Fristående gymnasieskolor

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

FRISTÅENDE

GYMNASIESKOLOR

#43:

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

4 7% 3 W 00e Sot Statens offentliga utredningar 54 WW 1995: 113 W Utbildningsdepartementet

Fristående

gymnasieskolor

Betänkande av Utredningen om fristående gymnasieskolor Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor. i

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91fai38-20081-3 Stockholm 1995 ISSN 037525OX

Till statsrådet Ylva Johansson

Den 13 juli 1995 bemyndigade regeringen det statsråd som har till

uppgift att föredra ärenden det offentliga skolväsendet och fristående

om skolor att tillkalla särskild utredare U9S: 10 för att utreda frågor som en

rör villkor för att förklara utbildningen vid en fristående gymnasieskola

berättigad till offentligt stöd. Samtidigt fastställdes direktiv för utredningen Dir. 1995:107. Som särskild utredare tillkallades förre 1:e vice ordföranden i Lärarförbundet, rektor Solveig Paulsson och sekreterare förordnades som

undervisningsrådet Gunilla Röhr.

Som sakkunniga har medverkat Skolrådet Ragnar Eliasson, Statens

skolverk, förbundsjuristen Ingegärd Hilbom, Svenska Kommunförbundet, utredare Marta Olsson, Landstingsförbundet och departementssekreteraren Ulla- Stina Ryking. Som expert har medverkat kammarrättsasses-

Kerstin Fredriksson. sor Utredningen har arbetat under namnet Utredningen fristående om

gymnasieskolor.

Utredaren och sekreteraren har samrått med ordföranden och sekretei Friskolekommittén samt hållit sig informerade Skolverkets raren om

utbildningar vid sådana fristående gymnasieskolor som den

översyn av 30 juni 1993 hade statligt stöd. Sammanträden med de sakkunniga och experten har ägt rum vid åtta

tillfällen. Utredaren har besökt tio fristående gymnasieskolor. Företrä-

dare för myndigheter, kommuner och organisationer har deltagit i överläggningar med utredaren.

Utredningen fristående gymnasieskolor får efter avslutat arbete

om härmed avlämna sitt betänkande.

Stockholm den 16 november 1995

Solveig Paulsson

Gunilla Röhr

H 15-1245

Innehåll

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningslörslag 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nuvarande förhållanden 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inledning 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fristående skolor på gymnasial nivå 16 . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.1 Utredningsuppdraget 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2.2 Andra fristående skolor över grundskolenivå 17 . . . . . 1.3 Aktuella uppgifter 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.1 Fristående gymnasieskolor. Några jämförelser av

antal, inriktning och geografisk spridning före

och efter den 1 juli 1994 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3.2 Antal elever i fristående gymnasieskolor 20 . . . . . . . . 1.4 Kommunernas skyldigheter att erbjuda gymnasieut-

bildning 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.5 Hur har elever fått sina önskemål studieväg tillom godosedda 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.6 Hur kommer intresset för fristående gymnasieskolor

att utvecklas 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Nuvarande regler 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Vad säger skollagen 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Vad säger förordning och förarbeten 27 . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Offentligt stöd 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Ansökningsförfarande 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3 Erfarenheter 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Dokumenterade erfarenheter 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Statlig tillsyn 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Vad innebär tillsynen 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Erfarenheter från tillsynsverksamheten 33 . . . . . . . . . 3.3 Elevresultat i fristående gymnasieskolor 34 . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Följder för de offentliga gymnasieskolorna pågående - en

undersökning av 23 skolor 35

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5 Utbildningskostnader i fristående gymnasieskolor jämfört

med kommunala gymnasieskolor 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Erfarenheter av nuvarande bidragssystem 40 . . . . . . . . . . . . .

4 Förslag och överväganden 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Villkor for att en fristående skola skall förklaras

bidragsberättigad 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Skolans värdegrund 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Konfessionella skolor 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Läroplan, kurs- och timplaner 47 . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.4 Betyg 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1.5 Lärarkompetens 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1.6 Skolledning 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1.7 Intagningsvillkor och urvalsgrunder 53 . . . . . . . . . . . 4.1.8 Effekter på det befintliga skolväsendet 55 . . . . . . . . . 4.2 Ordning for beslut om offentligt stöd. Fördelning av

mellan olika aktörer 58 ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Hur tillsynsansvaret skall fördelas mellan olika parter 61 . . . . 4.4 Regler för bidragsgivning 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Sekretess 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5 Ekonomiska konsekvenser förslagen 69 av . . . . . . . . . . . . .

