Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG : förslag om vegetabiliesektorn, livsmedelsexporten och den ekologiska produktionen : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

,Åtgärder

för förbereda

att Sveriges

och livsmedelsindustri

jordbruk

för EG

förslag om vegetabiliesektorn, livsmedelsexporten och den ekologiska produktionen

Delbetänkande av

Omställningskommissionen

SEED

15+

Statens offentliga utredningar

ggg

w

Jordbruksdepartementet

Åtgärder

för att förbereda

och

Sveriges jordbruk

för EG

livsmedelsindustri

livs-

- förslag om vegetabiliesektom,

medelsexporten och den ekologiska

produktionen

Delbetänkande av Qmställningskommissionen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som ocksåpå uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer vemissutsändningar dessapublikationer. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 08739 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi Informationsbokhandeln,Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENIRAL ISBN 91-38431560 Stockholm 1992 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet

Genom beslut den 21 november 1991 bemyndigade regeringen chefen för jordbruksdepartementet att tillsätta en särskild kommission med uppgift att förbereda en avstämning av de omställningsbeslut som omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 19 december 1991 till ledamöter f.d. landshövdingen Claes Elmstedt, ordförande, rektor Mårten Carlsson, direktör Olof Karlander, bankdirektör Pia Nilsson, generaldirektör Per Wramner samt den 7 januari 1992 chefekonom Klas Eklund. Till huvudsekreterare resp. sekreterare utsågs den 27 januari 1992 avdelningschef Carl Johan Lidén samt den 15 februari 1992 departementssekreterare Pernilla Ivarsson. Som biträdande sekreterare förordnades den 10 februari 1992 fil. kand. Agneta Boman. Yvonne Gustafsson, Kaarlo Laakso samt Dag von Schantz har för resp. ñnans-, utrikes- och jordbruksdepartementens räkning följt arbetet. Kommissionen har vidare biträtts av avdelningschef Hans Andersson, byrådirektör Bengt Johnsson, enhetschef Börje Karlsson samt avdelningsdirektör Bengt Olsson. Genom beslut den 22 januari 1992 förordnades som parlamentarisk referensgrupp till kommissionen riksdagsledamöterna Lennart Brunander c, Jan Fransson s, Anita Gradin s, Holger Gustavsson kds, Carl G Nilsson m, Bengt Rosén fp, Christer Windén nyd

samt Annika Åhnberg v.

I enlighet med sina direktiv har kommissionen under arbetets gäng haft kontakter med olika berörda myndigheter och organisationer. Re-

ferensgruppen har vid tre tillfällen informerats arbetet och beretts

om tillfälle att lämna synpunkter det. Kommissionen får härmed överlämna betänkandet SOU 199287

Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri

för EG förslag om vegetabiliesektom, livsmedelsexporten och den ekologiska produktionen. Till betänkandet har ett särskilt yttrande fogats av ledamoten Klas Eklund. Stockholm i augusti 1992 Claes Elmstedt Mårten Carlsson Klas Eklund Olof Karlander Pia Nilsson Per Wramner Carl Johan Lidén Pernilla Ivarsson

Innehållsförteckning

Sida

Sammanfattning

1 Uppdraget, m.m. 19

2 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Huvuddrag och förväntade effekter vid beslutstillfallet 21

3 EGs jordbrukspolitik 27 3.1 Politikens mål och medel 27 3.1.1 Marknadsreglering och gränsskydd 28 3.2 Reformen 30 3.2.1 Effekter av reformen och politikens framtida utveckling 32 3.2.2 Effekter för Sverige ett EG-medlemav skap EGs bedömningar 32 -

4 Generella effekter för livsmedelssektom ett EGav

6.1.2 Inkomst- och omställningsstöd under omställningsperioden 50 6.1.3 Marknadssituation 51 6.1.4 Omställningen 53 6.2 Nuvarande förhållanden inom EG 54 6.2.1 Regleringen av vegetabilier 54 6.2.2 Marknadssituationen 55 6.2.3 EGs reform av jordbrukspolitiken på ve getabilieområdet 58

Sida 6.3 Ytterlighetsaltemativ för anpassning av vegetabilieproduktionen 60 6.3.1 Jämförelse Sveriges och EGs system 60 av 6.3.2 Ingen förändring av 1990 års beslut 61 6.3.3 Fullständig anpassning till EGs nya reform 67 6.4 Förslag till anpassning av stödet till vegetabilieproduktionen under perioden 199394-199495 72 6.4.1 Inledning 72 6.4.2 Förutsättningar 72 6.4.3 Effekter produktionen 75 6.4.4 Effekter på lönsamheten 76 6.4.5 Effekter på konsumentprisema 78 6.4.6 Miljöeffekter 78 6.4.7 Kostnader 79 6.4.8 Finansiering 80

livsmedel 83 Export av 7.1 Inledning 83 7.2 Inhemska förhållanden 83 7.2.1 1990 års livsmedelspolitiska beslut, m.m 83 7.2.2 och mjölkprodukter 85 Export av kött- 7.2.3 Livsmedelsindustrins råvarukostnadsutjämning RÅK 86 7.3 Handelspolitiska avtal och överenskommelser 88 7.3.1 Pågående GATT-förhandlingar 88 7.3.2 Svenska ostavtal med USA och Canada 88 7.3.3 Sveriges nötköttsarrangemang med EG 89 7.3.4 EES-avtalet och den bilaterala jordbruksöverenskommelsen 89

7.3.5 Övriga avtal 91

7.4 EGs marknadsreglering för mejeriprodukter, nötoch griskött 91 7.4.1 Mejeriprodukter 91 7.4.2 Nötkött 92 7.4.3 Griskött 95 7.5 förändringar måldiskussion 96 Behovet av -

7.6 Överväganden och förslag 101

7.6.1 Finansiering förslagen 102 av 7.6.2 Mejerivaror 102 7.6.3 Nöt- och griskött 105 7.6.4 RÅK 106

Sida

Åtgärder för att främja ekologisk produktion 109

Sverige 109 8.1.1 Idébakgrund 109 8.1.2 Regler för ekologisk produktion 110 8.1.3 Marknaden för ekologiska produkter 111 8.1.4 Stöd till FoU, rådgivning, marknadsföring och kontroll 113 8.1.5 Omläggningsstöd 114 8.2 EG 115 8.2.1 Skillnader mellan Sveriges och EGs regler för ekologisk odling 115 8.2.2 Ekonomiskt stöd till ekologiskt lantbruk inom EG 116 8.2.3 Stöd till ekologisk odling i Danmark 116

8.3 överväganden och förslag 117

8.3.1 Mål och behov av stöd 117 8.3.2 Direktstöd till ekologisk produktion 118

8.3.3 Övrigt stöd 119

8.3.4 Förslag 120

Särskilt yttrande av Klas Eklund

Bilaga Direktiv 199197

SOU 199287 Sammanfattning

Sammanfattning

Omställningskommissionen erhöll i november 1991 regeringens uppdrag att förbereda en avstämning av 1990 års livsmedelspolitiska beslut utifrån Sveriges ansökan om medlemskap i EG. I föreliggande delbetänkande redovisas resultatet av kommissionens behandling av vegetabiliesektoms anpassning, export av förädlade livsmedel och åtgärder för ekologisk produktion. I det fortsatta arbetet kommer kommissionen även att behandla animalieproduktionens anpassning, mål och medel för att bevara ett öppet och levande kulturlandskap, stödet till norra Sverige, m.m. I kapitel l redovisas uppdraget och de avgränsningar till andra områden som kommissionen gjort. Kapitel 2 tar upp 1990 års livsmedelspolitiska beslut i huvuddrag samt de effekter detta beslut förväntades få.

EGcs jordbrukspolitik I kapitel 3 ges en översiktlig beskrivning av mål och medel i EGs jordbrukspolitik CAP. Den beslutade reformen av politiken samt de effekter reformen förväntas få beskrivs. Vidare tas innehållet i det yttrande den s.k. avin som EG-kommissionen lämnat över Sveriges ansökan om medlemskap upp. EGs ministerråd fattade den 21 maj 1992 ett beslut om att reformera den gemensamma politiken. Syftet med denna reform är bl.a. att få en bättre balans mellan utbud och efterfrågan i EGs jordbruksproduktion och därmed minska överskottsproduktionen och kosmadema för denna. Ett av de viktigaste elementen i reformen är att jordbruksstödet delvis omfördelas från prisstöd till inkomststöd, t.ex. i form av arealbidrag. Produktionsbegränsningar skall ytterligare bidra till att minska överskottet. Reformen innehåller också kompletterande åtgärder i form av stöd till miljövänligare brukningsmetoder, stimulans till skogsplantering, förmånliga villkor för fönidspensionering, m.m.

10 Sammanfattning SOU 199287

Jordbrukspolitikens traditionella instrument i form av gränsskydd, reglerade priser och exportbidrag finns kvar efter reformen, men deras betydelse kommer att minska. Effekterna av reformen förväntas bli störst för spannmålsodlingen där produktionen förväntas minska på grund av sänkta priser och den odlingsbegränsning som trädesvillkoren för att erhålla arealbidrag innebär. Därmed minskar också kostnaderna för överskottet sikt. För animaliesektorema blir inte effekterna så märkbara. För mjölkproduktionen kan dock lönsamheten förväntas öka jämfört med en fortsatt tillämpning av nuvarande politik. För EGs konsumenter innebär reformen lägre priser. På kort sikt kan budgetkostnadema för kompensationsbetalningar och olika former av direkta stöd förväntas öka över dagens nivå. På längre sikt räknar EG-kommissionen med att reformen kommer att medföra bättre balans mellan konsumtion och produktion och därmed lägre kostnader.

Effekter av ett EG-medlemskap Kommissionens syn de generella effekterna för livsmedelssektom av ett EG-medlemskap redovisas i kapitel Enligt uppdraget skall en utgångspunkt för kommissionens arbete vara att Sverige vid inträdet i EG har en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri. Enligt kommissionen innebär detta bl.a. att produktionen måste effektiviseras, samtidigt som vissa anpassningar behöver göras så att företag som bedöms kunna bli konkurrenskraftiga vid en EGanslutning inte slås ut under tiden fram till EG-inträdet. Konkurrenskraften för det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsindustrin avgörs av hur väl man lyckas anpassa sig till EGmarknaden och till den prisnivå som kommer att gälla där. Kostnadsanpassning samt produkt- och marknadsutveckling är nyckelord. För att stärka konkurrenskraften inför medlemskapet måste betydande rationaliseringar och kostnadsminskningar äga rum i produktionen. Därutöver behöver marknadspositionema stärkas, t.ex. genom marknadsanalyser och produktutveckling, framför allt områden där Sverige har komparativa fördelar. Kommissionen vill understryka att ökat konkurrenstryck och effektiviseringar i samtliga led från insatsledet till detaljistledet är avgöran-

SOU 199287 Sammanfattning 11

de för att Sverige har en konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri vid EG-inträdet. De beräkningar av den totala stödnivån till jordbruket som årligen utförs inom OECD, s.k. SE-beräkningar Producer Subsidy Equivalents, visar att Sverige har en stödnivå som totalt överstiger den som gäller inom EG. Skillnaderna i stödnivån mellan Sverige och EG kan i stor utsträckning hänföras till animalieproduktionen. De stödsystem som tillämpas inom EG kommer inte att medge lika höga priser animalieprodukter som i dag gäller i Sverige. Det kommer därför att bli nödvändigt att anpassa den svenska kostnadsnivån om den svenska produktionen skall kunna konkurrera med den inom EG. För den svenska vegetabilieproduktionen kan det finnas förutsättningar att med de stödnivåer som gäller inom EG långsiktigt upprätthålla en åkerareal som är större än den som skulle ha gällt 1990 om års reform skulle ha fullföljts. För att inte jordbruksföretag som kan komma att bli konkurrenskraftiga i EG skall slås ut före ett EG-medlemskap kan det befovara gat att särskilt beakta de vegetabilieinriktade företagens situation. För animalieproduktionen krävs det däremot betydande effektiviseringar för att en produktion motsvarande det inhemska avsättningsutrymmet skall kunna upprätthållas. Detta gäller särskilt för nötkötts- och mjölkproduktionen. Det är angeläget att de ekonomiska villkoren för primärproduktionens olika sektorer snarast tydliggörs för producenterna. I annat fall kommer onödiga samhällsekonomiska förluster att uppstå. Oförändrade stödnivåer leder för animalieproduktionens del till att resurser bibehålls eller förnyas som kan bli överflödiga vid ett EG-inträde. För vegetabiliesektom innebär en oförändrad politik att resurser förstörs eller lämnar sektom under tiden fram till ett inträde. Eftersom en större åkerareal blir konkurrenskraftig i en EG-marknad än i en isolerad svensk marknad kommer nya resurser att tillföras denna sektor efter inträdet. Till detta kan läggas att de resurser som lämnar sektorn före inträdet i rådande konjunktur knappast har något större altemativvärde. För att det svenska jordbruket skall ha förutsättningar att konkurrera räcker det enligt kommissionen inte med en ökad effektivisering i jordbruket utan en sådan är också nödvändig i samtliga övriga ledi livsmedelskedjan. Ökade FoU-insatser livsmedelsområdet är en viktig förutsättning för detta arbete och är därmed en betydelsefull

12 Sammanfattning SOU 199287

konkurrensfaktor för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Svenska företag behöver också arbeta mer aktivt när det gäller produktutveckling och med att få tillträde till EG-marknaden. Det är i första hand näringslivets ansvar att vidta erforderliga åtgärder för att stärka konkurrensförmågan. För de svenska konsumenterna innebär den ökade konkurrens livsmedelsmarknaden, som ett EG-medlemskap medför, lägre livsmedelspriser. På vegetabilieområdet kommer, när EGs reform genomförts, spannmålsprisema att bli lägre än den prisnivå som skulle ha gällt vid ett svenskt inhemskt jämviktspris om 1990 års beslut fullföljts. Samtidigt kommer också de s.k. förrnalningsavgiftema som nu utgår på främst brödspannmål att bortfalla. I dagsläget är producentpriserna de flesta animalier högre i Sverige än i Danmark. När det svenska jordbruket tvingas konkurrera med producentema inom EG kommer priserna i Sverige att sjunkayilket medför sänkta priser också i konsumentledet. Förädlingskostnadema är också lägre inom EG och den ökade konkurrensen i detta led bör också medföra gynnsamma effekter på konsumentprisema i Sverige.

Utgångspunkter I kapitel 5 redovisar kommissionen vissa utgångspunkter för sina förslag. Det faktum att EG fattat beslut om sin jordbrukspolitik för de nu närmaste åren underlättar arbetet med svensk anpassning. De viktigaste skillnaderna mellan Sverige och EG i sättet att angripa problemen med överskott, jordbrukarinkomstemas utveckling, m.m. framgår nu med all tydlighet. Förenklat uttryckt har Sverige valt mer marknadsmässiga lösningar medan EG valt att försöka reglera bort problemen. EGs reform kan ett första steg mot mer marknadsmässiga ses som lösningar. Även del frågetecken kvarstår, t.ex. när det gäller om en detaljer i CAP-reformen måste lösas i förhandlingoch problem som arna, måste siktet nu vara inställt EGs reformerade jordbrukspolitik. Möjligheten att påverka EGs politik kommer först när Sverige blir medlem i Gemenskapen. Vid förhandlingarna om medlemskap finns också möjligheter till övergångsvisa arrangemang. Det förberedelsearbete som pågår sedan Sverige ansökte om medlemskap i EG har siktet inställt på medlemskap fr.o.m. år 1995. Följ-

SOU 199287 Sammanfattning 13

aktligen har kommissionen denna tidpunkt utgångspunkt i sitt som en arbete. När det gäller graden och takten i anpassningen anser kommissionen bl.a. att det generellt sett är en fördel anpassning regelom en av systemen kan göras inom något eller några produktområden före inträdet. I annat fall kan genomförandeproblem uppstå med betydande förluster av olika slag. De förändringar av priser och villkor som görs under anpassningsperioden måste ge rätt signaler till marknadens aktörer. Priserna mås-

te nänna sig EGs nivåer. Ändringar i produktpriser och villkor i öv-

rigt för produktionen får inte vara sådana att resurser tas i anspråk som inte klarar konkurrensen inom EG. När det gäller anpassningen av nivån på olika priser samt bidrag och avgifter är det generellt sett inte nödvändigt med en fullständig anpassning före inträdet. Kommissionen bedömer med hänsyn till gränsskyddet inom EG och pågående GATT-förhandlingar att gränsskyddsförändringar är olämpliga i nuläget. Kommissionen har måst göra vissa antaganden utfallet de om av kommande medlemskapsförhandlingama. Ett sådant Sverige är att självt får ta det ekonomiska ansvaret för sin jordbruksproduktion före inträdet i EG. Det innebär bl.a. att avsättningsvillkoren under m.m. året före inträdet måste vara sådana att de inte nämnvärt utrymme ger för spekulation genom lagring och produktionsplanering. Vidare utgår kommissionen från att den mark ingår i det svenska omställsom ningsprogrammet i huvudsak kommer att få ingå i den basareal som kommer att ligga till grund för beräkning träda och arealbidrag av vid ett medlemskap. Med hänsyn till bl.a. EGs politik och till att marknaden för produktion av annat än livsmedel inte förefaller att utvecklas på det sätt som förutsågs vid tiden för anslutningen till omställningsprogrammet anser kommissionen att en möjlighet bör finnas att avbryta omställningen för de jordbrukare som så önskar. Förslagen får inte föranleda ökade utgifter statsbudgeten.

Vegetabilieproduktionen I kapitel 6 ges inledningsvis beskrivning nuvarande reglering en av och marknadssituation på vegetabilieområdet i Sverige och EG. Dessutom beskrivs EGs reform av regleringama på vegetabilieområdet.

14 Sammanfattning SOU 199287

Mot bakgrund kommissionens bedömningar i kapitel 4 och utav gångspunkter i kapitel 5 föreslås följande anpassning av stödet till om spannmålsproduktionen 199394-199495. Kommissionen har även övervägt förändringar för övriga vegetabilier men inte ansett att behov föreligger att i nuläget vidta några åtgärder för dessa. Kommissionen föreslår systemet med inlösenpriser förlängs till att gälla även för 199495. Inlösenpriset föreslås för 199495 vara att 90 kronor per 100 kg. För att minska kostnaderna i växtodlingen för 1994 års odling föreslår kommissionen att prisregleringsavgiftema på handelsgödsel och bekämpningsmedel bort från den 1 juli 1993. Sådana avgifter finns tas inte i EG. De skulle också tas bort enligt 1990 års beslut. Inom EG finns inte heller någon förrnalningsavgift. Den uppgår till 1,15 kronor kg spannmål och kvamama och används tillper tas ut av nämnda prisregleringsavgifter för att finansiera sammans med ovan spannmålsexporten. l enlighet med 1990 års beslut föreslår kommissionen att den tas bort den 1 juli 1994. Kommissionen föreslår att arealbidrag lämnas under perioden 199394-199495 med i genomsnitt 1 000 kronor per hektar och år. För bli berättigad till bidrag krävs att minst 15 % av basarealen att läggs i träda. I basarealen bör areal ingå som är berättigad till samma inkomst- och omställningsstöd jfr. 6.1.2, dock med undantag för de grödor inte är berättigade till stöd inom EG, dvs. potatis, sockersom betor, vallfrö Bidrag utgår även för trädesarealen. Arealbidrag m.m. och trädesersättning lämnas med belopp. Bidragen differentiesamma det nuvarande inkomst- och omställningsstödet. ras samma sätt som Trädan får inte användas för någon produktion. Den får ligga fast areal under de båda åren. Jordbrukare som är med i omställsamma ningsprogrammet får tillgodoräkna sig denna areal då trädeskravet fastställs. Företag har basareal understiger 20 ha undantas som en som från trädeskravet. Omställningsprogrammet fortsätter enligt nuvarande regler med några undantag. Det ges möjlighet att ur programmet mot att en återbetalas. Kommissionen föreslår att 5 000 kronor per del av stödet hektar betalas tillbaka. Som följd förslagen bedömer kommissioen av 100 000 ha lämnar omställningen. nen att ca På grund minst 15 % basarealen skall trädas minskar proav att av duktionen spannmål. Kommissionen bedömer att minskningen uppav

SOU 199287 Sammanfattning 15

går till ca 400 miljoner kg. Vid normal skörd det ett kvarvarande ger överskott ca 600 miljoner kg. Intäkterna i spannmålsodlingen ligger med kommissionens förslag under den nivå som råder vid fullständig anpassning till EGzs en regler. Kommissionens förslag innebär sänkta spannmålspriser 199495 jämfört med 1990 års beslut där marknad i jämvikt skulle ha givit en ett spannmålspris på ca 115 kronor 100 kg. Lägre spannmålspriper ser ger förbättrad lönsamhet i animalieproduktionen. Vid total foen derförbrukning på 3 miljoner ton spannmål det förbättring på ger en ca 750 miljoner kronor år för 199495. Kommissionen återkomper mer till hur dessa effekter skall få genomslag i produkt- och konsumentpriser när animalieproduktionens anpassning behandlas i ett senare betänkande. För 199394 kommer konsumentprisema vid normal skörd inte att påverkas av kommissionens förslag. Effekterna förslagen för av 199495 beror på vilken marknadssituation skulle ha rått. som annars Om en överskottssituation skulle ha förelegat kommissionens förger slag högre priser. Hade det däremot varit balans marknaden blir priserna lägre med förslaget. Det kommer också att leda till lägre animaliepriser. Den borttagna förrnalningsavgiften för ger utrymme en sänkning av brödprisema med 5 %. ca Kommissionens förslag innebär att såväl produktionsmedelssom produktpriser faller. Hur det kommer påverka möjligheten nå att att miljömålen skall utredas under hösten Jordbruksverket. Eventuella av förändringar av miljöavgiftema jordbrukets produktionsmedel kan därefter göras under våren 1993 så att de borttagna prisregleringsavgifterna inte leder till några negativa miljöeffekter. Vidare bör framhållas att förslagen arealbidrag och träda är positiva från miljösynom punkt. En övergång till arealbidrag generellt områden gynnar sett med sämre produktionsförutsättningar och jordbrukare bedriver som ett mindre intensivt jordbruk. Förslaget innebär att kostnader tillkommer för inlösen spannmål av 199495 och för arealbidragträdesersättning 199394-199495 jämfört med 1990 års beslut. Totalt kan kostnaderna för inlösen beräknas till ca 0,36 miljarder kronor år och för arealbidragträdesersättper ning till ca 1,5 miljarder kronor år. per

Åtgärderna föreslås finansierade följande sätt

16 Sammanfattning SOU 199287

199394 199495

Förmalningsavgifter 700 -

Återbetalning av omställ-

ningsstöd 250 250

Direktbidrag varav tidigare år 700 700 spannmål som omfördelning från animalier gm 91Q l 860 1 860

Finansieringen medför inga ökade utgifter över statsbudgeten. Den innebär omfördelning stöd från animalieområdet till vegetabilieen av området, vilket bidrar till stödnivån animalieområdet att anpassa till förhållandena inom EG. Kommissionen kommer att behandla animalieproduktionens anpassning i sitt nästa betänkande.

Export av livsmedel I kapitel 7 behandlas behovet åtgärder för att underlätta en markav nadsetablering svenska produkter bedöms vara långsiktigt konav som kurrenskraftiga på EG-marknaden eller marknader utanför EG. Syftet med sådana åtgärder bör att ge svenska livsmedelsföretag vara möjlighet arbeta på utländska marknader och lära sig dessa en att marknaders villkor. Kommissionen förordar i första hand att regeringen verkar för att de ömsesidiga tull- och avgiftsfria kvoter inrättats inom det bilatesom rala jordbruksavtal slutits i anslutning till EES-avtalet för vissa som jordbruks- och livsmedelsprodukter utvidgas både i fråga om varu- omfång och kvantiteter. Möjlighet till detta finns i avtalets utvecklingsklausul. En sådan utvidgning skulle enligt kommissionen vara det bäsunderlätta för svensk under perioden fram till ett ta sättet att export svenskt medlemskap. Kvotema prioriterar EG gentemot andra markbehöver inte bekostas subventioner. En utvidgnader och exporten av ning har därutöver positiva effekter i fråga konkurrenstryck och om kostnadsanpassning. Kommissionens utgångspunkt har varit att det är produkternas framtida konkurrenskraft skall avgöra behovet av insatser. Insatsom skall utformas så att de inte verkar prishöjande på den svenska serna marknaden och därigenom motverkar långsiktig anpassning till en

SOU 199287 Sammanfattning 17

EGs stödnivåer. För att uppnå detta bör exportstödet anpassas till den nivå som gäller inom EG. Exportstödet kommer då inte att utjämna hela skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris. Därmed skapas incitament för en fortsatt kosmadsanpassning som kan göra svenska produkter konkurrenskraftiga med EGs. Hänsyn måste också tas till de begränsningar för subventionerad export som Sveriges bud i de pågående GATT-förhandlingama innebär. Finansiering av kommissionens förslag om exponfrämjande åtgärder bör ske genom att medel omfördelas från de direktbidrag som sedan överenskommelsen i GATI år 1989 via budgetrnedel lämnas som stöd till jordbruket. Generellt sett har kommissionen inte velat peka ut enskilda produkter eller i detalj föreslå stödnivåer och produktomfång m.m. Detta arbete bör överlåtas till Jordbruksverket i samverkan med livsmedelsindustrin. Kommissionen har docki några undantagsfall funnit det angeläget att peka på behovet av insatser för vissa produkter. Kommissionen föreslår att ett begränsat exportstöd införs för hårdost fr.o.m. den 1 juli 1993. För nöt- och griskött föreslår kommissionen att det nu gällande temporära systemet förlängs med ett halvår till den 1 januari 1995. Kostnaderna för detta bör inte få överstiga 50 miljoner kronor. Inriktningen systemet bör ändras från den 1 januari 1993 så att stödet framför allt används för produkter export av som bedöms ha långsiktiga konkurrensfördelar. Nivån på stödet bör successivt anpassas till EGs nivåer. För förädlade livsmedelsindustriproduk-

ter, s.k. RÅK-produkter, föreslår kommissionen att nuvarande

procentuella begränsningar vad gäller kostnadsutjämning för vissa råvaror ses över i syfte att höjas. Därmed stimuleras användning svenska av råvaror i högförädlade livsmedel.

Ekologisk produktion I kapitel 8 lämnas förslag till åtgärder för att främja den ekologiska produktionens utveckling. Kommissionen föreslår att sammanlagt 10 miljoner kronor per år anvisas för ett stöd till FoU, marknadsutveckling och kontroll utöver de resurser som i dag står till förfogande. Härav bör 5 miljoner kronor avse forskning och utveckling med prioritering på tillämpad forskning. Marknadsutveckling och kontroll bör få ett ökat stöd med 3 miljoner kronor 2 miljoner kronor. resp.

18 Sammanfattning SOU 199287

Kommissionen vidare att ett förslag till stöd till omläggning anser till ekologisk produktion bör utarbetas snarast. Det skall utformas så att det uppfyller villkoren för stöd från EG inom ramen för det kompletterande miljöprogrammet inom EGs jordbrukspolitik. Förhandlingmed EG ett godkännande av ett sådant program bör ske så att ar om det kan träda i kraft senast den 1 januari 1995.

SOU 199287 Kapitel 1 19

Uppdraget, m.m.

Enligt sina direktiv Dir. 199197 skall kommissionen förbereda den avstämning av omställningsbesluten i 1990 års livsmedelspolitik som skall ske efter det att EG har lagt fast principerna för sin kommande jordbrukspolitik. Kommissionen skall beakta effekter och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tidpunkten för beslutet. I första hand skall effekterna av ett EG-medlemskap beaktas. Utgångspunkten för arbetet är att omställningen jordbruket skall av fullföljas på ett sådant sätt att Sverige vid inträdet i EG har stark en och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri. Vidare anges att det är angeläget att det svenska jordbruket får möjlighet att konkurrera på lika villkor med omvärlden. Kommissionen skall enligt direktiven löpande redovisa sina slutsatser och lämna förslag till erfoderliga förändringar i gällande beslut för att i första hand åstadkomma en smidig anpassning av svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri till EG. Med ett par undantag utpekas inga särskilda frågor att behandla. Ett sådant undantag är stödet till jordbruket i norra Sverige i ett långsiktigt perspektiv. Ett annat är att kommissionen vid sin avstämning av besluten avseende mål och medel för att bevara ett öppet och levande kulturlandskap också bör pröva frågan om arealersättning som en metod att bevara öppna landskap. I prop. 19919296 om vissa jordbrukspolitiska frågor gjordes också vissa uttalanden om kommissionens arbete. När det gäller kommissionens prioriteringar uttalades att omställningsprogrammet för vegetabilieproduktionen samt, i anslutning till detta, åtgärder för ekologisk produktion, skulle behandlas med förtur. Vidare uttalades bl.a. att en utgångspunkt bör vara att omställningen inte medför att svenska jordbruksföretag, som har förutsättningar att konkurrenskraftiga vara i EG, slås ut. Utöver nämnda förtursfrågor har kommissionen prioriterat frågan om åtgärder för export av vissa livsmedel. Motiven härför är bl.a. dels bedömningen att frågan är av betydelse för livsmedelsindustrins EG-anpassning, dels uttalanden i ovannämnda proposition samt riksdagsbehandlingen av denna.

20 Kapitel 1 SOU 199287

Kommissionen att under hösten behandla de ovan nämnda i avser direktiven särskilt utpekade frågorna samt animalieproduktionens anpassning. Vidare kommer bl.a. behovet utvecklingsinsatser inom av jordbruket och livsmedelsindustrin att diskuteras. En fråga som kan tangera kommissionens arbete är effekter av en ny konkurrenslagstiftning. Med hänsyn till uttalandet i den lagrådsremiss om en ny konkurrenslagstiftning regeringen överlämnat till lagrådet den 11 juni som 1992 dock kommissionen att inte ta upp den frågan. Där sägs avser bl.a. att frågan konsekvenserna en anslutning till EG för utom av formningen konkurrensreglema jordbruksområdet får prövas i av samband med att regeringen behandlar omställningskommissionens kommande förslag. Kommissionen förutsätter att en anpassning till EGs regler görs så att inte genomförandet av förslagen hindras. Trädgårdspolitiken är del den gemensamma jordbrukspolitiken i EG. en av

Åtgärder inom trädgårdsnäringen utreds dock i särskild ordning och

kommissionen tar därför inte upp dessa frågor. Enligt direktiven bör kommissionen vid sin avstämning i första hand utgå från de uppföljningar reformen som genomförs av olika av myndigheter. Till grund för arbetet skall också ligga de analyser som görs konsekvenserna ett EG-medlemskap för svenska konsumenav av ter, svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Kommissionen konstaterar att ett omfattande arbete pågår på många olika håll bland myndigheter, företag och organisationer inom livsmedelsområdet. Med hänsyn till den korta tid gått sedan EGs reformerade jordsom brukspolitik lades fast är dock ännu inte resultaten av dessa arbeten publicerade. Ett undantag när det gäller analysen effekter av ett EG-medlemav skap är konsumentekonomiska effekter livsmedelsområdet. Ingen myndighet har för närvarande något fullständigt ansvar för att sådana analyser och uppföljningar, m.m. görs.

SOU 199287 Kapitel 2 21

2 1990 års

livsmedelspolitiska

beslut.

Huvuddrag och

förväntade effekter vid

beslutstillfället

I det följande redovisas kortfattat huvuddragen i 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Mer detaljerade beskrivningar beslutets olika delar av lämnas i anslutning till att olika frågor tas upp. Under 1980-talet pågick en intensiv internationell jordbmkspolitisk diskussion. Den föranleddes bl.a. kostsamma överskott jordav av bruksprodukter i många länder, finansierande skattebetalare ochelav ler konsumenter. Samtidigt kunde notera vikande inkomster för man jordbrukama. En hög intensitet i produktionen upphov till miljögav problem i många länder. Diskussionerna ägde i olika intematiorum nella fora. I centrum stod de utvecklade ländernas samarbetsorgan OECD, som genom omfattande och kvalificerade analyser belyste problemen. År 1987 OECDs antog ministerråd riktlinjer för en reformering av medlemsländemas jordbrukspolitik. Det långsiktiga målet var en mer marknadsstyrd produktion, som främst skulle uppnås genom en minskning av subventionsnivåema. Direkta inkomststöd förordades framför prisstöd och andra stöd knutna till produktionen. I mitten av 1980-talet startade också omförhandling allmänna en av tull- och handelsavtalet, GATT, den s.k. Uruguayrundan. Jordbrukssektorn blev där ett av de största och viktigaste områdena. I april 1989 enades de deltagande länderna bl.a. om att reformen skall ge betydande successiva minskningar av stöd och skydd. Man åtog sig också att kortsiktigt inte överskrida de vid tillfället gällande stöd och skyddsnivåema inom jordbrukssektom. I denna miljö påbörjades under senare delen av 1980-talet ett jordbrukspolitiskt reformarbete i många länder. Den svenska riksdagen beslutade våren 1990 om en reformering av livsmedelspolitiken prop. 198990140, JoU25, rskr. 327. Motivet till en reform var den dåvarande politikens dåliga måluppfyllelse. Ett syfte med det livsmedelspolitiska beslutet att avreglering var genom och marknadsanpassning uppnå balans i livsmedelsproduktionen. Genom beslutet underkastades produktionen i princip samma villkor som andra näringar. Konsumenternas val skulle styra produktionen. Pris-

22 Kapitel 2 SOU 199287

roll tonades ned samtidigt direkta medel för att uppnå stödets som målen angående miljö, landskapsvård, regional fördelning och beredskap förstärktes. Flertalet interna regleringar avskaffades den l juli 1991. Vissa regleringar förenklades och behölls övergångsvis.

