Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

FRISTÅENDE UTBILDNINGAR

MED STATLIG TILLSYN

INOM OLIKA OMRÅDEN

LILJ REGERINGSKANSLIET Utbildningsdepartementet

+7

Krim

Statens oñentligautredningar WW 1998:11

w Utbildningsdepartementet

Fristående

utbildningar

med inom

statlig tillsyn

olika områden

Betänkande Utredningen det

av om översyn av statliga stödet till skolor

kompletterande Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38408214

AB Stockholm 199g ISSN 0375-250x

Till statsrådet Ylva Johansson

Genom beslut den 6 mars 1997 bemyndigade regeringen statsrådet Ylva Johansson att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över det statliga stödet till kompletterande skolor dir. 1997:42, bilaga Till särskild utredare utsågs generaldirektören Ann-Cathrine Haglund. Som sekreterare förordnades undervisningsrådet Margareta Wiström och experter Skolrådet Ann Carlson Ericsson, Skolverket, depar-

som tementssekreteraren Kerstin Molander, Utbildningsdepartementet, utredaren Marta Olsson, Landstingsförbundet, utredaren Leif Strandberg, Högskoleverket, förbundssekreteraren Mats Söderberg, Svenska kommunförbundet, kammarrättsassessom Mikael Åberg, Finansdepartementet och kammarrättsassessom Magnus Åhammar, Utbildningsdepartementet. Ansvarig för produktionen av heloriginal har Rauni Westin varit. Den särskilda utredaren får härmed överlämna sitt betänkande, Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden.

Stockholm i januari 1998

Ann-Cathrine Haglund

Margareta Wiström

SOU 1998: ll

Innehållsförteckning

1.1 Nuvarande definition enligt förordningen om kompletterande

skolor 19 1.2 Bakgrund 19 1.3 Gällande regelverk 20 1.4 Skolverkets översyn 21 1.5 Fristående kompletterande skolor hösten 1997 22 1.6 Fristående kompletterande skolor och EG-rätten 22 1.7 Ansökan om statlig tillsyn 24 1.8 Beslut om statlig tillsyn 24 1.9 Statlig tillsyn 25 l .10 statsbidrag 25 1.1 l Studiestöd 25 1.12 Uppföljning och utvärdering 26

.

1 Dans/teater/musik 30

l Reklam/marknadskommunikation/mode 30 2.1 Handel/ekonomi 3 1 2.1 Hantverk 3 l 2.1 Teknik/industri 3 l

1 Kost/hälsa/konsumentekonomi 32 2.1.8 Hälso- och friskvård 32 2.1.9 Övriga 32 2.2 Eventuellt jämförbara utbildningar 32

2.2.1 Gymnasieskolan 3 3

2.2.2 Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning 34 2.2.3 Kvalificerad yrkesutbildning 34 2.2.4 Utbildningar vid folkhögskolor 34 2.2.5 Studieförbund 35 2.3 Högskoleutbildningar 35

Utbildningarnas nivå och plats i utbildningssystemet 37 3.1 Nuläge 37 3.2 Antagningskrav 37 3.3 Högskoleutbildning 38 3.4 Utbildningarnas nivå och plats i utbildningsväsendet 40

Mervärdesskatt på utbildning 41 4.1 Bakgrund 4 l 4.1.1 EG-regler 4 l 4.1.2 Svenska mervärdesskatteregler fram till årsskiftet 1996/97 42 4.1.3 Regeringens proposition 1996/97: 10 42 4.1.4 Riksdagsbehandlingen 43 4.2 Effekter de ändrade mervärdesskattereglema 43

av 4.3 Bakgrund till förslaget till kriterier 44

Fristående utbildningar med statlig tillsyn ny definition 47

-

Kriterier för statligt stöd till fristående utbildningar inom 49

olika områden

Analys av kompletterande skolor mot föreslagna tre

10 Statens ansvar kompletterande skolor 71 10.1 Statens ansvar 71

11 Kommunernas ansvar för kompletterande skolor 73 11.1 Kommunens ansvar 73 11.2 Fristående skolor 74 l 1.2.1 Fristående gymnasieskolor 75 l 1.2.2 Kompletterande skolor 75

1 1.2.3 Påbyggnadsutbildningar 76

l 1.2.4 Kvalificerad eftergymnasial utbildning 76 1 1.2.5 Kommunalt engagemang 76

12 Nuvarande statsbidrag 79 12.1 Begreppet årselevplats 79 12.2 Utbetalning av statsbidrag 80 12.3 Statsbidragets betydelse för de kompletterande skolorna 81

13 Fortsatt statsbidrag 85 13.1 Statsbidrag 85 13.2 Grundbidrag och tilläggsbidrag 86 13.3 Bidrag till utveckling 86 13.4 Extra statsbidrag 87

14 Korttidskurser 89

15 Nuvarande studiestöd 93 15.1 Former för nuvarande studiestöd 93 15.2 Hur fungerar studiestöden i dag 95

16 Fördelning av studiestöd 97

17 Från ansökan till beslut nuvarande arbets- och

-

beslutsordning 99 17.1 Ansökan 99 17.2 Beslut 99 17.3 Behov av ny beslutsordning 100

18 Från ansökan till beslut förslag 101

- 18.1 Ny beslutsfattare 101 18.2 Ny beslutsordning 102

19 Överklagandetörfarandet 105

19.1 Alternativa möjligheter att överklaga 105 19.2 Europakonventionen 106 19.3 Om verkets beslut inte innefattar "civil rights 106 19.4 Beslut enligt kriterierna för grupp 1 107 19.5 Beslut enligt kriteriema för 2 och 3 108

grupperna

20 Statlig tillsyn 111 20.1 Nuvarande regler för tillsyn 111

20.2 Nuvarande tillsynsmyndigheter 112

20.3 Omfattning av tillsynen 113

21 Statlig tillsyn i framtiden 115

22 Krav på resurser 117 22.1 Resursbehovet hos Skolverket 117 22.2 Ökning av antalet överklaganden 118 22.3 Handläggningen på Utbildningsdepartementet 118 22.4 Effekter på mervärdesskatteinkomstema 118 22.5 Resurser till studiestöd och statsbidrag 119

Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 121 Bilaga 2 Definitioner -tillsyn, utvärdering och uppföljning 127 Bilaga 3 Jämförbara utbildningsområden 131 Bilaga 4 Enkät 143 Bilaga 5 Kriterieförslag enligt Skolverkets översyn 145 Bilaga 6 Kompletterande skolor 147

Bilaga 7 Käll- och litteraturtörtecloiing 157

Sammanfattning

Utredningsuppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till kompletterande skolor, dir. 1997:42, bilaga

Utredaren skall

utarbeta en tydlig definition av begreppet kompletterande skola -

analysera kompletterande skolors roll inom utbildningssystemet och -

deras avgränsning från och förhållande till det offentliga skolväsendet, högskolan och till annan yrkesutbildning analysera statens och kommunernas ansvar för kompletterande

-

skolor

se över formerna och kriterierna för statligt stöd samt överväga hur -

besluten skall tidsbegränsas

analysera vilka effekter beslutet att införa mervärdesskatt inom ut- -

bildningsornrådet har för kompletterande skolor

utreda frågan om rätt till studiestöd för elever i kompletterande -

skolor lämna förslag på hur det statliga stödet till kompletterande skolor

-

skall administreras.

Bakgrund och förslag De kompletterande skolorna fyller en viktig funktion genom sitt varierande utbud av utbildningar. Sökandeintresset är ofta stort Den miljö som kompletterande skolor nu driver sin verksamhet i beskrivs i korthet i kapitel 1 liksom de problem som nuvarande regelsystem medför. Gränsdragningen mellan snarlika utbildningar inom offentlig och privat sektor är oklar och de ekonomiska villkoren är olika. Utbildningama är ofta eftergymnasiala. Det pedagogiska ledarskapet är oklart. Nuvarande förordning om kompletterande skolor är inte anpassad till den situation som uppstått för privata utbildningsanordnare i och med beslutet om mervärdesbeskattning av utbildning. Utrymmet för statligt stöd till kompletterande skolor är begränsat.

En sammanställning över nuvarande fristående skolor och jämförbara utbildningar finns i kapitel En diskussion om kompletterande ut-

8 Sammanfattning SOU 1998: ll

bildningars nivå i utbildningssystemet förs i kapitel 3 och i kapitel 4 redovisas bakgrunden till att utbildning mervärdesbeskattas sedan 1 januari 1997.

Förslag på ny benämning Begreppet kompletterande skolor ersätts med fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden, t.ex. fristående bildkonstutbildning med statlig tillsyn, kapitel Vid de kompletterande skolorna finns också utbildningar som inte har statlig tillsyn, varför det är utbildningen och inte skolan som skall lyftas fram. Utbildningarna är också ofta eftergymnasiala och kompletterar inte gymnasieutbildningar.

Förslag till kriterier för erkännande En utbildning skall kunna erkännas som en fristående utbildning med statlig tillsyn inom ett visst område om den uppfyller kriteriema för en av tre grupper: Grupp 1 Fristående utbildningar med statlig tillsyn Grupp 2 Fristående utbildningar med statlig tillsyn och som be-

rättigar till studiestöd Grupp 3 Fristående utbildningar med statlig tillsyn, statsbidrag

och som berättigar till studiestöd. I kapitel 6 beskrivs kriterierna för varje grupp med förklaringar.

Analys av nuvarande kompletterande skolor mot förslag En analys av nuvarande kompletterande skolor mot de föreslagna tre grupperna görs i kapitel Endast ett fåtal skolor har utbildningar som inte uppfyller kriteriema för grupp l vad avser omfattning i tid. En del kriterier är av den arten att huvudmännen för utbildningarna kommer att anpassa sig till dessa. I samband med beslutet om statlig tillsyn görs bedömningen av om en utbildning kan anses vara nationellt värdefull eller nationellt särskilt värdefull. Få huvudmän uppfyller i dag kriteriet att regelbundet utvärdera utbildningarna med statlig tillsyn.

Kompetenta lärare I kapitel 8 förs en diskussion om vad som bör utmärka en kompetent lärare fristående utbildning.

på en

Kvalitet Av kapitel 9 framgår att det måste ställas höga krav på fristående utbildningar med statlig tillsyn. Ett uppfyllande av flertalet kriterierna

av är en förutsättning för godtagbar kvalitet på utbildningarna oavsett grupp-

Statens och kommunernas ansvar Statens och kommunernas ansvar för kompletterande skolor behandlas i kapitlen 10 och 11. Utredaren anser att staten har ansvar för att Sverige har ett mångsidigt och flexibelt utbildningssystem och att det måste ställas vissa krav på utbildningar som skall ha statligt stöd. Det finns inte skäl att ålägga kommunerna skyldighet att utbetala stöd till fristående utbildningar, särskilt inte i nuvarande ekonomiska läge. Däremot anser utredaren att det bör stå kommunerna fritt att på olika sätt stödja verksamheten vid fristående utbildningar.

Förslag till statsbidrag

I kapitel 12 lämnas en beskrivning av nuvarande statsbidragssystem till kompletterande skolor och begreppet årselevplats.

Kapitel 13 innehåller förslag om framtida statsbidrag. statsbidrag föreslås kunna utgå till utbildningar som bedöms vara nationellt särskilt värdefulla och uppfyller de flesta kriterierna enligt grupp Riksdagen bör också i fortsättningen besluta om en ram för statsbidrag till fristående utbildningar. Denna ram bör fastställas för en treårsperiod. En förnyad prövning görs vart tredje år av alla beslut som gäller utbildningar som under gångna perioden varit berättigade till statligt stöd i grupperna 2 och 3. Skolverket föreslås besluta om fördelning av

statsbidragen efter bedömning av ansökan.

Statsbidraget skall bestå av ett grundbidrag och ett tilläggsbidrag. Grundbidraget skall utgå med samma belopp till varje utbildning. Tilläggsbidraget utgår efter prövning av behovet till respektive erkänd utbildning. Bidragens storlek avgörs av den beslutande myndigheten. Beslut om statsbidrag fattas vid ett tillfälle under året.

Statsbidragsberättigade utbildningar bör ha möjlighet att söka statli-

ga medel för utveckling. Beslut om användningen av extra statsbidrag till kompletterande skolor fattas i dag av regeringen. Skolverket föreslås i fortsättningen fatta dessa beslut.

Även fortsättningsvis bör Handarbetets Vänners skola i Stockholm och Sätergläntan, Handarbetets gård, i Insjön erhålla stats-

bidrag för anordnande korttidskurser. I kapitel 14 redogörs för av bakgrunden och motiveras förslaget.

Förslag till studiestöd

Nuvarande studiestödssystem beskrivs i kapitel 15. Utbildningar ett nationellt perspektiv bedöms som värdefulsom ur la, och särskilt värdefulla, skall berättiga till studiegrupp grupp stöd. Regeringen fastställer en totalram i form av årselevplatser vid fristående utbildningar. Skolverket anger efter bedömning av ansökan eller i samband med förnyad prövning vart tredje år antalet årselevplatser vid varje utbildning. Detta framgår kapitel 16. Vidare förslås av att ungdomar slutfört gymnasieutbildning skall ha rätt till stusom en diemedel före 20 års ålder.

Förslag till ny beslutsinstans och beslutsordning

Den arbets- och beslutsordning som gäller för ansökan om att bli kompletterande skola framgår av kapitel 17. Förslag till beslutsinstans och beslutsordning finns i kapitel 18. ny Beslut erkännande fristående utbildningar fattas från och om av med den 1 juli 1999 Skolverket. Vid behov skall verket fatta beav slut efter samråd med myndighet eller sakkunnig från det annan

aktuella utbildningsområdet.

Ansökan erkännande enligt 1 kan göras löpande under om grupp året medan ansökan enligt grupperna 2 och 3 inlämnas till Skolverket senast den 1 april året innan utbildningen avses att starta. Beslut om statlig tillsyn enligt 1 bör fattas inom tre månader från det att angrupp sökan kommit in. Beslut erkännande enligt grupp 1 gäller i tre år. Huvudmannen om ansöker om fortsatt statlig tillsyn. Beslut enligt 2 och 3 fattas senast den l mars det år utgrupperna bildningen att starta vid ett och samma tillfälle. Ett beslut om eravses kännande skall gälla i högst tre år. En förnyad prövning görs vart tredje år alla beslut gällande utbildningar som under den gångna treårspeav rioden varit berättigade till statligt stöd enligt kriteriema för grupperna 2 och

Förslag till överklaganderätt

Utredaren föreslår att beslut om statlig tillsyn enligt kriterierna för 1 skall kunna överklagas till allmän domstol. Beslut om statgrupp

lig tillsyn enligt kriterierna för grupperna 2 och 3 skall inte kunna överklagas. Bakgrund och motiv framgår av kapitel 19.

Tillsynsansvar Skolverket har i dag ansvar för tillsyn av kompletterande skolor. Nuvarande regler för tillsyn och den utvidgning av antalet utbildningar med statlig tillsyn som blivit en följd av riksdagens beslut om mervärdesskatt på utbildning beskrivs i kapitel 20.

Skolverket föreslås också i fortsättningen ansvara för den statliga tillsynen av fristående utbildningar inom olika områden, kapitel 21. Vid behov skall tillsynen utövas i samråd med annan myndighet

eller sakkunnig från det aktuella utbildningsområdet. Statlig tillsyn

av utbildningar erkända enligt kriteriema för grupp 1 skall kunna genomföras ett enkelt förfarande, t.ex. utifrån insända dokument

genom och/eller enkla enkäter. Statlig tillsyn av utbildningar erkända enligt kriterierna för gruppema 2 och 3 görs genom dokumentstudier och tillsynsbesök vid skolorna.

Krav på resurser Utredningens förslag kommer att kräva ökade resurser med anledning

ökat antal ansökningar om att få utbildningar ställda under statlig av tillsyn och därav ökat antal tillsynsärenden, vilket framgår av kapitel 22. Möjligheten att överklaga beslut om erkännande enligt grupp 1 kan komma att kräva ökade resurser. De ökade kostnaderna får rymmas inom den beslutade statsbidragsramen.

om stöd till fristående

Förordning statligt

inom olika områden

utbildningar

utfärdad den Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser l § Huvudmannen för en fristående utbildning skall vara en enskild fysisk eller juridisk person.

2 § Huvudmannen för en fristående utbildning kan få statligt stöd i form av

statlig tillsyn,

förklaring att utbildningen berättigar eleverna till studiestöd en om enligt studiestödslagen 1973:349, och statsbidrag.

Det statliga stödet enligt punkt l kan kombineras med stöd enligt punkt 2 eller punkterna 2 och

3 § Beslut om statligt stöd fattas av Statens skolverk. När det behövs skall Skolverket fatta beslut först efter samråd med annan myndighet eller sakkunnig från det aktuella utbildningsområdet. Besluten skall begränsas till att avse en bestämd tid, dock högst tre år. I besluten skall anges till vilket område den aktuella utbildningen hör.

Statens skolverk skall i sin författningssamling publicera en aktuell förteckning över de utbildningar som beviljats statligt stöd enligt denna förordning.

4 § Utbildningen skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och verkar inom utbildningen

en som skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom utbildningen

främja jämställdhet mellan könen,

främja elevinflytande, samt

14 F örfattningsförslag SOU 1998: 11

aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

5 § I denna förordning avses med

årselevplats: en elevplats på en heltidsutbildning under ett år, bidragsår: det kalenderår för vilket bidrag lärrmas.

6 § utbildning byter huvudman skall detta anmälas till Statens

Om en skolverk.

Statlig tillsyn 7 § Den statliga tillsynen av en utbildning som tillerkänts statligt stöd enligt denna förordning utövas av Statens skolverk. I sin tillsynsverksamhet skall Skolverket få tillträde till utbildningslokalema för att kunna genomföra en inspektion av verksamheten.

Om det krävs särskilda kunskaper och erfarenheter för att kunna utöva tillsyn beträffande en viss utbildning skall Statens skolverk begära hjälp av en annan myndighet.

Statens skolverk skall ha en mer omfattande tillsynsverksamhet i fråga de utbildningar erhållit statligt stöd enligt 2 § punkterna 2

om som och 3 jämfört med de utbildningar som enbart erhållit statligt stöd i form statlig tillsyn.

av

8 § För att få stå under statlig tillsyn krävs det att utbildningen har en omfattning minst 200 klocktimmar lärar/handledarledd undervis-

om ning under högst tre år och att utbildningen följer bestämmelserna i 12- 15 §§.

Studiestöd 9 § utbildning skall kunna förklaras berättiga eleverna till

För att en studiestöd krävs dels att den är värdefull ur nationell synpunkt, dels att den har omfattning minst 320 klocktimmar lärar/handledarledd

en om undervisning under minst termin. Vidare krävs att utbildningen följ-

en er bestämmelsemai 12-17 §§.

10 § Statens skolverks beslut skall avse ett visst antal årselevplatser.

statsbidrag 11 § För att få statsbidrag krävs dels att utbildningen är särskilt värdefull nationell synpunkt, dels att utbildningen varar minst ett år och att

ur den har omfattning minst 800 klocktimmar lärar/handledarledd

en om

undervisning läsår. Vidare krävs att utbildningen följer bestämmelper semai 12-17 §§. Statens skolverks beslut statsbidrag skall avse ett visst antal årsom elevplatser.

Villkor för statligt stöd

12 § För att få stå under statlig tillsyn skall utbildningen ha ansvarig person som leder utbildningen, en ha fastställda inträdesvillkor och urvalsgrunder är relevanta i som förhållande till utbildningens nivå och inriktning, ha kompetenta lärare, 4. avslutas med att eleven får ett betyg, intyg eller examensbevis beskriver utbildningens innehåll och de uppnådda målen, som samt ha tillgång till ändamålsenliga lokaler och adekvat utrustning.

13 § Huvudmannen för utbildningen är skyldig att för uppföljning och utvärdering lämna de uppgifter verksamheten som Statens skolverk om föreskriver. Detsamma gäller sådana uppgifter behövs för Skolsom verkets nationella utvärderings- och utvecldingsprojekt.

14 § Huvudmannen för utbildningen skall ha en plan som beskriver utbildningens innehåll och mål samt hur målen skall förverkligas.

15 § Huvudmannen får endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de kostnader utbildningen har, förutsatt att kostnaderna som i sig kan rimliga för verksamheten. anses

Ytterligare villkor för att utbildningen skall berättiga till studiestöd respektive statsbidrag

16 § För att utbildningen skall förklaras berättiga eleverna till studiestöd respektive statsbidrag krävs, förutom att den följer bestämmelseri 8-11 §§, att den na styrelse eller ledningsgrupp, har en bedrivs efter kursplaner godkänts Statens skolverk, samt som av att den styrelsen eller ledningsgruppen fastställd plan för hur har en av

kompetensutvecklingen personalen samt hur uppföljningen

av och utvärderingen den verksamheten skall ske. av egna

17 § Antalet studerande på utbildning får inte överstiga det antal

en som beslutats enligt 10 och ll §§.

Ansökan 18 § Ansökan om statligt stöd inges till Statens skolverk.

För stöd enligt 2 § första stycket l kan ansökan länmas löpande

under året. Beslut stöd skall fattas inom tre månader från det att

om ansökan kom in, om inte särskilda skäl föranleder annat. När ansökan

om stöd enligt 2 § första stycket 1 ingår som en del i ansökan stöd

en om enligt 2 § första stycket 2 och 3 skall tredje och fjärde styckena i denna

paragraf tillämpas.

Ansökan om statligt stöd enligt 2 § första stycket 2 och 3 skall

vara inkommen till Statens skolverk senast den första april kalenderåret innan det begärda stödet skall utges.

Beslut om statligt stöd enligt 2 § första stycket 2 och 3 skall fattas vid ett tillfälle under läsåret, dock senast den första inte sär-

mars, om skilda skäl föranleder att beslutet måste fattas vid tidpunkt.

en senare

Återkallande det statliga stödet

av 19 § Statens skolverk får besluta att det statliga stödet skall upphöra, om utbildningen inte längre uppfyller kraven eller huvudmannen

om inte iakttar sina skyldigheter enligt denna förordning. Ett återkallande av det statliga stödet kan endast ske om bristerna inte avhjälpts efter påpekande för huvudmarmen.

Statens skolverk skall besluta att det statliga stödet skall upphöra om huvudmannen för utbildningen begär det.

Utbetalning av statsbidrag 20 § Statsbidraget består av ett grundbidrag och ett tilläggsbidrag.

Grundbidrag utgår med samma belopp per årselevsplats till alla bidragsberättigade utbildningar. Statens skolverk beslutar varje

år om

grundbidragets storlek.

Tilläggsbidrag utgår efter särskild prövning bidragsberättigad

av en utbildnings kostnader. Vid fastställande av tilläggsbidragets storlek skall särskild hänsyn tas till utbildningens kostnader för lärare, lokaler och utrustning.

21 § Statsbidrag skall beräknas per årselevplats och bidragsår. Statens skolverk skall inför varje bidragsår besluta bidraget till utbildning-

om en.

22 § Statens skolverk skall utan rekvisition vid början av varje månad under bidragsåret betala ut tolftedel beloppet enligt 21 § till hu-

en av vudmännen för de bidragsberättigade utbildningarna.

Förnyad prövning av rätten till statligt stöd

23 § Statens skolverk skall vart tredje år utföra en förnyad prövning av samtliga fristående utbildningars rätt till fortsatt statligt stöd.

Statens skolverks beslut eventuell rätt till fortsatt statligt stöd

om skall fattas enligt bestämmelserna i 18

Överklagande

24 § Beslut Statens skolverk enligt 19 och 23 får, såvitt de

av

statligt stöd enligt 2 § punkt överklagas hos allmän förvaltavser

ningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Övriga beslut Statens skolverk enligt denna förordning får inte

av överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 1juli 1999.

;åzzøåáføf n

L, jâmbøvââwmwsâmøä

.

mig:

:..§$j-L .

% uibåürrsâzágøüz.

Tüiâgggáäááwâgázâgâxeüw

L

f A

Kapitel 1 19

1 en sammanfattande

Nuläge, beskrivning

1.1 Nuvarande definition enligt

förordningen om kompletterande skolor

I gällande förordning 1996:1206 fristående skolor och även i

nu om regeringsbeslut används beteckningen kompletterande skolor. Denna beteckning används i utredningen då det gällande förhållan-

avser nu den. I utredningens förslag används begreppet fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden.

Ofta är det olika utbildningar vid de kompletterande skolorna som ställts under statlig tillsyn. Vid de aktuella skolorna kan också bedrivas utbildningar inte har statlig tillsyn.

som

De kompletterande skolorna bedriver utbildning på gymnasienivå eller eftergymnasial nivå. Enligt propositionen l992/93z230, Valfrihet i skolan, skall de utgöra ett från nationell synpunkt värdefullt komplement till gymnasieskolan. Det kan dels innebära att de kompletterande skolorna erbjuder i princip slags utbildning finns i den re-

samma som guljära utbildningen med speciell profil, dels att skolorna er-

men en bjuder utbildning inte finns inom det reguljära utbildningsväsen-

som det. Utbildningama skiljer sig från gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen bl.a. att de saknar kärnämnen eller har såda-

genom

i mindre omfattning än vad som krävs i gymnasieskolan. na

En del utbildningar vid de kompletterande skolorna kompletterar gymnasieskolans utbud många utbildningar har utvecklats till att

men

eftergymnasiala utbildningar. vara

1.2 Bakgrund

Fristående skolor har i mindre omfattning funnits i Sverige under lång tid. En skola i dag är kompletterande skola har haft statsbidrag

som från 1876. Successivt har ett antal skolor ansökt hos regeringen om statsbidrag till verksamheten. Många utbildningarna med statsbidrag

av finns inom det estetiska området.

De kompletterande skolorna fyller viktig funktion att till-

en genom handahålla specifika och värdefulla utbildningar. Behovet dessa ut-

av bildningar framgår bl.a. av det stora antalet elever som söker till utbildningar vid kompletterande skolor. Detta kan också ett bevis på

ses som att utbildningarna anses hålla hög kvalitet. Förutom att eleverna får tillgång till utbildningar som kan utveckla kunskaper och färdigheter både inom personliga intresseornråden och olika yrken finns det ofta ett stort engagemang för dessa utbildningar från branschorganisationer, intressegrupper och avnämare. Utbildningama efterfrågas också därför att de kan ge användbar kunskap kan tillföras andra yrkesområden än det

som eller de, som utbildningen direkt avser.

Rätten att starta och driva fristående skola över grundskolenivå är

en en del av den allmänna näringsfriheten i Sverige. Kostnaderna för

en helt privat finansierad utbildning är dock ofta betydande för eleverna.

När en skola vill ha stöd av samhället ställs vissa krav. Stöd enligt förordningen om fristående skolor som utgår till kompletterande skolor kan endast komma ifråga utifrån klart konstaterad samhällsnytta och

en om utbildningen anses som värdefull eller särskilt värdefull nationell

ur synpunkt samt med hänsyn tagen till samhällets ekonomiska möjligheter att utge sådant stöd.

Enligt propositionen Valfrihet i skolan skall i princip det offentliga skolväsendet tillhandahålla all utbildning som är nödvändig från individuella och samhälleliga utgångspunkter.

I samma proposition lades förslaget att fristående skolor över

om grundskolenivå men under högskolenivå skulle delas in i två

grupper, när det gäller prövning av offentligt stöd. Dessa grupper är fristående gymnasieskolor inklusive fristående gymnasiesärskolor och fristående kompletterande skolor. De kompletterande skolorna skall för att ha rätt till offentligt stöd utgöra ett värdefullt komplement till gymnasieskolan i ett nationellt perspektiv.

Lagstiftningen talar kompletterande skolor medan utvecklingen

om har varit sådan, att det är olika utbildningar vid de kompletterande skolorna som har fått statligt stöd. Vid de aktuella skolorna kan således dels bedrivas utbildningar har statlig tillsyn, dels utbildningar

som som inte har sådan tillsyn och som inte är erkända det allmänna och for

av vilka utbildningsanordnarna inte har ansökt statlig tillsyn.

om

1.3 Gällande

regelverk

Den fristående skola som i dag söker statligt stöd kompletterande

som skola kan ställas under statlig tillsyn

utbildningen omfattar minst termins 16 veckors effektiv om en undervisning utbildningen följer en läroplan samt kurs- och timplaner som - om godkänts av Skolverket eleverna får betyg eller intyg över genomförd utbildning - om de elevavgifter tas ut är skäliga - om som huvudmannen lämnar de uppgifter om sin skolverksamhet som - om Skolverket föreskriver för verkets uppföljning och utvärdering.

En skola kan därutöver få statsbidrag om utbildningen i stället omfattar minst ett läsårs 32 veckors heltidsstudier. Utbildningen skall då också särskilt värdefull ur nationell synpunkt. anses som Enligt propositionen Valfrihet i skolan innebär kravet på minst en tennins 16 veckors effektiv undervisning, minst 20 timmars undervisning vecka. Kravet på minst ett läsårs heltidsstudier är 32 veckper effektiv undervisning under minst 30 timmar per vecka. ors Studerande vid utbildningar med statlig tillsyn har t.o.m. 1996 alltid haft rätt till studiestöd. Riksdagen beslutade under hösten 1996 att införa mervärdesskatt inom utbildningsornrådet. Från och med den l januari 1997 är därför utbildningstjänster generellt skattepliktiga. Från skatteplikt undantas dock enligt de reglerna i mervärdesskattelagen grundskole-, gymnya nasieskole- och högskoleutbildning, anordnas av det allmänna eller som det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare, samt en av utbildning berättigar eleven till studiestöd. som Många fristående skolor utbildningar inte tidigare stått under vars statlig tillsyn har under 1996/97 ansökt statlig tillsyn att bli erkänom da det allmänna följd riksdagens beslut ändrade merav som en av om värdesskatteregler på utbildningsområdet. Regeringen fattade i december 1996 för första gången beslut om statlig tillsyn utbildningar utan rätt till studiestöd för elever på dessa av utbildningar.

1.4 Skolverkets översyn

I maj 1995 redovisade Skolverket resultatet den översyn av friståenav de kompletterande skolor gjordes på uppdrag regeringen under som av åren 1994 och 1995. Det fanns då ett 50-tal kompletterande skolor i Sverige. Resultatet den första delen översynen som gällde de esav av tetiska skolorna presenterades 1994.

22 Kapitel 1

I rapporterna beskrivs de kriterier som utbildningar bör uppfylla för

fristående kompletterande utbildningar och således att anses som som skall ställas under statlig tillsyn. Dessa kriterier framgår bilaga

av

1.5 Fristående skolor hösten

kompletterande

1997

Inför läsåret 1997/98 fanns 38 skolor med statlig tillsyn, statsbidrag och rätt till studiestöd, 19 skolor med statlig tillsyn och rätt till studiestöd samt 38 skolor med statlig tillsyn utan rätt till studiestöd. Under hösten 1997 fanns det sammanlagt 95 kompletterande skolor. Vid många av dessa skolor finns ofta flera utbildningar som står under statlig tillsyn. Vissa skolor som har statsbidrag och studiemedel sedan tidigare kan också under 1997 ha beviljats statlig tillsyn utan rätt till studiestöd för nya utbildningar. Skolverket utövar tillsynen av de kompletterande skolorna. Vid en skola har Luftfartsverket tillsyn. En förteckning över de kompletterande skolorna finns i bilaga

Sju skolor har under 1997 ställts under statlig tillsyn som skall utövas av Högskoleverket. Dessa skolor är inte att anse som kompletterande skolor enligt förordningen.

Statistik över det totala antalet elever vid de kompletterande skolorna saknas. Antalet elever vid kompletterande skolor med statsbidrag var den 15 oktober 1996 1 569 personer enligt Skolverkets rapport nr 129, Jämförelsetal för skolhuvudmän, delrapport 1997. Av dessa

var 1 086 kvinnor och 483 män. Det saknas uppgifter i denna rapport om antalet elever från ett tiotal skolor med statsbidrag.

Enligt redovisning från CSN fick 444 elever vid kompletterande skolor studiehjälp under 1996/97 och 2 968 elever studiemedel.

1.6 Fristående kompletterande skolor och

EG-rätten

Enligt Fördraget om upprättandet Europeiska gemenskapen skall

av gemenskapen främja rörlighet för personer inom grundutbildning, vidareutbildning och forskning Europeiska unionens bulletin, Tillägg 5/96. En anpassning till EG-rättens krav berör områden som gäller de

Sverige är medlemmar i EU, Europeiska unionen. EG, Europeiska gemenskapen, kvarstår dock som en del av EU och de regler som finns är EG-regler. I det följande används därför i huvudsak uttrycket EG i anslutning till dessa regler.

