Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Lantmäteriutbildningar

och

Luleå

Lund

Delbetänkande av

S U utredaren om

199196 lantmäteriutbildningarna

Statens offentliga utredningar

w w 1991 96

@ Bostadsdepartementet

Lantmäteriutbildningar i

Luleå och Lund

Delbetänkande utredaren lantmäteriutbildningama av om Stockholm 1991

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget, som också på uppdrag regeringskansliets av förvaltningskontor ombesörja remissutsändningar dessapublikationer. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi Informationsbokhandeln,Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS ISBN 91-38-10920-4 OFFSETCENTRAL ISSN 0375-25OX Stockholm 1991

SOU 1991 96

Till regeringen

22 augusti 1991 bemyndigade regeringen då- Genom beslut den för bostadsdepanementet att tillkalla en särskild varande chefen med uppdrag utreda behovet utbildning inom utredare att av lantmäteriområdet. Med stöd detta bemyndigande förordnaav des den 23 augusti 1991 generaldirektören Sune Andersson som utredare. Som sekreterare har förordnats civilingenjösärskild Axel Andersson och Ann-Katrin Myles. rerna

överlämna vårt delbetänkande SOU 199196 Vi får härmed Lantmäteriutbildningar i Luleå och Lund.

undersökningar och bedömningar av behovet av Till stöd för för arbetet med ta fram förslag har vi haft utbildning och att avnämarrepresentanter. Bland dessa kan värdefullt biträde av lantmäteridirektörema Bengt Burman och Bo Hansson, nämnas

sektionschefen Rolf A Karlson, exploateringschefen Christer

Olof Lokrantz, distriktslantmätaren Ricard Leuf, chefsjuristen stadsbyggnadschefema Sven Palmkvist och Arne Lundgren, överlantmätaren Jan Schröder. Santesson samt

högskolorna har välvilligt biträtt oss med att pröva De tekniska och utforma utbildningar. Underlag möjligheterna att anordna utbildning i Lund vi lämnar har tagits för det förslag till som högskolan i Lund under ledning av dekanus fram vid tekniska och vattenbyggnad professor Sven vid sektionen för vägarbetats fram professor Gösta Lindblad. Underlaget har av med avnämarrepresentanter och institu- Lindhagen, i kontakter och vid andra fakulteter vid Lunds unitioner vid högskolan versitet.

SOU 199196

Underlag för det förslag vi lämnar beträffande utbildning i Luleå har på ett motsvarande sätt tagits fram vid högskolan där.

Betänkandet är skrivet i vi-form. Oaktat att ett brett samråd har ägt rum under utredningsarbetet bör emellertid enskilda förslag m.m. inte tillskrivas andra är utredaren.

Vi fortsätter vårt arbete med ingenjörs- och teknikerutbildning m.m. enligt direktiven.

Gävle den 14 november 1991

Sune Andersson

Axel Andersson Ann-Katrin Myles

SOU 1991 96

Innehåll

Förkortningar

Sammanfattning

förslag ll l Våra

våra förslag 13 2 Motiven för

behöver ökas 13 2.1 Utbildningen Utbildning behövs utanför Stockholm 15 2.2 lantmäteriteknisk utbildning behövs 17 2.3 Allmän Utbildning bör anordnas i Lund 19 2.4 teknikutbildning kan anordnas i Luleå 19 2.5 Viktig och utbildningsstöd behövs 21 2.6 Forskning 2.7 Förslagen står i samklang med högskole-

3.2.1 Studieplan 33 3.2.2 Kostnader 34 3.2.3

Arbetsmarknaden 35 Arbetsområden 35 Lantmäteriet 35 4.1 4.1.2 Annan statlig verksamhet 37 Kommunal verksamhet 37 4.1 4.1.4 Enskild verksamhet 37 Rekryteringssvårigheter 39 4.2 Behovsbilden 41 4.3 Lantmätarkårens utveckling 43 4.3.1

6 Innehåll SOU 1991 96

5 Den nuvarande utbildningen 47 5.1 Högskolomas rekrytering 48 5.2 Utbildningar vid KTH 5 l 5.2.1 Allmänna mål för civilingenjörsutbildningama 51 5.3 Lantmäterilinjen vid KTH 52 5.3.1 Utbildningens mål 53 5.3.2 Utbildningens omfattning och studieinriktningar 53 5.3.3 Mål för huvudstudieinriktningen mätning och kartframställning 54 5.3.4 Mål för huvudstudieinrikmingen planering och plangenomförande 55 5.3.5 Mål för huvudstudieinriktningen fastighetsekonomi 55 5.3.6 Studenternas val inriktning 56 av 5.3.7 Studieavbrott 57

6 Samråd med intressenter 59

Bilaga l Regionindelning 61

Bilaga 2 Skiss till kurslista för lantmäterilinje en vid LTH 63

Bilaga 3 Skiss till kurslista för GIT -utbildning i Luleå 67

Bilaga 4 Val av högskola 69

Litteratur

SOU 1991 96

Förkortningar

CFD Centralnämnden för fastighetsdata LMV statens lantmäteriverk SCB statistiska centralbyrån UHÄ universitets- och högskoleämbetet

CPI-l Chalmers tekniska högskola HLu högskolan i Luleå KTH tekniska högskolan i Stockholm LiTH tekniska högskolan i Linköping LTH tekniska högskolan i Lund UU Uppsala universitet UUm Umeå universitet

A arkitektur L lantmäteri V väg- och vatten

GIS geografiskt informationssystem GIT geografisk informationsteknologi

SOU 199196

Sammanfattning

Betänkandet har i möjligaste mån disponerats så sätt att förslagen redovisas först, följda de överväganden som lett fram av till förslagen. Sist redovisas bakgrundsmaterial som tagits fram till grund för övervägandena samt samråd med intressenter.

Vi föreslår avsnitt l lantmäterilinje inrättas vid tekniska att en högskolan i Lund. Utbildningen bör allmän lantmäteriavse en teknisk utbildning, med internationell prägel, som kan tillgodose arbetskraftbehov inom breda verksarnhetsfált, såväl inom offentlig förvaltning som inom privat verksamhet.

Utbildningen bör anordnas med intagning av 30 studerande redan frän hösten 1992. Två nya professurer behöver inrättas.

Vi föreslår vidare att en lantmäteriutbildning, inriktad mot geografisk informationsteknologi GIT, inrättas vid högskolan i Luleå. Detta bör ske i samband med att utbildningslinjema för samhällsbyggnadsteknik och geoteknologi organiseras om läsåret 199394. Också denna utbildning behöver forskningsstöd.

Utbildningama motiveras avsnitt 2 att det finns ett långav siktigt behov civilingenjörer med lantmäteriutbildning som av överstiger vad den nuvarande utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm tillgodoser. En regional obalans föreligger, medför att utbildningsbehovet inte kan tillgodoses genom som ökning intagningen i Stockholm. Möjligheterna att anordna av bra utbildningar vid Lunds tekniska högskola och högskolan i Luleå är dessutom goda.

utbildningsplan för linjen i Lund avsnitt 3 ut- I en skisserad nyttjas för undervisningen institutioner som redan finns vid den

10 Sammanfattning SOU 1991 96

tekniska och andra fakulteter vid Lunds universitet. Tillsammans med de professurer som föreslås erhålls därigenom det forskningsstöd behövs för utbildning hög som en av kvalité, och möjligheter för forskarutbildning.

På ett motsvarande sätt utnyttjas institutioner vid högskolan i Luleå i den utbildningsplan som skisserats för denna utbildning.

Arbetsmarknaden avsnitt 4 för civilingenjörer med lantmäteriutbildning ökar. Det statliga lantmäteriet, men också andra arbetsgivare utanför Stockholmsregionen, har haft svårt att rekrytera personal. Särskilt råder brist i södra och västra delarna av landet. Den privata sektorn har under år tagit allt senare större andelar av de civilingenjörer har utexaminerats. som

Olika satsningar inom området geografisk infonnationsteknologi som har gjorts och görs i Norrbotten, sammantaget med behov i andra delar av landet, motiverar väl utbildning att en byggs upp i Luleå.

Utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm avsnitt 5 omfattar för närvarande 100 utbildningsplatser år och förper delar sig på fyra utbildningsinriktningar. Den till sitt insvarar nehåll och uppläggning mot arbetsmarknadsbehov och förutsätts fortsätta utan andra ändringar än sådana som fortlöpande sker för effektivisering och anpassningar i utbildningsorganisationen.

Samråd avsnitt 6 har skett med olika intressenter. Dessa ställer sig nästan genomgående positiva till våra förslag.

SOU 1991 96 ll

1 Våra förslag

Vår uppgift är över det framtida behovet olika slag av att se av lantmäteriutbildning. Som del i denna översyn skall vi been döma hur många civilingenjörer med lantmäteriutbildning som behöver utbildas varje år. Vi skall vidare pröva om det finns förutsättningar att bedriva civilingenjörsutbildning inom i vart fall någon del lantmäteriområdet vid någon annan teknisk av högskola än tekniska högskolan i Stockholm.

Vi har funnit att det finns behov ökad utbildning och att det av finns goda förutsättningar att anordna sådan utbildning.

Vi föreslår lantrnäterilinje inrättas vid tekniska högskolan att en i Lund. Utbildningen bör omfatta 30 platser per år. Den bör allmän lantmäteriteknisk utbildning och ge sådana kunskaavse och färdigheter inom områdena teknik, juridik och ekoper nomi att den kan tillgodose skilda verksamhetsfält såväl m.m. inom offentlig förvaltning i privat verksamhet med kvalisom ficerad, lantmäteriutbildad personal.

Utbildningen bör till sitt innehåll utformas med beaktande av dels den internationalisering lagstiftning m.m. som kan förav följd Sveriges närmare deltagande i det euroutses som en av peiska samarbetet, inlett med EES-avtal och ansökan om EGmedlemsskap, dels ökad samverkan med länder i centralatt en och på bl.a. fastighetsområdet, torde följa av där in- Östeuropa, ledd övergång till enskilt markägande och marknadsekonomi.

Utöver obligatorisk del omfattar ungefär tre och ett en som halvt års studier, bör utbildningen möjlighet för de studege rande till fördjupning i valfria ärrmesområden inom lantmäteriområdet under ett år. Härigenom kan de studerande profilera

12 Våra förslag SOU 1991 96

sina studier efter intresse samtidigt som mer specifika arbetsmarknadsbehov kan tillgodoses.

Vi föreslår vidare att två professurer inrättas vid högskonya lan. Vi bedömer detta som helt nödvändigt för forskatt ge ningsstöd för utbildningslinjen och erforderlig lärarkompetens inom för linjen viktiga ämnesområden som inte kan täckas inom den utbildningsorganisation finns i Lund idag. som

Den ena professuren bör vetenskapligt område behandla som processer och teknik för utveckling och förändring fastigav heter och fastighetsbestånd samt därmed sammanhängande bearbetning och analys fastighets- och markinforrnation. av

Användning av fastighetsinforrnationsteknologi är central del

en av området. Vi föreslår därför att professuren benämns pro-

fessur i fastighetsinformationsteknologi.

Den andra professuren bör behandla de för lantmäteriverksamhet centrala rättsliga ämnesområdena fastighetsrätt med naturresurs-, miljö-, plan- och byggrätt. Utbildningen och forskningsanknytningen i grundläggande juridiska ämnen bör kunna tillgodoses från juridiska fakulteten. Denna professur förslås benämnd professur i fastighetsrätt.

Vid högskolan i Luleå har man sedan någon tid övervägt att ersätta studieinriktningen prospektering inom geoteknologilinjen

med en ny studieinriktning, geografisk informationsteknologi, inom samhällsbyggnadstekniklinjen. Vi tillstyrker denna för-

att ändring genomförs och föreslår att intagningen i samband därmed ökas med 10-15 platser per år.

En redovisning mer i detalj våra förslag lämnas i avsnitt av där även skisser till utbildningsplaner och kostnadsuppskattningar har gjorts.