Gränsskyddet behölls och gjordes avhängigt en eventuell överenskommelse inom GATT. Även i fråga exportfinansiering gjordes en om koppling till de pågående GATF-förhandlingama Enligt utskottets mening bör den grundläggande principen om ömsesidighet gälla även i denna fråga. Utskottet är dock inte berett att föreslå någon avvikelse från den förhandlingslinje Sverige intagit som

årsmånsvariationer, säsongsvariationer och tillfälliga exportkvantira i övrigt och branschvisa säljbolag avsätta sådana tillteter genom t.ex. fälliga exportkvantiteter världsmarknaden JoU 19899025. Våren 1991 justerades gränsskyddet i samband med att s.k. referenspriser infördes. Referensprisema anpassades nedåt mot de marknads-

förväntades bildas efter avregleringen. priser som

Övergången till avreglerad marknad skulle ske under socialt

en acceptabla former. Under övergångsperiod i princip fem år en om vidtas därför olika åtgärder för att underlätta anpassningen. Inlösensyför spannmål bibehålls t.o.m. den l juli 1994. Omställningsstemet och anläggningsstöd lämnas för att stimulera varaktig användning en åkermark till än livsmedelsproduktion. Ett avtrappat inkomstav annat stöd infördes för odling tidigare prisreglerade grödor t.o.m. 1992 av För rekonstruera eller avveckla jordbruksföretag finns års skörd. att

stöd för skuldtyngda jordbrukare. Åtgärder vidtogs också för att

ett minska mjölk- och köttproduktionen samt för att övergångsvis finan-

siera viss köttexpon t.o.m. den 1 juli 1994. anpassning till EGs jordbrukspolitik, CAP, var inte Frågan om en aktuell vid 1990 års beslut. Vid tidpunkt det livsmedelsposamma som litiska beslutet trädde i kraft den l juli 1991, ansökte emellertid Sveri-

medlemskap i EG. Därigenom har de förutsättningar som gällge om de för 1990 års beslut förändrats. Eftersom EGs politik till sin uppbyggnad mycket påminner den svenska politiken före 1990 års beom slut innebar 1990 års livsmedelspolitik ett fjärrnande från CAP. Den avreglering det svenska jordbruket som inletts innebär att av reglerad marknad där prisbildning och produktion i stor utsträcken via politiska och administrativa åtgärder ersätts av en ning styrts marknad där, inom för ett gränsskydd, priser och utbud i stälramen let skall konsumenternas efterfrågan. styras av

SOU 199287 Kapitel 2 23

Avvecklingen av den interna marknadsregleringen innebär bl.a. att möjligheten till kollektiv exportñnansiering försvunnit. Förutsättning-

arna för en permanentvolönsam överproduktion försvinner därige-

nom. Utan en intern marknadsreglering kommer den lägsta prisnivån den inhemska marknaden att bestämmas av det värde som produkten har världsmarknaden medan den högsta prisnivån bestäms av gränsskyddet. Uppstår det överskott inom landet kommer priserna till skillnad från vad som tidigare gällt att sjunka betydligt. Detta system ger producentema klara signaler om vilket pris som marknaden är beredd att betala vid olika marknadssituationer. För vissa varuområden påverkas produktionens storlek av väderleksbetingelsema. Inom dessa områden kan utbudsvariationema förväntas ge stora prisvariationer. För att undvika kraftiga prisfall blir det ur producentemas synvinkel viktigt att hålla produktionen på en sådan nivå att olönsamma överskott inte uppstår. Eftersom skördarna varierar med ca 10-15 % kan man inom vegetabilieomrâdet förvänta sig en självförsörjningsgrad som ligger under 100 % enligt Statens jordbmksnämnds bedömningar. Även inom animalieområdet kan man förvänta sig en produktion som är lägre än konsumtionen. Den främsta orsaken härtill är behovet import för att tillgodose av konsumenternas behov av ett varierat utbud. I prop. 198990146 anförde jordbruksministem bl.a. följande i fråga om effekterna av avregleringen. Den nya situationen kommer att ställa krav anpassning inom alla produktionsgrenar. Avvecklingen den interna marknadsregleav ringen kommer att få störst effekt inom mjölk- och spannmâlssektorema, eftersom det är där de största överskotten finns i dag. Eftersom olika jordbruksprodukter i viss grad är utbytbara, såväl vad gäller konsumtion som produktion, kommer avreglering även att påverka produktionsgrenar för vilka marknaden är eller nära, balans. Jag förutser dock inte att spannmålsodlare i någon större utsträckning kommer att övergå till animalieproduktion då spannmålsprisema sjunker, delvis på grund av att andra faktorer än den strikt företagsekonomiska påverkar valet av produktionsinriktning. Då produktionen minskar kommer den totala inkomsten i jordbruket att sjunka. Eftersom jag räknar med att sysselsättningen i lantbruket också minskar bedömer jag att lönsamheten för den enskilde jord-

24 Kapitel 2 SOU 199287

brukaren längre sikt snarast kommer att förbättras. Lönsamheten påverkas positivt att kostnaderna för exporten minskar. av

Genom att marknadsanpassa jordbruksnäringen och avskaffa marknadsregleringen så bryts också den negativa utvecklingen jordbruksmiljön som jag tidigare beskrivit, och som delvis är en effekt av prisstödet. Markprisema kan förväntas sjunka, vilket bör minska det intensiva utnyttjandet av marken. Det kommer att bli mindre lönsamt att använda olika typer insatsmedel som handelsgödsel och bekämpav ningsrnedel. Växtnäringsläckaget och negativa effekter flora och fauna till följd bekämpningsmedelsanvändning kommer därvid att av minska. Det faktum att stora arealer jordbruksmark kommer att omföanvändning förstärker denna effekt. ras till annan I livsmedelsindustrin får reformen i första hand effekter prisbildningsmekanismen. Råvarukostnadema för förädlingsindustrin blir inte i lika hög grad givna utan råvaruprisema blir i större utsträckning föremål för förhandling mellan råvaru- och industriled. Därigekommer förutsättningarna för en lägre prisökningstakt att förnom bättras. Jordbruksnämnden bedömer i sin konsekvensutredning över LAGs förslag att avveckling den interna marknadsregleringen påskynen av dar omstrukturering förädlingsindustrin i riktning mot en ökad en av storleksrationalisering. Nämnden emellertid att dels den internaanser tionella utvecklingen ökad handel med livsmedel, dels den tekmot en niska utvecklingen ändå driver fram dessa förändringar i strukturen. På det lokala planet och för specialprodukter kommer det dock enligt jordbruksnämnden att finnas förutsättningar för småskalig verksamhet. Min bedömning är att utvecklingen framför allt karaktäriseras av att mindre, lokala företag utvecklas parallellt med större internationellt konkurrenskraftiga företag. Denna utveckling kommer att ge dynamik i livsmedelssektom. Grossist- och detaljistleden kommer i första hand att påverkas av den förändrade prisbildningen följer av refortnen. Kostnads- och som utbudsförändringar i tidigare led kan förväntas innebära att priserna allmänt sett kommer att variera Priser och prisförändringar bör mer. i mindre utsträckning än för närvarande komma att beaktas som givna och opåverkbara. Handelsleden har en nyckelroll i prissättningen. Marknaden i handelsleden domineras emellertid helt av de s.k. block-

SOU 199287 Kapitel 2 25 en. En väl fungerande konkurrens också i handelslcden är därför av mycket stor betydelse.

SOU 199287 Kapitel 3 27

3 EGs

jordbrukspolitik

Med det beslut om en reform den jordbrukspolitiken av gemensamma CAP som EGs ministerråd fattade den 21 maj 1992 fastslås riktlinjerna för de närmaste årens politik. För Sverige innebär det klaraen re bild av hur jordbrukspolitiken kommer att vid den tidpunkt se ut Sverige blir medlem. Detta kommer att ske mot slutet den överav gångstid som kommer att leda EG in i den politiken. I dagsläget nya är den mera detaljerade utformningen fortfarande oklar även om principerna lagts fast. Det är t.ex. än så länge svårt precist att mera beräkna budgetkonsekvensema reformen. För svensk del kommer av vissa tillämpningsfrågor först att kunna avgöras vid medlemskapsförhandlingarna. Bakgrunden till och motiven för att genomföra förändring en av CAP överensstämmer i mycket med den diskussion ledde fram som till en förändring av den svenska politiken 1990 års beslut. genom CAPs bristande måluppfyllelse har bl.a. visat sig kostsamma genom överskott som belastat den budgeten, vikande inkomster gemensamma för jordbruket och genom det intensiva jordbrukets negativa miljöpåverkan. I det följande beskrivs översiktligt EGs jordbrukspolitik, reformens principiella element och vilka effekter de förväntas för EG samt EGs syn vad ett medlemskap förväntas innebära för Sverige jordbruksområdet. De generella effekterna vad medlemskap av ett innebär för Sverige tas upp i kapitel Mer ingående beskrivningar av EGs reglering och av reformen och dess effekter dessutom i ges anslutning till att olika frågor behandlas.

3.1 Politikens mål och medel

I Rom-fördraget utvecklades tre viktiga principer för jordbrukspolitiken inom EG. Denna skulle bygga en gemensam marknad för jordbruksvaror, en gemensam finansiering jordbruksregleringen och av en preferens företräde för produkter producerade inom Gemenskapen. Målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som angavs som fortfarande gäller var följande

28 Kapitel 3 SOU 199287

Höjd produktivitet i jordbruket - Skälig levnadsstandard för jordbrukama - Stabiliserad marknad - Trygg livsmedelsförsörjning till rimliga priser för konsumenter- na. genomföra CAP har i huvudsak förlitat sig på tre olika För att man instrument Reglering den interna marknaden och priserna - av Gränsskydd i form rörliga införselavgifter - av Strukturpåverkande åtgärder. -

3.1.1 Marknadsreglering och gränsskydd

Inom EG tillämpas i princip enhetliga regler för prisregleringen av jordbruksprodukter. Alla medlemsländer har samma gränsskydd mot

länder utanför gemenskapen. För flertalet sektorer har EGs marknadsingripande åtgärder hittills varit uppbyggda kring prisstöd. Ett administrativt målpris ett

riktpris fastställs för standardprodukt per kg levandevikt djur,

en liter helmjölk eller kg spannmål. Detta pris skyddas mot omper per prisnivå gränsskydd. På den inhemska marknaden världens genom ett EG-kommissionen interventionsköp hindra priset från kan genom sjunka under viss nivå. Från interventionslagren kan produkteratt en antingen EG-marknaden vid tidpunkt eller na avsättas en senare

exporteras. Ytterligare två politiskt faställda priser är interventions- och tröskelpriset. Förhållandet mellan interventionspris och marknadspris stödköp intervention sker. Tröskelpriset är grunden avgör när för beräkning införselavgifter. Förhållandet mellan dessa priser av framgår av figur

SOU 199287 Kapitel 3 29

Figur l

Riktpris Tröskelpris

, Importavgift . Exportbidrag

VM-prisciF VM-pris fob

EG-marknadFöre reform

Vid handel med tredje land gäller gemensamma regler för medlemsländerna för att det politiskt fastställda priset för EG-marknaden skall kunna upprätthållas. Vid import tas importavgifter nivå beut vars ror på skillnaden mellan världsmarknadspris och EGs tröskelpriser. Tull och liknande avgifter är i princip avskaffade inom EG för men vissa produkter kvarstår de dock. EGs system har stark en gemenskapspreferens och gränsskyddsnivån för många produkter rymmer ett överskydd, dvs. gränsskyddet skyddar högre prisnivå än det inen terna marknadspriset. Exportsubventioner används för utjämna prisskillnadema att mellan EG och världsmarknaden. Eftersom EGs prisnivå i normalfallet överstiger världsmarknadsprisnivån innebär det att bidrag utgår till EGs jordbruksexportörer. Subventionemas storlek sätts dock inte automatiskt som skillnaden i pris mellan dessa två marknader. Å ena

sidan tas hänsyn till försörjningssituationen marknadsbalansen inom

EG och å andra sidan förs en aktiv exportpolitik. Subventionema kan således utgå med olika belopp till olika tredjelandsmarknader. Även vid förekomst av bilaterala kan bidragen differentieras arrangemang för olika destinationer.

30 Kapitel 3 SOU 199287

Dessa två element i EGs jordbruksreglering, överskyddet i gränsskyddet och den relativt stora påverkan marknadssituationen har som på prisbildningen, bl.a. därför att exportpolitiken inte automatiskt lyfalla pristryckande överskott från marknaden, förklarar skillnater ut den mellan gränsskyddat pris och marknadspris. Det är också anledningen till vad i jämförelse med Sverige kan tyckas vara parasom en doxalt, nämligen EG för vissa har ett högre gränsskydd och att varor samtidigt lägre marknadspriser. EG-kommissionen bestämmer hur stora kvantiteter som skall exporoch från vilket medlemsland. Därefter kan exportörer lägga in teras anbud till kommissionen att få exportera en viss kvantitet till viss om ersättning. Om anbudet antas får exportören en licens att exportera den angivna kvantiteten, ofta med bestämd destination. EGs exporten bidrag är således fastställda EG-kommissionen medan anbudsgivav ningen gäller priset för den interventionslagrade varan. Importavgifter och tullar tillförs EG-budgeten. Kostnaderna för interventionsköp och exportbidrag täcks i sin tur gemensamma budav getrnedel. Marknadsregleringama för rad produkter, kräver vidare licenen ser vid import och export.

3.2 Refonnen

Syftet med reformen den jordbrukspolitiken är bl.a. av gemensamma få bättre balans mellan utbud och efterfrågan i EGs jordbruksatt en produktion och därmed överskottsproduktionen och kostnaderna för en sådan. de viktigaste elementen i reformen är att jordbruksstödet del- Ett av vis omfördelas från prisstöd till inkomststöd, t.ex. i form av arealbidrag. Produktionsbegränsningar skall ytterligare bidra till att minska

överskottet. Reformen innehåller också kompletterande åtgärder i form av stöd till miljövänligare brukningmetoder, stimulans till skogsplantering, förmånliga villkor för förtidpensionering, m.m. De kompletterande miljöåtgärdema införs är i vissa delar nya som element i den jordbrukspolitiken. I den slutliga utforrngemensamma reformen gick Ministerrådet detta område också längre ningen av vad EG-kommissionen ursprungligen föreslog. Reformen omän som

SOU 199287 Kapitel 3 31

fattar på detta område bl.a. stöd till lantbrukare med ekologisk produktion eller annat sätt använder extensivare brukningsmetoder, t.ex. genom minskad bekämpningsmedels- och gödselanvändning eller färre djur per arealenhet. Stöd kan också lämnas till landskapsvårdande insatser. Generellt gäller för de kompletterande stöden att resp. land är skyldiga att utarbeta ett program för miljöfrämjande åtgärder. Hur programmet utformas är dock en fråga för det enskilda medlemslandet. Programmen kan omfatta alla former av stöd men där så är skäligt kan programmen begränsas, t.ex. för delar av ett medlemsland eller till vissa stöd. Programmen skall sedan prövas och godkännas av EGkommissionen. Då bestäms också hur stor EGs medfinansiering skall vara. Till vissa ekonomiskt eftersatta områden kan EG betala 75 % av stödbeloppet, medan för övriga områden blir EGs andel 50 %. Reformen av CAP kommer att genomföras över en treårsperiod med början 199394 och omfattar varuområdena spannmål, oljeväxter, nötkött, fårkött och tobak. Jordbrukspolitikens traditionella instrument i form av gränsskydd, reglerade priser och exportbidrag finns kvar efter reformen, men deras betydelse kommer att minska. Det centrala ingreppet är att stödprisema på spannmål sänks kraftigt under treårsperioden 199394-199596. Samtidigt kompenseras jordbrukama för de sänkta priserna genom ett arealbidrag. För att få del av arealbidraget ställs krav att viss areal trädas. De minsta jordbruken är undantagna från detta krav. Detta undantag är i linje med kommissionens ursprungsförslag, vilket innehöll principen moduom lering, dvs. att stödet skulle omfördelas så större andel än hitatt en tills skulle gå till Gemenskapens småjordbruk. Den beslutade reformen har dock kraftigt urvattnats i detta avseende. Som en följd av de lägre spannmålsprisema sänks produktionskostnadema i animalieproduktionen. Stödprisema sänks därför för mjölk och nötkött. Griskötts-, fjäderfä- och äggproduktionen betraktas i EG som en vidareförädling av spannmål. Regleringen inom dessa produktionsgrenar gränsskydd och exportbidrag är direkt beroende av spannmålspriset. Nivâema på gränsskydd och exportbidrag sänks därför automatiskt som en följd av refonnen.

32 Kapitel 3 SOU 199287

3.2.1 Effekter av reformen och politikens framtida utveckling Effekterna av reformen förväntas bli störst för spannmålsodlingen där intensiteten i odlingen förväntas minska på grund av sänkta priser och den produktionsbegränsning som trädesvillkoren för att erhålla arealbidrag innebär. Därmed minskar också kostnaderna för överskottet på sikt. För animaliesektorema blir inte effekterna så märkbara. För mjölkproduktionen kan dock lönsamheten förväntas öka jämfört med en fortsatt tillämpning av nuvarande politik. För EGs konsumenter innebär reformen lägre priser. På kort sikt kan budgetkostnadema för kompensationsbetalningar och olika former av direkta stöd förväntas öka över dagens nivå. På längre sikt räknar EG-kommissionen med att reformen kommer att medföra bättre balans mellan konsumtion och produktion och därmed lägre kostnader. EG-kommissionen har också aviserat att detta är ett första steg i en nödvändig förändring av jordbrukspolitiken som kommer att följas av reformer inom andra sektorer. EG befinner sig för närvarande i stark förändring även på andra områden. En kommande utvidgning av Gemenskapen och omvandlingen till union står dagordningen. Förändringar av det politiska läget

i Europa med ett tryck från Östeuropa om ökat marknadstillträde och

inte minst ett möjligt avtal i den pågående GATT-rundan kan också komma att påverka den framtida utvecklingen. Den jordbruksreform vi nu ser inom EG är troligen det första steget i riktning mot ökad marknadsbalans. Hur lång tid det tar innan nästa steg tas och exakt hur det kommer att se ut beror till stor del utfallet av GATT-rundan. Det är dock sannolikt att även det kommer att innefatta minskat gränsskydd och nedskuma expoitsubventioner.

3.2.2 Effekter för Sverige av ett EG-medlemskap EGzs bedömningar Den reform EG beslutat kommer med stor säkerhet att utforma som den politik som gäller i EG vid tidpunkten för svenskt inträde. Det betyder en politik som innehåller flera av de regleringar som i Sverige avvecklades genom 1990 års beslut och mer av produktionsbegränsningar.

SOU 199287 Kapitel 3 33

EG-kommissionen har under sommaren 1992 i en s.k. avis lämnat ett yttrande över Sveriges ansökan om medlemskap i EG. Avin omfattar samtliga svenska samhällssektorer och aspekter på ett medlemskap och kommer att ligga till grund för de kommande medlemskapsförhandlingarna. Omställningskommissionen återger här bara huvuddragen i avin. l den mån innehållet i avin har lett till slutsatser av betydelse för det fortsatta resonemanget återges detta i anslutning till att resp. område tas upp. EG pekar att en anpassning av svenska regelsystem är nödvändig på jordbruksområdet men ser inte några stora problem generellt sett. Det gäller t.ex. i fråga om gränsskyddet, där EGs skydd för en del viktiga produkter ligger högre än Sveriges. EG-kommissionen gör bedömningen att under nuvarande förhållande skulle medlemskapet för Sverige komma att innebära sänkta pris- och stödnivåer för några av de viktigaste produkterna. EG-kommissionen pekar också att de lägre producentpriserna och den ökade konkurrensen kan förväntas leda till lägre konsumentpriser samt ett ökat utbud av livsmedel i Sverige. EG gör också bedömningen att EGs spannmålspris ligger under det långsiktigt förväntade svenska priset. EG-kommissionen konstaterar att Sverige på spannmålsområdet måste införa såväl interventionsköp som stöd till jordbrukare. Utlåtandet tyder också att EG inte gör någon annan bedömning än själva vad gäller åkerarealens omfattning. För animalieproduktionen förväntas en lägre prisnivå än i dag även om de lägre foderkostnadema inom EG delvis kommer att kompensera de lägre priserna. EG-kommissionen faster i sitt utlåtande stor vikt vid de särskilda regionala förhållandena i Sverige. Man konstaterar att dessa måste beaktas inom EGs strukturpolitik. Beträffande det s.k. Norrlandstödet konstaterar EG-kommissionen att jordbruket är en av de huvudsakliga mottagarna av detta stöd. Nivån på det stöd som riktas till norra Sverige som del av den svenska jordbrukspolitiken överstiger väsentligt motsvarande stödnivåer inom EG. Man förutser att Sverige vill bibehålla en hög stödnivå vid ett medlemskap. Detta är en fråga som kommer att aktualiseras vid de kommande förhandlingarna. Det kan i vissa fall bli aktuellt med tillfälliga övergångslösningar med hänsyn till framför allt skillnader mellan stödsystemen och prisnivåerna mellan Sverige och EG. Det gäller bl.a. oljeväxt- och proteinfoderproduktionen. På flera områden bedöms inte några över-

34 Kapitel 3 SDU 199287

gångslösningar nödvändiga med hänsyn till bl.a. lil-heter i syvara stemen. Samtidigt utesluter EG inte att det från svensk sida kan framföras önskemål om övergångsperioder. I utlåtandet påpekas också att Sverige ligger långt framme avseende miljöåtgärder inom jordbruket.

SOU 199287 Kapitel 4 35

4 Generella effekter för

livsmedelssektorn

EG-

av ett

medlemskap

Enligt uppdraget skall en utgångspunkt för kommissionens arbete vara att Sverige vid inträdet i EG har en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri. Enligt kommissionen innebär detta bl.a. att produktionen måste effektiviseras, samtidigt som vissa anpassningar behöver göras så att företag som bedöms kunna bli konkurrenskraftiga vid en EG-anslutning inte slås ut under tiden fram till EG-inträdet. Konkurrenskraften för det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsindustrin avgörs av hur väl man lyckas anpassa sig till EGmarknaden och till den prisnivå som kommer att gälla där. Kostnadsanpassning samt produkt- och marknadsutveckling är nyckelord. För att stärka konkurrenskraften inför medlemskapet måste betydande rationaliseringar och kostnadsminskningar i produktionen. äga rum Därutöver behöver marknadspositionema stärkas, t.ex. genom marknadsanalyser och produktutveckling, framför allt områden där Sverige har komparativa fördelar. Vissa produktionsgrenar med långsiktiga förutsättningar för konkurrenskraftig produktion kan behöva stödjas under anpassningsperioden. 1990 års livsmedelspolitiska reform väntades medföra att den svenska produktionen på sikt skulle anpassas till en nivå som högst motsvarade det inhemska avsättningsutrymmet och lönsam export. Vid en överenskommelse i GATT skulle produktionsnivån i Sverige kunna påverkas av den prisnivå som gränsskyddet då skulle medge. Sverige hade före avregleringen påbörjades ett betydande överskott av jordbruksprodukter. Den största överproduktionen fanns inom spannmålsområdet. Den totala åkerarealen bedömdes överstiga det inhemska behovet med 20 %. Även inom animalieområdet ca fanns stora överskott, bl.a. av mjölk och fläsk. Detta innebar att betydande resurser fanns bundna i en produktion som fick avsättas på världsmarknaden till priser som inte täckte produktionskostnaden. Genom reformen skulle resurser överföras till lönsammare användning

36 Kapitel 4 SOU 199287

främst i andra sektorer i samhället varvid samhällsekonomiska vinster skulle uppstå. Genom den avreglering påbörjats har produktionsöverskotten som inom animalieområdet i stort sett eliminerats. Inom vegetabilieområdet finns fortfarande en överproduktion kvar. 1990 års politik förutsatte att GATF-förhandlingama skulle lyckas. Därigenom skulle livsmedelssektom utsättas för en successivt ökande internationell konkurrens. Så länge GATF-förhandlingama inte resulterar i någon uppgörelse uteblir denna dynamik. Vid ett EG-medlemskap kommer förutsättningarna för det svenska jordbruket att förändras radikalt genom att det svenska jordbruket blir del EG-marknaden och då får konkurrera på de villkor en av som gäller där. Stödnivån till jordbruket kan uttryckas olika sätt. Inom OECD görs årligen beräkningar av det totala jordbruksstödet, s.k. PSE-beräkningar Producer Subsidy Equivalents. Stödet enligt dessa beräkningar såväl totalt i procent. Det procentuella PSE-talet anges som kan sägas ange hur stor andel av jordbrukets intäkter som utgörs av olika former stöd. Av den senaste rapporten från OECD framgår av de aktuella PSE-talen för EG och Sverige.

PSE totalt, samtliga produkter 1988-91 1988 1989 1990 1991 EG

Sverige

Uppgifterna för 1988och 1989 är definitiva medan uppgifterna för 1990 resp. 1991 är preliminära resp.en prognosl.

1 I PSE-beräkningama ingår följande stöd marknadsprisstöd,direkta stöd, reducering av kostnader för insatsvaror,allmänna tjänstert.ex. statens kostnader för rådgivning, utbildning, forskning, m.m., delstatliga och regionala stöd samt vissa övw.

SOU 199287 Kapitel 4 37

Beräkningarna avser i princip samtliga stöd som utgår till jordbruket. Skillnader i foderkostnader som en följd av olika regleringssystem är beaktade genom att den fördyring som stödet till foder utgör har avdragits. En viss osäkerhet föreligger i resultaten av beräkningarna, bl.a. beroende på skillnader i det underlag som lämnats från olika länder. Procenttalen varierar också kraftigt mellan olika år samt mellan animalier och vegetabilier. De stora skillnaderna mellan olika år beror främst på förändringar i världsmarknadsprisema. Sammanställningen ovan visar att Sverige har en stödnivå som totalt överstiger den som gäller inom EG. Trots den osäkerhet som råder torde den slutsatsen kunna dras att skillnaderna i stödnivå mellan Sverige och EG i stor utsträckning kan hänföras till animalieproduktionen. PSE-tal för enskilda EG-länder finns inte tillgängliga men variationer förekommer. En viss minskning av PSE-talet torde komma att ske i Sverige till följd av den livsmedelspolitiska reformen. Detta sammanhänger främst med den förväntade prisutvecklingen. Eftersom en viss produktionsnedgång förväntas ske kommer nedgången i PSE uttryckt i miljarder kronor att bli större än nedgången i PSE-procent. Vilken effekt EGs reformering av jordbrukspolitiken den s.k. CAP-refor-

men får på EGs PSE-tal är svårt att bedöma. Eftersom en stor del

av de prissänkningar som reformen medför kommer att kompenseras via olika former av direkta stöd kommer sannolikt det procentuella PSE-talet inte att påverkas i någon större utsträckning. Om produktionen kommer att minska vilket torde bli en följd av reformen - kan dock det totala stödet uttryckt i ECU komma att minska. De stödsystem som tillämpas inom EG kommer inte att medge lika höga priser animalieprodukter som i dag gäller i Sverige. Det kommer därför att bli nödvändigt att anpassa den svenska kostnadsnivän om den svenska produktionen skall kunna konkurrera med den inom EG. För den svenska vegetabilieproduktionen kan det finnas förutsättningar att med de stödnivåer som gäller inom EG långsiktigt upprätthålla en åkerareal som är större än den som skulle ha gällt om den svenska reformen skulle ha fullföljts. Samhällsekonomiska analyser som visar hur resursanvändningen inom jordbruket påverkas av ett EG-medlemskap pågår olika håll. Resultaten av dessa analyser är emellertid ännu inte klara. En anpassning av den svenska vegetabilieproduktionen till det inhemska avsättningsutrymmet skulle, jämfört med utgångsläget, innebära samhälls-

38 Kapitel 4 SOU 199287

ekonomiska vinster när resurser som utnyttjas för överproduktion överförs till andra sektorer. I de samhällsekonomiska kalkyler som tidigare kostnaderna för överproduktionen inom jordbruket gjorts av har de intäkter denna produktion genererat ställts mot kostnadersom na för produktionen. Intäkterna har då värderats till världsmarknadspriser medan resurserna värderats till marknadspriser. Förutsättningarna för en samhällsekonomisk kalkyl utifrån ett svenskt nationellt perspektiv förändras vid ett EG-medlemskap eftersom altemativvärdet för en överproduktion då inte behöver värderas till världsmarknadspriser utan till de priser som gäller på EG-marknaden. Sett i ett EG-perspektiv är överproduktion inte heller lönsam så länge den sker till priser överstiger världsmarknadspriserna. Skillnaden för som svenskt vidkommande blir att kostnaden för överskotten belastar hela EG och inte Sverige som enskilt land. För att inte jordbruksföretag som kan komma att bli konkurrenskraftiga i EG skall slås ut före ett EG-medlemskap kan det vara befogat att särskilt beakta de vegetabilieinriktade företagens situation. För animalieproduktionen krävs det däremot betydande effektiviseringar för produktion motsvarande det inhemska avsättningsutrymmet att en skall kunna upprätthållas. Detta gäller särskilt för nötkötts- och mjölkproduktionen. Det är angeläget att de ekonomiska villkoren för primärproduktionens olika sektorer snarast tydliggörs för producentema. I annat fall kommer onödiga samhällsekonomiska förluster att uppstå. Oförändrade stödnivåer leder för animalieproduktionens del till att resurser bibehålls eller förnyas kan bli överflödiga vid ett EG-inträde. som För vegetabiliesektorn innebär en oförändrad politik att resurser förstörs eller lämnar sektorn under tiden fram till ett inträde. Efterstörre åkerareal blir konkurrenskraftig i en EG-marknad än i som en isolerad svensk marknad kommer nya resurser att tillföras denna en sektor efter inträdet. Till detta kan läggas att de resurser som lämnar sektorn före inträdet knappast har något större altemativvärde. Vid ett EG-medlemskap kommer de olika aktörerna i livsmedelskedjan att ställas inför villkor som på många sätt avviker ifrån vad tidigare gällt på den svenska marknaden. För svenskt jordbruk som innebär medlemskapet att man får konkurrera med mer än 7 miljoner andra jordbruksföretag. Samtidigt får man tillgång till en marknad består än 300 miljoner konsumenter. Även övriga led i som av mer livsmedelskedjan kommer att mötas av en stark priskonkurrens från

SOU 199287 Kapitel 4 39

företag som verkar på EG-marknaden. Andra faktorer, såsom kvalitetsaspekter och olika regler inom t.ex. miljöområdet, påverkar också konkurrensfönnågan. Livsmedelsprisema i EG är lägre än i Sverige i många länder be- tydligt lägre. För att möta den ökade konkurrens som ett EG-medlemskap innebär är det enligt kommissionens bedömning nödvändigt med en effektivisering i samtliga led i livsmedelskedjan från insatsvaru- ledet till detaljistledet. Den svenska marknaden för insatsvaror till jordbruket liksom livsmedelsindustrin domineras i dag i många fall av ett fåtal företag. Det svaga konkurrenstryck som detta medfört har bl.a. bidragit till en produktivitetsutveckling inom livsmedelsområdet. Även inom svag parti- och detaljhandelsledet är konkurrensen begränsad, främst som en följd av koncentrationen i partiledet. Tillsammans med det tidigare regleringssystemet har dessa förhållanden bidragit till de höga livsmedelsprisema i Sverige. Även den livsmedelspolitiska reformen om medfört en ökad dynamik inom livsmedelssektom är det nödvändigt med en ökad effektivisering inom hela kedjan för att konkurrensen skall kunna mötas vid ett EG-medlemskap. Förhållandena för livsmedelsindustrin i Sverige avviker flera områden från de som gäller inom EG. Bl.a. har de större marknadema där inneburit att industrin kan producera till lägre kostnader än vad gäller i Sverige. Även transportkostnadema har betysom nu en delse för livsmedelsprisema i EG. De långa transportavstånden och den relativt begränsade marknad som Sverige utgör kommer självfallet att vara en negativ faktor för livsmedelsprisema i Sverige också efter ett EG-medlemskap. Detta kommer också att påverka utländska företags möjligheter att konkurrera i Sverige. Härtill kommer naturligtvis förhållandet att företagen i Sverige har ett försteg genom sina erfarenheter och sina upparbetade kanaler på den svenska marknaden. Ett svenskt EEG-medlemskap torde dock öka intresset för utländska företag att konkurrera den svenska marknaden. För att det svenska jordbruket skall ha förutsättningar att konkurrera på den inhemska marknaden räcker det enligt kommissionen inte med en ökad effektivisering i jordbruket utan en sådan är också nödvändig i samtliga övriga led i livsmedelskedjan. Ökade FoU-insatser livsmedelsområdet är en viktig förutsättning för detta arbete och är därmed en betydelsefull konkurrensfaktor för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Svenska företag behöver också I

40 Kapitel 4 SOU 199287

arbeta mer aktivt när det gäller produktutveckling och med att få tillträde till EG-marknaden. Enligt kommissionens uppfattning föreligger det ett stort inforrnationsbehov när det gäller konsekvenserna för livsmedelssektom av ett EG-medlemskap. Genom att beslut nu har fattats om EGs reform har de förutsättningar som kommer att gälla på längre sikt blivit förhållandevis klara. Med felaktig information föreligger en risk för beslut som kan innebära onödiga kapitalförluster. Bristfällig information kan vidare leda till att de olika anpassningsâtgärder som krävs inte vidtas. Informationsbehovet är också stort kring de nya regelverk för stöd, kvoteringar, m.m. som följer av ett medlemskap. Det är därför angeläget att resurser för informationsverksamhet ställs till förfogande. Samhället har möjligheter att genom information, rådgivning och FoU-verksamhet uppmärksamma aktörerna på förhållandena EGmarknaden. Därigenom kan man indirekt verka för att förbättra konkurrenssituationen. Utöver de förslag som kommissionen lämnar avseende jordbruket föreslås inga direkta åtgärder för övriga led i livsmedelskedjan. Enligt kommissionens uppfattning ligger det ett stort ansvar på näringslivet att vidta erforderliga åtgärder för att stärka konkurrensförmågan. För de svenska konsumenterna innebär den ökade konkurrens på livsmedelsmarknaden som ett EG-medlemskap innebär lägre livsmedelspriser. På vegetabilieområdet kommer när EGs reform genomförts spannmålsprisema att bli lägre än den prisnivå som skulle ha gällt vid ett svenskt inhemskt jämviktspris om 1990 års beslut fullföljts. De lägre producentprisema vegetabilier inom EG kommer att kompenseras med direkta stöd. Dessa stöd kommer emellertid inte att påverka priserna utan kommer att betalas över EGs budget. Samtidigt kommer också de s.k. förmalningsavgiftema som nu utgår på främst brödspannmål att bortfalla. Inom animalieområdet kommer EG-ländemas lägre prisnivå att medföra ökad konkurrens och lägre priser. I dagsläget är producentprisema animalier högre i Sverige än i Danmark. Detta gäller såväl för mjölk och nötkött som för fläsk, ägg- och fjäderfäproduktionen. När det svenska jordbruket tvingas konkurrera med producentema inom EG kommer priserna i Sverige att sjunka vilket medför sänkta priser också i konsumentledet. Förädlingskostnadema är också

SOU 199287 Kapitel 4 41

lägre inom EG och den ökade konkurrensen i detta led bör också ge gynnsamma effekter på konsumentprisema i Sverige. Kommissionen vill i detta sammanhang också peka behovet av en löpande bevakning av prisutvecklingen på livsmedelsområdet. Analyser av prisbildningen kan ha ett betydande värde från konkurrensoch allmän informationssynpunkt. Kommissionen skall enligt sina direktiv i huvudsak bygga sina förslag utredningar och analyser som görs av olika intressenter och myndigheter. En svårighet i detta sammanhang är den oklara situation som för närvarande råder i fråga om myndighetsansvaret för att analysera utvecklingen i de senare leden av livsmedelskedjan som en följd av att det nya konkurrensverket bildats den 1 juli 1992 och att Statens pris- och konkurrensverk SPK lagts ner. Det ansvar SPK tidigare haft för prisbevakning m.m. tas inte över av den nya myndigheten. Ansvaret för konsumentprismätningarna har från den l juli 1992 helt övertagits av SCB. Den månatliga indexrapporteringen som handhas av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden fortsätter. Kommissionen vill peka att det därutöver finns ett fortsatt behov av analyser av effekter konsumentpriser och prisbildning av framtida förändringar livsmedelsområdet.

