Ett samordnat vuxenstudiestöd : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Ett samordnat vuxenstudiestöd

sim

Betänkande avgivet av Finvuxutredningen i

Statens offentliga utredningar

ww 199165

E Utbildningsdepartementet

Ett samordnat

Vuxenstudiestöd

Slutbetänkande FINVUX av Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38- 10843-7 Stockholm 1991 ISSN 0375-250X

statsrådet Till Göran Persson SOU 65

Den 15 februari 1990 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift föredra ärenden studiesociala frågor att tillatt om kalla särskild utredare med uppdrag att utreda vissa frågor röen rande studiefinansiering. Samtidigt fastställdes direktiven vuxnas till utredningen Dir. 19902. Med stöd bemyndigandet utsågs samma dag undertecknad av till särskild utredare. Till sekreterare i utredningen förordnades den 1 april 1990 avdelningsdirektören Gabriella Hansson och kanslichefen Arne Thorlund. Som experter förordnades byrådirektören Göran Isberg 1990- 09-15, t.f. professorn Staffan Larsson 199l-01- 01, f.d. rektorn Stig Andersson 1991-02-01, överdirektören Karl-Johan Johans- 1991-02-01, avdelningsdirektören Kristina Bengtsson 1991son

02-01 samt förste revisorn Mats Åberg 1991-04-22. Som stöd i

utredningsarbetet har representanter för vissa organisationer medverkat i en referensgrupp. Utredningen har arbetat under namnet Finvux. Med överlämnande av detta betänkande är mitt uppdrag slutfört.

Stockholm i juli 1991

Lennart Sandgren

Gabriella Hansson

Arne Thorlund

SOU 1991 65

Innehållsförteckning

Förkortningar

Sammanfattning

Författningsförslag

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Former av vuxenutbildning och studiestöd

Kort historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Olika former av vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 De nuvarande reguljära studiestöden

1.3.1 Studiehjälp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.2 Studiemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.3 Särskilt vuxenstudiestöd . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.4 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

1.3.5 Utbildningsarvode . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.6 Korttidsstudiestöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.7 Internatbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.8 Timersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Andra studiefinansieringsformer . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.1 Utbildningsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.2 Sjukförmåner som studiestöd . . . . . . . . . . . 1.4.3 Ersättning vid kontakttolkutbildning . . . . . 1.4.4 lndirekt studiestöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Erfarenheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Studiemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Skuldsâttningen och återbetalningsvillkoren

2.3 Särskilt vuxenstudiestöd Svux

2.4 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa Svuxa

2.5 Yrkesteknisk högskoleutbildning och vissa

yrkeslårarutbildningar

2.5.1 YTH . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5.2 Vissa lärarutbildningar . . . . . . . . . . . . . . . .

2.6 Arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag 92 SOU 1991 65

2.7 Studiestöd för kortare studier och uppsökande

verksamhet 98

2.8 Sjukförmåner som studiestöd 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9 Studiestödets nivå 112

2.10 Rekryteringen till studier 115 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 1 Det splittrade studiestödet 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.12 Nuvarande organisation och administration 134

3 Vuxenutbildningen och studiestödet

3.1 Resurser för finansiering av vuxnas studier

3.2 Vuxenutbildning och folkbildning

3.3 Behov av kompetensutveckling

3.4 Studiestödets roll

3.5 Arbetslinjen utbildningslinjen - 3.6 Behov av förändringar

Överväganden och förslag 157

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Ett samordnat vuxenstudiestöd

4.1 Inledning

4.2 vuxenstudiestöd stödet för längre studier - 4.2.1 Stödets konstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Stödets storlek bidragets nivå - . . . . . . . . . 4.2.3 Avgränsningen av studerandegrupperna . . . 4.2.4 Arbetsmarknadsutbildning . . . . . . . . . . . . . 4.2.5 Deltidsstudier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.6 Barntillägget i Svux . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.7 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Svuxa 169

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.8 Yrkesteknisk högskoleutbildning YTH och

vissa lärarutbildningar 169 . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.9 Utnyttjande av lediga platser i upphandlad ar-

betsmarknadsutbildning 171 . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Timersättning Stödet vid korta studier 172 - . . . . . . . . . . 4.3.1 Samordning 172 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.2 Arbetstagare inkomstbortfall 172 - . . . . . . . . . . 4.3.3 Stödets nivå 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.4 Studier som ger rätt till timersättning 175

4.3.5 Utbildningsbakgrund 178 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.6 Fördelning medel mellan nivåerna 178 av . . . . .

4.3.7 Ãldersregler 178

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.8 Tidsgräns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.9 Restid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.10 Avgränsning mot stödet för längre

studier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1] Sfi och särvux . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.l2 Ansökan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.13 Utbetalning av timersättning 182 SOU 1991 65 . . . . . . . . . . 4.3.l4 lnternatbidrag och basämnesutbild-

ning 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Särskilda frågor 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Försöksverksamhet med kollektiv ansökan

om internatbidrag 183 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Bidrag till facklig utbildning 184 . . . . . . . . . . . 4.4.3 Sjukförmåner och studiestöd 188 . . . . . . . . . .

4.4.4 Åldersregler 193

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.5 Studiestödsberättigande tid 193 . . . . . . . . . . . . 4.4.6 Längsta tid under vilken vuxenstudiestöd kan

beviljas 196 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.7 Ansökningstider 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.8 Ledighet under utbildning grund av

sjukdom 198 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.9 Resekostnadsersättning till elever vid statens

skolor för vuxna SSV 199 . . . . . . . . . . . . . . 4.4.10 Utländska medborgare 200 . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Studielån 203 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.1 Avskrivning enligt nuvarande regler 203 . . . . . 4.5.2 Skuldsättning för studier grundskole-

och gymnasieskolenivå 203 . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.3 Låntagare med stora studieskulder i det äldre

systemet 206 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.4 Extra studielån 208 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.5 Lån i nuvarande utbildningssystemet 208

4.6 Särskilda insatser för kortutbildade 208 . . . . . . . . . . . . . 4.6.1 Studie- och yrkesvägledning 208 . . . . . . . . . . . 4.6.2 Uppsökande verksamhet 210 . . . . . . . . . . . . . 4.7 Organisation och administration 214 . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.1 Utgångspunkter 214 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.2 Organisation 216 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.3 Administration .217 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kostnadsberäkningar och finansiering 223 . . . . . . . . . . 5.1 Inledning 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Kostnadseffekter av förslagen 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Sammanfattning av kostnadseffekterna 229 . . . . . . . . . . 5.4 Vuxenutbildningsavgiftenlutbildnings-

avgiften 230 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Finansiering av reformen 232 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.6 Anslagskonstruktion 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor SOU 1991 65

Bilaga I Kommittédirektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 Förteckning över referensgruppen till Finvux förordnad från 1990-08-01

Bilaga 3 Överlämnade och inkomna skrivelser 245 . . . . . . .

Bilaga 4 Undersökning av försäkrade som under september 1990 uppbar 38- eller 65sjukpenning under rehabilitering . . . . . . . . . . Bilaga 5 Ekonomiska konsekvenser Övergång från av förvärvsarbete till studier

SOU 199165

Förkortningar

A-kassa Arbetslöshetskassa ABF Arbetarnas Bildningsförbund Af Arbetsförmedling AFL Lagen om allmän försäkring AMI Arbetsmarknadsinstitut AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU Arbetsmarknadsutbilning AMV Arbetsmarknadsverket AT Arbetstillstånd BLUS Bibehållen lön under utbildning CSN Centrala studiestödsnämnden DHR De Handikappades Riksförbund Ds Departementserien DUS Delegationen för utländska studerande FAMU Förordning om arbetsmarknadsutbildning FK Försäkringskassa FÖD Försäkringsöverdomstolen FÖVUX Försöksverksamhet med vuxenutbildning HCK Handikappförbundens Centralkommitté INT lnternatbidrag KDAB Kommundata AB KAMU Kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen KST Korttidsstudiestöd LAF Lagen om arbetsskadeförsäkring LRF Lantbrukarnas Riksförbund PRO Pensionärernas Riksorganisation RFS Regional facklig studiekommitté RFV Riksförsäkringsverket RRV Riksrevisionsverket SCB Statistiska centralbyrån SFR Sveriges Fiskares Riksförbund SfU Socialförsäkringsutskottet SGI Sjukpenninggrundande inkomst SIND Statens industriverk SlV Statens invandrarverk

sou Statens offentliga utredningar SOU 1991; 65 SPU Sparbanksutbetalning SSR Sveriges Samers Riksförbund ssv Statens skolor för vuxna STB Studiestödsinformationssystem svux Särskilt vuxenstudiestöd SVUXA Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa svo Studie- och yrkesvägledningstjänst sö Skolöverstyrelsen TÖI Tolk- och översättarinstitutet UAT Uppehålls- och arbetstillstånd UHÃ Universitets- och högskoleämbetet USV Uppsökande verksamhet VUN Vuxenutbildningsnämnden YTH Yrkesteknisk högskola

SOU 199165

Sammanfattning

Sammanfattning

De nuvarande studiestöden för vuxna kapitel l

l kapitel l beskrivs bestämmelerna för de reguljära studiestöden för vuxna. Dessa år studiemedel särskilt vuxenstudiestöd särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa utbildningsarvode korttidsstudiestöd internatbidrag timersättning vid vissa grundutbildningar - Vidare redovisas reglerna för utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning, sjukförmåner som kan utges under utbildning samt några former av indirekt stöd.

Erfarenheter av de nuvarande systemen kapitel 2

Stöden för längre studier

Szudiemedelssystemet reformerades l989. De viktigaste förändringvar att studiemedlens totalnivå höjdes, och att bidraget ökaarna de från ca 5 procent till nära 30 procent av totalbeloppet. En viktig förändring var också knytningen av bidragsdelen till basbeloppet. Bidraget följer därigenom prisförändringarna samma sätt

som totalbeloppet. Ãterbetalningsvillkoren förändrades helt.De

reglerna har inneburit väsentliga förbättringar för gruppen nya studerande i traditionell vuxenutbildning. Studiemedlen reduceras för den som har en inkomst som överstiger f.n. 52 300 kr. under ett år. Stödet minskas med hälften av den överskjutande inkomsten. Reduktionen görs proportionellt mot bidrag och lån. Från flera håll har krav ställts om en höjning inkomstgränserna, alternativt att inkomstprövningen bör sloav Finvux konstaterar att de nuvarande reglerna måste anses pas. som liberala.

ll

Det särskilda vuxenstudiestödet svux avser att till stor del SOU 1991 65

täcka inkomstbortfall vid studier. Stödet är totalt lika stort som Sammanfattning utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildningen, men bidragsdelen utgör 65 procent av beloppet i utbildningsbidrag. Bidraget efter skatt motsvarar tillsammans med lånedelen utbildningsbidraget efter skatt. Resurserna för vuxenstudiestöd är begränsade. Därför görs ett urval bland dem som söker stöd. Företräde har de som bedöms ha störst behov av utbildning och stöd. Studier grundskolenivå prioriteras. Bristen resurser har gjort att vuxenutbildningsnämnderna, som handlägger ansökningarna, måste administrera ett stort antal avslagsärenden. Detta har kommit att ifrågasättas alltmer. Det är dessutom svårt att nå enhetlig praxis i landet en när det gäller tillämpningen av urvalsreglerna. De som inte kan få svux hänvisas normalt till studiemedel. Tabellerna i avsnitt 2.9 och i bilaga 5 belyser hur den ekonomiska situationen förändras vid övergång från förvärvsarbete till studier. De faktiska ekonomiska förhållandena beror inte bara studiestödet utan också skatter, bostadsbidrag Möjlighem.m. terna är stora att bibehålla samma standard under studier vid som förvärvsarbete och t.o.m. öka de disponibla låneresurserna, om möjligheterna utnyttjas. För den som inte tillhör en arbetslöshetskassa är det emellertid bättre att söka studiemedel än att ansöka om svux. Bidraget i svux för en icke A-kassemedlem är nämligen hälften så stort för A- kassemedlem i lägsta dagpenningsom en klass. Efter skatt blir bidraget något mindre än det icke skattebelagda bidraget i studiemedelssystemet. De nya reglerna återbetalning studielån innebär att lånom av tagaren betalar ränta lånet med 70 procent statens upplåav

ningsränta. Återbetalning skall ske med fyra procent den

av sammanräknade inkomsten enligt senaste taxering. Syftet med bidragshöjningen i studiemedelssystemet var bl.a. att minska skuldbördan. Genom att totalbeloppet samtidigt höjdes, är emellertid lånedelen stor även i det systemet. Kritiken nya

har växt mot skuldsättningen och återbetalningsvillkoren. Räntan

har dessutom ökat i och med skatteomläggningen och är under 1991 8,3 Även för den erhållit lån i vuxenstudieprocent. som stödssystemet kan skuldsättningen bli betydande.

Återbetalningen påverkas framförallt räntan och löneut-

av vecklingen för den enskilde låntagaren. Den som haft lån för tre års studier kommer i normala inkomstlägen att kunna återbetala skulden under en period 20 till 30 år. För den som börjar studierna vid 35 års ålder eller senare finns det emellertid betydande risk för att skulden inte kommer att vara återbetald till 65 års ålder, när resterande belopp enligt reglerna skall avskrivas. För den som utnyttjat studielån för studier både grundskolegymnasieskolenivå och för högskolestudier kan skuldbördan bli mycket stor, även med hänsyn tagen till att halva lånet för de gymnasiala

studierna kan avskrivas. l sådana fall kan det bli aktuellt med av- SOU 1991 65 skrivning med ganska stora belopp, i synnerhet studierna på- Sammanfattning om börjats efter 30 års ålder.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa svuxa infördes 1984.

Syftet att i den arbetslöshetssituation som då rådde minska var trycket arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Resurserna är av mindre omfattning, 75 milj. kr. under 199192. Skillnaden mellan och svux är främst att, när det gäller svuxa, det inte görs svuxa något urval bland de sökande. Stödet beviljas så länge pengarna räcker till dem som fyller villkoren, t.ex. att vara anmäld som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. CSN har i en översynsrapport 1989 föreslagit att stödet bör avskaffas. Kritiken gäller främst de parallella regelverken. Om det i perioder av arbetslöshet behösättas in särskilda åtgärder, bör det ske genom en utökning av ver resurserna för det särskilda vuxenstudiestödet. Särskilt vuxenstudiestöd kan beviljas till studerande vid de yr-

kestekniska linjerna vid högskolan, de s.k. YTH- linjerna. De stu-

derande har ända sedan starten 1975 varit i princip garanterade att vuxenstudiestöd. Till YTH rekryteras personer som varit ute i förvärvslivet i flera år och som har speciella erfarenheter från det område som svarar mot inriktningen av utbildningen. Flera från UHÃ har visat att studiestödet haft stor berapporter tydelse för rekryteringen till utbildningen. CSN, som vid två tillfällen gjort en utvärdering av stödets betydelse, har ansett att stödet knappast kan tas bort utan att utbildningen som sådan är i fara. Till studerande vid vissa yrkeslärarutbildningar lämnas utbildningsarvode. Arvodet, under 199192 är 10 363 kr. måsom per nad är i sin helhet ett bidrag. Villkoren för antagning är delvis desamma som för antagning till YTH. Arbetsmarknadszttbildrzing är förenad med rätt till utbildningsbidrag; Bidraget är lika stort ersättningen från arbetslöshetssom kassan och är alltså relaterad till den tidigare inkomsten. Det högsta bidraget är f.n. nära l2 000 kr per månad och det lägsta ca 7200 kr. månad. Det lägsta beloppet kan lämnas också till per den inte tillhör någon arbetslöshetskassa. Utöver den s.k. som dagpenningen kan särskilt bidrag betalas ut för merkostnader i samband med utbildningen, t ex när utbildningen är förlagd till annan ort än hemorten. Arbetsmarknadsutbildning kan beviljas till den som är arbetslös eller riskerar att bli arbetslös. Det är också möjligt att i vissa fall bevilja arbetsmarknadsutbildning till personer som inte är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa. Det år då som regel fråga s.k. upphandlad utbildning. Av alla deltagare i arbetsmarkom nadsutbildning under l98990 gick 77 procent i upphandlade kurser, medan 23 procent fanns i reguljär utbildning. Reglerna för arbetsmarknadsutbildning är utformade så att de skall ett visst handlingsutrymme. Därav följer att någon enhetge

lig regeltillämpning inte kan nås. Sysselsättningsläget i regionen är SOU 1991 65 naturligtvis en viktig faktor i sammanhanget. När det gäller be- Sammanfattning dömningen av vem som löper risk att bli arbetslös, och vilka anställda som kan anses ha en svag ställning arbetsmarknaden, kan det finnas variationer mellan arbetsförmedlingarna. Den nuvarande höga arbetslösheten har medfört en skärpt tillämpning många håll. Under andra perioder har det funnits utrymme för en mer generös inställning. För den som varit sjukskriven under tid skall försäkringsen kassan undersöka om något åtgärd bör vidtas som gör att sjukdomstiden kan förkortas eller om någon form av rehabilitering kan häva nedsättningen av arbetsförmågan. När rehabilitering i form av utbildning är aktuell kan s.k. 38- eller öc5-sjukpenning utges. Sjukpenning under utbildning var från början avsedd för kortare rehabiliteringsperioder, men utvecklingen har och mer mer gått mot att ge stöd för hela grundutbildningar. Finvux har i samarbete med RFV och försäkringskassorna gjort en urvalsundersökning bland de personer som under september 1990 hade 38- eller 65-sjukpenning. Undersökningen visade att för hälften av fallen var rehabiliteringen i form utbildning, av varvid 42 procent gällde reguljär utbildning och 8 procent arbetsmarknadsutbildning. På grundval av undersökningsresultaten kan man beräkna att sjukpenning för studier i reguljär utbildning under ett år uppgår till ca 230 milj.kr. Kritik mot utvecklingen av praxis har framförts av både RFV och RRV. Man framhåller att orättvisor kan uppstå mellan olika grupper studerande när det gäller studiefinansieringen.

Uppsökande verksamhet och studiestöd för kortare studier

Korttidsstudiestöd är ett timbaserat studiestöd som beviljas till deltagare i vissa studiecirklar och vissa korta kurser vid folkhögskolor. Beloppet är under 199192 65 kr. för varje timme som inkomstbortfall uppstår p.g.a. deltagande i utbildningen. Den av som deltar i en kort kurs vid folkhögskola kan internatbidrag, f.n. 290 kr. per dygn, som ersättning för merkostnader i samband med utbildningen. Stöden kan sökas kollektivt fackliga organisationer eller av av en enskild person. De kollektivt beviljade stöden dominerar. Av avsnitt 2.7 framgår att 90 procent l90 milj.kr. 198990 betaav ca lats ut till fackliga organisationer. Bidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser kan sökas av fackliga organisationer och vissa näringslivsorganisationer. Under 199192 finns 55 milj.kr anvisade för sådana bidrag. Syftet med verksamheten är att rekrytera till studier de i arbetsgrupper livet som har bristfällig utbildning och svåra arbetsförhållanden.

Som regel söker de fackliga organisationerna både bidrag för SOU 1991 65 uppsökande verksamhet och korttidsstudiestödinternatbidrag för Sammanfattning de medlemmar räknar med kommer att delta i utbildsom man ning. Företräde skall ges till projekt där man vänder sig till persomed bristfällig utbildning och besvärliga arbetsförhållanden. ner Det har emellertid visat sig svårt för vuxenutbildningsnämnvara derna att avgöra vilka projekt som haft de bästa förutsättningarna att nå kortutbildade. Som regel har man därför beviljat flertalet ansökningar, men till ett mindre belopp än vad organisationerna ansökt om. Under hösten 1990 genomförde Staffan Larsson, institutionen för pedagogik och psykologi vid universitetet i Linköping för Finräkning studie 36 projekt där bidrag för uppsökande vux en av verksamhet och medel för korttidsstudiestödinternatbidrag hade beviljats. Larsson visar att uppsökarna oftast är knutna till en facklig avdelning, kan omfatta ett stort geografiskt område som med många arbetsplatser. Grundtanken om närhet mellan uppsökare och anställda rubbas därmed. Som regel väljer man att ut till alla medlemmar en arbetsplats. Kursutbudet är ofta begränsat till ett antal kurser som ingår i organisationens eget utbud. För många uppsökare är rekryteringen en del i det fackliga arbetet och kurserna ses som ett instrument för denna verksamhet. En långsiktig strategi saknas i nästan alla projekt. Som jämförelse beskriver Larsson den s.k. ABF-skolan i Norrbotten, där helt inriktat sig att rekrytera studieovana till basämnesutman bildning. l uppläggningen har ingått att skapa övergång mellan en korta och långa studier. Studieintresset varierade i de olika projekten. l en del fall kunde man rekrytera nästan alla som söktes upp. l andra fall var studieintresset lågt. Ett avgörande skäl till att man inte vill delta är att korttidsstudiestödet för lågt. Varje bortfall av inkomst anses upplevs som oacceptabelt. internatbidrag sökts av enskilda personer har mest bevilsom jats för ledarutbildningar och kurser i olika samhällsämnen. Bidraget kan beviljas även till icke arbetstagare. Någon övre åldergräns för rätt till stöd finns inte. lnternatbidrag har därför kunnat beviljas till pensionärer som deltagit i korta kurser vid folkhögskolor. Sedan l987 har inom ramen för en försöksverksamhet pensionärs- och handikapporganisationerna kunnat söka internatbidrag kollektivt. CSN har i en rapport lämnat vissa resultat av den hittillsvarande verksamheten. Man visar bl.a. att en stor del av de utbetalda stöden använts för organisations- och funktionsutbildningnar. Nämnden anser att organisationernas, givetvis angelägna, utbildningsbehov bör tillgodoses annat sätt än genom vuxenstudiestödssystemet.

Rekryteringen till studier SOU 1991 65 Sammanfattning Flera utredningar har visat att att studiemedlen och vuxenstudiestöden haft stor betydelse för vuxnas möjligheter att skaffa sig utbildning. Studiestödens existens har mer eller mindre varit fören utsättning för expansionen inom vuxenutbildningen. När det gäller att nå kortutbildade vuxna har svux-stödet fyllt särskild en funktion genom att det i stor utsträckning har styrts till den gruppen. l flera rapporter pekas emellertid också svårigheterna att nå de i utbildningshänseende sämst ställda. Tendensen är att det är de redan välutbildade som ökar sitt försprång. När studiestödens rekryterande effekt diskuteras är det främst stödens nivå och skuldsättningen tas Som nämnts bör som upp. emellertid stödnivån i allmänhet inte hindrande för rekrytevara ringen. Undantag bör dock göras för korttidsstudiestödet. Det täcker oftast inte förlusten av arbetsinkomst, vilket säkerligen är en bidragande orsak till svårigheterna att rekrytera kortutbildade till studier. Skuldsättningen är ett annat problem som måste tillmätas betydelse. En effekt av studiestödsreglerna för deltidsstuderande är att

många studerande i komvux läser fler ämnen än de behöver för

att komma upp i heltidsomfattning och stöd för heltidsstudier.

Det splittrade studiestödet

Antalet heltidsstuderande, 20 år eller äldre, i gymnasieskolan, komvux och folkhögskolan var 198990 ungefär 100 000. Av dessa finansierade omkring 41 000 studierna med studiemedel, ca 19000 hade svux och svuxa och nära 17 000 hade utbildningsbidrag. Dessutom kan enligt Finvux undersökning antalet med sjukförmåner skattas till drygt 2 000 Ungefär femte personer. var person finansierade studierna annat sätt. Studiem-edlen är alltså det största vuxenstudiestödet. Det är betydande skillnader i materiellt hänseende mellan de olika stödformerna. Att de studerande ute i skolorna sinsemellan diskuterar orsakerna till att de har olika studiestöd är därför naturligt. 1 praktiskt taget alla kontakter som Finvux haft med myndigheter, organisationer och studerande har man pekat det oacceptabla i att stöden skiljer sig då detta inte är sakligt motiverat. En nackdel med delvis parallella system är att den enskilde inte alltid kan orientera sig om de möjligheter till stöd som finns. Vilket stöd som beviljas kan delvis vara beroende av den enskildes kunskaper. Slumpen kan komma att bli avgörande. Finvux har genomfört en särskild studie av de nuvarande administrativa rutinerna för beviljning och utbetalning av reguljärt

studiestöd, utbildningsbidrag och sjukförmåner under utbildning. SOU 1991 65 Studien visar att den enskildes möjligheter att information va- Sammanfattning rierar beroende vilken organisation han vänder sig till. De studiesociala myndigheterna har mycket små möjligheter till personlig rådgivning jämfört med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Det förekommer ex. att personer söker både studiemedel, och utbildningsbidrag för att vara säker att ha finansvux sieringsfrågan ordnad. Vid dubbla beviljningar måste ett avräkningsförfarande tillämpas. nackdel med det splittrade studiestödet är givetvis En annan att administrationen är omständlig och kostnadskrävande. ADBsystemen är komplicerade och dyra att underhålla.

Vuxenutbildningen och studiestödet. Principiella överväganden kapitel 3

I kapitel 3 lämnas inledningsvis en kort sammanfattning av de kommande förändringarna inom vuxenutbildningen och folkbildningen till följd riksdagens beslut i anledning av propositionerna 19909l82 och 19909185. Därefter följer Finvux principiella överväganden.

Behov av kompetensutveckling

Vuxenutbildningens strategiska betydelse för samhällsutvecklingen är allmänt erkänd. l rapporter, handlingsprogram och inlägg av olika slag diskuteras behoven för framtiden. Teknikutvecklingen, den strukturella omdaningen av arbetslivet, närmandet till EG; aldessa ändrade förutsättningar, liksom målsättningen att alla medborgarna skall bli delaktiga i och inflytande över samhällsutvecklingen föder nya behov. l tider med arbetslöshet accentuekraven vidareutbildning arbetskraften både ifråga om en ras av vidgad yrkeskompetens och i många fall en förstärkt grundutbildning. Behoven av kompetensutveckling utreds f.n. av en inom arbetsmarknadsdepartementet tillsatt utredning om kompetensutveckling i arbetslivet dir.l99025.

Studiestödets roll

Ett syfte med studiestödet är att det skall bidra till att förverkliga de utbildningspolitiska målen. Studiestödet bör alltså ses som ett verksamt medel vid sidan av andra insatser för att påverka rekryteringen till utbildning. Om statsmakterna önskar öka tillströmningen under någon period till vissa utbildningar eller särskilt

stödja viss grupper är det naturligt att använda ekonomisk sti- SOU 1991 65 en mulans. lnom ramen för ett differentierat och flexibelt studiestöd Sammanfattning kan sådana åtgärder vidtas utifrån samlad utbildningsen syn behoven inom olika sektorer. Studiestödens huvuduppgift är att undanröja ekonomiska studiehinder. insatserna för vuxenutbildningen, med bl.a. syftet att minska utbildningsklyftorna i samhället, måste därför kombineras med förbättrade finansieringsmöjligheter för att avsett resultat. ge

Arbetslinjen utbildningslinjen -

Någon strikt uppdelning vad är arbetsmarknads- respektiav som ve utbildningspolitik är knappast möjlig att göra. Man kan hävda att all utbildning i någon mening är arbetslivsorienterad. Erfarenheterna visar också att de som söker studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd oftast gör det av arbetsmarknadsskäl.

Ett förmånligare studiestöd

Utgångspunkten för studiestödet bör den enskildes situation vara och behov av utbildning. De nuvarande resurserna för vuxenstudiestöd är otillräckliga. Konsekvenserna av skuldsättning vid mer omfattande studier har redan beskrivits. Huvudlinjen i Finvux är att samhället skall tillhandhålla ett förmånligare studiestöd än studiemedel för studier grundskole- och gymnasieskolenivån. l det systemet bör inte rätten nya till stöd vara beroende av särskilt avsatta Den studerande resurser. skall aldrig behöva hänvisas till studiemedel bristande p.g.a. resurser. Stödet för deltidsstudier, t ex i komvux, bör kunna bättre än i nuläget avpassas till den faktiska studieomfattningen. Även studiestödet för kortare studier bör förbättras.

Samordning

De nuvarande materiella skillnaderna mellan olika stödformer motsvaras inte alltid av skillnader ifråga om behov av utbildning och stöd hos dem som efterfrågar stöd. De olika regelverken är

svåröverskådliga, vilket innebär att den enskilde kan ha svårt att

tillräcklig information. Myndigheterna administrerar sina olika regelverk utan några större möjligheter att bedöma effekterna av verksamheten i förhållande till de andra områdena. Det finns behov av en mer samlad studiefinansieringen syn för vuxna. Samverkan mellan skola, arbetsförmedling, organisa-

tioner och studiestödsmyndigheter bör stärkas. Utgångspunkten SOU 1991 65 bör att den studerande skall kunna samma stöd oavsett Sammanfattning vara vilken instans han vänder sig till. Även administrativ synvinkel är det viktigt att förenkla sysur

l samordnat vuxenstudiestöd bör man kunna uppnå be-

temen. ett tydande rationaliseringsvinster. Förslagen inte studerande i eftergymnasial utbildning. avser Frågan inordnande studiemedlen i ett samlat studiestöd om ett av har övervâgts. Utvärderingen det nyligen reformerade studieav medelssystemet bör emellertid avvaktas. CSN har nyligen i direktiv från regeringen inför den kommande budgetperioden fått i uppdrag att göra en sådan utvärdering.

överväganden och förslag kapitel 4

Vuxenstudiestöd stödet för längre studier -

Det nuvarande särskilda vuxenstudiestödet och det nuvarande utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildningen föreslås sammanföras till ett studiestöd, som benämns vuxenstudiestöd.

l stödet föreslås ingå

ett studiebidrag ett förhöjt studiebidrag samt studielån - Utbildningsbidraget ersätts det förhöjda studiebidraget. Det av nuvarande särskilda vuxenstudiestödet ersätts av studiebidrag och studielån. Materiellt sett sker inga större förändringar utom i ett avseende. Det gäller som inte är medlemmar i arbetslöspersoner hetskassa. För dessa föreslås förbättringen att studiebidraget skall lika stort för den som tillhör en A-kassa och har rått till vara som miniminivån i stödet. Det förhöjda studiebidraget skall kunna lämnas till studerande i basämnen svenska, engelska, matematik och samhällskunskap grundläggande nivå i komvux, statens skolor för vuxna och folkhögskolor samt till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och i samband med vissa andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. studiebidrag och lån skall kunna beviljas för studier i andra ämnen än basämnen grundläggande nivå samt för studier gymnasial nivå i komvux, folkhögskolor och andra läroanstalter. Studerande i högskolor och annan eftergymnsial utbildning kommer att kvar i studiemedelssystemet. Vissa utbildningar vara vid folkhögskolor kommer även att räknas som eftergymnasial utbildning, t.ex. vissa musik och mediautbildningar, liksom en del utbildningar i den nya påbyggnadsutbildningen i komvux. Studerande vid YTH-linjerna och yrkeslärarlinjerna i högskolan har redan särskilda studiefinansieringsmöjligheter. Vuxennu studiestöd i form studiebidrag och lån föreslås kunna beviljas av

även i fortsättningen till studerande vid YTH-Iinjerna. För de stu- SOU 1991 65 derande vid yrkeslärarlinjerna föreslås stödet i form utbild- Sammanfattning av ningsarvode ersättas med studiebidrag och lån i det vuxenstunya

diestödet, utom när det gäller studerande vid vårdlärarlinjerna.

Dessa senare föreslås rätt till studiemedel. Anledningen till denna åtskillnad är de särskilda behörighetskraven för antagning. För vårdlärarlinjen är kravet minst två års yrkesverksamhet, medan kravet för de övriga linjerna är, sätt för YTH, samma som minst fyra års yrkesverksamhet inom det aktuella området. De kommande förändringarna inom komvux kommer att öka möjligheterna för den studerande att lägga ett individuellt upp studieprogram. Studierna skall inte behöva bli omfattande än mer vad han eller hon anser sig ha behov Studiestödet bör så av. vara utformat att det stimulerar en sådan utveckling. Regler föreslås införas som innebär att studiestödsbeloppet för deltidsstudeen rande avpassas till den faktiska studieomfattningen. Den avsevärda förbättringen stödet för grundläggande utav bildning bör medföra att motiv i regel saknas för att erbjuda sådan utbildning i form av arbetsmarknadsutbildning. Genom förbättringen av stödet för den gymnasiala nivån bör det bli möjligt att tillämpa en jämförelsevis strikt praxis när det gäller att bedöma behovet av arbetsmarknadsutbildning för inte är personer som arbetslösa. Den ökade samverkan förutsätts komma till stånd som mellan AMS, CSN och RFV samt lokalregional nivå bör kunna bidra till en mer enhetlig tillämpning reglerna. av Till deltagare i arbetsmarknadsutbildning kan i nuläget särskilt bidrag beviljas för merkostnader i samband med utbildningen. Dessa möjligheter bör finnas kvar. En översyn reglerna och av rutinerna bör emellertid göras. Det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa bör avskaffas. Med de föreslagna reglerna fyller stödet ingen funktion. Barntillüggct i det nuvarande svux-stödet bör i likhet med vad som skett inom studiemedelssystemet avskaffas.

Timersättning stödet vid korta studier -

Det nuvarande korttidsstudiestödet och timersättningen vid vissa vuxenutbildningar föreslås sammanföras till ett studiestöd besom nämns timersättning. Timersättning föreslås i första hand lämnas till studerande i sfi och sårvux samt till den deltar i basämnesutbildning svensom ska, engelska, matematik och samhällskunskap grundskolenivå i en studiecirkel, eller i komvux. Likaså skall ersättning kunna

lämnas till deltagare i cirklar och kurser är avsedda att utsom veckla handikappades färdigheter. Även för deltagande i fördjup-

ningskurs heltid vid t ex en folkhögskola bör timersättning kunna beviljas. Som villkor bör då ställas att den studerande dess-

förinnan har bedrivit cirkelstudier eller motsvarande studier i äm- SOU 1991 65 net. Fördjupningsstudierna skall alltså ses som en del i ett mer Sammanfattning omfattande studieprogram. Studier i andra hand bör rätt till timersättning föreslås som ge studiecirklar i svenska, engelska och matematik gymnsial vara nivå studier i basämnen motsvarande årskurs l-2 i gymnasisamt vuxenutbildning i komvux. Även dessa studier bör kunna kombineras med fördjupningskurs vid folkhögskola, statens skolor för vuxna eller i komvux. Deltagare i sfi och särvux bör liksom nu vara garanterade att ersättning. Detsamma bör i princip gälla för deltagare i cir-

klarkurser i basämnen grundskolenivå. Tillgängliga resurserna

Äterstående bör alltså i första hand avsättas för dessa grupper. medel kan sedan beviljas till dem som i andra hand kan komma ifråga, dvs. till deltagare i gymnasiala cirklarkurser. För andra korta kurser vid folkhögskolor än de ovan nämnda bör inte tlmersätming beviljas i fortsättningen. Huvudsyftet med timersättningen är att rekrytera kortutbildade till överbryggande utbildning. Den formella rätten till stöd bör almed högst två års tidigare gymnasial utbildning ha. Dock bör undantag gälla för studerande i sfi och cirklarkurser för handikappade, där utbildningsbakgrund bör sakna betydelse. Stödet skall kunna utgå till arbetstagare som förlorar inkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd studierna. Den år 20 år eller äldre men högst 64 p.g.a. som år skall kunna stöd. Istället för det nuvarande schablonbeloppet föreslås timersättning lämnas med ett belopp som svarar mot hela det inkomstbortfall uppstår p.g.a. studierna. Stöd skall kunna lämnas för som högst 240 timmar under ett år och sammanlagt till en person för högst 480 timmar. Timmar i sfi skall inte räknas in. Utbetalning föreslås ske månadsvis. Den inriktning föreslås för timersättningen också som avses gälla för internatbidraget. Det innebär att internatbidrag skall kunna utgå för sådana kurser vid folkhögskolor, SSV eller i komär fortsättning och fördjupning av cirkelstudier i bavux som en eller motsvarande studier. Även handikappkurser bör sämnen ge rätt till bidrag. När det gäller beloppets storlek och det antal dastödet kan beviljas för föreslås ingen ändring. gar Timersättninginternatbidrag för studier i basämnen skall sökas enskilda även om de rekryteras till studier via den av personer uppsökande verksamheten. Motivet för kollektivt beviljade och fördelade stöd bortfaller, och detta ansökningsförfarande förslås upphöra. Detsamma gäller pensionärs- och handikapporganisationerna.

Särskilda frågor SOU 1991 65

Sammanfattning En särskild resurs bör i fortsättningen avsättas för facklig utbildning. En del av de nuvarande resurserna för korttidsstudiestöd föreslås omvandlas till ett sådant bidrag och sammanföras med de nuvarande bidragen för central facklig kursverksamhet och för studieorganisatörsutbildning. Om förslaget genomförts under 199192 skulle de sammanlagda resurserna för bidrag uppgå till 138 milj.kr. Organisationerna bör fritt förfoga över medlen det sätt som de anser bäst gagnar den nämnda verksamheten. Som nämnts i det föregående förekommer att s.k. 38 och 65sjukpenning utges under rehabilitering i form av utbildning. En-

ligt den undersökning som Finvux gjort tillsammans med RFV se

bilaga 2 pågår utbildningen i många fall under mer än ett år.

Riksdagen har nyligen beslutat att 38-sjukpenningen skall ersättas med rehabiliteringsersättning fr.0.m. januari 1992. Inriktningskall vara att rehabiliteringen skall vara avslutad inom ett år. en Det innebär besparingar inom sjukförsäkringen, men det kan också innebära begränsade möjligheter ifråga om utbildningsval. Finvux förslag innebär att det skall vara möjligt för försäkringstagaren att välja den utbildning som han eller hon är intresserad av och som bedöms kunna leda till ett arbete. Utbildningens längd och inriktning bör i princip sakna betydelse. Rehabiliteringsersättning utges normalt för en tid om högst ett år 40 veckor. Har försäkringstagaren valt en längre utbildning, lämnas studiestöd enligt bestämmelserna i studiestödslagen fr.0.m. det andra året. Villkoren bör framgå av försäkringskassans beslut om rehabiliteringsplan. Reglerna föreslås gälla även för personer som uppbär 65- sjukpenning eller livränta under utbildning. Den övre åldersgränsen är nu 50 år för rätt till särskilt vuxenstudiestöd. Denna gräns föreslås behållas när det gäller rått till studiebidrag och lån. Det förhöjda studiebidraget bör kunna beviljas så länge en person är i yrkesverksam ålder, dvs. till och med 64 års ålder.

Den s.k. 30-dagarsregeln för deltidsstudier föreslås upphöra.

Stöd bör samma sätt som för heltidsstuderande beräknas för l5-dagarsperioder kalenderdagar. Även när det gäller arbetsmarknadsutbildning bör stödet omvandlas till kalenderdagar. Det

kommer som regel inte att innebära några förändringar ifråga be-

loppets storlek. Den nuvarande möjligheten till vuxenstudiestöd under julferie föreslås upphöra i det nya systemet. Undantag bör gälla för deltagare i arbetsmarknadsutbildning. - Under de senaste åren har antalet studerande skaffar sig som fullständig grundskole-eller gymnasieskolekompetens minskat. Det är troligt att denna tendens fortsätter i den nya vuxenutbildningen. Högskoleprovet får sannolikt ökad betydelse när det gäller intagningen till högskolan. Regeln om längsta tid under vilken

studiestöd kan beviljas för grundskole- och gymnasieskolestudier SOU 1991 65 bör därför kunna sänkas från sex till fem terminer. Liksom nu Sammanfattning bör tid avser studier grundskolenivån kunna anses utgöra som särskilda skäl och ligga utanför. Det är särskilt viktigt med hänsyn till att i den grundläggande utbildningen i komvux ingår färnya dighetsträning motsvarande nuvarande grundvux. Undantag bör som regel också kunna göras för arbetsmarknadsutbildning. Ansökningstiderna i det nuvarande vuxenstudiestödssystemet kommer att kunna ersättas med mer flexibla regler. Resekostrtadsersättningen för studerande i SSV föreslås avskaffas. Den redan befintliga möjligheten till internatbidrag kvarstår. När det gäller rätten till studiestöd för utländska medborgare skiljer sig regler och praxis för utbildningsbidrag och övrigt studiestödFrågan föreslås bli föremål för en särskild översyn.

Studielån

Enligt nuvarande regler kan den studerat och haft studielån som både för gymnasiala studier och högskolestudier halva lånet avseende den lägre nivån avskrivet, dock för högst sex terminer. Det förslag som nu läggs innebär att studiemedel inte skall kunna beviljas för studier grundskole- eller gymnasieskolenivå. Skuldsättningen för den som läser gymnasial nivå blir i det nya systemet ungefär lika stor som nuvarande studiemedel efter avskrivning. De nuvarande avskrivningsreglcnta kommer därför att bli tillämpliga bara dem som haft studiemedel enligt de nuvarande reglerna. För dem inte går vidare till högskolestudier kommer som skuldsättningen att minska betydligt genom de nya förbättrade stödet jämfört med om studiemedel utnyttjas. För den som studerar i två år beräknas skulden minska med ca 36 000 kr. Om studitill del grundläggande nivå blir naturligtvis skillnaerna en avser den ännu större.

Särskilda insatser för kortutbildade

Behoven av en förstärkt studievägledning betonas. Studiestödsorganisationen bör öka sina informationsinsatser gentemot utbildningsanordnare, arbetsförmedlingar och andra organ. För den uppsökande verksamheten bör resurser avsättas även i fortsättningen. Verksamheten bör emellertid effektiviseras och en delvis annan inriktning. Arbetet skall i huvudsak ut att nå personer som ännu inte har grundläggande kunskaper i basäm- Även andra organisationer än de nuvarande skall kunna nen. bidrag.

Organisation och administration SOU 1991 65 Sammanfattning All studiestödsverksamhet bör samordnas inom CSN-organisationen. Det innebär bl.a. att beräkning och utbetalning studiestöd av till deltagare i arbetsmarknadsutbildning förs över från försäkringskassorna till CSN. Beslut om arbetsmarknadsutbildning fattas samma sätt som idag av arbetsmarknadsverket. Studiestödsmyndigheten fattar beslut om studiestödet och betalar ut pengar-

na. Men den som antas till arbetsmarknadsutbildning kommer

som idag samtidigt att besked om studiestöd. Samverkan regionallokal nivå betonas. En person skall kunna i princip likvärdig information och tillförsäkras samma möjligheter till studiefinansiering, oavsett om han vänder sig till en arbetsförmedling, studiestödsmyndighet eller en skola. Studiestödsmyndigheten i länet svarar för den kompetensuppbyggnad i studiestödsfrågor behövs hos berörda instanser. som Särskilda samrådsorgan bör kunna inrättas stöd till Iänsstudisom estödsmyndigheten för beredning av mer principiella frågor om vuxenstudiestöd, projekt om uppsökande verksamhet. l samrådsorganen bör kunna ingå företrädare för t.ex. arbetsmarknadsverket, fackliga organisationer, utbildningsanordnare.

Kostnadsberäkningar och finansiering kapitel 5

Om de föreslagna förändringarna genomförs kommer 4 700 ca personer som har studiemedel och ca 7 000 personer som har svux enligt nuvarande regler att det förhöjda studiebidraget för studier grundläggande nivå, vilket innebär att studiestödet i sin helhet är bidrag. Ca 30 000 personer kan istället för studiemedel få studiebidrag och lån motsvarar nuvarande för studier som svux i gymnasial utbildning. Antalet studieplatser i längre utbildning beräknas inte öka i någon större omfattning, eftersom skolornas ekonomiska ramar är begränsade. Finvux har ändå i kostnaderna räknat in stöd för 2000 nya heltidsstuderande och 2 000 deltidsstuderande. Därutöver har antaganden gjorts om att ca 7 000 studerande ökar sin studieomfattning.

Övergången till ett nytt vuxenstudiestöd drar med sig stora

kostnader, men resulterar också i betydande besparingar. Den viktigaste finansieringskâllan blir liksom idag de medel inflysom ter från vuxenutbildningsavgiften fr.o.m. 199293 utbildningsavgiften. Vissa resurser beräknas kunna överföras från arbetsmarknadsområdet och sjukförsäkringsområdet. Nu skattefinansierade bidrag m.m. beräknas minska med 870 milj.kr. Genom att bica dragen i det nya vuxenstudiestödet till skillnad från studiemedlen är skattepliktig inkomst ökar skatteintänkterna. Totalt beräknas utgiftsökningarna i stort sett balanseras mot besparingar olika

områden. Merkostnaderna för genomförande av Finvux förslag SOU 1991 65 till studiefinansieringssystem för vuxna beräknas till i run- Sammanfattning ett nytt da tal 100 milj.kr.

Förslag till SOU 1991 65

Lag ändring i studiestödslagen 1973349

om

föreskrivs i fråga studiestödslagen l973349 Härigenom om dels att 3 kap. 14 4 kap. 7 och 27 §§, 5 kap. 7 och 8 §§, 6 kap.

2 och 6 8 §§, 7 och 7 a kap. samt 8 kap. 11 § skall upphöra att gälla, dels att l kap. l 3 och 5 §§, 4 kap. 10, 13,19 och 24 §§, 5 - 4 och 6 §§, 6 kap. 4 9 kap. 2 b och 6 §§ samt rubriken till kap. 1 - 5 kap. skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 7 kap., av följande ly-

delse.

Nu varande Ilydelse Föreslagen llydelse

l kap.

Staten lämnar studiestöd enligt Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form studiehjälp, denna lag i form av studiehjälp, av studiemedel, korttidsstudiestöd, in- studiemedel, timersâttning, interternatbidrag, särskilt vuxcnstudie- natbidrag och vuxcnstudiestöd.

stöd och utbildningsarvode.

2§

Studiehjälp består studiebi- Studiehjälp består av studiebiav drag jämte tillägg, studielån och re- drag jämte tillägg samt studielån.

sekostnadsersättning.

Tillägg till studiebidraget utgår i form av inackorderingstillägg och

extra tillägg. 3§°

Studiemedel består studiebi- Studiemedel består av studiebiav drag och studielån resekost- drag och studielån. samt nadsersättning.

lagen omtryckt 1987303.

Senaste

av 4 a 1991924 5 kap. 5 § 1991924 6 kap. 8 § 1991924 7 kap. 4 5 1988877 7 kap. 5 § 1988270 7 kap. 7 a § 1988877 7 kap. 7 b 5 1988877 7 kap. 8 § 1988877 7 kap. 8 a § 1988877 7 kap. 8 b § 1988877 7 kap. 17 § 1988877 7 kap. 17 § a 19881469 7 ka 18 § 1988270 7 ka . 20 § 1988877 7 a kap. 1990635 8 kap. l § 1990704. Senaste lydelse 1990635. 3Senaste lydelse 1988877. 4 Senaste lydelse 1988877. 27

SOU 1991 65 Nu varande lydelse föreslagen lydelse 555 Särskilt vuxenstudiestöd består Vuxenstudiestöd består av stuav vuxenstudiebidrag och studielån diebidrag, förhöjt studiebidrag, stusamt resekostnadsersättning. dielån och särskilt bidrag.

4 kap. 3 Studiemedel får inte beviljas för Studiemedel får inte beviljas för tid för vilken studiehjälp enligt tid för vilken studiehjälp enligt 3 kap. eller särskilt vuxenstudie- 3 kap. eller vuxenstudiestöd enligt stöd enligt 7 kap. redan har bevil- 7 kap. redan har beviljats. jats. Beviljas studerande särskilt vux- Beviljas studerande vuxenstudieenstudiestöd för sådan tid för vil- stöd för sådan tid för vilken den ken den studerande redan har be- studerande redan har beviljats stuviljats studiemedel, får den stude- diemedel, får den studerande rande uppbära studiemedlen för uppbära studiemedlen för denna denna tid. tid. Studiemedel får heller beviljas Studiemedel får heller beviljas eller uppbäras för tid för vilken eller uppbäras för tid för vilken uibildningsbitlrag under arbetsmark- utbiltlningsbidrag för doktorander nadsutbildning eller utbildningsbi- utgår, om annat följer av bedrag för doktorander utgår, om stämmelse som regeringen meddeannat följer av bestämmelse som lar. regeringen meddelar.

Studiemedel utgår inte för tid för vilken den studerande fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen 1941967, lagen 1966413 om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen 196074 eller lagen 19801021 om militär grundutbildning för kvinnor eller fullgör utbildning till reservofñcer. o Till studerande, som avses i § Till studerande som tidigare och som tidigare varit inskriven varit inskriven vid läroanstalt eller vid läroanstalt eller utbildningslin- utbildningslinje utgår studiemedel som omfattas av förordnande en- utan föregående prövning av hans ligt I utgår studiemedel utan fö- lämplighet för studierna. regående prövning av hans lämplighet för studierna.

5 Senaste lydelse 1988877. l Senaste lydelse 1991924. 7 Senaste lydelse 1991924.

SOU 1991 65 Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Till annan studerande som avses Till annan studerande utgår stui 1 § utgår studiemedel endast om diemedel endast det med hänom det med hänsyn till de resultat syn till de resultat som han har han har uppnått måste uppnått måste sannolikt, som anses anses att sannolikt, att han kommer att slut- han kommer att slutföra studierna föra studierna inom normal tid. inom normal tid. Vid denna be- Vid denna bedömning skall hän- dömning skall hänsyn tas till försyn tas till förhållanden av person- hållanden av personlig natur som lig natur som kan antas ha inver- kan antas ha inverkat studierekat studieresultaten. sultaten.

Har studiemedel vid ett och samma tillfälle beviljats för längre tid än ett år, skall beslutet omprövas, om det vid en sådan bedömning som avses i andra stycket därefter har blivit sannolikt att den studerande inte kommer att slutföra studierna inom normal tid. Närmare föreskrifter för tillämpningen av andra och tredje styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8§8

Har en studerande för sådana Har en studerande erhållit stustudier som avses i I § erhållit stu- diemedel eller vuxenstudiestöd undiemedel eller särskilt vuxenstudie- der sammanlagt minst den tid som stöd enligt 7 kap. under samman- motsvarar sex års heltidsstudier, utlagt minst sex år, utgår studieme- går studiemedel för ytterligare studel för ytterligare sådana studier dier endast om det finns särskilda endast om det finns särskilda skäl. skål. Har en studerande för sådana studier som avses i 2 § erhållit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst tre år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns särskilda skäl.

10 § Studiemedel utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. Studiemedel utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 28-36 §§.

9 Senaste lydelse 1988877. 29

SOU 1991 65 Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket och bestämmelse som avses i andra och bestämmelse som avses i andra stycket beaktas endast hela, sam- stycket beaktas endast hela, sammanhängande tidsperioder under manhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår, om 15 dagar ett kalenderhalvår om 15 dagar. för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. 13 Studiemedel utgår med 10,00 pro- För varje hel sammanhängande cent av basbeloppet för varje hel, tidsperiod om 15 dagar för vilken sammanhängande tidsperiod för vil- den studerande har rätt till studieken den studerande har rätt till stu- medel utgår studiemedel till en heldiemedel. Tidsperioden skall omfat- tidsstuderande med 10,00 procent ta för heltidsstuderande 15 och för av basbeloppet och till en deltidsstudeltidsstuderande 30 dagar. derande med 5,00 procent av basbeloppet.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något annat följer av16, 19, 22 eller 25

9 Senaste lydelse 1990704. 30

19 §10 SOU 1991 65 Nu varande lydelse För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvär enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med en nionde av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 30 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret Del av basbeloppet

1 180 procent 2 170 procent 3 160 procent 4 150 procent lägst 5 140 procent

Föreslagen lydeLse För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår enligt [3 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret Del av basbeloppet

högst 2 180 procent 3 175 procent 4 170 procent 5 165 procent 6 160 procent 7 155 procent 8 150 procent 9 145 procent lägst 1 0 140 procent

O Senaste lydelse 1990704. 31

SOU 1991 65 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 24 §|| Studiebidraget utgör 2,96 procent För varje hel sammanhängande av basbeloppet för varje hel, sam- tidsperiod om 15 dagar utgör stumanhängande tidsperiod om IS da- diebidraget för heltidsstuderande gar för heltidsstuderande och om 30 2,96 procent av basbeloppet och för dagar för deltidsstuderande. Är den deltidsstuderande 1,48 procent av studerande för denna tidsperiod basbeloppet. Är den studerande för enligt 10, 13, 16, 19 och 21-23 §§ denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, inte berättigad till fullt studieme- 19 och 21-23 §§ inte berättigad till

del skall minskningen så stor fullt studiemedel skall av minsk-

av andel falla studiebidraget som ningen så stor andel falla på studetta bidrag utgör av fullt studie- diebidraget som detta bidrag utgör medel. av fullt studiemedel.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör studielån. 5 kap. l§ Korttidsstudiestöd Timersättning

Korttidsstudiestöd kan utgå till Timersättning kan lämnas till studerande som deltar i utbildning studerande som deltar i utbildning av det slag som bestäms av rege- av det slag som bestäms av regeringen eller den myndighet som ringen eller den myndighet som regeringen utser. regeringen utser.

2§ Korttidsstudiestöd kan utgå till Timersättning kan lämnas till stustuderande som är arbetstagare. derande som är arbetstagare och som förlorar arbetsinkornst eller ersättning frán arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Timersättning lämnas tidigast från och med det andra kalenderhalväret det år under vilket den studerande fyller 20 år och längst till och med det år han fyller 64 år. Om inte regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat lämnas inte timersättning till en studerande som har en längre tidigare utbildning än tvåårig gymnasieskola eller motsvarande.

Senaste lydelse 1990704.

SOU 1991 65 Nu varande lydelse Föreslagen lydelse 3 §|2 Korttidsstudiestöd utgår för varje Timersâttning lämnas med det betimme lopp per timme som svarar mot den under vilken den studerande förlust av arbetsinkomst eller motförlorar arbetsinskornst på grund av svarande som uppkommer genom att han deltar utbildning, studierna. under vilken den studerande Om inte regeringen föreskriver förlorar arbetsinkomst på grund av något annat får till samma studerantill eller från den plats där ut- de timersättning lämnas för högst resor bildningen äger runt. 240 timmar under ett budgetår och I ill samma studerande får kort- sammanlagt för högst 480 timmar. tidsstudiestöd utgå för högst 240 timmar under ett budgetår.

4§ Korttidsstudiestöd beviljas efter Timersättning beviljas efter ansöansökan. kan. Ansökan görs av arbetstagaren eller av facklig organisation för fördelning mellan arbetstagare som kan komma i fråga för sådant stöd.

Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Om det finns ärskilda skäl får ansökan prövas även om den kommit in för sent.

6 §|3 Korttidsstudiestöd ñr deltagande Timersøittning för deltagande i uti utbildning som avses i l § utgår bildning som avses i l § utgår till studerande som uppbär stu- till studerande som uppbär studiediehjälp, studiemedel, särskilt vux- hjälp, studiemedel eller vuxenstuenstudiestöd, utbildningsarvode el- diestöd för den tidsperiod som utler utbildningsbidrag för den tids- bildningen pågår. period som utbildningen pågår.

6 kap. 4 § lnternatbidrag beviljas efter ansökan.

V Senaste lydelse 1990209. J Senaste lydelse 1990635.

2 lI-07l2

SOU 1991 65 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ansökan görs av den studerande eller av facklig organisation för fördelning mellan arbetstagare som kan komma i fråga för internatbidrag.

Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Om det finns särskilda skäl får ansökan prövas även om den kommit in för sent. 7 kap. Vuxenstudiestöd

I § Vuxenstudiestöd lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer som regeringen bestämmer. Vuxenstudicsiöd lämnas också till den som beviljats arbetsmarknadsutbildning. Regeringen får föreskriva att bestämmelserna om vuxenstudiestöd också skall tillämpas i fråga om den som är föremål för andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

2 § Vuxenstudiestöd lämnas i form av studiebidrag, förhöjt studiebidrag, studielån och särskilt bidrag.

3 § Vuxenstudiestöd kan lämnas till studerande som är bosatt i riket. För studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje som avses l § första stycket lämnas vuxenstudiestöd till studerande som inte är svensk medborgare endast om han har bosatt sig i landet huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning.

SOU 1991 65 Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

4 § För studier vid sådana läroanstalter och utbildningslinjer som avses i I § första stycket lämnas vuxenstudiestöd tidigast från och med det andra kalenderhalvåret det år under vilket den studerande fyller 20 är. Vuxenstudiestöd i form av förhöjt studiebidrag får lämnas för kalenderhalvår som infaller senast under det år då den studerande fyller 64 år. Vitxenstudiestöd i övrigt får låntnas för kalenderhalvår som infaller senast det år den studerande fyller 50 år. Sådant vuxenstudiestöd som i andra meningen får även avses lämnas för senare kalenderhalvär, om särskilda skäl föreligger.

5 § I fråga om studier vid sådana läroanstalter och utbildningslinjer som avses i l § första stycket lämnas vuxenstudiestöd vid heltidsstudier och deltidsstudier om minst 15 dagar under ett kalenderhalvår. Till deltidsstuderande lämnas dock vuxenstudiestöd endast om han bedri ver studierna på minst halvtid. Vid bedömande av om den studerande har rätt till vuxenstudiestöd för heltidsstudier får, förutom till studier som avses i l även hänsyn tas till studier i svenskundervisning för invandrare.

SOU 1991 65 Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier som kan ge rätt till vuxenstudiestöd meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

6 § I fråga om vuxenstudiestöd för studier som avses i I § första stycket tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 6§ första och andra styckena om prövning av den studerandes lämplighet för studierna på motsvarande sätt.

7 § Vuxenstudiestöd lämnas för varje kalenderdag under sådan del av läsår under vilket den studerande bedriver studier. Regeringen får dock i fråga om vuxenstudiestöd som avses i l § andra stycket föreskriva att vuxenstudiestöd får lämnas även för annan tid.

8 § Har en studerande som avses i l§ första stycket erhållit vuxenstudiestöd för studier på grundskoleeller gymnasiskoleenivä under sammanlagt minst den tid som ntotsvarar två och ett halvt års heltidsstudier lämnas vuxenstudiestöd för ytterligare studier endast om det finns särskilda skäl. I fråga om uxenstudiestöd för studier på högskolenivå tillämpas bestämmelserna i 4 kap. 8 § på motsvarande sätt.

SOU 1991 65 Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Närmare föreskrifter för tillämpningen av första stycket meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

9 § Vuxenstudiestöd beviljas efter ansökan. Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent. Vuxenstudiestöd får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.

studiebidrag och förhöjt studiebidrag

10 § Till studerande som avses i I § andra stycket lämnas förhöjt studiebidrag enligt II Regeringen får föreskriva att förhöjt studiebidrag skall lämnas också till annan studerande. Till annan studerande än som avses i första stycket lämnas studiebidrag enligt 12

ll § Förhöjt studiebidrag lämnas för varje tidsperiod om 15 dagar med samma belopp som den studerande för samma tidsperiod är eller skulle ha varit berättigad till för heltidsarbete vid ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa, dock lägst 326 kronor per dag, till den som

SOU 1991 65 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

uppfyller villkoren för ersättning från kassan vid arbetslöshet, eller har uppburit ersättning från en sådan kassa under den längsta tid som ersättning kan lämnas. inte är berättigad till För den som förhöjt studiebidrag enligt första stycket lämnas sådant bidrag enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

l2 § studiebidrag lämnas för varje tidsperiod om 15 dagar med 65 prodet förhöjda studiebidraget. cent av

[3 § Om studierna inte bedrivs på heltid, skall studiebidraget eller det förhöjda studiebidraget minskas i motsvarande mån om det inte finns särskilda skäl mot det.

studielån

14 § Till beviljats studiebiden som drag lämnas studielån med det belopp som motsvarar skillnaden mellan det förhöjda studiebidraget efter avdrag för preliminär A-skatt och studiebidraget efter avdrag för preliminär A-skatt.

I5 § Om det finns särskilda skäl får extra studielån lämnas utöver det belopp som följer av 14

SOU 1991 65 Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Närmare föreskrifter om extra studielån meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Särskilt bidrag

16 § T ill studerande som avses i I § andra stycket lämnas särskilt bidrag för merkostnader i samband med utbildningen enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Vuxenstudiestöd under sjukdom m.m.

I7 § För tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier lämnas vuxenstudiestöd för sjukperiod som infaller under den del av det eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxenstudiestöd. Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 31--35 §§ skall tillämpas. För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar till vuxenstudiestöd enligt detta kapitel lämnas sådant stöd endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna. Lämnas sjukpenning enligt lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt annan författning för tid under vilken den studerande uppbär studiebidrag eller förhöjt studiebi-

SOU 1991 65 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

drag skall bidraget minskas med det belopp som har lämnats i sjukpenning eller sådan ersättning för samma tid. Sådan minskning skall dock inte göras för sjukpenning som har lämnats enligt lagen 1962381 om allmän försäkring.

18 § Studerande har rätt att behålla vuxenstudiestödet vid ledighet för tillfällig värd av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10--12 §§ lagen 1962381 om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenning, kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt och ledighet för närståendevård i samma omfattning som enligt lagen 19881465 om ersättning och ledighet för nârståendevård gäller för rätt till förmånema. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om rätt för den studerande att behålla vuxenstudiestödet även i andra fall än som anges i första stycket.

Särskilda bestämmelser

19 § Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 §§ skall tillämpas på vuxenstudiestöd.

20 § Bekostas studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del av staten eller kommun kan det vuxenstudiestöd som tillkommer honom minskas enligt grunder som regeringen fastställer.

SOU 1991 65 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 § För studerande som har lön eller annan ersättning under utbildningstiden kan vuxenstudiestödet minskas enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

9 kap. 2 §14 Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas. Avbryter någon sina studier Avbryter någon sina studier skall första stycket tillämpas be- skall första stycket tillämpas beträffande uppburet studiestöd som träffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet sjukdom skall studie- avbrottet sjukdom skall studiestöd som den studerande uppburit stöd som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. enligt 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller enligt 7 kap. 17 §eI- 28-35 §§ eller enligt 7 kap. 17 § ler 7 a kap. 5 § och de bestämmel- och de bestämmelser som anges ser som anges där återkrävas. där återkrävas. Detsamma gäller Detsamma gäller vid sådan ledig- vid sådan ledighet som avses i het som avses i 3 kap. 31 4 kap. 3 kap. 31 4 kap. 44 § och 7 kap. 44 7 kap. 17a § och 7akap. 6§. I5

Avser äterkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges förmynda- FC.

4 Senaste lydelse 1990635. 41

SOU 1991 65 Nu arande lydelse Föreslagen lydelse

På studielån enligt 3 kap., På studielån enligt 3 kap., studiemedel enligt 4 kap., sär- studiemedel enligt 4 kap., och på skilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som och på utblldningsarvode enligt återkrävs enligt första eller andra 7a kap. som återkrävs enligt första stycket utgår ränta från den dag eller andra stycket utgår ränta från när medlen uppburits efter en ränden dag när medlen uppburits ef- tesats som vid varje tidpunkt med ter en räntesats som vid varje tid två procentenheter överstiger stapunkt med två procentenheter tens utlåningsränta. På andra foröverstiger statens utlåningsränta. mer av studiestöd som återkrävs På andra former av studiestöd som enligt denna paragraf utgår ränta återkrävs enligt denna paragraf ut- enligt samma räntesats från den går ränta enligt samma räntesats dag som infaller en månad efter från den dag som infaller en må- det beslut om återkrav fattats. Om nad efter det beslut om återkrav det finns särskilda skäl kan den fattats. Om det finns särskilda skäl återbetalningsskyltlige befrias helt kan den återbetalningsskyldige be- eller delvis från sin skyldighet att frias helt eller delvis från sin skyl betala räntan. dighet att betala räntan.

I samband med återkrav får också tas ut avgift för avisering enligt föreskrifter som regeringen meddelar. 2 b §15 Till en studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast om fastställt årsbelopp, som förfallit till betalning före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, har betalats, och återkrav med stöd av 2 § av återkrav med stöd av 2 § av studielån enligt 3 kap., studieme studielån enligt 3 kap., studiemedel enligt 4 kap., särskilt vuxertstu- del enligt 4 kap. eller vuxenstudiediestöd enligt 7 kap. eller utbild- stöd enligt 7 kap. har reglerats av nlngsarvode enligt 7 a kap. har reg- den studerande att återkrav, lerats av den studerande så att åter- som avser högst ett kalenderhalvkrav, som avser högst ett kalender- år, kvarstår oreglerat. halvår, kvarstår oreglerat.

5 Senaste lydelse 1990635. 42

SOU 1991 65 Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

Om det finns synnerliga skäl får studiestöd dock beviljas utan hinder av vad som anges i första stycket. 6 §|o Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet i fråga om studiestöd enligt denna lag. l sådana föreskrifter får göras avvikelser från bestämmelser i lagen. Försöksverksamheten får dock inte innebära försämringar i fråga om förutsättningarna för studiestöd som har beviljats en studerande enligt lagens bestämmelser. Försöksverksamhel får avse även korttidsstudicstöd och internatbidrag på andra villkor än som föreskrivs i 5 resp. 6 kap.

Denna lag träder i kraft den

° Senaste lydelse 1989210. 43

SOU 1991 65

Inledning

Utredningsuppdraget

l direktiven till Finvux utredningen om vuxnas möjligheter att

finasiera studier föredragande statsrådet Göran Persson, att angav

huvuduppgiften för den särskilde utredaren skulle vara att analys-

behovet av förändringar i nuvarande studiesociala system och era framlägga därav föranledda förslag. Sammanfattningsvis anförde han därvid att utredaren särskilt skulle belysa följande. -k De samlade resurserna för studiestöd till vuxna och användningen av dessa resurser, innefattande fördelning av medlen från vuxenutbildningsavgiften. Regelsystemen för särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd, uppsökande verksamhet m.m. t Behovet av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och för yrkesteknisk högskola. -k Samordningen mellan studiemedel, vuxenstudiestöd, utbild-

ningsbidrag och sjukförmåner.

i Behovet av och nivån för särskild timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Situationen för vuxenstuderande med särskilt hård skuldi sättning. De fullständiga direktiven fogas till betänkandet som bilaga

Utredningsarbetets bedrivande

l direktiven att utredaren skall samråda med såväl de stuanges diesociala myndigheterna som utbildningsmyndigheterna. Flera utredningar kan vara av intresse för utredaren. Vidare bör utredinhämta synpunkter från parterna arbetsmarknaden samt aren berörda intresse- och elevorganisationer. De fackliga organisatiobör möjlighet att följa utreningen samt lämna synpunknerna ges ter såväl analyser som förslag. Under utredningsarbetet har jag fortlöpande rådgiort med en referensgrupp med företrädare för parterna arbetsmarknaden

samt intresse- och elevorganisationer se bilaga 2. Referensgrup-

pen har tillfört utredningen många värdefulla synpunkter. Jag har SOU 1991 65 också haft möjlighet att diskutera grunderna för mina förslag. Jag har under utredningensarbetet haft kontakt med Arbetsmarknadsstyrelsen AMS, Riksförsäkringsverket RFV, Skolöverstyrelsen SÖ, Centrala studiestödsnämnden CSN och folkhögskolekommittén som överlämnat en särskild skrivelse till mig. Sekreteriatet har vidare samrått med representanter för Arbetsmarknadsverket AMV, SÖ, CSN, RFV, Riksrevisionsverket RRV och Universitets och högskoleämbetet UHÄ. Sekreteriatet har även haft kontakt med invandrarverket, utredningen om kompetensutveckling i arbetslivet, folkbildningsförbundet, några utbildningsanordnare och studerandeorganisationer. CSN har välvilligt biträtt utredningen och lämnat mycket värdefullt stöd och hjälp i utredningsarbetet. Tidsutymme för egna undersökningar har varit begränsat. Utredningen har i samråd med RFV gjort en undersökning av försäkrade som under september månad 1990 uppbar dagersättning i form av 38- eller 65-sjukpenning under rehabilitering. Avsikten var att undersöka förekomsten av utbildning som rehabiliteringsåtgärd. Vidare har utredningen i samverkan med SCB gjort bearbetningar av dataregister för att analysera och belysa vissa problem. F.d. rektorn Stig Andersson har för utredningen analyserat frågan rörande krav studieresultat för rätt till studiemedel för fortsatta studier samt frågan om längsta tid under vilken rått till studiemedel skall föreligga. Materialet kommer att överlämnas till utbildningsdepartementet. T.f. professorn Staffan Larsson har utredningens uppdrag gjort en studie Uppsökande verksamhet och stöd till korta studier Rapport LiU-PEK-R-153 som redovisats i universitet i Linköpings rapportserie.