Referenser 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Kommittédirektiv 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 7

Sammanfattning

Bakgrund

Fristående gymnasieskolor är utbildningar som till innehållet motsvarar

den kommunala gymnasieskolans utbildning på ett nationellt eller ett

Specialutformat Genomgången utbildning i dessa skolor skall

program. möjligheter till yrkesliv eller fortsatta studier avslutad ge samma som

utbildning i den kommunala gymnasieskolan ger.

Ett nytt bidragssystem för fristående gymnasieskolor infördes den 1 juli 1994. Regeringen kan ansökan förklara en fristående skola berättigad till offentligt stöd, vilket kan bestå dels av bidrag från elevernas hemkommuner för utbildningen, dels statlig tillsyn vilken i sin tur av rätt till studiestöd för eleverna. Staten har ställt upp särskilda krav ger

och villkor för skolor vill ansöka att bli berättigade till offent-

som om

ligt stöd. gällande reglerna finns i 9 kap. skollagen samt i för-

De nu

ordningen 1993:884 offentligt stöd till fristående skolor avsnitt

om 2.1 och 2.2.

Läsåret 199495 fanns det 37 fristående gymnasieskolor. Elevantalet

uppgick till drygt 2 400, vilket utgör 1,2 procent av landets samtliga gymnasieelever.

Utredningen fristående gymnasieskolor syftar till att utreda frågor

om rör villkor för fristående skola skall kunna förklaras berättisom att en gad till offentligt stöd. Utredningen utgår i första hand från rapporter och undersökningar belyser olika förhållanden i de fristående som

gymnasieskolorna 3. En del uppgifter i hänför sig

avsnitt rapporterna

emellertid till skolor varit verksamma redan innan de nya bidragssom

reglerna började gälla. Det finns således få dokumenterade erfarenheter

hur nuvarande bidragssystem har fungerat. Diskussioner med skolledav ning, lärare och elever i samband med besök vid ett antal fristående

gymnasieskolor, samt med representanter för myndigheter och organisa-

tioner, har gett information kompletterar den skriftliga dokumentasom tionen. Sammantaget de olika erfarenheterna bilden en väl fungerande ger av

verksamhet vid de fristående gymnasieskolorna. Elevernas prestationer är i stort sett jämförbara med vad elever i kommunala gymnasieskolor

Endast ett fåtal kommuner, och då framför allt mindre kompresterar.

har bedömt de fristående gymnasieskolorna har eller kan få

muner, att

påtagliga negativa följder för den kommunala gymnasieskolans ut-

8 Sammanfattning SOU 1995; 113

bildningsutbud eller för kommunens ekonomi. De fristående gymnasieskolorna har ofta erhållit ersättning med belopp som varit högre än de av regeringen föreskrivna beloppen. De förslag och överväganden redovisas innebär i flera avseenden som framskrivning av principer som i praktiken redan tillämpas. en

Villkor skola skall förklaras berättigad till ofentligt för att en fristående

stöd avsnitt 4.1

De fristående gymnasieskolorna bör ges möjlighet att lika villkor erbjuda utbildning är likvärdig med den som den offentliga gymsom nasieskolan Att villkoren skall lika och utbildningen likvärdig ger. vara innebär inte att undervisningen måste vara likformig med den offentliga

gymnasieskolans undervisning. De fristående gymnasieskolorna skall ha

fritt utforma sin undervisning så långt det inom kravet på rätt att ryms likvärdig utbildning. Vad däremot måste gemensamt är den som vara värdegrund utbildningen bygger och målen för den offentliga som

gymnasieskolan.

