Fristående skolor

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Statens offentliga utredningar

ww 199238

@ Utbildningsdepartementet

Fristående skolor

och

Bidrag elevavgifter

p 5

f..

j . å a. V ;v2 §71. #644 I I .__

Betänkande av särskild utredare Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesörjerremissutsändningar dessapublikationer. av

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax 08739 95 48

. Publikationema kan ocksåköpasi lnfonnalionsbokhandeln, Malmtorgsgaxan Stockholm. ,

é

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13037-8 x Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

SOU 1992 38

Förord

Vid regeringssammanträde den 12 september 1991 togs ett be-

slut att tillkalla särskild utredare med uppdrag att utreda en vissa frågor avgifter vid fristående skolor för skolpliktiga om elever. I uppdraget ingick vidare att bedöma effekterna av det nya bidragssystemet grundskolans resurstilldelning och överväga vilka krav staten bör ställa fristående skolor. Med stöd detta beslut tillkallade statsrådet Göran Persav

i Stockholm Sven-Åke Johansson,

; son, skoldirektören att vara särskild utredare föreliggande uppdrag. Till sekreterare för- - av ordnades Monica Gahm, organisationskonsult i Stockholms Stad. i Arbetet skulle redovisas till regeringen senast den 1 maj 1992. 1991 års valutgång innebar ett politiskt maktskifte. Statsrådet Göran Persson efterträddes statsrådet Beatrice Ask med av ansvar för skolfrågor beträffande den obligatoriska skolan. Tidgare lagda utredningsdirektiv ändrades dock Material har insamlats med hjälp enkäter, utsända till såav väl de fristående skolorna som vissa skolförvaltningar. Dessutom har utredningen besökt 18 skolor i Sverige samt ett mindre antal skolor i Danmark och Finland. Avsikten har varit att

med utgångspunkt från de fristående skolornas verkliga arbets-

förhållanden och ekonomi analysera förutsättningarna för ett fortsatt avgiftsuttag. Utredaren får härmed överlämna sitt arbete med titeln Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter.

Stockholm den 14 april 1992.

Sven-Åke Johansson

Monica Gahm

Utredningsdirektiv

Mot bakgrund av riksdagsbeslut om likvärdig statlig finansiering fristående och kommunala skolor bedömdes det finnas av behov av en analys av förutsättningarna för ett fortsatt avgiftssystem vid de fristående skolorna. En särskild utredare tillkallades med uppdrag att utreda vissa frågor om avgifter m.m. vid fristående skolor för skolpliktiga elever. Uppdraget skulle inte omfatta grundskoledelen av Sigtunaskolan Humanistiska läroverk, Grännaskolan, Lundsbergs skola, Franska skolan och Göteborgs högre samskola. Enligt direktiven skulle det ankomma utredaren att Analysera förutsättningarna för ett fortsatt avgiftsuttag vid de fristående skolorna. Bedöma hur det nya statsbidragssystemet kommer att återverka på avgiftssättningen. Redovisa konsekvenserna av ett fortsatt avgiftssystem. Bedöma effekterna det bidragssystemets återverkan av nya grundskolans resurstilldelning Lämna förslag till efter vilka principer avgifter i framtiden

skall kunna tas ut.

Overväga vilka krav staten bör ställa fristående skosom lor som följd av den ändrade bidragsordningen. Direktiven finns bilagda utredningen Bilaga 3.

Innehåll

SOU 1992 38

Sammanfattning 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 . . . . . . . Kartläggning och analys 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vissa bedömningsfrågor 14

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förslag

Gällande bestämmelser

Skollagen 3 och 4 kap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skollagen 9 kap. Fristående skolor 21 . . . . . . . . . . . . Förordning statsbidrag till fristående skolor för om skolpliktiga elever

Kommunalt bidrag 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Elevavgifter 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förarbeten 25

Nya regler från l juli 1992 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning

Fristående skolor i andra länder

Norden

Vissa andra länder

Sammanfattning och tendenser . . . . . . . . . . . . . . .

Skolornas ekonomi 199091

Förteckning över befintliga fristående skolor

Kartläggning av skolornas finansieringskällor

Kartläggning av kommunernas bidrag till elever

i fristående skolor

Kartläggning av skolornas nuvarande problem 51 . . . Är fristående skolor billigare än kommunala skolor 54

Verkliga elevkostnader i fristående skolor 61 . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . Konsekvenser av föreslaget bidragssystem 67 . . . . . . .

Utredningens bedömning av bidragssystemets SOU 1992

utformning

Täcker ett framtida bidrag skolornas kostnader

Sammanfattning

bidragssystemets återverkan på grundskolans Det nya

resurstilldelning

Antalet fristående skolor

Kommunernas attityder och beredskap . . . . . . . . . Kommunernas framtida resursfördelning mellan

kommunala och fristående skolor 83 . . . . . . . . . . . . . Konkurrens mellan kommunala och frist.skolor 84 . . Kommunernas planeringsansvar 85 . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning

Konsekvenserna av förbud mot avgiftsuttag 91 . . . . . Vad är en elevavgift Definition 91 - Elevavgifternas storlek 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skolornas generella inställning till elevavgifter 93 . . . Förbud mot elevavgifter Konsekvenser 94 segregation 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Jämförelse med avgifter inom barnomsorgen

Jämförelse med andra länder

Sammanfattning

Förslag till principer för avgiftsuttag

Opinionens syn på avgiftsfrågan

Olika skolformsalternativ

Förslag till principer för avgiftsuttag

Internationella skolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sammanfattning

Krav som staten bör ställa på fristående skolor som

följd av den ändrade bidragsordningen 117

Elevintagurval

Nationella prov 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunernas rättighet att ställa krav

Sammanställning av framlagda förslag

SOU 1992 38 Siffersammanställningar baserade fristående skolors och vissa skolförvaltningars enkätsvar 125 Reseberättelse från Danmark och Finland 135 . . . Kommittédirektiv

SOU 1992 38

Sammanfattning

Kapitel I

Föreliggande uppdrag innebär att kartlägga, bedöma och ge

förslag beträffande vissa frågeställningar omkring framtida av-

giftsuttag i sammanfattningen har disponerats enligt följande Avsnitt Kartläggning och analys angående fristående skolors ekonomi och verksamhet. Avsnitt 2 Vissa bedömningsfrågor. - Avsnitt 3 Förslag. -

1.1 Kartläggning och analys

Avsikten med föreliggande utredningsuppdrag har bl.a. varit

ifatt med utgångspunkt från de fristående skolornas verkliga ar-

betsförhållanden och ekonomi analysera förutsättningar för ett

fortsatt avgiftsuttag m.fl. frågeställningar. Kartläggningen har

genomförts med hjälp enkätfrågor angående ekonomi, lokag av ler, personal, inställning till elevavgifter m.m. Undersökningen genomfördes nov.-dec. 1991 och läsåret 199091. Av 70 avser åutsända enkäter till de fristående skolorna har 65 besvarats. Av l41 utsända enkäter till vissa skolförvaltningar har 35 besvarats. Utredningen har även besökt 18 fristående skolor i Sverige och

lett mindre antal skolor i Danmark och Finland.

Fristående skolor är ofta fristående just för att de har sin alldeles särart. Det kan således vara stora skillnader melegna lan olika skolor. Detta framkommer inte i redovisade belopp och analyser, vilka helt bygger på genomsnittsvärden, medianoch kvartilvärden. Ambitionen har varit att belysa tendenser snarare än specifika skolor. Dessutom neutraliseras härigenom eventuella felkällor och extremvärden. Eftersom vissa enkäter varit ofullständiga eller otydligt ifyllda föreligger en viss osäkerhet i siffermaterialet. Exempelvis redovisar skolorna ofta endast penningbidrag men inte subventioner och naturabidrag, när de uppger storleken kommunala bidrag.

Nedan förtecknas vissa utredningen valda nyckeltal, vilka SOU 1992 3 ur kan ungefärlig uppfattning volymer och genomsnitts- Kapitel I ge en om värden.

Vissa genomsnittsvärdenkvartilermedianvärden

Antalet godkända skolor på grundskolenivå 199192 därav antal Internationella skolor 6 st antal Konfessionella skolor 25 st antal Minoritetsskolor Estniska, Sverige-Finska sk 3 st antal Montessoriinspirerade skolor 12 st antal Waldorfskolor 25 st antal Ovri a skolor 6 st Andel frist ende skolor i storstäderna SthlmGbgMalmö 73 % Andel skolor med elevkö 37% Antal skolor som godkänts fr.0.m. 1990 17 st Antal elever i dessa skolor i genomsnitt 15 st Antal elever i undersökta skolor 6 940 Antal elever i samtl godkända frist. grundskolor i Sverige 8 300 Andel elever i samtl godkända frist. grundskolor i Sverige 0,9%

2. Kostnader 199091 Bokföringsmässig elevkostnad 29 000 kr Dold elevkostnad 11 000 kr Verklig total elevkostnad 40 000 kr Andel skolor som täcker sin elevkostnad med föreslaget offentligt 85 % 90 % bidrag om Andel skolor som täcker sin elevkostnad med ett 75 %-igt offentligt bidrag 80 %

3. Finansiering 199091 Offentliga bidrag Elevavgifter Ovrigt föräldrabidrag, sponsormedel, gåvor

4. Elevavgifter 1991 Medianvärde på elevavgift samtliga undersökta skolor 6 500 kr

Medianvärde på elevavgift åendast sk tar ut avgift 8 000 kr

som Andel skolor som inte tar ut elevavgift 28 % Högsta årliga elevavgift 43 100 kr

5. Kommunala bidrag 199091 Kommunalt bidrag per elev och år. Medianvârde 7 100 kr Kommunalt bidrag per elev och år. Ovre kvartil 9 800 kr Kommunalt bidrag per elev och år. Nedre kvartil 3 800 kr

Kommentarer SOU 1992 38 De flesta redovisade kostnader och värden förhållan- Kapitel 1 avser den läsåret 199091. Även endast kort tid förflutit sedan om mättillfället har sedan dess flera skolor beviljats statsbidrag och ett antal kommuner har ändrat sina bidragsbestämmelser, varför finansieringsbilden ofta annorlunda ut i dag än vid mätser tillfället.

1 Sedan 1990 har 17 nya skolor godkänts av Skolverket. Det är främst Waldorf-, Montessori- och Konfessionella skolor som står för de senaste årens relativt snabba utveckling. Mycket tyder att fler skolor kommer att starta framöver. Dock är antalet elever i dessa nystartade skolor relativt lågt. I genomsnitt hade de nystartade skolorna 15 elever per skola. Hälften

av alla elever går i skolor som startat före 1970 trots att

hälften alla skolor har startat efter 1984. av

2 Bokföringsmässig genomsnittlig elevkostnad i fristående skolor 199091 ca 29 000 kronor, dvs. 40 procent lägre än var de kommunala skolornas genomsnittliga elevkostnad. Skillnaden beror framför allt på låga löner, billiga och relativt små lokaler, små administrativa uppgifter som leder till låga administrativa kostnader, delvis subventionerade lokaler, en betydande andel ideellt arbete av lärare, föräldrar och styrelseledamöter. Därtill kommer att de fristående skolorna inte har skyldigheter motsvarande de kommunala skolorna beträffande - -

planeringsansvar, hemspråksundervisning, Skolhälsovård, skol-

skjutsar m.m. Vid en bearbetning av i enkäterna uppskattade värden ideella arbetsinsatser framkom att om dessa insatsers av värden inkluderades i elevkostnaden ökade denna med ca 11 000 kronor i genomsnitt. Den totala genomsnittliga elevkostnaden i fristående skolor uppgick då i stället till ca 40 000 kr.år. Detta belopp indikerar att den verkliga elevkostnaden i fristående skolor 13 procent lägre än elevkostnaden i de var ca kommunala skolorna. Siffrorna är osäkra grund av att endast ett mindre antal

skolor i enkäten besvarat frågan om ideella insatsers värde 37

%.

3 SOU 1992 3 De offentliga bidragen var högst beträffande de Konfessio- Kapitel 1 nella-, Minoritets-, Montessori- och Waldorfskolorna, 50-90 %.

De Internationella skolorna och gruppen Övriga skolor fi-

nansierade sina kostnader med framför allt elevavgifter och övriga inkomster, 70-90 %.

4 Variationen beträffande elevavgifter är stor. De pendlar mellan 0 och 43 100 kronor per år. 17 skolor tog inte ut några officiella elevavgifter men erhöll istället oftast frivilliga föräldrabidrag. De lägsta medianvärdena elevavgifter återfanns bland de Konfessionella skolorna 4 500 kr.år, Minoritetssko-

lorna l 000 kr.år och WaldorfMontessoriskolor 6 800 kr.

år. Internationella skolor och Övriga skolor uppvisa-

gruppen de högre medianvärden 26 100 kr. respektive 14 500 kr. per år.

5 Medan det statliga bidraget var lika stort bidragsberättiper gad elev skiftade storleken beträffande det kommunala bidraget i hög grad. Vissa kommuner gav endast bidrag till mat och läromedel, i andra kommuner är skolpeng införd.

1.2 Vissa bedömningsfrågor

Det är angeläget att i framtiden skapa likvärdiga villkor för både fristående skolor och kommunala skolor samt öppna valmöjligheter till alla nuvarande och kommande skolformer för kommunens samtliga elever oberoende av dessas ekonomiska förutsättningar. i Eftersom det offentliga bidragets storlek är stor betydelse av för bedömningar om eventuella elevavgifter sammanfattas bi-

dragsfrågorna inledningsvis. Därefter belyses avgiftsfrågan och

vissa övriga ställningstaganden.

.Bidragsfrågorna SOU 1992 38

Kapitel 1 lntressenterna i pågående förändringsarbete är flera skolpersonal, föräldrarelever vid fristående skolor. Kommunala skolor och kommunen som resursfördelare. Alla skattebetalare.

Fristående skolor Under många decennier har de fristående skolorna och depersonal, föräldrarelever haft en otrygg tillvaro med brist ras på låga löner och stora ideella insatser. Nu märker vi pengar, tydlig politisk vilja att förändra dessa ofta orättvisa villkor. en Förändringen är berättigad och positiv. I regeringens proposition 19919295 om valfrihet och fristående skolor föreslås att skolorna för varje elev tilldelas ett belopp motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad per som elev i den grundskolan. Vid denna tilldelning skall komegna munen kunna dra av högst 15 procent.

Avdragsmöjligheten motiveras att många fristående sko-

av lor är billigare än de kommunala skolorna. De har inte någon skyldighet att ta hänsyn till det övergripande planeringsansvaret för kommunens alla elever, de undkommer ofta kostnadskrävande insatser som hemspråksundervisning, svenska som

andra språk, elewård, Skolskjutsar m.m.

2. Kommunala skolor och kommunen som resursfördelare Utredningen har konstaterat att, om ovan nämnda förslag antas av riksdagen, innebär det avsevärda kostnadsökningar för de kommuner i dag har elever i fristående skolor. En unsom gefärlig genomsnittlig kostnadsökning ca 13 700 kronor per elev och år medianvärde har beräknats. Kostnadsökningen torde leda till viss omfördelning av kommunens utbildningsrefrån de kommunala skolorna till de fristående skolorna. surser, Detta kan leda till kännbara nedskärningar inom de kommuna-

skolorna, åtminstone i kommuner med många elever i fristå-

ende skolor. Därtill kommer att de extra skyldigheter som ligger inom det kommunala utbildningsansvaret övergripande planerings-

hemspråksundervisning m.m. tidigare nämnda skyldig-

ansvar,

heter torde uppgå till högre andel än det föreslagna avdraget

15 procent av genomsnittlig elevkostnad i de kommunala skolorna.

Skattebetalarna För den stora intressentgruppen skattebetalarna må påpekas att nyetablering av fristående skolor, åtminstone inledningsvis, innebär en fördyring av skolverksamheten i kommunen. Man tvingas nämligen i viss mån att betala dubbla lokalkostnader, dels i form av bidrag till fristående skolor, dels i form att av kommunala skollokaler blir underutnyttjade, eftersom eleverna rekryteras till fristående skola från flera olika kommunala en skolor och klasser. Först efter flera år kan det kommunala skolväsendet anpassa sitt lokalbestånd efter nya villkor.

Kommentarer om elevavgifter

De fristående skolornas behov att ta ut elevavgifter är till av

stor del beroende av hur stort det offentliga bidraget slutligen

blir. Aven avgiftsfrågan angår samtliga tidigare nämnda intres-

senter.

De flesta fristående skolor torde, med ett offentligt bidrag mellan 75 och 85 procent av genomsnittlig elevkostnad i de kommunala skolorna, täcka sina kostnader. Utredningen har konstaterat att ca 80 respektive 90 procent befintliga skolor av skulle sakna ekonomiska motiv till att ta ut elevavgifter. Därtill kommer att ca 80 procent av skolorna säger sig helst vilja slippa ta ut elevavgifter. Dock önskar de i allmänhet vilja ha kvar en flexibilitet och möjlighet att täcka eventuella kommande behov och nödvändiga elevkostnadsökningar med en skälig elevavgift. Möjligheten kommer troligen inte att missbrukas, eftersom konkurrensen om framtida elever förmodas bli hård mellan olika skolor.

2. De kommunala skolorna får till stor del avstå motresurser svarande de fristående skolornas bidragsökning. Berörda kommuner kommer att få stora kostnadsökningar och kan inte förväntas betala bidrag utöver föreslagna miniminivå, vid eventu-

elevkostnadsökningar hos de fristående skolorna SOU 1992 38 ella akuta dessa kostnader till sin art och storlek mycket väl kan Kapitel I Fäven om motiverade. Av denna anledning torde också kommunen vara intresse vissa motiverade extra kostnader skall ha ett av att kunna täckas av elevavgifter.

Slutligen utredningen inte att det är rimligt att skatteanser betalarna skall bekosta dubbla lokalkostnader under uppbyggnadsskedet fristående skola, heller specifika profilkostav en nader vid fristående skolor. En skälig elevavgift torde vara en

möjlig finansieringsväg.

Utredningens slutsats Elevavgifter kommer i framtiden endast att behöva tas ut i mycket begränsad utsträckning. Dock bör möjligheten till avgiftsuttag hållas öppen för att de fristående skolorna skall kuntäcka nödvändiga kostnader, vilka inte finansierats via ofna fentliga bidrag. Som exempel dylika merkostnader kan nämeventuella profilkostnader och höga elevkostnader nas grund lågt elevantal vid skolstart. av Kommunen har för resursfördelningen mellan som ansvar kommunens alla skolor bör ha rätt att bedöma skäligheten be-

träffande de fristående skolornas avgiftsuttag. Om kommunen finner avgifterna oskäliga bör det offentliga bidraget kunna reduceras i motsvarande mån.

Vissa Övriga synpunkter

Utredningen har inte funnit belägg för att, av kommu- -Abedömda skäliga elevavgifter, skulle leda till segregation. nen Alltför många andra faktorer torde spela in. En sådan faktor betydelse är rådande bostadssegregation. av Likaså må beaktas att eventuella avgifter i framtiden torde bli relativt obetydliga. Medianvärdet för elevavgifter vid samtliga skolor 1991 6 500 kronor per år. Med ett offentvar ligt bidrag, leder till att 80-90 procent av skolorna saknar som ekonomiska motiv till avgiftsuttag torde eventuella avgifter bli förhållandevis blygsamma. Man bör också uppmärksamma att det finns många sätt att kringgå ett förbud mot elevavgifter.

En officiell elevavgift kan utan större svårigheter förvandlas till SOU 1992 ett mindre synligt frivilligt föräldrabidrag. Kapitel 1 t Vidare påpekas i utredningen att gränserna alltmer kommer att suddas ut mellan kommunala och fristående skolor i framtiden. Som exempel detta kan nämnas s.k. kommunfriskolor och andra liknande skolformer. Dessa kan beskrivas som mycket självständiga skolenheter, som ägs kommunen av men sköts av självständiga entreprenörer. Liknande lösningar finns i Finland de s.k. ersättande skolorna. Till skillnad från den i Sverige förekommande typen fristående skola har av nämnda skolform ingen negativ inverkan kommunens ekonomi, eftersom skolan kan ha närområdet som definierat elevupptagningsområde och i stort sett ersätta vanlig kommunal en skola. t De internationella skolor som erhåller statsbidrag från annat land föreslås behandlas som vanliga fristående skolor och omfattas av kommande bidragsordning. Dessa skolor tar i dag ofta ut mycket höga elevavgifter, eftersom skolorna erhåller offentliga bidrag för de s.k. diplomatbarnen och dessutom får ett lägre statsbidrag, enligt nuvarande regler.

1.3 Förslag

Utredningen har i direktiven även uppmanats att lägga förslag

angående vissa av aktuella frågeställningar, nämligen

Förslag till principer, efter vilka avgifter i framtiden skall kunna tas ut. Förslag på krav staten bör ställa fristående skolor - som som följd av den ändrade bidragsordningen.

Förslag

-k De fristående skolor inte får vissa nödvändiga kostnader

som helt täckta med skattemedel, skall ha möjlighet att ta ut en skälig avgift, med bibehållet offentligt bidrag.

-k Sedan Skolverket vid godkännande av en fristående skola, bedömt elevavgiftens storlek som skälig, föreslås kommunen ansvara för kontinuerlig skälighetsbedömning av avgiftsuttaget.

föreslås ha rätt reducera den fristående sko- SOU 1992 38

t Kommunen att lans offentliga bidrag, kommunen bedömer att elevavgif- Kapitel 1 om terna är oskäligt höga.

Utredningen föreslår att två kriterier för elevintagurval

-k

fastslås anmälningsdatum och sociala skäl. Eventuella un-

dantag fastställs Skolverket redan vid godkännande av av skolan t.ex. vissa intagningskrav på grund av skolans särart.

Övriga kriterier skall anses vara diskriminerande.

Nationella som sammanställs för hela rikets skolor, bör i prov, även gälla för fristående skolor men med hänsyn tagen till respektive skolas uppläggning av sin undervisning och andra omständigheter i anledning av sin särart.

t Utredningen föreslår att kommunen ges rättighet att följa upp och utvärdera samt marknadsföra de fristående skolornas prestanda och organisation för föräldrarelever i kommunen. Detta bör dock ske i den utsträckning är rimlig i förhål-

som lande till den läroplan, som respektive skola verkar efter.

Den grundläggande och lagfästa bidragsprocenten till friir stående skolor måste sättas så att konkurrensen mellan kommunala och fristående skolor sker på lika villkor. Dess lägsta gräns kan då enligt utredningens analys inte överstiga 75 prokommunens genomsnittsnittskostnad per elev. För extcent av

åtaganden inte täcks av det offentliga bidraget skall

ra som

fristående skolor kommunen erhålla ytterligare bidrag ef-

av exakt principer som gäller för de bidrag som utter samma

går till kommunala skolor.

Skollag och övriga skolförfattningar föreslås ändras så att

-k

möjlighet att bilda kommunfriskolor öppnas.

Gällande

SOU 1992 38

2 bestämmelser

Kapitel 2

Följande regler gäller ännu 1992-04-01 för de fristående skolor, berörs föreliggande utredning. Av innehållet i lagsom av och förordningstexter presenteras endast de delar som i detta sammanhang bedöms som viktiga bakgrundsfakta.

2.1 Skollagen 3 och 4 kap.

Barn är bosatta i landet har skolplikt 3 kap.1 §. Utbildsom ningen i grundskolan skall avgiftsfri för eleverna 4 kap. 4 vara §.

g

2.2 Skollagen 9 kap. Fristående skolor

Godkännande Skolplikt får fullgöras i fristående skola, om skolan är en godkänd för ändamålet. Ärenden godkännande prövas från om och med 1 juli 1991 av statens skolverk. Skolverket kan bevilja godkännande för vanlig skolplikt om skolans utbildning kunskaper och färdigheter som till ger art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdighegrundskolan förmedlar och skolan i övrigt väsentligen ter som mot grundskolans allmänna mål. svarar Skollagen även rätt för elev, som har vanlig skolplikt ger endast är bosatt kortare tid i landet eller har andra men som skäl, att få i fristående skola med internationell inriktning skolan är godkänd för ändamålet. om

Tillsyn

Fristående skola skall i fråga sin utbildning för skolplik-

om tiga elever stå under tillsyn statens skolverk. Den omedelbaav tillsynen ankommer dock den styrelse som har ansvar för ra

grundskolefrågor i den kommun där skolan är belägen.

fristående skola inte längre fyller kraven för godkän- SOU 1992 Om en nande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvud- Kapitel 2 skall godkännandet återkallas av Skolverket. mannen

Huvudmans uppgiftsskyldighet skolpliktig elev börjar eller slutar vid fristående skola När skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildning i elevens hemkommun. Skolverkets beslut kan överklagas hos Kammarrätten.

2.3 Förordning statsbidrag till fristående

om

skolor för skolpliktiga elever SFS 198397, ändrad 19911087

Sedan den ändrade förordningen trädde i kraft den 1 juli 1991 har i ett flertal motioner, propositioner och betänkanden nya förslag presenterats. Vissa dessa har bifallits av riksdagen av och skall enligt beslut börja gälla fr.o.m. 1992-07-01. Nämnda ändringar och regeringens förslag till ytterligare ändringar prei det följande. Fram till 1992-07-01 gäller dock försenteras ordningens bestämmelser. Huvudmannen för godkänd fristående skola ges här rätt en uppbära statsbidrag om regeringen finner det lämpligt mot att bakgrund det allmänna intresset av att ny pedagogik och av verksamhetsformer prövas inom skolväsendet. Beträffannya de de internationella skolorna är kravet tillämpligt.

Särskilda villkor För att bidrag skall beviljas krävs att Skolan skall öppen för alla. Dock medges undantag i vara med hänsyn till skolans särskilda karaktär. Elevavgiften skall skälig med hänsyn till rimliga -k vara kostnader för verksamheten och omständigheterna i övrigt. -Av Skolan skall följa godkänd läroplan. Skolan skall ta emot besök och lämna upplysningar till dem i utbildnings- eller forskningssyfte vill studera skosom lans verksamhet. Huvudmannen skall lämna de uppgifter som behövs för -Av staten skall kunna kontrollera bidragets storlek, användatt

ningsområde och att de särskilda villkoren för bidraget efter- SOU 1992 38

levs. Kapitel 2

Ansökan Huvudmannen skall skriftligen ansöka om statsbidrag hos Skolverket. Därvid skall uppgifter lämnas om bl.a. skolans Startår, omfattning, antal elever, organisation, intagningsprinciläroplan och eventuell särprägel jämfört med grundskolan. per, Dessutom skall hur stora elevavgifterna är och efter uppges vilka grunder de bestäms.

Bidragets storlek Statsbidraget skall enligt förordningen lämnas direkt till den fristående skolan med 13 000 kronor för varje elev, som är skolpliktig eller ännu är skolpliktig pga sin ålder men som går i vad motsvarar första årskursen i grundskolan. som som När bidrag lämnas till en internationell skola skall beloppet elev tre fjärdedelar av det belopp som annars gäller. per vara Man bör observera att barn som endast bor kort tid i landet föräldrarnas uppdrag i Sverige, s.k. diplomatbarn, bepga traktas boende i landet och därför heller som skolpliktisom

Så länge barnet är mantalsskrivet i landet utgår statsbi-

ga. drag.

Sanktioner Om huvudmannen åsidosätter sina åligganden i frågor om skolan får regeringen efter Skolverkets anmälan besluta att hålla inne del bidraget i avvaktan rättelse. Om rättelse av sker får regeringen besluta att det innehållna beloppet skall från statsbidraget. dras av -

Skolverkets beslut enligt denna förordning får överklagas.

För vissa skolor gäller specialbestämmelser i fråga statsom bidrag Förordning statsbidrag till Kristofferskolans utbildom

ning på grundskolenivå SKOLFS 199130

Förordning statsbidrag till Hillelsskolan SKOLFS om 199131 Förordning om statsbidrag till estniska skolor i Stockholm och Göteborg SKOLFS 199132

Innehållet i nämnda tre förordningar skiljer sig från Förord- SOU 1992 ning statsbidrag till fristående skolor SFS 198397 genom Kapitel 2 om bidraget till de namngivna skolorna endast lämnas för ett att maximerat antal elever. Kristofferskolan fick statsbidrag 1960 med motivering att det pedagogiskt värde att det fanns en Rudolf Steinervar av skola. Hillelsskolan beviljades statsbidrag år 1963 bl.a. av humanitära skäl. Detsamma gällde de estniska skolorna. Den estniska skolan i Stockholm, inrättades 1945 har haft statsbidrag sedan som 1955. Den estniska skolan i Göteborg fick statsbidrag i samband med att den inrättades 1960.

