Administrativt stöd till försvarsmakten delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

äøäf

f

stöd

Administrativt

3 E E i r

till Försvarsmakten

SU 1992105

Delbetänkande

av Utredningen om lednings- och

för försvaret

myndighetsorganisationen LEMO

Statens offentliga utredningar

Eåää 1992105

E Försvarsdepartementet

stöd till

Administrativt

Försvarsmakten

i Delbetänkande lednings- och

av gtredningen om

myndighetsorganisationen för försvaret LEMO

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regerlngskansliets förvaltningskontor ombesörjerremissutsändningar av dessapublikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan också köpas Informationsbokhandeln,Malmtorgsgatan i Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13187-0 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet

Genom beslut den 20 juni 1991 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Försvarsdepartementet, statsrådet Roine Carlsson, att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av ledningsorganisationen på central och regional nivå inom totalförsvaret och av myndighetsstrukturen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Med stöd detta bemyndigande tillkallade departementsav chefen den 27 juni 1991 som särskild utredare generaldirektör Gunnar Nordbeck. Som experter förordnades expeditions- och rättschefen Rolf Holmquist, departementsrådet Dan Ohlsson och departementsrådet Bo Riddarström. Holmquist entledigades den 5 maj 1992 då rättschefen Ann-Louise Eksborg förordnades att vara . expert.

Till sekreterare förordnades den 27 juni 1991 rationaliseringschefen Åke Hjalmarsson.

antagit namnet Utredningen lednings- Utredningen har om och myndighetsorganisationen för försvaret LEMO.

Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet SOU 1992105 Administrativt stöd till Försvarsmakten. Utredningens arbete fortsätter enligt direktiven.

Stockholm i september 1992

Gunnar Nordbeck

SAMMANFATTNING

Utredningens uppdrag omfattar en översyn av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.

I delbetänkandet SOU 1991112 Försvarsmaktens ledning lämnade LEMO förslag om bl.a. en sammanhållen försvarsmaktsmyndighet bestående av främst den verksamhet som bedrivs inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning. statsmakterna har i allt väsentligt beslutat i enlighet med förslagen. Den nya myndigheten Försvarsmakten bildas den 1 juli 1994 .

Den del av uppdraget som redovisas nu avser administrativt stöd som Försvarets civilförvaltning FCF tillhandahåller Försvarsmakten och andra myndigheter.

Försvarsmakten har länge varit uppdelad i ett stort antal myndigheter som i många avseenden varit formellt självständiga under regeringen. För närvarande består försvarsmakten i fred av mer än 100 myndigheter. De flesta av dessa är ganska små. Denna organisatoriska uppdelning har skapat behov av och utrymme för en särskild myndighet som ansvarar för vissa ärenden och lämnar administrativt stöd till försvarsmaktens många myndigheter. I denna uppsplittrade organisatoriska uppbyggnad av försvarsmakten har FCFs uppgifter och verksamheter av stödkaraktär därför framstått som både naturliga och rationella.

statsmakternas beslut om en ny organisation för för-

svarsmakten innebär att de många små myndigheterna inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning förs samman till en myndighet.

Den nya myndigheten Försvarsmakten och dess chef skall självfallet ha det ansvar och de befogenheter som normalt tillkommer en myndighet och dess chef. Försvarsmakten blir också en stor myndighet som har möjlighet att hålla sig med olika specialistfunktioner.

Bildandet av den sammanhållna försvarsmaktsmyndigheten i väsentliga avseenden nya förutsättningar i fråga ger om ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan Försvarsmakten och FCF. Av detta skäl undersöker LEMO om FCFs olika verksamheter är sådana som måste stå under chefens för Försvarsmakten direkta inflytande och därför måste ingå i försvarsmaktsmyndigheten. Om det visar sig att verksamheten inte behöver ingå i Försvarsmakten, prövar LEMO om stödet bör tillhandahållas av särskilda myndigheter som hör till Försvarsdepartementet eller om det kan lämnas av andra myndigheter eller företag.

FCF bedriver administrativ stödverksamhet på olika områden. LEMO föreslår främst följande förändringar på de olika verksamhetsområdena.

PA-stöd och värnpliktstörmåner

Det PA-stöd som FCF lämnar är klart länkat till arbetsgivarrollen. När den nya Försvarsmakten bildas den 1 juli 1994 blir den arbetsgivare för de anställda i myndigheten. Försvarsmakten bör då i sin centrala, regionala och lokala organisation överta ansvaret för de uppgifter som FCF har i fråga om PA-stöd till arbetsgivare, tvistestöd m.m. som för närvarande riktas mot de myndigheter som skall ingå i den nya försvarsmaktsmyn-

viss kompetensutveckling digheten. Detta förutsätter av cheferna i Försvarsmakten.

övriga myndigheter som hör till Försvarsdepartementet och andra civila myndigheter som för närvarande stöds av FCF i fråga om PA-stöd till arbetsgivare, konsultverksamhet och utbildning bör från den 1 juli 1994 vid behov anskaffa stödet från andra leverantörer.

Uppgiften att handlägga vissa ärenden om förmåner till värnpliktiga, civilförsvarspliktiga och vapenfria tjänstepliktiga bör den 1 juli 1993 övertas av Värnpliktsverket.

Drift och utveckling av PA-system

Försvarsmakten måste ha fullt ansvar för de personaladminsitrativa system som den använder. När den nya Försvarsmakten bildas den 1 juli 1994 bör den därför överta de uppgifter FCF har avseende förvaltning och utveckling av PA-system. Verksamheten bör även i fortsättningen vara lokaliserad till Karlstad.

Myndigheter utanför den nya Försvarsmakten, vilka för närvarande får stöd av FCF i fråga om lönesystem m.m., bör mot avgift övergångsvis få motsvarande stöd av Försvarsmakten.

Ekonomisk redovisning

Den ekonomiska redovisningen har stor betydelse för Försvarsmaktens ledning. När den nya Försvarsmakten bildas den 1 juli 1994 bör den därför överta de uppgifter FCF har avseende ekonomisk redovisning och krigskameraltjänst samt förvaltning och utveckling av system

för ekonomisk redovisning. Verksamheten bör även i fortsättningen vara lokaliserad till Karlstad.

Myndigheter utanför den nya Försvarsmakten, vilka för närvarande får stöd av FCF i fråga om ekonomiska redovisningssystem, bör mot avgift övergångsvis få motsvarande stöd av Försvarsmakten.

Patentverksamhet

LEMO anser att patentverksamheten inte är av sådan karaktär att den bör ingå i den nya Försvarsmakten. LEMO anser dock att verksamheten bör anknytas till en myndighet som hör till Försvarsdepartementet. LEMO föreslår att uppgifterna vid FCFs patentenhet den 1 juli 1993 överförs till Försvarets materielverk. Patentenheten bör även i fortsättningen vara lokaliserad till stockholm.

Rättsligt stöd

LEMO anser att FCFs trafikskadereglering inte är av sådan karaktär att den bör ingå i Försvarsmakten. Det är i stället ändamålsenligt att trafikskaderegleringen ges en organisatorisk anknytning som markerar att verksamheten betjänar stora delar av statsförvaltningen. LEMO föreslår att uppgiften förs över till Kammarkollegiet. Verksamheten bör även i fortsättningen vara lokaliserad till Karlstad.

Ansvaret för bevakning och indrivning av sina fordringar faller naturligt på Försvarsmakten. Däremot behöver verksamheten inte bedrivas i egen regi inom Försvarsmakten. Tjänsten bör i stället på grundval av ett långsiktigt avtal köpas av Kammarkollegiet. Verksamheten bör även i fortsättningen vara lokaliserad till Karlstad.

Kammarkollegiet bör den 1 juli 1994 överta reglering av trafikskador samt fordringsbevakning m.m. från FCF.

Besparingar

I och med att den verksamhet som FCF för närvarande bedriver överförs till Försvarsmakten och andra myndigheter eller avvecklas, bör Försvarets civilförvaltning avvecklas den 30 juni 1994.

Huvuddelen av de anställda vid FCF förutsätts komma att erbjudas anställning vid de myndigheter som övertar de olika verksamheterna. Den föreslagna organisationen för administrativt stöd till Försvarsmakten och andra myndigheter leder, enligt LEMOs bedömning, till att det sammanlagda personalbehovet minskar med ca 20 årsarbetskrafter. Den ekonomiska besparingen kan bedömas uppgå till ca 8 milj. kr. per år. Resursbesparingarna görs i första hand inom FCFs verksamhetsområden Ledning och administration samt PA-stöd.

a å 1 4 i 4

å

1 UPPDRAGET

1.1 Direktiv

LEMOs uppgift är att se över dels ledningsorganisationen på central och regional nivå inom totalförsvaret, dels myndighetsstrukturen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde dir. 199144.

I delbetänkandet SOU 1991112 Försvarsmaktens ledning redovisades främst lednings- och strukturfrågor för försvarsmakten i stort samt verksamheten vid centrala staber i krig och fred. statsmakterna har i allt väsentligt beslutat prop. 199192102, bet. 199192FöU12, rskr. 199192337 i enlighet med LEMOs förslag.

Därmed kommer den 1 juli 1994 en ny, sammanhållen försvarsmaktsmyndighet att bildas på grundval av främst den verksamhet som bedrivs inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning. I delbetänkandet anförde LEMO att utredningen i det fortsatta arbetet avsåg att gå i genom verksamheten vid de gemensamma myndigheterna inom huvudprogram 5 för att pröva deras förhållande till den nya försvarsmaktsmyndigheten. Dessa verksamheter kommer då att delas in i sådana som måste ingå i den i förhållande till i dag snävare avgränsade Försvarsmakten, sådana som för Försvarsmakten och väsentligen på dess uppdrag bör utföras av särskilda myndigheter och sådana där behovet kan tillgodoses av andra myndigheter och företag.

Försvarets civilförvaltning är en av de gemensamma myndigheterna. I detta delbetänkande behandlas administra-

tivt stöd som Försvarets civilförvaltning tillhandahåller Försvarsmakten och andra myndigheter.

1.2 Arbetsformer

översynen av Försvarets civilförvaltnings verksamhet har organiserats som en särskild delutredning inom LEMO.

För att som experter biträda LEMO i detta arbete förordnade chefen för Försvarsdepartementet den 19 mars 1992 konteramiralen Peter Nordbeck, Överbefälhavaren, och krigsrådet Marianne Robinson, Försvarets civilförvaltning.

