SOU

TUFF - teckenspråksutbildning för föräldrar : slutbetänkande

Beteckning: SOU 1996:102
Typ: SOU

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

TUFF

TECKENSPRÅKSUTBILDNINCJ

FÖR FÖRÄLDRAR

, . hm...gum.si2w.a 2.w

WP;

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

72a

3 KB ,ÖÃLJ

Öga, y

un: 5%

Statens offentliga utredningar

mm 1996: 102

w Utbildningsdepartementet

TUFF

- Teckenspråksutbildning

för föräldrar

Slutbetänkande Utredningen av om utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva barn m.m. Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Illustration: Uggla med Lasse Åberg

mus,

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20308-1 Stockholm 1996 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Ylva Johansson

Den 30 november 1995 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden det offentliga om skolväsendet och fristående skolor att tillkalla en särskild utredare U 1995:13 för att utreda frågor kring utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva, dövblinda och hörselskadade barn samt till andra barn med motsvarande behov av teckenspråk för kommunikation. Samtidigt fastställdes direktiven för utredningen 1995:151. Som särskild utredare tillkallades riksdagsledamoten

Torgny Danielsson s och som sekreterare förordnades

fr.o.m. den 1 februari 1996 Karin Andrée-Heissenberger. Som sakkunniga har medverkat utbildnlngsrådet Christer Degsell, Statens institut för handikappfrågor i skolan, sekreteraren Laina Kämpe, Svenska Kommunförbundet, utredaren Margareta Liljeqvist, Landstingsförbundet, kanslirådet Birgitta Magnusson, Socialdepartementet, undervisningsrådet Lisbeth Ftudemo, Statens skolverk och departementssekreteraren Ulla-Stina Ryking, Utbildningsdepartementet. Som expert har medverkat kanslirådet Lars Borg, Utbildningsdepartementet. Utredningen har arbetat under namnet TUFF Tecken- språksUtbildning För Föräldrar. Sammanträden med de sakkunniga och experten har ägt rum vid nio tillfällen. Utredaren och sekreteraren har deltagit i möten med Statens institut för handikappfrågor i skolan SIH, specialskolornas rektorer och styrelser, hörselvårdskonsulenter och berörda folkhögskolor. Fem anordnare av teckenspråksutbildning har besökts. Företrädare för myndigheter och landsting har deltagit i överläggningar. Samråd har ägt rum med Centrala studiestödsnämnden CSN, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn DHB, Sveriges Dövas Riksförbund SDR, Hörselskadades Riksför-

bund HRF och med Föreningen Sveriges Dövblinda

FSDB. Utredaren och sekreteraren har under hand haft kontakter

med ordföranden och sekreteraren för utredningen om funk-

tionshindrade elever i skolan, FUNKIS-kommittén.

Utredningen om teckenspråksutbildning för föräldrar till

döva barn m.m. får efter avslutat arbete härmed överlämna sitt betänkande.

Stockholm den 1 augusti 1996

Torgny Danielsson

Karin Andrée-Heissenberger

lnnehåH

Förkortningar 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Sammanfattning 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Uppdraget 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2 Utgångspunkter 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Nuvarande förhållanden 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Kort teckenspråk 23

om . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Föräldrautbildningens framväxt 24

. . . . . . . . . . .

3.3 Landstingens pedagogiska hörselvård 25

. . . . . 3.4 Försöksverksamhet med

koncentrerad teckenspråksutbildning 28

. . . . . .

3.4.1 Solbackenprojektet 28

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.2 Härnösands folkhögskola Norrlands-

modellen 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5 Annan teckenspråksutbildning för vuxna 30

. . . .

4 Ersättning till föräldrar i samband med

teckenspråksutbildningen 33

. . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Försöksverksamheten med

studiesocialt stöd TU-stöd 33 - . . . . . . . . . . . .

4.2 Ersättningar vid Solbacken och

i Härnösand 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4.3 Vissa andra ersättningar till föräldrar

med funktionshindrade barn 35 . . . . . . . . . . . . .

4.3.1 Statligt Vårdbidrag 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.2 Tillfällig föräldrapenning TFP 37

. . . . . . . . . . .

4.3.3 Lag 1993:387 om stöd och service till

vissa funktionshindrade LSS 40 . . . . . . . . . . .

5 Teckenspråk för syskon 43

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Föräldrautbildning i våra nordiska grannländer 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Erfarenheter av nuvarande

föräldrautbildning i teckenspråk 49

. . . . . . . . . . .

7.1 Koncentrerad teckenspräksutbildning

vid Solbacken och i Härnösand 49 . . . . . . . . 7.2 Försöksverksamheten med

TU-stöd 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 lnvandrarföräldrar 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4 Ytterligare erfarenheter 54

. . . . . . . . . . . . . .

8 överväganden och förslag 57

. . . . . . . . . . . . . . . .

8.1 Målgruppen 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.2 Hur många föräldrar rör det sig om 59

. . . .

8.3 Syfte 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.4 Omfattning, uppläggning och kvalitet 62

. . . .

8.5 Ersättning för föräldrarnas kostnaderi

samband med utbildningen 64

. . . . . . . . . . .

8.6 Organisatoriska modeller 67

. . . . . . . . . . . . .

8.7 Vem kan anordna utbildningen 72

. . . . . . .

8.8 Ansvarsfördelning 76

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.9 Administration 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.10 Vem skall handlägga ersättningarnatill

föräldrarna 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.11 Finansiering 80

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.12 Ytterligare överväganden och förslag 82

. . . .

8.12.1 Lärare i teckenspråk 83

. . . . . . . . . . . . . . . . 8.122 Studiematerial och läromedel 83 . . . . . . . . .

8.12.3 Pedagogiskt utvecklingsarbete 84

. . . . . . . . .

8.12.4 Teckenspråk för syskon 84

. . . . . . . . . . . . .

9 Sammanfattande förslag 87

. . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Kostnadsberäkningar 91

. . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 Förslag till ramkursplan i

teckenspråk för föräldrar 97

. . . . . . . . . . . . .. Bilaga 3 Beräkning av kostnader 101 . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

AFL Lagen om allmän försäkring AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU Arbetsmarknadsutbildning CSN Centrala studiestödsnämnden DHB Riksförbundet för döva, hörselskadade och

språkstörda barn

FN Förenta Nationerna

FBR Folkbildningsrådet

FSDB Föreningen Sveriges Dövblinda

FUNKIS Utredning om funktionshindrade elever i skolan HRF Hörselskadades Riksförbund

HSL Hälso- och sjukvårdslagen

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

NV Nämnden för vårdartjänst

RFV Riksförsäkringsverket RGD Riksgymnasiet för döva

10 Förkortningar

RIO Rörelsefolkhögskolornas riksorganisation SDR Sveriges Dövas Riksförbund SIH Statens institut för handikappfrågor i skolan SIOS samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Svenge SSVH Statens skola för vuxna i Härnösand TFP Tillfällig föräldrapenning TPB Tal- och punktskriftsbiblioteket TUFF TeckenspråksUtbildning För Föräldrar TU-stöd Försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk för föräldrar TÖI Tolk- och översättarinstitutet

Sammanfattning

Utgångspunkten för mina förslag är alla barns rätt till föräldrar som kan ge dem god vård, omsorg och stöd för deras utveckling. Denna grundläggande rätt innebär också att barn och föräldrar skall ha möjlighet att kommunicera med varandra på ett språk som båda förstår. Är barnet dövt måste föräldrarna ha möjlighet att lära sig teckenspråk. De erfarenheter och synpunkter jag tagit del när det av gäller utbildning i teckenspråk för föräldrar har gett mig en bild som visar att problemen i dag inte främst består i brist på utbildning utan brist på god bildning. Det saknas struktur

och kontinuitet i uppbyggnaden.Det är brist på utbildade

lärare och på studiematerial. Kursplaner och utvärderingar saknas. utvecklingsarbete behövs vad gäller metodik, pedagogik och läromedel. Försöksverksamhet har redan bedrivits inom området. Den grund för ställningstaganden försöksverksamheter som i allmänhet förväntas ge har emellertid inte varit för handen. Det är stora skillnader i ekonomiska villkor mellan pågående försöksverksamheter och annan utbildning. Skillnaderna gäller såväl för föräldrarna som för utbildningsanordnarna. Erfarenheter från försöksverksamheterna och i övrigt tyder på att invandrarföräldrar i mycket liten omfattning deltar i gängse kurser. Min ansats har varit att föreslå en strukturerad och konkret utbildningsmodell som är möjlig att följa upp och utvärdera. vägledande har varit att erbjuda samtliga föräldrar en viss mängd sammanhållen utbildning i teckenspråk. Så är i dag inte fallet. Den ekonomiska ramen är given. Mina förslag innebär därför vissa omprioriteringar jämfört med hur anslaget i dag används. Den utbildning jag nu föreslår kallar jag TUFF-utbildning TeckenspråksUtbildning För Föräldrar. Mina förslag innebär

12 Sammanfattning

att ett statsbidrag inrättas för utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva barn m.fl. l korthet innebär förslagen att

TUFF-utbildning skall erbjudas föräldrar till barn som är beroende av kommunikation på teckenspråk varvid föräldrar till yngre barn skall prioriteras

TUFF-utbildning skall omfatta 240 timmars utbildning i teckenspråk, upplagd i form av påbyggbara kurser

utbildningen skall följa en kursplan -

förslag TUFF-utbildningen skall utarbetas utifrån beho- - om i nuvarande specialskoleregioner, i samråd mellan ven tänkt utbildningsanordnare, landstingets pedagogiska hörselvård, brukarorganisationerna, berörda kommuner samt det regionala kunskapscentret vid respektive specialskola

ersättning för vissa resekostnader och förlorad arbetsför- tjänst kan i förekommande fall utgå till den som deltar i TUFF-utbildning för vilken statsbidrag utgår

visst bidrag kan utgå till utbildningsanordnare som erbju-

der barntillsyn och logi

SIH beslutar om bidrag till utbildningsanordnarna -

CSN beslutar om ersättningar till föräldrarna. -

Jag förordar att mina förslag genomförs snarast möjligt och att nuvarande försöksverksamheter upphör. Detta innebär att nuvarande TU-stödsförordning upphör och ersätts av särskild förordning vissa statsbidrag till utbildning i en om teckenspråk för föräldrar till barn som är beroende av kommunikation på teckenspråk. TUFF-utbildningen skall följas upp kontinuerligt för att sedan utvärderas. Med hänsyn till att uppläggningen av utbild-

Sammanfattning 13

ningen kan innebära genomströmningstakt på 4 år bör en

utvärdering ske med samma tidsintervall;

Vidare föreslår jag att

kartläggning och analys genomförs av behoven av

- en

lärare i teckenspråk inom olika utbildningsformer

att frågan om studiematerial iteckenspråk främjas genom

ett samordnat utvecklingsprojekt

behovet av att utveckla pedagogik och metodik uppmärk-

sammas och stimuleras

att anslag till utbildning för syskon till döva barn på sikt

förs med anslaget till TUFF-utbildning.

samman

aáahâv u

1 Uppdraget

Budgetåret 1989/90 inleddes försöksverksamhet med studiesocialt stöd för döva och gravt hörselskadade barns föräldrar som deltar i teckenspråksutbildning, s.k. TU-stöd. Medel anvisas under åttonde huvudtiteln anslaget E6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Förordningen 1992:925 om försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid teckenspråksutbildning innehåller bestämmelser sådant stöd för förom äldrar som deltar i teckenspråksutbildning inom landet. Under samma anslag tillfördes fr.o.m. budgetåret 1992/93 särskilda statliga medel för försöksverksamhet med koncentrerad teckenspråksutbildning förlagd till Solbacken på Värmdö, rekreationsgård som ägs av Stockholms dövas föreen ning. Solbacken genomför sitt fjärde verksamhetsår. nu Försöksverksamhet med liknande uppläggning som den vid Solbacken har också startat hösten 1995 vid Härnösands folkhögskola. Visst statligt stöd till denna utbildning utgår också från anslaget E6. l skrivelser till regeringen har Landstingsförbundet, Sveriges Dövas Riksförbund SDR, Hörselskadades Riksförbund HRF, Föreningen Sveriges Dövblinda FSDB och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn DHB framfört bl.a. att utbudet av teckenspråkskurser för föräldrar idag är begränsat, har ojämn kvalitet och saknar kontinuitet. Vidare anser man att den geografiska fördelningen är ojämn och att de ekonomiska villkoren för föräldrarna i hög grad skiftar mellan olika utbildningar. Kunskapscentret vid Birgittaskolan i Örebro har till regeringen framfört förslag om ett regionalt samverkansprojekt i

f syfte att medverka till en strukturerad föräldrautbildning.

Enligt direktiven till uppdraget behövdes en översyn kring " frågor hur samhällets stöd till teckenspråksutbildning för om

16 Kapitel 1

föräldrar till döva barn och andra barn med behov teckav enspråk för kommunikation skall se ut. Uppdraget består i att

kartlägga och bedöma

behovet av utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva, dövblinda och hörselskadade barn och till andra barn med motsvarande behov av teckenspråk för kommunikation, de befintliga utbildningsmöjligheterna på området och där- vid särskilt belysa brister och hinder samt att

ge förslag till

omfattningen och utformningen av sådan utbildning even- tuellt med påbyggbara kurser, hur sådan utbildning bör organiseras, finansieras och administreras inom den befintliga utbildningsstrukturen i samhället, hur ansvaret skall fördelas mellan olika parter. -

Direktiven i sin helhet återges i bilaga

2 Utgångspunkter

Språkets betydelse för barns utveckling

Barn skaffar sig kunskaper om omvärlden genom att upptäcka, uppleva och undersöka. En fungerande kommunikation inte bara för barnen också för är en förutsättning, utan föräldrarna, för att kunna hantera upplevelser, erfarenheter och kunskaper. l det dagliga samspelet med föräldrar, syskon och andra utvecklar barnet sin personlighet och sin identitet. Att kunna uttrycka sig själv, att kunna ställa frågor, förstå vad andra säger och få svar på sina frågor, är en förutsättning för ett fungerande samspel. Barn behöver också föra en dialog med andra om sina känslor och tankar och få stöd i att göra tillvaron gripbar och meningsfull. Till detta behövs ett språk och för att utveckla ett språk behöver barnet etablera tidig kommunikation med sin omgivning. En god språkutveckling kräver en bra språklig miljö. Barn på tidig utvecklingsnivå tillägnar sig språket som ett redskap, inte genom undervisning utan genom att språket ingår i barnets dagliga liv. För döva, dövblinda och hörselskadade barn är möjligheten till en tidig fungerande kommunikation med omvärlden avgörande betydelse för barnets hela utveckling. av l Sverige är det i dag en självklarhet att alla döva och många dövblinda barn behöver teckenspråk som första hörselskada hos ett barn är svåspråk. Konsekvenserna av att förutse. Väldigt många hörselskadade går miste om rare det inte sägs direkt till dem. De får inte den viktiga som bakgrundsinformation som gör att de får kunskaper, kan fråga, bli nyfikna och vetgiriga. Ett hörselskadat barn hör inte när två talar med varandra om vad de gjort och vad vuxna de skall göra. Ett hörselskadat barn hör inte heller när vuxna pratar med syskon om vilka regler som gäller, hur man löser

18 Kapitel

konflikter verbalt istället för att slåss t.ex. Känslan av att vara utanför blir påtaglig. Ett hörselskadat barn har också svårare än andra att förstå och tolka omgivningens språkliga signaler och detta påverkar förmågan till kontakt och förmågan att sätta sig i andra människors behov, respektera gränser och regler. Att inte höra innebär oftast att bara uppfatta fragment av det som sägs. Man får inte grepp om sammanhanget, helheten. Ord och bitar av meningar fladdrar omkring i en rörig och svårbegriplig verklighet. Tillvaron blir osäker. Ett barn är tryggt i miljö där det hela tiden förstår vad en händer, kan delta i det sociala samspelet och få en som identitet. Ett barn måste förstå och bli förstått. Förutsättningen är en fungerande och säker kommunikation. För döva, gravt hörselskadade och många dövblinda barn ställer detta krav på teckenspråk. Teckenspråket kan ha stor betydelse också för vissa talskadade och språkstörda barn, barn med försenat tal eller barn med utvecklingsstörning som har stora svårigheter i eller saknar kommunikation. Vissa av dessa barn kan via teckenspråket hitta en språklig kod som i sin tur kan bidra till deras språkutveckling. Barn som inte är primärt hörselskadade får inte del av den pedagogiska hörselvårdens resurser. Är de utvecklingsstörda betraktas detta funktionshinder oftast det primära och en eventuell hörselskada riskerar att som komma i skymundan.

Föräldrarnas behov av teckenspråk

Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem god vård, omsorg och stöd i deras utveckling. Denna grundläggande rätt innebär rätt till kommunikation med sina föräldrar. Känslor, attityder, värderingar och kulturella vanor speglas i föräldrars sätt att kommunicera med barnet och påverkar tidigt dess personlighetsutveckling. För att barnet skall få insikt i hur andra tänker och känner, lära sig att tolka sina erfarenheter, lära sig de mer eller mindre uttalade regler som gäller i samvaron inom familjen måste föräldrarna ges möjlighet till den fungerande kommunikationen teckenspråket. -

Kapitel 19

Föräldrarna befinner sig i en situation där de måste lära sig ett nytt språk, teckenspråket, för att kunna kommunicera med sina barn. Föräldrarna skall kunna behärska språket så väl att de kan hjälpa barnet i dess utveckling. Samtidigt lever de flesta föräldrar i miljö där de får liten eller en ingen teckenspråklig påverkan eller där de har få möjligheter att praktisera språket utanför familjen. En viktig komponent i teckenspråksundervisning för hörande är att kompensera bristen på naturlig språk- och miljöpåverkan och hjälpa föräldrarna inte bara att utveckla sin egen utan också barnets kommunikativa kompetens. Genom en mängd forskningsresultat är det också känt att små barn med normal förstaspråksutveckling får bra och en stabil grund för en andraspråksinlärning. Detta gör att barn som kunnat utveckla sitt teckenspråk väl har bättre förutsättningar att lära sig svenska och även andra språk. Detta är givetvis oerhört viktigt även för all kunskapsinhämtning och information eftersom sådan huvudsakligen finns på talade språks skriftspråk. Föräldrarna måste få chans också en att vara den länk mellan språk och lärande som föräldrar till hörande barn kan vara. Att ha ett dövt/hörselskadat syskon innebär glädje samma och samma problem som att ha hörande syskon. Men det kan också innebära att naturliga reaktioner inte kommer fram utan hålls tillbaka. Ett nödvändigt verktyg för samspel är ett gemensamt språk. Annars kan man inte diskutera, argumentera och leka med varandra. Föräldrarna måste ofta agera tolk och medlare. Behovet av att också syskon förvärvar färdigheter i teckenspråk är uppenbara. Att bli förälder är i sig en omvälvande och krävande roll. Att som hörande få ett dövt barn medför ytterligare mycken et stor omställning. Att därtill lära sig ett helt främmande språk som man inte själv valt utan tvingas tillägna sig för att kunna fungera i sin nya roll är ofta frustrerande även om viljan är stark. Att l vuxen ålder lära sig ett nytt språk som dessutom inte är vokalt och auditivt och har helt som en annan struktur och uppbyggnad än ett talat språk är svårt och många gånger krävande. svårigheterna underskattas ofta. De språkkunskaper och det ordförråd föräldrar behöver

20 Kapitel 2

måste också vara sådana att de kan försöka svara på barns frågor t.ex. livet,"hur det kommer sig att man växer, hur om kan skratta så man gråter eller vad som händer när man man dör.

Samhällets stöd till utbildning av föräldrar till funktionshindrade barn

För ett samhälle är det stor vikt att alla barn får en bra av start i livet och goda förutsättningar till lärande och till ett självständigt liv. Detta gäller i särskilt hög grad barn med funktionshinder. Staten har här på olika sätt gett stöd till funktionshindrade barn och deras familjer för att underlätta och kompensera de svårigheter funktionshindret innebär. Samhällets insatser för stöd till funktionshindrade barn och deras familjer har också en lång tradition. Landstingen har, sin habilitering och rehabilitering, genom gått och erbjudit familjer och barn stöd och hjälp i olika former. Landstingens pedagogiska hörselvård hart.ex. åtagit sig att döva och hörselskadade barn och deras föräldrar ge pedagogiskt och psykologiskt stöd. Inom skolområdet har staten sedan länge och på olika sätt för funktionshindrade barn skall få föruttagit ansvar att sättningar för god skolgång. Staten har också tagit ett en särskilt i samband med utbildning för föräldrar till ansvar vissa funktionshindrade barn. När det t.ex. gäller synskadade barn har Tomtebodaskolans resurscenter en omfattande kursverksamhet inte bara för lärare och personal inom skolans område utan också för föräldrar och anhöriga t.ex. far-, morföräldrar och vuxna syskon. Ekeskolans resurscenter för barn som är synskadade och har ytterligare funktionshinder ger också på liknande sätt kurser för föräldrar och syskon. Liknande resurscenter för andra grupper av funktionshindrade barn och ungdomar drivs med samhälleligt stöd. Den statliga insatsen när det gäller utbildning för föräldrar till döva och hörselskadade barn har en annan struktur än för andra föräldrartill funktionshindrade barn. Indirekt grupper av har staten sedan årtionden och till betydande del finansierat

Kapitel 2 21

kurser i teckenspråk för föräldrar m.fl., främst genom statsbidrag till folkbildningen dvs. studiecirklar och folkhögskolekur-

ser och genom vissa bidrag till organisationerna. Staten har också mera direkt via TU-stöd och genom statliga stimulansbidrag stött föräldrar och uppbyggnaden av särskilda föräldrautbildningar vidare avsnitt 3.3 och 4.1.

