om skolskjuts m.m.
Hänvisat till av
- Prop. 1992/93:141: om ändring i brottsbalken m.m., avsnitt 37 och 1987
- Prop. 1992/93:230: Valfrihet i skolan, avsnitt 7.1.1, 24 och 63
Regeringens proposition 1992/93: 14
om skolskjuts m.m.
Regeringen föreslår riksdagen all anta det förslag som har tagits upp bifogade utdrag ur regeringsprt)tok()llct den 10 september 1992.
På regeringens vägnar Cari Bildt
l'er Unckd
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås all kommunernas skyldighet alt .sörja lör kostnadsfri skolskjuts och att under vissa förhållanden svara för inackordering m.m., inte skall omfatta sådana elever som väljer att gå i en annan kommunal grundskola än den som kommunen skulle ha anvisat.
I fråga om kommunernas skyldighet att lämna bidrag till fristående skolor godkända för vanlig skolplikt föreslås att skolorna skall få bidrag från varje elevs hemkommun och att bidraget skall relateras till det stadium eleven tillhör. Vidaie föreslås att kommunernas skyldighet att lämna bidrag för elever som slutar den fristående skolan under bidragsåret begränsas.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 14
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (198.'S:1100)
Härigenom föieskrivs ;ui 4 kap. 7 S och '> kap. 4 a § skollagen (l')85:l 100)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lyddse
FörcsUijfn lyddse
4 kap.
7S
Hemkommunen äi skyldig att sörja för alt ilct för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, irafikförhållanilena, fysiskt handikapp hos en elev eller någon annan .särskild omsliindighcl.
När en elev till följd av skt)lgången rnåsie bo utanför det egna hemmet, skall hemkommunen svara för all eleven ulan extra kostnadei får lillfredsslällandc förhnllaiulen.
Hemkommunens skyliiighet enligt första och aniha styckena om-fallai inle sådana elever .som avses i 8 §. /li't'/i för de.isa elever skall dock (len moltaganilc kommunen under de förutsätiningai som aiifcs i första stycket sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden härför ingår i ilc ulhilil-ningskostnader' som avses i 8 i).
Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar- inle
/. sådana elever som väljer au gä i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i enligt 6 i ircdje styckei första meninsen, eller
2. sådana elever som avses i 8 5.
1'ör sådiinu elever som avses i NS skall ilen mottagande kommunen under samma förutsättningar .som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom ilen kommunen. Kostnnilen härför' ingår i lie uthililningskostnader som avses i 8 S.
' Lagen omtryckt W-)\.\ III.
Nuvarande lyddse
1'örestdgen lydelse
) kap.
a $'
En fristående skola, .som är godkänd för elever som har- vanlig skolplikt, skall tilldelas meilel för verksamheten av den kommun där skolan är belägen, lör varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i kommunens grundskola det närmast föregående kalenderåret. Vill tilldelningen får kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 |)rocent av den framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen eller ilen myndighet regeringen bestämmer får medge ett större avdrag, om ilct tinns särskilda skäl.
Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänilei. Varje biilragsår börjar den I juli. riililelningen grundas på antalet elever i ilen fristående skolan den 15 september under bidragsåret. . Medlen skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli-september avpassas efter etl beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden juli-september månad, betalas ut samlat i september.
Om en fristående skola, som har tilldelats medel enligi första stycket, har tagit in en elev som inle är hemmahörande i kommunen, har kommunen räu till ersäuning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
Hn frisläenile skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, skall tilldelas medel för verksamheten av elevernas hemkommuner, lör varje elev skall lärrtnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola del närmast föregående kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Vill tilldelningen får kommunen göra elt avdrag som uppgår lill högst 15 procent av den framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen eller ilen myndighet regeringen bestämmer får meilge ett slörre avdrag, om det finns särskilda skäl.
lilklelningen beräknas för ett biilragsår i sänder. Varje biilragsår börjar ilen 1 juli. lillilelningen grumlas på antalet elever från kommunen i ilen fristående skolan ilen 15 september under bidragsåret. Medlen skall utbetalas meil en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli-september avpassas efter elt beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober, lör en skola som är nystartad, får' hiilrag, som av.ser tiden juli-september månad, betalas ut samlat i september.
Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bidragsårel är hemkommunen inle skyldig au tilldela skolan medel för längre tid än till och med kalendermånaden efier den då eleven slutade.
-Senaste lydelse IW2:7II).
Nuvarande lydelse 1-öreslugen lydelse
Vad som sägs i första, anilra och Ircilje styckena gäller inte ile fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller anilra särskililn beslut och inle heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning.
1. Denna laglräiler i kraft ilen 1 januari 199.3.
2. Vill beräkning av lillilelning enligt '■I kap. 4 a § i dess nya lydelse skall första gången lillilelning beräknas enban för tiilen januari-juni månad 1993. Till griinil fi>r lillilelningen under ilenna period ligger antalet elever från kommunen i ilen friståcnile skolan ilen 15 september 1992, om inte annat följer av tredje stycket i samma paragraf.
3. lör bidragsåret l'M'2/')3 gäller följande.
Om en fiiståenile skola, sorrr är godkänd för elever som har' vanlig skolplikt, startar sin verksamhet .senare uniler' biilragsårel än ilen 15 september, skall hiilrag utgå för den ilel av biilragsårel som återslår. lill-ilelningen beräknas efter antalet elever viil verksamhetens början. Bidrag för de två första vcrksamhetsmånaderna fåi betalas ut tillsammaiis med btilragel för ilen irciljc ver ksamhetsmånailerr.
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET i''op. 1992/93: i4
Utdrag ur protokoll viil regeringssammanträde ilen II) september' IW2
Närvarande: statsministem Hililt, ordförande, och statsråden 11. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund. Dinkelspiel, Ihurilin, Hellsvik, Wibble, Hjörck, Daviil.son, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel och P. Westerberg
föredragande: statsråilct Unckel
Proposition om skolskjuts m.m. 1 Inledning
Riksdagen har i samband meil bchanillingcn av regeringens proposition om valfrihet och fristående skolor (prop. 1991/92:95, bet. l991/92:UbU22, rskr. 191/92:346) beslutat ge regeringen till känna vad uthildningsutskollcl anfört om rätten lill skolskjuts för elever i grundskolan och om staiiierelaterat kommunbidrag till fristående skolor på grundskolenivå.
Enligt utskottels mening skulle del leda myckel långt att ge elever och föräldrar, som väljer en annan skola än den som kommunen anvi.sar och som normalt är ilen närmast belägna, rätt att ock.så kräva gratis skolskjuts. Utskottet ansåg det därför vara rimligt att kommunen själv får avgöra om den skall bekosta skolskjuts även till annan skola än ilen som kommunen vill anvisa eleven. Vidare anförde utskottet att skollagen bör få en sådan lydelse att kommunen, viil lillilelning av meilel till fristående skolor sorrr är godkända för vanlig skolplikt, skall utgå från den genomsnittliga kostnaden per elev i)å varje stadiurn i stället för genomsnittet i hela grundskolan.
1 propositionen or-rn valfrihet och fristående skolor anförde jag att ile frisiåenile skolorna pä grundskolenivå bör få bidragen från elevernas hemkommuner', inte från de kommuner ilät skolorna är belägna, men att rådande slatshiiirags.system lade hinder i vägen för en såilan lösning. Den I januari IW3 träder elt nytt statsbiilragssystem till kommunerna i kraft och någol hinder mol ilen av mig förordade lösningen kommer inle längre att finnas.