Experternas uppdrag har varit att utföra preciserade utredningsuppgifter samt att skriftligt och muntligt rapportera dem till den särskilde utredaren.

Med ledning av bl.a. detta underlag har LEMO därefter format delbetänkandet.

I sitt arbete har LEMO kunnat använda underlag som ingår i bl.a. betänkandena SOU 199140 och 41 Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner och SOU 199240 Risk- och skadehantering i statlig verksamhet. LEMO har vidare hållit kontakt med Utredningen Ju 199108 om översyn av Justitiekanslerns arbetsuppgifter, Arbetsgivarkommittên Fi 199206 och de konsulter som på Finansdepartementets uppdrag belyser olika frågor om det administrativa stödet till myndigheterna.

Den särskilde utredaren har i frågan rådgjort med den parlamentariska referensgrupp som är knuten till LEMO.

LEMO har löpande informerat företrädare för berörda centrala arbetstagarorganisationer om arbetet och berett dem tillfälle att framföra synpunkter.

2 NUVARANDE ORDNING

2.1 Försvarets civilförvaltning

Ursprunget till Försvarets civilförvaltning FCF är Kongl. krigskollegium som inrättades år 1634. Krigskollegium hade från början ansvaret för det mesta inom det lantmilitära området, bl.a. rekrytering, indelningsverk, utbildning, krigsplanläggning, underhållstjänst, beväpning och övrig utrustning, befästningar samt militär rättskipning. Efter hand överfördes en rad uppgifter till andra myndigheter och göromålen för Krigskollegium koncentrerades till militär förvaltning.

En viktig organisationsförändring inträffade 1865, då Kongl. krigskollegium ombildades till Kungl. arméförvaltningen. Dess verksamhet indelades i fyra huvudområden, nämligen artilleri, fortifikation, intendentur samt civilförvaltning. Den civila förvaltningen omfattade främst avlöning, kassa- och räkenskapsärenden samt viss revision.

Nästa stora förändring kom 1944. Då inrättades nuvarande FCF som ett självständigt ämbetsverk. Det nybildade verket övertog verksamheten från Arméförvaltningens civila departement samt motsvarande ärenden från Kungl. marinförvaltningen och Kungl. flygförvaltningen. Sedan 1954 är FCF försvarets patentorgan.

År 1978 omlokaliserades PCF exkl. patentenheten, från Stockholm till Karlstad. År 1987 överfördes revisionsverksamheten från FCF till Riksrevisionsverket.

2.2 Uppgifter

Från och med den 1 juli 1992 ingår inte FCF i försvarsmakten. Som en konsekvens härav regleras FCFs uppgifter och verksamhet inte längre i förordningen 1983276 om verksamheten inom försvarsmakten verksamhetsförordningen och förordningen 1983277 om handläggning av ärenden, tjänstetillsättning m.m. inom försvarsmakten administrationsförordningen. I stället regleras FCFs uppgifter och verksamhet i förordningen 1992511 med instruktion för Försvarets civilförvaltning.

Från samma tidpunkt skall FCF som intäktsfinansierad myndighet tillhandahålla tjänster och produkter mot avgift.

FCF har till uppgift att biträda främst myndigheter som hör till Försvarsdepartementet i frågor som rör personal- och ekonomiadministration samt rättsliga angelägenheter. I regleringsbrevet för budgetåret 199293 anges att FCFs uppgifter i fråga om ekonomisk redovisning skall utöver myndigheter inom försvarsmakten även avse andra myndigheter som tillämpar redovisningssystemet FS.

FCF skall se till att försvarsmakten har en rättvisande redovisning och en säker medelshantering. Myndigheten får i samråd med Riksrevisionsverket meddela de föreskrifter som behövs för att säkerställa detta.

FCF skall biträda myndigheterna i frågor som rör skadereglering och andra rättsliga angelägenheter. Till PCF är som rådgivande organ knuten Försvarets skaderegleringsnämnd.

För de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet skall FCF föra statens talan vid domstol utom såvitt -

avser angelägenheter som rör fast egendom - och ansvara för indrivning av statens fordringar samt, i frågor som berör försvarsmaktens myndigheter, även i övrigt bevaka statens rätt. Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB har befogenhet att vid domstol företräda staten inom sitt verksamhetsområde.

FCF skall som patentorgan för de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet handlägga ärenden rörande immaterialrättsliga frågor, rättsförvärv av arbetstagares uppfinningar samt hemlighållande av svenska och utländska patentsökta försvarsuppfinningar.

FCF skall vidare handlägga frågor om förmåner till värnpliktiga och deras anhöriga samt förmåner till personal i FN-tjänst.

2.3 Verksamhet

Omfattningen av FCFs verksamhet inom olika områden belyses med följande sammanställning av beräknade intäkter och insatta personalresurser under budgetåret 199293.

Verksamhet Milj.kr. Årsarbetskrafter

Ledn. och internadm. 12,6 - Adm. serv. i Karolinen m.m. 2,7 4,0

Summa 88,3 130,5 .

I skadeersättningar vid trafikskadereglering beräknas budgetåret 199293 utbetalas 17,7 milj. kr.

Antalet anställda är 14å, i

personer ca varav ca 135 Karlstad och 10 patentenheten i Stockholm.

FCFs administrativa stöd till myndigheterna är från och med budgetåret 199293 helt avgiftsfinansierat.

I och med att FCF från och med budgetåret 199293 inte ingår i försvarsmakten, beräknas medel 71 milj. kr. för ersättning i form av livräntor m.m. för kroppsskador ådragna under militärtjänstgöring under ett särskilt anslag inom den militära utgiftsramen.

3 ÖVERVÄGANDEN

3.1 Motiv för nuvarande ordning

Försvarsmakten har länge varit uppdelad i ett stort antal myndigheter som i många avseenden varit formellt självständiga under regeringen. För närvarande består försvarsmakten i fred av mer än 100 myndigheter. De flesta av dessa är ganska små.

Denna organisatoriska uppdelning har skapat behov av och utrymme för en särskild myndighet som ansvarar för vissa ärenden och lämnar administrativt stöd till försvarsmaktens många myndigheter.

I dagens uppsplittrade organisatoriska uppbyggnad av försvarsmakten kan FCFs uppgifter och verksamheter av stödkaraktär därför framstå som både naturliga och rationella.

FCF är emellertid inte endast en myndighet som på begäran och mot betalning lämnar myndigheterna stöd. På flera områden har FCF genom föreskrifter i förordningar och genom delegering av befogenheter ur avtal getts rättigheter och skyldigheter som i statsförvaltningen i övrigt normalt ankommer på de olika myndigheterna. LEMO återkommer till detta. Dessa föreskrifter har på vissa områden stärkt FCFs ställning och försvagat övriga försvarsmaktsmyndigheters kompetens.

3.2 Ändrade förutsättningar

Med anledning av LEMOs förslag SOU 1991112 om försvarsmaktens ledning har statsmakternas beslutat om en ny organisation för försvarsmakten. Den innebär bl.a. att myndigheterna inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning den 1 juli 1994 förs samman till en ny myndighet benämnd Försvarsmakten.

Därmed upphör ett hundratal enheter att vara självständiga myndigheter. I stället organiseras Försvarsmakten huvudsakligen utgående från kaderorganiserade krigsförband.

Den nya myndigheten och dess chef skall självfallet ha det ansvar och de befogenheter som enligt verksförordningen 19871100 normalt tillkommer en myndighet och dess chef. Därmed bör en sidoordnad myndighet - i annan utsträckning än vad som annars är normalt i statsförvaltningen - inte ges befogenheter som minskar Försvarsmaktens och dess chefs möjlighet och skyldighet att ta ansvar för verksamheten och dess resultat.

Bildandet av den sammanhållna försvarsmaktsmyndigheten ger således i väsentliga avseenden nya förutsättningar i fråga om ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan Försvarsmakten och FCF. Av detta skäl undersöker LEMO om FCFs olika verksamheter är sådana som måste stå under myndighetschefens direkta inflytande och därför måste ingå i den nya försvarsmaktsmyndigheten. Om det visar sig att verksamheten inte behöver ingå i Försvarsmakten, prövar LEMO om stödet bör tillhandahållas av särskilda myndigheter som hör till Försvarsdepartementet eller om det kan lämnas av andra myndigheter eller företag.

En utgångspunkt är således att huvuddelen av de olika tjänster som FCF utför behövs även i fortsättningen. Vad

som diskuteras är i första hand vilken organisation som är lämplig för verksamheten under de nya förutsättningar som inträder när den nya Försvarsmakten bildas.

En utgångspunkt för LEMOs arbete dir. 199144 är vidare att behov inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde så långt som möjligt skall tillgodoses på motsvarande sätt som inom statsförvaltningen i övrigt. Särlösningar och dubbleringar av kompetens bör undvikas.

3.3 Personaladministrativt stöd

FCF utför stödjande, rådgivande och konsulterande uppgifter inom det personaladministrativa området. Vidare handläggs ärenden om förmåner till anställda och om förmåner till värnpliktiga och deras anhöriga samt om förmåner till FN-personal.

Det personaladministrativa stödet omfattar främst frågor om arbetsrätt, anställningsfrågor och förmåner. PCF företräder, enligt delegering från Statens arbetsgivarverk SAV, myndigheterna inom Försvarsdepartementets område som arbetsgivare vid och utom domstol i rättstvister enligt 7 kap. huvudavtalet m.m. FCF stödjer även myndigheterna som arbetsgivare i lokala tvisteförhandlingar enligt 6 kap. huvudavtalet.

FCF medverkar i Förvaltningshögskolans befattningsutbildning på PA-området. Handböcker och andra publikationer framställs också. FCF deltar även i utredningar inom PA-området, oftast på uppdrag av de centrala staberna inom försvarsmakten.

Uppgifterna inom värnpliktsområdet regleras främst genom värnpliktsförmånsförordningen 19801035. Verksamheten omfattar även beslut om ekonomisk hjälp till Civilförsvarspliktiga samt värnpliktiga och vapenfria som full-

gör repetitionsutbildning. FCF utfärdar även tillämpningsföreskrifter till värnpliktsförmånsförordningen samt är besvärsinstans i frågor som rör denna.