3 Nuvarande förhållanden

3.1 Kort om teckenspråk

Teckenspråket är ett visuellt/gestuellt språk med egen grammatik och har utvecklats i samvaro mellan döva. Det uppfattas med synen och fungerar oavhängigt av ljud. Det utförs med rörelser i händer, ögon, ansikte, mun, huvud och kropp. Rörelserna har samma funktion som 0rd, syntaktiska konstruktioner och intonation har i ett talat språk. Teckenspråket saknar skriftspråk. Liksom i talade språk finns olika språkstilar beroende på kön, ålder och olika sociala miljöer. Språkstilen varierar också beroende på i vilken specialskola man gått. Teckenspråket är inte internationellt utan varje land har sitt nationella teckenspråk. Det är i dag en självklarhet att alla döva och många dövblinda och hörselskadade barn behöver teckenspråk som första språk. Inställningen till teckenspråket har dock varierat. Teckenspråksforskningen i Sverige inleddes i början på 70-talet, ett decennium då teckenspråkskurser präglades av s.k. tecknad svenska i motsats till vad man då under en tid kallade dövas teckenspråk. Teckenspråkets status som språk fastslogs i början av 1980-talet. Från att tidigare egentligen ha varit en icke tillåten kommunikatlonsmetod i dövsko- Ian fick teckenspråket 1982 officiell status som första språk för döva i och med att läroplanen för specialskolan då fastställdes. Detta innebar teckenspråk som första språk och skriven svenska som andra språk. Medvetenheten om teckenspråkets betydelse inte bara för döva utan även för hörselskadade har ökat successivt.

24 Kapitel 3 sou 1996:102 , i l

Föräldrautbildningensframväxt

Mycket tidigt insåg berörda handikapporganisationer betydelsen av att föräldrar till döva barn lärde sig teckenspråk. Redan 1949 bildades Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, DHB, under namnet Döva Barns Målsmän. Sedan mitten på 60-talet har bl.a. Stockholms dövas förening haft kurser i teckenspråk. SDR Sveriges Dövas Riksförbund höll i början på 70-talet sin första föräldrakonferens och detta bidrog till att kurser för hörande föräldrar kom igång på allvar. 1980 startades intensivkurser på Dövas hus i Stockholm, först med Västanviks folkhögskola som ansvarig, sedan i egen regi. Samtidigt intensifierade DHB sin kursverksamhet, framför allt i den västra av de fem regioner som utgör specialskolornas upptagningsområden. Också landstingen har sedan länge, inom ramen för den pedagogiska hörselvården, anordnat utbildning i teckenspråk i egen regi och i samverkan med studieförbund, organisationer och folkhögskolor. Inom ramen för sitt habiliteringsansvar erbjuder i allmänhet landstingen föräldrarna den första introduktionen i form av hemvägledning för barn och föräldrar och introduktionsundervisning i teckenspråk för föräldrar och ibland andra anhöriga. Västanviks folkhögskola för döva grundades 1969 och i början på 70-talet startade man där Sommarkurser i teckenspråk för föräldrar. På skolan hölls för övrigt 1978 den första kursen för döva teckenspråksundervisare. Flera folkhögskolor började under 80-talet, oftast i samverkan med handikapporganisationerna, att anordna kurser i teckenspråk bl.a. för anhöriga till döva. På motsvarande sätt bedriver också studieförbunden kurser i teckenspråk för föräldrar, ofta i samverkan med brukarorganisationerna och landstingens pedagogiska hörselvård. Som en följd av integrationsutredningens förslag tillskapades under 80-talet s.k. kunskapscentra inom specialskolornas upptagningsområden i syfte att vara regionala komplement i det specialpedagogiska stödet till elever med hörselskada i grund- och gymnasieskola. Centren har allt sedan

Kapitel 3 25

dess, i samverkan med den pedagogiska hörselvården, kommunerna, organisationerna och olika utbildningsanordnare, spelat en aktiv roll i samband med teckenspråkskurserför föräldrar. Särskild utbildning har anordnats för invandrarför-

äldrar.

Det visade sig emellertid ganska snart att många föräldrar

l inte kunde delta i teckenspråkskurser ekonomiska skäl.

Därför inleddes budgetåret 1989/90 försöksverksamhet

l med studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk, det s.k.

TU-stödet. Genom TU-stödet fick föräldrarna ersättning för

inkomstbortfall, i förekommande fall internatbidrag samt

rese-

kostnadsersättning då de deltog i utbildning i teckenspråk. Vid ungefär samma tidpunkt väcktes tanken på att starta

teckenspråksutbildning i koncentrerad form, upplagd som

internatkurser och där föräldrarna kunde ta med sina

sig

barn.

l det följande ger jag en översikt över befintlig teckenspråksutbildning för föräldrar.

l 3.3 Landstingens pedagogiska hörselvård

Hörande föräldrar till hörande barn vet i stora drag vad

som väntar och förväntas av barnet i vuxenlivet och kan med

denna bakgrund ge barnet de kunskaper, erfarenheter och det stöd som det behöver i olika utvecklingsfaser, allt för att

nå det mål som föräldrarna sätter ett bra vuxenliv. Utiupp:

från sina egna erfarenheter och som grund för sin uppfostran

har de ett livsperspektiv dvs. en tämligen realistisk förväntan

om hur barnets framtid kommer att te sig. Inför ett hörselska-

dat/dövt eller dövblint barn blir föräldrarnas situation annor-

lunda. De har sällan någon egen erfarenhet av eller kunskap

om vare sig hörselskadade/döva barn eller vuxna. De vet

inte vad deras barn behöver utöver det ett hörande barn som

behöver. Många av de erfarenheterna och kunskaper-

egna

na som skulle varit vägledande i föräldraskapet räcker inte till. Landstingets pedagogiska hörselvård är till för att stödja

föräldrarna i deras roll. nya

26 Kapitel 3

Landstingens verksamhet inom pedagogisk hörselvård

styrs Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, HSL. Enligt

av 3 a § HSL skall landstinget bl.a. erbjuda habilitering. Lands-

tingen har sedan årtionden frivilligt åtagit sig att ordna peda-

hörselvård dvs. utöver medicinsk habilitering också

gogisk att ge psykosocialt och pedagogiskt stöd.

Den pedagogiska hörselvården har till uppgift att inom

landstingets ram organisera psykosociala, pedagogiska och

tekniska insatser till barn och ungdomar med hörselhandi-

kapp samt till deras familjer. Uppgiften består i att, i samarbete med sjukvård, förskola och skola, organisera stödet till familjen och de pedagogiska insatserna till det döva/hörsel-

skadade barnet. Verksamheten ide olika landstingen har en

likartad struktur men stödet har olika omfattning. Vanligtvis

ordnas föräldrakurser, föräldramöten och liknande där föräldrarna får information vad hörselhandikappet innebär om för deras barns utveckling och vilka konsekvenser det får för familjen. Inom för sitt habiliteringsansvar och i mån av ramen

tillgängliga resurser bedriver landstingen i viss omfattning teckenspråksundervisning för föräldrar. l de flesta fall ges huvudsakligen introduktion i teckenspråket. Kurserna kan ordnas tillsammans med släkt och grannar, på hörselförskolan eller på annat sätt tillsammans med andra föräldrar.

Landstingens pedagogiska hörselvård med dess konsulenter har uppgift till viss del motsvarar det stöd som en som SlH sin konsulentorganisation ger till elever med genom

andra funktionshinder. Ansvaret för det hörselpedagogiska

stödet har vid flera tillfällen varit föremål för överväganden.

l Utbildningsdepartementets rapport Staten och skolan

och stöd 1995:60 redovisas bl.a. vissa problem

styrning Ds

föreligger inom området. som Den 1 januari 1994 trädde en handikappreform i kraft för att förbättra stöd och service till personer med funktionshinder. Reformen innebär bl.a. att ett tidsbegränsat statligt stimulansbidrag till habilitering och rehabilitering inrättades. Bidraget skall bl.a. kunna användas för att bygga upp verk-

samheter på eftersatta områden inom habilitering och rehabi-

litering eller för insatser till personer med funktionshinder och

deras familjer. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att

Kapitel 3 27

fördela och följa stimulansbidraget. Bestämmelser upp om bidrag finns i förordningen 1993:1284 om tillfälligt statsbidrag till utvecklingsinsatser inom habilitering och rehabilitering. Med stöd sådana stimulansbidrag har av några landsting startat projekt som syftar till att förbättra stödet inom den pedagogiska hörselvården. Så har landstingen i Örebro län

och i Älvsborgs län startat projekt i syfte att erbjuda föräldrar

ett förbättrat stöd. l samtliga- projekt ingår teckenspråk för föräldrar som en huvudsaklig ingrediens.

Projektet i Älvsborgs län, "Familjecentrum", pågår under

fyra år och har tilldelats 1,2 mkr år dvs. totalt 4,8 mkr. per Inom ramen för projektet bedrivs bl.a. intensivveckor för föräldrar. Dessa kurser vänder sig till föräldrar till döva och hörselskadade barn och omfattarför närvarande 55 föräldrar. Utbildningen pågår på heltid under tre separata veckor per år. Undervisningen omfattar totalt 240 timmar hälften varav

av tiden utgörs av teckenspråksutbildning och andra hälften

av temaföreläsningar och psykosocialt stöd. l projektet arbetar en projektledare, en kurator, en psykolog samt två teckenspråkslärare. Kurserna är kostnadsfria. Båda föräldrarna förutsätts delta i utbildningen tillsammans och följa hela utbildningspaketet. Den ena föräldern utnyttjar tillfällig föräldrapenning och den andra TU-stöd via CSN. Barntillsyn eller inackordering erbjuds ej. Föräldrarna pendlar till och från kursorten och barnen är vanligen i sina hörselförskolor. Planer finns att utvidga föräldrautbildningen i samarbete med kunskapscentret vid Vänerskolan statlig specialskola för döva i Vänersborg, DHB och Nordiska Folkhögskolan i Kungälv till att omfatta föräldrar, syskon och anhöriga i hela regionen dvs. O, R och P-län. Projektet i Örebro läns landsting är främst för avsett att framställa kursmaterial, utforma kursplaner, utveckla grund-

och påbyggnadsutbildning när det gäller teckenspråksutbild-

ning för föräldrar samt att sprida detta. Projektet pågår under två år och har tilldelats 750 000 kr år dvs. totalt 1,5 mkr. per l Örebro har dessutom kunskapscentret vid Birgittaskolan

statlig specialskola för döva i Örebro i samverkan med

landstingen i mellersta regionen, berörda brukarorganisatio-

28 Kapitel 3

Stiftelsen teckenspråkscentrum och Fellingsbro folkhögner, skola utvecklat en modell med teckenspråksutbildning i 12 steg vardera tvâ veckor omfattande ca 23 timmar per om vecka eller totalt ca 550 timmars undervisning. Utbildningen

sker i grupper om 10-14 föräldrar. övervägande delen av

från Örebro. föräldrarna beräknas pendla till och

3.4 Försöksverksamhet med

koncentrerad teckenspråksutbildning

3.4.1 Solbackenprojektet

1992/93 tillfördes särskilda statliga medel för Budgetåret försöksverksamhet med koncentrerad teckenspråksutbild- SDR, Stockholms dövas förening samt dess föråldraning. klubb anordnar utbildningen år förlagd till Solbacken på som Värmdö, förvärvades 1941 Stockholms döen gård som av förening semesterhem för döva. Solbacken utnyttjas vas som i dag kursgård för såväl döva som hörande. som Försöksverksamheten till erbjuda ett paket med syftar att upplagda internatkurser och där påbyggbara kurser, som föräldrarna kan ta med sig sina barn, såväl döva som hörande. Regler för verksamheten, som sköts av en grupp inom föräldraklubben i Stockholms dövas förening, fastställs av SDR. Kurserna efter rullande schema där familgenomförs ett möts veckor varje år. Båda föräldrarna förutjerna samma sätts genomgå utbildningen tillsammans. De döva barnen och hörande syskon får tillsyn under den tid föräldrarna har undervisning. l anläggningen ingår förutom kursgården en Värmdö kommun sedan 1994 hyr för sin fritidsgård som barnomsorgsverksamhet. l nuvarande avtal med kommunen, ett treårigt avtal, ingår att de barn som kommer med sina föräldrar till teckenspråkskurserna får delta i kommunens verksamhet. Kostnaderna för detta ingår i projektmedlen och barntillsynen ordnas utan extra kostnad för familjen. Utbildningen utgår huvudsakligen från de stegvist uppbyggda kurserna i teckenspråk som bedrivits vid Västanviks

Kapitel 3 29

folkhögskola och vid Dövas Hus i Stockholm. Vissa baskunskaper i teckenspråk krävs för att bli antagen till kurserna. Utbildningen är uppbyggd i fyra steg. Varje steg består av tre kurser på en vecka vardera. Varje kurs förutsätter att ny man genomgått steget innan eller har motsvarande kunskaper. Tanken är att föräldrarna skall kunna genomgå ett steg dvs. tre kursveckor per år under fyra år vilket innebär totalt 12 veckor under fyra år. Varje vecka innehåller 20 lärarledda ca timmar i teckenspråk dvs. sammanlagt 240 timmar. Dessutom erbjuds föräldrarna tre temakurser vardera om en vecka. Temakurserna innehåller ämnena Föräldraskap, Skola samt Kultur och fritid. Fler temata planeras. Inom ramen för tilldelade medel har inom Solbackenman projektet tagit fram ett studiematerial. Varje kursdeltagare erhåller ett sådant material, består videofilm och ett som av en kompendium för varje steg, avsett för studier hemma mellan kurstillfällena. Materialet finns också till numera försäljning. Medel för försöksverksamheten utbetalas efter rekvisition av CSN till SDR. Försöksverksamheten bedrivs i övrigt utan andra villkor än att redovisning skall lämnas till CSN senast den 15 september varje år. För budgetåret 1995/96 12 månader har anvisats 6,4 mkr för utbildningen vid Solbacken. Denna medelsram ger utrymme för 200 utbildningsplatser, 140 platser i steg 1-4 och 60 platser i temakurser.

3.4.2 Härnösands

folkhögskola

Norrlandsmodellen - En annan försöksverksamhet med koncentrerad teckenspråksutbildning för föräldrar startade hösten 1995 vid Härnösands folkhögskola. Denna försöksverksamhet har en uppläggning som liknar den vid Solbacken men är här utformad i samverkan mellan olika regionala intressenter. Vidare sker samordning med utbildning i en teckenspråk för syskon. Utbildningen är ett samverkansprojekt mellan Härnösands folkhögskola, kunskapscentret vid Kristinaskolan statlig

30 Kapitel 3

specialskola för döva i Härnösand, DHB och landstingets hörselvård. Utbildningen är, liksom den vid Solbacken, upplagd i fyra steg omfattande vardera tre veckor per år men här förlagd till två tillfällen per år, två veckor på sommaren och vecka på vintern. Kurserna genomförs efter ett rullanen de schema där familjerna möts veckor varje år. Utsamma bildningen vänder sig i första hand till familjer i norra Sverige med döva/hörselskadade barn som har teckenspråk som första språk. Försöket omfattar innevarande år 24 utbildningsplatser planeras inom tre år innefatta 72 utbildmen ningsplatser. Kurserna genomförs som korta internatkurser på Härnösands folkhögskola. För barn i förskoleåldern ordnas barntillvid landstingets hörselförskola. Syskon i åldrarna 7-16 syn år har möjlighet att samtidigt delta i en speciellt anpassad teckenspråksutbildning vid Kristinaskolan. För skolbarn som deltar i teckenspråksundervisning erbjuds verksamhet i kommunens fritidshem. Kurserna är, liksom de vid Solbacken, kostnadsfria men i övrigt skiljer sig de ekonomiska villkoren. Utbildningen i Härnösand finansieras dels av folkhögskolan, landstingets hörselvård och CSN TU-stöd dels med de 900 000 kr som budgetåret 1995/96 12 månader anvisats förförsöket. Kunskapscentret vid Kristinaskolan finansierar teckenspråksutbildningen för syskon.

3.5 Annan teckenspråksutbildning

för vuxna

Allmän utbildning i teckenspråk för vuxna bedrivs av flera olika utbildningsanordnare och på olika nivåer. Ett tiotal folkhögskolor i landet har för närvarande längre eller kortare kurser i teckenspråk för hörande. Tvååriga utbildningar i teckenspråk ges vid sex folkhögskolor som förberedelse till utbildning till tolk. Här kombineras undervisning i teckenspråk med studier i svenska och vissa andra ämnen. Studierna bedrivs på heltid.

Kapitel 3 31

Västanviks folkhögskola har dessutom ettårig teckenspråksutbildarlinje samt intensivkurser som är upplagda i fem steg. Dessa kurser varfrån början avsedda förföräldrar men är numera öppna för alla vill gå dem. som Vid Statens skola för i Härnösand SSVH kan vuxna man läsa gymnasieskolans teckenspråk som C-språk på distans. Här varvas kurser på till två veckor med självstudier hemen ma. Vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet kan studera teckenspråk. Även man Göteborgs universitet, högskolan i Sundsvall/Härnösand och högskolan i Örebro har utbildning i teckenspråk. Lärarhögskolan i Stockholm erbjuder teckenspråksutbildning för olika personalgrupper. Hörande som har döv arbetskamrat kan få teckenen språksutbildning genom AMS. AMU-grupperna i Örebro och Uppsala samt stiftelsen AMU-Hadar i Malmö utbildning ger iteckenspråk. AMU-Hadar bedriver, förutom utbildning för döva samt pedagogiskt och tekniskt utvecklingsarbete, också föräldrautbildning i teckenspråk på uppdrag av Pedagogiska hörselvården i Malmöhus läns landsting. l vissa kommuner anordnas teckenspråksutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen och individuellt val som eller lokal gren inom gymnasieskolan. Studieförbund och dövföreningar har också allmänna kurser i teckenspråk.

:4§.,

.. m. mübüülü m

.: ,e@;,,

V . y

Jågçszsâ

§22 ma" J

:Kåâienáé-a, rvêáiáh

Q§§§Åå5§f§Q

;2.3:e›:°zs§a{

" ..

4 Ersättning till föräldrar i samband

med

teckenspråksutbildningen

4.1 Försöksverksamheten

med studiesocialt stöd TU-stöd

Budgetåret 1989/90 inleddes försöksverksamheten med studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk, det s.k. TU-stödet. Budgetåret 1995/96 har- för ändamålet anvisats 3 mkr 12 månader. Enligt förordningen 1992:925 nämnda försöksverkom samhet kan föräldrar till döva och gravt hörselskadade barn erhålla studiesocialt stöd vid teckenspråksutbildning. Stödet kan ges också till den som i förälderns ställe varaktigt har omvårdnad barnet. Stödet lämnas i form korttidsom av studiestöd och internatbidrag enligt bestämmelserna i 5 och 6 kap. studiestödslagen 1973:349 och 5 och 6 kap. studiestödsförordningen 1973:418 med vissa angivna avvikelser. TU-stöd lämnas inte vid utbildning börjar efter det som att barnet fyllt 16 år och inte till förälder deltar i konges som centrerad teckenspråksutbildning som anordnas SDR av dvs. Solbackens utbildning. TU-stödet består tre delar: av Korttidsstudiestöd för inkomstbortfall under studietiden. Stödet är direkt jämförbart med ordinarie stöd vid korttidsstudier och utgår med belopp, för närvarande 75 samma kr per timme. Bidraget kan utgå för högst 150 timmar under perioden 1 juli 1996 30 juni 1997. internatbidrag för kost och logi under övernattning på annan ort än hemorten. lnternatbidraget utgår med samma belopp som ordinarie internatbidrag vid korttidsstudier, för närvarande 327 kr per dygn. Bidraget kan utgå för högst 20

2 16-0976

34 Kapitel 4

övernattningar under tiden 1 juli 1996 30 juni 1997 och för en utbildning som är högst fyra veckor lång. Resekostnadsersättning för en tur- och returresa per kurs. kan bidraget utbetalas för högst tre sådana Sammanlagt under tiden 1 juli 1996 30 juni 1997. Resekostnader resor ersätts normalt med de faktiska kostnaderna enligt billigaste alternativ med allmänna kommunikationer. Resor med egen bil eller med flyg kan ersättas under vissa villkor. studiesocialt stöd inom för försöksverk- Frågor om ramen samheten prövas CSN. CSN får utfärda de närmare av förordningen. Så föreskrifter som behövs förtillämpningen av sökande har döva eller hörselskagäller t.ex. att som yngre dade barn samt sökande som har kort tidigare utbildning i teckenspråk har företräde till stöd. Föräldrarnas utbildningsoch arbetsförhållanden saknar betydelse i detta bakgrund urval. Ansökan TU-stöd handläggs av CSN-kontoret i om Örebro. Sista ansökan TU-stöd är den 15/5, 15/8, dag för om 15/10 respektive den 15/12 för utbildningar som påbörjas kvartalet efter respektive ansökningstillfälle. Föreskrifterna beträffande urval och ansökningstidertillämi enligt uppgift främst på grund att den pas inte praktiken, av hittills inte föranlett sådana relativt låga nyttjandegraden begränsningar.

