Strukturförändring och besparing : en uppföljning av genomförda förändringar inom försvarets ledningsorganisation : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Strukturförändrin

g

och

besparing

En uppföljning av genomförda förändringar

inom försvarets

ledningsorganisation

sou

1996:96

Betänkande för utvärdering av Utredningen av försvarets ledning och struktur

ÄTEMLW

§4 62a §77/

än

1+

um Statens offentliga utredningar

mm 1996:96

w Försvarsdepartementet

Strukturförändring och besparing

En uppföljning av genomförda

inom försvarets

förändringar ledningsorganisation

Delbetänkande av Utredningen för utvärdering av försvarets ledning och struktur Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskotnor.

Bestållningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets forvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20301-4 goub 16873. Stockholm 1996 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen

för Försvarsdepartementet

Genom beslut den 12 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla en särskild utredare för att följa och utvärdera genomförda och upp pågående strukturförändringar inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen som särskild utredare generaldirektören Lars Jeding. l bilaga 1 anges i korthet utredningens uppdrag och medverkande samt de övriga områden som behandlas. Utredningsarbetet som föregått detta betänkande har i huvudsak varit kopplat till den översyn av försvarets lednings- och myn-

dighetsstruktur som, inom ramen för den s.k. LEMO-utredningen,

utmynnat i en förändrad uppgifts- och ansvarsfördelning inom verksamhetsområdet, och genomförandet ett omfattande beav sparingsprogram. Som ett deluppdrag har i utredningens uppgifter ingått att genomföra en samlad uppföljning av förändringar i organisationsstrukturen jämte uppnådda ekonomiska och personella besparingar

l Utredningen om lednings-och myndighetsstmktureninom försvaretLEMO, tillsatt i juni 1991.

2 Till statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Utredningsarbetet har varit inriktat på att utvärdera LEMO-reformens utfall och analysera effekterna av genomförda omstruktureringar och besparingar. Syftet har således inte varit att utvärdera myndigheten Försvarsmakten eller närstående organisationer. I arbetet med detta betänkande har sakkunniga deltagit som departementsråden Birgitta Heijer och Ann-Sofie Löth, som experter riksrevisionschefen Inge Danielsson, organisationsdirektör Marja Lemne och kronodirektören Katrin Westling Palm samt som särskild konsult jur. kand. Bo Lagerqvist. Avdelningsdirektör Tho- Tonndorf, Öv 1 Jan Warren och Övlt Jan Smedius vid Förmas svarsmaktens högkvarter har varit utredningen behjälplig med framtagande av faktaunderlag. Slutligen har Statskontoret genom Ann Dahlberg bistått utredningen med värdefullt underlag.

Stockholm den 28 juni 1996

Lars Jeding

/Björn Sylvén

1 Innehåü

Innehåll 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Uppdrag och innehåll 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Sammanfattning analys och slutsatser 9 av . . . . . . .

Organisatoriska förändringar 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Försvarsmaktens ledning 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Försvarsmaktens hälso- och sjukvård 22 . . . . . . . . . . 2.3 Administrativt stöd till Försvarsmakten 24 . . . . . . . . 2.4 Försvarsfastigheter 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Försvarets Datacenter och Försvarets Mediecenter 27 . 2.6 Försvarets högskolor 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Försvarets materielförsörjning 28 . . . . . . . . . . . . . . . 2.8 Försvarets verkstäder 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9 Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila

försvaret 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 35 . . . . . 3.1 Generella besparingskrav 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Administrationsprogrammet 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Antalet anställda i staten inom olika sektorer 41 . . . .

4 Innehåll

3.4 Konsumtionen i staten inom olika sektorer 44 . . . . . . 3.5 Löne-, lokal- och omkostnader inom olika departe-

mentsområden 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Preciserade besparingsmål för försvarssektom 51 . . . . . . . . . 4.1 1992 års Försvarsbeslut 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 1992 års stabiliseringsproposition 52 . . . . . . . . . . . . . 4.3 1993 års budgetproposition 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 LEMO besparingsmål 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Uppföljning besparingsmålen 59 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Försvarsmaktens ledningsorganisation 59 . . . . . . . . . 5.1.1 Högkvarteret 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Milostabema 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 Försvarsområdesstabema 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.4 Marinkommandona 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.5 Flygkommandona 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.6 Försvarets verkstäder 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Försvarets hälso- och sjukvård 67 . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Administrativt stöd till försvaret 69 . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Försvarets civilförvaltning 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Försvarsfastigheter 76 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Bolagiseringen av Försvarets datacenter och För-

svarets mediecenter 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Försvarets Materielverk 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7 Civil ledningsverksamhet 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.7.1 Civilbefálhavama 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.7.2 Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB 82

. . . . . . . 5.8 Summering av besparingarna 83 . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 5

6 Omstruktureringens besparingseffekter analys 85 - en . . . . . 6.1 Administrationsprogrammet och besparingarna 85 . . . 6.2 LEMO:s roll i omstruktureringen försvaret 86 av . . . . 6.3 Hur gick besparingsarbetet till 90 . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Att räkna befattningar 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Vad blev besparingen i högkvarteret 95 . . . . . . . . . . 6.4.1 Försvarsmaktens uppföljning 95 . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4.2 Förändrad personalstruktur 99

. . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Vad bör ledning och administration kosta 100 . . . . . . 6.6 Jämförelse med de totala försvarskostnadema över

tiden 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Möjligheterna att styra försvarets kostnader 104 . . . . .

7 Slutsatser och förslag 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga l Allmänt UTFÖR:s uppdrag och arbete om Bilaga 2 Definition sektorer i SCB:s nationalräkenskaper av

Bilaga 3 Uppföljning av faktiska organisationsförändringar en

översikt

1 Inledning

1.1 och innehåll

Uppdrag

Utredningen Fö 1995:01 utvärdering Försvarets ledning om av och struktur UTFÖR skall enligt regeringens direktiv dir. 1995:4 följa och utvärdera strukturförändringar inom Försvarsdeparteupp verksamhetsområde. Häri ingår ett deluppdrag att mentets som genomföra samlad uppföljning förändringar i organisaen av tionsstrukturen jämte uppnådda ekonomiska och personella bespa-

ringar. föreliggande betänkande behandlas de omfattande strukturför- I ändringar följde, i första hand ett resultat LEMO-utredsom som av ningens arbete: med efterföljande propositioner. Med strukturförändringama följde förväntningar att betydande besparingar om skulle uppnås. Ett i betänkandet är varför dessa förväntningar tema utsträckning inte kom infrias, trots att huvuddelen de i stor att av föreslagna strukturförändringar genomfördes. Ett annat tema är hur

"inre" besparingsarbete till skillnad från besparingar

denna typ av minskade anslagsramar skall kunna lyckas bättre i framgenom tiden.

2 106; 1993:42, 95 samt SOU 1991:112; 1992:85,101, 105, PM 1992-09-28, -11-30, -12-01; 1993-06-02, -10-19, -10-21, -10-29.

8 Inledning

Avgränsning

LEMO-utredningens begränsningari tid och har varit styrande rum för valet av verksamhetsnivå och tidsperiod då effekten av strukturförändringama i det följande skall studeras. Föreliggande studie har därför begränsats till att i huvudsak omfatta totalförsvarets ledning på central, högre och lägre regional nivå. Tidsperioden avgränsas tydligt å sidan verksamhetsåret 1990/91 är av ena som utgångsläget för förändringsarbetet, å andra sidan 1994/95 av resp. 1995/96 som utgör de första verksamhetsåren i den organisanya tionsstrukturen för det militära respektive civila försvaret. De flesta

av strukturförändringama inom Försvarsdepartementets verksam-

hetsområde gällde fr.o.m. den l juli 1994. Återstående förändringsarbete inom vissa delar det civila försvaret genomfört till av var den l juli 1995. De samlade effekterna strukturförändringama av och dess genomslag på verksamheten vid totalförsvarsmyndigheterna har således varit möjliga att utvärdera först under hösten 1995. Den l juli 1995 avslutades det första verksamhetsåret inom den nya myndigheten Försvarsmakten. Som avstämningspunkt har därför valts utfallet av verksamheten budgetåret 1994/95 för den militära delen totalförsvaret. De LEMO besparingsav av uppsatta

målen grundar sig på beräkningsunderlag för budgetåret 1991/92

som begärdes in från totalförsvarsmyndighetema gällande resursanvändning för ledning i fred. UTFÖR har på liknande sätt från totalförsvarets myndigheter begärt in uppgifter utfall i kostnader om och personår för budgetåret 1994/95. På grund av en viss andel deltidstjänster inom försvarsmakten är personalresursemas omfattning uttryckt i antal tjänster inget

Inledning 9

relevant jämförelsemått. Personalbehovet har därför beräknats i antal personâr årsarbeten. Budgeterat belopp för verksamhetsåret 1991/92 har uppräknats till fast prisläge 1995 enligt nettoprisindex NPI mellan februari 1992 och årsmedeltalet för 1995 med 8,59 %.

slut-

1.2 Sammanfattning av analys och

satser

Strukturförändringarna

Om till de omfattande strukturiörändringar som myndigman ser heterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde genomgått under perioden 1993-1995, står det klart att LEMO fått ett starkt genomslag. Efter regeringens överväganden och beslut har de

förslag LEMO framlade till över 80 procent blivit genom-

som förda. Däremot har besparingseffektema beräknades följa av som omstruktureringama inte givit förväntat resultat. Särskilt tydligt avspeglar sig LEMO:s förslag till Förändringar i Försvarsmaktens ledningsorganisation. Innehållet i proposition 1991/922102 med påföljande riksdagsbeslut överensstämde i allt väsentligt med vad utredningen förslagit beträffande förändringar

lednings- och myndighetsorganisationen. Den geografiska

av

Selven bilaga

10 Inledning

indelningen i militärområden milo förändrades då antalet milon

minskades från tidigare fem till tre. Vidare ombildades tidigare fyra luftförsvarssektorer till flygkommandoförband tre nya FK. Den mest genomgripande förändringen bestod i bildandet den av nya myndigheten Försvarsmakten då 95 myndigheter, omfattande armé-, marin- och flygvapenförband samt operativ ledning lades m.m., samman i den nya myndigheten. Regeringens förslag till omorganisation Försvarsmaktens av hälso- och sjukvård grundades till stora delar på LEMO:s förslag till ny sjukvårdsorganisation inom försvaret. Den l juli 1994 lades

Försvarets sjukvårdsstyrelse SjvS ned varvid myndighetens stabs-

och ledningsfunktioner övertogs det inom Försvarsmakten av inrättade Försvarets sjukvårdscentrum FSC. Ansvaret för det administrativa stödet till Försvarsmakten låg tidigare på myndigheten Försvarets civilförvaltning FCF. I enlighet med LEMO:s förslag genomfördes nedläggning FCF. en av Huvuddelen verksamheten inlemmades i den myndigheten av nya Försvarsmakten. I frågan om framtida former för förvaltning försvarsfastigav heter tog regeringen fasta på LEMO:s förslag till förnyad en inriktning statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning, där av myndigheterna svarar för sin planering och lokalhållning. Mot egen denna bakgrund upphörde verksamheten vid Fortifikationsför-

valtningen FortF och överfördes dels till avgiftsfinansierad

en ny, myndighet, Fortifikationsverket FORTV ägarföreträdare för som

statens försvarsfastigheter, dels till byggkonsultföretaget Confortia

AB. Regering och riksdag beslutade i enlighet med LEMO-utredningens förslag avseende verksamheten vid Försvarets datacenter

Inledning 11

respektive Försvarets mediecenter att staten inte skall tillhandahålla tjänster kan produceras och upphandlas i konkurrens på den som konsekvens härav beslöt riksdagen att öppna marknaden. Som en överlåta tillgångar och skulder i Försvarets datacenter och statens Försvarets mediecenter till statligt eller privatägt aktiebolag. ett Under våren 1993 försåldes Försvarets datacenter till företaget WM-data Nordic och Försvarets mediecenter till Telub AB. Beträffande Försvarets högskolor förordade LEMO-utredningen sammanslagning Militärhögskolan, Försvarets förvaltningsen av högskola och Försvarshögskolan till myndighet. Regeringen en ny anförde emellertid principiella skillnader i inriktning mellan skolorna skäl för ett bibehållande Försvarshögskolan som som av för totalförsvaret med fortsatt självständig en gemensam resurs en ställning. Den myndigheten Militärhögskolan bildades genom nya sammanslagning med Försvarets förvaltningshögskola. Numera lyder såväl Försvarshögskolan Militärhögskolan direkt under som regeringen och ingår således inte i Försvarsmakten. I anslutning till vissa frågor försvarets materielförsörjning om förordade LEMO att huvuddelen verksamheten vid Försvarets av materielverk FMV skall ske på uppdrag Försvarsmakten. l av enlighet med regeringens proposition övergick verksamheten vid Försvarets materielverk från den 1 juli 1994 till att bli avgiftsfinansierad med Försvarsmakten den främste uppdragsgivaren. som Förändringarna inom den civila delen totalförsvaret har inte av varit lika omfattande inom övriga försvarsområden. Dock som genomfördes förändring den geografiska indelningen i en av

civilområden civo i samband med att antalet civon minskades från

tidigare fem till tre. Målsättningen har varit att uppnå överensstämmelse i indelningen Sverige i militär- och civilområden. av

12 Inledning

Besparingar

LEMO-utredningens förslag

LEMO-utredningen skulle enligt sina direktiv dir. 1991:44

redovisa konsekvenserna sammantagna besparingar av om cza en tredjedel av nuvarande resursanvändning för försvarets ledning i

fred. Av det beräkningsunderlag LEMO

som i november 1991 begärde in från Försvarsmakten

Fst/Plan 3 PM 1991-11-19

framgår att resursanvändningen för Försvarsmaktens ledning i fred 1991/92 omfattade 1 500 miljoner kronor 2 500 personår. cza De av regeringen åsyftade besparingarna skulle således innebära en

kostnadsreducering 500 miljoner kronor 750 personår.

om cza cza

I LEMO:s första betänkande fördelades regeringens besparingskrav

mellan ledningsorganisationens olika nivåer till

en sammanlagd summa om 475 miljoner kronor. Återstående besparingar 27 miljoner fördelades mellan övriga

totalförsvarsmyndigheter. LEMO-utredningens besparingsförslag

specificeras i avsnitt 4.4. Förutom ovanstående besparingsmål bedömde LEMO att dess

förslag till förändring försvarets fastighetsförvaltning

av skulle

innebära besparing på 100-150 personår. Till

en LEMO:s besparingsmål får även räknas den överenskommelse som slutits med Försvarets materielverk effektivisering verksamheten om en av med

25 procent motsvarande 300 miljoner

kronor respektive med Överstyrelsen for civil beredskap genomförandet

om av ett

besparingsprogram omfattande 10 miljoner kronor.

1996:96 Inledning 13 SOU

Den sammanlagda LEMO-utredningens förslag till summan av besparingar uppgår till omkring 800 miljoner kronor.

Besparingsmål i proposition: Den stora besparingseffekten av

LEMO beskrivs på följande sätt i proposition l99l/92:l00: "Utredningens samlade bedömning är att förslagen, efter fullt genomförande, innebär besparingar i resursanvändningen for ledning i fred på 800 årsarbetskrafter eller cirka 475 miljoner cza kronor år.--- Regeringens uppfattning är att möjligheterna till per besparingar, efter fullt genomförande, i huvudsak är i den omfattning utredningen bedömer." som LEMO:s besparingsbeting handlade inte att ändra försvarsom inom den givna omfördela 475 miljoner ramarna utan att ramen kronor från ledningsresurser till krigsändamål. För högkvarterets del propositionens besparingsmål kategorisk: 200 miljoner kronor var respektive 250 personår. För övriga verksamheter refererades till LEMO:s mål med instämmande i propositionema.

Utfall: Besparingseffektema beräknades följa av omstrukturesom ringarna har inte givit förväntat resultat. I nedanstående diagram har medtagits de på överenskommelser grundade besparingar inom ÖCB och FMV.

14 Inledning

Diagram 1: Måluppfvllelse besparingsmâlen inom den militära av ledningsfunktionen

100% I Personár _,,_ EI Kostnader 50% M f"

60%

40%

20%

0% - - 4; A-aw- -o l T - - 2 l l é H- -20%r

40%

Utfallet besparingarna avseende Försvarsmaktens ledning på av central, högre och lägre regional nivå redovisas i diagram 1 ovan. Här framgår att besparingsmålen inte har uppfyllts, sig för vare högkvarteret eller för ledningsorganisationen helhet. som Enligt diagram 2 nedan har besparingsmålen i stort sett uppnåtts inom verksamhetsområdena administrativt stöd till försvarsmakten, försvarets hälso- och sjukvård samt vid civilbefälhavarkansliema. Inom hälso- och sjukvårdsverksamheten har dock organisationsförändringarna ännu inte fullföljts.

Inledning 15

Diagram 2: Måluppfyllelse av besparingsmålen stödfunktioner samt civilbefälhavarna

100% so I Personár D Kostnader i W

10% ggg Adm.stod Fbrsv. hälso sjukv. Civilbefalhavama

Utvärderingen har försökt klarlägga varför besparingsmålen i LEMO-reformen ñck så svagt genomslag, i synnerhet på nivåerna under högkvarteret. Av intervjuer och dokument att döma beror besparingsmålets genomslag huvudsakligen på att det helt svaga enkelt prioriterades ned under försvarets omorganisationsarbete vintern och våren 1992 samt att de metoder man använde i omstruktureringen inte ger ett direkt grepp om kostnaderna utan framförallt om antalet tjänster. Försvarsmakten har centralt svårigheter att få överblick över kostnadsutvecklingen. Bl.a. saknas uppföljning LEMO:s av besparingsmål under perioden 1991/92-1994/95, bortsett från den engångsutvärdering som gjordes av högkvarterets omorganisation

16 Inledning

PM 1995-10-24. I punktforrn kan man dra följande slutsatser av utvärderingen vad gäller uppfyllandet av besparingsm ålen i LEMOreformen: Svårighetema har varit stora att få till stånd ett stabilt be- räkningsunderlag, såväl när det gäller utgångsläget före LEMO-

reformen som ifråga om utfallet, varvid en viktig orsak är att

Försvarsmaktens redovisning ännu inte har nått tillräcklig kvalitet för att någorlunda lätt möjliggöra uppföljning. Antalet befattningar inom den centrala ledningsnivån och i övriga ledningsresurser har sjunkit bara uppfyllt 40-50 procent men av det uppsatta besparingsmålet. Besparingar mätt i kostnader har blivit mindre jämfört med reduceringar i antalet personår, vilket kan antas bero på att man i omorganisationer räknar kostnader i antal befattningar snarare än i kronor. Jämför man de totala försvarskostnadema med delkostnadema för "ledning i fred" tyder våra beräkningar på att denna andel varit relativt konstant eller minskat obetydligt under 90-talet, dvs. knappast i överensstämmelse med LEMO-refonnens intentioner. Metoderna att påverka de totala försvarskostnadema - synes mer framgångsrika än metoderna att spara och göra omfördelningar internt.

Varför uppfylldes inte besparingsmålen

I propositionen 199l/92:l02 fönnärks en tveksamhet till möjligheten att mäta de 475 miljoner kronors besparingar i resursanvändningen för ledning i fred, LEMO-utredningens besparingsmen

Inledning 17

bedömningar ligger ändå till grund för regeringens förslag. Av intervjuer och dokument att döma beror besparingsmålets svaga genomslag huvudsakligen på att det prioriterades ned under försvarets omorganisationsarbete vintern och våren 1992. Skälet till detta tycks ha varit att strukturförändringama prioriterades framför besparingarna fokusering på inbesparing tjänster. genom en av Vidare saknades samlad central ledning för omstruktureringen en och besparingsarbetet inom Försvarsmakten. Någon uppföljning av besparingsarbetet, utöver den i högkvarteret, genomfördes heller inte. Försvarsmaktens årsredovisning för budgetåret 1994/95 ger inte tillräckligt underlag för bedömning av LEMO:s besparingseffekt. Som tidigare påpekats har svårigheterna att få fram ett stabilt beräkningsunderlag på basis uppgifter från Försvarsmakten, av såväl när det gäller utgångsläget ifråga utfallet, varit ett som om hinder för UTFÖR:s utvärdering. Förhållandet tyder på en alltför överblick över kostnadsutvecklingen under något längre vag perioder än angränsande budgetår. Dessutom tycks LEMOzs begrepp "ledning i fred" svårt att definiera på lägre regional vara nivå då det skär tvärs igenom Försvarsområdesstabemas organisation och övrig verksamhet. Metoderna att påverka de totala försvarskostnadema framgångsrika än metoderna att synes mer spara och göra omfördelningar internt. Att besparingsmålen inte uppnåtts måste uppfattas som ett uttryck för att myndigheterna inte respekterat de mål formulesom rats regeringen. Det kan också uppfattas som symptom på brister av i metoder för styrning och uppföljning. Såväl respekten för statsmaktemas mål för styrmetoderna måste skärpas inför framsom tiden.

18 Inledning

Förslag

Det ekonomiska redovisningssystemet måste ge möjligheten till uppföljning av kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, bl.a.

genom jämförbarhet med den s.k. INKA-metoden, avsnitt 6.5 för

analys av intemadministrationens kostnader. Statsmaktemas resultatorienterade styrning myndigheterna förutsätter kontinuerlig av uppföljning av deras verksamhet. Vidare måste Försvarsmaktens grepp om kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, dvs. utöver innevarande och föregående budgetåret, förstärkas. I årsredovisningen måste besparingsm lyftas fram med inriktning framför allt på hur besparingarna genomförts och hur de relaterar till statsmaktemas mål. Myndigheterna saknar tydliga incitament att följa upp och lyfta fram de besparingsm som statsmakterna fonnulerat. Statsm aktema måste i fortsättningen formulera och följa besparingsm ålen mer upp distinkt än idag. Detta gäller särskilt "inre" besparingsmål, dvs. hur besparingarna fördelats internt inom myndigheternas anslagsramar. De "inre" besparingsmålen kommer även i framtiden att vara oundgängliga styrmedel för statsmakterna gentemot myndigheter av Försvarsmaktens storlek och omfattning. Besparingsmålen bör i första hand kopplas till kostnader än till personår. Från resnarare geringens sida är det också nödvändigt att formerna för stram en are ekonomisk uppföljning av myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde ägnas särskild uppmärksamhet. Dessutom måste större överensstämmelse råda mellan propositionens besparingsmål och de i programplanema angivna villkoren. En förstärkning av Försvarsdepartementets resurser vad gäller ekonomisk uppföljning bör snarast kommer till stånd.

förändringar4

2 Organisatoriska

Ett omfattande förändringsprogram har genomförts vilket till innehållet har bestått några stora och men många mindre grepp. Ett av huvudskäl till förändringarna var att uppnå en för Försvarsmakten rationellare struktur och förändrad organisation. De uppgifter som inte behövde ingå i Försvarsmakten överfördes till andra myndigheter eller företag, kunde uppdrag. Därigenom som styras genom har tydligare avgränsning mellan myndigheternas verksamhet till en och innehåll åstadkommits. I det följande beskrivs förloppet ansvar de viktigaste förändringarna. av Ett annat syfte besparingar där omstruktureringar kan vara var ett effektivt redskap för att åstadkomma resultat. I kapitel 5 återkommer vi med en nämiare beskrivning av detta förlopp.

2.1 Försvarsmaktens ledning

Utgångspunkten för LEMO-utredningen Försvarsmakt beståvar en ende ledningsorganisation omfattande inte mindre än 95 mynav en digheter på central, regional respektive lokal nivå. Riksdag och

4 organisatoriska l bilaga 3 sammanfattasi schematiskform alla viktigare förändringar som resultat av LEMO-utredningen.

20 Organisatoriska förändringar

HÖGKVARTERET

Organisationsplan fr.0.m. 1 juli 1994

Overbefalhavaren

Försvarsmaktens Planeringsstaben intemrevision r l l l Operations Arméledning Marinledning Fly gvapenledning ledning

och säkerhetstjänsten

Fi g. 1

regering utgick i stort från LEMO:s förslag till förändringar då man, med utgångspunkt från försvarsbeslutet prop. 1991/92:102, beslutade om förändringar i ledningsorganisationen för myndigheterna inom främst den militära delen av totalförsvaret. I ett delbetänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991: l 12 avgi- - vet i december 1991, hade LEMO föreslagit följande förändringar: myndigheterna inom huvudprogrammen 1-4, d.v.s. armé-, marin- och flygvapenledning samt operativ ledning sammanslås till en ny central myndighet benämnd Försvarsmakten. Ledningsfunktionen samlas i ett gemensamt Högkvarter,

Organisatoriska förändringar 21

antalet militärområden minskas från fem till tre, fyra luftförsvarskommandon ombildas till tre flygkommandoför- band.

Beslut och genomförande

Regeringens förslag prop. 1991/922102 överensstämde i allt väsentligt med vad utredningen förslagit beträffande förändringar lednings- och myndighetsorganisationen inom Försvarsmakten, av frågan det Högkvarterets organisatoriska indelning men om nya sköts framåt ett år.