Verksamhetens beräknade omfattning budgetåret 199293 framgår av följande sammanställning intäkter.

Verksamhet Milj.kr.

PA-stöd till arb. givare 5,3 Värnpliktsstöd , Tvister 0,5 Publikationer , Konsultverksamhet 0,9 Utbildning , Rutiner och system 0,4

Summa 12 9 ,

Antalet årsarbetskrafter på verksamhetsområdet personaladministrativt stöd är 18,4. Härav används 2 årsarbetskrafter för värnpliktsförmånsfrågor.

Till drygt 75% är myndigheterna inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning direkta mottagare av stödet. Ca 10% av verksamheten avser medverkan i PA-utbildning vid Förvaltningshögskolan. I övrigt utgörs verksamheten av PA-stöd som efterfrågas av andra myndigheter som hör till Försvarsdepartementet. Viss utbildning efterfrågas av myndigheter som inte hör till Försvarsdepartementet.

När den nya försvarsmaktsmyndigheten bildas blir den arbetsgivare för dem som blir anställda i organisatio-

nen. Som arbetsgivare måste Försvarsmakten utforma och genomföra en arbetsgivarpolitik för hur personal- och lönepolitiska medel skall användas för att nå olika mål i verksamheten. Den nya Försvarsmakten måste ha samma arbetsgivarbefogenheter som andra stora myndigheter.

Det är därmed naturligt att den delegation av arbetsgivarbefogenheter som nu sker från SAV till FCF i stället sker till Försvarsmakten i fråga om personal som blir anställd i den myndigheten. I ett första steg överförs arbetsgivarbefogenheterna till myndigheten Försvarsmakten och dess chef. Med en arbetsordning eller en arbetsgivarnyckel förs befogenheterna sedan vidare till de chefer som enligt delegationsbeslut av myndighetschefen blir arbetsgivarföreträdare.

Försvarsmakten blir som arbetsgivare avtalspart i fråga om de kollektivavtal den tecknar. Det är då självklart att den för egen del uttolkar träffade avtal och i förhandlingar och tvister vid och utom domstol svarar för sig själv. Likaså måste Försvarsmakten kunna informera sina lokala arbetsgivarföreträdare om avtalens innehåll och innebörd.

Försvarsmaktens ledning behöver således kunna forma och genomdriva en arbetsgivarpolitik som främjar målen för organisationen. Ledningen behöver också ha kompetens i arbetsrätt för att kunna tolka och tillämpa avtal samt för att kunna föra tvisteförhandlingar. Vidare behöver stöd kunna lämnas till lokala chefer i tillämpnings- och tvistefrågor.

En så stor myndighet som Försvarsmakten måste förutsättas kunna utveckla arbetsgivarkompetens hos chefer på olika nivåer och utforma egna stödresurser så att arbetsgivarfunktionen kan fullgöras med gängse stöd från SAV och vid behov med tillfälligt anlitad expertis. Förstärkt chefsutbildning i arbetsgivar- och perso-

nalpolitiska frågor behövs.

Kompetens motsvarande det personaladministrativa stöd avseende anställd personal, som FCF lämnar, bör således i fortsättningen ingå i Försvarsmakten och i andra myndigheter som hör till Försvarsdepartementet. I väsentlig mån bör detta ske genom att chefernas kompetens utvecklas så att de i enskilda ärenden inte behöver vända sig till utomstående för att fullgöra sina normala chefsuppgifter. Förekomsten av en särskilt inrättad extern stödgivare med särskilda befogenheter förhindrar en sådan utveckling.

Det måste förutsättas att också andra myndigheter än Försvarsmakten, som hör till Försvarsdepartementet, själva skall ha det arbetsgivaransvar som normalt vilar på förvaltningsmyndigheter. Något rimligt skäl finns inte till varför Försvarets materielverk FMV, Fortifikationsförvaltningen FortF, Försvarets forskningsanstalt FOA, Försvarets radioanstalt FRA, Kustbevakningen KBV och Statens räddningsverk SRV m.fl. myndigheter inte skall ha behörighet att inför domstol företräda staten i vissa arbetsrättsliga tvister.

FCF handlägger vissa ärenden om värnpliktsförmåner. Det gäller numera att utfärda tillämpningsföreskrifter om värnpliktsförmåner och att besluta om ekonomisk hjälp vid repetionsutbildning för värn- och civilförsvarspliktiga samt för dem som fullgör vapenfri tjänst. Vidare prövar FCF besvärsmål och avger yttranden efter remiss från kammarrätter m.fl. Den verksamhet det här är fråga om är inte av det slaget att den bör ingå i den nya försvarsmaktsmyndigheten. Från rättssäkerhetssynpunkt bör i stället uppgifterna skötas av en myndighet utanför Försvarsmakten.

Enligt vad LEMO erfarit kan Pliktutredningens Fö 199102 överväganden leda till att förslag lämnas om

att någon form av totalförsvarsplikt införs. Förmånerna vid plikttjänstgöring och administrationen av dessa behöver då sannolikt anpassas. Samlad hantering i en gemensam myndighet utanför Försvarsmakten kan då framstå som lämplig.

3.4 Personaladministrativa system

FCF utvecklar och förvaltar system för löner och andra förmåner. På uppdrag av främst myndigheter hör till som Försvarsdepartementet ansvarar FCF även för utveckling och förvaltning av datorstöd inom övrig personaladministration. Förutom myndigheter som hör till Försvarsdepartementet utnyttjar Rikspolisstyrelsen FCFs lönesystem. FCF lämnar användarstöd som t.ex. hjälp vid installationer och utbildning. Driften av systemen sker i lokaldatorer vid regionala eller lokala myndigheter samt vid en central stordator.

systemutvecklingen inom PA-området koncentreras till LSS-systemet och Reseservicesystemet. LSS-projektet syftar till att utveckla ett nytt PA-stöd som avlöser flera av nu tillämpade system, bl.a. lönesystemet FSLÖR. Det systemet består ett antal delnya som av system för personaltjänsten tas i bruk successivt från och med budgetåret 199293 till och med budgetåret 199495.

Verksamhetens beräknade omfattning budgetåret 199293 framgår av följande sammanställning intäkter.

Verksamhet Mi1j.kr. Förvaltning

Utveckling

Till inemot 80% är myndigheterna inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning mottagare av stödet. Ca 10% av stödet riktas till andra myndigheter som hör till Försvarsdepartementet medan ca 13% riktas till Rikspolisstyrelsen.

Försvarsmaktens behov

Den nya försvarsmaktsmyndigheten behöver tillgång till

personaladministrativa system för bl.a. löneuträkning och löneutbetalning samt personalinformation i fråga om anställda, frivilliga och värnpliktiga. De system som för närvarande används, bl.a. FSLÖR, VAS, HvFriv, PAF-lokal och PR, är anpassade till de förutsättningar som gäller inom det militära försvaret. Detta gäller i än högre grad LSS som är under utveckling och som successivt tas i drift från och med den 1 juli 1992. LSS utvecklas för att ge lokala chefer inom försvarsmakten stöd och kommer att drivas lokalt.

De personaladministrativa system, som Försvarsmakten behöver, kännetecknas av att i vissa moduler koppling sker mellan personalens uppgifter i fredsorganisationen och krigsorganisationen. systemen är vidare uppbyggda så att informationsutbyte sker mellan de ekonomiadministrativa och de personaladministrativa systemen. Inriktningen är att chefer på olika nivåer skall erbjudas integrerat informationsstöd i fråga om verksamheten, ekonomin och personalen. systemen blir också allt mer lokalt baserade.

Det ankommer på Försvarsmakten och dess chef liksom på andra myndighetschefer - att avgöra vilka personaladministrativa system och personalinformationssystem organisationen skall använda. Några föreskrifter som anger vilka system eller vilken leverantör som skall användas finns inte.

Försvarsmakten måste ha fullt ansvar för de personaladministrativa system m.m. som används inom Försvarsmakten. Detta kan nås genom att kompetenta personaladministrativa ledningsfunktioner finns inom Försvarsmakten, medan bl.a. system och systemförvaltning köps från en annan organisation. Så gör de flesta andra myndigheter som använder system såsom SLÖR, PI, SLUG och PIR som tillhandahålls av Statens löne- och pensionsverk SPV.

De särskilda förutsättningarna, bl.a. den organisationsstruktur och den ledningsfilosofi som används inom försvarsmakten, har gjort att delar av de personaladministrativa systemen blivit ganska olika dem som förekommer på andra håll. Försvarsmakten är den dominerande användaren. Försvarsmakten behöver därför vara systemägare för befintliga system och system under utveckling. Försvarsmakten behöver också vara systemförvaltare för aktuella system.

Enligt LEMOs uppfattning är det således lämpligt att den nya Försvarsmakten är systemägare och systemförvaltare för de personaladministrativa system m.m. som FCF för närvarande tillhandahåller och utvecklar. Det betyder att Försvarsmakten själv får ansvara för att systemen anpassas till förändrade yttre förutsättningar som följer av lagar, förordningar och avtal. Försvarsmakten måste också kunna översätta nya avtalsbestämmelser i kravspecifikationer för t.ex. lönesystem.

En fråga av mer praktisk natur är åt vilken organisation Försvarsmakten som systemförvaltare bör uppdra att svara för användarstöd, underhåll och teknisk drift avseende de aktuella personaladministrativa systemen. Huvuddelen av den tekniska driften sker lokalt hos användarna. Viss stordatordrift sker hos Försvarets datacenter.

PA-systemen är krigsförbandsrelaterade och innehåller information av sådan sekretessgrad att det är en fördel om flertalet av dem inte bearbetas utanför Försvarsmakten.

Mot denna bakgrund är det, enligt LEMOs mening; lämpligt att Försvarsmakten vid bildandet den 1 juli 1994 i egen regi utför användarstöd och underhåll avseende de personaladministrativa systemen. Det bör dock förutsättas att Försvarsmakten prövar vilken som är den lämpligaste fördelningen mellan egen personal och konsulter

vid främst systemerings- och programmeringsarbete avseende befintliga system. Organisationsformen för denna verksamhet berörs i avsnitt 4.2.

Ekonomiska resurser för användarstöd, underhåll och teknisk drift skall finnas i Försvarsmakten. Detta är också redan fallet genom den avgiftsfinansiering som numera används för FCFs verksamhet.