Kapitel 1 23

kompletterande skolorna och påverkar bl.a. utredningens förslag till kriterier. När det gäller de kompletterande skolorna kommer EG-rätten in på tre olika områden, bosättning, möjligheten att utöva ett yrke i ett annat medlemsland och studiestöd.

Det faktum att de kompletterande skolorna ingår i ett av det allmänna definierat utbildningssammanhang medför följande konsekvenser.

Medborgare från andra medlemsstater har under vissa förutsättningar rätt att bosätta sig här under studietiden.

Om utbildning vid kompletterande skola leder till ett yrke som

en en är reglerat i ett annat land och en svensk medborgare vill utöva yrket i detta land måste värdlandets myndigheter godkänna den svenska utbildningen enligt rådets Europeiska gemenskapernas råd direktiv

ömsesidigt erkännande av examens- och kompetensbevis. Indiom videns rättigheter bygger på att han eller hon har genomgått en utbildning är godkänd erkänd av hemlandets myndigheter.

som

Med ett reglerat yrke att ett medlemsland har särskilda re-

avses, striktioner för viss yrkesutövning, vilka innebär att yrkesutövaren

en skall inneha ett särskilt nationellt examens-, utbildnings- eller annat behörighetsbevis som är utfärdat efter värdlandets lagar.

Värdlandet skall erkänna ett examensbevis, den sökande

som ger behörighet till ett yrke, examensbeviset visar att den sökande

om genomgått utbildning på motsvarande nivå från ett annat med-

en lemsland. Detta gäller också yrket inte är reglerat i hemlandet

om och den sökande har två eller tre års yrkeserfarenhet beroende på utbildningens nivå.

En utländsk EU-medborgare bosatt sig i Sverige för att studera

som

kompletterande skola får inte svenskt studiestöd. vid en

En arbetstagare kan under vissa förutsättningar få studiestöd på samma sätt svenska medborgare studierna vid den kompletterande

som om skolan kan bedömas ligga inom samma område som arbetet. De kompletterande skolorna påverkas också av riksdagens beslut hösten 1996 om mervärdesbeskattning av utbildning. Beslutet är en anpassning den svenska mervärdesbeskattningen till EG:s mervär-

av desskatteregler. Utbildningar i vissa former anses erkända av det

som allmänna undantas från mervärdesskatteplikt. I propositionen l996/97:lO Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet 50 särskilt att kompletterande skolor skall undantas från

s. anges mervärdesskatt.

24 Kapitel I

1.7 Ansökan om tillsyn

statlig

Ansökningsförfarandet går för närvarande till ansökan om

så, att en statlig tillsyn eller statlig tillsyn och statsbidrag lämnas till Skolverket senast den l april året innan skolan beräknar att starta. Även det är

om en skola som är i gång, som ansöker om statlig tillsyn, skall den lämna in ansökan senast den l april året innan den statliga tillsynen skall börja.

Skolverket granskar och överlämnar ansökan med eget yttrande till regeringen. I yttrandet gör verket bedömning skolans betydelse

en av från nationell synpunkt och om inträdesvillkor och urvalsgrunder är godtagbara.

Skolverket godkänner läroplan och kurs- och timplaner och undersöker betyg eller intyg kommer att utfärdas enligt gällande förord-

om ning. Vidare gör verket en bedömning av skäligheten i eventuella elevavgifter.

Som följd av riksdagens beslut om mervärdesbeskattning av ut-

en bildning har antalet ansökningar om att bli ställda under statlig tillsyn ökat kraftigt. Detta har gjort att ansökningar inför hösten 1997 har behandlats trots att de inlämnats betydligt senare än 1 april 1996.

Ansökan och yttrande skickas till Utbildningsdepartementet för vidare handläggning och beslut av regeringen.

1.8 Beslut om statlig tillsyn

Regeringen fattar beslut huruvida kompletterande skola skall få

om en stå under statlig tillsyn eller statlig tillsyn med rätt till statsbidrag. Ibland är antalet årselevplatser angivna, ibland inte. Sedan december 1996 har regeringen fattat beslut om statlig tillsyn utan rätt till studiestöd.

En del ansökningar har i samband med regeringens beslut i juni 1997 handlagts av högskoleenheten på Utbildningsdepartementet. Regeringen har fattat beslut att Högskoleverket skall utöva tillsyn av

om utbildningen hos sju utbildningsanordnare. Dessa utbildningar har inte bedömts utbildningar vid kompletterande skolor enligt förordning-

vara

1996:1206 fristående skolor. De utbildningar som ställts under en om Högskoleverkets tillsyn berättigar hittills inte till studiestöd.

Om förutsättningarna för att ha statlig tillsyn och/eller statsbidrag ändras vid skola finns det inget rapporteringssystem till Utbild-

en ningsdepartementet. Detta kan innebära att det under en tid kan fortsätta att fattas beslut i samband med det s.k. årliga beslutet om att en skola är berättigad till statsbidrag trots att verksamheten upphört. Vida-

re kan studiestödstörordningen fortsätta att uppta studiestödsberättigade utbildningar, som inte längre finns.

1.9

Statlig tillsyn

Skolverket är den myndighet som utövar den statliga tillsynen. Enligt förordning med instruktion för Statens skolverk 1991:1121

är en av verkets uppgifter att utöva tillsyn. Att Skolverket skall utöva tillsyn av de fristående kompletterande skolorna framgår i de flesta fall

av regeringens beslut för respektive skola men det framgår inte av förordningen 1996: 1206 om fristående skolor.

Sedan 1993 har enligt hittills tillgängliga uppgifter 35 skolor haft statlig tillsyn av Skolverket. Fem-sex stycken dessa har haft två till-

av synsbesök med tre års mellanrum.

Tillsynsbesluten skickas alltid till Utbildningsdepartementet.

Som framgår ovan har för en del utbildningar fattats beslut om att tillsyn skall utövas av Högskoleverket från och med 30 juni 1997 till och med 30 juni 1999 då de bedömts höra till högskolans område. En

kompletterande utbildning står sedan tidigare under tillsyn Luft-

av fartsverket.

1.10 Statsbidrag

Regeringen beslutar för varje kompletterande skola, om den skall ha stöd i form av statsbidrag. Detta uttrycks i ett visst antal årselevplatser. Skolverket skall inför varje bidragsår besluta om bidraget till skolan med utgångspunkt i regeringens beslut. Skolverket betalar sedan utan rekvisition ut en tolftedel varje månad.

Någon regelbunden uppföljning av om en skola uppfyller kraven för att få statsbidrag förekommer inte, utan Skolverket upphör med utbetalningarna om man får veta att kraven för statsbidrag inte längre uppfylls.

l 1 Studiestöd

De statliga studiestöd som kan vara aktuella för elever vid kompletterande skolor kan vara studiehjälp och studiemedel samt i enstaka fall särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. För elever vid kompletterande skolor som finns upptagna i avdelning A i

bilaga till studiestödsförordningen 1996: 1316 kan studiehjälp utgå till och med vårterminen det år den studerande fyller 20 år. Därtill kan en elev i vissa fall få inackorderingstillägg och/eller extra tillägg. Från och med andra kalenderhalvåret det år under vilket den studerande fyller 20 år kan studiemedel lämnas.

Till elever vid skolor som finns i avdelning B i bilagan till samma förordning kan studiestöd utan den åldersbegränsning som gäller

ges för avdelning A. I avdelning B ingår några kompletterande skolor.

Elever gått ut gymnasieskolan har inte möjlighet att få studie-

som medel för studier vid kompletterande skolor upptagna i avdelning A i bilaga till studiestödsförordningen förrän under det andra kalenderhalvåret det år den studerande fyller 20 år. De flesta ungdomar går ut gymnasieskolan vid 19 års ålder. En del elever finansierar då sina studier med privata lån komplement till den studiehjälp som de har

som rätt till.

I SOU 1996:90, Sammanhållet studiestöd, föreslås en utökad möjlighet för elever att få studiemedel vid deltidsstudier och en vidgad möjlighet för ungdomar, som slutfört en gymnasieutbildning, att studiemedel före 20 års ålder.

1.12 och utvärdering Uppföljning

Skolverket samlar in sådana uppgifter från huvudmännen för kompletterande skolor som behövs för den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av svenskt skolväsende.

1.13 Problem med nuvarande regelsystem

De problem som i dag finns är

antal snarlika utbildningar finns såväl inom det offentliga ut-

att ett

bildningsväsendet som inom de kompletterande utbildningarna samt

vid folkhögskolor och studieförbund. Gränsdragningen dem emellan är oldar. Detta innebär att likartade utbildningar har olika förutsätt-

ningar, bl.a. ekonomiskt, vilket påverkar elevernas möjligheter att

välja utbildning. Utbildningarnas nivåer i utbildningssystemet är

också svåra att definiera 2. förskjutning har skett såtillvida att utbildningarna vid de

att en kompletterande skolorna i dag i stor utsträckning är eftergymnasiala

och inte ett komplement till gymnasieskolan

Kapitel 1 27

att kunna fastställa om och när en utbildning är särskilt värdefull eller värdefull ur nationell synpunkt. Det är svårt att definiera och värdera om en utbildning är samhällsnyttig. Vad som anses vara samhällsnyttigt kan förändras snabbt i vårt samhälle. Cirka hälften av de kompletterande skolorna som har statsbidrag har fått det be- Viljat före 1980 4. att svårigheten att precisera samhällsnyttan fönnodligen har inneburit att en del utbildningar fått statligt stöd och ställts under statlig tillsyn under många år utan att besluten omprövats. Det kan ifrågasättas om alla dessa utbildningar i dag är att anse som särskilt värdefulla ur nationell synpunkt att det ibland är svårt att få klarhet om vem som har ansvaret, främst det pedagogiska, för kompletterande skolor att nuvarande villkor för att ställa en utbildning under statlig tillsyn inte är anpassade till den nya situationen. Riksdagens beslut om mervärdesskatt på utbildning har lett till att ett stort antal utbildningsanordnare ansökt om statlig tillsyn för att bli mervärdesskattebefriade. Regeringen har i juni 1997 fattat beslut som innebär att även utbildningar som inte uppfyller kraven enligt 4 kap. förordningen 1996:1206 om fristående skolor har blivit ställda under statlig tillsyn för att utbildningarna skall kunna undantas från mervärdesbeskattning i avvaktan på utredningens förslag att det samhällsekonomiska läget inte ger utrymme för en utökning av antalet utbildningar som kan få statsbidrag eller utökning av antalet elever vid de fristående kompletterande skolor som kan få studiestöd. I dagens system finns det inte utrymme skolor

att ge nya statsbidrag eller studiestöd. Det kan bara ske i de fall då någon kompletterande skola upphör med den bidragsberättigade utbildningen att när det gäller tillgängligt utrymme för studiestöd till elever vid kompletterande skolor sker ingen regelbunden uppföljning av hur många elever som får studiestöd i förhållande till antalet studiestödsberättigade årselevplatser vid dessa utbildningar.

Kapitel 2 29

2 Nuvarande fristående

kompletterande skolor och eventuellt jämförbara utbildningar

Denna sammanställning bygger på en genomgång av olika dokument, bl.a. Skolverkets yttranden över ansölmingar kompletterande sko-

om lor, regeringens beslut om statlig tillsyn och Skolverkets tillsynsrapporter. Skolverkets rapporter om översynen kompletterande skolor,

av etapp 1994-10-13 och etapp 1995-05-24, har också utgjort underlag. Den enkät som skolorna besvarade i samband med denna översyn ingår också i materialet. Uppgifter har vidare hämtats från utredningens enkät till kompletterande skolor med statsbidrag hösten bilaga

1997, se 4. Samtal med företrädare för skolorna ligger också till grund

för uppgifterna. Då det är flera uppgiftskällor med ibland något varierande information kan uppgifterna i några fall ungefärliga. Ytterligare

vara uppgifter finns i bilaga Jämtörbara utbildningsområden.

Kompletterande skolor som redovisas nedan kan under våren 1997 ha beviljats statlig tillsyn för nya utbildningar utan rätt för eleverna att få studiestöd. Dessa skolor kan sedan tidigare ha statsbidrag och rätt till studiemedel för andra utbildningar. De kompletterande skolorna framgår av bilaga

2.1 skolor

Kompletterande

De kompletterande skolorna har sin givna roll som komplement till det offentliga skolväsendet och bidrar till att utveckla kunskap och färdigheter av hög kvalitet inom specifika, ibland ganska smala, utbildningsområden. Det allmänna har ansett det viktigt att stödja de kompletterande skolorna och valt att erkänna dessa utbildningar att ställa

genom dem under statlig tillsyn. Förekomsten kompletterande skolor bred-

av dar på ett positivt sätt utbudet av värdefulla utbildningar. En del intresse- och branschorganisationer har intresse av att det finns utbildningar med viss profil och engagerar sig för dessa. Många av utbildningarna är attraktiva genom att de utvecklar kunskaper och färdigheter inom

spe-

ciella yrken samt personliga intresseområden. Utbildningama har ofta många sökande.

l 1 Konstskolor

. Det finns 25 skolor med inriktning mot konst, 14 har både statlig varav tillsyn och statsbidrag medan sju har statlig tillsyn med rätt till studiestöd. Regeringen fattade i juni 1997 beslut statlig tillsyn för fyra om skolor. Elever vid dessa fyra utbildningar har inte rätt till studienya stöd. Enligt uppgifter från kontakter med skolorna framgår att eleverna bör ha gått det estetiska programmet i gymnasieskolan eller ha konstnärlig utbildning från folkhögskola eller studieförbund för att tas in på utbildningarna, det är inte ett formellt lcrav. Minimiålder anges men ofta till 18 år. Antagning sker efter bedömning arbetsprover och efav ter intervjuer. En del konstskolor att deras utbildningar är höganger skoleförberedande. I allmänhet antalet sökande vara mycket anges stort. Till ett antal utbildningar antas 10-20 % de sökande och i någav ra fall cirka 40 %. Andelen manliga och kvinnliga elever bara för några utbildanges ningar och i dessa fall överväger antalet kvinnliga elever.

1 Dans/teater/musik

Inom denna finns det tretton skolor sex har statlig tillsyn grupp varav och statsbidrag och två statlig tillsyn med rätt till studiestöd. En skola beviljades statsbidrag i juni 1997 och en i december 1997. Regeringen fattade i juni 1997 beslut statlig tillsyn för fem nya om skolor. Eleverna vid dessa fem utbildningar har inte rätt till studiestöd. Antalet sökande till respektive utbildning anges vara mycket stort. Bara någon enstaka skola har gymnasieutbildning eller motsvarande inträdeslqav. Antagning sker inträdesprov och intervjuer. som genom

1 Reklarm/marknadskommunikation/mode

ingår tio skolor. Av dessa har fyra statlig tillsyn och statsbi- I gruppen dessa skolor beviljades statsbidrag i juni 1997. En skola har drag. En av statlig tillsyn berättigar till studiestöd. Ytterligare två skolor har som statlig tillsyn inte berättigar till studiestöd. Utbildningamas längd som varierar mellan termin och tre år. Regeringen fattade i juni 1997 been

Kapitel 2 31

slut statlig tillsyn för ytterligare tre skolor. Elever vid dessa tre ut-

om bildningar har inte rätt till studiestöd.

Drygt en tredjedel av skolorna har gymnasieutbildning eller motsvarande som inträdeslcrav. Antagning sker för övrigt genom inträdesprov och intervjuer.

1 Handel/ ekonomi

räknas i dag fem skolor in. Tre skolor har statlig tillsyn med I gruppen studiestöd. Två har sitt säte i Stockholm och en i Göteborg.

Regeringen fattade i juni 1997 beslut om statlig tillsyn för ytterligare två skolor, varav en med 13 utbildningar. Eleverna vid dessa två skolor har inte rätt till studiestöd.

Antagningskrav är i de flesta fall treårig, eller ibland tvåårig, gymnasieutbildning. För vissa utbildningar krävs speciella språkkunskaper. Några skolor har olika grad internationell inriktning. En av de nytill-

av komna utbildningarna är tvåårig och vänder sig till flickor, 15-18 år, med grundskoleutbildning. Antagning sker genom intervjuer och betyg.

l Hantverk

I finns elva utbildningar varav sju har statlig tillsyn och stats-

gruppen bidrag. En utbildning står under statlig tillsyn med rätt till studiestöd. Ytterligare tre skolor ställdes i juni 1997 under statlig tillsyn utan att

berättigade till studiestöd. Utbildningamas längd varierar mellan vara en termin och två år.

Antagning sker bedömning av arbetsprover och intervjuer.

genom Några skolor har gymnasieutbildning krav. Det är ett stort antal

som sökande till få platser i flera fall.

1 Teknik/industri

Inom finns utbildningar med varierande inriktning. Två

gruppen sex utbildningar har statlig tillsyn och statsbidrag. Tre skolor har statlig tillsyn med rätt till studiestöd. En av dessa har både utbildningar med rätt till studiestöd och utan rätt till studiestöd. Regeringen fattade i juni 1997 beslut statlig tillsyn för ytterligare en skola. Elever vid denna

om skola har inte rätt till studiestöd. En utbildningarna i gruppen står

av under statlig tillsyn Luftfartsverket.

av

2-171693

32 Kapitel 2

Majoriteten dessa utbildningar kräver gymnasieutbildning eller

av motsvarande. En skola har teoretisk utbildning inom gymnasial lärlingsutbildning.

l Kost/hälsa/konsumentekonomi

I finns fyra skolor som bedriver utbildningar från en termin till

gruppen ett år. Alla fyra skolorna har statlig tillsyn och statsbidrag. Skolorna har gymnasieutbildning som antagningslcrav.

2.1.8 Hälso- och friskvård

Detta är Det är utbildningar till följd av förändringar-

en ny grupp. som

i samhället och människors levnadsvillkor bedömts som värdefulla. na

Regeringen har i juni 1997 fattat beslut om statlig tillsyn av utbildningar hos tio utbildningsanordnare. Elever vid dessa utbildningar har inte rätt till studiestöd. Utbildningar hos fyra utbildningsanordnare står under tillsyn Skolverket och sex under tillsyn av Högskoleverket.

av Skolorna under tillsyn Högskoleverket är inte att anse som komp-

av letterande skolor enligt förordningen 1996: 1206 fristående skolor.

om

Antagningslqaven varierar från utbildning till utbildning.

2.1.9 Övriga

I finns tio skolor. Två skolor har statlig tillsyn och en skola har

gruppen statlig tillsyn och statsbidrag. Regeringen fattade i juni 1997 beslut om statlig tillsyn för ytterligare sju skolor. Dessa skolor är inte berättigade till studiestöd. En utbildningsanordnare har fått statlig tillsyn för 64 utbildningar. En skolorna har tillsyn Högskoleverket av samma

av av skäl som nämnts ovan.

2.2 Eventuellt jämförbara utbildningar

De utbildningar, som de fristående kompletterande utbildningarna skulle kunna tänkas delvis jämförbara med, kan finnas inom föl-

vara jande utbildningsformer inom den offentliga sektorn: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den gymnasiala vuxenutbildningen, särvux och påbyggnadsutbildningama, den kvalificerade yrkesutbildningen, folkhögskoloma och studieförbunden samt högskolan. I utbildningarna vid

Kapitel 2 33

de kompletterande skolorna behöver inte kärnämnen ingå i

som gymnasieskolan och den gymnasiala vuxen-utbildningen.

2.2. 1 Gymnasieskolan

I gymnasieskolan finns en stor variation av utbildningar. Dels finns de nationellt fastställda kursplanerna inom för de sexton nationella

ramen programmen, dels finns specialutfonnade program samt ett stort antal lokala grenar och lokala kurser. Det finns också möjligheter att få

en individuellt anpassad gymnasieutbildning med varierande innehåll.

Estetiska utbildningar och utbildningar inom medieområdet fanns tidigare inom ramen för den tvååriga estetiska linjen och special-

som kurser. I dag finns utbildningar inom dessa områden på det treåriga

estetiska programmet respektive medieprogrammet.

Gymnasieskolans hantverksprogram skall eleverna grundläggan-

ge de yrkeskunskaper inom hantverksornrådet. Genom specialisering i form av valbara kurser skall eleverna få den kompetens som motsvarar de grundläggande yrkeskraven inom ett hantverk.

Gymnasieskolan kan inom några av sina program erbjuda utbildning inom reklam. Även på lokala finns ett utbud kurser inom

grenar av reklam, mode och design.

Grundläggande kunskaper i ekonomi och handel kan studerande få inom gymnasieskolans program och dess lokala kurser.

Inom gymnasieskolan finns numera många specialutformade program. Några av dessa är inriktade mot kost/hälsa/lconsumentekonomi. Tre av de kompletterande skolorna med denna inriktning har också fristående gymnasieskolor med sådana program.

Inom de nationella programmen kan styrelsen for utbildningen fastställa lokala grenar. En lokal gren skall tillgodose ett lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte tillgodoses inom de nationella

programmen. För sådana grenar gäller de bestämmelser som gäller inom programmet.

Lärlingsutbildning, som i dag är treårig, inom det individu-

ryms nu ella programmet. Regeringen har i oktober 1997 fattat beslut om forsöksverksamhet med en förändrad lärlingsutbildning.

Genom lokal profilering och tillvalsmöjligheter har gymnasieskolan stor flexibilitet att utveckla nya utbildningar som svarar mot

nya samhällskrav. Denna möjlighet kan även användas för utbildningar

nya som skapas i samverkan mellan flera EU-länder.

34 Kapitel 2

2.2.2 Gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns i dag förutom de gymnasiala utbildningarna ett stort antal nationellt eller lokalt fastställda påbyggnadsutbildningar. Dessa utbildningar har samma mål som komvux i övrigt: att ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Påbyggnadsutbildningama bygg-

på kunskaper motsvarande gymnasieutbildning. Bland dessa påer byggnadsutbildningar kan finnas utbildningar jämförbara med utbildningar vid kompletterande skolor.

Statens skolor för kompletterar den kommunala vuxenutbild-

vuxna ningen att erbjuda vuxenutbildning i form av distansundervis-

genom ning.

Vidare kan vuxenutbildning för utvecklingsstörda Särvux anordnas av kommun.

2.2.3 Kvalificerad yrkesutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning KY försöksverksamhet inriktad på

är en utveckling moderna eftergymnasiala yrkesutbildningar. En tredjedel

av

utbildningen skall direkt lärande i arbete. Utbildningama har i av vara de flesta fall omfattning på 80 poäng. Undervisningen är i allmänhet

en inte tenninsbunden och studiestöd utgår på samma grunder som för högskolestuderande. För varje utbildning skall finnas en ledningsgrupp med företrädare för högskola, den kommunala vuxenutbildningen

en och arbetslivet. Arbetslivets företrädare skall i majoritet i led-

vara ningsgruppen. De studerande skall också representerade. Utbild-

vara ningsanordnaren kan såväl offentlig som privat.

vara

Några kompletterande skolor har ansökt om att någon av deras utbildningar skall bli kvalificerad yrkesutbildning. Det gäller utbildningar

utbildningsanordnama eftergymnasiala. som anser vara

2.2.4 vid folkhögskolor Utbildningar

Kurser i Bild, Färg och Form och Estetiska kurser finns vid 52 folkhögskolor. Kurser i Konsthantverk, Slöjd, Textil, Trä och Keramik finns vid 42 skolor. Vid 22 dessa skolor bedrivs också utbildningar ur den

av första gruppen.

Dansutbildning erbjuds vid folkhögskolor, teater- och dramaut-

sex bildningar samt dramapedagogutbildning vid 29 skolor och musikut-

Kapitel 2 35

bildning vid 45 folkhögskolor. Vid ett antal skolor anordnas flera

av dessa utbildningar samtidigt. Dessa utbildningars lokalisering framgår av bilaga

Inom folkhögskoloma bedrivs också andra utbildningar som kan jämföras med fristående kompletterande utbildningar på olika nivåer.

2.2.5 Studieförbund

Studieförbunden bedriver olika utbildningar som till innehåll och omfattning kan anses motsvara utbildningar vid kompletterande skolor. Flera studieförbund är också huvudmän för kompletterande utbildningar.

2.3 Hö

gskoleutbildningar

Många av de ovannämnda utbildningarna anses både av eleverna och anordnama högskoleförberedande. Delar av vissa utbildningar kan

som till sitt innehåll och sin nivå vara jämförbara med utbildningar inom högskolan.

Det finns ett stort antal konstnärliga utbildningar inom högskolan. Det finns en yrkesexamen med inriktning mot konst och design, nämligen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design. Utbildningar som leder till denna examen finns vid Göteborgs universitet Designprogrammet och Konsthantverksprogrammet och vid Lunds universitet Designutbildning samt vid Kungliga Konsthögskolan Stockholm, Konstfack Stockholm och Umeå universitet. När det gäller området dans/teater/musik finns det tre yrkesexamina, nämligen Konstnärlig högskoleexamen i dans vid Danshögskolan, Konstnärlig högskoleexamen i musik vid sex högskolor och Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier vid fem högskolor. Det finns också åtskilliga konstnärliga utbildningar som leder till generella examina på olika nivåer, exempelvis utbildningarna i fri konst. Dessutom finns det ytterligare många utbildningar har konstnärliga inslag, exempelvis

som bildlärar- och musiklärarutbildningama.

Inom reklam/marknadskommunikation/mode finns det ett stort utbud i högskolan. Utbildningarna är spridda på många universitet och högskolor. Några exempel på utbildningar inom området är Reklamoch kommunikationslinjen vid Institutet för Högre Kommunikationsoch reklamutbildning IHR, Stockholms universitet och Modedesignutbildning vid Högskolan i Borås.

36 Kapitel 2

Området handel/ekonomi tangerar utbildningarna inom området reklam/marknadskommunikation/mode och det går inte att dra en bestämd gräns dem emellan. Traditionell ekonomutbildning finns vid många universitet och högskolor och är en av de största enskilda utbildningarna inom högskolan. Det är vanligt att man inom ramen för en ekonomutbildning kan specialisera sig åt olika håll: exempelvis Redovisning och finansiering, Nationalekonomi och internationell ekonomi och Marknadsföring.

När det gäller området hantverk så finns vid Göteborgs universitet Konsthantverksprogrammet.

Det finns tekniska utbildningar av olika omfattning inom högskolan. Civilingenjörsutbildningen är den längsta och omfattar 4,5 år. Högskoleingenjörsutbildningama omfattar 2-3 år och det finns också kortare tekniska utbildningar. Yrkesteknisk högskoleutbildning är en påbyggnadsutbildning för yrkesutbildade med omfattande arbetslivserfarenhet.

Inom området kost/hälsa/konsumentekonomi finns det bl.a. följande utbildningar: kostekonom, dietist och hushållslärare.

I högskolan finns inom området Hälso- och friskvård Sjuksköterskeutbildning, utbildning med inriktning mot omsorgsverksamhet, sjukgymnastutbildning, arbetsterapeututbildning mil. Vid högskolan i Gävle-Sandviken finns det Friskvårdspedagogiska programmet

Kapitel 3 37

3 nivå och

Utbildningarnas plats i utbildningssystemet

3.1

Nuläge

Kompletterande skolor är enligt propositionen 1992/93:230, Valfrihet i skolan, fristående skolor som är över grundskolenivå under högmen skolenivå. De skall ha utbildningar utgör ett värdefullt komplesom ment till gymnasieskolan. Antagningskraven varierar när det gäller utbildningar vid kompletterande skolor ställts under statlig tillsyn. Kraven kan variera från att som den sökande skall ha en minimi ålder av 15 år och avslutad grundskola till att den sökande skall ha treårig gymnasieutbildning med tre till fem års yrkeserfarenhet. Dessa antagningskrav kan också gälla de kortare utbildningar som ställts under statlig tillsyn. Ett antal utbildningsanordnare har hos Skolverket ansökt att om som kompletterande skola få ställas under statlig tillsyn. Skolverket har i sina yttranden uttalat att en del av dessa utbildningar kan ligga på anses en nivå motsvarande högskolans, varför utbildningarna inte kan anses som komplement till gyrrmasieskolan. Under 1997 har regeringen fattat beslut att tillsynen dessa utom av bildningar skall utövas av Högskoleverket. Det gäller utbildningar som av regeringen i besluten angivits utgöra ett led i det allmännas utbildningsinsatser utan att ett komplement till gymnasieskolan. En del vara av dessa utbildningar utgör en påbyggnad på akademisk grundutbild-

ning.

3.2

Antagningskrav

Antagningskraven till de olika utbildningarna bara i viss utsträckger ning besked om utbildningarnas nivåer. Många utbildningar har inte krav på gymnasiekompetens eller motsvarande samtidigt som det stora flertalet elever som tas in vid en kompletterande skola har en gymnasieutbildning eller till och med högskoleutbildning. Vid konstskoloma förekommer det att eleverna under ett antal år går från skola till en en annan med utbildning på nivå. samma

De kompletterande konstskoloma gör antagningar efter bedömning av arbetsprover. De har inga krav på gymnasieutbildning. Skolor med dans, teater och musik har varierande antagningslqav. Dansutbildning-

har minimiålder 16 år och antagningsprov. Skara skolscen kräver arna gymnasieutbildning för den kompletterande utbildningen. För musikutbildningar är det ingen åldersgräns. Antagning sker genom antagnings-

och intervjuer. Övriga estetiska utbildningar har också arbetsprover prover och intervjuer som antagningsinstrument.

Skolor inom området reklam, marknadskommunikation och mode kräver i flera fall treårig gymnasieutbildning. I några fall är kravet beklädnadsteknisk gymnasielinje eller motsvarande och sörrmadsvana.

Till utbildningar vid kompletterande skolor med inriktning mot handel och ekonomi krävs i ett par fall allmän behörighet till högskolan. Några utbildningar har krav på treårig gymnasieutbildning eller lägst tvåårig gymnasielinje. En utbildning häver inte gymnasieutbildning.

De kompletterande skolorna inom hantverksområdet gör antagning efter arbetsprover och några har krav på praktik. Två skolor med slöjdutbildningar kräver gymnasieutbildning eller motsvarande.

Två teknik- och industriutbildningar förutsätter treårig gyrnnasieutbildning. En utbildning har gymnasieutbildning som krav men erbjuder också förberedande termin för den som inte har gymnasieutbildning.

en En skola den fackteoretiska delen av lärlingsutbildning med inrikt-

ger ning mot VVS-ornrådet. En kompletterande skola med bl.a. elektronikoch datorteknikutbildningar på distans har grundskola och kunskaper i svenska som antagningskrav.

De kompletterande skolorna med kost/hälsa/konsumentekonomi kräver i allmänhet gymnasieskola eller motsvarande kunskaper.

De utbildningar med inriktning mot hälso- och friskvård som ställts under statlig tillsyn har olika antagningskrav. En kräver allmän behörighet till högskola och har inga specifika krav. Ytterligare har en

en en minimiålder på 18 år.

Antagningskraven till utbildningarna i övriga är mycket

gruppen olika. Av bilaga 6 framgår på de kompletterande skolorna samt

nanmen antagningslqaven.

I och med de nya tillträdesreglema till högskolan fr.o.m. hösten 1997 ersattes begreppet allmän behörighet med grundläggande behörighet.

3.3 Högskoleutbildning

Det är vanligt att utbildningarna beskrivs i termer som på högskolenivå, högskolekaraktär, högskolemässiga eller på något annat sätt

av

Kapitel 3 39

relateras till högskoleutbildning. Enligt högskolelagen skall utbildning

inom högskolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det skall finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Högskoleverket gör en prövning av högskolemässighet och exa-

mensrättigheter. Högskoleverket har beslutanderätt när det gäller exa-

mensrätt för statliga högskolor och yttrar sig till regeringen i fråga om examensrätt för enskilda utbildningsanordnare. Prövningarna syftar till

att bedöma om utbildningarna håller tillräckligt hög kvalitet. Prövningama görs av externa sakkunniga. När det gäller de enskilda utbild-

ningsanordnama kan två typer av prövningar ske: dels examensrättsprövning, dels prövning av högskolemässighet. Prövning av högskole-

mässighet görs när ansökan inte gäller examensrätt utan rätt till studie-

medel och/eller statsbidrag. Själva prövningsförfarandet är dock detsamma, nämligen en prövning av utbildningens kvalitet utifrån nedanstående lniterier:

lärarkompetens, kompetensutveckling -

behörighet och antagning -

utbildningens organisation och omfattning -

ämnesdjup och ämnesbredd -

lokaler och utrustning -

bibliotek och litteratudörsöijning

-

forskningsanknytning

-

övergångsmöjligheter till forskarutbildning

-

internationalisering -

utvärdering och kvalitetssäkring -

lcritisk och kreativ miljö -

stabilitet i verksamheten. -

3.4 nivå och i

Utbildningamas plats utbildningsväsendet

Utredarens uppfattning

Det är önskvärt att det finns flexibla möjligheter att skaffa sig utbildning. Den vill skaffa sig utbildning samt avnämama, dvs. andra

som en mottagande utbildningar och arbetsgivare, måste kunna bedöma utbildningens värde. Elever som satsar resurser måste veta att utbildningen har en kvalitet som leder till både personlig utveckling och möjlighet till arbete eller vidare studier. Det är därför viktigt att det ställs krav på de utbildningar som har statlig tillsyn med eller utan rätt till studiestöd och statsbidrag.