Inom Utbililningsilepariementet bereds bl.a. ftågor om ökad valfrihet inom ilet offentliga skolväsendet. Del förslag .som jag nu lägger fram hör vis.serligen samman med dessa frågor. Jag anser ilet emellertiil vara angelägel att redan nu lägga fram förslag som begränsar kommunens skyl-
digheter i fråga om skolskjuts och inackordering mm. om en elev har valt alt gå i en annan grundskola än ilen som kommunen skulle ha anvisat eleven. Vidare föreslår jag i fiåga om ile fristående skolor som enligt 9 kap. 4 a § skollagen (1985:1 MIO) har rätt till medel av kommunen, att elevernas hemkommuner, inte ilc kommuner där skolorna är belägna, skall tilldela skolorna medel samt att bidraget skall relateras lill del stadium eleverna tillhör. Därmed kan de.s.sa förändringar, om de antas av riksdagen, träda i kraft redan ilen I januari l')93.
2 Rätt till skolskjuts m.m.
Mitt förslag: Kommunens skyldighet att sörja för kostnadsfri skolskjuts och att svara för att elevei som lill följil av skolgången måste bo utanför ilet egna hemmet får tillfredsställanile förhållanden utan extra kostnader, skall inte oinfalla sådana elever som väljer alt gå i en annan kommunal grundskola än ilen som kommunen skulle ha anvisat.
Skälen för mitt förslag: i:nligl 4 kap. 6 S skollagen (1985:1100) skall en kommun vid fördelningen av elever på olika skolor eftersträva att placera eleverna så all ile får så kort skolväg som möjligt. Vårdnadshavares önskemål om att ileras barn skall tas errroi vid en viss skola inom kommunen skall beaktas så långl ilei är möjligt utan att anilra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet äsiilosätts. Hemkommunen är' enligt 4 kap. 7 $ skylilig att sörja för alt ilct för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, irafikförhållanilena, fysiskt handikapp hos en elev eller någon annan särskild onistänilighet. Vidare är hemkom-rrrunen skyldig att svara för att en elev utan extra kostnader' får tillfredsställande förhållanilen när eleven till fiiljil av skolgången inåste bo utanför ilet egna hemmet.
När utbildningsutskottet behanillaile frågan om rätt att välja skola i anledning av prop. 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor m.m. (bet. l99()/9l:UbUI7, rskr. 1990/91:357) anförde utskottet att önskemål om |)lacering vid annan skola inom ilct offenlliga skolväsendet än den som innebär den kortaste skolvägen bör beaktas så långt ilet är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Hänsynstaganile till vail sorn är praktiskt och ekonomiskt möjligt har inte kommit till särskilt uttryck i skollagen.
Kniigt vail jag erfarit, har vissa tvister förekommit mellan kommuner och föräldrar i fråga om rätt till skolskjuts nät en elev valt och placerats i en annan skola än ilen som eleven skulle ha placerats i om några önskemål inte framställts.
Jag anser det vara viktigt att elever och föiälilrar ges rätt att i största möjliga utsträckning välja skola inom ilei offentliga skolväsendet. Som
jag nämnt avser jag senare att återkomma i ilenna fråga, lörälilrars och Prop. 1992/93:14 elevers val av skola får emellertiil inte leila lill oacceptabelt höga kostnader för kominunerna. Många kommuner låter i dag, eller planerar att låta, föräldrars och elevers önskemål om att få gå i en viss skola i slörre utsträckning än tidigare vara avgörande för placeringen. Det är därför angelägel all rcilan nu reglera komrriuncrnas skyliligheter i fräga oni skolskjuts och inackordering i'n.m. när elever väljer' och placeras i skolor som ligger längre bort från hemmet än ilen närmast belägna skolan.
Enligt min mening är det rimligt all en begränsning införs i fråga om kommunens skyldigheter i ilcssa avseenden. Kommunen bör inte vara skyldig att sörja för an kostnadsfri skolskjuts anordnas för en elev som har vall en annan skola än ilen som eleven normalt skulle ha placerats i. Inte heller bör kommunen vara skyldig att svara för sådana inackorderingskostnader och anilra kostnader som kan uppkomma lill följd av all en elev på grund av valet av skola måste bo utanför ilet egna hem-r'net.