Andra myndigheter

Myndigheter som hör till Försvarsdepartementet, men som inte avses ingå i den nya försvarsmaktsmyndigheten, t.ex. FMV, FortF, FOA, SRV och KBV, använder för närvarande FSLÖR och PR. Även Rikspolisstyrelsen använder FSLÖR.

Det förhållandet att en rad civilt präglade myndigheter använder bl.a. FSLÖR visar att systemet i sin helhet kanske inte är särskilt hårt anpassat till försvarsmaktens speciella behov.

Enligt LEMOs uppfattning bör det normalt inte ingå i Försvarsmaktens uppgifter att mot avgift tillhandahålla andra myndigheter personaladministrativa system. Hinder bör dock inte föreligga att Försvarsmakten övergångsvis och mot ersättning tillhandahåller dessa myndigheter stöd om de så önskar. Det bör ankomma på respektive myndighet att bestämma detta och teckna erforderliga avtal.

LEMO förutsätter att bl.a. SPV informerar dessa myndigheter om de personaladministrativa system och andra tjänster verket kan erbjuda.

Utveckling av nya system

De PA-system som nu används har utvecklats av PCF. Kostnader för utvecklingsarbetet har finansierats direkt med anslagsmedel. De avgifter som tas ut av användarna innehåller inte någon avskrivning av utvecklingskostnaden. Därmed byggs heller inte resurser upp för utveckling av nya system. De aktuella utvecklingsprojekten LSS och Reseservice anslagsfinansieras också. En konsekvens härav är att kostnaderna vid jämförelse med system som erbjuds av andra, t.ex. SPV, framstår som lägre än vad de faktiskt är.

Även om Försvarsmakten i vissa avseenden kan ha särskilda behov i fråga om personaladministrativa system, kan ändå ifrågasättas om det är nödvändigt att Försvarsmakten utvecklar helt egna system. Försvarsmakten bör framdeles överväga om inte användning eller anpassning av system som tillhandahålls på marknaden är både möjlig och ekonomiskt fördelaktig på sikt.

3.5 Ekonomiska redovisningssystem

FCF ansvarar för utveckling, förvaltning, installation och användarstöd m.m. av försvarets ekonomisystem, inkl. dess specialversioner. Tillsynsansvar med föreskriftsbehörighet utövas för att tillgodose kraven på en rättvisande redovisning och en säker medelshantering vid myndigheterna inom försvarsmakten. FCF har även fackuppgifter inom sakområdet Kameraltjänst.

Verksamheten är främst inriktad på att utveckla och förvalta försvarets ekonomisystem för lokal nivå, FS LOKAL. Systemet är lokaldatorbaserat. Samtliga myndigheter inom försvarsmakten och flertalet andra myndigheter som hör till Försvarsdepartementet tillämpar FS LOKAL som är anpassat till en ny redovisningsplan

basplanen.

Vad gäller utvecklingsinsatser under senare tid kan nämnas utvecklingen av ett nytt koncernsystem FS KONCERN baserat på FS LOKALS tekniska konstruktion samt dess budget- och redovisningsprinciper.

Verksamhetens beräknade omfattning budgetåret 199293 framgår av följande sammanställning intäkter.

Verksamhet Mi1j.kr.

FS LOKAL FS KONCERN Kundstöd lokalt Kundstöd koncern 1,7 Utbildning 1,2 Extern anpassning Intern anpassning 1,3 Krigskameraltjänst övrigt

Summa 21,6

Antalet årsarbetskrafter på verksamhetsområdet ekonomisk redovisning är 33,8.

Till ca 75% är myndigheterna inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband och operativ ledning direkta mottagare av stödet. Utanför dessa huvudprogram är FMV en stor kund. PCF medverkar också i Förvaltningshögskolans ekonomiadministrativa utbildning.

När den nya försvarsmaktsmyndigheten bildas är det självklart att Försvarsmaktens chef skall se till att

myndigheten har en rättvisande ekonomisk redovisning och att medlen förvaltas på ett betryggande sätt 7§ verksförordningen. Denna tillsynsuppgift kan då inte vila på PCF. myndighetens chef måste också ansvara för att de ekonomiska och verksamhetsanknutna redovisningssystemen svarar mot ledningsbehoven i organisationen. För att biträda Försvarsmaktens chef i b1.a. dessa uppgifter håller en internrevision på att byggas upp inom myndigheten Överbefälhavaren.

Försvarsmaktens behov

LEMO önskar erinra om att statsmakternas finansiella styrning av totalförsvaret håller på att utvecklas. Detta innebär b1.a. att

- genomförandeprisbudgetering införs,

- ramanslag med kreditmöjligheter införs,

- priskompensation sker i likhet med övriga statsförvaltningen,

kapitalkostnader införs, -

lånefinansiering får ske av investeringar i fast egendom,

försäljningsinkomster får utnyttjas för investeringar i fast egendom.

Vidare skall en ny redovisningsmodell tillämpas av samtliga myndigheter senast den 1 juli 1993.

I allt högre grad kommer därmed samma yttre krav att riktas mot Försvarsmaktens respektive andra myndigheters ekonomiska redovisning. Samtidigt är det uppenbart att

särskilda inre förutsättningar finns för Försvarsmakten. Det är därför nödvändigt att Försvarsmakten själv har en hög kompetens när det gäller att utforma och använda de ekonomiska redovisningssystemen så att god ekonomisk styrning kan säkerställas inom ramen för gällande yttre och inre förutsättningar. Detta leder till att Försvarsmakten, liksom andra stora statliga delkoncerner, kan behöva ha ett omfattande engagemang i underhåll, användarstöd och drift av egna ekonomisystem.

För att rättvisande och till behoven anpassad ekonomisk styrning och redovisning skall komma till stånd, måste en kompetent och stark ledning utövas över Försvarsmaktens ekonomi. Det är därför nödvändigt att Försvarsmaktens ledning har professionellt kompetent redovisnings-

kan

personal som leda den ekonomiska redovisningen. LEMO berörde detta i delbetänkandet SOU 1991112 Försvarsmaktens ledning.

I förvaltningen av ekonomisystemen ingår ansvar för att redovisningssystemet uppfyller de yttre krav som anges i bl.a. totalförsvarets budgetförordning 1989924, bokföringsförordningen 19791212, förordningen 1985498 om avräkning av utgifter och regleringsbrev samt i Riksrevisionsverkets tillämpningsföreskrifter till förordningar. Vidare ingår att anpassa systemet till förändrade inre förutsättningar i fråga om bl.a. ekonomistyrning, organisation, verksamhet och ADB-struktur.

De flesta civila myndigheter använder redovisningssystem där leverantören svarar för anpassning till ändrade yttre förutsättningar. Anpassning till inre förutsättningar klarar de civila myndigheterna själva, med konsulev. thjälp. Det är naturligt att också den nya Försvarsmakten tar ansvaret för att löpande anpassa använda redovisningssystem till ändrade inre förutsättningar.

När det gäller anpassning av de ekonomiska redovisnings-

systemen till ändrade yttre förutsättningar kan konstateras att FS LOKAL och KONCERN är unika system i den meningen att endast FCF för närvarande tillhandahåller dem. Försvarsmakten är också den dominerande användaren.

LEMO har under arbetets gång kunnat konstatera att tjänstemän vid myndigheten överbefälhavaren har uttryckt ett starkt intresse för att Försvarsmakten ansvarar för anpassning av redovisningssystemen även till ändrade yttre förutsättningar. Det betyder att Försvarsmakten själv skall hålla reda på alla nya bestämmelser, tolka dessa och översätta dem i redovisnings- och ADB-mässigt lämpliga lösningar. Affärsverk och några få stora myndigheter med egna system gör detta för närvarande.

Mot bakgrund av den stora betydelse den ekonomiska redovisningen har för Försvarsmaktens ledning är det, enligt LEHOs uppfattning, lämpligt att det ekonomiadministrativa stöd, som FCF för närvarande riktar till huvudprogrammen armêförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning, vid bildandet den 1 juli 1994 av den nya försvarsmaktsmyndigheten ingår i denna. Organisationsformen för denna verksamhet berörs i avsnitt 4.2.

Detta ställningstagande innebär att Försvarsmakten skall vara systemägare och systemförvaltare för FS LOKAL och KONCERN.

Liksom i fråga om PA-systemen är det en fråga av praktisk natur åt vilken organisation Försvarsmakten som systemförvaltare bör uppdra att svara för användarstöd och underhåll avseende aktuella redovisningssystem m.m. Det bör förutsättas att Försvarsmakten prövar vilken som är den lämpligaste fördelningen mellan egen personal och konsulter vid främst systemerings- och programmeringsarbete avseende befintliga system.

Huvuddelen av den tekniska driften sker lokalt hos an-

vändarna. Koncernsammanställningar görs i dator hos FCF.

EA-systemen är krigsförbandsrelaterade och innehåller information av sådan sekretessgrad att det är en fördel om flertalet av dem inte bearbetas utanför Försvarsmakten.

som nämnts ankommer det på en myndighets chef att avgöra vilket redovisningssystem som myndigheten skall använda. om myndigheten önskar använda ett annat redovisningssystem än ett sådant som tillhandahålls av RRV skall myndigheten samråda med RRV RRVs föreskrifter och allmänna råd 1989-06-09. Det ankommer på myndighetschefen att samråda med RRV vid val av redovisningssystem.

Andra myndigheter

FCF tillhandahåller för närvarande ekonomiska redovisningssystem även till andra myndigheter som hör till Försvarsdepartementet, men som inte avses ingå i den nya försvarsmaktsmyndigheten, t.ex. FMV, FortF, FOA, KBV och SRV. Dessa har valt FS LOKAL för att det är ett modernt

system är anpassat till deras systemmiljöi Betydande

som fördelar finns i den informationsmässiga inte rationen mellan personal- och redovisningssystemen.

Det förhållandet att en rad civilt präglade myndigheter använder FS LOKAL visar att systemet i sin helhet kanske inte är särskilt hårt anpassat till försvarsmaktens speciella behov.

Som nämnts är FS ett unikt system i den meningen att för närvarande ingen annan än FCF tillhandahåller detta system och kan lämna nödvändigt användarstöd. När Försvarsmakten tar över systemägar- och systemförvaltaransvaret m.m. för sitt redovisningssystem bortfaller underlaget för FCFs verksamhet på området.