4.2 Ersättningar vid Solbacken och i

Härnösand

Inom försöksverksamheterna tillämpas andra ekonomiska villkor. Solbacken full ersättning för förlorad arbetsför- Vid utgår tjänst och inackorderingsersättningen motsvarar rabatterat Solbacken, för närvarande 716 kr dygn. Resepris vid per kostnader ersätts till och från kursveckorna för tåg klass, restiden 10 timmar eller för bil med flyg om överstiger egen 13 kr mil. Samtliga kostnader för undervisning, resor, förper lorad arbetsförtjänst, kost och logi, studiematerial m.m., beoch ingår i de medel CSN kostas av projektmedlen som utbetalar till SDR. l projektmedlen ingår även samtliga kost-

Kapitel 35

nader för barnen. Samma ekonomiska villkor gäller för temakurserna som kurserna Steg 1-4. Kurserna är avgiftsfria. l Norrlandsmodellen utgår TU-bidrag från CSN i form av korttidsstudiestöd med 75 kr pertimme. Eventuellt ytterligare inkomstbortfall betalas projektmedlen. ur lnternatbidrag, 327 kr per dygn, betalas direkt från CSN till folkhögskolan och

resekostnadsersättning betalas direkt av CSN till föräldrarna

enligt reglerna för TU-stöd.

4.3 Vissa andra

ersättningar till föräldrar

med funktionshindrade barn

Jag har tidigare kort redogjort för hur samhället på olika sätt tagit ett särskilt ansvar för utbildning för föräldrar till vissa funktionshindrade barn. Bidrag till kostnader för föräldrarna regleras på olika sätt.

Ersättning för inkomstbortfall vid föräldrautbildning inom

landstingens pedagogiska hörselvård liksom vid de statliga specialskolornas resurscenter enligt reglerna ges förtillfällig föräldrapenning. Vid föräldrautbildning i teckenspråk i övrigt tillämpas nuvarande TU-stöd. För försöksverksamheterna tillämpas, som jag redovisat ovan, särskilda villkor. Stödet till föräldrarna varierar således betydligt beroende på vilken typ av föräldrautbildning erbjuds. Olika stöd som täcker också olika delar i olika utbildningar. Den enskilde föräldern måste ofta själv hitta vägar att finansiera sin utbildning. Från en del håll har synpunkter framförts till vårdmig att bidraget borde kunna användas av föräldrarna för att täcka vissa kostnader i samband med teckenspråksutbildning. På motsvarande sätt har synpunkter framförts att tillfällig föräldrapenning självklart borde få utnyttjas vid föräldrakurser som omfattas mitt uppdrag. av För egen del anser jag att det fördel vore en om ett sammanhället stöd kunde tillämpas vid utbildning för föräldrar till funktionshindrade barn. Jag har därför valt att göra en särskild genomgång bestämmelserna av som styr beslut om

36 Kapitel 4

föräldrapenning för att i vilken mån Vårdbidrag och tillfällig se dessa bestämmelser är tillämpliga vid föräldrautbildning i

teckenspråk. till handikappade barn och deras för- Dessa ersättningar äldrar regleras i lagen 1962:381 om allmän försäkring

AFL.

4.3.1 Statligt Vårdbidrag

Bestämmelser Vårdbidrag finns i 9 kap. AFL. om Vårdbidrag utgår till förälder till ett barn som på grund av funktionshinder har sjukdom, utvecklingsstörning eller annat behov särskild tillsyn eller vård samt för merkostnader av till eller funktionshindret. Rätten till relaterade sjukdomen enbart på merkostnader. Syftet Vårdbidrag kan inte grundas först och främst att ersätta föräldrarna med Vårdbidraget år vårdarbete de utför i hemmet. Därutöver kan det även för det merkostnader samt även täcka del av det kompensera för en kan uppstå till följd barnets behov av inkomstbortfall som av omvårdnad. Grundläggande är dock att inget annat samhällsstöd för täcka dessa behov. utgår att fjärdedels, halvt eller Vårdbidraget kan utgå som helt, tre där merkostnaderna är skattefri del inom kvarts bidrag en dessa belopp. Vid helt Vårdbidrag kan merkostnader utgå Vårdbidrag för vård och tillsyn. Helt Vårdbidrag utgör utöver och merkostnaderna mellan 18 °/o och 250 % av basbeloppet Helt Vårdbidrag utgör april 1996 69 °/o av basbeloppet. 7 542 kr per månad. allmänna råd 1993:2

Av Riksförsäkringsverkets RFvzs

Vårdbidrag framgår att kostnader för teckenspråkskurser om merkostnadsersättning. Vidare kan kompenseras genom förälderns deltagande i olika kurser och träningssägs att för att kunna aktivera, träna, stimulera eller kommuprogram skall kunna ligga till grund för rätt till nicera med barnet, nämnda principen att Vårdbidrag Vårdbidrag. Den ovan om andra samhällsinsatser utgår, t.ex. tillfällig inte utgår när föräldrapenning, betonas dock särskilt.

Kapitel 4 37

Jag tolkar bestämmelserna om Vårdbidrag och RFV:s råd så att det inte bör orimligt del vara om en av vårdbidraget användes för att täcka vissa kostnader i samband med teckenspråksutbildning för föräldrar. Det finns emellertid vissa komplikationer som gör att jag ändå känner stor tveksamhet att lägga ett förslag i denna riktning. För det första är vårdbidraget tidsbegränsat och omprövas efter vissa perioder. För det andra skall försäkringskassan, då den bedömer rätten till Vårdbidrag, beakta vilka merkostnader som kan utgöra grunden för Vårdbidrag. En förälder måste således veta redan när ansökan Vårdbidrag om inges att behov teckenspråksutbildning kommer att av uppstå och under hur lång tid. Eljest räknas inte detta behov i underlaget för Vårdbidrag. Om teckenspråksutbildningen ingår i grunden för vårdbidraget kan tillfällig föräldrapenning inte utges. För det tredje gör försäkringskassorna mycket olika bedömningar av vad som utgör grund för Vårdbidrag och förhållandena skiljerfrån kommun till kommun. För det fjärde utgör vårdbidraget i realiteten en icke definierbar del av familjens hela ekonomi. Målet måste vara att alla föräldrar skall kunna genomgå teckenspråksutbildning oavsett ekonomiska förutsättningar. Jag konstaterar att de s.k. merkostnaderna varierar från familj till familj och att man inte kan ta för givet att vårdbidraget utgör samma ekonomiska tillskott för alla föräldrar. Detta gör att alla inte har samma förutsättningar att betala t.ex. för de betydande extra kostnader för inackordering och barntillsyn som oftast tillkommer vid intensivkurser. Jag avstår därför från att lägga förslag att vårdbidraget skall förutom sättas tas i anspråk för särskilda kostnader i samband med teckenspråkskurser.

Tillfällig föräldrapenning TFP

Bestämmelser om TFP återfinns i 4 kap AFL. Vid barns eller vårdnadshavarens sjukdom kan den förälder måste som stanna hemma från arbetet få TFP. Vidare kan TFP utgå om barnet, tillsammans med föräldern, skall besöka den före-

38 Kapitel 4

byggande barnhälsovârden samt i vissa fall då syskon skall besöka läkare. Föräldrar till barn med sjukdom eller funktionshinder kan också erhålla TFP för att besöka läkare eller annan som ordinerats läkare, delta i kurser anordnade av sjukvårdsav huvudmannen eller vid en institution, för att medverka i en behandling barnet eller lära sig vårda barnet. Enligt RFvzs av allmänna råd 1995:7 om föräldrapenningsförmåner menas med institution t.ex. habiliteringsklinik eller specialskola. l allmänna råd sägs att utbildningarna som sjuksamma vårdshuvudmannen anordnar skall inriktas på utbildning och information barnets sjukdom eller funktionshinder samt om föräldrarna psykosocialt stöd i deras föräldraroll. på att ge Vid dessa tillfällen behöver inte alltid barnet vara med och vid läkarbesök kan båda föräldrarna delta samtidigt. l regel utgår TFP tills barnet fyller 12 år. För barn med funktionshinder kan denna tid dock utvidgas till 16 års ålder. För de ungdomar omfattas av LSS Lag om stöd och som

service till vissa funktionshindrade kan TFP i vissa situatio-

utgå tills de slutat gymnasieskolan eller motsvarande ner utbildning. TFP utgår för högst 60 dagar per år men kan utvidgas med ytterligare 60 dagar för barn som har en sjukdom eller ett funktionshinder. För barn omfattas LSS kan, tills som av de fyller 16 år, också utgå TFP för 10 kontaktdagar per år. Kontaktdagar utgår för besök i skola, skolbarnsomsorg eller förskola samt vid föräldrautbildning. Arrangör av dessa utbildningar kan, enligt RFvss allmänna råd, vara t.ex. en handikapporganisation eller ett kunskapscenter. Båda föräldrarna kan delta samtidigt. Ersättning för föräldrautbildning kan i andra fall då del den ordinarie utgår även men som en av föräldrapenningen. Precis vid Vårdbidrag kan TFP inte utgå när andra som former av samhällsstöd utgår. Därför finns en regel om att TFP inte kan utgå för sådant som utgör grund för Vårdbidrag. Liksom vad gäller Vårdbidrag har jag erfarit att tillämpningen av rätten till TFP skiljer mellan olika försäkringskassor.

Kapitel 4 39

Rätt till TFP anknytertill föräldraledighetslagen 1995:584 i vilken stadgas föräldrars rätt till ledighet för vård barn av m.m. TFP utnyttjas, nämnts, i dag vid t.ex. som pedagogiska hörselvårdens föräldrautbildningar. Till utredningen har framförts synpunkten att det enkelt och rationellt vore om TFP fick utnyttjas även vid föräldrakurser det av slag mitt uppdrag innefattar. Jag delar i princip denna uppfattning. TFP syftar bl.a. till att göra det möjligt för föräldrarna att på olika sätt kunna medverka i behandlingen barnet och av främja barnets utveckling. Detta framgår också av RFvzs allmänna råd. TFP är enligt min bedömning ett system som redan i dag omfattar stöd till föräldrar har behov som av särskild utbildning för att kunna ta hand sina barn. om Utbildning i teckenspråk är nödvändigt för tillsyn och vård av döva barn m.fl. och för barnets sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Enligt AFL har en förälder rått till TFP i samband med deltagande i en kurs eller utbildning som sjukvårdshuvudmannen anordnar. Denna bestämmelse innebär been gränsning av vem eller vilka som skall anordna en utbildning. Som jag tidigare sagt anordnas utbildning i teckenspråk till stor del av andra än sjukvårdshuvudmännen. l vissa fall har en del försäkringskassor beviljat TFP till föräldrar som gått på teckenspråksutbildning anordnad av annan än sjukvårdshuvudmännen. Andra försäkringskassor har gjort en annan bedömning och inte beviljat TFP i sådana fall. För egen del anser jag att det fördel rätten att vore en om få TFP gällde för deltagande i kurs anordnas också som av annan än sjukvårdshuvudmännen. Det finns emellertid också andra begränsningar. TFP gäller endast för barn till 12 upp i vissa fall 16 år och är knutet till förvärvsarbete. En utvidgning av rätten till TFP skulle emellertid kunna skapa förutsättningar för ett samlat stöd vid utbildning för föräldrar till barn med funktionshinder. Ett sådant skulle resonemang emellertid kräva en lagändring av AFL. Jag har inte haft möjligheter att inom mitt uppdrag belysa de praktiska och ekonomiska konsekvenser sådan lagen ändring skulle få. Dessutom pågår inom Socialdepartementet

40 Kapitel 4

ett arbete som syftar att kartlägga, beskriva och analysera verksamheter med föräldrautbildning och föräldrastöd rskr.

1990/91:5. Uppgiften omfattar också familjer med särskilt

behov av stöd. Jag avstår således från att lägga förslag om en lagändring av AFL. Jag föreslår istället att Socialdepartementet utreder möjligheterna för föräldrar till funktionshindrade barn att utnyttja TFP vid föräldrautbildning och familjestödjande verksamhet. Ett alternativ till ändring av AFL är en ändring av 3 a §

HSL i syfte att ålägga sjukvårdshuvudmannen att ansvara för all föräldrautbildning iteckenspråk. Detta skulle emellertid in-

nebära en relativt omfattande ansvarsförskjutning från staten

till landstingen och skulle kräva särskilda åtgärder i enlighet

med finansieringsprincipen. Jag bedömer dessutom att enskilda län/landsting i allmänhet ärför små för att ha underlag

för kontinuerlig utbildning i teckenspråk och att en sådan

förändring skulle tarva regionala lösningar där i så fall särskilda medel borde säkerställas för just detta ansvar. Den

viktigaste basen för god teckenspråksutbildning för för-

äldrar är den utbildningskompetens i teckenspråk som finns samlad inom vuxenutbildningsområdet. Det är därför mycket

angeläget att den förblir sammanhållen.

4.3.3 Lag 1993:387 om stöd och service

till vissa funktionshindrade LSS

LSS är en rättighetslag för personer med svåra funktionshinder. Den ger laglig rätt till en rad former av stöd och service

t.ex. rådgivning och annat personligt stöd, personlig assi-

stans, kontaktperson, avlösarservice i hemmet och korttidsvistelse utanför hemmet. Att tillhöra personkretsen för LSS medför bl.a., som jag redovisat ovan, vissa utökade rättigheter till tillfällig föräldrapenning.

Lagen innebär inte någon inskränkning i de rättigheter

som enskilda har enligt annan lag eller förordning.

Landstinget är huvudman för rådgivning och annat per-

sonligt stöd enligt LSS och kommunen är huvudman för de övriga rättigheterna.

Kapitel 4 41

I ett par fall nyligen har föräldrar begärt teckenspråksundervisning som rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS. Landstinget har avslagit begäran i två fall. Besluten har överklagats till länsrätten som i bägge fallen bifallit överklagandet och förklarat att barnet i fråga har rätt till rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § första stycket LSS i form av teckenspråksundervisning för sina föräldrar respektive sina syskon. Domarna har överklagats. Det fallet har ena prövats av kammarrätten som har avslagit överklagandet. Det är emellertid enligt min bedömning mycket liten en andel av de barn vars föräldrar mitt uppdrag kan avser som tänkas tillhöra personkretsen enligt LSS. Den slutliga utgången av dessa mål är därför av mindre betydelse för mitt uppdrag.

n 4 a i

5 Teckenspråk för syskon

Utbildning i teckenspråk för barn och ungdomar bedrivs i olika former.

Teckenspråk för döva/hörselskadade Landstingen ger bl.a. hemvägledning för döva/hörseIskadade barn. Elever vid landets statliga specialskolor för döva och hörselskadade undervisas på teckenspråk och har teckenspråk som obligatoriskt ämne. Inom Riksgymnasiet för döva RGD finns kursplan i teckenspråk för döva omfattande sammanlagt 200 gymnasiepoäng. Skolverket har föreslagit att teckenspråk införs som kärnämne vid RGD.

Teckenspråk för hörande Kommuner erbjuder teckenspråk för hörande B- eller som C-språk i grundskolan och som C-språk i gymnasieskolan. Teckenspråk som B-språk i gymnasieskolan planeras.

Teckenspråk för syskon Inom grundskolan finns således möjlighet för elenumera ver att som skolämne välja teckenspråk B- eller som C-språk. Enligt nuvarande regler måste man vara en grupp på minst fem elever för att skolan skall anordna utbildningen. Även syskon skulle vilja läsa om teckenspråk finns därför mycket sällan förutsättningar för detta. Teckenspråksutbildning för syskon anordnas däremot inom för verksamramen heten vid kunskapscentren vid de statliga specialskolorna Bp 84/85:10O och Bp 88/89:100. Kunskapscentren anordnar även utbildning iteckenspråkför elever utan hörselhandikapp vilkas föräldrar är döva.

44 Kapitel 5

Utbildningen för syskon vänder sig huvudsakligen till syskon till elever i specialskolan, till syskon till elever i förskoeller Vanligen erbjuds syskonen veckas gymnasieskola. en koncentrerad utbildning per läsår, förlagd till specialskolan, men även undervisning en timme per vecka, sommarläger och förekommer. Budgetåret 1994/95 fick 418 helgläger syskon sådan utbildning. SlH beslutar om omfattningen och fördelningen medlen. Kostnaderna för utbildningen var av 1994/95 i genomsnitt 6 000 kr elev och år, budgetåret per totalt 3,65 mkr för totalt 656 elever varav 238 barn till döva. l kostnaderna ingår kost, logi, undervisning i teckenresor, läxläsning Utbildning för syskon har, språk, hjälp med etc. redovisat i Norrlandsmodellen i Härnösand som jag ovan, samordnats med föräldrautbildning i teckenspråk så att föräldrar och har kunnat få utbildning under tid. syskon samma

i våra nordiska

6 Föräldrautbildning grannländer

l såväl Danmark, Finland, Norge som Island erbjuds i dag föräldrar till döva barn utbildning i teckenspråk för att kunna kommunicera med sina barn. De modeller man valt ide olika länderna bygger på det stöd som finns till döva barn i respektive land och är sinsemellan olika.

Danmark erbjuder föräldrar till döva och dövblinda barn utbildning i teckenspråk. Föräldrarnas utgifter för deltagande täcks med samhällsmedel enligt Bistandslovens § 48. Utbildningen följer ingen formellt fastställd kursplan utan innehåll och utformning varierar beroende på vem som erbjuder den. Utbildningen ges av flera olika huvudmän. Specialskolorna för döva erbjuder utbildning för föräldrar till döva barn. Till dessa kurser rekryteras främst föräldrar till barn med anknytning till respektive skola. Vidare erbjuds teckenspråksutbildning i form av veckokurser vid Castberggård, är de dövas folkhögskola, samt vid Center for Tegnsom sprog och Tegnstöttet kommunikation. Föräldraföreningen Bonaventura bedriver i samarbete med Castberggård och Dövas Center för Total Kommunikation i Köpenhamn försöksverksamhet omfattande sex veckors en utbildning fördelat över två år. Från och med september 1996 kan föräldrar, uppfyller kraven för universitetsstudisom antas till år ett teckenspråkstolkutbildningen och därier, av genom erhålla en ettårig kompetensgivande teckenspråksutbildning.

Finland föräldrar till döva och hörselskadade barn möjligger het till utbildning i teckenspråk enligt flera olika modeller.

46 Kapitel 6

Enligt 15 § i förordning om service och stöd på grund av handikapp kan föräldrarna erhålla teckenspråksutbildning som individuell ellerfamiljeinriktad anpassningsträning. Denna träning kan ges som teckenspråksundervisning i hemmet eller genom deltagande i en mera allmän teckenspråkskurs. Föräldrarna ansöker om att få undervisning via socialbyrån i barnets hemkommun. Något bestämt antal timmar är inte fastställt. Det vanligaste är att föräldrarna till början får en 100 timmar undervisning i hemmet. l vissa fall beviljas ett färre antal timmar, men flera timmar förekommer också och en del föräldrar har erhållit 200-300 timmar. Antalet timmar som beviljas beror i hög grad på de kommunala anslagens storlek. Föräldrar till döva barn kan också erhålla utbildning i teckenspråk genom att delta i de familjekurser som anordnas av Dövas Förbund. Dessa kurser är öppna för samtliga familjemedlemmar. Dövas Servicestittelse driver under åren 1994-1999 ett projekt "En god framtid för döva barn". Inom ramen för detta arrangeras veckoslutskurser m.m. Projektet har åtta heltidsanställda teckenspråkslärare som undervisar i familjer, på daghem etc. för att stödja barnens språkutveckling. År 1995 gjordes en ändring i den finska grundlagen och i dess språkparagraf stadgas numera att "rättigheter för dem som använder teckenspråk skall tryggas i lag". Utredning om lagens konsekvenser och praktiska tillämpning har påbörjats.

Island erbjuder sedan 1992 föräldrar till döva barn utbildning iteckenspråk. Utbildningen anordnas med stöd av lagen om Kommunikationscenter för döva och hörselskadade. I centrets instruktion stadgas, att föräldrar till döva barn kostnadsfritt kan deltaga i utbildning i teckenspråk, vilket innebär att själva utbildningen är kostnadsfri. Däremot finns inga generella bestämmelser som reglerar föräldrarnas övriga kostnader för att kunna delta i utbildningen. Utbildningen ges i form av undervisning i hemmet eller genom kurs på centret. Kurserna på centret vänder sig till hela familjen och även till mor- och farföräldrar. Något tak vad

Kapitel 6 47

gäller utbildningens omfattning är inte fastställt men varierar mellan 70 och 200 timmar.

