rörtämingsfett, halkbaneoljor, rälsfett och formolja. För övriga

ersättas med vegetabiliska alternativ bedömer vi att oljor som kan marknadsandel 50 procent är möjlig att uppnå. Vi på sikt en om omkring tredjedel den totala smörjoljemarknaden bedömer att en av med vegetabiliska alternativ. Denna uppfattning stärks kanersättas bedömning görs i en ansökan till den av att samma Miljöstrategiska stiftelsen Smörjmedel ur förnyelsebara råvaror,

förslagsställare: YKI m.fl.. Det bör dock betonas att förbruk-

Smörjmedelär kraftigt konjunkturberoende. Därmed är ningen av alla prediktioner smörjoljemarknaden förenade med ett stort av osäkerhet. mått av

hydraulolja innebär avgiften en ökad prisnivå med ca För Erfarenheter pekar dock på att hydraulolje- 50 procent. i skogsmaskiner och liknande sjunker med förbrukningen med det högre oljepriset. Det beror på att läckage 20procent och det förebyggande underhållet förbättras. åtgärdas tidigare att Kostnadsökningen blir således endast 20 procent.

har erfarit minskningen, oljeförbrukningen till Utredningen att av avgift kan uppskattas till 10 000 m3 år, varav följd av en per huvuddelen beror på minskad förbrukning av hydraulolja. en 1993 års förbrukning 145 000 m3 Med utgångspunkt från om förbrukningen sjunker till 135 000 ma, skulle en avgift leda till att 45 000 m] kan utgöras vegetabiliska Smörjmedel. varav av Mängden avgiftsmedel brutto blir 450 miljoner kronor med ca

denna fördelning.

mineralsmörjoljor skulle till följd Nettoförbrukningen av av avgiften minska med 55 000 m3 om året. Denna minskning ca kommer till del naturen till godo genom minskade utsläpp stor och övergång till vegetabiliska alternativ. Flertalet av de smörj-

idag kan ersättas med vegetabiliska alternativ används medel som

ocksåi tillämpningar där oljan förbrukas i samband med användningen och såledesinte kan samlasin.

Samhällskostnadema, utan hänsyn till förväntade positiva hälso-, miljö- och sysselsättningseffekter,kan grovt beräknas till fem kronor per liter växtolja som ersättermineralsmörjoljor. Det motsvarar 225miljoner kronor per år eller 4,10 kronor per liter minskade oljeutsläpp i naturen. För att bli meningsfull måste denna siffra relateras till de miljöskador oljan kan ge upphov till. Saneringskostnademavid oljeutsläpp varierar men är ofta betydande.

Ett annat sätt att relatera kostnadernatill nyttan är tumregeln att en liter olja kan förstöra kvaliteten på en miljon liter grundvatten. Per kubikmeter grundvatten är då samhällskostnaden0,00041öre.

Resursförbrukningen och den negativa miljöpåverkan som kan uppstå vid odling av oljeväxter och framställning olika av växtoljeprodukter bedömer vi som ringa i förhållande till de skador som kan orsakas av de mineralsmörjoljor de ersätter. som

Vi bedömer således att samhällskostnadema är låga förhållande i till de positiva miljöeffekterna.

Restitutiøn på Smörjmedel

Ett system för restitution samband i med inlämning förorenad av olja skulle sannolikt stimulera till en ökad insamlingsgrad. Återbetalningen torde främst beröra motoroljor som byts med jämna mellanrum. Växellådsoljor och hydrauloljor byts mycket sällan och formoljor, sågkedjeoljoroch liknande produkter sprids i naturen i samband med användningen.

En fråga som bör övervägas är huruvida ett eventuellt restitutionssystem bör omfatta även vegetabiliska oljor. Ett motiv för att dessaskulle omfattas av restitutionen är förenklingen av restitutionssystemet samt stimulansen till insamling även av förorenade vegetabiliska oljor. Ett motiv för att inte innefatta vegetabiliska oljor är att detta skulle kunna betraktas som en subvention, eftersom dessaoljor inte är avgiftspliktiga. De mängder som är aktuella för återlämning är emellertid små, eftersom huvuddelen av dessa oljor används tillämpningar i som innebär att oljan sprids samband i med användningen. Vi anser därför att även de vegetabiliska oljorna bör omfattas ett av restitutionssystem.

Restitutionen får dock inte vara så hög att den gör det lönsamt att importera förbrukad mineralolja. Det bör ocksåslåsfast att restitutionssystemet endastska omfatta inhemskt förbrukad olja.

värdet på spilloljan, följer restitutionen, ger den Det ökade som av insamlade oljan positivt värde även i insamlingsledet. ett

diskuterat möjligheterna till missbruk av Vi har även utspädning av oljorna före inlämning restitutionssystemet genom Vi har funnit att missbruk medelst utspädning av till restitution. är lätt att avslöja då detta leder till en grumling oljan med vatten dels upptäcks vid okulär besiktning, dels enkelt av oljan som en med vattenhaltstester. Utspädning av oljan med kan kontrolleras lösningsmedel är dock svår att avslöja, vilket kan olika typer av erbjuda möjligheter till otillbörlig restitution. För att förebygga

eventuellt bedrägeri, utspädning med brännoljor, bör t.ex. genom därför inte överstiga marknadspriset för dessa. Det restitutionen eventuell restitution i dagsläget inte bör vara högre innebär att en liter. Vid oförändrad insamlingsnivå på än ca 2,50 kronor per en 000 m3 skulle detta innebära en återbetalning på ca 100 ca 45 kronor året beräknat på 1993 års smörjmedelsmiljoner om förbrukning. Vi dock att det är rimligt att anta att menar kommer att öka till 60 000 m] om året. Därmed insamlingen ca återbetalningen uppgå till 150 miljoner kronor om året. skulle antaganden skulle avgiftssystemet generera ett årligt Med dessa överskott på 300 miljoner kronor om året. ca

ovanstående vi att ett restitutionssystem skulle Påbasis av anser ökad insamling begagnade Smörjmedel.Vi bedömer leda till en av kostnaden för restitutionen låg relativt de skador som kan som uppstå vid spridning oljorna i miljön. Vi anser dock att av restitutionssystem måste föregås av en fördjupad införandet av ett utredning. I denna måste bl.a. belysas risken för bedrägeri med

systemet och möjligheterna att förebygga detta.

6.6.3 Producentansvar för smörjoljor

Tidigare i betänkandet har nämnts att regeringen har införa producentansvar för olika produktbemyndigande att Norge har, tidigare nämnts, övervägt att införa ett grupper. som sådant producentansvar vad gäller spillolja. Förhandlingarna norska regeringen och oljebranschen gav emellertid mellan den

inget resultat.

Ett system med producentansvar på smörjoljor skulle innebära att

oljebranschen åtar sig att samla in och omhänderta spillolja

motsvarande smörjoljeanvändningen i landet. en viss procent av sådant system endast får effekt på oljor Det är uppenbart att ett kan samlas in, d.v.s. i första hand motoroljor. De oljor som som samband med användningen påverkas således sprids i naturen i Systemetstyr heller inte över användningen från inte av systemet. mineraloljebaserade till vegetabiliska oljor.

6.7 Standarder för vegetabiliska smörjmedel

Vegetabiliska Smörjmedel har funnits på marknaden sedan 1980talet. Trots detta finns ännu inga tekniska-, toxiska- eller miljöstandarder framtagna för oljorna. Inom såväl det internationella standardiseringsorganet ISO, som det europeiska standardiseringsorganet CEN finns kommittéer som har att beakta petroleumprodukter inklusive smörjmedel ISO TC 28 respektive CEN TC 19. Inom ISOpågår även arbete kring framtagning av standarder för sågkedjeoljaISO TC 23 SC 17. Inom SIS-STCbehandlas Smörjmedelinom projektet Flytande och gasformiga bränslen, samt Smörjmedel.

Bristen på standarder miljö- och tekniska- för vegetabiliska Smörjmedel har till utredningen återkommande anförts som ett avgörande hinder för en expansion på marknaden. Avsaknaden av tekniska standarder för hydrauloljor har bl.a. lett till att maskintillverkare lämnar inga eller korta garantier om maskinerna körs med vegetabiliska alternativ.

För att övervinna användarnas och maskin- och komponenttillverkarnas avvaktande hållning, måste resurser avsättas för framtagning av mätmetoder, standarder och utprovning av komponenter. Enligt vad vi erfarit har vare sig representanter för de stora smörjmedelsföretagen eller komponent- och maskintillverkarna hittills visat intresseför att inom ramen för SIS verksamhet driva frågan om Standardisering av vegetabiliska Smörjmedel. De fåtaliga svenskaproducenterna av vegetabiliska Smörjmedel är små företag. Dessahar därför haft svårt att driva och få gehör för initiering av standardiseringsarbeteinom området. Därför krävs att statliga medel avsätts dels för framtagningen av standarder, dels för själva det praktiska testningsförfarandet av smörjmedlen. Inom för det målrelaterade ramen stödet finns medel avsatta för miljörelaterad Standardisering, vilket för budgetåret 199495 uppgår till 500 000 kr.

Som tidigare nämnts pågår internationellt en skärpning av miljönormema vad gäller läckage av hydrauloljor. Det är inte osannolikt att en sådan utveckling kommer även i Sverige, kanske inom ramen för ett internationellt miljösamarbete inom EU.

Sverige år en stor tillverkare och exportör av såväl skogsmaskiner som andra entreprenadmaskiner. Möjligheterna för denna bransch att behålla och öka sina marknadsandelar beror bl.a. på möjligheterna att erbjuda produkter klarar kommande som miljökrav.

Ur ett internationellt perspektiv är Sveriges framgångar inom området sannolikt beroende av upprättandet av internationella tekniska och miljöstandarder för vegetabiliska hydrauloljor. En

underlättar även produktutvecklingen och borde Standardisering därmed ligga i de svenska maskintillverkarnas intresse. Staten

driva på utvecklingen standarder på flera sätt: dels genom kan av vegetabiliska hydrauloljor på marknaden, dels att öka intresset för för ett svenskt standardiseringsarbete genom att avsätta resurser området. Dessa åtgärder har hittills inte vidtagits. inom

Åtgärder för främjandet andra miljöanpassade 6.8 av

produkter

förnyelsebara råvaror innebär ofta miljöfördelar Användning av de bättre arbetsmiljö,de har mindre negativ på tre nivåer: ger en miljön än petroleumbaserade alternativ både inverkan på den yttre de snabbare bryts ned och att de resulterande p.g.a. att nedbrytningsproduktema är mindre toxiska för organismer. produkter från förnyelsebara råvaror kaldioxidneutrala. Slutligen är

för utredningen har inte medgett en så fullständig Tiden existerande produkter från förnyelsebara råvaror att utredning av på vetenskapliga och ekonomiska grunder kunna vi anser oss förslag till styrmedel skulle gynna användningen av lämna som gäller mjukningsmedel, tryckfiirger, färger och dessa. Detta t.ex. vaskmedel,tvätt- och rengöringsmedel, bilvârdsmedel, isolerlacker, lösningsmedel. Vår bedömning är dock att det är materialsamt dessa produktgrupper närmare utreds med angelägetatt flera av på miljömässiga, tekniska och ekonomiska möjligheter avseende och konsekvenser ökad användning i Sverige. till, av, en

nedan för utredningens överväganden avseende Vi redogör tryckfärger, mjukningsmedel i plaster samt hampa. vegetabiliska

6.8.1 Förslag till offentlig upphandling av vegetabiliska

tryckfárger

stimulera användningen vegetabiliska tryckfärger i I avsikt att av USA, föreslåsi 1993 års Vegetable Ink Printing Act regeringen vid offset-tryckning utnyttja vegetabiliska tryckfärger i åläggasatt så utsträckning som är tekniskt möjligt och ekonomiskt stor konkurrenskraftigt jämfört med petroleumbaserade tryckfärger.

amerikanska jordbruksdepartementet har tidigare beslutat att Det alla tryckningsarbeten skall utföras med departementets vegetabiliska tryckfärger. De vegetabiliska tryckfärgema har

miljöfördelar de baseras på en förnyelsebar råvara, genom att de resultera i väsentligt lägre utsläpp av samt att uppges lättflyktiga organiska föreningar VOC jämfört med

petroleumbaserade tryckfärger.

I Sverige reglerasoffentlig upphandling av lag 1992:1528 om offentligupphandlingI denna anges att 22§ En upphandlandeenhet skall anta antingendet bud som har lägstanbudsprisellerdetanbud som är mest fördelaktigt medhänsyn till samtligaomständighetersåsompris, driftkostnader,funktion, miljöpåverkan m.m. Enhetenskalli förfrågningsunderlageteller i annonsenom upphandling ange vilka omständigheter dentillmäter betydelse.Omständigheten skallom möjligt anges efterangelägenhetsgrad, meddenviktigasteförst.

Lag om ofentlig upphandlinginnebär att det även vid svensk offentlig upphandling finns möjlighet att stimulera användningen av vegetabiliska tryckfärger. Det antal tryckerier som idag arbetar med vegetabiliskt baseradefärger är, enligt vad utredningen erfarit, begränsat.Det är dock vår övertygelse markering att en från myndigheternas sida att vegetabiliska tryckfärger är önskvärda dels skulle vara av pedagogiskt värde för att sprida kunskapen om existensen av vegetabiliska alternativ, dels skulle ha en kraftigt pådrivande effekt vad gäller såväl produkt- som teknikutvecklingen inom området. Detta skulle, likhet i med utvecklingen i USA, bidra till att sänkakostnaderna för de vegetabiliska färgerna.

I sammanhangetförtjänar att påpekas att regeringskansliets förvaltningskontor kräver miljömärkningslicens av leverantören av kopieringspapper. specificerademiljökrav vid offentlig upphandling av tryckeriarbeten bedömer vi helt linje i med vara detta förfarande.

6.8.2 Åtgärder för en ökad användning av vegetabiliska mjukningsmedel

Mjukningsmedel tillsätts vissa plaster som vid normala temperaturer är hårda och spröda. Den helt dominerande gruppen mjukningsmedel är ftalaterna. Dessaseventuella hälsoeffekter är omdiskuterade och har framför allt rört eventuella cancerriskeroch migrering från livsmedelsförpackningar in i livsmedlet.

Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen arbetat fram ett förslag till åtgärder för att begränsa användningen av ämnen som kan ha särskilt skadlig inverkan på miljön. Ftalatema är ett av de ämnen som ingår i det så kallade Begränsningsuppdraget 1990. I lagen om kemiska produkter 5§ den så kallade substitutionsprincipen fastslås Därvid - - att: skallsådanakemiskaprodukterundvikas som kan ersättas med mindre farliga produkter.

vegetabiliska oljor, främst sojaolja, kan användas som Derivat av mjukgörare och stabilisatorer i plaster. Mjukgörare kombinerade baserade på epoxiderad sojaoljautgör idag ungefär en procent av

förbrukade mjukningsmedel i Sverige. I USA uppges

uppgå till omkring procent av förbrukade förbrukningen sex

mjukningsmedel.

det är angeläget att de tekniska och ekonomiska Vi anser att till ökad användning vegetabiliskt baserade möjligheterna en av

mjukningsmedel utreds.