Därmed behöver frågan lösas om hur användare utanför Försvarsmakten skall få erforderligt stöd. Enligt LEMOs uppfattning bör det normalt inte ingå i Försvarsmaktens uppgifter att mot avgift tillhandahålla andra myndigheter redovisningssystem och användarstöd. Hinder bör dock inte föreligga att Försvarsmakten övergångsvis och mot ersättning tillhandahåller dessa myndigheter stöd de om så önskar. Det bör ankomma på respektive myndighet att bestämma detta och teckna erforderliga avtal.

Det bör också prövas om dessa användare framdeles kan tillhandahållas stöd avseende bl.a. FS LOKAL RRV. av Sådant stöd behöver innehålla bl.a. anpassning till ändrade yttre krav samt användarstöd.

Utveckling av nya system

System FS LOKAL och KONCERNhar utvecklats av FCF. Utvecklingskostnaderna har finansierats med anslagsmedel. De avgifter som tas ut av användarna innehåller inte någon avskrivning utvecklingskostnaderna. Därmed av byggs heller inte resurser upp för utveckling av nya system. En konsekvens härav är att kostnaderna vid jämförelse med system som erbjuds andra framstår av som lägre än vad de faktiskt är.

Även Försvarsmakten kan ha särskilda behov i fråga om om ekonomiadministrativa system, kan ändå ifrågasättas om det är nödvändigt att Försvarsmakten utvecklar helt egna system. Försvarsmakten bör framdeles överväga om anpassning av system som tillhandahålls på marknaden inte är både möjlig och ekonomiskt fördelaktig på sikt.

3.6 Patentverksamhet

FCFs patentenhet handlägger mot ersättning ärenden om

patent och andra immaterialrättsliga frågor för myndigheterna inom Försvarsdepartementets område. Verksamheten styrs främst av lagen 1949345 om rätten till arbetstagares uppfinningar LAU och lagen 19711078 om försvarsuppfinningar FUL samt internationella avtal om försvarsuppfinningar. Även administration av avtal avseende försvarsuppfinningar samt information, utbildning och rådgivning i dessa frågor ingår i verksamheten

också andra uppdragsgivare än de inom Försvarsdepartementets område biträds. Det är främst Vattenfall, Vägverket och Statens järnvägar som efterfrågar tjänster.

Verksamhetens beräknade omfattning budgetåret 199293 framgår av följande sammanställning intäkter.

Verksamhet Mi1j.kr.

Patentsökning 2,3 Nyhetsgranskning , LAU 0 6 , FUL , Upphovsrätt 0,3 övrigt ,

Summa 5,5

Antalet årsarbetskrafter i patentverksamheten är 9,8.

Ungefär hälften av de tillhandahållna tjänsterna lämnas till den gemensamma försvarsforskningen, främst FOA, och avser främst patentsökningar med anledning av LAU och FUL. FMV och övriga materielupphandlande myndigheter efterfrågar ungefär en fjärdedel av tjänsterna, medan de centrala staberna tillhandahålls ca 20% av tjänsterna.

Ungefär 5% av verksamheten avser service till myndigheter som inte hör till Försvarsdepartementet.

FCF är således patentombud för myndigheter som hör till Försvarsdepartementet och bedömer uppfinningars patenterbarhet och gör patentsökningar. Vidare företräder FCF försvarsmyndigheterna som arbetsgivare i fråga om rätten till arbetstagares uppfinningar LAU. PCF handlägger också ärenden enligt försvarsuppfinningslagen PUL.

Enligt LEMOs uppfattning är denna verksamhet inte av sådan karaktär att den bör ingå i den nya Försvarsmakten.

Det kan i sammanhanget erinras om att en översyn nyligen gjorts av granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. I promemorian Ds 199160 Granskning av försvarsuppfinningar föreslås att nämnden avskaffas samt att dess uppgifter övertas av FCF och Patent- och registreringsverket. Frågan bereds i regeringskansliet.

3.7 Rättsligt stöd

FCFs mest omfattande uppgift inom det rättsliga området är att enligt förordningen FFS 199110 om skadereglering inom försvarsmakten m.m. utreda och reglera skador där staten är ersättningsskyldig, bl.a. ersättningar till värnpliktiga som skadats under utbildning och skadeersättningar enligt trafikskadelagen 19751410. FCFs uppgifter kan i detta avseende liknas vid dem som ett försäkringsbolag utför. FCF bevakar också statens rätt, utom vad avser fast egendom. I uppgiften ingår bl.a. att föra statens talan vid och utom domstol. FCF är även bevakningsmyndighet enligt avskrivningskungörelsen 1965921 och handlägger även indrivningsärenden för myndigheter som hör till Försvarsdepartementet. Vidare lämnas stöd till myndigheter inom det juridiska

området i övrigt, b1.a. i frågor om avtals- och köprätt. Verksamheten avser hela Försvarsdepartementets område.

Mot fast avgift, premier, reglerar PCF även trafikskador åt myndigheter utanför Försvarsdepartementets område. De största kunderna är Rikspolisstyrelsen och Banverket.

FQF lämnar även stöd till andra uppdragsgivare vid reglering av personskador. Den största kunden härvidlag är Statens järnvägar. Bland övriga återfinns Banverket, Byggnadsstyrelsen och Justitiekanslern.

Till FCF är knuten en rådgivande nämnd, Försvarets skaderegleringsnämnd. Nämndens yttrande skall inhämtas när fråga uppkommer om att utge ersättning över visst belopp.

Verksamhetens beräknade omfattning budgetåret 199293 framgår av följande sammanställning intäkter.

stödet är 20,9.

FCF skall för de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet föra statens talan vid domstol och i frågor som rör försvarsmaktens myndigheter även i övrigt bevaka

statens rätt om inte annat föreskrivs. Särskilda bestämmelser har lämnats för FortF och Överstyrelsen för civil beredskap.

Enligt LEMOs mening är det självklart att den nya Försvarsmakten inom sitt verksamhetsområde skall företräda staten vid domstol 19871100, 2 §. Lika självklart är det att andra myndigheter som hör till Försvarsdepartementet skall ha samma behörighet. Vid behov kan och bör myndigheterna anlita ombud.

Den helt dominerande delen av det rättsliga stödet avser numera en försäkringsliknande verksamhet knuten till reglering av trafikskador avseende såväl försvarsmaktens som andra statliga myndigheters fordon. Trafikskaderegleringen avser både personskador och sakskador. Antalet årsarbetskrafter i verksamheten är 14.

På grundval av trafikskaderegleringen för försvarsmaktens fordon började FCF 1988 att erbjuda myndigheterna utanför försvarsmakten möjlighet att teckna en trafikförsäkring. Denna verksamhet har rönt framgång och för närvarande försäkrar FCF omkring 6 500 fordon för ett hundratal civila myndigheter.

Skaderegleringen sker enligt försäkringspraxis. Försvarets skaderegleringsnämnd borgar för att FCF följer försäkringspraxis. Nämndens yttrande begärs i viktigare ärenden.

Med hjälp av den skaderegleringskompetens som FCF har handlägger verket också personskador på uppdrag av Statens järnvägar och andra myndigheter som inte hör till Försvarsdepartementet.

Utredningen om försäkring av statens egendom har i betänkandet SOU 199240 Risk- och skadehantering i statlig verksamhet granskat b1.a. den trafikskadereg-

lerande och försäkringsliknande verksamhet som FCF bedriver. Utredningen har därvid funnit att den försäkringsverksamhet som FCF bedriver är kostnadseffektiv i jämförelse med sedvanlig trafikförsäkring. Utredaren föreslår att oavsett hur FCFs framtid kommer att gestalta sig den organisation som för närvarande finns bör hantera statens samtliga trafikskador i framtiden. Organisationen skall fungera som ett försäkringsbolag för samtliga statliga myndigheters fordon. Utredningen anser att även personskador i statsförvaltningen som uppkommer till följd av annan verksamhet än trafik bör hanteras av samma organisation.

LEMO gör i nämnda avseenden samma bedömning som utredningen.

LEMO kan konstatera att FCFs trafikskadereglering m.m. har ett stort antal myndigheter inom statsförvaltningen som kunder. Detta gäller redan i dag och skulle bli än mer uppenbart om nyss nämnd utrednings förslag förverkligas. Försvarsmakten skulle då bli en låt vara stor - kund bland andra.

Enligt LEMOs uppfattning är denna verksamhet redan i dag och med den utveckling som förordats av sådan - karaktär att den inte bör ingå i den nya Försvarsmakten. Det är i stället önskvärt att verksamheten kan ges en organisatorisk anknytning som markerar att verksamheten betjänar hela statsförvaltningen.

En annan verksamhet av viss omfattning är bevakning och indrivning av fordringar för myndigheter inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning, dvs. i huvudsak motsvarande den nya Försvarsmakten. Antalet årsarbetskrafter i verksamheten är 4.

I prop. 199192100 bil. 1 anges att en effektivisering

av statliga myndigheters fordringsbevakning avses genomföras. Myndigheterna avses ges ett ökat ansvar att själva bl.a. bevaka och driva in sina fordringar. Myndigheterna bör också ges möjlighet att överlämna fordringsindrivningen till ett inkassoföretag. Någon särskild statlig specialistfunktion avses således inte skapas.

Mot denna bakgrund är det naturligt att Försvarsmakten skall ansvara för bevakning och indrivning av sina fordringar. Enligt LEMOs uppfattning är detta emellertid inte en verksamhet som behöver bedrivas i regi inom Försvarsmakten. Tjänsten bör i stället på egen grundval av ett långsiktigt avtal köpas av någon annan organisation som inte är hänvisad till att arbeta endast för Försvarsmakten.

Det juridiska stöd som FCF i övrigt lämnar omfattar reglering av ansvarsskador, t.ex. flygskador, marina skador m.m. och även vissa markskador vid övningar, och allmänt rättsligt stöd i avtals- och köprättsliga frågor samt förvaltningsrättsliga frågor. Antalet årsarbetskrafter i verksamheten är tre jurister.

I delbetänkandet SOU 1991112 Försvarsmaktens ledning anförde LEMO att försvarsmakten möter rättsliga frågor på många specialområden. Det är därför angeläget att en tillräcklig juridisk kompetens och kapacitet finns samlad i Försvarsmaktens ledning.