Norge startar fr.o.m. hösten 1996 en landsomfattande uti barn. Även förbildning teckenspråk för föräldrar till döva äldrar till dövblinda barn omfattas av utbildningen. Styrelsen för de statliga kompetenscentren har i uppdrag att ansvara för att utbildningen kommer till stånd. Förslag föreligger om lagreglering angående föräldrarnas rätt till ersättning i samband med utbildningen. Utbildningen skall följa en fastställd gemensam kursplan och dels vid kompetenscentren, dels vid Aal som är de ges dövas folkhögskola och kurscenter. Utbildningen omfattar 40 veckor, där varje vecka omfattar 20-25 timmar. Utbildningen innehåller huvudsakligen teckenspråk men även undervisning i dövas kultur och historia och generell föräldravägledingår. Utbildningen kan genomföras till dess barnet är ning 16 år. Föräldrarna föreslås själva stå för matkostnaderna. Utbildning i teckenspråk erbjuds även via dövföreningar och studieförbund.

7 Erfarenheter av nuvarande

föräldrautbildning i teckenspråk

Ingen oberoende utvärdering har hittills gjorts av befintliga teckenspråksutbildningar för föräldrar eller av formerna för studiestöd i samband med utbildningarna. Att göra en sådan ingår inte heller i mitt uppdrag. Jag har emellertid tagit del CSN:s redovisningar av TUav stödet och de ku rsutvärderingar som deltagarna gjort vid av såväl Solbacken i Härnösand. Genom besök där och i som diskussioner med berörda inom området har jag fått en bild försöksverksamheterna. Jag har vidare tagit del av erfaav renheter och fått värdefulla synpunkter från andra teckenspråksutbildningarförföräldrar bl.a. vid Västanviks och andra folkhögskolor liksom från de projekt som pågår regionalt inom landstingen i samverkan mellan den pedagogiska hörselvården, DHB, kunskapscentren vid specialskolorna och olika utbildningsanordnare.

7.1 Koncentreradteckenspråksutbildning

vid Solbacken och i Härnösand

Solbackenprojektet

Försöksverksamheten vid Solbacken har pågått i fyra år. Verksamheten har inte utvärderats. Syftet med utbildningen är att erbjuda föräldrarna 12 veckors utbildning plus 3 temaveckonsammanlagt 15 veckors utbildning under loppet av fyra år och att utbildningen inte skall innebära några kostnaderför de enskilda föräldrarna. Dessa intentioner har till fullo infriats för de 20 föräldrar som påbörjade utbildningen 1992 och slutfört den i våras. Enligt uppgift finns 100 föräldrar som

50 Kapitel 7

kvar i pågående stegutbildning. Temakurserna ha uppges varit mindre belagda. Förtjänsterna med försöksverksamheten ligger främst i att föräldrarna erbjuds ett komplett kurspaket, att kan ta man med sig barnen och att man kan umgås och utbyta erfarenheter med andra föräldrar under kurstiden. Dessutom får man ett studiematerial med texthäfte och videoband att användas hemma mellan kurstillfällena. En icke oväsentlig förtjänst för föräldrarna är vidare att de inte behövt tänka på att söka studiestöd etc. utan att alla sådana kostnader täckts genom Solbackens försorg och dessutom med betydligt förmånligare villkor än om TU-stödet tillämpats. En svaghet som redovisats har varit att endast två anställda lärare kan vara en bräcklig organisation främst eftersom det är svårt att hitta vikarier. Det finns ännu inte någon kursplan för Solbackens utbildning. Så vitt jag kunnat erfara skiljer sig dock inte kursinnehållet från gängse kurser inom området. Jag har i det redovisats mig innehåll och som av uppläggning i övrigt funnit få kvalitativa särdrag.

Härnösands folkhögskola Norr/andsmodellen -

Utbildningen vid Härnösands folkhögskola är upplagd på liknande sätt som den vid Solbacken. Föräldrarna erbjuds tre veckors utbildning under fyra år, här förlagd till två men veckor på sommaren och vecka på vintern. Studiematerien alet från Solbacken används tillsammans med eget och annat material. Berörda lärare är tillika ansvariga för folkhögskolans tvååriga teckenspråkslinje. Den markanta skillnaden mellan de två försöksverksamheterna är att Härnösandsförsöket är ett samverkansprojekt som också till viss del samfinansieras parterna. Vidare av sker en samordning med teckenspråksutbildningen för syskon vid Kristinaskolans Kunskapscenter så att syskon i skolåldern därigenom erbjuds teckenspråk under den tid föräldrarna har undervisning. Förtjänsterna består även här i det kompletta kurspaketet och kontakten med andra föräldrar. Här har emellertid ersättningarna till föräldrarna förorsakat

Kapitel 7 51

visst trassel och extra arbete eftersom ersättning för förlorad

arbetsförtjänst utgår både från CSN och från skolans projekt-

medel. inte heller utbildningen enligt Härnösandmodellen följer en kursplan.

Kostnader i samband med försöksutbildningarna

Inom försöksverksamheterna med koncentrerad tecken-

språksutbildning utgör, totalt 7,3 mkr, ca 5 mkr studiestöd

av och ca 2,3 mkr kostnader för undervisning, kursledning, studiematerial samt barntillsyn. De 7,3 mkr hänför sig till kostnader för ca 180 föräldrar i

utbildning pågående under fyra år. Det har visat sig mycket vanskligt att göra kostnadsjäm-

förelser mellan Solbacken och Härnösand bl.a. därför att modellerna innehåller olika former studiestöd och olika av

ersättningar till anordnaren för kost och logi m.m. Solbacken

innehåller dessutom, till skillnad från Härnösand, temaveck-

Kostnaderna har heller inte redovisats på ett sätt som gör

or. att de är jämförbara, varken med varandra eller med andra utbildningar.

Solbacken har många framhållits som ett gott exempel

bl.a. därför att utbildningen där inte medför några kostnader för familjen. Den totala kostnaden budgetår är emellertid

per

mer än hälften av beräknat totala årsanslag och tillgodoser

enligt 140 föräldrar i stegutbildning och 20

uppgift ca ca

föräldrar i temautbildning. Även Norrlandsmodellen i Härnösand tillämpar full kostnadsersättning för inkomstbortfall. Modellen bygger emeller-

tid på viss samfinansiering mellan berörda parter i projektet. Utbildningen har såsom kortkurs vid folkhögskola en grund-

finansiering via bidrag från FBR.

52 Kapitel 7

7.2 Försöksverksamheten med TU-stöd

CSN lämnade 1993 till regeringen redovisning den en av dittills bedrivna försöksverksamheten med TU-stöd. Redovisningen gjordes efter hörande av landsting och berörda organisationer. Sammanfattningsvis konstaterade CSN då bl.a. att TU-stödet fyller ett stort behov men är både volym- och beloppsmässigt otillräckligt. Den förhållandevis låga utnyttjandegraden beror på att familjer med normal ekonomi, trots TU-stödet har svårt att finansiera utbildningarna, främst på grund av kostnader för barnpassning. En annan orsak är att bristen på teckenspråkslärare medfört ett begränsat kursutbud. CSN tog i sina överväganden inte hänsyn till graden av hörselskada men ansåg att stöd bör beviljas barnet har om en sådan hörselskada att den normala formen för kommunikation är teckenspråk. CSN föreslog bl.a. att anslaget skulle fördelas direkt till berörda organisationer alternativt att stödet skulle permanentas med följande ändringar:

TU-stödet borde vara öppet för alla har nära kon- - som en

takt med ett dövt eller hörselskadat barn men föräldrar

och syskon bör prioriteras. TU-stöd borde kunna beviljas till det döva/hörselskadade barnet eftersom vårdbidraget inte är avsett att täcka sådana kostnader som uppstår vid internatvistelse i detta sammanhang. Stödet borde kunna utgå för flera alternativt längre studie- penoden

Åldersgränsen borde slopas men föräldrar med yngre

barn skall prioriteras. Tiden per år för vilken ersättning borde utökas efter- - ges som det krävs betydligt längre inlärningstid än 15 dagar per år. Med nuvarande ansåg CSN det dock resurser viktigare med bättre kostnadstäckning. Emellertid föreslogs en utökning till 200 timmar per år och internatbidrag för 25 dagar per år för att möjliggöra t.ex. tvåveckorsen kurs per termin.

Kapitel 7 53

CSN föreslog vidare ett inkomstrelaterat stöd samt vissa reseersättning. Man påpekar att eventuella förbättringar för skall finansieras med studiestöd. Förslagen kursavgifter inte skulle medföra dryg fördubbling dåvarande kostnader en av mkr och innebära att urvalsprövning måste göras till 4,76 en föräldrar med barn i åldrar och föräldrar som prioriterar yngre som mera sällan deltagit i teckenspråksutbildning. förändring skedde med anledning CSN:s förslag. Ingen av

7.3 lnvandrarföräldrar

Personer med funktionshinder har olika praktiska möjligheter att få skolgång och arbete i olika länder och synen på handikapp växlar starkt mellan olika kulturer. Skillnaderna påverförväntningar på barnets framtid i kar invandrarfamiljens döva invandrarbarnen kommer från Sverige. Många av de och därför inte länder där teckenspråket inte är accepterat i Döva invandrarbarn med hörande används undervisning. har därför ofta erfarenhet uppväxtmiljö där föräldrar av en varit dominerande. I dessa familjer utveckdet talade språket las ofta kommunikationssystem av hemmagjordatecken som barnen kommer till Sverige och används inom familjen. När specialskolan kan det bli en möter teckenspråket i som om för dem. Ju språk de lär sig desto bättny värld öppnas mer bearbeta och förstå vad de varit med om och ta till re kan de information. Barnets språk utvecklas, men kommunisig ny till föräldrarna kan öka eftersom föräldrarna kationsklyftan svenskt teckenspråk lika snabbt. Detta kan leda inte lär sig mellan föräldrarnas etniska och religiösa baktill konflikter dövkulturen i Sverige och barnets egen identitet. grund, svårare för lnvandrarföräldrar att lära sig tecken- Det är vanliga teckenspråkskurser förutsätter att språk eftersom behärskar svenska. Få lnvandrarföräldrar deltar i gängman Insatser för lnvandrarföräldrar behöver ofta se utbildningar. med med kunskap i familjens språk ske hjälp av personer och kultur. Personliga kontakter och uppsökande verksamhet har anordnat särskild utbildning i är viktiga. Specialskolorna

54 Kapitel 7

teckenspråk för sina invandrarföräldrar. Skolornas hemspråkslärare är här en viktig resurs. Invandrarföräldrar är liksom alla föräldrar en mycket heterogen grupp även om de kommer från land eller från samma samma kultur. Det är naturligt att många invandrarföräldrar saknar referensramar till det stödsystem som finns i Sverige. Inte sällan är man avvaktande till stöd från samhället. Det är därför viktigt att invandrarfamiljer med döva barn erbjuds utbildning i teckenspråk på ett sätt som svarar mot deras speciella behov.

Ytterligare erfarenheter

Mina erfarenheter

av föräldrautbildningar i teckenspråk är att

kvaliteten är ojämn och att det inte finns någon kontinuitet mellan olika steg i utbildningarna. Större delen av utbudet är att betrakta punktvisa insatser i form som av enstaka kurser utan sammanhängande kursplaner. l många fall är utbildningarna förenade med höga kostnader, trots TU-stödet. Vid internatkurser kan föräldrarnas kostnader för barnen uppgå till 1 800 kr barn och vecka. per Som jag tidigare nämnt den ser pedagogiska hörselvården olika ut i olika landsting. De

erfarenheter tagit del av från

fältet visar entydigt att omfattningen på teckenspråksstödet varierar mycket mellan olika landsting. Enligt en undersökning från 1995 antalet anställda lärare var 0-3 per landsting eller 1-6,5 region. Lärarnas per kompetens framgick inte. Jag har vidare erfarit att man på vissa håll dragit tjänster som hörselvårdskonsulent. Jag har noterat att man i flera landsting, med statliga sti-

mulansbidrag, bedriver projekt där teckenspråksundervisning

kombinerats med utbildning och stöd iden föräldrarollen, nya åtgärder som ingår i landstingens åtaganden enligt 3 a § HSL. Ett gemensamt problem för alla utbildningar i teckenspråk såväl dem riktar sig till föräldrar - som som andra är bris- ten på lärare i teckenspråk. Ett annat problem är bristen på

Kapitel 7 55

läromedel och studiematerial. Behovet metodisk och av pedagogisk utveckling är stort. i teckenspråk förföräldrar innebär oftast Internatutbildning såväl döva hörande, är med föratt familjens barn, som äldrarna på kursen. Samtidigt bedrivs i annan ordning utbildning i teckenspråk för syskon inom ramen för specialsko- Endast i Norriandsmodeilen i Härlornas kunskapscenter. nösand harföräldrautbildning i teckenspråk samordnats med teckenspråksutbildning för syskon. kommer längre fram att lägga förslag i syfte att för- Jag bättra situationen på dessa områden.

8 Överväganden och förslag

De erfarenheter och synpunkterjag tagit del av när det gäller utbildning i teckenspråk förföräldrar har givit mig en bild som visar att i dag inte främst består i brist på utbildproblemen ning utan brist på god utbildning. Det saknas struktur och kontinuitet i uppbyggnaden. De gängse utbildningar som finns är redan i dag uppbyggda i olika steg. Men i realiteten är det förkunskaperna och nivån hos deltagarna vid varje kurs och i varje enskild grupp som styr nivån på de olika stegen. Detta har många olika orsaker men hänger naturligtvis också ihop med att teckenspråket, jämfört med vanliga och talade språk, fortfarande befinner sig i sin linda såsom ämne och såsom främmande språk. För alla utbildningar på utbildade lärare och på studiematerial. Kursgäller brist planer och utvärderingar saknas. utvecklingsarbete behövs vad gäller metodik, pedagogik och läromedel. Det är stora skillnader i ekonomiska villkor mellan försöksverksamheterna och annan utbildning. Skillnaderna gäller såväl för föräldrarna för utbildningsanordnarna. Endast som i Norrlandsmodellen har föräldrautbildning i teckenspråk samordnats så att till elever i specialskolan får sin syskon teckenspråk samtidigt föräldrarna. Erfarenutbildning i som heter såväl från försöksverksamheterna som i övrigt tyder på att invandrarföräldrar i mycket liten omfattning deltar i gängse kurser. Jag skall här redogöra för de överväganden jag gjort och de förslag jag kommit fram till när det gäller teckenspråksutbildning för föräldrar. Jag kallar utbildningen TUFF Teck- enspråksUtbildning För Föräldrar.

58 Kapitel 8

8.1 Målgruppen

l mina direktiv beskrivs målgruppen som föräldrar till döva, dövblinda och hörselskadade barn samt andra barn med motsvarande behov av teckenspråk för kommunikation. Jag har tidigare redogjort för behovet teckenspråk för vissa av barn. Jag har därvid funnit att det egentligen är mycket en stor målgrupp som kan anses ha behov av teckenspråk. Jag har därför funnit anledning att närmare precisera målgruppen. För döva och många dövblinda barn är det i dag en självklarhet att teckenspråk är första språk. Deras föräldrar är därmed en självklar målgrupp. När det gäller hörselskadade barn är målgruppen inte fullt lika lätt att definiera bl.a. därför att det är mycket svårt att bedöma vilket språk ett hörselskadat barn kan ha bäst nytta av. Många hörselskadade barn får svenska som första språk. Trots detta kan svenskan ändå inte alltid fungera i deras vardagliga kommunikation med omvärlden. Hörselskadade kan dessutom behöva teckenspråk för att kommunicera med varandra. Av specialskolornas döva elever har 3-5 % synskador i kombination med hörselhandikappet. Särskild uppmärksamhet måste riktas till de föräldrar barn har sådana funkvars tionshinder, t.ex. Ushers syndrom. Den progredierande syneller hörselskadan gör att såväl barn som föräldrar behöver lära sig taktilt teckenspråk, oftast när barnen kommer i tonåren. Jag har tidigare beskrivit att behov av teckenspråk också kan finnas för talskadade och språkstörda barn, barn med försenat tal eller barn med utvecklingsstörning och har som stora svårigheter i eller saknar kommunikation. Såvitt jag erfarit rör det sig i sådana fall inte huvudsakligen komom munikation på teckenspråk utan snarare om en metod där man använder tecken från teckenspråket som stöd för talad och/eller skriven svenska. Jag kan konstatera att alla dessa barns föräldrar inte primärt är beroende av teckenspråket som kommunikationsspråk med sina barn. Men jag vill fästa uppmärksamhet på att dessa barn och deras föräldrar be-

sou 1996:102 Kapitel 3 59

finner sig i en gråzon. Föräldrarna måste ofta själva lägga ner stor möda på att få del av en metod med tecken som

kan hjälpa barnen i deras kommunikativa utveckling. Jag bedömer emellertid att utbildning för dessa föräldrar kräver en annan inriktning än den mitt uppdrag huvudsakligen avser.

Jag anser att målgruppen för mina förslag om utbildning

skall vara föräldrar till barn som är beroende av kommunika-

tion på teckenspråk.

Förälder är den som varaktigt vårdar och fostrar barnet. Jag har valt att ytterligare definiera begreppet förälder i enlig-

het med 4 kap. 2 § AFL. Där framgår att med förälder lik-

ställs r rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård om barnet, den som med socialnämndens medgivande tagit emot ett barn för stadigvarande vård i syfte att adoptera det,

den med vilken en förälder är eller har varit gift eller har

eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans.

Med förälder likställs även den som förälder bortillsammans med under äktenskaps- liknande förhållanden, den har tagit emot ett barn för stadigvarande vård - som och fostran i sitt hem.

Jag har tidigare redogjort för betydelsen av att invandrar-

föräldrar får möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk. Med

invandrarförälder avserjag en förälder som är född i utlandet och som själv invandrat till Sverige i vuxen ålder. Jag har valt att definiera begreppet barn som personer i åldern 0-18 år i enlighet med FN:s barnkonvention.

8.2 Hur många föräldrar rör det sig om

För att få en uppfattning om hur många föräldrar mina för-

slag skulle komma att omfatta har jag tagit del av viss statistik inom området och samrått med berörda brukarorganisationer m.fl. Jag har hämtat uppgifter om antal barn och

6O Kapitel 8

ungdomar i hörselvård, specialskola, riksgymnasier och om

barn som av andra skäl än primär hörselskada saknar en fungerande kommunikation. Hörselvårdskonsulenternas förening, SDR, HRF och DHB gjorde hösten 1994 en kartläggning av barnunderlag, teck-

enspråkslärartjänster och teckenspråksundervisning inom

landstingen. De barn som enligt deras definition är aktuella

för teckenspråksinsatser är barn med teckenspråk som förstaspråk och barn med talat språk som förstaspråk men som även kan använda teckenspråk. Den förra gruppen diagnosti-

ceras före två års ålder. Den senare gruppen utgörs av måttligt till gravt hörselskadade barn med förutsättningar för två-

språkig utveckling. De upptäcks oftast mellan två och tre års ålder på grund av den försenade talspråksutvecklingen. Det

totala antalet barn i dessa två grupper 0-7 år 1994 variera-

de mellan 102 och 188/region region specialskolornas upptagningsområden, totalt 714 barn, dvs. drygt 100 barn

per årskull. När räknar antalet barn och föräldrar bör man också man ha följande i minnet. Av de döva barn som föds har ca 5 % döva föräldrar, dvs. de omfattas inte av mina förslag till teck-

enspråksutbildning. En hel del föräldrar är ensamstående

men med dagens familjebildningsmönster kan barnen enligt min definition också ha fler än två föräldrar. Även invandringen minskat under år bör om senare man

också komma ihåg att invandrarbarnen och deras föräldrar

ofta saknas i reguljär statistik. Om barnen är födda i Sverige är det inte självklart att man kommit i kontakt med den pedagogiska hörselvårdens insatser utan problemen kan bli akuta när barnet börjar i specialskolan och hamnar i en

språkmiljö med svenskt teckenspråk. Upp till 30 °/o av elever-

na vid vissa av specialskolorna har invandrade föräldrar. lnvandrarfamiljer med funktionshindrade barn tillhör sällan

någon invandrar- eller handikapporganisation.

Sammanfattningsvis har jag räknat med att det varje år föds ca 50 döva barn och ca 140 barn med varierande hörselskada och som bär hörapparat. Knappt hälften av den

senare gruppen, ca 60 barn, beräknas bli teckenspråkiga.

Det innebär ca 110 nya barn per år som behöver tecken-

Kapitel 8 61

språk. Den primära föräldrar jag räknar med är sålegrupp des 220 per år. Jag räknar med att föräldrarna skall personer kunna genomgå utbildningen inom loppet av fyra år. Detta innebär att det totala antalet föräldrar vid fullt utbyggd TUFFutbildning kommer att vara ca 880. Antalet utgårfrån dagens erfarenheter och förutsättningar. En ytterligare medvetenhet om teckenspråkets betydelse för hörselskadade barn tillika attityderna till teckenspråk hos dem som ger räd och stöd till familjerna påverkar det presumtiva antalet föräldrar. Jag tror att antalet av dessa skäl kan komma att öka något. Samtidigt vill jag poängtera att det inte finns någon stor finansiell risk" med att inte snävt beskriva målgruppens storlek. Det krävs en stor ansats för att avsätta tid, kraft och pengar till utbildning l teckenspråk. Ingen förälder genomgår teckenspråksutbildning för nöjes skull utan för att det år nödvändigt. Viktigt att poängtera är också att jag inte talar om några stora föräldrar utan om föräldrar som i dag nya grupper av huvudsakligen redan deltar i olika former av utbildningar.

