Sammanhållet studiestöd : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

WÅVSW:

SAMMANHÅLLET

STUDIESTÖD

Nw4ø:cø.1W-WSÃ2wnvc:-w--

KF;

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

PE

2%;

SO

at-

m

f C

l

Statens offentliga utredningar

WW 1996:90

w Utbildningsdepartementet

Sammanhållet

studiestöd

slutbetänkande

av Studiestödsutredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla med mus, Lasse Åberg.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20293-X Stockholm 1996 ISSN 0375250x

Till Statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Med stöd av regeringens bemyndigande den 22 december 1994 dir. 1994: 148 tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet en kommitté med uppdrag att dra upp riktlinjer för en reformering av studiestödssystemet. Till ordförande i kommittén förordnades f.d. utrikes- och utbildningsministem Lennart Bodström och till ledamöter riksdagsledamöterna Rune Backlund, Tomas Eneroth, Ulf Kristersson, Ewa Larsson och Arne Mellqvist, f.d. riksdagsledamöterna Elisabeth Persson-Grip och Karin Pilsäter, riksdagsledamoten Lena Sandlin samt läraren Rose-Marie Segersson. Kommittén antog namnet Studiestödsutredningen. Sedan Pilsäter avsagt sig uppdraget förordnades den 21 februari 1995 riksdagsledamoten Ola Ström att vara ledamot. Sedan Segersson avsagt sig uppdraget förordnades forskaren Lars F. Eklund att från den 4 april 1995 ledamot i kommittén. Den 1 juni 1995 förordnades departevara mentssekreteraren Charlotta Gustafsson som sakkunnig och den 29 mars 1995 professorn Robert Erikson som expert i kommittén. Till huvudsekreterare kommittén förordnades fr.o.m den 1 februari 1995 ämnessakkunnige Göran Svanfeldt. Som biträdande sekreterare förordnas den 6 mars 1995 f.d. avdelningsdirektören Gabriella Hansson, 1995 utredaren Torbjörn Lindqvist, den 25 september 1995 den 27 mars enhetschefen Jan Andréasson och Anders Lönn samt den 30 oktober 1995 verksjuristen Christian Sjöstrand. Sedan Svanfeldt avsagt sig uppdraget huvudsekreterare förordnades sakkunnig Anders Franzén som att från den l april 1996 huvudsekreterare i kommittén. vara Kommittén fick tilläggsdirektiv den 14 december 1995 dir. genom 1995:157 i uppdrag att redovisa vilket sätt en förändrad gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning fordrar anpassningar i studiefinansieringen samt den 7 mars 1996 dir.1996:19 i uppdrag att beakta rapporten de ensamstående föräldrarna och boom stadsbidragsutredningen i övervägandena om hur studier skall kunna underlättas för dem med stor försörjningsbörda och hög boendekostnad. Kommittén redovisade i skrivelse till regeringen den 26 februari 1996 beräkningar konsekvenserna av en beskattning av bidraget i av

studiemedlen samt den 27 februari 1996 en redogörelse med anledning av regeringens tilläggsdirektiv den 14 december 1995. Kommittén överlämnar härmed slutbetänkandet Sammanhållet studiestöd. Kommittén avser att inom kort i särskild skrivelse redovisa konsekvensberäkningar av en beskattning av studiebidraget i det föreslagna systemet. Uppdraget kommer därmed att vara slutfört Reservationer har avgivits av ledamöterna Ulf Kristersson, Ewa Larsson och Ola Ström var för sig. Särskilt yttrande har avgivits av sakkunnig Charlotta Gustafsson.

Stockholm den 4 juni 1996

Lennart Bodström Rune Backlund Lars F. Eklund Tomas Eneroth Ulf Kristersson Ewa Larsson Arne Mellqvist Elisabeth Persson-Grip Lena Sandlin Ola Ström

/ Anders Franzén Jan Andréasson Anders Lönn Gabriella Hansson Christian Sjöstrand Torbjörn Lindqvist Göran Svanfeldt

Innehåll

Utgångspunkter och sammanfattning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Nuvarande studiestöd 23 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Inledning 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Studiehjälp 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3. Studiemedel 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.4 Särskilt vuxenstudiestöd svux 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.5 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa svuxa 33

. . . . . . . . . 1.6 Utbildningsbidrag i arbetsmarknadsutbildning 33 . . . . . . . . . . 1.7 Utbildningsbidrag för doktorander 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.8 Korttidsstudiestöd och intematbidrag 36 . . . . . . . . . . . . . . . . 1.9 Timersättning 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.10 Utredningar efter reformeringen av studiemedels-

systemet 1989 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Studiestödet som en del av utbildnings-

politiken 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Ett samhälle i förändring behovet av utbildning och kompetensutveckling 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Livslångt lärande och stora utbildningsklyftor 42 . . .

2.1.2 Utbildningens betydelse för ökad sysselsättning 44

. . . 2.1.3 Några mått utmaningens omfattning 46 . . . . . . . . . 2.1.4 Studiestödets roll 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.5 Den sociala snedrekryteringen till högre studier 54 . . . 2.2 Centrala problem i nuvarande system 58 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Ett splittrat studiestöd 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Studiestödets måluppfyllelse 61 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Låne- och återbetalningssystemet 63 . . . . . . . . . . . . .

3 studestöd för 65 Ett nytt vuxna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Principiella utgångspunkter för ett nytt studiestöd 65

. . . . . . . 3.2 Huvudpunkter i utredningen förslag 68 . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Ett sammanhållet studiestöd 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Principer för ett samordnat studiestöd för reguljär

utbildning 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Totalbelopp och bidragsandelar 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.1 Beloppets storlek 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Bidrag diffrentierat efter utbildningsnivå 76 . . . . . . . . 4.2.3 Bidraget till grundskolestuderande 77 . . . . . . . . . . . . 4.2.4 Bidraget till gymnasiestuderande 78 . . . . . . . . . . . . . 4.2.5 Bidraget till högskolestuderande 80 . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Tilläggslån 82 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Inkomstrelaterade tilläggslån 82 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Tilläggslån för merkostnader 84 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Studiestöd för deltidsstudier 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Dagens regler och omfattning 85 . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.2 överväganden och förslag 86

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Inkomstprövning i studiestödssystemet 88 . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Nuvarande regler 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.2 Kan inkomstprövningen slopas 91 . . . . . . . . . . . . . . 4.5.3 Inkomstprövning i ett samordat system 92 . . . . . . . . . 4.6 Begränsningar av rätten till studiestöd 104 . . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Längsta tid för rätt till studiemedel 104 . . . . . . . . . . . 4.6.2 Kortaste tid för rätt till studiemedel 108 . . . . . . . . . . 4.6.3 Övre åldersgräns för rätt till studiemedel 108 . . . . . . . 4.7 Krav på studerande 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.1 studieresultat 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.2 Studieaktivitet 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Vissa andra tilldelningsregler 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8.1 Gränsdragningen mot studiehjälp 120 . . . . . . . . . . . . 4.8.2 Studiestöd 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8.3 Ansökan, beviljning och anmälningsskyldighet 127 . . . 4.9 Förändring genom utredningens förslag 129 . . . . . . . . . . . . .

Studiestödet och andra förmånssystem 131 . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Principiella utgångspunkter 131 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Boendekostnader 132 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.1 Nuvarande ungdomsbostadsbidrag 133

. . . . . . . . . . . 5.2.2 Utredningens överväganden 134 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Hemmaboende eget boende 136 - . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Stödet till barnfamiljer och ensamföräldrar 136 . . . . . . . . . . . 5.3.1 Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer 137 . . . . 5.3.2 Utredningens överväganden 138 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Samordning av studiestödet med andra ersättningar och

förmåner 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Dagens regler 140 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Samordningsprinciper för det nya Studiestödet 141 . . . 5.4.3 Arbetsmarknadspolitiskt stöd 142 . . . . . . . . . . . . . . .

5.4.4 Socialförsäkmingsförmåner 143 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.5 Studiefinansiering vid forskarutbildning 144 . . . . . . . . 5.4.6 Naturaförmåner 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.7 Skattefria ersättningar 146 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Studiestöd för studier utomlands 149 m.m. . . . . . . . . . . . . . . Studier utomlands 149 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Bakgrund till nuvarande regler 149 . . . . . . . . . . . . . . 6.1.2 Gällande regler 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.3 Omfattning m.m. 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.4 Enkätundersökning 1994 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.5 Utredningens överväganden 153 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.6 Utredningens förslag 155 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2 Korttidsstuderande 156

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Sfi-studerande 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lån och återbetalningssystem 159 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.1 Äldre lånesystem 159

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Lån i nuvarande studiemedelssystem 161 . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Behovet av en förändring 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Bristande återbetalning 163 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Ett individperspektiv 166 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Samhällsekonomis påverkan 171 . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4 Huvuddragen i ett nytt lånesystem 1724

. . . . . . . . . . . . . . . . .

7.5 Ett modifierat annuitetslånesystem 174

. . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Ett nytt regelverk 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.6.1 Återbetalningstid 180

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.6.2 Återbetalning 180

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.3 Nedsättning av årsbelopp 181 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.4 Särskild skuld 182 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.5 Inkomst 182 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.6.6 Låntagare som är bosatta utomlands 183

. . . . . . . . . . 7.6.7 Avskrivning 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.8 Premie vid frivillig återbetalning 184 . . . . . . . . . . . . 7.6.9 Betalning m.m 184 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.6.1O Övriga frågor 184

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7 Begränsningar lånemöjligheten för äldre studerande 185 av . . . 7.7.1 Allmänna överväganden 185 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.7.2 Äldre studerandes återbetalningsmöjligheter 186

. . . . . 7.7.3 Lånetakets konstruktion 188 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.4 Lånetakets konsekvenser 192 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Kostnader för ett nytt studiestöd 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Principer för beräkning av Studiestödets kostnader 195 . . . . . . 8.2 Nuvarande anslag för studiestödet 199 . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Kostnader för studiebidragen 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Kostnader för studielånen 202 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Kostnader för olika detaljförändringar 209 . . . . . . . . . . . . . .

9 Övriga frågor 217

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Studiestödets redovisning och finansiering 217 . . . . . . . . . . . 9.1.1 Styrningen av Studiestödets kostnader 217 . . . . . . . . . 9.1.2 Studiestödets nuvarande finansiering 218 . . . . . . . . . . 9.1.3 Nuvarande redovisning 221 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.4 Utredningens överväganden och förslag 222 . . . . . . . . 9.1.5 Konsekvenser av utredningens förslag 224 . . . . . . . . .

9.2 Överklagande av beslut i studiestödsärenden 226

. . . . . . . . . . 9.2.1 Nuvarande regler 226 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.2 Förvaltningslagen 227 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.3 Resning och rättsprövning av förvaltningsbeslut 228 . . 9.2.4 Europakonventionen 229 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.5 EG-rätten 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.6 Allmän förvaltningsdomstol och överklagande-

nämnd 231 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.7 Principer för överklagande av förvaltnings-

ärenden 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.2.8 Överväganden och förslag 233

. . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Administrativa konsekvenser 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.5 Återkrav 235 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4.1 Dagens regler och problem 235 . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4.2 Riktlinjer för förändrade återkravsregler 326 . . . . . . . 9.4.3 Efterkontroll och återkrav vid för hög inkomst 237 . . .

10 Övergångsbestämmelser 239

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Reservationer och särskilt ytttrande 241 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 265 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga A Kommittédirektiven 287 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga B Nuvarande lydelse av berörda

delar av Studiestödslagen mil. 307 . . . . . . . . . . . . . Bilaga C Studiestödet i Danmark, Finland och Norge 333 . . . . . Bilaga D Den sociala snedrekryteringen 345 . . . . . . . . . . . . . . Bilaga E Statistik rörande nuvarande system 355 . . . . . . . . . . . Bilaga F Kapitelspecifika bilagor 379 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga G Beräkning av ett modifierat annuitetslånesystem 399 . .

10 Förkortningar

Förkortningar

A-kassa Arbetslöshetskassa ADB Automatisk databehandling Af Arbetsförmedlingen AFL Lagen om allmän försäkring AMI Arbetsmarknadsinstitutet AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU Arbetsmarknadsutbildning BoU Bostadsutskottet CSN Centrala studiestödsnämnden Dir. Direktiv Ds Publikation i departementsserien DUS Delegationen för utländska studerande EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskaperna EU Europeiska unionen FK Försäkringskassan KAS Kontant arbetslöshetsstöd Komvux Kommunal vuxenutbildning LAN Länsarbetsnämndema NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling Prop. Proposition Prot. Protokoll RFV Riksförsäkringsverket RRV Riksrevisionsverket SCB Statistiska Centralbyrån Sñ Svenskundervisning för invandrare SFS Svensk Författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SGI Sjukpenninggrundande inkomst SMN Studiemedelsnämndema SOU Statens offentliga utredningar SsF Studiestödsförordningen SSV Statens skolor för vuxna Svux Särskilt vuxenstudiestöd Svuxa Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa Särvux Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Ubl Utbildningsbidrag med lånedel VUN Vuxenutbildningsnämndema YTH Yrkesteknisk högskola

Utgångspunkter och sammanfattning l l

Utgångspunkter och sammanfattning

Utredningens utgångspunkter

Utbildning är ett av de mest kraftfulla instrument den enskilde som

förfogar över för att påverka och förändra sin livssituation och

egen som samhället kan nyttja för att främja tillväxt och sysselsättning. Det ligger

därför såväl i den enskildes som i samhällets intresse att en satsning

kvalitativ och kvantitativ utbyggnad av utbildningsväsendet stöds ett av studiestödsystem som gör det möjligt och attraktivt för medborgarna att söka sig till utbildning. Studiestödet utgör därmed ett centralt och avgörande inslag i en utbildningspolitik, syftar till att skapa ett som sam-

hälle präglat att livslångt lärande utgör realitet för hela befolk-

av en ningen. Deltagande i utbildning är ännu i dag mycket ojämnt fördelat mellan olika grupper i samhället. Det finns en tydlig socialt betingad styrning av elevernas val av program i gymnasieskolan och rekryteringen till av högre studier. Inom vuxenutbildningen och personalutbildningen är det de redan relativt välutbildade som utnyttjar eller får chansen att utnyttja utbildningstillfällena mest. Studiestödets uppgift är därför inte bara att undanröja hinder och att skapa någorlunda lika möjligheter för alla människor att studera. Det skall också så utformat att det aktivt vara stimulerar också dem har kortast utbildning att stärka sin kompesom tens. Våra förslag i det följande bygger denna grundläggande på syn studiestödets roll. Utbildning är normalt sett lönsam både för individen och samhället. Det finns emellertid alltid en risk att de stora insatser den studeransom de gör i form av tid, arbete och kostnader inte förväntat utbyte i ger form av studieresultat eller inkomster. Motsvarande risk finns senare även för samhällets insatser i form av utbildningsplatser, studiestöd etc.

Det är därför rimligt att den studerande och samhället något sätt delar

både på insatserna och riskerna. De studerande bör ta sin del det av

ekonomiska ansvaret för studierna via ett lånesystem. Samtidigt måste reglerna utformas så att återbetalningen inte upplevs så riskabel eller

betungande att de studerande avstår från studier.

Studiemedelssystemet, som från år 1965 gav alla studerande möjlig-

het till bidrag och lån, vidgade på ett radikalt sätt möjligheterna till högre studier. Studiemedel blev "rättighet" för högskolestuderande en

12 Utgångspunkter och sammanfattning

förutsatt att de uppnådde godtagbara studieresultat. Staten tog ansvaret

för studiefinansieringen. Det bidrog inledningsvis till att bredda den sociala rekryteringen till högre studier. I dag gäller det att finna en avvägning mellan olika delar i ett studiefinansieringssystem som ger en återbetalningsbörda och ett risktagande som inte avskräcker samtidigt det tydlig signal att studielån normalt skall betalas tillbaka som ger en i sin helhet. Studiemedelssystemet konstruerades i första hand för finansiering av högskoleutbildning för ungdomar. Med 1970-talets vuxenutbildningsrefomer skapades särskilda studiestöd för vuxna, som anknöt till den s.k. inkomstbortfallsprincipen. De innefattade en avsevärt högre bidragsdel än studiemedlen och begränsades därför budgetskäl till antalet. Vårt av uppdrag att utarbeta ett enhetligt studiestöd innebär med nödvändighet ett brott med hittills gällande principer åtminstone i något av systemen. Budgetrestriktionen kvarstår även idag och gör prioriteringar nödvändi- Det systemet bör enligt vår mening utformas så att det ger det ga. nya mest förmånliga stödet till dem är i störst behov av utbildning. som Genom att i huvudsak lämna inkomstbortfallsprincipen, som i själva verket inte varit fullt genomförd, skapar utrymme att kraftigt höja

stödet till framför allt vuxna studerande grundskolenivå.

1989 års reform Studiemedelssystemet innebar bl.a. att tyngdav punkten i statens subvention flyttades från återbetalningssystemet till bidragsdelen. Denna prioritering bör ligga fast. Våra förslag innebär en ytterligare förskjutning subventionen till bidragsdelen och därmed av att statens kostnader för utlåningen begränsas. Studiestödet intar tillsammans med bl pensionssystemet en särställa ning bland samhällets åtaganden i så måtto att de ekonomiska konsekvenserna påverkar både enskildas och statens ekonomi under mycket lång tid framöver. Ofta rör det sig 25 år, i bland kanske t.o.m. 35 om å 40 år. Det innebär att alla beräkningar framtida utfall och kostom

nader är förenade med betydande osäkerheten Någon självklar metodik

för så långsiktiga beräkningar finns inte heller. Löneutveckling, inflation, räntenivå och ekonomisk tillväxt är faktorer påverkar utfallet, som både för den enskilde och för staten. Redan förändringarna av dessa

faktorer under den senaste 10-årsperioden belyser tydligt den osäkerhet

med nödvändighet måste prägla framtidsbedömningama. För staten som tillkommer ytterligare osäkerhetsfaktor, nämligen hur mycket systeen met kommer att utnyttjas. Utformningen både 1965 års och 1989 års studiestödssystem bar av prägel den ekonomiska verklighet gällde när systemen skapades. av som Kraftiga förändringar i de ekonomiska förutsättningarna var en av flera

utgångspunkter för 1989 års reform och sådana faktorer ligger också

Utgångspunkter och sammanfattning 13

bakom våra direktiv. Svårigheten att förutse framtiden får mötas med en

beredskap att ompröva och förändra systemen när förutsättningarna förändrats mer än vad den i systemen inbyggda elasticiteten kan bemästra. I utredningsarbetet kan denna osäkerhet inte mötas annat sätt än

att man utgår från den verklighet som är känd och söker bedöma ett nytt

systems känslighet för förändringar olika slag. Kalkyler får göras av

med utgångspunkt i kända data och med tydligt redovisade antaganden

rörande framtiden, som i dagsläget kan bedömas vara realistiska. Jämförelser mellan olika lösningar får ske genom att beräkningar görs

parallellt med lika förutsättningar och lika antaganden. I avsaknad av på

data måste man ibland använda material som har uppenbara brister, men ändå kan illustrera tänkbar utveckling. Resultaten av beräkningsom en arna tjänar därför mer som underlag för jämförelser mellan system än som förutsägelser om det framtida utfallet. Kommitténs uppdrag var enligt direktiven dir. 1994:148 bl. a. att utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiestödssystem, innefattar stödformer inom både Utbildningsdepartementets och som Arbetsmarknadsdepartementets område. Kommittén skulle vidare behandla frågan om uppräkning av bidragsdelen i studiemedlen mot bakgrund att denna skulle göras pensionsgrundande genom att skattav läggas.

Frågan om den bristande samordningen mellan studiestöden inom de

arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska områdena har varit föremål för diskussion under lång tid. Under vårt utredningsarbete har

frågan åter aktualiserats genom förslaget i betänkandet SOU 1996:51

Grundläggande drag i arbetslöshetsförsäkring att arbetslösa i vissa en ny fall skall kunna bedriva studier med bibehållen A-kassa. Vi delar den uppfattning som redovisas i direktiven, att ett för alla Studieformer gemensamt system för studiestöd skulle ha ett egenvärde.

Samtidigt illustrerar diskussionen om studier A-kassa svårigheterna

att förverkliga sådan princip. Utbildning utgör ett centralt inslag i en arbetsmarknadspolitiken liksom i den rehabilitering sker i försäksom ringskassomas regi. Genom utbildning och kompetensutveckling är det möjligt för den blivit arbetslös eller som drabbats av sjukdom eller som handikapp, att som inget annat sätt öka sin arbetsförmåga och sina möjligheter till ny anställning. Ett särskilt förmånligt studiestöd kan vara ett ändamålsenligt och ofta nödvändigt instrument för att intressera arbetslösa för att använda arbetslöshetstiden till studier i stället för sysslolöshet med dagersättning. Inom arbetsmarknadspolitiken kan det även av andra skäl från tid till annan finnas behov av särskilda insatser i studierekryterande syfte. Utbildning

14 Utgångspunkter och sammanfattning

inom ramen för rehabilitering sker regelmässigt med bibehållen ersättning från sjuk- eller arbetsskadeförsäkringen under det första året. Man får också räkna med att anställda kommer att kunna studera i det reguljära utbildningsväsendet med bibehållande av olika delar av löneförmånema eller de andra former för finansiering av personalutbildning som parterna på arbetsmarknaden kan komma att enas om. Den form av kompetenskonton som diskuterats under senare år kan aktualiseras t.ex. i ett sådant sammanhang. Vi har mot denna bakgrund koncentrerat arbetet att skapa ett enhetligt studiefinansieringssystem för de ungdomar och vuxna som själva söker sig till studier inom det reguljära utbildningsväsendet och som inte kan finansiera sina studier på annat sätt. Det faller utanför vårt uppdrag att lägga förslag på arbetsmarknadspolitikens eller arbetslöshetsförsäkringens område. Enligt direktiven skall vi lämna förslag till en procentsats för uppräkning av studiebidraget i samband med att detta görs skattepliktigt. Bakgrunden till uppdraget är riksdagens principbeslut våren 1994 prop. 1993/942250 att det i studiemedlen ingående studiebidraget skulle räknas som pensionsgrundande när ett nytt pensionssystem införs. Vi har i en särskild skrivelse till regeringen den 26 februari 1996 redovisat en sådan procentsats. Härvid anförde vi emellertid också, att det kan finnas skäl att överväga att ta ut pensionsavgift studiebidraget utan att för den skull beskatta det. På så sätt skulle flera fördelar kunna uppnås. Sålunda skulle t.ex. studiebidraget få samma ekonomiska värde för alla och fribeloppet för sidoinkomster skulle kunna fastställas uteslutan-

de med utgångspunkt i vad som är motiverat för att uppnå studiesociala

syften. De administrativa kostnaderna skulle bli lägre. Vi föreslog mot denna bakgrund att Genomförandegruppen, med beaktande av de synpunkter vi anfört, skulle ta upp frågan om lämpligheten att beskatta studiebidraget till förnyad prövning. Vid utformningen av våra slutliga förslag har vi inte funnit anledning att frångå den inställning som vi redovisade den 26 februari 1996.

Samtliga förslag och beräkningar i det följande utgår från att studiebi-

draget inte skall vara beskattat. En teknisk omräkning av dessa förslag redovisas i en PM, som överlämnas till regeringen särskilt.

Sammanfattning

Samhällets snabba förändring gör att god utbildning blir viktigare än

någonsin. Idén om det livslånga lärandet måste genomsyra alla delar av

samhällslivet. Jämförelser med andra länder visar behovet av fler

Utgångspunkter och sammanfattning 15

högskoleutbildade och att en större andel av arbetskraften behöver ha minst gymnasial utbildning i Sverige. Utbildningen har en avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt och för ökad sysselsättning. Utbildning spelar stor roll också för den enskilde och kan ses som en del av väl-

färden. Utbildningsresursemas fördelning mellan individer påverkar den totala fördelningen av välfärd i samhället, liksom den påverkar järn-

ställdheten mellan könen. Studiestödet är en del av utbildningspolitiken och skall understödja arbetet att nå de utbildningspolitiska målen. Studiestödet skall undanröja ekonomiska studiehinder. Det skall vara så utformat att det fungerar verksamt rekryterande. Det skall bidra till ett högt deltagande i utbildning och det skall ha utjämnande verkan så att det bidrar till ökad en social rättvisa. Staten bör via studiestödet stå för en del av de ekonomiska risker den enskilde tar genom att satsa på sin egen utbildsom ning. Ett grundläggande problem i dagens studiestöd är splittringen flera olika studiestödsfonner. Kvaliñkationskraven är olika och totalbelopp och bidragsandelar liksom regelverket i övrigt varierar. Bristen samordning och enhetlighet riskerar att leda till rättsförluster för den enskilde samt medför administrativa problem och merkostnader. Syste-

met medverkar därmed inte heller ett effektivt sätt till att uppnå

målen för utbildningspolitiken. Vi har särskilt uppmärksammat möjligheterna att genom studiestödet

påverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Forskningen

antyder att studiestödet kan vara en av flera faktorer som kan bidra till att minska den sociala snedrekryteringen. Det är troligt att en hög förväntad skuldsättning har en negativ effekt. Stödets totala nivå bör ligga på tillräcklig nivå för att inte skapa beroende av andra ñnasieringskällor. 1989 års reform av studiestödet syftade till att minska skuldsättningoch begränsa de studerandes återbetalningsbörda. Även huvuden om

delen låntagarna har små eller måttliga lån och kan förväntas betala

av

tillbaka dem, finns det ett betydande och ökande antal låntagare med

stora skulder, som de sannolikt inte kommer att kunna betala. Det innebär avsevärda framtida kostnader för staten för räntesubventioner och avskrivningar.

Vår utgångspunkt är att utbildning är en investering både för in-

dividen och sarnhället. All offentligt finansierad utbildning bör därför i någon utsträckning vara förknippad med ekonomiska insatser och uppoffringar från den enskilde. Det är rimligt att den studerande och

samhället delar på det ekonomiska ansvaret via ett lånesystem. I ett nytt

studiestöd bör den enskildes ansvar för ett upptaget lån markeras. Ett

16 Utgångspunkter och sammanfattning

centralt krav det systemet är att lånen normalt skall betalas tillbaka. nya Vi för fram förslag om ett nytt studiestöd, som är sammanhållet, men

där subventionens storlek och därmed hur förmånligt stödet är för den

studerande kan variera. Principen är att den som har kort tidigare utbildning ges ett förmånligare stöd än den som har längre tidigare utbildning. Rätten till studiestöd föreslås vara generell, vilket innebär att i princip alla som antas till en studiestödsberättigande utbildning skall ha rätt till stöd. Vi föreslår att de nuvarande stödformerna studiemedel, svux och svuxa ersätts med ett nytt sammanhållet studiestöd, som behåller namnet studiemedel. Det nya studiestödet avses bestå av en obeskattad bidragsdel och lånedel. Vi föreslår att totalnivån skall knytas en till dagens nivå studiemedlen ca. 7 000 kr per månad och vara densamma för alla studerande. Detta ger ett disponibelt belopp i nivå med vad många yngre förvärvsarbetande har.

Decentraliseringen inom utbildningsområdet har medfört att begrepp

som termin och läsår inte längre är centralt definierade. Vi föreslår därför att studiestödet formellt definieras som en andel 4,39 procent av basbeloppet per vecka. Svux och svuxa är beroende av den studerandes tidigare inkomst. Det finns ett samband mellan låg inkomst och låg utbildning. Det förmånli-

gaste stödet går därför inte alltid till dem som bäst behöver utbildning.

Kvinnor får t.ex. genomsnittligt lägre belopp än män. Vi föreslår att det nya studiestödet differentieras genom att proportionen mellan bidrag och lån varierar och bestäms den studerandes utbildningsbehov, så att de av är i störst behov av utbildning får det bästa stödet. som Det mest förmånliga stödet, med 80 procent bidrag, dvs. 5 647 kr per månad och med 20 procent lån 1 416 kr per månad, bör lämnas till dem som deltar i grundläggande vuxenutbildning eller i annan motsvarande utbildning. Det därnäst förmånligaste stödet bör lämnas för ut-

bildning på gymnasienivå, som syftar till ge de kunskaper och färdig-

heter som förmedlas i gymnasieskolans nationella och specialutformade till studerande är minst 23 år och som saknar sådana kunprogram, som skaper och färdigheter. Bidrag bör då lämnas med 60 procent och lån med 40 procent av totalbelopppet. För att underlätta återbetalningen och samtidigt vidmakthålla studiestödets rekryteringsfrämjande effekt samt stödja utbyggnaden av den högre utbildningen bör även bidraget till övriga studerande höjas. Ett framträdande problem i dagens system är en stor skuldsättning, som leder till att många låntagare inte kommer att kunna betala tillbaka sina lån. Med högre andel bidrag i studiestödet bör återbetalningsreglema kunna skärpas. Vi förordar också begränsningar av rätten till studielån. För studerande gymnasial nivå, som inte tillhör den prioriterade

Utgångspunkter och sammanfattning 17

och för studerande vid universitet och högskolor föreslår vi gruppen, därför höjning studiebidraget till 40 procent 2 832 kr. månad en av per totalbeloppet och att lånedelen skall utgöra 60 procent 4 231 kr. per av månad. Förslaget innebär att inkomstbortfallsprincipen inte längre skall utgöra grunden för beräkning studiestödet till sådan utbildning som av finansieras med eller Möjligheten att bibehålla en i f.n. svux svuxa. huvudsak oförändrad disponibel inkomst är emellertid för många en förutsättning för delta i utbildning. En möjlighet till ett inkomstrelaatt

tilläggslån föreslås därför för studerande grundskolenivå och i

terat

prioriterad utbildning gymnasienivå. Tilläggslån skall kunna lämnas

till nivå ett sammanlagt disponibelt belopp som motsvaupp en som ger rar A-kassa.

Det systemet föreslås därutöver ge utrymme för tilläggslån enligt

nya i huvudsak regler det nuvarande, vi föreslår förändsamma som men ringar två punkter för att begränsa skuldsättningen. Möjligheten för vissa studerande till extra studiemedel för inköp av musikinstrument föreslås upphöra med hänsyn till dels att instrument under lång tid efter

studierna kan användas i yrkesverksamhet, dels att lån inte lämnas för

anskaffning studieutrustning. I det följande redovisar vi också av annan förslag ändringar rörande reglerna för extra studiemedel för utlandsom studier. Vi föreslår utökad möjlighet att få studiemedel vid deltidsstudier en

och vidgad möjlighet för ungdomar som slutfört en gymnasiesut-

en bildning att få studiemedel före 20 års ålder. Den nuvarande prövningen studiemedlen mot egen inkomst har av

ifrågasätts. Även skäl kan anföras för att slopa inkomstprövningen

om för att behålla den. Det viktigaste argumentet är överväger argumenten kostnaderna, kan uppskattas till halv miljard kr. i ökade bidragssom en

utbetalningar vid nuvarande bidragsnivå. Fribeloppet, 150 procent av

eller f.n. 54 000 kr. för ett normalläsår, föreslås vara basbeloppet ca. oförändrat. Reduceringen överskjutande inkomst föreslås ske promot portionellt mellan bidrag och lån och med 60 procent beloppet, dvs. av något snabbare än f.n. I gengäld föreslår vi liberalisering av inkomsten prövningen, innebär prövningen skall ske mot den studerandes som att under hela kalenderåret studier bedrivs hela året, utan inkomst om avseende dess fördelning på kalenderhalvår. deltidsstuderande föreslår vi förändringar fribelopp och redu- För av

ceringsregler så att lån och bidrag genomgående blir proportionella mot

studieaktiviteten. Flera skäl talar för att rätten till studiestöd begränsas i några avseenden. Den enskilde bör förhindras att dra sig alltför stor skulden

18 Utgångspunkter och sammanfattning

börda, stödet bör stimulera till effektiva studier och kostnader statens måste begränsas. Den tid studiestöd kan uppbäras bör begränsas, men på ett sådant sätt att studier utbildningsnivå inte begränsar en möjligheterna till studier på nästa nivå. Rätten till stöd begränsas därför till ett visst högsta antal veckor på varje utbildningsnivå. De inte har de som kunskaper och färdigheter förmedlas i grundskolan eller som nationella program i gymnasieskolan föreslås få studiestöd under längre tid respektive nivå än de som redan har förvärvat grundskole- eller resp. gymnasiekompetens. För gymnasial utbildning och högskoleutannan bildning föreslås längsta tid för studiestöd på 200 veckor eller tio en ca.

terminer. Enligt vår uppfattning bör forskarutbildning inte finansieras med lån. Med hänsyn till att utbildningsbidrag och doktorandtjänster inte

finns i tillräckligt antal föreslår emellertid, studiemedel skall att

kunna lämnas för forskarutbildning under längst 40 veckor. Den övre åldersgränsen för studiestöd föreslås bli 50 år. Undantag

skall kunna göras till 55 års ålder det finns särskilda skäl. Som upp om sådana skall räknas bl.a. studier för att nå grundskole- eller gymnasiekompetens och har betydelse för den sökandes yrkesverksamhet. som Studiestöd skall inte lämnas för kortare tid än fyra veckor. Vi vill skärpa kraven på de studerande när det gäller studieresultat

inom de högskoleutbildningar där 75 studietakt f.n.

procents accepteras

utan särskild prövning. Utöver 10 poängs eftersläpning det första studieåret bör ytterligare högst fem poängs eftersläpning 40 studiepoäng

per godtas. Vi förordar också en skärpt studieaktivitetskontroll i högskolan. De nya studiemedlen ett renodlat studiesocialt stöd avses vara som förutsätter att studerande, har särskilda behov under studierna till som följd av t.ex. försörjningsbörda eller handikapp, får ersättningar från andra, generella förmånssystem. Vi konstaterar, att sedan riksdagen beslutat att ungdomsbostadsbidraget skall finnas kvar, finns det få vägande skäl för ett särskilt bostadsstöd inom studiestödet. Samma villkor bör gälla för studerande för ungdomar i övrigt. som När det gäller stödet till barnfamiljer och ensamföräldrar konstaterar

vi att det nya studiestödet medför kraftiga förbättringar för studerande

med låga tidigare inkomster. Huvuddelen ensamstående med av gruppen stor försörjningsbörda till övervägande del kvinnor återfinns bland -- -dem, för vilka det studiestödet medför störst förbättringar. De nya beräkningar som vi har gjort visar att levnadsstandard för ensamföräldrar

med låga inkomster vid studier inte skiljer sig nämnvärt från deras

levnadsstandard vid arbete. Vi förordar att möjligheterna till komplet-

terande socialbidrag vid studier utvidgas. Det bör ske i den pågående

beredningen inom regeringskansliet socialtjänstkommitténs betänkade. av

Utgångspunkter och sammanfattning 19

Det säkraste sättet att minska risken för bidragsberoende och arbets-

löshet bland ensamföräldrar och andra ekonomiskt svaga grupper är att skapa ekonomiska möjligheter till utbildning kan leda till arbete. som Frågan studiestöd för studier utomlands behandlas särskilt. Utom landsstudier har år fått betydande omfattning och innefattar senare en dels delar utbildning vid svensk läroanstalt som förläggs utomav en lands under några veckor till termin, dels studier inom EU:s upp en

utbytesprogram, dels också s.k. free eget initiativ för-

movers som lägger sina studier till utländsk läroanstalt. I den sistnämnda gruppen en leder utlandsstudiema ofta till mycket stor skuldsättning bl.a. beroenen de på möjligheterna till extra studiemedel till avgifter. Vi föreslår att

denna möjlighet tas bort och ersätts med en möjlighet till bidrag motsvarande 50 avgiften, dock med högst cirka 25 000 kr per år. procent av En på 145 miljoner kr skulle medge oförändrad omfattning, ca ram en 15 000 studerande år, förutsätter att ett särskilt ansöknings- och per men urvalsförfarande införs. Behovet för ändamålet bör beaktas av resurser

vid övervägandena dimensioneringen av den eftergymnasiala ut-

om bildningen. En rad förhållanden bidrar till att vi förutser omfattande problem med den framtida återbetalningen lån tagna i det nuvarande och det av tidigare lånesystemet. De generösa anståndsreglema i det studiemedelsgällde före 1989 medför att många inte kommer att fullfölja system som återbetalningen före 65 års ålder. I nuvarande system räcker inte en återbetalning med fyra procent årsinkomsten till för att minska skulav den för många låntagare. Det gäller särskilt dem lånat under tre år som eller och är verksamma i yrken med låga eller måttliga löner mer som och individuell löneutveckling. Andra utsatta grupper är utlandssvag studerande, lånat under flera år vid jämförelsevis hög ålder samt de som lånat för studier flera utbildningsnivåer. de som Vi föreslår låne- och återbetalningssystem införs. Syftet att ett nytt är därvid skapa ordning, tillsammans med de restriktioner att en som tilldelningssidan vi redovisat, medför att studielån normalt som nyss betalas tillbaka. Härigenom begränsas statens framtida kostnader för

räntesubventioner och avskrivningar. Den statliga subventionen i studiestödet bör även i fortsättningen främst bidraget, medan lånen bör marknadsmässiga villkor. avse ges Studielåneräntan föreslås även fortsättningsvis motsvara statens låneränta

med avdrag för avdragsrättens schablonmässiga värde vid beskattning.

För principen att lånen skall återbetalas skall kunna förverkligas att om föreslår vi utöver begränsningar tilldelningen skärpta återbetalav - ningsregler och maximering lånebeloppet för äldre studerande. en av

20 Utgångspunkter och sammanfattning

Vi räknar dock med att en del låntagare ändå inte kommer att kunna

betala tillbaka studielånen. Nuvarande regler avskrivning lånen om av

vid dödsfall liksom vid långvarig allvarlig sjukdombör bibehållas. Det

utgör en del av samhällets risktagande. Det är skäl rimligt av samma att kvarstående lån skrivs vid viss ålder. av en

Återbetalningen av studielånen föreslås ske enligt ett modifierat

annuitetslånesystem. Det innebär att den totala återbetalningsskyldig-

heten fördelas så att beloppet ökar med tre procent år under förutper sättning att räntan är oförändrad. Lånet skall betalas tillbaka under tiden

fram till och med det år låntagaren fyller 60 år, dock längst under 25 år.

Det debiterade beloppet blir då lägre än det skulle ha varit med ett

vanligt annuitetslån under början återbetalningstiden

av och i motsvarande mån högre mot slutet denna period. Den årliga uppräkningen kan av ses dels som en justering med hänsyn till inflationen, dels ett som hänsynstagande till låntagamas faktiska betalningsförmåga. Vi förordar att låntagaren får möjlighet att åberopa spärregel en införs, som under de 10 första åren dock längst till 35 års ålder - -

begränsar återbetalningen till fem procent inkomsten. För tiden där-

av

efter begränsas återbetalningen till procent inkomsten. Det belopp

sex av som låntagaren inte betalar på grund spärregeln förs av upp som en

särskild skuld. Om en låntagaren får sådana inkomster att fem

senare resp. sex procent av inkomsten utgör ett högre belopp än den enligt

huvudregeln fastställda annuiteten, skall han eller hon ändå betala det

högre beloppet så länge det finns särskild skuld. Skulle det finnas en en

kvarstående särskild skuld när den 25-åriga återbetalningstiden

löpt ut,

skall denna betalas med sex procent av låntagarens inkomst till dess

lånet betalats eller skrivs när låntagaren fyllt 65 år. av Studiemedel föreslås normalt kunna lämnas till 50, i vissa fall 55 års

ålder. Den möjliga återbetalningstiden fram till dess lånet avskrivs minskar med låntagarens ålder. Med det föreslagna återbetalningssystemet skulle liksom med nuvarande regler många äldre låntagare inte

- kunna betala tillbaka sina lån, inte vissa restriktioner införs. Vi om föreslår därför att ett lånetak införs, begränsar den högsta möjliga som

lånesumman till vad låntagare med månadsinkomst på 15 000

en en ca. kr beräknas kunna betala tillbaka under den tid återstår fram till som och med 59 års ålder. Lånetaket innebär exempelvis att ytterligare lån inte lämnas om låneskulden vid 30 års ålder uppgår till 250 000 kr, motsvarande ca.

omkring 220 veckors ungefär 12 terminer studiemedel

med 40 procents bidragsandel, vid 40 års ålder 170 000 kr och vid 50 års ålder ca ca 80 000 kr, motsvarande drygt 60 veckors studiestöd. Den nått som

lånetaket i trettioårsåldem kommer den reguljära återbetalningen

genom

Utgångspunkter och sammanfattning 21

ofta ha skapat nytt utrymme för någon eller några terminers att ett

studier i fyrtifemårsåldem. Studielån tagits för studier för att erhålla

som grundskole- eller gymnasiekompetens skall inte räknas in vid prövning

mot lånetaket. Kostnaderna för ett nytt sammanhållet studiestöd kan belysas

olika sätt. Resultatet beror i hög grad vilka antaganden om ränta, inflation läggs till grund för beräkningarna. Självfallet är det etc. som möjligt med precision kostnadsberäkna ett system som skall inte att fungera i till 40 år. Däremot kan beräkna skillnaderna mellan upp man det nuvarande och det föreslagna systemet under lika antaganden.

Statens dominerande kostnad för lånedelen av studiestödet är räntesubventionen. Våra beräkningar visar att nuvärdet statens framtida av

kostnad för räntesubventionen uppgår till mellan 25 och 30 öre per

utlånad krona. Nuvärdet kostnaderna för avskrivningar av lån som av ligger 30 40 år framåt i tiden är däremot litet, mellan 5 och 10 öre per utlånad Om 20 procent nuvarande studielån krona. man antar att ca. av inte betalas tillbaka, kan nuvärdet statens förlust utlåningen budav inklusive räntesubventionen uppskattas till 1 000

getåret 1994/95 ca.

miljoner kr. Utredningens förslag innebär minskad utlåning bl.a. genom högre bidrag, lånetak och minskade lån för utlandsstudier och snabbare återbetalning. Utlåningen beräknas minska med knappt 1 700 miljoner bör framtida kostnader för studiestödet minska. kr. Härigenom statens vi redovisar antyder att nuvärdet dessa framtida De beräkningar som av kostnadsminskningar kan ligga i storleksordningen 700 800 miljoner kr.

Våra till höjning bidragsnivåema beräknas kosta ca. 1 550

förslag av

miljoner kr. Övriga förslag beräknas minska kostnaderna för bidragen

sammanlagt 330 miljoner kr och förutsätter att stödet till de med ca. utlandsstuderandes avgifter finansieras inom för anslagen till ramen

grundläggande högskoleutbildning.

Vi konstaterar det inte finns vedertagna former för att genom att omfattande besparingar i ett långt perspektiv finansiera reformer, som

innebär omedelbara merkostnader. för också fram vissa förslag rörande redovisning och finansiering Vi studiestödets kostnader och belyser förslagens konskvenser bl.a. för av anslagsbelastning, utbetalningar och lånebehov. Mot bakgrund främst rättssäkerhetssynpunkter och en analys bl.a. av

EG-rätten för vi fram förslag att särskild överklagandenämnd

av om en prövning beslut bl.a. i tilldelningsärenden skall inrättas. Avslutför av ningsvis berör vi de administrativa konsekvenserna våra förslag och av riktlinjer för förändring reglerna för återkrav studiestöd. anger en av av

22 Utgångspunkter och sammanfattning

Vi föreslår att det studiemedelssystemet införs den januari nya 1 1998.

Ett förslag till ändring studiestödslagen har utarbetats.

av

Kapitel 1 23

1 Nuvarande studiestöd m.m.

l l Inledning

.

följande kapitel redovisas kortfattat gällande regler och rutiner för I nu

följande studiestöd, nämligen

studiehjälp studiemedel -

särskilt vuxenstudiestöd svux

-

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa svuxa

utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning utbildningsbidrag för doktorander korttidsstudiestöd och intematbidrag timersättning vid viss vuxenutbildning - Bestämmelser studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, om korttidsstudiestöd och intematbidrag finns i studiestödslagen 1973:349

i studiestödsförordningen 1973:419. I lagen 1983:1030 och föroch 1983:1031 särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa finns ordningen om för detta stöd. Utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning regler arbetsmarknadsförordningen 1987:406. I förordningen regleras i 1995:938 finns bestämmelser utbildningsbidrag för doktorander. om timersättning finns i förordningen 1986:359 om Bestämmelser om timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

1 Studiehj älp

Studiehjälp lämnas för studier i gymnasieskolan eller annan gymnasial

till och med vårteminen det år då den studerarande fyller 20 utbildning

ar. Studiehjälp består studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstilav studiebidraget lika det allmänna barnbidraget, dvs. lägg. är stort som 640 månad under år 1996. Bidraget betalas ut oberoende av kr per föräldrarnas ekonomiska situation. Det extra tillägget är ett bidrag som

lämnas till studerande från inkomstsvaga hushåll. Beroende familjens

tillägget 285, 570 eller 855 kr månad. ekonomiska situation är per Högsta tillåtna föräldrainkomst under år 1995/96 är 125 000 kr. Vissa

studerande bedriver studierna ort än hemorten och behöver annan

24 Kapitel 1

innackordering. För studerande i gymnasieskolan och komvux

ansvarar

kommunen det ekonomiska stödet vid inackordering. Till studerande

i

folkhögskolor, fristående skolor och riksintematskolor lämnas inackorderingstillägg. Tillägget varierar mellan 1190 och 2 350

kr per månad beroende på avståndet mellan skolan föräldrahemmet. Föräldrar-

nas ekonomiska situation påverkar inte bidragets storlek.

Studiehjälpen administreras CSN. studiebidrag lämnas av utan att

någon ansökan behöver göras. Extra tillägg och inackorderingstillägg

beviljas efter ansökan.

Tabell 1.1 Antalet studerande som fått studiehjälp och utbetalda belopp budgetåret 1994/95

Rätten till studiemedel

Studiemedelssystemet omfattar två grupper studerande, nämligen

studerande i högskolan och eftergymnasial utbildning, - annan studerande som är 20 år och äldre och deltar i utbildning på - som grundskolenivå eller gymnasial nivå. Hit räknas utbildning i

kommunal och statlig vuxenutbildning, folkhögskolor, påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan och del andra skolor.

en Ett grundvillkor för rätt till studiemedel är att utbildningen är statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. De utbildningar som ger

rätt till studiestöd finns förtecknade i bilaga till studiestödsförordningen.

Studiemedel kan också beviljas för studier utomlands. I huvudsak gäller att utbildningen skall ha godtagbar standard och minst en vara tre

månader lång. För studier i övriga nordiska länder gäller motsvarande

villkor som i Sverige, nämligen att utbildningen skall statlig eller vara vara ställd under statlig tillsyn. Utländska medborgare kan få studiemedel för studier i Sverige om han eller hon vistas här i annat syfte än att bedriva studier. Prövningen av rätten till studiestöd i Sverige görs regeringen utsedd deleav en av gation inom CSN, delegationen för utländska studerande DUS. Nor-

Kapitel 1 25

malt krävs att sökanden är stadigvarande bosatt i landet och har accepte-

rats invandrare det kravet gäller dock inte nordiska med-

som senare borgare. Medborgare från ett annat EU-land har under vissa förutsättningar rätt till studiestöd samma villkor som svenska medborgare. Studiemedel beviljas både för heltidsstudier och deltidsstudier. Deltidsstudierna måste dock omfatta minst halvtid. Studier i utlandet måste omfatta heltid för att ge rätt till studiemedel. Den är över 45 år kan beviljas stöd bara om det finns särskilda som skäl för det. Sådana skäl kan t.ex. att det återstår någon termin vara fram till eller att det rör sig om kortare fördjupningsstudier. examen Särskilda skäl också finnas för den tidigare inte har fått anses som grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning och vill bedriva sådana studier.

För studier gmndskole- och gymnasieskolenivå kan studiemedel

beviljas under tre år. Om det finns särskilda skäl kan tiden förlängas.

För studier högskolenivå kan stöd beviljas under sex år, men även

här kan förlängning det finns särskilda skäl. Har den studeen göras om rande under någon tid erhållit eller svuxa-stöd räknas denna tid in svux i antalet år. En förutsättning för rätt till studiemedel är att studierna bedrivs med

framgång. När det gäller studier gymnasial nivå ställs normalt krav

på att kurser skall klaras på den tid i studieplanen. För av som anges den eftergymnasiala nivån tillämpas varierande krav beroende utbildningens inriktning och uppläggning. För utbildningar med en mer sammanhållen studiegång t.ex. förskollärarutbildning, läkarutbildning är kraven i princip att studierna skall fullgöras på tid enligt studieplan. För studerande vid utbildningar där den lärarledda undervisningen är av begränsad omfattning exempelvis ekonomutbildning, juristutbildning krävs normalt studieresultat motsvarar minst 75 procent av studiesom planens krav. Vid prövning studieresultaten tas hänsyn till förhållanav den personlig natur kan ha hindrat studierna, t.ex. sjukdom. av som Den studerande får behålla studiemedlen under sjukdom. Den som har inkomst arbete har dessutom rätt till sjukpenning som grundar sig av

denna inkomst sjukpenninggrundande inkomst, s.k. studietids-SGI.

Den ordinarie sjukpenningen hålls vilande under studietiden. Är sjukperioden längre än 30 dagar kan lånedelen som avser tiden fr.o.m. den 30:e dagen skrivas Den studerande får också behålla studiemedlen av. vid tillfällig frånvaro barns sjukdom, vård närstående eller p.g.a. av liknande anledning. annan

26 Kapitel 1 sou 1996:90

Totalbeloppet

Studiemedlens storlek är i lagstiftningen uttryckt andel som en av av basbeloppet enligt lagen allmän försäkring. Basbeloppet, fastom som ställs varje år av regeringen, följer förändringarna i det allmänna prisläget uppräkningen görs f.n. dock endast med 60 procent av den egentliga basbeloppsökningen. För en heltidsstuderande är studiemedelsbeloppet för varje 15-dagarsperiod 9,75 procent basbeloppet. Bidraget av är 2,71 procent av basbeloppet per IS-dagarsperiod. Resten är lån. Studiemedlen utgör alltså totalt under ett niomånadersläsår 175,5 procent av basbeloppet och bidraget 48,78 procent basbeloppet. Beloppet i av kronor framgår av följande tablå. Basbeloppet är 36 200 kr under 1996.

Studiemedel år 1996 för heltidsstudemnde, kr

För en deltidsstuderande i komvux kan studiemedlen uppgå till 50, 75 eller 90 procent av beloppet vid heltid beroende studieåtagandet. Deltidsstuderande i övriga utbildningar erhåller hälften ett heltidsstöd. av Det går att ansöka om enbart bidragsdelen eller bidragsdelen och om

ett lägre lånebelopp än det maximala. Om särskilda skäl finns kan

ytterligare lån, s.k. extra studiemedel, beviljas. Extra lån till den ges som har utgifter för terminsavgifter, studieresor m.m.

Inkomstprövning

Studiemedlen påverkas inte alls föräldrarnas inkomst eller förmögenav het och inte heller, i förekommande fall, av makes inkomst eller förmögenhet. Prövningen mot den studerandes förmögenhet togs bort i egna januari 1989. Enligt nuvarande regler görs prövning enbart mot den studerande egna inkomst. Den studerande får ha inkomst upp till en viss nivå, det s.k. fribeloppet, utan att studiemedlen reduceras. Fribeloppet varierar i förhållande

till den tid som studierna pågår under ett kalenderhalvår. För den

som studerar bara några månader är fribeloppet högre än för den läser som en normal termin. Också för en deltidsstuderande är gränserna högre.

Slutligen är fribeloppet för en hösttermin andra kalenderhalvåret högre

Kapitel I 27

än för vårtermin första kalenderhalvåret, eftersom större delen av en sommarinkomsten antas falla andra kalenderhalvåret. Fribeloppen är knutna till basbeloppet och stiger alltså vid stigande priser.

Fribelopp år 1996 för heltidsstuderande Studietid Första kalender- Andra kalenderhalvåret halvåret 1 månad 56 100 I 56 100 n 4,5 månader 23 530 2 30 770 3

I basbeloppet 155 procent av 2 65 procent av basbeloppet 3 85 procent av basbeloppet

För den som har inkomst över fribeloppet reduceras studiemedlen med 50 procent av den överskjutande inkomsten. Reduceringen sker proportionellt mot bidrags- och lånedel. För heltidsstuderande upphör en rätten till studiemedel när inkomsten under ett år uppgår till ca. 180 000 kr. Med inkomst härvid Sammanräknad inkomst av tjänst, näringsavses verksamhet och kapital enligt lagen om statlig inkomstskatt. För studerande har fri kost och/eller fria läromedel ytterligare redusom görs en cering med schablonbelopp.

Omfattning

Antal studerande erhållit studiemedel under budgetåren 1993/94 som och 1994/95 framgår av följande tabell.

28 Kapitel 1

Tabell 1.2 Antal studerande som fått studiemedel och utbetalade belopp

Utbildningsnivå 1993/94 1994/95 Antal Mkr Antal Mkr Skolnivå bidrag 49 100 576 49 300 583 - -lån 31 500 1 004 32 100 961

Högskolenivå bidrag 202 200 2 899 214 800 3 133 - -lån 147 300 5 642 158 700 6 201

Sammanlagt bidrag 251 300 3 475 264 100 3 716 lån 178 800 6 646 190 800 7 162 -

K älla: CSN

Lånevillkoren

Återbetalning av studielån börjar tidigast sex månader efter det halvår då stöd senast betalades ut. Återbetalning skall ske med fyra procent av

låntagarens sammanräknade inkomst enligt taxeringen för statlig inkomstskatt året före återbetalningsåret. Inkomstbegreppet är alltså detsamma för tilldelning och återbetalning av studiemedel. Räntan på studielån utgör 70 procent av statens upplåningsränta plus en mindre administrationsavgift. För år 1996 är räntan 6,25 procent. Räntan är inte avdragsgill. Den återbetalar ett tidigare studielån och får studiestöd för som en ny studieperiod kan få anstånd med återbetalningen under den tiden. Skulden avskrivs vid dödsfall och när låntagaren fyller 65 år. Även i vissa andra fall, när synnerliga skäl finns, kan avskrivning ske. Den har fått studiemedel i form av lån för studier grundskole- eller som gymnasieskolenivå och därefter har fått lån för eftergymnasiala studier under minst tre terminer kan få hälften av lånebeloppet för de studierna på skolnivån avskrivet.

Kapitel I 29

A dm inistration

Utbetalning studiemedel sker månadsvis i förskott genom kontoinsättav ning i bank. Vid terminens början infordras för studerande i eftergym- nasial utbildning läroanstaltens intygande om registrering samt den studerandes försäkran om studier. För studerande i gymnasial utbildning grundas studiekontrollen rapportering från skolorna. Ansökan om studiemedel görs till CSN. Studiemedel kan sökas för hösttermin eller läsår senast den 31 oktober samma år och för vårtermin/kalenderår senast den april samma år. CSN:s lokalkontor beslutar om studiemedel. Beslutet kan inte överklagas. Däremot kan den studerande begära att ett beslut fattats på som lokal nivå omprövas av CSN:s huvudkontor. Beslut rörande återbetalning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

1.4 Särskilt vuxenstudiestöd

svux

Vuxenstudiestödet, som infördes år 1975, är i princip avsett att ersätta inkomstbortfall i samband med studier. Det skall i första hand ges till personer har störst behov av utbildning och stöd. Svux beviljas som

därför i huvudsak för utbildning grundskole- och gymnasieskolenivå.

Inom högskoleområdet är det enbart yrkesteknisk högskoleutbildning YTH och specialpedagogutbildning som ger rätt till svux. Som en särskild rekryteringsfrämjande åtgärd erbjuds under de närmaste åren vuxenstudiestöd till vissa studerande antas till utbildning inom det som naturvetenskapliga och tekniska området s.k. NT-platser. Resurserna för är begränsade. Det innebär att om antalet svux sökande är större än antalet stöd, så måste ett urvalsförfarande ske. Vid urvalet tas hänsyn till tidigare utbildning, antal år på arbetsmarknaden, möjligheter att bedriva studierna fritid, betungande försörjningsbörda Den har störst behov utbildning och stöd erhåller stödet. m.m. som av Undantag från urvalsprövningen görs för högskolenivån. I princip beviljas till alla antas till YTH och specialpedagogutbildning. svux som

Någon nedre åldersgräns för rätt till stöd finns inte. Däremot finns

ett formellt krav på fyra års förvärvsarbete. Vid urvalsprövningen tas

som nämnts hänsyn till antalet år i förvärvsarbete eller motsvarande,

t.ex. vård barn och värnpliktstjänstgöring. Det innebär i praktiken av att sökande som är under 25 år knappast kommer ifråga för stöd. Den övre åldersgränsen är 50 år. Även är äldre än 50 år kan personer som beviljas stöd det finns särskilda skäl. Sådana skäl anses finnas för om

30 Kapitel 1

dem tidigare inte fått grundskoleutbildning eller gymnasieskoleutsom bildning eller om det rör sig om kortare utbildning som är av betydelse för sökandens yrkesverksamhet. För utländska medborgare gäller samma regler i fråga om rätt till svux som för studiemedel. Sökanden skall vara stadigvarande bosatt i Sverige och när det gäller utomnordiska medborgare ha accepterats - som invandrare.

Även i många andra avseenden är reglerna för studiemedel och

särskilt vuxenstudietöd samordnade. Det gäller t.ex. ifråga om heltidsstudier och deltidsstudier, antalet terminer för vilka stöd kan beviljas och studieresultatprövningen. Däremot kan svux inte beviljas för studier utomlands. Stödets nivå påverkas inom vissa gränser av inkomsten före studiernas början För den tillhör en arbetslöshetskassa A-kassa relateras som nivån till den dagpenning som den studerande skulle ha haft om han eller hon varit arbetslös och erhållit utbildningsbidrag. För den som inte tillhör en A-kassa gäller liksom för utbildningsbidrag en lägsta dagpenning. Svux består vuxenstudiebidrag och studielån. Bidraget är skatteav pliktig inkomst. För den som tillhör en A-kassa är vuxenstudiebidraget 65 procent utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildning 22 av dagar dagpenningen månad. Lånedelen utgör skillnaden mellan x per utbildningsbidraget efter skatt och vuxenstudiebidraget efter skatt. Vuxenstudiebidraget efter skatt och låndedelen blir alltså tillsammans lika stort som utbildningsbidraget efter skatt. För den inte är arbetslöshetsförsäkrad är bidraget 32,5 procent som utbildningsbidragets miniminivå. Men då kan istället ett högre lån av beviljas så att stödet totalt motsvarar utbildningsbidraget efter skatt. Av följ ande tabell framgår beloppen i vuxenstudiestöd under en månad 1996 i några olika dagpenningklasser.

Kapitel l 31

Tabell 1.3 Särskilt vuxenstudiestöd månadsbelopp år 1996 - Stödform A-kassa Dagpenning i A-kassa 230 450 564 Utbildningsbidrag

Vuxenstudiestöd

l Lägsta nivån i utbildningsbidragssystemet 2 Högsta nivån i utbildningsbidragssystemet 3 Skattetabell 30

Det går att ansöka om enbart bidragsdelen. För den också som an-

söker om lån gäller villkor för återbetalningen för studieme-

samma som delstagarna. Eftersom stödet utformats med utgångspunkt i inkomstbortfallsprin-

cipen har några regler om hänsynstagande till inkomster vid sidan av

studierna inte införts. Däremot reduceras stödet om den studerande har pension, arbetsskadeersättning, livränta eller annan liknande förmån. Detsamma gäller om den studerande har bibehållen lön under utbildningen. Svux får inte heller beviljas till den som uppenbart inte är i behov av stödet för att bedriva studier. Den studerande får behålla svux under sjukdom. Här är reglerna desamma som för studiemedel. Den som har inkomster vid sidan av studierna har vid sjukdom rätt till sjukpenning grundad sidoinkomsten. Den ordinarie sjukpenningen hålls vilande under studietiden. För en sjukperiod som är längre än 30 dagar kan avskrivning ske med 60

procent av lånebelopp som avser tiden efter 30:e dagen.

Den studerande har också rätt att behålla studiestödet under julferie och vid frånvaro tillfällig vård barn, vård närstående, p.g.a av av uppdrag i elevorganisation och annan liknande anledning.

32 Kapitel 1 SOU 1996:91

Ansökan om svux görs till CSN Det finns fyra ansökningstillfällen . under året, nämligen maj, 15 augusti, 15 oktober och februari. Huvuddelen av ansökningarna kommer in till den maj och den oktober. Utbetalningen sker månadsvis i efterskott, sedan den studerande sänt in studieintyg som visar närvaro respektive frånvaro i utbildningen under den gångna månaden. Vid icke godkänd frånvaro kan stödet reduceras. Utbetalningen görs genom kontoinsättning i bank. Beslut om svux fattas av CSN:s lokalkontor. Beslutet kan inte överklagas. Däremot kan den studerande begära att ett beslut som fattats på lokal nivå omprövas av CSN:s huvudkontor. Beslut rörande återbetalning kan överklaras hos allmän förvaltningsdomstol.

Tabell 1.4 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd och utbetalda belopp budgetåren 1993/94 och 1994/95

Utbildningsnivå 1993/94 1994/95 Antal Mkr Antal Mkr Grundskolenivå bidrag 9 290 499 7 450 406 - -lån 4 130 78 3 450 60

Gymnasial nivå bidrag 7 830 454 7 540 459 lån 4 220 74 4 080 72 -

Högskolenivå bidrag 2 860 206 2 240 120 lån 820 14 1 290 19 -

Sammanlagt bidrag 19 980 1 159 17 230 985 - -lån 9170 166 8 820 151

Källa: CSN Inkl. utbildningsarvode till studerande i vissa lärarutbildningar. Detta stöd omvandlades till särskilt vuxenstudiestöd budgetåret 1994/95.

Kapitel 1 33

1.5 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

svuxa

Det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa svuxa infördes år 1984

mot bakgrund den arbetslöshet då rådde. Motivet var att arbetsav som lösa skulle möjlighet att få vuxenstudiestöd utan hänsyn till reglerna ges urval i svux-systemet. De anvisades var dock av liten om resurser som omfattning. Under åren fram till år 1993 uppgick det för vuxenstudiebi-

drag tillgängliga beloppet till ca. 70 miljoner kr årligen. Svuxa-resurserhar emellertid ökat under år och uppgick under budgetåret

na senare

1992/93 till 217 miljoner kronor, under budgetåret 1993/94 till 2 857 miljoner kronor och under budgetåret 1993/94 till 2 856 miljoner kr. För

budetåret 1995/96 12 månader har 2 758 miljoner kr anvisats.

Svuxa kan beviljas för studier på grundskolenivå och för högst två

terminer när det gäller utbildning på gymnasial nivå. Som villkor för rätt

till stöd gäller att sökanden skall vara arbetslös, vara anmäld som arbets-

sökande hos arbetsförmedlingen, ha förvärvsarbetat motsvarande minst

tre år och fyller minst 21 år under det kalenderår då utbildningen börjar. Till skillnad från är bidraget lika stort 65 procent av utbildsvux ningsbidraget oavsett den studerande tillhör en arbetslöshetskassa om eller ej. I övrigt är reglerna desamma för särskilt vuxenstudiestöd. som

Några ansökningstider finns inte. Ansökningarna behandlas i den

turordning de kommer in och stöd beviljas till dess tilldelade medel är förbrukade. Under läsåret 1994/95 erhöll 59 470 studerande svuxa, varav 27

procent avsåg studier på grundskolenivå. Utbetalda belopp i form av

vuxenstudiebidrag uppgick under år till 2 544 miljoner kr och samma i form av lån till 420 miljoner kr. Drygt hälften av antalet bidragstagare utnyttjade möjligheten till lån.

1.6 Utbildningsbidrag i

arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning skall enligt förordningen 1987:406 om arbetsmarknadsutbildning avse yrkesinriktad utbildning, kortare allmänteoretisk eller orienterande utbildning som är en nödvändig förberedelse för yrkesutbildning, kurs i svenska för invandrare som förbereder för eller integreras - 2 16-0856

34 Kapitel 1

med en annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller ett arbete;

svenskundervisning för invandrare sfi kommunen är skyldig

som att ge nyanlända invandrare får dock inte arbetsmarkvara nadsutbildning, praktik som anordnas för högst månaderi samband med kom- - sex pletterande utbildning eller liknande för invandrare med utländsk universitets- eller högskoleutbildning som inte haft anställning i Sverige inom sitt yrkesområde. Arbetsmarknadsutbildning består till största delen s.k. upphandlad av utbildning hos t.ex. AMU-gruppen. komvux, folkhögskolor, m.fl. utbildningsanordnare. Dessutom kan platser i reguljär utbildning utnyttjas. Den genomsnittliga utbildningstiden under året är i upphandlad utbildning 17 veckor och i reguljär utbildning 29 veckor.

Utbildning högskolenivå motsvarande får arbetsmark-

vara nadsutbildning om den omfattar högst 40 veckor och inte är del en av en längre eftergymnasial utbildning. Arbetsmarknadsutbildning kan beviljas till den som är eller riskerar att bli arbetslös, har fyllt 20 år och söker arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen. - Vissa undantag från dessa regler får göras. Flyktingar som fått uppehålls- och arbetstillstånd under de tre senaste åren eller intagna på kriminalvårdsanstalt som har beviljats frigång eller på annat sätt getts tillfälle att delta i utbildning kan få delta i upphandlad arbetsmarknadsutbildning även om de inte är eller riskerar att bli arbetslösa. En handikappad person behöver inte ha fyllt 20 år. Arbetsmarknadsutbildning är förenad med rätt till utbildningsbidrag. Bidragets storlek dagpenningen varierar beroende kursdeltagaom ren fyller villkoren för ersättning från en arbetslöshetskassa A-kassa eller ej. För den som tillhör en A-kassa är stödet lika stort ersättsom ningen vid arbetslöshet. Sänkningen i januari ersättningsnivån 1996 av i arbetslöshetsförsäkringen från 80 till 75 procent tidigare inkomst av påverkade även utbildningsbidraget. En högsta och lägsta nivå för ersättningen fastställs av regeringen. Den högsta dagpenningen är f.n. 564 kr. Lägsta dagpenning är 230 kr, dvs. samma belopp som lämnas som kontant arbetsmarknadsstöd KAS.

Kapitel 35 Tabell 1.5 Utbildningsbidrag före och efter skatt per månad år 1996 Bidrag lägst 230 kr/ dag Bidrag högst 564 kr/ dig

Under perioden juli 1993 december 1994 fanns en mindre för- månlig form utbildningsbidrag; det s.k. ubl-stödet Utbildningsbidrag av med lånedel. Det gällde för deltagare under 25 år i upphandlad utbildning samt för personer i kurser inom det reguljära utbildningsväsendet oavsett ålder. Ubl, i stora drag liknade upphörde i januari som svuxa, 1995. Utbildningsbidrag betalas ut för fem dagar i veckan 22 dagar i månaden. Under kortare lov och ledigheter får deltagaren behålla stödet, likaså vid ledighet p.g.a sjukdom, tillfällig vård av barn, uppdrag i elevorganisation, vård närstående m.m. Bidraget reduceras för den av uppbär förmåner som pension, rehabiliteringsersättning, livränta, som föräldrapenning och bibehållen lön. Vid sjukdom betalas inte bidraget ut för första sjukdagen karensdag. Inkomst vid sidan av studierna eller löneutfyllnad reducerar däremot inte bidraget. Bidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande. Det är däremot inte sjukpenninggrundande eller semesterlönegmndande. Resurserna till arbetsmarknadsutbildning fördelas av AMS länsarbetsnämnderna LAN, sedan fördelar länets resurser arbetssom förmedlingarna AF. På delegation från LAN beslutar AF och i vissa fall Arbetsmarknadsinstitutet AMI skall beviljas utbildom vem som ningsbidrag. Försäkringskassan beräknar och betalar ut stödet. Beslutet av LAN och AF kan inte överklagas. Däremot skall LAN ompröva ett beslut enskild begär det. Försäkringskassans FK beslut skall om en omprövas enskild begär det. FK:s beslut i ett omprövningsärende om en får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

36 Kapitel I Tabell 1.6 Antal deltagare i arbetsmarknadsutbildning och utbetalda belopp i utbildningsbidrag budgetåret 1994/95

K älta A MS

1.7 för doktorander

Utbildningsbidrag

Forskarstuderande vid universitet och högskolor kan få utbildningsbidrag enligt förordningen 1995:938 om utbildningsbidrag för doktorander. Bidraget är för heltidsstuderande 11 590 kr i månaden under bud en getåret 1995/96. Bedrivs studierna deltid avpassas beloppet till studieomfattningen. Utbildningssbidrag kan beviljas för 12 månader under ett år. Sammanlagt kan bidrag beviljas för högst fyra perioder om 12 månader. Tid under vilken den studerande innehaft doktorandtjänst skall räknas av från denna tid. Ansökan utbildningsbidrag prövas av fakultetsnämnden. Beslut om

av nämnden kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Utbildningsbidrag är skattepliktig inkomst och pensionsgrundande.

Bidraget betalas ut månadsvis i efterskott av läroanstalten.

Under budgetåret 1994/95 uppgick antalet utbildningsbidrag om 12

månader till ca. 800. Sammanlagt beräknas ca 145 miljoner kr ha betalats ut.

1.8 Korttidsstudiestöd och intematbidrag

I 1975 års vuxenutbildningsreform ingick förutom svux-stödet, som beskrivits tidigare, även stödformema timstudiestöd och dagstudiestöd. Timstudiestödet var avsett för arbetstagare som förlorade inkomst g.a. deltagande i vissa prioriterade studiecirklar. Dagstudiestödet, som bestod inkomstbidrag och internatbidrag avsett för deltagare som förav var lorade inkomst respektive hade kostnader i samband med deltagande i

Kapitel 1 37

korta kurser vid folkhögskola. Timstudiestödet och inkomstbidraget i dagstudiestödet sammanfördes i juli 1987 till stödfonnen korttidsstudiestöd. Internatbidraget är kostnadsersättning kvarstod som stödsom en form. Korttidsstudiestödets viktigaste uppgift är att rekrytera personer med kort tidigare utbildning och svåra arbetsförhållanden till studier av överbryggande karaktär. Det kan till arbetstagare, som är högst 64 ges år och förlorar inkomst studierna. Något villkor om medborgarp.g.a. skap finns inte.

Korttidsstudiestöd lämnas under budgetåret 1995/96 med 75 kronor

för varje hel timme med inkomstbortfall. Även restid i samband med

studierna kan räknas in. Under ett budgetår kan arbetstagaren få stöd för högst 240 timmar. Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande.

Ledighet i samband med studierna är semesterlönegrundande. Korttidsstudiestöd kan beviljas till deltagare i statsbidragsberättigade studiecirklar, kurser i komvux, folkhögskolor, statens skolor för vuxna SSV och Samernas folkhögskola. Endast kurser i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap samt s.k. handikappkurser ger rätt till stöd. Med undantag för handikappkurser kan bara den som tidigare har

längst tvåårig gymnasieskolutbildning eller motsvarande få stödet. De

en anvisade för korttidsstudiestöd är begränsade. Det innebär resurserna regel att ett urval bland de sökande måste göras. som Ansökan korttidsstudiestöd kan göras av en enskild arbetstagare om

eller kollektivt löntagarorganisation eller en handikapporganisation

av en för fördelning bland medlemmarna. I ansökan skall uppgifter lämnas om bl.a. arbetsförhållanden och utbildningsbakgrund. Ansökningstidema är desamma för CSN beslutar och betalar ut korttidsstudiesom svux. om stöd. Utbetalning sker normalt när cirkeln eller kursen är slut efter rekvisition från den studerande. En arbetstagare deltar i kort kurs högst 14 dagar vid folksom en högskola eller SSV kan förutom korttidsstudiestöd få intematbidrag. Bidraget kan också till den som inte är arbetstagare. Den övre ges åldersgränsen är 64 år. Bidraget, är 327 kronor per dygn under som

budgetåret 1995/96, skall bidra till att täcka kostnader för resa, kost och logi. Under ett budgetår kan få intematbidrag för högst tio

en person

studiedagar och två resdagar. Villkoren är ifråga om kurser och utbild-

ningsbakgrund desamma för korttidsstudiestöd. som Internatbidraget kan sökas både kollektivt och enskilt. En enskild studerande rekvirerar själv pengarna efter avslutad kurs. För bidrag som beviljats kollektivt görs rekvisition av organisationen. Utöver uppgifter deltagare redovisas de sammanlagda kostnaderna för resor, kost och om logi. Är de faktiska kostnaderna dygn lägre än intematbidraget per

38 Kapitel 1

betalas ersättning ut för de faktiska kostnaderna. Under budgetåret 1994/95 betalades korttidsstudiestöd och internatbidrag ut till 12 700 personer med 39 miljoner kronor.

1 Timersättning

Timersättning lämnas till deltagare i grundläggande svenskundervisning

för invandrare sfi och till deltagare i vuxenutbildning för psykiskt

utvecklingsstörda särvux. Stödet ges till den som grund av studierna förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Beloppet är 75 kronor timme. per Timersättning är skattepliktig inkomst som är pensionsgrundande. Ledighet för deltagande i Sfi är semesterlönegrundande. Timersättning kan inte betalas ut för restid. Utbetalning sker månadsvis i efterskott efter rapport från skolan närvaro i undervisningen och intyg om om förlorad arbetsförtjänst motsvarande. Under budgetåret 1994/95 betalades timersättning ut till 5 100 ca. personer. Totalt betalades 97 miljoner kronor ut.

1.10 Utredningar efter reformeringen av studiemedelssystemet 1989

Ett samordnat vuxenstudiestöd. Betänkande SOU 1991:65 av Finvuxutredningen.

Utredningsmannen föreslog att stödformema svux, svuxa och utbildningsbidrag skulle ersättas med ett enhetligt vuxenstudiestöd. Vuxenstudiestöd skulle lämnas till studerande grundskole- och gymnasieskolenivå samt till deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Nivån på stödet föreslogs relaterad till dagpenningen i vara arbetslöhetsförsäkringen, dvs. den studerande skulle totalt i bidrag och lån erhålla lika stort belopp arbetslöhetsersättning efter skatt. För som

arbetsmarknadsutbildning samt för studier i s.k. basämnen

grundskolenivå svenska, engelska, matematik och samhällskunskap skulle stödet i sin helhet bestå av bidrag. För studier i andra ämnen

grundskolenivå samt för studier till gymnasiekompetens motsvarande

skulle bidraget vara lika stort som i svux, dvs. 65 procent av arbetslöshetsersättningen. Resten skulle vara lån. Studiemedel skulle inte längre lämnas för studier på gymnasial nivå.

Kapitel 39

Förändringar i reglerna för korttidsstudiestöd och intematbidrag föreslogs också innebärande att dessa stöd i första hand skulle ges för

cirklar/kurser i s.k. basämnen grundskolenivå och i andra hand för

cirklar/kurser i svenska, engelska och matematik gymnasial nivå. Verksamheten med uppsökande verksamhet arbetsplatser föreslogs förändras och effektiviseras.

M ålrelaterade statsstipendier Ds 1992:123, Jan Bröms

Bröms föreslog att ansvaret för studiestödet skulle föras över från CSN

till högskolorna. Därmed skulle studiefinansieringen ingå som en inte-

grerad del av det samlade ansvar som högskolorna förväntas ha inför sina studenter. Rikslikande schabloner för normalprestationer borde undvikas. Bidrag och lån i studiestödet skulle tydligare särskiljas. Den studerande skulle erhålla bidrag motsvarande den normalprestation som varje högskola fastställde, men inte mer. Behov av ytterligare finansiering under viss tid skulle ske lån. genom Bl.a. i syfte att minska skuldsättningen förslogs införande av en bidragstrappa. Bidraget skulle öka jämföreselvis kraftigt efter två års fullgjord prestation. En ytterligare höjning skulle därefter göras för den som ägnade sig fördjupningsstudier. Bröms föreslog införande av 20-åriga annuitetslån. En spärregel

skulle finnas som innebar att den årliga återbetalningen inte skulle behöva uppgå till än åtta procent inkomsten fram till 35 års

mer av ålder. Därefter skulle 10 procent av inkomsten gälla som spärregel. För

dem som utnyttjat spärregeln uppstår en uppskjuten skuld. För

kvarvarande annuitetslån och uppskjuten skuld skulle nya

annuitetsberäkningar göras vid successiva 5-årsomsättningar. Eventuellt

kvarstående skuld efter 25 år skulle avskrivas. Lånen skulle löpa med avdragsgill bruttoränta.

Hur förändra dagens studiefinansieringssystem Huvudproblem och möjliga åtgärder. Rapport av 1993 års Studiestödsberedning inom Utbildningsdepartementet

I rapporten beskrivs inledningsvis några av bristerna i nuvarande studiestöd. Studerande i samma utbildning med likartad bakgrund ges i många

fall väsenligt skilda studieñnansieringsvillkor. Det nuvarande studiestödet bidrar inte till effektiv kunskapsinhämtning och god hus-

40 Kapitel 1

hållning med givna resurser. Skuldsättningen är för många onödigt hög,

vilket kan innebära minskad rekrytering bl.a. bland dem kommer som från studieovana hemförhållanden. Kostnaderna för lånesystemet riskerar dessutom att stiga dramatiskt i framtiden p.g.a. skuldavskrivningar. I rapporten behandlas främst följande tänkbara förändringsalternativ: Ett gemensamt studiestödssystem skapas. Resurser som frigörs an- vänds till ett högre bidrag till studerande grundskolenivå, alternativt till ett höjt bidrag för alla. För att minska skuldsättningen kan överväga - man en avskrivningsrätt för dem som fullföljt studierna. Alternativt kan en premie efter avlagd examen övervägas. En ökad genomströmning bör kunna nås att utbetalning - genom av bidrag i studiestödet görs beroende av studieprestationen i form av avklarade poäng. Fasta tider för rätt till studiestöd olika nivåer bör införas. - Längsta studiestödstid för högskoleutbildning bör kunna sänkas från sex till exempelvis fem år. Den övre åldersgränsen kan behöva justeras nedåt.

Det skall vara möjligt att välja återbetalningssystem. Vid sidan av

-

det inkomstrelaterade återbetalningssystemet kan ett

annuitetslånessystem erbjudas. Räntan i ett sådant system skulle vara avdragsgill. Avskrivningen vid 65 års ålder skulle avvecklas.

Kapitel 2 41

2 Studiestödet som en del av

utbildningspolitiken

2.1 Ett samhälle i behovet

förändring - av utbildning och kompetensutveckling

Kunskapsutvecklingen går allt snabbare. Ett enkelt förhållande som illu-

strerar detta faktum är att av alla forskare inom vetenskap och teknik

som någonsin existerat, lever 80-90 procent idag. Kunskapsutveckling-

ens internationella karaktär är också mer påtaglig än tidigare. Modern kommunikationsteknologi gör att avstånd och nationella gränser får allt

mindre betydelse. Handelshinder har rivits, många företag har hela

världen som verksamhetsfält och konkurrensen världsmarknadema har ökat. Tekniska och vetenskapliga landvinningar sprids mycket fort från ett land till ett annat. Kunskapens betydelse som konkurrensmedel har ökat dramatiskt. Gränsen mellan varu- och tjänsteproduktion suddas ut. Kunskapsinnehållet både i produkter och produktionsprocesser ökar. En utveckling mot mer kunskaps- och forskningsintensiv verksamhet är nödvändig. Utbildning och kompetensutveckling är därför en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna bakom ökad livskvalitet, produktivitet och tillväxt i ekonomin. Informationsmängden, teknikutvecklingen och den tilltagande intemationaliseringen ställer delvis nya krav på människan. Kraven ökar på vidgade kunskaper för alla medborgare, i arbetslivet såväl som fritiden. Arbetsmarknadens krav gäller både allmänt sett högre komen petensnivå inom hela arbetskraften och en större andel utbildade med specialiserade kunskaper. Men kraven ökar också medborgarnas kompetens för att de skall kunna fungera som fullvärdiga medborgare, vilket i sin tur är en förutsättning för att vidmakthålla ett öppet och demokratiskt samhälle. Att höja utbildningsnivån är en fråga om att förbättra förutsättningarna för demokratin. En väl fungerande demokrati förutsätter att människor aktivt deltar i samhällsdebatten och har makt att påverka sin situation. Genom ökade kunskaper växer självförtroendet och identiteten stärks hos den enskilde och därmed de reella möjligheterna att utöva inflytande. Det svenska samhället utvecklas gradvis från enhetlighet mot ökad

mångfald. En successivt bättre utbildad befolkning kräver att själv få ta

42 Kapitel 2

ansvar och har naturligtvis förutsättningar att göra det. Rollema som medborgare, anställd, konsument och förälder får nytt innehåll, som ställer krav på en ny kompetens. Förmågan att identifiera, strukturera och lösa problem blir mer central i alla medborgares vardag. För att kunna göra medvetna val i vardagen måste och det som mevar en se ningsfullt att välja, ha utvecklat tilltro till sin egen förmåga att ta ställning, ha utvecklat värderingsgrunder och begrepp om moral och etik, samt kunna söka, sortera, analysera och värdera information.

Vidare påskyndas utvecklingen mot ökad mångfald av invandring och

internationalisering inom nära nog alla delar av samhällslivet. Integrationen i Europa och inflytandet från många andra kulturer via invandringen berikar och vitaliserar det svenska samhället. Vissa människor upplever dock det nya, främmande eller okända som ett hot. Förmåga att tillgodogöra sig drag i andra kulturer förutsätter att man är väl förtrogen med det egna kulturarvet. Respekt för det främmande förutsätter trygghet och en tydlig egen identitet. Ett ökat kunnande i samhället genererar allmänt sett ökad tillväxt och sysselsättning. Försummelser utbildningsinsatser inom vissa befolkav ningsgrupper skulle ha negativ inverkan på utveckling och tillväxt. en Målet för utbildningspolitiken är dock inte endast att åstadkomma ekonomisk tillväxt. Vägvalet för att åstadkomma tillväxt och sysselsättning innebär också ett val inriktning för hela samhällets utveckling. En av ensidig satsning på spetsutbildning är inte förenlig med ett välfärdssam-

hälle där alla möjlighet att utveckla sin förmåga. Det finns då en

ges risk att kunskapssamhällets möjligheter kommer att utnyttjas endast av en välutbildad elit. I stället behövs en bred satsning på utbildning och kompetensutveckling som inte lämnar någon utanför, som inte skapar några förlorare. Vi behöver mot denna bakgrund höja utbildningsnivån genom ett nationellt kunskapslyft som omfattar alla medborgare.

2.1.1 Livslångt lärande och stora utbildningsklyftor

Samhällets snabba förändring gör att en god utbildning blir viktigare än

tidigare. Kunskapsexplosionen gör dock att individerna inte en gång för

alla -i sin ungdom kan inhämta all den kunskap och kompetens som de kommer att behöva under sin livstid. Sverige har sedan gammalt satsat utbildning, folkbildning och kompetensutveckling i vuxen ålder. Under slutet av 1960-talet tillkom den kommunala vuxenutbildningen, som snabbt expanderade. En minst lika omfattande kompetensutveckling har ägt rum genom personalutbildning i företagen. Vidare är Sverige ett föregångsland vad gäller

Kapitel 2 43

utveckling av arbetsmarknadsutbildning, syftar till att

som genom omskolning bemästra strukturell arbetslöshet. Perspektiven på det livslånga lärandet måste alla delar genomsyra av utbildningssystemet. Det är viktigt sambanden att se mellan olika skol-

och utbildningsformer och att övergången mellan dem underlättas. Grunden för ett livslångt lärande det självförtroende kommer

- som ur insikten att jag har lärt mig att lära måste i första hand läggas i den obligatoriska skolan. Grundskolan, är allmän medborgarskola, har sina som en som en av främsta uppgifter att ge alla unga människor förutsättningar för ett fullvärdigt liv. Eleverna måste där få utbildning hög kvalitet en av som gör dem beredda för ett snabbt föränderligt, kunskapsbaserat samhälle. De senaste årens omdaning av gymnasieskolan innebär att den stärkts

som allmän medborgarskola. Alla studieprogram är treåriga och

en gemensam kärna ger alla en bättre teoretisk grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier än tidigare. Praktiskt taget alla ungdomar får idag

en väsentligt bättre grund som samhällsmedborgare än vad deras för-

äldrar fick. Den eftergymnasiala utbildningen ger individen möjligheter till ytterligare specialisering och fördjupning. En fortsatt utbyggnad den av eftergymnasiala utbildningen är på sikt avgörande för tillväxt och sysselsättning. Det är från såväl individemas samhällets synpunkt som angeläget att möjligheten att vidare till högre utbildning inte begränsas till vissa grupper. Den svenska befolkningen och den svenska arbetskraften är relativt välutbildad ur ett internationellt perspektiv. Expansionen den efterav gymnasiala utbildningen under 1960-talet, utbyggnaden gymnasieutav bildningen under 1980-talet samt upprepade satsningar på utbildning av vuxna har medfört att stora delar befolkningen fått bred utbildning av en gymnasie- eller högskolenivå. Den kraftiga expansionen högskoav leutbildnin garna från slutet av 1980-talet kan dessutom förväntas förbättra situationen ytterligare. Trots utbildningssatsningama har dock utbildningsklyftoma närmast vuxit i och med ungdomsskolans expansion. År 1995 hade cirka 27

procent av landets befolkning mellan 24 och 65 år, eller 1,2 miljoner

människor, en kortare utbildning än tvåårig gymnasieskola. Risken är att stora grupper lågutbildade slås ut från arbetsmarknaden det inte

om ges

goda möjligheter till fortbildning och vidareutbildning.

Vuxenutbildning riktar sig till flera olika kategorier studerande: av

De som i ungdomen inte fick fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning eller som lämnade skolan utan fullständiga betyg, de

som behöver repetera tidigare utbildning och invandrare saknar grundsom

44 Kapitel 2

skole- eller gymnasieutbildning. Många vuxna kan också ha för kort

eller med dagens mått mätt mindre gångbar gymnasial utbildning. Goda möjligheter till vuxenutbildning är viktigt inte minst ur jämställdhetsperspektiv. Den offentliga sektorns försämrade ekonomi de senaste åren har medfört att antalet arbetstillfällen där minskat. Eftersom kvinnor dominerar bland de anställda har de drabbats särskilt hårt. Framför allt för kvinnor med kort tidigare utbildning är möjligheterna till vuxenutbildning central betydelse för att stärka möjligheterna till av arbete inom en annan del av arbetsmarknaden. All utbildning efter ungdomsutbildningen varken behöver eller bör ske i form heltidsstudier. En del av utbildningen inom komvux och av inom högskolan sker också på deltid. För många är dock heltidsstudier det mest ändamålsenliga och enda möjliga alternativet.

En jämnare fördelning av utbildning i samhället uppnås snabbast om

möjlighet att skaffa sig en del av den mer omfattanvuxengruppema ges de utbildning i dag kommer ungdomsgenerationen till del. Kommitsom tén för ett nationellt kunskapslyft för vuxna har i uppdrag att utarbeta

en strategi för detta. Dir 1995:67.

2.1.2 Utbildningens betydelse för ökad

sysselsättning

Under 1990-talet har arbetslösheten på den svenska arbetsmarknaden ökat kraftigt. Ökad sysselsättning är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen och ställer krav utformningen av en rad olika politikområden. Här spelar bl.a. utbildningspolitiken en viktig roll. Sedan lång tid har vi i Sverige valt att föra en aktiv arbetsmarknadspolitik syftat till att förbättra den enskildes förutsättningar att som

snabbt återkomma i arbete. Utbildning har därför ingått som ett väsentligt inslag i svensk arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik. Arbets-

lösheten under år har dock en annan karaktär än tidigare genom senare att mindre konjunkturellt betingad och mer ha strukturella orsaker. vara Det finns därför risk för att den höga arbetslösheten belastar arbetsen marknadspolitiken för hårt. Kampen mot arbetslösheten fordrar såväl en bred satsning reguljär utbildning konjunkturella utbildningsinsatser inom arbetsmarksom

nadspolitiken. Kraven att det reguljära utbildningssystemet påtar sig

ett större ökar därmed. Parallellt med satsningen på arbetsmarkansvar nadsutbildning har därför det reguljära utbildningssystemet, av sysselsättningsskäl, förstärkts med ett stort antal extra utbildningsplatser.

Kapitel 2 45

Knappt hälften av dessa anordnas inom komvux och resten inom högskolan och folkbildningen. En följd av detta är att skiljelinjen mellan vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverad utbildning och utbildningspolitiskt motiverad utbildning blir allt svagare. Av det skälet är en tydligare ansvarsfördelning mellan reguljär utbildning och omställningsutbildning angelägen. Utvecklingen mot ökad kompetens handlar inte bara om längre reguljär utbildning. Det handlar också den kompetensutveckling om som arbetsgivarna för och måste ske på arbetsplatserna. År ansvarar som 1994 erhöll i genomsnitt varje sysselsatt drygt en timmes personalutbildning per vecka. Fördelningen är emellertid mycket ojämn och inriktningen alltför ofta snävt funktionsinriktad. De som har längre utbildning får mer än de som har kortare utbildning. Offentligt anställda får mer än privatanställda. Anställda i stora företag mer än anställda i små och medelstora. De som får lite eller ingen personalutbildning riskerar att hänvisas till okvaliñcerade arbetsuppgifter och sikt till arbetslöshet. En mer kunskapsintensiv verksamhet leder till nya krav utveckling av arbetslivet. I stället för starkt specialiserade och ofta repetitiva arbetsuppgifter och i stort sett avsaknad av egenkontroll över arbetet, krävs att anställda ges inflytande och ansvar. En sådan arbetsorganisation ställer helt nya krav medarbetarnas kvalifikationer. De anställdas kunskap

och kompetens, vilja, motivation och förmåga till lärande ställs i för-

grunden. Hur resurserna för grundläggande och fortsatt utbildning utnyttjas och hur företagen förmår dra nytta av och vidareutveckla de anställdas kompetens är i den nya situationen av stor betydelse. Modern ekonomisk forskning har allt mer kommit att betona ökade kunskaper på alla nivåer i samhället som en av de viktigaste faktorerna bakom ekonomisk tillväxt. I bilaga 6 till LU94, Näringslivets tillväxtförutsättningar till 2010, konstaterar Närings- och teknikutvecklingsrådet NUTEK, att en utveckling av humankapitalet, som är mindre rörligt än företag och kapital, ger en mer stabil konkurrensfördel än investeringar i det materiella kapitalet. Mycket tyder därför att vi måste skapa och utnyttja komparativa fördelar framför allt vad gäller arbetskraftens utbildning och kompetens för att få en mer avancerad produk-

tion. Om den bättre utbildade arbetskraften inte finns att tillgå är risken

stor att tillväxten hämmas och att produktionen flyttas till länder där arbetskraftsutbudet bättre svarar mot efterfrågan.

Många av de yrken som vi känner idag har definierats genom arbets-

organisationen i det moderna industrisamhållet. Dessa försvinner nu i snabb takt eller får ett förändrat innehåll. Vilka nya yrken och arbetsuppgifter som kommer att formas i informationssamhället är ännu alltför

46 Kapitel 2

tidigt att avgöra med säkerhet. Även utvecklingen det framtida om av arbetslivet präglas av osäkerhet är vår enda möjlighet att förbereda oss att öka lärandet och vår utvecklande förmåga. I denna situation är

förändringsberedskap och goda grundläggande allmänteoretiska och

kommunikativa färdigheter av central betydelse.

Andelen unga som går vidare till eftergymnasiala studier är lägre i

Sverige än i en del andra jämförbara industriländer. Om Sverige skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen måste den andelen öka. Det framtida behovet av välutbildad arbetskraft förutsätter både att

antalet ungdomar ökar som kort efter gymnasieskolan går vidare till

fortsatt utbildning och att ökade möjligheter ges för vuxna att gå igenom grundläggande högskoleutbildning. Om andelen studerande i eftergymnasial utbildning skall kunna öka krävs att nya grupper kan rekryteras. Detta är inte minst angeläget under de närmaste åren, då de ungdomskullar som lämnar gymnasieskolan minskar i storlek. Fler måste därför skaffa sig relevant högskoleförberedande utbildning för att det skall finnas ett tillräckligt stort rekryteringsunderlag för den eftergymnasiala

utbildningen. Möjligheten att uppnå en ökad rekrytering till utbildning

är beroende av ett flertal faktorer t.ex. arbetsmarknadssituationen och hur enskilda människor bedömmer avkastningen utbildning. En av

förutsättning för att en fortgående utbildningssatsning skall lyckas och

även innebära att de med störst behov av utbildning rekryteras, är dock att gynnsamma studiesociala villkor kan erbjudas.

2.1.3 Några mått på utmaningens omfattning

I det följande visas några mått som belyser Sveriges utgångsläge vad gäller befolkningens utbildningsnivå. Utförligare data om utbildningsoch kompetensnivå har nyligen presenterats i Arbetsmarknadspolitiska kommitténs slutbetänkande SOU 1996:34 A ktiv arbetsm arknadspolitik och Kunskapslyftskommitténs delbetänkande SOU 1996:27 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. Under de senaste två decennierna har utbildningsnivån i Sverige höjts kraftigt. En tredjedel av befolkningen i åldern 20-59 år hade år 1970 gymnasie- eller högskoleutbildning. Resterande två tredjedelar hade folkskola, realskola, grundskola eller motsvarande högsta utbildsom ning. I början av 1990-talet är förhållandet det omvända. Två tredjedelar av befolkningen i åldern 20-64 år har gymnasie- eller högskoleutbildning medan en tredjedel har kortare utbildning Figur 2.1.

Kapitel 2 47

Figur 2.1 Andelen av befolkningen med viss utbildningsnivå i åldern 20-64 år 1970", 1990 och 1993

Procent 60

Eflergymnasial 40 E Gymnasium 30- I F0lk-.real-och grundskola E Uppgiftsaknas

År 1970

" Endast20-59 dr 1970. Källa: Trender och Prognoser; Prognosinstitutet, SCB 1995.

Trots att andelen gymnasieutbildade ökat är det många som fortfarande saknar gymnasieutbildning. Av en rapport från Statskontoret framgår att drygt 900 000 människor år 1994 hade folkskola eller

grundskola som högsta utbildning tabell 2.1

Tabell 2.1. Antalet individer med folk- och grundskoleutbildning som högsta utbildning, 20-54 år 1994.

Ålder Antal 20 24 80 000 - 25 34 190 000 - 35 44 266 700 - 45 54 391 900 -

Totalt 928 600

Källa. Statskontoret. 1995:3 Vuxna som saknar kompetens i vissa kärnämnen på gymnasienivå se även K unskapslyftskommitténs betänkande SOU 1996:27.

48 Kapitel 2

Vid sidan om det reguljära skolväsendet spelar de s.k. alternativa utbildningsvägama en stor roll. Med alternativa utbildningsvägar avses komvux, folkhögskola, korrespondensinstitut, arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning, studieförbund och privata skolor. Bland dem med gund- och folkskola som högsta formella utbildning kan det finnas många på informella sätt skaffat sig ytterligare utbildning. I som mer SOU 1993:85 Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier, finns uppgifter som belyser omfattningen av de s.k. alternativa

utbildningsvägarna tabell 2.2. Antalet svenskar som vid 1990-talets

början erhållit sin högsta utbildning via dessa alternativa utbildningsvägar uppskattas där till mellan 500 000 och 900 000 personer.

Tabell 2.2. Procentuell andel personer, 18-75 årsom 1991 hämtade sin högsta utbildningsnivå från olika skolfonner och utbildningstyper. De alternativa utbildningsvägama består av utbildning om minst sex månader, för komvux har enbart examen räknats.

I Real-, grund- och folkskola 2 Folkhögskolakorrerpondenxinstitut, arbetsmarknadxutbildning, intemutbildning, privata/öv riga skolor samt komvux Källa: SOU 1993:85, Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier se även Kunskapslyftskommitténs betänkande SOU 1996:27.

Internationellt sett är Sveriges genomsnittliga utgångsläge hyggligt jämfört med andra OECD-länder tabell 2.3. I flera andra jämförbara

länder främst Sveriges viktigaste konkurrentländer har dock en - större andel befolkningen minst gymnasieutbildning. Även vad gäller av eftergymnasialt utbildade och högskoleutbildade uppvisar dessa länder större andelar.

Kapitel 2 49

Tabell 2.3. Procentuell fördelning av befolkningen 25 64 åri 22 länder efter högsta utbildningsnivå år 1992.

Källa: OECD, Education at a Glance 1995.

Ser till utbildningsnivån hos den arbetskraften, kan kon-

man yngre

stateras att Sverige har betydligt lägre andel högskoleutbildade jäm-

en andra viktiga konkurrentländer. Bland 25-34-åringama hade år fört med 1991 endast elva procent männen och tio procent av kvinnorna av

50 Kapitel 2

genomgått minst treårig högskoleutbildning. I alla de nordiska

en tre

grannländema låg motsvarande andelar mellan 20-25 likaså i

procent, USA, Frankrike och Kanada. I Japan, Storbritannien och Tyskland var

andelen 14-16 procent Education Glance

at a 1995.

Den demografiska utvecklingen talar för ökning antalet

att en av högskoleutbildade i Sverige måste ske både ökning genom en av an-

delen unga i varje årskull och antalet påbörjar högskoleut-

vuxna, som bildning. Ungdomskullarna har minskat i storlek och fortsätter minatt

ska under några år framåt. Figur 2.2.

Figur 2.2. Ungdomskullamas utveckling år 1980-1996 år 1997-

samt prognos 2012. Genomsnitt av 19 till 24-åringen.