Utredaren föreslår ändring 9 kap. 8 § skollagen så att det - en av

tidigare villkoret skolan även i övrigt svarar mot gymnasieskolans

allmänna mål ersätts villkoret skolan även i övrigt väsentligen av

mot gymnasieskolans värdegrund och allmänna mål.

svarar Utredaren föreslår att det införs bestämmelse i skollagen om - en

att det skall finnas rektor har det övergripande ansvaret för

en som

skolans verksamhet. Detta utesluter inte att den pedagogiska ledningen

kan utövas enskilda eller inom skolan. av personer grupper Intyg ersättning för betyg skall inte längre kunna ges. - som

Utredaren har inte funnit skäl att ändra gällande villkor och nu. principer beträfffande : Skolans läroplan, kurs- och timplan. -

Intagningsvillkoren och urvalsgrunderna.

- Betygen skall jämförbara med betygen i den offentliga - som vara gymnasieskolan, vilket innebär att de skall vara mål- och kunnumera skapsrelaterade. Undervisningen skall bedrivas av kompetenta lärare. -

Den fristående gymnasieskolan skall inte ha påtagliga negativa

effekter gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet.

Sammanfattning 9

Ordning för beslut offentligt stöd. Fördelning mellan

om av ansvar olika

aktörer avsnitt 4.2.

Skolverket skall besluta fristående skola skall förklaras - om en

berättigad till offentligt stöd. Beslutet skall ett visst antal elever.

avse Ansökan för en angiven utbildning skall lämnas direkt till Skol- verket, som inhämtar kommunernas yttranden.

Den kommun där skolan skall ligga lägeskommunen

- skall yttra sig över de effekter den fristående skolan kan ha gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet och därvid inhämta och bifoga närliggande kommuners yttranden, i förekommande fall även landstingets yttrande. Av kommunernas yttranden skall särskilt framgå effekter för utbildningsutbudet i den offentliga gymnasieskolan och kommunens

ekonomi. Bedömningen skall grundas bl.a. på elevantalet vid fullt

utbyggd organisation i den fristående gymnasieskolan. Avvikelser från det beräknade elevantalet vid den fristående gymnasieskolan får inte göras utan Skolverkets beslut. Om kommun och skola är överens om utökningen, skall detta anmälas till Skolverket för att ett nytt beslut skall kunna utfärdas. I det fall kommun och skola inte kommer överens om utökningen, skall ansökan lämnas till Skolen ny verket i vanlig ordning.

Länsstyrelsernas för bedömning effekterna för det

- ansvar av

offentliga skolväsendet upphör.

I konsekvens med förslaget att Skolverket skall besluta - om bidragsrätt till fristående gymnasieskola, bör Skolverket besluta en även om att återkalla rätten till bidrag. Skolverkets beslut skall kunna överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol.

Hur tillsynsansvaret skall fördelas avsnitt 4.3

Den kommun där skolan ligger lägeskommunen skall ha rätt

till insyn i skolans verksamhet. Som ett led i denna insyn bör skolan delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen i den utsträckning som kommunen och den fristående gymnasieskolan kommer överens om. Skolan skall hittills skyldig delta i den nationella som vara att uppföljningen och utvärderingen samt i riksomfattande i den prov utsträckning som Skolverket beslutar.

De bidragsberättigade fristående gymnasieskolorna skall

- som nu stå under Skolverkets tillsyn.

10 Sammanfattning

Regler för bidragsgivning avsnitt 4.4

Om fristående gymnasieskola har förklarats berättigad till

- en offentligt stöd skall elevens hemkommun liksom lämna bidrag till nu

skolan. Bidragsnivån skall i första hand fastställas i överenskommelse mellan den kommun där skolan är belägen lägeskommunen och den

fristående gymnasieskolan. Lägeskommunen skall fastställa bidragsnivån

för samtliga bidragsberättigade elever i skolan.

Nationellt föreskrivna belopp skall inte längre förekomma. -

Om kommunen och den fristående gymnasieskolan inte kommer

-

skall bidraget beräknas med utgångspunkt i skolans

överens om annat faktiska kostnader, baserat på skolans åtaganden och elevernas behov.

Beräkningen skall ske på grunder och enligt samma principer samma kommunen tillämpar i fråga kostnader för elever som går i ett som om motsvarande i kommunal skola. När det gäller utbildningar program en på Naturbruks- och Omvårdnadsprogrammet skall skolan och lägeskom-

samråda med landstinget. munen

Nuvarande begränsning skolans rätt att ta ut elevavgifter skall

av finnas kvar oförändrad.