Det finns behov av att klarlägga vilken nivå och plats fristående utbildningar har i utbildningsväsendet. Detta är viktigt såväl för den som söker till en utbildning som för avnämarna både i nationella och internationella sammanhang.

I Skolverkets översyn av de kompletterande skolorna gjordes en struktur för indelning nivåerna för estetiska utbildningar. Nivåerna

av för respektive skola har dock inte fastlagts.

De fristående utbildningarna inom olika områden varierande

är av karaktär och spänner över flera utbildningsnivåer. Det måste därför ankomma på huvudmännen för utbildningarna att definiera om en utbildning är gymnasial eller eftergymnasial eller av högskolekaraktär på grundläggande eller högre nivå. Detta måste göras med utgångspunkt i den utbildning erbjuds och beskrivas så att sådan information finns

som tillgänglig för sökande, avnämare, beslutsmyndighet och andra intressenter.

Om myndighet skulle göra formell fastställelse en utbild-

en en av nings nivå skulle detta kunna motverka den variation och flexibilitet som utmärker de fristående utbildningarna

Huvudmannen måste definiera och beskriva nivån för respektive utbildning och dess plats i utbildningssystemet.

Kapitel 4 41

4 Mervärdesskatt

på utbildning

I detta kapitel beskrivs bakgrunden till och konsekvenserna att riks-

av dagen hösten 1996 beslutade om nya regler för mervärdesskatt inom utbildningsområdet. Reglerna är en anpassning till gällande EGdirektiv.

Förslag till kriterier för statlig tillsyn enligt grupp l har sin grund i propositionen Mervärdesskatt inom kultur, utbildnings- och idrottsområdet prop. 1996/97:10, utskottens uttalanden och riksdagens beslut med anledning av propositionen. De fristående utbildningar som kommer att ställas under statlig tillsyn genom beslut enligt dessa kriterier har inte rätt till studiestöd eller statsbidrag men kan som en följd av beslutet undantas från skatteplikt.

l Bakgrund

l l EG-regler

. Samtliga medlemsländer inom EU har mervärdesskatt.

Det sjätte mervärdesskattedirektivet innehåller de mervärdesskatte-

gemensamma reglerna. Bestämmelserna är till sin innebörd bindande anvisningar för hur medlemsländemas mervärdesskattelagstiftning skall vara utformad. Direktivet bygger på principen om generell skatteplikt, dvs. att yrkesmässig omsättning av varor och tjänster beskattas om inte ett särskilt undantag anges.

Vad gäller mervärdesskatt på omsättning utbildningstjänster

av undantas genom artikel l3.A 1 utbildning och fostran av barn och

ungdomar, skolundervisning, universitetsutbildning, yrkesutbildning och fortbildning. Utbildningen skall, för att kunna undantas från beskattning, tillhandahållas av ett offentligrättsligt subjekt det allmänna med denna undervisning som mål eller av andra organisationer definierade av medlemsstaten såsom organ med liknande syften.

2 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter Gemensamt system

for mervärdesskatt; enhetlig beräkningsgrund EGT nr L 145, 13.6.1977, s.

42 Kapitel 4

En medlemsstat får vidare uppställa vissa villkor för att icke offentligrättsliga subjekt skall få skattebefnelse. Sveriges medlemskap i EU har ställt krav på anpassning den svenska mervärdesbeskattningen

av

till EG:s mervärdesskatteregler.

4.1.2 Svenska mervärdesskatteregler fram till

årsskiftet 1996/97

I den svenska mervärdesskattelagen undantogs omsättning av utbildningstjänster generellt från skatteplikt t.0.m. den 31 december 1996. Den utbildning de kompletterande skolorna och andra jämförliga

som skolor tillhandahöll till följd denna generella reglering undanta-

var av

från mervärdesskatteplikt. gen

4.1.3 Regeringens proposition l996/97:lO

Enligt propositionen 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsornrådet ansåg regeringen att enbart grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning, anordnas av det allmänna

som eller det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare,

en av samt utbildning berättigar eleven till studiestöd skulle undantas

som från skatteplikt.

För att undantag skulle kunna medges från skatteplikt för viss utbildning i propositionen att utbildningen måste vara anordnad

angavs på ett sådant sätt att det klart framgår att den företas i det allmännas regi eller med det allmännas stöd.

Regeringen uttalade särskilt 50 att de kompletterande skolorna tillhörde den kategori utbildningar avsågs att undantas genom lag-

som stiftningen. Motsvarande omsättning av utbildningstjänster som anordnas enskilda fysiska eller juridiska personer fristående skolor

av och regleras i skollagen kommer också att bli skattebefriade. Den

som typ fristående skolor benämns kompletterande skolor regleras i

av som förordningen 1993:884 offentligt stöd till fristående skolor. Någon

om anledning att behandla fristående skolor och kompletterande skolor olika i mervärdesskattehänseende finns inte... Skattefriheten är knuten till vilken typ utbildning som anordnas. Undantaget från skatteplikt

av för utbildningsanordnarna gäller därför endast för den utbildning som de på detta sätt blivit det allmänna godkända att anordna.

av

Kapitel 4 43

1 Riksdagsbehandlingen

Under utskottsbehandlingen bet. 1996/97:SkU6 framfördes

att regeringsförslaget kunde medföra vissa icke önskvärda effekter, främst i fråga om yrkesutbildning hos vissa fristående skolor inte

som var kompletterande skolor och där utbildningskostnadema finansierades av eleverna själva. Det befarades att elevavgifterna skulle höjas kraftigt när mervärdesskatt infördes och att detta skulle kunna ha en negativ inverkan på elevens ekonomiska möjligheter att genomföra utbildningen.

Skatteutskottet biträdde därför ett förslag från utbildningsutskottet bet. 1996/97:UbU4y att den av regeringen aviserade utredningen om kompletterande skolor skulle få ett utvidgat uppdrag. Utredningen skulle även ta upp frågan om de fristående skolornas ställning som kompletterande skolor i ljuset av den nya mervärdesskattelagstiftningen samt vilka kriterier som borde tillmätas betydelse vid bedömningen

av om en skola skall ges denna ställning.

Ändringarna i mervärdesskattelagen trädde i kraft den l januari 1997 SFS 1996:1327.

4.2 Effekter av de ändrade

mervärdesskattereglema

Genom att beslutet att ställas under statlig tillsyn såsom kompletterande skola fr.o.m. den 1 januari 1997 får till följd att utbildningen undantas från mervärdesskatteplikt har beslutet blivit betydelsefullt för många utbildningar. De ekonomiska förutsättningarna för att bedriva viss typ av utbildning kan på ett annat sätt än hittills påverkas av om utbildningen erkänns såsom kompletterande skola eller inte eftersom mervärdesskatteundantaget medför att utbildningsanordnama i regel kan ta ut en lägre avgift av eleven. Det torde ur konkurrenshänseende vara av särskilt stor betydelse om en utbildning ställs under statlig tillsyn såsom kompletterande skola medan en annan utbildning med liknande inriktning, omfattning och innehåll inte blir det.

För det fall en utländsk utbildningsanordnare skulle erkännas som kompletterande skola torde undantaget från skatteplikt även gälla för denna utbildning om utbildningen utförs i Sverige.

Behovet av att få ett positivt beslut gäller både utbildningar som i dag är ställda under statlig tillsyn och andra som tidigare saknat anledning att vilja bli ställda under statlig tillsyn. Huvudmän för kompletterande skolor som tidigare inte haft statlig tillsyn kan nu i vissa fall antas

44 Kapitel 4

ansöka om statlig tillsyn i huvudsak för att deras utbildningar skall bli befriade från mervärdesskatteplikt. Detta torde innebära att antalet ansökningar kommer att vara större jämfört med tidigare år.

4.3 Bakgrund till förslaget till kriterier

Riksdagen har uttalat bet. 1996/97:SkU6 s. 21 att flera skolor borde kunna ställas under statlig tillsyn och på sådant sätt undantas från beskattning.

Exakt vad som krävs i olika avseenden för att ett undantag från skatteplikt inte skall strida mot reglerna i det sjätte mervärdes-

anses skattedirektivet torde vara omöjligt att säga med säkerhet. Vissa ändringar bör dock kunna göras av kriterierna för statlig tillsyn utan att det därmed förknippade undantaget från mervärdesskatt kan anses strida mot EG-reglema.

En ändring kan göras, och som i praktiken redan har börjat till-

som lämpas, är att beslut statlig tillsyn inte som tidigare med automatik

om skall medföra att utbildningen berättigar eleven till studiestöd. En sådan förändring innebär att likvärdiga utbildningar kan ställas under statlig tillsyn oavsett vilka medel finns avsatta för studiestöd till denna

som typ av utbildning. En utbildning bör således inte, såsom hittills varit fallet, kunna nekas statlig tillsyn enbart av den anledningen att det sak-

medel för att bevilja dess elever studiestöd. nas

Vidare bör viss minskning det antal timmar utbildningarna

en av måste omfatta för att ställas under statlig tillsyn kunna göras. I förslaget till kriterier för l ingår att statlig tillsyn utan rätt till studiestöd

grupp och statsbidrag skall kunna ges utbildningar som omfattar minst 200 klocktimmar under högst tre år. Förutom att kravet på utbildningens omfattning minskas tidigare 16 veckor effektiv undervisning, under minst 20 timmar vecka förlängs således även perioden under vil-

per ken timantalet skall uppnås. Från att tidigare ha varit en termin föreslås att timantalet skall uppfyllas på tre år. Detta medför att även utbildningar uppgår till 200 timmar men som bedrivs i ett lägre tempo

som deltidsutbildningar kan ställas under statlig tillsyn. Genom förslaget att utbildningarna kan ställas under tillsyn utan att utbildningen berättigar eleverna till studiestöd samt att kravet på utbildningens omfattning och intensitet reduceras, kommer sannolikt flera utbildningar att ställas under statlig tillsyn.

Förutom nämnda förändringar är det olämpligt att på något avgörande sätt sänka kraven. Reella krav på utbildningsanordnaren avseende t.ex. huvudmannaskap, organisation och lärarkompetens och på ut-

l

g Kapitel 4 45

bildningen avseende t.ex. omfattning, inriktning och kvalitet måste således finnas i någon form.

Det viktigaste ur mervärdesskattesynpunkt torde egentligen inte vara exakt vilken nivå på kriterierna som väljs i olika avseenden Oavsett var gränsen läggs kommer sannolikt vissa utbildningar inte att uppfylla givna krav varför utbildningsanordnaren kan komma att känna sig ofördelakti behandlad.

Det är därför viktigt att de rekvisit som skall gälla för besluten är så klara, rättvisa och förutsägbara att utbildningar är likvärdiga i

som möjligaste mån behandlas på samma sätt. Detta är särskilt viktigt till följd av den konkurrensfördel ett beslut om statlig tillsyn kan utgöra mellan olika utbildningar. Rekvisitens klara utformning är även mycket Viktiga för att utbildningsanordnaren skall kunna anpassa sin organisation och utbildningens inriktning efter de krav som uppställs.

Ansökningsförfarandet bör vidare vara enklare för de utbildningar som i huvudsak ansöker om statlig tillsyn för att komma i åtnjutande av mervärdesskattebefrielsen. Det bör vara möjligt att handlägga dessa ansökningar mer skyndsamt än ansökningar som även avser statsbidrag eller att berättiga eleverna till studiestöd. Ansökningarna bör även kimna behandlas året runt.

Det är viktigt att i detta sammanhang poängtera att ett beslut om statlig tillsyn inte är ett beslut om undantag från mervärdesskatteplikt. Beslutet är enbart ett beslut inom utbildningsområdet och innebär att utbildningen ställs under statlig tillsyn och att huvudmannen vid genomförandet av denna utbildning är en av det allmänna erkänd utbildningsanordnare.

Genom att utbildningen på detta sätt erkänns av det allmänna medför detta dock enligt nuvarande mervärdesskatteregler att utbildningen undantas från mervärdesskatt.

Kapitel 5 47

5 Fristående med statlig

utbildningar

tillsyn definition

- ny

FÖRSLAG

Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden

Förslag på områden i bokstavsordning områdesgrupperingen skall

den beslutande myndigheten: göras av bildkonst dans, teater, musik design, mode ekonomi, konsumentekonomi hantverk hälso- och friskvård, miljö kommunikation och media

språk

teknik övriga Beteckningen på utbildning kommer att bli t.ex.

en Fristående bildkonstutbildning med statlig tillsyn

Definitionen avseende kompletterande skolor tillkom i samband med propositionen l992/93:230, Valfrihet i skolan, och begreppet omfattar utbildningar utgör ett komplement till gymnasieskolan.

som

Utvecklingen har varit sådan att utbildningarna vid de kompletterande skolorna inte kompletterar gymnasieutbildningar utan snarare är

att betrakta eftergymnasiala. Bl.a. har flera kompletterande

som skolor genomgången gymnasieutbildning eller motsvarande som inträdeskrav. En del utbildningar är högskoleförberedande och en del när-

mar sig högskolenivå.

De kompletterande skolorna genomför i dag utbildningar som kompletterar utbudet utbildningar både på gymnasial nivå och eñer-

av gynmasial nivå. Vissa utbildningar har under 1997 regeringen ställts

av under Högskoleverkets tillsyn då de inte är att som kompletteran-

anse de skolor enligt gällande förordning. Utredaren föreslår att även dessa utbildningar skall kunna ställas under statlig tillsyn som fristående ut-

48 Kapitel 5

bildningar inom vissa områden. Begreppet kompletterande bör utgå eftersom det förknippas med utbildningar på gyrrmasienivå.

I dag finns vid en del kompletterande skolor också utbildningar

som inte står under statlig tillsyn. Det är därför adekvat att använda

mera ordet utbildning än skola samt att ange inom vilket område utbildningen ges. Det blir då lättare att identifiera de utbildningar hos utbild-

en ningsanordnare som står under statlig tillsyn och får statligt stöd än vad fallet är i dag då begreppet är kompletterande skola.

Definitionen blir unik för varje utbildning beroende på vilken

grupp, se kapitel utbildningen kommer att tillhöra och inom vilket område utbildningen kommer att finnas. Gemensamt för utbildningarna är att samtliga skall stå under statlig tillsyn. Beteckningar på utbildningarna blir då exempelvis, Fristående dansutbildning med statlig tillsyn grupp 1 Fristående mediautbildning med statlig tillsyn och berättigar

som till studiestöd grupp 2 och Fristående hantverksutbildning med statlig tillsyn, statsbidrag och som berättigar till studiestöd grupp 3.

En utbildningsanordnare kan således bedriva flera slags utbildningar, dels utbildningar utan statlig tillsyn, dels med statlig tillsyn enligt någon av grupperna 1-3. Det torde också kunna förekomma att någon utbildning hos samma utbildningsanordnare motsvarar utbildningar inom det offentliga utbildningsväsendet, t.ex. gymnasieutbildning eller utbildning på högskolenivå.

Kapitel 6 49

6 Kriterier för stöd till

statligt

fristående inom olika

utbildningar

områden

FÖRSLAG

En utbildning skall kunna erkännas fristående utbildning

som en med statlig tillsyn inom ett visst område om den uppfyller kriteriema för en av tre föreslagna grupper.

Grupp 1 Fristående utbildningar med statlig tillsyn Grupp 2 Fristående utbildningar med statlig tillsyn och som

berättigar till studiestöd Grupp 3 Fristående utbildningar med statlig tillsyn, statsbidrag

och som berättigar till studiestöd

Bland fristående utbildningar finns utbildningar av mycket skiftande karaktär. Utgångspunkten för ovanstående förslag har varit att finna ett system inom vilket alla dessa heterogena utbildningar kan hanteras så rättvist möjligt. För att kunna göra en rättvis bedömning av om

som utbildningarna skall kunna ställas under statlig tillsyn behövs en reglering de krav utbildningarna skall uppfylla. En del av dessa krav

av som är mätbara, t.ex. omfattningen undervisningen, medan andra inte kan

av mätas lika lätt, t.ex. den fristående utbildningen kan bedömas ha en

om

regional synpunkt lämplig lokalisering. En reglering av kraven är ur också nödvändig för att handläggningen av ansökningar och beslutsfattandet skall kunna hanteras med rimlig administration.

Indelningen i innebär inte i sig en kvalitetsbedömning av

grupper utbildningarna. Ett uppfyllande kriteriema förutsättning för

av är en godtagbar kvalitet på utbildningarna oavsett grupp. Huvudmannens

utvärdering utbildningarna skall också viktig del i kvaegen av vara en litetssäkringen.

Det finns dels kriterier som är gemensamma för alla tre grupperna, dels kriterier för grupperna 2 och 3 samt särskilda krite-

gemensamma rier for 2 och grupp

grupp

50 Kapitel 6

Kriterier för Grupp 1 Fristående utbildningar med statlig tillsyn

Organisation

Utbildningen skall

ha enskild fysisk eller juridisk huvudman för utbild- - person som

ningen

ha identifierbar ansvarig för ledning utbildningen - en person av

ha fastställda inträdesvillkor och urvalsgrunder är relevanta i - som

förhållande till utbildningens nivå och inriktning

ha kompetenta lärare

-

utfärda intyg/betyg/examensbevis som beskriver utbildningens mål -

och innehåll

ha en omfattning om minst 200 klocktimmar lärar/handledarledd -

undervisning under högst tre år

ha tillgång till ändamålsenliga lokaler och adekvat utrustning -

ha skäliga elevavgifter. -

Innehåll

Utbildningen skall

följa övergripande mål för utbildning inom det offentliga utbild- -

ningsväsendet såsom att värna om demokratin, verka för jämställd-

het och elevinflytande

ha en plan som beskriver utbildningens mål och innehåll samt hur -

målen skall förverkligas.

Förklaringar

enligt 1 kap. 3 § skollagen 1985:1100 kan det vid sidan av de skol- -

former som anordnas av det allmänna finnas fristående skolor som

anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. Bestämmelser

om fristående skolor förutsätter för sin tillämpning att den dri-

som

ver verksamheten kan ta ansvar for denna inför det allmänna och in-

för den som anlitar skolan. För verksamheten måste det alltså finnas

en ansvarig huvudman som har rättskapacitet, dvs. som enligt rätts-

ordningen kan ha rättigheter och skyldigheter

utbildningen skall ha identifierbar ansvarig person för ledningen av -

utbildningen. Denna person skall utöva det pedagogiska och admi-

nistrativa ledarskapet

Kapitel 6 51

utbildningen skall ha fastställda inträdesvillkor. Om utbildningen är -

eftergymnasial karaktär är det rimligt att inträdesvillkor är geav nomgången gymnasieutbildning eller motsvarande

kompetenta lärare har goda yrkeskunskaper, pedagogisk förmåga, social kompetens, kunskap samhällets mål för undervisning i

om frivilliga skolformer samt förmåga att utvärdera och kritiskt granska

sin undervisning och skolans verksamhet

intyg/betyg/examensbevis skall innehålla uppgifter utbildning-

om -

längd, mål och innehåll samt omdöme utförda prestationer. ens om Vidare skall examensbeviset framgå att utbildningen är erkänd av

av det allmänna genom beslut av statlig myndighet, som namnges

elevavgifter tas ut skall skäliga med hänsyn till de kostna-

som vara der skolan har. Skolverket gör bedömning om elevavgif-

som en av

kan skälig med hänsyn till kostnaderna för utbildten anses som om ningen är rimliga

omfattningen lärar/handledarledd undervisning är den tid som - av eleverna skall garanteras tillgång till undervisning lära-

av re/handledare. Lärares/handledares direkta närvaro kan vara beroende ämnets art och innehåll. Utbildningens form kan variera

av från direkt skolförlagd utbildning till distansutbildning. För att

en

elevernas rätt till lärar/handledarledd undervisning ställs garantera större krav på dokumentation, planering och redovisning av utbildningens mål, innehåll och nivå vid ansökan mindre skolförlagd

utbildningen är. Omfattningen den tid som planeras för utbild-

avser ningen i sin helhet och är inte elevens individuella tid

omfattning minst 200 timmar lärar/handledarledd undervisen om ning under högst tre år innebär, jämfört med tidigare, att kortare utbildningar, t.ex. bedrivs deltidsutbildningar vid sidan av

som som ordinarie yrkesverksamhet, kan ställas under statlig tillsyn. Utbild-

ningarna skall dock bedrivas med kontinuitet under den tid som

angetts i samband med beslutet om statlig tillsyn.

52 Kapitel 6

Kriterier för

Grupp 2 Fristående utbildningar med statlig tillsyn och be-

som

rättigar till studiestöd

Gemensamma kriterier för grupperna 2 och 3

Organisation

Utbildningen skall

ha enskild fysisk eller juridisk huvudman för utbild- - person som

ningen

ha en styrelse/ledningsgrupp

-

ha identiñerbar ansvarig för ledningen utbildningen - en person av

ha fastställda inträdesvillkor och urvalsgrunder -

ha kompetenta lärare

-

ha en av styrelsen/ledningsgruppen fastställd plan för kompetensut- -

veckling, uppföljning och utvärdering utfärda intyg/betyg/examensbevis beskriver utbildningens mål

- som

och innehåll

ha tillgång till ändamålsenliga lokaler och adekvat utrustning -

ha skäliga elevavgifter -

Speciellt för grupp 2

ha en omfattning om minst 320 klocktimmar lärar/handledarledd -

undervisning under minst termin.

en

Innehåll

Utbildningen skall

följa övergripande mål för utbildning inom det offentliga utbild- -

ningsväsendet såsom att värna demola-atin, verka för jämställd-

om

het och elevinflytande

ha en plan som beskriver utbildningens mål och innehåll samt hur -

målen skall förverkligas

ha kursplaner -

ha en given utbildningsnivå. -

Utvärdering

Huvudmannen skall regelbundet utvärdera de erkända utbildningarna.

Förklaringar

enligt l kap. 3 § skollagen 1985:1100 kan det vid sidan de skol-

- av

former som anordnas det allmänna finnas fristående skolor

av som

Kapitel 6 53

anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. Bestämmelser

fristående skolor förutsätter for sin tillämpning att den som driom

verksamheten kan för denna inför det allmänna och inver ta ansvar för den anlitar skolan. För verksamheten måste det alltså finnas

som

ansvarig huvudman har rättskapacitet, dvs. som enligt rättsen som ordningen kan ha rättigheter och skyldigheter

för utbildningen skall det finnas en styrelse/ledningsgrupp som har det övergripande ansvaret

utbildningen skall ha identifierbar ansvarig person för ledningen av utbildningen. Denna skall utöva det pedagogiska och admi-

person nistrativa ledarskapet

utbildningen skall ha fastställda inträdesvillkor. Om utbildningen är -

eftergymnasial karaktär är det rimligt att inträdesvillkor är geav

nomgången gymnasieutbildning

kompetenta lärare har goda yrkeskunskaper, pedagogisk förmåga, social kompetens, kunskap samhällets mål för undervisning i

om frivilliga skolformer samt förmåga att utvärdera och kritiskt granska sin undervisning och skolans verksamhet

styrelsen/ledningsgruppen fastställd plan för kompetensut- - en av veckling, uppföljning och utvärdering viktig del i säkerställan-

är en det av utbildningens kvalitet

intyg/betyg/examensbevis skall innehålla uppgifter om utbildning-

-

längd, mål och innehåll samt omdöme om utförda prestationer. ens Vidare skall examensbeviset framgå att utbildningen är erkänd av

av det allmänna genom beslut av statlig myndighet, som narrmges

elevavgifter tas ut skall vara skäliga med hänsyn till de kostna- - som der skolan har. Skolverket gör bedömning elevavgif-

som en av om ten kan skälig med hänsyn till om kostnaderna för utbild-

anses som ningen är rimliga

omfattningen lärar/handledarledd undervisning är den tid som - av eleverna skall garanteras tillgång till undervisning av lärare/handledare. Lärares/handledares direkta närvaro kan vara beroende ämnets art och innehåll. Utbildningens form kan variera

av från direkt skolförlagd utbildning till distansutbildning. För att

en garantera elevernas rätt till lärar/handledarledd undervisning ställs större krav på dokumentation, planering och redovisning utbild-

av ningens mål, innehåll och nivå vid ansökan mindre skolförlagd

utbildningen är. Omfattningen avser den tid som planeras för utbildningen i sin helhet och är inte elevens individuella tid

en omfattning om minst 320 klocktimmar lärar/handledarledd

- un-

dervisning motsvarar nuvarande krav på att ställas under statlig till-

syn, 16 veckors effektiv undervisning under minst 20 timmar per

vecka under minst en termin

kursplaner godkänns av Skolverket -

given utbildningsnivå innebär att huvudmannen har definierat och -

beskrivit om utbildningen är på gymnasial nivå eller eftergymnasial nivå.

Ytterligare kriterier för grupp 2 För grupp 2 skall gälla att utbildningen skall värdefull natio-

vara ur nell synpunkt och uppfylla det särskilda kriteriet för grupp 2 och de för giupperma 2-3 gemensamma kriteriema.

Värdefull ur nationell synpunkt En utbildning kan anses som värdefull ur nationell synpunkt om den

ökar tillgången på värdefull yrkesskicklighet inom ett yrke, det - som

finns ett nationellt behov av men som det inte finns tillräcklig ut-

bildning för

är föremål för ett stort sökandeintresse -

kan påvisa att den leder till arbete, utvecklar erforderlig kompetens i -

befintligt arbete eller förbereder för högskolestudier eller andra ty-

per av eftergyrrmasiala studier har etablerade kontakter med det omgivande samhället

-

har en ur samhällssynpunkt lämplig regional lokalisering -

eftersträvar jämn könsfördelning. - en För att anses som värdefull bör flertalet av dessa förutsättningar vara uppfyllda.

Kapitel 6 55

Kriterier för Grupp 3 Fristående utbildningar med statlig tillsyn, statsbidrag

och som berättigar till studiestöd

Gemensamma kriterier för grupperna 2 och 3

Organisation

Utbildningen skall

ha enskild fysisk eller juridisk huvudman för utbild- - person som

ningen

ha en styrelse/ledningsgrupp -

ha identifierbar ansvarig person för ledningen av utbildningen - en

ha fastställda inträdesvillkor och urvalsgrunder -

ha kompetenta lärare -

ha styrelsen/ledningsgruppen fastställd plan för kompetensut- - en av

veckling, uppföljning och utvärdering

utfärda intyg/betyg/examensbevis beskriver utbildningens in- - som

nehåll ha tillgång till ändamålsenliga lokaler och adekvat utrustning

-

ha skäliga elevavgifter -

Speciellt för grupp 3

ha omfattning minst 800 klocktimmar lärar/handledarledd - en om

undervisning läsår. Utbildningen skall omfatta minst ett läsår.

per

Innehåll

Utbildningen skall

följa övergripande mål för utbildning inom det offentliga utbild- -

ningsväsendet såsom att värna om demokratin, verka för jämställd-

het och elevinflytande

ha plan beskriver utbildningens mål och innehåll samt hur - en som

målen skall förverkligas

ha kursplaner -

ha given utbildningsnivå. - en

Utvärdering

Huvudmannen skall regelbundet utvärdera de erkända utbildningarna.

Förklaringar

enligt 1 kap. 3 § skollagen 1985:1100 kan det vid sidan av de skol- -

former anordnas det allmänna finnas fristående skolor som

som av

56 Kapitel 6

anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. Bestämmelser om fristående skolor förutsätter för sin tillämpning att den som driver verksamheten kan ta ansvar för denna inför det allmänna och inför den som anlitar skolan. För verksamheten måste det alltså finnas en ansvarig huvudman som har rättskapacitet, dvs. som enligt rättsordningen kan ha rättigheter och skyldigheter

för utbildningen skall det finnas en styrelse/ledningsgrupp som har det övergripande ansvaret

utbildningen skall ha identifierbar ansvarig person för ledningen av utbildningen. Denna person skall utöva det pedagogiska och administrativa ledarskapet

utbildningen skall ha fastställda inträdesvillkor. Om utbildningen är av eftergymnasial karaktär är det rimligt att inträdesvillkor är ge-

nomgången gymnasieutbildning

kompetenta lärare har goda yrkeskunskaper, pedagogisk förmåga,

social kompetens, kunskap om samhällets mål för undervisning i frivilliga skolformer samt förmåga att utvärdera och kritiskt granska sin undervisning och skolans verksamhet

en av styrelsen/ledningsgruppen fastställd plan för kompetensut- veckling, uppföljning och utvärdering viktig del i säkerställan-

är en det av utbildningens kvalitet

intyg/betyg/examensbevis skall innehålla uppgifter om utbildning- ens längd, mål och innehåll samt omdöme om utförda prestationer. Vidare skall av examensbeviset framgå att utbildningen är erkänd av det allmänna genom beslut av statlig myndighet, som namnges

elevavgifter som tas ut skall vara skäliga med hänsyn till de kostna- der skolan har. Skolverket bedömning av om elevavgif-

som gör en ten kan anses som skälig med hänsyn till om kostnaderna för utbildningen är rimliga

omfattningen av lärar/handledarledd undervisning är den tid som eleverna skall garanteras tillgång till undervisning av lärare/handledare. Lärares/handledares direkta närvaro kan vara beroende ämnets art och innehåll. Utbildningens form kan variera

av från en direkt skolförlagd utbildning till distansutbildning. För att garantera elevernas rätt till lärar/handledarledd undervisning ställs större krav på dokumentation, planering och redovisning av utbildningens mål, innehåll och nivå vid ansökan mindre skolförlagd

utbildningen är. Omfattningen avser den tid som planeras för utbildningen i sin helhet och är inte elevens individuella tid

en omfattning om minst 800 timmar lärar/handledarledd undervis-

ning per läsår under minst ett läsår kan jämföras med riktvärdena för

utbildningens omfattning för gymnasieskolans program med en icke

reglerad fördelning per år. För att komma ifråga för statsbidrag bör

kraven vara hårdare än för statlig tillsyn och rätt för eleverna att få

studiestöd

kursplaner godkänns av Skolverket

given utbildningsnivå innebär att huvudmannen har definierat och

beskrivit om utbildningen är på gymnasial nivå eller eftergymnasial nivå.

Ytterligare kriterier för grupp 3 För grupp 3 skall gälla att utbildningen skall vara särskilt värdefull ur nationell synpunkt och uppfylla det särskilda kriteriet för grupp 3 och de för 2-3 gemensamma lqriteriema.

grupperna

Särskilt värdefull ur nationell synpunkt En utbildning kan anses som särskilt värdefull ur nationell synpunkt om den förutom att vara värdefull ur nationell synpunkt har en tydlig särprägel och är unik.

Värdefull är utbildningen om den

ökar tillgången på värdefull yrkesskicklighet inom ett yrke, som det

finns ett nationellt behov av men som det inte finns tillräcklig ut-

bildning för

är föremål för ett stort sökandeintresse

kan påvisa att den leder till arbete, utvecklar erforderlig kompetens i

befintligt arbete eller förbereder för högskolestudier eller andra ty-

eftergymnasiala studier

per av

har etablerade kontakter med det omgivande samhället

samhällssynpunkt lämplig regional lokalisering

har en ur

eftersträvar en jämn könsfördelning.

En utbildning har tydlig särprägel och är unik om den

ger en särskilt kvalificerad kompetens inom ett yrkesområde finns inom smala yrkesornråden eller leder fram till udda yrken bidrar till att bevara traditionell yrkesklmskap som armars skulle förlorad

bidrar till att bevara för vårt kulturarv viktig kunskap -

bidrar till att utveckla kunskap inom ett framtidsornråde. - ny Vad som kan anses vara unikt kan förändras till följd av att samhället ständigt förändras. För att en utbildning skall anses som särskilt värdefull bör flertalet av dessa förutsättningar vara uppfyllda.