Antal 130000

120000 ,

110000 i

100000 i

v

90000 1980 1984 1988 1992 I996 2000 2004 2008 20 2 l År

Källa: Å för universitet och högskolor. rsrappon Högskoleverkets rapportserie 1996:8 R.

Kapitel 2 51

Slutligen kan sambandet mellan utbildningsnivå och risken för ar-

betslöshet illustreras genom tabell 2.4. Tabell 2.4. Utbildningsnivån för långtidsarbetslösa, procentuell andel och antal, är 1994

Källa: NUTEK 1995, Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Bilaga till A rbetsmarknadspolitiska kommitténs betänkande, SOU 1996:34

2.1.4 Studiestödets roll

Vår utgångspunkt är att utbildning leder till bättre livsvillkor för in-

divider. Därför är det ett demokratiskt samhälles strävan att söka tillgodose medborgarnas utbildningsbehov. Utbildning är också en betydelsefull drivkraft bakom ett samhälles ekonomiska utveckling och välfärd. Studiestödet bör dessa skäl ett viktigt medel för att tillgodoav ses som de enskildas önskemål utbildning och samhällets behov av utse om bildade medborgare. Studiestödet är med andra ord en viktig del av utbildningspolitiken. Nyttan utbildning kommer både den enskilde och samhället till av del. Därav följer att det finns starka skäl för samhället att erbjuda goda ekonomiska villkor för att den enskilde skall ges faktiska möjligheter att

genomgå utbildning. Motiven för ett statligt studiestöd grundar sig dels

individuellt rättviseargument individen skall oavsett ekonomisett ka, sociala eller geografiska förhållanden ges ekonomiska förutsättningar att bedriva studier, dels ett argument om att hela samhället har nytta alla individer utvecklas och därför bör reella möjligheter till av att ges utbildning.

Det är naturligtvis många faktorer påverkar individens beslut om

som studier. Exempel sådana faktorer är den enskildes förkunskaper, behörighets- och urvalsregler och den enskildes bedömning av arbets-

marknadssituationen efter genomgången utbildning. Uppgiften för stu-

diestödet är att undanröja ekonomiska studiehinder. Ambitionen är att

52 Kapitel 2

stödet skall vara så utformat att det fungerar verksamt rekryterande. Härutöver bör stödet utformas så att det bidrar till att studierna kan genomföras så effektivt och väl möjligt. som När det gäller rekryteringsfunktionen kan tala två målnivåer. man om Stödet bör dels konstruerat så att det generellt bidrar till högt vara ett deltagande i utbildning bland medborgarna. Vi kan här tala om ett generellt rekryteringsmål. Med den stora utbildningsvolym är som

nödvändig, är det knappast ändamålsenligt eller praktiskt möjligt

ens med ett studiefinansieringssystem inte innehåller ett betydande som inslag av statliga garantier och subventioner. Men det finns också ett selektivt rekryteringsmål. Det handlar att om genom studiestödet öka andelen studerande från vissa samhällsgrupper. Innebörden av det selektiva rekryteringsmålet är alltså att stödet bör ha en utjämnande verkan, d.v.s. minska betydelsen skillnader i ekonoav miska, sociala och geografiska förhållanden för deltagande i utbildning. Ökad social rättvisa mellan olika samhällsgrupper liksom mellan kvinnor och män är därför ett viktigt mål att söka tillgodose vid utformningen studiestödet. av Utbildning kan också ses som en del välfärden. Det betyder att av utbildningsresursemas fördelning mellan individer påverkar den totala

fördelningen av välfärd i samhället. Särskilt i ett skede med snabba

förändringar får utbildning en viktig fördelningspolitisk roll. Från det perspektivet är det avgörande att studiestödet utformas så att grupper med störst utbildningsbehov prioriteras. Ett viktigt mål är därför att studiestödet avpassas så att det medverkar till att rekrytera dem med kort tidigare utbildning.

Studiestödssystemet är betydelsefullt jämställdhetssynpunkt. Fler

ur kvinnor än män uppbär studiestöd. Det gäller såväl vuxenstudiestöden som studiemedel. Många kvinnor riskerar dock få sämre möjligheter att återbetala studielån lägre inkomster jämfört med män, vilket beror g.a. generellt sett lägre löner, färre år med förvärvsarbete och deltidsmer arbete. Det finns fortfarande tydlig uppdelning i kvinnodominerade en

låglöneyrken och manligt dominerade höglöneyrken. Kvinnors generellt

sett lägre inkomster medför också att män dominerar kraftigt i den grupp som idag erhåller de högsta beloppen i de inkomstrelaterade vuxenstudiestöden. Om de nuvarande vuxenstudiestöden bidrar till ökad jämställdhet kan därför ifrågasättas. Ur samhällelig synvinkel är det, som nämnts, nödvändigt att enskilda individer utbildar sig, inte minst för att arbetsmarknaden därigenom förses med efterfrågad arbetskraft. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

bör alltså studiestödet bidra till att efterfrågan på utbildning bland med-

borgarna är tillräckligt hög. Utbildning medför självklart även materiella

Kapitel 2 53

fördelar för individen. Genomsnittligt sett förbättras den enskildes

inkomster utbildning. Satsningen utbildning i synnerhet genom utbildning innehåller därför ett visst mått individuell investehögre av ring. Mycket tyder dock på att de inkomstskillnader som tidigare var

påtagliga mellan akademikergrupper och andra grupper minskat se t.ex.

Prognosinstitutets rapport 1995:6 Inkomst för högskoleutbildade. Jämförelse mellan 1970 och 1990. En stor spridning mellan olika inkomst-

lägen återfinns i allt högre grad inom gruppen med högskoleutbildning

också mellan förvärvsarbetande och långtidsarbetslösa. I bilaga F 1 men

återfinns jämförelse den genomsnittliga inkomsten efter avslutad

en av mellan år 1970 och år 1990. Jämförelsen visar att

högskoleutbildning

genomsnittliga årsinkomsten minskat betydligt inom del yrkesinden en riktningar.

För individen innebär satsning på studier efter ungdomsskolan ett

en

risktagande. Studieframgång är inte given för alla. Utbildning leder

heller inte alltid till högre inkomster eller det arbete man önskat. Samtisamhället beroende att så många möjligt skaffar sig digt är av som utbildning. För riskerna för individen inte skall medföra kvalificerad att

många avstår från utbildning måste samhället påta sig en del av de

att riskerna med studier. Studiestödet bör utformas så att de ekonomiska studerande och delar kostnaderna och därmed riskerna. Det staten bör dock understrykas att individen alltid har ett ansvar för den egna

kompetensutveckling utbildning kan kunskapsutvecklingen. Ingen genom

den enskildes insats tid och arbete eller ske utan engagemang, av egen utan ekonomiska uppoffringar. Det statliga huvudansvaret för studiefinansieringen motsäger inte att vid sidan Studiestödet kan behövas andra former av studiefinansidet av ering. Olika slags kompetenskonton har t.ex. diskuterats under senare i vissa fall varit arbetsgivare och anställda skall tid. Innebörden har att dela på finansieringen, eventuellt med medverkan fackliga eller andra av organisationer. Att kompetenskonton det slag diskuterats etableav som i någon utbredd omfattning förutsätter, så vitt vi kan bedöma, att ras arbetsmarknadens avtal kommer överens om hur dessa parter genom

Kompetenskonton lär dock endast undantagsvis kunna

skall byggas upp. användbara för fleråriga studier och kan därför inte ersätta ett vara

statligt studiestöd, naturligtvis utgöra ett betydelsefullt komplement.

men emellertid viss risk för att de har störst behov av kom- Det finns som pletterande utbildning i många fall inte kommer att ha tillräckliga kontobehållningar kunna finansiera de angelägna studierna. Inte desto för att kompetenskonton det här slaget spela viktig roll för mindre kan av en fort- och vidareutbildning för många yrkesverksamma. Vi har dock inte

54 Kapitel 2

uppfattat som vårt uppdrag att närmare utveckla förslag hur kompeom tenskonton skall kunna upprättas.

2.1.5 Den sociala

snedrekryteringen till högre studier

Av direktiven framgår att utredningen har till uppgift särskilt

att uppmärksamma studiestödets betydelse för att motverka social snedrekrytering till högre studier. Utgångspunkten för utredningens överväganden

om den sociala snedrekryteringen utgörs Robert Erikson och Jan O av Jonssons utredning SOU 1993:85 "Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier". Där presenteras resultaten av en ingående studie den sociala snedrekryteringens omfattning om orsaker

och förändring över tid. I ett delbetänkande från utredning SOU

samma 1992:122 "Social bakgrund. Studiestöd och övergång till högre studier" redogör Sven-Eric Reuterberg och Allan Svensson för studiemedelssys-

temets betydelse för rekryteringen till högre utbildning och för minatt

ska den sociala snedrekryteringen. En del utredningarnas resultat

av

återges kortfattat i Bilaga D.

Den sociala snedrekryteringen till högre studier allvarligt är ett samhällsproblem. Huvudskälen till detta ligger dels i den individuella

orättvisa som ligger i att barns livschanser till stor del beror på de sociala omständigheter till vilka de föds, dels i att den sociala snedrekryteringen innebär betydande effektivitetsförluster för samhället genom

att alla begåvningar inte kommer till sin rätt. Härutöver är det betydelse-

fullt att det bland de högutbildade, ofta intar ledande positioner som inom olika delar samhällslivet, finns människor med olika social av bakgrund och därmed större kunskap och förståelse villkoren för om befolkningen i stort. Orättvisan är betydande med tanke på de positiva effekter högre en utbildningsnivå genomsnittligt sett för med sig för individen. Utbildning främjar personlig utveckling och ökar möjligheterna att delta i samhällslivet. Högre utbildning har också betydelse för individen arbetsmarknaden. I genomsnitt har utbildning positiv effekt individens inen komster och brukar i allmänhet även leda till arbetsförhålgynnsammare

landen i form friare och utvecklande arbetsuppgifter

av mer samt större inflytande över arbetet. Generellt sett är även arbetslöshetsriskerna

markant mindre högre utbildning individen erhållit.

Ett av de främsta motiven bakom studiestödets tillkomst har därför varit att undanröja ekonomiska studiehinder och därigenom reella ge möjligheter till utbildning även för ekonomiskt i svagare grupper samhället och grupper från studieovana hemmiljöer. De undersökningar som

Kapitel 2 55

gjorts under årens lopp tyder att studiestödet har bidragit till en social utjämning vad gäller utbildningsmöjligheter mellan grupper med olika sociala ursprung.

Möjligheterna att minska den sociala snedrekryteringen

Möjligheterna utbildningspolitiken ytterligare minska den att genom sociala snedrekryteringen kan ske på fyra vägar. Den första hänför sig till den sociala bakgrundens betydelse för hur barnen lyckas i skolan. Här har arbetet i förskola och skola stor betydelse. Utredningen om förlängd skolgång pekar i sitt betänkande SOU 1994:45 Grunden för livslångt lärande att mycket talar för att tidigare barnen kommer pedagogisk verksamhet desto bättre är förutsättmed i en systematisk ningarna för att de skall lyckas i skolarbetet. Också arbetsformerna i förskola och skola har betydelse för hur väl kan möta varje barns man individuella behov och därmed lägga grunden för ett livslångt lärande. En tidigare skolstart och ett förändrat arbetssätt i hela grundskolan skulle, enligt utredningsmannen, sannolikt begränsa det inflytande den

sociala bakgrunden har på ungdomars studie- och yrkesval.

Den andra handlar ungdomars utbildningsval. Här spelar studieom stödet roll erbjuda tillräckligt bra ekonomiska villkor så en genom att ungdomar från familjer med låga inkomster inte avskräcks från att studier. Den viktigaste slutsatsen från Erikson/Jonssons undersökning, liksom andra svenska och internationella undersökningar, är dock att tidigare barn väljer utbildning och tidigare de delas upp i grupper med olika teoretisk inriktning, desto större blir den sociala snedrekryteringen. Den tredje handlar utbildningssystemets dimensionering. Erikom son/Jonsson expansion under vissa omständigheter tycks menar att en kunna leda till social utjämning. Deras slutsats är att en ökad dimenen sionering antalet högskoleplatser i Sverige troligen skulle minska den av

sociala snedrekryteringen något.

Den fjärde handlar Vuxenutbildningens roll. Eriksson/Jonssons om resultat pekar på att de s.k. alternativa utbildningsvägama, vilket avser bl.a. komvux och folkhögskolor, utnyttjas relativt sett oftare av personer från mindre studievana förhållanden, övergår relativt sällan till högmen skoleutbildning. Slutsatsen är att de alternativa utbildningsvägama har resulterat i att den totala utbildningen i landet blivit jämnare socialt fördelad. Det framstår således klart för Eriksson/Jonsson att vuxenutbildningen är viktig för att motverka den sociala snedrekryteringen till

utbildningsnivåema under högskolan, medan det är mer osäkert om

56 Kapitel 2

vuxenutbildningen kan åstadkomma att vuxenstuderande från studieovan miljö går vidare till högskolan i ökad utsträckning. Oavsett detta kan vuxenutbildningen antas leda till större studievana etableras i att en familjer där det tidigare saknats och därigenom bidra till minskad en social snedrekrytering i nästa generation.

Studiestödets möjligheter och begränsningar

Den forskning som bedrivits betydelsen social bakgrund för om av

övergång till högre utbildning visar tydligt att sambanden är komplicera-

de. Politiska åtgärder, t.ex. förändringar studiestödet, kan knapsom av past ensamma komma till rätta med eller avsevärt minska snedrekryteringen. Det innebär inte att studiestödet är utan effekt för den sociala snedrekryteringen, men alla resultat talar för att studiestödet inte kan

upphäva betydelsen av social bakgrund för övergång till högre studier.

Studiestödet är snarare en faktor bland flera kan bidra till att som motverka den sociala snedrekryteringen. Det är troligt att ekonomiskt stöd som möjliggör låg förväntad en skuldsättning för den enskilde, har positiv effekt för att minska en

snedrekryteringen. Oviljan mot stora studieskulder bland grupper från

studieovan hemmiljö tyder detta. Det är dock svårt att avgöra hur stor statens subvention måste vara för att studiestödet skall ha effekt på den sociala rekryteringen. Enligt vår mening är det sannolikt att effekten av studiebidragets storlek är successivt avtagande. Upp till viss nivå en

påverkar bidragets storlek snedrekryteringen påtagligt, därefter

men avtar effekten av ett allt större bidrag. Nuvarande situation med en socialt betingad motvilja mot stora studieskulder gör det befogat att anta att en höjning av bidragsdelen i studiemedlen skulle ha viss effekt. Förutom bidragets nivå måste den totala nivån på studiestödet vara tillräcklig för att inte öka beroendet andra ñnansieringskällor, av som t.ex. förvärvsarbete vid sidan studierna eller ekonomiskt stöd från av föräldrar. Vid sidan om det rekryteringshinder ett för lågt totalbesom lopp i sig innebär kan det också medföra mindre effektiva studier och därmed en ökad risk för ett studiemisslyckande. Även ökad risk för en studiemisslyckande kan förväntas leda till ökad snedrekrytering.

Studiestödssystemets konstruktion i övrigt påverkar förmodligen

också snedrekryteringen. Här är dock kunskapsläget bristfälligt, eftersom den studiesociala forskningen inte kan heltäckande bild effekge en av ten av alla olika förändringar är tänkbara. I det följande kommer som

t.ex. utredningen att föreslå snabbare återbetalning studielånen än

en av i nuvarande studiestödssystem. Anledningen är främst de stora framtida

Kapitel 2 57

avskrivningskostnader som annars riskerar att uppstå för staten. Om

skärpta återbetalningskrav har någon större inverkan på den sociala rekryteringen är svårt att avgöra. Vägledande för utredningen vid konstruktionen av ett nytt återbetalningssystem, liksom vid konstruktionen studiestödet i övrigt, har dock varit att i görligaste mån bygga in av trygghetsregler och garantier i systemet för att minska den enskilde studiestödstagarens risktagande med högre studier.

Selektivt studiestöd

I utredningarna social bakgrund och övergång till högre studier

om

både Erikson/Jonsson och Reuterberg/Svensson framkommer resultat

tyder att det generella studiemedelssystemets skulle kunna ha en som dubbel inverkan på den sociala rekryteringen. Reuterberg och Svenssons undersökning gymnasister födda 1963 visade att bland de av gruppen studiemedelsrekryterade med relativt höga skolbetyg verkar studiemedlen utjämnande. Bland studiemedelsrekryterade med relativt låga betyg är förhållandet dock motsatt. Där är det främst elever med låga betyg från högre socialgrupper som uppgivit att de varit studiemedelsrekryterade. Trots att dessa resultat av flera skäl bör tolkas med stor försiktighet, så leder de tankarna till att ett selektivt studiestöd exempelvis genom högre bidragsdel till studerade från hem utan studietradition -i högre en grad skulle minska den sociala selektionen. Problemen är dock stora med ett selektivt studiestöd. Att med en relativt hög precision rikta stödet till studerande från hem utan studietradition är svårgenomförbart. Någon annan urvalsgrund än föräldrars ekonomi förefaller betänklig både av principiella och administrativa skäl, eftersom detta skulle kräva omfattande kontroller och bedömningar riskerar att bli godtyckliga. Föräldraekonomi är dock ett mått som förenat med klara brister. Taxerad inkomst och förmögenhet är inte ett helt säkerställt mått verkliga ekonomiska förhållanden. Men framför allt är ekonomiska förhållanden inte ett tillförlitligt mått på studievanan i hemmiljön. Forskningen den sociala snedrekryteringen pekar att om föräldrars utbildningsnivå är betydelsefull än föräldrars ekonomi. mer Sammantaget skulle ett selektivt system vara behäftat med många oönskade effekter. Det skulle kräva en omfattande kontroll- och prövningsapparat. Det skulle inbjuda till missbruk och fusk eller till mytbildning sådant. Om inte "rätt" individer skulle komma i åtnjutande om av det förmånligare stödet skulle även systemets allmänna legitimitet undergrävas. I vissa former skulle stödet också kunna riskera att bli

58 Kapitel 2

socialt stigmatiserande. Utredningen har på dessa grunder avvisat en sådan selektiv utformning av studiestödet.

2.2 Centrala

problem i nuvarande system

2.2.1 Ett splittrat studiestöd

Ett grundläggande problem i dagens studiestöd är splittringen många

olika studiestödsformer. Det är framför allt grundskoleoch gymnasieskolenivå som bristen på enhetlighet är uppenbar. Det finns för närvarande fyra olika studiestödsformer skolnivån är tillgängliga som för samma utbildningar och i stor utsträckning också för studesamma randegrupper.

Särskilt vuxenstudiestöd sv ux tillkom 1975 för att möjliggöra studi-

er för vuxna som är etablerade i arbetslivet och tar ledigt för studisom

er. Särskilt vuxenstudiestäd för arbetslösa svuxa tillkom 1982 och har

i samband med den senaste lågkonjunkturen fått betydande omfatten ning. Utbildningsbidrag ges till dem Arbetsmarknadsverket som genom bereds möjlighet att delta i utbildning. Stödets totalbelopp för dessa tre stöd bidrag efter skatt plus lån uppgår till samma belopp den som

studerandes A-kassenivå efter skatt. För så samtliga stude-

gott som rande på högskolenivå lämnas studiemedel. Studiemedel vanlig är en studiestödsform även på skolnivå. Som framgått kapitel 1 så gäller olika regler för de fyra formerna av av studiestöd. Kvalifikationskraven är olika och totalbelopp och bidragsandelar varierar. Dessutom skiljer de sig beträffande bl.a. åldersregler, regler för den längsta tid som stöd kan lämnas, inkomstprövning, utbetalningsregler m.m. Stödens nivå och antal stödtagare framgår av tabell 2.5.

Kapitel 2 59 Tabell 2.5. Varierande totalbelopp och bidragsandelari 1996 års studiestöd samt antalet stödtagare läsåret 1994/95 på skolnivå.

Beskattas inte 2 Omfattar studerande i reguljär utbildning dock studerande i upphandlad utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet

Andra förhållanden som gör att värdet av de olika stödformema varierar för den enskilde är skillnader i regler om semesterlönegrundande tid, möjligheter till avskrivning av studielån vid fortsatta studier på högskolenivå, avskrivning av studielån vid sjukdom, möjligheterna till olika former av tillägg m.m. Utbildningsbidrag är tänkt att vara den mest förmånliga studiefinansieringsformen följt av vuxenstudiestöden och sist studiemedel. Det är också en utbredd föreställning att det förhåller sig på det sättet. Så är det dock inte alltid. I många fall är visserligen utbildningsbidrag och vuxenstudiestöd förmånligare än studiemedel. Men genom de förändrade dagpenningbelopp som följt av sänkningarna av nivån i arbetslöshetsförsäkringen under 1990-talet och den höjning av totalbelopp och bidragsdel i studiemedel som gjordes genom 1989 års reform, kan studiemedel för ett stort antal studerande ge betydligt högre totalbelopp än de inkomstrelaterade stöden. Många vuxenstuderande med låg tidigare inkomst väljer därför studiemedel med ett högre totalbelopp och ett lägre bidrag, framför vuxenstudiestöd med ett lägre totalbelopp och ett högre bidrag. En del studerande som beviljats vuxenstudiestöd blir förvånade när de upptäcker att de får lägre stödbelopp än vad som ges i studiemedel. Förvåningen är förståelig med tanke på att utbildningsbidrag och vuxenstu-

60 Kapitel 2

diestöd är avsedda att ett ransonerat förmånligt stöd, medan vara mer studiemedel generell rättighet för i princip alla studerande. Vid är en vuxenstudiestödets införande var tanken att stödet successivt skulle byggas ut så att alla i princip uppfyllde kravet på fyra års förvärvssom arbete skulle få stöd. Bristen resurser har dock ständigt varit ett hinder sådan utbyggnad. för en Bristen samordning i studiestödet riskerar att leda till rätttsförluster för enskilda studerande. De olika regelsystemen gör att det är svårt för den enskilde att överblicka och förstå konsekvenserna av valet studiestödsform. Det är därför inte ovanligt att en studerande får ett av studiestöd är mindre förmånligt än vad han eller hon har rätt till. som Bristen på enkelhet och överskådlighet är ett tungt vägande skäl för en revidering av studiestödssystemet. Skillnaderna mellan de olika stödformema kan vara betydande, samtidigt skillnaderna mellan de studerande är obetydliga. Detta har som ofta upplevts orättvist av de studerande. Rättviseaspekten är därför som ytterligare ett viktigt skäl för en förändring av systemet. Även möjligheten att rekrytera dem med störst behov utbildning av försvåras det splittrade studiestödet. Det mest förmånliga stödet går av inte alltid till dem bäst behöver det. Ett av de största problemen är som att lågutbildade med låga inkomster kan vara tvungna att ta ett mindre förmånligt stöd för att få ett totalbelopp som möjliggör studier. De som väljer att studera gör det med i många fall långvarig skuldsättning en följd. Det finns också risk för att många avstår från studier som som en innebär hög lånedel. För att nå ökad rekrytering inte minst av en en låginkomsttagare med kort tidigare utbildning behöver studiestödet förändras. Det splittrade studiestödet medför administrativa problem och onödimerkostnader. För CSN innebär det en kraftig belastning i form av ga information och rådgivning. Det är vanligt att en studerande ansöker om flera stöd samtidigt. Många studerande byter dessutom stödform. Detta beror delvis att de efterhand blivit medvetna att ett annat stöd om antingen högre bidrag eller högre totalbelopp. En annan orsak är de ger olika utbetalningssätten. Studiemedel utbetalas i förskott medan övriga stöd utbetalas i efterskott. En studerande är i stort behov av stöd som kan därför först utnyttja studiemedel för att senare under terminen byta stödform. För utbildningsanordnarna på skolnivå, dvs. främst komvux, gymnasieskolor och folkhögskolor, medför bristen enhetlighet administrativt merarbete. Det blir ofta en uppgift även för skolan att informera och vägleda eleverna i valet mellan olika stödformer. Även kraven på

Kapitel 2 61

studieaktivitet skiljer sig mellan stödformema, vilket ställer ytterligare krav på utbildningsanordnama. Studiestödets förhållande till arbetslösa som behöver utbildning är ett annat problem. Den som på eget initiativ söker sig till en utbildningsanordnare för att t.ex. skaffa sig en gymnasiekompetens, skall söka studiestöd från CSN. Om den enskilde istället av arbetsförmedlingen anvisas arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet, lämnas utbildningsbidrag som ofta är bättre än övriga stödformer. Till skillnad mot svuxa kvalificerar utbildningsbidrag dessutom till nya ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen, under förutsättning att utbildningen pågår viss tid. Det finns således ett visst incitament för att den enskilde skall vänta på att bli anvisad utbildning av arbetsförmedlingen. Till saken hör att arbetsförmedlingarna i ökad utsträckning hänvisar många arbetslösa till CSN, som då beviljar svuxa. Samman-

taget bidrar detta till att det mest förmånliga stödet inte alltid går till

dem som har störst behov av det. Reglerna för svuxa ger bara rätt till stöd för korta utbildningar en eller två terminer. Svuxa tillkom i början av 1980-talet och är till sin konstruktion avpassat till den tidens låga arbetslöshet. Stödet är uppbyggt efter samma princip som andra delar av de arbetsmarknadspolititiska stöden, nämligen att så fort som möjligt återföra den arbetslöse till den ordinarie arbetsmarknaden. Med den nuvarande arbetsmarknadssituationen med hög arbetslöshet och ett tydligt behov av längre kompetensgivande utbildningar som ger den enskilde grundläggande kunskaper och färdigheter och därmed bättre förutsättningar att få arbete, är den tidsmässiga begränsningen i svuxa knappast ändamålsenlig. De många skillnaderna mellan de olika stödformema leder sammanfattningsvis till problem för såväl de studerande som för utbildningsanordnarna och för administrationen av studiestödet. Dessutom gör hela samhället en förlust genom att stödet inte fungerar effektivt för att uppfylla det utbildningspolitiska målet att de med störst behov av utbildning skall ges de bästa förutsättningarna att stärka sin kompetens. En av utredningens huvuduppgifter är därför att utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiestöd som prioriterar dem med kort tidigare utbildning.

2.2.2 Studiestödets måluppfyllelse

Den övergripande målsättningen för studiestödet är att det skall undanröja ekonomiska studiehinder och göra möjligt för så breda grupper som möjligt att bedriva studier. Det råder heller ingen tvekan om att det

62 Kapitel 2

nuvarande studiestödet väsentligt bidrar till att människor genomgår utbildning. Målet att studiestödet skall fungera rekryterande uppfylls i stor utsträckning. Likväl finns det anledning att se över om de samlade studiestödsresursema kan användas ett sätt som gör att rekryteringsef-

fekten ytterligare förbättras. I det föregående har t.ex. bristen på enhet-

lighet i det nuvarande studiestödet behandlats.

Det nuvarande studiemedelssystemets rekryteringseffekt för övergång

till högskolestudier har behandlats i ett flertal rapporter av forskarna Sven-Erik Reuterberg och Allan Svensson. Studiemedlen är, enligt

dessa undersökningar, en viktig faktor bland flera andra som påverkar människors benägenhet att genomgå högskoleutbildning. Svensson/-

Reuterberg visar att studiemedlen har en betydande generell rekryteringseffekt och att denna dessutom ökat under den tid som systemet funnits. Reuterberg och Svenssons resultat vad gäller studiestödets betydelse för rekryteringen och för att utjämna den sociala snedrekryteringen refereras i Bilaga D. Av Svensson/Reuterbergs upprepade enkät-

undersökningar framgår att ett av de oftast nämnda studiehindren är

oviljan att ådra sig stora studieskulder. Skuldsättningen oroar även dem

påbörjat högskoleutbildning. Av undersökning gjord år 1990

som en

framgår att var tredje student inte tror att de skall kunna betala tillbaka sin studieskuld före 65 års ålder. Bland studenterna i långa utbildningar

inom ämnesområdena kultur och information uppgav inte mindre än 60 procent att de inte tror sig kunna återbetala hela skulden före 65 års ålder Möjligheterna att under studierna försörja sig studiemedlens totalbelopp har i Svensson/Reuterbegs undersökningar angetts som ett mindre problem. Vid en internationell jämförelse kan konstateras att totalbeloppet i studiemedlen förefaller väl tilltaget. Totalbeloppet i nuvarande studiemedel tycks vara tillräckligt för att täcka de ungdomsstuderandes behov. I Svensson/Reuterbergs undersökning från år 1990 bland högskolestuderande än 31 år uppgav 96 procent av dem yngre som hade studiemedel med fullt belopp att de kunde klara uppehållet i full eller stor utsträckning med studiemedelsbeloppet. Olika utvärderingar vuxenstudiestöden som genomförts under av årens lopp har visat att stöden haft stor betydelse för att möjliggöra den

expansion successivt fortgått sedan 1975 års vuxenutbildnings-

som reform. I en CSN-undersökning från år 1984 uppgav varannan person

att de inte skulle ha påbörjat studier om de inte fått vuxenstudiestöd. I undersökning DsU 1985:10 pekas problemen med att nå

en annan dem med kortast utbildning och att det i viss mån varit så att de redan

välutbildade ökar sitt försprång i förhållande till de korttidsutbildade.

Kapitel 2 63

Samtidigt framhålls att vuxenstudiestöden i hög grad varit avgörande för

många studieovanas beslut att påbörja utbildning.

Forskaren Olof Lundquist har i rapport 1991:O8, Göteborgs en

universitet, Pedagogiska institutionen tagit frågan hur studiestö-

upp om den bättre kan bidra till att nå dem med kort tidigare utbildning. Han framhåller att det grundläggande urvalskriteriet för rätt till förmånli gare stöd måste vara i vilken utsträckning den enskilde saknar tidigare utbildning. Den sammanvägning olika faktorer görs i nuvarande av som stöd har ibland gjort att kortutbildade inte alltid kommer i åtnjutande av

det förmånligaste stödet.

2.2.3 Låne- och

återbetalningssystemet

Det studiemedelssystem som trädde i kraft år 1989 syftade bl.a. till att minska de studerandes skuldsättning. Ett annat syfte att återbetalvar

ningsbördan inte skall bli för betungande för den enskilde låntagaren.

På grund av höjningen totalbeloppet, det höga ränteläget och att av räntesubventionen minskade som en följd skatteomläggningen 1991, av blev skuldsättningen i det nuvarande studiemedelssystemet, till skillnad mot intentionerna, större än tidigare. Viss utlåning, t.ex. till terminsavgifter vid studier utomlands och till forskarstuderande, har också bidragit

till att en del studerande ådragit sig mycket höga studieskulder. Risken

är stor att många dessa kommer att avskrivas i framtiden. Även av utlåningen till äldre studerande bidrar till stora avskrivningar på grund

av att återbetalningstiden självklart är kortare för dessa. Den generella

rätten till studiemedel i tolv terminer högskolenivå och möjligheterna att få dispens för ytterligare terminer därutöver är ytterligare ett förhållande som medfört att studieskuldema i del fall blivit mycket en höga. Skattreformen korn att få stor inverkan skuldutvecklingen i studiemedelssystemet. När systemet infördes 1989 motsvarade räntan i princip

hälften av statens upplåningsränta. Efter skattereformen 1991 motsvarar

studielåneräntan 70 procent statens upplåningsränta. För den enskilde av låntagaren innebar det dramatisk ökning lånekostnaden. Den högre en av

räntan följdes dock inte av någon justering av återbetalningsreglema. Diskrepansen mellan den högre räntan och den årliga återbetalningens storlek medför att studieskulden för flertalet låntagare under lång tid inte minskar trots att fyra procent av inkomsten årligen erläggs i återbetalning. Den årliga räntan är i dessa fall större än fyra procent inkom-

av sten. I själva verket ökar skuldens storlek under ett stort antal år för

många låntagare genom att den årsränta inte täcks årsinbetal-

som av

64 Kapitel 2

ningen läggs till skulden och medför så sätt en högre räntekostnad

påföljande år att räntan beräknas den ackumulerade skulden.

genom Visserligen utnyttjas inte lånemöjlighetema fullt ut av alla studeran-

de, t.ex. utnyttjar ett betydande antal endast bidragsdelen se Kap. 1,

obalansen mellan ränteuppräkning och årlig återbetalning leder men

troligen till att många låntagare inte håller tillbaka sin låneefterfrågan.

Om skulden når viss nivå bedömer sannolikt låntagaren att lånet inte en kommer att kunna slutbetalas till 65 års ålder. Ytterligare lån medför i dessa situationer inte någon ökad belastning för den enskilde låntagaren. Det nuvarande systemet innehåller således en felaktig signal som innebär ökad skuldsättning inte förorsakar några ytterligare konseatt en kvenser för låntagaren om de lånade beloppen blir tillräckligt stora. Det är många faktorer påverkar den framtida återbetalningen, som främst den allmänna ränteutvecklingen och reallöneutvecklingen i samhället, liksom den enskilda lönekarxiären. Samhällsekonomins utveckling

i stort påverkar således återbetalningen i hög grad, särskilt inflation och

ekonomisk tillväxt är stor betydelse. Det är givetvis omöjligt att av förutse hur utvecklingen i dessa hänseenden kommer att gestalta sig

under så lång period återbetalningen Återbetalningen

en som avser. kommer dock utifrån alla rimliga antaganden att bli mycket utdragen över tid för betydande antal låntagare. För staten medför den långa ett återbetalningstiden stora kostnader för lånen i form av räntesubventioner och risk för framtida avskrivningar. Även rekryteringssynpunkt stor ur kan den långvariga skuldsättningen befaras inverka negativt. När det nuvarande systemet infördes förutsättning för systemet att lånen var en i princip skall betalas tillbaka. Det är dock sannolikt att många låntagare inte kommer att kunna slutbetala sina skulder till 65 års ålder. Framför allt de med lång utbildning och jämförelsevis låga löner kommer att få svårt att hinna återbetala, liksom studerande som lånat förhållandevis sent i livet.

Kapitel 3 65

3 Ett studiestöd för nytt vuxna

för

3.1 Principiella utgångspunkter ett nytt

studiestöd

Ett nytt studiestöd bör, mot bakgrund av problemen med det nuvarande splittrade studiestödet, sammanhållet med likartade regler för olika vara

utbildningsnivåer och utbildningsinriktningar. Inom ramen för det sam-

manhållna stödet bör dock subventionens storlek och omfattningen av stödets förmånlighet kunna variera. Principen bör att den som har vara kort tidigare utbildning ett förmånligare stöd än den som har längre ges tidigare utbildning. Ett viktigt krav är att studiestödet är enkelt att överblicka för den enskilde, men samtidigt är flexibelt så sätt att det inom för studiestödsstruktur går att anpassa till ramen en gemensam prioriterade rekryteringsinsatser när sådana behov uppkommer. Som huvudsaklig princip bör dock gälla att studiestödet skall vara neutralt till olika utbildningars ämnesmässiga inriktning. Studiestödet bör bidra till att uppfylla samhällets utbildningspolitiska mål. Det innebär bl.a. att studiestödet måste utformas så att det aktivt

bidrar till allmän höjning av medborgarnas utbildningsnivå i linje

en med ambitionen ett nationellt kunskapslyft för i princip alla medom borgare. Av det skälet bör rätten till studiestöd vara generell, vilket innebär att i princip alla antas till studiestödsberättigande utsom en bildning skall ha rätt till stöd. Under senare år har ambitionerna att en utforma studiestödet så att resursanvändningen blir mer effektiv framhållits, bl.a. 1993 års Studiestödsberedning. Att genom studiestödets av konstruktion stimulera de studerande till effektiva och målinriktade studier blir än nödvändigt i situation där resurserna är knappa. mer en En del villkor måste begränsar rätten till stöd, bl.a. krav sättas upp som fullgoda studieprestationer, åldersgränser och längsta tid för stöd. I ett nytt studiestöd är det angeläget att dessa restriktioner konstrueras ett sådant sätt att studiestödets effektivitet kan förbättras ytterligare. Även prövning den enskilde studerandens inkomster kan en av som påverka rätten till stöd är detta perspektiv ett nödvändigt inslag i ett ur nytt studiestöd. Vår utgångspunkt är att utbildning är en investering både för individen och samhället. Enligt vår mening bör därför all offentligt finansierad utbildning i någon utsträckning vara förknippad med egna ekono-

3 16-0856

66 Kapitel 3

miska insatser och uppoffringar från den enskilde. Statens är att ansvar tillhandahålla utbildningsplatser och ett studiestöd faktiska som ger möjligheter till studier. För att studiestödet aktivt skall stimulera breda

grupper att delta i utbildning krävs en hög grad av statlig subvention.

Studiestödet måste emellertid stå i överensstämmelse med den allmänna

fördelningspolitiken. Det innebär att det förutom de fördelningspolitiskt

grundade prioriteringar som byggs in genom stödets konstruktion, även finns en gräns för hur mycket som det är rimligt att de inte som genomgår utbildning genom att betala skatt skall bidra med i form subav ventioner dem som genom utbildning genomsnittligt sett stärker sina

inkomstmöjligheter och Iivsmöjligheter i stort. Det som huvudsakligen

begränsar subventionens storlek är dock det faktum att statens resurser är begränsade och måste avvägas mängd viktiga samhällsbehov. mot en Det ekonomiska utrymmet för ett nytt studiestöd är angivet genom

utredningens direktiv och innebär att utgiftsökningar skall finansieras

genom omprioriteringar inom det berörda området. Samtidigt är det uppenbart att en reformering av studiestödet som avser att leda till en breddad rekrytering förutsätter ytterligare Besparingar kan resurser. som frigöra resurser inom det nuvarande systemet inte minst vad gäller -

återbetalningen är i detta sammanhang av stor betydelse.

- Utbildning är genomsnittligt sett ekonomiskt lönsamt både för individen och samhället, men det finns alltid en risk för att de insatser som den studerande gör i form av tid, ansträngningar och kostnader inte

ger förväntat utbyte i form av studieframgång eller ökade inkomster

efter studierna. Motsvarande risk finns även för statens insatser i form av utbildningsplatser och studiestöd. Det är därför rimligt att den stude-

rande och samhället delar det ekonomiska ansvaret via ett lånesys-

tem. Studielånen kan ses som ett sätt att låta den framtida förväntade avkastningen av utbildningen bidra till studieñnansieringen.

En nödvändig utgångspunkt för ett nytt studiestöd är att de samlade resurserna används effektivt och att studielånesystemet konstrueras så att en god hushållningseffekt uppnås. Detta förutsätter även att det bland låntagarna finns en insikt om att lånen normalt skall återbetalas i sin helhet, vilket kräver att återbetalningens uppläggning är avpassad till utlåningens storlek. För vissa typer av studier krävs även att nuvarande utlåning begränsas för att återbetalning skall vara en realistisk möjlighet. Dagens situation med utlåning som det inte finns rimlig återbetal-

en ningsprognos för måste upphöra.

Många studerande och presumtiva studerande upplever det som

riskabelt att behöva låna till sin utbildning. Studielånens storlek och

lånevillkoren -inte minst återbetalningsreglema är därför betydelse

- av för studiestödets rekryteringseffekt. Reglerna måste utformas så att

Kapitel 3 67

återbetalningen inte upplevs som allt för riskabel av de studerande. Det är t.ex angeläget att avskrivning av lån vid dödsfall liksom vid långvarig

sjukdom bibehålls i ett nytt stöd. Det är av samma skäl rimligt att

avskrivning sker när låntagaren uppnått en viss ålder. Kritiken mot nuvarande lånesystem har främst riktats mot att lånen

för många låntagare fortsätter att öka trots fortlöpande avbetalning. Det nuvarande systemet kan också inbjuda till spekulation i att låna mer eftersom lånet slutligen avskrivs vid 65 års ålder. Ett nytt studiestöd måste vara fritt från den typen av för staten kostsamma beteende. I ett nytt studiestöd bör den enskildes för ett upptaget lån markeras ansvar tydligare.

Låntagarnas återbetalningsförmåga är naturligtvis mycket varierande.

Den inkomstrelaterade återbetalningen i nuvarande system är ur den aspekten tilltalande. Den står dock i motsättning till kravet att låne- och återbetalningssystemets utformning måste ge en tydlig signal om att lånen normalt skall återbetalas. I det nya studiestödet måste återbetalningen ståi relation till skuldens storlek. För att inte återbetalningssystemet skall riskera att bli allt för betungande för den enskilde och därmed riskera att motverka studiestödets rekryterande syfte, bör dock detta förenas med möjlighet för låntagaren att aldrig behöva återbetala mer en än en viss andel av årsinkomsten, som dock bör vara högre än i nuva-

rande system. Återbetalningssystemet kan bl.a. av det skälet inte göras

helt fritt från framtida avskrivningar. Detta förhållande bör ses som en följd av principen om att den enskilde och samhället bör dela på de ekonomiska risker följer av att de studerande i hög grad finansierar som

studierna med lån. Om den enskilde låntagarens ekonomiska behållning

utbildningen inte blir sådan att lånen kan återbetalas i sin helhet är av det rimligt att staten avskriver skulden vid en viss ålder.

I departementspromemorian M ålrelaterade Statsstipendier Ds

1992:123 förespråkar Jan Bröms att statens subvention i studiestödet delvis bör bestå examenspremier i form avskrivningar av lån. Ett av av likartat premiesystem diskuteras i rapporten från 1993 års Studiestödsberedning H ur förändra dagens studiefinansieringssystem huvudproblem och möjliga åtgärder. Enligt vår mening finns det dock starka skäl för att statens subvention i princip bör koncentreras bidragsdelen. Avskrivningar lån i efterhand belönar ett oönskat sätt ett större av

låneutnyttjande än vad den enskilde studeranden har ett reellt behov av

för att klara sitt uppehälle under studietiden. För den enskilde skulle

dessutom riskerna med att påbörja utbildning öka, eftersom den enskildes ekonomiska åtagande för studier inte görs känd vid studiernas

början.

68 Kapitel 3

Räntan studielånen bör även i fortsättningen endast justeras motsvarande avdragsrätten för andra typer lån. Statens subvention bör av huvudsakligen finnas på bidragsdelen och därigenom tydligt framgå för den enskilde. Erfarenheten av studiemedelssystemet före 1989, då en betydande del subventionen i form subventionerad ränta, är av gavs av att de studerandes kännedom om subventionen i lånesystemet låg. var Subvention i form direkta bidrag är därför önskvärt dels rekryteav av ringsskäl, dels för att undvika överutnyttjande lånedelen bland dem av som inte behöver maximalt lånebelopp för att täcka sina levnadsomkostnader För att den rekryterande effekten av stödet skall kunna förbättras

krävs åtgärder som motverkar nuvarande omfattande skuldsättning. I

första hand bör det ske genom att bidragsandelen höjs. Totalnivån i nuvarande studiemedel kan dock anses tillräcklig för de flesta studerande på högskolenivån. Det är heller inte orimligt att ett val högskoav lestudier också kan innebära ett val lägre levnadsstandard under av en studietiden. För vuxenstuderande på grund- och gymnasieskolenivå kan dock totalbeloppet i studiemedlen vara otillräckligt. Många har vuxna en livssituation och en levnadsnivå medför stora fasta kostnader. som Särskilt för familjeförsörjare kan studiestödets totalnivå avgörande vara för möjligheterna att påbörja och genomgå utbildning. För att studier på skolnivå inte skall begränsas till vissa är grupper det därför av vikt att det nya stödet i vissa situationer medger ett högre totalbelopp och kan utgå i relation till de studerandes tidigare inkomst. De nuvarande vuxenstudiestödens dilemma kan sägas liggai att de å ena sidan skall möta behoven av vidareutbildning för i allmänhet och vuxna å andra sidan utgöra den satsning som prioriterar dem som har den kortaste utbildningen. I det stödet bör det viktigaste att subnya vara ventionen koncentreras med hänsyn till den enskildes behov av utbildning. En sådan prioritering kan medföra att inkomstbortfallsprincipens utformning och materiella innehåll blir än i nuvarande svagare vuxen-

studiestöd. Enligt vår mening är dock detta ofrånkomligt inom ramen för

de resurser som står till buds.

3.2 i

Huvudpunkter utredningens förslag

Våra förslag omfattar såväl frågor om principer och generell utformning av ett nytt system som ett stort antal tillämpningsregler och andra detaljfrågor. För att underlätta läsningen förslagen i det följande vill vi i av detta avsnitt redovisa huvudpunkterna i ett sammanhang. I de följande

Kapitel 3 69

kapitlen redovisas nuläge, överväganden och motiv avseende vart och de enskilda förslagen. ett av Vi föreslår att de nuvarande stödformema studiemedel, svux och ersätts med ett nytt sammanhållet studiestöd. Det nya studiestödet svuxa skall generellt och lämnas till alla som antas till en studiestödsbevara rättigande utbildning. Det är ett renodlat studiesocialt stöd som förutstuderande, har särskilda behov under studierna till följd sätter att som t.ex. försörjningsbörda eller handikapp, får ersättningar från andra, av generella förmånssystem. Det studiestödet liksom studiemedel, svux och svuxa, nya avses, bestå bidragsdel och lånedel. Vi föreslår att totalnivån knyts till av en dagens nivå studiemedlen 175,5 procent basbeloppet vid en av studietid 9 månader eller 7 059 kr. månad och uttrycks som en av per andel 4,39 procent basbeloppet vecka. Totalnivån, dvs summan av per bidrag och lån, skall densamma för alla studerande. Bidraget av vara förutsätts obeskattat och anknytas till det nya pensionssystemet vara genom en schablonregel. Studiestödet så utformat att det förmånligaste stödet avses vara lämnas till dem har störst behov av utbildning och differentieras som proportionerna mellan bidrag och lån bestäms av utbildningsgenom att nivån. Det förmånliga stödet, 80 procent bidrag och 20 procent lån, mest

bör lämnas för vuxnas studier grundskolenivå. Vid dagens basbelopp,

36 200 kr., blir då bidraget 50 825 kr. för 40 veckor 5 647 kr. per månad och lånet 12 742 kr. 1 416 kr. månad. Det innebär att bidraget blir högre än i nuvarande system för praktiskt taget alla studerande denna nivå med studiemedel, eller Också studerande med svux svuxa.

utbildningsbidrag, har låg dagpenning, skulle få ett ökat bidrag.

som

För utbildning på gymnasienivå, som syftar till en kompetens mot-

svarande treårigt gymnasium, föreslår utredningen att till studerande, är 23 år och äldre och inte har genomfört 3-årig gymnasiesom som en utbildning, skall lämnas ett bidrag 60 procent och ett lån 40 pro- Bidraget blir då 4 231 kr. månad och lånet 2 832 kr. Studerancent. per

de har utbildningsbidrag baserat hög eller genomsnittlig dag-

som penning de har eller grundat hög dagpenning samt som svux svuxa får med detta förslag viss försämring jämfört med nuvarande system. en För övrig gymnasial utbildning för vuxna bör bidraget vara 40 pro- 2 832 kr./månad och lånedelen 60 procent 4 231 kn/månad. cent Denna nivå föreslås gälla även för studerande inom högskolan och motsvarande skolformer. Denna del förslaget innebär att inkomstbortfallsprincipen inte av längre skall utgöra grunden för beräkning av studiestödet till vuxna som deltar i reguljär utbildning. Eftersom möjligheten att bibehålla en i

70 Kapitel 3

huvudsak oförändrad disponibel inkomst under studierna för många är

en förutsättning för dem, bör en möjlighet till tilläggslån finnas för

studerande grundskole- och prioriterad gymnasienivå. Tilläggslån skall kunna utgå upp till nivå ett sammanlagt disponibelt en som ger belopp motsvarande A-kassan vid tidigare inkomst till en upp ca 16 500 kr per månad. Det nya studiestödet föreslås, liksom nuvarande studiemedel, avräknas inkomst enligt vissa regler. Fribeloppet, 150 mot egen procent av basbeloppet eller f.n. ca. 54 000 kr. för ett normalläsår, föreslås vara oförändrat. Avräkningen mot överskjutande inkomst föreslås ske proportionellt mellan bidrag och lån och med 60 procent beloppet, dvs. av

något snabbare än f.n. I gengäld föreslår utredningen liberalisering

en av inkomstprövningen, som innebär att prövningen skall ske mot den studerandes inkomst under hela året utan avseende dess fördelning kalenderhalvår. För deltidsstuderande föreslås vissa förändringar fribelopp och av reduceringsregler så att lån och bidrag blir proportionella mot studieaktiviteten.

Rätten till studiestöd föreslås bli begränsad i några avseenden. Hög-

sta ålder för studiestöd föreslås bli 50 år, i undantagsfall 55 år. Studiestöd lämnas inte för kortare tid än fyra veckor. Rätten till stöd begränsas

till ett visst högsta antal terminer varje utbildningsnivå. Undantag

skall liksom nu kunna göras om det finns särskilda skäl. Utredningen vill skräpa kraven de studerande när det gäller studieresultatprövningen. Vi förordar också en skärpt aktivitetskontroll och en utvidgad anmälningsskyldighet när det gäller personliga förhållanden, som kan påverka rätten till studiestöd och stödets storlek. Utredningen föreslår att ett nytt lånesystem införs. Lånen avses liksom i nuvarande system löpa med en marknadsränta, justeras som

med hänsyn till att den inte skall vara avdragsgill. Återbetalningsregler-

na utformas som ett system med modifierade annuiteter, så att studielånen i princip alltid skall vara återbetalade vid 60 års ålder, dock senast efter 25 år. Annuitetema beräknas så att de, vid given ränta, ökar en med 3 procent per år. Därigenom sker anpassning till låntagarnes en

betalningsförmåga som kan antas vara svagast just när studierna av-

slutats och till inflationen. En spärregel införs, som innebär att ingen skall behöva betala mer än 5 procent av sin inkomst under de första tio åren och därefter högst 6 procent. De delar annuiteten därigenom inte betalas förfaller av som till betalning när det finns utrymme inom spärrregeln eller efter återbetalningsårsperiodens utgång. Eventuell kvarstående skuld avskrivs, liksom nu, vid 65 års ålder.

Kapitel 3 71

Utredningen förslår att ett "sluttande lånetak" införs. Det innebär att den maximala, tillåtna låneskulden utöver lån som avser utbildning på grundskolenivån och prioriterade studier gymnasienivå begränsas på ett sådant sätt att det vid en normal inkomst finns förutsättningar att återbetalning kan ske under den tid som återstår till 60 års ålder. Begränsningen får marginell effekt för studier som avslutas kring trettio års ålder och skärps successivt fram till 50 års ålder. Det medger då fortfarande, för den som inte har några kvarstående äldre studieskulder, studielån under 3 terminer.

Kapitel 4 73

4 Ett sammanhållet studiestöd

4.1 för samordnat studiestöd för

Principer ett reguljär utbildning

Utredningen föreslår ett nytt samordnat studiestöd, som ersätter dagens studiemedel, och och som behåller namnet studiemedel. I svux svuxa

det här kapitlet anger först några principer för det nya studiestödet

och utvecklar och motiverar därefter våra förslag till utformning av tilldelningsreglema. I det nya studiestödet skall två i väsentliga avseenden olikartade förmånssystem slås samman till ett sammanhållet studiestöd. Skillnaderna mellan studiemedel och vuxenstudiestöden beror främst

på att stöden då de tillkom var avsedda för två olika målgrupper. Studie-

medelssystemet var vid sin tillkomst i mitten av 1960-talet främst avsett för ungdomstuderande vid universitet och högskolor. Stödet utformades med schabloniserade regler. Svux tillkom vid mitten av 1970-talet som ett led i vuxenutbildningsreformen. Stödet utformades som en ersättning för inkomstbortfall och anknöt nära till bestämmelser för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Reglerna kom att likna de bestämmelser som gäller för lön i arbetslivet och blev därmed ganska detaljerade. Det nya studiestöd som vi föreslår skall i princip vara generellt, men vissa begränsningar måste finnas. Studierna måste t.ex. ha en viss omfattning och vissa åldersgränser måste finnas, liksom begränsningar av den tid under vilken kan få studiestödet. Bortsett från detta skall man studiestödet dock i princip lämnas till alla studerande för studier i reguljär utbildning på alla nivåer, alltifrån grundläggande vuxenutbildning till forskarutbildning. Det nya studiefmansieringssystemet är flexibelt. Inom den struktur som vi föreslår är det möjligt att genom enkla förändringar i systemet ta hänsyn till nya förhållanden eller behov, t.ex. förändrade statsñnansiella förutsättningar eller nya behov att rekrytera vissa grupper till utbildning. Systemet är också flexibelt i den meningen att det inom sig kan rymma studerande i olika åldrar och i olika utbildningsformer. Det studiestöd vi föreslår består av bidrag och lån. Ett av studiesom stödets viktigaste syften är att rekrytera till studier. Av betydelse är då totalbeloppets storlek, men även avvägningen inom totalbeloppets ram

74 Kapitel 4

mellan bidrag och lån. Särskilt för att rekrytera till vuxenutbildning är bidragets storlek av betydelse. Det ekonomiska utbytet av studier är i genomsnitt högre vid studier på högre utbildningsnivåer. Det är då rimligt att den enskilde via lån står för en högre andel av studiekost-

nadema högre utbildningsnivåer.

Reglerna för studiestödet har utformats så att de medverkar till snabba och effektiva studier. Totalbeloppet har en nivå som ger möjlighet till heltidsstudier. Krav finns studieaktivitet och studieresultat. De statsfinansiella begränsningarna är givetvis en viktig utgångspunkt för våra förslag. Det är nödvändigt att göra prioriteringar mellan de olika utbildningspolitiska mål som studiestödet skall medverka till att

uppnå. Vi att det är viktigt, att inom ett generellt stöd hålla fast

anser vid huvudmålen för vuxenstudiestödet, nämligen att det mest ett av förmånliga stödet skall till dem som har störst behov av utbildning, dvs. till dem har kort tidigare utbildning. Vi föreslår att prioritesom en

ringen studerande med kort utbildning skall ske genom att ett högre

av

bidrag lämnas till studerande på grundskolenivå och till vissa studerande

gymnasienivå. Det generella stödets totalbelopp är lika stort för alla, såvida inkomsten under studietiden inte överstiger vissa belopp. Till studerande i mellaninkomstlägen inom de prioriterade grupperna skall

dock utöver detta grundbelopp även kunna lämnas ett tilläggslån.

Vi föreslår alltså differentiering av studiestödet beroende på de en studerandes utbildningsbakgrund. I övrigt är dock studiestödet neutralt i förhållande till olika utbildningar. Studiestödet skall nationellt och enhetligt. Under 1990-talet har vara

stora förändringar genomförts utbildningsområdet. Statens styrning

utbildningsväsendet har förändrats från regelstyming till mål- och av resultatstyrning. Statsmaktema anger vissa mål varefter det överlämnas utbildningsanordnama att utforma utbildningen för att nå de uppsatta målen. Förändringarna på utbildningsområdet bör inte åtföljas av en motsvarande avreglering och decentralisering av studiestödet. Det är viktigt att studiestödets storlek och kraven för att få stöd är desamma för

alla studerande på samma utbildningsnivå oberoende av var i landet de

studerar. För att säkerställa detta krävs regler i lag, förordning och föreskrifter. Behovet av regler blir inte mindre när detta enhetliga studiestöd skall anpassas till ett alltmera komplext och differentierat utbildningsväsende.

Kapitel 4 75

4.2 Totalbelopp och bidragsandelar

4.2.1 Beloppets storlek

Då statsmakterna vid reformen 1989 bestämde storleken på studiemedlens totalbelopp utgick man från vad yngre förvärvsarbetande med

måttliga inkomster har att röra sig med i disponibel inkomst. Man ansåg

att en studerande bör kunna leva på en standard som är vanlig inom andra grupper i samhället, inte nå högre standard än de har men en som förvärvsarbetar på heltid. Vi anser att denna utgångspunkt är lämplig även i ett sammanhållet studiestöd. År 1989 höjdes totalbeloppet från till 145 170 procent av basbeloppet. I samband med skattereformen höjdes beloppet år 1991 till 180 procent, men sänktes år 1993 av besparingsskäl till 175,5 procent av basbeloppet för ett läsår på nio månader. Studiemedel lämnas under år

1996 basbelopp 36 200 kronor med 7 059 kr/mån eller med 63 531

kronor vid nio månaders studier. Den höjning som genomfördes 1989 har medfört att totalbeloppet i dag upplevs som tillräckligt av de flesta ungdomsstuderande. En under-

sökning år 1990 bland högskolestuderande yngre än 31 år Svensson

och Reuterberg: Låna för livet, CSN-rapport 1991:2 visade dem att av som hade studiemedel med fullt belopp både bidrag och lån ansåg så gott som alla 96 procent att man med studiestödet hade kunnat finansiera studierna i full eller stor utsträckning. Även i internationellt ett perspektiv är totalbeloppet i det svenska studiemedelssystemet jämförelsevis högt. Beräkningar som vi genomfört visar att totalbeloppet i de nuvarande

studiemedelen är någorlunda väl avpassat för flertalet studerandes be-

hov. I bilaga F 2 finns vissa jämförelser av den disponibla inkomsten för studerande och förvärvsarbetande. De belopp som en studerande får i vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag är relaterade till ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Vi föreslår att det nya studiestödets grundbelopp skall lika stort för vara alla och alltså inte knutet till A-kasseersättningen. Studiemedlen är relaterade till kostnadsutvecklingen i samhället via knytning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Vad gäller andra delar av dagens statliga studiestöd dvs studiehjälp, korttidsstudiestöd och timer- sättning anges beloppen i krontal i studiestödslagen och eventuella beloppsförändringar beslutas av riksdagen. Vi föreslår att det nya studiestödets grundbelopp skall knutet till vara basbeloppet på samma sätt som idag gäller för studiemedel. Studiestödet

76 Kapitel 4

skall täcka kostnader för uppehållet under studietiden och då är det viktigt att beloppet följer kostnadsutvecklingen. Utredningen föreslår att studiestödsbeloppet skall vara lika stort som dagens studiemedelsbelopp. I avsnitt 4.8.2 kommer vi att föreslå att studiestödet skall beräknas vecka. Vi föreslår att det nya studiestödet per skall lämnas med 4,39 procent basbeloppet per vecka vid heltidsav studier. Räknat i 1996 års basbelopp innebär det 1 589 kronor.

4.2.2 Bidrag differentierat efter utbildningsnivå

Vi att det mest förmånliga studiestödet skall ges till dem som är anser i störst behov utbildning och föreslår därför att bidraget i det nya av studiestödet skall differentieras efter utbildningsnivå. Vårt förslag innebär förändring både gentemot dagens studiemedel där bidragsandeen len är densamma för alla och gentemot vuxenstudiestöden och utbildningsbidraget utformats enligt inkomstbortfallsprincipen. som Vuxenstudiestöden dem haft en förhållandevis god inkomst ger som

före studierna ett högre bidrag än dem haft låg inkomst. Det kan

som en

ifrågasättas det förmånligaste studiestödet genom denna utformning

om verkligen styrs till dem som är i störst behov av stöd. Ett viktigt mål för vuxenutbildningen är att den främst skall riktas till dem har kort utbildning för att stärka deras ställning arbetssom en marknaden och i samhällslivet. Detta har dock visat sig svårt. Det är lättare att rekrytera dem har relativt god formell utbildning och som en relativt stark ställning i samhället. en Utbildning är de faktorer har störst betydelse för männien av som skors lön, arbetsvillkor och sociala förhållanden. Den som saknar grundläggande utbildning har sannolikt lägre lön än den som har sådan utbildning. Den har låg inkomst har sannolikt en sämre utbildning som en än den har något högre inkomst. som en Det finns inom vuxenutbildningen klara skillnader mellan män och kvinnor. Bland männen är det främst de förhållandevis väletablerade rekryteras till utbildning. Bland kvinnor rekryteras däremot försom hållandevis fler från Vuxenutbildningens prioriterade målgrupper. Detta belyses i tabellen nedan med några siffror angående svux och svuxa. Män hade i allmänhet betydligt högre inkomst före studierna än en kvinnor och får därmed ett högre vuxenstudiebidrag.

SOU 1996129 Kapitel 4 77

Tarbcll 4.1 Andelen stödtagam med svux och svuxa fördelade efter kön och dagpenningklass läsåret 1994/95. Pmcent.

Dagaenning Kvinnor Män kr/ dag Svux Svuxa Svux Svuxa 438 47 54 24 30 - 439 550 44 36 46 42 - 551- 9 10 30 28

T otalt 100 100 l 00 100

Det finns ett samband mellan låg utbildning och låg inkomst. Ju

lägre inkomst individ har, desto angelägnare är det att rekrytera en honom eller henne till utbildning. Vi bedömer att den faktor som är av störst betydelse för studiestödets rekryterande effekt är bidragets storlek.

Ett bidrag som är lika stort för alla samma utbildningsnivå kommer

då att bli av större betydelse lägre den tidigare inkomsten varit. Utredningen att sådan utformning av studiestödet ett bättre anser en

sätt än ett inkomstrelaterat bidrag kan medverka till att uppnå vuxenut-

bildningspolitikens fördelningspolitiska mål.

4.2.3 Bidraget till grundskolestuderande

Det mest förmånliga studiestödet bör lämnas till studerande som saknar de kunskaper som man normalt får i grundskolan. De som saknar dessa grundläggande kunskaper löper störst risk att slås ut från arbetsmarknaden. Utbildning är stor betydelse för att stärka deras ställning i av samhället. Vi anser att det bör vara en huvuduppgift för utbildnings-

politiken och därmed för studiestödet att höja kunskapsnivån i denna

- grupp Vuxna med kort tidigare utbildning har ofta en motvilja mot att skuldsatta sig. För att rekrytera dem till studier krävs därför ett studiestöd med hög bidragsandel. Ett högt bidrag till studerande på grunden skolenivå är motiverat även av rättviseskäl. Den som inte har de kunskaper ungdomar i dag får i grundskolan skall inte behöva skuldsätsom ta sig i utsträckning som den som redan har dessa grundläggansamma de kunskaper.

78 Kapitel 4

Den som saknar sådana färdigheter normalt uppnås i grundsko-

som lan har från 20 års ålder rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning inom komvux. Varje kommun ansvarar för att kommuninvånarna får en sådan utbildning. Den rätt som samhället ger till grundläggande vuxenutbildning bör enligt vår mening förenas med ett studiestöd som ger medborgarna möjlighet att utnyttja denna sin rätt. Det kan hävdas att studiestödet för grundskolestudier skall lämnas helt i form av bidrag, åtminstone vad gäller den lägsta nivån motsvarande den tidigare skolformen grundvux. En vuxen som saknar de grundläggande kunskaper som alla ungdomar har rätt till skall inte behöva skuldsätta sig för att skaffa sig dessa kunskaper. Vi anser dock att det främst av statsfinansiella skäl inte är möjligt att ge hela grundbeloppet i form av bidrag. Vi anser dessutom att det ligger ett värde i att även grundskoleutbildning ses som en investering för den enskilde som kräver en viss egeninsats i form av studielån. Låneandelen bör dock var låg.

Vi föreslår att studiebidraget för studier grundskolenivå skall vara

80 procent av totalbeloppet. Detta innebär med 1996 års basbelopp ett

bidrag på 1 271 kronor per vecka, eller ca. 5 647 kronor per månad. För ett läsår på 40 veckor blir bidraget 50 825 kronor. Genom de förändringar som vi föreslår kommer bidraget för en grundskolestuderande att vara ungefär lika stort som det bidrag, efter skatt, som en studerande i högsta dagpenningklass i dag kan få i svux eller svuxa. Bidraget ökar alltså för praktiskt taget alla grundskolestuderande. Vårt förslag leder till kostnadsökningar inom studiestödet. Dessa

torde dock till någon del uppvägas av kostnadsminskningar på andra

samhällsområden, exempelvis för kommunernas kostnader för socialbidrag. Drygt hälften av alla elever i grundläggande vuxenutbildning har invandrarbakgrund. I en enkätundersökning som CSN genomförde 1993 bland studerande i grundläggande vuxenutbildning uppgav en fjärdedel av de svarande att de huvudsakligen finansierade sin utbildning med socialbidrag.

4.2.4 Bidraget till gymnasiestuderande

Förutom grundskolestudier anser vi att även vissa studier gymnasial nivå bör prioriteras och ge ett högre bidrag i det studiestödet. Det nya högre bidraget bör dock inte lämnas till alla gymnasiestuderande. Vi anser att det är angeläget att i ett nytt samordnat studiestöd hålla fast vid de mål sedan vuxenutbildningsreformen 1975 gällt för som

Kapitel 4 79

vuxenutbildningen och för vuxenstudiestöden. Ett sådant mål är att överbrygga utbildningsklyftoma i samhället. Vi anser att det är viktigt att studiestödet kan medverka till att överbrygga de utbildningsklyftor

som i dag finns mellan ungdomar som får treårig gymnasial utbild-

en ning och vuxna som har en kortare gymnasial utbildning eller som helt saknar en sådan. Cirka en miljon människor i åldern 16-65 åri Sverige har endast folkskole- eller grundskoleutbildning. Alla ungdomar under 20 år har i dag rätt att få en treårig utbildning på ett nationellt, Specialutformat eller individuellt i gymnasieprogram skolan. Den som är över 20 år när han eller hon börjar de gymnasiala studierna hänvisas främst till gymnasial vuxenutbildning. Den gymnasiala vuxenutbildningen syftar enligt skollagen 1985:1100 till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få

genom gymnasieskolan. Då en studerande uppnått gymnasiekompetens

i komvux får han eller hon slutbetyg. Vi att ett mera förmånligt studiestöd skall lämnas för studier anser till gymnasiekompetens. Många studerande inom gymnasial vuxenupp utbildning har dock redan treårig gymnasiekompetens och bedriver kompletteringsstudier för att kunna bli antagna till en högskoleutbildning. Studerande som redan har de kunskaper och färdigheter som

uppnås i gymnasieskolan bör enligt vår mening inte prioriteras genom

ett högre bidrag i det nya studiemedelssystemet. En studerande i gymnasieskolan får studiehjälp med 640 kr/mån t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år. Om det förhöjda bidrag vi föreslår redan från 20 års ålder, som ges kommer bidraget att vara mer än dubbelt så stort som bidraget i dagens

studiemedel och nästan sju gånger så stort som bidraget till ungdomar

under 20 år. En så stor skillnad i bidragsbelopp skulle kunna leda till att en del ungdomar av ekonomiska skäl skjuter upp sina gymnasieskolestudier. Det skulle vara olyckligt om den förändring vi föreslår får sådan konsekvenser. För att motverka denna risk anser vi att det är nödvändigt

att införa en nedre åldersgräns för rätten till det högre studiebidraget gymnasial nivå. Vi har funnit lämplig åldersgräns är 23 år.

att en Vi föreslår att det högre studiebidraget gymnasial nivå skall lämnas för studier inom gymnasial vuxenutbildning och annan utbildning som ger kunskaper och färdigheter motsvarande dem som förmedlas i gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Det högre bidraget skall endast lämnas till den som saknar sådana kunskaper och färdigheter och ges tidigast från det kalenderår då den studerande fyller 23 år. Det är inte ovanligt vuxenstuderande kombinerar studier på att en olika utbildningsnivåer. Det kan exempelvis gälla grundläggande vuxen-

80 Kapitel 4

utbildning och gymnasial vuxenutbildning inom komvux. Det skulle därför vara enklast om bidraget gymnasieskolenivå är lika stort som grundskolenivå. Vid den prioritering de statsfinansiella begränssom ningarna tvingar oss till har vi dock funnit att bidraget grundskolenivå bör vara större än för gymnasieskolestudier. Om studier samtidigt bedrivs på olika utbildningsnivåer bör bidrag beviljas med det belopp som gäller för den nivå där huvuddelen av studierna ligger. Utredningen föreslår att bidragsandelen till studerande som är 23 år och äldre och som inte tidigare har slutbetyg från ett nationellt eller Specialutformat program eller motsvarande, skall vara 60 procent av

grundbeloppet. Studiebidraget kommer därmed med 1996 års basbe-

lopp att vara 952 kronor per vecka eller ca. 4 231 kronor per månad. För ett läsår på 40 veckor blir bidraget 38 082 kronor. Inom komvux kommer det mera förmånliga bidraget alltså att lämnas för studier inom gymnasial vuxenutbildning till studerande som är 23 år och äldre och som inte har slutbetyg från ett nationellt program eller

motsvarande. Övriga studerande i gymnasial vuxenutbildning, samt alla

studerande i påbyggnadsutbildning, får studiebidrag med samma belopp som högskolestuderande.

Inom folkhögskolan skall det mera förmånliga bidraget för gym-

nasiala studier ges till studerande som är 23 år och äldre och som inte har slutbetyg från ett nationellt program eller motsvarande, för utbildning som ger kunskaper och färdigheter motsvarande dem som förmedlas i gymnasieskolan. Studerande som redan har sådan kunskaper eller färdigheter får samma bidrag som högskolestuderande. CSN bör få i

uppdrag att i samråd med Folkbildningsrådet utforma erforderliga till-

lämpningföreskrifter. En studerande som haft studiemedel för gymnasiala studier kan, enligt gällande regler, få en del av de studielån som tagits för dessa nu studier avskrivna, han eller hon därefter tar studielån för studier om eftergymnasial nivå under minst tre terminer. Genom den höjning av bidragsnivåema vi föreslår minskar enligt vår uppfattning behovet som av denna avskrivning. Vi föreslår därför att det nya studiemedelssyste-

met inte skall innehålla någon avskrivning vid vuxenstudier.

4.2.5 Bidraget till högskolestuderande

Sett i ett internationellt perspektiv är övergångsfrekvensen till eftergymnasial utbildning lägre i Sverige än i många jämförbara länder. Ännu

påtagligt vid internationell jämförelse är att så låg andel av

mera en en arbetskraften har en längre högskoleutbildning. Utbyggnaden av hög-

1996:90 Kapitel 4 81 SOU

skoleutbildningen kommer att fortsätta under de närmaste åren och skall

främst inriktas på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. För att stödja den satsningen högskoleutbildning krävs enligt vår mestora ning studieñnansieringssystem är rekryterande. Det gäller inte ett som minst i framtid då utbyggnaden inom naturvetenskap och teknik kan en

leda till att efterfrågan utbildning inte längre överstiger tillgången.

I kapitel 7 visar vi att skuldbördan vid längre högskolestudier blir

stor och att risken är påtaglig att lånet i många fall inte kommer att

betalas tillbaka. Vi föreslår därför att återbetalningsreglema skall skärpas och utformas så att studielån i princip alltid skall återbetalas. Jämfört med dagens återbetalningssystem kommer det att innebära att återbetal-

ningsbördan ökar. Detta kan leda till att stödets rekryteringseffekt min- Oron för den återbetalningen kan få många att avstå från skar. tunga studier. Den sociala snedrekryteringen kan komma att öka. I bilaga C beskriver vi studiestödets utformning i våra nordiska grannländer och de reformer genomförts i Danmark och Finland för som minska problemen med den höga skuldsättningen. I Danmark och att Finland har studiestödet reformerats radikal höjning av bidragenom en I Danmark bidraget 1995 efter skatt 44 000 svenska kronor get. var ca. och i Finland 30 960 kronor för ett normalt läsår. I Sverige är studica. ebidraget endast 17 650 kronor år. I Norge ligger bidraget visserca. per ligen på ungefär nivå i Sverige, lånet är å andra sidan samma som men subventionerat räntefrihet under studietiden. genom Mot bakgrund de problem dagens skuldsättning för med av stora som sig och med hänsyn till behovet ett studiestöd som stöder utbyggnaav vi det är nödvändigt att i Sverige

den av högskoleutbildningen, anser att genomföra omläggning studiefinansieringssystemeti samma rikt-

en av Danmark och Finland. Det statsfinansiella läget medger inte ning som i

går lika långt i våra grannländer, vi ändå att det

att man som men anser nödvändigt åstadkomma förbättring studiebidraget även till är att en av

högskolestuderande.

Vid våra överväganden lämplig storlek bidraget har vi sökt om en

bidragsnivå medverkar till att lånet även vid längre studier skall

en som återbetalas och den årliga återbetalningsbördan inte blir så stor kunna att den avskräcker ungdomar och från att börja studera. Med att vuxna

dessa utgångspunkter har vi funnit att bidragsandelen för högskolestude-

rande bör 40 procent grundbeloppet. vara av

den förändring vi föreslår ökar bidraget med 1996 års

Genom som basbelopp från 1 962 till 2 832 kr/mån. Bidraget vecka blir 637 ca. per kronor och för ett läsår 40 veckor 25 485 kronor. En viktig princip för det studiestödet är att det skall vara neutralt nya

i förhållande till olika utbildningar inom samma utbildningsnivå. Detta

82 Kapitel 4

medför att vi anser att all eftergymnasial utbildning skall bige samma dragsandel. Det innebär en förändring gentemot nuläget, där vissa hög-

skoleutbildningar ger rätt till svux.

Svux för yrkesteknisk högskolutbildning YTH har, med ett kort avbrott under 1994, funnits sedan vuxenstudiestödets tillkomst. Svux ges nu för studier utbildningsprogram leder fram till yrkesteknisk som examen. För studier vid vissa lärarutbildningar fanns tidigare ett särskilt utbildningsarvode. Detta omvandlades 1993 till för studerande vid svux gymnasielärarutbildningar med inriktning mot industri och hantverk, handel och kontor samt vård. Sedan 1994 lämnas endast för specisvux

alpedagogutbildning. Dessutom kan svux från hösten 1995 beviljas för

studier vissa naturvetenskapligt/tekniska utbildningar till studerande som är äldre än 27 år s.k. NT-svux. Mot bakgrund av effekterna av att svux slopades för utbildning vid YTH år 1994 inser vi, att de förslag vi lämnar kan komma att leda som till rekryteringsproblem. Man bör då pröva möjligheterna att förbättra rekryteringen via andra åtgärder än studiestöd. Vad gäller specialpedagogutbildningen bör en studiefinansiering inom ramen för insatserna på fortbildningsområdet kunna övervägas. Även beträffande YTH bör ett ökat engagemang från arbetsgivarna eftersträvas när det gäller studiefinansieringen.

4.3 Tilläggslån

4.3.1 Inkomstrelaterat

tilläggslån

Utredningen föreslår att det nya studiestödets grundbelopp i princip skall vara generellt och ges med samma totalbelopp till alla. Vi föreslår dessutom att studiestödet utöver detta generella belopp även skall bestå av ett tilläggsbelopp till vissa studerande. Om det statsfinansiella läget tillåter det kan hela eller del tilläggsbeloppet bidrag. en av ges som Detta är dock enligt vår mening inte möjligt i dagens ekonomiska läge. Vi föreslår därför att tilläggsbeloppet endast skall i form studieges av lån. Utredningen har föreslagit ett grundbelopp storlek av samma som dagens studiemedel. Med 1996 års basbelopp betyder det 7 000 ca. kronor per månad. Det högsta totalbeloppet efter skatt i vuxenstudiestöden och utbildningsbidraget är ca. 8 500 kronor per månad. Genom de

förändringar som vi föreslår kommer studiestödsbeloppet för många med

låga inkomster att bli högre än dagens vuxenstudiestöd. Hälften alla av

Kapitel 4 83

med och tredjedel alla med får dock i dag ett totalbesvux en av svuxa lopp är högre än det grundbelopp som vi föreslår. Vi anser att det som är angeläget att det studiestödet kan rekrytera även denna grupp till nya studier. För att skall överväga att börja studera är det ofta av betydelse vuxna att de under studietiden kan leva på ungefär samma ekonomiska standard före studierna. Studiestödet bör utformas så att det ger optimal som rekryteringseffekt och bäst når de utbildningspolitiska målen. Vi anser att det är mest angeläget att rekrytera dem har kort utbildning. som en Tidigare i detta kapitel har vi angett de grupper som vi anser skall prioriteras. För att det studiestödet skall få en god rekryteringseffekt nya vi att det är nödvändigt att till de prioriterade grupperna förutom anser grundbeloppet även erbjuda ett tilläggslån är relaterat till den som

tidigare inkomsten. Vi föreslår därför att ett inkomstrelaterat tilläggslån

skall kunna lämnas till studerande får studiebidrag med 80 eller 60 som

grundbeloppet. Tilläggslån skall alltså kunna lämnas till

procent av

studerande på grundskolenivå och till studerande i gymnasial vuxenut-

bildning och motsvarande utbildning är 23 år eller äldre och som som inte tidigare har treårig gymnasiekompetens. Avsikten med tillägslånet är att öka studiestödets rekryteringseffekt för vuxnai medelinkomstlägen. Vid prioriteringen mellan lån och bidrag

för olika studerandegrupper gör vi bedömningen att tilläggslånet är ett

angeläget inte avskräckande komplement för personer i de högsta men dagpenningklassema. Det inkomstrelaterade tilläggslånet är avsett för dem som med det studiestöd vi föreslår får ett lägre disponibelt belopp bidrag och som lån än vad kan få i de högsta dagpenningklassema i dagens svux man och Grundbeloppet i det nya studiestödet motsvarar en dagpensvuxa. ning från A-kassan 450 kronor per dag, vilket i sin tur motsvarar ca. inkomst på drygt 13 000 kronor månad. Tilläggslånet skall kunna en per lämnas till studerande i de prioriterade som före studierna grupperna hade högre inkomst än denna. en

Vi föreslår att tilläggslånet skall till samma andel av den

ges upp tidigare inkomsten i socialförsäkringssystemet och i arbetslössom hetsförsäkringen. Under 1996 är denna andel 75 procent. För A-kasseersättningen ñnns ett högsta belopp på 564 kronor per dag, motsvarande

månadsinkomst på 16 500 kronor. Vi anser att gränsen på 16 500

en ca. kr/månad är väl avvägd och bör gälla övre gräns för den insom en

komst som tillägslånet skall relateras till. Genom den utformning tilläggslånet vi föreslår kommer

av som

totalbeloppet inklusive tilläggslånet att ligga på samma nivå som i

- dagens vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag för de grupper som är

84 Kapitel 4

berättigade till tilläggslånet. Tilläggslånet bör kunna lämnas även till den som inte tillhör arbetslöshetskassa. Tilläggslån kommer sålunda en att lämnas med 325 kronor månad till den har tidigare måca. per som en nadsinkomst på 14 000 kronor, med 800 kronor till den månadca. vars sinkomst varit 15 000 kronor och med 1 500 kronor månad till ca. per den vars månadsinkomst legat över 16 500 kronor.

Närmare regler för utformningen av tilläggslånet bör utformas av regeringen eller CSN. Det är angeläget att reglerna för inkomstanknytningen utformas på ett sätt gör det enkelt för den söker tillsom som läggslån att lämna uppgift sin tidigare inkomst, även så det om men att är möjligt att kontrollera de uppgifter den sökande lämnar. Det kan som vara lämpligt att beräkna den tidigare inkomsten på sätt i samma som

arbetslöshetsförsäkringen.

Tilläggslån för merkostnader

I dagens studiemedelssystem kan extra studiemedel i form studielån av lämnas om det finns särskilda skäl. Närmare bestämmelser utfonnas av CSN. Under budgetåret 1994/95 utbetalades 97 Mkr i extra studiemedel till drygt 12 000 studerande vid svensk läroanstalt.

Knappt en tredjedel av dem som får extra studiemedel får lån för

undervisningsavgifter, dvs. terminsavgifter eller andra avgifter

som betalas för undervisningen vid läroanstalten. Likaså knappt tredjel får en lån för reskostnader. En studerande inte bor studieorten kan få som låna högst ca. 2 000 kronor månad reskostnaden är högre än per om ca. 550 kronor månad. Cirka 15 procent dem får studiemeper av som extra del får lån för kostnader för studie- eller praktikresa med högst en ca. 5 500 kronor per halvår. Cirka 15 procent lånar för reskostnader vid studier i utlandet. Man studerar då vid svensk läroanstalt förlagt en som en del av utbildningen utomlands. Knappt 10 procent dem får av som

extra studiemedel lånar för dubbel bosättning. Lån kan beviljas med

högst ca. 2 000 kronor månad till studerande med barn barnet per om inte kan följa med till studieorten.

Vi anser att det är motiverat att i ett nytt studiestödssystem tillge läggslån för merkostnader i stort sett enligt grunder gäller samma som

för dagens extra studiemedel. Vi föreslår dock förändringar på några punkter. Det gäller beträffande lån för undervisningsavgifter vid utlandsstudier. Denna fråga behandlas i kap. där vi också berör de andra

former av extra studielån kan lämnas till utlandsstuderande. Vi som föreslår dessutom förändring vad gäller lån för inköp musikinstruen av ment.

Kapitel 4 85

Extra studiemedel kan i dag beviljas för inköp av nödvändigt mu-

sikinstrument till högskolestuderande musikerlinjen, musiklärarlin-

jens instrumental- och ensemblevariant eller motsvarande utbildnings-

Exempelvis kan lån för inköp en violin lämnas med högst program. av 40 000 kronor för studerande musikerlinjen och med högst 20 000 kronor musiklärarlinjen. En studerande musikerlinjen kan få låna

på till 100 000 kronor för att köpa en harpa. Under budgetåret 1993/94

upp utbetalades studiemedel för inköp musikinstrument till ca. 100 extra av

studerande. Det genomsnittliga lånebeloppet drygt 20 000 kronor.

var Lån för detta ändamål kan för vissa studerande innebära en så betydande ökning skuldsättningen att sannolikheten för att lånet skall återbetalas av

minskar påtagligt.

Musikinstrument är den enda form studieutrustning som ger rätt av

studiemedel. Detta har kritiserats från många håll. Under åren

till extra har antal ansökningar och framställningar extra studiemedel för ett om studieutrustning lämnats till CSN och till regeringen. På senare år har

önskemålen extra lån framför allt gällt inköp av datorer. om

Vår uppfattning tilläggslån endast skall lämnas för merkost-

är att nader under studietiden är direkt förknippade med studierna. Den som utrustning varit aktuell i framställningama extra studiemedel som om

kan användas i yrkesverksamheten efter studietiden. Detta gäller

även

i särskilt hög grad för musikinstrument. Vi föreslår att tilläggslån inte

skall lämnas för inköp musikinstrument eller studieutrustning. av annan självfallet angeläget att musikstuderande kan finansiera inköp Det är de instrument de behöver för utbildningen. Inom vissa andra områden av har finansiering studieutrustning lösts samarbete

frågan om av genom mellan utbildningsanordnare, leverantör och bank. Högskoleverket bör

initiativ sådant samarbete kommer till stånd även vad gäller ta till att ett musikinstrument. Iden mån ett statligt ekonomiskt engagemang bedöms önskvärt kulturpolitiska skäl bör frågan lösas i sådant sammanhang. av

4.4 Studiestöd för deltidsstudier

4.4.1 Dagens regler och omfattning

En studerande har rätt till studiemedel och vuxenstudiestöd såväl vid heltids- vid deltidsstudier. För studier utomlands beviljas dock som studiemedel endast för heltidsstudier. Studiestöd till deltidsstuderande en lämnas han eller hon bedriver studierna minst halvtid. Studiestöom beviljas då med hälften det belopp gäller för heltidsstudier. det av som

86 Kapitel 4

Från den 1 januari 1996 kan studerande komvux även få studiemedel

och vuxenstudiestöd vid en studieomfattning på 75 och 90

procent av heltid. För att ha rätt till heltidsstudiemedel under termin på 4,5 månader en måste en högskolestuderande att läsa minst 20 Skall studenavse poäng.

ten läsa 10-19 poäng blir det fråga deltidsstöd. Vid folkhögskola

om skall en kurs för heltidsstuderande omfatta minst 20 timmar å 60 minuter per vecka. I komvux bedöms studiernas omfattning efter ett särskilt poängsystem. För deltidsstudiestöd krävs minst 10 och för heltidsstudie-

stöd minst 20 studiestödspoäng månad.

per Utredningen föreslår inga förändringar principerna för bestämav att ma studiernas omfattning. Möjligheten att få deltidsstudiemedel infördes år 1971. Deltidsstudiestödet har alltid varit liten omfattning. Läsåret 1994/95 studerade av fyra procent alla studiemedelstagare, dvs. 10 000 av ca personer, deltid. Andelen deltidsstuderande på gymnasial nivå är klart större än högskolenivå. Läsåret 1994/95 hade 8,5 procent av alla stödtagare gymnasial nivå deltidsstudiemedel, jämfört med 3 i högskolan. procent På gymnasienivån är det främst inom komvux studerar på som man deltid. Höstterminen 1994 hade 16 procent alla studiemedelstagare av inom komvux deltidsstudiemedel. På folkhögskola och gymnasieskola var det mindre än 1 procent. högskolan förekommer deltidsstudiemedel främst för fristående kurser. Höstterminen 1992 läste 11 dem procent av som fick studiemedel för fristående kurser på deltid. Motsvarande andel linjer var 1 procent. Deltidsstudiemedel är särskilt vanligt bland kvinnor. Ca. 55 procent

av studiemedelstagarna i högskolan är kvinnor. Bland de deltidsstude-

rande är andelen kvinnor 70 procent. En anmärkningsvärt hög andel ca.

deltidsstuderande utnyttjar inte lånemöjligheten. Höstterminen

1993 var det exempelvis 40 procent av alla med studiemedel för deltidsstudier som endast tog ut bidraget, jämfört med 23 procent för heltidsstuderande. Åtta alla studerande procent av med svux och hade deltidssvuxa studiestöd under 1994/95. Merparten vuxenstudiestödstagama studeav rar vid komvux.

Överväganden

4.4.2 och

förslag

I de senaste årens debatt studiestödet har förekommit förslag om om att avskaffa rätten till studiestöd för deltidsstudier. Motivet för detta har främst varit att deltidsstudier bör kunna finansieras med inkomst från

Kapitel 4 87

deltidsarbete. Även statsfinansiella skäl har framförts. Den statliga studiefinansieringen bör förbehållas dem som bedriver längre heltids-

studier. Utredningen att möjligheten att få deltidsstudiestöd skall finnas anser kvar och även utökas i viss mån. Det studiestödet skall i princip ges nya för all utbildning i det reguljära utbildningsväsendet och flexibelt antill olika utbildningsformer. Det är angeläget att studiestödet passas stöder strävandena att utforma utbildningsväsendet så att det även ger möjlighet tillgodose bl.a. önskemål vidareutbildning, som ofta att om bedrivs lägre studietakt och jämsides med förvärvsarbete. Inte med en minst vid den förestående satsningen ett nationellt kunskapslyft är det angeläget det finns möjlighet för den så önskar att med studieatt som stöd även studera i långsammare takt än heltid. Ett annat arguen för att behålla deltidsstudiestöd är den ökade satsningen disment tansstudier. Ett avskaffande rätten till deltidsstudiestöd skulle som vi av främst drabba kvinnor, vilka många olika skäl inte har möjligsett av av het att studera heltid. kan studerande vid komvux från den 1 januari 1996 få Som nämnts studiemedel och vuxenstudiestöd vid studier på minst 75 procent av heltid. Bakgrunden till förändringen är de problem som konstaterats inom komvux, där många studerande för att komma till fullt stuupp diestöd tvingats utöka sitt studieprogram med kurser som man egent-

ligen inte behöver. Reglerna för det studiestödet bör så långt möjligt var desamma nya för olika skolfomier. Även deltidsstudier är vanligast vid komvux om vi inga skäl att särbehandla komvux. Den kursutformning som ser tidigare utmärkande för komvux dominerar även i högskolan och var nu har införts i gymnasieskolan. Förutom kurser helfart och halvfart förekommer även kurser trekvartsfart. Detta gäller även för folk-

högskolan. Utredningen föreslår att det studiestödet skall kunna beviljas för nya studier på minst trekvartsfart och på minst halvtid. Däremot anser vi inte det finns anledning att behålla regeln att studiestödet kan beviljas att om för studier på 90 procent av heltid vid komvux. I avsnitt 4.2.1 har vi föreslagit att studiestödet skall beviljas med basbeloppet vecka vid heltidsstudier. Vi föreslår att 4,39 procent av per studiestöd vid studier minst 75 procent heltid skall beviljas med av 3,29 procent basbeloppet och vid studier minst halvtid med 2,20 av basbeloppet för varje vecka den studerande har rätt till procent av som studiemedel. I dag beviljas studiemedel och vuxenstudiestöd inte för korrespondensstudier såvida det inte finns särskilda skäl. Denna bestämmelse kom

88 Kapitel 4

till 1982 sedan det visat sig att många studerande vid statens skola för vuxna anmälde sig till studier vid statlig vuxenutbildning och fick studiestöd utan att sedan bedriva aktiva studier. Det är naturligtvis viktigt att en studerande verkligen bedriver de studier studiestöd som beviljas för och att detta kan kontrolleras. Tillförlitliga rutiner för detta bör dock kunna utarbetas av CSN i samarbete med utbildningsanordnarna. Vi föreslår därför att denna begränsning skall tas bort i det nya

studiestödet. Frågan om studieaktivitetskontroll vid distansstudier bör även behandlas av Utredningen distansstudier Dir 1995:69.

om

4.5 Inkomstprövning i studiestödssystemet

4.5.1 Nuvarande regler

Studiemedel

När studiemedelssystemet infördes i Sverige skiljde det sig i många avseenden från studiestöd i andra länder, bl.a. att stödets storlek genom inte alls påverkades föräldrarnas inkomst och förmögenhet. Reduceav ring av stödet skulle ske enbart mot den studerandes inkomst och egna förmögenhet och, i förekommande fall, mot makes inkomst och förmögenhet. Den som hade egna ekonomiska resurser över viss nivå en skulle alltså i första hand använda dessa. Motivet att statligt stöd var skulle vara tillgängligt enbart för dem hade behov det. Reglerna som av om hänsynstagandet till makes inkomst och förmögenhet liberaliserades vartefter och slopades helt år 1980. Vid reformen år 1989 togs prövningen förmögenhet bort. mot egen En skärpning som kom samtidigt var att reduceringen inp.g.a egen komst skulle ske i första hand mot bidragsdelen och därefter mot lånedelen. Det blev emellertid en kraftig kritik mot detta. Många studerande som hade inkomster över fribeloppet, t.ex. genom arbete under somma-

ren, ansåg sig arbeta gratis eftersom bidraget reducerades. Detta gjorde att riksdagen redan våren 1990 beslutade återgång till de regler

om en som gällde före 1989, nämligen en proportionell reducering bidrag av och lån. Riksdagen beslutade också höjning fribeloppet från om en av 120 till 150 procent basbeloppet vid nio månaders studier bet. av 1989/90:SfU14. Med inkomst avses Sammanräknad inkomst tjänst, näringsverkav samhet och kapital enligt taxeringen till statlig inkomstskatt. Det innebär

Kapitel 4 89

att inkomst i form av t.ex. räntor, sjukpenning och pension påverkar

studiemedlen samma sätt som inkomst av förvärvsarbete. Studiemedlen minskas om inkomsten överstiger det s.k. fribeloppet under ett kalenderhalvår. Fribeloppet varierar beroende på den tid som studierna pågår. För den som studerar bara någon månad är fribeloppet högre än för den som läser en hel termin under kalenderhalvåret. För en deltidsstuderande som oftast förvärvsarbetar vid sidan av studierna är också gränserna högre. Slutligen är fribeloppet högre för höstterminen än för vårterminen p.g.a. att större delen av sommarinkomstema antas falla på andra kalenderhalvåret. Fribeloppen knutna till basbeloppet.

Tabell 4.2 Fribelopp år 1996 vid heltidsstudier, kr Basbelopp 36 200 kr

1 155 procentav basbeloppet per kalenderhalvår 2 65 procentav basbeloppetunder 1:a halvåret och 85 procentav basbeloppetunder2:a halvåret.

Tabell 4.3 Fribelopp år 1996 vid deltidsstudier, kr Basbelopp 36 200 kr

1 180 procentav basbeloppet per kalenderhalvår 2 150 procent av basbeloppet per kalenderhalvår 3 140 procentav basbeloppet per kalenderhalvår

För den som har inkomst över fribeloppet reduceras Studiemedlen med 50 procent av överskjutande inkomst. För en heltidsstuderande har

rätten till studiemedel upphört när årsinkomsten uppgår till ca. 180 000

kr, vilket schematiskt framgår av följande figur.

90 Kapitel 4

Figur 4.1 Reducering av studiemedel vid heltidsstudier. Kronor 70000

60 000 - - Bidragoch lån 50000 -Bidrag 27.8% l t

40 000 i

30000 l 20000 p I :0000

0 C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C Öl OO 1 C D Öl 0C sl C C FI 0G 1 C D I a f C C O O DO DC 0C l l C O C lr. V3 f f 1 F7 V". Öl N NJ - - b rf 2 If. C f DC O C - N r". 1 V 0 I D0 ON å Sidoinkomst.kronor För de studerande som har fri kost och/eller fria läromedel berör främst äldre studerande i gymnasieskolan sker en ytterligare reducering med schablonbelopp. Reducering av studiemedel görs grundval av uppgifter i ansökan om inkomst under de ett eller två kalenderhalvår som ansökan kan avse. CSN har tillstånd att samköra lämnade uppgifter i ansökan mot inkomstuppgifter hos Riksskatteverket för aktuell period. Sådana samkörningar resulterar i ett antal utredningar. Vid större avvikelser sker återkrav av för mycket utbetalt stöd.

Vuxenstudiestöd

Särskilt vuxenstudiestöd svux och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa svuxa fungerar inom vissa gränser enligt den s.k. inkomstbort-

fallsprincipen. För personer som är arbetslöshetsförsäkrade varierar stödets storlek efter inkomsten före studierna. För övriga fastställs en miniminivå. Till följd knytningen till inkomstbortfallsprincipen har av några regler om reducering av stödet grund av den studerandes sidoinkomst aldrig införts. Däremot reduceras stödet den studerande om har pension, livränta eller annan liknande ersättning enligt samma principer som gäller för utbildningsbidrag. Så sker också om den studerande har bibehållen lön från arbetsgivaren under utbildningen. Oftast förloras hela stödet i sådana fall.

Kapitel 4 9l

Sökandens ekonomiska förhållanden kan däremot beaktas vid urvalsprövningen dvs. bedömningen av vilka sökande som bäst behöver stödet; tillämpas dock enbart i svux-systemet. Om inkomsten vid sidan av studierna inte är hög brukar den inte påverka bedömningen. Visar det sig att en person som beviljats stöd har omfattande sidoinkomster kan CSN i princip ompröva själva rätten till stöd, det händer sällan. Det men förutsätter att den studerande själv anmäler ändrade förhållanden eller att detta kommer fram annat sätt. Det är troligt att flertalet som har svux har inkomster åtminstone under Arbetslösa har sommaren. som svuxa erhåller normalt arbetslöshetsersättning under eventuellt studieuppehåll.

4.5.2 Kan inkomstprövningen slopas

Inkomstprövningen i studiemedelssystemet har varit en återkommande

debattfråga. Krav har ställts på höjningar av fribeloppet, alternativt att

prövningen skall slopas helt. En del Studentkårer har framhållit att de studerande själva bör få avgöra hur mycket de kan arbeta utan att studierna blir lidande. Någon starkare kritik har emellertid inte framförts de senaste åren, kanske delvis beroende att möjligheterna till arbete inte har varit lika goda som tidigare. Ett annat önskemål är att sommarinkomster inte skall räknas in i fribeloppet. Från vissa utgångspunkter kan ett slopande eller en liberaliserfng av prövningen mot egen inkomst anses vara en rimlig åtgärd. Det kan t.ex. hävdas att ett generellt verkande studiestöd inte bör innehålla begränsningar beroende av den enskildes ekonomiska förhållanden. Vidare består studiemedlen till stor del lån. Det borde då möjligt för de av vara studerande att genom eget arbete begränsa sin skuldsättning. Kontakter med arbetslivet under studietiden är självfallet också av värde. En annan aspekt är den administrativa. Reglerna för inkomstprövningen är komplicerade och kräver resurser för handläggning och efterkontroller. Enligt vår mening bör prövningen mot inkomst behållas. Tilldelningen av studiestöd bygger på den förutsättningen att effektiva studier bedrivs. Ekonomiprövningen har i det avseendet en viktig preventiv funktion genom att de studerande vet att de inte kan ta på sig alltför mycket arbete jämsides med studierna om de vill erhålla ograverade studiemedel. Ett annat motiv som ligger bakom de nuvarande reglerna, och som fortfarande har relevans, är att den som har betydande sidoinkomster inte har samma behov av studiestöd som den som har lägre eller inga sidoinkomster. Möjligheterna till förvärvsarbete varierar

92 Kapitel 4 SOU 1996:9C

dessutom beroende på tidigare utbildning, utbildningsinriktning, studieort, den enskildes studiekapacitet etc. Det viktigaste argumentet mot ett avskaffande av inkomstprövningen är emellertid kostnadsaspekten. Skattningar som gjorts visar att ett slopande prövningen kan innebära ökade bidragsutbetalningar ca. av 500 miljoner kr enbart i studiemedelssystemet med nuvarande bidragsnivå. Alla har studiemedel och inkomster över fribeloppet skulle som nu få fullt studiestöd och förbättringen skulle bli större högre inkomsten är. Dessutom skulle en ytterligare grupp studerande bli berättigade till stöd. Särskilt gäller det deltidsstuderande, Det är ett stort antal gruppen deltidsstuderande, främst i högskolan och i komvux, som inte söker studiemedel att studierna bedrivs vid sidan av ett ordinarie arbete. p.g.a. Många dem har säkerligen goda inkomster. Om den höjning av av bidragsnivåema som utredningen föreslår skulle kombineras med slopad inkomstprövning ökar givetvis kostnaderna ytterligare Vidare får man då också räkna med del studerande ökar sin studieomfattning så att en att halvtidsgränsen för rätt till studiestöd nås. Beräkningar som utredningen gjort visar på kostnadsökning i storleksordningen en miljard kr per år. Som redan beskrivits innehåller det nuvarande vuxenstudiestödet inga regler reducering stöd på grund biinkomster. Motivet för det om av av har i princip varit att stödens storlek bidraget varierat efter tidigare inkomst inom vissa gränser samt att de varit beskattade. Genom den tidigare progressiva beskattningen reducerades sidoinkomsternai högre utsträckning vid stigande inkomster. Efter skattereformen verkar beskattningen ungefär lika för alla inkomster under den s.k. brytpunkten. Frågan inkomstprövning av studiestödet bör därför inte vara beroenom de av om det rör sig om beskattade eller obeskattade bidrag. Vi att det samordnade studiestödet bör i likhet med det nuvaanser rande studiemedelssystemet innehålla regler om reducering av stödet för dem har sidoinkomster över viss nivå. De förslag och beräksom en ningar görs i det följande avser inkomstprövning i ett system med som obeskattade bidrag.

