SOU

Försvarets fastigheter : former för en kostnadseffektiv och verksamhetsinriktad förvaltning : slutbetänkande

Beteckning: SOU 1997:144
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1997/98:137: Förvaltning av statens fastigheter och statliga myndigheters lokalförsörjning, m.m., avsnitt 2

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

min

w Statens offentliga utredningar mm 1997: 144 @ Finansdepartementet

Försvarets

fastigheter

Former för och

kostnadseffektiv

verksamhetsinriktad

förvaltning

Betänkande av Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning m m Stockholm l997

OKCVSOY

Statens offentliga utredningar

WW 1997; 144

E15 Finansdepartementet

Försvarets

fastigheter

Former för en kostnadseffektiv och

Verksamhetsinriktad förvaltning

Slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall på remiss. - som svara Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliet Förvaltningsavdelningen Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20719-2 Stockholm 1997 ISSN O375-25OX

Till statsrådet och chefen

for Finansdepartementet

Den 29 februari 1996 beslutade regeringen att tillkalla särskild uten

redare för att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen mm. Riks-

gäldsdirektör Thomas Franzén utsågs till särskild utredare i mars 1996. Utredningen skulle avslutad den 1 juli 1997. vara Två betänkanden har lagts fram: Statens ändamålsfastigheter: Principer för förvaltning och hyressättning SOU 1996:187 och Lokalförsörjning och fastighetsägande SOU 1997:96. I utredningens slutskede maj 1997 tilläggsdirektiv rörande fördjugavs en pad analys vissa frågor hanteringen av försvarsfastigheter, vilken av om nu redovisas.

Under arbetet med den delutredning som nu läggs fram har docent

Hans Lind varit utredningens sekreterare, och civilingenjör Mats Ekelid biträdande sekreterare. Docent Håkan Bejrum, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, har deltagit sakkunnig och docent Tore som Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm som expert.

Stockholm i oktober 1997

Thomas Franzén

/Hans Lind

SOU 1997: 144

Innehåll

Inledning l l Utredningens bakgrund och direktiv 1.2 Utredningens arbete 1.3 Sammanfattning utredningens överväganden och forslag av

2 Tidigare utredningar och beslut 2.1 Inledning 2.2 Effektiva försvarsfastigheter SOU 1996:96 och forsvarsbeslutet 1996 2.3 Utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning mm

3 Nuvarande organisation 17 3.1 Ramavtalet mellan Fortifikationsverket FORTV och Försvarsmakten FM 17 3.2 Fortiñkationsverkets köp av vissa driftstjänster från Försvarsmakten 18 3.3 Fortiñkationsverkets organisation 18 3.4 Arbetsgång när avtal sluts 19

4 Ägande och förvaltning av försvarsfastigheter:

Rollfordelning mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket 21 4.1 Försvarsmaktens kontroll över krigsorganisationen 21 4.1.1 Problembeskrivning 21 4.1.2 Synpunkter och förslag till åtgärder 22 4.2 Dagens system onödigt byråkratiskt 24

4.3 Gränsdragningen mellan ansvarsområdena uppfattas som

godtycklig 26 4.3.1 Problembeskrivning 26 4.3.2 Synpunkter 27 4.4 Kvarvarande konflikter FM:s roll i fastighetsdriften 27 om 4.5 Hyressättningssystemet 29 4.6 Sekretess och krigsplacering 30

4.7 Avslutning 31

5 Rationaliseringsmöjligheter för fdrsvarsfastigheter:

Samordning Fortifikationsverket - Statens Fastighetsverk 33 5.1 Inledning 33

5.2 Samordning mellan Fortifikationsverket och Statens Fastighetsverk: Beskrivning tänkbara alternativ 33

5.3 Konsekvensanalys och förslag rörande samordning 34

5.3.1 sammanslagning verken 34

5.3.2 Överföring av vissa funktioner:

Avyttringsverksamheten 35

5.3.3 Lokal samordning 37

5.3.4 Samordning administrativa rutiner 38 av 5.4 Slutsats 38

6 Effektiviseringar inom Fortifikationsverket 39

6.1 Inledning 39

6.2 FORTVs administrationskostnader 40

6.3 En struktur skapar kontinuerlig kostnadspress 41

som en

7 Kulturhistoriskt intressanta forsvarsanläggningar: Beslutsgång och ekonomiskt ansvar 43

7.1 Lagar och förordningar styr kulturhistoriskt värdefulla

som

byggnader 43

7.2 Kulturhistoriskt intressanta byggnader och anläggningar i

F ORTV:s bestånd 44 7.3 Statens F astighetsverks roll 45

7.4 Problem, överväganden och förslag 45

7.4.1 Enstaka byggnader med skyddsföreskrifter som FM fortfarande utnyttjar 45 7.4.2 Byggnader och anläggningar FM säger 46 som upp 7.4.3 I väntan på beslut rörande det nationella kulturarvet 48 7.5 Avslutning 49

8 Konsekvensbedömningar 5 l

Bilagor Utredningens direktiv 53 Den fortifikatoriska kompetensen 57

l Inledning

1.1 Utredningens bakgrund och direktiv

Under åren 1993-1994 genomfördes stor refonn organisationen en av för förvaltningen av statens fastigheter. Grundtanken var att skilja bru-

kandet från fastighetsägandet/fastighetsförvaltningen. Myndigheterna

fick ett lokalförsörjningsansvar och kunde i princip hyra sina lokaler från vem som helst. De statligt ägda fastigheterna som tidigare förvaltats av Byggnadsstyrelsen överfördes till ett antal olika verk och bolag: Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket, Akademiska Hus och Va-

sakronand

I februari 1996 tillsattes en särskilt utredare med uppdrag att utvärdera denna omorganisation och föreslå åtgärder de punkter där det fanns problem. Tonvikten kom att ligga på hanteringen ändamålsav

fastigheter. Två betänkanden har lagts fram Statens ändamålsfastigheter: Principer för förvaltning och hyressättning SOU 1996:187 och Lokalförsörjning och fastighetsägande SOU

1997:96. I utredningens slutskede maj 1997 fick tilläggsdirektiv om att göra en fördjupad analys av vissa frågor om hanteringen av försvarsfastigheter. I direktiven sägs:

"Utredaren skall göra en fördjupad analys av Fortfikationsver-

kets fastighetsbestånd och utreda om hela eller delar av beståndet skall samordnas med Statens fastighetsverk eller vissa delar om skall hanteras i annan ordning. För- och nackdelar med olika alternativ skall beskrivas, liksom gränsdragningen mellan de olika fastighetsbestånden. Utredaren skall belysa hur drift och underhåll bör organiseras.

1 Det finns dock fortfarande ett antal statliga verk som av olika skäl fortfarande äger fastigheter: Se rapporten "Statens mark", Riksrevisionsverket, RRV 1996:48.

Utredaren skall pröva lämpligheten med att samordna myndigheterna Fortfikationsverket och Statens fastighetsverk och

lämna förslag till ny struktur. Utredningen skall redovisa vilka rationaliseringsvinster

- .. som kan göras med olika samordningsalternativ. Utredaren skall vidare belysa hur kostnadsmässig neutralitet för hyresgästerna inom försvardepartementets område, i förhållande till nuvarande verksamhet, skall kunna bibehållas under

försvarsbeslutsperioden.

Utredaren skall beakta behovet av att säkerställa en långsiktig förvaltning av de delar av Fortflkationsverkets fastigheter och anläggningar som är kulturhistoriskt värdefulla."

I bilaga l redovisas de fullständiga direktiven.

Vi har valt att gruppera frågorna på följande sätt:

Rollfördelning mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten när det gäller förvaltningen av olika typer av försvarsfastigheter kap 4. För- och nackdelar med olika typer av samordning mellan Fortifika-

tionsverket och Statens fastighetsverk kap 5. Både

en sammanslagning av verken och olika mer begränsade former av samordning av verksamheten diskuteras. Vår slutsats i steg 2 är att nackdelarna med en sådan samordning är större än fördelarna. Därför blir det motiverat att närmare diskutera effektivisering inom ramen för dagens organisation. Detta görs i kapitel Hanteringen av försvarsfastigheter som har kulturhistoriska värden kap 7.

I bilaga 2 berörs kortfattat hur den fortifikatoriska kompetensen kan bevaras i en situation där mängden nyinvesteringar i tunga anläggningar är relativt liten. Fortifikationsverket äger fastigheter som nyttjas av flera olika försvarsmyndigheter. Förutom Försvarsmakten är t Försvarets mateex

rielverk och Försvarets forskningsanstalt betydande hyresgäster. En

avgränsning har av tidsskäl gjorts till de fastigheter den största som hyresgästen Försvarsmakten nyttjar. Slutsatserna bör dock - - vara tillämpbara även för motsvarande fastigheter som nyttjas andra. av

1.2 Utredningens arbete

Utredningens arbetet har främst bestått

Genomgång skriftligt material: Tidigare utredningar, interna PM - av från berörda myndigheter rörande olika aspekter problematiken, av mm. Studiebesök på ett antal anläggningar där kunna diskutera aktu- ella frågeställningar med personal inom Fortfikationsverket och Försvarsmakten. Diskussioner med ledningen för Försvarsmakten, Fortifikationsver- ket och Statens fastighetsverk. Riksantikvarieämbetet har även konsulterats i den del rör de kulturhistoriskt värdefulla byggnadsom erna.

Självklart har utgångspunkterna också varit de slutsatser som en av formulerats i våra tidigare betänkanden SOU 1996:197 och SOU 1997:96. Preliminära versioner av utredningen har diskuteras med berörda myndigheter.

1.3 Sammanfattning av utredningens överväganden

och förslag

Det finns ingen enhetlig bild av hur samspelet mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten fungerar. Det som fungerar smidigt ett ställe kan fullt av konflikter ett annat. Ett antal problematisvara ka punkter i dagens organisation har lyfts av Försvarsmakten, främst följande.

En krigsförbandschef har idag inte samma kontroll över samtliga re-

sursslag, eftersom även renodlat militära anläggningar förhyrs från Fortifikationsverket. Försvarsmaktens uppfattning är att dessa anläggningar bör ägas av Försvarsmakten. Krigsförbandschefen ska inte behöva fråga fastighetsägaren om lov när det gäller hanteringen av dessa anläggningar. När det gäller renodlade ändamålsfastigheter ska enligt vår mening den verksamhetsansvariges bedömningar styra handhavandet av fastigheten. Detta kan dock uppnås inom ramen för dagens fastighetsorganisation genom en precisering av rollfördelningen och av respektive parts ansvar. För att uppnå detta föreslår att det i instruktionen till Fortefikationsverket tydliggörs att målsättningen är att effektiv förvalta fas-

SOU 1997: 144

tighetema utifrån verksamhetens krav. Oklara formuleringar

om att

bevaka ändamålsfastigheternas värden bör utgå. I det ramavtal

som finns mellan parterna bör tydligare sägas att när det gäller drift- och

underhållsstandard så ska hyresgästen ha sista ordet. För de renodlat militära anläggningarna kan det lämpligt att Försvarsmakten inte

vara

bara gör behovsbedömning underlag för den förvaltningsplan

en som

som Fortifikationsverket gör, utan att Försvarsmakten förslag

gör ett

till förvaltningsplan. På denna och andra punkter bör det finnas möjlighet att lokalt rollfördelningen utifrån den aktuella situationen.

anpassa

Uppdelningen i ägande och brukande ska för renodlade ändamålsfastigheter inte påverka den reella kontrollen över

resurserna utan en-

bart vara ett sätt att effektivisera och professionalisera fastighets-

förvaltningen. I den mån som den fastighetsförvaltande myndigheten

anser att hyresgästen satsar för lite på underhåll ska det i anges myn-

dighetens årsberättelse, så att regeringskansliet uppmärksammas

dessa förhållanden.

Att försöka lösa dagens problem att överföra ägandet vis-

genom av

sa anläggningar till Försvarsmakten kan förväntas skapa problem.

nya Det första är att det blir tämligen godtycklig

en gränsdragning. Dessutom måste det då byggas upp dubbla kompetenser, t när det gäller

upphandling av byggnadsåtgärder. Samordning driften försvåras

av också. På en rad punkter finns idag kritik rörande onödig byråkrati och att tex likartad maskinell utrustning ibland sköts Försvarsmakten och av

ibland av Fortifikationsverket. Vår bedömning

är att mycket av detta är övergångsproblem och att de kan lösas inom för dagens äganderamen struktur. Det är dock viktigt att parterna lokalt har betydande handlingsfrihet att avgöra vem ska göra vad. Ibland kan det som vara motiverat att Försvarsmakten köper skötsel viss delar sina installaav av tioner från Fortifikationsverket och ibland Fortifikationsverket att köper skötsel av viss fast egendom från Försvarsmakten. Sådana överenskommelser finns redan idag det är viktigt diskussioner men att i dessa frågor sköts i en öppen och saklig anda. Att till så blir fallet se att är ledningarnas ansvar. Utredningens uppdrag omfattade vidare analys möjligheten en av

till effektivisering samordning mellan Fortifikationsverket

genom en

och Statens fastighetsverk. Flera former av samordning har undersökts.

En sammanslagning verken till ett verk.

av Fördelen med detta kan att kostnader för själva

vara ledningsfunk-

tionen och vissa administrativa kostnader kan minska. Dessa framstår dock mycket begränsade. Nackdelar i form försvårad som av

SOU 1997: 144 ll

styrning överväger, a därför att sekretessaspekter mm gör att försvarsfastigheterna ändå bör förvaltas i en separat avdelning.

Samordning av vissa funktioner. Avyttringsverksamheten har lyfts fram på denna punkt, och frågan avyttring från samtliga statliga ändamålsfastighetsförvaltare är om bör samlas i en separat organisation. Vår slutsats är att detta skulle skapa nya problem i samband med överföringar mellan verken. Hanteringen av större områden, t ex centralt belägna nedlagda regementen, där det är aktuellt med stora investeringar för att förädla objekten, bör dock ske i särskild ordning.

Lokala samordning av främst fastighetsdrift. Det kan finnas betydande vinster i form minskade reskostnader av och bättre utnyttjande av personal genom att flera lokala fastighets-

bestånd sköts av en driftsorganisation. Det finns dock ingen anled-

ning av särskilt peka ut ett samarbete mellan Statens fastighetsverk och Fortfikationsverket. Att bevaka dessa möjligheter och köpa tjänster externt när så är lönsamt hör till respektive fastighetsförvaltares ansvar.

Viss administrativ samordning. En punkt där sådan samordning är motiverad rör de nyckeltal som tas fram för att bedöma kostnader och effektivitet. Idag använder t ex verken olika ytbegrepp vilket försvårar jämförelse. Hyressätten ningen på ändamålsfastigheter bör också följa samma principer, i

enlighet med förslag i tidigare betänkanden från utredningen.

Att minska försvarsmaktens framtida lokalkostnader handlar enligt vår

bedömning om att få dagens system att fungera bättre. En nyckelfråga

blir hur köparen/Försvarsmakten kan på säljaren/Fortifikasätta press tionsverket i en situation när det saknas alternativa säljare. Detta kräver tydliga prislappar så att en jämförelse lättare kan göra med marken nadsmässig kostnad. För att Försvarsmakten ska kunna bedöma vad som är rimliga priser är det också viktigt med en öppen redovisning av hur resurser används inom Fortifikationsverket. Grundregeln ska, som

vi föreslagit i tidigare betänkanden, vara att hyresgästen inte är skyldig att betala mer än marknadsmässig ersättning. En komponenthyra där

parterna separat diskuterar olika typer kostnader kapitalkostnader, av administrativa kostnader samt drift- och underhåll är nödvändig för att

rimligheten i hyran för en ändamålsfastigheter ska kunna bedömas.