Den geografiska indelningen i militärområden milo föränd-

rades. Fr.o.m. den 1 juli 1993 minskades antalet milon från tidigare

fem till tre:

MILO Södra militärområdet innefattande 10 försvarsområ-

-

den med stab i Kristianstad

MILO M: Mellersta militärområdet innefattande 9 försvarsom-

råden med stab i Strängnäs

MILO N: Norra militärområdet innefattande 6 försvarsområden

med stab i Boden. Vid tidpunkt ombildades tidigare fyra luftförsvarssektorer samma till flygkommandoförband FK: tre nya

FKS: Södra flygkommandot med bas i Ängelholm

- FKM: Mellersta flygkommandot med bas i Bålsta - FKN: Norra flygkommandot med bas i Luleå - Fr.o.m. den l juli 1994 lades 95 myndigheter som ingick i hu- vudprogram l-4 omfattande am1é-, marin- och flygvapenförband samt operativ ledning, och bildade myndigheten m.m. - samman

22 Organisatoriska förändringar

Försvarsmakten FM. Den centrala ledningens organisatoriska indelning framgår fig. l på sidan 20. av Sammanläggningen av försvarsgrenama till myndighet- Fören svarsmakten FM förbereddes Försvarets organisationsmyn- - av dighet FMO som bildades enligt förordning den 22 oktober 1993. Före denna tidpunkt leddes arbetet från Försvarsstaben med stöd av en särskild projektgrupp, benämnd LEMO-sekretariatet.

2.2 Försvarsmaktens hälso- och

sjukvård

Före bildandet den Försvarsm aktsmyndigheten 1994 svarade av nya

Försvarets sjukvårdsstyrelse SjvS för uppgiften att i fred planera

för, och i krig leda försvarets sjukvård. Verksamheten i var huvudsak inriktad på rekrytering och utbildning kvalificerad av hälso- och sjukvårdspersonal för försvarsmakten. Utbildningsverksamheten uppdelades försvarsgrensvis i två enheter. Vid Försvarets sjukvårdshögskola i Solna utbildades sjukvårdspersonal för anneoch flygvapenförbandens krigsorganisation samt vårdlärare och instruktörer för utbildning olika kategorier värnpliktiga sjukvårav dare. Vid Marinens sjukvårdsskola i Göteborg bedrevs motsvarande utbildning för marinförbandens behov.

SjvS hade vidare statsm aktemas uppdrag att som tillsynsmyndig-

het stödja och övervaka att försvarsmaktens hälso- och sjukvård

bedrevs i överensstämmelse med gällande författningar. SjvS ingick

visserligen i den tidigare försvarsmaktsorganisationen verkade men som en självständig myndighet direkt under regeringen. I LEMO:s delbetänkande Försvarsmaktens hälso- och sjukvård SOU 1992:101 föreslogs att stabs- och ledningsfunktionen för

Organisatoriska förändringar 23

krigssjukvården skulle ingå i den Försvarsmaktens organisation nya inom vilken ett särskilt sjukvårdscentrum skulle bildas. Tillsynen över efterlevnaden lagar och förordningar avseende försvarets av hälso- och sjukvård skulle enligt förslaget utövas särskild av en tillsynsfunktion inom Högkvarteret. Vidare skulle produktionsenheter upprättas utanför högkvarteret för att upprätthålla specialmedicinska kompetenser. Dänned kunde nedläggning av Försvaen rets sjukvårdsstyrelse jämte sjukvårdsskolor genomföras.

Beslut och genomförande

Regeringens förslag till omorganisation hälso- och sjukvården av inom försvaret överensstämde till stora delar med huvuddragen i LEMO. I proposition l992/93:l00, bil. föreslog regeringen en nedläggning Försvarets sjukvårdsstyrelse och ett överförande av av myndighetens uppgifter stabs- och ledningskaraktär till en ny av sjukvårdsledning inom den omorganiserade Försvarsmaktens högkvarter. Regeringens beslut avvek emellertid på punkt från en LEMO:s förslag. I propositionen föreslogs ett bibehållande av Marinens sjukvårdshögskola i Göteborg för utbildning av vämpliktisjukvårdare för marinförbandens behov. Utbildningen vid skolan ga avseende den kvalificerade akademiska utbildningen medicinalav personal föreslogs dock flyttas över till det nybildade Försvarets sjukvårdscentrum i Karlstad. Den 1 juli 1994 lades Försvarets sjukvårdsstyrelse ned. Sjukvårdsstyrelsens tidigare stabs- och ledningsfunktioner övertogs av det inom Försvarsmakten inrättade Försvarets sjukvårdscentrum FSC med lokalisering till Hammarö utanför Karlstad. Till FSC

24 Organisatoriska förändringar

överfördes all utbildning vid Försvarets sjukvårdsskola i Solna. Även den tidigare sjukvårdsverksamheten vid Försvarets under-

hållscentrum UHC har överförts till FSC. Den kvalificerade

medicinska utbildningen vid Marinens sjukvårdsskola i Göteborg övertogs av FSC medan utbildning marinens sjukvårdare tills av vidare ligger kvar i Göteborg. Antalet anställda vid Försvarets sjukvårdscentrum uppgår för närvarande till 54 personer. Utövandet av tillsyn över efterlevnaden lagar och författav ningar inom försvarets hälso- och sjukvård underställdes generalläkaren, en särskild tjänsteman inom Försvarsmakten i denna som funktion dock inte är underställd myndighetens chef Överbefälhavaren.

2.3 Administrativt stöd till Försvars-

makten

I delbetänkandet Administrativt stöd till Försvarsmakten SOU 1992:105 föreslog LEMO-utredningen nedläggning Fören av svarets civilförvaltning FCF. Drift och utveckling de personalav administrativa PA och ekonomiska EA redovisningssystemen skulle inlemmas i den nya myndigheten Försvarsmakten medan vissa allmänna juridiska funktioner skulle övertas Kammarkolleav giet. Administrativa uppgifter kring vämpliktigfönnåner föreslogs överföras till Vämpliksverket, verksamheten vid FCF:s patentenhet till Försvarets materielverk.

Organisatoriska förändringar 25

Beslut och genomförande

Vid utgången juni 1994 upphörde Försvarets civilförvaltning. av FCF:s ansvarsområden delades därvid mellan olika myndigupp heter i stort sett efter LEMO-utredningens intentioner. Patentverksamheten överfördes till Försvarets materielverk, skaderegleringsfrågor övertogs Kammarkollegiet och ansvaret för utfärdande av av tillämpningsföreskrifter i frågor berör vämpliktsfömåner m.m. som lades Värnpliktsverket Totalförsvarets pliktverk fr.o.m. den l juli 1995. I enlighet med propositionen genomfördes en uppdelning ansvaret för det ekonomi- och personaladministrativa stödet, av varvid Försvarsmakten tidigare utnyttjat FCF:s tjänster på som området fick eget endast vad utnyttjandet av EA- och ansvar avser PA-systemen. Till skillnad från vad föreslagits i LEMOsom utredningen lades dock för utvecklande och tillhandahålresurserna lande ekonomi- och personaladministrativa system samt för av normering beträffande redovisning och medelshantering på Riksrevisionsverket.

2.4 Försvarsfastigheter

l delbetänkandet Förvaltning försvarsfastigheter SOU 1992:85 av tog LEMO-utredningen fasta på en förnyad inriktning av statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning, där myndigheterna svarar för och lokalhållning. Mark, anläggningar eller sin egen planering lokaler för verksamheten disponeras i större utsträckning på hyresbasis. Från denna utgångspunkt föreslogs i LEMO-utredningen

26 Organisatoriska förändringar

en nedläggning Fortifikationsförvaltningen FortF och bildandet

av av Fortifikationsverket FORTV avgiftsñnansierad som en ny myndighet, med uppgift att förvalta försvarets fastighetsbestånd. Projekteringsverksamhet jämte byggadministration föreslogs över-

föras i aktiebolagsfonn.

Beslut och genomförande

Den 30 juni 1994 upphörde verksamheten vid FortF och övertogs dels avgiftsñnansierad myndighet, Fortifikationsverket av en ny, FORTV som ägarföreträdare for statens försvarsfastigheter, dels

av byggkonsultföretaget Confortia AB. Den vid FortF tidigare

verksamma teknikavdelningen utgör stommen i Confortia numera AB som ingår i den statliga fastighetskoncemen Vasakronan. De s.k. placeringsfastighetema kontors- och skolfastigheter användbara till andra verksamheter utom Försvarsmakten tidigasom re förvaltats FortF överfördes till den statliga fastighetskoncerav nen Vasakronan. Avstyckningsbara fastigheter utnyttjats för bostadsändamål som har överförts i aktiebolagsfonn. Ansvaret för byggnads- och reparationsberedskapens BRB upprätthållande i fredstid enl. förordning 1989:205 har överförts till Försvarsmakten.

1996:96 Organisatoriska förändringar 27 SOU

2.5 Försvarets Datacenter och Försvarets

Mediecenter

LEMO-utredningen behandlade i särskilda skrivelser PM 1992-09verksamheten vid Försvarets datacenter FDC 28 resp. 1992-1 1-3 0 och Försvarets mediecenter FMC. I promemorian föreslogs att den del produktionen vid nämnda myndighet var ägnad att av som tillgodose Försvarsmaktens behov inte behövde ingå i densamma. LEMO bedömde att FDC:s verksamhet i fortsättningen skulle drivas i aktiebolagsfonn med nära anknytning till ett konsult- eller industriföretag.

Beslut och genomförande

Regering och riksdag beslutade, i enlighet med LEMO-utredningens promemorior verksamheten vid Försvarets datacenter respektive om Försvarets mediacenter, att staten inte skall tillhandahålla tjänster kan produceras och upphandlas i konkurrens på den öppna som marknaden. Som konsekvens härav beslöt riksdagen den 10 en december 1992 att överlåta statens tillgångar och skulder i Fördatacenter och Försvarets mediecenter till ett statligt eller svarets privatägt aktiebolag. Under 1993 genomfördes försäljningen av Försvarets mars datacenter till företaget WM-data Nordic. I början av juni samma år försåldes Försvarets mediecenter till Telub AB. Formellt upphörde myndigheterna vid utgången juni månad 1993. av

28 Organisatoriska förändringar

2.6 Försvarets

högskolor

LEMO-utredningen föreslog i ett delbetänkande SOU 1993:42, avgivet i maj 1993, sammanslagning verksamheten vid de tre en av skolorna Militärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola och Försvarshögskolan till myndighet. en ny

Beslut och genomförande

På grund av principiella skillnader i inriktning mellan skolorna förordade regeringen ett bibehållande Försvarshögskolan av som en gemensam resurs för totalförsvaret med en fortsatt självständig ställning. Den l juli 1994 inrättades den myndigheten Militärnya högskolan sammanslagning med Försvarets förvaltningsgenom högskola. Numera lyder såväl Försvarshögskolan Militärhögsom skolan direkt under regeringen och ingår således inte i Försvarsmakten.

2.7 Försvarets

materielförsörjning

I promemorian Vissa frågor försvarets materiel/försörjning PM om 1993-10-21 föreslog LEMO-utredningen att huvuddelen verkav samheten vid Försvarets materielverk FMV borde ske på uppdrag av Försvarsmakten. FMV utför teknisk beredning avseende försvarsmateriel m.m. och upphandlar sådan materiel.

Organisatoriska förändringar 29

1991 års Försvarsforskningsutredning FFU 91 föreslog inrättandet styrelse för försvarets tekniska verk, av en gemensam FMV, FOA och FFA i syfte att förbättra samordningen av forskningsverksamheten. LEMO ställde sig avvisande till detta förslag med motiveringen att FMV står som en betydelsefull uppdragsgivare till såväl FOA som FFA. En sammanvävning av organisationerna skulle innebära oklarare roller dels mellan verken, dels gentemot myndigheter och företag på grund av stora skillnader i verkens uppdragsstruktur. LEMO menade att behovet av kontaktkanaler vid sidan av uppdragskontaktema kunde tillgodoses genom att utse någon eller några ledamöter att ingå i alla tre styrelserna.

Beslut och genomförande

I samband med bildandet av den nya myndigheten Försvarsmakten, förändrades ansvarsfördelningen mellan Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt, Försvarsmakten och regeringen. Från den l juli 1994 övergick verksamheten vid Försvarets materielverk till att bli avgiftsfinansierad med Försvarsmakten den främste som uppdragsgivaren.

2.8 Försvarets verkstäder

Reparation och underhåll av försvarets materiel och anläggningar i fredstid har ombesörjts, vad avser det mest kvalificerade underhållet genom specialiserade underhållsentreprenörer och av

30 Organisatoriska förändringar

försvarsindustrin, i övigt försvarets 50-tal verkstäder vilka av egna tidigare ingick i huvudprogrammen arinförband, flygvapenförband m samt operativ ledning. Verksamheten vid försvarets verkstäder har huvudsakligen bedrivits på uppdrag försvarets myndigheter och av varit helt avgiftsfinansierad, dvs. betalats dem lämnar av som underhållsbidrag till verkstäderna. FMV knuten till verksamvar heten genom vissa fackuppgifter inom sakområdet, bl.a. planläggning motorreparationstjänsten MRT, till uppgifter i fråga av samt om ekonomisk redovisning för försvarsmaktens förbandsbundna verkstäder. I en promemoria 1993-06-02 Försvarets verkstäder för- - ordade LEMO att försvarets verkstäder skulle ingå i den nya myndigheten Försvarsmakten ett särskilt och resulsom ansvarstatområde. Härav följde ett förslag till avveckling FMV:Verkstad av och inrättandet ett verkstadsadministrativt centrum VAC. av Beträffande flottiljverkstädema inom flygvapnet förordade LEMO att dessa även fortsättningsvis borde ingå i Försvarsmakten.

Beslut och genomförande

Huvuddragen i efterföljande proposition 1993/94:l00 bil. 5 låg i linje med LEMO:s förslag. FMV:s tidigare inom verkstadsansvar driften överfördes fr.o.m. den l juli 1994 till Försvarsmakten. Ett verkstadsadministrativt centrum VAC har bildats med lokalisering till Karlstad. Verkstadsdriften liksom motorreparationstjänsten inom Försvarsmakten ingår del i underhållsregementenas numera som en verksamhet.

Organisatoriska förändringar 31

2.9 Ansvars- och inom

uppgiftsfördelning

det civila försvaret

Förändringarna inom den civila delen av totalförsvaret har inte varit lika omfattande som inom den militära delen. Den geografiska in-

delningen i civilområden civo förändrades i samband med att

antalet civon minskades från tidigare fem till tre. Därmed nåddes också större överensstämmelse i indelningen Sverige i militärav respektive civilområden.

Civilbefälhavarna

Fr.o.m den 1 juli 1994 indelades landet i tre tidigare fem

civilområden med resp. civilbefälhavare: CIVO S: Södra civilområdet med kansli i Malmö. - CIVO M: Mellersta civilområdet med kansli i Örebro - CIVO N: Norra civilområdet med kansli i Luleå - Dänned nåddes också större överensstämmelse i-indelningen av Sverige i militär- respektive civilområden.

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB och Försvarets

materielverk FMV

LEMO fann uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan ÖCB och FMV som till viss del något oklar, bl.a. inslaget parallella av

32 Organisatoriska förändringar

funktioner i rollen anslagsmyndigheter för kommunernas som övningsverksamhet. Dessutom pekade LEMO på behovet av en tydligare avgränsning av myndigheternas verksamhet gentemot länsstyrelserna. Även besparingsskäl anfördes för prövning en av förutsättningarna för förbättrad samverkan mellan myndigen heterna. I 1994 års planeringsanvisningar infordrade Försvarsdepartementet från ÖCB och SRV ett för myndigheterna gemensamt förslag till fördelning av arbetsuppgifter inom civil beredskap. Regeringen delade LEMO:s uppfattning att ÖCB bör den vara myndighet under regeringen samordnar de fredstida besom redskapsforberedelsema inom det civila försvaret. I ett gemensamt PM, avgivet 1994-09-22, förordade såväl ÖCB SRV att den som nuvarande fördelning verksamheten mellan verken var lämplig av och att myndigheterna därför inte funnit någon anledning att vidta några ytterligare åtgärder. I enlighet med den nya civilförsvarslagen utgår statsmedel för övningsverksamheten direkt till numera kommunerna och disponeras således längre ÖCB, SRV eller av länsstyrelserna.

Totalförsvarets chefsnämnd TCN

LEMO-utredningen föreslog i sitt delbetänkande Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret SOU 1993:95 en förändrad utformning instruktionen för Totalförsvarets chefsav nämnd TCN vad gäller ledningsövningsverksamheten som istället

bör ligga på Överstyrelsen för civil beredskap. Enligt LEMO bör

TCN främst verka som ett informations- och överläggningsorgan mellan den civila och militära delen av totalförsvaret. Regeringen

Organisatoriska förändringar 33 har, enligt prop. 1994/95:l00, bil. för avsikt att se över TCN:s instruktion med utgångspunkt i LEMO:s förslag.

3 och besparingar inom Förnyelse

statsförvaltningen

I detta kapitel jämförs utvecklingen inom försvaret med utvecklingen inom andra sektorer. Underlaget innefattar även de omedel-

bara besparingarna till följd LEMO-refonnen. Totalkostnadema

av reducerades inom försvaret än inom andra statliga sektorer. mer Försvarets totala minskade under fyraårsperiod resurser en 1990/91-1994/95 med i storleksordningen 0-15 procent beroende på mätmetod respektive jämförelseår. Resursbehovet för Försvars-

maktens ledning i fred minskade med knappt 10 procent under en

treårsperiod 1991/92-1994/95 ett resultat av LEMO-reformen som kap. tab. 1. Andelen ledningsresurser är alltså i grova tal oförändrad eller har obetydligt minskat.

3.1 Generella besparingskrav

I takt med ett växande underskott i statsbudgeten har behovet av åtgärder för att nedbringa de offentliga utgifterna blivit alltmer påkallat. Under 1980-talet fanns ett generellt rationaliseringskrav för myndigheternas verksamhet på uppemot två procent. Detta krav

36 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

synes inte, enligt Statskontorets uppföljnings statsförvaltningens

av totala kostnader åren 1980-1992, ha resulterat i några påtagliga besparingar. Iakttagelsen ledde till slutsatsen att inbesparade medel uppenbarligen har använts för nya uppgifter, för att höja kvaliteten och/eller öka volymen.

Enligt ESO-rapporten Hur stor blev tvåprocentaren Ds

1988:34 har "tvåprocentaren" betytt mer som symbol för ett rationaliseringskrav än som verktyg för att dra ner statsutgiftema. I regeringens skrivelse 1990/91:50 till riksdagen åtgärder för om att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten de offentliga av utgifterna, redovisades ett flertal förslag till strukturella förändringar i syfte att begränsa utgiftsökningarna inom den statliga sektorn både på kort och på lång sikt. Inriktningen statens allmänna av fömyelseprogram beskrevs därefter i 1991 års budgetproposition prop. 1990/91 : 100 i vilken de bärande förslagen formulerades som i regeringsskrivelsen återfanns. Beträffande Försvarsdepartementets verksamhetsområde utvecklade regeringen i propositionen 1990/91:l02 motiven för det fortsatta fömyelseprogrammet i tenner effektivitetshöjande åtgärder av och behovet reducering statens utgifter. Däremot av en av angavs på detta stadium ännu inte några konkreta besparingsmål.

5 Statskontorets rapport 1994:5 Organisations- och Strukturlbrandringar i sTatsförvaltningen

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 37

3.2 Administrationsprogrammet

Regeringen lade i april 1991 i kompletteringspropositionen prop. 1990/911150 fram förslag till för omställning/reducering program den statliga administrationen det s.k. Administrationsprogramav met. I enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen att genomföra ett treårigt där den statliga administrationen program skulle reduceras med 10 procent huvudsakligen genom produktivitetsförbättringar och strukturella förändringar. Detta kan ses som inledningen ett omfattande förändringsarbete som senare år av gripit djupt in i verksamheterna inom den statliga sektorn. Syftet med Administrationsprogrammet att under perioden angavs vara 1991/92-1993/94 effektivisera den statliga verksamheten genom att reducera administrationen med motsvarande netto två miljarder kronor årligen. Totalt åtog sig departementen besparing på c:a en 2,7 miljarder kronor. I kompletteringspropositionen 1991 preciserades för första gångbesparingsm ålen i samband med att direktiven för en översyn av en totalförsvarets ledningsorganisation på central och regional nivå

redovisades. "Utredningen bör lämna förslag till ledningsorganisation för en försvarsmakten på central och regional nivå där organisationen har anpassats till yttre förutsättningar minskad krigsorgasom en nisation och förändrad hotbild. Minskningen krigsorganien av sationen bör få genomslag i ledningsorganisationen.--- Målet för utredningens arbete bör att skapa en effektivare vara ledningsorganisation i såväl krig fred. Utredningen bör därsom vid pröva och redovisa konsekvenserna sammantagna bespaav ringar på central. högre och lägre regional nivå tredieom c:a en resursanvändning för ledning i fred." del av nuvarande I kompletteringspropositionen föreslogs sammanlagd besparing en

38 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

på 350 milj. kr. under treårig gemomforandeperiod juni 1991en -juni 1994 inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde delvis grundat på att forsvarsbeslutet blivit uppskjutet. Direktiven till LEMO-utredningen, som lämnades i juni 1991, innebar höjning besparingsmålet till sammanlagt 475 miljoner en av kronor. En utförlig beskrivning LEMO.s besparingsmål i av ges avsnitt 4.4.

Besparingsresultat av Administrationsprogrammet

I rapporten Organisations- och strukturförändringar i statsför-

valtningen Statskontoret I994 redovisas nedanstående utfallsprog-

nos för utfall avseende statsförvaltningen i sin helhet. Slutsatsen av den redovisning tillgänglig när utfallsprognosen gjordes som var var att sparmålet på två miljarder kronor kommer att uppnås, om än med viss försening. Det påpekades att slutsatsen var behäftad med osäkerhet till följd dels otydligheter i redovisningen, dels av risken for övervältringseffekter. Försvarsområdet hör med sitt utfall på 96 procent till ett de tre områden enligt Statskontorets av som prognos bäst kommer att uppfylla spannålet. Det bör i sammanhanget påpekas att Statskontorets baseras på den totala prognos verksamheten inom forsvarssektom och kan inte ställas i relation till LEMO:s besparingsmål på 475 miljoner kronor utgick från som verksamhetsåret 1991/92 och endast omfattade ledningsorganisationen inom den militära delen totalförsvaret. I genomsnitt för av samtliga departement uppskattar Statskontoret att 69 procent av sparmålet kommer att uppnås.

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 39

Tabell Besparingarnas fördelning på olika deipartementsområden

Prognos för utfall t.o.n. sparmål 1993/94

o. Summa 2715 1875 69

Källa: Statskontoretsrapport 1994:5 Organisations-och Strukturiörândringar i sTatsibrvaltningen

För huvuddelen Administrationsprogrammet gällde en treårig av genomförandeperiod, slutade med juni månads utgång 1994. som Mot bakgrund de krav det styrsystemet ställer på av som nya myndigheters och departements uppföljning gjorde Statskontoret en

40 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

genomgång årsredovisningarna hösten 19946 ÅR94 från ett av - urval av de myndigheter berördes Administrationsprogramsom av mets besparingsåtaganden. Syftet med genomgången att ta reda var på om myndigheterna har redovisat resultat, i första hand besparingsresultat. Med hänsyn till att syftet med omställningsåtgärdema var att åstadkomma både effektiviseringar och besparingar undersöktes också vad som sägs produktivitetsutveckling eller om styckkostnader samt anslagsutveckling och personalminskom ningar. Urvalet omfattade de största myndigheterna och besparingspos-

terna totalt l 880 mkr/3 år och 2 080 mkr/5 år:

Regeringskansliet besparingsåtagande 45 miljoner kronor

- Justitiedepartementet 215 - Försvarsdepartementet 350 - Socialdepartementet 420 - Kommunikationsdepartementet 300 - Finansdepartementet 550/3 år, 750/5 år - Besparingsåtaganden inom dessa verksamhetsområden/myndigheter motsvarar i stort sett besparingsmålet 2 miljarder kronor. Endast i ett fall polisväsendet redovisades överväganden med anknytning - till de besparingsåtaganden gjordes i Administrationsprogramsom met. I övrigt föreföll Administrationsprogrammet bortglömt. Eftersom det inte fanns några uppgifter i årsredovisningarna Adminiom strationsprogrammets resultat, fanns det inte grund för att revidera den tidigare gjorda Däremot bedömde Statskontoret att prognosen. det finns anledning att ytterligare betona osäkerheten i underlaget och att det kan väntas bli svårt att visa att genomförda förändringar

6 StatskontoretsDnr 273/94-1Delrapport:Administrationsprogrammets besparingsresultat

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 41

faktiskt har lett till besparingar på statsbudgeten. Ett antal besparingskrav har funnits inom andra departementsområden över åren 1990-1994. Det är dock svårt att i många fall dels särskilja dessa sparkrav från de generella, dels särskilja sparkrav lagts under olika år från varandra. Detta beror på att som sparkrav återkomma i olika budgetpropositioner i samma synes del fall samtidigt resursförstärkningar. Därigenom är det en ges svårt att beräkna vilka totala besparingskrav finns inom de som olika områdena.