Överlämnade och inkomna skrivelser

Regeringen har den 21 juni 1990 beslutat att överlämna till utredningen Centrala studiestödsnämndens CSN rapport med anledning av regeringens uppdrag att göra en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet och dess regelsystem 1989-01-02, CSNs redovisning av försöksverksamhet med ett friare utnyttjande av resurserna för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet arbetsplatser 1989-10-30 samt vissa andra skrivelser. Till utredningen har dessutom inkommit ett antal skrivelser. l bilaga 3 redovisas överlämnade och inkomna skrivelser översiktligt. Jag har i mina förslag övervägt de olika synpunkter och förslag som framförts.

1991 65

vuxenutbildning och

SOU

1 Former av

Kapitel I

studiestöd

1.1 Kort historik

Behoven utökade möjligheter till vuxenutbildning växte fram av under 50- och 60-talen. Det ledde till införandet av den kommunala vuxenutbildningen l967. Redan vid den tiden stod det klart de behov ekonomiskt stöd under studier bara delvis att vuxnas av kunde tillgodoses de befintliga studiestöden. Det stöd som genom då erbjöds s.k. äldre elever i gymnasial utbildning var ett förhöjt studiebidrag 175 kr. månad och studielån 5 000 kr. under per år. Finansieringen vuxenstudier förutsågs bli 70-talets stora ett av utbildningspolitiska fråga. Är 1968 tillsattes kommittén för studiestöd SVUX vuxna och två år tillsattes kommittén för försöksverksamhet med senare

vuxenutbildning FÖVUX. SVUX-kommitténs betänkande sou

197462 Studiestöd åt vuxna och FÖVUX-kommitténs betänkande SOU l97454 Vidgad vuxenutbildning resulterade i propositionen l97543 vidgad vuxenutbildning samt studiestöd om för Genom riksdagens beslut samma år infördes studiestövuxna. den för kortare studier timstudiestöd och dagstudiestöd och stö-

det för längre studier det särskilda vuxenstudiestödet. En viktig

del i reformen att särskilda avsattes för rekrytering var resurser kortutbildade genom uppsökande verksamhet arbetsplatser. av En viktig reform, infördes vid ungefär samma tid, var annan som studieledighetslagen 1974981. En kommitté för översyn av arbetsmarknadsutbildningen KAMU tillsattes l974. Utredningens betänkande l97479 Utbildning för arbete och propositionen 1975223 om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen låg till grund för riksdagens beslut utbildningsbidragen i dess nuvarande form. om En förändring skedde under 70-talet och som har annan som bidragit till den ökade tillströmningen till vuxenutbildning var att de äldre eleverna i studiehjälpssystemet överfördes till studiemedelssystemet 1973. Därmed fick dessa studerande samma ekonomiska möjligheter under studier som de studerande vid eftergymnasiala utbildningar. Beslutet innebar också ett första steg mot ett mer enhetligt studiestöd för vuxna.

S.k. alfabetiseringsundervisning började anordnas av kommu- SOU 1991 65 nerna under slutet av 60-talet. Den ljuli l977 tillkom förordning- Kapitel l l977z537 grundutbildning för Redan året dessfören om vuxna. innan hade ett särskilt studiestöd, timersättning, införts för deltagare i denna undervisning 0976327. Arbetslösheten ökade starkt under första hälften av 80-talet. Mot denna bakgrund beslöt riksdagen i december l983 att införa en ny form av vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Stödformen har funnits sedan dess. Resurserna, som är av mindre omfattning, är avsedda för arbetslösa som har behov av utbildning grundskole- och gymnasieskolenivå. En reformering av undervisningen i svenska för invandrare genomfördes l986. Kommunerna fick då ansvaret att anordna sådan utbildning. Fr.o.m. budgetåret l98687 omfattar systemet med timersättning också svenskundervisning för invandrare.

1.2 Olika former av vuxenutbildning

Komvux

Komvux är avsedd för alla vuxna som har behov av kompetensinriktad utbildning grundskole- och gymnasieskolenivå. Utbildningen i komvux motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Dessutom finns särskild yrkesinriktad utbildning. Utbildningen inom komvux är uppbyggd av fristående kurser. Vanligen ingår bara ett ämne i varje kurs. De vuxenstuderande kan själva välja den kombination av kurser de har behov av för fortsatta studier eller för sin yrkesverksamhet. Kurser grundskolenivå kan kombineras med kurser gymnasieskolenivå och särskilda yrkesinriktade kurser. Kurserna kan också kombineras så att de leder fram till fullständig kompetens motsvarande en grundskola eller gymnasieskola. I komvux indelas allmänna ämnen i etapper. Varje etapp leder till en bestämd nivå, som i huvudsak svarar mot följande kompetens etapp l grundskolans högstadium

etapp 2 ett- och tvååriga studiegångar i gymnasieskolan etapp 3 treåriga studiegångar i gymnasieskolan etapp 4 avslutande etapp i omfattande studiegångar i gymna-

sieskolan. Från den l juli 1992 gäller 20-årsgräns för att påbörja en studier i komvux. Komvux kommer att delas upp grundläggan-

de vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnads-

utbildning. Kursplanerna förutsätts bli gemensamma för gymnasieskolan och komvux, vilket bl.a. ger ökade möjligheter till samverkan mellan dessa båda skolformer.

Grund vux SOU 1991 65 Kapitel I Varje kommun skall i mån av behov anordna grundutbildning för vuxna. Grundvux omfattar läsning, skrivning och matematik en nivå som motsvarar årskurs 6 i grundskolan. Samhällsorienterande och naturorienterande moment ingår också i utbildningen. Rätt att delta i utbildningen har den passerat skolpliktig ålsom der och som saknar färdigheter som normalt uppnås grundskolans mellanstadium. Studietiden är maximerad till högst 1000 timmar för svensktalande och högst l 500 timmar för icke svensktalande, med möjlighet till förlängning för att nå målet eller om särskilda skäl finns. Grundvux bedrivs i princip som deltidsstudier, d.v.s. i regel med högst 15 Iektionstimmar per vecka. Fr.o.m. läsåret 199293 kommer grundvux och etapp l i nuvarande komvux att ersättas av grundläggande vuxenutbildning inom komvux.

Särvux

Landstingskommunerna ansvarar för vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Utbildningen syftar till att ge dessa personer möjlighet att skaffa sig kunskaper motsvarande grundsärskolans mellanstadium i läsning, skrivning, matematik och naturorienterande moment. Från och med läsåret 199192 utvidgas särvux till att omfatta kommunikation samt verklighetsuppfattning och omvärldskunskap ur träningsskolans kursplan.

Svenska för invandrare Sfi

Sfi är avsedd för nyanlända invandrare. Den ger en introduktion till svenska förhållanden och allmänna kunskaper i svenska. Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildningen inom två år efter det att en invandrare kyrkobokförts i landet. Grundläggande svenskundervisning för tidigare invandrare eller övriga invandrare som av olika anledningar hamnat utanför sfi-systemet skall kommunerna efter den 1 juli 1991 erbjuda inom komvux.

Statens skolor för vuxna

Statens skolor för vuxna finns i Norrköping och Härnösand och utgör ett komplement till komvux. Studierna bygger självstudier i form brevstudier hemorten och periodvis återkommanav de undervisning vid skolorna, s.k. varvad undervisning. Vid skolan i Norrköping förekommer också brevundervisning. ren

Skolornas kursutbud omfattar allmänna ämnen grundskole- SOU 1991 65 nivå etapp 1, allmänna, ekonomiska och tekniska ämnen Kapitel I etapp 2-4 i komvux samt yrkesinriktade ämnen. Utbildningen är öppen för vuxna som är behöriga att studera komvux.

Folkhögskolor

Vid folkhögskolorna anordnas en längre, minst 15 veckor lång, allmän kursfrämst avsedd för vuxna som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. Förutom allmänna kurser erbjuder folkhögskolorna olika specialkurser av fördjupningskaraktär samt yrkesinriktade kurser inklusive kurser för ledar- och funktionärsuppgifter inom organisations-, kultur och fritidssektorn. Folkhögskolorna kan också anordna kurser i samverkan med studieförbund, annan organisation eller institution eller annan part. De olika skolorna har i ökande utsträckning profilerat sin verksamhet

i fråga om ideologisk och kunskapsmässig inriktning.

Studieförbunden

Studieförbunden erbjuder studier inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Särskild vikt läggs vid att ge korttidsutbildade möjligheter till överbryggande utbildning t.ex. genom studiecirklar i svenska, matematik och samhällskunskap. De anordnar också särskilda studiecirklar för handikappade, dels för att utveckla de handikappades färdigheter att meddela sig, dels för att informera om olika handikapp och deras konsekvenser.

Arbetsmarknadsutbildning AMU

AMUs främsta uppgift är att ge yrkesutbildning som leder till lämpligt stadigvarande arbete. AMU kan beviljas den som är eller löper risk att bli arbetslös eller är svårplacerad arbetsmarknaden, har fyllt 20 år och söker arbete genom arbetsförmedling. Även i vissa andra fall kan utbildning komma i fråga. Ett villkor är att förmedlingen bedömer att den sökande inte kan stadigvarande arbete utan utbildningen.

Utbildningsradion

Utbildningsradion arbetar främst med distanskurser inom högsko- Ieområdet. Kurserna görs i samarbete med en eller flera högsko- Ior och dessa ansvarar för kursplan och åmnesinnehåll samt för examination. Kurserna genomförs i deltidsfart, vilket gör det möj-

ligt för de studerande att förvärvsarbeta under studietiden. Förut- SOU 1991 65 till högskolestuderande, följer kurserna i avsikt att erhål- Kapitel I om som akademiska poäng 2-10 poäng, riktar sig Utbildningsradions kurser också till deltagare i studiecirklar. Radio- och FV-programmen är också producerade för att kunna följas av en allmän radio- och TV-publik.

Personalutbildning

Personalutbildning, d.v.s. sådan utbildning som arbetsgivaren eller det egna företaget bekostar helt eller delvis, syftar till att förbättra de anställdas kompetens. Personalutbildning kan ses som ett komplement till utbildning i samhällets regi. Den kan omfatta olika typer utbildning från universitetskurser till instruktörslett läav rande vid t.ex. maskin i produktionsmiljön. För år 1989 uppen skattar SCB den totala utbildningstiden till motsvarande ca 100 000 årsarbeten.

Facklig utbildning

De fackliga organisationerna bedriver en omfattande utbildningsverksamhet. Utbildningen, som främst omfattar fackliga och sam-

hälleliga frågor, syftar till att ge medlemmar och förtroendevalda

sådana ökade kunskaper att de kan ta tillvara och förbättra sina rättigheter i arbetslivet. Studierna skall också ökade förutsättge ningar till att delta i samhällsarbetet.

Behörighetsvillkor för vuxenutbildning inom högskolan

Vuxna vill studera inom högskolan kan liksom yngre åberopa som allmän behörighet grundläggande kompetens från gymnagenom sieskolan. De alternativ för allmän behörighet även åbekan som den s.k. 254-regeln, d.v.s. att ha uppnått en viss ålder, ha ropa varit yrkesverksamma under viss minimitid och ha vissa kunskaper motsvarande gymnasieskolans. Dessutom krävs särskild behörighet som innebär krav speciella förkunskaper för en viss kurs eller utbildningslinje. Dessa måste dokumenteras av alla studerande med undantag för vissa sökande enligt 254-regeln till fristående kurser. Kraven gäller även dessa sökande, men de har själva rätt att bedöma de har dessa kunskaper. Eftersom antalet utom bildningsplatser är begränsade finns dessutom urvalskriterier. Antagning till utbildningslinje sker genom betygsurval ocheller provurval. Vid provurvalet kan den som har arbetslivserfarenhet, är adekvat för linjen, förutom poäng från högskoleprovet, som tillgodoräkna sig ytterligare poäng. Vid urval till enstaka kurser

råder viss frihet för respektive högskola att tillgodoräkna arbets- SOU 1991; 65 livserfarenhet. Kapitel l

1.3 De nuvarande reguljära studiestöden

l detta kapitel redovisas kortfattat regler och rutiner för de reguljära studiestöden. De är studiehjälp studiemedel särskilt vuxenstudiestöd särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa utbildningsarvode korttidsstudiestöd internatbidrag timersättning vid vissa grundutbildningar. Reglerna om studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsarvode, korttidsstudiestöd och internatbidrag finns i studiestödslagen 1973349 och i studiestödsförordningen 1973419. l lagen 19831030 och förordningen 19831031 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa finns regler för detta stöd. l förordningen 1986359 finns bestämmelser om timersâttning vid vissa vuxenutbildningar.

1.3.1 Studiehjälp

Studiehjälpen redovisas här för helhetens skull, men kommer att beröras i fortsättningen bara i den mån det är av värde för belysningen av studiestöden för vuxna. Studiehjälp beviljas till studerande är under 20 år i som gymnasieskolan eller andra gymnasiala skolformer. Stödet består ett studiebidrag är lika stort det allav som som männa barnbidraget, f.n. 750 månad. studiebidraget betakr. per las ut oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation. Den som genomgår utbildning ort än hemorten kan annan inackorderingstillägg mellan 1 000-2 010 kr. per månad. Dessutom finns det möjligheter för ungdomar från inkomstsvaga hushåll att extra tillägg. Beroende föräldrarnas inkomst är bidraget 250, 500 eller 750 kr. per månad. Lånemöjligheter finns också; för den som är 16-17 år högst 5 000 kr. per år och för den som är 18-19 år högst 10000 kr. per år. För den som har en från föräldrarna skild ekonomi är det ex-

tra tillägget och studielånet högre. Totalt får stödet då uppgå till

samma nivå som studiemedlen. Studiehjälpen handhas av studiemedelsnämnderna. Studiebidraget betalas ut utan att någon ansökan behöver göras. lnackorderingstillågget och det extra tillägget beviljas efter ansökan

Enligt riksdagens beslut har kommunerna den 1 juni 1991 SOU 1991 65 övertagit ansvaret för elevernas dagliga resor. Fr. 0. m. den 1 juli Kapitel l 1992 övertar kommunerna ansvaret också för inackorderingen för elever som studerar annan ort än hemorten. lnom CSN pågår en översyn av studiehjälpssystemet.

1.3.2 Studiemedel

Studiemedelssystemet omfattar två grupper studerande, nämligen studerande i högskolan och annan eftergymnasial utbildning 0 och studerande som är 20 år och äldre och som går i gymnasial 0 utbildning. Hit räknas utbildningar i gymnasieskolan, folkhögskolan, kommunal och statlig vuxenutbildning även grundskolenivå och en del andra skolor. Ett grundvillkor för rätt till studiemedel år att utbildningen skall vara statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. De utbildningar som ger rätt till studiestöd finns förtecknade i en bilaga till studiestödsförordningen. Studiemedel kan också beviljas till svenska medborgare för studier utomlands. l huvudsak gäller att utbildningen skall ha en godtagbar standard och ha en längd om minst tre månader. Kravet för utbildningar i Norden är att de skall vara ställda under statlig tillsyn. En utländsk medborgare kan studiemedel för studier i Sverige om han eller hon vistas här i annat syfte än att bedriva studi- Ett villkor är därför att ifråga är stadigvarande boer. personen satt i Sverige och har accepterats som invandrare. Det senare villkoret gäller naturligtvis inte för nordiska medborgare. Prövningen av rätten till studiestöd i Sverige görs av en särskild delegation inom CSN, delegationen för utländska studerande DUS. Studiemedel beviljas både för heltidsstudier och deltidsstudier. Deltidsstudierna måste omfatta minst halvtid. Studiemedelssystemet år generellt till sin karaktär, men vissa inskränkande villkor gäller. Det finns t.ex. en övre åldersgräns för rätt till stöd. Vidare finns regler om det antal år som stöd längst kan beviljas för samt regler om reducering när den studerande har inkomst vid sidan av studierna. Den är över 45 år kan beviljas stöd bara om det finns särsom skilda skäl för det. Sådana skäl kan t.ex. vara att det återstår någon termin fram till examen eller att det rör sig om kortare fördjupningsstudier. Särskilda skäl också finnas för den som tianses digare inte har fått grundskoleutbildning eller gymnasieskoleutbildning och vill bedriva sådana studier.

För studier grundskole- och gymnasieskolenivå kan studie-

medel beviljas under tre år. Om det finns särskilda skäl kan tiden förlängas. För studier högskolenivå kan stöd beviljas under sex

år, även här kan förlängning göras om det finns särskilda SOU l99l 65 men en skäl. För den studerar både gymnasial nivå och i högsko- Kapitel I som lan kan alltså studiemedel beviljas under sammanlagt nio år utan att någon prövning av särskilda skäl behöver göras. Har emellertid särskilt vuxenstudiestöd beviljats räknas denna tid in i antalet år. En förutsättning för att studiemedel skall beviljas för fortsatta studier är att de tidigare studierna gett tillfredsställande resultat. För den som studerar gymnasial nivå skall i princip varje kurs klaras av den tid som studieplanen anger. Detsamma gäller för yrkesinriktade linjer i högskolan. l linjer som motsvarar de f.d. filosofiska fakulteterna krävs normalt att minst tre fjärdedelar av årsprogrammet skall ha klarats under året. Detsamma gäller av vid de tekniska högskolorna. Vid prövning av studieresultaten tas hänsyn till förhållanden av personlig natur som kan ha hindrat

studierna, t.ex. sjukdom.

Studiemedlens storlek är i lagstiftningen uttryckta i procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Basbeloppet, som fastställs varje år regeringen, följer förändringarna i det allav männa prisläget. För en heltidsstuderande är studiemedelsbeloppet för varje 15-dagarsperiod 10 procent av basbeloppet, varav 2,96 procent är bidrag. Resten är lån. Till en deltidsstuderande

betalas ett lika stort belopp ut för 30-dagarsperiod. Det går att

en ansöka enbart bidragsdelen eller bidragsdelen kombinerad om med ett lägre lånebelopp än det maximala. De nämnda reglerna innebär att studiemedlen för ett niomånadersläsår utgör 180 procent av basbeloppet, varav 53,28 procent är bidrag. Basbeloppet är under 1991 32 200 kr.

Studiemedebbelopp under l99l heltidsstudier - Antal månader Bidrag Lån Totalt

l l 906 4 534 h 440 4,5 8 578 20 402 28 980 9 l7 156 40 804 S7 960

Om särskilda skäl finns kan ytterligare lån, s.k. extra studieme-

del, beviljas. Det kan vara aktuellt om den studerande har utgifter för dubbelbosättning, studieresor, läromedel m. m. Den som låser vid statens skolor för vuxna kan resekostnadsersättning bidrag för utgifter i samband med studieperioder vid skolan.

Studiemedlen påverkas inte alls av föräldrarnas inkomst och

förmögenhet och inte heller, i förekomande fall, av makens inkomst eller förmögenhet. Prövningen mot den studerandes egna förmögenhet togs bort den 1 januari 1989 efter förslag från studiemedelskommittén. Prövningen mot egen inkomst finns däremot kvar.

Den studerande får ha inkomster till viss nivå SOU 1991 65 egna upp en under ett kalenderhalvår, det s.k. fribeloppet, utan att studiemedlen Kapitel 1 påverkas. Fribeloppet varierar efter studierna pågår. den tid som För den studerar bara några månader är fribeloppet högre än som den som läser hela terminen. För en deltidsstuderande som oftast förvärvsarbetar vid sidan av studierna är också gränserna högre. Slutligen är fribeloppet under en normal termin högre för höstterminen än för vårterminen grund av att större delen av sommarinkomsterna antas falla andra kalenderhalvåret. Fribeloppen är knutna till basbeloppet och stiger alltså automatiskt vid stigande priser.

Fribelopp 1991 hcltidssluderandc - Studietid Vårtermin Hösttermin |.I-30.6 |.7-3I.I2 I månad l 49 900 kr. 49 000 kr. 4,5 månader 2 20 930 kr. 27 370 kr. 1 155 procent av basbeloppet per kalenderhalvår. 2 65 procent av basbelopppet under vårterminen och 85 procent av basbeloppet under höstterminen.

För den som har inkomst över fribeloppet reduceras studiemedlen med 50 procent av den överskjutande inkomsten. För en heltidsstuderande som under ett normalt läsår har en inkomst mellan 155-160000 kr. har rätten till studiemedel upphört. l det nya systemet som infördes 1989 gjordes en mindre justering av fribeloppsgränserna. Genom att inkomstbegreppet förändrades från bruttoinkomst till Sammanräknad inkomst enligt lagen om statlig inkomstskatt höjdes den faktiska inkomstgränsen motsvarande schablonavdraget, som då var 3000 kr. En annan ändring som infördes, och som korn att bli starkt kritiserad, var att reduceringen skulle ske i första hand bidragsdelen och därefter lånedelen. Riksdagen beslutade under våren 1990 om en ändring av reglerna för inkomstprövningen. Dels beslöts att reduktionen skulle ske proportionellt mot bidrag och lån, dels höjdes fribeloppsgränserna. De nu gällande reglerna har redan beskrivits. För de studerande som har fri kost ocheller fria läromedel i skolan görs en ytterligare reducering med ett schablonbelopp. Har den studerande under en termin inte rätt att mer ån fem procent basbeloppet 1600 kr. per termin under 1991 görs ingen av utbetalning. Den studerande får behålla studiemedlen under sjukdom. Den som har arbetsinkomst vid sidan av studierna får dessutom en sjukpenning som grundar sig denna inkomst s.k. studietids- SGI. Den ordinarie sjukpenningen hålls vilande under studietiden. Är sjukperioden längre än 14 dagar kan också lånedelen i studiemedlen avskrivas med den del som avser tiden fr.o.m. den

15e dagen. Den studerande får också behålla studiemedlen vid SOU 1991 65 tillfällig frånvaro grund av barns sjukdom, vård av närstående Kapitel I eller annan liknande anledning. Ansökan om studiemedel görs till studiemedelsnämnden. Studiemedel kan sökas för höstterminenläsåret senast den 3l oktober och för vårterminenkalenderhalvåret senast den 15 april. Studiemedelsnämnderna beslutar om och betalar ut studiemedel för studier i Sverige. Utbetalningen sker månadsvis för studerande i gymnasial utbildning och två gånger per termin för studerande högskolenivå. Utbetalningen görs normalt genom kontoinsättning i sparbanken. Studiekontrollen sker dels genom infordran av studieförsäkranintyg, dels när det gäller gymnasiala utbildningar genom - rapportering från skolorna. Beslut om studiemedel vid utländska lâroanstalter fattas av CSN, också betalar ut stödet. Studiemedelsnåmndens beslut som kan överklagas hos CSN.

Tabell 1.1 Antal studerande som fått studiemedel och utbetalda belopp

I98889 198990 Antal Belopp Antal Belopp Gymnasial nivå bidrag 42 580 229,7 43 030 404,5 lån 34 340 794,4 33 600 806,1 - Högskolenivå bidrag Il8 300 78l,0 l24 300 l 492,0 lån l06 220 2 886,6 I06 830 3 060,4 - Sammanlagt bidrag l60 880 l 0l0,7 I67 330 l 896,5 lån l40 560 3 68l,0 l40 430 3 866,5 - Källa CSN

Studiemedelssystemet förändrades den l januari l989. Det då höjda bidraget har alltså påverkat utflödet bara för andra halvåret 198889. l de regler som infördes l989 ingår helt ändrade regler för nya återbetalning studielån. Kravet återbetalning knyts till låntaav

garens inkomst. Återbetalningen, som börjar tidigast sex månader

efter det att studierna avslutats, skall ske med fyra procent av låntagarens sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen för avgiftsåret. Den som nytt börjar studera och får studiestöd under studietiden kan anstånd med återbetalningen. Skulden avskrivs vid dödsfall och när låntagaren fyller 65 år. Den som har fått studielån för studier grundskole- eller gymnasieskolenivå kan en del av Iånebeloppet avskrivet, om studier därefter har bedrivits högskolenivå under minst tre terminer och studielån har utnyttjats under denna tid. Enligt l989 års regler kunde avskrivning 56

göras med 13 av lånebeloppet per termin för högst sex terminer. SOU 1991 65 Under våren 1990 beslöt riksdagen efter regeringens proposition Kapitel 1 att avskrivning får göras med hälften lånebeloppet. Avskrivav ning kan också ske i vissa andra fall om det finns synnerliga skäl.

Ändring gjordes också under 1990 när det gäller räntan lå-

net. Räntan bestäms årligen regeringen. Enligt 1989 års regler av löpte lånet med ränta med hänsyn till avdragsreglerna i en som skattesystemet motsvarade hälften statens upplåningsränta. För av 1989 alltså räntan 5,6 procent och för 1990 6,4 procent. Riksvar dagens beslut innebär att räntan till följd av skattereformen skall utgöra 70 procent statens upplåningsränta. För 1991 är räntan av 8,3 procent. Räntan är inte avdragsgill.

1.3.3 Särskilt vuxenstudiestöd Svux

Vuxenstudiestöden, som infördes 1975, är i princip avsedda att ersätta inkomstbortfall i samband med studier. De styrs i första hand till personer med kort tidigare utbildning och svåra arbetsförhållanden. Det särskilda vuxenstudiestödet beviljas därför i hu-

vudsak för utbildningar grundskole- och gymnasieskolenivå.

De utbildningar dessa nivåer som ger rätt till studiemedel ger också rätt till särskilt vuxenstudiestöd. Det är alltså fråga om längre studier vid gymnasieskolor, folkhögskolor, kommunal och statlig vuxenutbildning och en del andra gymnasiala utbildningar. Inom högskoleområdet är det enbart studerande vid de yrkestekniska linjerna YTH där särskilda antagningskrav gäller ål- - om der och tidigare yrkesverksamhet som kan stöd. - Resurserna för vuxenstudiestöd finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift och är därför begränsade. Det innebär att om antalet sökande är större än antalet stöd, så måste ett urvalsförfarande ske. Vid urvalet tas hänsyn till tidigare utbildning, antal år arbetsmarknaden, möjligheter att bedriva studierna fritid, betungande försörjningsbörda m.m. Den som har störst behov av utbildning och stöd erhåller stödet. Medlen anvisas för vuxenstudiebidrag fördelas av CSN till som vuxenutbildningsnämnderna efter utbildningsstrukturen i länet. Någon nedre åldersgräns för rätt till stöd finns inte. Däremot gäller ett krav fyra års förvärvsarbete. Vid urvalsprövningen tas om hänsyn till antalet år i förvärvsarbete eller motsvarande, t.ex. vård barn och värnpliktstjänstgöring. Det innebär i praktiken av att sökande är under 25 år knappast kommer ifråga för stöd. som Den övre åldersgränsen är 50 år. Här skiljer sig svux-reglerna från studiemedelsreglerna. Tidigare var gränsen densamma som för studiemedel, nämligen 45 år. Höjningen till 50 år gjordes 1986 för att öka möjligheterna till stöd för grupper med enbart folkskola utbildningsbakgrund. Även är äldre än som personer som 50 år kan beviljas stöd det finns särskilda skäl. Sådana skäl om

anses finnas för dem som tidigare inte fått grundskoleutbildning SOU 1991 65 eller gymnasieskoleutbildning eller om det rör sig om kortare ut- Kapitel l bildning som är av betydelse för sökandens yrkesverksamhet. För utländska medborgare gäller samma regler för rätt till sårskilt vuxenstudiestöd som för studiemedel. Sökanden skall vara stadigvarande bosatt i Sverige och när det gäller utomnordiska medborgare ha accepterats som invandrare. - I många andra avseenden år också reglerna för studiemedel och särskilt vuxenstudietöd samordnade. Det gäller t.ex. ifråga om heltidsstudier och deltidsstudier, antalet terminer för vilka stöd kan beviljas och studieresultatprövningen. Däremot kan särskilt vuxenstudiestöd inte beviljas för studier vid en utländsk lâroanstalt. Det särskilda vuxenstudiestödet år uppbyggt enligt inkomstbortfallsprincipen. Det innebär att stödets storlek relateras till inkomsten före studiernas början. Beräkningen av stödbeloppet beräknas efter samma principer som gäller för utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildningen. För den som tillhör en arbetslöshetskassa A-kassa varierar alltså stödet beroende den tidigare inkomsten. För den som inte är inskriven i en A-kassa eller för den som har en låg dagpenning i A-kassa gäller en miniminivå. Det särskilda vuxenstudiestödet består av vuxenstudiebidrag och studielån. Bidraget är skattepliktig inkomst. För den som tillhör en A-kassa är vuxenstudiebidraget under en månad 65 procent av utbildningsbidragsbeloppet 22 dagar x dagpenningen i arbetlöshetsförsäkringen. Lånedelen utgör skillnaden mellan utbildningsbidraget och vuxenstudiebidraget efter skatt. Vuxenstudiebidraget efter skatt och låndedelen blir alltså tillsammans lika stort belopp som utbildningsbidraget efter skatt. För den som inte

har något inkomstbortfall eller inte tillhör en A-kassa är bidraget

32,5 procent av utbildningsbidragets miniminivå, men då kan i stället ett högre lån beviljas att stödet totalt motsvarar utbildningsbidraget efter skatt. Av följande tabell framgår beloppen i vuxenstudiestöd under månad 1991 efter några olika dagpenen ningklasser.

Tabell 1.2 Särskilt vuxenstudiestöd månadsbelopp I99| SOU 1991 65 - Kapitel l Ej A-kassa Dagpenning i A-kassa 326 326 I 543 2

Utbildningsbidrag 7 l72 7 l72 11 946 Vuxenstudie- 2 331 4 662 7 765

bidrag

1 Lägsta nivån i utbildningsbidragssystemet. 2 Högsta nivån i utbildningsbidragssystemet. 3 Enligt skattetabell 30.

Det går att ansöka om enbart bidragsdelen. För den som också ansöker lån gäller villkor för återbetalningen om samma som för studiemedelstagarna. Har den studerande barn under 16 år och är inskriven i en arbetslöshetskassa, beviljas också barntilllägg med ett belopp under ett år utgör 25 procent av basbesom

loppet enligt lagen allmän försäkring. Under 1991 uppgår

om barntillägget per månad och barn till 900 kr. Den som läser vid statens skolor för vuxna har rätt till resekostnadsersåttning i samband med studieperioder vid skolan. Stödets knytning till inkomstbortfallsprincipen har fått till föjd

att några regler hänsynstagande till inkomster under studieti-

om den inte införts. Däremot reduceras stödet om den studerande har pension, arbetsskadeersåttning, livränta eller annan liknande förmån. Detsamma gäller den studerande har bibehållen lön om under utbildningen. Den studerande får behålla stödet under sjukdom. Här är reg- Ierna desamma som för studiemedel. Den som har extrainkomster vid sidan av studierna har en studietids-SGI, enligt vilken sjukpenning betalas ut under sjukdom. Den ordinarie sjukpenningen hålls vilande under studietiden. Någon rätt till avskrivning lån av för den som går vidare till högskolestudier som i studiemedelssystemet finns inte. Den studerande har rätt att behålla studiestödet under julferie och vid frånvaro grund tillfällig vård barn, vård närav av av stående, uppdrag i elevorganisation och annan liknande anled-

ning. Ansökan särskilt vuxenstudiestöd görs till vuxenutbildningsom nämnden i det län där sökanden är kyrkobokförd. Det finns fyra ansökningstillfällen, nämligen 15 maj utbildningen börjar under 3e kvartalet - om 15 augusti om utbildningen börjar under 4e kvartalet - 15 oktober om utbildningen börjar under 1a kvartalet - 15 februari om utbildningen börjar under 2a kvartalet -

Huvuddelen av ansökningarna kommer in till den 15 maj och SOU 1991 65 15 oktober, då stöden till höstterminen respektive vårterminen Kapitel I fördelas. A Vuxenutbildningsnämnderna beslutar om och betalar ut särskilt vuxenstudiestöd. Utbetalningen sker månadsvis i efterskott, sedan den studerande sänt in ett studieintyg som visar närvaro respektive frånvaro i utbildningen under den gångna månaden. Vid icke godkänd frånvaro kan stödet reduceras. Utbetalningen görs genom kontoinsâttning i sparbanken. Beslut av vuxenutbildningsnämnden ifråga om särskilt vuxenstudiestöd kan inte överklagas, utom när det gäller återkrav av stöd.

Tabell 1.3 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd och utbetalda belopp

198889 I989l90 Antal Belopp Antal Belopp

Grundskolenivä Bidrag 8 000 342,8 7 000 345,7 Lån 4 400 3 600

Gymnasial nivå Bidrag 8 000 375,0 200 537,9 Lån 4 600 6 l00

Högskolenivå YTH Bidrag l 040 46,9 l 040 52,3 Lån 920 860

Sammanlagt Bidrag |7 040 764,7 19 240 935,9 Lån 9 920 10 560

Källa CSN

1.3.4 Särskilt vuxenstudiestöd for arbetslösa

Det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa infördes 1984 och kan ses som ett komplement till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Resurserna skapades höjning vuxenutbildgenom en av ningsavgiften 0,014 procent av den samlade lönesumman. Regeringen fördelar medlen till de län där arbetsmarknadsförhållandena är svårast. Under 199091 har 75,0 milj.kr. fördelats till följande län Gotland, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs- och Bohus,

Värmland, Örebro, Västmanland, Gävleborg, Kopparberg, Väster-

norrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Stöd kan beviljas för studier grundskolenivå och för utbildning gymnasial nivå som beräknas pågå högst två terminer. Som villkor för rätt till stöd gäller att sökanden skall vara arbetslös, vara anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen, vara medlem i arbetslöshetsskassa, ha förvärvsarbetat minst fyra år samt ha fyllt 25 år.

En förutsättning är också att annat studiestöd enligt studiestödsla- SOU 1991 65 gen inte har beviljats tidigare för samma utbildning. Kapitel I Några ansökningstider finns inte. Ansökningarna behandlas i den turordning de kommer in och stöd beviljas till dess tilldelade medel är förbrukade. l övrigt är reglerna desamma som för särskilt vuxenstudiestöd. Under läsåret 198889 erhöll l 145 och under 198990 personer 1225 personer särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Utbetalda belopp i form av vuxenstudiebidrag uppgick till 45,9 respektive 57,3 milj.kr. Ca hälften av antalet stödtagare utnyttjade möjligheten till lån.

1.3.5 Utbildningsarvode

Vidareutbildning till lärare inom yrkesundervisningsområdet har pågått sedan 1960-talet. Lärare i kommunal eller statlig tjänst hade till en början tjänstledighet med bibehållen lön. Personer utan sådan anställning erhöll i stället ett arvode motsvarande som en lärarlön. Därur utvecklades systemet med utbildningsarvoden. Arvodena ersattes under budgetåren 198384-198788 med studiemedel för studerande vid vissa linjerna, har återinförts. För av men närvarande kan utbildningarvode beviljas till studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels- och kontorslärarlinjen, industri- och

hantverkslinjen, vårdlärarlinjen och specialpedagogisk påbygg-

nadsutbildning. För antagning till de olika linjerna gäller särskilda behörighetskrav. Utbildningen kombineras i vissa fall med tjänstgöring som lärare. Utbetalningen av arvodena sköttes t.o.m. budgetåret 198990 av den högskola, där utbildningen förlagd. Den 1 juli 1990 var fördes utbetalningsansvaret över till CSN. Ett nytt kapitel i studiestödslagen 7a kap. infördes. Arvodets storlek bestäms av regeringen. Under 199192 är arvodet 10 363 kr. i månaden. Det är skattepliktig inkomst. Arvodet får behållas under sjukdom och andra kortare ledigheter. Den sjukpenninggrundande inkomsten hålls vilande under studietiden. Arvodet minskas för den som har lön från arbetsgivaren och för pension och vissa andra ersättningar. Däremot görs ingen reducering för inkomster vid sidan av studierna.

1.3.6 Korttidsstudiestöd

Vuxenstudiestöden infördes som redan nämnts 197576. Förutom särskilt vuxenstudiestöd, som beskrivits i ett tidigare avsnitt, tillkom timstudiestöd och dagstudiestöd. Timstudiestödet var avsett för arbetstagare som förlorade inkomst grund av deltagande i

vissa prioriterade studiecirklar. Dagstudiestödet, bestående av in- SOU 1991 65 komstbidrag och internatbidrag avsett för deltagare i korta Kapitel I var kurser vid folkhögskola förlorade inkomst respektive hade som kostnader i samband med studierna. Den 1 juli 1987 sammanfördes timstudiestödet och inkomstbidraget i dagstudiestödet, till stödformen korttidsstudiestöd. lnternatbidraget som är en kostnadsersättning kvarstod som stödform. lnternatbidraget beskrivs i nästa avsnitt. Korttidsstudiestödets viktigaste uppgift är att rekrytera persomed kort tidigare utbildning och svåra arbetsförhållanden till ner studier överbryggande karaktär. Det kan beviljas till arbetstaav förlorar inkomst grund studierna. Några villkor gare som av om ålder eller medborgarskap finns inte. Beloppet är under 199192 65 kr. för varje hel timme med inkomstbortfall. Även restimmar i samband med studierna kan räkin. Under ett läsår kan stöd betalas ut för högst 240 timmar. nas Stödet är skattepliktigt och pensionsgrundande. Ledighet i samband med studierna är semesterlönegrundande. Det är främst för deltagande i statsbidragsberättigade studiecirklar och korta kurser vid folkhögskolor som stödet utnyttjas. Men även mindre omfattande studier i komvux förekommer. Skolöverstyrelsen har beslutat efter samråd med CSN vilka utbildning- - som skall ge rätt till korttidsstudiestöd. ar Bland de studiecirklar godkänts för korttidsstudiestöd kan som nämnas cirklar i svenska, engelska, matematik och samhällsinriktade o

ämnen grundskole- och gymnasieskolenivå

cirklar i fackliga frågor för medlemmar i arbetstagarorganio sationer cirklar i hemspråk o cirklar för att utveckla handikappades färdigheter. o När det gäller folkhögskolornas kurser är det främst för s.k. samverkanskurser med fackliga organisationer och andra intresseorganisationer det varit aktuellt att bevilja korttidsstudiestöd. som Flertalet korta kurser har emellertid tidigare varit stödberättigande. Efter regeringens ställningstagande i prop. 1985862100 om att s.k. hobbykurser inte borde rätt till stöd har en åtstramrena ge ning skett. De hobbykurser vid folkhögskolor som nu accepteras ligger inom ämnesområdena måleri, konst, konsthantverk, musik samt gymnastik och idrott, men ett villkor är att minst 34 av den lärarledda undervisningen skall utgöras av teoretiska studier. Ansökan korttidsstudiestöd kan göras kollektivt av fackliga om löntagarorganisationer för fördelning bland medlemmarna eller av enskild arbetstagare. De kollektiva ansökningarna är oftast kombinerade med begäran om bidrag för uppsökande verksamhet arbetsplatser. 1 ansökan skall uppgifter lämnas om bl.a. arbetsförhållanden och utbildningsbakgrund. Ansökningstiderna är desamma som för särskilt vuxenstudiestöd.

De anvisade resurserna för korttidsstudiestöd år begränsade. SOU 1991 65 Om ansökta belopp överstiger tillgängliga resurser blir reglerna Kapitel l om urval tillämpliga. Därvid skall hänsyn tas till behov av utbildning och stöd bland de sökande. Vuxenutbildningsnämnden beslutar om och betalar ut korttidsstudiestöd. Utbetalning sker normalt när cirkeln eller kursen är slut efter rekvisition av den studerande. l regel sker utbetalningen genom insättning bankkonto i Sparbanken.

Tabell 1.4 Antal studerande och utbetalda bidrag I98990

Källa CSN

1.3.7 Internatbidrag

En arbetstagare som deltar i en kort kurs vid folkhögskola eller vid statens skolor för vuxna kan förutom korttidsstudiestöd internatbidrag. Men bidraget kan också beviljas till icke arbetstaga- Några villkor ålder eller medborgarskap finns inte. Bidrare. om get är under 199192 290 kr. per dygn och avser att täcka kostnader för resa, kost och logi. Under ett år kan en person internatbidrag för högst tio studiedagar och två resdagar. Villkoren ifråga om kurser är desamma för korttidsstudiestöd. som Stödet kan sökas både kollektivt och enskilt. Ansökningarna från de fackliga organisationerna ofta också korttidsstudieavser stöd och bidrag till uppsökande verksamhet arbetsplatser. En försöksverksamhet har pågått med möjlighet för handikapp- och pensionårsorganisationer att söka internatbidrag kollektivt. Beslut om internatbidrag fattas av vuxenutbildningsnämnden, som också betalar ut bidraget. En enskild studerande rekvirerar själv pengarna efter avslutad kurs. För bidrag som beviljats kollektivt redovisar organisationen, utöver uppgifter om deltagarna, de sammanlagda kostnaderna för kost och logi. Ãr de fakresor, tiska kostnaderna per dygn lägre än internatbidraget betalas ersättning ut för de faktiska kostnaderna.

Tabell 1.5 Antal personer som fått internatbidrag och utbetalda be- SOU 1991 65 lopp Kapitel 1 198990

deltagare

som skattat. Källa C N.

1.3.8 Timersättning

Kommunerna anordnar grundutbildning för vuxna i läsning, skrivning och räkning grundvux och grundläggande svenskundervisning för invandrare sfi. När det gäller sfi har viktiga förändringar skett den 1 januari 1991. Kommunernas skyldighet att anordna undervisning har förstärkts samtidigt de fått ökad som frihet att lägga utbildningen. Grundvux kommer i och med upp riksdagens nyligen fattade beslut att sammanföras med nuvarande etapp l i komvux till en grundläggande vuxenutbildning 1992. En som deltar i grundvux och sfi och som är kyrkobokperson förd i Sverige kan timersättning. Ersättningen kan också ges till deltagare i vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda särvux. Timersättning med 65 kr. timme får den som förlorar arper betsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Ett Stimulansbidrag, 13 kr. per timme, som funnits i grundvux sedan starten 1976 och som senare kom att gälla också för sfi, togs bort den 1 juli 1990 för sfi-studerande och för grundvux-studerande den 1 juli 1991. Anledningen till det är främst att ersättningen i stor utsträckning samordnats med socialbidrag, vilket medfört en administrativt onödig hantering. Timersättning är skattepliktig inkomst som är pensionsgrundande. Ledighet för deltagande i sfi är semesterlönegrundande. Timersättning kan inte betalas ut för restid. Skolan avgör frågor om antagning och avslutande av utbildningen. Vuxenutbildningsnämnden i länet beslutar om och betalar ut timersättning. Någon ansökan behöver inte göras. Nämndens beslut grundar sig de uppgifter om antagning som skolan läm- Utbetalning sker månadsvis i efterskott efter rapport från nar. skolan om närvaro i undervisningen och intyg om förlorad arbetsförtjänst motsvarande. Utbetalning sker i samarbete med sparbankerna genom insättning konto eller genom check. Vuxenutbildningsnämndens beslut kan överklagas hos CSN.

1.6 Antal fått timersättning och utbetalda belopp SOU 1991 65 Tabell personer som Kapitel I

I lnkl. 100 personer i Särvux. Källa CSN. ca

1.4 Andra studiefinansieringsformer

1.4.1 Utbildningsbidrag

Arbetsmarknadsutbildning ingår i de arbetsmarknadspolitiska åt-

Den beviljas arbetsmarknadsutbildning har rätt till gärderna. som utbildningsbidrag. Arbetsmarknadsutbildning skall enligt förord-

ningen 1987406 arbetsmarknadsutbildning avse om yrkesutbildning, 0 allmänteoretisk eller orienterande utbildning som är en o nödvändig förberedelse för yrkesutbildning, eller orienterande utbildning i datateknik för personer med bristo fällig eller föraldrad skolutbildning. Grundutbildning för grundvux eller grundläggande vuxna

svenskundervisning för invandrare sfi får inte arbetsmark-

vara nadsutbildning. Arbetsmarknadsutbildning utgörs till största delen av s.k. upphandlad utbildning. Det är länsarbetsnämnden som upphandlar

utbildning hos AMU-myndighet eller komvux. Dessutom t.ex. utbildningsväsendet utnyttjas. Är utkan platser i det reguljära bildningen eftergymnasial får den omfatta högst 40 veckor och inriktad sysselsättning i näringslivet. Den får inte vaskall vara del längre utbildning. Kompletterande utbildning för ra en av en behöver dock inte inriktat mot sysselsättning i invandrare vara näringslivet. Arbetsmarknadsutbildning kan beviljas den som

är eller riskerar att bli arbetslös, o har fyllt 20 år och o söker arbete den offentliga arbetsförmedlingen. 0 genom Undantag från ZO-årsgränsen gäller för handikappade ungdo- Om gäller upphandlad utbildning kan också l8-l9-årmar. det ingar stöd. Dessutom kan upphandlad utbildning beviljas till

den inte är arbetslös, om han eller hon som utbildas till ett yrke där det egna könet är underrepresenteo rat,

3 11-0712

saknar yrkesutbildning eller har en kortare eller föråldrad SOU 1991 65 0 yrkesutbildning och utbildningen kan ge arbetstagaren Kapitel l en starkare ställning arbetsmarknaden, eller . o utbildas till ett yrke inom tillverkningsindustrin eller inom

vård- och omsorgssektorerna.

För flyktingar och handikappade finns vissa ytterligare möjligheter. Av de tillgängliga platserna för upphandlad arbetsmarknadsutbildning får högst 20 procent användas för personer som har en anställning. Till den som har beviljats arbetsmarknadsutbildning eller är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut lämnas utbildningsbidrag. Utbildningsbidrag består av dagpenning och särskilt bidrag. Dessu-

tom finns vissa lånemöjligheter efter avslutad utbildning.

Dagpenningens storlek varierar beroende om kursdeltagaren tillhör en arbetslöshetskassa A-kassa eller För den som tillhör en A-kassa är dagpenningen lika stor ersättningen vid som arbetslöshet. En högsta och lägsta nivå för utbildningsbidraget fastställs av regeringen. Den högsta dagpenningen är f.n. 543 kr. och den lägsta 326 kr. Den som tidigare arbetat deltid har ändå rätt till en dagpenning under studier som motsvarar ersättning vid heltidsarbete. För den som är 18-19 år och deltar i s.k. jobb-sökar-aktiviteter, vidgad arbetsprövning eller är inskriven i AMl och inte tillhör en A-kassa är den lägsta dagpenningen 230 kr. Dagpenning betalas ut för fem dagar i veckan. Under kortare lov och ledigheter får man behålla stödet, likaså vid ledighet för t.ex. tillfällig vård barn, uppdrag i elevorganisation, vård av av närstående. Vid ledighet grund sjukdom är dagpenningen av 90 procent av den normala dagpenningen, men det har betydelse bara om dagpenningen är lägre än sjukpenningen. Utbildningsbidrag är skattepliktig och ATP-grundande inkomst. Bidraget är däremot inte sjukpenninggrundande eller semesterlönegrundande.

Utbildningsbidrag per månad

D a g p e n n i n g lägsta 326 högsta 543

Under budgetåret 199091 pågår försöksverksamhet med en stimulansbidrag. Det är tio län fått möjlighet att betala ut som 400 kr. i tillägg per vecka till den som genomför en utbildning inom verkstadsindustriområdet och därefter tar anställning inom samma område. Utbildningsbidrag kan reduceras för i huvudsak följande för-måner, nämligen pension, s.k. 38-sjukpenning, arbetsskadeersåttning, livränta och bibehållen lön, t.ex. praktiklön. Dock betalas

alltid 10 kr. dag ut. Reducering görs också för vanlig sjukpen- SOU 1991 65 per ning och föräldrapenning och då gäller inte 10-kronorsregeln. Vi- Kapitel l dare görs samordning med annat studiestöd, så långt detta är vissa andra förmåner beviljats för tid.

känt, och med som samma

lnkomst vid sidan studierna eller löneutfyllnad mellan dagav penning och tidigare lön reducerar inte utbildningsbidraget. lnte heller minskas bidraget för t.ex. kommunalt bostadstillägg, vårdbidrag eller handikappersättning. Utbildningsbidrag i form särskilt bidrag avser att i princip av täcka merkostnader i samband med utbildningen. Särskilt bidrag betalas främst ut för kursavgifter avdrag görs det i kursavgiften ingår kosto om nader för kost och logi läromedel gäller bara för reguljär utbildning och för kosto överstiger 100 kr. i månaden nader som dagliga för kostnad överstiger 100 kr. i måna- 0 resor som

den

kostnader för studieresor och korta kurser resor, traktao mente och eventuell övernattningskostnad

kostnader vid utbildning annan ort än hemorten resor

o till och från utbildningsorten, hemresor, traktamente. Traktamente lämnas f.n. med 98 kr. per dag. avslutad utbildning kan kursdeltagaren beviljas ett lån Efter högst 70 procent ett månadsbelopp. Länet som som motsvarar av

är räntefritt skall betalas tillbaka inom ett år. Ãterbetalningstiden

kan emellertid förlängas eller lånet helt eller delvis avskrivas, om det finns särskilda skäl.

Det är normalt arbetsförmedlingenAMI som beslutar om vem

skall utbildningsbidrag delegation från länsarbetsnämnsom Försäkringskassan beräknar och betalar ut bidrag och lån. den. Kassan prövar också frågor förskott och särskilt bidrag samt om handhar låneverksamheten. Länsarbetsnämndenslarbetsförmedlingens beslut kan överklagas hos AMS, utom när det gäller avresursbrist. Sådana beslut kan inte överklagas. Försäkslag p.g.a. ringskassans beslut kan överklagas hos länsrätten. Länsrättens beslut kan sedan överklagas hos kammarrätten. Högsta instans i soförsäkringsöverdomstolen FÖD.

cialförsäkringsmål är

Tabell 1.7 Antal deltagare i arbetsmarknadsutbildning och utbetalade belopp i utbildningsbidrag

l98889 I98990

% % Antal personer i upphandlad utbildning 7l 340 7l 67 450 77

- Ubetalt, miljkr. 3 66l,2 3 370,7 Källa AMS och RFV 67

Arbetsmarknadsutbildning i företag SOU 1991 65 Kapitel I Arbetsmarknadsutbildning i företag innebär statsbidrag kan att beviljas till arbetsgivare för utbildning personal. Syftet är av att stärka företag, där tekniska förändringar eller förändrad en arbetsorganisation kan innebära störningar. Under 199091 kunde bidrag beviljas med högst 40 kr. utbildningstimme för högst per 920 timmar per person högre antal timmar kan medges i vissa fall. Under 198990 påbörjade 21 000 utbildning i föca personer retag.

1.4.2 Sjukfdrmåner som studiestöd

sjukpenning

Alla i Sverige bosatta är försäkrade enligt lagen personer 1962381 om allmän försäkring AFL fr.0.m. den dag de fyller 16 år. S.k. 37-sjukpenning AFL 3 kap. 7§ betalas till den ut som till följd av sjukdom har nedsatt arbetsförmåga med minst fjären dedel. Hel, tre fjärdedels, halv eller fjärdedels sjukpenning been talas ut beroende i vilken grad arbetsförmågan är nedsatt. Sjukpenningen beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten SGI som måste uppgå till minst 6000 kr. Sjukpenningen varierar sedan i förhållande till SGl till högsta gräns 7,5 upp en basbelopp eller 241500 kr. 1991. Sjukpenningen beräknas dag per efter tre nivåer. De tre första dagarna motsvarar Sjukpenningen 65 procent av SGl, fr.0.m. fjärde t.o.m. 90e dagen 80 procent av SGI och därefter 90 procent SGl för året. Försäkringskassan av gör avdrag för preliminär skatt. Studier får normalt inte bedrivas under den tid har 37man sjukpenning. Vid längre sjukfall skall försäkringskassan undersöka möjligheterna att förkorta sjukdomstiden. Här kan olika insatser bli aktuella, bl.a. utbildning. Om kassan beslutar sådan åtgärd kan om en s.k. 38-sjukpenning lämnas, är lika vanlig sjukpensom stor som ning. Det kan vara fråga utbildning vid AMU-center, om t.ex. komvux, högskola. 1 januari 1992 ersätts 38-sjukpenningen med rehabiliteringsersättning. Ersättningen kommer att uppgå till 100 SGl. procent av Inriktningen är att rehabilitering i form studier får omfatta av högst ett år. Tiden kan förlängas det finns särskilda skäl. om

Arbetsskadeersättning SOU 1991 65 Kapitel l Den förvärvsarbetar är försäkrad för skador i arbetet enligt som arbetsskadeförsâkring. Även egenföretagare lagen 1976380 om och uppdragstagare omfattas försäkringen. Som arbetsskada av räknas skada olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet av eller smitta. Kassan beslutar om och betalar ut ersättningen som är beroende i vilken grad arbetsförmågan bedöms vara nedsatt. av Ersättningen är under de första 90 dagarna lika stor som vanlig sjukpenning. Därefter utgör ersättningen IOO procent av SGI. Beslutar försäkringskassan rehabilitering i form av utbildom ning utges s.k. 65-sjukpenning. Ersättningens storlek förändras inte. Utbildning kan aktuell inom t.ex. AMU-center eller i vara reguljär utbildning.

Livränta

Den har bestående arbetsoförmåga till följd av en arbetsskasom da kan i stället för arbetsskadeersättning livränta. Vid rehabilitering i form utbildning kan livränta komma ifråga om utbildav ningen sträcker sig över längre tid än ett år. Till grund för ersättningen i sådana fall ligger en beräkning av den inkomst arbetstagaren skulle ha haft om skadan inte hade inträffat.

1.4.3 Ersättning vid kontakttolkutbildning

Den deltar i kontakttolkutbildning vid folkhögskolekurs kan som ersättning för resekostnader som överstiger 200 kr. med högst 250 kr. överskjutande kostnader kurstillfälle, för inackorav per deringskostnader med högst 290 kr. dygn samt ett stipendium per

skattefritt 200 kr. dygn vid styrkt bortfall av arbetsför-

om per tjänst. Fr.o.m. 199192 disponeras resurserna för kontakttolkutbildning universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstituav tet TÖI har ett övergripande ansvar för utbildningen.

1.4.4 Indirekt studiestöd

Studeranderaban på resor

Studerande har sedan länge kunnat resa med tåg Statens Järnvä-

pris. Är 1986 överfördes för reserabat-

gar till rabatterat ansvaret

till CSN. Efter avtal mellan CSN och SJ infördes det s.k. terna CSN-kortet, som berättigade till 50 procents rabatt resorna. Kortet skickades ut automatiskt till alla som erhöll studiehjälp,

studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd. Den som inte hade stu- SOU 1991 65 diestöd kunde efter uppvisande studieintyg från läroanstalten Kapitel l av CSN-kortet hos SJ. Fr.o.m. läsåret 199192 gäller ett nytt avtal om reserabatter för studerande som CSN har träffat med SJ, Swebus, Linjeflyg AB, SAS Inrikes och Svenska Buss. Rabatten SJ och Swebus, där biljett kan köpas för en sammanhängande resa, samt Svenska Buss är 50 procent normalpris ingen rabatt SJs röda avgångar. På inrikesflyget ger CSN-kortet rabatt en som motsvarar pensionärsrabatten vilket f.n. innebär priser mellan 250 och 400 kr. till och från Stockholm. SAS och Linjeflyg förändrar samtidigt sin nuvarande ungdomsrabatt. Avtalet innebär även att CSN-kortet, till skillnad mot ungdomsrabatten, ger rätt till bokningsbara biljetter. Fr.o.m. 199192 år det bara studerande som får studiestöd som får CSN-kort.

Bostadsbidrag

Bostadsbidrag utgår både till hushåll med och utan barn. För hus-

håll där någon har studiemedel höjs de lägre bostadskostnadsgrän-

serna vid beräkning av bostadsbidrag som framgår av följande uppställning.

Regler för l99l

A. Barnfamiljer

Hushåll Bidragsbeloppmånad Ekonomiprövning 1 Barnet år 1000 kr Fribelopp inkyrkobokfört + komst hos båda 75 % av bostadskostnad som 81 000 kr. föräldrarna överstiger Bidraget eller hos minskas med någon av dem l barn 1 800 högst 2 400 kr. 20 % av över- - 2 barn 1 500 högst 2 800 kr. skjutande - 3+ barn 1 200 högst 3 200 kr. inkomst därefter med 50 % av bostadskost- Fribelopp nad som överstiger dessa belopp förmögenhet l barn men högst 3 500 kr. makar 2 barn men högst 4 000 kr. 180 000 kr. 3+ barn men högst 4 500 kr. ensam 90 000 kr. 15 av överskjutande förmögenhet läggs till inkomsten

Hushåll Biaragsbeloppmånad Ekonomipröv- SOU 1991 65 mg Kapitel l

Barnet är inte rätt till grundbeloppet Samma som kyrkobokfört l 000 kr. i övrigt som hos föräldern och denne är 29 år eller mer

Barnet är inte 75 % av bostadskostnad som Samma som kyrkobokfört överstiger hos föräldern 1 barn 800 högt 2 400 kr. och denne är 2 barn 800 högt 2 800 kr. under 29 år 3+ barn 800 högt 3 200 kr. -

därefter med 50 % av bostadskostnad som överstiger dessa belopp l barn men högst 3 500 kr. 2 barn men högt 4 000 kr. 3+ barn men högt 4 S00 kr.

4. Barnet är inte 75 % bostadskostnad som Samma som av kyrkobokfört överstiger hos föräldern l barn l 500 högt 2 400 kr. och denne är 2 barn l 500 högst 2 800 kr. under 29 år 3+ barn 1 500 högt 3 200 kr. och har fått studiemedel därefter med 50 % av bostadskostnad som överstiger dessa belopp l barn men högt 3 500 kr. 2 barn men högt 4 000 kr. 3+ barn men högt 4 500 kr.

B. Hushåll utan barn

Makar 75 % av bostadskostnad som Fribelopp 18-28 år överstiger 800 kr. men inte inkomst 2 900 kr. 44 000 kr. Bidraget minskas med l3 av överskjutande inkomst

6. Makar 75 % bostadskostnad som Samma som av 18-28 år överstiger l 500 kr. men inte Någon har 2 900 kr. studiemedel

Ensamboende 75 % bostadskostnad som Fribelopp av 18-28 år överstiger 800 kr. men inte inkomst 2 300 kr. 3 000 kr. Bidraget minskas med 13 av överskjutande inkomst

Hushåll Bidragsbeloppmånad Ekonomipröv- SOU 1991 65 ning Kapitel . I 8 Ensamboende 75 % av bostadskostnad som Samma som 18-28 överstiger l 500 kr. men inte Har studiemedel 2 300 kr.

9. Makar eller 30 % av bostadskostnad som Fribelopp ensamboende överstiger i 600 kr. men inte inkomst 29 år eller 3 500 kr. 66 000 kr. äldre Bidraget minskas med 10 % av översjutande inkomst

Med inkomst avses Sammanräknad inkomst enligt taxeringen

till statlig inkomstskatt året före bidragsåret. Bidragsförskott ökar

inkomsten med 40 procent av basbeloppet. Har ett eller flera barn barnpension ökas inkomsten med 26 procent av basbeloppet. Den som inte har barn och år under 29 år kan byta till äldrereg- Ierna om dessa är förmånligare. Tvärtom går också om sökanden eller maken har studiemedel.

2 Erfarenheter SOU 1991 65

Kapitel 2

2.1. Studiemedel

Den översyn som gjordes av studiemedelssystemet 1987-1988 medförde att riksdagen fattade beslut om genomgripande förändringar, vilka trädde i kraft i januari 1989. De viktigaste förändringarna skall nämnas. Totalbeloppet höjdes från 145 procent till 170 procent av basbeloppet. Från höstterminen 1988 till vårterminen 1989 ökade studiemedlen med 27 procent, varav drygt 17 procent berodde höjningen av nivån och 10 procent basbeloppsförändring. studiebidraget ökade från ca 5 till nära 30 procent av totalbeloppet. En viktig förändring var också att bidragets andel knöts till basbeloppet samma sätt som totalbeloppet. En urholkning av bidragets värde förhindrades detta sätt. Betydliga lättnader genomfördes ifråga om möjligheter att studiemedel för studier utomlands. En inskränkning som gjordes var att rätten till barntillägg av-

skaffades med hänvisning till att samhällets stöd till barnfamiljer-

na hade förstärkts kraftigt. En annan inskränkning var att studiemedel för gymnasiala studier inte kunde beviljas för längre tid än tre år utan särskild prövning. Den tidigare gränsen var fem år. När det gällde ekonomiprövningen infördes, som tidigare nämnts, regler som innebar att reducering grund av inkomst skulle göras i första hand mot bidraget och därefter lånet. Begreppet Sammanräknad inkomst infördes. Däremot avskaffades prövningen mot egen förmögenhet.

Ãterbetalningsrcglerna förändrades helt och hållet. Dessa kom-

menteras längre fram. Efter genomförandet av de nya reglerna har två väsentliga förändringar tillkommit. Den ena gäller inkomstprövningen där riksdagen våren 1990 beslutat om en höjning av fribeloppen samt en återgång till de regler som gällde i det gamla systemet om en proportionell reducering av bidrag och lån. Därmed förbättrades villkoren väsentligt för dem som förvärvsarbetar under t.ex. sommarmånaderna. Den andra förändringen är att studiemedlens totalbelopp har höjts till följd av skattereformen från 170 till 180 pro-

cent av basbeloppet för ett niomånaders läsår. Bakgrunden är att SOU 1991 65 de studerande normalt inte har så stora inkomster att de kan till- Kapitel 2 godogöra sig effekterna av skattesänkningen i lika stor utsträckning som andra inkomsttagare. Fr.0.m. den 1 januari 1991 utgör maximala studiemedel för en heltidsstuderande under nio månader 180 procent av basbeloppet. Erfarenheterna av de nya reglerna är självfallet begränsade efter så kort tid. Några synpunkter skall dock lämnas här. Skuldsättningsfrågan tas i ett sammanhang. upp senare Under 198990 ökade antalet studiemedelstagare med nära 5000 för studier i Sverige. Det går emellertid inte ökatt se om ningen beror att antalet studerande ökat eller om studiemedelssystemet blivit mer attraktivt, eftersom statistik över antalet studerande i alla utbildningar inte finns tillgänglig. Det är troligt att båda de nämnda förhållandena medverkat till ökningen. Vad som klart kan konstateras är att uppgången antalet stuav derande som fått studiemedel för studier utomlands ökat kraftigt. Under 198788 beviljades ca 1800 personer studiemedel för utlandsstudier. Under 198889 var antalet 3100 och under 198990 4 600. En tendens som också är klar är att antalet personer utsom nyttjat enbart bidragsdelen har ökat jämfört med tidigare, dvs. lånebenägenheten har minskat. Under höstterminen 1988, när de gamla reglerna gällde, utnyttjade 89 procent av de personer som sökt bidrag också lånedelen. Under höstterminen 1989 och höstterminen 1990 var denna andel 83 respektive 79 procent. På två år har alltså andelen låntagare minskat med 10 procentenheter. Studiemedlen är det största vuxenstudiestödet. Under 198990 erhöll 42 600 personer studiemedel för studier grundskole- eller gymnasieskolenivå, jämfört med 18200 erhöll särskilt som vuxenstudiestöd. Förbättringen av studiemedelssystemet har inneburit en väsentlig förstärkning för gruppen studerande i traditionell vuxenutbildning. Detsamma gäller naturligtvis för studerande i högskolan. Utsagorna om studiemedlens tillräcklighet varierar emellertid. Från studerandeorganisationernas sida hävdas att totalbeloppet fortfarande är otillräckligt. l andra sammanhang, när enskilda studerande kommit till tals, framkommer en mer positiv bild. En undersökning bland nybörjare i högskolan höstterminen 1989 inom ramen för högskoleutredningen har visat att flertalet är nöjda med sin ekonomiska situtaion. På det hela taget torde man kunna hävda att studiemedlen numer fyller sitt syfte att täcka normala levnadsomkostnader för flertalet studerande, särskilt om möjligheterna till förvärvsinkomster vid sidan av studierna tas med i bilden. Många äldre studerande som normalt har större fasta kostnader kan däremot ha svårigheter att klara sig studiemedlen. Frågan om studiestödens nivå behandlas också i avsnitt 2.9.

En återkommande debattfråga är reglerna för inkomstpröv- SOU 1991 65 ningen. Från många håll har krav ställts om en höjning av fribe- Kapitel 2 loppsgränserna. Andra förslag är att inkomst under sommaruppehåll och andra ferier inte borde påverka rätten till studiemedel eller att inkomstprövningen borde slopas i sin helhet. Vad man kan konstatera är att reglerna är liberala. En inkomst upp till fribeloppet under 1991 motsvarar tillsammans med studiemedlen för nio månader bruttoinkomst 138000 kr. Följande tabell vien hur reduktionen slår i olika inkomstlågen. i sar

Tabell 2.1 Reducering av studiemedel i förhållande till inkomst Heltidsstudier under nio månader.

Inkomst Inkomst Studie- Inkomst Lån Belopp brutto nettol bidrag + bidrag att disponera a 0 0 17156 17156 40 804 57 960 40 000 31 948 17 156 49 104 40 804 89 908 S2 3002 40 648 17 156 S7 804 40 804 98 608 70 000 53 452 14 536 67 988 34 574 102 562 100000 76 408 10096 86 504 24 014 110518 140 000 103 388 4 176 107 564 9 934 117 498 160000 116 668 1216 117884 2894 120 778

j Skattetabell 30 2 Fribelopp 1991 före schablonavdrag

För deltidsstuderande är reglerna inte lika generösa. Det fram-

går av följande tabell.

Tabell 2.2 Reducering av studiemedlen i förhållande till inkomst Deltidsstudier under nio månader.