Utredningens sista fråga rör kulturhistoriskt intressanta försvarsan-

läggningar. Det formella regelverket kring hantering byggnader och

av anläggningar som har ett kulturhistoriskt värde är enligt vår mening

ändamålsenligt. Det som behövs är precisering det ekonomiska

en av

ansvaret i olika situationer. Dessa preciseringar bör innebära att:

För enstaka objekt och anläggningar har skyddsföreskrifter

- som men som fortfarande används Försvarsmakten ska Försvarsmakten i av normalfallet bära de eventuella merkostnader dessa skyddsföresom skrifter innebär. Om kostnader eller överskott i samband med avveckling objekt - av väsentligt påverkas av att det finns kulturhistoriskt motiverade föreskrifter så ska detta inte påverka det ekonomiska utfallet för Försvarsmakten. Å andra sidan ska Försvarsmakten betala belopp ett motsvarande vanliga avvecklingskostnader anläggningen även om ska bevaras och inte avvecklas på vanligt sätt. När Försvarsmakten lämnat objekt ligger kvar inom Fortifika- - som

tionsverket och där regeringens beslut objektet ska bevaras eller

inte drar ut långt i tiden, så ska de löpande kostnaderna för dessa

objekt under denna period inte belasta Försvarsmakten. En särredo-

visning av dessa objekt ska ske inom Fortifikationsverket.

Merkostnader som inte ska bäras Försvarsmakten ska finansieras av

genom Utgiftsområde 17 Kultur mm.

2 utredningar och beslut Tidigare

2.1 Inledning

Motiven bakom att överföra försvarets fastigheter till ett särskilt verk - Fortifikationsverket sedan Försvarsmakten hyr mark och lokaler - som från, desamma motiven bakom den allmänna omorganisatiovar som

statens fastighetshantering. Bland de viktigare argumenten kan

nen av nämnas att reformen skulle rättvisande bild av mark- och ge en mer lokalkostnader och skapa förutsättningar för effektivare fastighetsen

och förmögenhetsförvaltning. Reformen var också i hög grad knuten

till förändringar i budgetsystemet: Rambudgetering, resultatstyrning och ökad frihet för myndigheter att välja medel att nå uppställda mål. För försvarsområdet valdes dock något annorlunda gränsdragen

ning mellan vad hyresgästen respektive fastighetsägarens personal

som skulle sköta för uppgifter. Resurser för drift och löpande underhåll av fastigheterna låg kvar hos hyresgästen. Hyra betalades enbart för kapi-

talkostnader och periodiskt underhåll samt den administration som var

knuten till fastighetsägarens förvaltning inkl nybyggande och avytt-

ring. I samband med den stora fastighetsreformen bildades ett särskilt

konsultföretag Confortia och dit överfördes personal som arbetat

- med projektering inom den tidigare Fortifikationsförvaltningen. En mm viss mängd beställningar utlovades under ett inledande skede. Formellt är Confortia ett dotterbolag till Vasakronan Holding AB.

2.2 Effektiva försvarsfastigheter SOU 1996:96 och

försvarsbeslutet 1996

En särskild utredare tillsattes 1995 för att "genomföra en uppföljning och utvärdering genomförande och pågående strukturförändringar

av inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde". En särskild studie gjordes försvarets fastigheter. Rapporten bygger ett stort antal om intervjuer med olika nivåer inom främst Försvarsmakten personer

14 SOU 1997: 144

och Fortifikationsverket. Rapporten behandlar enbart försvarets ändamålsfastigheter, dvs de fastigheter där Fortifikationsverket är fastighetsägare. Följande citat från rapportens sammanfattning bild utredger en av ningens slutsatser och förslag.

"Resultatet utvärderingen är att fastighetsrefonnen syftaav som

de till att effektivisera fastighetsförvaltningen och att undvika

särlösningar i huvudsak har nått sitt syfte. Men vissa särlösningar återstår fortfarande, att driftresursema liksom del ex. en av resurserna även för det yttre underhållet, ligger kvar i Försvarsmakten. Hyrans utformning är också speciell. Dessa särlösningar bedöms av mig så viktiga att redan bör rätta till vara man nu dem, innan systemet hunnit växa fast ytterligare." l 1

"Mitt förslag är därför att drift- och underhållsresursema förs över till fastighetsförvaltaren. Syftet med denna förändring är att göra handhavandet av försvarsfastigheter jämförbart med mer

annan fastighetsförvaltning och att underlätta den samordning av

fastighetsförvaltningen som var fastighetsrefonnens syfte."

s 12

"Jag föreslår vidare att genomgång görs de höga kosten av naderna för drift och underhåll befástningama kostnadav som sjämförelsema tyder på." 12

En fråga berörs i rapporten är Fortifikationsverket fortsom om även sättningsvis ska sortera under försvarsdepartementet eller det bör om flyttas till finansdepartementet. Utredaren tar dock inte ställning i frågan utan hänskjuter den till utredningen utvärdering byggnadstyom av relsens ombildning. Till sist sägs att:

"Jag avstår även från att ta ställning till eventuell särbehandom ling av vissa anläggningar i sin helhet, dvs. vissa befästningar som har så nära samband med krigsorganisationen att det inte är

meningsfullt att betrakta dem objekt i fastighetsförvaltning-

som

ens mening." s 12

Regeringen ställde sig i propositionen 1996/7:4 bakom utredarens bedömningar och riksdagen beslutade i enlighet med propositionen att personal och övriga knutna till driñ- och underhåll försvaresurser av rets fastigheter skulle överföras till Fortifikationsverket

rskr

1996/97:109. En totalhyresmodell ska tillämpas. Ett sparkrav på 150

miljoner kronor per år från 1998 lades fast för drifts- och underhållskostnader.

2.3 Utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning mm:

Vi har i tidigare betänkanden presenterat ett antal slutsatser och förslag

rörande hyressättning mm för ändamålsfastigheter. De i detta sammanhang viktigaste ståndpunkterna är:

Uppdelningen ägande brukande bra reform med i huvudsak - var en positiva konsekvenser.

2. De problem som finns när det gäller hanteringen av ändamålsfastig-

heter sammanhänger främst med att hyreskontrakten och relationen i övrigt inte anpassats till en situation där hyresgästen saknar bra alternativ. Därför föreslås:

Långsiktiga hyreskontrakt med inbyggd option till förlängning

med hyra bestämd enligt samma principer som den ursprungliga

hyran se nedan. Sägs hyreskontraktet upp innan byggnaden är av-

skriven ska fastighetsägaren kompenseras för detta, givet att ett värde i alternativ användning saknas Vinster vid avyttring av ändamålsfastigheter ska delas mellan hyresgäst och fastighetsägare. Hyran ska komponenthyra där ersättningar för kapitalkostvara en nader, drift och underhåll beräknas separat. Räntekravet ska spegla att fastighetsägarens risktagande är mycket begränsat. Underhåll ska styras förvaltningsplan där underav en gemensam hållsinsatser mm ska anpassas till verksamhetens behov. I dessa delar ska kontraktet vara kortare så att viss anpassning av underhåll kan ske utifrån aktuellt ekonomiskt läge. Fastighetsägaren ska mm

bevaka att olika lagar rörande fastighetsunderhåll följs och även

rapportera till ägaren denne att hyresgästen inte är beredd om anser att betala för underhåll som behövs för att undvika stora framtida kostnader. Hyresgästen ska inte vara skyldig att betala mer än marknadsmässig ersättning för de tjänster som fastighetsägaren utför. Den exakta arbetsfördelningen mellan hyresgäst och fastighetsägare . ska diskuteras förutsättningslöst utifrån den konkreta situationen. Den rådande bolags-/verkstrukturen är i huvudsak lämplig. En genomgång av Vasakronans bestånd bör dock ske så att fastigheter där

statliga hyresgäster saknar reella alternativ lyfts ur beståndet innan

en börsnotering sker.

Alla fastighetsägande enheter bör knutna till finansdepartemevara tet. Fortifikationsverket bör därmed överförs från försvarsdepartementet till ñnansdepartementett.

SOU 1997: 144 17

3 Dagens organisation

1 Ramavtalet mellan Fortifikationsverket FORTV och Försvarsmakten FM

Ett ramavtal slöts 1994-03-25 mellan FORTV och FM. Detta ramavtal modifierades på ett antal punkter efter beslutet om att driftresurser ska överföras till FORTV. Överenskommelsen dessa ändringar och tillom lägg är daterad 1997-05-07. I denna överenskommelse sägs också att Parterna är härutöver att behov föreligger av en total översyn ense om ramavtalet vilken avses genomföras under 1997. av

Några viktiga punkter i gällande ramavtal är följande. Siffrorna

nu inom parentes syftar på paragraf i avtalet.

Utifrån ramavtalet görs upplåtelseavtal för särskilda anläggningar l.2 Avtal träffas normalt mellan FORTV förvaltningsavdelningschef och avtalstecknande chef inom FM. 5.2.1

FM ska redovisa en lokalförsörjningsplan som andra myndigheter.

3.l FORTV upprättar investeringsplan, förvaltningsplan samt avyttringsplan. FM medverkar vid framtagande av dessa planer. 3.2 Ersättningen från 1998-01-01 totalhyra. Av upplåtelseavtalet avser ska dock framgå hyrans fördelning mellan kapitalersättning administrativ ersättning underhållsersättning driftsersättning mediaersättning - FORTV genomför drift- och underhåll för samtliga försvarsfastigheter omfattas av upplåtelseaval mellan FORTV och FM. som FORTV och FM ska årligen föra en dialog om planeringen av driftoch underhållsåtgärder. Dialogen ska utgå från förslag framtaget av FORTV. 6 Avseende såväl anläggningar som lokaler utarbetar FM chef med MAL-försörjningsansvar behovsunderlag för FORTVs förvaltnings-

17-1295

18 SOU 1997: 144

plan rörande planerat underhåll. Underhållsdelen i förvaltnings-

planen fastställs i samråd med FM. 7

3.2 Fortiñkationsverkets

köp av vissa driftstjänster från

Försvarsmakten

Hösten 1996 beslöts att resurserna för fastighetsdrift ska överföras till

FORTV. I samband med detta gjordes ett avtal mellan FORTV och FM

om några undantag från detta pga speciella omständigheter gjorde

som det rationellt att fastighetsdriften utfördes FMs personal. I dessa fall av betalar FM fortfarande hyra täcker samtliga fastighetskostnaen som

der, men FORTV köper sedan driftstjänstema från FM i enlighet med

ett särskilt avtal.

Detta undantag gäller ett litet antal fall, främst följande.

Skjutfält där personal omväxlande arbetat med försvarsuppgifter

gör i ordning måltavlor od och med fastighetsuppgifter t

sköter vägar i området. Fastighetsuppgiftema är nära knutna till försvarsuppgiftema i så måtto att vägar t ex behöver iordningsställas

direkt efter en pansarvagnsövning gått hårt vägarna. som Vissa anläggningar i Stockholms skärgård där trans- - gemensamma porter och tidsmässig samordning arbetsuppgifter är motiverad av pga de höga transportkostnadema.

3.3 Fortifikationsverkets organisation

Fortifikationsverket, med huvudkontor i Eskilstuna, är indelat i tre

verksamhetsgrenar: Anskaffning, förvaltning och avyttring. Verksamheten genomförs i tre regionala avdelningar: Södra, Mellersta och Norra förvaltningsavdelningama, med var sitt avdelningskontor. Förvaltar-

na kan sedan vara placerade på "lokalkontor" inom regionen. Förvaltaren utarbetar upplåtelseavtal och denne planerar drift- och underhåll utifrån behovet hos de militära enheter verkar i området. som

I förekommande fall är förvaltaren projektledare för och tillbygg-

omnader, liksom lokal representant vid avyttring. Driften samordnas geografiskt i driftenheter under driftenhetsche-

fen. För driften på förbandsnivå ett antal driftstyrkor. Driften-

svarar heterna är, så att säga, parallella med lokalkontoren. Denna parallella

organisation mellan förvaltningsansvariga och driñsenheter

samman-

hänger med möjligheten att göra samordningsvinster, a mindre

transporter, om driften inom ett visst geografiskt område handhas av en

enhet även om fastigheterna nyttjas av en rad olika militära enheter med eget budgetansvar och separata upplåtelseavtal med Förvaltare från flera olika lokalkontor.

3.4 avtal sluts

Arbetsgång när

Upplåtelseavtal

FM och FORTV sluter årligen inom varje gamison eller motsvarande

ett upplåtelseavtal för de fastigheter som FORTV upplåter till FM. Förhandlingar sker mellan parterna lokalt representanter är FORTV

förvaltare och FM:s chef med MAL-försörjningsansvar efter avstämning inom respektive organisation. MAL Mark, Anläggningar, Lo-

kaler. Slutgiltigt undertecknas avtalet av FORTV förvaltningsavdelningschef och avtalstecknande chef inom FM exempelvis flottiljchef i

flygvapnet. Avtalet reglerar upplåtelsens omfattning, aktuell ersättning

och andra villkor.

Investeringsavtal

Efter att FM konstaterat behov av nyinvestering anmäler man detta skriftligen till FORTV. FM:s objektsledare redovisar behovsunderlag

för FORTV:s projektledare. FORTV framlägger en offert med ett pre-

liminärt pris och när parterna är ense sluts ett preliminärt avtal. Däref-

ter vidtar projekteringsarbete och handläggning inom myndigheterna.

Innan FORTV ingår bindande avtal avseende förvärv eller entreprenad

tecknar FM och FORTV ett slutligt investeringsavtal. Efter detta begär

FORTV anbud och byggandet påbörjas.

Uppsägningsavtal

När FM inte längre avser att bruka ett objekt uppsägs det skriftligen med ett års uppsägningstid. Om ett lånefinansierat objekt inte är avskrivet vid uppsägningen kompenseras FORTV för detta utifrån kvarvarande bokfört värde. Uppkommer rivningskostnader står FM för dessa. När uppsägningsavtal tecknats avvecklar FM verksamheten varefter FORTV avyttrar eller river fastigheten. Avyttringsverksamheten är avslutad när ny ägare tillträtt enligt bindande avtal, när objektet överlåtits till annan statlig myndighet eller när objektet rivits.

Ägande

4 och

förvaltning av försvarsfastigheter:

Försvarsmakten

Rollfördelning mellan

och Fortifikationsverket

I detta avsnitt går vi igenom ett antal problem som lyfts fram i samband med de intervjuer och studiebesök. Vi tar också upp vad vi ser som potentiella problem utifrån erfarenheter från de områden som studerats under tidigare faser av utredningsarbetet.

4.1 Försvarsmaktens kontroll över krigsorganisationen

4.1.1 Problembeskrivning

Uppdelningen i ägande och brukande innebär att den fasta egendomen ägs av en separat myndighet. Ur ett verksamhetsperspektiv kan detta upplevas som en komplikation när det handlar om anläggningar som är mycket specifika för verksamheten och integrerade i verksamheten. Den verksamhetsansvarige krigsförbandschefen vill kunna planera användandet den fasta egendomen tillsammans med, och formellt av samma sätt som, de tekniska försvarssystem och den personal som är knuten till verksamheten. Att behöva och "fråga fastighetsägaren om lov" upplevs som orimligt, särskilt när det gäller anläggningar som direkt konstruerats för att fylla ett militärt behov och för att kunna fungetillsammans med den militära utrustningen. Försvarsmakten kan t ex ra bestämma över stridsflygplanen, men militära flygfält och specialkonstruerade hangarer ägs av FORTV och där måste Försvarsmakten förhandla med FORTV för att kunna få olika förändringar genomförda. Det finns en farhåga för att verksamheten som sådan blir lidande genom att inte alla nödvändiga komponenter kan kontrolleras och samordnas inom för ett styrsystem. Det det kan också finnas en risk ramen för att fastighetsägaren vill göra underhållsinsatser mm som inte är försvarsmässigt motiverade men som Försvarsmakten ändå får betala. Enligt Försvarsmakten finns ett antal exempel att förhandlingar med FORTV rörande renodlat militära anläggningar blivit onödigt byråkratiska och skapat oklarhet om krigsförbandscheferna ansvar för krigsförbanden.