4.5.3 Inkomstprövning i ett samordnat systern

Inkomstprövningen påverkas i första hand av reglerna för fribeloppets storlek, reduceringsordning och reduceringstakt. Även bestämmelsen att prövning skall ske mot inkomst för varje kalenderhalvår har betydelse för en stor grupp studerande.

Kapitel 4 93

R educeringsordning

I nuvarande studiemedelssystem görs reducering proportionellt mot bidrag och lån. Tankar har emellertid också förts fram reducering i om första hand mot lånedelen, alternativt en reducering mot i första hand bidragsdelen. Reducering i första hand mot lånedelen är fördelaktig för dem som söker minska sin skuldsättning t.ex. eget arbete. Vi kan genom emellertid konstatera att sådana regler skulle innebära betydande kostnadsökningar och i praktiken innebära att inkomstprövningen för bidragsdelen slopas, såvida inte fribeloppet sänks drastiskt och reduceringstakten skärps. Enligt direktiven skall utredningen pröva om reduceringen, som

påverkar subventionen i systemet, bör ske proportionellt mellan bidrag

och lån eller i första hand mot bidragsdelen. Förändringarna i studiemedelssystemet år 1989 innebar en förstärkning av bidragsdelen. Samtidigt infördes regler att reducering i om första hand skulle ske mot bidraget. Rätten till bidrag upphörde redan

för den som hade en årsinkomst på ca. 60 000 kr vid dåvarande basbe-

lopp. Vid denna nivå fortsatte sedan minskningen lånet, av som upphörde när inkomsten uppgick till ca. 120 000 kr. Som redan nämnts

gjordes emellertid en återgång till tidigare regler med proportionell

reducering redan efter ett och ett halvt år. Våra förslag innebär bidragsnivåer för huvuddelen de studesom av

rande innebär betydande förbättringar, vilket gör frågan om inkomst-

prövningen än viktigare. Kostnaderna för bidraget belastar i sin helhet statsbudgeten. Det är angeläget att dessa kostnader hålls nere. En rimlig

princip kan då vara att det i första hand är bidraget som bör påverkas

av sidoinkomster. Så länge som stödet fyller sin funktion både som stimulans och kompletterande försörjningskälla för studerande med sidoinkomster av viss storlek är det fullt motiverat att rikta minskningen i första hand mot bidraget. Om däremot marignaleffektema anses för stora är en proportionell reducering lämpli gare. Utredningen har studerat olika alternativ med varierande fribelopp och reduceringstakt. Här redovisas schematiskt reducering enligt de nämnda modellerna med

utgångspunkt i nuvarande regler att fribeloppet är 54 300 kr under ett

normalläsår och att reduceringstakten är 50 procent överskjutande av inkomst.

94 Kapitel 4

Figur 4.2a Reducering av studiestöd i första hand mot bidrag,

heltidsstudier nio månader.

Kronor

70 000

T"""_.0

--Bidragochlån 00000 Bidrag 80%

j Bidrag 60% 50000 - - __

g - - - Bidrag40%

40000 4 x ax I i x 30000, 1 x

. j " " - - s s

20000 1 X . i ..

10000; i . ; f " I g 0 3 0 0 Å C C C C C C C C C C C C C C C C C C C O N ac 1 C O h OO V C O N OO 7 C D N OO d O C C C M OO I I O O ND lf. |f. V V Tf fñ F N N N - N få 1 V3 O I C C C - Öl f. Q V C I C C å

Sidoinkomst, kronor

Figur 4.2b Nettobehållning av inkomstökning vid reducering i första hand

mot bidrag, heltidsstudier nio månader.

Procent

100 - - Bidrag 40% 90

T - - Bidrag 60%

80 1

3 X :Bidrag. 80%

700 1 f-,"v--./ø- i

I

I

: 40

i - I

w .- i

101 x 3 0. . . C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C OO v C D N OO Q C ND ñ| OO v C O N OO ä C D N 0G 1 V v F. Fä N N N -- - C C C 0 C OO OO D0 K h O -4 N U7 V få D I 0G C C - N N Vi G V". NO I OG C

Sidoinkomsl.kronor

Kapitel 4 95

Figur 4.3a Reducering av studiestöd proportionellt mot bidrag och lån, heltidsstudier nio månader.

Kronor 70000

60 000 - Bidrag och lån -Bidra 8 80% §0000 i - Bidrag 60% - - Bidrag40% 40 00° L . . . . . . . . . . - . 5 ä ä . 30000 - " " "e . 20000 - . 10000 -.\

0 "k C C Såâåâêååäâåååêêåååååê C C C C C C C C C C: c c

° å ä E S å 8 E 3 Q E ä E - - - - - - - - -- - 0 Sidoinkomst, kronor

Figur 4.3b Nettobehållning av inkomstökning vid reducering pmportionellt mot bidrag och lån, heltidsstudier nio månader.

Procent 100Ä - - - Bidrag40% 90

X Bidrag 60%

80 -Bidrag. 80% 70 A 60

E /

x . ø av a. 50 . .

X"..--.. .,.,/J

/- y 40 , x

30 L, , 20

I0

0 . C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C 0G 2 C D Bl OC Yi C D Öl DC xt C O ÖJ OO 1 C C Öl OO 1 W V F". r". 61 OI hl - - C C C O O DO OO DO h l D N °" V 0 ° °° ° E 2 i ä 2 E E 2 I 2 Sidoinkomsl.kronor

I figurerna 4.2b och 4.3b visas de samlade effekterna skatt och reduceav ring av bidrag vid inkomstökning. Vid en reducering i första hand mot bidraget är marginaleffekten stor så snart inkomsten överstiger fribeloppet figur 4.2b. Enligt vår uppfattning bör därför nuvarande reduceringsordning proportionellt mot bidrag och lån behållas.

96 Kapitel 4

Tidsperiod för inkomstprövning

Som nämnts är det inkomsten under det kalenderhalvår då studier pågår ligger till grund för inkomstprövningen. Den som söker studiemesom del för hösttermin skall i sin ansökan uppge den beräknade inkomen sten under tiden 1 juli 31 december och den som söker stöd för vårter- minen skall beräknad inkomst under tiden 1 januari 30 juni. Det uppge har i olika sammanhang ifrågasätts att inkomst under icke studietid, främst sommarmånaderna, räknas in i fribeloppet. Denna fråga, som varit aktuell länge, ledde inte till någon ändring i samband med 1989 års reform. Den främsta anledningen är att regler om inkomst som avser enbart studietid är svåra att tillämpa i praktiken. Det skulle i många fall svårt att skilja på viss inkomst hänför sig till studietid eller vara om en ferietid. Ett viktigt motiv att ta hänsyn till är kontrollaspekten. CSN har nu möjlighet att kontrollera de i ansökan uppgivna inkomsterna mot Riksskatteverkets inkomstuppgifter. Om det efter utredning visar sig att inkomsten varit för hög återkrävs det för mycket utbetalade beloppet. Efterhandskontrollen är ganska väl känd bland de studerande, vilket har haft betydelse för efterlevnaden av reglerna. Kontrollen i denna form kan knappast fortsätta inte alla inkomster under året skall tas med. om Erfarenheterna inom bostadsbidragssystemet styrker vikten av att lämnade uppgifter kan kontrolleras. Det är förståeligt att många har inkomster under sommaren helst som

att dessa inte påverkar studiestödet under terminstid. Fribeloppet är

ser emellertid bestämt med hänsyn tagen till sommarinkomster. Av den anledningen är fribeloppet högre för det andra kalenderhalvåret höstter-

minen än för det första vårterminen. Med en princip om hänsyntagan-

de enbart till inkomst under studietid skulle fribeloppen behöva sänkas avsevärt. En sådan förändring kan komma att upplevas som mindre för dem någon anledning inte kan eller som väljer att gynnsam som av inte arbeta under Valfriheten skulle härigenom minska. sommaren. I ett avseende vill emellertid utredningen aktualisera en förändring. Reglerna inkomstprövning för varje kalenderhalvår är förhållandevis om krångliga att tillämpa. För den enskilde kan det upplevas som orimligt att reducering i vissa fall sker när inkomsten totalt under de båda halvåren är lägre än årsfribeloppet. Följande exempel belyser detta.

Kapitel 4 97

Den här visade effekten har utsatts för kritik. Vid utredningar som CSN gör efter inkomstkontroll mot skattebanden måste bl.a. klarläggas hur inkomsten fördelar sig på halvåren. Den studerande vet ibland inte inkomst under juni eller juli månad. om en sommaren avser Utredningen att inkomstprövningen bör vara oberoende av anser under vilken tid året inkomsten intjänats. Vi föreslår därför att av som prövning görs mot inkomsten under hela året för den som studerar under båda kalenderhalvåren. Därmed skulle de nämnda olägenhetema upphöra. En klarare överensstämmelse mellan inkomstbegreppet i studiestödet och i skattelagstiftningen skulle nås liksom även lättnader i administrationen. För den söker studiestöd för ett normalt läsår hösttermin och som vårtermin eller för en termin i taget sker prövningen samma sätt som idag grundval inkomstuppgifter för varje kalenderhalvår. Beviljas av studiestöd för en hösttermin och sökanden har erhållit studiestöd även under närmast föregående vårtermin kommer ekonomiprövningen att basera sig hela årets inkomst. Det äri princip samma teknik som nu används för justering av studiestödsbeloppet vid inkomstförändringar under löpande termin. Den föreslagna förändringen medför att beloppen i studiestöd komatt öka för grupp studerande med påföljd att statens kostnader mer en ökar i motsvarande grad. De helårsstuderande får lika eller högre belopp

än med nuvarande regler. Ökningen blir störst för dem som har en hög

inkomst det halvåret och låg inkomst under det andra halvåret. ena en Vi kommer i det följande att föreslå att studiestödet avtrappas något snabbare än för närvarande för den som har inkomst över fribeloppet.

Den kostnadsminskning som uppstår genom den förändringen beräknas täcka de ökade kostnaderna för övergång till helårsprövning.

4 16-0856

98 Kapitel 4

Fribelopp och reduceringstaktför heltidsstuderande

Som nämnts är fribeloppet i studiemedlen f.n. ca. 54 000 kr för ett niomånaders läsår. Denna gräns tillåter heltidsarbete under årets övriga tre månader och normalt även del extraarbete under terminstid. Den en som tjänar upp till fribeloppet och har fulla studiemedel får under ett år en ekonomi som motsvarar årsinkomst på 147 000 kr brutto, dvs. en ca. en månadsinkomst drygt 12 000 kr. I ett nytt samordnat system kommer vuxenstuderande gruppen att utgöra en stor andel av totala antalet studerande. Mot den bakgrunden och med tanke på de krav om liberalisering framförts olika som av studerandegrupper har utredningen övervägt att föreslå höjd fribeen loppsgräns. Vid den prioritering gjorts mellan olika förändringsbesom

hov har vi dock stannat för att inte föreslå någon ändring nivån för

av ett normalläsår. Fribelopp vid korttidsstudier behandlas längre m.m. fram i detta avsnitt. Enligt nuvarande regler reduceras studiemedlen med 50 procent av inkomst som överstiger basbeloppet. Bidraget är lika för alla. Avtrapp-

ningsreglema slår därför i princip också lika. Som framgått figur 4.1

av upphör rätten till stöd när inkomsten under ett år uppgår till 180 000 ca. kr. Vid ett införande av tre olika bidragsnivåer är det enligt vår mening rimligt att avtrappningen sker med 60 procent överskjutande inkomst. av Med denna något snabbare reduceringstakt kommer rätten till studiemedel att upphöra för den som har enårsinkomst 155 000 kr. Exca. empel på de beloppsmässiga förändringarna vårt förslag i förhållande av till nuvarande regler framgår av nedanstående tabell. En utförligare redovisning finns i bilaga F 3..

Kapitel 4 99

Tabell 4.4 Reducering studiestöd heltidsstudier nio månader av -

Studiemedel Inkomst, kronor 54 300 75 000 120 000 fribelopp Nuvarande regler reduktion 50 procent bidrag 17 658 14 781 8 528 lån 45 873 38 400 22 153 - Bidrag 40 procent reduktion 60 procent bidrag 25 412 20 444 9 644 - -lån 38 119 30 667 14 467

Bidrag 60 procent reduktion 60 procent bidrag 38 119 30 667 14 467 lån 25 412 20 444 9 644 - Bidrag 80 procent reduktion 60 procent bidrag 50 825 40 889 19 289 lån 12 706 10 222 4 822 -

Fribelopp vid kontidsstudier

För närvarande gäller, nämnts inledningsvis, olika fribelopp beroensom

de på studietidens längd under ett kalenderhalvår. Ju kortare studietid,

dess högre inkomst är tillåten innan studiestödet reduceras. Totalt finns i studiestödslagen 23 olika fribelopp.

Vi har i det föregående föreslagit att studiestödets storlek skall ut-

tryckas i belopp vecka. Det är lämpligt att också fribeloppets ett per storlek till det antal veckor utbildningen omfattar under anpassas som respektive kalenderhalvår. Bestämmelserna kan utformas utifrån följande principer: Nuvarande fribelopp utgör 150 procent av basbeloppet för ett 40 veckors läsår. Fördelat två halvår, 20 veckor, utgör då fribeloppet 75 procent basbeloppet. Värdet per vecka utgör 3,75 procent av av basbeloppet.

100 Kapitel 4

Vi föreslår att fribeloppets andel basbeloppet under kalenderhalvav året ökar eller minskar med 3,75 procent beroende utbildningsveckorav nas antal i förhållande till standardtiden 20 veckor. Tabell finns i bilaga F För den som studerar under ett helt kalenderår blir fribeloppet summan av fribeloppen under respektive kalenderhalvår. Något behov av olika fribelopp för höst- respektive vårhalvår finns inte, eftersom fribeloppen knyter an till utbildningstiden under respektive halvår. I allmänhet är höstterminen kortare än vårterminen, vilket medför ett högre fribelopp för höstterminen. Undantag utgör universitet och högskolor där

höstterminen om 20 poäng veckor pågår till den 19 januari påföljande

år. Högskolans 40-veckors år behöver därför när det gäller fribeloppet uppdelas efter antalet faktiska studieveckor under respektive kalender- halvår. Rimligt är att 18 veckor anses falla hösthalvåret och 22 veckor på vårhalvåret. De nuvarande reglerna har motsvarande innebörd.

Fribeloppsnivå och reduceringstakt för deltidsstuderande

Under ett niomånaders läsår är fribeloppet för en deltidsstuderande ca. 105 000 kr. För studerande i komvux som har en studieomfattning 75 procent av heltid gäller ett av CSN fastställt fribelopp på ca. 78 000 kr vid ett läsår om nio månader. Avtrappningen är densamma som vid heltidsstudier, nämligen 50 procent av inkomst som överstiger fribeloppet. Att fribeloppet är högre för deltidsstuderande motiveras av att inkomst som avser icke-studietid i princip inte skall behöva påverka studiestödet. Beloppet vid deltidsstudier skall i princip vara hälften av ett heltidsstudiestöd genom bestämmelsen att studiestödsbeloppet för 30 dagars deltidsstudier är lika för 15 dagars heltidstudier. Denna princip stort som fungerar så länge sidoinkomsten är lägre än 54 300 kr fribeloppet som vid heltidsstudier. När sidoinkomsten ligger mellan 54 000 kr och 150 000 kr blir däremot beloppet för deltidsstuderande högre än hälften

av heltidsbeloppet. Som högst när sidoinkomsten är 105 000 kr utgör

beloppet för deltid 83 procent av heltidsbeloppet. Detta illustreras i följande figur.

Kapitel 4 101

Figur 4.4 Reducering studiestöd enligt nuvarande regler vid hel- och delav tidsstudier, bidrag och lån.

Kronor 70 000 - -Heltid - - - - - - - 60 000 - -- Deltid

50 000 i

40 000

i Å

30000 x i 20 000

i Q

0 i C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C C N oo tf C D Öl DG 1 C D N 0G V C O Öl 00 V C D O C % MJ OC l I G C Ö V3 V". V Y f f. få W Öl W - W få 1 V. C I OC C C - ÖJ F 2 V". C I % O g - Sidoinkomst, kronor

Vi föreslår att reduceringen för deltidsstuderande börjar vid samma

fribelopp för heltidsstuderande, att reduktionen för den som som men har halvtids studieomfattning är hälften så stor som för heltidsstude- rande, dvs. 30 inkomst över fribeloppet. För den som har en procent av studieomfattning minst 75 procent heltid reduceras stödet med 45 av överskjutande inkomst. Därmed kommer deltidsstödet alltid procent av att utgöra hälften ett heltidsstöd. av

Förändringen innebär att den nuvarande principen att gynna övergång

till deltidsstudier för i vissa inkomstlägen blir något mindre personer

uttalad. Med de höjningar bidragsnivåema utredningen förordar

av som

emellertid inte lika angeläget behålla ograverade nivåer så

är det att långt i inkomstskalan nuvarande regler möjliggör. Av figur 4.5 upp som nedan framgår desssutom att avtrappningen bidraget skulle ske av snabbt nuvarande principer behålls vid höjda bidrag, vilket skulle om

innebära kraftiga marginaleffekter. Konsekvenserna av förändringen

belyses också i figurerna 4.6 och 4.7.

102 Kapitel 4

Figur 4.5 Nuvarande mduceringsregler för deltidssmdemnde tillämpade på de föreslagna bidragen. Kronor 30000

25000 8093 9 . - - -60% . - - -402 ° 20 000 - " ° Nuvarande27.8% -

ocooc ccccccoococ oocc cc cccocooooooo^cc^coo xomoovcöäocvcxomoovöcouävoo

°âåe°åäüäåååâfååäüâåääå

Sidoinkomst, kronor

Figur 4.6 Föreslagna reduceringsregler för deltidssmdemnde tillämpade på de föreslagna bidragen. Kronor 30 000

25000 30% - - -60% "4017" 20000 i -i -Nuvamnde27,8% u ä 15000 l " -

1:1;:_._.1:i1.. s 5000 .. O ccoooocoocooocccccc^ oooccöooccooccccoooöö CCWOOWCCÖIOOC@I%WCCIOCVCC 90xOGOOKK\\D\D\DV7l/7WVU7fññIñIC\l- Sidoinkomst. kronor

Kapitel 4 103

Figur 4.7 Disponibla medel inkomst efter skatt samt bidrag i studiestödet. Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna regler. Kronor 120000

40 000 f

40000 60000 80000 100 000 120000 140 000 160000 Sidoinkomst. kronor E1 Nuvarande 40% I 60% I 80%

Inkom stbegrepp

Vid förändringen studiemedelssystemet år 1989 infördes ett nytt av inkomstbegrepp. Det tidigare begreppet bruttoinkomst ersattes med

begreppet Sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och

kapital enligt lagen om statlig inkomstskatt. En viss kritik reglerna har förekommit främst i samband med av återbetalning studielån. Det hävdas att hänsyn inte tas till den faktisav

ka återbetalningsförmågan, eftersom underskottsavdrag och andra

avdrag inte får medräknas. Den invändning som gjorts i tilldelningssammanhang är framför allt att begreppet skattepliktig inkomst är ett trubbigt mått för att bedöma de studerandes behov av studiestöd. Vissa icke skattepliktiga inkomster, exempelvis stipendier, borde räknas in, anses det. Utredningen att det är övervägande fördelar med att det inanser komstbegrepp används i studiestödssystemet också förekommer som inom andra områden. Någon ändring föreslås därför inte. Frågan behandlas också under avsnitt 5.4 sammanfallande förmåner. om

104 Kapitel 4

4.6 Begränsningar

av rätten till studiestöd

Längsta tid för rätt till studiemedel

Dagens regler

I dagens studiestödssystem finns vissa tidsgränser för den längsta tid under vilken en studerande får uppbära studiestöd. Svuxa beviljas i högst två terminer för studier på gymnasial nivå. För och studiesvux medel finns en tidsgräns för eftergymnasiala studier och tidsen annan gräns för studier på gymnasial nivå. För eftergymnasiala studier sattes tidsgränsen till åtta år då studiemedelssystemet infördes år 1965. Tidsgränsen sänktes år 1982 till år, dvs. tolv terminer. För gymnasiala sex studier sänktes tidsgränsen år 1989 från fem till tre år, dvs terminer. sex Enligt bestämmelserna i studiestödslagen kan studerande få studien estöd utöver de angivna gränserna det finns särskilda skäl. Med den om praxis som utvecklats finns det goda möjligheter för studerande att en få stöd i mer än sex respektive tre år. För att avsluta eftergymnasiala studier beviljas studiemedel i två

terminer utöver sexårsgränsen, alltså i sammanlagt 14 terminer. Om det

rör sig om en utbildning 200 poäng eller beviljas studiemedel mera i upp till 15 terminer. Detsamma gäller för studier utgör breddsom en ning eller påbyggnad av grundutbildningen bedöms värdefull som vara för den enskilde eller samhället. För forskarutbildning det alltid anses finnas särskilda skäl att bevilja studiemedel utöver sexårs gränsen. CSN:s praxis bygger här på uttalanden regeringen 1982 prop. 1981/82: 100 av i samband med att tidsgränsen sänktes från åtta till år. sex Inom tidsramen på tre år för gymnasiala studier skall även rymmas studier grundskolenivå. Studier på den nivån dock ett anses vara särskilt skäl för att utöver tidsgränsen. I praxis har därför bortman sett från den tid då studier bedrivits grundskolenivå. För att avsluta studier på gymnasial nivå kan studiestöd beviljas i ett år utöver treårsgränsen. I vissa fall beviljas dock studiestöd under ännu längre tid. Om en studerande bedriver målinriktade studier, som t.ex. avsevärt förbättrar hans position arbetsmarknaden, kan studiestöd beviljas i till nio, upp tio terminer.

Överväganden

Utredningen anser att det i huvudsak finns tre motiv för att begränsa den tid under vilken studerande kan uppbära studiestöd. Det första en

Kapitel 4 105

motivet är behovet att förhindra att den enskilde ådrar sig en alltför hög skuldbörda. Ett andra motiv är att en begränsning av den tid då man har rätt till stöd kan förmå studerande till en bättre planering av sina studier. Ett sista motiv är statens kostnad för att lämna studiestöd. Detta gäller inte minst mot bakgrund av de höjningar av studiebidraget som vi föreslår. Det finns vissa problem med dagens regler och tillämpning. Ett sådant är risken för alltför stor skuldsättning för den enskilde. Det är en möjligt för en studerande att få studiestöd under mycket lång tid, särskilt om han eller hon bedriver studier på flera utbildningsnivåer. Ett annat problem har att göra med gränsdragningen mellan olika utbildningsnivåer. I realiteten finns det i dag fyra utbildningsnivåer, eftersom studier på grundskole- och forskarutbildningsnivå inte påverkar rätten till stöd andra nivåer. Vi anser att en uppdelning fyra nivåer är lämplig även i det studiestödssystemet föreslår en viss nya men förändring av gränsdragningen mellan nivåerna. CSN har vid tillämpningen stött ett antal problem vad gäller gränsdragningen mellan gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar. Det förekommer att studier gymnasial nivå inte ryms inom treårsgränsen, därför att de studerande kombinerar olika gymnasiala utbildningar. Det kan vara en gymnasial vuxenutbildning och dessutom en annan utbildning t.ex. en konstnärlig utbildning eller en gymnasial påbyggnadsutbildning. Ofta rör det sig om en utbildning som till sin karaktär liknar eftergymnasiala utbildningar eller utgör ett alternativ till en högskoleutbildning. I avsnitt 4.2.4 föreslår vi att studier inom gymnasial vuxenutbildning och annan utbildning som ger kunskaper och färdigheter motsvarande dem som uppnås i gymnasieskolan skall ge ett högre bidrag till vissa studerande. Vi anser att samma utbildningsavgränsning skall gälla beträffande den längsta tid under vilken en studerande har rätt till stu-

diestöd. Detta innebär att studier vid t.ex påbyggnadsutbildning i kom-

vux eller vid en konstnärlig gymnasial utbildning kommer att minska den tid som en studerande därefter har till förfogande för studiestöd i högskolan. Vi anser att bestämmelserna bör utformas med regler för längsta tid för rätt till studiestöd inom fyra utbildningsnivåer nämligen utbildning grundskolenivå, gymnasial vuxenutbildning och annan utbildning som ger kun-

skaper och färdigheter motsvarande dem som uppnås i gymnasie-

skolan, annan gymnasial utbildning och all eftergymnasial utbildning utom forskarutbildning,

106 Kapitel 4

forskarutbildning.

Principen bör vara att studiestöd en utbildningsnivå inte skall inverka på möjligheten att få stöd på andra nivåer. Den som exempelvis

vid 20 eller 25 års ålder studerar för att få grundskole- eller gymnasieskolekompetens skall ha rätt till studiestöd för högskolestudier under lika

lång tid som den som skaffat sig sådan kompetens i ungdomsskolan.

Detsamma bör gälla för den som har gymnasiekompetens men som kompletteringsläser för att bli antagen till högskolan.

Förslag

Vi föreslår att bestämmelserna i studiestödslagen skall utformas med

vissa tidsgränser inom varje utbildningsnivå för den generella rätten till

studiestöd. Inom dessa tidsramar har den enskilde full frihet att utnyttja studiestödet för den utbildning som han eller hon väljer. Studerande som tidigare inte har grundskole- eller gymnasiekompetens skall dock ha rätt till stöd under längre tid. Dessutom skall det, samma sätt som nu, möjligt att utöver dessa tidsgränser om det finns särskilda vara skäl. I avsnitt 4.8.2 kommer vi att föreslå att studiestödet skall lämnas per vecka. Även reglerna för längsta tid för rätt till studiestöd bör uttryckas i antal veckor. Det vanligaste är att studier under ett år bedrivs i 40 veckor. Ett år bör därför anses motsvara 40 studieveckor.

På grundskolenivå går det inte att ange en tidsgräns som gäller för

alla eftersom behovet utbildning varierar mellan olika studerandeav grupper, alltifrån dem som helt saknar grundskoleutbildning till dem som har grundskolekompetens men behöver repetition inför fortsatta

studier på gymnasieskolenivå.

Enligt bestämmelserna i skollagen 1985:1100 har varje kommunin-

vånare som saknar sådan färdigheter som normalt uppnås i grundskolan

rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning. Vi föreslår att den som inte har sådana färdigheter skall ha rätt till studiemedel grundskolenivå i 80 veckor. Om det finns särskilda skäl bör studiemedel beviljas för längre tid. Det gäller särskilt för den som saknar grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och räkning. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl att utöver tidsgränsen bör beaktas att det ur samhällets synvinkel är angeläget att alla invånare har minst grundskolekompetens. Till en studerande som redan har grundskolekompetens, men behöver repetera inför fortsatta gymnasiala studier, bör studiemedel beviljas i högst 40 veckor.

Kapitel 4 107

Även vid studier i gymnasial vuxenutbildning och motsvarande

utbildning varierar den studietid som krävs för att uppnå gymnasiekom-

petens mellan olika studerandegrupper beroende deras utbildningsbakgrund. Vi föreslår att den som tidigare endast har grundskolekompetens eller motsvarande skall ha rätt till studiemedel i längst 120 veckor. Enligt vårt förslag i avsnitt 4.2.4 kommer bidraget att lämnas med 60 procent av grundbeloppet. Den som har en gymnasial utbildning bör få stöd under kortare tid. Till den som redan har sådana kunskaper och färdigheter som förmedlas i gymnasieskolans nationella eller specialutfonnade program bör studiemedel med 40-procentigt bidrag beviljas - i högst 40 veckor. Om det finns särskilda skäl bör det vara möjligt att överskrida tidsgränsema med högst 40 veckor. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl bör beaktas att det ur samhällets synvinkel är angeläget att studierna slutförs fram till fullständig gymnasiekompetens. Inom nästa tidsgräns skall inrymmas högskoleutbildning och annan eftergymnasial utbildning samt gymnasial utbildning som inte ger

kunskaper och färdigheter motsvarande dem som uppnås i gymnasiesko-

lan. Här finns alltså även vissa gymnasiala utbildningar som i dag ryms inom den nuvarande treårsramen. Vi föreslår att studier denna nivå skall ge generell rätt till studiestöd i 200 veckor eller fem år. Det skall dock möjligt att få studiemedel utöver denna tidsgräns det finns vara om särskilda skäl. Sålunda bör det vara möjligt att utöver tidsgränsen med högst ett år vid studier längre utbildningsprogram. Detsamma

bör gälla för en breddning eller påbyggnad av grundutbildningen som

är värdefull för samhället eller den enskilde. Det bör även vara möjligt

att ge studiestöd under ännu längre tid till studerande på mycket långa

utbildningsprogram. Detta bör också gälla vid en kombination av olika utbildningsprogram om denna kombination krävs för att få utöva ett visst yrke. Vad slutligen gäller forskarutbildning är utredningens principiella inställning att studiemedel helst inte skall behöva anlitas för studier denna nivå. Studieñnansieringen bör ordnas doktorandtjänst, genom utbildningsbidrag eller det stöd som kan komma att ersätta dessa. Med den omfattning som dessa andra stödformer har i dag räcker de dock inte till alla forskarstuderande. Det är därför tillsvidare nödvändigt att ge studiemedel till forskarutbildning under en begränsad tid. Idag finns som vi sett ingen tidsgräns för rätten till studiestöd vid forskarstudier. En sådan tidsgräns är nödvändig, bl.a för att förhindra en alltför hög skuldsättning. Vi föreslår att studier på forskarutbildningsnivå skall ge generell rätt till studiemedel i 40 veckor. Om det finns särskilda skäl bör det vara möjligt att ge studiestöd i ytterligare högst 40 veckor. Det bör främst gälla om forskarutbildningen kan förväntas bli avslutad inom

108 Kapitel 4

denna tid. Det kan även gälla i början av forskarutbildningen för en studerande kan förväntas få utbildningsbidrag för doktoransom senare der eller doktorandtjänst.

4.6.2 Kortaste tid för rätt till studiemedel

Den kortaste tiden för rätt till studiemedel, svux och svuxa är i dag 15 dagar för studier på heltid och 30 dagar för deltidsstudier. Studier utom-

lands måste dock pågå i minst minst tre månader för att ge rätt till

studiemedel. För studier under kortare tid än 15 dagar kan man i vissa fall beviljas korttidsstudiestöd. Det nya studiestödet skall vara flexibelt och möjliggöra studier av olika längd och omfattning. Dock bör det krävas att studierna skall ha viss minsta omfattning. Studier under kortare tid månad bör en än en enligt vår mening inte finansieras med studiemedel. Vi föreslår att studierna för att ge rätt till det nya studiestödet skall

pågå i minst fyra veckor. För studier utomlands bör dock krävas att

studierna omfattar minst 13 veckors heltidsundervisning.

4.6.3 Övre åldersgräns för rätt till studiemedel

Dagens regler och tillämpning

Enligt bestämmelserna i studiestödslagen får studiemedel lämnas t.o.m. det år då studerande fyller 45 år och och t.o.m. 50 års en svux svuxa ålder. Från studiemedelssystemets tillkomst år 1965 var den högsta åldersgränsen 40 år. År 1969 höjdes den till 45 år. Då tillkom 1975 svux åldersgränsen stöd också vid 45 år. År 1986 höjdes dock sattes för detta åldersgränsen för till 50 år. Motivet för att bara höja gränsen för svux att detta stöd är särskilt avsett för äldre korttidsutbildade persosvux var ner. Enligt studiestödslagen får studiemedel beviljas över åldersgränsen om det finns särskilda skäl. Riksdagen uttalade 1975 prop. 1975:23 att generös praxis borde tillämpas då det gällde att bevilja studiestöd till en över 45 år. Vid prövningen skulle stor vikt läggas vid studietipersoner dens längd. Däremot skulle studiernas art eller inriktning tillmätas mindre betydelse så länge det var fråga om yrkesinriktade studier. Med

Kapitel 4 109

ledning detta uttalande har praxis utvecklats där det är förhållanav en devis lätt att få studiestöd även efter 45 respektive 50 års ålder. Särskilda skäl för att bevilja studiestöd efter 45 50 års ålder anses finnas den sökande har påbörjat utbildningen senast under det år då om han eller hon fyllde 45 50 år samt om ansökan avser en utbildning syftar till grundskole- eller gymnasiekompetens som den sökande som inte har tidigare. Särskilda skäl anses vidare finnas om ansökan avser en yrkesinriktad utbildning. Praxis har här succesivt ändrats så att alltfler utbildningar inryms. Studiemedel kan numera beviljas även för högskoleutbildningar med inriktning mot en yrkesexamen. Slutligen anses det även finnas särskilda skäl att bevilja studiestöd om ansökan avser en utbildning som, utan att i sig vara yrkesinriktad, ändå är av stor betydelse för sökandens yrkesverksamhet. Om CSN har funnit att det finns särskilda skäl, ser man även till den tid de återstående studierna beräknas ta. Studiestöd kan längst som

beviljas i tre år sex terminer efter 45 50 års ålder. Detta är den

maximala tiden för studerande som påbörjar studierna upp till och med

50 55 års ålder. Därefter sker en stegvis avtrappning. Den som är 52 57 år kan exempelvis få stöd i högst 4 terminer, den som är 54 59 år i högst 2 terminer och den som är 55 60 år i högst 1 termin. Av studiemedelstagarna är knappt 10 procent äldre än 35 år. Ca. 1 procent är äldre än 45 år och 0,3 procent 50 år eller äldre. Kvinnliga ca stödtagare är i genomsnitt något äldre än manliga. Vuxenstudiestödstagare är naturligt nog något äldre än studiemedelstagare. Det gäller särskilt studerande med svux. Budgetåret 1994/95 var knappt 53 procent alla studerande med särskilt vuxenstudiestöd 35 av år eller äldre, 9 procent äldre än 45 år och 3 procent 50 år eller äldre. Bland studerande med svuxa var 31 procent 35 år eller äldre, 6 procent över 45 år och 2 procent 50 år eller äldre. Bland vuxenstudiestödstagare finns inga påtagliga ålderskillnader mellan kvinnor och män.

överväganden och förslag

Vi att det även i ett nytt studiestöd, som skall ge studiefinansieanser ringsmöjligheter studerande i alla åldrar, är nödvändigt att ha en övre åldersgräns för rätten till stöd. Ett viktigt skäl för detta är att en studerande skall hinna betala tillbaka studielånet. Sett från ett allmänt rättviseperspektiv bör dock åldersgränsen ligga ganska högt. Den som inte utnyttjat möjligheten att få studiestöd i ungdomen bör kunna göra detta även vid en förhållandevis hög ålder.

110 Kapitel 4

I de senaste årens diskussioner om studiestödet har förslag förekom-

mit både att sänka och att höja åldersgränsen. Det har även funnits

om

tankar på olika åldersgränser för olika utbildningsnivåer. Vi anser inte att det finns skäl att sänka den övre åldersgränsen. En sänkt åldersgräns skulle främst drabba kvinnor med ett ofta stort behov av utbildning. I dagens snabba samhällsomvandling bör det finnas

möjligheter för människor att sadla och börja studera även i om mogen ålder. De förestående satsningama ett nationellt kunskapslyft och

livslångt lärande understryker vikten studiefmansieringsmöjligheter

av

för äldre studerande. En utgångspunkt för våra förslag är att studielån

skall återbetalas. Vi är därför inte heller beredda att föreslå någon höjning av åldersgränsen. Det medför även att vi i avsnitt 7:7 för fram för-

slag om en begränsning lånemöjlighetema för äldre studerande i form

av av ett lånetak.

Utredningen anser att de övre åldersgränser som finns i dag i stort sett är väl avvägda. Vi föreslår dock vissa förändringar.

Idag är det i praktiken inte så svårt att få studiestöd efter 45 50 års ålder. Lite tillspetsat skulle kunna säga att den övre åldersgränsen man för många studerande snarare ligger vid 55 60 år. Ur infonnationssynpunkt är det något olyckligt med denna skillnad mellan den formella

och den reella övre åldersgränsen. Det är sannolikt att många potentiella

vuxenstuderande inte känner till möjligheten att få studiestöd efter 45 50 års ålder. Utredningen föreslår att den övre åldersgränsen skall vara 50 år för rätt till studiemedel. Alla skall alltså ha generell rätt till studiestöd en t.o.m det år då man fyller 50 år. Om det finns särskilda skäl bör studies-

töd kunna beviljas för ytterligare något eller några år, dock längst t.o.m

det år då den studerande fyller 55 år. Särskilda skäl bör finnas anses om studierna syftar till en grundskole- eller gymnasiekompetens den som sökande inte har tidigare, samt studierna är stor betydelse för den om av sökandes fortsatta yrkesverksamhet. Möjligheten att få lån kan nämnts komma att begränsas det som av lånetak som vi kommer att föreslå i kapitel 7. Om studielåneskulden har nått upp till lånetaket kan studerande i vissa fall få studiestöd endast en

i form av bidrag eller med ett lägre lånebelopp än det maximala.

Kapitel 4 lll

4.7 Krav på studerande

4.7.1 Studieresultat

Dagens regler

Den som påbörjar gymnasiala eller eftergymnasiala studier får studiestöd

utan någon prövning av de tidigare studieresultaten. För att få fortsatt

studiestöd krävs att den studerande uppnår tillfredsställande studieresul-

tat. Enligt bestämmelserna i studiestödslagen lämnas studiemedel till en studerande eftergymnasial nivå "endast om det med hänsyn till de

resultat som han har uppnått måste anses sannolikt, att han kommer att

slutföra studierna inom normal tid. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till förhållanden av personlig natur som kan antas ha inverkat studieresultaten. Till en studerande gymnasial nivå beviljas fortsatt studiestöd endast studierna bedrivits i normal takt. Även här skall om hänsyn tas till personliga förhållanden. Däremot ger lagen inte utrymme för att beakta andra omständigheter som kan ha medverkat till ett svagt studieresultat eller sannolikheten för att de framtida studierna skall gå i normal takt. Utformningen av närmare bestämmelser för tillämpningen av studiestödslagen har överlämnats CSN. Vid studieresultatprövningen indelas de eftergymnasiala utbildningari två grupper, som av tradition har kallats fria respektive bundna na utbildningar. Till fria utbildningar räknas utbildningar där den gruppen lärarledda undervisningen är begränsad omfattning och med en hög av grad självstudier, t.ex ekonomutbildningar, ingenjörsutbildningar, av juristutbildning, grund- och gymnasielärarutbildning. Till gruppen bund-

utbildningar förs utbildningar med sammanhållen studiegång

na en mera

med mycket lärarledd undervisning. Några exempel är förskollärarut-

bildning, sjuksköterskeutbildning, läkarutbildning och veterinärutbildning. Hit hänförs även de eftergymnasiala utbildningar som ligger utanför högskolan.

Studerande på s.k. bundna utbildningar skall för att få forsatt studie-

stöd klara studierna i den takt som studieplanen föreskriver. Här krävs alltså i princip 100-procentig studietakt. För studerande vid s.k. fria en utbildningar räcker det däremot med en 75-procentig studietakt. Vid studieresultatprövningen ser man i de flesta fall till resultaten under de två senaste terminema. Om studier under denna tid bedrivits i nio månader krävs att en studerande skall ha klarat minst 30 poäng för att utan särskild prövning ha rätt till fortsatt studiestöd. Studiestöd kan även beviljas studerande under denna tid endast klarat 25 poäng om en

112 Kapitel 4

under förutsättning att han eller hon under hela den tid då studier bedrivits klarat i genomsnitt minst 15 poäng termin. per En studerande som inte uppnått de angivna studieresultaten kan efter särskild prövning ändå beviljas studiestöd för de framtida om prognosen

studierna är god. Vid denna prövningen tillämpas något liberalare

en bedömning av de tidigare studieresultaten exempelvis sökande om en bara studerat en termin, om han skriver uppsats på C- eller D-nivån, om han grund av felval byter utbildning eller han efter några års om

studieuppehåll återupptar studierna. Som förhållanden personlig natur

av räknas egen sjukdom, nära anhörigs sjukdom, dödsfall i familjen, vård

av sjukt barn, vård av närstående, bampassningssvårigheter och andra

liknande omständigheter den studerande inte kunnat råda över. som Endast ca. en procent av alla ansökningar om studiemedel från studerande i högskolan avslås grund otillräckliga studieresultat. av Den siffran ger dock inte någon bra bild av studieframgången hos studiemedelstagama. De flesta som misslyckas i sina studier ansöker inte om nya studiemedel. Ett problem med de nuvarande reglerna om att fortsatta studiemedel kan beviljas även om en studerande under ett läsår klarar endast 75 procent av studieåtagandet är att de kan leda till att vissa studerande anpassar sin studietakt till detta. Det innebär effektivitetsförluster både för utbildnings- och studiestödssystemet och ökad skuldsättning för en den enskilde. Exempelvis kan en studerande på en juristutbildning 180 poäng, där normalstudietiden är nio terminer, få studiemedel i tolv terminer, alltså i ett och ett halvt år utöver normalstudietiden. Ett annat problem ligger i uppdelningen i två resultatprövningsgrupper. Skillnaderna i uppläggning och studietakt mellan utbildningarna i de båda är inte så stora att det motiverar så stor grupperna en skillnad i resultatkrav. Dessutom har det, genom de senaste årens förändringar i högskolan, blivit allt svårare att hänföra nya utbildningsprogram till rätt resultatprövningsgrupp.

Principerför studieresultatprövning

En huvudprincip för det nya studiestödet är att reglerna skall uppmuntra till snabba och effektiva studier. Detta bör gälla även beträffande studieresultatkraven. Reglerna får dock inte motverka de utbildningspolitiska mål som studiestödet skall bidra till att uppnå. Reglerna bör medverka till att studerande håller en god studietakt, men inte till att studerande med goda förutsättningar för studier slås ut från utbildningen. Studiestödet bör till den som bedriver aktiva och målinriktade studier, men

Kapitel 4 113

inte till den inte seriöst ägnar sig studierna och inte heller till som

den saknar förutsättningar för att bedriva framgångsrika studier. En

som skärpning reglerna får inte heller ut över kvaliteten i utbildningen. av Det får inte bli så att utbildningsanordnarna sänker kraven för att fler studerande skall klara studiestödets resultatkrav.

Studiebidrag i förhållande till studieresultat

Riksdagen beslutade 1994 att studiebidragets storlek för högskolestude-

rande skulle efter tidigare studieresultat. Beslutet upphävdes avpassas år Denna modell kom i dagligt tal senare samma av den nya riksdagen.

att under namnet peng poäng eller PPP-modellen.

per Utgångspunkten för PPP-modellen är att studiebidrag skall lämnas för tid motsvaras utbildningens längd uttryckt i antal poäng eller som av tid enligt studieplan. Förseningar i studierna accepteras ungefär enligt de gällande reglerna, studiestödet kommer då att bestå enbart av nu men lån. För högskoleutbildningar studiestödet fr.0.m. den andra avpassas

terminen efter studieresultatet under föregående termin. En student som

exempelvis bara klarat 10 poäng får studiebidrag med hälften av det maximala beloppet. Å andra sidan ökar lånet så att totalbeloppet blir

detsamma. Vi PP-modellen har ett antal fördelar även ett antal anser att men nackdelar. En fördel med modellen är att den skulle ge en större besparing än den förändring utredningen föreslår, samt att de nuvasom rande resultatkraven för att få fortsatt studiestöd skulle kunna behållas. Ett bidrag i förhållande till tidigare studieresultat kan förmodas uppmuntra till snabba och effektiva studier. Det är dock inte givet att detta gäller för alla studenter. Reglerna studenten frihet att välja sin ger studietakt. Det kan medföra att del studenter väljer lägre studietakt en en

trots att det leder till något ökad skuldsättning. En ökad skuldsättning

en är särskilt problematisk vad gäller studerande som trots idoga ansträngningar inte lyckas genomföra utbildningen normalstudietid.

En huvudprincip för studiestödet bör enligt vår uppfattning vara att det inte skall verka styrande på valet av utbildning. PPP-modellen skulle

kunna locka studerande att välja lätta kurser och utbildningar framför dem svårare och kräver högre arbetsinsats. Det finns som anses vara en

även viss risk att PPP-modellen kan påverka utbildningens upplägg-

en ning i riktning mot kurser av lägre kvalitet. Vid samlad bedömning vi att nackdelarna med PPP-modelen anser len överväger fördelarna. Vi att viss marginal, som medger anser en fortsatt fullt studiebidrag även vid viss eftersläpning i förhållande till en

114 Kapitel 4

studieplanen, är ett rimligt studiesocialt inslag i studiestödet för att minska de studerandes risktagande.

Samma resultatkrav för all utbildning

De förändringar som genomförts högskolans resurstilldelningssystem

av skulle kunna tala för att resultatkraven skall de för all vara samma utbildning. I det systemet är än hälften ersättningen till nya mer av högskolorna beroende poängproduktionen. Högskolomas utbildning av skall läggas så att poäng motsvarar heltidsstudier under upp en en

vecka. Poängsystemet skall utgå från den genomsnittliga tid

som det tar för de studerande att inhämta en viss definierad kunskap eller färdighet.

Det kan då hävdas att poängkraven vid studieresultatprövningen också

bör vara desamma för alla utbildningar. Vi anser att det skulle fördel kraven på studieresultat vara en om

vore desamma för all högskoleutbildning. Det är dock, enligt vår bedömning, ännu för tidigt att införa enhetliga studieresultatkrav.

Det nya

resurstilldelningssystemet torde på sikt medverka till att genomströmningen ökar i utbildningar där den är låg. Tills vidare måste dock

nu

studiestödsreglema ta hänsyn till att studieorganisationen varierar inom

högskolan. Det är inte rimligt att sänka kraven för de utbildningar där det nu krävs att eleverna följer studieplanen. Studieresultatkraven bör därför t.v. variera mellan olika utbildningar i högskolan. Högskoleutbildningama bör även fortsättningsvis delas in i två Principema grupper. för denna indelning kan dock behöva ses över.

Förslag till utformning studieresultatkrav av

För studerande vid s.k. bundna högskolutbildningar bör resultatkravet

för rätt till fortsatt studiestöd liksom i princip följer nu vara att man studieplanen. Detsamma bör gälla för andra eftergymnasiala och gymnasiala utbildningar.

En studerande på s.k. fri högskoleutbildning bör givetvis ha

en ambitionen att följa studieplanen och alltså klara 40 poäng under 40 ett veckors läsår. Studiestödsreglema bör dock ta hänsyn till att studenten inte alltid lyckas med detta och medge tillfälliga eftersläpningar i förhållande till studieplanen. Vi föreslår att resultatkraven formuleras som

en viss tillåten eftersläpning uttryckt i ett antal poäng satt i relation

- till den tid då studerat. Vi föreslår att resultatkravet i princip skall man relateras till den tid då studerande haft studiestöd. Detta är viss en en

Kapitel 4 115

förändring mot nuläget underlättar administrationen och informatiosom nen till den studerande. Utredningen föreslår viss skärpning de nuvarande studieresulen av tatkraven. Vi förordar student under det första året med studiestöd att en tillåts släpa efter med till 10 poäng i förhållande till studieplanen. upp För varje ytterligare studieår medges ökad eftersläpning 5 poäng. en Erfarenheter från CSN:s verksamhet talar för att studenters svårighet att klara resultatkraven är störst under det första studieåret. Därför är det lämpligt behålla dagens krav under det första året. Utformningen av att de regler vi föreslår illustreras nedan.

Studiestödstid Tillåten Minimikrav, totalt eftersläpning, poäng uppnådda poäng

l år 40 veckor 10 30 2 år 80 veckor 15 65 3 år 120 veckor 20 100 4 år 160 veckor 25 135 5 år 200 veckor 30 170

Det system vi föreslår innebär viss skärpning jämfört med som en dagens regler, samtidigt större möjlighet till variationer i men ger en studieresultat över studietiden. Ett svagt studieresultat under något år kan uppvägas ett gott studieresultat tidigare under studietiden. av Vi har här vissa riktlinjer för utformningen studieresultatangett av kraven. Detaljerna bör liksom utformas av CSN. Studieresultatkraven nu för till fortsatt studiestöd särskild prövning är dock så stor rätt utan av vikt för den enskilde viss reglering bör göras statsmakterna. Vi att en av föreslår att det i studiestödslagen skall anges att studiestöd lämnas om

studerande uppnått tillfredsställande studieresultat främst med hänsyn

en till den tid då han eller hon haft studiestöd. Huvudprincipema för poängkraven i de båda bör regeringen i studiestödsförgrupperna anges av ordningen.

Vid CSN:s detaljutformning reglerna måste dessa anpassas till

av utbildningens uppläggning vid olika högskolor och utbildningar. För tekniska högskolor bör det möjligt att sätt som i dag vara samma

reglerna så att den tillåtna eftersläpningen blir något större än

anpassa enligt riktlinjerna i början utbildningen, i gengäld mindre mot av men slutet av utbildningsprogrammet.

116 Kapitel 4

Studiestöd då resultatkraven inte uppnås

Det är viktigt att framhålla att de regler vi här föreslår endast gäller som de minimikrav skall uppfyllda för studerande som vara att en utan särskild prövning skall beviljas fortsatt studiestöd. En studerande som inte klarar de uppställda kraven kan ändå beviljas studiestöd om prognosen för de fortsatta studierna är god. Reglerna för prognosbedömningen bör desamma för alla utbildningsnivåer. Jämfört med vara nuläget innebär detta förändring vad gäller studier gymnasial nivå. en

Vid prognosbedömningen skall CSN, förutom de tidigare studieresul-

taten, även beakta de andra faktorer kan ha medverkat till som att en studerande inte uppnått de föreskrivna resultatkraven och till de även se studier som han eller hon har framför sig. För studerande grundskole-

och gymnasieskolenivå bör det därvid beaktas att många vuxenstuderande har en bakgrund gör att kan ha svårigheter bedriva

som man att studier samt att det samhällets synvinkel är angeläget kan ur att vuxna slutföra utbildningen. I övrigt bör prövningen ske efter kriterier samma

som i dag. Det är viktigt att samrådsgruppema, med representanter för

utbildningsanordnare och studerande, medverkar i prövningen dessa av ärenden. Riktlinjer för prognosbedömningen finns i studiestödslagen. Vi

föreslår att formuleringama i lagtexten till gällande praxis.

anpassas Studiestöd bör beviljas det med hänsyn till omständigheterna kan om

anses sannolikt att den studerande i fortsättningen kommer uppnå

att tillfredsställande studieresultat. En studerande inte beviljas fortsatt studiestöd måste han som om eller hon inte väljer att avbryta studierna studera tid utan studiestöd - en för att uppnå de resultat krävs för att få stöd på De förslag som nytt. som vi lämnar innebär att det blir något lättare än i dag att åter bli berättigad till studiestöd. Vi föreslår att student åter blir berättigad till en studiemedel från den vecka då eftersläpningen håller sig inom de medgivna marginalerna. En studerande efter ha haft studiestöd i 80 som att veckor endast uppnått 60 poäng kan enligt vårt förslag inte få studiestöd

utan särskild prövning, eftersom den tillåtna eftersläpningen efter två år

inte får högre än 15 poäng. Från den vecka då studenten godkänns vara på ytterligare 5 poäng kan han eller hon dock på få studiestöd. nytt Vårt förslag att relatera poängkraven till den tid då student haft en studiestöd innebär även i övrigt att det blir lättare få stöd för den att som utan studiestöd studerat utan att uppnå goda studieresultat. För att förhindra att studiestöd beviljas till den saknar studielämplighet kan som det vara nödvändigt att ha vissa minimikrav på studieresultat även i dessa fall.

Kapitel 4 117

En tätare studieresultatprövning

Studiestöd beviljas i dag för två terminer till den ansöker om det. som Prövningen studieresultaten görs då den studerande nytt söker av

studiestöd. Om den studerande endast ansöker för en termin gången

görs dock prövningen efter varje termin.

Som vi tidigare nämnt vi att det är viktigt att studiestödet går

anser till studerande bedriver aktiva och effektiva studier. Vissa undersom sökningar CSN gjort tyder att det finns ett antal studerande som som beviljas studiemedel för högskolestudier i två terminer, men som där-

efter inte aktivt ägnar sig studier och inte uppnår tillräckliga studiere-

sultat. Enligt CSN:s bedömning skulle betydande besparingar i utflödet

studiemedel kunna studieresultatprövningen för vissa utav göras om

efter varje termin. Denna besparingsmöjlighet bör tas till

bildningar görs

vara.

får möjlighet införa studieresultatprövning två

Vi föreslår att CSN att

år vissa utbildningar. Syftet med prövning efter varje gånger per för en

utbetalningen studiestöd till den som under termin är att stoppa av

terminen uppnått mycket studieresultat eller inga resultat alls. En

svaga prövning efter varje termin får inte begränsa utbildningsanordnarnas

organisera utbildningen i större utbildningsblock. Studie-

möjligheter att stödet bör fortfarande kunna beviljas för ett år, men ges under förutsättning den studerande uppfyller minimikraven efter en termin. att

4.7.2 Studieaktivitet

Dagens regler och rutiner

Enligt bestämmelserna i studiestödslagen lämnas studiestöd med vissa angivna undantag endast för tid då studerande bedriver studier. I - en studiestödsförordningen föreskrivs att studiemedel, och svuxa får svux det styrkt den studerande bedriver de studier betalas ut endast om är att studiestöd beviljas för enligt de närmare bestämmelser som CSN som meddelar. För vuxenstudiestöden bygger studieaktivitetskontrollen deltagan-

de i undervisningen och är nära knuten till utbetalning av stödet. För rätt till vuxenstudiestöd krävs närvaro vid undervisningen varje dag som undervisning den kurs den vuxenstuderande följer. Inför ges som i slutet varje månad skall den studerande ett särskilt utbetalningen av studieintyg lämnas till CSN försäkra att han eller hon studerat varje som

118 Kapitel 4 SOU 1996:9C

vardag under utbetalningsperioden eller orsaken till han eller ange att hon varit frånvarande. Skolan skall intyga den studerande att varit närvarande alla undervisningsdagar. Om den studerande varit frånvarande av skäl inte rätt att behålla studiestödet får han eller hon som ger inte

stöd för dessa undervisningsdagar.

Studiemedel utbetalas också månadsvis, till skillnad från men vuxen-

studiestöden görs månadsutbetalningama i förskott och är därför inte

lika knutna till föregående kontroll studieaktivitet. Kontrollen på en av

skolnivån är inriktad på deltagande i undervisningen. Dock

medges ett studieuppehåll på till 14 dagar. Skolan lämnar till CSN upp en rapport varje månad. För högskolestuderande kontrolleras den studerande att är registrerad i början av varje termin. Vid mitten varje termin måste av den studerande försäkra att han eller hon fortfarande studerar. Dagens regler och rutiner för studieaktivitetskontroll och utbetalning har till största delen utformats CSN och regleras inte i lag eller av

förordning. Detta bör enligt utredningens mening gälla även i framtiden.

Vi lämnar dock nedan några synpunkter utformningen regler och av rutiner.

S tudieaktiv itetskontroll

Vi har nyss föreslagit en betydande höjning studiebidragets storlek. av Detta medför ökade kostnader för staten. Det är då angeläget än mera att studiestödet endast lämnas till den bedriver aktiva studier. Detta som

ställer stora krav på studiekontrollsystemet. Mot den bakgrunden kan det

finnas anledning att överväga vissa förändringar dagens regler och av rutiner. Studieaktivitetskontrollen på skolnivå bygger främst deltagande i undervisningen. Deltagande i undervisningen är dock inte det enda och kanske inte heller det bästa måttet på studieaktivitet. Närvarokontrollen kräver dessutom omfattande arbetsinsatser från skolorna. I högskolan är

en registrering vid början av terminen ett bristfälligt mått studieakti-

vitet. Att en student är registrerad på kurs i början terminen en av är inte en garanti för att han eller hon också aktivt ägnar sig studier under hela terminen. Det kan finnas skäl att söka hitta former för studieaktivitetskonnya trollen som på ett bättre sätt visar studerande bedriver aktiva om en studier eller inte. Det är möjligt att studiekontrollen i större utsträckning bör inriktas mot deltagande i obligatoriska och vid och moment prov tentamina. För en effektiv studieaktivitetskontroll är utbildningsanordnarnas medverkan central. Det är angeläget att hitta inte ett system som

Kapitel 4 119

medför så mycket extraarbete för skolorna dagens krav daglig som närvarokontroll inom vuxenstudiestöden. Helst bör man vid kontrollen använda sig information skolan eller högskolan ändå samlar in av som för andra syften. Vi bedömer det förändrad studieaktivitetskontroll inom att genom en högskolan möjligt åstadkomma minskningar i utflödet av studieär att stöd. CSN bygger samarbete med universitet och högskolor nu upp ett där information studieaktivitet och studieresultat på elektronisk väg om överförs till CSN. Detta tekniska förutsättningar för en förbättrad ger studiekontroll. Utredningen har inte tillräckligt underlag för att kunna uppskatta storleken den besparing kan göras skärpt studieaktiviav som genom en tetskontroll. Vi föreslår att CSN skall i uppdrag att utreda möjligges förändrad studieaktivitetskontroll främst högskoheten att genom en förhindra studiestöd utbetalas till studerande inte bedriver lan att som

aktiva studier och beräkna den besparing härigenom kan uppnås.

att som

Utbetalning

Utbetalningen studiestöd är nära förbunden med studieaktivitetskonav trollen. Det gäller särskilt för vuxenstudiestöden utbetalas i eftersom skott. Detta har den fördelen att det möjliggör en kontroll av att system studerande deltagit i undervisningen innan utbetalning görs. Stuen en diestödet dock inte främst ersättning för utförd prestation, i är en en vid undervisningen, utan ersättning utbetalas för form av närvaro en som studerande skall kunna bedriva studier. Vi föreslår därför att det att en studiestödet i princip skall utbetalas i förskott ungefär det sätt nya gäller för studiemedel. som nu för den första utbetalningen under ett läsår eller en Med undantag studiestödet utbetalas månadsvis i slutet månaden. Måtermin bör av nadsutbetalningama bör möjligt lika stora och bör vara jämnt om vara spridda läsåret. Vi föreslår att det studiestödet skall beräknas över nya vecka. En möjlighet är då att för ett normalt läsår 40 veckor dela per utbetalningen i tio lika utbetalningar med fyra veckobelopp i upp stora varje utbetalning.

Enligt bestämmelser i studiestödslagen kan förskott i vissa fall utgå

på studiemedel. Bestämmelsen tillämpas dock inte. Vuxenstudiestöden kani vissa fall utbetalas i förskott enligt bestämmelser som CSN med- Vi har förslagit det studiestödet skall utbetalas i förskott. delat. att nya Vi bestämmelsen förskott i studiestödslagen inte behövs anser att om och föreslår att den upphävs.

120 Kapitel 4

En studerandes rätt till studiemedel är förverkad han eller hon om

inte har begärt att få medlen utbetalade före utgången det kalender-

av halvår för vilket de har beviljats. Vi föreslår mindre förändring en av denna bestämmelse så att en studerande måste begära utbetalning före

utgången av den tidsperiod för vilken studiemedel har beviljats.

4.8 Vissa andra

tilldelningsregler

Gränsdragningen mot studiehjälp

Utredningen skall enligt direktiven inte behandla studiehjälpen. Vi

föreslår dock vissa förändringar berör gränsdragningen mellan som

studiehjälpen och det nya studiestödet.

Studiehjälpen regleras, i likhet med de stödformer vi behandlar, som

i studiestödslagen och studiestödsförordningen och bestämmelserna är

i vissa fall likartade. Det kan därför motiverat även göra vara att en översyn av vissa bestämmelser studiehjälp. om

Studiehjälp lämnas längst t.0.m. det första kalenderhalvåret det år då

eleven fyller 20 år. De utbildningar rätt till studiehjälp finns som ger

förtecknade i bilaga A till studiestödsförordningen. En elev efter 20

som års ålder går kvar i en gymnasial utbildning får studiemedel fr.o.m. det

andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år.

En studerande i högskolan kan få studiemedel även före 20 års ålder.

Knappt 10 procent alla högskolestuderande med studiemedel är under av 20 år. Utbildningar rätt till studiemedel före 20 års ålder finns som ger

upptagna i bilaga B till studiestödsförordningen. Förutom högskolan

upptas där andra utbildningar eftergymnasiala. som anses vara

Vi för inte fram några förslag till ändring de förteckningar över

av läroanstalter och utbildningar vid vilka studiestöd kan lämnas.

Åldersgränsen vid kalenderhalvårsskiftet det år då studerande

en fyller 20 år kom till år 1981. Till början fanns den endast inom en studiestödet, men har därefter införts på rad andra områden, inte bara en på det utbildningspolitiska området t.ex vad gäller kommunernas skyldighet att erbjuda utbildning sina ungdomar utan även på -

socialförsäkringsområdet och inom arbetsmarknadspolitiken. Utredningen föreslår ingen förändring åldersregeln, det finns

av men anser att anledning att något förändra reglerna beträffande vilka utbildningar som skall ge rätt till studiehjälp och därmed rätt till det studiestödet ge nya först efter 20 års ålder.

Kapitel 4 121

Ett aktuellt problem som vi vill finna en lösning är de skillnader i studiestöd som gäller för ungdomar som studerar vid det s.k basåret, dvs. utbildning som syftar till att ge de kunskaper krävs för att bli som antagen till grundläggande högskoleutbildning inom teknik och naturvetenskap. Utbildningen har sedan 1992 givits i högskolan och från 1995 även inom komvux. För att antas till utbildningen krävs allmän behörig-

het. En 19-åring, som avslutat utbildningen ett treårigt och

program därefter går ett basår i högskolan, får studiemedel. Om han eller hon däremot läser samma basår vid komvux, så får han eller hon bara studiehjälpens studiebidrag med 640 kronor per månad. Liknande problem kan finnas i folkhögskolan. En l9-åring som, efter

att ha avslutat ett treårigt nationellt program i gymnasieskolan, väljer att

en fritidsledarutbildning en folkhögskola, får studiemedel. Samma l9-åring får däremot studiehjälp om han eller hon istället väljer en särskild kurs som folkhögskolan ger i samarbete med en högskola och där det finns möjlighet att inom utbildningens ram tentera för högskolepoäng. l samband med de förändringar som genomförts på skolans område under början av 1990-talet har vissa preciseringar gjorts vad gäller gränsdragningen mellan gymnasieskolan och komvux. En åldersgräns har införts som i huvudsak sammanfaller med den som gäller mellan studiemedel och studiehjälp. Vi anser att den gräns som dragits upp mellan gymnasieskoleutbildning i ungdomsskolan och utbildning för vuxna i komvux och motsvarande skolformer, bör återspeglas även i studiestödsreglema. Principen bör vara att studiehjälp lämnas fram till dess att ungdomar fått gymnas:ekompetens, alltså fram till dess att man fått slutbetyg från ett nationellt eller Specialutformat program eller motsvarande kunskaper från en annan skolform, dock längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år då man fyller 20 år. Den som efter det att han eller hon fått gymnas:ekompetens fortsätter studierna på en utbildning som förutsätter att man slutfört ett nationellt program eller motsvarande, skall få det nya studiestödet, oberoende han eller hon är över eller under 20 år. av om Vårt förslag innebär bl.a. att det nya studiestödet skall lämnas utan nedre åldersgräns till alla studerande i gymnasial vuxenutbildning i konvux. Kravet för att en studerande skall tas in i komvux tidigare än från det andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, är enligt bestämmelserna i skollagen 1985:1100 att han eller hon slutfört utbldning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasaeskolan. De förändringar som vi föreslår kräver en förändring av den indelning av de studiestödsberättigade utbildningarna som nu finns i bilaga

122 Kapitel 4

till studiestödsförordningen. Även andra skäl än de vi berört kan av som det vara befogat att se över denna indelning. Vi föreslår att en översyn skall göras i särskild ordning.

4.8.2 Studiestödstid

Studiestödets minsta tidsenhet

Vuxenstudiestöden och utbildningsbidraget är dagbaserade förmåner. Svux och svuxa lämnas för varje kalenderdag från kursens första till dess sista dag. Utbildningsbidrag ges för varje vardag under studietiden. Studiemedel ges efter betydligt mera schabloniserade regler. För högskolestuderande som läser 40 poäng skall ett läsår alltid anses omfatta nio månader. Detsamma gäller studerande som har ett läsår på 40 veckor. Vid andra studietider skall enligt studiestödslagen endast beaktas hela sammanhängande tidsperioder om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande. Antalet dagar från studiernas första till sista dag under ett kalenderhalvår delas med 15 för heltidsstuderande och med 30 för deltidstuderande och ger det antal perioder som studiemedel beviljas för under kalenderhalvåret. I studiestödsförordningen finns regler tidsberäkning då studierna sträcker sig över två kalenom derhalvår. Det finns enligt vår mening anledning att ha en viss schablonisering vid beräkningen av den tid som skall ge rätt till stöd i det nya studiestödssystem som vi föreslår. En dagberäkning är därmed inte lämplig. Å andra sidan är det önskvärt med förändring den nuvarande en av schabloniseringen i studiemedelssystemet. En studerande med en studietid exempelvis 134 dagar får studiemedel i fyra månader. Om studietiden är dag längre lämnas studiemedel för en halv månad ytterligare. en En effekt av dessa regler har blivit att utbildningsanordnarna ibland anpassar sina officiella studietider till studiestödets tidsregler, vilket är olyckligt. Studiestödsreglema bör i möjligaste mån vara anpassade till utbildningsverksamheten. Enligt bestämmelserna i 7 kap. 2 § högskoleförordningen 1993: 100 skall omfattningen av grundläggande högskoleutbildning anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. En heltidskurs 20 poäng bör alltså läggas ut över 20 veckor. I gymnasieskolan skall ett läsår enligt gymnasieförordningen 1992:394 omfatta 40 veckor. I folkhögskolan är det vanligt att omfattningen av kurser anges i antalet veckor.

Kapitel 4 123

Utredningen anser att man i studiestödet bör använda ett tidsbegrepp

som är vanligt inom utbildningsområdet. Vi föreslår därför att det nya

studiestödet skall lämnas per vecka. Detta bör gälla såväl vid heltidsstudier som vid studier på deltid. Studiestödet bör i princip lämnas för varje hel vecka studierna som pågår. Till den som läser 40 poäng under ett läsår bör studiestöd lämnas under 40 veckor oberoende av den faktiska studietiden. Inom bl.a. läkarutbildningen förekommer det att studierna läggs ut över längre en tid än vad som följer av föreskrifterna i 7 kap 2 § högskoleförordningen 1993: 100. Studier för 40 poäng läggs ut över 42 eller 43 veckor. Enligt vår bedömning måste det råda överensstämmelse mellan regelverken för resp. studiestödet och högskolans utbildning. Studiestöd kan därför i dessa fall inte lämnas för än 40 veckor. mer Vi föreslår att det nya studiestödet skall lämnas med belopp samma som dagens studiemedel. Studiemedel lämnas i dag med med 9,75 procent av basbeloppet för varje hel sammanhängande period. För ett läsår på nio månader innebär det 175,5 procent basbeloppet. För ett av normalt läsår på 40 veckor eller 40 poäng lämnas studiemedel för 18 stycken 15-dagarsperioder, dvs för 270 dagar. Det studiestödet skall nya ett normalt läsår lämnas för 40 veckor, dvs för 280 dagar. Beloppet för denna tid bör detsamma i dag. Veckobeloppet bör därför vara som bestämmas till 4,39 procent av basbeloppet. För ett 40 veckors läsår kommer studiestödet därmed att uppgå till 175,6 procent basbeloppet. av Vi föreslår att det nya studiestödet skall lämnas med 4,39 procent av basbeloppet per vecka vid studier på heltid.

Studiestödets tidsbegrepp och förändringarna inom utbildningsväsendet

Enligt bestämmelserna i studiestödslagen lämnas studiemedel, svux och svuxa för sådan del av ett läsår under vilken den studerande bedriver studier. I studiestödsförordningen förskrivs att ett läsår 40 veckor om skall anses omfatta nio månader. Såväl höstterminen vårterminen som skall anses omfatta 4,5 månader för eftergymnasiala utbildningar. För gymnasiala utbildningar skall höstterminen anses omfatta fyra månader och vårterminen fem månader. Bestämmelserna i studiestödslagen och studiestödsförordningen har byggt på en central reglering utbildningens uppläggning. Som ett led av i avregleringen inom utbildningsväsendet försvinner dessa bestämmelser. I högskoleförordningen 1993:100 föreskrivs endast att omfattningen nu av grundläggande högskoleutbildning skall anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. Förslag finns

124 Kapitel 4 SOU 1996:91

liknande avreglering för gymnasieskolan. Efter de förändringar om en genomförts, eller kommer att genomföras, hänger studiestödets som regler läsår och terminer i luften. om Rätten till studiestöd är i dag i princip knuten till deltagande i undervisningen under ett läsår. Studier egen hand eller utanför läsårets ram inte rätt till studiestöd. Detta synätt är svårt att tillämpa för universiger tet och högskolor. Det tar inte hänsyn till högskolestudiemas speciella karaktär där studierna består stor andel självständigt arbete och - av en där deltagandet i föreläsningar, lektioner eller laborationer endast är en del. Perioder med deltagande i undervisningen kurser kan kombineras med perioder med studier hand. En student kan exempelvis egen under första hälften termin följa undervisningen två 10-p0ängsav en kurser, för att därefter ägna den andra hälften inläsning inför tenta-

men. Det avgörande kravet för att få studiestöd bör vara att man bedriver studier knutna till läroanstalt. Vi föreslår att det i studiestödslagen en skall att studiestöd lämnas för sådan fastställd studietid under anges vilken den studerande bedriver studier vid läroanstalt eller utbildning en rätt till studiestöd. Närmare bestämmelser bör utformas av som ger regeringen eller CSN utifrån förhållandena inom olika utbildningsfor- För utbildning inom högskolan torde reglerna främst komma att mer. utgå från ett studieåtagande från den studerande i form av ett antal poäng satt i relation till den tid han eller hon att studera. Rätten avser till stöd behöver däremot inte strikt begränsas till den tid då läroanstalten meddelar undervisning. För andra mera bundna utbildningsformer, med hög andel lektionsundervisning, kan det vara lämpligast att en knyta rätten till studiestöd till den tid då skolan ger undervisning. Det normala läsårets indelning i höst- och vårtermin har meden en fört att begreppet termin också kommit att användas i studiestödssammanhang. För studiestödet har det dock även krävts ett mera precist begrepp än termin. Bestämmelserna talar därför i allmänhet om kalen-

derhalvår. Uppdelningen i kalenderhalvår är naturlig för gymnasiala utbildningar, där utbildningen vanligen är uppdelad en hösttermin under det andra kalenderhalvåret följd ett jullov före en vårtermin under det av första kalenderhalvåret. För högskolan är denna uppdelning svårare, eftersom höstterminen i allmänhet pågår in i januari. För detta finns särskilda föreskrifter i studiestödsförordningen. Dessa regler bygger också på den centrala reglering utbildningsväsendet som nu upphört. av Problemen kring studiestödets uppdelning kalenderhalvår har ökat införandet det s.k sommaruniversitetet, där universitet och genom av högskolor erbjuder kurser på mellan fem och tio poäng under sommar-

Kapitel 4 125

månadema. Eftersom studiestödsreglema inte har förändrats, måste dessa

kurser hänföras till något av de båda kalenderhalvåren. En sommarkurs

hänförs till det kalenderhalvår där huvuddelen kursen ligger. av Vi anser att studiestödslagens fördelning studiestödstiden av kalenderhalvår bör avskaffas. Det decentraliserade utbildningsväsendet kräver flexibla regler beträffande beräkningen tid rätt till av som ger studiestöd. Dessa regler behöver inte finnas i studiestödslagen, utan kan utformas av regeringen eller av CSN efter kontakt med utbildningsanordnama. Som vi angett i avsnitt 4.5 måste ett undantag dock göras för reglerna om inkomstprövning, där kalenderhalvårsbegreppet måste behållas för den som studerar under endast ett de två kalenderhalvav aren.

Studiestöd under tid då studier inte bedrivs

Studiestödet lämnas under den tid då studerar. Dessutom kan man man i vissa fall få studiestöd under tid då inte studerar. Det gäller då man en studerande är sjuk och vid tillfällig vård av barn eller närståendevård. Här är reglerna i lag och förordning i stort sett lika för studiemedel och vuxenstudiestöd, medan tillämpningen och rutinerna skiljer sig mellan stöden. En studerande kan även få behålla studiestöd vid kortare studieuppehåll. Här finns stora skillnader mellan studiemedel och vuxenstudiestöden. Svux och svuxa är dagersättningar och för att få ersättning skall en studerande delta i undervisningen varje dag. Då behövs detaljerade regler för i vilka lägen en studerande har rätt att utebli från undervisningen och ändå få behålla vuxenstudiestödet. En studerande får sammanlagt högst 10 dagar under ett kalenderår, behålla stödet vid ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation. Dessutom har en studerande frånvarande i högst 15 dagar kalenderår för rätt att vara per enskild angelägenhet av vikt. En stödtagare som får vuxenstudiestöd

under en hösttermin och därpå följande vårtermin har rätt till vuxenstu-

diestöd under julferien i högst 20 kalenderdagar. För studiemedel finns inga särskilda regler i lag eller förordning om rätten att behålla stödet vid kortare studieuppehåll. Enligt de administrativa regler som finns för studieaktivitetskontroll skolnivå kan en studerande dock göra ett studieuppehåll till 14 dagar utan att det upp påverkar rätten till studiemedel. Vi anser att studiestödslagen inte skall innehålla några bestämmelser om den studerandes rätt att behålla studiestödet vid kortvarig ledighet. Närmare bestämmelser om de krav som skall ställas för att en studeran-

126 Kapitel 4 SOU 1996:9C

de skall bedriva studier bör utformas av CSN. En riktlinje kan anses

därvid att studerande får behålla studiestödet vid studieuppehåll

vara en någon vecka, utan att behöva styrka sin rätt till ledighet. Det nya studiestödet skall, med vissa specifika undantag, endast lämnas för tid då studier bedrivs. Detta innebär att utredningen inte anser att det är möjligt att behålla den ersättning ges under julferier inom vuxensom studiestöden. Vi föreslår alltså att det studiestödet inte skall lämnas nya under julferie. Det studiestödet skall ett renodlat utbildningspolitiskt stöd. nya vara Därav följer att stödet i princip bara skall lämnas under den tid då en studerande bedriver studier. Vi anser dock att det även i ett nytt studiestöd är motiverat att stödet även lämnas vid sjukdom samt då en egen studerande vårdar sjukt barn eller svårt sjuk närstående. En studerande blir sjuk under studietiden omfattas av ett särskilt som sjukförsäkringsskydd inom studiestödssystemet. Skyddet har två syften: dels ekonomisk trygghet vid sjukdom och dels att sjukdomen inte att ge

skall öka skuldbördan. Studiestödets sjukförsäkringsskydd består därför

två delar: dels rätt att behålla studiestödet under sjukdom och dels av en skuldreducering avskrivning del studielånet vid en genom av en av längre sjukdomsfall. För ha rätt till studiestöd under sjukdom måste studerande att en anmäla sig till försäkringskassan skall godkänna sjukperioden. En som studiemedelstagare studerar utomlands skall dock göra Sjukanmälan som till CSN. Skuldreduceringen sköts CSN grundval uppgifter från av av Riksförsäkringsverket RFV och försäkringskassoma om godkända sjukperioder. Det studielån utbetalats efter karenstid 30 dagar som en avskrivs. För och i avskrivs dock endast 60 procent av det svux svuxa lånade beloppet. Studiestödslagen innehåller ett stort antal bestämmelser rätten till studiestöd under sjukdom. Sju 32 gällande paragrafer om av i lagens fjärde kapitel behandlar sålunda rätten till studiemedel under

sjukdom. Statsmaktema har nyligen tagit ställning till vissa delar av sjukförsäkringsskyddet Prop 1994/951100, bet 1994/95 SfU 12 och utredning-

lämnar därför inga förslag till förändringar. Mot bakgrund av några

en problem i de gällande reglerna vi dock att det är befogat att nu anser göra särskild översyn studiestödslagens bestämmelser om rätt till en av studiestöd under sjukdom.

I studiestödslagen sägs att försäkringskassan, då sjukfallet pågått i 90

dagar, skall undersöka det finns skäl att vidta åtgärder för att förom korta sjukdomstiden eller återställa studieförmågan. Under senare år har försäkringskassan givits ett ökat när det gäller att förkorta sjukansvar

Kapitel 4 127

skrivningsperiodema och återföra den försäkrade till arbetslivet. Detta bör även gälla för studerande med studiestöd. Enligt reglerna i studiestödslagen skall studerande blir sjuk en som omedelbart göra Sjukanmälan till försäkringskassan. En studerande har rätt till studiestöd under sjukdom endast försäkringskassan godkänt om sjukperioden. Endast ett fåtal studiemedelstagare anmäler sig dock till försäkringskassan då de är sjuka. Inom den allmänna försäkringen kan vid sjukdom få man hel, tre

fjärdedels, halv eller fjärdedels sjukpenning beroende på i vilken grad som arbetförmågan är nedsatt. Inom studerandesjukförsäkringen finns

däremot inte någon sådan flexibilitet. För rätt till studiestöd under

sjukdom måste studieförmågan helt nedsatt. Enligt utredningens

vara uppfattning är det fördel studier kan bedrivas i viss snarast en om omfattning även under sjukperiod. Det bör därför övervägas att rätt en ge

till studiestöd under sjukdom även då studieförmågan inte är helt ned-

satt. Vi föreslår att reglerna i studiestödslagen rätt till studiestöd under om sjukdom skall ses över. Syftet med översynen bör att vara anpassa reglerna till de förändringar genomförts inom den allmänna försäksom ringen och att därvid beakta de problem vi här pekat på. Vi föresom slår dessutom att försäkringsskyddet vid längre sjukfall skall utformas samma sätt som i dagens studiemedel. Studielån utbetalats efter som en karenstid 30 dagar skall avskrivas.

4.8.3 Ansökan,

beviljning och anmälningsskyldighet

Ansökan

Enligt bestämmelserna i studiestödslagen beviljas studiestöd efter ansökan enligt närmare bestämmelser meddelas CSN. De regler som av som CSN fastställt varierar mellan studiestöden. Detta beror främst karaktären hos de olika stöden. Anslaget för särskilt vuxenstudiestöd är ett reservationsanslag. Medlen är alltså begränsade och beviljas efter urval bland de sökande. svux Ansökan måste därför lämnas in i god tid före utbildningsstarten. Beroende på när under året utbildningen börjar skall ansökan som vara inlämnad senast den 15 maj, 15 augusti, 15 oktober eller 15 februari. Medlen för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är också begränsade, men stödet beviljas till behöriga sökande i den ordning ansöksom ningarna kommer in till dess att anvisade medel är förbrukade. Ansökan för ett läsår måste dock inlämnad senast den 30 juni. Svuxa kan vara

128 Kapitel 4 SOU 1996:9

alltså beviljas för ett helt läsår även om ansökan kommer in först i slutet på vårterminen. Anslaget för studiemedel är ett förslagsanslag och alla som uppfyller studiestödskraven beviljas studiemedel. Sista ansökningsdag är den 31 oktober ansökan hösttermin och den 15 april om ansökan om avser en vårtermin. sin ansökan den 30 oktoavser en Den som kommer in med ber får fullt studiemedel för hela terminen, medan den som lämnar in ansökan den 2 november inte får någonting alls. I andra förmånssystem är det vanligt att det inte finns några fasta ansökningstider, att förmånen bara beviljas för en viss tid före men ansökans inlämnande. Ett likartat synsätt är enligt vår mening lämpligt för det studiestödet. Det bör ligga ett ansvar den enskilde att nya bedöma när han eller hon har behov statlig studiefinansiering och då av söka studiestöd. Det är dock rimligt att stödet skall kunna lämnas för en viss tid före in ansökan. En månad bör räcka. det att man lämnar Vi föreslår att ansökan studiestöd skall kunna lämnas in när som om helst att studiestöd inte beviljas retroaktivt för längre tid än fyra men veckor före den vecka då ansökan inlämnats.

Beviljning

Enligt bestämmelser i studiestödslagen får och svuxa beviljas för svux högst två kalenderhalvår i sänder. För studiemedel finns numera inga sådana bestämmelser i lag eller förordning, men enligt de föreskrifter CSN utfärdat beviljas även studiemedel för högst två kalenderhalvsom år gången. Utredningen föreslår inga materiella förändringar av de nuvarande bestämmelserna. Vi föreslår att det nya studiestödet skall kunna beviljas för högst 52 veckor, dvs. ett år, gången.

A nmälningsskyldighet

Studiestödet beviljas grundval de uppgifter som den studerande av lämnar i ansökan och andra uppgifter CSN inhämtar från utbildsom ningsanordnama och från vissa register. Om förhållandena därefter förändras är den studerande i vissa lägen skyldig att anmäla detta till CSN. Bestämmelser detta finns i dag i studiestödsförordningen och om i CSN:s föreskrifter. Utredningen att grundläggande bestämmelser om den studerananser des anmälningsskyldighet bör finnas i studiestödslagen. Vi föreslår

Kapitel 4 129

därför att det i studiestödslagen skall anges att en studerande som har beviljats studiemedel är skyldig att till CSN anmäla sådan ändring av sina förhållanden som är av betydelse för rätten till studiemedel eller för studiemedlens storlek. Förutom regleringen i studiestödslagen är det enligt vår mening nödvändigt att de regler om anmälningsskyldighet som i dag finns i studiestödsförordningen preciseras i vissa avseenden. De nuvarande reglerna har funnits sedan länge och har inte förändrats då rutiner och regler för andra förmånssystem har förändrats. Reglerna bör ange i vilka situationer som en studerande är skyldig att göra en anmälan och till vem anmälan skall göras. Dessutom bör det anges när anmälan skall göras, dvs. inom vilken tidsrymd efter förändringen som man är skyldig att göra anmälan.

4.9 Förändringar utredningens förslag

genom

Vi har lämnat förslag till ett antal förändringar av studiestödets tilldelningsregler. Som avslutning detta kapitel gör vi en kort summering av förändringsförslagen. Jämfört med dagsläget innebär våra förslag att totalbeloppet i form av bidrag och lån blir lika stort eller större för praktiskt taget alla, samt att studiebidraget ökar för de flesta studerande. Vi föreslår även vissa begränsningar vad gäller den tid då man har rätt till stöd och en viss skärpning av de krav som ställs studerande. I bilaga F 5 finns en jämförelse för studerande i några olika inkomstlägen mellan de belopp som föreslår och de belopp som kan lämnas enligt dagens regler. Vi föreslår att alla studerande skall kunna få minst samma totalbelopp i form av bidrag och lån som i dagens studiemedel. Till studerande i de prioriterade grupperna skall dessutom tilläggslån kunna lämnas upp till samma nivå som i dagens vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag. Därmed är det endast den lilla grupp bland dagens vuxenstudiestödstagare inte tillhör de av oss prioriterade grupperna, som får ett lägre som totalbelopp med de regler som vi föreslår. Bidraget ökar med vårt förslag för alla som med dagens regler skulle få studiemedel. För dem skulle kunna få svux och svuxa innebär som

våra förslag förbätttringar för låginkomsttagare med kort utbildning och

vissa försämringar för studerande i mellaninkomstlägen. För studerande på grundskolenivå innebär våra förslag höjda bidrag för praktiskt taget alla. Som framgår av sammanställningen i bilaga F 5 är det bidrag som vi föreslår ungefär lika stort som det bidrag efter skatt som en studeran-

5 16-0856

130 Kapitel 4 SOU 1996:9

de i den allra högsta dagpenningklassen i dag får som vuxenstudiebidrag

efter skatt. För studerande i den prioriterade gruppen gymnasienivå

blir bidraget högre för alla som i dag skulle kunna få vuxenstudiestöd

och har en tidigare inkomst på upp till ca. 12 300 kronor per månad.

För den lilla grupp som i dag skulle kunna få svux eller svuxa, men som inte tillhör de prioriterade grupperna i det föreslagna systemet, ökar bidraget endast för dem som har en tidigare inkomst högst ca. 8 300 kronor per månad. Vi föreslår en utökad möjlighet att få studiestöd för deltidsstudier. Våra förslag innebär vidare en ökad möjlighet för ungdomar som slutfört en gymnasieutbildning att få studiemedel före 20 års ålder. Den

övre åldersgränsen för rätt till stöd är i stort sett oförändrad. Våra

förslag ger ökade möjligheter till inkomster vid sidan av studierna för den som studerar under ett helt kalenderår, men en kraftigare avtrapp-

ning för den som har en inkomst över fribeloppen.

Våra förslag innebär begränsningar av den längsta tid under vilken en studerande kan få studiemedel. Begränsningen är särskilt kraftig för forskarutbildning. För grundläggande högskoleutbildning förkortas tiden

med ungefär ett år och dessutom skall eventuella gymnasiala påbyggnadsutbildningar inräknas i tidsramen. På grundskole- och gymnasienivå

begränsas tiden för den som tidigare har en grundskole- eller gymnasiekompetens. Vi föreslår viss skärpning studieresultatkraven även en av för studerande i högskolan.

Kapitel 5 131

5 Studiestödet och andra

förmånssystem

5.1 Principiella utgångspunkter

Det nya sammanhållna Studiestödet skall lämnas till studerande med mycket olikartad bakgrund vad gäller ålder, sociala förhållanden, försörjningsbörda etc. Studiestödet skall exempelvis ges till yngre högskolestuderande som bor kvar hos sina föräldrar, lika väl som till vuxenstuderande flerbamsföräldrar med höga boendekostnader. Det är uppenbart att behovet av ekonomiskt stöd under studietiden är mycket skiftande. Vi har noterat att det, i takt med ett allt kärvare samhällsekonomiskt klimat, finns tilltagande benägenhet att utesluta dem som studerar en från de generella välfärdssystemen och i stället förorda att den aktuella frågan för de studerande löses inom studiestödets ram. Vår principiella utgångspunkt är att det nya Studiestödet skall vara ett uteslutande ut-

bildningspolitiskt motiverat studiesocialt stöd. Med den utgångspunkten

har vi i kapitel 4 utformat vårt förslag till ett nytt studiestöd. Vi föreslår ett generellt studiestöd vars grundbelopp i princip skall vara lika stort för alla studerande. Särskilda behov av stöd under studietiden bör enligt

utredningens uppfattning åtgärder inom andra förmånssys-

mötas genom tem. Anpassning av studiestödet bör göras endast om det inte finns andra förmånssystem som kan tillfredsställa de särskilda behoven. Vi kommer i detta kapitel att ägna särskild uppmärksamhet behovet av ekonomiskt stöd under studietiden för studerande med höga boendekostnader och försörjningsansvar för bam. Enligt direktiven skall vi analysera förhållandet mellan Studiestödet och olika former av stöd till funktionshindrade och därvid överväga om funktionshindrades särskilda behov skall tillgodoses inom studiestödssystemet eller inom andra system. I linje med den principiella inställning som här har redovisat anser vi att funktionshindrades behov av extra stöd under studietiden bör tillgodoses inom andra förmånssystem. Inom dagens studiestödssystem beaktas i vissa fall att en studerande har ett funktionshinder. Det gäller exempelvis vid studieresultatprövningen, där särskild hänsyn kan tas om en studerande har ett sådant fysiskt handikapp som uppenbarligen medför att han eller hon fördröjs i studierna. Utredningen anser att sådana anpassningar är väl motiverade och bör ske

132 Kapitel 5

även i det nya systemet, men att studiestöd bör lämnas med samma belopp oberoende av eventuella funktionshinder. I dagens studiestöd finns ett antal regler om samordning mellan studiestödet och andra ersättningar eller förmåner som kan lämnas under studietiden. Vi anser att det, vad gäller de olika ersättningar och förmåner som kan förekomma vid sidan av studiestödet, är lämpligt att

skilja mellan två huvudformer som bör behandlas på olika sätt

- nämligen kompletterande respektive alternativa ersättningar och förmåner.

Med kompletterande ersättningar/förmåner avser vi sådana ersätt-

ningar och förmåner som kan sägas komplettera eller fylla ut studiestödet för studerande som har behov av ytterligare stöd. Med alternativa ersättningar/fömiåner vi ersättningar och förmåner som kan sägas avser utgöra ett alternativt sätt att finansiera studierna. Alternativa ersättningar bör i princip samordnas med studiestödet och vi kommer i detta kapitel att lämna förslag till samordningsregler.

De kompletterande ersättningarna skall, på samma sätt som i dagens system, inte påverka studiestödets storlek. Det kan röra sig om bidrag

till följd av försöijningsansvar, t.ex i form barnbidrag, förlängt barn-

bidrag, bidragsförskott och bostadsbidrag. På handikappområdet kan det

röra sig om handikappersättning och vissa andra bidrag eller ersättningar. De kompletterande ersättningarna är inte skattepliktiga. Om det i framtiden tillkommer kompletterande ersättningar som är skattepliktiga t.ex. i form av uttag från eventuellt kompetenskonto får det övervägas

om undantag skall göras för dessa på samma sätt som måste gälla för

det nya studiestödets studiebidrag om detta i framtiden blir skattepliktigt.

5.2 Boendekostnader

Särskild hänsyn till de studerandes boendekostnader har hittills inte behövt tas inom studiestödet. Skälet för detta har främst varit att bostadsbidragen ansetts tillräckliga för att utjämna skillnaderna i boendekostnader mellan enskilda studerande och olika studieorter. Regeringen tillsatte i april 1995 en särskild utredare med uppdrag att redovisa besparingar i bostadsbidragen om 1 500 miljoner årsbasis.

I tilläggsdirektiv anmodades bostadsbidragsutredningen att visa på

besparingar motsvarande ytterligare 610 miljoner kronor per år. I sitt betänkande SOU 1995: 133 i december 1995 redovisade bostadsbidragsutredningen en rad olika besparingsförslag. Bland dessa ingick att

Kapitel 5 133

ungdomsbostadsbidraget skulle upphöra och att boendekostnader för studerande kan övervägas inom studiestödet. Mot den bakgrunden överlämnade regeringen genom tilläggsdirektiv Dir.1996:l9 i mars 1996 bostadsbidragsutredningens betänkande till studiestödsutredningen för beaktande vid överväganden om hur studier skulle kunna underlättas för dem med hög boendekostnad.

5.2.1 Nuvarande ungdomsbostadsbidrag

Bostadsbidrag för hushåll utan barn lämnas till ungdomar mellan 18-28 år. Fram till 31 december 1995 lämnades bostadsbidrag även till personer som var 29 år eller äldreoch som inte hade bam. För studiestödsta- 29 år eller äldre kunde dock bostadsbidrag lämnas enligt gare som var reglerna för under 29 år, det var gynnsammare för förpersoner om månstagaren. Antalet studiemedelstagare utan barn som i maj 1995 fick ungdomsbostadsbidrag uppgick till 43 398 hushåll. Ungdomsbostadsbidraget är beroende av bostadskostnad och inkomst. Olika regler för prövning av inkomst gäller för ensamstående och samboende. För ensamstående reduceras bostadsbidraget med en tredjedel av den del av årsinkomsten som överstiger 41 000 kronor. Samboendes bostadsbidrag reduceras med en tredjedel av den del av deras sammanlagda årsinkomst överstiger 58 000 kronor. Under år 1996 kan som maximalt 1 100 kronor per månad lämnas i ungdomsbostadsbidrag. Kostnaderna för bostadsbidrag för hushåll i åldern 18-28 år utan barn uppgick år 1995 till drygt 600 miljoner kronor. Därav utgick cirka 300 miljoner kronor till studiestödstagare, nästan uteslutande studiemedelstagare.

Tabell 5.1. Bostadskostnadsgränser för hushåll utan barn 1 januari 1996 kr/månad.

Bidragsgrundande Bidrag med 75 Bidrag med 50 bostadskostnad procent upp till procent upp till

1 800 2 600 3 600

134 Kapitel 5

Tabell 5.2. Antalet studiemedelstagare utan barn i maj 1995 erhöll som bostadsbidrag.

Hushållstyp Enligt reglerna Enligt reglerna för 18-28 år för 29 år eller äldre Ensamstående 37 468 4 777 med studiemedel

Samboende med 5 830 993 studiemedel

Totalt 43 298 5 770 Källa: Riksförsäkringsverket

Tabell 5.3. Genomsnittliga bostadsbidragsbelopp hushåll i maj 1995, per kr/ månad.

Hushållstyp Enligt reglerna Enligt reglerna för 18-28 år för 29 år eller äldre Ensamstående 634 730 med studiemedel

Samboende med 859 807 studiemedel

Källa: Riksförsäkringsverket

5.2.2 Utredningens överväganden

Bostadsbidragsutredningen framhöll att det kan finnas särskilda motiv för ekonomiskt bostadsstöd för studerande utan barn, att det men eventuellt finns administrativa fördelar bostadsbidraget till studerande om samordnas med studiestödet SOU 1995: 133 154. I detta sammanhang s framhöll utredningen också att den nuvarande 29-års gränsen föreföll godtycklig vad gäller studiestödstagare och att denna vid samordning en av bostadsbidraget med studiestödet kunde upphöra. Det finns enligt vår mening starka motiv för ett bostadsstöd till studerande. Utbildning framför allt högskolenivå förutsätter ofta - att den studerande flyttar från hemorten. De studerande behöver i många fall skaffa egen bostad på studieorten. För att stimulera fler till vidare studier är det därför väsentligt att de studerande har acceptabel en

Kapitel 5 135

bostadssituation. Brist på studentbostäder till en rimlig kostnad riskerar annars att motverka ambitionerna att bredda rekryteringsbasen för studier vid högskolan. I ett tidigare skede har utredningen övervägt att kompensera ett indragande av ungdomsbostadsbidraget med en möjlighet till extra lån för studerande med hög boendekostnad. Detta har vi dock senare avvisat, främst med tanke den stora skuldbörda som skulle bli följden av extra lån under fleråriga studier. Utredningen har därför övervägt möjligheterna att inordna ett särskilt bostadsbidrag i studiestödet. Några oöverstigliga tekniska hinder för detta föreligger inte. En ökad administrativ hantering är dock oundviklig. I nuvarande studiemedelssystem prövas endast den studerandes egen ekonomiska situation för rätt till stöd. I bostadsbidragssystemet prövas däremot samboendes gemensamma inkomster. För att ett bostadsbidrag inom studiestödet inte skall bli mindre träffsäkert måste inkomstprövning ske hela hushållets inkomster, d.v.s. även personer som av av inte är studiestödstagare. CSN skulle dessutom behöva göra en efterkontroll av uppgivna boendekostnader, vilket medför ytterligare ett administrativt moment. En mer principiell invändning mot olika lösningar för studerande respektive andra kan också framföras. Studier är inte längre grupper något är förbehållet begränsad under förhållandevis som en grupp en koncentrerad tidsperiod. Allt fler människor växlar mellan studier och verksamhet. För att inte boendet skall förhindra att så sker är det annan angeläget att söka generella lösningar som inte skiljer sig för studerande och icke-studerande. I regeringens proposition 1995/96:186 föreslogs ett slopande av ungdomsbostadsbidraget fr.o.m. den 1 januari 1997. Vidare angavs att frågan om bostadsstöd till studerande behandlades av studiestödsutredningen med sikte att bostadsbidraget skulle upphöra. Riksdagens

behandling av propositionen har dock resulterat i att ungdomsbostadsbi-

draget kommer att kvarstå och att motsvarande besparingar görs på annat sätt inom bostadsbidragen 1995/96:BoU11. Mot bakgrund riksdagens ställningstagande finns få vägande skäl av för ett särskilt bostadsbidrag inom studiestödet. Något motiv för att ha andra regler för studerande än för andra ungdomar när det gäller bostadsbidrag finns enligt vår mening inte. Principiella skäl talar tvärtom för att samma villkor bör gälla för studerande som för ungdomar i allmänhet. Även administrativa skäl talar för att bostadsbidrag bör hanteras inom ett system. Vi förordar därför att bostadsbidrag även fortsättningsvis lämnas till studerande inom ramen för bostadsbidragssystemet.