Föreliggande utredningsuppdrag omfattar grundskoledelen Sigtunaskolan Humanistiska läroverk, Grännaskolan, av Lundsbergs skola, Franska skolan och Göteborgs högre samskola. Dessa skolors bidrag regleras i Förordning statsbidrag till fristående skolor, om m.m. 19911079, Förordning riksinternatskolor, SFS 19911080. om

2.4 Kommunalt bidrag

Kommunerna bestämmer själva och hur mycket de vill beom tala i bidrag till elever i fristående skolor. Det föreligger således någon skyldighet för kommunen att stöd till en friståge ende skola, kommunen är beredd att ta emot eleverna i det om kommunala skolväsendet. Denna fråga om det kommunala betalningsansvaret har prövats i Kammarrätten och tolkats enligt

ovan. Vissa elever är bosatta i kommun går i fristående som en skola i annan kommun.

När motsvarande situation uppstår inom det kommunala

skolväsendet regleras uppkomna kostnader mellan kommunervia s.k. interkommunala ersättningar. na Eftersom reglerna interkommunala ersättningar gäller om de fristående skolorna är det även i detta fall varje enskild kommuns rätt att besluta om och hur mycket man vill betala

för elev bor i kommunen går i fristående skola i an- SOU 1992 38 som men v kommun. Kapitel 2 nan Frånvaron av regler innebär att de kommunala bidragen varierar mellan de olika kommunerna. Kommuner kan olika stora bidrag till de fristående skoge lorna inom kommunen; de kan ge bidrag till vissa skolor i eller utanför kommunen medan andra fristående skolor blir helt utan bidrag. Vissa kommuner upplåter lokaler till kraftigt subventionerade hyror medan andra kommuner tar ut marknadsmässig hyra. De flesta kommuner ger dock bidrag till läroböcker, skolmåltider och skolhälsovård. Detta kan ske antingen i form av direkta penningbidrag eller beträffande Skolmåltider genom - att eleverna får mat utsänd till sin skola alternativt erbjuds äta i närbelägen kommunal skola.

2.5 Elevavgifter

Inte heller elevavgifterna har fått något större utrymme i lageller förordningstexter. I skollagen uttalas endast grundregeln beträffande den offentliga skolan, nämligen att utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri, 4 kap. 4 I förordningen statsbidrag till fristående skolor föreom skrivs Vid ansökan om statsbidrag skall uppges hur stora elevavgifterna är och efter vilka grunder de bestäms, SFS 19911087, 5 t Elevavgiften skall vara skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten och omständigheterna i övrigt, SFS 198397, 23 Såvitt utredningen kunnat utröna har regeringen Skolver- ket inte bedömt någon avgift som oskälig. -

2.6 Förarbeten

Ovan presenterade lagförordningar finns bl.a. behandlade i följande propositioner och betänkanden

Ds U 19786 De enskilda skolornas ställning inom utbild- SOU 1992 ningsväsendet E. Ekvall. Kapitel 2 SOU 198134 Fristående skolor för skolpliktiga elever. - Proposition 1982831 Skolor med enskild huvudman m.m. Proposition 19909118 Ansvaret för skolan. - Proposition 199091100 Vissa skollagsfrågor bidr.storl.. -

Proposition 199091115 Vissa skollagsfrågor Skolverkets

ansvar för godkännande av frist.sk.. Proposition 19919295 Om valfrihet och fristående sko- lor.

2.7 Nya regler från 1 juli 1992

Vid en historisk tillbakablick kan konstateras att synen fristående skolor skiftat under olika epoker SOU 198134. Likaframgår att våra nordiska grannar i allmänhet också haft en utveckling som ibland gynnat och ibland missgynnat de fristående skolorna möjligen med undantag av Danmark, där man genomgående haft positiv fristående skolor. en syn I Sverige har vi för närvarande en livlig debatt om bl.a. kommunala skolors kostnader i förhållande till fristående skolors kostnader, om skolpeng, om storlek och regler beträffande bidrag från skattemedel till de fristående skolorna, om elevavgifter m.m. Diskussioner och förslag visar att regering och riksdag tenderar att inta en mer generös inställning än tidigare till fristående skolor och att erbjuda dem ekonomiska villkor som är mer jämställda eller helt jämställda med den kommunala grundskolans förutsättningar. Detta framgår bl.a. av

Proposition 19909118 Här redovisas den uppfattningen att statsbidragsnivåerna för fristående skolor borde bli jämförbara fortmer med vad som sättningsvis kommer att utgå i form av statligt finansiellt stöd för kommunernas skolverksamhet.

Budgetpropositionen 199091100 En väsentlig höjning bidraget till de fristående skolorna av föreslås.

Propositionen 1990911 15 SOU 1992 38 i Förslag till ändring i skollagen redovisas. I samband med Kapitel 2 riksdagens behandling av denna proposition gjorde utbildningsutskottet vissa tillkännagivanden till regeringen om ny bidragsordning för fristående skolor.

UbU 17 Utbildningsutskottets uttalande

Enligt utskottet är det rimligt att en fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande har de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens drift. Utskottet föreslår därför

att samtliga i en kommun skolpliktiga elever, som går i grund-

skola eller godkänd fristående skola, från och med budgetåret 199293, skall räknas in i underlaget för kommunens sektorsbidrag. Det innebär att statsbidraget beräknas, inte per barn i kommunala skolor, utan per skolpliktigt barn i kommunen. I samma utskottsuttalande föreslås också att kommunen bör fördela sitt statsbidrag sektorsbidrag och sina övriga resurkommunbidrag skolområdet efter behov till samtser liga skolor för elever med vanlig skolplikt inom kommunen, såväl offentliga som fristående. Detta innebär enligt utskottet att kommunen skall fördela tillgängliga skolområdet sätt som komresurser samma munen skulle ha gjort om samtliga skolor varit kommunala. Utskottet menar också att om elevavgifter tas ut vid en fristående skola bör de vara skäliga och kommunen bör ha en möjlighet att avväga verksamhetsbidraget till skolan med hänsyn till avgiftens storlek. Dessutom bör det också föreligga en skyldighet för skolan att i mån plats ta emot elev, eleven och vårdnadshaav en om varen så önskar.

I budgetpropositionen 199192l00 anförs För att skapa en verklig frihet för elever och föräldrar att välja skola kommer det kommunala skolmonopolet att brytas upp och ett system med skolpeng att införas. Statsbidraget för elever i fristående grundskolor räknas upp till samma nivå som bidraget i dag är per elev i den kommunala grundskolan. Det genomsnittliga bidraget per elev i grundskolan beräknas för

budgetåret 199293 uppgå till 21 818 kronor. Eftersom detta är

ett genomsnittligt belopp för hela riket, betyder det att vissa

kommuner får andra får mindre. Statsbidraget på-

mer pengar,

verkas nämligen ett antal faktorer, t.ex. andel invandrare, SOU 1992 av kommunens geografiska läge m.m. Kapitel 2

Propositionen 19919295 I propositionen föreslås ett bidragssystem som medför ett friare skolval. Bidraget föreslås minst uppgå till 85 procent av genomsnittlig elevkostnad i den kommunala skolan i respektive kommun. Dock skall hänsyn tas till hur stort åtagande, beträffande barn med behov av särskilt stöd, som skolan har gjort. Kommunen kan alltså själv avgöra hur stort bidrag de fristående skolorna skall få dock är dessa garanterade en miniminivå. - Föreliggande utredning om elevavgifter kommer tillsammed bl.a. sistnämnda proposition att ligga till grund för mans bestämmelser i form av lag eller förordning, vilka förvännya tas presenteras under hösten 1992.

2.8 Sammanfattning

Fr.o.m. 1 juli 1992 kommer följande beslut att tillämpas Alla skolpliktiga elever i kommunen oavsett skolform - kommer att räknas in i underlaget för sektorsbidraget. Hela detta bidrag lämnas över till kommunen. Sektorsbidraget kommer att delas ut av kommunen utan särskilt ansökningsförfarande till såväl kommunala som till fristående skolor.

Enligt förslag i propositionen 19919295 föreslås de fristå-

ende skolorna garanteras ett minimibelopp som uppgår till

minst storleken genomsnittlig kostnad för den kommunala skolan i den kommun där den fristående skolan är belägen, mi-

nus 15 procent. Ännu beslutat av riksdagen.

SOU 1992 38

3 Fristående skolor i andra

Kapitel 3 i

länder

3.1 Norden

Danmark

I Danmark finns nära hundraårig tradition att ge statsbidrag en till privata skolor. Redan 1855 infördes ett s.k. fribrev för j Ä fortfarande. Där framgår fördanska friskolor. Detta gäller att åldrar själva tillser att barnen får adekvat undervisning insom te är skyldiga att låta barnen undervisas i folkskolan undervisningsplikt, skolplikt.

Ca 10 procent eleverna i skolpliktig ålder går i statsbi-

av å

dragsstödda fristående skolor ca 400 st.. Det danska bidraget

är i första hand ett uttryck för frihet för föräldrar och elever att utan alltför stora omkostnader fritt kunna välja skola. Den danska friskolelagen är tämligen detaljerad. Vissa förenklingar och förändringar har gjorts i lag från den 6 juen ny ni 1991. Detta beskrivs fylligare i Bilaga 2 Reseberättelse från Danmark och Finland. Offentliga bidrag fastställs grundval av den kommunala skolans genomsnittliga driftkostnader. Dessutom tas hänsyn till ett antal olika komponenter, som gör att bidragets storlek till viss del anpassas efter den lokala skolan. Ungefär 80 procent av skolans totala driftkostnader täcks av offentliga bidrag ca 20 procent av elevavgifter. Avgifterna uppgår i allmänhet till mellan 300 och 600 kronor i månaden. De elever som har råd att betala avgiften kan hela eller del avgiften betald genom att staten betalar för ett antal av

i friplatser.

De danska friskolornas genomsnittliga driftkostnader per elev utgör omkring 90 procent av folkskolans motsvarande kostnad. i

Finland SOU 1992 Kapitel 3

I Finland kan man se tillbaka en lång period av privat skol-

väsende, framför allt på sekundärstadiet. Fastän skolorna under lång tid var privata, uppvisade de föga variation. Kanske berodde detta att staten endast stödde skolor som liknade de statliga lycéerna. Vid slutet av 1970-talet drogs såväl de statliga som de privata lycéerna in och ersattes med kommunala skolor. Detta skedde utan större motstånd, kanske beroende att reformen drabbade både offentliga och privata skolor. Ungefär 0,13 procent av alla grundskoleelever går i privata skolor. Det finns för närvarande ca 30 privata grundskolor. Den största gruppen är de s.k. ersättande skolorna. De har enskild huvudman men är integrerade i kommunens skolväsende. Varje skola har ett avgränsat elevupptagningsområde i den kommun där skolan är belägen och ersätter den kommunala skolan i det området. Skolorna är avgiftsfria för eleverna och skolan erhåller bidrag för samtliga kostnader från stat och kommun. Denna typ av skolor motsvarar vad som i svensk debatt kallas entreprenadskolor. En variant av skolor av det slaget kan genom skolstyrelsens beslut 1991 etableras i Stockholm. En annan grupp skolor är de s.k. motsvarande privata skolorna, som enligt särskilt beslut av regeringen kan inrättas för speciellt ändamål, t.ex. skolor med annat undervisnings-

språk än finska och svenska. Dessa utgör endast ett fåtal.

De motsvarande skolorna har inte ett avgränsat elevupptagningsområde; de står under statlig tillsyn och läroplanens innehåll fastställs av ministeriet. Statsbidrag utgår i allmänhet till dessa skolor efter särskilt beslut varje år, det är alltså lagreglerat. Elevernas hemkommuner betalar bidrag efter eget bestämmande till dessa skolor. De offentliga bidragen täcker dock inte allt, varför en viss elevavgift tas ut. Dessutom finns en grupp privatskolor Steinerskolorna - som regleras i särskild lag. Nya bestämmelser från januari 1991 har visat vilja att en öka möjligheterna att starta privat skola i Finland. Dessa beskrivs närmare i Bilaga 2 Reseberättelse från Danmark och Finland.

SOU 1992; 38 Norge Kapitel 3 r finns åtskilligt fler privatskolor än i Finland, men be- I Norge

färre än i Danmark, de flesta inom sekundärstadiet ca

tydligt grundskolor och gymnasier. Grundskolorna utgör en mi- 170 noritet, dels består skolor anknutna till dissentersamsom av fund, dels av Steinerskolor. bli bidragsberättigad skall skolan vara stiftad reli- För att eller etiska grunder eller utgöra ett pedagogiskt alternagiösa Skolan skall meddela undervisning som svarar mot den tiv. i den allmänna skolan eller sin läroplan godkänd av som ges departementet. Lokaler och utrustning skall vara godkända av departemen- Eleverna får skolskjuts enligt de regler som gäller för den tet. offentliga skolan och likaså rätt att utnyttja de offentliga

pedagogiska-psykologiska tjänster, som tillkommer motsvaran-

de offentliga skolor. skolans styrelse skall finnas representant från vardera I en styrelse, elevrådet, föräldrarådet och lärarrådet. kommunens och skolledare skall ha löne- och arbetsvillkor Lärare samma i motsvarande offentlig skola. som En privat skola uppfyller dessa villkor, får efter anmäsom lan, godkännande för offentligt bidrag. Bidraget uppgår till 85 procent normala driftkostnader av för skolan. De genomsnittliga utgifterna för den offentliga skolan ligger grund för beräkningen av bidraget. som offentliga bidraget fullt täcker driftkostnaden får Om det ut inte elevavgifter. Om bidraget är otillräckligt får skolan ta ut

avgift Storleken bestämms då skoldirektören en re-

tas ut. av

gional statlig representant. --

De norska bestämmelserna kompenserar inte för skillnader i olika skolors faktiska driftkostnader, såsom de danska reglerna i viss mån gör. De bygger i stället helt ett generellt genomsnitt. Elevavgifterna torde därför variera olika håll i landet.

3.2 Vissa andra länder

I kommunistiska länder förekommer endast statliga skolor. I alla västländer däremot är det tillåtet att inrätta privata skolor under vissa, i allmänhet inte särskilt stränga villkor. Nedan re-

dovisas förhållandena för privata skolor i ett antal europeiska SOU 1992 länder samt en resumé av förhållandena i USA och Australien. Kapitel 3 Framställningen speglar situationen 1989 och bygger i stor utsträckning samtal med och artiklar av Birgit Rodhe, f.d. skolminister.

Frankrike

5-6 procent av Frankrikes skolelever söker sig till icke-statliga skolor, varav de flesta inom sekundärstadiet. Det förekommer dock stora regionala skillnader. I utpräglat katolska områden kan man finna nära hälften av eleverna i katolska privata skolor. De privata skolorna får vissa statsbidrag under förutsättning g att de underkastar sig viss kontroll. Relationen antal elever lärare skall densamma 2 per vara som i statliga skolor. Staten bestämmer lärarlönen för alla behöriga lärare. Den statligt fastställda läroplanen mäste följas.

Tyskland

Liksom i Frankrike väljer ca 5-6 procent av eleverna i Tyskland privat skola, de flesta inom sekundärstadiet. På primärstadiet går 1 procent eleverna, medan nära 10 av procent söker sig till privata gymnasieskolor. Ungefär hälften av alla privata skolor har katolsk huvudman. Den tyska lagstiftningen kan inte betraktas som liberal i ing ternationella sammanhang. Både beträffande statliga bidrag och

tillståndsgivning förekommer ofta byråkratiskt krångel i

praktiska frågor. 3

Nederländerna

Nederländerna brukar ibland kallas landet med fyra skolsy-

stem. 32 procent av barnen låg- och mellanstadiet går i

statlig skola; 36 procent går i katolsk skola; 28 procent går i protestantisk skola och 4 procent går i neutrala skolor, som

Waldorf- och Montessoriskolor. Detta betyder att ca 70 SOU 1992 38 t.ex. skoleleverna går i privata skolor. Kapitel 3 procent av V Alla skolor är likvärdiga finansieringssynpunkt, alla får ur statsbidrag, sig de är statliga eller privata. Alla är samma vare underkastade statliga inspektion och eleverna genomgår samma typer nationella Låga elevavgifter kan föresamma av prov. komma. För att starta skola primärstadiet krävs endast att en skolförening bildas, har att presentera en lista med namnsom underskrifter intresserade föräldrar omkring 100 stycken. av - Kommunens styrelse kan efter att ha kontrollerat att underskrifterna är autentiska inte neka anslag till grundinvesteringar-

na.

England

i De fristående skolorna i England kallas med ett gemensamt Independent schools. Sammanlagt har de hand om ca namn 7 procent alla elever. Skolorna får inga statsbidrag utan leav donationer och elevavgifter. Dock kan vissa elever ver s.k. assisted places, vilket är ett system av statliga friplatser. Skolan behöver inte heller följa den nationella läroplanen. Många privata skolor erbjuder, utanför det ordinarie schemat och den ordinarie elevavgiften, ämnen och aktiviteter som föräldrar mot att betala en extra avgift kan kosta sina barn. Detta system har väckt intresse hos den brittiska regeringen möjligheter att införa det också inom det offentliga som ser skolväsendet. Föräldrarna kan detta sätt utforma ett tämligen individuellt program för sina barn.

Ett viktigt och mycket omdiskuterat lagförslag stadfästes

i

1988 The Education Reform Act. Denna reform omfattar en-

dast det allmänna skolväsendet. Dock finns bland de nya bei stämmelserna vissa likheter med de förändringar som diskutei Sverige och dessutom innehåller det vissa mellanformer ras

och nya privata alternativ, varför några korta kommentarer om

;

; förslaget ändå redovisas här. Några av huvudpunkterna är

Föräldrar får frihet att välja skola för sina barn. De allmän- na skolorna skall profilera sig och konkurrera om eleverna.

Ansvar för budget och förvaltning decentraliseras från de SOU 1992 lokala myndigheterna till de enskilda skolornas styrelser. Kapitel 3 Det öppnas även möjligheter att helt komma ifrån de lokala myndigheternas inflytande. Skolor som ansöker därom och som beviljas tillstånd av regeringen får träda ut ur den lokala skoladministrationen och får bidrag direkt från departementet. Skolorna styrs sedan tämligen självständigt av sina egna styrelser, opt out. Specialundervisning och annan service får de köpa av de lokala myndigheterna. Av de 5 000 skolor som kunde komma ifråga har hittills bara 23 stycken fått grant-maintained status. En nationell läroplan införs med 10 obligatoriska ämnen ut- över religion och morgonbön. Utvärdering skall ske genom nationella prov i kärnämnen när barnen är 11, 14 och 16 år gamla. Skolorna förpliktigas att publicera resultaten. De nationella skolinspektörerna skall privatiseras för att undvika att skolan skall utvärdera sin egen verksamhet.

Många av dessa nya regler har mött hårt motstånd. Speciellt

har kravet nationella prov ifrågasätts, då man befarar att hela undervisningen kommer att inriktas testen, vilket negativt påverkar kvaliten på undervisningen. En ny halvprivat skolform har också skapats under denna process, de s.k. City Technologi Colleges. Dessa skolor skulle vara belägna i storstädernas utkanter och avsedda för tekniskt och vetenskapligt intresserade elever i åldern 11 till 18 år, vilka saknade medel till elevavgifter i privatskolor. Enligt planerna skulle industrin stå för 80 procent av kostnaderna och staten för 20 procent. Ingen elevavgift skulle tas ut. Skolorna skulle ha ett bestämt, om än större än ett ordinärt, elevupptagningsområde. Planerna var att starta omkring 20 skolor, intresset har men varit begränsat och endast ett fåtal skolor har kommit i gång. Dessutom har finansieringen skett genom 20 procent bidrag från industrin och 80 procent från staten, i stället för tvärtom som det var tänkt. Detta kan möjligen visa att det är svårt att snabbt genomslag för nya skolformer jfr även grant-maintained schools ovan.

USA SOU 1992 38 Kapitel 3 i 15 procent alla elever i USA går i privata skolor. De katolsav ka skolorna tar emot den största andelen elever. Offentliga bidrag direkt till privatskolorna utgår inte av konstitutionella skäl men olika försök har gjorts för att kringhindren.

Offentligt stöd utgår därför i stället för transporter, hälso-

vård, specialundervisning, läromedel och annan utrustning. Försök har gjorts att genomföra skatteavdrag men detta har mött motstånd i form av överklagande. Vouchers för barn behöver specialundervisning har också prövats undersom men kastats hård kritik, eftersom bl.a. beloppet ansetts alltför litet för att medge verklig valfrihet. segregationen och splittringen inom den offentliga skolan anses vara stor i USA.

Australien

I Australien befinner sig privatskoleväsendet i stark tillväxt. Ca 25 procent av eleverna går i privata skolor och det är andelen privata skolor som växer det offentliga skolväsendets bekostnad. statsbidrag till privatskolor har kraftigt ökats, medan anslagen till det offentliga skolväsendet skurits ner ett kännbart

sätt. statsbidrag utgår med 40-90 procent av driftkostnaderna. Räntebidrag och kapitalbidrag utgår till skolbyggande. 100-tals

nya skolor har tillkommit sedan 1970-talet. 1986 omfattade den offentliga skolan ca 74 procent av eleverna, medan den katolska skolan stod för ca 19 procent och den protestantiska skolan tog emot ca 7 procent av eleverna. Någon alldeles klar gräns går inte att upprätthålla mellan offentliga och privata skolor, eftersom privata skolor blir alltstatsunderstödda och därmed i viss mån statskontrollerade. mer Å andra sidan har de offentliga skolorna i allt högre grad börjat ta avgifter för tillägg till grundläroplanen och konkurremed varandra med sitt pedagogiska utbud. De har också fått ra alltmer frihet i ekonomiskt och administrativt avseende.

i I 1 l w

3.3 Sammanfattning och tendenser sou 1992

Kapitel 3 Den offentliga skolan har den dominerande ställningen i redovisade länder Nederländerna undantagna men de fristående - skolformerna befinner sig i tillväxt. Ofta beror detta en Ökad efterfrågan från föräldrahåll önskar ökad valfrihet. - man Det kan också vara en följd av att den offentliga sektorn pressas av den ekonomiska situationen, vilket gör att man söker alternativa former för finanisiering. Skolor som ser som sin uppgift att bevara religiös eller etnisk identitet visar den mest påtagliga livs- och växtkraften. Detta gäller framför allt de katolska men även de protestantiska skolorna. Under tillväxt är också sina håll de islamska skolorna. I länder med starkt selektiva skolsystem är många håll efterfrågan på privatskolor växande. Då fungerar ofta de privata skolorna som statushöjande eller statusbevarande faktorer. Av mindre omfattning globalt sett, men i ökande är gruppen skolor som vill genomföra viss pedagogisk metod t.ex. Montessori- och Waldorfskolor. Det finns i dag ca 500 Waldorfskolor i världen. De flesta privata skolor är statsunderstödda eller i en del länder stödda av kyrkan. Det finns också sina håll t.ex. England grupper av skolor som drivs affärsmässigt. En skönjbar utveckling är en viss uppsplittring av det offentliga skolväsendet. Vouchersystemet har diskuterats i England och prövats i vissa delstater i USA. Detta innebär att föräldrar får ut checker motsvarande kostnaden för genomsnittlig utbildningskostnad och får välja mellan olika tillgängliga utbildningsvägar. Systemet har dock varit förknippat med så många svårlösliga problem att det ännu inte genomförts i stor skala någonstans. En variant är det system som nu finns i England, som ger skolan möjlighet att utträda ur skolstyrelsens auktoritet och uppmanas att söka privata kompletterande finansieringsvägar till det statsbidrag som tillhör systemet. Det finns också skolor som erbjuder endast ett begränsat antal ämnen, medan övriga ämnen blir avgiftsbelagda. Sammanfattningsvis kan sägas att det offentliga skolsystemet på många håll är föremål för förändringar i riktning mot ökad valfrihet och privatisering.

Man kan också iaktta att i länder med generösa offentliga SOU 1992 38 bidrag till de fristående skolorna är de segregerande tendenser- Kapitel 3 na obetydliga, om de alls finns t.ex. Danmark och Nederländerna. Däremot i länder som England och USA med ofta blygsamoffentliga bidrag och därför också höga elevavgifter tillhanma dahålls olika förutsättningar för föräldrar med god respektive sämre ekonomi beträffande möjlighet att fritt välja skola för sina barn.

4 Skolornas ekonomi 199091 38

ågåell

En huvuduppgift i föreliggande utredningsuppdrag är att analysera förutsättningarna för fortsatt avgiftsuttag från föräldrarna. För att klarlägga dessa förutsättningar redovisas följande punkter Förteckning över befintliga fristående skolor Kartläggning av skolornas finansieringskällor Kartläggning av kommunernas bidrag till frist. skolor Kartläggning av skolornas nuvarande problem Är fristående skolor billigare än kommunala skolor Verkliga elevkostnader i fristående skolor Sammanfattning.

Enkäter Kartläggningen av skolornas ekonomi har genomförts med

hjälp av en enkät innehållande 25 frågor angående ekonomi,

lokaler, personal, inställning till elevavgifter, m.m. Undersökningen genomfördes under nov.-dec. 1991. Av 70 utsända enkäter har 65 besvarats. Därtill har utredarna besökt 18 fristående skolor. Skolförvaltningarna i kommuner som har fristående skolor

för skolpliktiga elever 41 st har ombetts besvara en enkät med 16 frågor om nuvarande och framtida bidragsstorlek m.m.

Av 41 utsända enkäter har 35 besvarats. Siffermaterialet i texten nedan kommer till stor del att redovisas med hjälp av medelvärden. På så sätt neutraliseras vissa eventuella felkällor i underlaget, och det som är av intresse nämligen tendenser framstår tydligare. Delvis har också median- och kvartilvärden använts för att extremvärden inte skall

påverka helheten.

Eventuella felkällor som kan förekomma i materialet kan härledas från ofullständigt eller otydligt ifyllda enkäter.

Skolan kan ha haft svårigheter att redovisa grundskoledelen

separerad från eventuell förskola elleroch gymnasium, där man har integrerad verksamhet.

De kommunala bidragen har ibland redovisats fullt ut SOU 1992 3 ibland endast från hemkommunen. Kapitel 4 Oftast redovisas endast penningbidrag men inte naturabidrag. Vissa skolor har lämnat en fullständig bild av sin ekonomi andra har varit mer sparsamma med information. - Ett mer detaljerat siffermaterial finns redovisat i Bilaga Där presenteras varje skolas uppgifter om elevkostnader, finansieringskällor, lokalytor, lokalkostnader och genomsnittliga lärarlöner. Skolorna är där systematiserade enligt profil.

4.1 Förteckning över befintliga fristående skolor

Nedan presenteras de fristående skolor identifierats under som utredningsarbetet. Skolorna är sorterade efter den kommun där de är belägna. Skolor markerade med stjärna ingår i enkâtmaterialet. Förteckningen som återfinns följande sidor informerar dessutom om

Profil

Enkätmaterialet har sorterats enligt profilsärprägel. Vissa skolor är en blandning av flera profiler. Vald gruppering är naturligtvis inte den enda rätta. Fristående skolor är ofta fristående just för att de har sin alldeles egna särart. Det kan således vara stora skillnader även mellan skolor inom samma kategori. Eftersom nedanstående kategoribeteckningar används i utredningen som samlingsnamn respektive skolor kommer de fortsättningsvis att tecknas med versaler. Förkortningarna i förteckningen står för W Waldorfskolor, 25 stycken M Montessoriinspirerade skolor, 12 stycken. Det finns endast ett fåtal renodlade Montessoriskolor K Konfessionella skolor, 25 stycken I Internationella skolor, 6 stycken

Mi Minoritetsskolor, 3 stycken de estniska o. sverige-

finska skolorna Ö Övriga skolor, 6 stycken skolor som pedagogiskt

är mer lika den kommunala grundskolan och saknar ovan nämnda skolors särprägel

Elevantal SOU 1992 38 Kapitel 4 Kolumnen för elevantal påvisar stora skillnader i skolstorlek. Elevantalet varierar mellan 4 och 468 elever.

Elevantal från annan kommun

Vissa skolor har endast elever från den kommun där skolan är belägen, medan de flesta även har elever från flera andra kommuner.

Elevavgifz

Om avgiften är differentierad för olika stadier har en genomsnittlig årsavgift angivits. Redovisade avgifter gäller för ett barn oftast sker en redu- cering om syskon också börjar i skolan. Variationen beträffande elevavgifterna är stor. Avgiften pendlar mellan 0 och 43 100 kronor per år. Flera av de skolor uppgett 0 kronor i elevavgift har i stället regelmässigt som

uppburit frivilliga föräldrabidrag i tabellen är de dock redovi-

sade som 0 kr..