Ansvaret för det allmänna rättsliga stödet och ledningen handläggningen ansvarsskador är sådana uppgifter av av enligt LEMOs mening naturligen bör ingå i Försvarssom makten och dess högkvarter. Vid behov kan och bör utomstående biträde anlitas.

3.8 Slutsatser och organisation i stort

I de föregående avsnitten har en genomgång gjorts av FCFs huvudsakliga verksamhetsområden. Syftet har varit att bedöma om de olika verksamheterna är sådana som måste ingå i den nya försvarsmaktsmyndigheten. Om det visat sig att verksamheten inte behöver ingå i Försvarsmakten, prövas i kapitel 4 om stödet bör tillhandahållas av särskilda myndigheter som hör till Försvarsdepartementet eller om stödet kan lämnas av andra myndigheter eller företag.

När det gäller bedömningen av om verksamheterna måste ingå i Försvarsmakten har följande framkommit.

Det personaladministrativa stödet avseende anställda är klart länkat till Försvarsmaktens arbetsgivarroll. Det är självklart att på olika nivåer inom myndigheten erforderlig kompetens måste finnas för att kunna utöva arbetsgivaruppgifterna. I första hand bör detta åstadkommas genom kompetensutveckling av cheferna i Försvarsmakten.

De frågor värnpliktsförmåner FCF handlägger är

om som av sådan natur att de inte bör ingå i Försvarsmakten utan skötas av myndighet utanför Försvarsmakten.

Försvarsmakten måste fa fullt ansvar för de personaladministrativa ADB-system som används i organisationen. FCF har utvecklat och håller på att utveckla särskilda system för försvarsmaktsmyndigheterna. Det är nödvändigt att Försvarsmakten är systemägare och systemförvaltare för dessa befintliga system. En mer praktisk fråga är om användarstöd, underhåll och teknisk drift bör ske i den nya Försvarsmakten. Enligt LEMOs mening är det lämpligt att Försvarsmakten vid bildandet den 1 juli 1994 utför dessa uppgifter i egen regi.

Försvarsmakten bör övergångsvis också kunna tillhandahålla andra myndigheter personaladministrativa ADB-system.

Försvarsmakten måste ha fullt ansvar för de ekonomiska redovisnings- och ledningssystem som används i organisationen. FCF har utvecklat särskilda system för försvarsmyndigheterna. Det är nödvändigt att Försvarsmakten är systemägare och systemförvaltare för dessa befintliga system. En mer praktisk fråga är om användarstöd, underhåll och teknisk drift bör ske i den nya Försvarsmakten. Enligt LEMOs mening är det lämpligt att Försvarsmakten vid bildandet den 1 juli 1994 utför dessa uppgifter i egen regi.

Försvarsmakten bör övergångsvis också kunna tillhandahålla andra myndigheter som hör till Försvarsdepartementet ekonomiska redovisningssystem.

FCFs verksamhet som gatentavdelning för myndigheter som hör till Försvarsdepartementet är inte av sådan karaktär att den bör ingå i den nya Försvarsmakten.

Det rättsliga stöd som FCF tillhandahåller gäller främst trafikskadereglering och fordringsbevakning. Detta är verksamheter som inte bör utföras inom den nya Försvarsmakten. Däremot bör ledningen av hanteringen av ansvarsskador och allmän rättslig kompetens finnas i Försvarsmakten.

Innebörden av dessa bedömningar är således att stöd avseende värnpliktsförmåner, patentfrågor, trafikskadereglering och fordringsbevakning inte bör ingå i den nya Försvarsmakten. Däremot är det lämpligt att stöd avseende personal- och ekonomiadministrativa system ingår i Försvarsmakten. Det arbetsgivarrelaterade personaladministrativa stödet behöver integreras i Försvarsmakten.

Detta innebär att betydelsefulla stödverksamheter som motsvarar omkring hälften av FCFs verksamhet bör ingå i Försvarsmakten. En fråga är då om återstående delar av PCF kan utgöra en väl sammansatt och livskraftig organisation som är inriktad på att ge stöd åt främst myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.

LEMO kan då konstatera att en väsentlig del verksamav heten - nämligen trafikskaderegleringen bör arbeta med hela statsförvaltningen som marknad. Detta underlättas om verksamheten inte ingår i en myndighet som hör till Försvarsdepartementet. LEMO noterar vidare att patentverksamheten är självständig från övrig verksamhet vid FCF och dessutom lokaliserad till Stockholm.

Enligt LEMOs bedömning saknas förutsättningar för att i en organisation utveckla var och en av de resterande verksamhetsdelarna och för att de skall tillföra varandra positiva effekter. LEMO anser i stället att de olika verksamheterna kan ges goda möjligheter att utvecklas om de anknyts till andra lämpliga myndigheter.

FCF lämnar för närvarande stöd till främst myndigheter som hör till Försvarsdepartementet. Ungefär 75% av stödet riktas till de militära myndigheter som kommer att bilda myndigheten Försvarsmakten. Inom denna organisation kommer olika verksamhetsställen att ha likartade behov som måste lösas på i stor utsträckning gemensamt sätt. Övriga myndigheter hör till Försvarsdesom partementet arbetar under förutsättningar som liknar eller som allt mer kommer att likna dem som gäller för andra civila statliga myndigheter. Deras behov av administrativt stöd kommer också att allt mer motsvara det som sådana myndigheter har.

Denna utveckling innebär, enligt LEMOs bedömning, att det saknas grund för att i en organisation hålla samman administrativt stöd riktat till Försvarsmakten och något

tiotal andra myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.

Enligt LEMOs mening kan det från vissa utgångspunkter vara relevant att i sammanhanget jämföra försvaret med andra delkoncerner inom statsförvaltningen. Statens järnvägar är t.ex. en delkoncern som till storlek, verksamhetens omslutning, hierarkisk indelning, geografisk spridning, antal anställda m.m. i stora delar liknar försvaret.

En översiktlig studie ger slutsatsen att SJ har funktioner för ekonomisk uppföljning, redovisning, administration av lönesystem samt givetvis för rättsliga angelägenheter. Vissa professionella tjänster köps förstås från erfarna leverantörer inom dessa områden.

LEMOs slutsats om organisationen i stort, för det administrativa stöd som FCF för närvarande tillhandahåller, är att verksamheten bör fördelas på Försvarsmakten och andra lämpliga myndigheter. FCF som sammanhållen organisation för administrativt stöd av olika slag och som bärare av vissa behörigheter bör därmed inte behållas. Förslag med denna inriktning lämnas i det följande.

4 FÖRSLAG

I föregående kapitel redovisade LEMO slutsatsen att det administrativa stöd FCF för närvarande tillhandahålsom ler bör fördelas på Försvarsmakten och andra lämpliga myndigheter. I detta kapitel lämnar LEMO konkreta förslag i organisationsfrågorna och lämnar också förslag om bl.a. tidsplan för genomförandet av förslagen.

4.1 organisation

Presentationen av det organisatoriska förslaget följer i allt väsentligt den indelning av verksamheten i internprogram som FCF tillämpar.

PA-stöd och värnpliktsförmåner

När den nya Försvarsmakten bildas blir den arbetsgivare för de anställda i myndigheten. Försvarsmakten bör då i sin centrala, regionala och lokala organisation överta ansvaret för de uppgifter, som FCF har i fråga om PAstöd till arbetsgivare, tvistestöd, publikationer, konsultverksamhet, utbildning samt rutiner och system, som för närvarande riktas mot de myndigheter som skall ingå i den nya försvarsmaktsmyndigheten.

Försvarsmakten bör även överta uppgiften att tillhandahålla medverkan i Förvaltningshögskolans utbildning på det personaladministrativa området.

övriga myndigheter som hör till Försvarsdepartementet

och andra civila myndigheter som för närvarande stöds av FCF i fråga om PA-stöd till arbetsgivare, publikationer, konsultverksamhet och utbildning bör anskaffa stödet från andra leverantörer.

Uppgiften att handlägga vissa ärenden värnpliktsförom måner och därmed förenad verksamhet bör övertas av Värnpliktsverket.

LEMO har övervägt om ärenden avseende vapenfria tjänstepliktiga och civilförsvarspliktiga bör överföras till Vapenfristyrelsen respektive SRV. LEMO har inhämtat att det är fråga om ett litet antal ärenden. Det därför vore oekonomiskt att fördela dem på flera myndigheter. Likartade bedömningsgrunder bör också användas i ärendena. Vidare kan, som nämndes i avsnitt 3.3, en totalförsvarsplikt komma att föreslås. Myndighetsorganisationen på detta område torde då behöva förändras.

Mot denna bakgrund anser LEMO att i avvaktan på att klarhet vinns i de organisationsfrågor som sammanhänger med en totalförsvarsplikt - ärenden avseende förmåner till samtliga berörda kategorier bör åläggas Värnpliktsverket.

Drift och utveckling av PA-system

När den nya Försvarsmakten bildas bör den överta de uppgifter och den verksamhet FCF har avseende drift och utveckling av PA-system.

Det betyder att Försvarsmakten bör åta sig att mot avgift övergångsvis tillhandahålla myndigheter utanför Försvarsmakten som hör till Försvarsdepartementet samt Rikspolisstyrelsen stöd i fråga om lönesystem m.m.

Verksamheten bör även i fortsättningen vara lokaliserad

till Karlstad.

Ekonomisk redovisning

När den nya Försvarsmakten bildas bör den överta de uppgifter och den verksamhet FCF har avseende ekonomisk redovisning och krigskameraltjänst samt drift och utveckling av system för ekonomisk redovisning.

Det betyder att Försvarsmakten bör åta sig att mot avgift övergångsvis tillhandahålla myndigheter utanför Försvarsmakten som hör till Försvarsdepartementet stöd i fråga om ekonomiska redovisningssystem.

Verksamheten bör även i fortsättningen vara lokaliserad till Karlstad.

Patentverksamhet

Enligt LEMOs uppfattning är patentverksamheten inte av sådan karaktär att den bör ingå i den Försvarsmaktnya en. LEMO anser dock att verksamheten så starkt präglas av tillämpningsområdet att uppgiften bör anknytas till en myndighet som hör till Försvarsdepartementet.

Två möjligheter finns när det gäller myndighet FCFs som patentverksamhet kan anknytas till. Dessa är Försvarets materielverk FMV och Försvarets forskningsanstalt FOA. För FOA kan tala att myndigheten är patentenhetens största uppdragsgivare. I första hand gäller det prövningar av rätten till arbetstagares uppfinningar och patentsökningar med anledning härav.