136 Kapitel 5

5.2.3 Hemmaboende eget boende

-

Utredningen hari samband med de överväganden som gjorts beträffande de studerandes boendekostnader, prövat frågan om att skilja mellan studerande boende i föräldrahemmet och studerande med eget boende. I de nordiska grannländema sådan åtskillnad. I Norge lämnas görs en ingen bidragsdel till hemmaboende, medan bidragsdelen i Finland och Danmark är betydligt lägre än för studerande med eget boende. Studerande som bor i föräldrahemmet kan antas ha lägre levnadsomkostnader än studerande med egen bostad. Olika stödbelopp skulle kunna motiveras med att studiestöd endast är till för att bistå de studerandes faktiska behov av ekonomiskt stöd för att täcka uppehälle och övriga studieomkostnader. I en enkätundersökning genomfördes vårterminen 1990 Låna som för livet. CSN-rapport 1991:2 uppgav 13 procent av undersökningspersonerna att kost och logi i föräldrahemmet bidrog till en del av studiernas finansiering. Att skilja mellan eget boende och hemmaboende skulle därmed kunna antas rymma en viss besparingspotential. Ett

mindre förmånligt studiestöd för studerande som bor i föräldrahemmet

kan dock riskera att utgöra en drivkraft för studerande att skaffa egen bostad. Besparingens storlek är därför osäker. Ur administrativ synpunkt är en åtskillnad inte omöjlig. Vissa kontrollproblem kan dock antas uppstå. Utredningens huvudskäl för att inte skilja mellan studerande med egen bostad och studerande som bor i föräldrahemmet är dock att det utgör ett avsteg från grundprincipen att inte ta hänsyn till föräldraekonomin inom studiestödet. Det är för övrigt tveksamt varför just hänsyn till studerandes boende i föräldrahemmet skall vara en omständighet som en påverkar rätten till studiestöd medan andra former av stöd från föräldrar eller andra inte påverkar rätten till stöd. Utredningens bedömning är att en åtskillnad mellan eget boende och boende i föräldrahemmet bör undvikas.

5.3 Stödet till och

barnfamiljer

ensamföräldrar

Regeringen överlämnade med tilläggsdirektiven Dir. 1996: 19 rapporten Ensam föräldrarna och den ekonomiska krisen till utredningen. Rapporten, som utarbetats av en arbetsgrupp inom regeringskansliet, har utgjort ett av underlagen vid våra övervägande om i vilken utsträckning studie-

Kapitel 5 137

stödet bör utformas med särskild hänsyn tagen till vissa grupper med stor försörjningsbörda. Rapporten innehåller en redogörelse för de ensamstående föräldrarnas ekonomiska situation och förhållanden som arbetskraftsdeltagande,

arbetslöshet, graden av heltids- respektive deltidsarbete, utbildningsnivå

och ensamföräldramas möjligheter att konkurrera arbetsmarknaden. Huvuddelen av ensamföräldrama är kvinnor och deras ekonomiska situation är genomsnittligt betydligt sämre än samboende föräldrars.

5.3.1 Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer

Statens direkta ekonomiska stöd till barnfamiljer utgörs av de allmänna barnbidragen lämnas för barn under 16 år. Efter 16 års ålder kan som förlängt barnbidrag lämnas om barnet studerar vid grundskolan eller i viss annan motsvarande utbildning. En del andra ekonomiska stöd lämnas endast vid vissa sociala situationer, t.ex: bidragsförskott, barnpension och -

Vårdbidrag för handikappade barn.

- Ett annat betydelsefullt ekonomiskt stöd för barnfamiljer utgörs av föräldraförsäkringen. För barnfamiljer med låga inkomster är bostadsbidrag de viktigaste stödåtgärdema. Bostadsbidraget är inkomsten av prövat och reduceras med 20 procent av den del av hushållets årsinkomst som överstiger 117 000 kr. Beviljande bostadsbidrag för hushåll med barn grundar sig på: av inkomstens storlek, bostadskostnaden och antal barn i hushållet. - Bostadsbidraget har ett tydligt familjepolitiskt inslag och består dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, det s.k. grundbeloppet, dels ett belopp som beror bostadskostnadens storlek och antalet barn,

det s.k huvudbeloppet. För hushåll med ett barn uppgår grundbeloppet

till 600 kronor per månad, för två barn 900 kronor samt 1200 kronor för tre eller flera barn. Huvudbeloppet beräknas enligt tabell 5.4. Maximalt lämnas 2 500 kronor per månad för hushåll med 1 barn, 3 175 kronor för 2 barn 3 900 kronor för eller flera bam. Även samt tre till hushåll med s.k. umgängesrättsbam lämnas bostadsbidrag, dock endast huvudbeloppet.

138 Kapitel 5

Tabell 5.4. Bostadskosmadsgränser för huvudbeloppet till barnfamiljer år 1996, kr/månad Antal Lägsta bidrags- Bidrag med 75 Bidrag med 50 barn gundande belopp procent upp till procent till upp

Som framgår av kapitel 4 innebär våra förslag till huvudstruktur för det

nya studiestödet förbättringar för en stor del av de studerande på gymnasie- och grundskolenivå. Bidragsnivån höjs betydligt för de vuxenstu-

derande som hittills har haft studiemedel. För studerande med vuxenstudiestöd höjs både totalbelopp och bidragsnivå för alla utom dem i de

högsta dagpenningklassema. För låginkomstagare innebär det nya studie-

stödet att försörjningsmöjlighetema under studier förbättras avsevärt. Huvuddelen av den grupp ensamstående föräldrar som har störst försörjningsbörda till övervägande delen kvinnor återfinns bland dem - för vilka det nya studiestödet medför kraftiga förbättringar. En av utredningens uppgifter har dock varit att pröva om det krävs

särskilda åtgärder för studerande med stor försörjningsbörda. Frågan om

ett bamtillägg inom studiestödets ram har därför prövats. Inom vuxenstudiestöden fanns från den 1 juli 1984 fram till den 30 juni 1995 ett särskilt bamtillägg i form av bidrag. Bamtillägget i vuxenstudiestöden infördes bl.a. för att det i studiemedelssystemet då fanns ett

återbetalningspliktigt bamtillägg. Detta avskaffades dock år 1989 med motiveringen att totalbeloppet höjts till en nivå motsvarande många

förvärvsarbetandes nettoinkomst. Barnbidrag och bostadsbidrag hade dessutom förbättrats väsentligt sedan barntillägget ursprungligen infördes. Under senare år har det ekonomiska stödet till barnfamiljer inte varit undantaget från de allmänna besparingar som föranletts av behovet av statsñnansema, bl.a. har nivån de allmänna barnbidragen att sanera

sänkts. Det bör dock nämnas att en viktig utgångspunkt för de åtgärder

som vidtagits i bostadsbidragssystemet har varit att inte försämra situationen för de ekonomiskt sämst ställda barnfamiljema. Riksdagens beslut

Kapitel 5 139

om införandet av ett nytt inkomstprövningssystem ligger i linje med detta, liksom beslutet att införa ett utökat flerbamstillägg inom bostadsbidragen fr.o.m. 1 januari 1997-Prop. 1995/962186 s. 38. Enligt vår bedömning medför inte de besparingar som gjorts en sådan försämring för studerande med föräldraansvar att de under normala förhållanden inte kan klara försörjningen under studietiden med hjälp av de stödåtgärder samhället erbjuder. Utredningen har stöd härför som exempel på olika typer av studerandehushåll samt inkomster och utgifter för dessa. Levnadsomkostnadema för studerande har jämförts med den levnadsnivå som socialbidragsnormen anger. Dessutom har ett tillägg för direkta studieomkostnader för studiematerial m.m. tillförts. I bilaga F 6 redovisas räkneexempel som visar att det tänkta nya studiestödet i kombination med barnbidrag och bostadsbidrag innebär att studerande med föräldraansvar bör kunna klara sin ekonomi vid de flesta familjesituationer. Under vissa förhållanden kan gruppen studerande ensamföräldrar få det svårt att försörja sig studiestöd tillsammans med andra stödåtgärder. Det gäller främst i de fall då boendekostnaden är mycket hög. Även hög kostnad för barnomsorg kan betydelse. Avgifterna en vara av för barnomsorg varierar nämligen kraftigt mellan kommunerna. Utredningen har dock inte kunnat finna att ensamstående föräldrar p.g.a. studier har nämnvärt större merkostnader och därmed större behov av ekonomiskt stöd än de ensamstående föräldrar inte bedriver studier. som

Levnadsstandarden för ensamföräldrar med låga inkomster vid studier

skiljer sig inte nämnvärt från levnadsnivån för förvärvsarbetande. Utredningen har gjort en jämförelse mellan disponibla medel vid förvärvs-

arbete respektive studier se bilaga F 2. Vid en bruttoinkomst av för-

värvsarbete på 12 000 kr per månad är de disponibla medlen efter skatt i stort sett samma nivå som vid studier med det här föreslagna studiestödet. Arbetsgruppen bakom ensamförälderrapporten framhåller att det mest träffsäkra medlet för att förbättra det ekonomiska stödet till ensamföräldrama är en utökning av bostadsbidragssystemet. Vi delar den uppfattningen. Flera skäl talar för att bostadsbidragen både sakligt och ur administrativ synpunkt är den bästa metoden att lämna direkt ekonomiskt stöd de ensamstående föräldrarna: Variationen i boendekostnad är stor mellan hushållen och dess stor-

lek är i de flesta fall den avgörande faktorn för många ensamför-

äldrars hushållsekonomi. Försörjningsproblemet är inte begränsat till de studerande. Den fördelningspolitiska profilen förutsätter att det ekonomiska stödet behovsprövas.

140 Kapitel 5

Rapporten om ensamföräldramas ekonomiska situation tar även upp problemet att studier i ett begränsat antal fall är ekonomiskt mindre fördelaktigt än socialbidrag. Socialbidrag är behovsprövat och kopplat till hushållets utgifter för skälig levnadsnivå. Huvudprincipen är att socialbidrag lämnas först när andra försörjningsmöjligheter är uttömda. I princip skall förmånstagaren stå till arbetsmarknadens förfogande och

inte heller ha egna realiserbara tillgångar.

I de allra flesta fall är socialbidrag lägre än studiestöd. För ett mycket begränsat antal familjer med hög boendekostnad ofta i kombination med ett relativt stort antal barn kan dock socialbidrag lämnas med högre belopp. I sådana fall är inte studiestöd tillräckligt för att klara uppehållet. Enligt nuvarande praxis kan i vissa fall kompletterande socialbidrag lämnas till studerande t.ex vid svenska för invandrare och

vid vissa grundskolestudier se Allmänna råd från socialstyrelsen 1992:4

54 ff. Enligt vår mening är det viktigt att en utvidgning av möjligs. heterna till kompletterande socialbidrag övervägs för studier även i vissa andra situationer. Detta bör uppmärksammas i den fortsatta beredningen inom regeringskansliet av socialtjänstkommitténs huvudbetänkande. För den ensamföräldrar som berörs är det av avgörande betydelse att grupp reella ekonomiska möjligheter till utbildning ges för att de skall kunna förbättra sina utsikter arbetsmarknaden och livssituationen i stort.

5.4 studiestödet med andra

Samordning av

och förmåner

ersättningar

5.4.1 Dagens regler

Det finns i dag ett stort antal regler inom studiestödet som berör samordningen med andra förmåner och ersättningar. Dessa regler skiljer sig i väsentliga avseenden mellan studiemedel och vuxenstudiestöd.

Samordningen med andra förmåner och ersättningar görs i dag på tre

sätt.

Förbud mot sammanfattande förmåner

I studiestödslagen anges att två förmåner inte får uppbäras samtidigt. Studiemedel, svux och svuxa får inte uppbäras samtidigt och dessa stöd kan inte heller lämnas samtidigt med studiehjälp, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag för doktorander. Dess-

Kapitel 5 l4l

föreskrivs att studiestöden inte kan lämnas under tid då man gör utom totalförsvarstjänst.

Reducering sammanfallande förmåner

av Reduceringen kan göras med vissa schablonbelopp eller genom att den ersättningen reduceras med det belopp den andra ersättningen ena som lämnas med. Studiemedel reduceras med vissa schablonbelopp för den har fria läromedel och måltider. För den som har svux eller svuxa som

och samtidigt uppbär vissa pensionsförmåner minskar vuxenstudiestödet

med det belopp får i pension. Reducering görs även för den som man har bibehållen lön under utbildningen. som

Inkomstprövning Andra ersättningar skall tas som inkomst vid ansökan om studiestöd upp och kan, förmånen är tillräckligt stor, reducera studiestödet. Inom komstprövning förekommer endast i studiemedelssystemet. Skillnaderna mellan vuxenstudiestöden och studiemedel beror de syften stöden hade då de kom till. För vuxenstudiestöden har man som i stort sett övertagit de samordningsregler som gäller för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Svux, svuxa och utbildningsbidrag ersätter lön. Om studerande samtidigt med vuxenstudiestödet får en någon ersättning också ersätter lön, så skall den studerande annnan som inte få dubbla ersättningar. Vuxenstudiestöden reduceras därför med den kontantersättning ersätter lön. Om den studerande däremot utökar som

sin disponibla inkomst extraarbete vid sidan av studierna på-

genom verkar det inte studiestödet. Studiemedlen är avpassade så att de skall täcka den studerandes kostnader för uppehållet under studietiden. Om studerande har andra en inkomster eller förmåner vid sidan studiestödet, anses han eller hon av inte ha behov studiemedel. skattepliktiga inkomster kan, om samma av de överstiger vissa belopp, reducera studiestödet. Vissa andra förmåner leder till att studiemedlen reduceras efter vissa schablonregler.

5.4.2 för det studiestödet

Samordningsprinciper nya

Vi att förbud mot sammanfallande förmåner bör gälla i fråga om

anser alla ersättningar och förmåner från stat eller kommun som avses täcka kostnaderna för den studerandes hela försörjning under studietiden och är avsedda att finansiera studier. som Inkomstprövning bör tillämpas beträffande alla skattepliktiga ersättningar. I avsnitt 4.5 har vi lämnat förslag till utformning reglerna för av

142 Kapitel 5

inkomstprövning i det nya studiestödet. Reglerna liknar dem i dag

som gäller för studiemedel och avviker därmed från dem gäller för som nu vuxenstudiestöden. Reducering av sammanfallande förmåner kan tillämpas vad gäller

mera betydande förmåner inte lämnas kontantersättning till

som som en den studerande. Reducering kan även tillämpas beträffande kontantersättningar. I ett generellt studiestöd där belopp utgår till så samma gott som alla studerande bör små ersättningar och förmåner inte medföra att rätten till stöd påverkas.

samordningen mellan studiestödet och andra ersättningar kan göras i studiestödet eller i det förmånssystem skall samordnas med studie-

som stödet. Vilken metod skall väljas får delvis bestämmas utifrån som

lämplighetsaspekter. Vi lämnar förslag till samordningsregleri studieme-

delssystemet. Dessa förslag kan kräva ändring reglerna för samordav

ning med studiestödet i andra förmånssystem.

Reglerna för samordning med andra ersättningar och förmåner bör vara enkla. Det är också önskvärt att förekomsten andra förmåner av skall kunna kontrolleras ett enkelt sätt.

Arbetsmarknadspolitiskt stöd

I dag kan studiemedel, och inte lämnas samtidigt med svux svuxa

utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. I övervägandena kring

den framtida arbetsmarknadspolitiken har förslag framförts om en annan

utformning av det arbetsmarknadspolitiska stödet vid studier. Vi har

övervägt möjligheten att utforma samordningen med utbildningsbidrag och den ersättning som kan komma att ersätta utbildningsbidraget ge-

nom någon av de andra samordningsfomier som finns för dagens studie-

stöd.

Ett alternativ är att tillåta att en arbetsmarknadspolitisk ersättning

lämnas samtidigt med det nya studiestödet, att ersättningen tas men upp

som inkomst. Vi föreslår i det föregående att det studiestödet redu-

nya ceras först vid en årsinkomst på 54 000 kronor. Detta alternativ ca. skulle innebära att en arbetslös under studietiden skulle kunna få en disponibel inkomst överstiger inte bara ersättningen från A-kassan som utan även är högre än en arbetsinkomst. Detta alternativ är därför inte lämpligt. Ett annat alternativ är att använda tekniken med reducering av sammanfallande förmåner. Reglerna skulle kunna utformas så att det nya studiestödet alltid lämnas vid studier i reguljär utbildning. Om det av

arbetsmarknadspolitiska skäl anses befogat att till vissa arbetslösa stude-

Kapitel 5 143

rande lämna ett bidrag motsvarar A-kasseersättningen, kan studiesom stödets bidrag ligga i botten och lämnas till alla. Lån kan dock inte beviljas till dessa studerande. För den har ersättning från Asom en kassan är större än studiebidraget lämnas ett arbetsmarknadspolisom tiskt bidrag med mellanskillnaden till A-kassenivån. Med sådan upp en lösning dras klar gräns mellan utbildningspolitiskt motiverade kosten nader i form studiestöd och arbetsmarknadspolitiska kostnader. av Reglerna beträffande studieaktivitet och studieresultat skulle vara desamför alla studerande, vilket också skulle underlätta för utbildningsama nordnarna. Med hänvisning till de principer vi redovisat förordar vi att det nyss studiestödet inte skall kunna lämnas för tid som arbetsmarknya samma nadspolitisk ersättning. Vi föreslår alltså att studiemedel inte skall lämför tid utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. nas samma som Detsamma bör gälla för det arbetsmarknadspolitiska stöd som kan komma att ersätta utbildningsbidrag.

5.4.4 Socialförsäkringsförmåner

En studerande kan under studietiden uppbära olika socialförsäkringsför-

måner. Dessa samordnas på olika sätt mot studiemedel, svux och svuxa. För studerande under studietiden uppbär sjukpenning från

en som

den allmänna försäkringen finns särskilda samordningsregler. Den sjukpenninggrundande inkomsten SGI hålls vilande under studietiden.

Vid sjukdom utbetalas sjukpenning enligt särskild studietids-SGI en

grundad på den inkomst den studerande har jämsides med studierna

som eller under ferietid.

Alla skattepliktiga socialförsäkringsförmåner skall tas upp som in-

komst vid ansökan studiemedel. Vad gäller vuxenstudiestöden om används tekniken med reducering sammanfallande förmåner för en av

del socialförsäkringsförmåner. Sålunda minskas och både

svux svuxa bidrag och lån för den har sådan pension eller livränta som utgör som ersättning för inkomstbortfall. Vuxenstudiebidraget reduceras även för

den har sjukpenning enligt lagen arbetsskadeförsäkring. Studie-

som om stöden samordnas även med rehabiliteringsersättning. Samordningsreglerna finns i lagen 1962:381 allmän försäkring. Enligt dessa om skall rehabiliteringspenningen minskas med bidragsdelen i studiemedel och vuxenstudiestöd. Som vi framhållit inledningsvis i detta kapitel har vi eftersträvat att utforma renodlat studiesocialt stöd med generellt verkande regler bl.a ett för samordning med inkomst tjänst. De ersättningar som lämnas inom av

144 Kapitel 5

ramen för socialförsäkringssystemet lämnas i stället för lön. Huvudregeln bör därför enligt vår uppfattning att samordningen sker vara genom tillämpning av de föreslagna reglerna för inkomstprövning i det nya studiestödet. Rehabiliteringsersättning är den enda socialförsäkringsförmån som uttryckligen avses utgöra ersättning under studier. Den framtida utfonnningen av rehabiliteringsverksamhet och ersättning vid rehabilitering är

under utredning bl.a i Sjuk- och arbetsskadekommittén Dir 1995:54.

Ersättningen kan i framtiden komma att ingå i en samordnad ohälsoförsäkring som också avses innefatta dagens förtidspension och sjukbidrag. Vi föreslår att samordningen mellan studiestödet och socialförsäkringsförmåner sker genom inkomstprövning utom vad gäller rehabiliteringsersättning. Studiemedel skall alltså inte kunna lämnas för samma tid som rehabiliteringsersättning. Om samordningen utformas på detta sätt kan t.ex. den som uppbär hel förtidspension samtidigt med studiemedel få jämföreslevis hög en disponibel inkomst. Om detta inte anses önskvärt bör man vid utfonnningen av en framtida ohälsoförsäkring överväga att införa bestämmelser om reducering av försäkringen för den som för samma tid uppbär det nya studiestödet.

5.4.5 Studiefinansiering vid forskarutbildning

Vi har i avsnitt 4.6.1 konstaterat att det nya studiestödet i princip inte bör lämnas vid forskarutbildning. Forskarutbildningen bör finansieras

med mera förmånliga stöd. Vi föreslår dock att det nya studiestödet

skall kunna ges för forskarutbildning under ett år. I dag kan en forskarstuderande inte få studiemedel för samma tid som han eller hon får utbildningsbidrag. Utbildningsbidrag ges emellertid ofta för studier deltid. Enligt praxis är det möjligt att under samma tid ha både studiemedel och utbildningsbidrag stöden om sammanlagt avser högst heltid. Förbudet mot sammanfallande förmåner gäller för utbildningsbidrag, men däremot inte för doktorandtjänst. Lönen vid en doktorandtjänst är högre än utbildningsbidraget. Den skall visserligen tas inkomst, upp som men det är svårt att motivera att samordningen med studiestödet är utformad olika sätt för de båda förmånema. Vi föreslår att studiemedel inte skall lämnas för tid samma som en forskarstuderande får utbildningsbidrag eller innehar doktorandtjänst.

Kapitel 5 145

5.4.6 Naturafönnåner

Dagens studiestödsregler innnehåller ett antal bestämmelser om minskning studiestödet för studerande har vissa former av naturaförav som

måner. Andra naturaförinåner påverkar däremot inte studiestödets stor-

lek. Det gäller exempelvis för studerande som har fri kost och logi i föräldrahemmet. Enligt bestämmelser i studiestödslagen kan regeringen besluta att det belopp lämnas i studiemedel och vuxenstudiestöd skall minskas för som den uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av stat eller vars kommun. En sådan minskning görs i dag endast för studerande som är föremål för kriminalvård utom anstalt. Vi föreslår att bestämmelsen i studiestödslagen skall finnas kvar i det nya studiestödet. Enligt bestämmelserna i studiestödslagen lämnas studiemedel, svux och inte för tid under vilken en studerande gör totalförsvarstjänst svuxa eller fullgör utbildning till reservofñcer. Bestämmelserna motiveras med att den gör militärtjänst har fritt uppehälle i form av boende, mat som och kläder och att det då inte är motiverat att även skall få studieman stöd. Vi att de nuvarande bestämmelserna bör behållas. anser I dagens studiemedelssystem finns en särskild regel för den som genomför repetitionsutbildning inom totalförsvaret. För att en studerande

som gör ett studieuppehåll för repetitionsutbildning inte skall drabbas

ekonomiskt görs ett avsteg från regeln att studiemedel endast beviljas för hela 15- eller 30-dagarsperioder. Studiemedel beräknas före och efter

studieuppehållet dag för vuxenstudiestöden. Det

per samma sätt som studiestödet skall lämnas vecka. Därigenom minskas de nuvanya per rande samordningsproblemen. Vi föreslår därför att den nuvarande regeln inte skall finnas kvar. En studerande har fria läromedel eller fria Skolmåltider får som reducerade studiemedel. Det gäller däremot inte för den som får vuxenstudiestöd. År 1996 minskas studiemedlen med 521 kronor månad per för den har fria Skolmåltider och med 282 kronor per månad för som den har fria läromedel. Skolorna lämnar uppgift fönnånema till som om CSN som reducerar studiestödet. Under läsåret 1994/95 fick 5 000 elever reducerade studiemedel ca grund fria läromedel. Av dessa studerade fanns ca. 1 600 i komav 3 150 i gymnasieskolan och 150 folkhögskola. Ca 10 procent vux, alla studiemedelstagare skolnivå fick därmed studiemedlen reduceav rade. Läsåret 1994/95 det 1 500 elever som fick reducerade studievar ca. medel på grund fria Skolmåltider, så gott alla studerade i av varav som

146 Kapitel 5 SOU 1996:9C

gymnasieskolan. 12 procent av studiemedelstagama i gymnasieskolan hade fria skolmåltider. Reduceringen mot fria läromedel och måltider infördes som en

besparingsåtgärd år 1982. Regeringen räknade då med att den skulle

minska utflödet av studiemedel med 60 miljoner kr, eller 2 procent. ca. Budgetåret 1994/95 besparingen i form minskat utflöde studievar av av medel endast ca. 10 miljoner kr, eller 0.1 procent. Besparingen är såle-

des numera ganska blygsam. Därutöver bör frågan i ljuset de

ses av principer som vi angett för det nya studiestödet. Levnadsomkostnadema kan variera kraftigt mellan studerande. Undersökningar har visat att kostnaderna för mat är jämförelsevis höga för

ensamboende män och låga för studerande bor kvar i föräldrahem-

som

met se t.ex Låna för livet. CSN-rapport nr 2 1991, s. 25. Dessa varia-

tioner kan vara större än skillnaderna mellan studerande får och som inte får fri skollunch. Alla får dock belopp utom de har samma - som fria skolmåltider. Detta är inte konsekvent. Man har tidigare diskuterat att differentiera studiestödet med hänsyn till kostnader för läromedel. Motivet har varit konstaterade skillnader mellan högskolestuderande och studerande i gymnasial utbildning. Reduceringen för fria läromedel kan form differentiesägas vara en av ring. Vi har dock i kapitel 4 tagit ställning för ett generellt studiestöd. Då är det principiellt tveksamt att reducera studiestödet för den har som fria läromedel. Utredningen föreslår att det studiestödet inte skall påverkas nya av att studerande har fria läromedel eller skolmåltider.

5.4.7 Skattefria ersättningar

Den samordning vi föreslår genom inkomstprövning gäller endast skattepliktiga inkomster. En studerande kan därför under studietiden uppbära

icke-skattepliktiga ersättningar som inte påverkar studiestödet. Bland

ersättningar av detta slag finns skattefria stipendier. I dagens system reducerar stipendier extra studielån vid utlandsstudi-

er, men påverkar i övrigt inte rätten till studiestöd, såvida de inte är skattepliktiga. Enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen 1928:370

utgör stipendier för mottagarens utbildning inte skattepliktig inkomst och skall därmed inte tas upp som inkomst vid ansökan studiemedel. om Skattefria stipendier skulle kunna betraktas inkomst vid beräksom ning av studiemedel. Det skulle dock innebära principiell förändring en av nuvarande enkla regler att endast beakta skattepliktiga inkomer. Ett alternativ är att införa regler om att stipendier skall reducera studiestö-

Kapitel 5 147

det. En reducering skulle då kunna göras med det belopp som lämnas som stipendium. Ett tungt vägande skäl mot att beakta stipendier i studiestödssystemet är enligt vår uppfattning svårigheten att kontrollera förekomsten av stipendier. CSN skulle bli helt beroende av att den studerande själv lämnar uppgift beviljade stipendier. Studiestödet bör enligt vår om uppfattning inte innehålla regler som uppmuntrar till missbruk. Vi föreslår att studiestödet, liksom inte skall samordnas med nu, skattefria stipendier.

Kapitel 6 149

6 Studiestöd för studier utomlands

m.m.

6.1 Studier utomlands

6.1.1 Bakgrund till nuvarande regler

Vid studiemedelssystemets tillkomst år 1965 infördes bestämmelser om till studiestöd för studier utomlands. Vid studier inom Norden skulle rätt motsvarande villkor gälla vid studier i Sverige med undantag för som krav på viss minsta studietid. Vid studier utanför Norden skulle en studiemedel i princip beviljas bara om studierna inte med lika stor fördel kunde bedrivas i Sverige. Utbildningen skulle motsvara eller vara jämförbar med med utbildning i Sverige. Tillämpningen byggde sedan i huvudsak ett uttalande av departementschefen i propositionen 1964:138 studiesocialt stöd till studeom rande ungdom. Där framgick bl.a. att stödet i första hand var avsett för utbildning utomlands inte stod att få i Sverige. Men även utbildsom ningar där antalet platser i Sverige inte svarade mot arbetsmarknadens

behov i tillämpningen t.ex. utbildning till läkare, tandläkare, tekniker

kunde komma ifråga liksom studier där nyttan av en utlandsvistelse var påtaglig, språkstudier. Det ansågs inte tillrådligt att ge generella t.ex. möjligheter till studiemedel för studier utanför Norden med hänsyn till

svårigheterna att värdera den utländska utbildningen och att kontrollera

studielämplighet och studieresultat. Under de första tio åren beviljades studiemedel för studier utomlands till 300 500 studerande årligen. Därefter ökade antalet och uppgick till l 000 2000 under senare delen av 1980-talet. - Önskemål uppmjukning de tämligen restriktiva bestämmelserom av fördes fram i olika sammanhang. Frågan behandlades av studiemena

delskommittén i betänkandet Studiemedel SOU 1987:39. I propositio- Studiemedel 1987: 1 16 föreslogs att studiemedel för högskolestudi-

nen

i allmänhet skulle kunna lämnas. Departementschefen fann det posi-

er svenska studerande förlade del eller t.o.m. hela sin utbildning tivt att en till land. Någon dramatisk ökning antalet som sökte studieett annat av

medel för utlandsstudier förutsågs inte och några extra kostnader p.g.a.

de reglerna beräknades inte. Det antogs att om inte utlandsstudiernya -

150 Kapitel 6 SOU l996:9

na kom till stånd de studerande skulle begära studiemedel för studier i Sverige istället.

6.1.2 Gällande

regler

Studiemedel för studier utomlands får endast beviljas till svenska medborgare. Fr.0.m. januari 1994 jämställs med svensk medborgare person från ett annat EES/EU-land har anställning

som motsvarande i Sverige. Enligt studiestödsförordningen 4 kap. 16a § får studiemedel beviljas

för studier på gymnasial och eftergymnasial nivå i ett utomnordiskt land

om

studierna omfattar minst tre månaders heltidsundervisning,

den studerande varit folkbokförd i Sverige under de senaste två åren,

ifråga om gymnasial utbildning, studierna inte med lika stor

fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt och CSN har beslutat att utbildningen kan anses ha godtagbar standard samt en

ifråga om eftergymnasial utbildning, Högskoleverket har beslutat att utbildningen kan anses ha en godtagbar standard.

studiehjälp för studerande under 20 år i gymnasial utbildning kan beviljas för studier inom Norden på villkor i Sverige. För samma som

studier utanför Norden kan stöd endast det är fråga utbild-

ges om om ning som inte finns i Sverige. Undantag görs för barn till föräldrar som vistas utomlands t.ex. i svensk utrikestjänst, då studiehjälp regel som ges för gymnasial utbildning i vistelselandet. Vuxenstudiestöd kan inte beviljas för studier utomlands.

Omfattning m.m.

Antalet utlandsstuderande har ökat kraftigt under de åren. Den senaste största gruppen utgörs av personer på eget initiativ ordnat som en utbildningsplats vid en utländsk läroanstalt s.k. free movers. Merparten torde finansiera studierna med studiemedel. En utgör de annan grupp

som inom ramen för ett studentutbytesprogram Socrates m.fl. bedriver

studier utomlands under kortare tid. Hit kan också räknas de en som genom institutionemas utbytesprogram vistas tid vid egna en ett utländskt lärosäte. Även utbytesstuderande finansierar normalt studierna med studiemedel. Under 1994/95 läste 2 500 svenska studenter ca.

utomlands inom ramen för EU:s utbytesprogram och 500 inom

ca.

Kapitel 6 151

för Nordplus. Hur många utöver detta förlägger någon del ramen som studierna utomlands som ett led i den svenska utbildningen saknas av det uppgifter om. Antalet s.k. free beviljats studiemedel har ökat kraftigt movers som sedan de reglerna infördes. Tabell 6.1 visar utvecklingen under de nya senaste fyra åren. Studerande deltar i utbytesprogram Socrates, som Nordplus m.fl. är inte inräknade.

Utbetalda belopp under de senaste fyra åren framgår av följande

sammanställning. Tabell 6.2 Totalt utbetalt stöd i bidrag och lån, Mkr

152 Kapitel 6

Fördelning på ålder och länder De studerande som erhållit studiemedel för eftergymnasiala studier

under budgetåret 1994/95 fördelade sig åldermässigt följande sätt:

Sex procent studerade i Norden, 54 procent i övriga Europa, 32 procent i USA och 8 procent i länder utanför Europa och USA. Ca. 60 procent av det totala antalet utlandsstuderande är kvinnor. Kvinnodominansen finns bland dem som valt att studera i Europa. Av de studerande i Nordamerika är männens andel något högre än kvinnornas.

Enkätundersökning 1994

På CSN:s uppdrag genomfördes år 1994 enkätundersökning bland en studerande som erhöll studiemedel för studier utomlands under bud-

getåret 1991/92 S-E Reuterberg/A Svensson, CSN-rapport 1995:1.

Antalet svarande var 4 800. Bland resultaten undersökningen kan nämnas att 60 procent av ca. var kvinnor, vilket kan jämföras med andelen 52 procent i grundläggan-

de högskoleutbildning i Sverige år. Andelen studerande från

samma socialgrupp III lägre bland utlandsstuderande än bland studerande var

i Sverige, detta särskilt när det gällde humanistiska studier ofta språk-

studier. För drygt hälften av gruppen ersatte utbildningen utomlands en utbildning i Sverige för socialgrupp III 60 procent. Endast fyra procent uppgav att de avsåg att tillgodoräkna utlandsstudiema i svensk en examen. Den genomsnittliga studietiden beräknas till 3,3 terminer full-

gjord och återstående tid för kompletterande utbildningar och till 8,7

terminer för "huvudutbildningama". För en grupp i undersökningen saknas uppgifter social bakgrund. om Många i denna hade utländsk anknytning och studier i det grupp egna hemlandet var jämförelsevis vanliga. Den genomsnittliga studietiden beräknades bli cirka två terminer längre än i de övriga grupperna.

Kapitel 6 153

Av alla svarande hade ca. 10 procent avbrutit studierna, i huvudut-

bildningama tre procent. Hög studietakt och språksvårigheter tycks ha

spelat en liten roll för frekvensen studieavbrott. Nyttan utlandsstudiema skattas mycket högt av de studerande av själva. För cirka tre fjärdedelar var studiemedel den huvudsakliga finansiemgskällan. I synnerhet män från socialgrupp III utnyttjade möjligheten till både bidrag och lån. En sjättedel av de svarande uppgav att de hade ekonomiska problem. När det gäller skuldsättningen uppgav 57 procent av dem som fullföljt studierna eller fortfarande studerade att de fått eller skulle få en högre skuld p.g.a. utlandsstudiema. Mellan 70 och 75 procent ansåg emellertid att att värdet studierna uppvägde den större skulden. av Utredama gjorde bedömningen att ytterst få av de utlandsstuderande som valt långa utbildningar skulle bli skuldfria under sin yrkesverksamma tid.

6.1.5 Utredningens överväganden

Kunskaper om och utbyte med andra andra länder är i dagens samhälle en nödvändighet. Värdet av det internationella perspektivet poängteras

inte minst inom utbildningsområdet. Utvecklingen mot en i princip

gränslös arbetsmarknad kräver att kompetensen om förhållanden i andra länder vidgas. Denna motiverade också tillkomsten av de nuvarande syn liberala reglerna om studiestöd för studier utomlands.

Som framgått av det föregående har de ñnansieringsmöjligheter som

öppnades 1989 medfört successiv ökning av antalet studerande utomen lands. CSN:s undersökning, som refererats, visar på klart positiva erfarenheter av reglema. Systemet har också inneburit en minskad press det svenska utbildningsväsendet. Ett betydande problem är emellertid den höga skuldsättning som normalt uppstår när studierna förläggs till ett annat land och det därmed ökade risktagandet för den enskilde och staten. De studerande har som regel extra kostnader för främst undervisningsavgifter, resor och försäk-

ringar, för vilka CSN beviljar extra studiemedel lån. Därmed uppstår

en betydande merskuldsättning jämfört med motsvarande studieri Sveri-

I många fall är skuldsättningen ungefär dubbelt så stor.

ge. Enligt CSN:s praxis beviljas extra lån för avgifter med högst 6 000 kr per studiemånad tur och returresa år samt - en per försäkring med 1 600 kr år inom Europa och 2 400 kr per år - per utom Europa.

154 Kapitel 6 SOU 1996:94

CSN har på olika sätt arbetat för att minska lånebehovet. En studerandeförsäkring med låga avgifter har tillkommit efter förhandling

mellan CSN och Folksam. Undervisningsavgiftema hari flera fall sänkts efter kontakter mellan CSN och utbildningsanordnare. Extra lån för utlandsresoma beräknas också kunna minska genom direktupphandling av resor hos reseföretag.

Av följande sammanställning framgår antal studerande i eftergym-

nasial utbildning som beviljats extra lån och totalt utbetalade belopp

budgetåret 1994/95.

Som framgår är det terminsvgiftema som orsakar de största extra

lånen. Avgifterna varierar från land till land och från utbildning till utbildning. Per studerande betalades under året ut i genomsnitt ca. 30 000 kr.

Utredningen anser att det nuvarande systemet med extra lånemöjlig-

heter vid utlandsstudier inte är tillfredsställande. De extra lånen medför som regel dels en kraftigt ökad skuldbörda för den enskilde, dels en betydande, icke synlig mersubvention till denna grupp studerande i och med att flertalet kommer att få obetalda skulder avskrivna vid 65 års ålder. Staten skjuter alltså delvis kostnaderna för nuvarande ordning framför sig. CSN redovisade i december 1995 en undersökning som gjorts bland

de låntagare som år 1995 hade skulder i det nya systemet över

300 000 kr. Det framgår av rapporten att 70 procent av låntagarna hade studerat utomlands. Den höga skuldsättningen berodde till stor på att de beviljats extra lån för avgifter. Enligt CSN måste man utgå från att

skulderna i dessa fall inte kommer att betalas tillbaka i sin helhet.

Olika vägar att minska utlåningen kan övervägas. Rätten till studie-

stöd utomlands skulle kunna begränsas till EU-länder. Vi är dock inte beredda att förorda en sådan inskränkning. En annan väg är att som i Danmark begränsa rätten till studiestöd till exempelvis tre år. De jämförelsevis begränsade ekonomiska effekterna av en sådan åtgärd skulle dock inte uppväga nackdelarna. Ett tredje sätt att begränsa den höga skuldsättningen är givetvis att ta bort möjligheten till extra studielån för avgifter. Konsekvensen av en

Kapitel 6 155

sådan åtgärd, utan att andra möjligheter erbjuds, torde emellertid bli att

många studerande måste skrinlägga sina planer studier utomlands. Detta skulle i sin tur få till följd en nedgång i antalet studerande utom-

lands och en Ökad efterfrågan på utbildning i Sverige. Redan med

nuvarande tillämpning är det en sned social rekrytering till utlandsstudier. Ett slopande av möjligheterna till extra lån för avgifter skulle sannolikt innebära att andelen studerande från ekonomiskt mindre välsituerade grupper skulle minska ytterligare. CSN har vid flera tillfällen föreslagit att de som väljer att studera utomlands skall erhålla ett tilläggsbidrag motsvarande utbildningskostnaden i Sverige. Utredningen ställer sig positiv till en lösning i den riktningen.

Efterfrågan på högskoleutbildning i Sverige har under lång tid varit

större än tillgången platser. Även med planerad utbyggnad den en av

högre utbildningen kan efterfrågan komma att överstiga utbudet av

platser. Ett visst antal studerande utomlands innebär att den svenska högskoleorganisationen avlastas. Rimligt är då att den "inbesparade" kostnaden för motsvarande antal utbildningsplatser i Sverige kommer de utlandsstuderande tillgodo i form av en viss kompensation för deras kostnader för terminsavgifter. Det kan här erinras om utlandsprogrammet i Norge. Till studerande som antas till utbildningar som leder till yrkes- eller utbildningskompetens i Norge lämnas generösa extra bidrag för undervisningsavgifter och resor. Jfr bilaga C.

6.1.6 Utredningens förslag

Utredningen föreslår att studerande utomlands skall kunna erhålla extra bidrag för undervisningsavgifter. Utlandsstudier redan framgått, är, som i de flesta fall alternativ till liknande studier i Sverige. Vi förordar därför att behovet av medel för detta ändamål beaktas vid övervägandena om dimensionering av utbildning vid främst universitet och högskolor. Genom att lägga fast en ram för antalet bidragsrum skulle det bli möjligt för regering och riksdag att ha kontroll över kostnadsutvecklingen. Nuvarande praxis att bevilja extra studiemedel för avgifter föreslår vi skall avvecklas. Enligt utredningens uppfattning bör det ses som en fördel att de studerande, också när det gäller studier utomlands, kan fritt välja den utbildning som de bedömer sig ha störst nytta av för sin kommande yrkesverksamhet. Vi anser därför att bidrag för avgifter bör lämnas till

156 Kapitel 6 SOU 1996:9

studerande i sådana utbildningar utomlands som är godkända för rätt till studiestöd. Mot bakgrund av vad som här sagts förordas ett system som innebär att den som antas till utbildning av god kvalitet i utlandet och som måste betala avgifter skall kunna erhålla ett bidrag som motsvarar halva avgiften, dock högst med ett belopp som motsvarar 7 procent av basbeloppet för en månad 2 530 kr år 1996. Under ett normalläsår utom-

lands 10 månader skulle bidraget kunna uppgå till högst 25 300 kro-

nor, vilket i grova drag motsvarar den ersättning som svenska universitet och högskolor f.n. får för utbildningsplats inom humanistisk/teoloen gisk/juridisk/samhällsvetenskapliga området. Högre avgifter än som täcks av det angivna beloppet gäller främst studier i USA bör finansieras av den studerande själv. Bidrag bör inte lämnas till studerande som erhåller Nordplus-, Socrates- eller liknande utbytesstipendium, eftersom avgifterna i dessa fall finansieras inom ramen för respektive program. Vi förordar att det fastställs en ekonomisk ram för bidragen till avgifter vid utlandsstudier. Den bör byggas upp successivt under tre år parallellt med att de studerande som redan befinner sig utomlands slutför sin utbildning. För att man skall kunna bibehålla en i huvudsak oförändrad omfattning utlandsstudiema bör efter tre år uppgå ramen till ca 145 miljoner kr. De nya ordningen skulle sålunda gälla studerande som börjar en utbildning utomlands. För dem som redan befinner sig

i utbildning bör de nuvarande lånemöjlighetema finnas kvar för att

fullfölja påbörjad utbildning. Denna modell förutsätter att ett ansöknings- och urvalsförfarande införs. Enligt vår bedömning bör den studerandes tidigare studieresultat utgöra huvudsaklig urvalsgrund. I andra hand bör man beakta möjligheterna att få den aktuella utbildningen i Sverige. Därutöver bör ingen styrning till länder eller mot utbildningsinriktning förekomma. Det bör uppdras CSN att i samverkan med Högskoleverket lägga fram förslag till hur urvalet bör genomföras praktiskt.

6.2 Korttidsstuderande

Studerande vid vissa kortare utbildningar kan beviljas korttidsstudiestöd med för närvarande 75 kronor för varje timme som man förlorar arbets-

inkomst. Vid kurser på folkhögskola kan man dessutom få internat-

bidrag. Studiestöden för kortare studier kom till i samband med vuxenutbildningsreformen 1975 som en del av en större helhet där avsikten var

Kapitel 6 157

att via uppsökande verksamhet, bl.a arbetsplatser, rekrytera korttidsutbildade till cirkelstudier eller andra kortare studier för att därigenom skapa intresse och förutsättningar för en fortsatt längre utbildning. De uvärderingar som gjorts av stöden har pekat en del problem. Det har

varit svårt att nå den främsta målgruppen, som är personer med svåra

arbetsförhållanden och kort tidigare utbildning. En större del av stödet än vad som var avsett har använts för facklig utbildning. Under budgetåret 1991/92 utbetalades korttidsstudiestöd till 129 000 Därefter har förändringar genomförts. År 1992 upphörde personer. stora möjligheten att kollektivt ansöka om korttidsstudiestöd. Det särskilda statsbidraget för uppsökande verksamhet på arbetsplatser avskaffades. Dessutom begränsades de ämnesområden för vilka korttidsstudiestöd kan beviljas. Den 1 juli 1995 återinfördes det kollektiva ansökningsförfarandet, men däremot inte statsbidraget till uppsökande verksamhet. Anslaget minskade kraftigt i samband med förändringarna 1992 och har därefter

minskat ytterligare. Budgetåret 1994/95 utbetalades 40 miljoner kronor

i korttidsstudiestöd till knappt 13 000 personer. Ca. 70 procent av dem som fick korttidsstudiestöd läste i studiecirkel, 25 procent i folkhögskola och 5 procent i komvux. Utredningen lämnar i detta betänkande inga förslag till förändringar av studiestöden för kortare studier. Vi anser att det är lämpligt att av-

vakta resultatet av den översyn av vuxenutbildningen som nu pågår.

Kommittén om ett nationellt kunskapslyft för vuxna har i sitt delbetänkande SOU 1996:27 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande lämnat förslag till mål för ett nationellt kunskapslyft för vuxna

som en del i en strategi för livslångt lärande. Kommittén föreslår bl.a.

att kommunerna skall ges ett särskilt ansvar för kunskaplyft och livslångt lärande. I detta ansvar skall bl.a. ingå information, rådgivning och uppsökande verksamhet. Kunskapslyftskommittén skall i ett andra steg som skall redovisas senast den 1 oktober 1996 behandla frågan ansvaret för utbild- - om ningens finansiering och därvid ta ställning till vilket ansvar som skall vila på den offentligt finansierade utbildningen och arbetslivet för olika typer av utbildningsinsatser, samt föreslå vilket ansvar varje individ bör ta för sin egen kompetensutveckling. Slutligen skall kommittén även beröra frågor om organisation, arbetssätt och pedagogik i vuxenutbildningen. Kommitténs uppdrag skall i sin helhet vara slutfört senast den 1 mars 1997. Vi föreslår att frågan om ett statligt studiefinansieringssystem för studier av mindre omfattning tas upp till förnyad prövning då ett slut-

giltigt förslag föreligger från Kunskapslyftskommfttén. I avvaktan härpå

158 Kapitel 6 SOU 1996:91

bör inga förändringar göras av reglerna för korttidsstudiestöd och intematbidrag.

6.3 Sfi-studerande

Vissa studerande inom svenskundervisning för invandrare sfi kan få

timersättning som utbetalas av CSN på grundval av uppgifter som lämnas av kommunerna. Timersättning lämnas under 1996 med 75 kronor för varje timme då en studerande deltar i sfi och grund av detta förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd KAS. Under år 1994/95 utbetalades 86,9 miljoner kronor till ca. 4 000 sfi-studerande. Invandrarpolitiska kommittén lämnar i sitt slutbetänkande SOU

1996:55 Sverige, framtiden och mångfalden förslag till en ny invand-

rarpolitik. Som ett led i den nya invandrarpolitiken föreslår kommittén att en ny statlig introduktionsersättning införs, som skall ersätta de stödformer, främst socialbidrag, som lämnas i dag. Introduktionsersättningen skall bestå ett grundbidrag på samma nivå som dagens KAS av 230 kronor per dag och dessutom i vissa fall även av bamtillägg och bostadsbidrag. Ersättningen skall lämnas vid deltagande i den introduktionsverksamhet som, inom ramen för individuella introduktionsplaner, skall pågå i högst två år från det att en person invandrade. Introduktionen skall förutom svenskundervisning även bestå av praktik och andra yrkesrelaterade insatser. Introduktion bör även kunna bedrivas deltid för personer som deltidsarbetar. För den som två år inte uppnått sfinivån kan utökad introduktion och ersättning ges i ytterligare upp till en tre år. Vi konstaterar att dagens timersättning för sfi inte behövs om en ny introduktionsersättning införs och får den utformning som här skisserats. Under förutsättning att förslagen från invandrarpolitiska kommittén genomförs föreslår därför att timersättningen för sfi skall upphöra. Timersättningen lämnades fram till 1992 även för studieri grundvux. Så sent som läsåret 1990/91 fick 27 500 studerande timersättning. Om timersättningen för sfi upphör kommer ersättningen endast att lämnas till studerande i vuxenutbildning för utvecklingsstörda särvux. Det finns då anledning att ifrågasätta om timersättningen skall finnas kvar som en egen stödform. Budgetåret 1994/95 fick 290 studerande i särvux timersättning med totalt 2,3 miljoner kronor. Vi föreslår att frågan skall ses över om timersättningen för sfi upphör.

Kapitel 7 159

7 Lån- och

återbetalningssystem

7.1 Äldre

lånesystem

Högre studier har i Sverige sedan långt tillbaka ofta finansierats genom

olika former av lån. Den generella rätten till studiemedel som infördes

år 1965 byggde på betydande del studiemedlen lån

att en av var som skulle betalas tillbaka. De högskolestuderandes och sedan början av - 1970-talet vissa andra vuxna studerandes skuldsättning och oro kopp- -

lade till studieskuldemas storlek och återbetalningen är därför inga nya

fenomen. För de lån som tagits före år 1989 gäller fortfarande de gamla regler-

na, utom i de fall låntagaren begärt att få lånet överfört till de nya

villkor som gäller sedan år 1989. Det studiemedelssystem som infördes år 1965 kännetecknas bl.a. av

att den årliga avgiften vid återbetalningens början beräknas som skulden

dividerad med antalet återbetalningsâr. Återbetalning påbörjas när två

kalenderår gått efter det att studiemedel senast erhölls. Efter första avgiftsåret ökar den årliga avgiften med föregående års inflation, dock

f.n. högst med 5,7 procent per år. Normalt skall lånet återbetalas fram till femtio års ålder, varvid beloppen successivt skrivs upp. Systemet karaktäriserades emellertid också av generösa anståndsregler. Det ge-

nomsnittliga, återbetalade årsbeloppet medianen var år 1995 ca. 3 700

kr. Fyra procent de återbetalande betalade än 10 000 kr per år av mer

och en av tusen låntagare minst 20 000 kr per år.

Den 1 januari 1996 återstod av de studiemedelslån som tagits t.o.m. år 1988 fortfarande 37 274 miljoner kronor fördelade 706 000 låntagare. Under året återbetalades ca. 2 485 miljoner kronor.

160 Kapitel 7

Tabell 7.1 Äldre studielån den 1 januari 1995 den 1 januari 1996 - Uppgifternaavser studielån åren 1965 1988. - Lånestock, debiterade och återbetalade belopp m.m. Milj. kr

av med regleringstalet 2,39 Lånestock vid årets slut 37 274

Fortfarande finns det ett fåtal studerande med lån som tagits t.o.m.

år 1988 som ännu inte, bl.a. grund av studier, har påbörjat återbetalningen dessa studielån. Av tabell 7:2 framgår avskrivningar lånen

av år 1995.

Tabell 7.2 Avskrivning av studielån från även 1965 1988 -

Skäl för avskrivning Antal lån Miljkr

Återbetalningen av lån utbetalade t.o.m. år 1988 beräknas fortsätta

fram till omkring år 2034, då de yngsta låntagarna fyller 65 år och de sista kvarstående lånen beräknas bli avskrivna.

Kapitel 7 161

Utlåningen före år 1989 motsvaras inte av någon statliga upplåning.

Det finns därför inga bokförda kapitalkostnader för dessa lån. Statens kostnader för lånen består av ett ränteunderskott, motsvarande skillnaden

mellan inflationsuppskrivningen det s.k. regleringstalet, max 5,7 procent och statens låneränta, samt avskrivningarna. De uteblivna betal-

ningarna, pga. att många låntagare är befriade från återbetalning, medför dessutom att framtida ränteunderskott och avskrivningar ökar. Ränteunderskottet har för år 1995 skattats till drygt 2 miljarder kr.

7.2 Lån i nuvarande studiemedelssystem

Det nuvarande lånesystemet infördes 1989 sedan ett antal problem med det dittills gällande drivit fram en förändring. Särskilt visade sig systemet känsligt för lång period med hög inflation. Bland låntagare en

i gällande system ingår inte bara studiemedelstagare utan även lånta-

nu fått lån del svux och svuxa; även lån som hänför sig gare som som av till tidigare regler studiehjälp och utbildningsbidrag med lånedel som om tillämpades under tiden 1993-07-01 1994-12-31 ingår i redovisningen. -- Ränta påförs från länets början. Räntesatsen är Riksgäldskontorets

genomsnittliga upplåningsränta de tre föregående åren minus den av-

dragsrätt för skuldräntor som gäller vid beskattning. Räntesubventionen

uppgår därmed f.n. till 30 procent. Återbetalning påbörjas vid det års-

skifte följer sedan sex månader gått sedan studiestöd senast erhölls.

som

Årsavgiften utgörs av fyra procent av låntagarens sammanräknade

inkomst tjänst, kapital och näringsverksamhet enligt senaste taxering, dvs inkomsten två år tidigare. År 1995 antalet återbetalningsskyldiga låntagare 334 000, var men eftersom flertalet nyligen avslutat sina studier betalade många förhållan-

devis låga belopp. Det genomsnittliga årsbeloppet medianen år

var 1995 drygt 3 000 kr och drygt en procent av låntagarna betalade mer än 10 000 kr. Den 1 januari 1996 uppgick de lån, som tagits fr.o.m. år 1989 till sammanlagt 47 854 miljoner kronor fördelade 552 000 låntagare. Under år 1995 återbetalades 1 163 miljonerkronor. Av tabell 7:3 ca.

framgår också klart att den totala lånesumman ökar mycket snabbt.

6 16-0856

162 Kapitel 7 SOU 1996:9

Tabell 7.3 Nya studielån den 1 januari 1995 den 1 januari 1996 - Uppgifterna avser studielånfr.0.m. år 1989. Lånestock, debiterade och återbetalade belopp Milj. kr

Kvarstående lån skrivs f.n. vid ingången det år låntagaren av av fyller 65 år. Avskrivning kan även ske vid dödsfall, då hela studielånet

skrivs av inklusive eventuella obetalda årsbelopp samt synnerliga

om

skäl föreligger, exempelvis i händelse av en mycket låg förtidspension.

Avskrivning på grund av synnerliga skäl är liten omfattning; år 1994 av endast 72 fall. Avskrivning vid dödsfall etc. innebär att staten tar risken att låntaga-

ren inte kan eller bör krävas återbetalning. Kostnaden är sett

ur statens synpunkt liten. Den psykologiska effekten för de studerande bedöms däremot vara viktig. För studerande som tagit studielån för studier grundskole- eller gymnasienivå skrivs hälften av den skuld hänför sig till dessa som studier av om han eller hon under tre terminer tagit studiemedel senare för eftergymnasiala studier. Avskrivningarnas omfattning under år 1995 framgår tabell 7.4. av

Kapitel 7 163 Tabell 7.4 Avskrivning av studielån fr.o.m. år 1989 Skäl för avskrivning Antal lån Belopp, milj.kr

Den mycket måttliga omfattningen av avskrivningarna hänger naturligtvis samman med att systemet ännu är ungt och att flertalet låntagare också är unga.

Återbetalningen av lån upptagna åren 1989 1996 beräknas fortsätta

fram till omkring år 2042, då de yngsta låntagarna fyller 65 år och de sista kvarstående lånen beräknas bli avskrivna. Betydande avskrivningar kan befaras bli nödvändiga från omkring år 2020, då antalet kvarvarande låntagare som uppnår 65 års ålder ökar markant.

7.3 Behovet

av en förändring

7.3.1 Bristande återbetalning

De sammanlagda lånen i det äldre och i nuvarande studiestödssystem per den 1 januari 1996 framgår av tabell 7:5

164 Kapitel 7 Tabell 7.5 Låntagamas sammanlagda lånebelopp per den l januari 1996. Lånen t.0.m. år 1988och fr.o.m. år 1989har summerats.

Hälften av låntagama hade en skuld som var lägre än 52 000 kr och

tre fjärdedelar en skuld som var lägre än 112 000 kr Endast 28 procent

av låntagama hade en skuld på över 100 000 kr och 8 procent en skuld överstigande 200 000 kr. Det är i första hand de ca. 167 000 låntagare

som har lån minst 150 000 kr som kan antas få problem med att om

klara återbetalning. Huvuddelen, 85 procent, av låntagama har sålunda

måttliga eller små skulder och kan antas komma att betala tillbaka hela

lånet. De 15 procent låntagama med lån om minst 150 000 kr svarar

av

för omkring 40 procent av den totala lånesumman. Andelen låntagare

med stora lån kan dock förväntas öka eftersom det i materialet ingår

jämförelsevis många unga låntagare som fortfarande studerar.

Av CSN:s undersökning av låntagare, som den 1 januari 1995 hade lån om minst 300 000 kr, höga skulder, CSN december 1995 framgår att 3 100 av totalt 9 600 låntagare hade lånat endast enligt nu gäl- - lande regler. I denna grupp hade 41 procent ännu inte avslutat sina studier; omkring två tredjedelar hade bedrivit studier utomlands. En rad förhållanden bidrar till att vi förutser omfattande problem

med den framtida återbetalningen inom båda lånesystemen. Sålunda har de som tagit lån före 1989 anstånd med återbetalningen om de har en inkomst för låntagare utan minderårigt barn under 3,5 basbelopp och

- -

under 4,5 basbelopp för låntagare med omvårdnad om barn under tio år.

För år 1996 är gränserna alltså 126 700 kr respektive 162 900 kr. En

fjärdedel av låntagama beviljas helt anstånd med årets betalning och andelen har långsamt ökat under senare år. Det finns risk för att många av dessa låntagare inte kommer att fullfölja återbetalningen av sina

Kapitel 7 165

studielån innan de uppnår 65 års ålder. Under tiden ökar skulden genom den årliga uppskrivningen motsvarande inflationen.

Den höga räntenivån har i kombination med den sänkta räntesubven-

tionen efter 1991 års skattereform medfört, att den ränta som årligen

läggs till lån tagits efter år 1988 ofta överstiger den årliga återsom betalningen. Det medför att många av dessa lån successivt ökar trots att

låntagaren gör årlig återbetalning motsvarande fyra procent av sin

en

inkomst. Vidare kommer många låntagare med all sannolikhet att få en så låg inkomst att fyra procent av denna inte räcker till för att betala

tillbaka lånen i de fall de lånat för flera års studier. Detta gäller i särskilt

hög grad studerande som kombinerar gymnasial utbildning med fleråriga högskolestudier finansierade med studielån. Det gäller också låntagare

valt yrken med eller osäker individuell löneutveckling. som en svag

Som exempel kan nämnas lärare, socionomer, sjuksköterskor, biblioteka-

rier och konstnärer. Våra beräkningar visar återbetalning med fyra att en procent inkomsten kan antas vara otillräckligt för många, som har av

lånat till en treårig eller längre utbildning. Några exempel redovisas i

avsnitt 7.2. Det finns tydlig tendens att de sammanlagda lånebeloppen ökar en för studerande med studiemedel. Flera faktorer medverkar härtill. Möj-

ligheterna att få studielån till 12 terminer i högskoleutbildning och

upp därutöver, med hänvisning till särskilda skäl, få ytterligare lån är en viktig orsak till del studerande får mycket stora lån. De som att en studerar utomlands med studiemedel har vi redovisat i avsnitt 6.1 som möjlighet att få extra studiemedel i form av lån för terminsavgifter, Utlandsstuderande lånar i genomsnitt dubbelt så mycket per resor m.m. läsår studerande i Sverige. Flera års utlandsstudier medför därför som ofta skulder, låntagaren sannolikt inte kommer att kunna betala som tillbaka med nuvarande återbetalningsregler. Det finns möjlighet att få stora studielån till 45 års ålder och i upp vissa fall även Möjligheten att betala tillbaka stora lån femton senare. till tjugo år är små. Därutöver kommer följd av den tilltagande intemationalisesom en utomlands. Åter-

ringen ett ökande antal låntagare att arbeta och bo

betalningsreglema fungerar f.n. inte tillfredsställande för denna grupp,

skall betala tjugonde återstående skuld per år. I praktiken

som en av innebär detta att räntkostnaden, med nuvarande ränteläge, lån överstigande 100 000 kr utgör ett större belopp än tjugonde av skulden. en

166 Kapitel 7 SOU l996:9

7.3.2 Ett

individperspektiv

Eftersom utredningens uppdrag är att föreslå ändringar i förhållande till det nu gällande återbetalningssystemet finns anledning att beskriva hur

återbetalningen av lån tagna sedan år 1989 fungerar för enskilda låntaga-

re. Tabell 7:6 visar hur en låntagares skuld växer om man antar att han eller hon lånat i 14 terminer, att varje termin är 4,5 månader och att hela

lånemöjligheten utnyttjas. Den fjortonde och sista lånetenninen är hösten 1995. Dels redovisas lånebeloppen med de räntor som faktiskt gällt, dels

dessa belopp om den subventionerade räntan hela tiden varit 5 procent..

Tabell 7.6 Lånebelopp med nuvarande studiemedel beroende på antalet studietenniner Studiernaförutsättsha sketti en följd t.o.m. höstterminen1995. Lånebeloppen redovisasdelsmedden faktiska räntasom varit, delsifall den subventionerade räntan helatidenvarit 5 procent. Ränteberäkningen någotförenkladjämfört med CSN:srutiner.

Återbetalning av lånet skall ske med 4 procent av inkomsten per år

t.o.m. 64 års ålder. Det innebär att inkomstutvecklingen för den enskilde är avgörande för möjligheterna att betala tillbaka hela beloppet. Som framgår ovanstående tabell har också räntan betydelse. Även av en

inkomstemas fördelning under återbetalningstiden påverkar återbetal-

ningsmöjlighetema. En individs inkomstutveckling är omöjlig att förutse. Den är naturligtvis beroende av i första hand av den samhällsekonomiska utvecklingen men också av yrkesval, karriär, bamledighet, sjukdom, arbetslös-

Kapitel 7 167

het etc. För att illustrera hur återbetalningen varierar med inkomsterna

har vi genomfört beräkningar några hypotetiska exempel, som dock

av

tar sin utgångspunkt i faktiska förhållanden år 1995 tabell 7.7 och 7.8,

bilaga F.7.4 . Vi har utgått från uppgifter om aktuella faktiska medianlöner fördelade ålder för fackligt anslutna sjuksköterskor, förskollärare, gymnasielärare, civilekonomer i statlig tjänst samt civilingenjörer i enskild tjänst. För de fortsatta beräkningarna har dessa löner antagits öka med

fyra procent år motsvarande i genomsnitt tre procents inflation och

per procents reallöneökning. De uppräknade löneprofilema har därefter en använts för att illustrera återbetalningen av lån motsvarande olika antal låneterminer enligt tablån Det är givetvis oegentligt att detta ovan. sätt använda tvärsnittsuppgifter som om de vore longitudinella uppgifter. Som grund för räkneexempel för att grundval av en tänkbar löneutveckling belysa återbetalningen för enskilda låntagare bör metoden dock kunna godtas. I tabell 7:7 illustreras återbetalningen för civilekonom i statlig en tjänst, har lånat i åtta terminer och som påbörjar återbetalningen vid som 25 års ålder. Den subventionerade låneräntan har antagits vara 5 procent.

I exemplet är den årliga påförda räntan under följd av år större än

en

den årliga återbetalningen. Detta medför att lånet fortsätter att öka fram

till låntagaren når 36 års ålder. Därefter är den årliga återbetalningen större än räntan och lånet minskar. Det är helt återbetalt efter 32 år. Beräkningar detta slag är självfallet osäkra. Det är naturligtvis inte av möjligt att förutse ränte- och löneutveckling. Det är inte heller möjligt att förutse framtida studietider och lånebenägenhet. Förändringar av studieorganisationen medför att normalstudietiden förändras för olika yrkesförberedande examina. Under år har utbildningstiden utsenare tryckt poängkrav för yrkesexamen ökat bl.a. för sjuksköterskor och som förskollärare.

168 Kapitel 7

Tabell 7.7 Återbetalning studielån enligt nuvarande återbetalningsregler

av kr Lånet börjar återbetalas vid 25 års ålder med 4 procentav inkomsten, som utgörs av inkomst enligt taxeringen två år tidigare.Sominkomsterharanvänts medianlönerår 1994efter ålder för civilekonomeri statlig tjänstjämte årlig uppräkningför 3 procents årlig inñationsuppräkning. Ålder Samman- Återbetalat

Kapitel 7 169

I Tabell 7:8 visas vid vilken ålder lånet kan vara återbetalt i de fem nämnda räkneexemplen. Till grund för beräkningen ligger vidare an-

tagandet att återbetalning påbörjas vid 25 års ålder och lånebeloppet

motsvarar lån under hela den f.n. gällande normalstudietiden. Av tabel-

len framgår att återbetalningen tar lång tid. En del låntagare hinner

förmodligen inte betala tillbaka lånen innan dessa skrivs då låntagaav ren fyller 65 år.

Tabell 7.8 Återbetalning enligt nuvarande regler beroende på studieterminer och inkomster Sekommentareri texten.

Sjuksköt- För- Gymn- Civil- Civilerska med skole- asie- ekonom ingenjör 1 års vidare- lärare lärare i statlig i enskild

utb. tjänst tjänst

Studieterminer 8 6 9 8 9 låneterminer

Lånebelopp då 203 150 230 203 230 återbetalning påbörjas, vid 5 procent subv. ränta, tkr Ålder vid återbetal- 25 25 25 25 25 ningens början Ålder då lånet 60 57 53 - återbetalats

Ev. avskrivning 207 0 164 O O vid 65 års ålder, tkr

1 Medianlöner år 1994enligt Vårdförbundet SHSTF nov. 1994, månadslön för heltidsanställda inkl. fasta lönetillägg, fördeladeefter ålder. 2 Medianlöner år 1994enligt Kommunförbundet nov. 1994, månadslön för heltidsanställdainkl fastalönetillägg, fördeladeefter ålder. 3 Medianlöner år 1994enligt SACO nov. 1994. Enkätuppgifter om månadslön för heltidsanställda inkl fastalönetillägg, fördeladeefter ålder.

De valda exemplen belyser inte den stora variation som kan finnas mellan individer t.ex. vad gäller ålder när studierna avslutas, antalet

170 Kapitel 7 SOU 1996:9

terminer med studielån, inkomster av kapital och av rörelse samt perioder med inkomstbortfall olika skäl. av I figur 7:1 visas för var och en av de fem tidigare nämnda utbild-

ningsgruppema hur stor skuld låntagaren klarar att återbetala beroende återbetalningstidens längd. Studielånet uppgår f.n. till högst 45 000

år. per

Figur 7.1 Exempel på möjligheter att återbetala studielån enligt nuvarande regler beroende på inkomst och ålder För var och en av grupperna i tabell 7.8 anges hur stora lån de bedömskunna återbetala om återbetalningen startar vid olika ålder. Som inkomst har räknatsde åldersberoende inkomsternaenligt lönestatistiken,dvs.ingenhänsynhartagitstill att äldre examineradekan förväntas få lägreinkomster än jämnåriga som examinerats tidigare. Återbetalningsbar skuld.kronor 350000 .

300000 -H-Civil ingenjör . - . Civil ekonom . 250000 Gymnasielärare - . - å

g - . - - - Sjuksköterska

200000 - - . Förskolelärare u N a - - - -

|s0000 ::-a_;"

- §.-.§$..:\\\\ -§-;::\ 100000 "ä, x I. "" á N . 50000 s , .

0 ; : f . . . . . . 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Ålder

Mot denna bakgrund går det att identifiera några grupper låntagare

som med stor sannolikhet inte kommer att kunna betala tillbaka sina lån

med de nuvarande återbetalningsreglema.

Studerande som relativt sent i livet lånar till flera års studier. De får

därigenom färre år för återbetalningen. Den l januari 1996 fanns det

2 700 återbetalningsskyldiga för lån tagna efter år 1988 i åldern 40 och äldre med lån över 200 000 kr och 1 700 återbetalningsskyldiga

som var 50 år och äldre och hade lån över 100 000 kr. som

Kapitel 7 171

Studerande som genom utlandsstudier lånar väsentligt mer per termin

än vad som ingår i normalbeloppet.

Studerande som tagit studielån såväl för gymnasieutbildning som för högskolestudier och eventuellt forskarutbildning. Med nuvarande praxis kan i extrema fall studielån beviljas för uppemot tjugo studieterminer.

Stora grupper högskoleutbildade får förhållandevis låga löner. Deltidsarbete och bamledighet reducerar inkomsterna för många, främst

kvinnor.

Omfattningen av de framtida avskrivningsbehovet är mycket svårt att bedöma. I samarbete med SCB genomförde Utbildningsdepartementet en s.k. mikrosimulering grundval av uppgifter om 10 000 nybörjare i högskolestudier läsåret 1980/81. Med hjälp av uppgifter om utnyttjandet av studiemedel och om löneutvecklingen åren 1985 till 1990 för olika grupper var det möjligt att göra statistiska antaganden om den framtida löneutvecklingen för var och en av de 10 000 nybörjama och därmed också i vilken utsträckning de kunde återbetala studielånen. Mikrosimuleringen byggde studiemönster, studiemedelsutnyttjande och löneutveckling under l980-talet. Beräkningar gjordes sedan med varierande antaganden om räntor och inflation 30 år framåt i tiden och visade att dessa två faktorer i hög grad styr beräkningsresultatet. Beräkningarna visade att de framtida avskrivningarna obetalda studielån av kan komma att variera inom mycket vida gränser. En tolkning av resul-

taten är att dessa med nuvarande regelsystem lätt kan komma att uppgå

till minst 2 miljarder kr. per år och att avskrivningar i storleksordningen 4 6 miljarder kr. per år inte kan uteslutas. -

7.3.3 Samhällsekonomins påverkan

Sverige har under en följd av år haft hög ränta och en tidvis hög inflation. För närvarande har vi låg inflation och sjunkande, men internationellt sett hög räntenivå. Att förutse den fortsatta utvecklingen är inte

möjligt. Ett nytt lånesystem måste fungera såväl vid låg inflation och låg

ränta som under perioder med andra förhållanden. Simuleringsförsök har visat t.ex. hög inflation slår igenom i löneutvecklingen i att en som kombination med subventioneringen räntan underlättar återbetalav

ningen sett ur låntagarens synpunkt, medan staten gör motsvarande förlust. Lånesystemet bör också fungera vid en kortvarig deflation. Däremot skulle en flerårig deflation sannolikt få mötas med särskilda åtgärder t.ex. i form av tillfälliga sänkningar av återbetalningskraven.

172 Kapitel 7

De beräkningar som vi gör för att bedöma den fortsatta utvecklingen om det existerande systemet bibehålls liksom hur ett nytt system kan

komma att fungera kan inte grundas några prognoser om löne-, inflationsoch ränteutvecklingen. Vi har i stället valt att utgå från de förhållanden

som råder f.n. och skriva fram de båda system under lika antaganden. Vi har också valt att belysa det föreslagna systemets känslighet för ränteförändringar genom att räkna med två räntealtemativ. De valda räntenivåema är 7,1 och 8 procent, vilket motsvarar en

subventionerad ränta på resp. 5 och 5,6 procent. Den årliga inflationen

har satts till 3 procent och löneökningarna har i flertalet beräkningar antagits bli 4 procent.

7.4 Huvuddragen i ett lånesystem

nytt

Den statliga subventionen i studiestödet bör även i fortsättningen främst avse bidraget medan lånen bör ges marknadsmässiga villkor. Ränta

bör utgå på studielånen även under studietiden. I annat fall måste en

betydande del av den statliga bidraget till studiestödet användas för räntesubventionen under studietiden. Räntebefrielse under studierna

skulle vidare kunna locka studerande att i onödan dra ut på studietiden.

Nuvarande regel för studielånen, som innebär att den marknadsmässilåneräntan minskas med trettio procent motsvarande skatteavdragets ga värde, medför att alla låntagare oberoende av inkomstens storlek får - räntebelastning. Utredningen föreslår att detta system bibehålls samma även i fortsättningen, dvs att studielåneräntan skall motsvara statens låneränta med avdrag för avdragsrättens schablonmässiga värde vid beskattning. Räntan på studielånen blir därmed inte avdragsgill i deklarationen. För att principen att studielånen skall återbetalas skall kunna om

upprätthållas är det väsentligt att det finns ett rimligt samband mellan lånens storlek och återbetalningsmöjlighetema. Utredningen har därför

i ett tidigare avsnitt. föreslagit bl.a. att studiebidragen skall höjas så att lånebehovet minskar. Med samma motiv har vi föreslagit att den längsta tiden för studiestöd skall begränsas och lån inte skall ges för avgifter vid utlandsstudier. Vi bedömer att det därutöver är nödvändigt att skärpa

återbetalningsreglema för att låntagare normalt skall komma att betala tillbaka studielånen. Vidare föreslår vi att det maximala lånebeloppet

begränsas för äldre studerande. Ett nytt studiestöd måste kunna fungera både för unga studerande kommer direkt till högskolan från gymnasiet och för äldre som som

Kapitel 7 173

börjar utbildning efter period förvärvsarbete. Äldre studerande en av har hittills kunnat få studielån oberoende antalet kvarvarande yrkesav verksamma år och därmed deras möjligheter att återbetala studielånet. av Om vi vill ställa tydliga krav återbetalning måste lånemöjlighetema begränsas för äldre studerande. Hur hårt skall driva principen om full återbetalning beror hur man vill att den studerande/låntagaren och samhället/långivaren skall man dela de risker är förknippade med studielån. Man måste nämsom ligen räkna med att en del låntagare inte får möjligheter att återbetala studielånen. Nuvarande regler avskrivning av lånen vid dödsfall om liksom vid långvarig allvarlig sjukdom bör bibehållas. Det utgör en del samhällets/långivarens risktagande. Det är av samma skäl rimligt att av avskrivning sker vid en viss ålder. Om studiestödssystemet ekonomiskt skulle helt självbärande vara skulle räntan behöva höjas med flera procentenheter för att täcka kreditriskerna. Vid övervägandena ett nytt lånesystem har vi prövat att låta om återbetalningens storlek, uttryckt i procent av inkomsten, variera beroende på lånebeloppet. Ett sådant system har fördelen att det blir tydligt att större lån medför ökade återbetalningskrav. Systemet gör det emellertid inte möjligt återbetalningen till låntagarens inkomstnivå. att anpassa Låntagare saknar praktiska möjligheter att betala tillbaka sitt lån som skulle oberoende att de inte kan betala debiteras en successivt - av ökande andel sin inkomst. Om å andra sidan återbetalningen i av likhet med dagens system en fast andel av inkomsten, - anges som måste denna andel sättas så högt att den kan framstå avskräckande som eller orimlig för många studerande.

Återbetalning i form av en bestämd andel av inkomsten, dvs. den

återbetalningsmetod f.n. tillämpas, har fördelen att återbetalningen som på ett naturligt sätt kan fördelas över tiden ett sätt som motsvarar

låntagarens betalningsförmåga. Denna metod har dock också en rad

nackdelar. Sålunda är återbetalningen inte anpassad till lånebeloppets storlek. En hög fast andel inkomsten medför att de har små lån tvingas till av som

en onödigt snabb återbetalning och en låg andel medför att de som har

stora lån i vissa fall inte hinner betala hela lånet. Vidare medför denna modell att återbetalningen blir oberoende av den räntekostnad som

belastar lånet. Återbetalning i relation till inkomstens storlek förutsätter

att kontroll kan ske via taxeringsuppgiftema. Detta är möjligt endast för inkomster beskattas i Sverige. Slutligen innebär återbetalning med som fast andel inkomsten i förening med principen att lånet skrivs av en av

, , , , , TW- á

174 Kapitel 7 SOU

1996:90

av vid en viss ålder, att ytterligare lån för vissa låntagare inte ökar kravet på återbetalning. Ett sätt att möta några av dessa nackdelar vore en modell in-

som nebär att när länets storlek och räntesatsen är känd beräknas återbetal-

ningen så att ränta och amorteringar sammantagna uppgår till lika stora årliga belopp, dvs. ett annuitetslån. Annuitetslån har emellertid även nackdelar som gör att denna låneforrn inte är lämplig för återbetalningen

av studielån. Annuitetslån förutsätter normalt bunden ränta. Detta kan knappast

kan tillämpas för de långa återbetalningstider som vanligtvis gäller för

studielån. Det förekommer också s.k. annuitetslån där annuiteten räknas

om vid ränteförändringar. För låntagare med stora lån och begränsade

inkomster kan ett vanligt annuitetslån bli en så stor ekonomisk belastning att det ger studiestödet en avskräckande effekt. Om ett lån betalas

med ett fast årligt belopp under lång tid medför inflationen å andra sidan att kostnaden för återbetalningen successivt sjunker. Många lånta-

gare däremot har de lägsta lönerna åren närmast efter studiernas avslut-

ning och får sedan successivt högre inkomster. För långivaren innebär

inflationen att motsvarande förluster. Vid tre procents inflation halveras penningvärdet på 24 år.

Vi bedömer att det är ekonomiskt fördelaktigt för både långivaren staten och för de enskilda låntagama att nuvarande låneadministration

genom CSN bibehålls. Ett alternativ att, inom ett staten garanetvore av

rat system, långivningen handhades av en eller flera banker. Främst två

skäl talar enligt vår mening mot en sådan lösning. Vid statsgaranterade lån saknar bankerna eget intresse att kräva betalning effektivast möjliga sätt, eftersom de har fullgod säkerhet för lånet. Vidare bedömer vi att det är möjligt att genom statlig upplåning och låneadministration

uppnå en lägre lånekostnad än vad som är möjligt vid banklån. Riks-

gäldskontoret bedömer att man med den statliga säkerheten kan låna till ungefär en halv procent lägre ränta än vad som vore möjligt för stora svenska banker.

7.5 Ett modifierat

annuitetslånesystem

Vi har sökt finna en modell för återbetalning studielån, inte har

av som

de nackdelar som vi här har nämnt. En utgångspunkt har därvid varit möjligheterna att i olika avseenden modifiera ett annuitetslånesystem.

Kapitel 7 175

Vi föreslår att studielånen i det nya studiestödet skall utformas som ett modifierat annuitetslånesy stem med den principiella uppbyggnad som beskrivs i det följande. Lånet bör liksom f.n. belastas med en marknadsmässig ränta. Den bör motsvara statens genomsnittliga låneränta under de senaste tre åren med avdrag för avdragsrättens schablonmässiga värde vid beskattning

eller 30 procent. Den årliga återbetalningen annuiteten bestäms så

- att den ökar med tre procent per år under förutsättning att räntan är oförändrad. Förändras räntan räknas annuiteten om för den resterande återbetalningstiden. Lånet skall betalas tillbaka t.o.m det år låntagaren

fyller 60 år, dock längst under 25 år.

Matematiskt kan denna modell uttryckas med den formel som anges i bilaga G. Detta innebär att det debiterade beloppet under början av

återbetalningstiden blir lägre än det skulle ha varit med en traditionell

annuitetsberäkning och i motsvarande mån högre mot slutet av denna. Figur 7:2 illustrerar skillnaderna mellan den föreslagna och den mer traditionella modellen för annuitetslån.

Den årliga uppräkningen av annuiteten kan ses som ett hänsynstagande till låntagarnas faktiska betalningsförmåga, som ofta är lägst ome-

delbart efter avslutade studier. Procenttalet tre anknyter till det politiskt uppsatta målet för högsta godtagbar inflation, men ger också en, en

enligt vår bedömning, någorlunda väl avvägd omfördelning av betal-

ningama från den tidigare till den delen återbetalningsperiosenare av den. Ett högre procenttal skulle brantare lutningsvinkel linjen ge en i figur 7:2

176 Kapitel 7

Figur 7.2 Den årliga betalningen vid det modifierade annuitetslånesystemet jämfört med konventionellt annuitetslån

Årlig återbetalning

Modifierat l annuitetslån Annuitetslån

12 3 4 5 6 7 8 9 lOll 121314 l5 l6l7 18192021 22232425 Återbetalningsår

Också ett detta sätt modifierat annuitetslån kan skapa problem för

låntagaren. Vi föreslår därför att låntagaren skall ha rätt att åberopa en spärregel, som under de 10 första åren efter det återbetalningen påbörjats dock längst t.o.m. 35 års ålder begränsar återbetalningen till fem

- procent av inkomsten och därefter till sex procent. Det belopp som

låntagaren inte betalar på grund av spärregeln förs upp som en särskild skuld. Om en låntagare har särskild skuld får sådana in-

som senare komster att fem resp. sex procent av inkomsten utgör ett högre belopp än den enligt huvudregeln fastställda annuiteten, skall han eller hon ändå betala det högre beloppet så länge det finns en särskild skuld. Skulle det

finnas en kvarstående särskild skuld när den 25-åriga återbetalningstiden

löpt ut, skall denna betalas med sex procent låntagarens inkomst till av

dess lånet betalats eller skrivs när låntagaren fyllt 65 år.

av Beräkningar som vi har gjort visar att den ökning studiestödets av bidragsdel som vi föreslår -i kombination med de föreslagna begräns-

ningarna av lånemöjlighetema medför att i stort sett alla låntagare

- som lånat som unga och som har månadsinkomst minst 15 000 kr i en om 1995 års penningvärde kan antas komma att kunna betala tillbaka de studielån de tagit för högskolestudier med de regler vi här föreslår. som

Kapitel 7 177

I tabell 7:9 redovisas beräkningar som jämför återbetalning enligt det föreslagna systemet med nuvarande ordning i ett typfall. I exemplet är låntagaren 25 år och har studieskuld 150 000 kr vid återbetalen

ningens början. Återbetalningen baseras två år gamla inkomstupp-

gifter, där inkomsten det första återbetalningsåret är uppskattad sommarinkomst under det sista studieåret och inkomsten det andra återbetal-

ningsåret är halva ingångsårsinkomsten. Efter två år baseras återbetal-

ningen på ingångsårsinkomsten 15 000 kr per månad eller 180 000 kr per år. Därefter är reallöneutvecklingen en procent per år. Inflationen har satts till tre procent årligen. Den årliga räntan studieskulden har satts till 5,6 procent under hela återbetalningstiden.

Låntagaren är 25 år då återbetalningen påbörjas och väljer i det

föreslagna återbetalningssystemet att begära nedsättning enligt 5 procent

inkomsten under de två första återbetalningsåren. En särskild skuld

av

uppstår. Det tredje återbetalningsåret är årsbeloppet lägre än 5 procent

inkomsten se i tabell 7.9. Så länge låntagaren har en särskild

av skuld skall han eller hon betala tillbaka 5 procent av inkomsten fortlöpande t.0.m. 34 års ålder och 6 procent av inkomsten t.0.m. 38 års ålder, då den särskilda skulden är återbetalad. Därefter återbetalas lånet enligt den modifierade annuitetslåneprincipen t.0.m. 49 års ålder. I

förhållande till nuvarande återbetalningssystem blir i detta exempel

återbetalningstiden 7 år kortare. Ytterligare exempel med andra antaganden beträffande inkomster och lån redovisas i bilaga F

178 Kapitel 7 sou 1996:90

Tabell 7.9 Jämförelse mellan nuvarande och utredningens föreslagna återbetalningssystem vid en studieskuld på 150 000 kr och en årsinkomst på 180 000 kr. Sekommentarer texten på s. 177.

Ålder Års- Nuvarande åter- Föreslaget modifierat armuitetslånesystem inkomst betalning med 4 2 år procent av inkomst tidigare, Kr per Kvar- Mod. Återbetalning enligt Kvar- Särkr år stående annuitet, 5/6 procentsregeln stående skild skuld, kr per av årsinkomst huvud- skuld, kr år kr per år procent skuld, kr lcr 25 25 000 1 000 157 400 8 409 1 250 5,0 149 991 7 159 26 90 000 3 600 162 614 8 661 4 500 5,0 149 729 11 721 27 180000 7 200 164 521 8 921 9 000 5,0 149 193 12 298 28 187 200 7 488 166 246 9 189 9 360 5,0 148 359 12 816 29 194 688 7 788 167 768 9 464 9 734 5,0 147 203 13 263 30 202 476 8 099 169 064 9 748 10 124 5,0 145 698 13 631 31 210 575 8423 170108 10041 10529 5,0 143 817 13 906 32 218 998 8 760 170 874 10 342 10 950 5,0 141 528 14 077 33 227 757 9 110 171333 10 652 11388 5,0 138 802 14129 34 236 868 9 475 171 453 10 972 11 843 5,0 135 603 14 049 35 246 342 9 854 171 200 11 301 14 781 6,0 131 896 11356 36 256 196 10 248 170 540 11 640 15 372 6,0 127 642 8 260 37 266 444 10 658 169 432 11 989 15 987 6,0 122 801 4 725 38 277 102 11 084 167 836 12 349 16 626 6,0 117 329 712 39 288 186 11 527 165 708 12 719 13 472 4,7 111 180 0 40 299 713 11989 162 998 13101 13101 4,4 104 306 41 311 702 12 468 159 658 13 494 13 494 4,3 96 653 324 170 12 967 155 632 13 899 13 899 4,3 88 167 337 137 13 485 150 863 14 316 14 316 4,2 78 788 350 622 14 025 145 286 14 745 14 745 4,2 68 455 364 647 14 586 138 836 15 187 15 187 4,2 57 101 46 379 233 15 169 131442 15 643 15 643 4,1 44 656 47 394 402 15 776 123 027 16112 16112 4,1 31044 48 410178 16 407 113 509 16 596 16 596 4,0 16187 49 426 585 17 063 102 802 17 094 17 094 4,0 0 50 443 649 17 746 90 813 51 461 395 18 456 77 443 52 479 851 19 194 62 586 53 499 045 19 962 46 129 54 519 006 20 760 27 952 55 539 767 21 591 7 926 56 561 357 22 454 0

Kapitel 7 179

I tabell 7.10 redovisas med ett antal exempel den sammanlagda

skuld enligt det föreslagna systemet, studerande har när

som en han eller hon avslutar sina studier. Rad 4 beskriver en studerande,

lånat för ett års grundskolestudier och för tre års studier för

som

att nå gymnasiekompetens. Rad 13 beskriver den som först lånat

för tre års studier för att nå gymnasiekompetens och sedan för tre

års studier på högskolenivå.

Tabell 7.10 sammanlagd skuld vid studiernas slut beroende på antal termin och utbildningsnivå vid slutet av år 1995. Beräkningarnabygger antagande om 3 procent inflation och lån i 1996 års penningvärde

Rad- Antal terminer på Summa Skuld vid samman-

nummer/ Grundskole- Gymnasial Gymnasial terminer hängande studier, tkr

180 Kapitel 7

7.6 Ett nytt regelverk

7.6.1 Återbetalningstid

Liksom i det nuvarande systemet skall återbetalningen börja vid det årsskifte som följer minst sex månader efter det att låntagaren hade studiestöd. Tiden från sista dag för studiestöd till återbetalningen påbörjas kan

härigenom variera från sex månader upp till nära aderton månader.

En återbetalningstid skall fastställas när återbetalningen skall börja. Om låntagaren är 36 år eller yngre blir återbetalningstiden 25 år. Om

han eller hon är äldre än 36 år skall tiden kortare. I sådana fall bevara

stäms återbetalningstiden till det antal år som återstår till och med det år låntagaren fyller 60 år. För mindre skulder bör återbetalningstiden vara kortare. Om det

belopp som enligt huvudregeln skall betalas under det första återbetalningsåret är mindre än tio procent basbeloppet skall återbetalav ningstiden förkortas så att beloppet blir minst tio procent basbelopav

pet. Återbetalningstiden skall dock inte bestämmas till kortare tid än två

år. Detta beror på att återbetalningen under ett år skulle kunna annars uppgå till ett förhållandevis stort belopp. Om skulden vid ingången av

det första återbetalningsåret understiger tio procent basbeloppet skall

av dock hela lånet betalas under detta år.

Sedan återbetalningstiden bestämts kan den ändras låntagaren gör

om

en frivillig återbetalning eller om beslut som påverkar studielånens

storlek fattas, t.ex. beslut om avskrivning av studielån. Om nya lån tas

under återbetalningstiden skall de läggas samman med de tidigare lånen

och en ny återbetalningstid bestämmas.

7.6.2 Återbetalning

I det nuvarande återbetalningssystemet används uttrycket årsbelopp

som

benämning för det belopp som den återbetalningsskyldige skall betala

varje kalenderår. Uttrycket bör användas även i det föreslagna systemet.

Till skillnad mot nuvarande system kan årsbelopp i det föreslagna

systemet bestämmas på olika sätt. Huvudregeln enligt den modifierade

annuitetslåneprincipen har beskrivits i det föregående. För att beräkna

årsbeloppet enligt denna regel kan den nämnda formeln tillämpas se

bilaga G. I studiestödslagen bör anges principerna för denna beräkning.

Kapitel 7 181

Föreskrifter för tillämpningen bör meddelas regeringen eller den av myndighet som regeringen bestämmer.

Om den återbetalningsskyldige har en särskild skuld se 7.6.4 under

den ordinarie återbetalningstiden kan årsbeloppet bestämmas till ett

högre belopp än enligt huvudregeln. Det gäller om en viss andel av hans eller hennes inkomst överstiger det årsbelopp som följer av huvudregeln. I sådant fall skall årsbeloppet i stället bestämmas till det belopp som andelen utgör inkomsten. Andelen skall vara fem procent av inkomav

sten under de första tio återbetalningsåren eller längst till och med det

år den återbetalningsskyldige fyller 35 år. Därefter skall andelen vara

sex procent. Sedan den ordinarie återbetalningstiden löpt ut skall eventuell kvarstående särskild skuld återbetalas med procent den återbetalsex av ningsskyldiges inkomst. Regeringen bör kunna föreskriva att årsbelopp

beräknat på detta sätt skall fastställas till 0 kr om årsbeloppet under-

stiger fem procent basbeloppet f.n. drygt 1 800 kr. av Förutom de nämnda sätten kan årsbeloppet för ett kalenderår nu bestämmas så att hela lånet återbetalas ett år, nämligen om skulden

vid ingången det första återbetalningsåret understiger tio procent av

av basbeloppet. Även i detta fall har dock den återbetalningsskyldige möjlighet att begära att inkomstspärren skall tillämpas.

7.6.3 Nedsättning av årsbelopp

I det föregående har angivits att låntagaren skall ha rätt att begära att en inkomstspärr skall tillämpas. Han eller hon ansöker då att årsbeom loppet skall sättas ned på grund inkomstförhållandena. Om den av inkomst den återbetalningsskyldige beräknas få under betalningsåret som är väsentligt lägre än den senaste taxerade inkomsten, skall nedsättningen kunna bestämmas efter denna inkomst. Detsamma skall gälla om han eller hon överklagat taxeringen och det framstår som oskäligt att låta taxeringen utgöra underlag för beslutet nedsättning. För att om nedsättning skall kunna beviljas krävs dock att årsbeloppet kan sättas ned med minst tre procent basbeloppet. Om årsbeloppet efter nedav sättningen understiger fem procent basbeloppet, bör årsbeloppet av kunna bestämmas till 0 kr. I övrigt bör de regler nedsättning gäller i det nuvarande om som gälla även i det föreslagna systemet. Detta innebär att nedsystemet sättning skall kunna medges bl.a. grund att den återbetalningsskylav dige uppbär studiemedel eller om synnerliga skäl finns.

182 Kapitel 7 SOU l996:9C

7.6.4 Särskild skuld

Om låntagaren beviljas nedsättning årsbeloppet skall den del

av av

årsbeloppet som inte betalas bokföras särskild skuld, debite-

som en som

ras samma ränta som det ursprungliga lånet. Låntagarens kapitalskuld

kommer därmed att bestå huvudskuld och särskild skuld. Den av en en

särskilda skulden återbetalas under den ordinarie återbetalningstiden endast om fem respektive procent låntagarens inkomst överstiger

sex av

årsbeloppet beräknat enligt den modifierade annuitetslåneprincipen. Kvarstår en särskild skuld efter denna tid sker återbetalningen med

sex

procent av låntagarens inkomst. Den återbetalningsskyldige kan dock genom frivilliga återbetalningar återbetala den särskilda skulden i förtid.

Om nya studielån tas skall de lånen läggas med de nya samman tidigare lånen. Om de nya lånen tas under den ordinarie återbetalningstiden skall de lånen läggas med huvudskulden och nya samman eventuell särskild skuld. Det sammanlagda beloppet skall återbetalas

som vanligt enligt den modifierade annuitetslåneprincipen, sedan

en ny

återbetalningstid bestämts. Om de nya studielånen tas under sådan tid då den återbetalningsskyldige endast har särskild

en skuld att återbetala, skall dock den särskilda skulden kvarstå som en sådan skuld och de nya

lånen återbetalas enligt den modifierade annuitetslåneprincipen med tillämpning av reglerna om återbetalningstid.

7.6.5 Inkomst

Det inkomstbegrepp används i det nuvarande systemet bör tilläm-

som pas även i det föreslagna systemet. Det innebär att den sammanräknade inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital bör ligga till grund för beräkningarna. Utredningen att det finns ett värde i att försöka anser

att behålla regler från det gällande återbetalningssystemet när det är

nu möjligt. Detta gäller särskilt de regler som inneburit förenkling en

jämfört med det återbetalningssystem gällde före år 1989. Den

som

inkomst som bör ligga till grund för nedsättning årsbelopp och, i

av

vissa fall, beräkning årsbelopp, bör därför den sammanräknade

av vara inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste

taxeringen dvs. inkomsterna under andra året före betalningsåret. Återbetalningen blir härigenom låg de första till två åren efter avslutade

en

studier, vilket innebär mjuk start på återbetalningen.

en

Kapitel 7 183

7.6.6 Låntagare som är bosatta utomlands

De gällande reglerna innebär att för sådana återbetalningsskyldiga nu är bosatta utomlands eller är sjömän sker återbetalningen normalt som med belopp motsvarar tjugondedel den kvarstående skulett som en av den, dock minst femton procent basbeloppet. Huvudregeln återav om betalning med fyra procent den sammanräknade inkomsten av tjänst, av näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen kan tillämför sådana utlandsboende eller sjömän har taxerats ett sådant pas som sätt att det är lämpligt att tillämpa denna regel. De föreslagna återbetalningsreglemas tillämpning kräver i princip att den återbetalningsskyldiges inkomster har taxerats i Sverige. Det bör finnas möjlighet för regeringen att föreskriva att dessa regler skall en tillämpas beträffande utlandsboende beroende hur dessa har taxerats. fall bör återbetalningen ske enligt huvudregeln, dvs. enligt den I annat modifierade annuitetslåneprincipen. Utlandsboende kan därför normalt inte begära nedsättning årsbeloppet grund sina inkomstförhålav av landen. Liksom i nuvarande system skall dock utlandsboende kunna begära nedsättning grund av synnerliga skäl. Om återbetalningsskyldig är bosatt i utlandet endast har en en som särskild skuld betala, skall reglerna återbetalningstid tillämpas att om med undantag för tiden skall bestämmas till det antal år som återstår att till och med det år låntagaren fyller 65 år i stället för 60 år. Reglerna återbetalning enligt den modifierade annuitetslåneprincipen skall om sedan tillämpas på motsvarande sätt. De regler skall gälla för som utlandsboende skall också gälla för sjömän.

7.6.7 Avskrivning

De regler avskrivning gäller i det nuvarande återbetalningssysom som bör med två undantag gälla även i det föreslagna systemet. Vi temet

föreslår att avskrivning grund av ålder bör ske vid utgången av det år den återbetalningsskyldige fyller 65 år i stället för vid ingången av detta år. Vi har vidare i det föregående föreslagit att den avskrivning av studielån avseende grundskole- eller gymnasiestudier, som nu skall ske

i vissa fall, skall upphöra.

184 Kapitel 7

7.6.8 Premie vid

frivillig återbetalning

Enligt nuvarande regler får regeringen meddela föreskrifter premier om

för sådana återbetalningsskyldiga gör frivilliga återbetalningar.

som Regeringen har inte utnyttjat denna möjlighet. Möjligheten bör ändå finnas och regeln bör därför finnas även i det föreslagna systemet.

Betalning m.m.

Liksom i det nuvarande systemet bör reglerna betalning föreskrivas om av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. som Enligt nuvarande regler sker avräkning mot låneskulden först när en

årsbeloppet eller del av årsbeloppet betalas in. Det innebär att belopp

som inte betalas räntebelastas enligt den räntesats gäller för studiesom

lånen. CSN tar ut en påminnelseavgift som för närvarande är 120 kronor för varje påminnelse. Enligt tidigare regler påfördes restavgift

även en enligt uppbördslagen 1953:272. Om ärendet överlämnas till indrivning påförs en grundavgift med för närvarande 500 kr hos kronofogdemyndigheten.

När restavgift enligt uppbördslagen ersattes med dröjsmålsavgift

en

föreskrevs i studiestödslagen att dröjsmålsavgift inte skulle tas ut. Skälet

till detta var de avgifter som redan togs ut vid betalningsförsening prop. 1991/92:93 s. 79 och 114 I syfte att inskärpa vikten att även av

studielån skall betalas i rätt tid bör i det föreslagna återbetalningssystemet gälla att dröjsmålsavgift enligt uppbördslagen skall tas ut. Obetalda årsbelopp skall således inte räntebelastas. Reglerna dröjsmålsavgift

om innebär att avgiften ökar stegvis beroende längden på betalningsdröjsmålet. Eftersom dröjsmålsavgift tas ut med minst 100 kr bör ytterligare avgift inte tas ut av CSN.

Övriga

frågor

De regler som finns i det nuvarande systemet angående studielån under

sjukperiod, anmälningsskyldighet och överklagande bör gälla även m.m. i det föreslagna systemet.