Inkomst Inkomst Studie- Inkomst Lån Belopp brutto nettol bidrag + bidrag att disponera

0 0 8 579 8 579 20 401 28 980 40 000 31 948 8 579 40 527 20 401 60 928 97 3802 74 S08 8 579 83 087 20 401 103 488 100 000 76 408 8 191 84 599 19 479 104 078 145 000 106 790 1 531 108 323 3 639 lll 962

Skattetabell 30 2 Fribelopp 1991 före schablonavdrag

Med inkomst det belopp som sökanden kan förutse bli avses den sammanräknade inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt taxering till statlig inkomstskatt för kalenderåret. Det innebär att inkomst i form av t.ex. sjukpenning eller pension

påverkar studiemedlen samma sätt som inkomst av förvärvsar-

bete. Reduceringen studiemedlen görs grundval av uppgifter i av ansökan den beräknade inkomsten för de ett eller två kalenom 75

derhalvår som ansökan kan En viss osäkerhet finns därför SOU 1991 65 avse. om studiemedlen verkligen minskas i förhållande till den faktiska Kapitel 2 inkomsten. CSN har tillstånd att samköra uppgifter om inkomst i ansökan mot inkomstuppgifter hos skatteverket för aktuell period. Sådana samkörningar resulterar i ett antal utredningar och ett antal återkrav av utbetalt stöd, om det visar sig att inkomsten varit för hög. Reglernas största betydelse år sannolikt av det preventiva slaget. De flesta studerande känner till bestämmelserna och de som har högre inkomster söker inte studiemedel. Under höstterminen 1989 har studiemedel reducerats för 21 200 studerande av 150 800 som fått studiemedel. Bara 90 ansökningar avslogs grund av för hög inkomst under 198990. CSN har i sin anslagsframställning beräknat att reduceringen under 199091 skall medföra ett minskat utflöde av bidrag med 25 miljoner kronor.

2.2 Skuldsättningen och återbetalningsvillkoren

Huvudreglerna för återbetalningsvillkoren i det nya systemet har beskrivits i avsnitt 1.3. Nära en miljon människor är registrerade som låntagare i CSNs register per den 1 januari 1991. Statens fordran, som uppgår till 52,7 miljarder kr. fördelar sig lån enligt de gamla och nya reglerna följande sätt

Tabell 2.3 Antal låntagare och skuldbelopp per januari 1991. Miljarder kr. Äldre Nya systemet systemet Antal Skuld Antal Skuld

Återbetalnings-

skyldiga 759 800 37 130 105 960 3 169 Ännu börjat återbetalningen 111 890 6 845 134 210 5 627 Alla låntagare 871 700 43 975 249 170 8 796

Källa CSN

Ca 140 000 har fått lån enligt både de äldre och reglerde nya na. De små skulderna dominerar kraftigt. Det beror bl.a. att flertalet har återbetalat en del av sin skuld en del är ännu kvar i studier många har haft lån för en kort tid de som haft lån i form av studiehjälp eller särskilt vuxenstu- diestöd har mindre lånebelopp

en del har tagit ut lägre lånebelopp än vad de har kunnat

maximalt.

Tabell 2.4 Antal låntagare med lån både i det äldre och i det nya sys- SOU |9g1; 65 temet ñrdelade efter skuldens storlek januari 1991 Kapitel 2

Källa CSN

Jämför skulden för dem började återbetalningen i det man som äldre systemet 1989, 1990 och 1991 får man en bättre bild av utvecklingen för lägre och högre skulder.

Tabell 2.5 Ãterbetalnimgsskyldiga första året i det äldre systemet

Skuldens storlek 1989 1990 1991 Antal % Antal % Antal

99 999 46 270 77 37 894 71 32 829 68 - 100 000 149 000 9 762 16 9 708 18 8 377 17 - 150 000 4 340 7 5 962 11 7 356 15 - Totalt 60 370 100 53 S64 l0 48 562 100

Källa CSN

Reformeringen av studiemedelssystemet 1989 hade bl.a. till syfte att minska skuldsâttningen. Detta blev också effekten det första året. Fr.o.m. 1991 har emellertid förhållandena ändrats. På grund höjningen av totalbeloppet och de höjda räntorna i samav band med skatteomläggningen är studiemedlen nu lika skuldbelastande som det äldre systemet. Ett annat syfte med det systemet är att återbetalningsbörnya

dan inte skall behöva bli för stor för någon. Ãterbetalningsskyl-

digheten är fastställd till fyra procent låntagarens inkomst två av

år före det aktuella betalningsåret Sammanräknad inkomst enligt

den senaste taxeringen. När låntagaren fyller 65 år avskrivs eventuellt kvarvarande skuld. Under det senaste året har kritiken växt mot skuldutvecklingen och villkoren för återbetalningen. Anledningen är främst skattereformens inverkan. Från studerandehåll har man pekat att de i allmänhet får mycket liten skattelindring. Däremot har de samma ökning levnadsomkostnaderna andra grupper. Kostnadsav som ökningen kompenserades höjningen totalbeloppet jagenom av nuari 1991, kompensationen är till 70 procent lån och ökar men alltså skuldbördan. När systemet infördes motsvarade räntan drygt hälften av statens upplåningsränta eller 5,6 procent inkl. ett mindre adminis-

trativt påslag. Under 1991 motsvarar den 70 procent av statens SOU 1991 65

upplåningsränta och är 8,3 procent. Det innebär dramatisk ök- Kapitel 2 en ning lånekostnaden under 1991. Även räntan inte kommer av om att ligga så högt framöver, har konsekvensen att studielånet av jämställs med annan kredit tydliggjorts och väckt negativa reaktioner.

Exempel 1 Studiemedel under tre år -

Återbetalning

Antaganden §tudierna börjar i januari 1991

Alder när studierna börjar 20 år

§tudiemedlen ökar med 4 procent varje år

Återbetalningen börjar 1995 Ränta 5,6 procent 70 procent av statens upplå-

ningsränta 8 procent

Arlig löneökning 5 procent från antagen månadslön 1991 om 13 000 kr.

Låntagaren skall betala fyra procent sin inkomst enligt seav naste taxering, dvs. inkomsten två år tidigare. Av den anledningen har i exemplet avgiften antagits bli låg det första återbetal-

ningsåret. Ãterbetalningstiden blir i detta fall 24 år.

Den totala bilden av återbetalningen påverkas bl.a. av vid vil-

ken ålder studierna börjar och inkomstens storlek under återbetalningstiden. I exempel kan man se hur dessa faktorer påverkar återbetalningen för den som haft studielån i tre år. Förutsättningarna år i övrigt desamma som i föregående exempel

Exempel 2 Återbetalning tre års studiemedel studie- SOU 1991 65.

av lån Varierande ålder och inkomst Kapitel 2

Läsanvis- l Skuld det år då återbetalningen börjar

ning rad 2 Antal år för full återbetalning 3 Antal faktiska återbetalningsår 4 Totalt återbetalt belopp 5 Att avskrivas

Åldejr då Rad Antagen måndadsinkomst 1991

studierna börjar

Det är givetvis många faktorer som påverkar återbetalningen

för den enskilde, främst utvecklingen av räntan och den individuella löneutvecklingen. Även inflationen och den ekonomiska tillväxten i samhället är naturligtvis av betydelse. Det går inte att förutse hur utveklingen i dessa hänseenden kommer att gestalta sig under en så lång tid som återbetalningen kan avse. Om de antaganden gjorts i exempel står sig, kommer flertalet låntasom att kunna betala sina lån under period 20 till 30 år. gare en Det finns också anledning att tro att många kommer att inkomster som gör att återbetalningen kommer att fullgöras snabbare. Men exemplet visar också att den som börjar studierna vid 35 års ålder inte hinner betala hela skulden innan han eller hon fyller 65 år. Sparbanksgruppen och SACO har i en mycket informativ

skrift Hur länge skall jag betala för mina studier, mars 1991

belyst återbetalningssituationen i några typfall. l de exempel som SOU 1991 65 redovisas fullgörs återbetalningen en tid av 19-33 år, beroende Kapitel 2

antalet utbildningsår och löneutvecklingen för yrkesgruppen. Man konstaterar att systemet är känsligt för räntans storlek. Erfarenheten visar att lånemöjligheterna sällan utnyttjas fullt ut. Många försöker klara sig någon period utan lån. Som redan visats får emellertid den som genomgår utbildning normal en av längd tre år och måste ta lån under hela tiden en stor skuld. Även låntagaren kan avstå från fyra sin inkomst, om procent av så upplevs naturligtvis skulden tyngande. De får det svåsom som rast är de som har lång utbildning och jämförelsevis låga löner, t.ex. kuratorer, sjuksköterskor, förskollärare. När det gäller vuxna som dessutom skuldsatt sig för gymnasiala studier en grupp som denna utredning i första hand skall ägna sig accentueras pro- blemet genom att antalet år för återbetalningen i allmänhet minskar. Av de ca 43 000 studerande som 198990 erhöll studiemedel för studier grundskole- och gymnasieskolenivån det 78 var procent eller 33 600 som utnyttjade lånemöjligheterna. Av de ca 18000 studerande som erhöll särskilt vuxenstudiestöd för studier på dessa nivåer det 53 procent eller ungefär 9 700 tog ut var som lånedelen. Kombineras sådana studier med högskoleutbildning kan givetvis skuldsättningen bli hög. För dem som haft studiemedel för både gymnasiala och eftergymnasiala studier finns emellertid särskilda avskrivningsregler. Den l juli 1990 utökades också dessa möjligheter. Den studesom rat under minst tre terminer i en högskoleutbildning kan halva

det Iånebelopp som betalats ut för gymnasiala studier avskrivet,

dock för högst sex terminer. Hur skuldsättningen och återbetalningen kan utveckla sig i ett sådant fall framgår följande av exempel. Kapitalskulden för de gymnasiala studierna har minskats med 50 procent under fjärde terminen i högskolestudierna. Antagandena är desamma som i exempel

Exempel 3 Återbetalning fem års studiemedel studie- SOU 1991 65

av lån, två år på gymnasial nivå och tre Kapitel 2 varav år på högskolenivå Antaganden Studierna börjar i januari 1991 Studiemedlen ökar med 4 procent varje år Ränta 5,6 procent

Ärlig löneökning 5 procent från 1991

Läsan l Skuld det år då återbetalningen börjar

ning rad 2 Antal år för full återbetalning

3 Antal faktiska återbetalningsår

4 Totalt återbetalt belopp 5 Att avskrivas

Ålder då Rad Antagen måndadsinkomst 1991

studierna börjar

som kunna betala tillbaka sin skuld, han börjar studierna vid 20 om års ålder. Börjar han senare blir avskrivning aktuell. För den som börjar studera vid 35 års ålder blir avskrivning aktuell även vid de högre löneantagandena. Är räntan högre än vad antagits i exsom

emplet, förhöjs naturligtvis återbetalningstiden. Överhuvudtaget

är avskrivningsrisken större när det gäller personer som genomgår

längre utbildning efter 30 års ålder. Särskilt gäller det naturligtvis utbildningen leder till yrken med låga eller medelstora inkomom ster.

CSN gjorde under våren 1989 studie förhållandena för SOU 1991 65 en av de ca 300 personer då hade skuld över 300000 kr. i Kapitel 2 som en det äldre systemet. Signifikant för gruppen var bl.a. följande

de hade lång studietid med lån flertalet mellan l4 och 2l

o

terminer

många har bytt utbildning eller gått högskoleutbildo ett par ningar en del har fortsatt med forskarstudier - 40 procent var över 40 år 48 procent var män och 52 procent var kvinnor 80 procent hade haft studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd för gymnasiala studier före högskolestudierna 24 procent hade ännuinte slutfört utbildningen. 0 l gruppen slutat utbildningen så många 40 som var som procent läkare. Det är troligt att de kommer att kunna återbetala huvuddelen av skulden före 65 års ålder. För de övriga i gruppen måste man utgå från att avskrivningsbeloppen kommer att bli ganska stora. De faktorer som resulterat i de extremt höga skulderna har delvis åtgärdats i det systemet. Bidragsdelen har nya höjts, barntillägget har tagits bort och antalet terminer för rätt till studiemedel grundskole- och gymnasieskolenivå har sänkts från tio till sex. En annan viktig åtgärd är nämnts att som avskrivningsmöjligheterna utvidgats. . Uppgifter om i vilken utsträckning lån har utnyttjats för gymnasiala studier i kombination med högskolestudier är det svårt att kunskap om. CSN har i sina register inte skilt de olika nivåerna åt. En synpunkt som ofta nämns i debatten år att knytningen av återbetalningen till inkomst är en form studieskatt gör att av som ansvaret för skulden kommer i bakgrunden. Så är också reglerna konstruerade, samtidigt som det i förutsättningarna för systemet ingick att lånet i princip alltid skall betalas tillbaka. En konsekvens är att när skulden når sådan nivå att den inte kommer en att kunna slutbetalas till 65 års ålder, så kan ytterligare lån tas ut utan att det innebär någon ökad belastning alls för låntagaren. Den ökade skuldsättningen har då ingen betydelse. Det innebär i sin tur att kostnaderna i sådana fall kan bli stora för staten i form av avskrivningar. De problem som diskuteras mest f.n. kan sammanfattningsvis sägas vara

Ökningen av skulden i de fall då fyra procent av inkomsten

o är lägre än räntekostnaden för året. De ökade samlade kostnaderna för återbetalningen när återo betalningstiden blir lång. Skuldens storlek får minskad betydelse genom att konstruk- 0 tionen av återbetalningen liknar skatt. en Osäkerheten om när skulden kommer att vara återbetald. Många kommer inte att kunna betala tillbaka sina lån före 65 års ålder.

Kostnaderna för staten i form av avskrivningar kan komma SOU 1991 65 o att bli stora i framtiden. Kapitel 2 Regeringen har i den senaste budgetpropositionen ansett att inte ännu kan dra några bestämda slutsatser om systemets man funktion. Föredragande statsrådet anser att den senaste tidens kritik i väsentliga delar saknar grund, tillägger att det är angelämen CSN gör analys effekterna. Enligt vad utget att en noggrann av redningen erfarit har CSN fått i uppdrag att utvärdera reglernu under den kommande budgetperioden. na

vuxenstudiestöd

svux

2.3 Särskilt

Inledningsvis kommer här vissa erfarenheter att redovisas. l kommande avsnitt behandlas frågor stödets nivå och dess rekryterom ande effekt.

Fördelningen av medel

Vuxenstudiestöden särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd, internatbidrag, timersättning finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift fr.o.m. juli 1992 benämnd utbildningsavgiften. De medel inflyter fördelas olika ändamål. Den största desom len går till särskilt vuxenstudiestöd vuxenstudiebidrag. En närmare beskrivning reglerna för stödet finns i avsnitt 1.3. av Medlen för särskilt vuxenstudiestöd, som alltså är begränsade, fördelas CSN de 24 vuxenutbildningsnämnderna efter utav bildningsstrukturen i länet. Det innebär att de län som har större andel kortutbildade får en proportionellt sett större andel av re- Vuxenutbildningsnämnderna kvoterar sedan erhållna surserna.

medel mellan studier grundskole- och gymnasieskolenivån.

Under årens lopp har principerna för fördelningen utbildningsnivå varierat. På det hela taget kan man emellertid säga att

grundskolenivån alltid varit prioriterad. Genom uttaladen i flera

propositioner, vilka godkänts av riksdagen, har dessutom denna inriktning förstärkts de senaste åren. Av CSNs senaste anslagsframställning framgår att andelen bifall för utbildning grundskolenivå ökat från 61 till 84 procent antalet nya sökande unav der perioden 198586-198990. För utbildning gymnasial nivå har andelen beviljade ansökningar ökat från 35 till 42 procent nya under samma period. Efterfrågan stöd för den gymnasiala nivån ökar. Konkurstöd är därför hård. Ett stort antal personer som är i rensen om stort behov stödet kan inte det. Vuxenutbildningsnämnderav uppgift administrera avslagsbeslut har kommit att ifråganas att sättas alltmer.

Ett bekymmer är alltså bristen medel. Vid reformens infö- SOU 1991 65 rande var tanken att stödet successivt skulle byggas ut så att i Kapitel 2 princip alla som fyllde villkoret om fyra års förvärvsarbete skulle stöd. Resursförstärkningen har emellertid inte alls varit av den omfattning som då diskuterades. Den ökning som skett varje år har i stor utsträckning ätits upp av ökade beloppsnivåer. Antalet studerande som fått stod har alltså ökat långsamt. Under 198990 fick 18200 personer särskilt vuxenstudiestöd för studier grundskole- och gymnasieskolenivå, vilket kan jämföras med att 43 000 personer fick studiemedel för sådana studier. Med högen re utbyggnadstakt skulle givetvis situationen ha varit annorlunda.

Urval bland sökande

Situationen med begränsade resurser har medfört att ett urval bland sökande måste göras. Regler för detta finns i 7 kap. ll § studiestödslagen. Enligt dessa skall företräde ges den som har störst behov av utildning och stöd. Särskild hänsyn skall tas till den som har kort tidigare utbildning och längre tids förvärvsarbete. Hänsyn skall också tas till sökanden grund handiom av kapp eller annan anledning inte kan bedriva studierna fritiden och om sökanden har en betungande försörjningsbörda. Tillämpningen av urvalsreglerna är en av vuxenutbildningsnämndernas mest grannlaga uppgifter. Tankarna hos Svux-kommittén var som nämnts att man sikt inte skulle behöva göra något urval, eftersom man förutsatte en snabb utbyggnad av resurserna. Urval är inte alltid rättvisa, menade kommittén. Emellertid framhöll man vikten av att det beslutande organet inte tilllämpade enkla, schablonartade regler vid bedömningen. Varje ansökan borde bedömas invidviduellt. För tillämpningen har CSN utfärdat allmänna råd, som tillsammans med återkommande diskussioner mellan CSN och nämnderna medfört en jämförelsevis enhetlig praxis. Men eftersom bakgrunden för de personer som söker stöd varierar mellan ansökningstillfällena kan angelägenhetsgraden för bifall också variera. När antalet sökande är stort får det till följd att många får avslag. Ryktet kan då sprida sig att det inte lönar sig att söka stöd. Detta kan medföra att antalet ansökningar minskar till nästa ansökningstillfälle, vilket i sin tur innebär att en större andel kanske inte lika högt prioriterade ansökningar kan beviljas. Denna cir- keleffekt har vuxenutbildningsnämnderna pekat i redogörelser till CSN. Sett över hela landet innebär uppdelningen av resurserna län att möjligheterna att stöd delvis blir beroende av i vilket län man är bosatt. När det gäller studier grundskolenivån beviljar nämnderna som nämnts huvudparten av ansökningarna. Urval kommer alltså i huvudsak ifråga för sökande till gymnasial utbildning. Särskilt

vuxenstudiestöd kan också beviljas för studier vid högskolans yr- SOU 1991 65 kestekniska linjer YTH, för denna utbildning har de stude- Kapitel 2 men

rande i princip garanterad rätt till stöd se kommande avsnitt.

Det är den samlade bedömningen av sökandens utbildningsbakgrund och övriga förhållanden som ligger till grund för beslut. l den ström ansökningar som inkommer har det emellertid bliav vit nödvändigt att rangordna huvuddelen av ansökningarna efter någon form poängsystem eller något liknande sätt. På det av viset kan man sålla fram den grupp som i första hand bör ha rätt till stöd. Den mer individuella prövningen sker i ett färre antal fall ligger runt gränsen bifallavslag. som Till stora delar är nämnts praxis likartad. l en del frågor som har emellertid nämnderna olika inställning, t.ex. när det gäller tolkningen begreppet försörjningsbörda och hänsynstagandet av till makes inkomst. Man kan säga att det har bildats olika kulturer för urvalsprövningen. Det år tänkbart att den som får bifall i ett län skulle kunna avslag i ett annat län grund av olika syn vissa grundläggande principer. Detta pekar riksrevisionsverket

i sin rapport Dnr 1984775 Vuxenstudiestödet. l en sär-

skild studie gjorts visade man betydande variationer i tillsom ämpningen mellan nämnderna. En förklaring menar RRV kan vaatt bestämmelserna ger utrymme för subjektiva värderingar av ra har störst behov av utbildning och stöd. RRV rekomvem som menderar CSN att inrikta sig att åstadkomma större enhetlighet i tillämpningen. Det borde kunna att definiera en målsom alltid skulle ha rätt till stöd, oavsett nämnd och tidgrupp punkt för ansökan. Under den tid som förflutit efter RRV-rapporten har urvalsfrågorna kontinuerligt diskuterats, som sannolikt resulterat i en större Den nämnda inriktningen om högre prioritering samsyn.

av studerande grundskolenivå har också verkat i den riktning-

en. Genom särskild förordning 1986280 får CSN och vuxenen utbildningsnämnderna bedriva försöksverksamhet med möjlighet frångå gällande regler. Sådana försök har pågått ett antal år att

och pågår fortfarande. När det gäller särskilt vuxenstudiestöd har

bl.a. försök gjorts att bevilja medel kollektivt till fackliga organisationer för att utnyttjas i samband med uppsökande verksamhet. l några län har prövat att göra avsteg från urvalsreglerna i man syfte att vissa kurser skulle tillräckligt antal deltagare. Resultaten från försöksverksamheten hittills är ganska magra och erfarenheterna olika från län till län. Kvoteringen av resurserna nämnderna, vilka i sin tur kvoteolika utbildningsnivåer och olika ansökningstillrar resurserna fällen, skapar emellertid också praktiska problem. Genom att ansökningstillfällena måste placeras flera månader före utbildningbörjan, finns det risk för att omständigheter inträffar som gör ens sökanden inte önskar ta ut det stöd beviljats. Antalet återatt som

Ett bekymmer är alltså bristen medel. Vid reformens infö- SOU l99l 65 rande var tanken att stödet successivt skulle byggas ut så att i Kapitel 2 princip alla som fyllde villkoret om fyra års förvärvsarbete skulle stöd. Resursförstärkningen har emellertid inte alls varit av den omfattning som då diskuterades. Den ökning som skett varje år har i stor utsträckning ätits upp av ökade beloppsnivåer. Antalet studerande som fått Stöd har alltså ökat långsamt. Under 198990 fick 18 200 personer särskilt vuxenstudiestöd för studier grundskole- och gymnasieskolenivå, vilket kan jämföras med att 43 000 personer fick studiemedel för sådana studier. Med högen re utbyggnadstakt skulle givetvis situationen ha varit annorlunda.

Urval bland sökande

Situationen med begränsade resurser har medfört att ett urval bland sökande måste göras. Regler för detta finns i 7 kap. ll § studiestödslagen. Enligt dessa skall företräde ges den som har störst behov av utildning och stöd. Särskild hänsyn skall tas till den som har kort tidigare utbildning och längre tids förvärvsarbete. Hänsyn skall också tas till sökanden grund handiom av kapp eller annan anledning inte kan bedriva studierna fritiden och om sökanden har en betungande försörjningsbörda. Tillämpningen av urvalsreglerna är en av vuxenutbildningsnämndernas mest grannlaga uppgifter. Tankarna hos Svux-kommittén var som nämnts att man sikt inte skulle behöva göra något urval, eftersom man förutsatte en snabb utbyggnad av resurserna. Urval är inte alltid rättvisa, menade kommittén. Emellertid framhöll man vikten av att det beslutande organet inte tilllämpade enkla, schablonartade regler vid bedömningen. Varje ansökan borde bedömas invidviduellt. För tillämpningen har CSN utfärdat allmänna råd, som tillsammans med återkommande diskussioner mellan CSN och nämnderna medfört en jämförelsevis enhetlig praxis. Men eftersom bak-

grunden för de personer som söker stöd varierar mellan ansök-

ningstillfällena kan angelägenhetsgraden för bifall också variera. När antalet sökande är stort får det till följd att många får avslag. Ryktet kan då sprida sig att det inte lönar sig att söka stöd. Detta kan medföra att antalet ansökningar minskar till nästa ansökningstillfälle, vilket i sin tur innebär att en större andel kanske inte lika högt prioriterade ansökningar kan beviljas. Denna cir- keleffekt har vuxenutbildningsnämnderna pekat i redogörelser till CSN. Sett över hela landet innebär uppdelningen av resurserna län att möjligheterna att stöd delvis blir beroende av i vilket län man är bosatt. När det gäller studier grundskolenivån beviljar nämnderna som nämnts huvudparten av ansökningarna. Urval kommer alltså i huvudsak ifråga för sökande till gymnasial utbildning. Särskilt

även om de inte hade fått Svuxa. 40 procent uppgav att de säkert SOU 199 l 65 inte eller troligen inte skulle ha börjat studera om de hade haft Kapitel 2

ett arbete. Övriga var tveksamma.

CSN konstaterar att stödet inte enbart hade gått till kortutbil-

dade, men att detta inte heller var att vänta eftersom något urval

bland de sökande inte skulle ske. Därmed hade stödet i mindre utsträckning bidragit till att utjämna utbildningsklyftorna. CSN föreslog ett par regeländringar, nämligen att en lägsta åldersgräns 25 år skulle införas och att stöd skulle kunna beviljas för gymnasial utbildning som omfattade högst två terminer. Förslagen genomfördes. l den senare rapporten ingår frågan om Svuxa som en del i en större översyn av det särskilda vuxenstudiestödet. De jämförelser som gjorts med utfallet under de första åren visar att stödet varit mer träffsäkert under de senaste åren. De studerande har nu en sämre utbildningsbakgrund än tidigare. De är också något äldre

än under tidigafe år och ca 60 procent har arbetat i 10 år eller

Nämnden tror att de genomförda ändringarna bidragit till mer. utvecklingen. l CSNs rapport finns också en kortfattad redogörelse för vuxenutbildningsnämndernas uppfattning om Svuxa-stödet. En del tycker att det är positivt med denna avlastningsresurs, medan andra att det är svårt att klara informationen om de olika anser villkoren gentemot de studerande. Synpunkter finns också att de arbetslösa bör tas om hand av arbetsmarknadsmyndigheterna. Flera betonar nackdelen med parallella regelverk. Synpunkter Svuxa har också lämnats av några arbetsförmedlingar. Man anser att begränsningen till två terminer gymnasial nivå inte är bra. T.o.m. en tvåårig utbildning anses vara i underkant utbildningen bör helst vara treårig för att underlätta placering arbetsmarknaden. En kommentar kommit från som förmedlingen är att stödet inte är inriktat dem som det är svårt att skaffa arbete åt. Däremot kan det utnyttjas av dem som medvetet gör sig arbetslösa för att ett bättre studiestöd än studiemedel. Det kan ex. gälla gruppen deltidsarbetande. CSNs rapport mynnar ut i ett förslag om att Svuxa bör avskaffas. Om det i perioder av arbetslöshet behöver sättas särskilda

åtgärder kan detta ske genom en utökning av resurserna för det

särskilda vuxenstudiestödet.

2.5 Yrkesteknisk högskoleutbildning och vissa yrkeslärarutbildningar

2.5.1 YTH

De utbildningslinjer inom högskolan som brukar benämnas YTHlinjer tillkom förslag 1968 års utbildningsutredning U 68 i av

betänkandet SOU 197312 Försöksverksamhet med yrkestek- SOU 1991 65 nisk högskoleutbildning. Syftet med de nya utbildningsvågarna Kapitel 2

bl.a. att a möta efterfrågan högre utbildning från

var en dittills haft små möjligheter att sådan utbildning, b grupp som tillgodose industrins behov av arbetskraft för vissa kvalificerade

funktioner och c ge ämnesutbildning för blivande lärare i yrkes-

teknik i gymnasieskolan. Verksamheten startade 1975 och de studerande fick från början rätt till vuxenstudiestöd svux. Motiven till det var enligt U 68 att man ville tillgodose de större krav studiefinansiering som denna grupp ställde. De som rekryterades hade varit ute i förvärvslivet i flera år och regel bildat familj. De skulle som sannolikt inte beredda att avstå från arbetsinkomst under 2-3 vara terminer och använda sig av studiemedel för sitt uppehälle. Enligt det uttalande som sedan gjordes i prop. 197523 skulle de avsatta resurserna för särskilt vuxenstudiestöd dimensioneras så att alla som antogs till YTH i princip skulle vara berättigade till stöd.

Denna garanti har sedan dess funnits kvar. Försöksverksamhe-

ten pågick i fem år. Fr.o.m. höstterminen 1979 är YTH-linjerna allmänna linjer inom högskolan. Vissa förändringar i utbildningsorganisationen gjordes 1988 förslag UHÄ. Utbildningen är våg bredare inav nu att en riktning mot flera branscher. Utifrån ett fåtal bredare linjer kan sedan uppdelning ske mot olika grenar och varianter alltefter behov. För antagning till utbildningen gäller att sökande skall ha minst tvåårig slutförd yrkesinriktad gymnasieutbildning som svarar mot linjeninriktningen i YTH minst fyra års yrkesverksamhet heltid eller motsvarande längre tid deltid inom det område svarar mot linsom jeninriktningen i YTH. YTH-utbildning anordnas inom följande branscher Textilkonfektion, livsmedel, papperpappersmassa, stål, styr- och reglerteknik, träindustri, Verkstadsindustri, underhållsteknik, processindustri, plast och gummi, grafisk industri, berg- och mineralindustri, sågverksindustri, elektronik, anläggningsteknik, installationsteknik, husbyggnadsproduktion, storhushåll, handel och kontor. Utbildningen omfattar 60 poäng, alltså tre terminers studier. Jan Löfgren, vid pedagogiska institutionen, Uppsala universi-

tet, gjorde 1979 en studie UHÄ-rapport 197821 bland de stude-

rande som börjat utbildning höstterminerna 1975, 1976 och 1977. Av rapporten framgår att majoritet de studerande ansåg att en av de haft stor nytta av YTH-utbildningen. Två tredjedelar hade ett år efter utbildningen fått nytt arbete. Närmare två tredjedelar att deras årsinkomst ett år efter studierna större än uppgav var om de varit kvar i tidigare sysselsättning. Löfgren visade att möjligheterna att finansiera studierna haft en mycket stor betydelse. Två tredjedelar uppgav att de inte eller

troligen inte hade börjat studierna de inte fått särskilt SOU 1991 65 om vuxenstudiestöd. Kapitel 2 l en senare rapport Pedagogisk forskning i Uppsala 35 1982 framhåller .lan Löfgren att huvudmålen för utbildningen nåtts och att de personer som genomgått utbildningen i stor utsträckning arbetar med sådana arbetsuppgifter utbildningen syftat till. som Utbildningen kan också haft en personlig betydelse. Centrala studiestödsnämnden CSN fick 1979 ett uppdrag från regeringen att utvärdera betydelsen av svux för YTH och överväga i vad mån den gällande garantin skulle finnas kvar. Mot bakgrund av de gjorda undersökningarna gjorde CSN den bedömningen att garantin knappast kunde tas bort utan att utbildningen

som sådan var i fara CSNs skrivelse 1979-09-27.

1 UHÃs 198636 Yrkesteknisk högskoleutbildning i rapport framtiden framhålls att behovet YTH är mycket stort för lång av tid framåt. Problemen är främst tillgängligheten och svårigheterna att informera om utbildningen. De förslag som lämnades gällde organisationen och marknadsföringen. l fråga om studiefinansieringen konstaterade man att de YTH-studerande befinner sig i en speciell situation som skiljer sig från andra högskolestuderande och att det är denna anledning de fått rätt till För av svux. eventuell påbyggnadsutbildning, också bedömdes väsentlig, som som kunde de studerande emellertid inte påräkna samma förmåner. l regeringens uppdrag till CSN 1989 om en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet ingick att pröva frågan om stödet till YTH-studerande. l CSNs rapport 1989-10-09 En översyn av det särskilda vuxenstudiestödet redovisas först vissa statistiska uppgifter för 198889. Andelen kvinnor i YTH var ll procent jämfört med fem procent de första åren. Av de studerande hade 49 procent barntillägg jämfört med 70 procent av de studerande grundskolenivån och 78 procent de studerande gymnasiala nivån. av CSN anför i sin skrivelse att sedan studiemedlen höjts kraftigt och bidragsdelen ökat med över 500 procent kan det finnas skäl att ompröva rätten till för YTH. CSN kommer ändå till svux den slutsatsen att det skulle vara svårt att upprätthålla rekryteringen den generella rätten till tas bort. Även efter förom svux bättringen av studiemedlen ger svux en betydligt bättre ersättningsnivå för dem som har en hög dagpenning i A-kassa, vilket gäller flertalet. Ett annat alternativ som CSN diskuterar är att införa urvalsprövning som innebär att sökande till YTH får konkurrera om stöd tillsammans med dem som söker till gymnnasiala utbildningar. Man nämner att vuxenutbildningsnämnden i Jönköping gjort en sådan hypotetisk genomgång för de studerande sökt stöd som våren 1989. Det visade sig att bara 3 39 skulle ha fått bifall av om ett sådan urvalsförfarande hade tillämpats. CSN menar att ett urvalssystem i princip skulle innebära ett slopande av rätten till

för YTH. Nämndenrföreslår att nuvarande ordning får gälla SOU 1991 65 svux också i fortsättningen. Kapitel 2 De senaste resultaten finns i PM 1991-02-04 av Jan Löfen och gäller genomgått YTH-kontorslinjen gren som personer som i Gävle. Av de 30 kvinnor började utbildningen 1986 var det som 29 slutförde den. Medianåldern 41 år. Som svar varför som var sökt till utbildningen uppger man nästan undantagslöst att man utbildningen passat för dem, t.ex. i fråga om behörighetskraven, innehållet och studiefinansieringen. Många har inte haft möjligheter att studera tidigare. Några andra alternativ anser de flesta inte har funnits. Att t.ex. skaffa sig högskolebehörighet i komvux har ansetts alltför långdragen process. l de allra flesta fallen vara en har efter utbildningens slut fått mer kvalificerade arbetsuppman gifter. .lan Löfgren att behovet YTH inom kontorsområdet anser av är mycket både sett utifrån individperspektiv och arbetsgistort, varperspektiv. Även andra utbildningar ger motsvarande teoom retisk kompetens, så är den praktiska erfarenheten svårare att fin-

na.

2.5.2 Vissa lärarutbildningar

Personer antas till särskilda linjer inom högskolan för vidaresom utbildning till yrkeslärare har rätt till studiestöd i form av s.k. utbildningsarvode. Redan under 1960-talet tillkom bestämmelser angående ersättning vid pedagogisk utbildning lärare inom såav dan yrkesundervisning stod under inseende dåvarande som av Överstyrelsen för yrkesutbildning. Detta motiverades av att det för dessa studier krävdes, utöver viss grundutbildning, även yrkes-

verksamhet heltid. Personer med statlig eller kommunal an-

ställning förutsattes tjänstledighet med bibehållen lön, medan deltagare inte hade sådan anställning skulle stöd motsvasom

rande avlöningsförmåner vid läraranställning med full tjänstgö-

ring. Systemet med utbildningsarvode har utvecklats därefter. Av

besparingsskäl ersattes arvodet under budgetåren 198384-198788

med studiemedel för studerande vid vissa av linjerna, men arovdet har nu återinförts. Bestämmelser utfärdas regeringen om utbildningens omfattav ning vid de olika utbildningslinjerna och om utbildningsarvodets storlek. Under 199192 är arvodet 10 363 kronor i månaden. Det är 3200 kronor mer i månaden än lägsta utbildningsbidrag och l 500 kronor mindre än högsta utbildningsbidrag. Den 1 juli 1990 fördes ansvaret för utbetalningen av utbildningsarvoden över från högskolorna till CSN-området. Förutom vissa administrativa vinster beräknades därmed vissa fördelar kun-

uppnås när det gäller samordning regler och rutiner med

na av

Övriga studiestöd. Ett nytt kapitel om utbildningsarvode har tagits SOU I99l 65 in i studiestödslagen 7a kap.. Kapitel 2

Arvodet beviljas för heltids- och deltidsstudier minst halvtid j

och betalas ut för varje dag som studier bedrivs. Arovdet minskas för den som har lön från arbetsgivaren. Vissa andra ersättningar kan också verka reducerande, t.ex. sjukbidrag. Eventuella extraförtjänster påverkar däremot inte arvodet. Det är pensions- och semesterlönegrundande. Arvodet får behållas under sjukdom och andra kortare ledigheter. Sjukpenningen hålls vilande under studietiden. Motivet för utbildningsarvodena, som i princip ersätter förlorad arbetsinkomst, är att det skall vara möjligt att rekrytera personer med adekvata förkunskaper inklusive yrkeserfarenhet. För de olika linjerna är de särskilda behörighetskraven Industri- och hantverkslärarlittjen fullständig minst tvåårig utbildning gymnasieskolan vid studieväg som i sin timplan har samma eller motsvarande ämnen som den kommande lärartjänsten samt minst fem års allsidig yrkesverksamhet inriktad mot ämne eller ämnen i tjänsten. Handels- och kontorslârarlinjen betyg i vissa ämnen från tvåårig distributions- och kontors- linje eller treårig ekonomisk linje samt minst fyra års allsidig yrkesverksamhet heltid väsent- - av lig betydelse för tjänstens ämnen. Vârdlärarlinjen

a Sjuksköterskorsjukskötare

svensk legitimation som sjuksköterskasjukskötare och vidareutbildning vid sjuksköterskeskola samt minst två års tjänstgöring sjuksköterskasjukskötare - som under den senaste femårsperioden.

b Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, operationsassistenter etc.

grundutbildning inom respektive vårdområde samt minst två års tjänstgöring inom yrket efter avslutad utbild- ning. Folkhögskollärarlinjen genomgången utbildningslinje om minst l20 poäng eller motsvarande, eller heltidsanställning i folkrörelse, studieförbund, folkhögskola, ungdomsorganisation eller liknande under minst fem år, eller heltidsanställning inom den kommunala fritidssektorn eller inom svenska kyrkan under sammanlagt minst tre år samt minst två års heltidsanställning inom folkrörelse och eller studieförbund, eller erfarenheter av särskilt värde för verksamheten inom folk- bildningsarbetet. Spcciallärarlinjen

9l

fullgjord gundläggande lärarutbildning eller annan högsko- SOU 1991 65 leutbildning omfattande minst l00 poäng samt Kapitel 2

minst fem års arbete efter genomgången grundutbildning

med i huvudsak pedagogiska arbetsuppgifter för personal saknar lärarutbildning skall de fem åren omfatta som tre av verksamhet bland handikappade.

2.6 Arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag

Arbetsmarknadsutbildningen är ett medel att nå stabiliseringspolitiska, tillväxtpolitiska och fördelningspolitiska mål. Omfattningen utbildningsinsatserna har varit ganska konstant oavsett konav junkturer. Det säger AMS i sin årsrapport för 198889. Verksamunder 80-talet har främst varit inriktad att nå de tillheten växtpolitiska och fördelningspolitiska målen. Av följande uppställning framgår de totala utgifterna för utbildningsbidrag under budgetåret 198990 och hur dessa fördelat sig mellan olika kostnadsslag.

Utbetalda utbildningsbidrag 198990

Milj.kr

ledsagare

Källa RFV

Arbetsmarknadsutbildningen är förenad med rätt till utbildningsbidrag. Motivet till det är att samhället måste kunna erbjuda särskilt förmånligt studiestöd till deltagare i utbildning som ett har förtur arbetsmarknadspolitiska skäl. Genom utbildningen av stärks individens ställning i arbetslivet. Denna inriktning som fastställdes riksdagen 1975 efter regeringens proposition l97545 av arbetsmarknadsutbildning har i stort sett gällt sedan dess. om Bestämmelserna arbetsmarknadsutbildning och utbildom ningsbidrag finns i förordningen 1987406 om arbetsmarknadsutbildning. Huvudreglerna har beskrivits i avsnitt 1.4. Resurserna för arbetsmarknadsutbildning fördelas av AMS länsarbetsnämnderna dels i form ett belopp för upphandlad utav bildning, dels i form ett antal kursveckor för utnyttjande av av platser i reguljär utbildning. Länsarbetsnämnden fördelar sedan

länets resurser arbetsförmedlingarna. Rikdagens beslut i anled- SOU 1991 65 ning av budgetpropositionen 199091100 och kompletteringspro- Kapitel 2 positionen 199091150 innebär att arbetsmarknadsverket förfogar över 5 710 milj.kr. för arbetsmarknadsutbildning. Av medlen skall 4 479 milj.kr. användas för upphandlad utbildning och 1 230 milj.kr. för utnyttjande av platser i det reguljära utbildningsväsendet. Ungefär hälften av platserna i reguljär utbildning skall avsättas för personer med arbetshandikapp. Av den upphandlade utbildningen får högst 20 procent tilldelas inte är personer som arbetslösa eller löper risk att bli arbetslösa.

Tabell 2.6 Antal deltagare i arbetsmarknadsutbildning l98889 Köpt utbildning

Utbildning Antal Därav i % Utl Kassa Under medb medl 20 år

Orienterande 4 240 39 52 6 kurser Teoret. prep. 2 570 S0 48 2 kurser Grundkurser 60 670 l5 68 4 Fortbildn.- 3 860 8 71 3 kurser

Alla 71 340 64 4

Källa AMS

Tabell 2.7 Antal deltagare i arbetsmarknadsutbildning 198889 Reguljär utbildning

Källa AMS Andelen deltagare i reguljär utbildning 198889 27 var procent av den totala volymen. Under 198990 har andelen gått ned till 23 procent. Denna tendens fortsätter. Arbetsförmedlingarna anvisar i allt större utsträckning upphandlade kurser framför platser i reguljär utbildning. Enligt regleringsbrev bör reguljär utbildning komma ifråga främst för med arbetshandikapp och för personer lokalt bundna sökande. De aktuella utbildningarna är främst allmänteoretiska kurser grundskole- eller gymnasieskolenivå,

yrkesinriktade kurser är vanliga. l Malmöhus län t.ex. SOU 1991; 65 men även under tredje kvartalet 1989 ca 900 personer arbets- Kapitel 2 beviljades reguljära skolväsendet. Av dessa avsåg marknadsutbildning i det 1-3. Den näst största delen avsåg hälften studier i komvux etapp vårdområdet. gällde besluten utbildningar inom skilda Därutöver områden, ADB, hotell och turism, trädgård, träteknik, labot.ex. ratorieteknik, trafiklärare, livsmedelsteknik. skall normalt inriktad mot ett bestämt yrke. Utbildningen vara baskunskaper förberedelse för yrkesutbildning kan Allmänna som nödvändiga, då ett led i en yrkesutbildi vissa fall vara men som för närvarande restriktiv än tidigare när det ning. Man är mera flera års utbildning i t.ex. komvux. Kort, yrkesingäller att bevilja utbildning prioriteras. Avsikten är att studierna skall riktad möjliga tid leda till arbete och varaktig sysselsättning. kortast AMS och länsarbetsnämnderna arbetar kontinuerligt med en effektivisering arbetsmarknadsutbildningen. Ambitionen är av utveckla upphandlarkompetensen i syfte att öka konkurbl.a. att mellan utbildningsanordnarna och hålla priserna nere. Ett rensen mål utbildningen till de individuella annat är att bättre anpassa

behoven. inne i fas där övergår från detalj- Verksamheten är nu en man till målstyrning. Avsikten är att i större utsträckning styrning koppla ekonomin till målen. l verksamhetsplan för året lämnar en AMS hur verksamheten bör bedrivas. Länsarbetsnämnsin syn utformar i sin policydokument till arbetsförmedlingarderna tur och ledningskonferenser ingår också i styrna. Tillsynsverksamhet filosofin.

Tillämpningar reglerna arbetsmarknadsutbildning av om

arbetsmarknadsutbildning kommer regel i

Frågan om som upp

söker arbete. Ibland hänvisas också samband med att en person till förmedlingen någon studievägledare eller kurator. personer av gäller det kunna erbjuda ett nytt arbete. Först i l första hand att diskuteras behovet kompletterande utbildning. Efandra hand av arbetsmarknadsutbildningen har en sådan omfattning är tersom nödvändigt arbetsvägledarna har goda kunskaper om olika det att utbildningsvägar och vilken kompetens dessa ger för att utbildningsinsatsen skall kunna vägas i förhållande till sökandens tidigautbildningsbakgrund och bli del i långsiktig lösning. re en en mer Enligt förordningen 1987406 kan arbetsmarknadsutbildning beviljas till är arbetslösa eller löper risk att bli arpersoner som betslösa. Den har anställning kan också beviljas arbetsmarksom

nadsutbildning ifråga l utbildas till ett yrke där det

om personen könet är underrepresenterat, 2 saknar yrkesutbildning eller egna kortare eller föråldrad yrkesutbildning och arbetsmarkhar en nadsutbildningen är ägnad att arbetstagaren en starkare ställge

ning arbetsmarknaden eller 3 utbildas till ett yrke inom till- SOU 1991 65 verkningsindustrin eller inom vård- och omsorgssektorerna; Ut- Kapitel 2 bildning under 3 kan inte beviljas till dem redan har som en anställning inom tillverkningsindustrin eller inom vård och omsorg.. Flyktingar, som har fått arbets- och uppehållstillstånd kan under tre år därefter beviljas arbetsmarknadsutbildning, de trots att inte är eller löper risk att bli arbetslösa eller har svårt att stadigvarande arbete den öppna marknaden. När det gäller grupper under 1-3 ovan får enbart upphandlad utbildning komma ifråga. För flyktingar finns ingen sådan restrik-

tion. Till gruppen arbetslösa räknas även deltidsarbetslösa och personer som har tillfälligt arbete, men här ingår också personer som vill ut arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar, invandrare, hemarbetande. Gruppen hemarbetande är numer inte så stor. Den största gruppen som söker sig ut arbetsmarknaden är naturligt nog invandrarna. Många invandrare har utbilden svag ningsbakgrund. Utöver kunskaper i svenska behöver de ofta förbättrade baskunskaper, innan de kan hänvisas till lämplig en yrkesutbildning. Som framgår av tabell 2.7 nära 20 var procent av de studerande som fått utbildningsbidrag 198889 för studier i komvux etapp l utländska medborgare. När det gäller att bedöma vilka som kan anses löpa risk att bli arbetslösa kan det finnas variationer både mellan lånen och inom länen. Den nuvarande situationen med ökad arbetslöshet har medfört att kriterierna skärpts för när risk för arbetslöshet skall

anses föreligga. Kravet många håll är att varsel uppsägning

om skall ha lagts. På andra håll har mjukare tolkning. De man en regionala förhållandena inverkar givetvis, liksom tillgången resurser. Bland dem som riskerar att bli arbetslösa är med nåpersoner gon form av arbetshandikapp en stor Den medigrupp. som av cinska skäl inte kan fortsätta med sitt arbete tillhöra riskanses gruppen. Enligt AMS föreskrifter delar handikappen efter man dels mer uttalade fysiska handikapp, t.ex. hörsel- och synskador, dels andra somatiska, psykiska eller sociala problem kan som medföra nedsatt arbetsförmåga. l den finns senare gruppen personer med olika grad av arbetshandikapp, från t.ex. lindrigare allergibesvär till svårare förslitningsskador. Många är redan sjukskrivna och i sådana fall är försäkringskassan inblandad. Handikappets art är emellertid inte avgörande. Efter utredning hos arbetsförmedlingen söker man även i dessa fall hänvisa till nytt arbete eller i andra hand till omskolning. Är utbildning aktuell och personen ifråga har sjukpenning eller arbetsskadeersåttning kan han eller hon som regel också beviljas arbetsmarknadsutbildning. Utbildningsbidraget reduceras i dessa fall med sjukpenningen. Beloppet i utbildningsbidrag blir regel endast 10 kr. dag. Dessutsom per

särskilda bidrag för läromedel m.m. be- SOU 1991 65 kan eventuella resor, om Kapitel 2 talas ut. l juli 1990 gäller strängare krav att arbetsgivaren Sedan den rehabilitering anställda med nedsatt arbetsskall ta ansvar för av förmåga. 3z8-sjukpenningenersätts fr.0.m. den 1 januari Den s.k.

1992 med rehabiliteringsersättning.

Frågorna sjukförmåner under studier behandlas också i av-

om

snitt 2.8. arbetslösa eller löper risk att bli arbetslö- Personer som inte är

under vissa förhållanden beviljas arbetsmarksa kan som nämnts Bestämmelserna återfinns i 10 § förordningnadsutbildning. som arbetsmarknadsutbildning härrör från 60-talet, då särskilen om Öka rekryteringen till bristyrken sattes in. Det da åtgärder för att med de nuvarande reglerna är att stärka individens primära syftet arbetslivet. Budgetåret 199091 har bristyrkestänkandet ställning i kommit in i bilden, när de nämnda reglerna tillkom om nytt lämna utbildningsbidrag till anställda som ville utatt man kunde tillverkningsindustrin eller inom vård bilda sig till ett yrke inom

omsorg. ställning arbetsmarknaden kan man, enligt vad en Med svag länsarbetsnämnd exempelvis en person som har uppger, avse yrkesutbildning eller har föråldgrundskola, men som saknar en

Det delvis också börjar acrad yrkesutbildning. uppges att man

jobb genomgångsyrken, t.ex. lokal-

ceptera vissa monotona som

vårdare.

flyktingar finns särskilda möjligheter att utbildning un- För första åren vistelsen i Sverige även om de har ett der de tre av arbete. Även i de här fallen skall emellertid arbetsstadigvarande

marknadsskälen vägas in i bedömningen. Bestämmelsen avser

olika uppgifter huruvida man skiljer flyktingar, men det är om

flyktingar och andra invandrare.

arbetsmarknadsutbildning är utformade så att de Reglerna om handlingsutrymme. Därav följer att en helt enskall ge ett visst

regeltillämpning inte kan nås. Frågorna har diskuterats i

hetlig tjänstemän hos bl.a. AMS och några länsarbetsnämnsamtal med

har kunnat konstatera att handläggningen kan rymma der. Jag i det enskilda fallet. Arbetsmarknadens behov svåra avvägningar önskemål sammanfaller inte alltid. En stor del och den enskildes också människor har problem av olika av ärendena rör som bedömer behoven grundval av sökandens slag. Handläggaren bedöms ha svag ställning situation. För en person som t.ex. en kan positivt beslut fattas både med stöd av 9 arbetsmarknaden ett ställning. Är

§ för arbetslöshet och med stöd av 10 § svag risk

flykting kan även ll § vara tillämplig. personen arbetsmarknadsutbildning är naturligtvis beroende Behoven av i regionen. Därmed varierar också utflödet sysselsättningsläget av Under vissa perioder har det funnits utrymme för en av medel. inställning till inte varit arbetslösa, mer generös personer som

Finns medel tillgängliga är det naturligtvis lättare att hjälpa män- SOU 1991 65 niskor som vill förändra sin situation. Vissa grundvillkor måste Kapitel 2 emellertid vara uppfyllda. En konsekvens av systemet kan med andra 0rd bli att resurserna inte alltid går till dem som har de största behoven. Förhållandena kan variera från år till år och ibland även under året. Eftersom man försöker att ge stöd så långt det är möjligt till dem som vänder sig till förmedlingen, blir det närmast principen först till kvarn som blir gällande. För den arbetsförmedling som förbrukat sin kvot för året måste ansökningar i fortsättningen avslås grund av resursbrist. Det kan hända att det i sådana lägen finns pengar kvar andra håll. Samordning inom länen förekommer, men inte alltid. Resurserna för utbildningsbidrag har hittills varit anvisade under ett förslagsanslag. Begränsningen har i stället legat i resurserna för utbildningsplatser. Fr.o.m. budgetåret 199192 är detta ändrat. Kostnaderna för utbildningsbidrag skall räknas in i de resurser som tas i anspråk. Anslagsformen har också ändrats till ett reservationsanslag. Utflödet av utbildningsbidrag är en följd av beslut om arbetsmarknadsutbildning. Försäkringskassorna beräknar och betalar ut bidraget. Kassorna sköter också prövningen och utbetalningen av av särskilt bidrag. Det dubbla huvudmannaskapet medför att vissa delar i verksamheten blir omständligare, t.ex. när det gäller utbildning av personal och information gentemot den enskilde, och uppföljningen försvåras. Uppdelningen mellan myndighetsområdena förefaller emellertid i stort sett ha fungerat väl. Flera handläggare hos arbetsförmedlingen har uppgett att kontakterna med försäkringskassan har varit goda. Synpunkter som kommit fram är att försäkringskassan ibland tar sig en överprövningsroll som de inte har. Hos försäkringskassan har man pekat det otillfredsställande i att bara betala ut pengar utan att kunna ta fullt ansvar för om det är rimligt eller De önskar att de hade mer kunskaper om situationen

för den enskilde. Ibland gör de förfrågningar hos arbetsförmed-

lingen, i del fall görs utbetalningar, även när de ifrågasätmen en ter det. Reglerna om särskilt bidrag är svåröverskådliga. Bidrag kan betalas ut för dagliga resor, läromedel, kursavgifter och för kostnader i samband med utbildning annan ort, studieresor, praktikresor, korta kurser och utbildning utomlands. När det gäller dagliga resor måste man ibland bedöma s.k. rimligt pendlingsavstånd väntetider m.m. l kursavgiften vid folkhögskolor ingår många gånger kost och logi, och då måste utreda hur stor den delen man kan anses vara och göra en skälig minskning av bidraget. Ett stort antal ärenden rör reseersättningar. Här varierar

också reglerna, vilket gör att systemet upplevs som svårhanterligt,

säger man försäkringskassan i Stockholm. Ett problem som

4 11-0712

hänger ihop med det är att det kan bli olika bedömning olika SOU 1991; 65 kontor. Kapitel 2

2.7 Studiestöd för kortare studier och uppsökande

verksamhet

Korttidsstudiestöd och internatbidrag

Tim och dagstudiestöd infördes 1976 efter förslag av kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning FÖVUX betänkande SOU 197454. Syftet var att ge kortutbildade vuxna möjligheter att arbetstid delta i studiecirkelverksamhet eller korta ämneskurser vid folkhögskola. Timstudiestödet blev tillgängligt för deltagare i s.k. prioriterade

studiecirklar grundskolenivå cirklar i svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, hemspråk, fackliga ämnen samt speciella

cirklar för handikappade. Senare har en utvidgning skett att cirklar i basämnen

gymnasieskolenivå också ger rätt till bidrag samt kurser i komvux

och statens skolor för vuxna i motsvarande ämnen dock inte etapp 3 och yrkesinriktade ämnen. Några andra utbildningar har också tillkommit. Dagstudiestöd, som bestod av inkomstbidrag och internatbidrag, kunde från början beviljas för i princip alla korta kurser vid folkhögskolor. Numera har en åtstramning skett som innebär att vissa hobby- och fritidsbetonade kurser inte längre ger rätt till stöd. Det har ankommit skolöverstyrelsen att efter samråd med CSN avgöra vilka studiecirklar och vilka kurser som skall ge rätt till stöd. Fr.o.m. juli 1991 är det CSN som beslutar i dessa frågor efter samråd med folkbildningsrådet. Är 1987 ersattes inkomstbidraget i dagstudiestödet och timstudiestödet av korttidsstudiestöd. Korttidsstudiestöd kan beviljas batill arbetstagare. lnternatbidraget däremot, som avser att täcka ra kostnader för resa, kost och logi i samband med utbildning, kan beviljas både till arbetstagare och icke arbetstagare. Några åldersregler infördes aldrig i systemet. Det blev därför möjligt för pensionärer att söka internatbidrag för olika kurser vid folkhögskolor. Sedan 1987 pågår försöksverksamhet som ger möjlighet en för pensionärsorganisationer och handikapporganisationer att söka internatbidrag kollektivt. Jag återkommer till denna fråga senare. De nuvarande reglerna för korttidsstudiestöd och internatbidrag har redovisats i avsnitt 1.3. Stöd för kortare studier kan, som där nämnts, sökas kollektivt av facklig organisation och av enskilda personer. De kollektivt beviljade stöden dominerar, vilket framgår av tabell 2.8.

Tabell 2.8 Korttidsstudiestöd och internatbidrag I98990 SOU jggj; 65 Kapitel 2 Korttidsstudiestöd lnternatbidrag Milj. kr. Milj.kr. Kollektiva stöd

.. handikapporg. Enskilda stöd 4,9 4,8 Totalt l29,2 60,6

Källa CSN

Kollektivt sökta Stöd

l samband med ansökan om bidrag för uppsökande verksamhet söker de fackliga organisationerna som regel också korttidsstudicstöd för de deltagare i cirklarkurser som planeras bli förlagda arbetstid samt om internatbidrag, när utbildningen avser kurser vid folkhögskola. Möjligheterna för uppsökarna att kunna erbjuda både studiealternativ och studiestöd var en bärande tanke i 1975 års reform.

Enskilt sökta stöd

Av de medel som betalades ut för korttidsstudiestöd och internatbidrag under 198990 hade bara 5 procent sökts av enskilda personer. En genomgång som CSN gjort av enskilda ansökningar som bifallits av vuxenutbildningsnämnderna i Jönköping, Linköping och

Kalmar under 198990 ca l 000 visar bl.a. följande

l hela gruppen var 65 procent arbetstagare och 35 procent icke arbetstagare; kvinnorna utgjorde 66 procent; de deltagare som var 61 år eller äldre utgjorde 31 procent. Kurser vid folkhögskolor var vanligast förekommande 72 procent. Komvux-kurser svarade för 23 procent, medan studiecirklarna utgjorde endast 5 procent. Den jämförelsevis stora andelen för komvux beror att särskilda kurser för vårdpersonal anordnats. Endast en mindre del av ansökningarna avser studier i basämnena svenska, engelska eller matematik 10 procent. Drygt 20 procent folkhögskolekurserna avsåg ledarutbildningar eller av andra kurser exempelvis i hälsovård, kvinnofrågor, kurser som

inom kooperationen. En stor del vänder sig till pensionärer, t.ex. SOU 1991 65 åldringsvård och olika samhällsämnen. Kapitel 2 Ungefär hälften av hela gruppen sökte enbart internatbidraget och 23 procent sökte både korttidsstudiestöd och internatbidrag. Ca hälften hade också sökt stöd tidigare år. Ungefär hälften i hela gruppen hade enbart 8 års folkskola utbildningsbakgrund, som varav gruppen över 61 år utgjorde flertalet. Ca 5 procent hade högskolebakgrund, varav en stor del deltog i handikappkurser.

Uppsökande verksamhet

Genom riksdagens beslut 1970 infördes ett tilläggsbidrag för de s.k. prioriterade studiecirklarna i ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap motsvarande grundskolans nionde årskurs. Avsikten med bidraget dels att studierna i dessa ämvar nen, om möjligt, skulle bli avgiftsfria för deltagarna, dels att studieförbunden skulle kunna bedriva en aktiv uppsökande verksamhet. Förbunden fick själva avgöra hur bidraget skulle fördelas mellan de båda ändamålen. l och med vuxenutbildningsreformens tillkomst l975 sattes rekryteringsfrågan i förgrunden. Särskilda anvisades för resurser uppsökande verksamhet arbetsplatser. Syftet var att nå grupper i arbetslivet som hade bristfällig utbildning och besvärliga arbetsförhållanden. En mindre avsattes också under ett summa par år för försöksverksamhet med uppsökande verksamhet i bostadsområden. Resurserna för verksamheten fördelades skolöverstyav relsen fram till den l juli 1978, då anslaget fördes över till CSNs ansvarsområde. De fackliga organisationerna fick ansvaret för själva verksamheten, eftersom den var avsedd att bedrivas arbetsplatserna. Genom den tidigare införda lagen 1974358 om facklig företroendemans ställning arbetsplatsen räknade man med att verksamheten delvis kunde bedrivas av studieorganisatörerna betald arbetstid. Särskilda medel för utbildning av studieorganisatörer avsattes. Till en början kunde enbart arbetstagarorganisationerna söka bidraget. En ändring infördes emellertid den l juli 1977 som innebar att även vissa näringslivsorganisationer fick rätt att söka bidrag.

Nuvarande regler

Bestämmelser om verksamheten finns i förordningen 1980483 om statsbidrag till uppsökande verksamhet arbetsplatser m.m. Enligt dessa kan lokal facklig organisation eller organisation inom Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Företagarnas Riksorganisation och Sveriges Fiskares Riksorganisation SFR statsbidrag för

uppsökande verksamhet Bidrag kan beviljas för särskilt planlagda SOU 1991 65 projekt. Organisationen skall i ansökan ange vilken grupp som Kapitel 2 vända sig projektet har planerats i samråd med man avser till. om berörd arbetsgivare samt kostnaderna för projektet. Vid prövningen av ansökningarna skall företräde ges projekt som avser verksamhet bland arbetstagare eller näringsidkare med bristfällig utbildning och besvärliga arbetsförhållanden. Därefter skall företräde ges åt sådana projekt som bedöms ha de bästa förutsättningarna att nå dessa arbetstagare eller näringsidkare. Vuxcnutbildningsnämnderna VUN prövar ansökningarna. Nämnderna utanordnar också bidragen, men utbetalningen sker av CSN. Bidrag kan beviljas för högst ett år. Pågår projektet under ett helt budgetår delas utbetalningen upp fyra gånger. Senast en månad efter genomfört projekt skall en redovisning göras till VUN. CSN redovisar uppgifter årligen för hela landet.

Tabell 2.9 Bidrag till uppsökande verksamhet. Antal ansökningar och beviljade belopp - 198990

Källa CSN Tabell 2.10 Redovisade kostnader ñr uppsökande verksamhet 198889

Källa CSN

För 199192 finns anvisat 55 milj.kr. för uppsökande verksamhet. För planering av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer har anvisats 20 milj.kr., vilka fördelas av CSN direkt till organisationerna. CSN publicerade i början 80-talet tre rapporter där den uppsökande verksamheten och stödet för korta studier behandla-

des. Vem blev uppsökt och vad hände sedan, Stockfelt-

Öberg, CSN-rapport 19795; Har vuxenstudiestödet haft utbild-

ningspolitiska konsekvenseri, Stockfelt-Öberg, CSN-rapport SOU 1991 65

19823; Vilka har fått timstudiestöd och dagstudiestöd och vad Kapitel 2

har utbildningen betytt för dem, Öberg, CSN-rapport 19832.

Bland andra redovisningar kan nämnas rapport från TCO 1984 en Vuxenutbildning ett fackligt ansvar där resultaten från ett projekt med uppsökande verksamhet i Södermanland redovisades. l de nämnda rapporterna belyses de svårigheter är försom

knippade med rekrytering av kortutbildade. l StockfeltÖbergs

rapport sägs t.ex. att den målgrupp som det är fråga om är mycket litet studiebenägen. Gruppen studieobenägna minskar bara i den mån man når var och en i den med en övertygande kraft. Man framhåller vidare bl.a. bristen kunskaper om medlemmar nas utbildningsbakgrund, liksom behoven av att projekten får fortgå längre tid än ett år. En fråga som återkommer är att rekryteringen i stor utsträckning koncentrerats till fackliga studier. Den övervägande delen av resurserna för korttidsstudiestöd har också gått till facklig utbildning. l en rapport från RRV Vuxenstudiestödet 1984 pekade man att verksamheten ofta bedrevs alltför generellt. Målgruppen beskrevs i ansökningarna ofta i så generella termer att de inte kunde utgöra underlag för urval mellan olika projekt. I Ahléns utvärdering Vuxenutbildning, 1985, framhölls att rekryteringen till fackliga studier kunde förklaras med hänsyn till att den sammanföll med de stora reformerna arbetslivets område. Trots det skulle sannolikt fler ha rekryterats om uppsökarna informerat om andra studier än fackliga. Studieutbudet borde därför vidgas, ansåg Ahlén. Är 1985 fastställde CSNs styrelse måldokumentet Uppsökande verksamhet mål och riktlinjer som arbetats fram i - en grupp, där företrädare för vuxenutbildningsnämnderna och de fackliga organisationerna ingått. l dokumentet tar man upp intentionerna bakom reformen och pekar angelägenheten att söka nå dem som, förutom att de har en bristfällig utbildning, också har andra studiehinder som gör att de inte själva söker sig till studier. CSN pekar också vikten att söka finna det rätta utbildningsalterav nativet. Utbudet bör inte begränsas till organistionsanknuten utbildning. Frågan utbildningsalternativ togs därefter i budgetproom upp positionen 198788. Där anfördes att stöden i större utsträckning borde ges till grundläggande studier i allmänna ämnen, typ svenska, engelska matematik och samhällskunskap. l en gemensam skrivelse från LO och TCO 1987 till de fackliga organisationerna underströks att en bred facklig medlemsutbildning skulle prioriteras framför funktionsutbildning. Sådan utbildning, som riktar sig till förtroendevalda, skulle bedrivas med andra medel än vuxenstudiestöd.

Fin vux undersökning SOU l99l 65

Kapitel 2

Under hösten 1990 genomfördes en studie för Finvux räkning av av 36 projekt där medel beviljats för uppsökande verksamhet och för korttidsstudiestödinternatbidrag. Studien Uppsökande verksamhet och stöd till korta studier som genomförts av Staffan Larsson, institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet, har publicerats i Linköpings universitets rapportserie Rapport LiU-PEK-R-l23. En kort sammanfattning skall här göras. Larsson konstaterar inledningsvis att tidigare undersökningar visat problem när det gäller de korta stödens måluppfyllelse. Syftet med den undersökningen alltså inte att visa problenya var mens existens utan att utreda bakgrunden till dessa. l 27 de 36 undersökta projekten har medel sökts för både av uppsökande verksamhet och för korttidsstudiestödinternatbidrag. Uppsökarna har oftare varit knutna till avdelningen än till en lokal enhet. Som regel har man valt att ut till alla medlemmar. Arbetssätt och kursutbud är normalt detsamma år från år. Ibland gör man dock särskilda satsningar vissa orter eller för vissa grupper. Rekryteringen gäller i första hand facklig grundutbildning och i andra hand allmänfacklig vidareutbildning. Det finns ingen klar relation mellan storleken det belopp man sökt och antalet personer man sökt upp. Ena ytterligheten är att nått 5000 personer för en kostnad 30 000 kr., den man andra rör 70-80 personer för en kostnad av 50000 kr. Variatioi kostnad uppsökt person är alltså 6 kr. till 650 kr. l nen per drygt hälften av projekten är kostnaden under 100 kr. per person. l en del fall har vissa kostnader täckts med stöd av förtroendemannalagen. l två projekt har lyckats rekrytera nästan alla till någon man form av studier. l tre projekt har bara fem procent av de uppsökta börjat studera. l regel har mer än hälften av de som deltagit i cirklar och kurser studievana. l nästan alla projekt har man gjort orealistiska antaganden om behov av medel för korttidsstudiestöd och internatbidrag. Man har planerat för kurser arbetstid, men de har ofta fått förläggas till fritid. Anledningen till det är främst att ersättningen för inkomstbortfallet varit för dålig och att många inte vill ifrån arbetet. Studieaktiviteten kan alltså vara relativt stor, men eftersom något inkomstbortfall inte uppkommer, så betalas det inte ut något studiestöd. Uppsökarna i de flesta projekten anser att ett avgörande skäl till att inte vill delta är att stödet är för lågt. De personer man vänder sig till har regel en låg inkomst. Varje bortfall man som upplevs som en orimlighet. När det gäller facklig utbildning har facken ofta gått in och betalat mellanskillnaden mellan förlorad inkomst och stödet. Det ta-

lar för att man anser ersättningsnivån vara betydelsefull för rekry- SOU 1991 65 teringen. Kapitel 2 l drygt en tredjedel av projekten redovisar ett mycket lågt man studicintresse. På del arbetsplatser finns intresse hos vissa en grupper och i fyra projekt var nästan alla som söktes intresserade upp av att delta. Kursutbudet är ofta begränsat till ett antal kurser ingår i som organisationens eget utbud. Ibland informerar komvux man om kurser, men dessa prioriteras knappast. Ibland upplyser man om annan utbildning, t.ex. YTH eller lämnar material över cirklar i olika ämnen. Man kan alltså dela in utbudet i två varianter, där den dominerande är att att skapa intresse för facklig verksamhet. Den andra varianten är en relativt bred inriktning av studier utan prioritering, vilket gäller i åtta projekten. av Den uppsökande verksamheten går alltså till stor del ut att informera om ett studieutbud i stället för att ta reda den enskildes intressen. Utbudet ser också ut att begränsat till att vara utbilda för roller som många i målgruppen inte upplever sig ha. En stor del av uppsökarna förefaller sin roll främst se egen som företrädare för det fackliga utbudet. För dem är uppsökeriet ofta en del i det fackliga arbetet och kurserna ett instrument ses som för denna verksamhet. Det finns alltså påfallande skillnad i en synen meningen med verksamheten mellan uppsökarna och vad som framgår i de officiella texterna. Uppsökarna har som regel stor erfarenhet området. Men det är ändå stor omsättning både uppsökare och studieorganisatörer och det är svårt att rekrytera Ofta blir det därför folk nya. från avdelningarna gör arbetet. Grundtanken närheten som om mellan uppsökare och anställda undergrävs. Uppsökarna har ofta trycket sig att åstadkomma resultat; de blir produktivitetsstyrda. Det kan leda till att man går förbi personer i den mest prioriterade gruppen, men som man vet är svårrekryterade. Man satsar i första hand ett antal säkra kort. Problemet uppstår emellertid inte när vänder sig till alla medman lemmar.