Syfte

Det övergripande syftet för studierna är att föräldrar skall kunna använda teckenspråk på ett funktionellt sätt l kontakt med sina barn. Utbildningen skall ge föräldrar en sådan färdighet att använda och förstå teckenspråk att de l likhet med föräldrar till hörande barn kan främja barnens utveckling och dem god vård, omsorg och fostran. ge Utbildningen bör därför primärt kunna genomföras innan barnet nått skolåldern. TUFF-utblldning skall dock också kunna erbjudas föräldrar till barn som blir beroende avteckenspråk senare i barn- och ungdomsåren, dock längst tills barnet fyllt 18 år.

62 Kapitel a sou 1996:102 i

Omfattning, uppläggning och kvalitet

När det gäller utbildningens omfattning har jag inledningsvis gjort vissa jämförelser med några olika utbildningar. Med timme avses undervisningstid 60 minuter. om Försöksverksamheten vid såväl Solbacken i Härnösom sand erbjuder i dag 240 timmar teckenspråk. Västanviks folkhögskolas 5-stegskurser å två veckor har ungefär samma omfattning. Även andra ämnen kan tillkomma i kurserna. Solbacken erbjuder, utöverstegutbildningen, tre temaveckor. Gymnasieutbildning i teckenspråk som C-språk avser nybörjare och omfattar 190 timmar. Den språkutbildning i svenska som erbjuds invandvuxna rare omfattar 525 timmar. Utbildningen nybörjare och avser det centrala innehållet är kunskaper och i det svenska om språket samt kunskaper om Sverige och svenska förhållanden. Jag utgår som nämnts från att föräldrarna har fått den första introduktionen i teckenspråk via den pedagogiska hörselvården. Detta innebär att alla bl.a. har kännedom om teckenspråket, kan handalfabetet och har vissa grundläggande kommunikativa färdigheter. Mitt förslag till utbildning skall således ses som en språklig utbildning bygger vidare på som den introduktionsutbildning som landstingen inom för ramen sitt habiliteringsansvar erbjuder föräldrar. Även behovet om av teckenspråksutbildning är allra störst när barnen är små behövs kontinuerligt nya kunskaper allteftersom barnen utvecklas. När barnen börjar skolan exploderar oftast deras språk. Nya begrepp och slang kommer till och föräldrarnas språkkunskaper blir snabbt otillräckliga. Inför tonårsperioden behövs ett helt nytt teckenförråd för att man skall kunna prata med sitt barn om livet, om kärlek och om sexualitet. Jag har emellertid inte kunnat att det inom min se finansiella ram finns möjligheter att tillgodose behoven av sådan utökad utbildning. Jag förutsätter att temautbildning liksom nu kan ske i samverkan mellan organisationerna och folkbildningen enligt de för folkbildningen gängse finansieringsformerna.

Kapitel 8 63

Det finns inget tak för det antal timmar som föräldrar kan behöva för att obehindrat kunna kommunicera med sina barn

på teckenspråk. Inlärning av ett nytt språk är en långsiktig

process. Min främsta ambition har emellertid varit att samtliga föräldrar skall kunna erbjudas en viss mängd sammanhållen utbildning. Så är i dag inte fallet. Den finansiella ramen är given. Omfattningen i befintliga stegutbildningar har i detta skede fått vara Vägvisare. Jag föreslår därför ett utbildningspaket omfattande undervisning i teckenspråk med 240 timmar om 60 minuter. Jag är väl medveten om att den-

na omfattning på intet sätt täcker behovet av utbildning. Men

en väl strukturerad utbildning om 240 timmar fördelad på koncentrerade perioder borde kunna ge förutsättningar för goda kunskaper, metoder och verktyg för att genom egen

träning och tillämpning vidareutveckla språket.

Utbildningen skall vara sammanhållen och uppbyggd av

påbyggbara kurser i flera steg, fördelade under högst fyra år.

För framför allt nya föräldrar är det en fördel om de första stegen i utbildningen kan erbjudas båda föräldrarna för utbildning samtidigt. Eftersom inlärning sker olika snabbt måste utrymme sedan finnas för att inför varje steg i utbildningen

indela i grupper efter kunskapsnivå.

Målet bör vara att ge förutsättningar för god kommunikation mellan föräldrar och barn och inte primärt att ge kompetens för vidare studier. TUFF-utbildning skall ske enligt en ramkursplan. Ett förslag till sådan har utarbetats gemensam

inom utredningen bilaga 2. Statens skolverk bör få i upp-

drag att fastställa ramkursplan för TUFF-utbildning. Målen

knyter till befintliga kursplanemål för teckenspråk som

C-språk i gymnasieskolan. En önskvärd bieffekt är på så sätt

att utbildningen, om så skulle önskas, genom särskild prövning kan få räknas i det reguljära kompetenssystemet. Det bör ankomma på utbildningsanordnaren att utifrån ramkursplanen utforma en plan för uppläggningen av utbildning-

Utbildningens innehåll och uppläggning skall utgå från ett

en. föräldraperspektiv och bör kunna anpassas inte bara till för-

äldrarnas teckenspråksnivå utan också till barnets ålder och utvecklingsnivå. En förutsättning för god kvalitet är vidare att

undervisningen sker av kompetenta lärare. Döva lärare är

64 Kapitel 8

särskilt betydelsefulla i undervisningen av föräldrar. Vuxna döva och hörselskadade är de viktigaste förmedlarna av

dövas språk och kultur till såväl föräldrar som barn. Kursdeltagarna skall kunna få ett intyg efter varje uppnått steg i utbildningen.

Anordnare av utbildningen skall kunna representera kontinuerlig pedagogisk kompetens vad gäller utbildning i teck-

enspråk för vuxna och ha förutsättningar att bedriva lokalt

utvecklingsarbete. Utbildningsanordnaren skall ansvara för kontinuerlig upp-

följning och utvärdering av sin utbildning. Ett nära samråd

bör ske mellan samtliga berörda anordnare för att bl.a. säkra

en jämförbar nivå på de olika stegen l utbildningen. Löpande uppföljning och utvärdering skall givetvis också ske i samråd

med den regionala samverkansgruppen

vidare 8.6.

Uppföljning och utvärdering av TUFF-utbildning skall ock-

så ske oberoende av detta och i relation till de för utbildningen uppsatta generella kraven. Sådan oberoende utvärdering

bör göras efter en period på fyra år.

8.5 för föräldrarnas

Ersättning kostnader i samband med utbildningen

Frågan om studiestöd är avgörande för att kunna delta i ut-

bildning. Inte mindre än ca 8 av de anvisade 10,3 miljoner kronorna till föräldrautbildning utgör ersättning för föräldrarnas kostnader samt kostnader för barntillsyn. Största delen

7,3 mkr av dessa 8 miljoner kronor används i dag för för-

söksverksamheterna vid Solbacken och i Härnösand där

föräldrarnas ekonomiska villkor är betydligt förmånligare än

i andra utbildningar. Kostnaderna omfattar här endast 180 föräldrar, dvs. en mycket liten andel av min beräknade mål-

grupp om 880 föräldrar 220 föräldrar i fyraårig utbildning.

Det är således uppenbart att de medel har att röra oss med måste omfördelas om fler föräldrar skall kunna få del av en sammanhållen utbildning. Det är beklagligt att det inom försöksverksamheten med

koncentrerad teckenspråksutbildning inte prövats modeller

Kapitel 8 65

för andra ersättnlngsformer. Jag har följaktligen inte utifrån pågående försöksverksamheter kunnat hitta realistiska alternativ till ersättningar. Frågan om TU-stödet och ett framtida

studiestöds utformning har av dessa skäl blivit föremål för

ingående diskussioner i utredningen.

Jag har övervägt att TU-stödet borde upphöra, eftersom det innehåller begränsningar styrda av studiestödssystemet; reglerna kan därför inte utan vidare förändras. Anknytningen till det allmänna studiestödssystemet gör att reglerna är utformade främst med hänsyn till andra utbildningsbehov och andra grupper av studerande. En av begränsningarna är att TU-stödets ersättning för mistad lön sällan täcker ett faktiskt inkomstbortfall. Ett annat problem är att ersättning för mistad

lön inte alls utgår till föräldrar som är egenföretagare, t.ex.

lantbrukare. Inte heller ersättningen för kost och logi täcker de faktiska kostnaderna hos vissa utbildningsanordnare, t.ex. folkhögskolorna. Ytterligare brister i TU-stödet är att det en-

dast utgår tills barnet fyllt 16 år. Ersättning utgår heller inte

för kostnader för barnets tillsyn, resor och logi. Reglerna medger inte ersättning vid utbildning mer än 20 dagar per år. Man skulle också kunna bibehålla TU-stödet, göra vissa anpassningar av det, t.ex. i enlighet med CSN:s förslag till regeringen 1993, och utifrån detta lägga förslag till ersättningar vid föräldrautbildning. En fördel med nuvarande TUstöd är nämligen att det ger rätt till ersättning för inkomstbortfall för 150 timmar per år tills barnet fyllt 16 år. Det betyder föräldrarna utnyttjar stödet fullt ut kan de få ersättning att om

för sammanlagt 2 400 timmars teckenspråksutbildning. Ersättning utgår dessutom för hel arbetsvecka, även om själva

undervisningen endast motsvarar ca 20 timmar per vecka. Ytterligare förslag i utredningen har varit att alla medel under anslaget skulle läggas samman till en pott och fördelas till de utbildningsanordnare som uppfyller kraven för TUFF-utbildningen. Detta skulle kunna vara en för föräldrar och utbildningsanordnare praktisk lösning eftersom man slipper en omfattande administrativ hantering av pengarna. Jag anser emellertid att ersättningar till enskilda personer skall handläggas av en central myndighet.

Jag har vid mina överväganden utgått från följande.

3 16-0976

66 Kapite/B

Jag har strävat efter att hitta en utbildnings- och finansieringsmodell som innebär att alla föräldrar kan erbjudas en likvärdig utbildning med likvärdiga ekonomiska ersättningsvillkor. Jag har vidare strävat efter ett system, som i så liten omfattning som möjligt tillämpar särlösningar för en liten grupp föräldrar till funktionshindrade barn. TU-stödet är en sådan särlösning. Jag har därför övervägt andra, om mer

generella ersättningssystem för föräldrautbildning skulle kunna tillämpas på målgruppen för min utredning. Som tidigare framgått, har jag gått igenom reglerna för Vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning. Jag har därvid funnit att det i dagens läge inte finns förutsättningar att föreslå förändringar i detta system. Jag förordar emellertid på lång sikt en lösning inom ramen för tillfällig föräldrapenning och har därför före-

slagit en översyn av dessa regler. l ett mer näraliggande perspektiv krävs andra lösningar. Utifrån nuvarande förutsättningar föreslår jag dock att ersättningar för inkomstbortfall

bör utgå med samma belopp till alla föräldrar.

De beräkningar jag gjort av kostnaderna för ersättning till

föräldrarna med utgångspunkt i nuvarande TU-stöd och

ekonomiska ramar visar, att det inte finns ekonomiskt utrymme att föreslå ersättningar utifrån nuvarande TU-stöd och

utifrån pågående försöksverksamheter med koncentrerad teckenspråksutbildning. Dessutom finns nackdelar med TU-

stödet, som jag tidigare redogjort för. En anpassning av stödet skulle således medföra oacceptabla kostnadsökningar och dessutom kräva ändring av studiestödslagen och studiestödsförordningen. Dessa lagar och förordningar har nyligen varit föremål för utredning av Studiestödskommittén SOU 1996:90. Den tyngsta kritiken mot nuvarande ersättningssystem och ett av huvudskälen till försöksverksamheten med koncentre-

rad utbildning var att kostnaderna för att ta med barnen inte skulle utgöra hinder för att gå på teckenspråkskurs. Jag föreslår därför att, i de fall TUFF-utbildning förläggs till in-

ternat, kostnaderna för barnens tillsyn bekostas med hjälp av

statsbidrag ur anslagets ram. Jag har som framgår av kostnadsberäkningarna avsatt 1,1 mkr för detta ändamål.

sou 1996:102 Kapitel a 67

Jag anser att det viktigaste är att alla föräldrar skall kunna

erbjudas en sammanhållen utbildning. De kostnadsberäkningar jag gjort visar emellertid att den finansiella ramen, med detta som ledstjärna, inte tillåter andra ersättningsvillkor än de som ungefärligen motsvarar nuvarande TU-stöds. Jag förordar vidare ett ersättningssystem för föräldrar som

bygger på vissa omfördelningar av befintliga medel och viss självfinansiering från föräldrarnas sida. Jag anser det t.ex. rimligt att föräldrarna själva står för familjens matkostnader.

Eventuella extra kostnader för barnen förutom tillsyn, såsom för resor och logi föreslås också bekostas av föräldrarna.

Jag utgår därmed från att nuvarande förordning om försöksverksamhet, den s.k. TU-stödsförordningen, upphör och

ersätts av särskilda bestämmelser om vissa ersättningar till

föräldrar som deltar i statsbidragsberättigad teckenspråksut-

bildning.

8.6 Organisatoriska modeller

Att lära sig teckenspråk koncentrerat och tillsammans med

andra familjer i samma situation har visat sig oerhört värdefullt och ger dessutom erfarenheter och utbyte även utanför själva utbildningen. Alla kan emellertid av olika skäl inte välja en utbildning som innebär att de är borta från hemmet

veckovis under en lång tidsperiod även om de kan ta med

sig barnen. En utbildning som är avsedd och uppbyggd för

föräldrar måste därför organiseras på ett sådant sätt att den

också i praktiken är tillgänglig för samtliga föräldrar. Detta kräver stor variation i utbudet.

Som framgår av mina kostnadsberäkningar är det också

av finansiella skäl nödvändigt att räkna med en kombination av olika organisatoriska lösningar. Viss utbildning bör kunna arrangeras som internatutbildning. Det är emellertid möjligt att i vissa fall anordna utbildning med daglig pendling till kursorten. Jag föreslår vidare en flexibilitet vad gäller uppläggning efter vad som bedöms mest lämpligt i respektive region t.ex. förlängda veckoslut eller hela veckor.

68 Kapitel 8

För många föräldrar kan det även, inte minst av rent praktiska skäl, vara fördelaktigt om TUFF-utbildningen kan knyta

an till det psykosociala föräldrastöd inom för som ges ramen

landstingens habilitering. Det ligger dock inte inom ramen för utredningsuppdraget att närmare gå på dessa frågor. Jag

förutsätter att förhållanden som rör den pedagogiska hörselvården närmare kommer att analyseras utredningen av om funktionshindrade elever i skolan FUNKlS-kommittén, Dir 1995:134. Den största bristen i dag är avsaknad av struktur och

kontinuitet i uppbyggnaden av nuvarande teckenspråksutbildning. De utbildningar som finns är redan uppbyggda i olika steg. Men i realiteten är det förkunskaperna och nivån

hos deltagarna vid varje kurs och i varje enskild grupp som

styr nivån på de olika stegen. Detta ställer stora krav på dem som skall arrangera och organisera utbildningen. Underlaget

är litet. Jag bedömer att såväl kommuner som landsting är för små för att organisera egen utbildning. Jag räknar därför med att utbildningen måste organiseras på regional- eller

riksnivå och i nära samverkan mellan utbildningsanordnare,

pedagogisk hörselvård, specialskolor, Kunskapscenter, berörda kommuner och brukarorganisationer.

Jag har utifrån detta övervägt några hypotetiska organi-

satoriska modeller inom befintlig utbildningsstruktur.

En eller ett fåtal utbildningsanordnare

En enda arrangör tilldelas alla pengar och allt ansvar. Fördelen skulle främst vara att kompetensen koncentreras till ett ställe. Lärarresursen blir mindre sårbar och utvecklingsarbete av olika slag skulle kunna underlättas. Modellen skulle också

kräva liten central förvaltning. Mot en sådan modell talar dock flera skäl. Totalt 880 föräldrar kan komma att ingå i fullt utbyggd TUFF-utbildning. Få anordnare torde kunna inordna en sådan omfattning i sin reguljära verksamhet. Vidare upp-

når man inte regional samverkan och tillgängligheten blir

dålig. Dessutom medför en enda ort höga kostnader för

resor och inackordering.

Kapitel 8 69

En utbildningsanordnare skulle också kunna tilldelas alla pengar och allt ansvar men med uppdrag att förlägga kurser-

na till lämpliga orter ute i landet. Modellen påminner något

om vad som tillämpas inom folkhögskolan när det gäller anpassningskurser till synskadade till vilka Nämnden för

Vårdartjänst NV fördelar särskilda bidrag. Vissa nackdelar

elimineras men jag ser ingen egentlig fördel med att en central arrangör skall ansvara för regionalt förlagd utbildning.

En variant är att utbildning förläggs till tre orter i Sverige. För- och nackdelar är ungefär desamma som med en ensam

arrangör. Med enbart en eller ett fåtal anordnare inom befint-

utbildningsstruktur, bedömer jag att föräldrautbildningen

riskerar att ta alltför stor del av deras utbildningsvolym i an-

språk.

Ett flertal utbildningsanordnare

statsbidrag fördelas till dem i landet som ansöker om att genomföra utbildning och som uppfyller ställda krav. Det är

osäkert hur många som skulle anse sig kunna påta sig an-

svaret och kunna uppfylla villkoren. l praktiken torde endast få utbildningsanordnare vara aktuella.

En utbildningsanordnare i varje specialskoleregion skulle

också kunna erbjudas att sluta avtal med staten om att arutbildningen. Detta skulle innebära att initiativ och rangera

samplanering huvudsakligen sker på central nivå. Jag anser att förhållandet bör det motsatta dvs. utgå från ett re-

vara

gionalt perspektiv.

Ett ytterligare alternativ vore att fördela utbildningen till fyra orter i landet, t.ex. Norrland, Mälardalsområdet och södra Sverige samt till Västanviks folkhögskola som riksre-

En sådan fördelning skulle ge ett genomsnittligt antal

surs.

på 220 deltagare per år och arrangör vid fullt utbyggd organisation eller 55 nytillkommande föräldrar. En annan väg

att utbildningsanordnare, en i varje specialskolere-

vore sex

gion samt Västanvik såsom riksresurs, erbjuds arrangera utbildningen och att den totala volymen fördelas på lämpligt sätt dem emellan. Detta skulle betyda i genomsnitt ca 146

70 Kapitel 8

deltagare vid fullt utbyggd organisation eller ca 36 nytillkommande föräldrar per år och arrangör.

Mode/l för invandrarförä/drar

Mina erfarenheter är att invandrarföräldrar i mycket liten omfattning deltar i gängse kurser och att de kan behöva tillrättalagd teckenspråksundervisning, antingen i speciella kurser eller i hemmet. Målet måste att föräldrar vara som stadigvarande bor i Sverige skall erbjudas utbildning i svenskt teckenspråk. Särskild uppmärksamhet måste därför riktas mot de behov av teckenspråksutbildning föräldrar som med invandrarbakgrund har. Oavsett organisatorisk modell i stort det krävs

anser

att särskilda insatser för invandrarföräldrar. Specialskolornas Kunskapscenter har arrangerat särskild anpassad teckenspråksutbildning för invandrarföräldrar. Anledningen till dessa särskilda insatser ärflera. Många invandrarföräldrar har svårt att följa vanliga teckenspråkskurser eftersom det förutsätter goda kunskaper i svenska. Familjerna är också oftast motiverade när utbildningen har mer anknytning till den skola deras barn kommer att gå En möjlighet vore därför att överlåta ett särskilt för sådana ansvar insatser till SIH som bl.a. samverkar med SIOS Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige för stöd till invandrarelever och deras anhöriga. Även DHB har drivit projekt i detta syfte. SIH har dessutom en projektledare med ansvar för frågor som rör stöd till invandrarelever med funktionshinder. Ett annat alternativ är att peka ut någon arrangör i som, samverkan med berörda organisationer m.fl., kan tänkas ha särskilda kurser för invandrarföräldrar.