Kapitel 7 185

7.7 Begränsning lånemöjligheten

av för äldre

studerande

7.7. l Allmänna överväganden

Med nuvarande studiestödsregler är lånemöjlighetema i princip oberoen-

de av ålder, dvs. en 44-åring kan få lika stora lån som en 25-åring. Med stigande ålder minskar emellertid den möjliga återbetalningstiden fram till dess att lånen avskrivs. Det är också troligt att äldre studerande, genom den kortare återstående förvärvsaktiva tiden, inte hinner uppnå lika höga löner i slutet av yrkeskarriären som yngre låntagare. Det är

inte minst den under lång tid fortgående löneutvecklingen som möjliggör för yngre låntagare att slutligt återbetala studielånet. Det finns därför anledning att förmoda att många äldre studerande som får stora studielån

har små möjligheter att senare betala tillbaka dessa. Vi har tidigare angivit att en av principerna för ett nytt studiestöd är att alla lån normalt skall betalas tillbaka. Detta bör i princip gälla även lån till äldre studerande. Vårt förslag att studiestöd normalt skall kunna utgå upp till 50 års ålder och med särskilda skäl ända upp till 55 års ålder innebär, att lån ska kunna ges till studerande med i extremfallet endast tio års återbetalningstid. Utredningen har därför studerat hur återbetalningsmöjligheterna påverkas av återbetalningstidens längd och olika antaganden om inkomst, ränta etc. Olika möjligheter att öka de

äldre studerandes återbetalningar har samtidigt övervägts.

Ett sätt är att begränsa utlåningen till äldre studerande så att lånen inte överstiger vad de kan antas kunna betala tillbaka. Ett annat alternativ är att skärpa återbetalningsreglema för äldre studerande, så att de begränsar sina lån till vad de anser sig kunna betala tillbaka. En tredje möjlighet är att öka bidragsdelen och härigenom minska skuldsättningen för äldre studerande. Det saknas dock ekonomiska möjligheter för sistnämnda alternativ. Vi diskuterar därför endast de två förstnämnda möjligheterna. Det skulle vara möjligt att erbjuda enhetliga utlåningsregler för alla studerande upp till exempelvis 55 års ålder, under förutsättning att återbetalningsreglema anpassas härtill. I stället skulle begränsningen av återbetalningen till sex procent av inkomsten behöva slopas, liksom avskrivningen återstående skuld vid viss ålder och vid dödsfall. Även av om sådana drastiska regler skulle gälla för studielån till äldre studerande skulle lånemöjligheten kunna missbrukas av dem som saknar både

186 Kapitel 7

tillräckliga inkomster och egna tillgångar. Resultatet skulle därför i

många fall kunna bli att lånen senare måste avskrivas.

Utredningen väljer i stället att föreslå högsta lånebelopp för äldre studerande, som ungefär svarar mot vad låntagama bedöms kunna betala

tillbaka. Bedömningen av återbetalningsförmågan är förutom av an-

tagandena om inflation och räntor även beroende av antaganden om äldre låntagares inkomster.

7.7.2 Äldre studerandes

återbetalningsmöjligheter

Löne- och inkomststatistik visar att äldres löner från 50 60 års ålder - tenderar att sacka efter. Av olika skäl inklusive längre sjukskriv- - ningar, deltidsanställningar och arbetslöshet får äldre ofta en sämre faktisk löneutveckling än yngre anställda med samma utbildning eller

inom samma yrkesområde. Av SCB:s rapport Information utbild-

om ning och arbetsmarknad 1995:6 Inkomst för högskoleutbildade jäm- -

förelse mellan 1970 och 1990 framgår att genomsnittsinkomstema för många grupper av högskoleutbildade planar ut vid omkring 50 års ålder

och tenderar att sjunka vid omkring 60 års ålder. De äldres genomsnittslöner förefaller inte alltid ens fullt ut att stiga i takt med inflationen. I de beräkningar som redovisas i det följande beträffande de äldre lånta-

garnas återbetalningsmöjligheter har därför antagits att både inflationen

och den årliga inkomstökningen är 3 procent. Detta är ett mycket schematiskt antagande, eftersom inkomstutvecklingen bland äldre varierar både mellan olika yrkesgrupper och uppvisar en stor spridning mellan enskilda individer. Sambandet mellan lånets storlek, återbetalningstiden längd och den inkomst som krävs för återbetalning av ett modifierat annuitetslån framgår schematiskt följande tablå. av

sou 1996:90 Kapitel 7 187

Låne- Återbetalning på 20 år Återbetalning på 25 år belopp, Årsavgift Minsta inkomst Årsavgift Minsta inkomst kr år 1,kr perår,kr per år1,kr perår,kr per

Tablån visar att lån på 75 000 kr vid 40 års ålder som återbetalas 20 år till 60 års ålder, måste återbetalas med minst 4 498 kr första året

varefter återbetalningen/årsavgiften höjs med 3 procent vart och ett av påföljande 19 år och anpassas till eventuella ränteförändringar . Om

denna avgift högst får utgöra 6 procent av årsinkomsten krävs minst en årsinkomst om 78 000 kr eller 6 524 kr per månad då återbetalningen

påbörjas. Om återbetalningen däremot får ta 25 år, från 40 till 65 år,

kan den har månadsinkomst 12 735 kr betala tillbaka ett lån som en om

om 175 000 kr. Vid beräkningen har antagits att den subventionerade

räntan är 5 procent, inflationen 3 procent och att lönerna samtidigt ökar med 3 procent per år under återbetalningstiden. För det nya lånesystemet föreslås att de modifierade annuitetslånen skall vara återbetalade det år låntagaren fyller 60 år. Tiden därefter fram till avskrivning eventuellt kvarvarande lån vid 65 års ålder ses som av

en extra marginal "reservtid" för återbetalningen. Vi har bedömt det lämpligt att vid beräkningen av äldres återbetalningsmöjligheter

liknande sätt räkna med att lånen normalt skall återbetalas till det år

låntagarna fyller 60 år. Möjligheten att få nya lån begränsas således med

stigande ålder. Tiden mellan 60 och 65 års ålder kan även i detta fall

ses som reservtid för återbetalningen.

Återbetalningsfönnågans beroende av ålder då återbetalningen påbör-

jas och för fem olika inkomstnivåer kr/månad visas i figur 7.3. Om

låntagama efter utbildningen får en månadslön i storleksordningen

12 500 kr per månad med 3 procents årlig löneökning fram till 60 års

ålder så bör lånen för den slutför sin utbildning vid 35 års ålder som inte överstiga ca. 205 000 kr och för den som slutför sin utbildning vid 40 års ålder inte överstiga 140 000 kr. Med den utredningen föreav

slagna bidragsnivån om 40 procent motsvarar detta ca. åtta respektive

knappt sex studieterrniner.

188 Kapitel 7 SOU l996:9C

Eftersom det inte är möjligt att förutse enskilda studerandes framtida inkomster kan inte en individuell bedömning av varje studerandes återbetalningsmöjligheter ligga till grund för en bedömning av vad som vore ett rimligt lånebelopp. Ett sådant förfarande skulle dessutom kunna ifrågasättas på principiella grunder. En begränsning av de äldres lånemöjlighet måste därför ske utifrån schematiska antaganden om återbetalningsmöjlighetema beroende ålder, lika för alla studerande. av Tillgänglig lönestatistik visar att det, vid sidan av olika yrkeskarriärer

med successiv stigande löner, finns många högskoleutbildade grupper

med relativt låga ingångslöner och en relativt svag löneutveckling med stigande ålder. Till en del kan detta bero att de som får befordran avtalsmässigt lämnar den ursprungliga gruppen. Högskoleutbildning medför inte självklart de inkomster som behövs för återbetalningen av studielånen.

Det finns således flera kategorier av låntagare som, utifrån dagens

inkomstförhållanden, kan antas få svårigheter att återbetala studielånen

ifall de får färre återbetalningsår än yngre examinerade. Hit hör som framgår av avsnitt 7.2 yrkesgrupper med relativt låga löner som sjukskö-

terskor och förskollärare, yrkesgrupper med lång utbildning som gymnasielärare, bibliotekarier och konstnärer, kvinnor med deltidsarbete och troligen del småföretagare. även en

Aktuell lönestatistik visar att många sjuksköterskor och förskollärare

två stora utbildningsgrupper i huvudsak består kvinnor år - som av - 1995 hade löner mellan 12 000 och 13 000 kr per månad. En bidragan-

de orsak till de låga lönerna är redan nämnts förekomsten av del-

som tidsarbete. Det vore därför rimligt att utgå från en månadslön om 12 500 kr år 1995 för beräkningarna av de äldre studerandes återbetalningsmöjligheter.

7.7.3 Lånetakets konstruktion

De beräkningar vi har gjort visar begränsning studielånens som att en av storlek som utgår från inkomstnivå 12 500 kr per månad inte skulle ge äldre studerande de möjligheter till längre studier som vi bedömer som motiverade. Vi har därför valt att i stället närma "lånetaket" till inkomstnivån 15 000 kr månad. Detta innebär att vi föreslår att studielån för per äldre skall kunna utgå med ett något högre belopp än vad som bedöms

troligt att nästan alla låntagare kommer att kunna betala tillbaka. Detta

ställningstagande baseras på en utbildningspolitiskt och fördelningspolitiskt grundad bedömning att samhället bör ta en ökad risk för ofull-

Kapitel 7 189

ständig återbetalning för att inte i allt för hög grad begränsa äldre studerandes lånemöjligheter.

Den "reservtid" för återbetalning som föreslås finnas fr.0.m. 61 till

65 års ålder medför å andra sidan att även den som har en något lägre inkomst än den här föreslagna riktpunkten 15 000 kr per månad bör kunna betala sitt senast lån vid 65 års ålder. Den som har en jämn inkomst om ca. 13 000 kr per månad som ökar med inflationen - under hela återbetalningtiden t.o.m. året han eller hon fyller 65 år, bör enligt beräkningarna precis hinna betala tillbaka sitt lån. Av praktiska skäl är det inte möjligt att bestämma ett "lånetak" utifrån viss årsinkomst, räknas varje år med hänsyn till en som upp inflationen, och ett diagram liknande figur 7.3. Den regel som begränsar utlåningen beroende den studerandes ålder måste i stället ges en enkel utformning som är lätt att förstå och som fortlöpande kan anpassas till ändrat penningvärde. Det kan enklast ske genom att det

maximala lånebeloppet uttrycks i basbelopp per år som återstår t.o.m det år låntagaren fyller 60 år. I figur 7.4 har ett sådant "snett lånetak"

inritats som en rät linje i den tidigare figuren 7.3. Linjen har lagts så att den närmast ansluter till kurvan för inkomsten 15 000 kr per månad,

dock så att lånemöjligheten blir något större för låntagare yngre än 35

år. Detta kan motiveras med att dessa bör ha större möjligheter än äldre studerande att få inkomster utöver 15 000 kr per månad. Vid 30 års ålder skulle det vara möjligt att låna upp till 250 000 kr, vilket motsvarar ca. tolv terminers studier med en bidragsnivå om 40 procent.

190 Kapitel 7 SOU l996:9

Figur 7.3 Återbetalningsbar skuld beroende ålder och inkomstnivå.

av Uppgifterna om inkomst avser inkomst per månad.Sef.ö. texten.

Återbetalningsbar skuld,kronor 350000 å " - 2000° 300000 . --l7500kr - 250000 --l5000kr N \ "x. ---l2500kr

200000 ----l0000kr ._ 150000 """ -

50000 i 0 25 30 35 40 45 50 55 60 Ålder

Figur 7.4 Återbetalningsbar skuld beroende ålder och inkomstnivå med

av inlagt lånetak Uppgiftema om inkomst avser inkomst per månad. Se f.ö. texten.

Återbetalningsbar skuld,kronor 350000 5.5 -Lanemk 300000; - ---2000Okr n . --l7500kr 250000 L --l5000kr j -- - ---l2500kr 200000 i s l000Okr . 5 __

l50000

i00000§

500005 O. 25 30 35 40 45 50 55 60 Ålder

Kapitel 7 191

Lånetaket i figur 7.4 har matematiskt beräknats med följande förutsättningar. Studielån kan beviljas upp till ett belopp i kronor motsom "basbeloppet 0,23 60 Å", där Å

svarar x x är låntagarens ålder vid

slutet av det kalenderår då studierna slutförs. Det förda resonemanget

utgår emellertid från återbetalningsförmågan då studierna avslutas. Lån

söks dock före eller vid studiernas början och kan sökas för till 52 upp veckor. Av praktiska skäl bör lånetaket därför utgå från det antal år

som, vid utgången av det år ansökan inges, återstår till det år den sökande fyller sextio år. Det högsta sammanlagda lånebelopp kan bevil-

som jas en studerande bör därför definieras följande sätt.

maximalt lånebelopp basbeloppet 0,23 59 Å x x -

Basbeloppet är därvid det basbelopp som gäller vid början av den låneperiod och Å den sökandes ålder vid slutet det kalensom avses är av derår då ansökan ges in.

Äldre studerande påbörjar studier grundskolenivå eller stude-

som rar tre år för gymnasiekompetens kommer trots de höjda bidrag som utredningen föreslår för denna typ studier att kunna ha studielån på av -

upp till ca. 100 000 kr redan innan de påbörjar längre högskoleut-

en bildning. Som utredningen tidigare framhållit har studier för att uppnå gymnasiekompetens en hög prioritet. Med hänvisning till den höjda bidragsnivån för dessa studier har vi emellertid i ett föregående avsnitt föreslagit, att man avskaffar den nuvarande möjligheten att efter tre terminers studielån för eftergymnasiala studier få halva studielånet för studier på gymnasial nivå avskrivna. Vi föreslår därför att studielån för studier för grundskole- och gymnasiekompetens inte skall medräknas vid prövning av ytterligare studielån mot lånetaket.

Detta är ologiskt sett ur återbetalningssynpunkt, eftersom det innebär

ytterligare ett avsteg från principen att alla lån ska kunna återbetalas. Men har funnit detta vara en rimligare lösning än att generellt medge

ännu högre lånebelopp för att möjliggöra för ett begränsat antal vuxen-

studerande att först få gymnasiekompetens och sedan få låna för en en flerårig högskoleexamen. Att inte räkna in lån för grundskole- och gymnasiekompetens under lånetaket kan även ses som ett sätt för samhället att stå för en större del av riskerna när lånen studier för avser gymnasiekompetens.

En viktig fråga för en lånebegränsning enligt utredningens förslag är

vidare från vilken ålder "lånetaket" bör gälla. Dvs. från vilken ålder skall det maximala lånet begränsas enligt den föreslagna begränsningsregeln. Om regeln införs från 30 års ålder medger den 12 terminers ca. studier med 40 procents bidragsandel, vilket är ungefär maximal studie-

192 Kapitel 7

tid enligt utredningens förslag högst tio terminers studier på efterom gymnasial nivå jämte högst två terminer för forskarutbildning. Det år

låntagaren fyller 33 år medger lånetaket 11 terminers studier, vilket är

den normala studietiden för läkarexamen. Utredningen föreslår därför att lånetaket skall gälla från det kalenderår den studerande fyller 30 år. Om lånetaket i stället införs först från en högre ålder skulle detta få en mera drastisk effekt, genom att lånemöjlighetema då skulle begränsas kraftigt

från ett åldersår till det påföljande.

7.7.4 Lånetakets konsekvenser

Det sneda lånetaket får olika konsekvenser för olika studerande beroende ålder och eventuella tidigare lån. De som inte tidigare lånat för

högskolestudier får möjlighet att påbörja års högskoleutbildning

ett par upp till 40-årsåldern. För dem som har studielån sedan tidigare blir lånemöjligheten i hög grad beroende både antalet tidigare terminer av med studiestöd och hur mycket som kvarstår av lånen. När de äldre studerande planerar sina studier måste de beakta både hur det egna lånet ökar och hur lånemöjligheten under lånetaket successivt minskar med stigande ålder. I princip prövas för varje lånetermin att det finns ett ny

tillräckligt låneutrymme kvar mellan befintligt studielån och det aktuella

lånetaket. Lånetaket kan antas medföra att de studerande/låntagama blir försiktigare med att ta stora lån, eftersom detta senare kan göra det omöjligt att få ytterligare studielån. Av samma skäl blir det angelägnare än tidigare att betala tillbaka redan tagna lån. Ett från början måttligt lån inte betalas blir räntebelastningen successivt större och kan som genom senare förhindra nya studielån. CSN bör, liksom när det gäller tillämpningen av andra.begränsnings-

regler, ges möjlighet att med hänvisning till särskilda skäl bevilja något

större lån än vad den här föreslagna begränsningsregeln medger. Mindre

överskridande av det sammantagna lånebeloppet bör kunna medges för

fullföljande av pågående utbildning.

Enligt våra förslag i det föregående bör studiestöd kunna erhållas till

50 år och med särskilda skäl till 55 års ålder. Vid 50 års ålder möjliggör den föreslagna låneregeln ett maximalt lån ca. 80 000 kr, motsvaranom de drygt tre studieterminer, och vid 55 år drygt 40 000 kr motsvarande två studieterminer. Lånetaket kan medföra att lån inte kan beviljas för alla terminer den studerande har rätt till studiestöd. I så fall bör den studerande ha möjlighet att få bidragsdelen oberoende av att lån inte kan lämnas.

Kapitel 7 193

Med sin generella utformning begränsar lånetaket möjligheterna att få lån också för äldre, som har goda möjlighter att betala tillbaka också relativt stora lån på kort tid. Det gäller t.ex. många högskoleutbildade med löner kring 20 000 25 000 kr eller därutöver. Detta är en nackdel med lånetaket som vi anser kan godtas. En högavlönad har större möj-

ligheter att kunna finna en annan finansiering av studier än en lågav-

lönad. Studiemedlen är samtidigt mindre attraktiva för den som anpassat sig till hög inkomstnivå. en För äldre studerande medför lånetaket att de mera aktivt kan behöva planera finansieringen av sina studier för att på bästa sätt utnyttja sina

lånemöjligheter i förhållande till lånetaket. Det är därför väsentligt att

CSN utarbetar och tillhandahåller information om hur lånetaket fungerar både generellt och för den enskilde låntagaren.

Utredningen bedömer att det föreslagna lånetaket påtagligt kommer

att bidra till att minska sådana lån inte kommer att kunna återsom betalas. Det har inte varit möjligt att beräkna omfattningen av de framtida avskrivningar som kan hänföras till att lån för gymnasiala studier inte skall medräknas vid prövning mot lånetaket.

7 16-0856

Kapitel 8 195

8 Kostnaderna för ett studiestöd nytt

8.1 för

Principer beräkning av studiestödets

kostnader

Kostnader och anslagsbelastning

Beräkningar av studiestödets kostnader måste utgå från vissa valda

principer och antaganden. Det är väsentligt att skilja mellan egentliga

kostnader och utbetalningar från de statliga anslagen. Utlåning

som betalas från ett anslag innebär ingen egentlig kostnad så länge lånet som motsvaras av en säker fordran. Kostnaderna för studiestödet ett bestämt år kan anges två sätt: årets faktiska kostnader inklusive kostnader som är en konsekvens av lån tidigare år och . beräknade sammantagna kostnaderna för det utbetalade studiestödet samma år, inklusive framtida kostnader för lånen. Skillnaden visas schematiskt i figur 8.1.

Figur 8.1 Studiestödskosmademas fördelning över tiden

-

Kostnaderna för studiestödet ett bestämt år t består dels av bidraget, som i figuren representeras av en märk rektangel, dels av lånens køstnaderfär staten tills dess lånen återbetalats, i figuren representerat av de utdragna strecken. Den lodräta streckade rektangeln avser de faktiska studiestödskostnadema ett visst år t medan den vågräta streckade rektangeln avser køstnwiema för det utbetalade studiestödet samma år.

196 Kapitel 8

De faktiska kostnaderna ett visst år för studiestödet består dels av bidragen detta år, dels av kostnader för lån detta och tidigare år. Detta motsvaras i figuren av kostnader i den lodräta streckade rektangeln. Kostnaderna för det utbetalade studiestödet samma år motsvaras i figuren av bidraget detta år samt det utdragna streck som börjar samma

år och löper vidare de följande åren den vågräta streckade rektangeln

i figuren. Kostnader för lån utbetalade ett visst år kan hänföras till

utbetalningsåret genom att man nuvärdesberäknar diskonterar dessa till

utbetalningsåret. Sådana beräkningar blir beroende av valet av diskonteringsränta. Då vi har använt oss av diskontering har denna alltid gjorts med den angivna marknadsmässiga låneräntan. Figuren visar hur de faktiska kostnaderna för studiestödet lång tid framåt innefattar kostnader för tidigare givna studielån. Ett byte av studiestödssystem kan direkt förändra kostnaderna för bidragen, medan kostnaderna för hittills givna studielån kommer att finnas kvar ytterliga-

re minst 40 år enligt nuvarande låneregler. Dvs. det tar mycket lång

tid innan ett nytt studiestöd kostnadsmässigt fullt ut ersätter tidigare studiestöd. En jämförelse mellan kostnaderna för två olika lånesystem bör baseras på att kostnaderna för vart och ett av systemen renodlas. Detta kan ske genom den nyss nämnda metoden att till det år studiestödet ges diskontera, dvs. nuvärdesberäkna, framtida lånekostnader, varvid resultatet blir beroende av den valda diskonteringsräntan. Genom att samma antaganden görs vid beräkningarna för båda studiestödssystemen kan

osäkerheten i någon mån elimineras vid jämförelsen. Hänsyn kan därut-

över behöva tas till att kostnaderna för olika lånesystem kan vara olika känsliga för den framtida räntenivån, inflationen etc. För att eliminera inflationseffekten kan kostnadsjämförelser mellan

olika lånesystem göras i fast penningvärde och med real ränta. Inflatio-

nen har emellertid ett betydande inflytande återbetalningen och statens kostnader, varför det inte är rimligt att genomföra beräkningar utan hänsyn till inflationen. Kostnadsjämförelser för två eller flera studiestödssystem kan även göras oberoende av valet av diskonteringsränta, genom jämförelse av de faktiska kostnaderna ett tänkt år sedan varje system blivit helt genomfört. Finansierings- och bokföringsprinciper spelar en stor roll för när kostnader för studielånen bokförs och när de belastar statsbudgeten. Vid sidan av kostnadsberäkningar behöver därför även beräkningar göras beträffande belastningen på de statliga anslagen. En ökning av bidragsdelen för att minska skuldsättningen och framtida avskrivningar medför en tidigareläggning av både statens utbetalningar och kostnader.

l Kapitel 8 197

Antaganden om inflation, ränta etc.

Vi hari det föregående föreslagit att studiestödets totalbelopp knyts till

basbeloppet. Studiestödet kommer därigenom att räknas upp med konsumentprisindex, om inte riksdagen beslutar om andra regler för basbeloppet. Vi har för olika beräkningar antagit att studiestödets totalbelopp

i framtiden höjs i takt med inflationen, som genomgående antagits vara

3 procent. I avsnitt 7.3.3 har vi redovisat våra bedömningar och antaganden rörande den framtida ränteutvecklingen och löneutvecklingen. Dessa bedömningar gäller även för kostnadsberäkningarna. De gjorda antagandena avviker således från de senaste årtiondenas ekonomiska utveckling, som i stor utsträckning kännetecknats av hög inflation, betydande nominella löneökningar och fram till år 1991 en högre avdragsrätt för skuldräntor än för närvarande. Den osäkerhet som följer härav diskuteras nedan i avsnittet om osäkerheten i kostnadsberäkningarna.

Utgångspunkter för kostnadsberäkningama

Kostnadsberäkningarna måste anpassas till tillgänglig information. Uppgifter om antalet studerande, antalet studiestödstagare och utnyttjade

anslagsmedel avser därför budgetåret 1994/95. Detta innebär att kost-

nadsberäkningarna det studiestöd utredningen föreslår hänför sig det av antal studerande och det utnyttjande av studiestödet som gällde bud-

getåret 1994/95. Ingen hänsyn har kunnat tas till förslag från olika utredningar kan tänkas påverka framtida kostnader för studiestödet.

som Basbelopp bestäms för varje kalenderår, dvs. två olika basbelopp har

hittills gällt under ett budgetår. För att relatera kostnaderna till aktuellt

kostnadsläge har olika belopp omräknats till att svara mot det för år 1996 gällande basbeloppet. På motsvarande sätt har kostnader relaterade till vuxenstudiestödets dagpenningsklasser anpassats till nivån år 1996. De studerandes stora möjligheter att själva välja uppläggning av sina studier medför att enskilda studerandes utnyttjande av studiestödet varierar inom vida gränser. I bilaga E 1 redovisas uppgifter om hur nybörjare i högskolan läsåret 1984/85 utnyttjade studiestödet och deras studielån t.o.m. den 31 december 1995. Dessa uppgifter avser emellertid en nybörjargrupp mer än tio år tillbaka i tiden. Aktuellare uppgifter för lång studieperiod saknas av naturliga skäl. Förändrade antagningsen regler har medfört att de studerande blivit yngre och därmed i högre grad utnyttjar studiemedlen. Tillgängliga uppgifter om de högskolestude-

198 Kapitel 8

rande tyder på att avskaffandet av linjesystemet för högskolans del

medför längre studietider för en del studerande. De studerandes konsta-

terade ökade utnyttjande av studiestödet antas bero ökade svårigheter

att få arbete under ferier och efter studierna se bilaga E 3.

I brist på mera aktuell och detaljerad information olika studeranom

degruppers faktiska studiemönster och utnyttjande av studiestödet har

utredningen tvingats göra schablonmässiga skattningar kostnadseffekav

olika förändringar studiestödet. Även tillgång ter av av med god på

aktuell information vore det dock nödvändigt att skönsmässigt bedöma hur de studerande kommer att reagera ändrade studiestödsregler.

Osäkerheten i kostnadsberäkningama för lånen

Tidigare beräkningar, främst de som gjordes för tio år sedan ca. av Studiemedelskommittén SOU 1987:39, utgick ifrån hög inflation, en betydande löneökningar och 50 procents räntesubvention i förhållande

till marknadsmässig ränta. Detta ledde till att beräkningarna rörande återbetalningen av studielånen gav väsentligt gynnsammare resultat än

vad som numera gäller. Samtidigt medförde den högre räntesubventionen att kostnaden härför då var högre för statens del.

Det är svårt att bedöma den långsiktiga realismen i de väsentligt

annorlunda antaganden som ligger till grund för våra kostnadsberäkningar. Sambanden mellan olika faktorer visas schematiskt i figur 8.2.

Figuren 8.2 belyser hur en högre inflation underlättar återbetalningen, förutsatt att låntagarnas inkomster ökar i takt med inflationen. Om

inflationen samtidigt medför högre räntor ökar statens kostnader för räntesubventionen. Utredningen har inte haft möjlighet att göra en kostnadsmodell för en detaljerad studie av här antydda samband. Det är dock värt att notera att en högre inflation än den som utredningen antagit kan förväntas gynna låntagarna och samtidigt öka statens nettokostnad genom ökningen av räntesubventionen. För att belysa känsligheten för i första hand inflation och räntenivån redovisas i de följande kostnadsberäkningama uppgifter om en höjning

av marknadsräntan från 7,1 till 8 procent motsvarande höjning

en av den subventionerade räntan från 5 till 5,6 procent.

Kapitel 8 199

l W 2 N 3 W "nehöjningarkompenserar Bättre återbetalning av Mindre framtida för inflation studielånen avskrivningar

/ 9 V V 4 5 6 Hög inflation Mindre kostnadför Mindre nominellkostnad räntesubventionen. för staten

7 1 8 W 9

Hög ränta Studieskulderökar Låntagarnakrävs större snabbare genom ränta som återbetalning;återbetalläggstill skulden ningstidenblir längre

/ 10 " 11 12 Högrekostnad för Högrekostnad för staten Framtida avskrivningar räntesubventionen ökarnominellt;nuvärdet ökarinte lika mycket

Figur 8.2 Troliga effekter av hög inflation och hög ränta.

8.2 Nuvarande för studiestödet

anslag

Nuvarande statsanslag till studiestöd inom utbildningsdepartementets område är uppdelat ett stort antal olika anslag, vilka disponeras av CSN. Av tabell 8.1 framgår samtliga anslag med utbetalade belopp

budgetåret 1994/95 och tilldelat för budgetåret 1995/96 per 12 må-

nader. I tabellen har vidare medtagits CSN:s nettoupplåning från Riksgäldskontoret.

200 Kapitel 8

Tabell 8.1 Översikt över förbrukade och tilldelade medel på olika anslag till studiestöd m.m. inom Utbildningsdepartementets område, milj. kr.

samhet avgiftsñnansieras

vuxenutbildningar

sociala ändamål 1 studielitteratur 12,3 15,9 12,5 för handikappade

skolor för vuxna E 8 Särskilt vuxenstudiestöd för 57,0 73,9 56,9 vissa lärarutbildningar E 9 Svux för N/T-utbildning 972,0

SUMMA 13 206,6 12 262,0 13 663,2

Kapitel 8 201

Belastningen på anslagen uppfattas statens nuvarande kostnader som för studiestödet. I en strikt mening är detta dock inte studiestödets kostnader", dels därför att en del av anslagsbelastningen motsvaras av ökade fordringar, dels därför att ingen hänsyn tas till osäkra fordringar. Detta diskuteras närmare i avsnitt 9.1. Betydande kostnader för studiestöd belastar även Arbetsmarknadsdepartementets anslag för arbetsmarknadspolitiken genom utbildningsbidragen till arbetslösa och personer som riskerar arbetslöshet samt Socialdepartementets anslag för rehabilitering.

8.3 Kostnader för

studiebidragen

Antal studerande med studiestöd samt utbetalade lån och bidrag läsåret 1994/95 framgår av Tabell 8.2.

Tabell 8.2 Studerande med studiestöd samt utbetalade lån och bidrag läsåret 1994/95

motsvarande Forskarutbildning 1 200 1 200

Samtliga studie- 264 000 76 700 11 700 352 400 V stödstagare

Totalt utbetalat, Mkr bidrag 3 716 3 456 499 7 671 lån 7 162 562 7 724 - -

l Inklusive specialpedagogiskutbildning och yrkesteknisk högskoleutbildning 2 Enstakaplatseri reguljär utbildning

202 Kapitel 8

Utredningens förslag beträffande bidrag och lån beskrivs översiktligt i avsnitt 3.2. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till ett studiestöd enligt utredningens förslag beräknas med följande förutsättningar. Antalet studiestödstagare och deras utnyttjande av studiestödet enligt förhållandena budgetåret 1994/95. Studiestödets storlek omräknas till nivån i januari 1996.

I tabell 8.2 redovisas för budgetåret 1994/95 antalet studiestödstagare

och utbetalat studiestöd. Uppgifterna om utbildningsbidrag avser endast utnyttjade platser inom reguljär utbildning. I tabell 8.3 redovisas kostnaden för nuvarande bidrag och för utredningens förslag till höjda bidrag. Beräkningarna baseras bl.a. på antagande om oförändrad benägenhet att utnyttja bidrag och lån inom olika studerandegrupper. Beräkningarna innefattar således inte antagan-

den om hur ett ändrat studiestöd kan tänkas påverka de studerandes

utnyttjande av bidrag och lån. Den stora kostnadsökningen faller som synes den höjda bidragsdelen för studerande i eftergymnasiala studier.

Av tabellen framgår att när studielån ersätts med bidrag ökar utnytt-

jandet av studiestödet, eftersom inte alla studerande utnyttjar hela lånemöjligheten, medan studiebidragen kan antas utnyttjas nära nog maximalt. Tillgängliga uppgifter tyder att utbetalningarna ökar 30 40 procent när lån ersätts med bidrag. När studerandegruppen som hittills haft svux/svuxa får det nya studiestödet antas utnyttjandegraden bli densamma som för studiemedelstagare i motsvarande utbildning. Härige-

nom ingår i beräkningarna effekten av att inkomstprövningen föreslås

gälla alla studerande.

8.4 Kostnader för studielånen

Beräkningsproblem

Medan kostnader för studiestödets bidragsdel är förhållandevis enkla att ange och beräkna är studielånens kostnader svåra att beräkna beroende

på både principiella och praktiska problem. Detta sammanhänger med att lånen löper över lång tid, osäkerhet beträffande ränta och inflation under denna tid, svårigheter att bedöma kreditriskema samt bokföringsmässiga frågor. Allmänt gäller att statens kostnader för utlånade medel

är små det år utlåningen sker, medan kostnaderna under många år därefter, innan lånen är återbetalade eller avskrivna, sammantagna

uppgår till betydande belopp.

Kapitel 8 203

Tabell 8.3 Bidrag och lån med det föreslagna studiestödet Redovisadeuppgifter baseraspå antalet studiestödstagare budgetåret 1994/95 och kostnadsläget 1996.Beräkningarnahar gjorts år utan hänsyntill de olika föreslagnabidrags- och lånebegränsande åtgärder som redovisasi tabell 8.4.

Beräknas utbetalas, mi1j.kr Nuvarande Förslag Förändring Studiebidrag

Studiemedelsområdet 3 794 5 552 1 758 varav eftergymnasiala studier 3 185 4 583 1 398 varav skolnivån 609 969 360 - Svux/svuxa-området 2 289 2 076 213 belopp efter skatt

SUMMA 6 083 7 628 1 545

Studielån

Studiemedelsområdet 7 267 5 972 295 varav eftergymnasiala studier 6 268 5 208 -1 060 -

De finansiella kostnaderna för studiestödet i Sverige synes hittills

vara föga studerade. I samband med den tidigare utredningen Ds

1992:123 M ålrelaterade statsstipendier inleddes emellertid en mycket ambitiös studie av ett urval högskolenybörjare läsåret 1981/82 vad avser studiemönster och utnyttjande av studiestödet t.o.m. läsåret 1990/91. Genom utnyttjande av lönestatistik och mikrosimulering kunde en tänkt

återbetalning av studielånen studeras. Bl.a. visades återbetalningens

beroende av inflationen.

204 Kapitel 8

Man bedömde att de framtida årliga låneavskrivningarna kan komma att uppgå till flera miljarder kronor år i framtida penningvärde.

per Hög inflation antogs leda till stora löneökningar som i sin tur medförde

bättre återbetalning. Någon beskrivning av studien har inte publicerats.

Med den begränsade stått till förfogande för vårt utredningstid som

arbete har någon ny liknande studie inte varit möjlig. Det innebär att

aktuella studier beträffande de studerandes sätt att låna och deras möjliglånen fortfarande saknas. Vi har därför i heter att senare betala tillbaka likhet med tidigare utredningar nödgats begränsa våra beräkningar till enkla antaganden och schematiska beräkningar de studerandes lån om

och låntagarnas återbetalningar. Som framgår avsnittet 7 om låne-

- av

systemet går det förhållandevis lätt att under olika antaganden

- beräkna hur studielånen fungerar för olika studerande, medan det däremot är väsentligt svårare och osäkrare att göra beräkningar avseende

hela lånesystemet med alla studerande och låntagare.

Kostnaden för räntesubventionen

Den faktiska bokförda 30-procentiga räntesubventionen budgetåret

1994/95 uppgick till 1 000 miljoner kr och avsåg endast de urca. sprungliga studielånen fr.o.m. år 1989, dvs. de medel som lånats från

Riksgäldskontoret. För äldre studielån och för lån motsvarande påförd

ränta bokförs ingen räntesubvention. För beräkningar rörande räntesubventionens kostnader är det väsentligt att veta eller kunna göra antaganden om vad som statistiskt sett händer med ett utlånat belopp. Som ett räkneexempel kan tas vad som händer med utlånade l 000 kr. Hur fördelar sig återbetalningen ända

till 45 år framåt i tiden Hur lång är den genomsnittliga utlånings-

upp tiden för de 1 000 kronorna Hur mycket kommer lånet att öka som en följd obetalda räntor och när återbetalas dessa Hur många kronor av kommer så småningom att skrivas av och när sker det

Eftersom den subventionerade räntan hela tiden debiteras låntagaren,

medan hela marknadsräntan skall betalas till Riksgäldskontoret, har

staten fortlöpande utbetalningar motsvarande räntesubvention, dvs. skill-

naden mellan den marknadsmässiga räntan och den ränta som debiteras

låntagaren. Räntesubventionen är en faktisk belastning på statsbudgeten avsnitt 9.1. Räntesubventionen utgår varje år från det lånet utbeta-

se

lats till dess det återbetalats. Vid 7,1 procents marknadsränta innebär 30 procents räntesubvention kostnad om 0,3 x 7,1 2,13 öre per uten

lånad krona och år. Om genomsnittlig utlåningstid studietid och återbe-

Kapitel 8 205

talningstid är 18 år blir den sammanlagda räntesubventionen per ut-

lånad krona 18 x 2,13 38 öre i löpande penningvärden.

Under studietiden betalar de studerande ingen ränta och även efter

studierna är det många låntagare som betalar mindre än den påförda

räntan. Det innebär att lånen åtminstone till en början ökar utöver det utbetalade lånebeloppet. Därmed blir även räntesubventionen större än vad som direkt föranleds av det utbetalade lånet. Vid värdering av framtida kostnader är det som redan har nämnts brukligt att dessa värderas genom s.k. diskontering, dvs. värderas till nuvärdet genom ränteberäkning. Det är därför rimligt att skatta nuvärdet den framtida räntesubventionen med sedvanlig diskontering enligt av marknadsräntans storlek. Utredningens beräkningar visar antagandet om

att räntesubventionen, inklusive ränta-på-ränta-effekten, försiktigt räknat och diskonterad till utlåningsårets början, uppgår till 25 30 öre per

ursprungligen utlånad krona räknat utifrån antagande om en genom-

snittlig utlåningstid. Det är således det skattade nuvärdet av den framtida kostnad för räntesubventionen som staten vid utlåningen påtagit sig.

Nuvärdeskostnaden för räntesubventionen ökar med stigande ränta,

men ökningen är måttlig beroende på att stigande ränta även medför en

högre ränta vid diskonteringen. Exempelvis ökar nuvärdet i exemplet med 18 års utlåningstid från 21 öre till 23 öre vid en ökning av ovan marknadsräntan från 7,1 till 8,1 procent.

Nuvarande form av räntesubvention utgår på de lån som tagits sedan år 1989. Redan budgetåret 1994/95 uppgick kostnaden till ungefär en

miljard kronor. Kostnaden ökar successivt i takt med den totala utlåningen, vilken f.n. stiger snabbt ifr tabell 7.3.

Kostnaden för avskrivningar

Avskrivning sker f.n. främst vid dödsfall, då låntagaren fyller 65 år eller

när det gäller studiemedelslån för studier skolnivå efter tre termi- - studiestöd för eftergymnasiala studier. Hittills dominerar det sistners

nämnda slaget av avskrivningar. Budgetåret 1994/95 uppgick den totala

kostnaden för avskrivningar till 286 miljoner kr. Vi har inte försökt beräkna hur stor del hittillsvarande studielån som i framtiden kan av komma att behöva skrivas bl.a. i samband med att låntagarna fyller av, 65 år.

Huvuddelen låntagarna är 30 år och yngre när de tar sina lån. Av-

av skrivning vid 65 års ålder kommer därför i huvudsak att avse lån som är minst 35 år gamla. Om räntan men ingen amortering skulle ha - erlagts fortlöpande under de 35 åren har det kvarstående lånet sjunkit i

206 Kapitel 8

värde på grund av inflationen. Om däremot varken amortering eller ränta har betalats under tiden har lånet blivit väsentligt större nominellt sett, men ändock fått ett sänkt nuvärde. Detta kan illustreras med uppgifterna i tablån nedan för ett tänkt lån 1 000 kr löpt i 35 år. om som Räntan före räntesubventionen har antagits vara 7,1 respektive 8 procent. Alla uppgifter avser nuvärde i kronor vid lånets början.

Ränta 7,1 procent Ränta 8 procent Ränta Ingen Ränta Ingen

nuvärde

Summa 364 l 000 348 1 000

Exemplet visar att för mycket långa lån dominerar kostnaden för

räntesubventionen, medan nuvärdet av det återstående lånet successivt sjunker. Om varken ränta eller amortering erlagts är summan av diskonterat nuvärdet av räntesubventionen och återstående lån lika med det ursprungliga lånet. Om däremot nuvärdesberäkningen endast avser omräkning till lånetidpunktens penningsvärde deflatering blir nuvärdena av både räntesubventionen och återstående lån väsentligt högre förutsatt att inflationen är lägre än räntan. Exemplet visar också att nuvärdet av räntesubventionen är större än

nuvärdet av avskrivningen när avskrivning sker mycket långt fram i tiden, särskilt om låntagaren helt eller delvis betalat räntan under låneti-

den. Detta illustrerar vikten av att räntesubventionen medtas i kostnadsberäkningarna.

Det låga nuvärdet av avskrivningar efter en mycket lång lånetid

bidrar till att det inte är möjligt att finansiera generell höjning en av studiestödets bidragsdel genom att ersätta framtida avskrivningar med en höjning av bidraget. Det är också svårt att i den statliga budgetpro-

cessen ta hänsyn till vinster som ligger mycket långt fram i tiden.

Den stora osäkerheten om räntor, inflation och löneutveckling 30 - 40 år framåt i tiden gör det omöjligt att göra för framtida prognoser avskrivningar och deras nuvärde. En positiv ekonomisk utveckling med

låg ränta och låg inflation i kombination med årliga löneökningar utöver inflationen möjliggör att många låntagare relativt snabbt återbetalar

Kapitel 8 207

lånen, vilket i sin tur mycket påtagligt bidrar till lägre framtida kostnader för både räntesubvention och avskrivningar. Aktuella uppgifter och beräkningar om lån och återbetalningar gör det emellertid rimligt att anta att en icke oväsenlig del av de hittillsvarande lånen inte kommer att återbetalas. För en del av dessa lån kommer dessutom en betydande del av räntorna att inte ha betalats. Med följande räkneexempel vill belysa kostnadskonsekvensema vid långa lånetider och betydande avskrivningar. Följande hypotes gäller för beräkningarna

En fem tedel av de från början med nuvarande studiestöd utlånade beloppen återbetalas inte. För dessa belopp är nuvärdet av räntesubventionen och de återstående lån som avskrivs inklusive ränta på ränta två tredjedelar av det ursprungliga

utlånade beloppet jfr. tablån ovan, där full räntebetalning

innebär en nuvärdeskostnad för staten om 364 kr, dvs. drygt 1/3 av ursprungligt utlånat belopp.

Nuvärdet avskrivna belopp inklusive obetalad ränta skulle då av uppgå till l/5 x 2/3 av sammanlagt utlånat belopp, vilket motsvarar 13,3 Överfört till utlåningen budgetåret 1994/95 7 700 miljoprocent. om ca. ner kronor skulle det innebära att nuvärdet av statens tänkta förlust inklusive räntesubventionen för dessa lån skulle vara av storleksordningen 1/5 x 2/3 x 7 700 1 027 miljoner kronor. Utredningens förslag innebär att utlånat belopp per låntagare olika sätt begränsas, i första hand genom att de mycket stora lånen begränsas. Vidare skärps kraven på återbetalning olika sätt. Effekterna härav är svårbedömda. Ett troligen försiktigt antagande är att inte återbetalat belopp halveras och att nuvärdet av räntesubventionen och det avskrivna beloppet minskar till 50 procent av det ursprungligt utlånade beloppet. Nuvärdet av framtida räntesubvention och avskrivningar för icke återbetalade lån skulle då reduceras till 1/ 10 x 50/ 100, vilket motsvarar 5 procent. Jämfört med exemplet ovan för nuvarande studiestöd, som

gav resultatet 13,3 procent, skulle nuvärdet av "avskrivningslånens"

kostnader kunna tänkas reduceras med ca. 8 procent av utlånat belopp.

För utlåningen budgetåret 1994/95 om ca 7 700 miljoner kr skulle detta

betyda sänkt nuvärdeskostnad med 616 miljoner kronor. Det måste en dock åter understrykas att detta är ett räkneexempel och att säkra beräkningar inte är möjliga.

208 Kapitel 8

K ostnadsberäkning utan diskontering

Diskontering till nuvärde medför att besparingar långt fram i tiden får

ett mycket begränsat nu-värde. Detta utesluter dock inte att besparingar som har effekt först 30 år framåt i tiden har ett betydande värde då, som dock reduceras genom diskonteringsförfarandet. Det är emellertid, som tidigare nämnts, möjligt att jämföra kostnaderna för två studiestödssystem utan att tillgripa diskonteringsförfarandet. Man kan beräkningsmässigt jämföra kostnaderna två eller flera alternativa studiestödssystem över en längre period utan diskontering. Man kan också jämföra skattade faktiska kostnader ett bestämt år, med antagande att systemen då om är fullt genomförda.

Kostnadsjämförelser utan diskontering medför att besparingar långt

fram i tiden inte får ett starkt reducerat värde. Sådana beräkningar

medför således att de förkortningar av återbetalningstiden och minskade

framtida avskrivningar som utredningen föreslår tillmäts större ekonomisk betydelse. Beräkningar som utredningen har gjort visar att kostnaderna för ett

lånesystem i balans, med konstant real årlig utlåning och 3 procents årlig inflation, skulle uppgå till 40 50 procent av det årligen utlånade

-

beloppet. Den slutsats man ska dra av detta är att kostnaderna på mycket lång sikt för studielånen egentligen är större än vad de ovan redovisa-

de diskonteringskalkylema visar.

S amm anlagda besparingar på låneom rådet

Utredningens förslag har bl.a. följande konsekvenser för studielånen minskad utlåning genom en höjd bidragsdel, färre studiestödsterminer, -

höjda krav på studieprestationer, minskade lån för utlandsstudier, inför-

ande av lånetak för äldre studerande m.m.

snabbare återbetalning av lånen och därmed minskade räntekostnader

som en konsekvens av dessa ändringar även en minskning av andelen lån som måste avskrivas.

Med en utlåning om ca. 7 700 miljoner kr budgetåret 1994/95 synes det möjligt att begränsa utlåningen med ca 600 miljoner kr, varav ca

250 miljoner kr avser lån för kursavgifter utomlands. Det skulle motsvara en minskning av lånen med drygt 7 procent.

En snabbare återbetalning av lånen har begränsad effekt nuvärdet

av räntesubventionen, eftersom nuvärdet av räntesubventionen pga.

diskonteringen främst påverkas av den första delen av lånetiden. En

minskning av den genomsnittliga lånetiden från 18 till 15 år medför

Kapitel 8 209

i

exempelvis minskning av räntesubventionens nuvärde med 11 proen cent. I räkneexemplet antas försiktigt att andelen lån som inte återovan betalas bör minska från 20 till 10 procent av ursprungligt utlånat belopp

dvs. påförd ränta är medräknad. Nuvärdet av räntesubventionen och

avskrivningama sammantagna för lån som skrivs av antogs samtidigt kunna minska från 67 till 50 procent av det ursprungliga lånebeloppet. Dessa antaganden, i kombination med ett antagande att nuvärdet av räntesubventionen för återbetalade lån är 27 procent utlånat belopp, av följande nuvärde av lånekostnaden med nuvarande lånesystem: ger 0,8 0,27 + 0,2 x 0,67 0,35 x dvs. nuvärdet studielånens kostnader för räntesubvention och avskrivav ningar är 35 procent det ursprungliga lånebeloppet. av Om nuvärdet räntesubventionen för återbetalade lån i det nya av studiestödet antas sjunka till 25 procent blir motsvarande nuvärde för ett nytt lånesystem: 0,9 x 0,25 + 0,1 x 0,50 0,275 dvs. nuvärdet studielånens kostnader skulle bli knappt 28 procent av av det från början utlånade beloppet. Nuvärdet av lånens kostnad skulle således ha sänkts med 35 27,5 7,5 procent. - Med årlig utlåning om ca. 8 000 miljoner kr skulle nuvärdet av en åtaganden således minska dels minskad utlåning med 600 statens genom miljoner kr, dels ett sänkt nuvärde räntesubvention och avgenom av skrivningar med 7,5 procent av det utlånade beloppet. Detta skulle ge följande sänkning nuvärdeskostnaden för lån: av 0,35 600 + 0,075 7 700 600 743 miljoner kr. x x - Detaljer och den allmänna realismen i denna typ av beräkningar kan diskuteras. Vi har dock dragit slutsatsen att våra förslag jämfört med budgetåret 1994/95 årligen bör kunna medföra en minskning av nuvär- kostnaderna för studielånen med i storleksordningen 700 800 det av miljoner kr.

för olika

8.5 Kostnader detaljförändringar

I föregående avsnitt har de ekonomiska konsekvenserna av utredningens

huvudförslag till ändrade bidragsregler och ändrade låneregler belysts. Härutöver har utredningen lagt ett flertal detaljförslag var för sig som har ekonomiska konsekvenser, även om de är svåra att exakt värdera. De ekonomiska bedömningama beskrivs här kortfattat i anslutning till tabell 8.4. Förutom förändringar av bidrag och lån anges "summa nuvär-

210 Kapitel 8

de", som är förändringen bidraget plus 27,5 förändringen

av procent av

av lånebeloppet.

Tabell 8.4 Sammanställning kostnadskonsekvenser utredningav av ens förslag Redovisadeuppgifterbaseraspå antaletstudiestödstagare budgetåret1994/95 och kostnadslägetår 1996.l Summanuvärdeingår lånensnuvärdemed 27,5 procentav lånebeloppet.

Utredningens förslag Skattade förändringar, Mkr

- 2 studiemedelsornrådeteftergymna- 1 398 1060 1 107 - siala studier 3 svux/svuxa-onrrådet netto efter skatt -213 236 -148 - Inkomstprövning 4 reducering for heltidsstuderande änd- -57 -40 -68 ras från 50 till 60 proc. av inkomsten 5 prövning mot helårsinkomst 60 42 72 - 6 ändrade fribelopp och reducering -31 -23 -37 for deltidsstuderande

7 Begränsat antal terminer -30 -31 -39 8 Skärpta krav studieresultat och bätt- -158 -164 -203 re studieaktivitetskontroll 9 Begränsade studiemedel för forskar- -1 1 12 14 - utbildning 10 Ändrad gräns mot studiehjälpen 82 104 111

11 Studiestöd under julferier upphör för -75 -32 -84 studier motsv. svux/svuxa 12 Tilläggslån 0 50 14 13 Effekt av begränsad utlåning och snab- -500 -600 bare återbetalning netto, se text

14 Avskrivning för gymnasiala studier -84 -84 upphör, nuvärde

16 Härutöver föreslås bidrag för utlandsstudier motsvarande hälften av avgifterna upp till viss nivå belasta anslaget för grundläggande högskoleutbildning med 145 miljoner kr.

Kapitel 8 211

1 3 Vårt förslag höjda bidragsnivåer för studerande som f.n.

- om har studiemedel och svux/svuxa beräknas kosta 1 544 miljoner kr.

Samtidigt minskar lånen med 1 059 miljoner kr. Jfr nedanstående

tablå. Minskningen lånen är mindre än ökningen av bidragen beav

roende på att alla studerande inte utnyttjar lånemöjlighetema.

Kategori Antal Genom- Mellan-

studerande snittligt skillnad,

belopp milj. kr

Studiemedel

nuvarande regler

eftergymnasial nivå 214 700 14 833 gymnasial nivå 48 700 12 361 grundskolenivå 600 12 361 -

Studiemedel

nya regler eftergymnasial nivå 214 700 21 346 l 399 prior. gymnasiestudier 9 100 26 683 -l 19 övrig gymnasial utb. 39 600 17 788 465 grundskolenivå 600 35 578 14 -

Svux/ svuxa

nuvarande regler

eftergymnasial nivå 2 200 35 980 gymnasial nivå 51 000 28 343 grundskolenivå 23 500 32 557 -

Svux/ svuxa

nya regler eftergymnasial nivå 2 200 21 346 -32 prior. gymnasiestudier 32 100 26 683 -351 övrig gymnasial utb. 18 900 17 788 98 grundskolenivå 23 500 35 578 71 -

SUMMA 1 545

Genomsnittsbeloppen för studiemedel samt svux och svuxa är basera-

de på utnyttjandet under budgetåret 1994/95. Beloppen för svux och nuvarande regler har vidare minskats med hänsyn till sänkning-

svuxa arbetslöshetsersättningen och sänkningen miniminivån i januari en av av 1996. Dessutom har och svuxabidragen minskats för skatt med ett svux-

212 Kapitel 8

schablonavdrag på 30 procent. Minskade skatteintäkter beräknas till 981 miljoner kr. Reduceringen vid inkomster överskridande fribeloppet ökar från 50 till 60 procent lån och bidrag proportionellt. Detta av bedöms medföra en minskning av bidrag och lån med 57 respektive 40 miljoner kr. Beräkningarna har baserats SCB genomförd been av arbetning av inkomstfördelningen för högskolestuderande år 1993. Inkomstprövningen föreslås ske mot inkomst under hela kalenderåret för studerande som har studiestöd båda kalenderhalvåren. Prövningen görs nu för respektive kalenderhalvår. Detta bedöms medföra en ökning av bidrag och lån med 60 respektive 42 miljoner kr. SCB:s uppgifter om sidoinkomster visar att knappt 30 procent eller ca

40 000 studerande har inkomster över årsfribeloppet. Dessa antas erhålla

i genomsnitt 1 500 kr mer i bidrag per år. Ändrade regler för fribelopp och reducering för deltidsstuderande beräknas minska bidrag och lån med 31 respektive 23 miljoner kr. Under budgetåret 1994/95 har ca. 3 procent studiestödstagama av i högskolan 6 400 och 8 procent de vuxenstuderande 10 700 ca. av haft deltidsstudiestöd. Antagande har gjorts att de har sidoinkomst på en i genomsnitt 70 000 kr. Minskningen studiestödet är mellanskillnaav den i reducering enligt nuvarande och föreslagna regler. Längsta tid för generell rätt till studiestöd högskolenivå föreslås begränsas från nuvarande tolv till tio terminer. Detta berör bara en liten andel av alla studerande, men den ökade skuldsättning som nuvarande regler innebär i dessa fall bör upphöra. En besparing görs på bidrag och lån med uppskattningsvis 30 respektive 31 miljoner kr per år. Enligt tidigare uppgifter från CSN har tre procent av ett års nya

återbetalningsskyldiga lånat i minst elva terminer 3 procent x 75 000

2 250. En skärpning av antalet terminer kan antas medföra att genomsnittligt en termins studiebidrag 10 930 kr i utnyttjande för 40 procent bidragsandel sparas in för högskolestuderande. För vuxenstuderande har besparingen antagits bli 5 miljoner kr. En förbättrad uppföljning av studieaktiviteten liksom en viss skärpning av kraven studieresultat beräknas medföra minskade utbetalningar av bidrag och lån med 158 respektive 164 miljoner kr. Databearbetningar som SCB gjort för CSN:s räkning avseende nybör-

jare och fortsättare i de utbildningar som här de s.k. LADOK-

avses registren läsåret 1991/92 visar att 30 procent de studerande hade ca. av uppnått mellan 30- 39 poäng. Omkring 30 000 studerande antas öka sin studietakt med i genomsnitt 3 poäng i förhållande till nuläget. Besparingen i form av förkortad studietid, beräknas till 48 miljoner kr 3/40 av genomsnittsbeloppet 14 833 kr 1 600 kr. För ca. 4 000 studerande

1996:90 Kapitel 8 213 SOU

beräknas studiestöd för den kommande terminen inte betalas ut, vilket minskar bidragsutbetalningama med 43 miljoner kr. En prövning varje termin antas medföra att studiestödet stoppas för 5 000 studerande fr.o.m. andra utbetalningen under termin två. Att ca. stödet för hela terminen inte stoppas beror att alla studieresultat inte är kända vid terminsstarten. Minskningen i bidrag beräknas till 42 miljoner kr 5 000 78 procent genomsnittsbelopp för terminen 8 x av 320 kr. Minskade bidrag ökad kontroll av studieaktivitet är inte p.g.a möjlig beräkna. Mycket beror på de rutiner härför som kan skaatt nu Utredningen har skattat minskningen bidrag till 25 miljoner pas. av ca. kr. Studiemedel bör fortsättningsvis för forskarutbildning ges under högst två terminer, vilket medför minskning bidrag och lån en av med 11 respektive 12 miljoner kr. Antalet studerande i forskarutbildning

hade studiemedel var ca. 1000 under budgetåret 1994/95. En be-

som

gränsning antalet terminer beräknas medföra att i genomsnitt en

av termins studiebidrag in 1000 genomsnittsbidrag 10 930 kr. sparas x 10. En ändrad gränsdragning mot studiehjälpen föreslås. Det

stödet för gymnasiala påbyggnadsstudier även till den som inte

nya ges har fyllt 20 år. Detta bedöms medföra ökade utbetalningar bidrag och av lån med 82 respektive 104 miljoner kr.

Under 1994/95 fick 6 000 personer i de aktuella påbyggnadsut-

ca. bildningarna studiehjälp. En rätt till studiemedel enligt de nya reglerna med 40 bidrag innebär ökade kostnader för bidrag med 107 procent

miljoner kr 6000 genomsnittsbidrag 17 800 kr, efter minskning

x men med studiebidraget i studiehjälpen med 82 miljoner kr 6 000 x genomsnittsbidrag 13 720 kr. 11. Studiestöd under julferier enligt nuvarande svux/svuxa-

regler upphör.

En minskning bidrag och lån beräknas uppstå med 75 respektive

av 32 miljoner kr. Ca. 40 procent eller 35 000 studerande som haft svux/har fått stöd både under höst- och vårtermin och därmed också svuxa under jullov. I ett nytt stöd beräknas genomsnittlig bidragsandel en 60 Besparingen blir i genomsnitt 2 140 kr per studerande procent. jämfört med svux/svuxa-bidrag efter skatt.

12. Tilläggslån föreslås kunna lämnas till vissa studerande i

prioriterad utbildning på skolnivå, vilket bedöms medföra en ökad årlig

utlåning på 50 miljoner kr. Uppskattningsvis kommer 10 procent av studiestödstagama i de prioriterande grupperna 7 000 studerande att utnyttja tilläggslån. De antas få i genomsnitt ett extra lån 1000 kr per

månad och studietiden antas i genomsnitt 80 procent av ett niomåvara naders år.

214 Kapitel 8 SOU 1996:9C

13. Vi föreslår större restriktivitet när det gäller lån för en extrakostnader i samband med studierna. Den största minskningen gäller

lån för terminsavgifter vid studier utomlands, 253 miljonerkr budgetåret

1994/95. Även begränsat studiestöd för

forskarutbildning och införandet

av lånetaket medför att stora lån inte kan betalas som tillbaka bör bli

väsentligt mindre vanliga. De föreslagna restriktiva lånereglema har

tillgodoräknats vid beräkningen i avsnitt 8.4 minskade kotnader för av

utlåningen. Det nya återbetalningsssystemet och skärpta återbetalnings-

regler för utomlands boende bidrar till att minska kostnaderna för räntesubvention och avskrivningar.

Den minskade utlåningen har skattats till 600 miljoner kr och

ovan

nuvärdet av snabbare återbetalning och minskade avskrivningar till 743

miljoner kr. Dessa belopp innefattar dock flera redovisade beseparat lopp i tabell 8.4, varför endast 500 respektive 600 miljoner kr tas upp i tabell 8.4. 14. Budgetåret 1994/95 kostnaderna för avskrivning lån var av för gymnasiala studier 200 miljoner kr. För dem lånat för ca. som gymnasiala studier enligt det stödet föreslås möjligheten till sådan nya avskrivning upphöra med hänvisning till den höjning bidragsdelen av som föreslås. Förslaget får effekt med uppskattningsvis 7 års fördröjning. Nuvärdet av minskade avskrivningar uppgår till 84 miljoner kr. ca.

15. Övriga förslag: Ändrade återkravsregler och begränsade

möjligheter att få studiestöd retroaktivt vid ansökan minskar bidrag sen och lån med 30 respektive 27 miljoner kr. Reduktion studiebidrag för av studerande som har fria läromedel eller fria Skolmåltider föreslås upphöra. Utbetalningarna av bidrag och lån beräknas öka med 3 respektive 2 miljoner kr.

16. Vid sidan härav föreslås att studerande utomlands med

studiestöd som inte ingår i något utbytesprogram i stället för lån till

avgifter skall kunna få ett bidrag motsvarande halva avgiften till upp en viss nivå. Kostnaden härför, 145 miljoner kr, föreslås belasta anslag för

grundläggande högskoleutbildning ett alternativ till utbildnings-

som platser inom landet.

OU 1996:90 Kapitel 8 215

Utgångspunkten för beräkningarna är utbetalade lån för avgifter under budgetåret 1994/95. Vid genomförande av förslag till nya bidragsregler beräknas kostnaderna enligt följande sammanställning:

Kapitel 9 217

Övriga

frågor

9.1 Studiestödets redovisning och finansiering

9.1.1 Styrningen studiestödets kostnader

av

Något förenklat kan styrningen av statens utbetalningar och studiestödets egentliga kostnader delas upp på följande fyra steg: Lagar och förordningar reglerar rätten till studiestöd och återbetal- ningen studielånen. Dessa kan ändras regering och riksdag från ett av av år till ett annat. Det anses dock inte lämpligt att försämra de återbetalningsregler som gällde då lånen togs, eftersom detta bedöms vara retro-

aktiv lagstiftning. Återbetalningsregler fortsätter således att i huvudsak

gälla tills dess berörda lån slutligen har återbetalats eller avskrivits. Utbudet av utbildning och vilka studerande som antas till denna styr hur många studerande som har rätt till olika former av studiestöd. Alla studerande utnyttjar inte studiestödet fullt ut, vilket medför att det inte finns ett exakt samband mellan å ena sidan utbildningsdimensionering och antagning och å andra sidan studiestödets kostnader. Det finns vidare en kostnadseftersläpning, genom att en ändrad utbildningsdimensionering regel successivt påverkar antalet studerande. som

Utbetalningen studiestödet ett visst år påverkas av hur de stude-

- av rande utnyttjar studiestödet. Detta kan i sin tur antas bl.a. bero de studerandes möjligheter få arbete under och efter studierna. Även att

CSN:s tillämpningsföreskrifter påverkar i vissa fall påtagligt studiestödets omfattning. Beviljade bidrag ger kostnader samma och påföljande år, eftersom studiemedel ofta beviljas för helt år på nästa budgetår.

Beviljade lån däremot obetydlig kostnad första året. ger Under lånets hela återbetalningstid till 45 år framåt i tiden - upp påverkas statens utbetalningar och kostnader inflation, räntenivån, av

beskattningsregler och låntagamas återbetalningsförmåga. Eftersom lånereglema inte får försämras för låntagaren med väl lindras har

- staten begränsade möjligheter att påverka dessa. Den s.k. räntesubventiod.v.s nedsättningen debiterad låneränta motsvarande avdragsnen - av rätten för skuldränta vid deklaration anpassas dock till avdragsrättens storlek. Staten har vidare möjlighet att genom bonus för snabbare återbetalning göra vissa marginella vinster som dock bokföringsmässigt innebär tidigareläggning statens lånekostnader. Studielånens en av

218 Kapitel 9 SOU 1996:91

kostnader är således med nuvarande slag regelsystem svåra att - av både styra och beräkna.

9.1.2 Studiestödets nuvarande

finansiering

Bidragsdelen av studiestödet finansieras över olika anslag i statsbudgeten. Finansieringen av studielånen är mera komplicerad. Studielån t.0.m. år 1988 finansierades inom statsbudgetens lånefond, dvs finansierades med skattemedel och bokfördes lån. Eftersom som studielånen t.0.m. år 1988 löper utan ränta, uppskrivning sker i stället utifrån förändringar konsumentprisindex, finns inga problem med hur av

räntan betalas eller bokförs. Återbetalningen av lånen, inklusive de

uppskrivna beloppen, bokförs inkomst för staten. Belopp som en som avskrivs bokförs inte som kostnad. Studielånen fr.o.m. år 1989 finansieras genom att CSN lånar motsvarande belopp från Riksgäldskontoret. Utbetalningen lånen belastar av således inte i statsbudgeten direkt. CSN :s skuld till Riksgäldskontoret motsvaras av en fordran låntagarna. För varje år bestämmer regeringen, efter förslag från Riks gäldskontoret, den ränta som skall gälla för lånet från Riksgäldskontoret. Räntan sätts till det ovägda genomsnittet räntan för de tre senaste årens av emission av statsskuldväxlar och statsobligationer, vartill kommer ett administrationstillägg till Riksgäldskontoret 0,01 procent. Detta sätt att om bestämma marknadsmässig ränta innebär att Riksgäldskontoret i det långa loppet får ersättning för sin upplåningskostnad, att CSN men och därmed studenterna är skyddade mot snabba räntevariationer. - - När räntan stiger från år till år blir räntan som CSN betalar lägre än den marknadsmässiga räntan för statens upplåning. När i stället räntan successivt sjunker betalar CSN däremot en högre ränta än statsskuldsräntan. Räntan studielånen är inte avdragsgill vid deklarationen, utan låntagarna debiteras i stället ränta f.n. är 70 procent den ränta en som av som CSN betalar till Riksgäldskontoret. Differensen om 30 procent den statliga räntesubventionen motsvarar avdragsrätten för dem - som skulle ha möjlighet att göra avdrag vid deklarationen för skuldränta. Räntesubventionen betalas från anslaget till studiemedel. För många låntagare är den debiterade årsräntan högre än de 4 procent av inkomsten som de betalar till CSN. Den därigenom obetalade räntan läggs till skulden. Motsvarande del av CSN:s räntebetalning till Riksgäldskontoret belastar studiemedelsanslaget. Det innebär att anslagsmedel finansierar en uppbyggnad s.k. statskapital hos CSN i form av av av fordringar på låntagarna.

LOU 1996:90 Kapitel 9 219 w

Betydande avskrivningar sker redan av de studielån tagits efter som år 1988, främst genom att hälften av lån för studier på skolnivå avskrivs efter minst tre terminer med studielån för högskolestudier. Avskrivningen innebär att lån hos Riksgäldskontoret återbetalas med medel från

studiemedelsanslaget och att CSN:s statskapital skrivs ner motsvarande

de obetalda räntorna. Studielån inom för och, tidigare under kort tid, ramen svux, svuxa även studiehjälpen och utbildningsbidraget bokförs och hanteras samma sätt som studiemedelslån och belastar samma anslag. Utredningen behandlar studiestödet i form av studiemedel, svux, svuxa, timersättning samt korttidsstudiestöd. Aktuella uppgifter om

dessa studiestöds ekonomiska omfattning framgår Tabell 9.1. Efter-

av som utredningens direktiv även berör arbetsmarknadspolitikens utbildningsbidrag har även anslaget härför medtagits i tabellen.

i äJ i i

220 Kapitel 9 SOU 1996:9 i

g

Tabell 9.1 Studiestödets ekonomiska omfattning budgetåret 1994/95

Studiestöd Milj. kr i

Studiemedel bidrag 3 716 utbetalade lån 7 162 -

inbetalt år 1995 3 542 indexuppräkning vid årets början av lån t.o.m. år 1988, 883 avser år 1995

avskrivningar 280

totalt lånebelopp vid budgetårets slut 81 899 - Korttidsstudiestöd och internatbidrag 39 Särskilt vuxenstudiestöd bidrag 9 3 l utbetalade lån 141 - Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa bidrag 2 544 utbetalade lån 420 - Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 97 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, 84 reserabattcr m.m. Särskilt vuxenstudiestöd för vissa lärarutbildningar 74 Utbildningsbidrag utbetalat av AMS 6 298

l Innefattar även lån inom Svux och Svuxa.

OU 1996:90 Kapitel 9 221

9.1.3 Nuvarande redovisning

De kostnader för studiestödet som redovisas i propositioner, regleringsbrev och statliga bokslut avser utbetalningar från olika statliga anslag. För den del av studiestödet som avser bidrag kan redovisningen anses rättvisande. Detaljer i kostnadernas fördelning budgetår kan dock diskuteras, eftersom bidrag kan beslutas, utbetalas eller avse olika budgetår. Ãterkrav felaktigt utbetalade studiestöd kan dessutom ske i av efterhand. Sådana tekniska detaljer är dock av ringa betydelse för en beskrivning av kostnaden för bidragen. De huvudsakliga redovisningstekniska problemen avser studielånen, som svarar för huvuddelen av studiestödet. Utbetalade studielån är i sig ingen kostnad. Det statliga anslaget belastas därefter genom den subventionerade räntan samt eventuella ränteförluster och avskrivningar. Genom de långa lånetidema och den stora lånevolymen får sättet att redovisa lånen och att beräkna kostnaderna stor betydelse för kostnadernas storlek och när de formellt redovisas. Finansiella kostnader och kreditrisker redovisas f.n. inte tydligt och skjuts dessutom på framtiden. Räntesubventionen om 30 procent motsvarar avdragsrätten för skuldränta vid taxering, som i sin tur svarar mot beskattningen av kapitalinkomster. Räntesubventionen är således konsekvens skatteen av lagstiftningen och och därmed inte en egentlig kostnad för studiestödet. Å andra sidan räntesubventionen faktisk kostnad för är en staten genom att staten betalar differensen mellan Riksgäldskontorets faktiska upp-

låningsrånta och den ränta som debiteras låntagare med studielån fr.o.m.

år 1989. Räntesubventionen medräknas i statens totala utgifter. Vi räknar därför med räntesubventionen som en kostnad för studiestödet. Om man i stället medgav avdrag vid beskattningen för en inte sub-

ventionerad studielåneränta, skulle låntagare utan inkomst- bl.a. många

studerande inte kunna utnyttja avdragsmöjligheten. Avdragsrätten skulle medföra en minskning av statens skatteinkomster, jämförbar med den kostnad som staten nu har för räntesubventionen. CSN:s bokslut innehåller en redovisning per anslag enligt gällande redovisningsregler. Även andra uppgifter ut- och inbetalningar samt om avskrivningar redovisas. Redovisningen innehåller däremot inte någon egentlig kostnadsanalys för olika delar av studiestödet. I Riksrevisionsverkets Å rsredovisning för CSN:s fodran låntagama till staten upptas nominellt belopp. Genom nuvarande rutiner belastas studiemedelsanslaget med en be-

tydande kostnad för debiterade räntor, som låntagarna inte betalar sam-

ma år. Formellt sett är detta inte är en kostnad, utan en ökad utlåning.

222 Kapitel 9

När de obetalda räntorna senare betalas, gottskrivs anslaget motsvarande belopp. Någon ränta debiteras dock inte i sammanhanget. En betydande del av studielånen bedöms inte kunna återbetalas med

nuvarande återbetalningsregler. Avskrivningen lån i samband med att

av

låntagarna uppnår 65 års ålder kommer att öka i framtiden. Omfatt-

ningen av avskrivningen är emellertid i hög grad beroende framtida av löneutveckling, räntenivå och inflation. Dessa kostnader för utlåningen beaktas inte i bokföringen. Både anslagsbelastningen som en följd av de obetalda räntorna och ökningen av den osäkra fordran är varje år av betydande omfattning. Eftersom det i det första fallet gäller en bokförd utbetalning inte är som en kostnad och i det andra fallet gäller en önskvärd reservering för osäker fordran, som borde tas kostnad, tar posterna till del upp som en ut varandra. Den i sig missvisande belastningen på anslaget ersätter en annan, inte redovisad kostnad. Nuvarande metod att årsvis fastställa studiestödets låneränta utifrån Riksgäldskontorets genomsnittliga upplåningsränta de tre föregående åren, medför att Riksgäldskontoret ett visst år inte erhåller exakt den ränta som motsvarar årets faktiska upplåningsränta. Varje år uppstår en vinst eller förlust på studielånen för Riksgäldskontoret, beroende på hur årets ränta förhåller sig till de tre tidigare årens genomsnittsränta. Denna

s.k. räntedifferens uppgick till ca. + 500 milj. kr för budgetåret 1994/95.

Den redovisas för närvarande av Riksgäldskontoret del av kostsom en naderna för statsskulden.

9.1.4 Utredningens överväganden och förslag

Den framtida redovisningen bör skilja studiestödets aktuella belastning statens anslag utbetalningarna och de faktiska kostnaderna. Det är viktigt att man kan följa kostnadsutvecklingen för alla delar av studietödet inklusive de äldre studielånen. Anslags- och bokföringssys- temet kan utformas flera olika sätt. En översyn bör ske så att olika betalningsströmmar lätt kan redovisas och de skattade kostnaderna redovisas. Nuvarande och framtida finansiella kostnader bör redovisas för olika slag av studielån. Metoder bör utvecklas för skattning framtida av kostnader. Debiterade men obetalade räntor bör mot denna bakgrund lånas upp i Riksgäldskontoret i stället för att som nu finansieras över studiemedelsanslaget. En rättvisande kostnadsanalys förutsätter samtidigt att osäkra fordringar på något sätt uppskattas, även om en betydande osäkerhet måste accepteras för en sådan skattning. Detta bör ske utan att

OU 1996:90 Kapitel 9 223

den enskilde låntagarens skuld värderas. Modeller bör utarbetas för

denna typ av analyser. Kostnadsanalyser av studiestödet i dess helhet bör göras två olika sätt. Kostnaden för ett visst år kan beräknas, varvid kostnadskonsekvensema av tidigare års studiestöd medtas. Jämsides härmed bör kosten nadsanalys göras för det studiestöd som beviljats ett visst år, varvid de i sig osäkra framtida kostnaderna för det årets studielån medtas. Från Riksgäldskontoret har framförts önskemål att få debitera om CSN de verkliga räntekostnadema dag för dag. Härvid borde, enligt

Riksgäldskontoret, CSN styra hur upplåningen skall fördelas, i första hand på olika långa lån. Vi anser för vår del att det är naturligt att Riksgäldskontorets kompetens rörande upplåning skall utnyttjas. CSN skall

inte behöva utveckla egen finansiell kompetens för den omfattande upp-

låning studiestödet kräver. Det nya låneregler, som vi föreslår, förutsätter att de studerande be-

talar en för varje år fastställd ränta. Det är rimligt att denna speglar de faktiska marknadsräntoma. Nuvarande metod, som bygger ett genomsnittet av de tre senaste årens marknadsränta, har fördelen att stora räntesvängningar utjämnas. En detta sätt beräknad ränta bör även i fortsättningen ligga till grund för regeringens beslut om räntan för studielånen.

Med hänsyn till de budgetrestriktioner som införs fr.o.m. budgetåret

1997 kan inte bedöma om utjämningen mellan faktiska räntor och treårsmedelvärdeet bör ske hos Riksgäldskontoret eller inom ramen för CSN:s budget. Om Riksgäldskontoret som hittills svarar för marknads-

upplåningen kan det vara naturligt att differensen mellan marknads-

räntan och treårsmedelvärdet belastar Riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets överskott eller underskott med anledning härav kan ändå, om man vill det, medtas i kostnadsanalyser av studiestödet. Om det däremot anses önskvärt att redovisningsmässigt sammanföra studiestödets totala belastning statsbudgeten kan Riksgäldskontoret

debitera CSN löpande ränta för upplåningen. Detta utesluter inte att CSN även i fortsättningen debiterar låntagarna en utjämnad årsvis ränta

med räntesubvention. Vi tar inte ställning till vilket sätt kostnaderna för framtida avskrivningar bör redovisas. CSN:s statskapital torde medge en nedskriv-

ning av lånefordringarna till ett skattat nuvärde. Om obetalda räntor ñ-

nansieras med nya lån i Riksgäldskontoret, bör samtidigt successiv en reservering ske motsvarande en skattad ökning av osäkra fordringar. I princip bör kostnaderna härför belasta anslaget. Därigenom skulle belastningen anslaget bättre motsvara studiestödets beräknade kostnader under året.

224 Kapitel 9 SOU 1996:9

En alternativ lösning är att värdering av CSN:s fordringar endast görs i Riksrevisionsverkets årsredovisning. I detta fall blir den samlade statliga förmögenhetsredovisningen mera rättvisande, men de aktuella kostnaderna för studiestödet underskattas och statskapitalet överskattas i CSN:s redovisning. Erfarenhet av långsiktiga kreditbedömningar finns i första hand inom bank- och försäkringssektom. Finansinspektionen bör därför kunna bidra med erfarenheter när det gäller värdering och bokföring av CSN:s stora fordringar. Vi föreslår att Riksrevisionsverket eller Statskontoret ges i uppdrag att i samarbete med CSN utarbeta förslag till nya rutiner för bokföring och kostnadsanalyser av det nya studiestödet och för de äldre lånesystemen. Härvid bör även de kostnadsmässiga problem som berördes i avsnitt 8 belysas. Det är angeläget att de modifierade redovisningsprinciperna kan börja tillämpas i samband med att ett nytt studiestödsi system införs.

9.1.5 Konsekvenser av utredningens förslag

Vikten av att skilja mellan anslags- och kostnadskonsekvenser av våra förslag, liksom förslagen om ändrade bokföringsprinciper, motiverar att våra förslag belyses särskilt i dessa avseenden. Följande resonemang anknyter till de kostnadsberäkningar som har redovisas i avsnitt Våra förslag har ekonomiska konsekvenser i följande avseenden anslagsbelastning, förbrukningen medel från som avser av statliga anslag. kostnader, som avser faktisk kostnad eller en beräkning av nuvärdet av skattade framtida kostnader; nuvärdet av utbetalade lån upptas i det följande till 27,5 procent av lånebeloppet. utbetalade belopp, som avser faktiskt utbetalade belopp för studiestödet. CSN lån, som avser lån från Riksgäldskontoret. :s Riksgäldskontorets upplåning. I tabell 9.2 har nuvarande studiestöd specificerats detta sätt, varvid den sammanlagda anslagsbelastningen för studiemedel, svux och svuxa enligt tabell 8.2 först tagits upp som kostnad och därefter justerats. Våra förslag innebär att studiebidragen ökar med 1 214 miljoner kr och att studielånen minskar med 1 690 miljoner kr jfr. tabell 8.4. Vidare föreslår vi att ca. 2 000 miljoner kr i årlig kapitaliserad räntefordran skall lånas i Riksgäldskontoret i stället för att som hittills upp belasta anslagen. En tänkt reservation för osäker fordran kan baserat

en nettoutlåning av 7 158 miljoner kr budgetåret 1994/95 skattas till

v 1 1 l

boU 1996:90 Kapitel 9 225

L

0,2 2/3 7 158 921 miljoner kr. Motsvarande belopp skulle vid x x tillämpning av våra förslag kunna beräknas till 0,1 x 1/2 x 7 158 - 600 328 miljoner kr jfr. avsnitt 8.4. I kostnadskolumnen reduceras sålunda anslaget för det nuvarande studiestödet med den kapitaliserade räntan om ca 2 000 miljoner kr samtidigt 921 miljoner kr läggs till som en skattad reservering för som osäker fordran. Kostnaderna ökas med kostnaderna för höjda bidrag och minskas med nuvärdet av en minskad utlåning jfr. tabell 8.4. Tabell 9.2 att illustrera hur olika sätt att beräkna och bokföra avser

studiestödet påverkar såväl anslagsbelastningen som de redovisade

kostnaderna.

Tabell 9.2 Konsekvenser av utredningens förslag för statsanslagemutbetalade belopp, studiestödets kostnader och lånebehov

Anslags- Utbe- Kostnad, CSN:s Riksgäldsbelast- talas nuvärde upp- kontorets ning låning upplåning Nuvarande studiestöd skattat 1994/95 i 1996 års kostnadsnivå: från anslagen för studiemedel, 9 700 9 700 9 700 svux och svuxa, jfr. tab. 8.1 lån nya lån netto 7 158 l 968 7 158 7 158 avgår kapitaliserad ränta -2 000 skattad reservering för osäker + 921 fordran tillkommer Summa 9 700 16 858 10 589 7 158 7158

Utredningens förslag: höjda bidrag, tabell 8.4 +1 214 +1 214 +1 214 +1214 minskade lån, tabell 8.4 -l 690 465 -l 690 -l 690 - kapitaliserad ränta lånas -2 000 +2 000 från Riksgäldskontoret

Till grundför de belopp som tas upp i tabellenligger bLa. följande skattningar kapitaliseradeobetaldaräntor uppgårtill ca. 2 000 miljoner kr räntesubventioneni nuvarande system uppgårtill ca I 000 miljoner kr reserveringen för osakerfordran i nuvarande system bordeskatta.:till ca. 921 miljoner kr vårafärslag innebäratt skattningen av reserveringen för osäkerfordrankan sänkas med593 miljoner kr till 328 miljoner kr

8 l60856

226 Kapitel 9

Av tabell 9.2 framgår att de sammanlagda effekterna utredningens av förslag bedöms bli ökad upplåning CSN, minskning en av en av an-

slagsbelastningen, minskade utbetalningar, ökade kostnader nuvärde

och en minskning Riksgäldskontorets upplåning. Om andra bokav

föringsmässiga principer väljs för studiestödet förändras också de här

exemplifierade konsekvenserna.

Överklagande

9.2 beslut i

av

studiestödsärenden

9.2.1 Nuvarande

regler

CSN:s beslut i ärenden återbetalning studielån får överklagas hos

om av allmän förvaltningsdomstol. Inga andra beslut fattas CSN får som av överklagas. Det gäller bl.a. beslut i ärenden tilldelning studiestöd om av och om återkrav studiestöd. För denna typ ärenden föreskrivs i av av stället en skyldighet för CSN att ompröva beslutet den studerande om begär det. I direktiven anges att vi skall utreda den nuvarande om ordningen med enbart rätt till vidgad omprövning i tilldelningsärenden fungerar tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Om utredningen finner att ärendena bör kunna överklagas skall utredningen överväga om en särskild, från CSN fristående överklagandenämnd behöver inrättas, eller om även sådana ärenden skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. De nu gällande reglerna om omprövning infördes den 1 juli 1992 i samband med att studiemedelsnämndema SMN och vuxenutbildningsnämnderna VUN lades ned och nämndernas uppgifter övertogs av CSN. Beslut i studiestödsärenden fattas sedan dess endast CSN. Före av denna tidpunkt kunde SMN:s och VUN:s beslut i tilldelningsärenden överklagas till CSN, som var sista instans i studiestödsorganisationen.

CSN:s beslut i ärenden om återbetalning studielån överklagas

av sedan länge till allmän förvaltningsdomstol. Enligt studiestödslagen får

årsbelopp och andra avgifter som den återbetalningsskyldige inte har

betalat inom föreskriven tid tas ut utmätning utan föregående genom

dom. Rätten att överklaga beslut i återbetalningsärenden infördes för att

trygga rättssäkerheten för den enskilde prop. 1967:143 44. Doms. stolsutredningen SOU 1991:96 418 bedömde att så länge utmätning s. kan ske utan föregående dom, bör det vara möjligt att överklaga CSN:s

beslut om återbetalning till domstol.

:sou

1996:90 Kapitel 9 227 V F

När rätten att överklaga beslut i tilldelningsärenden ersattes med en vidgad omprövningsrätt förutsattes att CSN skulle finna en ordning för omprövning på central nivå av de regionala kansliemas beslut. Denna skulle motsvarande garantier vad avser likformighet och rättssäkerhet ge den tidigare ordningen bet. 1991/92:SfU 9 s. 7. CSN:s organisation som består styrelse, huvudkontor, regioner och lokalkontor. Beslutanderätav ten i de flesta ärenden tilldelning studiestöd och återkrav av om av sådant stöd har delegerats till regionchefema, som normalt skall delegera vidare till kanslichef eller annan tjänsteman vid lokalkontor. Detta betyder att beslut i tilldelningsärenden normalt fattas vid CSN:s lokalkontor. Regeln vidgad omprövning finns i 9 kap. 2 § studiestödsförom ordningen SsF. I CSN:s instruktion SFS 1992:813 anges att ärenden sådan omprövning skall handläggas vid CSN:s huvudkontor. Vid om omprövningar beslut i studiestödsärenden är principiell beav som av tydelse eller särskild vikt, skall beslut fattas av CSN:s styrelse. Vid av huvudkontoret finns delegation för omprövningsärenden, som skall en bereda beslut i omprövningsärenden av principiell betydelse och prej udicerande karaktär. Som stöd för prövningen ärenden om studiestöd av publiceras referat omprövningsbeslut i en särskild serie. av CSN har upprättat statistik över antalet omprövningar enligt 9 kap. 2 § SsF under budgetåret 1994/95. Det totala antalet avslutade omprövningsärenden uppgick till 4 053. De tre största grupperna av omprövningsärenden studiemedel, 1 732, studiemedel för studier utlandet, var 376, samt SVUX, 1 620, totalt 3 728 omprövningar. Före den 1 juli 1992 fick vid varje studiemedelsnämnd finnas sam-

rådsgrupper. Dessa bestod av representanter för högskolor och

grupper studerande. I samband med att studiemedelsnämnderna lades ned ut-

talades prop. 1991/92:76 15 f att erfarenheterna av samrådet var

s. goda och att möjligheten att inrätta samrådsgrupper även borde finnas organisationen. CSN:s instruktion föreskrivs därför inom i den nya I att myndigheten får inrättas samrådsgrupper för prövningen av studiestödsärenden. I CSN:s arbetsordning anges dock att det vid lokalkontor skall

finnas minst en samrådsgrupp.

9.2.2 Förvaltningslagen

CSN förvaltningsmyndighet, vilket innebär att förvaltningslagen är en 1986:223 skall tillämpas på myndighetens handläggning av ärenden. Syftet med förvaltningslagen är främst att stärka rättssäkerheten för den enskilde. Lagen slår fast vissa grundläggande regler och är utformad så

att den i princip skall kunna tillämpas alla förvaltningsområden och

228 Kapitel 9 SOU 1996:9

i alla instanser. Förvaltningslagen föreskriver skyldighet en att ompröva

beslut i första instans i meningen meddela beslut,

att ett nytt som

återkallar eller ändrar det tidigare beslutet endast beslutet

om är uppenbart oriktigt. Detta innebär att myndighet normalt inte skyldig en är att göra någon mera ingående granskning ärendet det inte finns av om särskild anledning till det. Om det finns avvikande bestämmelse i en en

annan författning skall dock denna bestämmelse gälla. Regeln i 9 kap.

2 § studiestödsförordningen innebär alltså att det för studiestödsärenden finns en vidgad omprövningsrätt jämfört med förvaltningslagens regler.

Resning och rättsprövning av förvaltningsbeslut

CSN:s omprövningsbeslut kan inte överklagas till instans. Enligt annan svensk rätt kan dock prövning förvaltningsbeslut ske resning av genom enligt 11 kap. 11 § regeringsformen eller enligt lagen 1988:205 om

rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.

Resning innebär att ett ärende skall till saklig tas upp ny prövning, trots att det har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut, dvs. ett beslut som inte längre kan överklagas. Ansökan resning i förvaltningsom ärenden prövas av kammarrätt. Kammarrättens beslut kan överklagas till Regeringsrätten. Om resning beviljas innebär det normalt ärendet att skall tas upp till förnyad prövning den myndighet, sist har av som beslutat i ärendet. Resning utgör emellertid ett s.k. extraordinärt rättsmedel och beviljas om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl för att pröva saken på nytt. Det är alltså bara vid mycket speciella skäl som resning kan beviljas. Resning inte heller anses vara en godtagbar domstolsprövning enligt Europakonventionens krav

se

avsnitt 9.2.4.

Enligt lagen om rättsprövning vissa förvaltningsbeslut kan rätts-

av prövning av förvaltningsbeslut utföras kammarrätt. Kammarrättens av beslut kan överklagas till Regeringsrätten. Rättsprövning innebär att

domstolen prövar avgörandet strider mot någon rättsregel. En förut-

om sättning för att rättsprövning skall kunna ske är att ett beslut inte skulle

ha kunnat överprövas annat sätt. Rättsprövningslagen gäller bara beslut i sådana förvaltningsärenden gäller "något förhållande

som som avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsformen. Vad gäller studiestöd är endast 3 § av intresse. Denna bestämmelse avser regler förhållandet om

mellan enskilda och det allmänna gäller åligganden för enskilda

som eller som i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska avser förhållanden, alltså vad kallar betungande offentligrättsliga regler. man

Regler om studiestöd kan inte innefatta sådana åligganden, varför

anses

Kapitel 9 229

rättsprövningslagen inte torde kunna tillämpas på CSN:s beslut om

tilldelning av studiestöd.

9.2.4 Europakonventionen

Den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema Europakon-

ventionen gäller sedan den 1 januari 1995 som svensk lag SFS

1994:1219. Av konventionens artikel 6.1 framgår att var och en, vid prövningen hans civila rättigheter och skyldigheter, skall vara beav rättigad och offentlig förhandling inom skälig tid och inför till en rättvis oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. en

Rättsprövningslagen infördes sedan Sverige vid flera tillfällen fällts i Europadomstolen för brott mot artikel 6 i Europakonventionen. Genom

i lagen hänvisa till 8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen antogs att man att med bred marginal skulle täcka vad rimligen kan falla under Eurosom

pakonventionens begrepp "civila rättigheter och skyldigheter" prop.

1987/88:69 21. Lagen har sedan den trädde i kraft varit tidsbegräns. riksdagen har nyligen beslutat att lagen skall permanentas sad, men fr.o.m. den 1 juli 1996 bet. 1995/96:KU25, rskr 1995/96:234. Idetta

sammanhang diskuterades prop. 1995/962133 s. 10 ff om rättsprövtillämpningsområde borde utvidgas. Bakgrunden är att det

ningslagens Europadomstolens praxis framgår att begreppet civila rättigheter och av skyldigheter inte enbart sådana förhållanden det är fråga om avser som nämnda bestämmelser i regeringsformen, utan att därmed också i ovan kan till sociala förmåner inom för olika försäkringsavses rätten ramen På tid har Europadomstolen funnit artikel 6 tillämplig system. senare

sociala förmåner egentliga privaträttsliga inslag, under

även utan förutsättning det enligt inhemsk rätt varit fråga om individuella att lagreglerade rättigheter ekonomisk art. I nämnda proposition s. 11 av anfördes frågan tvister statliga bidrag och stöd kan anses

f att om om gälla civila rättigheter ännu inte har prövats av Europadomstolen och att

regeringen inte beredd lägga fram förslag utvidgning av är att nu om en

rättsprövningslagens tillämpningsområde.

finns således osäkerhet statliga bidrag och stöd i olika Det en om kan civila rättigheter enligt artikel Det kan inte former anses röra studiehjälpen och bidraget i det föreslagna stödet skulle uteslutas att

kunna falla under tillämpningsområdet för denna regel.

anses artikel 6.1 det skall fråga

I Europakonventionens anges att vara om

"oavhängig och opartisk domstol, upprättas enligt lag. Av en som

Europadomstolens praxis framgår att som domstol kan godkännas även

230 Kapitel 9

organ som betecknas som nämnder, råd Vad gäller svenska s.k. m.m. domstolsliknande nämnder, dvs. nämnder sammansättning bevars är stämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare, ansågs i samband med införandet av rättsprövningslagen att sådana nämnder var domstolar i konventionens mening. De undantogs därför från lagens tillämpningsområde. Europadomstolen har ännu inte prövat om de svenska nämnderna uppfyller domstolskriteriet i Europakonventionen.

9.2.5 EG-rätten

Sveriges medlemskap i EU innebär att EG:s regelverk gäller häri landet med den verkan som följer de grundläggande fördragen bl.a. Romav fördraget. Regelverket består, förutom dessa fördrag, de EGav av förordningar, EG-direktiv och andra rättsakter institutioner inom som EU har beslutat. Även EG-domstolens praxis omfattas. EG-domstolen har slagit fast principen att EG-rätten har företräde framför nationell rätt i händelse av en kollission mellan gemenskapsrätten och bestämmelse en i nationell lagstiftning. EG-domstolen har utvecklat praxis beträffande rätten till studieen stöd som grundas på artikel 48 i Romfördraget och rådets förordning 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Studiestöd för en arbetstagare eller dennes barn kan utgöra sådan social förmån en

som en arbetagare har rätt till enligt nämnda förordning. EG-domstolens

praxis innebär inte bara att en migrerande arbetstagare och hans familj har rätt till lika behandling med medborgare i värdlandet såvitt rätt avser till studiestöd för studier inom värdlandet, utan att de också bör kunna få stöd för studier utomlands värdlandets medborgare har rätt om egna till det. EG-domstolen har i flera avgöranden slagit fast att den enskilde

måste ha tillgång till effektiva rättsmedel för kunna få sina rättigheter

att

enligt EG-rätten erkända. I fallet Heylens uttalade EG-domstolen

att den rätt till fri rörlighet för arbetskraften artikel 48 i Romfördraget som ger, krävde att ett beslut att inte godkänna ett belgiskt kompetensbevis i Frankrike måste kunna överprövas. Domstolen anförde detta krav att

återger en allmän rättsprincip som ligger under de för-

gemensamma fattningstraditionema i medlemsstaterna och att denna princip också finns fastlagd i artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen. Detta torde

Mål 222/86 Unectef mot Heylens, REG 1987, s. 4097

Kapitel 9 231

innebära den enskilde skall ha möjlighet att få beslut rörande rättigatt heter enligt EG-rätten överprövade domstol eller domstolsliknande av EG-domstolens praxis beträffande rätten till studiestöd för migreorgan. rande arbetstagare grundas rådets förordning 1612/68 och artikel 48 i Romfördraget. En rätt till överprövning beslut gäller sådana av som ärenden torde därför krävas.

Av artikel 177 i Romfördraget framgår att domstol i en medlems-

en får begära förhandsbesked från EG-domstolen om bl.a. tolkningen stat fördraget och rättsakter utfärdats gemenskapens institutioner. av som av Rättspraxis EG-domstolen varit ganska liberal när det gäller att visar att bedöma uppfyller kravet att vara domstol eller inte. I om ett organ avgörande 19942 sammanfattade EG-domstolen de vanligen tillämpaett de kriterierna följande sätt. Vid bedömningen skall beaktas om de begärt ett förhandsbesked upprättats genom lag, är av permaorgan som utövar bindande jurisdiktion, är bundna av regler om kontranent natur,

diktoriskt förfarande3, tillämpar rättsregler och är självständiga.

9.2.6 Allmän förvaltningsdomstol och överklagandenämnd

De allmänna förvaltningsdomstolama är länsrätterna en i varje län,

4 och Regeringsrätten prejudikatinstans. Förvaltkammarrätterna st

ningsdomstolama prövar ärenden på många olika områden. Som exempel på ärenden eller mål kan nämnas skattemål, mål om omhänderta-

gande och missbrukare, socialförsäkringsmål och mål om

av unga av förvarstagande utlänningar. Förvaltningsprocesslagen 1971:291 skall av tillämpas på domstolarnas rättskipande uppgifter, således inte förvaltningslagen. Den 1 maj 1996 infördes obligatorisk tvåpartsprocess i en förvaltningsdomstolama. Detta innebär att CSN är motpart till den enskilde i mål återbetalning studielån. om av En överklagandenämnd är förvaltningsmyndighet och omfattas av en förvaltningslagens regler. Nämnder för överklagande finns flera

områden, exempelvis Utlänningsnämnden, Överklagandenämnden för totalförsvaret och Överklagandenämnden för högskolan. Syftet med att

inrätta dessa nämnder har främst varit att avlasta regeringen överklagandeärenden. Sådana nämnder har sammansättning som är bestämd som en

2 Mål C-393/92 Municipality of Almelo m.fl. mot Energiebedrijft IjsselmijNV, REG 1994, I-l477 3 Angående detta kriterium Sven Norberg i SvJT 1995 s. 419 f se

232 Kapitel 9

i lag och vars ordförande skall eller ha varit ordinarie domare, vara benämns domstolsliknande nämnder avsnitt

se 9.2.4.