En mer långsiktig strategi redovisas bara i några projekt. där

man informerat om cirkelstudier som ett mellansteg till komvuxstudier. Som jämförelse nämns den s.k. ABF-skolan i Norrbotten, där man helt inriktat sig att rekrytera studieovana till basämnesutbildning. Där har i uppläggningen också ingått att skapa en övergång mellan korta och längre studier. De beviljade resurserna för projekten utnyttjas regel. Efsom tersom medlen för korttidsstudiestöd inte förbrukas, behöver någon prioritering mellan grupperna inte göras. Studiestödet har alltså kommit att användas för de kurser uppsökarna priorisom terar.

[04

Möjligheterna för vuxenutbildningsnämnderna att styra verk- SOU 1991 65 samheten är begränsad, eftersom tillgängliga resurser för korttids- Kapitel 2

studiestöd överstiger efterfrågan.

Urvalsprö vningen

l den nämnda förordningen om statsbidrag till uppsökande verksamhet sägs att företräde skall ges projekt som vänder sig till personer med bristfällig utbildning och besvärliga arbetsförhållan-

den. Dessa regler har emellertid endast tjänstgjort som ett slags

vägvisare. Något egentligt urval förekommer knappast. Av tabell 2.9, vilken hämtats ur CSNs senaste anslagsframställning, framgår att praktiskt taget alla ansökningar under 198889 har beviljats 92 procent. Däremot har man inte haft resurser att bevilja de sökta beloppen mer än till 56 procent. l stället för att välja mellan projekt har man alltså skurit de begärda beloppen. ner När det gäller korttidssludiestöd och internatbidrag som söks

kollektivt tillämpar man samma förfarande som ifråga om uppsö-

kande verksamhet, dvs. det övervägande antalet ansökningar från organisationerna beviljas, men de sökta beloppen reduceras. Här har man emellertid inte haft samma anledning att vara restriktiv, eftersom beviljade stöd inte utnyttjas helt. Av sökta belopp 198889 beviljades 72 procent. Denna summa utgjorde emellertid samtidigt 178 procent av tillgängliga resurser. l RRVs revisionsrapport 1984 fördes den tanken fram att VUN borde avslå flera ansökningar och i stället bevilja medel för projekt som vände sig till den egentliga målgruppen. Det är emeller-

tid ganska förståeligt att nämnderna tillämpar urvalsreglerna

det sätt man gör. Fördelningen av stöd till enskilda arbetstagare görs i samband med den uppsökande verksamheten. Nämnderna

har därmed små möjligheter att påverka användningen. Det kan

också svårt för nämnderna att avgöra den fackliga vara om ena organisationen som söker stöd för att vända sig till kortutbildade har bättre utsikter att nå ett bättre resultat än en annan som planerar liknande aktiviteter. Av de utvärderingar som gjorts av verksamheten kan man emellertid konstatera att nämnderna varit ganska passiva när det t.ex. gällt att styra resurserna till mer överbryggande utbildning. Detta pekar bl.a. Larsson i sin undersökning. Det kan nog också fastslås att det dubbla huvudmannaskapet där CSN och nämnderna beviljat medel, men organisa- tionerna haft ansvaret för bedrivandet av verksamheten har lett till bristande effektivitet. Urval bland enskilda ansökningar är beroende av antalet ansökningar och avsatta resurser. Som regel har nämnderna haft möjligheter att bevilja flertalet enskilda ansökningar. Normalt sorterar man först bort ansökningar som t.ex. avser utbildning för

funktioner inom olika organisationer och ansökningar från perso- SOU l99l 65 ner som har en högskoleutbildning tidigare. Det är den som be- Kapitel 2 döms ha störst behov av utbildning och stöd som ges företräde. Grundläggande studier i basämnen prioriteras. Räcker emellertid tillgängliga medel till fler sökande prövas även sådana som sorterats bort i steg Vid prövningen av ansökningar om internatbidrag från icke arbetstagare gäller särskilda urvalsregler. I sådana fall skall hänsyn tas till bl.a. utbildningsbakgrund, handikapp, glesbygdsboende. Urvalsreglerna och dess tillämpning kan emellertid bara delvis bidra till att stöden styrs till den mest behövande målgruppen. För måluppfyllelsen är naturligtvis också en avgörande förutsättning att denna prioriterade grupp söker sig till studier.

Försöksverksamhei med kollektiva ansökningar om internatbidrag från pensionärs- och handikapporganisationer

En försöksverksamhet med kollektiva ansökningar om internatbidrag från pensionärs- och handikapporganisationer har bedrivits sedan januari l987 enligt en särskild förordning l986850, ändrad senast l988499. CSN har i en rapport den 29 augusti 1989 redovisat utvärdering av verksamheten. En förlängning av fören

söksperioden till den 30 juni l992 har därefter skett prop

1990912100, SfU 199091112.

Bakgrund

l anledning av budgetpropositionen 1982832100 behandlade riksdagen frågan om en utvidgad rätt att söka tim- och dagstudiestöd

kollektivt. Utskottet förutsatte i sitt betänkande l982l83zSfU 19

att regeringen skulle pröva om det utan större svårigheter gick att utvidga rätten att göra kollektiva ansökningar till att avse även De Handikappades Riksförbund DHR och Handikappförbundens Centralkommitté HCK. Betänkandet godkändes av rikdagen. Regeringen därefter CSN i uppdrag att utreda frågan. CSN gav lämnade rapport i oktober 1984. Under våren 1985 utarbetaen des ett förslag inom Utbildningsdepartementet, som innebar att en viss del av resurserna för internatbidrag skulle avsättas för pensionärer och handikappade. Stöden skulle beviljas efter kollektiv ansökan från pensionårs- och handikapporganisationer som anordnade samverkanskurser vid folkhögskola. Förslaget möttes av positiva reaktioner i remissbehandlingen. Pensionärernas Riksorganisation PRO ansåg att en viss del av medlen skulle avsättas till deras folkhögskola i Gysinge. DHR och HCK ansåg att antalet enskilda ansökningar under de tidigare åren kunde utgöra grund vid fördelningen. CSN framhöll att kol-

lektiva ansökningar timstudiestöd och inkomstbidrag även i SOU 1991 65 om fortsättningen borde förbehållas de fackliga organisationerna och Kapitel 2 gälla arbetstagare.

Försöksverksamhet i två år

Regeringen föreslog i budgetpropositionen l98586l00 att pensionärs- och handikapporganisationerna skulle kunna inge kollektiv ansökan internatbidrag för sina medlemmar. Den utom vidgade rätten skulle bedrivas försöksverksamhet under två som

år fr.o.n1. januari 1987. l sitt betänkande SfU l98586zl4 anför-

de utskottet inte motsatte sig att verksamheten också att man kunde avse pensionärsorganisationer. Man framhöll dock att de begränsade för vuxenstudiestöd företrädesvis borde beresurserna viljas till i aktiv ålder. Samma åsikt har utskottet redovipersoner sat senast i år när frågan om förlängd försöksverksamhet behandlades SfU l9909ll2. Av regleringsbrev framgår hur stor del av anslagsposten till korttidsstudiestöd och internatbidrag under året som kan användas till försöksverksamheten.

CSNs rapport 1989

CSNs undersökning visade att berörda organisationer ansåg att verksamheten med kollektiva ansökningar hade inneburit fördelar jämfört med det enskilda ansökningsförfarandet. Att inte behöva kursdeltagare i förväg underlättade utbyte av deltagare i namnge sista stund vid t.ex. sjukdom. Det medförde att fler kurser kunde genomföras under rimliga ekonomiska förutsättningar. För vuxenutbildningsnämnderna hade ärendemängden minskat. På väsentlig punkt skiljde sig CSNs uppfattning från organien sationernas. l allmänna råd hade CSN angett prioriteringsgrunder för fördelningen stöd. Utbildningar av överbryggande utbildav ning skulle prioriteras. Detsamma gällde utbildningar som syftade till att utveckla handikappades färdigheter. Organisationerna menade att utbildningsbakgrunden inte borde påverka urvalet. Det i stället skillnaderna i de faktiska kunskaperna man borde ta var hänsyn till. Handikapporganisationernas uppfattning var att det är handikappet som är utgångspunkt för om en medlem behöver en

viss utbildning och inte vilken tidigare utbildning denne har. Or- SOU 1991 65 ganisationerna kunde inte heller acceptera att föreningsutbildning Kapitel 2 och funktionsutbildning lågprioriterade CSN. Även det förhålav landet att det fanns skillnader i tillämpningen mellan olika vuxenutbildningsnämnder var ett hinder, menade man. CSN redovisar i undersökningen vilka kurser och utbildningar som stöden utnyttjats för. lnom pensionärsorganisationerna står organisations- och funktionsutbildningar för merparten av utbetalda stöd 56 procent. Motsvarande andel för handikapporganisationerna är 18 procent. Den överbryggande utbildning som syftar till att utveckla handikappades färdigheter omfattade S2 procent. CSN konstaterar att de utbildningsbehov som organisationerna vill tillgodose är av annan karaktär än dem som vuxenstudiestöden i första hand är avsedda för. Därför anser nämnden att dessa, givetvis angelägna, utbildningsbehov inom gruppen pensionärer och handikappade bör tillgodoses annat sätt än med hjälp av vuxenstudiestödsreformen. CSN föreslog som första alternativ att rätten att söka stöd kollektivt skulle upphöra när försöksverksamheten avslutades. l andra hand menade CSN att bidrag skulle kunna utgå organisationsstöd fördelade efter t.ex. medlemsom santal. Först i tredje hand kunde nämnden tänka sig en fortsatt möjlighet till kollektiva ansökningar.

2.8 Sjukförmåner som studiestöd

För den som varit sjukskriven en tid skall försäkringskassan un-

dersöka om någon åtgärd bör vidtas som förkortar sjukdomstiden

eller helt eller delvis förebygger eller häver nedsättningen av arbetsförmågan. En sådan åtgärd kan vara t.ex. arbetsträning, behandling vid rygginstitut eller utbildningomskolning. Enligt lagen 1962381 om allmän försäkring AFL kan s.k. 38-sjukpenning betalas ut under den tid som rehabiliteringen pågår. Motsvarande bestämmelser finns för den som har nedsatt arbetsförmåga grund av arbetsskada i lagen 1976380 om arbetsskadeförsäkring LAF. Vid rehabilitering utges i sådana fall s.k. 65-sjukpenning eller livränta. När rehabilitering i form av utbildning är aktuell har den bedömningen gjorts att det inte är lämpligt att personen ifråga fortsätter i sitt gamla arbete och att det inte går att ordna ett annat lämpligt arbete utan att utbildningen först genomförs.

Undersökningar rehabiliteringsåtgärdcr SOU 1991 65 om Kapitel 2 l rehabiliteringsberedningens slutbetänkande SOU 198841 Tidig och samordnad rehabilitering redovisas en studie över rehabiliteringsåtgärder med sjukpenning. Undersökningen som gjordes RFV uppdrag av beredningen hade bl.a. till syfte att kartav lägga omfattningen av sådana åtgärder. l undersökningen ingick 20 000 sjukfall för vardera åren 1982 och 1986. Det visade sig sjukfallen 1982 innehöll 457 2 att av procent inslag av ersättning enligt AFL 38 eller LAF 65. Motsvarande antal för 1986 var 980 5 procent. För rehabilitering

inom reguljär utbildning utgjorde antalet dagar 1982 5 procent av

totala antalet dagar med 38-sjukpenning. Ar 1986 hade andelen ökat till 7,6 procent. RFV konstaterade att av l986 års sjukpenningkostnader, 20,2 miljarder kr., kunde ca 380 milj.kr. beräknas utgöra sjukpenning enligt AFL 38. Omsatt till åtgärder i form av reguljär utbildning motsvarade det ca 30 milj.kr. Fr.o.m. juli 1990 särredovisas sjukpenning enligt AFL 38 och LAF 65 i RFVs register. Det finns alltså uppgift om de totala utbetalningarna för dessa åtgärder. Däremot går det inte att uppgifter vilket antal det är fråga om eller vilken form om personer rehabilitering är aktuell. För att sådana och andra fråav som belysta har Finvux i samarbete med RFV och försäkringskasgor gjort urvalsundersökning bland personer som uppburit sorna en 38- respektive 65-sjukpenning under september 1990. l bilaga 2 finns resultaten undersökningen presenterade i tabellform. Här av följer en kort sammanfattning. Enligt RFVs register hade sammanlagt 8175 erhållit personer dagersättning under september 1990. De totala utbetalningarna uppgick till 60,8 milj.kr., vilket utgjorde drygt två procent av all utbetald sjukpenning enligt AFL och LAF under denna månad. l urvalet ingick personer födda dag l5 eller 25 och som erhållit dagersättning enligt AFL 38, LAF 65 eller annan form,

tillsammans 780 personer ca 10 procent. Av dessa har försäk-

ringskassorna lämnat uppgifter för 738 personer. l den slutliga databehandlingen har ingått 717 personer. Bortfallet beror brister i kodifieringen vid utbetalning samt vid överföring av uppgifter från personakter till enkätunderlag. Bortfallet är relativt begränsat och får bedömas som försumbart. Resultaten visar att hela gruppen är 52 procent kvinnor. av När det gäller ålder återfinns 63 procent i åldern 30-49 år. .lämfört med 1986 år könsfördelningen oförändrad, medan det ifråga ålder skett förskjutning från 50-59 år mot grupom en gruppen 30-39 år. Antalet ersättningsdagar fördelas med 49 procent pen 38-sjukpenning, 49 procent 65-sjukpenning och 2 procent form dagersättning. Nära 80 procent påbörjade sin annan av

rehabilitering inom l2 månader efter sjukskrivningsdagen tabell

13 i bilagan.

Rehabilitering i form av träning i reell miljö och övriga liknan- SOU 1991 65 de åtgärder svarar för 50 procent insatserna. Anmärkningsvärt av Kapitel 2 är att reguljär utbildning svarar för 42 procent. För AMU är andelen 8 procent. Det är uppenbart att den trend till ökning rehabiliteringsåtav gärder som den tidigare RFV-undersökningen visade 1986 har förstärkts senare år. Det kan vara ett tecken att utbildning bedöms som en fungerande åtgärd för att den enskilde skall kunna komma tillbaka till arbetslivet. Omfattningen av olika åtgärder framgår tabell 2.1.1. av

Tabell 2.11 Antal personer i rehabilitering uppdelat på rehabiliteringsform

Man kan med undersökningsresultaten som grund räkna med att ca 3 000 personer under mätmånaden finansierade sina studier via ersättning från sjukförsäkringen, den övervägande delen, varav 82 procent, studerade i reguljär utbildning. Ca 1 600 gick i utbildningar som omfattade mer än 12 månader, och dessa hade av ca 1 200 ett utbildningsprogram omfattade än 18 månader. som mer Eftersom undersökningen gällde pågående fall, går det inte att ange rehabiliteringens längd totalt. Kostnaden för dagersättning under hela den tid undersöksom ningspersonerna varit föremål för rehabilitering fram t.o.m. sep-

tember 1990 uppgår till 1093 milj.kr. På årsbas tiden 1989-

ca 09--1990-09 blir detta 550 milj.kr., 233 milj.kr. kan ca vara ca beräknas falla reguljär utbildning och 317 milj.kr. övrig rehabilitering. Det är således betydande i försäkringssystesummor met som används för finansiering av utbildning.

För den har godkänd arbetsskada och genomgår reha- SOU 1991 65

som en bilitering i form utbildning ersätts öz5-sjukpenningen ibland av Kapitel 2 av livrâma. RFVs rekommendation är att livränta skall beviljas om utbildningen sträcker sig över ett år. Det är emellertid osäkert om kassorna alltid följer rekommendationen. Det finns inga uppgifter hur del utbetald livränta som avser rehabilitering. Utom stor av betalningarna i egenlivränta totalt under 1990 2 214 milj.kr. var

Praxtlsutveckling

Genom utveckling praxis har allt omfattande utbildningar av mer kommit bedrivas med ersättning i form av sjukpenning. Denna att fråga belyser RRV ingående i sin revisionsrapport i december skall sjukförsäkringen omfatta. Där framhåller man 1990 Vad reglerna sjukpenning är knapphändigt utformade. Praxisatt om utvecklingen har lett till att försäkringens räckvidd har ökat, vilket har medfört stigande kostnader. Man anser att orättvisor har uppstått mellan olika studerande när det gäller studiefigrupper nansieringen. Tendenserna till överlappning mellan systemen har ökat under år. Gränslandet mellan förmånssystemen blir senare därmed utsträckt och diffus. RRV att en begränsning mer anser borde övervägas så att sjukpenning endast skall kunna utges under begränsad tid, t.ex. längst två terminer. en Från RFVs sida har påtalat behovet av skärpning av man praxis och förtydliganden bestämmelserna. Av yttrandet i maj av 1989 över rehabiliteringsberedningens betänkande framgår att

verket allvarligt den utveckling som uppstått. Där sägs

ser bl.a. Genom antal domar i försäkringsöverdomstolen i slutet av ett 1983 och därefter har praxis vad gäller rätten till sjukpenning under tid för rehabilitering ändrats. Tidigare beviljades sjukpenning

under yrkesinriktad rehabilitering i form av utbildning under längst ett år. Praxisändringen innebär att sjukpenning numera under hela utbildningstiden även den är 3-4 år. vanligen utges om l vissa fall sjukpenning också under högskoleutbildning. utges svårigheterna i dagens är att bedöma hur lång En av system utbildning behövs för att den försäkrade skall kunna ett som arbete. Det är ofta svår bedömning som måste göras och nytt en där den försäkrade ibland kan ha långtgående krav. Det är i dag

ovanlig situation utbildningarna pågår i många år. Be-

ingen att redningen tar inte denna fråga liksom inte heller hur man upp långa utbildningar högskole- och universitetsnivå. skall se RFV att måste fråga sig hur långt samhällets ansvar anser man sträcker sig. RFV rehabiliteringsersättning också måste menar att diskuteras utifrån rättvisesynpunkt och anser att ett klarläggande bör göras i denna fråga innan beredningens förslag genomförs. kan klara arbete efter två- Om den försäkrade att ett annat en

lll

årig yrkesinriktad utbildning men hellre väljer fyraårig teore- SOU en 1991; 65 tiskt inriktad utbildning därför att den intresserar honom, kan Kapitel 2 en-

ligt RFVs mening starkt ifrågasättas det är rimligt att utge

om rehabliteringsersättning i fyra år. Det kan bli slumpmässigt den om försäkrade själv finansierar sina studier med studiemedel eller om något sjukdomsliknande tillstånd honom rätt till betydligt ger en högre ersättning än studiemedel från sjukförsäkringen. Verket anför vidare att det finns anledning anta att stor del en av ökningen av de mycket långa sjukpenningärendena beror att de försäkrade under sjukskrivningen genomgår fleråriga omskolningar.

3z8-sjukpenningcrz ersätts av rehabilitcringscrsättning

l januari l992 införs ett system med rehabiliteringsersättning, som ersätter 3z8-sjukpenningen. Förarbetena till lagstiftningen är regeringens proposition 19909ll4l Rehabilitering och rehabiliteringsersättning samt socialförsäkringsutskottets betänkande l9909lSfUl6. De nya reglernas innehåll refereras i avsnitt 4.4.3 i anslutning till förslag om viss samordning mellan sjukförsäkringen och studiestödet.

2.9 Studiestödets nivå

Studiestödets storlek är, naturligt fråga tas till nog, en som upp

diskussion i många sammanhang. Från flera håll har fram-

man hållit att stödet måste så stort att det räcker leva under vara att studietiden. Ett otillräckligt studiestöd är ett hinder för rekryteringen till studier från ekonomiskt i samhället. Stösvaga grupper dens storlek beskrivs i avsnitt 1.3 och kommenteras också i flera avsnitt i betänkandet. En förvärvsarbetande som vill börja studera ställer sig givetvis frågan om studierna kommer att medföra sänkt levnadsstanen dard. Särskilt för familjeförsörjare kan svaret den frågan vara avgörande för om studierna kommer till stånd. Familjens samlade inkomst är här betydelsefull. Dessvärre är det inte alla gånger lätt att överblicka de ekonomiska konsekvenser det innebär som att byta ut en förvärvsinkomst mot studiestöd. Den faktiska ekonomiska situationen under studietiden är emellertid inte bara beroende studiestödet utan också av av t.ex. merkostnader i samband med studierna, inkomster arbete vid av sidan av studierna, skatter, förekomst andra förmåner. av För att bedöma stödets tillräcklighet är det naturligt att jämföra hur den ekonomiska situationen förändras vid övergång från förvärvsarbete till studier. l bilaga 5 redovisas Finvux beräkningar

för några konstruerade typfall. Vissa sammanfattande uppgifter

ll2

lämnas här i tabell 2.12. Beloppen i tabellen är avrundade till sou 1991 65 jämna tusental. Kapitel 2 Beräkningarna har gjorts för fyra olika typhushåll med utgångspunkt i att den studerande före studierna har en årslön 120 000 kr. 10 000 kr.i månaden respektive 156 000 kr. 13 000 kr i månaden. Följande antaganden har gjorts Studierna antas pågå under nio månader av ett kalenderår. lnkomsten av arbete under icke-studietid ocheller jämsides med studierna uppgår till 52 300 kr., vilket är den inkomst en studerande som har studiemedel får ha utan att stödet reduceras. 1 hushåll med två vuxna antas att den som inte studerar har en årsinkomst 120 000 kr. För beräkning av bostadsbidrag har antagits att bostadskostnaden för en ensamstående utan barn är 2 500 kr. och i övriga fall 3 500 kr. Vidare har förutsatts att den studerande kan bostadsbidrag. Bidraget har beräknats inkomsten under studieåret minus schablonavdrag.

Tabell 2.l2 Jämförelse av den ekonomiska situationen vid övergångfrån förvärvsarbete till studier

Disponibcll Ensam- Giftsambo Ensam- Gift belopp stående stående sambo 2 barn 2 barn Bruttolön 120 000

a vid förvärvsarbete 90 000 180 000 150 000 198 000

h vid studier före lån studiemedel 60 000 148 000 129 000 177 000 svux A-kassa 59 000 146 000 125 000 171 000 svux A-kassa 80 000 170 000 150 000 199 000 c vid studier inkl. max. lån studiemedel 102 000 189 00l 170 000 218 000 svux A-kassa 91 000 178 000 157 000 203 000 svux A-kassa 101 000 191 000 171 000 220 000 -

Disponibelt Ensam- Giftsambo Ensam- Gift SOU 1991 65 belopp stående stående sambo Kapitel 2 2 barn 2 barn Bruttolön 156 000

a vid förvärvsarbete l 14 000 204 000 167 000 222 000

b vid studier före lån studiemedel 60 000 148 000 129 000 177 0011 - A-kassa 59 000 146 000 125 000 171 000 - svux A-kassa 90 000 181 000 15 700 209 000 - svux

c vid studier

inkl.max.lån studiemedel 102 000 189 000 170 000 218 000 - A-kassa 91 000 178 000 157 000 203 000 - svux A-kassa 116 000 206 000 179 000 235 000 - svux

När det gäller särskilt vuxenstudiestöd är det två regler som har betydelse. Den är att för den som inte tillhör en A-kassa ena är bidraget hälften så stort det bidrag som lämnas till den som har den lägsta dagpenningen i A-kassan. Den andra är att Asom kassemedlemmar har barn under 16 år kan få ett barntillägg i som form av bidrag. ifråga studiemedel bör man notera att studiebidraget inte om år skattepliktig inkomst. Beräkningarna visar att möjligheterna är stora att under studibibehålla standard som vid förvärvsarbete. l många fall er samma förbättras också de ekonomiska förhållandena om lånemöjlighe-

terna utnyttjas. Bilden blir naturligtvis något annorlunda om den studerande har lägre inkomst under året än fribeloppsgränsen i studiemedels-

systemet. Man kan emellertid utgå från att de flesta studerande

har inkomster under ferietid och att många också förvärvsarbetar

vid sidan av studierna. Den klara slutsatsen man kan dra av exemplen är att för den

inte tillhör en arbetslöshetskassa är det genomgående bättre

som söka studiemedel än särskilt vuxenstudiestöd, särskilt låneatt om möjligheten utnyttjas. Det beror dels att bidraget i det stödet efter skatt inte är större än det obeskattade bidraget i studiemedlen, dels att lånedelen är större i studiemedelssystemet. Skattebeläggningen vuxenstudiebidraget medför också att möjligheav terna till bostadsbidrag minskar jämfört med vad som gäller för

den har studiemedel. lgruppen som inte tillhör A-kassa ut-

som gör sannolikt kvinnorna merparten. För dem bland dessa som har låg tidigare inkomst blir emellertid utfallet inte lika negativt. en

2.10 Rekryteringen till studier SOU 1991 65

Kapitel 2 Det främsta syftet med studiestöden är att utbildning skall kunna bli ekonomiskt möjlig för alla. Därmed skall de bidra till en jämnare social rekrytering till studier olika nivåer. Vuxenstudiestödens särskilda uppgift är att de skall bidra till att utjämna skillnader i utbildning mellan äldre och yngre generationer.

Längre studier

Längre utbildning nivåer under högskolan anordnas främst av komvux och folkhögskolorna. Det totala antalet studerande i komvux var 198889 drygt 167 000, varav nära 70 procent var 25 år eller äldre. l folkhögskolornas långa kurser deltog omkring 18 000 studerande, varav 53 procent var 25 år och däröver. Dessa uppgifter finns i skolöverstyrelsens fördjupade anslagsframställning för 199192-199394, där också de studerandes utbildningsbakgrund beskrivs. SÖ konstaterar målgruppen har breddats med att åren. Även når många kortutbildade så minskar deras om man andel l komvux grundskolekurser deltar i betydande utsträckning ungdomar och vuxna som redan har en formell grundskoleutbildning och ibland också en tvåårig gymnasieutbildning, men som har bristande reella kunskaper. Bland deltagarna i folkhögskolornas allmänna kurser 198889 hade 23 procent högst åtta års skolgång bakom sig. Andelen som hade 11 års skolgång eller mer uppgick till drygt 30 procent.

Folkhögskolekommittén behandlar denna fråga i sitt betänkande

SOU 199065 Folkhögskolan i ett framtidsperspektiv. Enligt kommittén kan det förändrade rekryteringsmönstret bl.a. förklaras med att andelen kortutbildade sjunkit kontinuerligt och att vuxenutbildningen byggts ut. Vidare nämner man att det under en tid varit jämförelsevis lätt att arbete även för kortutbildade.

En annan svårighet är skolformen som sådan för dem som har fa-

milj, särskilt om studiefinansieringen inte kan ordnas tillfredsställande. Många bland dem som går om grundskolekursen har låga betyg från grundskolan eller saknar betyg i ett eller flera ämnen. Somliga har varit skoltrötta tidigare, men nu insett att de måste ta igen vad de gått miste säger kommittén. om, Frågan om studiestödens inverkan rekryteringen är ständigt aktuell. l flera undersökningar tas studiefinansieringens betydelse

upp. Det särskilda vuxenstudiestödet svux har givetvis varit av

särskilt intresse med tanke målsättningen med stödet. CSN genomförde under åren l98l 1984 en serie utvärderingar av vuxenstudiestöden, vilka har publicerats i en rapportserie. l rapporten 19841 Vilka har fått särskilt vuxenstudiestöd och vad

har det betytt ÖbergLundquist redovisas en undersökning

bland studerande fått stöd under 198081. Uppgifterna i ta- SOU 1991; 05 som bellerna 2.13 och 2.14 visar utbildningsbakgrund för dem som be- Kapitel 2 viljats särskilt vuxenstudiestöd. Tabellerna har här kompletterats med motsvarande uppgifter för 198788 och 198990 ur CSNs statistik.

Tabell 2.13 Särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter sökandens utbildningsbakgrund. Procent. Studier på grundskolenivå

realskola, flickskola

Gymnasieskola, 23 9 6 3 g 3

Z-arig yrkesskola Gymnasieskola 1 1 u 5 3-4-årig l00 l00 l00 l00 l00 l00

Tabell 2.14 Särskilt vuxenstudiestöd ñrdelade efter sökandens utbildningsbakgrund. Procent. Studier på gymnasieskolenivå

realskola, flickskola Gymnasieskola, 22 13 11 m 19 10 Z-årig yrkesskola Gymnasieskola 4 g 7 6 3-4-årig l 00 100 l 00 l 00 l 00 l 00

Tabellerna visar att 73 procent av studiestödsmottagarna SOU 1991 65

grundskolenivån och 38 procent gymnasieskolenivån hade Kapitel 2

högst 8-årig folkskola l980SI. Uppgifterna för l98788 och 198990 visar klara förändringar. Rekryteringen till grundskolenivån 198788 ökar för män med folkskola som utbildningsbakgrund. Det kan vara en följd av att stödet förstärktes med ett barntillägg l984. Men l98990 har andelen sjunkit markant. Av dem då beviljades för grundskolestudier hade 54 prosom svux cent folkskola som tidigare utbildning. Nära hälften hade alltså redan utbildning motsvarande eller högre nivå. Ser man emel- Iertid till att andelen bland de studerande som har högst 8-årig folkskola i komvux och folkhögskolan totalt ligger runt 20 procent, är det uppenbart att svux styrts i väsentlig utsträckning till dem med den kortaste utbildningen. Olof Lundquist visar i sin avhandling Studiestöd för vuxna,

utveckling, utnyttjande, utfall l989 Göteborg Studies in Educa-

tional Sciences 72 liknande resultat. Undersökningen behandlar studiefinansieringen bland nybörjare ålder 20 54 år i Kom- vux höstterminen l980. Avhandlingen belyser dels hur studierna finansierats, dels sambanden mellan finansieringsform och andra faktorer utbildningsbakgrund, ålder, kön m.m. Hans bedömsom ning är att det särskilda vuxenstudiestödet haft en strategisk betydelse för vuxnas möjligheter att utnyttja den kompetensgivande vuxenutbildningen. Urvalskriterierna för stödet har i stor utsträckning fungerat selektivt. De korttidsutbildade har utgjort den största gruppen. l två delrapporter Studiefinansieringens betydelse för nybörjare i komvux höstterminerna l980 och 1986 099004 och l99lz08

Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet har Lundquist

följt resultaten från l980. Här kommer några av resultaten att upp redovisas.

Tabell 2.15 Nybörjare i komvux studieñnansiering för heltids- och deltidsstuderande. Procent.

Eget Studie- Svux- AMS- Övrigt Sum- Andel

arbete medel stöd bidrag ma

Ht-80 Heltid 15 35 30 9 l l 100 24 Deltid 85 4 l 0 10 l00 76

Ht-86 Heltid 7 28 2 l 20 24 l00 30 Deltid 83 2 l 2 12 l00 70

Andelen som finansierat sina studier med eget arbete har minskat mellan åren, medan andelen med statligt stöd har ökat.

Ökningen faller helt utbildningsbidraget, vilket kan förklaras sou 1991; 65

av den ökade arbetslösheten i mitten 80-talet. Kapitel 2 Tre av tio nybörjare studerade heltid hösten l986 en Ök- ning med fem procentenheter jämfört med hösten l980. De som studerar heltid har i stor omfattning någon form av statligt

studiestöd. l gruppen övrigt ingår bl.a. personer som finansierat

uppehållet med hjälp av makemakasambo. Ett nytt inslag i den gruppen l986 är enligt Lundquist att många haft lön från arbetsgivaren under utbildningstiden. Det gäller mest yrkesinriktade kurser. Den övervägande delen av de studerande i komvux låser deltid. Av dessa skulle enligt Lundquists undersökning 30 - procent ha önskat studera heltid om det funnits ekonomiska möjligheter till det.

Av följande tabell framgår relationen mellan studiefinansiering

och utbildningsbakgrund bland nybörjarna i komvux l98O och l986.

Tabell 2.16 Nybörjare i komvux. Studieñnansiering och tidigare utbildning. Procent.

Tidigare Studieñ nansiering utbildning

Eget Studie- Svux- AMS- Ovrigt Sum- Anarbete medel stöd bidrag ma del

111-1980 Högst 8 år folkskola 66 7 16 2 9 l00 28 Grundskola motsv. 64 lS 6 3 12 l00 25 Gymnasieskola motsv. 74 l 3 2 l 10 l 00 30 Eftergym. utbildning 78 6 2 l 13 l00 ll Annan utbildning 57 l2 |4 6 11 l00 6

fit-l986 Högst 8 år folkskola 49 2 17 ll 21 l00 13 Grundskola motsv. 52 12 ll 9 16 l0 24 . Gymnasieskola motsv. 67 l l 3 6 13 l00 44 Eftergym. utbildning 82 6 l 1 10 l00 l3 Annan utbildning 29 l7 12 18 24 l00 7

Ungefär 40 procent nybörjarna l986 hade högst nioårig av grundutbildning. l förhållande till 1980 är det en minskning med drygt l0 procentenheter. Minskningen faller helt gruppen med

ll8

högst S-årig folkskola. Det är den äldre befolkningen som har SOU 1991 65 denna bakgrund och det är naturligt, menar Lundquist, att deras Kapitel 2 andel minskar. Han konstaterar att tre fjärdedelar av svux har

gått till dem med högst 9-årig grundutbildning. Lägger man där-

till att i gruppen annan utbildning finns andra kategorier utbildningssvaga, t.ex. vissa invandrargrupper, blir slutsatsen att svux i huvudsak styrts till kortutbildade. Även när det gäller könsfördelningen skall resultat från Lundquists undersökning redovisas.

Tabell 2.17 Nybörjare i komvux. Studiefinansiering män och kvinnor. - Procent.

Kön Studieñnansiering Studie- Svux- AMS- Övrigt Sum- An- Eget arhete medel stöd bidrag ma del

Hl-80 Män 75 12 5 l 7 100 36 Kvinnor 65 10 9 3 l3 100 64

Hl-86 Män 64 10 4 9 13 100 35 Kvinnor 58 10 8 7 l7 100 65

Kvinnorna utgör sedan länge majoriteten i komvux, nämligen 23, och de är i allmänhet äldre än männen 43 procent är över 34 år mot 30 procent för männen. Männen försörjer sig med eget arbetet i större utsträckning än kvinnorna. Lundquist menar att männen i allmänhet har högre inkomster än kvinnorna, och de får då vidkännas ett större inkomstbortfall om de tar ledigt

från arbetet för att studera. En annan förklaring är att många

kvinnor arbetar deltid. För dem innebär studiestödet för heltidsstudier ett tillskott i ekonomin jämfört med tidigare.

Tabell 2.18 Åldersfördelning bland studerande och studiestödstagare

I98889. Procent.

Grundskole- Under 25 år och Alla och gymnasie- 25 år äldre skolenivå

Alla studerande folkhögskolans allmänna kurs 47 S3 100 komvux 29 7l [00 - Studiestödstagare studiemedel S9 41 100 - 3 97 100 - svux

ll9

SOU 1991 65 Högskolenivå Under 25 år och Alla Kapitel 2 25 år äldre

Alla studerande I 47 53 l00 St ud iestödstagare studiemedel 61 39 l00 svux 8 92 100 - Källa SCB, sö, CSN I avser höstterminen l988

l under 25 år grundskole- och gymnasieskolenivån gruppen ingår studerande som âr under 20 år och som har studiehjälp. De är 20 år och däröver har rätt till studiemedel. Som villkor för som rätt till svux gäller att sökanden skall ha förvärvsarbetat i minst fyra år. Viss annan verksamhet, t.ex. vård barn, ersätter förav värvsarbete. l princip kan alltså villkoret för stödet uppfyllt vara redan i 20-årsåldern. I urvalet bland sökande prioriteras emellertid den som har arbetat längre än fyra år. Det innebär att stödet beviljas i huvusak till är 25 år och över, vilket personer som

framgår tabellen. Den övre åldersgränsen för särskilt vuxenstu-

av diestöd höjdes I986 från 45 till 50 år. Drygt 40 procent av de studerande som utnyttjar studiemedel för studier grundskole- och gymnasieskolenivå är 25 år eller äldre. Gruppen mellan 25 34 år uppgår till 30 procent. -

Studiestödets betydelse

Genom den kraftiga utbygganden av vuxenutbildningen har stora grupper vuxna fått möjligheter att skaffa sig ökade kunskaper. Det torde stå utom all tvekan att de olika studiestöden eller mer mindre har varit en förutsättning för denna expansion. Ett stort antal människor har fått ekonomiska möjligheter att genomgå kortare eller längre utbildningar. De undersökningar som gjorts

visar att studierna inneburit positiva förändringar för flertalet bå-

de det personliga planet och i yrkeslivet. l CSNs undersökning om vuxenstudiestöd l984 uppgav varannan person att de inte hade börjat studierna om de inte fått studiestöd. l Lundquists undersökning bland nybörjare i komvux I986 uppgav tre av fyra heltidsstuderande att de inte skulle ha börjat om de inte fått studiestöd. Lundquist menar att häri ligger kanske studiestödets största betydelse att de möjliggör heltidsstudier. Vägledande för utvecklingen under de senaste decennierna har

varit att i första hand beakta behovet för dem som har kort

en och bristfällig tidigare utbildning. CSNs statistik och de gjorda utvärderingarna visar att de som erhållit särskilt vuxenstudiestöd har i stor utsträckning varit äldre, haft kortare utbildning och

längre tids förvärvsarbete än andra studerande. Målsättningen att

vuxenutbildningen skall vara en brygga till högre studier har

också delvis uppfyllts. Av SCBs uppföljningsundersökningar SOU l99l av 65 studerande i komvux och i folkhögskolor kan man dra slutsatsen Kapitel 2 att ungefär 20 procent av de studerande som läst gymnasial nivå med hjälp av studiemedel eller har sedan gått vidare till svux högre utbildning. Vissa forskare har emellertid redovisat en något pessimistisk syn när det gäller Vuxenutbildningens möjligheter att uppfylla de fördelningspolitiska målen. l den tidigare nämnda undersökning-

en av StockfeltÖberg l979 gjordes en belysning av svårigheterna

att stimulera kortutbildade till studier. l den rapporten gjordes också en beskrivande sammanfattning problemet Utredarna av menade att rekryteringen till vuxenutbildning med vuxenstudiestöd har gått bra i målgruppens övre skikt. Att nå de kortast utbildade har varit svårare. Ju mer självklart det är att någon hör till målgruppen, desto osannolikare är det att han har nåtts. En tolkning i samma riktning gör Ahlén i utvärderingen vuxenutav

bildningen DsU 198510. Det är de redan välutbildade ökar

som sitt försprång i förhållande till de korttidsutbildade. Men Ahlén konstaterar också att för många studieovana, fått som vuxenstudiestöd, har detta i lika hög grad varit avgörande för beslutet att påbörja studier tillgången studieplats. som Som framgått av det föregående är det allt större del en av dem som har studiestöd för studier grundskolenivå redan som har grundskola eller motsvarande utbildning i botten. För dem som t.ex. har en gammal realskoleexamen är det naturligt att repetera vissa ämnen. Många har också en mer eller mindre misslyckad skolgång bakom sig. Men det kan också så att priorivara teringen av svux-stödet till denna nivå och det allt förekommer mande alternativet med en sammanhållen grundskoleutbildning 3 4 terminer bidragit till denna utveckling. - En annan tendens som påtalats är att många i komvux läser fler ämnen än vad de behöver för att komma upp i heltidsomfattning och heltidsstudiestöd. Detta berör skolöverstyrelsen i sin senaste anslagsframställning. En annan aspekt effektivitet har Lundquist tagit upp i sin senaste rapport. Han anser att det bör vara möjligt att utifrån perspektivet kortutbildade i fokus nå en högre måluppfyllelse än vad sker. Det grundläggande som nu urvalskriteriet måste då vara tidigare utbildning. Den sammanvägning som nu görs av utbildningsbakgrund och andra faktorer innebär att kortutbildade ibland får stå tillbaka. Av tabell 2.15 framgår att den övervägande delen studerande i komvux bedriver studierna deltid vid sidan förvärvsarbete. av De studerande vid folkhögskolor och andra gymnasiala utbildningar läser för det mesta heltid. Andelen utnyttjar stusom diestöd för deltidsstudier är mycket liten. Av drygt ISO 000 studerande i högskolan och i komvux l98990 är det ca 5 300, eller 3 procent, som utnyttjat studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd för deltidsstudier. Från del håll har hävdats att inkomspröven

ningsreglerna för studiemedel är oförmånliga för deltidsstuderan- SOU 1991 65 de och att det blir svårt att klara ekonomin. Det argumentet gäl- Kapitel 2 ler emellertid inte för svux, eftersom någon prövning mot inkomsten inte görs i det systemet. Lundquist har i sin undersökning frågat dem inte sökt studiestöd om anledningen till det. En som stor del har uppgett att de inte ansett sig behöva studiestöd, och övervägande delen dessa är deltidsstuderande. Däremot önskar av nämnts många läsa heltid om de haft ekonomiska möjligsom heter till det. Det är givetvis många olika faktorer av social och kulturell napåverkar människornas benägenhet att börja studera. Lätur som get arbetsmarknaden inverkar givetvis också. Andra faktorer nämnts är att studieutbudet inte alltid är anpassat till vuxensom studerandes önskemål. När studiestödens rekryterande effekt diskuteras är det främst stödens nivå och skuldsättningen som tas upp. Både när det gäller studiemedel och har synpunkter förts fram att stödets låsvux om nivå varit ett hinder. Det är bara de som har en relativt god ga ekonomi i övrigt klarar sig med studiestöd. En differens som 30 procent har nämnts mellan den lägsta nivån i svux och den genomsnittliga månadslönen för en industriarbetare. Här bör man emellertid notera att någon uppföljning inte har gjorts när det gäller studiemedlen efter den höjning av beloppsnivån som gjordes l989. lnte heller har någon närmare kartläggning gjorts seår när det gäller Bland dem som började i komvux nare svux. 1986 har tre fjärdedelar uppgett att de inte haft någon försämrad standard under studietiden Lundquists undersökning. Studiemedel det vanligaste stödet för gymnasiaär som nämnts studier, beroende det otillräckliga antalet svux-stöd. Skuldsättningen för dem som utnyttjar studiemedel men också för dem har lånedelen i svux kan naturligtvis utgöra ett studiehinder. som Om studieplanerna omfattar både gymnasiala och eftergymnasiastudier kan den kommande skuldbördan framstå som avskräckande. Den avskrivningsmöjlighet som i sådana fall finns för den utnyttjat studiemedel är kanske inte en förmån man känsom sig kunna inteckna i förväg. Dessutom är det, även om avner skrivning inräknas, risk för att studieskulden blir stor. Exempel det har redovisats i avsnitt 2.2.

Korttidssrudicstödinternatbidrag

Korttidsstudiestödets viktigaste syfte är att stimulera kortutbildade till studier överbryggande karaktär. Det finns emellertid inga av formella hinder för att stöd till sökande med en lång tidigare ge utbildning. Däremot finns bestämmelser om urval när det är konkurrens stöden. Det har inneburit att personer med jämförelom sevis god utbildning har kunnat stöd, när det funnits medel

kvar att fördela. l avsnitt 2.7 har redan redovisats en del erfaren- SOU 1991 65 heter av den hittillsvarande verksamheten. Kapitel 2 Av tabell 2.19 framgår utbildningsbakgrunden för dem som beviljats timstudiestöd motsvarigheten till nuvarande korttidsstudiestöd l9808l och korttidsstudiestöd I98990. Uppgifterna för l9808l är hämtad ut CSNs rapport l9832 Vilka har fått timstudiestöd och dagstudiestöd och vad har utbildningen betytt för dem. Uppgifterna för l98990 har CSN lämnat till Finvux.

Tabell 2.19 Utbildningsbakgrund för personer som fått timstudiestöd respektive korttidsstudiestod. Procent.

motsvarande Gymnasial utbildning ° eller mer 23 47

Totalt IOO 100

Uppgifterna för l98990 visar att ungefär hälften av deltagarna

har högst grundskola motsvarande som tidigare utbildning. Av

tabell 2.14 framgår att bland dem som erhållit särskilt vuxenstudiestöd för studier gymnasieskolenivå under 198990 hade

ungefär 34 högst nioårig grundutbildning. Korttidsstudiestödet

har i stor utsträckning beviljats för kurser med facklig inriktning. Ett argument för det har bl.a. varit att många arbetstagare med en jämförelsevis god allmän grundutbildning har svaga kunskaper när det gäller frågor som rör arbetslivets område. Den kritik som riktats mot de fackliga organisationerna när det gäller utbudet av utbildning i samband med uppsökande verksamhet har beskrivits i ett tidigare avsnitt. Det har också framgått

att man många håll arbetar med att bredda utbudet och stimu-

lera medlemmarna till mer allmän överbryggande utbildning.

En fråga som alltid återkommer när det gäller svårigheterna

att rekrytera dem som tillhör målgruppens kärna, är att stödet inte täcker det inkomstbortfall som uppstår när man tar ledigt från arbetet. Det är en genomgående erfarenhet att de som har störst behov av utbildning ofta har låga inkomster. Bl.a. Ahlén kommenterar detta. Han framhåller att när studiestödet inte ens garanterar bibehållen ekonomisk standard är det rekryteringsbefrämjande endast bland dem som är studiemotiverade. När det gäller facklig utbildning har rekryteringen till stor del kunnat upprätthållas genom att organisationerna ersatt deltagarna för mellanskillnaden mellan beloppet i studiestöd och den faktiskt förlorade arbetsförtjänsten.

Utbildningsbidrag SOU 1991 65 Kapitel 2 Antalet personer som deltog i olika former av arbetsmarknadsutbildning under 198889 har redovisats i tabellerna 2.6 och 2.7. Av dem påbörjade utbildning under l98990 var ungefär hälften som kvinnor. Ca 20 procent utländska medborgare. Av AMS årsvar berättelse för l98990 framgår att gruppen som har enbart grundskola är överrepresenterad inom arbetsmarknadsutbildningen i förhållande till deras andel av arbetskraften, vilket är ett ur fördelningssynpukt positivt resultat. Personer som har enbart folkskola är det däremot, i annan vuxenutbildning, svårare att resom krytera. De tillhör den äldre arbetskraften som redan kan ha en god yrkeskompetens.

2.11 Det splittrade studiestödet

En av anledningarna till översynen av de studiesociala systemen under 60-talet att ansåg det angeläget att komma fram var man till enklare och lättförståeliga regler. När studiehjälpen och mer studiemedelssystemet infördes 1965 hade många detaljregler från de tidigare systemen rensats bort. Särskilt studiemedelssystemet till sin utformning unikt i fråga om klarhet och enkelhet. I var

takt med de stora förändringarna inom utbildningsområdet, den

kraftiga ökningen av äldre studerande och ökade krav över huvud taget ifråga om studiefinansieringsmöjligheter har systemen vartefter kompletterats och byggts ut. En första större förändring kom 1973, när äldre studerande i studiehjälpssystemet fördes över till studiemedelssystemet. l mitten av 70-talet kom sedan vuxenutbildningsreformen och ett nytt system för stödet inom arbetsmarknadsutbildningen. Anledningen till att särregler skapas är som regel att statsmakterna önskar med vissa resurser styra utvecklingen i en viss bestämd riktning. Genom reglering vill man rikta resursanvändningtill ett visst ändamål. Därav följer emellertid också att samhälen let bör ha kontroll över att reglerna får avsedd effekt. Eftersom de nuvarande systemen till sin konstruktion och sina syften delvis överlappar varandra och genom att flera myndigheter är inblandade i administrationen försvåras denna styrning. Arbetsmarknadsutbildningen är ett arbetsmarknadspolitiskt medel avsett att utjämna svängningar arbetsmarknaden. Geutbildning vill man öka möjligheterna för arbetslösa eller de nom som löper risk att bli arbetslösa att ett stadigvarande arbete. Genom utbildning vill man också stödja dem som har en svag ställning arbetsmarknaden. Syftet med den reguljära vuxenutbildningen är bl.a. att den skall bidra till att överbrygga skillnader i utbildning mellan generationer samt stärka individens ställning i arbetslivet. Det särskilda vuxenstudiestödet skall bidra till att des-

sa mål nås. Studiemedlen skall bl.a. bidra till att samhällets behov SOU 1991 65 utbildad arbetskraft tillgodoses. Även det stödet i huvudsak av om Kapitel 2 är avsett för s.k. traditionella ungdomsstuderande vid högskolorna, har det kommit att användas i stor utsträckning av äldre studerande både inom högskolan och inom det gymnasiala området. Någon alldeles strikt uppdelning vad är arbetsmarkav som nads respektive utbildningspolitik är knappast möjlig att göra. Man torde kunna hävda att all utbildning i någon mening är arbetslivsorienterad. Studiefinansieringssystemen kan alltså sägas vara en del av både utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Målen för de olika studiestöden sammanfaller därför delvis. Att studiestödsreglerna är svåröverskådliga är ett faktum som ingen kan bestrida. Behov av förenklingar har förts fram från olika håll. En effektivisering den offentliga förvaltningen är av också en övergripande målsättning för regering och riksdag. Därför ingår i Finvux-utredningens uppgifter att pröva möjligheterna till samordning och regelförenkling.

Hur finansierar de studerande i olika utbildningar sina studier

Den frågan har belysts i del enkätundersökningar, i SCBs en t.ex. uppföljningsundersökningar bland nybörjare i komvux och folkhögkolan, men någon heltäckande bild finns inte. Finvux har sökt fram en samlad bild över studiefinansieringen inom gymnasieskolan, komvux, folkhögskolan och högskolan. Resultatet redovisas här nedan. Arbetet har emellertid berett vissa svårigheter. Den statistik finns är delvis bristfällig. På del som en områden saknas statistik. Vissa uppgifter är därför skattade, vilket kommer att anges i kommentarerna till tabellerna.

Tabell 2.20 Gymnasieskolan l98990 antal studerande och studiefi- nansiering l

Under 20 år 20 år och över

Antal studerande 298 000 33 000

Studieñnansiering

Studiehjälp 270 3l0 Studiemedel l6 020 Särskilt vuxenstudiestöd 2 950 Särskilt vuxen-

annan kommun eller landsting 125

Källa sö. SOU 1991 65

2-5 CSNs statistik. Kapitel 2 Det totala antalet studerande i reguljär utbildning under 198990 6. haft uthildningsbidrag är enligt AMS nära 20000. Fördelsom ningen skolformer för studerande som var 20 år och över antagits densamma 198889, för vilket år en mer de har vara som taljerad statistik finns tillgänglig. 1 antalet studerande är under 20 år ingår ungdomar i komsom Lön från arbetsgivaren kan vara

munernas uppföljningsprogram. år över.

ñnansieringskälla ör gruppen 20 och en

Tabell 2.21 KOMVUX 198990 antal studerande och studieñnansie- ring

20 år 20 år o över A 1 1 E t a p p l a

Heltid Deltid Heltid Deltid

Antal studerande 10 600 48 000 l05 000 14 200 14 800

Studieñnansiering

Studiehjälp 3 380 3. Studiemedel 17 670 1 900 3 000 200

4. Särskilt vuxenstudiestöd 12 660 1 |0 6 280 |00

S. Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 870 840

6. Utbildningsbidrag 100 8 300 2 300 2 500 300

7. Korttidsstudiestöd 20 1 000 100 Sjukersättning 2 040 500 Annan finansiering 7 100 6 460 98 700 1 080 14 100 9.

Totalt 10 600 48 000 105 () 14 200 14 800

Det totala antalet studerande i komvux under 198990 var enligt SCB 164 100, 10600 var under 20 år. Antalet avser brutvarav ca toregistrerade, dvs. de har avbrutit studierna har inte räknats som bort. Enligt uppgifter från SCB för 198889 hade 41 procent av de studerande avbrutit studierna helt eller i en eller flera kurser. heltid och deltid är skattnin ar som grundar sig

Ugnpdelningen bearbetning registren SCB gjort ör Finvux räkning.

p en av som fråga 1 grundar sig antagandena dels uppgifter från 1 om etapp SCB, dels resultat av en undersökning bland nybörjare i kom- 1986 Lundquist, pedagogiska insitutionen i Göteborg. vux Källa CSN. Källa CSN. Antalet studerande som har studiemedel i etapp l är

skattat. Källa CSN. Uppgift antal studerande som har stöd för deltidsom studier saknas. Det antal har skattats grundval av som anges resultaten i Lundquists undersökning. Källa CSN. Det totala antalet studerande i reguljär utbildning under 198990 haft utbildningsbidrag är enligt AMS nära 20000. Fördelsom ningen skolformer för studerande som var 20 år och över har antagits densamma 198889, för vilket år en mer devara s0n1 taljerad statistik finns tillgänglig. Ca 20 procent av beviljade utbildningsbidrag reduceras enligt uppgift från RFV med 38-sjuk-

penning eller arbetsskadeersättning. Det belopp som betalas ut i SOU 1991 65 utbildningsbidrag blir i sådana fall l0 kr. dag samt eventuella Kapitel 2 särskilda bidrag. Antalet individer är allts i dessa fall dubbelräknade. Källa CSN. Beräkningen grundar sig den särskilda undersökning som Finvux gjort och som refereras under avsnitt 2.8. le n övervägande delen som studerar i komvux försörjer sig genom eget arbete. För nybörjare l986 var den andelen 7 procent Lundquist om de studerade heltid och 83 procent om de studerade deltid. Andra finansierar studierna genom bibehållen lön från arbetsgivaren eller med hjälp av unakentaka. [in grupp uppbär t.ex. pension, livränta. Ungefär l4 procent av de studerande l98990 var enligt SCB 45 år och däröver. Möjligheterna till reguljärt studiestöd för längre studier är små i den gruppen. Utländska studerande har i vissa fall inte rätt till studiemedel eller särskilt vuxenstudiestötl.

Tabell 2.22 Folkhögskolan [98990 antal studerande och studieñnan- siering

Korta kurser Långa kurser lS dagar eller mer IS d 20 år 20 år eller äldre Alla Grundskolenivå

Antal studerande 206 000 4 000 l8 000 4 000

Studieñnansiering

Studiehjälp 2 730 Studiemedel 7 280 l 500 4. Särskilt vuxenstudiestöd l 940 l 250 S. Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa l50 l5 6. Utbildningsbidrag 60 2 350 700 7. Korttidsstudiestöd 56 400 Konttakttolkersättning 100 9. Sjukersättning 160 60 I0. Annan ñnan- siering l49 5 I 2l0 6 120 340

Totalt 206 000 4 000 l8 000 4 000

Källa SO samt folkhögskolekommitténs betänkande. 2-S Källa CSN. 6. Det totala antalet studerande i reguljär utbildning under l98990 som haft utbildningsbidrag är enligt AMS nära 20000. Fördelningen skolformer för studerande som var 20 år och över har antagits vara densamma som l98889, för vilket år en mer detaljerad statistik finns tillgänglig. Ca 20 procent av beviljade utbildningsbidrag reduceras enligt uppgift från RFV med 3z8-sjukpenning eller arbetsskadeersättning. Det belopp som betalas ut i utbildningsbidrag blir i sådana fall l0 kr. per dag samt eventuella särskilda bidrag. Antalet individer är alltså i dessa fall dubbelräknade.

Källa CSN. SOU 1991 65 Källa SO. Kapitel 2 9. Baserat en undersökning som Finvux gjort. lt. Kortkurserna finansieras till stor del av den studerande själv eller av företagorganisation. l de långa kurserna är l0-l5 procent av deltagarna över 50 år. Rätten till studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd har då i rincip upphört. l gruppen med Finansiering ingår ock utländska medborgare som inannan te har rätt till studiestöd i Sverige. Stipendier kan förekomma tre procent bland nybörjare I982 enligt SCB. Några har pension, livränta eller annan förmån.

Tabell 2.23 Högskolan I98990 antal studerande och studieñnansie- ring

Heltid Deltid

Grundutbildning

Antal studerande |44 500 48 000

Studieñnansiering

Studiemedel ll6 230 2 370 Särskilt vuxen-

Forskarutbildning

Antal studerande l3 600

Studieñnansiering

9. Studiemedel 500 lt. Utbildningsbidrag för doktorander 3 900 ll. Tjänster vid universitetet 6 300 l2. Annan finansiering 2 900

Totalt 6l0

Enligt SCB-körningar för CSNs och Finvux räkning. Källa CSN. [et totala antalet studerande i reguljär utbildning under I98990 som haft utbildningsbidrag är enligt AMS nära 20 000. Fördelningen skolformer för studerande som var 20 år och över har antagits vara densamma som 198889, för vilket år en mer detaljerad statistik finns tillgänglig. Ca 20 procent beviljade utbildningsbidrag reduceras enligt uppgift från av RFV med 3z8-sjukpenning eller arbetsskadeersâttning. Iet belopp som betalas ut i utbildningsbiilrag blir i sådana fall l0 kr. per dag samt eventuella särskilda bidrag. Antalet individer är alltså i dessa fall dubbelräknade. Uppgifter från SCB. Antagande baserat den undersökning som Finvux gjort. 128

De som inte har studiestöd försörjer sig med hjälp av främst SOU 1991 65 arbetsgivare, föräldrar, makemaka, sparade pengar CSNs s.k. Kapitel 2 SINOVA-undersökning l983. De som studerar deltid i huvudsak i enstaka kurser försörjer sig till stor del eget arbete. Antalet studerande i högskolan som är 45 år och däröver utgör ungefär 7 procent. Studiemedel beviljas bara i undantagsfall till dessa studerande. Ett antal, uppskattningsvis 5 procent har inte uppnått tillräckliga studieresultat för att studiemedel. En del studerande som är utländska medborgare har inte rätt till studiestöd. Uppgifter från CSN. l0-l2. Antaget samma fördelning ñnansieringskällor som redovisas i utbildningsstatistisk årsbok 1988 SCB.

Som framgår av tabellerna är studiemedel det stöd som är vanligast förekommande i reguljär utbildning. l komvux är också antalet har särskilt vuxenstudiestöd ganska stort. Utbildningsbisom dragen har minskat under de senaste åren. Ett stöd som däremot har ökat är s.k. 3z8-sjukpenning och arbetsskadeersättning, vilket beskrivits i avsnitt 2.8. Ett antal uppbär också livränta personer under utbildning, men hur stor den gruppen är finns det inga uppgifter om.

Studiemedlen och det särskilda vuxenstudiestödet svux vän-

der sig formellt till i åldrar. Den övre ålderspersoner samma gränsen för studiemedel är 45 år och för S0 år. Till följd av svux kravet förvärvsarbete och urvalsreglerna har vuxenstudiestödet i huvudsak beviljats till är över 25 år. Men andelen personer som i åldrarna över 25 år beviljats studiemedel är också ganska som stor. Detta framgår av den följande tabellen.

Tabell 2.24 Äldersfördelning för studerande erhållit studiemedel,

som särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag l98889 samt för dem som erhållt sjukersättning september 1990. Procent.

Ålder Studiemedel Svux Utbildn. Sjuk Högsk Gymn bidrag ersättning

|9 6 5 - 2l 24 55 59 3 29 7 - 30 25 - 34 30 30 36 37 35 44 8 l0 Sl 20 34 - 45 l l l0 8 29 l00 l00 l00 l00 l00

Vem får vilket stöd

Informationen till allmänheten försvåras naturligtvis av splittringolika regelverk. Detta har också framkommit under samtal en med berörda myndigheter och organisationer. Klarare regler är ett allmänt önskemål. Som det nu är upplever man brister i informationsgivningen. Det händer t.ex. att skolorna i sina broschyrer framställer möjlig- 129

5 ll-07l2

heterna till utbildningsbidrag mer gynnsamma än de i verklighe- SOU 1991 65 ten är. Handläggarna myndigheterna känner bäst till sitt eget Kapitel 2 område. Om ytterligare upplysningar behövs måste kanske både handläggaren och ifråga göra förfrågningar hos flera personen andra instanser. En nackdel ligger i delvis parallella system är alltså att som den enskilde har svårt att orientera sig om vilka möjligheter han eller hon har. De olika regelverken arbetar var för sig. En vuxenstuderande söker studiemedel får naturligtvis bifall om han som eller hon fyller de formella villkoren för stöd. Samma person kan emellertid också kunna komma ifråga för särskilt vuxenstudieär arbetslös söker oftast kontakt med arbetsstöd. En person som förmedlingen. Men skulle samma person söka studiemedel eller är givetvis arbetslösheten inget hinder för bifall. Finansiesvux ringen kan bli beroende av vart man vänt sig. Finvux har i samarbete med några komvux-skolor gjort en mindre enkät- och intervjuundersökning bland studerande i tio komvux-klasser. Totalt lämnades svar av 369 personer, varav praktiskt taget alla studerade heltid. Av dessa hade 29 procent studiemedel, 33 procent särskilt vuxenstudiestöd, 9 procent utbildningsbidrag och 12 procent sjukförmåner. Resterande klarade finansieringen annat sätt. Kvinnorna utgjorde 54 procent och männen 46 procent. l hela gruppen var det l0 procent som hade enbart folkskola och eventuellt någon yrkesutbildning som utbildningsbakgrund. Jämför man utbildningsbakgrunden för dem som beviljats studiemedel respektive särskilt vuxenstudiestöd var gruppen med enbart folkskola något större bland dem som beviljats särskilt vuxenstudiestöd. l stor utsträckning är bakgrunden och orsakerna till varför de börjat studera ungefär densamma. Ungefär hälften av dem som haft studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd uppger att de vill byta arbete och en del av dessa att de inte klarar sitt nuvarande arbete. Fortsatta studier är målsättningen för en annan grupp. När det gäller studerande som fått utbildningsbidrag är situationen mer varierande. Några exempel kan återges Från klass A Två kvinnor i klassen har arbetat inom vården. De har inte varit i kontakt med arbetsförmedlingen. Båda vill studera vidare. Den är 42 år och har folkskola och 2-årig gymnasiena som en eskola i botten har beviljats studiemedel. Den andra är 27 år som och har grundskola och en yrkesutbildning som bakgrund har beviljats särskilt vuxenstudiestöd. Från klass B Affärsbiträde 40 år, arbetslös, vill studera. Tidigare grundskola och sjukbiträdeskurs. Har fått särskilt vuxenstudiestöd.

Lärarvikarie 30 år, vill studera. Tidigare grundskola och 1-årig SOU 1991 65 AMU-kurs. Ansökt två gånger om särskilt vuxenstudiestöd utan Kapitel 2 att bifall. Erhållit utbildningsbidrag. Distributionsarbetare 37 år, vill byta arbete allt jobbigare att arbeta 6 nätter vecka. Tidigare 2-årigt gymnasium. Beviljats per studiemedel. Från klass C Bokbindare, konservator 30 år, allergiska besvär i arbetet. Tidi- 2-årig gymnasieskola. Beviljats studiemedel. gare Barnsköterska 42 år, värk i nacke och måste byta arbete. rygg, Tidigare 2-årig gymnasieskola. Beviljats särskilt vuxenstudiestöd.

Av hela gruppen hade 16 procent genomgått en AMU-kurs ti-

digare. Ungefär hälften hade varit i kontakt med arbetsförmedlingen före de aktuella studiernas början. Av dessa uppgav ungefär hälften att de hade positiva erfarenheter av förmedlingen, me-

dan hälften ansåg att de inte hade fått någon hjälp. En posititv el-

ler negativ upplevelse av arbetsförmedlingen kan naturligtvis vara beroende av om de erhållit utbildningsbidrag eller En del har konstaterat att de inte kunde få hjälp därför att de inte var arbetslösa. Resultaten kan naturligtvis inte tjäna underlag för några som generella slutsatser. Det har heller inte varit meningen med studien. Syftet har i stället varit att en uppfattning om bakgrundssituationen för de människor som finansierar studierna olika sätt. Till stora delar kan man se ett mönster som förklarar varför olika stöd beviljats. Men i stor del fallen förhållandena en av syns ganska snarlika och skillnaderna i studiestöd kan alltså ifråvara gasättas. De redovisade exemplen belyser detta. Det förhållandet att studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd i stor utsträckning beviljas till samma grupper har föranlett att studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna framfört önskemål ett enhetligt studiestöd. CSN har också i flera samom manhang förordat ett mer samordnat studiestöd. Undersökningar har visat, vilket också framgår avsnitt 2.10, att måluppfyllelsen av för svux-stödet har varit god. Men det har också framgått att det inte är möjligt att inom ramen för nuvarande regler tillse att det det mest förmånliga stödet alltid ges till den som haft de största behoven. Det gäller i viss mån också vid jämförelse med dem som beviljats utbildningsbidrag.

1 rapporten DsU 199059 Samverkan mellan gymnasieskolan

och vuxenutbildningen pekar man de olika systemen för studiefinansiering. Det har i kartläggningsarbetet framkommit att valet studier för många är beroende vilken studiefinansiering av som kan erbjudas. Det har av några uppgiftslämnare ansetts vara ett samverkanshinder att de olika utbildningsformerna har olika studieekonomiska system. Även folkhögskolekommittén SOU 199065 har i sin rapport Folkhögskolan i ett framtidsperspektiv tagit upp studiefinansie-

ringsfrågan. En bidragande orsak till finansieringsproblemen an- SOU 1991; 05 ser man vara att möjligheterna till särskilt vuxenstudiestöd och ut- Kapitel 2 bildningsbidrag varierar mycket mellan olika län och regioner.

Det gör också de handläggande myndigheternas bedömning om

folkhögskolestudiernas värde. Detta skapar osäkerhet för de studerande som önskar påbörja studier, säger man. Redovisningen i det föregående för de olika stöden har visat att skillnaden i materiellt hänseende är betydande. Stödets storlek per månad samt fördelningen lån och bidrag illustreras av följande figur.