3.3 Antalet anställda i staten inom olika

sektorer

Som nämnts har få utvärderingar och uppföljningar av effekter etc. besparingskrav gjorts. För att ändå ställa besparingar inom av Försvarsdepartementets verksamhetsområde i relation till andra departementsområden har vi på grundval statistiskt material från av SCB belyst utvecklingen antal anställda i staten fördelat på olika av sektorer7 åren 1990-1994. Eftersom mättidpunkten avser den l september 1994 omfattar denna mätning även den initiala effekten av LEMO-reformen. Förändringarna av antal anställda och kostnaderna kan dock inte ställas i relation till några besparingsmål. Försvaret har mellan åren 1990 och 1994 minskat med drygt 7 000 anställda. Antalet anställda de olika åren framgår av diagram

7 En beskrivning av vad som ingår i de olika sektorerna återfinnsi bilaga

42 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Diagram 1: Antalet anställda inom försvaret mellan åren 1990 till 1994. Källa: SCB Nationalräkenskaper

45000 000 12000 - 40000 000

14000 4 12000 10000 1990 1991 1992 1991 1904

Under tidsperiod har statsförvaltningen totalt minskat med samma

120 000 anställda. Den största minskningen cza 114 000

cza anställda har gjorts inom näringslivssektom där 100 000 anställda berördes att affärsverk bolagiserades. Den procentuella minskav ningen inom olika sektorer framgår av diagram

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 43

Diagram 2: Procentuella förändring avantalet anställda inom olika sektorer mellan åren 1990 och 1994. Källa: SCB Nationalräkenskaper

44 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Korrigeringar har gjorts för några sektorer där förändringarna har

speciella orsaker.

Som framgår av diagrammet är försvarssektom den sektor som har minskat mest 16 %. Den enda sektor som ökat sedan 1990 är

utbildning och forskning.

3.4 Konsumtionen i staten inom olika

sektorer

Utifrån SCB:s nationalräkenskaper har konsumtionen

inom olika sektorer sammanställts för åren 1990-1994. Konsumtionen är den skattefinansierade delen tjänsteproduktionen. av Mellan dessa år har konsumtionen

av törsvarstjänster, angivet i

1991 års priser, ökat med 3 miljarder kronor. I denna konsumcza

tion ingår till skillnad från övriga

sektorer varaktiga varor dvs.

militära investeringar inte har någon alternativ

som civil användning. Om dessa räknas bort har kostnaderna varor för konsumtionen i stället minskat med 2,5 miljarder cza kronor. Konsumtionen

av forsvarstjänster inklusive respektive exklusive varaktiga

varor

Korrigeringar har gjorts för hela perioden m: följande förändringar: Allmänna tjänster: Ökningen invandrarverkets av personal åren 1990-1993 och 1994 beroende på ökande flyktingström. Vasakronans bolagisering 1993. Utbildn. 0 forskn.: Organisatorisk förändring på Chalmers och Jönköpings högskola 1994. Övrigt: Institutionsstyrelsernas tillskapande 1994 Naringslivsomr.: AMU-gruppens AB bolagisering 1993.

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 45

framgår av diagram

Diagram 3 Konsumtionen försvarstjänsier inkl. och exkl. : av

varaktiga varor åren 1990 1994 i miljoner kronor fasta prisläge,

- 1991 års priser. Källa: SCB Nationalräkenskaper

40000 350004 30000- 25000- 20000- 15000- 10000- 5000-

Konsumtionen av försvarstjänster jämfört med den totala statliga konsumtionen framgår av diagram

46 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Diagram 4: Konsumtionen försvarstjänster relation till av i den totala statliga konsumtionen. Källa: SCB Nationalräkenskaper

115 TM. konsumtion -0-

110 f /°

105 Tot. konsmtion -oexld. varaktiga 100 WW Försvaret + 95 / N

90 Försvaret exld. -u-

varaktiga varor

85 I I I I ä 1990 1991 1992 1993 1994

Utvecklingen konsumtionen inom andra sektorerna framgår av av följande tabell. Konsumtionen statliga tjänster av har naturligtvis

påverkats av bolagiseringar och andra organisationsförändringar på

samma sätt som antalet anställda. Det går dock inte några att göra justeringar för detta vid beräkningarna konsumtionen. av Konsumtionen har varierat över åren har ökat inom men de flesta sektorerna med mellan 3 och 36 från 1990 till procent 1994. Det är endast allmänna offentliga tjänster l% och försvarsområdet

exkl. varaktiga varor 7% har minskat.

som

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 47

Tabell 2: Konsumtionens utveckling inom olika sektorer angivna i procent i förhållande till år 1990. Sista kolumnen anger sektorns andel den totala konsumtionen Källa: SCB Nationalräkenskaav

Per

1999 1991 1992 1993 1994 Vikt 1994

199 192 197 lll Ill Totalt ggkLvgrgktluVgrgr

Konsumtionen inom försvaret delas i SCB:s nationalräkenskaper på militärt försvar, civilt försvar, ekonomiskt försvar och upp allmän administration och forskning. Förändringen av konsumtionen inom de olika delarna mellan åren 1990 och 1994 framgår av diagram Försvarets totala konsumtion av varaktiga varor har räknats bort från det militära försvaret.

48 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Diagram 5: Konsumtionsurvecklingen inom försvarets olika delar i procent mellan åren 1990 1994. Konsumtionen anges exklusive -

varaktiga varor. Inom parentes är angivet andelen det totala

av försvaret. Källa: SCB Nationalräkenskaper

1990 l99l 1992 1993 I994

Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen 49

3.5 Löne-, lokal- och omkostnader inom

olika departementsområden

Statskontoret har även gjort en sammanställning av utvecklingen av löne-, lokal- och omkostnader utifrån Riksrevisionsverkets beräkningar av budgetutfallet exkl. transfereringar För åren 1990/91 och 1994/95. Sammanställningen bygger på totalsumman av löner, omkostnader och hyror på ramanslagen eller motsvarande. Vissa reservationer måste göras eftersom löner och omkostnader även kan förekomma inom törvaltningsanslagen. Eftersom den statliga förvaltningens uppgifter har växlat mellan departementen kan inte någon uppföljning göras för de olika departementsområdena. Inga Försvarsdepartementets uppgifter har under perioden skiftat av

departementsområde bortsett från vissa fastighetsfrågor. De totala

summoma påverkas inte av dessa förändringar. Däremot har dessa, liksom uppgifterna om anställda och konsumtion, påverkats av bl.a. bolagisering av verksamhet. Någon uppskattning har inte gjorts av hur mycket detta påverkar de totala summoma.

Vid fastprisberäkningen till 1994/95 års priser har använts

SCB:s prisindex för statliga myndigheter. Indexet är uppdelat i

arbetskraft och omkostnad inklusive lokalkostnader.

50 Förnyelse och besparingar inom statsförvaltningen

Diagram 6: Budgetutfall åren 1990/91 och 1 994/95 för löne-, lokaloch omkostnader i miljoner kronor för försvaret respektive staten totalt. Källa: SCB Nationalräkenskaper

Av diagram 6 ovan framgår att även mätt på detta sätt har kostnaderna inom Försvarsdepartements verksamhetsområde minskat medan kostnaderna för statsförvaltningen totalt har ökat. Minskningen för "försvaret" uppgår till cra 14 procent medan ökningen för staten totalt är cza 9 procent. Inom försvarsområdet har kostnaderna för löner och omkostnader minskat medan kostnaden för lokaler har ökat. För staten totalt har samtliga delar ökat.

SOU l996::96 51

4 Preciserade för

besparingsmål

försvarssektorn

I detta kapitel översiktlig beskrivning de besparingsmål ges en av regeringen förelagt riksdagen vad gäller verksamheten inom som Försvarsdepartementets verksamhetsområde. En uppföljning av de delar LEMO:s besparingsprogram upptogs i propositioner av som följer i slutet av kapitlet.

4.1 1992 års försvarsbeslut

I 1992 års försvarsbeslut prop. 1991/922102 föreslog regeringen omfattande förändringar i lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret. Beträffande de i LEMO:s betänkande, Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112, uttryckta besparingsmålen anförde regeringen följande: "Regeringens uppfattning är att möjligheterna till besparingar, efter fullt genomförande, i huvudsak är i den omfattning som utredningen bedömer. Regeringen vill emellertid peka på att effekterna de föreslagna åtgärderna kan realiseras först efter av det att förslagen har genomförts. Regeringen konstaterar dessutom del besparingarna redan har inräknats i att en av överbefälhavarens underlag till regeringen. Förslagen innebär också att övergångskostnader kan komma att uppstå vid

52 Besparingsmål för försvaret

inrättandet av den nya myndigheten. Enligt regeringens mening är det mot denna bakgrund inte möjligt bedöma de att nu sammantagna nettobesparingama."

4.2 1992 års

stabiliseringsproposition

1992 års stabiliseringsproposition prop. 1991/92:l50, bil. I:1.2, som lades i april 1992, angav en reducering anslagsmedlen för av totalförsvaret med 1,2 miljarder kronor år vid fullt genomslag per vilket innebar att de ekonomiska förutsättningarna i 1992 års Försvarsbeslut förändrades. I stabiliseringsprospositionen följande åtgärder för att uppnå angavs delar sparmålet: av Avveckling av Västgöta flygflottilj F 6 senast den 30 juni - 1995 samt, efter ÖB:s underlag år 1995 förändrad grundorom ganisation för flygvapnet, beslut ytterligare minskning om en av antalet flottiljer. Utebliven uppräkning av kontantförmåner för värnpliktiga under budgetåret 1993/94. Reducering av vpl reseförmåner fr.o.m. den 1 januari 1993. - Reduceringar inom den civila delen totalförsvaret med 100 - av miljoner kronor. Som en konsekvens av de i stabiliseringspropositionen angivna reduceringama av totalförsvarsanslagen föreslog regeringen i budgetpropositionen 1992 en budgetårsvis sänkning den samlade av anslagsnivån enligt följande:

Besparingsmål för försvaret 53

1993/94 4009 miljoner kr. 1994/95 600 miljoner kr. 1995/96 600 miljoner kr. 1996/97 1200 miljoner kr. Spareffekten beräknades således få fullt genomslag från och med budgetåret 1996/97. Utöver besparingsåtgärder föranledda stabiav liseringspropositionen genomförs i enlighet med regeringens proposition 1993/94:l00, bil. ramreduktion om 50 miljoner kronor en i besparingssyfte för den militära delen totalförsvaret. Ramreduav ceringen uppgår till totalt 150 miljoner kronor under innevarande försvarsbeslutsperiod.

Sambandet mellan LEMO och 1992 års stabiliseringsproposition

Stabiliseringspropositionen lades i april 1992 direktiven till - LEMO i juni föregående år. Inget av LEMO:s besparingsområden fanns upptaget i stabiliseringspropositionen utan LEMO:s besparingar i totalförsvarets ledningsorganisation får betraktas som ett sätt att delfinansiera stabiliseringspropositionens förslag. Av totalt 1,2 miljarder kronor i stabiliseringspropositionen skulle 475 miljoner kronor kunna täckas de förslag framlades i genom som LEMO:s första utredning avgiven i december 1991.

9 hänförstill kostnader i Ytterligare reducering av anslagsnivånmed 9 milj. kr. sambandmed Sverigesinträdei den EuropeiskaGemenskapen vilka fördelas över statsbudgetens huvudtitlar. Den samlade anslagsnivånför totalförsvaret inför budgetåret 1993/94 sänktessåledesmed 409 miljoner kr.

54 Besparingsmål för försvaret

4.3 1993 års

budgetproposition

Den successiva reduceringen totalförsvarsanslagen enligt stabiliav

seringspropositionen inleddes budgetåret 1993/94 med sänkning en

av den samlade anslagsnivån på 400 miljoner kronor. I 1992 års

budgetproposition prop. l992/93:l00 fördelade sig besparingarna

mellan den militära utgiftsramen 284 milj. kr, den civila plane-

ringsramen 100 milj. kr. samt anslagen inom Övrig verksamhet

25 milj. kr.

4.4 LEMO

besparingsmål

I propositionen 1990/91 102 utgångspunkt för besparings- : anges en

arbetet inom försvaret:

"Det militära försvaret lider innehållsmässiga och organisatoav riska balansproblem. En alltför stor del de tillgängliga ekonoav miska resurserna utnyttjas för ändamål inte kommer som krigsorganisationen till godo. Trots att kvalificerad materiel har

tillförts försvaret är det uppenbart allt mindre del de att en av samlade har avsatts till materielutveckling och resurserna materielanskaffning. Fredsorganisationen drar för stora resurser i förhållande till krigsorganisationen. --- Försvarets organisation framför allt den fredstida är för - stor i förhållande till de står till förfogande. Det är resurser som också min uppfattning att detta problem måste lösas genom effektiviseringar och omstruktureringar.

Enligt min mening är de redovisade ekonomiska problemen

inte resultatet enbart utvecklingen i närtid, utan även på av uteblivna strukturförändringar under följd år." en av

Besparingsmål för försvaret 55

Detta utgör bakgrund till besparingssträvandena då resonemang en LEMO-utredningen, i sitt delbetänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112 i december 1991, redovisade sitt förslag till ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna inom totalförsvaret samt konsekvenserna förslagen i form besparingar av av om c:a en tredjedel av nuvarande resursanvändning för ledning i fred jfr med utdraget ur prop. l992/93:100 nedan. Den stora besparingseffekten av LEMO beskrivs på följande sätt i prop. l99l/92:l00: regeringens direktiv anges att utredningen skall pröva och redovisa konsekvenserna sammantagna besparingar på av central, högre regional och lägre regional nivå om c:a en tredjedel nuvarande resursanvändning för ledning i fred.--av Utredningens samlade bedömning är att förslagen, efter fullt genomförande, innebär besparingar i resursanvändningen för ledning i fred på 800 årsarbetskrafter eller cirka 475 miljoc:a kr. år.--- Regeringens uppfattning är att möjligheterna ner per till besparingar, efter fullt genomförande, i huvudsak är i den omfattning utredningen bedömer. Regeringen vill emellertid som peka på att effekterna de föreslagna åtgärderna kan realiseras av först efter det att förslagen har genomförts. Regeringen konstatedessutom del besparingarna redan har inräknats i rar att en av överbefälhavarens underlag till regeringen. Förslagen innebär också att övergångskostnader kan komma att uppstå vid inrättandet av den nya myndigheten. Enligt regeringens mening är det mot denna bakgrund inte möjligt att nu bedöma de sammantagna nettobesparingama." Utdrag 1991/92:l00. ur prop. Det kan observeras att besparingsmålet l/3 enbart gäller det militära försvaret, dvs. de tidigare huvudprogrammen hpg l-4. I l992/93:100, bil. 5 de besparingar blir följden prop. anges som av sammanläggningen av högkvarteret: I sammanhanget vill jag också påminna att fyra centrala om stabsmyndigheter läggs ned när det gemensamma högkvarteret inrättas. Den besparing detta innebär bedöms till c:a 250 som årsarbetskrafter vilket motsvarar reducering med c:a 30 %. en

56 Besparingsmålfär försvaret

Man kan observera tredjedel i det allmänna besparingsmålet att en här har förändrats till c:a 30 procent.

Besparingsmål på myndighetsnivå

De förslag till beslut som regeringen framlade i prop. 1991/92: 102 överensstämde i huvudsak med LEMO-utredningens förslag och angavs medföra "betydande ekonomiska besparingar."

Övriga inriktade förslag ställda i propositioner sönderfaller i två

grupper: Förslag i propositioner som inte bedöms medföra besparingar eller där frågan om besparingar över huvudtaget inte nämns. Sådana områden är bolagiseringen Försvarets datacenter och av Försvarets mediecenter och reformen av fastighetsförvaltningen, högskolorna och försvarets verkstäder. Besparingar som följer av propositioner. - LEMO-utredningen utgick från omfattningen av personalinsatser och resurser budgetåret 1991/92 inom huvudprogrammen 1-4 för ledning i fred samt för operativ planläggning och övrigt krigsförberedelsearbete, som uppgick till 2 500 årsarbetskrafter till en kostnad av cza 1 500 milj. kr. per år. Som framgår av ovanstående utdrag ur prop. 1991/922100, var utredningens samlade bedömning att ett genomförande av dess förslag skulle innebära en besparing i resursanvändning för ledning i fred på 800 årsarbetskrafter eller c:a cza 475 milj. kr. per år vilka enligt vad som framgår av LEMO:s delbetänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112 skulle fördelas enligt följande:

Besparingsmål för försvaret 57

Centr. stabsmyndigheter 250 personår 200 milj. kr. Militärområdesstabema 115 personår 70 milj. kr. Försvarsområdesstabema 250 personår 125 milj. kr. Marinkommandona 155 personår 60 milj. kr. Flygkommandona 30 personår 20 milj. kr. Summa 800 personår 475 milj. kr.

Återstående besparingar 27 miljoner fördelas mellan övriga total försvarsmyndigheter enligt följande:

Försvarets fastigheter 100-150 personår angivet Adm. stöd till FM 20 personår 8 milj. kr. Försv. hälso- sjukvård 45 personår 18 milj. kr. 0 Civilbefälhavarkanslier 5 personår 1 milj. kr. Summa 170-220 personår 27 milj. kr.

LEMO:s besparingsberäkningar avseende övriga totalförsvarsmyndigheter 27 milj. kr. nämns i de efterföljande propositionema, regeringen ställer sedan inte upp dem som besparingsm även men säger att regeringen följer utredningens förslag. Dessa om man besparingar är inte delmängd reduceringen av ledningsorganien av sationen i fred, eftersom de gäller myndigheter utanför huvudl-4. Det totala utfallet av dessa besparingar innefattas programmen inte i Statskontorets utvärdering eftersom denna mäter förhållande-

58 Besparingsmål för försvaret

na 1993/94. LEMO:s besparingsförslag avsågs få genomslag först fr.o.m. 1994/95. Delar av LEMO-utredningens förslag har inte formulerats i propositioner utan besparingsarbetet har skett "vid sidan om".

Genomförandet av föreslagna nedskärningar vid Överstyrelsen för

civil beredskap ÖCB samt inom Försvarets materielverk FMV grundas på en fonn av överenskommelse mellan utredningen och berörda verk.

5 Uppföljning av besparingsmålen

I en inledande analys av LEMO:s besparingseffekter konstaterades redan i UTFÖR:s första betänkande En styrande krigsorganisa- tion SOU 129:1995, kap. 4.2 att stor del LEMO:s bespa- - en av ringsmål inte återkommer som distinkta besparingsmål i de efterföljande propositionema. Som framgått föregående kapitel återfinns av dock punkter tydliga, statsmakterna utpekade bespaett par av ringsmål framförallt vid högkvarteret men även i ledningsorganisationen i övrigt. Dessa behandlas i det inledande avsnittet 5.1, därefter följer övriga verksamhetsområden i avsnitt 5.2-5.7. Slutligen ges en sammanställning utfallet av genomförda besparingar i av avsnitt 5.8.

5.1 Försvarsmaktens

ledningsorganisation

Inledningsvis konstaterar UTFÖR att Försvarsmaktens årsredovisning för budgetåret 1994/95 inte ger tillräckligt underlag för en bedömning av LEMO:s besparingseffekt. Jämförelser mellan budget/utfall 1991/92 respektive 1994/95 före och efter LEMO-

reformen är beroende av att verksamheterna är rimligt jämförbara

eller åtminstone identifierbara över tiden. UTFÖR:s ambition - har varit att så långt möjligt söka härleda de enskilda delpostema

60 Uppföljning av besparingsmâlen

i 199l/92 års beräkningar till Försvarsmaktens redovisning av verksamhetens utfall budgetåret 1994/95. LEMO-utredningen begärde i november 1991 in uppgifter från

Försvarsstaben Fst avseende aktuell resursförbrukning uttryckt i

personalstyrka och ekonomiska för försvarets ledning i fred resurser på central, högre och lägre regional nivå. På kort varsel sammanställdes de inbegärda uppgifterna vid dåvarande F st/Plan 3 i ett PM daterat 1991-11-19. Dessa uppgifter låg sedan till grund för LEMO:s beräkningar av möjliga besparingsmål inom försvarets fredsorganisation. På sätt har UTFÖR från Försvarsmakten begärt in samma

specificerade uppgifter för budgetåret 1994/95 avseende utfall

av ledningsverksamhet i fred. Vad beträffar uppgifter ledningsverksamheten på lägre om regional nivå, inger Försvarsmaktens beräkningsunderlag viss en osäkerhet delvis beroende på svårigheter att i efterhand härleda vilka delposter ingått i det ursprungliga beräkningsunderlaget. som I syfte att stärka tillförlitligheten i LEMO:s beräkningsunderlag har UTFÖR gått ut med särskild förfrågan till Försvarsområdesstaen bema gällande stabsverksamhetens utfall budgetåren 1991/92 respektive 1994/95 avseende

total personalkostnad: löner och resekostnader kontoklass 4,

kostnad enbart för grundlöner och jämte fasta lönetillägg konto- grupp 40-41. Vid fem de undersökta Försvarsområdesstabema föreligger av anmärkningsvärt stora avvikelser mellan det till LEMO tillställda

beräknade resursbehovet och det faktiska utfallet vid Försvarsom-

rådesstabema för budgetåret 1991/92. Osäkerheten i LEMO:s underlag kan delvis förklaras att begreppet "ledning ifred" tycks av

Uppföljning besparingsmålen 61 av

svårt att definiera eftersom det skär tvärs igenom Försvarsomvara rådesstabemas organisation och övriga verksamheter.

Tab. I Resursbehov: militär ledningsverksamhet

1991/92 1994/95 stab Pers. Tot.k0stn. Tot. kostn. Pers. Tot.kostn. år tkr 91/92 tkr inkl. år tkr 94/95 beräknad NP192-95 utfall Central ledning 753 653 979 710 1561 652 611 954 Milo 467 268 944 292 0461 256 200 500 Fördelningsstaber 78 66 794 - - - RiksHvC/Fo 770 344 400 373 9842 704 335 8535 Mtrinkommandon: 418 190 000 206 3211 357 197 180

Beräknatresursbehov för fredsorganisationen Källa: PM Fst/Plan3 1991-11-19 1 Qppráknatbelopp till fastprisläge1995 enl. nettoprisindexNP1 feb. 92-1995 årsmedel- 121 med 8,59 %. 3 irkl. GK/KA 3/FMB samt BoMö/MDÖ. Angivet belopp 94/95 omfattar pgm 5.1 Marina ledningstörband, exkl. MAL. i Exkl. våderstzner 3 Exkl. lokalkostnader. 1 Beräknatpå kontoklass4 total personalkostnad:löner- och resekostnader

62 Uppföljning besparingsmålen av

Beräknat resursbehov respektive utfall för budgetåren 1991/92 respektive 1994/95 avseende Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå redovisas i tabell 1 Av ovan. tabellens slutsummering framgår att besparingsmålen inte har uppfyllts, vare sig för högkvarteret eller för ledningsorganisationen som helhet.

5.1.1 Högkvarteret

Besparingsmål: I prop. 1992/93:l00, bil. 5 de besparingar - anges som blir följden av sammanläggningen högkvarteret: av I sammanhanget vill jag också påminna att fyra centrala om stabsmyndigheter läggs ned när det högkvarteret gemensamma inrättas. Den besparing detta innebär bedöms till 250 som c:a årsarbetskrafter vilket motsvarar reducering med 30 %. en c:a Utfall: Av tabell l ovan framgår det försvarsmakten beräkna- - av de resursbehovet 1991/92 respektive utfallet 1994/95 för den militära ledningsverksamheten. En avstämning mot besparingsm ålen vad avser fredsorganisationen inom den centrala ledningsnivån visar att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95 i antalet årsarbeten minskade med 100 personår motsvarande - c:a c:a 40 procent av besparingsmålet, i anslagsñnansierade årskostnader minskade med 98 miljoner -

kronor fast prisläge, dvs. drygt hälften angivet besparings-

av mål. Propositionens besparingsmål grundades på de bedömningar som LEMO redovisade i sitt första delbetänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112. I betänkandet beräknades avveckling en

Uppföljning av besparingsmålen 63

av de fyra centrala stabema och inrättandet av ett samlat högkvarter möjliggöra besparingar om cza 250 årsarbetskrafter eller 200 cza miljoner kronor per år. Det bör i sammanhanget erinras att om betänkandet framlades i december 1991. Därefter beslutade förändringar av myndigheter inom det tidigare huvudprogram 5 ned- läggning av Försvarets civilförvaltning, Fortiñkationsförvaltningen, Försvarets sjukvårdsstyrelse, Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter har dock inneburit en viss utökning av ansvars- området berör såväl högkvarteret vissa myndigheterna som som vilka tidigare ingick i huvudprogram 1-4. I kapitel 6 som följer redovisas de av Försvarsmakten beräknade merkostnadema till följd av tillkommande verksamheter.