Är godkännande för

En information om godkännandeår har bifogats för att ge en

uppfattning om dynamiken vad beträffar tillkomsten av nya skolor. Fr.0.m. 1990 har 17 nya skolor godkänts för skolpliktens fullgörande. Dessutom väntar 5 skolor för närvarande godkännande från Skolverket.

SOU 1992 3 Kapitel 4

SOU 1992 38 Kapitel 4

Skellefte- LivetsVattens Kristna hamn skola Sollefteå Skogsnåsskolan

SOU 1992 3 Kapitel 4

Kommun Skola Proñl Elev- Däravfr. Elevavg. År för godantal annan kännande ht 1991 kommun

inkl. fritidsavgift Sundsvall KristnaskolanOasen K 21 4 000 1990 - Söderkö- Waldorfskolan Hammar- W 49 7 9 600 1984 ping spången

Bro

1971 ljunga

Antalskolor77 Antalelever 6 939 2 011 5 7 1 Stenarhöstterminen 1992med8 barn. 2

förteckningen finns i dag 6 939 elever i 77 fristående SOU 1992 38 Enligt i skolor för skolpliktiga elever. Det motsvarar 0,8 procent av Kapitel 4 samtliga elever i skolor för skolpliktiga elever. Eftersom förteckningen endast redovisar de skolor som ingår i föreliggande utredningsdirektiv tillkommer ytterligare 5 skolor med 1 300 elever. Därtill kommer ett par skolor med ca speciell karaktär såsom skolhem m.m. Totala elevantalet skulle

inklusive samtliga nämnda former uppgå till ca 8 300 elever,

eller 0,9 procent. .

57 procent av eleverna går i Stockholmsskolor.

16 procent går i Göteborgs- och Malmöskolor. eleverna går i skolor utspridda i övriga delar 27 procent av av landet. den information lämnats i ovanstående för- Förutom som teckning kan nämnas Av 69 skolor fanns låg- och mellanstadium 33 skolor och låg-, mellan- och högstadium 34 skolor. 2 skolor hade endast högstadium. Av de 6 939 eleverna gick 1 800 elever i skolor med högca stadium 26 %. Skolorna besvarat enkätfrågorna hade följande huvudmän som Stiftelse 33 skolor Förening 24 skolor Församling 5 skolor Kommitté 2 skolor Aktiebolag 1 skolor

4.2 Kartläggning av skolornas finansieringskällor

Kartläggningen bygger material insamlat under nov.-dec. 1991. Även endast kort tid förflutit sedan mättillfället har om sedan dess flera fristående skolor beviljats statsbidrag och flera kommuner har ändrat sina bidragsprinciper. Den ekonomiska bilden är alltså för vissa skolor annorlunda idag jämfört med i det följande presenterade siffror. Nedan redovisas medelvärden av fördelningen mellan statligt bidrag kommunalt bidrag föräldrabidragelevavgifter - - övriga finansieringskällor, inom varje kategori skolor samt fördelningen inom hela materialet alla skolor.

Kategorierna Waldorfskolor och Montessoriskolor har sam- SOU 1992 3 manförts till en grupp, eftersom där ofta finns vissa likheter i Kapitel 4 organisation och metoder.

Fördelning av fmansieringskällor Medelvärden i procent

föräldr. bidr. Skol- ant. statl. komm. elev- övr. tot. kategori svar bidr. bidr. avgift bidr. % % % % %

Internationella skolor 6 23 11 54 12 100 Konfessionella skolor 19 28 20 23 29 100 s Minoritetsskolor 3 74 16 4 6 100 WaldorfMontes-

Tabellen visar beträffande statsbidrag 27 procent av samtliga skolors inkomster utgjordes av statsbidrag 199091. Waldorf-, Montessori- och Konfessionella skolor fick ca 27 procent av sina inkomster via statsbidrag. Minoritetsskolornas statsbidrag uppgick till 74 procent me-

dan Övriga skolor 6 st endast fick 3 procent av sin årliga in-

komst från statsbidrag. Den sistnämnda låga procentsiffran kan förklaras av att tre skolor ansökt om statsbidrag, eftersom de velat bli beroende av politiska beslut om bidragsstorlek och i dessutom varit tveksamma till de krav som förknippas med statsbidragsbeviljande. Vissa Internationella skolor fick inte statsbidrag för alla sina elever, eftersom bidrag endast ges för elever som är mantalsskrivna i landet. Ett fåtal Internationella skolor uppbar utländska statsbidrag, t.ex. Tyska skolan och Lyceé Francais i Stockholm. Det är vanligt att vissa fristående skolor tar emot yngre barn 5-6 år för förberedande undervisning. heller dessa finns inom kategorin statsbidragsberättigade, eftersom eleverna är att betrakta som skolpliktiga.

beträffande kommunala bidrag SOU 1992 38 i 2. Tabellen visar samtliga skolors inkomster utgjordes av kom- Kapitel 4 25 procent av munala bidrag. Dessa siffror bygger skolornas ibland ofullständiga upperhållna kommunala bidrag. Vissa skolor har inte ingifter om kluderat interkommunala ersättningar eller motsvarande, vissa räknat med naturaförmåner, t.ex. mat, Skolhälsovård har och subventionerade lokaler. En del skolor vidarebefordrar sitt kommunala bidrag direkt varför skolan i enkäten uppgett att de erhåltill föräldrarna, lit kommunalt bidrag. anledning dessa iakttagelser bör utgå ifrån att Med av man de kommunala bidragen större än vad som framkommit av var enkätsvarens siffror. Waldorf- och Montessoriskolor fick den största andelen

kommunbidrag 36 procent-, medan gruppen Övriga skolor

endast täckte 6 procent sin finansiering med kommunala biav drag. Många kommuner endast kommunala bidrag till skogav lor fått uppbära statsbidrag. Man anser detta vara en gasom ranti för att skolan är seriös och står under viss statlig kontroll. Även motsatt förhållande förekommer, dvs. i avvaktan statsbidrag betalar kommunen bidrag, som starthjälp till skolan.

3. Tabellen visar beträffande föräldrabidragelevavgifter För hela underlaget uppgick andelen föräldrabidrag-elevavgifter till 30 procent skolornas finansiering. Siffrorna år av hämtade från skolornas enkätuppgifter 199091 års inom komst-utgiftssammanställningar och kan innehålla såväl rena elevavgifter andra typer av föräldrabidrag. som Bland de olika skolkategorierna återfinns av förklarliga skäl den lägsta avgiftsandelen där de offentliga bidragen är högst nämligen hos Waldorf-, Montessori-, Konfessionella- och Minoritetsskolor. Elevavgifterna är den största finaniseringskällan

för de Internationella skolorna och för gruppen Övriga skolor.

Det bör påpekas att det som synes vara föräldrarnas egna kostnader för att få ha sina barn i viss skola ibland betalas av föräldrarnas arbetsgivare, t.ex. för vissa barn i Internationella skolor. En del kommuner betalar föräldrarnas skolkostnader mot uppvisat kvitto erlagd terminsavgift, t.ex. Sollentuna kommun m.fl.

Vissa skolor skickar det kommunala bidraget direkt till för- SOU 1992 äldrarna för att minska deras skolkostnad för sitt barn t.ex. Kapitel 4 Carlssons högstadieskola i Stockholm. En elevavgift kan alltså delvis eller helt bestå av ett kommunalt bidrag, varför skolorna i enkätsvaren ibland definierat denna inkomst som elevavgift, ibland som kommunalt bidrag. Bland Waldorf-, Montessori- och vissa Konfessionella skolor är det vanligt med frivilliga föräldrabidrag. Huruvida dessa skall kallas elevavgifter eller inte är ofta en

gränsdragningsfråga se avsnitt Konsekvenser av förbud mot

avgiftsuttag.

4. Tabellen visar beträffande övriga inkomster 18 procent av samtliga skolors inkomster utgjordes av övriga inkomster. De Konfessionella skolorna hade med 29 procent den största andelen övriga inkomster. Dessa utgjordes till stor del av församlings-samfundsstöd, som i vissa fall kan bli betydande

se Bilaga 1.

Gruppen Övriga skolor, Waldorf- och Montessoriskolor ha-

de en andel övriga inkomster om ca 15 procent. En stor del av dessa inkomster består föräldrastöd. Exempelvis bedrivs, av särskilt inom Waldorfskolorna, en aktiv basarverksamhet samt andra aktiviteter, som drar in pengar till skolan.

Gruppen Övriga skolor fick en förhållandevis stor andel gå-

vor och donationer från vänföreningar och fonder olika av slag. Det är inte heller ovanligt att posten övriga inkomster består lån ofta från föräldrar för att minska årets underav - skott. Det kan betyda att en skola med hög andel övriga inkomster kan vara en skola med stora lån.

5. Fördelningen mellan offentliga bidragövriga inkomster Fördelningen i procent mellan offentliga bidrag och övriga inkomster plus elevavgifter, redovisas nedan

Siffrorna är avrundade

kommunala bidragen är ofta underskattade, varför ande- De len offentliga bidrag sannolikt är större. Konfessionella skolor, Minoritetsskolor och WaldorfMontessoriskolor fick de största offentliga bidragen, motsvarande hälften den totala kostnaden. Dessa skolor täckte heller över av inte så andel sin finansiering med övriga inkomster, stor av

avgifter. Internationella skolor och Övriga

som t.ex. gruppen skolor finansierade 65-90 procent med övriga inkomster och eievavgifter.

kommunernas bidrag till

4.3 Kartläggning av

elever i friststående skolor

Kommunalt bidrag elev i fristående skolor inom repektive per kommun förtecknas nedan. Siffrorna inom parentes avser antal för vilka bidrag utbetalats. Av 41 kommuner med friståelever, ende skolor har 35 kommuner besvarat enkäten, från vilken nedanstående uppgifter är hämtade. Alla 35 kommunerna finns inte med i nedanstående förteckning. Det kan bero att här representerade kommuner endast har skolor var så nysom etablerade 199091 att de ännu hunnit beviljas kommunbidrag. Siffrorna är avrundade. Ett fylligare siffermaterial redovisas i Bilaga

Kommuner elevi

idrag

per SOU 1992; 3

rist. skolor inom Kapitel - 4 kommunen 9091

Kommentarer

Någon exakthet i siffermaterialet har kunnat uppnås eftersom det hade krävt återkoppling vid otydliga svar. Detta har

varit möjligt på grund av kort utredningstid. Vid bearbetning av inkommande enkäter har i många fall noterats att uppgivna belopp beträffande elevbidrag skiljer sig från det belopp som erhållits det uppgivna totala bidraget om 199091 divideras med elevantalet. Det högsta av dessa värden har redovisats ovan. I kommuner där det finns flera fristående skolor som uppbär kommunalt bidrag redovisas genomsnittligt bidrag elev. per

med jämförelsevis höga bidrag torde exem- SOU 1992 38 Kommuner vara

pel kommuner med lokala skolpengsystem. Dessutom note- Kapitel 4

ras att Kalmar betalade ut bidrag motsvarande interkommunal ersättning + extra bidrag till förstärkningsresurs. Kungälv betalade även bidrag motsvarande förväntat statsbidrag till skolor ännu fått sådant. som Norrtälje bidrag till Ekebyholmsskolan, som delvis är - gav en internatskola. Vissa kommuner betalade ut sitt bidrag direkt till föräld- för att ersätta deras utlägg för terminsavgifter, t.ex. rarna Sollentuna kommun. Bidraget dock maximerat till de var årligen fastställda interkommunala ersättningsbeloppen

för grundskolan. Vid jämförelse mellan bidrag som kommunen utbetalade en till elever i fristående skolor inom kommunen respektive utanför kommunen är det svårt att dra några generella slutsatser med utgångspunkt i enkätsvaren. Visserligen är beloppen ofta olika stora det förefaller dock snarare vara skolans karakmen tär och profil avgör och hur mycket kommunen vill som om bidra med, än det faktum att skolan ligger i en annan kommun

siffrorna är redovisade i Bilaga 1.

Av tidigare presenterad skolförteckning framgår att totalt av 7 000 elever går 2 000 elever i skolor utanför hemkomca ca vilket motsvarar 29 procent. munen, Som framgått är bilden beträffande kommunala bidrag ovan mycket splittrad. I vissa fall ges bidrag endast till mat och läromedel, i andra kommuner är skolpeng införd.

4.4 Kartläggning av skolornas nuvarande

problem

Även de flesta fristående skolor ser framtiden med tillom försikt finns i dag ett antal problem som bör uppmärksammas. Nedan redogörs för problem som tycks vara generella. Eftersom varje kommun och varje kommundelsnämnd är i suverän att besluta bidrag till fristående skolor är som tidiom nämnts bidragen mycket olika stora. gare För fristående skola med elever från ibland upp till 20 en olika kommuner medför det ett stort administrativt arbete att

handlägga dessa bidrag. Detta är desto mer betungande efter- SOU 1992 3 som skolorna sällan har personal för administrativt arbete. Kapitel 4 Handläggningen innebär bl.a. ansökningsförfarande, diskussioner med kommuner som vill betala eller betalar mycket låga

bidrag, påminnelser m.m.

-k Eftersom skolan inte i förväg vet om den får bidrag från viss kommun har den stora svårigheter att planera följande års verksamhet. i När en kommun betalar ut stora bidrag till en skola förväntar sig kommunen i vissa fall att skolan skall rabattera elevavgifterna för kommunens egna elever. Om så sker skapas orättvisor gentemot elever, vilkas kommuner bidrar med stöd eller endast lämnar låga bidrag. i Samma orättvisa inträffar då kommunen betalar ut bidraget direkt till föräldrarna. Konsekvensen kan då bli att en elev går gratis i skolan medan får betala hela sin en annan elevavgift själv, beroende att de bor i olika kommuner. t Skolledarna är i viss mån skeptiska inför kommunernas vilja att efter 1 juli 1992 betala ut bidrag till fristående skolor enligt samma grunder som till de kommunala skolorna. Man ifrågasätter kommunernas viljaförmåga att utsätta sig själva för konkurrens och i viss mån behöva ta pengar från ansträngd en utbildningsbudget för den kommunala skolan och ge till de fristående skolorna. vx Man är vidare orolig för att det statsbidrag som kommunen får hand om skall vidare i sin helhet till de fristående skolorna. Ett vanligt önskemål är att statsbidraget skall betalas ut av staten även fortsättningsvis. Flera skolledare i fristående skolor anser att en lagreglering om det kommunala bidraget är en nödvändighet om de fristående skolorna skall församma utsättningar som de kommunala skolorna att driva en kontinuerlig verksamhet. t I fristående skolor hålls kostnaderna med olika nere medel. Ett vanligt sätt är att såväl föräldrar som skolpersonal ar-

betar sin fritid helt eller delvis ideellt med skolfrågor.

I vissa skolor är detta ett överlevnadsvillkor, eftersom man hellre väljer vägen över ideellt arbete än att kräva höga elevav- . gifter. Man menar att denna gemensamma arbetsinsats för en god sak i viss mån kan styrka, endast till viss vara en men en gräns och under en begränsad period. Flera skolor anser sig ha passerat den gränsen. När lärarlönen ligger 9 000 kronor i

månaden och arbetstiden är bra bit över 8 timmar dag, SOU 1992 38 en per bli missmodig många de mest utsatta skolor- Kapitel 4 börjar man av

na. Det är framför allt inom Waldorf- och de Konfessionella

skolorna detta bekymmer här och var belysts. som Av denna anledning är också orolig när det i debatten man

förespråkas de fristående skolorna bör prisledande vid

att vara fastställandet skolpengens storlek. Man menar att det vore av helt orealistiskt att tro att den kommunala skolans föräldrarlägenerellt skulle ställa de villkor som ovan nämts. rare upp Skolor blir godkända Skolverket förlitar sig ofta t som av statsbidrag också skall bli godkänd. Ibland på att ansökan om blir så inte fallet. Skolan måste då ta lån för att överleva. Dessa lånesummor blir sedan tung uppgift att finansiera. Lån är en också ofta lösningen när äldre skolor måste investera i nya lo-

kaler, bygga om eller rusta upp. kostnader för elever i fristående sko- När man resonerar om

lor måste man beakta att stora investeringslån ibland kan belas-

verksamheten. Dessa inte alltid i driftbudgeten, efterta syns de kan räntefria lån från föräldrar eller samfund eller som vara lån med räntor som kapitaliserats. Även årliga underskott i driftbudgeten förekommer i ett vk flertal skolor. Detta löser liknande sätt, dvs. via föräldman eller församlingsstöd, lån m.m. ra- I de fall då verksamheten är integrerad med förskola -Av ocheller gymnasieskola löses ekonomiska problem ibland get.ex. statsbidrag erhållits för en del av verksamhenom att som används även till de övriga delarna. Resultatet blir att syftet ten med de öronmärkta pengarna förfelas. På samma sätt befarar att även det offentliga bidraget blir tillfredsställanman nu om de för grundskoledelen kan pengar komma att saknas inom -

gymnasiedelen. Man påtalar alltså behovet av förändrade bi-

dragsregler även beträffande gymnasieverksamheten.

I vissa internationella skolor går s.k. diplomatbarn barn

t endast bor tillfälligt i landet och som inte är mantalsskrivsom här. För dessa barn utgår inte offentliga bidrag. Detta na medför bekymmer för vissa internationella skolor som har många sådana barn. I Lycée Francais Saint Louis i Stockholm uppgår t.ex. andelen diplomatbarn till 20 procent. Det är endast de internationella skolorna får statsbidrag ett par av som från annat land.

Momskostnaden är post belastar de fristående SOU 1992 3 i en som skolorna får lyftas från de kommunala skolornas Kapitel 4 men som av utgifter. Byggmoms, moms energi, tjänster, mat och resor slår hårt mot ekonomin. k Eftersom eleverna ofta har långa resor måste föräldrarna för transporten mellan skolan och hemmet, främst under svara lågstadiet, då dessutom barnen ofta slutar mitt dagen. Detta medför att behovet av fritidshemsavdelningar ofta är stort men svårt att tillgodose grund av brist medel.

4.5 Är fristående skolor billigare än kommunala

skolor

De flesta bedömare denna fråga att fristående skolor av svarar är billigare än kommunala skolor. Det är mycket vanskligt att klart fastställa detta förhållande är riktigt. Både inom de om kommunala skolorna och inom de fristående skolorna är åtskilliga kostnadsposter otillgängliga och svårpreciserade. I den elevkostnad som redovisas för de kommunala skolorna undervärderas ibland exempelvis kapitalkostnader, underhåll av lokaler, central service av olika slag, viss övergripnade administration m.m. Däremot ingår i de kommunala skolornas elevkostnad ut-

lägg för Skolskjutsar, för elevvård, hemspråksundervis-

pengar ning, svenska som andra språk, stödundervisning av olika slag samt mängd olika kringkostnader, exempelvis planering för en

skolväsendet i stort, subventionerat öppethållande för förening-

etc., vilka kostnader inte har någon motsvarighet i de friståar ende skolorna. En betydande kostnad i de kommunala skolorna är den som följer av deras lagliga skyldighet att kunna ge undervisning till alla elever i kommunen. Den fristående skolan har ingen annan uppgift än den man själv påtar sig. Man bestämmer själv sitt elevantal. Den kommunala skolan har därför hela kostnaden för elevantalets fluktuation, dvs. den måste i praktiken alltid hålla vissa Överytor. Beträffande de fristående skolornas kostnader redovisas oftast enbart de synliga kostnaderna. Värdet av ideella arbetsinsatser, värdet av naturaförmåner från den kommunala skolan

framgår inte kostnader de är gratis för den fristå-

m.m. som

kostnaden betalas annat sätt. Nedan SOU 1992 38 ,ende skolan även om kostnader dolda kostnader. Kapitel 4 benämns dessa också svårt överblicka de totala kostnaderna för Det är att fristående skolor, eftersom administrativ personal ofta saknas. medför att ekonomihanteringen kan handhas genom ide- Detta ellt arbete föräldrar eller lärare, varför dessas tid för redoav visning och ekonomifrågor ibland kan vara beresonemang om gränsad. Nedan presenteras de bokföringsmässiga elevkostnaderna framräknats med ledning inkomna enkätsvar från skosom av lorna. Dolda kostnader ingår i nedanstående tabell. En jämförelse göres också mellan bokföringsmässiga elevkostnader i fristående skolor och elevkostnader i kommunala Siffrorna återspeglar 199091 års kostnader för de olika skolor. kategorierna fristående skolor. av För de kommunala skolornas årskostnad har ett medelvärde

46 600 kr. för 1990 använts. den kommunala skolverksamheten har häm-

Siffrorna om

från Jämförelsetal för Skolväsendet 1990 utgiven av tats - Sv. Kommunförbundet, Skolöverstyrelsen och Statistiska Cen-

tralbyrån.

Bokföringsmässig årskostmelev i frist. skolor, exkl. dolda kostn. fördelade enligt proñl F relaterad till årskostnad per elev i kommunala skolor K

F kr.år FK

Beräknad bokföringsmässig årskostnad för elev i friståenen de skola uppgick enligt enkätsvaren till i genomsnitt 29 000 kronor. Denna kostnad utgör 62 procent av de kommunala skolornas elevkostnad, dvs. den är 38 procent lägre än de kommunala skolornas elevkostnad. Man bör här observera att dolda kostnader är medräknade.

Bokföringsmässig årskostnad per elev i fristående skolor. Fördelning SOU 1992; 3 hela populationen, redovisade i årskostnadsintervall

- Siffrorna visar att över hälften de fristående skolorna haav de en bokföringsmässig elevkostnad mellan 20 000-35 000 kronor, medelvärdet uppgick till 29000 kronor. Man kan också avläsa att skillnaden är mycket stor mellan billigaste och dyraste skola. För att något klarlägga vari kostnadsskillnaderna mellan fristående och kommunala skolor består, belyses nedan storleken beträffande några kostnadskomponenter, nämligen lärarlöner, lokaler och övriga kostnader. Uppgifterna angående de fristående skolorna är hämtade från enkätsvaren. Uppgifterna de kommunala kostnaderna är tagna från om ovan nämnda skrift Jämförelsetal för skolväsendet 1990. - Kostnader per elev och år

Undcrvisn. Lokaler Övrigt Totalt

Fristående skolor kr 20 300 4 900 3 800 29 000 % 70 17 13 100 Kommunala skolor kr 25 100 9 700 11 800 46 600 % S4 21 25 100

Utöver de bokföringsmässiga kostnaderna för fristående skolor, 29 000 kronor, tillkommer ca 11 000 kronor i dolda kostnader. Se vidare avsnitt 4.6.

SOU 1992 38 Kapitel 4 ut Fristående Kommunala skolor skolor

-r

40 |-- - - - O I t

l D I

30 I I , L Ö

L 20 ,.

U 10 U D Dolda k0stn. O Ovrigt L Lokaler U Underv.

Av de fristående skolornas totala genomsnittliga elevkostnad 29 000 kronor åtgick 20 000 kronor 70 % till undervisom ca ning exkl. läromedel. Lokal- och administrativa kostnader var betydligt lägre. Av den genomsnittliga elevkostnaden 46 600 kronor inden kommunala skolan användes 25 000 kronor 54 % om ca till undervisning.

Lärarlöner Den genomsnittliga lårarlönen 199091 vid fristående skolor 12 400 kronor månad, medan kollegorna i den komvar ca per munala skolan uppbar 15 500 kronor i månaden 20 % ca

mer. För låg- och mellanstadielärare i den kommunala skolan

månadslönen 15 150 kronor i genomsnitt. var ca En förklaring till löneskillnaden skulle kunna vara att grupkommunala lärare, i högre grad än lärarna i de fristående pen

skolorna, skulle utgöras av högstadielärare, som 199091 ha- SOU 1992 de ett högre genomsnittligt löneläge. Kapitel 4 En studie av andelen högstadieelever har gjorts inom stockholmsskolorna för att testa nämnda hypotes. Andelen högstadieelever i de fristående stockholmsskolorna var 33 procent, vilket kan jämföras med de kommunala stockholmsskolornas andel högstadieelever 31 procent. Antalet stockholmselever utgör 57 procent hela elevpoav pulationen. Om stockholmsfördelningen är signifikativ för hela landet eller åtminstone för storstäderna är det troligt det att högre löneläget i de kommunala skolorna inte torde bero att det skulle finnas en högre andel högstadielärare i de kommunala skolorna. Om löneläget för lärarna i fristående skolor jämförs med enbart lågmellanstadielärarnas lön i de kommunala skolorna är ändå löneskillnaden markant 12 400 15 150 kr.mån.. resp. Löneskillnaden torde således inte kunna förklaras annat sätt än att de fristående skolornas lärare hade lägre lön än de kommunala skolornas lärare.

Lokalkostnader Lokalkostnaderna är lägre vid de fristående skolorna, vilket är naturligt med tanke att lokalerna ofta är lägre stanav dard och i allmänhet mindre till ytan än lokalerna i de kommunala skolorna. Laborationslokaler är ofta låg standard, i av något fall obefintliga. Genomsnittlig lokalyta elev vid de fristående stockper holmsskolorna är 10 kvm, medan genomsnittet i de kommunastockholmsskolorna är 18 kvm elev. per Ofta är det stor kostnadsskillnad mellan lokalhyran i låg mellanstadieskolor och skolor med både lågmellan och högstadium. För ett högstadium krävs, enligt de kommunala skolornas bestämmelser, särskilda ämnessalar med relativt kostsam utrustning. Som exempel skillnad i kostnader kan nämnas att den genomsnittliga lokalhyran i kommunala stockholmsskolor är 16 000 kronor per elev och år för högstadieelev och endast en 6 700 kronor för en elev i en låg- och mellanstadieskola.

Hyresskillnaden i Stockholm mellan billigaste låg- och mel-

lanstadieskola och dyraste högstadieskola uppgår till 19 810 kronorelev.

kommunala stockholmssko- SOU 1992 38 Eftersom de fristående och de andel skolor med högstadium 33- Kapitel 4 har ungefär lika stor orna de lägre lokalkostnaderna i de fristående skolorna % kan inte bero liten andel högstadieskolor. Emellertid har de fristående skolorna ofta väsentligt lägen utrustning beträffande sina högstadielokaler, re standard, yta, ställs motsvarande lokaler i de kommunala än de krav som skolorna. Detta har iakttagits vid skolbesök. Förhållandet gäller även lokaler för låg- och mellanstadium.

Dock blir kostnadsskillnaden inte lika markant där. analys beträffande de olika profilgruppernas lokal- Vid en visade det sig kostnadsskillnaderna mellan de olikostnader att kategorierna skolor mycket liten. Detta torde kunna förka var det förhållandet att den avgörande faktorn för lokalklaras av

kostnaderna inte är vilken profil skolan har utan snarare om

skolan är belägen i storstad eller annan plats. Höga lokalkostnader är i dag ett problem för den kommu- Stockholm kommer under ett antal år att i nala skolan. I man

många skolor få än högre lokalkostnader, eftersom pågående

lokalupprustningsprogram medför kostnadsökning ca 70 en miljoner kronorår. Detta kommer i sin tur att öka den genomsnittliga elevkostnaden för Stockholms skolor, vilket även kompåverka storleken bidraget till de fristående skolormer att av

na.

Övrigt Övrigt kan ligga flera olika poster såsom mat,

I gruppen läromedel, administration, Skolskjutsar m.m. Att posten är störi de kommunala skolorna är naturligt. re fristående skolorna har i allmänhet ingen kostnad för De Skolskjutsar, eftersom det är kostnad som föräldrarna själva en står för. får de fristående skolorna subventionerad mat från de Ofta kommunala skolorna. ofta eleverna och lärarna själva åt- Läromedel tillverkas av minstone till en del och i vissa skolor. Administrativa kostnader är mycket låga i fristående skoen uppgifter sköts i allmänhet rektor ensam eller tillla. Dessa av med lärare alternativt föräldrar. Ofta är styrelsen i en sammans fristående skola så sammansatt att där återfinns representanter från olika proffessioner kan behövliga i skoladministsom vara

rationen eller i skolans övriga verksamhet, t.ex. ekonomer, ju- SOU 1992 rister, Skolsköterska m.fl. Kapitel 4 I många fall klarar man alltså administrationen med hjälp av människor som något sätt finns inom skolans sfär och som utför arbetet gratis. Vissa större skolor har dock ibland, förutom rektor, personal anställd för administrativa uppgifter.