4.1.2 Synpunkter och förslag till åtgärder

Denna kritik har både en praktisk och en mer känslomässig sida. Vårt

intryck är att på det lokala planet kan samarbetet fungera relativt smidigt och att FORTVs personal i huvudsak ser sitt uppdrag just att som

ett kostnadseffektivt sätt handha fastigheterna så Försvarsmak-

som "beställare" vill ha dem utifrån verksamhetens behov. Även ten som

när det fungerar smidigt kan det dock inom Försvarsmakten finnas

en viss oro för framtiden: I och med att någon äger fastigheterna så annan finns risken att denne kan "ställa till besvär" och komplicera verksamheten. Samtidigt är ägandebegreppet ett mycket känsloladdat begrepp och att inte äga vissa saker kan automatiskt tolkas att tappat som man kontroll. Detta gäller beställare/köpare har de ekoäven om man som nomiska resurserna och den vägen kan forma anläggningarna efter eget önskemål. Vi har i våra tidigare betänkande betonat att när det gäller renodla-

de ändamålsfastigheter ska hyresgästens behov styra handhavandet

av fastigheten. F astighetsägarens roll är i princip att på ett kostnadseffektivt sätt genomföra de åtgärder hyresgästen motiverade. som anser Uppdelningen i ägande och brukande ska i dessa fall inte påverka den reella kontrollen över utan enbart ett sätt att effektiviresurserna vara sera och professionalisera fastighetsförvaltningen. Eftersom det krävs

fackkunskaper för att bedöma vilka åtgärder som kan vara lämpliga för

att nå vissa mål och för att bedöma kostnader, krävs dialog mellan en

parterna. I denna dialog ska i princip de verksamhetsansvariga ha sista

ordet. Något tillspetsat ska fastighetsägaren presentera prislappar och

konsekvensbedömningar t ex att om vissa åtgärder inte görs så kan det

bli betydande framtida kostnader och med detta underlag ska den

som

verksamhetsansvariga avgöra vad som ska ske med fastigheterna inom

ramen för den lagstiftning som finns rörande t ex olika miljöfrågor. Detta innebär att en rad av de rättigheter vid kortsiktig försom en

hyrning av en generell lokal ligger hos fastighetsägaren i praktiken

överförs till hyresgästen. Den formella äganderätten bör tonas i ner betydelse och parterna kan då fokusera på att få ett system fungesom

rar smidigt och kostnadseffektivt ur ett verksamhetsperspektiv.

För att skapa klarhet och minska den finns inom Försvaroro som smakten behöver rollfördelningen preciseras. Detta gäller:

1 Den övergripande instruktionen till FORTV. Idag sägs där att FORTV ska förvalta ändamålsfastigheter på ett sätt "långsiktigt som

tar tillvara ändamålsfastigheternas värden." Denna formulering kan skapa konflikter i en situation där den verksamhetsansvarige anser

SOU 1997: 144 23

att fastigheterna inte långsiktigt behövs och därför anser det rationellt att fastigheterna förfaller och därmed sjunker i värde. Istället bör målsättningen formuleras i termer av att förvalta fastigheterna så att de anpassas till verksamhetens krav. 2 I ramavtalet finns motsvarande sätt oklarheter om vem som egentligen "har sista ordet" i vissa frågor. I ramavtalet i sägs t ex punkt 3 att FORTV upprättar investeringsplan och förvaltningsplan samt att FM medverkar vid framtagande av dessa planer.

Motsvarande formuleringar finns i punkt 6 rörande drift och under-

håll och punkt 7 rörande planerat underhåll. Enligt vår mening bör det klarare sägas att FMs behov ska vara styrande när dessa planer utformas. Eftersom ett upplåtelseavtal sedan upprättas och båda parter ska skriva under detta, är FORTVs möjligheter att "tvinga på" FM vissa insatser redan idag små, men tror att relationerna skulle förbättras om det i ramavtalet tydligare sades att den verksamhetsansvariges bedömningar av vilka insatser som är motiverade ska

vara styrande.

3 Vi återkommer nedan till att det måste vara en öppen diskussion om vad lokalt är den lämpligaste arbetsfördelningen mellan som

FORTV och FM. För renodlat militära anläggningar kan steget mellan behovsbedömning och förvaltningsplan vara relativt kort,

vilket kan innebära att det är mer rationellt att FMs MAL-ansvarige gör ett förslag till förvaltningsplan för dessa anläggningar. Rollen för FORTVs förvaltare blir då att utifrån sina tekniska kunskaper bedöma om det finns bättre alternativ att nå avsedda målsättningar eller om FMs förslag direkt kan lyftas i upplåtelseavtalet. För-

valtarens har sedan genomförandeansvaret. Rent principiellt kan

man tänka sig att FM även övertar genomförandeansvaret men det skulle leda till att båda sidor behöver ha kompetens när det gäller upphandling av t ex byggnadsentreprenader och det kan knappast kostnadseffektivt. vara

Det blir sedan en uppgift för FORTVs ledning att internt klargöra och förmedla denna rollfördelning så att denna blir accepterad av alla. Vårt

intryck är att denna rollfördelning i praktiken redan är etablerad

många platser. Vår bedömning är alltså att det är möjligt att lösa de aktuella pro-

blemen inom för den formella rollfördelning finns idag, dvs

ramen som att det formella ägandet inte behöver överföras till Försvarsmakten för att vi ska få en smidig styrning av försvarsverksamheten. Man måste

också vara klar över att det finns mycket stora gränsdragningsproblem

om man ska förändra dagens ägandeförhållanden. Det finns en konti-

nuerlig skala av kopplingar till verksamheten. Att dra gränser utifrån

vilka byggnader/anläggningar som saknar värde i alternativ användning

är t ex problematiskt. Föränderliga lokala förhållanden avgör i hög grad om det finns andra intressenter för en anläggning/byggnad eller inte. Fastigheter som fysiskt är relativt likartade kan då hur än gränsdrag- ningsprincipen formuleras ibland ägas av FM och ibland av FORTV. - Om driften sedan ska samordnas genom att FM köper drift från FORTV blir det två parallella kontrakt ett där man köper skötsel av fastigheter och ett hyresavtal, etc. egna Vi är medvetna om att det finns en fara med att verksamheten ska styra hur fastigheterna förvaltas, nämligen att nödvändigt underhåll skjuts på framtiden för att klara kortsiktiga besparingskrav. Enligt vår mening kan detta hanteras genom att fastighetsägaren i sin årsredovisning ska beskriva fastighetsbeståndets utveckling och då tala om ifall att nödvändigt underhåll inte genomförs. Därefter får regeman anser ring/riksdag vidta åtgärder i relation till Försvarsmakten som i så fall misskött sitt uppdrag och gjort prioriteringar som inte är i huvudmannens intresse. Som vi betonar i tidigare betänkande SOU 1996:187, avsnitt 7.7 ska fastighetsägaren också redovisa om fastigheter har högt värde i alternativ användning.

4.2 Dagens system onödigt byråkratiskt"

Risken för att dagens system leder till ett alltför byråkratiskt system har påtalats i diskussionerna. Denna synpunkt visar sig vid närmare granskning innehålla rad olika komponenter. en

En oro för att FM måste bygga upp en större administrativ kapacitet för att sköta alla avtal och ha nödvändig beställarkompetens. Kommentar: Ett köp-säljsystem innebär att "köparen" får mer arbetsuppgifter av denna typ, men samtidigt får man mindre arbetsledande uppgifter. Omställningen kan upplevas som besvärlig, men är en integrerad del av det nya systemet, vars motiv i grunden är att dessa eventuella kostnadshöjningar mer än väl kompenseras av minskad resursåtgång för själva fastighetsskötseln.

För att kunna rationalisera driften har FORTV satsat geografiskt sammanhållna driftsenheter. Eftersom en viss militär enhet kan ha fastigheter i flera sådana regioner måste den verksamhetsansvarige ha kontakt med flera driftsenheter. Dessa driftsenheter är formellt

sidoordnade den förvaltare som är FORTVs representant när upplåtelseavtalet tas fram och skrivs under.

Kommentar: Denna komplikation är svår att undvika om det ska att göra ekonomiska besparingar genom geografisk samordning inom driften. Det finns sedan i princip två huvudalternativ när det gäller relationen till en viss militär enhet: A. Den militära enheten skriver separata avtal med varje driftsenhet. Detta leder till enkla beslutsvägar, men till att samordningen mellan drift och underhåll blir svårare. B. FORTVs förvaltare samordnar avtalen med de olika driftsenheterna och inarbetar alla i ett förslag till upplåtelseavtalet. Därmed kan drift- och underhåll samordnas bättre, men samtidigt kan det leda till längre beslutsvägar eftersom kontakten med driftenheten går via förvaltaren. Eftersom den nya strukturen är väg att byggas upp är det svårt att bedöma om de administrativa komplikationerna är av nämnvärd storleksordning eller inte. Vi vill emellertid peka på att det finns en risk för komplikationer på denna punkt, och att parterna får vara öppna för att prova olika lösningar för att hitta fram till en administrativ struktur som både är effektiv och smidig.

Svårigheter att anpassa insatser till förändrade omständigheter. . Upplåtelseavtalet lägger fast ekonomiska ersättningar och insatser av olika slag för det kommande året. Mycket kan hända från det avtalet ingås till det är dags att genomföra olika insatser. Att ändra på ett ingånget avtal är besvärligare än att t ex omprioritera arbets-

insatser inom en befintlig organisation. Därmed finns risken att

uppdelningen i ägande och brukande leder till ett mer stelbent system. Kommentar: Om FM under löpande år vill göra ytterligare insatser än de som avtalats finns inga egentliga komplikationer eftersom det kan hanteras som köp av en tilläggstjänst. De potentiella komplikationerna är betydligt större om det gäller minskningar i insatser eller omprioriteringar av insatser. När det gäller direkta minskningar kan naturligtvis inte FM med kort varsel göra sådan om det är fast anställd personal inom Fort som utför arbetet eller om det finns undertecknade entreprenadavtal. Här finns dock ingen skillnad mot om FM skötte detta själva, eftersom de inte heller kan personal säga upp med hur kort varsel som helst eller säga upp undertecknade avtal.

Den punkt där det kan finnas särskilda problem pga uppdelningen i ägande och brukande är därmed omprioriteringar insatser inom av en given ekonomisk ram. Eftersom försvarets verksamhet är så om-

fattande och komplex förekommer rimligen relativt ofta att FM

un-

der löpande kontrakt vill göra vissa omprioriteringar. I praktiken

kan sådana önskemål ofta hanteras på ett bra sätt på det lokala planet, men för att undvika konflikter i framtiden bör det i upplåtelseavtalet klart sägas att FM ska kunna göra omprioteringar insatav ser inom överenskomna ekonomiska under löpande kontraktramar speriod om dessa meddelas i rimlig tid till förvaltaren. Uppstår merkostnader för FORTV pga dessa omprioriteringar får det hanteras som köp av tilläggstjänster.

Det har också framförts synpunkter på att det kan bli vissa administrativa komplikationer pga uppdelningen i anslagsñnansierade re-

spektive lånefinansierade anläggningar. Om byggnad på

t ex en en krigsflygbas används i undervisningssyfte lånefinansieras medan flygbasen i övrigt är anslagsfinansierad. Rent budgettekniskt hanteras då de olika delar av fastigheten på olika sätt inom FM . Kommentar: Detta rör i huvudsak försvarsintema frågor. I förhållande till FORTV är den enda skillnaden att FM inte betalar någon kapitalkostnad på de anslagsfmansierade anläggningarna. Det bör enligt vår bedömning undersökas om inte enhetlig klassificering kan en

ske av ett helt komplex utifrån den huvudsakliga användningen.

Genom att inte klassificera varje objekt för sig skulle de administrativa problemen med gränsdragningen minska. Problematik knuten till gränsdragningen mellan låne- och anslagsfinansierade objekt

faller dock utanför utredningens uppdrag.

Gränsdragningen mellan ansvarsområdena uppfattas lokalt som godtycklig

4.3.1 Problembeskrivning

Grundprincipen är att fast egendom ägs av FORTV medan lös egendom

ägs av FM. Det finns i särskilda avtal noggrant reglerat vilken utrustning som hör till FORTVs ansvarsområde och vad hör till FMs som ansvarsområde. Även den formella gränsdragningen mellan vad om som hör till Försvarsmakten och vad som hör till FORTV är klar så leder den ibland till resultat på det lokala planet förefaller godsom

lyckliga.

Två exempel:

Fast monterad brandskyddsutrustning hör till FMs ansvarsområden om den är till för att släcka eld t ex i flygplan parkerade i en hangar, medan de hör till FORTVs ansvarsområde de är till för att om släcka eld i själva byggnaden. Den utrustning som behövs för att öppna luckan så att en en ned- sprängd radannast kan höjas och sänkas hör till FORTV, medan den likartade utrustning som behövs för att höja och sänka själva radarmasten hör till Försvarsmakten.

Det finns en rad exempel av denna typ där dagens driftspersonal inom

Försvarsmakten skött utrustning som både hört till den lösa och den fasta egendomen.

4.3.2 Synpunkter

Den här typen av gränsdragningsproblem är oundvikliga, och för att få en effektiv skötsel av de berörda anläggningarna krävs därför att det sker kompletterande avtal. Dessa avtal kan ibland innebära att FM köper skötsel av sin egendom från FORTV och ibland innebära att FORTV köper skötsel av den fasta egendomen från FM. De berörda organisationerna har arbetat fram rutiner för hur sådana tilläggsavtal ska göras och vår bedömning är att parterna på detta sätt kan hitta fram till lösningar som gör att objekten kan skötas på ett effektivt sätt, även om den består av "blandad" egendom. För att dessa lokala anpassningar ska kunna ske på ett smidigt sätt är det viktigt att de lokalt ansvariga

inom FM och FORTV har en betydande handlingsfrihet när det gäller

att avgöra vem som ska göra vad.

4.4 Kvarvarande konflikter FMs roll i

om .

fastighetsdriften

I kapitel 2 och 3 beskrev vi dels beslutet om att driftsresurser ska överföras till FORTV dels de kompletterande avtal som innebär att FORTV köper vissa driftstjänster från FM. Detta rör ett litet antal objekt. Under utredningens gång har vi mött kritiska synpunkter från båda håll. Personal inom FM har sagt att det hade varit bättre om de fått utföra mer arbete på uppdrag av FORTV, men vi har också mött personer inom FORTV som menar att det leder till ineffektivitet att låta FM

sköta viss fastighetsdrift, t ex sämre utnyttjande maskinparken och av av specialistkompetens. För att kunna hantera denna fråga på ett smidigt sätt är det viktigt att

hitta en rutin för att bedöma vilken arbetsfördelning är den bästa.

som Grundprincipen bör rimligen vara att den kan utföra arbetet med som

en given kvalitet till lägst kostnad på grund t samordningsmöj-

- av ex ligheter ska vara den som utför arbetet. Gången bör därmed i princip vara att båda parter presenterar kalkyler för hur mycket det skulle kosta dem att utföra det aktuella arbetet, dvs:

A. Hur mycket FORTV begär för att utföra drift de berörda anläggav ningarna. B. Hur mycket FM begär för att uppdrag FORTV genomföra av driften.