Kapitel 8 71

Slutsatser

Sammanfattningsvis harjag vid mina överväganden till organisatoriska modeller funnit att föräldrautbildningen huvudsakligen bör vila på regionalt utarbetade förslag. Med regioner menar jag i detta sammanhang nuvarande specialskoleregioner. vägledande för mina överväganden har varit att samordning ger den bästa kvaliteten och ekonomin. av resurser Den pedagogiska hörselvården är den part som har kännedom och kunskap om familjernas behov. Jag vill dock erinra om att det finns föräldrar som ingår i målgruppen men inte är kända inom hörselvården. Det måste skapas som former och garantier för att även dessa föräldrars behov tillgodoses. l nuvarande specialskoleregionerfinns redan i dag en fungerande samverkan när det gäller stöd till döva/hörselskadade barn och deras familjer, något som krävs för att utbildningen skall få största möjliga effekt. Denna regionala samverkansgrupp består av företrädare för landstingets pedagohörselvård, handikapporganisationerna, kommuner och giska det regionala kunskapscentret vid specialskolan. Jag förutsätter att den regionala samverkan kommer att kvarstå i någon form även nuvarande ansvarsfördelning för stöd om till funktionshindrade elever skulle komma att ändras till följd av förslag från FUNKIS-kommittén. TUFF-utbildning bör således planeras i regionalt samråd mellan den tänkta utbildningsanordnaren, landstingets pedagogiska hörselvård, brukarorganisationerna, berörda kommusamt det regionala kunskapscentret vid specialskolan. ner Det innebär bl.a. att varje region, utifrån de behov och förutsättningar finns i regionen, skall planera för sin föräldrasom utbildning. De regionala planerna skall mynna ut i förslag om hur från varje region skall tillfredsställa samtliga förman äldrars behov utbildning. Förslagen skall innehålla bl.a. av eller vilka skall anordna utbildningen, hur tillsyn vem som och utbildning för barn och syskon kan ordnas och hur utbildningen kan finansieras. Insatser för t.ex. föräldrar till döva/hörselskadade barn med ytterligare funktionshinder och

72 Kapitel 8

för invandrarföräldrar skall ingå i förslagen. Likaså redovisning över hur många föräldrar som erbjuds utbildning samt hur många som beräknas gå den. Förslaget skall formellt lnkomma från den anordna som avses utbildningen. Förslagen från regionerna kan komma att se olika ut. l vissa fall kanske det finns förutsättningar att anordna åtminstone en del stegutbildning inom dagligt reseavstånd, i andra fall måste man planera för inackordering. Ibland kanske specialskoleorten är den mest lämpliga. En region kan föredra att förlägga utbildningen på t.ex. Västanviks folkhögskola eller låta dem anordna utbildningen lokalt. Oavsett hur förslaget från respektive region ut gäller ser att kraven för utbildningen måste vara uppfyllda för att statsbidrag skall kunna utgå. Jag har uppmärksammat svagheten latt lägga ansvar för planering och effektuering av utbildning på en samverkansgrupp och icke-juridisk person. Jag ser emellertid gruppens sammansättning och framför allt föräldraorganisationens medverkan som en garanti för att utbildning kommer till stånd.

8.7 Vem kan anordna

utbildningen

Jag har bedömt att en kommun aldrig kan ha tillräckligt underlag för att kunna anordna sammanhållen teckenspråksutbildning för föräldrar. Inte ens enskilda landsting kan, annat än i undantagsfall, ha tillräckligt underlag för att kontinuerligt kunna bedriva koncentrerad utbildning. Jag anser att det krävs regionalt eller rikstäckande underlag för att anordna TUFF-utbildning. Bristerna i dag ligger framför allt i att utbildningarna saknar struktur och kontinuitet. Därför måste utbildningskapaciteten hos anordnaren vara så pass stor att man vid varje kurs kan indela i grupper för olika nivåer. Detta talar för minsta rimliga antal utbildningsanordnare. Enligt direktiven skall jag föreslå hur utbildningen kan ske inom befintlig utbildningsstruktur i samhället. Mot bakgrund

Kapitel 8 73

detta och av de villkor jag anser skall gälla för TUFFav utbildning har olika utbildningsanordnare övervägts. Flera anordnare kan tänkas ha intresse att arrangera utbildning. En förutsättning för samtliga är att de uppfyller uppställda krav. Det ankommer på den myndighet som jag föreslår skall ansvara för statsbidragsgivningen att bedöma detta liksom kostnaderna hos utbildningsanordnare vars verksamhet staten redan delvis finansierar. Det är möjligt att del dem som i dag bedriver olika slag av teckenen av språksutbildning kan ha svårt att anordna kontinuerlig sammanhållen utbildning förföräldrar enligt mina uppställda krav. Men de utgör i alla hänseenden liksom hittills ett viktigt komplement till annan utbildning. Jag hari sökandet efter lämplig utbildningsanordnare riktat särskild uppmärksamhet åt två helt olika aktörer inom det reguljära utbildningsväsendet nämligen folkhögskolor och kunskapscentren vid specialskolorna.

Folkhögskolor

För närvarande har sju av totalt 136 folkhögskolor kontinuerligt tvåårig utbildning i teckenspråk för blivande tolkar. Samtockså särskil-

arrangerar

liga eller medverkar i olika former i da föräldrakurser, tillsammans med DHB, kunskapscentren vid specialskolorna eller pedagogiska hörselvården, i form av korta kurser eller som uppdragsutbildning. Västanviks egna folkhögskola har sedan många år en teckenspråksutbildning avsedd för föräldrar och som är uppbyggd i flera steg. Denna utbildning riktar sig numera även till andra som är intresserade. Anledningen till detta anses främst vara att underlaget minskade i och med att Solbackenprojektet startade och kunde erbjuda helt gratis utbildning och barntillsyn. En del av Iärarkåren vid dessa skolor har, förutom teckenspråksutbildarlinje från Västanviks folkhögskola, akademiska poäng i ämnet teckenspråk. Ytterligare en handfull folkhögskolor har för närvarande kurser i teckenspråk.

l 74 Kapitel

Utbildning på folkhögskola är avgiftsfri men skolorna tar ut avgift för kost och logi. TU-stöd tillämpas i dag för föräldrar som deltar i korta teckenspråkskurser. Jag anser att folkhögskolan liksom hittills har mycket goda förutsättningar att anordna föräldrautbildning i teckenspråk. Oavsett vilken organisatorisk modell kommer att tillsom lämpas framöver kan det lämpligt med vara riksrekryterande utbildning som komplement till regional TUFF-utbildning. Olika temakurser för föräldrar kan med fördel förläggas till en riksrekryterande skola t.ex. Västanviks folkhögskola. Både barnet och föräldrarna har behov av att i miljö där vara en teckenspråket används naturligt. Här finns just sådan en naturlig språkmiljö i vilken formell språkundervisning med fördel bör ske. Här kan språket brukas i daglig kommunikation och här kan man få inblick i formella och informella regler. Här finns den möjlighet de flesta föräldrar saknar som nämligen att praktisera språket utanför familjen. På skolan finns förskola/daghem.

Kunskapscentren vid specialskolorna

Kunskapscentren vid specialskolorna har vuxit fram ur den samverkande roll som specialskolorna och den pedagogiska hörselvården sedan länge etablerat inom sina respektive regioner. Centrens uppgift är bl.a. att i samverkan med landstingens hörselvård ge råd, stöd och specialpedagogisk service till elever med hörselskada i grund- och gymnasieskola. De utgörs av representanter för landsting, kommuner och berörda brukarorganisationer i syfte att samverka kring hörsel- och dövpedagogiska frågor i respektive region. Omfattningen och uppläggningen varierar beroende på olika lokala och regionala förutsättningar. Kunskapscentrens verksamhet finansieras med medel anslaget A 8 Särskilda ur insatser på skolområdet, anslagsposten det s.k. SISanslaget. Inom specialskolorna bedrivs utbildningen på teckenspråk och eleverna har teckenspråk ämne. Inom för som ramen kunskapscentren ges teckenspråk för syskon och barn till

Kapitel 8 75

döva och teckenspråk är ett naturligt inslag i centrens utbildning för främst specialskolornas personal. Här finns en samlad kompetens i teckenspråk och om frågor i samband med elevernas skolgång och utbildning. Skolornas elevvårdsteam har stor erfarenhet av att stödja barn och föräldrar. En del av de skolor som har många invandrarföräldrar har haft särskilda projekt inom ramen för kunskapscentrens verksamhet och Manillaskolan har t.ex. erbjudit särskild utbildning i teckenspråk för invandrarföräldrar förlagd till Solbackens kursgård. Det kan finnas skäl att knyta ihop föräldrautbildning med utbildning för syskon. Främst talar finansiella skäl för detta. Det är inte rimligt att kostnaderna för syskonens tillsyn, resor och inackordering delvis skall finansieras dubbelt. Dessutom kan det vara svårt för syskonen att få ledigt från skolan under flera veckor per läsår både för att delta i syskonutbildning och för att följa med föräldrarna på deras utbildning. Utifrån detta resonemang ter sig en koppling till de nuvarande kunskapscentren vid specialskolorna naturlig. Centrens verksamhet bedrivs i samverkan med berörda regionala parter och är redan i dag en sådan bas för regional planering jag bedömer är oerhört värdefull även för en försom äldrautbildning. Centren samverkar dessutom redan i dag med folkhögskolor, organisationer och studieförbund som ger teckenspråksutbildning. De anordnar emellertid ingen egen teckenspråksutbildning för vuxna och har givetvis heller inget sådant ansvar. De ingår organisatoriskt i en specialskola för döva. Deras utbildning för syskon och barn till döva föräldrar är heller inget formellt åliggande utan får arrangeras med hjälp av de projektmedel ur SIS-anslaget som finansierar centrens verksamhet. Utifrån dagens situation anserjag inte att kunskapscentren skall ha något ansvar för att anordna utbildning men jag anser att deras roll skall vara samverkarens. Specialskolans och kunskapscentrens roll är föremål för översyn utredningen om funktionshindrade elever i genom skolan FUNKlS-kommittén. Kommitténs ställningstaganden kan komma att förändra ansvarsbilden när det gäller undervisning och stöd till elever med funktionshinder. Jag utgår

76 Kapitel 8

emellertid ifrån att en regional funktion, liknande den som dagens specialskolor och deras Kunskapscenter för närvarande har, även fortsättningsvis kommer att finnas i någon form. Sådan regional utbildningsanordning för döva och gravt hörselskadade elever bör spela en aktiv roll i samband med planering av föräldrautbildning i teckenspråk. Sammanfattningsvis bedömer jag att ett flertal olika arrangörer kan tänkas ha intresse att anordna utbildning. De enda villkoren skall vara att de bedöms uppfylla uppställda krav. Utbildningsanordnare kan således olika i de fem regiovara nerna.

Ansvarsfördelning

Som framgått ovan anserjag att föräldrautbildningen huvudsakligen skall utgå från regionala behov och förutsättningar. Berörda samverkansparter inom varje specialskoleregion bör redovisa och genom utbildningsanordnaren lämna förslag till hur utbildningen skall organiseras utifrån det samlade behov som finns i respektive region. Detta kan innebära olika organisatoriska modeller för utbildning. Det bör ankomma på något centralt organ att bedöma förslag till utbildning och fördela statsbidrag för vissa extra kostnader som är förknippade med föräldrautbildningen. Detta organ skall även ansvara för att uppföljning och utvärdering sker samt främja pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete inom området. Det finns enligt min bedömning inget självklart organ för detta ansvar. Jag har övervägt följande aktörer:

Statens skolverk

Skolverket har bl.a. ansvar för utveckling av kursplaner och betygskriterier samt tillsyn, uppföljning och utvärdering av utbildning inom det offentliga skolväsendet och fristående skolor. Skolverket fördelar medel till forskning och stödjer fortbildning och lokal skolutveckling. Vidare fördelar Skolver-

Kapitel 8 77

ket stöd till produktion av läromedel för små målgrupper. Skolverket har en fältorganisation som är lokaliserad till elva orter i landet.

Statens institut för handikappfrågor i skolan SIH

S|H:s främsta uppgift är att underlätta skolgången för elever med funktionshinder. Det skall vidare utveckla, framställa och informera om läromedel för dessa elever. SlH är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter. Konsulenter finns inom SlH för elever med olika fysiska funktionshinder och för vuxna dövblinda. SlH fördelar medel till kommuner för särskilda åtgärder inom skolområdet, för utbildning till syskon och barn till döva samt medel till landstingen för visst specialpedagogiskt stöd till hörselskadade elever.

Centrala studiestödsnämnden CSN

CSN är central förvaltningsmyndighet för studiesociala frå- Medel för nuvarande försöksverksamheter utbetalas av gor. CSN. CSN handlägger även s.k. RG-bidrag dvs. vissa bidrag för elever vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro samt för rörelsehindrade elever vid Rh-anpassad utbildning i Umeå, Stockholm, Göteborg och Kristianstad. Organisationen består av huvudkontor i Sundsvall samt lokalkontor som är organiserade i fem regioner.

Nämnden för vårdartjänst NV

NV fördelar statsbidrag till folkhögskolor för stödåtgärder till deltagare med olika funktionshinder, ett s.k. tilläggsbidrag till de bidrag som Folkbildningsrådet fördelar. NV ansvarar även för vårdartjänst dvs. praktisk personlig hjälp åt studerande med funktionshinder vid folkhögskolor, universitet, högskolor samt övriga eftergymnasiala utbildningar. NV ansvarar också

78 Kapitel 8

för omvårdnadsinsatser vid riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade ungdomar.

Tolk- och översättarinstitutet TÖI

Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet har som främsta uppgift att anordna tolkutbildning och översättarutbildning. TÖI fördelar även statsbidrag för kontakttolkut-

bildning till studieförbund och folkhögskolor samt statsbidrag till folkhögskolor för teckenspråkstolkutbildning m.m.

Fo/kb/ldningsrådet FBR

FBR bildades 1991 av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolk-

högskolornas riksorganisation RIO och Landstingsförbundet. Rådet har till uppgift att fördela de statliga bidragen till folkhögskolor och studieförbund, förutom de medel som NV och TÖI fördelar,

samt kontinuerligt följa upp och utvärdera

verksamheten.

Slutsatser

Det finns i dag en handfull myndigheter med ansvar olika stöd och fördelning av statsbidrag i samband med utbildning för vuxna. Min bedömning är att ingen av dem idag har an-

svar som gör att de naturligt borde åläggas ansvar även för föräldrautbildning i teckenspråk. Det finns två myndigheter

med ansvar inom det offentliga skolväsendet, Skolverket och SIH. Skolverket har emellertid i dag inget inom de ansvar

utbildningsområden där TUFF-utbildningen med stor sannolikhet kommer att ligga nämligen det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. SlH har endast ett visst, mycket begränsat

indirekt ansvar inom detta område att konsulenterna genom

för vuxna dövblinda ingår i SlH:s organisation. SlH är emel-

lertid en myndighet som har betydande ansvar för stöd som rör funktionshindrade elever.

Kapitel 8 79

Jag har funnit övervägande skäl tala för att den myndighet som har ansvaret att fördela medel för regional samordning för de barn och elever vars föräldrar mitt uppdrag avser samt fördelar medel för syskonutbildning också skall vara den som handlägger och beslutar om statsbidrag till TUFF-utbildningen. Denna myndighet är i dag SIH.

8.9 Administration

De medel som kan komma att anvisas till TUFF-utbildning är förhållandevis små. Storleken på ett anslag har dock sällan någon relation till de insatser som krävs för att administrera anslaget. Arbetsinsatserna styrs främst av formerna för statsbidraget. För föräldrautbildningen gäller att bedöma olika förslag till utbildning kvalitativt och kvantitativt samt, icke minst, att bedöma finansiella förutsättningar. Förutom att bedöma om föreslagen utbildning uppfyller ställda villkor kommer stora administrativa krav att ställas på berörd myndighet, främst i ett uppbyggnadsskede men även löpande för planering, samråd, statsbidragshantering, eventuella avtal, uppföljning och utvärdering etc. Jag bedömer därför att resurser måste avsättas för att administrera anslaget och föreslår att vissa medel för detta avsätts inom ramen för de medel jag beräknat för planering, administration, uppföljning, utvärdering m.m.

8.10 Vem skall

handlägga ersättningarna

till föräldrarna

Som jag tidigare redovisat anser jag att ersättningen till föräldrarna bör handhas av en myndighet. Givetvis vore det ur de flesta aspekter mest rationellt att en och samma myndighet fördelar såväl statsbidrag till utbildning som ersättningar till föräldrarna i samband med utbildningen. Berörd myndighet skulle få en klar överblick över hurföräldrautbildningen arrangeras och vilka kostnader den innebär såväl regionalt som över riket. uppföljningar och

80 Kapitel 8

utvärderingar rörande anslaget skulle underlättas. Frågan uppkommer om SIH, som jag föreslagit skall ansvara för bidrag till själva utbildningen, också är den myndighet som är lämpligast att hantera ersättningar till enskilda föräldrar. Att hantera studiestöd innebär bl.a. att handlägga och bedöma enskilda ansökningar samt betala ut ersättningar. Skatteavdrag och inkomstuppgifter skall hanteras. Detta förutsätter personregister som kräver Datainspektionens tillstånd. Alla dessa förutsättningar finns i dag hos CSN. Jag har inte inom ramen för uppdraget kunnat analysera vilka kostnader det skulle innebära att också bygga upp en sådan administration inom SIH. Jag anser att en myndighets huvudsakliga ansvar och kompetens skall vara vägledande. Jag föreslår därför att CSN får ansvaret att liksom nu hantera frågor ersättningom ar till föräldrarna i samband med teckenspråksutbildning. Som framgått ovan finns dessutom i dag redan kompetens och resurser hos CSN för att administrera detta. Jag ser en fördel i att handläggningen koncentreras till en av CSN:s enheter. Modellen avhänder CSN det nuvarande ansvaret för att utbetala medel till anordnare av föräldrautbildning men de bibehåller således ansvaret för studiesociala frågor. Modellen innebär vidare att två myndigheter blir ansvariga för var sin anslagspost inom tänkta anslag, en för studiestöd och en för statsbidrag till anordnande av utbildningen. statsbidrag till logikostnader ingår i de medel som föreslås administreras av SIH.

8.11 Finansiering

Enligt direktiven består uppdraget i att kartlägga, bedöma samt ge förslag till utbildning i teckenspråk för föräldrar. Medlen under anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, anslagsposten Studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk, skall utgöra ramen för det statliga åtagandet för kostnaderna för förslaget. Dessa medel har för närvarande beräknats till ca 10,3 mkr för ett budgetår.

Kapitel 8 81

Vidare skall jag beakta erfarenheterna från försöksverk-

samheten med studiesocialt stöd vid teckenspråksutbildning och från verksamheten med koncentrerad teckenspråksut-

bildning vid Solbacken. Jag har i enlighet med direktiven inräknat medlen för försöksverksamheterna i den totala finansiella ramen för mina förslag. Huvuddelen av medelsramen, drygt 8 av ca 10,3 mkr för

ett budgetår, avser som tidigare framgått, för närvarande

kostnader för studiestöd och barntillsyn och inte kostnader för själva den utbildning som mitt uppdrag avser. En av de

stora frågorna i utredningen har därför varit studiefinansie-

ringen, studiestödets roll i anslaget, hur mycket som skulle kunna avsättas till utbildningskostnader och hur medlen för ersättningar till föräldrar skulle disponeras. För att få en bild av den finansiella ramen för mina för-

slag kan man dela den i antalet presumtiva föräldrar. Detta

ger ca 11 700 kr per förälder och är. Medlen avses täcka

samtliga kostnader för utbildning, ersättningar till föräldrarna

för inkomstbortfall, resor och logi samt kostnader för barnen.

Samtidigt kan man jämföra med vad enbart reseersättning, inkomstbortfall och inackorderingsersättningar kostar. l nu-

varande försöksverksamheter vid Solbacken och i Härnö-

sand uppgår enbart dessa kostnader till 27 700 kr per per-

son och år. Kostnaderna avser 180 föräldrar. Om man skulle

tillämpa mindre förmånliga ersättningsvillkor, t.ex. TU-stö-

dets belopp, skulle enbart ersättningarna i en sådan utbild-

ningsmodell för hela min målgrupp på 880 föräldrar ändå

kosta 17 700 kr per person och år. Mitt främsta mål är att alla föräldrar skall kunna erbjudas en viss mängd utbildning med god kvalitet och att de ekonomiska villkoren styrs av enhetliga regler som gör att villkoren för föräldrarna blir likvärdiga. Den finansiella ramen är begränsad. Det är uppenbart att det krävs omprioriteringar för att erbjuda samtliga föräldrar likvärdig utbildning. Av samma

skäl måste de ekonomiska villkoren fördelas på ett annorlun-

da sätt än i dag.

Utbildningsanordnarnas kostnaderförteckenspråksutbildning kan vara olika stora. När utbildning förläggs till reguljära utbildningsanordnare har jag emellertid utgått ifrån att vissa

4 160976

82 Kapitel 8

kringkostnader i huvudsak är täckta. Om utbildningen t.ex.

förläggs till folkhögskola kan grundbidrag utgå från FBR.

Detta förutsätter emellertid att berörd skola har prioriterat denna utbildning inom ramen för de deltagarveckor man får sig tilldelat. Grundbidraget äri dag ca 1 000 kr per deltagarvecka. Detta statsbidrag är avsett att täcka basen för skolverksamheten. Sammanfattningsvis anser jag att framtida föräldrautbild-

ning måste utnyttja och bygga vidare på befintliga resurser

inom närliggande områden. Det är här angeläget att söka en

samfinansiering som bygger dels på reguljära former för teckenspråksutbildning för vuxna dels på att syskons utbildning så långt möjligt kan ske samordnad med föräldrarnas.