GRUPPERNA 1-3 För samtliga utbildningar som ställts under statlig tillsyn gäller följande: Skolverket ansvarar för att tillsyn sker.

Vid förändring av huvudmannaskapet skall detta anmälas till Skolverketi förväg.

Huvudmannen skall på uppmaning delta i regelbunden uppföljning och utvärdering.

GRUPPERNA 2-3 Statsbidrag och studiestöd skall knytas till den utbildning för vilken Skolverket fattat beslut om statlig tillsyn och avse ett bestämt antal ele-

på utbildningen. Antalet elever uttrycks i ett antal årselevplatser. ver Utbildningen får inte utökas utan särskilt tillstånd.

Kapitel 7 59

7 av skolor

Analys kompletterande mot föreslagna tre grupperingar

I detta kapitel görs en genomgång de kompletterande skolorna mot

av de i kapitel 6 föreslagna kriterierna. Genomgången bygger på regeringens beslut om statlig tillsyn samt de yttranden som Skolverket gjort som en följd av att myndigheten handlägger ansökningar och godkän-

ner kursplaner. Vidare underlag utgörs av Skolverkets tillsynsbeslut

och skolornas egna uppgifter med anledning av utredningens enkät och direkta kontakter med skolorna.

Det har dock inte varit möjligt att göra en analys konsekvenserna

av för varje skola med utgångspunkt i de föreslagna lcriteriema med hänsyn till den tid som utredningen haft till sitt förfogande. Det är därför viktigt att det görs en förnyad prövning av alla beslut om statlig tillsyn

kompletterande skolor vid ett och samma tillfälle i samband med att av en ny förordning träder i kraft. För närvarande sträcker sig de tidsbegränsade beslut som regeringen fattat om statlig tillsyn längst t.o.m. 30 juni 1999.

7.1 Gemensamma kriterier för alla tre

grupperna

1 l

Organisation

. Kravet att det skall finnas en identiñerbar ansvarig person för ledningen av utbildningen uppfylls i stor utsträckning men det finns skolor vid vilka eleverna inte vet vem som har den pedagogiska ledningen av verksamheten.

Kriteriet att ha fastställda inträdesvillkor och urvalsgrunder som är relevanta i förhållande till utbildningens nivå och inriktning behöver ett flertal skolor se över, med hänsyn till att det är viktigt att klart definiera på vilken nivå i utbildningssystemet en utbildning finns. Det är endast utbildningsanordnarna själva som kan och måste göra denna avgränsning.

60 Kapitel 7

Vid de kompletterande skolorna saknar lärarna i stor utsträckning pedagogisk utbildning.

När det gäller kravet på visst antal klocktimmar lärar/handledarledd undervisning under viss tid kan en jämförelse med dagens krav inte göras fullt ut eftersom definitionerna i dag är följande: för att få stå under statlig tillsyn krävs det att utbildningen omfattar minst termins 16 veckors effektiv undervisning och för att dess-

en utom få statsbidrag krävs att undervisningen omfattar minst ett läsårs 32 veckors heltidsstudier. Enligt propositionen Valfrihet i skolan innebär heltidsstudier 30 timmar per vecka. Det är inte klart uttalat om timmar skall tolkas som klocktimmar eller som lektionstimmar om 40 minuter.

Eftersom timmar i dag enligt övriga skolförordningar betyder klocktimmar måste detta också gälla fristående utbildningar. Att göra en tillförlitlig analys av vilka av de nuvarande utbildningarna som uppfyller kraven på omfattning i tid är dock svårt, då tillgänglig dokumentation, regeringsbeslut, Skolverkets yttranden och tillsynsbeslut ofta inte besked undervisningstiden uttrycks i klocktimmar eller

ger om lektionstimmar.

l Innehåll

När det gäller kriteriekraven för innehåll i utbildning finns det inte underlag för att göra en analys skola för skola. Det som i största utsträckning saknas är en plan för utbildningen som beskriver utbildningens mål och innehåll samt hur målen skall förverkligas.

7.2 Gemensamma kriterier for grupperna

2-3

7.2.1 Organisation

I dag saknas ofta en av styrelsen och ledningsgruppen fastställd plan for kompetensutveckling, uppföljning och utvärdering. Detta innebär att så gott som alla kompletterande skolor nu inte uppfyller kriterierna för att bli ställda under statlig tillsyn. Detta kriterielcrav är dock av den arten att det snabbt kan komma att uppfyllas.

Kapitel 7 61

7.2.2 Innehåll

Utbildningens nivå måste i större utsträckning än vad görs i dag

som definieras och beskrivas.

Utvärdering

Utvärderingen av utbildningarna inom de kompletterande skolorna

är bristfällig.

Ovriga kriterier får dock skolorna i dag i huvudsak anses uppfylla.

7.3 kriterier för 2-3

Ytterligare grupperna

Många av de kompletterande skolor i dag har statligt stöd har haft

som detta under längre tid. En förnyad prövning av gällande beslut i samband med att nya regler införs ger besked dessa skolor även i fort-

om sättningen kommer att uppfylla kraven för studiestöd och statsbidrag.

7.4 Utbildningar som inte krav för uppfyller

grupp

Av de skolor som 1997 ställts under statlig tillsyn utan rätt till studiestöd är det endast ett fåtal skolor med ett mindre antal utbildningar som inte klarar kravet på minst 200 klocktimmar undervisning under högst tre år. En skola har dock 64 utbildningar med statlig tillsyn,

varav 37 uppfyller kraven enligt Förordningen 1996:1206 fristående

om skolor och 27 gör det inte. Av dessa 27 fyller ett tiotal inte kravet på 200 klocktimmar enligt ovan.

Många utbildningar som ställdes under statlig tillsyn utan rätt till studiestöd uppfyller de nu gällande kraven enligt förordningen fri-

om stående skolor.

SOU 1998: ll Kapitel 8 63

8 lärare

Kompetenta

8.1 Vad menas med en lärare

kompetent

För skolor vars utbildningar kompletterar det offentliga skolväsendet finns inte någon bestämmelse om vilka krav på utbildning som kan ställas på lärare vid dessa skolor. I propositionen 1992:230, Valfrihet i skolan, sägs dock att skolans utbildning skall vara av god kvalitet och att detta bl.a. innebär att undervisningen skall kompetenta lärare.

ges av

Kommunerna och landstingen är enligt 2 kap. 3 § skollagen skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får bara göras om personer med en sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Enligt 2 kap. 4 § skollagen är kravet för att utan tidsbegränsning få anställas som lärare i det offentliga skolväsendet att den sökande antingen har genomgått svensk lärarutbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning som anställningen avser eller därmed jämställd lärarutbildning i ett annat nordiskt land eller ett annat land som tillhör Europeiska frihandelssammanslutningen eller Europeiska unionen, eller har genomgått annan högskoleutbildning som Högskoleverket förklarat i huvudsak motsvara ifrågavarande lärarutbildning. Om ingen av de sökande motsvarar dessa krav, kan kommunen anställa en sökande om denne anses ha motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det dessutom finns skäl att anta att sökanden är lämpad för att sköta undervisningen i fråga.

Det finns i lagen eller förordningen inte något krav på att lärare vid de kompletterande skolorna skall ha genomgått lärarutbildning men enligt ovan nämnda proposition skall undervisningen genomföras av kompetenta lärare. En utgångspunkt för diskussionen om vad som skall krävas av en kompetent lärare vid en kompletterande utbildning bör vara en jämförelse med vad som gäller för lärare i offentlig skolverksamhet.

Kompetensutredningen besvarar i sitt betänkande SOU 1991:56 frågan Vad är kompetens på följande sätt: "Kompetens har blivit ett vanligt ord vars innebörd förändrats något. Förr användes det ofta i

3-171693

betydelsen formell behörighet. Innebörden är då närmast tillräckliga kunskaper för en viss befattning. Vidare sägs i kompetensutredningen:Ordet kompetent hänför sig till förmågan att klara de olika krav ställs i en viss situation nu mer som i viss verksamhet. I dagligt tal syftar det på mer än formell behörigen het och innefattar många olika kvaliteter." Enligt SOU 1994:101, Höj Ribban Lärarkompetens för yrkesutbildning, lärares speciella kompetens förmågan att få eles. 25, är en att lära. En lärare måste kunna motivera eleverna att söka kunverna skap for att nå bestämda mål. Läraren måste också kunna organisera undervisningen och utvärdera uppnådda resultat.

I betänkandet sägs att lärarkompetens kan bestå av följ ande delar:

Kunskaper samhällets mål för undervisning i gymnasieskola och - om vuxenundervisning

Kunskaper i pedagogik, psykologi och specialpedagogik relaterade

till skolans verksamhet och mål samt till lärarens uppgifter Ämnesteoretiska kunskaper och kunskaper i gymnasieskolans käm- ämnen Kunskaper och färdigheter att didaktiskt tillämpa ämnets teori och praktik i undervisningen Förmåga att utvärdera och kritiskt granska verksamheten - Social kompetens och god älvkännedom - Etiskt förhållningssätt och förmåga att belysa miljöfrågor, interna- tionella och interkulturella frågor Förmåga att delta i skolans förändringsarbete. -

Enligt Skolverkets översyn estetiska fristående skolor Rapport av 1994 utgör lärarnas kompetens grundpelare eftersom skickliga peen dagoger förutsättning för att utbildningens mål skall nås. Lärarna är en vid de kompletterande skolorna arbetar ofta del- eller halvtid. Ett genomgående krav från skolledningama vid de fristående kompletterande skolorna är att lärarna är yrkesverksamma inom den konstart, som de undervisar inom, det ställs sällan krav på pedagogisk utbildning. men De flesta lärare vid dessa skolor har ingen pedagogisk utbildning. Läformella kunskapsgrund består ofta av erfarenheter från egen rarnas yrkesutövning och högskoleutbildning inom det estetiska området. Pedagogiskt utbildade lärare förekommer sällan och organiserad forten bildning är sällsynt. Vid den enkät gjordes i samband med Skolverkets översyn av som fristående kompletterande skolor, etapp 1995 sade företrädare för skolorna att det viktigaste kriteriet för kvalitet är välutbildade lärare och

Kapitel 8 65

föreläsare. Många av utbildningarna saknar fast anställda lärare och föreläsare och utnyttjar yrkesföreträdare, som är verksamma inom de yrken, som de undervisar Detta innebär att lärare ofta byts ut och att omsättningen på lärare är hög. Lärarna bör enligt utbildningsanordnama ha väldokumenterade yrkeskimskaper och de bör leda utvecklingen inom sitt ämnesområde. Andra kvalitetsfaktorer, som skolorna värdesätter, är att lärarna har pedagogisk fönnåga, dvs. att de kan organisera och strukturera undervisningen, att de är kreativa och till eleverna kan förmedla lust och inspiration att vilja lära sig. Den sociala kompetensen, intresse för eleverna samt positiva värderingar och attityder är andra värdefulla faktorer för skolorna.

Skolverket konstaterar under rubriken Lärarkompetens

i samma rapport att den avgörande meriteringsgrunden för lärare inom många utbildningar är yrkesskicklighet. Pedagogisk kompetens merit

är en men krav på utbildning skulle enligt skolorna på ett olyckligt sätt begränsa lärarrekryteringen. De flesta lärarna saknar pedagogisk utbildning och får i allmänhet inte heller fortbildning inom detta område. För att säkerställa kvaliteten på undervisning på alla nivåer inom det offentliga skolväsendet krävs att lärarna har en pedagogisk kompetens. Det är Skolverkets uppfattning att även de fristående kompletterande skolorna i större utsträckning skall eftersträva sina lärare möjlig-

att ge het att komplettera sin yrkesskicklighet med pedagogisk utbildning.

en

Utredarens uppfattning

Jag instämmer i utbildningsanordnamas uppfattning om betydelsen av att kompetenta lärare skall ha såväl goda yrkeskunskaper som pedagogisk förmåga. Huvudmännen för de fristående utbildningarna med statlig tillsyn bör i större utsträckning ge lärarna möjlighet att komplettera sin yrkesskicklighet med pedagogisk utbildning. Lärare vid dessa utbildningar skall ha kunskaper om samhällets mål för undervisning i de frivilliga skolformerna. Personalens förmåga att utvärdera och kritiskt granska undervisningen är viktig för utbildningens kvalitet liksom det inflytande som eleverna skall ha genom att delta i utvärderingen.

mi {"§°*;.;r .

Kapitel 9 67

9 Kvalitet

9.1 Kvalitetens betydelse

I Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning kvalitet

och likvärdighet skr.1996/97:l12 tas i första hand upp frågor som har stor betydelse för utvecklingen av utbildningens kvalitet inom det offentliga skolväsendet. Eftersom denna utredning behandlar fristående utbildningar ställs under statlig tillsyn är det rimligt att ett resone-

som mang om vad som kan utmärka kvalitet på dessa utbildningar också utgår från utvecklingsplanen.

I utvecklingsplanen sägs att bedömning av kvalitet förutsätter kontroll resultaten. måste stå i fokus vid kvalitetsbedömningar

av Det som är att eleverna når de mål som formulerats i läroplaner och kursplaner. Kvalitetssäkring handlar både att sätta upp mål, att följa upp och

om värdera vad som åstadkommits och att sätta upp nya mål. Vidare är kvalitetssäkringen både ett tecken på och en förutsättning för elevinflytande.

Regeringen framhåller i utvecklingsplanen att det bör finnas en skyldighet för skolhuvudmännen och för varje skola att regelbundet upprätta kvalitetsredovisningar. Syftet med dessa redovisningar skall främst vara att tillgodose behoven i det lokala arbetet med kvalitetsutveckling.

I budgetpropositionen 1997/98:1 sägs också att elevens rättighet till

utbildning god kvalitet är central och måste kunna få stöd i en en av aktiv tillsyn.

Enligt propositionen 1997/9816, Förskoleklass och andra skollagsfrågor, bör Skolverket få i uppdrag att effektivisera sitt samarbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket AV i frågor som rör skolans arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen AML har arbetsgivaren an-

för att verksamheten drivs på ett sådant sätt att en tillfredsställande svar arbetsmiljö säkerställs. Ansvaret för att arbetsmiljöaspektema beaktas

68 Kapitel 9

9.2 Lärarnas

kompetens

Lärarnas kompetens viktig del i utbildningens kvalitet. Huvud-

är en mannen har ansvar för att lärarna får del av kompetensutveckling som ett led i utvecklingen utbildningen

av

9.3 Elevinflytande

Ett övergripande mål för utbildning inom det offentliga skolväsendet är att de arbetar i skolan skall verka för demokratiska arbetsformer.

som Detta innebär bl.a. att eleverna skall kunna påverka, vara delaktiga och ta Vid fristående utbildning skall eleverna ha inflytande vid

ansvar. en planering och utvärdering. Detta är viktigt för utbildningens kvalitet.

9.4 Arbetsmiljö

Rapporten Konstutbildning Arbetsmiljö utkom 1993 som resultat av

-

ett samarbetsprojekt mellan Arbetslivsfonden och Konsthögskolan. I

den framhålls att arbetsmiljön inom konstutbildningen behöver förbätt-

Kvalitén i undervisningen skulle bli högre om lärarna genom utras. bildning fick bättre kunskaper om utbildningens mål och vad som krävs för bra arbetsmiljö.

en

Såväl Skolverket som myndigheterna inom AV utövar tillsyn över skolans arbetsmiljö. De psykiska och sociala aspekterna i arbetsmiljön är ett prioriterat område enligt AV:s verksamhetsprogram för åren 1997-2000.

9.5 Sökandeintresset

Efterfrågan på utbildning, sökandeintresset, är ett mått på utbild-

en ningens kvalitet. Elever söker sig till utbildningar som ger personlig utveckling och kunskaper för fortsatta studier och yrkesutövning.

9.6 Kvalitetssäkring

I betänkandet SOU 1997:21, Växa i lärande, beskrivs kvalitetssystem och kvalitet. Med kvalitetssystem avses processer, resurser, organisatorisk struktur och rutiner är nödvändiga för ledning och styrning av

som

Kapitel 9 69

verksamheten med avseende på kvalitet. Med begreppet kvalitet avses egenskaper i verksamheten och dess resultat vad avser förmågan att uppfylla mål. Kvalitetssystemet skall omfatta tillsyn, uppföljning och utvärdering.

Den tillsyn och uppföljning som Skolverket utövar, vid behov i samverkan med annan myndighet eller sakktmnig från det aktuella utbildningsområdet och huvudmannens egen utvärdering, är delar i en kvalitetssäkring av en fristående utbildning med statlig tillsyn. Elever-

utvärdering viktig del i kvalitetssäkringen. nas utgör en annan

Tillsyn avser kontroll av att gällande mål, lagar, förordningar och föreskrifter följs.

Uppföljning avser en verksamhet genom vilken dels fattade beslut

verksamheten kontrolleras, dels att verksamheten beskrivs vad avom ser främst omfattning, kostnader och resultat. Uppföljning kan ske ge-

statistikinsamling och genom t.ex. indikatorer. nom

Utvärdering avser en värdering av resultat eller processer mot mål och uppställda kriterier.

Det stöd fristående utbildningar har från regionala och lokala

som företrädare samt olika typer av organisationer innebär också en kvalitetssälqing.

Utredarens uppfattning

Höga krav på kvalitet måste ställas på fristående utbildningar med statlig tillsyn. För att bli fristående utbildning med statlig tillsyn krävs

en att huvudmannen för utbildningen uppfyller kriterierna enligt någon av de föreslagna grupperna. Ett uppfyllande av flertalet av kriteriema är en förutsättning för godtagbar kvalitet på utbildningarna.

ifiååáikâffâ

A535509. åzaââisrsäêta;iiw

5sf.:i

u ,ag

Kapitel 10 71

10 Statens ansvar för

kompletterande

skolor

10.1 Statens ansvar

Staten har påtagit sig ett ansvar för fristående utbildningar som kompletterar det offentliga skolväsendet.

I proposition 1992/932230, Valfrihet i skolan, framhålls att rätten att starta och driva en fristående skola är en del av den allmänna näringsfriheten i Sverige. Vidare sägs att det offentliga skolväsendet i princip skall tillhandahålla all utbildning som är nödvändig sett både från individens och samhällets utgångspunkt. Staten har dock valt att stödja utbildningar vid fristående kompletterande skolor, eftersom dessa utbildningar har bedömts vara värdefulla ur nationell synpunkt och även vara samhällsnyttiga. Det kan gälla utbildningar som kan öka tillgången på värdefull kompetens inom ett yrkesområde, där denna kompetens saknas. Det kan också avse annat område, inom vilket staten bedömer att det finns behov viss utbildning och sådan utbildning som inte finns i

av det offentliga skolväsendet.

Staten utövar sitt för kompletterande skolor genom att rege-

ansvar ringen fattar beslut om statlig tillsyn av de utbildningar som anses som nationellt värdefulla. Vidare kan utbildningarna beroende på om de an-

särskilt värdefulla eller värdefulla ur nationell synpunkt erhålla ses som statsbidrag och studiestöd.

Genom Sveriges medlemskap i EU har staten ansvar för att utbildningar i Sverige godtas i medlemsländerna. Detta innebär att en utbildning måste erkänd det allmänna i hemlandet. EG-rätten berör

vara av frågor bosättning, möjligheten till yrkesutövning och rätt till studi-

om estöd i ett medlemsland.

Staten har också ansvar för att utbildningar bidrar till jämställdhet.

För så gott alla utbildningar vid kompletterande skolor har

som Skolverket tillsynsansvar. Regeringen har dock under juni 1997 fattat beslut att Högskoleverket skall ha tillsynen för vissa utbildningar

om

kan ligga på högskolenivå utan att uppfylla kraven för att som anses vara högskoleutbildningar.

Utbildningar bedömts särskilt värdefulla nationell syn-

som som ur punkt har hittills kunnat få statsbidrag. Att ha statlig tillsyn har innebu-

72 Kapitel 10 SOU 1998: ll

rit att eleverna på sådana utbildningar haft rätt till studiestöd, i allmänhet studiemedel. Sedan december 1996 har regeringen fattat beslut om statlig tillsyn utbildningar utan att eleverna har rätt till studiestöd.

av Det samhällsekonomiska läget medger inte automatiskt rätt till studiestöd för alla kompletterande skolor.

Att beslut fattats statlig tillsyn utan rätttill studiestöd är en följd

om

att reglerna mervärdesskatt på utbildning förändrats den 1januaav om

1997. Förändringarna utgör en anpassning till gällande EU-regler. Om utbildning är erkänd det allmänna kan utbildningen undantas

en av från mervärdesskatteplikt.

Det är svårt att kunna fastställa om och när en utbildning är särskilt värdefull eller värdefull ur nationell synpunkt och att definiera och tolka utbildning är samhällsnyttig. Vad som anses vara samhäll-

om en snytta kan förändras snabbt i vårt samhälle. Många utbildningar har fått statligt stöd och ställts under statlig tillsyn under många år utan omprövning.

Den mångfald utbildningar finns medför svårigheter att

av som nu göra tillfredsställande och rättvis bedömning och fördelning av stat-

en ligt stöd till olika utbildningar samtidigt som denna mångfald innebär

sund konkurrens håller utbildningarna aktuella och anpassade en som till samhällets utveckling.

Utredarens uppfattning

Jag att staten har för att Sverige har ett mångsidigt och

anser ansvar flexibelt utbildningssystem där invånarna har möjlighet att tillfredsställa sina utbildningsbehov. För att utbildningar skall ställas under statlig tillsyn och berättiga till statliga studiestöd och erhålla statsbidrag måste vissa krav ställas på utbildningarna.

ll Kommunernas ansvar för

kompletterande skolor

l 1.1 Kommunens ansvar

Nedan följer en beskrivning av det ansvar som kommuner har för utbildningar som kan vara jämförbara med utbildningar vid kompletterande skolor.

Kommunernas ansvar utgår från de principer för fördelningen av ansvaret mellan staten och kommunerna som gäller sedan 1991. Dessa fastställdes i proposition 1990/91 :18, Ansvaret för skolan.

Statens bidrag till skolverksamheten har karaktären av finansiellt stöd och skall inte reglera verksamheten. Kommun eller annan huvud-

för skolan har ansvar för och stor frihet att genomföra verksamman heten inom de ramar och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast. Detta innebär ett steg mot en mera utpräglad målstyrning med lokalt ansvar för verksamhetens genomförande.

En grundläggande hörnsten i svensk utbildningspolitik är allas rätt till likvärdig utbildning.

Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning på nationella program för samtliga behöriga ungdomar i kommunen fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. En kommun eller ett landsting, som tagit in en elev som inte är bosatti kommunen på ett nationellt program i gymnasieskolan, har i vissa fall rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Enligt skollagen har fristående gymnasieskola rätt till bidrag från

en hemkommunen om skolan har en utbildning som ger de kunskaper och färdigheter till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper

som och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutformade program. Det är Skolverket som förklarar om skolan är berättigad till bidrag. Kommunens skyldighet att lämna bidrag gäller endast för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

För en elev som inte har fyllt tjugo år och som ännu inte avslutat en gynmasieutbildning och som går på en utbildning i en kompletterande skola är hemkommunen inte skyldig att betala ersättning. Det finns ing-

74 Kapitel 11 SOU 1998: ll

en rättslig reglering av kommunens skyldigheter i detta avseende. Däremot är hemkommunen skyldig att betala for en elev vid en fristående gynmasieskola. Kommunen har ansvaret att bereda alla som avslutat grundskolan plats inom ett nationellt ett specialutfonnat pro-

program, gram eller ett individuellt program fram till och med det första kalenderhalvåret det år eleven fyller tjugo år.

Kommunens ansvar för att ge invånare över 20 år utbildning innebär bl.a. skyldighet att erbjuda gymnasial vuxenutbildning i den omfattning

mot efterfrågan och behov. Interkommunal ersättning utgår som svarar bara hemkommunen tagit på sig ansvaret att stå för kostnaderna

om eller kommunen har rätt till ersättning enligt särskilda föreskrifter.

om Vissa påbyggnadsutbildningar är kommunen skyldig att betala interkommunal ersättning för.

Kommunerna har sedan 1991 tillhandahållit vuxenutbildning inom

för särskilda statliga åtgärder som inneburit dels att ge vuxna ramen med tvåårig gymnasieutbildning möjlighet till utbildning under ett tredje gymnasieår, arbetslösa grundskole- och gymnasieut-

dels att ge bildning. Dessa åtgärder från och med l juli 1997 inom den statli-

ryms

femåriga utbildningssatsningen, Kunskapslyftet. ga

Kommunerna har inget författningsenligt ansvar for kompletterande skolor. Det finns inte någon skyldighet för kommunerna att utbetala kommunala ersättningar för elever vid kompletterande skolor.

När det gäller gymnasieutbildningar för inom det offentliga

vuxna skolväsendet, medger kommunerna i dag bara i begränsad omfattning interkommunal ersättning för genomgång av utbildningar i andra kom-

eller hos andra huvudmän. Det sker i huvudsak inom ramen för muner den skyldighet kommunen kan ha enligt gällande författningar eller

olika frivilliga samverkansforrner. genom

11.2 Fristående skolor

När det gäller kommunernas måste också de kompletterande

ansvar skolornas roll i utbildningssystemet klarläggas. Enligt skollagen kan det, vid sidan de skolformer som anordnas av det allmänna, finnas

av skolor som drivs av enskilda fysiska eller juridiska personer. Dessa skolor kallas fristående skolor. I skollagen nämns fristående grundskolor, fristående särskolor, fristående gymnasieskolor och fristående gymnasiesärskolor. I förordningen fristående skolor behandlas for-

om utom dessa fristående skolor också kompletterande skolor. Det är skolor som ur nationell synpunkt är ett värdefullt komplement till gymnasieskolan. De uppfyller inte kraven för att bli fristående gymnasiesko-

SOU 1998: ll Kapitel 11 75

lor. De utbildningar vid de kompletterande skolorna kan ligga

som ges både på gymnasienivå och på eftergymnasial nivå.

l 1.2.1 Fristående gymnasieskolor

En fristående gymnasieskola Statens skolverk förklarats berät-

som av tigad till bidrag har för varje elev rätt till bidrag från elevens hemkom-

Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever mun.

hemkommunen skyldig att erbjuda gymnasieutbildning, då som var utbildningen började. Detta gäller också elever på fristående gymnasiesärskolor. Dessa fristående gymnasieskolor är skyldiga att, i den utsträckning kommunen bestämmer, delta i den uppföljning och ut-

som värdering kommunen gör sitt eget skolväsende.

som av

Enligt 2 kap. 2 § förordningen 1996: 1206 om fristående gyrrmasieskolor skall den kommun där fristående gymnasieskola tänker etab-

en lera sig ha rätt att yttra sig med anledning av ansökan. Detta gäller skolor ansöker rätt till bidrag. Även närliggande kommuner

som om

kan antas bli berörda etableringen av en ny skola skall få yttra som av sig över ansökan.

l 1.2.2 Kompletterande skolor

Varken skollag, förordning fristående skolor eller förordning om

om offentligt stöd till fristående skolor innehåller någonting om kommu-

för kompletterande skolor. ners ansvar

Enligt utbildningsutskottets betänkande l995/96:UbU8 Kvalificerad yrkesutbildning 16, påpekar utskottet att det inom systemet för

m.m., s. kompletterande skolor finns många olika former av utbildningar, bl.a. många konstskolor. Någon skyldighet för kommunerna att utbetala ersättningar finns inte när det gäller kompletterande skolor. Om en sådan skyldighet skulle införas skulle det innebära ett nytt åläggande och därmed kostnader för kommunerna. En sådan förändring skulle

nya också kräva särskilt lagstöd. Utskottet inte berett att föreslå riksda-

var

kommunerna skulle åläggas skyldighet att till de komplettegen att en rande skolorna betala kommunal ersättning för elever studerar vid

som

kompletterande skola i en annan kommun. en

76 Kapitel 11

l 1.2.3

Påbyggnadsutbildningar

Komvux består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till en ny nivå inom deras yrke eller till ett nytt yrke.

Påbyggnadsutbildningar finns dels som av Skolverket fastställda utbildningar, dels av styrelsen för utbildningen fastställda utbildningar. För de senare gäller att utformningen av utbildningen skall följa Skolverkets föreskrifter. Det finns cirka 500 lokalt fastställda påbyggnadsutbildningar i dag.

En kommun som har tagit in elever från andra kommuner har rätt till ersättning för kostnaderna för utbildningen från elevens hemkommun i vissa fall. Rätt till ersättning gäller om elever har tagits in på Teknikerutbildning. SKOLFS 1996:6. Hemkommunen har också rätt till interkommunal ersättning för påbyggnadsutbildningar som den genomför inom för det antal årsstudieplatser finns upptagna i bila-

ramen som ga 2 till förordning om vuxenutbildning. Det gäller påbyggnadsutbildningar för vilka Skolverket har fastställt kursplaner och/eller utbildningar som anordnas enligt Statens skolverks föreskrifter om påbyggnadsutbildningar inom vuxenutbildning SKOLF S 1995:31.

l 1.2.4 Kvalificerad eftergymnasial utbildning

En kommun kan vara delaktig i ansvaret för utbildning som bedrivs som kvalificerad yrkesutbildning KY. Denna försöksverksamhet är

en satsning på modern eftergymnasial yrkesutbildning. För varje utbildning skall finnas en ledningsgrupp med företrädare för högskola,

en kommunen, arbetslivet och de studerande. Utbildningsanordnaren kan vara både offentlig och privat. Kommunernas ansvar varierar i praktiken.

1 1.2.5 Kommunalt

engagemang

Flera kommuner anser utbildningar vid fristående skolor vara ett positivt komplement till kommunens utbildningsutbud. En kompletterande utbildning kan bidra till att utveckla kompetens inom for kommunen attraktiva områden, vilket bl.a. kan främja kulturlivet och näringslivet.

En del kommuner delar huvudmannaskapet for en kompletterande skola med andra intressenter. Kommuner stödjer också verksamheten vid kompletterande skolor genom att upplåta lokaler eller bidra med

SOU 1998: ll Kapitel 11 77

i andra former, t.ex. ekonomiska bidrag. För enskilda elever resurser vid fristående utbildningar är kommunens stöd i form av t.ex. bidrag till

elevavgifter mycket betydelsefullt.

Landsting kan ha intresse av att i regionalt intresse på olika sätt stödja fristående utbildningar, dels ur ett utbildningspolitiskt perspektiv, dels ett arbetsmarknadspolitisk perspektiv. Landsting är också

ur engagerade i kompletterande skolors verksamhet, antingen som huvudmän eller på annat sätt.

Både kommuner och landsting stöder således av regionalpolitiska skäl utbildningar vid kompletterande skolor.

Utredarens uppfattning

Jag att fristående utbildningar inom olika områden är värdefulla

anser komplement till det allmännas utbildningsutbud såväl för den enskil-

-

för samhället. de som

Jag dock inte att det finns skäl att ändra förutsättningarna för

anser det kommunala ansvaret och att ålägga kommuner och landsting skyldighet att utbetala stöd till fristående utbildningar. Det är inte lämpligt att i nuvarande ekonomiska läge utöka de kommunala åtagandena.

Däremot bör det stå kommuner och landsting fritt att på olika sätt stödja verksamheten vid dessa utbildningar inom ramen för gällande rättsliga grundprinciper.

Kapitel 12 79

12 Nuvarande

statsbidrag

Inför varje bidragsår fastställer regeringen för varje utbildning som är berättigad till statsbidrag antalet årselevplatser och bidraget per årselevplats. De beslut som gäller bidragsåret 1998 togs i december 1997 med stöd 4 kap.1l och 12 förordningen 1996:1206 om friståen-

av de skolor. statsbidrag utgår i dag till 38 kompletterande skolor. De skolor är bidragsberättigade och antalet årselevplatser framgår av

som bilaga

Statsbidragsramen till kompletterande skolor för budgetåret 1998 är lll 010 000 kr. I budgetpropositionen för 1998 föreslås i avvaktan på resultatet denna utredning oförändrad ram för stöd till kompletteran-

av de skolor.