SOU 199287 Kapitel 5 43

5 Vissa

utgångspunkter för kommissionens förslag

I föregående kapitel har kommissionen diskuterat vissa generella effekter på livsmedelssektom ett medlemskap. I några fall redovisas av också bedömningar av vilka åtgärder som i stort kan behöva vidtas under anpassningsperioden. I det följande redovisar kommissionen vissa utgångspunkter för sina överväganden. De är i huvudsak generella och ligger tillsammans med övervägandena i kapitel 4 till grund för de förslag som lämnas. Det faktum att EG nu fattat beslut sin jordbrukspolitik för de om närmaste åren underlättar arbetet med svensk anpassning, även om detaljer i beslutet kan komma att dröja. De viktigaste skillnaderna mellan Sverige och EG i sättet att angripa problemen med överskott, jordbrukarinkomstemas utveckling framgår med all tydligm.m. nu het. Förenklat uttryckt har Sverige valt mer marknadsmässiga lösningar medan EG valt att försöka reglera bort problemen. Med hänsyn till den stora skillnaden i komplexitet mellan Sveriges och EGs jordbruk och jordbrukspolitiska miljö avstår kommissionen från att närmare jämföra och bedöma vägvalen. Principiellt sett anser dock omställningskommissionen den att svenska vägen har stora fördelar från effektivitetssynpunkt. Priser och andra ekonomiska styrmedel är överlägsna styrinstrument när det som gäller marknadsanpassning och resursanvändning. EGs reform verkar delvis i denna riktning och kan kanske därför ses som ett första steg mot mer renodlade marknadsmässiga lösningar. Även del om en frågetecken kvarstår, t.ex. när det gäller detaljer i CAP-refonnen och problem som måste lösas i förhandlingarna, måste siktet innu vara ställt EGs reformerade jordbrukspolitik. Denna har inslag vi som i Sverige och även olika medlemsländer kan vara skeptiska eller kritiska till. I omställningskommissionens mer kortsiktiga anpassningsarbete måste dock bortses från detta. Möjligheten att påverka EGs politik kommer först när Sverige blir medlem i Gemenskapen. Vid förhandlingama om medlemskap finns också möjligheter till övergångsvisa arrangemang. Det förberedelsearbete som pågår sedan Sverige ansökte om medlemskap i EG har siktet inställt medlemskap fr.o.m. årl995. Följ-

44 Kapitel 5 SOU 199287

aktligen har omställningskommissionen denna tidpunkt som en utgångspunkt i sitt arbete. Med hänsyn till kommissionens uppgift har effekter eventuella förändringar denna tidpunkt eller uteblivet av av medlemskap inte analyserats. Anpassningsåtgärdema bör dock utforså att något års försening inte innebär några större problem. Ett mas uteblivet medlemskap innebär självfallet att en genomgripande omprövning kan behövas. Kommissionen bedömer dock att i ett sådant viss anpassning till EGs förhållanden behövs bl.a. grund läge en EES-avtalet och åtföljande bilaterala avtal på jordbruksområdet. av Omställningskommissionens uppgift är att lämna förslag till sådana åtgärder och förändringar inom vår livsmedelspolitik som behövs för jordbruket och livsmedelsindustrin till förhållandena inom att anpassa EG för att jordbruket skall konkurrenskraftigt vid tidpunkten vara för medlemskapet. Anpassningsåtgärdemas syfte är att få ett jordbruk som har förutsättningar att överleva och utvecklas med de nya förutsättningar och medlemskapet innebär. Anpassningen till EGs politik spelregler som och förhållanden i övrigt, t.ex. marknader och kostnadsnivåer, kan göpå olika sätt. Graden nödvändig anpassning varierar också ras av starkt mellan olika produktområden. Det leder till olika bedömningar behov och tidsperspektiv för anpassningen. Kommissionen behandav lar dessa frågor detaljerat i anslutning till de frågor som tas upp. mer generella utgångspunkter ligger dock till grund för försla- Några mer

gen. Generellt anpassningsnivåer urskiljas. En första gäller sett kan tre målen för politiken. Sedan kan tala om systemen för att nå måman len, vanligen regleringar olika slag. En tredje nivå rör priser, biav drag, kvoter Som framgår EGs avis harmoniserar de jordosv. av brukspolitiska målen i Sverige och EG ganska väl. På grund härav och den korta tidsrymd kommissionens förslag omfattar, finns som det inte någon anledning att formulera om de nuvarande jordbrukspolitiska målen. Det ingår inte heller i uppdraget. När det gäller anpassning olika regelsystem är det generellt en av fördel detta kan ske före inträdet inom något eller några sett en om produktområden. Medlemskapsförhandlingama jordbruksområdet rör vanligen övergångslösningar till följd av olika former för stöd och regleringar i EG det medlemslandet. Dessa förhandresp. nya lingar underlättas naturligtvis mindre skillnaderna i system är. Färre frågor behöver I övrigt gäller att inga förändringar tas upp.

SOU 199287 Kapitel 5 45

bör göras som försvårar förhandlingarna. EG har fler och kompmer

licerade regleringar än har i Sverige. Införandet av dem kräver tek-

niskt utvecklingsarbete omfattande utbildning olika berörsamt en av da parter. Om merparten dem förändras vid tidpunkt kan av samma genomförandeproblem förväntas såväl för myndigheter för näsom ringslivet. Betydande förluster olika slag kan då uppkomma. av De förändringar av priser och villkor görs under anpassningssom perioden måste ge rätt signaler till marknadens aktörer. Priserna och kostnaderna måste närma sig EGs nivåer. Självfallet får inte ändringar i produktpriser och villkor i övrigt för produktionen sådana vara att resurser tas i anspråk för en produktion som inte klarar konkurrensen inom EG. När det gäller anpassningen av nivån produktionsmedels-, produkt- och konsumentpriser samt på bidrag och avgifter är det generellt sett inte nödvändigt med en fullständig anpassning före inträdet. Prisnivån för jordbruksprodukter bestäms marknadssituationen. av Uppåt begränsas nivån av gränsskyddet. Den lägsta nivå som kan uppstå en oreglerad marknad ligger vid världsmarknadspriset. Med en intern reglering kan den lägsta nivån begränsas till en prisskyddad nivå som avviker från världsmarknadspriset. EGs marknadspriser ligger såväl i konsument- producentled som för flera jordbruksprodukter lägre än de svenska, vilket innebär att vid en fullständig anpassning till EGs marknad och jordbrukspolitik kommer våra pris- och stödnivåer att sjunka. Paradoxalt är samtinog digt det totala svenska gränsskyddet lägre än EGs. Den fullständiga anpassningen kräver således en sänkning prisnivån samtidigt av som gränsskyddet i vissa fall måste höjas. Förklaringen till detta är att såväl regleringssystemen marksom nadssituationema skiljer sig ät. EGs reglering innehåller överett skydd för den egna produktionen. Den s.k. gemenskapspreferensen medför att priset på importerade ligger över priset inhemska varor varor. Gränsskyddet skyddar högre nivå än det interna marknadsen priset. Därutöver karaktäriseras EG-marknaden för flera produkter av stora överskott, vilket bidragit till att pressa ner priserna. Detta innebär att om gränsskyddet används ett medel för att som anpassa den svenska prisnivån till EGs måste man sänka det och därigenom ytterligare öka avståndet mellan dagens nivåer. Ett svenskt EGmedlemskap skulle innebära att det svenska gränsskyddet för flera produkter skulle höjas. Kompensationskrav skulle därigenom kunna kom-

Kapitel 5 sou 199287 46

EG från länder traditionellt haft handel med ma att riktas mot som Sverige. En generell neddragning gränsskyddet för att åstadkomma av svenska prisnivån skulle kunna öka sådana krav en anpassning av den och medför därför i nuläget vissa svårigheter. Kommissionen gör be-

dömningen att det inför förhandlingarna är olämpligt att sänka gräns-

skyddet. Ett åstadkomma nedåt pris- och kostnadsniannat sätt att en press vån öka konkurrensen marknaden, t.ex. genom att ge riktade är att med reducerad importavgift till EG. Genom att ge förmånen kvoter till EG riskerar inte framtida kompensationsbetalningar. man Mot bakgrund behovet pris- och kostnadsanpassning inom fleav av produktområden och med hänsyn till GATT-överenskommelsen år ra innebar prisstödet till jordbruket frystes vid den då gäl- 1989 som att lande nivån bedöms inte heller eventuella höjningar av gränsskyddet

som lämpliga i nuläget. Om det skulle visa sig angeläget att genomföra förändringar av gränsskyddet vid tidpunkt före ett EG-inträde kan denen senare men i samband med förhandlingarna. na fråga tas upp Kommissionen återkomma till dessa frågor i samband med avser att att animaliesektoms EG-anpassning behandlas. Åtminstone frågor, nämligen det regionalpolitiska stöett par stora och omställningsmzirken får inräknas i den svenska basarealen det om spannmål m.fl. prisreglerade grödor, får sin lösning för odling av med förhandlingarna är avslutade. Detta väntas inte bli först i och att fallet förrän tidigast slutet årl993. Det får ankomma var mot av utfallet förhandlingarna. Även omställoch en berörd att bedöma av ningskommissionen måste med hänsyn till tidskraven göra antaganden förhandlingsutfallet i vissa frågor, grund för förslagen. I om som en redovisas sådana större vikt. I övrigt redovisas det följande ett par av de i anslutning till de frågor som tas upp. antagandet Sverige självt får ta det ekonomiska ansva- Det ena är att sin jordbruksproduktion före inträdet i EG. Det innebär bl.a. ret för avsättningsvillkoren under året före inträdet måste vara sådaatt m.m. inte spekulation genom lagring na att de ger nämnvärt utrymme produktionsplanering. I klartext innebär det att villkoren detta år och inte får avsevärt sämre än inom EG. vara andra antagandet rör den nämnda frågan om den mark Det nyss ingår i omställningsprogrammet kommer att ingå i den svensom för träda och arealbidrag. Kommissionen utgår från att ska basarealen

SOU 199287 Kapitel 5 47

så blir fallet, utom vad gäller den mark som skogsplanterats. Vidare utgår kommissionen från att mark inom omställningsprogrammet får räknas som träda efter ett EG-medlemskap förutsatt att marken sköts och används i enlighet med EGs regler. Till grund för antagandena ligger bl.a. följande förhållanden. EGs basareal avser den areal som odlas med spannmål, oljeväxter eller baljväxter eller omfattades av ett offentligt finansierat trädesprogram något av åren 1989, 1990 eller 1991. Den nuvarande svenska stödarealen grundar sig med något undantag, sockerbetor och potatis, på exakt samma definition och avser förhållandena år 1990. EG har vidare inga uttalade mål om att minska

sin åkerareal. Vid de offentligt redovisade kontakter där frågan be-

handlats har också den svenska ståndpunkten att åker är åker tills den blir skog inte ifrågasatts. EGs yttrande över Sverige som medlemsland i EG avisen pekar inte heller på några problem den här punkten. Eftersom frågan hör hemma i förhandlingarna har emellertid inte några besked lämnats. Enligt direktiven skall arbetet inriktas att Sverige vid inträdet har en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri. I prop. 19919296 om vissa jordbrukspolitiska frågor uttalar jordbruksministem att en utgångspunkt för kommissionens arbete bör vara att omställningen inte medför att svenska jordbruk, som har förutsättningar att vara konkurrenskraftiga i EG, slås ut. Kommissionen har inte haft möjlighet att närmare analysera hur de företag ut ser som är konkurrenskraftiga i ett EG-perspektiv. Sådana studier pågår på olika håll bl.a. inom SJV och LRF. Kommissionen kommer senare att behandla denna fråga. Inom primärproduktionen är det inom spannmålsområdet som en svag lönsamhet grund av betydligt lägre priser än EGzs, under perioden fram till inträdet skulle kunna föranleda en långsiktigt omotiverad utslagning. Kommissionen kommer att beakta detta i sina förslag. För övriga produktionsgrenar, främst mjölk och Övriga animalier, är omställningen till följd av 1990 års beslut i huvudsak genomförd. För dessa produkter ligger priserna i EG lägre än i Sverige. En förtida utslagning av konkurrenskraftiga företag på grund av pågående omställning blir därför inte aktuell. För att klara konkurrenskraften i EG måste generellt sett produktionskostnadema sänkas i dessa produktionsgrenar. I nyssnämnda proposition anges också att en utgångspunkt för kommissionens arbete är att jordbrukamas omställning skall öka så att marknadsbalans spannmålsområdet så snart som möjligt uppnås.

48 Kapitel 5 SOU 199287

Med hänsyn till EGs strävanden och åtgärder anser kommissionen att de förändringar som görs i omställningsprogrammen skall främja marknadsbalansen. Däremot är det inte i ett EG-perspektiv lika angeläget att ca 30 % av den svenska åkermark som används för öppen växtodling, dvs. allt utom vallodling, varaktigt ställs om till annat än livsmedelsproduktion. EG har inga konkreta mål detta område även om skogsplantering, extensifiering och FoU-verksamhet stöds. I stället använder man sig av årlig träda och jordbank. Med hänsyn härtill samt till att marknaden för alternativen, främst bioenergin, inte förefaller att utvecklas det sätt som förutsågs vid tiden för kontraktteckningen och till osäkerheten om marken får ingå i basarealen för stöd, bör möjlighet finnas att avbryta omställningen för de jordbruen kare så önskar. Kommissionen anser emellertid att villkoren därsom vid bör utformas så att ett fullföljande av omställningen stimuleras. När det gäller förslagens kostnader och finansiering år en utgångspunkt att förslagen inte bör föranleda ökade utgifter statsbudgeten. Effekterna kommissionens arbete av årets rekordlåga skörd på grund torkan skall avslutningsvis beröras. Enligt Jordbruksverkets av beräkningar i mitten juli skulle årets skörd komma att bli mellan av för olika grödor. En betydande osä- 55 % och 75 % av normalskörden kerhet finns de ekonomiska konsekvenserna. Ekonomiska förlusom storleksordningen 3 miljarder kronor nämns. Stora regionala ter av skillnader finns. Den senaste tidens utveckling pekar mot att skörden inte blir så låg som bedömningen i juli antyder. Konsekvenserna av torkan behöver därför inte bli fullt så stora som då antogs. Intäktsbortfallet försvårar dock investeringar i syfte att öka effektivitet och konkurrenskraft. Även effekterna torkan många sätt kan komma att påverom av ka både jordbruket och behandlingen föreliggande förslag har komav missionen valt att inte beakta dess effekter företagen under kommande år vid utformningen av förslagen. Skälet härtill är främst att det gäller extraordinär situation kommissionen utgår ifrån att en som statsmakterna om så behövs behandlar i särskild ordning. Vidare är effekterna inte ännu augusti kända med tillräcklig säkerhet. Torkans effekter kan dock olika sätt påverka både kostnader och finansiering för framför allt åtgärderna under 199394.

SOU 199287 Kapitel 6 49

6 Vegetabilieproduktionens anpassning

6.1 Nuvarande förhållanden i Sverige

6.1.1 1990 års politiska beslut Resursanpassningen spannmålsproduktionen och långsiktig jämav en vikt marknaden skall enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut erhållas genom en avreglering där inlösensystemet avskaffas. Gränsskyddet skall i avvaktan GATT-förhandlingama bibehållas och fastställas genom ett administrativt pris referenspriset. Med hänsyn till den omfattande överskottsproduktionen spannmål skall marknadsregleav ringen avvecklas stegvis genom successivt sänkta inlösenpnser under en övergångsperiod vilket kompletteras med andra former stöd. av Den tidigare regleringen på jordbrukets område bestod två av gmndelement; gränsskyddet och den interna marknadsregleringen. I den nya politiken behålls gränsskyddet medan den interna marknadsregleringen avvecklas. Avvecklingen vegetabilieområdet sker successivt för att vara fullt genomförd den l juli 1994. Inlösenpriserna på spannmål sänks under perioden 1990-1993 från 130 till 90 kronor100 kg. From. 1994 års skörd slopas inlösenskyldigheten från samhällets sida helt. Skulle det då finnas ett överskott kvar marknaden får det avsättas på världsmarknaden till de priser där råder. som På oljeväxtområdet är målsättningen att produktionen skall upprätthållas motsvarande nivå vid reformens genomförande under som en fyraårig övergångsperiod fr.o.m. regleringsåret 199192. För att säkerställa nivån skall det ske kontraktsteckning i offentlig regi. en För 1991 och 1992 års skördar har kontrakt tecknats med odlama avseende areal. För 1993 och 1994 skall kontrakt tecknas med handeln eller annan leverantör avseende viss kvantitet frö. Inköp och fören säljning av oljeväxtfrö skall ske till lägsta möjliga kostnad. För 1993 års skörd tillämpar Jordbruksverket ett system med anbudsförfarande.

6 SOU 199287 50 Kapitel

6.1.2 Inkomst- och omställningsstöd under omställningsperioden Så länge överskott råder på spannmålsområdet kommer priserna på marknaden inlösenprisema. Beslutet lägre inlösenpriatt styras av om för överskottsspannmålen leder därför till fallande marknadspriser prissänkningama inte skall slå igenom ett oacceptabelt ser. För att på jordbrukamas inkomster under anpassningsperioden utgår ett sätt inkgmststöd under 199091-199293. Inkomststödet betalas ut per hekoch differentieras efter skördenivån. Grundprincipen för stödet är tar marken 1990 skall ha använts för odling prisreglerade grödor att av eller ingått i Omställning-90 programmet ett offentligt program med

betald träda. Stödet betalas ut till den som resp. år brukar marken. Jordbrukare väljer att ta åkermark ur produktion, vilken unsom der 199O använts för odling prisreglerade grödor eller ingått i Omav ställning-90 programmet, får omställningsstöd. Som villkor för att omstgillningsstöd skall utgå måste marken varaktigt ställas om till anlivsmedelsproduktion. Jordbrukaren måste dessutom minska nat än odlingen prisreglerade grödor motsvarande den areal för vilken av omställningsstöd utgår.

Stödet utbetalas i samband med anmälan godkänns. Åtgärden be-

att höver dock inte genomförd förrän övergångsperioden är slut. vara När omställningen är gjord skall den godkännas och efter periodens slut, 1 juli 1996, är jordbrukaren fri att använda marken på vilket sätt önskas. Vidtas däremot ingen åtgärd eller den inte blir godkänd som är brukaren återbetalningspliktig med hela beloppet. För vissa omställningsåtgärder plantering av energi- och lövsom skog och anläggning våtmark kan dessutom anläggningsstöd utgå. av Bidraget betalas åtgärden är genomförd. Totalt finns 500 miljout när kronor anslagna för anläggningsstödet. ner Av följande uppställning framgår inkomst- och omställningsstöden i kronor hektar inlösenpriset för spannmål vete i kroper samt nor100 kg.

- 199495 - - -

6.1.3 Marknadssituation Spannmâlssektorn

Odlingen av spannmål uppgår i nuläget till 1,1 miljoner ha. Det är ca en minskning med ca O,4-0,5 miljoner ha jämfört med mitten 1980av talet. Minskningen förklaras till största delen att arealen ingår i av omställningsprogrammet. Vid normal hektaravkastning och aktuell areal kan den totala spannmålsskörden beräknas till ca 5,1 miljoner ton. Av skörden används ca 0,7 miljoner ton för livsmedelsändamål, 3,3 miljoner ton för foca der, utsäde m.m. och resterande del, 1,2 miljoner ton, avsätts ca exportmarknaden. Det finns ännu inga säkra uppgifter om 1992 års spannmålsskörd. Bedömningar gjorts Jordbruksverket under tyder som av sommaren på en skörd blir väsentligt under norrnalskörd. som

Tabell 1 Spannmålsbalans, miljoner kg

Konsumtion

Livsmedel 700 700 700 700 - Foder, m.m. 3 400 3 350 3 200 3 300 -

Export 2 250 l 100 l 150 -

Prognos.

Kapitel 6 SOU 199287 52

Skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris kan för 199192 beräknas till 0,85 kronorkg. Totalt uppgick kostnaderna ca för avsätta överskottet från 1991 års skörd på världsmarknaden till att 1 000 miljoner kronor inkl. hanteringskostnader m.m.. ca

För finansiera kostnaderna tas förmalningsavgifter ca 700 mil-

att

joner kronor och handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter ca

350 miljoner kronor i anspråk. Dessa avgifter räcker för att täcka kostnaderna för 199192.

Tabell 2 Finansiering spannmålsexporten 199192, miljoav ner kronor

INTÄKTER

KOSTNADER

Export av spannmål 935 25 Lagring, m.m.

Differens +90

Oljeväxtsektørn Odlingen oljeväxtväxter uppgår normalt till 160 000 ha. Det ger av ca vid normal grödfördelning och nonnala hektaravkastningar en total fröskörd på 320 000 torkad med 8 % vattenhalt. Oljeväxca ton vara konkurrensförmåga spannmålen har under senare år av oliternas mot ka skäl förstärkts. Arealen oljeväxter har för 1992 enligt preliminära uppgifter beräknats till totalt 130 000 ha vilket är en minskning ca jämfört med föregående år. För 1993 års skörd har reglerna för kontraktsteckningen ändrats till gälla viss kvantitet. Jordbruksverket har genom ett anbudsatt en förfarande tecknat kontrakt för kvantitet om 300 000 ton oljeväxen ter.

SOU 199287 Kapitel 6 53

6.1.4 Omställningen Omställningsstöd Under 199192 anmäldes och beviljades omställningsstöd för ca 350 000 ha. Jämfört med Omställning-90 programmet var det en öktotala kostnaderna för omställningsstödet ning med ca 90 000 ha. De uppgick till ca 3,1 miljarder kronor. När anmälningstiden gick ut för omställningsstöd 199293 hade ytterligare 25 000-30 000 ha anmälts. Totalt inför 1992 års växtodca lingssäsong ligger ca 375 000-380 000 ha i omställning. Effekterna omställningen i form av uteblivet överskott är svåra av att beräkna eftersom det inte finns någon exakt uppskattning av avkastningsförmågan på den areal ingår. Utgår från genomsnittlig som man skörd för samtliga spannmålsslag, ca 4 000 kgha, innebär det att omställningen har reducerat skörden med ca 1,5 miljoner ton. Uttryckt i inbesparade överskottskostnader motsvarar det i 199293 års prisnivå 1 000 miljoner kronor. Om man däremot förutsätter att omställca ningen skett på arealer med lägre avkastningsfönnåga och hektaravkastningen beräknas till 3 000 kgha blir totaleffekten ca l miljon ca ton. Inbesparade exportkostnader uppgår då till ca 700 miljoner kronor. Jordbruksverket har under våren 1992 genomfört en enkätundersökning i syfte att kartlägga användningen av omställningsarealen. Undersökningen visar att extensivt bete är det vanligaste omställningsaltemativet. Mindre arealer kommer att skogsplanteras antingen med vanlig skog eller med energiskog. Andra projekt som kommit igång är odling av raps för energiändamål, odling av lin för fiber- och oljeframställning, gräs för energiändamâl m.m. De sistnämnda användningsområdena väntas dock inte ta några större arealer i anspråk. Förhållandevis stor areal ligger fortfarande i s.k. vänteläge.

Tabell 3 Påbörjad eller planerad användning av omställningsarealen, procent Åtgärd

54 Kapitel 6 SOU 199287

Anläggningsstöd För att möjliggöra vissa omställningsâtgärder där kostnaderna för åtgärderna inte kan täckas av omställningsstödet finns ett anläggningsstöd. Exempel åtgärder som omfattas anläggningsstöd är planteav ring av lövskog och energiskog, anläggning våtmark av m.m. Totalt finns 500 miljoner kronor tillgängliga. Intresset för stödet har varit stort och när tiden gick ut hade ansökningar motsvarande ca 800 miljoner kronor kommit in. Under 199192 januari 92 har stöd beviljats med ca 300 miljoner kronor och därav har hittills 50 miljoner kronor utbetalats. Stödet betalas ut först när åtgärden vidtagits.

6.2 Nuvarande förhållanden inom EG

6.2.1 Regleringen av vegetabilier Inom hela EG tillämpas i princip regler för prisregleringen samma jordbruksprodukter och alla länder har gränsskydd mot ländersamma na utanför Gemenskapen. EGs nuvarande reglering grundas, precis som den reglering som tidigare funnits i Sverige, dels på en intern marknadsreglering, dels ett gränsskydd. En gång per år fastställer EG rådet priser för jordbruksproduktema. Inom EG tillämpas en rad administrerade priser med olika funktioner. Interventionspriset avser det pris som EG betalar för överskottsspannmål. EG har skyldighet att köpa upp all spannmål som marknaden erbjuder. l praktiken är det dock ett lägre pris som tillämpas, uppköpspriset, vilket utgör ca 94 % av interventionspriset. Riktpriset är avsett att spegla det pris som råder den marknad med störst underskott i EG, dvs. det högsta pris som marknaden förmår att betala. Tröskelpriset det pris gränsskyddet avser som avvägs utifrån. Nivån på tröskelpriset skall i princip avpassas så att det skall bli lika dyrt att importera varan som att köpa den från den största underskottsmarknaden inom EG den marknad som har det högsta priset.

SOU 199287 Kapitel 6 55

Figur 2 EGs prissystem

Riktpris lröskelpris x

v Ugpkjipêpglâ SÅ

lmportavqift Exportbidrag

VM-pris crf Mxlw//V - VM-pris fob

EC-marknad Före reform

För överskottsspannmäl utgår exportbidrag så att skillnaden mellan det inhemska priset och världsmarknadspriset utjämnas. Allt mer ekonomiskt kostsamma överskott ledde i slutet 1980-taav let fram till att EG införde ett system med s.k. medansvarsavgift. en EG beslutade då att begränsa prisgarantin för spannmål till en viss vo-

lym. Överstiger produktionen denna nivå sänks produktpriset. Under

de senaste åren har produktionen varit större än den garanterade kvantiteten vilket medfört fallande priser.

6.2.2 Marknadssituationen Spannmålssektorn Trots att de institutionella priserna är de samma inom hela EG varie rar marknadspriserna. Genomgående är att länder med överskott, Frankrike, Danmark, Storbritannien och Tyskland har lägre priser än underskottsländer, t.ex. länderna i Sydeuropa. I överskottsområdena är det uppköpspriset som styr marknaden och bildar ett lägsta pris. I underskottsområdena kan priserna röra sig upp mot tröskelprisnivån som utgör ett högsta pris.

56 Kapitel 6 SOU 199287

Som exempel på marknadspriser inom EG visas i tabell 5 avräkningspriset till jordbrukaren för mjukvete i november 1991. Priserna är inte helt jämförbara eftersom det kan finnas skillnader i handelsled, kvaliteter och storlek partierna men tabellen ger dock en översiktlig bild av hur ländernas pris ligger inbördes.

Tabell 4 Exempel på marknadspriser för spannmål i EG, kr0n0r100 kg, 1991

Land

Källa SJV

Övriga vegetabilier

Olieväxter EG beslutade under hösten 1991 reglering oljeväxtområom en ny det. Beslutet föranlett anmälan från USA till GATT. EG bevar av en slutade den anledningen att lägga om stödet till oljeväxtodlingen av från produktionsbidrag till industriledet till arealbidrag till jordbruket. Tidigare hade industrin fått köpa oljeväxtfrö från jordbrukama till inhemsk prisnivå. Industrin fick därefter ett produktionsbidrag vid användningen inhemska råvaror eftersom dessa inte är belagda av med införselavgifter. I det systemet får jordbrukaren världsmarknadspris för frövanya kompenseras ett arealbidrag. Priset oljeväxtfrö beran men genom räknas med ledning av spannmålspriset gånger faktorn 2,1. För 199293 kommer ungefär lika mycket av intäkterna per hektar via pri-

SOU 199287 Kapitel 6 57

via arealbidrag. I Danmark uppgår arealbidraget för höstoljeset som växter till ca 4 000 kronorha. Under våren har i GATT underkänt EGs nya oljeväxtregleman ring. Trots det kommer det systemet att användas under innevanya rande år.

Socker På sockerområdet tillämpas ett system med kvoter. Kvantiteter inom de s.k. A- och B-kvotema omfattas av prisregleringen medan socker inom C-kvoten är överskott och får exporteras till tredje land utan något stöd. Sockerregleringen är självfinansierad. För att bekosta de prisneglerade åtgärderna exportbidrag tas en intern avgift ut det B-kvoten. Avgiften kan utgå med socker som levereras inom A- och maximalt 2 % i A-kvoten och med maximalt 37,5 % i B-kvoten. För övrigt prissättningssystem med interventionspris, riktgäller samma pris och tröskelpris för spannmål. Priser fastställs både för vitsom socker och för sockerbetor.

Stärkelse Regleringen på stärkelseområdet är nära sammanlänkad med spannmålsregleringen. Införselavgifter och bidrag till stärkelse som används inom teknisk industri beräknas med ledning av noteringar och avgifter på spannmål. Dessa räknas sedan om via åtgångstal. Samma reglering gäller för samtliga stärkelseslag med den skillnaden att olika åtgångstal används. EG tillämpar regler som i Sverige vad beträffar stärkelse samma används för tekniska ändamål, dvs. industrin får köpa stärkelse som till rabatterat pris. Till skillnad från Sverige tillåter EG exportbidrag stärkelse. EG dessutom ett extra stöd till produktion av potatisger stärkelse för att kompensera extra kostnader i produktionen jämfört med övriga stärkelseslag.

Magpgtatis EGs reglering omfattar inte matpotatis. Det enda skyddet som finns är en tull.

58 Kapitel 6 SOU 199287

Övriga grödor

Vallfrö är en prisreglerad gröda inom EG. Stödet utgåri förhållande till hur mycket frö som producerats. Samma stöd tillämpas i Sverige dock i kombination med ett arealbidrag. Enligt nu gällande beslut lämnas stöd i Sverige t.o.m. den 30 juni 1994. Grönmjöl torkat gräs som används till foder erhåller i EG ett produktionsstöd. Stödet beräknas som skillnaden mellan ett inhemskt fastställt riktpris och världsmarknadspriset. Stöd utgår till fodertillverkare använder ärter, bönor och lupisom odlats inom EG. Stödet utgör skillnaden mellan EGs fastställner som da pris och världsmarknadspriset. Införselavgift utgår inte och exportbidrag eller intervention finns ej.

6.2.3 EGs reform av jordbrukspolitiken vegetabilieområdet På spannmålsområdet innebär EGs reform att de centrala delarna av regleringen gränsskydd, interventionsuppköp och exportbidrag som behålls. De priser i dag används får dock en delvis annan betydelsom se i det nya systemet. Det centrala i reformen är riktpriset bl.a. utgör grunden för som beräkningen arealstödet. Riktpriset är 94 kronorIG kg omräkav ning till kronor har gjorts med den gröna växelkurseni EG, l ecu SEK 8,50 när reformen är helt genomförd 199596. Denna nivå har EG bedömts sammanfalla med ett framtida pris på en stabiliserad av världsmarknad. Interventionspriset det pris som gäller vid uppköp av överskott ligger 10 % under riktpriset. Samma priser kommer att gälla för samtliga spannmålsslag. Jämfört med nuläget nnebär det en sänkning interventionspriset från 132 kronordt till 85 kronordt. av Tröskelpriset det gränsskyddas hamnar 132 kronordt pris som när reformen är helt genomförd. Det innebär också att EGs inhemska produktion blir mindre gynnad, än vad som är fallet i dag, jämfört med importerade varor. EG-preferensen minskar således. Den fastställs i reformen till 45 ecuton SEK 383.

SOU 199287 Kapitel 6 59

Figur 3 EGs prissystem enligt reformbeslutet

- lröskelpris

VM-pris cif V lnterventi0

VMpS m,

Eli-marknaden efter reform

Jordbruksföretagen kompenseras för prissänkningama genom arealbidrag. I princip skall bidraget utgöra skillnaden mellan dagens prisnivå interventionspris och det riktpris som gäller då reformen genomförts. Det genomsnittliga arealbidraget för hela EG har beräknats utifrån en avkastning på 4,6 tonha. Bidraget får fastställas nationellt och differentieras med hänsyn till avkastningen. För att bli berättigad till arealkompensationen krävs att jordbrukaren lägger areal i träda. Jordbrukaren kan välja mellan att ha en ettårig träda som roterar i växtföljden eller ha flerårig träda ligen som ger kvar år från år. Väljer jordbrukaren en ettårig träda är kravet att 15 % skall trädas. Hur stor andel som krävs vid alternativet med flerårig träda kommer att beslutas senast den 31 juli 1993. Trädan får inte användas till produktion av prisreglerade produkter. Den areal som är utgångspunkt för arealbidraget och trädesarealen utgörs av spannmål, oljeväxter, proteingrödor och areal som ingått i något offentligt trädesprogram under något åren 1989-1991. Basav arealen kan antingen fastställas individuellt för jordbrukama i ett medlemsland eller fastställas för en region. En region kan antingen bestå av ett helt medlemsland eller av del därav. Trädesbidraget utgår med samma belopp som arealbidraget. Uppnås inte trädeskravet utgår sanktioner. De jordbrukare som har en årlig produktion som understiger 92 ton, vilket motsvarar 20 ha vid genomsnittsavkastning, slipper trädeskravet.

60 Kapitel 6 SOU 199287

Det nuvarande systemet med medansvarsavgift avvecklas fr.o.m. 1992 års skörd. På oljeväxtområdet skall översyn göras av nuvarande regler så en att dessa stämmer överens med vad som gäller för övriga grödor dvs. med såväl arealbidrag som trädeskrav. Förändringar sker dessutom på stärkelseområdet där vissa omläggningar görs stödet. Totalt sett förändras dock inte nivån. av För socker har det ännu inte lämnats några förslag.

6.3 Ytterlighetsaltemativ för anpassning av vegetabilieproduktionen

Som bakgrund till kommissionens förslag till anpassning av vegetaen bilieproduktionen analyseras vissa konsekvenser av att inte förändra 1990 års beslut före inträdet fullständig harmonisering med resp. en EGs regler fr.o.m. 199394. Dessa båda alternativ kan sägas utgöra ytterligheter för det svenska handlandet fram till ett EG-medlemskap.