Sekretess avsnitt 5

Utredaren ansluter sig till F riskolekommitténs forslag om att en -

bestämmelse tystnadsplikt, motsvarande den finns i lagen om

om som inom skolan, införs för personal vid fristående

entreprenadforhållanden

skolor.

F

örfattningsförslag l 1

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i skollagen 1985:1100

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 13 och 17 §§ skollagen 1985 l 100 skall ha följande lydelse. :

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 8 Regeringen får i fråga om viss Statens skolverk får i fråga om utbildning förklara en fristående viss utbildning med ett angivet skola berättigad till sådant bidrag antal elever förklara en fristående som avses i andra stycket, om ut- skola berättigad till sådant bidrag bildningen ger kunskaper och fär- i andra stycket, som avses om utdigheter som till att och nivå vä- bildningen kunskaper och färger sentligen svarar mot de kunskaper digheter till och nivå väsom art och färdigheter som gyrrmasiesko- sentligen de kunskaper svarar mot lan förmedlar och skolan även i och färdigheter gymnasieskosom övrigt väsentligen svarar mot gym- lan förmedlar och skolan även i nasieskolans allmänna mål. Härvid övrigt väsentligen svarar mot gymskall särskilt beaktas de krav som nasieskolans värdegrund och allanges i 1 kap. 2 § andra och tredje männa mål. Härvid skall särskilt styckena. Förklaring skall dock beaktas de krav i l kap. som anges inte lämnas i fråga utbildning 2 § andra och tredje styckena. Förom som skulle innebära påtagliga nega- klaring skall dock inte lämnas i tiva följder för gymnasieskolan fråga utbildning skulle om som inom det offentliga skolväsendet i innebära påtagliga negativa följder regionen. för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller närliggande kommuner. För att uten bildning skall förklaras berättigad till bidrag krävs vidare att den uppjjrller kraven i femte stycket.

Om en sådan förklaring i första stycket som avses länmats. skall elevernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen skyldig var att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.

1 Lagenomtryckt 1991:1111.

2 Senastelydelse 1993:800.

+2 15-1245

l 2 F örfattningsförslag

Om den fristående skolan inte Om den fristående skolan och den kommer överens om annat med kommun där skolan är belägen inte elevernas hemkommuner skall des- kommer överens om annat skall erlägga det belopp som nege- bidraget beräknas med utgångssa ringen eller den myndighet som punkt i skolans faktiska kostnader regeringen bestämt har föreskrivit. baserade på skolans åtagande och elevernas behov på samma grunder och enligt samma principer som kommunen tillämpar i fråga om elever som går ett liknande program i en kommunal skola. Om en fristående skola som förklarats berättigad till bidrag för en utbildning avser att utöka antalet elever på utbildningen skall skolan ansöka om en ny förklaring. För ledningen av verksamheten vid en fristående skola skall det finnas en rektor.

9 Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat skall bidraget enligt 8 eller 8 a § beräknas för ett bidragsâr i sänder. Varje bidragsår börjar den l juli. Tilldelningen grundas antalet elever på den bidragsberättigade utbildningen den 15 september under bidragsåret. Bidraget skall utbetalas med tolftedel varje månad. Utbetalningama i en juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden juli-september mättad, betalas ut samlat i september. Om elev slutar efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen en inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.

För att skola skall ha rätt till För att en skola skall ha rätt till en bidrag gäller dock att skolan har bidrag gäller dock att skolan har ansökt om att bli förklarad som ansökt om att bli förklarad som bidragsberättigad före den l april bidragsberättigad före den l april kalenderåret innan. Ansökan skall kalenderåret innan. Regeringen lämnas till länsstyrelsen i det län eller den myndighet regeringen där skolan är belägen om ansökan bestämmer får föreskriva att anskola utbildningar sökan i vissa fall får lämnas senaavser en vars motsvarar gymnasieskolans och till re. Ansökan skall lämnas in till Statens skolverk om ansökan avser Statens skolverk. en skola vars utbildningar motsvarar gymnasiesärskolans.

3 Senaste lydelse 1995:816.

SOU 1995:1 13 F örfattningsförslag

13 § Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 eller 8 § a skall. i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn Statens skolverk. av Skolorna är i fråga om dessa utbildningar skyldiga delta i den att uppföljning och utvärdering av skolväsendet genomförs Statens som av skolverk.