I den mån som FM begär mindre i ersättning FORTV än vad

av FORTV begär som driftdel i hyran FM bör FORTV köpa driften av av FM. I så fall ska driftdelen i hyran sättas lika med den ersättning som betalas till FM. 2

Vi tror att det är viktigt att betrakta denna fråga ett strikt ekonour miskt perspektiv där den som kan utföra uppgifterna med minst resurs-

förbrukning också ska sköta dem. Som vi betonade ovan bör mycket

av dessa förhandlingar kunna skötas den lokala nivån. Med tanke arbetsgivaransvar mm krävs naturligtvis centralt godkännande det om

rör med omfattande förändringar av dagens situation.

Det kan tyckas onödigt byråkratiskt att FM först betalar hyra till en FORTV och sedan får betalt FM. Alternativet att FM sköter av vore driften och direkt betalar den själv. Nackdelen med detta är att kostnaden då inte redovisas lika klart och inte lika lätt kan jämföras med andras kostnader. Rent administrativt kan parterna lätt undvika att peng-

ar skickas "fram och tillbaka" genom ett kvittningsförfarande. Vår be-

dömning är därmed att det är bra att i dessa fall FORTV formellt köper tjänsten av FM. På denna och andra punkter när det gäller specifika gränsdragningsfrågor kan det förväntas uppstå konflikter och olika tolkningar. Det är

därför viktigt att parterna diskuterar sätt att smidigt lösa sådana tvister,

2 Det bör dock noteras att det finns en risk med denna uppläggning och det är att FM begär för lite i ersättning. I praktiken fårju FM behålla hela hyressänkningen, dvs oavsett vad FM begär så blir den reella ersättningen lika med A. Om FM ickeav ekonomiska skäl vill sköta driñen fastän det även för dem kostar A eller till och med

lite mer så finns en risk för taktikbud. Detta är dock styrningsfråga från centralt håll

en och inte något som FORTV har anledning att bevaka så länge som FM betalar eventu- ella övergångskostnader för FORTV och så länge som inte fastigheterna vansköts..

t att i vissa fall använda skiljemannaförfarande eller motsva-

ex genom rande. Detta bör skrivas i ramavtalet mellan parterna.

4.5 Hyressättningssystemet

I kapitel 3 beskrev vi hur hyressättningssystemet ut idag. I samband

ser

med det senaste försvarsbeslutet sades att en totalhyresmodell ska till-

lämpas. Fortfarande särredovisas olika komponenter och resonemang förs t drift- och underhållskostnader. Totalhyran erhålls separat om ex de olika separat förhandlade komponenterna. Därmed som summan av

det i praktiken komponenthyresmodell, vilket enligt vår bedöm-

är en ning är bra för ändamålsfastigheter där konkurrensen inte sätter press

på hyresvärden och där verksamhetens kravoska styra insatserna fas-

tigheterna. Genom att kostnader särredovisas kan hyresgästen lättare

bedöma fastighetsägaren sköter sina uppgifter på ett effektivt sätt. om

Parterna är överens att sådan komponenthyra är lämplig.

om en Lokalt inom FM har det framförts kritik när det gäller de förvalt-

ningskostnader FORTV tar ut. Denna kritik har både rört nivån

som dessa kostnader och hur de tas ut. Den första punkten återkommer

till i kapitel 6 och här berörs enbart den andra punkten.

Inom FORTV finns viss mängd fasta administrativa kostnader. en Som tillfällig lösning under de första åren betalade FM en klumpen till FORTV för dessa. Numera fördelas de administrativa kostsumma naderna på de enskilda objekten. Problemet med detta är emellertid ut det lokalt kan uppfattas oskäligt att betalar förvaltningsatt som man kostnader även för objekt där det är uppenbart att FORTV under långa

tider inte lägger något arbete typ enklare truppbefastningar. En pris-

sättning inte speglar de verkliga kostnaderna kan också leda till fel som signaler och leda till att lägger för mycket objekt där hyran man ner av överstiger fastighetsägarens kostnader.

Ur båda dessa perspektiv finns det fördelar med ett system där de objektanknutna hyrorna speglar de objektanknutna löpande kostnader-

Därmed skulle det bättre att ta ut de fasta kostnaderna på annat na. vara

sätt än att fördela ut dem på varje enskilt objekt. Å andra sidan

genom finns också nackdelar med central klumpsumma därför att det kan en svårt att bedöma vad är rimliga nivåer de aktuella kostnavara som derna. En tänkbar medelväg kan att de fasta administrativa kostvara nadena fördelas ut bland hyresgästerna, att de där betalas i form av men klumpsumma och inte fördelas vidare till det enskilda objektet. en ner Genom lokalt betalar kostnaden kan det bli större ekonomisk att man

SOU 1997: 144

press från hyresgästen, samtidigt hyran det enskilda objektet som bättre speglar de resurser som går för att hantera objektet. Vi vill i detta sammanhang betona att den skillnad finns mellan som

anslags- och lånefmansierade anläggningar inte får leda till felaktiga nedläggningsbeslut. Om hyresgästen slipper hela hyran för lånefi-

nansierad anläggning kan denne betydligt på att lägga

spara mer ner sådana än att lägga ner anslagsfinansierade objekt. Hur denna situation kan hanteras beskrivs i våra tidigare betänkanden SOU 1996: 187, avsnitt 7.6.3. Grundtanken är att hyresgästen för lånefmansierade an-

läggningar måste betala icke avskrivna investeringar i samband

med att

objektet lämnas. Som framgick i avsnitt 3.4 tillämpas denna princip idag mellan parterna, men för den lokala nivån inom FM kan

en av-

veckling av lånefmansierade anläggningar ändå framstå för-

som mer

delaktig p.g.a. den större hyressänkningen.

4.6 Sekretess och

krigsplacering

En tänkbar problematik när det gäller anläggningar ägs FORTV

som av är att det kan finnas delade meningar har rätt att i om vem som vara

anläggningen eller bestämma om vem som får vara där. Kan fastighets-

ägaren hävda att denne har rätt att bestämma får där för vem som vara

att sköta anläggningen Vårt intryck är att sekretessfrågorna i praktiken inte är något betydande problem. Självklart ska även fastighetsägarens personal först genomgå Försvarsmaktens sekretessprövning innan de får vistas

i an-

läggningen. Det finns en rad exempel på att Försvarsmakten använder personal anställda i privata företag även i mycket hemliga anläggning-

ar. I den mån som Försvarsmakten har tänkt sig att använda FORTVs

driftspersonal även om man skulle äga anläggningarna, är det

uppenbart att sekretessfrågor inte kan ha någon betydelse när själva ägande-

frågan avgörs.

Motsvarande gäller frågor om externt anställd personals roll vid en krigssituation eller vid höjd beredskap. Även detta finns det rutiner för och Fortiñkationsverkets driftpersonal kan krigsplaceras så att de under kriser och krig kommer att ingå i krigsförbanden och därmed lyda un-

der krigsförbandschefen. I avtal mellan Försvarsmakten och FORTV

kan också regleras att den aktuella personalen ska delta i övningar av olika slag och i dessa situationer direkt lyda under ansvarig chef inom FM. Det finns alltså möjligheter att utforma regelsystem och avtal så att även personer som inte formellt är anställda FM kan behandlas anställda av som

när det gäller sekretess, deltagande i övningar och krigsplacering.

SOU 1997: 144 31

4.7 Avslutning

Analysen i detta kapitel visar att de problem finns i relationerna som mellan Försvarsmakten och FORTV kan lösas inom för dagens ramen

formella ägandestruktur. Att försöka lösa dessa problem genom ägandeförändringar riskerar att skapa nya komplikationer och godtyckliga

gränsdragningar.

Däremot är det viktigt att spelreglerna förtydligas så att det blir klaatt det är FM den verksamhetsansvariga som måste kunna rare som

forma byggnader och anläggningar utifrån deras roll i verksamheten. FORTVs roll är i allt väsentligt att vara en professionell diskussionspartner när det gäller vilka fastighetsinsatser behövs för detta och

som

professionell utförare det FM efter sådan dialog vill ha

en av som en

genomfört. Vi har pekat på att ett sådant förtydligande kan ske

ovan att instruktionerna till FORTV ändras något, och att det sker genom

förtydliganden i ett antal paragrafer i ramavtalet.

Det är också viktigt att totalhyresbegreppet överges och att det klart talas komponenthyra. FM ska kunna vad betalar för och om en se man

kunna bedöma priset olika tjänster och insatser är rimliga. Vi

om återkommer till detta i kapitel 6. I och med att fastigheterna är så integrerad del av verksamheten en

finns många gånger samordningsmöjligheter t när det gäller skötseln

ex tekniska system i fastigheter och likartade system knutna till utrustav ningen. Det är därför viktigt att det finns utrymme för parterna lokalt att pröva sig fram till den arbetsfördelning som är effektivast. Det är ledningarnas att till att dessa diskussioner förs i en öppen och ansvar se konstruktiv anda med verksamhetens bästa som ledstj ärna.

för

Rationaliseringsmöjligheter försvarsfastigheter:

Fortifikationsverket-

Samordning Statens Fastighetsverk

5.1 Inledning

Frågan förhållandet mellan Fortfikationsverket och Statens Fastigom hetsverk är beroende av gränsdragningen mellan FORTV och Försvarsmakten. I detta kapitel utgår vi från slutsatserna i föregående kapitel, dvs att ägandet även av de mer renodlade militära anläggningarna ligger kvar hos FORTV. I avsnitt 5.2 preciseras olika alternativ för en samordning mellan FORTV och Statens fastighetsverk. I avsnitt 5.3 analyseras konsekvenser. I avsnitt 5.4 sammanfattas slutsatserna.

5.2 Samordning mellan Fortifikationsverket och Statens Beskrivning tänkbara alternativ

Fastighetsverk: av

Vi betraktar denna fråga ett renodlat pragmatiskt perspektiv: Går det ur att peka ut konkreta ekonomiska vinster med olika former av samordning Någon diskussion om mer allmänna för- och nackdelar med koncernbildningar förs inte här. Det finns rad olika tänkbara varianter av vad en samordning en

mellan de berörda verken skulle innebära. De följande är enligt vår be-

dömning de mest intressanta:

1 Sammanslagning de båda verken till ett verk. av På grund av vikten av det nära samarbetet med Försvarsmakten utgår vi från att försvarets fastigheter fortfarande skulle hanteras inom särskild avdelning. Önskemål sådan lösning ifall en om en - en sammanläggning ska ske har framförts från Försvarsmaktens led- ning och vi tror att det pga de starka beroendeförhållanden mellan fastigheter och verksamhet, samt inte minst sekretessproblem, finns starka skäl för sådan lösning. De nya verkets organisation skulle en då i princip innebära att det under verksledningen finns två avdelningar respektive områden. med ansvar för de gamla verkens

Överföring av vissa funktioner till ett verken.

av Två områden har tagits intressanta upp som

Förvaltningen av ledningscentraler ska användas i krigstid.

- som Sådana finns både för den militära och den politiska ledningen och de förvaltas idag av olika organisationer. Vi kommer dock inte att beröra denna fråga här, därför att det rör mycket via dare frågor än de rent fastighetsekonomiska. Avyttringsverksamheten. -

Idag sköter i princip varje verk avyttringen fastigheter

av som inte behövs för den statliga verksamheten eller andra skäl som av

är lämpliga att avyttra.

Lokal samordning rörande drift- och underhåll Detta innebär att personal sköter drift- och underhåll för samma

fastigheter som hör till båda verken. Att bilda någon form

av gemensamma driftsenheter skulle enligt vår mening skapa stora styrproblem, så vi utgår från att denna samordning innebär att det ena verket köper tjänster från det andra. Vem är köpare och som vem som är säljare kan variera från fall till fall.

Samordning av vissa administrativa rutiner Idag tillämpar FORTV och Statens fastighetsverk olika hyressättningsmodeller. FORTV har i praktiken komponenthyra där hy-

en resgästen t ex betalar för faktiskt underhåll enskilda år, medan SFV

sätter hyran för ändemålsfastigheter utifrån bedömning

en av genomsnittligt underhåll för en längre period. Dessutom används olika definitioner när vissa nyckeltal beräknas vilket försvårar jämföen relse.

Konsekvensanalys och förslag rörande samordning

5.3.1 sammanslagning av verken

Argumenten för en sammanslagning de båda verken är enligt vår

av mening främst följande:

Minskade kostnader för själva ledningsfunktionen.

- Möjlighet till viss administrativ samordning. -

Nackdelarna med en sammanslagning är:

Det skapas inom försvarsområdet ytterligare en nivå i hierarkin vil- -

ket kan försvåra samarbetet mellan FM och det fastighetsägande

verket. Verksledningen kan få svårt att styra därför att problemsituationen inom olika delar beståndet är så olika. Det finns risk att de av en olika avdelningarna fungerar som verk inom verket.

Vår bedömning är att de direkta kostnadsbesparingarna av en administrativ samordning mellan verken är mycket begränsade. Minskade kost-

nader för själva ledningsfunktionen blir begränsade därför att det

kommer att behövas särskild avdelningsledning för fastigheterna en inom försvarsområdet. Eftersom båda verken är relativt stora och för-

valtar ett stort fastighetsbestånd finns inga betydande stordriftsfördelar

med att lägga verken. De direkta kostnadsbesparingarna kan samman också relativt snart ätas kostnader för längre beslutsvägar och upp av risker för revirtänkande inom de olika avdelningarna. Slutsatsen detta inte kan förvänta sig några nämnvärda av är att man vinster med sammanläggning de båda verken. Det bör också noteen av att det idag finns tendens till att fastighetsbolag blir mer ras en

nischade att de specialiserar sig på en viss fastighetstyp. Bakgrun-

den till detta är just att när det gäller fastigheter som är specialanpassa-

hotell, köpcentra kunskap och konde för en viss verksamhet är nära takt med denna verksamhet viktigt för ett effektivt handhavande av fastigheterna. Detta är också relevant för försvarsområdet resonemang eller det nationella kulturarvet. I de fortsatta övervägandena utgår vi därför från att verken består separata enheter. som

5.3.2 Överföring av vissa funktioner: Avyttringsverksamheten

Avyttringsverksamheten kan förväntas omfattande under en lång

vara tid framåt inom FORTV i och med att försvaret minskar det antalet

fastigheter nyttjas. Dessa objekt kan mycket grovt uppdelas i två

som grupper: Större områden belägna i eller i anslutning till större orter. I dessa fall är det ofta aktuellt att göra betydande investeringar i området för att det ska få alternativ användning. Tidigare nedlagda regeen

menten har byggts till högskolor eller företagsparker.

a om

Övriga objekt. Detta kan gälla allt från bostadshus, kontorshus, för-

rådslokaler till markområden och enstaka anläggningar..

Våren 1997 beslöts att ett antal nedlagda regementen skulle överföras

till ett nybildat dotterbolag inom Vasakronan för

Vasallen att där vi-

dareförädlas. Vasakronan fick också ett ekonomiskt tillskott för denna uppgift.

Statens fastighetsverks avyttringar är naturliga skäl tämligen be-

av gränsade.

När det gäller avyttringsverksamheten finns tre huvudalternativ:

All statlig fastighetsförsäljning samlas i ett särskilt bolag/verk.

Detta omfattar då inte bara FORTV och SFV utan även andra än-

damålsfastighetsbolag t ex Akademiska Hus och Vasakronan

Krim.