12. 1

Begreppet årselevplats

I förordningen 1996:1206 om fristående skolor definieras begreppet årselevplats "en elevplats i en heltidsutbildning. Att regeringen

som för varje bidragsberättigad utbildning fastställer det antal årselevplatser

får ligga till grund för beräkningen av bidraget betyder i praktiken som två olika saker. Dels fastställer regeringen i sitt beslut om statsbidrag att utbildningen högst får omfatta ett visst antal årselevplatser, dels bestämmer regeringen, utifrån uppgifter från Skolverket som respektive skola rapporterat in till verket, årligen det antal årselevplatser som skall ligga till grund för statsbidraget nästkommande år. I praktiken finns alltså ett antal ramårselevplatser och ett antal statsbidragsgrundande årselevplatser.

Statsbidragsgrundande årselevplatser skall inte tolkas så att begreppet endast kan komma till användning ifråga heltidsutbildning av en

om viss längd. I stället bör man tolka definitionen av årselevplats som ett försök att kvantifiera viss mängd undervisning under en viss tid.

en Denna definition är opersonlig på så sätt att en årselevplats inte behöver motsvaras fysisk Detta framgår genom att regeringen

av en person. även vid beslut att bevilja en utbildning som är kortare än ett läsår statlig tillsyn, fastställer att utbildningen högst får omfatta ett visst antal årselevplatser.

Om en viss utbildning som beviljas statlig tillsyn endast omfattar en termin, kan alltså två fysiska personer omfatta en årselevplats. Om denna tenninsutbildning endast bedrivs i form halvtidsstudier så

av skall fyra fysiska personer kunna motsvara en årselevplats.

Om en utbildning som har statligt stöd är längre än ett år visar följande exempel hur begreppet årselevplats skall förstås. En treårig utbildning som har 30 statsbidragsgrundande årselevplatser kan år ta in tio elever, år ta in tio elever och år ta in tio elever.

Detta resonemang bygger på att det tas in elever en gång per läsår. När utbildningen sedan är i full gång kommer det att finnas 30 elever på de tre årskurserna.

Om utbildningen är treårig, men intag bara sker vart tredje år, så kan det tas in 30 elever på en gång. När dessa 30 elever har gått klart utbildningen kan 30 nya tas in.

Regeringen fastställer ett statsbidragsgrundande antal årselevplatser, som bygger på uppgifter från Skolverket om inrapporterat antal elever, samt ett särskilt belopp per årselevplats.

Skolverket som enligt förordningen skall besluta om utbetalning av bidraget till skolan får uppgiften att multiplicera det statsbidragsgrundande antalet elevplatser med det aktuella beloppet per årselevplats.

Regeringens beslut att ställa en utbildning under statlig tillsyn respektive att även statsbidrag skall utgå, utformas bl.a. på så sätt att utbildningarna får omfatta högst ett visst antal årselevplatser. Om en skola skulle ta in fler elever på utbildningen än vad som motsvarar det antal årselevplatser som stipulerats faller rätten för utbildningen att kvarstå under statlig tillsyn. Ett överintag av elever i förhållande till det givna antalet årselevplatser utgör ett avsteg från de grundförutsättningar som regeringen har fattat sitt beslut utifrån. Det ingår i Skolverkets tillsynsuppgift att undersöka om en skola tagit in för många elever på

en utbildning.

12.2 av

Utbetalning statsbidrag

Enligt förordningen skall Skolverket inför varje bidragsår besluta om bidraget till utbildningar vid kompletterande skolor med utgångspunkt i det belopp som regeringen fastställer för varje bidragsår. Skolverket betalar sedan utan rekvisition ut en tolftedel varje månad.

Någon regelbunden uppföljning skola fortfarande uppfyll-

av om en

kraven för att få statsbidrag förekommer inte. Skolverket upphör er med utbetalningarna någon anledning får veta att kraven

om man av inte längre uppfylls.

12.3 för de

Statsbidragets betydelse kompletterande skolorna

För att få kunskap vilken roll statsbidraget spelar för de komplette-

om rande skolorna har enkät, bilaga skickats ut till 35 huvudmän för

en fristående kompletterande skolor får statsbidrag. De två huvudmän

som

beviljades statsbidrag i juni 1997 har inte fått enkäten. Ytterligare som

utbildning har i december 1997 beviljats statsbidrag. en

Svar har inkommit från 32 kompletterande skolor.

Statsbidragen fördelar sig på de kompletterande skolorna enligt nedanstående gruppering.

kommunikation, mode

enkäter

Uppgifterna statsbidragens storlek är hämtade regeringens årliga

om ur beslut från bidragsåret 1997.

Samstämmigt framhåller alla företrädare för utbildningarna att statsbidraget avgörande betydelse för utbildningamas överlevnad och

är av att utbildningarna skulle läggas statsbidrag inte längre skulle

ner om utgå. Några att de elevavgiñer som skulle behövas för att kunna

anser genomföra utbildningarna skulle bli orimligt höga och inte göra det möjligt för elever att välja den fristående utbildningen. Alternativt

82 Kapitel 12

skulle utbildningens kvalitet sänkas om kostnaderna för lärare, material och studieresor skulle behöva dras till följd indraget statsbidrag.

ner av

Enligt skolornas egna uppgifter har en kompletterande skola haft statsbidrag sedan år 1876. Två skolor fick statsbidrag under 40-talet, fyra under femtiotalet, en 1967, sju från 1970 till 1979, sju från 1984 till 1989 och tio från 1991 till 1996. Dessutom fick två huvudmän med fristående utbildningar statsbidrag i juni 1997. Drygt hälften utbild-

av ningarna har beviljats statsbidrag efter 1980.

En av de kompletterande skolor som inte har besvarat enkäten har drygt 24 000 kr i statsbidrag per årselevplats. Två kompletterande skolor har mellan 30 000 och 40 000 lcr. Mellan 40 000 och 50 000 kr utgår till arton skolor och mellan 50 000 och 60 000 kr till tio skolor. Tre kompletterande skolor har över 70 000 kr och en skola drygt 101 000 kr i statsbidrag per årselevplats.

De tretton konstutbildningar som besvarat enkäten finansierar verksamheten till mellan drygt 50 % och upp till 100 % med statsbidrag. Av de fjorton konstskolorna har tretton drygt 40 000 kr och

en skola nära 60 000 kr i statsbidrag. Alla skolor med denna inriktning har elevavgifter mellan 7 600 och 19 000 kr per läsår.

Fem kompletterande skolor fick enligt egna uppgifter statsbidrag år 1978 och 1979 och fem skolor under l980-talet. Två skolor har statsbidrag sedan år 1994 och en skola med tre utbildningar sedan år 1975 respektive åren 1987 och 1991.

Tre kompletterande skolor med inriktning mot dans, teater och musik, finansieras till mellan 50 % och 73 % med statsbidrag. Dessa varierar mellan cirka 35 000 och 74 000 kr. En skola har ingen elevavgift, en har 17 000 kr per år och en 18 200 kr per år.

Statsbidrag har för en utbildning utgått sedan l950-talet. De andra har haft statsbidrag sedan 1992 och 1995.

Inom gruppen reklam, marknadskommunikation, mode har de tre skolorna en finansiering där statsbidraget utgör 30 % respektive 45 % och 65 %. Statsbidragen ligger mellan 40 000 och 50 000 kr. Elevavgiftema varierar inom denna grupp mellan 25 000 och 47 500 kr per läsår.

En av skolorna har fått statsbidrag för fyra utbildningar, 1946, 1983, 1986 och 1989. En skola har statsbidrag sedan 1950-talet och en sedan år 1996.

Utbildningar med inriktning mot hantverk finns vid sju kompletterande skolor. Dessa utbildningar finansieras till mellan cirka 40 % och 85 % med statsbidrag. Storleken på statsbidragen varierar mellan cirka 58 000 och drygt 101 000 kr. Elevavgiftema varierar mellan cirka 5 000 och 16 000 kr.

Kapitel 12 83

I denna finns två skolor med rätt att anordna deltidskurser in-

grupp

för tilldelat antal årselevplatser. En dessa skolor har elevom ramen av avgifter från 1 400 till 1 600 kr deltidsvecka och den andra skolan

per från 2 000 till 3 000 kr deltidskurs.

per

skolorna har haft statsbidrag sedan 1876. Övriga komplette-

En av rande skolor fick statsbidrag 1943, 1953, 1957, 1967, 1991 och 1994.

Inom teknik, industri finns två kompletterande skolor med

gruppen statsbidrag. Statsbidragen uppgår till cirka 40 000 kr respektive cirka 60 000 kr. Enligt skolornas uppgift finansieras utbildningarna helt med statsbidrag. Några elevavgifter tas inte ut. statsbidrag har utgått sedan 1988 och 1993 för de nuvarande utbildningarna. Dessa utbildningar bedrivs vid skolor med andra utbildningar inte har statligt stöd.

som

Inom kost, hälsa, konsumentekonomi finns fyra skolor

gruppen med statsbidrag till utbildningar som omfattar en termin respektive ett läsår. Statsbidraget till och de fyra skolorna är 59 720 kr. Ut-

var en av bildningama finansieras till mellan 80 % och 100 % med statsbidrag. Statsbidrag har utgått sedan 1970, 1989, 1991 och 1995. Elevavgifter tas inte ut för någon av utbildningarna.

54.41.urv.

13 Fortsatt statsbidrag

1 1 statsbidrag

FÖRSLAG

Ett tidsbegränsat statsbidrag kan lämnas till utbildningar är särskilt som värdefulla enligt kriteriema för grupp Riksdagen bör också i fortsättningen besluta om en ram för statsbidrag till fristående utbildningar. Ramen bör fastställas för en treårsperiod. Skolverket bedömer ansölcningama och fördelar statsbidrag till utbildningar enligt kriterierna för Bedömningen skall vid behov grupp ske efter samråd med myndighet eller sakkunnig från det aktuannan

ella utbildningsornrådet.

Skäl för förslaget

Utbildningar nationell synpunkt särskilt värdefulla som ur anses som komplement inom utbildningssektom, därför att de bl.a. tillför kunskap och kompetens inte skulle finnas att inom landet, bör ha som annars statligt stöd. Om statsbidrag inte skulle utgå till särskilt värdefulla utbildningar skulle dessa förmodligen aldrig komma till stånd eller läggas ned eftersom elevavgiftema skulle bli orimligt höga. Ett mindre antal kommuner och något landsting bidrar med direkta ekonomiska bidrag till utbildningarna i mycket begränsad omfattning. Beslut statsbidrag bör fattas vid ett tillfälle under året såsom föom reslås i kapitel 18. Av den totala statsbidragsramen bör en summa avsättas för att möjliggöra för utbildningar att få statsbidrag. En nya prövning görs vid ett och tillfälle vart tredje år alla beslut samma av gällande utbildningar under den gångna treårsperioden varit berätsom tigade till statligt stöd enligt kriterierna för 2 och Det bör grupperna därför möjligt att disponera den avsatta summan inom en treårspevara riod. Riksdagen bör därför fastställa statsbidragsramen för en treårsperiod.

86 Kapitel 13

Statsbidragsramen bör omfatta en längre period än ett år. Skolorna skall kunna ha möjlighet till viss långsiktighet i planeringen och en eleverna säkra på att kunna fullfölja utbildning. vara en En förnyad prövning vart tredje år gällande beslut gör det möjligt av att ge nya utbildningar statsbidrag under perioden. En längre period vore önskvärd med hänsyn till att staten fastmen ställer treåriga budgetramar föreslås att statsbidragsramen fastställs för tre år.

13.2 och

Grundbidrag tilläggsbidrag

FÖRSLAG

Statsbidraget skall bestå av grundbidrag och i vissa fall tilläggsbidrag.

Skäl för förslaget

Det vore administrativt fördelaktigt om alla fristående utbildningar som beviljas statsbidrag fick ett lika stort bidrag. Utbildningarna har dock mycket olika inriktningar och kostnader varför det ekonomiskt skulle innebära svårigheter för utbildningsanordnama att bedriva utbildningsverksamhet med ett sådant beräkningsförfarande. Grundbidraget skall ha en nivå som möjliggör en utbildning med godtagbar kvalitet. Grundbidraget kan kompletteras med ett tilläggsbidrag, som beräknas med hänsyn till kostnader för lärarkompetens, lokaler och erforderlig utrustning. Grundbidraget utgår med samma belopp till varje utbildning. Tilläggsbidraget utgår efter prövning av behovet. Bidragens storlek avgörs av Skolverket. Skolverket fattar årligen beslut om grundbidragets storlek och om grundbidrag och i förekommande fall tilläggsbidrag till varje statsbidragsberättigad fristående utbildning.

13.3 till

Bidrag utveckling

FÖRSLAG

Statsbidragsberättigade utbildningar bör ha möjlighet att söka medel för utveckling.

Skäl för förslaget De fristående utbildningar bedrivs vid kompletterande skolor som nu har inte rätt till medel anslaget A Utveckling skolväsende och ur av barnomsorg i budgetpropositionen för 1998. I Skolverkets tidigare översyn av de kompletterande skolorna framhölls bristen på pedagogisk utbildning hos lärarna liksom avsaknaden planerad fortbildning. av I förslaget till kriterier för att få statligt stöd krävs bl.a. att utbildningarna skall följa övergripande mål för utbildning inom det offentliga skolväsendet såsom att värna om demokratin, verka för jämställdhet och elevinflytande samt att utbildningarna skall bedrivas av kompetenta lärare. Det är därför rimligt att företrädare för dessa utbildningar, rektorer och lärare, har möjlighet att del anslaget till utveckling skolväav av sendet inom den beslutade ramen.

13.4 Extra statsbidrag

FÖRSLAG

användningen extra statsbidrag fattas av Skolverket.

lBeslutom av

Skäl för förslaget Ur anslaget A.l3. Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning i

budgetpropositionen för 1998 bekostas statsbidrag till kompletterande

skolor enligt förordningen 1996:1206 om fristående skolor. Beloppet uppgår för 1998 till lll 010 000 kr. Av detta kan en ram på l 038 000 kr användas för extra statsbidrag till kompletterande skolor enligt beslut regeringen i varje särskilt fall. av Kompletterande skolor har under ett antal år tilldelats medel ur denför bl.a. investeringar i utrustning eller extra åtgärder i anslutna ram ning till lokaler. Skolverket föreslås bli den myndighet som fattar beslut om statlig tillsyn och kommer därmed att ha samlad information och god kunen skap de fristående utbildningarna. Tillsynen utövas redan i dag av om Skolverket.

142:.:rmåâa ,ut m: 227:: ggåsieicéi:fs .

kbåt/gå 17 Mn

§53 vä §53 V å, å

m,

gänga"

.

i-urñi"áts*w1vlhøia-aømøa

Kapitel 14 89

14 Korttidskurser

FÖRSLAG

Handarbetets Vänners skola och Sätergläntan, Handarbetets gård, bör även fortsättningsvis erhålla statsbidrag for anordnande av korttidskurser.

Denna rätt regleras i särskild förordning

Bakgrund Inom för statsbidragsgrundande årselevplatser lämnas enligt re-

ramen geringens årliga beslut statsbidrag till deltidskurser vid fem kompletterande skolor. Detta innebär exempelvis att en skola som har statsbidrag för 55 årselevplatser kan använda 45 platser till heltidsutbildning och 10 till deltidskurser.

Tre skolorna finns inom hantverksutbildningar, en be-

av gruppen driver konstutbildning och finns inom gruppen reklam, marknads-

en kommunikation och mode.

Benämningen deltidskurser avser utbildningar som omfattar ett mindre antal veckor.

Från den enkät i september 1997 besvarades kompletterande

som av skolor med statsbidrag och vid direkta kontakter med företrädare för utbildningsanordnarna har nedanstående uppgifter hämtats. Antalet använda årselevplatser redovisas för läsåret 1996/97 medan antalet statsbidragsgrundande årselevplatser avser bidragsåret 1997.

Capellagården, Färjestaden, redovisar att alla statsbidragsgiundande årselevplatser används till heltidsutbildningar inom förordningens 1996:1206 Skolan har statsbidrag motsvarande 60 årselevplatser

ram. enligt särskilt beslut regeringen under 1997. Vid kontakt med skolan

av

att statsbidraget används till att finansiera deltidskurser endast uppgavs i den mån antalet årselevplatser inte till fullo disponeras heltids-

som av studerande. Vid skolan bedrivs en intensiv kursverksamhet under sommar och lovveckor.

Handarbetets Vänners skola, Stockholm, har statsbidrag motsvarande 58 årselevplatser varav cirka 40 årselevplatser används till hemslöjdsutbildningar inom förordningens och resterande 18 års-

ram

90 Kapitel 14 SOU 1998: ll

elevplatser till kvälls- och dagkurser, två och fyra veckor, långa samt sommarkurser i vävning under fem veckor.

Sätergläntan, Hemslöjdens Gård, i Insjön har 69 statsbidragsgrundande årselevplatser. Skolan är sedan 1996 inne i ett utvecklingsarbete med uppbyggande av längre utbildningar inom den traditionella slöjden och folkkonsten. Detta innebär en övergång från tenninskurser och korta kurser till ettåriga heltidsutbildningar. För att bevara och utveckla landets folkliga slöjdtradition bedrivs också i fortsättningen kortakurser i dess många tekniker och materialkunskap. Läsåret 1996/97 användes cirka 38 årselevplatser till tenninskurser och ettåriga utbildningar. Motsvarande siffra for läsåret 1997/98 är cirka 53 årselevplatser. Övriga årselevplatser används till korta kurser om en till tre veckor.

Domên Konstskola i Göteborg har 65 statsbidragsgrundande årselevplatser och redovisar i svar på enkäten att 64 årselevplatser läsåret 1996/97 användes till heltidsutbildningar om 35 veckor per år. Därutöver anges att 25 årselevplatser åtgår till deltidsstudier i målning och teckning omfattning om 28 veckor per år.

av en

RMI-Berghs Reklam och Marknadsföringsinstitut AB, Stockholm,

att alla de 90 årselevplatsema används till heltidskurser. Några uppger deltidskurser anordnas enligt uppgift inte inom ramen för statsbidraget. Skolan har dock omfattande verksamhet med deltidskurser och yt-

en terligare heltidsutbildningar.

Skäl för förslaget Handarbetets Vänners skola och Sätergläntan, Hemslöjdens gård, har under lång tid haft rätt att använda statsbidragsberättigade årselevplat-

till deltidskurser avser utbildningar som omfattar ett mindre antal ser veckor, kallas i fortsättningen korttidskurser med inriktning mot att bevara kunskap och tradition inom slöjd och textila hantverkstelcniker. Dessa korttidskurser särskilt värdefulla ur nationell

är att anse som synpunkt då utbildningarna blir bärare och förmedlare av ett svenskt kulturarv bör bevaras. Dessa kurser är med sina specifika inrikt-

som ningar ett stöd för övriga längre utbildningar vid skolorna.

Korttidskursema betyder mycket for den lokala och regionala utvecklingen och sysselsättningen främst bland kvinnor. Det är i stor utsträckning kvinnorna som varit och är bärare av detta kulturarv genom

kvinnornas tysta kunskap. Denna kunskap används också ofta till en utveckling ett eget företagande som spelar en viktig lokal och regio-

av nal roll.

För att kunna bevara den värdefulla kunskap som korttidskurserna vid Handarbetets Vänners skola och Sätergläntan, Hemslöjdens gård, förmedlar, är det nödvändigt att dessa kurser också i fortsättningen er-

håller statsbidrag. Detta kan ske på två sätt, antingen genom att huvud-

får rätt att använda ett antal årselevplatser av det totala statsbimannen draget skolan erhåller eller att korttidskurserna tilldelas ett

som genom separat belopp särskilt beslut. Oavsett hur beräkningen sker

genom skall finansieringen ske inom för det anslag som kommer att

ramen bekosta statsbidrag till fristående utbildningar med statlig tillsyn inom

olika områden.

Det är viktigt med statligt stöd till korttidskursema hos de två nämnda utbildningsanordnama denna rätt bör regleras i särskild

men förordning då dessa utbildningar inte uppfyller kraven på omfattning i tid enligt grupperna 1-3.

Benämningen korttidskurser är att föredra, då det är utbildningar om ett mindre antal veckor, 1-5 veckor, avses. Begreppet deltidskurs-

som

kan gälla kurser med ett fåtal timmar sträcker sig över en längre er som period.

Kapitel 15 93

15 Nuvarande studiestöd

15.1 Former för nuvarande studiestöd

De nuvarande studiestödsformema för studerande vid kompletterande skolor är

studiehjälp studiemedel särskilt vuxenstudiestöd svux särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa svuxa utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. - Ett grundvillkor för rätt till studiestöd är att utbildningen är statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. De utbildningar som rätt till studiestöd finns förtecknade i bilaga till studiestödsförordger ningen.

Studiehj älp Studiehjälp lämnas för studier i gymnasieskolan eller annan gymnasial utbildning till och med vårterminen det år den studerande fyller 20 år. Studiehjälp består studiebidrag, extra tillägg och inackorderingsav tillägg. studiebidraget är 750 kr månad i nio månader. Elever i friper stående skolor kan få inackorderingstillägg. Det extra tillägget lämnas till elever i familjer med låg inkomst.

Studiemedel Studiemedelssystemet omfattar två studerande, nämligen grupper studerande i högskolan och eftergymnasial utbildning - annan studerande är 20 år och äldre och deltar i utbildning på - som som grundskolenivå eller gymnasial nivå. Hit räknas utbildning i kommunal och statlig vuxenutbildning, folkhögskolor, och en del andra skolor, bl.a. kompletterande skolor.

Studiemedel beviljas både för heltidsstudier och deltidsstudier. Deltidsstudierna måste dock omfatta minst halvtid. Studiemedel består av en

bidragsdel på 1 770 kr månad och lånedel på 5 100 kr

per en ca per månad.

Särskilt vuxenstudiestöd svux Detta stöd skall i första hand ges till personer som har störst behov

av utbildning och stöd. Särskilt vuxenstudiestöd beviljas därför i huvudsak för utbildning på grundskole- och gymnasieskolenivå. Inom högskoleområdet är det enbart yrkesteknisk högskoleutbildning och specialpedagogutbildning som ger rätt till svux. Som en särskild rekryteringsfrämjande åtgärd erbjuds under de närmaste åren vuxenstudiestöd till vissa studerande som antas till utbildning inom det naturvetenskapliga och tekniska området s.k. NT-platser. Bidraget i utgör 65 %

svux av utbildningsbidraget i arbetsmarlcnadsutbildning. Bidraget tillsammans med lånedelen motsvarar totalbeloppet i utbildningsbidrag. Resursema för svux är begränsade. Det innebär att om antalet sökande är större än antalet stöd, så måste ett urval ske. Undantag från urvalsprövningen görs för högskolenivån. För svux gäller samma regler för studie-

som medel när det gäller kravet på heltids- och deltidsstudier.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

svuxa

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa tillkom för att ge arbetslösa möjlighet till vuxenstudiestöd utan hänsyn till reglerna om urval i svuxsystemet. Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa beviljas för studier på grundskolenivå och för högst två terminer när det gäller utbildning på gymnasial nivå. Beloppen i bidrag och lån är med visst undantag desamma som i svux.

Utbildningsbidrag i arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning definieras i förordningen 1987:406 om arbetsmarknadsutbildning. Denna typ av utbildning är förenad med rätt till utbildningsbidrag. För att arbetsmarknadsutbildning skall en person vara eller riskera att bli arbetslös, ha fyllt 20 år och söka arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen. Den genomsnittliga utbildningstiden för dessa utbildningar varierar mellan 17 och 29 veckor. Utbildning på högskolenivå får inte överstiga 40 veckor.

Kapitel 15 95

15.2 Hur studiestöden i dag

fungerar

Det finns inte ett särskilt belopp avsatt till studiemedel för elever vid kompletterande skolor. Regeringen fattar beslut om omfattningen av varje fristående kompletterande utbildning uttryckt i årselevplatser.

I bilaga 2 till studiestödsförordningen finns de utbildningar upptag-

berättigar till studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd na som eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Till elever på utbildningar upptagna istudiestödsförordningens avdelning A i bilaga 2 kan studiestöd lämnas i form av

studiehjälp till och med det första kalenderhalvåret det år under vil- -

ket den studerande fyller 20 år, eller

studiemedel från och med andra kalenderhalvåret det år under vilket -

den studerande fyller 20 år.

Svux och kan också lärrmas för utbildningar som upptas i avdel-

svuxa ning A enligt de särskilda regler som gäller för dessa stöd.

I avdelning B finns universitet och högskolor och andra s.k. eftergymnasiala utbildningar vid vilka studiestöd kan lämnas i form av studiemedel oavsett den studerande är över eller under 20 år.

om

Utbildningama i avdelning A betraktas som gymnasiala. I realiteten är många dessa utbildningar vid de kompletterande skolorna efter-

av gymnasiala. Till flera av utbildningarna är antagningskraven genomgången gymnasieskola eller motsvarande. Till de utbildningar som inte har uttalade krav på gymnasieutbildning tas ändå i stor utsträckning in elever med denna bakgrund. Det är en följd av att så gott som alla ungdomar går i gymnasieskolan i dag och att de nationella programmen innehåller inriktningar som tidigare inte fanns i gymnasieskolan. I avdelning A finns de flesta fristående kompletterande utbildningarna upptagna.

-

Tillämpningen i dag är sådan att om en elev gått ut en treårig gymnasieutbildning och ännu inte fyllt 20 år och söker en utbildning som finns under avdelning A, så har den eleven inte möjlighet att få studiemedel för studier vid fristående kompletterande skolor förrän under andra kalenderhalvåret den studerande fyller 20 år. De flesta ungdomar går ut gymnasieskolan vid 19 års ålder. Följden blir att en studerande under tjugo år endast kan få studiehjälp. Inackorderingstillägg kan läm-

utbildningen är riksrekryterande. Armars är det hernkommunen nas om

står för inackorderingstillägget. Har eleven treårig gymnasieutsom en bildning är sannolikheten för att kommunen skulle betala ut inackorderingstillägg för ytterligare en gymnasial utbildning mycket liten. Dessa

4-171693

elever måste ibland tacka nej till en eftertraktad utbildning med speciell inriktning eller låna pengar på annat sätt än genom studiemedel.

I SOU 1996:90, Sammanhållet studiestöd, föreslås utökad möj-

en lighet att få studiemedel vid deltidsstudier och en vidgad möjlighet för ungdomar som slutfört en gymnasieutbildning att få studiemedel före 20 års ålder.

Studiestödsreglema är så utfonnade, att alla som antas till i studi-

en estödsförordningen upptagen utbildning har rätt till studiestöd. Någon kontroll av antalet studerande som får studiestöd i förhållande till antalet studieplatser görs inte. I dag fungerar det så att det vid en del av utbildningarna tas in flera elever än vad man har årselevplatser till.

Kapitel 16 97

16 av studiestöd

Fördelning

FÖRSLAG

Regeringen fastställer en totalram i form av det antal årselevplatser för studiestöd skall finnas vid fristående utbildningar.

som

Skolverket anger efter bedömning av ansökan eller i samband med förnyad prövning vart tredje år antalet årselevplatser vid varje utbildning.

Ungdomar som slutfört en gymnasieutbildning får möjlighet att få studiemedel före 20 års ålder för studier vid fristående utbildningar med statligt stöd

Skäl för förslaget Studiestöd skall lämnas till studerande i fristående utbildningar inom sådana områden bedöms värdefulla eller särskilt värdefulla ur

som som ett nationellt perspektiv. Totalramama för årselevplatser bör fastställas av regeringen. Det är viktigt, främst med hänsyn till studiestödskostnadema, att det faktiska antalet studerande inte växer oberoende av antalet fastställda årselevplatser. Skolverket bör därför i samband med beslutet antal årselevplatser för respektive utbildning skaffa sig kun-

om skap om antalet årselevplatser som använts.

Det betyder mycket för ungdomar som fullföljt en gymnasieutbildning att kunna påbörja önskad utbildning och finansiera den genom studiemedel utan att behöva vänta till dess att de fyller 20 år eller att

tvungna att ordna finansieringen på annat sätt. vara

17 Från ansökan till beslut

nuvarande arbets- och

beslutsordning

17.1 Ansökan

I förordningen 4 kap. 1996:1206 om fristående skolor regleras ansökan och beslut.

En ansökan statlig tillsyn eller statlig tillsyn och statsbidrag

om lämnas till Skolverket senast den l april året innan skolan beräknar att starta. Även det är skola är i gång ansöker statlig

om en som som om tillsyn, skall ansökan lämnas in senast den 1 april året innan den statliga tillsynen skall börja. Skolverket granskar och överlämnar ansökan med eget yttrande till regeringen. I yttrandet gör verket en bedömning av skolans betydelse från nationell synpunkt och om inträdesvillkor och urvalsgrunder är godtagbara.

Skolverket godkänner läroplan och kurs- och timplaner och undersöker betyg eller intyg kommer att utfärdas enligt gällande förord-

om ning. Vidare gör verket en bedömning av skäligheten i eventuella elevavgifter.

Skolverkets kostnad för godkännande av ansökan om att bli kompletterande skola beräknas till cirka 6 000 kr per ansökan. Den genomsnittliga tidsåtgången är 3 dagar. Till grund för yttrandet till regeringen ligger dokumentstudier och vid behov kontakter med huvudmannen och företrädare för utbildningsområdet.

Ansökan och yttrande skickas till Utbildningsdepartementet för vidare handläggning.

17.2 Beslut

Regeringen fattar beslut om huruvida en fristående kompletterande skola skall fä stå under statlig tillsyn eller få statlig tillsyn med rätt till

100 Kapitel 17

statsbidrag. Sedan en tid tillbaka fattas beslut om statlig tillsyn utan rätt till studiestöd.

17.3 Behov av

ny beslutsordning

Skolverket upplever ibland svårigheter att fastställa om en utbildning kan anses som samhällsnyttig, eftersom nuvarande kriterier är svävande.

Ett problem med nuvarande beslutsordning framhölls i Skolverkets rapport Översyn av fristående kompletterande skolor, 1995-05-24, Konsekvenserna blir att utbildningamas läroplaner blir godkända innan regeringen har beslutat om offentligt stöd. Skolverket godkänner dessutom kontinuerligt förändrade och förnyade läroplaner. Detta har bl.a fått till följd att en skola erbjuder flera olika utbildningar med ett förhållandevis gammalt beslut om statlig tillsyn for endast en del av utbildningarna. Denna situation skulle undvikas om förordningstexten formuleras så att godkännandet av läroplaner till nya utbildningar inte kan ges utan att regeringen först har beslutat om offentligt stöd."

Om förutsättningarna för att få statlig tillsyn och/eller statsbidrag ändras finns det ingen "automatisk signal till Utbildningsdepartementet, vilket kan innebära att regeringen kan fortsätta att fatta beslut en tid om att en skola är berättigad till statsbidrag trots att verksamheten upphört. Vidare kan studiestödsförordningen fortsätta att uppta studiestödsberättgade utbildningar som inte längre anordnas.

Kapitel 18 101

18 Från ansökan till beslut-

förslag

18.1 Ny beslutsfattare

FÖRSLAG

Beslut om erkännande av fristående utbildningar fattas av Skolverket vid behov myndighet eller sakkunnig från det

efter samråd med annan aktuella utbildningsornrådet.

Skolverket skall föra en aktuell förteckning över de fristående utbildningarna med statlig tillsyn inom vissa områden.

Skäl för förslaget Skolverket handlägger i dag alla ansökningar om att bli kompletterande skola och yttrar sig över ansökningarna till Utbildningsdepartementet samt godkänner läroplan och kurs- och timplaner. Regeringen fattar beslut enligt förordningen om fristående skolor om statlig tillsyn av utbildningar vid kompletterande skolor. Detta innebär att det är svårt att ha helhetssyn över de fristående utbildningamas verksamhet och

en villkor. Vid arbetet med denna utredning har konstaterats att det finns behov samlad kunskap utbildningarna vid myndighet för

av en om en att göra handläggning och beslutsfattande effektivare.

Det finns också fristående utbildningar med speciell fackinriktning som handläggs inom andra myndigheter.

Skolverket fattar beslut om godkännande av fristående grundskolor och grundsärskolor samt fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor.

Skolverket har mycket god kunskap om de aktuella utbildningarna och utbildningsområdena och väl utvecklade rutiner för handläggning-

ärenden rör fristående utbildningar samt goda kontaktnät en av som inom de olika områdena.

Handläggningen, beslutsfattandet och uppföljningen av de fristående utbildningarna blir enhetligare, effektivare och mera rättvis om beslutsrätten utövas av en myndighet, Skolverket. Om flera myndigheter skulle fatta beslut är det svårt att ha en överblick över omfattningen av de fristående utbildningarna och hur dessa tar statliga stöd i anspråk.