SOU 1991 96

2 för våra förslag

Motiven

2.1 Utbildningen behöver ökas

Redan i direktiven för vårt arbete sägs att det har varit brist civilingenjörer med lantmäteriutbildning under den senaste Detta har bekräftats i de kontakter vi har haft femårsperioden. med arbetsgivare. Vi har därför sett det som vår uppgift att undenna brist kommer att bestå och om nuvarande dersöka om utbildningskapacitet är tillräcklig lång sikt.

få indikation hur stor bristen är har vi genomfört För att en räkneexempel. Med indelning landet i fem regioner, ett en av densamma det statliga lantmäteriets indelningen är som divisionsindelning och redovisas i bilaga har vi beräknat antalet lantmätare ställt i relation till befolkningstalen. Räknat 100 000 invånare finns i södra, västra, mellan, östra och per regionerna, i nämnd ordning, 10, ll, 15, 29 och 20 norra lantmätare.

vid tekniska högskolan i Stockholm och lantrnä- Lantrnätama teriverket och Centralnämnden för fastighetsdata i Gävle har tagits med i beräkningen. Tas de med blir talen för östra inte regionerna något högre. och norra

Antar östra regionens behov är tillgodosett genom man nu att utbildning sker i Stockholm, att övriga regioner den som men sig tätheten i denna region, har satt 25 lantmätare bör närma 000 invånare, uppgår bristen eller behovet till 700. per 100 till 20, dvs. den nivå regionen redan Sätts tätheten som norra vid LMV och CFD, blir behovet 380. har, oräknat lantmätama

självfallet inte ett uttryck för behovet i Exemplet skall ses som absoluta tal i form vakanta tjänster eller motsvarande, men av

14 Motiven för våra förslag SOU 1991 96

det bekräftar den bild av svårigheter att rekrytera välutbildad

lantmäteripersonal i olika delar landet vi har fått i våra

av som kontakter med arbetsgivare. Framför allt bekräftar det det att finns en stor regional obalans mellan östra regionen och andra regioner i landet. Vi menar att det är angeläget att försöka minska denna obalans. Våra förslag går ut detta.

För dimensionering utbildningsorganisation är behovet av en lång sikt av större betydelse än behovet på kort sikt. Vi har därför ur de prognoser som finns beträffande arbetsmarknad och utbildning m.m., hos i första hand statistiska centralbyrån, försökt skaffa oss en uppfattning vilken utveckling kan om som förväntas inom lantrnäteriområdet.

Civilingenjörsutbildningen generellt ökade mycket kraftigt under 1960-talet och har fortsatt att öka, än i långsammare om takt, under 1970- och 80-talen. Detta har lett till att antalet personer med civilingenjörsutbildning har fördubblats mellan åren 1970 och 1985. Med nuvarande dimensionering av utbildningen kommer en fördubbling att ske till år 2015. Antalet ny civilingenjörer uppgår till omkring 90 000 eller två procent av de förvärvsarbetande år 2005. SCB pekar att det i den allmänna utbildningsdebatten har framhållits att denna nivå kan behöva nås tio år tidigare om Sverige skall kunna hävda sig bland tekniskt avancerade nationer.

SCB bedömer att det kommer att finnas kraftigt ökad efteren frågan på civilingenjörer i de flesta näringsgrenar. Man räknar med ett låg- och ett högaltemativ. Tillgången till utbildade ökar också kraftigt med den utbildningsorganisation redan finns, som och faller mellan dessa båda alternativ.

SCBs prognoser ger emellertid inte detaljerat anvisningar för lantmäteriområdet. Utvecklingen här har följt utvecklingen i stort, om än med en eftersläpning. Intagningen 70 år 1970. var Den ökade till 90 i mitten av 1980-talet och till 100 i år. Antalet

1991 96 Motiven för våra förslag 15 SOU

yrkesverksamma lantmätare omkring 750 år 1970 och omvar kring 1250 år 1985.

Genom intagningen hölls oförändrad åren 1970-1985 var att tillväxten i yrkeskåren inte lika för civilingenjörsstor som helhet. intagningsökningama kan på gruppen som De senare längre sikt kompensera detta, det finns en omständighet men arbetsmarknadsbehovet inom lantmäteriområsom motsäger att det blir tillgodosett denna ökning. Uppgången från 70 genom till 90 skedde nämligen i samband med att ny utbildningsinen riktning, fastighetsförvaltamtbildning, inrättades. Den avser ett verksamhetsfält och bidrar således inte till att förse de mer nytt traditionella arbetsområdena med arbetskraft.

Betraktat på detta sätt har intagningen varit konstant under hela

1970- och 80-talen.

Tar i beaktande dels att det finns faktisk brist idag, dels man en utbildningen skall tillgodose delvis nya arbetsområden, både att fastighetsförvaltning och andra, behöver utbildningen ökas med storleksordningen 40-50 platser år. Vi har då räknat på riper helhet. Vi har också förutsatt utbildningen ordnas ket som att sådant sätt tillgången arbetskraft får en bättre regional att balans, dvs. det ökade utbudet sker i underförsörjda att regioner.

Sammanfattningsvis finns det alltså på såväl kort som lång sikt behov lantmäteriutbildade civilingenjörer utöver vad nuett av varande utbildning tillgodoser. Bristen är och kommer att förbli särskilt i södra och västra delarna landet om inte stor av åtgärder vidtas för att rätta till situationen.

2.2 Utbildning behövs utanför Stockholm

Det finns flera skäl för så långt möjligt håller samman att man utbildning relativt avgränsade ämnesområden till en som avser

16 Motiven för våra förslag SOU 1991 96

en plats. Ett sådant är att det kan bli billigare att bygga ut en utbildning där redan grundläggande och väsentliga forskningsoch andra resurser finns. Ett annat är att en utbyggnad kan ha kvalitativa fördelar på t.ex. forskning. Vi har mot denna bakgrund studerat högskolornas omland, dvs. var de rekryterar sina elever och hur de förser olika regionala arbetsmarknader med utbildade.

Våra slutsatser är att högskolorna rekryterar den helt övervägande delen av sina studerande från den regionen, t.ex. egna kommer drygt 70% vid tekniska högskolan i Stockholm från den östra regionen. Högskolan i Luleå har lägre andel en närrekryterade, men tar ändå nära 60% från den norra regionen. Lantmäterilinjcn i Stockholm återfinns på samma nivå som högskolan i Luleå, men trenden är att närrekryteringen ökar. Från att vid 1980-talets början fått omkring 40% av sina studerande från östra regionen får man nu ungefär 60% från denna region. Omkring 15% kommer från norra regionen, omkring 10% från mellanregionen. Endast några få procent kommer från vardera södra och västra regionerna.

Man har i år med riktade inforrnationsinsatser mot gymnasier m.f1. försökt att öka rekryteringen i underförsörjda regioner. Detta har gett visst positivt resultat. I förhållande till året före har man fått ett par fler sökande från södra och västra regionerna, men man har inte nått högre procentuell andel i regio-

nerna än vad man hade för två år sedan. Åtgärderna har alltså

inte gett tillfredsställande resultat.

Man har undersökt också andra vägar att bredda utbildningen regionalt. Högskoloma har sig emellan diskuterat vilka möjligheter som finns att underlätta för teknologer vid sektionerna V vid Chalmers och Lunds tekniska högskolor att över för studier fjärde året vid sektion L vid tekniska högskolan i Stockholm. Inte heller detta har lett till lösningar som kan ha någon kvantitativ betydelse.

SOU 1991 96 Motiven för våra förslag 17

Vår slutsats är att bristen civilingenjörer med lantmäteriutbildning måste tillgodoses annat sätt än genom en ökad utbildning i Stockholm.

2.3 Allmän lantmäteriteknisk utbildning behövs

Lantmäteriutbildningen har fyra studieinriktningar, mätning och kartläggning, plangenomförande, fastighetsekonomi samt samhällsplanering. Inom inriktningen för plangenomförande finns variant för naturresurshushållning. Inom inriktningen en för fastighetsekonomi finns variant för fastighetsförvaltning. en

Indelningen i studieinriktningar har gjorts för att fördjupade kunskaper skall kunna nås inom olika ämnesområden. Därigehar också i viss mån måst göra avkall på den kombinom man nation av teknisk, ekonomisk och juridisk utbildning som man traditionellt förknippar med lantmätarutbildningen.

Detta gäller inriktningen mätning och kartläggning som har sin tyngdpunkt i ämnesområdena geodesi, fotograrnmetri och kartografi, medan endast i liten omfattning läser juridik och man ekonomi. Det finns ett viktigt arbetsmarknadsbehov av civilingenjörer med denna inriktning, men det är inte denna utbildning mot de största bristerna ute i landet för närvasom svarar rande.

Inriktningen mot samhällsplanering är i slutdelen gemensam mellan sektionerna för väg- och vatten, arkitektur och lantmäteri, och har hittills haft få studerande. Utbildningen är under omorganisation. En utredning uppdrag linjenämnden för av påbyggnadsutbildning i samhällsplanering vid KTH har helt nyligen slutförts. De konstaterade arbetsmarknadsbehoven just nu inte heller i första hand mot denna utbildningsinriktning. svarar På längre sikt bör utbildningsinriktningen dra till sig L-teknologer, bl.a. mot bakgrund att kan förutsäga en brist av man

18 Motiven för vâra förslag SOU 1991 96

arkitekter med anledning av att utbildningskapaciteten minskades för denna grupp under 1970-talet.

Studieinriktningen mot fastighetsekonomi har sin tyngdpunkt i ekonomiämnena och endast orienterande kurser i geodesi ger m.m. Inriktningen har haft relativt många studerande och de examinerade har haft mycket god arbetsmarknad under 1980talet. För att möta ökad efterfrågan ökades intagningen år en 1986, som vi har berört tidigare. Effekterna detta kan ännu av inte avläsas fullt ut.

Fastighetsmarknaden är sedan något år tillbaka under stark omstrukturering med stora omvälvningar för fastighetsbolag, fastighetsfmansiärer m.fl. De signaler vi har fått behov om av studerande med denna inriktning är motstridiga. Det är svårt att göra säkra prognoser förrän läget stabiliserat sig.

Den inriktning som bäst svarar mot de allmänna behov mer som finns ute i regionerna är den traditionella med mer tydligare inriktning på juridik, med relativt inslag men stora också av teknik, ekonomi och planeringsämnen. Utbildningen svarar mot de kompetenskrav uttrycks i lantmäterisom instruktionen beträffande chef för fastighetsbildningsmyndighet, men den ger samtidigt lämplig utbildningskompetens för ledande personal vid olika kommunala förvaltningar och kontor, och inom arbetsområden i privat verksamhet.

Vi menar att det i första hand är detta utbildningsbehov som skall tillgodoses. Det behöver inte betyda skall kopiera att man den studieinriktning mot plangenomförande finns vid som KTH. Tvärtom kan det fördel utbildningarna vara en om görs olika, men starka ingredienser teknik, juridik, ekonomi och av planering måste finnas på båda.

Vi har redan i våra förslag understrukit vikten av att utbildningen i Lund fokuseras fastighetsmarknadens intemationali-

199l 96 Motiven för våra förslag 19 SOU

sering och användning informationsteknologi inom fastigav hetsområdet.

2.4 Utbildning bör anordnas i Lund

Vi har enligt direktiven att undersöka om utbildning kan anordnas vid någon teknisk högskola än tekniska högskolan annan i Stockholm. De undersökningar om behovet som vi har genomfört har lett till att vi i första hand har prövat möjligheterna att tillgodose behovet utbildning vid Chalmers och genom Lunds tekniska högskolor.

Vi har funnit vid dessa högskolor kan inrätta utbildatt man ningar såväl kvantitativt som kvalitativt svarar mot använsom darnas behov. Förutsättningarna är emellertid bättre i Lund än vid Chalmers. Här förekommer t.ex. utbildning och forskning i geodetiska ämnen för sektion V, vilket inte är fallet vid Chalmers. Ett annat exempel är att delar av den rättsliga utbildningen kan anslutas till juridiska fakulteten i Lund. Utredningen möjligheterna och den nämnare penetreringen som om behövs olika frågor har också gjorts mer ingående i Lund än av i Göteborg. Bedömningen från Chalmers sida, på grundval av skisserad utbildningsplan, är att utbildningen passar bättre en och kan göras billigare i Lund.

Till detta kommer att det regionala utbildningsbehovet är lika kanske till och med större i södra än i västra delarna av stort, landet.

Vi att utbildning i Lund är att föredra. anser

2.5 kan anordnas i Luleå

Viktig teknikutbildning

Vid vårt samråd med företrädare för högskolan i Luleå har framkommit ett arbete redan pågår i syfte att ersätta studieatt

20 Motiven för våra förslag SOU 1991 96

inriktningen prospektering inom geoteknologilinjen med en ny studieinriktning, geografisk informationsteknologi GIT, inom samhällsbyggnadstekniklinjen.

Ämnesområdet prospektering har minskat i betydelse under senare år och har ringa behov av ytterligare utbildning. Samtidigt finns en forskningsverksamhet inom institutionen för mineraloch prospekteringsteknik informationsinhämtande som avser genom flygbilds- och satellitbildsstudium.

Teknikområdet geografiska informationssystem GIS behandlar nya datorbaserade stödsystem för många olika verksamhetsområden, bland annat samhällsplanering och samhällsutbyggnad, men även areella näringar, miljö- och naturresurser, kommunikationer, m.m.

Tekniken går ut på att med dator insarnla, bearbeta, analysera och presentera information och uppgifter är knutna till besom stämda, geografiskt angivna punkter eller områden.