Hanteringen av större avvecklingsobjekt, där betydande investering-

ar kan vara motiverade för förädling objekten, lyfts bort en av

från de berörda verken/bolagen, medan försäljningen övriga ob-

av jekt sker av respektive verk/bolag. All avyttringsverksamhet sköts respektive verk/bolag. av

Enligt vår mening talar mycket för alternativ

Mot alternativ 1 talar att det är svårt att skapa rätt incitament för -

hanteringen objekt när ett sådant nytt verk skapas. Det kan för-

väntas uppstå komplikationer rörande ekonomiskt och hur

ansvar kostnader/vinster/risker ska delas. Det kan finnas risk att myndig-

heter och fastighetsägare blir mindre benägna att avveckla fastighe-

ter om det finns ytterligare part inblandad med ekonomiska inen tressen. Mot alternativ 3 talar att avveckling ett större område, där staten - av har ett visst moraliskt och regionalpolitiskt för att området ansvar inte förfaller, ställer speciella krav på kompetens ligger utanför som

de berörda verkens kämområden. Den lösning valts när det

som gäller överförande till Vasallen förefaller lämplig idag, det men

finns en rad frågor kring denna lösning måste analyseras utifrån

som en framtida börsintroduktion Vasakronan. Utgår vi från att Vaav

sallen då ska ingå är det viktigt att Vasallens förpliktelser är mycket

klart formulerade så att bolagets värde kan bedömas aktörer av börsen.

I en tänkbar framtida situation där staten saknar ett fastighetsbolag

av denna typ, kan tänka sig att det bildas speciell projektman en organisation för ett visst område. Denna sluter avtal med privata bygg-

och fastighetsbolag om utvecklingen dessa områden. Ibland innebär

SOU 1997: 144 37

det att staten kan tjäna avvecklingen, men ibland kan det pengar

också krävas kapitaltillskott för önskad utveckling ska ske. An-

att en

svaret för att bilda denna tillfälliga organisation skulle ligga finans-

departementet, i sin tur kan ta hjälp den stabsenhet i lokal och som av

fastighetsfrågor föreslås ligga inom Statskontoret. Det formella

som

ägandet kan ligga kvar hos det berörda verket under denna avveck-

lingsprocess. Vi alltså att alternativ 2 är att föredra. Varje verk har därmed anser ansvaret för den normala avyttringverksamheten. För att sköta detta på ett bra sätt kan det behövas olika former av konsulthjälp och man kan även tänka sig att ett verk köper vissa tjänster av ett annat verk, det är då fråga rent affärsmässiga uppgörelser. men om

5.3.3 Lokal samordning

De möjliga vinsterna med lokal samordning sammanhänger i princip en med två saker:

Minskade reskostnader för personal. -

Odelbarheter, dvs att vissa specialistfunktionen inte får full sys-

selsättning inom för det bestånd fastighetsägare har. ramen som en

Är behovet specialistfunktionen relativt begränsat tidsmässigt

av köps tjänsten normalt från fristående företag. Det finns dock situationen där behovet är så stort att det kan motivera en anställning, där arbetet inte räcker till för ett heltidsarbete. men

Enligt vår mening kan besparingar av denna typ vara betydande, men denna samordning kan lika gärna ske med andra fastighetsbestånd än

de är knutna till de aktuella verken. Statens fastighetsverk köper som idag drift och löpande underhåll på ett antal orter, a från Vasakronan och Akademiska Hus. Samordningsmöjlighetema bör många gånger större med andra lokala bestånd, t ex kommuner, landsting eller vara Vasakronan Krim. Att kunna ta tillvara sådana samordningsmöjligheter är förklaring till att externa fastighetsförvaltningsföretag många en av

gånger kan hålla lägre kostnader. Man kan också tänka sig att en spe-

cialist deltidsanställs inom det aktuella verket och har en annan deltid hos fastighetsägare. Däremot bör verken enligt vår mening en annan inte sälja tjänster den privata marknaden pga svårigheter med konkurrensneutralitet. De största effektivitetsvinstema skulle utifrån dessa argument finnas

i att konkurrensutsätta åtminstone delar av den lokala fastighetsförvalt-

ningen med de reservationer finns rörande hemliga anläggningar

som där man inte kan ta offerter på vanligt sätt hemlipga att ytor mm är

ga. Ett alternativ är att diskutera samarbete med andra offentliga fastighetsägare på den aktuella orten. På vissa orter finns redan ett sådant

samarbete. Att leta efter sådana alternativ ingår i det normala effektivitetsarbetet i respektive verk och det finns inte någon anledning att särskilt peka ut en lokal samordning mellan Fortifikationsverket och

Statens fastighetsverk

5.3.4 Samordning av administrativa rutiner

I våra tidigare betänkanden har vi föreslagit viss hyressättningsprin-

cip för ändamålsfastigheter. Genomförs detta förslag kommer

samma

principer att gälla inom FORTV och inom SFV för de delar bestån-

det som är ändamålsfastigheter. Detta underlättar när äldre

processen

fastigheter överförs från FORTV till SFV och FM fortfarande vill hyra vissa delar. I den mån det rör sig annat än ändamålsfastigheter,

som om dvs där FM har goda alternativ till den aktuella fastigheten, ska det va-

ra en hyressättning som baseras på vad t motsvarande kontor eller

forrådslokaler betingar för hyra marknaden. Med tanke många

att

av SFVs objekt inte är att betrakta ändamålsfastigheter är det ock-

som

så rimligt att hyressättningsprinciperna kommer att variera. För att kunna bedöma effektivitet inom de olika statliga fastighetsförvaltande enheterna bör det ske samordning när det en gäller redovisning av nyckeltal och hur de bakomliggande variablema mäts. Att ta

fram uppsättning nyckeltal bör kunna staben gemensamma göras av

senheten for lokal- och fastighetsfrågor i fortsättningen föreslås

som finnas inom Statskontoret.

5.4 Slutsats

Vår bedömning är att det inte finns några nämnvärda effektivitetsvinster med en sammanläggning eller samordning mellan Fortifika-

tionsverket och Statens fastighetsverk. Risken är också de fördelar

att

som finns kompetensperspektiv med specialiserade fastighets-

ur mer förvaltare går förlorad. Däremot bör det utformas direkgemensamma

tiv om nyckeltal så att jämförelser och effektivitetsbedömningar

mm underlättas.

SOU 1997: 144 39

Effektiviseringar inom

Fortifikationsverket

6.1 Inledning

Argumenten i föregående kapitel pekar på att vägar att få en effektivare hantering försvarsfastigheter bör sökas inom dagens organisatoriska av ramar. Tre typer av kostnader kan då diskuteras:

Kostnader för drift och löpande underhåll.

Direkta kostnader för investeringar och periodiskt/långsiktsplanerat

underhåll. Olika administrativa kostnader inom FORTV.

I samband med att fastighetsdriften överfördes till FORTV lades ett separat besparingskrav på 150 miljoner på denna verksamhet. FORTV har tagit fram plan för hur denna besparing ska kunna genomföras. en

Arbete med att genomföra planen pågår för närvarande. Besparingen

uppnås både effektiviseringar och standard- och genom rena genom ambitionssänkningar i olika avseenden. De största besparingsposterna är för 1998:

Drift- och underhåll: personal 53 milj

Lokalvård: Personal 31 milj Administration 14 mil Energisparprogram 13 milj Geografisk rondering 10 milj

Lokalvård: Övriga kostnader 10 milj

Byggnadsarbeten i samband med investeringsprojekt och periodiskt

underhåll utförs i normalfallet inte med egen personal. Efter att FORTV och FM kommit överens om vad som ska göras, upphandlas arbetena från den privata marknaden, även om sekretessfrågor ibland

påverkar de konkreta formerna för denna upphandling. Vi har inte mött

någon kritik mot FORTVs sätt att sköta dessa upphandlingar och berör därför inte denna komponent ytterligare.

Den återstående kostnadsposten FORTVs administrativa kostna- der har det varit synpunkter och nästa avsnitt ägnas dem. - mer

6.2 F ORTVs administrationskostnader

FORTV har som del i sitt eget effektivitetsarbete låtit konsultñrman

REPAB Facility Management AB göra jämförande analys verkets en av administrativa kostnader. Jämförelser har gjorts med tre stora, rikstäck-

ande fastighetsföretag/organisationer, samtliga ingår i statligt ägda

som koncerner. Man jämför även med vissa riktvärden REPAB tagit som

fram. Bland de siffermässiga resultat redovisas i studien

som kan näm-

nas:

Fortverkets administrativa kostnader tjänsteman ligger högt, - per klart över riktvärdet även högt i relation till de övriga bolagen men där tvâ av tre också låg över riktvärdet. Fortverket ligger mycket lågt när det gäller antalet tjänstemän - per kvm viktad bruksarea, men med tanke på att det är stora skillnader i

fastighetsbeståndet påpekas att det är svårt att bedöma relevansen i

jämförelsen. REPAB noterar dock att FORTV ligger lågt även jäm-

fört med riktvärden för industrifastigheter.

De totala administrativa kostnaderna andel hyresintäkterna - som av ligger lågt.

Den aktuella studien visar tydligt hur svårt det få användbart är att ett jämförelsematerial med hjälp kan bedöma organisations vars man en effektivitet. Skillnader i fastighetsbestånd och hyresgäststruktur är t ex betydande mellan de jämförda företagen. Studien innehåller emellertid

avslutningsvis två slutsatser givet vissa förutsättningar jämförbar-

om het och data:

Fortifikationsverkets nuvarande bemanning för förvaltning

lokaldelen förefaller klart rimlig ...

Fortifikationsverkets administrativa kostnad relaterad till antalet årsanställda ligger relativt högt. Här bör en noggrannare ana-

lys göras för att reda ut orsaken och hitta möjliga besparingar.

s 10

Vi utgår från att verket kommer att göra sådan analys del i den en som genomgång av de administrativa rutiner pågår inom verket, mm som nu samt att Försvarsmakten och regeringskansliet följer detta arbete noga

för att bedöma vad är rimliga minskningar i förvaltningskostna-

som derna.

Vår bedömning är att det just nu inte är meningsfullt med ytterligare externa analyser FORTVs administrativa kostnader eller att försöka av

bedöma om ytterligare besparingskrav ska ställas upp. Överföringen av

driftresurserna och det kraftiga sparkravet på fastighetsdriften skapar ett betydande merarbete knutet till ny personal, samordning av administrativa system och för personalavveckling. I den turbulenta situation som råder är det svårt att bedöma långsiktig normal bemanning. En sådan bedömning kan ske först om något år när olika övergångsproblem hanterats och är då uppgift för RRV och den stabsenhet för en lokal och fastighetsfrågor som föreslås ska finnas inom Statskontoret. Vi vill också betona att inom ramen för ett köp-säljsystem ligger ett stort ansvar på köparen att sätta press säljaren så att köparen inte betalar onödigt mycket. I nästa avsnitt diskuterar hur detta ska kunna fungera i en situation där köparen inte kan göra som en vanlig marknad, dvs hota med att byta leverantör om tjänsterna inte uppfattas som prisvärda.

6.3 En struktur som skapar en kontinuerlig kostnadspress

För att långsiktig skapa en effektiv fastighetsförvaltning går det inte att lägga tyngdpunkten på utomstående parters bedömningar. Det centrala blir att skapa kontrakts- och organisationsstruktur som gör att köpaen ren/FM kan sätta kontinuerlig press effektiviteten i fastighetsfören valtningen. Enligt vår mening är då följande särskilt viktigt. Att FORTV har ekonomisk redovisning där kostnader för olika en delar verksamheten framgår tydligt och att denna är tillgänglig för av FM. Som betonar i tidigare betänkanden är tydlighet och genomsynlighet särskilt viktig i de fall där hyresgästen i praktiken saknar alternativ SOU 1996:187, avsnitt 6.3. Även det finns begränsningar

se om

med alla nyckeltalsjämförelser så är genomtänkta nyckeltal ändå en bra startpunkt för diskussionen vad är rimliga kostnader. Hur detta om som ska utformas bör diskuteras gemensamt av parterna med t ex personer från den stabsenhet i fastighetsfrågor som föreslås finnas i Statskontoret. Den ekonomiska redovisningen måste alltså vara sådan att jämförelmed marknaden underlättas. För de renodlade militära anser mer läggningarna är möjligheten att upphandla driftstjänster i konkurrens begränsade eftersom är hemliga. Även i dessa fall bör ytor mm man

dock kunna göra jämförelser både med icke-militära objekt och mellan

anläggningar inom olika driftsområden.

42 SOU 1997: 144

Det är vidare viktigt att rimligheten i FORTVs prissättning kan bedömas. Vi har t ex mött kommentarer att FORTVs administrativa om påslag i samband med byggnation är ovanligt höga och att förvaltningskostnader tas för objekt där det är uppenbart att F ORTV inget upp

gör t ex enklare truppbefästningar. En tydligare koppling mellan det

FM betalar för och utförda prestationer skulle kunna minska irritationer

av denna typ se avsnitt 4.6 ovan om hyressättningsystemet. Resultat

inom olika delar av FORTVs verksamheten ska kunna särredovisas så att det framgår om vissa delar subventionerar andra. Detta sker delvis

idag men bör drivas längre. Tydligare prislappar, en redovisning av hur resurser används inom

verket, tillsammans med grundregel säger att hyresgästen inte en som

är skyldig att betala mer än marknadsmässig ersättning är sammanfattningsvis betydelsefulla för att FM köpare kan pådrivande för

som vara

att få en kostnadseffektiv fastighetsförvaltning.

Till sist vill vi också betona vikten att regeringskansliet inte av

glömmer bort grundtankarna i ett rambudget/resultatbudgetsystem Uppdragsgivaren riksdag/regering måste hålla sig väl informerad

om verksamheten för att kunna bedöma hur mycket är motiresurser som

verat att anslå till FM i detta fall och utifrån detta formulera allmänna

besparingskrav. Men huvudprincipen är sedan att det är den verksamhetsansvariga som gör den slutliga bedömningen av var inom organisa-

tionen som besparingar ska ske.

SOU 1997: 144 43

Kulturhistoriskt intressanta

försvarsanläggningar: Beslutsgång och ekonomiskt ansvar

7.1 Lagar och förordningar som styr kulturhistoriskt

värdefulla byggnader

Det finns ett antal fastigheter och anläggningar i FORTV:s bestånd i vid mening kan sägas ha ett kulturhistoriskt värde. En del av dem som åtnjuter ett lagreglerat kulturhistorisk skydd. Lagen om kultunninnen 1988:950 innehåller de viktigaste reglerna om hanterande av byggnadsminnen inte ägs staten. Enligt Förordning statliga som av om byggnadsminnen m.m. 1988:1229 sägs att byggnad som tillhör staten får förklaras för statligt byggnadsminne, om den är synnerligen

märklig sitt kulturhistoriska värde. Detta gäller också park,

genom trädgård eller anläggning. Frågan prövas regeringen efter annan av framställan från Riksantikvarieämbetet RAÄ. Till framställningen

fogas yttranden från den förvaltande myndigheten. Regeringen anger skyddsföreskrifter vård och underhåll samt reglerar ägarens rätt till

ändringar byggnadsminnet. Ansökan tillstånd till ändring görs

av om hos Riksantikvarieämbetet. Ett visst kulturhistorisk skydd kan också ges till byggnader som inte

betraktas synnerligen märkliga, ändå värdefulla. I för-

som men som ordningen under 12 § benämns de värdefulla byggnader som inte är byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet upprättar i samråd med förvaltande myndigheter förteckning över dessa samt lämnar råd om en vård dem. I 14 § sägs: Om riksantikvarieämbetet finner att byggnad av

kan komma ifråga för byggnadsminnensförklaring skall detta anges i

förteckning enligt 12 §. Riksantikvarieämbetet får i dessa fall lämna närmare föreskrifter vård. Skydd enligt denna paragraf kan betrakom något starkare än det enligt 12 tas som I förordningens sista paragraf, 16 § 1995:982, sägs att fastighet ägs staten och representerar viktig del det nationella som av som en av kulturarvet eller är stort kulturhistorisk värde skall förvaltas annars av så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Regeringen beslutar, efter förslag från RAÄ, vilka fastigheter skall ha ett sådant som anses värde. Här införs termen nationellt intresse och bakgrunden till detta är att vid Domänverkets bolagisering ville få möjlighet att ge man

vissa mycket gamla egendomar i statlig ägo, exempelvis kungsgårdar, ett starkt skydd. Dessa överfördes i första hand till Statens fastighets-

verk för fortsatt förvaltning.