Detta skulle bl.a. försvåra uppföljning av utbildningarna och den förnyade prövning av beslut, som föreslås, skall göras vart tredje år.

Skolverket skall när myndigheten fattar beslut vid behov samråda med annan myndighet eller sakkunnig från det aktuella utbildningsområdet. Sådant samråd skall också ske vid behov vid förnyad prövning och tillsyn. Detta är särskilt viktigt när utbildningen rör områden som handhas av andra myndigheter. Skolverket har dock det formella ansvaret.

Utbildningar som i avvaktan på utredningens förslag ställts under Högskoleverkets tillsyn skall när det gäller beslut och tillsyn föras till Skolverket. Detsamma gäller den utbildning som ställts under Luftfartsverkets tillsyn.

Skolverket skall ha en aktuell förteckning över de fristående utbildningarna med statlig tillsyn och över utbildningsanordnama.

18.2 Ny beslutsordning

FÖRSLAG

l Ansökan om erkännande enligt kriterierna för grupperna 2 och 3

inlämnas till Skolverket senast l april året innan utbildningen avses att starta. För erkännande enligt grupp 1 kan ansökan göras löpande under året.

2 Beslutet erkännande enligt kriteriema för grupperna 2 och 3

om

fattas varje år vid ett tillfälle. Vid ett visst tillfälle kan beräkning gö-

ras av hur stora statliga stödresurser som kan finnas tillgängliga att fördela. Beslut om erkännande enligt kriteriema för grupp l bör fattas inom tre månader från det att ansökan kommit in, om inte särskilda skäl föranleder annat. Beslut om erkännande enligt kriteriema enligt grupperna 2 och 3 fattas senast den 1 mars det år utbildningen avses att starta om inte särskilda skäl föranleder annat.

3 Besluten skall motiveras. Eventuellt kan det för grupperna 2 och 3

bli nödvändigt att på grund av begränsade statliga medel göra prioriteringar bland de ansökningar som uppfyller kriteriema.

4 Ansökningarna handläggs och bereds inom Skolverket. 5 Beslut som gäller erkännande av utbildningar fattas av Skolverket

vid behov efter samråd med myndighet eller sakkunnig från

annan

det aktuella utbildningsområdet.

6 Beslut erkännande gäller i högst tre år. Om huvudmannen inte om uppfyller kraven för utbildningen eller själv önskar att erkännandet inte längre skall gälla, fattar Skolverket beslut om att utbildningen efter viss övergångsperiod inte längre skall stå under statlig tillen En plan över avvecklingen skall tas fram i samverkan mellan syn. Skolverket och huvudmannen.

7 En förnyad prövning görs vart tredje år av alla beslut som gäller utbildningar under den gångna treårsperioden varit berättigade som till statligt stöd enligt kriterierna för 2 studiestöd och enligt grupp kriterierna för 3 statsbidrag och studiestöd. Det innebär att grupp beslut godkännande utbildningar tagits under pågående om av som treårsperiod kommer att genomgå förnyad prövning efter ett eller två år. Det föreslagna förfarandet ställer krav på intensifiering av en den statliga tillsynen och huvudmännens egna utvärderingar av de utbildningar som har statligt stöd.

8 Förslaget till beslutsordning träder i kraft den l juli 1999. I detta ny sammanhang skall alla gällande beslut om statlig tillsyn omprövas.

Beslut statsbidrag bör fattas vid ett tillfälle under året. Av den totala om statsbidragsramen bör avsättas för att möjliggöra för nya en summa utbildningar att få statsbidrag under treårsperioden. En prövning görs vart tredje år alla beslut gällande utbildningar som under den gångna av treårsperioden varit berättigade till statligt stöd i form av studiestöd och statsbidrag. Det bör därför möjligt att disponera den avsatta sumvara inom treårsperiod. Riksdagen bör fastställa statsbidragsramen man en treårsperiod. för en För vissa utbildningar kan särskilt värdefulla kan som anses som behovet utbildningsplatser begränsat med hänsyn till möjligheav vara ten till yrkesutövning och försörjning inom det aktuella yrkesornrådet. Antalet årselevplatser utbildningen skall omfatta skall framgå av som beslutet. En utbildning skall kunna få statlig tillsyn Skolverket bedömer om att den uppfyller kriteriema enligt någon av grupperna l-3. Om huvudman endast ansöker erkännande enligt kriteriema en om för 1 kan beslut lärrmas inom tre månader inte särskilda skäl grupp om föranleder annat. Särskilda skäl kan att den sökande inte lämnat en vara komplett ansökan enligt anvisningar. Det kan också vara att ett utlåtande måste inhämtas från myndighet eller sakkurmig, vilket kan annan kräva längre tid. Omfattningen ansökan, t.ex. begäran om erkärmanav de många utbildningar, är ett annat skäl. av Som ett led i bedömningen ansökan skall budgeten för utbildav en ningen granskas.

En total omprövning av alla beslut gäller statlig tillsyn måste

som göras enligt den nya förordningen i samband med att den träder i kraft den l juli 1999. Det är viktigt att beslut som innebär att utbildningar kommer att berättiga till studiestöd och statsbidrag blir så rättvisa

som möjligt med hänsyn till att de ekonomiska ramarna är begränsade.

Därefter sker alltså en förnyad prövning av beslut som gäller utbildningar i grupperna 2 och 3 vart tredje år vid ett och samma tillfälle. Huvudmannen skickar in en ansökan senast den 1 april året innan ett nytt beslut skall träda i lcrañ.

Beslut som gäller utbildningar i grupp 1 gäller i tre år. Det är varje huvudmans ansvar att ansöka om fortsatt statlig tillsyn enligt

grupp innan beslutet upphört att gälla.

Kapitel 19 105

19 Överklagandeförfarandet

FÖRSLAG

Beslut statligt stöd enligt kriteriema för grupp l skall kunna över-

om klagas till allmän förvaltningsdomstol.

Beslut statligt stöd enligt kriterierna för grupperna 2 och 3 skall

om inte kunna överklagas.

Utredaren föreslår att Skolverket skall vara beslutsinstans. Vid sitt arbete har utredningen haft utgångspunkt att beslut som tas av Skol-

som verket statligt stöd borde kunna överklagas. Utredningen forutsatte

om att besluten skulle kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Under utredningens bedrivande har det dock blivit tydligt att det med nuvarande regler studiestöd och statsbidrag knappast är möjligt att

om införa generell rätt att överklaga besluten till allmän förvaltnings-

en domstol när det gäller statsbidrag och studiestöd. Av samma anledning

utredningen att det inte heller är möjligt att besluten generellt anser skall kunna att överklaga till regeringen eller till en särskild nämnd.

19.1 Alternativa möjligheter att överklaga

Utredningen har övervägt fyra olika sätt att överklaga Skolverkets beslut:

till allmän förvaltningsdomstol, till regeringen, till Skolväsendets överklagandenämnd eller

4. ingen överklagandemöjlighet.

Vilket alternativ är mest lämpligt avgörs av de rättsverkningar som

som besluten kan ha.

Ett beslut erkännande enligt kziteriema för grupp 1 innebär att

om huvudmannen kommer att ett erkännande för att bedriva en utbild-

ges ning står under statlig tillsyn. För beslut enligt kriteriema för

som

2 tillkommer att eleverna har rätt till studiestöd och beslut enligt grupp

106 Kapitel 19

kriteriema för grupp 3 innebär dessutom att huvudmannen får statsbidrag till utbildningen.

19.2

Europakonventionen

Ett besluts rättsverlcningar har betydelse för om beslutet är sådant att det enligt Europakonventionens bestämmelser, artikel kräver en domstolsprövning. Om beslutet anses innefatta civila rättigheter civil rights måste beslutet kunna överprövas av domstol. I Europakonventionens artikel 6 anges bl.a. att envar har rätt att sina civila rättigheter och skyldigheter prövade i en opartisk och offentlig rättegång inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag.

Till civila rättigheter kan hänföras äganderätten, rätten att förfoga över den egna egendomen, familjerättsliga tvister och frågor om tillstånd att bedriva viss privat näringsverksamhet. Sociala rättigheter anses falla under begreppet civila rättigheter oavsett rättigheterna har

om en offentligrättslig eller privaträttslig bakgrund. För rätt till domstolsprövning tvister om sociala rättigheter krävs dock att den enskilde

av har en författningsenlig rätt att under givna förutsättningar få del av rättigheten eller förmånen. Begreppet omfattar inte tvister som härrör från uttalat offentligrättsliga regleringar. Skattetvister, rätt till undervisning m.m. medför således ingen rätt till domstolsprövning enligt konventionen, Ds 1997:29, Fortsatt översyn av förvaltningsintressen, s 106.

Regeringen har i proposition 1990/912115, Om vissa skollagsfrågor m.m., uttalat att frågor som ligger nära vad som anses som civila rättigheter, i den mening detta begrepp har enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, bör överklagas till de allmänna förvaltningsdomstolama.

19.3 Om verkets beslut inte innefattar civil

rights

Om Europakonventionen inte kräver att besluten skall kunna överklagas till domstol uppstår valfrihet mellan domstolsprövning, regeringsprövning och ingen överklaganderätt alls. Det blir då allmänna principer som gäller.

Vad gäller fördelningen av överklagandeärenden mellan regeringen och förvaltningsdomstolar har riksdagen fastställt riktlinjer, bet. 1983/84:KU23. Huvudtanken med riktlinjerna var att regeringen skulle befrias från att vara den myndighet som har att pröva överkla-

Kapitel 19 107

ganden i ärenden där en politisk styrning av praxis inte var nödvändig eller önskvärd. Ett sätt att befria regeringen från överklaganden var att flytta prövningen av dessa från regeringen till törvaltningsdomstolama.

I många lagar uttalas att vissa beslut inte får överklagas. Anledning-

till detta torde vara att den första beslutsinstansen anses som mest en kompetent eller att beslutets art är sådant att det inte kräver överklaganderätt.

19.4 Beslut kriterierna för 1

enligt grupp

Skäl för förslaget

Beslut statligt stöd utbildningar inom grupp 1 har som rättsver-

om av kan att utbildningen ställs under statlig tillsyn. I och med att det allmänna beslutet erkänner utbildningen har beslutet även andra

genom viktiga följdverlcningar. Dessa är bl.a. rätten för medborgare i annat

en EU-land att bosätta sig i Sverige under studietiden och rätten att exa-

skall gångbar i andra EU-länder. Vidare kan en utbildmen anses vara ning erkänd det allmänna på visst sätt undantas från mer-

som anses av värdesskatteplikt. För den enskilde utbildningsanordnaren kan beslutet

dess olika följdverkningar mycket viktigt. Särskilt när det genom vara gäller möjligheten till undantag från mervärdesskatteplikt torde beslutet t.o.m. kunna ha avgörande betydelse för en fysisk eller juridisk persons ekonomiska möjlighet att starta och bedriva utbildning. Skolverkets

en beslut kan därför konkurrenssynpunkt ha stor betydelse i de fall det

ur finns andra utbildningar har statlig tillsyn och som riktar sig till

som samma målgrupp.

Enligt utredningens mening är Skolverkets beslut så viktigt och har sådan avgörande betydelse för utbildningsanordnaren att det bör kunna överklagas. Några särskilda skäl talar mot att besluten skall kunna

som överklagas saknas. Eftersom besluten i huvudsak avser överprövning

utbildning uppfyller vissa rekvisit utan avgörande lämpligav om en hetsbedömningar utredningen att besluten skall kunna överklagas

anser till allmän förvaltningsdomstol.

108 Kapitel 19

19.5 Beslut kriterierna for 2

enligt grupperna

och 3

Skäl for förslaget

Beslut enligt kriterierna för 2 och 3 har grundläggan-

grupperna samma de rättsverkningar och följdverkningar beslut statlig tillsyn

som om enligt nivå När det gäller grupp 2 tillkommer att utbildningen berättigar eleverna till studiestöd och vad gäller 3 tillkommer att hu-

grupp vudmannen får statsbidrag för utbildningen.

Såsom anförts tidigare har utredningen utgått från att Skolverkets beslut skall vara möjliga att överklaga. Problemet med beslut enligt kriterierna för grupperna 2 och 3 är dock att de ekonomiska

ramarna för utbildningarna är begränsade. Tjugo utbildningar kan t.ex. uppfylla kraven för rätt till statligt stöd medan det bara finns ekonomiskt

utrymme för att medge tio utbildningar sådant stöd. Med nuvarande ordning som innebär att antalet utbildningar uppfyller kriterierna kan

som vara fler än vad de ekonomiska kan utrymme för, är det inte

ramarna ge möjligt att besluten skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol eller särskild överklagandenämnd. En sådan prövning skulle enbart kunna innefatta frågan om utbildningen uppfyller givna kriterier och kan inte i efterhand leda till prioritering eller omfördelning

en annan av medlen mellan sökande än den Skolverket gjort.

Mot denna bakgrund och då Europakonventionen inte torde kräva domstolsprövning i dessa fall anser utredningen att besluten inte skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol eller särskild

en nämnd.

Även vid överklagande till regeringen uppkommer principi-

samma ella svårigheter. Regeringen måste behandla lika fall lika och det förefaller meningslöst med överklagandemöjlighet när de tillgängliga

en medlen redan har förbrukats.

Skolverket, som föreslås fatta besluten, är framgått den enda

som instans som vid ett tillfälle kan göra den prioritering mellan utbildningarna som erfordras för att avgöra vilka utbildningar skall erhålla

som stöd. Att ge utbildningsanordnarna rätt att överklaga besluten till allmän förvaltningsdomstol, särskild nämnd eller regeringen utredningen

anser mot denna bakgrund olämpligt. Utredningen föreslår således att

vara Skolverkets beslut enligt kriteriema för 2 och 3 inte skall

grupperna

kunna överklagas.

Kapitel 19 109

Om utbildningsanordnare, nekas stöd enligt kriterierna för

en som

2 och ändå vill ställas under statlig tillsyn får detta prövas grupperna enligt reglerna för beslut enligt Att kunna ställa en utbildning

grupp under statlig tillsyn enligt lcriteriema för grupperna 2 och 3 utan att medge därtill kopplat stöd är inte möjligt.

Kapitel 20 lll

20 Statlig tillsyn

20.1 Nuvarande för

regler tillsyn

Av 4 kap.1 § förordningen 1996:1206 om fristående skolor framgår bl.a. följande:

Under statlig tillsyn kan de fristående skolor ställas vars utbildning-

inte uppfyller kraven för att enligt 9 kap. 8 § skollagen 1985:1100 ar förklaras berättigade till bidrag utbildning utgör ett från na-

men vars tionell synpunkt värdefullt komplement till gymnasieskolan kompletterande skolor.

För att få stå under statlig tillsyn krävs att utbildningen omfattar minst termins 16 veckors effektiv undervisning och att skolan följ-

en er bestämmelserna i 5-8 §§.

Beslut statlig tillsyn och om statsbidrag fattas av regeringen. Så-

om dana beslut kan begränsas till att avse bestämd tid.

En kompletterande skola som ställs under statlig tillsyn förmodas ha

sådan kvalitet att den kompletterande utbildningen på dessa sätt kan en sanktioneras det allmänna. Det faktum att utbildningen bedömts som

av nationellt värdefull komplement till gymnasieskolan har också

som medfört att eleverna fått rätt till studiestöd.

Riksdagen tog under hösten 1996 som tidigare nämnts beslut om mervärdesskatt på utbildningstjänster med undantag av grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning. Vidare beslöts att sådan utbildning tillhandahålls av utbildare som erkänts av det allmänna

som kan undantas från beskattning. Följden blev att ett stort antal utbildningsanordnare utanför den offentliga sektorn ansökte om att ställas under statlig tillsyn för att kunna undantas från mervärdesskatteplikt.

I december 1996 fattade regeringen för första gången beslut om statlig tillsyn i enlighet med nämnda riksdagsbeslut. På grund av

ovan det statsfinansiella läget fick eleverna vid dessa utbildningar inte rätt till studiestöd trots att utbildningarna uppfyllde kraven enligt förordningen

kompletterande skolor. Utbildningsutskottet uttalade i anslutning till om skatteutskottets betänkande 1996/97:SkU6 med anledning av propositionen Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet följande, En förutsättning för en sådan utvidgning av tillsynsförfaran-

112 Kapitel 20

det är emellertid att sådan tillsyn inte regelmässigt skall behöva föranleda beslut om att rätt till studiestöd föreligger."

Under 1997 har det tagits ett flertal beslut med innebörd.

samma Beslut om statlig tillsyn har nu kommit att innebära att huvudmannen kan befrias från mervärdesskatt på den aktuella utbildningen. Den statliga tillsynen behövs för att det allmänna skall kunna kontrollera att utbildningarna kontinuerligt uppfyller de förväntade kraven. Det är också så att de statliga erkännandena bidrar till konkurrensfördel för

en de kompletterande skolorna. Systemet kräver att elever, avnämare och andra intressenter, t.ex. de skolor inte blivit erkända det all-

som av männa, kan lita på att de godkända skolorna håller den stipulerade kva-

liteten och även utbildningsvolymen.

Regeringen kan besluta att den statliga tillsynen skall upphöra

om en kompletterande skola inte längre uppfyller kraven och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen. Detsamma gäller

om en kompletterande skola trots påpekande inte iakttar sina skyldigheter

enligt förordningen.

20.2 Nuvarande

tillsynsmyndigheter

Enligt förordningen 1991:1121 med instruktion för Statens skolverk är en av verkets uppgifter att utöva statlig tillsyn. I regeringens beslut om att utbildningar skall ställas under statlig tillsyn som kompletterande skola sägs ofta att tillsynen skall utövas av Skolverket. I förordning 1996:1206 om fristående skolor sägs inget att det är Skolverket

om som skall utöva tillsynen av kompletterande skolor.

Tillsyn av en kompletterande utbildning utövas Luftfartsverket.

av

Regeringen har i juni 1997 fattat beslut om att Högskoleverket fram till den 30 juni 1999 skall utöva statlig tillsyn vissa utbildningar,

av som inte bedömts vara utbildningar vid kompletterande skolor enligt förordningen 1996: 1206 om fristående skolor.

Skolverkets tillsyn kostar i genomsnitt 34 000 kr tillsyns-

per uppdrag för alla fristående skolor oavsett nivå. Tillsynen genomförs med besök 1-2 dagar på skolan, förberett kontakter med skolan

genom och dokumentstudier. En rapport med bedömning skrivs och avslu-

en tas med beslut huruvida skolan uppfyller kraven för att fortsatt få stå under statlig tillsyn. Skolverkets tillsynsrapporter överlämnas till Ut-

bildningsdepartementet.

Kapitel 20 113

20.3 av tillsynen Omfattning

Antalet utbildningar ställts under statlig tillsyn har ökat kraftigt

som under 1997. Tidigare har drygt 60 kompletterande skolor haft beslut om statlig tillsyn. Vid ett antal skolor finns flera fristående kompletterande utbildningar. Regeringen har under 1997 fattat beslut som innebär att cirka 95 skolor i dag står under statlig tillsyn. Vid dessa skolor finns

än 300 utbildningar med statlig tillsyn. Detta innebär en ökad bemer lastning på tillsynsmyndigheten. Med hänsyn till att kostnadema för tillsynen inte kan öka i motsvarande omfattning som ökningen av antalet utbildningar, skulle ett förenklat tillsynsförfarande kunna tillämpas på utbildningar erkänts enligt kraven för grupp

som

Sedan 1993 har enligt hittills tillgängliga uppgifter Skolverket genomfort tillsyn vid 35 skolor. Fem stycken av dessa har haft två

- sex tillsynsbesök med tre års mellanrum.

21 i framtiden

Statlig tillsyn

FÖRSLAG

Skolverket skall för den statliga tillsynen fristående utbildansvara av ningar inom olika områden. Vid behov skall tillsynen utövas efter sammyndighet eller sakkunnig från det aktuella utbildningsråd med annan området.

Skäl för förslaget

Skolverket har redan enligt förordning uppgift att utöva statlig tillsyn. arbete har Skolverket lagts ned på handläggning ärenden Ett stort av av avseende kompletterande skolor liksom på tillsyn dessa skolor, vilav det finns hög kompetens och god kunskap skolorket gör att nu en om verksamhet. Beslutsfattande, tillsyn och förnyad prövning av beslut nas erkännande fristående utbildningar kommer enligt utredningens om av förslag att göras myndighet, Skolverket. av en Statlig tillsyn utbildningar erkända enligt kriterierna för grupp l av kontroll huvudmannen uppfyller kraven för erkännande utgör en av att på denna nivå. Besluten skall formuleras så att tillsynen kan genomföenkelt förfarande, t.ex. utifrån insända dokument ras genom ett och/eller enkla enkäter. Statlig tillsyn utbildningar erkända enligt kriterierna för grupperav 2 och i dag för utbildningar har statlig tillsyn med na 3 görs som som eller statsbidrag och med studiestöd. Utgångspunkten för tillsynen utan utbildningen genomförs på ett sätt är i överensstämmelse är att som med gällande förordning. Om det krävs särskilda kunskaper och erfarenheter för att kunna uttillsyn beträffande viss utbildning skall Skolverket begära hjälp öva en myndighet eller sakkunnig inom det aktuella utbildningsomav annan rådet. Detta innebär att Skolverket har ansvaret för tillsynen men kan an-

lita myndighet, Högskoleverket, för genomförande av till-

annan t.ex.

synen.

SOU 1998:1 1 Kapitel 22 l 17

22 Krav resurser

på

22.1 Resursbehovet hos Skolverket

Skolverket kommer enligt förslaget att fatta alla beslut om statlig tillsyn och statligt stöd till fristående utbildningar samt handlägga alla övriga ärenden rörande dessa utbildningar. För närvarande fattar regeringen beslut statlig tillsyn kompletterande skolor enligt förordningen om av fristående skolor. Skolverket handlägger ansökningama och yttrar om sig till regeringen. Motiven för utredningens förslag är dels att det under senare år varit strävan att föra över förvaltningsärenden från regeringen till underen lydande myndigheter, dels att Skolverket har en ingående kunskap om och erfarenhet kompletterande skolor. Behovet samlad kunav av en skap de fristående utbildningarna för att större effektivitet, enom hetlighet och rättvisa i bedömningama är ett viktigt skäl. Med hänsyn till att fristående utbildningar i ökad utsträckning kommer att ansöka statlig tillsyn för att kunna bli befriade från om mervärdesskatt kommer antalet ärenden skall handläggas att öka som hos Skolverket. Beslutsfattandet leder också till ökade arbetsuppgifter liksom den föreslagna förnyade prövningen besluten vart tredje år. av För de fristående utbildningar kommer att ställas under statlig som tillsyn i 1 kommer handläggningen och tillsynen att vara förenkgrupp lad i jämförelse med beslut och tillsyn utbildningar får tillsyn i av som 2 och Tidigare hade Skolverket inga resurser för detta då grupperna utbildningar inte funnits, varför Skolverket för handläggdenna typ av ning och tillsyn utbildningar i l beräknas få ökade kostnader av grupp med cirka 200 000 kr. Enligt Skolverkets beräkningar kommer de ökade arbetsuppgifterna gäller beslut godkännande att kräva resurser motsvarande ytsom om terligare tjänst och de ökade arbetsuppgifter som gäller förnyad en prövning ytterligare cirka 700 000 kr. Skolverket skall vid behov för samråd både vid godkännande och tillsyn anlita myndighet eller sakkunnig från det aktuella utbildannan ningsornrådet. Kostnaden för dessa insatser uppskattas till 400 000 kr år. Det är svårt att exakt beräkna kostnaden eftersom det inte är per

118 Kapitel 22

möjligt att förutse i vilken omfattning sakkunnig kan behöva anli-

som tas.

De ökade kostnaderna för Skolverket med anledning utredning-

av ens förslag beräknas sammanlagt alltså uppgå till l 300 000 kr. Därutöver krävs ytterligare tjänst med anledning ökade arbetsuppgifter

en av som gäller beslut om godkännande.

22.2 av antalet

Ökning Överklaganden

Regeringens beslut om att en utbildning skall ställas under statlig tillsyn enligt förordningen 1996: 1206 om fristående skolor kan inte överklagas. Utredningen föreslår att beslut om statlig tillsyn enligt l

grupp skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta kommer sannolikt att innebära ökade kostnader för domstolarna och för Skolverket.

22.3

Handläggningen på Utbildningsdepartementet

Enligt utredarens förslag kommer handläggningen inom Utbildningsdepartementet av ärenden som avser beslut om att en fristående utbildning skall ställas under statlig tillsyn att utgå Skolverket kommer att

om fatta dessa beslut. Utredningen uppskattar att den inbesparade arbetsinsatsen sammanlagt motsvarar en heltidstjänst.

22.4 Effekter mervärdesskatteinkomsterna

på

Fram till årsskiftet 1996/97 undantogs utbildningstjänster generellt från mervärdesskatt. Detta gällde föjaktligen även för de utbildningar

som genom utredningens förslag nu kan komma att ställas under statlig tillsyn. Avsikten med den lagändring gjordes den 1 januari 1997

som var inte att öka statens skatteintäkter genom att införa skatteplikt för dessa skolor. Utbildningarna har även i praktiken till huvudsaklig del fortsatt att vara undantagna från mervärdesskatt. Antingen har detta skett

genom att de har bedömts kompletterande skolor enligt den

som mer generösa tillämpning av reglerna regeringen haft efter riksdagsbe-

som handlingen eller har utbildningarna kunnat utnyttja de övergångsregler som riksdagen fattade beslut om med anledning lagändringen. Det

av förslag som nu lämnas innebär i praktiken inte någon utvidgning

av

skattefriheten utan endast att skattefriheten för dessa utbildningar säkerställs. Det är därför inte fråga att en beskattad verksamhet överom går till bli skattefri. Förslaget torde därför inte innebära några budatt geteffekter betydelse. av

22.5 Resurser till studiestöd och statsbidrag

Ramen för stöd till kompletterande skolor enligt förordningen 1996:1206 fristående skolor föreslås i budgetpropositionen för om 1998 hållas oförändrad jämfört med budgetåret 1997. Antalet fristående utbildningar inom grupperna 2 och 3 kommer sannolikt inte kunna öka nämnvärt i antal med nuvarande ramar for att statsbidrag och studiestöd. Den prövning alla beslut som utredningav förslår skall göras, kan dock komma att visa att flera skolor uppfyllen kraven för statlig tillsyn enligt kriterierna för 2 och er grupperna Studiestöden Studiehjälp och studiemedel till elever vid kompletterande skolor uppgick under 1996/97 till knappt 215 miljoner, enligt CSN:s statistik 1997-11-26. I detta belopp ingår också inackorderingstillägg och tillägg till studiehjälpsberättigade samt studiemedel extra studiemedel till studiemedelsberättigade elever. Extra studieoch extra medel lån uppgick till knappt 65 miljoner kan beviljas till elever som uppbär studiemedel i huvudsak för att täcka elevavgifter. Av de 2 som 968 elever då uppbar studiemedel hade 2 158 elever extra studiesom medel. Studiehjälp utgick till 444 elever vid kompletterande skolor.

Utredarens uppfattning

Enligt direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23 skall utgiftsökningar eller inkomstminskningar kunna genomföras med totalt sett oförändrade eller mins-

kade resurser. Då antalet fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden kan komma att öka, det önskvärt att det funnes resurser i vore tillräcklig omfattning till statsbidrag och studiemedel till dessa utbild-

ningar. Utredningens förslag kommer att kräva ökade för handläggresurser ökat antal ärenden, ökad tillsyn och möjligheten att överklaga ning av beslut enligt Resurser motsvarande en heltidstjänst bör övergrupp flyttas från Utbildningsdepartementet till Skolverket. Övriga kostnadsökningar utredningens förslag innebär får inom den besom rymmas slutade statsbidragsramen.

Bilaga 1 121

Kommittédirektiv

Dir. 1997:42

Översyn det statliga stödet till kompletterande skolor av

Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av det statliga stödet till kompletterande skolor. Utredaren skall utarbeta tydlig definition begreppet kompletterande skola - en av analysera kompletterande skolors roll inom utbildningssystemet och deras avgränsning från och förhållande till det offentliga skolväsendet, högskolan och till annan yrkesutbildning analysera statens och kommunernas ansvar för kompletterande skolor över formerna och kriteriema för statligt stöd samt överväga - se hur besluten skall tidsbegränsas analysera vilka effekter beslutet att införa mervärdesskatt inom utbildningsområdet har för kompletterande skolor utreda frågan om rätt till studiestöd för elever i kompletterande skolor lämna förslag på hur det statliga stödet till kompletterande skolor skall administreras. Uppdraget skall slutfört den 31 december 1997. vara

Bakgrund Enligt 4 kap. 1 § förordningen 1996:1206 fristående skolor kan om regeringen ställa under statlig tillsyn de fristående skolor vars utbildningar utgör ett från nationell synpunkt värdefullt komplement till gymnasieskolan. Kompletterande skolor är särskilt värdefulla från som nationell synpunkt kan dessutom få statsbidrag för utbildningen.

122 Bilaga 1

Nuvarande system med kompletterande skolor har sin grund i riksdagens ställningstagande till förslagen i propositionen Valfrihet i skolan prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr. 1992/932406. Därvid gjordes en gränsdragning mot gymnasieskolans utbildningar. En grundläggande förutsättning för statligt stöd klart kon-

angavs vara en staterad samhällsnytta. En utbildning som bidrar till att öka tillgången på värdefull yrkesskicklighet inom ett bristyrke eller tillför värdefull kompetens i annat avseende som t.ex. att utbildningen utgör en förutsättning för att gamla hantverkstraditioner bevaras och förs vidare till kommande generationer ansågs tillhöra denna kategori. En förutsättning för statligt stöd är vidare att utbildningarna har viss omfattning och längd.

De kompletterande skolorna bedriver utbildningar på gymnasienivå och på eftergymnasial nivå. Utbildningama skiljer sig från gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen bl.a. genom att de saknar kärnämnen eller har sådana i mindre omfattning än vad krävs i

som gymnasieskolan. Utbildningama ställer också i vissa fall förkunskapskrav, krav på viss arbetslivserfarenhet eller på en genomgången gymnasieutbildning.

Regeringen uppdrog den 21 oktober 1993 åt Statens skolverk att göra en översyn av utbildningar vid kompletterande skolor med offentligt stöd. Syftet med översynen var att ge underlag och kriterier för bedömningen av vilka skolor som i framtiden bör vara berättigade till offentligt stöd i form av endera statlig tillsyn eller både statlig tillsyn och statsbidrag. Skolverket redovisade uppdraget i maj 1995.

Behov av utredning De nuvarande formerna för offentligt stöd till kompletterande skolor är på flera sätt otillfredsställande. Skolornas roll i utbildningssystemet är inte tydligt definierad. Det är också mycket oklara gränser mellan kompletterande skolor och utbildningsfonner inom det offentliga skolväsendet, högskolan och annan yrkesutbildning. Vissa utbildningar bedrivs på en mycket låg nivå, några kompletterar gymnasieskolan, några finns även i gymnasieskolan eller i påbyggnadsutbildningar inom komvux, medan andra åter närmar sig högskolenivå. Några skolor kan, genom sin karaktär och inriktning, jämföras med utbildningar i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning eller på yrkesteknisk högskola. Det förekommer att skolor hamnar mellan två system; t.ex. en skola, som fått avslag på sin ansökan om att få utfärda högskoleexamina, ansöker i stället om att få bli en kompletterande skola, men anses då inte passa in i regelsystemet för kompletterande skolor trots att den kan anses ha ett nationellt värde. Samtidigt finns utbildningar som i

dag får statligt stöd där det kan ifrågasättas om de kan anses ha ett klart uttalat nationellt värde.

Det finns därför behov av att tydliggöra de kompletterande skolor-

roll i utbildningssystemet och statens ansvar för de kompletterande nas skolorna. Det finns också behov att se över orn det statliga stödet

av med fördel kan ges på annat sätt eller i ett annat bidragssystem.

Det saknas också överblick av vilket ansvar kommunerna i dag

en tar för de kompletterande skolorna.

