Effektivare försvarsfastigheter! : utvärdering av en reform : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Effektivare

försvarsfastigheter

Utvärdering av en reform

SM

1996:97 Betänkande för av Utredningen utvärdering av försvarets ledning och struktur

min

mi Statens offentliga utredningar

1996:97

Försvarsdepartementet

Effektivare

försvarsfastigheter

Utvärdering av en reform

Delbetänkande Utredningen för utvärdering av

av

försvarets ledning och struktur

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.För remissutsändningar SOU och Ds av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer. på uppdrag av Regeringskansliets forvalmingskontor.

Beställningsadress:Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-69091 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen. 1993. En liten broschyr som underlättararbetetför den som skall svara pâ remiss. - Broschyrenkan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Tryckt av ISBN 91-38-20303-0 gotab 16747, Stockholm 1996 ISSN O375250x

SOU 1996:96

Till statsrådet och chefen

för Försvarsdepartementet

Genom beslut den 12 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla en särskild utredare för genomföra uppföljning och utvärdering att en genomförande och pågående strukturförändringar inom Försvarsav departementets verksamhetsområde. detta bemyndigande tillkallade departementschefen Med stöd av särskild utredare generaldirektören Lars Jeding. I bilaga l ansom i korthet utredningens uppdrag och medverkande samt de ges övriga områden behandlas. som Med tanke de stora förändringar genomfördes som fastighetsområdet och på den komplexitet kännetecknar detta som område har jag det angeläget att relativt grundligt ansett vara beslysa vad reformema inneburit och de effekter uppnåtts. som Eftersom den ekonomiska redovisningen ännu är bristfällig utgörs del utvärderingsunderlaget intervjuer med ansvariga en stor av av olika nivåer inom framförallt Försvarsmakten och personer Fortifikationsverket. I enlighet med direktiven har synpunkter på framlagda förslag inhämtats från de berörda myndighetema. I arbetet på detta betänkande har sakkunniga deltagit som departementsrädcn Birgitta Heijer och Ann-Sofie Löth samt som riksrevisionschefen Inge Danielsson, organisationsdirektör experter

2 Till statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet SOU 1996:96

Marja Lemne, departementssekreteraren Ulrika Lindström och kronodirektören Katrin Westling Palm. Det konkreta arbetet har utförts av en grupp bestående sekretariatet samt Ulrika Lindav ström, Finansdepartementet, och en konsult, överste l Anders gr. Holmberg, tidigare bl.a. chef för Försvarets förvaltningshögskola. Vidare har organisationskonsult Leif Örum och fastighetsekonomen Erik Persson anlitats för vissa frågor.

Stockholm den 14 juni 1996

Lars Jeding

/Arne Granholm

Innehåll

1 Inledning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1.1 Reformen 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2 Utvärderingens utgångspunkter 8

. . . . . . . . . . . .

1.3 Uppläggning 10

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.4 Sammanfattning av utvärderingen och förslagen 11

1.5 Försvarsmaktens och Fortifikationsverkets syn-

punkter 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Reformen 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2.1 Riktlinjer för den statliga fastighets-

förvaltningen 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 LEMO:s delbetänkande SOU 1992:85 18 . . . . . . 2.2.1 Allmänt 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.2 Förvaltningen 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.3 Ett ekonomiskt synsätt på styrning 21

. . . . . . . .

2.3 Proposition 1992/93:37 organisation för

om ny

förvaltning statens fastigheter och lokaler

av 23 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4 FÖFA Fö 1992:02 Utredningen avseende

förvaltning försvarsfastigheter 25

av . . . . . . . . .

2.5 Gränsdragningen mellan befästningar och övriga

fastigheter 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Innehåll SOU 1996:96

2.6 Avtal mellan staten och Confortia AB 31 . . . . .

2.7 Departementspromemoria Fö 1993-11-18 Infö-

rande av kapitalkostnader 31

. . . . . . . . . . . . . . 2.8 Ramavtal mellan FORTV och FM 34 . . . . . . . .

2.9 Försvarsmaktens MAL-koncept 35

. . . . . . . . . .

2.9.1 MAL-konceptet respektive LEMO-förändringen 35

2.9.2 Styrning av MAL 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.9.3 Krigsförbandens styrande roll 37

. . . . . . . . . . . .

2.10 Några fakta läget efter reformen 39

om . . . . . . .

2.10.1 Genomförda förändringar 39

. . . . . . . . . . . . . .

2.10.2 Organisation och styrning 40

. . . . . . . . . . . . . .

2.103 Försvarsfastighetsbeståndet 43

. . . . . . . . . . . . . 2.10.4 Kostnader 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.11 Myndigheternas syn på fastighetsreformen 50

. . 2.11.1 Försvarsmakten 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.11.2 FORTV 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.12 Kommentarer 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Intervjuer 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3.1 Brukarperspektivet 54

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.1 Synpunkter från anställda vid högkvarteret 54

. .

3.1.2 Regionala och lokala användare inom Försvars-

makten 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Förvaltarperspektivet. Synpunkter från anställda

vid FORTV 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Reformens effekt 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.2 Incitamenten och kostnadspressen 80

. . . . . . . . .

3.2.3 Övriga synpunkter på de tre huvudfunktionerna 83

3.2.4 Synpunkter på rollspelet 87

. . . . . . . . . . . . . . . 3.2.5 Finns det målkonflikt mellan FM och en

FORTV

3.2.6 Hur förbättras förutsättningarna för effektiv

en

fastighetsförvaltning bäst 91

. . . . . . . . . . . . . . 3.3 Avslutande kommentarer 93 . . . . . . . . . . . . . . .

Jämförelser med övrig fastighetsförvaltning 97

. . . . . .

4.1 Principerna för den statliga fastighetsförvalt-

ningen 97

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Försvarsanläggningar 98

. . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3 Departementstillhörighet 100

. . . . . . . . . . . . . . .

4.4 Driftorganisation 101

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5 Invärderings- och hyresprinciper 101

. . . . . . . . .

4.6 Lokalförsörjningens grunder 103

. . . . . . . . . . . .

4.7 Fastighetsekonomiska jämförelser 106

. . . . . . . . .

Analys och utvärdering 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.1 Utvärderingsperspektiven 109

. . . . . . . . . . . . . . .

5.2 LEMO-perspektivet 109

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.1 Målet En styrande krigsorganisation 110

. . . . . . .

5.2.2 Målet Att undvika särlösningar 112

. . . . . . . . . .

5.2.3 Målet Besparingar 113

. . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5.2.4 Ökat uppdragstänkande 114

. . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.5 Resultatorienterad styrning 115

. . . . . . . . . . . . . .

5.3 Lokalförsörjnings- och brukarperspektivet 116

. . .

6 Innehåll SOU 1996:96

5.3.1 Lokalförsörjningsförordningens krav 116

. . . . . . .

5.3.2 Övriga brukaraspekter 117

. . . . . . . . . . . . . . . . .

5.4 Förvaltningsperspektivet 119

. . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Ovanför parterna 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Förslag 127

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

6.1 Principen om ekonomisk styrning 127

. . . . . . . . .

6.2 Fastighetsförvaltningens delar 128

. . . . . . . . . . . 6.3 Skisser till alternativ 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4 Avvägning mellan alternativen 138

. . . . . . . . . . .

6.5 Analys av kostnaderna för drift och underhåll

av

befästningarna 139

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Allmänt om UTFÖR:s uppdrag och arbete

Bilaga 2 PM 1996-05-29 från Försvarsmakten

Bilaga 3 Handbrev nr 11/96, 1996-05-29, från Fortifikations-

verket

Bilaga 4 PM 1996-04-02 från Fortifikationsverket, lednings-

avdelningen.

Inledning

1 Reformen

Den 1 juli 1994 inrättades Fortifikationsverket FORTV. Denna förändring del stor reform inom den statliga fastighetsvar en av en förvaltningen. De tidigare försvarsfastighetema delades upp beroende på hur försvarsspeciñka de var: framförallt kontorslokaler, betraktades - En del av fastigheterna, generellt användbara "placeringsfastigheter" och fördes in i det som konkurrensutsatta statliga fastighetsaktiebolaget Vasakronan. En del fästningar saknar militär användning men - annan var som är del kulturarvet. Dessa fördes i Statens Fastigsom en av hetsverk. En tredje del de avstyckningsbara bostadsfastighetema som - var fördes in i det konkurrensutsatta Kasemen Fastighets AB. Återstoden s.k. ändamålsfastigheter, Fortifikations- - var som verket från den 1 juli 1994 fick förvaltar- och ägareansvaret för. I ändamålsfastighetema ingår mark, anläggningar befästningar, flygbaser mm. och lokaler. Huvudsyftet med reformen var att renodla ansvars- och rollfördelningen inom den statliga fastighetsförvaltningen. Tidigare företrädde Fortñkationsförvaltningen staten ägare av försvarssom fastigheter, förvaltaransvaret var fördelat flera myndigheter men

8 Inledning

inom försvaret. Nu blev Fortifikationsverket entydigt statens ägareföreträdare och förvaltare försvarsfastigheter. av Vidare fördes Fortifikationsförvaltningens för resurser projektering och byggadministration över till ett eget bolag, Confortia AB dotterbolag till Vasakronan.

1.2 Utvärderingens utgångspunkter

Reformeringen av försvarsfastigheter utreddes LEMO-utav redningen i betänkandet "Försvarsfastigheter", SOU 1992:85. I betänkandet tillämpades de ntål för förvaltnings- och lokalförsörjningsrefonnen i 1991/92:44. När det gäller som angavs prop. lokalförsörjningen, dvs brukaraspekten, fonnuleras principerna i prop 1990/911150 Bilaga Izl. 1995 tillsattes en särskild utredare för "att genomföra en uppföljning och utvärdering genomförda och pågående strukturav förändringar inom Försvarsdepartementets verksamItets-område", UTFÖR. En samlad uppföljning skulle göras avsedda av om resultat har uppnåtts och vilka effekter på verksamhet och organisation m.m. strukturförändringama fått. Utvärderingen skulle som också dokumentera organisation och val arbetssätt för strukturav förändringarna. Förslag till eventuella korrigeringar inriktningen av skall överlämnas till Försvarsdepartementet "efter det att berörda myndigheter och organ fått tillfälle att lämna synpunkter". Utredningens uppdrag, uppläggning och medverkande presenteras i korthet i bilaga Detta betänkande behandlar försvarsfastigheter inskränker men sig till den delen försvarsfastigheter deñnierades av som ovan som

SOU l996:97 Inledning

"ändamålsfastigheter" för vilka FORTV blev ägareföreträdare. Utvärderingen utgår, liksom de andra områden som utvärderas, från de generella mål LEMO-refonnen inriktades mot som definierats i UTFÖR:s första betänkande "Den styrande och som krigsorganisationen" SOU 1995:129, nämligen att göra krigsorganisationen styrande, att undvika särlösningar för försvaret, besparingar, ökat uppdragstänkande och resultatorienterad styrning. - Fastighetsfrågomas speciella karaktär motiverar dessutom två

särskilda utgångspunkter, den statliga förvaltningsrcfonnen med sitt mål att renodla och effektivisera den statliga fastighets- och fönnögenhetsförvaltningen, LEMO:s delbetänkande försvarsfastigheter utgör en del varav om och lokalförsörjningsreformen innebär att lokalbrukaren fritt får som fördela sina för att uppnå mål och resultat. LEMOresurser reformens perspektiv i övrigt är "den styrande krigsorganisationen", vilket är en brukaraspekt. Utvärderingen försöker även lyfta sig "över parterna" för att bedöma fastighetsfrågoma från både förvaltar- och brukarsynpunkterna, framförallt utifrån ett kostnadsperspektiv. Det skall redan här understrykas att utvärderingen är för tidig i den meningen att alla effekter refonnen ännu inte kan avläsas, av bl.a. därför refonnens alla delar ännu inte genomförts. Kapitaltatt jänstkostnaden, redovisas centralt inom Försvarsmakten, som nu förs på förbanden först fr.o.m. l januari 1997. Detta är bakut

grunden till att såväl Försvarsmakten i Försvarsmaktsplanen 1996-

10 Inledning

03-04 som Fortifikationsverket i sin fördjupade anslagsfram-

ställning, 1996-03-01 vill att utvärdering görs först något år. en om Att UTFÖR ändå genomför denna utvärdering beror dels på nu att fastighetsområdet inte undantagits från UTFÖR:s direktiv, dels på att det nu är nästan två år sedan refonnen, praktiskt taget i sin helhet, genomfördes och att Försvarsmakten dessutom sedan 1990, har hållit på med en intern refonnering sin fastighetshantering. av Det borde med andra ord redan idag finnas intressanta förändringar att utvärdera.

1.3 Uppläggning

Utvärderingsmetoden har styrts problem med att överblick av en av reformens innebörd och svårigheten att få fram relevanta av ekonomiska mått. Betänkandet inleds kapitel 2 med att beskriva hur refonnen växte fram och de val som efterhand gjordes. Tanken bakom denna rätt utförliga redogörelse är att förståelsen för de valda lösningarna kräver att man vet hur de tillkom. Dessutom redovisas dagsläget och hur myndigheterna bedömer detta. Det officiella materialet, årsredovisningar, fördjupade anslagsframställningar, Försvarsmaktsplanen, är mycket knapphändiga när det gäller bedömningar av refomien. Bland annat har redovisningen fastighetsförav valtningen under tiden före reformen ha stora brister. Myndigheternas officiella bedömningar refomiens utfall har framförallt av formen av förhoppningar, exempelvis att statsmaktemas beslut "medger att betydande rationaliseringar och effektivitetsvinster kan göras hos såväl brukaren hos Fortifikationsverket som som

Inledning ll

förvaltare" FORTV:s FAF 1996-03-01. För att få konkret underlag för utvärderingen och uppnå mer en konkret systemförståelse har därför ett 70-tal intervjuats personer inom Försvarsmakten och FORTV kapitel 3. De valda intervjupersonerna är huvudsakligen chefer på olika nivåer med god överblick. Därefter görs jämförelser med övrig fastighetsförvaltning, inom och utom staten, bl.a. ett försök till kostnadsjämförelse kapitel 4. De olika utvärderingsperspektiven, dvs LEMO-refonnens generella perspektive och fastighetsrefonnens mer specifika perspektiv, används som utgångspunkter för den utvärdering som görs kapitel 5. Slutligen presenteras alternativa korrigeringar och ett av alternativen förordas kapitel 6.

1.4 och

Sammanfattning av utvärderingen

förslagen

Resultat av utvärderingen är att fastighetsrefonnen som syftade till att effektivisera fastighetsförvaltningen och att undvika särlösningar, i huvudsak har nått sitt syfte. Men vissa särlösningar återstår fortfarande, t.ex. att driftresursema liksom en del av resurserna även för det yttre underhållet, ligger kvar i Försvarsmakten. Hyrans utformning är också speciell. Dessa särlösningar bedöms av mig vara så viktiga att man redan nu bör rätta till dem, innan systemet hunnit växa fast ytterligare. Därmed går jag emot den officiella uppfattningen såväl hos Försvarsmakten som Fortifikationsverket

12 Inledning

som anser att några förändringar inte bör göras utan att bör nu man avvakta en ytterligare utvärdering några år. om Mitt förslag är därför att drift- och underhållsresursema förs över till fastighetsförvaltaren. Syftet med denna förändring är att göra handhavandet av försvarsfastigheter jämförbart med mer annan fastighetsförvaltning och att underlätta den samordning fastigav hetsförvaltningen som var fastighetsrefonnens syfte. Vidare uppnås en klarare gränsdragning mellan förvaltarens och brukarens uppgifter. För att underlätta samordning med Försvarsmaktens krigsorganisation bör ansvaret för de drift- och underhållsåtgärder som framförallt motiveras av krigsorganisatoriska behov åvila Försvarsmakten, medan fredsm ässig drift- och underhållsverksamhet på befästningar liksom tidigare faller under FORTV:s Detta ansvar. innebär dock inte att de faktiska för det krigsmässiga resurserna drift- och underhållsarbetet för befästningama bör ligga kvar i Försvarsmakten. Jag föreslår vidare att en genomgång görs de höga kostav naderna for drift och underhåll befästningar kostnadsjämav som förelser tyder på. Hur den nya förvaltarorganisationen skall se ut bör bedömas av den utvärdering tillsätts regeringen för att utvärdera hela som av fastighetsrefomien regeringens dir. 1996:21. Jag avstår dänned från att ta ställning till försvarsfastigheter bör föras till om en myndighet under Finansdepartementet eller inte. Jag avstår även från att ta ställning till eventuell särbehandom

ling av vissa anläggningar i sin helhet, dvs vissa befästningar

som har så nära samband med krigsorganisationen att det inte är meningsfullt att betrakta dem objekt i fastighetsförsom som valtningens mening. Om Försvarsmakten kan påvisa tillräckligt

Inledning 13

starka starka band med krigsorganisationen för att nödvändiggöra

en särlösning för en mindre del av befästningama vissa av vapen-

och truppbefästningama kan det finnas skäl att lägga dem under Försvarsmaktens ansvar som förvaltare. Hur gränsen i detalj skall dras mellan befästningar och andra försvarsfastigheter måste i så fall utredas särskilt. T.v. jag den särbehandling tillräcklig som anser beskrivits vad gäller ansvaret för att uppfylla de krigsorganiovan satoriska behoven av drift- och underhåll befästningama.

1.5 Försvarsmaktens och Fortifikation-

sverkets synpunkter

De förslag till eventuella korrigeringar av inriktningen som utredaren kan komma att lämna skall, enligt direktiven till UTFÖR, överlämnas till Försvarsdepartementet "efter det att berörda myndigheter och organ fått tillfälle att lämna synpunkter". En version av ovanstående förslag har därför skickats till Försvarsmakten och Fortifikationsverket för synpunkter, vilka bifogas bilaga 2 och 3. Båda myndigheterna anser att det ännu är för tidigt att göra en utvärdering av refomien. När det gäller värderingarna av altemativen, om man gör en ändring, uppvisar myndigheterna något olika nyanser. Fortifikationsverket "delar utredningsmannens åsikt att en ekonomiskt effektiv fastighetsförvaltning kräver kontroll över både underhålls- och driftmedel, att fastighetsförvaltaren behöver ett helhetsgrepp samt att samordningsvinstema med en samlad

14 Inledning

förvaltning alla försvarsfastigheter bör tillvaratas", dvs det av väsentliga av det altemativjag förordar. Försvarsmakten uttalar inte något sådant instämmande. Möjligheten att skilja på krigsorganisationens krav och den fredsm ässiga förvaltningen av befästningar betecknar båda myndigheterna som "ytterst tveksamt". Såvitt jag kunnat bedöma är detta dock t.v. den enda framkomliga vägen att samtidigt tillgodose behovet av en samordnad fastighetsförvaltning på den delen av befästningsförvaltningen som påminner fastighetsförvalton1 annan ning och ändå kunna ta hänsyn till krigsorganisationens behov att kunna anlägga sina speciella krav på den delen är specifik för som

befästningamas krigsändamål. Det skall understrykas att detta inte

innebär något generellt uttalande från min sida hur de drift- och om underhållsresurser, som skall fullgöra dessa uppgifter för befästningamas krigsfunktion, bör fördelas mellan förvaltaren och brukaren. Hur denna fördelning när det gäller befästningama skall göras, bör utredas i särskild ordning med hänsyn till de olika objektens karaktär och behov. Jag avser att återkomma med senare ytterligare förslag i fastighetsfrågan.

2 Reformen

2.1 Riktlinjer för den statliga fastighets-

förvaltningen

1991 godkände riksdagen regeringens förslag till riktlinjer för den

statliga lokalförsörjningen prop l990/.9l:l50, FiU30, rskr. 386

i korthet innebar att myndigheternas och befogensom gavs ansvar heter att besluta sin lokalförsörjning. om egen Riksdagen beslutade prop. l99lz92z44, FiU8, rskr 107 om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen som helhet. Med fastighetsförvaltning menades såväl ekonomisk teknisk och som juridisk förvaltning. Dessa riktlinjer skulle gälla även för myndigheter under försvarsdepartementets område men preciseras och så att de överensstämde med den övriga utvecklingen av anpassas ansvars- och rollfördelningen inom försvaret. De allmänna riktlinjer, framgår i proposition 1991/92:44 om som riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildning av byggnadsstyrelsen ligger således till grund även för försvaret m m, och lyder:

Den statliga bör skiljas från brukandet av lokaler och mark.

16 Reformen

En mer rättvisande bila bör mark och lokalkostnaderna ges av

i statsbudgeten, både vad fasti resultat- och

avser balansräkningar och de nyttjande myndigheternas eller uppdragsgivarens-statens utgifter.

Fastighetsförvaltningen bör bedrivas med så långt möjligt

ett - marknadsmässigt avkastningskrav. För förvaltning ändamålsav fastigheter bör ett minimum ställas sådana krav på avkastning som som inkluderar täckning kapitalkostnader, a.v.s. huvudsakligen av anskaffningskostnad, samt på att det skapas utrymme för uppbyggnad av eget kapital motsvarande reinvesteringar så m.m. att förmögenhetens värde bevaras under fastighetens ekonomiska livs-

längd. Därmed uppnås högre effektivitet såväl l70s myndigheterna

som brukare, hos staten fastighetsförvaltare. som som

Fastighetsförvaltningen bör bedrivas i separata resultatenheter,

som så långt möjligt formas efter olika fastigheters särart.

Statens ägarroll bör renodlas. Graden kapitalbindning och av avkastningen på kapitalet bör fortlöpande bli föremål för prövning. Marknadsmässiga redovisningsprinciper bör därför tillämpas.

Styrelsens och den verkställande ledningens för fastigansvar hetsförvaltningen bör klaras ut på ett bättre sätt än vad som är möjligt i myndighetsformen. Förvaltningen bör därför företrädesvis

bedrivas i aktiebolagsform. Regeringen skall företräda

staten som ägare i denna typ av bolag.

De fastigheter historiska och/eller andra skäl inte kan som av

Reformen 17

överföras till bolag bör oavsett nuvarande förvaltare läggas - under samordnad förvaltning i myndighetsfortn.

Riktlinjerna för fastighetsförvaltningen skulle tillämpas inom hela statsförvaltningen och i propositionen redogjordes kort för innebörden riktlinjerna; de innebar att myndigheterna inte skulle av representera staten ägare fastigheter, fastighetsaktiebolag som av eller motsvarande. Denna funktion skulle samordnas av regeringen. Riktlinjerna innebar vidare att fastighetsförvaltningen dels skulle skiljas från lokalbrukandet, dels inom ett antal departements områden skulle samordnas och enhetliga krav avkastning, ges redovisning Någon utförlig beskrivning vad riktlinjerna m.m. av innebär propositionen. ges inte av Propositionen innehöll också kommentarer till reformens tillämpning inom vissa departementet. På en punkt gick man, när det gällde försvaret, ifrån de allmänna riktlinjema. Med "fastighetsförvaltning" skulle skiljas från lokalbrukandet, menas i de som generella riktlinjernas punkt l såväl ekonomisk, juridisk som teknisk förvaltning. I Försvarsdepartementets myndigheter däremot skulle de lokalbrukande myndigheterna ha "bibehållet ansvar för

den tekniska fastighetsförvaltningen. Det skulle kunna tolkas som

att på detta stadium endast den ekonomiska och juridiska förvaltningen avsågs ingå i fastighetsförvaltarens ansvarsområde, vilket särlösning för Försvarsdepartementet. var en Kontorsfastigheter, vissa byggnadsminnen utan militär användning, monument samt viss mark sades i propositionen kunna hanteras liknande fastigheter under dåvarande Byggnadsstyrelsom under ombildning. Förvaltningsfonnema för den

sen som var

övriga inom Försvarsdepartementets område delen av fastigheterna

18 Reformen

skulle övervägas utredningen Fö 1991:04 lednings- och av om myndighetsorganisationen för försvaret LEMO. Enligt direktiven skulle särlösningar och dubbleringar kompetens undvikas. av Delutredningen utmynnade i ett delbetänkande Förvaltning av försvarsfastigheter SOU 1992:85.

2.2 LEMO:s delbetänkande SOU 1992:85

2.2.1 Allmänt

LEMO:s målbild den presenteras i UTFÖR:s delvar, som betänkande "En styrande krigsorganisation", SOU 1995:129, en syntes av målen inom alla det tiotal delar Försvarsdepartementet av som behandlades. När granskar målen för varje område för man sig, framgår att tyngdpunkterna kan ligga olika. Varje område har sin specifika fokusering och avvägningsproblematik. Medan LEMO-refonnen i sin helhet har ett övervägande försvarsmaktsperspektiv, symboliserat målet "en styrande krigsorganisation", av möjligen i konkurrens med besparingskravet, utgår LEMO:s fastighetsbetänkande i första hand dels från riktlinjerna för statens fastighetsförvaltning, dels från besparingskraven. LEMO:s besparingsmâl, dvs att "redovisa konsekvenserna av sammantagna besparingar om ca tredjedel nuvarande en av resursanvändning för ledningen i fred" får ett starkt genomslag i fastighetsrefonnen. LEMO-betänkandet stöder införandet ett internt hyressystem av inom Försvarsmakten med motiveringen att det "är ett viktigt styr-

Reformen 19

och informationssystem". Bl.a. bör "de produktionsansvariga inte behöva betala hyra för lokaler de väljer att inte utnyttja". m.m. som Om värdet de fomiema för förvaltning säger LEMOav nya betänkandet: "De stora ekonomiska fördelarna emellertid avses uppnås på sikt ett effektivare lokalutnyttjande, effektivare genom en fastighetsfövaltning och upphandling i konkurrens". Utredningen framhåller att reformen inte får "ogynnsamt påverka möjligheterna att smidigt dispositionen av byggnader, anläggningar och anpassa mark till ändrade behov i fred, kris och krig" och Fortifikationsverket och Försvarsmakten därför bör sluta ett huvudavtal "som tillgodoser båda parters intressen". Detta skedde också i mars 1994. LEMO föreslog att Fortifikationsverket skulle bildas 1994-07-01 och att kapitalkostnadssystemet skulle införas samtidigt. Pro-

jektering och byggadministrationenl skulle överföras tidigare till

Confortia. FortF skulle avvecklas 1994-06-30. Den militära utgiftsramen skulle justeras med anledning av införandet av kapitalkostnader.

2.2.2 Förvaltningen

Vid valet organisationsfonn för förvaltningen av försvarsfastigav heter slog LEMO i delbetänkandet fast att ägarföreträdare skulle organisation utanför Försvarsmakten FM för att åstadkomvara en så klar åtskillnad mellan rollerna ägare resp brukare att ma en som effektiv fastighetsförvaltning kunde nås. LEMO menade att FM en

skulle koncentrera sig sin primäruppgift och så långt som

möjligt avstå från att sig i och ta ansvar för olika engagera

20 Reformen

stödfunktioner, t ex fastighetsförvaltning.

LEMO förespråkade att förvaltningen skulle bedrivas i myndighetsfonn därför att: äganderätten till marken för åtskilliga kasemetablissement och övningsområden är oklar, befästningar knappast kunde ägas ett aktiebolag, - av affärsmöjlighetema för kasemetablissement inte så stora att - var de motiverade bolagsfomi, det skulle främja FM intressen i mark- och byggsammanhang - om ägare och brukare utgjorde delar staten, av möjligheterna att hantera stora försäljningsintäkter respektive förluster vid avyttring är bättre förvaltningen sker i myndighetsom fonn. Vid valet att lägga försvarsfastighetema i det skulle bli som Statens Fastighetsverk SFV eller bilda myndighet, valde en ny LEMO det senare. Skälen till detta bl.a. att: var försvarsfastighetsbeståndet tillräckligt stort för att motivera - var en

egen förvaltningsorganisation,

försvarsfastighetema är ofta särpräglade och stora verksamhets- och systemmässiga samband finns mellan olika fastigheter, typer av fastigheterna har speciell kundgrupp, varför särskild kompe- - en tens kan utvecklas, styrningen av försvarsfastigheter med ekonomiska mål under- lättas. LEMO föreslog således att myndighet skulle bildas, en ny Fortifikationsverket FORTV, för att förvalta försvarsfastigheter. FORTV skulle höra till Försvarsdepartementets område och ansvara för den tekniska, ekonomiska och juridiska förvaltningen. Samtidigt menade LEMO att FM bör efter avtal kunna verkställa den tekniska

Reformen 21

förvaltningen, främst drift och löpande underhåll. Periodiskt underhåll bör dock FORTV planera och besluta Ett visst inom. flytande vad gäller periodiskt underhåll anläggningar kan till ges FM. LEMO är något knapphändig med att redogöra for hur detta är tänkt att fungera i praktiken. En stor del fastighetsförvaltaav en uppgifter brukar nonnalt sett bestå teknisk förvaltning men res av här kvarstannade arbetsuppgifterna till betydande del FM. LEMO menade vidare att FORTV verksamhet och organisation skulle bygga på hög grad köpta tjänster avseende proen av jektering, byggadministration och entreprenader. LEMO bedömde FORTV borde omfatta 100-125 årsarbetskrafter. Den personal att ca FortF hade för projektering och byggadministration föreslog LEMO skulle bolagiseras. För att verksamheten skulle bli bärkraftig skulle FM och FORTV göra ett beställningsåtagande inledningsvis. LEMO menade att FM skulle för sin lokalförsöijsvara egen ningsplanering och lokalhållning "att hålla med lokal". Dock framgår att FM kan genomföra drift och löpande underhåll efter avtal med FORTV. FM skall vidare kunna uppträda som en kompetent kravställare och förhandlingspart. LEMO menade vidare FM skulle inrikta den fortifikatoriska forskningen skulle att som

flyttas från FortF till FOA. Byggnads- och reparationsberedskapen,

BRB, är beredskapsorganisation har till uppgift att som en som utföra nybyggnads-, reparations- och röjningsarbeten för totalförsvaret, skulle inordnas i FM även i fred.

2.2.3 Ett ekonomiskt synsätt på styrning

Riksdagen hade redan ställt sig bakom att kapitalkostnader skulle

införas för forsvarsfastigheter prop. l990l9lzl02, bet. FöU8, rskr.