9.2.7 för

Principer överklagande av förvaltningsärenden

År 1984 fastställde riksdagen riktlinjer bet. 1983/84:KU23 7 rskr s. 1983/841250 för en översyn möjligheterna att överklaga myndighetsav beslut till regeringen. Syftet med översynen den skulle leda till var att

kortare handläggningstider, enhetli instansordning och färre besvärs-

gare ärenden hos regeringen utan att rättssäkerheten och effektiviteten i förvaltningen minskade. Ett sätt att befria regeringen från överklaganden var att flytta prövningen dessa från regeringen till förvaltningsdomav

stolarna, i fall då detta ändamålsenligt.

var I riktlinjerna anges att man vid sådan överflyttning bör hålla fast en vid principen att överklagandeärenden där rättsfrågan är huvudsak skall

till domstol, medan ärenden där lämplighetsbedömningar dominerar

skall prövas i administrativ ordning. Någon allmän överklagandenämnd för hela eller stora delar förvaltningen borde inte inrättas. Överklaav gandenämnder med mer begränsade verksamhetsområden bör bara inrättas under speciella förutsättningar. En förutsättning för att det skall vara rationellt att inrätta överklagandenämnder är vidare, enligt 1984 års riktlinjer, att den eller de ärendegrupper det gäller är ganska stora och att ärendena är något så när ensartade, t.ex. följd att de hålls som en av samman av en gemensam lagstiftning. Nämndmodellen borde inte väljas innan man ingående har övervägt andra tänkbara lösningar. I sitt betänkande Domstolsprövning av förvaltningsärenden SOU 1994:117 anförde Fri- och rättighetskommittén grundläggande att en

utgångspunkt för arbetet hade varit att följa de riktlinjer fastställdes

som 1984. Kommittén föreslog bl.a. att beslut i förvaltningsärenden hos

förvaltningsmyndigheter som huvudregel bör få överklagas hos de

allmänna förvaltningsdomstolama, inte något annat är särskilt föreom skrivet. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Kapitel 9 233

9.2.8 överväganden och förslag

Ett beslut avslag ansökan om studiestöd eller ett beslut om återom krav av sådant stöd kan med dagens regler inte överklagas till annan instans. Om den studerande begär det är dock CSN alltid skyldig att ompröva sitt beslut. Även denna omprövning sker vid myndighetens om huvudkontor, kan den inte ersätta en överprövning av annan myndighet. Den typ av beslut som det är fråga om är ofta av stor betydelse för den enskilde. Studiestöd utgör normalt den ekonomiska grunden för att den studerande skall kunna genomföra sina studier och ett avslagsbeslut kan därför få avgörande konsekvenser för den enskilde. Det är enligt utredningens mening från rättssäkerhetssynpunkt otillfredsställande, att det saknas en möjlighet att få den nämnda typen av ärenden prövad av annan instans än den beslutande myndigheten. Av vikt är även det krav överprövning som torde följa av EG-rätten liksom den osäkerhet finns beträffande hur begreppet "civila rättigsom heter och skyldigheter" i Europakonventionen skall tolkas. Mot denna bakgrund vi att rätt att överklaga beslut om tilldelning av anser en studiestöd m.m. bör införas. Enligt direktiven skall utredningen, om den finner att ärendena bör kunna överklagas, överväga en särskild överklagandenämnd behöver om inrättas eller om ärendena skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt de riktlinjer som riksdagen fastställt bör, som nyss nämnts, överklagandenämnder inrättas bara under speciella förutsättningar och inte väljas innan man ingående övervägt andra tänkbara lösningar. Enligt vår bedömning finns det flera fördelar med att låta ärendena överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Möjlighet ges då till prövning i flera instanser och prejudicerande avgöranden kan meddelas av Regeringsrätten. Förvaltningsdomstolama har också erfarenhet av ärenden enligt studiestödslagen, eftersom beslut i ärenden om återbetalning kan överklagas dit. Av avgörande betydelse för vårt ställningstagande är emellertid att det i tilldelningsärenden krävs kunskaper inte bara om

studiestödsreglema utan också om hela utbildningsområdet och de olika

studerandegruppemas situation. Utredningen anser därför att beslut i tilldelningsärenden bör kunna överklagas till särskild överklagandenämnd. De förutsättningar för en inrättande överklagandenämnder som anges i riksdagens riktlinjer av från 1984 finns beträffande denna typ ärenden. Kravet goda av kunskaper inom alla de berörda områdena kan tillgodoses i en särskild överklagandenämnd föreskrifter om vilka kunskaper nämndens genom ledamöter skall ha. Vid bedömningen har vi också tagit hänsyn till att

234 Kapitel 9

ärenden om tilldelning av studiestöd bör handläggas skyndsamt. Detta krav bör kunna tillgodoses bättre i en särskild överklagandenämnd som enbart handlägger denna typ av ärenden, än i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Den föreslagna Överklagandenämnden bör, med tanke Europakonventionens krav på oavhängighet, fristående från CSN. Den bör vara vara en s.k. domstolsliknande nämnd. Detta innebär att nämndens sammansättning skall anges i studiestödslagen och att nämndens ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Nämnden bör i övrigt ha sju ledamöter, varav tre skall jurister. Av de övriga fyra skall två ha vara särskild insikt i studerandes förhållanden och två ha särskild sakkunskap om utbildningsväsendet. De kunskaper som krävs gäller två huvudområden; universitets- och högskoleområdet och vuxenutbildningsområdet. Utredningen anser vidare att det är viktigt att svårbedömda ärenden om tilldelning av studiestöd avgörs efter samråd med representanter för högskolor och vuxenutbildning samt för de studerande i dessa utbildningsformer. Enligt de gällande reglerna överlämnas, framgått nu som

av det föregående, CSN att avgöra om samrådsgrupper skall inrättas.

Enligt vår mening bör sådana obligatoriska. I CSN:s ingrupper vara struktion bör därför föreskrivas att CSN skall inrätta samrådsgrupper för prövning av studiestödsärenden.

9.3 Administrativa konsekvenser

Ett genomförande av de förslag till ett nytt studiestödssystem som vi lämnar får administrativa konsekvenser för CSN, även för skolor men och högskolor. Ett sammanhållet studiestöd minskar behovet informaav tion och vägledning i studiestödsfrågor från utbildningsanordnare till de studerande. En förändrad studieaktivitetskontroll där den dagliga närvarokontrollen försvinner leder till enklare administation för sko- lorna. För högskolor kan en förändrad studieaktivitetskontroll däremot komma att ställa ökade admininistrativa krav. För CSN medför de förslag vi lämnar minskad admininstraion i vissa avseenden och ökad i andra. Hos CSN ligger den största besparingseffekten i att ett sammanhållet generellt studiestöd införs. Ett generellt stöd kräver mindre administration än ett selektivt stöd, bl.a. att stor del handläggningen genom en av kan ske maskinellt. Ett enda sammanhållet studiestöd för längre studier eliminerar dagens problem med dubbla ansökningar och byten mellan stödformer. Informationsmaterial kan förenklas och behovet muntlig av

Kapitel 9 235

information till de studerande minskar. Telefontrycket CSN-organisa-

tionen i tilldelningsfrågor kommer att lätta.

Våra förslag leder även till ökad administration i vissa fall. Den största ökningen följer av det nya återbetalningssystemet. Ett helt nytt system skall administreras jämsides med de två tidigare. Stora krav

kommer att ställas information till låntagare som har lån i två eller

t.o.m. i tre system. De förslag till förändrade tilldelningsregler som vi lämnar leder också till ökad administration. Jämfört med dagens studiemedel innebär våra förslag en viss ökning av antalet ärenden där en individuell prövning måste göras. Det gäller bl.a. förslaget om en skärpt studieresultat-

prövning liksom förslagen om studieresultatprövning två gånger per år

och en förändrad studieaktivitetskontroll. Detsamma gäller förslagen om tilläggslån och att bidragets storlek och reglerna om längsta tid för studiestöd skall knytas till den studerandes utbildningsbakgrund. Ett genomförande av de förslag vi lämnar kräver utveckling och förändringar av de ADB-baserade handläggningssystemen. Vi har inte tillräckligt underlag för att beräkna de samlade kostnadseffekterna för CSN, men gör bedömningen att de administrativa kostnaderna efter ett genomförande kommer att vara i stort sett oförändrade. Enligt vår uppfattning har CSN ett bra sätt klarat att med begränsade ekonomiska hantera beviljning och återbetalning av studieresurser stöd. Däremot finns en del övrigt att önska vad gäller uppföljning och utvärdering av studiestödets effekter och kostnader. Vi har vid vår översyn av studiestödets funktion och effekter funnit att kunskapen området är bristfällig. Vi anser att det är mycket viktigt att kunskapen om resultatet av den stora satsning som staten gör studiestöd blir bättre. Vi anser därför att det är angeläget att CSN avsätter större resurser än i dag till uppföljning och utvärdering av studiestödet.

9.4 Ãterkrav

9.4.1 Dagens regler och problem

Om någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och

om han har insett eller bort inse detta, kan vad som för mycket utgått

genast återkrävas. En bestämmelse med denna lydelse finns i studiestödslagen. Regeln innebär att CSN inför varje beslut om eventuellt återkrav måste göra en prövning av om den studerande varit i god tro eller inte. Den som varit i god tro då han eller hon fått för mycket

236 Kapitel 9

studiestöd skall inte drabbas av återkrav. På återkrävt belopp uttas en ränta som med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. Under 1996 är räntesatsen 11,4 procent. På studiemedel och svux uttas ränta från den dag då stöden utbetalats. För svuxa börjar räntan löpa först en månad efter det att beslut om återkrav har fattats. Studiestödets återkravsregler skiljer sig något från de bestämmelser som finns i andra jämförliga förmånssystem. Det gäller främst i tre avseenden. I andra förmånssystem kan för det första återkrav ofta göras utan godtrosprövning. För det andra tas ingen ränta ut. För det tredje är det möjligt att avräkna återkrävt belopp mot framtida utbetalningar av ersättning.

Ãterkravsreglerna för de flesta förmånssystem har utformats med

bestämmelserna i 20 kap. 4 § lagen 1962:381 om allmän försäkring som förebild. I denna paragraf anges att återkrav, förutom i de lägen

som anges i studiestödslagen, kan göras om någon genom oriktiga

uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller an-

mälningsskyldighet eller annat sätt förorsakat att ersättning utgått

obehörigen eller med för högt belopp. Ett återkravssystem som bygger på godtrosprövning är administrativt svårhanterligt. Problemen kring godtrosprövningen finns framförallt i lägen då en studiemedelstagare fått en inkomstökning som innebär att studiemedelsbeloppet skall reduceras. Sedan år 1979 har CSN i efterhand kontrollerat inkomstuppgiftema i studiemedelsansökningama mot uppgifter från taxeringen. Om det visar sig att inkomsten varit för hög och att den studerande borde ha insett detta görs återkrav. Proble- - men orsakas till stor del av att inkomstuppgiftema i ansökan gäller den beräknade inkomsten för ett halvår, medan taxeringen avser den faktiska inkomsten under ett helt år. Det är vidare ett problem att det inte är möjligt att ompröva ett beslut om studiemedel om inkomstökningen inträffar efter kalenderhalvårets sista utbetalning av studiemedel. Dessa svagheter i systemet leder med nödvändighet till en del ofullkomligheter i kontrollsystemet. Kraven rättssäkerhet och likabehandling kan inte helt uppfyllas. Det är möjligt för vissa studerande med alltför hög

inkomst att genom olika åtgärder undgå återkrav, medan andra som

ofta inte varit medvetna om att inkomsten varit för hög drabbas av återkrav med en hög ränta.

9.4.2 Riktlinjer för förändrade återkravsregler

Vi anser att reglerna för återkrav av studiestöd bör förändras i vissa avseenden.Vi redovisar här riktlinjer för de förändringar som som bör

Kapitel 9 237

komma till stånd. Detaljutfonnningen återkravsreglema bör övervägas av ytterligare. Reglerna för återkrav av det nya studiestödet bör utformas ett sätt anknyter till de regler finns för liknande förmånssystem. som som Återkrav bör därför göras den studerande att lämna oriktiga om genom uppgifter eller att inte fullgöra sin anmälningsskyldighet eller på genom sätt förorsakat att studiestödet utbetalats med för högt belopp. annat Återkrav bör vidare kunna göras stödet orsak utbetalats om om av annan felaktigt eller med för högt belopp och den studerande bort inse detta. Vi att ränta i dessa fall skall tas ut efter samma regler som i dag, anser alltså med räntesats med två procentenheter överstiger statens en som

utlåningsränta.

Förutom i de fall vi angett vi att återkrav även skall ovan, anser kunna göras i vissa fall då den studerande inte har förorsakat att studiestöd utbetalats med alltför högt belopp, där det ändå är befogat ett men det studiestöd utbetalats för mycket skall återbetalas. Det gäller att som främst vid studieavbrott. Vi har i avsnitt 4.7.2 föreslagit att det nya studiestödet skall utbetalas i förskott. I avsnitt 4.8.3 har vi föreslagit att anmälan ändrade förhållanden skall göras inom en viss tid efter en om förändringen. Detta kan vid ett studieavbrott medföra att studiestöd utbetalas med ett alltför högt belopp trots att den studerande fullgjort sin anmälningsskyldighet. Det studiestöd lämnats för mycket bör som betalas tillbaka även i detta fall. Däremot bör den studerande i dessa lägen befrias från skyldigheten att betala ränta. Studiestödet skiljer sig från de flesta andra förmånssystem genom att innehåller lånedel. Detta är ett skälen till att ränta vid det även en av återkrav tas ut från den dag då stödet utbetalats. I förmånssystem som endast består bidrag uttas ofta ingen ränta. Om det återkrävda beav loppet inte betalas då det förfallit till betalning tas dock ränta ut enligt bestämmelserna i räntelagen. Studiestödets återkravsränta är idag denbåde före och efter förfallodagen. För att öka motivationen att samma betala återkravet senast den dag då det förfaller till betalning bör återkravsräntan högre efter förfallodagen. vara Utredningen slutligen att återbetalningen det återkrävda anser av beloppet bör kunna verkställas avräkning kommande utbetalgenom ningar av studiestöd från CSN.

9.4.3 Efterkontroll och återkrav vid för hög inkomst

Vi har i avsnitt 4.5.3 föreslagit att inkomstprövningen för den som studerar under båda kalenderhalvåren skall göras mot inkomsten under

238 Kapitel 9

hela året. Med de förändringar av återkravsreglema som vi här skisserat

kommer efterkontrollen mot taxerad inkomst att få något annan en utformning än i dag. kan göras då taxeringsperioden gått dvs. efter

Efterkontroll ut, no-

vember månads utgång året efter det år då studiestöd utbetalats. Efterkontrollen sker maskinellt genom samköming av CSN:s register med Riksskatteverkets skatteregister. Handläggningen efter denna samköming kommer att bli olika beroende om en studerande haft studiestöd under båda kalenderhalvåren eller endast under ett kalenderhalvår. Om det visar sig att inkomsten varit för hög för en studerande som haft studiestöd under båda kalenderhalvåren återkrävs den summa som utbetalats för mycket. Ränta uttas med en räntesats två procentenheter över statens utlåningsränta. Jämfört med i dag blir handläggningen betydligt enklare, vilket leder till vissa administrativa besparingar. Det system för inkomstprövning och efterkontroll av lämnade uppgifter vi föreslår har likheter med det system för bostadsbidrag som som riksdagen nyligen fattat beslut om prop. 1995/96: l 86, bet. 1995/96:BoU l l. För den haft studiestöd endast under ett av de båda kalendersom halvåren måste efterkontrollrutinen utformas ungefär samma sätt som i dag. Om det vid efterkontrollen visar sig att inkomsten under året varit

så stor att det finns anledning att ifrågasätta den inkomstuppgift som

lämnats, måste den studerande förfrågan från CSN visa att den del den taxerade inkomsten faller det kalenderhalvår då studiesav som töd uppburits inte överstiger fribeloppen. Det är viktigt att den studerande upplyses om dels sin skyldighet att anmäla ändrad inkomst, dels det fribelopp som gäller för den aktuella studiestödstiden, dels den beräknade inkomst som han eller hon uppgivit till CSN, dels ock den efterkontroll som kommer att göras.

Kapitel 10 239

Övergångsbestämmelser

10 Vi föreslår att de reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1998. nya Äldre föreskrifter skall fortfarande gälla för studiestöd som avser tid före ikraftträdandet. För att inte ändra förutsättningarna för studerande som påbörjat utbildning före ikraftträdandet bör i vissa fall äldre bestämmelser tillämpas. Vi har föreslagit att bestämmelsen avskrivning studielån om av avseende grundskole- och gymnasiestudier skall upphävas. För sådana lån har tagits före ikraftträdandet skall dock bestämmelsen tillämpas som även efter denna tidpunkt. I vissa andra situationer är det enligt vår mening motiverat att låta den studerande slutföra sina studier utan hinder de bestämmelserav nya na. I dessa fall bör dock den längsta tid studiestöd skall kunna som lämnas begränsas till två år eller till och med utgången december av 1999. Det gäller i de fall då de nya reglerna om längsta tid för studiemedel skulle innebära att en studerande inte skulle kunna fullfölja en

utbildning. Detsamma gäller om den nya åldergränsen för studiemedel

55 år skulle hindra studerande att slutföra sina studier och han en skulle ha kunnat få studiestöd enligt äldre bestämmelser Vi har föreslagit en begränsning av rätten att låna för äldre studerande. En studerande som har påbörjat utbildning före den 1 januari 1998 skall ha möjlighet att slutföra studierna utan hinder denna begränsav ning. Även i sådant fall skall dock studiemedel inte lämnas för längre tid än till och med utgången av december 1999. Våra förslag innebär att reglerna om särskilt vuxenstudiestöd i studiestödslagen och lagen 1983:1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa upphävs. En studerande som före den 1 januari 1998 har påbörjat utbildning och uppburit svux eller svuxa bör ha rätt att uppbära sådana stöd under den tid som den studerande kan behöva för att anses slutföra studierna. Vad gäller svux skall sådant stöd dock inte lämnas efter utgången av december 1999.

Återbetalningspliktiga studiemedel och studielån som har tagits före

ikraftträdandet skall återbetalas enligt äldre bestämmelser. En återbetalningsskyldig som återbetalar studiestöd tid såväl före som avser som efter ikraftträdandet skall dock kunna begära att återbetalningen skall

samordnas. Det sammanlagda återbetalningsbeloppet skall då inte överstiga fem procent av den återbetalningsskyldiges inkomst under de första tio återbetalningsåren eller längst till och med det år han fyller 35 år.

240 Kapitel 10

Därefter skall andelen av inkomsten vara sex procent. Det sammanlagda återbetalningsbeloppet avräknas i första hand studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

Reservation 241

Reservation

av Ulf Kristersson

Insikten att Sveriges långsiktiga konkurrenskraft alltmer bygger på kunskap och kompetens, leder i den politiska debatten ofta till ytlig retorik kompetensutveckling. Den gamla svenska modellens materiella om fördelningspolitik vill många överföra till ett samhälle där de personlinu kunskaperna blir avgörande för varje människas möjligheter att ga mer utvecklas.

Där det förra politiska projektet var att rättvist fördela frukterna av en

långvarig och hög tillväxt, ser många det nya projektet i att lika rättvist fördela kunskap och kompetens. De återkommande även i utredningen - rätt till kompetens leder tanken till denna orimlighet: resonemangen om att verkligt kunnande är något enkelt och administrativt kan beslutas, som skapas och fördelas. Den ekonomi Sverige i decennier har byggt sitt som välstånd på håller snabbt att förändras. Internationalisering och individualisering är två centrala ingredienser i den nya ekonomin. De politiska möjligheterna att göra gott har paradoxalt både ökat och minskat. Goda samhälleliga institutioner och starka motiv för enskilda människor att investera i sitt eget kunnande påverkas de politiska regelverken. Här av

kan politiken spela nyckelroll. Samtidigt har möjligheterna till snabba

en politiska klipp minskat dramatiskt. På lång sikt är utbildningens kvalitet, bredd och spets helt avgörande

för Sveriges och därmed svenskarnas möjligheter att hävda sig i den

globala konkurrensen. Men på kort sikt är möjligheterna att lösa Sveriges

sysselsättnings- och välståndproblem mycket begränsade. Statliga

utbildningssatsningar, höga bidrag och tiotusentals fullvuxna människor i skolbänkama förbättrar visserligen de öppna arbetslöshetstalen, men har mycket lite att göra med Sveriges utveckling som kunskapsnation. Min huvudinvänding mot studiestödsutredningens förslag är därför

själva perspektivet. För mycket fokus ligger på staten och politiken, för

lite på enskilda studenters vilja och motiv att förkovra sig. För mycket andas vilja att göra snabba insatser mot den öppna arbetslösheten, för en stor tonvikt läggs på statens möjligheter att med allt högre bidrag locka människor till studier. Mycket talar för att den svenska ekonomin och arbetsmarknaden behöbåde betydligt fler med mycket hög utbildning stora och forskningsver -

intensiva svenska företag har idag svårt att rekrytera kunnig personal inom

landet- och mycket livaktigare tjänstesektor. Entreprenörskap, en

242 Reservation

risktagande och lönsamhet är viktigare faktorer för många människor än antalet år i skolbänken. Den självklara insikten många ska att vara välutbildade, leder lätt tanken helt fel. Genom spendera att enorma

resurser kompetensutveckling fattar lätta och kortsiktiga beslut istället för svåra och långsiktiga. När utbildning blir sysselsättning och kunskapslyften manifesteras i ett planlöst utnyttjande skola, högskola

av och universitet, förbrukar vi större än vi skapar. Livslångt lärande resurser

är ett personligt förhållningssätt, inte livslång promenad olika

en genom

utbildningssatsningar. I lågkompetensamhället kunde politiken göra stora insatser

genom att tillhandahålla skolor, universitet, lärare och utbildningsplatser. Högkompetenssamhället inte ett meningsfullt innehåll bara för dessa läsår ges att blir fler, dyrare och längre. Undervisning kan beslutas och administreras.

Inlärning däremot är individuellt och motivberoende. Ericssons kon-

cernchef Lars Ramqvist varnade i uppmärksammad artikel politikerna en för rena felgrepp och förfelad välvilja. Den politiska uppgiften i kunskapssamhället blir alltmer att ta hänsyn till den existerande verkligheten och stimulera genom goda incitament: Ramqvist skriver att det enda regeringen behöver göra i detta sammanhang tillse kompetensutveckär att att ling lönar sig för den enskilde individen. Belöna istället för beskatta. DN-debatt 96-01-24 Astra-chefen Håkan Mogren inne tanke när det gäller var samma svensk spetsutbildning: Astra har redan tvingats bygga viktiga upp

forskningsenheter i USA och Kanada, eftersom de 350 disputerade

forskare vi behöver inte går att rekrytera i Sverige. Mogren fortsätter: Alternativet för oss är inte eller institutioner inom andra personer områden eller på lägre kvalitetsnivå. Alternativet är istället lägga vår att fortsatta forskningsutbyggnad i andra delar världen där excellensen av finns att tillgå. Det ett nederlag för Sverige inte för Astra. DNvore debatt 96-02-18 I det här perspektivet är många de svenska traditionerna utbildav

ningspolitikens område påtagligt omodema. Skolan och den högre utbildningen har helt enkelt inte utvecklats tillräckligt snabbt. Detta är

bara delvis något som politiken kan förändra och det handlar ännu mindre

främst studiestöd. Men utbildningspolitik i allmänhet och studiestöd i

om

synnerhet kan bidra till eller försvåra förändring i riktning

- - en mot mer dynamik och högre kvalitet.

Reservation 243

Övergripande problem

Sverige har jämfört med många konkurrentländer uppenbara brister i den högre utbildningen, både vad avser bredd och djup. Den av Klas Eklund

ledda produktivitetsdelegationen SOU 1991:82 pekar på många av dessa

problem och landar i slutsatsen att det har länge funnits en myt att en av Sveriges konkurrensfördelar ligger i en väl utbildad arbetskraft. Det är inte längre så."

Vi har totalt sett för få akademiker i Sverige och framför allt för få med långa och avancerade akademiska examina. Vi har extrem koncentration akademiker i den offentlig seken av torn. Sju tio akademiker arbetar där, vilket är mer än i något annat av OECD-land, vilket i sin tur antyder stor brist högutbildade i den en privata sektorn. Lönebildningstraditionen i Sverige har de senaste decennierna kraftigt sänkt utbildningspremien för akademiker. Många traditionella akademikeryrken har sett sin reallön försämras med 10, 20 och upp till 30 procent mellan 1970 och 1990, enligt de undersökningar som utredningen har tagit del av. Många studenter i Sverige är äldre än motsvarande studenter utomlands och drar ut länge på sina utbildningar respektive avbryter dem före

De långa studietidema skapar ett stort skuldproblem både för den

examen.

enskilde och stor risk för oavsiktliga avskrivningskostnader för staten.

I takt med att den seriösa utbildningsdebatten mer och mer har kommit att handla behovet livslångt lärande och en mer kontinuom av erlig kompetensuppbyggnad, har bristen system och institutioner för detta blivit tydlig. Rent företagsintem utbildning räcker inte längre till vid snabba och omfattande förändringar i arbetslivet. Utbildning har alltför ofta setts kortsiktig lösning på en hög som en öppen arbetslöshet. Den rimliga uppfattningen arbetslösa ska förbättra

att

sin kompetens har skapat politisk attityd om utbildningsförvaring,

en

med stora paketlösningar, många administrativa styrmedel som lägger

huvudansvaret på det offentliga och alltför lite bygger den personliga motivationen att verkligen dra nytta av utbildning. Koncentrationen olika former nya eller höjda bidrag har förav vrängt på utbildning i första hand personlig investering i synen som en framtida möjligheter.

Det grundläggande synsättet att utbildning är en fri statlig eller

kommunal dominerar på bekostnad dynamisk utbild-

resurs av en mer ningsmarknad i ständig förändring där levnadsomkostnadema bara är en

244 Reservation

av flera faktorer. Det offentliga de facto-monopolet på utbildning har hämmat nya former för skola, undervisning och inlärning.

Sedan flera decennier har fokus lagts för mycket på själva studiestödet och för lite på andra faktorer avgör ungdomar från alla som om

socialgrupper kommer till sin rätt i högre utbildning och utbildningen

om

blir framgångsrik. De olika studiestödsutredningar har avverkats

sex som sedan 1960 har mer eller mindre haft ett mycket ekonomiskt och materiellt anslag och därmed missat andra faktorer kan väl så viktiga. som vara

Att det finns förändringar inte kan åstadkommas formella och

som genom

därmed ganska enkla beslut i regering eller riksdag har givit falsk

en

legitimitet just sådana beslut som kan fattas politiskt. En bristande nyfikenhet på grundläggande orsakssammanhang och på mänskliga drivkrafter har lett till ständiga regeländringar inom systemen.

Studiestödsrelaterade problem

Jag vill först och främst för tron att kan lösa de stora och varna man

övergripande problemen högre utbildning, livslångt lärande eller

om

social snedrekrytering återkommande förändringar i studiestödsys-

genom

temet. Studielån och studiebidrag är viktiga, långt ifrån de enda

men

faktorer som har betydelse för rekrytering, kvalitet och resultat. Tvärtom tror jag att tonvikten vid just studiestöd ofta överdrivs den enkla

av

anledningen att sådana beslut är så påtagligt politiskt styrbara. Det gör att risken är stor att andra, svårare och långsiktigt betydelsefulla problem

mer

och frågeställningar riskerar att komma i bakgrunden. Min slutsats av detta är inte att studiestödsfrågoma är ointressanta för

att medverka till långsiktiga lösningar, att frågorna måste sättas in i men

sitt sammanhang. Det därför viktig markering utredning

vore en om tydligt redogjorde för insikten att andra förhållanden med stor sannolikhet är viktigare. Men även inom för själva studiestödet finns uppenbara problem. ramen

Dagens studiemedel lider allvarliga brister både för den enskilda

av studenten och för staten.

Många drar idag på sig alltför höga studieskulder för att med dagens

system kunna betala tillbaka dem. Kombinationen långa studietider, av höga totalnivåer, relativt låga akademikerlöner och spärrsystemen i

återbetalningama gör att alltför många når upp i ackumulerade skuldnivå-

er som är för höga för bli möjliga att betala tillbaka.

Detta leder dels till skuldspekulation, dvs att den enskilde studenten inser att lånen redan har nått nivåer där ytterligare lån inte kommer

att

Reservation 245

påverka återbetalningama. Vi har i realiteten för många akademiker infört akademikerskatt fyra procent bruttolönen. Flera utredningar en om av visar att statens avskrivningskostnader för lån aldrig med nuvarande som regler kommer att återbetalas riskerar att bli mycket höga. Dagens studielån är inte för den enskilde studenten överblickbara till sina konsekvenser och betraktas inte på vis andra lån som samma som riktiga. Till skillnad från i andra lånesituationer, får studenterna mycket oklara villkor för sina framtida återbetalningar. Det bidrar ytterligare till att förstärka osäkerheten kring högre utbildning är bra eller inte. om Systemet uppmuntrar inte till effektiva studier, bl a eftersom en utdragen studietid inte bara större lån utan också större totalt sett genererar mer i bidrag. Flera akademiska yrken i Sverige är för lågt betalda för att motivera

fleråriga utbildningsinvesteringar. Detta faktum döljs idag framtida

genom och oavsedda avskrivningar. Ansvaret för orimliga kombinationer läggs inte där det borde ligga, utan flyttas till diffus framtid. Därmed ges inte en några signaler till lönebildningen och den enskilde lösningen i ser snarare politiska beslut högre bidrag än i rimligare uppfattning om vad en om en

utbildningsinvestering måste avkasta för att vara möjlig.

Många får med dagens system så långa återbetalningstider att räntekostnaderna för lånen blir mycket betungande, även lånen till slut om

återbetalas i sin helhet. Långa återbetalningstider alltid relativt sett

ger höga räntekostnader.

Lapptäcket och utbildningsbidrag leder till stor orätt-

av svux, svuxa

visa och osund planering studier för att maximera den egna ekono-

en av miska Vissa studenter utbildar sig på bekostnad, medan andra nyttan. egen utbildar sig på andras. I klass kan elever studera vitt skilda samma villkor. Detta skapar både djup orättvisa och felaktiga incitament för

studier.

Det viktiga problemet kring social snedrekrytering har urartat i en

seglivad diskussion den optimala bidragsprocenten. Frågan är utredd i om flera decennier, har inte lett till någon seriös lösning. men Den rädsla för skulder skuldaversion bland ungdomar från hem - studietradition ofta orsaken till att för många utan som uppges vara studiebegåvade avstår från akademiska studier, har lett till statisk och en

ytlig analys problemet. Andra, djupgående faktorer, utanför

av mer

studiestödsystemet har inte uppmärksammats tillräckligt. Sedan 1970 har

varje utredning fokuserat på den sociala snedrekryteringen, och varje ny utredning har haft frågan på agendan. Begreppet har alltmer blivit en förevändning för kortsiktiga förslag.

246 Reservation

För fullvuxna människor har det varit axiom många ska ett att vara lediga från arbete och därmed lön for att på heltid komplettera sin tidigare

och otillräckliga utbildning. Det har resulterat i strid

en ström av olika

specialdestinerade bidrag för ska kompensera lönebortfallet

vuxna som

och verka rekryterande för dem bäst behöver utbildning. Detta

som synsätt

fungerar inte. Mycket höga bidrag blir i längden alltför dyrt för

staten,

utan att de rekryterande effekterna blir tillräckliga. Ytterligare satsningar

av N/T-karaktär fortsätter att lägga ett i grunden individuellt utbild-

ningsansvar på det offentliga. Ingenting tyder på

att staten har kapacitet att

klara den sortens planerad utbildning väsentliga bieffekter.

av utan En alltför snabb utbyggnad antalet studieplatser, inte grundas av som

i en verklig efterfrågan på seriös utbildning, riskerar betona kvantitet

att

på bekostnad av kvalitet. Det är inte bara dålig användning av offentliga

resurser. Låg kvalitet på utbildning gör dessutom den viktiga

investeringen i kunskap mindre värd för den enskilde.

Principiella ställningstaganden för ett nytt studiemedelssystem

Mina principiella synpunkter är indelade efter de huvudproblem jag tror

måste lösas. Studiestödsutredningen borde tagit på sig uppgiften skissa

att

på nya principer för ett studiestödsystem ska kunna fungera i livets

som olika skeden och for människor i olika situationer. Det ska

vara långsiktigt i en dubbel bemärkelse: både långsiktigt hållbart

vara utan ständiga

förändringar av spelreglerna och medverka till att lösa de långsiktiga problemen i svensk kompetensutveckling.

För det första behöver de studenterna på traditionell akademisk yngre nivå ett väl fungerande, överblickbart studielånesystem som uppmuntrar

till låg skuldsättning och snabb avbetalning. Lönebildning, effektivitet i studierna, skulduppbyggnad och återbetalning är centrala begrepp där.

För det andra kommer fullvuxna människor med forsörjningsansvar

som är etablerade i yrkeslivet behöva ett helt nytt fmansieringssystem

som

gör det livslånga lärandet praktiskt möjligt och eftertraktat. Där föreslår

jag modell med k personliga kompetenskonton. en s

För det tredje handlar social snedrekrytering för den enskilde

om moraliska och för hela samhället betydelsefulla problem inte kan som

lösas genom ytterligare enkla förändringar i studiestödsystemet. Tonvikten bör istället läggas på förslag till förändringar ligger utanför

som

utredningens omedelbara uppgift. Vissa förändringar studiestödsyste-

av met kan dock med ett helt annat perspektiv än det traditionella, få positiv

inverkan rekryteringen.

Reservation 247

För det fjärde bor det i Sverige många människor idag saknar den som fundamentala utbildningen behövs för att vara anställningsbara eller som för att förbli anställningsbara vid förändringar i arbetslivet. Därför måste kompetenshöjningar i för arbetslivet viktiga kärnämnen uppmuntras, utan att det leder till att människor lämnar arbete och inkomst för att istället leva på bidrag. Detta kan delvis lösas inom ramen för kompetenskonton,

delvis krävs beredskap att studera enskilda ämnen parallellt med

en ordinarie arbete.

Akademiska studier för utan försörjningsbörda unga Sverige bör på allvar locka fler studiemotiverade unga människor till högskolorna och universiteten. Fler borde uppmuntras ta avancerade

examina mer än 120 p och behöver fler disputerade akademiker.

Valen till högre utbildning styrs naturligtvis av många olika faktorer: förväntningar på framtida jobb och inkomster, traditioner hemifrån och omgivningens intresse eller ointresse är några dominerande förutsättning- Men till viss del handlar det också om förhållandena under själva ar. studietiden och vilka alternativa sysselsättningar och inkomster som står till buds. En viktig grundbult är att studielånen inte ska avskräcka någon att studera. De bör tvärtom uppmuntra till studier genom att vara så tydliga att den enskilde studenten kan överblicka konsekvenserna och därmed se att lån till utbildningsinvesteringar är rimlig affär. Jag vill se ett rakt en studielånesystem uppmuntrar studenterna att låna så lite som möjligt. som Det innebär att varje student inför lånesituationen bör hamna i en så vanlig lånemiljö möjligt. Istället för att terminsvis kvittera ut som maximala studielån på blankett bör varje student ställas inför en en redovisning innebär att det är kombinationen önskad kortsiktiga som av ekonomisk standard vägs mot behovet lån och möjligheter till som av arbetsinkomster. Upp till ett maxbelopp i dagens nivå bör alla lån helt flytande vara dvs varje student tar ställning för det lånebelopp som behövs under terminen, istället för att utkvittera fastlagd och åtföljas av en summa personlig rådgivning, samt redovisning vilka konsekvenser lån idag en av kommer få i form återbetalning imorgon. Varje student får därmed ett av individuellt motiv och att planera standard, lânebov och arbetsinansvar komster. Dessa kommer i sin tur naturligtvis att variera från termin till temiin. Detta förutsätter ett återbetalningssystem med annuitetsprincip. Lånens storlek ersätter lönens huvudsakli kriterium för återbetalning. som

248 Reservation

Temporära spärregler för maximal andel lönen bör dock finnas. En av

snabb återbetalning bör uppmuntras för att hålla räntekostnadema,

nere men möjlighet till förlängd annuitetstid bör finnas vid behov. Fribeloppen, dvs rätten att arbeta extra under och parallellt med studierna bör somrar liberaliseras och helst avskaffas helt. Möjligheterna att arbeta extra utan att försämra sina studieresultat varierar mycket, dels mellan olika individer, dels mellan olika utbildningar. Det innebär att några andra regler än akademiska prestationskrav för rätten att uppbära studiemedel bara riskerar leda till märklig planering ekonomin. en av

Grundprincipen att alla lån alltid betalas tillbaka ska etableras och efterlevas med två centrala undantag. Det gäller dödsfall. Det

ena är

rimligt att staten som kreditgivare står kreditrisken låntagaren avlider

om

och därmed aldrig får de inkomster utbildningen skulle leda till. Det

som andra gäller vid samma situationer för andra lån, där låntagarens liv som

av olika skäl inte leder till betalningsförmåga. Det är inte unikt för just

studielån att människor misslyckas ordentligt och för mycket lång tid -

ibland för hela livet saknar betalningsförmåga. Även där bör stå

- staten den kreditrisken. I övrigt ska alla lån betalas tillbaka precis för andra som lån. Rätten till avskrivning vid 65 avskaffas.

För att skapa flexibilitet vad gäller antalet terminer olika studenter behöver för att slutföra sin utbildning, bör studielånen, inte studiebid-

men ragen, kunna utbetalas under längre tid än den stipulerade. Det innebär en

att bidragen följer en peng per poängprincip så att låg studietakt

en en termin ger mindre andel bidrag och möjlighet till högre andel lån, en

medan en hög studietakt högre andel bidrag och lägre lån. Tar

ger man en treårig examen på sex terminer får 100 procent bidraget på den man av

tiden, tar den snabbare får bidragsbelopp på kortare

man man samma en tid och drar ut på tiden inom måste preciseras får man - ramar som man -

motsvarande belopp utslaget på det antal terminer studerat. Det

man innebär att den inte är effektiv i sina studier inte begränsas som att

studera, men att hon inte får bidrag i kronor än den tagit

mer som examen

på stipulerad tid, utan istället får komplettera med högre lån. Kopplat till själva lånesituationen och återbetalningsfönnågan återfinner vi lönebildningen för akademiker. Det kan varken studiestödsutredningen eller riksdagen fatta beslut är för viktigt för att förbises i

om, men sammanhanget. Grunden måste naturligtvis att flerårig akademisk vara en

examen resulterar i ett arbete gör återbetalningen studiemedel fullt

som av

rimlig. De flesta anser nog dessutom att utbildningen ska ekonomisk

ge en

avkastning netto, dvs efter återbetalning.

Vad ett tydligare och rakare studielânesystem kan bidra till, är att

blottlägga lönebildningens betydelse, istället för idag dölja den i

att som

Reservation 249

politiska bidragsdiskussioner och oavsedda förutsägbara avskrivmen ningar. På sikt måste varje yrke kunna stå ben. Kan de inte det i egna ekonomisk mening, kommer studenterna dra slutsatser detta och av

framtvinga nya principer i lönebildningen. Detta kommer få nödvändiga

konsekvenser både för privata och offentliga arbetsgivare.

Individuella kompetenskonton Kompetensens och utbildningens betydelse har alltför mycket degraderats till flitigt använda modeord utan seriös substans. Verklighetens krav på snabb föränderlighet och anpassning till tekniska lösningar har nya sprungit förbi de politiska lösningarna för att erbjuda människor nödvändig kompetens. Det är alltför lätt att koncentrera politiken på det mycket konkreta procent, bidrag och kronor istället för de svårare frågorna - - om vad som motiverar fullvuxna människor att då och då återinvestera i sin egen kunskap. Alltmer har insikten spritts utbildning gång i livet inte längre att en en räcker. Fler måste vara beredda att lära nytt och lära att arbete om, varva

med modernisering av kunskaperna. Redan idag hävdar många att en civilingenjörsexamen börjar bli omodern efter fem år i yrkeslivet och

några år senare måste uppdateras om man vill kunna hänga med i tekni-

kutvecklingen. Företaget Ericsson räknar med att över hälften deras av produkter på marknaden bygger på tekniska lösningar är mindre än som två år gamla. Kunskapens omsättningshastighet har med andra ord ökat i många viktiga branscher. Politik kan aldrig ersätta företagens och de enskilda människornas egen vilja att vidareutbilda sig för att få det bättre. Men klok politik kan på detta område stödja för landet viktig utveckling och göra det än en naturligare att se kunskap som något man förvärvar återkommande.

Bakgrunden till mitt förslag om personliga kompetenskonton är

enkel: För det första är det ett enkelt viktigt konstaterande att de men gamla formerna för vuxenutbildning inte längre duger. Den långsiktiga utmaningen ligger inte i att erbjuda alla komvux, utan att medverka till former gör den individuella lusten att lära nytt praktiskt möjlig. som För det andra har Sverige andra och svårare ekonomiska förutsättningar nu. Ingen har råd att ensamt ta ansvaret för det livslånga lärandet. Staten kan inte som enda part stå för de mångmiljardinvesteringar som krävs i humankapitalet Det enskilda företaget klarar inte investeringar av . i mer generella kunskaper, framför allt mycket tyder att allt fler som kommer vilja byta jobb och arbetsgivare oftare i framtiden. För enskilda

250 Reservation

fullvuxna med familj, hus och försörjningsansvar går det inte att leva - studielån anpassade för 20-åriga studenter. Förslaget kompetenskonton kan ta itu flera av dessa problem. Varje om anställd medarbetare tillåts avsätta några procent av sin bruttolön varje månad mot att företaget/arbetsgivaren gör sak. Pengarna placeras samma på ett individuellt kompetenskonto och staten bidrar och uppmuntrar att göra det avdragsgillt och står därmed för en viktig skattekredit. genom På några år beroende hur mycket avsätts har man samlat ett - av som utbildningskapital möjlighet till sammanhållen studietid. som ger en mer Syftet kan att höja kompetensen för att avancera, men också att vara uppdatera kunskaper gör att man riskerar slås ut från företaget som annars eller hela arbetsmarknaden. Kompetenskontot kan användas såväl för levnadsomkostnader rena för själva utbildningskostnaden för studier, vilket är viktigt eftersom som

det skulle främja en mer dynamisk högre utbildningsmarknad i Sverige.

Beslutet hur kompetenskontot ska användas bör fattas gemensamt om medarbetare och företag. Båda har gjort avsättningar och båda har av starka skäl till investeringens kvalitet. Planerar medarbetaren att att se stanna kvar vid företaget, vill avancera, uppdatera eller bredda sin men kompetens, finns det ett uppenbart intresse även från företaget. Blir man istället överens att medarbetaren borde byta jobb och arbetsgivare, kan om kontot bli språngbräda för inriktning och nytt jobb. Kompetenskonen ny ton kan alltså fungera både för utveckling och avveckling medarbetaav Det bidrar till att öka rörligheten på arbetsmarknaden och undvika re. inlåsningseffekter. Stor tonvikt läggs vid att utbildning och förkovran

främst måste bygga på ett personligt satsningen ska bli

engagemang om meningsfull. En del ansvaret flyttas från staten och administrativa av styrmedel till enskilda människors och företags vilja till och behov av modernisering av kunskaperna. Kompetenskonton är relativt enkla att införa, även det naturligtvis om krävs betydande arbete med den konkreta utformningen. Väl införda kan de komma i bruk snabbt.

Grundläggande utbildningskomplettering för fullvuxna

De fullvuxna aldrig fick eller tog chansen till utbildning som motsvasom

dagens gymnasieprogram kan vara extra utsatta för omställningar i ett

rar företag eller bransch. Brist på kunskap i centrala kärnämnen minskar en anställningsbarheten blivit arbetslös och försvårar övergången till om man och modernare teknik. Det finns därför skäl att uppmuntra dem som ny

vill att skaffa sig ytterligare grundläggande kunskaper inom gymnasiepro-

grammens kämområden.

Reservation 251

Jag invänder dock mot att detta i huvudsak bör ske resonemangen istället for arbete. Dels eftersom det kostar oerhörda summor att ersätta arbete med studier, dels för att det trots dessa kostnader knappast kan bli fråga fullgod ersättning for den enskilde. Tvärtom bör de om som är motiverade till studier i vissa ämnen uppmuntras att göra det parallellt med arbetet. Det kan dels ske med hjälp kompetenskontot för av att ersätta en mindre del av arbetsinkomsten, det kan också ske helt bredvid men

arbetet. Man bör överväga staten istället for generella bidrag till

om heltidsstudenter bör införa premier för äldres examina i kärnämnen de inte

tidigare har haft chans att ta.

Enligt min mening är erfarenheterna från de k N/T-platsema inte s

positiva, utan visar att framgångsrika studier i grund och botten måste

bygga på ett mycket stort hos den enskilde. Att bara höja engagemang

bidragen for alla fullvuxna som vill studera på viss nivå löser inte

en

problemen om motivationens betydelse för framgångsrika studier eller

problemet att kostnaderna för staten blir större än den önskade rekryteringseffekten.

I ett läge där Sverige måste prioritera mellan olika utbildningssatsningar ställer jag mig skeptisk till massiva utbildningssatsningar

som snarare har karaktären akut arbetsmarknadspolitik än långsiktiga utbildningsinav

vesteringar. Vill regeringen göra massiva arbetsmarknadssatsningar och

placera dem inom utbildningens och studiestödets är uppgiften helt ramar, annan än den jag har sett som min uppgift i utredningen.

Social snedrekrytering

Social snedrekrytering är det viktiga och klassiska problemet många

att begåvade ungdomar från hem utan studietradition låter bli att plugga vidare universitet. Problemet är flera decennier gammalt och har

återkommit i flera tidigare studiestödsutredningar. Det orsakerna

var en av

till att Sverige införde studielån och studiebidrag, vilka till början hade

en en tydlig effekt. Fler ungdomar utan akademiska traditioner och god

familjeekonomi kunde fortsätta sina studier högre nivå när det fanns

en chans till statliga studielån.

Problemet är att den sociala snedrekryteringen inte nämnvärt har på-

verkats sedan 1970-talet, trots flera ändringar reglerna i just detta syfte. av Mycket tyder på att det inte längre är den exakta utformningen relatioav nen mellan lån och bidrag löser problemet, utan att problemet ligger som djupare än så.

Som jag ser det är den sociala snedrekryteringen både ett individuellt problem begåvningar kommer inte till sin rätt och samhälleligt

- ett -

252 Reservation

problem för Sverige kunskapsnation. Det är därför värt att ta större som allvar än förhoppningen att ännu något högre bidrag än en gång ska vara

lösningen. Undersökningar utredningen har tagit del visar att problemet som av med social snedrekrytering uppkommer mycket tidigt, framför allt mycket tidigare än på akademisk nivå. Redan i grundskolan då eleverna väljer mellan allmän och särskild kurs dessa tendenser, och därefter i valet syns gymnasieprogram. Då handlar valen inte alls pengar. Sedan av om förstärks sak i valet mellan att studera vidare eller att avstå, men samma också i valet mellan olika akademiska utbildningar. Den rimliga slutsatsen är att social snedrekrytering är något svårare och djupare än de enkla frågorna procent och kronor i studiebidragen. om Centralt i diskussionen social snedrekrytering är begreppet skuldaom version, dvs att många dem idag väljer att avstå från högre studier, av som de har alla kvalifikationer för det, i första hand är rädda för trots att skuldsättning. Jag är skeptisk till det resonemanget. Dels är rädslan för skuld ett alltför tillgängligt skäl både för den enskilde och för politiker, för att vara helt trovärdigt. Det döljer sannolikt många djupare minst lika verkliga - uppfattningar osäkerheten i studier. om Dels är den i sak ofta felaktig. Sanningen är att redan idag -trots Sveriges internationellt sett låga akademikerlöner är högre utbildning lönsamt. Man får oftast ett bättre jobb och högre lön med utbildning än Man går så att säga med vinst även rent ekonomiskt, trots studieutan. skulder. Det handlar att visa att det är klok investering i kunskap nu om en skaffa sig högre utbildning. Rädslan för skuld är naturligtvis till en att en

del kulturell och svår för politiska beslut att rå på. Det är i sig en viktig

slutsats bör leda till helt andra förändringar. Men studiestödsystemet som

kan utformas så att det blir tydligt för potentiella studenter att seriös

utbildning och rimliga lån inte är något att rädas. Utredningen borde bli den första erkänner att denna fråga inte som handlar primärt bidragsnivåer, och istället diskutera andra tänkbara om åtgärder för uppmuntra studiebegåvade ungdomar att ta steget till att universiteten. Det politiska ansvaret bör vara att försöka gemensamma hjälpa dem inte naturligen får hjälpen hemifrån. Grundskolan, som gymnasieskolan, lärarna och alla andra träffar ungdomar i den åldern som

har ett stort Framför allt gymnasiet dit nästan alla kommer

ansvar. - måste förändras och mot slutet bli likt universiteten för att avdramatimer självständiga studier, tentor och föreläsningar. sera Mer kopplat till själva studiestödsystemet är frågan tydliga lån. om Den dubbla tydlighet jag efterlyser innebär dels att staten måste uppmunt

Reservation 253

ra dem som studerar med lån att låna så lite möjligt, eftersom det är som lånens storlek i ett bättre system än dagens kommer avgöra återbesom

talningamas storlek. Dels och här viktigare måste tydligheten bevisa

- -

att måttfulla skulder och snabb återbetalning är god investering for

en en livet. Jag ser här möjligheten att etablera ett nytt studiemedelsystem med

kapacitet att lösa två viktiga problem samtidigt. Men även lönebildningen har betydelse för den sociala snedrekryte-

ringen. Forskningen visar att det i första hand är ungdomar från familjer med relativt höga löner har höga lönepretentioner, sig de är som egna vare akademiker eller inte. Det förefaller rimligt, förminskar inte frågan men

om lönebildningen. Ska akademiska studier framstå bra investe-

som en

ring för dem inte högre utbildning självklart eller

som ser som som ett

egenvärde, måste naturligtvis den framtida avkastningen framstå

som

tillräckligt god for att motivera flera års studier istället för jobb och lön

under de åren.

Utredningens slutsatser

Utredningen har haft en vällovlig ambition att röja i de snåriga regler

upp som styr fullvuxnas möjligheter att studera vidare. Men istället for att skapa grund för långsiktigt sundare löner efter seriösa utbildningsinvesen

teringar, riskerar utedningens förslag bara leda till former uppenbar

nya av orättvisa. Förslagen om bidragstrappan leder dubbelt fel: dels är det inte alls givet att människor med låg formell utbildning ska placeras på skolbänken på heltid mot höga bidrag, dels är det långt ifrån givet dessa höga att ens

bidrag blir rekryterande. Vi riskerar ännu ett misslyckande typ

av samma som tidigare N/T-satsningar. Samtidigt är resonemangen om att alla har rätt till utbildning som

motsvarar den dagens ungdomar får orimliga. Överfört till andra

som områden leder de till absurda krav på rätt till pensionspengar, ersättningsnivåer etc. Staten har naturligtvis ett för att skapa möjligheter ansvar för enskilda fullvuxna att bygga sin kompetens. Ska detta kunna göras i stor skala och med riktigt meningsfullt innehåll, kräver det helt nya

lösningar. Förslagen om kompetenskonto är fundamental del

en av en

sådan förändring. De höjda bidragsandelama for traditionella akademiska studier

är naturligtvis populära, kortsiktiga. De fundamentala felen i studiestödet men är inte att bidragen är för låga -jag vänder mig därmed mot hela resone

254 Reservation

manget att kan lösa de långsiktiga problemen genom att laborera med man bidragsprocenten. Bidragen respresenterar rent principiellt att studier till del bara till del är angelägenhet. Det faktum att - men - en gemensam själva studierna är kostnadsfria är dock i sig ett mycket större bidrag från statens sida. Nivån på bidragen är främst en fråga om vad man från statens sida anser sig ha råd till. Jag är skeptisk till höjda bidrag två skäl: Det viktigaste är att det av ytterligare underminerar långsiktig utveckling mot studier som invesen tering både mänskligt och ekonomiskt. Staten borde snarare underbygga fungerande arbets- och lönemarknad där lönerna för akademiker tar en hänsyn till det faktum att betydande ekonomiska uppoffringar har gjorts. Genom att höja bidragen försvåras nödvändig förändring av löneen bildningen. Inget förändringstryck riktas mot akademikeryrkenas lönebildning. Detta gäller inte minst staten som arbetsgivare för stora akademikergrupper. Staten kan i längden inte fortsätta att lura sig själv, genom att locka studenter till yrken inom statlig karriär och sedan erbjuda löner är så låga att utbildningen inte kan stå ekonomiskt egna ben. som Istället tvingas staten kompensera bakvägen genom högre bidrag under studierna och oavsiktliga lätt förutsebara behov avskrivningar - men - av längre fram i livet. Men det handlar också statens kostnader. I nuvarande läge ter det om sig inte bara kortsiktigt, utan direkt dumt, att öka bidragsandelen. Ska staten sända entydig och konsistent signal till studenterna, borde det en här liksom på andra områden att staten skapa sunda institutiovara avser för enskilda att verka inom. Bra förutsättningar för investeringar, ner egna

stabila och uppmuntrande regler för den tvekar, men inte mer bidrag

som rent allmänt. Utredningens kostnadsberäkningar visar också att det är egna mycket svårt att göra för vad detta kommer att kosta. I det läget prognoser förefaller det smula lättsinnigt att föreslå både nya och höjda bidrag. en Även när det gäller återbetalningssystemet har utredningen efter hand retirerat från sunda ambitioner. Principen att alla lån alltid ska betalas tillbaka borde gälla. Det kommer den inte göra, utan i realiteten nu

till 5-procentsregel. Även kommer 4-procentsregeln flyttas upp en

utredningen förslag fortsatta, generella avskrivningar vid 65 års ålder om får samma olyckliga konsekvenser. renodlat annuitetsbaserat återbetalningsystem skulle göra stu- Ett mer denternas situation tryggare och förbättra deras möjligheter att planera sin ekonomi. Spekulation blir meningslöst, skuldrädsla kan blottläggas och lönestrukturerna förändras.

Reservation

Utredningens slutsats att inte liberalisera fribeloppen leder till den

att enskilde studentens möjligheter att ta för sin ekonomi förblir ansvar egen

små. Skärpningen bestraffar tvärtom eget arbete

än mer. Utlandsstudier har under tid varit möjliga och blivit alltmer en nu po-

pulära bland studenterna. Det är oerhört viktig del svenskt

en av

utbildningsväsende. Det släpper impulser utifrån det alltför

som annars konkurrens-fria svenska universitetsväsendet behöver. Att det i konsek-

vens med det gamla studiemedelssystemt har skapats orimliga skuldstock-

ar för vissa utlandsstudenter, är inte ett tecken på att sådana studier är ett

problem, utan att studiemedelssystemet är problemet. Utredningens halvmesyr, att subventionera viss andel utlands-

en av studierna är principlöst. Val studieort Uppsala eller New York av är - -

inte en fråga för studielånen utan för själva finansieringen utbildnings-

av platserna. Vill staten att lämpliga svenskar ska studera på bra universitet

utomlands borde sådana studier finansieras på motsvarande vis som svenska platser. Även detta skulle föra ett sunt mått av konkurrens mellan olika lärosäten. De geografiska Europa kontra resonemangen om Amerika eller andra delar världen är absurda. Att de förs antyder av ens en

mycket provinsiell kunskap.

syn

Vad gäller resultatkraven för fortsatt studiestöd, vill jag

att ett större

ansvar och ökade frihetsgrader läggs på den enskilde studenten

genom att

idén med peng-per-poäng genomförs fullt ut. Slutligen: studiestödsutredningen började med mycket goda ambitioner

att till skillnad från tidigare utredningar göra något större och mer principiellt än bara justera procent och detaljer. Efter hand i utredningens

arbete har det blivit alltmer uppenbart att något sådant politiskt utrymme inte har funnits.

En viktig detalj i sammanhanget är att regeringen de facto styrde

utredningen på ett mycket olyckligt spår att kräva utredningen genom av att redan i februari lägga ett förslag enbart och kortsiktigt fokuserade som

sysselsättningsfrågor. Efter detta var det i praktiken omöjligt att återföra utredningen till de långsiktiga och principiella problemen.

mer

Utredningen har nu valt att göra alla tidigare studiestödsutredning-

om

ars tids- och arbetskrävande detaljförändringar. På marginalen kan det något öka eller något minska de problem vi idag. De långsik-

- - som ser

tiga problemen inom svensk högre utbildning och fullvuxnas kompetensutveckling där studiefinansieringen är liten, viktig del

- en men förblir däremot olösta. Det är synd.

256 Reservation

Reservation

av Ewa Larsson

Ett helhetsgrepp

Att genomföra ett enhetligt, samordnat studiestöd är tanke som ligger

en

mycket nära Miljöpartiet de Grönas idé om grundtrygghet/studielön. En grundläggande förutsättning för studiestödsutredning bör nämligen

en de studerar, från samhällets sida, ska en så likartad vara att som ges utgångspunkt möjligt. som

Dagens olika varianter bidrag/vuxenstudiestöd/lån etc har under en

av längre tid fungerat otillfredsställande. Utredning har i sitt arbete strävat efter förtydliga de signaler samhället att ge till människor att som avser tänker börja studera. som

En viktig signal är att bidragsdelen studiestödet kraftigt ökas.

av

Det äntligen reell möjlighet att minska snedrekryteringen

ger oss en till högre studier

Ett flertal undersökningar har visat, att ett vägande skäl till att avstå

från högre studier, är den höga andelen lån i studiestödet. Som en följd av

lånedelen minskas fler studenter än idag möjlighet att betala

att ges en tillbaka sina studielån. Detta kommer att minska den för samhället så ansträngda stora del avskrivningar vid 65 års ålder. Att varje student vill kunna betala sina skulder är för mig en självklarhet. Lika självklart är det att inte försöka locka studenter till att ta högre lån än vad som är nödvändigt.

Återbetalning

Återbetalningsfrågan är inte tillfredsställande löst väsentlig punkt i

en studiestödsutredningen. Jag uppenbar risk att före detta studenter, som dessutom har ser en försörja, riskerar att hamna under existensminimum under barn att

perioder sitt yrkesverksamma liv. För låglöneyrken med lång utbild-

av ning kommer problem med stora avskrivningar kvarstå. Yrken även framöver får besvär att klara återbetalningen av som av

sina lån är kulturarbetare, bibliotekarier, pedagoger, psykologer etc. Det

handlar långa utbildningar med förhållandevis dålig löneutveckling. om

Reservation 257

Det handlar om många kvinnor inom den offentliga sektorn. Eftersom vi vill att människor fritt ska kunna välja utbildning efter intresse, och eftersom vi inte bör styra lönebildningen från riksdagen, anser vi det nödvändigt att återinföra möjlighet till anstånd med återbetalning av studielån. Om den före detta studerande riskerar att hamna under socialbidragsnorm när studielånen är betalda, bör anstånd kunna ges. Detta borde klart och tydligt uttalas från utredningen. Det är av stor vikt för vårt land är att människor som kan försörja sig själva ska kunna göra det.

Tilläggslån

Som beskrevs inledningsvis ska studenter inte lockas att skuldsätta sig över den nivå är möjlig att kunna leva på. Min inställning är att som dagens studiestödsnivå går att leva på, och att den i mångt och mycket bör sträva efter att efterlikna den grundtrygghetsnivå/ studielön, som är vår vision. Att i dagens läge erbjuda studenter extra lånemöjlighet baserad på deras A-kassenivå vi snudd på bristande ansvarskänsla. anser vara

Det är i många fall inte själva studietiden som är ett problem. Det är

återbetalningen som gör resten av studenternas yrkesverksamma liv problematiskt. Därför avvisar vi förslaget om tilläggslån i sin helhet

Bostadbidrag och höjd gräns för inkomst under studietiden

Min uppfattning är att bostadsbidrag bör kunna utgå även till studerande över 29 års ålder. Skillnaden mellan att vara 28 år och 30 år torde i ekonomiskt hänseende marginell. Det är närmast troligt att äldre vara studerande i allmänhet har livssituation oftare medför en högre en som boendekostnad. Bidraget bör förmedlas inom ramen för bostadsbidragssystemet. Ett alternativ för studenter att öka utrymmet i sin ekonomi är att höja den övre gräns för inkomst under studietiden som minskar bidragsdelen till ca 72 000 kronor år, dvs 200 procent av basbeloppet. Jag tror inte per att studenter kommer att överutnyttja studiestödet, jag tror istället att studenter som har möjlighet att pressa ner lånedelen ytterligare genom eget förvärvsarbete kommer att göra det.

9 16-0856

258 Reservation

Det finns inget säkert beräkningssätt för hur stor samhällets kostnad blir vid höjd inkomst gräns. I dag åtgår dock stor administration till att kräva tillbaka pengar på grund av för hög inkomst. Där ser vi möjlighet till en besparing samt att ökade löneinkomster leder till ökade skatteinkomster för samhället. Detta förslag till inkomstökning ser vi som ett steg, när kostnaden kan redovisas tror att ytterligare höjd inkomstgräns är rimlig. I tidigare vuxenstudiestöd har dessutom inte någon inkomstgräns förekommit. Kontinuerlig kontakt mellan arbetsliv och studier gagnar samhället på samtliga nivåer.

Inköp av instrument

I utredningen beskrivs hur frågan om finansiering av studieutrustning

inom vissa områden lösts samarbete mellan utbildningsanordnare, genom leverantör och bank. Om det visar sig att denna utveckling inte fungerar tillfredsställande vad beträffar inköp av musikinstrument framöver, ska möjligheten för CSN även i fortsättningen finnas kvar att kunna bevilja extra studiestöd för sådana inköp.

Lika regler för alla

Ett fåtal gymnasiestuderande kommer även framöver att ha fria läromedel och fria måltider. I utredningen förslås att dessa elever skall ges samma bidrag och lån som elever utan dessa förmåner. Min inställning är att det är angeläget med ett jämlikt system. Utgångspunkten måste vara att ingen ska låna mer än vad som är nödvändigt, därför reserverar jag mig mot utredningens förslag även på denna punkt.

Reservation 259

Reservation

Ola Ström av

Helhetsperspektiv

Betydelsen av högre utbildning och forskning blir allt tydligare och kunskap en allt viktigare faktor för länders konkurrenskraft och därmed för befolkningens möjligheter att öka eller behålla det välfärdssystem vi tycker är rimligt. Genom internationalisering och informationsteknikens genombrott förändras samtidigt de villkor som gällt för Sverige som kunskapsnation. Ett samhälle under snabb och ständig förändring ställer delvis nya krav medborgarna. När kunskapsmassan växer mycket snabbt blir förmågan att ständigt lära viktigare än någonsin. Breda kunskaper och förmåga att lära nytt, kommer att bli honnörsord i fram-

tiden. En generellt hög utbildningsnivå i samhället blir ett grundläggan-

de krav på ett land som vill värna om sin konkurrenskraft och bevara och utveckla sitt välstånd. Internationella jämförelser visar behovet av att ytterligare stärka utbildningsnivån. Om man till utbildningen vid universitet och högskolor lägger annan eftergymnasial utbildning uppgår den andel av varje

ungdomsgeneration som i Sverige påbörjar någon form av eftergym-

nasial utbildning till mindre än 30 procent. Det är betydligt lägre andel än våra konkurrentländer. Sverige måste finnas med bland dem. Utbildningsnivån i Sverige tvärtemot vad många föreställt sig är - inte i världsklass. Men den måste bli. Kunskap och kompetens måste prioriteras och premieras. Arbetsmarknadspolitik och trygghetssystem har inte alltid de inbyggda drivkrafter till arbete och utbildning som en sund ekonomi kräver. Men de måste få.

Det finns också ett allmänt värde i hög utbildningsnivå med stor

en bredd i befolkningen. Kunskap ger bl.a. större förmåga att ta till sig och värdera information. Det är inte minst viktigt för en väl fungerande demokrati. Bildning är också nyckeln till ett bredare kultur- och själsliv. Värdet att kunna läsa och förstå en dagstidning, hinna med att läsa textade TV-program eller förmåga att kunna läsa sagobok för sina en barn går inte att mäta i pengar, men har trots detta ett oerhört värde. Studiemedelssystemet fyller en viktigt funktion som en omistlig del av utbildningspolitiken. Med de nedan redovisade ändringsförslagen anser vi att det föreslagna nya studiemedelssystemet i allt väsentligt kan fylla sin uppgift inom utbildningspolitiken. Även det finns goda om

argument för ännu högre bidragsnivåer medger inte det statsñnansiella

260 Reservation

läget detta. Folkpartiet liberalemas vision om 50 % i bidrag och 50 % i lån vid eftergymnasiala studier kvarstår dock.

Ändringsförslag

Studiem edelssystem ets funk tion

Det är bra att utredningen lägger ett förslag generellt och ett mer sammanhållet studiemedelssystem. Det kan bidra till att undanröja åtminstone ett av de problem kännetecknat de hittillsvarande systesom men att orättvisorna som rått mellan olika studenter vad studieñ- - avser nansiering minskar. Studiefinansieringen ska ses som en viktig del av utbildningspolitiken. Jag delar inte utredningens uppfattning att studiemedelssystemet i sig ska verka rekryterande, som ofta i utredningen nämns som ett mål för studiemedelssystemet. Självfallet måste det vara den enskildes aktiva val och motivation som i första hand ska avgöra valet av utbildning. Studiemedelssystemet måste vara ett medel för att denna studieambition ska kunna förverkligas. Utbildningssystemet får aldrig i första hand bli

en arbetsmarknadsåtgärd för att kortsiktigt dölja hög arbetslöshet, utan måste grundas på långsiktiga utbildningspolitiska mål, rättvisa och sunda

incitament. För den enskilde måste valet att studera i största möjliga utsträckning byggas på motivation och fritt val.

Orsaker till låg rekrytering

Utredningen redovisar flera sannolika skäl till varför Sverige har en förhållandevis låg andel befolkningen med eftergymnasial studiebakav grund, men tar inte upp en nog så viktig aspekt skattesystemet. I skattereformen lades principen "hälften kvar" fast. Den socialdemokratiska regeringen har emellertid urholkat denna princip genom att höja av marginalskatten genom den s.k. värnskatten. För många akademiker

tillkommer dessutom återbetalning av studiemedel, som för den enskilde

i praktiken innebär ytterligare marginaleffekter. Högre utbildning har bara genom denna förändring i beskattningen blivit mindre lönsam. Folkpartiet har i riksdagen föreslagit att vämskatten ska avskaffas. Det är viktigt att utredningen i övergripande skrivningar om kunskapsförsörjningen uttalar åsikten att lönebildningen, skattesystemet, de olika bidragssystemen m.m. ges en sådan utformning att kunskap och kompetens premieras.

Reservation 261

IO-årig grundskola

Allt talar för att den sociala snedrekryteringen grundläggs vid mycket låga åldrar. Studiemedelssystemets förmåga att motverka social snedrekrytering ska inte överdrivas. Den mest effektiva åtgärden borde snarast

vara om regeringen lade fram ett förslag om en obligatorisk 10-årig

grundskola med start vid sex års ålder. Med en anpassad och individualiserad pedagogik skulle detta kunna bli ett kraftfullt verktyg för att ge barn från studieovana hem större möjligheter att tidigt skaffa sig de grundläggande kunskaper som är en förutsättning för ett livslångs lärarande.

CSN

Jag anser att det så långt det är möjligt, bör råda konkurrens även i hanteringen studiemedel. Efter det att en student beviljats studielån, av bör möjligheten öppnas för fler än CSN att hantera utbetalningsförfarandet. Även det troligtvis inte finns några stora ekonomiska vinster att om göra för t.ex. banker- och försäkringsbolag, kan det dock finnas ett intresse av att knyta nya kundkontakter bland de studerande. En utveckling servicetjänstema till gagn för låntagarna skulle också kunna av vara tänkbar.

Bamtilläget

Det särskilda vuxentstudiestödet har gjort det möjligt för många människor att via KOMVUX läsa in grund- och gymnasieskolan. Inte minst gäller detta kvinnor. Bamtillägget i vuxenstudiestödet har varit särskilt viktigt för ensamstående föräldrar med bam. Utredningens bärande

princip är att studiemedelssystemet inte bör hantera försörjningsfrågor

denna karaktär. Detta är en god tanke. Jag anser dock att regeringens av fördelningspolitik på ett orimligt hårt sätt drabbat just ensamstående med barn. Därför bör bamtillägget återinföras tills dess de generella välfärdssystemen förändras så att totalekonomin för denna grupp studerande förbättras jämfört med nuvarande situation. Jag föreslår att det öronmärks resurser att fördelas som ett extra studiebidrag till de ensamstående föräldrar har störst försörjningsbörda. Ensamstående försom

äldrar som läser på grund- eller gymnasieskolenivå och/eller ensamstå-

ende föräldrar med flera barn bör i första hand få ta del av det utökade stödet.

262 Reservation

Högre fribelopp

Jag motsätter mig att utredningen föreslår oförändrade fribelopp. Det finns inget fel i att människor som vill och kan dryga ut sina studieme-

del genom extraarbete. För många är detta också en förutsättning för

klara av sin försörjning under studietiden. Arbete måste alltid löna sig. Utredningen föreslår att fribeloppet vid heltidsstudier ska sättas till motsvarande 150 % av basbeloppet per år. Jag föreslår att denna gräns höjs till 200 % av basbeloppet per år.

Bidraget till gymnasiestuderande

Den nedre åldersgränsen för att kunna erhålla det högre studiebidraget

vid gymnasiestudier bör sättas vid 25 år istället för det av utredningen föreslagna 23 år. Även den föreslagna lägre bidragsnivån 40 % innebär för de allra flesta en förbättring jämfört med nuvarande studiemedelssy-

sem. Det bör påpekas att folkpartiet i motioner till riksdagen framfört

förslaget om en s.k. gymnasiebank som ger gymnasieelever rätten att göra uppehåll med sina studier under kortare perioder. Detta ökar möjlighetema för elever med bristande studiemotivation och/eller studieresultat att varva gymnasiestudier med annan sysselsättning för att senare kunna återgå till ordinarie utbildning.

Krav på studieresultat PPP-system -

Utredningen föreslår en skärpning av de nuvarande studieresultatkraven. Jag motsätter mig denna skärpning och föreslår istället att ett s.k. pengper-poäng system införs för högskoleutbildningar. Till skillnad mot den föreslagna skärpningen av studieresultatkraven fungerar PPP-systemet som en morot istället för en piska. Fördelarna med ett PPP-system är

många. Ett PPP-system är bl.a. mer rättvist då staten inte premierar

långsamma studier med bidrag än vad är fallet för de elever mer som klarar sina studier inom den tidsram som kursplanen anger. Dessutom är det tveksamt om högre studieresultatkrav är genomförbara i praktiken, då det inom många utbildningar inom bl.a. naturvetenskap och teknik finns en betydande andel studenter som inte klarar av nuvarande studietakt.

Reservation 263

Doktorandtjänster för forskarstuderande

Enligt min mening bör alla forskarstuderande erbjudas doktorandtjänster. Det har bl.a. varit ett av syftena med de forskningsstiftelser den borgerliga regeringen inrättade. Folkpartiet har i riksdagen anvisat medel för att finansiera den nödvändiga satsningen fler doktorandtjänster.

Kompetenskonton

Jag anser att utredningen borde ha föreslagit kompetenskonton som en viktig del av finansieringen av vuxenutbildning och kompetenshöjning för vuxenstuderande. Mycket talar för att staten inte ensam kommer att klara av de resurstillskott som ett livslångt lärande kommer att innebära i praktiken. Även arbetsgivareinsatser och enskilt sparande måste stå för en del av kostnaderna. Staten kan då koncentrera sina insatser de människor som är i störst behov av utbildning, men av olika anledningar behöver omfattande hjälp med finansieringen. Individuella kompetenskonton kan utformas flera olika sätt. Folkpartiet har i en rapport redovisat en form av kompetenskonton som medger ett förtida uttag av pensionsår för att exempelvis användas till att finansiera en kompetenshöjning. Ytterligare en liknande modell av

kompetenskonto innebär att varje anställt medarbetare får avsätta några

procent av sin bruttlön varje månad mot att företag gör samma sak. Pengarna placeras ett individuellt kompetenskonto och staten bidrar och uppmuntrar att göra det avdragsgillt och därmed stå för en genom viktig skattekredit.

Individuellt val av lånenivå

Folkpartiet anser att det är viktigt att varje student vid ansökningstillfället erhåller grundlig information från CSN om villkoren för återbetalning av erhållna studielån. Det ska klart framgå att studielån ska återbetalas. Det är också viktigt att studenterna själv ges möjlighet att ange önskat lånebelopp upp till maxnivån. I bästa fall kan detta bidra till att studenten inte "slentrian" ansöker högsta tillåtna lånebelopp, utan av om gör ett personligt och medvetet val av lånenivå.

264 Särskilt yttrande

Särskilt yttrande

av Charlotta Gustafsson

Studestödsutredningens förslag till nytt sammahållet studiestödssystem ger i stora delar förbättringar i förhållande till dagens system. De föreslagna reformema i återbetalningsvillkoren ger bättre förutsättningar för den enskilde att återbetala sina studielån. Utöver de reformerade återbetalningsvillkoren, skall enligt utredningens förslag låntagarnas möjligheter att återbetala studielånen förbätt-

bl.a. att bidragsnivåema väsentligt höjs i förhållande till

ras genom nuläget, i synnerhet för studerande eftergymnasial nivå. Enligt utredningen skall de förbättrade återbetalningsreglema och de höjda bi-

dragsnivåema, vilka ger minskad utlåning, även minska statens kost-

nader för lånedelen i studiestödet. Enligt utredningen skall detta finan-

siera de föreslagna utgiftsökningarna som uppstår genom höjda bidrags-

nivåer.

Det finns uppenbara svårigheter att beräkna de minskade kostnaderna

förändringarna i återbetalningssystemet, vilket också utredningen genom

påpekar. Utgiftema kommer enligt utredningens förslag att bli väsentli högre än den nuvarande bl.a. genom de höjda bidragsnivåema. Det minskade upplåningsbehovet och därmed minskade ränteutgifter genom förändrade bidragsnivåer och återbetalningsregler m.m. kan troligen inte

kompensera dessa ökade utgifter. Utredningen kan därför inte sägas ha följt de direktiv utredningen har fått, dvs. att förslag till ökade som statliga utgifter också skall följas förslag till finansiering av utgifterav na.

Författningsförslag 265

Författningsföislag

1 Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen 1973:349

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen 1973:349 dels att 1 kap. 5 7 och 8 kap. samt 9 kap. 4 § skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 5 kap. 6 § samt 9 kap. 2 och 2 b §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 4 och 8 kap., samt en ny paragraf, 9 kap. 8 allt av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 Staten lämnar studiestöd enligt Staten länmar studiestöd enligt

denna lag ifonn studiehjälp, denna lag i form studiehjälp,

av av studiemedel, korttidsstudiestöd, in- studiemedel, korttidsstudiestöd och tematbidrag och särskilt vuxensru- intematbidrag. diestäd.

Lagenomtryckt1987:303. 2 Senastelydelse1993:220.

266 Författningsfärslag SOU 1996190

Föreslagen lydelse 4 kap. Stndlemedela

Allmänna bestämmelser

l § Studiemedel lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som regeringen bestämmer.

2 § Studiemedel lämnas även till studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer som omfattas av förordnande enligt 3 kap. l Studiemedel vid sådan läroanstalt eller utbildning lämnas dock tidigast från och med det andra kalenderhalvåret det år under vilket den studerande fyller 20 år.

3 § Studiemedel får inte beviljas för den tid för vilken studiehjälp enligt 3 kap. redan har beviljats. Om en studerande beviljas studiehjälp för en tid för vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den studerande inte uppbära studiemedlen för denna tid. Studiemedel får inte heller beviljas eller uppbäras för den tid för vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag för doktorander eller rehabiliteringsersättning enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring lämnas, om inte något annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar. Studiemedel lämnas inte för den tid under vilken den studerande innehar doktorandtjänst eller tjänstgör enligt lagen 1994:1809 om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofñcer.

4 § Studiemedel lämnas till svensk studerande samt till sådan annan studerande som är bosatt i riket. Studerande som inte är svensk medborgare har dock rätt till studiemedel endast om han har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att studera.

5 § Studerande har rätt till studiemedel vid studier heltid, vid studier på minst 75 procent av heltid samt vid studier på minst halvtid. Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier kan rätt till som ge studiemedel meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

6 § Till studerande som inte tidigare erhållit studiemedel lämnas studiemedel utan föregående prövning av hans lämplighet för studierna. För studier på eftergymnasial nivå lämnas studiemedel utan sådan prövning till studerande som inte tidigare erhållit studiemedel för studier sådan nivå.

3 Nuvarandelydelse av 4 kap.finns i bilagaB.

Författningsförslag 267

Föreslagen lydelse

Till annan studerande än i första stycket lämnas studiemedel som avses om han uppnått tillfredsställande studieresultat med hänsyn till den tid som han uppburit studiemedel. Till studerande som inte uppnått sådana resultat lämnas studiemedel endast om det med hänsyn till omständigheterna kan anses sannolikt att han i fortsättningen kommer att uppnå tillfredsställande studieresultat. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till förhållanden av personlig natur kan antas ha inverkat på studieresulsom taten. Har studiemedel vid ett och samma tillfälle beviljats för längre tid än 20 veckor, skall beslutet omprövas om den studerande därefter inte uppnått tillfredsställande studieresultat med hänsyn till den tid han uppburit som studiemedel. En sådan bedömning i andra stycket skall då som avses göras. Närmare föreskrifter för tillämpningen andra och tredje styckena av meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. som

7 § Till studerande som har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning enligt ll kap. 10 § skollagen 1985:1100 lämnas studiemedel för studier på grundskolenivå under sammanlagt högst 80 veckor. Till annan studerande än som avses i första stycket lämnas studiemedel för studier på grundskolenivå under sammanlagt högst 40 veckor. Om det finns särskilda skäl lämnas studiemedel för ytterligare sådana studier som avses i första och andra styckena. Närmare föreskrifter för tillämpningen av första-tredje styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 § Till studerande som saknar kunskaper och färdigheter som förmedlas i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller inom motsvarande utbildning, lämnas studiemedel för studier inom sådan utbildning under sammanlagt högst 120 veckor. Till annan studerande än som avses i första stycket lämnas studiemedel för sådana studier där under sammanlagt högst 40 veckor. som anges Om det finns särskilda skäl lämnas studiemedel för ytterligare sådana studier som avses i första och andra styckena. Närmare föreskrifter för tillämpningen av första-tredje styckena meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. som

9 § Till studerande som bedriver studier inom annan gymnasial utbildning än som avses i 8 § eller på eftergymnasial nivå förutom forskarutbildning, lämnas studiemedel under sammanlagt högst 200 veckor. För forskarutbildning lämnas studiemedel under sammanlagt högst 40 veckor. Om det finns särskilda skäl lämnas studiemedel för ytterligare sådana studier som avses i första stycket. Närmare föreskrifter för tillämpningen första och andra styckena av meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. som

268 Fözfattningsförslag

Föreslagen lydelse

10 § Studiemedel får länmas till och med det år under vilket den stude-

rande fyller 50 år. Om det finns särskilda skäl får dock studiemedel lämnas till och med det år under vilket den studerande fyller 55 år.

11 § Studiemedel lämnas för sådan fastställd studietid under vilken den studerande bedriver studier vid läroanstalt eller utbildning som avses i l och 2 §§. Studiemedel lämnas även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 24-30 §§. Vid tillämpningen av första stycket skall den minsta sammanhängande tidsperiod för vilken studiemedel lämnas vara fyra veckor. Närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

12 § Studiemedel beviljas efter ansökan som ges in i den ordning som Centrala studiestödsnämnden bestämmer. Studiemedel får lämnas för högst 52 veckor gången. För tid före den vecka som ansökan kom in till Centrala studiestödsnämnden lämnas studiemedel för högst fyra veckor.

Beräkning av studiemedel

13 § Studiemedel lämnas för varje tidsperiod om en vecka för vilken den studerande har rätt till studiemedel med 4,39 procent av basbeloppet vid studier heltid, 3,29 procent av basbeloppet vid studier på minst 75 procent av heltid, och 2,20 procent av basbeloppet vid studier på minst halvtid. Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något armat-följer av 14-16 §§ och 22-23 §§.

14 § Belopp enligt 13 § första stycket lämnas under förutsättning att den studerandes inkomster under ett kalenderhalvår uppgår till högst 75 procent av basbeloppet för en tidsperiod om 20 veckor fribelopp. Bedriver den studerande studier under kortare eller längre tid än 20 veckor under ett kalenderhalvår skall fribeloppets andel av basbeloppet ökas eller minskas med 3,75 procent för varje vecka som studietiden är kortare eller längre än 20 veckor. Bedriver den studerande studier under båda kalenderhalvåren under ett kalenderår skall fribeloppet vara summan av fribeloppen för de båda kalenderhalvåren. Om den studerandes inkomst överstiger fribelopp beräknat enligt första stycket skall det belopp som lämnas enligt 13 § första stycket minskas med vid studier på heltid 60 procent, vid studier på minst 75 procent av heltid 45 procent, och vid studier på minst halvtid 30 procent av den överskjutande inkomsten.

SOU 19962 90 Föqfattningsförslag 269

Föreslagen lydelse

15 § Som den studerandes inkomst enligt 14 § räknas för studerande som bedriver studier under ett kalenderhalvår vad det halvåret kan som beräknas belöpa av det belopp som kan förutses bli den studerandes sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen för kalenderåret. Om den studerande bedriver studier under båda kalenderhalvåren under ett kalenderår räknas som den studerandes inkomst enligt 14 § vad som kan förutses bli hans sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen för kalenderåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för utomlands bosatta och sjömän föreskriva andra regler för inkomstberäkmngen.

16 § Regeringen kan förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning än som följer av 14 Bekostas studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del av staten eller kommun kan de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel minskas enligt grunder som regeringen fastställer.

17 § Vid beräkning enligt 13-14 §§ av studiemedel tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studiemedlen är avsedda.

18 § Till studerande som avses i 7 § lämnas studiebidrag med 3,51 procent av basbeloppet vid studier på heltid, 2,63 procent av basbeloppet vid studier minst 75 procent av heltid, och 1,76 procent av basbeloppet vid studier på minst halvtid, för varje vecka som den studerande har rätt till studiemedel. Närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

19 § Till studerande som avses i 8 § första stycket länmas studiebidrag med 2,63 procent av basbeloppet vid studier på heltid, 1,97 procent av basbeloppet vid studier på minst 75 procent av heltid, och 1,31 procent av basbeloppet vid studier på minst halvtid, för varje vecka som den studerande har rätt till studiemedel. studiebidrag enligt första stycket lämnas dock tidigast från och med det kalenderår under vilket den studerande fyller 23 år. Närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

270 Fözfattningsförslag

Föreslagen lydelse

20 § Till studerande som avses i 8 § första stycket och som inte uppfyller ålderskravet i 19 § andra stycket samt till studerande i som avses 8 § andra stycket och 9 § första stycket lämnas studiebidrag med 1,76 procent av basbeloppet vid studier på heltid, 1,31 procent av basbeloppet vid studier på minst 75 procent av heltid

0,88 procent av basbeloppet vid studier på minst halvtid, för varje

vecka som den studerande har rätt till studiemedel. Närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

21 § Om den studerande på grund av bestämmelserna i 13-16 §§ inte är berättigad till fullt studiemedel skall av minskningen så stor andel falla på studiebidrag beräknat enligt 17-20 §§ som bidraget utgör av fullt studiemedel. Lämnade studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör studielån.

22 § En studerande, som till följd av bestämmelserna i 14-15 §§ eller bestämmelse som avses i 16 § inte är berättigad till studiemedel, kan dock få extra studiemedel i form av studielån tilläggslån, om det finns särskilda skäl. Utöver de studiemedclsbelopp som följer av ll och 13-15 §§ eller bestämmelse som avses i 16 får tilläggslån lämnas med hänsyn till den inkomst som den studerande hade innan han påbörjade studierna Sådant tilläggslån får dock lämnas endast till studerande som avses i 7 § samt till studerande som avses i 8 § första stycket från och med det år under vilket han fyller 23 år. Om det i annat fall än som avses i andra stycket finns särskilda skäl, får tilläggslån lämnas utöver de studiemedclsbelopp som följer av ll och 13- 15 §§ eller bestämmelse som avses i 16 Närmare föreskrifter för tillämpningen av första-tredje styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

23 § Från och med det år under vilket en studerande fyller 30 år får studiemedel i form av studielån inte beviljas med större belopp än att beloppet, tillsammans med vid tidpunkten för ansökan kvarstående studielån, uppgår till högst 23 procent av basbeloppet multiplicerat med det antal år som, vid utgången av kalenderåret, återstår till och med det år under vilket den studerande fyller 59 år. Vid denna beräkning tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studiemedlen är avsedda. Med kvarstående studielån förstås studielån som kvarstår obetalda samt återbetalningspliktiga studiemedel, beviljade enligt äldre bestämmelser i denna lag eller enligt äldre lagstiftning, för vilka återbetalningsskyldighet kvarstår. studielån som uppburits för sådana studier som avses i 7 och 8 §§, skall dock inte medräknas vid beräkning enligt första stycket.

sou 199690 Författningsförslag 271

Föreslagen lydelse

Om det finns särskilda skäl kan ytterligare studiemedel i form av studielån beviljas utöver vad som följer av första och andra styckena. Närmare föreskrifter för tillämpningen av första-tredje styckena meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. som

Studiemedel under sjukdom

24 § I 25-30 §§ ges bestämmelser om studiemedel för tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier. I nämnda paragrafer förstås med sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier, studietid: den tid under vilken den studerande bedriver studier och den tid under vilken han skulle ha bedrivit studier om han inte blivit sjuk.

25 § Studiemedel lämnas för sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studiemedel. För den första tidsperiod under vilken en studerande bedriver studier som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel lämnas studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

26 § För sjukperiod som infaller efter studietidens början lämnas studiemedel endast om den studerande ingett ansökan om sådana medel dessförinnan. Om det finns synnerliga skäl kan studerande beviljas studiemedel även för sådan sjukperiod.

27 § Studerande har rätt till studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den studerande är inskriven.

28 § Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, om han beviljats studiemedel eller om han ansökt eller avser att ansöka om studiemedel. Anmälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Riksförsäkringsverket.

29 § Finner den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om inte annat följer av andra-fjärde styckena. Godkännande enligt första stycket får endast tid infaller efter avse som det anmälan skett enligt 28 Om hinder mött mot anmälan eller det om finns annat särskilt skäl, får godkännande även tid före sådan avse anmälan.

272 Författningsfärslag

Föreslagen lydelse

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande underlåter att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna, under sjukperiod reser till utlandet utan medgivande av kassan, ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, vägrar att genomgå undersökning av läkare eller underlåter att följa läkares föreskrift, uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna studiemedel för sjukperiod. om Den allmänna försäkringskassan får även, om omständigheterna motiverar det, vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäkringskassan att utreda studieförmågan eller behovet av rehabiliteringsåtgärd. underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han under sjukperiod vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan.

30 § Har studerande som beviljats studiemedel på grund av sjukdom varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller finns annat särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser som Riksförsäkringsverket meddelar, undersöka om skäl finns att vidta åtgärd som är ägnad att förkorta sjukdomstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan. Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första stycket behövs, skall den underrätta den studerande om detta och tillse att åtgärden vidtas. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan kassan besluta att inte godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse om kassans beslut. I underrättelsen skall intas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

Studiemedel för studier utom riket

31 § Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas för studier utom riket under de förutsättningar och med de belopp som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Studiemedel kan även lämnas för en sjukperiod som avses i 24 § enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

ou 199690 Författningsförslag 273

Föreslagen lydelse

Särskilda bestämmelser

32 § En studerande som har beviljats studiemedel är skyldig att till Centrala studiestödsnämnden anmäla sådan ändring sina förhållanden av som är av betydelse för rätten till studiemedel eller för studiemedlens storlek.

33 § Allmän försäkringskassa skall lämna Centrala studiestödsnämnden uppgift om sådan sjukperiod enligt 24 § som godkänts kassan. av

34 § Studiemedel enligt detta kapitel avrundas till närmast lägre hela krontal.

35 § Rätten till studiemedel bortfaller om den studerande för den tidsperiod som studiemedlen avser inte är berättigad till ett högre belopp i studiebidrag och studielån än som motsvarar 0,25 procent basbeloppet av per vecka.

§ Den studerandes rätt till studiemedel är förverkad om han inte begärt att få medlen utbetalade före utgången av den tidsperiod för vilken studiemedlen har beviljats eller om den studerande avlider innan medlen har betalats ut. Om en begäran om utbetalning av studiemedel kommer in efter utgången av den tidsperiod för vilken studiemedlen har beviljats, får medlen dock betalas ut om det finns särskilda skäl.

37 § Studerande har rätt att behålla studiemedel vid ledighet för tillfällig vård av barn och vid ledighet för närståendevärd enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen som bestämmer.

274 Författningsförslag SOU 1996:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 6

Korttidsstudiestöd för deltagande Korttidsstudiestöd för deltagande i utbildning i l § utgår i utbildning i 1 § lämnas som avses som avses till studerande som uppbär studie- inte till studerande som uppbär stuhjälp, studiemedel, särskilt vuxen- diehjälp, studiemedel eller utbildstudiestöd eller utbildningsbidrag ningsbidrag för den tidsperiod som för den tidsperiod som utbildningen utbildningen pågår. pågår.

4 Senastelydelse1993:220.

OU 1996:90 Fötfattningsförslag 275

Föreslagen lydelse

s kap. Återbetalning studielåns av

Allmänna bestämmelser

1 § Den som uppburit studielån skall återbetala lånet. På lånet skall också betalas en årlig ränta. I samband med återbetalningen får också tas ut avgifter för administrativa kostnader enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Betalningen av lånet och räntan sker med ett visst belopp varje kalenderår årsbelopp. Kapitalskulden utgörs av huvudskuld och, i förekommande fall, av särskild skuld.

2 § Regeringen får föreskriva att ränta inte skall utgå studielån under den tid då låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen 1994:1809 om totalförsvarsplikt.

3 § Före varje kalenderårs början fastställer regeringen den ränta som under året skall utgå på studielån.

4 § Om det vid ingången av ett kalenderår har gått minst sex månader efter den senaste tidsperiod. för vilken den återbetalningsskyldige har fått studiestöd enligt 3 eller 4 kap. skall återbetalningen av studielånen börja med det kalenderåret.

Återbetalningsüd

5 § Återbetalningstiden bestäms till det antal år återstår till och med

som det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 60 år, dock högst 25

år. Återbetalningstiden bestäms i vissa fall till kortare tid. Bestämmelser

om detta finns i andra och tredje styckena.

Om årsbelopp beräknat enligt 10 § första stycket vid tillämpningen av

första stycket uppgår till mindre än tio procent av basbeloppet för det första återbetalningsåret, skall återbetalningstiden förkortas så att årsbeloppet för detta år uppgår till minst tio procent av basbeloppet. I sådant fall skall dock återbetalningstiden inte bestämmas till kortare tid än två år. Av 10 § andra stycket framgår att återbetalningstiden i vissa fall kan vara ett år. Om huvudskulden har minskat under återbetalningstid enligt första eller andra stycket på grund av att den återbetalningsskyldige frivilligt har återbetalat visst belopp, beslut har meddelats om avskrivning av studielån,

5 Nuvarandelydelse s kap.finnsi bilagaB. av

276 Författningsförslag

Föreslagen lydelse

beslut har meddelats enligt bestämmelserna i 33-35 §§ eller 4. beslut har meddelats om återkrav av studielån enligt 9 kap. 2 skall andra stycket tillämpas för det första återbetalningsåret efter det år återbetalning gjordes eller beslut fattades.

6 § Har den återbetalningsskyldige uppburit studielån under tid nya som omfattas av återbetalningstid enligt 5 skall de lånen läggas nya samman med kapitalskulden för de tidigare lånen. Gemensam återbetalningstid skall bestämmas för de sammanlagda lånen.

7 § Återbetalning i fall i 6 § börjar under året efter det

som avses närmast år under vilket den återbetalningsskyldige uppburit de studielånen. nya

8 § Vid bestämmande av återbetalningstid enligt 6 § skall 5 § första och

andra styckena tillämpas. Återbetalningstiden får dock inte bestämmas till

längre tid än att årsbeloppet för det första återbetalningsåret uppgår till lägst det belopp som skulle ha utgått för samma år, den återbetalom ningsskyldige inte uppburit de nya studielånen. Vid sådan återbetalning eller sådana beslut i 5 § tredje stycksom avses et skall nämnda bestämmelse tillämpas på motsvarande sätt i fråga om gemensam återbetalningstid.

Återbetalning

9 § Årsbeloppet för ett kalenderår skall bestämmas enligt 10-12 §§. Till

det årsbelopp som den återbetalningsskyldige skall betala får läggas sådana avgifter som regeringen har föreskrivit med stöd l § andra av stycket.

10 § Återbetalning

under återbetalningstid enligt 5-8 §§ skall ske i form av armuiteter, som beräknas så att de ökar med tre procent årligen vid

oförändrad ränta. Årsbeloppet bestäms med hänsyn till ränta enligt 3

den återstående återbetalningstiden och nämnd beräkning. Om kapitalskulden uppgår till ett belopp som är mindre än tio procent av basbeloppet vid ingången av det kalenderår som återbetalningen skall börja, skall årsbeloppet för det första återbetalningsåret dock bestämmas så att lånet är återbetalat under detta år. Vid sådan återbetalning eller sådana beslut som avses i 5 § tredje stycket skall motsvarande gälla i fråga om huvudskulden för det första återbetalningsåret efter det år återbetalning gjordes eller beslut fattades. En bestämmelse om att årsbelopp under återbetalningstid enligt 5-8 §§ i visst fall skall bestämmas till ett högre belopp än vad följer som av första stycket finns i 11 Närmare föreskrifter för tillämpningen första och andra styckena av meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. som

1996:90 Färfattningsförslag 277 iOU

Föreslagen lydelse

ll § Om särskild skuld finns under återbetalningstid enligt 5-8 §§ skall en årsbeloppet i vissa fall bestämmas till ett högre belopp än vad följer som 10 § första stycket. Detta gäller viss andel av den återbetalav om en ningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen överstiger Årsbelopp beräknat enligt 10 § första stycket. Som taxering gäller beslutet om taxering i första instans. Andelen skall fem inkomsten under de första tio vara procent av återbetalningsåren, dock längst till och med det år under vilket den återbetalnjngsskyldige fyller 35 år. Under den återstående återbetalningstiden enligt 5-8 §§ skall andelen procent. I sådant fall skall årsbeloppet vara sex andelen utgör inkomsten. Årsbeloppet bestämmas till det belopp som av får dock inte bestämmas till ett högre belopp än att den särskilda skulden återbetalas i sin helhet under kalenderåret.

12 § särskild skuld kvarstår sedan återbetalningstid enligt 5-8 §§ Om en löpt ut skall årsbeloppet bestämmas till sex procent av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst tjänst, näringsverksamhet och av kapital enligt den senaste taxeringen. Som taxering gäller beslutet om taxering i första instans.

Nedsättning

13 § Efter ansökan den återbetalningsskyldige får ärsbelopp sättas ned av enligt bestämmelserna 14-16 §§.

14 § Årsbelopp beräknat enligt 10 § får sättas ned om en viss andel av

den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen understiger årsbeloppet med minst tre procent basbeloppet. Som taxering gäller beslutet av taxering i första instans. Andelen skall vara fem procent av inkomsten om under de första tio återbetalningsåren, dock längst till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 35 år. Under den återstående återbetalningstiden enligt 5-8 §§ skall andelen vara sex procent.

Årsbelopp beräknat enligt 10 § får även sättas ned

den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan om beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst som avses i första stycket, eller

den återbetalningsskylrdige har överklagat den taxering som avses

om i första stycket och det med hänsyn till omständigheterna framstår som oskäligt att låta den taxeringen utgöra underlag för beslutet, och förutsättningarna i första stycket i övrigt är uppfyllda.

15 § Årsbelopp beräknat enligt 10, 11 eller 12 § får sättas ned

den återbetalningsskyldige uppbär studiehjälp, studiemedel eller om utbildningsbidrag för doktorander eller fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen 1994:1809 om totalförsvarsplikt eller fullgör 13 utbildning till reserv- eller yrkesofñcer, eller

278 Författningsförslag SOU 1996:9C

Föreslagen lydelse

om det i något annat fall finns synnerliga skäl.

16 § Årsbelopp beräknat enligt 11 eller 12 § får utöver vad följer

som av 15 § sättas ned om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats, eller om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering ligger som till grund för beräkningen av årsbeloppet och det med hänsyn till omständigheterna framstår som oskäligt att låta årsbeloppet grundas på den taxeringen.

Årsbelopp beräknat enligt 11 § får dock inte sättas ned till lägre be-

ett lopp på grund av bestämmelserna i första stycket än vad årsbeloppet skulle ha bestämts till enligt 10 § första stycket.

17 § Beslut om nedsättning av årsbeloppet får ändras om de inkomstförhållanden som legat till grund för beslutet har ändrats väsentligt, eller om det i något annat hänseende har inträffat förändring en som väsentligt påverkar rätten till nedsättning.

18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om nedsättning enligt 14-17 §§.

Särskild skuld

19 § Årsbelopp eller del årsbelopp beräknat enligt 10 eller 11 §

av som inte betalas på grund av beslut om nedsättning skall, till den del ärsbeloppet eller del av årsbeloppet är hänförligt till huvudskulden, föras upp som en särskild skuld vid kalenderårets slut.

20 § Har den återbetalningsskyldige uppburit nya studielån sedan återbetalning enligt 12 § påbörjats skall de nya lånen samrnanläggas med de tidigare lånen. Den särskilda skulden skall kvarstå sådan skuld. som en

Återbetalningen för de lånen skall bestämmas enligt 10 § med till-

nya lämpning av bestämmelserna i 5-8 §§.

21 § Årsbelopp eller del därav inte har betalats och grund

som som av bestämmelsen i 31 § andra stycket inte skall föranleda vidare indrivningsåtgärder, skall läggas till den särskilda skulden.

iOU 1996:90 Författningsförslag 279

Föreslagen lydelse

Upplupen ränta

22 § Upplupen ränta huvudsskuld som inte ingår i årsbelopp beräknat enligt 10 § första stycket eller ll § skall i förekommande fall läggas till huvudskulden vid årets slut. Upplupen ränta särskild skuld som inte ingår i årsbelopp beräknat enligt 11 eller 12 § skall i förekommande fall läggas till den särskilda skulden vid årets slut.

Åteibetalningsskyldig är bosatt utom riket eller är sjöman som

23 § Om regeringen inte föreskriver annat skall bestämmelsema i 11-12 och 14 §§ inte tillämpas beträffande sådana återbetalningsskyldiga som under det inkomstår den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sjömän. Om bestämmelsen i 12 § inte skall tillämpas beträffande sådan återbetalningsskyldig som avses i första stycket, skall i stället 10 § första och andra styckena tillämpas motsvarande sätt. I sådant fall skall även bestämmelserna om återbetalningstid i 5-8 §§ tillämpas på motsvarande sätt. Den ålder som anges i 5 § första stycket första meningen skall dock i stället vara 65 år. Närmare föreskrifter för tillämpningen av andra stycket meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Avskrivning

24 § studielån som kvarstår obetalda vid utgången av det år den återbetalningsskyldige fyller 65 år skall avskrivas. Utan hinder härav kvarstår betalningsskyldigheten för påförda men inte betalda årsbelopp avseende de tre senaste kalenderåren. Om det finns synnerliga skäl, får dock också sådana årsbelopp skrivas av efter utgången av det år den återbetalningsskyldige fyller 65 år.