5.1.2 Milostabema

Besparingsmål: I enlighet med LEMO:s inriktning föreslog - regeringen att den operativa ledningen Försvarsmakten under överbeav fälhavaren skall utövas tre militärbefälhavare. Beträffande angivav na besparingar uttalar regeringen att: "Till dessa omedelbara besparingar kommer att kostnaderna för teknisk utrustning för militärområdesstaber kan begränsas." --- En sammanläggning av militärområdesstabema i Milo V och Milo S samt Milo NN och Milo ÖN beräknades enligt LEMO möjliggöra besparingar om cza l 15 årsarbetskrafter eller 70 miljoner cza kronor per år. Emellertid bör Fördelningsstaberna i sammanhanget betecknas som tillkommande verksamhet vartill uppskattningsvis tredjedel en av resurser ur milostabema bl.a. produktionsledning överförts. - -

64 Uppföljning av besparingsmålen

Fördelningsstabemas resursbehov för budgetåret 1994/95 uppgick till 78 årsarbeten med en totalkostnad av drygt 67 miljoner kronor per år. Utfall: Vid avstämning av utfallet vad avser fredsorganisationen vid militärområdesstaberna visar det sig att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95 inberäknat en tredjedel av fördelningssta-

bema

i antal årsarbeten minskade med 185 personår, i anslagsñnansierade årskostnader minskade med cza 70 miljoner -

kronor fast prisläge.

Det för milostabema åsatta besparingsmålet har således uppnåtts med god marginal om man ser till antalet personår.

1.3 Försvarsområdesstabema

Besparingsmål: Med innefattande av en lägre ambitionsnivå i den operativa planläggningen och krigsförberedelsearbetet vid Försvarsområdesstabema räknade LEMO med en besparing om cza 250 årsarbetskrafter eller 0:a 125 miljoner kronor per år. Det bör observeras att även delar av frivilligförsvaret som administreras av Försvarsområdesstabema liksom Rikshemvämschefens stabsverksamhet ingick i LEMO:s beräkningsunderlag. Utfall: Av försvarsmakten beräknat resursbehov 1991/92 respektive utfall 1994/95 framgår tabell 1 En avstämning av ovan. mot besparingsm ålet vad avser fredsorganisationen vid F örsvarsområdesstabema inklusive den frivilliga försvarsverksamheten samt Rikshemvämschefens stab visar att resursbehovet under perioden 1991/92- 1994/95

Uppföljning besparingsmålen 65 av

i antal årsarbeten minskade med 66 personår motsvarande cza 25 procent av besparingsmålet, i anslagsñnansierade årskostnader minskade med 38 miljoner -

kronor fast prisläge, dvs. cza 30 procent av angivet besparings-

mål. Besparingsmålen vad gäller ledningsverksamheten vid försvarsområdesstabema har således inte uppnåtts.

5.1.4 Marinkommandona

Besparingsmål: Genom en "anpassning av resurserna vid marin- kommandona till de uppgifter som oundgängligen behöver utföras i fred" samt en avveckling av Malmö marina bevakningsområde räknade LEMO med en besparing om cza 155 årsarbetskrafter motsvarande 60 miljoner kronor år. c:a per Utfall: LEMO:s förslag till avveckling Malmö marina bevak- - av ningsområde BoMö kom inte att genomföras. Istället ombildades BoMö enligt regeringens förslag till Öresunds marindistrikt MDÖ. I övrigt widmakthölls indelningen i fyra marinkommandon. Vid avstämning mot besparingsmålet vad avser fredsorganisationen vid marinkommandostaberna visar det sig att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95 i antal årsarbeten minskade med 61 personår, motsvarande drygt besparingsmålet, 40 procent av i anslagsñnansierade årskostnader minskade med cra 9 miljoner -

kronor fast prisläge, cza 15 procent av beräknat besparingsmål.

66 Uppföljning av besparingsmålen

5.1.5 F lygkommandona

Besparingsmål: LEMO föreslog en omvandling av fyra luftför- svarssektorer till tre flygkommandon samt en avveckling av första

flygeskadem vilket också blev regeringens linje. Åtgärden antogs

möjliggöra besparingar 30 årsarbetskrafter eller 20 om cza cza miljoner kronor per år. Utfall: Vid avstämning mot besparingsmålet vad fredsorga- - avser nisationen vid flygkommandøstaberna visar det sig att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95 exkl. Väderstationer i antal årsarbeten oförändrat, dvs. ingen besparing har - var genomförts, i anslagsfmansierade årskostnader ökade med 26 miljoner kronor -

fast prisläge.

Istället för beräknad sammanlagd besparing på drygt 35 procent en har kostnaderna således ökat med närmare 25 procent medan personalbehovet bibehållits oförändrat.

5.1.6 Försvarets verkstäder

FMV:s tidigare ansvar inom verkstadsdriften överfördes fr.o.m. den l juli 1994 till Försvarsmakten. Det böri sammanhanget erinras om

det krav på samlad särredovisning verkstadsdriften i

en av Försvarsmaktens årsredovisning framfördes i regleringsbrevet som 1994/95. Verkstadsdriften liksom motorreparationstjänsten inom Försvarsmakten har numera inlemmats del i underhållsregesom en mentenas verksamhet vilket fått till följd att statsmaktemas krav på

Uppföljning besparingsmålen 67 av

särredovisning verkstadsdriften nedtonats och återfinns i av regleringsbrevet 1995/96.

5.2 Försvarets hälso- och sjukvård

I delbetänkandet Försvarsmaktens hälso- och sjukvård SOU 1992: 101 föreslog LEMO en nedläggning av Försvarets sjukvårdsstyrelse SjvS. LEMO bedömde att en ny sjukvårdsledning inom högkvarteret samt en tillsynsfunktion skulle kräva ungefär 20 årsarbetskrafter varav 15 beräknades kunna överföras från Sjukvårdsstyrelsen i Karlstad. LEMO föreslog vidare nedläggning av

Försvarets sjukvårdshögskola FSjvHS i Solna samt Marinens

sjukvårdsskola i Göteborg. Resursema skulle överföras till ett nyinrättat försvarets sjukvårdscentrum med ett personalbehov motsvarande cza 60 årsarbetskrafter. Besparingsmål: Organisationsförändringar inom försvarets hälso- och sjukvård beräknades sammanlagt innebära reduktion med en ungefär 45 årsarbetskrafter motsvarande en årli g besparing om csa 18 miljoner kronor.

68 Uppföljning besparingsmålen av

Tab 2. Resursbehov: Ledningsverksamhet inom Försvarets hälsooch sjukvård

Försvarets 1991/92 1994/95 hälso- och Pers. Nettoutfall Nettoutfall Pers. Nettoutfall sjukvard . o

Nettoutfall 06-30. 1 Uppräknatbelopptill fastprisläge 1995enl.nettoprisindexNPX feb. 92-1995 årsmedeltal med 8,59 %. J Antaletpersonår avser läget 96-04-01. Utfall i personårför 95-06-30 skall vara 27,5.

Utfall: Resursbehovet 1994/95 för verksamheten vid Försvarets sjukvårdscentrum uppgick till 54 personår och vid Marinens sjukvårdsskola till 27 personår. Beträffande sistnämnda uppgift skall

dock beaktas att personalkåren vid Marinens sjukvårdsskola efter

den 1 juli 1995 nära nog halverats och uppgår i april 1996 till 13

Uppföljning av besparingsmålen 69

personår, vilket angivits nedan.

En avstämning mot besparingsmålet tab. 2 ovan vad avser den

fredstida ledningsverksamheten inom försvarets hälso- och sjukvård under perioden 1991/92-1994/95 visar att resursbehovet reducerats, i personår med 33 mot beräknade 45. De ekonomiska besparingsmålen har däremot uppnåtts.

5.3 Administrativt stöd till försvaret

5.3.1 Försvarets civilförvaltning

I delbetänkandet Administrativt stöd till Försvarsmakten SOU 1992:105 föreslog LEMO att den administrativa stödfunktion som dittills upprätthållits Försvarets civilförvaltning FCF skulle föav över dels till Försvarsmakten, dels till bl.a. FMV patentverkras samheten, Kammarkollegiet skadereglering, Pliktverket väm-

pliktsfrågor m.m. samt Riksrevisionsverket drift och utveckling av

PA-system. Besparingsmäl: Inom FCF:s verksamhetsområden Ledning och administration samt PA-stöd beräknade LEMO en reducering av personalbehovet med 20 årsarbetskrafter och den årliga ekono- 0:a miska besparingen till 8 miljoner kronor. cta Utfall: Vid FCF:s avveckling delades den administrativa stödfunk- tion mellan fem myndigheter, mindre del överfördes till upp en Försvarsmaktens högkvarter. Detta förhållande hari viss mån komplicerat uppföljning den del av besparingsmålen som var en av kopplat till nedläggningen FCF. UTFÖR har emellertid sökt härav

70 Uppföljning av besparingsmålen

leda FCFzs tidigare verksamhet myndighet för myndighet. Av följande sammanställning framgår att de LEMO beräknade av personalbesparingama på 20 årsarbetskrafter till följd av genomförda strukturförändringar inom delområdet Administrativt stöd till Försvarsmakten har uppnåtts. Därav följande kostnadsreducering kan uppskattas till c:a 4,5 miljoner kronor år. per

Riksrevisionsverket RR V

Riksrevisionsverket i Karlstad övertog i januari 1994 ansvaret för att tillhandahålla och utveckla de ekonomi- och personaladministrativa systemen myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde enligt följande: Anslagsfinansierad verksamhet E1 : För budgetåret 1994/95 - erhöll RRV 2 miljoner kronor för i huvudsak central kassahållning, avstämning PG-konton, systemberedskap och utveckav ling av modeller, metoder och för ekonomisk redovisnonner ning. Avgiftsfinansierad verksamhet E2: Denna del huvudsakli- - avser gen tillhandahållande EA- och PA-system, viss utbildningsav verksamhet och krigskamerala tjänster. Omslutningen för budgetåret I994/95 60 miljoner kronor, PA-sidan stod för var varav cra 21,2 miljoner kronor. För de ovan berörda verksamheterna åtgår totalt 65 personår, vilket innebär en besparing på ett personår jämfört med motsvarande tidigare verksamhet vid Försvarets civilförvaltning. I övrigt har

ingen förstärkning skett på den administrativa sidan efter

övertagandet F CF:s tidigare uppgifter. RRV utför av i stort sett samma

Uppföljning av besparingsmålen 71

uppdrag som tidigare låg på FCF. Försvarsmaktens kostnader för denna del av verksamheten har heller inte nämnvärt förändrats.

Kammarkollegiet

I juli 1993 övertog Kammarkollegiet ansvaret för trañkskadereglering, utbetalning av livräntor, fordringsbevaking samt viss serviceverksamhet till försvarets nämnder. Trañkskaderegleringen och livränteverksamheten jämte viss konsultverksamhet överfördes till Skaderegleringsenheten i Karlstad vartill övergick från 15 personer FCF. Trafikskaderegleringen: Enligt avtal med kollegiet erlägger - Försvarsmakten årligen 2,5 miljoner kronor för administration m.m Vagnskade- och tilläggsförsäkring sker som tidigare mot premier, dvs. den är avgiftsfmansierad. Livränteverksamheten: Kollegiet ombesörjer utbetalning av livräntor för vilka Försvarsmakten svarar. Beloppen utbetalas årsvis i förskott efter fastställelse av Finansinspektionen. Räntan på inbetalade belopp finansierar verksamheten. Konsulttjänster: Verksamheten i första hand information - avser i personskadeärenden 16 st 94/95. Under 1994/95 har även givits en 45 timmars information till SWEDINT. Efter det att en särskild personskadehandläggare anställts i högkvarteret har behovet av denna typ av information väsentligt minskat. Fordringsbevakningen och serviceverksamheten till nämnderna förlades till Kammarkollegiet i Stockholm. Fordringsbevakning: Försvarsmakten önskade till en början erlägga en klumpsumma för fordringsbevakningen. Nuvarande

72 Uppföljning av besparingsmålen

system har dock visat sig betydligt mer ekonomiskt fördelaktigt för Försvarsmakten. Cza 70 % av fordringarna återvinns. I dessa ärenden betalar gäldenären avgiften förutom uppläggningsavgift. Endast i de fall gäldenären saknar betalningsförmåga svarar Försvarsmakten för avgifterna. Verksamheten tar i anspråk 3 personår, varav l projektanställd, vilket skall jämföras med motsvarande verksamhet vid FCF/Kammarkollegiet budgetåret 1992/93 som då omfattade 2,5 personår respektive 2 personår. Ett engångsbelopp på 300 000 kronor erlades för samtliga kvarvarande ärenden hos FCF vid övertagandet. Enligt kollegiet är det ännu för tidigt att avgöra vilken tjänat på detta part som arrangemang. Fordringsbevakningen följer ett nytt avtal gällande från september 1995. Arvode för fordringsbevakning är fastställt till 30 kronor per ärende uppläggningsavgift vilket betalas uppdragsgivaren. av För fordringar som lämnas över efter den 30 juni 1995 och som förs över till långstidsbevakning har kollegiet rätt till uppläggen ningsavgift 100:- kr. om I och med överföringen från FCF har ärendemängden vid Kammarkollegiet, vad gäller indrivningsverksamheten, ökat från l 000 till 6 000 ärenden per år. Den ökade volymen har medgivit investering i ett nytt datasystem. Den information som kollegiet geri indrivningsärenden, liksom ställningstaganden till eventuell process i indrivningsärenden, faller på myndighetsutövningen och kan inte särskilt debiteras. Serviceverksamhet till försvarets nämnder: Kammarkollegiets ser- viceverksamhet vissa mindre nämnder under budgetåret 1994/95 inbringade 65 000 kronor, medan uppdrag Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd utfördes för 51 000 kronor.

Uppföljning av besparingsmålen 73

Kammarkollegiet åtar sig även att på uppdrag företräda Försvarsmakten i och utom domstol i dels tvistiga fordringsärenden, dels ärenden rör inbrott i militära förråd. I denna typ av som ärenden Försvarsmakten för traktamentsg logi- och svarar rese-, externa utredningskostnader. UTFÖR konstaterar att det föreligger uppenbara svårigheter att göra direkta kostnadsjämförelser med verksamheten under FCFtiden eftersom såväl verksamhet debiteringsrutiner under den som period uppföljningen omfattar ändrat karaktär. som -

Försvarets materielverk FMV

Den l juli 1993 överfördes FCF:s uppgifter vad gäller patentverksamheten till Försvarets materielverk FMV. Verksamheten är i sett densamma tidigare. Kostnader och intäkter har inte stort som

förändrats. Ärendemängden har dock ökat, vilket resulterat i en

ökande ärendebalans. Från FCF överfördes personal motsvarande 10 personår men verksamheten kräver endast 9 personår varför personal motsvarande l personår övergått till andra uppgifter inom FMV.

74 Uppföljning av besparingsmålen

Pliktverket

Pliktverket i Karlstad övertog i juli 1993 för tillämpansvaret ningsföreskrifter och beslut ekonomisk hjälp till värnpliktiga om samt löneadministration och reseräkningsreglering. Vad avser vämpliktsförmånsfrågoma överfördes två jurister från F CF. Från verkets sida har framhållits att verksamhetens kostnader inte sänkts efter övertagandet. Beslut i vissa ekonomiska ärenden har delegerats till de lokalkontoren. Det har inte inneburit sex någon rationalisering. Tre personår har överförts från FCF för reglering reseräkav ningar jämte viss löneadministration. Verket har inte begärt kompensation för de uppkomna merkostnadema härför. Lokalkontoren har fått stöd respektive förband från att tidigare ha måst av köpa tjänsterna härifrån. Personalen kan sägas finansieras nu genom att utgifterna till förbanden utgått.

Krigsarkivet

Krigsarkivet övertog i juli 1994 ansvaret för FCF räkenskapsarkiv. :s Bestående merarbete för Krigsarkivet bedöms till 50 ärenden cza per år, motsvarande cza 100 timmar. FCF-veriñkationer som tidigare har legat på förbanden har tagits om hand av av Svenska Lagerhus AB. Kostnaderna härför betalas av Försvarsmakten högkvarteret.

10 DåvarandeVámpliktsverket.

Uppföljning besparingsmålen 75 av

Försvarsmaktens högkvarter

Controlleravdelningen: Militära servicekontoret MSK uppger att kontoret på uppdrag controlleravdelningen utför arbete avseende av koncemkassan vilket tidigare handhades av FCF. Verksamheten omfattar 3,5 personår. Ingen del av denna personal har övertagits från FCF. En viss nyanställning har skett. Ytterligare uppgifter skall in. Juridiska avdelningen: Försvarsmakten svarar fr.o.m. den l januari 1994 själv för allmänt rättsligt stöd, reglering av ansvarsskador samt att företräda staten inför domstol inom sitt ansvarsområde. Fyra personår har tillkommit i högkvarteret för att fullgöra uppgifter som tidigare låg på FCF. PA-avdelningen: Denna del FCF:s tidigare verksamhet utförs - av PA-avdelningen inom högkvarteret. Resursbehovet är nu av beräknat till 12 personår, 3,5 personår vid Militära servicevarav kontoret MSK.

Militärhögskolan A/IHS

Överföringen den verksamhet som tidigare låg på FCF har inte

av inneburit någon större förändring. MHS lånade tidigare personal från FCF utan ersättning än vissa arvoden. Kursutbudet är annan tidigare. En viss utökad högre utbildning kan numera erbjudas, som vilken hade måst upphandlas utifrån. Det är en styrka att annars arbetar inom organisationen i stället för som tidigare, man nu

76 Uppföljning av besparingsmålen

utanför. Två personer följde med från FCF. Kostnadsmässigt har detta inte inneburit någon förändring.

Sammanfattande utfall av FCF:s avveckling

I nedanstående uppställning tab. 3 resursbehovet i personår anges vid FCF 1992/93 samt motsvarande verksamhet 1994/95 fördelad på de myndigheter vartill verksamhet överförts från F CF.

Tab. Administrativt stöd åt Försvarsmakten. Resursbehov 1992/93-1994/95 fördelade på berörda myndigheter.

Kam Hög Är FCF RRV markol- FMV VPV MHS Eget Sza kv l legiet 1992/ 131 - - - - 131 - - - 1993 1994- 12 55 16 9 5 2 2 1ll - /1995

Varav3,5 personår vid Militäraservicekontoret MSK. 7 Övergång till egen verksamhet medhuvudsaklig inriktning uppdragför Försvarsmakten.

5.4 Försvarsfastigheter

LEMO lade i delbetänkandet Förvaltning försvarets fastigheter av SOU 1992:85 ett förslag till avveckling Fortiñkationsförvaltav

Uppföljning besparingsmålen 77 av

ningen FortF och att den myndigheten Försvarsmakten ges i

nya uppdrag att svara för sin egen lokalförsörjning. Mark, anläggningar och lokaler föreslogs disponeras på hyresbasis. En ny avgiftsfinansierad myndighet Fortifikationsverket FORTV föreslogs ersät- - ta Fortifikationsförvaltningens funktion som ägarföreträdare för av staten ägda s.k. försvarsfastigheter. LEMO bedömde att den nya formen för fastighetsförvaltning skulle minska det sammanlagda personalbehovet med 100-150 personår medan däremot ingen ekonomisk kostnadsbesparing angavs. LEMO bedömde även att ekonomiska fördelar på sikt skulle uppnås genom en effektivare förvaltning och lokalutnyttjande. Vid nedläggningen av FortF övergick en betydande del av . personalen till Confortia AB medan 238 anställda sades upp. De sammanlagda kostnadseffektema som härav följt är ännu svåra att bedöma den årliga besparingen torde kunna uppskattas till men mellan 60 och 70 miljoner kronor.

5.5 datacen-

Bolagiseringen av Försvarets

ter och Försvarets mediecenter

Verksamheten vid Försvarets datacenter FDC var till 100 procent avgiftsfinansierad och ekonomiskt självbårande. En viss fondering av överskott ledde till att FDC vid utgången av budgetåret 1991/92 förfogade över ett verkskapital på cza 49 miljoner kronor. i I skrivelse daterad den 28 september 1992 föreslog LEMO en att verksamheten vid FDC skulle avvecklas och dess tillgångar

78 Uppföljning av besparingsmålen

överlåtas till ett statligt eller privat ägt aktiebolag och i skrivelse en avgiven den 30 november år föreslog LEMO på sätt samma samma en avveckling Försvarets Mediecenter. av I juni 1993 beslutade regeringen att lägga ned myndigheten Försvarets datacenter fr.o.m. den l juli 1993. Beträffande försäljningen av FDC:s och FMC:s verksamheter samt avvecklingen myndigav heterna inga konkreta besparingsmål. Försäljningama angavs inbringade totalt 88 miljoner kronor. Riksrevisionsverket RRV har riktat allvarlig kritik mot upphandling ett nytt ekonomisystem av för försvarsmakten föregick överlåtelsen Försvarets som av datacenter vilken enligt RRV medförde betydande merkostnader för statsverket. Det är framförallt i den löpande uppföljningen och styrningen verksamheten bristerna varit uppenbara. RRV:s av som kritik i kompletteringspropositionen togs upp 1994 men föranledde inte regeringen att vidta några åtgärder då myndigheten vid denna tidpunkt inte längre verksam. var

5.6 Försvarets Materielverk

Inom Försvarets materielverk finns ett särskilt för program reducering av konsultutnyttjande, kommer att redovisas i som samband med en uppföljning FMV:s effektiviseringsprogram. I av propositionen 1992/93:100 återkommer regeringen till detta mål: "Det inom verket initierade effektiviseringsprogrammet innebär att kostnadsnivån vid utgången budgetåret 1995/96 skall av vara i storleksordningen 300 miljoner kronor lägre än vid starten av budgetåret 1993/94. För att möjliggöra detta har Materielverket anmält att huvudstruktur försöksvis kommer att införas en ny fr.o.m. budgetåret 1993/94. Det är enligt min mening nödvändigt

Uppföljning av besparingsmålen 79

att Materielverket fortsätter utvecklingsarbetet mot nytt arbetssätt enligt den uppgjorda planen".

Besparingsmål: Enligt överenskommelse refereras i - en som LEMO:s PM Vissa frågor försvarets materielförsörjning PM - om 1993-10-21 har FMV åtagit sig att under treårsperioden 93/94- - -95/96 sänka verkets årliga driftskostnader och kostnader för resor på externa uppdrag med 300 miljoner kronor. För FMV:s del handlar det om en effektivisering verksamheten med 25 % fram av till den 30 juni 1996. Besparingen innebär även personalinskränkningar som beräknas motsvara 15 % den interna administratioav nens resurser. Målet skall nås tydlig uppdragsstyming, ändgenom rat arbetssätt och koncentration verksamneten till FMV:s en av kämområden. Utfall: Försvarsmakten har för budgetåret 1994/95 tilldelats l 634 miljoner kronor. inom anslaget Fö/Al för uppdrag till FMV. FMV har under budgetåret 1994/95 fakturerat Försvarsmakten på ett sammanlagt belopp av 1 430 miljoner kronor. Skillnaden mellan tillförda medel till FMV under budgetåret 1991/92 på l 561 miljoner kronor och FMV fakturerat belopp budgetåret 1994/95 av

på 1 430 miljoner kronor, kostnadsminskning på utfallet vid

är en Försvarsmakten på 131 miljoner kronor i fast prisläge, varav kostnadssänkningen mellan 1993/94 och 1994/95 uppgick till 46 miljoner kronor.

80 Uppföljning av besparingsmålen

5.7 Civil ledningsverksamhet

Funktioner inom den civila delen totalförsvaret berördes av av LEMO i två delbetänkanden. I delbetänkandet Civilbefälhavarna SOU 1992:106 uttrycks ett konkret besparingsmål som återkommer under 5.7.1.

Tab. 4 Utfall: Ledningsverksamhet inom den civila delen av totalförsvaret

1991/92 1994/95 stab Pers. Nettoutfall Nettoutfall Pers. Nettoutfall år tkr 91/92 tkr inkl. år tkr 94/95 NP1 92-95

l Nettoutfall 06-30. Kalla: RRV z Uppräknatbelopp till fastprisläge1995 enl.nettoprisindexNPI feb. 92-1995 årsmedeltal med 8,59 %.

Det andra delbetänkandet Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila totalförsvaret SOU 1993:95 togs inte upp i 1993 års budgetproposition behandlades istället i samband med regemen ringens proposition angående lag om civilt försvar prop.

Uppföljning besparingsmålen 81 av

l994/95:7 i juni 1994. Betänkandet innehöll inte några genomgripande förslag till förändringar det civila försvarets organisaav tion. Följaktligen framkom heller inte några konkreta besparingsmål. Däremot berördes genomförandet föreslagna nedav

skärningar vid Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB liksom

inom Försvarets materielverk FMV vilka tidigare nämnts som grundas på fonn överenskommelse mellan LEMO och en av berörda verk. Förändringar i den civila delen totalförsvarets resursbehov melav lan budgetåren 1991/92 1994/95 framgår tab. 4 resp. av ovan.

5.7.1 Civilbefälhavama

Besparingsmål: I budgetpropositionen 1992 prop. 1992/93, bil. - 5 behandlades LEMO:s betänkande Civilbefälhavama SOU

l992:l06 vari föreslogs reducering antalet civilområden till

en av tre med en beräknad besparing i fredsverksamheten på 5 personår eller l miljon kronor år. Regeringens förslag överensstämde i per stort med LEMO:s förslag, dock utan att besparingsmålen berördes. Utfall: En avstämning utfallet mot besparingsmålen vad - av avser fredsorganisationen vid civilbefälhavarkansliema visar att resursbehovet under perioden 1991/92-1994/95 i antalet årsarbeten minskade med 13 personår, i anslagsñnansierade årskostnader minskade med drygt 5,2 mil- -

joner kronor fast prisläge.