Enligt 4 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall en kommun i sin grundskola även la emot en elev som inte hör hemma i komr-nunen om eleven med hänsyn lill sina personliga förhållanden har särskilda skäl alt få gå i den kommunens grundskola. Hn koinrnun som på grund av denna skyldighet lar emot en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Hemkommunens skyldighet att anorilna skolskjuts gäller inte för dessa elever, lör dessa elever skall dock ilen mottagande kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen uniler samma förutsättningar .sorn gäller för de elever som hör hemma i kommunen. Kostnaden härför ingår i lie utbildningskostnailer som ilen mottaganile kommunen har' rätt lill från elevens hemkommun.
Jag anser att för ilessa elever bör liksom för närvarande kostnadsfri skolskjuts anordnas av ilen mottagande kommunen uniler samma förutsättningar som gäller för ile elever som är hemmahörande i kommunen. Därför bör den begränsning av kommunens skolskjutsskylilighet som jag föreslår skall införas gentemot de elever sor-n hör hemma i kommunen även gälla de elever som har tagits emot meil stöd av 4 kap. 8 § och som inom ilen kommunen fått välja skola.
Med ilen begränsning av kommunernas skyliiighet all svara för skolskjuts rn.r-n. som jag föreslår blir det natur ligt att kommunerna gör klart för föräldrarna var barnen skulle placeras om några särskilda önskemål inte uttalas. Utan sådant klart besked kan ju föräldrarna inte bedöma effekten av ett visst val. 1 detta sammanhang vill jag påpeka alt det är naturligt all komr-nunen erbjuder placering också i en mer traditionell skola, om ilen närmaste skolan har blivit myckel starkt profilerad.
3 Resurstilldelning till fristående skolor
Mitt förslag: Bidragen till frisiåenile skolor sorn är goilkänila för vanlig skol|)likt skall lämnas av varje elevs hemkommun. Genomsnittskostnaden skall utgöra den genomsnittliga kostnaden per elev och stadium uniler föregående kalenderår.
Kommunernas skyldighet att tilldela den fristående skolan medel för elever som slutar skolan uniler biilragsårel begränsas.
Skälen för mitt förslag: I propositionen orn valfrihet och frisiåenile skolor (prop. I99l/i)2:)5) anförde jag att del i och för sig skulle vara lämpligare att en elevs hemkommun lämnade medel tijl fristående skolor på grundskolenivå i stället för ilen kommun där skolan är belägen. Skälen för detta är ftarnför allt principiella. In kornmuns invånare har att i val och genom sina valda ombud avgöra kommunens utgifter och prioriteringar. Om kornmunens utgifter är beroende av ilc genomsnittliga elevkostnaderna i en annan kommun och inte i den egna, minskar kommuninvånarnas rniijligheter att avgöra sina egna kostnader och prioriteringar. Jag anser därför, trots ile administrativa olägenheter detta kan medföra, att ilet är [)rincipiclll mest tilllalanile all hemkommunens genomsnittskostnail är styrande.
Emellertiil stoil tietta inte i överen.sslämmelse med rådande statsbidragssystem och en omläggning skulle medföra administrativa svårigheter. 1 ilct bidragssystem som trädde i kraft ilen I juli 1992 är det därför den kornmun ilär skolan är belägen sorn skall tilldela skolan medel. Om det finns elever i skolan som är hemmahörande i någon annan kommun har kommunen där skolan är belägen rätt till ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun. Den 1 januari 1993 träder ilet nya statsbidragssystemet till kommunerna i kraft. Det finns då inte längre något hinder mot att införa orilningen att elevernas hemkommuner skall tilldela medel till de fristående skolorna.
Biilragssystemet till de fristående skolorna måste enligt min mening vara enkelt att tillämpa och så konstruerat att ilet relativt lätt går att få fram ilen genomsnittskostnad som skall ligga lill grunil för beräkningen av biilragets storlek. Elt såilant system blir med riöilvänilighet schabloniserat. Denna aspekt får emellertid inte slå igenom på ett sådant sätt att bidragssystemet ledei' till alltför orättvisa resultat. Såsom riksdagen uttalat varierar genomsnittskostnaden per elev beroende på vilket stadium eleven tillhör. Meil nuvarande bidragssystem får exempelvis en ftiståen-de skola som enban har lågstailicclcver meil hänsyn till genomsnittskostnaderna föl sådana elever etl högt belopp rneilan en skola som enbart har högstadieelever får ett lågl belopp per elev. Det kan därför vara rimligt att man i bidragssystemet tar hänsyn till vilket stadium eleverna tillhör.