Ett exempel på tillämpning utanför samhällsbyggnadssektom är skogsbruket, där information skogstillgång och skogstillom stånd lokaliserade till geografiskt beskrivna beståndsområden lagras och bearbetas för att få fram avverkningsplaner och andra åtgärdsprogram. Sedan flera år är domänverket och de stora skogsbolagen i full färd med att mata dessa data och bearbeta dem i GIS-system. -

Utvecklingen är densamma inom praktiskt taget alla verksamhetsområden och näringsgrenar där arbetar med data, det man må vara om fysiska anläggningar, naturföreteelser eller andra fenomen, som kan länkas till geografiska lägen.

Vi ser positivt på de förslag till omstrukturering har som presenterats för oss vid tekniska högskolan i Luleå främst två av skäl.

SOU 1991 96 Motiven för våra förslag 21

Det är den utvecklingspotential som finns inom området ena geografisk informationsteknologi. Informationsteknologiområhelhet mycket dynamiskt. Utvecklingsstegen följer det är som här slag i slag. Problem som har varit förknippade med hantering stora mängder data, vilket ofta karakteriserar den av geografiska informationen, löses i allt snabbare takt såväl vad gäller teknisk utrustning och programvaror som inom datakommunikationsområdet.

Det andra skälet är att omvandlingen står i samklang med den satsning på högteknologisk verksamhet som har gjorts och alltjämt görs i Norrbotten. Inte minst gäller detta geografisk informationsteknologi. Listan kan göras lång företag, organisationer och samarbetsprojekt som har etablerats inom detta område. Betydande utvecklingsarbeten och produktionsverksamhet sker redan vid enheter i Kiruna och Luleå, delar med internationell inriktning. Till viss del finns här förutsättningar i form av produktionsverktyg och produktionsmiljö som är unika.

Etablering av utbildning av kvalificerade tekniker och forskning vid högskolan kan ge ett mycket värdefullt bidrag till den framtida utvecklingen i regionen. Svårighetema att rekrytera teknologiskt högkvalificerade GIT-utbildad personal är idag betydande.

2.6 Forskning och utbildningsstöd behövs

I de kontakter vi haft under utredningsarbetet har man samfällt framhållit att civilingenjörsutbildningen måste vara förankrad i forskningsmiljö. Vi delar den uppfattningen och grundar en våra förslag på den förutsättningen.

De högskolor vi förlägger utbildning till utgör kreativa som forskningsmiljöer. Vi det emellertid som väsentligt att ser forskning tillförs på de ämnesområden är viktigast för de som

22 Motiven för våra förslag SOU 1991 96

nya utbildningarna, dels som ett direkt forskningsstöd för utbildningen, dels möjlighet till forskarutbildning för de som en studerande.

De centrala områden för utbildningen i Lund, inte kan tillsom godoses genom högskolans och universitetets nuvarande institutioner är dels området fastighetsinformationsteknologi, dels det fastighetsrättsliga området. Vi har skisserat ämnesområdena och vetenskapliga program i våra förslag.

Motiven för våra förslag är alltså förankring i forskningsmiljö, forskningsstöd för utbildningen och möjlighet till forskar- och vidareutbildning. Detta kan nå i lantmäteriutbildning i man en Lund genom att utbildningen i många ämnen kan knytas till de institutioner redan finns för disciplinema i fråga. För de som två ämnesområden som vi har angett behövs emellertid nyetableringar.

Vi har inte lika noggrant hunnit gå igenom situationen i Luleå. Det är emellertid klart att så kvalificerade behövs resurser som för kvalificerad GIT-utbildning det slag föreslår inte av som finns idag. Etablering av forskningsstöd inom GIT-området är därför väsentligt när utbildningen omorganiseras.

2.7 Förslagen står i samklang

med högskoleutbildningens

reformering

Universitets- och högskoleväsendet genomgår för närvarande en reformering grundad på riktlinjer statsmakterna har som lagt fast vid behandlingen av i första hand de s.k. tillväxt- och kompletteringspropositionema. Besluten innebär dels kraftig en utbyggnad av antalet utbildningsplatser, dels ökad målen styming från statsmaktemas sida, kombinerad med effektien visering av förvaltningarna inom högskolorna.

SOU 1991 96 Motiven för våra förslag 23

Vi har tagit del av de utrednings- och utvecklingsarbeten som pågår vid universitets- och högskoleämbetet och vid högskofullfölja riktlinjerna. Vissa förslag finns redan. loma i syfte att Det gäller t.ex. den framtida examensstrukturen för civilingenjörs- och arkitektutbildningen i ett system där den nuvarande linjeorganisationen har upphört.

Vi har föreslagit särskild lantmäterilinje vid tekniska en högskolan i Lund. Med nuvarande högskolestruktur är detta

konsekvent och naturligt. Den föreslagna utbildningen skiljer

sig så väsentligt till sitt innehåll och uppläggning att den inte lämpligen kan utformas som en studieinriktning vid sektion V. Detta hänger med dels ämnesinnehållet i resp. utbildsamman uppläggningen i andelar obligatorisk ning, som skiljer sig, dels och valfri utbildning m.m.

Våra förslag torde emellertid intet sätt stå i motsats till eller hindra omstruktureringar det slag som nu diskuteras. Vi av förutsätter t.ex. att inträdeskraven till utbildningen blir deför bland annat sektion V, vilket underlättar möjsamma som ligheter att anordna t.ex. ett gemensamt första studieår.

Vid övergång till storinstitutioner eller liknande kan våra en förslag samordnas på ett motsvarande sätt.

Vi utgår från att utbildningen och forskningsorganisationen i Luleå redan från början kan anordnas enligt de nya riktlinjer som kan komma att gälla.

Det är viktigt arbetsförsörjningssynpunkt att lantmäterimur bildning civilingenjörer snabbt kommer till stånd i underförav sörjda delar landet. Enligt den nu gällande ordningen anav kommer det statsmakterna att besluta om detta. Det ankomockså statsmakterna att besluta om forskningen. mer

Det finns i Lund goda förutsättningar att få till stånd den utbildning vi har föreslagit redan från hösten 1992 om statssom

24 Motiven för våra förslag SOU 1991 96

maktema beslutar om detta. Bristen lantmäteriutbildade civilingenjörer är i södra och västra regionerna så det är stor att angeläget att frågan prövas redan i samband med det beredningsarbete som föregår budgetpropositionen.

Utbildningen i Luleå planeras ett år senare. Det är emellertid av stort värde för det fortsatta planeringsarbetet, för resursuppbyggnad m.m., statsmakterna tidigt kan ställning även i om ta denna fråga.

Vi skall i vårt fortsatta arbete överväga frågor om annan högskoleutbildning än civilingenjörsutbildning inom lantmäteriområdet. Vi har fått förslag om sådan kvalificerad utbildning från bl.a. högskolan i GävleSandviken. Enligt vår mening kan emellertid prövningen av de förslag vi lägger fram ske som nu oberoende av vårt fortsatta arbete.

SOU 1991 96

3 De föreslagna utbildningarna

3.1 Lantmäterilinje i Lund

Lantmäterilinjen i Lund bör allmänt lantmäteriteknisk ges en karaktär och kunskaper och färdigheter inom teknik, juridik ge och ekonomi för att tillgodose behov av kvalificerad, lantmäteriutbildad personal såväl inom offentlig förvaltning som i priföretag. Utbildningen i teknik bör ha tyngdpunkt i anvata en vändning inforrnationsteknologi. Inom juridiken bör särskilt av pågående internationalisering lagstiftning m.m. behandlas. av

De obligatoriska kurserna utformas för att ge en bred basutbildning omfattande 140 poäng. En specialisering möjliggörs val och profilering inom valfria kurser som föreslås genom ingå med 25 poäng, samt examensarbete med 15 poäng. Härutöver krävs godkänd praktik minst 17 veckors längd. om

kombinera kurser på lämpligt sätt kan den stude- Genom att rande efter basutbildningen profilera sina studier mot skilda tillämpningsområden inom lantmäteriområdet såsom plangenomförande, fastighetsekonomi samhällsplanering eller resp. delar byggnadsområdet som anläggningsteknik, geovemot av tenskap, samhällsbyggnad, trañkteknik byggnadsekonomi. resp. Denna del skall dels vidareutveckla den inledande utbildningen dels den studerande färdighet att använda etablerade arbetsge metoder inom det valda området.

Linjen föreslås få 30 platser med början läsåret 199293. Administrativt och utbildningsmässigt bör den kunna knytas nära till sektion V ungefär på motsvarande sätt som idag gäller för brandingenjörslinjen.

26 De föreslagna utbildningarna SOU 1991 96

Villkor för behörighet att antas till lantmäterilinjen vid LTH skall vara desamma som gäller för huvuddelen de övriga av linjerna vid högskolan, dvs. allmän behörighet samt särskild behörighet i matematik och fysik motsvarande minst tre årskurser på gymnasiets naturvetenskapliga eller tekniska linje eller Komvux etapp 4.

3.1.1 Utbildningens mål

Lantmäterilinjen skall kunskap och färdighet förståge samt else för de tekniska, ekonomiska och juridiska aspekterna i samhällsbyggnadsprocessen, särskilt metoder för att förändra markanvändningen. Studierna skall kunskap ge om markens utnyttjande samt teknik och metoder för att redovisa och förändra markanvändning och fastighetsindelning. Med betoning planering och plangenomförande blir centrala ämnen juridik, ekonomi, informationsteknik och planeringsinriktade ämnen av betydelse för samhällsutvecklingen. Fastighetsjuridik, fastighetsbildning, fastighetsvärdering, fysisk samhällsplanering, byggnads- och anläggningsteknik, kartläggning och mätningsteknik, mark- och fastighetsinfonnation samt förhandlings- och förrättningteknik är de viktigaste dessa ämnen. av

Utbildningen skall kunskaper och färdigheter inom ge matematiskt-naturvetenskapliga, juridiska, samhällsvetenskapliga samt grundläggande och tillämpningsinriktade tekniska ämnen av betydelse för yrkesverksamheten. Utbildningen skall vidare ge kunskaper om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och människans livsmiljö, energins och andra naturresursers begränsningar vikten dessa samt av att resurser tillvaratas. Utbildningen skall träning i att identifiera, ge formulera, lösa och presentera problem, samverka och kommunicera med tekniker och icke tekniker, söka, bearbeta, analysera och presentera information, kommunicera pä minst ett främmande språk och använda facklitteratur och fackterrner detta språk.

De föreslagna utbildningar 27 SOU 1991 96

3.1.2 Studieplan

kursomfång redovisas i olika ämnesgrupper ba- Den nya linjens serade på preliminär förteckning över kurser och kursinneen håll. Tabellen nedan omfånget ämnesgrupp och antal ger per kurspoäng.

Ämnesgrupp Antal kurspoäng obligatoriska valfria

Stadsbyggnad 0 dyl 3 10 Miljö m.m. Geodesi, fotogrammetri 8 3 Kaneknik, landskapsinfonnation 4 10 Byggnadsekonomi, -organisation och

Nytillkommande kurser

Utbildningen skall omfatta obligatoriska ämnen om 140 poäng och valfria minst 25 poäng samt ett examensarbete ämnen om totalt 180 poäng. Härtill kommer 17 veckors om 15 poäng, praktik.

28 De föreslagna utbildningarna SOU 1991 96

En kurslista som visar föreslagna kurser finns som bilaga Den visar också vilka kurser som redan finns i olika utbildningar inom högskolan och universitetet och vilka som måste tillkomma.

En jämförelse kan göras mellan den föreslagna lantmäterilinjen och de fyra studieinriktningama vid lantmäterilinjen på KTH. De föreslagna kurserna har här grupperats i sju ämnesblock och omfattningen redovisas som kurspoäng för blocken.

Ãmnesblock Förslag för KTHzLs studieinrikt- LTHL ningar PG FE SP MK Oblig Valfria Matematik, statistik o data 26 7 23 23 23 52 Geodesi, fotogrammetn o

Summa 140 73 168168 168 168

PG planering och plangenomförande FE fastighetsekonomi S samhällsplanering MK mätning och kartläggning

Vid KTH består utbildningarna för de olika studieinriktningarna i princip av obligatoriska kurser till 168 poäng. Examensarbetet är här 12 poäng. De valfria kurserna ligger över 180 poäng.

SOU 1991 96 De föreslagna utbildningar 29

Kursjämtörelse LTH - KTH Examen

1ao Valfri 16° I Miljö m.m. 1 0 4 AnLtekn. 12 0 100 Planering 8 0 I Ekonomi 6 0 I J uridik 4 0 2 ° E] MåtnJekn. 0 E Mandate LTH FG FE SP MK

3.1.3 Forskningsstöd och forskarutbildning För att den föreslagna utbildningen skall bli av hög akademisk kvalité måste forskning bedrivas inom linjens karaktärsämnen. Även för att hålla och företräda linjen krävs en särsamman skild ansvarig enhet. Detta är också en erfarenhet från organisationen brandingenjörslinjen vid LTH som skett i nära adav ministrativt och kursmässigt samarbete med linje V.