Då skolförvaltningar i enkäten och skolor vid besök har tillfrågats om sin uppfattnig om anledningen till de fristående

skolornas lägre elevkostnad har de gett bl.a. följande svar som förklaring

Hemspråksundervisning förekommer

Kurator-psykologstöd och liknande anliresurspersoner tas sällan p.g.a. att dessa frågor hanteras den ordinarie av lärarkåren tillsammans med föräldrarna. Allvarliga problem överlämnas till proffessionell hjälp och bekostas av skolan. Lokalerna är små, ofta dålig standard och ibland är av kostnaden subventionerad av den kommunala skolan. Inventarier och material är ofta slitna och torftiga. Återvinning och sparsamhet praktiseras. Egentillverkning av läromedel sker. Administrationen är mycket begränsad. Extern hjälp tas sällan in. Störande elever, klotter o.dyl. är ovanligare än i den kommunala skolan. Positivt elevurval sker. Lärarna har lägre lön. Det är lägre lärartäthet. Möjligheter finns att kombinera tjänster. Stor flexibilitet. Mycket ideellt arbete utförs av lärare och föräldrar. Föräldrar har ibland arbetsplikt. Eleverna utför visst arbete. Styrelsen utgörs ofta med användbara kunav personer skaper t.ex. ekonomer, skolsköterska osv. Figursydd kappa. Min kapacitet utnyttjas till 100 % här. Så det inte i var

den kommunala skolan uttalande av rektor.

Skolskjutsar sköts och betalas föräldrar. av Ibland serveras ingen skollunch. Oftast saknas tillagningskök. Skrivmaterial, utflykter, friluftsdagar, betalas oftast m.m. av föräldrarna. Prislapp på elevkostnaden ökar kostnadsmedvetenheten.

effektiviteten. SOU 1992 38

Kundenkäter påverkar

fristående endast sina kostnader. Kapitel 4 En skola bär egna från lärare och föräldrar bidrar till Stort engagemang många besparingar.

elevkostnader i fristående skolor

4.6 Verkliga

skulle komplettera de fristående skolornas utgiftskon- Om man med de ideella insatsernas värde skulle dessa poster naturton ligtvis öka elevkostnaden i de fristående skolorna. Samma reso-

kan föras beträffande kostnader för lärarlöner, lokaler nemang vid jämförbar standard också och andra utgiftsposter som en öka de fristående skolornas elevkostnader, troligen i niskulle vå med den kommunala skolans elevkostnad.

kan däremot inte föra resonemanget i motsatt riktning, Man dvs. vad skulle den kommunala skolans elevkostnad vara om

fristående skolornas villkor skulle gälla i de kommunala de Det orealistiskt att spekulera i en allmän löneskolorna. vore sänkning, stark försämring lokaler och laborationsmöjligheav omfattande gratisarbete alla föräldrar och styrelseledater, av

möter etc. kan givetvis de kommunala skolornas standard hö- Däremot ökat föräldraengagemang och också genom att ytan jas genom till förmån för ökad lärartäthet och elevvård. per elev minskas Vid kostnadsjämförelse mellan två system med delvis olien förutsättningar bör således ta hänsyn till nämnda olikka man

heter i standard m.m.

Vid likartad lön och standard samt minskade ideella insatser

är det utredningens övertygelse att de fristående skolornas elev-

kostnad endast är marginellt lägre än de kommunala skolornas

elevkostnad.

Ett försök har gjorts att pröva denna hypotes genom att

sammanställa enkätsvar uppskattat värde av ideellt arbete om utfört föräldrar och lärare 24 65 skolor 37 % av tillav av gjort ekonomiska uppskattningar dylika

frågade skolor har av

insatser.

Många de Övriga skolorna har uppgivit att föräldrar och SOU 1992 av lärare utför ideellt arbete, men de har avstått från att göra en Kapitel 4 ekonomisk uppskattning av arbetets värde. Det finns även skolor där omfattande ideellt arbete inte synes vanligt. Beräkningar och resonemang bygger dock genomsnitt och tendenser, varför enskilda skolors förhållanden inte redovisas. I denna studie ingår inte eventuella subventioner lokaler av från den kommunala skolan. Inte heller har hänsyn tagits till olika lokalstandard i de båda skolformerna. Resultatet visar att bedömt värde av de ideella insatserna uppgår till 40 procent den bokföringsmässiga elevkostnaca av den.

Bokföringsmässig Uppskattat Genomsnittlig genomsnittl. elev- värde av verklig total kostn. i frist. skolor ideellt arbete elevkostnad

29 000 kr. + 11 000 kr. 40 000 kr. 87 % av den komm. elevkostn.

Med ett medelvärde för den bokföringsmässiga elevkostnaden för samtliga undersökta fristående skolor 29 000 kroom nor per år blir medelvärdet för verklig total elevkostnad, inklusive uppskattad värdering av genomsnittliga dolda kostnader ca

40 000 kronor avser endast ideella arbetsinsatser.

Detta belopp utgör 87 procent av den genomsnittliga kommunala elevkostnaden om 46 600 kronor per år dvs. 13 pro- cent lägre totalkostnad för en genomsnittlig elevkostnad i den fristående skolan i förhållande till elevkostnaden i den kommunala skolan.

Hypotesen att de fristående skolornas verkliga elevkostnad

endast skulle vara marginellt lägre än elevkostnaden i de kommunala skolorna synes således stämma.

Bland de 24 undersökta skolorna ingår ingen internationell skola. Spridningen mellan de enskilda skolorna mycket stor. var Däremot märktes ingen större differens mellan de olika kategoriernaprofilerna av skolor.

små skolor 20 elever och stora SOU 1992 38 Skillnaden mellan under

I små skolor det Kapitel 4

skolor över 100 elever var markant. var van-

ligare med ideellt arbete än i stora skolor. svarande skolor är liten, 37 procent, och Eftersom gruppen endast är skolornas ungefärliga uppskattning är siffersiffrorna materialet mycket osäkert. såväl de bokföringsmässiga 29 000 kr. som de upp- När nu skattade verklig elevkostnaderna 40 000 kr. per år presentefråga sig denna skillnad kommer att bestå rats, kan man om efter det att de fristående skolorna fått ökat offentligt biäven drag. troliga torde att skillnaden kommer att minska. Det vara sponsormedel kan försvinna, eftersom verksamhet Vissa bekostas och kommun lika självklart stöds av som av stat

sponsorer. Det finns också i många skolor ett uppdämt behov av förbättrade villkor. Både lärare med låga löner och föräldrar med alltför arbetsbörda har länge avvaktat bättre förutsättningstor Inspektion från yrkesinspektionen kan också aktualisera ar. kapitalkostnader i undermåliga lokaler. De ökade mycket stora offentliga bidragen torde sådana bättre förutsättningar, vara varför elevkostnaden beräknas öka i de fristående skolorna

framöver.

4.7 Sammanfattning

Syftet med detta kapitel har varit att ett basmaterial för ge kommande framtiden och konsekvenserna av resonemang om fortsatt avgiftsuttag. Avsikten har varit att analysera de förutsättningar från vilka de fristående skolorna arbetar i dag

läsåret 199091. 77 fristående skolor för skolpliktiga elever har identifierats. I dessa gick 7 000 elever under höstterminen 1991. ca Sedan 1990 har 17 skolor startats och 5 skolors ansöknya ningar godkännande ligger och väntar på beslut av Skolverom ket. Skolornas elevavgifter varierade mellan 0 och 43 100 kronor året. Flera de skolor uppgett 0 kronor i elevavgift om av som uppbar i stället regelmässigt frivilliga föräldrabidrag.

Skolornas finansieringskällor bestod av statligt bidrag 27 SOU 1992 %, kommunalt bidrag 25 %, elevavgifter 30 % och övriga Kapitel 4 inkomster 18 %. Procentsatserna redovisar medeltal. De offentliga bidragen var störst beträffande de Konfessionella skolorna, Minoritetsskolorna, Waldorf- och Montessoriskolorna 50-90 %. Dessa behövde därför i mindre grad finansiera sina kostnader med övriga inkomster och elevavgifter,

medan de Internationella skolorna och gruppen Övriga skolor

finansierade sina kostnader med framför allt övriga inkomster elevavgifter 70-90 %. Medan det statliga bidraget var lika stort per bidragsberättigad elev skiftade storleken på det kommunala bidraget i hög grad. Detta leder till att skolorna har svårigheter att admini-

strera det kommunala bidraget och dessutom har problem med

den ekonomiska planeringen av verksamheten. Vidare upplever många lärare att tillvaron med stora ideella insatser av föräldrar och lärare, låga lärarlöner och dålig standard material och lokaler är en nödvändig uppoffring under en övergångsperiod, men inte möjlig att i längden klara av. De fristående skolornas bokföringsmässiga elevkostnad var läsåret 199091 ca 40 procent lägre än de kommunala skolornas kostnad, enligt det siffermaterial som framkommit i enkätsvaren. Bokföringsmässig årskostnad för en elev i fristående skola var 29 000 kronor i genomsnitt, medan motsvarande siffra för den kommunala skolan var 46 600 kronor. Skillnaden beror framför allt på låga löner, billigare lokaler, mycket små administrativa uppgifter och därför också små administrativa kostnader för de fristående skolorna. Därtill kommer ett antal dolda poster såsom subventionerade lokaler och betydande andel ideellt arbete. Om dessa poster synliggöres torde skillnaden i elevkostnad minska avsevärt. Denna hypotes bekräftades vid en bearbetning av enkätsvaren beträffande uppskattade värden av ideella insatser. Det visade sig att dessa insatser ökade elevkostnaden med ca 11 000 kronor i genomsnitt för de 24 undersökta skolorna. Den totala genomsnittliga verkliga elevkostnaden i fristående skolor

skulle således uppgå till 40 000 kronor år.

ca per Detta belopp utgör 87 procent av den genomsnittliga kommunala elevkostnaden om 46 600 kronor per år. Siffrorna är osäkra på grund att endast ett mindre antal skolor besvarat av frågan.

SOU 1992 38

5 Vissa konsekvenser av det nya

Kapitel 5 i

bidragssystemet

Följande frågor kommer att beröras Bidragssystemet fr.0.m. 1 juli 1992 i Konsekvenser av föreslaget bidragssystem av Utredningens bedömning bidragssystemets utformning av Täcker framtida bidrag skolornas kostnader -Av ett vAv Sammanfattning.

5.1 Bidragssystemet fr.0.m. 1 juli 1992

i Propositionen 199091l1S

propositionen förespråkas att det är rimligt att godkända

I fristående skolor har de ekonomiska förutsättningarna att driva sin verksamhet under i stort sett samma villkor som de kom-

munala skolorna. 1 juli 1992 föreslås således att samtliga i en kom- Fr.o.m. skolpliktiga elever, går i grundskola eller i en för mun som skolplikt godkänd fristående skola, skall räknas in i unvanlig för kommunens sektorsbidrag. Kommunen skall fördederlaget detta efter behov till samtliga skolor för elever med vanlig skolplikt, såväl offentliga fristående. som

Propositionen 19919295 I propositionen valfrihet och fristående skolor, som om framlagts endast någon dag före slutjustering av detta betänkande, utvecklas dessa tankegångar ytterligare. Målet åstadkomma största möjliga frihet för barn och är att föräldrar att välja skola, dels mellan de kommunala skolorna och de fristående skolorna, dels mellan olika skolor inom det

kommunala skolväsendet. För möjliggöra detta krävs likartade villkor och ekonoatt förutsättningar inom de kommunala och de fristående miska skolorna. Dock måste vid beräkning av det offentliga stöman,

utgå från i vilken kommun skolan är belägen och vilket

det, och vilka åtaganden skolan tarfår. Bidragets storansvar som

lek kan således enligt förslaget variera beroende geografiskt SOU 1992 läge och omfattningen av skolans åtagande. Kapitel 5 I och med övergången till det nya bidragssystemet blir själva godkännandet av fristående skolor för fullgörande vanlig av skolplikt, avgörande för rätten till bidrag i enlighet med riks- dagens beslut. Ärenden godkännande prövas fr.o.m. om den 1 juli 1991 av statens skolverk. I propositionen föreslås att Godkända fristående skolor för elever med vanlig skol- plikt skall tilldelas medel för verksamheten den komav mun där respektive skola är belägen. För elever som inte är hemmahörande i kommunen, skall kommunen ha rätt till ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun. För varje elev skall skolan tilldelas ett belopp mot- - som svarar kommunens genomsnittskostnad per elev i den egna grundskolan. Vid tilldelningen skall kommunen kunna dra av högst 15 procent. De fristående skolorna skall åläggas att delta i den - uppföljning och utvärdering som sker genom Skolverket. Vid eventuell reduktion från genomsnittskostnaden bör enligt förslaget kommunen ta hänsyn till om skolan t.ex. tar emot barn med särskilda behov eller behov av hemspråksundervisning. Kommunen har det Övergripande ansvaret för skolväsendet både i fråga planering och skyldighet samtliga om att ta emot elever i kommunen. Kommunen kan inte välja att endast ta emot det antal barn som ur ekonomisk synvinkel är mest fördelaktigt. Därtill kommer skyldighet att anordna hemspråksundervisning, att sörja för Skolhälsovård och Skolskjutsar m.m. Av denna anledning blir kostnaden oftast större för de kommunala skolorna och följaktligen bör en reduktion bidraget av till de fristående skolorna vara möjlig för kommunen att göra

minus 15 % enligt propositionen.

Ambitionen är att med detta förslag konkretisera de resonemang som fördes i propositionen 199091115, att skolorna om skulle tilldelas medel efter behov. En mätare vad kan som anses som ett rimligt behov har nu föreslagits bli kommunens kostnader för dess egen grundskola. Det är då rimligt att utgå från kommunens genomsnittskostnad grundskoleelev. per

sådan schablon har också kommunen möjlighet att SOU 1992 38 Med en kostnaderna för skolväsendet effektivi- Kapitel 5 minska de totala genom

sering i sin egen organisation.

5.2 Konsekvenser av föreslaget bidragssystem

Med detta förslag definieras miniminivå beträffande t en bidraget till de fristående skolorna. Detta betyder att skolans

möjlighet till långsiktig planering avsevärt skulle förbättras.

Om förslaget bifalles uppkommer frågan om kommuneri kommer begränsa bidraget till 85 procent av kommuna att genomsnittliga elevkostnad eller om högre bidrag komnens betalas Dock måste kommunen ta hänsyn till varje mer att ut. specifik skolas åtaganden i form stöd till barn med särskilda av behov.

Förslaget utgå från de fristående skolornas normala i synes driftkostnader. Frågan hur skall hantera investeringskostman nader vid bl.a. start och ombyggnad av skola, har inte tagits

inte heller kommunernas möjligheter att mitt i ett komupp, munalt budgetår över lokalkostnaderna för fristående skolor. ta Förslaget i aktuella proposition bygger på ett minimibei lopp, beräknat på den genomsnittliga elevkostnaden i respekti-

kommuns kommunala skolor minus 15 procent. ve - För de flesta berörda kommuner innebär det nya bidragssy-

stemet väsentlig kostnadsökning. en För 1992 har det statliga bidraget, som ingår i sektorsbidra-

justerats uppåt till 22 000 kronor. Den totala genomget, ca snittliga elevkostnaden i landet för 1992 är ännu inte känd.

Den har dock sannolikt stigit till följd nya löneavtal, inflaav tion och lokalupprustningar. En beräkning de kommunalekonomiska konsekvenserna av för 1992 måste därför eftersom riksomfattande statistik ännu saknas bygga på antaganden. Antar vi att den genomsnittliga elevkostnaden 46 600 kr. stigit med 4 procent per år sedan

1990 skulle den 1992 uppgå till 50 400 kronor. Minimibeloppet skall utbetalas till fristående skolor skulle då uppgå till

som 42 800 kronor. Följande tabell skulle erhållas

Kvartil- och medianvärden är hämtade från avsnitt 4.3.

199091 Kapitel 5 Vid övre kvartil 9 800 + 22 000 31 800 jfr med 42 800 Vid medianvärde 7 100 + 22 000 29 100 jfr med 42 800 Vid nedre kvartil 3 800 + 22 000 25 800 jfr med 42 800

Beräkningarna leder till en ungefärlig nettokostnadsökningelev i fristående skolor för kommunerna med i genomsnitt ca

Inom Stockholms kommun, som har 57 procent av alla elever i fristående skolor, steg genomsnittlig elevkostnad mellan 1990 och 1991 från 47 619 kronor till 53 683 kronor, dvs. med drygt 12 procent, en ökning som helt förklaras av de ökade lokalkostnaderna till följd av upprustningar av skolbyggnader. Eftersom 57 procent av eleverna finns i stockholmsskolor och ytterligare 16 procent i Göteborg och Malmö, sammanlagt 73 procent, blir kostnadsökningen betydande i storstäderna och deras kranskommuner, varifrån eleverna rekryteras. Av Stockholms skolors 3 433 elever är 1 942 mantalsskrivna i staden. Nettokostnaderna, beräknade på 1991 års elevkostnad, stiger då från 1992-07-01 med minst ca 31 miljoner kronor i Stockholm. Detta motsvarar ungefär den totala kostnaden för läroboksinköp i staden under ett år. -Av Resonemangen ovan avser endast befintliga fristående skolor. Vid fristående skolor sker viss kostnadsstart av nya en besparing i kommunen, får färre elever att bedriva som undervisning för. Viss kostnadsbesparing inträder dock först efter en övergångsperiod, då den kommunala skolan hunnit anpassa sin dimensionering efter det mindre antalet elever. Om endast elever från flera kommunala skolor börjar i den fristånya ende skolan minskas emellertid kommunens kostnader endast marginellt. i Jämfört med förhållandena i Danmark och Norge kan

föreliggande propositionsförslag tolkas som något generösare

beträffande bidragets storlek. Dock tillåts elevavgifter i grannländerna. I Danmark erhåller skolorna ett bidrag som motsvarar 71 procent av den kommunala skolans genomsnittskostnad, jämfört med här föreslagna 85 procent. I Norge utgår bidrag för lokalkostnader.

5.3 Utredningens bedömning av SOU 1992 38 bidragssystemets utformning Kapitel 5

Målet med ökade bidrag till de fristående skolorna bör vara att åstadkomma full likställdhet med de kommunala skolorna och därmed konkurrens på lika villkor mellan offentlig och prien vat verksamhet. Ett bidrag från kommunen kan fastställas som en minimireglering i form procentandel av den kommunala medelav en kostnaden elev. Bidragets storlek kommer därigenom visper serligen att variera mellan olika kommuner, eftersom den kommunala medelkostnaden varierar. Detta är emellertid rimligt, eftersom konkurrensen och föräldrarnas intresse att jämföra i regel är begränsad till den kommun man är bosatt En uppgift för utredningen har varit att försöka bedöma storleken de åtaganden och därmed kostnader, som vilar enbart de kommunala skolorna och för vilka således ersättning inte automatiskt skall utgå till fristående skola. Vissa sådana en åtaganden kan göras också fristående skola exempelvis av en -

och invandrarelever hemspråksundervisning. En så-

ta emot ge dan skola bör då få samma kompensation för detta som en kommunal skolenhet. Denna kompensation måste dock ligga vid sidan grundbidraget minimibidraget. Detta får inte av innehålla bidrag för uppgifter den fristående skolan inte som utför. Utanför grundbidraget måste följande skolkostnader ligga, nämligen kostnaderna för

hemspråksundervisning bidrag utöver

svenska som andra språk grundbidr. bör -

speciella profilskolor, t.ex. dansskola utgå i förh. till

speciella elevvårdsinsatser skolornas åtagande -

Skolskjutsar och skolkort -

på kollektiva trafikmedel

planering för hela kommunens skolväsen elevfluktuationer mellan olika år -

För att inte de kommunala skolorna skall drabbas av en konkurrensnackdel bör inte procentsatsen för generellt grundbidrag sättas högre än att samtliga ovanstående kostnader ryms

inom intervallet mellan detta och kommunens genomsnittliga SOU 199 elevkostnad. Kapitel 5 En test på Stockholms skolor, som har majoriteten nuvaav rande elever i fristående skolor, visar att enbart lönekostnader

för hemspråksundervisning, svenska som andra språk och spe-

ciella elevvårdsinsatser t.ex. skoldaghem år 1992 utgör 8,9 procent av de för grundskolan budgeterade totalkostnaderna. Tillsammans med skolskjutskostnaderna vilka givetvis i - Stockholm är små utgör de 9,6 procent. - ca Därtill kommer lokalkostnaderna för den ytterst ytkrävande invandrarundervisningen och för skoldaghem, terapiskolor, skolor för hörselskadade och rörelsehindrade elever, för profiler för dans, bild och form, musik m.m. Dessa kostnader är ännu inte särbudgeterade inom kommunen men kan uppskattas till minst 4 procent av totalkostnaden.

Återstoden kostnadsutrymme enl. propositionen

av avsatt 15 %, utgöres av 1,4 procent, vilket bedöms som helt otillräckligt för att räcka till övriga kommunala skyldigheter inom skolverksamheten. Dit hör kostnader som följer av kommunens skyldighet att kunna ta emot alla barn inom rimligt avstånd från hemmet. Det kommunala skolväsendet måste för detta ändamål nästan alltid få kostnader för överytor. Lokalkostnaderblir därför större elev räknat. Även planeringskostnana per derna är speciella för kommunerna. Dessa utgör en betydande

del av de s.k. administrativa kostnaderna i kommun.

en En rimlig minimireglering är därför enligt utredningens bedömning ett bidrag på 75 procent den genomsnittliga komav munala elevkostnaden för att konkurrens på lika villkor inte skall äventyras. Ett lagreglerat minimibelopp måste sättas så den kom- 5 att mun i landet som har störst övriga kostnader för exempelvis invandrarundervisning, elevvård, profiler och Skolskjutsar in- te drabbas. I en kommun som varken har omfattande invand- V rarundervisning eller skolskjutskostnader bör likabehandling därför leda till att respektive kommun beslutar om högre bidrag än det lagreglerade. De fristående skolorna har hittills varit ekonomiskt starkt missgynnade i jämförelse med det s.k. kommunala skolmonopolet. Det är dock angeläget att ett nytt system inte utformas

så att det i stället går till motsatt ytterlighet och i realiteten

-

höga generella bidrag konkurrensfördelar till SOU 1992 38 enom för ger - alternativ. Kapitel 5 fiprivata

5.4 Täcker ett framtida bidrag skolornas

kostnader

För att kunna den frågan måste bidragets storlek vara svara känd. För de flesta skolor är just bidragets storlek den avgörande faktorn i bedömningen man behövervill ha kvar en om elevavgift. Med utgångspunkt från det insamlade materialet från skolorna, jämfört med propositionsförslagets modell om lägsta gräns för det offentliga bidraget, skulle dock en prognos kunna göras beträffande antalet skolor, som skulle få sina nuvarande kostnader täckta föreslagna bidrags miniminivå. av för de kommunala skolorna är hämtad

Genomsnittskostnad

från tidigare nämnda skrift Jämförelsetal för skolväsendet 1990. Genomsnittlig kostnad för hela landet avses.

Framtida bidrag Skolornas elevkostnad A Minimibidrag elev i frist. Bokföringsmässig medelper skolor enl. prop.förslaget och kostnadelev i frist. skoi 1990 års prisnivå lor, exkl. dolda kostn.

46 600 15 % ca 40 000 kr. 29 000 kr. -

B Minimibidrag enligt utred- Medelkostnadelev i frist. ningens förslag i 1990 års skolor, inkl. dolda kostn.

prisnivå enl. beräkn. under av-

snitt 4.6

46 600 25 % 35 000 kr. 40 000 kr. -

A

Vid genomgång samtliga skolors årliga elevkostnad kan

en av konstateras att 60 skolor hade 54 stycken en elevkostnad av understeg 40 000 kronor. 6 skolor hade en elevkostnad som översteg eller lika med 40 000 kronor 10 %. som var

B Av 60 skolor hade 47 skolor en elevkostnad understeg Kapitel 5 som 35 000 kronor. 13 skolor hade en elevkostnad översteg elsom ler var lika med 35 000 kronor 22 %.

Få skolor skulle alltså behöva ta ut elevavgift vid bidrag på 75-85 procent, enbart i syfte att täcka sina kostnader. Utredningen har i föregående avsnitt föreslagit den lägre procentsatsen. I beräkningarna har hänsyn tagits till att skolor med ett extra stort åtagande, beträffande elever med behov särskilt av stöd, bör offentligt bidrag anpassat till sitt åtagande. Det kan alltså innebära att bland de skolor redovisats dysom ovan som rare än det föreslagna offentliga minimibidraget, finns skolor som i dag redan tar ett större för barn med särskilda beansvar hov och av den anledningen är dyrare än framräknat minimibiå drag. För dessa skolor bör minimibidraget utökas i förhållande å till skolans åtagande. Det kan alltså mycket väl hända att det framtida bidraget då täcker elevkostnaden i några de aktuelav i la skolorna. Man bör även beakta att redovisade belopp och värden är medeltal. Skolor som här redovisats som dyrare än föreslaget minimibelopp hade kunnat ligga i kommuner med förhållandevis höga kommunala elevkostnader. Där blir det lokala bidraget till de fristående skolorna också högre än här beräknade riksvärden, varför det skulle kunna möjligt att aktuella vara skolor ändå kunnat täcka sina kostnader med tilldelat bidrag. Dock var den lokala kommunala bruttokostnaden 1990 förvånansvärt lika i landets olika kommuner, undantar om man glesbygdskommunerna, där kostnaden klart högre elev var per på grund av att fasta kostnader måste slås ut ett färre antal å elever. 3 Eftersom fristående skolor endast i undantagsfall är placera- i de i glesbygdskommuner ingen de dyrare skolorna ligger i 3 av glesbygdskommun är det av mindre intresse att jämföra varje kommuns genomsnittliga elevkostnad med genomsnittlig elevkostnad i fristående skolor i respektive kommun. Skillnaden blir mycket liten. Vid bedömning om bidraget täcker skolornas behov har heller ingen hänsyn tagits till eventuella framtida behov, t.ex. i

investeringskostnader vid eller tillbyggnad sko- SOU 1992 38 form av om- av liknande händelser. Kapitel 5 i och De 6 13 fristående skolorna med högre årlig elevkostresp. 40 000 35 000 kronor fördelas enligt profil sålunnad än resp. da

Vid minimibidrag enl. propositionen Vid minimibidrag % utredningens förenl. om 85 slag om 75 %

A B Internationella skolor 2 st 6 2 st 6 Konfessionella skolor 2 st 17 3 st av 17 av Minoritetsskolor 0st 1 st Montessori skolor 2 st av 7 5 st av 7 Waldorf skolor 0 st av 21 1 st Ovriga skolor 0st 6 1st av 6

6 st av 60 13 st av60

A nämnda 6 skolor har mellan 21 och 67 elever. 4 av har fler än 250 elever. 2 av skolorna skolorna har låg-, mellan- och högstadium. 1 av skolorna har endast låg- och mellanstadium. 5 av 1 skola tar inte ut någon årlig elevavgift. 3 skolor tar ut mellan 6 000 och 10 000 kronor per år. 2 skolor ut elevavgifter är högre än 35 000 kr.år. tar som 1 skola har godkänts efter 1990.

B 13 skolor har mellan 21 och 36 elever. 4 av nämnda 9 skolor har mellan 60 och 285 elever. skolorna har låg-, mellan- och högstadium. 6 av skolorna har endast låg- och mellanstadium. 7 av 3 skolor tar ut mellan 0 och 5 000 kronor i avgiftår. 6 skolor tar ut mellan 6 000 och 10 000 kronorår. 4 skolor ut avgifter är högre än 15 000 kr.år. tar som 2 skolor har godkänts efter 1990.

Den enda slutsats som möjligtvis kan dras av detta är att de Internationella skolorna och Montessoriinspirerade skolor är

något överrepresenterade bland de skolor som hade en högre

årlig elevkostnad än 40 000 resp. 35 000 kronor. Varken sko-

lans storlek, antal nivåer, elevavgifter eller godkännandeår visar SOU 1992 något klart samband med den förhållandevis höga elevkostna- Kapitel 5 den. Aktuella skolor karaktäriseras dock av att de antingen är nystartade, är Språkskolor eller har profil, kräver relaen som tivt kostsamt undervisningsmaterial. Detta kan delvis förklara högre kostnader. Man kan inte bortse från att en skolas kostnad kan ha varit tillfälligt hög 199091 eller att enkätsvaren varit otydliga och ofullständiga. Höga elevkostnader torde kunna bero att en skola gjort lokalinvesteringar under ett skede då statsbidrag och ibland kommunbidrag utgått till skolan. Finansieringen kan då ha lösts med hjälp av lån, vilkas återbetalning ökar elevkostnaden. Likaså förekommer att skolor som planerar en utökad verksamhet redan förberett denna med överdimensionerade lo-

nu i

kaler. Dessa förklaringar är generella reflektioner och iaktta-

i

gelser vid skolbesök och inte slutsatser som kunnat dras av en- l kätsvaren.