6.8.3 Tillstånd för odling av hampa

Cannabis sativa är intressant industrigröda, särskilt Hampa en odlades i Sverige i slutet av 1950-talet, då som fibergröda. Hampa flera verk för beredning hampfiber i Sverige. det ocksåfanns av

kvalitet motsvarar linfiber och har samma Fibrerna har en som användningsområden. Avkastningen är hög och odlings-

vilket gör hampa billigt att odla. De vedartade kostnaderna låga, utgör biprodukten vid fiberberedning, kan delarna av växten, som användas bränsle eller som råvara vid etanolt.ex. som fröna kan ha intressanta egenskaper för tillverkning. Oljan från

tekniska tillämpningar.

svenska odlingen förbjöds p.g.a. risken för att Den tidigare skulle utnyttjas för framställning av narkotiska ämnen, hampan Spånadshampa har dock obetydlig produktion främst hasch. en Enligt Läkemedelsverket LVFF 1990:47 av narkotiska ämnen. narkotika de ovanjordiska delarna av varje växt av räknas som

släktet av förbudet svårigheter att lätt kunna skilja generella uppges vara narkotiska sorter från andra.

sig ekonomiskt betydelsefullt för Om det i framtiden visar vara kunna odla hampa industrigröda, bör frågan Sverigeatt som är berättigade till aktualiseras om de sorter av spånadshampasom

jordbruksstöd inom EU, fortfarande bör betraktas som drogväxter

fortsättningsvis viktigt med kontroll i Sverige. Det är dock även ingen odling hög-cannabinola sorter förekommer. av att av

möjligt växtförädling utveckla låg- Det torde vara fullt att genom hampa, vilka utseendemässigt avviker från cannabinolasorter av Såväl växtförädling som teknisk utveckling av övriga sorter. förutsätter emellertid att lagstiftningen inte hindrar hampa och utveckling inom området. Utredningen förutsätter forskning berörda myndigheter uppmärksammar denna aspekt och att föreslår erforderliga åtgärder.

6.9 Gentekniklagen

I avsnitt 4.6 redogörs för den av riksdagen nyligen beslutade Lagen1994:900 om genetisktmodifieradeorganismeroch dess betydelse för svensk växtgenetiskt forskning och utveckling. I sitt betänkande kring gentekniklagen 1993 94:joU29 anför Jordbruksutskottet Utskottet delari vissmåndefarhågorsom franzjiirsuatt utredningskravet...kan bli onödigtbetungandeeller hämmande för forskningenliksomför all verksamhetdär annan inneslutenanvändning av genetiskmodifieradeorganismer förekommer. Utskottet anför vidare Det är enligt utskottets mening ytterst angeläget att Sverigeocksåframtiden i kanupprätthållaett gott jbrskningsklimatochindustriellt klimat, inte minst detgentekniska omrâdet.

Gentekniklagen innebär ett införlivande av två EG-direktiv om innesluten användning respektive avsiktlig utsättning vilka omfattas av EES-avtalet90 219 EEGrespektive 90 220 EEG. Vi anser därför att det är angeläget att den nya lagen tillämpas i enlighet med övriga stater, vilka omfattas av direktiven, och att lagen inte leder till förhållanden som missgynnar svensk genteknisk forskning relativt omvärlden.

I sammanhanget förtjänar att belysasinternationella erfarenheter av gentekniklagstiftning. I Danmark infördes år 1986 en ramlag för genteknik. Denna lag reviderades år 1990till följd av forskarsamhällets och industrins kritik.

Bakgrunden till kritiken mot den ursprungliga lagen bl.a. de var kraftiga förseningar och de stora kostnader den medförde för den industriella forskningen. Ansökningar om tillstånd för industriell produktion av gentekniskt framställda produkter, tog i vissa fall över två år. Kostnaden för tillstånd för såväl industriell produktion som s.k. fältförsök där t.ex. gentekniskt modifierade växter odlas på friland uppgick till 100 000 danska kronor. Den administrativt komplicerade och dyrbara tillämpningen av den danska gentekniklagen ledde till att danska genteknikföretag, som Nordisk Gentofte och Novo, valde att etablera försök utomlands.

Med hänsyn till genteknikens betydelseför utveckling av förnyelsebara råvaror anser vi att det är ytterst angeläget att Sverige också framtiden i kan upprätthålla ett gott forsknings- och industriklimat inom det gentekniska området. Tillämpningsföreskrifterna för den svenskagentekniklagen bör därför följas upp så att de inte leder till utflyttning genteknisk forskning av från Sverige.

avseende forskningsanslag till området 6.10 Förslag

förnyelsebara råvaror

tillgång till råvaror från ett antal existerande I Sverige finns produceras i sådant överskott att de kan utgöra grödor som kan industriella tillämpningar utanför livsmedelsområdet. råvaror för redovisades ett antal aktuella och potentiella råvaror I kapitel 2 från jord- och skogsbruk.

Sverige gedigen forskningstradition både inom Det finns i en och högskolor och inom viss industri, bl.a. vad gäller universitet kolhydratområdet.

vid universitet och högskolor har en unik och viktig Forskningen sin uppgift att för en långsiktig kunskapsroll genom svara uppbyggnad. Högskolan skall därför inte göra avkall på sin

högkvalitativ, oberoende grundforskning, även för integritet då har oomstritt egenvärde. En dynamisk forskningsindustrin, ett högskolan, med täta och livaktiga kontakter med verksamhet vid dock förutsättning för högskolans egen näringslivet är en kompetensutveckling. Inom vissa forskningsfält är det oomstritt

kunskap högskolan ännu inte hunnit bygga att industrin har som Här har både högskolan och industrin ett ansvar för att täta upp. kontakter tas och upprätthålls.

kommersiell utveckling förnyelsebara råvaror kräver en En av över ämnesgränser och mellan industrin samlad forskningsansats och den akademiska världen. Det finns från industrins sida ett

nyväckt och mycket uttalat intresse för förnyelsebara råvaror. framgår tydligt vid en genomgång Industrins aktiva engagemang inkommit till de strategiska av förslag till forskningsprogram som liksom ansökningar till de av Nutek föreslagna stiftelserna, kompetenscentra. Dessa ansökningar och programförslag är kompletterade med brev från ett mycket brett spektrum samtliga vilka inte endast uttalar sitt intresse för att utgöra en av företag, diskussionspartner för den akademiska forskningen inom flertalet fall även är beredda att aktivt medverka området, utan i arbete och finansiering. Programmen rör områden som med eget växtbioteknik, vegetabiliska Smörjmedel samt amfifila t.ex. polymerer från förnyelsebara råvaror. Den ekonomiska

omfattningen är storleksordningen 8-10 av programmen av miljoner kronor per år och program.

stödja den industriella utvecklingen av förnyelsebara I avsikt att avsnitt 5.5, Nutek utarbetat ett förslag till råvaror har, som nämts i forskningsprogram inom området. Förslaget har nyligen

form rapport Nya miljöanpassade produkter från publicerats i av en förnyelsebara råvaror R 1994:12.För att åstadkomma ett

konkurrenskraftigt forskningsprogram, är Nuteks bedömning att

detta bör tilldelas ekonomiska och personella resurser om 50 manår eller 40-50miljoner kronor per år.

För att forskning om förnyelsebara råvaror inom rimlig tid skall ge värdefulla resultat för samhälle och industri, behövs stora personella och ekonomiska resurser. l detta avseendedelar utredningen Nuteks bedömning. Vi finner ocksåNuteks bedömning av kapitalbehovet för ett sådant forskningsprogram om ca 50 miljoner kronor per år, väl underbyggd. Finansieringsbehovet motsvarar insatserna från 7-8 kompetenscentraenligt Nuteks modell eller ett till tvâ forskningsprogram enligt modell från stiftelsen för strategisk forskning. Vi finner också att de förslag till forskningsprogram som inkommit till Nutek är väl underbyggda och vittnar om såväl en gedigen akademisk kompetensbas som ett uttalat industriellt för engagemang området. Vi bedömer därför att det inom ramen för existerande offentliga forskningsmedel finns förutsättningar att bygga upp ett forskningsprogram av den omfattning som området förnyelsebara råvaror kräver.

6. 11 Statligt stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar

Målet för all industrirelevant forskning och utveckling är kommersialisering av resultaten form i och tjänster. Detta av varor är normalt en angelägenhetför näringslivet. Somdiskuterats i kapitel 5 är kommersialiseringsfasen för produkter från förnyelsebara råvaror ofta utdragen och dyrbar. Risknivån och den mycket långa återbetalningstiden utgör också betydande hinder för produktionssatsningar. Detta är inte ett specifikt svenskt förhållande utan gäller generellt för området. Nedan följer några exempel på internationella statliga satsningar inom området förnyelsebara råvaror.

6.ll.l Omvärldsanalys

I LISA uppgår för budgetåret 1993 de federala satsningarna på biologiskt baseradeprodukter och industriell forskning kring bioprocessertill 124miljoner dollar. Det är tre procent av den totala statliga forskningsbudgeten för bioteknikrelaterad forskning. såväl I absoluta som relativa siffror är USA det land i världen som satsarmest på bioteknikrelaterad forskning.

Inom ramen för 1991 års Alternative Agricultural Research and CommercializationAARC Act initierade amerikanskajordbruksdepartementet USDA ett forskningsprogram med uppgift att

ekonomiskt stödja kommersialisering produkter baserade på av råvaror. För att erhålla forskningsstöd från AARC förnyelsebara ansökan skall skogs- eller jordbruksgröda krävs att avseen animalieråvara råvara för en ny industriell alternativt som produkt. I den första ansökningsomgången fördelades 10 miljoner

dollar på 25 projekt. Som exempel på projekt kan nämnas majsstärkelse, vegetabiliska Smörjmedel, agrofiber kemikalier från stärkelsebaserade plaster. Gemensamt för projekten är att de och kommersialiseringsstadiet, att man tidigare haft svårt alla är i men finna riskkapital för marknadsintroduktion. Alla att en projekt är ålagda att återbetala utbetalade kommersiellt lönsamma AARC. Ytterligare finansiering 25 miljoner dollar medel från om tillkommer från privata finansiärer.

AARC har även gjorts bedömningar vilken betydelse de Vid av finansierade projekten kan ha för sysselsättningen på arbetsmarknaden. Initialt bedöms projekten generera något hundratal arbeten; siffra förutses mer än tredubblas nya en som på fyra år. lett längre tidsperspektiv är bedömningen att antalet flera framför allt inom området etanol arbeten skall öka till tusen, från biomassa komma att expandera kraftigt. som anses

förbundsregeringen beslutat inrätta en särskild s.k. I Tysklandhar med uppgift att samordna olika insatser för att främja fackagentur och användning förnyelsebara råvaror. Målet är att produktion av industriella användningen sådana råvaror skall kunna den av de arealer hittills används för livsmedelsökas och att som produktion delvis skall kunna utnyttjas på annat sätt. Avsikten är stimulera utvecklingen mer miljövänliga produkter även att av och produktionsmetoder.

får även till uppgift att svara för att Den nya agenturen samarbetet mellan industrin och råvaruproduktionen förbättras utarbeta förslag till hur hela kedjan från odling av råvaror och att till färdiga produkter skall kunna utformas. En annan viktig för insamling och sammanställning av uppgift blir att svara information samt att vara rådgivare till förbundsregeringen, delstatema, industrin och jordbruket. Agenturen skall även svara för samordning mellan olika projekt, vilket förutsätter att och näringslivet medverkar och stämmer av sina olika delstatema stödåtgärder.

För år 1993 förfogade agenturen över 55 miljoner DEM för projektverksamhet, samt två miljoner DEM för administration av

verksamheten.

6.11.2 Statliga insatser for en kommersialisering av produkter från förnyelsebara råvaror

För att åstadkomma en svensk kommersialisering av forskningsresultat inom området förnyelsebara råvaror, förutsätts att vi har en industri som förmår ta tillvara de forskningsresultat som genereras. Den svenskaindustristrukturen inom detta område är mycket heterogen:Det finns väletablerad en konsumentnära industri med stora och framgångsrika företag. Likaså finns på råvarusidan en stark företagsgruppering. Den trånga sektorn inom området är materialtillverkningen som representeras av små och kapitalsvaga företag.

För förnyelsebara råvaror har situationen idag många likheter med den som gällde för ny energiteknik början i 1980-talet.I av båda fallen handlar det om ny högteknologi som är dyrbar att utveckla och därmed har svårt att finna en marknad. Samma miljöskäl som var bevekelsegrunden för framtagning av ny energiteknik, d.v.s. att utveckla alternativ till fossil råvara, gäller även för utvecklingen av förnyelsebara råvaror.

Påbasis av ovan anförda skäl anser vi det motiverat att staten och industrin delar på ansvaret för finansieringen vid den initiala kommersialiseringen av FoU-resultat. Paralleller till ett sådant förfarande finns inom energitekniksektorn. Som exempel kan nämnas att det efter förslag från den s.k. oljeersättningsdelegationen inrättades en avgift på oljeprodukter och kol. Avgiften var i första hand ämnad att finansiera utvecklingen av ny energiteknik som skulle leda till minskad oljeanvändning. Avgiftsmedlen fördes till en nyinrättad fond, som senare fick namnet Energiteknikfonden. Den aktuella avgiften är numera borttagen, men Energiteknikfonden förfogar fortfarande över finansiella medel på ca 200miljoner kronor per år.

Vår bedömning är att behovet av statligt kapital till PoDanläggningar inom området förnyelsebara råvaror kommer att uppgå till 100miljoner kronor årligen under den kommande femårsperioden. Vi anser det skäligt att det statliga bidraget utgör upp till 40 procent av finansieringen och att medverkande företag står för resterandekapitalförsörjning. Det statliga bidraget kan finansieras med intäkterna från den utredningens i avsnitt 6.6.2 diskuterade avgiften på mineraloljebaseradeSmörjmedel.

m FÖRSLAG

7 Utredningens förslag

7.1 Inledning

material från biologiska råvaror har i många fall Produkter och egenskaper. De kan även ha fördelar vad nya och unika tekniska och minska miljöpåverkan. Trots dessa gäller att spara resurser för ökad användning produkter från förnyelsestarka motiv en av kommersialiseringen gått långsamt. Den grundbara råvaror har läggande förklaringen till detta är att utvecklingen av produk-

komplicerad och därför förutsätter samverkan mellan terna är företag, mellan företag och forskare, och mellan olika typer av olika forskningsdiscipliner.

storskalig kommersiell satsning på Förutsättningarna för att en tekniska produkter från förnyelsebara råvaror skall kunna Produkterna måste ha likvärdig teknisk prestanda realiserasär flera: fossilbaserade konkurrerande alternativen. Detta är idag med de för fåtal produkter, vissa Smörjmedel. en realitet endast ett som förutsättning för att skapa konkurrenskraftiga En annan produkter från förnyelsebara råvaror är att det vid svenska

universitet och högskolor finns spetskompetens inom de för

området grundläggande forskningsdisciplinerna. Den övergripande forskningssatsningen måste vidare vara tvärdisciplinärt

resultaten från olika kompetensområden förmår orienteradså att till marknadsorienterade produkter. knytas samman

Näringslivet har ett stort för att akademiska forskningsansvar kommersialiserbara projekt. Detta är normalt resultat nyttiggörs i näringslivsangelägenhet. Vid utveckling av produkter en baserade på förnyelsebara råvaror är dock ofta utvecklingsfusen

och kostnadskrävande. Vidare bidrar den heterogena företagsutdragen strukturen bland aktuella företag i produktionsledet till att bromsa

utvecklingen.