I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8 § skall den kommun där skolan är belägen ha insyn i skolans verksamhet.

Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga delta i att riksomfattande prov i den utsträckning föreskrivs som av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

l7 Beslut av Statens skolverk i ären- Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkal- den godkännande eller återkalom lande av godkännande för en fristå- lande godkännande för friståav en ende skola enligt 5 eller 12 § ende skola enligt 5 eller 12 samt beslut i ärenden om elevav- eller i ärenden bidrag eller om gifter enligt 7 § får överklagas hos återkallande bidrag enligt av 8 allmän förvaltningsdomstol. eller 14 § samt beslut i ärenden om elevavgifter enligt 7 eller 10 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller återkallande av godkännande för fristående en skola för särskild skolplikt enligt l § tredje stycket 2 eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstând krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 4 och 16 §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.

Denna lag träder i kraft den l juli 1996.

4 Senastelydelse 1994:740.

5 Senastelydelse 1995:63.

14 F ärfattningsförslag SOU 1995: l 13

Bestämmelsen i 9 kap. 8 § i dess nya lydelse skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den l juli 1997. En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § som regeringen har meddelat före ikraftträdandet skall fortsätta att gälla till dess Statens skolverk beslutar om något annat.

Kapitel I 15

1 Nuvarande förhållanden

1 l

Inledning

.

Fristående skolor på gymnasial nivå har funnits i Sverige sedan 1800-

talet, oftast under benämningen privatskolor eller enskilda skolor. En del

var privata alternativ till de offentliga gymnasieskolorna, andra var flickskolor, yrkesskolor eller skolor med utbildning inte annan som fanns inom det offentliga skolväsendet. Antalet privata skolor ökade under början av 1900-talet i takt med krav från elever inte kunde som

få utbildning inom det offentliga skolväsendet, bl.a. utbildning

på gym-

nasial nivå för flickor och yrkesinriktad utbildning.

Man räknar med att det omkring år 1920 fanns 25 000 elever i privatläroverk och flickskolor, nästan 22 000 flickor. Antalet varav var elever i de statliga läroverken vid denna tid 27 000, 1 500 var varav flickor SOU 1981:34. Inte förrän 1965 det lika många flickor var som pojkar i det allmänna gymnasiet. Flertalet privatskolor omfattade endast teoretiska utbildningsvägar och skiljde sig inte påtagligt från utbildningen i det allmänna utbildningsväsendet. Först på 1980-talet uppmärksammades värdet att av fristående gymnasieskolor profilerade sig att tillämpa särskilda genom

pedagogiska teorier och modeller i sin undervisning, på sätt

samma som var vanligt i fristående skolor på grundskolenivå. .Elevantalet i de privata skolorna minskade efterhand det offentsom liga skolväsendet reformerades under 1900-talet. De statliga läroverken öppnades för flickor och de privata flickskoloma och yrkesutbildningarna kommunaliserades. Flertalet privata gymnasieskolor fick tidigt någon form statliga biav drag, men skolorna var i stor utsträckning beroende andra finanav

sieringsforrner, inte minst i form av elevavgifter, vilket självfallet på-

verkade elevrekryteringen. En mera generell och enhetlig reglering av villkoren infördes genom förordningen 1984:573 statsbidrag för om

fristående skolor på gymnasial nivå. Krav för bidrag enligt denna för-

ordning var bl.a. att skolan skulle öppen för all-a, skolhuvudvara men mannen fick själv avgöra vilka speciella krav på förkunskaper och erfarenheter behövdes för att eleverna skulle antas till utbildningsom en. De skolpolitiska diskussionerna vid slutet 1980-ta1et medförde ett av nytt intresse för fristående skolor. En ökad mångfald på skolans område,

16 Kapitel 1

såväl vad gäller inriktningar skolverksamheten som olika ägandeforskulle kunna tillgodose fler intresseinriktningar. Målet att åstadmer, komma frihet för elever och föräldrar att välja skola, skulle också innebära frihet att välja mellan det kommunala skolväsendet och fristående skolor. För att skapa realistiska möjligheter till ett sådant val bör de som väljer fristående skola få väsentligen samma villkor och ekonomiska en förutsättningar som de som väljer en kommunal skola. Genom riksdagsbeslut 1993 fick fristående gymnasieskolor lagfäst rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Den nya bestämmelserna i skollagen 9 kap. skollagen 1985:1 100 började tillämpas den 1 juli 1994.