Möjligheterna till samplanering med den pedagogiska hörselvårdens stödinsatser bör även beaktas. Jag förutsätter att syskons utbildning och kostnaderna i samband med denna liksom nu är finansierade. Som jag redovisat ovan finns skäl

att överväga att medlen som används för syskon till döva på sikt sammanförs med anslaget till föräldrautbildningen. Mina förslag innebär vidare att TUFF-utbildning är den

enda som ger ersättning till föräldrarna enligt föreslagen ny förordning om TUFF-utbildning. Andra former av temautbildning eller liknande faller utanför. Det finns emellertid i dag möjlighet att få korttidsstudiestöd och internatersättning vid studier som syftar till att utveckla handikappades färdigheter och kunskaper om handikappet. Enligt CSN:s anvisningar

vad gäller detta kan sådant stöd utgå vid utbildningar som

främst vänder sig till handikappade och deras anhöriga. Jag förutsätter att denna möjlighet kommer att kvarstå och alltså liksom hittills kan utnyttjas vid olika temakurser etc. för föräldrar.

8.12 Ytterligare överväganden och förslag

De erfarenheter och den bild jag fått av läget avseende

utbildning i teckenspråk leder till att jag anser det nödvändigt

med vissa speciella och övergripande insatser.

Kapitel 8 83

8.12.1 Lärare i

teckenspråk

De erfarenheter jag gjort beträffande befintliga utbildningar

tyder på att den största bristen i dag gäller undervisningens innehåll och uppläggning. Kvaliteten är avhängig bl.a.

tillgången på lärare och lärarnas kompetens. Mina förslag till föräldrautbildning kan inte råda bot på sådana brister. Befint-

kompetens kommer snarare att belastas ytterligare.

Bristen på lärare i teckenspråk är påtaglig inom alla utbildningsformer. Fortbildning är ett effektivt sätt att på kort tid

höja kompetensen inom lärarkåren. Sådana satsningar bör

eftersträvas inom samtliga utbildningsformer. Tillgången på

lärarutbildare är emellertid även den begränsad. Läget är akut och en av de främsta orsakerna till den

onda cirkel som också begränsar dövas rätt till tolkservice.

Det behövs snarast en analys av vilken kompetens lärare

behöver för olika teckenspråksutbildningar för barn och vux-

na, hur utbildningarna skall se ut och vilka som skall ansvara för sådan utbildning. En utredning med detta syfte bör ske i samråd med bl.a. Högskoleverket, Skolverket, FBR, TÖI, SlH och NV.

8.12.2 Studiematerial och läromedel

SlH har bl.a. ansvar för att utveckla, framställa och distribuera läromedel för döva/hörselskadade elever. Inom vuxenut-

bildningsområdet finns inget motsvarande föreskrivet ansvar. Flera olika aktörer är på olika sätt involverade: SDR-video,

TÖI, Tal- och punktskriftsblblioteket TPB, studieförbund m.fl. Skolverket kan, inom ramen för produktionsstöd, stödja

produktion av läromedel för små målgrupper. Inom teckenspråksområdet är behovet av studiematerial

stort inom alla utbildningsformer. Så vitt jag erfarit finns hos

olika intressenter förslag till läromedelsprojekt. Dessutom

finns material som tagits fram av enskilda lärare och som

används i teckenspråksutbildningarna. Det finns ett stort

behov av utveckling av nya och bättre läromedel och av samordning inom området.

84 Kapitel 8

Enligt min uppfattning är det viktigt att utvecklingsprojekt startas som syftar till att påskynda utvecklingen av läromedel i teckenspråk, framför allt inom vuxenutbildningsområdet. Ett annat syfte bör vara att få till stånd en samordning av produktionen av material om teckenspråket och en samlad information på området. l ett sådant utvecklingsarbete bör också möjligheterna att tillämpa ny teknik på Iäromedelsområdet belysas. Det är särskilt viktigt att handikapporganisationerna ges tillfälle att delta i detta arbete.

8.12.3 Pedagogiskt utvecklingsarbete

Som jag redovisat ovan bedrivs flera olika slag av teckenspråksutbildning för vuxna. Jag har också sett fördelar i att TUFF-utbildning, vars uppläggning givetvis helt skall vara anpassad till föräldrars behov, ändå knyts an till annan teckenspråksutbildnlng för vuxna. Ett av skälen till detta är att behovet av metodiskt och pedagogiskt utvecklingsarbete är stort inom hela teckenspråksområdet. Befintliga resurser bör därför samlas. Jag förutsätter att kontinuerlig samverkan sker mellan anordnare av TUFF-utbildning i syfte att främja utvecklingen. Det är vidare ytterst angeläget att samtliga myndigheter och aktörer med ansvar inom teckenspråksområdet främjar pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete i samråd med varandra.

8.12.4 för

Teckenspråk syskon

l dag får 420 syskon utbildning ungefär en vecka per år ca inom ramen för SIS-anslaget. För närvarande utgår 3,65 mkr till denna verksamhet jämte utbildning för barn till döva. Enligt SlH:s beräkningar var genomsnittskostnaden 6 000 kr per elev budgetåret 1994/95. Jag har i mina beräkningar utgått från totalt 880 föräldrar vilket innebär ca 440 familca jer. Om varje familj i genomsnitt har två barn innebär det 880 barn. Jag har beräknat att uppskattningsvis ca en tredjedel barnen skulle kunna i den ålder att de kan få utbildav vara

Kapitel 8 85

ning såsom syskon till döva. l de fall föräldrarna är på kurs tillsammans med sina barn finns därför uppenbara ekonomiska vinster i att samordna föräldrarnas utbildning med eventuella syskons. Det finns därför skäl att på sikt även sammanföra medlen för teckenspråksutbildning för syskon med anslaget till TUFF-utbildning.

sou 1996:102 87

9 Sammanfattande

förslag

Utgångspunkten för mina förslag om teckenspräksutbildning för föräldrar är barnens rätt till kommunikation med sina föräldrar. Min ambition har varit att förbättra förutsättningarna för utbildning för föräldrar främst genom att

möjliggöra att samtliga föräldrar erbjuds utbildning möjliggöra att utbildningen blir likvärdig i omfattning och kvalitet möjliggöra en sammanhållen utbildning med påbyggbara kurser möjliggöra god tillgänglighet möjliggöra likartade ekonomiska förutsättningar för del- tagare och utbildningsanordnare.

Detta skall ske genom att ett statsbidrag inrättas för utbildning i teckenspråk för föräldrar.

Kriterier för TUFF-utbildning

TUFF-utbildning skall avse föräldrar till bam som är beroende av kommunikation på teckenspråk. Syftet med utbildningen är att föräldrarna sådana färge digheter att de på ett funktionellt sätt kan använda teckenspråket i kontakt med sina barn och därmed främja barnets utveckling. Utbildningen skall vara sammanhållen och bestå av påbyggbara kurser. Den skall omfatta 240 timmar om 60 minuter och bygga på den introduktion i teckenspråk som landstingen inom ramen för sitt habiliteringsansvar erbjuder föråldrar.

88 Kapitel 9

Utbildningen skall följa en av Skolverket fastställd ramkursplan. Utbildningen skall planeras utifrån behoven inom specialskolornas upptagningsområden och utformas i regional samverkan mellan utbildningsanordnare, landstingens pedagogiska hörselvård, brukarorganisationer, berörda kommuner samt Kunskapscenter vid respektive specialskola. Möjligheter till samarrangemang och samutnyttjande av resurser skall stimuleras, särskilt i relation till landstingens stöd till berörda föräldrar. Samma gäller i relation till utbildning för syskon. Undervisningen skall ges av kompetenta lärare. Det är viktigt att i undervisningen ha tillgång till döva lärare. Anordnare av utbildningen skall representera kontinuerlig pedagogiskt kompetens inom området, ha förutsättningar att bedriva lokalt utvecklingsarbete och att kontinuerligt följa upp och utvärdera sin verksamhet. Ett nära samråd bör därvid ske mellan samtliga anordnare av TUFF-utbildning. Utbildningens innehåll och uppläggning skall utgå från ett föräldraperspektiv och kunna anpassas till deltagarnas teckenspråksnivå och till barnets ålder och utvecklingsnivå Föräldrar till yngre barn skall prioriteras. Utbildningen bör kunna ges innan barnet nått skolåldern och genomföras inom loppet av fyra år. TUFF-utbildning skall även kunna erbjudas föräldrar till barn som blir beroende av teckenspråk senare i barn- och ungdomsåren dock senast tills barnet fyller 18 år. Båda föräldrarna bör om möjligt kunna beredas tillfälle att följa TUFF-utbildningen tillsammans. l de fall utbildningen förläggs till internat bör tillsyn, förskola eller fritidsverksamhet, om så behövs, kunna ordnas för barnen medan föräldrarna deltar i TUFF-utbildning. Utbildningen bör vidare planeras så att syskon, i de fall de är i lämplig ålder, får sin teckenspråksutbildning samtidigt med föräldrarnas utbildning.

statsbidrag

För att utbildning skall vara statsbidragsberättigad måste ovanstående kriterier för TUFF-utbildning vara uppfyllda.

Kapitel 9 89

Bidrag till TUFF-utbildning omfattar två delar, en del som riktar sig utbildningsanordnaren och del vissa en som avser ersättningar förföräldrarnas kostnader. Statsbidrag kan beviljas utbildningsanordnare som uppfyller villkoren för TUFF-utbildning. Bidraget avser kostnader för Iärarlöner, planering, administration, uppföljning, m.m. Om utbildningen förläggs till internat kan anordnaren även erhålla visst bidrag till kostnader för logi samt för tillsyn för barn som är med sina föräldrar på TUFF-utbildning. SlH administrerar statsbidraget till utbildningsanordnarna medan CSN handlägger ersättningartill enskilda föräldrar som kan få ersättning för resekostnader och inkomstbortfall. Ansökan om statsbidrag för anordnande TUFF-utbildav ning lämnas av utbildningsanordnaren och skall bl.a. innehålen plan för utbildningen. Planen skall vara utformad i samråd mellan utbildningsanordnaren och regionalt samverkansorgan vari företrädare för landsting, berörda handikapporganisationer, specialskola och kommuner ingår. Planen skall även innehålla eventuella särskilda åtgärder för att tillgodose behoven hos föräldrar till vissa dövalhörselskadade barn som inte kommit i kontakt med hörselvården t.ex. vissa flerhandikappade barn och barn till invandrarföräldrar. Statsbidrag till TUFF-utbildning finansieras med de för närvarande 10,3 mkr som utgör ramen för det statliga åtagandet för kostnaderna för förslagen. Ett tänkbart utfall av fördelningen av kostnader för TUFF-utbildning återfinns i bilaga 3. Här har beräknats att statsbidrag om 6,5 mkr fördelas av SIH, varvid medel har beräknats för viss central förvaltning. Beräknat statsbidrag som handläggs av CSN för ersättning till föräldrar för resor och inkomstbortfall uppgår till 3,8 mkr. Jag förordar att mina förslag genomförs snarast möjligt och att nuvarande försöksverksamheter med studiesocialt stöd upphör. En utvärdering av TUFF-utbildning för föräldrar bör genomföras efter period fyra år. en av

90 Kapitel 9

Övriga förslag

Jag föreslår att en kartläggning och analys genomförs av behoven av lärare i teckenspråk inom olika utbildningsformer samt att behovet av att utveckla pedagogik och metodik uppmärksammas. Frågan om studiematerial i teckenspråk bör främjas genom ett samordnat utvecklingsprojekt. Vidare anser jag att man bör överväga att på sikt föra samman anslaget till teckenspråksutbildning för syskon med anslaget till TUFF-utbildning.

10 Kostnadsberäkning

Två av de viktigaste förutsättningar måste som vara uppfyllda för att teckenspråksutbildning förföräldrarna skall komtill stånd är att den anordnar ma som utbildningen har reella ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten samt att de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är sådana att föräldrarna också kan och vill välja utbildningen. Mitt främsta mål har varit att säkerställa att alla föräldrar kan erbjudas en likvärdig utbildning. De kostnader 7,3 om mkr som nuvarande försöksverksamheter innebär visar i förhållande till antalet deltagare att det är uppenbart att medel måste omfördelas för att kunna finansiera utbildning för hela målgruppen. Jag har de genom beräkningar jag gjort kunnat konstatera att kostnaderna skiljer betydligt beroende på hur utbildningen arrangeras. Det är uppenbart att det inom ramen för anslaget inte finns utrymme för att erbjuda samtliga föräldrar internatutbildning liknande den besom drivs inom försöksverksamheterna, inte med ersättningsens villkor motsvarande nuvarande TU-stöd. Mitt förslag innebär på sikt att TUFF-utbildning är den enda någon form som ger av ersättning för föräldrarna enligt föreslagen förordning ny om TUFF-utbildning för föräldrar. Andra former av temautbildning eller liknande faller utanför. Det finns emellertid i dag möjlighet att få korttidsstudiestöd och internatersättning vid studier syftar till att utveckla som handikappades färdigheter och kunskaper handikappet. om Enligt CSN:s anvisningar kan sådant stöd utgå vid utbildningar främst som vänder sig till handikappade och deras anhöriga. Jag förutsätter att denna möjlighetkommer att kvarstå och alltså liksom hittills kan utnyttjas vid olika temakurser etc. för föråldrar. Mina beräkningar bygger på att varje förälder erbjuds 240 timmars utbildning inom loppet fyra år vilket innebär totalt av

92 Kapitel 10

880 föräldrar vid fullt utbyggd organisation. Ersättning för mistad lön har beräknats med 75 kr per timme. Reseersätt-

ning har beräknats utgå med 13 kr per mil för högst fyra t o r-resor å 40 mil med egen bil. Ingen ersättning utgår vid

dagliga Eventuellt logi förutsätts vanligen lösas kollekresor. tivt genom utbildningsanordnarens försorg. Jag har bedömt kostnaderna utifrån ett antagande att hälften föräldrarna, 440, kommer att erbjudas internatutbildav ning, 380 kommer att erbjudas utbildning under ett par förlängda veckoslut per år och en mindre del, ca 60, kommer

att erbjudas utbildning under kvällar och helger på pend- Iingsavstånd till hemmet. Detta leder till följande kostnader

vid fullt utbyggd organisation. En utförligare redovisning av

antaganden och kostnadsberäkning framgår av bilaga 3.

Bidrag till anordnande av utbildning mkr

Utbildningskostnader lärarlöner,

administration, uppföljning etc. inklusive medel för central förvaltning 2,7 Barntillsyn 1,1 - Logi 2,7 -

Bidrag till kursde/tagarnas kostnader Ersättning för mistad lön 3,2 - Resekostnader 0,6 -

Summa 10,3

Medlen förslås utgöra ett anslag för dels kostnader för utbildningen av föräldrar och förvissa kostnader för tillsyn av medföljande barn samt logi, dels ersättning till kursdeltagarna för resekostnader och inkomstbortfall. Beräkningen innebär i enlighet med mina förslag att statsbidrag om 6,5 mkr fördelas via SlH för utbildningskostnader m.m. och 3,8 mkr av CSN för vissa ersättningar för kursdeltagarnas kostnader.

Bilaga 1 93

Kommittédirektiv

Dir. 1995:155

Utredning om utbildning i teckenspråk för föräldrar

till döva barn m.m.

Beslut vid regeringssammanträde den 30 november 1995

Sammanfattning av uppdraget

En utredare skall utreda frågor kring utbildning i teckenspråk förföräldrartill döva, dövblinda och hörselskadade barn samt till andra barn med motsvarande behov av teckenspråk för kommunikation.

Utgångspunkter föri uppdraget

l är det i Sverige självklarhet att alla döva barn och dag en många hörselskadade barn behöver teckenspråk som sitt första språk. En följd detta är att även deras föräldrar av behöver mycket goda teckenspråkskunskaper, dels för att från det att barnen är små kunna medverka till att barnen får ett språk, dels kanske framför allt för att över huvud taget ha möjlighet att kommunicera med sina egna barn. Inställningen till behovet teckenspråk som kommunikaav tionsmedel har dock varierat under olika årtionden. Med de särskilda anvisningar beträffande handikappade elever som år 1970 fördes i ett supplement till 1969 års lärosamman plan för grundskolan gjordes för första gången ett försök att teckenspråket i skolan. l 1981 års budgetutnyttja det nya proposition prop. 1980 bil. 12 s. 297 instämde föredragande statsrådet i lntegrationsutredningens uppfattning, redovisad i betänkandet Huvudmannaskapet för specialskolan SOU 1979:50, att barndomsdöva måste vara tvåspråkiga för att fungera sinsemellan och ute i samhället. Teckenspråkets betydelse som Undervisningsspråk har sedan på olika sätt stärkts. Så t.ex. finns det i gymnasieskolan

94 Bilaga 1

möjlighet att läsa teckenspråk som C-språk eller individuellt val, och i grundskolan kan teckenspråk, enligt den läroplan som gäller successivt fr.o.m. den l juli 1995, läsas ett som alternativ till B-språk eller elevens val. Särskilda kurssom planer finns för teckenspråket i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 infördes möjligheten för de statliga specialskolorna att i samverkan med föräldraorganisationerna anordna undervisning i teckenspråk för syskon till döva och svårt hörselskadade elever i hem där teckenspråk används i den dagliga kommunikationen mellan familjens medlemmar. l 1989 års budgetproposition prop. 1988/892100 s.39 och 65 berördes vidare frågan underom visning i teckenspråk för hörande elever till döva föräldrar eller döva syskon. Skrivelser om teckenspråksutbildning för föräldrar till döva barn har kommit från Landstingsförbundet, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn Riksförbundet DHB, från DHB-Mellersta Sverige, från Birgittaskolans kun-

skapscenter i Örebro, från Hörselskadades Riksförbund och

från Härnösands folkhögskola. Frågor om hur samhällets stöd till teckenspråksutbildning för föräldrar och syskon till döva barn och andra barn med behov av teckenspråk för kommunikation behöver över. ses Efterfrågan på en mer strukturerad utbildning för föräldrar som stegvis ökar teckenspråkskunskaperna har ökat. Det finns i dag brister i kursplaner och undervisningsmaterial, och utbudet av undervisning varierar kraftigt i landet.

De nuvarande formerna för utbildning i teckenspråk

Utbildning i teckenspråk anordnas i dag av vissa av landstingens hörselvård, Kunskapscenter, folkhögskolor, studieförbund och Statens skola för i Härnösand. vuxna Enligt förordningen 1992:925 om försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid teckenspråksutbildning kan ersättning ges till föräldrar deltar i sådan utbildning. l avvaktan som på utredning av teckenspråksutbildning för föräldrar till döva barn har förordningen förlängts till utgången av juni 1996.

Bilaga 1 95

Från och med budgetåret 1992/93 anordnas också försöksverksamhet med koncentrerad teckenspråksutbildning

15 kursveckor förlagd till Solbacken på Värmdö. Statligt

stöd till denna verksamhet utbetalas från anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar av Centrala studiestödsnämnden till Sveriges Dövas Riksförbund SDR. Regler för verksamheten, som sköts av en grupp inom föräldraklubben i Stockholms Dövas Förening, fastställs av SDR. Centrala studiestödsnämnden beslutar om när medlen skall betalas ut och redovisning skall lämnas årligen senast den 15 september. Denna verksamhet har ännu inte utvärderats. Den koncentrerade teckenspråksutbildningen vid Solbacken startar sitt fjärde verksamhetsår under budgetåret 1995/96 och stöd ges enligt nuvarande villkor. Verksamhet med koncentrerad teckenspråksutbildning enligt den s.k. Norrlandsmodellen har också startat innevarande läsår i Härnösand. Visst statligt stöd ges också till utbildningen i Härnösand. Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1995/96 18 månader angett den totala medelsramen för studiestöd vid vissa kurser i teckenspråk till 14,9 mkr. Av dessa får under läsåret 1995/96 12 månader 7,3 mkr användas för koncentrerad teckenspråksutbildning varav 6,4 mkr för verksamhet vid Solbacken och 0,9 för verksamhet i Härnösand. Vidare får 3 mkr användas för verksamhet enligt förordningen 1992:925 om försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid teckenspråksutbildning. Regeringen avser att senare besluta om medel för tiden den 1 juli den 31 december - 1996.

Uppdraget

Utredaren skall

1 kartlägga och bedöma

behovet av utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva, dövblinda och hörselskadade barn och till andra barn med motsvarande behov av teckenspråk för kommunikation,

96 Bilaga 1

de befintliga utbildningsmöjligheterna på området och därvid särskilt belysa brister och hinder, i

2 ge förslag till

omfattningen och utformningen av sådan utbildning eventuellt med pábyggbara kurser, hur sådan utbildning bör organiseras, finansieras och administreras inom den befintliga utbildningsstrukturen i samhället, hur ansvaret skall fördelas mellan olika parter.

Ramar för utredningens arbete

Utredaren skall i sitt arbete samråda med Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan, Centrala studiestödsnämnden, Landstingsförbundet och berörda handikapporganisationer. Vidare skall utredaren beakta erfarenheterna från verksamheten enligt förordningen 1992:925 försöksverkom samhet med studiesocialt stöd vid teckenspråksutbildning och från verksamheten med koncentrerad teckenspråksutbildning vid Solbacken för föräldrar till döva barn. För arbetet gäller vidare regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om jämställdhet mellan könen dir. 1994:124. Medlen under anslaget E 6. Tlmersättning vid vissa vuxenutbildningar, anslagsposten Studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk skall utgöra för det statliga ramen åtagandet för kostnaderna för förslaget.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa uppdraget senast den april 1996.