Vad gäller tekniska och miljömässiga egenskaperär existerande

mätmetoder och standarderinte direkt tillämpbara på produkter

baseradepå förnyelsebara råvaror och material. En förutsättning

produkterna skall kunna lanseras på såväl den svenska för att den internationella marknaden är därför att resurser avsätts som för framtagning mätmetoder, standarder och utprovning av av Ett sådant initiativ förutsätter vidare en koordikomponenter. mellan svenskt och internationellt standardiseringsarbete. nering

Utredningen anser att åtgärder för att främja utveckling av produkter från förnyelsebara råvaror måste ge såväl kort- som långsiktiga resultat. En framgångsrik introduktion av förnyelsebara råvaror förutsätter att staten har en helhetssyn i sitt agerandeinom området. Utredningen prioriterar åtgärder som omedelbart resulterar i marknadsmässigtkonkurrenskraftiga produkter. Lyckade marknadsintroduktioner ger spridningseffekter form i av ett generellt ökat intresseför produktutveckling och kommersialisering av produkter från fömyelsebara råvaror. Det är också avgörande för utvecklingen inom området att klara riktlinjer fastställs för värdering och mätning av olika produkters tekniska prestanda.

För att uppnå ovanståendeföreslår utredningen att ett antal åtgärder vidtas, vars samladeeffekt blir att möjligheterna förbättras att i Sverige utveckla och marknadsföra miljömässigt önskvärda produkter från förnyelsebararåvaror. Dessaåtgärder kan indelas fyra huvudgrupper: i

0 Avgifter på miljömässigt negativa produkter. Denna åtgärd möjliggör en snabbaremarknadsintroduktion av alternativa produkter.

o Framtagande av miljöstandarderför önskadeprodukter, samt utveckling av mätmetoder,för att möjliggöra jämförelser mellan produkter baseradepå traditionella respektive förnyelsebara råvaror.

O En tvärvetenskaplig och industrirelateradforskningssntsning inom området vid svenskauniversitet och högskolor.

0 En statlig satsning på stödtill prototyp- ochdemonstrationsanläggningarvilket skapar förutsättningar för en kommersialisering av forskningsresultat.

7.2 Begränsning av användningen av mineraloljebaserade smörjmedel

PetroleumbaseradeSmörjmedelhar dokumenterat negativa miljöeffekter. För vissa produktgrupper bland smörjmedlen finns idag tekniskt fullgoda vegetabiliska alternativ.

Utredningen anser att ett system med avgift på mineraloljeen baseradesmörjmedel ger en styrverkan som är likformig och generell över hela marknaden och är det kraftfullaste verktyget att successivtminska användningen av mineraloljebaseradesmörjmedel. Vi har vid en internationell genomgångfunnit exempel på

avgifter på mineraloljebaserade Smörjmedel.De samhällskostnader avgift bedömer vi vara små jämfört som en genererar med de miljöfördelar den skapar.

har varit avgiften skall ligga på en sådan nivå Vår bedömning att de vegetabiliska alternativen blir prismässigt konkurrensatt kraftiga. Vi bedömer att avgiften kommer att generera en bruttointäkt på cirka 450 miljoner kronor årligen. I syfte att förebygga en spridning i miljön smörjmedlen, anser vi att avgiften bör av kombineras med restitution. Vid en restitution blir nettoen intäkten smörjmedelsavgiften 300 miljoner kronor per år. av ca

Utredningens förslag: Vi föreslår att mineraloljebaserade Smörjmedel beläggs med avgift om fem kronor per liter. Vi föreslår även en restitution. Dockbör den närmare utformningen av införandetaven restitutionssystemet utredas.

7.3 Åtgärder för inrättandet standarder för produkter av från förnyelsebara råvaror

på tekniska och miljöstandarder för produkter baserade på Bristen förnyelsebara råvaror är ett problem som gäller flertalet i utredningen diskuterade produktgrupper. Detta är också ett problem framförs såväl svenska som internationella som av tillverkare.

Till utredningen har framför allt bristen på standarder för vegetabiliska hydrauloljor återkommande anförts som ett avgörande hinder för expansion på marknaden. Avsaknaden en tekniska standarder för hydrauloljor har bl.a. lett till att av maskintillverkare lämnar inga eller korta garantier om maskinerna körs med vegetabiliska alternativ.

För att övervinna användarnas och maskin- och komponenttillverkarnas avvaktande hållning, måste resurser avsättas för mätmetoder, standarder och utprovning av framtagning av Inom för det statliga målrelaterade stödet till komponenter. ramen Standardisering finns medel avsatta för miljörelaterad Standardisering, vilket för budgetåret 1994 95 uppgår till 500 kkr. medel är dock dels redan knutna till pågående projekt, dels Dessa alltför begränsadeför att kunna täcka ett så omfattande standardiseringsarbete förutsätts om en kommersialisering som produkter från förnyelsebara råvaror skall komma till stånd. av

Utredningens förslag: Vi föreslår att delar av de medel som genererasav deni 7.2 föreslagna avgiften mineraloljebaserade Smörjmedel avsätts till miljörelaterad Standardisering. lförsta handbör standarder utarbetas für smörmedel och plastmaterial baserade förnyelsebar råvara. Medel

börockså avsättas fiir uppbyggnad de av metoder som krävsñir fastställande produkternastekniskaochmiljömässigastandarder. av

7.4 Förslag avseende forskningsanslag till område förnyelsebara råvaror

En kommersiell utveckling av förnyelsebara råvaror förutsätter en samlad och storskalig forskningssatsning över ämnesgränser och mellan industrin och den akademiska världen. Utredningen har tagit del av Nuteks förslag till forskningsprogram inom området Nya miljöanpassade produkterfrån förnyelsebararåvarorR 1994:12. Vi finner den i programmet gjorda bedömningen av kapitalbehovet för ett sådant forskningsprogram, om ca 50 miljoner kronor per år, väl underbyggd. Vi vill speciellt betona att förutsättningen för att ett sådant forskningsprogram skall leda till kommersialiserbara produkter dels är en aktiv medverkan av näringslivet, dels att programmet organiseras på ett sådant sätt att tvärdisciplinär samverkanstimuleras. l forskningsprogrammet skall utnyttjas den höga vetenskapliga kompetens som finns i landet inom bl.a. kolhydratkemi, polymerkemi, ytkemi, växtbioteknik och tribologi. Forskningen skall vara inriktad mot områden för vilka näringslivet markerat sitt intresse.

I Utbildningsdepartementets Agenda2000Ds 1994:35 poängteras att en växelverkan mellan den akademiska världen och näringslivet bidrar till ökad kvalitet och förnyelse såväl i näringslivets som universitetens och de forskande högskomas forskningsverksamhet. Flera åtgärder har även vidtagits för att stimulera till kunskapsutbyte. De av bl.a. TFR Teknikvetenskapliga forskningrådet finansierade industridoktorandernahar varit ett fruktbart koncept för ett ökat person- och kunskapsutbyte mellan näringsliv och högskola.Forskarskolor är ett annat förslag från TFR se Forskningför kunskapochframsteg, prop. 199293:170. Forskarskoloma syftar till forskarutbildning inom brett definierade ämnesområden.Enligt TFR skulle detta öka både frekvensen doktorsexaminationer och kvaliteten på de nya doktorerna.

Vi anser att samtliga ovan diskuterade koncept utgör nödvändiga inslag i en forskningssatsning riktad mot området förnyelsebara råvaror. Vi anser även att de av riksdagen inrättade Teknikbrostijtelsernase Staten och forskningen, Ds 1994:5 inom ramen för sin verksamhet har möjlighet att bidra till att en ökad samverkan mellan högskola och näringsliv kommer till stånd inom området. Dessa system måstedock utvecklas vidare för att leda till den kontinuerliga och aktiva samverkan som eftersträvas.

Riksdagens beslut att överföra delar av de tidigare löntagarfonderna till forskningsstiftelser innebar en stark injektion i forskningssystemet. Fonderna har till uppgift att koncentrera satsningarna till långsiktiga områden och göra stora strategiska satsningar. Dessa medel kan användas för en forskningssatsning

inom området förnyelsebara råvaror.

förslag: Vi att det finns behov att av samladen Utredningens anser akademiska och industriellakompetensen inom området förnyelsebara storskalig och långsiktig fvrskningssatsning. Vi bedömeratt råvaror en i sådan samladñirskningsansats motsvarar statliga storleken en forskningsmedel 50 miljoner kronor per år under10-15 år. om måste näringslivet aktivt bidra med ekonomiska och Därutöver personellaresurser.

7.5 Statligt stöd till prototyp- och

demonstrationsanlâggningar

Från utredningens sida finns en klar uppfattning att är begränsande faktor för kommersialikapitalförsörjning en forskningen inom området förnyelsebara råvaror. Vi seringen av därför att statligt stöd till prototyp- och demonstrationsanser anläggningar PoD är nödvändigt om en kommersialisering av akademiska och industriella forskningen skall realiseras av den svensk industri.

bedömning är att behovet statligt kapitaltillskott till PoD- Vår av anläggningar under den kommande femårsperioden inom förnyelsebara råvaror kommer att uppgå till 100 miljoner området årligen. Vi det skäligt att det statliga bidraget utgör kronor anser finansieringen och att medverkande företag upp till 40 procent av står för resterande kapitalförsörjning.

intäkterna från den 7.2 i föreslagna smörjmedels- Vi föreslår att av avgiften, överförs 100 miljoner kronor per år under fem år till vilka skall för fördelningen av medlen till Nutek, ansvara godkända POD-anläggningar relaterade till förnyelsebara råvaror.

förslag: Vi föreslår att staten avsätter 100 miljoner kronor Utredningens årligen under fem år finansiellt stöd till PoD-anlüggningarinom som området förnyelsebara råvaror. Det statliga bidraget finansieras genom föreslagna avgiften mineraloljebaserade smörjrnedel. den i avsnitt 7.2 bör Nutek i uppdrag att fiir fördelningen av medlen. Vidare ges ansvara det skäligt att det statliga bidragetutgör upp till 40procent av Vi anser finansieringen fiir det enskilda projektet.

7.6 Åtgärder för främjandet andra miljöanpassade av produkter

Många av de utredningen i redovisade vegetabiliska alternativen till petroleumbaseradeprodukter är ännu otillräckligt utredda med avseendepå de tekniska och ekonomiska möjligheterna till ett ökat utnyttjande. l utredningen har diskuterats; mjukningsmedel, tryclçfiirger, färger ochlackar,vaskmedel, tvütt- ochrengöringsmedel,bilvårdsmedel,isolermalerial,organiskalösningsmedeloch plaster.

Utredningen har inte haft möjlighet att penetrera samtliga diskuterade produktgrupper i sådan omfattning att vi anserosspå miljömässiga och tekniska grunder kunna - ge förslag på eventuella ekonomiska styrmedel. Vår bedömning är dock att det är angeläget att flera av dessaproduktgrupper närmare utreds med avseendepå miljömässiga, tekniska och ekonomiska möjligheter till, och konsekvenser av, en ökad användning av vegetabiliska alternativ i Sverige. Vi redogör nedan mer detaljerat för utredningens förslag till åtgärder avseendevegetabiliska tryckfärger och mjukningsmedel plaster. i

7.6.1 Förslag till offentlig upphandling av vegetabiliska tryckfirger

Enligt Lag 1992:1528 om offentligupphandling är miljöpåverkan en omständighet som kan tillmätas betydelse vid offentlig upphandling. Vid svensk offentlig upphandling finns således möjlighet att gynna vegetabiliska tryckfärger. Det är vår övertygelse att en markering från offentliga myndigheter att vegetabiliska tryckfärger är önskvärt dels skulle vara av pedagogiskt värde för att sprida kunskapen om existensen av vegetabiliska alternativ, dels skulle ha en kraftigt pådrivande effekt vad gäller såväl produkt- som teknikutveckling inom området. En sådan åtgärd vore också linje i med de krav på miljömärkningslicens som regeringskanslietsförvaltningskontor ställer på leverantören av kopieringspapper.

Utredningen anser att vid offentligupphandling av tryckeriarbetenbör prioriteras ett utnyttjande av vegetabiliska tryckjärger.

7.6.2 Åtgärder för ökad användning vegetabiliska av mjukningsmedel

Derivat av vegetabiliska oljor, främst sojaolja, kan användas som kombinerade mjukgörare och stabilisatorer i vissa plaster. Den

mineraloljebaserade mjukningsmedel dominerande gruppen av -

omfattas det s.k. begränsningsuppdraget. Vi anser ftalatema av - intentioner är därför att det i linje med substitutionsprincipem - tekniska och ekonomiska möjligheterna till en angelägetatt de vegetabiliskt baserade mjukningsmedel ökad användning av

utreds.

berörda myndigheter utreder de tekniska och Vi utgårfrdn att

möjligheterna till ökad användning av vegetabiliska ekonomiska

mjukningsmedeli Sverige.