Det för Civilbefälhavama uppsatta besparingsmålet har således uppnåtts med god marginal då resursbehovet reducerats långt mer än vad som ursprungligen besparingsmål. angavs som

82 Uppföljning besparingsmålen av

5.7.2 Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB

Besparingsmål: Av LEMO-betänkandet Ansvars- och uppgifts- fördelning inom det civila försvaret framgår att ÖCB avsåg att genomföra ett besparingsprogram på totalt 10 miljoner kronor under perioden 1993-1994/95 med förändringar som LEMO ansåg "lämpliga", omfattande totalt 15 procent av den interna administrationens resurser. Utfall: ÖCB i årsredovisningarna 1993/94 respektive - anger 1994/95 sammanlagd LEMO-besparing förvaltningskostnadsbeen sparing inom anslagen Gl, Civil ledning och samordning samt Försörjning med industrivaror på 10 miljoner kronor till följd av omorganisation och effektivisering av verksamheten. Den "frivilliga" besparingsöverenskommelsen till följd LEMO-utredningen av kan därmed sägas ha uppfyllts.

Uppföljning av besparingsmålen 83

8 Summering av besparingarna

En summering av genomförda besparingar utifrån angivna besparingsmål ger vid handen att huvuddelen av besparingsmålen inte uppfyllts varken beträffande personal eller kostnadsutfall. I nedanstående uppställning har medtagits de på överenskommelser grundade besparingar inom ÖCB och FMV. Tab. 5 Måluppjj/llelse av besparingsmålen

Målgrupp Besparing i personár Besparing i tot. kostnader milj. kr. Mål Utfall Andel Mål Utfall Andel

Försv.hâlso-och sjukvård 45 33 73 % 18 18 100% Civilbefälhavama 5 13 260 % 1 5 500 % Besparing resp. merutgiñ v I Inkl. viss verksamhetvid Fördelningsstabema. Fullständig uppgift saknas.

6 Omstruktureringens

besparingsef-

fekter en analys

-

6.1 Administrationsprogrammet och be-

sparingama

I kapitel 3 berördes 1991 års kompletteringsproposition i vilken regeringen lade fram förslag till effektivisering den statliga av verksamheten att reducera administrationen så att två genom miljarder kronor årligen kan netto på statsbudgeten när fullt sparas genomslag nåtts. För Försvarsdepartementets del rörde det sig om sammanlagd besparing på 350 miljoner kronor under en treårig en genomförandeperiod juni 1991-juni 1994 inom verksamhetsområdet. Som framgår genomgången i föregående kapitel 5 uppgår av de sammanlagda besparingarna kopplat till LEMO-reformen till drygt 410 miljoner kronor under perioden 1991/92-1994/95, inklusive besparingar i FMV, ÖCB och Fortifikationsverket. Administrationsprogrammets besparingsmål synes därför ha uppnåtts med god marginal. Mindre än ett år har sparambitionen ökat. I samband med senare LEMO-reformen ställde regeringen hårdare krav på försvaret.

86 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

6.2 LEMO:s roll i

omstruktureringen av

försvaret

I LEMO-utredningens första delbetänkande "Försvarsmaktens ledning" SOU 1991:112 återfanns vissa besparingsförslag kopplade till förslaget omfattande strukturförändring inom om en försvaret. Några månader följde propositionen med 1992 års senare försvarsbeslut samt under hösten den s.k. stabiliseringspropositionen prop. 1991/92:l50. Tillsammans representerade dessa insatser ett kraftfullt försök att strukturerera försvaret, minska och ambitionsniom ramar anpassa våema till de nya 1992 års försvarsbeslut förutsågs ramarna. innebära exempelvis övertalighet med 1 500 yrkesofficerare och en 4 500 civilanställda, sedan också i stort har förverkligats som

brutto har t.o.m. mer än 5 000 de civilanställda avvecklats.

av LEMO:s besparingsbeting handlade inte att ändra försvarsom

ramama utan att inom den givna ramen som sedan justerades ned

ytterligare med 1.2 miljarder kronor i den s.k. stabiliseringspropositionen fördela 475 miljoner kronor från ledningsresurser om till krigsändamål. Man kan säga att LEMO-besparingama, de om lyckades, skulle underlätta för försvaret att uppnå de önskade nedskärningarna genom att 475 miljoner kronor skulle ställas till förfogande för användning än ledning och administration. annan Beräknat resursbehov respektive utfall för budgetåren 1991/92 respektive 1994/95 avseende Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå redovisas nedan. Uppgifterna för 1991/92 års verksamhet baseras på LEMO:s underlag från Fst/Plan Av diagram l nedan framgår att besparingsmålen inte har upp-

Omstruktureringens besparingseffekter-en analys 87

fyllts, vare sig för högkvarteret eller för ledningsorganisationen som helhet.

100%

i IPersonår

DKostnader 80%

60°/-

40%

0% - + -o-- v--o- n - -4

EU

å å

ä -20%- E 40%-

Diagram 1:Måluppj§llelse av besparingsmålen inom den militära ledningsfunktionen

Av diagram 2 framgår att besparingsmålen i stort sett uppnåtts inom funktionerna administrativt stöd till försvarsmakten, försvarets hälso- och sjukvård samt vid civilbefälhavarkansliema. Inom hälsooch sjukvårdsverksamheten har dock organisationsförändringama ännu inte fullföljts vilket innebär att reduceringen i antalet personår inte nått upp till besparingsmålen.

88 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

Diagram 2: Måluppfj/llelse av besparingsmålen stöafunktioner samt civilbefälhavarna

u Pers Kostnader

40% 30% 20%

Adm.stöd Försv. hälso Gsjukv. Civilbefalhavarm

Kostnadsminskningama är i vissa fall betydligt mindre än vad LEMO hade väntat sig, särskilt på nivåerna under högkvarteret. En fråga som bör besvaras är varför det inte blev några väsentligare kostnadsminskningar. Som tidigare konstaterats ger inte Försvarsmaktens årsredovisning för budgetåret 1994/95 tillräckligt underlag för en bedömning av LEMO:s besparingseffekt. Det har därför varit nödvändigt för UTFÖR att från Försvarsmakten begära in kompletterande underlag avseende beräknat resursbehov för perioden 9407-9506 för Försvarsmaktens ledning på central, högre och lägre regional nivå. Därefter har det varit möjligt att beräkna förändringarna av resursbehovet för försvarsmaktens ledning mellan budgetåren 1991/92 respektive 1994/95.

Omstruktureringens besparingsefekter-en analys 89

En nödvändig förutsättning för en uppföljning är att man har tillgång till tillförlitlig baskalkyl. Problemet är att indelningen i en "ledning i fred" respektive övrig verksamhet inte är en etablerad indelningsgrund. Den återfinns inte i kontoplaner och annan statistik utan måste beräknas fram varje gång utifrån specifik kunskap om varje verksamhet. Det har varit en stor hjälp att vi kunnat utnyttja den nulägesstatistik som LEMO-utredningen själv använde och levererades av Försvarsstaben som underlag till LEMO. som Ett problem med detta underlag har dock varit att det i vissa fall visar stora brister i överensstämmer med officiella budget- och utfallssiffror från samma tid. För att få ett stöd för tolkningen av det historiska materialet har UTFÖR begärt in särskilda uppgifter om 1991 från högre såväl som lägre regional nivå i försvaret, samt i övrigt haft utdragen dialog med controlleravdelningen vid en högkvarteret. Full säkerhet har knappast uppnåtts i det statistiska underlaget, men tillräckligt för att möjliggöra några slutsatser om utfallet. Av Försvarsmaktens utvärdering av omorganisationen inom Högkvarteret PM 1995-10-20 framgår i fonn av rekommenda- tioner inför framtida omorganisationer några kommentarer som kan tolkas som kritik av den genomförda refomien. Bland annat

påtalas vikten att i fortsättningen säkrar utgångsläget så

av man att man kan mäta förändringstakten, bl.a. i ekonomiska tenner. Behovet ett preciserat utgångsläge har illustrerats i arbetet av med detta betänkande. Försvarsmaktens redovisning är i stor utsträckning är ofullständig och opålitlig, bl.a. beroende på att olika lokala enheter har olika och från tid till annan skiftande redovisningspraxis, vilket försvårar jämförelser.

90 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

6.3 Hur

gick besparingsarbetet till

Över 80 procent av LEMO-utredningens förslag angående strukturförändringar genomfördes. Varför ledde inte omstrukturering till avsedda besparingar I LEMO:s betänkande Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112 presenteras en kalkyl och målsättning för besparingsarbetet på grund av strukturförändringarna. De besparingar som planeras anses vara en konsekvens av "de strukturella organisationsförändringar och de resursanpassningar som föreslås", dvs besparingar skulle uppnås inte bara med fusioneringar av ett antal staber, utan även med ambitionssänkningar. De två effekterna, fusionering respektive ambitionssänkning, slår olika på olika delar av besparingsprogrammet. Enligt intervju med LEMO:s sekreterare dominerade fusioneringseffekten när det gällde sammanslagningen de centrala staberna till ett gemensamt av

högkvarter dessa besparingar skulle omfatta 40 procent det

av

totala besparingsmålet", medan ambitionssänkningen framförallt

gällt planeringskvaliteten på Fo-stabsnivån som omfattade 25

procent av de totala besparingarna. Inom övriga områden kunde fusionerings- respektive ambitionseffektema inbördes ungefär vara lika stora. En grov kalkyl som bygger på ovanstående bedömningar vid ger handen att huvuddelen av besparingarna skulle åstadkommas genom

H I direktiven till LEMO-utredningen angavsen besparingpå central,högreoch lägre regionalnivå om czaen tredjedel av dåvarande resursanvândning cza 1 500 milj. kr. för ledning i fred, således 500 milj kr. LEMO bedömde emellertid en besparing 475 milj. kr. som mer realistisk,vilket ocksåblev det besparingsmål som senareangavs i regeringens proposition.

Omstruktureringens besparingsefekter-en analys 91

fusioneringen, dvs. borttagandet dubbelbemanningar för av funktioner, och enbart en mindre del genom amgemensamma bitionssänkningar. Medan effekterna en fusionering blir relativt av

tydliga i form administrativa funktioner som kan

av gemensamma

rationaliseras är det svårare att styra fram en ambitionssänkning.

Det s.k. LEMO-sekretariatet, först var en del av Försom svarsstaben och sedan FMO övergångsmyndigheten innan det av

nya högkvarteret och därefter Försvarsmakten etablerats fick i

uppdrag att verkställa omstruktureringen stabema under perioden av 1992-93. Detta följden arbetsuppdelning mellan LEMOvar av en utredningen och Överbefälhavaren. LEMO-sekretariatet kom att i första hand befatta sig med de centrala stabema, dvs. det framtida högkvarteret. Den stora besparingseffekten 200 miljoner kronor enligt LEMO-utredningen skulle uppnås omstruktureringen av de genom centrala stabema, även omstrukteringen de regionala och om av lokala stabema tillsammans förväntades bli ännu större, 275 miljokronor. Från början planerades hela förändringen genomföras ner till den l juli 1993. Under hösten 1991, i samband med den nya regeringens tillträde, ändrades denna förutsättning och den nya myndigheten Försvarsmakten skulle etableras först till 1 juli 1994. Därmed minskades LEMO-utredningens liksom LEMOsenare sekretariatets anledning att driva besparingsfrågan i de regionala och lokala stabema. Dessas omstrukturering lades in i det allmänna besparingsarbetet i linje med 1992 års försvarsbeslut och skedde under ledning de gamla försvarsgrensledningarna. Omorganisaav tionen Militärområdesstabema Milo-stabema skedde under av ledning operationsledningen, flygkommandona under flygvapenav ledningen, marinkommandona under marinledningen och Försvars-

92 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

områdesstabema Fo-stabema under arméledningen styrdes men emellertid också från militärbefälhavama. LEMO-refomrens mål med nedskäming på 30 procent nämndes bakgrund det som en men

som blev styrande de operativa kraven dvs krigsorganisatio-

var

nen och försvarsbeslutets totalramar. Dimensioneringen behand-

lades som en del det sedvanliga programarbetet, vilket återav speglas i propositionens 1991/92:l02 uttalande "att del en av besparingarna redan har inräknats i överbefälhavarens underlag till regeringen" 52. Ett problem var att den regionala och lokala omorganisationen kom före högkvarteret. Man kunde därför inte exakt hur veta ansvarsfördelningen mellan nivåerna skulle bli utan fick göra en skattning. Milo-stabemas dimensionering fick utgå från nyligen en genomförd sammanslagning två tidigare Milo-stabema. Det av viktiga för LEMO-sekretariatet i dessa fall inte den 30-provar centiga besparingen utan att fick struktur överensstämman en som de med LEMO:s grundritning. När det gällde försvarsområdena sades i propositionen för 1992

års försvarsbeslut prop 1991/921102 i syfte "att åstadkomma

att en begränsning av resursanvändningen i fred, bör varje försvarsområdesstabs till de uppgifter oundgängligen resurser anpassas som behöver utföras". Styrningen omorganisationen i synnerhet av av försvarsområdena koncentrerades på krigsorganisationen medan organisationen i fred, är den mest kostnadsdrivande, levde som under organisationsfrihet. Ett problem med Fo-stabemas dimensionering var det nära samband dessa har med organisationen för som det lokala produktionsstödet vilket det inte finns självklar gör att en

gräns mellan Fo-stabema i fred och produktionsstödet.

Allt detta bidrar till att förklara skillnaderna i genomslag för

Omstruktureringens besparingsejffekter-en analys 93

LEMO-sekretariatets intentioner. Man kunde i detalj styra högkvarterets organisation i fred, detta gick olika anledningar inte men av när det gällde de regionala och lokala nivåerna. LEMO:s reduceringsmål tycks, med andra 0rd, ha spelat en undanskymd roll i det konkreta omstruktureringsarbetet vid dimensioneringen ledningsav organisationen regionalt och lokalt. Andra orsaker till frånvaron av rejäla att det år 1992 rådde osäkerhet både om det grepp var framtida antalet militärområden 3 eller 4 och antalet försvarsområden, eftersom det redan vid denna tidpunkt fanns förhoppningar radikal minskning antalet försvarsområden. om en av

6.3.1 Att räkna befattningar

LEMO-sekretariatets liksom de centrala stabemas instrument för styrningen omorganisationen bestod främst av att ange den nya av strukturen uträknad i antal befattningar. Man utgick från en bedömning det arbete behövde utföras inom olika staber av som och beskrev detta med hjälp antalet tjänster. Försvarsmaktens av filosofi vid omorganisationer är uppenbarligen att minskning av en antalet befattningar är ett verksamt medel också för att uppnå en sänkning av ambitionsnivå och totala kostnader. Man menar att om minskar antalet befattningar, så minskar på sikt också behovet man kringtjänster i form lokaler, telefon, assistenter, dvs åtav av minstone på längre sikt sänks även andra kostnader än lönekostnadema. Vissa effekter detta slag kan spåras i uppföljningen av av högkvarteret. Enligt PM från högkvarteret 1995-10-20 kan man sänkning telefon, dataöverföring och porto från cirka 20 se en av miljoner kronor till drygt 8 miljoner kronor. Vad emellertid man

94 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

också kan utläsa uppföljningen är att kostnaderna för kontorsserav vice, inklusive lokalvård exklusive hyra, ökat från 45 till 58 men miljoner kronor, vilket gör att servicekostnadema på arbetsplatsen

i verkligheten förblivit relativt oförändrade exklusive hyra.

Att styra kostnader enbart med hjälp befattningsantal är av en. osäker metod. Kostnadsreducering kräver normalt att man uppmärksammar kostnaderna direkt, inte enbart via antalet befattningar. Efter minskning den fasta personalen är det sannolikt en av t.ex. att den återstående personalen, på det lojala och yrkesstolta sätt som anställda gör, försöker åstadkomma resultat tidigare, samma som vilket leder till ökat övertidsuttag, ökade konsult- och datakostnader eller andra metoder för att kompensera för personalminskningen. I efterhand kan man konstatera att LEMO-sekretariatets metod att sänka kostnader motverkades ytterligare några motkrafter: av Den ena kraften följde att LEMO-sekretariatet enligt uppgift - av ville höja nivån på tjänsterna i det framtida högkvarteret samtidigt som antalet tjänster skars ned. Meningen att var undvika personal i lägre tjänstegrader, dvs. majors grad och därunder. Detta förklarar den tendens till ökade personalkostnader som blivit tydlig i uppföljningen, motsvarande en genom-

snittlig personalkostnadshöjning i fasta priser på 10-15

procent, i absoluta tal cirka 30 miljoner kronor. En annan kraft är att den sänkning hoppades uppnå i - man kringkostnader till stor del försvann vid synliggörandet av lokalkostnadema fastighetsrefonnen. Grovt sett har genom högkvarterets hyror fördubblats, dvs. ökning med cirka 16 en miljoner kronor. Detta är dock mätfråga och har inte direkt en

med det reella lokalbehovet att göra som väl efterhand torde

påverkas de ökade kostnaderna. av

Omstruktureringens besparingseffekter-en analys 95

6.4 Vad blev

besparingen i högkvarteret

6.4.1 Försvarsmaktens

uppföljning

LEMO:s ovan refererade delbetänkande angående Försvarsmaktens ledning framlades i december 1991. Därefter beslutade statsmakterna om förändringar stödmyndigheter inom det tidigare huvudav program Nedläggningarna av i första hand myndigheterna Försvarets civilförvaltning FCF, Fortiñkationsförvaltningen FortF, Försvarets sjukvårdsstyrelse SjvS, Försvarets mediecenter FMC och Försvarets datacenter FDC har inneburit viss utökning en av ansvarsområdet som berör såväl högkvarteret vissa myndighesom terna inom de tidigare huvudprogrammen l-4. Som framgår tabell l i kapitel 5 minskade resursbehovet på av den centrala ledningsnivån mellan 1991/92 och 1994/95 uttryckt i årsarbetskrafter med cza 100 personår, dvs. 40 procent beav sparingsmålet, medan de anslagsñnaniserade årskostnadema i fasta priser minskade med 98 miljoner kronor, dvs. drygt hälften av LEMO beräknad besparing. Som nämnts har Försvarsmakten ovan gjort en egen utvärdering effekterna omorganisationen, av av

Särskild redovisning efter högkvarterets omorganisation HKV dnzr

23 386:80767 daterad 1995-10-20. I denna besparingen anges

under perioden 1992/93 och 1994/95 till 198 personår brutto och

168 miljoner kronor löpande priser, brutto, det men anges

samtidigt att de verkliga besparingarna alltså netto är mindre, 146

personår respektive 26 miljoner kronor löpande priser på grund av att ett antal nya uppgifter tillförts högkvarteret och andra liknande skäl. En analys av högkvarterets uppföljning visar att, de siffror av

96 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

presenteras i högkvarterets PM, den rimligaste är cirka 100 som miljoner högre, nämligen 125 miljoner kronor. Skälen till detta

följer här.

Besparingar brutto och netto vid högkvarteret beräknade på utfallet 1992/93-1994/95

Sammanlagd "teoretisk" besparing 168,0 milj. kr.

Ökade hyreskostnader 16,1 milj. kr.

-

Tillkommande uppdrag från FCF, FortF 38,6 milj. kr. -

Övrig internationell verksamhet 11,0 milj. kr.

-

Drift, underhåll, stöd ADB-system 29,8 milj. kr. av -

Tillkommande personalkostn. 25,0 milj. kr. -

Tillkommande kostn. övrig personal 8,8 milj. kr. -

Retroaktiva löner 93/94 3,6 milj. kr. -

Lönetillägg 9,0 milj. kr. -

Summa "verklig" besparing 26,1 milj. kr.

Källa:Särskild redovisningeñer högkvarterets omorganisation. Försvarsmakten 1995-10-20.

Av uppställningen framgår hur Försvarsmakten analyserat tillovan kommande kostnader. Vidare framgår tabellen att Försvarsmakav

12 de i sistnämnda Vid en jämförelsemed beräkningar i tab. kap. skall beaktas att tabell ingåendeuppgiñema grundas på beräknat resursbehov 1991/92 respektive utfall 1994/95.Dessutom har kostnader engångskaraktâr såsom avvecklings- och övergångsav kostnaderför personalinte ingått i underlaget till tab.

Omstruktureringens besparingse/jfekter-en analys 97

ten anger de ursprungliga ekonomiska besparingarna på central ledningsnivå till 168,1 miljoner kronor. Denna summa är en teoretisk konstruktion som bygger på förutsättningen att samtliga i tabellen uppgivna kostnader är rimliga justeringsfaktorer, eftersom den verkliga besparingen bara är 26,1 miljoner kronor. Det förefaller som om den mest rimliga skattningen av besparingen bör beräknas till 125 miljoner kronor, dvs. summan av de faktiska besparingarna på 26,1 miljoner kronor, de 95,5 miljoner kronor som högkvarteret beräknat för tillförda uppgifter samt de för 1993/94 retroaktiva lönerna inte bör belasta 1994/95 på - som - 3,6 miljoner kronor. Summan 125 miljoner kronor kan enligt vår bedömning beskrivas som den verkliga besparingen, dvs. betydligt lägre än det belopp Försvarsmakten hävdar. Som kommentar till dessa som poster kan sägas:

16,1 miljoner kronor i ökade hyreskostnader cza 100 % under

perioden 1992/93-1993/94 p.g.a. införandet av kapitalkostnader har redan nämnts ovan som en av "n1otkraftema" mot besparingsmålet. 38,6 miljoner kronor för tillkommande identifierade uppdrag till följd nedläggningen myndigheterna Försvarets civilförvaltav av ning, Fortifikationsförvaltningen och Försvarets sjukvårdsstyrelse, tillkommande enheter BRB, OP/SJVA, verifikationssektionen, införande uppdragsstyming mot FMV, tillkommande av verksamhetskostnader för personalutökning, varav 10 miljoner kronor i ökade pendlingskostnader traktamenten, 29,8 miljoner kronor för kostnader för drift och underhåll av datorer respektive nätverk, ADB-stöd, reservdelar, investeringar i nätverk, omsättning datorer samt tillkommande anpassningsav

98 Omstruktureringens besparingsefjfekter-en analys

kostnader. Under 1994/95 har de tidigare stabemas lokala nätverk integrerats i ett komplett nätverk för högkvarteret. Kostnaderna för drift, underhåll och service samt ett utökat användarstöd har därmed ökat kraftigt. Dessa kostnader uppges ha att göra med att Försvarsmakten övertagit ansvaret i samband med bolagiseringen av FörsvarsData och indragningen FCF. av 11 miljoner kronor för övrig internationell verksamhet kan hänföras till tillkommande verksamheter. Med dessa poster får man en besparing före de tillkommande

verksamheterna på 125 miljoner kronor.

Dessutom definierar Försvarsmakten i tabellen ett antal tillkommande kostnadsposler på tillsammans cza 42,8 miljoner kronor

vilka framgår tabellen ovan. Det går dock inte att bedömai

av vilken utsträckning de härrör från tillkommande uppgifter eller inte, vilket bör vara det riktiga utvärderingskriteriet. Någon del kan ha att göra med en av de motkrafter som nämnts ovan, nämligen en tendens till ökade personalkostnader beroende på tjänstegradshöjningen i ett "slimmat" högkvarter. Enligt UTFÖR:s beräkningar grundar sig på jämförelse som en mellan LEMO:s nuläge 1991 och Försvarsmaktens uppgifter 1994/95 är besparingen i högkvarteret 100 miljoner kronor i fast cza prisläge. Detta är en faktisk jämförelse och bör därför närmast jämföras med de 26 miljoner kronor i högkvarterets uppföljovan ning. Det bör emellertid betonas att beräkningarna utgår från olika startår 1991 respektive 1992 och att här även kan uppkomma andra jämförelseproblem, varför UTFÖR avstår från analys nänn are denna skillnad. Även med hänsyn till vid Försvarsmakten av taget tillkommande verksamhet torde besparingarna inte uppgå till mer än 125 miljoner kronor.

Omstruktureringens besparingsejfekter-en analys 99

6.4.2 Förändrad personalstruktur

En grundläggande fråga som en uppföljning av besparingseffektema bör utgå från, är varför en faktisk genomförd personalminskning inte lett till en förväntad minskning verksamhetens totalkostnad. av Intressant att notera av ovan refererade rapport från Försvarsmakten PM 1995-10-20 är att grundlönekostnaden vid högkvarteret under

den aktuella perioden minskat med drygt 20 miljoner kronor vilket

är en konsekvens av antalet minskade befattningar. Samtidigt har personalsammansättningen förändrats. Av de 146 avvecklade årsarbetskraftema vid Högkvarteret var, enligt Försvarsmakten, 83

civil personal som sades upp och 63 militär personal som fick

annan placering. Andelen militär personal i Högkvarteret har under perioden 92/93-94/95 ökat med 4 procent. Under samma period har den genomsnittliga totala lönekostnaden ökat, per befattning och genomsnittligt med 10-15 procent.