22 Reformen

285 och prop. 1991/921102, bet. FöUl2, rskr. 337 innan LEMO gavs utredningsuppdraget. LEMO menade att med kapitalkostnader möjliggörs ett system främjar effektiv fastighetsförvaltning som en och ett effektivt lokalutnyttjande. En ordning för finansiering ny skulle också kunna tillämpas. Enligt LEMO skulle FORTV kunna finansiera sina investeringar i mark och lokaler med avskrivningar, lån och försäljningsintäkter, medan investeringar befästningar och flygbaser även fortsättningsvis skulle direktavskrivas och anslagsfinansieras. Detta stred dock mot kapitalförsöjnings-förordningen 1992:406 eftersom endast finansieringsfonnen lån är tillåten för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål. Hyran som FM skulle belastas med skulle innefatta ersättning för kapitalkostnader ränta och avskrivningar samt periodiskt underhåll. Avskrivningama skulle beräknas tillgångens återanskaffningskostnaden för att bevara fönnögenhetsmassan, dvs avskrivningen skulle vara lika stor årligen realt sett. LEMO gjorde dock ingen åtskillnad mellan bokföringsmässiga avskrivningar

som

måste vara nominellaocl1 kalkylmässiga avskrivningar i den

interna bokföringen, vilket gjorde att förslaget inte kunde genomföras. LEMO lät värdera fastigheterna för att ett värde tillgångarna för i balansräkningen. att ta upp Marken marknadsvärderades och lokalema värderades till återanskaffningsvärdet. Av formella skäl släpptes detta vid tillämpningen, eftersom bokföringsförordningen föreskriver värdering till anskaffningsvärde och därefter avskrivning över den ekonomiska livslängden. LEMO:s modell skulle förutsätta årlig uppskrivning, vilket enligt bokföringsförordningen bara får ske under vissa särskilda förutsättningar. Värderingen drog därför ut mycket på tiden. Vid den senare

Reformen 23

invärderingen så behölls marknadsvärdet marken medan lokalerna invärderades till historisk anskaffningskostnad minus ackumulerade avskrivningar. LEMO menade att för att få effektiv förvaltning försvarets en av fastigheter så måste statsmakterna ekonomiska målsättningar ange på FORTV ifråga soliditet, räntabilitet och utdelning. LEMO om föreslog målsättning synlig soliditet på 50%, avkastningssom en krav på totalt kapital efter avskrivningar på 11% och en utdelning till statsbudgeten motsvarar 2% det reala värdet av det egna som av kapitalet. Såväl FORTV Statens Fastighetsverk styrs efter som refonnen med avkastningskrav dock inte är ovanstående. som

2.3 Proposition 1992/93:37 om orga-

ny

nisation för förvaltning av statens fastigheter

och lokaler mm

I 1992/93:37 att LEMO:s förslag och lösningar var väl prop sas ägnade att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Propositionen tog i allt väsentligt LEMO:s förslag. I propositionens förslag gjordes tillägget att fastigheter som är avstyckningsbara och FM används för bostadsändamål skall som av överföras och förvaltas i aktiebolagsfonn. Man ville heller ta ställning till Byggnads- och reparationsberedskapens, BRB, hemvist i fred. Propositionen klarade inte ut frågetecknen för de förslag som LEMO väckt den ekonomiska stymingen. Vad gäller den om tekniska förvaltningen, dvs drift och löpande underhåll, sägs:

24 Reformen

"Försvarsmakten bör efter avtal med Fortifikationsverket kunna verkställa den tekniska fastighetsförvaltningen". Vidare drift sägs att och löpande underhåll byggnader inom försvarsmakten av m.m. "organiseras i separata resultatenheter". I propositionen framgick att frågor rörande FORTV nämnare

organisation samt dimensionering och preciserade uppgifter

mer och kompetens lämpligen borde beredas särskild organisaav en

tionskommitté, det sedan blev FÖFA-utredningen. Riksdagen

som prop. 1992/93:37, bet. FiU8, rskr. 123 hade inget att erinra n1ot regeringens förslag.

Reformen 25

FÖFA

2.4 Fö 1992:02 Utredningen av-

seende förvaltning av försvarsfastigheter

Enligt kommittédirektiven för FÖFA skulle särskild utredare en förbereda och vidta åtgärder för att: inrätta FORTV 1994-07-01, överföra verksamheter från FortF till den statliga fastighetskon-

Vasakronan AB och FOA enligt statsmaktemas beslut,

cemen fastställa organisatorisk tillhörighet för BRB, tillämpa kapitalkostnader 1994-07-01 och o m avveckla FortF 1994-06-30. FÖFA inkom med skrivelser till regeringen i fonn av fyra delrapporter slutrapport 1994-06-21. FÖFA:s huvudinsats samt en att organisera den kommande myndigheten. Regeringen fattade var tre beslut under utredningens gång. 1993-05-19 kom ett regeringsbeslut godkände FÖFA:s mycket övergripande förslag till som rollfördelning mellan FM och FORTV, men med vissa förtydliganden: den nämnare uppgiftsfördelningen bör regleras i avtal myndig- heterna emellan, det periodiska underhållet på befästningar måste bestämmas - som utifrån FM krav, dessa åtgärder avseende det periodiska underhållet samt drift och löpande underhåll förutsätts utföras i nära samverkan med FM och genom utnyttjande av dessa resurser, avtalet måste framgå att FORTV har ansvaret för och skall - av upprätthålla kompetensen beträffande fastighetsförvaltningen som sådan.

26 Reformen

I regeringsbeslutet stod även att dubbelkompetens skulle undvikas och att befintliga resurser skulle utnyttjas så långt möjligt. Nästa regeringsbeslut kom 1993-11-18 och rörde avgänsningen av försvarsfastigheter inte skulle belastas med kapitalkostnader. som Av beslutet framgick att i princip alla krigsanläggningar skulle finansieras genom anslag av FM. Undantagen utgjordes av anläggningar för underhåll, fartygs- och ubåtsdockor samt flottiljflygplatser skulle låneñnansicras FORTV. som av Det tredje regeringsbeslutet rörde organisationstillhörigheten för BRB och det fastslogs att BRB skulle tillhöra FM. I prop 1993/942100, bil.5, anges entydigt att FORTV skall ha ansvaret "såväl för den juridiska och ekonomiska för den som tekniska fastighetsförvaltningen", dvs den otydlighet tidigare som fanns kring ansvaret för den tekniska förvaltningen har förnu svunnit.

2.5 Gränsdragningen mellan befästningar

och övriga fastigheter

Som nämnts stadgade kapitalförsörjningsförordningen ovan 1992:406 att investeringari anläggningstillgångar för förvaltningsändamål skull finansieras lån. LEMO-utredningen förordade genom ett system med kapitalkostnader för att synliggöra kostnaderna för utnyttjandet det investerade kapitalet. FÖFA utarbetade underlag av till en gränsdragning mellan de direktavskrivna och övriga investeringarna. Starka krafter drog emellertid olika håll i denna fråga varför regeringsbeslutet inte helt följde FÖFA:s förslag.

Reformen 27

LEMO-utredningen menade borde särbehandla "konatt man struktions- och byggnadsmässigt starkt integrerade med teknisk utrustning av olika slag,... t.ex. vapenbefästningar, stridsledningscentraler och radarstationer". Det fanns enligt LEMO anledning att "ha samma syn byggnadsdelama den krigsmateriel de är som sammanbyggda med", dvs samma ñnansieringsfonn borde användas som för krigsmaterielen, nämligen direktavskrivning vilket innebär omedelbar finansiering med anslagsmedel. LEMO förordade därför besluts- och ansvarsordning så långt möjligt skulle även en som överensstämma med den som gällde för krigsmateriel. Enligt LEMO vilade ansvaret för förvaltningen ytterst ägaren. När det gällde befästningar och dylikt borde dock brukaren, menade LEMO, "genom avtal kunna ges en mer långtgående uppgift. Därm ed kan god samordning av olika underhållsåtgärder åstadkommas". Någon exakt beskrivning denna långtgående mer av mer uppgift finns inte i betänkandet, dock framhåller att vissa som befästningar, de s.k. truppbefästningama skyddsrum, värn,

splitterskydd, hinder skulle kunna "tillgångsredovisas", dvs ägas av

Försvarsmakten. Vad gäller övriga befästningar framgår dock inte av LEMO-betänkandet något förslag som ger dem en särställning, utöver att vissa av dem, som nämnts, skulle direktavskrivas. Proposition 1992/93:37 följde LEMO:s formulering vad avser fmansieringsfonnen: de fastigheter är "konstruktions- och som byggnadsmässigt starkt integrerade med teknisk utrustning av olika slag, bl.a. befästningar och flygbaser" skulle undantas från systemet med kapitalkostnader. Vidare menade LEMO-utredningen att Försvarsmakten "lokalt /bör/ anskaffa truppbefästningar och liknande mindre objekt. Dessa objekt tillgångsredovisas av Försvarsmakten". I verkligheten ingår även dessa befästningar i

28 Reformen

FORTV:s ägarföreträdaransvar även frågan under grundbeom redskap saknar praktisk betydelse eftersom det f.n. byggs mycket

få sådana. Under anpassningsperiod motsvarande kommer

en utbyggnad av sådana befästningar att bli omfattande varvid frågan då får stor betydelse. Det låg FÖFA dra gränsen mellan de investeringar att som skulle direktavskrivas och inte. Vägen fram till lösningen denna av fråga kantades av hårda motsättningar. I ett brev 1993-04-13 från LEMO-utredaren Gunnar Nordbeck till FÖFA:s dåvarande ordförande Björn Körlof skärpte Nordbeck den han givit uttryck för syn i LEMO-utredningen: "Jag är numera benägen att säga att Försvarsmakten bör efter samråd med FORTV för och finansiera underhållet ansvara av sådana anläggningar. Enligt min mening skulle det fortsatta - - -

arbetet inom FÖFA liksom framtida förtroendefullt samarbete

ett mellan FORTV och Försvarsmakten bäst det inriktades gagnas om mot att särskilja sådana objekt ifråga vilka beredskapsaspekterom na väger tyngre än kapitalbevarandet från andra lokaler samt mot att precisera innebörden av drift och löpande underhåll respektive periodiskt underhåll i vad de senare". avser I FÖFA:s delrapport 2 1993-06-01 polemiserar utredaren Björn Körlof energiskt mot detta förslag, enligt Körlof inte går att som förena med Riksdagens beslut om FORTV:s samlade för alla ansvar försvarsfastiglieters förvaltning. Någon åtskillnad i hanteringen av förvaltning och underhåll mellan direkt- och icke direktavskrivna anläggningar kan inte heller spåras i den rådande tillämpnumera

ningen. Den följande FÖFA-utredningen byggde, till skillnad från

LEMO-utredningen, att alla försvarsfastigheter, inklusive truppbefästningar, skulle ägas och förvaltas Fortifikationsverket. av

Reformen 29

1993-05-19 fattade regeringen beslutet att "investeringar i befästningar och andra anläggningar som erfordras primärt för krigsorganisationen" skall anslagsñnansieras. Det uppstod snart tolkningsproblem kring denna fonnulering. FÖFA föreslog att det styrande kriteriet skulle att anläggningen "saknar fredsmässig vara alternativ användning" FÖFA, Delrapport 1993-11-01. Detta gav till resultat en relativt snäv avgränsning av begreppet befästningar som innebar att delar av lednings-, radar- och teleanläggningama, delar av anläggningar för fartyg m.m. samt alla vapen- och truppbefästningar skulle räknas till den direktavskrivna kategorin. I PM från 1993-11-08 föreslog sekreteraren i FÖFA-uten redningen även miniminivå för direktavskrivningen som enbart en

innehöll vapenbefästningar dvs kustartilleribatterier, minstationer

etc och truppbefästningar.

Mot dessa snäva avgränsningar hade Försvarsmaktens Organisationsmyndighet invändningar. Man menade: "Ett merutnyttjande i

fredstid i övnings- eller beredskapssyfte påverkar inte finans-

ieringssättet". Mark, anläggningar och lokaler "som är anskaffade för krigsförbanden och/eller deras operativa verksamhet betraktas som anläggningstillgångar för krigsbruk" och skulle dänned direktavskrivas. Med detta synsätt inkluderades inte bara alla de ovannämnda befästningstypema vapen- och truppbefästningar,

lednings-, radar-, teleanläggningar i sin helhet etc utan också

förråd av olika slag, flygbaser och fartygsanläggningar i den direktavskrivna kategorin. Regeringen beslöt 1993-11-18 ett fjärde alternativ, som innebär ett mellanting mellan FÖFA:s ursprungliga förslag alltså inte miniminivån och försvarsmaktens. Utöver trupp- och vapenbe-

30 Reformen

fästningama samt lednings-, radar- och teleanläggningama i sin

helhet fördes huvudsakligen fartygsanläggningar utom fartygs- och

utbåtsdockor samt flygbaser utom flottiljtlygplatser och civila

anläggningar i den direktavskrivna gruppen. Huvudkriteriet för regeringen synes ha varit graden av användning i fredstid, dvs huvudsaklig användning i fredstid diskvalificerade för direktavskrivning. Gränsen kunde alltså inte dras enbart med kännedom typanläggningars användning utan tog också hänsyn till hur de om användes i praktiken och, när det gällde tekniska försörjningsanläggningar mfl., vilken huvudanläggning de tillhörde. Det starka samband finns mellan verksamheten och som befästningama illustreras det samarbete som i dagens system av krävs mellan Försvarsmakten och FORTV som gemensamt är ansvariga för arbetsmiljön i befästningama, Försvarsmakten utifrån sin brukar- och arbetsgivarroll, FORTV från upplåtarrollen. Motsvarande delade finns även för de andra fastigheterna ansvar men på grund av befästningarnas roll i kriget tillkommer en kontaktyta, nämligen instruktionssystemet. Den s.k. befästningsinstruktionen, i stora delar är hemlig, handlar om befästningens som funktion i kriget och är Försvarsmaktens medan driftinstrukansvar, tionen, som är en öppen del av befästningsinstruktionen, är FORTV:s ansvar. Det borde vara svårt att strikt särskilja de båda ansvaren eftersom de ingår i samma instruktionssystem.

Reformen 31

AB

2.6 Avtal mellan staten och Confortia

1993-09-30 träffades ett avtal innebärande att Confortia AB ett

nybildat dotterbolag till Vasakronan AB förband sig att anställa huvuddelen personalen från FortF och att ha den kompetens som av efterfrågades. Staten förband sig att inte bygga upp någon egenregiverksamhet i fråga verksamheter är näraliggande om som Confortias FM och FORTV direktupphandla samt att genom tjänster från Confortia med angivna belopp i löpande priser:

94/95 155 Mkr 95/96 145 Mkr 96/97 130 Mkr.

Bildandet och utvecklingen Confortia AB behandlas i särskild av en från UTFÖR. rapport

Fö

2.7 Departementspromemoria 1993-

11-18 Införande av kapitalkostnader

FÖFA kom inte lösningen rörande vissa de ekonomiska närmare av delfrågoma. Därför tillsattes arbetsgrupp försvars- och en av ñnansdepartementen, skulle lösa frågorna. Det resulterade i som promemoria 1994-06-23 från Försvarsdepartementet redovisade som

invärderingsprinciper, tillgångsredovisniirg, ekonomiskt mål,

budgetneutralitet, principer för avveckling och avyttring m m.

32 Reformen

Systemet infördes 1994-07-01, tillämpas fullt i Försvarsmen ut makten fördelat förband först from. januari 1997, bl.a. till följd av att invärdcring klar, inför detaljplancringen m.m. var av 95/1996. I promemorian fastslogs att byggnaderna skulle invärderas till historisk anskaffningskostnad minus ackumulerade avskrivningar. Avskrivningama skulle göras rakt över trettio år för lokaler och tjugo år för de anläggningar skulle invärderas. Man skiljer på som två slags fastigheter, sådana belastas med kapitalkostnadcr och som sådana som undantas från detta krav. Till undantagen räknas "investeringar i befästningar och andra anläggningar anskaffats som primärt för krigsorganisationen". Denna definieras även grupp som "anläggningar är konstruktions- och byggnadsmässigt starkt som integrerade med teknisk utrustning olika slag. Som exempel på av sådan anläggning kan nämnas befästning där krigsmateriel ingår en som en del av befästningen". De flesta anläggningarna invärderades inte, i enlighet med regeringsbeslut 1993-11-18, då de enligt bokföringsförordningen saknar värde. Marken skulle marknadsvärderas. Det invärderade beståndet skulle redovisas tillgång som en i FORTV balansräkning. På skuldsidan skulle detta motsvaras av avkastningspliktigt statskapital. De fastigheter som anskaffas efter 1994-07-01 skall tas i upp FORTV balansräkning till anskaffningskostnadcn och avskrivningstiden skall anpassas till den ekonomiska livslängden. Dessa anskaffningar skall finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Amorteringstiden skall enligt kapitalförsörjningsförordningen också anpassas till den ekonomiska livslängden. Det innebär att de avskrivningsittedel FORTV får hyran används för att göra genom amorteringar. De anläggningar är undantagna från kapitalkostsom

Reformen 33

nader direktavskrivs och finansieras via FM anslag. De ekonomiska mål i LEMO frångås och i prosom angavs memorian full kostnadstäckning för FORTV som ekonomiskt anges mål. Statens avkastningskrav avkastningspliktigt statskapital fastställs till 8%. FORTV skall också leverera de avskrivningsmedel härrör sig från den del beståndet är finansierat som av som med statskapital till statens checkräkning. Hyran FORTV tar ut består administrativa kostnader, som av bokföringsmässiga avskrivningar, räntor lån i Riksgäldskontoret avkastning på statskapital. Det planerade underhållet betalas samt enligt särskild betalningsplan. Promemorian gör även jämförelse invärderings- och en av hyresprinciper mellan FORTV och Statens fastighetsverk.

34 Reformen

2.8 Ramavtal mellan FORTV och FM

FORTV och FM träffade ett ramavtal 1994-03-25 för att slutligen klara ut rollfördelningcn. Avtalet gäller fortfarande. Avtalet är indelat i inledning, definitioner, planering, anskaffning, upplåtelse och ersättning, drift och löpande underhåll, planerat underhåll, avveckling, övrigt, avtalstid och tvist. Det som är intressant att notera är att ersättningen från FM till FORTV omfattar ersättning för kapitalkostnader, FORTV för-

valtningskostnader administration och planerat underhåll.

Ersättningen beräknas objektvis, d den kostnad FORTV har för v s objektet är den kostnad skall belasta FM. Något förhandsom lingsutrymme således inte. Det är kostnadshyra. ges en ren Vad gäller den tekniska förvaltningen så planerar, finansierar och genomför FM drift och löpande underhåll. FM skall redovisa årliga driftresultat till FORTV. Vad gäller det planerade underhållet står det att avseende såväl anläggningar lokaler utarbetar FM som behovsunderlag för FORTV förvaltningsplan. Underhållsdelen i förvaltningsplanen fastställs i samråd med FM. FORTV ansvarar för genomförandet dct planerade underhållet. Vid genomförandet av skall FM verkställighetsresurser möjligt utnyttjas. Det torde om innebära att FM har pâverkansmöjligheter den tekniska fastighetsförvaltningen. Det faktum att de två myndighetema slutit ett avtal innebär inte att statsmakterna har frånhänts möjligheten att fatta beslut om sådant som de två myndigheterna enats i avtalet. om

Reformen 35

2.9 Försvarsmaktens MAL-koncept

Försvarsmakten började från 1990 i samband med VI-90-arbetet ändra för sin interna förvaltning fastigheter som att systemet av kallas MAL, förkortning för mark, anläggningar och lokaler. en Denna förändring har gått parallellt med LEMO-refonnen och inrättandet FORTV och delvis understött, delvis konkurrerat med av den refonnen. Det finns därför anledning att här något externa beskriva det interna försvarsmaktsarbetet fastighetsområdet.

LEMO-föränd-

2.9.1 MAL-konceptet respektive

ringen

MAL-konceptet utvecklas i provisorisk "Handbok i mark-, en anläggnings- och lokalförsörjning" H MAL, Försvarsmakten 1995 och den grund Försvarsmakten bygger på för att utöva sitt är

lokalförsörjningsansvar med lokal i lokalförsörjningsförordningens

mening både mark, anläggningar och lokaler. När begreppet avses MAL-koncept och liknande används i fortsättningen menas helt enkelt Försvarsmaktens för sin försörjning mark, lokaler system av och anläggningar. Ett centralt inslag i Försvarsmaktens hantering av MAL har varit införande ett intemkostnadssystem, innebärande av slutkunden förbanden även belastas med de kostnader som att i Försvarsmaktens stödfunktioner, MAL-enhetema genereras egna Fortkompanier och motsvarande, dvs ett internt beställar-utförarsystem .

36 Reformen

MAL-konceptet har, i olika hög grad, varit i tillämpning inom armén och marinen sedan budgetåret 1992/93, vid del förband en fullt ut och vid andra förband i begränsad fonn. Flygvapnet mer införde MAL-konceptet först 1994-07-01 och har ännu inte hunnit genomföra konceptet fullt ut. MAL-konceptet, som är en del den försvarsinaktsintema av utredningen Verksamhetsidé 90 VI-90, innebar att produktionsresursen MAL gavs en kostnad efter att tidigare ha betraktats som gratisresurs. Den försvarsmaktsintema hyresvärden står för tillhandahållande, drift och underhåll MAL och samtliga av kostnader täcks hyresintäkter. Detta avågs skapa genom ett medvetande om de interna kostnaderna. Förändringen skapade också ett kund/leverantörsförhållande mellan den interna hyresvärden MAL-försörjningschefen och MAL-enhetem och hyresgäster,

a

dvs enskilda förbanden, till stora delar liknar verksamheten på som den allmänna fastighetsmarknaden. Med LEMO-refonnen, dvs den delen innebar tillämpsom en

ning av fastighetsförvaltnings- och lokalförsörjnings-refonnen på

försvarsfastighetema, skildes ägande från nyttjande på myndig-

hetsnivå. Ägaren, statsmakten, företräds det FORTV

av nya som bildades 1994. Införandet av kapitalkostnader, skedde samtidigt, innebär som

bl.a. att MAL-resursematill har blivit dyrare att utnyttja.

synes

Styrning av MAL

MAL-verksamheten är del produktionsledningssystemet och en av leds liksom förbandsproduktionen från högkvarterets försvars-

Reformen 37

grensvisa ledningsenheter respektive operationsledningen de

centrala produktionsledarna. Dänned styrs MAL-verksamheten

de lokala cheferna med MAL-försörjinom programmen mot ningsansvar. Antalet sådana chefer uppgår till cirka 40. I områden med förband flera försvarsgrenar finns t ex inom ur försvarsområde eller i enstaka gamisonsorter flera sinsemelsamma lan oberoende MAL-försörjningschefer, i vissa fall med egna för drift och underhåll fortfarande är den mest resurser som personalkrävande delen MAL-verksamheten. av På flera håll har lokalt försökt åstadkomma samordning man i de flesta fall har ingen chef ansett sig kunna avstå från det men MAL-ansvaret eller kan tänka sig ta över egna resurserna men för drift och underhåll MAL utanför eget förband. Det ansvar av finns med andra ord sannolikt drift- och underhållsresurser än mer vad med rationell hantering, skulle behövas. Problemen är som, generella inom Försvarsmakten. Även för andra stödfunktioner än finns samordningsproblem mellan anné, marin och flygvapen MAL underhållsregementen. Arbete pågår och kommer enligt samt uppgift intensifieras i utvecklingen den ändrade ledningsatt av organisation tidigt under den kommande försvarsbeslutsperioden.

2.9.3 Krigsförbandens styrande roll

Huvuduppgift för Försvarsmakten i fredstid är att utveckla och vidmakthålla krigsförband med erforderlig beredskap. Under ganska krigsförbandens styrande roll kommit till uttryck i lång tid har produktionsprocessen slogans typen Allt för krigsförgenom av Krigsförbandet i utan att, hävdas det, bandet, centrum m

38 Reformen

föranleda några påtagliga förändringar i lednings- och produktionsorganisationen Med försvarsmaktens verksamhetsidé VI-90 eftersträvades en ledningsorganisation där produktionen på regional nivå leds av taktiska chefer i denna roll kallas regional produktionsledare, som RPL, och på lokal nivå krigsförbandschefer, lokala produkav tionsledare, LPL. Detta har förverkligasts med vissa undantag. I VI-9O ingår även att lednings-, lydnads- och ansvarsförhållande i princip skall lika i fred, kris och krig, även detta princip vara en som förverkligats med vissa undantag. I LEMO:s målbild ingår ungefär mål i VI-9O samma som genom att det viktigaste effektmålet för LEMO-refonnen kan anses vara "den styrande krigsorganisationen". Detta huvudmål överensstäm-

mer med lokalförsörjningsförordningens syfte i det avseendet

att varje myndigheten själv får "besluta sin lokalförsörjning", om egen dock med vissa begränsningar, bl.a. lokalbehovet tillgodoses att genom hyres- och arrendeavtal.

Reformen 39

2.10 Några fakta om läget efter reformen

2.10.1 Genomförda förändringar

I samband med LEMO-refonnen förändrades den dåvarande

Fortifikationsförvaltningen FortF på ett genomgripande sätt. De

viktigaste förändringarna var följande: FORTV bildades, med delar personalen från FortF, som - av statens ägareföreträdare inom området försvarsfastigheter, som består fastigheter givits utfonnning som betingats av av som en Försvarsmaktens FM och de övriga liyresgästemas FMV, FRA, FOA, Pliktverkets, Kustbevakningens mfl. särskilda behov. Av FortF:s 666 anställda fick 178 anställning vid FORTV och - 250 vid Confortia AB medan 238 personer sades upp. Den 30 juni 1995 185 anställda vid FORTV, vilket - var personer under 1996 minskats till 146 personår. FortF:s projekteringsresurser och byggadministration överfördes -

till bolagsfonn Confortia AB, dotterbolag till det statliga fastig-

l1etsförvaltningsföretaget Vasakronan. Fram till januari 1996 har FORTV köpt konsulttjänster motsva- rande 215 personår från Confortia AB cza 160. varav De avstyckningsbara bostadsfastighetema fördes in i det konkurrensutsatta statliga Kasernen Fastighets AB. FortF:s fortifikatoriska forskning överfördes till Försvarets - Forskningsanstalt, FOA. FortF:s huvudmannaskap i fred för Byggnads- och reparations- beredskapen, BRB, överfördes till Försvarsmakten.

40 Reformen

2.10.2 Organisation och styming

I bilaga 4 beskriver FORTV den organisationen. Fortifikationsnya verkets uppgift statlig ägarföreträdare är att vara och därvid ha ekonomiskt, juridiskt och teknisk förvaltningsansvar för försvarsfastigheter, utöva byggherrefunktionen samt för projektansvara ledning. Fortifikationsverket är avgiftsfmansierat, dvs myndighet en med s.k. 1000-kronorsanslag. Avgifterna, hyrorna, är självkostnadsbaserade. FORTV:s grundorganisation är anpassad för att förvalta försvarsfastigheteri fred samt förbereda produktion under kris m.m. och krig. En uppgift för FORTV är att stödja Försvarsmakten och andra försvarsmyndigheter under den period då krigsdugligheten skall höjas. Under sådan period behöver förstärkas. en resurserna Detta har förberetts beredskapsavtal mellan FORTV och genom Confortia. FORTVzs grundorganisation arbetar nästan uteslutande med Försvarsmaktens specifika krigsförbandsuppgifter även under nonnala fredsförhållanden, nämligen försvarsfastigheter stöd för produktion krigsförband, - som av försvarsfastigheter direkt funktionsstöd och skydd för - som krigsförbandcn befästniitgar m.m.. Förhållandet mellan FORTV och Försvarsmakten framgår av förordningar, instruktioner, regleringsbrev samt det ramavtal som träffats mellan myndighetema. Enligt dessa handlingar svarar Försvarsmakten för lokalförsörjning och är den dominerande brukaren av försvarsfastigheter andelen framgår inte årsav redovisningen. Försvarsmaktens tillgång till fastigheterna regleras i upplåtelseavtal mellan myndighetema. FORTV för ansvarar förvaltningen i sin helhet. I ramavtalet regleras för och ansvar

Reformen 41

genomförande av drift och underhåll. FORTV har utarbetat underlag för resultatmått och indikatorer för verksamheten och i regleringsbrevet för 1995/96 sägs att verket skall använda dessa i huvudsak enligt den inriktning som verket redovisat i sitt förslag. Försvarsmakten önskar att de använda måtten inte får större krav detaljering än de andra mått som Försvarsmakten arbetar med i sin planering och redovisning. Ett antal riksdags- och regeringsbeslut fattades i samband med utredandet omstruktureringen den statliga fastighetsförav av valtningen vilka är styrande för MAL. Därutöver finns två förordningar; förordning 1993:527 om förvaltning av statliga fastigheter, och förordning 1993:528 statliga myndigmm om heters lokalförsörjning. Fastighetsförvaltningsförordningen gäller särskilt de myndigheter, bl a FORTV, som har till uppgift att förvalta statliga fastigheter. Förordningen reglerar befogenheter, förvaltningsuppdrag, investeringar, upplåtelse, förvaltning och avyttring. Den andra förordningen, lokalförsörjningsförordningen, definierar myndigheternas ansvar när det gäller sin egen lokalförsörjning, vilket alltså ska hållas isär från förvaltningsuppgiften. Regeringens styrning, utöver ovan nämnda beslut och förordningar, får sökas i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev. FM styrs regeringen i programtenner, dvs regeringen av inriktar FM:s kämverksamhet. Försörjningen av mark, anläggningar och lokaler nämns då inte explicit per program såvida det inte rör sig större investeringar i krigsorganisationen. I FM regleringsom brev 1995/96 framgår dock av verksamhetsmålen för program 13 och 14 att kostnaderna för förrådsdrift och för mark, anläggningar och lokaler skall reduceras och att tillgångar längre som

42 Reformen

erfordras för krigs- gnmdorganisationen skall avvecklas. resp Dessutom framgår att investeringar i befästningar m m som överstiger 20 Mkr skall beslutas regeringen. FM har även givits av

ett beställningsbemyndigande för investeringar i befästningar.

I regleringsbrevet 1995/96 för FORTV är de övergripande målen lika med förordningen 1994:643 med instruktion för FORTV. Där framgår att FORTV skall förvalta ändamålsfastigheter så att:

god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås

ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas på konkurrenskraftiga villkor fastigheternas värden långsiktigt tas till - vara.