1.2 Fristående skolor nivå

på gymnasial

1 .2.1 Utredningsuppdraget

Utredaren skall enligt direktiven ge förslag till villkor förklaras berättigad till för att en fristående skola skall offentligt stöd, ordningen för sådana beslut och hur ansvaret skall fördelas mellan olika aktörer, hur tillsynsansvaret skall fördelas mellan olika parter samt regler för bidragsgivningen

Fristående gymnasieskolor är utbildningar som till innehållet kan

motsvara den kommunala gymnasieskolans utbildning på ett

anses nationellt eller ett Specialutformat program. Genomgången utbildning i dessa skolor möjligheter till yrkesliv eller fortsatta studier ger samma

som efter avslutad utbildning i den kommunala gymnasieskolan.

Regeringen kan förklara en fristående skola berättigad till offentligt stöd, i sådant fall består dels av bidrag från elevernas hemkommusom för utbildningen, dels statlig tillsyn vilken i sin tur kan rätt till ner av ge studiestöd för eleverna. Staten har ställt upp särskilda krav och villkor för skolor vill ansöka att bli berättigade till offentligt stöd. De som om gällande reglerna finns i 9 kap. skollagen 1985:1 100 samt i förordnu

ning 1993:884 offentligt stöd till fristående skolor se avsnitten 2.1

om och 2.2.

sou 1995:113 Kapitel 1 17

Översynen syftar till att såväl kommuner som fristående gymnasie-

skolor får klara regler som kan förväntas ligga fast under längre tid. en Utredningen omfattar endast fristående gymnasieskolor. Utöver dessa finns andra former av fristående utbildning över grundskolenivån som vänder sig till olika elevgrupper. Målen för vissa dessa utbildningar av skiljer sig från målen för den offentliga gymnasieskolan, liksom reglerna för offentligt stöd. För tydlighets skull ges i det följande översikt över dessa andra en fristående utbildningar över grundskolenivå, de inte omfattas även om av utredningen.

1.2.2 Andra fristående skolor över

grundskolenivå

Riksinternatskolor

Riksinternatskolorna tillkom i första hand för att tillgodose undervisning för utlandssvenskars barn i Sverige. Undervisningen vid riksintematskoloma skall motsvara den som grundskolan eller gymnasieskolan ger.

Riksinternatskolorna utgör särskild utbildningsform, regleras i

en som lO kap. skollagen och i förordning 1991:1080 om riksintematskolor.

Internationella skolor

Undervisningen i en internationell skola vänder sig till elever som bor i Sverige under en begränsad period. Dessa skolor kan erhålla bidrag enligt samma regler som gäller för de kompletterande skolorna. Utbildningen vid de internationella skolorna skall inte förväxlas med fris-

tående gymnasieskolor med internationell inriktning, som är bidrags-

berättigade enligt samma regler som gäller för andra fristående gymnasieskolor.

Gymnasial utbildning för utlandssvenska barn och ungdomar utomlands

Skolor för utlandssvenska barn och ungdomar finns på ett fyrtiotal platser i världen, fem bedriver gymnasieutbildning enligt den varav svenska läroplanen Bryssel, Fuengirola, London, Madrid och Nairobi. För de svenska skolorna i utlandet gäller förordning 1994:519 om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

18 Kapitel 1

Fristående gymnasiesärskolor

En fristående gymnasiesärskola riktar sig till elever som fullgjort särskild skolplikt och kan förklaras bidragsberättigad av regeringen 9 kap. 8 a skollagen.

Kompletterande skolor

De kompletterande utbildningarna skiljer sig från gymnasieskolan bl.a. genom att de helt eller delvis saknar undervisning i kärnämnen. Flertalet skolor i denna grupp har yrkesinriktade utbildningar och utgör ett komplement till de utbildningar som finns inom gymnasieskolan, därav benämningen kompletterande skolor.