TABELLER OCH FIGURER

Smörj medel Procent Motoroljor 33 Hydrauloljor O Processoljor Marina motoroljor Transmissionsoljor Metallbearbetningsoljor Industrismörjmedel Växellådsoljor Sågkedjeoljor Isoleroljor Smörjfett Vitoljor Formoljor Tvåtaktsoljor Turbinoljor Värmeoljor Ovriga oljor

Tabell 1: Den svenska smörjmedelsmarknaden

Procentuell avförbrukade smörjmedelsprodukter i Sverige. Källa: Rena smörjan, Kem] 892

Produktgrupp Marknads- Marknads- Genomsnittligt Genomsnittligt

Penetrerings-

Vattenblandbara

: Användningen fluktuerar med konjunkturen. År 1989 uppgick förbrukningen till ca 440mm. z Användningen varierar med byggkonjunkturen. År 1990 uppgick förbrukningen till 2 700 mi

Tabell 2: Volym och prisuppgifter för vissa mineralolje- respektive vegetabiliskt baserade smörjmedel

Uppgifterna avser svenskaförhållanden.Samtligai tabellenangivnaSmörjmedel, utom hydrauloljør ochblandbaraskärvütskor,kanidagfullständigt ersättas medvegetabiliskaalternativ. För blandbara skärvätskorkan 75-80 procentav demineraloljebaserade alternativensubstitueras.Vegetabiliska hydrauløljørkan flertalet i tillämpningar ersätta mineraloljebaserade alternativ. Källa: SCB,Binol Filium AB samt Rena smörjan, Kem 892

Teknisk användning

Råvara Förbrukad mängd ton potatis 25 000-30 000 Svensk Importerad potatis 30 000-35 000 Importerad majs 25 000- 30 000 Ovrig import 5 000 120 000-130 000 Summa Glykos

Råvara Förbrukad mängd ton 10 000-12 000 Svenskpotatis 2 000- 4 000 Svenskt vete Importerad majs 2 000-4 000 14 000-20 000 Summa Övrig livsmedelsanvändning

Råvara Förbrukning ton Svenskpotatis 6 000- 8 000 2 000- 3 000 Svenskt vete Importerad majs och 5 000-6 000

potatis 13 000-17 000 Summa

Svensk vändning stärkelse i olika Tabell 3: an av delmarknader svenska stärkelsemarknaden uppgår för närvarande till Den 150 000-160 000 ton år. De viktigaste delmarknaderna per och dessas råvarubaser redovisasi tabellen. Volymernaiir uppskattningar avseende år 1992. Källa: FoLI-programfiir stärkelse 1993, Stiftelsen lantbruksforskning

Tabell 4: Förbrukning av bilvárdsmedel i Sverige Källa: Rapportfrån Kem] 190

produkter Antal konsument- Antal hälsofarliga Funktion Antal produkter konsument-

produkter

1987 1991 1987 1991 1987 1991

4 163 4 254 983 1 047 202 174 Smörjmedel 1 674 494 593 243 309 Rengöringsmedel 1 652 4 856 4 131 1 601 1 281 1 093 823 Färg 443 138 296 99 181

663 527 267 203 116 71 Polermedel 739 891 133 189 121 171 Fotokemikalier 721 165 188 46 59 Tvättmedel 762

Antal kemiska produkter inom vissa stora produktgrupper Tabell 5:

svenska förhållanden och baseras Kemikalieinspektionens Uppgijiemaavser produktregister, Källa: SCB

Utvärderingsmetod Kvot; resultatindex vätskekartong polykarbonatflaska EPS 0,86 Effektkategorimetodenviktad 1,23-1,31 Eko-knapphet-metoden 1,22

Tabell 6: Jämförelse mellan olika LCA-metoder

KvotenMiljöindex vätskekartongMiljöindex âterfyllbar polykarbanatflaskalberäknadmed tre olikaulvürderingsmetøder. Om kvoten är mindre än ett utfaller välskekartongen som fördelaktigarefrån miljösynpunkt.Om kvotenär störreän ell är plaslflaskanmiljömässigtbättre.Plaslflaskan antas användas 100 gånger.Allt avfall antas förbrännas ochvärmen utvinns som ersätteroljebaserad värme. Alternativ användning denskog av somsparas när plastflaskan användsinkluderas inte ianalysen. Källa: Rqörsk1993

E1925

300 .1980

.1989 250

1 50

1 00

Växt- Org. Oorg.

material mineral mineral

för industriell materialanvändning i USA Figur A: Trender

i USA i miljoner ton. Den ökade användningen av Trender för industriell materialanvändning beroddenästan uteslutande en ökad vüxtmaterial 52 miljoner ton mellan åren 1925 och 1989 oorganiska mineral 230 miljoner ton beror användning papper. Den ökade förbrukningen av av och halvledare. Organiska mineral från fossilaråvaror huvudsakligen tillverkning av keramer vilket förklaras den allmänt ökade användningen ökade under samma periodmed 165 miljonerton, av industri. Källa: The Carbohydrate Economy, 1992, Institute fossil råvara inom kemisk-teknisk av for Local Self-Reliance.

I Förpackningar 31% I Maskinteknik 2% II Byggnadssektom17% El Övriga 24% 4% 7% I Konfektion 1% I Hushållsgods3% I Jordbm k 3% I Möbler 4% El Transportssktorn 7% EI elektronik a 7%

24%

Figur B: Världskonsumtionen av plaster

Världskønsumtiønen plaster1 992 fördelad av olikasektorer.Källa: Sverigesplastjörbund

BILAGOR

Bilaga 1: Utredningens direktiv biorávara slutsatsdokument från Bilaga 2: Miljöanpassade hydrauloljor av - Statens maskinprovningar hydrauloljetest sammanfattning Bilaga 3: Projekt Ren Smörjas

9281EEC punktskatter på

Bilaga 4: EG:s mineraloljedirektiv om mineralolieprodukter

Bilaga 1 5

W:

Kommittédirektiv

WW

W

Dir. 1993:124 Utveckling av biologiska råvaror

Dir. 1993:124

Beslut vid regeringssammanträde1993-11-04

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas utreda möjligheterna att att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror i Sverige. Utredaren skall därvid - belysa förutsättningarna för en ökad användning sådanaråvaror, av - kartlägga den internationella utvecklingen inom området, utreda behovet av olika styrmedel för att biologiska råvaror, - gynna - föreslå organisations- och samarbetsformerför forskning om och utveckling och marknadsföring av sådanaråvaror, - utreda hur substitutionsprincipen i lagen 1985:426 om kemiska produkter kan tillämpas för att stimulera användningen biologiska råvaror. av

Biologiskt baserade produkter för kretsloppsanpassning

Stor enighet råder i vårt land om nödvändigheten att ställa samhället om så att vi får en utveckling är långsiktigt hållbar. Det innebär bl.a. som att förbrukningen av råvaror som inte är förnybara måste begränsas kraftigt. Det kan ske genom återanvändningoch återvinning och stegvis genom en övergång till förnybara råvaror från växt- eller djurriket. Det pågår en intensiv utveckling i världen av sådanaråvaror. En ökad avsättning för biologiskt baseradeprodukter är ett sätt att skydda miljön. Produkter baserade förnybara råvaror är ofta fördelaktiga som alternativ till produkter baserade uttömliga resurser. En övergång till sådana råvaror bidrar till att minska växthuseffekten genom dels minskad användning av fossila råvaror, dels i flera fall minskad genom energiåtgång i produktionen. Dessutom skapas möjligheter att utan

miljöproblem och på ett resurshushållandesätt återföra avfallet till naturens

kretslopp. utnyttjande sådana råvaror ger också de areella Ett ökat och breddat av svensk industri möjligheter till utveckling med inriktnäringarna och nya marknader och stärkt konkurrenskraft. Jordbruket och skogsning mot nya i det sammanhanget viktiga Det gäller inte minst de ca bruket är resurser. 000 ha åkermark redan har undantagits från livsmedelsproduktion 380 som jordbrukets omställning, och de ytterligare arealer från vilka produgenom samhällsekonomiskt olönsamma överskott. En utveckling i denna ceras också regionalpolitisk betydelse genom att den kan medriktning har stor verka till säkra och skapa arbetstillfällen på landsbygden. Det är att nya bakgrund angeläget att åstadkomma förutsättningar för en ökad mot denna användning av förnybara växtbaserade råvaror. svenska odlingslandskapet hyser betydande natur- och kulturvärden, Det betingas brukningen jorden. l propositionen om en strategi för som av av mångfald föreslår regeringen att på samma sätt som i den nya biologisk skogspolitiken skall miljömålen vikt och betydelse som skilda ges samma överväganden i syfte att bygga mänsklig verksamhet på ekoloekonomiska gisk gmnd. Detta innebär sammantaget att en utveckling mot en större biologiska stora möjligheter att vidareutveckla användning av resurser ger näringsliv, de övergripande miljömålen måste beaktas i det svenskt men att utvecklingsarbetet. substitutionsprincipen är angiven i 5 § lagen 1985:426 om Den s.k. produkter. Den hanterar eller importerar en kemisk produkt kemiska som skall vidta de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som behövs motverka skada människor eller i miljön. Därvid för att hindra eller kemiska produkter undvikas kan ersättas med mindre skall sådana som produkter. Särskilda föreskrifter försiktighetsmått kan beslutas. farliga om alternativ till miljö- och hälsoskadliga produkter blir lätt tillgängli- Om bra tillämpa substitutionsprincipen. Det finns särskilt ga blir det lättare att starka skäl minimera användningen av sådana kemiska produkter som att inte kan återvinnas eller brytas ned biologiskt. För t.ex. produktgrupper hydraulolja och rengöringsmedel finns redan fullgoda som sågkedjeolja, vegetabiliska alternativ. Flera miljö- och hälsofarliga produkter har förbjudits. Det gäller t.ex. kemiska bekämpningsmedel.Dessutom kommer många sådana traditionella används i dag förbjudna om några år. Det pågår därför medel som att vara intensiv utveckling biologiska växtskyddssystem och biologiskt baseen av rade bekämpningsmedel med betydligt bättre egenskaper. finns flera andra produktgrupper där konkurrensen är särskilt tydlig Det tillverkade biologiskt baserade material och varor tillverkamellan varor av icke-fömybara material med föråldrad teknik. Det gäller t.ex. kläder, de av förpackningar, tvätt- och rengöringsmedel, läkemedel, möbler, skor, byggmaterial, färg och kemisk-tekniska produkter. Råvarorna till dessa

produkter kan ha olika karaktär, allt från värdefulla extrakt som utvinns i små mängder till lågförädlade bulkråvaror vars priser ofta är avgörande konkurrensmedel. Förutom som råvara kan biomassa användas som bränsle och ersätta fossila bränslen. För biobränslen är priset i ännu högre grad avgörande en konkurrensfaktor. Frågan om användning biologiskt baserade bränslen av har utretts i annat sammanhang och skall inte ingå i denna utredning. I regeringens proposition 199293: 180 om riktlinjer för kretsloppsanen passad samhällsutveckling aviserades ett ökat utnyttjande ekonomiska av styrmedel i miljöarbetet. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat att utreda konsekvenserna av skatt avfall dir. 1993:68. Det är viktigt att kunna värdera biologiska råvaror och de traditionella råvarorna även med avseendepå hälsa, miljö och säkerhet.Möjligheten att göra sådanavärderingar är avhängig ökade forskningsinsatser inom flera områden såsom ekologi, biologi, kemi, medicin, växtodling och växtförådling. Det är angeläget att skapa produkter tillverkade biologiska råvaror. av Det återstår emellertid ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete för att åstadkomma biologiskt baseradematerial med helt nya egenskaper. Det kan bli fråga om att använda kombination många tekniker en av som ligger i gränslandet mellan materialteknik, bioteknik, medicin, elektronik och datateknik. Det behövs forskning för att skapa metoder att ta fram material med egenskaper som överträffar vad hittills har åstadkommits som inom t.ex. hållfasthets- och sammanfogningsteknik. Sådana nya material kan ha lägre råmaterialkostnad och lägre energikostnadoch dessutomvara biologiskt nedbrytbara. Resultaten av framsteg inom detta forskningsområde kan komma många sektorer tillgodo såsomsjukvården, försvaret och industrin. I detta sammanhangkan biotekniken öppna nya perspektiv. Traditionella svenska biologiska produkter som papper och trävaror måsteutvecklas ytterligare så att deras konkurrenskraft och förådlingsvärde förbättras. Det är motivet för det särskilda program för trätelcniskforskning och träfrberforslcning som regeringen presenteradei 199293: 170 prop. om forskning för kunskap och framsteg. Sverige deltar i EG:s agro-industriella forskningsprogram AAIR med Skogs- och jordbrukets forskningsråd som svenskt huvudansvarigt organ. Statensnaturvårdsverk är via Naturvetenskapliga forskningsrådetengagerat i EG-programmet BIOTECHNOLOGY vad gäller bioteknik och biologiska råvaror. Det är nödvändigt att forskningen biologiska råvaror samordom nas och organiseras så att tillgängliga resurserutnyttjas effektivt. Vid en sådan samordning är det angeläget att följa den övergripande strategi for forskningen som innebär att staten tar det huvudsakliga frnansieringsansvaret för grundforskningen medan den tillämpade och marknadsnära mer forskningen och utvecklingen bör drivas av marknadsaktörema, i bland med delfinansiering från staten.

Mot denna bakgrund bör särskild utredare tillkallas med uppdrag att en möjligheterna utveckla och öka användningen av biologiska råvautreda att ror i Sverige.

Uppdraget

Utredaren bör kartlägga den nuvarande tillgången på och användningen biologiska råvaror. Utredaren bör där belysa förutsättningarna för en av användning sådana råvaror inom olika varuområden samt belysa ökad av konsekvenserna härav främst från miljösynpunkt. En utgångspunkt bör vara

återanvändning och materialåtervinning av produkter skall ställas mot att återföra biologiskt baserade produkter till det biologiska möjligheterna att Även samhällsekonomiska, arbetsmarknadspolitiska och regiokretsloppet. nalpolitiska konsekvenser bör belysas. Utredaren bör vidare kartlägga den internationella utvecklingen inom området med avseende på konsumenttrender, styrmedel, industriell utveck-

ling och insatser för forskning och utveckling. områden där ökad användning biologiska råvaror bedöms För de en av fördelaktig bör utredaren överväga vilka effekter för att främja användkan nås med utveckling de i Sverige redan införningen av råvaror som av inom berörda områden. Utredaren bör beakta biobränsleda styrrnedlen kommissionens arbete och samråda med Utredningen om att begränsa

utsläppen koldioxid från trafiken dir. 1993:40. av m.m. Utredaren bör utreda behovet styrmedel som främjar utvecklingen av av användning biologiska råvaror inom de områden där en sådan en ökad av fördelaktig från såväl samhällsekonomisk som miljöanvändning kan vara resurshushållningssynpunkt. Sådan lagstiftning bör ses över som kan och hinder för introduktion och användning av biologiska råvaror. Ett utgöra ställningstagande i fråga utnyttjande av styrmedel för att stimulera en om övergång till sådana råvaror bör baseras en värdering av konsekvenjämfört med användning andra råvaror. Härvid bör såväl handelsserna, av konkurrensaspekter belysas. De krav följer av ett eventupolitiska som som ellt EG-medlemskap skall särskilt beaktas. Utredaren bör vidare lämna förslag till organisations- och samarbetssärskilt främjar forskning och utveckling och marknadsföformer som om ring av biologiska råvaror. Utredaren bör närmare utreda hur substitutionsprincipen kan tillämpas

praktiskt för att stimulera användningen av förnybara råvaror. Utredningsarbetet bör avslutat före utgången av juni 1994. vara utredaren bör gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och För särskilda utredare utredningsförslagens inriktning dir. 1984:5, anom gående EG-aspekter i utredningsverksamheten dir. 1988:43 samt om att

redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad kommittéförordningen med av uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror i Sverige, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns anslagUtredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandensöverväganden och bifaller hemställan.

Miljö- och naturresursdepartementet

WWW

Bilaga 2

STATENS MASKIN- Dnr 49:4194 PROVNINGAR

LJ aj

Miljöanpassade hydrauloljor bioråvara. av

Maskinprovningarna har på uppdrag av Jordbruksdepartementet gjort en omfattande provning och kartläggning av miljöanpassade hydrauloljor.

Projektet påbörjades i slutet av 1992 och kommer att redovisas ijuni 1994.

Eftersom ett omfattande läckage sker i naturen vid haverier och vid reparation i fält är det av största betydelse att övergång till miljöanpassade en oljor kan genomföras.

Som exempel kan nämnas att vi i våra mätningar konstaterat att varje skogsmaskin läcker ut mellan 1000 och 3000 liter hydraulolja i naturen per år. Det finns ca 4000 Skogsmaskiner, i drift i Sverige. Totalt säljs 34000 m3 hydrauloljor per år i Sverige.

Redan 1987 introducerades de första vegetabiliska hydrauloljorna i Sverige och

skogsmaskinerna blev eftersom de tillhör de mest högläckande maskinerna

naturligt de första försöksmaskinerna.