6.3.1 Jämförelse av Sveriges och EGs system Ett viktigt mål för förändringen politiken i såväl EG som i Sverige av uppnå bättre produktionsbalans. Några väsentliga skillnader i är att en de medel används för att nå målet finns mellan Sverige och EG. som Det finns skillnad i tid mellan de båda reformema. I Sverige även en är övergångsperioden nästan slut då EGs reform påbörjas. I Sverige söker uppnå balans marknaden genom att ta bort man möjligheten överskott med hjälp exportsubventioner. att exportera av Det gäller både subventioner bekostas budgetmedel och kolleksom av tivt jordbrukama själva. Medlen för att uppnå balans i Sverige är av dels sänkta inlösenpriser efter övergångsperiod helt försvinsom en ner, dels stöd till omställning av åkermark. I EG bibehåller grundelementen i den nuvarande regleringen, man gränsskydd och exportbidrag, fördelar om en del av prisstömen man det till ett arealbidrag. Genom de produktionsbegränsande åtgärderna kommer exportbidragets roll att minska i betydelse. För att bli berättigad till arealbidraget krävs att viss del av marken läggs i träda. en Den trädade arealen skall skötas miljömässigt riktigt, t.ex. vara bevux-

SOU 199287 Kapitel 6 61

EGs medel för att nå balans är dels ett trädesprogram, dels en exen. tensivare odling som uppnås genom att produktprisema sänks. Det finns skillnader mellan Sverige och EG i villkoren för odlingomfattning. I EG finns ingen begränsning att odla spannmål ens areal tidigare använts för t.ex. vallodling och inte ingår i den s.k. som basarealen. För sådan odling utgår inte något arealbidrag och jordbrukaren ersätts för denna odling bara via produktpriset. I Sverige är omställningsprogrammet kopplat till att spannmålsodlingen skall begrän- För varje hektar anmälts till omställning skall odlingen av sas. som prisreglerade grödor minskas i motsvarande grad räknat utifrån 1990 års förhållanden. En jordbrukare tar omställningstöd kan sålunda som inte utöka spannmålsarealen sådan areal som tidigare utnyttjats för

vallproduktion. Producentpriserna i Sverige och EG kommer under de närmaste åren att nänna sig varandra under förutsättning att Sverige har överskott. Om balans uppnås i den svenska produktionen, enligt 1990 års beslut, kan dock de svenska priserna ligga ca 25 % högre än EGs. Utvecklingen Sveriges och EGs reformer framgår av vidståenav de tablå.

6.3.2 Ingen förändring 1990 års beslut av Förutsättningar I bedömningen för perioden fram till 1995 har antagits att nuvarande politiska beslut fullföljs och att de regler som nu tillämpas inte kommer att ändras. Det betyder att inkomststödet upphör 199293 skördeåret 1992, omställningsstödet upphör 199394 skördeåret 1993, inlösensystemet upphör den l juli 1994 skördeåret 1993, omställningsperioden upphör den l juli 1996 skördeåret 1996. - Det är dock inte bara dessa beslut som måste beaktas vid en bedömning hur jordbrukama agerar under de närmaste åren. Sveriges beav slut söka medlemskap i EG och de beslut fattas inom EG om att som kommer att spela väsentlig inte minst psykologisk roll för den en - svenska marknaden även före ett svenskt medlemskap. I de bedömningar görs i detta avsnitt antas att EGs regler gäller i Sverige som fr.o.m. den 1 januari 1995. Resonemanget utgår också från att 1991 års världsmarknadsprisnivå fortsätter att gälla.

62 Kapitel 6 SOU 199287

u ä ä

o

å n

u 8

o

v

å m

u

8 8

o

m

.w

SOU 199287 Kapitel 6 63

Ejfekter på produktion och priser Produktion, överskott och priser Den besådda arealen för 199293 beräknas enligt de första prognoserna bli av samma storleksordning som under 199192. Vid normal hektaravkastning skulle det ha givit en spannmålsskörd ca 5,1 miljoner ton. Användningen på den inhemska marknaden beräknas oförvara ändrad. Överskottet kan sålunda vid normala förhållanden beräknas till ca 1-1,2 miljoner ton. På grund av torkan 1992 komsommaren mer emellertid inget överskott att uppstå. Den bedömning kan som nu göras skördens storlek pekar importbehov under 199293. Inav ett komststöd utgår med i genomsnitt 700 kronorha. För 199394 faller inlösenpriset med ytterligare 0,10 kronorkg till 0,90 kronorkg. Jordbrukare som ansluter sig till omställningsprogrammet får 4 000 kronorha. Inkomststöd utgår däremot inte. Förutsätts normalskörd 1993 kan kostnaden för överskottet beräknas till ca 600 miljoner kronor. För varje 10 000-tal hektar odlingen minskar faller exportkostnadema med ca 25 miljoner kronor. 1994 års spannmålsskörd avsätts till största delen efter den l janua- 1995, dvs. efter tidpunkten för ett eventuellt svenskt medlemskap. Priset i Sverige kommer därför redan fr.o.m. skörden 1994 att påverkas av EGs prisnivåer. EGs interventionspris inlösenpriset kommer 199495 att ligga runt 0,95 kronorkg. Sverige kan inte ställa några krav på EGs trädes- och arealbidrag för 1994 års odling eftersom medlemskap inte förelåg då odlingen och trädan anlades. Sker inte någon anpassning av de svenska reglerna kommer man från handelns och odlamas sida att låta spannmålen ligga kvar i lager till efter den 1 januari 1995 för att komma i åtnjutande EGs av exportbidrag. Alternativet är att sälja ut spannmålen på världsmarknaden till de priser som där råder före den 1 januari 1995 eftersom det svenska inlösensystemet är avskaffat. Även 1994 års skörd oljeav växter påverkas av EGs regler eftersom en del av skörden säljs efter den 1 januari 1995.

Qmställningen Anslutningen till omställningsstödet under 1991 och 1992 omfattar totalt ca 375 000 ha. För att nå balans spannmålsområdet måste dock ytterligare ca 300 000 ha tas produktion beräknat utifrån ur en genomsnittlig hektaravkastning 3 700 kg.

64 Kapitel 6 SOU 199287

Av de omställningsåtgärder hittills vidtagits är det extensivt besom fått störst omfattning. Övriga omställningsåtgirder har endast te som i begränsad omfattning tagit mark i anspråk. På ungefär hälften av den anmälda arealen har inte omställningen påbörjats ännu. Många av dessa jordbrukare vet ännu inte vad marken skall användas till. I nuläget synes det vara svårt att hitta omställningsaltemativ utanför livsmedelssektorn är lönsamma och som tar stora arealer i som anspråk. I detüenergipolitiska beslutet från 1991 behandlas bl.a. frågan om stöd till etanolframställning. I regeringens proposition om energipolitiken 19909188 sägs följande Överenskommelsen som nu har träffats inrrebär att del av stödet för omställningen åkermark alternativt kan ges direkt till anläggav ning för etanolframställning. En förutsättning härför är att sammanhängande eventuella handelspolitiska konsekvenser först har klarats ut. Beslut har också fattats skattebefrielse för etanol som används i om form bränsle till dieselmotorer. I enlighet med förslagen i av rent årets kompletteringsproposition prop. 1991922150, FiU30 har beslut fattats att koldioxidavgift införs fossila bränslen vilket ockom så förbättrar etanolens konkurrenskraft. Vidtagna och planerade åtgärder gäller för såväl importerad inhemskt tillverkad etanol. som har det inte kommit igång Trots de stöd som ges till etanolen ännu någon produktion baserad på spannmål eller annan jordbruksråvara. Även andra energigrödor är utsatta för konkurrens utifrån efterimporten dessa är befriad från införselavgift. Det utgår inte som av någon avgift för t.ex. spannmål importeras för art eldas. som På energiskogsområdet har det utvecklats sorter som är odlingsvärda och teknik har tagits fram för anläggning och skötsel. Vad beträffar skörd och hantering produkten är kunskapen sämre men även av på dessa områden pågår utvecklingsarbeten. Energiskattebeslutet i våbedöms innebära ett ökat utbud skogsflis vilket ytterligare skärras av konkurrensen energimarknaden. Det finns i nuläget inte myckper tyder att marknaderna för energiskog nämnvärt skulle föret som bättras under omställningsperioden. Vad gäller övergång till extensivt bete finns det en begränsning i hur många djur finns tillgängliga. Ett EG-medlemskap torde försom sämra lönsamheten i nötköttsproduktionen.

SOU 199287 Kapitel 6 65

Den osäkerhet som råder beträffande reglerna vid ett EG-medlemskap bidrar också till att jordbrukama är tveksamma till att anmäla ytterligare areal till omställning. Mot ovanstående bakgrund bedömer kommissionen det i nuläget inte vara troligt att det kommer att ske någon större utökning av omställningarealen, i varje fall inte så mycket så att marknadsbalans uppnås på spannmålsområdet. Som en följd härav kommer priserna inom landet att vara pressade under år med normal skörd.

Effekter på företagen

Under 1992 är inlösenpriset spannmål 1,00 kronorkg och inkomststödet 700 kronorha. Inkomststödet motsvarar ett produktpris på ca 0,18 kronorkg 4 000 kg spannmål hektar. Det är en sänkning per med ca 0,19 kronorkg sedan föregående år. Räknat per hektar blir det intäktsminskning ca 800 kronor 4 000 kgha. På grund av en den låga skörden kan priserna stiga över inlösenprisnivån. För 1993 är inlösenpriset 0,90 kronorkg. Något arealbidrag utgår inte. Det innebär att intäkten sänks motsvarande 0,28 kronorkg jämfört med 1992 vilket motsvarar ca 1 100 kronorha. För 1994 års skörd påverkas prisläget i Sverige av de priser som råder inom EG. EGs interventionspris uppgår till 92 kronor100 kg. Följande uppställning visar inlösenpriset, direktstödet och intäkterna från l ha avkastning 4 000 kgha under perioden 1989-1995.

- Vid nonnalskörd. Avser en situation där balansråder den inhemskamarknaden.

66 Kapitel 6 SOU 199287

Av tabellen framgår att intäkterna till jordbruket ökade i början av omställningsperioden för att därefter trappas av. För 1994 års skörd antas prisnivån anpassas till de priser som råder inom EG. På grund av att en del av skörden hinner omsättas före den 1 januari 1995 eller måste lagras längre än vad som planerats bör en viss nedjustering göras av EGs interventionspris. I beräkningarna antas att det blir EGs interventionspriser som blir gällande i Sverige eftersom ett överskott inom sparmmålsproduktionen har forutsatts. För 1994 visas även det alternativet där balans uppnåtts på spannmålsmarknaden.

Konsumentejfekter Konsumentprisema kan väntas sjunka 199495 som en följd av spannmålsöverskott samt slopade fönnalningsavgifter. I ett längre perspektiv skulle jämvikt en gränsskyddad inhemsk marknad betyda högre konsumentpriser än om Sverige har EG som hemmamarknad.

Kostnader Det nuvarande systemet ger kostnader för inlösen av spannmål samt för utbetalning av direktstöd till jordbrukama. Inlösensystemet skulle vid norrnalskörd ha kostat ungefär 850 miljoner kronor under 1992 och ca 600 miljoner kronor under 1993. Inkomststödet kan beräknas till ca 1 100 miljoner kronor för 1992. Omställningsstödet kostar ca 150 miljoner kronor beräknat efter gjorda anmälningar för 1992. Eftersom det kan finnas jordbrukare som planerat att ställa om 1993 räknas här med att så kan komma att ske för 25 000 ha, vilket ger en kostnad 100 miljoner kronor. Sammanställning över kostnaderna för inlösen av spannmål och direktstöd till jordbruket 1990-1994, miljoner kronor.

- 199495 - - -

SOU 199287 Kapitel 6 67

Finansiering För inlösen av spannmål disponeras förmalningsavgifter och produktionsmedelsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Förmalningsavgiftema uppgår netto till ca 700 miljoner kronor och avgifterna handelsgödsel och bekämpningsmedel till ca 350 miljoner kronor. Totalt kan intäkterna beräknas till drygt 1 000 miljoner kronor. Vid normal skörd 1992 och 1993 bör överskottskostnadema för spannmål täckas med dessa medel. Kostnaderna för direktstödet täcks av budgetmedel.

6.3.3 Fullständig anpassning till EGs reform nya Förutsättningar I detta alternativ börjar Sverige att tillämpa EGzs system och prisstödnivåer redan från 199394, omställningsprogrammet bibehålls dock enligt nuvarande regler. Inlösensystemet bibehålls 199495. Arealbidrag utgår under förutsättning att mark läggs i träda. Bidragen är differentierade efter avkastningsnivån. Arealbidrag och trädesersättning lämnas med samma belopp. Vid avkastning på 4 000 en kgha kan beloppet beräknas enligt följande för år resp.

199394 850 kronorha 199495 l 175

Trädan kan antingen utgöras av en ettårig träda roterar i växtföljsom den eller som en fast träda ligger på areal från år till är. som samma Väljer man en ettårig träda är kravet att minst 15 % basarealen av skall läggas i träda. Effekterna av det fleråriga trädesaltemativet skall utredas närmare av EG-kommissionen. Senast den 31 juli 1993 skall beslutas om hur stor andel av basarealen som skall trädas. Jordbrukare med en produktion som understiger 92 ton spannmål är undantagna från trädeskraven vilket motsvarar drygt 20 ha vid medelskörd för hela landet. Medlemsländema har möjlighet att välja mellan individuella och regionala basarealer. Basarealen utgörs av genomsnittlig areal av spannmål, oljeväxter, proteingrödor och areal som ingått i ett offentligt trä-

68 Kapitel 6 SOU 199287

desprogram under något åren 1989-1991. Med region menas medav lemsland eller del av medlemsland. I det följande antas att den areal som ingår i det svenska omställningsprogrammet får tillgodoräknas vid fastställande av basareal. Till skillnad från nuvarande program i Sverige får man dock inte tillgodoräkna sig grödor som sockerbetor, potatis, vallfrö, konservärter m.m. Totalt uppgår odlingen dessa grödor till ca 100 000 ha som den av stödberättigade arealen skall reduceras med.

Effekter på produktion och priser

Vissa skillnader finns vad beträffar handelsled och kvalitetsfordringar mellan Sveriges och EGzs inlöseninterventionspriser. Priset till jordbrukarna i EG är något eller några ören lägre per kg än interventionspriset. På grund av osäkerhet om skillnaden beaktas inte denna i de fortsatta beräkningarna. Interventionsprisema är följande

Gränsskyddat pris uppgår 1995 till 132 kronor100 kg. Av följande sammanställning framgår Sveriges basareal, trädeskrav enligt EGs regler samt areal i det nuvarande omställningsprogrammet beräknat utifrån Jordbruksverkets stödregister, 1 000 ha.

Med omställningsarealen inräknad i basarealen, dvs. den areal som rätt till arealbidrag, kan denna beräknas till ca 1,8 miljoner ha för ger hela landet. I nuläget uppgår arealen inom omställningsprogrammet till ca 0,375 miljoner ha.

SOU 199287 Kapitel 6 69

För att nå till EGs krav träda krävs att ca 0,22 miljoner ha upp 15 % trädas. Det kan jämföras med arealen i det nuvarande systemet uppgår till 0,375 miljoner ha. Kravet på 15 % gäller dock för som ca ettåriga trädor. För fast träda kommer EG att tillämpa ett högre procentkrav. För den svenska omställningsarealen finns krav att den skall ligga fast. Detta skulle kunna medföra ett krav att en större areal än 0,22 miljoner ha behöver trädas i Sverige för att uppfylla EGs villkor. Effekterna trädeskravet torde därför inte ha någon större inverav kan på spannmålsskördens storlek jämfört med nuläget.

Effekter på företagen Enligt EGs regler skall ett arealbidrag utgå som i princip skall täcka skillnaden mellan den prisnivå som gällde innan reformen och den nya nivån. Bidraget kan för 199596 vid normalavkastning i EG beräknas till ca 1 760 kronorha. I Sverige skulle motsvarande belopp uppgå till ca 1 500 kronorha. För att få bidraget krävs dock att areal läggs i träda. Företagen skall teoretiskt inte påverkas ekonomiskt av reformen. Arealbidraget kommer med största sannolikhet att räknas ut för större regioner grundat på medelavkastningen. Företag som ligger över medeltalet i avkastning blir sålunda underkompenserade medan företag med lägre avkastning än medeltalet blir överkompenserade. Företag med en produktion över 92 ton spannmålår måste lägga en viss andel av arealen i träda. Trädesbidraget är visserligen lika stort arealbidraget kan företaget producera spannmål med vinst som men med de priser som råder efter reformen blir resultatet på dessa arealer sämre än om de använts för odling. Man bör dock beakta de positiva effekter som trädan medför då den ingår i växtföljden. Danska studier som gjorts av effekterna av EGs reform visar just att det är företagen med de högsta hektaravkasmingama som förlorar på reformen. De danske Landboforeninger har kommit fram till följande effekter för ett företag med 100 ha åkermark. I beräkningarna antar man ett arealbidrag ca 2 000 kronorha vilket är genomsnittet för hela Danmark.

70 Kapitel 6 SOU 199287

FöretagI Företag Avkastningsnivá, kgha Ca 4 000 Ca 7 000 Växtodling, ha

Förändring av priser och anealbidrag.kronor +51 600 -81 900

Kostnaderför utebliven odling trädeslcravet -12 600 -47 500

Nettoeffekt +39 000 -129 400

I procent på brutloomsättningen +8,3 -14,9

Konsumen teñekter Effekterna på konsumentprisema vid fullständig EG-anpassning been ror på med vilken situation jämförelsen görs. För 199394 innebär en fullständig EG-anpassning att inlösenprisema ligger högre än enligt 1990 års beslut. Eftersom dessa styr konsumentprisema blir även de sistnämnda högre. En EG-anpassning ger 199495 lägre konsumentpriser än jämom vikt den inhemska spannmålsmarknaden uppnåtts. Den slopade förmalningsavgiften medför ett behov omfördelning budgetmedel av av för att finansiera överskottskostnader och arealbidrag.

Kostnader Vid en anpassning till EGs system kommer kostnader för inlösen av spannmål att uppstå för 1994 års skörd. Hela kostnaden för 1994 års skörd har räknats med i följande kalkyler. Dessutom tillkommer kostnader för arealbidrag och trädesersättning för 199394 och 199495.

SOU 199287 Kapitel 6 71 Kostnaderna för inlösen grundas på oförändrad spannmålsskörd 199394-199495 och ett överskott 1 miljon ton.

resp. sättning med följande belopp

199394 850 kronorha 199495 1 175

De företag som fått omställningsstöd har redan i förskott fått bidrag för hela omställningsperioden. Skulle trädesersättning utgå enligt de nya reglerna skulle det ske en överkompensation. I de fortsatta beräkningarna i detta sammanhang räknas omställningsarealen träda som men ersättning utgår inte. Kostnaderna för arealbidrag och trädesersättning uppgår totalt till 1,2 1,6 miljarder kronor under resp. 199394 och 199495. Totalt kan kostnaderna beräknas enligt följande

199394 1,9 miljarder kronor 199495 2,2

Jämfört med det föregående alternativet blir det en merkostnad ca 3,5 miljarder kronor för 199394-199495.

Finansiering Finansieringen i EG av utgifterna för jordbrukspolitiken sker med budgetmedel och införselavgifter.

72 Kapitel 6 SOU 199287

6.4 Förslag till anpassning av stödet till vegetabilieproduktionen under perioden

199394-199495

6.4.1 Inledning I kapitel 4 har kommissionen redovisat sina bedömningar av de generella effekterna för livsmedelssektom av ett EG-medlemskap. I kapitel 5 har mer specifika utgångspunkter för övervägandena i detta betänkande redovisats. Dessa bedömningar och utgångspunkter ligger till grund för föreliggande förslag om anpassning av stödet till vegetabilieproduktionen 199394-199495. Stödnivån har lagts något under EGs. Därigenom tas inte resurser i anspråk under anpassningsperioden för en produktion som inte klarar konkurrensen i EG. I övrigt upprepas inte utgångspunktema här. Kommissionens förslag berör spannmålsområdet. En relativt långtgående teknisk anpassning har eftersträvats för att minska behovet av förändringar vid inträdet i EG. Kommissionen har även diskuterat övriga vegetabilier men anser inte att behov föreligger att i nuläget vidta några åtgärder för dessa.

6.4.2 Förutsättningar Priser Systemet med inlösenpriser bör förlängas med ett år t.o.m. 199495. Inlösenpriset föreslås vara 90 kronorIDO kg för 199394 vilket är samma som i 1990 års livsmedelspolitiska beslut. För 199495 föreslås oförändrat pris, 90 kronor 100 kg. För 199596 ligger EGs interventionspris på 85 kronor kg.

Interna avgifter Prisregleringsavgiftema handelsgödsel och bekämpningsmedel har ingen motsvarighet i EG. De uppgår totalt till ca 350 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 100-300 kronorha beroende på gödslingsintensitet och gröda. Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att utreda de miljöstyrande effekterna av prisreglerings- och miljöavgiftema handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vidare skall bl.a. den nivå redovisas vilken en framtida miljöavgift bör ligga för att till-

SOU 199287 Kapitel 6 73

sammans med andra åtgärder leda till att målen om minskat kväveläckage och minskad användning av bekämpningsmedel uppnås. Uppdraget skall redovisas den 1 januari 1993. För att minska kostnaderna inom växtodlingen för 1994 års skörd bör prisregleringsavgiftema handelsgödsel och bekämpningsmedel avskaffas från den 1 juli 1993 jämför 6.4.6. Förmalningsavgiften är en avgift som tas ut kvamama för den av spannmål som mals för human konsumtion. Avgiften används för att finansiera spannmålsexporten. Avgiften uppgår för närvarande till 1,15 kronorkg spannmål och inbringar årligen netto ca 700 miljoner kronor. 1990 års beslut innebär att förmalningsavgift inte skulle tas ut efter den 30 juni 1994. Förmalningsavgifter finns inte i EG. Även om nu inlösensystemet förlängs föreslår kommissionen mot denna bakgrund inte någon ändring i 1990 års beslut vilket innebär att förmalningsavgiften tas bort fr.o.m. den 1 juli 1994.

Arealbidrag Kommissionen föreslår att arealbidrag lämnas under perioden 199394-199495. För att bli berättigad till bidraget krävs att minst 15 % av basarealen läggs i träda. Ersättning för trädan utgår med samma belopp som arealbidraget. Företag med en basareal under 20 ha undantas från trädeskravet. I avvaktan klarhet om EGs regler bör trädan inte få användas för någon form av produktion. Den skall skötas på ettmiljömässigt korrekt sätt. Det bör uppdras Jordbruksverket att närmare ange de krav som därvid kan behöva ställas. Trädan får ligga fast på samma areal under båda åren. Jordbrukare som ingår i omställningsprogrammet får tillgodoräkna sig omställningsarealen vid beräkning av trädeskravet. Arealbidrag lämnas dock inte för träda som ligger kvar i omställningen under de aktuella åren. Basarealen bör i huvudsak vara samma areal som ingår i det nuvarande programmet med inkomststöd och omställningsstöd dvs. användes för odling av prisreglerade grödor eller ingick i Omställning-90 programmet under 1990. Dock bör en anpassning till EGs regler ske så att basarealen inte omfattar sockerbetor, potatis, konservärter, vallfrö m.m. Totalt kan odlingen av dessa grödor uppskattas till ca

100 000 ha. Kommissionen går inte närmare inpå de tekniska detaljer-

na för en sådan förändring.

74 Kapitel 6 SOU 199287

Inkomststödet lämnas enligt 1990 års beslut med 700 kronorha för 199293. För 199394 och 199495 föreslår kommissionen ett arealbidrag på l 000 kronorha och år. 199596 är arealbidraget ca 1 500 kronorha i EG, omräknat till svenska förhållanden. Arealbidraget bör differentieras enligt principer som för nuvarande inkomstsamma och omställningsstöd dvs. bl.a. markens avkastningsförmåga i olika områden.

Uttryckt i kronor 100kg spannmål vid en avkastning 4 000 kgha.

Omställningsprogrammet Kommissionens förslag innebär att incitamenten för anslutning till omställningsstödet blir Det talar för att slopa möjligheten till ansvaga. slutning 1993. Å andra sidan kan det finnas jordbrukare som planerat för ansluta sig detta år. Eftersom dessutom en utgångspunkt för att kommissionens arbete är att omställningen bör fullföljas föreslår kommissionen inte någon förändring på denna punkt. Jordbrukama bör därmed kunna anmäla areal för omställning även våren 1993. Av skäl bl.a. angetts i kapitel 5 bör de jordbrukare som är som med i möjlighet att avbryta omställningen. Av programmet ges en praktiska skäl bör möjligheten till utträde finnas endast 1993. Den begränsning i odlingen reglerade grödor Som finns för dem av

erhållit omställningsstöd upphör om omställningen avbryts jäm-

som för 6.1.2. Det innebär att dessa jordbrukare kan odla spannmål på tidigare vallar, dock arealbidrag, eftersom vallama ingått i basutan arealen. Kommissionen föreslår att fortsättningsvis inga krav ställs odlingsbegränsning. Det bör gälla såväl de företag kvarstår i omsom ställningsprogrammet de ansluter sig 1993. Motiven härför som som är bl.a. sådana begränsningar inte finns i EG och att de minskar inatt tresset för att deltaga i omställningen.

SOU 199287 Kapitel 6 75

Omställningsstödet är ett bidrag till att genomföra varaktiga omställningsåtgärder inom en femårsperiod. Dessutom får marken inte användas för livsmedelsproduktion. Avbryter man omställningen i förtid är det rimligt att en del av ersättningen återbetalas. Det är svårt att finna en metod för beräkning av återbetalningen som beaktar alla aspekter. Kommissionen föreslår att de jordbrukare som säger upp omställningsavtalen skall betala tillbaka 5 000 kronorha. Denna summa avser de brukare som erlållit det genomsnittliga omställningsstödet 199192 dvs. 9 000 kronorha. Vid andra nivåer skall motsvarande procentuella avdrag göras Planeringssituationen på det enskilda företaget är helt avgörande för i vilken omfattning jordbrukama kommer att upphöra med omställningen. Kommissionen bedömer att ca 100 000 ha kommer att länna omställningsprogrammet.

6.4.3 Effekter på produktionen Sparmmålsproduktionens storlek 199394 och 199495 påverkas bl.a. av omställningsarealemas utveckling, trädeskravet, arealbidragen och priserna. Om den areal son nu ligger i omställning 375 000 ha kvarstår i omställningsprogratnmet eller trädas och resterande del trädas enligt de föreslagna reglerna, så skulle den areal som inte används för odling av prisreglerade grödor öka med 125 000 ha till ca 500 000 ha. Kommissionen har bedjmt att ca 100 000 ha lämnar omställningsprogrammet. Flera faktorer talar för att en större del än 15 % av denna areal kommer att trädzs. Den största delen av de arealer som lämnar omställningsprogramnet torde vara arealer som för närvarande ligger i s.k. vänteläge. Innehavama av dessa arealer har i många fall gjort sig av med de reswser som krävs för odling. Intresset för att återuppta odlingen kan därför vara begränsat hos dessa jordbrukare. Andra faktorer som påverkar den framtida produktionens storlek är t.ex. att det vid priser och villkor i övrigt som kan förutses för spannmålsproduktionen fhns jordbruksmark som kommer att vara lönsam att bruka. Bland em som inte ställt om grund av brist på fullgoda alternativ kan också många vilja träda mer än 15 %. Mindre arealer kan också komma att anslutas till omställningsstödet 1993. De sänkta spannmålspriseme minskar intensiteten och därmed avkastningen. Kommissionen känner dock inte till några bedömningar av storleken denna effekt Den slopade odlingsbegränsningen för de

76 Kapitel 6 SOU 199287

företag som är kvar i omställningen kan å andra sidan öka spannmålsodlingen något. Det är sålunda förenat med en betydande osäkerhet att förutsäga produktionseffekterna av förslagen. En försiktig bedömning är att produktionen minskar med 400 miljoner kg jämfört med normalskörd 199293. Det innebär vid en avkastning på 4 000 kgha att ca 100 000 ha utöver nuvarande omställningsareal används för spannmâlsproduktion. Spannmålsöverskottet skulle därmed vid normalskörd uppgå till 600 miljoner kg.

6.4.4 Effekter på lönsamheten Effekterna på lönsamheten i spannmålsodlingen visas av utvecklingen av intäkterna från ett hektar under perioden 199293-199596. I kolumnerna benämnda Sverige redovisas de belopp som använts i det föregående och i EG-kolumnema redovisas de belopp som gäller vid fullständig EG-anpassning från 199394. Stöden har för båda en alternativen beräknats utifrån en hektaravkastning på 4 000 kgha. I beräkningarna har inlösenprisema enligt nuvarande definitioner i Sverige i EG använts. Vissa skillnader föreligger vad beträffar resp. prisled och kvalitetsfordringar. I följande tabell har dessa faktorer beaktats.

Av tablån framgår att intäkterna före inträdet ligger under EGs nivåer. Det har i detta sammanhang inte gjorts några studier över vilka kostnadsskillnader som föreligger mellan Sverige och EG. En kostnadsfaktor direkt påverkas under perioden är prisregleringsavgifsom tema handelsgödsel och bekämpningsmedel. Om ingen del omvandlas till miljöavgift blir lönsamhetseffekten 100-300 kronorha beroende på gödslingsintensitet och gröda. Omfördelningseffekter mellan fö-

SOU 199287 Kapitel 6 77

retag med olika avkastningsförrnåga av det slag som redovisats från Danmark, avsnitt 6.3.3, kommer också att uppstå. Vidare gynnas generellt sett områden med sämre produktionsförutsättningar och jordbrukare som bedriver ett mindre intensivt jordbruk.

Figur 41 Intäkter i spannmålsodlingen i Sverige och EG, kronorha

Krlhe 6000 -- E3 5000 .. 4... o SverigeKommissionens t orsag l 4000 . 3000 Sverigeutan lorandring

2000 ..

1000 Ar o 9293 9394 9495 9596

Jämfört med den utveckling som förutsågs vid 1990 års beslut kommer spannmålspriset att bli betydligt lägre med kommissionens förslag. 1990 års beslut bedömdes innebära en prisnivå spannmål 1,15 kronorkg om jämvikt uppnåtts 199495. Kommissionens förslag ger ett spannmålspris som vid normala förhållanden uppgår till 0,90 kronorkg. Ett lägre spannmålspris påverkar lönsamheten i animalieproduktionen. Totalt förbrukas ca 3 miljoner ton foderspannmål vilket vid ovanstående prisrelationer ger 750 miljoner kronor per år i lägre foderkostnader. I mjölkproduktionen förbättras lönsamheten 199495 med ca 300 miljoner kronor grund av lägre spannmålspriser. Kommissionen återkommer till frågan om hur dessa effekter

1I fråga om kurvan för Sverige utan förändring se tabell i det tidigare avsnittet Effekter för företagen 6.32. I tabellen har intäkten för 199495 uppskattatstill mellan 3 400 och 3 680 kronorha i ovanstående figur uppges ett genomsnitt. -

78 Kapitel 6 SOU 199287

skall få genomslag i produkt- och konsumentpriser i samband med att animalieproduktionens anpassning behandlas.

6.4.5 Effekter på konsumentprisema För 199394 skulle konsumentprisema normalt inte påverkas efterinlösenpriset för spannmål ligger kvar på oförändrad nivå. Prisom serna blir lägre 199394 än 199293. Denna effekt förstärks av att torkan under 1992 bidragit till högre priser än under ett nonnalår. Effekterna ett bibehållet inlösensystem 199495 beror på i vilken av balans marknaden skulle ha varit detta år. Om en överskottssituation skulle ha förelegat blir prisläget högre med kommissionens förslag. Om en balanssituation rått blir som framgår av avsnitt 6.4.4 priserna lägre med förslaget. Detta kommer också att leda till lägre priser på animalieprodukter. Prisnivån 199495 påverkas dessutom av att förmalningsavgiften enligt kommissionens förslag försvinner. I nuläget uppgår avgiften till 1,15 kronorkg spannmål och till ca 1,60 kronorkg omräknat till mjöl. I efterföljande led bör effekterna öka eftersom procentpåslag brukar tillämpas. Kvamamas råvarukostnad torde halveras. Effekten på brödpriset av den borttagna förmalningsavgiften har av konsumentberedningen uppskattats till ca 5 %. Kommissionen förutsätter att kostnadssänkningen får genomslag i konsumentpriset.

6.4.6 Miljöeffekter Kommissionens förslag endast budgetåren 199394 och 199495 avser och är övergångslösningar inför ett medlemskap. En bedömning av miljöeffekterna för denna korta period är av begränsat värde. l stället bör miljökonsekvensema inom jordbruket ett svenskt EG-medlemav skap analyseras. Detta arbete pågår inom Jordbruksverket. När det gäller effekterna av kommissionens förslag möjligheterna att nå målen för minskat växtnäringsläckage och minskad användning av bekämpningsmedel påverkas de framför allt av intensiteten i produktionen och sättet att bruka marken. Trädan skall som tidigare nämnts skötas på ett miljömässigt godtagbart sätt, vilket bl.a. torde innebära krav på att hålla den bevuxen i de södra delarna av landet för att minska växtnäringsläckaget.

SOU 199287 Kapitel 6 79

Intensiteten påverkas främst förhållandet mellan priserna på av produkter och produktionsmedel. Lägre priser på produktionsmedel t.ex. handelsgödsel och bekämpningsmedel ökar användningen dem av medan lägre produktpriser minskar användningen. I förhållande till nuläget innebär förslagen att båda dessa priser faller. Hur det kommer att påverka möjligheten att nå miljömålen skall som nämnts utredas under hösten av Jordbruksverket också skall utreda eventuella besom hov och nivåer på miljöavgifter för de nämnda produktionsmedlen. Eventuella förändringar miljöavgiftema kan därefter göras under av våren 1993 om behov därav finns så att inte de borttagna prisregleringsavgiftema leder till några negativa miljöeffekter. En effekt av trädan är att större åkerareal brukas än vad en som behövs för att tillgodose efterfrågan på produkter. Från miljösynpunkt är detta en fördel eftersom öppenheten i landskapet är störav sta betydelse för den biologiska mångfalden i vårt land. Kommissionen återkommer till dessa frågor i samband med behandlingen mål av och medel för att bevara ett öppet och levande kulturlandskap.

6.4.7 Kostnader Förslaget innebär att kostnader tillkommer för inlösen spannmål av under 199495 samt för arealbidrag under 199394-199495 jämfört med 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Det tillkommer dock intäkter i form av återbetalning av omställningsstöd. Spannmålsöverskottet bedöms minska med 400 miljoner kg. Vid en exportkostnad 60 kronordt blir den årliga kostnaden för överskottet ca 360 miljoner kronor. Det är för 199394 240 miljoner kroca nor lägre än om 1990 års beslut fullföljts. För 199495 slår kostnaderna igenom helt eftersom det i 1990 års beslut inte fanns något inlösensystem kvar. Arealbidrag och trädesersättning lämnas för 1,5 miljoner ha. Kost-

naden blir 1,5 miljarder kronor resp. år. Återbetalning av omställ-

ningsstöd uppgår till ca 0,5 miljarder kronor. Sammanlagt uppgår kostnaderna för båda åren till 3,7 miljarder kronor. Vid fullstänen dig anpassning till EGs nivåer skulle motsvarande kostnader blivit ca 4,1 miljarder kronor. Av sammanställningen nedan framgår de uppskattade kostnaderna, miljarder kronor.