Det framgår också att FORTV verksamheter skall delas in i verksamhetsgrenama anskaffning, förvaltning, avyttring och övrig verksamhet. För och verksamhetsgrenama är verksamvar en av hetsmål angivna:

Anskaffningen av fastigheter skall bedrivas med så effektivt

resursutnyttjande som möjligt. Verksamheten skall genomföras så att kravet från dem som nyttjar fastigheterna på användbarhet och ekonomi kan tillgodoses. Förvaltningen skall genomföras så att nyttjarnas önskemål kan tillgodoses samtidigt som fastigheternas värden tillvaratas. Detta skall ske till så låga kostnader möjligt. som Vid avyttring fastigheter skall hög ersättning och god av ajfärsmåssighet eftersträvas. Denna verksamhet skall prioriteras.

Övrig verksamhet får endast bedrivas i sådan omfattning att

en

den inte inkräktar på Fortifikationsverkets huvuduppgift.

Reformen 43

l övrigt framgår av regleringsbrevet de ekonomiska krav staten ställer FORTV i fonn av avkastningsränta och krav på inleverans till statsbudgeten. Det framgår också att FORTV får disponera de överskott och skall finansiera de underskott som uppkommer vid försäljning av försvarsfastigheter. Vidare står att vid avyttring större objekt kan regeringen komma att utfärda av föreskrifter för dispositionen överskott eller finansieringen av av underskott. Regeringen beslutar vidare investeringar överom stigande 20 Mkr, vilket även framgår av regleringsbrevet till Försvarsmakten.

2.10.3 Försvarsfastighetsbeståndet

Försvarsfastighetemas totala bestånd är invärderat till drygt 12 miljarder kronor och omfattar 2 550 registerfastigheter med en ca total area om ca 400 000 ha. Beståndet innehåller bl.a.

Byggnader: antal 17 500, area 6.8 miljoner kvm, varav enligt uppgift från FORTV 2.8-2.9 miljoner kvm i "kapitalstarka" byggnader, dvs kaserner, utbildnings-

lokaler, kontor exklusive huvudsakligen vann- och kallför-

111.111. råd. Anläggningar: - 2 300 tunga befästningar, 20 000 truppbefästningar, 52 flygfält.

Övningsfält:

-

44 Reformen

antal 54 närövningsfält, antal 80 fristående övnings- och skjutfäl area 180 000 ha.

2.10.4 Kostnader

1994/95 fördelade sig de totala kostnaderna för försvarsfastigheter

inklusive såväl Fortifikationsverkets S011 F örsvarsm aktens

kostnader följande sätt:

Tabell Fördelningen av de totala försvarsfastighetskostnaderna 1994/95

Källa: Fortiñkationsverketsårsredovisning1994/95.Uppgifterna om drift och löpande underhållhar lämnats av FM, och innehållerFhks totala fastighetskostnader,dvs inte bara av FORTV förvaltade fastigheter.

En kommentar till tabellen är att drift och löpande underhåll även inkluderar lokalvård, inklusive den del kostnaderna belöper av som sig på andra fastighetsägare. Dessutom tillkommer svårigheter att skilja ut kostnader för fastighetemas uppvännning från m.m.

Reformen 45

kostnader för verksamhet, t.ex. laddning, svetsarbeten. annan Genomfört underhåll under 1994/95 fördelar sig på följande sätt:

Tabell Underhåll av försvarsfastigheter, genomfört FORTV ah av Försvarsmakten. Kostnad 1994/95, miljoner kr

Befäst- Loka- Mark Sumningar/ ler ma flygfält Kapital- 110 l 237 148 1 495 kostnad Planerat 100 119 33 253 underh. Drift o. 311 474 252 1 038 löpande underh. FORTV 35 53 28 l 17 adm. o. skatter Totalt 557 l 883 462 2 902

Källa: Handbrev 1996-05-15 från FORTV

Uppgifterna i ovanstående tabell bygger i viss utsträckning uppgifter son1 lämnats från Försvarsmakten till FORTV. En stor del av dessa uppgifter var inte fördelade på mark, lokaler, befästningar,

46 Reformen

utan denna fördelning har gjorts av FORTV med hjälp samma av nyckel med vars hjälp FORTV slår ut sin adininistrationskostnad på de olika objekttypema, nämligen: Tabell. FORTV:s fördelningsnycklar i procent

Fastighets- Befästn/ Lokaler Mark Summa typ flygfält 1994/95 30.0 45.7 24.3 100 1997 24 50 26 100 Källa: Handbrev 1996-05-15 samt muntlig infonnation från FORTV Ovanstående kan jämföras med den fördelningsnyckel som Försvarsmakten använt de senaste åren:

Tabell. Försvarsmaktens fördelningsxiyckel i procent

Fastighets- Befästn/ Lokaler Mark Summa typ flygfält 25 70 5 100 Källa: PM 1996-05-14 från Försvarsmakten

Reformen 47

Försvarsmaktens kostnader för drift och underhåll till FORTVfastigheter beräknas för 1997 fördela sig på följande sätt, med användande ovanstående fördelningsnyckel. av

Tabell. Kostnadsfördelningen 1997 enligt Försvarsmakten, miljoner kr.

H Anläggn. Lokaler Mark Summa

FORTV 40 61 33 134 adm Drift och 230 660 40 930 uh FM Period. 96 156 23 275 underh. FORTV Total 366 877 96 1339

Källa: PM 1996-05-14 från Försvarsmakten

Tabellema från FORTV och Försvarsmakten är inte helt jämförbade gäller olika år och kapitaltjänsten är inte inkluderad i ra, Försvarsmaktens siffror. Det framgår ändå när man jämför FORTV och Försvarsmaktens siffror att uppfattningen hur kostnaderna om fördelar sig mellan olika fastighetstyper är markant olika i stort mellan de två myndighetema.

48 Reformen

Försvarsmakten har till utredningen lämnat särskild redovisen ning av sina fastighetskostnader för 1977. Av de totala beräknade fastighetskostnadema 3 955 Mkr är den största posten drift och underhåll, vilket inkluderar även lokalvård. Kostnaden innehåller drift och underhåll även de fastigheter FORTV inte som förvaltar, cirka 420 Mkr. Dessutom tillkommer hyreskostnader till andra fastighetsägare än FORTV på 250 Mkr. Av Försvarsmaktens totalt 3 955 Mkr i fastighetskostnader hänför sig alltså cirka 17 procent till andra fastighetsägare än FORTV. Försvarsmaktens civila fastighetspersonal visas nedan.

Tabell Försvarsmaktens civila drift- och underhållspersonal antal

inom fastighetsområdet, 1994

Hantverkare etc 300

Drifttekniker, fönnän och 612 administration

Lokalvårdare 662

Summa 1574

Källa: PM 1996-05-14 från Försvarsmakten

Dessutom tillkommer cirka 200 den militära personer av personalen, till del sysselsatt med MAL-försörjning. Tillsammans totalt ger cirka 1750-1800 personer i MAL-funktioner i Försvarsmakten.

Reformen 49

Dessa tal måste dock reduceras olika sätt för att uppnå full jämförbarhet med FORV:s kostnadsbild. Endast cirka hälften av den militära MAL-personalen kan sägas arbeta med "nonnala" fastighetsfrågor, medan återstoden tiden går till krigsanknuten av planering Kategorin hantverkare etc liksom den lokalvårdande m.m. personalen är knutna till verksamheten i större utsträckning än driftpersonalen. Det är svårt att utan vidare koppla personalindelningen till avtalets periodiska underhåll, löpande underhåll ovan ram respektive drift inom fastighetsförvaltningen eftersom gränsen n1ot verksamhetsanknutna aktiviteter är oklar. Vidare innefattar gruppen drifttekniker, arbetande fönnän och administratörer i tabellen även fastigheter förvaltas av FORTV. som Ett räkneexempel skulle följande resultat. Reducerar man ge

drifttekniker etc med cirka 1/3 som av FM anses motsvara

gruppen kostnadsandelen för FORTV-förvaltade fastigheter återstår cirka 400. Hos förvaltaren FORTV finns 146 anställda, varav cirka 135 med förvaltningsuppgifter. Tillsammans med cirka hälften personer

den militära MAL-personalen 100 personer skulle antalet

av sysselsatta med "nonnal" drift- och underhåll av försvarspersoner fastigheter motsvara cirka 650 Detta är dock en skattning personer. byggt bristfälligt underlag bl.a. avseende gränsen mellan nonnal fastighetsförvaltning och verksamhetsanpassningar respektive mellan FORTV-fastigheter och övriga fastigheter.

50 Reformen

2.11 Myndigheternas syn på fastighetsrefor-

men

Nedan refereras i korthet den officiella hos Försvarsmakten synen respektive Fortifikationsverket de hittillsvarande effekterna av fastighetsrefonnen.

2.1 1.1 Försvarsmakten

Den senaste Försvarsmaktsplanen Försvarsmakten, 1996-03-04 innehåller allmän utvärdering refonnarbctet hittills: en av "Statsmaktemas beslut förändring inom den sta:liga lokalförom

sörjningen och fastighetsförvaltningen har tillämpats under mindre

än två års tid. Förändringen har mötts med varierarde förståelse från organisationen. Behovet infonuation och uzbildning har av varit och är omfattande- - - För Försvarsmaktens del har förändringen främst inneburit att utveckla styrning och planering lokalförsörjitng samt krav av egen på att utveckla och effektivisera drift och löpande underhåll så att lokalförsörjningen utgör ett effektivt stöd till primärrerksaixiheten och så att drift och löpande underhåll uppfyller fastighetsförvaltarens krav.- - - Sam arbetsfonner med Fortifikationsverket FORT och Statens Fastighetsverk i egenskap statliga ägareförcträdaie och fastigav hetsförvaltare är under kontinuerlig utveckling. Härvidlag måste Försvarsmaktens verksamhet och då framför allt krigorganisatio-

Reformen 51

behov sättas i centrum före allmänt inriktad fastighetsförnens en valtning. - - - Den största fördelen med förändringen framkommit hittills som är den ökade kostnadsmedvetenheten som skapats genom att samtliga kostnader for lokalförsörjningen, främst införandet av kapitalkostnader, synliggjorts där brukaren belastas med den nu fulla kostnaden for sin lokalförsörjning." ÖB Ove Wiktorin kommenterar refomien i FORTV:s tidning, där han talar svårigheten att "eliminera de gråzoner som ännu om finns i arbetsfördelningen" Försvarsfastigheter, 1995. I övrigt nr är den officiella bilden från Försvarsmakten positiv till refomien och till samarbetet med Fortifikationsverket.

2.11.2 FORTV

FORTV:s Fördjupade anslagsframställning 1996-03-01 innehåller bedömningar om refomien: "Statsm aktemas beslut inom lokalförsörjningen och fastighetsförvaltningen medger att betydande rationaliseringar och effektivitetsvinster kan göras hos såväl brukarna hos Fortifikationsverket som förvaltare. Fortifikationsverket har minskat personalen till den som nivå förutsätts i de utredningar som föregick regeringens som

förordning med instruktion för Fortifikationsverket-

- - Hittills erfarenheter visar att tydligt ansvar för lokalförvunna sörjning respektive fastighetsförvaltning samt införande kapitaltav jänstkostnader har ökat medvetenheten hos brukarna de verkliga om kostnaderna för mark, anläggningar och lokaler. Detta har redan kommit till uttryck i lokalförsörjningsplanering och fastighetsförvaltning."

52 Reformen

2.12 Kommentarer

Utgångspunkten för reformen försvarsfastigheter dels den av var nya statliga fastighetspolicyn, dels LEMO-utredningens allmänt ufonnade modell med så hög grad marknadsanpassning av som

möjligt, låneñnansierade investeringar utom befästningar

samt en

fastighetsförvaltning som skulle styras med generella ekonomiska

stymiedel. Därefter vidtog ett antal förändringar grundmodellen, av

bl.a. genom FÖFA-utredningen och efterföljande proposition samt

ramavtalet mellan Försvarsmakten och Fortfikationsverket. Resultatet blev när det gällde den ekonomiska styrningen delvis avvikande från LEMO-utredningens grundmodell. Av beskrivningen förändringsprocessen får intryck av man ett av ett komplicerat utredningsskede delvis skett under hårda som motsättningar, varvid särskilt placeringen driftpersonalen samt av särdragen hos anläggningarna skapat diskussioner och dragkamp. Resultatet har blivit ett foniialiserat och regelinriktat system. Även Försvarsmaktens MAL-koncept har beskrivits, för att visa brukarens interna system för hanteringen fastighetsfrågoma. av Även detta intryck hög grad komplexitet beroende ger av av på Försvarsmaktens beslutsnivåer och traditionella uppdelning på försvarsgrenar. De officiella dokumenten visar att myndigheterna nu accepterar den uppnådda lösningen. Både FORTV och Försvarsmakten uttalar i den fördjupade anslagsframställningen respektive Försvarsmaktsplanen att det är för tidigt att utvärdera refomien med tanke bl.a. på att den helt och hållet kommer genomföras först från att den ljanuari 1997.

SOU l996:97

3 Intervjuer

I detta kapitel redovisas intervjuer med personal, dvs chefer och handläggare olika nivåer inom Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Ett 15-tal intervjuer har även gjorts vid Försvars- och Finansdepartementen, övriga myndigheter inom den statliga fastighetsförvaltningen samt från den privata sektorn. Material från dessa intervjuerna särredovisas inte utan ingår olika sätt i faktamaterialet i övrigt. Ett 70-tal i Försvarsmakten och FORTV har lämnat personer synpunkter i intervjuer. Syftet har varit att, med hjälp av relativt allmänna frågor, öka utredningens systemförståelse och även få fram värderingar hur refonnen hittills har fungerat, både positivt av och negativt. Fonnerna har växlat, ibland har intervjuerna skett gruppvis i sammanträdesform, ibland individuellt. Det bör observede framförda åsikterna inte nödvändigtvis behöver överensras azt stämma med myndigheternas officiella även huvuddelen av syn om de intervjuade har varit i ehefspositioner. Ibland refereras personer enskilda uttalanden i intervjuer. För exempel personers att genom öka konkretionen i framställningen och även ge möjlighet att beskriva subjektiva upplevelser har det ansetts värdefullt att ge för dessa individuella kommentarer. Eftersom det i utrymme även samtliga fall i ansvarig ställning, olika nivåer, och är personer med god överblick har det bedömts att även enskilda uttalanden har ett bredare intresse.

54 Intervjuer

Även Confortia AB resultat är ett av försvarsfastighetsrefonnen. UTFÖR planerar särskild genomgång en av de bolagiseringar som gjordes i samband med LEMO-refonnen, vilket inkluderar Confortia. Detta företag behandlas alltså inte i detta betänkannämnare de förutom att det omnämns i intervjuer.

1 Brukarperspektivet

Synpunkter från anställda vid högkvarteret

Något tiotal personer i högkvarteret har intervjuats, dels vid MALavdelningen, dels hos de centrala produktionsledama. Det bör understrykas att de framförda synpunktema inte behöver överensstämma med Försvarsmaktens officiella ståndpunkt i olika frågor.

Några av de framförda punkterna

Några av de synpunkter framkommit vid intervjuer FM som HKV med anledning regeringens styrning MAL av av är: man är positiv till kapitalkostnadssystemet, man har svårt att se något värde i att ägandet fastigheterna - av ligger i FORTV, de intervjuade fäster stor vikt vid Försvarsmakten måste ha - att en egen driftorganisation, en målkonflikt framhålls mellan FM och FORTV, -

Intervjuer 55

gränsdragningen mellan låne- och anslagsfinansierade an- läggningar upplevs inte som självklar, det råder oklarheter i vem som får stå för försäljningsförluster, detaljeringsgraden i FORTV:s resultatindikatorer upplevs som -

för hög genom att dessa i sin tur ställer krav detaljerad

redovisning från Försvarsmakten till FORTV.

Positiva uttalanden

En allmän uppfattning inom FM kan sägas vara att man är relativt positiv till kapitalkostnadssystemet som man tror kommer att leda till effektiviseringar sikt. Några anser att införandet av kapitalkostnader är den viktigaste delen i reformen, dvs att systemet är bra och kommer att leda till effektiviseringar. MAL-avdelningen vid högkvarteret menar att man redan blivit bättre ute att utnyttja det befintliga beståndet. FM har överhuvudtaget blivit mer kostnadsmedvetna sedan FM införde att investeringskalkyler skulle göras för alla investeringar inklusive förhymingar. Rollspelet mellan FM och FORTV på regional ochjlokal nivå

bedöms i intervjuerna fungera i stort sett bra. Kontaktema med

FORTV centralt sköts av MAL-avdelningen högkvarteret HKV. De centrala produktionsledarna har i princip ingen kontakt med FORTV. Inledningsvis hade MÅL-avdelningen nästan alla kontakter med FORTV men de förskjuts nu nedåt i organisationen. Kontaktema med FORTV styrs av ram avtalet och detta fungerar tillfredsställande enligt MAL-avdelningen vid högkvarteret. Inom vissa områden skrivs ytterligare regler. En mindre fråga är att FM anser att de nyckeltal som FORTV enligt regleringsbrevet skall

56 Intertyuer

lämna till regeringen är alltför detaljerade. Detta ställer krav på hög detaljeringsgrad även hos FM, Denna detaljeringsgrad återfinns inte för några andra av FM produktionsresurser.

Attityder till dcn nya modellen

Vissa tjänstemän inom FM är oförstående till modellen valts som att skilja ägandet från brukandet inga fördelar utan - man ser upplever närmast en omfattande byråkrati. För vissa de intervjuav ade tjänstemännen är syftet med uppdelningen oklar och incitamenten att effektivisera är små eftersom de tror att alla kostnader som uppstår hos FORTV återkommer som en buinerang tillbaka till FM. Uppfattningen är istället att FM skulle kunna förvalta sitt bestånd själva. Det skulle bli effektivare och billigare. Avkastningskravet fastigheterna skulle då flyttas över till FM och kapitalkostnadssystemet bibehâllas. Nu går alltför stor del av tiden, menar några intervjuade, till nivådiskussioner med FORTV. Att FORTV skall stärka sina nu regionkontor kan innebära en större risk för dubbelarbete. Refonnen har lett till fler förhandlingar fastighetsförvaltningen har inte men ändrats. Krigsförbanden har inte blivit bättre grund att av ägandet skildes från brukandet. Uppdelningen av uppgiften mellan två verk dock MAL-avdelningen ineffektiv och det anser vara systemet kostar snarare mer än mindre än förut.

Övergångsperioden har varit besvärlig. FORTV:s genomförande

av invärderingen har tagit tid och är fortfarande inte rätt. Det har lett till att FM inte kan föra ut kostnaderna i organisationen förrän 1997. Ute i organisationen är förståelsen för systemet inte så stor.

Intervjuer 57

Det är bara ett administrativt krångel. Dessutom anser man att FM blev underkompenserade i övergången till det nya systemet.

Målkonflikt

Av intervjuerna framgår att att FM och FORTV har man anser olika målsättningar. FM har krigsförbandet i centrum medan FORTV har bevarandet tillgångamas värde som sitt mål. I av FORTV:s regleringsbrev 1995/96 står ingenting krigsförbanden om eller största möjliga försvarsnytta i målsättningarna. Försvarsmaktens uppfattning är att eftersom fastigheterna endast är en stödresurs bland andra så borde FORTV ha målsättning som samma FM. Det aktualiseras ett problem i intervjuerna att FORTV:s som instruktion och regleringsbrev nämner att fastighetemas värde skall tas tillvara. Detta kan förvirrande då det inte anges vilket vara värde Det kan exempelvis vara bokföringsmässigt värde, som avses. marknadsvärde eller bruksvärde. Beroende vilket värde det är skall tas tillvara så borde fastighetsförvaltarens strategi som avspeglas i detta. Regeringen borde, anses det, möjligen klargöra vad som menas. Kundorientering är något annat som FM efterlyser i FORTV agerande. FORTV har många gånger, istället för att se till kundens bästa, tagit på sig rollen regeringens kontrollant. Det är en, som alltför ofta återkommande målkonflikt och inom FM menar man, undrar det verkligen är regeringens intention. De betonar man om ägarrollen, framhålls det, många gånger alltför hårt och verkar ha tagit sig uppgift att kontrollera FM så att man ägnar sig en

58 Intervjuer

rätt saker ur ett regeringsperspektiv. Flera intervjuade är osäkra på vilket mål skall gälla: Är det de överordnade målen för FM som eller gäller speciella mål för fastigheterna, ändå bara är som en stödresurs MAL-avdelningen helst att de mål FORTV har ser som utarbetat utifrån instruktion och regleringsbrev sätter kundservicen i centrum. Några intervjuade undrar den målkonfikt råder mellan om som FM och FORTV medveten strategi från regeringens sida. är en Några intervjuade anser sig inte ha problem med Statens samma Fastighetsverk och Vasakronan de mycket kundorisom anser vara enterade.

Anslags- cllcr låncñnzinsicring

Gränsdragningen mellan låne- och anslagsfinansierade anläggningar tycker man generellt sett i intcrvjuema inte är bra. I vissa intervjuer framförs att minst alla anläggningar enligt den definition som används av INFl-systemct borde anslagsfinansierade. Bl.a. vara anses förråd och Ilottiljflygplatscma böra anslagsñnansieras eftersom de har så nära samband med krigsorganisationen.

Bchovct av cn cgcn lriftorgzinisation

Inom FM styrs driften central produktionsledares CPL genom produktionsuppdrag. Plancrings- och budgctdircktiv utgör underlag för uppdragsförslag för kommande år. Dessa omsätts till CPL

Intervjuer 59

produktionsuppdrag. Driften styrs således inom det ordinarie produktionsledningssystemet. MAL-avdelningen lämnar därvid stöd till CPL. Det ges inga egentliga uppdrag rörande driften utan det är mer av karaktären inriktningar eftersom MAL är en stödresurs. Uppdragen riktade till kämverksamheten såsom vidmaktär mer håll en pansarbrigad. FM:s mål är att, utöver strukturförändringar, reducera förhymingen med 3 procent per år och reducera driftkostnader med 3 procent år. Det pågår ett omfattande arbete med att utveckla per driftkompetens genom metodutveckling och även utveckling av lokalförsörjningsplaneringen. I intervjuerna inom högkvarteret framhöll flera att det är viktigt att Försvarsmakten har en egen driftorganisation. Huvudskälet tycks att det skulle krångligt och dyrare att låta någon utomvara vara stående sköta den. Försvarsmaktens skäl till att driften skall utföras inom Försvarsmakten är sammanfattningsvis vill att man

kaderorganisera dvs använda personal i sina krigsbefattningar

varvid driftpersonalen ingår i sin kader, genomföra integrerad fastighetsdrift, dvs sköta alla typer av fastigheter med personal i den utsträckning det är lämpsamma ligt, i övrigt genomföra integrerad verksamhet där driftpersonal ibland får andra uppgifter än fastighetsdrift, personalen möjlighet att känna närhet till lokal arbetsgivare - ge och med alla dessa insatser uppnå en totalt effektiv verksamhet inom Försvarsmakten. För att driva anläggningar krävs en särskild kompetens och det ställs höga krav på säkerhet, dvs kunskap larm och dylikt. En om anläggning är nonnalt sett inte bemannad. Driftpersonal gör

60 Intervjuer

ronderingar ca två gånger per år. Hela driftpersonalen skall vara krigsplacerad. Detta infördes eftersom hela FM skall vara kaderorganiserat. Krigsorganisationen är således styrande för driftorganisationen. Driftpersonal behövs för att sköta anläggningarna i kris och krig men också i depåverksamheten; i kris ökar utbildningsnivån och etablissementen används. Även i krig måste etablissementen användas det blir långvarigt. om Det är viktigt med ett entydigt arbetsgivaransvar anser de intervjuade. För all annan stödproduktion har FM arbetsgivaransvar och det vore olyckligt om FM blev av med detta för driftorganisationen. Fastighetsförvaltningen utreddes mycket inom FM noga 1988-90. Då infördes ett system som medgav att vissa drifttjänster köptes externt och att driftorganisationema minskade. Så som organisationen ser ut idag är det den billigaste och effektivaste lösningen. Det kommer man dock att rullande över. Bl så är se a kompetensen inte alltid den rätta. Eftersom FM har avvecklat personal i stor omfattning de senaste åren så betyder det att det är de äldre som är kvar och de har inte alltid aktuella kunskaper. Den tekniska sidan måste utvecklas. Försök med större samordning mellan hantverkare, driftpersonal och lokalvårdspersonal har gjorts inom FM. Problem har tidigare funnits vid gränsdragningen mellan drift och löpande underhåll som FM skall sköta och planerat underhåll som är ett ägaransvar. Detta har man nu löst.

Anskaffning

På frågan om anskaffningsprocessen totalt sett blivit kostnadseffek-

Intervjuer 61

tivare tveksam MAL-avdelningen. Beslutsunderlagen är är man bättre och kalkylema är om själva byggkostnoggrannare, men nadema har minskat är tveksamt. Förr styrdes anskaffningar genom uppdrag till FortF. Nu styr FM avtalsskrivandet. Ett preliminärt upplåtelseavtal tecknas genom när FM utarbetat behovsunderlag för att FORTV skall kunna börja projektera. Det slutliga upplåtelseavtalet tecknas innan byggstart för då kan FM inte längre avbryta processen. Inom FM är denna process något omständlig eftersom i princip alla preliminära och slutliga avtal skall godkännas av HKV. l stort har processen inom FM egentligen inte förändrats i förhållande till hur det såg ut innan refonnen utan arbetar på ungefär sätt som man gjorde man samma mot FortF. Processen är dock under utveckling. Det kommenteras att FORTV tycker att FM går för långt när de tar fram behovsunderlag för en anskaffning. Behovsunderlaget sträcker sig ibland i projekteringsskedet som FORTV anser vara deras uppgift. De intervjuade är medvetna om problematiken och håller med om att vissa gått för långt när de i stort sett har projekterat klart de också att man inte kan dra någon men menar

idiotgräns mellan behovsunderlag och projekteringsskedet. I vissa

fall behövs lite mera kött på benen innan beslut kan fattas. Det finns risk för visst dubbelarbete.

Avyttring

Flera intervjuade vill ha klarhet i vad som händer vid avyttring: Vem skall få vinsterna respektive skall stå för förlusterna vem

62 Intervjuer

Detta är viktigt att veta nu när FM står inför stora omstruktureringar inför det kommande försvarsbeslutet. FORTV:s regleringsbrev är kryptiskt på den punkten. FM behöver veta detta för att kunna göra rätt avvägningar. Några intervjuade anser att FORTV inte har tillräckligt många som sysslar med avyttring. FM förutsätter att det förbättras när FORTV omorganiseras. En idé som framförs är att avyttringen kunde göras i bolagsfonn, då vissa risker måste tas för att kunna avyttra ett etablissement. Dessa risker kan en myndighet inte ta. Annars skall ansvaret för avyttring ligga entydigt FORTV och inte på någon avvecklingsgrupp är fallet. Kommentar: som nu Enligt regeringsbeslut 1993-03-18, dvs före bildandet av FORTV, "bör Statens lokalförsörjningsverk biträda Fortiñkations-förvaltningen" i avyttringsarbetct av vissa etablissement som resultat av 1992 års försvarsbeslut.

Uppdragsstjrrning

Vad som skall ingå i hyran har också varit ett problem. FM och FORTV är nu överens om att allt som tillhör ägarrollen ingår i hyran medan övrigt skall FM uppdrag för. Det kan uppdrag ge vara inom t ex områdena miljö, fortifikatoriska utvecklingsprojekt och beredskapsplanläggning. Dock skall så lite uppdrag möjligt som läggas på FORTV. Om det finns andra konsulter skall dessa utnyttjas menar de intervjuade. Det har blivit för krångligt att anlita FORTV. Andra olösta problem är bl a att dra gränsen mellan fast och lös egendom, d vad tillhör FORTV respektive FM. v s som MAL-avdelningen känner stark oro för vad som händer när

Intervjuer 63

bestâllningsåtagandet är slut, därför att nu upphandlas inget i konkurrens och är rädd att Confortia inte skall klara konkurman Då försvinner den tekniska fortifikatoriska kompetensen rensen. finns där, uppskattningsvis något eller några tiotal personer. son1 MAL-avdelningen vill att på något sätt säkerställer att man kompetensen bibehålls FM inte planerar bygga några även om att avancerade anläggningar inom den nännaste tiden. Det behövs kompetens för att projektera, sköta byggadministrationen samt driva anläggningar inför och i ett återtagningsskede.

3.1.2 och lokala användare inom För-

Regionala

svarsmakten

Metodik

Med syftet att kartlägga hur Försvarsmaktens MAL-koncept, införande kapitalkostnad, FORTV ägareföreträdare etc av som ny påverkat verksamheten har förband fem platser besökts, från norr till söder: Fo 63 och Uhreg N i Boden, -

I 5/Fo 22 i Östersund,

- F 16 i Uppsala, - MKS i Karlskrona och - P 7/ Fo ll i Ystad/Revinge. - Synpunkter har vid dessa besök inhämtats, huvudsakligen i från ett 40-tal De målgrupper intervjuats grupp, personer. som representerar något olika intresseområden och utgörs av:

64 Intervjuer

1 Försvarsområdcsbefälhavare Fobef, chefen för Marinkommando Syd C MKS, flottiljchcf, chef med MAL-försörjxiingsansvar C MFA, kallas i fortsättningen för MAL-försörjningschcfen. 2 Fördelningschef C Förd, chef för undcrhållsregemente C Uhreg, brigadchef C Brig, divisionschef, ytattackflottiljchef, bataljonschef. - 3 Chef för MAL-enhet tex. ett Fortkompani, chef för intendentur-och fastighetsenhet, MAL-förvaltare, driftchef. 4

Depåchef DepåC

chef för materielenhet C ME. -

Grupp l representerar i huvudsak chefer med territoriellt

ansvar som i regel också är MAL-försörjningschefer och i de flesta fall dessutom lokala produktionsledare. Grupp 2 är krigsförbandschefer. C Förd är dessutom regional produktionsledare medan C Brig är lokala produktionsledare. C Uhreg skiljer sig från de övriga att också MALgenom vara försörjningschefer inom eget verksamhetsområde.