I budgetpropositionen 1996/97:1 utgiftsområde 16 s. 37 uttalade regeringen att det finns ett behov att se över vilka kompletterande skolor skall få statligt stöd. Den nämnaren för de

som gemensamma kompletterande skolorna är att de skall utgöra ett från nationell synpunkt värdefullt komplement till gymnasieskolan. Det finns dock olika sätt att komplettera det offentliga skolväsendet. Ett sätt kan vara att skolor erbjuder i princip samma slags utbildning som finns i den reguljära utbildningen, med speciell profil t.ex. religiösa skolor. Så-

men en dana privata skolor, vilka är mycket vanliga i andra europeiska länder, ingår i den krets EU åsyftar i sina regler om vilka skolformer som kan undantas från mervärdesskatt på utbildning. I Sverige återfinns dessa ofta fristående grundskolor och fristående gymnasieskolor. Ett an-

som nat sätt kan att skolor erbjuder utbildning som man inte kan finna

vara inom det reguljära utbildningsväsendet. Dessa skolor har i Sverige kunnat söka statlig tillsyn och statsbidrag som kompletterande skolor.

Riksdagen beslutade hösten 1996 att införa mervärdesskatt inom utbildningsområdet från och med den 1 januari 1997 prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU:6, rskr.l996/97:69. Enligt beslutet skall dock mervärdesskattefrihet gälla dels för sådan grundskola, gymnasieskoleeller högskoleutbildning anordnas det allmänna eller av en av

som av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare, dels för sådan utbildning enligt studiestödslagen 1973:349 berättigar ele-

som

till studiestöd. För de utbildningar som inte faller under något av ven dessa kriterier är mervärdesskatten 25%. Skatteutskottet framhöll dock att vissa icke önskvärda effekter av beslutet skulle kunna uppstå. Främst gäller det yrkesutbildning hos vissa fristående skolor som för närvarande inte godkänts kompletterande skolor och där utbild-

som ningskostnadema finansieras av eleverna själva. Vissa av dessa utbildningar ansåg skatteutskottet, i likhet med utbildningsutskottet l996/97:UbU4y, skulle kunna undantas genom att fler skolor än för närvarande får komma under statlig tillsyn. Utskotten framförde dessutom att den i budgetpropositionen aviserade utredningen om kompletterande skolor bör få ett utvidgat uppdrag med anledning av mervärdesskatt på utbildning.

124 Bilaga 1

Om fler skolor, eller skolor med annan inriktning än de nuvarande kompletterande skolorna, skall bli momsbefriade uppstår ett behov

av nya kriterier för urvalet av dessa skolor, kriterier inte nödvändigt-

som vis behöver vara definierade på samma sätt som de nuvarande kriterierna för skolor som står under statlig tillsyn. Konsekvenserna detta

av bör utredas; vilka typer av skolor skall i så fall ingå, vilka kriterier bör tillämpas och vilken instans skall göra bedömningen Det är därvid viktigt att beakta de EG-krav som preciserats i propositionen

om mervärdesskatt prop. 1996/97: 10.

Bedömningen av vilka skolor som är statligt godkända har också betydelse för tillämpningen av andra delar av EG-rätten. T.ex. omfattar rätten till bosättning för elever och studenter från ett annat medlemsland endast sådana som studerar vid statligt godkända utbildningsanstalter. Likaså gäller rätten att få sitt examens- och kompetensbevis erkänt i ett annat land sådana som har fått sin utbildning vid statligt god-

kända skolor eller utbildningsanstalter

Besluten om statlig tillsyn kan begränsas till att avse en bestämd tid. Praxis för tidsgränsen har varierat under åren men är nu två år. Frågan om tidsbegränsningen behöver utredas närmare.

Med den statliga tillsynen följer i flertalet fall rätt till studiestöd för eleverna på utbildningen. De skolor som står under statlig tillsyn och där eleverna är berättigade att söka studiestöd, är förtecknade i studiestödsförordningens 1973:418 bilaga, avdelning A och B. Det finns dessutom ett fåtal skolor som står under statlig tillsyn och därmed är befriade från mervärdesskatt, men där eleverna har rätt till studiestöd.

En översyn behöver alltså göras som innefattar både formerna för det för statliga stödet vad gäller statsbidrag, studiestöd och momsfrihet och kriterierna att få statligt stöd i dessa tre avseenden.

Det finns ett behov att även se över de nuvarande administrativa rutinerna. Det har under senare år varit en strävan att föra över förvaltningsärenden från regeringen till underlydande myndigheter. Handläggningen av ansökningar från fristående gynmasieskolor om att bli förklarade berättigade till bidrag samt om statlig tillsyn har nyligen förts över till Skolverket. Ansökningar från kompletterande skolor om statligt stöd eller statlig tillsyn skall enligt gällande bestämmelser lämnas till Skolverket som med eget yttrande skall vidarebefordra ansökan till regeringen. Cirka 100 ärenden beräknas komma att behandlas per år. Om utredaren finner att handläggningen bör föras över till myndighetsnivå, t.ex. Skolverket, torde nya, klara och täckande kriterier behö-

3 Rådets direktiv 89/48/EEG och 92/51/EEG, EG:s direktiv 93/96/EEG.

va utarbetas. Frågan om man i så fall bör förena beslutet med rätt till överklagande i allmän förvalmingsdomstol behöver också övervägas.

Uppdraget Utredaren skall definiera begreppet kompletterande skola, analysera vilken roll kompletterande skolor skall ha inom utbildningssystemet och hur de skall avgränsas från och förhålla sig till det offentliga skolväsendet, till högskolan och till annan yrkesutbildning.

Utredaren skall analysera statens ansvar för kompletterande skolor och vilken roll statsbidragen spelar för dem. Utredaren skall i detta sammanhang överväga om statsbidrag bör fortsätta att ges och klarlägga motiven för sitt förslag. Likaså skall utredaren överväga om det finns alternativa bidragssystem som vore att föredra framför det

nuvarande stödet.

Kommunernas ansvar för sina egna elever, som går i kompletterande skolor, skall också analyseras.

Utredaren skall analysera effekterna av att mervärdesskatt införts inom utbildningsområdet och att de kompletterande skolorna därvid blivit befriade från sådan skatt. De olika formerna för det statliga stödet, dvs. statsbidrag, studiestöd och momsfrihet skall utredas. Utredaren skall i det sammanhanget också tydliggöra gränsdragningen och lcriteriema för vilka skolor som skall stå under statlig tillsyn, få statsbidrag eller berättiga till studiestöd samt föreslå kriterier för vilka övriga skolor som bör vara befriade från mervärdesskatt. Utredaren skall ha som utgångspunkt förslagen i Skolverkets översyn av de fristående kompletterande skolorna.

Utredaren skall lämna förslag till avgränsning av de skolor som bör befrias från mervärdesskatt. En utgångspunkt skall därvid vara den avgränsning i fråga om ändamål m.m. som tidigare angivits.

Utredaren skall redovisa konsekvenserna av att vidga kretsen av skolor som är befriade från mervärdesskatt. Utredaren skall överväga om det finns behov av särskilda regler och lqiterier för den utvidgade kretsen av utbildningar som bör bli befriade från mervärdesskatt samt överväga formerna för beslut i dessa avseenden. Utredaren skall också ta ställning till hur besluten om statlig tillsyn skall tidsbegränsas.

Utredaren skall redovisa vilka konsekvenser förslagen i utredningen får för de befintliga kompletterande skolorna.

nu

Riksdagens uttalande att fler skolor än vad som nu är fallet bör få komma under statlig tillsyn har också medfört att frågan om vilka elever som skall ha möjlighet att få studiestöd måste utredas med utgångs-

punkt från dagens tillämpning av reglerna. Systemet med årsstudieplat-

ser skall också ses över.

126 Bilaga 1

De nuvarande administrativa rutinerna vid hanteringen av ansökningarna statsbidrag och statlig tillsyn skall över. Utredaren

om ses skall överväga om beslutsrätten bör föras över från regeringen till en underlydande myndighet och om man då bör införa rätt till överklagande i allmän förvaltningsdomstol. Om utredaren finner att beslutsrätten bör kvarstå hos regeringen skall förslag lämnas hur de administrativa rutinerna kan förenklas.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23. Detta direktiv innebär bl.a. att utredaren skall kostnadsberäkna sina förslag och redovisa hur en finansiering kan ske genom främst omprioriteringar. Vidare gäller direktiven om att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna dir.1992:50, om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utbildningsdepartementet

Definitioner -tillsyn, utvärdering och uppföljning

Utdrag ur Programplan för Skolverkets tillsynsprogram 1997-05-12

Tillsynens innebörd, s.

Tillsyn innebär kontroll. Skolverket definierar tillsyn som utredningar

syftar till att pröva om en viss skolhuvudman uppfyller sitt ansvar som

enligt de författningsbestämmelser gäller för skolan. Tillsynen är

som

denna bestämning kontrollfunktion kompletterar verkets genom en som uppdrag inom nationell uppföljning, utvärdering och utveckling.

Skolverkets definition ansluter till en allmän förvaltningspolitisk strävan att tydligt skilja ut statlig tillsyn från framför allt nationell uppföljning och utvärdering.

Tillsynen alltid eller flera bestämda huvudmän där varje

avser en huvudmans handlande utreds. Prövningen begränsas till att gälla huruvida det undersöks uppfyller statens krav eller inte. Denna be-

som gränsning följer ansvarsförhållandet mellan stat och skolhuvudmän.

av ställningstaganden till den verksamhetens kvalitet eller till vad

egna

är lämpligt åvilar skolhuvudmannen och skolan själv, så länge som verksamheten bedrivs inom de staten ställt upp.

ramar som

Om fristående skolor, s. 4:

Fristående skolor ska utbildning som till art och nivå väsentligen

ge en

mot offentliga skolors. Fristående skolor har, till skillnad från svarar kommunala, ingen kontrollerande Skolmyndighet än Skolverket.

annan Detsamma gäller vissa andra utbildningsanordnare. En regelbunden tillsyn ska därför ske av deras utbildning.

Ur Skolverkets Verksamhetsplan 1998:

Fristående skolor, s. 35:

Den regelbundna tillsynen av utbildningen vid fristående skolor genomförs så att alla skolor granskas under sitt andra verksamhetsår.

nya När den första tillsynen genomförts görs en bedömning av när det är

5-171693

128 Bilaga 2

motiverat med en andra tillsyn. Denna bör ligga ett till fem år efter den första. Den kan också genomföras med varierande djup, alltifrån

en enkel uppföljning av tidigare tillsynsutredning till en fördjupad och utvidgad tillsyn. Ett antal fördjupade utredningar utbildningens sak-

om lighet och allsidighet genomförs under verksamhetsåret.

Målet är att säkerställa att alla fristående skolor ger en utbildning som motsvarar den som ges i det offentliga skolväsendet. Cirka 110 skolor ska granskas under verksamhetsåret.

Uppföljningsprogrammet, s. 17: För uppföljningsprogrammet gäller följande övergripande mål:

Programmet ska ta fram faktaunderlag som beskriver det svenska skolsystemet. Beslcrivningama skall genom publicering i olika media göras tillgängliga för regeringskansliet, skolhuvudmännen och övriga intressenter

Den nationella uppföljningsinformationen ska bidra till en saklig och empiriskt grundad skoldebatt, såväl nationellt som lokalt.

Uppföljningsprogrammet kännetecknas av långsiktighet och av förvaltning och vidareutveckling av stora grundläggande informationssystem som skall ge ett faktaunderlag för skoldiskussionen. Skolverkets uppföljningssystem ger regelbundet återkommande beskrivningar

av svensk skolverksamhet. Den nationella uppföljningen skall ge information om resurserna som tillförs skolan, verksamhetens organisation samt skolans prestationer, kvalitet och effekter. Mot denna bakgrund är det väsentligt att verksamheten är stabil och inriktningen tydlig i ett längre perspektiv.

Arbetet inom uppföljningsprogrammet omfattar tre typer av uppgifter:

fördjupade analyser -

löpande arbete, dvs. förvaltning av det nationella uppföljningssyste- mets olika informationssystem

utvecklingsinsatser, dvs. insatser för att vidareutveckla informations- systemen och att rationalisera och förenkla arbetsrutiner.

Bilaga 2 129

Utvärderingsprogrammet, s. 22

Det övergripande målet för utvärderingsprogrammet är att främja barnomsorgens och skolans utveckling mot de nationella målen genom att förse både staten och huvudmännen med kunskap om skolans kvalitet och utveckling. Det ska också ske genom att skapa utvärderingsbaserat underlag för saklig debatt om verksamheterna och dessas kvalitet

en såväl lokalt som nationellt.

J ämförbara

utbildningsområden

Denna sammanställning bygger på en genomgång av olika dokument, bl.a. enkäter som skolorna besvarat i samband med att Skolverket hösten 1993 fick i uppdrag av regeringen att göra en översyn av kompletterande skolor med statligt stöd. Skolverkets tillsynsrapporter och yttrande avseende kompletterande skolor samt regeringens beslut statlig

om tillsyn har också använts. Uppgifter om statsbidragsgrundande årselevplatser kommer från regeringens årliga beslut 1997-12-18. Förordning om ändring i studiestödsförordningen 1973:418, SFS 1996:1316 har också utgjort underlag. Skolverkets rapporter översynen, etapp

om

1994-10-13 och etapp 1995-05-24, har vidare använts, liksom den enkät som kompletterande skolor med statsbidrag besvarade hösten 1997. Då det är flera uppgiftskällor med ibland något varierande information kan uppgifterna i några fall vara ungefärliga.

Kompletterande skolor I direktiven står Det finns dock olika sätt att komplettera det offentliga skolväsendet.

Ett sätt kan vara att skolor erbjuder i princip samma slags utbildning som finns i den reguljära utbildningen, men med en specifik profil, t.ex. religiösa skolor. Sådana privata skolor, vilket är mycket vanliga i andra europeiska länder, ingår i den krets EU åsyftar i sina regler vilka

om skolformer som kan undantas från mervärdeskatt på utbildning. I Sverige återfinns dessa ofta som fristående grundskolor och fristående gymnasieskolor.

Ett annat sätt kan vara att skolor erbjuder utbildning som man inte kan finna inom det reguljära utbildningsväsendet. Dessa skolor har i Sverige kunnat söka statlig tillsyn och statsbidrag som kompletterande skolor.

Ett utdrag Skolverkets rapport, etapp lyder "Enligt förordning-

ur en skall de fristående skolorna utgöra ett komplement till gymnasieskolorna. Men reellt fungerar de länk mellan gymnasieskolor,

som en folkhögskolor, studiecirklar å ena sidan samt högskolor eller yrkesutövning å andra sidan.

6-171693

132 Bilaga 3

Fristående kompletterande skolor med estetisk utbildning

I Skolverkets rapport, etapp sägs Kompletterande skolor med estetisk utbildning har specifika kännetecken som anknyter till utbildning-

inriktning. Såväl dans- som skådespelarutbildningama är ofta amas yrkesinriktade och anpassar kontinuerligt utbildningen till krav som ställs inom artistbranschen. Bildkonstnärliga utbildningar är svårare att kategorisera. Vissa utbildningar är grundläggande för högre utbildning och vissa förbereder för en självständig konstnärsverksamhet.

Enligt rapporten kan följande drag urskiljas inom de estetiska kompletterande skolornas utbildning,

0 Utbildningama omfattar oftast 1-2 års heltidsstudier och skolorna

i första hand att vara riksrelqyterande. Ofta kommer dock ele-

avser verna från den närliggande regionen. Intagning elever baseras ofta på arbetsprover eller andra prov,

0 av

vilka ibland kompletteras med intervjuer.

Genom skolformen tillvaratas en efterfrågan på färdighetsinriktad

utbildning samtidigt som de flesta eleverna är över 18 år. Det med-

för att de ofta har avslutade gymnasiestudier eller motsvarande som

en grund för sina estetiska studier.

Utbildningama anses ha en hög legitimitet bland de sökande stort

sökandetryck.

Eleverna är generellt i behov av stöd för att kunna finansiera sina 0

studier.

Utbildningama bidrar till elevernas sociala utveckling och till att 0

eleverna efter utbildningen fortsätter sina studier vid högskola eller

direkt kan försörja sig inom det estetiska området på del- eller heltid eller till att verksamheten utövas som en hobby.

0 Dans- och teaterutbildningama kännetecknas speciellt av att de

medverkar till att utveckla elevernas lcroppsmedvetenhet och hur

kroppen kan användas som uttrycksmedel.

0 Genom utbildningarna kan användbar kunskap tillföras även andra

yrkesområden än det eller dem som utbildningen direkt avser.

Statsbidragen anses höja kvaliteten på undervisningen bl.a. genom 0

ökad lärartäthet.

Här följer genomgång av de estetiska skolorna, skolor med inrikt-

en ning mot konst och dans, teater och musik.

Bilaga 3 133

Konstskolor Det finns 25 skolor med inriktning mot konst varav 14 har både statlig tillsyn och statsbidrag medan 7 har statlig tillsyn. Regeringen fattade i juni 1997 beslut om statlig tillsyn fyra skolor. Elever vid dessa

av nya fyra utbildningar har inte rätt till studiestöd.

Det finns tio utbildningsanordnare i Stockholm, tre i Göteborg och en i Bohuslän. På västkusten finns ytterligare konstskola i Falken-

en berg och i södra Sverige fyra stycken, en i Malmö, två i Lund och på

en Österlen Simrishamn. Gotlands konstskola har konstutbildning och

en

skulpturlinje. I Mellansverige finns Örebro konstskola, skola i en en Västerås och en i Norrköping. I nordligare delar av landet finns Sundsvalls konstskola, KOMS, och Umeå konstskola.

Så gott som alla utbildningarna anges vara grundläggande konstnärliga utbildningar av 1-2 års längd. Flera av utbildningarna har ettåriga påbyggnads- eller fördjupningsutbildningar. Även längre utbildningar förekommer.

Antagningama sker vid 19 stycken av utbildningarna efter arbetsprover, ofta i kombination med intervjuer. Av de skolor som anger minimiålder uppger tre 17 år, åtta 18 år och en skola 19 år. En skola, Konstskolan i Stockholm, anger att antagning inte sker efter arbetsprover utan enligt kö. Denna skola har minimiålder, 18 år, och de flesta har gått gymnasieskolan. Västerås konstskola kräver avslutad gymnasieutbildning. Gerleborgsskolan i Hamburgsund uppger att samtliga elever har konstnärliga studier på eftergymnasial nivå bakom sig och att medelåldern är 27-28 år. Vid Hovedskous Målarskola är elevernas ålder mellan 20 och 35 år och eleverna har i de flesta fall gymnasieutbildning eller konstnärlig utbildning. Vid KV Konstskola i Göteborg har en majoritet av eleverna gymnasieutbildning och en del akademisk utbildning. Eleverna vid Idun Lovén har ofta gymnasieutbildning eller konstnärlig utbildning och en genomsnittsålder på cirka 25 år. Konstskolan Paletten har genomsnittsålder på 22-24 år. Vid Örebro konstskola

en har samtliga elever gymnasieutbildning och oftast grundläggande utbildning l-2 år på folkhögskola.

Ett antal skolor anger nu att eleverna bör ha gått det estetiska programmet i gymnasieskolan eller ha konstnärlig utbildning från folkhögskola eller studieförbund.

Andelen manliga och kvinnliga elever anges bara för några utbildningar och i dessa fall överväger antalet kvinnliga elever.

I allmänhet anges antalet sökande vara mycket stort. Till ett antal utbildningar antas cirka 10-20 % av de sökande och i några fall cirka 40 %.

134 Bilaga 3

Dans/teater/musik Inom denna grupp finns det tretton skolor varav fem har statlig tillsyn och statsbidrag och tre statlig tillsyn. En skola beviljades statsbidrag i juni 1997. Regeringen fattade i juni 1997 beslut om statlig tillsyn av utbildningar hos fem nya utbildningsanordnare. Elever vid dessa utbildningar har inte rätt till studiestöd. Sex skolor finns i Stockholm. Fyra av utbildningarna finns i Göteborg. Vidare ingår i gruppen Skara Skolscen, Gotlands tonsättarskola och Musikutbildning Umeå.

Skolorna tar in elever bl.a. på antagningsprov och fallenhet. Minimiålder vid de två balettskoloma är 16 år. Utbildningama är treåriga. Medelåldern är 18-19 år. Många elever har gyrnnasiebakgrund. Det är stor övervikt for kvinnliga elever. Vid Dansforum är antagningsåldem 16-23 år. Vid Kulturama med sina 459 årselevplatser är det antagningsprov och det krävs någon form av förkimskaper på gymnasial nivå eller motsvarande.

Skara Skolscen tar in elever mellan 18-24 år och med minst tvåårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Enligt en uppgift var det 450 sökande till 12 platser, varav 125 manliga sökanden. Strävan är att ta in sex manliga och sex kvinnliga elever.

Antalet sökande till respektive utbildning anges vara mycket stort.

Gymnasieskolans estetiska program Det estetiska programmet, som har tre grenar, fanns hösten 1996 på 134 skolor i 115 kommuner i landet. Grenen dans och teater fanns på 55 skolor i 50 kommuner och grenen konst och formgivning på 85 skolor i 78 kommuner. Programmets gren musik hade 80 skolor i 78 kommuner. I 18 kommuner fanns det lokala grenar inom det estetiska programmet på 19 skolor. Uppgifterna är hämtade ur Skolan i siffror 1997: Del 2 Skolverkets rapport nr 130.

Andelen kvinnor var den 15 oktober 67 % av det totala antalet elev-

Inom dans och teater det 84 % kvinnor, grenen konst och er. grenen var formgivning 73 % och grenen musik 46 %.

Estetiska utbildningar vid folkhögskolor Vid 52 folkhögskolor finns det kurser i Bild, färg och form och Estetiska kurser. Kurser i Konsthantverk, Slöjd, Textil, Trä och Keramik finns vid 42 skolor. Vid 22 av dessa skolor bedrivs också utbildningar ur den första gruppen.

Dansutbildning erbjuds vid sex folkhögskolor, teater och dramautbildningar samt dramapedagogutbildning vid 29 skolor och musikut-

bildning vid 45 folkhögskolor. Vid många skolor anordnas flera av dessa utbildningar samtidigt.

Nedanstående uppgifter över lokaliseringen av långa kurser med estetisk inriktning är hämtade ut informationsmaterialet "Folkhögskolor 1997/ 9 8"

Övriga icke estetiska fristående kompletterande utbildningar I denna ingår skolor med utbildningar med inriktning mot

grupp Reklam/marknadskommunikation/mode, Handel/ekonomi, Hantverk, Teknik/industri, Kost/hälsa/konsumentekonomi Hälso- och friskvård och

Övriga

136 Bilaga 3

Det var skolor inom dessa grupper förutom Hälso- och friskvård, som är sedan juni 1997, som ingick i etapp 2 av Skolverkets

en ny grupp översyn av kompletterande skolor. Dessa utbildningar anses enligt rapporten ha vissa gemensamma generella kännetecken. För vissa skolor finns specifika kännetecken.

De generella kännetecken citeras nedan:

Utbildningama har tillkommit på initiativ av enskilda, grupper av 0

intressenter eller på initiativ företrädare för studieförbund

av

Utbildningama är organiserade i form av aktiebolag, stiftelser, han- 0

delsbolag och ideella föreningar, dvs. har privaträttsligt regle-

som

rade huvudmän

Utbildningama omfattar ofta 1-2 års heltidsstudier och skolorna år 0

riksrekryterande

Utbildningama är i huvudsak förberedande för yrkesinriktad utbild-

ning eller yrkesinriktade

0 Det finns ett stort antal sökande till utbildningarna

Utbildningama innebär undantagslöst kostnader för eleverna i form 0

av elevavgifter, material, resor och ibland kost och logi

Eleverna är i behov av att utbildningarna står under statlig tillsyn för 0

att de ska kunna finansiera sina studier

Utbildningama bidrar till de studerandes sociala och personliga ut- 0

veckling

Genom utbildningarna kan användbar kunskap tillföras även andra 0

yrkesområden än det eller dem som utbildningen direkt avser

Skolorna att statsbidraget höjer kvaliteten på undervisningen 0 anser

ökad lärartäthet

bl.a. genom

0 Lärarna är ofta delvis yrkesverksamma även utanför sin undervis-

ning och saknar oftast pedagogisk utbildning

0 Elevgruppen utgörs i huvudsak av vuxna.

Specifika kännetecken för vissa skolor

Skolledarskapet är ofta kombinerat med undervisning och administ- 0

rativt arbete

Det förekommer att skolledaren är ägare till skolan

0 ensam

Intagning till utbildningarna baseras på arbetsprover, ibland komp- 0

letterade med intervjuer

0 Utbildningen bidrar i stor utsträckning till att eleverna efter utbild-

ningarna kan gå vidare till högre studier eller försörja sig 0 Elevernas möjlighet till inflytande i organiserade former över sin

utbildningssituation är oftast begränsad 0 Inom vissa kategorier av utbildningarna pendlar inriktning och kva-

litet mellan hobbynivå och yrkesmässighet 0 Vissa utbildningar kan betraktas som eftergymnasiala och närmar

sig högskolenivå 0 Vissa av utbildningarna är starkt branschanknutna 0 Inom vissa kategorier är det svårt att formellt nivågruppera utbild-

ningarna.

Reklam/marknadskommunikation/mode I gruppen ingår tio utbildningsanordnare. Av dessa har fyra statlig till-

och statsbidrag. En skola beviljades statsbidrag i juni 1997. En utsyn bildningsanordnare har statlig tillsyn som berättigar till studiestöd. Ytterligare två anordnare beviljades i december 1996 och januari 1997 statlig tillsyn av utbildningar som inte berättigar till studiestöd. Utbildningamas längd varierar mellan en termin och tre år. Regeringen fattade i juni 1997 beslut om statlig tillsyn av utbildningar hos ytterligare tre anordnare .Elever vid dessa utbildningar har inte rätt till studiestöd.

Sex skolorna finns i Stockholm, en i Göteborg, en i Malmö och

av en i Borås. Ytterligare en anordnare har likadana utbildningar både i Göteborg och Umeå.

De flesta skolorna har krav på gymnasieutbildning och en antagningsålder som ligger på minst 18-20 år. Vidare sker antagning efter arbetsprover. Någon skola kräver dessutom flerårig arbetslivserfarenhet från yrkesområdet. En utbildningsanordnare anser det vara en fördel med konst- och designskola och arbetslivserfarenhet efter gymnasieutbildning.

Utbildningamas längd varierar mellan en termin och tre år.

Handel/ekonomi Tre utbildningsanordnare har statlig tillsyn med rätt till studiestöd. Ytterligare två utbildningsanordnare sattes av regeringen under statlig tillsyn i juni 1997. Eleverna vid dessa utbildningar har inte rätt till studiestöd. Tre har sitt säte i Stockholm och två i Göteborg. Antagningskrav är treårig, eller ibland tvåårig gyrrmasieutbildning. För vissa utbildningar krävs speciella språkkunskaper. Utbildningama är i allmän-

138 Bilaga 3

het ettåriga. Vid åtminstone tre av skolorna har utbildningarna olika grad av internationell inriktning.

Hantverk I finns elva utbildningsanordnare varav sju har statlig tillsyn

gruppen och statsbidrag. En hantverksutbildning har statlig tillsyn med rätt till studiestöd. Ytterligare tre anordnare ställdes i juni 1997 under statlig tillsyn utan rätt till studiestöd. Hantverksutbildningama finns i mellersta och södra Sverige. i

Utbildningarnas längd varierar mellan en termin och två år.

Till dessa utbildningar varierar på tre skolor minimiåldem mellan 15-17 år. Antagning sker också i flera fall genom arbetsprover. En skola med minimiålder på 17 år anger att så gott som alla elever har

en gymnasieskola, folkhögskola, högskola, annan yrkesutbildning eller konstskola när de söker in. En skola anger minimiålder 15 år men säger i samband med en ansökan till regeringen att "en vanlig studerande har treårig gymnasieutbildning. En utbildningsanordnare kräver slutförd gymnasieutbildning och ofta kurser i textilkimskap och slöjdutbildning. En utbildning har inga krav på förkimskaper men på keramiskt intresse och arbetsprover. Det är ett stort antal sökande till platser i flera fall. Utbildningarnas längd varierar mellan en termin och två år.

Teknik/industri Inom finns sex utbildningar med varierande inriktning. Två

gruppen utbildningar har statlig tillsyn och statsbidrag. Tre skolor har statlig tillsyn, en har både utbildningar med rätt till studiestöd och utan

varav rätt till studiestöd. Regeringen fattade i juni 1997 beslut om statlig tillsyn för utbildning hos ytterligare en utbildningsanordnare. Elever vid denna utbildning har inte rätt till studiestöd.

Två utbildningsanordnare finns i Göteborg, två i Stockholm, en i Filipstad och i Katrineholm.

en

Majoriteten av utbildningarna inom denna grupp kräver gymnasieutbildning eller motsvarande. En av skolorna har statlig tillsyn och statsbidrag för treterrniners teknisk basutbildning. Förkunskapskrav

en är icke-teknisk gymnasieutbildning eller kortare utbildning och yrkeserfarenhet. Alla behöriga sökande har hittills tagits in. Ungefär 60 % av eleverna går vidare till skolans egna högskoleutbildningar och övriga går nästan undantagslöst till andra högskoleutbildningar. Skolan är riksrekryterande och bl.a. äldre med yrkeserfarenhet behörighet till

ger tekniska högskoleutbildningar. Under våren 1997 varierade elevernas åldrar mellan 19 och 46 år.

En utbildningsanordnare har statlig tillsyn för högst 100 årselevplatser för fyra tvååriga fackingenjörsutbildningar. Förkunskapskrav är treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Antagning sker varje termin. Cirka 15 % eleverna kommer från andra nordiska länder och av cirka 19 % är födda i utomnordiska länder. Det finns f.n. cirka 30 norska elever vid skolan. En anordnare har inträdeskrav till den tvååriga utbildannan som ningen gymnasieskolans treåriga naturvetenskapsprogram. Med arman gymnasieutbildning eller folkhögskola mil. utbildningar utan naturvetenskaplig/teknisk inriktning tar den hittills tvååriga utbildningen 2,5 år. Utbildningen har utökats med ett tredje studieår utan rätt till studiestöd. En skola har statlig tillsyn och statsbidrag for 24 statsbidragsgrundande årselevplatser, 76 årselevplatser. Detta avser teoretisk utram bildning i yrkesämnen inom ramen for lärlingsutbildning som bedrivs under 12 veckor i tre omgångar vardera fyra veckor. Elevernas om ålder är mellan 17 och 35 år. En utbildning står under statlig tillsyn, utövas av Luftfartsversom ket.

Kost/hälsa/konsumentekonomi

I finns fyra skolor bedriver utbildningar från en termin till gruppen som ett år. Alla fyra skolorna har statlig tillsyn och statsbidrag. Två skolor finns i Skåne, i Småland och en i Södertälje. en Skolorna har gymnasieutbildning som antagningskrav.

Hälso- och friskvård

Detta är Det är utbildningar till följd av förändringaren ny grupp. som i samhället och människors levnadsvillkor bedömts värdefulla. na som Regeringen fattade i juni 1997 beslut om statlig tillsyn av elva utbildningar. Elever vid dessa utbildningar har inte rätt till studiestöd. Fem utbildningar står under tillsyn Skolverket. Sex utbildningar har av ställts under tillsyn Högskoleverket. Det är utbildningar som kan av ligga på högskolenivå utan att uppfylla kraven för att vara höganses skoleutbildningar. Inträdeskraven varierar från utbildning till utbildning. Utbildningarvarierar från termin till nio år. na en

Övriga

I finns tio skolor. I denna ingår två skolor som har statgruppen grupp lig tillsyn med rätt till studiestöd och skola har statlig tillsyn och en som

140 Bilaga 3

statsbidrag. En av skolorna med studiestöd har också utbildning med statlig tillsyn utan rätt till studiestöd. Regeringen fattade i juni 1997 beslut om statlig tillsyn av utbildningar hos ytterligare sju utbildningsanordnare. Eleverna vid dessa utbildningar har inte rätt till studiestöd. En utbildningsanordnare som ingår i ett samnordiskt projekt har fått statlig tillsyn för 64 utbildningar av varierande längd.

En av skolorna har tillsyn av Högskoleverket av samma skäl som angetts ovan.

En utbildning har statlig tillsyn för en påbyggnadsutbildning för ambulanssjukvård om 20 veckor. Förkunskapskrav är treårig gymnasieutbildning, omvårdnad, eller tvåårig vårdlinje samt minst ett år som undersköterska eller skötare i psykiatrisk vård och B-körkort.

En skola har statlig tillsyn och statsbidrag för en påbyggnad på gymnasieskolan, bibellinjen åk 13.