SOU 199287 80 Kapitel 6

199394 199495

Inlösen 0,36 0,36

Arealbidrag trädesersättning 1 1

Summa 1,86 1,86

6.4.8 Finansiering Som i kapitel 5 är utgångspunkt för kommissionens arbete angetts en förslagen inte bör föranleda ökade utgifter på statsbudgeten. att samband med 1990 års beslut beräknades de kostnader för omställ- I finansieras statsbudgeten under övergångsperioden ningen som över 199091-199495 till 13,6 miljarder kronor. Av dessa var 10,7 miljarder kronor kostnader för omställningsâtgärder och resten kostnader åtgärder skulle behöva finansieras även efter peför permanenta som riodens slut. Huvuddelen kostnaderna för omställningsâtgärdema av iansprâktagna. Resterande del är till stor del intecknad. Komär redan i nuläget inte bedöma förbrukningen medel under missionen kan av övergângsperioden inom den nämnda och avstår därför från ramen använda andra medel inom än de återbetalas grund att ramen som av att omställningen avbryts. överenskommelsen i GATT 1989 lämnas del av stödet till Sedan en jordbruket i form s.k. direktbidrag, i huvudsak bidrag per djur av av olika slag. Direktbidragen tillkommit för att ersätta prishöjsom ningar finansieras budgetmedel. De har hittills utbetalats under budav 198990-199192. Budgetåret 199192 uppgick beloppet till getåren 2 395 miljoner kronor 1 478 miljoner kronor betalades ut som varav djurbidrag. Resterande del 700 miljoner kronor har bl.a. använts ca för amorteringen den rörliga kredit använts för att täcka kostav som naderna för 1990 års spannmålsexport. I budgetpropositionen 1991922100, bil. 10 uttalas att ett ställningstagande till kompensationsbeloppet 199293 får anstå till dess förhandlingarna i GATT är

avslutande. Övervägandena bör då också göras med beaktande av att

svenskt jordbruk och svensk jordbrukspolitik till EG anpassningen av inte får försvåras.

SOU 199287 Kapitel 6 81

Kosmadema för spannmålsöverskott har hittills främst finansierats med förmalningsavgifter och prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel vilka årligen inbringat ca 700 resp. 350 miljoner kronor. Kommissionens förslag om att slopa de sistnämnda avgifterna för 1994 års skörd innebär att dessa bortfaller som finansieringskälla fr.o.m. den l juli 1993. Förmalningsavgiften kvarstår i enlighet med 1990 års beslut till den 30 juni 1994. Kommissionen bedömer som tidigare redovisats att ca 100 000 ha mark kommer att lämna omställningsprogrammet. 500 miljoner kronor kommer då att återbetalas. Dessa kan förslagsvis fördelas med lika delar 199394 och 199495. För budgetåret 199394 uppgår finansieringsbehovet till l 860 miljoner kronor. Kommissionen föreslår att det finansieras på följande sätt.

Förmalningsavgifter 700 miljoner kronor

Återbetalning av omställnings-

stöd 250 -

Direktbidrag varav

-

Beslut om finansieringen av stödet till spannmålsproduktionen 199495 behöver inte tas av riksdagen förrän våren 1994. Förhandlingarna med EG skall då vara avslutade. Ett GATF-avtal kan förhoppningsvis då också i hamn. Förutsättningarna för finansievara ringen kan även på andra sätt vara ändrade. Kommissionen måste emellertid bygga sitt finansieringsförslag nu kända förhållanden. Ett problem är därvid genomförandet av 1990 års beslut när det gäller hur förmalningsavgiftema skall ersättas som ñnansieringskälla. I prop. l98990l46 om livsmedelspolitiken uttalade dåvarande departemenschefen följande. Med de övergångsåtgärder som jag nu har föreslagit kommer regleringen för spannmål övergångsvis att behållas men trappas av. Jag anser att det även är befogat att övergångsvis behålla de interna avgif-

.82 Kapitel 6 SOU 199287

för närvarande finansierar regleringsåtgärdemz på spannmålster som området, nämligen förrnalningsavgiften samt avgiften handelsgödsel och bekämpningsmedel. När förrnalningsavgiften sänks bör motsvarande belopp tillerkännas jordbruket i form av ett höjt gränsskydd. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga. Riksdagen biföll propositionen. Kommissionen är mot bakgrund utgångspunktema i kapitel 5 i av nuläget tveksam till möjligheterna att genomföra en gränsskyddshöjning den 1 juli 1994 och till dess effekter. Ett annat sätt att finansiera motsvarande belopp, 700 miljoner kronor, är budgetmedel. Skulle en utökning dessa inte kunna genomföras av statsfinansiella skäl och av andra vägar inte finns kommissionen att en ytterligare omfördelanser så blir fallet blir finansieringen ning av direktbidragen bör ske. Om kostnaderna för spannmålsproduktionen 199495 följande. av

Återbetalning av omställningsstöd 250 miljoner kronor

Direktbidrag varav spannmål tidigare år 700 som omfördelning från animalier 910 -

Totalt 1 860 -

Innebörden denna finansiering är att medel som används för att fiav nansiera kobidrag omfördelas till spannmålssektom. Fn sådan omfördelning är i linje med de förändringar i stödnivåer som behöver göras inom animaliesektom inför EG-medlemskapet. Kommissionen återanpassningsätgärder för animaliesektom. kommer med förslag om

SOU 199287 Kapitel 7 83

7 livsmedel

Export av

7.1 Inledning

Genom 1990 års beslut inleddes en successiv avreglering av den svenska jordbrukspolitiken och en övergång till ett marknadsinriktat mer system. De interna marknadsregleringama avvecklas under överen gångsperiod. Priserna på de flesta prisreglerade produkter kommer därefter enbart att skyddas från internationell konkurrens ett genom fortsatt gränsskydd. Beslutet leder också till att de tidigare möjligheterna för producentema att kollektivt finansiera export av Överskottsproduktion för att upprätthålla den inhemska prisnivån tas bort. Regeringen har den 5 mars 1992 beslutat att medverka med 60 miljoner kronor i en satsning på exportfrämjande åtgärder för livsmedel. Satsningen avser en fyraårsperiod. Det faktum att exportsubventionerna avvecklas genom 1990 års beslut livsmedelspolitik beom en ny gränsar svensk livsmedelsindustris möjligheter till etablering på exportmarknader inom sådana varugrupper inte omfattas systesom av met för industrins råvarukostnadsutjämning. I ett EG-perspektiv blir den totala EG-marknaden Sveriges hemmamarknad. Därför bör förutsättningarna för och behovet av åtgärder som kan underlätta en svensk etablering på denna marknad prövas. Syftet med sådana åtgärder bör vara att svenska livsmedelsföretag därigenom ges möjlighet att arbeta på EG-marknaden och lära sig denna marknads villkor. Hänsyn bör tas till att det bilaterala jordbruksavtal som Sverige slutit med EG inom EES-avtalets ram öppnar vissa exportmöjligheter genom de kvoter som parterna ger varandra, samt till de avvägningar som måste göras till andra behov av långsiktig anpassning som svensk jordbruksnäring och livsmedelsindustri står inför.

7.2 Inhemska förhållanden

7.2.1 1990 års livsmedelspolitiska beslut, m.m. En utgångspunkt för riksdagens beslut år 1990 om en ny livsmedelspolitik var att produktionen i princip skall vara underkastad samma villkor som andra näringar. Producentema skall endast ersättas för efterfrågade varor och tjänster.

84 Kapitel 7 SOU 199287

Övergången från en reglerad till en fri marknad skall enligt riks-

dagsbeslutet ske under socialt acceptabla former. Övergången mellan skall ske under femårsperiod vilken inleddes den 1 juli systemen en 1991. Under denna period gäller ett antal övergångsarrangemang. 1990 års livsmedelspolitiska beslut behandlas utförligare i kapitel Att jordbruksproduktionen anpassas till vad som efterfrågas på marknaden innanför ett yttre gränsskydd innebär, med den normalt rådande lägre världsmarknadsprisnivån, att produktionen sikt antill vad efterfrågas inom Sverige. De överskott av jordpassas som bruksråvaror tidigare producerades minskar därmed, eftersom som produktionen inte blir lönsam. Överskottsproduktionen uppstod genom att producentema garanterades ett pris för hela produktionen. De varor som inte kunde avsättas på den svenska marknaden fick med förlust säljas världsmarknaden. Detta möjligt att exportsubventioner täckte skillnaden var genom mellan det inhemskt garanterade priset och världsmarknadspriset. Exportsubventionema alltså i den gamla politiken inte ett medel var för att stimulera handel utan del den reglering som skulle uppen av rätthålla ett fastställt inhemskt pris. Produkterna som exporterades huvudsakligen oförädlade bulkvaror. Beslut om avsättningsvar marknad avgjordes i allmänhet önskemål om att hålla förlustkostnaav dema så låga som möjligt. Exportsubventionema finansierades i huvudsak kollektivt av produolika avgifter togs ut på produktionen. Dessutom centema genom att användes budgetmedel.

Övergångsbestämmelser för nöt- och griskött

För att finansiera nöt- och grisköttexport tillämpas under budgetåren 199192-199394 ett temporärt system. För detta ändamål utgår budgetmedel med totalt 450 miljoner kronor för hela perioden. Det temporära systemet administreras av Jordbruksverket. Utformningen det temporära systemet har skett med hänsyn till av avvägningar mellan producent- och konsumentintressen. Syftet är att medverka till att partiprisema upprätthålls. Konsumenternas intresse består främst i att överskott av t.ex. framdelskött kan slå igenom marknaden i form lägre priser. Bidragen som betalas ut år därför av begränsade till vissa delar sortimentet, t.ex. sorteringar, skinka och av sidfläsk och utgår inte för alla detaljer hela tiden SJVFS 199114.

SOU 199287 Kapitel 7 85

Under perioden 17-1991-286-1992 har inom ramen för detta stöd exponerats 2 990 ton nötkött och 10 795 ton griskött. I totala exportbidrag motsvarar detta för nötkött 67 miljoner kronor och för griskött 135 miljoner kronor.

Övergångsbestämmelser för mejerisektorn

Den interna mjölkprisregleringen upphörde den 1 juli 1991. Ett förenklat system för lönsamhetsutjämning utan exponfinansiering infördes samtidigt för mejeriproduktionen. Detta system skall avvecklas den 1 juli 1995. Inom ramen för detta har under 199192 omfördelats ca 1 500 miljoner kronor från konsumtionsmjölk och grädde till övriga mjölkprodukter ost, mjölkpulver m.m..

Genom riksdagsbeslut under våren 1992 prop. 19919296, J0U15,

rskr. 253 har riksdagen gett regeringen bemyndigande att avveckla utjämningssystemet i takt än tidigare beslutats. annan som

7.2.2 Export av kött- och mjölkprodukter Nöt- och griskött På nötköttsområdet har utrikeshandeln till största delen utgjorts av s.k. utbyteshandel. Vid de prisrelationer som rått har konsumtionen av t.ex. bakdelsdetaljer av nötkött varit större än den svenska produktinen. Skillnaden i efterfrågan har täckts genom import samtidigt som överskottsdetaljer exporterats. Nötköttsimporten har till övervägande del bestått av detaljer som ñlé, biff och entrecote medan exporten utgjorts av framdelskött. Under 199192 har dock även import av helkropp ägt rum i ökad utsträckning. Säsongsvariationer i konsumtionen har för griskött inneburit att den svenska produktionen varit tvungen att överstiga konsumtionen om denna skulle täckas av svenska varor under hösten då efterfrågan säsongsmässigt är hög. Exportmönstret har motsvarat det nötköttssidan genom att ädlare styckningsdetaljer imponerats t.ex. fläskfilé och bacon medan exporten huvudsakligen bestått av skinka och sida sidfläsk m.m.. För tiden 1988-1990 har den svenska exporten av nöt- och griskött huvudsakligen utgjorts av styckat kött. Under år 1990 exporterades ca 4 500 ton fryst, styckat nötkött. Viktigaste exportmarknader utgjorde

86 Kapitel 7 SOU 199287

Mexiko 45 % och USA 33 %. En del av den svenska exporten gick även till Norge under dessa år. Trots det svenska arrangemanget med EG för färskt nötkött se vidare 7.3.3 har mycket lite av den svenska nötköttsexporten gått till EG-marknaden under dessa är, t.ex. jämfört med situationen före år 1986. Till stor del kan detta förklaras av den marknadssituationen för nötkött i EG med marknadspriser som svaga permanent legat under interventionspriserna. Grisköttsexporten gick under samma treårsperiod till ett trettiotal länder. De viktigaste marknaderna var Mexiko och USA. Under år 1990 exporterades knappt 30 000 ton styckat fläskkött. Av EG-ländertotala importandel på 20 % stod Belgien, Luxemburg och Spanien nas för de största kvantitetema.

Mjölkprodukter Exporten av mejeriprodukter har minskat kraftigt efter det att avregleringen inleddes den l juli 1991. Under åren 1988-1990 växte volyde kvantiteter skummjölkspulver och smör som lyftes ut från men av den svenska marknaden medan ostexportens omfång var mera konstant. Under 1990 exporterades 30 500 ton skummjölkspulver och 32 000 ton smör medan ostexporten för perioden 1988-1990 i genomsnitt låg runt drygt 3 000 ton. Ost exporterades under perioden

framför allt till USA ca 30 % och Australien ca 20 %, medan

exporten till EG pendlade mellan tre och elva 1990 procent av den totala ostexporten. De högsta priserna betalades på den norska marknaden. Det genomsnittliga exportvärdet för ostexporten till EGmarknaden fluktuerade kraftigt över perioden. Samtidigt som den svenska ostexporten till EG utgjorde en förhållandevis liten del av den totala svenska exporten, motsvarar EGs export av ost till Sverige en stor del den svenska ostimponen med andelar mellan 60 och 70 % av för hela perioden.

7.253 Livsmedelsindustrins råvarukostnadsutjämning R A K För att den svenska livsmedelsindustri som är utsatt för intemationell konkurrens inte skall komma i ett sämre läge än konkurrenterna i andra länder, har tillgång till jordbruksråvaror till lägre priser, tilsom lämpas i Sverige två system för utjämning av industrins kostnader för

SOU 199287 Kapitel 7 87

jordbruksråvaror ett externt och ett internt tillsammans kallat RÅK- systemet. Inom det externa systemets ram kan den svenska livsmedelsindustrin i princip exponera förädlade livsmedel där kostnaden för ingående jordbruksråvaror utjämnas till världsmarknadspris. På motsvarande sätt tas avgift ut för jordbruksråvaruinnehållet i importerade en livsmedel. Det interna systemet kommer att avvecklas och berörs här inte vidare.

Ett flertal av de livsmedel ingår i RÅK-systemet ingår också i

som Sveriges frihandelsavtal med EG s.k. protokoll 2-produkter. För dessa varor gäller frihandel, medan kostnaden för ingående jordbruksråvara prisutjämnas. Vid avregleringens inledning gjordes vissa begränsningar i möjlig-

heterna att få exportbidrag för råvaror inom RÅK-systemets i

ram syfte att förhindra att sådana varor som tidigare kunde erhålla export-

bidrag inom jordbruksregleringen skulle flyttas över till RÅK-syste-

met. Exportbidrag ges därför fr.o.m. den l juli 1991 maximalt för 35 % mjölkpulver och 15 % torkade äggprodukter den färdiga av varans vikt. Samtidigt utökades varuomfattningen i systemet med bl.a. köttberedningar vilkas råvaruinnehåll tidigare lämnats exportbidrag för inom jordbruksprisregleringen. För dessa varor begränsas bidrainom RÅK, get nu liksom tidigare, till högst 40 % av den färdiga varans vikt. För att kompensera bortfallet av exportstöd för svensk råvara använder vissa industrier i ökad utsträckning importerad råvara gäller mjölkpulver, ägg och kött. Vid fárdigvaran kan restitution export av sökas hos Jordbruksverket för erlagd införselavgift. Därigenom erhåller berörd industri utjämning till världsmarknadsprisnivå. En annan möjlighet som står öppen vid berörda färdigvaror export av är att mot en särskild bankgaranti erhålla avgiftsbefrielse vid import råav varan.

RÅK-systemet kommer att förändras i samband med protokoll 3

att i EES-avtalet, som berör dessa produkter, implementeras fullt ut.

88 Kapitel 7 sou 199287

7.3 Handelspolitiska avtal och överenskommelser

7.3.1 Pågående GATT-förhandlingar Allmänna tull- och handelsavtalet General Agreement Tariffs and on Trade, GATT upprättades år 1947. Syftet var att liberalisera världshandeln. GATT har under efterkrigstiden utvecklats till det centrala för internationella handelsförhandlingar. Samarbetet omfattar organet hundratalet Sverige inträdde avtalsslutande part år nu stater. som 1950. Inom för GATT genomfördes fram till slutet av 1970-taramen let sju förhandlingsrundor. Handeln med jordbruksprodukter berördes i mycket liten utsträckning i dessa. Den senaste och pågående förhandlingsrundan, den s.k. Uruguay-rundan, inleddes under hösten 1986. Jordbruksområdet har blivit de viktigare och avgörande ett av delområdena i förhandlingarna. I december 1991 presenterade GATTzs generaldirektör ett förslag till uppgörelse på jordbmksområdet vilket legat till grund för det fortarbetet. Enligt förslaget skall medlemsländerna vidta åtgärder satta områden marknadstillträde inkl. gränsskydd, intemstöd och inom tre exportstöd. Utifrån de principer för hur de olika stödforrnema skall reduceras har medlemsländerna under våren presenterat sina förhand-

lingsbud. Det svenska budet lades vid tidpunkt då reformen av EGs jorden brukspolitik ännu inte beslutad utan diskussioner pågick.,Väglevar dande för förhandlingsbudet har dock varit att närma Sverige till EGs nivå. Förhandlingsbudet innebär bl.a. att vi åtar oss att fram till 1999 skära volymen - 24% och värdet - 36% av de exportsubner ventioner utbetalades inom jordbruksregleringen under basperiosom den 1986-1990. Om åtagandena i budet genomförs medför det en be-

möjligheterna återinföra exportsubventioner. GATT-

gränsning av att förhandlingama är annu inte är avslutade och kommissionen har i siförslag utgått från det förhandlingsbud som Sverige lagt gäller na att som en begränsning.

7.3.2 Svenska ostavtal med USA och Canada I samband med Tokyorundan i GATT införde USA år 1979 ett symed importkvoter för ost. Varje lands importkvot är uppdelad stem delkvoter för olika ostslag. Av Sveriges l 350 ton består huvudparövrig ost s.k. NSPF-ost specially provided for in the taten av non

SOU 199287 Kapitel 7 89

riff schedules samt till en mindre del av edamerost och margarinost low fat. Förutsättningarna för export till USA försämrades i och med att exponbidragen upphörde den l juli 1991. Ingen export ägde rum under andra halvåret 1991. En förbättring har dock skett sedan början av år 1992 och för närvarande förekommer viss ostexport, en främst inom NSPF-kvoten. Detta beror på såväl höjda importpriser som sänkta produktionskostnader. Sedan år 1981 har Sverige också ett ostarrangemang med Canada. Detta är inte rent bilateralt utan har förhandlats de gemensamt av nordiska ländema. Enligt avtalet garanteras inte Sverige eller de nordiska länderna någon kvot utan Canada har gjort ett allmänt åtagande att inte vidta några åtgärder som försvårar den nordiska ostexporten. I gengäld åtar sig de nordiska länderna att de restitutioner eller liknande som utbetalas skall vara så avpassade att priserna på exportosten inte understiger priserna liknande kanadensiska ostslag.

7.3.3 Sveriges nötköttsarrangemang med EG I samband med att Sverige ingick frihandelsavtal med EG år 1973 infördes ett särskilt arrangemang för nötköttsexport till EG från Sverige, Österrike och Schweiz. EG tillämpar en särskild avgift vid import av färskt nötkött, helt eller styckat, från dessa länder. Avgiften baseras på ett särskilt exportpris som beräknas att uppgifter från genom de tre länderna rörande partipriser och exportbidrag vägs samman. Österrike ingår sedan maj 1992 inte längre i och i arrangemanget enlighet med detta baseras avgiften på en sammanvägning av uppgifter från Sverige och Schweiz. Den särskilda importavgiften är i regel avsevärt lägre än den generella avgiften, för närvarande 0 kronor. Utöver den reducerade avgiften tillkommer dock tull 20 % vid import till EG.

7.3.4 EES-avtalet och den bilaterala jordbruksöverenskommeIsen EES-avtalet omfattar inte den egentliga jordbrukspolitiken, jordbruksnäringen påverkas trots detta såväl direkt som indirekt av avtalet. Indirekt påverkas jordbrukssektom genom den fria rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft avtalet innebär. Det är framför som allt i fråga om kostnader för insatsvaror, tjänster och finansiering

90 Kapitel 7 SOU 199287

avtalet kan positiva effekter, dvs. leda till sänkta kostnader. Avsom talet omfattar handeln med vissa bearbetade jordbruksprodukter vilka även tidigare omfattats EFTA-ländemas frihandelsavtal med EG. av EES-avtalet innebär utvidgning tidigare varuomfattning samt ett en av enhetligt prisutjämningssystem för hela EES-området protokoll 3 till avtalet. En viktig konsekvens blir att utjämningsbeloppen kraftigt reduceras. Införandet enhetligt system innebär vidare att det av ett mer interna avgiftsfmansierade systemet inte längre kan tillämpas. En ändring till ett externt system kräver emellertid ändring av gällande GATT-bindningar. Till själva avtalet har också knutits ett antal bilaterala jordbruksöverenskommelser mellan EG och enskilda EFTA-länder. Detta avtal innebär att vissa jordbruksvaror från EG vid import till Sverige resp. vissa svenska jordbruksvaror vid import till EG befrias från införselavgifter och tullar, i de flesta fall inom ramen för överenskomna kvantiteter. För färskt nötkött och nötköttsprodukter inrättas ömsesidiga tulloch avgiftsfria kvoter. För nötkött omfattar kvotema 4 000 ton för vardera medan l 500 ton bearbetade köttvaror ges tillträde till parten, svensk marknad och 2 500 motsvarande svenska till EGs ton av varor marknad. EG öppnar vidare tull- och avgiftsfria kvoter för svensk export av bl.a. och margarin. På motsvarande sätt etablerar Sverige i och ost med avtalet kvot för tullfri import från EG av margarin och en aven giftsfri importkvot för ost, t.ex. ost camenbert-typ, grönmögelost av samt fetaost. Margarinkvotema omfattar 1 000 ton på vardera marknad. Den svenska exportkvoten för 0st till EG är l 000 ton härdost, medan l 300 ost från EG tillträde till den svenska marknaden. ton ges Avtalet är vad gäller de ömsesidiga förmånema i princip balanserat. Balansen förutsätter EG inte tillämpar exportbidrag vid utnyttjanatt de kvotema. Detta är inte klart uttalat i avtalet, men har sedemera av skrivelse från EG-kommissionen. bekräftats i en särskild Ett viktigt inslag i avtalet är utvecklingsklausulen ger möjligsom het att, parterna är ense, ge och erhålla förmåner utöver dem som om överenskommits. Sammantaget kommer avtalen att ge svenskt jordbruk och livsmedelsindustri ökade möjligheter att konkurrera EG-marknaden och för protokoll 3-produkter hela EES-marknaden, samtidigt som konkurrensen naturligtvis ökar hemmamarknaden.

SOU 199287 Kapitel 7 91

7.3.5 Övriga avtal

Utöver de kvoter som öppnas inom ramen för det bilaterala jordbruksavtalet med EG pågår förhandlingarna med andra länder om bilatera-

kvoter. Åtagande i form bl.a. tullättnader på jordbruksproduk-

av ter har redan förhandlats fram med de baltiska staterna.

7.4 EGs marknadsreglering för mejeriprodukter, nötoch griskött

De generella principerna för EGs marknadsreglering har redan behandlats i kapitel I detta kapitel tas också den nyligen beslutade reformen av Gemenskapens jordbrukspolitik upp. I det följande görs en beskrivning av principerna för regleringen för mejeriprodukter, nötoch griskött. Eftersom politikens traditionella instrument kommer att vara kvar även efter reformens genomförande så kommer dessa principer således fortfarande att gälla vid den tidpunkt som ett svenskt medlemskap kan bli aktuellt. Effekter pris- och kostnadsnivåer i produktionen, samt konkurrenstryck marknaden, av ett medlemskap är också faktorer som har betydelse för den fortsatta diskussionen. Detta har dock behandlats i kapitel 4 och utvecklas därför inte ytterligare i det följande.

7.4.1 Mejeriprodukter Det kraftigaste marknadsingripandet inom mejerisektom är de kvoter som gäller för mjölkproduktionen. Varje EG-land har tilldelats en produktionskvot. Målsättningen med regleringen är att garantera ett visst pris riktpris till producentema för mjölk och mejeriprodukter som säljs på EG-marknaden eller utanför denna. Marknadsregleringens delar syftar på olika sätt till att möjliggöra att riktpriset för den levererade mjölken skall uppnås. På samma sätt som för spannmålsregleringen tillämpas ett system med intervention offentliga stödköp till ett lägsta garantipris av - vissa produkter, nämligen smör, skummjölkspulver och vissa italienska ostar. Interventionsköp skall vara en undantagsåtgärd och inköpen kan begränsas till vissa delar av året. Uppköpen sker när marknadspriset sjunkit till en viss nivå under interventionspriset. Som ett altema-

92 Kapitel 7 SOU 199287

tiv till de offentliga uppköpen för lagring kan EG-stöd lämnas till privat lagring vissa mejeriprodukter. För olika mejeriprodukter fastav ställs också med utgångspunkt i riktpriset ett tröskelpris, vilket i sin utgör grund för gränsskyddet införselavgiften skall i princip uttur göra skillnaden mellan tröskelpris och världsmarknadspris. Systemet för gränsskyddet är komplicerat på mejerisidan. Tull förekommer i fråga mejeriprodukter enbart för varor som omfattas om råvarukostnadsutjämning, t.ex. fruktyoghurt. Mjölk och mejerivaav beläggs med införselavgifter vilka kan variera för olika varor, oliror ka marknader samt över tiden, t.ex. kan lägre avgifter tas ut för sådaingår i handel mellan EG och andra marknader inom na varor som för bilaterala avtal, t.ex. i vissa kvotarrangemang. Principen är ramen att införselavgiften beräknas skillnaden mellan tröskelpriset och som prisnivå på den importerade varan. Därutöver finns ett antal imen portrestriktioner vilka framför allt grundas särskilda avtal som EG slutit med olika tredje-länder men även inom GATlYs ram. Exportbidragen fastställs med utgångspunkt i de priser som tillämi den internationella handeln med mejeriprodukter. Restitutionerpas kan tidigare nämnts också differentieras med hänsyn till exna som portmarknad. För närvarande kan bidrag lämnas för ca 100 produkter inom mejerisektom. Bidragen fastställs var fjärde vecka. Såväl EGs exportbidrag införselavgifter varierar för olika som produkter, framför allt beroende på förädlingsgrad. För att ge en uppfattning nivån exportbidraget kan nämnas att för ost av grevéom typ erhöll EG-exportörer 13,50 kronorkg i exportbidrag under våca 1992. Detta motsvarade ungefär nivån på den svenska införselavren giften på produkt. Motsvarande införselavgift för export till samma EG ostsort vid detta tillfälle låg samtidigt något högre av samma 14,75 kronorkg. EG har till skillnad från Sverige ett flertal bilaterala handelsavtal omfattar handeln med mejeriprodukter i huvudsak ost, vilka som också kan påverka beräkningen importavgifter och exportbidrag. av Därigenom har EG skapat undantag från de generella reglerna.

7.4.2 Nötkött Inom nötköttsregleringen fastställs årligen ett orienteringspris och, i förhållande till detta, ett interventionspris. Dessa priser avser pris till producent. Priserna fastställs för vissa standardkvaliteter. Interven-

SOU 199287 Kapitel 7 93

tionsuppköpen är begränsade och kan t.ex. först göras i en medlemstat när marknadspriset nationellt sjunker till en viss nivå under interventionspriset. Marknadspriset kan således ligga under interventionspriset. Dessutom finns en övre gräns för hur mycket som årligen totalt inom EG kan köpas in enligt interventionsförfarande. Interventionsköp begränsas numera till vissa delrnarknader, vissa slag av kött, vissa kvantiteter och vissa delar av året. Priset vid försäljning från interventionslager varierar beroende om köttet exporteras, är bearbetat eller används på EG-marknaden. Precis som för mejeriprodukter kan stöd utgå till privat lagring. Gränsskyddet vid import av nötkött till EG består både av tull och rörliga införselavgifter. Tullen är 20 % för kött och 26 % för köttkonserver. Införselavgiftens nivå bestäms av förhållandet mellan marknadspris och orienteringspris. I vissa fall tas ingen införselavgift ut, t.ex. när marknadspriset når en viss nivå över orienteringspriset. Eftersom gemenskapspreferensen för nötkött är stark styrs huvudparten av importen av internationella preferensavtal, vilka avgör storlek på såväl tull som införselavgift. Det tidigare nämnda svenska nötköttsarrangemanget för färskt nötkött är ett sådant avtal. De införselavgifter och tullar som EG tillämpar avgörs således av såväl prisnivå som nivån på eventuella exponbidrag i exportlandet. Exportbidrag sätts utifrån skillnaden mellan prisnivån inom EG och världsmarknaden. Nivån är kopplad till produktens kvalitet, värde och exportdestination. Destinationsländerna är indelade i flera grupper. Sverige återfinns i den grupp till vilken lägsta nivån exportsubventioner utgår. Exportbidragen i EG är, jämfört med Sverige, mycket låga. Detta beror de lägre marknadsprisema och att export utanför interventionssystemet endast förekommer i relativt liten omfattning. Kött från interventionslager kan exporteras under olika förutsättningar. I normalfallet handlar det om utförsäljning av stora kvantiteter. Exportörema kan t.ex. köpa köttet till nedsatta priser och härutöver får exportbidrag. För denna export utgår alltså indirekta exportsubventioner. I vissa fall utgår dock inga bidrag vid export från interventionslager. I tabell 5 ges exempel på nivån exportbidrag och införselavgifter i EG och Sverige vid ett tillfälle under våren 1992. Av tabellen framgår att EG differentierar exportbidragen beroende destination. På motsvarande sätt tillämpar man olika införselavgifter med hänsyn till köttets ursprungsland. Vidare framgår att för de varor där

94 Kapitel 7 SOU 199287

Sverige exportbidrag är motsvarande EG bidrag lägre. Tabellen ger skall dock främst ses som ett exempel vilket något åskådliggör komplexiteten i EGs reglering. Att även andra särlösningar och undantagsbestämmelser i handeln med köttprodukter tillämpas framgår av texten ovan.

Tabell 5 Exempel exportbidrag och införselavgifter för nötkött maj - - 1992

SEKkg Exportbidragfrån lnförselavgifter till

Färskt eller kylt nötkött EG Sverige EGl Sverige

Helaeller halva

-

Fruset nötkött

Hela eller halva Sv 3,75 Sv 14,50 l4,00-l7,30 kroppar övriga 7,50-l0,80 14,50 -

Benfritt nötkött Sv 3,60-5,30 20,80 Sv 24,95 30,00

övriga l 5-l4.0 24,95

EGs exportbidragoch införselavgifter från Kødbranchens fzellesråd,Dk, och omräknadetill SEK enligt grön centralkurs lECU8,5 SEK.

1 Utöver införselavgifter tas även tull ut vid import till EG. Eftersom denna är en värdctull avgörs storleken av värdet importvaran. Uppskattningsvisskulle tullen för svensktfärskt kött, hela eller halva kroppar vara lika med 6 kronorkg. För benftitt nötkött kan tullbcloppet varieramellan 8 och 30 kronorkg beroende på vara den högsta tullen skulle Lex. ms ut för ädlarebitar tv typ oxfilé. Tullbeloppen för fruset kött

SOU 199287 Kapitel 7 95

7.4.3 Griskött Grisköttproduktion behandlas regleringstekniskt inom EG i princip som en vidareförädling av spannmål. Ekonomin i grisproduktionen är i hög utsträckning påverkad av spannmålsprisema eftersom spannmål utgör en väsentlig beståndsdel av fodret och därmed produktions- - av kostnadema. För griskött finns därför ingen permanent interventionsordning av motsvarande slag för nötkött och stödet till griskött som belastar den budgeten i mycket liten utsträckning. Årligemensamma gen fastställs ett baspris som utgör det eftersträvade producentpriset. Medlemstatemas sammanvägda genomsnittspriser, vilka rapporteras in till kommissionen varje vecka, utgör det s.k. referenspriset. Referensprisets förhållande till det fastställda baspriset kan utgöra grund för eventuella marknadsingripanden. Interventionsköp kan göras både genom offentliga uppköp ocheller stöd till privat lagring. Stöd genom interventionsköp har hittills, under normala förhållanden, inte förekommit inom EG. Grisköttmarknaden är i praktiken i liten omfattning berörd av regleringen varför marknadsinslaget är högt och priserna kan variera i hög utsträckning, vilket framgår figur av 5.