Vi föreslår därför inrättande institution för lantmäteritekav en nik till vilken de av oss föreslagna professurema knyts.

Det bör också övervägas att flytta den befintliga avdelningen för geodetisk mätningsteknik och infoga den i den föreslagna institutionen.

3.1.4 Kostnader Kostnadsuppskattningen förutsätter 30 studerande per år. Kostnaden beräknas uppgå till 35 000 kr. per årsstudieplats för

30 De föreslagna utbildningarna SOU 1991 96

elever vid obligatoriska kurser som redan finns vid LTHzV och för examensarbeten. För övriga kurser räknas 50 000 kr. per årsstudieplats.

En årsstudieplats motsvarar 40 poäng, eller ett läsårs heltidsstudier. Varje elev studerar 180 poäng, 30 elever ger 135 årsstudieplatser.

poäng årsstudie- kr. per års- kr. per år platser studieplats Obligatoriska kurser vid V 57 43 35 00 1 505 000 Övriga obligatoriska kurser 83. 61 50 000 3 050 000 Valfria kurser 73 20 50 000 l 00 0O Examensarbete 15 11 35 000 385 00 Summa 228 135 42 000 5 940 O0

För forskning beräknas ökat fakultetsanslag med

4 000 00

Kostnadsberäkningen förutsätter att grundutbildningsverksamheten ger underlag för några fasta tjänster inom profesresp. surs område och för delar av doktorandemas tjänstgöring.

Totalkosmaden 9 940 000 kr. år gäller efter full utbyggnad. per Beloppet är inkl. gemensamma kostnader ovanför institutionsnivån inom högskoleenheten 20-25%, men exkl. lokalkostnader.

Genom successiv uppbyggnad förutsätts anslagsutvecklingen bli följande i kr.

SOU 1991 96 De föreslagna utbildningar 31

År 1 År 2 År 3 År 4 Grundutbildningskostnad 1400000 2800000 4200000 5940000 Forskningskostnad fakultetsanslag l 900 000 2 500 00 3 800 00 4 000 0 Totalkosmad 3 300 00 5 300 000 8 00 000 9 940 00

Lokalbehovet för undervisningen första året är en lektionssal 30 platser. I övrigt kan samutnyttjande ske av grupprum, om räknerum och laboratorier inom V-byggnaden. Lokalbehovet för den föreslagna institutionen med två professurer och tillhörande forsknings- och utbildningsverksamhet beräknas till 29 rumsmoduler 400 m2.

Det är, för att möjliggöra samutnyttjande av lokaler och med erfarenhet från brandingenjörslinjen, angeläget att lokalutrymordnas inom eller i anslutning till V-byggnaden vid LTH. mena

3.2 GIT-utbildning i Luleå

En utredningsgrupp inom högskolan i Luleå har lagt fram ett geografisk infonnationstekförslag till en ny studieinriktning, nologi GIT, inom utbildningslinjen samhällsbyggnadsteknik vid högskolan. Samtidigt skall studieinriktning prospekteringsteknik funnits inom geoteknologilinjen slopas. Linjen som för samhällsbyggnadsteknik föreslås bli utökad med 15 årsstudieplatser.

Enligt förslag från högskolan i Luleå påbörjas lantmäteriavslutningen i årskurs 3 och omfattar 100 poäng inkl. examensarbete 20 poäng. Av dessa 100 är 56 poäng inom GlTzs speom cialämnen. De nya specialämnena kan grupperas i tre ämnesblock, datafångst 24 poäng, databashantering 16 poäng och användningtillämpning 16 poäng. I bilaga 3 redovisas den föreslagna utbildningsplanen.

32 De föreslagna utbildningarna SOU 1991 96

Gruppen föreslår att en professur i geografisk informationsteknologi inrättas vid högskolan i Luleå. Ämnesområdet bör vara strukturer för lagerhållning och utbyte av data, analys av data och simulering via tillämpningsmodeller.

Utbildningen beräknas kunna inrättas från hösten 1993.

3.2.1 Utbildningens uppläggning Utbildning inom GIT-området utformas som en studieinriktning inom samhällsbyggnadsteknisk linje vid högskolan i Luleå. Genom att använda befintlig utbildningsplan och komplettera denna med kurser inom GIT-omrâdet kan man skapa en inriktning som börjar i årskurs Detta innebär att 100 poäng används till specialisering.

Årskurs 1 de naturvetenskapliga avser att ge baskunskapema. Den jämfört med den traditionella lantmätareutbildningen stora volymen matematik styrka med hänsyn till föranses vara en djupningar inom GIT-tillämpningar. Under detta år är även en orienterande kurs i samhällsbyggnadsteknik inlagd. Syftet med denna kurs är att redan under årskurs l pröva olika tillämpningar inom samhällsbyggnadsteknik.

Årskurs 2 innehåller de grundläggande tekniska kurserna samt grundläggande kurser i ekologi och geovetenskap.

I årskurs 3 delas linjen in i olika studieinriktningar, varav en avser GIT-området. Denna innehåller kurser från tre ämnesområden datafångst, databashantering och användningtillämpning.

I utbildningen finns en lång praktikperiod inlagd. På ett antal av utbildningslinjema vid högskolan finns en sådan lång praktikperiod, som visat sig ha kvalitetshöjande effekt på utbilden ningen. Syftet är att göra studenterna förtrogna med de olika arbetsuppgifter en civilingenjör kommer att arbeta med. Prak-

SOU 1991 96 De föreslagna utbildningar 33

tiken följs sedan när studenterna återupptar sina studier och upp erfarenheterna används i undervisningen. Det måste även för blivande civilingenjörer inom GIT-området anses vara av vikt med en lång praktikperiod.

3.2.2 Studieplan Utbildningsplanen är uppbyggd kring redan existerande kurser. Grundläggande kurser i geodesi och GIT finns redan nu i grundutbildningen, och till dessa har sedan nya kurser inom GIT-området lagts till. Inom högskolan finns även kompetens och kurser inom det angränsande ämnesområdet geofysik.

studieinriktningens kurser redovisas i olika ämnes- Den nya grupper i tabellen nedan med antal poäng per ärnnesgrupp.

Summa 160

34 De föreslagna utbildningarna SOU 1991 96

3.2.3 Kostnader De av högskolan gjorda kostnadsuppskattningama kan sammanfattas i följande punkter.

Grundutbildningskostnad är beräknad till 2 700 000 kr. år per efter full utbyggnad.

En tämligen omfattande datorutrustning med tillhörande programvara krävs, t.ex. ett laboratorium med 8 arbetsstationer. Totalkostnader för detta beräknas till 2 250 000 kr.

För en professur med tillhörande biträdestjänster räknas 2 250 000 kr. För utrustningsköp beräknas l 000 000 kr.

Årlig drift, programlicenser och avskrivning på utrustningen

beräknas till 1 000 000 kr.

Engångskostnad för kursutveckling 800 000 kr.

Totalt engångsbelopp 4 050 000 kr.

Årlig kostnad 5 950 000 kr.

Lokalbehov för utbildning ca 500 m2 och forskningsutrymme ca 250 m2. Kostnader härför ingår i angivna kostnader.

35 SOU 1991 96

4 Arbetsmarknaden

4.1 Arbetsområden

Lantmätare är verksamma inom många verksamhetsfält. Från tidigare främst ha sysslat med mätning, kartläggning och att fastighetsbildning i statlig och kommunal regi har uppgifterna expansion på andra arbetsområden sedan början haft en kraftig på 70-talet. Till de varit mest expansiva seavnämare som tid hör fastighetskontor, fastighetsbolag, värderingskonsulnare ter och stora fastighetsägare.

Lantmätarnas arbetsområden

-I- Lantmäteri

D- Övr. statlig

-°- Kommun

9 Enskild

0 2 r w 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990

4.1.1 Lantmäteriet

Det statliga lantmäteriet är fortfarande den största arbetsgivaför civilingenjörer från lantmäterilinjen. Nästan en tredjeren inom lantrnäteriet. Det statliga lantdel av yrkeskåren arbetar mäteriet sysselsätter 500 lantmätare centralt, regionalt och ca lokalt. På LMV i Gävle arbetar ca 130 lantmätare.

36 Arbetsmarknaden SOU 1991 96

Inom lantmäteriorganisationen ryms flera verksamhetsfalt för lantmätare. Här finns lantmätare med teknisk inriktning, som arbetar med mät- och kartfrågor inkl. GIS-teknik, lantmätare med juridisk inriktning, som arbetar med fastighetsbildning och fastighetsregistrering samt lantmätare med fastigletsekonomisk inriktning, sysselsatta med värdering och fastighetstaxering.

Flertalet lantmätare i lantrnäteriorganisationen verkar inom området fastighetsbildning. Det finns formella krav för personer som ska vara chef för fastighetsbildningsmyndighet eller fastighetsregisterrnyndighet. Enligt lantmäteriinstruktionen 1990253 får som chef för en fastighetsbildnirgsmyndighet förordnas den som dels har avlagt civilingenjörsexamen vid sektionen för lantmäteri vid tekniska högskolani Stockholm med utbildningen särskilt inriktad på fastighetsbildning och därmed sammanhängande frågor eller har motsvarande kunskaper, dels har förvärvat minst två års praktisk erfarenhet såav dan verksamhet som skall skötas av en fastighetstildningsmyndighet.

Chef får emellertid delegera uppgiften att vara förrättningslantmätare. Fastighetsbildningsförrättningar handläggs numera även av ingenjörer och karttekniker med lång erfarenhet inom förrättningsverksamheten. En omfattande intemutbildning av dessa personer har skett innan de själva får ta för förarsvar rättningar. En genomgång av alla förrättningar son slutfördes i södra regionen F, G, H,- K, L och M län under budgetåret 199091 ger vid handen att 16% förrättningana handlades av av annan personal än civilingenjörer. Ett antal kartekniker och ingenjörer fungerar som förrättningslantmätarc på heltid, medan övriga gör det jämsides med andra arbetsuppgifter.

Sett i ett 40-årigt perspektiv har antalet anställda i lantmäteriet ibland ökat, ibland minskat. Detta torde huvudsakligen hänga samman med att verksamhetsfält utanför lantmäteriet i varierande omfattning har sugit upp arbetskraften. I viss mån har omorganisationer spelat roll. Man kan inte heller bortse ifrån

SOU 1991 96 Arbetsmarknaden 37

att lantmäteriets rekryteringspolitik, eller marknadsbedömning, har ändrats vid några tillfällen.

4.1.2 Annan statlig verksamhet

Knappt halva lantmätarkåren har staten som arbetsgivare i dag. Av dessa är omkring 200 anställda i arman statlig verksamhet än lantmäteriet. De tjänstgör t.ex. vid KTH, CFD, vägverket, domänverket och banverket. Gruppen har ökat med 100 personer åren 1975-1990.

4.1.3 Kommunal verksamhet Den kommunala sektorn visar en stadigt ökad anställning av lantmätare. Antalet har sexdubblats sedan år 1960 och uppgår till nästan 450. Ca 27% av lantmätarkåren har idag kommun nu eller kommunalt bolag som arbetsgivare. Den största ökningen står fastighetskontoren för, även om stadsingenjörskontor eller motsvarande fortfarande sysselsätter ungefär lika många som dessa. Lantmätare finns numera också inom andra delar av kommunförvaltningen, t.ex. näringslivskontor, planeringskontor etc. Även landstingen har ett antal anställda.

4.1.4 Enskild verksamhet Den enskilda sektorn har sedan år 1975 ökat mer än övriga sektorer tillsammans. Ökningen ligger här, liksom hos kommutill största delen inom fackomrâdena fastighetsjuridik nerna, och fastighetsekonomiförvaltning. Sektom ligger numera i nära nivå med den kommunala sektom och sysselsätter omkring 400 lantmätare.

Ser till den procentuella fördelningen av lantmätarkåren man över tiden 1950 till 1990 kan man notera att lantmäteriet minskat sin andel från 85% år 1950 till 33% år 1990, medan en-

ommu samhet kat frå lantm nunder amma ktorer ver tide

I Enskild

mmmmm

un vr. tatlig

950 19551960 %96

n . r ommerar skild erksamhe rbetar inom lantmä- .

ttttttt ar

mmmm un Övr. statlig Lantmäteri

SOU 1991 96 Arbetsmarknaden 39

4.2 Rekryteringssvårigheter

Svårighetema att rekrytera lantmätare i regioner utanför Stockholmsregionen hänger samman med att få studerande kommer från dessa regioner. Vi har för åren 1982 och 1986 jämfört studenternas gymnasieort med senare arbetsort. Av jämförelsen framgår att, i förhållande till befolkningsandelen för varje region, den regionen lämnar ifrån sig studerande och får norra tillbaka lantmätare i ungefär samma mängd.