Flera av utbildningarna inom denna grupp har inriktning mot TVoch videoproduktion samt IT-kommunikation. Språk- och skrivarutbildningar ingår också.

Gymnasieskolans utbildningar Inom gymnasieskolan finns i dag möjligheter att en individuellt anpassad gymnasieutbildning med varierande innehåll.

Gymnasieskolan kan inom några av sina program erbjuda utbildning inom reklam, mode och design. Även på lokala finns ett stort

grenar utbud kurser med dessa inriktningar. De utbildningsinslag av re-

av klam, mode och design ingår i folkhögskolomas kortare kurser kan

som utgöra ett komplement till andra utbildningar. De längre kurserna är av grundläggande karaktär.

Grundläggande kunskaper i ekonomi och handel kan studerande få inom gymnasieskolans och komvux olika program, lokala kurser eller påbyggnadsutbildningar. Ett tiotal folkhögskolor erbjuder 1-åriga kurser i ekonomi, i vilka marknadsföring också ingår.

Syftet med hantverksprogrammet är att det skall ge eleverna grundläggande yrkeskunskaper inom hantverksornrådet. Genom specialisering i form av valbara kurser skall eleverna få den kompetens som motsvarar de grundläggande yrkeslcraven inom ett hantverk. Hantverksutbildning finns också vid ett antal folkhögskolor och inom studieförbunden.

Inom gymnasieskolan finns en del specialutformade program med inriktning mot kost/hälsa/konsumentekonomi. Tre av de kompletterande skolorna med denna inriktning har också fristående gymnasieskolor med sådana program.

Inom de nationella programmen kan styrelsen för offentliga utbildningar fastställa lokala grenar En lokal gren skall tillgodose ett lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses inom de nationella programmen. För sådana grenar gäller de bestämmelser som gäller inom programmet.

Inom ramen för ett individuellt program inom gymnasieskolan kan en lärlingsutbildning inrättas. Regeringen har i oktober 1997 fattat beslut om försöksverksamhet med en förändrad lärlingsutbildning.

Kommunal gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning Inom kommunal vuxenutbildning komvux finns påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning som leder till en ny

som nivå inom deras yrke eller till ett nytt yrke. Det finns ett mindre antal nationellt fastställda påbyggnadsutbildningar, bl.a. en l-årig teknikerutbildning. Vidare kan den lokala styrelsen fatta beslut om tim- och kursplaner för påbyggnadsutbildningar i enlighet med Statens skolverks föreskrifter. Utbildningen skall påbyggnad på gymnasieutbild-

vara en ning eller motsvarande kunskaper. Varje kommuninvånare är behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning om han är bosatt i landet. Ytterligare villkor är att han kan delta från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år eller att han ska ha slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan.

Kvalificerad yrkesutbildning, KY Utbildningsanordnare av fristående kompletterande utbildningar har ansökt att sådana utbildningar ska tillhöra försöksverksam-

om anses heten med kvalificerad yrkesutbildning. I flera fall har utbildningarna inte ansetts fylla kraven.

Bilaga 4 143

Översyn av det statliga stödet till kompletterande skolor, U 97:04 1997-08- 15 Skolans namn: Kontaktperson: Telefon: ENKÄT 1 För vilka utbildningar har skolan statsbidrag 1a. Läsåret 1996/97: Utbildning Omfattning Antal Antal

veckor/år årselevplatser elever 1b. Ev .ändringar inför läsåret 1997/98: Utbildning Omfattning Antal Antal

veckor/år årselevplatser elever 2 När beviljades utbildningen/utbildningarna statsbidrag första gång-

en 3 Vilken roll spelar statsbidraget för den/de kompletterande utbild-

ningarna 4 Hur stor del av de statsbidragsberättigade utbildningarna finansieras

med statsbidrag 5 Tar skolan ut elevavgifter för de aktuella utbildningarna I så fall,

med vilket belopp 6 Vad skulle det innebära om utbildningen inte skulle ha statsbidrag 7 Ange om några förändringar inträffat under perioden beträffande

statsbidraget och som inte täcks in under frågorna ovan Frågor besvaras av Margareta Wiström, tel 035-21 12 22, fax 035-21 12 22 eller tel. 08-791 28 04, fax 08-411 60 22 Svaren lämnas helst i anslutning till frågorna. Om utrymmet inte räcker till, skriv på baksidan

eller separat papper. Tack för hjälpen

Bilaga 5 145

Kriterieförslag enligt Skolverkets Översyn

Förslag till kriterier för kompletterande skolor enligt rapport från Skol-

verket 1995-05-24 Översyn av fristående kompletterande skolor:

Utbildningamas innehåll . övergripande mål enligt läroplanen för frivilliga skolformer följ er

har en angiven utbildningsnivå

har kurs- och timplaner

Utbildningamas samhällsnytta . Utbildningspolitiska mål 0 förbereder eleven för högskolestudier eller möjlighet till för- - ger sörjning

tillgodoser elevernas utbildningsbehov tillgodoser behov inom ett eller flera bristyrken för gamla hantverkstraditioner vidare redovisar intern produktivitet. -

0 Kulturpolitiska mål människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främ- - ger jar kontakter mellan människor

möjliggör konstnärlig och kulturell förnyelse garanterar att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs främjar utbyte erfarenheter och idéer inom kulturornrådet över - av språk- och nationsgränserna

Regionalpolitiska mål 0 utbildningen fyller regionalpolitisk uppgift - en har etablerade kontakter med det omgivande samhället genom att bidra med kulturella aktiviteter

U Utbildningamas organisation . har organisation och juridisk form som tillgodoser elevernas rätt en till medverkan och ansvarstagande för uppgiften

har en styrelse som följer och granskar utbildningen, så att en en- -

skild person ensam driver verksamheten och har det övergripande

ansvaret

har en identifierbar ansvarig person för ledning utbildningen - av

har kompetenta lärare, dvs. lärare som har både ämnesmässig och -

pedagogisk kompetens

har en plan som belyser hur nödvändig skolledar- och lärarkompe- -

tens upprätthålls

har tillgång till ändamålsenliga undervisningsanpassade lokaler och -

adekvat utrustning

har en av styrelsen fastställd plan för uppföljning och utvärdering -

har fastställda inträdesvillkor och urvalsgrunder som är relevanta i -

förhållande till utbildningens nivå och inriktning

utfärdar intyg eller betyg efter utbildningen -

har elevavgifter som är skäliga -

bedrivs som heltidsstudier, 32 veckor, 30 timmar/vecka effektiv -

undervisningstid.

KOMPLETTERANDE SKOLOR för vilka regeringen har fattat beslut om statlig tillsyn, statsbidrag och studiestöd S, statlig tillsyn och studiestöd T och statlig tillsyn utan rätt till studiestöd U. Grupperingen är ett förslag som utredningen arbetar med och inte en på något sätt fastställd gruppering.

Ram åepl ramårselevplatser, Stb åepl statsbidragsgrundande årselevplatser. Ram Stb Organisation Antagning åepl åepl omfattningitid

Konst DomenKonstskola,Göteborg 65 64 35v/år arbetsprover tregrundutbildningeni målning, grafik, skulptur, 2år

Falkenbergskonstskola,Falkenberg 32 32 18år, ettåriggrundutbildning,l år arbetsprover ettårigpåbyggnadsutbildning,1år - GerleborgsskolaniStockholm 74 74 34v/år arbetsprover tvååriggrundläggandekonstutbildning ettårigpåbyggnadsutbildning,tredjeår - Gerleborgsskolani Hamburgsund 30 30 36v/år arbetsprover tvååriggrundläggandekonstutbildning - GotlandsKonstskola lägst 17år, tvåårigkonstlinje 32 32 35v/år arbetsprover tvåårigskulpturlinje 32 32 35v/år - Grañkskolan,Stockholm 21 21 lägst 19år, grundläggandeutbildning, 2 år arbetsprover överkurs,projektarbete,lår l-lovedskousmålarskola,Göteborg 74 73 33v/år lägst20år, konstutbildningpågynmasienivå, år2 arbetsprover - -påbyggnadsutbildning 1år måleri, grafik, skulptur KV Konstskola,Göteborg, 74 74 lägst 17år, grundläggandeutbildning 1år 33v arbetsprover grundläggandeutbildning 11,1år 33v bild ochrumsgestaltning,1år 33v - Konstskolani Stockholm 180 1år 18år, grundläggandeutbildning arbetsprover - KonstskolanBAS1S,Stockholm 92 34v, 1360tim helst 18år, grundutbildning,1år arbetsprover - -påbyggnadsutbildning,1år KonstskolanldunLovén,Stockholm 48 48 32 v/år 18år, grundutbildningi måleri,2år arbetsprover grundutbildningi skulptur, 2år - KonstskolanPaletten,Stockholm 47 34v 18år, grundläggandeutbildning, l år arbetsprover påbyggnadsutbildning,l år -

148 Bilaga 6

Ram Stb Organisation Antagning

åepl åepl omfattningitid

Lundskonstskola T 32 1280tim/år arbetsprover

grundläggandeutbildning, l år - -påbyggnadsutbildning, 1år

Pembymålarskola,Stockholm S 32 25 36v/år arbetsprovcr

grundläggandeutbildning, 2år - Sundsvallskonstskola,KOMS T 16 arbetsprover

konstnärligutbildning, 2 år

Umeåkonstskola S 32 32 34v/âr arbetsprover

grundläggandeutbildning, 2år - Örebrokonstskola 18år,

grundläggandeutbildning,2 år S 32 32 arbetsprover -

fördjupningsutbildning,1år U -

fotolinje. 2 år U 2400tim arbetsprover - Norrköpingskonstskola S 20 20 18år,

skulpturlinjen,2år 1216tim arbetsprover -

teckningochmåleri, 1år U 32v -

scenografrutbildning2år U 32v/år motivering - Österlenskonst-och S 32 32 34v/år 18år, hantverksutbildning,2 år arbetsprover,

ettårigkonst-eller

hantverksutbildning

Västeråskonstskola T 26 34v/år gymnasiumeller

bild- ochforrnutbildning,2år motsvarande, -

arbetsprover

GFU,Grundläggandefotoutbildning, T 12 32v, 976 tim lägst18år, Stockholm fotoerfarenhet,

konstutbildning,l år arbetsprover - Artakademin,Lund U 32v arbetsprover

konstochmåleri, 1år - JärvaAteljén,Stockholm U 36v 16-23år,

ettårigkonstutbildning arbetsprover, -

fullgjord grundskola

StudieförbundetVuxenskolan,Malmö U 1056tim arbetsprover

konstlinje, l år - StiftelsenBirkagården,Konstskolan U 33V arbetsprover- NatanaelBeskow,Stockholm, -konstutbildning, l år

Dans/teater/musik Balettakademini Göteborg, S 100 100 3läsår 16-23år,

yrkesdansarutbildning,3år antagningsprov -

musikalutbildning,3 år - Balettakademini Stockholm S 70 70 35v/år l6-2l år,

yrkesdansarutbildning,3år antagningsprov -

Bilaga 6 149

Ram Stb Organisation Antagning åepl åepl omfattningltid

PerformingArts School, S 52 52 35v/år 18-23är, Dansforum,Göteborg antagningsprov utbildning för dansare/artister,3 statsbidragför årskursernaettochtvå Kulturama,Stockholm,34 utb, l och 2år T 459 32v/år antagningsproveller 3utb, och21 år U arbetsprover utbildningar inom dans,sång,musik, intervjuer teatermil. SkaraSkolscen,Skara, S 24 24 36v/år 18-24år, sceniskutbildning, 2år gymnasiumeller motsvarande, antagningsprov

Gotlandstonsättarskola S 20 20 35 v/år arbetsprover tonsättarutbildning,2år - StockholmsMusikkonservatorium S 70 70 32v antagningsprov musikerlinje, 1år - MusikutbildningUmeå/KursverksamhetenT 20 33v ingenåldersgräns, musikutbildning, 1år prov - Teaterverkstan,F0lkuniversitet/Kurs- U 32v lägst 18år, gymnasium verksamhetenvid Stockholms arbetsprover universitet, teaterutbildning,1år - Scenograñlinje,Folkuniversitet/Kurs- U 32v lägst 18är, verksamhetenvid Stockholms antagningsprov universitet, scenograñutbildning,1år - StudioBlue, Stockholm, U grundskola, ljudtelmik ochmusikproduktion, förturgymnasium, grundutbildning1år och 640 tim erfarenhet påbyggnadsutbildning1,5år 960 tim Nova TeaterochKulturförening, U 34v grundskola, Göteborg kunnatillgodoteaterutbildning,1år görasigutbild- ningen

Jazzirnprovisationslinje,Folkuni- U 32v antagningsprov, versitetet,KursverksanmetenGöteborg, arbetsprover -instrumental ochvokal gren,1år

Reklam/marknadskommunikation/mode BeckmansskolaAB, Stockholm S 123 123 34v/år 20år, gymnasiumeller formlinjen, 3år motsvarande, reklamlinjen,3år arbetsprover modelinjen,3år trekvällskurser,form, reklamochmode U 1år - RMI-Berghsreklam-ochmarlmads- S 115 115 gyrmasiumeller töringsinstitut,Stockholm motsvarande, scriptwriting, 3terminer 1700tim, 45v arbetslivserfarenhet -

Ram Stb Organisation Antagning åepl åepl omfattning tid

copywriting, 3 terminer 1350tim, 45v evövrigakurser tidningsdesign, terminer3 - 1350tim, 45 v grafisk formgivning, terminer5 2400tim, 80 v högremarknadsekonom, årl T 25 -

Nordisk Designskola,Borås S 18 18 36v, gymnasiumeller designutbildning,textil, l år 792klocktim motsvarande,arbets- prover,sönmadsvana

StockholmsTillskärarakademi T 33 textil erfarenhetoch mönsterkonstruktionoch sömnad, utbildning textil erfarenhetoch utbildning grundkurs,1 termin påbyggnadsutbildning,l termin - yrkestelcniskmönsterkonstruktion, tidigarekurser 1 termin skrädderi,ytterplagg, terminl klanningsslcrädderi,l termin U teaterkläder,l termin U -

ForsbergsSkola,Stockholm U utbildning inom grafisk formgivning, arbetsprover kommunikationoch designsamtbild, 2år - två kvälls- och distanskurseri grafisk kvällskursema designochbild lår enligt kö , - två kvällskurseri grafiskdesignochbild ochtidningsdesign,ll veckor

Malmö TillskärarakademiAB U arbetsprover tillskärarakademinslinje, l âr 1007tim avanceradmode-ochproduktionsteck- 531tim ning, l termin

Tillskärarakademini Göteborg S 36 30 textilt kunnande, - datoriseradmönsterkonstruktionoch beklädnadstelmiskt sömnad,l år gymnasiumeller teaterslcrädderi, är1 motsvarande modistutbildning, år2 mönsterkonstruktionmedsörrmad, år1 U - - sömnadmedmönsterkonstruktion, årl sörrmadsutbildning, årl -

Designskolani Göteborgoch Umeå, U textil design grundutbildning, årl 1000tim arbetsprover påbyggnadsutbildning, årl 1040tim till grundutbildning - pu eller motsvarande

Mångkulturellt ortbildningscentrum,F U 46v/år föm1åga följatt a Stockholm undervisningen, multimedialinjenmedinfomiation, intervjuer reklamochdigital konst ges 1 alt 2år miljö- ochhantverkslinjenges 1 alt 2 år -

3 D KommunikationBernadette U 3xl5 v, 20 år, gymnasium år3 SchillingsDesignAB, Stockholm 1040tim MPellerEPeller utbildning i tredimensionell - motsvarandeprogram, kommunikation, år1 arbetsprover

Bilaga 6 151

Ram Stb Organisation Antagning

åepl åepl omfattningl tid

Handel/ekonomi

Institutetför InternationellUtbildning, T 200 allmänbehörighettill

Stockholm högskolan,kunskaper

-internationella chefssekreterarlinjen,lår motsvarande ochsv en

internationellaturism-och tjänste- gymnasium,3år, ma marlcnadsföringslinjen,lår gymnasiuml år

internationellamarlmadsförings- linjen, årl

internationellareklam-ochmedie- linjen, l år

internationellaPR- ochinformations- linjen, årl

InternationalBusinessSchool,Göteborg T 80 38V allmänbehörighet

internationellchefssekreterarutbild- till högskolan,för ning, år1 gymnasiekompetensi

internationellhotell- ochrestaurang- språk utbildning, l år

Påhlmanshandelsinstitut,Stockholm T

marknadsekonomutbildning,l år 84 36V lägst2 år gymnasium -

utbildning till sekreterare/assistent,l år 42 -

högreinternationellmarknadsekonom, U lägst3år gymnasium - 1år

diplomeradredovisningskonsult, U 300 tim - 3terminer

IHM BusinessSchoolAB, Göteborg, U deltid under 3årgymnasiumeller

Stockholm,Malmö varierande motsvarande,

System-ochnätverksspecialist antalterminer yrkeserfarenhet -

DIHM Marknadsföring -

DIHM Ekonomi -

DIHM Information affärs- kommunikation

DIHM Master -

IHM Copy - -IHM Säljskola

IHM ComputerCollege -

IHM Biltörsäljare -

IHM Traineeutbildningförakademiker -

Företagsanpassadsäljskola -

Juridik ochBeskattning -

UtbildningscentrumTrädlärkan, U 38v /år avslutadgrundskola

Stockholm, 15-18 år, flickor

utbildning medinriktning på hotell, restaurangochservice, år2

Hantverk

Carl Malmstensverkstadsskola,StockholmS 37 33 2-3 årsutbildning

möbelformgivning,2 år alt. praktik inom -

möbeltapetserare,2år möbelsniekeri, -

möbelrestaurerare,2 år arbetsprover -

152 Bilaga 6

Ram Stb Organisation Antagning åepl åepl omfattningi tid

möbelsnickare,2 år

-

instrumentbyggare,2år - Capellagården,Öland S 60 60 -textil formgivning 18år, slutfördgymnagrundkurs,l år 40v sium,arbetsprover påbyggnadskurs,1 slutförd grundkurs

keramiskformgivning grundkurs,1år 40v 18år, slutfördgymna-

sium,arbetsprover påbyggnadskurs, årl 40v slutförd grundkurs

möbel-ochinredningssnickeri grundkurs,2 år 40v gyrrmasium,trätelcnik

ellermotsvarande påbyggnadskurs,1 år 40v arbetsprover

biodynamiskträdgårdsutbildning 34v - Nyckelviksskolan,Stockholm S 192 192

grundläggandei konstoch konsthant- lägst 17år, verksutbildning,l arbetsprover 6 linjer allmän linje, keramik,metall,

skulptur/textil form,textil ochträ

grundläggandeutbildningi bildin- lägst 17år, arbetsprover fem-ration, årl

hantverkspedagogiskyrkesutbildning,2år 410 dgr erfarenhetavsocialt -

arbete,konstochhant-

verk

Stenebyskolan,Dals Långed S 106 106 ettårigagrundutbildningar

trähantverk/snickeri 35 tim/v intresseför hantverk -

ingaarbetsprover

metallhantverk/silversmide 34 tin1/v arbetsprover -

dekorativtsmide 38tim/v arbetsprover -

textilt hantverk 33tim/v intresseför hantverk treårigapåbyggnadsutbildningar

möbelsnickeri 36tim/v gymnasium,uäteknisk -

utbildning eller yrkes-

erfarenhet,arbetsprover

dekorativtsmide 38tim/v grundkursi dekorativt -

smide,arbetsprover

klådsörrmadoch form 925klock- kursi textilt hantverk -

timmar/år eller annantextil

gyrrmasieutbildning,

arbetsprover

vävning,maskinsticlqiingochform 925klock- kurs i textilt hantverk -

timmar/år elller annantextil

gymnasieutbildning,

arbetsprover ettårigapåbyggnadsutbildningar

läder, skinn-,pälssörrmadoch form 925klock- olikatextilakurser, -

timmar/år arbetsprover

möbelsnickeri/möbelrestaurering 1 möbelsnickarutbildning -

elleryrkeserfarenhet,

arbetsprover

Ram Stb Organisation Antagning

åepl åepl omfattningltld

HandarbetetsVännersskola, S 65 58 Stockholm

högrehemslöjdsutbildning, år2 40v olika textila kurser, -

praktik, yrkeserfaren-

het, 6 månpraktik

grundutbildningi vävning, år1 40 v gymnasiumeller -

motsvarande

fördjupningsutbildningi vävning,l år 40 v slutfördettåriggrund- -

utbildningellermot-

svarande

vävkurs,sommar 5v 17årochslutfört -

kvälls- ochdagkurser 4 v obligatoriskskolgång - Sätergläntan,Hemslöjdensgård,Insjön S 70 70

sönmad-folkligt mode,modemoch 40 v gymnasiumeller ochtraditionellsömnad,1år motsvarande -textila kunskaper,"högreväv, 40v grundutbildningi tradition och fömyelse", år1 vävning

traditionell slöjd,trä, lår 40v gymnasiumeller -

textilkunskap,vävning,terminskurs 18v ht, 22 vtv motsvarande -

deltidskurser l-3 veckor - Porslins-och Keramikindustriskolani Lidköping AB S 24 24 37v/år arbetsprover

keramisktekniskutbildning, 4 terminer - Trähantverksutbildningi Helsingborg, T 24 Folkuniversitetet/Kursverksamhetenvid Lundsuniversitet,

trähantverksutbildning, år2 3 200 tim arbetsprover - IngvarStrandhsBlomsterskolai Oxie U 64v ingaförkunskaper

iloristutbildning,treterminer - Hantverkscentrumi Tibro AB, U 20år, godkända

grundutbildningträ,25v förkunskaper -

möbelrestaurerare,50v för aktuell kurs, -

träbildhuggare,52v arbetsprover - - förgyllare,40 v - dekupör,40 v

tapetserare, v40 -

naturstensrenoverare, v50 - MunkerödsUtbildningscenter, U Stenungsundoch Stockholm 75 + 75 elever

floristutbildning, 44 v intervjuer -

154 Bilaga 6

Ram Stb Organisation Antagning åepl åepl omfattningitid

Teknik/Industri

Bergsskolan,Filipstad S 80 75 40v/år termin grundskolal tekniskbasutbildning,treterminer ellertvåårigyrkeslinje, termin 2 treårigt gymnasium

GöteborgsTekniskaInstitut, Göteborg T 100 32v/år treårigtgymnasium - ingenjörsutbildningarinom fyra fack- ellertvåårigtgymnaavdelningar,bygg, kemi, maskinoch siummedkompletteelektroteknik, år2 ring eller motsvarande

SkandinaviensFlygtekniskaAkademi, T 80 36v/år Göteborg förberedandekurser,entermin gymnasium flygingenjörsutbildning, år2 gymnasiumNV- flygingenjörsutbildning,tredjeår U - program Installatöremasutbildningscentrum,IUC, S 76 24 Katrineholm,VV S-utbildning gymnasiallärlingsutbildning,VVS och Plåt,fackteori

Lid-Air AB, Stockholm T tillsyn avLuftfartsverket

NordensTelcnikerinstitutAB, NTI-skolan, U Stockholm,distansutbildning persondatom, terminen 370tin1 grundskola,Sv avanceraddatorutbildningfrån grunden digital elektronik microdatorer, 8l 5 tim .." två ochenhalv terminer " radio stereo HIFI- elektronik, 1100tim " - - treterminer - modernfordonselektronik,två terminer 610tim " foto,treterminer l100tim " teckning,två terminer 680 tim inga förkunskaper - Oljemålning,entermin 340 tim " -

KostJhäIsa/konsumentekonomi

Vackstanåsskolan,Södertälje S 30 10 kost,hälsa,idrott,pu, entermin 18v gymnasiumeller textil kompletteringsutbildning, årl motsvarande - Apelrydsskolan,Båstad S 20 10 34v gymnasiumeller utbildning "Folkhälsani tiden", årl minst års2 yrkeser- erfarenhet

RyssbyLanthushållsskola,Ljungby S 60 55 konsumentekonomiskspecialkurs 40v grundskola medkostinriktning, år1

Ram Stb Organisation Antagning

4VVS-montör, industrimontörochisolennontör Åtta samtbyggnads-ochventilationsplåtslagare. veckorsyrkesteoriför isolermontöreroch 16veckor för övriga.Yrkesteorinupplagdi fyraveckorsperioder.

Bilaga 6 155

åepl åepl omfattningitid

kost hälsa textil. miljö, 1år 40v gymnasium - ,

eller motsvarande

Axelvoldskolan,Svalöv 30 30 38v gymnasiumeller

kost, hälsa,textil, 1år motvarande -

Hälso- och friskvård

Gilda Skolan,Göteborg 24 v/terrnin allmänbehörighet

hudvårdsterapi, årl från gymnasium - Medicinskt Kursforum,Stockholm, 860tim ingaspecifikakrav Bollnäs,Luleå - massageutbildning,26 v

GöteborgsGymnastiskaInstitut, 16v, 20tirn lägst18år,enligt kö Ale

friskvårdsterapeut, termin1 - AxelsonsGymnastiskaInstitut AB, lägst 18år Stockholm,Malmö, Göteborg - massageterapi, terminen 18v

medicinskfotvård,entennin 20,5v -

Övriga

DoctusAB, Gustavsberg 8 gymnasiumOP, - vårdarei ambulans,20v 1årsyrkeserfarenhet,

körkort B, godfysik

Ekebyholrnsskolan,Rimbo 14 14

bibellinje, påbyggnadpå gymnasium, år1

Medieskolan,Stockholm - TV Video, 20v 30 20tin1/v för alla kurser,

IT-inforrnatör, 20 v 30 20tim/v min.ålder16år, -

Multimedia, 20V 20 tim/v grundskolaeller - - Journalistikför multimedia,20v 20 tim/v motsvarande,goda

kunskaperi svenska

Schoolof Audio EngineeringSAE, 36v minst 17år, Solna gymnasiekompetens/

ljudteknisk inriktning, mån9 elleräldreän22år/ -

ellergenomfördkurs

inomområdet

The British Institute,Stockholm 16v, 20 tim/v varierande

grundkurs,l termin -

fortsättningskurs, terminl - Videoproduktionslinjen,Folkuni- 32v, 960 tim arbetsprover versitetet/Kursverksamheten,Göteborg, lår

156 Bilaga 6

Ram Stb Organisation Antagning

åepl âepl omfattningitid

Skrivarakademin,Stockholm U 32v, 960 tim 18år, svtreårigt

törfattarutbildning, år2 gynmasium,arbets- -

prover Vår TV-skola, Stockholm U samtalochtest

kurs i TV-produktion, 16veckor - - kurs i TV-produktion, 32 veckor

Stiftelsenutbildning Nordkalotten U hantverk, infonnationstelcnik,teknik/- 37 utbildningar 16-60 veckor rekryteringvia industri, service/turism 27utbildningar l-l5 veckor arbetsförmedlingen Samnordisktprojekt, Sverige140platser, Norge 100platseroch Finland55platser. Totalt 295 platser,ca50 elevermed gyrrmasiekompetens.

Allmän behörighettill högskolanhar from. hösten1997ersattsavgrundläggandebehörighet.

Källor: Regeringensårligabeslut, 1997-12-18

Regeringensbeslutomstatlig tillsyn för respektivekompletterandeskolaochutbildning Skolverketsyttrandentill regeringen Skolverketstillsynsbeslut Statsbidragsberättigadeskolorssvarpåutredningensenkät Arbetsförmedlingamasdatabas,Diva

Utbildningar som ställts under Högskoleverkets tillsyn genom beslut regeringen då de

av inte bedömts vara utbildningar vid kompletterande skolor enligt förordningen 1996: 1206 om fristående skolor.

Svenskaföreningenför holistisk U psykoterapiochpsykoanalys, Stockholm

Naprapathögskolan,Stockholm

S:t LukasUtbildningsinstitut,Stockholm

GöteborgsPsykoterapiInstitut, Göteborg

SvenskaPsykoanalytiskaInstitutet, Stockholm

OrtopedMedicinskt Center,Stockholm, U

PoppiusJoumalistskola,Stockholm, U

Bilaga 7 157

Käll- och

litteraturförteckning

Offentliga utredningar SOU 1992:38 Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter SOU 1992:94 Skola för bildning SOU 1994:88 Mervärdesskatten och EG SOU 1994:101 Höj ribban Lärarkompetens för yrkesutbildning SOU 1994:117 Fri- och rättighetskommitténs slutbetänkande SOU 1995:38 Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial yrkesut-

bildning SOU 1995: 109 Likvärdig utbildning på lika villkor SOU 1996:90 Sammanhållet studiestöd

Riksdagstryck Proposition 1990/91 :18 Ansvaret för skolan Proposition 1992/93:230 Valfrihet i skolan Proposition 1995/96: 145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m. Proposition 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsornrådet Proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Proposition l997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor Utbildningsutskottets betänkande 1992/93 :UbU 17 Valfrihet i skolan. Utbildningsutskottets betänkande 1995/96:UbU Kvalificerad yrkesutbildning m.m. Skatteutskottets betänkande l96/97:SkU6 Regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning kvalitet och likvärdighet

- Departementsserien Ds 1992:115 Valfrihet i skolan Ds 1994:35 Agenda 2000 Kunskap och kompetens för nästa århund-

rade Ds 1997:29 Fortsatt översyn av törvaltningsprocessen

158 Bilaga 7

Rapporter Konstnärlig högskoleexamen eller ny fackhögskoleexamen i design

kriterier, genomgång och prövning av Berghs Reklamskola. Kanslersämbetets rapport 1994:1 Översyn av utbildningar vid vissa fristående gymnasieskolor. Skolverkets rapport 1994-10-13 Översyn av fristående kompletterande skolor Förslag till modell för

tillståndsgivning. Skolverkets rapport 1995-05-24 Skolan jämförelsetal för skolhuvudmän. Delrapport, mars 1997.

- Skolverket rapport nr 129 Skolan i siffror l997:De1 Elever och lärare. Skolverkets rapport nr 130

Övriga källor

Konstutbildning Arbetsmiljö, Arbetsmiljön i konstutbildningen pro-

blem, behov samt förslag till åtgärder. Ingvar Hurtig. Ett samarbetsprojekt mellan Arbetslivsfonden och Konsthögskolan. 1993 Slutrapport Konstutbildning Arbetsmiljö. Ingvar Hurtig 1994

- Grundutbildning, vidareutbildning, forskning: hinder för rörlighet över gränserna. Europeiska unionens bulletin Tillägg 5/96 Den statliga tillsynen av skolan. Programplan för Skolverkets tillsynsprogram 1997-05-12 Verksamhetsplan 1998. Skolverket 1997- 12- l 8 Folkhögskolor 1997/98 Utflöde studiehjälp och studiemedel till studerande vid fristående

av gymnasieskolor och kompletterande skolor 1996/1997, CSN 1997-11-26 Rådets direktiv 89/48/EEG och 92/51/EEG. Europeiska gemenskapernas officiella tidning 93/96/EEC:COUNCIL DIRECTIVE 93/96/EEC of 29 October 1993 on the right of residence for students

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Omstruktureringaroch beskattning.Fi. . h Tänderhelalivet .

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. välfärdensgenusansikte.A. . Mänpassaralltid Nivå- och organisationsspecifika processermedexempelfrån handeln.A. k Vårtliv somkön.Kärlek, ekonomiskaresurseroch . maktdiskurser.A. Ty makten dinär Mytenomdetrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva försäkringar.Fi Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav ochSystembolagetsprodukturval. Integritet Effektivitet- Skattebrott.Fi.

- 10.Campusför konst.U. ll. Friståendeutbildningarmedstatlig tillsyn inomolika områden.U.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Socialdepartementet

Tänderhela livet

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav Systembolagetsprodukturval.8

Finansdepartementet

Omstruktureringarochbeskattning.l Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva försäkringar.7 Integritet Effektivitet- skattebrott.9

- Utbildningsdepartementet Campusför konst10 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn inom olika områden.l 1

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdensgenusansikte.3 Män passaralltid Nivá- och organisationsspeciñka processermedexempelfrånhandeln.4 Vårt liv somkön. Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella arbetslivetoch detjämställdaSverige.6

FRITZES

lll-.Nl'l,l§.- PUBLI K.IlJlil{

POSTADRESS:106 47 STOCKHOLM FAX08-690 91 91. TELEFON:08-69o91 90 E-POST:frirzes.0rder@liber.se FRrrzEsINTERNETBOKFJANDEI.:www.frirzes.se