Figur 5

Markedsprisentor halvesvin i EF Wa. 17-

Stam ulmmantagning , m n- apa-ns w u 1um 1966 B57 1908 1959 7990 V99| Källa Danske Slagterier

Det yttre gränsskyddet för griskött är uppbyggt med utgångspunkt i slusspriser och importavgifter. Slussprisema skall i princip ange produktionskostnadema för en grisuppfödare inom EG skulle ha fått som

SOU 199287 96 Kapitel 7

till världsmarknadspris. Importavgiftema beräknas köpa spannmålen i EG-producentens merkostnader för spannmålen med utgångspunkt tillägg gemenskapspreferens. Beräkningen av avgiften med ett av en från tröskelpriset, vilket i allmänhet ligger över marknadspriutgår beräkningen förutsätts också produktionen baseras på dyr set. I att EG-producerad spannmål. Vid beräkning exportbidragen för griskött utgår EG från interav marknadsförhållanden och från den skillnad i uppfödna och externa ningskostnad skulle existerat spannmålen i stället hade kunnat som om köpas till världsmarknadspris. Även EGs exportbidrag för griskött ligger för motsvarande prounder nivån de bidrag i dag utbetalas i Sverige. EGs dukter som erhöll under våren 1992 2 kronorkg i exportbidrag exportörer ca för samtliga Det svenska exportbidraget för de produkter som varor. skinka och sida, låg samtidigt på mellan 10 och 19 erhöll bidrag, t.ex. kronorkg beroende produkt. Införselavgiften till Sverige för dessa medan EGs motsvarande införselavgifvaror låg runt 19 kronorkg mellan 6 och 8 kronorkg beroende produkt. ter var

7.5 Behovet förändringar måldiskussion

av -

En utgångspunkt för kommissionens arbete är att omställningen av jordbruket skall fullföljas på sådant sätt så att Sverige vid inträdet i ett konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsme- EG har en stark och delsindustri. Kommissionen kan föreslå sådana förändringar av livs-

medelspolitiken den är motiverade de ändrade förutsättsom anser av ningar EG-medlemskap innebär. Regering och riksdag har unsom ett 1992 prop. 19919296, JoUl5, rskr. 253 pekat att fråder våren exportsubventioner, vilka avskaffades i 1990 års livsmedelspogan om beslut, bör prövas, bl.a. bakgrund att de pågåenlitiska nytt mot av de GATT-förhandlingama inte har kunnat avslutas. Diskussionen i det följande rör exportbidrag behövs för att anom svensk jordbrukspolitik till EGs framtida politik och för att passa svensk livsmedelsindustri skall kunna verka EG-marknaden fram

till medlemskapstidpunkten. Som framtida medlemmar EG kommer Sverige att omfattas av av jordbrukspolitiken. Den har vid den tidpunkten mer den gemensamma inkomststöd och lägre priser än i dagsläget. En utgångspunkt direkta

SOU 199287 Kapitel 7 97

för det fortsatta resonemanget är dock att stödnivån av sammanlagda

pris- och direktstöd i EG i stort motsvarar dagens dvs. en lägre ni- vå än dagens svenska. Ett undantag gäller dock för mjölkproduktionen där lönsamheten som en följd av reformen kan förväntas öka för EGs mjölkproducenter jämfört med en fortsatt tillämpning av den nuvarande politiken. Det system med intervention och exportstöd som tillämpas inom EG i dag kommer att finnas kvar. Dessa instrument administreras av EG-kommissionen och finansieras med gemensamma budgetmedel. Liksom i det gamla svenska systemet är de grundelement i en politik som syftar till att upprätthålla ett administrativt pris och även verka prisstabiliserande. Utöver den gemensamma politik som rör livsmedelsexporten har enskilda medlemsländer nationella exportorganisationer vars uppgift är att främja livsmedelsexport. Några EG-medel utgår inte till deras verksamhet. Dessa organisationer får heller inte betala ut några ytterligare direkta exportsubventioner till utvalda produkter som skulle kunna snedvrida konkurrensen. Deras insatser inriktas i huvudsak på generella marknadsföringsinsatser. EGs exportpolitik skiljer sig dock från det svenska system med exportsubventioner som tidigare tillämpades. lnterventionen, dvs. stödköpen, är begränsad till vissa varor t.ex. smör, mjölkpulver och vissa kvalitetsklasser av kött och volymer och sker först när priset når en viss nivå. Marknadsprisema ges större möjlighet att variera och konkurrensen på marknaden är i allmänhet hård. Exportsubventionema tillämpas också ett sätt som tar hänsyn till exportmarknaden för olika produkter. Exporthanteringen är i stor utsträckning kopplad till ett anbudsförfarande, vilket syftar till att ge en effektivare användning av de utbetalade bidragen. Som medlemmar kommer vi således inte att få tillbaka vår gamla typ av exportbidrag som i princip utjämnade hela skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris. Interventionsinköp får betydelse i situationer när marknadsprisema når låga nivåer. Svenska exportörer kommer att konkurrera med andra EG-exportörer om att få utnyttja subventioner för export till länder utanför Gemenskapen. Från den tidpunkt när Sverige deltar fullt ut i CAP kommer svenska livsmedel att fritt kunna säljas inom gemenskapen. Med undantag för eventuella sanitära skyddsbestämmelser kommer inga handelshinder att finnas mellan Sverige och övriga EG. Det svenska jordbrukets

98 Kapitel 7 SOU 199287

och livsmedelsindustrins konkurrenskraft avgörs av hur väl näringen lyckas sig till EG-marknadens efterfrågan och till den anpassa prisnivå som kommer att gälla där. EG kommer även i framtiden att ha en marknadsreglering som garanterar att en lägsta prisnivå skyddas. De varor som kan produceras till denna lägsta prisnivå kan avsättas genom interventions- och exportstödsystemet. I dag möter svenska exportörer ett gränsskydd vid export till EG. Eftersom EGs reglering innehåller ett inte obetydligt inslag av överskydd det skyddade priset är i allmänhet högre än det faktiska mark- nadspriset och eftersom Sverige med vissa undantag nte har några exportsubventioner är export till EG av vissa produkter i praktiken omöjlig. Man kan hävda att dessa varor hindras från att etableras på marknad de vid tidpunkt skulle vara kcnkurrenskrafen som en senare tiga på under förutsättning de kan produceras och säljas till där - att gällande priser. Enligt kommissionen bör den svenska livsmedelsindustrin redan föett medlemskap kunna verka på EGs marknad, t.ex. etablera kanare ler för svenska produkter och göra dessa kända. För industrin ligger det naturligtvis ett stort värde i att kunna bearbeta en marknad som inom ett par år kan komma att vara en del av hemmamaiknaden. Det finns olika möjligheter att få tillträde till EG-marknaden. l EGs exportpolitik görs marknadsmässiga avvägningar. t.ex. i fråga om nivån exportbidrag med hänsyn till destinationen. Motsvarande svenska insatser exportsubventioner som uteslutande rktade sig mot - EG-marknaden skulle av handelspolitiska skäl sannolikt vara omöjli- att införa, samt eventuellt leda till motreaktioner från EG. Sverige ga har dock genom de kvoter som det bilaterala jordbruksavtalet ger skaffat sig ett utrymme för export utan handelshinder till EGs marknad. Även det preferensavtal i fråga färskt nötkött genom om Sverige har slutit med EG får Sverige en örmånligare som behandling. Genom det frihandelsavtal som finns för vissa förädlade produkter finns också för livsmedelsexport s.k. RÅKett utrymme av produkter. Om man vill underlätta för svensk export till just EG under perioden fram till medlemskap är en utvidgning av kvotema den bästa vägen. Kvotema prioriterar EG gentemot andra marknader. Exporten sig skattebetalare eller producenter några subventioner. kostar vare Problemet utvidgning kvotema för närvarande inte är akär att en av tuellt för EG-sidan. Kommissionen har erfarit att en förhandling om

SOU 199287 Kapitel 7 99

utvidgning av kvoterna inte kan komma till stånd förrän tidigast under 1993. Kommissionen anser att Sverige bör sträva efter och verka för en utvidgning av det bilaterala avtalet så snart det finns möjligheter för detta, men eftersom denna vägs framkomlighet inte är given måste dock även andra vägar prövas. Genom 1990 års politik har möjligheten att använda subventioner för att möjliggöra och bekosta export tagits bort. Denna möjlighet kommer att finnas för Sverige EG-medlem. Vid bedömning som en av om det är motiverat att före ett medlemskap återinföra denna möjlighet bör beaktas vilka effekter olika utforrnningar av exportbidrag får och vad man kan uppnå i form av marknadsetablering. Ett av de viktigare syftena med 1990 års livsmedelspolitiska beslut var att eliminera den olönsamma överskottsproduktionen. Detta är också ett av motiven bakom den nyligen beslutade reformen av CAP. Med reformen vill EG minska överskottsproduktionen. De överskott som produceras inom många av EGs jordbrukssektorer belastar den gemensamma budgeten men trycker också ner marknadsprisema. Konkurrensläget skiljer EGs marknad från den svenska. Inom animalieproduktionen framför allt mejeriprodukter och nötkött har marknaden under de senaste åren präglats av kraftiga överskott, vilka pressat ner marknadsprisema i nivå med eller under interventionsprisema. Sverige har en svagare konkurrenssituation och, bl.a. till följd av effekter genom avregleringen, mer balanserade marknader vilket innebär att priserna höjs till gränsskyddad nivå vid underskott upp marknaden. Möjligheterna att ta sig in EGs marknad med produkter av bulkkaraktär är mot denna bakgrund, samt med hänsyn till överskyddet i gränsskyddet, förmodligen små och marknadsprisema mycket låga. Det betyder att export av bulkprodukter med hjälp av exportsubventioner inte kan vara en lönsam affär varken före eller efterett medlemskap. Vid överväganden om åtgärder för att främja export inom de närmaste två åren måste hänsyn också tas till de volymbegränsningar för subventionerad export som ett eventuellt GATT-avtal kan innebära. Bulkexport skulle vidare varken bidra till att långsiktigt lönsamma marknader byggs upp eller till att de svenska priserna anpassas till EGs. De produkter som kan vara aktuella måste sålunda vara förädlade och exporteras i en begränsad mängd. Att främja livsmedelsexport genom bidrag kan sannolikt bara ske genom stöd av generell karaktär med hänsyn till exportmarknadema.

100 Kapitel 7 SOU 199287

Ett generellt stöd kan utnyttjas för såväl export till EG som till andra marknader. Beroende exportlandets prisnivå och gränsskydd kan lönsamheten i variera dvs. ett exportstöd behöver inte nödexporten vändigtvis leda till export till EG. Upparbetade svenska exporten marknader till tredje land tillgång i de kommande medlemskapsär en förhandlingarna. Exportbidrag kan finansieras antingen genom budgetmedel som sker i EG eller produktionsavgift, enligt det tidigare svenv genom en Exportbidrag kan, beroende på hur de utformas och beska systemet. roende konkurrensläget den inhemska marknaden, påverka prisbildningen i olika omfattning. Mot bakgrund av behovet av en anpassning svensk pris- och kostnadnivå inför EG-medlemskapet bör ett av bidrag utformas så att det inte höjer de svenska marknadsprisema. Även från konsumentsynpunkt är detta önskvärt. Detta talar för att budgetmedel bör användas. En avgörande fråga för vilka effekter i fråga marknadsetableom ring exportstöd får är hur livsmedelsindustrin agerar. Ett begränett exportstöd för vissa förädlade produkter skulle innebära att bransat schen aktivt måste komplettera detta med marknadsföringsinsatser. Exportbidragen inom EG är generellt sett lägre än skillnaden mellan det svenska produktionspriset och världsmarknadspriset. Exportbidrag motsvarar den nivå tillämpas inom EG skulle därför inte utsom som jämna skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris. Vid en sådan ordning får denna skillnad bäras av de svenska företagen. Skall insatser göras för att främja svensk livsmedelsexport som innebär subventionerad export bör sådana insatser begränsas till vissa förädlade produkter kan marknad inom eller utanför EG som en efter medlemskap. Kommissionen har inte sett det som sin uppgift ett bedöma enskilda produkters möjliga konkurrenskraft. Avsikten är att inte att lämna förslag i detalj reglerar produktomfång och som nivåer. Kommissionen har dock i några undantagsfall funnit det angeläget att peka behovet insatser för vissa produkter. Insatsema av bör utformas så att de inte verkar prishöjande den svenska marknaden och således motverkar långsiktig anpassning till EGzs stöden nivåer. Administrationen kring systemet bör göras enkel.

SOU 199287 Kapitel 7 101

7.6 överväganden och förslag

Mot bakgrund av vad som tidigare redovisats föreslås i det följande åtgärder för att främja exporten av förädlade livsmedel inför ett EGmedlemskap. Kommissionen förordar i första hand att regeringen verkar för att de ömsesidiga tull- och avgiftsfria kvoter inrättats inom det bilasom terala jordbruksavtal som slutits i anslutning till EES-avtalet för vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter utökas både i fråga om varuomfattning och kvantiteter. Möjlighet till detta finns i avtalets utvecklingsklausul. En sådan utvidgning skulle enligt kommissionen vara det bästa sättet att underlätta för svensk export under perioden fram till ett svenskt medlemskap. Som framgår av föregående avsnitt måste dock även andra vägar prövas. Förslaget är därvid huvudsakligen utformat som ett principresonemang med inriktning på sådana produkter där svensk livsmedelsindustri efter ett medlemskap kan förväntas bedriva lönsam en handel på EGs villkor. Den konkreta och mer detaljerade utforrnningen av insatserna bör överlåtas till Jordbruksverket i samverkan med livsmedelsexponörema. Jordbruksverket bör också löpande följa och utvärdera effekterna av de genomförda förslagen för att, om så behövs, genomföra eller föreslå erforderliga åtgärder. Kommissionens utgångspunkt har varit att det är produkternas framtida konkurrenskraft som skall avgöra behovet av insatser. Med detta angreppsätt kan det visa sig att även andra livsmedelsprodukter än de som ryms i det följande förslaget borde omfattas av särskilda insatser. T.ex. kan det röra produkter som i råvaru ocheller förädlingsledet uppnått sådana särskilda kvaliteter att de efter visst initialt stöd kan bedömas vara konkurrenskraftiga även på EG-marknaden. I nuläget är det dock inte möjligt att förutsäga vilka produkter som skulle kunna beröras. Kommissionen har inte tagit ställning till en produktomfattning som skulle motivera ändrade bestämmelser. Det bör ankomma på Jordbruksverket att föreslå lämpliga åtgärder om ett sådant behov visar sig. Det svenska exportstödet bör anpassas till den nivå som gäller inom EG. Därmed skapas incitament för en fortsatt kostnadsanpassning som kan göra svenska produkter konkurrenskraftiga med EGs. Kommissionens bedömning är att exportstödet kommer att få en begränsad omfattning.

102 Kapitel 7 SOU 199287

7.6.1 Finansiering av förslagen I enlighet med vad tidigare angetts i kapitel 5 i fråga om finansiesom kommissionens förslag bör förslagen inte föranleda ökade utring av gifter statsbudgeten. Finansieringsmöjlighetema utvecklas ytterlii avsnitt 6.4.8. I de förslag läggs i det följande har huvudingare som riktningen varit de ytterligare medel behövs för att finansiera att som från de direktbidrag sedan överenskommelsen förslagen skall tas som i GATI 1989 via budgetmedel lämnas stöd till jordbruket. Det insom nebär omfördelning animaliesektoms direktbidrag vilket också en av logisk koppling eftersom de exportfrämjande insatserna främst är en berör livsmedel med animaliskt ursprung.

7.6.2 Mejerivaror Ostexpørt I fråga varuomfattning är kommissionens bedömning att inom meom jeriområdet kan det motiverat att införa ett exportstöd för ost i vara begränsad omfattning. Ost förädlad produkt för vilken det finns är en möjligheter till långsiktig marknadsetablering utländska marknaen der. Den totala svenska ostexporten har under slutet av 1980-talet legat drygt 3 000 Det är rimligt att utgå från att detta även fortrunt ton. sättningsvis, kort sikt eller fram till svenskt medlemskapsdatum, kommer att framtida högsta exportvolym om möjlighet till vara en subventionerad export återinförs. Inom EES-avtalets ram ges Sverige därutöver avgiftsfri exportkvot till EG om l 000 ton. Det bud som en Sverige under våren 1992 lagt inom för de pågående GATTramen förhandlingama inom Uruguay-rundan ger ett visst utrymme för att återinföra exportsubventioner. Förhandlingsbudet innebär bl.a. att vi åtar att fram till 1999 skära ner volymen - 24 % och värdet oss 36 % de exportsubventioner utbetalades under basperioden av som

1986-1990 se tidigare avsnitt om GATT.

Vid utformning ett exportstödssystem för 0st bör dock vissa beav gränsningar iaktas. Hänsyn skall tas till de ramar som GATT-budet För ostexport är det genomsnittliga värdet av utbetalda exportsubger. ventioner 34 miljoner kronor och basvolymen motsvarar 3 000 ton. Nivån stödet bör vidare inte överstiga den exportsubvention som EG betalar ut för ost kronorkg.

SOU 199287 Kapitel 7 103

Ett exportstöd motsvarande det ovanstående kostar 34 miljoner kronor per år om det maximala utrymmet som GATT-budet ger kan utnyttjas. Under förutsättning att svenska företag utöver den avgiftsfria exporten till EG lyckats exportera i samma omfattning som under tiden före 1990 års beslut skulle det medge ett genomsnittligt exportbidrag på ca 11 kronorkg. Under förutsättning att Sverige blir medlem av EG den 1 januari 1995 och exportstödet kan börja utbetalas från halvårsskiftet 1993 kan det för perioden fram till medlemskap totalt röra sig om 51 miljoner kronor För alla mejeriprodukter tillämpas för närvarande ett förenklat system för lönsamhetsutjämning mellan olika mejerier. Syftet är att alla mejerier oavsett produktionsinriktning skall ges likartade möjligheter att betala producentema samma pris för råvaran. l systemet belastas lönsamma produkter med hänsyn till förhållandet mellan produktionskostnad och konsumentpris med avgifter medan ett bidrag utgår till mejeriet för all invägd mjölk oavsett vad den har använts till. Den totala omsättningen i utjämningssystemet för mjölk ligger under ett år ca 2,5 miljarder kronor. Systemet infördes för en övergångsperiod som en följd av 1990 års livsmedelspolitiska beslut och skall i enlighet med detta beslut vara helt avvecklat den l juli 1995. Exportstödets finansiering kan antingen ske inom för det förramen enklade utjämningssystemet eller budgetmedel. Systemen har genom olika kännetecken och får olika effekter. En finansiering inom ramen för utjämningssystemet skulle relativt enkelt kunna införas. Delar av avgifterna skulle avsättas för exportfinansiering. Bidragen till den invägda mjölken skulle därmed behöva minska vilket skulle beröra alla mejerier. Att använda sig utjämav ningssystemet vore dock inte en anpassning till EG. Det kan vidare vara svårt att exakt avgöra volymen den kommande exporten och därmed vilka avgifter som behöver tas ut för att finansiera den. Systemet skulle därför behöva ha en regleringsfunktion över tiden. Att använda utjämningssystemet innebär i princip att man återinför en kollektiv finansiering av exporten, eftersom samtliga mejerier bidrar till finansieringen. Riksdagens beslut om livsmedelspolitiken innebär vidare att avgifterna i det förenklade utjämningssystemet inte får användas för exportfinansiering l98990146, J0U25, s. 62. Att avsätta direkta medel för export skulle vara ett mer transparent system eftersom det öppet redovisade vilka exportsubventioner som utgått. Ur EG-anpassningsperspektiv skulle det ligga närmare det sy-

104 Kapitel 7 SOU 199287

tillämpas inom EG där budgetmedel används för att finansiestem som exporten. Kommissionen förordar därför att medel avsätts inom rara men för jordbrukets direktbidrag. Det är svårt att kvantifiera effekterna på konsumentpriser och produktionsnivå av ett exponstödsystem för ost. De effekter som exportstödet kan konsumentpriset är beroende den aktuella markge nadssituationen och på hur exportsystemet utformas. I ett läge med överskott den inhemska prisnivån kan exportsubvensom pressar ner tioner, tar bort överskottet från marknaden, innebära att prisnisom vån ökar till högst den nivå som införselavgiftema skyddar. Om upp marknaden är i balans eller det finns ett underskott så att priset ligom i nivå med eller nära referenspriset får exporten inga sådana ger effekter. Det minskade utbudet av inhemsk ost leder i så fall till ökad import. Med de priselasticiteter som gäller för ost beräknar konsumentberedningen att effekten att 3 000 ton ost exporteras från av den svenska marknaden i ett läge med stark prispress där industrin kan tillgodogöra sig hela prishöjningen skulle kunna medföra en 4 %prisökning på ost. Med de begränsningar som kommissionen har lagt in i förutsättningarna för hur exportsubventionema får tillämpas och systemets utformning skall dock sådan situation inte få uppstå. en Med hänsyn till dessa begränsningar bör således effekterna konsumentprisema vara begränsade. I fråga produktion gäller att om mejeriindustrin lyckas behålla om den svenska marknadsandel har i dag ges ett utrymme för att öka man produktionen.

Försäljning konsumtionsmjölk och grädde till färje- och flygtrafik av mellan Sverige och utlandet Ytterligare ett område där svensk marknad kan förutsättas efter ett en svenskt EG-medlemskap där de nuvarañdê bestämmelserna förmen hindrar export gäller försäljning av konsumtionsmjölk och grädde till färje- och flygtrafik mellan Sverige och utlandet vid s.k. skeppsfournering. Svenska mejeriprodukter främst konsumtionsmjölk och grädde kan inte priskonkurrera med de i huvudsak danska varor som er- - håller exportstöd från EG. I praktiken har detta lett till att svensk mjölk har förlorat sin marknadsandel och t.ex. till att dansk mjölk

SOU 199287 Kapitel 7 105

fraktas genom Sverige för att färjetrafiken mellan Sverige serveras och Finland. Möjlighet för mejerierna att konkurrera dessa marknader skulle kunna uppnås genom en avgiftsnedsättning för dessa produkter inom ramen för det förenklade utjämningssystemet. För att en avgiftsnedsättning för dessa varor skall kunna medges måste dock ett undantag från riksdagsbeslutet om att det förenklade utjämningsystemet inte får användas för kollektiv exportfinansiering göras. Den försäljning till flyg och färjor som skulle kunna bli aktuell rör sig om små kvantiteter. Avgiften för k-mjölk är i dag 1,40 kronorkg. Svenska Mejeriemas Riksförening uppskattar att en avgiftsbefrielse skulle leda till ca 2 miljoner kg mjölkråvaror i form mjölk och av grädde skulle kunna säljas till flyg och färjetrafik. Detta motsvarar mindre än en promille ax den totala invägningen av mjölk i Sverige. Med hänsyn till att det här rör sig om förädlade konsumentvaror för vilka man kan förutsätta att det efter ett svenskt EG-medlemskap kommer att finnas en svensk marknad samt att det rör sig förom hållandevis mycket små kvantiteter kommissionen att det finns anser anledning att medge en nedsättning av avgifterna inom utjämningssystemets ram. Nuvarande avgiftsnivåer är inte relaterade till exportkosmader. I enlighet med utgångspunkten att exportstöd bör sättas i nivå med motsvarande EG-stöd bör samma avvägning göras i detta fall och avgiftsnedsättningen bör ligga i nivå med exportstödet inom EG, dvs. ca 80 öreliter för konsumtionsmjölk. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1993 Förslaget leder inte til några märkbara effekter på konsumentpriser och produktion eftersom kvantitetema är obetydliga.

7.6.3 Nöt- och griskött I dag finns ett temporär system för nöt- och griskött i vilket medel för exportsubventioner finns avsatta under budgetåren 199192- I99394. Totalt disponeras 450 miljoner kronor för hela perioden. Riksdagen har nyligen beslutat att de medel som avsatts för att finansiera export av kött sall få föras mellan budgetåren för att medge en större flexibilitet. Som framgår av tidigare redovisning är de subventioner som utbetalas i dag bl.a. avpassade ill sådana produkter där det kan finnas ett be-

106 Kapitel 7 SOU 199287

hov av att tillfälligtvis lyfta ut ett pristryckande överskott från marknaden. Förädlingsgrad och en bedömning av produkternas etableringsmöjlighet på olika exportmarknader är i mindre utsträckning faktorer beaktats. Nivån på exportsubventionema ligger för närvarande som betydligt över vad EG betalar ut för motsvarande produkter som exporteras till Sverige. För att bidra till en anpassning mot förhållandena inom EG anser kommissionen att nivån exportbidragen successivt bör anpassas till vad utbetalas inom EG. I detta sammanhang bör den differentiesom ring av bidragen som EG gör med hänsyn till exportmarknader bedömas. För att stimulera export av mer förädlade produkter eller nischvaror vilka bedöms som långsiktigt konkurrenskraftiga internationella marknader bör exportstödet också styras till sådana varor. Detta innebär förändring jämfört med det syfte främst prisstaen bilitet på den inhemska marknaden som legat till grund för utfonn- ningen av det temporära exportsystemet. Det kan röra styckningsdetaljer som anpassats till en särskild konsumentefterfrågan, t.ex. i fråga om framställningsmetod eller förpackning. Förädlingsgrad och marknadsanpassning bör alltså i högre grad än hittills premieras. Att i detalj utforma bestämmelser som tar häntill detta bör överlåtas till Jordbruksverket i samråd med livsmesyn delsindustrin. Kommissionen anser att exportstödet för kött och fläsk bör förlängas med ett halvår till den 1 januari 1995. Kommissionens utgångspunkt att Sverige skall ta ansvar för överskottsproduktionen fram till tidpunkten för medlemskap talar också för en förlängning av det temporära systemet. Kostnaderna för detta går inte att uppskatta i dag. De bör dock inte få överstiga 50 miljoner kronor, vilket innebär oförändrad nivå jämfört med 199394. Medlen finansieras av en omfördelning av direktbidraget till animalier. Den nya inriktningen det temporära systemet bör kunna tillämpas från den 1 januari 1993.

RÃK ma4 För att den svenska livsmedelsindustri som är utsatt för internationell konkurrens inte skall komma i ett sämre läge än konkurrenterna i andra länder, har tillgång till jordbruksråvaror till lägre priser, tilsom lämpas i Sverige två system för utjämning av industrins kostnader för

SOU 199287 Kapitel 7 107

jordbruksråvaror och internt tillsammans kallat RÅK- - ett externt ett systemet.

För de förädlade livsmedel som omfattas av RÅK-systemet sker en

prisutjämning till världsmarknadsprisnivå vid såväl import som ex-

port. RÅK-systemet finansieras delvis med importavgifter och delvis

med budgetmedel. Det är troligen inom detta system som de flesta av de förädlade svenska produkter som kan bli långsiktigt konkurrenskraftiga på EGmarknaden återfinns. Vid avregleringens inledning gjordes vissa begränsningar i möjlig-

heterna att få exportbidrag för råvaror inom RÅK-systemets ram. Denna begränsning infördes för att undvika att RÅK-systemet skulle

komma att användas för en subventionerad bulkexpon genom att vissa råvaror, t.ex. mjölkpulver, flyttades över till lågt förädlade produk-

ter med högt råvaruinnehåll som rymdes inom RÅK-systemet och där-

igenom erhöll fullständig kompensation. Exportbidrag ges därför fr.o.m. den l juli 1991 maximalt för 35 % mjölkpulver och 15 % torkade äggprodukter av den färdiga varans vikt. Samtidigt utökades varuomfattningen i systemet med bl.a. köttberedningar vilkas råvaruinnehåll tidigare kostnadsutjämnats inom jordbruksprisregleringen. För dessa varor begränsas bidraget till högst 40 % av den färdiga varans vikt. Livsmedel vars innehåll av dessa råvaror ligger inom dessa gränser kostnadskompenseras dock fullt ut inom systemet. För just köttberedningar kan det förefalla inkonsekvent att det löpande eller periodvis lämnas exportbidrag för vissa styckningsdetaljer inom det temporära exportsystemet medan köttinnehållet i förädlade produkter bara till en viss del kostnadsutjämnas. Detta innebär att vissa förädlade produkter, som t.ex. köttbullar och petit choux-mixer, bara till en del kompenseras för råvaruinnehållet. Detta har bl.a. lett till att förädlingsindustrin för att kompensera bortfallet av exportstöd i ökad utsträckning använder importerad råvara i produktionen. För denna erhålls nämligen restitution vid export gäller mjölkpulver, ägg och kött. Dessa svenska råvaror kan därför sägas vara diskriminerade i produktionen av vissa förädlade livsmedel för export. Mot ovanstående bakgrund anser kommissionen att råvarugränserna för utjämning bör förändras så att en större del av råvaruinnehållet än vad som dagens begränsning medger kostnadsutjämnas. En sådan förändring kommer dock inte att fullständigt anpassa systemet

108 Kapitel 7 SOU 199287

till EGs. RÅK-systemet bör inte heller i framtiden kunna utnyttjas

för bulkexport. Jordbruksverket skall över RÅK-.systemeti sam-

se band med att protokoll 3 till EES-avtalet implementeras. Förändringar kan lämpligen göras i detta sammanhang. Med hänsyn till den osäkerhet finns i fråga om tidpunkten för som när protokoll 3 kan implementeras, bl.a. med hänsyn till att förhandlingama mellan EG och EFTA dess slutliga utformning ännu inte om är avslutade, kommissionen att det som här föreslås visar anser om sig kunna genomföras först avsevärt senare än den l januari 1993 bör förändringarna göras oavsett tidsschemat för protokoll lämpligen den 1 januari 1993. Kommissionen har inte kunnat uppskatta de kostnader som en utvidgning råvarugränsema kan innebära, bl.a. grund av de effekav ter samtidig förändring utjämningssystemet kan komma att som en av medföra.

SOU 199287 Kapitel 8 109

Åtgärder

8 för

att främja ekologisk

produktion

8.1 Sverige

8.1.1 Idébakgrund Det finns ingen entydig definition av vad som är ekologisk produktion. De som är verksamma inom den ekologiska rörelsen betonar att ekologisk produktion bygger på en helhetssyn, omfattar de ekolosom giska, ekonomiska och sociala sidorna lantbruksproduktionen både av i lokalt och globalt perspektiv. I den ekologiska produktionen betraktas naturen som en helhet med sitt eget värde och människan har ett moraliskt ansvar att driva lantbruket ett sådant sätt att kulturlandskapet utgör en positiv del av naturen. l den ekologiska produktionen eftersträvas att producera livsmedel av hög kvalitet, i tillräcklig mängd och rätt- vist fördelat, ge lantbrukaren en rimlig inkomst och tillfredsställelse i arbetet samt en säker arbetsmiljö, skapa en miljö som tillfredsställer husdjurens naturliga beteende och behov, skapa ett kulturlandskap med artrikedom och genetisk mångfald inom arterna, där de levande organismemas utvecklingsmöjligheter säkras, hushålla med naturresurser så att minsta möjliga skadliga påver- kan miljön uppstår, bevara jordens bördighet lång sikt, skapa en god kontakt mellan lantbrukare och konsumenter, skapa största möjliga recirkulation näringsämnen - av genom att integrera stadssamhällen, agroekosystem och naturliga ekosystem. Grunden för växtodlingen inom trädgård, jord- och skogsbruk är hänsynen till jordens struktur och bördighet, mångfald i valet en av grödor, samt en varierad växtföljd. Jordens bördighet upprätthålls huvudsakligen recirkulagenom en tion av organiskt material. Genom odlingsåtgärdema strävar efman ter att i möjligaste mån förebygga skador av skadegörare och ogräs. Lättlöslig konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel används inte.

110 Kapitel 8 SOU 199287

l lantbruket eftersträvas balans mellan antalet djur och arealen. Detta innebär djuren utfodras så mycket möjligt med foder att som producerat den gården och jorden tillförs gödsel så att risken egna för miljöföroreningar blir så liten som möjligt. Många de mål gäller emellertid även för det av som ovan anges svenska jordbruket i övrigt. Den utveckling mot en miljövänligare produktion pågår inom det konventionella jordbruket minskar avsom ståndet till den ekologiska produktionen. I denna process är den ekologiska produktionen pådrivande kraft. en

8.1.2 Regler för ekologisk produktion Kontrollorganisationen för ekologisk produktion KRAV har fastställt regler för hur den ekologiska produktionen skall bedrivas. Deshar även använts statsmakterna i samband med omläggningsstösa av det till ekologisk produktion 8.l.5.

Växtodling Odlingen skall bedrivas utan handelsgödsel konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel. Bekämpnings- och växtskyddsmedel framtagdirekt växter och djur är tillåtna. Syntetiska tillsatser till dessa na ur får inte förekomma. Minst år karensår måste efter omläggning av odlingen inett grödan kan godkännas ekologiskt odlad. Odlingen måste benan som drivas på hela eller under omläggningstiden på väl avgränsad del - en brukningsenheten. Betat utsäde får inte användas. av - Åkermark belägen inom 25 meter från väg med viss minsta trafikintensitet får inte användas för grödor för humankonsumtion. som avses

Djurhållning Huvudinriktningen skall integrerad produktion, dvs. att alla djur vara skall leva hela sitt liv gård. Antalet djur på gården skall basamma foderproduktionen. Aveln skall inriktas på att få seras på den egna fram djur med goda bruksegenskaper såsom funktionell kroppsbyggnad, hög motståndskraft mot sjukdomar, god förmåga att tillvarata lo-

SOU 199287 Kapitel 8 111

kala foderslag, förmåga till naturlig förökning och goda föräldraegenskaper. Medicinsk brunstsynkronisering, embryoöverföring och genmanipulation är tillåtet. Utfodringen skall inriktas på att använda hemmaproducerat foder som odlats efter ekologiska principer. Självförsörjningsgraden skall vara minst 50 % räknat årligt foderintag. Rutinmässig förebyggande behandling med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel får inte förekomma. För köttdjur som behandlats med sådana medel gäller 12 månaders karens.

8.1.3 Marknaden för ekologiska produkter Antalet varuslag på marknaden av ekologiskt producerade livsmedel ökar fortlöpande. Olika serier av miljömärkta varor har också växt fram på senare tid. Eko-produktemas marknadsandel är dock totalt sett inte större än ca 1-2 % för närvarande. Inom storstadsregionema är marknadsandelen större. Marknadsandelar ca 5 % bedöms kunna uppnås om säsongvariationema i produktionen kan bemästras så att en säker och stabil marknad kan upprätthållas året om.

Spannmâlsprodukter Ca 12 000 ton ekologiskt odlad spannmål fanns under 1991 till försäljning. Mjöl av olika växtslag och havregryn finns i god tillgång marknaden och förekommer numera i de flesta butiker. Andra produkter på marknaden är müsli, havregryn, knäckebröd och mjukt bröd. Ekologiskt öl framställt på ekologiskt odlat maltkom är under utveckling. Marknaden för fodersäd är fortfarande mycket begränsad, men kan komma att utvidgas betydligt om marknaden för ekologiskt producerade kött- och mejerivaror kommer igång. En viss export av spannmål förekommer också. För ekologiskt odlad spannmål har odlaren erhållit ett merpris ca 30 % jämfört med priset konventionellt odlad spannmål.

112, Kapitel 8 SOU 199287

Trindsäd Försäljningen gula ärter har ökat kraftigt. Även ekologiskt odlade av bruna bönor finns marknaden. Marknadsutrymme finns för en utökning av produktionen av trindsäd.

Potatis och grönsaker Potatis och grönsaker säljs till största delen färska. Sortimentet är i det närmaste fullständigt på grönsakssidan. De största produkterna är potatis, morötter, vitkål, lök, kålrot, palsternacka, selleri och rödbe- Mjölksyrade produkter grönsaker finns i mindre omfattning. tor. av l dag är 2 % alla grönsaker och all potatis som säljs i Sverige ca av ekologiskt odlade. Störst marknadsandel har morötterna med ca 8 % marknaden. Snabbast ökar den ekologiskt odlade potatisen med en av ökningstakt på 25 % år. En marknadsandel på 10 % bedöms som per möjlig att uppnå. Något överskott ekologiskt odlade grönsaker finns inte. Tvärtom av finns för ökad produktion. Ekologiskt odlad potaett stort utrymme en tis har tidvis importerats. Priset till odlaren för potatis och grönsaker som odlats ekologiskt ligger 50 % över priset för motsvarande konventionellt odlade vaca ror.