7.2 Kulturhistoriskt intressanta nader

byg

och

anläggningar i FORTVs bestan

När det gäller byggnader i F ORTV:s bestånd är det främst ett antal kasembyggnader som ansetts skyddsvärda ett kulturhistoriskt perspekur tiv. Vilka dessa är finns förtecknade enligt beskrivna bestämmelovan ser. I de fall som de är byggnadsminnesförklarade gäller särskilda skyddsföreskrifter, vilka kan påverka brukarens pågående verksamhet. Främst är det dock vid förändringar verksamheten skyddsregav som lerna blir kontroversiella. De senaste försvarsbesluten har lett till forhandlingar mellan FORTV och RAÄ skyddsföreskrifter i några fall om där skyddsvärda kasembyggnader funnits regementsområdet. A4 i Östersund och I20 i Umeå kan exempel. Kommunerna blir nämnas som

ofta en tredje part i dessa förhandlingar i och med att stadsplanemässi-

ga och näringspolitiska aspekter kommer i bilden. Föreskrifter kan begränsa möjligheten till önskad alternativ användning.

Till skillnad från byggnader saknar anläggningar vanligen ett eko-

nomiskt restvärde. De senaste åren har ett stort antal anläggningar av olika storlek utgått ur krigsorganisationen. I några fall finns ett lokalt civilt intresse att överta och bevara dessa historiska skäl. Många av måste dock rivas eller förslutas, vilket gjorts exempelvis med ett antal truppbefästningar på svenska syd- och ostkusten samt vid gränsen mot Norge. Detta är en kostsam verksamhet. Samtidigt har en diskussion pågått vilka anläggningar, eller beom

fästningar, som ska skyddas för sitt kulturhistoriska värde. Under bör-

jan av 90-talet genomfördes en utredning dåvarande Fortifikationsav

förvaltningen och SFV om avveckling av moderna befästningar. I den-

na angavs 45 anläggningar som värda att bevara. Utgångspunkten för bevarande att redovisa den fortifikatoriska och vapentekniska utvar

vecklingen vid ett antal traditionella försvarspositioner.

1996 framlades ett underlag for bevarande moderna befästningar,

av vilket RAÄ utarbetat på regeringens uppdrag i samråd med SFV,

FORTV och SFHM Statens försvarshistoriska museer. Underlaget

byggde ovanstående rapport och tre alternativa förslag på angav an-

läggningar som ansågs värda att bevara. I det mest omfattande alterna-

tivet bevaras 40 st anläggningar och i det minst omfattande 28 st. Kostnader under en 10-årsperiod för ett bevarandet uppskattades till 140-

SOU 1997: 144 45

180 miljoner, vilket var 90-120 miljoner mer än en vanlig avveckling

skulle kostat

7.3 Statens fastighetsverks roll

Som framgick i avsnitt 7.1 kan särskilt skyddsvärde objekt förklaras som del i det nationella kulturarvet. De kvarstår då i statlig ägo och överförs till Statens fastighetsverk. Under senare år har SFV övertagit ett antal försvarsanläggningar som inte längre ingår i krigsorganisationen. Det finns även anläggningar som överförts från FORTV till SFV

trots att försvarsverksamhet bedrivs i delar av objektet t ex Karlsborgs

fästning. Det kan också vara så att vissa delar av ett större komplex överförs till SFV, medan andra delar som också har ett kulturhisto- riskt värde ligger kvar hos FORTV. I fall som dessa sker en individu- ell bedömning av vad som kan vara en lämplig lösning utifrån en sammanvägning av kulturhistoriska, ekonomiska och försvarsmässiga bedömningar.

7.4 Problem, överväganden och förslag

Den formella gången när det gäller hanteringen av kulturhistoriskt intressanta anläggningar är klart reglerad, men det som komplicerar hanteringen är att det delvis finns motstridiga ekonomiska intressen. Vi kan urskilja två typsituationer den ena rör vad fall där skyddsföre- skrifter finns för byggnader och anläggningar som fortfarande utnyttjas av FM 7.4.1 och det andra rör byggnader och anläggningar som FM har sagt upp eller är på väg att säga upp 7.4.2.

7.4.1 Enstaka byggnader med skyddsföreskrifter som FM fortfarande utnyttjar

Inom t ex ett regementsområde som fortfarande används kan det finnas enstaka objekt som förklarats som statligt byggnadsminne eller kan bli

3 RAÅ har påtalat att vid bedömningen av kostnaderna för vanlig avveckling har kalkylen utgått från exempel som inte är särskilt långtgående när det gäller samhällets miljökrav. De verkliga kostnaderna för vanlig avveckling kan därför bli högre och därmed merkostnadema för bevarande mindre.

46 SOU 1997: 144

aktuella för detta. Då kan det finnas anledning att utforma förvaltningsplaner på ett sätt som ökar underhållskostnadema eller gör att fastighetemas användbarhet minskar något försvarssynpunkt. ur Huvudprincipen bör i dessa fall vara att FM betalar de faktiska un-

derhållskostnaderna. Argumenten för denna lösning är flera. Man und-

viker svåra gränsdragningsproblem och besvärliga bedömningar av vad

som egentligen är merkostnader. Dessutom kan det i ett vidare per-

spektiv vara fördelar även för verksamheten att dess historia är synlig och vårdad. Enligt vår bedömning har det sällan varit konflikter om dessa objekt, dvs FM har varit beredd att ta de eventuella merkostnader

som skyddsföreskriftema innebär. Enstaka undantag från denna princip kan göras i de fall där

merkostnadema uppenbart är betydande i förhållande till normala kostnader. Detta får bedömas i samband med att beslut om föreskrifter fattas och i så fall bör FORTVs medel för dessa merkostnader via stats-

budgetens Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

och RAÄ. Om FM ska betala hela merkostnaden finns risk genom en att FM säger upp byggnader där hyrorna är mycket höga på grund av kulturhistoriskt motiverade insatser utan att det går att hitta någon annan hyresgäst som är villig att betala mer.

7.4.2 Byggnader och anläggningar som FM säger upp

Innan vi går in ett antal olika varianter av denna situation vill slå fast tre principer:

Det ekonomiska utfallet för parterna ska inte bero när beslut - av om föreskrifter fattas i förhållande till uppsägningstidpunkt och frånträde. Det finns exempel där parterna agerat sätt som tyder på att så inte är fallet idag, t ex att FORTV varit mer positiva till föreskrifter så länge som FM fortfarande var hyresgäst men mer negativa därefter, medan FM agerat på omvänt sätt. FM ska inte kunna vinna ekonomiskt att objekt ska bevaras av kulturhistoriska skäl, t ex genom att slippa rivningskostnader o.d. Även objekt skyddas, och överförs till SFV, ska FM betala om t ex en kostnad motsvarande vad det skulle kostat FM objekten inte om skyddats. Någon millimeterrättvisa kan naturligtvis inte uppnås med tanke på att kostnaderna är svårbedömda. FM ska inte heller drabbas av väsentliga merkostnader eller ekono- miska förluster pga att ett objekt får kulturhistoriskt motiverade föreskrifter. Undantag kan möjligen del dessa kostnader vara om en av

sammanhänger med uppenbar vanskötsel och misstag från FM/FORTVs sida.

Dessa principer innebär att processen i samband med en avveckling där skydd införts bör vara följande. Låt oss först utgå från att det är en anläggning som saknar värde i alternativ användning och som ska överföras till Statens fastighetsverk. Först sker en avräkning där FM ska ersätta FORTV för

l Icke avskrivna investeringar

2 Vad de direkta avvecklingskostnaderna skulle varit det inte om

fanns några särskilda föreskrifter eller faktiska iordningsställande-

kostnader om dessa är lägre. Detta belopp fonderas inom FORTV och överförs sedan till Statens Fastighetsverk.

Om de faktiska kostnaderna för iordningsställandet är högre än detta belopp får det finansieras inom SFVs budget. Det har hävdats att SFV bromsat införande av föreskrifter och Överförandeprocessen därför att man inte fått klara besked om ekonomisk kompensation i budgeten för merkostnader av denna typ. Det är möjligt att den tidigare budgetmässiga behandlingen av SFV, där överskott från de lönsamma delarna använts för att vårda det nationella kulturarvet, har bidragit till detta motstånd. Konsekvensen av att få fler objekt har i så fall inneburit att det blivit mindre resurser för varje objekt.

Vi har i SOU 1997:96 avsnitt 6.3 föreslagit att denna budgethante-

ring ska ändras och att SFV får separata anslag för att de insatser som inte är lönsamma, men som krävs för att vårda det nationella kulturar-

vet. I ett sådant system är det lättare att samtidigt besluta om att ett ob-

jekt ska överföras till det nationella kulturarvet och att det ska ske en

anslagsökning eller att ambitionerna får sänkas så att det objektet

nya ryms inom de gamla budgetramama.

I den mån som anläggningen kan ge ett överskott dvs intäkterna

högre än drift- och underhållskostnader och kapitalkostnader för de

åtgärder som SFV finansierat får detta värde räknas av från eventuellt

belopp som överförs från FORTV. Det kan noteras att kommunen eller andra lokala intressenter ibland

är beredda att ta över ansvaret för vissa anläggningar för att vårda dem

som del av vad vi kan kalla det lokala kulturarvet. I sådana fall kan de avvecklingskostnader som FORTV/FM ska betala minska, liksom behovet anslag till detta. av Tänker vi oss ett objekt som ska avyttras på den öppna marknaden blir utfallet följande:

Om intäkterna från försäljningen täcker både icke avskrivna investeringar och andra avvecklingskostnader så påverkar eventuella effekter av kulturhistoriska föreskrifter enbart det överskott idag ska inlesom vereras till statskassan. FM kan lämna objektet utan att betala någon kompensation till FORTV. I det system som föreslagit i SOU

1996:197 avsnitt 7.6.1 ska 75% av eventuell vinst vid avyttring

en tillfalla hyresgästen. I så fall krävs bedömning vinsten väen av om sentligt påverkas att det finns kulturhistoriska föreskrifter. Är så av fallet ska hyresgästen kompenseras för detta och merkostnaden redovisas som ett underskott hos FORTV och detta underskott ska i princip ska finansieras via Utgiftsområde 17. Underskottet kan alternativt kvittas mot överskott andra avyttringar. I den mån som intäkterna inte täcker icke-avskrivna investeringar och andra avvecklingskostnader kan man resonera på liknande sätt, om det är uppenbart att föreskrifterna väsentligt ökat denna förlust. FM ska betala den förlust som skulle uppstå om det inte fanns några föreskrifter, medan resten av förlusten ska redovisas separat FORTV och av finansieras beskrevs För att undvika byråkratiska system och som ovan. kostsamma förhandlingar är det viktigt att klargöra att bedömningar av denna typ enbart ska göras det är uppenbart att det handlar om om

väsentliga merkostnader/intäktsförluster. Återigen vill betona vikten

av att parterna finner ett smidigt system för lösning tvister kan av som tänkas uppstå i dessa bedömningssituationer. När det sker särskilda försvarsbeslut innebär att regementen som och anläggningar ska avvecklas har valt ett smidigare system. man Istället för att FM ska kompensera FORTV för icke-avskrivna investeringar mm sker en direkt nedskrivning av tillgångarna/lånen inom FORTV och därmed sjunker FORTVs kostnader motsvarande det framtida hyresborttfallet. Direkta avvecklingskostnader hanteras då också i särskild ordning.

7.4.3 I väntan på beslut rörande "det nationella kulturarvet

Som framgick i avsnitt 7.1 kan av olika skäl beslutsprocessen när försvaret lämnat ett objekt relativt långdragen. Även detta naturvara om ligtvis bör undvikas så långt möjligt måste det också finnas klara som

principer för det ekonomiska ansvaret under en sådan period.

Vi utgår från att objektet under denna till ligger kvar inom FORTV, även det rimligen bör ske ett samråd med RAÄ och SFV rörande om

skötseln av objektet. Vi vidare att kostnaderna för förvaltningen

anser av dessa objekt under väntetiden inte ska belasta försvarsanslagen. I

bästa fall kan FORTV hyra ut delar anläggningen till andra intres-

SOU 1997: 144 49

senter i avvaktan på beslut, det är rimligt att anta att vissa av dessa men objekt ger underskott för FORTV. Om inte FM ska betala detta underskott är ett alternativ att medlen tas från medel som annars skulle levereras till statskassan

avkastning på statskapitalet, överskott från försäljningar. FORTV kan

också få ett särskilt anslag för att täcka underskott de objekt där regeringen ännu inte avgjort de ska säljas i vanlig ordning eller överom föras till SFV. På detta sätt tydliggörs också kostnader for att beslut i frågan dröjer, samtidigt objektet inte riskerar att förfalla under som tiden. Dessa väntande objekt ska särredovisas av FORTV.

7.5 Avslutning

Det formella regelverket kring hantering av byggnader och anläggninghar ett kulturhistoriskt värde är enligt vår mening ändamålsenar som ligt. Det behövs är en precisering av det ekonomiska ansvaret i som

olika situationer. Dessa preciseringar bör innebära att:

För enstaka objekt och anläggningar som har skyddsföreskrifter men

fortfarande används FM ska FM i normalfallet bära de som av eventuella merkostnader som dessa skyddsföreskrifter innebär. Om kostnader eller överskott i samband med avveckling av objekt väsentligt påverkas att det finns kulturhistoriskt motiverade föreav skrifter så ska detta inte påverka det ekonomiska utfallet för FM. Å andra sidan ska FM betala ett belopp motsvarande vanliga avvecklingskostnader även anläggningen ska bevaras och inte avom vecklas på vanligt sätt. När FM lämnat objekt som ligger kvar inom FORTV och där beslut objektet ska bevaras drar ut långt i tiden, så ska de löpande om

kostnaderna för dessa objekt under denna period inte belasta FM.

En särredovisning dessa objekt ska ske inom FORTV. av

.L t

i: .

$9x.9:ä;.á1" :si: 5329115314: år:

mââfüiøüuxñâwáfiüääáêüiüüäáñüssiáäxájøäângüåm

ülmåäa meg kâeølaäaxaåmênägmä âáüzskÃ§§§TS§fRW§Ã1QIzÃ{iÃQéå§-i.

. M53 ma: G341 nå

{ V iåáciarsäivraá;oxiåag. Mtgüfåââfâârt: å W

.n L L Grå avveázâd; sgsâäezöstimåâr sånt iâätâzxnâfäüfüå y V

är" A

firçáiiäiárrszrá-wánfx i f L ;

" m åäåäåmiiiingaY-,åtäiêåfvaikipäâ " ei

i I s%áñszai1h§átsñ3zrääw2

Å .

;yet

TL. süâäüfüâlâgüåiüüiåüåiüâ3:Ö33§i5“itâhiâüjaáâfünü

i . L V x

. . r

finiäiliâiäüé

4 14

.Wfásáaaiaö små E132; snnahVmönuL äs-ida annah :J51 misábmáeøai

v { VV .