Lantmäteriverket i Gävle påverkar dock starkt andelen nyutexaminerade fått arbete i norra regionen. Av 19 personer som examinerats 1986 och 1987 och gått till Norrland har 12 som fått arbete vid LMV.

Östra regionen har i förhållande till sin befolkningsandel en stor andel nybörjare, dessutom ökat med 15% från 1982 som till 1986. Det visar sig också att ännu större andel av de en nyutexaminerade får arbete och stannar kvar i Stockholmsregionen. Detta gäller i högsta grad de som valt inriktningen fastighetsvärderingförvaltning. Av de 30 som valt den inriktningen inskrivningsåret 1987 hade i maj 1991 24 fått arbeten i östra regionen. 14 dessa arbetar i enskild verksamhet. av

Övriga regioner har fått tillbaka t.o.m. färre nyutexaminerade

än de lämnade ifrån sig nybörjare till utbildningen i som Stockholm. Undantag är västra regionen som vid ett av de jämförda åren redovisar något större andel arbetande än nybörjare. I jämförelse med befolkningsandelen är dock rekryteringen mycket låg.

40 Arbetsmarknaden SOU 1991 96

Förhållande regionvis mellan befolknlngsandel,nybörjare 1982 och arbetsplats för lantmätare som examinerats 1986 och 1987

70 60 5 ° I Befolknandel 4 0 El Nybörjare 82 3 O I Ex as och 87 20- 10

Norra Östra Mellan Västra Södra

Förhållande regionvis mellan befolkningsandel,nybörjare 1986 och arbetsplats lör L5 i majjuni 1991

I Befolknandel

D Nybörjare 86

I L5 1991

No rra Östra Mellan Västra Södra

Svårighetema för stat och kommun att rekrytera nyutexaminerade kan, särskilt under högkonjunkturen under 1980-talet, till viss del hänga samman med att privata företag betalar högre lön. I genomsnitt ligger statliga löner ca 3000 kr. lägre än enskilda för de examinerats mellan 1985 och 1989, personer som medan kommunala arbetsgivare betalar i genomsnitt 800 kr. mer än staten i månadslön.

SOU 1991 96 Arbetsmarknaden 41

4.3 Behovsbilden

Antalet yrkesverksamma lantmätare är nu knappt 1600 enligt civilingenjörsförbundets medlemsregister, uppräknat med hänsyn till att anslutningen av civilingenjörer till förbundet är ca 85%. Förbundet har också lämnat uppgifter hur lantmätama fördelar sig län och utifrån detta har beräknats hur stor andel lantmätare av totalbefolkningen som finns i varje region.

Antal yrkesverksamma Iantmätare per 100 000 invånare 29,1

Norra Östra Mellan Västra Södra Lantmätare verksamma vid LMV, CFDoch KTH ingår i beräkningsunderlaget

I beräkningsunderlaget ingår studerande och lantmätare över 65 är som har arbetsgivare. Skulle dessa undantas minskar tätheten med någon person för varje region, men bilden blir i övrigt densamma.

Andelen lantmätare per 100 000 invånare är betydligt större i östra regionen än i övriga regioner. Man kan anta att behovet av lantmätare i östra regionen har kunnat tillfredställas på grund av god tillgång av nyutexaminerade lantmätare från KTH. I Stockholmsområdet finns speciella verksamheter som inte har sin motsvarighet i andra regioner, varför det kan vara rimligt att räkna med ett maximalt behov av 25 lantmätare per 100 000 invånare i övriga regioner. Detta betyder att vi räknat

42 Arbetsmarknaden SOU 1991 96

med att ca 80 lantmätare i östra regionen arbetar i verksamheter som inte har någon motsvarighet i andra regioner. Ett sådant antagande ger till resultat ett totalbehov av ca 2 300 lantmätare i dag, eller en brist 700 lantmätare.

Diagrammet ovan, som visar hur lantmätartätheten varierar i olika delar av landet, tecknar också bilden den geografiska av obalansen. I Stockholmsområdet är lantmätartäheten KTH inräknat nästan tre gånger så hög i södra Sverige, medan som norra regionen LMV och CFD inräknat har dubbelt så hög täthet som södra Sverige.

Som exempel på obalansen kan jämförelse göras av kommunal verksamhet i ett län med hög täthet och ett med llg täthet, nämligen Stockholms län och Göteborgs- och Bohus län. Man kan då notera att kommunerna i Göteborgs- och Bohus län har en större andel civilingenjörer från väg- och vattenbyggnadslinjen än vad kommunerna i Stockholms län har, medan relativt man sett har mycket färre från lantmäterilinjen.

Andelar lantmátareoch väg- och vattenbyggarei kommunal tjänst i AB-Ián Källa CF

34% I Våg vatten o U Lantmätare 66%

SOU 1991 96 Arbetsmarknaden 43

Andelar lantmätare och väg- och vattenbyggare i kommunal tjänst i O-län Kalla CF 11%

I Våg vatten o U Lantmätare

89%

4.3.1 Lantmätarkårens utveckling De flesta yrkesverksamma lantmätama är idag mellan 30 och 50 år gamla. Detta innebär att det under de närmaste 15 åren kommer att ske ett betydande tillskott till kåren, eftersom antalet nyutexaminerade överstiger pensionsavgångama.

Lantmätarnas åldersfördelningKälla CF 300 250 200 150 100 50

-26 26- 31- 36- 41- 46- 51- 56- 61- 30 35 40 45 50 55 60 65

44 Arbetsmarknaden SOU 1991 96

Nuvarande utbildning kommer om några år att producera 70 ca lantmätare årligen eftersom examinationsandelcn ligger 70% för lantmäterilinjen. Med hjälp av uppgifterna om lantrnätamas ålderssammansättning har beräknats hur minga yrkesverksamma lantmätare som kommer att finnas franledes, om nyinskrivningen av lantmätare fortsätter som nu, dvs. med 100 per år. På samma sätt har beräknats hur antalet kommer att öka om utbildningsplatsema utökas till 145 per år från 199293.

Vid beräkningarna har inte medtagits yrkesavgångar av andra skäl än pensionering, t.ex. dödsfall eller byte tv sysselsättning till ett helt annat arbetsfält. Vi har heller inte tagit med de personer som inte har fullständig examen från KfHzL, men ändå arbetar inom lantmäteriområdet. Skulle dessa personer fullfölja sina studier skulle vi få en något högre examimtionsandel. Idag finns ca 20 personer inskrivna år 1980 001. senare som är yrkesverksamma efter att ha uppnått mer än 150 poäng, men inte avlagt examen.

O . 1991 1996 2001 2006 2011 2016 Den undre kurvan visar kárens utvecklingvid nuvarandeintagning, den övre vid intagning av 145 elever per år.

SOU 1991 96 Arbetsmarknaden 45

I räkneexemplet angavs en brist på 700 lantmätare i dag. ovan Denna skulle enligt stockframskrivningen ovan vara täckt för båda utbildningsaltemativen i början på 2000-talet. Man får dock anta att behovet av lantmätare kommer att öka ytterligare. SCB har i sin publikation Trender och prognoser med sikte 2015 räknat på ett hög- och ett lågaltemativ vad gäller efterfrågan på arbetskraft med högskoleutbildning. Deras lågalternativ innebär ökning av högskoleutbildad arbetskraft från en 17% av arbetskraften till 26%. Med samma antagande för lantmätarkåren skulle den öka från 25 lantmätare per 100 000 invånare till 38 lantmätare år 2015. Detta skulle innebära att behovet av lantmätare uppgår till ca 3400 år 2015.

Väsentligare än att räkna på yrkeskåren som helhet är emellertid att se till behoven i regionerna. Med vån tidigare räkneexempel med antagande om 25 lantmätare per 100 000 invånare saknas idag 280 lantmätare i södra och 230 lantmätare i ca västra regionen. Med nuvarande spridningsbild av nyutexaminerade kommer antalet yrkesverksamma i regionerna på grund av pensionering att minska, i södra regionen redan om några år.

Våra siffror hänför sig till ett räkneexempel, men indikerar ett utbildningsbehov.

Lantmäteriverket har till oss angett att man vill öka antalet civilingenjörer med lantmäteriutbildning i lantmäteriorganisationen med 340 personer under en tioårsperiod.

SOU 1991 96 47

5 Den nuvarande utbildningen

Den tekniska utbildningen i Sverige är strukturerad på tre nivåer tekniker, ingenjörer och civilingenjörer.

Teknikerutbildning kan definieras som teknisk-operativ, ingenjörsutbildning som teknisk-teoretisk och civilingenjörsutbildning som teknisk-vetenskaplig.

Civilingenjörs- och arkitektutbildning bedrivs på sju orter och antalet utbildningsplatser är 1991 totalt 4 244, fördelade på följande sätt.

48 Den nuvarande utbildningen SOU 1991 96

5.1 Högskolornas rekrytering

SCBs statistik över fördelning på hemortslän, dvs. det län där man varit kyrkobokförd året före påbörjade högskolestudier, för antagna vid högskola har studerats för tre tillfällen, läsåren 8283, 8687 och 8990. Det är civilingenjörs- och arkitektlinjerna som studerats närmare för tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, Lunds tekniska högskola, Linköpings tekniska högskola, högskolan i Luleå, Uppsala universitet och Umeå universitet. För studien har landet indelats i regioner samma sätt som tidigare redovisats bilaga 1.

Nedanstående diagram visar sambandet mellan de antagnas hemregioner och högskolor. Siffran under regionangivelsen visar totala antalet studerande vid civilingenjörs- och arkitektlinjer från regionen ifråga.

Val av högskolaför antagna på civilingenjörs-och arkitektutbildningar 198990

I KTH

CTH I LTH

I HLu

LiTH E uu No rra Östra Mellan Västra Södra

m Um

604 1 27e 581 944 910

Studenter från östra resp. västra regionerna har till ca 75% börjat studera vid KTH resp. CTH. Studenter från mellanregio-

nen föredrar till drygt 45% LiTH och sedan KTH och CT H ca

20% vardera. Studenter från södra regionen föredrar till omkring 60% LTH. Studenter från norra regionen väljer i mindre

SOU 1991 96 Den nuvarande utbildningen 49

grad HLu 37%, beroende troligen på att regionen omfattar ett stort geografiskt område, vars södra delar ligger betydligt närstudieortema Uppsala, Stockholm och Linköping. mare

Det finns alltså ett tydligt samband mellan gymnasieort och studieort, visar att närhet är en viktig faktor vid val av on som för högskolestudier. Går man ner på länsnivån kan man observera ett ännu tydligare samband mellan gymnasielän och närmaste teknisk högskoleutbildning, 80-90% av studenter från län med teknisk högskola väljer att studera i hemlänet.

Hur är då situationen för de linjer som finns vid endast en högskola Detta förekommer på flera ställen, men som exempel kan nämnas att HLu har tre sådana linjer geoteknologilinjen, industriell arbetsmiljölinjen och samhällsbyggnadstekniklinjen medan KTH har bl.a. farkosttekniklinjen och lantmäterilinjen. Nedanstående diagram visar varifrån de studerande kommer.

Upptagningsomráden för s.k. rikslinjer 198990, i procent från olika regioner

I Norra

Ei Östra

I Mellan

i Västra

Södra

Geotekn Ind arbm Samhb Farkost Lamm

Även här tydlig övervikt av studerande från den egna syns en regionen, dock inte fullt så markant som när man ser alla om civilingenjörs- och arkitekturlinjer tillsammans.

50 Den nuvarande utbildningen SOU 1991 96

Det är av särskilt intresse i denna utredning att jämföra förhållandena för de tre samhällsbyggarlinjema väg- och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri. Allmänt kan konstateras att andelen utexaminerade samhällsbyggare av totala antalet civilingenjörer har sjunkit under de senaste 20 åren. Antalet samhällsbyggare som examinerats varje år har däremot legat ganska konstant, utom för arkitekter som minskat med omkring 80 personer från 197071 till 198889.

Vad gäller sambandet gymnasielän och högskola för samhällsbyggama har jämförelse gjorts för intagningama 198283, 819687 och 198990 till de högskolor som har llera eller en av samhällsbyggnadslinjema.

KTH 8990

I Totalt Ei Våg vatten o I Arkitektur I Lantmäteri

Norra Östra Mellan Västra Södra

Undersökningen visar att vid KTH har den totala andelen nybörjare från östra regionen ökat under perioden. En tendens till regionalisering alltså, som är ännu tydligare för lantmäterimbildningen. Vid intagningen 198283 korn 40% av L-teknologema från östra regionen medan 198990 nästan 60% kom från den regionen.