Intervjuer 65

Grupp 3 omfattar olika befattningshavare inom MAL-funktiolokalt. Befattningshavama i den är också, under MALnen gruppen försörjningschefen, "intcrnhyrcsxrärdar" och svarar för såväl planerings-som förandeverksamheten inom MAL-funktionen. genom Grupp 4 materiel- och fömödenhetsförsörjningen. representerar C Depå kan ha för såväl MAL- som materielfunktionen ansvar medan C ME är renodlat inriktad mot materielförsörjningen. En tenninologisk fråga: När texten nedan refererar till "förband"

samtliga ovannämnda enheter, såväl "intemhyresvärdar"

avses fortkompanier o.dyl. slutkunder i fonn krigsförband. som av Försvarsmaktens intemrevision REV genomförde våren 1995 revision MAL-verksamheten vid MKV, F 15, Lv 3 och I av 5/F022. UTFÖR har fått del REV:s revisionsrapport som har av gjort djupgående och detaljrik kartläggning när det gäller en mer MAL-systemet än vad UTFÖR haft möjlighet att göra. Trots något olika uppläggning är det lätt att känna igen en uttalanden vid UTFÖR:s intervjuer med de iakttagelser som

refereras i REV-rapporten, tex. det finns medvetenhet att kostnaderna måste minskas, att en att det på sina håll finns brister i kunskapen om MAL-systemet och det är långsiktig att etablera MAL-processen bl.a. - att en process

för utveckla dialogen mellan förvaltare och nyttjare. En

att svårighet med REV-rapporten är att FORTV:s och Försvarsmaktens begrepp kan skilja sig. Det är svårt att om exempelvis begreppet se förvaltare FORTV eller Försvarsmaktens egna intemförvaltaavser re.

66 Intervjuer

Förutsättningar

De flesta intervjuade vid de besökta förbanden är väl medvetna om innebörden i förändringarna medan utvärderingen effekter i av verksamheten är mer osäkra eftersom regler och rutiner inte nya anses etablerade och anpassade fullt ut. Detta gäller fördelningen

hyresgästerna de totala kostnaderna som fullt ut genomförs

av först den l januari 1997 samt förändringar i rollspelet inom FORTV och i relationerna mellan FORTV och Försvarsmaktens förband. Vid samtliga besökta förband finns positiv strävan och vilja en att genomföra förändringarna. Förbanden visar också olika exempel på att förändringarna har skapat förutsättningar att öka rationaliteten i verksamheten. Man vanligen att det varit till fördel för anser kostnadsmedvetandet och effektiviteten att fastighetskostnadema synliggjorts. Men huvuddelen det framförs i intervjuerna av som berör de delar där förändringarna inte motsvarat de förväntningar

man haft ute förbanden. Vid frågan om vilka förbättringar man

anser kan göras för att göra MAL-verksamheten effektivare, handlar svaren vanligen om att tycker att gränsen har dragits fel man mellan de anläggningar direktavskrivs renodlade

som mer

befästningar och de låneñnansieras, Lex. flottiljflygplatser, som ubåtsdockor och ammunitionsförråd, vilket ha lett till anses en onödig byråkratisk hantering med betalningar för sådant som egentligen behövs i krigsorganisationen. Redovisningen förbandsbcsöken kommer att till stor del av återspegla de områden förbanden vill förändra för att uppnå som högre effekt i verksamheten.

Intervjuer 67

Förändringar i förbandsnivån

Det hävdas i några intervjuer inte bör använda begrepp att man "MAL-reform" eller "LEMO-refonn" eftersom varken som MAL-konceptet eller LEMO är någon refonn i ordets egentliga mening. Den mest påtagliga förändringen anses i allmänhet vara att kostnaderna för utnyttjande MAL-resurser har tydliggjorts, vilket av alltså har skett i två etapper, dels den interna kostnadsgenom redovisningen, dels de kapitaltjänst-, underhålls- och genom administrationskostnader FORTV redovisar och för vidare till som Försvarsmakten. Förändringen skulle ramneutral, dvs de höjda kostnaderna vara för fastigheterna skulle inte minska utrymmet för verksamannan het. Än så länge har inte den ramkompensation som Försvarsmakten erhållits fördelats till de lokala nyttjama inför 1997 varför viss finns hos dem över att inte fullt ut få del av kompensaen oro tionen. Dessutom hävdar några intervjuade att refonnen inte varit

ramneutral. Som kommentar till dessa uttalanden kan nämnas att

frågan diskuterades i SOU 1995:13 Kommittén med uppdrag att av analysera ekonomiska osäkerhet för Försvarsmakten, de s.k. svarta hålen. Ramneutraliteten skulle innebära att försvarsanslaget skulle öka lika mycket den synliggjorda kapitalkostnaden och minska som lika mycket de investeringskostnader istället skulle som som nu finansieras lånevägen. Kommittén kom fram till att fastighetsreformen varit budgetmässigt neutral vart fall om den verkliga investeringsvolyinen kommer att motsvara den planerade." Men eftersom försvaret minskat sina investeringar i förhållande till försvarsbeslutet, så blev avdraget i fastighetsrefonnen för investeringskostnader större än det faktiska byggandet. Detta kan kommen-

68 Intervjuer

teras med att avsikten att göra refonnen ramneutral. Disvar kussionen tycks egentligen gälla denna typ kompensation om av skall ges med ett fixt värde eller i förhållande till faktiska investeringar. Bägge metoderna har nackdelar, fixt avdrag men ett är enklare och klarare att hantera stymingssynpunkt. Att på ur synen fastighetsrefonnen präglas diskussioner kring ramkompensation av är f.ö. vad man kan vänta sig mot bakgrund Försvarsmaktens av traditionella intresse för priskompensation. LEMO-refomien och de fastighetsriktlinjema har skapat nya en

ny rollfördelning. Ägarföreträdaren, FORTV, står för kapitalförvalt-

ning och tillhandahållande av MAL medan Försvarsmakten står för pengarna och hyresgästema, Försvarsmaktens förband, står för drift och löpande underhåll samt underlag för långsiktig underhållsplan. Rollema som hyresvärd/hyresgäst har, hävdas det i intervjuerna, i förbandsnivån blivit otydligare och litet komplicerade med mer LEMO-förändringen. I övrigt arbetar vid förbanden i huvudsak man som tidigare: MAL-resurser utnyttjas i stora drag tidigare. - som Planering av drift och underhåll genomförs ungefär tidigare. - som Drift och underhåll MAL-resurser utförs tidigare vid - av som förbanden och med förbandens egna resurser. Organisation och bemanning i MAL-organisationen i - är stora drag densamma tidigare. Vid några förband som uppges att MAL-organisationen har utökats. De mest påtagliga förändringama är förutom de begreppen nya MAL, MAL-ansvar mm : ett ökat kostnadsmedvetande hos de chefer utnyttjar - som MAL-resurser, ett ökat engagemang från produktionsledningen i nyttjande- -

Intervjuer 69

planeringen och ökad strävan att begränsa nyttjandet av MAL-resurser. - en En samstämmig uppfattning bland de intervjuade är att det mest påtagliga och positiva med förändringama är ett ökat kostnadsmedvetande hos cheferna olika nivåer. Det finns också många kritiska synpunkter avseende främst hur tillämpningen förändringarna utvecklats. I nedanstående av redovisning under olika rubriker, ett antal synpunkter som tas upp, i olika former berörts vid alla eller ett flertal de besökta av förbanden.

Styrning av MAL

Flera de driftchefer intervjuats hävdar att driften med av som modem och reglerteknik mycket väl skulle kunna samordnas styrbetydligt större geografiska områden, t landskap eller län. över ex Men det kräver att driftresursema fördelas ett annat sätt än som det är fördelat. nu Flera befattningshavare inom MAL-enhetema hävdar att drift och underhåll för ägaren än för hyresgästen. En är mer ett ansvar cheferna pekar vad han upplever bakvänd ordning, av som en nämligen att hyresgästen utarbetar den långsiktiga underhållsplanen

hyresvärden och dessutom kostnadsfritt. Detta ändras nu

innebärande FORTV över planarbetet medan underlaget att tar utförs FM enligt ramavtalet. av Bland driftansvariga chefer har flera hävdat att driftfunktionen med fördel skulle kunna hanteras organisation utanför av en Försvarsmakten, FORTV eller ett fristående företag. En del av av

70 Interiyuer

de MAL-försörjningschefer intervjuats har inte uttryckt stöd som för denna typ lösning utan förordar av egna resurser men ett betydligt mindre antal MAL-försörjningschefer för att åstadkomma

ökad geografisk samordning resursutnyttjandet. Arbete med

av denna inriktning genomförs Högkvarteret. nu av Andra MAL-försörjningschefer hävdar att MAL-ansvaret skall bibehållas att driften kan köpas från MALsom nu men ett annat område eller från fristående företag. Det har framförts i intervjuerna att detta problem inte kan lösas lokal nivå utan är ett stymingsproblem i den centrala ledningsnivån. För närvarande styrs MAL-verksamheten i fyra ordervägar/program vilket inte kan påverkas i den lokala nivån. Det har ansetts enklare styrningen om mot MAL-försörjningschefema gjordes i samordnad orderväg. en

Krigsförbandschcfcrnas inflytande i MAL-frågor

Samtliga intervjuade krigsförbandschefer sig ha ett ytterst anser marginellt inflytande i MAL-verksamheten. De deltar i nyttjandeplaneringen inflytandet begränsat till antingen men anses att utnyttja lokaler mot full hyra eller att avstå från lokaler. Några krigsförbandschefer hävdar att möjligheterna att påverka, främst i närtid, är sämre än i den gamla organisationen före MAL- och nu LEMO-förändringama när FortF arbetade uppdrag de av militära myndighetema. Det anses att besluten ligger längre bort HKV och FORTV nu än tidigare då Fobef och MB kunde ta beslut i större utsträckning än nu. Inom MÅL-verksamheten har någon nämnvärd delegering till krigsförbandschefema inte kunnat spåras vid de besökta

Intervjuer 71

förbanden. Krigsförbandschefema har också framfört att det är svårt att förstå hur kostnaderna skall kunna minskas när är helt man hänvisad till FORTV ha klar monopolställning. Det som anses en skulle, enligt krigsförbandschefema, lättare att uppnå högre vara effekt till lägre kostnad förhyming kunde göras i konkurrens. om Ett allmänt irritationsmoment är vad kallas MAL-verksamsom hetens "gräddfil" när det gäller besparingsmål. Besparingsmålen oftast i procent den totala budgeten där MAL-kostnadema anges av ingår. Men när besparingen skall genomföras betraktas, säger man, MAL-kostnaden fast kostnad inte får påverkas vilket gör som som att hela besparingen får bäras de övriga delarna förbandsproav av

duktionen. Som kommentar till detta kan observera att den delen

MAL-kostnaden är hyra till FORTV är fast kostnad tills av som en uppsägningstiden gått ut, dvs det är eller O-lösning, inen nebärande att det svårt alt kort sikt påverka kostnaderna anses i en rådande förhyrning. Den intemliyresmodell utvecklats inom Försvarsmakten som alltför tungarbetad. Kontrakt eller liknande handlingar anses vara upplevs onödig byråkrati i den interna hanteringen och borde som kunna ersättas med i samråd upprättad förteckning över nyttjat en MAL-bestånd. Möjligheterna att avställa/axrveckla MAL-objekt är enligt krigsförbandscheferna begränsade att de flesta MAL-objekt genom de utnyttjar inte är avskiljbara vilket försvårar alternativ som en användning i sin tur leder till att de är svåra att avyttra. För de som objekt kan avställas uppsägningstiden l år och som anses om med tiden i budgetprocessen omkring 2 år alldeles för lång. För det inte är avskiljbart betalar Försvarsmakten alla kostnader. som

72 Intervjuer

Det finns då, anses det, inga ekonomiska incitament för FORTV att arbeta snabbt med avveckling sådana MAL-objekt även av om Försvarsmakten inte har någon kritik rör FORTVzs faktiska som hantering. För avskiljbara fastigheter sägs betalar som upp Försvarsmakten ingen hyra efter uppsägningstidens slut. Där har istället FORTV ett eventuellt incitament att göra fönnånlig en

avyttring genom att användningen FORTV:s överskott dvs

av mellanskillnaden mellan försäljningsintäkter och bokfört värde, med

avdrag för kostnader avgörs regeringen. Kommentar: I

av regleringsbrevet till FORTV för 1995/96 står: "Fortifikationsverket får disponera de överskott och skall finansiera de underskott som uppkommer vid försäljning försvarsfastigheter. Vid avyttring av av större objekt kan regeringen komma att utfärda föreskrifter för dispositionen av överskott eller finansieringen underskott." av

MAL-försörjningschcfcrnas och MAL-cnhctcrnas roll

MAL-försörjningschefcn har ungefär tidigare samma ansvar som vad drift och löpande underhåll. MAL-planeringen har avser ungefär samma karaktär den tidigare generalplaneringen. som Skillnadema är att MAL-försörjningschefen har rollen som intemhyresvärd gentemot nyttjama MAL-resurser och rollen av som hyresgäst gentemot FORTV och är dessutom ansvarig för att underlag för det planerade underhållet överlämnas till FORTV. Ansvar och roll generellt klart definierade för de anses vara olika typerna av MAL-ansvar är: som Typ A Internförvaltare, drift och specialistkompetens Typ B Intemförvaltare och drift

Intervjuer 73

Typ C Intemförvaltare Samtliga MAL-försörjningschefer vid de besökta förbanden sig ha bra relationer till krigsförbandschefer och andra anser intemhyresgäster. De flesta sig också ha bra relationer till anser FORTV regionala kontor även FORTV roll som ägarföreträdare om ifrågasätts. Relationema till Confortias regionala kontor genomgående anses bra. Confortia anpassat till kundens behov och vara anses vara mer lättare att samarbeta med än FORTV ha "egna intressen" som anses att bevaka i samarbetet. Flera MAL-försörjningschefer, främst i de stora gamisonema, att fördelningen MAL-förvaltningsansvaret liksom anser av styrningen MAL försvårar ett ökat samutnyttjande av MAL-av De MAL-försörjningschefer samtidigt är förresursema. som svarsområdesbefälhavare att MAL-försörjningsansvaret bör anser knytas till det territoriella ansvaret vilket skulle minska antalet ansvariga. Men det har också framhållits att MAL-förvaltningen skulle kunna länsvis indelning i varje fall när det gäller ges en drift- och underhållsansvar Det finns också MAL-försörjningschefer typ C som köper av drift och underhåll typ A och B ändå anser det nödvändigt av men att ha eget MAL-försörjningsansvar för att lättare kunna åstadkomhögre rationalitet i MAL-nyttjandet inom sitt verksamhetsområma de. Åsikterna skiljer sig cheferna emellan. Ett ökat geografiskt samutityttjande drift- och underhållsresurser förefaller dock vara av uppfattning. en gemensam Den ökade centrala styrningen, främst inom armén och marinen, på flera håll besvärande. Inom driften styrs dimensioneanses vara ringen pcrsonalramar som innebär att av resursema genom

74 Intervjuer

förbanden upplever är för små i förhållande till de att resurserna uppgifter som skall lösas. Alla beslut MAL-anskaffning tas på om central nivå. De centralt tilldelas förbanden för resurser som avveckling anses inte stå i proportion till behoven. Som exempel har anförts avvecklingen truppbefästningar med nuvarande av som resursnivå vid en del förband kommer att ta än 10 år. Det mer innebär i vissa fall att förbanden tvingas förnya uppsägningsbara arrendeavtal för befästningar som är avvecklingsobjekt.

Gränsdragningen mellan anslags- och lånefmansierade an-

läggningar anses i allmänhet tydlig men har de flesta ifrågasatts. av Vid alla besökta förband har framförts att ammunitionsförråden borde tillhöra de anslagsfinansierade objekten. Vid några förband har man hävdat att även drivmcdclsanläggningar och mobiliseringsförråd borde anslagsfinansierade. Som motiv att dessa vara anges förråd är en del krigsförbandet ungefär sätt av samma som befästningar är det. De flesta anläggningar för ammunition bemannas i kris och krig krigsförband löser sina krigsuppav som gifter i anläggningarna. Många förråd, särskilt i Norrland, är belägna i områden bebyggelse och verksamhet och har utan annan dänned inget altemativt användningsområde vilket gör dem svåra att avyttra. Inom flygvapnet att llottiljllylgbaser i krig är anser man som huvudbas eller sidobas med anslutna anläggningar borde vara anslagsfmansierade. Detsamma gäller bem annade luftförsvarscentraler och radarstationer. Vid de största förbanden är cheferna för MAL-enhetema yrkesofñcerare i nivå 3 dvs har genomgått högre utbildning vid

Militärhögskolan dvs överstelöjtnant eller major med högre kurs.

Men det råder brist fortifikationsutbildade yrkesofficerare i den

Intervjuer 75

nivån. Chefema för de stora MAL-enhetema anses behöva den utbildning och det stabskunnande som nivå 3 representerar främst för att klara stabsarbetet och samverkan med krigsförbandschefer och högkvarteret. Därför har de flesta besökta förband bemannats med nivå 3 även om befattningshavama inte har fortifikationsutbildning. Vid samtliga förband finns fackmässig förvaltningskompetens de fortiñkationsutbildade yrkesofficerama i nivå genom

4 major med lägre kurs och

Inom flygvapnet är chefen för Intendentur- och fastighetsenheten

officer nivå 3 medan chefen för MAL-avdelningen är fortfikation-

sutbildad officer nivå MAL-enhetema vid de besökta förbanden har relativt genomarbetade MAL-planer med förhållandevis många avvecklingsobjekt.

Man har kunnat redovisa att mediakostnadema el 111.111. kunnat

sänkas genom att nyttjamas kostnadsmedvetande höjts. Däremot avvecklingsprocessen alltför långsam att ytterst få av anses genom objekten i avvecklingsplanema har fysiskt avvecklats. För att stimulera nyttjama att avställa objekt har vissa MALförsörjningschefer tagit över kostnaderna för tomhyror från nyttjama. I vissa fall har högkvarteret gjort på samma sätt för att stimulera en minskning av MAL-beståndet.

Relationer till FORTV

Attitydema hos de intervjuade varierar från avstår från att man kommentarer till är kritiska eller mycket kritiska. Det bör att man betonas att detta är grannlaga frågor med tanke det starka ömsesidiga beroendet mellan myndighetema. Det finns nyansskill-

76 Intervjuer

nadema mellan reaktionerna från de intervjuade kategoriema. När det gäller FORTV regionala kontor flera cheferna anser av för förbandens MAL-enheter har bra relationer främst att man genom att man där möter tidigare kollegor och känner varandra väl. Bland krigsförbandschefema har många ifrågasatt FORTV roll och sätt FORTV i allt för hög grad framhålla sin att agera. anses roll som ägarföreträdare och ha relativt litet intresse att uppträda av som stödfunktion till förbandsproduktionen vilket naturligtvis ligger i krigsforbandschefemas intresse. Många anser att FORTV har tydligt markerad monopolställen ning relativt de till verket hänvisade förbanden. Situationen anses inte bli bättre av att verket dessutom är myndighet direkt underställd försvarsdepartementet och i den rollen kan diktera villkor inom MAL-området. I flera fall upplever man vid förbanden att underhållsåtgärder är mer inriktade mot att bibehålla ett högt kapitalvärde än att tillgodose krigsförbandschefemas behov för produktionen nödvänav digt underhåll. FORTV upplevs centralstyrt vilket försvåra ett som anses annars bra samarbete med de regionala kontoren. Det skulle lättare, vara sägs det, att samarbeta generaldirektören för FORTV visade om mer förtroende för och litade på sina regionala chefer. mer FORTV ha ungefär kompetens redan finns vid anses samma som förbanden och därför inte tillföra särskilt mycket utan anses snarare utgöra en omväg i MAL-verksamheten. Den utökning de av regionala kontoren aviserats del förbandschefema som oroar en av som anser att man därigenom bygger ökad dubbelkompetens upp en med ökade nyttjandekostnader följd. som

Intervjuer 77

MAL-konccptct som stödfunktion

Som stödfunktion har MAL-konceptet med intemhyror haft ovanligt stort genomslag som berört många befattningshavare och chefer. Det anses också ha medfört ganska mycket merarbete vid förbanden. Flera av de intervjuade cheferna anser att MAL-frågoma fått alltför stor uppmärksamhet och tagit från de primära resurser uppgifterna som trots allt är att producera krigsförband. Det har också hävdats att MAL-konceptet är mycket dyr metod att skapa en ett ökat kostnadsmedvetande hos cheferna. Ett kostnadsmedvetande som i mycket liten utsträckning kan omsättas i en ökning av produktiviteten i verksamheten.

ADB-stöd

Vid flera förband har man pekat behovet datorstöd i MAL-av verksamheten. Möjligheterna att använda INFI är begränsade. I samband med omstruktureringen 1994 och FORTV nya roll avvecklades styr- och ulvccklingsgmppen för system INFI som fanns vid FortF. Systemet har överförts till Försvarsmakten. nu Vid förbanden utvecklas därför olika lokala PC-lösningar av blandad karaktär som används i MÅL-verksamheten. Samtidigt uttrycker man oro för kommunikations- och anpassningssvårigheter om och när FORTV och/eller Försvarsmakten utvecklar datastöd för gemensamt nyttjande.

78 Intervjuer

3.2 Förvaltarperspektivet.

från anställda vid FORTV

Synpunkter

Nedanstående redogörelse bygger dels skriftliga svar från ledande företrädare för FORTV, dels muntliga intervjuer med ett 15-tal befattningshavare. Dessa är ett antal chefer vid huvud-

kontoret, huvuddelen fastighetschefema cheferna vid regionkon-

av

toren samt förvaltare vid ett av regionkontoren

3.2.1 Refonnens effekt

En viktig effekt av reformen hittills anses enligt intervjuer vara att försvaret har gått ifrån upphandling årsentreprenader av driftav och underhållstjänster, som var en vanlig fonn tidigare. Manjämför med situationen före l juli 1994 när de militära myndigheterna

själva hade förvaltaransvaret och ut uppdrag på FortF som då

var en mer renodlad uppdragsmyndighet än idag och andra. Försvaret har haft företag som "gått som barn i huset" som någon uttryckte det. Vidare har upphandlingens storlek ökat t.ex. mätt i antalet berörda objekt byggnader och bedrivs även i övrigt på ett mer effektivt sätt. Någon intervjuad nämner att planeringen kunde bedrivas ännu effektivare om man redan nu våren 1996 fick veta vilka ramar som skulle gälla för 1997. Exempel effekten av

större projekt är att om avveckling av truppbefästningar värn etc

kan göras i projekt av 50 i jämförelse med 2 i taget, blir den upphandlade kostnaden per befästning 60 procent lägre.

Intervjuer 79

En effekt är att underhållsplaneringen enligt intervjuannan nu, i större utsträckning än tidigare bygger systematisk beer, siktning. En intervjuad går så långt att han att FORTV menar övertog ett obesiktigat bestånd. Däremot de intervjuade att fastigheterna genomsnittligt menar inte i särskilt dåligt skick. "Vi övertog ett friskt bestånd", sett var intervjuad. Standarden hygglig även inte säger en var om man hängt med tekniskt, säger Någon pekar att undantaget en annan. möjligen fastigheterna i de förband som skulle läggas ned, var någon nämner gamla skräpiga läger. Flera svarar att annan beståndet ojämnt, dvs vissa delar i mycket gott skick, andra var var delar i sämre. Exempel hög standard är flygplatserna eftersom inte ville riskera skador flygplanen. Det finns vissa man försvarsområden hade extremt välskötta fastigheter, medan som andra dåligt organiserade med osystematisk fastighetsvar en förvaltning. När det gäller befästningar är intrycket att FORTVzs Övertagande inte inneburit någon förändring underhållsnivån. Underhållet hade varit budgetregulator, det gjordes stora ad hocinsatser i slutet året. "Budgetårseffekten var betydande, externt av det nästintill dödsstraff på att överskrida budgeten och internt var det självmord att Lmdcrskrida", säger en intervjuad. Det ledde var till dåliga affärer, trots hopplösa tidplaner pressade man fram upphandlingar. Nu försöker bedriva mer långsiktig planering. man Det finns också intervjuade låg på för låga som menar att man underhållsnivåer. Detta ännu inte börjat utslag i fastighetemas ge kvalitet att trenden var nedåtgående. Någon menar att men arbetsmiljökraven tidigare den mest styrande faktorn bakom var underhållet. Någon framhåller att FORTV gör som underhåll nu vad de militära myndigheterna tidigare betraktade som drift och

80 Interiyuer

betalade med driftpengar. En annan effekt är att antalet uppsagda lokaler har ökat. Försvarsmakten har börjat bli kostnaden. Denna effekt varse fördröjdes, hävdas det, att högkvarteret ända fram till l januari av

1997 inte fördelat hyreskostnaden vilket kan kommenteras med att

Försvarsmakten i sin tur menar att underlaget från FORTV inte

möjliggjorde tidigare fördelning. Överhuvudtaget menar någon att

refonnen egentligen inte riktades mot underhållet utan mot "överytorna och lokalutnyttjandet och inte gjorde sig att man av med det gamla". En effekt av frånvaro av kapitaltjänstkostnader fönnodligen var att man överinvesterade, även den minskning i om man nu ser investeringar är svår att enbart hänföra till reformen utan framförallt styrs nedskarningshoten. Av de tidigare nyproduktionsav och ombyggnadssatsningar dominerade nyproduktionen, medan det nu är ombyggnaden som dominerar.

3.2.2 Incitamenten och kostnadspressen

En fråga UTFÖR ställt till de intervjuade vilka incitament som är FORTV och Försvarsmakten har för kostnader, dvs hur att pressa systemet är uppbyggt i detta avseende. Incitamenten är inte glasklara, säger någon. Statsmakterna har inte givit några incitament, bortsett från avvecklingsverksamoss heten, säger Beträffande kostnadspressen i övrigt en annan. hänvisas till ämbetsmannarollen och den professionella stoltheten. "Vi känner för Försvarsmaktens har ett ämansvar pengar, betsansvar. Vi är inte ett bolag". Man vill visa sig kompetent och

Intervjuer 81

sköta sitt jobb bra så att det erkänns andra. lncitamentet sitter i av ryggraden. Det enda ekonomiska incitamentet av betydelse som nämnts finns i avvecklingsverksamheten, innebärande att användningen av överskott avgörs av regeringen. Alla myndigheter har kostnadspress, även FORTV har fått tre procents besparingsbeting på förvaltningskostnaden. Även Försvarsmakten har starka kostnadsineitament att avveckla. Nu avvecklas även markområden vilket tidigare var ovanligt. Däremot upplever FORTV att Försvarsmakten också tycks ha hinder avvecklingen, vill t.ex. inte avskilja fastigheter på mot man det sätt FORTV önskar, vill styra den fortsatta ansom man vändningen Ett annat hinder har att göra med Försvarsmaktens etc. många nivåer; även krigsförbandschefen inte behöver fastigom heten kan hans överordnade göra andra bedömningar. Den kostnadspress Försvarsmakten utövar FORTV ser som olika ut på olika områden: Administrationskostnaden,f.n. 134 mkr, är föremål för noggrann bevakning från Försvarsmaktens sida och skall enligt direktiv från regeringen minska med 3 procent. underhållet består Försvarsmaktens påverkan i att omfattningen ifrågasätts. Kapitaltjänstkostnaden är matematisk konsekvens av - en anskaffningskostnaden. När det slutligen gäller uppdragskostnader 12-14 miljoner kronor 94/95 det att Försvarsmakten blivit mer försiktig i att anses

lägga uppdrag. Parentetiskt kan dragkampen mellan myndig-

ut heterna illustreras yttrande till FÖFA från Försvarsmakten av ett 1993-10-25 med anledning dimensioneringen av FORTV: "De av

82 Intervjuer

fem tjänsterna skall finansieras uppdrag från FM skall som genom enligt FM uppfattning innefattas i den medgivna på 130-35 ramen personår. Det skall åter påpekas att FM inte köpa särskilt stöd avser från FORTV". Kostnadspressen utövas i underhållet även på det sättet att FORTV:s bedömning den nödvändiga totalramen inte accepteras av på den regionala nivån ovanför chefen för MAL-försörjningsansvar, som tilldelar ramarna. En intervjuad illustrerar vad han vill beskriva fomierna för som kostnadspressen med ett exempel. FORTV och Försvarsmakten hade tecknat ett preliminärt upplåtelscavtal ombyggnad ett en av förråd. Vid anbudsgivningen kom ingen offertgivare under den angivna kostnadsgränsen. Några funktionerna av skars bort, t.ex. en motorvännare, och ombyggnaden kunde genomföras inom den bestämda kostnadsgränsen. När nyttjaren, dvs Försvarsmakten, fick klart för sig att ombyggnaden inte skulle inkluderas motorvännaren gjorde man denna installation hand. Dänned, den egen menar intervjuade, saknar kostnadspressen mening. Huvudincitamentet är Försvarsmaktens benägenhet att ha kvar eller bygga nytt, vilket den synliga kapitaltjänstkostnaden. styrs av För FORTV har valt ett system innebar så gott total man som som

kostnadsgenomskinlighct. Försvarsmakten skall direkt kunna följa

kostnaderna för olika ändamål och objekt, vill inte riskera att man FORTV bygger fonder med överskottsmcdel inte klart kan upp som hänföras till objekten byggnaderna. Detta minskar möjligheterna att skapa ett ekonomiskt rörelseutrymme för fastighetsförvaltaren, som i ett sådant system inte kan arbeta med omfördelningar mellan olika ändamål i syfte att nå ekonomiska besparingar helheten. En av de intervjuade påpekar att även FORTV är ägareföreträom

Intervjuer 83

dare har systemet behållit kostnadsstymingsfilosofi som om samma FORTV uppdragsmottagande stödmyndighet till Försvarsvar en makten. Det finns dock vissa rörelseutrymmen. Ramavtalet stadgar: "Ersättning för lånefinansierat underhåll erläggs enligt betalnings-

plan och beräknas objektsvis utifrån genomförandet"paragraf 5.

Ett de intervjuade att Ramavtalets formulering par av menar medger mindre bundenhet vid de konkreta objekten än man en hittills tillämpat och att mycket väl inom Ram avtalets ram kan man arbeta med utjämnade hyror. F.n. följer FORTV:s underhållskostnader projektens kostnader i detalj vilket innebär att hyran för ett objekt kan variera kraftigt mellan två hyresperioder.