Användningen ökade på de större skogsbolagens maskiner, och används idag på 20-80% av skogsmaskinerna, beroende på skogsbolag och del av landet. På andra typer av mobila maskiner är användningen ytterst begränsad.

När det gäller smörjolja för smörjning av kedja och svärd har idag nästan samtliga maskiner separat smörjutrustning och de tekniska kraven på denna oljetyp är heller inte lika omfattande som för hydrauloljor. Omställning till miljöanpassade kedjesmörjoljor är därför betydligt enklare. Här är det i stort sett bara priset som

styr.

För mobila maskiner där växellådan ingår del hydraulsystemet som en av finns på marknaden än så länge ingen miljöanpassad produkt som uppfyller de speciella krav växellådan ställer. Hos Binol Filium AB, som är den största producenten av vegetabiliska oljor i Sverige, pågår ett pilotförsök med denna typ av oljor.

När vi startade vårt projekt 1992 fanns inga mer omfattande provningar gjorda på andra mobila maskiner än skogsmaskiner. l projektet har därför tre skogsmaskiner

och tre grävmaskiner kontinuerligt följts upp med kemiska och fysikaliska analyser av hydrauloljan för att kartlägga vilka egenskaper som förändas under drift.

Sex miljöanpassade oljor har dessutom parallellt analyserats i laboratorium för att

jämföra dessa oljors tekniska egenskaper med bergoljebaserade hydrauloljor.

För ändamålet har en speciell rigg för utprovning slitage i hydraulpumpar av byggts upp. Försök pågår även på andra platser nu men de miljöanpassade oljorna har inte än fått något totalt genomslag.

Vi har funnit att det i huvudsak beror av följande faktorer.

oljorna har betydligt högre pris och blir därför svåra att 1 De miljöanpassade ett motivera framförallt hos enskilda entreprenörer.

2 Komponent- och maskinbyggare lämnar korta eller inga garantier för sina

produkter om man använder miljöanpassade oljor.

3 Detta beror i sin att dessa oljor har andra grundläggande fysikaliska tur

egenskaper.

Exempelvis har dessa oljor densitet och värmekapacitivitet. Densiteten annan visat sig ha betydelse för speciell typ av slitage i självsugande har stor en pumpar. Värmekapacitiviteten har betydelse för den systemtemperatur hydraulsystemet får. Frystemtemperaturen påverkar i sin tur hur snabbt oljan

bryts oxiderar i systemet. Dagens hydraulteknik och komponenter är ner, dessutom anpassad mineralolja med ibland stora mängder additiver. mot en

4 Många mätstandarder används för att fastlägga hydrauloljors tekniska som egenskaper är inte tillämpbara på miljöanpassade oljor.

exempel på detta kan vi nämna viskösa egenskaper i kyla, värmetålighet Som och oxidation, vattenkänslighet och vatteninnehåll.

vegetabiliska oljor kristalliserar och övergår så småningom i fast form om de utsätts för kyla under längre tid. Gällande standard för mätning av en flytbarhet i kyla tar inte hänsyn till tiden som provet utsätts för kyla.

Det grundläggande för miljöanpassad olja är att den så snabbt som möjligt - en skall brytas ned den hamnar i naturen. Finns den däremot kvar i om hydraulsystemet skall den tåla hög värme utan att oxideras. Lösningen blir

därmed balansgång så länge inte nya tekniska lösningar på hydraulsystem en tillgången på begränsas, eller systemtemperaturen hålls nere. lanseras där syre

Standarder för mätning oxidationsstabilitet är anpassade till mycket av oxidationsstabila mineral- och turbinoljor, och är alltså inte tillämpbara på oljor

som är avsedda att snabbt brytas ned i naturen.

Fritt i oljan är skadligt för t kullager och tätningar. vegetabiliska oljor vatten ex binder andel vatten kemiskt, men i mätmetoder för bestämning av en stor bundet och fritt vatten åt. Bundet vatten påverkar vattenhalt skiljs inte dessutom oxidationsstabiliteten hos vegetabiliska oljor negativt.

Det finns mer än tio olika produkter med varierande kvalitet på de tekniska egenskaperna. l stort sett alla smörjmedelsföretag marknadsför miljöanpassad en produkt parallellt med övriga bergoljebaserade mineraloljor.

För att övervinna användarnas avvaktande hållning, orsakad av avsaknad på bevis på driftsäkerhet, behöver därför betydligt mer resurser satsas på framtagning av mätmetoder, standarder och utprovning av komponenter.

Vad som dessutom har avgörande betydelse för utvecklingen är att de stora mineraloljeproducerande smörjmedelsföretagen, komponent- och maskintillverkarna inte har något egentligt intresse i vegetabiliska produkters framgång. De har sedan många år bedrivit ett omfattande och framgångsrikt internationellt utvecklings- och standardiseringsarbete för bergoljebaserade oljor. Men eftersom

vegetabiliska produkter inte ger någon ytterligare lönsamhet för branchen driver de inte på utvecklingen dem eller standards för av dem. Därför krävs en opartiskt medverkan med tekniska resurser för att driva på utvecklingen.

Bilaga 3 115

Ren Smörjas hydraulolj e-test i Göteborg

tâallANDyExEMPLAK

utfört på uppdrag av Göteborgs kommun, miljö- och hälsoskyddsnämnden

Göran Värmby, Värmby Miljökonsult och Ulf Duus, Bokoxen; Göteborg ijuni 1994

En UTVECKLINGSPROJEKT FÖR GÖTEBORGS KOMMUN Göran Värm UlfDuus Vårmby Miljökonsult AB Bokoxm AB Brännabbenv, 3 Solbacken 1 44850Tollered 41267Göteborg ñnv :An :aa w--:------

Innehållsförteckning ;08

L Förord

För Dig bara har 5 min

G Bakgrund

6 Syfte och upplägg

Resultat från miljötester

Resultat från förarenkäter och tekniska analyser 9

Erfarenheter från arbetssättet f O

Diskussion f f

Slutsatser och rekommendationer

Litteratur

l 5

Bilagor

renhållningsbil Volvo FL 7 ârsmodell-89, Bil l Testresultat från fordon l en -

vegolja med viss inblandning syntetester.

hydraulik Norba med delsyntet av

renhâllningsbil Volvo F 7 årsmodell -85, Bil 2 Testresultat från fordon 2 en hydraulik Phoenix med vegetabilisk olja.

kranbil Scania P 92 årsmodell -87, Bil 3 Testresultat från fordon 3 en hydraulik HIAB FOCO med syntetester.

1117 årsmodell -91,

Bil 4 Testresultat från fordon 4 en kranbil Mercedes

hydraulik Palfmger med syntetester.

Volvo BM årsmodell -86,

Bil 5 Testresultat från fordon 5 traktorgrävare - en VME med syntetester.

fordon 6 grävmaskin Liebherr 902 D årsmodell Bil 6 Testresultat från en - vegolja med viss inblandning syntetester. 85 med delsyntet av

grävmaskin Åkerman H 7 C årsmodell

Bil 7 Testresultat från fordon 7 en - hydiaulolja baserad på mineralolja 91 med referensolja vanlig

Bil 8 Smöxjoljeflödet i Sverige

hälsokravspeciñkation på miljöanpassade Bil 9 Ren Smörjas miljö- och hydrauloljor.

Bil 10 Utvalda oljor.

Bil ll utvalda fordon. Data om

Förarenkät-blankett.

Bil 12

13 Afoetsmetodik, upplägg och genomförande. Bil

Bil 14 Kontaktpersoner . Analysresultat från nedbrytbarhetstester NIVAs lab i Oslo. Bil 15

vattenorganismer Zoologiska Bil 16 Analysrmultat från toxicitets-tester institutionen Göteborgs Universitet.

gaskromatogiañ-analyser på NIVAs lab i Oslo.

Bil 17 Analysresultat från

ñltrerbarhetstester och köldegenskapsanalyser Bil 18 Analysresultat från institutionen för Maskinkonstruktion KTH.

Bil 19 Slitagemetall-analyser.

Förord

Projekt Ren Smörjas hydrauloljetest har genomförts på uppdrag Göteborgs av kommuns miljö- och hälsoskyddsnärnnd. Arbetet har utförts mellan september 1992 och juni 1994. En referensgrupp med representanter från deltagande företag och undertecknade har varit knuten till projektet.

Deltagande företag har varit: Göteborgs Lastbilscentral GLC, Schaktcentralen, Göteborgs Stads Renhållningsverk, Binol Filium, Mobil, OK, RaisioGA Lindberg, Shell, Statoil.

Projektet har utförts pilotstudie med kontroller som en och provtagningar på fordon som varit i arbete under fältmässiga förhållanden i ett år. Fordonen och använda hydrauloljeprodukter har haft mycket skiftande och sinsemellan olika arbetsförhållanden och hydrauliksystem. För att undvika orättvisa jämförelser mellan produkter har därför valt att namnge dessa. Det väsentliga i denna form pilotprojekt är enligt vår uppfattning av att studera typer av produkter och fordon och förändringar före och efter användning.

Vi vill tacka deltagande företag för aktiv medverkan en i projektet liksom Kemikalieinspektionen for ett moraliskt stöd.

Ett särskilt omnämnande vill göra om GLC och Jan-Olof Amäs bidragit som med såväl administrativt, praktiskt ekonomiskt stöd projektet. som i

Undertecknade För innehållet i denna svarar rapport.

Ulf Duus Göran Värmby

För dig bara har 5 minuter

miljö- och hälsoskyddsnämnd har ett omfattande På uppdrag av Göteborgs kommuns hydrauloljor genomförts i Göteborg inom ramen för pilotprojekt med miljöanpassade miljöfarligheten hos begagnad hydraulolja från projekt Ren Smörja. För första gången har för samarbete och miljöanpassning av produkter maskiner ute i fält analyserats. Ett koncept

i komplicerade system har utformats.

Smörjmedel och speciellt hydrauloljor m Bakgrunden till Göteborgs initiativ är att naturmiljön i mycket stora mängder. Då högläckande oljor, är miljöfarliga, tillförs som förändras till dessa läckageär det viktigt att produkterna det ofta är svårt att göra något

så ofarliga möjligt för miljön. att vara som

påskynda produktutveckling och ökad Syftet med hydrauloljetestet är att stimulera och en hydrauloljor. Ett övergripande syfte är att miljöanpassade annat mer användning av for lösa komplicerade samarbetsfomier mellan kommun och företag att utveckla nya

miljöproblem.

hydrauloljor, uppfyllde Ren Smörjas miljö- Under år testades sex miljöanpassade som ett renhållningsbilar, tvâ oanvänd produkt, i olika fordon: Två och hälsokrav för sex och traktorgrävare. Som referens testades kranbilar och två grävare en grävmaskin en mineraloljebaserad hydraulolja i grävmaskin. De produkter som vanlig en även en baserade på vegetabiliska oljor och uppfyllde miljökraven och fick vara med i fält-testet är

s k syntetestrar.

Resultat och slutsatser:

miljöanpassadeär det även efter ett års användning. Några från början är Produkter som påvisas. Det gäller även oljomas miljöegenskaper har kunnat förändringar av svår bryta ned Den är lika toxisk ekologiskt och att mineraloljeprodukten som testats.

efter användning som den var före. för miljöanpassade hydrauloljor kan De miljö- och hälsokrav som Ren Smörja satt upp miljöanpassad och bör kunna användas som underlag utgöra mall för att kalla en produkt en

till en norm. miljöoljor vid normala driftförhållanden När det gäller funktion har samtliga testade mineraloljebaserade hydrauloljor. Viss försiktighet bör fungerat likvärdigt med vanliga hydraulolja i befintlig fordonspark. Aldre dock iakttas innan byter till miljöanpassad man innebära tätningar och packningar, höga tryck och temperaturer kan t ex fordon med gamla med låga arbetstemperaturer bör väljas i vissa läckageproblem. Enklare hydraulsystem alltid ske med leverantör olja och första hand vid byte till miljöolja. Samråd bör av

hydrauliksystem. analyserna och de samlade kunskaperna från falttestet visar att Miljötestema, de tekniska rätt framförallt tekniksidan och miljötestriktningen i nuvarande utveckling är men miljöolje-produkter behöver förbättras tekniskt, t ex ifråga system behöver utvecklas. Vissa fordons- och komponenttillverkare behöver blandbarhet och frltrerbarhet. Hydraulik, om dras med i utvecklingsarbetet mer. rekommenderas. En opartisk samhällsansvarig vi arbetat på i Ren Smörja Sättet som utveckling och marknad samarbetar med användare och tillverkare för att få igång en aktör

för miljöanpassade produkter. produktgruppema från miljö- och Smörjmedel är de största och viktigaste kemiska en av bör därför i moderna samhälle. Någon eller några institutioner hälsosynpunkt i vårt företag, i och medverka i den samarbete med intresserade berörda ta tag uppdrag att i Sådana miljöanpassade hydrauloljor och andra smörjoljor. fortsatta utvecklingen av kan konkurrenskraft samtidigt som miljö och hälsa insatser skulle gynna berörda företags

förbättras.

Bakgrund

På uppdrag av Göteborgs kommuns miljö- och hälsoskyddsnärnnd har ett omfattande fält-test av miljöanpassade hydrauloljor genomförts i Göteborg. För första gången har miljöfarligheten hos begagnad hydraulolja från maskiner ute i fält analyserats.

Hydraulolja används i många maskiner i s k hydraulsystem för att överföra krafter som behövs för stora lyft eller press.

Hydrauloljetestet är ett delprojekt inom kommunens större smörjolje-projekt Ren Smörja i Göteborg, som startades hösten 1992 och kommer att som slutredovisas hösten 1994. Det är viktigt att betona att detta fält-test är ett pilot-projekt med ett begränsat antal fordon under vissa givna förutsättningar, vilket innebär att en viss försiktighet med generella slutsatser bör iakttas.

Bakgrunden till Göteborgs initiativ är att Smörjmedel och speciellt hydrauloljor m högläckande oljor tillförs naturmiljön i mycket stora mängder. Detta beskrivs i Kemikalieinspektionens rapport Rena Smörjan KernI 892, bilaga En del läcker ut då oljan används, del kommer se en ut

vid olämplig hantering av förbrukad smörjolja s k spillolja. Användning

och hantering Smörjmedel, såväl förbnrkad, är mycket omfattande i av ny som Göteborg.

Smörjmedel är en miljö- och hälsofarlig produktgrupp används i stort sett som överallt i maskiner, fordon i ett modernt samhälle. Endast ett fåtal m m kemiska produktgrupper kommer i liknande volymer och breda upp användningsområde.

Ett annat skäl till Göteborgs initiativ är att fortsätta och utveckla de sarnarbetsfonner med näringslivet, Kemikalieinspektionen och andra aktörer som påbörjades i Miljöprojekt Göteborg och som fortsatt i Kemikaliesvepet och FörpackningsLyftet. Syftet har här hela tiden varit att uppnå konkreta resultat och att angripa miljöproblem redan i tillverkningen produkt. av en

Syfte och upplagg

Syftet med hydrauloljetestet är att stimulera och påskynda en produktutveckling av miljöanpassade hydrauloljor samt få igång ökad en användning av sådana produkter. Ett annat syfte är att påverka användningen inom den befintliga maskin- och fordonsparken. Ett tredje syfte är att vidareutveckla de arbetsmetoder prövades i bl Miljöprojekt Göteborg, som a med samarbete direkt med berörda företag och med inriktning verkliga förhållanden ute i fält.