Förmåner per månad vid studier

skatt Tusen kr. Bidrag eller skatt 25 - Lån __

20 i

15 1

10 --

b

Kommentarer till figuren SOU 1991 65 Kapitel 2 Skatt är beräknad enligt skattetabell 30. Studiemedel. Obeskattat bidrag l 906 kr., lån 4 534 kr. Särskilt vuxenstudiestöd lägsta A-kassa. Beskattat bidrag 4662 kr., lån l 900 kr. Särskilt vuxenstudiestöd högsta A-kassa. Beskattat bidrag 7 765 kr., lån 2 836 kr. Utbildningsbidrag lägsta A-kassa. Beskattat bidrag 7 172 kr. utbildningsbidrag högsta A-kassa. Beskattat bidrag ll 946 kr. Utbildningsarvode Beskattat bidrag 10 363 kr. 38-sjukpenning högsta sjukpenninggrundande inkomst. Bidrag 17874 kr. Arbetsskadeersättning 65 högsta sjukpenninggrundande inkomst. Bidrag 19860 kr. Utbetalt i genomsnitt 3865 i september 1990 enligt Finvux undersökning 332 kr. per dag, vilket innebär 10 500 kr under månad omräknat till 1991 års nivå. en Att de studerande ute i skolorna sinsemellan diskuterar orsakerna till att de har olika förmåner är förståeligt. För dem är det naturligtvis egalt varifrån studiestödet kommer. l de flesta fall är motiven för studierna en förberedelse för fortsatta studier och

önskan att förändra sin arbetssituation. Det framgår av den

nämnda komvux-studien och av undersökningar bland nybörjare i folkhögskolan SCB U38 SM 8801 och bland nybörjare i komvux 1986 rapport 199108 pedagogiska insitutionen, Göteborg. Dessa motiv är mer framträdande bland studerande med låg tidigare utbildning, och i dessa grupper är också antalet avbrott mindre. Att systemet kan upplevas som orättvist framhåller bl.a. RRV i den tidigare nämnda rapporten. Från elever som går i läs- och skrivkurser vid folkhögskolorna i Härnösand och Tärna har inkommit skrivelser till utredningen med önskemål förbättrade studiefinansieringsmöjligheter. De om anser att folkhögskolan är ett bättre alternativ för dem än grundvux-studier och att de bör ha rätt att välja skolform. De önskar att alla som deltar i dessa kurser skall kunna ett studiestöd av samma typ som utbildningsbidraget, alltså ett stöd utan lån men med traktamente och två fria hemresor i månaden. Som framgått tabell 2.24 under 25 år får av är gruppen som arbetsmarknadsutbildning ganska stor 34 procent, varav en del i reguljär utbildning. Det finns i den gruppen en del som aldrig har varit ute arbetsmarknaden. Andra ungdomar som själva sökt sig till utbildning och erhållit studiemedel eller särskilt vuxenen studiestöd har kanske svårt att acceptera skillnaderna i förmåner. Bland de ungdomar beviljas utbildningsbidrag har många som svaga betyg i grundskolan. Möjligheterna att ett arbete Ökar gi-

vetvis betydligt om de kan förbättra sina grundkunskaper. Det SOU 1991 65 särskilda vuxenstudiestödet beviljas i stor utsträckning till perso- Kapitel 2 ner som har liknande brister i baskunskaperna, men det kan bara

vara möjligt om personen har förvärvsarbetat motsvarande i

minst fyra år. Det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa kan bara beviljas till den som fyllt 25 år. Det uppstår alltså den situationen att den som är yngre och inte har varit ute arbetsmarknaden kan beviljas ett betydligt bättre studiestöd än den som är äldre och haft förvärvsarbete under en längre tid, men som ifråga om utbildningsbehov är i samma situation.

Administrationen försvåras

En annan nackdel med det splittrade studiestödet är givetvis att de administrativa systemen blir tungrodda och kostnadskrävande. Det förekommer att personer söker både studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag för att vara säker att ha finansieringsfrågan ordnad. Som regel hanteras ansökan om studiemedel snabbt och stödet kan betalas ut. Finns en ansökan om särskilt vuxenstudiestöd kan man numer avvakta med beslut om studiemedel. Om utbildningsbidrag beviljas efter det att studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd betalats ut måste en särskild rutin med avräkning tillämpas, som innebär att försäkringskassan minskar utbildningsbidraget varje månad med ett belopp till dess att det tidigare utkvitterade stödet är återbetalt. Som nämnts i kommentarerna till tabellerna 221-223 kan de som får rätt till s.k. 38-sjukpenning för studier ibland också beviljas utbildningsbidrag. Det tjänar närmast syftet att särskilt bidrag skall kunna betalas ut för extra kostnader i samband med utbildningen. Det är alltså i dessa fall fråga om dubbla bifallsbeslut kombinerat med reduceringsförfarande. Önskemål ett om en renodling har framförts. När det gäller de nuvarande 38-sjukpenningen har riksdagen beslutat att den skall ersättas av en rehabiliteringsersättning fr.o.m. den l januari 1992. l det systemet blir det möjligt att ersätta en studerande för merkostnader i samband med studierna. När det gäller arbetsskadeersättningen är denna fråga inte löst. Aministrationen behandlas också i nästa avsnitt.

2.12 Nuvarande organisation och administration

Inledning

Inom utredningens ram har en särskild studie gjorts av de nuvarande administrativa rutinerna för beviljning och utbetalning av reguljärt studiestöd samt utbildningsbidrag och vissa sjukförmå-

ner. Under arbetets gång har intervjuer gjorts vid arbetsförmed- SOU 1991 65 lingar, länsarbetsnämnder och försäkringskassor. Kapitel 2

De reguljära studiestöden

Studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt studiestöd för arbetslösa, utbildningsarvode, korttidsstudiestöd, internatbidrag samt timersättningar administreras inom CSNs myndighetsområde. Utöver den centrala myndigheten CSN finns 6 studiemedelsnämnder och 24 vuxenutbildningsnämnder. Ett kansli finns i varje län, oftast placerat i residensorten. l de sex orter där både studiemedelsnämnd och vuxenutbildningsnämnd finns är kanslierna samordnade med varandra. Kansliernas storlek varierar från det minsta med 3 årstjänster till det största med drygt 40 årstjänster. Totalt finns i länsorganisationen ca 250 årsarbetskrafter. Samtliga studiestöd, med undantag för studiebidraget inom studiehjälpen och timersättningarna, söks av den enskilde inom i förväg fastställda ansökningstider. Då ansökan inkommer till nämnden registreras den i ett ADB-baserat administrativt system benämnt STlS StudiesStödetslnformationsSystem. Systemet är ett kombinerat handläggningssystem och ekonomiskt system. Beroende vilket studiestöd som söks finns olika delsystem som innehåller funktioner för ankomstregistering, komplettering, be- Ioppsberäkning, beslut och utbetalning. Samtliga uppgifter som behövs för den fortsatta handläggningen registreras, och en svarsbild erhålls terminal uppgifter av betydelse för ärensom ger det. Beslutskod noteras ansökan, varefter den arkiveras och mikrofilmas. STlS-systemet har kopplingar till allmänna försäkringens system dels för samordning av utbildningsbidrag och studiestöd, dels för att erhålla information om sjukperioder. Till arbetslöshetskassorna finns koppling för inhämtande av A-kassebelopp som behövs för beräkning av särskilt vuxenstudiestöd. Kopplingar finns också till riksskatteverket för kontroll av inkomster och överlämnande av inkomstuppgifter. Till skolorna finns via KDAB

Kommundata AB kopplingar för kontroll av studiestödsberätti-

gad tid. Utbetalning av stöden sker grundval av studieförsäkran eller rapport från utbildningsanordnaren, antingen månadsvis eller vid ett visst antal tillfällen varje år. Studiebidraget i studiehjälpen och timersättningarna beviljas efter anmälan från respektive utbildningsanordnare. Utbetalningsuppgifterna registreras i STlS-systemet som automatiskt beloppsberäknar och initierar utbetalningen. Utbetalningsinformationen översänds datamedia till Sparbankerna genom vilka alla utbetalningar görs. Den enskilde kan genom anmälan till Sparbanken medlen utbetalade genom vilken bank eller

vilket postkontor som helst. Utbetalning sker normalt till konto. SOU 1991 65 Finns inte konto registerat i samband med första utbetalningen Kapitel 2 görs den en s.k. Sparbanksutbetalning SPU. From. andra utbetalningen sätts pengarna alltid in konto. Administrationen kännetecknas av en sammanhållen ärendekedja från ansökan om studiestöd till utbetalning med funktioner för samtliga led i STlS-systemet. l administrativt hänseende är studiestödssystemet komplext. Antalet studiestödsformer är stort och de enskilda komponenterna i respektive stödform är utformade olika sätt. Det kan gälla bestämmelser sökandens ålder, antal timmar, dagar, terminer om utbildningen slag av utbildning, antal år med förvärvssom avser, arbete, tidpunkt för inlämnantle av ansökan, medorgarskap, urvalsbeståimmelsei m.m. Beloppslueräkningen grundar sig varierande schabloner, t.ex. timersättning och dagersättning för korttidsstudiestöd, verklig kurskostnatl, procent av basbeloppet, procent av vad som kan uti form av dagpenning inom arbetsmarknadsutbildning och valfritt belopp. l vissa fall är beloppet skattepliktigt, i andra fall inte. Det administrativa ADB-systemet är alltså komplicerat, vilket innebär att handläggarna länskanslierna måste arbeta med ett stort antal transaktioner, vilka dessutom tillkommit under en lång tid med åtföljande olikheter i systemuppbyggnad. Informationen till allmänheten försvåras och fördyras grund av det splittrade studiestödet. Kontakterna med utbildningsanordpåverkas också, vilket har fått till följd att informationstrtnarna bytet mellan studiestödsorganisationen och utbildningsanordnarna i vissa avseenden inte tillräckligt rationellt.

Utbildzingsbidragci

Det övergripande organisatoriska ansvaret för handhavandet av utbildningsbidragen är delat mellan arbetsmarknadsverket och riksförsäkringsverket. Arbetsmarknadsverket handlägger ansökningar om utbildningsbidrag och fattar beslut om stöd. Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna har som myndighetsuppgift att besluta om belopp och utbetala utbildningsbidraget, dvs. dagpenning och olika typer av kostnadsersättningar. Den ordning som nu finns för utbildningsbidraget gällde också fram till den l juli 1986 för det särskilda vuxenstudiestödet, där ansvaret var delat mellan CSN och riksförsäkringsverket. Den följande beskrivningen av rutinen för handhavandet av utbildningsbidragen vid försäkringskasorna bygger studier vid kassorna i Östersund, Malmö och Sundsvall. Beslut om arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag fattas av länsarbetsnämnd, arbetsförmedling eller AMl. Det övervägande antalet beslut fattas av arbetsförmedlingen efter delegation

l36

från länsarbetsdirektören. Beslutet meddelas AMS-blankett SOU 1991 65 UB 2201. Kopior av detta beslut sänds till försäkringskassan, ut- Kapitel 2 bildningsstället och arbetsförmedlingens personakt. Då försäkringskassan erhållit beslutet från arbetsförmedlingen registreras ett antal beslutsuppgifter från beslutsblanketten i ADB-systemet. Om det av förmedlingens beslut framgår att kursdeltagaren tillhör en arbetslöshetskassa initieras via registereringen en maskinell rutin gentemot A-kassorna för inhämtande av uppgift om dagpenning. Ca 65-70 procent av kursdeltagarna beräknas tillhöra A-kassa. Vid registreringen erhålls en svarsbild terminalen som ger uppgifter om förhållanden som kan påverka den fortsatta handläggningen av ärendet. Det är är bl.a. uppgifter om pension och livränta som påverkar stödets storlek. Svarsbilden lägger också ut uppgift om dagpenningens storlek, bruttobelopp och skattebelopp samt ett 90-procentigt belopp av aktuell dagpenning. När registreringen är avslutad printas svarsbilden ut och tillförs den akt som läggs upp manuellt. l denna görs noteringar om de förhållanden som kan betydelse vid kommande utbetalningar. Genom registreringen i ADB-systemet får man i fortsättningen impulser som möjliggör den samordning som skall ske med bl.a. sjukpenning och föräldrapenning och som avser att förhindra att studiestöd utgår för samma tid. Registreringen initierar också att beloppsbeslut om dagpenning sänds till kursdeltagare. l de fall denne tillhör en arbetslöshetskassa är oftast beloppsbeslutet preliminärt eftersom uppgiften om Akasseersättning ännu inte är känd. l samma försändelse som det första beloppsbeslutet skickas också en informationsbroschyr samt ansökningsblankett för särskilt bidrag för bl.a. dagliga resor och traktamente. Uppgift om A-kasseersättning erhålls antingen via en dataavisering eller en intygsblankett. När uppgiften inkommer görs en ny registrering som initierar ett nytt beloppsbeslut. Då ansökan särskilt bidrag kommer in till försäkringsen om kassan tas utbildningsakten fram och handläggningen görs manuellt såväl för beloppsberäkning som beslut. Särskilt bidrag söks olika blanketter, beroende vad för sorts bidrag det gäller. Vanligast är ansökan om bidrag för dagliga resor och traktamente. Beslutet skrivs ut och sänds till kursdeltagaren. Noteringar görs i utbildningsakten. Utbetalning av dagpenning sker när ett studieintyg inkommer från AMUAMl som intygar kursdeltagarens närvarofrånvaro eller när en av övriga kursanordnare bestyrkt studieförsäkranintyg inkommer direkt från eleven själv. Före utbetalningen görs nödvändiga kontroller. Beloppet beräknas manuellt. En manuell beräkning görs även när avdrag skall göras utbildningsbidraget för t.ex. utbetald sjukpenning. Om den studerande också skall ha särskilt bidrag görs även där en manuell beräkning av beloppet.

De olika beloppen för dagpenning och särskilt bidrag noteras i SOU 1991 65 utbildningsakten och förs ett stansunderlag från vilket Kapitel 2 upp uppgifter matas in i ADB-systemet. lnmatningen initierar utbetalningen, sker till kursdeltagarens konto, om sådant finns regisom l fall betalas ut postanvisning. l de fall strerat. annat pengarna utbetalning sker till konto, görs separat avisering av utbetalen

ningen.

Sjukpenning vid studier

En åtgärd enligt 2 kap. ll § AFL kan leda till rehalibiteringsåtgärder, antingen enligt 3 kap. 8 § AFL eller 6 kap. 5 § LAF. Skulle försäkringskassan finna att bör genomgå en uten person bildning i rehabiliteringssyfte kan sjukpenning utgå enligt nämnda lagrum. Det kan även gälla sådana studier, för vilka reguljärt studiestöd kan utgå.

iakttagelser och erfarenheter

En enskild kan olika kontaktvägar information person genom och rådgivning yrkesval, studier och finansiella förutsättningom för studier. Detta kan illustreras överskådligt enligt följande fiar gur.

SOU 1991 65

Individ Individ Individ

Utbild- Stud iestöds- Arbetsför- Försäkringsningsan- organisation mcdling kassa ordnare

Studiestöd Arbete Rehahili- Rehabili- Sjukpensärskilt vuxen- tering i tering i ning 37 studiestöd, form av ut- form av ut- SVUXA, studie- bildning bildning medel, korttids- och utbild- och sjukerstudiestöd, ningshi- sättning timersättning drag 328625

UTBILDNING

4 Uppsökande verk- Korttitls- 4-- lndivid . samhet

stydre- fackliga

51W organisa tioner

Beroende kontaktväg information och rådkan personen givning som varierar i omfattning. inom den studiesociala organisationen finns f.n. inga särskilda för personlig rådgivning. l stället är den normala situatioresurser nen att en enskild person lämnar in en ansökan om studiestöd och får den beviljad utan att myndigheten vet om han eller hon efterfrågat eller annat sätt erhållit en kvalificerad rådgivning studier, yrkesval, finansiering studier eller återbetalningsom av villkor efter utbildningen. Beslutet från studiestödsmyndigheten kan studiestöd för en kort period, men kan också vara inavse slussning till studieperiod flera år. l princip har en person en rätt till stöd längst under 12 terminer vid enbart högskolestusom dier eller längst under 18 terminer, om gymnasiala studier räknas in. Under de senaste åren har tendensen varit att information om utbildning och studiestöd efterfrågats i allt större utsträckning. CSN att deras organisation under de senaste två-tre åren uppger har fungerat ett informantionsnav i frågor om utbildning, som studiefinansiering och andra villkor under utbildningstiden. För

detta efterfrågetryck finns nu inga särskilt avdelade resurser.

En enskild person som är arbetslös eller riskerar att bli arbets- SOU 199l 65 lös och är anmäld vid arbetsförmedling som arbetssökande får all- Kapitel 2 tid tillgång till en personlig rådgivning om bl.a. utbildning och finansiering. Vid arbetsförmedlingen finns målsättningen att ge den enskilde information och rådgivning ungefär 40-45 minuter. Samtalen kan resultera i utbildningsinsatser med syfte att stärka den enskildes ställning arbetsmarknaden. Beslutade utbildningar har en genomsnittlig omfattning av 15-20 veckor. Man kan således säga att personer som vänder sig till en arbetsförmedling kan erhålla kvalificerad information och rådgivning, vilket står i stark kontrast till den normala situationen inom studiestödsorganisationen. Försäkringskassan utreder, efter att en person varit sjukskriven under viss tid, om rehabiliteringsåtgärder behöver vidtas. Kassans åtgärder, vilka ofta beslutas i samråd med t.ex. arbetsgivare, företagshälsovård, ALT arbetslivstjänst, kan resultera i utbildning i princip alla nivåer, från grundskolenivå till högskola och kan avse kortare eller längre tid. lnnan beslut om utbildning fattas har

den berörde fått kvalificerad informationrådgivning

personen genom i första hand försäkringskassa och ALT. Vid skolorna finns s.k. Syo-konsulenter med uppgift att ge information och vägledning i frågor utbildning och ekonomi. om Syo arbetar oftast utbildningsorienterat och självständigt och mestadels utan löpande kontakter med arbetsförmedling eller studiestödsorganisation. Ofta är ansvar och arbetsfördelning oklar och delad mellan Syo, ger rådinformation i utbildningsfrågor, som och kurator som ger råd och information i ekonomiska frågor. Syo-konsulenternas organisatoriska ställning vid skolan syns ockoklar. Den enskilde personen kan alltså, beroende vart hanhon vänder sig, tillgång till mer eller mindre ingående information rådgivning om yrkesval, utbildning och ekonomi. l samtal med arbetsvägledare och studiestödshandläggare under kartläggningsarbetets gång har många vitsordat de orättvisor kan uppstå som genom att information och rådgivning varierar. Redan det faktum att organisationen är splittrad och att allmänheten har olika kunskap om vart man skall vända sig är otillfredsställande. Leder detta i en del fall dessutom till skillnader i ekonomiska villkor under utbildningstiden, som inte kan motiveras, accentueras behovet av en Ökad administrativ samverkan och samordning över myndighets- och sektorsgränser. l etablerad form finns en nära samverkan mellan arbetsförmedling och vuxenutbildningsnämnd i Jämtland. l samtal med företrädare för dessa myndigheter har framhållits att de sökande i större utsträckning har kommit i åtnjutande av rätt stöd, beroende myndighernas samarbete och personkännedom samt personalens kunskaper om varandras verksamhetsområden. Det är annars inte ovanligt att personer som riskerar att bli arbetslösa

vänder sig till vuxenutbildningsnämnden med förfrågan om vux- SOU 1991; 65 enstudiestöd eller studiemedel, när de kanske i första hand bör Kapitel 2 vända sig till arbetsförmedlingen.

3 Vuxenutbildningen och SOU

WW 3

studiestödet

3.1 Resurser för finansiering vuxnas studier

av

Anvisade medel under l99l92 för olika former av statligt studieframgår nedanstående uppställning. Även stöd för vuxna av resurhögskoleområdet år medtagna och har särskilt serna som avser markerats.

Tabell 3.1 Resurserna för statligt studiestöd l99l92, milj.kr.

Stödform Anvisat Anslags beräknat typ

Timersättning l07,2 F

Korttidsstudiestöd internatbitlrag 226,0 R

Svux, bidragsdcl, högskolenivå 60,0 R

Svux, bidragsdel, grundskole- och gymnasieskolenivå I 181,7 R

Svux för arbetslösa, bid ragsdel 75,0 R

Studiemedel, bidragsdcl, högskolenivå l 750,0 F

Studiemedel, hidragsdcl. gru ndskole- och gymnasieskolenivå 575,0 F

Utbi Id ningsarvode, högskolenivå |26,8 F

Utbildningshiilrag, upphandlad utbildning 4 479,4 ,Z R

Stödform Anvisat Anslags SOU 1991 65 beräknat typ Kapitel 3 Utbildningsbitlrag, reguljär utbildning I 230,8 R

Sjukförmåner vid utbildning 253,0 4

Resekostnadsersättning, statens skolor för vuxna 2,0 I

lirsättning vid kontakttolkutbildning 2,0 l

Sammanlagt 10 068,9 varav för studier grundskole- och gymnasieskolenivå 8 002,1

för studier på högskolenivå 2 066,8 l F förslagsanslag, R reservationsanslag

1 l beloppet ingår verksamheten med utbildning i företag 30,0

samt milj. kr. för forsöksverksamhet med Stimulansbidrag 3 Beloppet baserar sig på en undersökning Finvux gjort och som som redovisas i bilaga Halva kostnaden är hänförlig till högskolenivån.

Utöver de resurser som redovisats ovan kan nämnas att utbetalningarna av studielån under året beräknas uppgå till l 0l8 milj. kr. för studerande gymnasial nivå och till 3 25l milj. kr. för studerande högskolenivå. Statens utgifter för räntor och vissa avskrivningar beräknas uppgå till l 358 milj.kr., 340 varav ca milj.kr. kan antas avse lån för gymnasial utbildning. För reserabatter under I99l92 har anvisats 95,5 milj.kr.

3.2 Vuxenutbildning och folkbildning

Riksdagen har under året behandlat två viktiga regeringsförslag som rör vuxenutbildningen, nämligen prop l9909I82 om folkbildning samt prop l9909l85 Växa med kunskaper om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den inriktning som kommit till uttryck i dessa dokument, och som riksdagen ställt sig bakom, ingår självfallet i de förutsättningar vilka mina överväganden och förslag bygger. Det finns därför anledning att beskriva något av de kommande förändringarna inom vuxenutbildningen.

Växa med kunskaper

Det är enligt propositionen viktigt att det finns vuxenutbildning som svarar mot individens egna önskemål. Vid sidan av annan vuxenutbildning arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning, folkbildning år kommunens vuxenutbildning den de - som ger studerande möjlighet att fritt välja studieinriktning.

Samhället har all anledning att uppmuntra och underlätta för VSOU 1991 65 vuxna som vill stärka sin ställning i arbetslivet eller skaffa sig Kapitel 3 kompetens för vidareutbildning. En vuxenstuderande måste ta ett större eget ansvar för sina studier. Planering och val av arbetsformer utifrån den egna erfarenheten är en viktig förutsättning för framgång. Det offentliga skolväsendet för vuxna delas in i tre delar, nämligen komvux, som erbjuder grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, särvux vuxen-

utbildning för psykiskt utvecklingsstörda samt sfi svenkundervis-

ning för invandrare. Den grundläggande vuxenutbildningen ersätter nuvarande

grundvux och etapp l motsvarande grundskolans högstadium i

komvux. Den skall ge en allmän, bred kompetens för arbets- och samhällslivet, men också en grund för vidare studier. Innehåll och uppläggning skall bestämmas utifrån de kortutbildades behov. För personer med ingen eller kort tidigare skolgång ges undervisning motsvarande nuvarande grundvux. l övrigt består den grundläggande utbildningen av basämnen samt temakurser. Den studerande kan välja att läsa bara något ämne eller hela programmet. Det skall vara möjligt att välja heltids- eller deltidsstudier och att kombinera med ämnen i gymnasial vuxenutbildning. Utbildning grundläggande nivå blir en rättighet för individen. Det är kommunens ansvar att anordna utbildning för alla som behöver det och aktivt verka för att de rekryteras. l avsikt att bort geografiska hinder åläggs kommunerna också att ta emot elever från andra kommuner, mot att den studerandes hemkomblir skyldig att stå för kostnaderna. Kommunen kan anordna mun utbildningen i egen regi eller genom uppdrag andra anordnare. Gymnasial vuxenutbildning skall ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan i gymnasieskolan. Innehållet skall anknyta till och ge samma kompetens som gymnasieskolan. Yrkesutbildningen bör, samma sätt som enligt planerna för gymnasieskolan, innehålla en arbetsplatsförlagd del. Även när det gäller gymnasial vuxenutbildning förutsätts en kommun ta emot elever från andra kommuner under förutsättning av att hemkommunen är villig att lämna ersättning.

Påbyggnadsutbildningen saknar motsvarighet i gymnasieskolan.

Den skall ge utbildning som leder till en ny nivå i yrket vuxna en eller till ett nytt yrke. Det kan antingen vara en påbyggnad en avslutad gymnasial utbildning, utan att ha högskolekaraktär, eller en vidareutbildning som bygger enbart den obligatoriska skolan. Påbyggnadsutbildningen ersätter en stor del av de tidigare yrkesinriktade kurserna i komvux och specialkurserna i gymnasieskolan. l påbyggnadsutbildningen skall också ingå den ettåriga teknikerutbildning, som bedrivits som försöksverksamhet.

Nya bestämmelser om svenskundervisning för nykomna in- SOU 1991 65

vandrare sfi infördes i januari l99l. För s.k. tidigare invandrare Kapitel 3

får komvux i uppdrag att anordna särskilda kurser i svenska. Landstingskommunerna får ansvar för att anordna Särvux i den utsträckning som behövs. Gymnasieskolan skall ha ansvaret för ungdomars utbildning. Ål- Komvux skall ha ansvaret för de vuxenstuderandes utbildning. dcrsgränsen âr 20 år, men det skall ändå vara möjligt för ungdomar att i komvux-kurser och vuxna i gymnasieskolan om kommunen bestämmer det. En tydligare gränsdragning mellan olika utbildningsanordnare förordas, där den inriktning som redovisats i utbildningsdepartementets rapport Ds l99059 Samverkan mellan gymnsieskolan och vuxenutbildningen kan ligga till grund. En bredare samverkan mellan gymnasieskola, komvux, AMU och högskolan förordas, som bedöms leda till ett bredare kursutbud, också till gemensamma satsningar när det gäller men t.ex. lokaler och utrustning. Undervisningen skall som hittills vara avgiftsfri. För läromedel den studerande vill behålla kan kommunen, med undantag som för deltagare i sfi, ta ut en avgift motsvarande självkostnadspris. Stor vikt läggs vid vägledningsfrågorna och kommunens skyl-

dighet att informera om möjligheterna till vuxenutbildning. Goda

syoirzsatser kan medverka till att felval och studieavbrott undviks.

Folkbildning

Folkbildningsarbetet skall vara fritt och frivilligt. Staten skall inte föreskriva målen för verksamheten. Det bör alltså göras åtskillnad mellan folkbildningens mål och samhällets mål och syfte med bidragsgivningen. Folkbildningen skall styra sig själv, men uppföljningen och utvärderingen från samhällets sida skall stärkas. De resurser som ställs till folkbildningens förfogande skall främst användas för verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftorna och höja utbildningsnivån i samhället. Verksamhet som anordnas för grupper som är utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras. Studier i svenska, engelska, matematik och samhällsinriktade ämnen är särskilt viktiga. Studiecirkelverksamheter fyller en viktig funktion i folkbildningsarbetet. Särskilt lämpar sig cirkelns arbetsform för personer med kort och bristfällig grundutbildning. För folkhögskolan skall de allmänna kurserna vara basen i verksamheten och utgöra minst l5 procent. Till de allmänna kurserna skall främst rekryteras personer som saknar grundskole- eller gymnasiekoleutbildning.

Resurserna skall inte användas för uppgifter som till innehåll SOU 1991 65 och arbetsform utförs inom det offentliga skolväsendet. Folkhög- Kapitel 3 skolan skall alltså ge alternativ till utbildningar i skolväsendet. Men de allmänna kurser som syftar till att ge behörighet för högskoleutbildning måste självfallet ge kunskaper och färdigheter som är likvärdiga dem i gymnasieskolan. Fritidsledarutbildning får fortsättningsvis också anordnas av folkhögskolorna. Fr.o.m. budgetåret l99l92 anvisas ett gemensamt belopp för folkbildning utan närmare reglering från statens sida. Ett folkbildningsrâd har inrättats som bl.a. har till uppgift att fördela statsbidraget mellan studieförbunden och folkhögskolorna och svara för uppföljning och utvärdering av verksamheten.

3.3 Behov av kompetensutveckling

Vuxenutbildningens strategiska betydelse för samhällstillväxten är allmänt erkänd. l rapporter, handlingsprogram och inlägg av olika slag diskuteras behoven för framtiden. Teknikutvecklingen, den strukturella omdaningen av arbetslivet, internationaliseringen, närmandet till EG; alla dessa ändrade förutsättningar, liksom målsättningen att medborgarna skall bli delaktiga i och inflytande över samhällsutvecklingen föder nya behov. l tider med arbetslöshet accentueras kraven vidareutbildning arbetskraften både av ifråga yrkeskunnandet och i många fall en förstärkt grundutom bildning. Behoven av kompetensutveckling inom arbetslivet har redan inneburit en kraftig tillväxt av personalutbildningen. För företagen utgör internutbildningen alltmer en naturlig del av investeringarna. Detta nya möjligheter för de anställda. Från flera ger håll uttrycks emellertid oro för att en stor del av arbetskraften kommer att ställas utanför sådana möjligheter, liksom risken för att det fria kunskapssökandet motverkas. Frågor av detta slag är under övervägande av den inom arbetsmarknadsdepartementet

tillsatta utredningen om kompetensutveckling i arbetslivet dir

l990z25. Kommittén skall analysera personalutbildningens roll i förhållande till den samhälleliga vuxenutbildningen och belysa inom vilka sektorer personalutbildning är särskilt angelägen. De åtgärder som föreslås skall ges en fördelningspolitiskt rättvis profil.

l en uppmärksammad rapport SlND2, Statens industriverk

Långt kvar till kunskapssamhället visar man att ungefär 40 procent de anställda inom industrin har enbart folkskola eller av grundskola som utbildningsbakgrund. Det är en betydligt högre andel än för Japan, Västtyskland och USA. För England och Finland är däremot andelen lågutbildade i industrin större än i Sveri- Författarna anser det oroande att en så stor del av arbetskrafge. ten har svaga kunskaper i basämnen som svenska, engelska och

l47

matematik. För att svenska företag skall kunna konkurrera inter- SOU l99l 65 nationellt behövs satsningar som ger både en breddning av den Kapitel 3 allmänna kompetensen och en ökning av de högskoleutbildades andel bland de anställda. Att alla grupper i samhället bör ha lika möjligheter till utbildning är ett fastlagt mål. Alla som är motiverade för studier bör ges samma reella möjligheter att utveckla den egna förmågan. Av riksdagens senaste beslut om vuxenutbildningen och folkbildningen framgår att betydligt ökade krav kommer att ställas vuxenutbildningen i framtiden. l det perspektivet måste också studiefinansieringsfrågorna vägas in.

3.4 Studiestödets roll

Det har i olika sammanhang hävdats att det reguljära studiestödet skall vara neutralt i förhållande till olika utbildningar inom t.ex. högskolan eller inom gymnasial utbildning. Sådana tankar har särskilt förts fram när det gäller studiemedelssystemet. Genom att studiemedlen är lika för alla förutsätts de inte någon styrande effekt val av utbildning. Som framgått av redovisningen i kapitel 2 kan man knappast hävda att neutralitetsaspekten har kunnat upprätthållas helt. Behov av särskilda stimulansåtgärder har uppstått för att rekrytera till vissa utbildningar. YTH och vissa yrkeslärarutbildningar är sådana exempel. Arbetsmarknadsutbildningen kan sägas vara ett annat område där extraordinära åtgärder har ansetts behövliga för rekryteringen, även om utifrån delvis andra motiv. Där har dessutom tillkommit särregler, som ger även anställda vissa möjligheter att komplettera sitt yrkeskunnande. Ett syfte med studiestödet är att det skall bidra till att förverkliga de övergripande målen för utbildningspolitiken ocheller för arbetsmarknadspolitiken. Studiestödet bör alltså ett verkses som samt medel vid sidan av andra insatser för att påverka rekryteringen till utbildning. Om statsmakterna önskar öka tillströmningen under någon period till vissa utbildningar, eller särskilt stödja vissa grupper, är det enligt min mening naturligt att använda en ekonomisk stimulans. lnom ramen för ett differentierat och flexibelt studiestöd kan sådana åtgärder vidtas utifrån samlad en syn utbildningsbehoven inom vissa sektorer. Vuxenutbildningsreformens genomförande l975 var ett uttryck för en ny syn studiefinansieringen för vuxna. Reformen har i stora delar fungerat väl och har medfört att tusentals vuxna varje år fått möjlighet att bedriva kortare eller längre studier under gynnsamma ekonomiska villkor. Den redogörelse som lämnats i det föregående visar emellertid också vissa brister i måluppfyllelsen, bl.a. beroende de otillräckliga resurserna. Vuxenstudiestödsreformens dilemma kan sägas ligga i dess dubbla roll att å ena sidan vara en arbetslivsreform, som skall möta behoven av vi-

l48

dareutbildning hos hela arbetskraften och å andra sidan utgöra SOU l99l 65 den satsning som särskilt prioriterar dem som har den kortaste Kapitel 3 utbildningen. Det är nu enligt min mening dags för ett nytt steg i utvecklingen av vuxenstudiestödet. Studiehindren för har beskrivits i många sammanhang. vuxna Grunden kan besvärliga arbetsförhållanden, tidigare dåliga vara skolerfarenheter, svag studietradition. Bland andra faktorer som nämnts är att utbildningen inte alltid är anpassad till korttidsutbildades behov och förutsättningar. De studiesociala villkoren är viktig faktor. Många vuxna har ansvar för hem och faen annan milj. De ekonomiska förutsättningarna under och efter studierna är ofta avgörande för studier under kortare eller längre perioom der skall kunna genomföras. Studiestödens huvuduppgift är att undanröja ekonomiska studiehinder. De nuvarade reguljära studiestöden har bara delvis fyllt denna funktion. l flera forskningsrapporter har framhållits att det är de har en relativt god ekonomi i övrigt, de som har margisom naler i sin ekonomi, som kan rekryteras. Skall stödet fylla sitt syfte måste det utformat att det kan stimulera till studier. Invara satserna för vuxenutbildningen, med bl.a. syftet att minska utbildningsklyftorna i samhället, måste därför kombineras med förbättrade finansieringsmöjligheter för att ge avsett resultat. Studiestödet är alltså en viktig del i samhällets totala insatser för vuxenutbildning. Sådana åtgärder kan också som en investering i ett ses vidare perspektiv. Förbättrade möjligheter till finansiering av studier gymnasial nivå kan antas leda till en ökad rekrytering till högskolan från de socio-ekonomiskt svaga grupperna i samhället. Andra krav kan ställas studiestödet är att det så långt som som möjligt skall vara enkelt och lättöverskådligt administrativt lätthanterligt lätt att förändra i sina olika delar. -

3.5 Arbetslinjen utbildningslinjen

-

Arbete alla, eller arbetslinjen, är en ledstjärna för arbetsmarknadspolitiken. Ett led i åtgärderna är att genom utbildning stärka de arbetssökandes kompetens. Den ökande arbetslösheten har lett till att resurserna för arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag har ökat kraftigt under l99l. Arbetslösa med bristfällig utbildning skall bl.a. ges tillfälle att förstärka sin kompetens. Behobred grundutbildning betonas. Arbetsmarknadsutbildven av en ningen är alltså en betydande del av samhällets vuxenutbildning. Arbetsmzirknadsutbildning är utbildning som någon genomgår arbetsmarknadsskäl och initieras huvudsakligen utifrån samhälav lets behov, medan den reguljära vuxenutbildningen initieras utifrån de enskilda människornas fria val av utbildning. l rapporten

Ds 199059 Samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenut- SOU l99l 65

bildningen konstaterar man att gränserna mellan de båda områ- Kapitel 3 dena är oklara. Som nämnts har riksdagen i anledning av propositionen Växa med kunskaper förordat en ökad samverkan, men också tydligare gränsdragning mellan utbildningsanordnarna. en De nackdelar som är förknippade med den nuvarande sektoriseringen sammanhänger delvis med studiefinansieringsfrågan. Erfarenheterna visar att de som söker studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd för studier grundskole- eller gymnasieskolenivå oftast gör det av arbetsmarknadsskäl. Den som har en anstâllnng har emellertid aldrig möjlighet att genomgå utbildning med de en förmåner den är arbetslös har, även han eller hon som som om har arbetat i åratal. Undantaget är det är fråga personalom om utbildning som anordnas av arbetsgivaren.

Åtgärder bör enligt min mening vidtas innebär att de båda

som områdena kompletterar varandra naturligt sätt. Samett mer tidigt alltså skiljelinjen behöver bli mindre markerad, eftersom som målsättningen till stora delar är densamma, är det också önskvärt med en klarare ansvarsfördelning för utbildningspolitiskt, arbetsmarknadspolitiskt eller socialförsäkringspolitiskt motiverade insatser. Om den förbättring som jag föreslår för det reguljära studiestödet genomförs skapas förutsättningar för en sådan klarare ansvarsfördelning. -

3.6 Behov av förändringar

Den enskildes situation bör vara avgörande

Studiefinansieringen för vuxna är ett komplicerat område eftersom det rör studerande alla nivåer med olika bakgrund och ekonomiska behov. De tre stora studiefinansieringsformerna studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag har delvis samma målsättning, men skiljer sig väsentligt ifråga det om materiella innehållet. De olika regelverken är svåröverskådliga, vilket innebär att den enskilde kan ha svårt att skaffa sig tillräcklig information. Myndigheterna administrerar sina olika regelverk utan några större möjligheter att bedöma effekterna verksamav heten i förhållande till de andra områdena. Dessa förhållanden har kritiserats under lång tid. Det finns enligt min mening behov av en mer samlad syn studiefinansieringen för vuxna. Skillnader i ekonomiska villkor under studier bör vara relaterade till inidivdens situation och behov av utbildning och inte till utbildningsanordnarnas behov eller studiestödssystemens förutsättningar och tillämpning.

ISO

Förmånligare studiestöd SOU 1991 65 Kapitel 3 Det riksdagsbeslutet vuxenutbildningen och folkbildsenaste om ningen indikerar att samhället tydligare än tidigare prioriterar retill dem har behov överbryggande utbildning. surserna som av Studiestödets innehåll och utformning bör stå i samklang med

denna övergripande målsättning. Konsekvenserna skuldsättning vid mer omfattande studier av har redan beskrivits. Resurserna för särskilt vuxenstudiestöd är otillräckliga. Det har lett till ett administrativt komplicerat system med urvalsprövning bland sökande och en stor mängd avslagsärenden. får vuxenstudestöd hänvisas till studieme- De som inte delssystemet. Min utgångspunkt är samhället bör erbjuda ett förmånligaatt studiestöd än studiemedel för studier grundskole- och gymre

nasieskolenivå. Studier på grundskolenivå bör kunna genomföras

skuldsättning. Även studier gymnasial nivå bör kunna geutan nomföras till betydligt förmånligare villkor än i nuläget. Därigemarkeras från samhällets sida behoven och betydelsen av en nom allmänt ökad kompetensutveckling. l det systemet bör inte rätten till stöd vara beroende av nya särskilt avsatta Reglerna bör istället vara mer generellt resurser. verkande. Det innebär att studerande som deltar i en utbilden ning berättigar till vuxenstudiestöd aldrig skall kunna hänvisom till det mindre förmånliga studiemedelssystemet p.g.a. bristansas de resurser.

Särskilt prioriterade grupper

En viktig tanke i vuxenutbildningsreformen var att man via uppsökande verksamhet skulle kunna rekrytera kortutbildade till cirkelstudier eller andra kortare studier och att därigenom skapa förutsättningar för fortsatt, längre utbildning. Denna syn har en bara delvis vunnit terräng. Först under senare år har insatser gjorts för bredda informationen och utbudet kurser. .lag anatt av emellertid att det är angeläget att det även i fortsättningen ser finns särskild för uppsökande verksamhet. Ett förmånen resurs ligt studiestöd bör kombineras med insatser syftar till att nå som de i utbildningshänseende sämst ställda. Det finns annars risk för att den mest behövande gruppen fortfarande inte kan tillgodogöra sig de förbättrade villkoren. Erfarenheten visar att det främst är de redan motiverade ökade möjligheter till utsom tar vara bildning. Syftet med den uppsökande verksamheten bör emellertid tydliggöras och delvis inriktning. Begränsningen en annan verksamheten till arbetsplatser år enligt min mening inte nödav

vändig upprätthålla, även den huvudsakliga rekryteringen

att om

naturligtvis kommer att ske där. Många människor som har en

l5l

kort eller bristfällig utbildning kan nås via andra kanaler än dem sou 1991; 65 som arbetslivet erbjuder. Samverkan mellan myndigheter och or- Kapitel 3 ganisationer måste öka. Studiestödet för kortare studier bör i huvudsak riktas till dem som behöver ta ledigt från arbetet för att förbättra sina kunskaper i basämnen grundskole- eller gymnasieskolenivå. Jag har funnit att det nuvarande korttidsstudiestödet inte har utgjort den stimulans för kortutbildade som var avsett p.g.a. att det inte har ersatt inkomstbortfall i tillräcklig utsträckning. Det har framkommit i flera rapporter att flertalet kortutbildade inte kan tänka sig en minskning av en redan låg inkomst för att delta i studier. Skall stödet fylla sin funktion bör konstruktionen förändras.

Flexibilitet

Samhällets kostnader för utbildning och studiestöd är omfattande. Det är därför viktigt att effektiviteten i systemen är goda. En åtgärd som bidrar till detta är t.ex. inriktningen i komvux att anpassa studierna efter den enskildes behov. Studiestödet bör stödja denna utveckling. Jag har tagit fasta erfarenheterna av att det nuvarande systemet med studiestödspoäng för heltids- och deltidsstudier inte fungerat helt tillfredsställande. Många anmäler sig till kurser som de inte har stort behov av för att nå en heltidsomfattning. Det är angeläget att sådana styrande inslag tas bort, och att stödet i stället fungerar flexibelt och bidrar till en ökad genomströmning.

Samordning bättre utnyttjande av resurser -

Till de frågor utredningen enligt direktiven haft att belysa hör möjligheterna till en samordning mellan studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag och sjukförmåner. Redan den studiesociala utredningen SOU 190374 pekade behoven av ett enhetligt studiestöd. Utredningen menade att det från många synpunkter hade varit önskvärt att skapa ett enhetligt studiesocialt system som omfattade alla studerande olika nivåer. Även år I972 frågan i samband med beslutet togs upp om att äldre studerande i studiehjälpssystemet skulle föras över till studiemedelssystemet. l KAMU-utredningen SOU l974z79 sökte man också finna en lösning med utgångspunkt både i arbetsmarknadspolitiska motiv och individens sociala situation. Ju starkare arbetsmarknadspolitiska ocheller sociala motiv som fanns för utbildning, desto större borde samhällets insats vara. Olika idéer om en harmonisering av studiestödsreglerna har sedan dess förekommit. En samordning är önskvärd av flera skäl.

l52

Vid genomgången de nuvarande förhållandena har jag kun- SOU 1991 65 av nat konstatera att det praktiskt taget är vattentäta skott mellan Kapitel 3 systemen för studiemedel, vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag. Regelverkens olika utformning har fördelningspolitiska bevekelsegrunder. Dessa avsedda skillnader i förmåner har emellertid inte alltid motsvarats av skillnader ifråga om behov av utbildning och stöd hos den enskilde. l proposition l975z23 som ledde till vuxenstudiestödens införande anförde föredragande statsrådet bl.a. en avvägning bör enligt min mening även göras mot andra studiestödsformer, t.ex. utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen. Syftet skall att så långt möjligt tillförsäkra de sökanvara de den form av studiestöd som bäst svarar mot de individuella behoven. Denna ambition har bara i enstaka fall kunnat förverkligas i praktiken bl.a. beroende uppdelningen olika regelverk. Genom ett samordnat studiestöd och en samordnad information och administration kan de nämnda svagheterna minimeras. Även administrativ synpunkt är det viktigt att förenkla systeur Av redovisningen i tidigare avsnitt framgår att de adminismen. trativa rutinerna för beviljning och utbetalning av studiestöd är komplicerade och okoordinerade, delvis p.g.a. splittringen stödformer. l ett samordnat vuxenstudiestöd bör man kunna utvinna betydande rationaliseringsvinster bl.a. genom att utgiftsläckage begränsas informationen gentemot allmänheten underlättas administrationen förenklas utvärdering och uppföljning underlättas -

Uppföljning

En förbättring av studiestödet bör kombineras med ökade kontrollinsatser och fungerande metoder för uppföljning och utvärdering.

Studerande i eftergymnasial utbildning

Mina förslag kommer inte att avse studerande i eftergymnasial utbildning, med undantag för de grupper som redan tidigare skiljts från studiemedelssystemet, t.ex. YTH-studerande. Under utredningsarbetet har jag emellertid blivit övertygad om att ett införande av studiemedlen i ett samlat system för längre studier är både möjligt och Önskvärt. Det skulle innebära flera fördelar. Bl.a. skulle en mer genomgripande förenkling av lagstiftningen kunna ske. Informationen och administrationen skulle underlättas i hög grad, vilket skulle innebära betydande effektivitetsvinster.

l53

En fråga är aktuell vid samordning är att bidragdsde- SOU 1991 65 som en len i studiemedelssystemet inte är beskattningsbar inkomst, me- Kapitel 3 dan så är fallet när det gäller vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag. Som en följd av dessa olika principer förekommer inte någon prövning mot egen inkomst i utbildningsbidragssystemet eller vuxenstudiestödet, medan det i studiemedelssystemet finns regler om reducering av stödet när inkomsten överstiger en viss gräns. Om stöden samordnas måste bidragsdelen i studiemedelssystemet räknas så att det efter skatt motsvarar det nuvarande belopupp pet. Detta utgör inte något stort problem. Finvux beräkningar tyder att de ökade utgifterna för en uppräkning i stort sett motsvaras av Ökade skatteintäkter. Däremot är frågan inkomstom prövningen svårare att ta ställning till bl.a. med hänsyn till kostnadsaspekten. En samordning bör innebära antingen att inkomstprövningen slopas i studiemedelssystemet eller att man inför en inkomstprövning över hela linjen. Den fråga är mest aktuell när det gäller studiemedelssystesom met är skuldsättningen. En översiktlig analys finns i avsnitt 2.2. De exempel som där redovisas gäller relativt normala studietider med en genomsnittligt låg ränta. Om studierna pågår längre tid, eller om räntekostnaden stiger, Ökar givetvis återbetalningsbör-

dan. Man får då räkna med zittlmångzi inte kommer att kunna be-

tala sin skuld före 05 års ålder. Det är enligt min mening angeläget att ytterligare ansträngningar görs för att minska skuldsättningen för högre utbildning. Subventioner i form av ökade bidrag är ur rekryteringssynpunkt att föredra framför avskrivningar i ett senare skede. 1 syfte att uppnå bättre balans i systemet har jag har överen vägt att förorda ett ytterligare steg i den riktning som ledde till 1989 års regler, nämligen en viss ytterligare höjning studiebiav draget i beviljningsledet mot skärpta återbetalningsvillkor. Genom den skatteomläggning som skett sedan det nya systemet infördes, bör det vara möjligt att öka återbetalningskraven något, utan att belastningen blir större än vad som då kalkylerades med. Med en snabbare återbetalning minskar naturligtvis också de totala utgifterna för låntagaren. skuldsättningen hänger också samman med de regler som gäller för beviljning av studiemedel. Här avses t.ex. vilka krav studieresultat som bör ställas för rätt till studiemedel och den längsta tid under vilken stöd skall kunna beviljas. Även sådana frågor är av vikt att ta med i en total bedömning. Ett expertuppdrag för Finvux räkning har visat att det kan finnas skäl för åtstramen ning i dessa avseenden. För den som har studielån under 12 terminer, vilket är den maximala, generella gränsen, blir studieskulden mycket stor. Prövningen av om särskilda skäl finns borde kunna sättas in tidigare, t.ex. efter nio terminer, utan att det får någon betydelse för möjligheterna att genomföra en högskoleutbildning. Däremot blir

det inte möjligt att genomföra två längre högskoleutbildningar. SOU l99l 65 En sänkning till nio terminer beräknas medföra att utflödet av Kapitel 3 studiebidrag minskar med 60 milj. kr. under ett år. ca En förlängning av studietiden innebär som regel ökande skuldsättning för de studerande och ökade utgifter för staten. Vid många utbildningslinjen genomförs som regel studierna den tid studieplanen anger. Vid andra linjer överskrider ett stort ansom tal studerande den i studieplanen avsedda studietiden. De krav ställs för rätt till fortsatta studiemedel är att den studerande som skall ha genomfört minst 30 poäng 40 under ett läsår. av Expertstudien visar att den genomför treårig utbildsom en ning med den lägre studietakten ökar sin skuldsättning med ca 54 000 kr. Härutöver kan ytterligare förseningar accepteras om den studerande hindrats i studierna p.g.a. förhållanden av personlig natur. Man kan utgå från att flertalet studerande söker genomföra studierna så snabbt som möjligt. För andra kan 30-poänggränsen målet som man inriktar sig på. Skulle poângtalet såtvara tas något högre blir denna gräns det nya målet. Skuldsättningen och återbetalningsvillkoren, liksom frågan om inkomstprövningen i studiemedelssystemet har diskuterats ingående bl.a. i riksdagen under våren l99l. Olika synpunkter och krav har förts fram, men det råder enighet om att en utvärdering behöver göras av systemets funktion och effekter. Regeringen har genom beslut den 20 juni l99l utfärdat särskilda direktiv till CSN för fördjupad anslagsframställning för perioden 199394-199596. CSN skall göra en genomgripande utvärdering av studiemedelsreglerna, varvid återbetalningssystemet skall prioriteras. Ett ställ- . ningstagande i de aktuella frågorna från min sida skulle innebära ett föregripande av resultaten av en sådan utvärdering. Jag har därför ansett att jag inte bör lägga fram något förslag om en total samordning. Mina förslag i det följande innebär ett första steg mot ett samordnat studiestöd för vuxna. Ett inordnande av studiemedlen i ett sådant system bör enligt min mening ske i en andra etapp snarast möjligt.

SOU 1991 65

överväganden och förslag

4 Ett samordnat vuxenstudiestöd SOU 199165

Kapitel 4

4.1 Inledning

Erfarenheterna av de nuvarande systemen för finansiering av vuxnas studier och behoven av förändringar har beskrivits i det föregående. l olika sammanhang har krav ställts förbättrade studiestödsmöjligheter för vuxenstuderande. Särskilt har framhållits vikten att studier grundskolenivå skall kunna bedrivas av utan skuldsättning. De förslag till förändringar som nu läggs innebär i huvudsak att t studerande i basämnesutbildning grundläggande nivå erhåller ett stöd motsvarande det nuvarande utbildningsbidraget -k i princip alla studerande gymnasial nivå erhåller ett stöd motsvarande det nuvarande särskilda vuxenstudiestödet t det särskilda vuxenstudiestödet och utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildningen sammanförs till en studiestöd,

som benämns vuxenstudiestöd, men med skilda bidragsnivå-

er i beräkning och utbetalning av det stöd som motsvaras av det nuvarande utbildningsbidraget överförs från RFVs område till CSNs område i stödformen särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa upphör i stödformen utbildningsarvode -för studerande vid vissa lärarutbildningar upphör och ersätts med studiemedel eller vuxenstudiestöd t nuvarande korttidsstudiestöd samt timersättning vid vissa vuxenutbildningar sammanförs till ett studiestöd som benämns timersättning.

4.2 Vuxenstudiestöd stödet för längre studier

-

En utgångspunkt i utredningsarbetet har varit att vuxna som stu-

derar grundskole- eller gymnasieskolenivå bör rätt till ett

förmånligare studiestöd än vad studiemedelssystemet erbjuder.

grundskolenivå genomföras

Studier bör kunna utan skuldsätt- SOU 1991 65

ning. Aven för gymnasiala studier bör förbättringar genomföras. Kapitel 4 Förslagen är utformade mot den bakgrunden.

4.2.1 Stödets konstruktion

Den mest framträdande skillnaden i dagens studiestödssystem är de olika bidragsnivåerna. Jag anser att man också i fortsättningen bör behålla differentieringen ifråga om bidragets andel, som är ett uttryck för samhällets vilja att dimensionera insatserna efter olika gruppers situation och behov av utbildning. Det är emellertid viktigt att uppbyggnaden av systemen också medverkar till att styra resursanvändningen avsett sätt. Studiemedelssystemet är konstruerat efter principen att stödet skall täcka rimliga levnadskostnader. Systemen för det särskilda vuxenstudiestödet och utbildningsbidraget är uppbyggda efter inkomstbortfallsprincipen. Men eftersom dessa senare stöd också kan beviljas till personer som inte har inkomstbortfall finns en lägsta nivå, som avser att täcka rimliga levnadskostnader. Den konstruktion som nu föreslås innebär i princip ett sammanförande av huvudkomponenterna i systemen för särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag. Det innebär att stödet kommer att knytas till dagpenningen i arbetslöshetsersättningssystemet och variera både ifråga om stödets totala nivå och bidragsnivån. l det nya vuxenstudiestödet föreslås ingå i ett studiebidrag i ett förhöjt studiebidrag samt t studielån.

4.2.2 Stödets storlek bidragets nivå -

Av tabell 4.1. framgår månadsbeloppen enligt nuvarande regler för studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag.

Tabell 4.1. Månadsbelopp nuvarande regler l 2 3 4 Studie- Svux Svux A-kassa Utbbidrag medel A-k Låg Hög Låg Hög Bruttonivå 7109 7172 7172 ll 946 7172 ll 946

l Skattetabell 30. 160

Det nya vuxenstudiestödet bör som nu motsvara vad som högst SOU 1991 65 kan betalas ut i arbetslöshetsersättning till den som är arbetslös. Kapitel 4 Stödets storlek och bidragsandelen kopplas alltså till arbetslöshetsersättningssystemet. Det innebär att den totala nivån kommer att variera beroende den studerandes tidigare inkomst. En lägsta nivå måste emellertid fastställas sätt enligt samma som nuvarande regler. Jag återkommer till denna fråga. Mitt förslag Studiebidraget utgör för en period om 15 dagars heltidsstudier 65 procent av det belopp som motsvarar 11 dagars ersättning från arbetslöshetskassa, om den studerande skulle ha erhållit sådan ersättning. Det förhöjda studiebidraget utgör för en period om 15 dagars heltidsstudier 100 procent av det belopp som motsvarar ll dagars ersättning från arbetslöshetskassa, om den studerande skulle ha erhållit sådan ersättning. Bidraget, ersätter det nuvarande utsom bildningsbidraget, utgör alltså samtidigt både totalbelopp och bidragsandel. Studiebidraget kan kombineras med studielån. Studielån kan beviljas med ett belopp som per månad motsvarar skillnaden mellan vad som skulle ha betalats ut i förhöjt studiebidrag efter skatteavdrag och studiebidraget efter skatt. Som framgår av tabell 4.1. får enligt reglerna för särskilt vuxenstudiestöd en studerande som inte tillhör en arbetslöshetskassa ett lägre bidrag än den som är kassamedlem. Detta anser jag bör ändras. Enligt de föreslagna reglerna är bidragsnivån densamma för båda Det innebär betydande bidragsförbättring grupperna. en jämfört med nuläget för icke kassamedlemmar. Beloppen i det nya systemet framgår tabell 4.2. De motsvaav ras av beloppen i kolumn 3 och 4 i tabell 4.1.

Tabell 4.2. Månadsbelopp nya regler studiebidrag Förhöjt studiebidrag

Låg Hög Låg Hög Dagpenning 326 383 543 326 383 543 Brutto-

I Skattetabell 30. Ett förhållande som kritiserats i olika sammanhang är att den som inte tillhör en A-kassa får sämre kompensation, i det fall en 161 6 11-0712

inkomstbortfallet är högre än miniminivån. Det är emellertid SOU 1991 65 svårt att råda bot detta förhållande, när det samtidigt behövs Kapitel 4 rimlig garanti för att den förvärvsverksamhet som konstituerar en ett högre bidrag skall ha varat en tid. En förbättring för den berörda uppstår emellertid genom att bidragsdelen som gruppen nämnts förstärks kraftigt. Det lägsta beloppet för det nuvarande utbildningsbidraget och det särskilda vuxenstudiestödet baserar sig en dagpenning om f.n. 326 kr. i arbetslöshetsersättningssystemet. Beloppet, som fastställs regeringen, är anpassat till Iöneutvecklingen för vuxna av arbetare inom egentlig industri prop. 1990912100 bil. 12 Arbetsmarknadsdepartementet. Som framgår av tabell 4.1. är studiemedelsbeloppet för månad högre än nettobeloppet för personer en har den lägsta dagpenningen eller för den som inte är medsom lem i A-kassa. Det har framförts synpunkter från flera håll om

denna miniminivå är för låg. Hos bl.a. arbetsförmedling i

en Stockholm gjorde gällande del måste söka socialbidrag man att en för klara uppehållet, och då blir de ett fall hos socialbyrån att också. l sin översyn det särskilda vuxenstudiestödet 1989 av framhöll CSN att det lägsta beloppet borde höjas och efter skatt vara minst lika stort som totalbeloppet i studiemedlen. Det lägsta beloppet i utbiIdningsbidragetvuxenstudiestödet är sätt studiemedlen avpassade för att täcka rim- - samma som liga levnadsomkostnader. Utifrån den utgångspunkten vore det rimligt gräns gällde, vilka studier det är fråga att en oavsett om.

Av tabell 4.2. framgår att med en dagpenning om 383 kr. blir

vuxenstudiestödet efter skatt lika stort som studiemedlen. Jag har övervägt lägga ett förslag att den lägsta nivån i vuxenstuatt om diestödet skulle utgöra samma procentandel av basbeloppet per månad som studiemedlen. Jag har emellertid inte ansett detta vara möjligt bl.a. kostnadsskäl. En höjning beräknas medföra ett av ökat utflöde för studerande inom arbetsmarknadsutbildningen med 140 milj.kr. och för övriga studerande med ca 35 milj.kr. ca Eventuellt kan anta vissa minskade samhällskostnader för soman cialbidrag.

4.2.3 Avgränsningen av studerandegrupperna

Den samordning jag nu förordar tar sin utgångspunkt i att

som områdena för utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik delvis överlappar varandra och kompletterar varandra. Behovet av en och inriktning har beskrivits i det föregåensamsyn en gemensam de.

Utgångspunkten för gränsdragning bör vara den enskildes

en situation och behov utbildning. Det råder stor enighet om att av den har utbildningsbakgrund inte har lika goda möjsom en svag ligheter arbetsmarknaden som den som har en bättre utbild-

ning. Här sammanfaller i väsentliga delar intentionerna för SOU 1991 65 utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Kapitel 4 Den förändring som sker inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen under de närmaste åren kommer sannolikt att påverka inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen sikt. En ökad

samverkan mellan kommunerna och arbetsförmedlingarna ifråga

om utbildningsinsatser kan förväntas. Skall man komma till rätta med de olägenheter finns med som de nuvarande skilda stödsystemen, och som beskrivits tidigare, krävs en klarare avgränsning av de grupper som samhället önskar stödja med bidrag av olika storlek. Följande avgränsning förordas Vuxenstudiestöd med ett förhöjt studiebidrag bör förbehållas t studerande i basämnen inkl. grundläggande basfärdigheter i grundläggande vuxenutbildning i komvux och statens skolor för vuxna k studerande i basämneskurser grundläggande nivå vid folkhögskolor i personer som beviljas arbetsmarknadsutbildning i personer som är inskrivna i AMl i personer som genomgår vidgad arbetsprövning eller jobbsökaraktiviteter. Vuxenstudiestöd med studiebidrag beviljas till t studerande i ämnen i grundläggande vuxenutbildning i komvux och statens skolor för vuxna som inte räknas till basämnen i studerande i gymnasial vuxenutbildning i komvux och statens skolor för vuxna k studerande i allmänna kurser gymnasienivå vid folkhögskolor i studerande vid andra utbildningar gymnasial nivå än de ovan nämnda. Med basämnen förstås svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Denna avgränsning innebär att de studerandegrupper som kommer att tillhöra studiemedelssystemei är i studerande i högskolor och andra utbildningar högskole-

nivå se dock förslag beträffande studerande i YTH och vis-

sa yrkeslärarutbildningar

k studerande i påbyggnadsutbildningar i komvux bygger

som treårigt gymnasium i studerande i utbildningar vid folkhögskolor och andra läroanstalter som betraktas som eftergymnasiala. l den uppdelning som här gjorts har hänsyn tagits till de förändringar som planeras ske inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den som saknar sådana färdigheter normalt uppnås i som grundskolan skall ha rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning. De nuvarande specialkurserna i gymnasieskolan kommer att

avvecklas och föras till antingen högskolan eller till komvux. De SOU 1991 65 yrkesinriktade kurserna i komvux ersätts av påbyggnadsutbild- Kapitel 4 ning. Bland dessa kommer del att ligga gymnasial nivå, meen dan andra kommer att bygga treårigt gymnasium. De senare utbildningarna bör betraktas eftergymnasiala och föras till som studiemedelssystemet. När det gäller folkhögskolan finns särskilda problem. Folkhögskolan skall enligt den målsättning som beskrivs i propositionen l990l9lz82 folkbildningen särskilt vinnlägga sig om att nå om korttidsutbildade människor. Med den utformning av studiestödet här föreslås kommer studiestödsmöjligheterna att förbättras som avsevärt. En svårighet när det gäller folkhögskolornas nuvarande allmänna kurser är, att det regel inte går att skilja grundskosom

lenivån från gymnasieskolenivån. Man utgår i stället normalt från

individens tidigare bakgrund. När urvalsprövningen görs bland studerande söker särskilt vuxenstudiestöd vet man inte säkert som till vilken nivå studierna kommer att hänföras. l nuvarande sysspelar det kanske mindre roll, eftersom studiestödet är lika tem stort oavsett nivå. l det föreslagna nya systemet kommer den som behöver utbildning i basämnen grundläggande nivå grundskolenivå kunna erbjudas studiestöd i sin helhet består av att ett som bidrag. Det är därför nödvändigt att folkhögskolorna kan skilja ut sådan utbildning i basämnen berättigar till det högst prioritesom rade stödet, och att man till kurserna rekryterar personer som saknar grundskoleutbildning eller motsvarande färdigheter. Fritidsledarutbildningen vid folkhögskolorna betraktas som högskoleutbildning. En stor del skolornas övriga kurser bör av emellertid också eftergymnasiala, t.ex. utbildningar i anses vara musik, drama, media samt flera yrkesinriktade utbildningar. Vilka utbildningar skall hänföras till den eller andra nivån som ena

är uppgift ålagts CSN i samarbete med folkbildningsrådet.

en som

Jag utgår från att det i övrigt kommer att framgå av förteck-

ning i bilaga till studiestödsförordningen vid vilka läroanstalter och utbildningslinjer de studerande skall ha rätt till studiemedel och vuxenstudiestöd.

4.2.4 Arbetsmarknadsutbildning

Om så väsentlig förbättring stödet här föreslås kan geen av som nomföras för den grundläggande nivån i det reguljära utbildningsväsendet kommer motiv normalt att saknas för att i vissa fall betrakta dessa studier som arbetsmarknadsutbildning och utge utbildningsbidrag. Jag föreslår att bestämmelsen i 3 § 2 stycket förordningen l987406 arbetsmarknadsutbildning FAMU änom dras så att den får den innebörden. Förbättringarna den gymnasiala nivån kommer även att innebära Ökade möjligheter för den enskilde att välja en utbildning som han själv önskar.

Enligt 9 § FAMU kan arbetsmarknadsutbildning beviljas till SOU 1991 65 personer som är arbetslösa eller löper risk att bli arbetslösa. För Kapitel 4 den som har anställning kan också arbetsmarknadsutbildning en-

ligt 10 § beviljas om personen ifråga l utbildas till ett yrke där

det egna könet är underrepresenterat, 2 saknar yrkesutbildning eller har en kortare eller föråldrad yrkesutbildning och arbetsmarknadsutbildningen är ägnad att ge arbetstagaren en starkare ställning arbetsmarknaden eller 3 utbildas till ett yrke inom tillverkningsindustrin eller inom vård- och omsorgssektorerna. Flyktingar, som har fått uppehålls- och arbetstillstånd, kan under tre år därefter beviljas arbetsmarknadsutbildning enligt ll trots att de inte är eller riskerar att bli arbetslösa eller har svårt att stadigvarande arbete den öppna marknaden. När det gäller stöd enligt 10 § får enbart upphandlad utbildning komma ifråga. För stöd till flyktingar enligt ll § finns ingen sådan restriktion. Som redan framgått anser jag att skillnaderna i förmåner för den som beviljas arbetsmarknadsutbildning och för den som går i annan utbildning bör om möjligt ha sin grund i skillnader i arbetssituation ocheller utbildningsbehov. Under utredningsarbetets gång har den tanken varit tal att utbildningsbidrag i princip skulle vara förbehållet enbart personer som är arbetslösa eller varslats om arbetslöshet och som accepterar den utbildning som anvisas av arbetsmarknadsmyndigheterna. Det skulle innebära att personer som har en anställning skulle hänvisas till det nya, förbättrade studiestöd som föreslås. l de samtal som förts med personer inom arbetsmarknadsverket har synpunkter både för och emot sådan lösning funnits. På det hela taget är emelleren man tid inte positiv till begränsningar i handlingsfriheten. Däremot har många talat för behovet förbättring stödet för den av en av grundläggande nivån. l mina överväganden har jag stannat för att inte föreslå några ändringar när det gäller reglerna för beviljning av arbetsmarknadsutbildning, bortsett från förslaget ändring i 3 Vad ovan om jag däremot anser vara befogat är att prövningen av vem som löper risk att bli arbetslös bör tillämpas strikt. Jag har förståelse för att man inom en region kan vilja göra insatser i tid för att förhindra arbetslöshet. Jag utgår emellertid från att man i sådana fall i första hand ger stöd i form av utbildning i företag. l det enskilda

fallet bör enligt min mening finnas en påtaglig risk för arbetslös-

het för att det mest förmånliga studiestödet skall beviljas. Jag förutsätter att den ökade samverkan som jag räknar med skall komma till stånd mellan CSN och arbetsmarknadsverket skall bidra till en enhetlig praxis i detta avseende. Möjligheterna till arbetsmarknadsutbildning enligt l0 och ll

§§ för personer som har en anställning menar jag kan ifrågasättas.