Ltâçåâüvätitaü ;så hâfoâåü åsøsøzsáátø Ãa-éas:t3xi%z2émeiâtt å;2§%âi3:våxrt°ti"

avääått ä.

week 2 am; :Tu;z:;$i1::2-iárâzäáfkøzââxéwirâázszåzáén m

vmáçüiütxxzxaçgixeka røgâäáixâi :ga-g aäâsjgáåäÃjäåååti§31WñjâåämÖftåiff

"liknar rmxaáaxâøaâxfürxaâs

åüáxág V

" L

8 Konsekvensbedömningar

Två centrala slutsatser är att dagens grundläggande rollfördelning mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten samt den nuvarande

verksstrukturen är ändamålsenliga. Våra förslag rör i huvudsak preciseringar inom ramen för dagens struktur. Detta innebär att förslagen inte

är förknippade med några direkta statsfinansiella kostnader. Vinsterna av förslagen ligger i att få en smidigare behandling när rollerna klargjorts och att pressen på att effektivisera förvaltningen av försvarets fastigheter. Att försöka kvantifiera dessa effekter är knappast menings-

fullt, men de ökar förutsättningarna för att minska fastighetskostnader-

nas andel av försvarsmaktens totala kostnader. Beslut rörande försvaret har ofta betydande regionalpolitiska konsekvenser. Den process som nu pågår för att effektivisera hanteringen av lokalkostnader kommer sannolikt att innebära en decentralisering inom Fortifikationsverket och därmed på sikt minskat antal anställda vid huvudkontoret i Eskilstuna och en viss ökning vid de regionala förvaltningarna, inkl deras lokalkontor. På grund av minskad försvarsbeställningar är det även troligt att personalen vid Confortia kommer att minska i Eskilstuna. I september 1997 föreslog regeringen att en ny energimyndighet med 110-140 anställda ska lokaliseras till Eskilstuna.

muzvçez L108

, . V V

izâgrtinmöbücfzaaváeaüøgâi.

gniufçâzxöâiim abnsggiâibáuxg anezgab 122; ärszmaruia 35371039 åvT

-abqaxawørx mala Imse naxzlmne-xsvauöä :E00rsáwgrøauoitaüiâinnäVnslism

i itømmmtaaxwvaø

asêátöidmâv ,agåinøaiåmabnä

L a

:jmfüøgaiüöâ m iäáánzgii 53330 .Minna aansgnb :få timma mami 133m:

-Jxâbüäüaüi EUGÃZHRmWaÅER mñaxii: sfggán han âbscgqittyahñ wii

/ y

L -Vzsxiå amaiim sån guiäbnsziatz a-uzgibårrxa na ns i 73335 nsgaiaxâiå vs

ságaaivisøiáñs dos

1 g ,zzäfxsverxöä vs aagsünzhâønöiy m áqnsaaaaq 133 3310:3

-egrtênem Iodáüa aaah .xáiadgiraøi

iasqqsnsâ så maüimsvå nyiömöi 31A LÅná-ixammiüâdgáfasi Mania: ;m 161 srmgrxinnäáiuxüi mlö ab nam ,áâlzft

.zabmniaoá aims: amiásmamvaxöi vn Iebws aan

gqaøtçázásêiøqimmigøi abnabsgtcød sin mf istsvmiz søbnmö :uiaeâ

vmsaiviiásääajñav 161 .wâanávása

Lhággykøimá iågñq m; maa zaeøamq :m1

gnhágilguinaasb. nsüsxládaxaafüs Iâiiuzsnaedømmøi xabxsnizoálaáøi m

:man Mania; mig åqjhsnrüáb :bo aá-;avamüaáliânoü mom

4181 áiángigøw ab bivgrxináö aaiv tia :bo stzxxmliázä i ;taxoinopihuvud biv

,yaçämvmöi ggxmim m å .1mxxaálgxpi.aa;ab. Mai ,smsguiqziav

sinöfmf using-ramen; 315732192: návâ

2333391912201 mamma

bi ab

" W335 nsgnizøgaz gçlaaxäi WG wdáimqaz. 533x313x33 å daaim

.mnáiüaaa nä: 3:13 abimzøaVnssr-oivi bøiñmigibawgmâamüo

Bilaga 1 53

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Utredningen om utvärdering av ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m

Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 1997

Sammanfattning av uppdraget

Regeringen har tillkallat särskild utredare Fi 1996:03 med uppdrag

en att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. Utredaren tilldelas härmed tilläggsdirektiv för sitt fortsatta arbete. Utredaren skall göra en fördjupad analys om det är lämpligt att samordna förvaltningen av hela eller delar av Fortifikationsverkets

fastighetsbestând med Statens fastighetsverk eller om vissa delar skall

hanteras i annan ordning.

Bakgrund

Den 29 februari 1996 förordnades riksgäldsdirektören Thomas Franzén som särskild utredare med uppdraget dir. 1996:21 att göra en utvärdering av ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. Utredaren fick i uppdrag att belysa om syftena med ombildningen har uppnåtts, analysera konsekvenserna av ombildningen samt peka på de eventuella bris-

ter som uppstått och lämna förslag till förändringar.

I enlighet med direktiven för arbetet överlämnade utredaren i december 1996 till regeringen ett delbetänkande som specifikt behandlar statens ändamålsfastigheter samt förslag till principer för förvaltning och hyressättning. Arbetet skall slutredovisas före utgången av juni 1997. Enligt direktiven bör utredaren ta del av det arbete som utförs i kommittén för utvärdering av försvarets ledning och struktur dir. 1995:1. Den kommittén har numera lämnat sitt slutbetänkande, Effek-

54 Bilaga 1 SOU 1997: 144

tivare försvarsfastigheter SOU 1996:97, där frågor rörande Fortifikationsverkets fastighetsförvaltning

tas upp.

Uppdraget

Utredaren skall göra fördjupad analys Fortifikationsverkets fas-

en av tighetsbestånd och utreda hela eller delar beståndet skall om av sam-

ordnas med Statens fastighetsverk eller vissa delar skall hanteras i

annan ordning. För- och nackdelar med olika alternativ skall beskrivas, liksom gränsdragningen mellan de olika fastighetsbestånden.

Utredaren skall belysa hur drift och underhåll bör organiseras.

Utredaren skall pröva lämpligheten med att samordna myndigheterna Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk och lämna förslag till

ny struktur.

Utredaren skall redovisa vilka rationaliseringsvinster utöver de i

1996 års försvarsbeslut redan beslutade besparingar kan göras

- som

med olika samordningsaltemativ. Utredaren skall vidare belysa hur kostnadsmässig neutralitet för hy-

resgästerna inom Försvarsdepartementets område, i förhållande till nu-

varande verksamhet, skall kunna bibehållas under försvarsbeslutsperi-

oden.

Utredaren skall beakta behovet att säkerställa långsiktig för-

av en

valtning av de delar av Fortifrkationsverkets fastigheter och anlägg-

ningar som är kulturhistoriskt värdefulla. Vid de överväganden utredaren skall göra gäller regeringens som generella direktiv om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50,

jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och att pröva

offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Utredaren skall senast den 15 oktober 1997 redovisa resultatet av sitt arbete.

Finansdepartementet

Bilaga 1 55

Tilläggsdirektiv till Utredningen om utvärdering av ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m.

Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 1997

Sammanfattning av uppdraget

Regeringen har tillkallat en särskild utredare Fi 1996:03 med uppdrag

att utvärdera ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. Utredaren tilldelas härmed tilläggsdirektiv för sitt fortsatta arbete. Utredaren skall göra en fördjupad analys det är lämpligt att om samordna förvaltningen av hela eller delar av Fortifikationsverkets

fastighetsbestånd med Statens fastighetsverk eller om vissa delar skall

hanteras i annan ordning.

Bakgrund

Den 29 februari 1996 förordnades riksgäldsdirektören Thomas Franzén som särskild utredare med uppdraget dir. 1996:21 att göra en utvär-

dering av ombildningen av Byggnadsstyrelsen, m.m. Utredaren fick i

uppdrag att belysa om syftena med ombildningen har uppnåtts, analy-

sera konsekvenserna ombildningen samt peka de eventuella bris-

ter som uppstått och lämna förslag till förändringar.

I enlighet med direktiven för arbetet överlämnade utredaren i december 1996 till regeringen ett delbetänkande specifikt behandlar som

statens ändamålsfastigheter samt förslag till principer för förvaltning

och hyressättning. Arbetet skall slutredovisas före utgången juni 1997. av Enligt direktiven bör utredaren ta del av det arbete utförs i som

kommittén för utvärdering av försvarets ledning och struktur dir.

1995:1. Den kommittén har lämnat sitt slutbetänkande, Effeknumera

tivare försvarsfastigheter SOU 1996:97, där frågor rörande Fortifikationsverkets fastighetsförvaltning

tas upp.

Uppdraget

Utredaren skall göra fördjupad analys Fortifikationsverkets fas-

en av tighetsbestånd och utreda hela eller delar beståndet skall om av sam-

ordnas med Statens fastighetsverk eller vissa delar skall hanteras i

56 Bilaga 1 SOU 1997: 144

annan ordning. För- och nackdelar med olika alternativ skall beskrivas, liksom gränsdragningen mellan de olika fastighetsbestånden. Utredaren skall belysa hur drift och underhåll bör organiseras. Utredaren skall pröva lämpligheten med att samordna myndigheterna Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk och lämna förslag till ny struktur. Utredaren skall redovisa vilka rationaliseringsvinster utöver de i - 1996 års Försvarsbeslut redan beslutade besparingar kan göras - som med olika samordningsalternativ.

Utredaren skall vidare belysa hur kostnadsmässig neutralitet för hy-

resgästerna inom Försvarsdepartementets område, i förhållande till nu-

varande verksamhet, skall kunna bibehållas under försvarsbeslutsperi-

oden. Utredaren skall beakta behovet av att säkerställa långsiktig fören valtning av de delar av Fortifikationsverkets fastigheter och anlägg-

ningar som är kulturhistoriskt värdefulla.

Vid de överväganden som utredaren skall göra gäller regeringens generella direktiv om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50,

jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 och om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Utredaren skall senast den 15 oktober 1997 redovisa resultatet av sitt arbete. Finansdepartementet

Bilaga 2 57

Den fortfikatoriska kompetensen

En särskild fråga när det gäller rollfördelningen mellan FM, FORTV och även Confortia rör bevarandet den fortifikatoriska kompetensen. av Det grundläggande problemet är att det byggs relativt lite nya renodlat

militära anläggningar. Investeringar rör underhåll och uppgraderingar

av befintliga kvalificierade anläggningar. Det aktuella behovet av kompetens för utveckling och projektering av försvarsanläggningar är därmed relativt liten, vilket gör att det är tveksamt om det är lönsamt

för säljaren främst Confortia att bevara kompetensen. Samtidigt är

det ett långsiktigt perspektiv viktigt att denna kompetens finns kvar ur eftersom den kan behövas i framtiden. Därmed finns en välmotiverad från Försvarsmaktens. Enligt de uppgifter fått handlar det om ett oro mycket litet antal personer, dvs mycket av den kompetens som behövs för att konstruera militäranläggningar är inte så specifik. Dessutom finns företag t ex Telia som behöver liknande kompetens i vissa - fall. Bevarandet den fortifikatoriska kompetensen har både en av ekonomisk och en organisatorisk sida. Den ekonomiska är att det som förut betalades automatiskt via investeringsanslag nu kan behöva betalas nedan. Därmed framstår det utgift för

separat se som en extra

försvaret. Detta måste rimligen hanteras som en integrerad del av den vanliga budgetprocessen där slutligen regering och riksdag får bedöma om denna nya utgift motiverar ökade anslag eller om den ska finansieras via omprioriteringar. Ett avtal om "informationsutbyte" har nyligen ingåtts mellan FM, FORTV och Confortia där det framgår ungefär hur mycket beställningar Confortia kan få. Confortia ska fortlöpande informera FORTV och FM om deras möjlighet att bevara önskad kompetens. FORTV har förklarat att man avser att bevara sin anläggningskompetens. I ett längre perspektiv bör olika organisatoriska lösningar övervägas.

58 Bilaga 1 SOU 1997: 144

A. Att FM själv skaffar sig denna kompetens och under tiden använder personerna i fråga delvis i andra uppgifter eller hyr

till FORTV/Confortia

B. Att FM sluter ett särskilt avtal med F ORTV/Confortia där de löpande betalar viss en summa pengar mot att

FORTV/Confortia garanterar att denna kompetens finns i

organisationen.

För modell A talar att FM då direkt kan kontrollera mer att

kompetensen finns. För modell B talar att den bör bli billigare

eftersom FORTV/Confortia antagligen kan utnyttja personen bättre

under tiden med andra konstruktionsuppgifter. Att välja modell bör

dock vara FM sak.

vEBlI°

3:29:09

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. 32 Följdlagstiñning till miljöbalken.M. . - . Inkomstskattelag, del I-III. Fi. 33 Att lära över gränser. En studie av 0ECD:s . . Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete.Fi. . Övervakning Förbättrad miljöinfonnation. M. 34 av miljön. M. . . Aktivt lönebidrag.Ett effektivare stödför 35.Ny kurs i trañkpolitiken bilagor. K. + . arbetshandikappade. A. 36. Bekämpande av penningtvätt.Fi.

Länsstyrelsemas roll i trañk- och fordonsfrågor.K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratin i backspegeln.Femtio år av förändring 38. Myndighet eller marknad. . verksamhetsformer. Fi. förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningens olika på sex Rösterom barnsoch ungdomars psykiskahälsa.S. 39. Integritet offentlighet Infonnationsteknik.Ju. . Flexibel förvaltning. Förändringoch verksam- 40. Unga och arbete. In. . hetsanpassning av statsförvaltningens 41. Staten och trossamfunden

struktur. Fi. Rättslig reglering

10.Ansvaret for valutapolitiken.Fi. Grundlag - Skatter, miljö och sysselsättning. Fi. Lag om trossamfund . - 12. IT-problem inför ZOOO-skiftet. Referat och Lag om Svenska kyrkan. Ku. slutsatser från en hearinganordnad av 42. Staten och trossamfunden

IT-kommissionen den 18december. Begravningsverksamheten. Ku.

IT-kommissionens rapport l/97. K. 43. Staten och trossamfunden

13. Regionpolitikför hela Sverige. N. Den kulturhistoriskt värdefullakyrkliga egendomen

.i4. IT i kulturens tjänst. Ku. ochde kyrkliga arkiven.Ku. . 15. Det svårasamspelet. Resultatstymingens framväxt Staten och trossamfunden . och problematik. Fi. Svenska kyrkanspersonal.Ku.

16.Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Staten och trossamfunden

17. Skatter, tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Staten ochtrossamfunden

Granskning granskning. Statligmedverkan vid avgiñsbetalning. Ku. . av Den statligarevisionen i Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Staten och trossamfunden

19.Bättre infonnation om konsumentpriser. In. Den kyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagen1993- 996.N. 1 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

21. Växa i lärande.Förslag till läroplan för barnoch För kompetens ochresultat.Fi.

unga 6-16 år. U. 49. Grundlagsskyddför nya medier. Ju.

22. Aktiebolagets kapital. Ju. 50 .Alternativa utvecklingsvägar för EU:s

23. Digital dem0kr@ti. Ett seminarium om Teknik, gemensamma jordbrukspolitik. Jo.

demokrati ochdelaktighetden 8 november1996 5. Bristeri omsorg . anordnat Folkomröstriingsutredningen, IT- en fråga om bemötande äldre. av av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52.Omsorg medkunskap och inlevelse

beredningen. IT-kommissionens rapport 2/97. K. en fråga om bemötande äldre.S. av - 24. Välfärd i verkligheten Pengar räckerinte. S. 53 Avskaffa reklamskatten Fi. - . 25. Svensk mat- EU-fat. Jo. 54 Ministern ochmakten. . 26. EU:s jordbrukspolitik och den globalalivsmedels- Hur fungerar ministerstyre i praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55 Staten och trossamfunden. Sammanfattningama av . 27. Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

28. I demokratins tjänst.Statstjänstemannens roll och 56 Folket som rådgivareoch beslutsfattare. . vårt offentliga etos. Fi. + Bilaga l och Ju.