Undersökningen redovisas i diagram, bilaga

SOU 1991 96 Den nuvarande utbildningen 51

5.2 Utbildningar vid KTH

KTH har störst antal utbildningsplatser för civilingenjörs- och arkitektutbildningar och även största antalet linjer, elva stycken. Av dessa elva är tre unika och finns bara KTH, nämligen utbildningslinjema för farkostteknik, lantmäteri och materialteknik.

Samtidigt finns vid KTH både utbildningslinje väg och vatten och arkitektur. Dessa två och lantmäterilinjen har vissa gemensamma kurser och sammanförs ibland till ett block med utbild-

ningsinriktning mot samhällsplanering, samhällsbyggande samt

drift och underhåll av tekniska försörjningsnät och anläggningar.

5.2.1 Allmänna mål för civilingenjörsutbildningarna I de utbildningsplaner som fastställs av resp. linjenämnd motsvarande finns följande allmänna mål, gemensamma för alla civilingenjörslinjer vid KTH

Utbildningen inom civilingenjörslinjema syftar till att inom landet uppehålla och utveckla den ingenjörsvetenskapliga kompetens som fordras för att effektivt och tidsenligt utnyttja teknik i samhällets och individens tjänst. Utbildningen är till innehållet och organisation så planerad att den som med godkända betyg har gått igenom en civilingenjörslinje kan förväntas äga utbildningsmässiga förutsättningar för att, efter något års yrkeserfarenhet, inom sitt område självständigt svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik av internationellt högstående kvalitet. Förmågan att utnyttja etablerad teknik utgör ett självklart delmål. I båda fallen är det fråga om att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människornas förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi.

52 Den nuvarande utbildningen SOU 1991 96

Begreppet teknik används här i vid mening. Hit lör såväl den tekniska produkten som metoden eller processen. Vidare ingår den industriella produktionens ekonomi, organisation och administration samt marknadsfrågor såväl producent konur som sumentperspektiv.

Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter inom matematiskt-namrvetenskapliga samt grundläggande och till- lämpningsinriktade tekniska ämnen övriga ämnen av betydelse för yrkesverksamheten. -

Utbildningen skall ge kunskaper om sambandet mellan den naturvetenskapliga och tekniska ut- vecklingen och människans livsmiljö energins och andra naturresursers begränsning samt vikten av att dessa resurser tillvaratas.

Utbildning skall ge träning i att identifiera, formulera, lösa och presentera probLem att samverka och kommunicera med tekniker och icke-tekniker att söka information att kommunicera på minst ett främmande språk ch använda facklitteratur och facktermer på detta språk.

5.3 Lantmäterilinjen vid KTH

Grundutbildningen vid KTHs lantmäterisektion gar kunskaper och färdigheter inom ett brett ärrmesfalt och utgör kombinaen tion av tekniska, juridiska och ekonomiska ämnen. Kort sammanfattat behandlar utbildningen kartläggning av samt utnyttjande av och hushållning med mark och fastigheten Den nuvarande utformningen av lantmätarutbildningen förutsättger ningar för en bred kompetens är starkt efterfrågad inom som en rad olika arbetsmarknadssektorer.

SOU 1991 96 Den nuvarande utbildningen 53

5.3.1 Utbildningens mål Utbildnings- och forskningsnänmden för lantmäteri har beslutat om en lokal plan för lantmäterilinjen vari anges som målsättning för utbildningen, utöver den allmänna målbeskrivningen för civilingenjörsutbildning vid KTH

Utbildningen ska ge en bred kunskapsbas som karakteriseras av kunskaper och färdigheter med internationella utblickar i matematisk-naturvetenskapliga samt grundläggande och till- lämpningsinriktade tekniska ämnen av betydelse för lantmäteri, natur- och miljövård, juridik, ekonomi och planeringsinriktade ämnen av betydelse för sarnhällsbyggnadsprocessen, geometrisk mätning och kartläggning samt annat införskaff- ande och tillhandahållande av landskaps- och naturresursinformation, tillhandahållande av information rörande rumsliga och mark- anknutna ekonomiska och samhälleliga data, fysisk samhällsplanering, fastighetsbildning och annat plangenomförande såsom explo- atering, sanering, fastighetsrationalisering och annan omvandling, värdering och förvaltning av fastigheter rättsliga och ekonomiska utredningar i anslutning till ovan- stående.

5.3.2 Utbildningens omfattning och studieinriktningar Utbildningen, som utgörs av obligatoriska och valfria kurser samt examensarbete, omfattar totalt 180 kurspoäng 4,5 studieår. I vissa kurser ingår dessutom fältövningar. Vidare krävs 17 veckors praktisk verksamhet.

Utbildningen omfattar en obligatorisk basutbildning under l l4 år. Denna omfattar kurser i datateknik, matematik, numeriska

54 Den nuvarande utbildningen SOU 1991 96

metoder, matematisk statistik, rättsvetenskap, ekonomi, naturresurslära, mätnings- och kartteknik, anläggnings- och husbyggnadsteknik samt markanvändning och santhällsplanering.

Efter den gemensamma basutbildningen väljer den studerande en av tre huvudstudieinriktningar mätning och kartläggning planering och plangenomförande fastighetsekonomi. -

Inom inriktningen för planering och plangenomförande finns en variant för naturresurshushållning och inom inriktningen för fastighetsekonomi en variant för fastighetsförvaltning. Många kurser är dock gemensamma, främst mellan varianterna men också mellan studieinriktningama.

I årskurs 4 kan den studerande välja fjärde studieinriktning, en samhällsplanering. Den är gemensam för studerande från V, A och L. Denna inriktning har hittills inte lockat mer än 3-4 studerande per år från lantmäterilinjen. En utredning om denna utbildning i framtiden har just avslutats vid högskolan.

5.3.3 Mål för huvudstudieinriktningen mätning och kartframställning Utbildningen syftar till utvecklingsverksamhet, produktionsledning och forskning inom mätningsteknik, kartframställning och landskapsinformation. Särskild vikt läggs vid kunskaper och färdigheter och djup förståelse för, dels matematiska, tekniska och naturvetenskapliga grunder, dels de modeller som ligger till grund för tillämpad teknik, samt vid attityder till teknikens roll i samhällsbyggnadsprocessen.

SOU 1991 96 Den nuvarande utbildningen 55

5.3.4 Mål för huvudstudieinriktningen planering och plangenomförande Utbildningen syftar till att utveckla och behärska de tekniska, ekonomiska och juridiska aspekterna i samhällsplaneringsprocessen, särskilt metoder för att förändra markanvändningen.

För varianten Plangenomförande ska utbildningen syfta till att ge kunskap om markens utnyttjande samt teknik och metoder för att förändra markanvändning och fastighetsindelning. Betoningen ligger på planering och plangenomförande. Detta medför gedigna kunskaper brettifält, där fastigatt ges inom ett hetsjuridik, fastighetsvärdering, planekonomi, förhandlingsoch förrättningsteknik, anläggningsteknik och kartläggning är centrala änmesområden.

För varianten Naturresurshushållning syftar utbildningen till att utveckla kunskaper och färdigheter dels i användningen av metoder för undersökning av mark, vatten och miljöstörningar, dels i teknik för insamling, bearbetning och presentation av landskapsinfonnation utveckla förståelse för konsekvenserna av naturresursemas nyttjande i samhället ge ökade kunskaper om konventionella och alternativa tek- niska försörjningssystem och deras anpassning till de naturgivna förhållandena.

5.3.5 Mål för huvudstudieinriktningen fastighetsekonomi Utbildningen syftar till fastighetsekonomisk analysverksamhet samt forskning och utvecklingsarbete. Särskild vikt läggs vid kunskaper avseende teorier och metoder för ekonomiska ana- lyser av fastigheter och därtill knutna rättigheter ur den enskildes, företagets och samhällets synvinkel

56 Den nuvarande utbildningen SOU 1991 96

kunskaper och färdigheter avseende ekonomiska samt juri- diska, tekniska, naturgivna och sociala faktorers inverkan nyttjande, förvaltning och förändring av fastighetsresursema.

För varianten Fastighetsekonomi ska särskilt kunskaper, färdigheter samt träning i problemlösning ges avseende investeringsoch värderingsfrågor i olika situationer.

För varianten Fastighetsförvaltning ska särskilt kunskaper, färdigheter samt träning i problemlösning ges avseende ekonomisk styrning i olika fastighetsförvaltande organisationer.

5.3.6 Studenternas val av inriktning En ökning av intagningen till L skedde läsåret 198687 från 70 till 90 elever. 199192 har en ökning gjorts med ytterligare 10 till 100. Andelen kvinnliga studerande har av tradition varit hög vid lantmäterisektionen. Av de intagna 1976-80 var i medeltal per år kvinnorna 42, 1981-85 44 och 1986-90 46%.

De studerandes val av inriktningar och varianter Källa KTH

Mäming Planering och Fastighetsekonomi Samhällsoch kan- plangenomförande planering läggning Plan Natur Ekonomi Förvaltning

SOU 1991 96 Den nuvarande utbildningen 57

Den önskade fördelningen på inriktningar vid intagning av 100 studerande är Temryd 1989 mätning och kartläggning 25, planering och plangenomforande 35 och fastighetsekonomi 40.

5.3.7 Studieavbrott Examinationen beräknas i medeltal ligga 70% av de antagna studerande. Detta har betydelse vid beräkning av det antal utexaminerade civilingenjörer arbetsmarknaden kan påräkna att få under viss tidsperiod och med ett givet antal studieplatser. en

SOU 1991 96 59

6 Samråd med intressenter

Som tidigare har redovisats har våra förslag utarbetats i samråd med berörda tekniska högskolor och en bred krets avnämarrepresentanter från olika verksamhetsområden. Våra slutliga förslag har tillställts dessa. Alla tillstyrker våra förslag.

KTH har inte tagit direkt ställning till våra förslag. Man menar att 30 platser i Lund inte har stor kvantitativ betydelse, men påpekar samtidigt att det finns en risk att vi överskattat arbetsmarknaden och baserat våra ställningstaganden i alltför hög grad på effekterna av en högkonjunktur och fastighetsboom i främst Stockholmsregionen.

De slutliga förslagen har också överlämnats till våra kontaktpersoner och företrädare för följande organisationer

Statens lantmäteriverk LMV, Svenska kommunförbundet, Universitets- och högskoleämbetet UHÃ, Sveriges akademikers Centralorganisation SACO, Sveriges civilingenjörsförbund CF, Lantmäteriets civilingenjörsförening LCF, Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Statstjänstemannaförbundet ST, Avdelning 114 inom statstjänstemannaförbundet ST-Lantmäteri, Sveriges lantmätareförening SLF samt Svenska Kommunal-Tekniska Föreningens mätnings- och fastighetsbildningskommitté SKMF.

LMV och Svenska kommunförbundet ställer sig helt bakom förslagen. UHÄ lämnar dem utan erinran.

I de synpunkter vi har fått från SACO, CF och LCF har man påtalat att det är principiellt felaktigt att sprida utbildning med så få platser som det här är fråga om. Den naturliga metoden

60 Samråd med intressenter SOU 1991 96

skulle vara att öka antalet nybörjarplatser vid KTH och med olika åtgärder försöka öka civilingenjöremas flyttningsbenägenhet. Man accepterar emellertid våra förslag och understryker behovet av att tillräckliga forskningsorganisationer byggs upp vid de båda högskolorna.

TCO, ST och ST-Lantmäteri delar i sina synpunkter inte uppfattningen att det råder brist på lantmätare totalt sett. Utvecklingen inom den offentliga sektorn och möjligheterna att delegera arbetsuppgifter talar i motsatt riktning. Däremot anser man bestämt att utbildningen bör spridas i landet.

SLF och SKMF tillstyrker våra förslag.

SOU 1991 96 Bilaga 1 61

Regionindelning

Norra regionen Kopparbergslän Gävleborgslän Västernorrlandslän Jämtlandslän Västerbottenslän Norrbottenslän

Ostra regionen Stockholmslän Uppsalalän Södermanlandslän Gotlandslän

Mellanregionen Östergötlandslän Värmlandslän Orebrolän Västmanlandslän

Västra regionen Hallandslän Qöteborgs-och Bohus län Alvsborgs län Skaraborgslän

Södra regionen Jönköpingslän Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Kristianstadlän Malmöhuslän

SOU 1991 96 Bilaga 2 63

Skiss till kurslista för en lantmäterilinje vid LTH

Kurser vid LTH har kurskod med ny; bokstäver,KTH använderma.