Ren Smörja satte upp ett antal miljö- och hälsokrav för vad kan betecknas som

-7-

miljöanpassad hydraulolja som oanvänd produkt. Det gjordes i

som en samråd med Kemikalieinspektionen. Kraven omfattar biologisk a nedbrytbarhet, toxicitet, hälsoaspekter och max-gräns for additiv tillsatser, se

bilaga Då i projektet varit begränsade har vi tills vidare lämnat resurserna frågan om livscykelanalyser.

Samarbete etablerades även med Statens Maskinprovningar i Umeå som pâ

jordbruksdepartementet drivit ett parallellt testprojekt om uppdrag av med inriktning på funktion och drift SM miljöanpassade hydrauloljor, men

l994:XX.

Inbjudan gick ut och tillverkare inom Sverige bjöds in att delta med de produkter Leverantörer klarar Ren Smörjas krav i ett fält-test i Göteborg. De sex företag som som kraven Binol Filium, Mobil, OK, RaisioGA Lindberg, Shell och klarade är: Castrol anmälde också produkt klarade kraven, men det var för Statoil. en som sent för att komma med i fält-testet.

De produkter uppfyllde våra miljö- och hälsokrav var antingen som vegetabiliska eller syntetiska eller blandningar dessa. En vegetabilisk estrar av

framställd någon växt t eller rybs

hydraulolja består av en olja av ex raps basolja. syntetisk eller esterolja är baserad på fettsyror och som En ester alkoholer med varandra. Estrama tillverkas vanligen av som reagerat vegetabiliska fettsyror. En blandolja eller s k del-syntet är en blandning av

vegetabilisk olja och syntetisk ester i ungefär lika stora andelar.

företag ställde med vegetabilisk produkt, två företag med delsyntet Ett upp blandolja med syntetiska esteroljor. Dessutom användes även och tre företag referensolja mineraloljebaserad hydraulolja. en - en

Fälttester testades sedan under år ute i fält på sju olika fordon. Vi Miljöoljoma ett valde olika typer fordon sammantaget representerar en stor tre av som Renhållningsverket ställde tvâ renhållningsfordon till användargrupp. Göteborgs Lastbilscentral GLC två kranbilar och Schaktcentralen förfogande, tre grävmaskiner, varav en referensmaskin.

fordon gjordes tvâ oljebyten före test-start för att få så liten För varje restmängd mineralolja som möjligt.

Programmet för genomförandet hela projektet redovisas i bilaga 13. av

vid tillfällen från fordonens hydraulsystem: vid start, i Prover togs ut tre och efter full tid. Tekniska analyser gjordes vid samtliga tillfällen halvlek och Stockholm. Tre från start full av deltagande företag KTH i prover resp

-3-

tid analyserades med avseende på miljöfarlighet.

Tre maskiner valdes ut för miljötestema: en grävmaskin med blandolja, en en traktorgrävare med syntetisk ester och grävmaskin med en en mineralolja referensolja. Här syftet någorlunda jämförbara var att fordon och driftförhållanden for att bättre kunna jämföra rniljöegenskapema mellan olika typer av produkter.

För att även miljödata från ett fordon restmängd mineraloljeprodukt utan av tog vi prov på ytterligare ett fordon fyllt från fabriksleverans med miljöolja. Det var en nylevererad renhållningsbil fylld med de miljögodkända en av delsyntetiska hydrauloljoma.

Som stöd for projektet bildades en referensgrupp med deltagande företag som har träffats vid fem tillfällen under testets gång.

Resultat från milj

Den biologiska nedbrytbarheten förändrades inte av 1400-1700 timmars drift under den ett-åriga testperioden i grävmaskinemas hydrauliksystem för någon

av de tre miljötestade produkterna. Se vidare bilagoma 15-17. Nedbrytbarhetstester och gaskromatografi-analyser har gjorts av NIVA i Oslo. Toxicitetstestema har gjorts Zoologiska Institutionen av vid Göteborgs Universitet.

Mineraloljeprodukten svår att bryta ned både före och efter var användning ca 20 % nedbrytning efter 28 dygn i båda fallen.

De två miljöoljoma fortfarande relativt lätta bryta var att ned. Den delsyntetiska produkten hade nedbrytning på en ca 70 % och den syntetiska estem ca 60 %, efter 28 dygn.

Inte heller eko-toxiciteten giftigheten för detta - i fall vattenlevande organsimer, Daphnia-alger förändrades användningen. - av

Mineraloljeprodukten ger utslag för hög toxicitet mot Daphnia-algema både

före och efter användning.

Den vegetabiliska produkten uppvisar ingen toxicitet, varken före eller efter

användning.

Den syntetiska ester-produkten utslag för hög toxicitet klass med ger i mineraloljeprodukten - - både fore och efter användning.

Gaskromatograti-analysema oljomas kemiska

av sammansättning visar att inga nämnvärda förändringar produkterna skett under användning. av

9 9 9 9 9 9 9 9 å

v

3 3 3 å s

9 9 9 9 9 9

å 3

. 9 9 9 9 9 G ä ä å

o

9 9 9 9 ä

I

V

I m

g

Resultat från förarenkäter och tekniska analyser

Förarnas synpunkter I stort är föramas omdömen tämligen positiva. På frågan om funktion av miljöoljoma under normal drift finns 99 % av totalt 84 kryss i rutan likvärdigt. Ca 85 % av kryssen har satts under likvärdigt när det gäller ett totalt allmänt omdöme. Se vidare bilagoma 1-7.

På grund av olika typer av fordon och stor variation ifråga om hydrauliksystemens arbetsförhållanden är det emellertid föga meningsfullt att jämföra de olika produktema och fordonen med varandra.

Förama på renhâllningsbilama ger mest positiva omdömen när det gäller miljöoljoma. Endast vid två 176 observationer har de noterat något av sämre för funktion vid mycket förhållanden och luktmässig - varma upplevelse.

Även kranbilsförama svarar på de flesta frågor att miljöoljoma är likvärdiga, med undantag av funktion vid kallstart. Där har förarna nästan 50 % en av av sina noteringar på något sämre.

De två grävmaskinsförama med miljöoljor är de har flest noteringar i som något sämre-sämre-kolunmema. Det gäller framförallt kallstar1, mycket varma förhållanden, hälsomässig upplevelse, hantering och allmänt omdöme. Den grävmaskin traktorgrävaren med syntetester fick vissa problem med ryckighet vid mycket förhållanden. varma

Grävmaskinsföraren med referensolja mineraloljebaserad har flera noteringar på både plus- och minus-sidoma ifråga om hälsomässig upplevelse och luktmässigt . Driftmässigt har samtliga fordon varit i arbete under hela testet. Vissa driftstömingar har inträffat för de sju deltagande fordonen. De två tre av grävmaskinema med syntetester resp delsyntet, fick vissa läckageproblem. l ena fallet av mindre omfattning, i det andra av större omfattning. I förstnämnda fallet uppstod även vissa problem med styrsystemet. I en av kranbilama uppstod också ett mindre läckage. I samtliga fall åtgärdades läckagen genom byte av tätningar och packningar.

Tekniska analyser De tekniska analyserna har gjorts deltagande företags laboratorier och visade mycket god överensstämmelse sinsemellan.

Analysvärdena, som i de flesta fall är medelvärden av 5-6 värden, visar att

-10-

viskositetsindex och vattenhalt under och efter testet är viskositet, tillfresställande för samtliga miljöoljor. Syratalet, som visar oljomas bra med undantag vegetabilisk på renhållningsbil och åldrande, är av en en på kranbil, där värdena är något över 1,0, som brukar en syntetester en vamingsgräns. andra sidan är förhöjningen inte mer än 3 betraktas som en på någon de testade produkterna, vilket är ett positivt resultat. Se tiondelar av vidare bilagoma l-7.

inga anmärkninsvärda resultat, utom möjligen Slitagemetall-analysema visar delsyntet och kranbil med syntetester, där för grävmaskinen med en järnhaltema är något förhöjda.

det tvâ oljor är helt klara utan synliga avlagringar Utseendemässigt är som delsyntet i renhållningsbilama och eller föroreningar. Det är en en av

mineraloljan referensoljan. Övriga produkter visar avlagringar då provena

filterbyte fordon blev det avlagringar även i stått ett tag. Trots i tre

slutprovema.

dålig för flera produkter. Endast mineraloljan och Filtrerbarheten är relativt vegoljan har över 80 % ñltrerbarhet. Se vidare bilaga 18.

för kyla uppvisar bra värden utom för en Köldegenskaptestema extrem - -

i traktorgrävaren. Ytterligare produkt, också den

produkt, en syntetester en har värden tyder dåliga köldegenskaper. Vegoljan en syntetester, som dåliga köldegenskaper endast i provet från test-start. Se bilaga 18. uppvisar

Erfarenheter från arbetssättet

rekommendera det arbetssätt använt. Dvs samarbete mellan en Vi vill som kommun, och företag är intresserade i den offentlig institution som en som har alla deltagit vunnit på projektet olika aktuella frågan. I vårt fall som uppnåtts. En positiv och konstruktiv attityd bland sätt. Konkreta resultat har projektet har märkts blivit tydligare alltunder alla som deltagit i som projektets gång.

sammanlagda lagts ned från alla deltagare, från Ser man till de resurser som fordonsförare till oljebolagens lab, innebär ett samarbete av detta slag att

kommunen sätter in peng och får tio tillbaka. en

speciellt viktigt när arbetar med mer komplicerade Vi tror det är man krävs många olika kompetenser för att en bra miljöproblem där det

helhetslösning.

-11.

Diskussion

Utifrån vårt begränsade pilotprojekt kan följande resonemang föras.

Miljö visar varken mineral- eller miljöoljoma, som vi testat i vårt Miljötestema att pilotprojekt, förändrats efter 1400-1700 timmars drifttid i tre relativt

hårt arbetande grävmaskiner en traktorgrävare. Viss

likvärdiga och utspädning i form påfyllning med färsk produkt i hydraulsystemen skedde av projektets gång, har troligtvis haft begränsad betydelse. Påfyllda under men mängder har hållit sig inom 10-20 % totalvolymen olja. av

Miljötestema således ett positivt resultat för miljöoljoma där det länge ger diskuterats inte dessa blir giftiga och svåmedbrytbara efter användning. om

Mineraloljeprodukten är klan svårast att bryta ned, vilket var förväntat.

och vegoljan klart lättare att bryta ned. De höga Syntetestem var nedbrytningsvärden tillverkarna för dessa produkter uppnås dock som uppger Det beror med sannolikhet restmängden av mineralolja i inte. stor % företagen använt testmetod.

hydrauliksystemen ca 10 och att en annan

I toxicitetstestema rnineraloljeprodukten väntat utslag för hög ekoger som Troligtvis är det ämnen ingår i additiven tillsätts basoljan toxicitet. som som mirieraloljan står för den toxiska effekten. som Syntetestern också utslag för hög toxicitet i klass med ger mineraloljeprodukten vilket är förvånande. Att basoljan i denna produkt skulle toxisk är inte sannolikt. Påverkan från något lösts ut från vara som hydraulsystemet eller från den restmängd motorolja som fanns i systemet är

tänkbara förklaringar. Vad talar emot motoroljeteorin är att delsynteten som inte uppvisar någon toxicitet, trots motsvarande resthalt motorolja. Viktigt att

reda är den uppmätta toxiciteten är representativ för syntetestrar eller ta om det är något speciellt just med denna produkt eller förhållandena under just om detta fálttest.

Delsynteten visar ingen toxicitet alls. Den delsyntetiska oljan från den

fabriksfyllda renhållningsbilen visar toxicitet. Möjliga förklaringar till en svag det från additiven tillsatsema i oljan eller från utlösningar kan vara påverkan

från hydraulsystemet.

Förarna Föramas synpunkter och enkätsvar tyder i stora drag på att miljöoljoma

fungerat bra under normala driftförhållanden.

Renhållningsfordonen har uppenbarligen fungerat bäst.

Vid kallstart på vintern och under mycket varma förhållanden sommaren

tycks vissa av rrriljöoljoma i vissa av fordonen i traktorgråvaren och i en av kranbilama fungera något sämre. Delsynteten i grävmaskinen har dock fungerat helt likvärdigt med normal hydraulolja enligt föraren. Något mönster är svårt att se.

När det gäller läckage och andra driftstömingar är det mycket svårt utan mycket noggranna undersökningar att uttala sig om orsaker till det ena och det andra som inträffat.

Det kraftigaste läckaget inträffade på grävmaskinen årsmodell -85 med blandolja. Vi bedömer att det kan ha ett samband med byte från mineraloljeprodukt till vår miljöolja, då ett liknande läckage på detta fordon inträffat tidigare. Det började också läcka samtidigt de tre största kolvama. En trolig orsak kan vara att tätnings- och packningsmaterialet ifråga som bytts tidigare påverkades på ett negativ sätt grund av olika egenskaper hos de olika oljorna.

De två övriga läckagen i traktorgråvaren årsmodell -86 med syntetester och i kranbilen årsmodell -87 med syntetester var av mindre omfattning men skedde samtidigt på i stort sett samtliga tänkbara läckagepunkter varför vi också här ser ett samband med bytena till miljöolja. Inte heller på dessa fordon har liknande läckage uppstått tidigare. Också här är den troliga orsaken densamma som för grävmaskinen, dvs påverkan på tätnings- och packningsmaterial, som inte heller i dessa fall bytts ut någon gång.

Ett visst mönster kan möjligen skönjas betr läckage-risk. Risken ökar för äldre fordon med gamla tätningar och packningar. Vi vill också peka på problem som kan orsakas av dålig blandbarhet mellan miljöoljor och mineraloljebaserade produkter. Det kan leda till dålig frltrerbarhet med ökade påfrestningar i systemet som följd.

De tekniska analyserna En tolkning av de normala tekniska analyserna visar att de flesta

miljöoljoma har bra värden. Två produkter en av syntetestrama i kranbilama

och vegoljan i en av renhållningsbilama uppvisar dock något höga syratal.

KTHs analyser visar dålig frltrerbarhet för flera miljöoljor. En förklaring kan vara att det uppstår geler eller någon fonn av utfallningar då miljöoljoma blandas med rester av motoroljor som funnits kvar i vissa hydrauliksystem. Motoroljor innehåller tensider såsom dispergenter och detergenter, vilket kan ge dessa effekter.

Det är intressant att notera att en av miljöoljoma en delsyntet i en av

renhållningsbilama har fungerat helt likvärdigt med mineraloljeprodukt och haft alltigenom goda analysresultat.

För ytterligare resonemang, jämförelser och utvärdering tekniska och av funktionsmässiga aspekter vill vi hänvisa till Statens Maskinprovningars rapport SM juni---94.

Slutsatser

och rekommendationer

Även materialet och pilotprojektet arbetat med begränsat om är vill vi dra ett antal slutsatser:

Pâ miljö- och hälsosidan har hydrauloljetestet utfallit positivt. Produkter

som från början är miljöanpassade är det även efter ett års användning. Några

förändringar oljomas miljöegenskaper har kunnat påvisas. Aven av om hälsoeffekter inte har testats pá använd produkt, finns det skäl det att anta att inte heller här skett några förändringar. Mineraloljeprodukten testats är som lika toxisk ekologiskt och svår att bryta ned efter användning den som var före.