1.3 Aktuella

uppgifter

1.3.1 Fristående gymnasieskolor. Några jämförelser av antal, inriktning och geografisk spridning före och efter den 1 juli 1994

Statistiska uppgifter från perioden före 1993 kan inte entydigt jämföras med uppgifter i dagens skolstatistik. Uppdelningen i bidragshänseende

fristående gymnasieskolor och kompletterande

i de två grupperna skolor infördes med den förordningen om offentligt stöd till fristånya ende skolor. Dessförinnan behandlades de fristående skolorna över grundskolenivån som en grupp, och skolstatistik och andra uppgiftssammanställningar utgår oftast från grupperna skolor med statsbidrag

respektive skolor enbart ställda under statlig tillsyn.

Med ledning av uppgifter om statligt stöd till fristående skolor med

utbildningar motsvarande gymnasieskolan, dvs. de skolor som nu be-

tecknas fristående gymnasieskolor, uppgick antalet sådana skolor som läsåret 199293 till 16. Läsåret 199394 hade ytterligare fem skolor tillkommit, men verksamheten startade inte vid alla skolorna detta läsår. Tio skolorna 199293 fanns i Stockholmsområdet, fyra i Göteborg av och två i andra större städer. Orsakerna till att de fristående gymnasieskolorna lokaliserades till de större städerna kan vara flera, men ett skäl sannolikt att skolorna var beroende av ett stort underlag för rekrytevar ring av elever.

sou 1995:113 Kapitel 1 19

Tabell 1.1 Fristående gymnasieskolor 199293. Utbildningsvägar vid

16 skolor

ekonomisk linje 5 skolor humanistisk linje 7 skolor naturvetenskaplig linje 7 skolor

samhällsvetenskaplig linje 7 skolor

waldorfgymnasium 8 skolor

Flera skolor har mer än en linje, varför antalet skolor i tabellen blir

större än det ovan angivna totalantalet

Läsåret 199495 fanns det 37 bidragsberättigade fristående gymnasie-

skolor, vilket innebär att antalet skolor i stort sett har fördubblats sedan

de nya bidragsreglerna började tillämpas.

Samtidigt har också den geografiska spridningen påverkats. Läsåret 199495 finns fortfarande stor andel de fristående gymnasieskoloren av na i Stockholmsregionen. Förutom de som tidigare fanns där, har sex nya skolor tillkommit, vilket innebär att sammanlagt 16 skolor finns i detta område. I Göteborg finns fortfarande fyra skolor. Däremot är 14 av de 20 nya skolorna lokaliserade till andra städer eller mindre orter. Den tidigare storstadsdominansen har alltså börjat brytas, även om mer än hälften av de fristående gymnasieskolorna fortfarande finns i de större städerna.

Antalet utbildningsvägar vid fristående gymnasieskolor har breddats

genom tillkomsten de skolorna. De skolor 199293 bedrev av nya som

undervisning på någon av gymnasieskolans studieförberedande linjer, har 199495 övergått till undervisning enligt den läroplanen, framför

nya

allt Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet. Sex av de nyetablerade skolorna har Samhällsvetenskapsprogrammet men då ofta med inriktning mot t.ex. internationalisering eller språk. Tre skolor med naturvetenskaplig utbildning har tillkommit, två med

varav specialutformade och med internationell inriktning. En skola program en

har utbildning på Omvårdnadsprogrammet, inom det offentliga

som skolväsendet i regel bedrivs ett landsting. av Flertalet utbildningar vid de övriga skolorna är också organiseranya de som specialutformade ofta med utgångspunkt i specifika program, utbildningsbehov inom industri och näringsliv i regionen.

l3 15-1245

20 Kapitel I

Tabell 1.2 Fristående gymnasieskolor 199495. Utbildningsvägar vid de nytillkomna 20 skolorna

Elprogrammet 1 skola Estetiska programmet 4 skolor Fordonsprogrammet 1 skola Handels-och administrationpr 1 skola Hotell- och restaurangprogr 4 skolor Industriprogrammet 5 skolor Medieprogrammet 2 skolor Naturvetenskapsprogrammet 2 skolor Omvårdnadsprogrammet l skola Samhällsvetenskapsprogrammet 6 skolor

Flera skolor har än ett varför antalet ovan blir större än

mer program,

angivna totalantalet

det ovan

i fristående

1.3.2 Antal elever gymnasieskolor

Läsåret 199495 antalet elever i fristående gymnasieskolor 2 410.

var

Av samtliga 309 952 elever i gymnasieskola utgjorde andelen elever i

de fristående skolorna 1,2 procent. Läsåret 199293 andelen elever var

i fristående gymnasieskolor 0,8 procent. Trots att antalet fristående gymnasieskolor har mer än fördubblats

mellan åren 199293 och 199495, har det ännu inte inneburit någon påtaglig ökning antalet elever. Det kan förklaras av att de nya skolorna av

är i ett uppbyggnadsskede och ofta inte omfattar mer än en eller ett par

årskurser. skolorna beräknas ha i genomsnitt drygt 40 elever De nya

Friskolornas Riksförbund, Rapport Nr 1995.