Av Försvarsmaktens rapport framgår vidare att avvecklingen av

den civila personalen inom Högkvarteret inte har visat sig ge önskad spareffekt eftersom denna personalgrupp hade en relativt låg medellön och låga overheadkostnader. I overheadkostnader ingår kostnader för tjänsteresor och pendling samt övertidsuttag som under perioden förändrats enligt följande: Ersättningen för pendlingskostnader har enligt Försvarsmaktens egna beräkningar fördubblats mellan 1992/93 10,5 milj. kr. och 1994/95 20,3 milj. kr.. Orsaken vara "nytillsättningar av anges befattningshavare i högre nivåer vilka finns tillgängliga i närområdet". Kostnader för tjänster och konsulter har ökat med 16 miljoner mellan åren 1992/93 och 1994/95. Den huvudsakliga förklaring-

100 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

en till dessa ökningar finner Försvarsmakten i ökade kostnader för anlitande av WM-data.

6.5 Vad bör ledning och administration

kosta

Frågan om dimensionering av intern ledning och administration uppmärksammades Statskontoret i det s.k. INKA-projektet av

INtemadministrationens K0stnadsAndelar, se rapporterna 1987:22

och 1992:8. INKA-metoden utgår från myndighets verksamatt en het kan delas i huvuduppgifter och administration. Driftstöd till huvuduppgiftema bör räknas i dessa de har ett nära samband om med huvuduppgiften. Syftet med INKA-metoden är att bedöma om resursinsatsema för intemadministration är rimliga och vad som kan göras om de inte är det. Man bör, enligt Statskontoret, göra återkommande beräkningar enligt fastlagda principer så att jämförelser över tiden och med andra myndigheter möjliggörs. I administrationskostnadema ingår nonnalt verksledning, inform ation, personaladministration, ekonomiadministration, internutbildning, metodutveckling, facklig verksamhet, övrig administration kontorskostnader, resor, förråd. Lokalkostnadema fördelas i norm alfallet proportionellt på huvuduppgiften respektive administrativ verksamhet. I Statskontorets studie av högskolesektom rapport 1992:8 exkluderades dock lokalkostnadema. I studien med data från 1985-87 deltog ett 40-tal statliga myndigheter endast Militärhögskolan från försvarssektom. varav Bland samtliga studerade myndigheter genomsnittet för var

Omstruktureringens besparingsejfekter-en analys 101

kostnademas administrationsandel 20 procent men spridningen var betydande, från 8 till 45 procent. Särskilt de små myndigheterna

uppvisade höga administrationsandelar med spridning från 15 till

45 procent. l INKA-studien högskolesektom 1992 angavs administraom tionens andel kostnaderna 19 procent, en ökning med 5 av vara enheter sedan fem år tidigare. Skillnaden mellan stora och små högskolor betydande. De stora hade ett genomsnitt på 18 och var de små på 27 procent. INKA-metoden borde kunna tillämpas även på försvarssektom. Genom att Försvarsmaktens redovisning numera möjliggör urskiljande "ledning och administration" på alla nivåer hade av UTFÖR inledningsvis förhoppningar att indelningen nu kunde om finare än vad LEMO-utredningen kunde. Av Försvarsmaktens göras årsredovisningar framgår verksamhetsuppdelning med bland en begreppet "ledning och administration", vilket exkluderar annat lokalkostnader och personalutbildning också krigsförberedelser, men dvs. väsentliga avvikelser från såväl INKA-defmitionen från som

LEMO-begreppet "ledning i fred" som inkluderar krigsförberedel-

ser. De olika andelsuppgiftema är således inte direkt jämförbara. Kostnadsandelen för "ledning och administration" 1994/95 var 9 I delårsrapporteringen för andra halvåret 1995 sjönk denna procent. andel till cirka 6 procent, vilket framförallt illustrerar osäkerheten

i dessa siffror kvaliteten borde dock bli bättre år från år.

Man kan inte utan vidare jämföra denna nivå med den genomsnittliga INKA-andelen är cirka 20 procent. INKA-myndigsom hetemas tyngdpunkt låg på administration och utbildning, dvs. var genomsnittlig administrativ myndighetstyp än försvaret. av mer

Statlig administration i sin helhet har total personalkostnadsandel

en

102 Omstruktureringens besparingseffekter-en analys

på knappt 50 procent, medan Försvarsmaktens motsvarande andel

är knappt 30 procent beroende framförallt på försvarets stora

materielinköp och förbrukning. Reducerar försvarets totalkostman nader så att personalkostnadsandelen blir jämförbar med genomsnittlig statlig förvaltning, hamnar resursandelen för "ledning och administration" på 9-10 procent. Till detta bör läggas framförallt de delar av lokalkostnadema och personalutbildningen har av som intemadministrativ karaktär och i Försvarsmaktens redovisning som förs under andra verksamhetsrubriker. En skattning är att grov l/3 av dessa kostnader hänför sig till intemadministrationen, dvs. ytterligare 4-5 procent bör läggas till de 9-10 procenten. Totalt skulle Försvarsmakten få intern administrationsandel på cirka 15 en procent. Dessvärre kan inte heller denna siffra jämföras med INKAmåttet. Det finns anledning att tro att väsentliga delar Förav svarsmaktens administration under respektive verksamhet utbildning m.m. bokförts under dessa i stället för under samlingsrubriken "ledning och administration", liksom även bevis på motsatsen finns vid vissa förband, nämligen att alla grundlöner, oavsett verksamhet, förts till "ledning och administration". I vilken grad dessa två felföringstendenser tar ut varandra är inte känt. Det vore värdefullt att kunna jämföra Försvarsmaktens intemadministration med statsförvaltningen i övrigt, t.ex. med hjälp av INKA-metoden. Försvarsmakten bör därför försöka och anpassa stabilisera redovisningsrutinema så att sådana jämförelser i framtiden blir möjliga. Det hävdas i några intervjuer att nedbantningen i av resurserna högkvarteret i samband med LEMO-refonnen innebar fören svagning av de centrala funktionerna har med styrning och och som

Omstruktureringens besparingseffekter-en analys 103

uppföljning att göra. I proposition 1991/92:l02 framhålls att de resurser som frigörs inom ramen för rationaliseringskraven av myndigheterna i första hand kan disponeras "för åtgärder som kan öka myndigheternas redovisningsstandard och ekonomiadministrativa kompetens" s. 48. Detta kan möjligen tolkas som ett symptom på att Försvarsmakten i vissa avseenden är "underadministrerad". En vanlig bedömning i Försvarsmakten är att resurserna för ekonomiadministration och kompetensen hos personalen på denna punkt har ökat under den senaste 10-årsperioden men att det är svårt att säga ökning har skett just under 90-talet eller i om en samband med LEMO-refonnens förändringar.

6.6 Jämförelse med de totala försvars-

kostnaderna över tiden

Utvärderingen LEMO-refomiens kostnadseffekter visar att av totalkostnaden för "ledning i fred" som var LEMO-utredningens avgränsning har minskat med knappt 10 procent under perioden 1991/92-1994/95. Samtidigt har Statskontoret visat i sin undersökning, som redovisades i kapitel 3 att försvarets totala resurser reducerats med mellan 0 och 15 procent under perioden. Nettot av totalt minskade försvarskostnader och oförändrade resurser för ledning i fred är att andelen försvarets kostnader som går till av ledning i fred grovt räknat har förblivit relativt oförändrade under perioden eller minskat obetydligt. Detta är knappast i överensstämmelse de refonnintentioner antyds i förarbetena till LEMOsom refonnen: "Fredsorganisationen drar för stora resurser i förhållande

104 Omstruktureringens besparingsejffekter-en analys

till krigsorganisationen" prop 1990/911102, bilaga, sid 12.

6.7 försvarets

Möjligheterna att styra

kostnader

En slutsats som kan dras av ovanstående genomgång av statistiken är att det är lättare att styra försvarets totalkostnader än att styra den interna fördelningen inne i försvaret, t.ex. mellan resurser för intemadministration och huvuduppgift, kan benämnas dvs. vad som "inre besparing". Uppdelningen i "ledning i fred" och övrig verksamhet var definitivt opraktisk som indelning genom att den inte stämmer med den kontoindelning "verksamheter" som sedan infördes i Försvarsmakten. Projektplaneringen i samband med omstruktureringen inte heller inriktad på kostnadsbesparingar, var att i överensstämmelse med militär tradition, arbetade genom man, med antalet befattningar istället för kostnaderna. Försvarsplaneringen i sin helhet är uppenbart mer inriktad på att hålla totala kostnadsramar än på att förverkliga inre besparingsmål.

7 Slutsatser och förslag

Statsmaktemas resultatorienterade styrning av myndigheterna förutsätter kontinuerlig uppföljning angivna mål i relation till av förväntat resultat. Med undantag för högkvarteret, har en sådan uppföljning försvarets ledningsverksamhet, kopplad till beav sparingsmål hittills inte genomförts. Likaså måste Försvarsmaktens kostnadsutvecklingen över längre tidsperiod, dvs. grepp om en utöver innevarande och föregående budgetåret, förbättras. Vidare måste Försvarsmakten redovisa besparingar genomförts och av om hur de återverkar på statsmaktemas långsiktiga mål. Detta kräver det ekonomiskt redovisningssystem är oberoende av ett som mer organisationsstrukturen och kan ligga till grund för uppföljning som kostnadsutvecklingen över längre tidsperiod, t.ex. genom av en jämförbarhet med den s.k. INKA-metoden för att analysera intemadministrationens kostnader, beskrivits i avsnitt 6.5. som LEMO-utredningens besparingskrav kom i hög grad att formulepersonalbesparingar vilka i högre grad uppnåtts, ras i tenner av dock utan att verksamhetskostnadema minskat i motsvarande utsträckning. Kopplingen till reella ekonomiska besparingar har med andra ord kommit att undervärderas. Detta tyder på att myndigheterna saknar incitament att följa och lyfta fram upp aktemas besparingsm huvudfråga i förändringsarbestatsm som en tet.

106 Slutsatser och förslag

Det är nödvändigt att statsmaktemas besparingsmål i fortsättningen formuleras distinkt. Därför bör dessa mål i högre grad mer kopplas till en reducering verksamhet uttryckt i kostnader av snarare än i personår. Dessutom måste större överensstämmelse råda mellan de i propositionen formulerade besparingsmål och de i programplanema angivna villkoren. Ytterst handlar det givetvis om hur statsmaktemas anvisningar värderas. Myndigheterna måste bringas att acceptera den av regeringen anbefallda linjen. Från regeringens sida är det därför nödvändigt att formerna för stramare ekonomisk uppföljning en av myndigheterna inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde ägnas särskild uppmärksamhet samt förstärkning sker att en av Försvarsdepartementets på denna punkt, ett önskem resurser som tidigare framförts LEMO-utredningen. av

Bilaga 1

UTFÖR:s

uppdrag och arbete

Genom beslut den 12 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla en särskild utredare för att genomföra en uppföljning och utvärdering av genomförande och pågående strukturförändringar inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Uppdraget syftar, enligt direktiven l995:4 till att belysa om avsedda resultat har uppnåtts, dvs effekter på verksamhet, kostnader och kvalitet. I uppdraget ingår även att utvärdera vilka effekter på myndigheternas organisation m.m. som strukturförändringarna fått. Om utvärderingen visar eller pekar på att effekterna på verksamheten avviker från statsmaktemas intentioner med strukturförändringama, skall utredaren analysera orsaken till avvikelsema och lämna förslag till åtgärder förbättrar måluppfyllelse och som korrigerar inriktningen. Slutligen skall utredaren dokumentera och utvärdera organisation och val av arbetssätt för strukturförändringarna samt vilka effekter det valda arbetssättet fått på resultat av omstruktureringama. Med stöd detta bemyndigande tillkallade departementschefen av som särskild utredare generaldirektören Lars Jeding. Som sakkunniga förordnades departementsråden Birgitta Heijer och Ann-Sofie Löth, planeringschefen Dan Ohlsson och departementssekreteraren Katrin Westling Palm. Vidare har följande förordnats som experter: revisionschefen Inge Danielsson, organisationsdirektören Marja Lemne, fil kand Björn Sylvén, departementssekreteraren Ulrika

2 Bilaga 1

Lindström, överste 1 Svante Kristensson, avdelningschefen Sven gr.

Rune Frid, pol mag Christer Åkersten, fil kand Anders Bauer och

departementssekreterare Erik Kämekull. Dan Ohlsson entledigades i samband med utnämning till statssekreterare och Katrin Westling Palm förordnades som expert i samband med utnämning till biträdande kronodirektör. Till sekreterare förordnades ekon dr Arne Granholm huvudsekreterare, avdelningsdirektören Kristina Eklund och ämnessakkunnige Sten Johansson. Den senare har tjänstgjort i FN-uppdrag september l995-april 1996. Till biträdande sekreterare förordnades Lena Niesink. Utredningen har antagit namnet Utvärderingen av försvarets ledning och struktur UTFÖR. Utredaren och de sakkunniga samt vissa av experterna har t.o.m. juni 1996 haft ll sammanträden. Vidare har utredaren och sekretariatet sammanträtt 5 gånger med Försvarsdepartementets chefer med information om utredningsläget. Chefen för Försvarsdepartementet förordnade den 22 januari 1996 följande att ingå i UTFÖR:s referensgrupp för personer militära lednings- och organisationsfrågor: Per Borg, f.d. generaldirektör generaldirektör Hans Dellner f.d. generaldirektör Ingvar Ehrling generallöjtnant Lars-Erik Englund general Bengt Gustafsson överste l gr. Stefan Furenius generalmajor Krister Larsson generaldirektör Lennart Myhlback f.d. generaldirektör Gunnar Nordbeck f.d. generaldirektör Lars-Bertil Persson viceamiral Per Rudberg. Gruppen har t.o.m. juni 1996 sammanträtt 3 gånger. Delar av utredningens underlagsmaterial har presenterats för gruppen, som delat med sig av erfarenheter och synpunkter men givetvis inte kan göras ansvariga för utredningens slutsatser.

sou 1996:96 Bilaga 1 3

Utöver sekretariat och experter har även ett 10-tal konsulter

inom olika specialområden anlitats samt tre historiker knutna till

Militärhögskolan. Utvärderingen har byggt på studium dokument, på muntliga av intervjuer, på enkäter och på överläggningar med de berörda

myndigheternas ledningar. Planeringen utredningen har inriktats på publiceringen av 6 av betänkanden och ett antal rapporter inom i första hand följande

områden: analys LEMO:s mål publicerades december 1995 som SOU - av 1995:129

stymingsfrågor, försvarsfastigheter, avveckling av personal, omstruktureringamas genomslag och besparingseffekter, - LEMO-reforrnens metod, uppdrags- och ägarstyming, bolagisering och konkurrensutsättning. - Utredningen beräknas avsluta sitt arbete 1996 med rapport med en förslag till förändringar avseende försvarets styrning och organisa-

tion.

Bilaga

2 Definition av sektorer i SCB:s nationalräkenskaper

Allmänna tjänster: Allmän och utrikes förvaltning Finans-, Utrikes- och Civilde- partementen, kungahuset, riksdagen och dess verk, Riksrevisionsverket, Länsstyrelserna, Riksgäldskontoret, Statskontoret, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån Skatteindrivning Riksskatteverket, skattemyndigheter samt Tull- -

verket

Invandrarfrågor Invandrarverket i

- Försvar: civilt, ekonomiskt och militärt Försvarsdepartementet,

Försvarets materielverk

Samhällsskydd och rättskipning: polisväsende, åklagare, dom-

stolar,kriminalvård,kronofogdemyndighetemaJustitiedepar-

tementet

Utbildning: högskoleutbildning och forskning Utbildningsdepartementet, Verket för högskoleservice Näringsliv: Näringslivsfrågor inom energi, jordbruk, mineralbrytning, till- verkning och byggnadsverksamhet Jordbruks- och Närings-

departementen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek

Kommunikationer Kommunikationsdepartementet, Vägverket, -

Banverket

2 Bilaga 2

Arbetsmarknadsfrågor Arbetsmarknadsdepartementet, Arbets- marknadsstyrelsen, AMS, arbetsförmedlingar, länsarbetsnämnder

och arbetsmarknadsinstitut

Övriga näringslivsändamål Statens lantmäteriverk, Patent- och

registreringsverket m .m .

Övrigt:

Hälso- och sjukvård: allmän administration och forskning Socialstyrelsen, Läkemedelsverket Social trygghet: administration av sociala bidrag, social omsorg Socialdepartementet, Riksförsäkringsverket, Statens löne- och pensionsverk, Barnombudsmannen, Statens institutionsstyrelse Bostadsförsörjning och samhällsutveckling:samhällsplanering och regional utveckling, miljö- och naturvård Miljö- och naturresursdepartementet, Naturvårdsverket Fritidsverksamhet, kultur och religion: Kulturdepartementet,

Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer

Källa: Meddelandei szjlmordningsfrågor, MIS 1987:3,SCB, som är en svensk anpassningtill FN:s rekommendation Classificationof Functionsof Govemnient, CoFoG.

Bilaga

3 Uppföljning av faktiska organisationsförändringar

Översikt

inom totalförsvaret - en

Inramade fält avvikelsefrån LEMO förslag vid beslut/genomförande av anger organisalionsförändri g n

Utgår: Proposition/Beslut Utfall gsláge LEM 0 förslag

FÖ RSVARSMAKTENS LEDNXNGSORGANISATION

Till det militäraförsvaret Försvarsmakten bör utgöra De myndigheter som fn. De beslutade strukturförhanförsmyndigheter inom myndighet variingåri ingår i huvudprogrammen ändringarna och avvecken huvudprogram vilkas I-4, huvudsak den verksamhet l-4 dvs.anne- marin-och lingen av myndigheterna verksamhet enligtregle- f.n.utförs vid myndig- flygförband och operativ inom förutvarande huvudsom ringsbrev finansieras inom heterna hör till huvud- ledning mm., skallslas programmen l-4 har gesom ett försvarsbesluts militära l-4, dvs. armén samman till en myndighet nomförts. program utgiftsram. Försvarsmakten marin-och flygvapenför- benämnd försvarsmakten. omfattari sin tur armé-, band samt operativledning. marin-ochflygvapenförband, operativledning samt vissa gemensamma myndigheter

Overbefalhavaren OB le- Chefenför Försvarsmakten Chefen for försvarsmakten Chefför Försvarsmakten der försvarsmakten ochhar skall benämnas överbefal- skallbenämnas överbefal- ar överbefalhavaren. Cheuppsikt dess verksam- havare. Chefenförhuvud- havare. Som ställföreträda- fenför enheten för operaöver Under ÖB leder för- avdelningen för operativ till 0B verkar chefen för tionsledning vid myndighet. re svarsgrenschefema verk- ledningbör överbefll- operationsledningen. hetens högkvarter ar övervara ställföreträdare befalhavarens ställföreträsamheten inom försvars- havarens chef för myndigheten dare. grenamae som försvarsmakten.

2 Bilaga 3

0B och försvarsgrens- l Chefenför försvarsmak- Overbefälhavaren skallbi- Overbefalhavaren biträds chefernabiträds staber. av ten, överbefalhavaren, bor tradas av ett högkvarter. av ett högkvarter som ut- Myndigheter inomför- bitradas av ett ledningsor- Vad avser Högkvarterets gör Försvarsmaktens censvarsmakten med pro- gan benamnt högkvarteret. organisation skallfinnas tralaledningsorgan. Hoggramansvar ar överbe- Högkvarteret organi- bör enheterfor operationsled- kvarteretbestår enheter av falhavaren och övriga satorisktindelas i treen- ning, underrattelse- och föroperativ ledning,armé, myndigheter central på heter,nämligen huvud- en sakerhetsljanst, arméled- marin- och nygvapenlednivå. avdelningfor operativ led- ning, marinledning, flyg- ning planeringsstab, mili- Denoperativaverksam- ning, en for programled- vapenledning, avvägning tar underrattelse- och sahetenledsunder 0B av ningoch en för förbunds- gemensamma funktioner kerhelstjänst, gemensammilitårbefalhavama. 0B produktionsledning. samt intemrevision. Det ma funktioner samt Förhar programansvaret för LEMO delbet,1991:112 ankommer regeringen på svarsmaktens inlemrevihpgOperativledning l högkvarteret bör direkt att besluta om högkvarte- sion.Centralprodukm.m., chefenför armen för undermyndighetschefen rets organisation tionsledare ar chefenför hpg Arméförband, chefen finnas en enhet för opera- opcrationsledningen och för marinenför hpg Marin- tionsledning, enhetför en cheferna för armé-,marinförbandochchefenför underrzlttelse- ochsaker- och Hygvapenledningen Flygvapnet för hpgFlyg- hetstjanst,produktionsenvapenförband. l äter för armén marin- och flygvapenledning,stabs- en enhet för analysochledning samt enheter för gemensamt stöd resp. internrevision.LEMO PM 38/92

Riketindelas i fem militar- Antalet militaromráden Denoperativa ledningen av Antalet militaromráden har områden: Södra mililarom- minskas frånfemtill tre. försvarsmakten under över- from, denl juli 1993 rådetMB S medstabsort De tre militarområdena bor befalhavaren på högre re- minskattill tre. Militarbe- KristianstadVastramili- utgöras av Götalands, gionalniváskall utövas av falhavare med stabför taromradet MB V med Svealands resp. Norrlands tre militarbefalhavare med Södra Mellerstaoch Norra stabsort Skövde, Mellersta militzrområde. Overvagan- operativt ansvar för regio- militarområdet har lokalimilitAromrAdet lvtB M deskal talar for att militar- nens försvar.Minskningen serats till Kristianstad, medstabsorter Strängnäs områdesstabema i fredbör av antaletmilitaromrâden Strangnas resp. Boden, En och Linköping, Nedre vara lokaliserade till Kri- skall åstadkommas genom rörlig militaromrádesför- Norrlandsmilitaromrade stianstad, Strängnäs resp. att SödraochVastra mili- starkningsstab har lokalise- MB NN medstabsort Boden. taromradena resp. Nedre rats till Stockholm. Östersund samt ÖvreNorr- Norrlands och Övre NorrlandsmiliuromradeMB lands militaromráden laggs ON med stabsortBoden. samman. Samtidigtminskasantalet militarbefalhavare till tre. Förändringarna skall vara genomförda senast denljuli 1993.

Bilaga 3 3

Landetindelasi 26 för- Försvarsomrädena bör mot- Indelningen av landet i för- Försvarsomrädena motsvasvarsomrádcn i som stort svara länenNorrbottens svarsområden skall vara rar i huvudsak länenmed överensstämmer med lanbördockomfatta tre oförändradFörsvarsomrä- undantag för Norrbottens länenmed undantag för försvarsomráden dena motsvarar länen. län som indelas Boden, I Norrbottens län som är Norrbottens länbör dock, Kiruna resp. Kalixföruppdelat tre försvars- liksomf.n. bestä tre av svarsomráde områden, försvarsomräden. . Fyramarinkommandon Antaletmarinkommandon i Antalet marinkommandon Fyra i marinkommandon Västkustens MKV, Syd- fred bör vara fyra.nämli- fredskalläven fortsätt- sydkustens, Västkustens, kustens RÅKS,Oslkuslens gen västkustens MKV, ningsvis vara fyra nämli- ostkustens resp. norrlands- MKO samt Norrlands- sydkustens MKS, ostkus- gen Västkustens sydkus- kustens harvidmakthålkustens marinkommando tens MKO och norrländs- tens ostkustcns och norr- lits. Chefenför marinkomlvfKN utgör omrädes- kustens MKN marinkom- landskustens marinkom- mandoVäst resp. Syd är förband.MKV ochMKS mandoMKV ochMKS mando även försvarsomrädesfullgör ocksåförsvars- bor aven i fortsättningen chefer. Malmö marina omrädesuppgifter. Malmö fullgöraförsvarsomrâdes- bevakningsomrade BoMö marinabevakningsomráde uppgifter,Malmömarina har ombildatstill Öresunds BoMö biträderMKSmed bevakningsomráde BoMö marindistrikt MDO. mobiliseringsförberedelser. böravvecklas,

Samordning av verksamhe-Tre flygkommandon bör De nuvarande fyra luftför- Tre Uygkommandon har ten inomluftförsvarssek- finnasfor att ledaverksam- svarssektorförbanden i lan- ersatt fyraluftförsvarsscktorn ombesörjs stabs- av heten för jakt-,attack-och det skallombildas till tre torer denl juli 1993. myndigheten Förstaflyg- spaningsflyget samt även llygkommandoförband med Flygkommandochef med eskadem Göteborg och for transportflyget. Första gränser som i stort över- stab för SödraMellersta Norrköping jämtefyra eskadem medstabbör av- ensstämmer med militär- och Norra flygkommandot luftförsvarssektorförband; vecklas.Flygkommandonasomrádenas. Förändringarnahar lokaliserats till Ängel- F 10/SeSmedstabsort områden bör huvudsak i beträffande ledningen av holm Upplands-Bro resp. Ängelholm, F 16/SeM motsvara militärområdena. llygstridskrafterna genom- Luleä. medstabsortUppsala, Nuvarande fyraluftför förs sä att nuvarande två Avvecklingen av orga- F 4/SeNN medstabsort svarssektorer ombildastill luftförsvarssektorförband i nisationsenheten Första Östersund ochF Zl/Se ON tre HygkommandoförbandNorrlandläggsnedoch flygeskadem 1 E inom medstabsortLuleä. Götalands, Svealands ersätts ett av flygkomman- Försvarsmakten pägär. resp. Norrlandsflyg- doförband. De övriga tvä Flygkommandochefema kommando luftförsvarssektorförbanden har efterhand övertagit ombildas flygkomman- till organisationsenhetens uppdoförband, Flygkommando- gifter.Verksamheten i fred förbanden bör inrättasden lokaliseradtill Göteborg l juli 1993 och efterhand upphörde den 30 juni överta deuppgifter som nu 1995 medan avvecklingen utförs av chefenför Första av krigsorganisationen flygeskadem l. E skall vara helt genomförd vid utgången av juni mánad 1996.