För FMV kan tala att de flesta ärenden vid patentenheten gäller uppfinningar som särskilt avser krigsmateriel. Ärendena har därför i regel på ett eller annat sätt an-

knytning till FMV. Patentenheten har också viktiga uppgifter när det svenska försvaret använder utländska patent respektive när andra stater får rätt att utnyttja svenska försvarsuppfinningar. Det internationella samarbetet på försvarsmaterielområdet förutses öka i framtiden. FMV kommer att från svensk sida medverka i sådant samarbete.

Enligt LEMOs mening talar övervägande skäl för att uppgifter och verksamhet vid FCFs patentenhet överförs till FMV. Patentenheten är i dag lokaliserad till stockholm.

LEMO vill betona att efter denna förändring patentenheten bör fortsätta att vara gemensam patentavdelning för myndigheter som hör till Försvarsdepartementet och också ha möjlighet att biträda andra statliga myndigheter i immaterialrättsliga frågor.

Rättsligt stöd

Enligt LEMOs uppfattning är FCFs trafikskadereglering inte av sådan karaktär att den bör ingå i Försvarsmakten. Utredningen om försäkring av statens egendom lämnade inget förslag i organisationsfrågan.

LEMO anser att det är ändamålsenligt att trafikskaderegleringen ges en organisatorisk anknytning som markerar att verksamheten skall betjäna hela statsförvaltningen. Enligt LEMOs bedömning bör Kammarkollegiet kunna erbjuda en god miljö för denna ekonomisk-juridiska verksamhet. Något hinder mot att verksamheten även i fortsättningen utförs med lokalisering till Karlstad finns inte enligt LEMOs mening.

Ansvaret för bevakning och indrivning av sina fordringar faller naturligt på Försvarsmakten. Däremot behöver

verksamheten inte bedrivas i egen regi inom Försvarsmakten. Tjänsten bör i stället på grundval av ett långsiktigt avtal köpas av någon annan organisation.

Kammarkollegiet har för närvarande en motsvarande bevaknings- och indrivningsverksamhet för civila myndigheter. Viss osäkerhet råder om de framtida förutsättningarna för denna verksamhet.

Enligt LEMOs bedömning bör Kammarkollegiet kunna erbjuda en god miljö för denna ekonomisk-juridiska verksamhet. Om efterfrågan på bevakningstjänster från statliga myndigheter sviktar, bör en sammanhållen bevakning och indrivning ge en god grund för en kostnadseffektiv serviceverksamhet. Något hinder mot att verksamheten även i fortsättningen utförs med lokalisering till Karlstad finns inte enligt LEMOs mening.

Innebörden av vad som nu sagts är att LEMO föreslår att FCFs uppgifter och verksamhet i fråga om trafikskadereglering och fordringsbevakning bör föras över till Kammarkollegiet. Verksamheten bör även i fortsättningen vara lokaliserad till Karlstad.

Den juridiska enheten vid FCF lämnar för närvarande också stöd i fråga om ansvarsskádor samt allmänt rättsligt stöd. Ansvaret i dessa frågor hör helt naturligt hemma i Försvarsmakten och dess högkvarter. Ungefär tre årsarbetskrafter vid den juridiska enheten arbetar med stöd av detta slag. Dessa personer kan ge stöd i olika juridiska frågor åt Försvarsmakten och andra myndigheter och medverka i andra arbetsuppgifter inom enheten. Hela enheten bör således överföras till Kammarkollegiet.

övrig serviceverksamhet

Utöver den stödverksamhet som beskrivits i det föregåen-

de lämnar FCF viss annan service till myndigheter som hör till Försvarsdepartementet. De organisatoriska förändringar som föreslås för FCFs huvudverksamheter gör att ställning också behöver tas till den övriga serviceverksamheten.

FCF utför på uppdrag av Försvarets sjukvårdsstyrelse, Värnpliktsverket, Vapenfristyrelsen och försvarets nämnder i olika utsträckning tjänster i fråga om reseräkningsreglering, löneadministration, ekonomiadministration och kassatjänst. Servicen motsvarar ca en årsarbetskraft.

LEMO förslår att, som ett led i avvecklingen av FCF, det prövas om och hur detta servicebehov främst i förvaltningsbyggnaden Karolinen i Karlstad bör tillgodoses i framtiden.

FCF distribuerar och säljer till myndigheter som hör till Försvarsdepartementet handböcker och avtal, bl.a. FST, FSP, Sektor Försvar och SAV-cirkulär. Ungefär en halv årsarbetskraft används för denna service.

LEMO förutsätter att SAV framdeles distribuerar dessa skrifter direkt till de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.

FCF ansvarar för ett centralt arkiv avseende räkenskapsmaterial m.m. som skapades av de myndigheter under Försvarsdepartementet som tillämpade samma redovisningssystem m.m. Insändandet av arkivalier upphörde från och med budgetåret 198788. Utgallring får ske efter tio år och en successiv avveckling pågår. Delar av arkivet förvaras utanför Karlstad och delar utanför Kumla.

Under tiden till och med budgetåret 199798 kommer arbetsinsatser att krävas för utgallring och sammanställning av dokument som skall sändas för slutlig förvaring

i Krigsarkivet. Arbetsinsatserna motsvarar ca två årsarbetskrafter.

LEMO föreslår att FMV huvudavdelningen i Karlstad åläggs dessa uppgifter och denna verksamhet.

4.2 Genomförande

I och med att Försvarsmakten bildas den 1 juli 1994 bör den överta ansvaret för de uppgifter och den verksamhet som utförs vid FCFs enhet för förmånssystem och ekonomienhet. Personalen vid de två enheterna bör erbjudas anställning vid Försvarsmakten.

När tillhandahållande av ekonomi- och personaladministrativa system i väsentlig mån utförs i egen regi inom Försvarsmakten, måste verksamheten organiseras som ett särskilt resultatområde. Avgifter som täcker samtliga kostnader skall tas ut på olika tjänster som erbjuds. Detta är särskilt viktigt när tjänster erbjuds utanför den egna organisationen. Det är också nödvändigt för att effektiviteten i verksamheten skall kunna följas och för att underlag skall finnas för att värdera system och tjänster som kan tillhandahållas av andra leverantörer.

Värnpliktsverket bör redan den 1 juli 1993 överta ansvaret för de uppgifter och den verksamhet i fråga om förmåner för värnpliktiga m.fl. som utförs vid FCFs enhet för personaladministrativt stöd. De två personer som handlägger dessa ärenden bör erbjudas anställning vid Värnpliktsverket.

Försvarets materielverk bör redan den 1 juli 1993 överta ansvaret för de uppgifter och den verksamhet som utförs vid FCFs patentenhet. Personalen vid enheten bör erbjudas anställning vid FMV. Från samma tidpunkt bör FMV

huvudavdelningen i Karlstad även ta över ansvaret för vissa äldre arkivalier.

Kammarkollegiet bör den 1 juli 1994 överta de uppgifter och den verksamhet FCFs juridiska enhet har i fråga om trafikskadereglering och fordringsbevakning samt andra uppgifter av juridisk natur som inte bör åligga Försvarsmakten eller annan myndighet som hör till Försvarsdepartementet. Personalen vid enheten bör erbjudas anställning vid Kammarkollegiet.

Försvarets skaderegleringsnämnd bör föras över till Kammarkollegiet och benämnas Statens skaderegleringsnämnd.

Försvarets civilförvaltning bör därmed avvecklas den 30 juni 1994. De anställda som då inte fått anställning hos olika nämnda myndigheter eller på annat håll sägs upp senast denna dag och kvarstår under uppsägningstiden i en avvecklingsorganisation.

Enligt LEMOs bedömning medför den föreslagna organisationen för administrativt stöd till Försvarsmakten och andra myndigheter att det sammanlagda personalbehovet minskar med ca 20 årsarbetskrafter. Den ekonomiska besparingen kan bedömas uppgå till ca 8 milj. kr. per år. Resursbesparingarna görs i första hand inom FCFs verksamhetsområden Ledning och administration samt PA-stöd.

iiåçüênscax... ..-ugn-usum.. -..h-h

enas...

1992 -11- 2 6

STCC KHEÃ-;M

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

kompetens. Grundutbildningens 37. Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden, l.Frihet ansvar- - - utveckling. villkor i högskolan. U. vårdens innehålloch för risker.Ett seminarium varför vi 38. Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. U. Regler om tillåter föroreningar inne änute. M. 39.Begreppet arbetsskada. mer stördas situation i kommunerna 40.Risk-och skadehantering i statlig verksamhet. Fi. Psykiskt probleminventering socialtjänstens 41. Angående vattenskotrar. M. -en ur 42.Kretslopp Basen för hållbar Stadsutveckling. M. perspektiv. i Norden jämförande perspektiv. S. 43.Ecocycles The Basis of Sustainable Urban 4. Psykiatrin -ett - Koncession för försäkringssammanslumingar. Fi. Development. M. Ny mervårdesskattelag. 44.Resurser för högskolans gmndutbildning. U. Del 45. Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer.M. Motiv. - - psykiskt långtidssjuka forskning Författningstext ochbilagor. Del Fi. 46. Livskvalitetför - - stöd ochvård. Kompetensutveckling en nationellstrategi.A. kring service, - Fi. Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, DelIl. m.m.- statliga Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 48. Effektivare statistikstymingDen bolagför rundradiosåndningar. Ku. statistikens finansiering och samordning. Fi. 10.Ettnytt lLFastighetsskatt. Fi. 49. EES-anpassning av marknadsföringslagstiftrtingen.

12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. C. aktier.Ju. 50. Avgifter och högkostrtadsskydd inom åldre-och 13. Bundna 14.Mindre kadmiumi handelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S l5.Ledningoch ledarskap i högskolan några 5l.Översyn av sjöpolisen. Ju. perspektiv och möjligheter. U. 52.Ett samhälle för alla.

16.Kroppen efterdöden. S3.Skatt på dieselolja. Fi. l7.Den sista undersökningen obduktionen i ett 54.Mer för mindre nya styrformer förbam- och - psykologiskt perspektiv. ungdomspolitiken. C. 18. Tvångsvard i socialtjänsten ansvar och innehåll. 55. Rådför forskning om transporter och - 19. Långtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K. 20.Statens hundskola. Ombildning frånmyndighet till Rådför forskning om transporter och

aktiebolag. S. kommunikation. Bilagor.K.