29. Bampomografifrågan. 57 I medborgarnas tjänst. . lnnehavskriminalisering m.m. Ju. En samlad törvaltningspolitikför staten. Fi.

30. Europa och staten. Europeiseringens betydelseför 58 Personaluthyrning.A. . svensk statsförvaltning.Fi. 59 Svenskhemmet Voksenåsens förvaltningsform.Ku. . 31. Kristallkulan röster framtiden. g 60 .Betal-TV inom Sveriges Television.Ku. - tretton om

IT-kommissionensrapport 3/97.K.

Statens offentliga utredningar 1997

Kronologisk förteckning

6 Att växa blandbetongochkojor. 89. Handelnmedskrot ochbegagnade varor. N. . Ett delbetänkande bamsoch ungdomars om 90. Ändrad organisation för det statligaplan-, bygguppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån ochbostadsväsendet. ln. Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkor en utredning om vissajaktfrågor. . - 62. Rosor av betong. Jo. En antologitill delbetänkandet Att växa bland 92. Medieföretag i Sverige Ägande och betongochkojor från Storstadskommittén. S. strukturforändringari press, radioochTV. Ku. 63. Sverigeinfor epokskiftet. 93. Hantering av fel i utjämningssystemet för IT-kommissionens rapport 5/97.K. kommunerochlandsting.ln. 64. Samhall. En arbetsmarknadspolitisk åtgärd 94, Konkurrensneutralttransponbidrag.N. + Bilagedel.A 95. Forum for världskultur 65. Polisensregister.Ju. en rapport om ett rikare kulturliv. Ku. - 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 96. Lokalförsörjning och fastighetsägande. 67. Återkallelse av uppehållstillstånd. UD. En utvärdering av statens fastighetsorganisation. 68. Grannlands-TVi kabelnät. Ku. Fi. 69. Besparingar i stort ochsmått. U. 97. Skydd av skogsmark.Behov och kostnader. M. 70. Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98. Skydd av skogsmark.Behovochkostnader. uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor. M. - 71. Politik for unga. 99. En ny vattenadministration. Vatten är livet. M. + st 2 bilagor. In. 100. Nya samverkansformer inom denSjöhistoriska 72. En lag om socialforsäkringar. S. museiverksamheten. Ku. 73. Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk 10 Behandling av personuppgifter om . kommunikation.Referatfrån ett seminarium totalförsvarspliktiga.Fö. anordnat av lT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s handelsdepartementet ochSEISden 11 december jordbruk i framtiden. Jo. 1996. IT-kommissionens rapport 6/97.K. 103. Rapport medförslag om sändningsorter. Ku. 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional 104. Polisi fredenstjänst. UD. utveckling.Jo. 105. Agenda 21 i Sverige. 75. Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler för Fem år efterRio resultatoch framtid. M. fysiska personer. Fi. 106.En fond för unga konstnärer.Ku. 76. Invandrarei vård och omsorg 107.Den nya gymnasieskolan en fråga om bemötande äldre. av problemochmöjligheter.U. - - 77. Uppföljning av inkomstskattelagen. Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Om rätten till rygg - 78. Medelsforvaltning i kommuneroch landsting. In. skriftspråketoch om förskolans ochskolans 79. Försäkringsmäklare. En lagöversyn av möjligheter att förebyggaoch möta läs-och Försäkringsmäklarutredningen. Fi. skrivsvårigheter.U. 80. Reformeradstabsorganisation. Fi. 109. Myndighetsansvaret for transportav farligt 81. Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö. + Bilaga.ln. llO. Säkrareobligationer Fi. 82.Lika möjligheter. ln. lll. Branschsaneringoch andrametodermot - 83.Om maktochkön i spåren av offentliga ekobrott.Ju. organisationersomvandling.A. 112. En samordnadmilitär skolorganisation. 84.En hållbarkemikaliepolitik. M. ll3. Mot halvamakten elva historiska essäerom - 85.Förmånefter inkomst Samordnatinkomst kvinnorsstrategier och mäns motstånd. A. begreppför bostadsstöden och nya 114.Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri kvaliñkationsreglerför rätt till förändringochkönsmaktensframtid. A. sjukpenninggrundande inkomst. 115. Ljusnandeframtid eller ett långt farväl 86. Punktskattekontroll alkohol,tobak och av Den svenskavälfärdsstatenijämtörande mineralolja, m.m. Fi. belysning.A. 87. Kvinnor, män och inkomster. ll6. Barnets bästa främsta i rummet. FN:s konvention Jämställdhetoch oberoende. A. om barnets rättigheterförverkligas Sverige. i S. 88.Upphandlingför utveckling.N. ll6. Barnetsbästa en antologi. -

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117. Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och aktivitetscentrumkring naturvetenskap, kultur och samhälle.Ku. 118. Deladestäder.S. 119.En tydligareroll for hälso-och sjukvårdeni folkhälsoarbetet. 120. Vuxenpedagogiki Sverige. Forskning, utbildning, utveckling. En Kartläggning.U. 121. Skolfrâgor Om skolai enny tid. U. - 122. Rättigheter i luftfartyg. K. 123.Ett effektivarenäringsförbud.N. 124 IT-kommissionenshearing om den nya medie-och . programvaruindustrin. Andrakammarsalen, Riksdagen,1997-06-16.K. 125 Ett svenskt investerarskydd.Fi. 126. Bilen, miljön och säkerheten.Fi. 127. Straffansvar för juridiska personer. Del A+B. Ju. 128. Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. UD. 129. Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 130. Effektivarestatlig inköpssamordning. Fi. 13 Lag om premiepension.Fi. 132. Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 133 Antimikrobiella fodertillsatser sammandrag. Jo. . 134. Förtroendemannainflytande ökadkvalitet och rättssäkerhet.S. 135.Ledare, maktoch kön. A. 136. Kvinnorsoch mäns löner varför såolika A. - 137. Glastak och glasväggar Den könssegregerade arbetsmarknaden. A. 138. Familj, makt ochjämställdhet. A. 139.Hemmet, barnenochmakten. Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. A. 140. Fonogramersâttning. Ku. 141.Boken i tiden. Ku. 142 Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader. S. . säkrareEuropa.UD. 143.StörreEU - 144.Försvarets fastigheter. Former for en kostnadseffektivoch verksamhetsinriktad förvaltning.Fi.

Statens offentliga utredningar

1997 Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Deladestäder.118

Fastighetsdataregister. 3 En tydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni

folkhälsoarbetet.119 Aktiebolagetskapital. 22 Bampomografifrågan. Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och rättssäkerhet.134 Innehavskriminalisering m.m. 29 Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader.142 Integritet Offentlighet Infonnationsteknik.39

Grundlagsskydd för nya medier.49

Kommunikationsdepartementet

Folket som rådgivareoch beslutsfattare. + Bilaga 1och 56 Länsstyrelsemas roll itrafik- ochfordonsfrågor.6

Polisensregister.65 IT-problem inför ZOOO-skiñet. Referatochslutsatserfrån

Branschsanering ochandra metoder mot ekobrott.11 l en hearinganordnad IT-kommissionenden av - Straffansvar för juridiska Del A+B. 127 18december.IT-kommissionens rapport l/97. 12 personer. Digital demokr@ti.Ett seminarium om Teknik,

Utrikesdepartementet demokratiochdelaktighetden8 november1996

Återkallelse anordnat av Folkomröstningsutredningen, ITav uppehållstillstånd.67 Polisi fredenstjänst.104 kommissionenoch Kommunikationsforsknings-

beredningen.IT-kommissionens rapport 2/97. 23 Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden. 128 Kristallkulan trettonrösterom framtiden. StörreEU säkrareEuropa.143 - - IT-kommissionens rapport 3/97.31

Försvarsdepartementet Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. 35

Sverigeinför epokskiñet. Totalförsvaretoch fi-ivilligorganisationema IT-kommissionens rapport 5/97.63 - uppdrag,stödochersättning.70 Inför en svenskpolicy om säkerelektronisk Behandling av personuppgifter om kommunikation.Referatfrån ett seminariumanordnat av totalförsvarspliktiga.101 IT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet Myndighetsansvaret för transportav farligt gods.109 och SEIS den 1l december 1996. En samordnadmilitär skolorganisation.112 IT-kommissionens rapport 6/97.73

Socialdepartementet Rättigheteri luñfartyg. 122

IT-kommissionenshearing om den nya medie-och Röster om barnsochungdomarspsykiskahälsa.8 programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24 - Riksdagen,1997-06-16.124 Bristeri omsorg Kollektivtrafik i tid + Bilaga.129 en fråga om bemötande äldre.51 av - Omsorgmedkunskapoch inlevelse

en fråga om bemötande äldre.52 av Finansdepartementet - Att växa bland betongochkojor. delbetänkande lnkomstskattelag,del I-III. 2 Ett om barnsochungdomars Byråkratini backspegeln.Femtioår av förändring sex uppväxtvillkor i storstädemas utsatta områdenfrån förvaltningsområden.7 Storstadskommittén. 61 Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- Rosor av betong. En antologitill delbetänkandet hetsanpassning statsförvaltningensstruktur.9 av Att växa bland Ansvaret för valutapolitiken.10 betongochkojor från Storstadskommittén. 62 Skatter,miljö och sysselsättning.ll En lag om socialförsäkringar.72 Det svåra samspelet.Resultatstymingens framväxt Invandrarei vårdochomsorg ochproblematik.15 en fråga om bemötande äldre.76 av - Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Förmånefterinkomst Samordnatinkomstbegrepp + Bilagor. 17 för bostadsstöden och nya kvalifikationsreglerför Granskning av granskning. rätt till sjukpenninggrundande inkomst.85 Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.18 Barnetsbästai främsta rummet. FN konvention :s Kontroll Reavinst Värdepapper.27 om barnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 I demokratins tjänst.Statstjänstemannens roll och Barnetsbästa en antologi.116 - vårt offentliga 28 etos.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Europa och staten. Europeiseringens betydelse för Jordbruksdepartementet

svensk statsförvaltning.30 Svenskmat- EU-fat. 25 Att lära över gränser. En studie av OECD:s jordbrukspolitik och den globala livsmedels- EU:s förvaltningspolitiskasamarbete. 33 försörjningen.26 Bekämpandeav penningtvätt. 36 Alternativautvecklingsvägar för EU:s Myndighet eller marknad. gemensamma jordbrukspolitik. 50 Statsförvaltningens olika verksamhetsformer.38 EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional Arbetsgivarpolitiki staten. utveckling. 74

För kompetens och resultat.48 jaktfrågor. 91 Jaktensvillkor en utredning om vissa Avskaffa reklamskatten 53 - Mat Miljö. Svenskstrategi for EU:s Ministem ochmakten. jordbruk i framtiden.102

Hur fungerar ministerstyrei praktiken 54 Antimicrobial FeedAdditives. 132 1 medborgarnas tjänst. sammandrag. 133 Antimikrobiella fodertillsatser En samlad forvaltningspolitik för staten. 57

Statsskuldspolitiken.66 Arbetsmarknadsdepartementet

Bosättningsbegreppet. Skatterättsligaregler för Aktivt lönebidrag. Ett effektivarestöd för fysiskapersoner. 75 arbetshandikappade. 5 Uppföljning av inkomstskattelagen. 77 Personaluthyrning.58 Försäkringsmäklare. En lagöversynav Samhall.En arbetsmarknadspolitisk åtgärd Försäkringsmäklarutredningen. 79 + Bilagedel.64 Reformerad stabsorganisation. 80 Om maktochkön -i spåren av offentliga Punktskattekontrollav alkohol,tobakoch organisationers omvandling.83

mineralolja,m.m. 86 Kvinnor, män och inkomster.

Lokalforsörjningoch fastighetsägande. Jämställdhet och oberoende. 87 En utvärdering av statens fastighetsorganisation. 96 Mot halvamakten elva historiska essäerom Säkrare obligationer 110 kvinnors strategieroch mäns motstånd.113 Ett svenskt investerarskydd.125 Styrsystem ochjämställdhet. Institutioner i Bilen, miljön och säkerheten.126 förändringoch könsmaktensframtid. 114 Effektivare statlig inköpssamordning.130 Ljusnande framtid eller ett långt farväl Lag om premiepension. 131 Den svenska välfärdsstaten i jämförande Försvarets fastigheter. belysning.115 Former för en kostnadseffektiv och Ledare,maktochkön. 135 verksamhetsinriktad förvaltning. 144 Kvinnorsochmäns löner varför såolika 136 - Glastakochglasväggar Den könssegregerade Utbildningsdepartementet arbetsmarknaden. 137 Den nya gymnasieskolan steg för steg. 1 - Familj, makt och jämställdhet. 138 Växa i lärande.Förslagtill läroplan för barnoch Förhandlingar Hemmet, barnen ochmakten. om unga 6-16 år. 21 arbeteochpengar i familjen. 139 Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.37

Besparingari stort ochsmått.69 Kulturdepartementet

Dennya gymnasieskolan IT i kulturens tjänst.14

problem och möjligheter.107 - Staten och trossamfunden Att lämna skolanmedrak Om rätten till

rygg -	Rättsligreglering
skriftspråketochom förskolansoch skolans	Grundlag
möjligheter att förebygga och möta läs-och	- Lag om trossamfund
skrivsvårigheter. 108	- Lag om Svenskakyrkan. 41
Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning, utbildning,	-

Statenoch trossamfunden utveckling.En Kartläggning.120 Begravningsverksamheten. 42 Skolfrågor Om skolai enny tid. 121 -

Statens offentliga utredningar 1997

Systematisk förteckning

Statenoch trossamfunden Hantering av fel i utjämningssystemet for Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch kommuneroch landsting.93 de kyrkliga arkiven. 43 Statenoch trossamfunden Miljödepartementet Svenskakyrkanspersonal.44 Förbättrad miljöinformation. 4 Staten och trossamfunden Följdlagstiftningtill miljöbalken. 32 Stöd,skatteroch finansiering.45 Övervakning av miljön. 34 Statenoch trossamfunden En hållbarkemikaliepolitik. 84 Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.46 Skydd av skogsmark.Behovoch kostnader.97 Statenoch trossamfunden Skydd av skogsmark.Behovoch kostnader. Den kyrkliga egendomen.47 Bilagor. 98 Statenoch trossamfunden.Sammanfattningama av En ny vattenadministration.Vatten är livet. 99 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Agenda 21 i Sverige. SvenskhemmetVoksenâsensförvaltningsform.59 Fem år efterRio resultat ochframtid. 105 - Betal-TV inom SverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68 Medieföretagi Sverige Ägande och strukturforändringari press, radio ochTV. 92 Forum for världskultur en rapport om ett rikarekulturliv. 95 - Nya samverkansfonner inom denSjöhistoriska museiverksamheten. 100 Rapport med forslag om sändningsorter.103 En fond for unga konsmärer. 106 Nobelcenteri Stockholm ett informations-och aktivitetscentrumkring naturvetenskap, kultur och samhälle.117 Fonogramersättning.140 Boken i tiden. 141

Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik for helaSverige.13 Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Konkurrenslagen1993-1996. 20 Upphandlingfor utveckling.88 Handeln med skrot ochbegagnade varor. 89 Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Ett effektivarenäringsforbud.123

Inrikesdepartementet Bättre information om konsumentpriser.19 Unga ocharbete.40 Politik for unga. + 2 st bilagor. 71 Medelsforvaltningi kommuner och landsting.78 Allmännyttiga bostadsforetag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter. 82 Ändrad organisationfor detstatligaplan-,byggoch bostadsväsendet. 90

POSTADRESS: 10647 STOCKHOLM FAX 08-690 9191, TELEFON:08-690 9190

ISBN 9 I -38-207 | 9-2 ISSN 0375-250X