4 Bilaga 3

FÖRSVARSMAKTENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Försvarets sjukvárdsstyrel- Försvarets sjukvárdsstyrelseFörsvarets sjukvârdsstyrelse Verksamheten vid Försvase SjvS hartill uppgift SjvS läggsned SjvS skall läggas ned den rets sjukvárdsstyrelse att i fredplanera för, ochi 30 juni 1994. SjvS upphörde den30 krig,leda försvarsmaktens juni 1994 sjukvård Sjvszs stabs-ochlednings- SjvS:s uppgifter av stabs- Sjvszsstabs-och ledningsfunktioner övertasaven och ledningskaraktår över- funktionerhar fr.o.m. den sjukvårdsledning inomden tasaven sjukvárdsledning I juli 1994 övertagits av nya försvarsmaktens hög- i den nya Försvarsmaktens en sjukvårdsledning inom kvarter. högkvarter. högkvarteret.

SjvS ansvarar för rekry- Ett sjukvárdscentrum inrat- EttFörsvarets sjukvårds- Verksamheten vid Försvatering ochutbildning av tas inomFörsvarsmakten centrum inrättas inom För- rets sjukvardscentrum med kvalificerad halso-och svarsmakten denl juli lokalisering till Hammarö sjukvårdspersonal för för- 1994 med lokalisering till utanförKarlstad inleddes svarsma klen Karlstad. den ljuli 1994.

SjvShar statsmaktemas Tillsynen över efterlevna- Generalläkaren får ansvar Utövandet av tillsyn över uppdrag att som tillsyns- den av lagarochförfatt- for tillsyn över efterlevna- efterlevnaden av lagaroch myndighet stödjaoch ningar avseende hälso-och den av lagar och andraför- författningarinom Förövervaka att försvarsmak- sjukvård m.m. bor utövas ordningaravseende halso- svarsmaktens halso- och tens halso-och sjukvård av en särskildtjänsteman och sjukvård m.m. inom sjukvård m.m. har överbedrivsenligtgällande generallakareni högkvar- den nya Försvarsmakten. tagits av generallakaren författningar. teret vilkeni detta avseen- vilken. i denna funktion deinteskall under- inte år underställd Overbevara ställdmyndighetens chef fälhavaren.

Försvarets sjukvårdshög- Försvarets sjukvárdshög- Försvarets sjukvårdshög- Verksamheten vid Försvaskola vid Karlberg Solna skola i i Solnaavvecklas. skola i Solnaaweeklas den rets sjukvárdshögskola i utbildar sjukvårdspersonal 30 juni 1994. Motsvarande Solna övertogsav Försvaför armé- och flygvapen- uppgifterskallutföras vid rets sjukvârdscentrum förbandens krigsorganisa- Försvarets sjukvárdscen- fr.o.m.den ljuli 1994. tion samt vArdlårare och trum. instruktörer för utbildning av olikakategorier vampliktigasjukvárdare. Marinenssjukvårdsskola i Den kvalificerade medicin- Marinens sjukvardsskola i Utbildningen vid Göteborg genomför utbild- ska utbildningen vid Mari- Göteborgavvecklas. Marinens sjukvárdsskola i ning,motsvarande Försva- nens sjukvárdsskola i Gö- Göteborg avseende rets sjukvårdshögskola, för teborghar överförtstill kvalificerad medicinalpermarinförbandens behov. vid Försvarets sjukvllrdscensonal skallutföras sjukvárdscen- trum, medan utbildningen Försvarets av marinens sjukvárdare trum. liggerkvari Göteborg.

Bilaga 3 5

lnommarinenochllyg- Produktionsenheter för spe- självständiga enheter inom Specialkompetens inom vapnet genomförs utbild- cialmedicinska kompeten- Försvarsmakten för naval- navalmedicin upprätthålls ning inomdemedicinska ser föreslås bildas utanför resp. flygmedicinbildas sedan drygt ett Ar av Naspecialomrádena dykeri- högkvarteret. den ljuli 1994. valmedicinska enheten vid

resp. flygmedicin. Marinenstaktiska centrum MT C i Berga.

ADM INISTRATIVT STÖD T LL FÖRSVARSMAKTEN

Försvarets civilförvaltning Försvarets civil förvaltning Försvarets civilförvaltning Verksamheten Försva- vid FCF hartill uppgift att FCF läggs ned. FCF läggs nedden 30 rets civilförvaltningFCF biträda myndigheter framst juni 1994 upphörde den30 juni

inomFörsvarsdepartemen- I994

tets verksamhetsområde i frågor som ror personalochekonomiadrninistration övriga inomdet Högkvarte- Den nya Försvarsmakten Försvarsmakten och nya avenandra myndigheter uppgifter myndigheter under För- organisation står Conbör överta de rets som tillämparredovis- skall, trolleravdelningen in- för FCFharavseende ekono- svarsdepartementet ningssystemet F/S samt i inom uppföljningskrav och miskredovisning och var och en sitt an- terna rättsligaangelägenheter se krigskameraltjanst svarsområde, denl utnyttjande deekonosamt senast av nedan. förvaltning utveckling juli l994 för mi- och personaladminioch ansvara anekonomisk vändning ckonomi-och strativa LSS/PA av system för av system redovisning. Försvarsmak- personaladministrativa sys- som RRV tillhandahåller ten övertar i rollen som tem och personaladmini- Det personaladministrativa

arbetsgivare ansvaret for strativtstöd. stödet upprätthålls gemendet personaladministrativa samt av controller- resp.

stödet inommyndigheten. personalavdelningen ge-

mensamt.

FCFutvecklar och förval- Riksrevisionsverket skall Riksrevisionsverketlc- ar Drift ochutvecklingav tarsystem for löneroch verantör av ekonomisyspcrsonaladministrativa sys- senast den juli 1994 l anandra fön-naner. PA upp- för eko- inom tem. PA- ochlönesystem tem samtsystem svara drag av främst myndig- Försvarsdepartementets till både försvarsmyndignomiskredovisning bör heter inom Försvarsdepar- för heternaoch till civila övertasav verksamhetsområde tementets verksamhets- myndigheter. Utvecklingen Försvarsmakten. att utvecklaoch område, ansvarar FCF tillhandahålla ekonomi- av det nya lokala aven för utvecklingoch v: personaladministrativa PA/lönesystemet benamnt och förvaltning det av perso- för LSSinom försvarsmakten systemsamt nornaladministrativa dator- beträffande a: i huvudsak avslutat och mering stödet. utvecklingen av redovisning ochme- PALASSOversionen för delshantering. civila myndigheterpågår.

6 Bilaga 3

FCFhandlägger frågor an- Frågorkring vampliktsför- FCF:s nuvarande ansvar för From. l993-07-Ol har gående förmåner till varn- måner civilförsvarspliktiga utfårdande av tillämpnings- Våmpliktsverket. numera pliktiga ochderasanhöriga och vapenfria tjansteplik- föreskrifteri fråga om Pliktverket, tagit över samt förmånertill personal tiga övertas av Vamplikts- vampliktsförmåner samt FCFzs ansvar förutfärdani FN-tjanst. verket. överklaganden i fråga om de av tillämpningsföreförmånerför värnpliktiga skrifteri fråga om varnmfl., övertasav Varn- pliktsförmåner, besluti pliktsverket denl juli vissaärenden om ekonol993 misk hjälp medvid repetitionsutbildning samt prövning av överklaganden om förmånerför våmpliktiga. Infordc nya uppgifterna hartvå juristeröverförts till Pliktverket.

FCFhandlägger, i egen- Patentverksamheten över- Patentverksamheten vid Försvarets materielverk år skap av patentorgan för förstill Försvarets mate- FCF övertas av Försvarets from. denl juli l993 myndigheter inomFör- rielverk. materielverk den juli l patentorgan förde mynsvarsdepartementets verk- 1993. digheter som hör till Församhetsomráde, ärenden svarsdepartementet och rörandeimmaterialrättsliga skallhandlägga ärenden frågor. som rör immaterialråttsliga frågor.

FCFbiträdermyndigheter Kammarkollegiet övertar Deuppgifter som FCFhar From, den ljuli 1993 inomFörsvarsdepartemen- reglering trafikskador av i fråga om framsttrafik- ansvarar Kammarkollegiet tets verksamhetsområde i frånFörsvarsmakten. I skadereglering, övertasav för verksamheten vid den frågor som rör skaderegle- fråga om ansvarsskador Kammarkollegiet senast frånFCF övertagna skadering ochandra rättsliga an- samt allmänträttsligtstöd denIjuli 1994. Försvars- regleringsenheten i Karllågenheter, indrivning av börsådana uppgifterin- makten och övrigamyndig- stad. Kammarkollegiet g statens fordringar samt rymmas i den nya For- heterunderFörsvarsdepar- svarar dessutom, uppföreträder staten i domstol. svarsmakten. Beträffande tementet skall, var och en drag av Försvarsmakten, Till FCF år knutetFörsva- fordringsbevakning föreslår inomsitt ansvarsområde för fordringsbevakning. rets skaderegleringsnamnd LEMO att uppdragläggs ut senast från samma datum Ansvaret för det allmänna som rådgivande organ. på Kammarkollegiet. ansvara för det allmanna rättsligastödet samt för rerättsliga stödetoch för re- glering ansvarsskador av glering ansvarsskador har av övertagits den av jurisamt fordringsbevakning diska avdelningen inom jämteindrivning ford- av Försvarsmaktens högkvarringar. ter.

Bilaga 3 7

FÖRSVARSFASTIGHETER

FortifikationsförvaltningenFonifikationsförvaltningenFortiftkationsförvaltningenVerksamheten vid Fortifi- FortF ar centralmyndig- FortF böravvecklas den FortF laggsnedden30 kationsförvaltningen hetför förvaltning för- av 30juni l994.En ny myn- juni 1994En ny avgifts- FortF upphörde den30 svarets fastigheter samt dighet Fortifikationsver- finansierad förvaltnings juni 1994. stödtill försvarets myn- ket bildasden juli l myndighet Fortifikations- digheterinomlokalförsörj- 1994. verketFortv, bildasden ningensalladelar. ljuli 1994

FortFutför en del av den Den myndigheten får Fortifikationsverket skall Fortifikationsverket bildanya juridiskafastighetsförvalt- till uppgift inför att rege- ansvara förjuridisk,ekono- desdenljuli 1994 som ningenochvissdel av den ringen ansvara förjuridisk, miskochtekniskförvalt- central förvaltningsen ekonomiska förvaltningen. ekonomisk ochteknisk ning s.k.andamálsfas- myndighet med huvuduppav VidareutförFortF, förvaltning försvars- av tighcter/försvarsfastigheter. gift att förvalta statens uppdrag försvarsmak- fastighetema. av Myndigheten Myndigheten skalltillhöra fastigheter avsedda för tens myndigheter, bl.a. som börhöratill Försvars- Försvarsdepartementets försvarsandamál andaanskaffning ochaweck- departementet, bör verksamhetsområde målsfastighetcr. Myndigvara samt ling av mark,anläggningar lokaliserad till Eskilstuna. lokaliseras till Eskilstuna. heten lokaliserades till Esochlokaler. kilstuna.

FortFutförcentralprojek- Centralprojektering samt Projekteringsverksamhet Denvid Fortiñkationsforteringochbyggadministra-regionalochlokalbyggad- ochregionalbyggadmini- valtningcnbedrivnaprotionsávalregionalt som ministrationskallinteingå strationinomFortFskall jekteringsverksamheten lokalt, samt lämnarstöd i Fortifikationsverket. Pro- den juli l 1994 i och del den regionasenast en av inomområdena teknisk jckteringsverksamheten bör huvudsak bedrivas i aktie- byggadministrationen ochekonomisk fastig- i fortsättningen bedrivasi bolagsfonn och knytastill bedrivs i bolagsform nu hetsforvaltning.Vidare be- aktiebolagsform liksomden denstatligafastighetskon- inomConfortiaAB, ett vakas statens ratt rörande regionala byggadministra- cemen. dotterföretag till Vasakrofastegendom. tionen som i förstahand nan AB. prövasatt inordnasidet statligafastighetsbolaget. Till skillnadfrånlokaler Objekt som klassificerats Placeringsfastigheter dvs. S.k.placeringsfastigheter som förhyrs Byggnads- av som placeringsfastigheter generellt användbara kon- kontors- och skolfastigstyrelsen ellerandrafas- böröverförastill ochför- tors- ochskolfastigheter heteranvändbara till andra tighetsägare, ingårjritg valtas denstatligafas- förvaltas verksamheter Förav m.m.som av utom någrakapitalkostnader i tighetskoncemen i aktiebo- FortFskallöverföras till svarsmakten, vilkatidigaförsvarsmyndigheternas lagsform. ochförvaltas den stat- förvaltats FortF,har av re av lokalkostnader för de av liga fastighetskoncemen. överförtstill denstatliga staten Agdalokaler som fastighetskoncemen Vaförvaltas FortF. av sakronan.

Debostäder som Fortifika- Fastigheter som :tr avstyck- Avstyckningsbara fastigtionsförvaltningen förvaltar ningsbara och somav För- heter som utnyttjasför böri principbetraktas som svarsmakten används for bostadsandamál har overplaceringsfastigheter och bostadsandamál skall över- fönstill KasemenAB, ett därmedförvaltasi aktiebo- förasochförvaltasi aktie- statsagt företaginomFilagsfonn. bolagsfonn, nansdepartementets verksamhetsområde.

8 Bilaga 3

Inom FortFzs ansvarsområ- Statliga byggnadsminnen Försvarshistoriska monu- Sedan den oktober993 l de ligger Iven förvaltning utan ellermedringa militär mentutan eller medringa förvaltasstatliga försvarsbyggnadsminnesmnrkta användning framdeles bor militar användning överförs historiska monument och av fastningar ochandra histo- forvallas den nya for- till och förvaltas den av fastningsverk Statens av av riska forsvarsanlaggningar valtningsmyndighel som nya myndigheten för fastig- fastighetsverk. utan ellermed ringamili- skallbildas. hetsförvaltning. tar användning. Byggnads- och reparations-LEMOföreslår BRB:s att Regeringen beslutar att BRB är en beredskapsorberedskapen BRB lr en administration aven i fred byggnads- och reparations- ganisation som enligtfororganisation uppbyggd skallinga i Försvarsmak- beredskapen organisatoriskt ordningen 0989:205 har av företagi byggbranschen tens ledningsorgan olika pa skalltillhöraFörsvars- till uppgift att utföra nyi krighar till uppgift nivåer. makten fr.o.m. denl juli byggnads-, reparationssom utförabyggnadsarbeten I994.Regeringen förutsat- och röjningsarbeten för att for totalförsvaret. Som teratt Försvarsmakten ge- totalförsvaret, Som ansvaansvarigfor byggnads- och nomfor en oversynav rig for byggnads- och rereparationsberedskapen byggnads- och reparations- parationsberedskapen BRB i fredsluterFortF.i beredskapens organisation BRB i fred sluter Församverkan med berörda ochverksamhet i syfte att svarsmakten, i samverkan myndigheteröverenskom- anpassa densamma till pá- med berörda myndigheter melse med bygg-,maskin-, gående utveckling inom överenskommelse med installations- och konsult- området samt till bygg- bygg-, maskin- installaföretag. Chefenfor vag- nads-och reparationsbered- tions-och konsultföretag. ochvattenbyggnadskAren skapens uppgift att fungera Chefenfor vaga och vatar också cheffor BRBoch somen för totalförsvaret tenbyggnadskáren ar också biträdsfor dettauppdrag gemensam resurs. chefför BRB ochbiträds ett centralkontor vilket for detta uppdrag av ett av ingåri FortF. centralkontor vilketingår i Försvarsmakten.

Bilaga 3 9

FÖRSVARETS VERKSTÄDER

l försvarsmaktens grund- Försvarsmakten bör Ansvaret förverkstadsdrif- Verkstadsdriften liksom vara organisation finnsinemot huvudman för Försvarets ten freds- och krigsupp- motorreparationstjänsten S0verkstäder omfattande verkstäder. Ågaransvaret gifter överförsfr.o.m.den inomFörsvarsmakten inmilo-,flottilj- ochmarin- bör en tydligförankring l juli 1994 frånFörsvarets gAr somen del i underverkstäder vars verksam- i Försvarsmakten. Ettverk- Materielverk till Försvars- hällsiegementenas verkhethuvudsakligen grundas stadsadministrativt centrum makten.InomFörsvars- samhet. pä uppdrag av försvars- inrättas som skall ge Hög- maktenskallinrättas ett lnom Försvarsmakten har maktensmyndigheter. kvarteretochverkstäderna verkstadsadministrativt Verkstadsadministrativt ett Dessutom köperförsvars- stöd.Verkstadsadministra- centrum medlokalisering VAC bildats centrum maktensmyndigheter ock- tivt centrum VAC loka- till Karlstad medlokaliseringtill Karlsaunderhállstjänster från liserastill Karlstad.Flot- stad. specialiserade underhålls- tiljverkstadema inomflygföretag och frän försvars- vapnet bör även i fortsättindustrin. ningeningåi Försvarsmakten. FMV:suppgifter verk- pá inomFörsvarsmakten bör Nuvarande uppgifterför Verkstadsdriften liksom stadsområdet utförsinom ett nyinrattatVerkstads- Försvarets materielverks motorreparationstjänsten enhetenFMV:Verkstadi administrativt centrum enhetFMVzVerkstad samt inom Försvarsmakten in- Karlstad.FMV förbereder tillhandahålla efterfráge- FMV:s uppgifteri fråga går del i undersomen ochplanlägger motorrepa- styrt verkstadsadmini- motorreparations- hállsregementenas verkom rationstjänsten Is/CRTvari strativtstödtill ägarrolleni tjänstenkrigsuppgifter samhet. ingår större civila fordons- högkvarteret. Därmedkan överförsfr.o.m. denl juli verkstäder som vid krig FMVzVerkstad avvecklas, 1994till Försvarsmakten. ellerkrigsfaratillför för- Planläggning motorrepa- av svarsmakten betydande rationstjänstens MRT reparationskapacitet. verksamhet böringåi Försvarsmakten.

Verkstadsrörelsen börvara Verkstadsdriften skall, en- Pägrund av att verkstadsett särskilt ansvars- och ligt regleringsbrev 94/95, drifteninlemmatssortien resultatområde inomFörsamlatsärredovisas i For- deli underhällsregementesvarsmakten. svarsmaktens årsredovis- nas verksamhet harstatsning maktemas kravpå sarredovisning nedtonats oeliåterfinns i regleringsbrev 95/96.

10 Bilaga 3

CIVILBEFÃLHAVARNA

Sverige är indelat i fem Sverigeskallindelasi tre De nuvarande myndigheter- Verksamheten myndig- vid civilomräden. nämligen civilomráden. Myndigheter- na Civilbefälhavaren i heterna Civilbefälhavaren i Södra,Västra,Mellersta, na Civilbefälhavaren i Södra resp. Västra civilom- Södra resp, Västra civil- Nedre Norrlands resp. Södra Västra Nedre Norr- rådet samt Nedre Norrlands området samt NedreNorr- Ovre Norrlands civilom- lands Ovre Norrlands resp. Ovre Norrlands civil- lands resp, Ovre Norrlands resp. råde. civilomräde börupphöra områdeläggs nedden30 civilomrädeupphörde den från samma datum. Civil- juni 1994. Civilomrädenas 30 juli 1994. omrädenas gränser bör gränser skallsammanfalla sammanfaller med militär- med militäromrädena. områdena.

civilomrädesindel-Denl juli 1994inrättastvä Fr.o.mden l juli l994 Dennya ningenbörgällafrom. nya myndigheter benämnda indelades landet i tre tididen l juli 1994dátvå nya Civilbefälhavaren i Södra gare fem civilomräden myndigheter bildas,be- CB S resp, Norra CB N med resp. civilbefälhavare: nämndaCivilbefälhavaren i civilomrädet. Myndigheter- ClVO S: Södra civilom- - Norrlands resp, Götalands na lokaliseras Malmö till rådetmedkansli i Malmö. civilomräde. resp. Luleå. CIVOM: Mellersta ci- vilomrádet med kanslii Orebro - CIVON: Norra civilomrädet med kanslii Luleä ingår Gävleborgs län i Gävleborgs län förstill Fr.o.m.den ljuli 1993 Gävleborgs län ingär se- NedreNorrlands civil- Svealands civilomráde. överförsGävleborgs län dandenl juli 1993 Mel- i område, fränNedreNorrlands civil- lersta civilomrädet. område Mellersta till civilområdet.

I varjecivilomräde finns En av landshövdingama i Civilbefälhavare ochställ- l varjecivilomräde skall en civilbefälhavare CB, civilbefälhavare. civilomrádet är civilbefälföreträdande civilbefal- finnasen som utses blandlandshöv- civil- havare.Hos varjecivilbehavare bör utses bland En ställföreträdande dingarnainomeivilom- fälhavarefinns ett kansli landshövdingama inom befälhavare behöver utrådet. som leds av en chef,När civilomrädet.l fredutövar ses. Om civilbefälhavaren civilbefälhavaren är hindde sintjänsttillika med är förhindrad fullgöra att radattutöva sintjänst landshövdingeskapel. sina uppgifter kan dessa särskild skötshans uppgifter aven fullgörasaven eller kans- ersättare eller, om någon ersättare av lichefen. ersättare inteär förordnad. av chefenför kansliet.

Bilaga 3 ll

FÖRSVARETS DATACENTER

Försvarets datacenter NårFörsvarets datacenter: Försvarets datacenter läggs ljuni l993 tog regeringen FDC hartill uppgift att verksamhet avyttras bör ned vid utgången av juni ett beslut om att lagga ned för försvarsmaktens myn- myndigheten Försvarets l993. Försvarets datacenter den dighetertillhandahålla datacenter awecklas. I juli samma Ar. drift- ochkonsulttjanster avseende drift ochutveckling av administrativa ADB-systems Huvuddelen av driftuppdragen utförs Regeringen bör uppdra åt Statens tillgångaroch skul- Under mars l993blev förvid tre stordatorcentraler i en särskildförhandlare att der i Försvarets datacenter säljningen av FDatatill StockholmArbogaoch träffaavtal om överlåtelse överlåtstill en statligteller WM-DataNordicklar. Karlstad.Vidaresvarar av detillgångar skulder, privat ägt aktiebolag. Rege- Med undantag för registra- FDCför drift ochvidmakt- rättigheterochskyldigheter ringen bemyndigas att ge- tur och personalfunktioner hållande av ett tjugotal som ingåri Försvarets da- nomföra overlåtelsen. har verksamheten i stort mindreanläggningar hos tacentcrs verksa mhet. overtagits WM-Data. av uppdragsgivama.

FÖRSVARETS MEDIECENTER

Försvarets mediecenter NarFörsvarets mediecen- Myndigheten Försvarets ljuni 1993tog regeringen FMC hartill uppgift att ters verksamhet avyttras, mediecenter läggsnedvid ett beslut om att lagganed för myndigheter inomFör- börmyndigheten Försvarets utgången av juni månad Försvarets diecenter svarsdepartementets verk- mediecenter avvecklas 1993. denl juli samma år. samhetsområde bedriva produktions- ochkonsultverksamhet inompublikations-ochlaromedelsom- Regeringen böruppdra åt Statens tillgångar ochskul- l juni 1993 försåldes Forrådet,FMCtillgodoser en särskildutredare att traf- der i Försvarets mediecen- svarsmedia Telub till AB. därvidförsvarsmaktens avtal om överlåtelse av ter överlåtstill en statligt behov informations- av tillgångar,skulder, statens eller privat agt aktiebolag. materialvadgallerutbild- rättigheter ochskyldigheter ning,reglementen och som ingåri Försvarets datekniskinfonnation. tacenters verksamhet.

12 Bilaga 3

FÖRSVARETS HÖGSKOLOR

Militärhogskolan MHS är Militärhögskolan MHS. Militärhögskolan MHS Den ljuli l994inrättades enegen myndighet inom Försvarets förvaltnings- ochFörsvarets förvalt- den nya myndigheten Mi- Försvarsdepartementets högskolaForvHS och ningshögskola FörvHS litärhogskolan. Kvarstäenverksamhetsområde. MHS Försvarshögskolan läggs nedden30juni deavveckling den av gam- FHS är organiserad i fyralinje- börsläs till |994 ochden nya Militärhogskolan samt samman en avdelningar och en mili- självständig myndighet myndigheten Mili- Försvarets förvaltningstärhistoriskavdelning. inteskallingåi tärhögskolan inrättasden högskolahardärefter fullsom MHSharfrämsttill upp- Försvarsmakten. l juli l994.Den nya foljts.Enstyrelse med gift att utbildayrkesofñ- högskolan gesen ställning ansvar för skolanslängsikcerare reservofñcerare och som självständig tiga inriktning,anslagsvpl officerarefor kvalifi- myndighet. framställning och årsredocerade befattningar inom visninghar ersatt derädförsvarsmakten. Skolan är givande nämnderna vid de lokaliserad till Stockholm. förutvarande skolorna.