5.5 Sammanfattning

-4 I detta avsnitt har frågan om det kommande offentliga bidraget diskuterats. Om propositionsförslaget antas innebär det att en miniminivå definieras och de fristående skolorna får ett väsentligt högre offentligt bidrag samt möjlighet att göra en långsik- . tig planering. Om propositionsförslaget bifalles och de fristående skolorna tilldelas minst medel motsvarande kommunens genomsnittskostnad minus 15 procent, skulle det innebära att 90 procent . av de fristående skolorna får sina nuvarande kostnader täckta av föreslagna bidrag. Om i stället genomsnittskostnaden minskas med 25 procent kan ca 80 procent av skolorna täcka sina nuvarande kostnader med bidrag.

Utredningen föreslår det något lägre grundbeloppet 75 %

av genomsnittlig kommunal elevkostnad för att de kommunala

skolorna inte skall missgynnas. Till detta bör komma extra stöd till skolor som gör extra insatser. Därmed skulle skolorna inte längre ha ekonomiska motiv att ta ut elevavgifter vid nuvarande standard. Det sannolika är dock att lärarkåren vid de fristå-

nde skolorna kommer att begära högre löner och att betydan- SOU 1992 38 lokalförbättringar framtvingas. Kapitel 5 e Beräkningarna bygger de bokföringsmässiga elevkostnaderna. Om hänsyn tas till de verkliga genomsnittliga elevkostnaderna i fristående skolor 40 000 kronor per år, skulle - ca det föreslagna minimibidraget ca 40 000 kronor precis täcka skolornas verkliga genomsnittskostnader. Det bör beaktas att minskade möjligheter till sponsorbidrag, högre löner kan bli effekt ökade bidrag,

krav m.m. en av

vilket bl.a. kan bidra till att dagens skillnad mellan bokföringsmässig elevkostnad och verklig elevkostnad kommer att mins-

ka. Propositionsförslaget medför stora nettokostnadsökningar för berörda kommuner. I Stockholm stiger nettokostnaderna för befintliga fristående skolor med ca 31 miljoner kronor, beräknade på 1991 års elevkostnad.

SOU 1992 38

6 Det

nya bidragssystemets

Kapitel 6

återverkan

på grundskolans

resurstilldelning

Följande frågor belyses nedan Antalet fristående skolor Kommunernas attityder och beredskap Framtida resursfördelning mellan kommunalafristskolor Konkurrens mellan kommunala och fristående skolor Kommunernas planeringsansvar Sammanfattning.

6.1 Antalet fristående skolor

I vilken utsträckning ett utökat bidrag till fristående skolor kommer att återverka grundskolans resurstilldelning beror hur många skolor det handlar om. Den resursfördelning föreslås i propositionen är avvägd gentemot mängden frisom stående skolor som nu finns. I dag finns ca 80 skolor sammanlagt, med ca 8 000 elever, vilket är ca 0,9 procent av alla skolpliktiga elever i Sverige inkl. bl.a. ett antal skolor som omfattas av föreliggande utredn.. Av dessa har 66 skolor förklarats berättigade till statsbidrag enlig nuvarande bidragssystem. Nedanstående diagram visar

Antalet godkända fristående skolor under 1900-talet SOU 199 Kapitel 6

Anka ;kolar- A

Waldorf-, Montessori-, Konfessionella skolor

EI Internationella-, Minoritets-, Övriga

skolor

Sedan 1990 har 17 nya fristående skolor godkänts för skolpliktens fullgörande. För närvarande väntar dessutom 5 skolor på godkännande Skolverket. På två år har alltså 18 procent av av de befintliga skolorna tillkommit inkl. de 5 skolorna som väntar godkännande. Kurvorna visar att det framför allt är WaldorfMontessori- och Konfessionella skolor, som stått för

den snabba utvecklingen under de senaste åren. Övriga grup-

per av skolor har en tämligen jämn utveckling med ungefär samma antal godkända skolor under de senaste decennierna sedan 1950-ta1et. Jämfört med tidigare perioder visar alltså diagrammet en dynamisk utveckling under senare år. Alla dessa skolor har dessutom startats i ett politiskt klimat som varit relativt återhållsamt vad beträffar bidragsmöjligheter. Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att takten kommer att öka i ett mer generöst bidragsklimat. Även i andra länder ökar intresset fristående för att starta skolor. Ett exempel vad ett uppdâmt behov kan resultera i är Tjeckoslovakien, där landet sedan möjligheten öppnades för ett par år sedan att starta privatskolor, redan etablerat 100 ca fristående skolor.

k

E

F

E

Fler grunder för ökat intresse för fristående skolor kan SOU 1992 38 Kapitel 6 ;namnasz Det har blivit allmänt accepterat att placera sina barn i t

fristående skolor. Den pågående privatiseringsvågen kanske på-

skyndar intresset. Tidigare kunde ibland den inställningen råda föräldrar placerade sina barn i fristående skolor ville att som

lite finare än andra. Alternativt ansågs barnet vara i be-

vara hov speciell undervisning grund av någon brist, som av gjorde att den kommunala skolan inte fungerade. i Skolverket har fått ett Ökat antal förfrågningar efter regeringsskiftet hösten 1991, hur startar fristående skoom man lor. En visat stort intresse har varit lärare som förgrupp som hört sig om möjligheter att starta personalkooperativ. i; En grupp som troligen kommer att bidra till nya skolstarter är de föräldrar i dag har sina barn i Waldorf- och som Montessoriförskolor. I dag finns endast ett fåtal renodlade ° Montessoriskolor medan antalet Montessoriförskolordaghem åär betydligt större. Sannolikt vill dessa föräldrar låta sina barn j fortsätta att danas i Montessoripedagogikens anda också i sko-

lan. Även de föräldrakooperativa daghem bildades i rask t som takt under 1980-talet kommer troligen att bidra till att många vill fortsätta sitt föräldraengagemang även skolnivå. i Vissa kristna samfund har offentligt deklarerat att deras avsikt är att starta nya skolor inom den närmaste framtiden.

Antalet skolor får dock inte förväxlas med en mycket nya stor ökning elevantalet i de fristående skolorna. Detta är i av , de nystartade skolorna ofta mycket litet.

Elevantal 1991 i fristående skolor fördelat efter skolans startår. SOU 1992; Kapitel 6 Ack e1evan1a1 Startår Antal skolor Medelelevantal

7000Å 1990- 17 15

1985-89 19 52 0000

1980-84 5000

1975-79 s 130 4000 1970-74 4 108 3°°° 1960-69 4 152

2000 1900-59 6 235

1000 -1399 5 233

Figuren visar att äldre skolor är betydligt större än relativt nystartade. Hälften av alla elever i fristående skolor går i de 15 skolor som startat före 1970. I de 36 skolor startat efter som 1984 går endast 1250 elever eller 18 procent det totala eleav vantalet. För att starta en fristående skola krävs dock än offentlimer ga bidrag och en övertygelse om att privata alternativ är bra. Erfarenheten utomlands visar att de skolor som ser som sin uppgift att värna om en religiös eller etnisk identitet har den

mest påtagliga växtkraften. Exempelvis har de flesta kristna

skolorna i Sverige startats av kristna kretsar med någon form av väckelsebakgrund. Det underlättar således alla inblandaom de i skoldriften uppfylls av samma djupa drivkrafter, eftersom det nästan alltid, innebär mycket tid och hårt arbete att starta och att vidmakthålla fristående skola. en Enbart det faktum att de offentliga bidragen blir mer generösa räcker således inte incitament för fler skolstarter. som Dock är bättre ekonomiska villkor ett tecken politisk och en ideologisk klimatförändring. Detta är lika viktig faktor nog en

förbättrade ekonomiska villkor, när det gäller vilja och SOU 1992 38 som förmåga att starta fristående skolor framöver. Kapitel 6 Om utvecklingen i långsiktigt perspektiv man ser ett mer torde förestående relativt snabba utveckling med många nu skolstarter så småningom komma att planas ut. Tendensen

utomlands och även i någon mån här i Sverige är att skill-

- naden mellan kommunala och fristående skolor alltmer luckras Behovet fristående skolor kan därför sikt minska. upp. av

i Enkätsvar start fristående skolor om av nya I enkäterna till skolförvaltningarna ställdes frågan Förutspår ni att det blir ett ökat intresse att starta fristående skolor i kommunen. Man bör att endast kommuner där fristånotera ende skolor finns, har erhållit enkätfrågorna. Av 35 skolförvaltningar svarade 15 stycken ja; 14 nej och övriga 6 har

besvarat frågan.

Ja-svararna har ibland motiverat svaren med att

förfrågan skett

kommunledningen uppmuntrar start av fristående skola föräldrar vill ha ökat inflytande. - Nej-svarama har hänvisat till att befintliga fristående skolor har ekonomiska problem. -

Intresset att starta skolor har också tagits upp i en ennya kätundersökning genomförts i SAF s regi under november som a genomför- 1991, dvs. samtidigt som föreliggande undersökning des. Undersökningen omfattade landets alla 286 kommuner. I de kommuner redan har fristående skolor tror som att dessa kommer att behållas. I 3 kommuner tror man att man det blir fler fristående skolor. I de kommuner i dag saknar fristående skolor svarar - som 8 kommuner att det nästa år kommer att finnas fristående sko-

lor i kommunen. Enkätsvaren visar också att man i var tionde kommun mottagit sonderingar att starta fristående skolor. om I 29 kommuner finns startplaner, som kommit till skolsty-

relsens kännedom. Dessa siffror indikerar att ett förhållandevis stort antal nya skolor skulle kunna tillkomma under det närmaste året.

6.2 Kommunernas attityder och beredskap SOU 1992

Kapitel 6 Kommunernas attityder Utgångspunkten i föreliggande utredning kommer att vara att också kommunerna, med eller utan statlig styrning, kommer att i stort sett försöka genomföra en likabehandling av

kommunernas alla skolor dock med hänsyn tagen till tidigare resonemang om ansvar och åtaganden.

En tydlig signal om att kommunerna känner ett ansvar i

denna fråga är det faktum att flera kommuner för närvarande

förbereder ett skolpengsystem. t Skolpeng är ett instrument att fördela kommunens resurför elevernas skolgång i ett system där dessa har rätt att ser fritt välja skola, oberoende av huvudman. Vid tilldelningen av utgår alltså kommunen från samma resonemang och resurser kriterier, sig det gäller kommunala eller fristående skolor. vare Skolpengen är schablonresurs, ofta konstruerad så att den en är olika stor för olika stadier. I allmänhet innehåller skolpengen de flesta kostnadskomponenterna för att en skola skall fungera. Därutöver ges resurser för invandrare och stödresurser för elever med behov av stödu-ndervisning. Det är vanligt att dessutom, utanför skolpengen, lägga central pott för dels resursslag som inte är lämpliga en att fördela t.ex. skolstyrelsens verksamhet m.m., dels vissa förstärkningsresurser för t.ex. tillfälliga demografiska förändringar m.m. I storstäderna lägger man inledningsvis lokalkost-

naderna utanför skolpengen grund av att hyresnivåerna ofta varierar kraftigt i Stockholm varierar hyrorna för de kommu-

nala skolorna mellan 550 kr. kvm och 2 800 kr. per kvm. per ; Exempel kommuner där skolpeng redan är införd eller där l i arbete med införande pågår kan nämnas Stockholm, Göteborg

i

och Malmö. Därtill kommer ett antal kommuner som i enkäten uttalat att de ämnar ge bidrag till alla kommunens skolor enligt principen likabehandling.

l

En viss ledning angående kommunernas attityder gentemot fristående skolor kunde nuvarande bidragsstorlek tänkas ge. från läsåret å Siffror 199091 har tidigare redovisats under avsnittet Kartläggning av kommunernas bidrag till fristående skolor. Sedan 1991 har dock i många kommuner den politiska sammansättningen förändrats, varför slutsatser inför framtiden

kan dras med utgångspunkt från bidragsstorlek 199091.

beredskap SOU 1992 38 Kommunernas Ett flertal faktorer har bidragit till att det varit svårt att Kapitel 6 kartlägga kommunernas planer beträffande fördelning av retill fristående skolor respektive kommunala skolor. surser Som tidigare nämnts har flera kommuner bytt politisk ledning och hade vid tidpunkten för enkätens besvarande ännu

inte hunnit ta ställning i frågor om fristående skolor.

i Flera kommuner förändrar sin organisatoriska struknu -

många enligt beställar-utförarkonceptet. Av den anled-

tur, ningen hade frågor beträffande framtida bidragsprinciper av-

gjorts. Kommunerna har varit ovetande om hur det statliga för- slagetbeslutet angående bidragssystemet skulle utformas och den anledningen avvaktat med lokala beslut. har av Sammantaget kan sägas att ytterst få kommuner har formu-

synpunkter frågan framtida bidrag till fristående

lerat om skolor. Samma erfarenheter har gjorts i den tidigare nämnda SAF undersökningen. I SAF enkät har kommunerna besvarat frås Har ni bestämt vilka regler skall gälla beträffande gan som till elev i fristående skolor från och med nästa läsår,

åersättning

ldvs. hösten 1992. Följande svar erhölls 9 procent svarade ja; 86 procent svarade nej och 6 pro-

cent svarade vet ej.

6.3 Kommunens framtida resursfördelning

mellan kommunala och fristående skolor

Givetvis påverkar innehållet i de kommande bidragsbestämmel-

å kommer hantera denna fördelning. serna hur kommunerna att Om propositionsförslaget godkänns i riksdagen kommer kommunerna att betala ett bidrag till fristående skolor, som inte får understiga 85 procent kommunens egen genomsnittav liga kostnad för elev i det kommunala skolväsendet. Däruten över skall bidraget avspegla den fristående skolans åtagande. Ett stort åtagande, exempelvis för invandrarelever eller elever med handikapp, medför högre bidrag. Varje kommun är dock fri betala ett högre bidrag än det föreslås. att som De kommuner redan har elever i fristående skolor kan, som enligt dessa förslag få betydande kostnadsökning, jämfört en

med tidigare utbetalade bidrag. se tidigare avsnitt 5.2 Konse- SOU 1992

kvenser föreslaget bidragssystem. Kapitel 6 av

Enkätsvar om resursfdrdelning I den enkät skolförvaltningarna fått besvara ställdes fråsom det bidraget till de fristående skolorna kommer att gan om nya påverka kommunens resursfördelning till de egna kommunala skolorna. svarsalternativen var 1 kommunen minskar resurstilldeln. till de kommunala skolorna 2 kommunen behåller samma nivå som nu betr de kommunala skolorna 3 kommunen ökar resurstilldeln. till de kommunala skolorna. Av 35 skolförvaltningar svarade 14 stycken att de kommer att minska resurstilldelningen till de kommunala skolorna. 9 svarade att de kommer att behålla nivå samma som nu. 2 svarade att de kommer att öka resurstilldelningen till de i kommunala skolorna.

Övriga har lämnat svar. 1

Svaren ger en antydan om att det nya bidragssystemet kommer att minska resurstilldelningen till de kommunala skolorna i flera kommuner. Om miniminivå fastställs kan förvänta sig att en man nog många kommuner kommer bidrag enligt dessa miniminiatt ge våer snarare än att öka bidraget utöver miniminivån.

6.4 Konkurrens mellan kommunala skolor och fristående skolor

De fristående skolorna behöver ett stabilt framtida stöd om skall utgå ifrån likabehandling kommunernas samtman en av liga elever och undvika att höga elevavgifter resulterar i segregation. De kommunala skolorna behöver till vissa delar stärka sin ställning gentemot de fristående skolorna, så att en fruktbar konkurrens dem emellan kan skapas. Om i stället resurserna måste tas från de kommunala skolorna för att satsas de fristående skolorna är det stor risk för att förnyelsen de komav

munala skolorna förhindras och att problem uppstår grund

resursbrist. Detta måste undvikas. Så länge de fristående SOU 1992 38 v kolorna är relativt torde dock inte nämnda problem bli allt- Kapitel 6 ör besvärande. I storstäderna kommer dock bidragsnivån till fristående skolorna att allvarligt påverka de allmänna skole ostnaderna. Problemen ligger framför allt i den tvära omställningen. de fristående skolorna får en avsevärd utökning av sina inm omster kan de framöver föra en progressiv, positiv och utecklande verksamhet med de nyförvärvade pengarna, förutsatt

;tatt det omfattande ideella föräldrastödet består. De kommunala

skolorna som delvis måste bekosta de fristående skolornas nya

idrag kan komma att uppleva motsatt förhållande under sam-

âma period dvs. nedskärningar och försämrat konkurrensläge

d entemot de fristående skolorna. Detta förändrade penningflökommer att sammanfalla med period då många kommue en er inför skolpeng och fritt val av skola. Därtill kommer dessutom allmänt försämrade ekonomiska förutsättningar för kom-

gmunerna. Detta kan under en övergångsperiod leda till en utta-

ålad kvalitetsskillnad till de kommunala skolornas nackdel. Nu

emellertid planerade bidragsökning till de fristående skolor-

åna berättigade insatser. Om föräldrar och lärare vid en skola

;gör stora gratisinsatser blir skolan givetvis bättre, än en skola .där detta inte förekommer. Dock hade det varit värdefullt med en omställningsperiod,

funder vilken de fristående skolorna hade kunnat visa

om smarknadskrafter och minskat ekonomiskt behov av avgifter ha- ;de varit tillräckliga incitament för skolorna att avstå från av-

jgiftsuttag. Samtidigt hade kommunerna haft en välbehövlig

övergångsperiod för sina resursomfördelningar.

;6.5 Kommunernas planeringsansvar

§Ett område som i hög utsträckning påverkas av nya bidragsreg-

;ler är också kommunens planeringsansvar beträffande hela dess

iskolverksamhet. Här är återigen antalet fristående skolor en

viktig fråga. Även andra planeringsproblem kan bli aktuella

åframöver, både inom den kommunala skolan och mellan kom- ;munal och fristående skolverksamhet 1- Kommunen måste vid planering av lokalbestånd och övriga skolinvesteringar alltid räkna med samtliga barn i kommu-

Först sedan fristående skolor funnits flera år och visat sta- SOU 1992 nen. bilitet kan deras kapacitet ingå som en förutsättning i den Kapitel 6 kommunala lokalplaneringen. Om stor del av eleverna söker en sig till nyetablerad eller expanderande fristående skola får en kommunen överdimensionerad verksamhet. Det krävs då en en anpassningsperiod för att hitta den rätta balansen och under den tiden måste en överkostnad betalas. Det skolpengsystem lanseras i många kommuner i som nu kan innebära ökad elevrörlighet. Därtill kommer att varje en elev är ekonomiskt mycket värdefull för en skola. De fasta kostnaderna är tämligen konstanta så länge enheter läggs ner eller hyrs ut. Däremot är elevintäkten i allra högsta grad rörlig i skolpengsystem. Om ett antal elever flyttar från skola ett en till innebär det inkomstförlust för den lämnande en annan en skolan, samtidigt de fasta kostnaderna samt lärarlönerna som fortsätter att belasta skolan. En fristående skola plockar i allmänhet enstaka elever från olika skolor och klasser. Varken lokal- eller lärarkostnaderna minskar elevantalet i klass sjunker från 27 till 25 om en elever. De fasta kostnaderna måste då slås ut ett mindre antal elever, vilket höjer elevkostnaden väsentligt. Motsatsen händer den skola får ta emot nya elever. som Detta gäller så länge det handlar om ett fåtal elever och man inte passerar gränsen för lämpligt elevantal per klass m.m. Om så sker kan det bli tal om nedskärning eller nedläggning av skolan.

Det uppstår således en påtaglig konkurrenssituation mellan

olika skolor. Konkurrensen sker dock olika villkor den fristående skolan bestämmer själv sitt klass- och elevantal och

sätter rimligen detta lågt att man kan räkna med fulla klas-

ser. Övriga elever som vill i skolan sätts kö. De kom-

munala skolorna måste ta emot alla elever. Hela marginalkostnaden, som är betydande, drabbar de kommunala skolorna. Om man inte tillser att de kommunala skolorna får konkurrera lika villkor kan detta resultera i en elevtillströmning till de fristående skolorna. Vi får då större eller fler fristående skolor och färre eller dyrare kommunala skolor. ir Om kommunal skola blir så uttömd att kostnaderna en elev är försvarbara måste och bör den skolan i de flesta per fall läggas ner. Dock har kommunen ett ansvar för att bedöma situationen är permanent eller om det är ett tillfälligt missom

orsakar flykten från den kommunala skolan. Man bör SOU 1992 38 öje som bedöma den skola som är mycket populär är stabil Kapitel 6 ven om ch även fortsättningsvis kommer att behålla flertalet elever i kolan. Kommunen har alltså ett ansvar för och problem med

essa beredskapsfrågor. Det måste i varje läge finnas skolor

E

;rimligt avstånd ifrån hemmet för alla kommunens elever. Av

iden anledningen kan det ibland försvarbart att bibehålla vara en kommunal skola som annars borde läggas ner. De fristående skolorna har ingen skyldighet att ta hänsyn till

dylika planeringsfrågor. I stället utgår de ifrån att föräldrarna

bekostar skolskjuts, om eleverna rekryteras från alltför avlägsområden. na Dilemmat med större elevförflyttningar kan däremot vaett problem för såväl fristående skolor som för de kommu- ;nala skolorna. Skillnaden ur kommunens synvinkel är att kom-

påverka nedläggning respekti-

munen

själv kan och besluta om

ve start av kommunal skola, vilket inte är möjligt när det gäller ifristående skolor.

Beträffande befintliga fristående skolor har kommunen haft möjlighet att successivt anpassa sig till dessa, beträffande resurs- och elevfördelning. Betydligt svårare är det vid nystart eller nedläggning av en fristående skola. Från en termin till en annan kan den situatiouppstå att kommunens ekonomiska planering mitt under nen pågående budgetår måste rymma även bidragskostnader grund nystart fristående skola. Detta kan bli aktuellt fastav av än kommunal skola kanske står halvtom eller att flera komen munala skolor tappar ett större antal elever. I det senare fallet elevförlusten till de kommunal skolornas genomsnitt-

fleder att

liga elevkostnad ökar. Allt detta sker utan att kommunen kan

;påverka förloppet eller förbereda sig därför.

i Ser nyetablering fristående skolor från kommu- -Av man av nala skattebetalares synpunkt innebär nya fristående skolor en zfördyring av skolverksamheten i kommunen. Man kommer att tvingas betala dubbla lokalkostnader, dels i form av bidrag till lden fristående skolan, dels för de kommunala lokaler som blir lediga eller underutnyttjade. Först efter flera år kan det kommunala skolväsendet anpassa sitt lokalbestånd. Man kan därför ifrågasätta fullt bidrag, som täcker också lokalkostnaderna, om

bör utgå de första åren.

Ãrskullarna minskar SOU 1992 l

beröras. Ãrskullarna Kapitel 6 Ytterligare en faktor kan vara värd att minskar framöver och kan medföra ytterligare planerings- och fördelningsproblem. Man kan anta att minskningen inte påverkar de fristående skolorna i lika hög grad som de kommunala skolorna. Eftersom de fristående skolorna ofta har kölistor av intresserade barn, kan man riskera att uttunningen kommer att ske inom den kommunala skolan. Enligt enkätsvaren fanns en kölista 26 de 70 tillfrågade skolorna och 6 skolor hade av fler än 300 barn i kön. 75 procent av skolorna med köer fanns i storstadsområdena. I Danmark har årskullminskningen betecknats som ett kännbart problem. Där är minskningen kraftigare och antalet fristående skolor är stort. Enligt detta kan alltså de fristående skolorna resonemang fortsätta öka i antal även lång sikt. Än viktigare är det att då att de kommunala skolorna inte missgynnas utan ges ekonomiska möjligheter att bli konkurrenskraftiga.

6.6 Sammanfattning

Det finns tecken tyder att fler fristående skolor komsom att starta inom de närmaste åren. Av befintliga skolor har mer 18 procent tillkommit under de två senaste åren detta i ett politiskt klimat varit relativt återhållsamt vad beträffar bisom dragsmöjligheter. För en fortsatt utveckling i denna riktning talar också det intresse, visats från olika föräldra- och läsom rargrupper. Enkätsvar från både här aktuella utrednings enkäter och från SAFs enkät visar att intresset ute i kommunerna är tämligen stort. I 29 kommuner finns startplaner, som kommit till skolstyrelsens kännedom. Som en bromsande faktor kan ses det förhållandet att mycket utöver pengar behövs för att fler skolstarter skall bli definitiva en politisk och ideologisk klimat- förändring ute i kommunerna samt mycket tid och engagehos dem som vill starta skola är nödvändiga förutsättmang ningar.

Det föreslagna bidragssystemet kommer att påverka resurs-

fördelningen mellan kommunala och fristående skolor, till nackdel för de kommunala skolorna. Detta antyds av de en-

kätsvar som skolförvaltningarna besvarat. Detta är ett bekym- SOU 1992 38 mer eftersom konkurrenskraftiga kommunala skolor är en för- Kapitel 6 utsättning för att möjligheten att välja skola inte skall bidra till segregation. En förhoppning är att konkurrenssituationen i stället skall stimulera till ökad kvalitet och effektivitet. Ett skolpengsystem kommer också att bidra till ökad elevrörlighet. Om den kommunala skolan är tillräckligt konkurrenskraftig kan ökad elevtillströmning till fristående skolor en

orsaka högre elevkostnader i kommunala skolor som inte all-

tid kan läggas ner pga att det blir alltför långa resvägar till annan kommunal skola. V Ett dilemma för kommunen är hur den skall klara den ekonomiska planeringen vid start och nedläggning av nya fristående skolor. Utan förberedelsetid och budgetanpassning kan kommunen finna sig tvungen att betala bidrag till en nystartad fristående skola. Likaså kan den kommunala skolan utsättas för att ta emot mängd elever fristående skola läggs ned. en om en

Framtida minskade årskullar kan också påverka fördelning-

en av elever mellan kommunala och fristående skolor. Det är tänkbart att en kommande uttunning kan komma att drabba den kommunala skolan. 37 procent de fristående skolorna av har för närvarande en kölista med intresserade elever.

b

Konsekvenserna av förbud SOU 1992 38

Kapitel 7

mot avgiftsuttag

Kapitlet innehåller avsnitten -k Vad är en elevavgift Definition i Elevavgifternas storlek vk Skolornas generella inställning till elevavgifter i Förbud mot elevavgifter Konsekvenser i segregation -k Jämförelse med avgifter inom barnomsorgen i Jämförelse med andra länder t Sammanfattning.

7.1 Vad är en elevavgift Definition

-

När talar elevavgifter vid fristående skolor utgår man man om i allmänhet från att termen betecknar den avgift, som föräldrar betalar till skolan månads-, termins- eller årsvis, och som utgör ett villkor för att eleven skall få i den fristående skolan. Det är vanligt att avgiften är anpassad efter det stadium som eleven går Oftast reduceras avgiften fler än ett barn från om

familjen går i skolan. Vanligt är också att avgiften reduceras

grund av sociala hänsyn och familjens ekonomi. En till

synes okomplicerad fråga som storleken elevavgiften har i

vissa fall, grund av ovan nämnda orsaker, resulterat i tämligen otydliga svar i enkäterna. Av enkätsvaren framgår att 17 skolor inte tar ut någon elevavgift. Även dessa skolor erhåller dock olika former ekonoav miska föräldrabidrag. De kallas ofta frivilliga föräldrabidrag -Av Föräldrar kan uppmanasombedas att bidra till skolans fi-

nansiering med jämna intervall årsvis, terminsvis eller månads-

vis. Ett riktvärde räknas varje år ut och föräldrarna blir redan ,vid inskrivningstillfället medvetna om denna rutin. -Av Inom vissa skolor uppmanas föräldrarna att ge ekonomiska bidrag enligt ovan nämnda modell, men istället för riktvärde gäller för alla, anpassas bidraget till familjens försom sörjningsbörda och ekonomiska villkor. Ibland kan man i stäl-

let för det ekonomiska bidraget utföra viss arbetsuppgift för SOU 1992 skolan. Kapitel 7 Tillfälliga föräldrabidrag kan bli aktuella, då en skola i måste göra en investering t.ex. i form av ny- eller ombyggnad av lokaler. i Tillfälliga föräldrabidrag kan också bli aktuella om skolans driftbudget visar underskott. -A- Därtill kommer alla de övriga kostnader, som tidigare nämnts, föräldrar till elev i fristående skola själva ofta besom talar, som skrivmaterial, utflykter, Skolskjutsar m.m. g Vissa skolor tar också ut en engångsavgift vid anmälan

eller start vid skolan köavgiftanmälningsavgiftinskrivningsav-

gift. Den kan uppgå till omkring 500 kronor. En elevavgift är således inte den enda avgift som föräldrarbetalar. Ofta tillkommer ytterligare kostnader enligt någon na eller några av posterna ovan. I aktuella utredning benämns nämnda poster föräldrabidrag i motsats till elevavgifter.