Utbildningsdepartementet

sou 1996:102 Bilaga 2 97

Förslag till ramkursplan i teckenspråk

för föräldrar

Syfte

Kursplanen avser utbildning i teckenspråk för föräldrar till barn är helt eller delvis beroende av teckenspråk för sin som kommunikation, dvs. huvudsakligen barn som är döva, dövblinda eller hörselskadade och använder hörapparat. Föräldrarna förutsätts ha gått landstingets introduktionsutbildning i teckenspråk innan denna kurs påbörjas. Det övergripande syftet för studierna är att föräldrar skall kunna använda teckenspråk på ett funktionellt sätt i kontakt med sina barn och med döva. Utbildningen syftar till att ge föräldrarna insikt de grundläggande villkoren för kommuom nikation som gäller vid samtal med döva teckenspråksanvändare. Den skall föräldrar en sådan färdighet att ange vända och förstå teckenspråk att de i likhet med föräldrar till hörande barn kan bidra till barnens utveckling. Utbildningen skall också föräldrarna möjlighet att tillägna sig sådan ge teckenspråk att de vågar och vill föra ett samtal färdighet i med döva om vardagliga ämnen.

Mål att sträva mot

Utbildningsanordnaren skall i sin undervisning iteckenspråk sträva efter att föräldrarna

kan kommunicera med sitt barn så att de kan bidra till barnets språkliga/kognitiva utveckling

även i övrigt har möjlighet att kommunicera på tecken- har förutsättningar att vårda språk på ett sådant sätt att de och fostra sitt barn

98 Bilaga 2

kan inleda och delta i samtal på teckenspråk och utveckla sin förmåga att berätta, beskriva och uttrycka sin uppfattning

tillägnar sig sådana färdigheter att hon eller han kan kom- municera med döva i vardagliga situationer

får tilltro till sin - en förmåga att använda teckenspråk i alla de sammanhang där det behövs

kommer till insikt hur den - om egna teckenspråksinlärningen går till och utifrån denna kunskap ökar sin förmåga till självständigt arbete med teckenspråket.

Karaktär och struktur

Teckenspråk fungerar som modersmål för personer i Sverige som är döva från födelsen eller tidig barndom. Teckenspråk är Undervisningsspråk i specialskolan för döva och hörselskadade och vid riksgymnasiet för döva. Även hörselskadade barn och ungdomar med varierande hörselrester använder i ökande omfattning teckenspråk. Teckenspråk är ett eget språk med egen grammatik, eget ordförråd/teckenförråd och i viss mån kulturella egna drag. Det är ett visuellt/gestuellt språk, dvs. produceras med händer, ansikte och kropp och uppfattas med Det innebär synen. att när lär sig teckenspråk lär man man sig samtidigt ett nytt sätt att kommunicera. Regler för turtagning och återkoppling är annorlunda än italade språk. En annan skillnad från andra språk är att teckenspråk saknar skriftspråk. Avsaknaden skriftligt språk betyder bl.a. av att möjlighetertill självstudier är mycket mindre än na på andra språk. De teckenspråkstexter som finns på video är än så länge av ringa omfattning jämfört med den litteratur vanligen kan vänta oss av ett språk med skrift.

Undervisningen bör huvudsakligen inriktas på dialog och

övning i att avläsa. Att analysera inspelade berättelser med avseende på grammatisk struktur bör också förekomma.

Bilaga 2 99

Färdighet att bokstavera och avläsa bokstaverade namn bör

också tränas. Vidare omfattar utbildningen träning i att pro-

ducera korrekta satser av olika typ där de ickemanuella -

signalerna bör särskild uppmärksamhet- och i att förstå

ges

de grammatiska företeelserna i teckenspråk även i de fall

föräldrarna inte behärskar dem i sin egen produktion.

Kurs: Teckenspråk för föräldrar grundkurs

240 timmar

Mål att uppnå

Efter avslutad kurs skall föräldrarna

kunna samtala med sitt barn om vardagliga ämnen samt

ha viss förmåga att anpassa sitt språk efter situationen

ha sådan tilltro till den språkfärdigheten att de vill

- egna

och vågar använda teckenspråk i vardagliga situationer

med andra döva,

förstå huvudinnehållet i vardagligt teckenspråk,

kunna bokstavera samt avläsa bokstaverade namn och tecken,

kunna på ett enkelt språk beskriva och berätta.

nå nixh

Bilaga 3 101

kostnader

Beräkning av

har de beräkningar jag gjort kunnat konstatera Jag genom

kostnaderna skiljer betydligt beroende på hur utbildningen

att har samtidigt bedömt det som mest reaarrangeras. Jag listiskt att merparten föräldrarna skulle välja en koncentreav medan ett stort antal skulle föredra en rad internatutbildning

hemorten uppdelad på flera tillfällen

utbildning förlagd nära

t.ex. ett antal förlängda veckoslut. därför på ett antagande om hur

Beräkningarna bygger kommer att erbjudas över riket. Förslagen TUFF-utbildning

från region kommer att visa vilka organisatoriska respektive modeller där finner lämpligast. Det ankommer på

som man till att de olika förslagen från

beslutande myndighet att se

inom anslagsramen och innehåller regionerna kan rymmas

modeller en likvärdig utbildning och jämförbara

som ger

villkor över landet. Kostnadsberäkningarna är därför givetvis

fast modell för TUFF-utbildning i inte att betrakta som en möjlig fördelning av kostnader. landet utan som en från 220 föräldrar

Jag har i mina förslag utgått att nya per

inom loppet fyra år. år skall få 240 timmars undervisning av

Det innebär 880 föräldrar i ett fullt utbyggt system.

har bedömt kostnaderna utifrån ett antagande att

Jag hälften samtliga föräldrar, 440, kommer att erbjudas inav

kommer att erbjudas utbildning under

ternatutbildning, 380 veckoslut år och mindre andel, ca

ett par förlängda per en

erbjudas utbildning under kvällar och helger 60, kommer att

pendlingsavstånd till hemmet.

på

102 Bilaga 3

Beräknade kostnader

vid internatutbi/dning

440 föräldrar går utbildning förlagd till internat 2 veckor

per

år måndag-fredag d.v.s. 5 utbildningsdagar per vecka om 6

timmar per dag vilket 30 timmars ger undervisning per

vecka.

Mistad lön

Ersättning med 75 kr/timme

40 timmar/vecka d.v.s. 80 timmar/år: 440 föräldrar x 80 tim 75 kr x 2 640 000

Resekostnader

med genomsnittligen 40 mil

t o r-resa

ä 13 kr/mil per föräldrapar vid två tillfällen

per år: 40 mil x 2 tillfällen 13 kr 220 föräldrax x par 228 800

Logibidrag

327 kr/dygn utgår för 10 dygn/år och del-

tagare:

440 deltagare 10 dygn 327 kr

x x 1 438 800

Utbildningskostnader m.m. 1 154 840

- Statsbidrag till utbildningsanordnare för

utbildning för 37 grupper á 12 föräldrar. 37 grupper a 60 undervisningstimmar/år motsvarande 2 220 undervisningstimmar.

Jag

har beräknat att hälften lärararbetsca av

tiden utgörs

av undervisningstid vilket ger

2 220 4 440 timmar 0,5 4 400 tim x 161 kr

714 840

Bidrag för planering, administration, ut-

vecklingsarbete, uppföljnlng, studiematerial m.m. samt del av central förvaltning

440 000

Bilaga 3 103 sou 1996:102

Beräknade kostnader vid utbildning förlagd till

förlängda veckoslut

380 föräldrar går utbildningen förlagd till veckoslut/förlängda

veckoslut med övernattning om tillsammans 10 dagar a 6

tillfällen t.ex. 2 fredag-söndag, 2 x

timmar per dag vid 4 x

lördag-söndag.

Mistad lön Ersättning med 75 kr/timme

motsvarande i genomsnitt 2,5 dag/år och

förälder ä 8 tim/dag föräldrar 2,5 dagar 8 tim 75 kr 570 000 380 x x x

Resekostnader

med genomsnittligen 40 mil t 0 r-resa

ä 13 kr/mil föräldrapar vid fyra tillfällen per per år: mil 4 tillfällen 13 kr 190 föräldrapar 395 200 40 x x x

Logibidrag utgår för 10 dygn/år och delta-

327 kr/dygn gare: 10 dygn 327 kr 1 242 600 380 deltagare x x

1 301 000

Utbildningskostnader m.m. statsbidrag till utbildningsanordnare för

utbildning för 32 a 12 föräldrar grupper

a 60 undervisningstimmar/är ger

§0 3840 lärartimmar ä 240 kr delvis

0b 921 600 0,5

Bidrag för planering, administration, ut-

uppföljning, studiematerial vecklingsarbete,

del central förvaltning 380 000 m.m. samt av

104 Bilaga 3

Beräknade kostnader vid

utbildning förlagd till

veckoslut och kvällar

60 föräldrar går utbildningen på veckoslut, förlängda veckoslut, kvällstid eller annan arbetsfri tid inte medför som anspråk på ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Föräldrarna pendlar dagligen och har inget behov logi. av Ersättning för dagliga resor utgår inte.

Mistad lön -

Resekostnader -

Logibidrag -

Utbildningskostnader m.m. 204 000 - Statsbidrag för utbildning för 5 grupper å 12 föräldrar ä 60 undervisningstimmar per år vilket ger §00 600 Iärartimmar å 240 kr

delvis 144 000

0,5

Bidrag för planering, administration, ut- vecklingsarbete, uppföljning, studiematerial m.m. samt del av central förvaltning 60 000

Bilaga 3 105

sammanlagda	kostnader för TUFF-utbildning	enligt
ovanstående	beräkningar
Mistad lön		3 210 000
Resekostnader		624 000
Logibidrag		2 681 000
Utbildningskostnader	m.m.	2 660 000
Bidrag till utbildningsanordnare		för
barntillsyn		1 125 000
Summa		10 300 000

statsbidrag via CSN statsbidrag via SIH

Förslaget innebär att statsbidrag till TUFF-utbildning utgörs

av en anslagspost på 3,8 mkr som fördelas av CSN och en anslagspost på 6,5 mkr som fördelas av SIH.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. . - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapeti Norden . Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. l990-talet. U. Vem bestämmer vad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. - Politikomrâdenunderlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 3 .Attityder och lagstiftning i samverkan Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. 32. Mössoch människor. Exempel bra Av vitalt intresse. EU:s utrikes-och IT-användningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. UD. 33. Banverketsmyndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.A. + . - Om järnvägenstrafikledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10. Forskningför var vardag.C. DNA-register. Ju. 11.EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. tvá- och trehjuligamotorfordon.K. 37. Sverigesmedverkani FN:s familjeär. S. 12.Kommuneroch landstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svårigheter.Fi. 39 .Rapport frän klimatdelegationen 1995. C3.Offentlig djurskyddstillsyn.Jo. Klimatrelateradforskning. M. . Budgetlag regeringensbefogenheter 40. Elektroniskdokumenthantering.Ju. . finansmaktensområde.Fi. 41. Statensmaritima verksamhet. Fö. 15.Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokratioch öppenhet. Om folkvalda parlament och ekonomiskaaspekter av EU:s sjätte och offentligheti EU. UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheten i EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. l7. Bättre trafik medväginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen.Ju. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, 47. Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomes an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNationalReportfor HabitatII. N. UD. 49. Regler för handel medel. N. 20. Samordnad rollfördelning inom tekniskforskning. 50. Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju. U. 5l .Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäk- 2 .Reform och förändring. Organisationoch ring alternativoch förslag. A. verksamhetvid universitet och högskolorefter 52. Precisering av handelsändamálet i detaljplan.M. 1993års universitets- och högskolereform. U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54.Kooperativa möjligheter i storstadsomráden. S. inflytande, delaktighetoch ansvar. U. 55 Sverige,framtiden och mångfalden.A. . 23.Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns 55. Pâ väg mot egenföretagande. A. upphandling av varor och tjänstermed 55.Vägar i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A. EU-ländersförslagoch debattinför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret. Fö. 25. Från massmediatill multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgnmd. 88.Kameraövervakning.Ju. En principdiskussionutifrån 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch EU 96-kommitténserfarenheter.UD. medelstora företagen. N. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 90. Sammanhállet studiestöd. U. utvidgningens effekter den gemensamma 91. Den privatavärdens omfattning och framtida jordbrukspolitiken. UD. ersättningsformer En översynav de nationella - 6 .Olika länder olika takt. Om flexibel integration taxoma för läkareoch sjukgymnaster.S. och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 92. IT i miljöarbetet.M. UD. 93. Ny yrkestrafiklagstiftning.K. 62. EU, konsumenterna och maten 94. Nationellteleadresskatalog. K. Förväntningaroch verklighet.Jo. 95. Botniabanan.K. - 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet. A. 96. Stmkturförändringoch besparing. 64. Försäkringskassan Sverige Översyn En uppföljning genomförda förändringar - av av Socialförsäkringens administration.S. inom försvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 97. Effektivare försvarsfastigheter i Sverige. Jo. Utvärdering av en reform. Fö. 66 Utvärderatpersonval.Ju. 98. Vem styr försvaret Utvärdering av . 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. effekterna av LEMO-reformen. Fö. Fi. 99. Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrån 68. Några folkbokföringsfrágor.Fi. LEMO-reformensavveckling av personal. Fö. 69.Kompetensoch kapital + bilaga. N. 100.Ett nytt system för skattebetalningar.Del A. 70.Samverkanmellan högskolanoch näringslivet.N. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder Författningsförslag, författningskommentarer . och landsbygd. In. och bilagor. Fi. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. lO .Kärnavfall teknik och platsval.KASAMs - 73. SwedishNuclear RegulatoryActivities. yttrande över SKBsFUD-Program95. M. Volume l An Assessment.M. 102.TUFF Teckenspráksutbildning för föräldrar. U. - - 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume 2 Descriptions. M. - 75. Värden i folkhögskolevärlden.U. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminariumi april 1996.UD. 77. Utländskaförsäkringsgivaremed verksamheti Sverige.Fi. 78. Elberedskapen. Organisation,ansvarsfördelning och finansiering.N. 79. Översyn av revisionsreglema. Fi. 80. Viktigt meddelande. RadioochTV i Kris och Krig. Ku. 81.Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 82. En översynav luft- sjö- och spártrafikens tillsynsmyndigheter.K. 83 Allmänt pensionssparande. S. . 84. Ekobrottsforskning.Ju. 85 EgonJönsson en kartläggning av lokala sam- . verkansprojektinom rehabiliteringsomrädet. 86. Utvecklad samordninginom det civila försvaret och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, övervägandenoch förslag. Fö. 87.Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet Mössoch märmiskor.Exempel bra Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier IT-användning bland barn och ungdomar.32 efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. 18 Justitiedepartementet Statens maritima verksamhet.41 Kriminalunderrättelseregister Finansieringen det civila försvaret. 58 av DNA-register. 35 Utvecklad samordninginom det civila försvaret Elektronisk dokumenthantering. 40 och fredsräddningstjänsten. Kanläggning, Presumtionsregelni expropriationslagen.45 övervägandenoch förslag. 86 Förbudmot vapen på allmänplats m.m. 50 Strukturförändring och besparing. Utvärderat personval.66 En uppföljning av genomfördaförändringar Ekobrottsforskning.84 inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Tredimensionell fastighetsindelning.87 Effektivare försvarsfastigheter Kameraövervakning.88 Utvärdering av en reform. 97 Vem styr försvaret Utvärdering av Utrikesdepartementet effekternaav LEMO-reformen. 98 Vem bestämmer vad EU:s internaspelregler inför Avveckling medinläming. Erfarenheter från regeringskonferensen 1996. 4 LEMO-reformensavvecklingav personal.99 Politikomrâden underlupp. Frågor om EU:s första Socialdepartementet pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns Sverigesmedverkani FN:s familjeår. 37 Kooperativa möjligheteri storstadsontråden. 54 erfarenheterav arbeteti EU. 6 och Försäkringskassan Sverige Översyn Av vitalt intresse. EU:s utrikes- - av säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 Socialförsäkringens administration. 64 Union för bådeöst och väst. Politiska, rättsliga Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 och ekonomiskaaspekter EU:s sjätte Allmänt pensionssparande. 83 av utvidgning. 15 EgonJönsson en kartläggning av lokala - Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, samverkansprojektinom rehabiliteringsomrâdet.85 utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga Den privata vårdensomfattningoch framtida rättigheter i EU. 16 ersättningsformer En översyn av de nationella - Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs taxoma för läkareoch sjukgymnaster.91 bedömningar inför regeringskonferensen 1996. 19 Kommunikationsdepartementet Från Maastrichttill Turin. Bakgrund och övriga EU-länders förslagoch debattinför Om järnvägenstrafikledning m.m. 9 regeringskonferensen 1996. 24 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för Demokratioch öppenhet.Om folkvaldaparlament tvá- och trehjuliga motorfordon.ll och offentligheti EU. 42 Bättre trafik medväginformatik. 17 Jämställdheten i EU. Spelregleroch Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 verklighetsbilder.43 Banverkets myndighetsroll m.m. 33 Europapolitikens kunskapsgrund. Enskilda vägar. 46 En principdiskussionutifrân En översyn av luft- sjö- och spártrañkens EU 96-kommitténs erfarenheter.59 tillsynsmyndigheter.82 Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och Ny yrkestrafiklagstiftning.93 utvidgningens effekter den gemensamma Nationell teleadresskatalog. 94 jordbrukspolitiken. 60 Botniabanan.95 Olika länderolika takt. Om flexibel integration mellan och små i EU. Finansdepartementet och förhållandet stora stater 61 Kommuner och landstingmedbetalnings- EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, svårigheter.12 formalia. Sammanfattning av ett seminariumi Budgetlag regeringens befogenheter april 1996. 76 ñnansmaktensomrâde. 14

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Borgenärsbrotten en översynav 11 kap. Vägar i Sverige. 55 brottsbalken.30 Hälften vore nog om kvinnor och män - Översyn skatteflyktslagen. 90-taletsarbetsmarknad. 56 av Reformerat förhandsbesked.44 Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 kommunala entreprenader.67 Kulturdepartementet Medborgerlig insyn i Några folkbokföringsfrågor. 68 Från massmediatill multimedia - Utländska försäkringsgivare medverksamheti att digitaliserasvensk television. 25 Sverige. 77 Viktigt meddelande. Översyn av revisionsreglema. 79 Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Skydd för sparandei sparkasseverksamhet. 81 för skattebetalningar.Del A. Näringsdepartementet Ett nytt system Ett nytt system for skattebetalningar.Del B. Kartläggningoch analys den offentligasektorns av Författningsförslag, författningskommentarer upphandling och tjänstermed av varor och bilagor. 100 miljöpåverkan.23 Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing Utbildningsdepartementet World. SwedishNationalReport for l-Iabitat II. 48 Den nya gymnasieskolan hur går det l Reglerför handelmedel. 49 - Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. Kompetensoch kapital + bilaga. 69 2 Samverkan mellan högskolanoch näringslivet.70 Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. Elberedskapen. Organisation,ansvarsfördelningoch 20 finansiering.78 Reform och förändring. Organisationoch verksamhet Samverkanmellan högskolanoch de småoch vid universitetoch högskolor efter 1993års medelstoraföretagen.89 universitets-och högskolereform.21

Inflytande riktigt Om elevers rätt till Civildepartementet

inflytande, delaktighet och ansvar. 22 Fritid i förändring. En strategiför kunskapslyftoch livslångt lärande.27 fritidsresurser.3 Om kön och fördelning av Det forskningspolitiskalandskapet i Nordenpå Forskning för vår vardag. 10 1990-talet.28 Attityder och lagstiftning i samverkan Forskningoch Pengar. 29 + bilagedel.31 Högskolai Malmö. 36 Cirkelsamhället.Studiecirklars betydelser för Inrikesdepartementet individ och lokalsamhälle. 47 Lokal demokratioch delaktighet i Sverigesstäderoch Värden i folkhögskolevärlden.75 landsbygd.71 Sammanhållet studiestöd.90 TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar. 102 Miljödepartementet - Jordbruksdepartementet Batterierna en - laddadfråga. 8 Nationalstadsparker. 38 Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Rapport från klimatdelegationen1995. EU, konsumenterna och maten Klimatrelateradforskning. 39 Förväntningar och verklighet. 62 Precisering handelsändamålet i detaljplan.52 - av Administrationen av EU:s jordbrukspolitik sjöar och vattendrag53 Kalkning av i Sverige.65 SwedishNuclearRegulatory Activities.

Volume l An Assessment. 73 Arbetsmarknadsdepartementet - SwedishNuclear RegulatoryActivities. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.34 Descriptions.74 Volume 2 - Grundläggandedrag en ny i arbetslöshetsförsäkring IT i miljöarbetet.92 alternativoch förslag.51 Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs - Sverige,framtidenoch mångfalden.55 yttrande över SKBsFUD-Program 95. 101 På väg mot egenföretagande. 55

VQI3UQN å äiââéâ

âä i o

FRITZES

Beställningar: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-20 50 21, Telefon 08-690 91 90