Kött- och mejeriprodukter Marknaden för ekologiskt producerat kött är mycket begränsad, och i stort sett obearbetad. En del utvecklingsprojekt pågår dock. Utvecklingen har kommit längre när det gäller ekologiskt producerad mjölk, marknadsandelen är ännu mycket liten, under l %. men För mjölken får lantbrukaren ett merpris på ca 25 öre per kg. Kontrollkostnaden för KRAV-märkningen är ett hinder för att få fram produkter. Dessutom är bestämmelserna för djurstallar, foder, slakt etc. i många fall svåra att leva upp till.

SOU 199287 Kapitel 8 113

8.1.4 Stöd till FoU, rådgivning, marknadsföring och kontroll Forskning och utveckling Huvudansvaret för forsknings- och utvecklingsverksamheten rörande alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsmaringen har skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR. Forskningsrådet har en särskild programkommitté med uppgift att precisera användningen av avsatta medel för den ekologiska odlingen. Under femårsperioden 198687-199091 anvisades totalt 16,3 miljoner kronor till forskning om alternativ ekologisk odling. Härav utgjorde 8 miljoner kronor ett engångsbelopp avsatt år 1988 av prisregleringsmedel. För 199192 budgeterades totalt forskningsinsatser m.m. inom området för ca 6 miljoner kronor och för 199293 6,2 miljoner kronor.

Rådgivning Det stigande intresset för det ekologiska lantbruket har inneburit att efterfrågan på och behovet av rådgivning har ökat. Rådgivningen stöds för närvarande med ca 5,5 miljoner kronor av statliga medel. I samtliga län finns rådgivare vid resp. länsstyrelse som har kunskap om ekologiskt lantbruk. Dessutom finns tre regionala specialister i syd- och mellansverige. Även i norrlandslänen finns flera rådgivare

inom ekologiskt lantbruk, som finansieras inom ramen för Åtgärds-

programmet för jordbruket i norra Sverige. Inom ekologisk djurhållning finns en central specialisttjänst. Vid lantbruksuniversitetet finns en statskonsulent med inriktning ekologiskt lantbruk. Exempel rådgivningsverksamhet som bedrivs är kursverksamhet fältvandringar odlingsringar och ERFA-grupper individuell rådgivning demonstrationsodlingar projekt av olika slag - Rådgivama stöds bl.a. med hjälp av gemensamt producerat rådgivningsmaterial.

114 Kapitel 8 SOU 199287

Marknadsföring Behovet marknadsföring av ekologiskt producerade produkter är av stort. Under innevarande budgetår förfogar jordbruksverket över ca 2 miljoner kronor för stöd till marknadsfrämjande åtgärder. Dessa medel har främst satsats på marknadsfrämjande åtgärder inom spannmålsområdet, delfinansiering av marknadskvalitetskonsulenter inom storstads- regionerna Stockholm, Göteborg och MalmöKristianstad, marknadsföring av KRAV resp. Demeter-märket. - -

Kontrollen Som följd den ökande handeln med ekologiskt odlade produkter en av uppkom behovet enhetlig kontroll den ekologiska odlingen, av en av och märkning produkterna. I Sverige finns två konen gemensam av trollorganisationer KRAV och Svenska Demeterförbundet varav - - KRAV är den största. KRAV, bildades 1985, är ekonomisk förening med olika orsom en ganisationer, som olika sätt är engagerade inom området, som medlemmar. Svenska Demetcrförbundet är en kontroll- och garantiorganisation för biodynamiskt odlade produkter. Visst statligt stöd utgår till båda dessa organisationer sammanlagt 330 000 kronor budgetåret 199192.

8.1.5 Omläggningsstöd Våren 1989 infördes ett särskilt stöd till jordbruksföretag för omläggning till alternativ ekologisk odling, fortsatt alternativ ekologisk odling på arealer som lagts om till sådan odling år 1988 eller tidigare. För att få del stödet måste anmälan ha gjorts senast den 28 april av 1989. Nyanslutning är således inte möjlig. Stödet är treårigt med ett stödbelopp per hektar som varierar mellan 700 kronor och 2 900 kronor beroende på skördeområde. Vid större arealer kan omläggningen till ekologisk odling få ske stegvis under högst fem år. Arealer upp till 5 ha måste ställas om första året 1989. Stöd utbetalas under tre år omläggningsåret, jämte ytterligare -

SOU 199287 Kapitel 8 115

två år. Bidrag utgår endast till prisreglerade grödor utom när det gäller första året då stöd även kan utgå till vall, grönfoder och gröngödslingsgrödor. Omläggningen skall vara varaktig. För att undvika krav på återbetalning skall arealen odlas ekologiskt i minst sex år. Ca I 800 lantbrukare anmälde sig till stödet med en areal på totalt drygt 43 000 ha. I dag odlas i Sverige ca 38 000 ha enligt ekologiska odlingsmetoder. Det motsvarar ca 1,3 % Sveriges åkerareal. av

8.2 EG

8.2.1 Skillnader mellan Sveriges och EGs regler för ekologisk odling Inom EG regleras det ekologiska lantbruket, dels av en särskild förordning EEG 209291, dels av nationella regler. Ett enskilt land kan besluta om strängare regler än de minimikrav som finns i förordningen. Förordningen är ett detaljerat regelverk som tar upp definitioner, märkning, odlingsregler, kontrollsystem, import från tredje land, m.m. I förordningen regleras produktionen av råvaror ingående medan förädlingsdelen inte alls berörs på samma sätt. I jämförelse med de svenska reglerna är EGs regler om förädling, tillsatser och processer oklara och ofullständiga. De förädlingsregler som finns tycks inte något sätt begränsa tillverkningssättet. Enda undantaget är att joniserande strålning inte är tillåten i tillverkningsprocessen. Vidare är reglerna för märkning och annonsering ekologiskt av producerade produkter oklara och svårtolkade jämfört med de svenska reglerna. Användning av betat utsäde är tillåten enligt EGs regler under vissa villkor. Betat utsäde får aldrig användas enligt svenska regler. Alla produkter skall transporteras i slutna förpackningar. Dessa krav tillämpas inte i Sverige. På en annan viktig punkt är EGs regler strängare än de svenska nämligen i fråga om karenstid. Inom EG tillämpas en karenstid på minst två år vilket skall jämföras med ett år i Sverige. Beträffande stallgödsel finns det i dagsläget inga särskilda restriktioner inom EG bara man följer de allmänna reglerna för gödselhante-

116 Kapitel 8 sou 199287

ring för land. l Sverige är reglerna hårdare och från 1995 är resp. det för all stallgödsel från industriell djurhållning, höns i bustopp rar osv. Beträffande användning rötslam är det på motsvarande sätt fritt av fram inom EG. Detta skall jämföras med reglerna i Sverige som förbjudit all användning rötslam. KRAVs mål är dock att öppna möjav ligheterna, under starkt formulerade kvalitetskrav. men

8.2.2 Ekonomiskt stöd till ekologiskt lantbruk inom EG I den nyligen beslutade reformen EGs gemensamma jordbrukspoliav tik, baserad revidering Mac Sharry-förslaget finns stöd till en av ekologiskt lantbruk med bland de kompletterande stöden till miljöfrämjande åtgärder. Dessa stöd delfinansieras EG med 50 % eller av med 75 % inom mindre gynnade områden LFAzs. På växtodlingsområdet är grundbeloppet för stödet från EG maxitill 2 125 kronorha och motsvarande tal för djur är l 785 kromerat nordjurenhet. För att erhålla sådant stöd skall ett stödprogram utarbemedlemsländema. Programmet skall sedan godkännas av EGtas av kommissionen.

8.2.3 Stöd till ekologisk odling i Danmark Liksom i Sverige infördes i Danmark 1989 ett omställningsstöd för omläggning till ekologisk jordbruksproduktion. Stödet är treårigt och beräknas årligen med utgångspunkt från omlagd areal och antalet djurenheter hektar. Omläggningen skall omfatta hela företaget och vaper genomförd varierar beroende på ra under en fyraårsperiod. Stödet djurintensiteten mellan 2 600 kronorha och 3 800 kronorha totalt för treårsperioden. Stödbeloppens storlek och de olika nivåerna beroende djurantal syftar till att skapa harmoniska företag vad gäller balansen mellan animalie- och vegetabilieproduktionen. För att få del omställningsstödet krävs att företaget auktoriseras av godkänd producent ekologiska produkter. Auktorisationen och som av kontrollen av de ekologiska lantbruken sköts av lantbruksministeriets Plantedirektorat. Det statliga stödet till ekologisk odling i Danmark omfattar förutom omställningsstödet ett utvecklingsstöd. Totalt har under perioden

SOU 199287 Kapitel 8 117

1987-1991 lämnats utvecklingsstöd med 70 miljoner Dkr. Ungefär ca hälften härav har satsats på forskning och försöksverksamhet. Ett indirekt stöd till ekologiskt lantbruk utgör den kostnadsfria auktorisationen och kontrollen som utförs av Plantedirektoratet. Det statliga stödet till ekologiskt lantbruk över. ses nu Utvecklingsstödet skall utvärderas och rapport avlämnas senast 15 oktober 1992. Näringen har genom det statliga stödet fått ett uppsving på många områden. Antalet ekologiska lantbruk har ökat från 150 till nära ca 700 sedan 1981. Totalt omfattar dessa företag ca 18 000 ha vilket motsvarar 0,6 % av den danska jordbruksarealen.

8.3 Överväganden och förslag

8.3.1 Mål och behov stöd av Enligt direktiven till omställningskommissionen skall arbetet inriktas att Sverige vid inträdet i EG skall ha en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och livsmedelsindustri. I prop. 19919296 om vissa jordbrukspolitiska frågor erinrar jordbruksministem om att miljöhänsynen uppmärksammas i allt högre omfattning i vår omvärld. I det beslut reform livsmedelspolitiken om av som fattades 1990 var miljöhänsynen av avgörande betydelse för refonnens utformning, bl.a. vad gäller behovet mindre kemikalieav ett beroende jordbruk. Omställningskommissionen bör därför i sitt arbete, mot bakgrund av utvecklingen inom EG, beakta behovet av mer principiella förändringar i omställningsbesluten också vad gäller åtgärder för alternativ odling. Ett främjande av det ekologiska jordbruket ligger i linje med den övergripande målsättningen för livsmedelspolitiken att tillgodose behovet på marknaden av produkter hög kvalitet framställda under av etiskt högtstående former. Detsamma gäller angående livsmedelspolitikens mål att all jordbruksproduktion skall ske under hänsynstagande till miljön så att en långsiktigt uthållig produktion sunda livsmedel av kan garanteras. Den generella inriktningen att minska jordbrukets beroende av handelsgödsel och andra kemikalier leder till minskning en av skillnaderna mellan det konventionella och det ekologiska jordbruket.

118 Kapitel 8 SOU 199287

också angeläget kunna tillgodose den särskilda marknad Det är att finns, såväl inom utanför landet, för ekologiskt producerade som som livsmedel. Ett motiv för att stödja den ekologiska produktionen annat erfarenheter och landvinningar inom forskningens område som är att inom det ekologiska jordbruket i ett längre perspektiv även komgörs det konventionella jordbruket till del. Ett främjande av det ekolomer giska jordbruket kan därför motiveras från flera utgångspunkter. De restriktioner det ekologiska jordbruket lägger på produktiosom medför merkostnader olika slag. Särskilt gäller detta under omnen av läggningsperioden. Det kan svårt att på marknaden ta ut det mervara pris behövs, för fullt kompensera den lägre bruttoavkastsom att ut ning det ekologiska jordbruket i allmänhet i detta skede. Ett som ger visst ekonomiskt stöd till företag lägger om till ekologisk produksom tion kan därför vara motiverat. En produktionsgren, den ekologiska produktionen, är för ny som sin utveckling beroende samhälleligt stöd till kunskapsuppbyggnad av och marknadsutveckling Utan ett sådant stöd är risken stor att m.m. den ekologiska produktionens utveckling hämmas till förfång för både

konsumenter och producenter. När det gäller permanent indivuduellt direkt stöd till den ekoloett giska produktionen kommissionen att den framtida konkurrensanser situationen inom EG bör avvaktas. Vidare bör i det sammanhanget

den ekologiska produktionens möjligheter till stöd inom andra pro-

gram beaktas.

8.3.2 Dircktstöd till ekologisk produktion

Som tidigare redovisades fanns möjlighet 1989 att ansöka om stöd för omläggning till alternativ ekologisk odling. Även redan befintliga al-

temativodlare kunde få del stödet. Det innebär att i stort sett alla i av dag befintliga altemalivodlare har kommit i åtnjutande av det stödet.

Någon möjlighet att nyansluta sig finns dock inte. För öka tillgången ekologiska produkter och därigenom bygatt av stabilare marknad behövs fler producenter av ekologiska ga upp en livsmedel. En stimulans i form ett omläggningsstöd skulle verka i av den riktningen. En anpassning till EGs regler tvâ års karenstid om omläggning kostsammare än tidigare, vilket också är ett motiv gör en för ett sådant stöd.

SOU 199287 Kapitel 8 119

När det gäller att införa ett omläggningsstöd före 1995 är det ett problem att EGs villkor inte är kända. Full klarhet härom får inman te förrän i samband med godkännandet av ett sådant stöd. Ett omläggningsstöd är till sin natur långsiktigt. Dels sker omläggningen successivt under några år, dels ställs som villkor att ekologisk produktion

skall bedrivas några år efter det att omläggningen påbörjats. Det blir därför bekymmer för alla inblandade villkoren i avtalet parter om om stöd måste ändras under stödperioden. Mot denna bakgrund anser kommissionen att ett omläggningsstöd inte bör påbörjas förrän det

godkänts av EG. Det bör kunna ske under 1994 eller under förhandlingama 1993. Kommissionen föreslår förslag till stöd till att ett omläggning till ekologisk produktion inom för EGs s.k. kompletramen terande miljöprogram utarbetas snarast och att därefter förhandlingar med EG påbörjas så att det kan träda i kraft den 1 januari senast 1995.

8.3.3 Övrigt stöd

Forskning och utveckling

Det stöd som samhället för närvarande anvisar för forskning och utveckling om ekologiskt lantbruk inriktas först och främst på projekt av grundforskningskaraktär. På kort sikt kan nuvarande resurser nivå ge en tillfredsställande behovstäckning i denna del. En efterstor frågan forskningsmedel inte kunnat tillgodoses med nuvarande som ramar gäller medel för tillämpad forskning. En ökad satsning tillämpad forskning skulle kunna resultat snabbt skulle komma ge som jordbrukama till del med de rådgivningsresurser för ekologisk produktion, som för närvarande finns och förväntas finnas de närmaste åren framöver.

Rådgivning

Det ökade intresset för ekologisk odling som omställningsstödet 1989 bl.a. skapade har följts upp med rådgivningsinsatser huvudsaklisom gen finansierats med samhällsstöd. Det är angeläget dessa att resurser bibehålls. Möjligen kan visst stöd för sådan verksamhet även kunna komma att erhållas inom ovannämnda EG-program.

Kapitel 8 SOU 199287

Kontroll Till skillnad från förhållandena i Danmark svarar de svenska prot.ex. ducentema ekologiska produkter i princip själva för kostnaderna av kontrollen. Dessa kostnader uppgick till drygt 4 miljoner kronor för 1991. Ett visst begränsat samhällsstöd 330 000 kronor 199192 erhåller dock kontrollorganisationema för närvarande. Speciellt betungande upplevs kontrollkostnadema för den ekologidjurhållningen. De utgör broms utvecklingen. En utökad ska en kontrollerad ekologisk djurhållning skulle också skapa en viktig och marknad för ekologisk fodersäd. Detta skulle vara till stor förökad den ekologiska spannmålsodlingen där avsättningssvårigheter del för uppstår för den spannmål inte håller kvalitetskraven för brödlätt som spannmål.

Marknadsföring viktigt satsningar för ökad produktion av ekologiska pro- Det är att en kombineras med aktiva insatser för att nå ut marknaden dukter med dessa produkter. Ytterligare insatser detta område bör ses naturlig och självklar investering för att nå en stark position som en för det ekologiska lantbruket vid inträdet i EG.

8.3.4 Förslag förslag kommissionen lägger fram generell anpassning Det som om stödet till vegetabilieproduktionen för perioden 199394-199495 av inträdet i EG kommer stimulera och underlätta en omlägginför att ekologisk odling. Vid övergång till sådan odling innebär kraning till något merpris för produktionen inte kan erhållas vet karensår att första året, omläggningsåret. Med det framlagda förslaget öppnas nu erhålla ersättning för träda på karensårsareal till möjligheten att del den inryms i företagets totala basareal stödareal. Trädesbruk den med grönträda är också naturligt inslag i växtföljden vid företag ett med ekologisk produktion utan eller med få nötkreatur. Dessa men relativt förslaget än vad den konventioföretag gynnas sett mer av nella odlingen gör. till övervägandena i de föregående avsnitten bör ett för- Med hänsyn slag till stöd till omläggning till ekologisk produktion inom ramen för

SOU 199287 Kapitel 8 121

EGs kompletterande miljöprogram utarbetas snarast. Förhandlingar med EG om ett godkännande av ett sådant program bör ske så att det kan träda i kraft senast den 1 januari 1995. Tills vidare bör stödet till den ekologiska produktionens utveckling byggas ut inom områdena tillämpad forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Kommissionen föreslår att sammanlagt 10 miljoner kronor per år anvisas för nämnda ändamål för åren 199394 och 199495 utöver de resurser som i dag står till förfogande. Härav bör 5 miljoner kronor avse forskning och utveckling med prioritering på tillämpad forskning. För marknadsföringsinsatser bör anvisas 3 miljoner kronor. Stödet till kontrollorganisationema bör öka med 2 miljoner kronor. Finansieringen av förslaget bör ske genom omfördelning av medel från de nuvarande direktbidragen till jordbruket.

Klas Eklund

SARSKILT YTTRANDE

Omställningskommissionen har fått i uppdrag att komma med förslag hur den svenska jordbrukspolitiken skall kunna anpassas till EGs, inför ett kommande svenskt medlemskap.

Det finns två sätt att tolka detta uppdrag.

0 Det ena är snävt. Det innebär att man helt enkelt undersöker vilka förändringar som måste till för att det svenska regel- och stödsystemet så snart som möjligt skall få samma omfattning och tekniska utformning som EGs. 0 Det andra sättet är vidare. Det innebär att man ställer sig den övergripande frågan om det lämpliga i sådan uten veckling. Då inkluderas i analysen inte bara anpassning av regelsystem utan också graden av konkurrens i Sverige respektive EG, skillnader i prisnivåer, etc. Då måste man också ställa frågan om takten i anpassningen samt huruvida det finns delar i den svenska politiken som inte alls bör anpassas så länge vi är utanför EG.

Kommissionens uppgift är inte att göra någon stor livsny, medelspolitisk utredning. Det är därför förståeligt att kommissionen valt att göra en relativt snäv tolkning av direktiven och nöjt sig med att konstruera ett konkret förslag om hur en anpassning tekniskt skall gå till. Utgångspunkten är då att Sverige blir medlem i EG 1995 och att regelanpassningen bör ske så snart som möjligt.

Kommissionens tolkning direktiven är inte orimlig. Inom av denna ram har kommissionen utfört sitt arbete väl, och dessutom kommit med vissa utblickar mot ett bredare synsätt.

Jag menar likväl att det finns starka skäl att föra ett vidare resonemang, och än tydligare föra in frågan om prisnivåer, konsumenttillfredsställelse och långsiktig konkurrenskraft.

betyder ifrågasätta själva uppdraget för kommissio- Det att såsom direktiven formulerat det. nen,

därför valt i detta särskilda yttrande i Undertecknad har att principiella skissera sådan bredare analys, om än termer en mycket kortfattad. Huvudslutsatsen blir då att Sverige bör

eventuell, framtida EG-anslutning genom att nu föregripa en den svenska jordbruksregleringen till EG. Detta anpassa i det politiskt oklara läge råder vad gäller i synnerhet som nu gäller tidtabellen för den svenska medlemsansökan.

Utgångspunkter

Tullar och gränsskydd har förekommit mycket länge. Men svenska jordbruksregleringen föddes på 1930den moderna del i kohandeln mellan socialdemokratalet. Den var en bondeförbundet; bondeförbundet stödde krispolititerna och socialdemokraterna införde stöd till jordken i utbyte mot att Liknande uppgörelser förekom också i andra länder bruket. under depressionen.

bestod i sina huvuddrag i över 50 år. Dess syfte Regleringen jordbrukama viss minimistandard, över var att garantera en nivå marknad skulle givit. Medlet var höga den som en ren införselavgifter en sorts rörliga tullar som stängde ute imgaranterade minimipriser på spannmål, portkonkurrens samt mjölk, Det ledde till att de svenska jordbrukama kött, mm. och till högre priser, än vad de skulle gjort producerade mer, ekonomi. För detta .anfördes också säkerhetsi en oreglerad Sverige behövde en viss självförsörjpolitiska argument; ningsgrad i händelse krig och avspänning. av

Kostnaderna för politiken dock höga. Dels kostade den var skattebetalarna antal miljarder år. Dels medförde den ett per samhällsnyttiga arbete och kapital användes till att resurser verksamhet inte möttes köpkraftig efterfrågan. Det som av yttrade sig i överproduktion smörberg, mjölkhav, som

hjälp exportsubventioner dumpades världsmarkmed av naden. De höga priserna ledde till klagomål från konsumenefter hand införde subventioner, nu i terna, varför staten nya

konsumentledet. för att hålla nere priserna. Ett tag hade vi alltså dubbla sibventionssystem; först betalade konsumentema extra för att hålla uppe producentprisema så att bönderna skulle odla mycket, sedan betalade skattebetalarna extra för att konsunentprisema skulle kunna sänkas och överskottet reduceras.

Dessutom ledde de omfattande subventionema till oönskade men ofrånkomliga bieffekter i andra led av produktions- - kedjan. Livsmedelsindustrin blev en skyddad zon, med svag konkurrens och med ett minskat och snedvridet omvandlingstryck. Resultatet blev att produktivitetsutvecklingen hämmades och att matpriserna steg snabbare än konsumentpriserna i övrigt. Stödsystemens utfomming stimulerade också intensiv odling, med mycket stor användning av konstgödsel och kemikalier. Detta drev fram nya subventionssystem stöd till träda, arealbidrag mm, som sökte motverka de ursprungliga systemens effekter.

1990 års reform

Mot den bakgmnden fattade riksdagen år 1990 beslut om en långtgående reformering av den svenska livsmedelspolitiken. Den planekonorniska styrningen skulle minskas, subventionsgraden dras ned och resursanvändningen vridas mot mindre miljöförstöring. Näringen skulle bantas, också men göras mer konkirrenskraftig genom att i högre grad tvingas stå egna ben.

Portalfonnulerirgama i 1990 års beslut går ut på att konsumenternas önskemål skall styra produktionen. Det är utbud och efterfrågan som skall avgöra jordbrukets inriktning, precis som för andra näringar. Visserligen skulle gränsskyddet tills vidare behållas det skulle inte avvecklas förrän GATT- förhandlingama så bestämt men inom landet skulle en av- reglering ske.

Avregleringen riktade in sig grundbulten i regleringssystemet, nämligen systemet för exportfinansiering. Det har inneburit att överskottsproduktion köps upp av staten till ett i

fastställt pris det s.k inlösenpriset. Överskottet säljs förväg sedan till lägre priser världsmarknaden. Enligt 1990 års beslut skulle inlösenprisema för spannmål gradvis sänkas fyraårsperiod. Efter 1994 skulle stödet försvinna under en helt. Eventuella överskott skulle då inte längre köpas upp av måste avsättas jordbrukama själva på världsstaten, utan av marknaden, till världsmarknadspriser. För oljeväxter raps anbudsförfarande ersätta den gamla regle-

mm skulle ett

ringen. Det viktiga är att avsättningsgarantier och exportsubventioner försvinner. Det blir tydligare koppling mellan en konsument och producent.

stöd innebär minskad produktion. Odlingen blir Minskat mindre intensiv, vilket betyder att större arealer odlas för en given volym. Det sliter mindre naturen, bl.a genom att giftanvändningen minskar. Produktionsminskningen bedömriksdagen ändå bli såpass stor att den odlade arealen i des av Sverige, totalt skulle minska. Dessa kalkyler är emellersett, tid inte oomtvistade; vissa bedömare hävdar att effekterna av de mindre intensiva produktionsmetodema mindre handels-

gödsel, plöjningsfri odling, mm är så starka att det, netto,

inte behöver bli någon nedläggning av areal.

vilket, kan inte rycka undan stödsystemen till Oavsett man reglerad näring rakt det skulle oförskyllt drabba en av; enskilda jordbrukare. För att mildra anpassningen och många genomslaget jordbrukamas inkomster föreslogs dämpa särskilt inkomststöd för perioden 1990-93 samt ett bl.a ett omställningsstöd för 1990-94. Det sistnämnda skulle utgå till jordbrukare varaktigt ställer sin mark till annat än de som om livsmedelsproduktion. Särskilt stöd finns tillgängligt för de använder miljövänliga produktionsmetoder. odlare som mer 13-14 miljarder kr för de olika Stödåt- Sammantaget avsattes gärdema.

Under den tid gått sedan beslutet togs, har en gradvis som omställning börjat. Den syns två sätt. Livsmedelsprisema har ökat betydligt långsammare än tidigare, både tagna för sig och i förhållande till konsumentprisema i övrigt delvis beror detta dock sänkt moms. Vidare har viss neden

läggning av åkermark skett, dock mindre än vad som förutsattes i 1990 års beslut.

Det är inte helt klart varför nedläggningen gått så långsamt. Lantbnrkarnas egna organisationer framhåller osäkerhet om vad som kommer att ske om och när Sverige blir medlem i EG samt brist lönsamma alternativ som viktiga faktorer. Det ligger en del i detta. Samtidigt är det uppenbart att just dessa intresseorganisationers egna angrepp på avregleringen och de signaler om reträtt från reformen som då och då hörs från delar av regeringen bidragit till att skapa osäkerheten. - Tydligt är, att det inte funnits några klara, trovärdiga spelregler om hur avregleringen skall gå till och hur lång tid den skall ta. Detta har inte minst inskärpts av debatten om torkan sommaren 1992 och i vilken utsträckning denna borde föranleda extra stöd.

Som det nu ser ut kommer svenskt jordbruk antagligen att ha ett visst överskott, framför allt av spannmål, också vid omställningsperiodens slut 1994. Självfallet skulle ett återinförande av exportsubventioner innebära att omställningen upphör och att överskotten även i framtiden blir betydande.

EGs jordbrukspolitik

Den europeiska gemenskapen har en jordbrukspolitik som i mycket liknar det systern som Sverige hade före 1990. Gränsskydd och rörliga inlösenpriser stänger ute import, garanterar en stor inre marknad, håller uppe produktionsvolymen och arealen. Nackdelarna är också de samma Höga ñskala kostnader, intensiv och miljöfarlig odling, omfattande

byråkrati och stora överskott som i sin tur drar extra kostna-

der och drabbar u-ländemas möjligheter att exportera, då de dumpas på världsmarknaden.

En viktig skillnad gentemot det svenska jordbruket bör dock noteras. Livsmedelsprisema ligger, som kommissionen understrykeri sit betänkande, betydligt lägre på kontinenten än i Sverige. De beror flera faktorer. För det första är kostnaderna själva jordbruket ofta lägre, pga bättre jordmån och

klimat, lägre lönekosmader samt mindre satsning ekologiskt jordbruk. För det andra är de totala stödnivåema till jordbruket lägre än i Sverige, i synnerhet när det gäller animalieproduktionen. Och för det tredje och viktigaste är - konkurrensen hårdare i förädlingsledet, vilket pressar priserna för konsumenten. I snitt ligger matpriserna 25-30 procent lägre i Västeuropa än i Sverige.

Det svenska systemet innebär en högre total stödnivå än EGs; 1990 utgjorde, framgår av kommissionens betänsom kande, offentligt reglerat stöd hela 61 procent av den svenske jordbrukarens ersättning, för EG-jordbrukaren var motsvarande siffra 49 procent, för den amerikanske bonden 29 procent och för den australiensiske 14 procent. Prognoser för 1991 visar svensk stödnivå 59 procent och en EG-nivå en 49. Den svenska nivån ligger alltså en femtedel över EGs.

Under våren och sommaren 1992 har EG beslutat om en reform den gemensamma jordbrukspolitiken. Man vill ockav så i EG minska överskotten, bland annat genom prissänkningar. Enligt det nya programmet skall inlösenprisema sänkas, och samtidigt skall en mer extensiv markanvändning stimuleras. Man övergår gradvis från prisstöd till arealbidrag och stöd till träda. Den totala stödnivån sänks något.

Om de svenska respektive västeuropeiska refonnema förverkligas som det är tänkt, kommer skillnaden i stödnivå mellan Sverige och EG att minska, eftersom det svenska stödet minskar mer än EGs, men fortfarande kommer den svenska nivån att ligga högre än EGs. Dock kommer de svenska inlösenprisema för spannmål att hamna under EGs, i och med att systemet med inlösenpriser i Sverige helt försvinner efter 1994. Också i andra avseenden kommer de respektive systemen att skilja sig åt. Bland annat har EG ett mer omfattande system för exportstöd. Och fortfarande är EGs system mer miljöskadligt.

Den svenska medlemsansökan

År 1991 sökte Sverige medlemskap i EG. Därmed förändrades förutsättningarna för livsmedelsnäringen och livsmedelspolitiken. EG kommer att innebära skärpt konkurrens och en press nedåt de svenska priserna. Om Sverige blir medlem, måste vi emellertid också delta i EGs gemensamma jordbmkspolitik. EG-kommissionens utlåtande om den svenska medlemsansökan är tydlig på den punkten. Regleringssystemet måste läggas om. Sverige måste betala in till den gemensamma kassan, och en del av det svenska jordbruket kommer att bli berättigat till stöd samma villkor som dagens EG-bönder.

Detta reser frågor om 1990 års svenska reform. Skall den ligga kvar så länge som möjligt, eller skall Sverige redan nu börja anpassa sitt regelsystem till EGs Omställningskommissionen har uppgiften att lägga förslag till hur en anpassning till EGs jordbrukspolitik skall till. Målet är, enligt direktiven, att jordbruksnäringen skall vara konkurrenskraftig då Sverige blir medlem.

Detta skulle kunna tolkas som att Sverige så snart som möjligt bör anpassa regelsystemet till EGs. Många representanter för näringen har förespråkar en förtida anpassning av delar av reglerna. Mer specifikt att Sverige bör sänka inlösenpriset för spannmål under EG-nivå samt att vi bör införa exportstöd i linje med EG. Argumentet är att vi inte grund av avvikande regler skall slå ut jordbruk som skulle kunna bli konkunenskraftiga vid ett framtida medlemskap.

Vad är konkurrenskraft

Argumentet för höjda stöd är bevarad konkurrenskraft. Det är dock inte alldeles klart vad som bör menas med konkurrenskraft. I allmänna ordalag brukar man avse näringens förmåga att producera de varor och tjänster som kunderna efterfrågar. Detta bestäms i sin tur av arbetskraftens kompetens och löner, av den tekniska nivån och investeringarna, förmågan att marknadsföra och utveckla produk-

terna, mm. Det viktiga i en EG-anpassning blir då att förstärka kompetens, höja kvalitet och sänka kostnader. Med denna syn vore en koncentration på regelsystem och krav subventioner som i andra länder väl snäv. l synnerhet samma blir det alltför snävt att i förtid enbart anpassa de stödsystem där subventionsgraden vid en EG-anpassning måste höjas.

petta låter kanske, sett ifrån ett producentintresse, konstigt.

Ar det inte självklart att vi måste ge samma stöd som andra

Inte nödvändigtvis. Det skall vi göra bara om det anses vara ett mål i sig att bevara resurserna inom en viss, specifik näring. Men inte målet är att få ett i sin helhet så konkurom renskraftigt näringsliv som möjligt. Exportsubventioner gynägarna och de anställda i den bransch som får stödet nar det missgynnar alla andra medborgare, som får betala men det. I den meningen innebär stödet resursslöseri, oavsett vad andra länder gör. Subventioner medför att resurser låses i en viss näring, vars produkter inte efterfrågas marknaden, i stället för att sättas in i andra företag och branscher där avkastningen är större och produkterna mer efterfrågade. Kostnaden för detta får betalas av hela samhället i form av mindre produktion och lägre materiell standard.

Att andra länder väljer att subventionera en viss näring är därför inget skäl att följa deras exempel om det inte finns särskilda skäl att bevara just denna, speciella typ av sysselsättning.

Den slutsatsen förstärks av att jordbruket är ett vitt begrepp. Det finns således än mindre skäl att ge stöd till just de specifika delar av näringen på just de specifika villkor som EG olika anledningar stannar för. Om konkurrenskraft i av jordbruket skall vara huvudkriteriet, kanske ett svenskt stöd bör ha en annan inriktning, nämligen de delar av näringen där det finns speciella, svenska, komparativa fördelar. Det kan gälla särskilda, miljövänligt odlade produkter, produktion av speciell, hög kvalitet, etc.

När man talar om konkurrenskraft behöver det således inte betyda att en viss näring skall överleva lika stor som i dag -

till vilka kostnader som helt. Den önskvärda konkurrenskraften kan ta sig uttryck i att en mindre, men vassare del av näringen dvs den del som bättre kan stå egna ben även i ett hårdare konkurrensklimat överlever och utvecklas. I ett sådant perspektiv blir inte jordbruket i sig det viktiga, utan uppmärksamheten måste riktas mot hela kedjan; primärproduktion, förädling, distribution, detaljhandel. Kommissionen framhåller också detta i sitt betänkande, men tvingas likväl av direktiven främst att koncentrera sig regelsystemen i primämäringen.

Uppgiften att skapa en konkunenskraftig näring kan alltså, schematiskt uttryckt, tolkas på åtminstone två sätt Antingen som att vi nu snabbt bör stärka jordbnrksstödet, så att Sverige har en så stor primämäring som möjligt den dag den ska in i EGs regelsystem. Eller som att näringen själv måste ta ansvar för att bli mer effektiv inför den hårdnande konkurrens som kommer. I så fall gäller att vi inte bör ge mer stöd än dem vi redan beslutat om, men möjligen i än högre grad rikta in det så att det blir en mer trimmad livsmedelsnäring som kommer att möta den skärpta konkurrensen från Europa. I det första fallet definieras konkurrenskraft utifrån producentintresset att ha en så stor näring som möjligt; i det an- dra fallet från konsumentintresset att den skall kunna till- fredsställa konsumenternas behov så bra som möjligt. I det sistnämnda fallet måste också förädlingsledet i produktionen tas med i analysen.