7.2 Elevavgifternas storlek

Medelvärdet av alla skolors elevavgifter uppgår till 9 700 kronor per år endast skolor som tar ut elevavgift är här medräknade. 17 skolor tar inte ut någon elevavgift. Eftersom sprid-

ningen är så stor 0-43 100 kr.år ger median- och kvartilvärde rättvisande bild förhållandet. Medianvärdet av en mer av samtliga undersökta fristående skolors elevavgifter var 6 500

kronor per år om endast skolor som tar ut avgift räknas blir

medianavgiften 8 000 krjår. Den undre kvartilen var 600 kro-

och den övre kvartilen 9 500 kronor, räknat samtli- i

nor var l

ga skolor. l

l å Medianvärdena för respektive skolproñl framgår av nedanstående tabell inkl. skolor med O-avgiñ 1 å l

7.3 Skolornas generella inställning till SOU 1992 38 elevavgifter Kapitel 7

r

;En viss ledning kan givetvis storleken dagens elevavgifter

gge. Dock bör man uppmärksamma att dagens elevavgifter i de

allra flesta fall grundas en ekonomisk beräkning som syftar till att täcka skolans kostnader. Givetvis kommer storleken det offentliga bidraget att få avgörande betydelse för storlek avgiften. En elevavgift också kunna ha andra funktioner uppges Avgiften kan vara ett sätt att motivera eleven för studierna. - Familjen har gjort en prioritering och ekonomisk uppoffring för hanshennes skull genom att betala elevavgift. Föräldrarnas engagemang och krav skolan ökar, eftersom i de är angelägna att få valuta för sina om pengar. 5- Lärarnas engagemang ökar, eftersom de vill motsvara för- ;äldrarnas krav, göra ett bra jobb och behålla eleverna vid skoilan. i Det finns en relativt stor grupp skolor som inte tar ut elev-

7avgift 17 stycken. Dock måste beaktas att även dessa skolor

oftast fick s.k. frivilliga bidrag från föräldrarna. Ibland förefaller graden av frivillighet vara mycket liten. I enkäten till skolorna ställdes följande fråga Hur är Er generella inställning till elevavgifter. Av 63 svarande skolor var 9 skolor för elevavgifter, 49 skolor var emot elevavgifter 78 %. Av de skolor som svarat att de generellt var för elevavgifter

hade 6 skolor 1991 en årsavgift som översteg 12 000 kronor.

i

Ett antal skolor ville inte besvara frågan, eftersom deras in-

ställning helt berodde hur stort offentligt bidrag de skulle få. Siffrorna visar dock att de allra flesta skolorna helst skulle vilja slippa att ta ut avgift. Däremot reagerar de flesta skolorna negativt vid diskussioett eventuellt förbud alternativt restriktioner angående ner om möjligheter att ta ut elevavgifter. Man anser att ett förbud enbart skulle uppmuntra metoder att ta ut avgifter andra vä-

gar och att det dessutom skulle ifrågasätta skolornas status som

fristående skolor. p

7.4 Förbud mot elevavgifter Konsekvenser SOU 1992

- Kapitel 7 När diskuterar förbud mot elevavgifter måste man först man klara vilka avgifter I allmänhet den årliga ut man menar. avses och väl kända elevavgiften, skolan kräver för att eleven som

skall i skolan nedan kallad elevavgift i motsats till föräld-

rabidrag. Likaså är det avgörande att veta hur stort det offentliga bidraget till de fristående skolorna blir. Inledningsvis relateras ett eventuellt avgiftsförbud till regeringens förslag, om minimibidrag 85 procent genomsnittskostnaden av kommunal om av elevkostnad, punkt nedan. Därefter bedöms situationen mot bakgrund ett högre offentligt bidrag än det som nu föav reslagits punkt nedan. Därefter några kommentarer om det fall att ett lägre offentligt bidrag, t.ex. 75 procent skulle bli aktuellt punkt nedan. Slutligen några konsekvenser av ett avgiftsförbud oberoende kommande bidragsstorlek punkt - av

nedan. Utredningens utgångspunkt är olika skolors likabe- i

elevavgifter förbjuds kan följande konsekvenser ll handling. Om i uppstå ls

Förbudet relaterat till föreslaget minimibelopp om 85 progenomsnittlig kommunal elevkostnad, cent av

10 procent 6 skolor nuvarande fristående skolor kan

- av finansieras och läggs ner eller 10 procent nuvarande fristående skolor måste effektivise- - av sin verksamhet, bl.a. bedöma nödvändigheten av vissa dyra ra lokaler, klassstorlek etc. De flesta skolor 90 procent skulle klara sin ekonomi bra utan avgifter, med lagda propositionsförslag, så länge de inte behöver göra stora nyinvesteringar eller dylikt. 78 prode fristående skolorna har också uppgett att de princent av cipiellt är emot avgifter. 2. Förbudet relaterat till ett högre bidrag, innebärande i stort sett full kostnadstäckning för samtliga skolor Varken stat eller kommun torde ha ekonomiska möjligheter att höja bidraget så att alla fristående skolors kostnader

täcks. Redan den i propositionen föreslagna bidragsnivån in-

nebär betydande och budgeterade kommunala nettokostnadsökningar. Om ändå ett sådant beslut skulle fattas inne-

bär det bl.a. att betalningsansvaret för fastighetslån, som vis- SOU 1992 38 av skolorna nu belastas med, skulle övertas av kommu- Kapitel 7 sa nen. Detta vore inte ekonomiskt genomförbart utan rimlig

övergångsperiod.

Om man tvingas öka det offentliga bidraget betydligt utöver lagda propositionsförslag innebär det inte bara att bidragskostnaden till de fristående skolorna ökar. De kommunala skolorna skulle få försaka motsvarande resurser. Ingen skola skulle behöva ta ut elevavgifter för att täcka sina kostnader. Flertalet fristående skolor skulle mer pengar i bidrag än vad de behöver. De är trots vissa dolda kostnader i allmänhet billigare än de kommunala skolorna, eftersom de bl.a. saknar planeringsansvar för andra än sina egna elever m.m. Överskottet skulle kunna användas till överstandard, vilket vore att uppmuntra segregation med hjälp av skattemedel. 3. Förbudet relaterat till ett minimibelopp om 75 procent av i genomsnittlig kommunal elevkostnad

22 procent 13 skolor av nuvarande fristående skolor

kan finansieras och läggs ner eller 22 procent skolorna måste minska sina kostnader. av 78 procent av skolorna skulle klara sin ekonomi bra utan avgifter, så länge de inte behöver göra stora nyinvesteringar eller dylikt. En ungefärlig likabehandling kommunala och fristående av skolor skulle bli möjlig. Kostnader för extra ansvar som vilar det kommunala skolväsendet planering, Skolskjutsar och övriga tidigare nämnda uppgifter uppskattas till ca 25 procent. Den under avsnitt 5.2 beräknade kostnadsökningen för kommuner med nu befintliga fristående skolor skulle bli lägre. I stället för en kostnadsökning om 13 700 kr.elev medianvärde, skulle ökningen bli ca 8 700 kronorelev och år. 4. Konsekvenser av avgiftsförbud oberoende av exakt storlek på kommande bidrag

Många föräldrarna till barn i fristående skolor skulle

av

uppfatta förbudet som ett otillåtet intrång i sin bestämman-

derätt sin ekonomi och rätt att prioritera sina SOU 1992 om egen barns utbildning. Kapitel 7 Många skolorna skulle ifrågasätta skolans status som friav stående skola friheten att ta ut elevavgift försvinner. om För del berörda föräldrar skulle ett förbud mot avgifter en innebära att de inte vis, i sin egenskap av finansamma siär, kan ställa krav skolan längre. Eventuellt skulle engagemanget därför minska. Föråldrabidrag olika slag skulle ersätta elevavgifterna. av Stora svårigheter uppstår vill förhindra detta. Det om man finns mängd omvägar att gå. Vissa har redovisats ovan. en Det är också fullt möjligt att ta betalt för aktiviteter runt själva undervisningen, t.ex. läxläsningshjälp, frivilliga extralektioner Det finns heller inget som hindrar att föräldm.m. bildar stiftelser eller föreningar med avgiftsvillkor och rar sedan används för sponsring skola. En fristående som av en skola kan inte förbjudas att ta emot gåvor. Ett förbud mot elevavgifter kan leda till krav högre of-

fentligt bidrag. Ett förbud mot avgifter skulle troligen snarast leda till en teoretiskpolitisk diskussion än ett dilemma för skolorna i praktiken. Dessa kan, de så önskar, lätt kringgå ett förom bud. Det kommer framöver att bli en kamp om eleverna, mer med sin skolpeng, betyder mycket mer ekonomiskt än som diverse föräldrabidrag och gåvor m.m. För att vinna den kampen måste skolorna leverera en bra produkt till ett för konsumenten lågt pris eller helst gratis. Elevavgifter praktisk regulator beträffande kostnader är en är specifika för endast vissa skolor eller som kan ansom vändas för att täcka tillfälligt uppkomna kostnader. Om det-

skall ske bidragsvägen uppstår risk för att ett byråkratiskt

ta och administrativt svårhanterligt systern måste skapas för att tillgodose så många olika krav som möjligt. Konsekvensen skulle sannolikt bli att varje speciell insats skulle prövas av kommunens skolstyrelse. Detta är naturligtvis under förutsättning är beredd att även fortsättningsvis tillåta att man olikheter och tämligen stor frihet angående de fristående

skolornas särart.

7.5 segregation SOU 1992 38

Kapitel 7 Eftersom konsekvenser av ett avgiftsförbud exempelfierats i föregående avsnitt bör man där, genom att vända argumenten, även kunna avläsa konsekvenser av ett fritt avgiftsuttag. Här framförs några sammanfattande resonemang framför allt omkring segregationsbegreppet

Segregationsskapande åtgärder är oönskade av de allra fles-

ta. Huruvida förbud mot avgifter skulle vara en lösning som helt eller i väsentlig grad skulle förhindra segregation är dock tveksamt. Allt för många övriga faktorer spelar in k Ovan har nämts den flora av möjligheter som de fristående skolorna ändå har att ta ut föräldrabidragstöd olika av slag, utan att kalla dem för elevavgifter. i För att man skall kunna tala om segregation måste den faktor som åstadkommer detta tillstånd vara av hindrande betydelse för vissa människor, dvs. elevavgiften måste vara så stor att den i praktiken är ett hinder för mindre bemedlade föräldrar att fritt välja skola för sina barn. Enkätsvaren visar ett medianvärde beträffande storleken

avgifter 6 500 kronor per år detta i en situation då ännu

i inte de nya bidragssystemet genomförts. Detta motsvarar 650 kronor i månaden räknar att avgift endast betalas om man un- § der 10 månader år. Hälften skolorna har avgift per av en som ligger under detta belopp. 25 procent av avgifterna understiger 650 kronor per år eller 60 kronor i månaden. Vid offentliga bi-

E

drag höjda till 75-85 procent bortfaller som tidigare redovisats ekonomiska motiv till avgifter i upp till 90 procent av skolorna. z Frågan är om eventuella avgiftsuttag sådana de blir efter å kraftigt höjda offentliga bidrag så höga verkar är att de som segregerande faktorer. Även familjer med mycket begränsade j ekonomiska möjligheter kan förmodligen avstå från andra utgifter till förmån för en elevavgift om avgiften är begränsad till

E skäliga belopp. Däremot kan självfallet höga elevavgifter, som i

de anglosaxiska länderna, ha en urskiljande funktion och bara släppa fram barn från rika familjer ekonomiska motiv till så- dana avgifter kommer dock inte att finnas. -k Om den kommunala skolan fortsätter att arbeta för en

ökad profilering, för ökat föräldrainflytande, för större mång-

kostnadsfri för föräld- SOU 1992 fald och flexibilitet samtidigt som den är

fråga Kapitel 7 uppkommer följande rarna Är elevavgift inom någon av det då givet att en modest - Är då fristående skolorna åstadkommer segregation det de fristående skolan drar till sig de självklart att det är den som

välsituerade och engagerade föräldrarna

så frihet att välja skola kan bli Kan det rent av vara att skäliga avgifter i vissa fristående skolor, ett större problem än

vad beträffar segregationsproblemen

genomförts under utredningstiden har Vid intervjuer som

just profilering vid kommunala skolor farhågor framförts, att

välja skola, skulle kunna resultera i en elitsamt möjlighet att

skola för folket än ett modest avgiftsutskola och en - snarare

tag vid fristående skolor.

Fristående skolor väljs i dag ofta grund av att man i engagerade lärare och lugn skolmiljö. En av önskar sig mer en för undvika att endast barn med

grundförutsättningarna att

föredrar i fristående skolor, måste välbärgade föräldrar att

kommunala skolan att den blir konkurvara att stärka den

renskraftig i dessa avseenden.

segregation är det ett vanligt betraki När man diskuterar

utgår ifrån ett klassskiljande segregationsbetelsesätt att man

väl orienterad olika valalternativ blir viktigt grepp. Att vara om

Begränsade avgifter torde spela betydligt mindre i framtiden.

på Det finns emellertid inget skäl roll än bristen engagemang.

arbetarklassens föräldrar skulle vara att fördomsfullt anta att

sina barns valmöjligheter och av att bemindre intresserade av

god skolgång. Ett välkänt faktum är att exempelreda dem en ofta sätter mycket högt värde möjligvis invandrarföräldrar

heter till god utbildning för sina barn.

går mellan eller mindre initia- Skiljelinjen nog snarare mer

omvärldsorienterade föräldrar. Dessa återfinns intivrika och

socialgrupper. Även initiativförmåga skulle finnas i om alla om välbärgade och välutbildade föräldrar kan aldhögre grad hos

förbud elevavgifter i fristående skolor avhjälpa ett rig ett mot

sådant förhållande.

segregationen återfinns dock mellan våra i Den tydligaste

bostadsområden. Eftersom närhetsprincipen hittills varit den

gäller barnens placering i kommunal skola, enda regeln när det

blivit skolorna är lika segregerade som de bohar resultatet att

stadsområden de har sitt upptagningsområde.

som

Det kommer alltid att finnas en liten grupp föräldrar SOU 1992 38 i önskar sina barn vad de tror är en finare utbild- Kapitel 7 som ge - ning och kamratkrets. Det finns alltid möjligheter att tillgodose sådana önskemål genom privatundervisning, utlandsresor, uppslagsverk och dylikt inom en fristående skolans ram utan att de finansieras via elevavgifter. Detta kan vi knappast hindra geatt förbjuda elevavgifter i de fristående skolorna. Här nom handlar det att tillse att intagningsreglerna är demog mer om kratiska. t Det finns i dag ett fåtal skolor som inte har ansökt om i statsbidrag. En förklaring är att dessa skolor inte vill vara beroende den politiska ryckigheten utan finna finansieringsväav är stabila i än tre år. Även i framtiden kan det gar som mer tänkas finnas skolor som vill ställa sig utanför bidragssystemet. g i Även kommunen är skyldig att tilldela samtliga skolor biom drag har dock en skola möjlighet att genom särskild rättshandling avstå från det bidrag skolan är berättigad till. Om en skola avstår från offentliga bidrag i framtiden torde den enda betydelsefulla finansieringsvägen vara via elevavgifter. Denna möj- 3 lighet måste finnas. Även detta är ett sätt att skapa om seg-

regation sker det dock inte med hjälp av skattemedel. Vill man

förhindra det fordras ny lagstiftning. Sammanfattningsvis framhålls ovan att skäliga elevavgifter knappast skapar segregation. Alltför många andra faktorer spelar in. Frågan elevavgifter kommer troligen att sakna stor om praktisk betydelse, eftersom de flesta fristående skolor inte kommer att behöva eller vilja ta ut elevavgifter möjligtvis symboliska sådana sedan nya bidragsregler genomförts.

7.6 Jämförelse med avgifter inom barnomsorgen

p Riksdagen antog i december 1991 regeringens proposition 19919265 om valfrihet i barnomsorgen. Skälen för beslutet att skapa en fri etableringsrätt inom barnomsorgen. Man var j finner det angeläget att ge en ökad valfrihet för familjerna att i välja mellan olika barnomsorgsformer, såväl kommunala som i privata. Man menar också att en fri etableringsrätt kan förväntas bidra positivt till utveckling av såväl kvalitet som kostnads- I effekter.

skall följa det val föräldrarna träf- SOU 1992 Barnomsorgsbidraget som utgå till flera olika alternativa omsorgsfor- Kapitel 7 fat och kommer att dock inte till daghem eller fritidshem mer. statsbidrag lämnas drivs i uppenbart vinstsyfte. som för statsbidrag ingår, förutom vissa generella I villkoren bl.a. nivån föräldrabidraget inte oskäligt krav för bidrag, att avgifter gäller i den kommunala barnomfår överstiga de som

sorgen. propositionen det är naturligt att dag-

Dock påpekas i att

fritidshem bedriver verksamhet med en särhem och som en skild profilering får möjlighet att kompensera en mer resursorganisation högre avgifter. Ytterligare en krävande genom anledning till avvikelse kan att den kommunala biskälig vara otillräcklig och därför kan trots intentionerdragsgivningen är proposition behöva kompenseras genom högre förna i denna På motsvarande sätt är det ibland naturligt med äldraavgift. när föräldrar själva utför visst arbete för lägre avgifter t.ex. daghemmets eller fritidshemmets räkning. med skolpeng och fritt val skola är uppenbar. Parallellen av Eftersom det inom barnomsorgssektorn i dag förekommer ett föräldrarna även beträffande de kommunala avgiftsuttag av är där inte frågan lika dramatisk som inom skoldriftformerna, det också naturligt att olika alternativ väsendet. Man ser som får olika mycket och att extrakostnader kan finansieras kosta föräldrarna. Diskussion huruvida detta skulle skapa segav om regation har till del uteblivit. Frågan är om skillnaden stor barnomsorg och skolverksamhet i detta avseende är särmellan skilt stor.

7.7 Jämförelse med andra länder

täcks del friskolornas kostnader med elevavgif- I Danmark av 20 Det är rent en förutsättning för att ter ca procent. av offentligt bidrag skolan elevavgifter eller annat att genom rimlig självfinansiering skolans driftutgifsätt bidrar med en av 1 jan. 1992. Statligt betalda friplatser

ter Bidragsförordning

förekommer dock. Finlands ersättande skolor är avgiftsfria. Dock tas elevav-

gifter ut vid de motsvarande skolorna.

i I Norge får elevavgifter tas ut endast om det offentliga bi- SOU 1992 38

P E inte täcker skolans normala driftkostnader. Elevavgiften Kapitel 7 draget bestäms då av regionens skoldirektör. .i I övrigt kan här inte exempel något västeuropeiskt ges land som förbjuder elevavgifter. Till och med i Nederländerna, där privata och statliga skolor är helt likvärdiga ur finansieringssynpunkt kan låga elevavgifter förekomma. I vissa länder förekommer ansenliga elevavgifter grund

av låga eller inga offentliga bidrag t.ex. England och USA. Där

är också segregationen tydlig. I skoldebatten här i Sverige lyfts ofta Danmark fram som exempel. Det vanliga är att man hänvisar till Danmark som landet med de många fristående skolorna, vilka har en bred social förankring. Emellertid har också Danmark nämnts som varnande exempel på att de fristående skolorna verkar socialt segregerande. Huruvida den ena eller andra tolkningen är den rätta är inte möjligt att här redovisa. Oftast beror svaret

vem man frågar. De danska friskolornas tidiga förankring i de Grundtvig-Koldska frihetsrörelserna har bidragit till att ge dem

en bred social förankring. Deras pedagogiska program har också stor bredd med inslag av praktiska och estetiska ämnen. Dock förekommer även friskolor som har som sitt främsta mål att förbereda eleverna för studier i det efterföljande teoretiska gymnasiet. I utredningen Fristående skolor och alternativ pedagogik, genomförd av professor Sixten Marklund 1986, framkommer att de danska friskolorna har en god balans mellan socialgrupp 1 och 2. Däremot är socialgrupp 3 klart underrepresenterad. Inte ens de s.k. Lilleskolorna med betoning aktivitetspedagogik, estetiska och praktiska ämnen tycks attrahera barn vanlig arbetarklass. Även elevrekryteringen enligt ur om ovan präglas en viss snedhet åtminstone i vissa geografiska av - områden är troligen inte elevavgiften den faktor åstadkom- - som mit detta. Även i Danmark handlar det oftast skillnad om en mellan bostadsområden och mer eller mindre initiativrika föråldrar. Värt att notera i detta sammanhang är också den engelska modellen att utanför det ordinarie schemat och den ordinarie elevavgiften erbjuda ämnen och aktiviteter för en extra avgift. Detta är vanligt inom de privata skolorna men börjar även prö-

inom den offentliga skolverksamheten både i England och i SOU 1992 vas andra länder. Kapitel 7

7.8 Sammanfattning

Nuvarande uttag elevavgifter har redovisats av skolorna i av enkäten. Genomsnittlig elevavgift uppgick till 9 700 kronor. Medianvärdet 6 500 kronor per år inkl. skolor med 0 krovar i avgift. De lägsta medianvärdena återfanns hos de Konnor fessionella 4 500 kr.år, Minoritetsskolor 1 000 kr.år, och Waldorf-Montessoriskolor 6 800 kr.år. Internationella sko-

lor och gruppen Övriga skolor uppvisade betydligt högre medi-

anvärden 26 100 resp. 14 500 kr.år. Om det offentliga bidraget höjs kraftigt och elevavgiften till följd därav förbjuds kan negativa konsekvenser uppstå. Bland annat kan vissa skolor svårigheter att täcka sina speciella profilkostnader. Med ett ökat offentligt bidrag, exempelvis enligt propositionsförslaget, torde det bli ovanligt att elevavgifter tas ut. Endast få skolor kommer att ha ekonomiska motiv till att ta ut elevavgifter 10 %. Skolorna blir beroende att locka

ca av

så många elever möjligt och höga elevavgifter är inte nåsom attraktiv marknadsföringsfaktor i kampen om eleverna gon med ett kommunalt och avgiftsfritt skolväsen, som erbjuder olika alternativ och profiler i betydligt bättre utrustade lokaler. Befarad segregation torde inte uppstå grund av att ett fåtal fristående skolor tar ut en måttlig elevavgift. Däremot verkar givetvis hög elevavgift segregerande. Faktorer som boen stadssegregation och initiativrika föräldrar är mer betydelsefulla faktorer i detta sammanhang.

Frågan förbud eller inte beträffande elevavgifter tycks

om ha fått förhållandevis omotiverat stort utrymme i debatten. I allmänhet kommer de fristående skolorna att sakna skäl att ta

ut elevavgifter bidraget höjs till 75-85 procentnivån. Om

om de tas ut blir de troligen mycket måttliga. Av denna anledning 5 är frågeställningen elevavgifter snarast en principiell fråga. om riksdagsbeslut i december 1991 valfrihet i barn- i Enligt om framhålls att det är naturligt att särskild profilering omsorgen eller otillräckligt offentligt bidrag täcks med högre föräldraav-

gifter. Diskussionen om segregation har varit relativt lågmäld i SOU 1992 38

detta sammanhang. Kapitel 7 De flesta andra länder som har fristående skolor tar ut en

elevavgift. Där den är mycket hög - i England och USA -

p.g.a. att offentliga bidrag saknas redovisas givetvis segrega-

I tion. I andra länder synes det vara helt naturligt att täcka viss V del av den fristående skolans finansiering med skälig elevavgift.

8 för SOU 1992 38

Förslag till principer

Kapitel 8

avgiftsuttag

Följande frågor kommer att beröras i Opinionens syn på avgiftsfrågan

i Olika skolformsalternativ i Förslag till principer för avgiftsuttag -k Internationella skolor i Sammanfattning.

8.1 Opinionens syn på avgiftsfrågan

e i

En intensiv debatt pågår för närvarande om huruvida elevav-

gifter skall tillåtas i fristående skolor, när det offentliga bidra- { get ökar eller om avgifter bör förbjudas. -

Förespråkarna för ett fritt avgiftsuttag menar att det är var-

familjs privilegium att besluta om hur familjens ekonomiska prioritering skall göras. Dessutom är det nästan omöjligt att hindra olika typer av föräldrabidrag som kan tas ut i andra former än via elevavgifter. Ett avgiftsförbud skulle uppmuntra smygvägar till finansiering med föräldrabidrag. Med tillåtelse att ta ut elevavgifter skulle också följa att det offentliga bidraget kan hållas på en något lägre nivå. Motståndarna mot elevavgifter hävdar att ett fritt skolval förutsätter att alla elever har samma chans att välja önskad skola. Om vissa skolor tar ut höga avgifter står dessa skolor i praktiken endast öppna för bättre bemedlade familjers barn. Ett avgiftsförbud skulle behöva kombineras med ett högre ekonomiskt bidrag. Om man studerar en del av den mängd tidningsartiklar som

debatterat aktuella fråga, framgår ganska snart att elevavgifternas vara eller inte vara är partipolitiska principfrågor.

Dels diskuteras avgiftsfrågan ur aspekten mänskliga rättigheter och demokrati. Dels debatteras den ekonomiska sidan av saken. Man menar att för fristående skola ekonomiska skäl behöver ta en som av ut elevavgifter är det lika viktigt att tvingas till kostnadsanpass-

för de kommunala skolorna. I skriften Skol- SOU 1992 ning som det är Hösten 92 utgiven Den välfärden, lanseras Kapitel 8 peng av nya tanken de fristående skolorna med sin lägre elevkostnad att skulle prisledande vid bestämmandet av skolpengens storvara lek. för fristående skolor har framhållit Vissa representanter elevavgiftens välgörande effekt föräldraengagemanget. Läraropinionen är emot elevavgifter. Bland annat har Lärar- Riksförbund utifrån rättviseskäl tagit avstånd från möjlignas heten ut elevavgifter. Däremot kan man tänka sig privat att ta sponsring av skolan. Lorentz Lyttkens sociolog och författare menar att höga elevavgifter motverkar social rörlighet, dvs. en möjlighet att en kunna ta del samhällets alla möjligheter oavsett ursprung av inte på grund släktskap o.dyl. utan grund förmåga och av av kunskap individen tillägnat sig. Lyttkens godtar att samsom hället har gräddfil då ska det vara möjligt att ta sig in i en men den oavsett bakgrund.