En del av de upphandlade utbildningarna, som i vissa fall är tillgängliga för icke arbetslösa, är i stort sett identiska med utbild-

ning i reguljär utbildning, exempelvis inom vårdsektorn. SOU 1991 65 som ges Bestämmelserna har emellertid sin grund i arbetsmarknadspolitis- Kapitel 4 ka bedömningar. Det får därför anses falla utanför mitt uppdrag att föreslå förändringar i dessa. l sammanhanget vill jag också tillägga att jag anser att studiestödssystemet bör ett medel av flera att påverka tillströmvara ningen till olika utbildningsvägar. Om statsmakterna önskar öka antalet utbildade inom vissa sektorer, bör man inom ramen för ett flexibelt studiestöd kunna använda sig av ekonomisk stimulans. Det förmånliga studiestödet för studerande vid YTH och vislärarutbildningar inom högskolan är ett uttryck för detta. På sa samma sätt kan naturligtvis insatser göras för att stimulera till utbildningar inom andra sektorer, t.ex. de som anges i den nämnda paragrafen FAMU. Den samordning jag föreslår utbildningsbidraget som nu av och det särskilda vuxenstudiestödet menar jag bör medföra att studiestödet för arbetsmarknadsutbildning inordnas i studiestödslagen. Den antas till arbetsmarknadsutbildning kommer då som samma sätt som den som antas till annan statlig utbildning att rätt till stöd enligt denna lag. På det sättet uppnår man en enhetlighet jag tror är nödvändig för att man skall nå en mer som samlad utbildning och studiefinansiering, sett både från syn allmänna perspektiv och från arbetsmarknadsperspektiv. mer Jag har plats förordat att ett mer ingående samarbete annan skall komma till stånd mellan skolorna, studiestödsorganisationen och arbetsmarknadsmyndigheterna. Jag hoppas att denna samverkan skall leda till att de studerande kan tillförsäkras samma rätt till stöd oavsett om de vänder sig till en arbetsförmedling eller en studiestödsmyndighet. En förutsättning för att denna avsikt skall kunna förverkligas är att studiestödsadministrationen är så organiserad att samarbetet kan fungera smidigt och att den enskilde individen kan erhålla så god service som möjligt. Utöver dagpenning kan till deltagare i arbetsmarknadsutbildning beviljas särskilt bidrag för merkostnader i samband med utbildningen. Av avsnitt 2.6 framgår att utgifterna för särskilt bidrag under 198990 uppgick till 331 milj.kr., eller ca 10 procent de totala utgifterna för utbildningsbidrag. Särskilt bidrag bör av som hittills lämnas enbart till deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Det är enligt min mening mycket som talar för att man bör göra översyn av reglerna. Detta bör emellertid göras i särskild en ordning. Det är nämligen fråga om en mängd detaljregler och den administrativa hanteringen av dessa. Om stödet för arbetsmarknadsutbildning införs i studiestödslajag förordar, så finns förutsättningen för att de som delgen, som tar i sådan utbildning kan tillgång till det s.k. CSN-kortet. Därmed bör kostnaderna för resor kunna minska. Under 198990 uppgick utgifterna för resor till 180 milj.kr. Om man antar att

100 milj.kr. avser resor som görs med tåg, flyg och andra allmän- SOU 1991 65 na kommunikationer, bör kostnaden kunna halveras. Kapitel 4

4.2.5 Deltidsstudier

Det är främst inom komvux och givetvis i studieförbundens cirkelverksamhet som deltidsstudier är vanliga. Vid folkhögskolor är deltidsstudier sällan förekommande. Studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd kan beviljas till en deltidsstuderande under förutsättning att studierna omfattar minst halvtid. Utbildningsbidrag kan också avpassas till deltidsomfattning. Jag anser att studiestödet för långa studier också i fortsättninen måste kombineras med ett krav en viss minsta omfattning. Det är lämpligt att kravet minst halvtid bibehålls. En nackdel med dagens regler, främst inverkar studier som i komvux, är att stödet endast kan utgå för heltids- eller halvtidsstudier. Den som t.ex. har ett studieprogram omfattar 34 tid som får ett halvt studiestöd. l flera forskningsrapporter har framförts behovet av flexiblare regler. Studieomfattningen i komvux uttrycks i ett antal studiestödspoäng. För heltidsstudiestöd krävs ett studieprogram minst 20 poäng per månad för deltid minst 10 poäng månad. Hos - per CSN pågår översyn reglerna. nu en av Studierna i komvux kommer att kunna läggas det sätt upp som bäst passar den enskildes önskemål och förutsättningar. Avsikten är att en individuell studieplan skall göras för varje person. Det skall t.ex. vara möjligt att kombinera ämnen gundläggande nivå med ämnen gymnasial nivå. Studierna skall inte behöva bli mer omfattande än vad den studerande sig ha behov anser av. Studiestödssystemet bör utformas så att det inte hindrar denna utveckling. De nuvarande reglerna har den effekten att den studerande ofta lägger till ämnen, han eller hon egentligen inte som behöver, för att rätt till heltidsstudiestöd. Detta förhållande bör nu ändras. Man kan här tänka sig två olika lösningar Med det flexibla system som CSN förfogar över bör det vara möjligt att helt avpassa studiestödet till den studieomfattning den studerande besom stämmer sig för. Det är också möjligt att ta hänsyn till bidragsgrupp. Ett exempel visar detta En studerande vars studietermin är fyra och halv månader en har ett studieprogram som omfattar 60 poäng, nämligen etapp l matematik 20 poäng och fysik 16 poäng samt etapp 2 svenska 24 poäng. Kravet poäng för heltidsstudier under fyra och en halv månader är 90 poäng. Studiestödet kan då beräknas följande grunder

Det totala beloppet inkl. lån utgör i detta fall 6090 procent av heltidsstöd. Bidragsandelen blir 77 procent det utgående ett ca av beloppet. Ett detta sätt till studieomfattningen avpassat studiestöd bör bidra till minskat utflöde bidrag och lån. ett av andra alternativet är inför två deltidsnivåer, näm- Det att man ligen minst halvtid och minst 34 tid. l ett sådant system har man delvis kvar de nackdelar finns Däremot kan man säga att som nu. det blir rättvisare så sätt att den som läser några poäng mer krävs för deltidsnivå inte i förhållande till än vad som en gynnas heltidsstuderande, aldrig kan mer än heltidsstöd, oaven som antalet överpoäng. Även i detta alternativ måste emellersett man ;id kunna väga in bidragsfaktorwefter prioriteringsgrad. Jag föreslår tillämpning enligt det förstnämnda alternativet. en

4.2.6 Barntillägget i Svux

l juli 1984 infördes ett särskilt barntillägg i svux-systemet. Bakgrunden det i studiemedlen fanns ett barntillägg. De totala var att

studiemedlen kunde tillsammans med barntillägg uppgå till ett

högre belopp än svux-stödet. Genom denna höjning av stödet för familjeförsörjare ville öka rekryteringen av kortutbildade till man studier. Barntillägget i studiemedlen avskaffades 1989. Skälen för det bl.a. höjningen totalbeloppet, som innebar en nivå jämförvar av lig med vad många förvärvsarbetande hade att röra sig med. Desshade samhällets stöd till barnfamiljerna förbättrats kraftigt, utom förbättrade barnbidrag och bostadsbidrag. Att därutbl.a. genom inom studiestödets ha kvar familjepolitiska förmåner över ram

ansågs principiellt felaktigt.

CSN har i sin översyn 1989 det särskilda vuxenstudiestödet, av vilken överlämnats till Finvux-utredningen, föreslagit att barntilllägget avskaffas. Man att de argument som anförts för bortanser tillägget i studiemedlen gör, att det inte går att förtagandet av dess existens inom vuxenstudiestödet. CSN redovisar i sin svara studerande kunde komma ifrårapport att 72 procent av alla som

för barntillägg A-kassemedlemmar 198889 hade erhållit till-

ga Iägget. Totalt hade betalats ut 124,6 milj.kr.

Barntillägget är bidrag och uppgår f.n. till 900 kr. per må-

ett nad och barn. Någon motsvarighet finns inte i utbildningsbidrags- Vuxenstudiestödets nivå relateras inom vissa gränser till systemet. den tidigare inkomsten. l ett sådant system finns det knappast skäl för tillägg innebär kompensation utöver förlorad arett som 168

betsförtjänst. Jag därför att barntillägget i det särskilda vux- SOU 1991 65 anser enstudiestödet bör avvecklas. Kapitel 4

4.2.7 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa Svuxa

Det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa infördes 1984 och har fungerat som ett komplement till de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Resurserna under 199192 uppgår till 75 milj.kr. CSN har i två rapporter till regeringen januari 1985 och oktober 1989 beskrivit utfallet av stödet. Det har bl.a. visat sig att de personer som fått svuxa är genomsnittligt sett yngre än den grupp får vanligt vuxenstudiestöd, eftersom några krav antal som år i förvärvsarbete inte finns. Något urval bland sökande förekommer inte. Ansökningarna behandlas i den ordning de kommer in. Bland dem beviljas det vanliga vuxenstudiestödet är som ganska många arbetslösa, uppger CSN. l urvalsprövningen har den som är arbetslös lika stora möjligheter som andra sökande att stöd. Nämnden framhåller att även det vanliga vuxenstudiestödet det sättet minskat trycket arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Nämnden föreslår att svuxa avskaffas. Om det under en lågkonjunktur behöver sättas in särskilda resurser för vuxenutbildning är det bättre att öka resurserna för det vanliga vuxenstudiestödet. Med den konstruktion som nu föreslås för vuxenstudiestödet bortfaller behovet stödformen. Ur individens synpunkt komav samma möjligheter som tidigare att finnas kvar. Inriktningen mer bör dock vara att en arbetslös person i första hand hänvisas till arbetsförmedlingen för diskussion om sin situation.

4.2.8 Yrkesteknisk högskoleutbildning YTH och vissa lärarutbildningar

Man kan konstatera att argumenten för att behålla särskilt vuxenstudiestöd för YTH är i princip desamma nu som när stödet till-

kom se redovisning i avsnitt 2.5.

invändningar mot prioriteringen av de YTH-studerande har emellertid förekommit, bl.a. från en del vuxenutbildningsnämn-

der, med tanke att så många studerande grundskole- och

gymnasieskolenivå inte kan beviljas vuxenstudiestöd utan hänvisas till studiemedelssystemet. Det har också hävduts att man under de 15 år utbildningen funnits redan har rekryterat målgruppen som med kort tidigare utbildning och lång tids yrkesverksamhet. En tänkbar lösning skulle vara att utbildningen anordnades i form av uppdragsutbildning. 1 de överläggningar som förts med

företrädare för UHÄ har denna fråga tagits Deras uppfatt-

upp.

ning är emellertid att det då finns risk för att de yrkesverksamma SOU 1991 65 helst vill nå, t.ex. anställda i små företag, ställs utanför. Kapitel 4 som man Enligt min mening får det anses helt klart att det förmånliga stödet haft stor betydelse för rekryteringen till YTH. Det är uppenbarligen så att stödet i flertalet fall varit den stimunlans som gjort att steget till studier har tagits. Att målgruppen nåtts visar också de gjorda utvärderingarna. Jag har kommit till den slutsatsen att de studerande vid YTH också i fortsättningen bör behålla nuvarande förmåner. Genom den förbättring som föreslås för de studerande grundskoleoch gymnasieskolenivån bortfaller i stort sett kritiken mot att högskolestudier prioriteras framför basutbildning. De principer som ligger till grund för stödet till YTH-studerande bör dessutom kunna motivera en förändring av stödet till studerande vid vissa yrkeslärarurbildningar. För antagning till yrkeslärarlinjerna krävs som nämnts särskild behörighet i form yrkeslivserfarenhet inom berört område. För av antagning till folkhögskollärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen, handels- och kontorslärarlinjen sam speciallärarlinjen gäller ett minimikrav 4-5 år. Undantag görs för personer med

akademisk examen grupp A som rekryteras till folkhögskollärar-

linjen, för vilka något krav yrkesverksamhet inte ställs. För antagning till vårdlärarlinjen är kravet minst två års yrkeserfarenhet. En genomgång har visat att det för antagning till flera andra utbildningar ställs krav arbetslivserfarenhet. För t.ex. många påbyggnadsutbildningar inom vårdsektorn krävs ett halvt till två års arbete. För antagning till vissa yrkesinriktade kurser vid folkhögskolorna finns krav yrkeserfarenhet inom det område som utbildningen avser. Som exempel kan nämnas fritidsledarutbildningen och dramapedagogutbildningen. För vissa av högskolornas fristående kurser med speciell inriktning gäller liknande krav. Nämnas kan också vissa utbildningar vid sjöbefälsskolorna. Genom överföringen 1990 av bestämmelserna om utbildningsarvode till studiestödslagen togs första steget till ett närmande mellan detta stöd och övriga reguljära studiestöd. Detta bör nu fullföljas med en slutlig samordning. Motivet för att erbjuda ett mer förmånligt studiestöd för högskolestudier bör enligt min mening vara att det ställs särskilda behörighetskrav i form av yrkesverksamhet heltid om minst fyra år inom det område utbildningen hänför sig till. Enligt såsom en dan princip skulle de studerande vid folkhögskollärarlinjen, industri- och hantverkslârarlinjen, handels- och kontorslärarlinjen och speciallärarlinjen rätt till vuxenstudiestöd. De studerande vid vårdlärarlinjen bör i fortsättningen ha rätt till studiemedel. Förslaget innebär följande förändringar ifråga om stödets storlek.

Belopp per månad SOU 1991 65 Nuvarande regler Kapitel 4

Förslag Lägsta nivå

Högsta nivå

Man bör kunna anta att den högsta beloppsnivån kommer i fråga i de allra flesta fallen. Det totalt disponibla stödet blir i dessa fall inklusive lånedelen högre än vad nuvarande regler medger. Det förslag som lagts sammanhänger givetvis med de utbildningspolitiska bedömningar som görs angående rekryteringsbehovet till vissa utbildningar. I ett tidigare avsnitt har målen för studiestödet behandlats. Jag har där fört fram den tanken att studiestödet skall ses som ett av flera medel som kan användas för att nå de utbildningspolitiska och arbetsmarknadspolitiska målen.

4.2.9 Utnyttjande av lediga platser i upphandlad arbetsmarknadsutbildning

Studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd kan beviljas för utbildning som är statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. Inget hinder finns alltså för att bevilja de nämnda

stöden till deltagare i de av länsarbetsnåpmnderna upphandlade

kurserna. l 15 § FAMU nämns också denna möjlighet. Enligt

uppgift från CSN har det förekommit i några fall att ordinarie

studiestöd har beviljats för AMU-kurser. Man kan förutse en ökad samverkan mellan AMU och kommunerna i framtiden. Det är då naturligt att studiestödet till sådan utveckling. anpassas en Det är önskvärt att upphandlad utbildning alltid står öppen för andra än arbetslösajämställda, så snart det finns lediga personer platser. Inom ramen för den breda samverkan son1 jag förutsätter kommer att etableras mellan arbetsförmedling, utbildningsanordnare och studiestödsmyndighet bör informationsutbytet kunna utvecklas så, att det blir möjligt att tillgång till sådana lediga platser vid sidan av skolornas ordinarie utbud. Rätten till studiestöd skall givetvis vara densamma som i reguljär utbildning. l7l

4.3 Timersättning stödet vid korta studier SOU 1991 65

- Kapitel 4 4.3.1 Samordning

Som redan redovisats är de nuvarande timbaserade studiestöden timersättning som kan beviljas till deltagare i svenskundervisning för invandrare sfi, till deltagare i grundutbildning för vuxna grundvux och till deltagare i vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda särvux samt korttidsstudicstöd som kan beviljas till deltagare i vissa studiecirklar, vissa ämneskurser i komvux och korta kurser vid folkhögskolor. l detaljer skiljer sig stöden åt, men i stort sett är uppbyggnaden densamma. Stöd kan betalas ut för varje timme som den studerande deltar i undervisningen och får inkomstbortfall. Beloppet timme är detsamma 65 kr. 199192 i båda systemen. Det tiper digare stimulansbidraget, den s.k. 13-kronan, beloppet per tim- för den inte förlorade arbetsinkomst togs bort den 1 jume som - 1990 för deltagare i sfi och den l juli 1991 för deltagare i grundvux. Som redan nämnts kommer nuvarande grundvux att ingå i den grundläggande vuxenutbildningen i komvux fr.o.m. läsåret nya 199293. Studierna skall kunna bedrivas heltid eller deltid och det skall vara möjligt att kombinera sfi-studier med ämnen i komvux. Jag föreslår att de båda studiestöden timersättning och korttidsstudiestöd ersätts med ett stöd för korta studier som benämns timersâttning. Begreppet timersättning år lättare rent språkligt än korttidsstudiestöd, och det säger också vad det är fråga om, nämligen en ersättning per timme. Förslaget innebär ett sammanförande och en bearbetning av bestämmelserna i 5 kap. studiestödslagen 1973349 och förordningen 1986395 om timersättning vid vissa vuxenutbildningar.

4.3.2 Arbetstagare inkomstbortfall -

Enligt nuvarande bestämmelser kan korttidsstudiestöd beviljas till den som är arbetstagare. Timersättning kan betalas ut till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Det finns alltså i fråga om det senare fal-

let inte något krav att den studerande skall vara arbetstagare

för att få timersâttning. CSN har tolkat det så att förlust av arbetsinkomst kan uppstå även för andra förvärvsarbetande än arbetstagare t.ex. hantverkare. l vilken utsträckning sådant inkomst-

bortfall förekommer har CSN inte någon uppgift om. Man kan SOU 1991 65 emellertid utgå från att det rör sig om undantagsfall. Kapitel 4 Den förändring stödet jag föreslår medför ökade krav av som att inkomstbortfallet skall kunna verifieras. Av den anledningen anser jag det vara nödvändigt med en konkretisering av reglerna. Jag föreslår att timersättning skall kunna utges till den som är arbetstagare och förlorar arbetsinkomst eller som förlorar ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Under utredningsarbetets gång har jag övervägt möjligheterna att stödet skulle kunna beviljas också till icke arbetstagare. Det är i och för sig angeläget att alla kortutbildade i samhället får sammöjligheter. Svårigheterna är emellertid att kunna påvisa förma lust av inkomst grund av studier i de fall som här avses. För lantbrukare kan t.ex. kostnader för en ersättare utgöra inen komstbortfall. En hantverkare är däremot knappast intresserad av anlita ersättare. Jag har också övervägt en knytning till A-kasen eller till sjukpenninggrundande inkomst. Jag måste emellertid sa konstatera att det inte går att göra en hållbar gränsdragning mellan faktiskt inkomstbortfall och Stimulansbidrag i sådana situationer. lnternatbidraget för deltagande i basämneskurser vid folkhögskola behandlas senare. Detta bidrag bör som nu kunna beviljas både till arbetstagare och icke arbetstagare.

4.3.3 Stödets nivå

Det kan naturligt att det materiella innehållet i studiestödet vara för längre och kortare studier bestäms utifrån enahanda principer oavsett studiernas omfattning. Det skulle innebära att den som studerar under några timmar eller några dagar skulle ett stöd motsvarar timmarnas eller dagarnas andel av ett heltidsstusom diestöd. Jag har övervägt en sådan ordning men funnit, att den inte är möjlig att genomföra av bl.a. följande skäl. För det första l stödet för längre studier föreslås vissa studerande erhålla ett bidrag som motsvarar l00 procent av dagpenning i arbetslöshetskassa. För andra studerande kommer stödet att innehålla lånedel. Ett stöd för korta studier beräknat per timen kan rimligen inte innehålla en lånedel. me För det andra Som beskrivits i det föregående förlägger en stor del de vuxna sina studier till fritiden. Att stimulera till friav tidsstudier är givetvis ett starkt samhällsintresse. Men det är samtidigt angeläget att särskilda möjligheter finns också i fortsättningför kortutbildade att ta ledigt från arbetet under några timmar en eller några dagar för att delta i basämnesutbildning. För att skilja sådana studier från fritidsstudier måste det korta studiestödet re-

lateras till timmar med inkomstbortfall. Som framgår av avsnitt SOU 1991 65 4.2 är stödet för längre studier kopplat till studiernas omfattning. Kapitel 4 För det tredje Syftet med det korta stödet är att särskilt stimulera kortutbildade att ta det första steget till studier. Av den redo-

görelse som lämnats i det föregående framgår att bl.a. CSN och

de fackliga organisationerna anser att beloppet är för lågt för att stimulera till utbildning. Särskilt gäller detta skiftarbetare. Mot den bakgrunden är det angeläget att de ekonomiska hindren nu undanröjs. Det är enligt min mening motiverat att vid sådana studier ersätta inkomstbortfallet fullt ut. För 199192 är beloppet 65 kr. för varje timme som inkomstbortfall har uppstått grund av studierna. Schabloniseringen innebär att vissa deltagare blir överkompenserade, medan beloppet för andra inte alls täcker inkomstförlusten. Det är främst tre alternativ till förbättringar som har varit aktuella, nämligen

a en höjning av det schabloniserade beloppet, t.ex. till den ni-

vå som motsvaras av högsta dagpenning i arbetslöshetskassa A-kassa, vilket f.n. skulle bli 68 kr. per timme

b en differentiering efter inkomst relaterat till dagpenning i

A-kassa, men med en miniminivå som i det särskilda vuxenstudiestödet

c en differentiering efter faktiskt inkomstbortfall.

Alternativ a innebär knappast någon förbättring i förhållande

till det nuvarande systemet. Den som har en inkomst som under-

stiger beloppet per timme får en något större överkompensation

än tidigare, medan den som har en inkomst över beloppet per timme fortfarande förlorar att delta i en utbildning. En fördel

med alternativ a är av administrativ art. En schabloniserad er-

sättning år givetvis det enklaste sättet att betala ut pengarna. De administrativa konsekvenserna är särskilt viktiga att ta hänsyn till när det gäller ett stöd per timme, eftersom det i de flesta fall är fråga att hantera jämförelsevis små belopp. Alternativet om

b med anknytningen till inkomst enligt dagpenning i A-kassa in-

nebär ett omständligt förfarande med intyg från kassorna. Denna rutin för inkomstuppgifter är är våg att delvis automatiseras, men kommer knappast att kunna fungera tillfredsställande, eftersom ändringar i registren bara sker när nya uppgifter meddelas. Det är alltså tveksamt bör införa personalkrävande om man en

rutin som det här är fråga om.

Det tredje alternativet är intressant att se närmare på. Inom ramen för försöksverksamhet har vuxenutbildningsnämnden i Norrbottens län betalat ut stöd motsvarande inkomstbortfall till deltagare i ABF-skolan. Man har då relaterat beloppet till sjukpenninggrundande inkomst SGI. SGI-knytningen är delvis olämplig

eftersom den avser beräknad inkomst. Dessutom pågår diskussio-

ner om en förändring av SGI-systemet. En annan form av försöksverksamhet har pågått i Västernorrlands län. Praktiskt har

gått så tillväga att kursdeltagaren sänt med ett intyg om in- SOU 1991 65 man komstbortfall från arbetsgivaren i samband med rekvisition av Kapitel 4 Med detta förfarande har samtidigt fått en kontpengarna. man roll av att inkomstbortfall faktiskt förelegat. Flera undersökningar har visat att kortutbildade som regel inte har sådana ekonomiska förhållanden att de kan avstå någon del sin inkomst för att studera. Därför har, som tidigare redoviav sats, många fackliga organisationer och i vissa fall arbetsgivare kompenserat kursdeltagarna för skillnaden mellan studiestödet och förlorad lön. Skall stödet fylla sitt syfte att stimulera de i utbildningshänseende mest behövande måste det alltså i grupperna större utsträckning än för närvarande ersätta förlorad arbetsförtjänst. Jag föreslår alltså att timersättning betalas ut med ett belopp som motsvarar den förlust av arbetsinkomst eller motsvarande inkomst som uppstår grund av studierna.

4.3.4 Studier som ger rätt till timersättning

Det nuvarande korttidsstudiestödet kan beviljas för följande utbildningar studiecirkel i svenska, engelska, matematik och samhällsin- -

riktade ämnen grundskolenivå och gymnasieskolenivå

studiecirkel i fackliga frågor för medlemmar i arbetstagar- organisationer studiecirkel i hemspråk - studiecirkel för att utveckla handikappades färdigheter m.fl. cirklar för handikappade studiecirkel i arbetslivsorienterande ämnen annan studiecirkel för korttidsutbildade orienteringskurs i komvux -

kurser grundskolenivå i komvux

-

kurser gymnasieskolenivå t.o.m. årskurs 2 i komvux i

svenska, engelska, matematik och samhällskunskap yrkesinriktade kurser i komvux korta kurser i folkhögskola utom s.k. rena hobbykurser. - Den nuvarande timersättningen lämnas som nämnts till deltagare i sfi, grundvux och särvux. Rätten till timersättningen är knuten till deltagande i utbildningen. Enligt nuvarande regler för korttidsstudiestöd skall om till- gängliga resurser inte räcker till för alla sökande stöden styras till de arbetstagare som har störst behov av utbildning och stöd. Som beskrivits i avsnitt 2.7 har dessa urvalsregler i praktiken varit svåra att tillämpa. Kollektivt beviljade stöd har utgjort huvuddelen av utbetalningarna. Syftet med stödet för kortare studier, och den utformning det föreslås få, gör det enligt min mening nödvändigt att klarare styra

resursanvändningen till de i utbildningshänseende allra sämst SOU 1991 65 ställda grupperna. l propositionen 19909182 om folkbildningen Kapitel 4 beskrivs de grundläggande villkoren för statliga bidrag till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Särskilt framhålls vikten av att man vänder sig till personer som har kort och bristfällig utbildning. l propositionen 199091185 Växa med kunska-

per poängteras kommunernas ansvar för rekryteringen av kort-

utbildade. Studiestödet bör medverka till att dessa mål kan nås. En prioritering av de cirklar och kurser som kan ge rätt till timersättning bör därför göras. Dessa bör enligt min mening vara i första hand studiecirkel i svenska engelska, matematik och allmän sam- hällskunskap motsvarande grundskolenivå basämnen svenska, engelska, matematik, samhällskunskap i grundläggande vuxenutbildning i komvux, vari ingår

grundläggande basfärdigheter nuvarande grundvux

fördjupningskurs vid folkhögskola, i komvux eller statens -

skolor för vuxna i basämnen grundskolenivå, som före-

gåtts av deltagande i studiecirkel eller motsvarande studier i komvux studiecirkel för att utveckla handikappades färdigheter kurser vid folkhögskola, statens skolor för vuxna eller kom- vux för utveckling av handikappades färdigheter sfi särvux, i andra hand studiecirkel i svenska, engelska och matematik gymnasial nivå basämnen svenska, engelska, matematik och samhällskun- skap motsvarande årskurs l-2 i gymnasial vuxenutbildning i komvux fördjupningskurs vid folkhögskola, i komvux eller vid sta- tens skolor för gymnasial nivå föregåtts vuxna som av deltagande i studiecirkel eller motsvarande studier i basämnen gymnasial nivå. Jag anser att alla de utbildningar som här prioriterats i första hand bör ge rätt till timersättning. Genom kombinationen studie-

cirkel eller motsvarande studier och fördjupningskurs vid folk-

högskola eller i komvux kan sådan verksamhet som t.ex. ABFskolan bedriver, vilken gett goda resultat, främjas. Enligt min mening bör de som deltar i dessa studier vara i princip garanterade att timersättning samma sätt som nu gäller för grundvux och sfi. Jag återkommer till denna fråga. senare När det gäller studiecirklar i basämnen är det två frågor som kan innebära svårigheter, nämligen uppdelningen grundskole respektive gymnasieskolenivå samt avgränsningen samhällsinav riktade ämnen. Dessa frågor har diskuterats med företrädare för bl.a. folkbildningsförbundet och skolöverstyrelsen. Det bör vara

möjligt att göra nivåuppdelning när det gäller svenska, engels- SOU 1991 65 en ka och matematik. Men ifråga om samhällsinriktade ämnen är det Kapitel 4 sannolikt stora svårigheter att avgöra om undervisningen skall anligga den eller andra nivån. En annan svårighet när det ses ena gäller dessa cirklar är att de kan omspänna praktiskt taget alla samhällsfrågor. l juridik ingår t.ex. familjerätt och vargruppen dagsjuridik, i arbetsliv ingår t.ex. avtalsfrågor och anställgruppen ningsvillkor, i samhällsekonomi ingår t.ex. studier om gruppen folkrörelser och politiska ideologier. Enligt uppgift från skolöverstyrelsen domineras cirklarna i samhällsinriktade ämnen av deltarekryteras olika organisationer och politiska partier. gare som av Det är naturligtvis av stor betydelse att kortutbildade får möjlighet att skaffa sig ökade kunskaper om hur samhället fungerar. En precisering bör emellertid göras innebär att timersättning som kan utges för cirkel i allmän samhällskunskap. Utbildningen har då ungefär innehåll samhällskunskap i komvux. Cirsamma som

keln bör ligga grundskolenivå. l komvux, där utbildning-

anses

är nivåindelad, uppstår inte dessa problem.

en Cirklar och kurser gymnasial nivå har placerats i prioritetstvå når det gäller rätt till timersättning. Det kan nämligen grupp ologiskt att den som läser mindre tid än halvtid gymsynas nasial nivå skall kunna erhålla ett proportionellt sett mycket förmånligare studerar minst halvtid och beviljas stöd än den som vuxenstudiestöd. Många röster har emellertid höjts för att inte be-

timersättningen till enbart grundskolenivån. Även jag

gränsa anser

att basämnen gymnasieskolenivå bör ingå i de utbildningar

som ger rått till timersättning. Det blir då möjligt för personer med tidigare grundskoleutbildning att pröva en väg till ökade kunskaper, i sin tur kan leda till fortsatta studier. som Korta kurser vid folkhögskolor, utöver de redan nämnda och kan rätt till korttidsstudiestöd, anser jag inte bör ge som nu ge rätt till stöd i fortsättningen. Inte heller anser jag att yrkesinrikta-

de kurser i komvux den blivande påbyggnadsutbildningen skall

rätt till timersättning. Däremot bör det vara möjligt att lämna ge timersättning för studier deltid i basämnen vid folkhögskolor, sådana kurser kan nivåbestämmas och läggas upp att de om omfattar några timmar i veckan. Enligt bestämmelserna i 5 kap. l § och 6 kap. l § studiestödsförordningen ankommer det CSN att tillsammans med folkbildningsrådet avgöra vilka utbildningar som skall berättiga till studiestöd. Denna prövning anser jag vara ytterst viktig, eftersom den har betydelse för att resurserna för timersättning styrs till de prioriterade och ämnesområdena. Det är också viktigt grupperna att effekterna de reglerna utvärderas, så att man kan göra av nya korrigeringar senare om så erfordras. Studier i fackliga ämnen har hittills gett rätt till korttidsstudiestöd. Så blir med mitt förslag inte fallet i fortsättningen. Jag före-

slår i avsnitt 4.4.2 att särskilda skall avsättas för denna sou 1991; 05 resurser utbildning. Kapitel 4

4.3.5 Utbildningsbakgrund

Enklast vore givetvis om det inte behövdes några regler om tidigare utbildningsbakgrund. Man skulle t.ex. kunna förutsätta att studieförbundenskolorna till kurserna inte rekryterade personer som redan har motsvarande kunskaper. Men det är knappast troligt att det fungerar så. Om studier i basämnen gymnasial nivå är förenade med rätt till ersättning för inkomstbortfall, kan de tänkas rekrytera personer med jämförelsevis hög tidigare utbildning. Eftersom en sådan utveckling skulle strida mot syftet med stödet, måste någon form av kontroll göras att stödet går till kortutbildade. Timersättning föreslås kunna beviljas till den tidigare utvars bildning är högst 2-årig gymnasieutbildning motsvarande. Undantag bör gälla för deltagare i sfi samt cirklar och kurser för handikappade, där tidigare utbildningsbakgrund bör sakna betydelse.

4.3.6 Fördelning av medel mellan nivåerna

Som nämnts anser jag att alla som deltar i cirklarkurser grundskolenivå bör vara i princip garanterade rätt till timersättning. Resurserna bör alltså i första hand avsättas för den gruppen. Återstående medel kan sedan beviljas till studerande i gymnasiala cirklarkurser. De nuvarande urvalsreglerna bör emellertid upphöra.

Erfarenheten visar att det inte är några större möjligheter att i

en grupp kortutbildade avgöra om det är mer angeläget för den ena eller andra individen att basutbildning. Därför föreslår jag att medlen för gymnasiala studier fördelas sökande i den 0rdning de anmäler sitt intresse. Den formella rätten till stöd bör alla med högst 2 års tidigare gymnasial utbildning ha. Genom såen dan uppläggning bör man kunna pröva möjligheterna att avveckla det nuvarande förfarandet med fördelning av resurserna län. Men det förutsätter givetvis att CSN kan följa utvecklingen av medelsutflödet under året.

4.3.7 Äldersregler

Några åldersregler finns inte för det nuvarande korttidsstudiestödet eller för timersättningen. Det betyder att den som år under 20 år och förlorar arbetsinkomst kan erhålla stöd. För den s.k. 13-

kronan i timersättningen gällde tidigare att beloppet under en SOU 1991 65 månad kunde högst vara lika stort som studiebidraget i studiehjäl- Kapitel 4 pen. Enligt den nya skollagen har kommunen skyldighet att erbjuda i princip alla ungdomar under 20 år en gymnasial utbildning. Undervisning i svenska för invandrarungdomar ingår som en del i utbildningen, för vilken studiehjälp förutsätts lämnas. Den som är 20 år och däröver hänvisas till vuxenutbildningen. Timersättning föreslås kunna beviljas fr.0.m. andra kalenderhalvåret då arbetstagaren fyller 20 år och längst t.o.m. det år då arbetstagaren fyller 64 år.

4.3.8 Tidsgräns

Enligt de nuvarande reglerna kan korttidsstudiestöd beviljas för högst 240 timmar under ett budgetår. Jag föreslår ingen ändring av denna bestämmelse. inom den ramen ryms t.ex. studier enligt den modell som använts vid ABF-skolan, där cirkelstudier kombineras med en eller två veckokurser vid folkhögskola eller kom- VUX. Däremot anser jag att det mot bakgrund av det syfte stödet har är rimligt att sätta en övre gräns för det totala antalet timmar för vilka kan stöd. Jag föreslår att till samma studerande en person skall timersättning kunna beviljas för högst 480 timmar och under ett budgetår för högst 240 timmar.

4.3.9 Restid

Enligt nuvarande regler kan korttidsstudiestöd betalas ut också för restid som medför inkomstbortfall. Denna bestämmelse finns inte för timersättningen. l bl.a. RRVs rapport framkommer att detta är ett hinder för invandrarna att delta i utbildningen. Jag föreslår därför att restid skall ge rätt till stöd, om inkomstbortfall uppstår.

43.10 Avgränsning mot stödet för längre studier

En höjning beloppsnivån gör det nödvändigt att göra en klar av avgränsning mellan timersättning och vuxenstudiestödet för längre studier. När det gäller cirkelstudier uppstår normalt inga problem eftersom det rör sig om några timmar i veckan. Det är närmast för korta kurser heltid som en reglering har fog för sig. Särskilt vuxenstudiestöd kan beviljas för studier som omfattar minst 15 dagar. Korttidsstudiestödet är avsett för kurser om några dagar eller högst två veckor. Normalt motsvaras en tvåveckors-

kurs av tio arbetsdagar, för vilka inkomstbortfall kan uppstå. SOU 1991 65 Jämförs beloppet i korttidsstudiestöd för tio dagar enligt nuvaran- Kapitel 4 de regler med beloppet i särskilt vuxenstudiestöd för en halv månad finner man, att korttidsstudiestödet är mer förmånligt. l tabell 4.3 finns en jämförelse mellan beloppen i studiestöd för en halv månad i förhållande till inkomstbortfall i tre olika lönelägen efter A-kassa.

Tabell 4.3 Jämförelse timbaserat stöd och vuxenstudiestöd

Belopp före skatt Dagpenning A-kassa

326 450 543

Timbaserat stöd

A-kasseanknutct 4 dag 326 450 543 timme 41 56 68 två veckor 10 dagar 3 260 4 500 5 430 -

Schablonbelopp 199192 timme 65 65 65 - 520 S20 520

d

tv veckor l0 dagar 5 200 5 200 5 200 - Verkligt inkomstbortfall timme 45 63 75 -

dag 362 500 603

tva veckor 10 dagar 3 620 5 000 6 030 - Vuxenstudiestöd

Dagbelopp efter A-kassa omvandla till kalenderdag 100 % 239 330 398 - 65 % 141 214 259 llalvt månadsbelopp 100 % bidrag 3 585 4 950 5 973 - 65 % bidrag 2 330 3 218 3 882 - Dagpen ning A-kassa 0,90 x månadslön

dagsförtjänst 22 dagar

Svux-bidragmånad 0,65 x 22 x dagpenning x 30

Jag föreslår att timersättning skall kunna beviljas endast om studierna är av mindre omfattning än vad som krävs för rätt till studiemedel eller vuxenstudiestöd. Närmare riktlinjer för tillämpningen bör kunna fastställas av CSN.

4.3.11 Sfi och särvux SOU 1991 65 Kapitel 4 När det gäller sfi och särvux jag att man måste anpassa beanser stämmelserna timersättning till möjligheterna att delta i unom dervisningen. På några punkter bör alltså göra undantag från man

några av de ovan föreslagna reglerna.

l timersättningssystemet finns nu inga bestämmelser om högsta antal timmar. Ersättning betalas ut för alla timmar som den studerande deltar i undervisningen och har inkomstbortfall. Undervisningen har hittills varit upplagd som deltidsstudier. Enligt vad anförs i kunskapspropositionen kommer det att bli möjligt som bedriva studierna både heltid och deltid. Genomsnittligt att räknar med 700 studietimmar, men med möjlighet till viss man förlängning. Det innebär att antalet timmar med ersättning kan bli betydligt fler än 240 under ett år eller 480 sammanlagt. Synpunkter har förts fram att man borde betrakta studier i om sfi och särvux sätt andra studier i komvux. För samma som den studerar minst halvtid skulle timersättningen ersättas som vuxenstudiestödet för längre studier. Det är självfallet en logisk av tankegång. Om ersättning betalas ut för 20 timmar per vecka 85 timmar under månad blir beloppet enligt nuvarande regler en 5525 kr. 85 65 kr., vilket är nära 2000 kr. mer än den får x har särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för halvsom tid under månad enligt lägsta dagpenning. en Sfi-studier berättigar för närvarande inte till studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd. För rätt till de stöden finns inte heller något uttalat krav inkomstbortfall. Det finns anledning anta att många i invandrargrupperna inte har inkomstbortfall. Studier heltid eller deltid påverkar då inte den ekonomiska situationen. Till dessa har, redan nämnts, tidigare betalats ut 13 kr. i stisom mulansbidrag för varje timme de deltagit i undervisningen. som Att rätt till vuxenstudiestöd i dessa fall för studier som omfatge minst halvtid kan å sidan minska utgifterna för timersätttar ena ning något, kan å andra sidan medföra ett ökat uflöde av men vuxenstudiestöd. En sak, vilket förekommer redan nu, är att sfi-timmar annan kan tillgodoräknas vid beräkning av studiestödspoäng i komvux. Den möjligheten utgår jag från kommer att finnas kvar. Sfi-studierna pågår under en begränsad tid och är en förutsättning för att invandrarna skall kunna inlemmas i det svenska samhället. Jag därför att de bör möjligheter till ersättning anser ges

för all förlust av arbetsinkomst som uppstår i samband med studi-

erna. Antalet timmar som avser sfi-undervisning bör enligt min mening ligga utanför antalet timmar, för vilka timersättning kan utför andra studier. Det innebär att den som efter sfi-studierna ges vill ta ledigt för att delta i studiecirkel i basämnen skall kunna erhålla timersättning enligt huvudregeln.

4.25.12 Ansökan SOU 1991 65 Kapitel 4 Korttidsstudiestöd kan enligt nuvarande regler sökas kollektivt av fackliga organisationer samt av enskilda individer. För timersâttningen däremot behöver ingen ansökan göras. Utbetalningen grundar sig uppgifter om närvaro från skolan. Det kollektiva ansökningsförfarandet föreslår jag skall upphöra. Frågan behandlas under avsnitt 4.4.2. Jag utgår från att nuvarande rutiner för sfi och särvux kan behållas. Som tidigare sagts bör rätt till deltagande i cirklarkurser grundskolenivå som regel alltid rätt till timersâttning. Man ge skulle därför kunna överväga att slopa ansökan för den nivån. Enligt min mening talar dock flera skäl för att den enskilde bör ansöka om stödet. Myndigheten får därigenom in nödvändiga basuppgifter ett tidigt stadium och kan kan göra för prognoser medelsutflödet. Eftersom en prövning förordas för den gymnasianivån är det dessutom praktiskt att ha förfarande. samma l den uppsökande verksamheten bör man kunna rekrytera till basutbildning grundskolenivå utifrån den förutsättningen att stöd normalt alltid kommer att beviljas. Ansökningshandlingen kan vara mycket enkel. lfyllandet bör kunna ske i samband med att informationsinsatsen genomförs.

4.3.13 Utbetalning av timersättning

Utbetalning av nuvarande korttidsstudiestöd sker normalt efter kursenscirkelns slut, då kursdeltagaren rekvirerar Det pengarna. finns möjlighet att erhålla delbetalning efter 40 timmar, en men den möjligheten har, enligt uppgift från CSN, utnyttjats i ytterst liten utsträckning.

Timersättning betalas ut en gång per månad efter skolornas

rapportering om närvarotimmar. De nuvarande rutinerna för utbetalning av timersättning kan med vissa modifieringar användas också för utbetalning till deltagare i cirklar och korta kurser. Det bör i systemet finnas godtagbara garantier för att studier verkligen bedrivs och att inkomstbortfall har uppstått. Det innebär underlag för utbetalatt som ning i dessa fall skall finnas dels ett intyg från arbetsgivaren om inkomstbortfall, dels ett närvarointyg från utbildningsanordnaren. Systemet med intyg från arbetsgivaren har nämnts prövats i som Västernorrlands län. Enligt uppgift har man enbart goda erfaren-

heter av denna rutin. CSN har förfrågan meddelat att månads-

vis utbetalning är möjlig att tillämpa överlag. Avdrag för skatt görs redan i nuvarande system.

Administrationen av timersâttningen enligt den här föreslagna SOU l99l 65 ordningen blir något dyrare än den nuvarande. Detta bör emeller- Kapitel 4 tid enligt min mening accepteras mot bakgrund av behovet av en ökad måluppfyllelse. i

4.25.14 internatbidrag och basämnesutbildning

Nuvarande regler innebär att internatbidrag kan lämnas till den deltar i en av skolöverstyrelsen godkänd kurs folkhögskoson1 samt för kurs vid statens skola för vuxna. lnternatbidraget avtäcka kostnader för kost och logi som uppstår i samser att resor, band med utbildningen. Bidraget kan sökas både av arbetstagare och icke arbetstagare. Man kan söka enbart internatbidrag eller både korttidsstudiestöd och internatbidrag. Av redovisningen i avsnitt 2.7 framgår att de kollektivt sökta bidragen utgjort huvuddelen av utbetalningarna. Bland de enskilda ansökningarna har merparten avsett t.ex. ledarutbildningar, kurser för pensionärer, kurser för handikappade. Den inriktning jag föreslår skall gälla för timersättsom nu ningen internatbidraget. Det innebär att internatbibör även avse drag skall kunna utgå för sådana korta kurser vid folkhögskola, i komvux eller vid statens skolor för vuxna som år en fortsättning och fördjupning cirkelstudier eller motsvarande studier i komav i basämnen. lnternatbidraget kan alltså betraktas som ett tillvux ägg till timersättningen. Även kurser för utveckling handikapav pades färdigheter bör ge rätt till internatbidrag. Rätten till internatbidrag bör däremot inte vara beroende av

att timersâttning betalats ut. Om cirkelstudier motsvarande be-

drivits fritiden skall internatbidrag för en kort heltidskurs i ämnet kunna lämnas. En sådan möjlighet bedömer jag vara angelägen för t.ex. hemarbetande och egna företagare med kort tidigautbildning. Jag föreslår alltså att internatbidrag liksom hittills re skall kunna beviljas till arbetstagare och icke arbetstagare. Enligt nuvarande regler kan internatbidrag betalas ut för tio studiedagar och två resdagar. Beloppet dag är under 199192 per 290 kr. dygn. Jag föreslår ingen ändring av dessa regler. per

4.4 Särskilda frågor

4.4.1 Försöksverksamhet med kollektiv ansökan om internatbidrag

l avsnitt 2.7 har redovisats erfarenheter av en pågående försöks-

verksamhet innebär att pensionärs- och handikapporganisasom tionerna kan söka internatbidrag kollektivt för samverkanskurser vid folkhögskolor.

Mina förslag i det föregående innebär att korttidssudiestöd och SOU 1991 65 internatbidrag i huvudsak beviljas för basämnesutbildningar och Kapitel 4 till arbetstagare som förlorar arbetsinkomst. lnternatbidraget betraktas som ett komplement till korttidsstudiestödet. Stöd skall sökas av enskilda personer även om de rekryterats till studier via uppsökande verksamhet. Mot den bakgrunden har jag föreslagit att det kollektiva ansökningsförfarandet skall upphöra. Av de nya reglernas konstruktion följer att förfarandet upphör även för de här aktuella organisationerna.

4.4.2 Bidrag till facklig utbildning

Som framgått av redovisningen under avsnitt 2.7 är erfarenheterna av systemet med kollektivt sökta och fördelade stöd inte helt positiva, trots många goda resultat. De invändningar som kommit fram gäller framförallt det förhållandet att stöden i så stor utsträckning använts för cirklar och kurser i fackliga ämnen. Samtidigt är det emellertid angeläget betona att den starka inriktningen utbildning i arbetsrättsliga frågor efter vuxenutbildningsreformens tillkomst har inneburit en ny och viktig dimension i folkbildningsarbetet. Därtill kommer att den fackliga utbildningen har bidragit till att kortutbildade rekryterats till utbildning överhuvudtaget. De fackliga kurserna har för många har varit den första form av vuxenstudier som de prövat på. Det finns också erfarenheter visar att fackliga kurser är ingång till som en fortsatta studier. Det underlag jag har leder mig fram till förslaget att en viss del av resurserna från utbildningsavgiften också i fortsättningen bör avsättas för facklig utbildning, också att uppdelning men en bör göras mellan facklig utbildning och allmän basutbildning. De olika cirklarna och kurserna i fackliga ämnen har som regel inslag av allmänna basämnen, främst av Samhällsorienterande slag. Men huvudsyftet är ändå att sprida kunskaper det fackliga arbetet. om En klarare gränsdragning innebär att tillgång till basutbildning inte behöver vara beroende av facklig tillhörighet. Jag har i avsnitt 4.2 föreslagit att studiestödet för kortare studier timersättning bara skall kunna beviljas till personer som - deltar i basämnesutbildning, till deltagare i sfi och särvux samt till deltagare i vissa handikappkurser. Stödet skall sökas av enskilda personer, oavsett om de rekryteras genom uppsökande verksamhet eller söker sig till utbildningen andra vägar. Avsikten är att personer som deltar i utbildning grundläggande nivå skall i princip vara garanterade rätt till stöd. Därmed bortfaller ett motiv för kollektivt beviljade och fördelade stöd. Det kollektiva ansökningsförfarandet föreslår jag alltså skall upphöra. Förändringen innebär administrativa fördelar för organisationerna.

l84

För närvarande erhåller organisationerna bidrag för kursverk- SOU 1991 65 samhet olika vägar, nämligen via 1 anslaget C Bidrag Kapitel 4 tre till viss central kursverksamhet, 2 anslagsposten F 4.4 Planering uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga stum.m. av dieorganisatörer samt 3 anslagsposten F 4.1 Korttidsstudiestöd

och internatbidrag. Statsbidrag till viss central kursverksamhet fördelas till samma organisationer kan bidrag för uppsökande verksamhet som samt till SACO. Enligt förordningen l970z272 skall kurserna omfatta minst dagar. De skall innehålla en inte obetydlig del tre allmänna ämnen t.ex. samhällskunskap, nationalekonomi, som psykologi, svenska, matematik. Till allmänna ämnen räknas också exempelvis frågor företagsnämnder, arbetarskydd, lönepolitik, om avtalsfrågor, den fackliga rörelsens organisation, i den mån de har allmän och informerande karaktär. Under budgetåren l9707l en l98l82 finansierades utgifterna för verksamheten via skattemedel. Fr.o.m. 198283 sker finansieringen vuxenutbildningsavgifgenom Beloppens storlek bestäms regeringen och utbetalningen ten. av CSN. i görs av De centralt anordnade kurserna vänder sig som regel till förtroendevalda. Av statsbidraget betalas resor och kursavgift. Lön betalas arbetsgivaren eller av fackföreningen. av Bidrag till grundläggande studieorganisatörsutbildning och planering uppsökande verksamhet beviljas enligt förordningen av l980z483 statsbidrag till uppsökande verksamhet arbetsom platser Bidrag fördelas till de centrala fackliga organisatiom.m. de näringslivsorganisationer kan erhålla medel för ner samt som uppsökande verksamhet. Varje organisation erhåller ett grundbidrag. Resterande medel fördelas efter medlemsantal. Viss del av medlen får användas för information. Det förutsattes vid vuxenutbildningsreformens införande att studieorganisatörerna skulle en central roll i den uppsökande verksamheten, bl.a. när det gällde planering och genomförande av projekt. Nödvändigheten att de kunde erbjudas förberedande av utbildning betonades. Utgifter för resor och kurskostnader täcks bidraget. Lön betalas arbetsgivaren eller av fackföregenom av ningen. Koruidsstudiestöd och imernazbidrag kan, framgått av tidisom avsnitt, sökas kollektivt löntagarorganisationerna. Bestämgare av melserna finns i 5 och 6 kap i studiestödslagen l973349 och stu-

diestödsförordningen l973z4l8.

Nu varande fördelning resurser på organisationer av

Under l9909l fördelade sig resurserna de olika organisationer-

na följande sätt

Tabell 4.4 Fördelning av medel för central kursverksamhet och för ut- SOU 1991 65

Källa CSN och sö

Tabell 4.5 Utbetalda, kollektivt beviljade, korttidsstudiestöd och internatbidrag 199091 prognos -

Källa CSN

Som redan sagts anser jag att en viss del de av resurser som anvisas för korttidsstudiestöd och internatbidrag även i fortsättningen bör avse facklig utbildning. Hur stor denna del bör vara finns det givetvis olika åsikter Jag har diskuterat frågan med om. bl.a. företrädare för de fackliga organisationerna och med CSN. En rimlig linje kan vara att utgå från tidigare verksamhet. CSN har lämnat uppgifter om organisationernas verksamhet i förhållande till det totala antalet cirklar och kurser i princip kan som ge rätt till stöd. Det framgår att de s.k. samverkanskurserna vid folkhögskolor under 198990 utgjorde procent totala antalet av korta kurser. Studiecirkelverksamheten med facklig inriktning omfattade samma år 34 procent det totala antalet cirkeltimmar av inom det s.k. prioområdet. För 199091 fanns anvisat 226,0 milj.kr. för korttidsstudiestöd och internatbidrag. En lämplig avvägning kan enligt min mening att tredjedel dessa vara en av resurser anses avse facklig utbildning. Med utgångspunkt i utnyttjandet för 199091 skulle alltså medlen fördelas så att LO erhåller 70,6 milj.kr., TCO 4,3 milj.kr. och SAC 0,15 milj.kr. Resurserna för central kursverksamhet och för studieorganisatörsutbildning bör behållas. Huvuddelen den uppsökande verkav samheten kommer också i fortsättningen att skötas de organiav sationer som nu erhåller bidrag. Det är därför angeläget att resurser finns för övergripande planering och utbildning. Lägger man tillhopa de här aktuella beloppen får följande man fördelning.

Organisation Belopp, milj. kr SOU l99l 65

Korta Central Totalt Andel Kapitel 4 stöd kursv.

Jag föreslår att tillgängliga resurser i fortsättningen fördelas efter en fast procentsats för varje organisation. Denna procentsats bör användas för fördelning under förslagsvis en treårsperiod. Genom den uppföljning av verksamheten, som jag förutsätter skall ske löpande, kan man senare underlag för att justera fördelningsprinciperna. Jag har under punkten 4.4.1 .tagit upp den nuvarande försöksverksamheten som ger pensionärs- och handikapporganisationerna möjlighet att söka internatbidrag kollektivt. Med de förslag som jag lägger om stöd för korta studier anser jag att denna möjlighet bör upphöra i och med försöksverksamhetens utgång. Det finns dock enligt min mening särskilda skäl för att inom ramen för de resurser som avsätts för organisationer fördela ett belopp till handikapporganisationerna. Vid ett ställningstagande är det emellertid även andra omständigheter som bör beaktas. Resurserna kommer i fortsättningen att mer uttalat avse facklig eller organisationsanknuten utbildning. Det är därför rimligt att större hänsyn tas till medlemsantal än tidigare. Men jag anser att det är viktigt att markera utbildningsbehoven för kortutbildade även i den kommande verksamheten. Av den anledningen har i det följande andelen för t.ex. LRF räknats upp. Andelen för LO är också större än vad som följer av antalet medlemmar. Det bör alltså vara möjligt för t.ex. LRF att via dessa resurser anordna utbildning av överbryggande karaktär för en del av sina medlemmar, där kvinnorna utgör en stor grupp. När det gäller näringslivsorganistionerna har jag också tagit hänsyn till att möjligheterna till internatbidrag med mitt förslag till stöd för korta studier delvis har beskurits. Jag föreslår alltså att tredjedel resurserna för korttidsstuen av diestöd och internatbidrag avsätts för facklig utbildning. Dessa medel samt resurserna för central kursverksamhet och grundläggande utbildning av studieorganisatörer bör samlas under ett anslag eller en anslagspost Central kursverksamhet m.m.

Under |99I92 är anvisat för central kursverksamhet 43,1 milj. kr och för studieorganisatörsutbildning 20,0 milj. kr. Tillsammans med en tredjedel av resurserna för korttidsstudiestöd, 75 milj. kr., skulle totalbeloppet att fördela bli l38,l milj. kr. En tillämpning av de fördelningsgrunder som här angetts skulle medföra följande belopp för organisationerna.

Organisationerna bör ha stor frihet att använda medlen det sätt som de finner bäst gagnar verksamheten med facklig utbildning, studieorganisationsutbildning och central kursverksamhet.

4.4.3 Sjukförmåner och studiestöd

I mitt uppdrag ingår att belysa samordningen mellan studiemedel, vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag och sjukförmåner. För att en uppfattning om i vilken utsträckning utbildning finansieras med sjukpenning har Finvux i samarbete med RFV gjort en undersökning bland personer som erhöll 38- respektive 65-sjukpenning under september 1990. Resultaten redovisas i bilaga 2 och kommenteras i avsnitt 2.8.

Rehabiliteringscrsäaning införs SOU 1991 65

Kapitel 4 Enligt riksdagens beslut under våren 1991 har bestämmelser om rehabiliteringsersättning införts i lagen allmän försäkring för om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Bestämmelserna gäller fr.o.m den l januari 1992. Ersättningen består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag. Rehabiliteringspenningen utgör 100 den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och procent av samordnas med andra förmåner. Det särskilda bidraget avser att täcka vissa kostnader i samband med rehabiliteringen, t.ex. utgifter för läromedel och dagliga resor. Rehabiliteringen syftar till att återge den som har drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig

själv genom förvärvsarbete. Åtgärderna förutsätter en aktiv med-

verkan från den försäkrades sida. Olika slag av utbildning kan komma ifråga. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att behovet rehabiliteringsåtgärder utreds och bedöms. av Försäkringskassan har det övergripande ansvaret för rehabiliteringsverksamheten. Kassan har också för att en rehabiliteansvar ringsplan upprättas. l regeringens proposition 199091141 och socialförsäkringsutskottets betänkande 199091 SfU16 anförs att möjligheterna till sjukpenning under utbildning behöver stramas upp. Bakgrunden till det är den praxis utvecklats att allt mer omfattande som utbildningar kommit att bedrivas med ersättning i form av sjukpenning. Enligt utskottets utlåtande bör inriktningen för rehabiliteringsarbetet att försäkrad skall ha återfått sin arbetsförvara en måga inom ett år och att i vart fall en eventuell utbildning bör avslutad inom denna tid. Någon längsta tid för rehabilitevara ringsersättning bör emellertid inte anges i lag. Riksdagen godkände utskottets hemställan. Rehabiliteringsersâttning under utbildning avses utges efter i princip regler vid arbetsmarknadsutbildning. Det insamma som nebär att utbildningen skall avse yrkesutbildning, allmänteoretisk eller orienterande utbildning som förberedelse för yrkesutbildningen samt orienterande utbildning i datateknik för personer med bristfällig eller föråldrad skolutbildning. Eftergymnasial utbildning får omfatta högst 40 studieveckor. Den får inte vara en fortsättning eller avslutning tidigare påbörjad utbildning en och inte heller del i längre sammanhållen eftergymnasial en en utbildning. Däremot bör inte som i arbetsmarknadsutbildningen

någon begränsning finnas ifråga om utbildningens inriktning.

Det ankommer regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket att meddela de närmare föreskrifter kan behövas rehabilitering i samband med deltagande i som om utbildning.

Studiefinansiering för längre studier SOU 199 I 65 Kapitel 4 Inriktningen är som nämnts att rehabiliteringen skall pågå under högst ett år. Det är naturligtvis viktigt både för den enskilde och för samhället att en återgång till arbetslivet kan ske så snabbt som möjligt. Det är därför naturligt att personen i första hand erbjuds en kortare utbildning, t.ex. inom arbetsmarknadsutbildningen. Med en sådan inriktning finns det emellertid risk för att individens egna intressen och önskemål kan stå tillbaka och att därmed motivation för rehabiliteringen minskar. Enligt 22 kap. 4 § skall den försäkrade efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen. I specialmotiveringen till para-

grafen sägs att Oavsett vilka åtgärder som sätts in eller kvaliteten

dem, är de tämligen verkningslösa utan den försäkrades aktiva medverkan. Hur praxis utvecklar sig kan alltså ha att göra med vilken vikt man lägger vid individens egna önskemål om utbildning i förhållande till den allmänna målsättningen att rehabiliteringen skall vara avslutad inom ett år. Finvux undersökning visar att de utbildningar somär 4 aktuella i samband med rehabilitering i många fall överstiger ett år. På grundval av undersökningsresultaten kan man i nuläget räkna med att ca 1600 personer deltar i utbildningar som är längre än ett år. Det innebär en beräknad kostnad 200 milj.kr. för ett ca andra och ett tredje år. De statliga kostnaderna är emellertid högre eftersom undersökningen avser fall med pågående rehabilitering. De största grupperna återfinns i kurser gymnasial nivå i komvux och i högskolans linjer. Det är troligt att de försäkrade också i framtiden vill ha möjlighet att välja längre, mer kompetensgivande utbildningar. Det bör enligt min mening ses som positivt om ett sådant önskemål från den enskilde bedöms som realistiskt och kan ingå i rehaen biliteringsplan. Det villkor som jag menar bör ställas, när utbildningen omfattar fler än ett år, är att studiefinansieringen delvis skall ske via reguljärt studiestöd. Den som studerar heltid kan knappast betraktas som helt arbetsoförmögen. Heltidsstudier kräver en omfattande insats av deltagaren. Däremot jämställs enligt AFL rehabiliteringen försäkringsmässigt med arbetsoförmåga i den utsträckning som åtgärden förhindrar förvärvsarbete.

Jag föreslår att den är föremål för rehabiliteringsåtgärd

som skall kunna erbjudas den utbildning som han eller hon har intresse och förutsättningar för och som bedöms kunna medföra återgång till arbetslivet. Utbildningens längd och inriktning skall i princip sakna betydelse. Rehabiliteringsersättning skall kunna utges för en tid om högst ett läsår, normalt 40 veckor, inte synnerliga skäl talar för att om ersättning skall utges under längre tid. Detta kan, som nämnts i regeringens proposition, t.ex. vara aktuellt om utbildningen be-

räknas vara avslutad inom kort och då förväntas leda till ett arbe- SOU 1991; 65 te. Kapitel 4 Ar utbildningen enligt rehabiliteringsplanen längre än ett läsår

40 veckor skall fr.o.m. det andra läsåret reguljärt studiestöd

lämnas enligt reglerna i studiestödslagen. Dessa villkor skall naturligvis ingå i de förutsättningar diskuteras med den försäsom krade i samband med planeringen rehabiIiteringsåtgärderna. l av försäkringskassans beslut rehabiliteringsplan skall också dessa om villkor tas in. Även kostnaderna för det reguljära studiestödet bör finansieras genom sjukförsäkringsavgiften. Det förslag om vuxenstudiestöd som nu läggs innebär betydande materiella förbättringar för studerande i grundläggande vuxenutbildning och för studerande gymnasial nivå. För den som t.ex. genomgår flerårig gymnasial utbildning medför övergången en från rehabiliteringsersättning till vuxenstudiestöd endast en måttlig ekonomisk försämring. Den som är intresserad av en högskoleutbildning får naturligtvis räkna med en större egeninsats. När det gäller grundläggande basutbildning kommer studiestödet att motsvara nivån det nuvarande utbildningsbidraget. Skillnaden mellan vuxenstudiestödet och rehabiliteringsersättningen bör då bli jämföreslevis liten. Variationer kan förekomma be-

roende de skilda beräkningsgrunderna för förmånerna SGl

och dagpenningen i arbetslöshetskassa. Omfattar rehabiliteringsplanen enbart grundläggande basutbildning är det därför knappast anledning att ändra finansieringen under utbildningstiden.

Skillnaden mellan sjukförmåner och vuxenstudiestöd samt stu-

diemedel framgår av följande uppställning. Genomsnittlig dagersättning enligt AFL är enligt Finvux-undersökningen 332 kr. Det motsvarar en dagersättning med 369 kr. enligt LAF 100 procent av SGI och enligt reglerna för rehabiliteringsersättningen. För att en rimlig jämförelse med vuxenstudiestöd antas en dagpenning i A-kassa som motsvarar sjukersättningen men med 90 procents kompensationsnivå 453 kr. under 22 dagar.

Tabell 4.6 Månadsbelopp i sjukñrmåner och studiestöd Studie- Vuxenstudiestöd LAF

Skattetabell 30 Jag vill betona vikten av att de ekonomiska förutsättningarna

blir klargjorda för den som överväger att genomgå en flerårig ut-

bildning. Genom den ökade samverkan som jag föreslår skall eta- SOU 1991 65 bleras lokalt och regionalt mellan myndigheter och organisationer Kapitel 4 kommer sådana frågor att kunna hanteras och bli naturlig del i en kommunikationen med den enskilde. l vissa fall kan det vara aktuellt att från studiestödsmyndigheten besked om personens möjligheter att stöd t.ex. med hänsyn till regler om längsta tid för rätt till stöd eller eller åldersregler. Om detta förslag till samordning genomförs innebär det att individen i princip behåller förmåner reglerna samma som om rehabiliteringsersättning är avsedda att ge. Dessutom blir valmöjligheterna större. För individen kan det ha en positiv psykologisk betydelse i en rehabiliteringssituation att han eller hon tagit vissa ekonomiska konsekvenser av ett eget val och bedriver studier under samma förhållanden som andra studerande. För samhället blir kostnaderna i form av rehabiliteringsersättning desamma som vid en ettårig rehabilitering. En annan viktig effekt år att en mer enhetlig praxis bör kunna utvecklas, som minimerar fallen där permed snarlika förhållanden har väsentligt olika förmåner soner under studier. De angivna principerna anser jag också bör bli tillämpliga när rehabilitering i form av utbildning är aktuell för den som uppbär s.k. 65-sjukpenning eller livränta enligt LAF. Det är nämligen olyckligt om skilda regelsystem kommer att gälla för dem som har ersättning enligt LAF jämfört med dem som erhåller rehabiliteringsersättning. Enligt uppgift är det många gånger svårt att dra gränser mellan sjukdomstillstånd som bör bedömas som arbetsskada och andra sjukdomar. Dessutom vet man inte alltid när en sjukdom börjar uppträda om det är fråga om en arbetsskada. l

många fall kan kanske rehabiliteringutbildning ha påbörjats utan

att frågan om arbetsskada är klarlagd. Det är alltså enligt min mening rimligt att även i dessa fall utfrån att sådan omskolning, som avser ge förutsättningar för

återgång till arbetslivet, bör kunna genomföras under en tid av högst ett år. Den som väljer att påbörja en längre utbildning bör

efter ett års studier med 65-sjukpenninglivrånta hänvisas till reguljärt studiestöd i form av vuxenstudiestöd eller studiemedel. Jag räknar med att ett genomförande av förslaget skulle mins-

ka utgifterna för sjukförmåner 100 milj.kr. Häri ingår vis-

med ca

sa besparingar som kan uppstå till följd av riksdagens beslut.

Vid kontakter som utredningen haft med företrädare för arbetsmarknadsverket har framförts synpunkter om att behov finns av ökade möjligheter att bevilja arbetsmarknadsutbildning för högskoleutbildning. Om sådana ökade möjligheter införs, bör enligt min mening studiestödet utformas efter samma principer som här föreslagits för personer som genomgår rehabilitering,

dvs. att ett förhöjt studiebidrag skall kunna utgå under högst ett

läsår. Därefter bör den studerande erhålla studiemedel.

4.4.4 Åldersregler SOU 1991 65

Kapitel 4 Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel är 45 år och för särskilt vuxenstudiestöd 50 år. Om särskilda skäl finns kan dock stöd beviljas till den som är äldre än 45 respektive 50 år. Särskilda skäl har ansetts finnas för den som önskat grundskole- eller gymnasiskolekompetens och inte tidigare haft den utbildningen. Också kortare yrkesinriktad utbildning som har bedömts värdefull för den fortsatta yrkesverksamheten har ofta accepterats. Någon övre åldersgräns finns inte införd i förordningen om arbetsmarknadsutbildning, eftersom åtgärder, där utbildningsbidrag kommer ifråga naturligtvis i yrkesverksam ålder. avser personer Följande statistiska uppgifter kan redovisas Höstterminen l989 beviljades studiemedel för studier grundskole- och gymnasieskolenivå till l36 i åldern 45-49 år och till 23 personer personer 50 år och däröver. Särskilt vuxenstudiestöd beviljades unsom var der läsåret l98990 till l 3l8 personer i åldern 46-50 och till 489 år eller äldre. Antalet i åldern 45 personer som var personer och däröver beviljades utbildningsbidrag under budgetåret som l98889 utgjorde åtta procent av alla bidragstagare, vilket motsvarade ungefär 8 000 personer. Jag att nuvarande praxis i stort sett är väl avvägd. l det anser samordnade vuxenstudiestödet förslår jag två åldersgränser. För är föremål för arbetsmarknadsåtgärder bör naturpersoner som ligtvis praxis densamma som nu. Jag anser vidare att den vara inte har baskunskaper grundskolenivå bör kunna möjsom ligheter att skaffa sig sådan utbildning, så länge han eller hon är i yrkesverksam ålder. Det förhöjda studiebidraget bör alltså kunna beviljas till och med 64 års ålder. När det gäller studier gymnasial nivå som enligt förslaget ger rätt till enbart studiebidrag, d.v.s. ett bidrag motsvarande 65 A- kasseersättningsnivån, föreslås gränsen 50 år. procent av vara Det rör sig i sådana fall mer om kompetensutveckling, och bedömningen av om stöd bör beviljas görs lämpligen, liksom nu, från fall till fall. Avsteg från åldersregeln bör kunna göras när det är fråga om en kortare utbildning som är värdefull för personens fortsatta yrkesverksamhet. Däremot bör det inte anses lika angeläget att bevilja stöd för fullständig gymnasieskolekompetens.