Övriga

3.2.3 de huvudfunktio-

synpunkter på tre

nerna

Underhåll och drift

Enligt ramavtalet genomför Försvarsmakten driften. FORTV är beredd att genomföra driften Försvarsmakten önskar det. De om skäl FORTV anför för detta är att drift och underhåll till vissa som delar är kommunicerande kärl, dvs en väl genomförd drift, även om den är kostnadskrävande, kan minska behovet underhåll, liksom av även tvärtom. Försvarsmakten hade före l juli 1994 för såväl drift som ansvar

underhåll. Ramavtalet med FORTV mars 1994 stadgade att

Försvarsmakten planerar, genomför och finansierar drift och

löpande underhåll. FORTV däremot för planering i

ansvarar

84 Intervjuer

samråd med Försvarsmakten "planerat underhåll" samt för av genomförandet detta. "Vid genomförandet skall Försvarsmaktens av verkställighetsresurser möjligt utnyttjas" paragraf 7 i avtalet. om Försvarsmakten har efter den 1 juli 1994 haft för än resurser mer

enbart lokalförsörjningsplanering som lokalförsörjningens

är en av

huvudaktiviteter enligt förordningen och drift i enlighet med

ramavtalet. Detta är, enligt intervjuer med FORTV, bakgrunden till diskussionerna mellan myndigheterna vad är drift respektiom som ve planerat underhåll. Det pågår ett arbete inom FORTV att utfonna regler för nu Försvarsmaktens genomförande driften. Detta FORTV av ser som skapandet förutsättningar för ett kvalitativt genomförande av av driften och för rationaliseringar och reduceringar driftskostnader. av Enligt andra intervjuer är denna typ regelstyming dålig av en ersättning för den samordning drift och underhåll borde av som kunna erhållas förvaltaren har full kontroll över både drift och om underhåll. FORTV upprättar plan för och genomför planerat underhåll av försvarsfastigheter, dvs verket har under det första året övertagit Försvarsmaktens underlag för denna underhållsplanering. FORTV genomför underhållet i samverkan med Försvarsmakten, medan Försvarsmaktens roll är att betala kostnaden enligt fastställd betalningsplan. Vid särskild underhållsberedning mellan en Fortifikationsverkets huvudkontor och fastighetschefer å sidan ena och företrädare för Försvarsmakten å andra sidan, träffas överenskommelser den närmaste tidens planerade underhållsverksamom het. Fortifikationsverket utgår i dessa överläggningar från lagar och förordningar och från målet hur fastighetens värdebeständighet om skall säkerställas. Försvarsmaktens utgångspunkt är behov och

Intervjuer 85

önskemål föranledda krigsförbandets krav eller rationalitet i av förbandsproduktionen. Efter budgetdialoger inom Försvarsmakten sker ny underhållsberedning. Därefter träffar FORTVzs förvaltningskontor slutlig

överenskommelse med respektive MAL-försörjningsansvarig inom

Försvarsmakten. Enligt synpunkter från FORTV görs ibland olika bedömningar FORTV och Försvarsmakten, varvid Försvarsmakten vill satsa av mindre på underhållet än FORTV. Försvarsmakten vill avvakta med underhållet eftersom det höjer hyran. Denna tendens är särskilt

uppenbar, FORTV, i de fall Försvarsmakten vill reducera menar underhållet inför avveckling lokal. FORTV strävar dock i av en sådana lägen hålla fast vid högre Linderhållsnivå. att en Försvarsmakten har mål att reducera driftkostnadema satt som med 3 procent årligen, grundat utredning inom Försvarsen 1995-03-15. FORTV önskar bistå Försvarsmakten i makten arbetet på uppnå detta mål och att generellt förutsättningar att ge för minskade driftkostnader. Enligt FORTV har särskilda projekt, utveckling metoder för kontroll och åtgärder i VA-system, t.ex. av elsäkerhet givit påtagliga resultat. Försvarsmaktens förståelse m.m. för FORTV:s och planer har, det, ökat när det gäller ansvar anses underhållsplaneringen. När det gäller mark företrädare för FORTV att FORTV anser bör "fördjupa" sina kunskaper underhåll av mark för att kunna om Försvarsmakten goda förutsättningar för övningsverksamhet. ge Genomförandet skogsbruk hade vid 1996 års ingång ännu av inte samordnats med Försvarsmakten. Därefter har ett samråd mellan myndighetema genomförts ett antal preciseringar av om förvaltningens villkor tjänstemeddelande 1996-03-19 från

se

86 Intervjuer

FORTV skall gälla från den l juli som 1996 och vad gäller de ekonomiska rutinerna börja tillämpas den januari senast l 1997. Däremot har någon ändring inte skett i själva ramavtalet, t.ex. av ett mycket konkret stadgande i 5.4.2. Jakt och fiske: Jakt och fiske är förbehållet personal enligt FM bestämmande.

Nyanskaffning

Inför nyanskaffning anläggningar betonas från FORTV:s av sida att det är särskilt väsentligt att erfarenheter från befintligt bestånd tas till Här kan vissa andra värderingar till skillnad vara. från lokaler bli aktuella. Även anläggningar om i hög grad styrs av krigsorganisationens behov finns det antal valsituationer har ett som en fastighetsteknisk karaktär och i vilka teknisk expertis utanför krigsorganisationen kan fylla funktion. Det kan en t.ex. gälla särskilda krav för tillträdesskydd, driftsäkerhet, driftinstruktioner, reservdelar, försörjningsinedia Påverkbart val m.m. är t.ex. av uppvännningssystem. Även erfarenhet från underhållsverksamheten är värdefull inför nyanskaffning anläggningar. av Motsvarande kan föras inför nyanskaffning mark. resonemang av Erfarenheter från konsekvenser Försvarsmaktens mekanisering av och förändrade sätt att genomföra övningar vid dagens övningsoch skjutfält måste, enligt FORTV, tydliggöras. Erfarenhet från

tillståndsprövning anses ha stor betydelse vid nyanskaffning.

Intervjuer 87

Avyttring

Enligt företrädare för FORTV anser man sig ha svårigheter att påverka Försvarsmakten till uppföljning av drift den enskilda fastigheten, till nackdel för avyttringsverksamheten. FORTV har en strävan att fördjupa kunskap och förutsättningar för underhåll av infrastruktur inte minst för att få underlag för avyttring. Mellan 1992 och 1995 har dock mängd 50-årsarrenden gått en ut vilket satt fart på avyttringen.

3.2.4 Synpunkter på rollspelet

Myndigheternas officiella inställning är att rollspelet mellan FORTV och Försvarsmakten fungerar allt bättre men att det fortfarande finns brister. De enskilda intervjuema lyfter fram ett antal brister, även flertalet intervjuade också menar att det om fungerar bra. Två linjer fram skymtar i på rollspelet. Den ena kategorin synen intervjuade talar att "vi löser problemen praktiskt", den andra om talar FORTV:s principer måste förvaltning mer om som genomsyra och rollspel även lokal nivå. Även de pragmatiskt inriktade har kritik mot rollspelet. Det finns ännu brister i hur följer de fastlagda fonnerna, t.ex. att man Försvarsmakten inte tillräcklig stringent uppsägning eller att gör en gör beställningar fastän det korrekta är att "amnåla behov av man förändrad upplåtelse". Kravet på strikta fonner bör dock inte upplevas byråkratism, menar en intervjuad, utan handlar mer som

88 Intervjuer

om ordning och reda. Ett fel i rollspelet är tydligen att Försvarsmakten ibland kommer med ett alldeles för preciserat underlag. Detta framkommer i ett par intervjuer. Man har redan gjort anskaffningskalkyler, ritningar m.m. vilket låser FORTV:s planering och förslag och ibland kan leda till dubbel kostnad genom att även FORTV utarbetar liknande underlag på Försvarsmaktens bekostnad. Ett genomgående inslag i intervjuerna är att man tycker att rollspelet har förbättrats. En av de mer principiellt resonerande av de intervjuade menade att stömingama i rollspelet beror att Försvarsmakten vill se sig själv som förvaltare. Det är inte så konstigt, menar han, eftersom det handlar om arbetstillfällen. Man kan inte begära att Försvarsmaktens personal själva ska säga att de inte behövs. Slutsatsen är given: FORTV måste då vara tydliga om rollema och att man bytt kavaj från uppdragstagare till förvaltare. Men det är inte lätt. "Vi är fortfarande, efter 20 månader, inte färdiga med grunddokumenten som definierar beståndet, dess ytor etc." Regionema definierar rollfördelningen olika, menar han. Vissa accepterar att en större del av underhållet görs av Försvarsmakten själv, andra är mer strikta. Man kan avläsa detta i FORTVzs redovisade underhållskostnad per förband. Den svårighet som består i att man inte är överens om grundförutsåttningarita i arbetsfördelningen sliter förvaltama, som ibland har svårt att hålla den principiella arbetsfördelningen klar. "Det är påfrestande att behöva samma principer varje upprepa gång träffas". man

Intervjuer 89

3.2.5 Finns det målkonflikt mellan FM och

en FORTV

Även frågan eventuella målkonflikter är tydligen komplicerad. om Här finns hela skalan av påståenden alltifrån uttalanden om spänningar och misstro till fömckande av varje målkonflikt. En mellanfonn är att man talar om att det finns målkonflikter som inte tillåts komma till ytan eller att statsmakterna inte ser någon målkonflikt. Det påpekas även att Försvarsmakten faktiskt utgår från målkonflikt i den senaste Försvarsmaktsplanen, där FM en att framförallt krigsorganisationen måste sättas "före en menar allmänt inriktad fastighetsförvaltning". En intervjuad vid FORTV säger: "Jag känner mig nännast kränkt över den detaljkontroll Försvarsmakten utsätter mig för. Jag har lång yrkeserfarenhet och är lika lojal med FM:s mål som mina statstjänstemannakollegor på den andra sidan. Jag drabbas av misstroendet, trorjag vill sko FM pengar. Det ärju tvärtom man vi har försett FM med professionell organisation som vill - en arbeta för statsförvaltningens bästa på längre sikt." Man kan, kommentar till intervjuema, konstatera att som en Försvarsmakten och FORTV har olika mål Försvarsmaktens är huvudsakligen orienterad mot att bygga och vidmakthålla en upp effektiv krigsorganisation medan FORTV:s huvudmål enligt instruktionen är att för försvarsändamål tillhandahålla "ändamålsenliga" fastigheter samt att långsiktigt ta till vara fastighetemas värden. Frågan det föreligger konflikt mellan dessa mål kan om en diskuteras. Vad gäller ändamålsenligheten föreligger ingen målkonflikt, så länge parterna tolkar ändamålsenligheten samma

90 Intervjuer SOU 1 996297

sätt. Man kan då diskutera begreppet "värde" framförallt gäller om

ekonomiskt värde dvs att till att försvarsfastighetema vid

se avveckling kan ge statsförvaltningen god försäljningsintäkt eller en om det framförallt gäller värdet fungerande funktion. I den av en senare punkten är det svårt att hitta någon målkonflikt med Försvarsmakten, förutsatt att denna också tänker långsiktigt. Det är alltså svårt att förneka att det kan finnas anledning till målkonflikter i vissa situationer, vilket också några de intervjuade av medger. Men frågan målkonflikt handlar, intervjuerna att döma, om av inte bara vad står i statsmakternas styrdokument, instrukom som tioner etc, utan om hur de tolkas de berörda parterna. En del av av målkonflikten handlar vilken har FORTV:s roll. om syn man Försvarsmakten vill gärna, enligt några intervjuer, på FORTV se som en stödverksamhct för sitt huvudsyfte, medan den statliga fastighetspolitiken innebär att definierat förvaltar- och man en ägarföreträdarroll FORTV. Fonnellt sett behöver inte skillnaden mellan att stödmyndighet respektive att ägarföreträdare vara en vara vara så stor eftersom båda rollerna finansieras med Försvarsmaktens

och de andra hyresgästernas anslag, men några av intervjuerna

tyder på att de psykologiska konsekvenserna roll- och målbeav skrivningama kan viktiga. Det handlar dessutom tydlig vara om en rollförändring eftersom FortF, nämnts, de sista åren styrdes i som fonn av uppdrag från Försvarsmakten. Konflikten skärps ett av faktum som antyds i den senaste Försvarsmaktsplanen med fomiuleringen: "Förändringen har mötts med varierande förståelse från organisationen".

Intervjuer 91

3.2.6 Hur förbättras förutsättningarna för

en

effektiv fastighetsförvaltning bäst

De intervjuade FORTV-anställda liksom de intervjuade i Försvars-

makten ombads bedöma vad skulle vara den viktigaste

som åtgärden för att öka fastighetsfönraltningens effektivitet. Flertalet intervjuade i FORTV att den viktigaste beanser

gränsningen är att FORTV inte kan styra driftresursema det ska

betonas att detta varken är FM:s eller FORTV:s officiella ståndpunkt. "Vi kan kontrollera inte styra", som någon uttrycker men det. De intervjuade sig få belägg för ståndpunkten genom att anser de att Försvarsmaktens försök att rationalisera sin drift går menar trögt samtidigt någon intervjuad framhåller att det finns en som oerhörd sparpotential i driften. För att ett helhetsgrepp, menar måste kunna hantera både drift- och underhållsresursema. man, m an Det framhålls att det finns ett sammanhang mellan drift- och underhållskostnader som gör att åtgärder underhållssidan i bästa fall utslag i driftkostnadema. Det är svårt, menar flera intervjuager de, att bedriva underhåll det inte kan utvärderas i driftkostnaden om vilket i sin tur kräver kan följa driftkostnaden nära och i att man

detalj. Gränserna mellan drift och underhåll och mellan löpande

och planerat underhåll är konstlade gränser, menar flera av de intervjuade, dvs all fastighetsförvaltning utgår egentligen från driften. Ett exempel konstigheter i gränsen mellan löpande och periodiskt underhåll som nämnts är att målning av alla fönster fasad kan betraktas som ett typiskt periodiskt underhåll, medan en målning alla utom ett kan definieras som löpande underhåll. av Gränsen har dragits tvärs igenom det yttre underhållet vilket skapar

92 Intervjuer

gränsdragningsproblem och dänned också osäkerhet kostom nadsansvaret. De intervjuade framför driften det stora problemet som som anser inte nödvändigtvis att FORTV bör arbetsgivare för vara driftpersonalen. Dessa kan ligga där det visar sig lämpligast med hänsyn till de lokala förhållandena, menar man. Ett par av de intervjuade, som inte nämnde driften, pekar på dimensioneringen FORTV den stora begränsningen. "Jag av som begriper inte hur Gunnar Nordbeck LEMO-utredaren tänkte. Vi är i grunden feldimensionerade". Ett de intervjuade nämner, par av ensamt eller i kombination med driftfrågan, att en övergång till ett totalhyreskoncept skulle förbättra förvaltningens handlingsfrihet

som dock skulle minska Försvarsmaktens möjlighet att projektstyra

förvaltningen. Ett näraliggande önskemål skulle vilja ha är att man en given summa pengar eller en nonn per fastighet så att man kunde styra underhållet med nyckeltal. Detta skulle dock inte kunna appliceras befästningar och flygplatser. Man kan som jämförelse hänvisa till från de intervjuade svaren

inom Försvannakten på en liknande fråga som redovisats i

ovan

avsnitt 3.1.2 under rubriken "Förutsättningar", där det visade sig

att dessa framförallt framhöll hanteringsproblemen i samband med den gränsdragning gjorts mellan direktavskrivna och lånefinansom sierade anläggningar. Både Försvarsmaktens och FORTV:s intervjuade pekar alltså gränsdragningsfrågor de viktigaste effektivitetsproblemen. som

Intervjuer 93

3.3 Avslutande kommentarer

Enligt flera intervjuade, i såväl FM som FORTV, syns redan nu positiva effekter det ökade kostnadsmedvetandet som en följd av av förändringarna i fastighetsförvaltningen. Det är svårt att utan vidare isolera effekterna till inrättandet FORTV, till kapitalkostnadsav refonnen eller till det interna MAL-konceptet, eftersom alla förändringarna syftar till ökad kostnadsinedvetenhet. Problem som några FORTV-intervjuade ser är att Försvarsmakten på sina håll fortfarande utför uppgifter som FORTV enligt avtalet skall stå för, t.ex. vissa utredningar, eller inte följer fonnerna i kontakterna med FORTV. Några dem som intervjuats av inom Försvarsmakten irriterar sig vad de uppfattar som byråkratism hos FORTV och att FORTV i sin ägareföreträdarroll ibland glömmer kundserviceaspckten. Rollspelet blir lidande, enligt vissa FORTV-intervjuer, av att delar av Försvarsmakten ännu inte anses fullt ut ha accepterat grundtanken i förändringen, nämligen att den uppdragsstyrda Fortifikationsförvaltningen nu omvandlats till ägareföreträdaren Fortifikationsverket. Flertalet av de intervjuade inom FORTV anger driftpersonalcns placering i Försvarsmakten som ett problem, vilket anses försvåra för FORTV att få ett helhetsgrepp över kostnadsbilden och över effekten insatta underhållsåtgärder. Även FM:s av personal framhåller gränsderagningsproblem, särskilt mellan direktavskrivna och låneñnansierade tillgångar. Intervjuerna med Försvarsmakten bekräftar bilden av att många egentligen ännu inte accepterat ägareföreträdarrefomien, trots Försvarsmaktens officiella accepterande. Dessa personer har svårt

94 Intervjuer

att se hur man kan förena krigsförbandschcfens ansvar för t.ex. anläggningar med FORTV:s förvaltarroll. Man kan dela problemen i tre olika kategorier: Intresseproblem, dvs att Försvarsmakten och FORTV delvis har olika intressen vilket återspeglas i de synpunkter de intervjuade för fram, t.ex. FORTV-intervjuades uppfattning att rationaliseringen av

Försvarsmaktens drift går trögt medan Försvarsmakten själv hävdar

att rationaliseringstakten inte går att mäta i detalj, eller försvarsmaktsanställda som inte kan acceptera FORTV:s ägareföreträdarroll.

Övergångs- och tillämpningsproblem, som har att göra med att

man ännu inte har ett tillräckligt detaljerat beskrivningsunderlag av

fastigheterna, Försvarsmakten inte lärt sig de korrekta fonnerna

att eller att FORTV inte uppträder kundanpassat. Strukturproblemen är egentligen de väsentligaste för UTFÖR:s utvärdering. Exempel strukturproblem är vad som är den bästa placeringen av driflpersonalen samt hur anläggningarna, särskilt befästningama, skall hanteras.

Grunden i strukturproblemet tycks vara att det är två välut-

vecklade styrsystem som möts, vardera med anspråk på att inom sitt område vara helhetsgrepp, nämligen

FORTV:s förvaltningstänkande i enlighet med förvaltningsför-

ordningen och Försvarsmaktens MAL-koncept, i sin tur är anpassat till - som VI-90-tanken på krigsförbandet i centrum. Hade Försvarsmakten nöjt sig med den roll brukaren fått i som lokalförsörjningsförordningen hade anpassningen till FORTV:s förvaltarroll gått ärtfriare. Nu anser båda systemens företrädare, sm åtminstone vid infonnella samtal, att det egna systemet är den givna utgångspunkten och att det är motpartens fasthållande vid sitt

Intervjuer 95 system skapar problem och kostnader. som

1996:97 97 SOU

4 Jämförelser med övrig fastighets-

förvaltning

4.1 för den statliga fastighets- Principerna

förvaltningen

Syftet med lokalförvaltnings- och försörjningsrefomien bland var renodla förvaltarrollen för att uppnå en effektivare annat att fastighets- och fönnögenhetsförvaltning. I 1991/92:44 uttalas prop fastigheterna "måste kunna vårdas så att värdet inte urholkas", att dvs anlägger ett statsekonomiskt synsätt på fastigheterna. man Förordningen förvaltning statliga fastigheter SFS 1993:527 om av det endast är fastighetsförvaltande myndigheter som får anger att förvärva och förvalta fastigheter, kräver att varje fastighet "skall förvaltas ett för staten ekonomiskt effektivt sätt så att tillgångamas värde bibehålls och om

möjligt ökas", lägger fast krav på planer och förteckningar över objekt m.m. och upplåtelse skall ske marknadsmässiga, eller åtminstadgar att stone "skäliga" upplåtelsevillkor Bevarandet värdet framgår även instruktionen för av av Fortifikationsverket skall förvalta fastigheterna ett sätt som som

98 Jämförelser med övrig fastighetsförvaltning

"långsiktigt tar till vara ändamålsfastighetemas värden". En förteckning 1995-01-12 över statens fastighetsförvaltande myndigheter upptar 17 myndigheter samt alla länsstyrelser. Av de övriga är egentligen endast Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket renodlat fastighetsförvaltande myndigheter. Statens fastighetsverk SFV förvaltar bl.a. kulturbyggnader och svenska ambassader i utlandet. Bland de övriga finns kommunikations- eller

affärsverk Vägverket, Banverket etc samt andra myndigheter

som fått fastighetsförvaltningsansvar för del sina ändamålsfastigheter av trots att de inte har fastighetsförvaltning huvuduppgift. som Exempel på sådana är vissa affärsverk, Naturvårdsverket och länsstyrelser. Vidare äger staten fastighetsförvaltande bolag, Vasakronan AB när det gäller generella kontorslokaler, Vasakrim AB och Vasajorden AB för fängelser Statens lantbruksuniversitets fastigheter, resp Kasemen Fastighets AB för statliga bostadsfastigheter och Akademiska Hus AB för statliga universitets- och högskolefastigheter.

4.2 Försvarsanläggningar

FORTV förvaltar tre huvudtyper fastigheter, försvarsanläggav

ningar eller krigsanläggningar, övriga byggnader dvs kaserner

m.m. samt mark. Försvarsanläggningar, huvuddelen är befästningar, är varav en mycket speciñk fonn byggnadsverk är intimt av som sammankopplade med Försvarsmaktens kämverksamltet. De används av

Jämförelser med övrig fastighetsförvaltning 99

krigsorganisationen. Många gånger utgör de skydd för eller en del vapensystem, för vilka Försvarsmakten är ägareföreträdare. De av är också omgärdade med höga sekretesskrav. Anläggningama har i princip inte något värde på marknaden och går oftast inte att sälja. När de avvecklas måste de raseras och marken återställas vilket nonnalt är förenat med stora kostnader, bestrids av FORTV och betalas av FM. som Marken anläggningen står på utgör ingen skillnad mot som mark. Marken har ett värde, åtminstone när anläggningen är annan raserad och marken är återställd i ursprungligt skick. Dock är det ofta mycket kostsamt anläggning. I vissa fall står att rasera en anläggningarna på mark än FORTV:s, t ex på mark ägd av annan Assidomän AB. De är skyddade mot tredje man genom Lag 1992:1461 verkan vissa förbehåll vid överlåtelse av om av fastighet tillhör Principen är att dessa anläggningar som staten 111.111. skall kvarstanna i statlig ägo oavsett som äger marken. Det vem gång varit fast egendom har således blivit lös egendom men som en skall fortfarande det är statlig egendom förvaltas enligt om förvaltningsförordningen, dvs i försvarsfastighetsfallet FORTV. av Även övnings- och skjutfält, dvs skogen, utgör ett gränsdragningsproblem att deras användning är hårt kopplad till genom Försvarsmaktens behov och i stor utsträckning präglas av Försvarsmaktens användning.

100 Jämförelser med övrig fastighetsförvaltning

4.3 Departementstillhörighet

FORTV ligger under Försvarsdepartementets område till skillnad mot övriga statliga fastighetsförvaltande bolag och Statens Fastighetsverk som ligger under Finansdepartementet. LEMO eller propositionstextema inget motiv till varför denna särlösning är ger vald. Skälet att aktualisera departementstillhörigheten i detta betänkande är den starka betoning görs i exempelvis som prop 199l/92:44 av samordning och enhetlighet: "Riktlinjema innebär

att fastighetsförvaltningen inom ett antal departements områden

kommer att samordnas och enhetliga krav på avkastning, ges redovisning m.m. En av flera utgångspunkter är att behov - - inom försvarsdepartementets område skall tillgodoses på motsvarande sätt inom statsförvaltningen i övrigt. " Det skall dock som framhållas att ett tjugotal myndigheter själva förvaltar fastigheter för statens räkning inom olika departement. Affärsverkens fastighetsförvaltning omfattasi refomien. nte av Man kan anta att placeringen FORTV inom Försvarsav departementet beror på traditionens tyngd och på den mycket speciella karaktären framförallt befästningama. Kraven på ökad av enhetlighet och samordning borde likaväl ha kunnat annars movivera en placering under Finansdepartementet, ett departement som man kan förutsätta har specialiserad kompetens för mer styrning och samordning fastighetsförvaltande verksamhet än ett av

fackdepartement. I rapport från RRV statens mark under

en om publicering framhävs behovet av ökad samordning på detta område, vilket ligger till grund för RRV:s förslag att inrätta om en delegation knuten till Finansdepartementet för att förstärka genomslaget av den statliga markförvaltningspolicyn.

Jämförelser med övrigfastighetsförvaltning 101

4.4 Driftorganisation

Redan i proposition l991/92:44 valdes särlösning när det gäller en

försvaret "myndighetema skall lokalbrukare med

genom att vara

bibehållet för den tekniska fastighetsförvaltningen. Detta

ansvar reducerades sedan i proposition 1992/93:37 till: Försvarsmakten bör efter avtal med Fortifikationsverket kunna verkställa den

tekniska fastighetsförvaltningen, dvs drift och löpande underhåll av

byggnader m. FORTV också uttryckligen ansvaret för den m ges tekniska fastighetsförvaltningen. Statsmaktemas beslut innebär särlösning så till vida att en

Försvarsmakten medges avtal med bl.a. F ORTV åtaga

att genom genomföra fastighetsdrift. Det gällande statsmaktsbeslutet sig att innebär det finns för att förändra arbetsfördelningen att ett utrymme önskar det, så nuvarande ordning förändras om parterna t.ex. att efter lämplighetsbedömning fastighetsförvaltaren och i överenav skommelse med hyresgästen organiseras efter förhållandena på platsen.

4.5 Invärderings- och hyresprinciper

Vad gäller invärderings- och hyresprinciper skiljer sig framförallt försvarsanläggningama jämfört med dels övriga fastigheter inom försvaret, dels övriga fastigheter inom staten. Merparten av försvarsanläggningar invärderades inte alls, därför att de enligt bokföringsförordningens mening saknar värde. De belastas således

102 Jämförelser med övrig fastighetsförvaltning

inte heller med kapitalkostnadsdelen i hyressättningen. Vad gäller övriga byggnader inom försvaret så invärderades de till historisk anskaffningskostnad minus ackumulerade avskrivningar, dvs det ett försök till rekonstruktion tillgångsvar av en redovisning så den hade sett ut investeringen hade förts som om

upp på balansräkningen redan vid anskaffningstillfället. Marken

värderades dock till marknadsvärdet 1992 och detta värde togs upp

i balansräkningen.

I övriga statliga fastighetsforvaltande myndigheter och bolag togs fastigheterna till marknadsvärdet, således byggnader. upp även Historiska anskaffningskostnader forskades inte Bolagen och myndigheterna fick således förvärva fastigheterna inledningsvis och ta anskaffningskostnaden på tillgångssidan. Dock blir upp även detta marknadsvärde historiskt i balansräkningen eftersom det inte

ändras om inte stora värdeförändringar sker; då kan eller

upp-

nedskrivningar göras. Problematiken med försvarsanläggningar

fanns inte här. Däremot kan det hända vissa kulturhistoriska att monument i Statens fastighetsverk åsattes värdet noll.

Invärderingsprincipema skiljer sig således inte mycket från

varandra undantaget forsvarsanläggningan Skillnaden olika

är att

anskaffningstidpunkter har antagits. Vad gäller hyresprincipema för

statliga fastighetsförvaltande myndigheter så gäller 12 § i förordning 1993:527 förvaltning statliga fastigheter om av mm som lyder:

En fastighetsförvaltande myndighet får upplåta mark och lokaler till

statliga eller kommunala myndigheter eller till enskilda. Sådana upplåtelser skall ske på marknadsmässiga villkor. Om ersättningen

inte kan fastställas på marknadsmässig grund skall den fastställas

SOU l996:97 Jämförelser med övrig fastighetsförvaltning 103

efter vad kan skäligt. Hänsyn bör därvid tas till sådana

som anses

faktorer fastighetens särskilda karaktär samt dess ekonomiska

som och tekniska livslängd.

FORTV och FM har kommit överens strikt kostnadshyra om en beräknad på bokfört värde objekt. Denna har ansetts inte strida per mot 12 § även den inte helt följer intentionerna. Statens om fastighetsverk säger sig tillämpa mer marknadsmässiga hyror som dock i grunden även de i stor utsträckning är baserade på bokfört värde. Bolagen är i princip fria att komma överens om hyresnivåer. I praktiken så blir hyrorna för ändamålsfastigheter slott, fängelser,

undervisningslokaler m eller mindre kostnadsbaserade ändå.

m n1er De saknar oftast marknad att jämföra med och enda sättet för en hyresvärd och hyresgäst att komma överens rimlig hyresnivå om en är att diskutera kostnaderna. Hyran för ändamålsfastigheter är dock sällan eller aldrig baserad marknad som gäller för generella en lokaler. Skillnaden mot försvarslösningen är dock att man arbetar med totalhyror.

4.6 Lokalförsörjningens grunder

Reglerna för de brukande myndigheterna, hyresgästerna, framgår av förordningen statliga myndigheters lokalförsörjning SFS om 1993:52. Ett de viktigaste kraven i denna förordning är att av myndigheten "skall upprätta och fortlöpande hålla en plan över myndighetens behov av lokaler min. aktuell lokalförsörjningsplan. Planen skall också innehålla förteckning över ingångna hyresen

104 Jämförelser med övrig fastighetsförvaltning

och arrendeavtal med uppgift om upplåten area, löptider och kostnader för avtalen" paragraf 7. Tanken med renodlingen av brukarrollen var att myndigheterna-hyresgästema skulle få sitt helhetsansvar för verksamheten klargjort samt frihet att hyra lokaler på bästa sätt. Brukaren får fritt fördela sina resurser för att uppnå uppsatta mål och resultat. De lokalbrukande myndigheterna skall ansvara for sin lokalplanering. Ett medel för detta är att kostnaderna för fastigheterna blir synliggjorda, såväl för det nedlagda kapitalet som drift och underhåll. Detta avses ge brukaren incitament att rationalisera sitt lokalutnyttjande för att få mer pengar över till övrig verksamhet. Statens lokalförsörjningsverk inrättades i samband med Byggnadsstyrelsens avveckling bland annat med syftet att följa och utvärdera effekterna riktlinjerna för myndigheternas lokalförsörjav ning. Statens lokalförsörjningsverk hari rapport 1995:2 Effektivare en fönnögenhets- och fastighetsförvaltning utvärderat lokal-försörjningsrefomiens effekter för förvaltningen av statens fastigheter. De som jämförts med varandra är Byggnadsstyrelsen före reformen budgetåret 1992/93 samt Vasakronan, Akademiska Hus och Statens Fastighetsverk budgetåret 1993/94. Fortifikationsverket inrättades först l juli 1994 och finns därför inte med i jämförelsen. I en rapport 1995-02-28 från Fortifikationsverket har verket redovisat ett uppdrag från regeringen "att utveckla mätmetoder och resultatmått för verksamhetsgrenen fastighetsförvaltning vad avser prestationer, kostnader och kvalitet". Fortifikationsverket anser att

endast 3 av Lokalförsörjningsverkets 12 jämförelsemått ett av de

ursprungligen 13 måtten onödigt av Lokalförsörjningsanses nu

verket är relevanta för FORTV och föreslår ett eget system med

Jämförelser med övrig fastighetsförvaltning 105

antal resultatindikatorer. Enligt vad UTFÖR inhämtat från ett större Lokalförsörjningsverket där i färd med att vidareutveckla är man sitt system, kanske i riktning mot administrativa mått vilket i mer viss mån skulle underlätta för jämförelser med FORTV. Det är dock intresse att kommentera de mått Lokalförsörjav ningsverket utifrån de bedömningar som FORTV gjort om användbarheten eftersom det belyser de begränsningar i det affärsmässiga rörelseutrymmet FORTV har framförallt ijämförelse som

med SFV Statens Fastighetsverk under Finansdepartementet som

är det mest jämförbara verket inom statsförvaltningen. De annars väsentliga skillnaderna mellan verken är följande: SFV:s tillgångar är marknadsmässigt värderade genom mark- nadssimulering, SFV:s hyra baseras marknadsvärdering även den i om grunden baseras på kostnader, SFV:s överskott får användas till underhåll underskottsfastigav heter inga inleveranser avskrivningsmedel till staten, av

SFV:s hyra är huvudsakligen totalhyra en förhandlingsfråga.