De miljö- och hälsokrav som Ren Smörja satt för miljöanpassade upp hydrauloljor kan utgöra mall för att kalla produkt miljöanpassad och bör en en kunna tillämpas som underlag för nonn. en

När det gäller funktion har samtliga testade miljöoljor vid normala driftförhållanden fungerat likvärdigt med vanliga mineraloljebaserade hydrauloljor. Ändå bör viss försiktighet iakttas innan byter till man miljöanpassad hydrarulolja i befintlig fordonspark. . Enklare hydraulsystem som i renhâllningsbilar, kranbilar fordon, där m arbetstemperaturen inte är alltför hög, lägre än 85-90 °C, bör väljas i första hand

Hydraulsystem läcker mycket bör prioriteras. som

Man bör se upp om det varit motorolja i systemet tidigare, det kan innebära problem med ñltrerbarheten om det finns rester motorolja kvar. av

Äldre fordon, speciellt sådana med hög arbetstemperatur, höga tryck och med äldre tätningar och packningar kan innebära läckagerlsker vid byte. Man bör noga kontrollera att tätnings- och packningsmaterialet är i god kondition och tål den aktuella miljöoljan. Samråd bör alltid ske med leverantör olja av och hydrauliksystem före byte till miljöolja.

Bäst är givetvis att redan då ett fordon levereras ha fabriksfyllt med lämplig rniljöolja. Miljö- och hälsoproblemet finns dock i första hand i den befintliga fordonsparken varför det är viktigt finna strategi för de att en system och fordon, utöver skogsmaskinema, som i forsta hand är lämpliga för byte till

miljöolja.

Miljötestema, de tekniska analyserna och de samlade kunskaperna från fálttestet visar att riktningen i nuvarande utveckling är rätt men framförallt tekniksidan och miljötest-system behöver utvecklas. Vissa miljöolje-produkter behöver förbättras tekniskt, t ex ifråga om blandbarhet och filtrerbarhet. Hydraulik-, fordons- och komponenttillverkare behöver dras med i utvecklingsarbetet mer.

10. Sättet som vi arbetat på i Ren Smörja rekommenderas, speciellt när man behöver lösa miljöproblem i mer komplicerade system. En opartisk samhällsansvarig aktör samarbetar med användare och tillverkare för att få igång en utveckling och marknad för miljöanpassade produkter.

ll. Smörjmedel är en av de största och viktigaste kemiska produktgruppema från miljö- och hälsosynpunkt i vårt modema samhälle. Någon eller några institutioner bör därför i uppdrag att i samarbete med intresserade berörda företag, ta tag i och medverka i den fortsatta utvecklingen av miljöanpassade hydrauloljor och andra smörjoljor. Sådana insatser skulle gynna berörda företags konkurrenskraft samtidigt som miljö och hälsa kan förbättras. Medel för sådan forskning och utveckling borde kunna sökas t ex hos MISTRA, den miljöstrategiska forskningsfonden.

Litteratur

Bilaga

1 4

No L 31612 Officialjournalof theEuropean Communities 31.10.92

COUNClLDlRECTlVE9Z81EEC

of 19 October 1992

on the harmonintion of the strucrures of exciseduties mineraloil: on

THECOUNCIL OFTHF.EUROPEAN COMMUNlTlES. HASÅDOVTEI T11lS DIRECTlVE:

Havingregard theTreatyestablishing to he European Scopc

Economic Community. and particular Article99 thereol. irIirr l

Having regard theproposal to from theCommission Member Statt-s shall impose harmonized a excise . duty mineral on oilsinaccordance withthisDirectivc.

Having regard to the opinion of theEuropean Parli- Member States shallfix their rates accardance

amentfi. withDirectives 9282EEC theapproximation on of the

rates of excise duty on mineral oils.

Having regard the to opinion oftheEconomic and Social Committee , l rIire 2

Vi. the purposes ofthisDirective mineral shall oil

Whereas Directive 92l2EEC lays F downprovisions cover on thegeneral arrangements forproducts subject to excise a products falling withinCN code2706;

duty; b products fallingwithinCNcodes 270710, 270720, 2707JO,270750,27079100 and270799 except Whereas Dircctivc lZKZEECC laysdown provision 2707 9930,2707 9950and2707 9970; in respect oftheminimum ratvs of excisc dutyapplicable to c products fallingwithinCN 2709; code certainmineraloils; d products fallingwithinCNcode2710;

e products fallingwithinCN code2711.including Where-as important the to proper functiorring ofthe chemically pure methane and but cxcluding internalmarket determine propane to common definitions for all natural gas; mineral oil products whichshallbesubject thegeneral to t productsfalling within CN codes271210, excise monitoring systern. 2712 2000,27129031.27129033,27129039und

27129090; Whereas useful basesuchdcfinitions is to on those in X products fallingwithinCN code 2713with the

thecombined nomenclaturcforce thedateof in at the exception ofresinous products. usedbleaching adoption earth. of thisDirectrve; acidresidues andbasicresidues;

h products fallingwithinCNcode2715; Whereas it necessary to laydown certain obligatory i products fallingwithinCNcode2901; exemptionsCommunity at level; j productsfalling within CN codes290211U0

29021990,290220,290230.29024100.29024200, Whereas. however, appropriate permitMember 2902 43 and 00 2902 44; to States apply to on an optional basis certain other products falling exemp- withinCN codes34031100 and tions reduced withintheir or rates own territory where 3403 19 ;

thisdoes giverise distortions not to of competition; l products fallingwithinCNcode3811;

m products fallingwithinCNcode3817. Vhereas rnvidefor necevarv in a rocedure to authorize the introduction of further Mineraluilsotherthanthose forwhich a levelof cxemptionsrate or duty specified in the Directive reducrons ; rates RZXZEEC shallbe suüjcct to excise duty intended for offered forsale use, or used heating as fuel ormotor fuel. The ofduty Whereas necessary provide for review rate to to a procedure becharge-d shallbefixed.according to the for forall the exemptions reduced use, :it rate or rate-s provided for theequivalent heating fuel fuel. thisDirective inorder monitortheir or motor to continued compatibiliry with the proper functioning 01 the internal ln addition to the taxable products listedin para. market. graph any product intended for use. offered forsale or used as motor fuel, or asan additive or extender in motor fuels.shallbetaxed as motor fuel.Anyother hydro- 0 OJNoc 1z.zi.iz.ivvd p,ix carbon. forcoal,lignite, 9 O] NoC IllJ,is. 1991, 2249. p. except peat or other similar solid 0 OJNoc 69, iii. 1991 zs. hydrocarbons or natural intended gas, for offered for use. O NoL 76.23. 1992. sale or usedforheating purposes shallbetaxed the See 19ofthisOfficial Journal at rate page for theequivalent mineral oil.

Jl. l0. 91 Official journalof theEuropean Communities No L JI6I3

However. coal, lignite. other similar solid meaning of Additional Note 4 to Chapter 27 of the peator any considered establishhydrocarbons natural besubject to taxation combined nomenclature shallbe an or gas may accordance withArticleJ J of Directive 9ZI2EEC. ment forthe production mineral oils.

Without prejudice to the rules on movement laid Referencesparagraphabove in l to codes the of those of theversion down Directive 92l2EEC Member States need not Combined Nomenclature shallbeto consider establishments for the production of mieral oils of theCN in forcewhenthis Directive adopted. those establishments in which theonly products manufactured mineral oils for which a levelof duty nol are specified Directive 9282EEC.

ll. Eatablishment of the exciseduty

ÅrIite 6

ArIirr J Member States need nottreatas production of mineral

oils: ln eachMember State mineral oils shallbesubject specitic excise duty calculated l000 litres of a operations during which smallquantities of mineral to a per product at temperature a of IS °C. However. forproducts oils are obtained incidentally;

listed Article2l used heavy as fueloils, andforLPG h operations by whichthe user a of mineral oil makes andmethane. the specific duty shallbe calculated per its re-use possible his own undertalting provided l 000 ltilogram. thattheexcise duty already paid suchoil on not less

than theexciseduty which wouldbe due the Member States calculate may thespecific excise duty duty: re-used oil were again to beliable excise to for heavy fueloils.LPGand methane a manner other

thanthatprovided lorin paragraph ln that event they c theoperation consisting of mixing.outside a producshallbeobliged ealculate to proportion to the quanti- tion establishment bonded warehouse, mineral or a ttes. oils with other mineraloils or other materials,

provided:

i that excise duty the on components has been paid A rlirle 4 previously; and

In addition thegeneral provisions definingthe ii thatthe amount paid not lessthan the amount to chargeable and theprovisions for payment of the oftheexcise duty whichwouldbe chargeable on event excise duty setout in Directive âzllzllEl-ZC. excise duty themixture.

on mienral oilsshallalso beconte due the on occurrence mentionedArticle23 The firstcondition shall not applywhere themixture of one ofthe chargeable events exempted a specific use. of thisDirective.

Member States may also provide thatexcise duty on duewhen established that A rIice 7 mineral oilsshallbecome a final use condition laiddown national rules forthe of reduced of duty exemption not or On change a oneormore rates ofexcise duty. stocks of purposea rate or longer fuliilled. mineral oil put intoconsumption may besubject to an no increase in or a reduction of theexcise duty.

Theconsumption of mineral oilswithin thecurtilageof an establishment producing mineral oilsshall not be considered a chargeable event givingrise to excise duty ArIire 8

as long the aa consumption for the purose of such

production. ln addition the to general provisions set out in Directive 92lZEEC on exemptuses of excisable However. wheresuchconsumption for purposes not products. andwithout prejudice to other Community related that to production andin particular for the provisions, Member States shall exempt the following propulsion of vehicles, this shallbe consideredchar- a fromthe harrnonized excise duty under conditions which

geable event givingrise to excise duty. they shalllaydown lor the purpose of ensuring the correct and straightforward application of such exemptions andofpreventing any evasion. avoidance or abuse :

ÅrIire 3 a mineraloils usedfor purposes otherthan aa motor

fuelsor as heating fuels; Withoutprejudice to Article an estabishment in whichtheproducts listedin Article 2 l are manufac- b mineral oilssupplied for useas fuelslor the purpose

tured or subjected to a specific process withinthe ofair navigations otherthanprivate pleasure flying.

3 4

No L 3I6l4 Olficialjournalof theEuropean Communities JI. 10.92

Forthe purposes oi thisDirective privatepleasure a for stationary motors; flyingshall mean the useo aircraft its owneror th; natural legal or person who enjoy: its use either b in respect of plantandmachinery used in construc-

throughhire through or any other means. lor other tion.civil engineering andpublic works;

thancommercial purposes andin particular other than for thecarriage of c forvehicles intended for use off the publicroadway or passengers or goods forthe or whichhave supply of services ior consideration not beengranted authorization for use or lor the purposes of publicauthorities. mainly thepublichighway. on

Membt esmay limitthe olthis exemption 4. The Council. acting unanimously scope on a proposal to supplies of jet fuelCN code Z7l0005l; fromthe Commission, authorize Member State may any to introduce further exemptionsrecutions or forspecific

c mineral policyconsiderations. oilssupplied for useas fuelforthe purposes

of navigation withinCommunity waters including

fishing,otherthan privatepleasure craft. A Member Statewishing introduce to such a measure shallaccordingly informtheCommission andshallalso

For :he purposes of thisDirective. provide theCommission withall relevant privatepleasure or necessary cratt shall mean cralt usedby its information. TheCommission shall inlorm theother any owneror the natural m legal person who enjoysits either Member States of the proposed measure within use one through hire through other or lorother month. any means, thancommercial purposes andin particular other

thanforthecarriage of passengers or goods forthe or TheCouncil supplyof services for consideration or for the shall bedermed to have authorized the purposes of public authorities. exemption or recution proposed within two months of

theotherMember States beinginformed laiddownin as

thesecond subparagraph. neithertheCommission nor

any Member State hasrequested thatthe matter beconsi- Withoutprejudice otherCommunity to provisions. deredbytheCouncil.

Member States applytotal partial may exemptions or or reductions in the rate ol duty mineral to oilsused under

fiscalcontrol: theCommission considcrs thatthe xemptions or reductions provided for in paragraph 4 longer areno a in the process oi producing electricity sustainable. particularly in terms of fair competition and distortion or combined power andheatplants; of theoperation oi theinternalmarket, or

Community policyin the area oi protection oftheenvi-

b for navigation on inland waterways other than for ronment. shall submit appropriate proposals to the

privatepleasure craft; Council. TheCouncil shalltake unanimous decision a on theseproposals. c in thefieldof passenger transport. andthe carriage of

goods. rail;

ln anyevent, and thelatestbefore at Jl December d in thefieldof pilotprojects for thetechnological t996,theCouncil shallreview thesituation development withregard to of more .nvironmentally-frieudlythe exemptionsreduction: products or set out in paragraph 4 on andin particular relation fuelsrom to thebasis of areport theCommission andshallunani-

renewable resources; mously determi ona proposal fromtheCommission. alter oi the P e thefieldof themanuiactudevelopment. testing , andmaintenance . any or all of themshall be ablished. modilied of aircraftandships; extended. or

f exclusively in agricultural andin horticultural works.

andin forestry andinlandfisheries; NolaterthanJl December 1997theCouncil sltall

g respect ofdredging operations navigable review the exemptions provided for paragraphs l b water- andZb. ways and ports. on thebasis of a report theCommission and taking account of theexternal costs entailed in such

means of transport andthe implications fortheenviron-

ment andshalldecide unanimously. proposal ona from Member States also, the may case oi all theCommission. orsome whether abolish modify to or those of thefollowing industrial andcommercial apply uses. a exemptions. reduced of taxation rate ongas oil andorLPGandor

methane andor lterosene usedunderfiscalcontrol.

provided thatthe rate charged not less thanthe Member States shallbelree giveeffect the to to minimum rateset in Directive 9282EEC the on approx- exemptions or . ductions in the rate of duty setout in imationof the rates of excise duty on mineral oils: paragraph 4 refunding theexcise dutypaid.