4.4.5 Studiestödsberättigande tid

Heltids- och deltidsszudier

Studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd kan beviljas både för heltids- och deltidsstudier. Villkoret för deltidsstudiestöd är att studierna bedrivs minst halvtid. Flertalet utbildningar är upp-

7 ll-07l2

lagda för heltidsstudier och bereder inte något problem i studie- SOU 1991 65 stödshänseende. Vad som kan anses vara studier minst halvtid Kapitel 4 får däremot avgöras i särskild ordning. CSN har när det gälex. ler deltidsstudier vid folkhögskolor rekommenderat nämnderna att inte godta ett program som är mindre än l5 undervisningstimmar per vecka. Studieomfattningen i komvux och i statlig vuxenutbildning uttrycks i studiestödspoäng. Det totala antalet poäng under terminen ger rätt till studiestöd för heltids- eller deltidsstudier. Vid utformningen av reglerna sänktes kraven något, bl.a. för att man skulle slippa ta hänsyn till mindre förseningar av olika slag. Hänsyn togs också till att de studerande kunde ha vissa studiesvårigheter. Det har medfört att många har kunnat arbeta i ganska stor omfattning och ändå fylla kraven för heltidsomfattning. CSN har enligt uppgift påbörjat en Översyn systemet med poängberäkav ning. inriktningen för det arbetet har varit att skärpa kraven något. Genom den omstrukturering enligt riksdagens beslut som skall ske inom komvux har emellertid arbetet avstannat för tid. en Det kommer att återupptas i samband med att läroplanersenare na ses över. Mina förslag innebär betydligt ökade förmåner för stor en grupp studerande grundskole- och gymnasieskolenivån, vilket bör ge ökade möjligheter till effektiva studier. Från samhällets sida bör i gengäld klara krav prestationer ställas. Särskilt när det gäller komvux, där studieprogrammets omfattning kan variera, är det viktigt att kraven undervisningstimmar eller poäng för rätt till studiestöd heltid eller deltid speglar motsvarande arbetsen insats. Reglerna för studiemedel och vuxenstudiestöd är konstruerade så att en heltidsstuderande har rätt till ett visst belopp för l5en dagars period. Till en deltidsstuderande utbetalas motsvarande belopp för en 30-dagars period. Tanken med regeln när den infördes var att det borde ställas ett högre krav studier minsta av en längd när det gällde deltid. Särbestämmelsen för deltidsstuderande är omständlig att tillämpa och svår att informera l praktiken om. fyller den heller knappast någon funktion. l avsnitt 4.2 har jag föreslagit att studiestödet för studier minst halvtid skall avpassas till den faktiska studieomfattningen. Om sådana regler införs blir det knappast möjligt att ha kvar anknytningen till SO-dagarsregeln. l stället bör beloppet för delen tidsstuderande beräknas i förhållande till det belopp kan besom

viljas till en heltidsstuderande för en lS-dagarsperiod. Någon ök-

ning i utflödet av stöd p.g.a. slopande av SO-dagarsregeln behöver

man knappast räkna med. Däremot uppstår vissa administrativa

fördelar. Jag anser att 30-dagarsregeln också bör slopas i 4 kap. för studiemedelstagare. i

Stöd per kalcnderdag SOU 1991 65 Kapitel 4 Den beviljats särskilt vuxenstudiestöd får stöd för varje kasom lenderdag studier pågår under läsåret ifråga. Som redan besom skrivits är stödets storlek relaterat till utbildningsbidraget som i sin tur är knutet till dagpenningen i A-kassa. För beräkning av vuxenstudiestöd omvandlas beloppet i utbildningsbidrag under en

IS-dagarsperiod ll dagars dagpenning till ett belopp per kalen-

derdag IS dagar. Vuxenstudiestödet betalas alltså ut även för lördagar och söndagar. Det särskilda vuxenstudiestödet och utbildningsbidraget kommer enligt mitt förslag att ersättas av ett vuxenstudiestöd. Jag föreslår senare i avsnittet Organisation och administration att utbetalningen av detta nya stöd skall handhas av CSN-organisationen. Det innebär att de nuvarande reglerna för beräkning och utbetalning av utbildningsbidrag och särskilt vuxenstudiestöd kan samordnas. Jag föreslår att den ordning som nu gäller för särskilt vuxenstudiestöd tillämpas. Grunden för beloppsberäkningen, nämligen dagpenningen i A-kassa, är kvar oförändrad. Omräkningen till kalenderdagar är i huvudsak en teknisk fråga. Vissa mindre materiella skillnader kan uppstå, t.ex. vid frånvaro i utbildningen. Görs avdrag för en veckodag blir reduceringen l30 i nuvarande svuxsystemet, medan den blir I22 för den som har utbildningsbidrag. Sträcker sig emellertid frånvaron över ett veckoslut kan ibland reduceringen bli större i svux-systemet. Det är troligt att en beräkning efter 30 dagar är något gynnsammare för den enskilde än 22-dagarsberäkningen. Nämnda skillnader bör i vart fall knappast

någon större betydelse.

Bland fördelarna med kalenderdagsberäkning kan nämnas att sjukpenning också utbetalas per kalenderdag. Att utbildningsbidrag reduceras med utgående sjukpenning är vanligt. l sådana fall fastställs en nytt belopp genom att sjukpenningen multipliceras med 30 och divideras med 22. En annan faktor som talar för alternativet med kalenderdagar är att system och rutiner redan är uppbyggda och praktiserade hos vuxenutbildningsnämnderna.

Stöd under julferie

Enligt de nuvarande reglerna kan den som har särskilt vuxenstudiestöd stöd under juluppehållet när studierna fortsätter från höstterminen till vårterminen. Stödet kan betalas ut för högst 25

dagar, oberoende av om den studerande återgår till arbetet eller

ej. Den har utbildningsbidrag kan stöd under juluppehålsom let, dock för högst l5 dagar. Någon sådan möjlighet ger inte studiemedelsreglerna.

Huvudprincipen för studiestödet är att det skall utges för fak- SOU 1991 65 tisk studietid. Denna princip menar jag bör vara tillämplig i det Kapitel 4 nya vuxenstudiestödssystemet. Uppehåll i studierna för julferie bör alltså inte räknas som studiestödsberättigande tid, utom när det gäller deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Med en ändring av 7 kap. 5 a § blir utflödet av bidrag ca 90 milj.kr. lägre än om regeln står kvar oförändrad. För genomgår arbetsmarknadsutbildning bör personer som nämnts undantag göras. Det är här till största delen fråga som om personer som är arbetslösa. Till dessa skulle det, om stöd inte betalas ut i stället bli aktuellt att betala ut ersättning från arbetslöshetskassa under julferie eller annat uppehåll i utbildningen vilket inte är någon tilltalande lösning. Jag alltså att den praxis anser tillämpas i utbildningsbidragssystemet bör gälla också i som nu fortsättningen.

4.4.6 Längsta tid under vilken vuxenstudiestöd kan beviljas

Enligt nuvarande regler kan studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd beviljas för studier grundskole- och gymnasieskolenivå under högst tre år 4 kap 8 § studiestödslagen. Om särskilda skäl finns kan stöd beviljas under ytterligare tid. För den som erhållit stöd för studier grundskolenivå anses särskilda skäl finnas, vilket innebär att terminer med studiestöd för denna nivå undantas. Dessutom kan som regel studiestöd beviljas under någon ytterligare termin för slutförande av studier eller för någon värdefull yrkesinriktad kurs. Skuldsättningen för gymnasiala studier har jag tagit upp i flera sammanhang i det föregående. Det är bl.a. utifrån den aspekten angeläget att studier gymnasial nivå kan genomföras så snabbt som möjligt. Här är behovet av studievägledning stort. Inriktningen att en individuell studieplan skall upprättas för varje studerande i komvux är mycket tillfredsställande. Antalet studerande som skaffar sig sig en fullständig grundskole- eller gymnasieskolekompetens har minskat under de senaste åren. Det är troligt att denna tendens fortsätter och att allt fler läser enbart ämnen som de har behov av för att ex. vidare till högre studier. Men även sett utifrån kostnadssynpunkt för samhället är det givetvis viktigt att studierna inte drar ut tiden. Utflödet av bidrag blir i det nya systemet betydligt större än i det äldre systemet om studierna förlängs av olika skäl. Genom en regel om antal terminer för vilka studiestöd längst kan beviljas, markeras från samhällets sida behovet av en realistisk studieplanering. Den tid under vilken en studerande skall ha en generell rätt till studiestöd anser jag bör vara fem terminer. Under denna tid bör normalt studier för gymnasieskolekompetens kunna genomföras. Därutöver bör som stöd kunna beviljas under någon ytterliganu

tid det finns särskilda skäl. Även för tid grund- SOU 1991 65 re om som avser läggande vuxenutbildning bör undantag kunna göras. Kapitel 4 Antalet studerande som utnyttjar studiestöd för deltidsstudier kommer troligen att öka. En del kanske varvar heltid och deltid. Den nuvarande regeln innebär att terminer med heltidsstudier och deltidsstudier i princip jämställs, vilket knappast är rimligt. Enligt CSNs rekommendationer till nämnderna kan man ta hänsyn till förekomst av deltidsstudier, när det är aktuellt att maximigränsen år väg att överskridas. För att ge samma möjligheter till stöd oavsett studieomfattning bör gränsen uttryckas i antal heltidsmånader istället för terminer eller år. Jag föreslår att för studier gymnasial nivå skall studiestöd längst kunna uppbäras under 23 heltidsmånader, vilket motsvarar 2,5 niomånadersläsår.

4.4.7 Ansökningstider

Enligt 4 kap ll § studiestödslagen skall ansökan om studiemedel inges inom den tid och i den ordning som CSN bestämmer. Detsamma gäller för särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap 6 § samma lag. l fråga om korttidsstudiestöd och internatbidrag gäller att regeringen har Överlåtit till CSN att bestämma ansökningstider om 5 kap 6 6 kap 4 § studiestödslagen samt 5 kap 2 6 kap 3 § studiestödsförordningen. Sista ansökningsdag för studiemedel är den oktober för ansökan som avser hösttermin eller läsår och den april om ansökan avser vårtermin eller kalenderhalvår. För kurser som startar efter dessa datum kan ansökan inges senast 30 dagar efter kursstart. För utbildningsarvodc gäller att ansökan skall ha kommit in senast vid utgången det kalenderhalvår ansökan När av som avser. det gäller särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag finns fyra ansökningstillfällen, nämligen IS maj, IS augusti, l5 oktober och l5 februari. Nämnda datum är sista ansökningsdag för studier som börjar påföljande kvartal. För alla de nämnda stöden gäller att en ansökan kan prövas även om den kommit in för sent när det finns särskilda skäl. Ansökningstiderna för vuxenstudiestöden har varit oförändrade sedan stödens tillkomst. När det gäller studiemedel har ändring skett en gång sedan I965, nämligen l97l, när en viss skärpning gjordes. Mina i det föregående framförda förslag innebär att rätten till stöd är klarare knuten till deltagande i utbildning olika nivåer. Det innebär att den nuvarande kvoteringen föriolika av resurser nivåer i stort sett upphör och att de kvartalsvis förlagda ansökningstillfällena för vuxenstudiestöd inte behövs längre. lnte heller behöver någon urvalsprövning göras. Det medför i sin tur möjlig-

heter att införa betydligt flexiblare ansökningstider än för närva- SOU 1991 65 rande. Kapitel 4 Ett alternativ är att samordna reglerna för vuxenstudiestödet med de regler som nu gäller för t.ex. studiemedel. Det innebär att stöd kan betalas ut retroaktivt för 2-3 månader. I framtiden är det emellertid troligt att man inom det offentliga skolväsendet och folkbildningen i större utsträckning kommer att tillämpa en rullande intagning. Man bör därför undvika ett system med fasta ansökningstider. Inom CSN pågår ett utvecklingsarbete syftar till att ansösom kan om antagning till utbildning och ansökan om studiestöd skall kunna göras samtidigt. På sikt kommer säkerligen sådan admien nistrativ samverkan att påverka reglerna om när en ansökan senast måste inges. När vuxenstudiestöden infördes var tanken den, att ansökan om utbildning och studiestöd skulle tillsammans med begäran om

tjänstledighet ingå i den samlade studieplaneringen. Ansökan mås-

te därför lämnas in vid en sådan tidpunkt att besked huruvida stöd hade beviljats kunde lämnas senast en halv månad före studiernas början. l det nya systemet finns det inte anledning att kräva ansökan före terminenskursens början. Även de flesta en om naturligtvis kommer att söka stöd i god tid, bör det enligt min me-

ning vara möjligt att begära studiestöd någon tid efter det att ut-

bildningen börjat. Jag föreslår att vuxenstudiestöd och timersâttning skall sökas senast en månad efter utbildningenskursens start. En sådan regel är enkel och fungerar oberoende av när under året kursen startar. När det gäller arbetsmarknadsutbildningen är det i princip inte nödvändigt att ha en sista ansökningsdag. Undantag bör alltså göras för det området.

4.4.8 Ledighet under utbildning grund av sjukdom

Särskilda bestämmelser finns i 4 kap och 7 kap studiestödslagen l973z349 om studiestöd under sjukdom. En studerande blir som sjuk under studietiden får behålla studiestödet under sjukperioden. Sjukpenningen hålls vilande under studietiden. För den som förvärvsarbetar vid sidan av studierna kan särskild studietidsen

SGI sjukpenningsgrundande inkomst fastställas. Vid sjukdom

erhåller den studerande då utöver studiestödet studietidssjuken penning. Vidare har den studerande rätt till avskrivning av studielån för den del av en sjukperiod överstiger l4 dagar. som Hos CSN pågår, enligt vad jag erfarit, översyn regler och en av rutiner för studiestöd under sjukdom. De frågor som behandlas är t.ex. tillämpningen av begreppet studieoförmåga, principerna för skuldreducering, anmälningsskyldighet m. m.

För en deltagare i arbetsmarknadsutbildning gäller regler om SOU l99l 65 samordning av utbildningsbidrag och sjukpenning. Utbildningsbi- Kapitel 4 draget reduceras med sjukpenningen. Det innebär att i de fall sjukpenningen är högre än utbildningsbidraget blir så blir kompensationsnivån högre vid sjukdom än under studierna. Genom att sjukpenningcn kalenderdagsberäknas kan också kompensationen jämfört med utbildningsbidraget variera. RFV har i en skrivelse till regeringen i december 1989 begärt att samma ersättningsprinciper vid sjukdom skall gälla för den som går i arbetsmarknadsutbildning eller är inskriven i AMl som för studerande med andra studiestöd. Man pekar bl.a. de oönskade effekter som kan uppstå med nuvarande regler. En förändring skulle dessutom underlätta kassornas information och handläggning av ärenden. Ett förslag i delvis samma riktning har inkommit till utredningen från försäkringskassan i Falun. Jag har erfarit att RFVs framställning f.n. är under gemensam beredning i arbetsmarmarknadsdepartementet och socialdepartementet. Om mitt förslag till samordning av utbildningsbidraget och det särskilda vuxenstudiestödet genomförs, är det naturligt att även bestämmelserna om studiestöd under sjukdom blir enhetliga.

4.4.9 Resekostnadsersättning till elever vid statens skolor för vuxna SSV

En studerande vid statens skolor för vuxna SSV som deltar i en undervisningsperiod vid skolan kan resekostnadsersâttning för resa hemorten-studieorten tur och retur. Ansökan om ersättning lämnas till skolan som efter kontroll vidarebefordrar den till studiemedelsnämnden för beslut och utbetalning. Resekostnadsersättning kan lämnas som ett tillägg till studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd, men kan beviljas även till den som inte erhållit något sådant studiestöd. Sedan den l juli I989 kan också internatbidrag beviljas till den som deltar i orienteringskurs, grundskolekurs eller yrkesinriktad kurs vid SSV. lnternatbidraget, som f.n. är 290 kr per dygn, avser att täcka kostnader för resa kost och logi i samband med kursen. CSN har tillsammans med studiemedelsnämnderna i Linköping och Umeå gjort översyn av regler och rutiner för resekostnadsen ersättningen. Av en rapport i april l99l framgår bl.a. följande. Man har beräknat antalet studerande vid SSV till ca 6300 l98990. Antalet fått resekostnadsersättning har personer som under de senaste åren varit ca 2 000 per år. Genomsnittligt beräknas varje studerande göra 2,5 år. För tredjedel avresor per en var ståndet mellan hemorten och skolan än 25 mil. Genomsnittsmer kostnaden var ca 300 kr per resa. Utbetalt belopp var under l98990 2,2 miljkr. Den allmänna uppfattningen skolorna är

att ersättningen är av stor betydelse för de studerande. Man tror SOU 1991 65 att många skulle avstå från undervisningen om ersättningen inte Kapitel 4 fanns. l en enkät bland de studerande uppger en tredjedel att ersättningen är en nödvändig förutsättning för studierna. Drygt hälften skulle uppleva det som negativt om ersättningen slopades, medan övriga att det inte skulle spela någon större roll. anser Det är endast en liten del av de studerande som har studiestöd. l de flesta sådana fall har studiemedel beviljats. Det förslag till vuxenstudiestöd som nu läggs innebär att studiemedel inte längre kommer att beviljas för studier grundskole- och gymnasieskolenivå. Det innebär att reglerna om resekostnadsersättning inom studiemedelssystemet bör avvecklas. När det gäller studiehjälpen är det knappast heller motiverat att behålla bestämmelserna. Av CSNs rapport framgår att det är ytterst få studerande under 20 år fått resekostnadsersättning. som Man bör vidare kunna utgå från att kommunerna i den nya gymnasieskolan kommer för sådana eventuella kostnader. att svara Återstår vuxenstudiestödet. l avsnitt 4.3 har jag föreslagit att internatbidrag skall kunna beviljas för korta kurser vid folkhögskolor, komvux eller SSV som är en fortsättning och fördjupning av cirkelstudier eller motsvarande studier i basämnen. internatbidraget täcka kostnader för kost och logi. Även kuravser att resa, för utveckling av handikappades färdigheter föreslås berättiga ser till internatbidrag. Det är rimligt att reglerna om bidrag för merskostnader är desamma för studerande som deltar i korta kurser vid SSV som för deltagare i motsvarande kurser vid folkhögskola eller i komvux. Jag föreslår därför att de särskilda reglerna för resekostnadsersättning upphör att gälla.

4.4.10 Utländska medborgare

En utländsk medborgare har rätt till studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd om han eller hon har bosatt sig i Sverige i huvudsakligen annat syfte än att studera. Vägledande för tillämpningen är bl.a. uttalanden i förarbeten till lagstiftningen m.m. Huvudprincipen är att endast den som är inlemmad i det svenska samhället och avser att stanna här har rätt till stöd. De nuvarande reglerna har gällt sedan l972. Vid den tiden var en stor del av invandringen s.k. arbetskraftsinvandring. Mot den bakgrunden skall uttalandet i propositionen l97l8l ses. Det bör krävas utländsk medborgare att han med giltiga tillstånd av en har förvärvsarbetat i Sverige i minst två år innan studiestöd beviljas. Undantag från tvåårsregeln kan göras för flyktingar, barn till invandrare som är under 20 år samt personer som har en nära familjeanknytning i Sverige.

När det gäller som åberopat anknytning i Sverige har SOU 1991 65 personer i praktiken aldrig medgett rätt till stöd utan krav vistelse- Kapitel 4 man

tid. Numer gör också invandrarverket SlV i sådana fall en s.k.

uppskjuten invandrarprövning. Det innebär att ifråga personen

får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, som kan förlängas. Först

sedan anknytningen varat i regel två år kan sökanden persom

manent uppehållstillstånd. Undantag kan förekomma för ex.

har långvarigt sammanboende utomlands. SlVs godpersoner som kännande av anknytningen är i de flesta fall ett villkor för att studiestöd skall kunna beviljas. När det gäller korttidsstudiestöd, timersätting och utbildningsarvode finns inte några särbestämmelser för utländska medborga- Deltagande i utbildningen är tillräckligt för att studiestöd skall re. kunna utges. En utländsk medborgare har fått uppehålls- och arbetstillsom stånd i Sverige har rätt till fullständig förmedlingsservice hos arbetsförmedlingen. Det är regel ganska stora svårigheter för som flyktingar eller andra invandrare att fotfäste arbetsmarknaden. För att stärka deras möjligheter kan det bli aktuellt med utbildning och utbildningsbidrag. Enligt 11 § i förordningen om arbetsmarknadsutbildning kan även en flykting som har anställning få arbetsmarknadsutbildning. Jämför villkoren för beviljning av reguljärt studiestöd och man utbildningsbidrag för några invandrare, så är bilden fölgrupper jande

Grupp Villkor

Flyktingar AT och flyktingstatus motsvarande

Reguljärt studiestöd UAT och Invandrare p.g.a. anknytning som regel krav två års vistelse och anknytning Utbildningsbirlrag UAT

Personer som Reguljärt studiestöd UAT och erhållit arbete krav påtvä års vistelse och arbete i Sverige Utbildningsbidrag UAT

Nordiska Reguljärt studiestöd Krav två medborgare års vistelse samt anknytning eller arbete Utbildningsbidrag Kyrkobokföring

;AT arbetstillstånd

UAT uppehålls- och arbetstilltänd

En stor del invandrarna utgörs i dag av flyktingar. Som av framgår den tidigare redovisningen är det för den gruppen av inga skillnader när det gäller möjligheter till reguljärt studiestöd eller utbildningsbidrag. Det är främst när det gäller nordbor och

s.k. anknytningsfall som praxis är olika. Antalet anknytningsfall SOU 1991; 65 ökar mest f.n., vilket framgår tabell 4.7. Kapitel 4 av Tabell 4.7 Den utomnordiska invandringen till Sverige I989 1990

Källa SlV

Antalet invandrare från de övriga nordiska länderna registreras inte hos SlV. Enligt SCB uppgick invandringen från Danmark, Finland, lsland och Norge under I989 till nära l9 000 personer. Mellan de nordiska länderna gäller sedan l975 en Överenskommelse om gemensamma regler om studiestöd för studier i ett annat nordiskt land. innebörden är att en studerande skall kunna studiestöd antingen från hemlandet eller från det land där han är bosatt och studerar. Villkoret för att studiestöd i studielandet är som nämnts att han eller hon varit bosatt i landet i minst två år p.g.a. förvärvsarbete eller familjeanknytning. Av det sagda framgår att principerna delvis skiljer sig ifråga om invandrarnas möjligheter till förmåner under utbildning. När det gäller reguljärt studiestöd är det normalt delegationen för utländska studerande DUS som prövar frågan om personen vistas i landet under sådana förhållanden att rätt till studiestöd föreligger. Man uppger från DUS att många utländska medborgare som söker studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd redan har genomgått en eller ett par arbetsmarknadsutbildningar, när delegationen skall pröva frågan om deras principiella rätt till studiestöd.

Ofta är det fråga om upphandlade kurser, det är också

men vanligt med kurser inom reguljär utbildning. Jag har övervägt möjligheterna att föreslå enhetliga princimer per för beviljning av studiestöd till utländska medborgare. Jag har emellertid stannat för att förorda att denna fråga bör utredas i särskild ordning. Det är angeläget att både de arbetsmarknadspolitiska och de utbildningspolitiska aspekterna analyseras utifrån prinicpiella utgångspunkter. Även utsikterna fri mer av en europeisk arbetsmarknad bör ge anledning till en ingående prövning av vilka villkor som bör ställas ifråga om bosättning och arbete i det fall studier kan bli aktuella i sådana sammanhang.

4.5 Studielån SOU 1991 65 Kapitel 4 4.5.1 Avskrivning enligt nuvarande regler

Den erhållit studiemedel i form av lån för studier grundsom

skole- eller gymnasieskolenivå, och därefter bedrivit högskolestu-

dier under minst tre terminer och haft studielån också under den tiden, kan få 50 lånet för studierna den lägre nivån procent av avskrivet, dock för högst terminer. Bestämmelsen finns i 8 sex kap. ll §studiestödslagen. För lånedelen i det särskilda vuxenstudiestödet finns det däremot inga regler avskrivning. Av följande sammanställning om kan att studiemedlen efter avskrivning är något förmånliman se i vissa fall än det särskilda vuxenstudiestödet. Det gäller för gare låg dagpenning i A-kassa. Man kan emellerpersoner som har en tid hävda att vuxenstudiestödet och studiemedlen efter avskrivning är generellt sett ganska likvärdiga.

Jämförelse mellan studiemedel elier avskrivning och vuxenstudiestöd ñr gymnasiala studier Månadsbelopp

Studiemedel Vuxenstudiestöd Lägsta Högsta

Bidragsdel l 906 4 662 7 765

Bestämmelsen i 8 kap. 11 § befrielse från skyldighet att om återbetala viss del av studielån avser som nämnts studerande som

beviljats lån för studier grundskole- eller gymnasieskolenivå.

Mitt förslag innebär att vuxenstudiestöd istället för studiemedel skall beviljas för sådana studier. Den nämnda bestämmelsen blir i så fall tillämplig enbart studiemedel som beviljats före de nya reglernas tillkomst och bör därför tas in Övergångsbestämsom melse till den nya lagen.

4.5.2 Skuldsättning för studier grundskole-och gymnasieskolenivå

Mina förslag i avsnitt 4.2 innebär att studier i basämnen grundläggande nivå inte skall behöva förenas med Skuldsättning. Även för gymnasiala studier minskar skuldsättningen kraftigt, om jämför med nuvarande studiemedel. Skillnader i Skuldsättman 203

ning och återbetalning för den studerar i två år gymnasial SOU 1991 65 som nivå med studiemedel och det nya vuxenstudiestödet illustreras av Kapitel 4 exempel

Exempel 4 Skuldsättning och återbetalning. Två års gymnasiala studier med studiemedel respektive vuxenstudiestöd

Antaganden Studierna börjar ijanuari 1991 Studiemedlen och lånedelen i vuxenstudiestödet ökar med 4 % varje år Dagpenning i A-kassa 450 kr. Ränta 5,6 %

.70 % statens upplåningsränta 8 %

av Arlig löneökning 5 % från 1991

Återbetalning 4 % av inkomst enligt senas-

te taxering.

Läsanvisning rad Skuld då återbetalningen börjar Antal år för full återbetalning Antal faktiska återbetalningsår Totalt återbetalt belopp Att avskriva

Den förhållandevis låga räntan kan givetvis diskuteras. l exemplet har det antagandet gjorts, att det nuvarande höga ränteläget inte kommer att bestå. Med de föreslagna reglerna minskar skulden jämfört med studiemedel i detta fall med drygt 36 000 kr. Den som har två års vuxenstudiestöd hinner betala tillbaka lånet före 65 års ålder, även om studierna börjar vid t.ex. 45 års ålder. Om jämför ett fall där studiemedel utnyttjas under tre år, man t.ex. för ett år grundskolenivå och för två år gymnasial nivå, blir skillnaden i förhållande till vuxenstudiestöd enligt de föreslagna reglerna ännu större, vilket framgår exempel Samma av antaganden som i exempel 4 används.

Exempel 5 Skuldsättning och återbetalning. SOU 1991; 65 Tre års studier med studiemedel respektive Kapitel 4 vuxenstudiestöd 1 år basämnen grskmivå, 2 år gymn.nivå

Läsanvisning rad Skuld då återbetalningen börjar Antal år för full återbetalning Antal faktiska återbetalningsår Totalt återbetalt belopp Att avskriva

Studiestödet under det första året består i det här fallet i sin helhet bidrag. Det gör att skulden inte blir större än för den av läst i två år gymnasial nivå. l förhållande till tre års stusom diemedel minskar skuldsättningen med nära 90 000 kr. Om förslagen genomförs kommer alltså studier grundskole-

och gymnasieskolenivå att kunna genomföras med betydligt mind-

skuldsättning än vad blir fallet för den som nu utnyttjar re som studiemedel. Detta är ytterst viktig effekt av reformen. Det en

kan inte acceptabelt exempel 4, att den som genomgår en

anses tvåårig gymnasial utbildning skall behöva ådra sig en skuld drygt 90 000 kr. Av SCBs uppföljningsundersökningar kan man sluta sig till att ungefär femte studerande i högskoleförberevar dande kurser i komvux och i folkhögskolan går vidare till eftergymnasial utbildning. Det betyder att för fyra av fem är de gymnasiala studierna det närmaste målet, som de kanske sedan bygger med någon yrkesutbildning. För den studerat gymnasial nivå och sedan går vidare som till högskolan redan framgått, de föreslagna reglerna ger, som ungefär förmåner dagens system med studiemedel samma som

och avskrivning. Att skuldsättningen kan bli ett problem för dem SOU 1991 65 som har studiemedel för studier båda nivåerna har jag redan Kapitel 4

berört. Den debatt som förts om återbetalningsvillkoren har varit

intensiv. Kritiken har bl.a. gällt den f.n. höga räntekostnaden, som driver upp den totala skulden. Ur aspekt måste en annan

emellertid reglerna för återbetalningen förmånliga

anses som genom att den årliga belastningen aldrig blir större än fyra procent av inkomsten. Jag utgår från att alla de här frågorna kommer att beaktas i samband med den uppföljning som CSN har i uppdrag att göra under den kommande budgetperioden.

4.5.3 Låntagare med stora studieskulder i det äldre systemet

Enligt direktiven skall jag belysa situationen för vuxenstuderande som haft studiemedel i det äldre systemet och ådragit sig mycket stora studieskulder. En anledning till uppkomsten stora skulav der i det äldre systemet var bl.a. att bidragsdelen liten. Dessvar

utom fanns ett barntillägg som var återbetalningspliktigt, vilket

medförde att skuldsättningen ökade.

Av tabell 2.5 i 2 kap. framgår att för de låntagare 1991

som

började återbetalningen i det äldre systemet, så utgjorde andelen

som hade skulder 100 000 och däröver 32 procent. Av alla som 1991 återbetalar äldre lån har 1 procent skulder 200 000 kr och däröver. Totalt rör det sig 7 300 Det är om personer. ungefär lika många män som kvinnor. För dem startade sin som

återbetalning i januari 1991 är andelen med skulder 200 000 kr

eller mer 4 procent. 1 CSNs register finns ingen fullständig uppdelning skulderna av utbildningsnivå. För de lån ingått del i särskilt som som en vuxenstudiestöd kan man se fördelningen grundskole-, gymnasieskole- och högskolenivå, eftersom kvoterats desresurserna sa olika nivåer. När det gäller studiemedel finns inga sådana uppgifter.

Av ett stickprov som CSN gjort bland dem som sökt studieme-

del hos studiemedelsnämnden i Lund och som började återbetal-

ningen 1990 framgår att 76 procent hade erhållit enbart studie-

medel, fyra procent hade erhållit enbart särskilt vuxenstudiestöd och 20 procent hade utnyttjat båda stödformerna. För dem som haft studiemedel för både gymnasiala och eftergymnasiala studier medianvärdet för antal terminer 10. var

En undersökning som CSN gjorde 1989 låntagare då

av som hade en studieskuld över 300 000 kr. har refererats kortfattat i avsnitt 2.2. Undersökningen visade bl.a. hela hade att av gruppen 80 procent haft studielån för gymnasiala studier före högskolestudierna. Ungefär 70 procent hade erhållit barntillägg för ett eller flera barn.

Det har inte varit möjligt för mig att under den för utredning- SOU 1991 65 tillgängliga tiden att göra fullständig kartläggning av situa- Kapitel 4 en en tionen för de vuxenstuderande ådragit sig en mycket stor som skuld i det äldre systemet. Att under sådana omständigheter lägga något förslag lättnader i skuldsättningen anser jag inte vara om välbetänkt. En tanke jag likväl har övervägt är att den del av som lånet barntillägg skulle avskrivas helt och hållet och insom avser bara med hälften, vilket är möjligt enligt nuvarande regler. Det te skulle bl.a. betydelse för ensamstående kvinnor, som har vara av vårdnaden barn. Som regel har kvinnorna lägre inkomster än om män. Jag måste emellertid konstatera att en generell regel med

denna innebörd är tveksam. Av CSNs undersökning framgår näm-

ligen flera låntagarna har kvalificerade utbildningar och att av kan förutsättas ha goda inkomster. En ytterligare subvention utan

avseende låntagarnas betalningsförmåga finns det knappast

skäl för att införa. En anledning är att de nämnda avskrivannan ningsmöjligheterna ökade i juli l990 från en tredjedel till hälften lånebeloppet högst för terminer. Ytterligare en omstänav sex dighet är betydelsefull för låntagare i det äldre systemet är som de förmånliga reglerna anstånd med återbetalning. Den som om

under 1991 har ett avgiftsunderlag i huvudsak inkomst som är

under 112 700 kr har rätt till helt anstånd med avgiften för året. För den har vårdnaden barn inträder återbetalningsskylsom om digheten i praktiken vid ett. avgiftsunderlag l4S 000 kr. En anviktig regel infördes l989 i samband med det nya systenan som mets tillkomst att avgiften för året aldrig behöver bli högre än var fem procent av avgiftsunderlaget. Genom de trygghetsregler son1 alltså redan finns i systemet,

bör kunna utgå från att betalningsbördan inte skall behöva

man bli alltför betungande för någon. Låntagare med mycket stora studieskulder kommer aldrig, om de inte får avsevärda inkomster, att behöva återbetala hela skulden. Den del resterar vid 65 års ålder .avskrivs helt. Men som även således den ekonomiska belastningen av den höga skulom

den inte skall överdrivas, kan ändå inte bortse från den psy-

man

påfrestning det innebär för den enskilde att ha sådan

kologiska en skuld. Det kan alltså finnas anledning att ytterligare överväga de-

situation. Jag utgår från CSN kommer att ägna frågan

ras att uppmärksamhet och ta fram ett underlag för ställningstagande. Minst lika viktigt är emellertid att studiestöden utformas att mycket hög skuldsättning undviks i framtiden. Mina förslag, som emellertid inte omfattar studiemedelssystemet, kommer att en positiv effekt i det avseendet.

4.5.4 Extra studielån SOU 1991; 65 Kapitel 4 l studiemedelssystemet finns möjligheter till s.k. extra studiemedel i form av studielån. Ett extra lånebelopp kan beviljas för merkostnader som uppstår i samband med utbildningen, t.ex. för terminsavgifter, studieutrustning, dubbelbosättning. Den som deltar i arbetsmarknadsutbildning kan sådana kostnader täckta ett genom särskilt bidrag. Den som har särskilt vuxenstudiestöd kan inte erhålla något tillägg till grundbeloppet, sig i form bidrag elvare av ler lån. Däremot är sådana merkostnader regel avdragsgilla i som skattehänseende. Jag anser att det i vuxenstudiestödssystemet bör införas möjligheter till extra studielån, i de fall den studerande har merkostnader sammanhänger med studierna. Även merutgifterna som om kan medföra vissa skattelättnader, så måste ändå utgiften bestridas under studietiden. Något större antal som kommer att ansöka om extra lån behöver man sannolikt inte räkna med. l utbildningar gymnasial nivå torde merkostnaderna i samband med studierna inte vara så stora. Däremot kan del en vuxenstuderande ha utgifter för dubbelbosättning. Utflödet av ytterligare lån kan beräknas bli marginellt.

4.5.5 Lån i nuvarande utbildningsbidragssystemet

Den som genomgått arbetsmarknadsutbildning kan efter uten bildningens slut ett lån, som uppgår till 70 procent av månadsbeloppet i utbildningsbidrag. Lånet är räntefritt och skall i princip återbetalas inom ett år. Den l januari 1991 hade drygt 500 personer tillsammans en skuld ca 15 milj.kr. Det är enligt uppgift från RFV vissa svårigheter i del fall att tillbaka en pengarna.

Jag utgår från att det skall vara möjligt att bevilja sådana lån

också i fortsättningen enligt i huvudsak nuvarande praxis. CSN har väl upparbetade rutiner när det gäller låneverksamhet. Om administrationen i enlighet med mitt förslag förs över till CSN bör man kunna räkna med en effektiv bevakning att lånen av återbetalas.

Det är lämpligt att reglerna om beviljning och återbetalning

av lån tas in i särskild förordning. en

4.6 Särskilda insatser för kortutbildade

4.6.1 Studie- och yrkesvägledning

För vuxna, som efter kanske många års studieuppehåll vill börja studera, finns ett spektra av utbildningsvägar att välja mellan.

Men det rör sig också om val av utbildningsanordnare, val mellan SOU l99l 65 sammanhållen utbildning eller ett antal enstaka ämnen och Kapitel 4 en kanske val mellan studier heltid eller deltid. Viktigt är också att studievalet är realistiskt i den meningen att studierna ger förutsättningar för önskade förändringar i arbetslivet eller för fortsatta studier. Härtill kommer behovet att erhålla information av studiestödsmöjligheter och andra studiesociala frågor. De ekoom nomiska konsekvenserna studier under ett eller flera år är en av så viktig del att ta hänsyn till i planeringen. Den enskilde benog höver alltså få en allsidig information om vilka alternativ som finns för att kunna avgöra vad som kan vara lämpligast i den egna situationen. Denna mångfald ger naturligtvis individen alldeles speciella möjligheter, det innebär också att systemet kan upplevas men som komplicerat och svårt att överblicka. Många vuxenstuderande önskar förkorta sin studietid grundskole- och gynmasieskolenivå. Det är angeläget att studieuppläggningen sker utifrån bl.a. den utgångspunkten. Med den inriktningen kan samhällets kostnader för utbildningen hållas nere liksom individens egeninsats i form av förlorad arbetsförtjänst och eventuell skuldsättning. Det är troligt att det i den nya grundläggande vuxenutbildningen och gymnasiala vuxenutbildningen komatt bli vanligt att välja endast de ämnen som behövs för mer mer att nå studiemålet. De förslag som nu läggs om studiestödet komockså verka i den riktningen. Även här är det angeläget mer att med aktiv studierådgivning. en Det är uppenbart att behoven av information och vägledning inom vuxenutbildningen är stora. Särskilt gäller detta kortutbildade och invandrare. De nuvarande insatserna är otillräckliga. l de kontakter Finvux haft med företrädare för arbetsmarknadssom verket har framkommit synpunkter om att kunskapen om arbetsmarknaden är för svag inom skolväsendets studievägledning. l propositionen 199091285 Växa med kunskaper betonas vikten att syo-verksamheten i kommunerna fungerar väl. En av god kan medverka till att felval och studieavbrott kan undvisyo kas. Jag vill understryka vikten av detta. Jag tror att en förstärkt och förbättrad studievägledning är en viktig förutsättning för att de studerande skall kunna göra realistiska studieval. Detta behov accentueras mitt förslag till ett förbättrat studiestödssystem om för genomförs. Även folkhögskolornas erfarenheter bör tas vuxna tillvara. När det gäller de studieekonomiska frågorna anser jag att studiestödsorganisationen bör öka sina insatser för att ge stöd till utbildningsanordnarna och andra berörda organ med information. Det är också viktigt att kontakterna mellan skolorna och arbetsmarknadsmyndigheterna stärks. Dessa frågor tas upp i avsnittet 4.7 om organisation och administration.

4.6.2 Uppsökande verksamhet SOU l99l 65 Kapitel 4 l avsnitt 2.7 finns en beskrivning av hur den uppsökande verk-

samheten fungerat. Som framgått är erfarenheterna delvis motsä-

gelsefulla. Man kan å ena sidan konstatera att verksamheten varit inriktad att nå den prioriterade målgruppen och att goda resultat nåtts. Men det är också klarlagt att det funnits många problem. Ambitioner och planer har inte alltid kunnat omsättas fullt ut i det praktiska arbetet. Dessa omständigheter finns belysta bl.a. i den studie som gjorts för Finvux räkning Larsson. De visioner som låg till grund för vuxenutbildningsreformen 1975 gäller i allt väsentligt även i dagens samhälle. En verksamhet med syfte att stimulera människor som inte självmant söker sig till utbildning är nu kanske mer än tidigare befogad grund av den snabba tekniska utvecklingen. Med hänsyn till de förändring-

ar som sker inom skolan och de förändringar som föreslås ifråga

om studiestödet för korta studier är det naturligt att verksamheten delvis ändrar inriktning och effektiviseras. De förslag som nu läggs innebär dels att studier grundläggande nivå i princip skall förenade med rätt till studiestöd, vara dels att stödet förbättras kraftigt. Detta gäller inom vissa gränser både stödet för kortare och längre studier. Resurser till utbildning med facklig inriktning anvisas särskilt. Därigenom renodlas områdena och uppsökarnas roll klarläggs. Det förbättrade stödet bör också leda till att uppsökarnas arbete underlättas. Genom klaen

rare precisering av målgruppen styrs resurserna till dem som har

de största behoven. Den föreslagna utformningen innebär att de nuvarande reglerna om urval bland sökande inte behövs längre. Det är antalet studieplatser och antalet personer som vill studera som bestämmer utflödet av stöd. l den nya skollagen åläggs kommunerna att tillhandahålla grundläggande vuxenutbildning för alla som behöver det. Statsbidraget till kommunerna kommer att beräknas dels efter

en behovsvariabel antalet 20-64-åringar, dels efter viktningsva-

riabler, som är andelen lågutbildade, andelen utländska medborgare, andelen arbetssökande samt en glesbygdsvariabel. Kommunerna skall också aktivt verka för att med kort tidigare utvuxna bildning rekryteras till studier. l förutsättningarna för statsbidra-

gen till studieförbunden och folhögskolorna ingår också att ut-

bildning som vänder sig till kortutbildade skall särskilt prioriteras.

Fortsatt öronmärkt resurs

Decentraliseringens mest radikala konsekvens skulle vara att inga särskilda resurser avsattes för uppsökande verksamhet. Medel för detta ändamål ingår i statsbidraget till kommunerna för vuxenutbildningen. Mot detta kan anföras att den uppsökande verksam-

heten bör rekrytera till flera utbildningsanordnare. Om arbetet SOU 1991 65 skall samordnas måste olika anordnare bidra med resurser. Den Kapitel 4 hittills bedrivna verksamheten har skett arbetsplatserna av de fackliga organisationerna. Utbildningsanordnarna är inte i en sådan position att de kan bedriva uppsökande verksamhet arbetsplatser. Om särskilda resurser avsätts för uppsökande verksamhet kan olika anordnares rekryteringsbehov beaktas och de son1 kontaktas kan bredare och mer allsidig information om sina möjligheen ter till studier och till ekonomiskt stöd. Jag föreslår därför att särskilda medel även i fortsättningen avsätts för verksamheten.

Inriktningen av verksamheten

Arbetet med rekrytering av kortutbildade kan inte detaljregleras. Det skulle stå i motsättning till den övergripande filosofin för andra delar inom utbildningsområdet. Däremot bör naturligtvis syftet och inriktningen för verksamheten anges. Därmed ges också utgångspunkterna för uppföljning och utvärdering. Den uppsökande verksamheten bör bygga bl.a. följande förutsättningar -k Den enskildes eget fria val ifråga utbildning skall stå i om förgrunden. Rekrytering till utbildning som formuleras av behov i organisation, som t.ex. ifråga om personalutbilden ning, förutsätts ske andra vägar. Verksamheten bör inordnas i en långsiktig strategi. Den skall dels inrikta sig att rekrytera studieovana personer till studier, dels verka för att korta studier blir en brygga till längre studier. Den långsiktiga strategin, snarare än årliga rutiner, bör styra planeringen av arbetet. Formerna för arbetet bör givetvis kunna variera inom ramen för en långsiktig plan. Samverkan mellan olika anordnare av vuxenutbildning bör eftersträvas. Därigenom möjliggörs intentionerna att slå bryggor mellan långa och korta studier och mellan folkbildning och det offentliga skolväsendet. Uppsökarna bör ha en god lokal förankring. Social och kulturell gemenskap underlättar samtal och informationsutbyte. Denna särskilt mot kortutbildade riktade verksamhet skall skiljas från annan rekryteringsverksamhet och utgöra ett komplement till denna. Det betyder att dessa särskilda reinte skall användas för rekryteringsverksamhet som surser ändå skulle ha kommit till stånd.

Organisation SOU 1991 65 Kapitel 4 Ansvaret för samordning av verksamheten och fördelning av me-

del kan enligt min mening anförtros antingen till a länsorganisa-

tionen inom CSN-området eller b kommunerna.

För CSN-alternativet talar att vuxenutbildningsnämnderna har lång erfarenhet av denna verksamhet. Det som kan tala emot är att länet utgör ett stort verksamhetsområde som gör att samordningen kan försvåras. Erfarenheterna har visat att projektens kvalitet ökar, när arbetet planeras för mindre enheter. För kommunerna talar att man troligen då genomför projekt i mindre, avgränsade områden. Dessutom får, nämnts, komsom munerna skyldighet att aktivt verka för att de som har behov av grundläggande utbildning rekryteras. De särskilda resurserna kan alltså komplettera kommunens insatser. Mot denna lösning egna talar att den uppsökande verksamheten inte alltid sker inom kommungränser. Dessutom finns risk för att rekryteringen kan komma att koncentreras mot t.ex. komvux. Folkhögskolornas och studieförbundens önskemål kan bli i mindre utsträckning tillgodosedda.

Jag anser att de uppgifter det här är fråga om låter sig väl fö-

renas med CSNs övriga verksamhet. Jag föreslår alltså att medlen för uppsökande verksamhet också i fortsättningen handhas av CSN-organisationen, får ett samordningsansvar när det gäller som medelsbeviljningen. Det förutsätter en nära samverkan med skolor och uppsökande organisationer. l avsnittet 4.7 om organisation och administration föreslår jag bl.a. att ett samrådsorgan inrättas för att säkerställa denna samverkan. Frågan samverkan om tas också upp längre fram.

En långsiktig strategi

Den huvudsakliga inriktningen bör vara att nå personer som ännu inte har grundläggande kunskaper i basämnen. Det innebär att

den som rekryterats till studier i samband med någon tidigare ak-

tivitet, får antas kunna söka sig till olika former studier utan av att bli särskilt uppsökt. l nuvarande verksamhet riktar man sig i stor utsträckning till alla medlemmar en arbetsplats. Följden

blir att man bara delvis når den egentliga målgruppen. l den lång-

siktiga strategin bör därför ingå någon form analys de tidiav av

gare resultaten. De lokala studieorganisatörerna motsvarande

har sannolikt en ganska god överblick över den utbildningsverksamhet som bedrivits arbetsplatsen och de anställdas deltagande i olika former av utbildning.

Aktiva åtgärder för att korta studier skall bli brygga till

en längre studier saknas ofta i den nuvarande verksamheten. Det är angläget att det längre perspektivet kommer in i bilden. Rekryte-

ringen till studiecirkel kan ett första steg som följs av in- SOU 1991 65 en vara formation i avsikt att rekrytera till fortsatta studier. Kapitel 4 . Erfarenheterna den hittillsvarande verksamheten visar att av uppläggningen arbetet inte behöver ske efter någon uppgjord av mall. Allmän information och efterföljande samtal har t.ex. funväl i det s.k. grundskoleprojektet i Norrbottens län. Det vikgerat tigaste är alltså inte typ metod, utan att metoden år lämplig av med hänsyn till den långsiktiga planen. Det är väl känt att många som formellt har en grundskoleutbildning har faktiska brister i baskunskaper. De har i flesta fall skolmisslyckanden bakom sig och söker sig inte självmant till utbildning. Till har särskilda svårigheter i aren annan grupp, som betslivet, hör de har läs- och skrivsvårigheter. Här står uppsom sökarna inför svår uppgift. Behoven av utbildning kan vara en otydlig både för uppsökaren och ifråga. l sådana fall bör personen samarbete med skolorna vara ett värdefullt stöd.

Sam verkan

Ett skälen till att den uppsökande verksamheten inte fungerat av tillfredsställande är sannolikt bristen samordning mellan berör-

och folkhögskolorna har påtalat svårighe-

da parter. Komvux t.ex. att etablera kontakt med de fackliga organisationerna. Det terna långsiktiga syftet att involvera kortutbildade i mer omfattande studier gör att samverkan mellan de inblandade parterna är av avgörande betydelse. På det sättet kan broar slås från en studievâg till Genom samordning mellan olika aktörer kan de en annan. en tillgängliga utnyttjas maximalt och dubblering av verkresurserna samheter undvikas. Det kan kanske t.o.m. övervägas att samordna för satsningar inom ett geografiskt område resurser gemensamma eller någon bransch. En viktig förutsättning för den kommande verksamheten är alltså att samarbetet stärks mellan skolorna och de uppsökande organisationerna och mellan de organisationerna

sinsemellan.

Vilka skall bedriva uppsökande verksamhet

Enligt förordningen 1980483 om statsbidrag för uppsökande verksamhet arbetsplatser har lokal facklig organisation och lokal näringsidkarorganisation rätt att statsbidrag för uppsökande

verksamhet. Dessa organisationers engagemang i verksamheten år

nödvändig förutsättning för dess fortsatta existens. Det är en arbetsplatserna de största möjligheterna finns att nå målgrupsom

Jag emellertid att rekryteringen skall kunna ske även

pen. anser utanför arbetsplatsen och att organisationerna skall kunna vända sig till även till andra personer än de egna medlemmarna. Jag an-

också att andra organisationer har förutsättningar att nå SOU 1991 65 ser som kortutbildade bör kunna erhålla bidrag. Det är alltså enligt min Kapitel 4 mening inte nödvändigt att i förordningen precisera vilka organisationer som skall ha rätt att söka medel. Boendeorganisationer eller invandrarorganisationer bör t.ex. kunna komma ifråga. l skrivelse från Samernas folkhögskola studiefinansieringsfrågor om har man bl.a. aktualiserat behovet av uppsökande verksamhet, vilket jag menar bör vara möjligt att överväga. Det väsentliga är att organisationen ifråga kan redovisa en seriös plan för arbetet som ger den beviljande myndigheten grund för att prioritera projektet ifråga. Av planen bör framgå vilket sätt att sarnarman avser beta med arbetsgivare, utbildningsanordnare, arbetsförmedling eller andra organisationer. Av den tidigare lämnade redogörelsen har det framgått att nämnderna som regel beviljar resurser till flertalet organisationer söker bidrag. Eftersom är begränsade gör som resurserna man som regel prutningar. l linje med vad som föreskrivs i 4 § nämnda förordning bör de projekt prioriteras, som har de bästa förutsättningarna att nå personer med bristfällig utbildning.

Fortbildning och utvärdering

En kontinuerlig utvärdering av olika insatser bör göras och resultaten återföras till den lokala nivån. Här har CSN ett särskilt ansvar för att erfarenheter samlas och förmedlas.

4.7 Organisation och administration

4.7.1 Utgångspunkter

De iakttagelser som gjorts under utredningsarbetet talar för att införandet av ett samordnat vuxenstudiestöd också bör leda till ställningstagandet att administrationen och organisationen, så

långt det är möjligt, skall vara sammmanhållen och väl samord-

nad. Det är också uppenbart att en effektiv administration och organisation inte enbart kan byggas upp kring den direkta handläggningen av studiestödsärenden, utan också bör omfatta infor-

mationrådgivning om utbildning och studieekonomi.

Behovet av en förbättrad information och vägledning till den

enskilde i studiestödsfrågor har beskrivits i det föregående. Orga-

nisationens närhet till individen är viktig. Närhetskravet måste emellertid prövas mot kravet kompetens i rådgivningen, vilket fordrar en organisation med en viss storlek och tillgång till vissa särskilda kompetenser.

l själva ärendehandläggningen och utbetalningen behövs närhe- SOU 1991 65 till individen inte i samma utsträckning. Tvärtom bör rationa- Kapitel 4 ten litetsvinster kunna göras i en organisationsstruktur där massärendehandläggningens fördelar kan tillvaratas, samtidigt som verk-

samhetskompetens kan utvecklas. Med dessa utgångspunkter bör kraven en framtida organisation och administration kunna formuleras följande sätt. Det

bör finnas lokal nivå, företrädesvis kommunorienterad, med informatio en stödjande och rådgivande uppgifter i anslutning till ansöva, kan studiestöd. l många fall kan den sökande redan om denna nivå besked, inte bara om vilken utbildning hanhon antas till, utan också att studiestöd kommer att beviljas. om T.ex. kommer den antas till arbetsmarknadsutbildning att som sätt i dag samtidigt besked om studiestöd samma som länsorienterad organisation med uppgift att svara dels för 0 en den kompetensuppbyggnad som krävs i länet för att information och vägledning kring stöden skall bli tillgänglig och likvärdig, dels för handläggning, utbetalning och återbetalning av

studiestödet central myndighet med uppgift att leda studiestödsverksam- 0 en heten, utveckla och tolka regelverken samt svara för utvärdering och uppföljning av studiestödet administrativt system, i vilket all information som krävs för o eu informationrådgivning, handläggning, utbetalning samt uppföljning och utvärdering registreras och samordnas. Systemet skall tillgängligt i valda delar för samtliga medverkande i vara administrationen i vilket studiestöden kan följas upp och utvärde- 0 ett styrsystem i förhållande till fastställda mål. ras En sådan studiestödsorganisation väsentliga administrativa ger

fördelar jämfört med nuvarande förhållanden. Fördelarna uppstår

därför att utbildnings- och studiestödssökande kan all nödvändig 0 en information ställe. Därmed undviks dubbelarbete både ett

för sökanden och utbildningsstudiestödsorganisationerna.

Rättssäkerheten ökar samordnat administrativt system kan utvecklas ett informationen samordnas och förbättras dubbla och i flera fall tredubbla ansökningsförfaranden behövs

inte längre. Vid sidan de nämnda förbättringarna ökar förutsättningarna av för nå hög effektivitet i medelsanvändningen och förbättra att en servicen till allmänheten utan ytterligare resurser. Effekterna uppstår den samordning blir följden av att flera stugenom som diestödsformer sammanförs, och att beloppsberäkning och utbetalning flera stöd kan samordnas. Det samordnade studiestödet av innebär således resursbehovet minskar vilket i sin tur får orgaatt

nisatoriska konsekvenser. Resurserna för den renodlade handlägg- SOU 1991 65 ningen kan minskas i avsevärd omfattning samtidigt som vissa Kapitel 4 andra kompetenser behövs för att åstadkomma kvalificerad inen

formationrådgivning.

4.7.2 Organisation

l utredningsarbetet har prövats alternativa organisationsformer

för ett samordnat studiestöd. Övervägande skäl talar dock för att

en särskild studiestödsorganisation bibehålls, till vilken all verksamhet avseende studiestöden samordnas. På så vis formuleras entydiga ansvarsområden för arbetsmarknadsorganisation, sjukförsäkringsorganisation samt studiestödsorganisation. Organisationen skall ha en nära samverkan med företrädare för utbildningsanordnarna, arbetsmarknadsverket och riksförsäkringsverket central, regional och lokal nivå. Beslut om arbetsmarknadsutbildning fattas av arbetsförmedling. Detta beslut lämnar arbetsförmedlingen till länssmdiestödskansliet som beslutar om studiestödet, betalar ut pengarna och handhar återbetalning beviljade lån. Försäkringskassan fattar av beslut om stöd för utbildning i rehabiliterande syfte och betalar ut sjukförmåner. Centrala studiestödsnämnden, CSN, som central myndighet för studiestödet svarar för normgivning, uppföljning och utvärdering av studiestöden samt samordnar verksamheten i övrigt. l samordningsansvaret ingår att utveckla och underhålla de administrativa stödsystem som krävs för både handläggning och utbetalning av samt information och rådgivning om stöden. Länsstudiestödskansliet skall svara för den kompetensuppbyggnad som krävs i länet för att information och rådgivning kring studiestödet skall bli likvärdig oavsett om det är en arbetsmarknadsmyndighet, försäkringskassa, skola eller kommunal myndighet som lämnar informationen till den utbildningssökande. Länsorganisationen svarar för att dessa samverkansparter har tillgång till och kan använda sig av relevant information om de ekonomiska förutsättningarna studiestödet ger under och efter studietiden. Av nämnda skäl måste därför länskansliet förutom handläggande personal även ha personal för informations- och rådgivningsarbete. Jag återkommer till denna fråga. För närvarande finns vid studiemedelsnämnderna s.k. samrådsorgan som stöd till nämnderna i frågor om studieresultatprövning. Vid vuxenutbildningsnämnderna finns s.k. beredningsgrupper som inför nämndens sammanträden bereder vissa ärenden ärendetyper. l grupperna ingår företrädare för berörda myndigheter och intresseorganisationer. Det bör, enligt min mening, även fortsättningsvis finnas samrådsorgan för diskussion om principiellt

viktiga vuxenstudiestödsfrågor, studiemedelsfrågor eller frågor

kring projekt i den uppsökande verksamheten. Till samrådsorga- SOU 199165 knyts med kunnande och erfarenhet från respektive Kapitel 4 nen personer område, exempelvis kommunskolor, elevorganisationer, fackliga

organisationer samt företrädare för myndigheterna Af och läns-

kansli. Det bör ankomma CSN att besluta om inrättande av sådana samrådsorgan och hur ledamöterna skall utses. inrättas sådana samrådsorgan torde behovet en särskild styrelse länsav nivå bli mycket begränsad. På lokal nivå har kommunerna ansvar för att anordna vuxenutbildning. Kommunen skall också aktivt verka för att vuxna med kort tidigare utbildning rekryteras till studier. Allmänheten komkontakt med olika utbildningsanordnare i frågor röranmer att ta utbildning och studiestöd. Dessa får förutsättas kunna sådan de ge service direkt. l vissa fall kan dock behöva hänvisas till en person länsstudiestödskansliet för speciell information. Ett avgörande krav den lokala organisationen är att den enskilde individen, skall kunna allsidig och samstämmig inforen mation, denne vänder sig till studiestödskansli, arbetsoavsett om förmedling, försäkringskassa eller utbildningsanordnare. Med de tekniska möjligheter finns bör det möjligt att från som nu vara länsnivå utveckla och därefter bibehålla en kompetens i studiestödsfrågor. Varje utbildningsanordnare bör ha som uppgift att ge information nämnda sätt.

4.7.3 Administration

Administrationen bygger tre hörnstenar i verksamheten, näm- 1 handläggningbeslut och utbetalning, 2 informationlrådligen givning samt 3 uppföljning och utvärdering av verksamheten. För dessa arbetsuppgifter bör utvecklas ett samordnat ADBbaserat stödsystem görs tillgängligt för berörda intressenter i som tillämpliga delar. Informations- och rådgivningssystemen får förutsättas utvecklas i s.k. PC-miljö och göras tillgängliga för lokal användning. Det administrativa systemet bygger ett kvalificerat ADBstöd som blir ett effektivt instrument för handläggning, beloppsbe- räkning och utbetalning möjligheter till simuleringsmodeller och databaser för - ger rådgivningsverksamhet underlag för uppföljning och utvärdering - ger blir tillgängligt för de samverkande intressenterna. -

2l7

Handiäggning, beloppsberäkning och utbetalning SOU 1991 65 Kapitel 4 Det regelverk som nu föreslås med bl.a. en klarare avgränsning mellan olika förmånsgrupper och borttagandet av urvalsprövningen bör, tillsammans med den förändrade organisation som här beskrivits, kunna medföra att merparten av ärendena i praktiken kommer att avgöras utan mer omfattande beredning. Utvecklas dessutom samverkan med skolornas administrativa system det sätt som CSN redan påbörjat, kan ansökningsförfarandet förenklas och delvis bortfalla. Därmed förenklas administrationen mot skolorna. De system som skall stödja den massärendehanterande verksamheten är gemensamma, dvs. systemen innehåller funksamma tionalitet och används i stort sett samma sätt i hela organisationen. Grovt beskrivet bör följande informationssystem ingå i verksamheten diarium ärendehantering information i pågående ärenden reskontra för in- och utbetalningar gemensamma system för exempelvis personhantering och behörighet regeladministration extern kommunikation. -

Rådgivning och information

System för rådgivning och information kan sannolikt bli PC-base-

rade och skräddarsydda utifrån respektive verksamhetsområdes behov. Systemen distribueras till samtliga samverkande intressenter inom verksamhetsområdet för användning lokalt.

Uppföljning och utvärdering

Verksamheten är komplex och kännetecknas av att den kräver ostrukturerad extern och intern information för spontana frågor och flexibla informationsuttag. De hjälpmedel som utvecklas för detta ändamål måste vara flexibla, och ge samtliga intressenter det underlag de kräver för både kort- och långsiktig uppföljning.

Administrativa konsekvenser av förslag till nytt studiestödssystem SOU l99l 65 Kapitel 4 Uppsökande verksamhet

Den enda förändringen gentemot nuvarande system är att flera organisationer kan söka stöd för projekt. Detta får inga administrativa konsekvenser. Däremot kan personalbehovet komma att öka, eftersom länskanslierna skall arbeta ett mer aktivt sätt än hittills med den uppsökande verksamheten. Därvid bör man kunna nyttja de resurser som bör finnas vid länskanslierna för informationrådgivning till lokala organisationer och allmänheten.

Timersättningen

När det gäller studiestödet för kortare studier timersättningen - kommer det förmodligen även fortsättningsvis att behövas någon form av anmälanansökan. Man kan naturligtvis ifrågasätta ansök-

ningsförfarandet grundskolenivå mot den bakgrunden att alla

som antas till utbildning kommer att vara i princip garanterade Å uppföljning att stöd. andra sidan visar erfarenheterna att, om och utvärdering av stöden skall ske, inhämtas behövliga uppgifter enklast i samband med en ansökan. Detta förfarande kan emellertid göras mycket enkelt, men måste fortfarande i huvudsak bygga manuella dokument. Utvecklingsarbete pågåremellertid hos CSN för att förenkla ansökningsrutinerna. Jämfört med dagens system är det framförallt följande regelförändringar får administrativa konsekvenser, nämligen som l och med att det kollektiva ansökningsförfarandet slopas föro svinner ca 5000 kollektiva ansökningar, 90000 enskilda rekvisitioner och 6000 kollektiva rekvisitioner. Antalet enskilda ansökningar förväntas öka med ca 50 000 till 60 000. Dessa genererar med månadsutbetalning ca 180000 rekvisitioner. Antalet internatbidrag minskaroch betalas ut endast för vissa o uppsamlingskurser i basåmnen. Urvalsförfarandet försvinner vilket förenklar administrationen. o

För studier gymnasienivå skall en särskild pott avsättas för

timersättning. Detta innebär att det administrativa systemet måste byggas så att länsnåmnderna i beviljnings- och utbetalningsarbetet arbetar i samma besluts- och uppföljningssystem. Anpassningar måste ske i ADB-systemet. Ansökningstiderna tas bort vilket förenklar handläggningen o

men ökar arbetsanhopningen vid terminsstart.

Den ur rutinsynpunkt arbetssammaste delen i timersâttningen 0 är emellertid att stöd skall betalas ut för hela inkomstbortfallet, och att intyg skall infordras från arbetsgivaren om löneavdrag. Såvitt nu kan bedömas måste rutinen utformas följande sätt

Anmälan om studier och uppgift bl.a. beräknat in- SOU l99l 65 om komstbortfall inkommer. Kapitel 4 Beslut utsänds med uppgift om att det belopp beviljas som är det som arbetsgivaren frånräknar lönen. Varje månad insänder den studerande rekvisition stöd om med bl.a. uppgift om studietid och restid tillsammans med intyg om faktiskt inkomstbortfall och skolans intyg stuom dier. Utbetalning sker. Förfarandet är relativt resurskrävande. Detta kan dock försvaras med hänsyn till de effekter i form av bättre målstyrning och ökad kvalitet som kan uppnås.

Vuxenstudiestödet

Som redovisats i tidigare avsnitt är ett av de största problemen i dagens studiestödssystem, administrativ synvinkel sett, att antaur let studiestödsformer är många samtidigt enhetliga regler som saknas. Detta medför att informationen och administrationen blir komplicerad. l administrativt hänseende hade det varit värdefullt om allt studiestöd för längre studier hade kunnat utformas som ett enda studiestöd. Detta mål uppfylls inte helt Finvux genom förslag. Förslaget innebär förenklingar i handläggningen genom samordningen av reglerna för alla studerande grund- och gymnasieskolenivå. Andra stora administrativa förenklingar är dels att urvalsprövningen tas bort för vuxenstudiestöden, dels att avslagshanteringen i princip elimineras. En resurskrävande del i handläggningen utbildningsbidraav gen är enligt RFV administrationen av det särskilda bidraget, vari resor ingår som en stor Med utgångspunkt i CSNgrupp. att kort bör bli aktuellt att införa vid en samordning, kan denna del av administrationen förenklas avsevärt. Det är också enligt min uppfattning klart att väsentliga rationaliseringar kan göras när det gäller beloppsberäkning och utbetalning av det vuxenstudiestöd som ersätter utbildningsbidrag. Standardtiden för ett ärende är enligt RFV 167 minuter. Denca na tidsåtgång bör kunna reduceras kraftigt i första hand genom ett mer effektivt utnyttjande av ADB-tekniken och mindre manuellt arbete. CSN har uppgett att då ett ADB-stöd togs i drift för handläggningen av det särskilda Vuxenstudiestödet 1986 kunde resursbehovet reduceras från 57 årsarbetskrafter vid försäkringskassorna till l7 årsarbetskrafter vid VUN. Sammantaget räknar jag med att administrativa besparingar motsvarande drygt IOO årsarbetskrafter kan göras. Resursbehovet vid en förändrad administration enligt mitt förslag kan sammanfattas följande sätt

Stödform Antal Antal Förändring SOU 1991 65 årsarbets- årsarbets- Kapitel 4 krafter f n krafter SMNVUN F k förslag

Uppsökande

rådgivning Totalt 250 250 400 |0 -

5 Kostnadsberäkningar och

SOU 1991 65 Kapitel 5

finansiering

5.1 Inledning

l det följande redovisas huvudkomponenterna av de konstnadseffekter blir resultatet mina förändringsförslag. Man får nasom av turligtvis räkna med flera osäkerhetsfaktorer i beräkningarna, t.ex. i fråga om studerandeantal.

Förslagen i det föregående innebär att ca 4 700 studerande

som har studiemedel enligt nuvarande regler och ca 7 000 studerande som har svux enligt nuvarande regler för studier i basämnen grundskolenivå kommer att kunna ett förhöjt studiebidrag, vilket betyder att stödet i sin helhet kommer att utgöras av bidrag. Ca 30 000 studerande som nu har studiemedel för gymnasial utbildning kan med de reglerna erhålla ett stöd som motsvanya rar nuvarande svux.

Antalet utbildningsplatser antas inte öka i någon större ut-

sträckning, eftersom skolornas ekonomiska ramar är begränsade. l dagsläget kan alltså antalet nytillkommande studerande inte antas bli så stort. l kostnaderna har ändå inräknats resurser för 2 000 nya heltidsstuderande och 2 000 nya deltidsstuderande. Därutöver antas drygt 5 000 studerande öka sin studieinsats i komvux till halvtidsomfattning och 2 000 öka studieomfattningen från minst halvtid till heltid. Till följd av att studiestödet förbättras räknar jag med en viss överströmning från arbetsmarknadsutbildningen. Men jag har också antagit att den ökade samverkan det lokalaregionala planet mellan skolor och berörda myndigheter, och därmed en förbättrad information om bl.a. studiefinansiering, skall medföra att en del som nu har reguljärt studiestöd istället skall kunna beviljas arbetsmarknadsutbildning.