Ämnesgrupp Kurs Namn Motsv vid OV P LTH eller KTHL

lnf.tekn, m Informationsteknik, del l VTI 010 rittekn 2 V 2 Infomtationstelmik, del 2 ritteknik CAD F Byggandetsförutsättningari skilda Vll040 länder

Mat statistik E MatematiskstatistikAK för V FMS 032

Databehandl F° Programmering EDA500

Numeriskametoder EDA400

Övr matem ° Endimensionellanalys 1+2 FMA040del Linjär algebra del - å F Flerdimensionellanalys del - - 5

Bygg.mek, Mekanik, delenstatik VSM 010 del konstr Konstruktionsteknik VBK 050

Geol, geo- åü Teknisk geologi VTG 010 tekn

Vattenb,VA VA-teknik AK VVA 010

Teknisk vattenresursläraAk, Hydro- VVR 010 logi

Anläggnb, Vägbyggnad AK VVB 010 vägbyggn Vägbyggnad,projektering VVB 021

Trafiktclcrtik Trañkteknik AK VITOIO

Trafikplanering VII 030

64 Bilaga 2 sou 1991 96

Änmesgrupp Kurs Namn Motsv vid OV P LTH eller KTHZL

Stadsbyggn O 3 Stadsbyggnad AK ASB 050 O 5 Stadsfömyelse ASB 060 Q6Markanvändningsplanering Översikts- LD331 14 planering av mark- och vattenresurser LD341 och för bebyggelsefrämst på kommunal nivå, inbegripet försörjningssystem och ekologiskahänsynstagande.Planekonomi 3 Bebyggelse och landskap Kulturland- SGE 001, 3 skapetsutveckling mot bakgrund av del 2 naturgeograñskaförhållanden.Det agrara landskapet.Urbanisering

mm Q 3 Miljökunskap AK TNX 050 3 V 3 ArbetsmiljötelmikAK for V MAM 210 V 5 Miljö ochsamhälle SGE 001, del 4 12 Markanvändning för jordbruk och LD223, 10 skogsbrukMarklära. Odlingsland- del 4 skapet.Arrondetingensbetydelsefor jord- och skogsbruketsproduktionsförhållanden

Geodesi, O 3 Geodetiskmätningsteknik, AK VGM 010 fotogram Q 5 FK VGM 020 , 8 310 FjärranalysBildtolkning av ilyg- och NG 225 10 satellitbilder

Kanograñ. Q 4 Kartteknik AK Kartograñns historia. LA2l0, del ilandskaps- 4 Fotogramrrzetriskoch datorstöddkart- LA320, del nfonnation framställning. GPS. Presentationstek- LB3 10,del nik. Allmänna kartor LB321, del V 3 Naturresursinfonnation Användning LB410 av digital landskapsinformation, GIS, flygbilder V 4 Kartteknik FK fördjupning och bredd- LB450, del ning av AK Geologiskakartor LCl52, del Landskaps- LB450, del

;C och naturresursinfonnation

Teknik att insamla,lagra,analysera LCl52, del och presentera lägesbundeninfomiation. Analytisk fotogrammetri,Interpolationsmetoder.Bildtolkning av jordarter och vegetation

SOU 1991 96 Bilaga 2 65

Ämnesgrupp Kurs Namn Motsv vid ON P LTH eller KTHL

Byggn.ek, y 4 ByggnadsekonomiA, del 2 VBE 010 del Org, Förv. 4

Fastighetsek O 10 FastighetsvärderingFastighetsmark- LE310 nad,Principer och metoderför värdering av bostads-, industri- ochjordbruksfastigheter.Fastighetstaxering och -beskattning Finansiering Q Z Fastighhetsekon analysTeori och me- LEAIO 17 toder, ekonomiskarättighetr och skyldigheter knutna till mark och byggnader. Investeringsbedömning y Z Fastighetsförvaltning VBE 030 7

Övrig ekon O 3 Byggnadsekonomi AK del l allmän VBE 010 del ekonomi Q 5 Offentlig ekonomi Offentlig verksam- LE340 8 hetsppgifter och funktion. Skattersoch subventionerseffekt, främst på fastigheter. Prissättning av offentliga tjänster y 5 Ekonomisk analys Redovisning, bud- LE210 5 get, investeringsteori, lönsamhets-och effektivitetsbedörrming.Organisationsteori Fastighets- O 3 Stadsbyggnadsrätt ASB 040 juridik O 3 Detaljplan. Plan-och lantmäterihistoria LD233, del 2 O S FastighetsrättCivilrättsliga och offent- LD235 l igrättsliga regler om fast egendom. Jordabalkenmed anslutandelagar. Rättsforhållandemellan grannar. SamägandeExpropr-iation L Ersättningsprinciperfor fastegendom LE340 14 Ersättningsregler i expropriationslag, plan- och bygglag m fl. Värdering för tätorts- resp landsbygdsfastrgheter. Historisk utveckling

Övr juridik Q 4 Civilrätt och offentlig rätt Avtalsrätt, LD3l0 4 köp, Association, Arbetsrätt,Processrätt, Offentlig rätt y 4 Juridik för tekniker TNX 010 4

66 Bilaga 2 SOU 1991 96

Ärrmesgrupp Kurs Namn Motsv vid OV P LTH eller KIHL

Fastighets- O 6 FastighetsbildningFastighetsbild- LD420 bildning ningslagfastighetsutredning.Sammanträdes-och förrättningsteknik. Fastighetsnegister.Historik O 12 FastighetsteknikFastighetsindclning- LD440 ens betydelseför samhällsutvecklingen. Ajourtöring av fastighetsdata.Metoder för fastighctsförändringar.Genomförandemetoderi tätort resp för jordoch skogsbruk Q FastighetsteknikFK Plangenomföran- LD411 29 de, planekonomi,exploateringspro- del 4 0 5 cessen, fastighetsinfonnation

SOU 199196 67

Skiss till kurslista för GIT-utbildning i Luleå

Ämnesgrupp Kurs- Namn Kurskod Poäng

Ritleknik 3,5 Ritteknik MX035-0

Mat statistik 3,5 Matematisk statistik CX1l8-0 2 Statistiskametoder CS0091

Databehandl 5 Programmeringmed Pascal EX0l3-0 4 Dator- och datakunskap Ny kurs 4 Databashantering 4 Systemering 4 Databashantering och systemering

Övr mate- 15 Tillämpad matematik CXl 19-0 matik

Konstruktion 5 Konstruktionsteknik AX001-1

Geol, geo- 3,5 Geologi PSO04-3 tekn 4 Geoteknik ASOI4

Vattenb, VA 4 Hydrologi och strömningsläm SG001-0 2,5 Hydraulik och hydrologi SS010-3

Trañkteknik 4 Trafik och bebyggelseplanering Ny kurs

Samhälls- 4,5 Grundläggande samhällsbyggnads- SS003-l byggnad teknik 4 Samhälletoch planeringen QS006-l

Miljöteknik 5 Allmän ekologi SS029-3 4 Ekologi och miljövård DX002-O

Fysik, kemi 8,5 Fysik FX011-1 5 Kemi KS006-2

Geodesi, 4 Geodesi Ny kurs fotogmm 4 Fotogrammetnoch fjärranalys 4 GeodesiH 4 Fotogrammetrioch fjärranalys

Kanograñ, 4 Kartogmñ I GIS 4 GIS I 4 Kartograñ 4 GIS

68 Bilaga3 SOU 1991 96

Ämnesgmpp Kurs- Namn Kurskod 1305118

Fastighetsek 4 Fastighetsekonorrü Ny kurs

Övrig ekon 4 Företagsekonomi

Fastighets- 4 Fastighetsrätt juridik

Övr juridik 4 Jmidikförsamhällsbyggnadstekniker QS0l6-O

Valfri kurs 4 Språkeller planering Algcmmjn; IX004, LX001, LXOO7, LX009, QSOIO, QX0l2, QX02l, SS037eller WX001

SOU 1991 96 Bilaga4 69

Tekniska högskolan i Stockholm

Diagrammen visar hur totala antalet nybörjare vid KTH fördelar sig på hemregioner, jämfört med teknologer vid linjer för väg och vatten, arkitektur och lantmäteri. KTH 8283

I Totalt U Väg vatten o °o I Arkitektur I Lantmäteri

Norra Östra Mellan Västra Södra

KTH 8687

I Totalt U Väg vatten o . Arkitektur I Lantmäteri

Norra Östra Mellan Västra Södra

70 Bilaga 4 SOU 1991 96

KTH 8990

I Totalt E] Väg vatten o % . Arkitektur I Lantmäteri

Norra Östra Mellan Västra Södra

Lantmäterilinjen

Diagrammet visar hur nybörjama vid KTHL fördelar sig på hemregioner vid olika tidpunkter. Lantmäterilinjen 8283 9192 - .azas Deew Isaeo I9091 9192 Norra Östra Mellan Västra Södra

SOU 1991 96 Bilaga 4 71

Chalmers tekniska högskola

Diagrammen visar hur totala antalet nybörjare vid CT H fördelar sig på hemregioner, jämfört med teknologer vid linjer för väg och vatten och arkitektur.

CTH 8283 70 6 0 5 0 I Totalt 4 0 % D Vägo Vatten 3 0 I Arkitektur 20 1 O o u Norra Östra Mellan Västra Södra

CTH 8687

I Totalt % E] Våg Vatten o I Arkitektur

Norra Östra Mellan Västra Södra

72 Bilaga SOU 1991 96

CTH 8990 70 60 50 I Totalt 4 0 % E] Väg Vatten o 3 0 I Arkitektur 20 10- 0 1 Norra Östra Mellan Västra Södra

Lunds tekniska högskola

Diagrammen visar hur totala antalet nybörjare vid LTH fördelar sig på hemregioner, jämfört med teknologer vid linjer för väg och vatten och arkitektur.

LTH 8283

I Totalt U Väg vatten o I Arkitektur

Norra Östra Mellan Västra Södra

sou 199196 Bilaga 4 73 LTH 8687 I Totalt U Väg vatten o I Arkitektur Norra Östra Mellan Västra Södra

LTH 8990 I Totalt Väg vatten 0 I Arkitektur Norra Östra Mellan Västra Södra

74 Bilaga 4 SOU 1991 96

Luleå högskola

Diagrammen visar hur totala antalet nybörjare vid HLu fördelar sig hemregioner, jämfört med teknologer vid linjen för väg och vatten. HLu 8283 70 60 5 O 4 g 1 Totalt 3 ° E] Väg vatten o 2 O å

Linn-ln.

Norra Östra Mellan Västra Södra

HLu 8687 60 50 4 o I Totalt U Väg vanan o 20 10

Norra Östra Mellan Västra Södra

SOU 1991 96 Bilaga 4 75

HLu 8990 60 50 40 I Totalt E] Väg vatten o 20

lift

Z

Norra Östra Mellan Västra Södra

SOU 1991 96 77

Litteratur

Kommittédirektiven Bo 199173 Proposition 199091 87 om näringspolitik för tillväxt Proposition 1990912150 Bilaga II7, kompletteringspropositionen Trender och prognoser med sikte på 2015. Sveriges officiella statistik, SCB, 1990 Civilingenjörsutbildningar genom tiderna i siffror, SCBrapport 199010 Civilingenjörs- och Arkitektutbildning, Mål och Struktur

UHÄ-rapport 199112

Remissyttranden över UHÃ-rapport 199112

Lantmätareutbildningen under nittiotalet. Utredning av Carl- Olof Temryd, KTH, 1989 Remissyttrande över Temryds utredning, KTH Slutrapport 1991-03-18 från arbetsgruppen för Lantmäteriutredningen, KTH Utbildning för samhällsbyggnad och miljö, Forskningsrapport TRITARP-911006, KTHA, 1991 Högskolomas studiehandböcker m.m. Skrivelser m.m. från Chalmers tekniska högskola Högskolan i GävleSandviken Högskolan i KarlskronaRonneby Högskolan i Luleå Lantmäteriverket Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Gävle kommun Utvecklingsrådet för landskapsinformation ULI

KUNGL. BlBL.