25 § Om den återbetalningsskyldige avlider, skall återstående kapitalskuld och upplupen ränta avskrivas.

26 § Utöver vad som följer av 24-25 §§ får studielån avskrivas i fall då det föreligger synnerliga skäl till det.

Frivillig återbetalning

27 § Har den återbetalningsskyldige frivilligt återbetalat visst belopp skall avräkning ske i följande ordning: upplupen ränta på särskild skuld 15 särskild skuld

280 Fötfattningsförslag

Föreslagen lydelse

upplupen ränta huvudskuld 4. huvudskuld.

28 § I syfte att stimulera en snabb återbetalning av studielån får regeringen meddela föreskrifter om premier vid frivillig återbetalning.

Fastställande av årsbelopp

29 § För varje kalenderår då återbetalning skall göras fastställs årsbeloppet för den återbetalningsskyldige. Uppkommer brutet krontal skall årsbeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal. Om årsbeloppet ändras genom beslut om nedsättning gäller det nedsatta beloppet som fastställt årsbelopp. Regeringen får föreskriva att årsbelopp beräknat enligt 12 eller 14 § skall fastställas till noll kronor om årsbeloppet skulle understiga fem procent av basbeloppet det år återbetalningen skall göras. Den återbetalningsskyldige skall underrättas skriftligen om det årsbelopp som har fastställts för honom.

Betalning och avräkning

30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur det faststêülda årsbeloppet och sådana avgifter som regeringen har föreskrivit med stöd av 1 § andra stycket skall betalas samt om hur det inbetalade beloppet skall avräknas.

Utmiiming m.m.

31 § Årsbelopp och andra avgifter enligt denna lag inte har betalats

som inom föreskriven tid får tas ut genom utmätning utan föregående dom eller utslag. Dröjsmålsavgift enligt 58 § 2-5 mom. uppbördslagen 1953:272 skall tas ut.

Årsbelopp eller del därav inte har betalats, frivilligt eller

som genom utmätning, före utgången av november månad det tredje året efter betalningsåret, skall inte föranleda vidare indrivningsåtgärder.

Särskilda bestämmelser om återbetalning i vissa fall.

32 § Om någon har uppburit studielån för en sjukperiod enligt bestämmelserna i 4 kap. 24-30 §§ och de bestämmelser som anges där gäller i fråga om återbetalningen bestämmelserna i 33-34 §§.

Fáhfattningsförslag 281

Föreslagen lydelse

33 § Studielån som avser den del av en sjukperiod som följer efter en karenstid 30 dagar skall inte återbetalas annat än i de fall som anges om i 34 I karenstiden får inräknas bara tid under sådan studietid som avses i 4 kap. 24 Vid beräkning karenstiden skall två eller flera sjukperioder räknas av sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom som en 20 dagar efter det att den tidigare slutade.

34 § Uppbär den studerande sjukpenning enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring, skall han för varje sjukdag som infaller efter karenstiden enligt 33 § återbetala den del studielånet som motsvarar av sjukpenning över 25 kronor. Detsamma gäller också om den studerande med anledning sin sjukdom får ersättning enligt annan författning eller av på grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om

arbetsskadeförsäkring. sjukpenning enligt lagen 1962:381 om allmän

försäkring skall inte beaktas vid tillämpningen av denna paragraf.

35 § Studielån tid då den studerande har uppburit utbildningssom avser bidrag, enligt bestämmelserna dagpenning, skall inte återbetalas i den om mån avdrag har skett från utbildningsbidraget.

Uppgiftsskyldighet m.m.

36 § Den återbetalningsskyldige skall lämna Centrala studiestödsnämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel. Bestämmelser om hur Centrala studiestödsnämnden skall inhämta de uppgifter från den senaste taxeringen som nämnden behöver för tillämpning av detta kapitel meddelas av regeringen. Den som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att utan anmaning omedelbart underrätta Centrala studiestödsnänmden om någon omständighet som föranlett nedsättningen inte längre föreligger.

37 § Allmän försäkringskassa skall lämna Centrala studiestödsnämnden uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning som avses i 34 Allmän försäkringskassa skall i övrigt länma Centrala studiestödsnämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel enligt de bestämmelser som regeringen meddelar.

38 § Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa och Centrala studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga om viss person som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel.

282 Författningsförslag SOU 1996790

Föreslagen lydelse

Överklagande m.m.

39 § Centrala studiestödsnämndens besluti ärenden om återbetalning av studielån fär överklagas hos allmän förvaltningsdonnstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Nämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om nämnden inte bestämmer något annat.

DU 1996:90 Författningsförslag 283

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 2 Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas. Avbryter någon sina studier skall Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas beträffande första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som avser tiden uppburet studiestöd tiden som avser efter avbrottet. Beror avbrottet efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestöd som den sjukdom skall studiestöd den som studerande uppburit enligt 3 kap. studerande uppburit enligt 3 kap. 15 och 16 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 15 och 16 §§ eller 4 kap. 24-30 §§ enligt 7 kap. 17 § och de bestämoch de bestämmelser som anges melser som anges där återkrävas. där återkrävas. Detsamma gäller Detsamma gäller vid sådan ledighet vid sådan ledighet i 3 som avses som avses i 3 kap. 31 4 kap. 44 kap. 31 § och 4 kap. 37 § och 7kap. 17a

Avser återkrav enligt första. eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap.

till sådan studerande, som vid utbetalningstillfallet omyndig, åvilar var betalningsskyldigheten den då den omyndiges förmyndare. som var På studiemedel enligt 4 kap och På studiemedel enlig 4 kap. som på särskilt vuxenstudiestäd enligt 7 återkrävs enligt första eller andra kap. som återkrävs enligt första stycket utgår ränta från den dag när eller andra stycket utgår ränta från medlen uppburits efter räntesats en den dag när medlen uppburits efter som vid varje tidpunkt med två en räntesats som vid varje tidpunkt procentenheter överstiger statens med två procentenheter överstiger utlåningsränta. På andra former av statens utlåningsränta. På andra studiestöd återkrävs enligt som former av studiestöd återkrävs denna paragraf utgår som ränta enligt enligt denna paragraf utgår ränta samma räntesats från den dag som enligt samma räntesats från den infaller månad en efter det beslut dag som infaller månad efter det återkrav fattats. en om Om det finns beslut om återkrav fattats. Om det särskilda skäl kan återbetalden finns särskilda skäl kan den återbe- ningsskyldige befrias helt eller deltalningsskyldige befrias helt eller vis från sin skyldighet att betala delvis från sin skyldighet att betala räntan. räntan I samband med återkrav får också tas ut avgifter för administrativa kostnader enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

19 6 Senastelydelse1993:220.

284 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2b§7

Till studerande tidigare Till en studerande som tidigare en som har uppburit studiestöd enligt 4 har uppburit studiestöd enligt 3 eller 7 kap. utgår nytt stöd enligt eller 4 kap. lämnas nytt stöd enligt dessa kapitel endast om dessa kapitel endast om fastställt årsbelopp, förfal- fastställt ärsbelopp, som förfalsom lit till betalning före det kalenderår lit tili betalning före det kalenderår det studiestödet har det nya studiestödet avser, har som nya avser, som betalats, och betalats, och återkrav med stöd 2 § återkrav med stöd av 2 § av av av studiestöd enligt 4 eller 7 kap. studiestöd enligt 3 eller 4 kap. har har reglerats den studerande så reglerats av den studerande så att av att återkrav, högst ett återkrav, som avser högst ett kalensom avser kalenderhalvår, kvarstår oreglerat. derhalvår, kvarstår oreglerat. Om det finns synnerliga skäl får Om det finns synnerliga skäl får studiestöd dock beviljas utan hinder studiestöd dock beviljas utan hinder vad i första stycket. av vad som anges i första stycket. av som anges

8§ Ett beslut i ett ärende enligt denlag som meddelats av Centrala na studiestödsnämnden och som inte kan överklagas enligt bestämmelserna i 8 kap. 39 får överklagas hos en särskild överklagandenämnd. Nämnden bestârav en ordförande och sju andra ledamöter. För ordföranden och de andra ledamöterna skall det finnas ersättare. 0rdföranden och dennes ersättare skall vara eller ha varit ordinarie domare. Av de övriga ledamöterna skall tre vara jurister; två ha särskild insikt i studerandes förhållanden och två ha särskild sakkunskap om utbildningsväsendet. Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för viss tid. Nämndens beslut med anledning ett överklagande dit får inte av överklagas.

7 Senaste lydelse 1993:220.

OU 1996:90 Författningsförslag 285

Denna lag träder i kraft den l januari 1998. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga ombstudiestöd tid före ikraftträdandet. De som avser äldre bestämmelserna i 8 kap. 11 § skall fortfarande gälla beträffande sådana studielån som har beviljats enligt 4 kap. 2 § i dess äldre lydelse.

En studerande som före den 1 januari 1998 påbörjat utbildning och uppburit studiemedel har rätt att uppbära studiemedel för att slutföra studierna enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 8 utan hinder av bestämmelsema i 4 kap. 7-9 §§ i dess nya lydelse. Studiemedel får dock inte uppbäras för längre tid än till och med utgången av december 1999.

En studerande som före den l januari 1998 påbörjat utbildning och uppburit studiestöd får uppbära studiemedel för att slutföra studierna enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 9 § och 7 kap. 5 § andra stycket, utan hinder av 4 kap. 10 § i dess nya lydelse. Studiemedel får dock inte uppbäras för längre tid än till och med utgången av december 1999.

En studerande som före den 1 januari 1998 påbörjat utbildning och uppburit studiestöd har rätt att, utan hinder av 4 kap. 23 § i dess nya lydelse, uppbära studiemedel i form av studielån för att slutföra studierna, dock längst till och med utgången av december 1999.

En studerande som före den 1 januari 1998 påbörjat utbildning och uppburit särskilt vuxenstudiestöd enligt de upphävda bestämmelserna i 7 kap. har rätt att uppbära sådant vuxenstudiestöd under den tid som den studerande kan anses behöva för att slutföra studierna, dock längst till och med utgången av december 1999. I sådant fall skall bestämmelserna i det upphävda 7 kap. fortfarande tillämpas.

Den som återbetalar studiestöd som avser tid såväl före efter som ikraftträdandet kan begära att återbetalningen kalenderårsvis skall sarnordnas. Samordningen skall ske enligt följande. Äldre föreskrifter om nedsättning av avgift eller årsbelopp skall inte tillämpas. Det sammanlagda återbetalningsbeloppet skall inte överstiga fem procent av den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen. Detta skall gälla under de första tio återbetalningsåren, dock längst till och med det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 35 år. Därefter skall andelen av inkomsten vara sex procent. Som taxering gäller beslutet om taxering i första instans. Det sammanlagda återbetalningsbeloppet avräknas i första hand på studiestöd som avser tid före ikraftträdandet. När det gäller sådana återbetalningsskyldiga under det inkomstår som den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller sjömän får var regeringen föreskriva att samordningen i stället skall ske enligt andra bestämmelser.

Bestämmelsen i 9 kap. 8 § tillämpas på beslut som har meddelats efter 21 ikraftträdandet.

286 Författningsförslag SOU 1996:91

2 Förslag till Lag om upphävande av lagen 1983:1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Härigenom föreskrivs att lagen 1983: 1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997. En studerande som före denna tidpunkt påbörjat utbildning och uppburit särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa har rätt att uppbära sådant vuxenstudiestöd under den tid som den studerande kan anses behöva för att slutföra studiema. I sådant fall skall bestämmelserna i den upphävda lagen fortfarande tillämpas.

OU 1996:90 gglaga 237 A

Bilaga A

Kommittedirektiv

WW

89 Översyn av studiestödssystemet Dir.

1994:148

Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 1994

Sammanfattning av uppdraget

En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas med uppdrag

att dra upp riktlinjer för en reformering studiestödssystemet. av

Kommittén skall göra en övergripande översyn av studiestödets funktion och effekter samt överväga behoven av föränd-

ringar utifrån ett helhetsperspektiv. Studiestödets betydelse när

det gäller att motverka social snedrekrytering till utbildning

skall särskilt uppmärksammas. Ävenjämställdhetsaspekter skall

beaktas. Kommittén skall framför allt utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet studie- -

stödssystem, som innefattar stödformer inom både Utbildnings-

departementets och Arbetsmarknadsdepartementets område. Studiehjälpen, dvs. studiestödet för studerande under 20 år i gymnasieskolan och annan gymnasial utbildning, skall däremot inte behandlas, belysa frågan om totalbelopp och bidragsnivåer inom ramen för ett sådant sammanhållet studiestöd, se över lånesystemet och återbetalningsvillkoren, med förtur behandla frågan om uppräkning av bidragsdelen i studiemedlen med hänsyn till att studier som finansieras med studiemedel avses bli pensionsgrundande i det reformerade pensionssystemet. Uppdraget skall vara slutfört senast den l april 1996.

288 Bilaga A

Tidigare och pågående utredningsarbete

Generationsutredningen har i sitt betänkande Tillvarons trösklar SOU 1994:77 berört det framtida studiestödet. Betänkandet är föremål för remissbehandling. Betänkandet Ursprung och utbildning SOU 1993:85 och delbetänkandet Social bakgrund studiestöd och övergång till högre studier SOU l992: 122 har lämnats av Utredningen om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Pensionsarbets gruppen lämnade i sitt betänkande Reformerat pensionssystem SOU 1994:20 bland annat förslag till pensionsrätt vid studier. Riktlinjer för reformeringen av pensionssystemet har därefter godkänts av riksdagen i enlighet med regeringens proposition 993/942250. I den fortsatta beredningdessa frågor medverkar den av regeringen tillkallade s.k. en av Genomförandegruppen. Inom Arbetsmarknadsdepartementets område har en parlamentarisk kommitté i uppdrag att se över arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning dir. 1993:132. Den skall bland annat behandla gränsdragningen mellan arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken.

Utbildning utvecklar

Utbildning frigör och utvecklar människors inneboende resurser. Utbildning kvinnor och man möjlighet att leva ett rikare ger och friare liv och påverka arbetsliv och samhällsliv. Den ökar förutsättningarna att ta aktiv del i kultur och föreningsliv samt självständigt och kritiskt la ställning. Varje samhälle hävdar alla människors lika värde måste som ägna utbildningsfrågorna stort intresse. Utbildning som samhället erbjuder kan än något rättviseskapande mer annat vara en kraft. Det förutsätter dock att utbildning alla nivåer utformas så att den stimulerar till livslångt lärande.

Bilaga A 289

Utbildning har också helt avgörande betydelse för landets en framtida konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och därmed för våra möjligheter att värna välfärdssamhället. Detta kräom försäkrar att satsade används ratiover att oss om resurser nellt och effektivt. Av tradition skiljer mellan reguljär utbildning och arbetsmarknadsutbildning. Målen för dessa verksamheter överlappar emellertid delvis varandra. Gemensamt för all utbildning är att den syftar till höja kompetensen och kunskapen hos medatt borgarna och därmed också utveckla och stärka individens möjligheter i både arbetslivet och samhällsgemenskapen. Den samhällsstödda vuxenutbildningen syftar till att överbrygga utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social rättvisa, öka de förmåga att förstå,.kritiskt granska och med- - vuxnas verka i kulturellt, socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratiska samhällets utveckling, utbilda för varierande arbetsuppgifter, medverka till - vuxna arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg i samhället samt tillgodose de individuella önskemål vidgade stuvuxnas om die- och utbildningsmöjligheter och att dem tillfälle att komge

plettera ungdomsutbildningen.

I takt med Ungdomsskolan successivt byggts ut har att utbildningsklyftorna mellan ungdoms- och vuxengenerationema vuxit. Nästan 2,8 miljoner människor i åldern 25-64 år har en

kortare utbildning än den gymnasieutbildning som nu är en

rättighet för ungdomar. Risken är stor för att stora grupper kommer slås ut från arbetsmarknaden, om det inte finns att goda möjligheter till vuxenutbildning. Andelen i årskull i gymnasieskolan kort efter utbilden som nin°gens slut går vidare till eftergymnasial utbildning är lägre i Sverige än i del andra industriländer. Det är angeläget att en denna andel ökar väsentligt. Dels är det fråga om att vidga bland både och att så rekryteringsbasen yngre vuxna genom många möjligt får gymnasieutbildning som ger möjligsom en het till högre studier, dels är det fråga att förbättra rekryteom

IO 16-0356

290 Bilaga A

ringen från alla grupper i samhället till högre utbildning. Inte minst viktigt är det att öka rekryteringen från de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna. Redan av dessa skäl finns det anledning att ägna den sociala snedrekryteringen till utbildning särskild uppmärksamhet. Därtill kommer att den sneda rekryteringen är social orättvisa som ger upphov till skiktningar i en samhället är helt oacceptabla. Dessutom minskar de ungsom domskullar lämnar gymnasieskolan i storlek under de som närmaste åren. Också av det skälet krävs en ökad rekrytering från vuxenutbildningen.

Studiestödets mll

Det offentligas stöd till studier måste framstå som pålitligt över

tiden. Det synnerligen olyckligt om snabba och täta förvore ändringar i studiestödet ledde till uppskjutna eller aldrig påbörjade studier grund av osäkerheten om systemets verkningar sikt. Av både administrativa och utbildningspolitiska skäl är det sålunda angeläget att det råder en bred uppslutning kring studiestödets uppbyggnad. Studiestödet är del utbildningspolitiken. Det är därför en av viktigt att eventuella förändringar i studiestödssystemet sker utifrån bedömning utvecklingsbehoven inom utbildningsen av området helhet. Studiestödet skall utgöra den ekonomiska som grund gör det möjligt för de studerande att genomföra som studierna så snabbt och väl möjligt. Därigenom kan stödet som bidra till ökad effektivitet i utbildningsorganisationen. Men det är också viktigt att studiestödet i övrigt får sådan utformning en det verksamt bidrar till att de övergripande målen för utatt bildningspolitiken nås. Dagens splittrade studiestöd fyller inte fullt ut denna funktion. Bristen en samlad strategi området har motverkat ett effektivt utnyttjande av insatta resurser.

Inom universitets- och högskoleområdet har studerande i vis-

utbildningar rätt till särskilt vuxenstudiestöd svux. De som sa är arbetslösa kan erbjudas utbildningsbidragj och i vissa fall

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa svuxa för kortare hög-

Bilaga A 291

skoleutbildningar. Även ersättningar inom socialförsäkringsområdet, t.ex. rehabiliteringsersättning eller livränta, finansierar i vissa fall högre studier. Men det är framför allt i vuxenutbild-

ning, både grundskole- och gymnasieskolenivå som före-

komsten olika finansieringsformer skapar problem. De delvis av parallella systemen motstridiga signaler till människor med ger likartad bakgrund och jämförbara förhållanden. Följden kan bli att valen utbildning blir ekonomiskt betingade. Det är inte av säkert att de har störst behov utbildning och stöd får de som av bästa förmånerna. Härtill kommer att informationen om stöden försvåras. Administrationen blir tungrodd och onödigt kostsam. Samordnade insatser i fråga studiestöd bör kunna leda om till ökad måluppfyllelse och förbättrad effektivitet. En uten veckling sammanhållet studiestödssystem är därför inot ett mer angelägen. Inom för ett sådant stöd kan i princip alla ramen slag studier möjliggöras, samtidigt stimulansåtgärder av som kan riktas till angelägna utbildningar eller till vissa i utbildningshänseende eftersatta När nya behov eller ändrade grupper.

förutsättningar uppstår kan stimulansinslagen ändras över tiden

genom politiska beslut.

Uppdraget

scunmaizhcillet .studieslödssystem Ett mer

Att det offentliga tillhandahåller olika former av studiestöd för i utbildningar nivå har kritiserats under lång vuxna samma tid. Det är angeläget att finna lösning denna fråga. en Kommittén skall utreda förutsättningarna för ett mer sammanhållet studiefinansieringssystein som innefattar stödformer inom både Utbildningsdepartementets och Arbetsmarknadsdeområde. Kommittén skall i dessa frågor samråda partementets med Utredningen inom Arbetsmarknadsdeparteinentet om arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning dir. 1993: l 32. Samspelet med andra trygghetssystem och stödformer skall också beaktas. Studiehjälpen, dvs. studiestödet

292 Bilaga A sou 1996:90

för studerande under 20 år i gymnasieskolan och annan gymnasial utbildning skall däremot inte behandlas av kommittén. Enligt socialförsäkringsutskottets av riksdagen godkända uttalande bet. l993/94:SfU25, rskr. l993/94z438 i anledning av proposition l993/94:l56 Vissa förändringar i studiestödssystemet bör studiestödsutredningen med förtur behandla de problem som de många olika formerna av vuxenstudiestöd ger upphov till. l den nuvarande situationen söker många studerande mer än ett studiestöd samtidigt och många önskar också byta stödform under utbildningens gång. Det innebär en starkt ökad arbetsbelastning, främst för Centrala studiestödsnämnden, i form av ändringar och upprepade kontakter med berörda myndigheter, utbildningsanordnare och zirbetslöshetskassor. Detta problem minskar dock delvis genom riksdagens beslut att slopa utbildningsbidrag med lånedel prop. 1994/95225, bet.l994/95:FiUl, rskr. l994/95zl45. För den enskilde kan de olika stödsystemen förutom osäkerhet om finansieringen också innebära rättsförluster. I utskottsutlåtandet nämns särskilt behovet av en samman-

läggning det särskilda vuxenstttdiestödet svux och det

av särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa svuxa. Kommittén skall med förtur över samordningen mellan dessa stöd. En se utgångspunkt bör här att åstadkomma förenklingar kort vara sikt. litriktningeit luör att förslag skall läggas i sådan tid att vara ändrade bestämmelser kan träda i kraft den l juli 1995. Centrala studiestödsnämnden CSN har i en skrivelse den l l augusti 1994 lämnat förslag till ett samordnat studiestöd för Skrivelsen kommer att överlämnas till kommittén. vuxna.

Niv1if'ig'

Nivån studiestödet bör tillräcklig för att den studerande vara skall kunna bedriva studier heltid under acceptabla förhållanden. De undersökningar gjorts inom studiemedelsområdet som visar att den nuvarande nivån knappast avhåller någon från att

Bilaga A 293

börja studera. Från rekryteringssynpunkt är i stället den befarade höga skuldsättningen det största problemet. En huvuduppgift för kommittén är att undersöka förutsättningarna för konstruktion av studiestödet inom ramen för en ny ett sammanhållet system. I analysen bör bl.a. följande komponenter övervägas. Basen i systemet skulle kunna utgöras av ett schablonbelopp är relaterat till basbeloppet. Detta schablonbelopp kan som utgöra stödnivån för högskolestuderande. En ytterligare komponent kan ett tilläggsbelopp för vissa prioriterade studier. vara Tilläggsbeloppet kan relaterat till tidigare inkomst, t.ex. via vara dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen.

I fråga bidragets storlek är stimulanseffekten samt bidra-

om gets funktion att hålla skuldsättningen av avgörande benere tydelse för alla studerande. Studiestödet bör emellertid också bidra till social rättvisa. Det finns därför anledning att pröva om stödet kan utformas så att det bättre fyller sin funktion att un-

derlätta för lågutbildade och dem som har en påtaglig försörj-

ningsbörda att bedriva studier. Det är här önskvärt att studier

grundskolenivå prioriteras särskilt. Det finns också anledning att

pröva studier i vissa kärnämnen gymnasial nivå bör om subventioneras i högre utsträckning än andra studier gym-

nasial nivå eller studier högskolenivå. Även för andra ut-

bildningar kan det finnas behov särskilda subventioner, t.ex. av för högskoleutbildningar har krav ett antal års yrkessom verksamhet för antagning. I det fall kommittén stannar för att en samordning inte bör genomföras fullt ut, skall kommittén ändå pröva frågan om totalnivåer och bidragsnivåer inom respektive område. Avgränsningen målgrupperna skall klargöras. av

Pensionsrätt för studier

I proposition 1993/942250 Reformering av det allmänna pensionssystemet föreslog regeringen att pensionsrätt i framtiden skall tillgodoräknas för studier som omfattas av studiemedels-

294 Bilaga A

systemet. Vilken teknisk modell skulle användas för tillsom godoräknande pensionsrätt skulle emellertid övervägas under av den fortsatta beredningen. Vidare föreslogs att reglerna om intjänande av pensionsrätt vid studier skulle verkan fr.o.m. år l995. Riksdagen biträdde regeringens förslag bet. l99394;SfU24, rskr. l993l94z439. Riksdagen anförde vidare i sitt beslut att den i propositionen föreslagna nivån vad gäller pensionsrätt för studier var väl avvägd.

Utgångspunkten skall vara att studier finansieras med

som studiemedel görs pensionsgrundande genom att bidragsdelen i likhet med andra pensionsgrundande sociala ersättningar skall skattläggas. Det innebär att bidraget bör räknas upp med ett belopp som motsvarar skatteavdraget. Kommittén skall föreslå en procentsats för uppräkningen av bidraget. Därvid skall kommittén överväga om fribelopps- och avtrappningsreglerna i studiemedelssystemet bör ändras för att mildra marginaleffekternzi vid en skattläggning. Hänsyn skall också tas till grundavdragets påverkan. Utgångspunkten skall vara att statens kostnader för höjningen av studiebidraget för studerandekollektivet som helhet skall motsvaras av ökade skatteintäkter och att inkomstförhållandena påverkas så lite som möjligt i förhållande till nuvarande situation med obeskattade bidrag. För år 1995 och eventuellt ytterligare tid innan studiebidraget blir beskattat skall pensionsrätten tillgodoräknas basis av ett s.k. pensionsgrundande belopp, som beräknas utifrån det till den studerande utbetalade obeskaltade studiebidraget uppräknat med en schablon. Kommittén skall beräkna ett sådant pensionsgrundande belopp. I den fortsatta beredningen av pensionssystemet ingår frågan om finansieringen av reformen, som avses ske delvis i form av en allmän egenavgift. Kommittén skall i sina överväganden beakta de ställningstaganden som görs i det avseendet. Vidare skall kommittén beakta att den pensionsrätt som ett förmånssystem ger upphov till också påverkar kostnaderna för förmånssystemet.

Bilaga A 295 l-

Frågorna som rör pensionsrätt vid studier skall behandlas

med förtur av kommittén.

lnkomstprövnirzgeri

Normalt får en heltidsstuderande som utnyttjar studiemedel ha en bruttoinkomst cirka 53 000 kronor innan reducering av

stödet börjar. När inkomsten uppgår till omkring 170 000 kro-

nor upphör rätten till stöd. I diskussionen om inkomstprövninghar främst två aspekter berörts. Å sidan reglerna en ena anses hindra den enskilde från att genom egna arbetsinsatser minska sin framtida skuldbörda eller bättra sin egen ekonomi i störallmänhet. Å andra sidan förutsätts studier heltid sta att kräver en heltidsinsats. Ett generöst fribelopp kan leda till att den studerande förvärvsarbetar i större utsträckning, vilket kan leda till att studietiden förlängs. Kommittén bör pröva om en skärpning eller en liberalisering av inkomstprövningsreglema

bör aktualiseras, dels med utgångspunkt i motiven för nuvaran-

de regler, dels mot bakgrund av att studiebidraget i studiemedlen avses bli beskattat. Om kommittén förordar en samordning

studiemedel och vuxenstudiestöd måste frågan givetvis ana-

av lyseras också från dessa förutsättningar. De reduceringar i stödet som inkomstprövningen medför bör

påverka den statliga subventionen. Kommittén skall pröva om

reduceringarna bör ske proportionellt mellan bidrag och lån eller i första hand mot bidragsdelen.

Längsta tid för rätt till .studiestöd

Den längsta tid för vilken studiestöd kan beviljas är tre år för

studier grundskole- och gymnasieskolenivå. Studiemedel för

studier högskolenivå kan beviljas för högst år. Stöd sex under ytterligare terminer kan ges om det finns särskilda skäl. Den uppbär studiemedel för studier både grundskolelsom

gymnasieskolenivå och högskolenivå kan alltså få studiemedel

296 Bilaga A

lO

under nio år, utan att någon prövning särskilda skäl behöver av göras. Det är inte uteslutet att reglerna kan bidra till att risken för orimliga studieskulder ökar. För minska risken kan tiden att under vilken studiestöd normalt beviljas behöva begränsas. Vid prövningen av denna fråga skall kommittén utgå från att studerande grundskolenivå bör ha rätt till studiestöd så länge studier denna nivå bedöms meningsfulla.

Deltidssrudier och studier på distans

Det är ett jämförelsevis litet antal personer som söker studiestöd för deltidstudier. Flertalet deltidsstuderande förvärvsarbetar och bedriver studierna fritiden. Kommittén skall utvärdera effekterna av deltidsstudiestödet och överväga om det finns behov av förändringar. Även det ökande utbudet distansundervisning av alla nivåer är av intresse. Studiefinansieringssystemet bör ha rekryteringsfrämjande verkan också i fråga om distansuten bildning. I sammanhanget skall dock även avgränsnings- och kontrollfrågor prövas.

Å ldersgrzüzser

Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel är 45 år och för rätt till svux och svuxa 50 år. Om det finns särskilda skäl kan dock stöd beviljas till den som är äldre än 45 respektive 50 år. I arbetsmarknadsutbildningen finns ingen formell övre gräns. En fråga i sammanhanget åldergränsen skall höjas och i så är om fall utvidgningen skall gälla generellt eller för enbart vissa om angelägna studier. Därvid bör också de ökade riskerna för utebliven återbetalning om de studerande skuldsätter sig vid högre åldrar än för närvarande vägas in. Även de nedre åldersgränservarierar betydligt mellan olika former av studiestöd. na Kommittén skall över åldersgränsema i de olika stödsystese och överväga de är ändamålsenliga och lämna förslag men om till sådana ändringar som översynen föranleder.

Bilaga A 297

ll

St:zdieresitiltalpiiivningen

Den som antas första gången till högskoleutbildning får

en normalt studiemedel för hela det kommande året. Därefter görs en prövning av uppnådda studieresultat innan fortsatta studie-

medel beviljzns. För många högskoleutbildningar studiere-

anses sultaten tillräckliga om 30 poäng 40 har klarats under det av av

gångna året. Kravet 30 poäng har säkerligen bidragit till

en snabbare genomströmning i högskolan, kan också ha fått men till effekt att del studerande nöjt sig med nå detta lägre en att poängantal. Kommittén skall utreda samspelet i detta hänseende mellan

studiestödsbeviljningen och utbildningsverksamheten samt

pröva om, och i så fall i vilken utsträckning, kraven studieresultat bör skärpas. Den lösning i denna fråga redovisats i som proposition l993/94:l56 Vissa förändringar i studiestödssystemet kan här utgöra ett alternativ.

Studi estözlsiizl

Studiestöd lämnas för sådan del läsår under vilken den stuav derande bedriver studier. När det gäller studiemedel beaktas endast hela, sammanhängande perioder om IS dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande under kalenett derhalvår. Vuxenstudiestöd lämnas för varje kalenderdag under studietiden. Utbildningsbidrag betalas ut för varje vardag som studier bedrivs. Begreppet läsår förekommer inte längre i högskoleförordningen 1993: 100. Studieomfattningen i stället enligt anges ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en

vecka. För andra eftergymnasiala utbildningar och för utbildningar gymnasial nivå utom komvux är undervisningen

normalt läsårsindelad. Kommittén skall se över studiestödsbestämmelsema i dessa avseenden. En fråga i sammanhanget är beräkning studieav

298 Bilaga A

l2

stöd för studerande som deltar i kurser vid det s.k. sommaruniversitetet.

Sk uldsálnzingeit och ålcIIfl/IliIlg.''iH/( aren

Studielånen iir allmänt sett förmånliga för de studerande

med vanliga banklån främst grund av den lägre räntenivån, den normalt längre avbetalningstiden och de inbyggda trygghetsreglema. Ett problem accentuerats under år är som senare den ökande skuldsättningen bland det stora flertalet studerande, bl.a. den ökning räntekostnaderna som inträffade i genom av och med omläggningen skattesystemet. Vid höga studieskulav der täcker normalt inte inbetalningarna den under året upplupna räntan, vilket innebär att skulden växer. Staten riskerar att åsamkas stora kostnader för skuldavskrivning i framtiden, samtidigt studiemedlens rekryteringseffekt riskerar att försvasom särskilt bland inkomstsvaga grupper där motviljan mot gas, skuldsättning är störst. Om kommittén kommer att föreslå ändrade regler för tilldelning studiestöd får dessa givetvis betydelse för skuldsättav ningen och därmed den enskildes och samhällets kostnader för studielånen. Kommittén skall därutöver utreda vilka förändringi lånesystemet bör införas för att de nuvarande problear som skall undanröjas helt eller delvis. men Det är angeläget att lånevillkoren och den enskildes ansvar för lån blir tydliga. Utgångspunkten bör att lån upptagna vara alltid skall återbetalas. En höjd årlig avgift kan vara ett alternativ att överväga, liksom differentierad återbetalningsskyldigen het i steg beroende låntagarens inkomst. Kommittén ett par bör även kunna aktualisera andra alternativ som kan innebära snabbare återbetalning, t.ex. återbetalning i form av annuiteter. I syfte minska risken för ökade kostnader för staten i framatt tiden bör även behovet höjd åldersgräns för rätt till avav cn skrivning studieskuld prövas. av

Återbetalningssystemet bör i princip bära sina egna kost-

nader. Subventionerna i systemet bör tydliga och målinrikvara

SOU 1996290 Bilaga A 299

tade. Räntan skall i princip spegla den fulla kostnaden för statens upplåning. Metoden i det nuvarande systemet att årsräntan baseras statens genomsnittliga upplåningsränta under före-

gående treårsperiod bör omprövas. I nuläget redovisas

i statsbudgeten Centrala studiestödsnämndens ränteutgifterför utestå-

ende lån inklusive låntagarna påförda, kapitaliserade

räntor som en subvention. Denna fråga bör ses över. Kommittén skall lämna förslag till principer för upplåning och räntesättning. Kommittén skall även utforma modell för en redovisning av statens verkliga lånekostnader. Behandlingen av frågan hänger också med utvecklingen systemet samman av med s.k. bruttobudgetering statens utgifter. av

A ndra frågor

Kommittén skall analysera förhållandet mellan studiestödet och olika former av stöd till jimktimzshindzzzde. En prövning bör ske om olika funktionshinder medför särskilda behov för att kunna

påbörja och fullfölja studier. Kommittén bör överväga om dessa

behov skall tillgodoses inom ramen för studiestödssystemet eller

inom andra system. l dessa frågor bör kommittén samråda med

Sjuk- och arbetsskadeförsäkringen S 1993:07. Studiestödets betydelse ur ett jänz.vtälldhetsperxpektiv skall belysas. Regeringen har den 10 november 1994 utfärdat direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124. Som framhållits i det föregående finns det stora behov av återkommande utbildning hos arbetskraften i fråga både om yrkeskunnande och en förstärkt grundutbildning. Samtidigt finns tecken stora svårigheter när det gäller rekryteringen, främst bland korttidsutbildade. Kommittén skall överväga behovet av säinvkiida rekryterirzgsirzszmseri syfte att stimulera ungdomar och vuxna till utbildning och i så fall föreslå hur en sådan verksamhet bör organiseras och hur den bör samordnas med andra liknande insatser, t.ex. sådana som initieras kommuner och av utbildningsanordnare. I dessa överväganden skall också ingå att

300 Bilaga A

se över de stödformer som finns idag för studier mindre av omfattning. Enligt nuvarande bestämmelser får beslut av Centrala studiestödsnämnden CSN i ärenden som rör tilldelning studiestöd av inte överklagas. Däremot kan den studerande begära att beslutet i omprövas. Det innebär i praktiken beslut fattats att ett som regional nivå kan omprövas av myndigheten centralt. CSN:s beslut i ärenden om återbetalning av studielån får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Kommittén skall utreda om den nuvarande ordningen med enbart rätt till vidgad omprövning i tilldelningsärenden fungerar tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Om kommittén finner att ärendena bör kunna överklagas skall kommittén överväga om en särskild, från CSN fristående överklagandenämnd behöver inrättas, eller om även sådana ärenden skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Kommittén är oförhindrad att behandla även andra frågor och förhållanden som bedöms vara av betydelse för studiestödets utformning.

Samråd

Kommittén bör till sig knyta en referensgrupp med företrädare för studerandegrupper, arbetsmarknadens parter, berörda myndigheter och utbildningsanordnare. Kommittén skall också samverka med Genomförandegruppen och andra kommittéer i frågor som kan beröra uppdraget.

Ramar för kommitténs arbete

Uppdraget skall vara avslutat senast den l april 1996. Kommittén skall beakta regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Kommittén skall även i tillämpliga delar följa regeringens direktiv dir. l988t43 till kommittéer och särskilda

Bilaga A 301

utredare angående beaktande av EU-aspekter i utredningsverksamheten samt dir. l992:50 om regionalpolitiska konsekvenser. Förslagen får inte leda till kostnadsökningar för staten eller kommunerna. Eventuella förslag som medför ökade utgifter skall finansieras genom omprioriteringar inom berörda områden. Kommittén får dock inte i sina förslag till finansiering omfördela medel anvisade av konjunkturskåil till ordinarie verksamhet inom området. Kommittén skall före den l5 februari 1995 komma med en budgetplan över beräknade kostnader för utredningen.

Utbildningsdepartementet

302 Bilaga A

Kommrttedrrektrv

gm

P38

Tilläggsdirektiv till kommittén för

översyn Dir.

1995:157

av studiestödssystemet U 1994:13

Beslut vid regeringssammanträde den 14 december 1995

Sammanfattning av uppdraget

Kommittén för översyn av studiestödssystemet skall senast den

29 februari 1996 redovisa vilket sätt en förändrad

gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning fordrar anpassningar i studieñnansieringen.

Uppdraget

Med stöd regeringens bemyndigande den 22 december 1994

av dir. 1994: 148 tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet

en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att dra upp riktlinjer för en reformering av studiestödssystemet.

Uppdraget skall enligt direktiven vara avslutat senast den l april 1996.

Regeringen har därefter avlärrmat propositionen En politik för

arbete, trygghet och utveckling prop. 1995/96:25. Ipropo-

sitionen lyfter regeringen fram behovet av en klarare gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildning och reguljär

utbildning bl.a. mot bakgrund av arbetsmarknadsläget.

Bilaga A 303

Utgångspunkten för kommitténs tilläggsuppdrag skall vara att

arbetsmarknadsutbildning i första hand skall ses som en

omställningsutbildning och renodlas som yrkesutbildning medan grundläggande utbildning, inklusive gymnasienivån, i allt

väsentligt skall ges i det reguljära utbildningssystemet. Om

skiljelinjen mellan reguljär utbildning och omställningsutbildning ändras kan anpassningar i studieñnansieringen

behöva göras.

Kommittén skall överväga om studieñnansieringen skall kopplas till individens situation t.ex. arbetslöshet, ålder, tidigare utbildningsnivå eller till utbildningens karaktär t.ex. nivå, inriktning,

utreda vilket sätt studieñnansieringen påverkas om gräns-

-

dragningen mellan arbetsmarknadsutbildning och reguljär ut-

bildning förändras det sätt som angetts,

redovisa de åtgärder i fråga om studieñnansieringen i så

- som fall kan behövas samt lämna beräkningsunderlag för åtgärderna. -

Kommittén skall redovisa sitt underlag i berörda delar till regeringen senast den 29 februari 1996.

Utbildningsdepartementet

304 Bilaga A sou 1996:90

din

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Studiestödskommittén Dir. U 1994:13 1996:19

Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 1996

Sammanfattning av uppdraget

Studiestödskommittén skall beakta rapporten de ensamståenom

de föräldrarna och bostadsbidragsutredningen i övervägandena

om hur studier skall kunna underlättas för dem med stor försörjningsbörda och hög boendekostnad.

Bakgrund

En interdepartemental arbetsgrupp har haft Socialdepartementets uppdrag att allsidigt belysa konsekvenserna förändringar i av transfereringssystemen för ensamstående föräldrars situation. Arbetsgruppen har slutfört uppdraget och har överlämnat sin rapport till Socialdepartementet. Bostadsbidragsutredningen, som överlämnade sitt betänkande SOU 1995:133 till Socialdepartementet i december 1995, har föreslagit att bostadsbidraget slopas för ungdomar under 29 år som inte har barn. Samtidigt konstaterar utredningen att en samlad bedömning av studenternas ekonomiska situation och bostadskostnademas betydelse bör göras inom för överramen synen av studiestödssystemet. Möjligheten att medel från denna

besparing i bostadsbidragssystemet skulle kunna användas för åtgärder i studiestödssystemet aktualiserades.

Bilaga A 305 u;

Regeringen beslutade den 22 december kommitté- 1994 om direktiv dir. 1994: 148 för en översyn av studiestödssystemet. Kommittén, vars uppgift är att se över hela det studiesociala systemet, skall bl.a. beakta samspelet med andra trygghetssystem och stödformer. I direktiven framhålls att studiestödet också skall bidra till social rättvisa och det skall prövas om stödet kan utformas så att det bättre fyller sin funktion att underlätta för lågutbildade och dem som har en påtaglig försörjningsbörda att bedriva studier. Vidare skall studiestödets betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv belysas.

Uppdraget

Regeringen beslutar att överlämna rapporten de ensamståenom de föräldrarna och bostadsbidragsutredningen till studiestödskommittén för beaktande vid övervägandena om hur studier också för dem med stor försörjningsbörda och hög boendekostnad skall kunna underlättas.

Utbildningsdepartementet

Bilaga B 307

Bilaga B

Nuvarande lydelse av 7 och 8 kap. studiestödslagen

1973:349 samt lagen 1983:1030 särskilt

om vuxenstudiestöd för arbetslösa

4 kap. Studiemedel

Allmänna bestämmelser

1 § Studiemedel utgår till studerande vid de läroanstalter och utbild-

ningar regeringen bestämmer som

2 § Studiemedel utgår även till studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer omfattas förordnande enligt 3 kap. 1 Studiesom av medel vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje utgår dock tidigast från och med det andra kalenderhalvåret det år under vilket den studerande fyller 20 år

3 § Studiemedel får inte beviljas för den tid för vilken studiehjälp enligt 3 kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. redan har beviljats. beviljas studiehjälp eller särskilt vuxenstudiestöd Om en studerande för tid för vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får en den studerande inte uppbära studiemedlen för denna tid. Studiemedel får inte heller beviljas eller uppbäras för den tid för vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag för doktorander lämnas, inte något annat följer av om bestämmelser som regeringen meddelar. Studiemedel lämnas inte för den tid under vilken den studerande tjänstgör enligt lagen 1994:1809 totalförsvarsplikt eller fullgör om

utbildning till eller yrkesofñcer

reserv-

4 § Studiemedel utgår till svensk studerande samt till sådan annan

studerande som är bosatt i riket.

Senaste lydelse 1993:220. 2 Senaste lydelse 1993:303. 3 Senaste lydelse 1995:480.

308 Bilaga B 1996:90 SOU

Studerande som är svensk medborgare har dock rätt till studiemedel endast om han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning.

5 § Studerande har rätt till studiemedel såväl vid heltidsstudier som deltidsstudier. Till deltidsstuderande utgår dock studiemedel endast om han bedriver studierna på minst halvtid. Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier kan rätt som ge till studiemedel meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

6 § Till studerande, i 1 § och tidigare varit inskriven som avses som vid läroanstalt eller utbildning omfattas förordnande enligt som av utgår studiemedel utan föregående prövning hans lämplighet för av studierna.

Till annan studerande som avses i l § utgår studiemedel endast

om det med hänsyn till de resultat som han har uppnått måste anses sannolikt, att han kommer att slutföra studierna inom normal tid. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till förhållanden personlig natur kan av som antas ha inverkat studieresultaten. Har studiemedel vid ett och samma tillfälle beviljats för längre tid än ett år, skall beslutet omprövas, om det vid en sådan bedömning som avses i andra stycket därefter har blivit sannolikt att den studerande inte kommer att slutföra studierna inom normal tid. Närmare föreskrifter för tillämpningen andra och tredje styckena av meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämsom

mer

7 § Till studerande, som avses i 2 § och som tidigare varit inskriven vid läroanstalt eller utbildning omfattas förordnande enligt 1 § som av eller 3 kap. 1 utgår studiemedel utan föregående prövning hans av lämplighet för studierna. Inom ramen för sådan utbildning vid gymnasieskolan omfattas som av förordnande enligt 3 kap. 1 § utgår studiemedel alltid utan prövning som avses i första stycket.

Till annan studerande som avses i 2 § utgår studiemedel endast

om

han bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Vid denna bedömning

skall skälig hänsyn tagas till förhållanden av personlig natur kan som

4 Senaste lydelse 1987:303.

5 Senaste lydelse 1993:220.

1996:90 Bilaga B 309 OU

antagas ha inverkat studieresultaten. Har studiemedel vid ett och tillfälle beviljats för längre tid än samma år, skall beslutet omprövas, det vid sådan bedömning som ett om en i tredje stycket därefter har blivit sannolikt att den studerande inte avses bedriver sina studier i normal takt. Närmare föreskrifter för tillämpningen tredje och fjärde styckena av meddelas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämav mer.°

7 § har upphävts genom lag 1984:122. a

8 § Har studerande för sådana studier avses i 1 § erhållit studieen som medel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om sex det finns särskilda skäl. Har studerande för sådana studier i 2 § erhållit studieen som avses medel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om tre det finns särskilda skäl.7

9 § Studiemedel får utgå för kalenderhalvår infaller senast under

som

det år då den studerande fyller 45 år. Studiemedel får även utgå för

kalenderhalvår, särskilda skäl föreligger. senare om

10 § Studiemedel utgår för sådan del läsår under vilken den studeav rande bedriver studier.

Studiemedel utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk

enligt vad anges i 28--36 §§. som Vid tillämpning första stycket och bestämmelse som avses i andra av stycket beaktas endast hela, sammanhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår, 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för om deltidsstuderande. Vid tillämpning bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses av omfatta det antal dagar bestämmes regeringen eller myndighet som av

regeringen Detta antal dagar skall därvid anses infalla under

som utser. det eller de kalenderhalvår bestämmes regeringen eller myndigsom av het som regeringen utser.

° Senaste lydelse 1993:220.

7 Senaste lydelse 1988:877.

310 Bilaga B SOU 1996:9

11 § Studiemedel beviljas efter ansökan. Ansökan om studiemedel inges inom den tid och i den ordning som Centrala studiestödsnämnden bestämmer. Om särskilda skäl föreligger,

får ansökan prövas även den inkommit för sent

om

Beräkning av studiemedel

12 § har upphävts genom lag 1975:359.

13 § Studiemedel utgår med 9,75 procent basbeloppet för varje hel, av sammanhängande tidsperiod för vilken den studerande har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för deltidsstuderande 30 dagar. Vad som sägs i första stycket gäller endast inte något följer om annat 16, 19, 22 eller 25 §.° av

14 § När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver

studier på mer än halvtid mindre än heltid får studiemedlens storlek

men bestämmas i förhållande till studiernas omfattning. Föreskrifter om tillämpningen första stycket meddelas regeringav av en eller den myndighet regeringen bestämmer. l° som

15 § har upphävts genom lag 1975:359.

16 § För en heltidsstuderande minskas det belopp utgår enligt 13 § som första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod 15 dagar om med en artondel av den del den studerandes inkomst under kalenderav halvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av

basbeloppet, nämligen

8 Senaste lydelse 1991:924.

9 Senaste lydelse 1993:220.

° Senaste lydelse 1995:994.

lOU 1996:90 Bilaga B 311

Antal hela, sammanhängande Del av basbeloppet tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret januari-juni juli -december

högst 2 155 procent 155 procent 3 145 procent 145 procent 4 125 procent 125 procent 5 110 procent 110 procent 6 100 procent 100 procent 7 85 procent 95 procent 8 75 procent 85 procent 9 65 procent 85 procent lägst 10 55 procent 70 procent n

17 § har upphävts genom lag 1988:877.

18 § har upphävts genom lag 1975:359.

19 § För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett en kalenderhalvår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod 30 dagar med niondel den del den studerandes om en av av inkomst under kalenderhalvåret överstiger nedan, för skilda periosom der angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret Del av basbeloppet

1 180 procent 2 170 procent 3 160 procent 4 150 procent lägst 5 140 procent 12

1 Senaste lydelse 1990:704. z Senaste lydelse 1990:704.

312 Bilaga B 1996:9d

sou

må

20 § har upphävts genom lag 1975:359.

21 § Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas vad som på det halvåret kan beräknas belöpa det beav lopp som kan förutses bli den studerandes sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen för kalenderåret. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får som meddela närmare föreskrifter tillämpningen första stycket. om av Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får för utomlands bosatta och sjömän föreskriva andra regler för inkomstberäkningen.

22 § Regeringen kan förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning än som följer 16 och 19 §§. av Bekostas studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del staten av eller kommun kan de studiemedel tillkommer honom enligt detta som kapitel minskas enligt grunder regeringen fastställer. som Utgår till studerande förmåner i form fria Skolmåltider eller fria av läromedel kan de studiemedel tillkommer honom enligt detta kapisom tel minskas enligt grunder regeringen fastställer. som

23 § Vid beräkning enligt 13, 16 och 19 §§ av studiemedel tillämpas det

bas belopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studie-

medlen är avsedda.

24 § studiebidraget utgör 2,71 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod 15 dagar för heltidsstuderande och om om 30 dagar för deltidsstuderande. Är den studerande för denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19 och 21-23 §§ inte berättigad till fullt studiemedel skall av minskningen så stor andel falla på studiebidraget detta som bidrag utgör av fullt studiemedel.

Utgående studiemedel utgöri första hand studiebidrag. Återstoden utgör

studielån.

25 § En studerande, som till följd av bestämmelserna i 16, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 § inte är berättigad till studieme-

3 Senaste lydelse 1990:1356.

Senaste lydelse 1982:266. 5 Senaste lydelse 1988:877.

6 Senaste lydelse 1993:220.

OU 1996:90 Bilaga B 313

del, kan dock få extra studiemedel i form av studielån, om det finns särskilda skäl. Om det finns särskilda skäl, får extra studiemedel i form av studielån utgå utöver de studiemedelsbelopp som följer av 10, 13, 16, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 Närmare föreskrifter för tillämpningen av första och andra styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- 7 mer.

26 § har upphävts genom lag 1980:282.

27 § har upphävts genom lag 1995:480.

Studiemedel under sjukdom

28 § I 29--35 §§ ges bestämmelser om studiemedel för tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I nämnda paragrafer förstås med

sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom

oavbrutet varit oförmögen att bedriva sina studier, studietid: den del ett kalenderhalvår under vilket den studerande av bedriver studier och den del av kalenderhalvåret under vilket han skulle ha bedrivit studier om han blivit sjuk.

29 § Studiemedel utgår för sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studiemedel. För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar till studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har

påbörjat studierna.

30 § har upphävts genom lag 1984:313.

31 § För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studiemedel endast om den studerande ingett ansökan om sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande beviljas studiemedel även för sådan sjukperiod.

7 Senaste lydelse 1988:877.

314 Bilaga B T4

32 § Studerande har rätt till studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del därav som godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den studerande är inskriven.

33 § Blir studerande grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskassan, han beviljats studiemedel för kalenderhalvåret eller om han ansökt om eller att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt de närmare beavser stämmelser som meddelas av riksförsäkringsverket.

34 § Finner den allmänna försäkringskassan att studerande grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, annat följer av andra--fjärde styckena. om Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan skett enligt 33 Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan. Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande underlåter att, på begäran kassan, genom intyg av läkare styrka av sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna, under sjukperiod reser till utlandet utan medgivande av kassan,

ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för

genom dom som har vunnit laga kraft, 4. vägrar att genomgå undersökning läkare eller underlåter att av följa läkares föreskrift, uppsåtligen eller vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseleav grov dande uppgift angående förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om studiemedel för sjukperiod. Den allmänna försäkringskassan får även, om omständigheterna motiverar det, vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av

försäkringskassan att utreda studieförmågan eller behovet av rehabilite-

ringsåtgärd, underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han under sjukperiod vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan.

i Senaste lydelse 1991:1055.

IOU 1996:90 Bilaga B 315

35 § Har studerande beviljats studiemedel grund sjukdom som av varit helt oförmögen att bedriva studier under 90 dagar i följd eller föreligger annat särskilt skäl, skall den allmänna försäkringskassan, enligt de närmare bestämmelser riksförsäkringsverket meddelar, som

undersöka om skäl föreligger att vidtaga åtgärd är ägnad att för-

som

korta sjukdomstiden eller på annat sätt helt eller delvis återställa studie-

förmågan. Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd i första som avses stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och tillse att

åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden,

kan kassan besluta att godkänna den del av sjukpeiioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse kassans beslut. I underrättelom sen skall intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

Studiemedel för studier utom riket

36 § Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas för studier utom riket under de förutsättningar och med de belopp föreskrivs regeringsom av en eller den myndighet som regeringen bestämmer. Studiemedel kan även lämnas för en sjukperiod i 28 § som avses

enligt de närmare föreskrifter som meddelas regeringen.

av

Särskilda bestämmelser

37 § Allmän försäkringskassa skall lämna Centrala studiestödsnämnden uppgift sådan sjukperiod enligt 28 § godkänts kassan. om som av

38 § har upphävts genom lag 1980:282.

39 § har upphävts genom lag 1980:282.

40 § har upphävts genom lag 1988:877.

41 § Studiemedel enligt detta kapitel avrundas till närmast lägre hela krontal.

9 Senaste lydelse 1995:480. 2° Senaste lydelse 1992:400. 2 Senaste lydelse 1988:877.

316 Bilaga B SOU 1996:91

42 § För den under ett kalenderhalvår inte är berättigad till mer än som fem procent basbeloppet i studiebidrag och studielån bortfaller rätten av till sådant studiestöd.

43 § Den studerandes rätt till studiemedel är förverkad om han inte begärt att få medlen utbetalade före utgången det kalenderhalvår för av vilket de har beviljats eller om den studerande avlider innan medlen har betalats ut. Om begäran om utbetalning av studiemedel kommer in efter en

utgången det kalenderhalvår för vilket medlen har beviljats, får med-

av len dock betalas ut om det finns särskilda skäl.

44 § Studerande har rätt att behålla studiemedel vid ledighet för tillfällig vård barn och vid ledighet för närståendevård enligt de närmare föreav skrifter meddelas regeringen eller den myndighet som regesom av ringen bestämmer.

22 Senaste lydelse 1988:877.

23 Senaste lydelse 1988:1469.

Bilaga B 317

7 kap. Särskilt vuxenstudiestöd

Allmänna bestämmelser

1 § Särskilt vuxenstudiestöd kan lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som regeringen bestämmer. Regeringen får meddela föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid sådana lärarutbildningar till vilka det finns ett behov att förbättra av rekryteringen. I sådana föreskrifter får göras undantag från bestämmelserna i 3--5 a, 8 a och 14 §§. Regeringen får vidare meddela föreskrifter om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för vissa studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. I sådana föreskrifter får göras avvikelser från bestämmelserna i 8 och 14 §§ samt, såvitt avser studiemedel för behörighetsgivande förutbildning, i 4 kap. 9 I föreskrifterna får också rätt till avskrivning studielån enligt ges av 4 kap. i andra fall än som anges i 8 kap. 9--12 §§. I 20 § finns bestämmelser om verkan att studerande har av en uppburit studiemedel för den tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd lämnas. Särskilt vuxenstudiestöd får inte beviljas eller uppbäras för den tid för vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller ut-

bildningsbidrag för doktorander lämnas, om inte något annat följer av

bestämmelser regeringen meddelar. som

2 § Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till studerande är bosatt i som riket. Studerande som är svensk medborgare kan dock få särskilt vuxenstudiestöd endast han har bosatt sig i riket huvudsakligen i annat om syfte än att här vinna utbildning.

3 § Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till en studerande har för-

som värvsarbetat under minst fyra kalenderår före det kalenderår för vilket vuxenstudiestödet skall utgå. Med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter. Närmare bestämmelser vilken omfattning förom värvsarbetet skall ha haft under ett kalenderår för att få medräknas samt om vilka andra verksamheter som får jämställas med förvärvsarbete, meddelas av regeringen eller myndighet regeringen utser. som

24Senaste lydelse 1995:480.

318 Bilaga B SOU 1996:96

4 § Särskilt vuxenstudiestöd lämnas inte till en studerande som uppenbart inte är i ekonomiskt behov stödet. av

5 § Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå såväl vid heltidsstudier om minst 15 dagar under ett kalenderhalvår som vid deltidsstudier om minst 30 dagar under ett kalenderhalvår. Till deltidsstuderande kan dock särskilt

vuxenstudiestöd utgå endast han bedriver studierna minst halvtid.

om Vid bedömande den studerande har rätt till särskilt vuxenstudieav om stöd för heltidsstudier får, förutom till studier som avses i 1 även hänsyn tas till studier inom svenskundervisning för invandrare.

Särskilt vuxenstudiestöd får utgå för kalenderhalvår som infaller

senast under det år då den studerande fyller 50 år. Särskilt vuxenstudiestöd får även utgå för senare kalenderhalvår, om särskilda skäl föreligger.

I fråga särskilt vuxenstudiestöd tillämpas 4 kap. 6--8 §§ på

om motsvarande sätt. Närmare föreskrifter omfattningen av de studier som kan ge rätt om till särskilt vuxenstudiestöd meddelas regeringen eller den myndighet av regeringen bestämmer. som

5 § Särskilt vuxenstudiestöd utgår för varje kalenderdag under sådan

a del läsår under vilket den studerande bedriver studier. av

Särskilt vuxenstudiestöd utgår enligt bestämmelserna i 17 § även för

tid under vilken den studerande är sjuk.

Särskilt vuxenstudiestöd utgår dessutom vid uppehåll i studierna för

julferie enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen

eller myndighet regeringen bestämmer. Under sådan julferie utgår

som det särskilda vuxenstudiestödet med samma belopp för kalenderdag som under studietiden.

6 § Särskilt vuxenstudiestöd beviljas efter ansökan. Ansökan ges in inom den tid och i den ordning bestämmes regeringen eller som av myndighet regeringen utser. Om särskilda skäl föreligger, får ansom sökan prövas den kommit in för sent. även om Särskilt vuxenstudiestöd får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.

25 Senaste lydelse 1995:480. 26 Senaste lydelse 1992:400.

Bilaga B 319

Vuxenstudiebidrag och studielån

7 § Till en studerande uppfyller villkoren för ersättning från som en arbetslöshetskassa eller under den längsta tid ersättning kan som som

betalas ut har uppburit ersättning från någon arbetslöshetskassa eller

kontant arbetsmarknadsstöd i form dagpenning lämnas vuxenstudieav stöd enligt 7 a, 7 b och 8 b §§. Till en annan studerande lämnas särskilt vuxenstudiestöd enligt bestämmelserna i 8 a och 8 b §§. När studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bedriver studier på mer än halvtid mindre än heltid får storleken det men av vuxenstudiestöd som annars skulle lämnas enligt föreskrifterna i första och andra stycket, bestämmas i förhållande till studiernas omfattning. Föreskrifter om tillämpningen av tredje stycket meddelas regeringav en eller den myndighet som regeringen bestämmer.

7 a § För varje tidsperiod 15 dagar utgår till heltidsstuderande om som avses i 7 § första stycket vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp den studesom rande skulle ha fått i utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna dagom penning, för heltidsstudier under lika lång sammanhängande tidsen period, om han kunnat få sådant bidrag, studielån med det belopp motsvarar skillnaden mellan följansom de två tal, nämligen

a det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag för prelimi-

när A-skatt,

b vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär A-skatt.

7 b § För varje tidsperiod 30 dagar utgår till deltidsstuderande om som avses i 7 § första stycket vuxenstudiebidrag med 65 procent det belopp den studeav som rande skulle ha fått i utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna dagom penning, för heltidsstudier under en sammahängande tidsperiod 15 om dagar om han kunnat få sådant bidrag, studielån med det belopp motsvarar skillnaden mellan följansom de två tal, nämligen

a det utbildningsbidrag under 1 efter avdrag för prelimi-

som avses när A-skatt,

27Senaste lydelse 1995:994. 28Senaste lydelse 1988:877.

320 Bilaga B

enligt 1 efter avdrag för preliminär A-skatt.

b vuxenstudiebidraget

7 § har upphävts genom lag 1995:480. c

8 § För varje tidsperiod om 15 dagar utgår till heltidsstuderande som avses i 7 § andra stycket vuxenstudiebidrag med 32,5 procent av det belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, för heltidsstudier under sammanhängande tidsperiod om 15 en dagar, om han kunnat få sådant bidrag, studielån med det belopp motsvarar skillnaden mellan följansom de två tal, nämligen det utbildningsbidrag under 1 efter avdrag för prelimi-

a som avses

när A-skatt, vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär A-skatt.

b

8 § För varje tidsperiod om 30 dagar utgår till deltidsstuderande som

a avses i 7 § andra stycket vuxenstudiebidrag med 32,5 procent av det belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, för heltidsstudier under sammanhängande tidsperiod om 15 en dagar, han kunnat få sådant bidrag, om studielån med det belopp motsvarar skillnaden mellan följansom de två tal, nämligen utbildningsbidrag under 1 efter avdrag för prelimi-

a det som avses

när A-skatt, enligt l efter avdrag för preliminär A-skatt.

b vuxenstudiebidraget

8 b § För tidsperiod omfattar mindre än 15 dagar för heltidsen som

studerande och mindre än 30 dagar för deltidsstuderande utgår för varje

kalenderdag vuxenstudiebidrag och studielån till heltidsstuderande med femtondel och till deltidsstuderande med trettiondel av de i 7 a, en en

7 8 och 8 §§ angivna beloppen.

a

8 c § har upphävts genom lag 1995:480.

29 Senaste lydelse 1988:877. 3° Senaste lydelse 1988:877. 31 Senaste lydelse 1988:877. 32 Senaste lydelse 1988:877.

FOU 1996:90 Bilaga B 321

9 § För skatteavdrag enligt 7 och 8 §§ gäller särskilda beräkningsgrunder som regeringen bestämmer enligt 3 § 2 mom. under 1 tredje stycket uppbördslagen 1953:272 jämfört med punkt 12 anvisningarav na till 32 § kommunalskattelagen 1928:370.

10 § har upphävts genom lag 1992:400.

1 l § Vid beviljande av särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskolenivå ges företräde sökande som har störst behov utbildning och av stöd. Vid prövning enligt första stycket tas särskild hänsyn till sökande en som har kort tidigare utbildning och en sökande som under lång tid bedrivit verksamhet av det slag som avses i 3 Särskild hänsyn skall

också tas till sökande på grund handikapp eller någon

om en av annan omständighet har särskilt svårt att bedriva studierna på sin fritid eller om en sökande har en betungande försörjningsbörda. Mer än tio års verksamhet som avses i 3 § får inte beaktas. Verksamhet på deltid jämställs med verksamhet heltid. En sökande som tidigare har uppburit särskilt vuxenstudiestöd för

viss utbildning på grundskolenivå och som fullföljer denna utbildning,

har alltid företräde till fortsatt stöd om inte något annat följer av 5 § tredje stycket jämfört med 4 kap. 7 Företrädet avser särskilt vuxenstudiestöd för den tid som krävs för att slutföra utbildningen i normal takt.

12 § I fråga om särskilt vuxenstudiestöd för studier på gymnasieskole-

nivå äger 11 § motsvarande tillämpning.

13 § har upphävts genom lag 1982:266.

14 § Vid beviljande av särskilt vuxenstudiestöd för studier högskolenivå ges företräde sökande som har störst behov av utbildning och stöd. Vid prövning enligt första stycket tas särskild hänsyn till en sökande som avser att komplettera sin tidigare utbildning, om han därigenom kan få kunskaper och färdigheter är betydelse för den verksamhet som av som han bedriver eller avser att bedriva. Särskild hänsyn skall också tas till om en sökande på grund av handikapp eller omständighet har annan

33Senaste lydelse 1995:480. 34Senaste lydelse 1992:400.

l l 16-0856

322 Bilaga B SOU l996:9

särskilt svårt att bedriva studierna sin fritid eller sökande har om en en betungande försörjningsbörda. En sökande som tidigare har uppburit särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning på högskolenivå har alltid företräde till fortsatt stöd, om inte något annat följer 5 § tredje stycket jämfört med 4 kap. 6 av Företrädet avser särskilt vuxenstudiestöd för den tid som krävs för att slutföra utbildningen i normal takt.

15 § Närmare bestämmelser om vilken utbildning vid tillämpning som av 11--14 §§ skall anses ligga på grundskole-, gymnasieskole- eller högskolenivå meddelas av regeringen eller myndighet regeringen som utser.

16 § har upphävts genom lag 1995:480.

Vuxenstudiebidmg och studielån under sjukdom m.m.

17 § För tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt

oförmögen att bedriva sina studier utgår vuxenstudiebidrag och studielån

för sjukperiod som infaller under den del av det eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxenstudiestöd. Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 31--35 §§ skall tillämpas. För det första kalenderhalvår under vilket studerande bedriver en studier som berättigar till särskilt vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår vuxenstudiebidrag och studielån endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna. Utgår sjukpenning enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt annan författning för tid under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för samma tid. Sådan minskning skall dock inte göras för sjuk-

penning som har utgått enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring.

17 a § Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och studielån vid ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt

35Senaste lydelse 1995:480. 36Senaste lydelse 1992:400. 37Senaste lydelse 1988:877.

Bilaga B 323

4 kap. 10--12 §§ lagen 1962:381 om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenning, ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt högst tio dagar under ett kalenderår, kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt och 4. ledighet för närståendevård i samma omfattning som enligt lagen 1988: 1465 om ersättning och ledighet för närståendevård gäller för rätt till förmånema.

Särskilda bestämmelser

18 § Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 §§ skall tillämpas särskilt vuxenstudiestöd.

19 § Bekostas studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del av staten eller kommun kan det särskilda vuxenstudiestöd som tillkommer honom minskas enligt grunder som regeringen fastställer.

20 § Om en studerande beviljas särskilt vuxenstudiestöd för en tid för vilken den studerande redan har uppburit studiemedel enligt 4 kap. gäller bestämmelserna i andra--fjärde styckena. Det belopp den studerande uppburit i studiemedel avräknas från som de belopp den studerande beviljas för nämnda tid. Avräkningen som sker från de belopp beviljats i vuxenstudiebidrag och studielån i nu som nämnd ordning. Det avräknade beloppet skall jämställas med vuxenstudiebidrag och studielån i den omfattning som avräkningen avser motsvarande studiestödsform. Ett belopp inte kan avräknas skall återkrävas. Därvid tillämpas som

9 kap. 2 § fjärde stycket.

21 § För studerande enligt kollektivavtal eller annat skriftligt avtal som uppbär lön under utbildningstiden kan vuxenstudiebidraget minskas. Detsamma gäller i fråga om andra motsvarande ersättningar. Närmare föreskrifter om minskning av vuxenstudiebidraget meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

38 Senaste lydelse 1988:1469. 39 Senaste lydelse 1988:270. °° Senaste lydelse 1995:480.

324 Bilaga B SOU 1996:9

8 kap. Återbetalning studielån

av

Allmänna bestämmelser

1 § Den som uppburit studielån skall återbetala lånet. På lånet skall också betalas årlig ränta. en

I samband med återbetalningen får också tas ut avgifter för admini-

strativa kostnader enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Betalningen av lånet och räntan sker med ett visst belopp varje

kalenderår årsbelopp. Det inbetalade beloppet skall avräknas i första

hand den upplupna räntan och därefter kapitalskulden. Ränta som inte betalas under det år den har upplupit läggs vid årets slut till kapitalskulden. Lag 1988:877.

1 a § Regeringen får föreskriva att ränta inte skall utgå på studielån

under den tid då låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60

dagar enligt lagen 1994:1809 om totalförsvarsplikt.

2 § Före varje kalenderårs början fastställer regeringen den ränta som under året skall utgå på studielån.

3 § Om det vid ingången av ett kalenderår har gått minst sex månader

efter den senaste tidsperiod för vilken den återbetalningsskyldige har fått studiestöd enligt 4 eller 7 kap. skall återbetalningen av studielånen

börja med det kalenderåret. l

4 § Årsbeloppet för ett kalenderår skall vara fyra procent av den återbe-

talningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen. Som taxering gäller beslutet om taxering i första instans.

När det gäller sådana återbetalningsskyldi under det inkomstår

ga som den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sjömän får regeringen föreskriva att återbetalningen i stället skall ske med ett belopp som svarar mot en tjugondedel av den kvarstående låneskulden, dock minst femton procent av basbeloppet det år återbetalningen skall goras.

I Senaste lydelse 1988:877. 42Senaste lydelse 1994:2082. 43Senaste lydelse 1988:877. 44Senaste lydelse 1988:877.

Bilaga B 325

Till det årsbelopp som den återbetalningsskyldige skall betala får

läggas sådana avgifter som regeringen har föreskrivit med stöd av 1 §

andra stycket.

5 § Har den återbetalningsskyldige uppburit nya studielån sedan skyldighet att återbetala tidigare lån har inträtt, skall de nya lånen läggas sam-

man med de tidigare.

Nedsättning

6 § Årsbeloppet får sättas ned

om den återbetalningsskyldige uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag för doktorander eller fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen 1994:1809 om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofñcer, den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan om beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats, om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som ligger till grund för beräkningen av årsbeloppet och det med hänsyn till omständigheterna framstår oskäligt att låta årsbeloppet grundas på som den taxeringen, eller om det i något annat fall finns synnerliga skäl. Om det finns skäl att sätta ned årsbeloppet och det kan antas att den omständigheten föranleder nedsättningen kommer att bestå längre som år, får nedsättning ske tills vidare. än ett

7 § Beslut om nedsättning av årsbeloppet får ändras de inkomstförhållanden som legat till grund för beslutet har om ändrats väsentligt, eller

om det i något annat hänseende har inträffat en förändring som

väsentligt påverkar rätten till nedsättning.

5 Senaste lydelse 1990:1356. 46 Senaste lydelse 1999:877. 47 Senaste lydelse 1995:480. 48 Senaste lydelse 1988:877.

326 Bilaga B i sou 1996:90

8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om nedsättning enligt 6 eller 7 §39

Avskrivning

9 § Studielån kvarstår obetalda det år den återbetalningsskyldige

som fyller sextiofem år skall avskrivas. Utan hinder härav kvarstår betal-

ningsskyldigheten för påförda inte betalda årsbelopp avseende de

men tre senaste kalenderåren. Om det finns synnerliga skäl, får dock också

sådana årsbelopp skrivas efter ingången det år den återbetal-

av av ningsskyldige fyller sextiofem år.

10 § Om den återbetalningsskyldige avlider, skall återstående kapital-

skuld och upplupen ränta avskrivas.

11 § Den som tidigare uppburit studielån för studier enligt 4 kap. 2 § kan befrias från att återbetala viss del dessa lån han under minst av om tre terminer erhållit studielån för studier enligt 4 kap. 1 Sådan be-

frielse får avse högst sex terminer och för varje termin uppgå till hälften

studielånet under terminen. av

12 § Utöver vad som följer av 9--11 §§ får studielån avskrivas i fall då det föreligger synnerliga skäl till det.

Frivillig återbetalning

13 § I syfte att stimulera snabb återbetalning studielån får en av rege-

ringen meddela föreskrifter om premier för sådana återbetalningsskyldi-

ga som återbetalar sina studielån med större belopp än de årsbelopp de är skyldiga att betala.

49Senaste lydelse 1988:877. 5° Senaste lydelse 1988:877. 5 Senaste lydelse 1988:877. 52Senaste lydelse 1990:704. 53Senaste lydelse 1988:877. 54Senaste lydelse 1988:877.

Bilaga B 327

Fastställande av årsbelopp

14 § För varje kalenderår då återbetalning skall göras fastställs årsbe-

loppet för den återbetalningsskyldige. Uppkommer brutet krontal skall årsbeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal. Regeringen får

föreskriva att årsbeloppet skall fastställas till noll kronor, årsbeom loppet, beräknat enligt 4 § första stycket, skulle understiga fem procent

av basbeloppet det år återbetalningen skall göras.

Om årsbeloppet ändras genom beslut om nedsättning gäller det

nedsatta beloppet som fastställt årsbelopp. Den återbetalningsskyldige skall underrättas skriftligen om det årsbe-

lopp har fastställts för honom. som

Betalning

15 § Det fastställda årsbeloppet och sådana avgifter som regeringen har föreskrivit med stöd av 1 § andra stycket skall betalas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Utmätning m.m.

16 § Årsbelopp och andra avgifter enligt denna lag som inte har betalats

inom föreskriven tid får tas ut genom utmätning utan föregående dom eller utslag. Dröjsmålsavgift enligt uppbördslaghen 1953:272 tas inte ut.

Årsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt eller genom

utmätning, före utgången av november månad det tredje året efter betal-

ningsåret, skall inte föranleda vidare indrivningsåtgärder.

Särskilda bestämmelser om återbetalning i vissa fall

17 § Om någon har uppburit studielån för en sjukperiod enligt bestämmelserna i 4 kap. 28--35 §§ eller 7 kap. 17 § och de bestämmelser som

55Senaste lydelse 1988:877. 55Senaste lydelse 1988:877. 57Senaste lydelse 1992:632.

328 Bilaga B

anges där gäller i fråga om återbetalningen bestämmelserna i 18--19

§§.58

18 § Studielån som avser den del sjukperiod följer efter av en som en karenstid om 30 dagar skall inte återbetalas annat än i de fall som anges i 19 Studielån enligt 7 kap. eller lagen 1983:1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som avser nämnda tid skall dock, om 19 § inte är tillämplig, återbetalas såvitt avser 40 procent av beloppet. I karenstiden får inräknas bara tid under sådan studietid avses som i 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 Vid beräkning av karenstiden skall två eller flera sjukperioder räknas som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden börjar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade.

19 § Uppbär den studerande sjukpenning enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring, skall han för varje sjukdag som infaller efter karenstiden enligt 18 § återbetala den del av studielånet som motsvarar sjukpenning över 25 kronor. Detsamma gäller också om den studerande med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt annan författning eller grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning enligt lagen 1962:381 om

allmän försäkring skall inte beaktas vid tillämpning av denna paragraf.°°

20 § Studielån som avser tid då den studerande har uppburit utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, skall inte återbetalas

i den mån avdrag har skett från utbildningsbidragets

Uppgiftsskyldighet m.m.

21 § har upphävts genom lag 1992:400.

22 § Den återbetalningsskyldige skall lämna centrala studiestödsnämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel. Bestämmelser om hur centrala studiestödsnämnden skall inhämta de uppgifter från den senaste taxeringen som nämnden behöver för tillämp-

58Senaste lydelse 1992:400. 59Senaste lydelse 1995:480. °° Senaste lydelse 1988:877. 6 Senaste lydelse 1988:877.

Bilaga B 329

ning av detta kapitel meddelas regeringen. av

Den som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att utan anmaning

omedelbart underrätta centrala studiestödsnämnden någon omstänom

dighet som föranlett nedsättningen inte längre föreligger.

23 § Allmän försäkringskassa skall lämna Centrala studiestödsnämnden uppgift om sådan sjukpenning eller ersättning i 19 Allmän som avses försäkringskassa skall i övrigt lämna Centrala studiestödsnämnden de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen detta kapitel enligt av de bestämmelser regeringen meddelar. som

24 § Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran lämna riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa och centra-

la studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga viss är

om person som

av betydelse för tillämpningen av detta kapitel

Överklagande m.m.

25 § Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om återbetalning av studielån får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Nämndens beslut skall dock gälla omedelbart, nämnden inte beom stämmer något annat.

52 Senaste lydelse 1988:877. 63 Senaste lydelse 1992:400. Senaste lydelse 1991:220. 65Senaste lydelse 1994:438.

330 Bilaga B

Lagen 1983:1030 särskilt vuxenstudiestöd för

om arbetslösa

1 § Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa kan utgå till arbetslösa enligt denna lag samt de närmare bestämmelser regeringen meddelar.

2 § Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa lämnas enligt bestämmelserna i 7 kap. 7 och 7 b §§ studiestödslagen 1973:349 vare sig den studea rande är medlem i en arbetslöshetskassa eller inte. I övrigt skall bestämmelserna i 1 kap. 5 och 8 §§, 7 kap. 4-5 a §§, 7 § tredje och fjärde stycket, 8 9 och 17-20 §§ samt 9 kap. 1-3 och 7 §§ studiestödslagen tillämpas särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

2 § Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får lämnas tidigast under a det kalenderår då den arbetslöse fyller 21 år. Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa kan lämnas till en studerande har förvärvsarbetat under minst tre kalenderår före det kalenderår som för vilket vuxenstudiestödet skall lämnas. Med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter. Närmare bestämmelser om vilken omfattning förvärvsarbetet skall ha haft under ett kalenderår för att få medräknas samt om vilka andra verksamheter som får jämställas med förvärvsarbete, meddelas regeringen eller myndighet som regeringen av utser.

3 § Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa beviljas efter ansökan. Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som regeringen bestämmer. Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.

4 § Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa handhas av Centrala studiestödsnämnden.

5 § Den som har uppburit särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa form studielån skall återbetala detta enligt bestämmelserna i 8 kap. studieav

66Senaste lydelse 1995:995. 67 Senaste lydelse 1993:871. 6 Senaste lydelse 1986:252. °° Senaste lydelse 1992:401.

sou 1996:90

Bilaga B 331

stödslagen 1973:349.7°

6 § Ett beslut att avstå ansökan särskilt vuxenstudiestöd för en om

arbetslösa får inte överklagas."

7° Senaste lydelse 1992:401. 7 Senaste lydelse 1986:252.

Bilaga C 333

C

Bilaga

Studiestödet i Danmark, Finland och

Norge

Danmark

Studiestödet för högskolestuderande i Danmark har formen av ett klippkortssystem. Klippkort är det gängse namnet för den tid en studerande

kan få studiestöd. Klippkortet antal tilldelade "klipp motsvarar i antal

månader den fastställda tiden för utbildningen ifråga. En utbildning t.ex. fyra år ger ett klippkort på 48 klipp 4 x 12 månader plus 12 extra klipp. Den som förbrukat alla klipp kan, om det återstår en mindre tid fram till examen, få s.k. slutlån under de sista månaderna. Längsta tid

med klippkort är 70 månader 6 år.Tiden kan dock utökas om det är

fråga om en utbildning som är längre än 58 månader. Extra klipp kan också lämnas vid sjukdom och barnsbörd. Klippkortsystemet omfattar enbart utbildningar som är upplagda för

heltidsstudier och som är minst tre månader långa. Utbetalning av stöd görs varje månad ett klipp som den studerande är studieaktiv. Den

studerande kan välja att spara månadsklipp, t.ex. för att förvärvsarbeta. Sparade klipp kan användas till dubbelklipp, dvs. dubbelt studiestöd, i slutet av utbildningen. Syftet med införandet av klippkortsystemet 1989 var dels att effektivisera utbildningsproduktionen, dels att högskoleutbildning inte skulle resultera i en betungande skuldsättning för den enskilde. I samband med reformen höjdes också bidragsdelen i stödet. Samtidigt begränsades möjlighetema till inkomstförstärkningar jämsides med studierna.

Studiestöd per månad 1995 DEK -

Hemmaboende Bortaboende

Bidrag l 997 2450 SEK 3 493 4290 SEK Lån l 545 1900 SEK 1 545 1900 SEK Totalt 3 542 4350 SEK 5 038 6190 SEK

Stöd betalas normalt ut för årets alla 12 månader.

334 Bilaga C

Man kan inte söka stöd retroaktivt. Den som t.ex. lämnar in ansökan i oktober får stöd fr.o.m. oktober månad. Bidraget är skattepliktig inkomst. Skatt dras direkt vid utbetalningen. För högskolestuderande och för studerande, 20 år och däröver, i gymnasial utbildning tas hänsyn enbart till den egna inkomsten. Fribeloppet för egen inkomst är för 12 månader 1995 ca 42 000 DEK SEK 51 600, dvs. lika stort belopp som bidraget för 12 månader sammantaget för en bortaboende studerande. För den som avstår från studiestöd under en månad höjs fribeloppet för egen inkomst den månaden. Vidare höjs fribeloppet under året för den som har barn under 18 år. Efter årets slut kontrolleras inkomsten. Den som har haft inkomster över fribeloppet måste betala tillbaka vad

som betalats ut för mycket plus ett påslag med 7 procent. Bidraget

reduceras i första hand och därefter lånet. Fr.o.m. inkomståret 1996 sker vissa lättnader härvidlag. Om fribeloppet överskrids med till 7 700 upp DEK återkrävs 50 procent det överskjutande beloppet. Inkomst av som överstiger detta högre belopp skall i sin helhet återbetalas. För studier utomlands kan när det är fråga om studier utanför - Norden studiestöd lämnas under högst tre år. Är utbildningen längre än tre år ges stödet under de tre sista åren. Utbildningen skall vara offentligt godkänd i studielandet, men också det slag att den är vara av allmänt användbar i Danmark utan kompletterande studier. För yrkesutbildning som inte finns i Danmark och det finns särskilt behov som av ges extra bidrag för täckande av undervisningsavgiften utomlands med upp till 85 procent av kostnaden, dock högst 16 500 DEK för ett år. ca För studier inom Norden ges stöd samma villkor som vid studier i Danmark. För forskarutbildning gäller särskilda regler som ger bidrag för tid motsvarande tre års studier. Bidraget är i nomialfallet 14 000 DEK ca SEK 17 200 månad. per Vuxenutbildning i den form den har i Sverige är av mindre - omfattning i Danmark. De satsningar utbildning för vuxna som görs sker via flera olika anordnare. Finansieringen för den enskildes uppehälle varierar också. Till studerande 20 år och äldre i utbildningar "gymnasial" - -

nivå lämnas studiestöd med samma belopp som till studerande på hög-

skolenivå. Det gäller sådan allmän vuxenutbildning och yrkesinriktade utbildning som är godkänd för rätt till stöd. Den redan har avslutat som

en utbildning på grundskole- eller gymnasieskolenivå kan inte på nytt

få stöd för sådana studier. Klippkortsystemet tidigare tillämpades som för studier på denna nivå har nu upphört. Stöd månadsvis under ges utbildningstiden.

Bilaga C 335

Vid sidan av det ordinarie studiestödet ges stöd till vuxenutbildning i första hand arbetsmarknadsåtgärder. En ordning genom annan som blivit populär är den s.k. orlovsrefomien som trädde i kraft 1994. Ordningen innebär att en person kan få studieledighet upp till ett år med full lön. Den lediga platsen kan i princip besättas med en annan arbetslös person. Syftet är att nå kompetensutveckling av arbetskraften både genom utbildning och job-rotation. En annan stödform för vuxna är det s.k. VUS-stödet. Med detta stöd vänder man sig till löntagare som har högst 10 års skolgång. Stöd kan för närvarande lämnas under 40 veckor för både teoretisk och yrkesinriktad utbildning lägre nivåer. Förslag har emellertid lagts om en utvidgning till 80 veckor, men av dessa skall endast 40 veckor få användas till allmänna kompetensgivande studier. Det maximala stödbeloppet under 1996 är 2 615 DEK i veckan. Totalt betalades 146 milj. DEK ut i VUS-bidrag under 1994. En kraftig utbyggnad av vuxenutbildningen är under utveckling i Danmark. Målsättningen är att det fram till år 2000 skall ha skapats

60 000 nya årsplatser. I utbudet skall ingå både yrkesinriktade och

allmänt kompetenshöjande utbildningar. Särskild uppmärksamhet skall ägnas grupper med kort tidigare utbildning. En ökning av antalet lärare för vuxna ingår också i planeringen. studielån lämnas i form av statliga lån. Lånen löper med 4 procent ränta under studietiden. För tiden därefter följer räntan i stort sett dis-

kontot nu 4,75 %. Återbetalningen börjar 1-2 år efter utbildningens slut och sker med årligen lika stora annuiteter. Återbetalningstiden är 7

-15 år beroende skuldens storlek. Räntan kapitaliseras under studietiden och den återbetalningsfria tiden. Erlagda räntor är avdragsgilla i deklaration. Avskrivning sker vid dödsfall om medel saknas i dödsboet. Den som har skuld kvar vid 65 års ålder kan ansöka om gäldssanering

eller hel eller delvis bedrielse från återbetalningsskyldigheten. Lån-

om

tagarens ekonomiska förhållanden påverkar då givetvis bedömningen.

Antal studerande totalt och med studiestöd 1994/95 -

Nivå I studier Erhållit Erhållit totalt bidrag lån

Högskole- 120 800 119 300 67 200 utbildning Nivå under 84 100 84 000 10 700 högskolan 18 år och över

i

336 Bilaga C 1996:902

sou

Totalt utbetalda belopp 1994/95 -

Nivå Bidrag totalt Lån totalt

Milj.DEK M ilj.DEK

Högskole- 3 790 828 utbildning Nivå under 1 490 112 högskolan 18 år och över

Finland

Studiestödet i Finland består av

l studiepenning eller vuxenstudiepenning bidrag

2 bostadstillägg bidrag 3 statsborgen för studielån

Studiestöd per månad 1995/96 FIM -

Hemmaboende Bortaboende Högskoleutbildning Studiepenning 630 1000 SEK 1 540 2460 SEK Bostadstillägg 130- 860 210-1360 SEK Studielån 1 300 2080 SEK 1 300 2080 SEK

Mellanstadieutbildning studiepenning 500 800 SEK 1 300 2080 SEK Bostadstillägg 130- 850 210-1380 SEK Studielån 1 300 2080 SEK 1 300 2080 SEK

De nämnda beloppen gäller för studerande som är 20 år eller äldre. Till mellanstadieutbildning räknas utbildning vid folkhögskolor, gymnasieskolor, yrkesskolor m.fl. läroanstalter. Studiestöd betalas normalt ut för nio månader per läsår.

Bilaga C 337

p

Studiepenningen är skattepliktig inkomst. Avdrag kan emellertid göras i deklaration med motsvarande belopp. Den inte har någon som inkomst utöver studiepenningen behöver därför inte betala någon skatt. För den har inkomster vid sidan av studierna ökar däremot den som totala skatten tillsammans med studiepenningen efter en progressiv skala. Enbart den studerandes inkomst under studiemånaden påverkar egna stödet. Studiepenningen reduceras med 10 procent för varje hel 300 FIM inkomsten under månaden överstiger 1 800 FIM 2 900 SEK. Den som

tjänar 4 800 FIM 7 700 SEK i månaden får inte något bidrag alls.

som Bostadstillägget är ett bidrag för ensamboende studerande. Tillägget varierar beroende bostadskostnaden och den studerandes inkomst. Studerande har barn har rätt till bostadsbidrag som övriga bamfasom miljer. Endast heltidsstudier ger rätt till stöd. Utbildningens längd skall vara minst två månader. Studierna skall syfta till examen eller en yrkesbeen hörighet. Den som redan har en examen kan få stöd för enstaka ämnen bara detta krävs för formell behörighet eller leder till ökad yrkesom kompetens. Den längsta tid i högskoleutbildning som studiestöd kan beviljas för är 70 månader, för högst 55 månader. Vid byte av varav en examen studieinriktning gäller fortfarande gränsen 55 månader. Studierna om skall regelbundna och bedrivas med framgång. Någon väsentlig vara förlängning utöver normalstudietiden accepteras inte, såvida inte förseningen orsakats av sjukdom eller annat speciellt skäl. Studiestöd kan beviljas för sådana studier utomlands som motsvarar studier i Finland eller ingår i en finländsk examen.

studielån lämnas i form banklån med statlig kreditgaranti. Staten

av

lämnar garanti för lån till fastställda lånebelopp och garantin gäller

upp i högst 30 år. Räntan kapitaliseras under studietiden. Lånevillkoren be-

avtal mellan banken och låntagaren. Som regel är återbe-

stäms genom

talningstiden två gånger den tid som studiestöd beviljats för. Vid döds-

fall betalar staten eventuellt kvarstående skuld. Den är 30 år eller äldre och inte har bedrivit heltidsstudier i mer som än fyra månader offentlig utbildning under de senaste fem åren kan få vuxenstudiepenning i stället för studiepenning. Vuxenstudiestöd beviljas

för heltidsstudier gymnasial nivå och högskolenivå under högst två

år. För forskarstudier lämnas stödet under högst ett år. Bidraget vuxenstudiepenningen är 25 procent månadsinkomsten före studierna, dock av högst 2 800 FIM 4 500 SEK per månad. Lägsta nivån är densamma den ordinarie studiepenningen, alltså 1 540 FIM 2 460 SEK per som

338 Bilaga C

månad. Den som har vuxenstudiepenning får ha sidoinkomst är en som högst 2 000 FIM per månad. Statsborgen lämnas för studielån med 1 800 FIM per månad.

Antal studerande och utbetalt belopp 1994/95 -

Nivå Antal i Antal som fått Totalt utbetalt studier studiepenning Milj. FIM

Högskole- 124 500 73 900 1 018 utbildning motsv.

Norge

Studiestödets storlek baseras en s.k. kostnadsnorm, är ett mått som vilka ekonomiska resurser en bortaboende studerande behöver för bostad och uppehälle under månad. Kostnadsnormen följer prisen utvecklingen. Uppräkningen från 1994/95 till 1995/96 är 1,5 procent.

Kostnadsnorm per månad 1995/96 NOK -

H emmaboende Bortaboende

Gymnasial utbildning Grundbelopp 3 650 SEK 3950 3 650 SEK 3950 Botillägg 1 900 SEK 2050 Läromedel 235 SEK 250 235 SEK 250

Totalt 3 885 SEK 4200 5 785 SEK 6250

Högre utbildning Grundbelopp 3 650 SEK 3950 3 650 SEK 3950 Botillägg 1 900 SEK 2050 Läromedel 470 SEK 500 470 SEK 500

Totalt 4 120 SEK 4450 6 020 SEK 6500

Stöd betalas normalt ut för 10 månader under ett läsår.

OU 1996:90 Bilaga C 339

Grundbidraget i stödet är 81,6 procent av den del av beviljat belopp ligger mellan nedre och en övre gräns, 4 250 9 140 NOK. Det som en -

innebär att det i normalfallet inte lämnas något bidrag till den som bor

hemma hos föräldrarna. För den som har eget boende och beviljas ovan angivna totalbelopp är bidraget under 1995/96 1 445 NOK SEK 1 560 per månad för en studerande i högre utbildning och l 250 NOK SEK 1 350 utbildning. studerande i högför en studerande i gymnasial För skoleutbildning utgör bidragsandelen 24 procent av det totala stödet.

Bidragets andel har ökat med sammanlagt ca. 10 procentenheter under

de senaste tre åren. Prövning grundbidraget sker mot den studerandes egna inkomst av och -i förekommande fall- mot makens förmögenhet. Stödet reduceras om den studerandes inkomst under studietiden är högre än 3 060 NOK 3 300 SEK per månad med 60 procent av den överskjutande delen. Har den studerande en förmögenhet som överstiger 148 200 NOK SEK 160 200 minskas studiestödet under året med 20 procent av den överskjutande delen. För gift studerande görs reducering med 10 procent en av sammanlagd förmögenhet som överstiger ca. 280 000 NOK SEK 302 700. Den försörjer 1-2 barn kan få barntillägg med 1 090 NOK som SEK 1 180 månad och barn. Tillägget fr.o.m. tredje barnet är 700 per NOK. Den försörjer make/maka och ett barn kan få ett tillägg med som

2 140 NOK SEK 2 300 per månad. Dessa tillägg ingår i underlaget för

beräkning bidrag. Hänsyn tas dock till makes inkomst sådana fall. av Den får botillägg kan också få resebidrag täcker kostnadersom som na för tre hemresor under året efter avdrag för viss självkostnad. Vissa andra särskilt riktade bidrag finns också. Bidragen är skattefria. Studiestöd lämnas för fastställd studietid, dock längst under fyra år

för gymnasial utbildning och åtta år för högskoleutbildning.

sex - Längst ett års studieförsening accepteras. Studiestöd för studier utomlands lämnas, för studier inom Norden,

på samma villkor som för studier i hemlandet. Vid studier utanför

Norden lämnas stöd föri princip all högskoleutbildning som bedöms ha en godtagbar kvalitet. En särskild grupp utgör de utbildningar som ger rätt till bidrag för undervisningsavgifter. Här ställs krav att utbildningen skall ge yrkes- eller utbildningskompetens i Norge. Flertalet yrkesområden omfattas och fastställs regeringen. Även andra högre av

utbildningar kan godkännas den studerande har fått stipendium som

om täcker minst 30 procent av utbildningskostnadema. Utbildningar i Europa, USA och Canada är vanligast, men utbildningar i andra länder blir alltmer frekventa. Det särskilda bidraget för täckande av utbildningsavgifter utomlands är under 1995/96 högst 44 500 NOK. För dyrare ut-

340 Bilaga C

bildningar, t.ex. i teknik och ADB, kan emellertid ytterligare bidrag beviljas. Har den studerande fått stipendium för utlandsstudiema minskar det statliga bidraget i motsvarande mån. Den studerande kan också få extra stöd för reskostnader till studieorten

en resa tur och retur per

år fördelat på hälften bidrag och hälften lån.

Något särskilt studiestöd för vuxna finns inte. Däremot innebär

bamtillägget och försörjningstillägget i det ordinarie systemet ökade möjligheter för vuxna att studera. Forskarstudier finansieras inte inom studiestödets ram. Lånesystemet finansieras via statlig fond. Under studietiden är en lånet räntefritt för den studerande. Därefter löper lånet med ränta en som f.n. är 7,5 procent i 7 år och 8,5 procent fr.o.m. 8:e året. Räntan mot-

svarar realt ungefär räntan bostadslån. Räntelättnader i många fall

ges

g.a sociala och ekonomiska svårigheter. Erlagda räntor är avdragsgilla

i skattehänseende.

Den längsta återbetalningstiden är 20 år. För låntagare är över

som 45 år eller för dem har skulder under 164 000 NOK är tiden kortasom

re. Fr.o.m. 1995/96 införs vissa nya återbetalningsregler. Återbetalningen

börjar nio månader efter avslutad utbildning i stället för tidigare 15 må-

nader. Det äldre systemet med lägre återbetalningskrav under de tre

första åren s.k. lågterminer upphör. Systemet med lågterminer kritiserades främst för att skulden ökade under denna tid, eftersom inbetalningarna som regel inte täckte den löpande räntan. Länet blev på det sättet totalt sett dyrare.

Däremot gäller en spärregel som innebär att den låntagare så

som

önskar kan få en sänkning av årsavgiften, så att den motsvarar högst 6

procent av bruttoinkomsten. Nedsättningen dock för högst år. ges sex

Denna regel gör att återbetalningstiden får bli längre än 20 år,

men högst 30 år. Avskrivning av del av studieskuld kan ske för den som

avlagt examen i s.k. hovedfag med lång studietid 18 900 46 900

- -

NOK för utbildningar på mellan 10-13 terminer genomfört en lång utbildning tid enligt studieplan eller kortare tid

- 17 700 NOK bor och arbetar i Finnmarken eller Tromsö-området 10 % kapital- - av skulden, maximalt 16 500 NOK år. per

Avskrivning sker också vid dödsfall och helt eller delvis vid långvararbetsoförmåga. Att låntagaren fyllt 65 år inte rätt till avskriv-

ger ning.

Antalet studerande i studiestödsberättigad utbildning 1993/94

var ca. 204 000, inklusive elever under 20 år. Av samtliga hade 50 procent

någon form av bidrag och 40 procent hade lån. Elever under 20 år, vilka

DU 1996:90 Bilaga C 341

t

får något bidrag. År till stor del bor hos föräldrarna som regel inte 1993/94 betalades totalt ut 2 024 milj. NOK i bidrag. Räntesubventionema uppgick till 2 845 milj. NOK under 1994.

Några kommentarer

Studiestödssystemen i Danmark, Finland, Norge och Sverige är uppbyggda utifrån grundsyn, nämligen att studiestödet skall ge samma faktiska möjligheter till studier för så breda grupper som möjligt i samhället. Utformningen skiljer sig dock i del avseenden. Här skall en

nämnas några sådana skillnader.

När det gäller studienivån skiljer sig Sverige från de andra länderna på det sättet att Sverige samma studiestöd oavsett om den studeger rande bor hos föräldrarna eller har bostad. I de andra länderna är egen stödet betydligt lägre för hemmaboende studerande. För en ensamen boende högskolestuderande är totalnivån, omräknat i svenska kronor, något högre i Danmark och Norge än i Sverige. I Finland är totalbeloppet ungefär 80 procent beloppet i Sverige. Det framgår av samav

manställningen på sista sidan.

Bidragets andel totalbeloppet är i Danmark hela 66 procent av det av

totala stödet med den gjorda förutsättningen att skatteavdraget utgör 15

bruttostödet. I Finland är bidragets andel också hög. Om procent av botillägget räknas in utgör för en studerande utan sidoinkomst bidraget 62 procent. Utan botillägg är andelen 54 procent av det totala stödet för bortaboende studerande. Bidraget i Norge är för närvarande 24 proen i normalfallet. Men bör då beakta att lika stor subvention cent man en ligger i att studielånet är räntefritt under studietiden.