- en För både SFV och FORTV är mått innehåller intäktssidan som i huvudsak ointressanta, vilket gör att skillnaderna mellan de båda verken inte är särskilt stor. Det intressanta är förvaltningskostnadema också i hög grad går att jämföra med marknaden. som

106 Jämförelser med övrig fastighetsförvaltning

4.7 Fastighetsekonomiska jämförelser

Någon statistik som belyser de ekonomiska och effektivitetsmässiga effekterna av fastighetsrefonnen är ännu omöjligt att få fram, bl.a. därför att det saknas användbar statistik förhållandena före om reformen.

Däremot finns det statistik som skulle kunna tjäna som underlag

för jämförelser mellan olika förvaltares ytor och kostnader i dagens läge för att besvara frågan hur effektiv dagens förvaltning Problemet är dock att materialet kräver ytterligare bearbetningar, bl.a. beroende på att Försvarsmakten och Fortifikationsverket, som visats i kapitel uppvisar stora skillnaderi skattningen viktiga av kostnadsposter.

UTFÖR har anlitat extern fastighetsekonomisk konsult Erik

en

Persson, VM FastighetsEkonomer AB, Catellagruppen med uppgift

att försöka jämföra kostnaderna för försvarsfastigheter med andra förvaltare. Härvid har olika justeringar varit nödvändiga. I kapitel 2 ovan har ett räkneexempel redovisats enligt vilket 650 personer vid FORTV och FM arbetar med "normal" fastighetsförvaltning och drift på FORTV-förvaltade fastigheter. En kalkyl utifrån grov bedömningar nonnal arbetsinsats förvaltnings- och driftav av personal anger, enligt konsulten, att denna bemanning, underom laget är riktigt, i stort är jämförbar med personalintensiteten i t.ex. Akademiska Hus. Jämförbarhetsproblemen är dock stora att genom vissa av försvarsfastighetema är så speciella och omfattande, t.ex. befästningar, flygfält, övningsfält, och att vissa delar deras av skötsel utförs speciell personal. Gränsen mellan generell av

fastighetsförvaltning och verksamhetsknutet arbete är svår att dra

vilket särskilt drabbar jämförelser med anläggningarna och marken.

Jäznförelser med övrig fastighetsförvaltning 107

En nämiare analys av detta har gjorts av konsulten genom att försvarsfastigheter delats upp i lokaler, mark respektive befästningar: Av de 6.8 miljoner kvm lokaler ugörs endast cirka 2.8-2.9 miljoner kvm av konventionella lokaler för kontors- och utbildningsändamål, medan återstoden är förråd olika slag, eller av varma kalla. Med hjälp av uppdelning i ett 20-tal kategorier framkommer

att de totala kostnaderna drift och underhåll För försvarsfastig-

heters lokaldel i stort sett överensstämmer med "normala" kostnader på marknaden. När det gäller marken har någon jämförelse med extern förvaltning överhuvudtaget inte kunnat göras att Försvarsgenom maktens och FORTV:s skattningar av totalkostnaden för drift och underhåll skiljer sig drastiskt från varandra. -Befástningsdelen av anläggningarna, dvs tunga befästningar och truppbefästningar, omfattar cirka 1.5 miljoner kvm muntliga uppgifter från Försvarsmakten, som understryker att det är osäker skattning, de en varav tunga befästningar som kräver regelbundna driftinsatser, omfattar uppskattningsvis 0.9-1.2 miljoner kvm. Även på detta osäkra underlag kan man konstatera att de driftkrävande befästningama är mer kostnadsintensiva än någon annan fastighetskategori, t.ex. skolor och administrations-byggnader räknat kvadratmeter. per Detta motiverar särskild analys görs dessa kostnader. att en av

5 Analys och utvärdering

1 Utvärderingsperspektiven

Utvärderingen ansätter först LEMO:s generella mål som utvärderingskriterium. Därefter väljs de speciella perspektiven i sambanden med fastighetsrefomien, nämligen den statliga fastighetsförvaltningsrefonnen med sitt mål att renodla och effektivisera den statliga fastighets- och fömiögenhetsförvaltningen, LEMO:s delbetänkande om försvarsfastigheter varav utgör en del och lokalförsörjningsrefomien som innebär att lokalbrukaren fritt får fördela sina for att uppnå mål och resultat. LEMOresurser reformens perspektiv i övrigt är "den styrande krigsorganisationen", vilket brukaraspekt. är en Slutligen tillämpas ett helhetsperspektiv, ovanför parterna.

5.2 LEMO-perspektivet

LEMO-refonnens fem huvudmål var:

styrande krigsorganisation det ledande målet,

- en

110 Analys och utvärdering

undvika särlösningar, besparingar, uppdragstänkande, resultatorienterad styrning. -

5.2.1 Målet En styrande krigsorganisation

Av LEMO-betänkandet Försvarsmaktens ledning SOU 1991:112 framgår följande grundargument för gjorda gränsdragningar gentemot stödmyndigheter och andra externa leverantörer: "Utredningen vill dock understryka att inom den föreslagna avgränsade försvarsmakten inte bör bedrivas annan verksamhet än sådan som är oundgängligen nödvändig. Försvarsmaktens chef och ledning skall koncentrera sig på att leda det som är väsentligt för krigsförbandens krigsduglighet och beredskap". Dvs det skulle gynna även krigsorganisationens styrande förmåga om vissa funktioner ligger utanför Försvarsmakten. LEMO-refonnen utgick från Försvarsmaktens kämuppgift och relaterade sedan stödfunktionema till denna. De olika stödfunktionema sorterades med avseende på hur nödvändigt det var för Försvarsmakten att ha direkt tillgång till dem. För krigsorganisatiovitala funktioner måste finnas inne i Försvarsmakten eller med nen nära tillgång i myndigheter under Försvarsdepartementet. Andra funktioner kunde finnas i andra myndigheter eller en marknad. Försvarsmakten skulle sedan via uppdrag och på annat liknande sätt styra inriktningen av dessa tjänster. En jämförelse mellan några viktiga stödfunktioner kan göras. När det gäller personalen är det Totalförsvarets pliktverk som med

Analys och utvärdering lll

Försvarsmaktens behovsunderlag grund tillhandahåller som pliktpersonal för utbildning och sedan för krigsplacering som svarar dessa. Däremot övertar Försvarsmakten det fulla ansvaret även av for pliktpersonalen när grundutbildningen väl är avklarad. Avseende materiel är det Försvarets Materielverk som med Försvarsmaktens behovsunderlag grund tillhandahåller som erforderlig materiel. Denna anskaffning sker dock, till skillnad från fastigheterna, Försvarsmaktens uppdrag och med ägareföreträ-

dandet lagt hos Försvarsmakten. Jämförelsen med andra stödfuktioner visar att det både finns likheter och skillnader mellan stödfunktionema. En iakttagelse man kan göra är förhållandet mellan brukare och förvaltare av att fastigheterna regleras författningsvägen med förordning vardera en för förvaltaren respektive för brukaren och att det nämiare förhållandet regleras avtal mellan de två myndigheterna, dvs genom relationer är reglerade än på andra områden. parternas mer Problemet med sorteringen fastighetsfunktionema är dels att av stödfunktionen fastigheter inte i sin helhet fördes ut ur Försvarsmakten även allt för förvaltningen fördes ut ur Förom ansvar svarsmakten lämnades för drift kvar, enligt avtal resurser 111.111. mellan myndigheterna, dels att många inom Försvarsmakten, i synnerhet krigsförbandschefer, önskar mycket hög grad av en kontroll särskilt över krigsförbandets anläggningar. Det är svårt att ännu säga krigsorganisationens inflytande om MAL-frågoma ökat eller minskat med LEMO-refonnen. över Bedömningen kompliceras att Försvarsmakten har en intern av stödfunktion de s.k. cheferna med MAL-försörjningsansvar, genom för fastigheterna. I och med FORTV-refomien, i som ansvarar synnerhet efter den l jan 1997 när hela fastighetskostnaden fördelas

112 Analys och utvärdering

på förbanden, kommer förbandens kostnad att synliggöras vilket ökar krigsförbandschefemas incitament att effektivt utöva sitt

lokalförsörjningsansvar. Dämied kommer möjligheterna för

krigsforbandschefemas inflytande i denna fråga att öka vilket är i överensstämmelse med LEMO:s mål.

5.2.2 Målet Att undvika

särlösningar

I grunden genomförandet fastighetsrefonnen på försvarets var av område en tillämpning principen att undvika särlösningar på av försvarets område. I huvudsak måste detta mål sägas ha genomförts: Fastighetsrefonnen har tillämpats försvarets område liksom på andra områden. Samtidigt har dock tvingats göra några anpassningar man av refonnen. I beslutet att låta drift- och vissa underhållsresurser ligga kvar inom Försvarsmakten har särlösning skapats relativt vad en som nomialt gäller i de fall där har särskild fastighetsman en förvaltare. Gränsen dessutom har dragits på opraktiskt sätt synes ett tvärs genom de yttre underhållet. Även den valda hyresmodellen, med särredovisning av kostnadskomponentema istället för totalhyra, får betraktas en som en särlösning. Slutligen förefaller det det tradition finns kvar del som om av en särlösningar när det gäller möjligheterna för Förvarsmaktens personal att utnyttja försvarets skogar för jakt Arten och m.m. omfattningen av dessa särlösningar har inte kunnat klarläggas inom UTFÖR:s arbete, därför att denna fråga huvudsakligen sköts lokalt. Slutsatsen är att huvuddelen särlösningama försvunnit av men

Analys och utvärdering 113

att det på vissa punkter fortfarande finns sådana.

5.2.3 Målet Besparingar

Enligt LEMO:s delbetänkande räknade med total personalman en besparing på 100-150 årsarbetskrafter för fastighetsförvaltning m.m. det totala antalet 666 anställda vid Fortifikationsförvaltningen. av Utfallet blev istället att 238 sades dvs redan från personer upp, början uppnåddes betydande personalminskning, drygt 35 en procent.

FÖFA-utredningen föreslog personalram 144 personår. I

en 1993/94:100 att FORTV "kommer att ha ca 135 prop anges anställda vartill kommer för kontorsservicestöd samt för att resurser fullfölja utländska samarbetsavtal". I den nya myndigheten uppgavs i årsredovisningen 1994/95 totalt 185 anställda, varav sedan 29 anställda vid den administrativa servicen entledigades. From. i bemanningen vara 146 personår. uppges En totalbedömning besparingarna måste ta med även av driftresursema. Försvarsmakten har ett mål att för perioden 1994-2000 uppnå avställning med 3 procent år av den totala en per

lokalarean exklusive strukturförändringar real minskning

samt en med 3 procent år Försvarsm aktens kostnader kvadratmeper av per

För drift inom beståndet i sin helhet se Försvarsmaktsplanen för

ter 1997. Hur besparingsm ålet när det gäller för fastighetsresurserna

drift hittills har uppfyllts anses vara svårt att följa exakt grund

brister i redovisningen, enligt bedömningar utan nämnare

av men preciserat statistiskt underlag från Försvarsmakten har dess driftpersonal detta område minskat med 15-20 procent under 90-

114 Analys och utvärdering

talet. En slutbedömning vad LEMO-refonnen medfört i fonn av av besparingar i fastighetskostnader, utöver de gjordes inledningssom vis i den gamla Fortfikationsförvaltningen, är ännu inte möjlig eftersom refonnen ännu inte genomförts fullt ut.

5.2.4 Ökat uppdragstänkande

Gentemot företrädaren Fortiñkationsförvaltningen försvarets var myndigheter uppdragsgivare, medan Försvarsmaktens huvudsakliga relation till FORTV är hyresgästens. På denna punkt kan fastighetsområdet sägas otypiskt för LEMO-refonnen vanligen vara som införde uppdragsstyming än avskaffade den. Nu är det snarare uppdragstänkande som LEMO-utredningen förordar inte helt distinkt definierat. FORTV exempelvis inte att byggandet menar av

vare sig befästningar med Försvarsmaktens anslagsmedel eller

fredstida byggnader som lånefinansieras sker på Försvarsmaktens

uppdrag utan byggandet sker efter FORTV:s beslut utifrån Försvarsmaktens behovsunderlag, varefter anskaffnings- respektive upplåtelseavtal slutes. En bred definition uppdragsbegreppet av skulle inkluderat åtminstone det byggande sker med som anslagsmedel. Viss uppdragsstyming i snäv mening pågår även. I FORTV:s årsredovisning för 1994/95 uppdragsverksamhet anges en som

omfattar cirka 5 procent omslutningen och enligt uppgift cirka

av 8 procent av personalresursema och gäller tjänster utanför själva förvaltningtjänsten även de har samband med denna, om t.ex. utredning om bedömningsgrunder för flygbuller.

Analys och utvärdering ll5

I LEMO-utredningens intresse för uppdragsfonnen låg också en önskan valfrihet, såväl för uppdragsgivare som -mottagare om Försvarsmakten skulle inte hänvisad "till endast Fortifikationvara sverket för att få behovet mark, byggnader och anläggningar av tillgodosett" SOU 1992:85. Valfriheten har tillgodosetts genom att

det står Försvarsmakten fritt att hyra men inte äga fastigheter av

helst samt att välja andra statliga uthyrare än Fortifikavem som tionsverket. Fortifikationsverket anlitas när det gäller anskaffning byggnader statens mark. Refonnen har dock inneburit att av FORTV är Försvarsmaktens dominerande hyresvärd på den grupp fastigheter det gäller, och Försvarsmakten den dominerande av hyresgästen. Fortifikationsverket kan hyra ut till andra försvarsmyndigheter än Försvarsmakten har också begränsningar i den men meningen att fastigheterna skall vara försvarsfastigheter. Även det formellt finns valfrihet är det inte lyckligt att om en förhållandet mellan Försvarsmakten och FORTV är så dominerande. I eventuell korrigering refonnen är detta ett aargument för en av att hitta organisationslösning större spridning av en som ger hyresgäster respektive förvaltare.

5.2.5 Resultatorienterad styrning

LEMO-utredningen uttryckte mycket distinkt sina krav på styrningen den tänkta myndigheten för försvarsfastigheter: "Förvaltav ningen försvarsfastigheter bör styras med ekonomiska mål. av Myndigheten skall verka affärsmässigt för att nå de ekono- - - -. miska mål statsmaktema- Foitifikationsverktes som anges av - investeringar i mark och byggnader skall disponeras för främst som

116 Analys och zztvärdering

grundorganisationen bör finansieras med avskrivningar, lån och kapital som frigörs försäljning andra fastiglietstillgångar." genom av

LEMO-utredningen tänkte sig alltså ekonomiskt inriktad

en resultatstyming med relativt stor rörelsefrihet för fastighetsförvaltaren. Iden slutliga utfonnningen blev styrningen FORTV av mer detaljerad och dämied departementets styrning mindre resultatorienterad.

5.3 Lokalförsörjnings- och brukarperspek-

tivet

Lokalförsörjningsförordningens krav

Lokalförsörjningsförordningen SFS 1993:528 syftar till att

definiera myndigheternas exklusive affärsverkens roll

som lokalanvändare och deras handlingsfrihet när det gäller "genom att hyra och arrende, förse myndighet med lokaler, mark och en anläggningar för myndighetens verksamhet". Lokalförsörjningsförordningen ställer krav på lokalförsörjningsplan dels ska en som innehålla förteckning över förhyrda objekt, dels framåten en blickande del. Vad gäller förteckningar finns det ett antal sådana inom Försvarsmakten, dels hos de centrala produktions-ledama för varje försvarsgren, dels hos de regionala MAL-försörjningsansvariga. Statens lokalförsörjningsverk dock vid förfrågan anser att

en samlad förteckning värdefull för deras uppföljningsarbete.

vore När det gäller den framåtblickande delen planen redovisas den av

Analys och utvärdering 117

i Försvarsm i form totalsummor för investeringar till

av olika ändamål för de nänuaste fem åren. Lokalförsörjningsförordningens fonnella krav förefaller dänned ha uppfyllts.

5.3.2 Övriga brukaraspekter

Har Försvarsmaktens fastigheterna förbättrats eller grepp om

försämrats på grund fastighetsrefonnen Får brukarens önskemål

av bättre eller sämre genomslag än tidigare Sker förvaltning och drift till lägre eller högre kostnader än tidigare Att utvärderare få på dessa till synes enkla och som svar självklara frågor har varit förvånansvärt besvärlig uppgift. en Skälen till detta ha varit dels att de brukarföreträdare som synes

besvarat den i våra intervjuer, ofta låter sina värderingar av själva

förändringen slå igenom i bedömningen, dels att det inte ur redovisningen går få fram entydiga uppgifter kostnads- och att om effektivitetseffekter. Det kan svårt för brukarföreträdare, åtminstone på vara en slutanvändamivå krigsförbanden, att en förbättring eftersom se

han inte den valda lösningen med FORTV ägareför-

anser att som eträdare är bra. Intervjuerna innehåller klagomål över refonnen, brist på ramneutralitet, byråkratiska tendenser hos förvaltaren m.m.

Dessutom har inte den slutliga kostnadsfördelningen av kapitalt-

jänstkostnaden ännu slagit igenom på forbandsnivå, varför värdet det först börjar bli tydligt för krigsförbandscheav nya systemet nu fen i samband med budgeteringen inför 1977. På intemförvaltamivån, dvs hos cheferna med MAL-försörj-

118 Analys och utvärdering

ningsansvar, uppfattas det positivt nog nya systemet som mer genom att man fått bättre stynnedel. Effekterna av de synliggjorda priserna har ännu inte blivit nya, särskilt stora flera intervjuer att döma, även både attitydema av om och beredskapen inför framtiden i stort är Ett sett gynnsamma. hinder mot fullt genomslag refonnen måste det av vara systemmotstånd finns hos många intervjuade i Försvarsmakten. Även som Försvarsmakten har haft svårt att centralt tillräcklig överblick över sina MAL-resurser. En särskilt angelägen fråga för brukaren är anläggningarna, dvs huvudsakligen befästningar samt övnings- och skjutfält som anses ha ett så starkt samband med verksamheten de inte bör omfattas att av principen om åtskillnad mellan brukande och förvaltande samma sätt som övriga statliga fastigheter. En bedömning av om brukarens kritik dagens lösning är rätt eller fel kan inte enbart av

ske utifrån den statliga fastighetspolicyn här måste Vägning

utan en ske mot de krav verksamheten ställer. I förslagsavsnittets bedömning kapitel 6 olika förändringsaltemativ sådan av görs en bedömning.

Sammanfattningsvis kan sägas att brukaren i betydelsen

förbandschefer inte är helt nöjd, har i huvudsak men accepterat principen med de synliggiorda kostnaderna och med ägareföreten rädare utanför Försvarsmakten. I utvärderingen har det varit svårt att få besked konkreta positiva effekter det om av nya systemet, eftersom övergångs- och attitydproblem överskuggar dessa, samtidigt redovisningen och ledningssystemet inte underlag som ger för bedömning mätbara effekter själva reformen. Man kan av av dels inte klart hålla isär fastighetskostnadema från verksam nadema, dels inte på central nivå, ett tillräcklgit stabilt underlag,

Analys och utvärdering 119

fördela kostnaderna mellan olika fastighetstyper vilket försvårar jämförbarhet fastighetsförvaltning. med annan

5.4 Förvaltningsperspektivet

En viktig fråga att klarlägga är i vilken utsträckning försvarsfastighetsrefonnen skapat goda förutsättningar för en bättre fönnögenhetsförvaltning. Utvärderingen har huvudsakligen skett genom intervjuer med nyckelpersoner. Det hade varit önskvärt att bygga utvärderingen i större utsträckningen redovisade resultat i fonn mått på effektivitet i resursanvändningen, kundstudier och av liknande. Det har varit svårt i sådant material. Även att tag relativt enkla sammanställningar totalkostnader som möjliggjort av jämförelser med andra fastighetsförvaltare har varit svårt att åstadkomma. Orsaken har varit kombination av brister i en totalredovisningen där förutsättningama dock börjar att nu förbättras bättre samordning mellan FORTV och Försvarsgenom

makten och försvarsfastighetemas speciella förhållanden.

Intervjuerna inom FORTV uttryck både för de svårigheter ger förelegat när det gällt att etablera det nya förvaltningssättet som och för bedömning hos flera intervjuade att det går bättre och en nu bättre. Flertalet intervjuade i FORTV bedömer dock att det är en allvarlig nackdel att driftpersonalen är placerad i Försvarsmakten eftersom det minskar förvaltarens möjlighet att anlägga ett helhetsperspektiv. Men även inom de ramar som givits har de intervjuade givit ett antal exempel på att resultat har uppnåtts i fonn av förbättrade upphandlingsfonner.

120 Analys och utvärdering

Några slutsatser granskningen är: av Genom att FORTV inte har driftmedlen trots sitt helhetsansvar, har den statliga fastighetsrefonxien inte genomförts fullt ut. FORTV borde ha svårare att ett helhetsgrepp över fastigheterna än t.ex. Statens Fastighetsverk och fastighetsförvaltare på marknaden och dänned att effektivisera förvaltningen i sin helhet. FORTV:s fastighetsbestånd är disparat varvid mark och lokaler har större möjligheter att uppnå alternativa användningar på marknaden än anläggningsdelen t.ex. befästningama. FORTV verkar genom sin specificerade hyresmodell betalning för varje underhållsprojekt specificeras ha fått mindre rörelseutrymme än Statens Fastighetsverket som är fria att använda en totalhyresmodell. Det starka ömsesidiga beroendet mellan Försvarsmakten som den dominerande hyresgästen och FORTV den dominerande som hyresvärden gör att rollspelet har svårt att utvecklas. Sådana förutsättningar skapar risker för läsningar. Däremot är det inte lika säkert att den kostnadsbaserade invärderingen av kapitalet respektive den kostnadsbaserade prissättningen till skillnad från marknadsbasering innebär någon allvarlig inskränkning av FORTV:s möjligheter att effektivisera fastighetsförvaltningen. Sammanfattningsvis är det inför framtiden viktig fråga att en diskutera hur ovannämnda begränsningar kan brytas igenom eller kompenseras så att effektiviseringen fastighets- och fönnögenav hetsförvaltningen kan främjas enligt de riktlinjemas intentioner. nya

Analys och utvärdering 121

5.5 Ovanför

parterna

En iakttagelse UTFÖR gjort i samband med intervjuer är att de stora problemen i fastighetsrefonnen förefaller ha med relationer att göra, såväl mellan fastighetsförvaltare och brukare som mellan nivåer och funktioner inom Försvarsmakten. De tradition givna av förhållandena när det gäller ansvarsfördelning, principer för förvaltning och drift, bemanning, redovisning etc verkar vara svåra att förändra. Ett skäl till detta förefaller den grundläggande skillnad i vara perspektiv brukare och förvaltare har. För att tala i systemtersom så möts här två system båda kräver full kontroll över mer som det andra förfogar över. Båda systemföreträdama kan resurser som bevisa att det uppstår förluster inte just deras integrationskrav om tillgodoses. Det finns inte tillräckligt med kvantitativt underlag för att mäta hur stora förlusterna blir för respektive system, dvs hur mycket skulle Försvarsmakten förlora i effektivitet av att mista sina drift- och underhållsresurser respektive hur skulle förlusten bli i tenner effektiv fastighetsför- - stor av valtning, i FORTV:s regi, den fulla kontrollen exempelvis över om befästningama fördes tillbaka in i Försvarsmakten. Ett symptom denna systemkonflikt är att det intervjuerna av och annat material att döma har varit del gnissel i själva en genomförandet. Spänningama mellan myndigheternas företrädare ute i verksamheten delvis starka i början. De anses nu ha var minskat. Av intervjuerna framgår att förhållandena växlar mellan olika förband, dvs samarbetet med vissa fungerar bra och med andra ännu inte tillräckligt bra. Förändringen är ett så viktigt

122 Analys och utvärdering

systemskifte både för förvaltare och brukare att detta är begripligt. Vad som för en utomstående betraktare är påtagligt är det starka engagemang som båda parter visar i dessa frågor. FORTV:s personal upplever den nya rollen stor utmaning. Försvarssom en maktens företrädare betraktar fastighetema, särskilt anläggningarna, som en del av krigsförbandet. Det finns fortfarande "gråzoner" i arbetsfördelningen ÖB Wiktorins ord i intervju i FORTV:s tidning Försvarsfastigheter, nr 2:l995, dvs gränsdragningen mellan de båda myndigheternas verkställighet innehåller överlappningar och konstlade gränser, som delvis tolkas olika olika håll i landet. Man kan inte utesluta att konflikterna skulle ha blivit mindre om man valt andra, enklare lösningar. Vidare har det varit anmärkningsvärt svårt att få något i grepp siffror om effektivitet och resursåtgång, dels i fonn jämförelser av över tiden, dels i nuläget med jämförelser mellan olika förvaltare i staten och på marknaden. Försvarsmaktens intema system, som varit under uppbyggnad sedan 1990, ger ännu inte distinkta mätvärden bl.a. eftersom MAL-hanteringen liksom statistiken är decentraliserad till förbandsnivån. Vissa delar i MALav resurserna arbetet såväl personal som "media", dvs elektricitet mm. går ännu inte helt att särskilja från kostnader i verksamheten. Även kaderorganiseringen gör att det är svårt att skilja kostnaderna för drift och

underhåll inom Försvarsmakten från kostnaderna för krigsorganis-

tionen. Eftersom de ovannämnda gråzonema fortfarande existerar och eftersom en bedömning av kostnader för förvaltning, inklusive drift, kräver ett helhetsgrepp över både FORTV:s och FM:s kostnader, blir därför jämförelser ännu vanskliga. l syfte att få en överblick och helhetssyn över fastighetsförvaltningen har UTFÖR anlitat oberoende fastighetsekonom

en se

Analys och utvärdering 123

kapitel 4. Analysen tyder på att lokaldelen har kostnader och bemanning är jämförbara med motsvarande den övriga som marknaden medan däremot i synnerhet befästningar drar höga kostnader. Med tanke på att isynnerhet befästningama är av så speciell natur krävs särskild analys av varför kostnaderna är en höga, vilket inte har kunnat göras inom UTFÖR:s ram. För att få helhetsbild försvarsfastighetemas kostnader en av måste de båda myndigheternas förvaltnings- och driftkostnader läggas Detta är idag svårt att göra på ett entydigt sätt. samman. Försvarsmakten och FORTV använder exempelvis helt olika fördelningsnycklar när fördelar kostnader mellan mark, man befâstningar och lokaler. Gränsen mellan Försvarsmaktens kostnader för FORTV-förvaltade och andra fastigheter är inte klar. Syftet med fastighetsrefonnen är knappast att omöjliggöra en totalbild försvarsfastighetemas kostnader. En sådan totalbild är av tvärtom särskilt betydelsefull i försvarsfastigheters fall där gränsen mellan förvaltare och brukare dragits på ett sådant sätt att en väsentlig del de nonnala drift- och underhållskostnadema av hamnat hos brukaren, inte hos förvaltaren. Denna iakttagelse ökar för övrigt vikten att ändra gränsdragningen mellan förvaltare och av brukare i mer normal riktning. Uppenbarligen är det centrala redovisningstxnderlaget, såväl i FORTV FM, ännu mycket ofullständigt. Vad man mot som ovanstående bakgrund kan hoppas att de konstaterade bristena i redovisning och central överblick så fort möjligt kan avhjälpas som fonnema för förvaltning. med de nya Trots att den organisationen trädde i kraft den l juli 1994, nya finns det fortfarande brister i helhetsgreppet, såväl hos förvaltaren hos brukaren. Detta beror bl.a. den valda konstruktionen som

124 Analys och utvärdering

med en, trots ramavtalet, relativt otydlig och delvis opraktisk gränsdragning, tvärs genom det yttre underhållet. Det framstår inte heller som givet att gränsdragningsproblemen är övergående av natur, dvs att de skulle upphöra efter inkömingsperiod, utan är en med stor sannolikhet problem kommer att leva kvar och som ständigt behöva avhjälpas. Det är också viktigt att poängtera viktig del refonnen, att en av fördelningen Försvarsmaktens kapitalkostnader ut förbanden, av träder i kraft först den l januari 1997, varför denna utvärdering knappast kan betraktas slutgiltig. Att den ändå görs kan som motiveras med att man redan nu bör kunna skönja det är om nödvändigt att göra justeringar. Sammanfattningsvis visar utvärderingen följande: Initialt gjordes stora nedskärningar bemanningen och - av kostnaderna vid Fortiñkationsförvaltningen. En betydande anpassning gjordes till den statliga fastighetspoliti- kens krav, framförallt det systematiska åtskiljandet genom av ägarföreträdandet och brukandet, men vissa särlösningar återstår. Gränsen i ramavtalet mellan verkställandet drift/löpande - av underhåll och periodiskt underhåll har i praktiken lett till överlappningar och gråzoner. Det är svårt att mäta effektiviteten i fastighetsförvaltningen - som helhet. Både förvaltaren och brukaren har ännu svårt att etablera helhetsgrepp inom sina respektive område. Det skall slutligen återigen påpekas att varken Försvarsmaktens eller FORTV:s ledning önskar några förändringar i fonnerna för nu fastighetsförvallningen med tanke på den korta tid förflutit som sedan refonnen och de förändringar återstår. Det finns inte som

Analys och utvärdering 125

heller någon officiellt uttalad vilja från FORTV:s sida att ta över driftmedlen eller från Försvarsmaktens sida att ta över förvaltningsansvaret för befästningama. Båda parter tycks ha gjort rimliga insatser för att genomföra refonnen, varför utvärderingen inte främst drabbar de båda myndigheternas genomförande. De problem som konstateras ovan är i första hand av strukturell och redovisningsmässig art.