Försvarets förvaltnings- Försvarshögskolan FHS Försvarshögskolan harbihögskolaFörvHS är en behällits somen självstänbibehålls somen gemenmyndighet som ingåri totalförsvarsresurs dig högskolaför totalförsam försvarsmakten. ForvHS med självständig ställning, svarsutbildning funge- och hartill uppgift att i fråga l enlighetmed rarsom statsmaktemas om allmänadministration betänkandet: förslag bör kvalificerade utbildningsutbildacivila och militära åtgärder vidtasför anstalt i totalförsvar". Till att chefervid myndigheter ytterligare stärkahög- högskolans uppgifter hör inom Försvarsdeparte- ställning bLa. att även intemalioskolans som mentets verksamhets- kompetensuppbyggare vad nellt föra kunskap ut om område.Skolan är loka- svenskt totalförsvar, gällerdenmest liseradtill Östersund. kvalificerade totalförsvars- Försvarshögskolan utbildningen. FHS Ir enegen myndighetingär i försvarsmakten inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Vid FHSbedrivsutbildningav personalfrånmyndigheter, organisationer ochföretag Denbildadehögskolan bör Vissaforskningsresurser ur Efter enav Militärhögskoinomtgtallggvargt.Skolan ges väsentligforskningsan- Försvarets forskningsanstaltlanochFörsvarets forsklr lokaliserad till Stock- knytning. överförstill Militärhögsko- ningsanstalt gemensam utholm. lan. redningmeddärpä följande regeringsbeslut, ingår forskningsanstaltens institution för beteendevetenskapfrom. denl juli l99Si högskolans ledarskapsinstitution.

Bilaga 3 13

MATERIELFÖRSÖRJNING

Regeringen tilldelar För- Huvuddelen verksamhe- Verk mhetenvid Försva- Försvarets materielverk av svarets materielverk ten vid Försvarets ma- rets materielverk FMV FMV ar numera helt FMV ett ramanslag för terielverk FMV bör vara bor avgiftsftnansieras avgiftsñnansierad och denanslagsfinansierade uppdragsstyrd avgifts- och fr.o.m.budgetåret 1994/95 styrsgenom uppdragi delen av myndighetens finansierad av Försvars- huvudsak från Försvarsmaterieladministrativa makten. Åven verksamhet makten; Regeringen beverksamhet. Regeringen som utförs på uppdrag av dömer att nuvarande in ställer försvarsgrenamas civilamyndigheter och riktningoch avgiftsfinanmaterielanslag till FMV:s företagborfinansieras med sieringbör galla aven unförfogande. avgifter. der kommande budgetår.

FMVhartill uppgift att an- FMVbör i uppdrag av I fråga om försörjning av FMV skall enligt regleskaffaochlagerhålla driv- Försvarsmakten att även drivmedel för Försvarsmak- ringsbrev 1994/95, i årsmedel.Dennaverksamhet framgentanskaffaoch ten gallertills vidare att redovisningen budget- för ar avgiftsftnansierade av lagerhålla drivmedel.Dår- verksamheten skallbedri- året 1994/95 och1995/96 främst försvarsgrenama. emot bör verksamheten vasav FMV uppdrag av redovisa erfarenheterna i fortsättningsvis ingåi För- Försvarsmakten. fråga om Verksamhetsgresvarsmaktens årsredovis- namn Reservmateriel och ning. Drivmedel.1 anslagsframställningen införbudgetåret 1997 skallFMV i samråd med Försvarsmakten lamna förslag till en inomdessa verksamhetsgrenar långsiktigoch varaktig lösning, grundad påvunna erfarenheter.

FMVhar till uppgift att FMVbörfå i uppdrag av l fråga om försörjning av Försvarsmaktens försörjåteranskaffa, lagerhållaoch Försvarsmakten attaven reservmateriel för Försvars- ning av reservmateriel ligdistribuera reservmateriel. framgent utföratjänster i maktengaller tills vidare ger utanför myndighetens Dennaverksamhet ar fråga om reservmateriel- att verksamheten skallbe- verksamhetsprogram. Tjönavgiftsfinansierade av främst försörjning. Däremotbör drivas av FMV på uppdrag ster i fråga om reservmateförsvarsgrenama. verksamheten fortsatt- av Försvarsmakten. rielförsörjning utförs av ningsvisingåi Försvars- FMV på uppdrag av Förmaktens årsredovisning. svarsmakten.

14 Bilaga 3

ANSVARS- OCH UPPGIFTSFÖRDELNING INOM DET CIVILA FÖRSVARET

Uppgifts-ocharbetsfördel- Regeringen foreslås ge OCB ochSRV skall OCB ochSRVhartill reningen mellan Overstyrel- Överstyrelsen for civil be- planerings- geringeni enligtl994Ars ett gemensamt sen for civil beredskap redskap ÖCB ochStatens PM avgivet 1994-09-22, anvisningar, senast denl OCB, Statens räddnings- räddningsverk SRV i oktober1994gemensamt bedömt dennuvarande att verkSRV, Styrelsen for uppdrag att i samverkan redovisa forslag till fördelningen arbetsuppett av psykologiskt försvar SPF prova förutsättningarna för fördelning arbets- giftermellanverken av är ochlänsstyrelserna är till att ná besparingar genom uppgifterinomcivil lämpligoch detdärfor att vissadelar något oklar. enannan uppgifts-och an- beredskap enligt LEMO- intefinns någon anledning DetgällerbLa. OCB och svarsfordelning vidta ytterligare utredningens forslag. att några SRV:s rollersom anslagsåtgarder.Detbor sam- i myndigheter for kommu- manhanget noteras att i nernas ovningsverksamhet, enlighetmeddennya avgränsningen gentemot civilförsvarslagen tillfors länsstyrelsemas verksam- statsmedel for övningshet samt denovningsverk- verksamheten fråndirekt samhet som OCB ochSPF till kommunerna och disparallelltbedriver. således langre poneras av OCB SRVellerlänsstyrelserna.

OCB har som central myn- Överstyrelsen för civil be- Regeringen anser liksom OCB ansvarar för samorddighettill huvuduppgift att redskapbor vara den myn- LEMO att Överstyrelsen ningen den av fredstida i fredunderregeringen dighet som underregering- fbrcivil beredskap bör vara civila beredskapsplanlaggsamordna de civila bered- en samordnar defredstida den myndighet som under ningen. Därutöverhar skapsátgärdema inforkrig beredskapsforberedelsema regeringen samordnar de OCB ettegetansvar for de ochkrigsfara. OCB är vi- inomdetcivila försvaret. fredstida beredskapsförbe- tre funktionerna Civil leddarefunktionsansvarig redelsema inomdetcivila ningoch samordning, Formyndighet for funktio- försvaret. sorjningmed industrivaror nerna Civil ledningoch samt Transporter. samordning, Transporter samt Forsorjning med industrivaror.

Bilaga 3 15

För funktionen Civil led- led- For funktionenCivil led- Funktionen Civil ledning Funktionema Civil ning och samordning år ning ochsamordning är och samordning samt ningoch samordning samt OCBfunktionsansvarig OCBfunktionsansvarig Skatte-ochuppbords- Skalle- och uppbördsvåmyndighet. För funktionen myndighet medCivilbevasende föreslåsutgå. sendebor finnaskvar. Skatte- ochuppbördsva- hanill bl.a. fålhavama samt Länssty- Riksskatteverket bor Skälet år sende Riksskatteverket Ir relserna som övriga mynkvarstå som beredskaps- behovet att samordna funktionsansvarig myndig- dighetermed uppgiftinom myndighet. verksamheten detta het. funk- funktionen. För funktionen områdemed andra Skatte- ochuppbordsvationer. sendeår Riksskatteverket funktionsansvarig myndighet med Tullverket, Skatle-samt Kronofogdemyndighetema som övriga myndigheter med uppgift inom funktionen.

För funktionen Domstols- Funktionema Domstolsva- Funktionema Domstolsva- Följandemyndigheter ar vasende år Domstols- sende m.m. och Kriminah sende och Kriminalvård numera beredskapsmynm.m. verket funktionsansvarig vårdbör utgå. Demyndig- bör upphöra. De myn- digheter utan att de han- --myndighet med deallmän- heter somnu har uppgifter digheter som inte längre förs till någon funktion, domstolarna samt för- inom funktionen bor har ett funktionsansvar bi- inomden tidigare funkna vara fattningsdomstolama, Bo- beredskapsmyndigheter. behåller sin uppgift som tionen Domstolsvasende stadsdomstolen, Arrende- beredskapsmyndigheter. m.m.: Domstolsverket, de oehhyresnamndema, de allmänna domstolarna allmännaadvokatbyráema resp. förvaltningsdomstosamt Rattshjalpsmyndig- lama; heten övriga myndig- inomden tidigare funksom hetermed uppgiftinom tionen Kriminalvård: Krifunktionen. minalvårdsstyrelsen; övriga myndigheter: - Justitiekanslern, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Militårhögskolan,Försvarets radioanstalt, Försvarets forskningsanstalt flygtekniska försöksanstalten, Pliktverket, Riksvarderingsnamnden, Srvü-ll, Riksgaldskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån, Kemikalieinspektionen, Efterforskningsbyran samt Överklagandenämnden. Förordning 1995:692

16 Bilaga 3

For funktionen Socialför- Funktionen Socialförsäk- Verksamheten inom funk- Riksförsäkringsverket är säkring m.m. är Riksfor- ring m.m. borfinnaskvar tionen Socialförsäkring funktionsansvarig myndigsäkringsverket funktions- även om denintetill alla m.m. administration av het for funktionen Socialansvarig myndighet med delaruppfyllerLEMO:s socialförsäkring samtar- försäkring m.m. vilken deallmänna forsäkrings- kriterier. betsloshets- och tjänste- omfattar beredskapsmynkassoma, Statens lone- och grupplivforsäkring skall dighetema Statenslonepensionsverk ochArbets- bedrivas säatt under höjd ochpcnsionsverk deallmarknadsstyrelsen som beredskap de ekonomiska männa forsäkringskassoma övrigamyndigheter med trygghetssystemen fungerar samt Arbetsmarkuppgiftinom funktionen. ett sådant sättatt enskil- nadsstyrelsen da människor fården ersättningdear berättigade till.

Under ären l986-9l drogs SRVbor i samband med l beslut Fo95/2499/ClV SRVhari samband med ett omfattande utbildnings- översynen av utbildnings- angående ändring av regle- en organisationsoversyn av program igångfor att kom- verksamheten överväga att ringsbrevfor budgetåret utbildningsverksamheten ma ikapp eftersläpning ombildaräddningsskolomal995/96avseende en Statens from. bá 1995/96 overi räddningstjänstutbildning- till avgiftsfxnansierade re- räddningsverk, har rege- gått till att redovisaRädden. Envissoverkapacitet sultatenheter inom ett sär- ringen fastställt SRV, att ningsskoloma somegna har därefter uppstått vid de skilt verksamhetsområde i vid verksamhet som har resultatenheter i verkets fyraräddningsskoloma i SRV.Regeringen börupp- anknytning till myndighe- interna bokföringen. Revinge, Skovde draät SRV att redovisa tens uppgifter, mot avgift Rosersberg ochSandö. resultatet i anslutning till färtillhandahålla fortbild- InomSRVpågår over- en anslagsframställningen för ningoch uppdragsutbildsynav utbildningsverk- budgetåret 1995/96. ning,konferens- och intersamheten i ett längre natverksamhet. SRVskall tidsperspektiv redovisa avgiftsñnansierad verksamhet inom fortbildningav ledningspersonal inom räddningstjänsten liksomannan fortbildningoch vidareutbildning. Dessutom skall intäkterfor konferensochintematverksamhet i samband med utbildningsverksamhet särredovisas.

Bilaga 3 17

Förplaneringsg genomfö- Dc 34utbildningsledare Ulbildningslcdare som Sta Utbildningsledama ar rande-och ulvarderings- som f.n. ar anställda vid lens räddningsverk i dag sedan den ljuli 1994 uppgifterinomutbild- SRV mensom står till ställertill lanssryrelsemas verksamma direkt under nings- ochövningsomrádeilanssryrelsemas förfogande förfogande for planeringsg länsstyrelserna. ställerStatens räddnings- inomutbildnings- och öv- genomförande- och utvärverk34utbildningsledare ningsområdet, skallfr.o,m, deringsuppgifter inom uttill lansstyrelsemas för den1 juli 1994 varaan- bildnings- och övningsomfogande. ställda vid resp. länssty- rådet, förs över frånStatens relse räddningsverk anställs och direkt av länsstyrelserna. Regeringen avser ge- att nomföraförändringen enl, LEMO:s förslagredanden l juli 1994.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolanhurgårdet U. 26.Ny kursi trafikpolitiken Bilagor.K. + - 2. Samverkansmönster i svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyft ochlivslångtlärande. finansiering.U. U. 3. Fritid förändring. i 28.Detforskningspolitiska landskapet i Norden Omkönochfördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet.U. 4. Vembestämmer vad EU:sinternaspelreglerinför 29.ForskningochPengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrorten en översyn ll av kap. - 5. Politikområden underlupp.Frågor om EU:sförsta brottsbalken. Fi. pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityderochlagstiftningi samverkan 6. Ettår medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. erfarenheter arbeteti EU. UD. av 32.Mössochmänniskor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse.EU:sutrikes- och lT-användning blandbarnochungdomar.SB. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll m.m. K. Batterierna - en laddad fråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + A. Om järnvägens trafrkledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10.Forskningför vårvardag.C. DNA-register.Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för 36.Högskolai Malmö.U. två-ochtrehjuligamotorfordon.K. 37.Sverigesmedverkan i FN:sfamiljeår.S. 12.Kommunerochlandstingmedbetalnings- 38.Nationalstadsparken M. svårigheter.Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegationen 1995. 13.Offentligdjurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning.M. 14.Budgetlag - regeringens befogenheter 40.Elektroniskdokumenthantering. Ju. fmansmaktens område. Fi. 41.Statens maritimaverksamhet. Fö. 15.Unionför både öst och väst. Politiska. rättsliga 42.Demokratiochöppenhet. Om folkvalda parlament ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av ochoffentligheti EU. UD. utvidgning.UD. 43.Jämställdheten i EU. Spelregleroch 16.Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga 44. Översyn av skatteflyktslagen. rättigheteri EU. UD. Refonneratförhandsbesked. Fi. 17.Bättretrafik medväginfomratik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. 18.Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vågar. K. efter muck. bostadsbidrag, dagpenning. 47. Cirkelsarrthället. Studiecirklars betydelser för försäkringar.Fö. individochlokalsamhälle. U. 19.Sverige,EU ochframtiden.EU 96-kommitténs 48.ShapingSustainable Homesin an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World.SwedishNationalReportfor Habitat N. ll. UD. 49.Reglerför handelmedel. N. 20.Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning. 50.Förbud motvapen påallmänplats m.m. Ju. U. 51.Gnmdläggande dragi enny arbetslöshetsförsäk- 21.Reform och förändring. Organisation och ring alternativoch forslag. A. verksamhet vid universitetochhögskolorefter 52.Precisering handelsändamålet av i detaljplan.M. 1993årsuniversitetsochhögskolereforrn. U. 53. Kalkning sjöarochvattendragM. av 22.Inflytande riktigt Omelevers - rätt till 54.Kooperativamöjligheteri storstadsområden. inflytande,delaktighet och ansvar. U. 55.Sverige, framtiden ochmångfalden. A. 23.Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns av 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor ochtjänstermed 55.Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan. N. 56. Hälften vorenog om kvinnorochmän - 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga 90-talets arbetsmarknad. A. EU-ländersförslag och debattinför 57.Pensionssamordning för svenskarEU-tjänst.Fi. i regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen det av civila försvaret.Fö. 25.Frånmassmedia till multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund. 88.Kameraövervalcning. Ju. En principdiskussion utifrån 89. Samverkan mellan högskolan ochde småoch EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. medelstora företagen.N. 60. Miljö ochjordbnik.OmEUts miljöregler och 90. Sammanhållet studiestöd. U. utvidgningens effekter den gemensamma 9l. Denprivata vårdens omfattning och framtida jordbrukspolitiken. UD. ersättningsformerEnöversynav de nationella - 6l.0lika länder olikatakt. Omflexibelintegration taxoma för läkareochsjukgymnaster. S. och förhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. 92. lT i miljöarbetet.M. UD. 93.Ny yrkestrañklagstifming. K. 62.EU, konsumenterna och maten 94.Nationellteleadresskatalog. K. - Förväntningar ochverklighet.Jo. 95. Botniabanan. K. 63.Medicinskaundersökningar i arbetslivet. A. 96. Strukturförändring och besparing. 64.Försäkringskassan Sverige Översyn av Enuppföljning av genomförda förändringar - Socialförsäkringens administration. S. inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. 65. Administrationen av EU:sjordbmkspolitik 97.Effektivareförsvarsfastigheter i Sverige.Jo. Utvärdering aven refonn. Fö. 66.Utvärderatpersonval.Ju. 98.Vemstyr försvaretUtvärdering av 67.Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. effekterna LEMO-reformen.Fö. av Fi 99.Avvecklingmedinlärning. Erfarenheter från

68. Några folkbokföringsfrågor. Fi.

LEMO-refomensavvecklingav personal.Fö. 69. Kompetens och kapital bilaga.N. + 70. Samverkan mellan högskolan ochnäringslivet.N. 71.Lokaldemokratioch delaktighet i Sverigesstäder ochlandsbygd.ln. 72.Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. 73.SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume l An Assessment. M. - 74.SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume2 Descriptions. M. - 75.Vården folkhögskolevärlden. i U. 76. EU:s regeringskonferensprocedurer.aktörer, formalia.Sammanfattning av ett seminarium i april 1996.UD. 77.Utländskaförsäkringsgivare medverksamhet i Sverige.Fi. 78. Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och finansiering.N. 79. Översyn av revisionsreglema. Fi. 80.Viktigt meddelande. RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. 81.Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 82. Enöversynav luft- sjö-och spårtrañkens tillsynsmyndigheten K. 83. Allmänt pensionssparande. S. 84.Ekobrottsforskning. Ju. 85. EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- verkansprojekt inom rehabiliteringsomradet. 86. Utveckladsamordning inomdet civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, överväganden ochförslag.Fö. 87.Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet Mössochmänniskor.Exempelpåbra Totalförsvarspliktiga m95.Förslag jobb/studier om lT-användning blandbarnochungdomar.32 eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning. försäkringar.18 Justitiedepartementet Statensmaritimaverksamhet. 41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringen av detcivilaförsvaret.58 DNA-register. 35 Utvecklad samordning inomdetcivilaförsvaret Elektroniskdokumenthantering. 40 ochfredsräddningstjänsten. Kartläggning, Presumtionsregeln i expropriati0nslagen.45 överväganden ochförslag. 86 Förbud motvapen allmän plats m.m. 50 Stmkturförändring ochbesparing. Utvärderatpersonval.66 Enuppföljning av genomförda förändringar Ekobrottsforskning. 84 inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. 96 Tredimensionell fastighetsindelning. 87 Effektivare försvarsfastigheter Kameraövervakning. 88 Utvärdering aven reform. 97 Vem styr försvaret Utvärdering av Utrikesdepartementet effekterna LEMO-reformen. 98 av Vembestämmer vad EU:sinternaspelreglerinför Awecklingmedinlärning.Erfarenheter från regeringskonferensen 1996.4 LEMO-reformens aweckling personal.99 av Politikområden underlupp.Frågor om EU:sförsta Socialdepartementet pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Ettår med EU. Svenska statstjänstemäns Sverigesmedverkan i FN:s familjeår.37 erfarenheter av arbeteti EU. 6 Kooperativamöjligheter i storstadsomräden. 54 Av vitalt intresse. EU:sutrikes-och Försäkringskassan Sverige Översyn - av säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 socialförsäkringens administration. 64 Unionför både öst och väst. Politiska, rättsliga Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 ochekonomiska aspekter av EU:ssjätte Allmänt pensionssparande. 83 utvidgning. 15 EgonJönsson en kartläggning lokala av - Förankring ochrättigheter. Omfolkomröstningar, samverkansprojekt inomrehabiliteringsområdet. 85 utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga Den privatavårdensomfattning ochframtida rättigheteriEU. 16 ersättningsformerEn översyn denationella av - Sverige.EU och framtiden. EU 96-kommitténs taxoma för läkare och sjukgymnaster. 91 bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundochövriga Kommunikationsdepartementet EU-länders förslagochdebattinför Omjärnvägenstrafikledning 9 m.m. regeringskonferensen 1996.24 EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för Demokratioch öppenhet. Om folkvaldaparlament tvâ-ochtrchjuligamotorfordon,l l ochoffentligheti EU. 42 Bättretrafik medväginforrnatik.17 Jämställdheten i EU. Spelregler och Ny kursi trañkpolitiken Bilagor.26 + verklighetsbilder. 43 Banverkets myndighetsroll 33 m.m. Europapolitikens kunskapsgrund. Enskilda vägar. 46 Enprincipdiskussion utifrån En översyn av luft sjö- ochspånrafikens EU 96-kommitténs erfarenheter. 59 tillsynsmyndigheter. 82 Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch Ny yrkestrafiklagstiftning. 93 utvidgningens effekter den gemensamma Nationellteleadresskatalog. 94 jordbmkspolitiken. 60 Botniabanan. 95 Olikaländer olikatakt. - Om flexibel integration ochförhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. 61 EU:sregeringskonferens procedurer,aktörer, formalia.Sammanfattning av ett seminarium i april 1996.76

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Påvägmot egenföretagande. 55

Vägar in i Sverige. 55 Kommuneroch landsting med betalnings- Hälften vore nog om kvinnor ochmän svarigheter.12 - 90-talets arbetsmarknad. 56 Budgetlag regeringens befogenheter - Medicinska undersökningar i arbetslivet. 63 ñnansmaktens område. 14

Borgenärsbrotten översynav en ll kap. Kulturdepartementet brottsbalken.30 Från massmedia till multimedia - Översyn skatteflyktslagen. av att digitalisera svensk television. 25 Reformerat förhandsbesked. 44 57 Viktigt meddelande. Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. 67

Några folkbokföringsfrágor. 68 Näringsdepartementet Utländska försäkringsgivare med verksamhet i Kartläggning och analys av den offentliga sektorns Sverige.77 Översyn upphandling av varor ochtjänster med av revisionsreglema. 79 sparkasseverksamhet. 81 miljöpåverkan. 23 Skydd för sparande i Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing

Utbildningsdepartementet World. Swedish NationalReport for Habitat ll. 48

Regler för handel med el. 49 Den nya gymnasieskolan hur gár det 1 - Kompetens och kapital + bilaga. 69 Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. Samverkan mellan högskolan och näringslivet. 70 2 ansvarsfördelning och Elberedskapen. Organisation. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. finansiering. 78 20 Samverkan mellan högskolan och de småoch Reform och förändring. Organisation och verksamhet medelstora företagen. 89 vid universitetoch högskolor efter1993 års

universitets- och högskolereform. 21 Civildepartementet Inflytande Om elevers rätt till påriktigt - Fritid i förändring.

inflytande. delaktighet och ansvar. 22 Omkön och fördelning av fritidsresurser. 3 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. 27 i Norden på Forskning för vår vardag. 10 Detforskningspolitiska landskapet Attityderoch lagstiftningi samverkan 1990vtalet. 28 29 + bilagedel. 31 ForskningochPengar.

Högskolai Malmö. 36 Inrikesdepartementet Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Lokal demokratioch delaktighet i Sveriges städer och individoch lokalsamhälle. 47 Värdeni folkhögskolevärlden. 75 landsbygd. 71

Sammatthállet studiestöd. 90

Jordbruksdepartementet Miljödepartementet

Offentligdjurskyddstillsyn. 13 Batterierna en laddadfråga. 8 - EU. konsumenterna maten och Nationalstadsparker. 38

verklighet. 62 Rapport från klimatdelegationen 1995. Förväntningar och - Klimatrelaterad forskning. 39 Administrationen EUzs av jordbrukspolitik Precisering av handelsändamålet i detaljplan. 52 i Sverige.65 Kalkningav sjöar och vattendrag 53

Arbetsmarknadsdepartementet SwedishNuclear Regulatory Activities.

Volume1 An Assessment. 73 Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. 34 - Swedish Nuclear Regulatory Activities. Grundläggande i drag en ny arbetslöshetsförsäkring - Volume 2 Descriptions. 74 alternativ och förslag.51 mångfalden. 55 IT i miljöarbetet. 92 Sverige, framtiden och

FRlTZES

Posnnuzss; 10647 Stociuow Fax 08 105mn. Tnmarun oaáçm: 90 ISBN 91-38-20301-4 ISSN O375-25OX