Jag är meilveten om all kommunernas reilovisningssystem kan variera. För en ilel kommuner kan det vara svårt all ilela upp kostnailerna
per stadium, exempelvis ilär varje skola oavsett antalet stadier tilldelas Prop. 1992/93:14 ett sammanhållet driftanslag, lör att inte i onöilan komplicera arbetet för sådana kommunei bör dessa vid framräknanilel av genomsnittskostnaden få göra en .så goil uppskaiining som möjligt av kostnaderna per stad i u rn.
Eftersom hemkommunen kommer alt tilldela medel direkt till den fristående skolan och biilragsskyUligheten relateras lill det stadium eleven tillhör är det rimligt att begränsa kommunens skyldighet gentemot skolan om en elev slutar under bidragsåret. Skyldigheten bör i princip upphöra i och med att eleven slutar. En frisiåenile skola kan emellertid ha vissa kostnader som inte påverkas av att eleven slutar. Därför bör skolan ha rätt till medel uniler en kortare tid även seilan eleven har slutat. För att undvika tvister mellan kommun och skola orn hur lång denna tid skall vara bör kommunens skyldighet regleras i lagen. Ersättning bör utgå till och meil kalendermånaden efter ilen ilå eleven har slutat.
1 samband meil slällningstaganile till betänkanilet I ristående skolor -Bidrag och elevavgifter (SOU 1992:38) kan del, rnoi bakgrund av vunna erfarenheter, finnas anledning att överväga ytterligare justeringar i bidragssystemet till ft islåenile skolor.
4 Övergångsfrågor
Jag anser det vara angeläget att ilc ändringar jag nu föreslår kan träda i kraft den I januari 1993.-Beträffande biilragsskyUligheten till fristående skolor fordras .särskilda bestämmelser när det gäller ilen tilldelning som skall ske för tiden januari-juni 1993. lill grund för beräkningen bör ligga det antal elever sorn den 15 september 1492 gick i ilen frislående skolan och som hör hemma i den kornmun sorn skall tilldela medlen. Om någon elev, sorn gick i den fristående skolan ilen 15 september 1992, har slutat skall skolan ha rätt till bidrag i enlighet rned vad jag föreslår fortsättningsvis skall gälla vid sådana förhållanden.
Enligt vail jag erfarit, har i vissa fall beslut om godkännande fattats vid en sådan tidpunkt att något laga kraftvunnei beslut inle kommer att finnas den 15 september innevarande år. Detta kan leila lill problem för skolor som avseti att starta sin verksamhet innevaranile biilragsår. Det stora antalet ansökningar innevaranile år beror på införanilei av det nya biilrags.systemel och vissa av ile [jtoblem sorn uppkoinmii lorile därför vara av övergående natur, Med hänsyn lill bl.a. kommunernas planering kan ilet emellertid övervägas om ilet finns behov av bestämmelser om exempelvis senaste datum för ansökan. Den frågan övervägs fn. inom Uibililningstlepartementet.
För att inte försvåra för dem som av.seit eller avser att inom kort starta frislående skolor förordar jag under en övergångstid särskilda bestämmelser ilå verksamheten inleds senare än vid läsårets böljan. Fn frisiåenile skola som har godkänts för elever som har vanlig skolplikt och sorn startar sin verksamhet efter den 15 september uniler biilragsårel
1992/93 bör få bidrag uniler åteiståenile ilel av bidragsåret. Tilldelning- Prop. 1992/93:14 en bör beräknas efter antalet elever vid verksamhetens början och bidragen för de två första verk.samhetsmånaiierna bör få betalas ut tillsammans meil bidraget för' ilen tredje verksamheismånaden.