Vad kommer att ske med konkurrensen i EG

Jag menar att den andra synen är den som bör styra politiken. Konsurnentintresset bör sättas främst inte minst för att före- tagens förmåga att tillgodose konsumenternas krav til syvende og sidst är det som avgör deras möjligheter att överleva. EG har betydligt lägre konsumentpriser för livsmedel än Sverige. Om den svenska livsmedelsproduktionen lyckas pressa priser och kostnader kommer utslagningen i den svenska näringen att bli stor.

Bakgrunden till denna bedömning är delvis vad som kommer att ske i EG och i den globala handeln med jordbruksprodukter.

EG har visserligen antagit för jordbrukspolitinu ett program ken de närmaste åren. Men kommissionen i Bryssel har förvidare med reformen, och fortsätta klarat att man tänker att driva i riktning mot ett mer marknadsinriktat system. Vidare befinner sig EG för närvarande själv i stark omvandling. Det är osäkert vad kommer att ske med Maastrichtsom fördraget och den framtida unionen. Det kan bli justeringar jordbruksbeslutet. Tidtabellen kan förändras. av

Det svenska jordbrukets framtida konkurrenssituation gäller dels konkurrensen inom EG, dels förhållandet till länder utanför EG. Beträffande den första aspekten, kommer Sverige att möta kraftigt skärpt konkurrens t.o.m kraftigare än vad bönderna i dagens EG möter. Tidigare har man i EG haft särskilda växelkurser för jordbruksprodukter gröna valutor. I och med att den inre marknaden träder i kraft och gränskontrollema avskaffas kommer alla EG-länder att få konkurrera fritt varandras marknader. Det ger både möjligheter och hot för svenskt jordbruk. Svenska producenter kommer att få växande marknader och därmed kunna sälja i andra EG-länder, effektiva och priskonkurrerande mer men européer med lägre priser och kostnader än de svenska - kommer samtidigt att få tillgång till den svenska marknaden.

När det gäller konkurrensen gentemot tredje land, bör man hålla i minnet att EG inte är ensamt i världen. För närvarande pågår förhandlingar med bland annat USA, Australien och tredje världen inom för GATT. EGs motparter där har ramen långt liberal inställning till jordbruksregleringar och en mer gränsskydd än EG. Dessutom utsätts EG för ett växande tryck från de forna kommunistländema i öst, som kräver att EGs inre marknad öppnas även för deras jordbruksprodukter.

Till detta bör läggas EGs egen utveckling. som innebär att medlemsländerna får allt fler och större gemensamma politikområden den sociala dimensionen. Det kommer att

ll

medföra att trycket på den gemensamma budgeten ökar, och att jordbruket kommer att få ökad konkurrens om medlen.

Det är därför troligt att den jordbruksreforrn vi nu ser inom EG precis som omställningskommissionen framhåller bara - är det första steget i riktning mot att minska regleringamas omfattning. Hur lång tid det tar innan nästa steg tas, och exakt hur det kommer att se ut, vet ingen. Det är dock sannolikt att det kommer att innefatta minskat gränsskydd och nedskurna exportsubventioner. Hur det än utformas tekniskt, kommer det under alla omständigheter att medföra ökad im-

port från bl.a Östeuropa samt en ytterligare press nedåt på

livsmedelsprisema i Västeuropa.

Det är inte självklart att man inför dessa utsikter i förväg skall anpassa alla delar av den svenska livsmedelspolitiken till EGs, såsom den sistnämnda just i dag ser ut. I synnerhet bör man akta sig att falla undan för de krav enligt vilka subventionema bör ökas på de områden där den svenska nivån ligger under EGs, utan att minst motsvarande sänkningar görs på de områden där den svenska nivån ligger över EGs. Därför är det en viktig markering när omställningskommissionen betonar att framför allt subventionsnivån inom animalieproduktionen måste ned.

Min uppfattning är att konkurrensklirnatet under alla omständigheter kommer att skärpas. Samtidigt är det svenska budgetunderskottet stort och växande. Att till höga kostnader hålla en dyrbar produktionsapparat i malpåse utifrån kalkylen att den förr eller senare kommer att kunna utnyttjas fullt ut i EG, blir då inte försvarbart i synnerhet om vi inte vet när, eller ens om, Sverige blir medlem.

Exportsubventioner

Detta gör också att man bör vara skeptisk till att anpassa sig till EGs exportstödsystem. Det kännetecknas av ett inlösenpris, som köper upp överskott till garanterad prisnivå och sedan subventionerar avsättning på världsmarknaden till lägre priser. Men huvudproblemen med den svenska livsmedels-

exportens konkurrenskraft ligger nog inte i jordbruket, utan omställningskommissionen framhåller i förädprecis som lingsledet och distributionen. Livsmedelsindustrin är monopoliserad, har dålig produktutveckling, svag FoU, långsam teknisk utveckling och långsam produktivitetstillväxt. Marknadstillträdet i Europa är dåligt. Detaljhandeln domineras av karteller. Att det blivit så är delvis också en följd av regleringarna; garanterad avsättning minskar omvandlingstrycket.

Det är svårt att med säkerhet uttala sig om effekterna av att europeiska konkurrenter kommer in de svenska nya marknaderna. En rimlig gissning är dock att de svenska producenter med störst möjlighet att klara sig är de som i god tid börjar tillverka för sparsmakad och kvalitetsvaror en mer krävande kundkrets, svensk eller utländsk, i stället för traditionella bulkvaror.

Mot den bakgrunden förefaller generella exportsubventioner till jordbruket inte någon särskilt bra metod att stärka vara konkurrenskraften. För det första gäller naturligtvis allt som redan stödet utgör nettokostnad för samhälle sagts om att en och konsumenter. För det andra riktas stödet till fel led i produktionskedjan, och dessutom fel drivkrafter; exportsubger ventioner enligt EGs metod nämligen främst just de gynnar enkla bulkvaror där de svenska konkurrensmöjlighetema sysmå. De bidrar också till att hålla uppe prisnivån nes vara och redan framgått, är det just där den främsta svenska som akilleshälen finns.

Stimulans svensk export och framgångsrik importkonkurav rens sker därför i detta vidare perspektiv sannolikt bäst gei primärproduktionen fortsätta 1990 års politik, dvs nom att inte återinföra ett garanterat inlösenpris, som håller uppe att prisnivån och bromsar modemiseringen av produktionen. Därutöver är det viktigt att stimulera fömyelsen av livsmedelsindustrin. Det rör sig då om åtgärder för att bryta upp monopol och skärpa konkurrensen, stimulera FoU och ge direkt stöd till marknadsföring i utlandet.

Vissa handelspolitiska insatser kan dock tänkas. För det första bör söka öka de kvoter för frihandel som redan man

frnns. För det andra kan man tänka sig tillfälliga, riktade exportsubventioner till vissa, begränsade områden som har en möjlighet att långsiktigt vinna konkurrenskraft i Europa om de får fotfäste i den hårdnande konkurrensen. Det gäller framför allt produkter där svenska tillverkare har extra höga miljömässiga och ekologiska krav. Det kan också gälla produkter utanför dagens regleringar, speciella för Sverige. Dessa åtgärder är dock undantag, och de skall explicit anges vara tillfälliga.

Huvudmedlet måste vara priskonkurrens och produktutveckling, inte subventioner. En förtida selektiv anpassning av exportstödet riskerar att ge långsiktigt negativa effekter konkurrenskraften.

Villkoren för anslutningen

Ibland hörs från näringens företrädare argumentet att vi skulle kunna påverka villkoren för en EG-anslutning i för Sverige positiv riktning genom en selektiv anpassning av det svenska regleringssystemet. Tanken är då att ett utvidgat stöd skall hålla uppe eller t.o.m öka den svenska åkerarealen, så att denna är så stor som möjligt vid en EG-anslutning; detta skulle då göra det möjligt för de svenska producentema att få en större del av EGs jordbruksstöd. Företrädare för näringen hävdar också ibland att vi i Sverige bör definiera om stödområdena, så att möjligheterna att kvittera ut regionalt stöd från EG Ökar.

Omställningskommissionen har inte gått den linjen och -

det är bra. Återigen gäller att dessa argument är rimliga

enbart om man med konkurrenskraft menar att näringens omfattning skall maximeras för att sedan omedelbart läggas ned Nackdelarna är också tydliga. Sådana åtgärder drar resurser från andra näringar och från alla skattebetalare och konsumenter. Menar man att konkurrenskraft skall definieras utifrån förmågan att tillgodose konsumenternas intresse, finns inte någon poäng alls i den typen av anpassning. Tvärtom kan man starkt ifrågasätta poängen i att konsumenter och skattebetalare som kollektiv skall investera i de osäkra utsik-

tema att enskilda bönder chansen att få betalt en andra ges gång först svensk avreglering, sedan EGs omställning för

att ta mark ur drift.

Det är inte heller så att omdefmitioner av stöd och stödområden hemmaplan är någon garanti för att vi i framtiden kommer att få av det gemensamma EG-stödet. Detta mer bestäms i Bryssel, gemensamt av alla medlemsländer, och det kan vi inte påverka förrän vi är medlemmar. Det är svårt att tro att andra EG-länder skulle ta positivt intryck av att vi i Sverige väljer att efter det att vi ansökt om medlemskap - våra stöd i det uttalade syftet att maximera utbestöpa om talningama från den kassan. Risken är väl snagemensamma att det gär tvärtom. Vi kan framstå som mer än lovligt rare näriga.

Detta gäller i synnerhet del av det svenska regionala som en stödet framför allt i Norrland är utomordentligt generöst. - angivits, ligger den svenska stödnivån Och som tidigare generellt högre än i EG.

Omställning och arealnedläggning

Att innan vi blir medlemmar dra upp de delar av det nu - svenska jordbruksstödet ligger under EG-nivân till EGs som medför att den delen jordbruksnäringen blir större än vad av skulle varit. En del jordbruk överlever, den armars som anskulle slagits ut. Det innebär en typ av kostnad, som nars betalas av skattebetalare och konsumenter.

Att fortsätta den svenska avregleringen kan leda till fortsatt krympning den svenska arealen, även om det är långtifrån av säkert. Fler jordbruk slås ut, men de som blir kvar har då bättre förutsättningar att överleva också i ett hårdare konkurrensklimat. Det innebär en annan typ av kostnad, nämligen för anpassning och kanske också högre arbetslöshet under

anpassningsperioden.

Vad vet vi de kvantitativa följderna Det är utomordentom ligt svårt att göra några sifferrnässiga kalkyler. Dagens ut-

veckling innebär, att jordbrukama inte lägger ned lika mycket areal som var tänkt i 90 års reform trots att de får omställningsstöd. De väntar, bl.a för att se vad som ska ske med jordbruksstödet. Därför är det svårt att ange ett referensalternativ.

Men just det faktum att inte arealnedläggningen blivit större, trots omställningsstöd, kan leda till slutsatsen att risken för nedläggningar inte är så stor att det bör leda till att överskottsstöd återinförs...

Dessutom är det tveksamt att på detta vis ändra signalerna till jordbrukama. Ett antal om än litet jordbrukare har - tagit 90 års beslut på allvar och påbörjat en omställning. Att lägga om kurs vore att straffa dessa. Det skulle i sin tur försvåra nästa försök att avreglera jordbruket.

Slutsatser

Det finns fördelar med att ansluta sig till EGs jordbrukspolitik stödnivån är lägre och konkurrensen kommer att bli hår- dare. Det är viktigt att redan nu börja förbereda sig för den verklighet som då kan komma.

Men anpassning och konkurrenskraft bör inte uteslutande definieras från producentsidan, utan också från konsumentsidan. Då handlar det framför allt om att anpassa sig nedåt, till EGs pris- och stödnivå. Detta bör ske så snart som möjligt. Det är bra för konsumenterna, det är ett villkor för långsiktig överlevnad av näringen och det kommer att bli än viktigare när också EGs regleringssystem på allvar utmanas av andra.

Allt detta gäller i synnerhet då vi inte vet om eller när vi kommer att bli medlemmar av EG. För det första kan ett medlemskap dröja flera år varvid en förtida, selektiv an- passning uppåt av inlösenpriser och exportstöd kan bli mycket dyr. För det andra är det principiellt dubiöst att föregripa en folkomröstning vars utfall vi inte känner särskilt då resultatet av en sådan anpassning är så ekonomiskt tvivelaktigt som i detta fall.

Slutsatsen blir att [990 års beslut bör ligga fast så länge som möjligt. Vissa marginella förändringar kan behöva göras vad gäller temporärt, riktat exportstöd till vissa förädlade, högkvalitetsprodukter. Men huvudinriktningen måste vara omi förädlingsledet. vandling och det framför allt

Paradoxalt kan det alltså vara så att den bästa anpassningen i meningen mest effektiva förberedelsen inför den större, marknaden kan vara den som innebär en så gemensamma liten formell anpassning möjligt till EGs jordbruksprissom regleringar.

Det är därför själva utgångspunkten för omställningskommissionens uppdrag kan ifrågasättas.

5,251

Kommittédirektiv

ååltåâfl

E

Dir. 199197

Kommission for att förbereda avstämning jord-

en av

brukets omställning

Dir. 199197

Beslut vid regcringssztmmantriide 1991-11-21 Chefen förjordbruksdepartcmentct, statsrådet Olsson, anför.

Mitt forslag Jag föreslår att en särskild kommission tillsätts med uppgift att förbereda en avstämning av dc omställningsbeslut som omfattas av 1990 års livsmedelspolitiska beslut prop. 1989902146, JoU25, rskr. 327. Kommissionen skall därvid beakta effekter och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tidpunkten för beslutet, i första hand konsekvenserna av en anslutning till EG.

Utgångspunkter for kommissionen

Den livsmcdelspolitiska reformen Riksdagen beslutade den 9juni 1990 om en reform av livsmedelspolitiken prop. 198990l46, JoU25, rskr. 327. Bakgrunden till det livsmcdelspolitiska beslutet var att den dåvarande livsmedelspolitiken uppvisade en dålig måluppfyllelse. Överproduktionen kostsam, inkomstmålet urholkades var av överskottskostnadcrna och av kapitaliseringseffckten. Inte heller konsumentmålet kunde sägas vara uppfyllt, eftersom prisutvecklingen livsmedel översteg inflationen. Samtidigt avskärmades konsumenter och producenter från varandra. Syftet med det livsmcdelspolitiska beslutet var att genom avreglering och marknadsanpassning uppnå balans i livsmedelsproduktionen. Beslutet innebär att prisstödets roll som livsmedclspolitiskt medel tonas ned, samtidigt som direkta medel för att uppnå målen angående miljö, landskapsvård, regional fördelning och beredskap förstärks. Flertalet interna regleringar har avskaffats fr.o.m. den ljuli 1991, vilket innebär att priserna

de flesta ;wrisreglerade produkter skyddas enbart med hjälp av ett gränsskydd. Producctiterna måste i högre grad själva aktivt arbeta för att filma avsättning för sin produktion. Förutsättningarna förbättras avsevärt för att konsumenternas önskemål avseende bl.a. kvalitet och ett varierat utbud får genomslagskraft i livsmedelskedjan. Riksdagen beslutade också att övergången till en mer avreglerad marknad förjordbritkets produkter skulle ske under socialt acceptabla former. Under övergängsperiotlen vidtas dåirfiäi särskilda åtgärder Il.a. för att stimulera en varaktig omstêillning till alternativ markanviintlning. Ett särskilt omställningsstöd lämnas under budgetåret] l99l92- l99394 för åkermark som tas ur livsmcdelsprorluktion och överförs till annan varaktig användning. Vidare lämnas ett särskilt zmläggningssttötl under budgetåren 199192-199495 för anläggning våtmarker samt för plantering av lövträd och encrgiskog. Inlöav sensystemet för spannmål skall avvecklas stegvis för att vara helt awecklat den ljuli N94. Under denna period sänks det garanterade inlösenprisetsttccessivt till 90 itekg. Särskilda stödätgärdei riktas också till de skuldtyngda jordbrukare som under ävergångsgaeriotl kan komma att ekonomiska svårigheter till en följd av avveeklingen av den interna marknadsregleringen. Stödet ges dels som stöd för rekonstruktion av jordbruksföretag eller som aweeklingsstöd, dels i form av rådgivning m.m. Riksdagen beslutade OCkSå att anvisa medel för åtgärder som syftar till att luätle minska mjislkjvrotlttktionen och förhimlra ett pristryckandc överskott nötkött grund utslaktningen av mjölkkor. Dessutom har riksdagen av av för hndgetären 199192 199304 anvisat medel för att finansiera köttexport. Beslutet innebar vidare att miljömålet ijordhntkspolitikett skall vara att slä vakt ett rikt och varierat odlingslandskap och att minimera jordbruom kets miljöbelastnirig. Stödet till lamlskapsvård skall säkerställa skydd av vårinnehåller fastlagdzt kvaliteter från ttaturvårds- eller kuldefulla miljöer som turmiljövårtlssynpunkt. Den fortsatta dessa marker skall säkerhävden av ställas genom att avtal träffas med berörda brukare. Kostnaderna för de olika åtgärderna under övcrgångsperiodett beräknades av riksdagen uppgå till 13,6 miljarder kronor exkl. kostnaderna för inlösen av spannmål.

UppföUningsrtppdragctz Enligt riksdagsbeslutet är det av största vikt att noga följa upp den livsmedelspolitiska reformens effekter. Uppdrag har därför lämnats till statens jordbruksverk, statens pris- och kon ku rrensverk, statens ttaturvårdverk, statens livsmedelsverk och livsmedclsekonomiska samarbetsnämnden att noga följa utvecklingen inom resp. ansvarsområden. Myndigheterna skall regel-

bundet redovisa utvecklingen och eventuella behov av åtgärder till rege-

ringen. År 1990 tillsattes också särskild konsumentberedning med uppgift att en kontinuerligt följa och utvärdera den livsmcdelspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv. De frågor beredningen särskilt skall bevaka som och bedöma reformen leder till et effektivare resursutnyttjande som är om samliällsintrcsset, bl.a. i form dämpad prisökningstakt livsgynnar av en medel. Hur reformen påverkar utbudet och kvaliteten livsmedel tillhör av också de områden beredningen bör analysera. Beredningen skall själv som kunna andra viktiga konsumentfrågor kan förväntas påverkas av ta upp som den livsmedelspolitiska reformen och beredningen bedöms kräva särsom av skild belysning. Riksdagen framhöll att det alltid finns möjligheter för t.ex. de politiska partierna initiativ till ytterligare åtgärder om skulle visa sig nödvänatt ta digt.

Jrugtrayntndan i JA T1

Uruguayrundan i GATT har jordbruket mycket Viktig Den s.k. som en punkt dagordningen. I Punta del låste-överenskommelsen, som är utgångspunkten för förhandlingarna, enades de deltagande länderna bl.a. om liberalisera handeln, förbättra konkurrenssituationen genom ökad discipatt lin och förstärkning GATTs regler samt att minimera negativa effekter av av Sanitära och fytosanitära föreskrifter. Ministermötct i december 1990 kunde inte avsluta Uruguayrundan sedan det stod klart att positionerna alltför låsta jordbruksområdet. Förvar emellertid fortsatt under år 1991. På jordbrukets område handlingarna har har inriktat förhandlingarna mot sänkningar av internstöd, gränsparterna exportsubventioner. Mycket tyder att förhandlingarna går skydd och nu mot ett avgörande vid årsskiftet 199192.

nierllemskttp i EG Ansökarz om

Sedan det livsmedelspolitiska beslutet fattades har Sverige ansökt om medlemskap i de europeiska gemenskaperna. Regeringen har publicerat en s.k. där första kartläggning konsekvenserna av ett medlemgrönbok en av inom område redovisas. Av denna studie framgår att EGs stöd till skap resp. jordbruket i dag ligger lägre nivå än det svenska. En anpassning av en stödnivån är därför nödvändig, vilket förutsätter förändringar av den jordbruksproduktionen i olika avseenden. Vidare framgår att en svenska prisnivå för flertalet produktionsgrenar inom animalieområdet är att lägre förvänta vid ett medlemskap. Foderkostnaderna beräknas sjunka inte tillräckligt för att helt kommen

penscra den lägre prisnivån. Sjunkande fodcrpriser beräknas medföra stora förändringar av produktionsmönstrct. För vcgetabilieproclttktionen förväntas en anpassning till EG vissa effekter produktionen. De långsiktiga svenska kan komma att ligga över dagens marknadspriser i EG. För oljeväxter har EG beslutat ett nytt system baserat världsom marknadspris för oljeväxtfrö kompletterat med arcalstöd fr.o.m. 1992 års skörd. Den svenska soeker- och matpotatisproduktionen bedöms inte påverkas i någon större omfattning. Det kan dock konstateras att det ännu återstår ett omfattande arbete ll.a. med att analysera kostnadsläget för svensk jordbruksproduktion och livsmedelsindustri innan det är möjligt att överblicka alla konsekvenserna av ett medlemskap. På jordbrukets område komplictáras denna kartläggning att EG beav r-u handlar ett förslag till en genomgripande reform av den gemensammajordbrukspolitikert CAP. Utgångspnnkterna är lägre stödpriser, produktionshegränsningzir, ökat inslag av direkta och selektiva sttâdformer samt ökat miljöhänsyn. EGs gemensamma jordbrukspolitik ingår inte i EES-avtalet, varför hela området återstår att förhandla med EG.

Utredning av stödet till jordbruket i norra .Sverige

l enlighet med riksdagens beslut prop. 199091299, JoU27, rskr. 276 genomför en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp för närvarande n genomgripande och förutsättningslös översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige inför budgetåret 199293. Riksdagen konstaterade i sitt beslut att den modell som i dag används för att beräkna merkostnader och lönsamhet i det norrländska jordbruket inte uppfyller de krav som bör ställas ett framtida lueräkningssystenr. Ett sådant system måste vara förenligt med reglerna i ett kommande GATT-avtal och även utformas med hänsyn till EGs gemensammajordbrukspolitik. Arbetsgruppen kommer att lämna ett förslag till system i slutet av november 1991. l regeringens direktiv till zirhetsgruppt-.n ingår också att planera lör en förändring av stödformcn att den anpassas till vad som gäller inom EG.

Utredningsuppdragct Jag föreslår mot bakgrund av vad jag nu har anfört att en särskild kommission tillsätts med uppgift att förbereda den avstämning av omställningslzesluten i 1990 års livsmedelspolitik som skall ske efter det att EG har lagt fast principerna för sin kommande jordbrukspolitik. I sitt arbete skall kommissionen beakta effekter och faktorer som inte var kända eller förutsedda vid tid unkten för beslutet. l första hand skall effekterna av ett EG-medlem-

skap beaktas. Kommissionen bör i detta sammanhang även behandla stödet tilljordbruket i norra Sverige i ett långsiktigt perspektiv. Utgångspunkten för kommissionens arbete bör vara att omställningen av jordbruket skall fullföljas ett sådant sätt att Sverige vid inträdet i EG har stark och konkurrenskraftlgjordbruksnåiring och livsmedelsindttstri. Det en är angeläget att det svenskajordbruket får möjlighet att konkurrera lika villkor med omvärlden. besluten avseende mål och medel för att bevara ett Vid sin zivståimning av öppet och levande kulturlandskap bör kommissionen också pröva frågan om zirealersiittning som en metod att bevara öppna landskap. Kommissionen lvör vid sin avstämning i första hand utgå från de uppföljningar reformen genomförs olika myndigheter. Till grund för arav som av betet bör också ligga de analyser görs konsekvenserna av ett EGsom av medlemskap för svenska konsumenter, svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Kommissionen luör löpande redovisa sina slutsatser och lämna förslag till gällande beslut för i första hand åstadkomma erforderliga förändringar i att smidig anpassning svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri till en av EG. Till kommissionen bör knytas parlamentarisk grupp med företrädare en för rikstlagspartierna. Kommissionen skall regelbundet redovisa sitt arbete till denna grupp. Arbetet bor bedrivas i nära kontakt med berörda myndigheter, organisationer och trtrcdningar. Kommissionen bör beakta regeringens direktiv dir. 19845 till kommitteer och särskilda utredare ingående utredningsfiörslxrgens inriktning och regeringens direktiv dir. 108843 ECB-aspekter i utredningsverksamheten. om

Hemställan

Med hänvisning till vadjag har ;infört hcmställerjag att regeringen benu myndigai chefen forjordbrukstlcparteinentet att tillkalla särskild kommission med högst sex ledamöter omfattad en kommittéförordningen 1976119 -med uppdrag av förbereda avstämning omställningsbesltnt som omfattas av att en av års beslut, ti 1990 livsmcclclspolitiskzi att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta sakkunniga, experter, sekreterareoch annat biträde om kommissionen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställair. Jordbruksdepartementet

KUNGL. anal-.

1992 10-0 5

- STOCKHOLM

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens 37. Psykiatrin ochdesspatienter levnadsförhållanden. - - villkor i högskolan. U. vårdens innehållochutveckling. Regler förrisker.Ett seminarium varför om 38.Fristående skolor. Bidragoch elevavgifter. U.

tillåter mer föroreningar inne änute. M. 39.Begreppet arbetsskada. 3.Psykisklstördas situationikommunerna 40.Risk-och skadehantering i statlig verksamhet. F1. -cn probleminventeringsocialtjänstens ur 41. Angående vattenskotrar. M. perspektiv. 42.Kretslopp Basen förhållbar Stadsutveckling. M. - 4. PsykiatriniNorden -ett jämförandeperspektiv. 43.EcocyclesThe Basisof Sustainable Urban - Koncession förförsäkringssammanslutningar. Fi. Development. M. Ny mervärdesskattelag. 44.Resurser förhögskolans grundutbildning. U. Motiv.Del 45. Miljöfarligtavfall ansvar och riktlinjer.M. - - Författningstext ochbilagor. Del 2.Fi. 46. Livskvalitetförpsykiskt långtidssjuka - forskning - Kompetensutveckling en nationell strategi. A. kringservice,stöd ochvard. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, DelII. Fi. m.m.- Ekonomi och rätt i kyrkan.C. 48. Effektivare statistikstyming Den statliga l0.Ett nytt bolagförrundradiosändningar. Ku. statistikens finansiering och samordning. Fi. ll. Fastighetsskntt. Fi. 49. EES-anpassning av marknadsföringslagstlftningen.

12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. C. 13. Bundna aktier.Ju. 50.Avgifteroch högkostnadsskydd inomäldre-och 14. Mindre kadmiumihandelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S 15. Ledning ochledarskap i högskolan några 51. Översyn sjöpolisen. av Ju. perspektiv och möjligheter. U. 52.Ett samhälle föralla.S. 16.Kroppen efter döden. 53.Skatt dieselolja. Fi. 17. Den sista undersökningen obduktionen i ett 54.Mer förmindre nya styrformerför barn-och - psykologiskt perspektiv. ungdomspolitiken. C. l8.Tvängsvard i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. S5.Rådför forskning om transporter och l9.Långtidsutredningen 1992. Fi. kommunikation. K. 20. Statens hundskola. Ombildning frånmyndighet till Rådför forskning om transporter och aktiebolag. kommunikation. Bilagor.K. 21. Bostadsstöd till pensionärer. S. 56. Färjorochfarleder.K. 22. EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 57. Beskattning vissa av naturafönnåner m.m. Fi. 23. Kontrollfrâgor i tulldatoriscringen m.m. Fi. 58. Miljöskulden. En rapportom hur miljöskulden 24. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas om ingenting gör. M. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med 14-årig 59.Läraruppdraget. U. yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 60. Enklarereglerför statsanställda. Fi. 26.Rätten till folkpension kvalifrkationsregler i 61.Ett reformerat åklagarväsende. Del.A och Ju. B. internationella förhållanden. 62.Forskning ochutvecklingför totalförsvaret förslag - 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder. Fö.

28. Kartläggning av kasinospel enligtinternationella 63.Regionala roller en perspektivstudie. C. - regler. Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg. C. - 29. Smittskyddsinstitutet ny organisation förSveriges 65. Kartboken. C. nationella smittskyddsfunktioner. 66. Västsverigeregion i utveckling. C. - 30. Kreditförsälcring Några aktuellaproblem.Fi. 67. Fortsatt reformering av företagsbeskatmingen. Del - 31.Lagstiftning om satellitsändningar av Fr. TV-programxu. 68.Långsiktig miljöforskning. M. 32.Nya lnlandsbanan. K. 69.Meningsfull vistelse asyltörläggning. Ku. 33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 70. Telelag.K. 34. Fastighetsdatasystemets datorstmktur. M. 71.Bostadsfönnedling former.Fi. i nya 35.Kart- och mätningsutbildningar i nya skolforrner. M. 72.Det kommunala medlemskapet. C.

36.RadioochTV ett. i Ku.

Statens 1992

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73.Välfärdoch valfrihet service, städ ochvärdför psykisktstörda. 74.Prova privat Provningochmätteknik inomSPoch - SMPi europaperspektiv. N. 75. Ekonomisk politikunder kriserochi krig.Fi. 76.Skogspolitiken inför2000-taleL Huvudbetänkande. Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor II. Jo. 77. Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps- ett underlag. 78.Utredningen om vissa internationella insolvensfrägor.Ju. 79.Statens fastigheter ochlokaler ny organisation. Fi. - 80. Kriminologiskoch lcriminalpolitisk forskning. Ju. 81.Trafrkp0lisen mer än dubbeltbättre.Ju. 82. Genteknik en utmaning. Ju. - 83.Aktiebolagslagen ochEG.Ju. 84.Ersättning förkränkning genom brott.Ju. 85. Förvaltning av försvarsfastigheter. F6. 86. Ennytt betygssystcm. U. 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri förEG förslag om vegeta- biliesektom, livsmedelsexporten ochden ekologiska produktionen. Jo.

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Bundna aktier. [13] Nya Inlandsbanan. [32]

kreditupplysningslagen. [22] Rådför forskning om transporter och kommunikation. EES-anpassning av Radför forskning om transporter och kommunikation. Översyn sjöpolisen. av [51] reformerat åklagarvitsende. A Del ochB. [61] Bilagor. [55] Ett vissa internationella insolvens- Färjorochfarleder. [56] Utredningen om frågor.[78] Telelag. [70]

Kriminologiskoch kriminalpolitisk forskning. [80] Finansdepartementet Trafikpolisen mer än dubbeltbättre. [81]

utmaning.[82] Koncession för försåkringssammanslumingar. [5] Genteknik en - Aktiebolagslagen och EG.[83] Ny mervärdesskattelag.

Ersättning för kränkning genom brott. [84] Motiv. Del - Författningstext och bilagor. Del [6] - Försvarsdepartementet Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.-

Forskning och utvecklingför totalförsvaret- förslag Fastighetsskatt.

atgärder. [62] Långtidsutredningen 1992.[19] till [85] Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] Förvaltning av törsvarsfastigheter. Avreglerad bostadsmarknad. [24]

Socialdepartementet Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. [28] Psykisktstördas situationikommunema Kreditförsäkring Några aktuella problem. [30] -en probleminvcntering ur socialtjänstens perspektiv. [3] - Risk-och skadehantering i statlig verksamhet [40] PsykiatriniNorden ett jämförande perspektiv. [4] - Avreglerad bostadsmarknad, DelII. [47] Kroppen efterdöden. [16] Effektivare statistikstymingDen statliga statistikens Den sista undersökningen obduktionen i ett - - finansiering och samordning. [48] psykologiskt perspektiv. [17] och innehåll.[18] Skattpâ dieselolja. [53] Tvángsvard i socialtjänsten - ansvar Beskattning av vissa naturafönnaner m.m. [57] Statens hundskola. Ombildning från myndighet till Enklare regler för statsanstztllda. [60] aktiebolag. [20] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del Bostadsstöd till pensionärer. [21] till folkpension kvalitikationsregler i [67] Rätten - Bostadsförmedling i nya former. [71] internationella förhållanden. [26] Ekonomisk politik under kriserochi krig.[75] Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges - fastigheter och lokaler organisation. [79] nationella smittskyddsfunktioner. [29] Statens - ny

Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden. - Utbildningsdepartementet vårdens innehålloch utveckling.[37] arbetsskada. [39] Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor Begreppet - - Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka i högskolan. [1]

forskning kring service, stöd ochvard. [46] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] - ledarskap i högskolan några perspektiv Avgifteroch högkostnadsskydd inom aldre-och Ledningoch -

handikappomsorgen. [50] och möjligheter. [15]

Utvärdering av forsöksverksamheten med B-árig Ett samhälle för alla. [52] service,stödoch vardför yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25] Välfärdoch valfrihetpsykiskt [73] Fristående skolor. Bidragoch elevavgifter. [38] störda. socialförsäkringen kunskaps- Resurser förhögskolans grundutbildning. [44] Psykisktstörda i - ett underlag. [77] Lararuppdraget. [S9]

Ettnytt betygssystem. [86]

7 Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jordbruksdepartementet Miljö- och naturresursdepartemente Mindre kadmium i handelsgödsel. [14] Reglerför risker. Ett seminarium om varför tillåter Skogspolitiken inför2000-talet. Huvudbelänkande. mer föroreningar inneänute. [2] [76] Fastighetsdatasystanets datorstmhur. [34] Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor [76] Kart- och mamingsutbildningar i nya skolformer. [35 Skogspolitiken inför 200-talet.Bilagor [76] II. Angående vattenskotrar. [41] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbrukoch Kretslopp Basen för hållbar stadsutvcckling. [42] livsmedelsindustri för EG förslag om vegetabilie- EcocyclcsTheBasis of Sustainable Urban Develo - sektorn, livsmedelsexporten ochden ekologiska ment. [43] produktionen. [87] Miljöfarligtavfall ansvar ochriktlinjer. [45] - Miljöskulden. En rapportom hur miljoskulden utvec Arbetsmarknadsdepartementet las ingenting [58] om gör. Kompetensutveckling en nationellstrategi. [7] Långsiktigmiljöforskning. [68] - Årsarbetstid. [27]

Kulturdepartementet Ettnytt bolagför rundradiosändningar. [10] Lagstiftning om satellitsändningarTV-program. av [31] RadioochTV ett. i [36] Meningsfullvistelse asylförläggning. [69]

Näringsdepartementet Prova privat- Provning ochmätteknikinomSPoch SMPi europaperspektiv. [74]

Civildepartementet Ekonomi och rätti kyrkan. [9] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst [33] EES-anpassning av marknadsföringslagstiftningen.[49] Merför mindre nya styrformer förbam-och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller en perspektivstudie. [63] - Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. [64] - Kartboken. [65] Västsverigeregion i utveckling.[66] - Det kommunala medlemskapet. [72]