5.2 Kostnadseffekter av förslagen SOU 1991 65

Kapitel 5 Förhöjt studiebidrag för studier i basämnen i grundläggande vuxenutbildning

Ungefär 23 av de studerande grundskolenivån beräknas läsa

basämnen. De får med de nya reglerna det förhöjda studiebidraget, dvs. hela stödet utgörs av bidrag. Ca 3 000 studerande av dessa har nu studiemedel och 5 700 har svux. Det innebär en ökning för vuxenstudiestöd med totalt ca 343 milj.kr. Utgiften för bidrag i studiemedelssystemet minskar med ca 32 mi|j.kr.

Studiebidrag för icke-basämncn i grundläggande vuxenutbildning samt för studier i gymnasial vuxenutbildning

Den största kostnadsökningen uppstår genom att ca 30 000 studerande har studiemedel får det nya vuxenstudiestödet. som nu Sammanlagt beräknas ytterligare ca l 291 milj.kr. i bidrag betalas ut. Minskningen bidrag i studiemedelssystemet beräknas bli ca av 307 milj.kr. Av dem som har studiemedel och läser icke basäm-

nen grundskolenivå antas hälften välja bort dessa, när de inte

större bidrag än den gymnasiala nivån. För dem som väljer att ger ytterligare 33 milj.kr. Även del läsa dessa ämnen tillkommer ca en dem som har svux för icke-basämnen antas välja bort dessa, av nu vilket medför en minskad utgift för vuxenstudiestöd med ca 64 mi|j.kr. Minskningen av bidrag i studiemedelssystemet blir ytterligare ca 16 milj. kr.

Nyiillströmning

Som nämnts är det inte möjligt att göra några säkra antaganden nytillströmningseffekten med anledning av de nya reglerna. om Mycket är som nämnts också beroende av antalet studieplatser. Någon större ökning förutsätts inte ske. l kostnaderna har inräknats stöd för ytterligare 2 000 studerande heltid och 2 000 studerande deltid. Sammanlagt beräknas kostnaderna för nytillkommande stude-

rande grundläggande och gymnasial nivå uppgå till ca lS6

milj.kr. Därutöver antas ett antal frivilligt välja studier i reguljär

utbildning istället för i AMU se nedan.

Allmänt kan sägas att för varje ytterligare l 000 studerande heltid i gymnasial vuxenutbildning ökar utflödet av bidrag med omkring 52 milj.kr.

Ändrad studieomfatming SOU 1991 65 Kapitel 5 Genom en förändring av reglerna det sätt som föreslagits kan studiestödet väsentligt bättre avpassas efter den studerandes egna önskemål studieomfattning. En del väntas minska sin insats om från heltid till deltid, medan omvänt andra går från deltid till heltid. Detta förändrade mönster antas uppstå både för dem som idag har studiemedel och för dem som har svux. 1 stort sett beräknas ökningar och minskningar i utflödet ta ut varandra. Däremot kan många som nu inte läser minst halvtid öka sin studieomfattning så att de blir berättigade till vuxenstudiestöd. 1 kostnaderna har inräknats ett ökat utflöde ca 162 milj.kr. för 5000 deltidsstudiestöd, vilka antas vara något mer omfattande än halvtidsstöd.

Svux utges inte för eftergymnasial utbildning

En del av de kurser som nu räknas som gymnasiala bör betraktas eftergymnasiala, sådana kurser inom den kommande påsom t ex byggnadsutbildningen i komvux bygger treårig som en gymnasial utbildning eller vissa kvalificerade yrkesutbildningar vid folkhögkolor och andra skolor. Minskningen av vuxenstudiestöd beräknas till 89 milj.kr, medan bidraget i studiemedlen ökar med 30 milj.kr.

Förändringar inom AMU-området

Som nämnts har jag antagit viss mindre övergång från AMU en

till reguljär utbildning 3000 personer samt att ett antal stude-

rande genom förbättrad vägledning skall kunna beviljas arbetsmarknadsutbildning och ett förmånligare stöd 1000 personer. 1 beräkningarna ingår alltså att 2 000 personer erhåller vuxenstudiestöd istället för utbildningsbidrag. Utgifterna för utbildningsbidrag minskar med ca 97 milj.kr. och ökar för vuxenstudiestöd med ca 88 milj.kr. l vuxenstudiestödet har kurslängden antagits vara större än i AMU.

Erfarenheten visar att många som deltagit i AMU-kurser se-

dan går till t ex komvux. Genom de förbättrade studiestödsreglerna bör man kunna räkna med ett visst bortfall av deltagare i AMU-kurser. Här har antagits ett bortfall med 5 procent av deltagare i köpt utbildning. Utflödet av utbildningsbidrag beräknas därigenom minska med ca 167 milj.kr. Dessutom uppstår besparingar i form av minskade kurskostnader, beräknade till omkring

133 milj.kr. l 820 kr per person och vecka.

Genom förslaget att CSN skall överta utbetalningen av vuxenstudiestödet beräknas personalresurserna kunna minska med sam-

8 11-0712

manlagt IOO årsarbetskrafter eller ca 24 milj. kr. Jag räknar vidare SOU 1991 65 med att CSN skall kunna utvidga avtalet för CSN-kortet till att Kapitel 5 omfatta också deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Utgifterna för resor antas då minska med ungefär 50 milj.kr. Av kostnader för utbildningsbidrag beräknas 40 procent finansieras via arbetsmarknadsavgiften och 60 procent genom skattemedel. Belastningen arbetsmarknadsavgiften minskar därför med ca 126 milj.kr. 40 procent av 97+ 167+ 50 och belastningen skattemedel minskar med ca 189 milj.kr. 60 procent av 97 + 167 + 50.

Utbildningsarvode

Utbildningsarvode för yrkeslärarutbildningarna föreslås upphöra och ersättas av vuxenstudiestöd, utom när det gäller vårdlärarutbildningarna, där studiemedel föreslås beviljas. Minskningen för arvodet är I20 milj.kr. Kostnaderna för vuxenstudiestöd ökar med ca milj.kr. och för studiemedel med ca 6 milj.kr.

Barntilläggct i vuxenstudiestödct

Förslaget om ett borttagande av barntillägget minskar utflödet av bidrag med 157 milj.kr.

Särskilt truxcnstudlestöd för arbetslösa

Förslaget om att det s.k. svuxa-stödet skall tas bort medför ett minskat utflöde med 75 milj.kr.

Omvandling av sjukförmåner till studiestöd

l avsnitt 4.4.3 har jag lagt förslag om en förändring av studiefinansieringen för den som genomgår en längre utbildning som ett led i en rehabilitering. Kostnadsberäkningarna bygger den undersökning som Finvux gjort av pågående rehabiliteringsfall under september 1990 och som redovisats i tabellform i bilaga Kostnaderna för sjukförsäkringen för ett andra och ett tredje år har beräknats till ca 200 milj.kr. De slutliga kostnaderna finns det inte någon uppgift om, eftersom rehabiliteringen inte är avslutad i något av fallen. Kostnader uppstår för vuxenstudiestöd med ungefär 87 milj. kr. och för studiemedel bidrag med ca 10 milj.kr. Enligt riksdagens beslut skall 38-sjukpenningen ersättas med rehabilieteringsersättning fr.o.m. januari 1992. Inriktningen är att rehabiliteringen normalt inte skall ta längre tid än ett år.

Om praxis utvecklar sig detta sätt, blir ungefär hälften av de SOU l99l 65 kostnadsförändringar som Finvux räknat med ett resultat av det Kapitel 5 beslut som riksdagen redan fattat.

Andra regcländringar

Vuxenstudiestödet betalas ut per dag till skillnad mot studiemedlen som beräknas för sammanhängande l5-dagarsperioder. Utgifterna beräknas öka med ca 22 milj.kr. som en följd av förslaget. Vuxenstudiestödet betalas ut i efterhand. Därmed räknar jag med att läckage i utflöde av stöd skall minska 5 milj. kr., att samordningsreglerna gentemot andra förmåner skall vissa bege sparingar 5 milj. kr. samt att vissa räntevinster skall uppstå geatt medlen betalas ut månad senare 3 milj.kr.. nom en

Förslag om att stödet under julferie skall slopas dock för

deltagare i AMU beräknas minska utflödet av bidrag med ca 68 milj.kr. Förslaget om att stöd för studier i gymnasial vuxenutbildning skall kunna beviljas under högst 5 terminer istället för nuvarande 6 terminer beräknas minska utgifter med ca 22 milj.kr. Sammantaget blir detta ett minskat utflöde av bidrag i vuxenstudiestödet med omkring 78 milj.kr. + 22-5-5-68-22.

A vskrivningsregler slopas

Uppgifter tyder att ca 20 % av de studerande i etapp 2-4 i komvux samt i folkhögskolornas allmänna kurser går vidare till komvux. Jag har räknat med att 4 300 årligen får personer avskrivning studiemedel lånedelen de erhållit för som gymnasiala studier. Genom mitt förslag kommer studiemedel inte att beviljas i fortsättningen. Avskrivningsreglerna bör alltså finnas kvar bara för dem som nu har studiemedel. De minskade utgifterna för avskrivning beräknas uppgå till 59 milj.kr. i nuvärde vid en ca avskrivning efter fem år dvs. efter antagna tre års studier gymnasial nivå och två års studier högskolenivå.

Effektivare produktion i komvux

Jag beräknar att man i komvux skall kunna göra besparingar genom att en del studerande kan minska sitt studieprogram. Sammanlagt räknar jag med en besparing l00 000 timmar motsvarande 40,0 milj.kr.

Timersâttning och internatbidrag SOU 1991 65 Kapitel 5 Förslaget om att timersättningens storlek skall motsvara inkomstbortfallet kommer att innebära ett genomsnittligt högre belopp per timme än det nuvarande, även om vissa deltagare i utbildningen kan komma att ett mindre belopp per timme än i dagens system. Jag föreslår att 209 milj. kr avsätts för timersättning och internatbidrag. Tillsammans med de resurser som jag föreslår skall anvisas för facklig utbildning m.m. blir det ungefär samma belopp som anvisats för 199192 för korttidsstudiestöd och internatbidrag samt för timersättning till deltagare i sfi och särvux. Som framgått av avsnitt 4.3.4 anser jag att timersättning och internatbidrag skall i första hand avsättas för studier i basämnen på grundläggande nivå, förutom för studier i sfi och särvux. l andra hand skall stödet kunna beviljas till deltagare i cirklar och kurser gymnasial nivå. Jag räknar med att timersättning skall kunna betalas ut till ca 72 000 personer för i genomsnitt 25 timmar. Den genomsnittliga ersättningen har antagits bli 75 kr. lnternatbidrag antas betalas ut för 50 000 dygn. Några kostnadseffekter räknar jag som nämnts inte med.

Ränte vinster

Vuxenstudiestödet enligt det lagda förslaget innebär att låneutflödet minskar betydligt. För det antal studerande som nu har lån i studiemedelssystemet beräknas utbetalningarna i lån minska från 525 milj.kr. till 270 milj.kr. under ett år. Effekten av detta blir att ;tatens utgifter för räntesubventioner minskar. Enligt Finvux beåkningar kommer de accumulerade ränteutgifterna att minska i storleksordningen 100 milj.kr. per år i nuvärde i ett fortvarighetsillstånd. l kalkylen har antagits att studielån utnyttjas i två år, att ,tatens upplåningsränta är 8 procent, att lönerna stiger med i geiomsnitt 5 procent och att diskonteringsräntan är 8 procent.

risomräkning

Xlla kostnader är beräknade efter 1991 års nivåer. För att överensstämmelse med anslagen för 199192 har de aktuella beoppen räknats upp med 2,8 procent, vilket är hälften av basbeoppsförändringen från 1990 till 1991.

kattepå verkan

Örslagen innebär att ett stort antal personer som nu har studieiedel får ett skattepliktigt vuxenstudiestöd. Detta medför ökade

skatteinkomster. Övriga förändringar medför både ökade och SOU 1991 65

minskade skatteinkomster. 1 beräkningarna har genomgående Kapitel 5 använts skattesats 25 procent. Totalt blir de ökade skatteinen täkterna ca 318 milj.kr. 443-72-53.

5.3 Sammanfattning av kostnadseffekterna

l uppställningen har förändringarna som blir en följd av förslagen till det nya vuxenstudiestödet redovisats som en ökning eller minskning av det nuvarande särskilda vuxenstudiestödet, vilket finansieras vuxenutbildningsavgiften fr.o.m. den 1 juli 1992 genom utbildningsavgiften. Skattefinansierade utgifter redovisas för sig, liksom utgifterna för sjukföräkringsområdet och arbetsmarknadsområdet.

Ändamål Skatte- Utbildnings- Arb.marknfinansi- avgift sjukñrsäknering avgift

Miljoner kr.

Förhöjt studiebidrag för 32 343 studier i basämnen

studiebidrag för studier 307 l 291 gymnasial nivå 16 33 m.m. 64 - Nytillström- 156 ning

Ändrad studie- 162 omfattning

Svux utges inte 30 89 för eftergym n. utbildning

Förändringar inom AMU utbildnings- 189 88 126 - - bidrag inkl. resor kurskostnarler 24 133 - - - 0.pers.minskn.

i svux och svuxa slopas

Svuxa upphör 75 -

Ändamål Skatte- Utbildnings- Arbmarkn-I SOU 1991 65 ñnansi- avgift sjukförsäkn- Kapitel 5 ering avgift

Miljoner kr.

Sjukförmåner 5 44 100 ersätts med

studiestöd

Andra regel 3 78 - ändringar

Avskrivnings- 59 regler slopas

Komvux sparar 40 -

Minskade ränte- 100 subventioner

Vuxenstudiestöden finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift. Är 1976 var avgiften O,l5 procent av den samlade lönesumman enligt definitionen i lagen om allmän försäkring. En höjning gjordes l978 till 0,25 procent av lönesumman. Därefter har två mindre höjningar gjorts, den ena I985 med 0,0l4 procent för att finansiera det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa och den andra 1987, när beslut togs om att den som hade rätt till ersättning från A-kassa för deltidsarbete skulle kunna studiestöd som motsvarade heltids A-kasseersättning. Procentsatsen blev därmed 0,27 procent av avgiftsunderlaget. Fr o m den l juli 1992 kommer kostnaderna för den arbetsplatsförlagda delen i den nya gymnasieskolan att finansieras genom arbetsgivaravgifter. Tekniskt är det löst att arbetsmarknadsavgiften sänks med 0,12 procent och motsvarande ökning görs för vuxenutbildningsavgiften. Samtidigt ändras benämningen till utbildningsavgift. Under budgetåret 199192 beräknas l 871 milj.kr. inflyta från avgiften inkl. slutregleringen för 198990. Medlen är fördelade följande sätt 230

av F4.1 korttidsstudiestöd och internatbidrag 226,0 F4.2 Vuxenstudiebidrag l 241,7 F4.3 Uppsökande verksamhet 55,0 F4.4 Planering av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer 20,0 F4.5 Vuxenstudiebidrag för arbetslösa 75,0 F5 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 96.2

Totalt l 871,0

I en del av CSNs myndighetsanslag

Jag att hela avgiften bör tas i anspråk för vuxenstudieanser stöd och rekryteringsbefrämjande åtgärder. Det nuvarande avlyftet för bidrag till studieförbunden 70 milj.kr. bör enligt min mening finansieras annat sätt. Den förändrade konstruktionen av statsbidraget till folkbildningen gör att knytningen till vuxenutbildningsavgiften får anses mindre motiverad nu än tidigare. Reför timersättning till deltagare i grundvux 39 milj.kr. surserna bör föras till anslagsposten för längre stöd, eftersom denna utbildning då införlivas i komvux. Stöden för korta studier timersättningen och internatbidraget bör i sin helhet finansieras genom avgiftsmedel. Detsamma bör gälla för uppsökande verksamhet, liksom resurserna för facklig utbildning l avsnitt 4.4.2 har jag föreslagit att en del av rem m. för korttidsstudiestöd skall avsättas för facklig utbildsurserna ning. Denna del, 75 milj.kr., bör tillsammans med medlen under posterna C3 och F4.4 föras upp under en gemensam anslagspost, som föreslås benämnas Central kursverksamhet m.m. Resterande resurser från avgiften bör användas för finansiering av det nya vuxenstudiestödet. Avgiften skulle därmed, om det nya systemet introducerats under 199192, användas följande sätt.

Administration 44,0 o Central kursverksamhet m m 138,0 0 Uppsökande verksamhet 55,0 0 Timersättning och internatbidrag 209,0 0 studiebidrag och förhöjt l 425, 0 studiebidrag delfinansiering

Totalt I 871,0

Det bör ankomma CSN att lämna förslag om hur resurserfrån avgiften skall disponeras i fortsättningen. na

5.5 Finansiering av reformen

SOU 1991 65 Kapitel 5 Redovisningen tidigare visar att förändringen av studiestödet enligt mitt förslag drar med sig betydande kostnader, men att den också stora besparingar. genererar Finansieringen av reformen bör enligt min mening ske genom

a medel från utbildningsavgiften,

b tillgodoräknande av besparingar andra områden till följd

av förslagen och

c skattemedel.

Utbildningsavgiften är den bas vilken finansieringen av reformen vilar, men därtill kommer behov ytterligare av resurser. De besparingar som uppstår inom arbetsmarknadsverkets område och bestrids med medel från arbetsgivaravgiften bör som nu tillgodoräknas studiestödet. Den redovisade besparingen under 5.3 innebär att utbildningsavgiften bör kunna höjas med 0,041 procentenheter och arbetsmarknadsavgiften sänkas i motsvarande grad. Även de besparingar uppstår inom sjukförsäkringen som bör tillföras studiestödsområdet, antingen genom en höjning av utbildningsavgiften och en sänkning av arbetsskadeavgiftensjuk-

försäkringsavgiften eller genom en årlig överföring av medel ba-

serat beslutade rehabiliteringsplaner och utbetalt studiestöd. Det totala kostnaderna för ett nytt studiefinansieringssystem för vuxna och dess finansiering framgår av följande uppställning. För jämförbarhetens skull är redovisningen gjord för l99l92 även om reformen inte genomförs förrän senare.

Samlad redovisning av resursåtgång och ñnansieringskällor 199192 års kostnader

Resursåtgâng Milj.kr. Nya regler för timersättning och 209 internatbidrag. oförändrade resurser Bidrag till central kursverksamhet m.m 138 Uppsökande verksamhet 55 oförändrade resurser

Administration 44 de administrativa förändringarna ingår i beräkningarna under 5.3 Resurser för vuxenstutliebitlrag enligt l 317 nuvarande regler F42 och F45 Utgifter för reformen enligt l 773 beräkningarna under 5.3.jfr summa 2 i uppställningen

Totalt 3 536

Finansieringskällor Milj.kr. SOU 1991 65 Kapitel 5 Från utbildningsavgiften l 871 0,27 procent av lönesumman Från arbetsmarknadsavgiften 263 0,041 procent av lönesumman Från sjukförsäkringen överförs I03 skattemedel motsvarande minskade 870 skatteñnansieratle utgifter enligt beräkningar under 5.3 skattemedel motsvarande ökade 318 skatteintäkter enligt beräkningar under 5.3 Totalt 3 428

Beräkningarna visar att med gjorda antaganden skulle merkostnaderna för staten för ett nytt studiefinansieringssystem för vuxna uppgå till omkring 100 milj. kr. l anledning av propositionen om särskild skatt företagsvinster m.m. prop. l98889zl32 uttalade skatteutskottet I98889SkU33 att det kunde finnas skäl till att någon del av de medel som den särskilda vinstskatten inbringade utnyttjades för utbildning av kortutbildade vuxna. Riksdagen biföll utskottets

hemställan rskr 304. Intäkterna från avgiften beräknas ha in-

bringat 2,3 miljarder, vilket årlig avkastning i storleksordger en ningen 200 milj.kr. Denna bör enligt min mening ställas till förfogande över budgeten för att täcka merkostnaderna för ett nytt studiefinansieringssystem för vuxna.

5.6 Anslagskonstruktion

Anslaget F4. Vuxenstudiestöd m.m. är ett reservationsanslag, medan anslaget F5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar och anslaget F7. Utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar är förslagsvis betecknade. .lag utgår från att medel för central kursverksamhet m.m. och för uppsökande verksamhet liksom nu kommer att anvisas med ett bestämt belopp. Medlen för timersättning är avsedda för deltagare i sfi och särvux samt till deltagare i cirklar och kurser i basämnen m.m. Jag föreslår att anslaget blir förslagsvis betecknat. I regleringsbrev kan sedan föreskrivas hur stor del får användas för av resurserna som ersättning till studerande i basämnen. Behovet av resurser för studiebidrag och förhöjt studiebidrag i det systemet kommer som visats att till stor del täckas av innya komster från utbildningsavgiften. Ytterligare resurser i form av

skattemedel måste emellertid tillföras. Skattemedel blir den SOU 1991 65 resurs, som utnyttjas i sista hand, men som behövs för att systemet Kapitel 5 skall fungera. Jag föreslår därför att resurserna anvisas under ett förslagsanslag.

Kommittédirektiv SOU 199165

Bilaga l

Dir. 19902

Utredning om vuxnas möjligheter att finansiera

studier

Dir. 19902

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda vuxnas möjligheter att finansiera studier grundskole- och gymnasieskolenivå. Huvuduppgiften skall vara att analysera behovet av förändringar i nuvarande studiesociala system och framlägga därföranledda förslag. Analysen skall göras mot bakgrund av akav tuella problem och pågående och planerade reformer vuxenutbildningsområdet. Utredaren skall därvid särskilt belysa; t de samlade resurserna för studiestöd till vuxna och användningen av dessa resurser, innefattande fördelningen av medlen från vuxenutbildningsavgiften, regelsystemen för särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd, uppsökande verksamhet m.m., i behovet av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och för yrkesteknisk högskoleutbildning, samordningen mellan studiemedel, vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag och sjukförmåner, -k behovet och nivån för särskilda timersättningar vid vissa av vuxenutbildningar, situationen för vuxenstuderande med särskilt hård skuldir sättning. Utredningen skall resultera i en redovisning av gjorda kartläggningar och analyser samt de förslag till åtgärder som analyserna kan föranleda. 235

Bakgrund SOU 1991 65 Bilaga I Vuxenstudiestödens tillkomst

l slutet av 1960-talet tillsattes två parlamentariska utredningar med uppgift att utreda studiesociala frågor; Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning FÖVUX och Kommittén för studiestöd åt SVUX. Utredningarna resulterade i vuxna en proposition om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. prop. 197523, som innehöll bl.a. förslag korta och om långa studiestöd för samt medel för uppsökande verksamvuxna het arbetsplatser. De första vuxenstudiestöden blev tillgängliga i januari l976 och har således existerat i snart 15 år. Under de år vuxenstudiestöden har funnits har regelsystemen setts över och förändringar gjorts. Huvuddragen i den ursprungliga reformen har dock behållits och förändringarna mer haft karaktären justeringar än av av reella förändringar.

Utvürderingar

Flera utvärderingar av vuxenstudiestödsreformen har företagits, bl.a. Vuxenutbildning 1970-talets reformer utvärdering, be- - en tänkande från utredningen vuxenutbildningsreformernas efom

fekter DsU 198510 och i Olof F. Lundqvists doktorsavhandling

Studiestöd för vuxna Utveckling, utnyttjande, utfall Göteborg studies in educational sciences 72. Centrala studiestödsnämnden CSN har också i rad rapporter behandlat de olika stödforen merna. Sammantaget konstateras i utvärderingarna att vuxenstudiestö-

den i hög grad når den målgrupp stöden är avsedda för. Men

som det framgår också att det fortfarande finns en grupp vuxna som är mycket svårt att nå och knappast kan påstås ha reell tillsom gång till vare sig vuxenutbildning eller studiestöd. Tillgången vuxenstudiestöd motsvarar dock inte efterfrågan. Särskilt beträffande de särskilda vuxenstudiestöden är efterfrågan mycket stor och bifallsprocenten för stöden ligger för närvarande genomsnittligt 43 procent för samtliga utbildningsformer. Bifallsprocenten för grundskoleutbildningar ligger budgetåret 198889 76 procent medan bifallen för gymnasiala utbildningar ligger mellan 26 och 36 procent beroende utbildningens längd.

Förändringar i omvärlden SOU 1991 65 Bilaga I Några genomgripande förändringar har itne skett vuxenstudiestödsområdet under de år de har funnits. Däremot har mycket hänt i den omgivning stöden verkar På det studiesociala området har studiemedlen efter ändrade regler 1973 gjorts tillgängliga för vuxenstuderande över 20 år i gymnasiala utbildningar och i dag läser ca en fjärdedel av studiemedelstagarna nivåer under högskolan. Studiemedelssystemet har nyligen reformerats ett sätt som påverkar vuxenstudiestöden. Genom att bidragsnivån har höjts kraftigt i studiemedelssystemet och möjligheterna att studieskulden delvis avskriven har förbättrats för vuxenstuderande, som fortsätter från gymnasiala utbildningar till högskolestudier, blir studiemedel i många fall lika förmånligt eller t.o.m. förmånligare än det lägre vuxenstudiestödet. Barntilläggen i studiemedelssystemet har avskaffats med ungefär samma motiveringar som också skulle kunna ligga till grund för att avskaffa barntilläggen i vuxenstudiestödssystemet. Den kommunala vuxenutbildnignen har byggts ut och finns i praktiskt taget alla kommuner i landet, studiecirkelverksamheten har växt, men framför allt har personalutbildningen genomgått en mycket kraftig förändring och expansion. Intresset för vuxenutbildning har ökat i samhället. Stora delar vuxenutbildningsområdet befinner sig för närvaav rande under utredning och förändring, som exempel kan nämnas folkhögskolekommittén, som nyligen har publicerat sitt första delbetänkande, särvux-kommittén, som avslutar sitt arbete i februari 1990, den nyligen genomförda utvärderingen av statens skolor för vuxna samt den i dag beslutade särpropositionen om utbildningen i svenska för invandrare. Även formerna för statsbidrag till studieförbunden diskuteras. Av de myndighetsspecifika direktiven för skolöverstyrelsens SÖ fördjupade anslagsframställning för budgetåren 199192-199394 framgår att SÖ särskilt skall belysa verksamhetsområdena komvux och grundvux. Det är nödvändigt att i samband med förändringarna i utbildningsutbudet också över möjligheterna att finansiera studierna. se De olika vuxenutbildningsutredningarna nämner ofta studiefinansieringen som en viktig förutsättning för vuxenstudier, men tar inte upp de studiesociala frågorna till reell behandling, eftersom

dessa frågor ligger utanför dessa utredningars kompetensområden.

Riksdagens ställningstagande

I 1989 års budgetproposition 198889l00 anmälde dåvarande chefen för utbildningsdepartementet att han avsåg att senare föreslå regeringen att uppdra CSN att genomföra en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet med anledning av det nya studieme-

delssystemet. l sitt betänkande SfU l9888917 anförde social- SOU 1991 65

försäkringsutskottet med anledning av denna anmälan att det Bilaga I kan finnas skäl för regeringen att vidga översynen av det särskilda vuxenstudiestödet till att avse även andra delar av vuxenstudiestödet. l arbetet med en sådan översyn är det enligt utskottets uppfattning viktigt att man tar till vara de kunskaper och erfarenheter området finns hos arbetsmarknadens parter. som Regeringen gav det aviserade uppdraget om en översyn av det särskilda vuxenstudiestödet till CSN den 2 februari 1989 CSNs uppdrag resulterade i en delrapport den 9 oktober 1989. Denna rapport anmäldes för riksdagen i 1990 års budgetproposition med anmärkningen att förslagen hunnit beredas inför budgetåret 199091. Utbildningsdepartementet tillsatte härutöver våren 1989 en intern arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter för att se över korttidsstudiestöden och den uppsökande verksamheten.

CSNs utvecklingsarbete

Sedan den l juli l986 har CSN med stöd av en särskild förordning kunnat bedriva försöksverksamhet med ett friare utnyttjande av resurserna för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet arbetsplatser. CSN har den 30 oktober 1989 redovisat denna försöksverksamhet i en särskild rapport. CSN har vidare sedan den l januari 1987 bedrivit försöksverksamhet med kollektiva ansökningar internatbidrag från om pensionärs- och handikapporganisationer. Försöksverksamheten är slutredovisad i rapport från CSN den 29 augusti l989. en De båda rapporterna kommer att överlämnas till utredaren för att beaktas i utredningsarbetet tillsammans med en del material från ovan nämnda interna arbetsgrupp kring korttidsstudiestöden.

Den särskilde utredarens uppdrag

Utgångspunkten för utredningsuppdraget bör vara att se över vuxnas möjligheter att finansiera olika former av vuxenutbildning. Utredaren bör inledningsvis kartlägga de olika former som i dag existerar för vuxnas studiefinansiering, deras betydelse och hur adekvata de är i förhållande till studieutbudet vuxenutbildningsområdet och till de studerandes behov. Utredaren bör vidare samråda med pågående utredningar vuxenutbildningsområdet och ta del av det material, som finns från redan avslutade utredningar, för att kunna belysa vilka förändringar det studiesociaområdet som krävs för att möta behoven i ett förändrat utbildningsutbud. l detta sammanhang bör utredaren särskilt uppmärk-

samma möjligheterna till en bättre samverkan mellan utbildnings- SOU 1991 65 planering och studiestödsbeviljning. Bilaga 1 Måluppfyllelsen i nuvarande stödformer bör utredas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas kortutbildade vuxna, och vuxna som tillhör de grupper, som är svårast att rekrytera till studier och också i minst utsträckning får tillgång till arbetslivets växansom de personalutbildning. En viktig grupp i detta sammanhang är personer, som har drabbats av eller löper risk att drabbas av förslitningsskador eller andra arbetsskador. Utredaren bör analysera möjligheterna att t.ex. omvandla sjukersättning till studiestöd för att få till stånd en rehabilitering genom utbildning. Jämställdhetsaspekter bör även beaktas i analyser och förslag. Utredaren bör analysera och ta ställning till om huruvida den nuvarande fördelningen de medel inflyter från vuxenutav som bildningsavgiften är lämplig eller om en annan disposition kan leda till större måluppfyllelse. Utredningen bör vidare granska i första hand vuxenstudiestöden och mot bakgrund av bl.a. tillgänglig statistik och andra uppgifter från de studiesociala myndigheterna samt ovan nämnda rapporter, analysera gällande regelsystem och föreslå de förenklingar och förbättringar som analysen kan föranleda. Sedan 1984 finns ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Stödet infördes under period då arbetslösheten i landet, sären skilt den regionala arbetslösheten, var stor. Utredaren bör ta ställning till om det i dag finns behov av ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Om inget sådant behov föreligger bör utredaren ta ställning till om stödet i så fall bör avskaffas eller om man kan överväga någon konstruktion som gör det möjligt att fondera eller annat sätt bevara en rörlig resurs, som kan utnyttjas mer flexibelt än dagens anslag. Särskilt vuxenstudiestöd kan i dag utgå för grundskole- och gymnasieskolestudier samt för studier vid vissa yrkestekniska högskoleutbildningar. Utredaren bör belysa behovet av vuxenstudiestöd högskolenivå och särskilt om en fortsatt garanti för vuxenstudiestöd yrkestekniska högskolelinjer är nödvändig eller önskvärd. Utredningsarbetet bör ha sin huvudsakliga inriktning vuxenstudiestöden. En viktig fråga för utredaren är dock att analysera vilka samordningsmöjligheter som kan finnas med andra studiestöd och finansieringsformer, i första hand studiemedel och utbildningsbidrag. Utredaren bör sträva efter att finna lösningar gör stöden lättare att administrera och lättförståeliga för som mer de studerande. Ett antal vuxenstuderande finansierar sina studier både stort

grundskole- och gymnasieskolenivå med studiemedel. För dem

sedan går vidare till högskolestudier kan skuldsättningen bli som betydande. Särskilt i det äldre studiemedelssystemet, där lånedelen var proportionellt mycket högre än i nuvarande system och

där det fanns ett barntillägg, som i sin helhet var återbetalnings- SOU 1991 65 pliktigt, kan lånesituationen ha blivit mycket besvärlig. Det finns i Bilaga I dag ett mindre antal låntagare med mycket stora studieskulder, en del av dessa är vuxenstuderande med dubbel skuldsättning. Utredaren bör belysa skuldsituationen för särskilt hårt skuldbelastade vuxenstuderande och möjligheterna att inom nuvarande studiesociala system komma till rätta med denna samt föreslå de åtgärder i övrigt som kan vara påkallade. Uppmärksamhet bör ägnas behovet av förändringar av de timbaserade studiestöden. När det gäller timersättningarna vid vissa vuxenutbildningar bör utredaren beakta de förslag som kommer att föreläggas riksdagen i en särskild proposition under våren 1990. Vidare bör utredaren ta del av CSNs pågående utredning om de lägre timersättningen i grundvux samt särvux-kommitténs synpunkter timersättningarna i särvux.

Ramar för arbetet, samråd m.m.

Under sitt arbete bör utredaren samråda med såväl de studiesociala myndigheterna som med utbildningsmyndigheterna. Flera utredningar bör vara av intresse för utredningen, särskilt kan nämnas folkhögskolekommittén. Utredaren bör också inhämta synpunkter från parterna arbetsmarknaden samt från berörda intresse- och elevorganisationer. Särskilt bör de fackliga organisationerna ges möjligheter att följa utredningsarbetet och lämna synpunkter såväl analyser förslag. som Arbetet bör slutföras senast den l juli 1991. För utredningen gäller regeringens direktiv dir. 19845 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om studiesociala frågor att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförord- ningen 1976119 med uppdrag att utreda vissa frågor rörande vuxnas studiefinansiering samt att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut SOU 1991 65 Bilaga l Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. Utbildningsdepartememet

9 11-0712

till Finvux SOU 1991 65

Förteckning över referensgruppen

Bilaga 2

förordnad från 1990-08-01

Organisation Företrädare

Centralorganisationen SACOSR Gunilla Johannesson Landsorganisationen i Sverige Bo Carlsson Lantbrukarnas Riksförbund Allan Sundqvist Samarbetsorganisationen för Sveriges vuxenstuderande Cawe Johansson Småföretagarnas Riksorganisation Christina Lundh Svenska Arbetsgivareföreningen Margareta Nygren Sveriges Arbetares Centralorganisation Leif Wegerman t.o.m 1990-08-31

Lena Ängnell

fr.o.m. 1990-09-01 Sveriges Fiskares Riksorganisation Anna-Lisa Eriksson Sveriges Folkhögskoleelevers Förbund Bengt Lyngbäck t.o.m. 1991-01-31 Ingela Eriksson from. 1991-02-01 Sveriges Förenade Studentkårer Arne Johansson Tjänstemånnens Centralorganisation Eva-Maria Danvind t.o.m. 1990-09-30 Else Kjöller fr.o.m. 199040-01

Kansli.

l kansliet har från l september 1990 ingått byrådirektör ingrid

Ericsson Söderlund och assistenten Renée Ahlbom.

Överlämnade SOU 199165

och inkomna skrivelser

Bilaga 3

Av regeringen överlämnade rapporter och skrivelser

CSN, försöksverksamhet med ett friare utnyttjande av resurserna för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet. CSNs översyn av det särskilda vuxenstudiestödet. Göteborgs Skolförvaltning, vuxenutbildningsavdelningen har

redovisat förslag i syfte att en förbättrad Studieekonomi för

grundvux-studerande. Studierektorn för särvux i Stockhoms läns landsting, Sonia Nilsson har anhållit om vissa ändringar av bestämmelserna för den lägre timersättningen för studerande inom grundvux och särvux. Lars-Åke

ABF, södra Älvsborg, ABF i Västerbotten, Sandberg,

studieorganisatör, Orsa, TCO-distriktet och LO-distriktet i Örebro län, ABF, Dalarna, Regionala fackliga studiekommitténs planeringskonferens i Storstockholmsområdet den 5-6 mars l990, ABF Gävleborg, LO-medlemmar i Norrbotten genom Börje Lustig, Regionala fackliga studiekommittén i Halland har inkommit med ansökningar i syfte att förbättringar i nu utgående vuxenstudiestöd. ABFs handikappkommitté i Gävleborg har redovisat vissa förslag avseende kollektiva ansökningar om internatbidrag från pensionärs- och handikapporganisationer

Skrivelser m.m. överlämnade direkt till utredningen

Folkhögskolekommittén, angående studiefinansiering för folkhögskolestudier,

VUN, Östergötland urvalsförfarande, fördelning av medel mel-

lan lånen.

KOMVUX, Falkenberg, syo-konsulenten om studiestöd för

elever under 20 år i särskola och grundvux. CSN, ekonomiskt stöd till arbetslösa som deltar i studier av mindre omfattning.

Härnösands och Tärnas folkhögskolor, elever läs- och SOU 1991 65 skrivlinje angående studiestödet. Bilaga 3 Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning om syopersonal vid Vuxenutbildningsnâmnderna. CSN angående VuxenutbiIdningsnämndernas sammarbete med intagningsnämnderna.

Roger Jakobsson, angående lås- och skrivsvårigheter.

Hyresgästernas Riksförbund angående medlemmarnas möjlighet till studiestöd. Elevkåren vid Granér-Hirdmanskolan, Västerås om studerandesynpunkter i utredningens arbete. Företagarnas riksorganisation om möjligheter att erhålla korttidsstudiestöd. Samernas folkhögksola om kollektiv ansökan av studiestöd samt medel för uppsökande verksamhet för samiska grupper. Kopparbergs läns allmänna försåkringskassa om ersättningsprinciper vid sjukdom. Synskades Riksförbund om kollektiv ansökan av studiestöd.

Undersökning av försäkrade som under september SOU 1991 65

1990 uppbar 38- eller 65-sjukpenning under Bilaga 4 rehabilitering

Syfte och omfattning

Undersökningen ingår del i FlNVUX-utredningens analys som en av möjligheterna att omvandla sjukersättning till studiestöd för att tillstånd en rehabilitering genom utbildning. Tidigare undersökningar har genomförts av RFV uppdrag av rehabiliteringsberedningen SOU 198841. l denna undersökning framgår det att reguljär utbildning trendmässigt ökat sin andel av rehabiliteringsåtgärderna. Syftet med FlNVUX-undersökningen är att närmare granska denna trend. Frågan var hur det förhöll sig 1990. Om-trenden höll, hur många omfattade de olika åtgärderna och hur personer

omfattande var dessa åtgärder. Vi bestämde oss för att göra en

urvalsundersökning med hjälp uttag från RFVs dataregister. av Från den l juli 1990 regristreras i RFVs databas uppgifter som gör det möjligt att skilja ut olika dagersättningsformer i sjukersättningssystemet. Mot den bakgrunden gjorde ett urval bland de under september 1990 hade erhållit dagersättpersoner som ning enligt ALF38 eller LAF65 eller annan form. Urvalet begränsades till personer födda dag 15 och 25. Antalet personer mätmånaden erhållit ersättning uppgick till 8175. Urvalet som

utgjorde 780 personer ca 10 procent. Av dessa har 738 personer

ingått i undersökningen. l den slutliga databehandlingen har in-

gått 7l7 personer. Bortfallet beror brister i kodifieringen vid

utbetalning samt vid överföring uppgifter från personakt till av enkätunderlag. Bortfallet samt det partiella bortfallet är relativt begränsat och får i detta sammanhang och syfte bedömas som försumbart. Undersökningen skall belysa tendensertrender mer än exakta punktestimat enskilda variabler. De uppgifter som ligger till grund för undersökningen har efterfrågats i ADB-register samt i personakterna hos försäkringskassornas lokalkontor genom en enkät bilaga. Genom förfarandet har personuppgifter avkodifierats. Det är viktigt att framhålla att uppgifterna från enkäten är det faktiska underlaget från personakterna, lämnade av varje lokal försäkringskassa. En del uppgifter finns endast tillgängliga via dessa akter och är registrerade i ADB-format.

Lite statistikuppgifter vikt 10 procent;

Sjukdagar totalt 4 367 3600 rehab.dagar totalt 3 274 6900 rehabdagar 8909-9009 l 659 560 Llagersättning max. 662 kr. medel. 332 kr. rehabkostnad 8909-9009 550 mkr. 247

2. Sammanfattning av undersökningen SOU 1991 65 Bilaga 4 Enligt RFV-undersökningen SOU 198841 tabell 85 omfattade rehabiliteringsåtgärderna 1986, med 3z8-ersättning, i antal dagar l 033 100. För 1990 är motsvarande siffra l 716820 dagar för 38

tabell 6 och för 65 åtgärder 1516660 dagar. Totalt omfattar

undersökningen rehabiliteringsåtgärder 3274 690 dagar tabell 3. 1 RFVs undersökning var träning i reell miljö TlR den vanligaste åtgärden 1986 med 28,1 procent, ökning från 1982 med en 10 procentenheter. l tabell 3 framgår att 1990 var TlR fortfaca rande dominerande åtgärd med 28,6 procent. Nästan oförändrad andel jämfört med 1986. Däremot visar tabellen att reguljär utbildning 1990 står för 46 procent alla åtgärder. Jämfört med av 1986 års siffra som var 7,6 procent, en anmärkningsvärt hög andel. Vårt antagande att trenden från 1982 till 1986 var intressant att undersöka visade sig vara rätt. Denna trend har kraftigt förstärkts under år. Det är även intressant att notera att andesenare len åtgärder genom AMU minskat kraftigt. l RFV-undersökninguppgår AMU-andelen till 27,9 procent, en liten minskning en från 1982. 1 vår undersökning år denna andel endast 7,1 procent av åtgärderna. Det är troligt att ökningen av reguljär utbildning påverkat AMU-andelen. Även AMlArbetslivstjänster har minskat sin andel från 24,2 procent 1986 till 13,3 procent 1990. Vi kan

även se att rehabiliteringsåtgärder i form av högskolestudier

linje uppgår till 7,6 procent av åtgärderna. En anmärkningsvärt hög siffra. Den största andelen svarar KOMVUX-studierna för eller 29,2 procent. Vi har i tabellerna 4 och 5 delat upp åtgärderna. Vi visar även i fyra tidsintervaller rehabiliteringens omfattning. Av tabell 41 framgår att 47 procent deltagarna genomgår utav

bildning som rehabiliteringsåtgärd upp till 12 månader medan 53

procent har uppgår till än 12 månader. Hela 40 program som mer procent har vid mättillfället är längre än 18 månaprogram som der. l tabell 51 kan utläsas övriga åtgärder och här visar det sig att

67 procent har åtgärder som pågått upp till 12 månader. En tredjedel har dock pågående åtgärder i mer än 12 månader, och 25 procent har pågått i mer än 18 månader. 1 tabell 6 framgår ersätt-

ningsform för olika åtgärder. Omkring 56 procent har ersättning enligt AFL 38 till en kostnad ca 570 mkr. För ersättning enligt LAF 65 uppgick kostnaden till ca 504 mkr. Under mätperioden har utbetalats ca 1,1 miljarder kr. för rehabliteringsdagarna. Totalt har under mätperioden utbetalats ca 1,49 miljarder kr. Skillnaden mellan 1,49 och 1,1 miljarder kr. är sjukdagar eller väntetid inför åtgärd. Drastiskt uttryckt kostar väntetiden ca 500 mkr. l tabell 12 visar fördelningen över landets olika länskassor. Här framgår att åtgärderna är relativt jämnt fördelade över landet. 1 tabellerna 13, 131 och 132 har antalet dagar mellan sjuk-

skrivningsdag och åtgärdsdag uppdelats tremånders intervaller. SOU 1991 65 Här kan att 79 procent går in i rehabilitering inom l2 Bilaga 4 man se månader från sjukskrivningsdag enligt undersökningen. Ca 15 ligger i intervallerna från 12 månader till 24 månader. procent Endast 6 procent finns i intervallen längre än 24 månader. Någon anmärkningsvärd skillnad mellan könen framgår inte av undersökningen. Tabell 12 redovisas länsvis enligt följande låinskoder Stockholms län Uppsala län Södermanlands län

Östergötlands län

6. Jönköpings lån Kronobergs län Kalmar län Gotlands län 10. Blekinge län ll. Kristianstads län l2. Malmöhus län 13. Hallands lån 14. Bohus län

IS. Älvsborgs län

16. Skaraborgs län 17. Värmlands län 18. Örebro län 19. Västmanlands län 20. Kopparbergs län 21. Gävleborgs län 22. Västernorrlands län 23. Jämtlands län 24. Västerbottens län 25. Norrbottens län 34. Malmö 38. Göteborg

Tabell l Antal personer uppdelat på kön och ålder SOU 1991 65

Ålder Bilaga 4 Kön

Man Kvinna Totalt %

20 29 83 77 160 21.7 - 30 39 118 120 238 32.2 - 40 49 18 133 241 32.7 - 50 59 40 49 89 12.1 - 60 6 4 10 1.4 -

Totalt 355 383 738 100.0

40% 52 % 100%

Tabell 2 Antal sjukersättningsdagar, uppdelat på typ av ersättning

Ålder Antal sjukersättningsdagar

Typ av ersättning

AFL LAF Annan

Antal % Antal % Antal %

20 29 39385 48.8 39932 49.5 1414 1.8 - 30 39 71191 50.3 67929 48.0 2493 1.8 - 40 49 72481 46.3 78694 50.3 5233 3.3 - 50 59 27093 51.9 23865 45.8 1203 2.3 - 3399 58.4 60 - 2424 41.6 . .

Totalt 212574 48.7 213819 49.0 10343 2.4

Tabell 3 Antal personer och dagar med rehabilitering, uppdelat på re-

habiliteringsform

Tabell 4 Antal dagar med utbildning som rehabilitering, uppdelat på re- SOU |99|; 65 habiliteringsform Bilaga 4 Rehabiliteringsform

Tabell 41 Antal personer indelade i fyra tidsintervaller som visar rehabiliteringens omfattning

Rehabiliteringsform Tidsintervall månader

6MN 6-12MN l2-l8MN 18MN Tot Antal Antal Antal Antal Antal

Komvux grundskole nivå 17 8 4 15 44 Komvux gymnasieskolenivâ 19 15 16 53 103 Komvux yrkesin-

Högskola enstaka

Tabell 5 Antal dagar med träning som rehabilitering, uppdelat rehabiliteringsform Rehabiliteringsform

Tabell 51 Antal personer indelade i fyra tidsintervaller som visar rehabi- SOU 1991; 65 literingens omfattning Bilaga 4 Rehabiliteringsform fidsintervall månader 6MN b-llMN 12-l8MN 18MN Tot Antal Antal Antal Antal Amal

Kroppsträning ex. rygg l l

Tabell 6

Tabell 7 Antal fall med rehabiliteringsform, träning i reell miljö TIR. uppdelat på kön

Ålder Män Kvinnor Totalt Antal Antal Antal %

20 29 15 17 32 15.2 - 30 39 17 29 40 21.9 - 40 49 27 49 76 30.2 19 30 49 23.3 50 - 59 3.3 60 - 4 3 7

Totalt 82 128 210 100.0

Tabell 8 Antal fall med rehabiliteringsform, AMU eller AMI, uppdelat SOU |99|; 65 på kö Bilaga 4

- 40 49 30 23 S3 32.9 - S0 59 6 10 16 9.9 - 60 - . . . .

Totalt 93 68 161 100.0

Tabell 9 Antal fall med rehabiliteringsform, reguljär utbildning AMU

Ålder

Antal %

20 29 78 25,7 - 30 39 122 40,3 - 40 49 92 30,4 - S0 59 9 3,0 - 2 0,7 60 -

Totalt 303 100.0

Tabell l0 Antalet personer uppdelat på kön och ålder

Ålder

Man Kvinna Antal %

20 24 27 25 52 7.0 - 25 29 56 52 l08 14.6 - 30 34 56 56 112 15.2 - 35 39 62 64 126 17.1 - 40 44 58 64 122 16.5 - 45 49 50 69 H9 l6.l - 50 54 23 36 59 8.0 - 55 59 17 13 30 4.1 - 60 64 3 4 7 0.9 - 65 -

Totalt 355 383 738 |00,0

Tabell ll Antal personer med rehabilitering, uppdelat på träning som re-

habiliteringsform

Rehabiliteringsform

N N

2 N N N N N v N N N v v N N N v N N . N N N N v N N N

. N . . . . . . . N

N N N N . N N . . . . . . .

v . N N N . . . N N v N . . N . N . N N . N

N N . . . N N

N N N N N N N N v N N v N N v N N . N v N N N N N N N N . N N N N v . N . . . . . . NN

N N . . . . .

N N . . . N . N . . . . . . . .

. N v . . v . N N N . N N . N . N N N N N N . N v

N N N N . . . v . . . . . . . ä å

N N N N N N N . . . N N . N . . . . . . .

N N N N N N N N N N N N N N . N . . . . . . . . . N N N N N N N N N N v N N N N N N N N N v N N N N . N ä ä N N N N N N N N N . N N . . N . N v . . . .

N N N N N N N . N N N N N N N N N N v N N . N N . N

x

ö N N N N N N N N N N N N N v N . N N N N N N . . .

N N v N N N N N 254

W,

SOU 199I 65 Bilaga 4

S

v

3 3 v

m o

v m

v

2 o A N m o h m o g . .

o

m v N m m N . .

z N m o m u .

v 2 o N m v m o . .

2 2 v

v m v m u m

o o å E

m o m n

2 2 m o .w v v

u

E

2 2 S H n v

ä s 2 v n u

n

. - - . - . . - - -

n 2 2 8 8

SOU 1991 65 Bilaga 4

8 8 2

N N m

. N N v N N v . N o N 2 . N N N . N N

2 . . N v N v

u v

N . o . N .

2 . N N N N N u N v N o o N v

v v v N N N . N 8

N N 2 N 8

N o v v N

N 2 N 2 N v N

. . - - . - - . . - N 8 2 5b

SOU 1991 65 Bilaga 4

a..

S 2 v N

N N o o v N N o . . N

u

N N N . N o

S N . N N

2 2 . N N N N o N

N N N N

N

v

N N N N v N

z N v N N N N N v . 2

N 2 v 3 N N N. N N .

N 5

N N N N N

- - . . . - - . . - 2 8 257

FlNVUxRFV Registreringsunderlag 38- och Sá-sjukpenning utbetald SOU 1991 65 september 1990. Urvalet Edda dag 15 och 25. Bilaga 4 avser personer FÖDD ÄR

KÖN MAN D KVINNA

OM KÄNT, TID. YRKE SYSSELSÄTTNING

TÄTORT E UTANFÖR TÄTORT

BOSATT

OM KÄNT, TID. UTBILDNING DAGERSÄTTNING KR.DAG SJUKANMÄLNINGSDAG I I år-mån-dag 10. TYP AV ERSÄTTNING AFL 16.

LAF 17. D

PÅBÖRJAD år-mån-dag REHABILITERING 10. REHABILITERINGSFORM GRUNDSKOLENIVA O 25. KOMVUX GYMNASIENIVÃ 26. KOMVUX

HÖGSKOLA ENSTAKA KURS HÖGSKOLA LINJE 32. v.g.v. 258

SOU 1991 65 forts.

FÖRETAGSINTERN UTBILDNING 33. I

UTBILDNING HOS PRIVAT ANOR[NARE 34. I

l

ÖVRIGT 35.

TRÄNING I REELL MILJÖ 30. I

ARBETSTRÃNING KÖPT AV KASSAN, UTOM HOS ARB TSLIVS- TJÄNSTER, T.EX. HOS SAMHALL LIKNANDE 37.

MEDICINSK REHABILITERING 38. E

RYGGINSTITUT 39. I

KRQPPSTRÃNING AV TYPEN RYGGNACKSKOLA

INKÖPT 40.

ARBETSLIVSTJÄNSTERAMI 41. E

NÃRPÃBÖRJADES UTBILDNINGEN | I I 11. 42. 12. EV. ANTECKNING OM KONTAKTER MED SKOLA JA NEJ 48. 49. LOKALKONTORSNUMMER 50.

Registreringsunderlaget insänds till utredningen under adress FINVUX-utredningen, Utbildningsdepartementet, Svartmangatan lll 29 Stockholm.

ttttti Tack för Er vänlighet tttiti

från 65

Ekonomiska Övergång

få §9

konsekvenser av

taga

förvärvsarbete till studier

Följande exempel avser att belysa de ekonomiska konsekevenser- Övergång från förvärvsarbete till studier dels för den som na av har inkomst 10 000 kr. i månaden. dels för den som tjäen en l3 000 kr. i månaden. nar Studierna antas pågå nio månader under ett kalenderår. lnkomsten av arbete under icke-studietid och jämsides med studierna antas vara 53 200 kr. i samtliga fall, vilket är den inkomst en studerande i studiemedelssystemet får ha utan att stödet reduce-

ras. l hushåll med två antas att den som inte studerar har en vuxna årsinkomst 120 000 kr. Skatt har beräknats enligt skattetabell 30. För beräkning bostadsbidrag har antagits att ensamståenav en de utan barn har bostadskostnad 2 500 kr. per måperson en nad och för övriga en kostnad 3 500 kr.

Fyra olika hushållstyper har valts, nämligen

Hushåll A En ensamstående Hushåll B Giftasambor Hushåll C En ensamstående med två barn under lO år Hushåll D Giftasambor med två burn under 10 år

HUSHÅLL A Ensamstående

sou 1991; 55 Bilaga 5

Ãrsinkomsi vid förvärvsarbete 120 000 l$6 000

För- Stu- Svux Svux För- Slu- Svux Svux vårvs- dieme- A-kassa A-kassa vârvs- dieme- A-kassa A-kassa arbete del arbete del Egen inkomst I20 000 52 300 52 300 52 300 I50 000 S2 34 52 300 52 300 studiebidrag I7 150 Zl 000 52 050 |7 |50 2| 000 h 470 - Skatt 29 890 n 050 17350 25 |30 41 770 050 I7 350 30 290 Nettoinkomst 90 ll0 57 800 50010 79 820 H4 230 57 H00 So 010 90 480 Bostadsbidrag 0 3 240 2 540 0 0 3 240 2 540 0 Före bl 040 58 550 79 H20 bl 040 58 530 90 480

Tiotal

l n Max. studielån 40 B00 32 I20 Zl 300 40800 32 I20 25 470 Totalt att disponera 90 I l0 I0l M0 90 670 I0l I20 H4 230 I0l H0 90 670 IIS 950

HUSHÅLL

n Giftasambor en arbetar SOU 1991 65

Bilaga 5

Ãrsinkomst vid förvärvsarbete

120 000 156 000

För- Stu- Svux Svux För- Slu- Svux e] Svux värvs- dieme- A-kassa A-kassa vârvs- dicme- A-kassa A-kassa arbete del arbete del Egen inkomst 120N10 S2 300 52 300 52 300 150 110 52 300 52 300 52 300 Inkomst 1201 120 N10 120001 120 X 120 Il 120 000 1211 II 120000 makesambo studiebidrag 17 150 21 000 52 050 17 150 21 bl 011 470 - - Skatt 59 7110 41 550 47 240 55 020 71 000 41 550 47 240 00 1110 Nclloinkomst 1110 220 1-17 900 140 I20 109 930 204 340 147 91 1-10 120 11111 590 Bostadsbidrag 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt före lån 1110 220 147 900 1-10 120 109 930 204 3-10 147 900 1-10130 1110 590 Max. studielån 40x00 32 I20 21 300 40300 I20 25 470 . Totalt att disponera 1110 220 11111 700 1711 2-10 191230 201 3-10 11111 700 1711 340 200000

HUSHÅLL C Ensamstående två barn sou 1991; 65

- Bilaga 5

Årsinkomst vid förvärvsarbete 120 000 156 1100

I-ör- Slu- Svux Svux 11 Slu- Svux Svux värvs dicmc- A-kuwn A-kauxszc vän Vs ulicmc- A-kaxsan A-kzmu arbete del aurlwlc dcl Egen inkomst 1211ll 52 31 52 31 52 3110 1501 52 311 52 31 52 31 studiebidrag 17 151 21 11011 52 0511 17 1511 21 N11 08 4711 - - Barntillâgg lb 200 lo em - - - - - - Skatt 29 890 11 0511 17 3511 3110711 41 770 0511 I7 3511 35 830 Ncttoinkomst 90 1111 57 81I1 5011111 90 4811 114 231 57 81 50 0111 11111411 Barnbidrag 18 II 1111 111II 18II 1111II1 18 XX 18 II 18II Bidragsförskott 25 7011 25 7011 25 7011 25 700 25 7011 25 7011 25 700 25 700 Bostadsbidrag 15 7511 27 91 25 11811 15 520 8 5511 27 900 25 H11 12 3511 Totalt före lån 149 020 1294011 124 8511 149 7011 100 541 129 400 124 8511 157250 Max. studielän 41181 32 120 21 300 4118111 32 120 25 470 Totalt att disponera 149 020 1702011 1509711 171 11011 101 5-111 17112011 1509711 1788211

HUSHÅLL två n Giftasambon barn SOU 1991 65

- Bilaga 5

Årsinkomst vid ñrvirvsarbete

120 000 156 000

För- Stu- Svux Svux För- Stu- Svux Svux vârvs- dieme- A-kassa A-kassa vârvs- dieme- A-kassa A-kassa arbete del arbete del

Egen inkomst 120000 52 300 S2 300 S2 300 150001 52 300 S2 300 52 300 Inkomst makelsambo 120 000 120 000 120000 120 000 120 II 120 000 120 000 120 000 studiebidrag |7 150 21 000 52 050 |7 150 21 000 ox 470 - - Barntillågg lo 200 lo 200 - - - - - - Skatt 59 780 41 550 47 240 10 500 71 M10 41 550 47 240 05 720 Nettoinkomst 1110 220 147 900 14h 120 180 590 204 340 147 900 14h 120 191 250 Barnbidrag 111000 18 000 1111M11 1111M11 1111 18100 18 II IK IK Bostadsbidrag 240 7030 0 240 7 030 0 - - Totalt ñre lån 1911220 177 140 17I 150 198 590 222 340 177 140 171 150 209 250 Max. studielån 401100 32 120 21 300 40 800 32 120 25 470 Totalt att 1911220 217 940 203 270 219 890 222 340 217 940 203 270 234 720 disponera

Statens offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33.Brandenpå Sally Albatross. Den 9-12januari 1990. . Finansiell tillsyn. Fi. Fö. . Statensroll vid främjande av export. UD. 34.HIV-smittade ersättningför ideell skada Ju. . - Miljölagstiftningen i framtiden. M. 35.Någrafrågor i anslutningtill en arbetsgivarperiod . Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. inom sjukpenningförsäkringen. . Sekretariatetskartläggningoch analys. M. 36. Ny kunskapoch förnyelse.C.

O Utvärdering av SBU. Statens Beredningför Ut- 37. Räknamed miljön Förslagtill natur- och . värdering av medicinskmetodik. miljöräkenskaper.Fi.

sportslig och ekonomiskutveckling inom trav- 38.Räknamed miljön Förslag till natur- och

och galoppsporten.Fi. miljöräkenskaper.Bilagedel. Fi.

Beskattning av kraftförelag. Fi 39.Säkrareförare. K.

Lokala sjukförsäkringsregister. 40.Marlmadsanpassade service-och stabsfunktioner ny - 10.Affärstidema. C. organisation av stödet till myndigheter och rege-

ILAffärstiderna. Bilagedel.C. ringskansli.C.

12.Ungdomoch makt C. 41.Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny - 13.spelreglernapå arbetsmarknaden.A. organisation av stödettill myndigheteroch rege-

14. Den regionalabil- och körkortsadrninistrationen. K. ringskansli. Bilagedel. C.

15.Informationensroll som handlingsunderlag 42. Aborterade foster, m.m. styrning och ekonomi. 43. Den framtida länsbostadsnärrmden. Bo.

16.Gemensammaregler lagstiftning, klassifikationer 44.Examination som kvalitetskontroll i högskolan.U. och informationsteknologi. 45.Påföljdsfrågor.Frigivning från anstalt, m.m. Ju.

l7.Forskning och utveckling epidemiologi, kvalitets- 46. Handikapp,Välfärd. Rättvisa. säkringoch Spris utvecklingsprojekt.S. 47.På exempelpå förändringsarbeten inom väg - 18.Informationsstrukturför hälso-och sjukvården en verksamheterför psykiskt störda. utvecklingsprocess. 48. Bistånd genom internationellaorganisationer.UD. 19. Storstadenstrafrksystem. överenskommelser 49. Bistånd internationellaorganisationer. om genom trafik och miljö i Stockholms-Göteborgs-och Annex Det multilaterala biståndetsorganisationer.

Malmöregionerna.K. UD.

20.Kapitalkostnaderinom försvaret. Nya former för 50. Bistånd genom internationellaorganisationer.

finansiell styrning. Fö. Annex Sverigeoch u-ländernai FN en återblick. - 2l.Personregistreringinom arbetslivs-,forskrrings-och UD.

massmedieornrådena, m.m. Ju. 51. Bistånd genom internationellaorganisationer. 22. Översyn av lagstiftningen om träñberråvara. Annex Särstudier.UD.

23.Ett nytt BFR Byggforskningenpå 90-talet. Bo. 52. Alkoholbeskattningen.Fi. - 7A.Visst går det an Del 2 och C. 53.Forskning och teknik för flyget. Fö.

25. Frikommunförsöket. Erfarenheter av försöken med 54.Skola skolbarnsomsorg en helhet.U. - en friare nämndorganisation.C. 55.Sverigesnationalrapporttill FNs konferens om miljö

26.Kommunalaentreprenader.Vad är möjligt En och utveckling UNCED 1992. M. analys av rättslägetoch det statliga regelverkets 56. Kompetensutveckling en utmaning.A. roll. C. 57.Arbetslöshetsförsäkringen finansierings- - 27. Kapitalavkastningeni bytesbalansen.Tre systemet. A.

expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turistråd.

28. Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- 59. Konkurrens för ökad välfärd. Del rensförhållandenai 61 branscher.Del l och C. Konkurrens för ökad välfärd. Del

29.Periodiskahålsoundersökningarivissastatliga, Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. C.

kommunalaoch landstingskommunalaanställningar. 60.Olika men ändålika. Om invandramngdomari det

C. mångkulturellaSverige.C.

30.Särskolan -en prirnärkommunal skola. U. 61. Statensbostadskreditnämnd organisation och - 31.Statensarkivdepåer.En utvecklingsplantill år 2000. dimensionering.Bo.

U. 62-.Vissa särskildafrågor beträffandeintegrations-

32.Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. M. skyddetpå ADB-området. Ju.

Statens offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

63. Tillsynen över hälso- och sjukvården. 64. Att förvalta kulturmiljöer. U. 65. En samordnat vuxcnsmdiestöd.U.

1991 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Pcrsonregistreringinom arbetslivs-,forsknings-och Den regionalabil- och körkortsadministrationen.[14] massmedieområdena, [21] Storstadens trafrksystem. Överenskommelse om m.m. ersättningför ideell skada.[34] trafik och miljö i Stockholms- Göteborgs-och Malmö- HIV-smittade - Påföljdsfrågor. Frigivning från anstalt, m.m. [45] regionerna.[19] Vissa särskilda frågor beträffandeintegrationsskyddet Säkrareförare [39] på ADB -området [62] Finansdepartementet

Utrikesdepartementet Finansiell tillsyn. [2]

sportslig och ekonomiskutveckling inom trav- och Statens roll vid främjande av export. [3] galoppsporten.[71 Biståndgenom internationellaorganisationer.[48] Beskattning av kraftföretag. [8] Biståndgenom internationellaorganisationer.Annex Kapitalavkasmingeni bytesbalansen. Det multilaterala biståndets organisationer.[49] Tre expertrapporter. [27] Bistånd genom internationella organisationer. Annex Räknamed miljön Förslag till natur- och miljö- Sverige och u-ländema FN i en återblick. [50] - räkenskaper.[37] Bistånd genom internationellaorganisationer.Annex Räknamed miljön Förslagtill natur- och miljö- Sårstudier. räkenskaper. Bilagedel. [38] Alkoholbeskattningen.[52]

Försvarsdepartementet Kapitalkostnader inom försvaret.Nya former för Utbildningsdepartementet

finansiell styrning. [20] primårkommunalskola. [30] Särskolan-en Branden på Sally Albatross. Den 9-12januari 1990.[33] Statensarkivdepåer.En utvecklingsplan till år 2000.

Forskningoch teknik för flyget. [53] [31] Examination som kvalitetskontrolli högskolan.[44] Skola skolbarnsomsorg en helhet. [54] - -

Socialdepartementet Att förvalta kulturmiljöer. [64]

Utvärdering SBU. StatensBeredningför Ut-värde- Ett samordnat vuxenstudiestöd.[65] av ring av medicinskmetodik. [6]

Lokala sjukförsäkringsregister[9] Arbetsmarknadsdepartementet

Informationensroll som handlingsunderlag styrning - Flykting- och immigrationspolitiken. [1] och ekonomi. [l5]. Spelreglemapå arbetsmarknaden. [13] Gemensamma regler lagstiftning, klassifrkationeroch utmaning. [56] - Kompetensutveckling en informationsteknologi.[l6]. Arbetslöshetsförsåkringenfmansierings- Forskning och utveckling epidemiologi, kvalitetssä- - systemet. [57] kring och Spris utvecklingsprojekt. [l7]. Infomtationsstruktur för hälso- och sjukvården en utvecklingsprocess. [18].

Bostadsdepartemntet

Någrafrågor i anslutningtill en arbetsgivarperiodinom sjukpenningförsäkringen. [35] Ett nytt BFR Byggforskningenpå 90-talet. [23] foster, [42] Den framtida länsbostadsnämnden. [43] Aborterade m.m. Handikapp, Välfärd, Rättvisa. [46] Statens bostadskreditnämnd organisationoch inom dimensionering.[61] Påväg exempelpå förändringsarbeten verksamheter för psykiskt störda [47]

Tillsynen över halso-och sjukvården.[63] Industridepartementet

Översyn av lagstiftningen om tråñberråvara.[22]

Ett nytt turisüåd. [58]

Statens offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Civildepartementet

Añärstidenra. [10] Aftärstidema. Bilagedel. [11] Ungdomoch makt.[12] Visst går det an Del 2 och [24] Frikommunförsöket.Erfarenheter av försökenmed en friare nåmndorganisation.[25] Kommunalaentreprenader.Vad är möjligt En analys av rättslägetoch det statliga regelverketsroll. [26] Konkurrenseni Sverige en kartläggning av konkur- rensförhâllandenai 61 branscher.Del l och [28] Periodiskahälsoundersökningari vissastatliga, kommunalaoch landstingskommunalaanställningar.[29] Ny kunskapoch förnyelse. [36] Marknadsanpassade service-och stabsfurtktioner ny organisation av stödet till myndigheteroch regeringskansli. [40] Marknadsanpassade service-och stabsfunktioner ny organisation av stödet till myndigheteroch regeringskansli. Bilagedel. [41] Konkurrens för ökad välfärd. Del Konkurrensför ökad välfärd. Del Konkurrens för ökad välfärd. Bilagor. [59] Olika men ändålika. Om invandrarungdomari det mångkulturella Sverige.[60]

Miljödepartementet

Miljölagstifmingen i framtiden. [4] Miljölagstiftrtingen i framtiden. Bilagedel. Sekretariatetskartläggningoch analys.[5] Naturvårdsverketsuppgifter och organisation.[32] Sverigesnationalrapporttill FNs konferens om miljö och utveckling UNCED 1992.[55] -

ALLMÄNNA FÖRLAGET ISBN 91 -38-1 0843-7 ISSN 0375-25OX