6 Förslag

6.1 Principen om ekonomisk styrning

Fastighetsförvaltningen, inklusive driften, bör så långt möjligt särredovisas och ekonomisk verksamhet, vilket också styras son1 en

är huvudtanken i den statliga fastighetsförvaltningsrefonnen.

Flertalet de alternativa korrigeringar presenteras här av som bygger på grundprincip innebär att all verksamhet i en som Försvarsmakten kan definieras och mätas ekonomiskt, så långt som möjligt bör särredovisas och styras ekonomiskt, samtidigt som man bibehåller principen styrande krigsorganisation, dvs ett om en samlat för huvudverksainheten. Det faktum verksamansvar att en het bidrar till krigsuppgiften bör inte innebära att den undandras ekonomisk styrning, sådan är möjlig. Verkstadsdriften är om exempel på verksamhet använder ett anpassat redovisningsen som system. Men detta strider mot principerna bakom FM:s ledningssystem, eftersom det bygger tanken den styrande krigsorgaom nisationen och kaderorganisering vilket gör att krigsorganisatiokrav och ekonomiskt styrbar produktion sammanblandas. nens UTFÖR:s analyser tyder att det finns stora brister i den centrala, ekonomiska överblicken vid såväl FORTV som Försvarsmakten över de totala fastighetskostnadema, fördelade på mark, anläggningar och lokaler. Därför bör särskilda insatser göras för att

128 Förslag

skapa både en organisation och ett redovisnings- och ledningssystem som både tillgodoser krigsorganisationens krav och kraven på ekonomisk styrbarhet produktionen. av

6.2 F

astighetsförvaltningens delar

Anpassningama till Försvarsmaktens särskilda behov kräver särskilda överväganden. I nedanstående figur beskrivs försvars-

fastighetemas huvuddelar, anläggningar dvs huvudsakligen

befästningar av olika slag, lokaler och mark.

Figur Olika delar försvarsfastigheters förvaltning av

Be ;ø Förvalt- Loka- Mark nings- fäst ler

ansvar mnåç/

ar f i

Drift- 7 resurser Underhåll och Drift och underhåll drift av fredskaraktär av ktigsmässig karaktär

Det skall understrykas att proportionerna i ovanstående figur inte återspeglar realistiska kostnadsrelationer.

Förslag 129

Mellan befästningar och lokaler har lagts: snedstreckad för beskriva det finns ett antal

l en yta att att

anläggningar inte är lika renodlade befästningar som s.k. som vapenbefästningar och truppbefästningar ändå har svagare men som eller starkare karaktär befästning. Denna gråzon skapar problem av vid varje försök särbehandla befästningar från andra anläggatt ningar och lokaler, 2 lodrät streckad linje för att illustrera den gräns som nu har en dragits mellan direktavskrivna investeringar i befästningar m.m. och övriga, lånefinansierade investeringar, 3 diagonal, heldragen linje belyser ett annat sätt att dra en som nämligen mellan underhåll uppfyller krigsorganisatiogränsen, som krav skydd 111.111. respektive fredsmässig förvaltning t.ex. nens målning och nonnal fastighetsdrift av befästningar. Figuren belyser olika sätt att lösa den grundläggande målkonflikten mellan krigsorganisationens och den ekonomiska fastighetsförvaltningens krav. l dagens organisation har målkonflikten lösts

skurit horisontellt illustreras med den streckade

genom att man horisontell linjen och låtit Försvarsmakten behålla driftresursema för alla typer av försvarsfastigheter. Det âr teoretiskt tänkbart att ta bort alla de dragna linjema i figuren och dänned betrakta rektangeln helhet. Hela som en fastighetsförvaltningen, inklusive drift, läggs då och ansvarsresursmässigt och ställe, vilket "ren" stymingspå ett samma ger en princip.

130 Förslag

6.3 Skisser till alternativ

Den ovanstående figuren kan användas bakgrund till den som en följande beskrivningen olika organisatoriska alternativ. Altematiav ven beskrivs inledningsvis med angivande förtjänster och av nackdelar. Sedan vägs de mot varandra.

Alternativ Nulägct

Både Försvarsmakten och FORTV hävdar att det är för tidigt att nu utvärdera refonnen. En sådan ståndpunkt kan bygga att parterna anser att reformen det hela taget är rätt gjord och därför att man inte behöver vidta justeringar, eller att att man anser man behöver tid på sig för att komma underfund med refonnen är om rätt gjord, eller, slutligen, på att refonnen med arginellajusteringm ar kan fås att fungera tillfredsställande. F.n. pågår exempelvis arbete på att bygga ut regelverket för driften vilket möjligavses göra för FORTV att styra driften med regler istället för att genom disponera över pengarna. Vad som talar för dagens lösning är att den är resultatet ett av grundligt utredningsarbete i mer än två års tid, först i LEMO:s och sedan i FÖFA:s regi, den rådande arbetsfördelningen samt att preciserats i ett avtal båda parterna, dvs myndighetema, som accepterar. Vad som talar för ett bibehållande av dagens lösning är också att den verkat kort tid, och t.o.m. ännu inte fullföljts vad gäller den förbandsvisa fördelningen kapitalkostnadema. Ett av

Förslag l3l

annat skäl talar mot förändring just nu är att alltför täta som en förändringar stör verksamheten, i synnerhet det, visserligen på som grund bristfällig redovisning, inte går att entydigt mäta om det av systemet fungerar bättre eller sämre än det gamla. nya Justeringar den valda strukturen eller förhoppningar om att av problemen är övergående natur bygger på förutsättningen att av grundstrukturen den bästa möjliga. Är den felaktig lär inte är man få bevis för att den är fel låter tiden gå. Snarare bygger om man fast mindre ändamålsenlig lösning och gör det svårare att man en ändra den i framtiden. Det finns dock starka skäl för att dagens lösning inte är bra.

Intervjuerna har visat på betydande gränsdragningsproblem. Att

sådana finns styrks det faktum att gränsen mellan de båda av myndigheternas arbetsfördelning dragits tvärs igenom det yttre underhållet, vilket ovanlig och opraktisk lösning. Det är från är en fastighetsförvaltarens synpunkt nackdel att inte fullt ut disponera en över driftmedlen. Detta bestyrks inte bara intervjuerna utan är av allmän iakttagelse i branschen. l de fall uppdelning sker bör en en denna göras på ett annat sätt än idag för att undvika gränsdragningsproblem. Även RRV pekar i rapport statens mark en om

under publicering de svårigheter uppstår på grund av den

som valda lösningen. Vad talar för förändring är vidare föresom en komsten särlösningar i förhållande till den statliga fastighetsförav valtningen i övrigt, det gäller hyreslösningen, uppdelningen av driften och specialvillkor olika slag för Försvarsmaktens av personal vid utnyttjandet skogen. av Den statliga fastighetspolitiken framhåller bland annat: "De fastigheter historiska och/eller andra skäl inte kan som av överföras till bolag bör oavsett nuvarande förvaltare läggas - -

132 Förslag 1996:97 SOU

under samordnad förvaltning i myndighetsfonn." Andemeningen i detta uttalande torde att önskar enhetligvara man het, dvs undvikande av särlösningar. Utvärderingen har konstaterat brist på överblick över fastighetsfrågoma i sin helhet vilket leder till svårigheter att styra, såväl för statsmakterna för FORTV som och Försvarsmakten.

Alternativ

Hela fastighctsförvaltningcn till Försvarsmakten

Ett första alternativ innebär överförande hela förvaltningen av av försvarsfastigheter, inklusive ägarföreträdandet, till Försvarsmakten. För detta alternativ talar det faktum det att är tillämpning en av Försvarsmaktens ursprungliga MAL-koncept och lätt kan förenas med principen krigsorganisationens styrande roll över stödom funktionema. Det har den principiella fördelen att stymingsprincipen är entydig och att fastighetsförvaltningens alla delar och typer styrs från ett håll. Mot alternativet talar att det strider mot grundtankama såväl i den fastighetsförvaltningsrefonnen, framförallt att förvaltning skall vara skild från brukandet, i LEMO-refonnen, syftade till som som att inte belasta Försvarsmakten med för sådant inte resurser som direkt ingår i huvuduppgiften, t.ex. fredsmässig fastighets-förvaltning.

Alternativativ 2

Förslag 133

Driftrcsurscrna förs över till fastighctsförvaltarcn

FORTV och Försvarsmakten har ersättning för I ram avtalet mellan drift och löpande underhåll undantagits från hyran, eftersom Försvarsmakten verkställer denna del, dock under fastighetsförvaltarens Den mest näraliggande förändringen är därför ansvar. föra över medlen för drift och löpande underhåll till FORTV. att Med sådan förändring kan fastighetsförvaltaren debitera en hyresgästen totalhyra, innefattande ersättning för såväl kapitalen kostnad kostnader för drift och underhåll. som LEMO-utredningen byggde den i proposition 1991/92:44 uttalade förutsättningen att Försvarsmakten verkställer driften. I 1992/93237 öppnas möjligheten att Försvarsmakten efter avtal prop med Fortifikationsverket bör kunna verkställa den tekniska förvaltningen, vilket sedan också genomförts ramavtalet som genom slöts 1994. En överföring driftresursema till förvaltaren kan av fonnellt ske ramavtalet förhandlas med innebörden genom att om fastighetsförvaltarcn kräver ersättning för hela förvaltningen, att innefattande även driften. Med tanke på att de två avtalsslutande myndigheterna inte vill ändra dagens arbetsfördelning, måste regeringen, den vill sådan förändring skall göras, fatta om att en beslut detta. Konsekvensen att driftresursema förs över till om av FORTV blir att motsvarande driftpersonal sägs upp av Försvars-

makten. Jämsides hänned betonas i detta alternativ Försvarsmaktens övergripande och slutliga för att befästningama befinner sig ansvar i det skick krigsorganisationen kräver. På denna punkt bör som Försvarsmakten även kunna uppträda uppdragsgivare till som FORTV för verkställande åtgärder.

134 Förslag

Att driftresursema förs över till fastighetsförvaltaren betyder inte att det för fastighetsförvaltaren är rationellt arbetsgivare för att vara all driftpersonal, utan den kan utföras andra efter upphandling. av Argumenten för denna lösning har redan bland antytts argumenten mot nuläget, nämligen att ekonomiskt effektiv fastighetsförvaltning kräver kontroll över både underhålls- och driftmedel samt att den nuvarande gränsen är ovanligt och opraktiskt dragen tvärs genom det yttre underhållet. Huvudargumentet för att föra över driftmedlen till fastighetsförvaltaren är det behov helhetsgrepp av som en fastighetsförvaltare bör ha. Detta alternativ förstärker

samordningsvinstema samlad fastighetsförvaltning. Genom att

av en den sträcker sig över alla försvarsfastigheter möjligheter till ges samlade entreprenadupphandlingar över hela fältet. Även för anskaffning, förvaltning och avyttring de mycket försvarsspecifiav ka anläggningarna finns det behov ett professionellt förvaltarav stöd. Argumenten mot innehåller dels de generella argumenten mot

varje förändring som redan anförts ovan, dels de specifika

verksamhetsargumenten bygger bedömning Försvarssom en av maktens behov. Bland dessa finns de krigsorganisatoriska argumenten när det gäller befästningamas drift och löpande underhåll, dvs att fungerande krigsorganisation kräver även drift och en att löpande underhåll av nonnal "fredskaraktär" görs Försvarsav makten i egen regi på grund beredskapsskäl och önskemål av om så hög grad av likhet mellan freds- och krigsorganisationen som möjligt. Detta alternativ innehåller frågor där särskild ställning ett par behöver tas, vilket jag har valt att inte göra nu.

Förslag 135

Ytterligare särbehandling av vissa befästningar

Vissa befästningar kan speciell karaktär och starkt antas vara av kopplade till Försvarsmaktens krigsorganisation, vilket kan motivera att de behandlas på sätt krigsmaterial vad gäller samma som

ägarföreträdande som då skulle läggas i Försvarsmakten och

uppdragsstyming. För grupp av befästningar, s.k. truppbeen fästningar, gäller detta argument i särskilt hög grad. De är föga förvaltningsintensiva och de ligger huvudsakligen på arrenderad, dvs statlig, mark. Den fråga kan behöva penetreras ytterligasom är vissa befästningar är så speciell karaktär att de i sin re om av helhet bör tillhöra Försvarsmakten som ägareföreträdare, förvaltare och ansvarig för drift och underhåll. Ett generellt argument mot allt särskiljande av befästningar från övriga fastigheter är att det ett principiellt och praktiskt vore allvarligt avsteg från den statliga fastighetspolitiken. Ett argument mot ett undantagande är också att förvaltningen befästningama av kan behöva samordnas och styras på sätt övriga samma som fastigheter och att ett avskiljande innebär risker för uppbyggnad av dubbel förvaltning. Ett argument mot särbehandling ligger i själva gränsdragningen mellan befästningar och övriga anläggningar. När en liknande gräns drogs i såmband med beslutet direktavskrivna eller senast, om låneñnansierade investeringar, uppstod besvärliga avvägningar, vilket kommer att upprepas eftersom gränsen fönnodligen inte nu bör dras samma sätt denna gång. Frågan gränsen skall dras mellan befästningar och övriga om var fastigheter behandlas inte här, utan bör hanteras i särskild ordning när de principiella alternativen lagts fast. En princip för gräns-

136 Förslag

dragningen bör vara att särbehandlingen av anläggningar endast bör gälla ett mindre antal anläggningar och att särbehandlingen ska motiveras av att verksamheten vid befästningama väsentligt störs av att förvaltning och drift inte ligger samlat i Försvarsmakten. Avsikten med en eventuell särbehandling är att betona parallellen med Försvarsmaktens förhållande till FMV och krigsmaterielen eftersom sambanden är starka mellan krigsmateriel och i synnerhet vissa vapenbefästningar. För att avlasta Försvarsmakten så mycket som möjligt av den praktiska hanteringen bör förvaltning, inklusive anskaffning, vidmakthållande och avveckling, också drift, men kunna skötas av en organisation utanför Försvarsmakten, men på Försvarsmaktens uppdrag. Denna organisation skulle kunna vara FMV. Skälet är att Förvarsmakten redan har fungerande en uppdragsgivarrelation med FMV medan relationen till FORTV huvudsakligen är hyresgästens. Under förutsättningen att materielledningarna bibehålls inom FMV skulle befästningama kunna organiseras som en huvudavdelning jämställd med materielledningarna för krigsmaterielen. Om materiel-ledningama flyttas till Försvarsmakten bör hanteringen av befästningama skötas på ett parallellt sätt. Materielledningamas tillhörighet övervägs för närvarande UTFÖR. av Man kan säga att särbehandlingen vissa befästningar är ett av sätt att lyfta fram den befästningsexpertis f.n. finns på olika som håll, inom FORTV, Confortia AB och inte minst i Försvarsmakten, dvs att man fokuserar vikten av att bevara den befästningskompetens som anses hotad genom en konkurrensutsättning av Confortia AB. Marknaden för befästningsexpertis är begränsad samtidigt som expertisen av beredskapsskäl måste finnas kvar. Ett argument mot utfonnningen av detta alternativ kan vara att

Förslag 137

underlaget särskild funktion inom FMV för befästningar blir för en alltför begränsat endast mycket liten grupp av befästningar om en särbehandlas i förvaltningshänseende. Men befästningsexpertisens insatser kommer inte att begränsas till enbart de befästningar som särbehandlas förvaltningsmässigt utan kommer naturligtvis att kunna komma hela befästningskategorin till godo.

Från Försvarsdepartementet till Finansdepartementet

Även frågan försvarsfastigheters departementstillhörighet kan om övervägas. Försvarsfastigheter kan i stor utsträckning jämställas med den mark och de lokaler idag utgör del av Statens som en

fastighetsverks under Finansdepartementet. Det pågår en

ansvar utvärdering ombildningen Byggnadsstyrelsen m.m. regeav av ringsdir. 1996:21 även kommer att ta ställning till den som framtida organisationsstrukturen. Det naturliga är att försvarsfastigheters organisationstillhörighet avgörs i samband med denna utredning. Motivet för ett departementsbyte, från Försvarsdepartementet till Finansdepartementet, är de förbättrade möjligheterna till samordning och enhetlighet var ett av syftena med fastighetsrefonnen som och underlättas att så stor del av fastigheterna som möjligt som av förvaltas under departem ent. Finansdepartementet bör kunna samma erbjuda professionell fastighetsförvaltningsmiljö än ett en mer fackdepartement med försvar som huvudintresse. Argumenten mot ett departementsbyte är att försvarsfastigheter, även bortser från befästningama, är av en så speciell om man

138 Förslag

karaktär att de även i fortsättningen bör tillhöra Försvarsdepartementet. Det hävdas även att beslutsvägama för drift och underhåll skulle bli långa och att befästningama är alltför väsensfräminande för övrig fastighetsförvaltning driftpersonalen inte bara förs ut om ur Försvarsmakten utan också läggs under ett annat departement.

6.4 Avvägning mellan alternativen

En avvägning av de olika alternativen skall enligt min mening bygga ett samtidigt hänsynstagande till den statliga fastighetsrefonnens principer syftar till att - som skapa förutsättningar för samordnad och effektiv förmögenhetsen förvaltning och Försvarsmaktens behov av särskild kontroll över det krigs- mässiga drift- och underhållsarbetet del fastighetema, av en av nämligen befästningama. Enligt min mening tillgodoser inte dagens lösning i synnerhet det första kravet på ett tillräckligt bra sätt att fastighetsgenom förvaltaren inte har kontroll över driftresursema och att genom gränsen mellan de båda myndigheternas uppgiftsfördelning skapar problem. Min bedömning är också att detta kräver betydande extra personalresurser. Mot detta kan anföras att det pågår en process mot en ökad kontroll från fastighetsförvaltarens sida att genom FORTV i samarbete med FM utvecklar regler för driften. Denna typ av regelstyrning är dock enligt min mening inte tillräcklig för att skapa förutsättningar för en fastighetsförvaltning där investering, underhåll och drift utgör ett integrerat helt. Jag därför att anser man redan nu, innan det systemet ännu helt etablerats i alla dess nya

Förslag 139

fonner, bör göra en förändring. För att tillgodose den första punkten bör därför för resurserna driften föras över till fastighetsförvaltaren. För att minska målkonñikten mellan fastighetsförvaltningens huvudsakligen ekonomiska krav och Försvarsmaktens särskilda behov kontroll över befästningama föreslår jag vidare att av ansvaret för åtgärdandet krigsorganisationens krav på beav fästningama läggs på Försvarsmakten. Hur gränsen mellan befästningar och övriga fastigheter skall dras bör övervägas i särskild ordning. Dänned har jag av de ovanstående alternativen förordat alternativ

6.5 för

Analys av kostnaderna drift och

underhåll av befästningarna

En analys av data från FORTV och Försvarsmakten där drift- och underhållskostnaden ställs i relation till antalet kvadratmeter visar att såväl bemanning kostnader för lokaldelen i stort sett är som av samma storleksordning som motsvarande lokaler på fastighetsmarknaden. Däremot överstiger kostnaderna för befästningar räknat per kvadratmeter motsvarande kostnad för de mest kostnadskrävande lokalerna inom Försvarsmakten utifrån de uppgifter UTFÖR erhållit från myndigheterna. En analys kostnaderna är av om rimliga eller inte har inte kunnat göras inom för denna ramen utredning. Jag föreslår därför att orsakerna till de höga kostnaderna ytterligare bör klarläggas särskild studie. genom en

DU

Bilaga 1

Allmänt UTFÖR:s

om uppdrag och

arbete

Genom beslut den 12 januari 1995 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, att tillkalla en särskild utredare för att genomföra uppföljning och utvärdering en av genomförande och pågående strukturförändringar inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Uppdraget syftar, enligt direktiven l995:4 till att belysa om avsedda resultat har uppnåtts, dvs effekter på verksamhet, kostnader och kvalitet. I uppdraget ingår även att utvärdera vilka effekter på myndigheternas organisation m.m. som strukturförändringama fått. Om utvärderingen visar eller pekar på att effekterna på verksamheten avviker från statsmaktemas intentioner med strukturförändringama, skall utredaren analysera orsaken till avvikelsema och lämna förslag till åtgärder förbättrar som måluppfyllelse och korrigerar inriktningen. Slutligen skall utredaren dokumentera och utvärdera organisation och val arbetssätt för av strukturförändringama samt vilka effekter det valda arbetssättet fått på resultat av omstruktureringama. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen som särskild utredare generaldirektören Lars Jeding. Som

2 Gemensam bilaga till alla UTFÖRzs betänkanden SOU

sakkunniga förordnades departementsråden Birgitta Heijer och Ann-Sofie Löth, planeringschefen Dan Ohlsson och departementssekreteraren Katrin Westling Palm. Vidare har följande förordnats som experter: revisionschefen Inge Danielsson, organisationsdirektören Marja Lemne, fil kand Björn Sylvén, departementssekreteraren Ulrika Lindström, överste l gr. Svante Kristensson, avdelningschefen Sven Rune Frid, Christer pol mag

Åkersten, ñl kand Anders Bauer och departementssekreterare Erik

Kämekull. Dan Ohlsson entledigades i samband med utnämning till statssekreterare och Katrin Westling Palm förordades som expert i samband med utnämning till biträdande kronodirektör. Till sekreterare förordnades ekon dr Arne Granholm huvudsekreterare, avdelningsdirektören Kristina Eklund och ämnessakkunnige Sten Johansson. Den senare har tjänstgjort i FN-uppdrag september 1995 april 1996. Till biträdande sekreterare förordnades Lena Niesink. Utredningen har antagit namnet Utvärderingen av försvarets ledning och struktur UTFÖR. Utredaren och de sakkunniga samt vissa av experterna har t.o.m. juni 1996 haft ll sammanträden. Vidare har utredaren och sekretariatet sammanträtt 5 gånger med Försvarsdepartementets chefer med infonnation om utredningsläget. Chefen för Försvarsdepartementet förordnade den 22 januari följande att ingå i UTFÖR:s referensgrupp för militära personer lednings- och organisationsfrågor: Per Borg, f.d. generaldirektör generaldirektör Hans Dellner f.d. generaldirektör Ingvar Ehrling generallöjtnant Lars-Erik Englund general Bengt Gustafsson överste l gr. Stefan Furenius generalmajor Krister Larsson generaldirektör Lennart Myhlback f.d. generaldirektör Gunnar Nordbeck f.d. generaldirektör Lars-Bertil Persson

Gemensam bilaga till alla UTFÖR:s betänkanden 3 SOU

viceamiral Per Rudberg. Gruppen har t.o.m. juni 1996 sammanträtt 3 gånger. Delar av utredningens underlagsmaterial har presenterats för gruppen, som delat med sig erfarenheter och synpunkter men givetvis inte kan av göras ansvariga för utredningens slutsatser. Utöver sekretariat och experter har även ett 10-tal konsulter inom olika specialområden anlitats samt tre historiker knutna till Militärhögskolan. Utvärderingen har byggt på studium dokument, på muntliga av intervjuer, på enkäter och överläggningar med de berörda myndigheternas ledningar. Planeringen utredningen har inriktats på publiceringen av 6 av betänkanden och ett antal rapporter inom i första hand följande områden: analys LEMO:s mål publicerades december 1995 som SOU - av 1995:129 stymingsfrågor, försvarsfastigheter, avveckling av personal, omstruktureringamas genomslag och besparingseffekter, - LEMO-reformens metod, uppdrags- och ägarstyming, bolagisering och konkurrensutsättning. - Utredningen beräknas avsluta sitt arbete 1996 med en rapport med förslag till förändringar avseende försvarets styrning och organisa-

tion.

FÖRSVARSMAKTEN PM Bilaga 2 1996-05-29 Sida 1 3 Högkvarteret C GEMS

överlämnas till UTFÖR enligt önskemål.

øw/øa

Bernt Östh i

Lars Jeding Försvarsdepartementet, UTFOR N

UTFÖR har i brev 1996-05-23 till Överbefälhavaren och Generaldirektörenför Fortifikationsverketbegärt synpunkter de förslagtill förändringarsom framgår av utvärderingenskapitel Överbefälhavaren har gett mig i uppdrag att med honomgiven av inriktning lämnadessasynpunkter.Dessasynpunkterhar utarbetatsi samverkanmellan Högkvarteret och FORTV.

Högkvartert har vid två tillfällen sakmässigtgranskatdelar av utvärderingen. Jaghar då även redovisatuppfattningen att en samladutvärderingoch översyn av reformen ännuär för tidig att genomföra. l FMP 97, som Överbefälhavaren i samråd medFortifikationsverketöverlämnattill regeringen,redovisas samma ståndpunkt Inom ramen för statsmaktemasbeslut att skilja . ägandet från brukandet,pekar vunna erfarenheteremellertid att nuvarande systern kan utvecklas ett tillfredsställandesätt.

Försvarsmakten stårånyo inför en stor omställning genom kommande försvarsbeslut. Ett förändrad ansvarsförhållande mellan myndigheterna, om statsmakterna beslutar,bör så anstå tills dess att planeradeförändringaroch omstruktureringar till följd av försvarsbeslutet genomförts.Dettaharinte utredningenbeaktatoch är en väsentligfaktor för senare utvärdering.

Detta medför att Försvarsmakteni nuläget inte är beredda att lämna långtgående synpunkter framlagdaförslag.

FÖRSVARSMAKTEN PM Bilaga 2 Högkvarteret 1996-05-29 Sida 2 3 C GEMS

Alternativ 0: inlägg

Utvärderingengrundarsig en hypotesfrämstskapad genom intervjuer av enskilda handläggarei organisationerna. Hypotesen har sammanfattas till att nuvarande system inte är braoch att en förändringdärförbör göras tidigt. Denna slutsatsdelasinte av Försvarsmakten.

Hittillsvarandeerfarenhetervisar att nuvarande system kan utvecklas ett tillfredsställande sätt och ett omfattandeutvecklings- och förändringsarbetehar redan genomförts.

Kravet att bättre kunna redovisafastighetsförvaltningenskostnaderfördelade olika kategorier är en prioriteraduppgift i dennautveckling och kommer att kunna hanterasi nänid medstöd av ett gemensamt fastighetsstödsystem som är underupphandling.

Avseendedet som i utvärderingenanförs om uppgiftsfördelninginom dentekniska fastighetsförvaltningenhar Försvarsmakten och Fortifikationsverket tillsatt en gemensam arbetsgruppmeduppgift att lämna förslag ytterligareeffektivisering av verksamheten. Uppgiften omfattar såväl översyn av nuvarandeuppgiftsfördelningenligt ramavtal som ersättningför och fonnemaför driftensbedrivande. Dettaär enligt min uppfattning en fråga som kanoch bör hanteras myndigheterna. av Några behov av justeringar som kräver statsmakternas ställningstagande harännu identifierats.

I .v HI E .I I. HE.. v I

Alternativet kommenteras då alternativet förordasav utredningsmannen.

Fortifikationsverket har ett odelatförvaltningsansvaretför försvarsfastighetema. Nu tillämpad uppgiftsfördelningmellanmyndigheternainnebär att den del av fastighetsförvaltningen som är verksamhetsnära ochverksamhetsberoende utförs av personalnära knutentill verksamheten inom Försvarsmakten.Förändringar som krävsför att uppnå en ökadeffektivitet i gränssnittet mellan Fortiñkationsverketsfastighetsförvaltning och Försvarsmaktens program och förbandsproduktion prövas löpandeoch kanvid behovskei samverkan mellanmyndigheterna. Ovanredovisadbeslutad översyn avseendefastighetsdriften härvid är ett exempel.

l alternativetredovisas ävenatt "vissabefästningarkan antasvaraav speciell karaktäroch starkt koppladetill Försvarsmaktens krigsorganisation,vilket kan motivera att de behandlas samma sätt som krigsmateriel, dvsägareföreträdandet ligger Försvarsmakten i och förvaltning och drift kanskei Försvarsmakten eller Försvarsmaktens uppdrag."

FÖRSVARSMAKTEN PM Bilaga Högkvarteret 1996-05-29 Sida 3 3 C GEMS

utvärderingenredovisadprincipbild för indelning av försvarsfastighetema är inte helt stringentoch synes inte beakta försvarsfastighetemas särdrag.Att som i utvärderingenförsöka konstruera en gränsdragningmellan fredsmässig förvaltning av befástningaroch drift och underhåll som uppfyller krigsorganisationens krav synesvara ytterst tveksamt.

Uppfattningen att förvaltning av befästningar ställer särskilda krav delas.Liksom att befastningama utgör en viktig resurs inom programmen. Inom Försvarsmaktens ledningssystemfinns instrumentför att såväl formuleraoch fastställaoperativaochtaktiska krav förband inklusive anläggningskomponenten som för att årligenkontrollera krigsdugligheten. Då debefästningarsomavses inte belastasmed kapitalkostnaderfinns det inte heller någon risk för den målkonflikt som utredaren upplever. Förslaget att tillskapa en ny separat funktion utanförFörsvarsmakten, t.ex. FMV, för dessabefästningar synesvaraen kostsamoch mindrerationell lösning.Riskenför dubblerade resurser avseendeinte endast förvaltning och drift utan även avseendeanskaffningoch avyttring synes påtaglig.