8.2 Olika skolformsalternativ

Meningarna är många. Detta borde vara ett bra utsom synes gångsläge för att öka intresset för ett breddat utbud av undervisningsalternativ. Ju större möjligheter vi får att välja önskad utbildningsform fler föräldrarelever borde bli tillfredsställda. Samtidigt inriktas fler kommunala skolor mot speciella pro- Nuvarande varianter kan dock fortfarande delas in i två filer. huvudalternativ; kommunala skolor och fristående skolor. Möjliga varianter huvudalternativen bör här nämnas av

Fristående skola bildas av befintlig kommunal skola Förutom det vanliga sättet att starta fristående skola från

grunden skulle man även kunna andra vägar Om intresse finns hos kommunens politiker borde man efbeslut i Skolstyrelsen kunna öppna vägen för överförande ter befintlig kommunal skola till fristående skola. I kommuner av där bildat resultatenheter skolenheterna, där man inrätman av

förvaltningsråd vid varje skolenhet och där föräldrarna i rå-

tat det Önskar utöva ett reellt inflytande i form av beslutsrätt kan det första steget mot bildande av fristående skola rem.m.,

dan taget. I dessa fall kan förvaltningsrådet tillsammans SOU 1992 38 vara med rektor arbeta för att ta över verksamheten och göra den Kapitel 8 kommunala skolan till en fristående skola. Det borde vara lättare för föräldrar att ta över en befintlig skola än att skapa en skola från grunden. Sedan Skolverket godkänt skolan övertar styrelsen för den nybildade skolan vars ledamöter förutsätts vara föräldrar och eventuellt personal skolstyrelsens besluts- -

i befogenheter. Resurser erhålls från Skolstyrelsen efter

samma principer det varit kommunal skola. som om en Som villkor för att överlämna hyresrätten till skolbyggnaden till den fristående skolans styrelse kan skolstyrelsen uppställa vissa krav, bl.a. att skolenheten skall svara för utbildningen av ett visst antal elever med företrädesrätt för närområdets elever, 5 dvs. i praktiken uppdrag den kommunala skolan samma som haft. Skyldigheter att följa läroplanen är en förutsättning för att Skolverket skall godkänna skolan. Skolstyrelsens inspektionsrätt och inspektionsskyldighet gäller såväl kommunala som fristående skolor. I en kontraktsöverenskommelse kan givetvis också ingå förbindelse att ta ut elevavgifter. en Beslut av denna innebörd fattades redan 1991 i Stockholm. Denna form fristående skola motsvarar de finska s.k. ersätg av

i tande skolorna. Till skillnad från den i Sverige förekommande

typen fristående skolor har denna form ingen negativ inverav

kan kommunens ekonomi och innebär inte heller några seg-

regationsrisker. En variant av beskrivna modell kan vara personalgrupper som vill ta över skoldriften i form av personalkooperativ eller enskild person som vill driva skolverksamhet. En viktig förutsättning vid dylika modeller är att personal och de flesta föräldrarna är positiva till överförandet. Exempel har förekommit då så inte var fallet och projektet av den anledningen varit ogenomförbart t.ex. Björknässkolan i Nacka kommun. Gemensamt för dessa olika former är dock att kommunala skolor ombildas till fristående skolor.

Kommunal skola, men driven som en fristående skola En närliggande form som diskuteras är en mellanform mellan kommunal och fristående skola ibland kallad entrepre- nadskola eller kommunfriskola. Här kommer beteckningen kommunfriskola att användas beteckningen är hämtad från den tidigare nämnda skriften Skolpeng Hösten 92. -

Med nuvarande utformning skollag och skolförordningar SOU 1992 av dock inte möjligt genomföra kommunfriskola. Kapitel 8 är det att nu en I dag är det inte möjligt att lägga ut obligatorisk skolverksamhet på t.ex. entreprenad. Det är uppgifter som ankommer skolstyrelse och kan överlåtas annan. Skollag och skolförfattningar föreslås därför ändras så att detta blir möjligt. Skolformen skulle kunna beskrivas sålunda Ansvaret och skyldigheterna är kommunens, men produktionen själva utbildningen sker i samverkan med enskilt subav jekt. Skolorna är kommunalt ägda men fungerar ungefär som fristående skolor. Politikernas roll blir att äga skolan, rektors uppgift blir driva skolan så att undervisningsmålen nås och att ekonomin går ihop. Kommunen tillsätter en styrelse, som har roll i förhållande till skolan styrelsen i friståensamma som en de skola har. Dess viktigaste roll är att kontrollera att ekonomin sköts samt att tillsätta rektor. Om styrelsen inte sköter siuppgifter tillfredsställande kan kommunen byta ut styrelsen na mot en ny sådan. Skolan kan den vill köpa viss administration av kommuom och betala Överenskommet pris. Detsamma gäller lokalhynen regleras i avtal med kommunen. Villkoren skulle kunran, som utformas så att det geografiska närområdet blir det naturlina

elevupptagningsområdet. Skolan skulle således ersätta en or-

ga dinarie kommunal skola. Full kostnadstäckning på samma sätt alla andra kommunens skolor kan ske genom skattemedel, som varför elevavgifter inte skulle behövas tas ut. En förutsättning för kommunfriskola skall kunna bilatt en das är således, förutom vissa lagändringar, att kommunen välkommnar konkurrent och är villig att avstå från en skolen byggnad, ett antal lärare samt en grupp elever.

Till vissa delar påminner även kommunfriskolan om Fin-

lands ersättande skolor. Som har beskrivna skolformer många likheter med synes varandra. Den avgörande skillnaden är att den tidigare beskrivskolmodellen leder till privatisering av en kommunal na en ren skola, medan kommunfriskolan fortfarande ligger kvar under kommunens ansvarsområde. Gränsdragningarna mellan kommunala och fristående skolor suddas allt ut i ett kommunalt skolsystem med självförvaltmer ning, förvaltningsråd och profilering.

8.3 Förslag till principer för avgiftsuttag SOU 1992 38

Kapitel 8 det förra avsnittet beskrevs några olika skolformer. De komåmunala formerna finansieras helt med skattemedel. Elevavgif- ,ter är därför inte aktuella vid dessa alternativ. Däremot föreslås att

De fristående skolor, inte får vissa nödvändiga kostnader som helt täckta med skattemedel, skall ha möjlighet att ta ut en skälig elevavgift med bibehållet offentligt bidrag.

Skolverket skall bedöma skäligheten av elevavgiftens storlek vid godkännandet av skolan så skall ske enligt gällande regler - - och dessutom även beakta avgiften vid sin regelmässiga uppföljningutvärdering av skolorna. Kommunen föreslås därutöver vara ansvarig för den kontinuerliga skälighetsbedömningen vid åeventuellt ändrade förhållanden i skolverksamheten, kan som

påverka elevavgiften. Vid en sådan bedömning kan följande re-

§sonemang vara vägledande

Vad innebär vissa nödvändiga kostnader - En skola har två typer nödvändiga kostnader, dels inveav steringskostnader, dels driftkostnader. t Investeringskostnader, t.ex. i form av räntor och avskriv-

ningar kan uppstå vid start av skola grund av inköp av lokal

och inventarier. Investeringar kan också bli nödvändiga vid t.ex. om- eller tillbyggnad. Dylika nödvändiga kostnader bör kunna täckas av grundbidraget, eftersom kommunerna har

samma typ av kostnader, vilka ingår i de genomsnittliga elev-

kostnaderna. Lokalkostnaderna i kommunala skolor torde utgöra ca 20-25 procent av den totala elevkostnaden. Något skäl att finansiera dessa kostnader med elevavgifter torde vanligtvis inte förligga. Som en illustration till detta resonemang kan Stockholms lokalupprustningsprogram fungera. I tidigare avsnitt har påpekats att elevkostnaden i Stockholm ökat med ca 12 procent mellan 1990-1991, enbart grund av ökade lokalkostnader till följd av upprustningen av Stockholms skolbyggnader. En dylik ökning elevkostnaden kommer således att förav vara

månlig även för de fristående skolorna därmed också får

som

högre offentligt bidrag enl. föreslaget bidragssystem. Er- SOU 1992 ett hållet bidrag kan användas de fristående skolorna till för- Kapitel 8 av bättrad lokalstandard eller till räntor och avskrivningar vid nyfristående skola. Detta betyder att såväl de kommunala start av de fristående skolorna får möjlighet att förränta en uppsom

rustning och därmed kan ungefär samma standard uppnås i bå-

da skolformer. Vissa fristående skolor är dock mycket små, i varje fall vid starten. De byggs successivt från lågstadiet. De lokaler upp anskaffat är dock rimligen avpassade för full utbyggnad. man Elevbidraget kommer då inte att täcka kostnaderna. Det är inte självklart att dylika kostnader skall täckas kommunens skatav tebetalare.

a Elevavgifter blir då en nödvändig metod under ett upp-

byggnadsskede. Ett alternativ vore det danska systemet som kräver minst 28 elever för fristående skola skall få starta. att en De nödvändiga driftkostnaderna kan delas i två kai upp tegorier av kostnader Nödvändiga normala driftskostnader för själva undervis- ningen borde ungefär desamma i fristående skolor som i vara kommunala skolor. Av den anledningen borde respektive komgenomsnittliga elevkostnad minus 25-15 procent, vara ett muns

tillräckligt stort bidrag och något behov av elevavgifter borde i

normalfallet inte föreligga. i Utöver denna normalkostnad kan dock vissa fristående skolor ha kostnader i anledning respektive skolas speciella av profil, t.ex. för ökade matkostnader i judisk skola, specialutbildade lärare och dyrare undervisningsmaterial i Montessoriskola, musikinstrument i musikskola, diplomatbarn i en internationell skola m.m. Hänsyn till kostnader för speciell profil tas i såväl extra kommunala skolor som beträffande profilkostnader inom barndär de privata alternativen med profil tillåts ta ut omsorgen, högre föräldraavgifter än vad som annars är regel. Det är inte rimligt att profilkostnader skall täckas av skattemedel såvida inte kommunen bedömer profilen angelägen för det totala utbildningsutbudet i kommunen.

b De fristående skolornas eventuella profilkostnader före-

slås räknas nödvändiga kostnader och kunna täckas med som elevavgifter.

Sammantaget definieras, som nödvändiga kostnader, som SOU 1992 38 skulle kunna skäliga elevavgifter vid behov, kostnader Kapitel 8 täckas av på grund av

a profil

b lågt elevantal vid skolstart.

- I normalfallet torde ett bidrag om 75-85 procent täcka stördelen de fristående skolornas nödvändiga kostnader. Som re av nämnts kan dock kostnadsbehov uppkomma, som täcks av föreslaget minimibidrag. , Full bidragstäckning bör heller inte ske då det skulle innebära att kommunens skattebetalare under ett antal år finge finansiera lokalerna dubbelt, dels i de kommunala skolorna, dels i en nystartad fristående skola. Den fristående skolan bör ha möjlighet att klara av dylika situationer med avgiftsuttag under en period, om så krävs grund av att annat finansieringssätt är möjligt. Det förutsätts att kommunen i sådana fall, då den hunnit anpassa sig till den nytillkomna kostnaden och sett att t.ex. en nystartad skola är seriös och fungerar, bedömer det som lämpligt att ta över be- ,talningsansvaret att öka det kommunala bidraget, så att genom avgiften kan tas bort. En chans till kommunal anpassning är rimlig att möjliggöra genom att godkänna avgiftsuttag vid dylika tillfällen. Den konkurrenssituation som förväntas uppstå mellan kommunala och fristående skolor kommer troligen att tvinga skolorna till attraktiva villkor för föräldrarelever. Elevavgifter är inget man lockar nya elever med. Möjligheten att ta ut avgifter kommer därför troligen inte att missbrukas.

Vad innebär skälig avgift - Förenklat uttryckt skulle en skälig avgift i normalfallet vara högst stor så att den kompenserar den eventuella brist som kan finnas mellan det offentliga bidraget och full kostnadstäckning. Problemet är att fastställa vad som är en skälig full kostnadstâckning .

Grundregeln föreslås vara att kommunen har ansvaret för

den kontinuerliga skälighetsbedömningen, som kan bli aktuell

vid eventuell förändring av elevavgiften på grund av ändrade

förhållanden

Medan normala driftkostnader för undervisningen be- SOU 1992 ovan

dömts täckas bidrag uppgående till 75-85 procent av ge- Kapitel 8

av nomsnittlig driftkostnad respektive kommuns skolor, är norav malnivån beträffande profilkostnader svårare att sätta. Emellertid ingår ibland profilskolor bland de kommunala skolorna och är i så fall inräknade bland de kommunala skolornas genomsnittliga kostnad. Enligt detta resonemang torde den genomsnittliga elevkostnaden för kommunala profilskolor av slag kunna ett riktvärde för skäligheten. Om samma vara motsvarigheter inte finns i kommunen, må kommunerna bedöskäligheten utifrån omständigheterna vid den specifika frima stående skolan. En skälig elevkostnad bör således inte vara högre än att den täcker den eventuella brist kan uppkomma mellan det tillsom delade bidraget och den extra rimliga kostnad som profil eller

nystart av skola medför. En fristående skola kan t.ex. önska investera i en kostnadsi krävande verksamhet, kommunen anser sig ha resurser

som i

till eller anledning att finansiera, exempelvis dyra verkstadslo- l l kaler i Waldorfskola. Elevavgifter, som bedöms som skäliga en borde då kunna tas ut.

Vad innebär bibehållet offentligt bidrag - Om fristående skola trots allt skulle anse sig behöva nu en ta ut elevavgift, inte är vad som ovan betecknats som en som skälig, bör inte detta förbjudet i lag eller författning. Tidivara har t.ex. uppmärkssammats att en fristående skola har gare möjlighet att avstå från offentligt bidrag. Då blir möjligheten elevavgift avgörande för överlevnaden. Likaså torde att ta ut vissa internationella skolor, regeringen föreslås lägsom av

utanför det bidragssystemet, få stora svårigheter att

gas nya överleva utan elevavgifter. Dock föreslås att ett oskäligt avgiftsuttag kan konsekvenpå det offentlig bidragets storlek. Huruvida detta blir aktuser ellt föreslås kommunen avgöra. Kommunen bör alltså ges rätt att med ledning av ovan redovisade grunder eller grunder som kommunen själv bestämt, avgöra bidragsminskning skall bli aktuell. Kommunen kan om finna motiverad anledning till ett högt avgiftsuttag i friståen ende skola. Det bör då kommunens skälighetsbedömning i vara det enskilda fallet som gäller.

Givetvis bedöms även avgiftsfrågorna av Skolverket vid god- SOU 1992 38

kännandet av skolan men avgiftsuttaget förändras kontinu- Kapitel 8 å erligt. Det bör vara möjligt för kommunen att minska sitt bidrag till den fristående skolan i utsträckning oskäligt höga 7 samma som elevavgifter tas ut. Dock bör i dessa fall, då minskade bidrag kan bli aktuella, skälen vägas mot ovan föreslagna skålighetsgrunder. Kommunen bör då kunna reducera bidraget till nien vå under föreslagen miniminivå den detta moti- - om anser vara verat.

8.4 Internationella skolor

I propositionen om val av skola föreslås att de internationella skolorna skall omfattas av det nya bidragssystemet.

Man utgår ifrån att dessa skolor utgör ett alternativ för

barn som bor stadigvarande i Sverige. Man utgår också ifrån att dessa skolor får stora utländska statsbidrag, fondmedel m.m.

Såvitt utredningen kunnat finna är denna utgångspunkt

oriktig. Det har under utredningsarbetet visat sig att tämligen många barn som bor stadigvarande i Sverige, går i internationella skolor av olika skäl. En majoritet av barnen i internationella skolor är stadigvarande bosatta i Sverige. Enligt enkätsvar och information vid vissa skolbesök har utredningen inte heller kunnat belägga att alla internationella skolor erhåller utländska statsbidrag Detta har endast m.m. konstaterats i tre fall, nämligen beträffande Tyska skolan, Lyceé Francais Saint Louis och Sverigefinska skolan alla beläg- na i Stockholm. Även internationell skola bör därför omfattas det en av nya bidragssystemet. Den är dock även fortsättningsvis i stort behov av elevavgifter, bland annat med hänsyn till s.k. diplomatbarn, för vilka svenska offentliga bidrag inte utgår. Det vore inte rimligt att förbjuda elevavgifter, särskilt eftersom just dessa skolor täcker en tämligen stor del av sin finansiering via avgifter 54 %. Medianvärdet för elevavgifterna i de internationella skolorna var 26100 kronor år således det högsta per medianvärdet av alla skolkategorier. Om det offentliga bidraget ökas i nivå med andra fristående skolors bidrag torde dessa av-

gifter reduceras märkbart. Förbjuds elevavgifter i dessa skolor,

det offentliga bidraget höjs väsentligt, uppstår natur- Kapitel 8

utan att ligtvis problem. Om avgifter tillåts i de internationella skolorna men inte i omfattas bidragsförslaget, får två olika avde skolor som av giftssystem, vilket förefaller otympligt.

8.5 Sammanfattning

Två meningar står mot varandra i debatten om elevavgifter. Förespråkarna för fritt avgiftsuttag vill kombinera detta med något lägre bidrag. De hävdar rätten att själva kunna beett stämma över vilken undervisning de vill kosta sina barn. Motståndarna mot avgifter vill ett högre ekonomiskt bidrag. ge De att elevavgifterna skulle utestänga vissa mindre bemenar familjer från möjligheten att ha sina barn i fristående medlade skolor. förmodligen fler varianter kommu- § I framtiden kommer av tillgängliga. Gränserna sud- i nal skola-fristående skola att vara das alltmer ut mellan dessa två grundmodeller, mellanformer skapas. En sådan mellanform benämns här kommunfriskola. För genomföra denna modell krävs en ändring i skollag och att

skolförfattningar. Modellen innebär ett entreprenadförhållande

mellan skolstyrelse och producent undervisningen. Vid avav talsskrivningen kan då göras överenskommelse om t.ex. att när-

området skall det naturliga elevupptagningsområdet, om

vara Övertagande personal och elever. Dessutom bör i överensav kommelsen kunna ingå förbindelse att ta ut elevavgifter. en Modellen liknar till vissa delar Finlands s.k. ersättande sko-

lor. Principen för uttag elevavgifter föreslås vara följande av

De fristående skolor, inte får vissa nödvändiga kostnader som helt täckta med skattemedel, skall ha möjlighet att ta ut en skälig elevavgift med bibehållet offentligt bidrag.

Skäligheten bedöms vid godkännandet samt vid regelmässiga

uppföljnings-utvärderingstillfällen, Skolverket; därutöver

av

bör tillsynsansvaret beträffande kontinuerlig uppföljning av SOU 1992 38 elevavgiftens storlek göras av kommunen. Kapitel 8 Kommunen bör ha möjlighet att reducera bidraget om den bedömer att eventuell elevavgift är oskälig till art eller storlek.

9 Krav som staten bör ställa SOU 1992 38

Kapitel 9

fristående skolor

som följd av den ändrade bidragsordningen

Kapitlet innehåller följande avsnitt ik Elevintagurval i Nationella prov t Kommunens rättigheter att ställa krav.

Vid diskussion om de eventuella krav som är rimliga att ställa fristående skolor som följd av ändrade bidragsregler bör man respektera att dessa skolor är just fristående. En av deras tillgångar är möjligheten att pröva arbetsnya former, att engagera föräldrar och att använda andra pedagogiska metoder. Man bör därför inte reglera dessa skolors verksamhet så detaljerat att deras särart riskeras. Ändå bör vissa krav kunna ställas. Det bör vara motiverat att, då skattemedel till stor del skall finansiera de fristående skolornas kostnader, också skattebetalarna är orienterade om och har förtroende för den verksamhet som pengarna skall användas till. Det krävs alltså ett visst mått av öppenhet, tillsyn och uppföljninglutvärdering. Ambitionen bör alltså vara att balansera mellan rätt till frihet och viss behövlig reglering. I både Danmark, Finland och Norge är regleringen de av fristående skolornas verksamhet betydligt större än här i Sverige. Lagar och förordningar är jämfört med de svenska mycket detaljerade. I propositionen om val av skola nämns fem krav som staten bör ställa på den fristående skolan Undervisning i överensstämmelse med skollagen och na- tionell läroplan Kompetenta lärare - Demokratiska värderingar - Ingen diskvalificering på förhand vissa sökande - av Accepterande av statlig kontroll. -

9.1 Elevintagurval SOU 1992 3

Kapitel 9 En de frågor debatterats intensivt både vid införande av som skolpeng och i samband med ändringar av det statliga biav dragssystemet och ofta tas upp vid diskussion om segresom gering och fristående skolor, är frågan om efter vilka grunder elevintagurval skall ske. För närvarande gäller att Skolverket för godkännande skall göra bedömning den fristående en om

skolan är att betrakta som Öppen för alla om inte undantag

medgetts skolans karaktär. Om platser inte finns till alla pga. behöriga sökanden, skall urvalet ske efter grunder som är godkända Skolverket. Ändå misstros många fristående skolor i av detta avseende. Man att barn med problem av olika slag menar väljs bort del skolor och välartade och välsituerade barn av en väljs in. Det finns två allmänt accepterade modeller för elevintagurval oftast praktiseras i fristående skolor och föreslås som som gälla för alla skolor i fortsättningen anmälningsdatum sociala skäl. -

Anmälningsdatum borde allmänt kunna anses som en rättvis urvalsmetod.

Sociala skäl bör kunna tillämpas i form av t.ex. syskonförtur eller på grund att skolans karaktärprofil är speciellt av lämplig för att komma till rätta med ett visst barns behov t.ex. efter inrådan läkarepsykolog eller personal kommunal av skola eller daghem. Dock kan det finnas grunder för viss profilskola att endast ta emot elever har möjlighet att tillägna sig just den utsom bildning som erbjuds respektive skola och därmed tillämpa strängare regler. Exempelvis bör det vara möjligt för fristående skola att kunna kräva att sökande till viss internationell skola behärskar undervisningsspråket; att sökande till musikskola testas för inträde osv. Undantag av detta slag bör vid godkännande av skolan prövas och godkännas av Skolverket. Andra kriterier för elevintagurval dvs. utöver vad Skolverket har godkänt bör betraktas som diskriminerande. Exempelvis bör krav att tillhöra viss trosuppfattning erkännas som en förutsättning för elevintag.

Om föreslagna grunder för elevintagurval praktiseras bör SOU 1992 38

;detta vara en garanti för att barn till föräldrar med tjocka Kapitel 9

i plånböcker inte får förtur. Med elevsammansättning från familjer med normalinen komster skulle också riskerna minska att skolor skulle kringgå de tidigare föreslagna avgiftsreglerna genom att byta ut elev- avgifter mot frivilliga föräldrabidrag. Ett elevintag grundval av anmälningsdatum och sociala skäl borde bli relativt allsidigt. Kanhända kommer också den föreslagna bidragskonstruktiodär skolans åtagande avgör bidragsstorlek, att stimulera nen, ökat intag barn med behov särskilt stöd. Även detta kan av av bidra till en bredare elevsammansättning.

9.2 Nationella prov

Det finns hos vissa av de fristående skolorna ett starkt motstånd mot nationella Man befarar att sådana alltför prov. prov mycket skulle inverka styrande undervisningen, till nackdel för de pedagogiska idéer, efter vilka skolorna arbetar. Dessa farhågor förstärks i de kommuner där skolpengsystemet uppmuntrar konkurrens mellan alla kommunens skolor. Om alla skolor skall marknadsföras för föräldrarbarn med siffror om t.ex. betyg och provresultat, kan givetvis en skolas önskan om många elever leda till höga ambitioner om goda testresultat, vilket i viss mån kan påverka undervisningens uppläggning. Dock finner föreliggande utredning det motiverat att nationella prov, sammanställda för hela rikets skolor, också bör gälför fristående skolor. Emellertid är det rimligt att vid beslut härom hänsyn tas till respektive skolas uppläggning av sin undervisning och andra särskilda omständigheter i anledning av sin särart. Föräldrarelever har tillgång till ett mycket begränsat antal kvalitetskriterier vid sitt skolval, varför resultat vid nationella prov vore en värdefull information.

9.3 Kommunens rättighet att ställa krav

Redan står fristående godkänd skola under tillsyn sånu en av väl det statliga skolverket som den kommunala Skolstyrelsen

eller motsvarande. Den kommunala styrelsen skall ansvara

för den omedelbara tillsynen. Denna utföres olika sätt i oli- SOU 1992 3 ka kommuner. I Stockholm finns fyra skolinspektörer tillsatta Kapitel 9 med uppgift att utöva såväl skolstyrelsens inspektionsskyldighet vad gäller de fristående skolorna, som ett antal uppgifter beträffande de kommunala skolorna, såsom inspektion, information, rådgivning, utvärdering m.m. I propositionen val skola föreslås att skyldighet införs om av för de fristående skolorna att delta i den uppföljning och utvärdering, sker genom Skolverkets försorg. Vägran skulle som kunna leda till att godkännande återkallas. På detta sätt gaeleverna och deras föräldrar att det allmänna inte låter ranteras bristfällig verksamhet fortgå som alternativ till skolpliktens en fullgörande inom det offentliga skolväsendet. Däremot i propositionen att skyldighet att medverka i anses den kommunala uppföljningenutvärderingen behöver lagfästas, eftersom det är naturligt för den fristående skolan att sam-

arbeta med den kommun där skolan är belägen.I många kom-

är detta förmodligen riktigt. Det kan emellertid undermuner lätta det finns klart uttalat att även kommunen har rätt att om genomföra uppföljningutvärdering beträffande de fristående skolorna, sker i de kommunala skolorna. samma sätt som Dock bör det endast ske i den utsträckning, som är rimlig i förhållande till den läroplan tillämpas i den fristående som skolan. Den statliga uppföljningenutvärderingen är nödvändig och viktig. Eftersom det emellertid finns många skolor att följa upp för Skolverket och eftersom kommunen bör ha större möjligheter till jämförelse med de lokala skolorna bör en uppföljen ningsrättighet även för kommunen ytterligare garantera att uppföljningen blir adekvat och lagom frekvent. Det stort värde om kommunen vid sin marknadsfövore av ring de kommunala skolornas prestanda, profil och organiav sation även kunde presentera de fristående skolorna samtidigt och enligt samma modell. Det skulle underlätta för föräldrar elever när de skall välja skola. Dessutom är det rimligt att en kommun som betalar en stor del sina skattepengar till de fristående skolorna skall ha en av laglig möjlighet att följa upp verksamheten ett mer närliggande sätt än via Skolverkets utvärdering. Utredningen föreslår således att den omedelbara tillsynsmöjligheten som i dag finns för kommunen, byggs ut till att även

omfatta kommunens rättigheter att följa upp, utvärdera och SOU 1992 38 marknadsföra den fristående skolans prestanda och organisa- Kapitel 9 tion. Detta bör dock endast ske i den utsträckning som är rim-

lig i förhållande till den läroplan som den fristående skolan

verkar efter. Om en skola vägrar sådant kommunalt samarbete föreslås att kommunen hänvänder sig till Skolverket för att informera verket om vägran.

SOU 1992 38

10 Sammanställning av framlagda

Kapitel 10

förslag

-k De fristående skolor, som inte får sina nödvändiga kostna-

der helt täckta med skattemedel, skall ha möjlighet att ta skälig elevavgift, med bibehållet offentligt bidrag. ut en

Sedan Skolverket vid godkännande fristående skola, av en bedömt elevavgiftens storlek skälig, föreslås kommusom nen ansvara för kontinuerlig skälighetsbedömning av avgiftsuttaget.

Kommunen föreslås ha rätt att reducera den fristående skolans offentliga bidrag, om kommunen bedömer att elevavgifterna är oskäligt höga.

Utredningen föreslår att två kriterier för elevintagurval

fastslås anmälningsdatum och sociala skäl. Eventuella undantag fastställs av Skolverket redan vid godkännande av skola t.ex. vissa intagningskrav p.g.a. skolans särart.

Övriga kriterier skall anses vara diskriminerande.

Nationella prov, som sammanställs för hela rikets skolor bör även gälla för fristående skolor med hänsyn till - men respektive skolas uppläggning av sin undervisning och andra omständigheter i anledning av sin särart.

Utredningen föreslår att kommunen ges rättighet att följa upp, utvärdera och marknadsföra de fristående skolornas prestanda och organisation för föräldrarelever i kommunen. Detta bör dock ske i den utsträckning som är rimligt i örhållande till den läroplan, som respektive skola verkar efter.

Den grundläggande och lagfästa bidragsprocenten till fristående skolor måste sättas så att konkurrensen mellan

kommunala och fristående skolor sker på lika villkor.

Dess lägsta gräns kan då enligt utredningens analys inte

överstiga 75 procent kommunens genomsnittskostnad SOU 1992 3 av elev. För åtaganden inte täcks av nämnda Kapitel 10 per extra som genomsnittskostnad skall fristående skolor av kommunen

erhålla ytterligare bidrag efter exakt samma principer som

gäller för de bidrag utgår till kommunala skolor. som

Skollag och övriga skolförfattningar föreslås ändras så att

-Av

möjlighet att bilda kommunfriskolor öppnas.

S O U 19 9 3 8

. I cout-unna En. v l i

. ; .

.I

SOU 1992

Bilaga 1

. 2 l

1 { i

x , .

4 - i l . . z J 2 ...w

i , y

i 1

- . - - x | . - 4 I u - u - y . P . x z m m. a 2 R l . .a

i - , .

. . i . z 1

- . . - ,. .w n a ...m 2 . o .$.

, 4 i n a I . . - u - .. . x . x

. i i

3 n o u z ..

w -

t ,1 f

- y x I 1 z . . å .

- - 8

i

- - .i . a 1 - I I

a i L h w w...

u M e 2

SO U 1 99 3 8

., - L

Eogorxwzgm W °I-2

. i

H

| | 4 V

si; swwgså mal

.

m

,

-

1 ; -iuln 025 .. in v .n 0-; mi m w N m

SO U 19 9 38

. X I S 3 . .

- - . - .

4 . .

å

-NHvJm-ø i

SOU 1992 3 Bilaga I

. .

x i ,

. , .