I fråga studiestöd för studier i utlandet är principerna ganska

om likartade i alla länderna. Sverige har dock något liberalare regler, främst när det gäller utbildningar utanför Europa. Observeras bör de särskilda möjligheterna i Norge till extra bidrag för terrninsavgifter och för resebidrag. När det gäller prövningen inkomst har Sverige de liberalasmot egen reglerna. Sammanställningen nedan gäller ett normalläsår för en te ensamboende studerande utan barn. Beloppen är omräknade till svenska kronor.

342 Bilaga C

Vuxenstudiestöd som en särskild del av reguljärt studiestöd finns

endast i Finland och Sverige. Vuxenutbildningen och studieñnansieringsmöjlighetema för sådana studier är emellertid under utbyggnad i

Danmark. studielån ges i form av statliga lån i Danmark, Norge och Sverige. I Finland lämnas vanliga banklån, med statlig kreditgaranti. I men

Sverige är återbetalningsskyldigheten relaterad till låntagarens inkomst.

I de tre andra länderna tillämpas annuitetslånesystem. Återbetalningstiden är nomalt i Danmark 7 15 år, i Finland 6 12 år och i - - Norge högst 20 år. Lånet är i Norge helt räntefritt under studietiden. Även i det danska finns systemet en mindre räntesubvention under studietiden. Avskrivning sker vid dödsfall i Finland, Norge och Sverige; i Dan-

mark först efter att eventuella tillgångar i dödsbo tillgodogjorts. Av-

skrivning vid 65 års ålder görs endast i Sverige. Ett särskilt bostadsbidrag kan en ensamboende studerande utan barn få i Finland och i Sverige, i Sverige dock endast till och med 28 års upp ålder. För studerande har barn gäller i alla länderna regler som om rätt till bostadsbidrag för barnfamiljer.

Valutakurs 100 SEK 86:55 DEK, 68:95 FIM, 96:05 NOK 14 november 1995.

FOU 1996:90 Bilaga C 343

F

Jämförelse av årsbelopp Belopp under ett normalläsår för ensamboende högskolestuderande utan barn enligt regler hösten 1995

Beskrivning Danmark Finland Norge Sverige

Antal månader 12 9 10 9 med studiestöd

Hemmaboende Bidrag efter skatt egen valuta 21 080 5 670 O 17 410 - SEK 25 900 9 070 0 17 410 -

Lånedel valuta 18 540 11 700 41 200 45 240 - egen SEK 22 770 18 720 44 540 45 240 -

Totalt netto valuta 39 620 17 370 41 200 62 650 - egen SEK 48 670 27 790 44 540 62 650 -

Bidragets andel, 53 33 0 28 procent

Bortaboende Bidrag efter skatt egen valuta 35 610 19 350 14 450 17 410 - SEK 43 750 30 960 15 620 17 410 -

Lånedel valuta 18 540 11 700 45 750 45 240 - egen SEK 22 770 18 720 49 460 45 240 -

Totalt netto valuta 54 150 31 050 60 200 62 650 - egen SEK 66 520 49 680 65 080 62 650 -

Bidragets andel, 66 62 24 28

procent

344 Bilaga C SOU 1996:9

Danmark: Bidraget är skattepliktig inkomst. Skatteuttaget varierar beroende på sidoinkomstens storlek. Den genomsnittliga skatten har de senaste åren varit 12 15 procent. Här har bidraget reducerats med 12 procent för hemmaboende och 15 procent för bortaboende. Finland: Bidraget studiepenningen är skattepliktig inkomst, vilket får effekt först den studerande har sidoinkomst. Här den om antas studerande inte har någon sidoinkomst. Det angivna bruttobeloppet innefattar botillägg.

DU 1996:90 Bilaga D 345 k

D

Bilaga

Den sociala snedrekryteringen

I det följande ges ett kortfattat referat av slutsatserna i Robert Erikson och Jan O Jonssons utredning Urspung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier SOU 1993:85 och Sven-Eric Reuterberg och Allan Svenssons delbetänkande till samma utredning: Social bakgrund. Studiestöd och övergång till högre studier. SOU 1992:122.

Ursprung och utbildning

Social snedrekrytering kan fastställas som sambandet mellan utbildning och socialt ursprung. Det innebär att social snedrekrytering föreligger när barn från vissa sociala ursprung oftare än andra barn når högre utbildningsnivåer. Social bakgrund definieras av Erikson och Jonsson

genom följande sju samhällsklasser samma indelning i samhällsklasser

används även av Statistiska centralbyrån och liknande klassificeringar används i internationell forskning: I Högre tjänstemän, större företagare m.fl. Tjänstemän mellannivå III Lägre tjänstemän IV Egna företagare ej akademikeryrken V J ordbrukare, andra företagare i primär sektor VI Kvalificerade arbetare VII Okvalificerade arbetare Erikson och Jonsson finner ett tydligt samband mellan utbildning och klasstillhörighet. De redovisar andelen från olika samhällsklasser som fram till 1990 påbörjat högskolestudier bland dem födda 1962-1966

Figur D. Bland barn till högre tjänstemän m.fl. klass I fortsätter cirka

55 procent till högskolestudier. Bland barn till okvalificerade arbetare

klass VII är motsvarande andel 13 procent. Ser man till traditionella

universitetsutbildningar fortsätter cirka 45 procent till traditionella universitetsutbildningar i klass I och endast 7 procent i klass VII. Andelen ungdomar som påbörjat högre utbildning i de övriga klasserna faller

mellan dessa extremvärden där övergångsandelen står i direkt samband

med klasstillhörigheten.

l 1

346 Bilaga D SOU 1996:9i

Figur D.1 Övergångsfrekvens till högskolestudier procent från olika samhällsklasser som fram till 1990 påbörjat högskolestudier bland dem födda 1962-1966. 1

Högretjänstemän, större företagare mfl. Tjänstemän mellannivå

Lägre tjänstemän

Egnaföretagare ej akademikeryrken Jordbrukare, andraföretagare i primärsektor

Kvalificerade arbetare

Okvaliñcerade arbetare Procent

Källa: SOU 1993:85, Ursprung och utbildning, Social snedrekrytering till högre studier.

Ur ett internationellt perspektiv är snedrekryteringen förhållandevis låg i Sverige. Erikson och Jonsson finner dock en betydande likhet i mönstret och omfattningen av den sociala snedrekryteringen mellan de västliga industriländerna. Mer anmärkningsvärt än nivån är emellertid att Eriksson och Jonsson finner en klar tendens till minskad snedrekrytering sett över tid i Sverige. Detta har bara kunnat beläggas i några få andra länder.

Orsaker till social snedrekrytering

Framför allt tre förhållanden i uppväxtfamiljen ger upphov till sociala skillnader i betyg och utbildningsval:

klasstillhörighet som är knuten till föräldrarnas yrken

utbildningsnivån i hemmet uppväxtfamiljens ekonomiska situation. -

U 1996:90 Bilaga D 347

Eriksson och Jonsson framhåller utbildningsnivån i föräldrahemmet

som den viktigaste faktorn, i synnerhet vad gäller övergången till hög-

skolestudier. Ekonomin i föräldrahemmet verkar ha betydelse en svagare än de andra två faktorerna. Ekonomins betydelse kan dock ha underskattats på grund av att den endast kunnat mätas årlig inkomst, som således har bland annat uppgifter förmögenhet saknats. om

Den sociala snedrekryteringen uppstår två samverkande

genom effekter. Det är att barn från högre socialgrupper i genomsnitt ena presterar bättre i skolan. Det andra är att bland barn prestasamma tionsnivå fortsätter de från högre socialgrupper oftare än andra till

teoretiska studier. I figur D.2 illustreras skillnaderna i övergång till hög-

skolestudier mellan olika klasser vid olika betygsmedelvärden företagare och jordbrukare har här sammanförts liksom kvalificerade och okvali-

ficerade arbetare Betydelsen av socialt ursprung kan sägas bero ungefär till hälften på skillnader i skolprestation och till hälften på att barn med betyg,

samma men med olika klasstillhörighet, gör olika utbildningsval. Genom att

dessa effekter uppstår vid varje övergång i utbildningssystemet, så blir

den sociala snedrekryteringen sammantaget något starkare efter varje nytt utbildningsval.

Figur D.2 Avgångna från gymnasieskolans 3/4-åriga linjer 1987/88. Andel med påbörjade högskolestudier inom tre år inom respektive socialgrupp, indelat efter medelbetyg. Procent 90

80 70. 60 IMedelbetyg -2.9 50-t- ElMedelbetyg3.0-3,9 40-- I Medelbetyg 4,0-

Högre Tjänstemän, Lägre Företagare, Arbetare tjänstemän mellan tjänstemän lantbrukare Källa: SCB, Universitet och högskolor, social bakgrund bland högskolenybörjare 1987/88-1992/93, ISSN 0282-3470.

348 Bilaga D SOU 1996:9

Vad är det då som orsakar skillnaderna i skolprestationer Det biologiska arvet har stor betydelse för skillnader mellan individer, men de samlade forskningsresultaten talar för att den genetiska komponenten står för en mycket liten del av sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Snedrekryteringen till utbildning mellan samhällsklassema

bestäms främst av sociala skillnader. Samvaron och påverkan i föräldra-

hemmet har stor betydelse för den intellektuella utvecklingen. Stödet från föräldrarna i form av praktisk hjälp med läxor, uppmuntran och krav är sannolikt en mycket viktig förklaring. Förutom att högutbildade föräldrar har bättre förutsättningar att hjälpa barnen i skolarbetet, så kan de också lättare överblicka utbildningssystemet och se konsekvenserna av olika utbildningsval. En del av förklaringen till den sociala bakgrundens betydelse handlar förmodligen också om skillnader i aspirationer mellan barn från olika samhällsklasser; aspirationema refererar till

vilken utbildningsnivå och yrkesposition föräldrarna uppnått. En del teorier går ut att föräldrarna förmedlar ett kulturellt eller socialt

"kapital" till sina barn, i form av preferenser och åsikter, kunskap om hur man uppträder etc. Skolan gynnar enligt dessa teorier de elever som behärskar dessa kulturella koder, d.v.s barn till välutbildade föräldrar, medan barn till andra föräldrar missgynnas för att skolans kultur inte är anpassad till elever från studieovana hemförhållanden. Traditionellt har den sociala snedrekryteringen varit starkast vid det första tillfälle där barnen delats upp på olika linjer. Eriksson och Jonssons resultat visar att det fortfarande är så att det är vid de tidigaste övergångama som betydelsen av social bakgrund har störst inverkan. Mycket tyder dock att betydelsen av social bakgrund är mer jämnt

fördelad över skolkarriären än tidigare och påtaglig vid alla förgrening-

ar.

Vilka faktorer har påverkat den sociala utjämningen

Sett över hela 1900-talet har den sociala snedrekryteringen i Sverige

minskat. Utjämningen verkar börja på 1930-talet och pågå fram till

1970-talets början. Sedan dess har den sociala snedrekryteringen knappast alls förändrats. Eriksson och Jonsson genomförde i sin utredning en s.k. tidsserieanalys av vilka faktorer som kan sägas ha påverkat den minskning av den sociala snedrekryteringen som skett. Resultaten visar att det framför allt är följande faktorer som har medverkat till utjämningen:

OU 1996:90 Bilaga D 349

Minskade inkomstskillnader och arbetslöshetens omfattning - Grundskolans införande - Studiestödets omfattning - Eriksson och Jonssons resultat pekar alltså i riktning del mot att en av förklaringen till den sociala utjämning skett ligger i att skillnasom derna i ekonomiska villkor mellan samhällsklassema, i form arbetsav löshetsrisker och inkomster, har minskat. Man avvisar därmed det inte

sällan framförda argumentet att ökade löneskillnader bättre genom en ekonomisk avkastning på högre utbildning främst barn från gynnar mindre studievana miljöer. Eriksson och Jonsson att problemet menar med detta antagande är att stora löneskillnader också innebär stora

skillnader i resurser under uppväxten. Om ökad avkastning på högre utbildning leder till att alla samhällsklasser ökar sina ansträngningar att ge barnen högre utbildning, kommer det barn från högre att gynna socialgrupper, där familjerna har vilka dessutom skulle stora resurser, öka relativt sett inkomstskillnadema ökade. Erikson och Jonssons om

resultat visar också att något allmänt incitamentsproblem knappast

föreligger, vilket också stöds utbildningsekonomiska studier t.ex. av Edin, Fredriksson, och Holmlund, Utbildningsnivå och utbildningsav-

kastning i Sverige, Ekonomiska Rådet/Konjunkturinstitutet, 1994

. Fördelarna med högre utbildning förefaller allt att döma stora av vara vad gäller genomsnittligt högre inkomster, bättre arbetsförhållanden,

större politiska resurser m.m. Även grundskolans införande verkar ha minskat snedrekryteringen. Betydelsen av detta har sannolikt legat i att de tidigaste valen fortsatt av utbildning sköts i åldrarna. Vad gäller studiestödet visade tidsserieaupp

nalysen att andelen studenter som erhöll finansiellt stöd påverkade

snedrekryteringen fler fick stöd desto lägre snedrekrytering. - som Resultaten avser dock främst den period då studiestödet behovsprövar vat. Något samband mellan utjämningen och den generellt höjda levnardsstandarden kan emellertid inte urskiljas. Däremot kan välståndsökningen ha varit ett nödvändigt, inte tillräckligt, villkor för men en utjämning.

När det gäller övriga utbildningspolitiska åtgärder är Erikson och

Jonssons slutsats att man inte skall ha alltför stora förväntningar på att utbildningsreformer leder till kraftig minskning den sociala sneden av

rekryteringen. Deras resultat talar dock för att det finns åtgärder

som kan påverka styrkan i sambandet mellan och utbildning. ursprung

Åtgärder som man inte finner haft någon, eller bara obetydlig, effekt

snedrekryteringen till högskoleutbildning är förändringar i antag-

350 Bilaga D SOU 1996:9

ningssystemet, regional högskoleetablering och införandet av komvux och andra alternativa utbildningsvägar. Bland de övriga utbildningspolitiska åtgärder som skulle kunna ha en viss effekt på den sociala snedrekryteringen kan nämnas en bättre koppling mellan yrkesutbildningar gymnasiet och praktiska högskolelinjer, allsidig social sammansättning eleverna vid enskilda grundskolor en av samt en mer aktiv rekrytering från gymnasieskolors och högskolors sida studiebegåvningar. En annan åtgärd, dock kan ha andra oönskaav som de utbildningspolitiska konsekvenser, omnämns av Erikson och Jonsson; införandet odifferentierad grundskola sammanhållna klasser i alla av en ämnen. Om nivågruppering ändå nödvändig, förespråkar de en anses urval istället för tillval grund för indelningen. Även ökad dimensom en sionering av högskoleutbildningen kan ha viss effekt, men slutsatsen är dock osäker.

Studiestödets betydelse för social utjämning

Sedan början 1980-talet har det bedrivits en relativt omfattande av studiesocial forskning i Sverige. En huvudfråga har varit vilken betydeldet statliga studiestödet haft för den sociala snedrekryteringen. Reuse terberg och Svensson har i olika enkät- och intervjuundersökningar ställt

frågor typen "Vilken betydelse har tillgången på statliga studiemedel

av haft för ditt beslut att satsa på en högskoleutbildning" De som svarat stor betydelse" eller mycket stor betydelse har betraktats som "studiemedelsrekryterade". En viss försiktighet måste visas vid tolkningen av de svar som givits Reuterberg och Svenssons frågor. Anledningen är det problematiska

med att jämföra verklig situation med studiestöd med en hypotetisk

en

sådan utan studiestöd. Man kan inte räkna med att svarspersonema gör

korrekt bedömning hur de verkligen skulle agera om den hypoteen av tiska situationen blev verklig. Trots denna reservation har resultaten avsevärt ökat kunskaperna om studiestödets konsekvenser. 1 Reuterberg och Svensson använder en indelning i tre socialgrupper där socialgrupp I motsvarar Erikson och Jonssons klass socialgrupp motsvarar klass II, III, IV och V medan socialgrupp III motsvarar klass VI och VII. Reuterberg och Svensson hari en undersökning studerat övergången till högskolestudier för tre rikrepresentativa stickprov gymnasister födda 1948, 1953 och 1963. De två äldsta är hämtade från Individualstatistikprojektet och innefattar cirka 12 000 respektive 11 000 individer.

U 1996:90 Bilaga D 351

Det tredje stickprovet ingår i SCBs reguljära uppföljningar elever av som lämnat det obligatoriska skolväsendet. Totalt ingår 10 000 individer.

Övergång till högre utbildning definieras så att den skall ha skett

senast det år då individerna fyllt 21 år. De skall också ha påbörjat någon

av de utbildningar fanns inom högskolan före högskolereformen som 1977, det vill säga främst längre traditionella universitetsutbildningar.

Figur D.3 Studiemedlens inverkan på socialgruppsdifferenserna i övergångsfrekvens bland studerande på hög respektive låg betygsnivå.

Social m g 4. Högbetygsnivå

Ingeneffekt Övergångstid 1970 1975 1985

Social differentiering Lågbetygsnivå

V Hög

Källa: SOU 1992:122, Social bakgrund. Studiestöd och övergång till högre studier.

Resultaten från den första årskullen 1970 visar betydande social en utjämningseffekt. För den andra årskullen 1975 har den dock upphört och för den sista årskullen tio år tenderar studiemedlen att verka senare i motsatt riktning. Figur D.3 visar att studiemedlen hela tiden utjämnat de sociala skillnaderna bland dem med höga betyg. Bland dem med låga betyg hade studiemedlen en sådan effekt endast i den första årskullen. Fem år senare påverkas den sociala snedrekryteringen inte alls och i den sista årskullen förstärks den sociala selektionen studiemedlen, bland av dem med låga betyg. Man måste dock komma ihåg studiemedlen att fortfarande reducerar de sociala skillnaderna mellan ungdomar med

352 Bilaga D

högre betyg. Det vill säga inte studiemedel funnits tillgå hade att om att betydligt färre elever från socialgrupp III med goda studieförutsättningar

övergått till högre utbildning.

Som förklaring till dessa utvecklingstendenser för Reuterberg och Svensson fram två förhållanden: Dels att studiemedlen försämrats under perioden, både i form lägre bidragsandel och högre skulduppräkav ningstal. Dels de försämrade utsikterna arbetsmarknaden för akademiker under samma period. Av visst intresse i Reuterberg och Svenssons studie är också att de kan visa att examensfrekvensen klart lägre bland dem i socialgrupp var

I årskullama 1948 och 1953 som angav att de troligen inte påbörjat högskolestudier om inte studiemedel funnits att tillgå. De studiemedels-

rekryterade från socialgrupp I förefaller alltså relativt sett ha ganska dåliga förutsättningar för studier. I undersökning från vårterminen 1990, som alltså berör det en senare studiemedelssystem trädde i kraft 1989, har man vänt sig till studesom rande deltog i grundläggade högskoleutbildning och som var mellan som 18-30 år.

Tabell D.1 Andelen studerande från olika socialgrupper som förmodligen inte påbörjat högskolestudier om inte studiemedel funnits. Jämförelse mellan olika tidpunkter. Procent. källa: Reuterberg och Svensson, 1992

År 1970 1975 1985 1990

Resultaten visar att studiemedlens rekryteringseffekt ökar successivt inom strängt taget alla socialgrupper. Effekten har varit störst i social- III och minst i Differensen mellan grupp I och grupp III grupp grupp har dock minskat över tid, vilket innebär att den sociala utjämningseffekten alltså skulle ha minskat. Orsakerna till ökningen av studiemedlens generella rekryteringseffekt antas främst vara en förändring i attityder medfört att allt fler successivt anammat tanken att de studesom rande är självständiga individer, ekonomi bör skild från förvars vara

Bilaga D 353

äldramas. En annan förklaring kan den kraftiga ökning

vara av studie-

medelsbeloppet som 1989 års system innebar. Orsaken till att den proportionella ökningen är störst för socialgrupp

I anses sammanhänga dels med den ekonomiska utjämningen mellan socialgruppema och dels att socialgrupp I ökat i storlek.

Mot bakgrund av dessa resultat kan ställa frågan man om tillgången

till studiemedel verkligen har medfört det blivit att en större andel från

lägre socialgrupper bland de högskolestuderande. Med utgångspunkt från de resultat som Reuterberg och Svensson

presenterat finns det dock inte

minsta tvivel om att studiemedelssystemet har varit socialt

utjämnande.

Av tabell D.l framgår att den sociala utjämningseffekten visserligen

minskat över tid, att det fortfarande är större andel men en av de stude-

rande från lägre socialgrupper kunnat påbörja sin högskoleutbild-

som ning tack vare studiemedlen.

Vid upprepade tillfällen har enkätundersökningar

genomförts t.ex.

av Reuterberg och Svensson vårtenninen 1990 olika studiehinders

om

betydelse bland dem inte påbörjat högskoleutbildning.

som Av dessa framgår att ett de oftast nämnda hindren uppgivits av vara att man inte varit villig att dra på sig de studieskulder blir som följden av en hög-

skoleutbildning. Den senaste undersökningen genomfördes vårterminen

1993 hittills opublicerad i sin helhet. De vanligaste skälen att påbör-

högskolestudier där angavs som:

Jag fick ett bra arbete utan högskoleutbildning. 48%

Jag ville arbeta och tjäna i stället för pengar att studera. 39%

Jag ville inte dra på mig de studieskulder, blir följden

som av en

högskoleutbildning. 38%

4. Skulle få svårt att försörja mig på de studiemedel

som utbetalas. 30%

Fördelningen mellan socialgrupper vad gäller oviljan studieskulder

mot fördelade sig enligt tabell D.2.

Tabell D.2 Andel i varje socialgrupp uppgivit som att ovilja mot studieskulder varit ett av skälen till varför högskolestudier inte påbörjats procent.

.E._ Soc. .I 8L_ Soc. .II Soc. .III Samtliga .81 _å_ Män 29 33 40 35 Kvinnor 3 l 43 43 40

Skillnaden mellan socialgruppema kan förefalla

vara liten, l 1 procentenheter bland männen och 12 procentenheter bland kvinnorna. Till saken

12 16-4156

354 Bilaga D

hör dock att det är avsevärt fler från lägre socialgrupp som påbörjat och heller planerar påbörja högre studier. Resultaten tyder således

oviljan ådra sig stora studieskulder är starkast i lägre socialatt mot att grupper.

Bilaga E 355

Bilaga

E Statistik rörande nuvarande system

356 Bilaga E

Bilaga E.1

studiemedel bland nybörjare Utnyttjandet av

läsåret 1984/85

hur studiemedlen utnyttjas studerande vid universitet För att belysa av

och högskolor har utredningen låtit göra en specialbearbetning av uppfrån Statistiska centralbyrån SCB och CSN. Från SCB har er-

gifter

samtliga första gången inskrivna vid universitet och

hållits uppgifter om högskolor läsåret 1984/85. För dessa har uppgifter erhållits om studiein-

riktning första terminen samt antal registreringsterminer i grundläggande

och examina läsåret 1994/95. För samma

högskoleutbildning t.o.m. har från CSN erhållits uppgifter antal terminer t.o.m.

individer om läsåret 1994/95 med studiemedel bidrag lån. och totalt lånat resp. - kalenderåret 1995. Totalt lånat belopp 3,4 miljarder kr. belopp t.o.m. var Undersökningen omfattade totalt 41 858 nybörjare, varav 79 procent

fått studiemedel bidrag för högskolestudier och 76 procent hade utnytt- Fördelning kön och ålder framgår tablån.

jat lånemöjligheten. av

Antal Andel som Andel som Kön, ålder 31 dec. fått studie- lånat. proc.

1984 medel, proc.

i

MÄN 41 858 79 76 och KVINNOR 18 268 93 90 21 - 7 868 86 84 22 - 24 ,

i

34 9 060 73 71 25 -

- 4 048 84 82 22 24 -

310 70 68 1

25 34 4 - 2 245 33 32 35 -

l

80 77 i

KVINNOR 24 018

94 90 6 21 11 031 - 24 3 820 89 87 22 -

25 34 4 750 76 73 - 35 4 417 43 40 -

1996:90 Bilaga E 357

F

Antalet män var lägre än antalet kvinnor och männen tillhörde i högre grad än kvinnorna åldersintervallet 22 34 år. -

För att få en tillräckligt lång uppföljningsperiod har det varit nödvän-

digt att välja en nybörjargrupp drygt tio år tillbaka i tiden. Detta innebär bl.a.

att de studerande påbörjat studierna med den uppdelning linjer och

enstaka/fristående kurser som gällde t.o.m. läsåret 1992/93 att de studerande t.o.m. läsåret 1988/89 erhöll studiemedel enligt -

tidigare regler, med bl.a. lägre bidrag och andra återbetalningsregler än de nuvarande; många studerande torde därför endast ha lån med de återbetalningsregler som gällde t.o.m. år 1988

att de studerande till stor del bedrev studier under 1980-talets jämfört med nuläget gynnsamma arbetsmarknadssituation och till stor del bör ha hunnit få arbete innan arbetslösheten började öka omkring år 1990. Nybörjarna i undersökningen har fördelats 19 olika studieinriktningar med hänsyn till yrkesinriktning och utbildningslinjemas längd.

För varje studieinriktning har utöver uppgifterna kön och ålder

om

fördelningen på antal terminer med registrering, studiebidrag och studie-

lån framtagits. Dessa uppgifter normalt hel termin, registreavser men ringsuppgift kan avse en väsentligt kortare kurs eller enbart tentamen. Vidare erhölls från CSN och SCB uppgifter totalt lånat belopp om

utbetalat belopp i löpande penningvärde, lånets storlek den 31 decem-

ber 1995, om examen erlagts, genomsnittligt antal examina för de examinerade samt eventuell studieregistrering efter examen.

De examinerade har fördelats efter den första inriktning på

examens i princip samma 19 nybörjama. De t.ex. började grupper som som studierna med en enstaka kurs och avlade läkarexamen är senare en således som nybörjare klassificerad enstaka kurs-studerande som men som examinerad som läkare. För examinerade, liksom för dem inte som avlagt någon examen, har samma uppgifter framtagits nämnts som ovan för nybörjama. I bearbetningen medtogs uppgifter om högst tolv terminers registrering och utnyttjande av studiemedel. Några studerande har ännu flera registreringsterminer och dessa har del rimligtvis haft studiestöd av en

mer än tolv terminer genom CSNs dispensregler. Uppgifterna

om utbetalade lån avser samtliga lån läsåret 1984/85 höstterminen 1995 -

medan lånebeloppet 31 december 1995 även innefattar eventuella

per tidigare lån. Vid beräkningen genomsnittligt antal terminer med - av

registrering och studiestöd har den i bearbetningen öppna klassen tolv

eller fler terminer räknats som tretton terminer. Uppgifterna om antalet terminer med studieregistrering i SCBs register, antalet terminer med studiebidrag och antalet terminer med studielån

13 16-0856

358 Bilaga E SOU 1996:9

visar inte oväntat betydande skillnader mellan studerande med olika

studieinriktning eller examen och även skillnader beroende på ålder vid

studierna början. Inom dessa olika grupper är skillnaderna som regel inte särskilt stora mellan män och kvinnor. Skillnaderna mellan könen beror främst på skillnader i studieinriktning/examen och även på skillnader i åldersfördelningen. Alla nybörjare har naturligtvis minst en registrerad studietermin,

medan drygt 20 procent helt har avstått från studiemedel eller inte

kunnat få studiemedel. Ytterligare fyra procent har bara haft bidrag

utan att ha lån någon temiin. Fördelningen storleken av utbetalade lån läsåren 1984/85 1994/95 framgår av tabell E.1.1. Drygt 4 procent

bland alla nybörjare hade lånat minst 200 000 kr. Som väntat finns det bland de undersökta nybörjama det vanliga

studiemönstret: Några studerande som börjat utbildningslinjema har

avbrutit studierna efter en eller ett par terminer. För flertalet nybörjare svarar antalet registreringsterminer ungefär mot den normala studietiden eller något därutöver. En liten grupp studerande har mycket långa studi-

etider, bland dessa ingår studerande som bytt studieinriktning och even-

tuellt avlagt mer än en examen. Bland nybörjare på linjerna har nästan alla utnyttjat studiemedlens bidragsdel minst termin, medan regel 5 10 procent avstått från en som att låna. Bland nybörjare enstaka/fristående kurs som var minst 35 år gamla var det endast 13 procent som fått studiemedel troligen därför att de flesta studerat deltid, men även inkomstspärren, den tidigare förmögenhetsspärren och den övre åldersgränsen för studiemedel kan antas ha medverkat till den låga andelen. Som exempel den individuella variationen när det gäller utnyttjande studiemedel kan tas fördelningen på antalet terminer med studieav

lån bland dem som avlagt förskollärar- och fritidspedagogxamen som

första examen:

OU 1996:90 Bilaga E 359

De som påbörjat studierna på enstaka/fristående kurs har i mindre omfattning än linjenybörjare utnyttjat bidraget och lånemöjligheten.

Detta gäller särskilt de äldre.

Tabell E.1.1 Sammanlagt utbetalade lånebelopp läsåren 1984/85 1994/95 fördelade på kön och ålder

Angivna lånebelopp innefattar varken lån för gymnasiala studier eller påförda uppräkningar eller räntor.

Kön Antal Procentuell fördelning på lånebelopp kr

ålder, år 0 50 001- 100001- 200001- 300000- 50 000 100 000 200 000 300 000

MÄN och 41 858 18 21 26 30 4 - KVINNOR

-

Tabell E.1.2 visar att andelen med bidrag och andelen med lån inte varierar särskilt mycket mellan olika linjer, att däremot de men genom-

snittliga lånebeloppen varierar ungefär motsvarande de olika utbild-

ningarnas längd. Skillnaden mellan genomsnittligt antal registrerings-, bidrags- och låneterminer är som regel inte så stor. Medan studerande exempelvis läkar- och sjuksköterskelinjema utnyttjar studiestödet nästan alla registreringsterminer föreligger betydande skillnad för en

bl.a. civilingenjörsutbildningama inkl. arkitekter, har påtagligt

som flera registreringsterminer än bidrags- och låneterminer. Teknologema förefaller ha haft terminer då de förvärvsarbetet och kanske också läst

360 Bilaga E SOU 1996:

in eftersläpande tentamina vilket kan stämma med andra uppgifter om de pressade studieprogrammen civilingenjördslinjema.

För korta utbildningar, med måttliga lånebelopp, är det aktuella lånet per 31 december 1995 bara lite större än de utbetalade lånebeloppen. Det innebär att återbetalningen hittills i det närmaste genomsnittligt

räknat- balanserat ökningen av lånen uppskrivning med inflationen av lån t.o.m. år 1988 och med ränta för lån tagna fr.o.m. år 1989. De som har längre utbildningar och större lån har fått större räntebelastning en

motsvarande och har i mindre utsträckning klarat att återbetala i takt med uppskrivningen/räntan.

Enligt den gjorda bearbetningen har ca. trettio procent av alla nybörjarna haft studielån före den första studieterminen vid universitet och högskolor. De tidigare studierna kan ha avsett studier efter aderton års ålder i gymnasiet enligt tidigare regler förutsatt att de flyttat hemifrån, studier främst i komvux samt kurser i folkhögskolan. Andelen nybörjare som avlagt examen speglar både skillnader i

studiernas organisation och utbildningstidens längd. De långa utbild-

ningarna har lägre examinationsfrekvens än de korta utbildningarna. Det förekommer att studietiden förlängs p.g.a. fortsatta studier, som ibland leder till ytterligare en examen eller motsvarande. Av samtliga

examinerade hade 20 procent varit registrerade eller flera terminer

en

efter den termin då första examen tagits ut framgår inte av här redovi-

sade tabeller. Därför har vi tagit med uppgifter om dubbelexamination. Denna beror dock inte bara helt olika examina, utan också på att det

inom vissa studieområden finns påbyggnadslinjer och påbyggnadskurser.

I konsekvens härmed är dubbelexamina vanligast bland sjuksköterskor,

som behöver genomgå påbyggnasdslinjer för att få behörighet som

exempelvis distriktssköterska eller barnmorska. Enligt SCB:s register har 20 procent av de examinerade bedrivit studier efter den termin då första examen avlades.

I Tabell E.1.3 visas motsvarande uppgifter som i föregående tabell, med uppdelning på kön och ålder. Andelen som utnyttjar studiestö-

men det och andelen med lån är högst bland de yngsta nybörjama. Dessa har också de största genomsnittliga lånen räknat dem som lånar. Bland de yngsta nybörjarna lånar män i genomsnitt mer än kvinnor rim- ligtvis g.a. att de valt längre utbildningar medan kvinnor som börjat -

studierna vid 25 års ålder eller lånar än män i motsvarande

senare mera ålder. Dubbelexaminationen är till synes ganska oberoende av kön och ålder.

U 1996:90 Bilaga E 361

Tabell E.1.4 överensstämmer med tabell E.1.2, med skillnaden att tabellen bara avser de examinerade och uppdelning har skett efter inriktning på den först avlagda examen. Som regel är andelen med studiemedel bidrag större bland examinerade än bland nybörjare med motsvarande studieinriktning. Detta stämmer dock inte för alla grupper, t.ex.

inte för tandläkarstuderande en tänkbar förklaring kan vara att utländska

studerande har högre lånebenägenhet och lägre examensfrekvens; det fanns många utländska nybörjare på tandläkarutbildningen i mitten av

1980-talet. På liknande sätt har de examinerade som regel genomsnittligt högre studielån än de genomsnittliga lånen för motsvarande nybörjare vilket är rimligt med tanke att de som avbryter studierna normalt inte bör ha lånat lika mycket dem fullföljt utbildningen. Detta gäller som som dock inte för grupp 9 omfattar olika korta tekniska utbildningar. som Tabell E.1.5 motsvarar tabell E.1.3, med skillnaden att tabell E.1.5 endast examinerade. Även tabell E.1.5 visar bland de äldre är avser att kvinnorna fler än männen och de lånar i genomsnitt något mera. Tabell E.1.6 motsvarar tabellerna E.1.2 och E.1.4, endast men avser dem som inte avlagt Som är den genomsnittliga skuldexamen. synes sättningen betydande även bland dem som ännu inte avlagt examen.

Nybörjare i grupperna 12 och 14 som inte avlagt examen har en

högre utnyttjandegrad av studiemedel än dem som avlagt motsvarande examina.

Några grupper av studerande har stora lån, inte bara i form av de höga genomsnittslån redovisas i tabellerna, utan att många

som genom har lån om minst 200 000 kr och enstaka studerande/examinerade har lån minst 300 000 kr. om Sammanlagt ca. 1 700 nybörjare har fått låna över 200 000 kr. Av dessa saknade ca. 60 examen elva år senare. Sammantaget hade 50 nybörjare fått låna mer än 300 000 kr. Den största gruppen nybörjare med lån om minst 200 000 kr utgörs 600 nybörjare enstaka/av ca. fristående kurs.

Examinerade med stora lån finns främst inom följande andel

grupper med lån över 200 000 kr inom parentes: läkare 36 procent, tandläkare 11 procent, veterinärer, jägmästare etc. 13 procent, civilingenjörer och arkitekter 5 procent, jurister 17 procent, psykologer fl. 27 m. procent, teologer, humanister, bibliotekarier m.fl. 11 procent och konstnärer 14 procent. Även bland nybörjare med motsvarande studi-

einriktningar, men utan examen, finns låntagare med lån över 200 000 kr och enstaka med lån över 300 000 kr. Detta framgår tabell E.l.7,

av som motsvarar tabellerna 5.1.3 och E.1.5, men avser endast dem som mt; avlagt examen.

362 Bilaga E SOU 1996:9

Avslutningsvis finns skäl att ånyo påpeka att de redovisade uppgifter-

na avser en nybörjargrupp i mitten av 1980-talet. Trots att bidragsdelen höjdes från år 1989 finns det uppgifter som tyder att de som påbörjat studier under senare år lånar i väsentligt större omfattning. Detta behandlas i följande avsnitt.

OU 1996:90 Bilaga E 363

8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8

8 8 8 8 o

ä _ 8 . 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8

å ä

8 8

8 8 8 8 8 .

å

v 8 8 8 8 8 8 8 8 o 8 8 8 8 8 8 8 8 .

364 Bilaga E SOU

ä

n o G n m v v m o S S m n

o o S 8 n S ä 8 ä

s e

å ä R

8 S 5 v R a n o a 8 8 n

s

2 8 v E R n a u o u 8 5 2

å

8 o ä v n o v m 2 v

a n q q n v

å

. u n 3 n n . 3 q o n

G 3 n n 3 q q

o a

E

ä 8 S S

s

v v a o v v v v N v m v v

ä v v ä v v ä v v

a

- - - . - - - - - - - .

n n m m n n ä n m å

2 Au

;ou 1996:90 Bilaga E 365

å S S 8 ä S S S ä S 2 å 8

v

å

å 8 8 ä S S ä 8

a v 2 8 8 2

8 s S S S S S x x ä S S S S x S S S

S m 3 S S S ä 8 S S S S 8 S ä S S

ä 3 3 3 ä å 3 E

å

E 3 3 E 3 3 3 3 3

S S S 3 3

S

.

å 3 S 8 a w 2 8 s 2 S

.

S 5 ä å e

S

N m n m

5 ä å u n v n o s a S o n n e m o 2 2 S AN

366 Bilaga E

8 S 8 å 5 S å

o

å

S 8 8 8 8 _ 8 8 5 8

8 8 8 2 8 8 E

a

8 8 8 8 8 8 5 8 8 8 8 8 8 m

3 å 3 å 3

E 5 å

ä å 8 e . 8 8 8 N 8 v . 8 8

8 å a å å ä ä å ä a - - - - - - - - - - - - 8 8 8 8 8 R 8 å ä c

I §00 1996:90 Bilaga E 367

8 S 8 3 8 8 ä S v 8 S 8

z

s ä

8 S 8 8 8 3 8 8 8 8 5 8 8 8 3 3 E

8 8 8 8 8 8 8 5 8 8 8 8 5 8 8 8 8 R å å 8 8 8 8 8 8 8 8 S 8 8 8 8 8 8 8 8

3 G E å

å 2 3 3 2 å 2 3

3 2 8 3 2 å 3

8 S u 8 s ä v 8 8 3 s 8 8 2 R 8

S z 8 8 S ä 8 8

u

: 2

.

ä å N n v m o ø a 2 : u n z m o t 2 a 8 2

368 Bilaga E

å 8 ä å 8 S 8 8 E ä

s

ä s

i

. E å s 8 s 2 8 s S : 8

R s 2 R 8 2 z E S 2

ä S 2 m G 2 8 m 2

å 3 å å ä 3 å

å 2 3 å 3 E å

3 å 2 3 E

ä 5

: n m e w m. N N o n N

a ä ä a å 3 a å å a. . - - - - - - - - - - - R 2 a å ä c

sou 1996:90 Bilaga E 369

i

Bilaga E.2

Studerandes studiefinansiering och förmögen-

heter år 1993

Statistiska Centralbyrån SCB har för utredningens räkning bearbetat olika register för att kombinera uppgifter om studerade i gymnasieskolan, komvux och högskolan under år 1993 med uppgifter om inkomster förmögenhet m.m. Uppgifter om elever i folkhögskolan var inte tillgängliga. Syftet var att kartlägga hur de studerande finansierade sina studier, hur stora inkomster de hade vid sidan av studier, deras förmögenhet m.m. Inkomst avser inkomst av anställning, företagarinkomst och inkomst av kapital. Förmögenhetsbegreppet är det samma som används i taxeringen. Vid deklaration av förmögenhet per sista december 1993 skulle

även tillgångar under beskattningsgränsen redovisas.

Totalt det 500 000 personer mellan 20 och 64 år som någon var ca. gång under år 1993 studerade i gymnasieskola, komvux eller högskola

exklusive studerande utomlands. Bland dessa ingår även deltidsstude-

rande. Eftersom tillgängliga inkomst- och förmögenhetsuppgifter avser hela år 1993 är det inte möjligt att belysa inkomsterna intjänats vid om sidan av studier eller då studier bedrivits. Därför redovisas situationen för de 214 000 studerande som studerade i samma utbildningsform ca. båda terminerna år 1993. Det är således mer än hälften av de studerande som ingår i undersökningen som bytt studieinriktning eller endast studerat termin år 1993 och därför utelämnats i den fortsatta bearbeten som ningen.

I ovanstående tablå har för varje utbildningsform angivits de som bedrivit samma studier hela året 1993 i procent av totala antalet som studerade någon gång under året. Eftersom högskolestudiema normalt

i 3 370 Bilaga E SOU

1996:901

i

är av längst varaktighet har störst andel av dessa kommit med i den

fortsatta bearbetningen. Diagrammen och texterna nedan refererar om i

inte annat anges till dem som studerade i utbildning hela år - samma 1993.

Figur E.2.l Antal kvinnor och män som studerat i samma utbildningsform under hela år 1993, fördelade efter utbildningsform.

Antal 80000

I Kvinnor 4000° E|Män -

20000-

2 l 0 Högskola Komvux Gymnasium

Källa: SCB

Kvinnorna var fler än männen, oavsett utbildningsform, vilket överensstämmer med tillgänglig elevstatistik. Detta förhållande framträder tydligast bland komvuxstuderande, 63 procent kvinnor och 37 procent män, medan det bland de förhållandevis få gymnasiestuderande var

nästan lika många män som kvinnor, 47 procent respektive 53 procent.

Kvinnorna var också fler än männen oavsett åldersklass. Skillnaden mellan andelen kvinnor och män var speciellt tydlig i åldersintervallen 35-64 år, där i genomsnitt 70 procent av de fåtaliga eleverna kvinvar nor. Männen var dock fler än kvinnorna i gruppen högskolestuderande 25-34 år.

i

:ou 1996:90 Bilaga E 371

i ri

Figur E.2.2 Antal kvinnor och män i åldmma 20-24, 25-34, 35-44 och 45-64 år som studerat i samma utbildningsform hela året 1993, fördelade efter utbildningsform

I Kvinnor 20000 D Män __

0 . . . Ålder 20-24 25-34 35-44 45-64 20-24 25-34 35-44 45-64 20-24 25-34 35-44 45-64 Högskola Komvux Gymnasium Källa: SCB

Figur E.2.3 Åldersföndelningen bland studerande i samma utbild

ningsform hela år 1993, fördelade på utbildningsform. Procent 1OO-ä--ü

80 ----

60 --Z-

40 %

Högskola Komvux Gymnasium Ålder I 20-24 325-34 535-44 45-64 Källa: SCB

372 Bilaga E SOU 1996:9

Andelen av studerande mellan 35 och 44 år gamla, oavsett kön, var större i komvux än i de två övriga utbildningsformema. Det överensstämmer med att komvux främst vänder sig till äldre studerande. Närmare 38 procent av de studerande i komvux var emellertid under 25 år. Studerande i gymnasieskolan minst 20 år gamla än stude- - - var yngre rande i de två andra utbildningsformema. Detta gäller både i den bearbetade gruppen och bland samtliga studerande år 1993.

Figur E.2.4 studiefinansiering bland studerande i samma utbildningsform hela år 1993, fördelade efter utbildningsform.

Procent 100-- --i

Kombinationer 60 -Q El Svux/a o ulbbidrag 40 4: IStudiemedel Vä

20 p m -.

o m. m, Högskola Komvux Gymnasium

Källa: SCB och CSN

De studerandes studiefinansiering bestod främst av studiemedel bidrag och ev. lån samt kombinationer av studiestöd. I komvux var kombinationer av studiefinansiering vanligast, främst kombinationen

studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd svux och särskilt vuxenstudiestöd

för arbetslösa svuxa. Det är en följd av ökningen svuxa-anslaget av fr.o.m. 1 juli år 1993, då utbetalningen ökade från 215 av svuxa ca. milj. kr till ca. 2 260. milj. kr. Sannolikt har många komvuxstuderande med studiemedel under våren år 1993 fått när de studerat under svuxa hösten år 1993.

DU 1996:90 Bilaga E 373

Figur E.2.5 Studiemedelstagare som studerat i utbildningsform samma hela år 1993, fördelade efter sidoinkomst och utbild-ningsform.

Observera den

Prlcgenl kapade skalan

l Ä i H" kl 0gs ° a

14 ArL

i e- - - Komvux 17 i Gymnasium , -

cocooooccc-

;ggggggcögåågggggêöâ AA

v sasøs/a cc- occccoco cococcccoc

-mmvmohøcøxgêêêifaoiäaä :Ae AAA

Sidoinkomsl,kronor

Källa: SCB och CSN

Studiestödstagarnas sidoinkomster varierade i förhållande till utbildningsform. Mycket låga sidoinkomster vanligast bland gymnasievar

och komvuxstuderande komvux och gymnasium 27 procent, högskola

knappt 14 procent, medan höga sidoinkomster vanligast bland var komvuxstuderande. Det kan antas bero både att studerande i senare komvux är äldre än övriga studerande och att svux/a inte reduceras vid sidoinkomster. Studerande i högskolan och gymnasieskolan hade en tydlig inkomsttopp kring 20 000 kr år, vilken kan antas till stor del per bestå av inkomster från sommararbete. Den stora andelen komvuxstuderande med studiemedel utan sidoinkomst kan bero på att flertalet dessa under 25 år och under av var senare tid haft svårt att få arbete vid sidan studier. Motsvarande av

l4 16-0856

374 Bilaga E sou 1996:9;

a:

förhållande gäller också dem som studerade i gymnasiet.

Figur E.2.6 Högskolestuderande med studiemedel under hela år 1993, för-

delade efter ålder och sidoinkomst.

Procent

16 20-24år -

w - --- -44 r L 13 -45-64år - - - I m

ll

3/ 6 ." i " 4 / s x -§ Ä x 7 - . . å â _;:_. 51 1/ 0 °98999ââ98989§8â8â°8â åoöööccêoöcööoccagoo

933$3$$35898§§§§ê§§§

Sidoinkomst. kronor

Källa: SCB och CSN

Inkomstfördelningen för studiemedelstagare varierade tydligt med ål-

dern. Yngre studiemedelstagare hade lägre sidoinkomster. Så gott som

alla högskolestuderande under 25 år med studiemedel tjänar under

100 000 kr vid sidan av studierna. Det stora antalet med sidoinkomster

kring 20 000 kr kan nämnts antas inkomster från sommarsom vara arbete. De äldre studerande har större inkomstspridning, vilket inte en är förvånande då de i större utsträckning än yngre studerande bedriver

deltidsstudier eventuellt med studiemedel på deltid och därmed har - möjligheter arbeta vid sidan studierna. i större att av

pU 1996:90 Bilaga E 375

F

Figur E.2.7 Studiemedelstagare som studeiati samma utbildningsform hela år 1993, fördelade efter utbildningsform och förmögenhet.

Procent

__.___, I Högskola D Komvux Gymnasium

- -

l Förmögenher. kronor

Källa SCB och CSN

Mindre än 2 procent av de studerande oavsett utbildningsform - hade en förmögenhet överstigande 200 000 kr under år 1993. Nästan inga studiemedelstagare hade en förmögenhet överstigande 300 000 kr. Effekten av besparingar i studiestödssystemet genom studiemedelsprövning mot förmögenhet är därför sannolikt liten, särskilt då studiemedelsprövning redan görs mot inkomster av kapital, såsom aktieavkastning, realisationsvinst m.m. Dessutom är förmögenheter under 800 000 kr i det närmaste omöjliga att kontrollera då man numera i deklarationen inte behöver uppge förmögenhet under detta belopp.

376 Bilaga E SOU 1996:9

E.3

Bilaga

Förändringar under 1990-talet

Sedan hösten 1991 har allt fler studerande i högskolan utnyttjat studiemedel och då framför allt bidragsdelen. Från läsåret 1990/91 till läsåret 1994/95 har andelen bidragstagare bland dessa studerande ökat från 66

procent till 74 procent se tabell E.3.1. En av de främsta orsakerna

torde de regler för antagning till högskolan tillämpas från vara nya som hösten 1991 och syftar till att bl.a. öka antagningen av yngre studesom rande. Tillsammans med det kärva läget arbetsmarknaden, som begränsat ungdomarnas möjligheter att få arbete, har direktövergången från gymnasieskola till högskola ökat. Samtidigt väljer enligt SCBs undersökningar yngre nybörjare i större utsträckning än äldre att finansiera sina studier med studiemedel.

Tabell E.3.1 Antal studerande i högskolan, därav andelen studiemedelstagare och genomsnittligt antal registrerade studieveckor per studerande, läsåren 1990/91 1994/95. -

KällasCSN

Av tabell E.3.1 framgår också att antalet registrerade studieveckor

studerande ökat, d.v.s. studieomfattningen har ökat. Läsåret 1990/91 per var varje studerande i grundläggande högskoleutbildning i genomsnitt registrerad för 28 veckors studier, medan motsvarande genomsnitt läsåret 1994/95 var 33 veckor. Till viss del kan orsaken vara den ökade antagningen av unga studerande. Detta bidrar till det ökade utnyttjandet av studiemedlen.

OU 1996:90 Bilaga E 377

En allt större del av studerande utnyttjar studiebidraget. Däremot har lånebenägenheten, d.v.s. andelen låntagare av samtliga studiemedelstagare, sjunkit för studerande t.0.m. läsåret 1993/94, varefter lånebenägen-

heten åter ökat något se tabell E.3.2. För utlandsstuderande har lånebe-

nägenheten ökat fortlöpande under 1990-talet samtidigt som antalet utlandsstuderande ökat kraftigt. Dessa studerande lånar i kronor räknat dubbelt så mycket som andra studerande.

Tabell E.3.2 Andelen låntagare av samtliga studiemedelstagare lånebenägenheten läsåren 1991/92 -1994/95 i olika utbildningsnivåer.

Det har också skett förändringar inom högskoleområdet som medverkar till förlängda studietider, framför allt för utbildningar inom vårdområdet. Exempelvis har sjuksköterskeutbilningen ökat från fem till sex terminer. Vidare förefaller högskolereformen år 1993 ha medfört att studietidema ökat även för andra studerande. Exempelvis har examina

från den tidigare tre och ett halvt år långa ekonomlinjen i stor utsträck-

ning ersatts med att de studerande tar ut en magisterexamen omfattande minst fyra års studier. Att studietidema ökat framgår bl.a. av examens-

statistik från senare år se figur E.3.1. Den visar att i förhållande till

samtliga examina har såväl antalet som andelen examina från utbildningar omfattande minst tre års studier ökat. Mellan läsåret 1988/89 och läsåret 1994/95 har denna andel ökat från 41 procent till 68 procent.

378 Bilaga E

Figur E.3.1 Antalet högskoleexamina omfattande mindre än, respektive minst tre års studier läsåren 1988/89 1994/95. -

25000 / 20000

Minst 3 år 5 000 Kortamän3år

1988/89 1989/90 1990/91 1993/94

1991/92 1992/93 1994/95 Läsår

Källa: SCB

Det kärva läget på arbetsmarknaden bidrar också dels till att studerande i väntan på att komma in önskad utbildning studerar något andrahandsalternativ, dels till att examinerade fortsätter att studera efter Det styrks uppgifter från SCB andelen examineexamen. senare av om rade registrerade höstterminen efter examensläsåret. Denna som var andel har ökat från 10 procent läsåret 1990/91 till 15 procent läsåret 1993/94. Dessa tendenser är för närvarande svåra att helt säkert belägga, torde medföra ett ökat antal studieterminer med studiemedel på men

högskolenivå.

De här redovisade aktuella tendenserna medför både ökade kostnader för bidragen och ökad skuldsättning.

Bilaga F 379

Bilaga

F

Kapitelspecifika bilagor

380 Bilaga F

F.1

Bilaga

Årsarbetsinkomst för heltidsarbetande i åldern 25-29 år, efter högsta utbildning uppräknade tal för 1970. Utbildning Män Kvinnor 1970 1990 1970 1990 Bibliotekarier 198800 170500 160000 159 600 Konstnärlig utbildning 204 600 183300 123300 140 200

Fritidspedagoger 117 200 153900 99200 138 800

Lärare estetiska ämnen 211 400 194 600 167 800 174900 Ekonomer 357 500 299 500 184100 200800 Jurister 371 000 305 6 237800 210800 Journalister 200000 234400 150900 189 600 Psykologer 212 100 188 700 - - Socionomer sociallinje 236900 212300 161700 172 100 Programmerare 170700 225 700 125000 171400 Samhälls-bet. vetare 227800 267500 158 500 192500 Syokonsulter 186000 - 168700 - Arkitekter 363900 267000 203300 213000 Drifttekniker 181 300 - 141 700 - Civiling.Vov-Lantm. 359300 288500 172700 195500 Civiling.El-Fy-Da 310800 284400 186300 206200 Civiling.Ma-Fa-Ind 337200 290700 142500 196 500 Civiling.Ke-Bv-Geo 360200 305 100 183900 213100 Civiling. okändinriktn. 352200 285300 179800 191 100 Naturvetare 247 800 231 700 191900 177 000 Högskoleingenjörer 188 60 - 143600 - Gymnasieingenjörer 180500 185 700 84200 135100 Sjöbefäl 123300 217 100 - 137500 Apotekare 372 600 301900 240 300 234000 Arbetsterapeuter 170900 153 900 109300 143100 Laboratorieassistenter 112 700 163900 112300 151 300

Socialservioeutbildning 153100 174900 146900 156100 Tandhygenister 106 300 142200 - - Tandläkare 374200 238200 249100 206200 Veterinärer 312100 314500 208 500 227200 Agronomer-hortonomer 266 500 224200 170800 170800

-

Anm. Civiling. Vov-Lantm Civilingenjör med inriktning lantmäterioch väg och vatten. Civiling. El-Fy-Da Civilingenjör med inriktning elektro. teknisk fysik och data. Civiling. Ma-Fa-lnd Civilingenjör med inriktning maskin, farkost.industriell ekonomimfl. Civiling. Ke-Bv-Geo Civilingenjör med inriktning kemi, bergsvetenskap, och geoteknik.

Bilaga F 381

F.2

Bilaga

Jämförelse av disponibel månadsinkomst mellan

förvärvsarbete och studier

Förusättnin gar:

Sex olika hushållstyper har valts, nämligen:

Ensamstående yngre än 29 år - Gifta/sambo yngre än 29 år - Ensamstående med ett barn yngre än 10 år - Ensamstående med två barn yngre än 10 år - Gifta/sambo med ett barn än 10 år - yngre Gifta/sambo med två barn yngre än 10 år -

En person som förvärvsarbetar antas ha en månadsinkomst 12 000 kr, vilket ger 409 kr i dagpenninggrundande arbetslöshetsersättning DPA. I en del exempel avseende ensamstående föräldrar antas månadsinkomsten vara 6 760 kr, vilket ger 230 kr i DPA, för att jämföra situationen för förvärvsarbetande och studerande ensamstående föräldrar med låg inkomst. En person som studerar med särskilt vuxenstudiestöd, oavsett arbetslös eller ej, eller studerar med utbildningsbidrag antas också ha haft nämnda inkomster innan studierna eller arbetslösheten

började. Studierna antas pågå 9 månader. Resterande 3 månader av

kalenderåret antas studenten ha inkomster motsvarande arbetslöshetsersättningen 75% för tidigare nämnda månadsinkomster. I hushåll med två vuxna antas den som inte studerar ha en årsinkomst 150 000 kr, motsvarande en månadsinkomst 12 500 kr. Skatt har beräknats enligt 1996 års skattetabell 30. Beräkning av bostadsbidrag har skett enligt 1996 års regler. För en ensamstående person utan barn har boendekostnaden antagits vara 2 500 kr per månad, för gifta/samboende personer utan barn 4 000 kr per månad och för

övriga hushållstyper med barn 5 000 kr. För beräkning av barnbidrag

och bidragsförskott har reglerna som gäller 1 januari 1996 använts.

382 Bilaga F

Tabell F.2.1 Ensamstående utan barn inkomst 12 000 kr per månad. -

Färvärvs- Nuvarandestudiestöd Nyttstudiestöd arbete Studiemedel Svux/a Utbbidrag 40% 60% 80% , Egeninkomst 144000 27000 27000 2700 27000 27000 27000 Ink.make sambo 0 0 0 0 0 0 0 studiebidrag 0 17658 52 650 81000 25412 38 119 50 825 Skatttabell 30 43 884 6 780 23448 30876 6780 6 780 6 780 Nettoinkomst 100116 37878 56202 77 124 45632 58 339 71045

Bostadsbidragår 0 5 081 0 0 2 496 0 O Ink.totaltförelån 100116 42959 56 202 77 124 48 128 58 339 71045

Max studielån 0 45 873 20 898 0 38 119 25412 12706 Att disponera per är 100116 88832 77 100 77 124 86 247 83751 83751

per månad12 8 343 7 403 6 425 6 427 7 187 6 979 6 979

Tabell F.2.2 Samboende utan barn inkomst 12 000 kr per månad. -

Förvärvs- Nuvarandestudiestöd Nytt studiestöd arbete Studiemedel Svux/a Utbbidrag 40% 60% 80%

Egeninkomst 14400 27000 27000 27000 27 000 27 000 27000 Ink.make sambo 150000 150000 150000 150000 150000 150000 150000 studiebidrag 0 17 658 52 650 81 000 25412 38 119 50 825 Skatttabell 30 89 964 52 860 69528 76 956 52860 52 860 52 860 Netto inkomst 204 036 141798 160 122 181044 149552 162259 174 965

Bostadsbidrag/ 0 0 0 O 0 0 Ink. totalt förelån 204 036 141798 160122 181 044 149 552 162259 174 965

Max studielån 0 45 873 20 898 0 38 119 25412 12 706 Att disponera perår 204036 187671 181020 181044 187671 187671 187671

per månad 12 17 003 15 639 15085 15087 15639 15639 15639

Bilaga F 383

Tabell F.2.3 Ensamstående med ett barn inkomst 6 760 månad. - kr per

Förvörvs- Nuvarandestudiestöd Nyttstudiestöd arbete Studiemedel Svuxla Utb.bidrag 40% 60% 80%

Egeninkomst 81 120 15210 15210 15210 15210 15210 15210 Ink. make sambo 0 0 0 0 0 0 0 studiebidrag O 17658 29660 45630 25412 38 119 50 825 Skatttabell 30 23712 2 760 12804 17976 2 760 2 760 2 760 Nettoinkomst 57408 30 108 32066 42 864 37 862 50569 63275

Barnbidrag 7 680 7 680 7 680 7 680 7 680 7 680 7 680 Bidragsförskott 14080 14080 14080 14 080 14080 14080 14080 Bostadsbidrag/ år 28200 28200 28200 28200 28200 28200 28200 Ink. totaltföre lån 107 368 80068 82026 92824 87822 100529 113235

Max studielån 0 45 873 10589 0 38 119 25412 12706 Att disponera per år 107368 125941 92 614 92824 125941 125941 125941

permånad12 8 947 10495 7 718 7 735 10495 10495 10495

Tabell F.2.4 Ensamstående med ett barn -inkomst 12 000 kr per månad.

F örvdrvs- Nuvarandestudiestöd Nyttstudiestöd arbete Studiemedel Svux/a Utb.bidrag 40% 60% 80%

Egeninkomst 144000 27000 27000 27000 27000 27000 27000 Ink.make sambo 0 0 0 0 O 0 0 studiebidrag 0 17 658 52650 81000 25412 38 119 50 825 Skatttabell 30 43 884 6 780 23448 30876 6 780 6 780 6 780 Nettoinkomst 100116 37878 56202 77 124 45632 58339 71045

Barnbidrag 7 680 7 680 7 680 7 680 7 680 7 680 7 680 Bidragsförskott 14080 14080 14080 14080 14080 14080 14080 Bostadsbidrag/ år 22 800 28200 28200 28200 28200 28200 28200 Ink.totaltförelån 144676 87838 106162 127 084 95592 108299 121005

Max studielån 0 45 873 20898 0 38 119 25412 12 706 Att disponera perår 144676 133711 127060 127084 133 711 133 711 133711

per månad12 12 056 11 143 10588 10590 11 143 ll 143 11 143

384 Bilaga F

Tabell F.2.5 Ensamstående med två barn inkomst 6 760 månad. - kr per

Färvärvs- Nuvarandestudiestöd Nyttstudiestöd arbete Studiemedel Svux/a Utbbidgg 40% 60% 80%

Egeninkomst 81 120 15210 15210 15 210 15 210 210 15210 Ink.make/sambo 0 0 0 0 0 0 0 studiebidrag 0 17 658 29 660 45 630 25412 38 119 50 825 Skatttabell 30 23712 2 760 12 804 17 976 2 760 2 760 2 760 Nettoinkomst 57408 30 108 32066 42864 37862 50 569 63 275

Barnbidrag 15360 15 360 15 360 15 360 15 360 15360 15 360 Bidragsfötskott 28 160 28 160 28 160 28 160 28 160 28 160 28 160 Bostadsbidrag år 32700 32700 32 700 32700 32700 32700 32700 Ink totalt förelan 133628 106328 108286 119084 114082 126789 139495

Max studielån 0 45 873 10589 0 38 119 25412 12706 Att disponera per år 133 628 152201 118874 119084 152201 152 201 152201

per månad 12 11 136 12 683 9 906 9 924 12683 12 683 12683

Tabell F.2.6 Ensamstående med två barn inkomst 12 000 kr per månad.

Färvdrvs- Nuvarandestudiestöd Nytt studiestöd arbete Studiemedel Svux/a Utbbidrgg 40% 60% 80%

Egeninkomst 144000 27000 27000 27000 27000 27000 27000 Ink. make sambo 0 0 0 0 0 0 0 studiebidrag 0 17 658 52650 81000 25412 38 119 50 825 Skatttabell 30 43 884 6 780 23448 30876 6 780 6 780 6 780 Netto inkomst 100116 37878 56202 77 124 45 632 58 339 71 045

Barnbidrag 15360 15360 15 360 15360 15360 15360 15360 Bidragsftsrskott 28 160 28 160 28 160 28 160 28 160 28 160 28 160 Bostadsbidragår 27300 32700 32700 32700 32700 32700 32700 Ink.totaltförelån 170936 114098 132422 153344 121852 134559 147265 . Max studielån 0 45 873 20 898 0 38 119 25412 12706 Au disponera per år 170 936 159971 153320 153 344 159971 159971 159 971

per månad12 14245 13331 12777 12779 13331 13331 13331

Bilaga F 385

Tabell F.2.7 Samboende med ett barn inkomst 12 000 kr per månad. -

Förvärvs- Nuvarandestudiestöd Nytt studiestöd arbete Studiemedel Svux/a Utbbidrag 40% 60% 80%

Egen inkomst 144000 27 000 27000 27000 27 000 27000 2700 Ink. make sambo 150000 150000 150000 150000 150000 150000 150000 studiebidrag 0 17658 52 650 81000 25412 38 119 50 825 Skatttabell 30 89964 52 860 69528 76956 52 860 52 860 52 860 Nettoinkomst 204 036 141 798 160122 181044 149552 162259 174 965

Barnbidrag 7 680 7 680 7 680 7 680 7 680 7 680 7 680 Bidragsförskott 0 0 0 0 0 0 0 Bostadsbidragår 0 12668 5 670 0 11 118 8 576 6 035 Ink. totaltföre lån 211 716 162 146 173472 188 724 168350 178 515 188680

Max studielån 0 45 873 20898 0 38 119 25412 12 706 Att disponera per år 211 716 208019 194370 188724 206469 203927 201386

per månad 12 17 643 17 335 16 198 15 727 17 206 16994 16782

Tabell F.2.8 Samboende med två barn inkomst 12 000 kr per månad. -

Färvärvs- Nuvarandestudiestöd Nytt studiestöd arbete Studiemedel Svux/a Utbbigag 40% 60% 80%

Egeninkomst 144 000 27 000 27 000 27000 27000 27 000 2700 Ink. make sambo 150000 150000 150000 150000 150000 150000 150000 studiebidrag 0 17658 52650 81 000 25 412 38 119 50 825 Skatt tabell 30 89 964 52 860 69528 76956 52 860 52 860 52 860 Netto inkomst 204 036 141 798 160122 181044 149 552 162259 174 965

Barnbidrag 15 360 15 360 15360 15 360 15 360 15360 15 360 Bidragsförskott 0 0 0 0 0 0 0 Bostadsbidrag/ år 0 17 168 10 170 4 500 15 618 13 076 10535 lnk. totaltföre lån 219396 174 326 185 652 200904 180530 190695 200860

Max studielån 0 45 873 20898 0 38 119 25 412 12 706 Att disponera år 219 396 220199 206550 200904 218649 216107 213 566 per

månad 12 18283 18350 17213 16742 18 221 18 009 17797 pet

386 Bilaga F

Bilaga F.3

Heltidsstudiestöd vid varierande sidoinkomster. Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna regler.

Studietid: Nio månader. Basbelopp:36 200 kr. Fribelopp:54 300 kr. Reducering:Nuvaranderegler: Stödet reducerasmed 50 procent av inkomst som överstiger fribeloppet. Föreslagnaregler: Stödetreducerasmed60 procentav inkomst som överstigerfribeloppet.

Sido- Nuvarande Förslag inkomst regler 40 procent 60 procent 80 procent per år Bidrag Lån Bidrag Lån Bidrag Lån Bidrag Lån 0 17 658 45873 25412 38119 38119 25412 50825 12 706 4 800 17658 45873 25412 38119 38119 25412 50825 12706 9 600 17 658 45873 25412 38119 38119 25412 50825 12706 14 400 17658 45873 25412 38119 38119 25 412 50825 12 706 19200 17 658 45873 25412 38119 38119 25412 50825 12706 24000 17658 45873 25412 38119 38119 25412 50825 12706 28800 17 658 45 873 25412 38119 38119 25412 50 825 12706 33600 17658 45873 25412 38119 38119 25412 50825 12706 38400 17 658 45 873 25412 38119 38119 25412 50825 12706 43200 17 658 45873 25412 38119 38119 25412 50 825 12706 48000 17 658 45873 25412 38119 38119 25412 50825 12 706 52800 17 658 45873 25412 38119 38119 25412 50825 12 706 57600 17199 44682 24620 36931 36931 24 620 49241 12310 62400 16532 42949 23468 35203 35203 23468 46937 11734 67200 15 865 41 216 22316 33475 33475 22 316 44633 11158 72000 15 198 39483 21 164 31747 31747 21164 42329 10582 76800 14531 37750 20012 30019 30019 20012 40025 10006 81600 13 864 36 017 18 860 28291 28291 18860 37721 9430 86 400 13197 34284 17708 26 563 26563 17708 35417 8 854 91200 12530 32551 16556 24835 24835 16556 33113 8278 96000 11863 30818 15404 23107 23107 15404 30 809 7702 100800 11 196 29085 14252 21379 21379 14252 28505 7 126 105600 10529 27352 13100 19 651 19651 13100 26201 6 550 110400 9 862 25619 11948 17923 17923 11948 23897 5 974 115200 9 195 23886 10796 16195 16195 10796 21593 5 398 120000 8 528 22153 9 644 14467 14467 9 644 19289 4 822 124800 7 861 20420 8 492 12739 12739 8492 16 985: 4 246 129600 7194 18688 7340 11011 11011 7340 14 681 3670 134400 6 527 16955 6 188 9 283 9 283 6 188 12377 3 094 139200 5 859 15222 5 036 7 555 7 555 5 036 10073 2 518 14400 5 192 13489 3 884 5 827 5 827 3 884 7 769 1942 148800 4 525 11 756 2 732 4 099 4 099 2 732 5 465 1366 153600 3 858 10023 1580 2 371 2 371 1580 3 161 790 158400 3 191 8 290 428 643 643 428 857 214 163200 2 524 6 557 0 0 0 0 0 0 168000 1857 4 824 0 0 0 0 0 0 172800 1 190 3 091 0 0 0 0 0 0 177 600 523 1358 0 0 0 0 0 0 182400 0 0 0 0 0 0 0 0

Bilaga F 387

Bilaga F.4

studievecka och kalenderhalvår

Fribelopp per

Basbeloppet är 36 200 kr år 1996. Studie- Procent av Kronor Studie- Procent av Kronor

13 101,25 36653

388 Bilaga F

Bilaga F.5

Jämförelse mellan nuvarande stöd och

förslag

Tabell F.5.1 Nuvarande stöd och förslag -jämförelse av belopp per studiemånad

Dagmnningnivå, kronor 564 450 350 230 Nuvarandestöd skattetabe1l30 Utbildhingsbidrag brutto 12408 9 900 7 700 5 060 - - netto 8 568 7 005 5492 3 600 Svuxa

totalt netto 8 568 7 005 5 492 3 60 - Studiemedel - bidrag netto 1962 1 962 1 962 1 962 lån 5 098 5 098 5 098 5 098 totalt netto 7 059 7 059 7 059 7 059 -

Förslag

Grundskølenivd 80 bidrag netto 5 647 5 647 5 647 5 647 - -lân 1412 1412 1412 1412 totalt netto 7 059 7 059 7 059 7 059 - Prior. gymn. nivå60 bidrag netto 4 236 4 236 4 236 4 236 lån 2 824 2 824 2 824 2 824 totalt netto 7 059 7 059 7 059 7 059 - Ej prior. gymn. nivå40 bidrag netto 2 824 2 824 2 824 2 824 lån 4 235 4 235 4 235 4 235 totalt netto 7 059 7 059 7 059 7 059 -

Bilaga F 389

Tabell F.5.2 Differens mellan förslag och nuvarande stöd

Egpenninggå, kronor 564 450 350 230 Gmndskolenivå 80

jfr bidrag netto 2 920 1 360 + 160 + 2 050 - utbildn. netto inkl. lån 1 510 + 50 + 1570 + 3 460 bidrag

jfr bidrag netto 100 + 1 120 + 2 140 + 3 260 svuxa netto inkl. lån 1 510 + 50 +1 570 + 3 460 -

jfr bidrag netto + 3 690 + 3 690 + 3 690 + 3 690 studie- netto inkl. lån + 0 + 0 + 0 + 0 medel

Prior. gymn nivå60

jfr bidragnetto 4 330 2 770 l 260 + 640 - - utbildn. netto inkl. lån 1 510 + 50 + 1 570 + 3 460 bidrag

jfr bidrag netto 1 510 300 + 730 + 1 850 - svuxa netto inkl. lån 1 510 + 50 + 1570 + 3 460 -

jfr bidragnetto + 2 270 + 2 270 + 2 270 + 2 270 studie- netto inkl. lån + 0 + + 0 + 0 medel

prior. gymrL nivå40 . jfr bidrag netto 5 740 4 180 2 670 780 - - - utbildn. netto inkl. lån 1 510 + 50 + 1 570 + 3 460 bidrag

studie- netto inkl. lån + 0 + 0 + 0 + 0 medel

390 Bilaga F

Bilaga F.6

Levnadsomkostnader och disponibelt

nettobelopp studiemånad

per

I de nedanstående exemplen visas disponibelt nettobelopp studiemåper nad under 1996 studiemedel, barnbidrag, bidragsförskott och bostadsbidrag. Detta jämförs med hushållets utgifter. Utgifterna baseras på: Konsumentverkets mått lägsta levnadsomkostnadsnivå, vilket är identiskt med gällande socialbidragsnorm socialbidragsnormens belopp för barn en hög respektive en låg skattning av bostadskostnaden ett schablonantagande om särskilda studieomkostnader ett riksmedelvärde barnomsorgsavgift - Socialbidragsnormen har valts för att den kan sägas ett någorvara lunda tillförlitligt mått skälig lägsta nivå för levnadsomkostnader. Socialbidragsnormens belopp på levnadsomkostnader uppgår för en ensamstående till 3 451 kr per månad exklusive bostadskostnad och barnomsorgsavgift. Detta kan jämföras med Sparbankens studentbudget 1995 där motsvarande belopp uppgår till 3 800 kr månad för per en

ensamstående studerande studieomkostnader inräkande. För två

samboende uppgår socialbidragsnormen till månad. 5 712 kr per Beloppet per barn utgår här från det högre beloppet i socialbidragsnormen, dvs beloppet för barn 4-10 år 1 962 kr/ mån och inte det lägre belopp som gäller för barn 0-3 år 1 666 kr/ mån. Utöver lägsta nivå på levnadsomkostnader för och barn, har vuxna en utgiftspost för studiekostnader tillfogats. Den handlar främst om kurslitteratur och annat studiematerial. Studiekostnaderna har satts till 800 kr per månad, vilket utgår från Sparbankens studentbudget 1995 för en högskolestuderande. Studiekostnaden är sannolikt högt räknad för studier i komvux och på folkhögskola. Bland de högskolestuderande varierar dessutom kostnaden för kurslitteratur mellan olika utbildningsinriktningar, liksom också möjligheterna att låna eller köpa begagnad kurslitteratur. Den barnomsorgsavgift som används i exemplen är medelvärden av landets samtliga kommuner 1995 års avgifter inom det inkomstläge

som studiemedelstagare utan sidoinkomst befinner sig i inkomster

under 10 OOO kr/ mån.

Bilaga F 391

Barnomsorgsavgiften varierar kraftigt mellan kommunerna. Olika kommuner tillämpar också olika principer för avgifterna. Avgiften kan inkomstrelaterad eller i något fall enhetlig, den kan bero civilvara stånd, antal barn, barnets vistelsetid inom barnomsorgen, barnets ålder För ensamstående med ett barn låginkomsttagare varierar månadmm. savgiften mellan 0 kr månad t.ex. Fagersta och 2 095 kr måper per nad enhetlig avgift i Lidingö. I exemplen används alltså riksmedelvärden reservation måste göras för en stor variation mellan kommen en Medelvärdet samtliga kommuner är för låginkomsttagare munerna. av 703 kr månad för ett barn och 944 kr månad för två bam. För per per samboende i den lägsta inkomstklassen med ett barn är medelvärdet 1 410 kr månad och för två barn 1 765 kr månad. per per

I exemplen har vi utgått från att studiestödets totalbelopp är 175,5

procent basbeloppet, dvs den nivå vi lagt som grundbelopp i det av som studiestödet. För många studerande skolnivå blir dock totalbenya

loppet högre än i exemplen här, genom det inkomstrelaterade tilläggslå-

net. Exemplen visar disponibelt nettobelopp och utgifter studiemånad. per De inbegriper alltså inte ferietid. Sidoinkomster av förvärvsarbete medräknas därför inte.

Tabell F.6.1 Exempel på disponibelt nettobelopp och levnadsomkostnader studiemånad kronor för olika hushållstyper. per

F 4 r J nu, Sanzmanboende studie tagare a z liga barn Ett barn Tvåbarn Ett bam Tvåbarn Låg hyra Höghyra Låg hyra Hög hyra Låg hyra Hög hyra Låg hyra Höghyra Låg hyra Hög hyra

Bostadsbidrag 0 l 050 900 2 100 1 650 2 975 1 450 2 350 2 225 3 175 Barnbidrag 0 0 640 640 l 280 l 280 640 640 1 280 l 280 Bidragsförskott 0 0 l 173 1 173 2 346 2 346 0 0 0 0 Studiemedel 7 059 7 059 7 059 7 059 7 059 7 059 14118 14118 14 118 14118

belopp 7 059 8 109 9 772 10972 12335 13 660 16208 17108 17 623 18573 Disp.

Levnadsomkosm. 3 451 3 451 5 413 5 413 7 375 7 375 7 674 7 674 9 636 9 636 Hyra 1800 3500 2400 4500 3000 5500 3200 5000 4000 7000 Bamomsorgsavg. 0 0 703 703 944 944 l 410 1410 1 765 l 765 Studiekosmader 800 800 800 800 800 800 1 600 1 600 1 600 l 600

omkostnader 6 051 7 751 9 316 11416 12119 14619 13884 15684 17 001 20001 Summa

marcus l 008 358 456 -444 216 -959 2 324 1 424 622 -1 428

392 Bilaga F

Exemplen ovan visar att bostadskostnaden är mycket betydelsefull för utfallet av jämförelsen mellan utgifter och disponibelt nettobelopp. För ensamstående utan barn överstiger det disponibla beloppet utgifterna även vid hög boendekostnad. Också för två sammanboende studiestödstagare utan barn eller med ett barn överstiger det disponibla beloppet utgifterna även vid hög bostadskostnad. Med hög hyra i exemplen en med ensamstående med ett eller två barn och sammanboende med två barn är det disponibla beloppet mindre än utgifterna. Det kan dock ifrågasättas om studiestödet skall så att det täcker även föravpassas hållandevis höga bostadskostnader.

Bilaga F 393

F.7

Bilaga

studielån enligt

Exempel på återbetalning av

nuvarande och föreslagna regler

I kapitel 7 föreslås regler för återbetalning av studielån. Här redovinya

några exempel, där nuvarande regler jämförs med de regler vi före-

sas slår. Reallöneutvecklingen 1 procent inflationen 3 procent och antas vara - , den subventionerade räntan 5,6 procent. Den s.k. spärregeln antas gälla, d.v.s. låntagaren begär nedsättning av årsbeloppet när den modifierade annuiteten överstiger 5 respektive 6 Sammanräknad inkomst tjänst, näringsverksamhet och procent av av kapital enligt senaste taxering.

Under det första återbetalningsåret antas årsinkomsten ha intjänats vid

sidan studierna och har därför satts till 25 000 kr. Det andra återav betalningsåret antas årsinkomsten motsvara månadsinkomster och sex under resterande tid tolv månadsinkomster.

Markeringen att låntagaren p.g.a. att särskild skuld uppstått

anger får betala 5/6 procent inkomsten fastän den modifierade annuiteten av är lägre.

394 Bilaga F SOU 1996:9C

Tabell F.7.l Återbetalning enligt nuvarande och föreslagna

regler. Skuld vid återbetalningens början 100 000 kr. Årsinkomst 144 000 kr.

Ålder Års- Nuvarandeáter- Föreslagetmodifieratannuitetslânesystem inkomst betalningmed4 2 år procentav inkomst tidigare, Kr per Kvar- Mod. Återbetalning enligt Kvar- Sarkr år stående armuitet, 5/6procentsregeln stående skild skuld, kr per av årsinkomst huvud- skuld, kr år kr per år procent skuld,kr kr 25 25000 1000 104600 5 606 1250 5,0 99994 4 356 26 7.2000 2 880 107578 5 774 3 600 5,0 99820 6 774 27 144000 5 760 107842 5 947 7 200 5,0 99462 5 901 28 149760 5 990 107891 6 126 7 488 5,0 98906 4 869 29 155750 6 230 107703 6 310 7 788 5,0 98 135 3 664 30 161980 6 479 107255 6 499 8 099 5,0 97 132 2 269 31 168460 6 738 106524 6 694 8 423 5,0 95878 666 32 175198 7 008 105481 6 895 7 598 4,3 94352 0 33 182206 7 288 104100 7101 7101 3,9 92535 34 189494 7 580 102350 7 314 7 314 3,9 90402 35 197074 7 883 100198 7 534 7 534 3,8 87931 36 204957 8 198 97611 7 760 7 760 3,8 85095 37 213 155 8 526 94 551 7 993 7 993 3,7 81867 38 221681 8 867 90979 8 233 8 233 3,7 78219 39 230549 9 222 86852 8 480 8 480 3,7 74 120 40 239771 9 591 82 125 8 734 8 734 3,6 69 537 41 249361 9 974 76750 8 996 8 996 3,6 64435 42 259336 10373 70675 9 266 9 266 3,6 58778 43 269709 10788 63 845 9 544 9 544 3,5 52526 44 280498 11220 56200 9 830 9 830 3,5 45637 45 291718 ll 669 47 678 10125 10125 3,5 38068 46 303386 12135 38213 10429 10429 3,4 29771 47 315522 12621 27732 10742 10742 3,4 20696 48 328143 13126 16159 11064 11064 3,4 10791 49 341268 13651 3 413 11396 11396 3,3 0 50 354919 14 197 0

Bilaga F 395

Tabell F.7.2 Återbetalning enligt nuvarande och föreslagna regler. Skuld vid återbetalningens början 250 000 kr. Årsinkomst 204 000 kr.

Ålder Års- Nuvarandeåter- Föreslaget modifierat annuitetslånesystem inkomst betalningmed 4 2 år procentav inkomst tidigare, K: per Kvar- Mod. Återbetalningenligt Kvar- Särkr år stående annuitet, 5/6 procentsregeln stående skild skuld, kr per av årsinkomst huvud- skuld, kr år kr per år procent skuld,kr kr 25 25000 1000 263000 14 015 1250 5,0 249985 12765 26 102000 4 080 273648 14435 5 100 5,0 249549 22 815 27 204000 8 160 280812 14868 10200 5,0 248655 28761 28 212 160 8 486 288052 15314 10608 5,0 247 266 35078 29 220646 8 826 295357 15774 11032 5,0 245339 41 784 30 229472 9 179 302718 16247 11474 5,0 242830 48 897 31 238651 9 546 310 124 16734 11933 5,0 239694 56438 32 248 197 9 928 317 563 17237 12410 5,0 235 881 64425 33 258 125 10 325 325 021 17754 12906 5,0 231 337 72880 34 268450 10 738 332 484 18286 13 423 5,0 226005 81825 35 279188 11 168 339936 18835 16751 6,0 219827 88491 36 290 356 ll 614 347 358 19400 17421 6,0 212737 95 425 37 301970 12 079 354 731 19982 18118 6,0 204 668 102 632 38 314049 12562 362034 20 581 18 843 6,0 195 548 110118 39 326611 13064 369244 21 199 19597 6,0 185 300 117887 40 339675 13587 376335 21 835 20 380 6,0 173843 125943 41 353262 14 130 383 279 22490 21 196 6,0 161088 134289 42 367392 14 696 390 047 23 164 22044 6,0 146944 142931 43 382088 15 284 396 606 23 859 22 925 6,0 131 314 151 869 44 397 372 15895 402920 24 575 23 842 6,0 114 092 161106 45 413267 16531 408 953 25 312 24796 6,0 95 169 170645 46 429797 17192 414662 26 072 25 788 6,0 74427 180485 47 446989 17880 420 003 26 854 26 819 6,0 51741 190627 48 464869 18 595 424 929 27660 27 892 6,0 26979 201 069 "

58 688 119 27 525 437 643 59 715644 28 626 433 525 60 744270 29 771 428031 61 774041 30 962 421039 62 805002 32200 412417 63 837 202 33488 402025 64 870690 34 828 389710

396 Bilaga F

Tabell F.7.3 Återbetalning enligt nuvarande och föreslagna regler.

Skuld vid återbetalningens början 200 000 kr. Årsinkomst 130 000 kr.

Ålder Års- Nuvarandeåter- Föreslaget modifieratarmuitetslånesystem inkomst betalningmed4 2 år procentav inkomst tidigare, KI per Kvar- Mod. Återbetalning enligt Kvar- Särkr år stående armuitet, 5/6procentsregeln stående skild skuld, kr per av ársinkomst huvud- skuld, kr år kr per år procent skuld,kr kr 35 25 000 l 000 210200 11212 1250 5,0 199988 9 962 36 90 000 3 600 218371 11548 5 400 6,0 199639 16668 37 180000 7 200 223400 11895 10800 6,0 198924 18696 38 187200 7 488 228422 12252 11232 6,0 197812 20763 39 194688 7 788 233426 12619 11681 6,0 196271 22 863 40 202476 8 099 238399 12998 12149 6,0 194264 24993 41 210575 8 423 243326 13388 12634 6,0 191756 27 145 42 218998 8 760 248 193 13789 13140 6,0 188705 29315 43 227757 9 110 252981 14203 13665 6,0 185069 31494 44 236868 9 475 257673 14 629 14212 6,0 180804 33675 45 246342 9 854 262249 15068 14781 6,0 175861 35 848 46 256 196 10248 266687 15520 15372 6,0 170190 38003 47 266444 10658 270963 15 985 15987 6,0 163735 40 130 48 277 102 11084 275053 16465 16626 6,0 156439 42217 .49 288 186 11527 278929 16959 17291 6,0 148240 44249 50 299713 11989 282560 17468 17983 6,0 139074 46212 51 311 702 12468 285916 17992 18 702 6,0 128870 48 089 52 324 170 12967 288960 18532 19450 6,09 117556 49 863 53 337 137 13485 291657 19088 20228 6,0 105051 51515 54 350622 14025 293965 19660 21037 6,0 91274 53023 55 364647 14586 295841 20250 21 879 6,0 76 135 54363 56 379233 15 169 297239 20 857 22 754 6,0 59541 55511 57 394402 15776 298 108 21483 23664 6,0 41393 56439 58 410 178 16407 298395 22 128 24611 6,0 21583 57 116

63 499045 19962 288 915 64 519006 20760 284334

Bilaga F 397

Tabell F.7.4 Återbetalning enligt nuvarande och föreslagna regler. Skuld vid återbetalningens början 125 000 kr. Årsinkomst 216 000 kr.

Ålder Års- Nuvarandeáter- Föreslaget modifieratannuitetslånesystem inkomst betalningmed4 2 år procentav inkomst tidigare, Kr Kvar- Mod. Återbetalning enligt Kvar- Särper kr är stående annuitet, 5/6 procentsregelxi stående skild skuld, kr per av årsinkomst huvud- skuld, kr år kr per år procent skuld,kr kr 40 25 000 1 000 131 000 7 974 1500 6,0 124026 6 474 41 108000 4 320 134016 8 213 6 480 6,0 122 758 8 570 42 216000 8 640 132881 8 460 12 960 6,0 121173 4 550 43 224640 8 986 131336 8 714 13478 6,0 119245 40 44 233626 9 345 129346 8 975 9 017 3,9 116947 0 45 242971 9 719 126870 9 244 9 244 3,8 114 252 46 252689 10 108 123 867 9 522 9 522 3,8 111 129 47 262797 10 512 120 292 9 807 9 807 3,7 107 545 48 273309 10 932 116096 10101 10101 3,7 103 466 49 284241 11370 111227 10404 10404 3,7 98 856 50 295611 11824 105632 10 717 10717 3,6 93675 51 307435 12 297 99 251 11038 11 038 3,6 87883 52 319733 12789 92020 11 369 11369 3,6 81 435 53 332522 13 301 83 872 11710 11710 3,5 74285 54 345823 13 833 74 736 12062 12062 3,5 66383 55 359656 14 386 64 535 12423 12423 3,5 57677 56 374042 14962 53 187 12796 12 796 3,4 48 111 57 389004 15 560 40605 13180 13180 3,4 37625 58 404 564 16183 26696 13575 13575 3,4 26 156 59 420747 16830 11 361 13983 13983 3,3 13638 60 437 576 17503 0 14 402 14402 3,3 0

398 Bilaga F

Tabell F.7.5 Återbetalning enligt nuvarande och föreslagna regler.

Skuld vid återbetalningens början 75 000 kr. Årsinkomst 240 000 kr.

Ålder Års- Nuvarandeâter- Föreslaget modifieratannuitetslånesystem inkomst betalningmed4 2 år procentav inkomst tidigare, Kr per Kvar- Mod. Återbetalning enligt Kvar- Särkr år stående annuitet, 5/6procentsregeln stående skild skuld, la per av årsinkomst huvud- skuld, kr år kr per år procent skuld,kr kr 50 25 000 l 000 78 200 8 131 1500 6,0 71069 6 631 51 120000 4 800 77779 8 374 7 200 6,0 66675 8 176 52 240000 9 600 72 535 8 626 14400 6,0 61 783 2 860 " 53 249600 9 984 66613 8 884 11904 4,8 56359 0 54 259584 10383 59960 9 151 9 151 3,5 50364 55 269967 10799 52 519 9 425 9 425 3,5 43759 56 280766 11231 44229 9 708 9 708 3,5 36501 57 291997 11 680 35026 9 999 9 999 3,4 28545 58 303677 12147 24 840 10299 10299 3,4 19844 59 315824 12633 13598 10608 10 608 3,4 10347 60 328457 13138 1222 10927 10927 3,3 0 61 341595 13664 0

Tabell F.7.6 Återbetalning enligt föreslagna regler.

Exempel med varierande inkomst, skuld och ålder.

Ålderdå Skuld,kr Inkomst, Antal Ålder då Eventuellt Återbet. som

Bilaga G 399

G

Bilaga

Beräkning av ett modifierat annuitetslånesystem

Inflationen de senaste 40 åren har medfört att penningvärdet, beräknat utifrån konsumentprisindex, vid slutet av år 1994 var ca. en tiondel av penningvärdet vid början av år 1954. Endast sju år under perioden var Åren 1961 1995 har inflationen under inflationen lägre än 3 procent. treårsperiod bara underskridit 9 procent åren 1993 1995, då den en var drygt 8 procent. Annuitetsliknande återbetalning under år, där återbetalningen ökar n med 100 procent år, kan beräknas enligt följande formel p x per

1+r"

1+p

o L r-p 1+p° 1

x x-Mü- x

1+r"

1+p -1

varvid antal år som återbetalning sker n

At årsbeloppet år varvid t går från 1 till n

L lånebeloppet vid början av år 1

låneräntan dividerad med 100 r

årlig procentuell ökning av återbetalningen dividep rad med 100

Formeln har härletts den sedvanliga formeln för samma sätt som annuitetslån. Vid långa återbetalningstider och då räntan är hög blir de de första årens betalning lägre än upplupen ränta, dvs. amorteringen av lånet blir

negativ och återstående skuld ökar. Vid 25 års återbetalningstid n 25

och 3 procents årlig ökning återbetalningen p 100 3 inträffar

av x

detta vid ca. 5,8 procents ränta r 0,058.

Lån med variabel ränta olika räntesats olika år beräknas enkelt - att varje nytt återbetalningsår betraktas år 1 vid återbetalgenom som ning resterande lån med ett år kortare återbetalningstid. av

400 Bilaga G

Ovanstående formel kan då förenklas på följande sätt

1+rn-t+l 1+p

x r-p x 1 n - 1+ I + 1 + p 1 -

varvid återstående lån vid början år av

tgår frånltilln

La-i Åa-i l rt-l X L

bl

Beräkningarna utgår ifrån att ränta betalas vid årets slut. Genom den successiva betalningen under året uppstår ett ränteöverskott dras som från skulden vid årsskiftet.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U, 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27.En strategiför ktmskapslyft och livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid förändring. i 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. l990-talet. U. Vem bestämmer vad EU:s interna spelreglerinför 29. Forskningoch Pengar. U. . regeringskonferensen 1996. UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikomrádenunder lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftningi samverkan Ett är medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter arbetet av i EU. UD. 32. Mössoch människor.Exempelpå bra Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. A. . - Omjärnvägenstrañkledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför vår vardag. C. DNA-register. Ju. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36.Högskola Malmö. U. i två- och trehjuliga motorfordon. K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeår. S. 12. Kommuneroch landstingmed betalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen1995. 13. Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14. Budgetlag regeringens befogenheterpå 40. Elektronisk dokumenthantering. Ju. finansmaktens område.Fi. 41. Statens maritima verksamhet.Fö. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament . och ekonomiskaaspekterav EU:s sjätte och offentlighet EU. UD. i utvidgning. UD. 43. Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16. Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheter EU. UD. i Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomes an Urbanizing . bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. Swedish National Report for HabitatII. N. UD. 49. Regler för handelmedel. N. 20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U. 51. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 Reformoch förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. . verksamhetvid universitetoch högskolorefter 52.Precisering av handelsändamålet i detaljplan.M. 1993års universitets-och högskolereform. U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheteri storstadsområden. S. inflytande,delaktighet och ansvar. U. 55. Sverige, framtiden och mångfalden. A. 23. Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. På väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55. Vägar in i Sverige. A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften om kvinnor och män vore nog - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga 90-taletsarbetsmarknad. A. EU-länders förslag och debattinför 57. Pensionssarnordning för svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen 1996. UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret.Fö. 25. Frän massmediatill multimedia att digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikenskunskapsgrund. 88. Kameraövervakning.Ju. En principdiskussionutifrân 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch EU 96-kommitténserfarenheter.UD. medelstoraföretagen.N. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 90. Sammanhálletstudiestöd.U. utvidgningenseffekter den gemensamma jordbrukspolitiken. UD. 61.Olika länder olika takt. Om flexibel integration och förhållandetmellan stora och smâ stater i EU. UD. 62. EU, konsumenterna och maten - Förväntningaroch verklighet. Jo. 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn - av socialförsäkringens administration.S. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige.Jo. 66. Utvärderatpersonval.Ju. 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. Fi. 68. Någrafolkbokföringsfrâgor.Fi. 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet.N. . 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder och landsbygd.In. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume l An Assessment.M. - 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 2 Descriptions.M. - 75. Värdeni folkhögskolevärlden.U. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminariumi april 1996.UD. 7x Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti . Sverige.Fi. 7 .Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning och finansiering. N. 79. Översyn revisionsreglerna.Fi. av 80.Viktigt meddelande. Radiooch TV i Kris ochKrig. Ku. 81. Skyddför sparandei sparkasseverksarnhet. Fi. 82. En översyn av luft- sjö- och spârtrañkens tillsynsmyndigheter.K. 83. Allmänt pensionssparande APS. S. 84. Ekobrottsforskning.Ju. 85. EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- verkansprojektinom rehabiliteringsområdet.S. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, övervägandenoch förslag. Fö. 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet

Möss och märmiskor.Exempelpå bra Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier IT-användningbland barn och ungdomar. 32 efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. 18 Justitiedepartementet Statensmaritimaverksamhet.41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringen av det civila försvaret. 58 DNA-register. 35 Utvecklad samordning inom det civila försvaret Elektroniskdokumenthantering.40 och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, Presumtionsregelni expropriationslagen.45 övervägandenoch förslag. 86 Förbud mot vapen allmänplats m.m. 50

Utvärderatpersonval.66 Socialdepartementet

Ekobrottsforskning.84 Sverigesmedverkan i FN:s familjeár. 37 Tredimensionellfastighetsindelning.87 Kooperativamöjligheteri storstadsomráden. 54 Kameraövervakning.88 Försäkringskassan Sverige Översyn - av socialförsäkringensadministration.64 Utrikesdepartementet Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 Vem bestämmervad EU:s interna spelregler inför Allmänt pensionssparande APS. 83 regeringskonferensen 1996.4 EgonJönsson en kartläggning av lokala - Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet.85 pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Kommunikationsdepartementet Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns erfarenheter av arbeteti EU. 6 Omjärnvägenstrafikledning m.m. 9 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 två- och trehjuliga motorfordon. 1 l Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Bättretrafik medväginformatik. 17 och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte Ny kurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 utvidgning. 15 Banverketsmyndighetsroll m.m. 33 Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Enskilda vägar. 46 utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga En översynav luft- sjö- och spårtrafikens rättigheteri EU. 16 tillsynsmyndigheten82 Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 Finansdepartementet Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga Kommuner och landstingmedbetalnings- EU-länders förslag och debatt inför svårigheter.12 regeringskonferensen 1996. 24 Budgetlag regeringensbefogenheter - Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament finansmaktensområde.14 och offentligheti EU. 42 Borgenärsbrotten översyn ll kap. - en av Jämställdheteni EU. Spelregleroch brottsbalken.30 verklighetsbilder. 43 Översyn skatteflyktslagen. av Europapolitikenskunskapsgnmd. Reformeratförhandsbesked.44 En principdiskussionutifrån Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 EU 96-kommitténserfarenheter. 59 Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader.67 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och Några folkbokñiringsfrågor. 68 utvidgningenseffekter den gemensamma Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti jordbrukspolitiken. 60 Sverige.77 Olika länder olika takt. Om flexibel integration Översyn av revisionsreglerna.79 och förhållandetmellan stora och små stater i EU. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. 81 61 EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminariumi april 1996.76

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet

Den nya gymnasieskolan hur går det l Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns - Samverkansmönster i svensk forskningsfmansiering. upphandling av varor och tjänstermed 2 miljöpåverkan.23 Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. ShapingSustainableHomesin an Urbanizing 20 World. SwedishNationalReportfor HabitatII. 48 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Regler för handelmedel. 49 vid universitetoch högskolorefter 1993års Kompetensoch kapital + bilaga. 69 universitets-och högskolereform.21 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. 70 Inflytandepå riktigt Om elevers rätt till Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch inflytande, delaktighetoch artsvar. 22 finansiering. 78 En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande.27 Samverkanmellanhögskolan och de små och Det forskningspolitiska landskapeti Norden medelstora företagen. 89 1990-talet.28 Forskningoch Pengar.29 Civildepartementet Högskolai Malmö. 36 Fritid i förändring. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Om kön och fördelning fritidsresurser.3 av individ och lokalsamhälle.47 Forskning för vår vardag. 10 Värden i folkhögskolevärlden.75 Attityder och lagstiftning i samverkan Sammanhálletstudiestöd.90 + bilagedel.31

Jordbruksdepartementet Inrikesdepartementet Offentlig djurskyddstillsyn.13 Lokal demokratiochdelaktigheti Sverigesstäderoch EU, konsumenternaoch maten landsbygd.71 Förväntningaroch verklighet. 62 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige.65 Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga. 8 Arbetsmarknadsdepartementet - Nationalstadsparker.38 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Rapport från klimatdelegationen1995. Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring Klimatrelateradforskning. 39 alternativoch förslag.5l Precisering handelsändamálet i detaljplan.52 av Sverige,framtidenoch mångfalden.55 Kalkning sjöar och vattendrag53 av På väg mot egenföretagande. 55 SwedishNuclearRegulatoryActivities. Vägar in i Sverige. 55 Volume l An Assessment.73 - Hälften vore nog om kvinnor och män SwedishNuclearRegulatoryActivities. - 90-taletsarbetsmarknad.56 Volume 2 Descriptions.74 - Medicinskaundersökningari arbetslivet.63

Kulturdepartementet Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.25 Viktigt meddelande. Radiooch TV i Kris och Krig. 80

FRITZES

Beställningar: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21, Telefon 08-690 91 90