1932-01-17

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

Flykting- och immigrationspolitiken. A. 33.Branden SallyAlbatross. på Den 9-12januari1990. . Finansielltillsyn.Ft. F6. . Statens roll vid främjande av export. UD. 34.HIV-smittade ersättning för ideell skada. Ju. - Miljölagstifmingen i framtiden. M. 35.Någrafragor i anslutning en till arbetsgivarperiod . Miljölagstif-ingeni framtiden. Bilagedel. inomsjukpenningförsäkringen. S. . Sekretariatets kartläggning ochanalys.M. 36. Nykunskapochförnyelse. C. Utvärdering SBU.Statens av Beredning för Ut- 37. Räknamedmiljön Förslag till natur- och . värdering medicinsk av metodik. miljöräkenskapcr. Fi. sportsligochekonomisk utvecklinginom uav- 38. Räknamedmiljön Förslag natttr- till och ochgaloppsporten. Fi. miljoräkenskaper. Bilagedel. Fi. Beskattning kraftföretag. av Fi 39. Säkrare förare.K. Lokalasjukförsäkringsregister. 40. Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner ny - 10.Affårstidema. C. organisation av stödet till myndigheter och regel 1.Amirstidema. Bilagedel. C. ringskansli. C. l2.Ungdom ochmakt. C. 41.Marknadsan, sade service- och stabsfunktioner ny - 13.spelreglerna påarbetsmarknaden. A. organisation av stödet till myndigheter och rege- 14.Denregionala bil- ochkörkortsadministrationen. K. ringskansli. Bilagedel. C. l5. Informationens roll som handlingsunderlag 42. Aborterade foster, m.m. styrningochekonomi.S. 43. Den framtidalänsbostadsnämnden. Bo. 16.Gemensamma regler lagstiftning, klassifikationer 44.Examination som kvalitetskontroll i högskolan. U. och informationsteknologi. S. 45. Påföljdsfrågor. Frigivning frånanstalt, m.m. Ju. 17. Forskning ochutveckling - epidemiologi. kvalitets- 46.Handikapp, Välfärd,Rättvisa. säkringochSpris utvecklingsprojekt S. 47. På förändringsarbeten inom väg- exempel 18.Informationssuuktur förhälso-ochsjukvården en verksamheter förpsykisktstörda utvecklingsprocess. S. 48. Bistånd genom internationella organisationer. UD. 19.Storstadens trañksystem. överenskommelser om 49.Bistånd genom internationella organisationer. trafikochmiljöi Stockholms- Göteborgs- och Annex Det multilaterala biståndets organisationer. Malmöregionema. K. UD. 20. Kapitalkostnader inomförsvaret. Nyaformerför 50.Bistånd genom internationella organisationer. finansiellstyrning. Fö. Annex2. Sverigeochu-ländemaFN i - en återblick. 21.Personregistrering inomarbetslivs-, forsknings- och UD. massmedieområdena, m.m. Ju. 5 Bistånd genom internationella organisationer. 22. Översyn av lagstiftningen träfiberråvara. om Annex Särstudier. UD. 23.Ett nytt BFR Byggforsloiingen 90-talet. Bo. 52.Alkoholbeskattrtingen. Fi. - 24. Visst går detan Del 2 och C. 53.Forskning ochteknikför flyget. Fö. 25.Frikommunförsöket. Erfarenheter försöken av med 54.Skola skolbarnsomsorg en helhetU. - en friarenämndorganisation. C. 55.Sveriges nationalrappon till FNs konferens miljö om 26.Kommunala entreprenader. Vad är möjligt En och utveckling UNCED1992.M. analys rättsläget av ochdetstatligaregelverkets 56.Kompetensutveckling utmaning. - en A. roll.C. 57. Arbetslöshetsförsålcringen finansierings- - 27.Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Tre systemet. A. expertrapporter. Fi. 58.Ett nytt turisträd. 28.Konkurrensen i Sverige en kartläggning av konkur- 59.Konkurrens förökadvälfärd.Del rensförhållandena i 61branscher. Del l och C. Konkurrens för ökad välfärd.Del 29.Periodiska hälsoundersökningar i vissastatliga, Konkurrens förökadvälfärd. Bilagor.C. kommunala ochlandstingskommunala anställningar. Olika 60. men ändå lika.Om invandrarungdomar i det C. mångkulturella Sverige. C. 30.Särskolan primärkommunal -en skola.U. 61.Statens bostadskreditrtämnd organisation och - 31.Statens arkivdepáer. utvecklingsplan En till år 2000. dimensionering. Bo. U. 62.Vissasärskildafrågorbeträffande integritets- 32.Naturvårdsverkets uppgifterochorganisation. M. skyddet ADB-området. Ju.

Statens offentliga utredningar 1991

Kronologisk förteckning

63.Tillsynen över hälso-ochsjukvården. 64.Att förvaltakulturmiljöer.U. 65.Ensamordnat vuxenstudiestöd. U. 66.Hemslöjdisamverkan. 67.Samhalligår,idag,i morgon. A. 68.Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- av samheten med avsteg frånstatligreglering m.m. C. 69.Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- av samheten med avsteg från statligreglering m.m. Särskildbilaga.C. 70.Ombudsman förbarnochungdom. 7 Teaterns kosmadsutveckling 1975-1990 medsärskilda studier Operan.Dramaten av och Riksteatern. U. 72.Enkreativstudiemiljöhögskolebiblioteket som pedagogisk resurs. U. 73.Vänersjöfanen. K. 74. Krediterför utveckling. UD. 75.Organiserad rasism.A. 76.Miljönochförpackningarna M. 77.Miljönochförpackningarna. Livscykelanalyser förförpackningsmaterial - beräkning av miljöbelastning. Bilaga.M. 78.Kravpåförändring synpunkter frän psykiskt stördaoch anhöriga 79. Det framtidatrafrksäkerhetsarbeteL K. 80.Kommunalt partistöd. C. 81.Fastighetsleasing. Ju. 82.Drivkrafterförproduktivitet ochvälstånd. 83. FoU för industriellutveckling.Svensk kollektivforskning1991. 84.smugglingochtullbedrägeri. Fi. 85.Historiska arrenden - förslag till friköpslag.Ju. 86.Nyhyreslag. Bo. 87.Yrkesoffrceramas pensionsålder ochaldersstzrtrktur. Fö. 88.Stödochsamordning kringpsykisktstörda ett kunskapsunderlag. - 89.Försäkringsrörolse i förändring Fi. 90. Konkurrensneutral energibeskattning. Fi. 91.Forskning ochutvecklingförtotalförsvaret. Kartläggning ochprobleminventering. Fö. 92. Rätt till bostad om psykisktstördas boende. - 93.El frånbiobränslen. industriella Det utvecklingsarbetet.N. 94.ELSU91. Förslagtill omfattning, organisation och finansiering detsvenska av elsäkerhetsarbeteL N. 95. Översyn av lagstiftningen kämenergiomrâdet. M. 96.Lantmäteriutbildningar i LuleåochLund.Bo.

Statens offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet På exempel påförändringsarbeten inom vägverksamheter förpsykisktstörda.[47] Personregislrering arbetslivs-, inom forsknings- och massmedieområdena, [21] Tillsynen över hälso-ochsjukvården. [63] m.m. Ombudsman förbamochungdom. [70] HIV-smittadeersättning - förideellskada.[34] Påföljdsfrågor. Frigivningfrån Kravpåförändring - synpunkter psykiskt fran anstalt, m.m. [45] stördaochanhöriga. [78] Vissasärskilda frågorbeträffande integritetsskyddet Stödoch samordning kringpsykisktstörda påADB-ontrådet. [62] ett kunskapsunderlag. [88] Fastighetsleasing. [81] - Rätttill bostad om psykisktstördas boende. [92] Historiskaarrendenförslagtill friköpslag. [85] - -

Kommunikationsdepartementet Utrikesdepartementet Denregionala bil- ochkörkortsadministrationen. [14] Statens roll vid främjande av expon. [3] Storstadens traliksystem. Överenskommelser om Bistånd genom internationella organisationer. [48] trafikochmiljöi Stockholms- Göteborgs- ochMalmö-

Bistånd genom internationella organisationer. Annex regionerna. [l9]

Det multilaterala biståndets organisationer. [49] Säkrare förare[39]

Bistånd genom internationella organisationer. Annex Vänersjöfarten [73] Sverigeochu-ländema i FN en återblick. [50] Det framtidatrafiksäkerhetsarbetet. [79] - Bistånd genom internationella organisationer. Annex

Särstudier. Finansdepartementet

Krediterförutveckling.[74] Finansielltillsyn. [2]

Sportsligochekonomisk utvecklinginom trav- och Försvarsdepartementet galoppsporten. [7]

Kapitalkostrtader inomförsvaret.Nyafonnerför Beskattning kraftföretag. av [8] finansiellstyrning.[20] Kapitalavkastningen i bytesbalansen.

Branden Sally Albatross. Den 9-12januari 1990.[33] Treexpertrapporter. [27]

Forskning teknik och förflyget. [53] Räknamed miljön Förslag till natur- och miljö-

Yrkesofñcerantas pensionsålder ochåldersstruktur. [87] räkenskaper. [37] Forskning och utveckling för totalförsvaret. Räknamed miljön Förslagtill natur och miljö-

Kartläggning ochprobleminventering. [91] räkenskaper. Bilagedel.[38]

Alkoholbeskattningen. [S2]

Smuggling ochtullbedrägeri. [84] Socialdepartementet Försäkringsrörelse i förändring [89]

Utvärdering SBU.Statens av Beredning för Ut-värde- Konkurrensneutral energibeskattning. [90]

ring av medicinsk metodik. [6] Lokala sjukförsäkringsregister [9] Utbildningsdepartementet

lnfonnationens roll som handlingsunderlag styrning - Särskolan -en primärkommunal skola.[30] och ekonomi.[l5]. Statens arkivdepåer. Enutvecklingsplan till år2000. Gemensamma regler lagstiftning, klassifrkationer och - [31] informationsteknologi. [16]. Examination som kvalitetskontroll i högskolan. [44] Forskning ochutvecklingepidemiologi, kvalitetssä- - Skola skolbarnsomsorg - - en helhet. [54] kring och Sprisutvecklingsprojekt. [l7]. Att förvaltakulturmiljöer.[64] Informationssmtktur förhälso-ochsjukvårdenen vuxenstudiestöd. - Ettsamordnat [65] utvecklingsprocess. [l8]. kostnadsutveckling 1975-1990 Teaterns Någrafrågori anslutning till en arbetsgivarperiod inom med särskilda studier Operan, av Dramaten sjukpenningförsäküngen. [35] ochRiksteatern. [71] Aborterade foster. m.m. [42] studiemiljöhögskolebiblioteket Enkreativ - som Handikapp, Välfärd,Rättvisa.[46] [72] pedagogisk resurs.

Statens offentliga utredningar 1991

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Marknadsanpassade service och stabsfunktioner ny organisation av stödet myndigheter till och rege- Flykting-ochimmigrationspolitiken. [l] ringskansli. Bilagedel.[41] spelreglerna arbetsmarknaden. [13] Kompetensutveckling utmaning. Konkurrens ökadvälfärd.Del för - en [56] Konkurrens ökadvälfärd.Del2. för .arbetslöshetsförsäkringen frnansieringssystemet. [57] - Konkurrens förökadvälfärd.Bilagor.[S9] Samhalligär.i dag,i morgon. [67] Olika men ändålika.Ominvandrarungdomar i det Organiserad rasism.[75] mångkulturella Sverige.[60] Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverk- av Bostadsdepartemntet samheten med avsteg fränstatlig reglering m.m. [68] Ett nytt BFR Byggforskningen - pä90-talet.[23] Frikommunförsöket. Erfarenheter försöksverkav Den framtidalänsbostadsnämnden. [43] samheten med avsteg från statlig reglering m.m. Statens bostadskredimämnd organisation och Särskildbilaga.[69] dimensionering. [61] Kommunalt partistöd.[80] Nyhyreslag. [86] Lantmäteriutbildningar i LuleåochLund.[96] Miljödepartementet

Miljölagstiftningeni framtiden. [4] Industridepartementet Miljölagstiftningen i framtiden. Bilagedel. Översyn lagstiftningen träñberråvara. [22] Sekretariatets kartläggning och analys. [5] av om Ennytt turistråd.[58] Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. [32] Hemslöjdi samverkan [66] Sveriges nationalrapport till FNskonferens miljö om Drivkrafterförproduktivitetochvälstånd. [82] ochutveckling UNCED1992.[55] - FoUför industriellutveckling.Svenskkollektiv- Miljönochförpackningarna. [76] forskning1991.[83] Miljön och förpackningarna. Livscykelanalyser för förpackrtingsmaterial - beräkning av Näringsdepartementet miljöbelastning. Bilaga.[77] Översyn av lagstiftningen kämenergiområdetl95] El fränbiobränslen. Detindustriellautvecklingsarbetet. [93] ELSU91.Förslagtill omfattning, organisation och finansiering detsvenska av elsäkerhetsarbetet. [94]

Civildepartementet

Affärstidema. [10] Affärstidema. Bilagedel.[11] Ungdom ochmakt[l2] Visst går detan Del 2 och [24] Frikommunförsöket. Erfarenheter försökenmed av en friare nämndorganisation. [25] Kommunala entreprenader. Vad möjligt är En analys av rättsläget ochdetstatligaregelverkets roll. [26] Konkurrensen i Sverige en kartläggning konkur- av rensförhällandena i 61branscher. Del och [28] l Periodiska hälsoundersökningar i vissastatliga,kommunalaoch landstingskommunala anställningar. [29] Nykunskap och förnyelse.[36] Marknadsanpassade service-ochstabsfunktioner ny organisation stödet av till myndigheter och regeringskansli. [40]

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÃLLNINGARZ ALLMÄNNAFÖRLAGET, KUNDTJÄNST. 10647 STOCKHOLM, TEL 08-739 96 30, FAX 08-739 48. 95 INFORMATIONSBOKHANDELN, MALMTORGSGATAN 5 vu BRUNKEBERGSTORG, STOCKHOLM.