. .

x .

.

1 . %

. . , . . . . .

E

. .

e

. å . W , , , , , , , 1 , . , . 1 å . , . . , . . . ; . i . . s k m . , .

SOU 1992 38 Bilaga 1

. Fo

x x x x 1o

å S ... . x x . . . x

.

G x x o o 2 x x x . .

x xrx x x x . x x x . x

. . .

x .

a

SOU 1992 3 Bilaga 1

. 1

. I . . . , . Mo 8 w . N

. 1 . , . h . . . . . . . . . . . , , , . . . , . . . E 1 . z . , .

i .

.

e

. i

; 2 Å 7.. . .k w . . I . . . . . å . . . . . å 1 .

,

SOU 1992 38

Bilaga 1

I

e M

M 4 - | I . H .

WW

i

r I e... y u

i

.. I

y . 1 a

å S o

s s

u - . . . ..

. -

.

u . .. u. .. l Q 4 . 1 . . - . . n - . y å . .

- 4 z - - , r

SOU 1992 38

Reseberättelse från Danmark och Finland

Bilaga 2

Danmark

Prästen och författaren N.F.S. Grundtvig 1783-1872 samt lärljunge och medarbetare Christian Kold 1816-1870 ut-

hans

vecklade rörelse haft stor betydelse för de danska frien som skolorna. Deras teologi grundades på en ljus syn individ och åsamhälle. Christian Kold grundade friskolor Jylland, vilka fått fortsättning i olika friskolor landet över.

senare en

I den danska skollagen 1885 tillerkändes föräldrarna rätt att välja skola sina barn, rätt införts i Danmarks en som senare grundlag. I Danmark liksom i Finland har barnen inte skolplikt undervisningsplikt. Redan från början av 1900-talet kunutan friskolorna statsbidrag. 1975 kom beslut nioårig de om en grundskola kallad folkskole. Parallellt med grundskolan har under hand vuxit upp en j olika kategorier. Friskolan i Danmark har mängd friskolor av kommit att betraktas garanti för demokrati och jämliksom en

het I dag går 10 % eleverna i årskurserna 1-9 i friskolor.

ca av Inom vissa områden i Köpenhamn är andelen hög som 30 %. Sammanlagt fördelas 67 000 elever ungefär 400 privata

;skolor.

iouka

skoltyper

Danmarks privata skolor är av många olika slag. Den största utgöres de ursprungliga friskolorna, de s.k. Grundtgruppen av skolorna.

wigianska-Koldska

de s.k. Lilleskolorna består småskolor, g En andra grupp, av

lsom tillkom under 1960-talet i protestanda och som oftast be-

antiauktoritära och socialistiska.

skrivs som

tredje är de kristna skolorna, år auk-

f Den gruppen som mer

och hör till folkkyrkan eller till fria församling-

ltoritetsbundna

iar. Även dessa protesterar mot den allmänna skolans bristan-

åde och otillräckliga kristendomsundervisning.

Vidare finns ett tjugotal katolska skolor, Rudolf Steinersko- SOU 1992

lor Waldorf, samt små glesbygdsskolor, under indrag- Bilaga 2 som ningshot upprätthålls av elevernas föräldrar. En annan grupp friskolor är de söderjylländska skolorna för

den tvåspråkiga tyska minoriteten samt friskolor för invandrare

med hemspråksundervisning. En betydelsefull grupp friskolor är de gamla traditionella re-

alskolorna ofta kallade privazskolor. Dessa är verksamma i

- Köpenhamn med omnejd och omfattar klasserna 6-9 eller 6- 10. Dessa har inte några särskilda pedagogiska eller ideologiska drag utan inriktar sig att förbereda eleverna för fortsatta teoretiska studier gymnasiet. 1886 bildades Dansk friskoleförening, vari de flesta danska friskolor är organiserade.

Nuvarande bestämmelser

För att starta en friskola i Danmark krävs vk En anmälan till kommunens Skolförvaltning och till Undervisnings- och Forskningsministeriet. Anmälan skall innehålla upplysningar om vem som skall leda skolan, vilka klasser den skall omfatta och vilka lokaler den skall använda. i Minst 28 barn inom årskurserna l-7. -A- En deposition 30 000 kr. till ministeriet. i Förslag till stadgar. För att statsbidrag krävs dessutom skolledare och lärare skall avlönas enligt regler - samma som gäller i den kommunala grundskolan däremot kan sko- lan själv bestämma antalet lärartimmar och kompetenskrav. ekonomiska förutsättningar, dvs. föräldraavgifter eller andra inkomster förutom statsbidrag. Tillsyn över att skolan uppfyller minst lagstadgad standard undervisningen i vissa basämnen åvilar föräldrarna. Oftast väljer skolans föräldrar en representant viss tid för detta uppdrag. Den huvudsakliga utvärderingen skolas verkav en samhet sker genom föräldrarnas beslut att ha kvar alternativt ha kvar sina barn i skolan. I och med att skolans räkenskaper årligen skall insändas till Undervisnings- og Forskningsministeriet finns också möjligheter för staten att kontrollera skolans ekonomiska tillstånd.

Ekonomiskt bidrag från stat och kommun utbetalas av sta- SOU 1992 38 direkt till skolorna, efter ett system beskrivs under av- Bilaga 2 ten som snitt finansiering nedan. Bidraget utbetalas som ett blockbidrag för att skolan skall ha frihet att disponera medlen bästa sätt. Dock förutsätts att avsikten med bidraget uppfylls. Den 6 juni 1991 utkom en ny lag om friskolor och privat-

skolor Lov friskoler private grundskoler m.m.. Be-

om og stämmelserna trädde i kraft 1 jan. 1992. Framtagandet den nya lagen har skett i samarbete mellan av Undervisnings- og Forskningsminiteriet och representanter . för Frie Grundskolers Faellesråd samarbetsorgan för olika 5 friskoleföreningar, av vilka Dansk friskoleförening är den största. Huvudsyftet med lagändringarna var främst att förenkla och förändra det statliga bidragssystemet. Bl.a. återfinns följande

bestämmelser om bidrag tillskud

Bidragen elev i friskola skall beräknas med utgångsper punkt från kostnad per elev i folkskolan. Man vill säkra en parallell utveckling mellan kostnadsnivån per elev i folkskolan

och bidragsnivån i friskolorna.

Fördelningen bidrag mellan skolorna ändras. Vid förav delningen mellan skolorna har hänsyn tagits till skolans storlek elevernas åldersfördelning lärarnas genomsnittliga löneanciennitet och stadietillägg. - Resultatet nämnda fördelning blir att små skolor får relaav tivt sett lägre elevbidrag än tidigare och stora skolor får relativt sett ett högre bidrag. Tidigare har stora skolor missgynnats små skolors bekostnad. Omläggningen innebär även att skolorsjälva i förväg kan beräkna sitt tillkommande bidrag med na hjälp vägledande tabellmaterial.

i av

Lokalstödet förändras.

Enligt de nya bestämmelserna övergår man från bidrag för

specifika i förväg godkända behov till rambidrag baserat elevantal. Detta ökar skolornas prioriteringsmöjligheter och frihet att disponera medlen. Vissa bidrag saertilskud har särbehandlats för att förenkla basmodellen för bidragsgivning. Det gäller bl.a. extra bidrag för vikarieutgifter och specialundervisning. Vidare finns 5 möjligheter att söka särskilt behovsprövat tillskott för att mins-

ka föräldraavgifterna. Dessa medel fördelas efter ansökan hos SOU 1992 Undervisnings- Forskningsministeriet. Bilaga 2 og Tidigare har bidrag till fritidsverksamhet enbart gällt de kommunala folkskolorna. Nu får även de fria grundskolorna detta bidrag för att skall uppnå en reell likabehandling man mellan elevgrupperna i fria och kommunala grundskolor.

Finansiering

I Danmark används följande definitioner Skolpeng de avgifter föräldrarana betalar Tillskud det som staten betalar till fria skolor Bidrag det som kommunen betalar tillbaka till staten erhållet blockbidrag. av För att finansiera statens bidragsutbetalningar till de fria grundskolorna återlämnar kommunen till staten en summa utav det statsbidrag som lämnas kommunen för det allmänna kommunala skolväsendet. Kommunen befrias från undervisningskostnader för de elever som i stället går i fria grundskolor. Summan är tänkt att i stort sett motsvara storleken det bidrag staten utbetalar till de fria grundskolorna. Dock uppatt kommunbidraget till staten f.n. endast uppgår till 65 gavs % av de 85 % skolan får i statsbidrag. Mellanskillnaden skall bl.a. täcka fri pedagogisk-psykologisk rådgivning och ge kommunen möjlighet att täcka vissa andra kostnader för de fria skolorna. De fria grundskolornas bruttokostnad i förhållande till folk-

skolan har sedan början av 80-talet uppgått till 90-92 %. Bidragsandelen tillskudet till de fria grundskolorna har under

lång tid legat i intervallet 72-74 %. Föräldraavgifter har täckt ungefär 20-21 % av skolans kostnader. Med en bruttokostnadsandel 90 % av elevkostnaden i folkskolan och en föräldraavgiftsdel 21 % har man fastlagt en bidragsdel till fria skolor 71 % av den genomsnittliga elevkostnaden i den kommun där friskolan är belägen 71 +21 92 %. Lämplig procentsats fastställs årligen i finanslagen. För den enskilda skolan innebär det att en bidragsdel ca 80 % och en föräldraavgiftsdel ca 20 % skall täcka skolans utgifter. Eftersom kostnaderna för folkskolan hela ti-

den ökar kommer även bidraget till de fria skolorna att öka pa- SOU 1992 38 rallellt med grundskolans kostnader, enligt de nya reglerna. Bilaga 2 Eventuella merutgifter med anledning av detta kompenseras av sparbeting inom undervisningsområdet. Föräldraavgifter täcker ca 20 % av skolans driftkostnader. i 1991 den genomsnittliga föräldraavgiften 6 500 kronor var ca året, med en variation mellan ca 2 400 kr.-ca 10 000 kr.år. om Utöver driftskostnader måste föräldrarna ibland också täcka vissa kapitalutgifter. Avgifterna utgör, enligt skolpersonal, inte någon egentlig ekonomisk spärr. Det finns ofta goda stipendiemöjligheter och statligt finansierade friplatser till mindre bemedlade familjer. 1 Det danska tillskottssystemet är mycket reglerat, eftersom i man har ambitionen att försöka garantera att alla skall ha samma möjlighet att välja skola oberoende av varierande yttre å förhållanden. Den genomsnittliga elevkostnaden varierar avsevärt mellan olika delar av landet. Genom regelsystemet försöå ker man kompensera detta. 2 i 5 Allmänna noteringar

Å De fria skolorna får drivas i vinstsyfte. Skolledarna som tillsätts av skolans styrelse kan när som helst avsättas utan garanti om annan sysselsättning eller lönekompensation. Ändå är de fria skolorna populär arbetsplats en

och elevköerna är ofta långa, särskilt till de skolor som har en

lång tradition och ett gott rykte.

i Någon debatt om huruvida friskolor skall finnas och stöd-

âjas ekonomiskt med allmänna medel finns knappast i Danmark. Viss debatt om de offentliga bidragens storlek har dock förevarit. Man menar att fria skolor är en naturlig skolform öppen för i princip alla och en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. En viss konkurrens finns i Danmark mellan de fria skolorna och den kommunala grundskolan. Denna blir allt tydligare i en tid av sjunkande barnantal och leder till nytänkande och utveckling inom framför allt den kommunala grundskolan. å

Finland SOU 1992 Bilaga 2 De privata skolorna i Finland har till stor del kommit att verka som privata läroverk. De första tillkom under slutet av 1880talet. Efter andra världkrigets slut var läroverkens tillväxt närmast explosiv. Statens ekonomiska stöd till dessa skolor blev med tiden betydande. Ända fram till grundskolereformen 1970-talet hade de privata skolorna en stor pedagogisk frihet. Från och med grundskolereformens genomförande under delen 1970-talet fick Finland 9-årig grundskola senare av en för alla barn. Vid övergången till den nya kommunala grundskolan uppstod en hetsig strävan att göra sig kvitt de privata skolorna. De passade inte in i den politiska atmosfär då som rådde. I början av 1970-talet fanns i Finland 364 privata läroverk, i början av 1980-talet var de endast 40 stycken. Av politiska skäl bevarades vissa gamla traditionella skolor. Flertalet av dessa kvarlevde som s.k. grundskolan ersättande privata skolor. Rätten att besluta om en viss privatskola skulle finnas kvar åt kommunerna att avgöra. De flesta småkommunergavs ville inte ha kvar privatskolor medan intresset var något na större i städerna. I Finland finns i dag ca 18 ersättande grundskolor och 13 övriga alternativa privatskolor. Ungefär 3,5 % av eleverna grundskolans högstadium går i privata skolor. På lågstadiet är andelen elever försvinnande liten. Ungefär 0,13 % av alla

grundskoleelever går i privat skola.

Ersättande Motsvarande skolor -

De flesta privata skolorna blev således s.k. ersättande skolor. Detta innebar att de blev integrerade med skolväsendet i kommunen. Läroplanen skulle vara densamma, skolorna skulle vara avgiftsfria och erhålla bidrag till samtliga kostnader från stat

och kommun. Elevupptagningsområdet fastställdes av kommu-

nen och kommunen såg i stort sett den privata skolan som en tillgång och ersättning för kommunal skola. Även en en om dessa skolor behöll privat huvudman och en viss frihet blev dock friheten starkt beskuren.

SOU 1992 38 2. En mindre privata skolor är de s.k. grundskolan m0t- Bilaga 2 grupp svarande skolor. Dessa har inrättats för särskilda ändamål efbeslut från regeringen. En förutsättning för att läroplikten ter skall fullgjord i dessa skolor är att eleverna årligen bevianses att de erhållit kunskaper motsvarande grundskolans genom sar att avlägga kunskapsprov i den kommunala grundskolan. Som villkor för statligt stöd gäller generellt att skolan bedriver en försöksverksamhet som är väsentlig för landets undervisnings-

väsen eller att den tillgodoser en lokal språklig minoritets ut-

bildningsbehov eller fyller ett behov av särskilt slag. Dessa sko-

lor har inte avgränsade elevupptagningsområden utan har hela landet upptagningsområde. Skolorna står under statlig till-

som verksamheten är reglerad i särskild lag och särskild förordsyn, ning. Däremot är frågan statligt och kommunalt stöd inte om

reglerad i lagförordning. Dock utgår statsbidrag oftast enligt

särskilt beslut varje år och kommunerna avgör själva om de vill lämna sitt stöd eller Viss elevavgift tas ut för att täcka alla

utgifter.

3 En speciell privata skolor utgör Steinerskolorna, som grupp av enligt speciell lag Steinerskolor fått vara endast 3 till antaom let. Dock har fler Steinerskolor startat 7-8 st, vilka emellertid fått statligt stöd. Eftersom Finland har läroplikt och skolplikt i Sverige har de Steinerskolorna betraktats som som nya hemundervisning och i juridisk mening som skolor. Kommunalt stöd kan däremot vilket oftast också är fallet. ges,

Nuvarande bestämmelser

Den 1 januari 1991 trädde lagar i kraft avseende de privata nya i skolorna. Lagändringen syftar till att öka möjligheten att inrätta privata skolor och ge möjligheter för privata skolor att fun- 1

gera komplement till det kommunala skolsystemet samt

som att privata skolor som verkat utanför skollagstiftningens ge område bl.a. rätt att ge betyg. De nya lagarna avser framför allt att tryggad ställning beträffande de inofficiella Steinerge en skolorna och andra skolor tillämpar alternativ pedagogik. som Generellt strävar i Finland efter att göra skolväsendet man nu

flexibelt och mångsidigt avreglering och decentrali- SOU 1992 mer genom sering. Enligt de bestämmelserna skall organisationsformen Bilaga 2 nya baseras den ersättande skolans modell. Följande villkor gäl-

ler Statsrådet tillstånd att inrätta skola. at ger Skolans huvudman och skolans förläggningskommun kan i ingå avtal att skolan skall verka som en ersättande skoett om la. Undervisningen sker då enligt grundskolans läroplan. - Dock kan skolan följa läroplan om statsrådet beviljar detegen i samband med inrättandet skolan. Ett sådant tillstånd ta av kan beviljas skolans verksamhet grundar sig på ett internaom tionellt känt pedagogiskt system och om verksamheten kan anundervisningsväsen. Även övriga ses vara till nytta för landets undantag olika slag kan medges i överenskommelsen med av kommunen. Skolan måste förbinda sig att ge ett av kommunen be- -k stämt antal elever undervisning. Finansiering sker sätt som för de ersättande t samma skolorna, dvs. 100 % bidrag.

Finansiering

Den lokala kommunen bedömer således om det finns behov av privat skola, dvs kommunen bedömer själv om den är villig en att utsätta sitt skolväsende för konkurrens. Antalet skolor som i framtiden kommer att vara berättigade till statligt stöd beror

kommunernas välvillighet att ingå avtal med nya skolor. Vid

vårt besök bedömde intresset för att starta nya skolor som man ganska litet. Bidrag i form statsandel uppgår till 50-85 % av skoav lans driftkostnader. Endast vissa i lagen uppräknade kostnader berättigar dock till understöd t.ex. lärarlöner, fastighetsunderhåll, städning, mat, inventarier m.m.. Till den del det statliga stödet inte täcker kostnaderna skall elevens hemkommun betala skillnaden bl.a. de studiesociala förmånerna. Det kommunala bidraget varierar mellan 15-50

% av skolans driftkostnader. En privat skola ingått avtal med kommunen om att som

ersättande skola har inte rätt att uppbära terminsav- SOU 1992 38 verka som elever. Bilaga 2 gifter av sina För elevernas föräldrar innebär övergång från motsvarande

till ersättande skola inbesparing ca 4 500-8 000 kronor en årligen. Därtill kommer kostnader för måltider och läromedel.

Allmänna noteringar

Det kommunala skolväsendet börjar få något friare ställning en i Finland och har visat intresse för ökad decentralisering man och profilering. De privata skolorna är mycket få, varför de utgör någon egentlig konkurrens till det kommunala skolsyste- De ersättande skolorna verkar på kommunens villkor och met. de motsvarande skolorna är mycket få. Flertalet elever komfrån medelklass och tas in skolorna i konkurrens ge-

mer

eller betyg. Detta innebär att skolornas elever oftast inom test studiemotiverade och välanpassade. Ändå betraktas de privaär skolorna inte några elitskolor. Lärarna synes inte geneta som rellt föredra de privata skolorna arbetsplats, eftersom lösom och andra villkor i stort sett är desamma. ner De privata skolorna ofta men inte generellt billigaanses - driva. Framför allt gäller detta större skolor som i praktire att ken har bättre möjligheter att förbilliga sin verksamhet. Skolorna ägs ofta ett aktiebolag eller en stiftelse som via av styrelse föräldrar anställer lärare och tar de övergripande en besluten.

SOU 1992 38 Bilaga 3

Kommittédirektiv

Dir. 199185

Utredning avgifter m.m. vid fristående skolor for

om

skolpliktiga elever.

Dir. 199185

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor om avgifter vid fristående skolor för skolpliktiga elever.

Bakgrund Enligt nuvarande regler för statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever får regeringen förklara huvudmannen för en godkänd fristående skola berättigad till statsbidrag om regeringen finner det lämpligt mot bakgrund av det allmänna intresset av att ny pedagogik och nya verksamhetsformer prövas inom skolväsendet. Fr.o.m. budgetåret 198384 då statsbidragssystemet infördes har regeringen förklarat sammanlagt 43 skolor berättigade till statsbidrag enligt dessa bestämmelser. Dessutom har ytterligare nio fristående skolor grundskolenivå statsbidrag enligt särskilda bestämmelser. l propositionen 199091218 om ansvaret för skolan behandlades vissa frågor om fristående skolor. Jag redovisade där bl.a. den uppfattningen att statsbidragsnivåerna för dessa skolor borde bli mer jämförbara med vad som fortsättningsvis kommer att utgå i form av statligt finansiellt stöd för kommunernas skolverksamhet. l budgetpropositionen 199091l00 bil.10 p.B 16. föreslogjag en väsentlig höjning av bidraget till de fristående skolorna. Riksdagen biföll förslaget. UbU9, rskr. 224 l propositionen 1990911115 om vissa skollagsfrågor m.m. redovisade jag förslag till ändringar i skollagen för fristående skolor för skolpliktiga elever. Riksdagen har i samband med behandlingen av denna proposition beslu-

2 SOU 1992 Bilaga 3 tat regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört om en ny bidragsge ordning för fristående skolor för skolpliktiga elever. prop.19909ll15, UbUl7, rskr. 357. Enligt utbildningsutskottet är det rimligt att en fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande har de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens drift. Utskottet föreslår därför att samtliga i en kommun skolpliktiga elever, som går grundskolan i eller i en för vanlig skolplikt godkänd fristående skola, fr.o.m. budgetåret 199293 skall räknas i underlaget för kommunens sektorsbidrag. Kommunen bör fördela sitt sektorsbidrag och sina övriga resurser skolområdet efter behov till samtliga skolor för elever med vanlig skolplikt inom kommunen, såväl offentliga som fristående. En fördelning efter behov innebär enligt utskottet att kommunen skall fördela tillgängliga resurser skolområdet såväl kommunala som fristående skolor inom kommunens gränser samma sätt som kommunen skulle ha gjort om samtliga skolor varit kommunala. I de fall en avgift tas ut vid en fristående skola, bör den vara skälig, och kommunen bor ha en möjlighet att awäga verksamhetsbidraget till skolan med hänsyn till avgiftens storlek.

llppdrzrgt-t Vid de flesta fristående skolor tas elevavgifter ut som en del i finansieringen av verksamheten. Avgifterna är av varierande storlek beroende vilka iwriga finansieringskiillttr som står till buds. Enligt nuvarande regler för statsbidrag till fristående skolor gäller som siirskilt xillkor for bidrag att elevavgiften skall vara skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten och omständigheterna i övrigt. Genom riksdagens lveslttt kommer samtliga fristående skolor som iir godkanda tor vanlig skolplikt att del av kommunens sektorsbidrag enligt den lveltoxspttvxrting och fördelning som sker inom kommunens grundskola. Darmcd blir den statliga finansieringen av fristående skolor och av grund skolan likvltrdig. l en fristfrentle skola med statsbidrag, likvärdigt grundskolans, blir avgiften inte en ;ngorarttle finansiering utan riskeras att utvecklas till enbart en segregerande faktor diir elever med betalningssvaga föräldrar stängs ute. .lot denna bakgrund måste förutsättningarna för ett fortsatt avgiftsuttag rnab neras och olika konsekvenser redovisas. Det skall således tnkontntzr utredaren att redovisa konsekvenserna av ett tonsatt avgiftssystent. Utredaren skall vidare bedöma hurdct nya statsbidragssystentct kommer att återverka ztvgiltssiittrtingen. Utredaren skall

SOU 1992 38 Bilaga 3 3

därutöver lämna förslag till efter vilka principer avgifter i framtiden skall kunna tas ut. I uppdraget skall vidare ingå att bedöma effekterna av det nya bidragssystemet grundskolans resurstilldelning. Utredaren skall slutligen överväga vilka krav som staten bör ställa fristående skolor som en följd av den ändrade bidragsordningen. Uppdraget omfattar grundskoledelen av Sigtunaskolan Humanistiska läroverket, Grännaskolan, Lundsbergs skola, Franska skolan och Göteborgs högre samskola. Arbetet skall redovisas till regeringen senast den 1 maj 1992. För utredningen gäller regeringens direktiv dir. 19845 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om grundskola, gymnasicskola och vuxenutbildning att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen - 1976119 med uppdrag att utreda vissa frågor om avgifter vid fristående skolor för skolpliktiga elever att besluta om experter, sekreterare och annat biträde utredaren. Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitclns anslag Utredningar m.m.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemstiillan. Utbildningsdepartementet

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

LFrihet ansvar kompetens. Grundutbildningens 37.Psykiatrin ochdesspatienter levnatkförhállanden, - - villkori högskolan. U. vårdens innehållochutveckling. Reglerförrisker.Ettseminarium varförvi om 38.Fristående skolor.Bidragochelevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inneän ute. M. Psykisktstördas situationikommunerna -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv. 4. Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. 5.Koncession förförsäkringssammanslumingar. Fi. 6.Ny mervårdesskattelag. Motiv.Del - Forfattningstext ochbilagor.Del Fi. - 7.Kompetensutveckling nationellstrategi.A. - en 8.Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. m.m.- 9.Ekonomioch rätt i kyrkan. C. 10.Ett nytt bolagförnmdradiosändningar. Ku. l Fastighetsskatt. Fi. 12.Konstnärlighögskoleutbildning. U. 13.Bundnaaktier.Ju. 14.Mindrekadmiumihandelsgödsel. Jo. 15.Ledningochledarskap i högskolannågra perspektiv ochmöjligheter.U. 16.Kroppenefterdöden.S. 17.Densistaundersökningenobduktionen i ett psykologiskt perspektiv. S. 18.Tvångsvård i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. - 19.Långtidsutredningen 1992.Fi. 20.Statens hundskola. ombildningfrånmyndighet till aktiebolag. S. 21.Bostadsstöd till pensionärer. 22.EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 23.Kontrollfrâgoritulldatoriseringen Fi. m.m. 24.Avreglerad bostadsmarknad. Fi. 25.Utvärdering försöksverksamheten av medS-árig yrkesinriktad utbildningigymnasieskolan. U. 26.Rättentill folkpensionkvalifrkationsregler i intemationella förhållanden. 27. Årsarbetstid. A. 28.Kartläggning kasinospelenligtinternationella av regler.Fi. 29.Smittskyddsinstitutet organisation ny förSveriges nationella smittskyduhfunktioner. 30.KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.Fi. - 31.lagstiftning om satellitsändningar av TV-programKu. 32.NyaInlandsbanan. K. 33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst C. 34.Fastighetsdatasystemets datorstruktur. M. 35.Kart-ochmätningsutbildningar i nya skolformer.M. 36.RadioochTV i ett. Ku.

Statens 1992

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Bundnaaktier. [13] Mindre kadmiumi handelsgödsel. [14] EES-anpassning av kreditupplysningslagen. [22] Kulturdepartementet Socialdepartementet rundradiosändningar. [10] Ettnytt bolagför Psykisktstördas situationi kommunerna Lagstiftning om satellitsändningar av TV-program.[31] -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv. [3] Radiooch TV i ett. [36] PsykiatrinNorden i ett jämförande perspektiv. [4] - Arbetsmarknadsdepartementet Kroppenefter döden.[16] Densistaundersökningen obduktionen i ett Kompetensutveckling nationellstrategi. en [7] - psykologiskt perspektiv. [17] Årsarbetstid. [27] Tvångsvârd i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. [18] - Statens hundskola. Ombildningfrånmyndighet till Civildepartementet aktiebolag. [20] Ekonomiochrätt i kyrkan. [9] Bostadsstöd pensionärer. till [21] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst [33] Rättentill folkpension kvalifikationsregler i internationella förhållanden. [26] Miljö- och naturresursdepartementet Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges förrisker.Ettseminarium varför tillåter vi - Regler om nationella smittskyddsfunktioner. [29] [2] mer föroreningar inneänute. Psykiatrinoch desspatienter levnadsförhållanden, Fastighetsdatasystemets datorstruktur. [34] vårdens innehåll ochutveckling. [37] Kart-ochmätningsutbildningar i skolfomrer.[35] nya Kommunikationsdepartementet NyaInlandsbanan. [32]

Finansdepartementet Koncession förförsäkringssammanslumingar. [5] Ny mervärdesskattelag. Motiv.Del - Författningstext ochbilagor.Del [6] - Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.- Fastighetsskatt. Lángtidsutredningen 1992.[19] Kontrollfrâgortulldatoriseringen i m.m. [23] Avregleradbostadsmarknad. [24] Kartläggning kasinospelenligtinternationella av regler.[28] KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.[30] - Utbildningsdepartementet Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens villkor - ihögskolan.[l] Konstnärlighögskoleutbildning. [12] Ledningochledarskaphögskolannågraperspektiv i och möjligheter.[15] Utvärdering försöksverksamheten av med3-årig yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. [25] Fristående skolor.Bidragochelevavgifter. [38]

mm... .w ...nu S? Ji;êi-;{3s3 5

. KUNGL. BIBL.

1992 -05-0 6

STOCKHOLM

i å .Jaaa .JBWUH

a O H3- mer

MJOHXOOTE

. A Lä. M N R L Å G