5 Upprättat lagförslag
l enlighet med vad jag har anfört har inom Utbildningsdepartementei upprättats förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
6 Specialmotivering
Förslag till ändring i skollagen (1985:1100).
4 kap. Grundskolan
7§
Hemkommunen är skyldig att söirja för att det lör eleverna I grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en elev eller någon annan särskild omständighet.
När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet, skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.
Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar inte
1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i enligt 6 § tredje stycket första meningen, eller
2. sådana elever som avses i 8 §.
För sådana elever som avses i 8 § skall den mottagande kommunen under samma förutsättningar som gäller for elever som är hemmahörande i kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 §.
Ändringen i tredje stycket innebär att hemkommunens skyldighet alt erbjuda skolskjuts för elever som behöver sädan och att svara för att elever som måste bo utanför det egna hemmet får tillfredsställanile förhållanden utan extra kostnader, inte gäller' elever' som väljer en annan kommunal grundskola än den som kommunen skulle ha placerat eleven i om något val inte gjorts. Såsom ftarnhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2) får det förutsättas att kommunerna klargör för föräldrarna var barnet skulle ha placerats om särskilda önskemål inte uttalats.
10 I fjärde siyeket anges vad som gäller i fråga om rätt till kostnadsfri Prop. 1992/93:14 skolskjuts för en elev som med hänsyn till sina personliga förhållanden har tagits emot i en grundskola som inle ligger i hemkommunen. För dessa elever är ilen mottagande koinmirnen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen unilei samma förutsättningar som gäller för elever som hör hemma i ilen kommunen.
9 kap. Fristående skolor
4a §
En fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, skall tilldelas medel för verksamheten av elevernas hemkommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det närmast föregående kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göra ett avdrag som uppgår (ill hiigst 15 procent av den framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge ett större avdrag, om det Fmns särskilda skäl.
Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Medlen skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i Juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever oeh reglering görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden juli-september månad, betalas ut samlat i september.
Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen Inte skyldig att tilldela skolan medel för längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.
Vad som sägs i första, andra och tredje styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller andra särskilda beslut oeh inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning.
Ändringarna i första stycket innebär att en fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande och .som omfattas av bestämmelsen skall tilldelas medel för verk.sarnheten av elevernas hemkommuner. Detla innebär alt det är hemkommunens genomsnittskostnader som avgör storleken på bidraget till den fristående skolan. Det är också hemkommunen som beslutar om avdrag skall göras ftån den framräknade genomsnittskostnaden. En skola kan ilär för komma all få olika stora bidrag per elev beroende på var eleverna är hemmahörande.
Vidaie innebär ändringen att ilen genomsnittskostnad som skall ligga till grund för bidragels storlek är ilen genomsnittliga kostnaden per elev för del stadium som eleven tillhör. De siailier som finns i grundskolan anges i 4 kap 3 §. Som jag anfört i ilen allmänna motiveringen (avsnitt
II
4) kan genomsnittskostnaden uniler vissa förhållanilen grumlas på en Prop. 1992/93:14 uppskattning av kostnailerna per stailiurn.
Ändringen i andra siyckel är en konsekvens av att ilet är elevernas hemkommuner som skall tilldela ilc aktuella skolorna medel för verksamheten.
I tredje stycket anges kommuner nas biiliagsskylilighei orn en elev slutar i en fristående skola efter den 15 september uniler ett pågående biilragsår. Kommunen är ilå inte skyldig att tilldela skolan medel under längre tid än till och meil kalendermånaden efter ilen ilå eleven slutade.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att ariita förslaget lill lag orn ändring i skollagen (1*85:1 100).
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredraganilens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all anta ilet förslag som föredraganden har lagt fram.
12
Innehållsförteckning Prop. 1992/9.3: i4
Propositionens huvudsakliga innehåll 1
Propositionens lagförslag 2 Utdrag ur protokoll vid reger ingssarnmanträile
den 10 september IW2 5