Även övnings- ochskjutfaltenkansägasutgöra särart, vilket inte berörs UTFÖR. en av

Avseendeförvaltningensorganiserande underFinans- eller Försvarsdepartementet anser Försvarsmakten denbästalösningen under att är Försvarsdepartementet.

v t . Nuvarande system inom fastighetsidanär under uppbyggnad och utvecklas kontinuerligt i enlighet med av statsmakterna fattadebeslut.En utvärderingkommer att genomförastidigt i nästa försvarsbeslutsperiod. Några behov av förändradebeslut inom områdetfrån statsmaktemas sidahar för närvarandeinte identifieras. utvärderingen l redovisasförslagtill åtgärder för effektivisering av förvaltningen samt krav en tydligare redovisning av förvaltningenskostnader.Dettaär områden somav myndigheterna gesen hög prioritet i det fortsattaarbetet. Några beslut från statsmaktemas sidaerfordras inte för att hantera dessa frågor. Försvarsmakten stårinför en stor omställningmed anledning av FB 96. Ett eventuelltbeslut från statsmakterna som innebär en ny systemomläggninginom fastighetsområdet samtidigt medomstnrktureringsåtgärder som följd av FB 96 bedöms som ytterst olycklig.

ä FORTIFIKATIONSVERKET

Bilaga 3 Lars Jeding 1996-05-29 Hbr nr l 1/96 Försvarsdepartementet. UTFÖR Sid 1 2 Vasagatan Uppgång A, 3 tr 10333 Stockholm

Förslag till förändringar avseende fastighetsfrågan, yttrande.

UTFÖR har medskrivelse 1996-05-23begärtsynpunkterpåöversändadelar av betänkandet omfattandeförslagtill förändringar.Nedanredovisadesynpunkter framtagna är efter samverkanmedFörsvarsmakten.

Fortifikationsverketharvid tidigare granskningarredovisatuppfattningen att en samlad utvärderingoch översyn av reformen ännuär för tidigt att genomföra.Denna uppfattninghar verket även redovisati FAF 1997-2001.Hittills vunna erfarenhetertyderdock redan nu på att tydligt ansvar för lokalförsörjning respektive fastighetsförvaltning samt införande av kapitaltjänstkostnaderharökat kostnadsmedvetenheten hos brukarna om de verkliga kostnadernaför mark, anläggningar och lokaler. Någotsom redankommit till uttryck i lokalförsörjningsplaneringenoch fastighetsförvaltningen.

l utvärderingensavsnitt 6.2 redovisadprincipbild for indelning av försvarsfastighetema inte är entydig. Underhåll ochdrift i fred avseende befástningarsyftar helt till att uppfylla krigsorganisationenskrav. Att försöka konstruera en gränsdragningmellan fredsmässig förvaltning och drift och underhåll enligt krigsorganisationens krav synes ytterst tveksamt.

Utvärderingengrundarsig på en hypotes främstskapad genom intervjuer av enskilda medarbetarei organisationerna. Hypotesen har sammanfattatstill att nuvarande system inte är bra och att en förändringdärför bör göras tidigt. Fortifikationsverketdelarinte dennaslutsats.

En utveckling av lokalförsörjning respektive fastighetsförvaltninginom ramen för ramavtal mellan Fortifikationsverketoch Försvarsmaktenbedöms ledatill lägrekostnader för försvarsfastighetema.Möjligheter till effektivisering prövas fortlöpandeoch avseende fastighetsdriftenhar Fortifikationsverketoch Försvarsmaktenbeslutat om en gemensam arbetsgruppmed uppgift att lämna förslag ytterligare effektivisering av verksamheten.

Kravet på att bättre kunnaredovisa fastighetsförvaltningens kostnader fördeladepå olika kategorier är även det prioriterad uppgift i utvecklingen och kommer att kunnahanteras i en närtid med stöd av de samordnadestödsystem som är under upphandling.

HUVUDKONTORET Post Besök Tolsion Tilgin Org m Postgiro Moms tog vv 63189Eskilstuna Kungsgatan 43 016-15 4000 016-13 37 02 202100-4607954345-5 04202100-460703

Bilaga 3

Sid 2 2

Ansmann

Alternativetkommenteras dådet förordas av utredningsmarmen.

Altsmatixz.

Fortifikationsverketdelarutredningsmarmens åsikt att en ekonomiskteffektiv fastighetsförvaltning kräverkontroll över bådeunderhålls- och driftmedel, att fastighetsförvaltaren behöver ett helhetsgrepp samt att samordningsvinstema med en samladförvaltning alla av försvarsfastigheterbör tillvaratas.

Fortifikationsverkethardet odeladeförvaltningsansvaretför försvarsfastighetema.Ramavtalet medFörsvarsmakteninnebär att fastighetsdriftoch löpandeunderhållutförs personal inom av Försvarsmakten.Förändringar som krävs för att uppnå en ökadeffektivitet i Fortifikationsverketsfastighetsförvaltningoch av genomförddriñ prövas löpandeochkan vid behov genomföras genom myndigheternasförsorg.Ovanredovisadebeslutavseendeöversyn av fastighetsdriften härvid är ett exempel.

I alternativet redovisas även att vissa befästningar kan antas av speciell karaktär och vara starktkoppladetill Försvarsmaktens krigsorganisation,vilket kan motivera att de behandlas på samma sätt som krigsmateriel,dvs ägarföreträdandet ligger i Försvarsmaktenoch förvaltning och drift kanskei Försvarsmakteneller Försvarsmaktensuppdrag."

Fortifikationsverketdelaruppfattningen att förvaltning av befästningarställersärskildakrav och att befästningama utgör en viktig resurs inom programmen. Inom Försvarsmakten finns rutiner för att såvälformuleraoch fastställaoperativaoch taktiskakrav på krigsförbandensom för att årligenkontrolleraderaskrigsduglighetoch beredskapgäller även anläggningar. Då debefästningar somavses inte belastasmedkapitalkostnaderfinns det inte heller någonrisk för denmålkonflikt som utredarenupplever.Förslaget att överföraägarföreträdandet för vissa befástningartill Försvarsmaktenoch tillskapa en separat funktion utanförFörsvarsmakten,tex inom FMV, för dessabefästningarbedöms ge otydliga ansvarsförhållanden och varaen kostsamochorationell lösning ävenom Fortifikationsverket denkortaremisstideninte hunnit göra någraalternativakostnadsberäkningar. Riskenför dubbla avseendeinte resurser endastförvaltning ochdrift utan även avseende anskaffning och avyttring synes påtaglig.

Karl-Erik Hagström a/ Stf. myndighetschef

Bilaga 4 FORTV 1996-04-02 Ledningsavdelningen 1 4

Bakgrund

Utredningen avseendeförvaltning försvarsfastigheter.F ÖFA F ö 1992:02. lämnade av förslag till grunder för regeringens förordning1994:643 medinstruktion för Fortifikationsverket samt för uppbyggnaden av verket.

Fortifikationsverketorganiseradesden l juli 1994med huvudkontoret Eskilstunaoch med i mindretörvaltningskontori Kristianstad.Skövde, Linköping, Strängnäs. Östersund och Boden.Underförstaverksamhetsåret avvecklades planenligtenheternaför datordrift och systemförvaltning samt administrativserviceinklusive resebyråtjänsteroch ersattes med köptatjänster.

Försvarsmaktenär genom upplåtelseavtalbrukare av merpartenav det fastighetsbestånd som Fortifikationsverketförvaltar. Övriga brukare är Försvarets materielverk. Försvarets torskningsanstalt, Försvarets radioanstalt,Statens försvarshistoriska museer. Pliktverketoch Kustbevakningen.

Det fastighetsbestånd som förvaltas av Fortifikationsverket är mycket omfattandeoch spritt över hela riket. Det omfattarsåvälmark av skilda slag som byggnader av praktiskt taget alla i samhälletförekommande typer och därtill mycket speciella anläggningarför krigsbruk. Fastighetsbeståndet invärderat är till drygt 12 miljarder kr och omfattar ca 2 550 registerfastighetermed en total areaom drygt 400 000 hektar.

FASTIGHETSBESTÅNDET

Tv ANTAL

BYGGNADER l7 500 med en areaom cirka 6 800 000 kvm

ANLÄGGNINGAR 2 300 tunga befástningar 20 000 truppbefástningar 52 flygfält

ÖVNINGSFÄLT 54 närövningsfált 80 friståendeövnings-och skjutfált om totalt cirka 180 000 ha.

Mängden förvaltningsobjektoch spridningen över ytan är unik. Förvaltningsarbetetriktar sig mot alla dessa objekt och krävernärhetoch att de kannåsinom rimlig tid. Förvaltadefastigheteroch därtill knutna krav på åtgärderoch omvärldskontakter denviktigaste är parametem för allokeringav personalen.

Bilaga 4 FORTV 2 4 1996-04-02 Ledningsavdelningen

Det finns klan uttalademål inom Försvarsmaktensedan1994 om en minskning av utnyttjade mark-.anläggnings-och lokal MAL-resurser. Utanhänsyntill effekterna av kommande försvarsbeslutskall bland annat nyttjat lokalbeståndminskasmed3% per år. Genomförändringar i krigsorganisationenkommer ävenen betydandedel av befästningsbeståndet att avvecklas.Till dettakommerpåverkan av nedläggningar fredsetablissement av till följd av forsvarsbeslutet.

Avvecklingsarbetetkommerunderöverskådligtid att varaen mycketkrävandeuppgift.

Effekterna av ovanståendeförändringarkan förväntasbestå över sekelskiftet. Även efter denna process utgör försvarsfastighetema ett av landets största bestånd kanskefortfarande det största.

Verksamhets- och organisationsutveckling

Efter utvärdering av hittills vunna erfarenheterochkompletterandeutredningarharverket under senare delen av 1995fattat beslut om fortsattverksamhets-.kompetens-ochorganisationsutveckling.Genomförandetdecentraliserasfrån huvudkontorettill en förändradregional organisationmedförvaltningsavdelningari Boden.Eskilstunaoch Kristianstadför fastighetsförvaltning inom områden somsvarar mot Försvarsmaktens indelning i militärområden.

Den nya organisationenskall vara intagen1996-07-01och kunnaverkafullt ut från 1997-01-01. Bemanning av organisationenpågåroch ett omfattandeutvecklings- och förändringsarbete har inletts. Underbilaga l. l

Grundläggandemotiv för beslutet om verksamhets-,kompetens-ochorganistionsutveckling var delsbehovet av att verketsförvaltningkan ske nära brukareoch fastighetsbestånd, dels behovet av tydligare ansvars- ocharbetsfördelninginom huvudkontoret samt mellanhuvudkontoretochde regionalaenheterna.Därmed detnaturligt är att genomförandeverksamheten sköts av regionalaoch lokalaenheter.

Det har ocksåvarit viktigt att inom ramen för den av riksdagoch regeringbeslutade ansvarsfördelningen pröva denarbetsfördelning som överenskommitsmellan Fortifikationsverketoch Försvarsmaktenfrämst när det gällerdrift- ochunderhållsfrågor.

Statsmaktemasbeslutinom lokalförsörjningenoch fastighetsförvaltningenmedger att betydanderationaliseringaroch effektivitetsvinsterkan göras hos såväl brukarna, som hos Fortifikationsverket som förvaltare.Fortifikationsverketharminskat personalentill den nivå som förutsättsi de utredningar som föregickregeringensförordning medinstruktion för Fortifikationsverket.Verket genomför1995/96dessutombesparingarenligt regleringsbrev samt därefteri takt medfortsattminskning av fastighetsbeståndet.

Myndighetenhar inte funnit det möjligt att i organisationsanpassningen minska de personalla resurserna genom ökadrationalitet.Organisationen bedöms innehålla ett minimibehov av personal.

Bilaga 4 FORTV 1996-04-02 3 4 Ledningsavdelningen

De regionala förvaltningsavdelningama förstärks för genomförande av fastighetsförvaltning vidmakthållandeoch avyttring. Huvudkontoret uppgifter koncentreras vadavser anskaffning, till ledning, uppföljning, analys samt visst stöd till förvaltningsavdelningama i genomförandeverksamheten.

Huvudkontorets personalstyrka kommer att minska medcirka 35 till cirka 75 personåroch de regionala fastighetsavdclningama att öka från cirka 35 till cirka 70.

Organisationsstrukturen intas och decentraliseringen av genomförandet innebär nya somnu ochbättre förutsättningar för effektiv fastighetsförvaltning samt kommer att ge brukarna ett starktstöd i arbetetmed att effektiviseraoch kostnadsminimeramark-. anläggnings- och lokalkostnadema bästa sätt. Organisationsstrukturen är också anpassadtill en förväntad efterfråganpå fastighetsresurser.

Kompetensutveckling

förvaltningsarbete, identitet,kompetens, arbetshjälpmedel. rutiner. Uppbyggnadenav verkets praxis,samverkan med Försvarsmakten, relationermed omvärlden är en process som pågått sedan verkets bildande 1994. Huvuddelen av personalen är rekryterad ur FortF byggkonsultverksamhetoch fasas in i förvaltningsarbete.F ortifikationsverkets personalsammansättnu ning och kompetens har emellertid till viss del fortfarande mer karaktär av F ortF uppdragsinriktning än nu gällande förvaltar- och ägarinriktning.

En fortsatt kompetensutveckling är nödvändig.De förändrade uppgifterna i den nya myndighetenkräver utbildning verkets personal för att myndigheten ett rationellt och effektivt av sätt skall kunnaleva till sitt juridiska, ekonomiska och tekniska ägar- och förvaltningsupp ansvar.

Kompetensutvecklingenär särskilt prioriterad under 1997 och 1998och genomförsbl.a. inom en verksamhet som benämns FORTV-skolan.

4. Samarbetet med brukarna

Formema för samarbete mellan Fortifikationsverket och brukarna utvecklas med utgångspunkt i fastighetsförvaltningsförordningen 1993:527 och lokalförsörjningsförordningen 1993:528 de ramavtal har tecknats mellan myndigheterna. Förordningar och avtal samt som skall tillämpas fullt ut från 1997-01-01.

Ramavtalen grund för förvaltning respektive försörjning av mark. anläggningar och utgör lokaler. Parterna har i respektive avtal klarlagt hur verksamheten skall bedrivas och under vilka former. Där bland annat former för fastighetsförvaltningen och arbetsfördelanges ningen. Ramavtalenreglerar grunderna för ersättningen för de upplåtna försvarsfastighetema.

Bilaga FORTV 1996-04-02 4 4 Ledningsavdelningen

Särskilthar samarbetetmellanFortifikationsverketoch Försvarsmaktensregionalaföreträdare underlättats genom avtaletmedFörsvarsmakten även kännedomen om om Förändringi ansvar och uppgifter ännu inte till alla delar trängt ut i Försvarsmaktens organisation. De förstörsta ändringarna rör förvaltning av det befintliga beståndet försvarsfastigheter.Anskaffningen av följer sedanlängeväl inarbetadeoch fungeranderutiner. Parternaharfunnit det varaav stor vikt att i ramavtalettydliggöra ett antal steg i anskaffningsprocessen. Avyttringen är en växandeuppgift. Dessaförhållandenpräglaravtalet.

Ramavtalenförutsätter att Fortifikationsverket ger reglerför förvaltningen. Dettaarbetehåller på att slutföras.Någraangelägna områdenåterstår.

Formerför hyresberäkningoch hyresadministrationharutarbetatsi samarbetemedberörda myndigheter.Tydliga regleroch enkeladministrationhareftersträvats.Den nu tillämpade metodenför att beräknahyreskostnadertillgodoser nyttjandemyndighetersbehov.Behoven kan avse bådekall- och varmhyra samt bland annat olika principer för betalning underav hållskostnadema.Metoden ger ocksåmöjlighetertill utvecklingochanpassningmedhänsyn till ändradebehov,till exempel att utjämnahyreskostnadema över året eller att övergåfrån kallhyra till varmhyra.

Hittills vunna erfarenhetervisar att tydligt för lokalförsörjning respektivefastighetsansvar förvaltning samt införande av kapitaltjänstkostnaderhar ökat medvetenhetenhosbrukarna om deverkliga kostnadernaför mark,anläggningaroch lokaler. Dettaharredankommit till uttryck i deraslokalförsörjningsplaneringochbedöms även i framtiden ge brukarna ett starkt incitamenttill god hushållningmedmark,anläggningaroch lokaler.

Utvärdering

En omfattandeintern utvärderinghar såledesgenomförts som inom kort ledertill en förändrad principiell uppgiftfördelningoch ledningsstrukturinom Fortifikationsverket.

En utvärdering av det samladeresultatet förändringarnainom denstatligafastighetsförav valtningen är ännu för tidig att göra. Försvarsmaktenframför i Försvarsmaktsplan97 i samråd medFortifikationsverket att en samladutvärderingbör göras underförsvarsbeslutsperioden av bland annat hur förändradeägarförhållanden, organisation.ekonomiskredovisningoch ramkompensationfungerat.Fortifikationsverket avser att därvid utvärderafastighetsförvaltningen för att seom förväntadebesparingar uppnåtts.

Bilaga 4 FORTIFIKATIONSVERKET Bum m, sk, 19950402

HUVUDKONTOR

Eskilstuna

GD Sekr 4

Planerings- Anskaff- Underhålls- j Avyttringsoch ekono- nings- och drift- avdelning § miavdelning avdelning avdelning 27 14 . 23 l Planerings- Projekt- Underhåll- och sektion 6 sektion 8 driftsektion 11 Ekonomi- å Plan- och miljö-

sektion 10 sektion

no

M m WW Administrativ

sektion 9

. 75

RIBGIIONKONTOR

Södra Mellersta Norra förvaltnings- förvaltnings- förvaltningsavdelningen avdelningen avdelningen Kristianstad Eskilstuna

Skövde Visby Östersund Stockholm Linköping

§32 0 OCK H03

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennya gymnasieskolan hurgar det U. 26.Ny kursi trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svensk forsknings- 27.Enstrategifor kunskapslyft ochlivslångt lärande. finansiering. U. U Fritidi förändring. 28.Det forskningspolitiska landskapet i Norden Omkönoch fördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U. 4. Vembestämmer vad EU:s internaspelregler inför 29.Forskning ochPengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten översyn ll V kap. - en av 5. Politikområden underlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityderoch lagstiftning i samverkan 6. Ett år medEU. Svenska statstjärtstemäns + bilagedel. C. erfarenheterarbetet av i EU.UD. 32.Mössoch människor. Exempel påbra 7. Av vitaltintresse. EU:sutrikes-och IT-användning blandbam och ungdomar. SB. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll m.m. K. 8. Batterierna en laddadfråga.M. 34. Aktivarbetsmar + expertbilaga. A. - 9. Omjärnvägens trafikledning m.m. K. 35. Kriminalunderrättelseregister 10. Forskning forvårvardag. C. DNA-register. Ju. ILEU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskola i Malmö.U. två-och trehjuliga motorfordon. K. 37.Sveriges medverkan i FN :s familjeår.S. 12.Kommuner och landsting med betalnings- 38.Nationalstadsparken M. svårigheter. Fi. 39.Rapportfrånklimatdelegatiorten 1995. 13. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning. M. 14. Budgetlag regeringens befogenheter 40.Elektronisk dokumenthantering. Ju. ñnansmaktens område.Fi. .Statens maritimaverksamhet. Fö. 15. Unionför både och öst väst. Politiska. rättsliga 42.Demokrati ochöppenhet. Om folkvalda parlament och ekonomiska aspekter av EU:ssjätte ochoffentlighet i EU.UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheten i EU.Spelregler och 16.Förankring och rättigheter. Omfolkomröstningen, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt. medborgarskap ochmänskliga .Översyn skatteflyktslagen. av rättigheter i EU.UD. Reformerat förhandsbesked. Fi. 17. Bättretrafikmed väginformatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. lsffotalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. eftermuck, bostadsbidrag, dagpenning. 47. Cirkelsamhållet. Studiecirklars betydelser för försäkringar. Fö. individochlokalsamhälle. U. 19.Sverige.EUoch framtiden. EU 96-kommitténs .Shaping Sustainable Homesin an Urbanizing bedömningar införregeringskonferensen 1996. World. Swedish NationalReport forHabitatll. N. UD. Regler för handelmedel. N. . 20.Samordnad rollfördelning inomteknisk forskning. Förbud mot vapen påallmänplats m.m. Ju. . U. .Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäk- 21.Reformochförändring. Organisation och ring - alternativ ochförslag. A. . verksamhet vid universitet ochhögskolor efter .Precisering av handelsândamålet i detaljplan. M. 1993arsuniversitets- och högskolereform. U. Kalkning sjöaroch av vattendragM. . 22. Inflytande riktigt Omelevers rätt till Kooperativa möjligheter i storstadsområden. S. - . inflytande. delaktighet ochansvar. U. Sverige.framtiden och mångfalden. A. . 23.Kartläggning ochanalys den av offentliga sektorns .På vägmot egenföretagande. A. upphandling varor av ochtjänstermed .Vägarin i Sverige. A. miljöpåverkan. N. 56.Hälften vore nog om kvinnoroch man - 24. FrånMaastricht till Turin.Bakgrtmd ochövriga 90-talets arbetsmarknad. A. EU-landers förslagochdebatt inför 57 .Pensionssamordning for svenskar i EU-tjânst. Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58 Finansieringendetcivilaförsvaret. av Fö. . 25.Franmassmedia till multimedia att digitalisera svensk television. Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet Mössochmänniskor. Exempel bra Totalförsvarspliktiga m95.Förslag jobb/studier om 1T-användning blandbarnochungdomar. 32 eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. 18 Justitiedepartementet Statens maritimaverksamhet. 41 Kriminalunderrâttelseregister Finansieringendetcivilaförsvaret.58 av DNA-register. 35 Utvecklad samordning inomdetcivilaförsvaret Elektronisk dokumenthantering. 40 ochfredsräddningstjânsten. Kartläggning, Presumtionsregeln i expiopriations1agen.45 överväganden förslag. och 86 Förbud motvapen allmänplats m.m. 50 Strukturförândring ochbesparing. Utvärderat personval. 66 En uppföljning genomförda av förändringar Ekobrottsforskning. 84 inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. 96 Tredimensionell fastighetsindelning. 87 Effektivare försvarsfastigheter Kameraövervakning. 88 Utvärdering aven reform.97 Vem styr försvaretUtvärdering av Utrikesdepartementet effekterna LEMO-reforrnen. 98 av Vembestämmer vad EU:sinternaspelregler inför Avveckling medinläming.Erfarenheter från regeringskonferensen 1996.4 LEMO-reformens avveckling personal. av 99 Politikomráden underlupp.Frågor EU:sförsta om Socialdepartementet pelareinförregeringskonferensen 1996.5 Ettår medEU.Svenska statstjänstemäns Sveriges medverkan i FN:sfamiljeár.37 erfarenheter av arbetetiEU.6 Kooperativa möjligheter i storstadsområden. 54 Av vitaltintresse. EU:sutrikes- och Försäkringskassan Sverige Översyn av säkerhetspolitik införregeringskonferensen. 7 socialförsäkringens administration. 64 Union forbade öst och väst. Politiska, rättsliga Rättspsyldatriskt forskningsregister. 72 ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av Allmänt pensionssparande. 83 utvidgning. 15 EgonJönsson en kartläggning lokala av - Förankring ochrättigheter. Omfolkomröstningar, samverkansprojekt inomrehabiliteringsomrädet. 85 utträdesrätt. medborgarskap och mänskliga Denprivatavårdens omfattning framtida och rättigheter i EU. 16 ersättningsformer - Enöversyn denationella av Sverige.EU ochframtiden. EU96-kommitténs taxoma för läkare ochsjukgymnaster. 91 bedömningar införregeringskonferensen 1996.19 FrånMaastricht till Turin.Bakgrund ochövriga Kommunikationsdepartementet EU-länders förslagochdebattinför Omjärnvägens trafikledning 9 m.m. regeringskonferensen 1996.24 EU-mopeden. Älders- ochbehörighetskrav för Demokrati ochöppenhet. Omfolkvalda parlament tvá-ochtrehjuliga motorfordon. 1 l och offentlighet i EU.42 Bättretrafikmedväginformatik. 17 Jämställdheten i EU.Spelregler och Nykursi trafikpolitiken Bilagor.26 + verklighetsbilder. 43 Banverkets myndighetsroll m.m. 33 Europapolitikens kunskapsgrund. Enskilda vägar. 46 Enprincipdiskussion utifrån En översyn av luft- sjö-ochspártrañkens EU96-kommitténs erfarenheter. 59 tillsynsmyndigheter. 82 Miljö ochjordbnik.OmEU:smiljöregler och Nyyrkestrañklagstiftning. 93 utvidgningens effekterpåden gemensamma Nationellteleadresskatalog. 94 jordbmkspolitiken. 60 Botniabanan. 95 Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration ochförhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. 1611 EU:sregeringskonferens procedurer, aktörer. fomtalia.Sammanfattning seminarium av ett i april1996.76

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund. 88.Kameraövervakning. Ju. En principdiskussion utifrån 89. Samverkan mellanhögskolan ochdesmåoch EU96-kommitténs erfarenheter. UD. medelstora företagen. N. 60.Miljöoch jordbruk.OmEU:s miljöregler och 90.Sammanhallet studiestöd. U. utvidgningens effekter den gemensamma 91. Den privatavårdens omfattning ochframtida jordbrukspolitiken. UD. ersättningsformer - En översyn av de nationella 6l.Olikaländer olikatakt.Omflexibel integration taxoma för läkareochsjukgymnaster. S. och förhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. 92.lT i miljöarbetet. M. UD. 93.Ny yrkestrafiklagstiftning. K. 62.EU.konsumenternamaten och 94.Nationellteleadresskatalog. K. Förväntningar ochverklighet. Jo. 95.Botniabanan. K. - 63. Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. 96.Strukturföråndring ochbesparing. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn av Bi uppföljning genomförda av förändringar socialförsåkringens administration. S. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. 65. Administrationen av EU:sjordbrukspolitik 97.Effektivare försvarsfastigheter i Sverige. Jo. i Utvärdering aven reform. Fö. 66. Utvärderat personval. Ju. 98.Vem styr försvaretUtvärdering av 67.Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. effekterna LEMO-reformen. av Fö. F1. 99. Avveckling medinlärning.Erfarenheter från 68.Några folkbokföringsfragor. Fi. LEMO-reformens aweckling personal. av Fö. 69.Kompetens och kapital bilaga.N. + 70.Samverkan mellan högskolan och näringslivet. N. 71.Lokaldemokrati ochdelaktighet i Sveriges städer ochlandsbygd. ln. 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. 73. Swedish NuclearRegulatory Activities. Volume l An Assessment. M. - 74.Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume - 2 Descriptions. M. 75.Värden i folkhögskolevärlden. U. 76.EU:s regeringskonferens - procedurer. aktörer, formalia.Sammanfattningett av seminarium i april 1996.UD. 77. Utländska forsäkringsgivare med verksamhet i Sverige.Fi. 78.Elberedskapen. Organisation. ansvarsfördelning och finansiering. N. 79. Översyn revisionsreglema. av Fi. 80.Viktigt meddelande. RadioochTV i Kris och Krig.Ku. 81 Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. Fi. . 82.En översynav luft- sjö- och spårtrañkens tillsynsmyndigheter. K. 83.Allmänt pensionssparande. S. 84.Ekobrottsforskning. Ju. 85.Egon Jönsson en kartläggning av lokala sam- verkansprojekt inom rehabiliteringsornrádet. S. 86.Utvecklad samordning inom detcivilaförsvaret och fredsrâddningstjänsten. Kartläggning, överväganden ochförslag.Fö. 87.Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet På vägmot egeuföretagande. 55 Vägarin i Sverige.55 Kommuner och landsting medbetalnings- Hälften vorenog om - kvinnorochmän svârigheter. 12 90-talets arbetsmarknad. 56 Budgetlagregeringens befogenheter - Medicinska undersökningar i arbetslivet. 63 ñnansmaktens område.14 Borgenârsbrotten översyn ll - en av kap. Kulturdepartementet brottsbalken. 30 Översyn skatteflyktslagen. Frånmassmedia till multimedia av Refonnerat förhandsbesked. 44 att digitalisera svensk television. 25 Pensionssamordning försvenskar i EU-tjänst. 57 Viktigtmeddelande. Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. 67 RadioochTV i KrisochKrig.80 Någrafolkbokföringsfrågor. 68 Näringsdepartementet Utländska försäkringsgivare medverksamhet i Sverige.77 Kartläggning analys denoffentligasektorns och av Översyn revisionsreglema. 79 upphandling avvaror ochtjänstermed av Skyddför sparande i sparkasseverksarnhet. 81 miljöpåverkan. 23 Shaping Sustainable Homesin an Urbanizing Utbildningsdepartementet World.Swedish National Report Habitatll. 48 for gymnasieskolan hurgårdet l Regler förhandelmed el. 49 Dennya - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. Kompetens ochkapital bilaga.69 + 2 Samverkan mellanhögskolan näringslivet. och 70 Samordnad rollfördelning inomtekniskforskning. Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och 20 finansiering. 78 Reformochförändring. Organisation ochverksamhet Samverkan mellanhögskolan ochdesmåoch vid universitet ochhögskolor efter1993års medelstora företagen. 89 universitets- och högskolereform. 21 Civildepartementet inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet 22 Fritidi förändring. ochansvar. En strategifor kunskapslyft ochlivslångtlärande.27 Omkön ochfördelning fritidsresurser. av 3 Detforskningspolitiska landskapet i Norden Forskning förvårvardag.10 1990-talet. 28 Attityderochlagstiftning i samverkan Forskning och Pengar. 29 + bilagedel. 31 Högskola i Malmö. 36 Inrikesdepartementet Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för individochlokalsamhälle. 47 Lokal demokrati delaktighet och i Sveriges städeroch Värden i folkhögskolevärlden. 75 landsbygd. 71 Sammanhållet studiestöd. 90

Jordbruksdepartementet Miljödepartementet Offentligdjurskyddstillsyn. 13 Batterierna en laddadfråga.8 - EU,konsumenterna ochmaten Nationalstadsparker. 38 Förväntningar ochverklighet. 62 Rapport frånklimatdelegationen 1995. - AdministrationenEU:sjordbrukspolitik av Klimatrelaierad forskning.39 i Sverige.65 Precisering av handelsändamålet i detaljplan. 52 Kalkning sjöarochvattendrag av 53 Arbetsmarknadsdepartementet Swedish Nuclear Regulatory Activities. Aktivarbetsmarknadspolitik + expertbilaga. 34 Volume l - AnAssessment. 73 Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäkring Swedish NuclearRegulatory Activities. alternativ ochförslag.5l Volume2 - Descriptions. 74 Sverige.framtiden ochmångfalden. 55 lT i miljöarbetet. 92

Jamil

FRITZES

Ponnnuu: 10647 Srocxuom FM: 08 ;250 n. TmLnroN oâ-áqoçr 90 lSBN 91-ü-ZWB-O ISSN aan-aux