21. Bostadsstöd till pensionärer. 56. Färjoroch farleder.K. 22. EES-anpassning kreditupplysningslagen. Ju. 57. Beskattning av vissa naturaförmaner m.m. Fi. av 23. Kontrollfrågor i tulldatoriseringen Fi. 58. MiljöskuldemEn rapport om hur nriljöskulden m.m. 24. Avreglerad bostadsmarknad. Fi. utvecklas om vi ingenting gör. M.

25. Utvärdering försöksverksamheten med 3-årig 59. Läraruppdraget. U. av yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 60. Enklare reglerför statsanställda. Fi.

26.Rätten till folkpension kvalifrkationsregler i 6l.Ett reformerat åklagarvåsende. Del.A och Ju. B. - förslag internationella förhållanden. S. 62. Forskning och utvecklingför totalförsvaret-

27. Årsarbetstid. A. till åtgärder. Fö. 28. Kartläggning kasinospel enligt internationella 63. Regionala roller en perspektivstudie. C. av - - Fi. 64. Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. C. regler. - 29. Smittskyddsinstitutet- ny organisation för Sveriges 65. Kartboken. C. nationella smittskyddsfunktioner. 66. Västsverige region i utveckling. C. - Kreditförsäkring Någraaktuella problem. Fi. 67.Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del 30. - 3LLagstiftning om satellitsändningar av Fr. TV-programKu. 68. Långsiktig miljöforsloring. M. 32.Nya Inlandsbanan. K. 69. Meningsfull vistelsepå asylförläggning. Ku.

33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 70. Telelag.K. 34. Fastighe tasystemets datorstruktur. M. 71.Bostadsförmedling i nya fonner. Fi.

35.Kan- och måmingsutbildningar i skolformer. M. 72.Det kommunala medlemskapet. C. nya 36. Radio ochTV i ett. Ku.

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

73.Valtttrdochvalfrihet-service. stödoch vårdfor psykisktstörda. 74. Prova privat Provning och mätteknikinom SP ochSMPi europaperspektiv. N. 75.Ekonomisk politikunderkriserochi krig.Fi. 76.Skogspolitiken inför2000-talet. Huvudbetllnkandc. Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor Skogspolitiken inför2000-taletBilagorII. Jo. 77. Psykisktstördai socialförsäkringen - ett kunskapsunderlag. S. 78.Utredningen vissainternationella om insolvensfrågor.Ju. 79.Statens fastigheter ochlokaler ny organisation. - Fi. 80. Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning. Ju. 81.Trafikpolisen mer än dubbeltbättre.Ju. 82.Genteknik en utmaning. Ju. - 83.aktiebolagslagen ochEG.Ju. 84.Ersättning förkränkning genom brott.Ju. 85.Förvaltning försvarsfastigheter. av F6. 86. Ett nytt betygssystem. U. 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbrukoch livsmedelsindustri förEG förslag om vegeta- biliesektom. livsmedelsexporten och den ekolo giskaproduktionen. Jo. 88.Veterinär verksamhet behov.organisation och finansiering. Jo. 89.Bostadsbidragenklare rättvisare billigare. - - - 90. Biobränslen för framtiden. Jo. 91.Biobränslen för framtiden. Bilagedel.Jo. 92.Pliktleverans. U. 93.Svenskskolai världen.U. 94.Skolaförbildning.U. 95. Densvenska marknaden för projektkapital statens nuvarande och framtidaroll. N. - 96.Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Ku. 97.Sparar förlite Hushâllssparandet i samhällsekonomin. Fi. 98. Kommunernas socialbidrag kartläggning - en av normer, kostnader m.m. 99.Rådgivningen inom jordbruket och trädgårdsnaringen. Jo. 100.Statenoch arbetsgivarorganisationema. Fi. 101.Försvarsmaktens hälso-ochsjukvård.Fö. 102.Myndigheternas förvaltningskostrtader budgetering av pris- och löneförändringar. Fi. - 103. FHU92. A. 104.VåruppgiftefterRio.M. 105. Administrativt stödtill Försvarsmakten. F6.

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. [89] - - - Kommunernas socialbidrag en kartläggning av Bundnaaktier. [13] normer, kostnader m.m. [98] EES-anpassning av kreditupplysningslagen. [22]

Översyn av sjöpolisen. [51] Kommunikationsdepartementet

Ett reformerat Aklagarväsende. DelA ochB. [61] Nya Inlandsbanan. [32] Utredningen om vissa internationella insolvens- Rådför forskning om transporter och kommunikation. fragor. [78] Rad för forskning om transporter och kommunikation. Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning. [80] Bilagor. [55] Trafikpolisen mer än dubbeltbättre. [81] Färjoroch farleder. [56] Genteknik en utmaning. [82] - Telelag. [70] Aktiebolagslagen och EG. [83]

Ersättning för kränkning genom brott. [84] Finansdepartementet

Koncession för försakringssammanslutrtingar. [5]

Försvarsdepartementet Ny mervärdesskattelag.

utveckling Motiv. Del Forskning och för totalförsvaret- förslag - Författningstext ochbilagor. Del [6] till åtgärder. [62] - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] Förvaltning av försvarsfastigheter. [85] m.m.- Fastighetsskatt. Försvarsmaktens hälso- och sjukvård. [101] Långtidsutredningen 1992. [19] Administrativt stödtill Försvarsmakten. [105] Kontrollfrägor i urlldatmiseringen m.m. [23]

Avreglerad bostadsmarknad. [24]

Socialdepartementet Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler.[28] Psykiskt stördas situationkommunerna i problem. [30] KreditförsäkringNågra aktuella probleminventering socialtjänstens perspektiv. [3] - -en ur Risk-och skadehantering i statlig verksamhet. [40] PsykiatriniNorden ett jämförande perspektiv. [4] - Avreglerad bostadsmarknad, Delll. [47] Kroppen efter döden. [16] statistikens Effektivare statistikstymingDen statliga Den sista undersökningen obduktionen i ett - - finansiering och samordning. [48] psykologiskt perspektiv. [17] Skatt dieselolja.[53] Tvängsvärd i socialtjänsten ansvar och innehåll. [18] - Beskattning vissa av naturaförtnäner m.m. [57] Statens hundskola. Ombildning från myndighet till Enklare regler för statsanställda. [60] aktiebolag. [20] företagsbeskattningen. Del Fortsatt refonnering av Bostadsstöd till pensionärer. [67] Rätten till folkpension kvalifikationsregler i - Bostadsförmedling i nya former. [71] internationella förhållanden. [26] Ekonomisk politikunder kriseroch i krig. [75] Smittskyddsinstitutet ny organisation förSveriges [79] Statens fastigheter och lokaler ny organisation. nationella smittskyddsfunktioner. [29] - Sparar vi förlite Hushällssparandet i samhälls- Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden, - ekonomin. [97] värdens innehålloch utveckling. [37] Staten och arbetsgivarorganisationerna. [100] Begreppet arbetsskada. [39] Myndigheternas förvaltningskostnader Livskvalitet förpsykiskt långtidssjuka [102] budgetering av pris-och löneförändringar. forskningkring service.stöd och vård.[46] - - Avgifteroch högkostrtadsskydd inomäldre- och

handikappomsorgen. [50]

Ett samhälle för alla. [52]

Välfärd och valfrihet service,stöd ochvård för psykisktstörda. [73]

Psykiskt stördai socialförsäkringen ett kunskaps- underlag. [77]

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens Prova privat Provningoch mätteknikinomSPoch - - villkor SMPi europaperspektiv. [74] i högskolan. [l] Densvenska marknaden för projektkapital - statens Konstnärlig högskoleutbildning. [12] nuvarande ochframtidaroll. [95] Ledningochledarskap i högskolannågraperspektiv - Civildepartementet ochmöjligheter.[15] Utvärdering av tbrsöksverksamheten med13-årig Ekonomioch rätt i kyrkan. [9] yrkesinriktad utbildningigymnasieskolan. [25] Kasinospelsverksarnhet i folkrörelsemas tjänst [33] Fristående skolor.Bidrag ochelevavgifter. [38] EES-anpassning av marknadsföringslagstiftrtingenicw] Resurser förhögskolans grundutbildning. [44] Mer för mindre nya styrformerförbarn-och - Uiraruppdraget. [59] ungdomspolitiken. [54] En nytt betygssystem. [86] Regionala roller en perspektivstudie. [63] - Pliktleverans. [92] Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. [64] - Svenskskolai världen.[93] Kartboken. [65] Skolaförbildning.[94] Västsverigeregioni utveckling.[66] - Det kommunala medlemskapet. [72] Jordbruksdepartementet Mindrekadmiumi handelsgödsel. [14] Miljö- och naturresursdepartementet Skogspolitiken inför2000-talet. Huvudbetänkande. Reglerför risker. Ett seminarium om varförvi tillåter [76] mer föroreningar inne änute. [2] Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor [76] Fastighetsdatasystemets datnrstniktur. [34] Skogspolitiken inför2000-talet. BilagorII. [76] Kart-och nnåmingsutbildningar i nya skolformer.[35] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbrukoch Angående vattenskotrar. livsmedelsindustri förEG förslag - om vegetabilie- Kretslopp Basen forhållbar stadsutveckling. [42] sektorn, livsmedelsexporten ochdenekologiska Ecocycles TheBasis of Sustainable Urban Develop- produktionen. [87] ment. [43] Veterinärverksamhetbehov, organisation och Miljöfarligtavfall ansvar och riktlinjer.[45] - finansiering. [88] Miljöskulden. Enrapportom hur miljöskuldeu utveck- Biobränslen förframtiden. [90] las om vi ingentinggör. [58] Biobränslen förframtiden.Bilagedel.[91] Långsiktig miljoforskning. [68] Rådgivningen inomjordbruketoch Våruppgiftefter Rio.[104] uädgardsnäringen. [99]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling en nationellstrategi. [7] - Årsarbetstid. [27] FHU921031

Kulturdepartementet Ettnytt bolag for [10] Lagstiftning om satellitsändningarTV-program. av [31] Radio och TV ett. i [36] Meningsfullvistelsepåasylförlilggning. [69] Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet. [96]