4 4

European f unities No L 31615 Jl. l0. 92 Official journal of the

When Member States adopt these measures. they shall lll. Controls contain reference to this Directive or shallbe accompaa official nied such reference on the occasion of their A rlirle 9 publication. The methods of making auchreference shall unanimously be laid down the Member States. ByJl December I99Z theCouncil. acting the basisof a proposal fromthe Commission, shall Member States shall communicate to the Commison adopt Community rulesforthe eolouring or the marking ofthe main provisions of natinal law which sion texts the of those mineraloils which are exempt from duty or they adeptin the field governed by this Directive. which are subject to a reduced rate as fuel or as motor fuel. ArlirfeIl

This Directive addressed to the Member States. lV. Final provision:

Doneat Luxembourg. I9 October 1992. Å rlirfe 10

Member States shall bringinto force thelaws. regu- For Ibe Council lations and administrative provisions necessary to comply Tbe President with this Directive not laterthanJl December I99Z. shall fonhwithinform the Commission thereof. core They

KUNGL. BIBL.

l99il -09-0 9

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1994

Kronologisk förteckning

Ändradansvarsfördelning för denstatliga Vårandes stämma ochandras, . . r statistikenFi. Kulturpolitikochinternationalisering. Ku.

h Kommunerna, Landstingen ochEuropa 36.Miljöochfysiskplanering. M. . + Bilagedel.C. 37.Sexualupplysning ochreproduktiv hälsaunder

Mänsföreställningar kvinnorochChefskap. om S. l900-taletiSverige. UD. , Vapenlagen ochEG.Ju. 3 Kvinnor,barnocharbeteiSverige1850-1993. UD. , . Kriminalvårdochpsykiatri.lu. 4C.Gamla J är unga som blivitäldre. Om solidaritet . SverigeochEuropa.Ensamhällsekonomisk mellangenerationerna. Europeiska äldreåret1993.S. , konsekvensanalys. Fi. 4O Långsiktig strålskyddsforskning. M. . EU,EESochmiljön,M. 4I. Lediglietslagstiftningen en översyn. A, . - Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes- -- 42.Statenochtrossamfunden. C. . ochsäkerhetspolitiskt hänseende av att bli, å Uppskattad sysselsättning skattemas om betydelse . r respektive intebli medlemiEuropeiska unionen. UD. fordenprivatatjänstesektorn. Fi.

O Förnyelse ochkontinuitet om konstochkultur 44.Folkbokforingsuppgiñema i samhället. Fi. . i i framtiden.Ku. 45.Grunden forlivslångtlärande. U.

Anslutningtill EU Förslagtill övergripande - 46,Sambandet mellanSamhällsekonomi, transfereringar . lagstiftning.UD. ochsocialbidrag. S.

Omkrigetkommit...Förberedelser formottagande 47.Avveckling denobligatoriska av anslutningen , av militärtbistånd1949-1969Bilagedel. + SB. till Studentkårer ochnationer,U.

Suveränitet ochdemokrati 48.Kunskap för utveckling bilagedel.A. + . + bilagedelmed expertuppsatser. UD. 49. Utrikessekretessen, Ju.

13.JlK-metoden, m.m. Fi. 50.Allemanssparandet en översyn. Fi. - 14.Konsumentpolitik i enny tid.C. 51 Minneochbildning.Museernas uppdragoch . 15.På väg. K. organisation bilagedel.Ku. +

16.Skoterköming påjordbruks- ochskogsmark. 52.Teaternsroller,Ku.

Kartläggning ochåtgärdsforslag. M. 53,Mästarbrev för hantverkare. Ku.

Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. 54.Utvärdering praxisi asylärenden. av Ku. . Del och l ll. Ju. 55.Rättentill reformerat bilstöd.S. ratten- Kvaliteti kommunal verksamhet- nationell 56 Ett centrum för kvinnor som våldtagits och . . uppföljningochutvärdering. C. misshandlats. S.

Renarolleri biståndet-styrningocharbetsfördelning 57.Beskattning fastigheter, av del Principiella . i en effektivbiståndsforvaltning. UD. utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. 20 Reformerat pensionssystem. S. Fi, . 2l. Reformerat pensionssystem. BilagaA. 58,6 JuniNationaldagen. Ju.

Kostnader ochindivideffekter. S, 59 Vilkavattendrag skallskyddasPrinciperoch . 22.Reformerat pensionssystem. BilagaB, förslag.M.

KvinnorsATPochavtalspensioner. 5C Vilkavattendrag skallskyddasBeskrivningar . av 23.Förvaltabostäder, Ju. vattenområden. M.

2å Svenskalkoholpolitik en strategiforframtiden. 60, Särskilda skäl utformningochtillämpning . - i av 25.Svenskalkoholpolitik bakgrund ochnuläge, 2 kap,5 §ochandrabestämmelser i w 26. Att förebygga alkoholproblem. S. utlänningslagen, Ku.

27.Vård alkoholmissbrukare. av 61.Pantbankernas kreditgivning. N.

28.Kvinnor och alkohol, S, 62. Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi.

Barn Föräldrar Alkohol.S. 63. Personnummer integritetocheffektivitet.Ju. . - A r Vallagen.Ju. 64.Med raps i tankarnaM. . Vissamervärdeskattefrägor lll Kultur m.m. Fi. 65.Statistikochintegritet,del2 Lag om . - r 32 MycketUnderSamma Tak.C. personregister förofficiellstatistik m.m. Fi. . w Vandelnsbetydelse i medborgarskapsärenden, 66.Finansiella m.m. tjänsteri förändring.Fi. . Ku. 6l Räddningstjänst i samverkan och entreprenad. 34,Tekniskt . utrymme förytterligare TV-sändningar. Ku. Fo,

68,Otillbörligkurspávcrkan ochvissainsiderfrágor.Fi.

1994 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

General Principles of Environment 99.Domaren i Sverige inför framtiden 69.On the utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete. Protection. M. lnomkommunal utjämning. Fi. DelA+B. Ju. 70. utlåtanden utfärdas hälso 100. Beskattningen vid gränsöverskridande 71. Omintyg och som av sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. S. omstruktureringar inom EG, m.m. Fi. och 72. Sjukpenning, arbetsskada och förtidspension 10l. Höj ribban

förutsättningar och erfarenheter. S. Lärarkompetens för yrkesutbildning. U. - Analys och utvärdering bistånd.UD. 73. Ungdomars välfärdoch värderingar en under- 102. av levnadsvillkor, livsstil och attityder. C. 103. Studiemedelsfinansierad polisutbildning. Ju. sökningom 104. PVC plan för att undvika miljöpåverkan. M. Punktskatterna och EG.Fi. - en . 105. Ny lagstiftning om radio ochTV. Ku. Patientskadelag. C. . 106. Sjöarbetstid. K. Trade andthe Environment towards a . playing field. M. l07.Säkrare finansiering av framtida kärnavfalls sustainable .Tillvarons trösklar. C. kostnader. M.

K. 108. Säkrare finansiering av framtida kämavfalls .Citytunneln i Malmö. bankombudsman. Fi. kostnader Underlagsrapporter. M. Allmänhetens - . från lO9. Tåget kommer. K. iakttagelser under en reform Lägesrapport - . vid universitet 110.Omsorg och konkurrens. S. Resursberedningens uppföljning sex högskolor det resurstilldelningssystemci lll. Bilars miljöldassning och EG.M. och av nya grundläggande högskoleutbildning. U. 112. Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. for skiljeförfarande. Ju. En studie av kvalitetsupplevelser. Jo. 81.Ny lag om Förstärkta miljöinsatser i jordbruket 1l3. Växande råvaror. M. 82. svensk tillämpning av EG:s miljöprogram. Jo. - 83. Övergång av verksamheter och kollektiva upp-

sägningar. EU och den svenska arbetsrätten. A.

84. Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. U.

85.Ny lag om skatt energi.

En teknisköversyn och EG-anpassning.

Motiv. Del - Författningstext och bilagor. Delll. Fi. - 86. Teknologioch vårdkonsumtion inom sluten

somatisk korttidsvård 1981-2001. S.

87.Nya tidpunkterför redovisning och betalning av

skatter och avgifter. Fi.

88. Mervärdesskatten och EG. Fi.

89. Tullagstiftningen och EG. Fi.

90.Kart och fastighetsverksamhet

finansiering, samordning och författningsreglering. M.

9 .Trafiken och koldioxiden Principer för att minska trafikens koldioxidutsläpp. K.

92. Miljözoner för trafiki tätorter. K.

93. Levande skärgårdar. Jo.

94. Dagspressen i 1990-talets medielandskap. Ku.

95.En allmän sjukvårdsförsäkring i offentlig regi. S.

96. Följdlagstiftiiing till miljöbalken. M.

97. Reglering av Vattenuttag ur enskilda brunnar. M.

98. Beskattning av förmåner. Fi.

Statens offentliga utredningar

1994 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Barn FöräldrarAlkohol.[29] - - Omkrigetkommit... Förberedelser Gamla är ungasom blivitäldre. Omsolidaritet mellan förmottagande av militärt bistånd1949-1969Bilagedel. [11] generationerna. Europeiska äldreåret1993. [39] + Sambandet mellansamhällsekonomi, transfereringar

Justitiedepartementet och socialbidrag. [46]

Rättentill ratten reformerat bilstöd.[55] Vapenlagen ochEG[4] - Kriminalvårdochpsykiatri.[5] Ett centrum förkvinnor som våldtagits och

Års-ochkoncemredovisning enligtEG-direktiv. misshandlats. [56]

Del 1ochII. Ju.[17] Omintygochutlåtanden utfärdas hälso- som av

Förvaltabostäder. [23] ochsjukvårdspersonal i yrkesutövningen. [71]

Vallagen.[30] sjukpenning, arbetsskada ochförtidspension

Utrikessekretessen. förutsättningar ocherfarenheter. [72] [49] - 6 JuniNationaldagen. [58] Teknologiochvardkonsumtion inomsluten

somatisk korttidsvard 1981-2001. [86] Personnummerintegritetocheffektivitet.[63] - Ny lag skiljeförfarande. [81] Enallmänsjukvårdsförsäluing i offentligregi.[95] om Omsorgochkonkurrens. [110] DomareniSverigeinförframtiden

- utgångspunkter for fortsattutredningsarbete. Kommunikationsdepartementet DelA+B. [99]

Studiemedelsfmansierad polisutbildning. [103] På väg. [15]

Citytunneln i Malmö.[78]

Utrikesdepartementet TrafikenochkoldioxidenPrinciperför minska - att trafikenskoldioxidutsläpp. [91] Historisktvägval FöljdemaförSverigeiutrikes-och säkerhetspolitiskt hänseende bli,respektive Miljözonerför trafiki tätorter.[92] av att intebli Sjöarbetstid. [106] medlemiEuropeiska unionen.[8] Anslutningtill EU Förslagtill övergripande Tågetkommer.[109] lagstiftning. [l Finansdepartementet Suveränitet ochdemokrati

+ bilagedel med expertuppsatser. [l2] Ändrad ansvarsfördelning för denstatligastatistiken. [1]

Rena rolleri biståndet-styrningocharbetsfördelning SverigeochEuropa.En samhällsekonomisk

i en effektivbiståndsförvalming. [19] konsekvensanalys. [6]

Sexualupplysning ochreproduktiv JIK-metoden, [13] hälsaunder1900-talet m.m. i Sverige. [37] Vissamervärdeskattefrâgor lll Kultur m.m. [31] - Kvinnor, barnocharbeteiSverige 1850-1993. [38] Uppskattad sysselsättning om skattemas betydelse - Analysochutvärdering bistånd.[102] fördenprivatatjänstesektom. [43] av Folkbokföringsuppgiñema i samhället. [44] Försvarsdepartementet Allemanssparandet översyn.[50] - en Räddningstjänst i samverkan Beskattning fastigheter, av del Principiella och entreprenad. [67] utgångspunkter för beskattning fastigheter av m.m. [57]

Socialdepartementet Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. [62]

Statistikochintegritet,del2 Mänsföreställningar kvinnorochchefskap. om [3] Lag Refonnerat - om personregister för officiellstatistik m.m. [65] pensionssystem. [20] Finansiella tjänster förändring. i [66] Refonnerat pensionssystem. BilagaA. Kostnader Otillbörligkurspáverkan ochvissainsiderfrågor. [68] ochindivideffekter. [21] lnomkommunal utjämning. [70] Reformerat pensionssystem. BilagaB. Punktskattema ochEG.[74] KvinnorsATPochavtalspensioner. [22] Svenskalkoholpolitik Allmänhetens bankombudsman. [79] - en strategiför framtiden. [24] Ny lag om skatt energi. Svenskalkoholpolitik bakgrund ochnuläge.[25] - EnteknisköversynochEG-anpassning. Att förebygga alkoholproblem..[2á] Vård alkoholmissbrukare. - Motiv. Del av [27] Författningstext ochbilagor.DelII. [85] Kvinnoroch alkohol.[28] -

1994 Statens utredningar

offentliga

Systematisk förteckning

Nya tidpunkter for redovisning och betalning av Arbetsmarknadsdepartementet

skatter och avgifter. [87] Ledighetslagstiñningen översyn [41] - en Mervärdesskatten och EG.[88] Kunskap för utveckling + bilagedel. [48] Tullagstiftningen och EG. [89] Övergång verksamheter och kollektiva uppav Beskattning av förmåner. [98] sägningar. EU ochden svenska arbetsrätten. [83] Beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m. [100] Civildepartementet

Kommunerna, Landstingen ochEuropa. Utbildningsdepartementet + Bilagedel. [2] Grunden för livslångt lärande. [45] tid. [14] Konsumentpolitik ny i en Avveckling den obligatoriska anslutningen till i kommunal verksamhet nationell av Kvalitet Studentkårer och nationer. [47] uppföljning och utvärdering. [18] iakttagelser under en reform Lägesrapport från Mycket UnderSamma Tak. [32] - Resursberedningens uppföljning vid sex universitet och trossamfunden. [42] Staten och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet Ungdomars välfärd och värderingar en under- för grundläggande högskoleutbildning. [80] levnadsvillkor, livsstil och attityder. 173] sökningom Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. [84] Patientskadelag. [75]

Höj ribban Tillvarons trösklar.[77] Lärarkompetens för yrkesutbildning. [101] Miljö- och naturresursdepartementet Jordbruksdepartementet EU, EES och miljön. [7] Förstärkta miljöinsatser ijordbruket Skoterköming på jordbruks- och skogsmark. svensk tillämpning av EGzs miljöprogram. [82] Kartläggning och åtgärdsförslag. [16] - Levande skärgårdar. [93] Miljö och fysisk planering. [36] Konsumenterna och livsmedelskvaliteten. Långsiktig strålskyddsforskning. [40] En studie av kvalitetsupplevelser. [112] Vilka vattendrag skall skyddas Principer och

förslag. [59] Kulturdepartementet Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av

Förnyelse och kontinuitet- om konst ochkultur vattenområden. [59] iframtiden. [9] Med raps i tankarna [64] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33] On the General Principles of Environment Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. [34] Protection. [69]

Vår andes stämma och andras. Trade andthe Environment towards a - - Kulturpolitikoch internationalisering. [35] sustainable playing field. [76] Minne och bildning. Museernas uppdrag och Kart- och fastighetsverksamhet organisation + bilagedel. [51] finansiering, samordning och författningsreglering. - Teaterns roller. [52] [90] Mästarbrev för hantverkare. [53] Följdlagstiftning till miljöbalken. [96] Utvärdering av praxisi asylärenden. [54] Reglering Vattenuttag ur enskildabrunnar. [97] av Särskilda skäl utformning och tillämpning av 2 kap. PVC en plan för att undvika miljöpåverkan. [104] - - 5 § ochandra bestämmelser i utlänningslagen. [60] Säkrare finansiering av framtida kämavfallskostnader. Dagspresseni 1990-talets medielandskap. [94] [107] Ny lagstiftning om radiooch TV. [105] Säkrare finansiering av framtida kämavfallskostnader

Underlagsrapporter. [108] Näringsdepartementet - Bilars miljöklassning och EG. [111] Pantbankemas kreditgivning. [61] Växande råvaror. [113]