1.4 Kommunernas skyldigheter att erbjuda gymnasieutbildning

Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i första

hand ett nationellt och i andra hand Specialutformat eller in-

program dividuellt för samtliga ungdomar som slutfört sista årskursen program i grundskolan eller motsvarande, och inte tidigare gått igenom som utbildning nationellt i gymnasieskolan eller likvärdig på ett program en utbildning 5 kap. 5 och 13 §§, skollagen 1985:1100.

Kapitel 1 21

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval nationella av program och antalet platser på de olika och deras skall programmen grenar anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i kommun en annan eller ett annat landsting i enlighet med samverkansavtal. Avtalet innebär också att en elev som söker till en utbildning utanför den kommuegna nen eller landstinget, hänförs till den elever i första hand grupp som skall bli mottagna i utbildningen. Om hemkommunen inte erbjuder den utbildning eleven valt, har som hemkommunen skyldighet att betala för sådan utbildning i en annan kommun. En elev kan fritt välja att gå i fristående gymnasieskola och en

hemkommunen är då skyldig att betala för utbildningen oavsett

om motsvarande utbildning finns i kommunen.

1.5 Hur har elever fått sina Önskemål

om

studieväg tillgodosedda

Hösten 1994 sökte sammanlagt ca 140 000 ungdomar till gymnasieskolan. Uppgifter från Skolverkets nationella uppföljning visar de att av nästan 109 000 elever, som ansökt om plats ett nationellt program, antogs 79 procent på sitt förstahandsval, vilket minskning med är en nästan två procentenheter jämfört med föregående år. Elever som i första hand sökt till Samhällsvetenskaps- eller Naturvetenskapsprogrammet fick i större utsträckning sina önskemål tillgodosedda 92 respektive 95 procent. Svårast att komma på den önskade utbildningen hade de elever som sökte till Hantverksprogrammet, 41 procent, och Mediaprogrammet, 49 procent. l de kommuner som anordnar gymnasieutbildning erbjöds läsåret

199495 Samhällsvetenskapsprogrammeti 171 kommuner och Naturve-

tenskapsprogrammet i 162. Det var också, framgår på dessa som ovan, program som störst andel elever hade möjlighet att få sina förstahandsval tillgodosedda. Även lndustriprogrammet, Elprogrammet, Handels-

och administrationsprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet samt

Omvårdnadsprogrammet hörde till de program där eleverna i stor utsträckning kunde få sina utbildningsönskemål tillgodosedda i hemkommunen eller inom samverkansområdet. Program som förekom endast i 50 60 kommuner var Mediepro- grammet och Hotell- och restaurangprogrammet. På dessa program antogs i genomsnitt 50 procent av eleverna sina förstahandsval.

22 Kapitel 1

En jämförelse mellan kommunerna visar att andelen elever som togs på sitt förstahandsval, oavsett program, varierade mellan 52 och 91 procent.

1.6 Hur kommer intresset för fristående

gymnasieskolor att utvecklas

En bedömning hur antalet fristående gymnasieskolor kommer att av förändras under några år framöver måste göras med stor försiktighet. Antalet ansökningar och antalet fristående gymnasieskolor som beviljats rätt till offentligt stöd har inte ökat lika kraftigt som fristående skolor grundskolenivå. Under de båda åren 199394 och 199495 lämnades 17 respektive 21 ansökningar för prövning. Av de sammanlagt 38 ansökningarna förklarades 23 ha rätt till offentligt stöd. För beredning under 199596 har 22 ansökningar lämnats in. Antalet ansökningar per år under treårsperioden visar således endast en obetydlig ökning. Flera av de nytillkomna fristående gymnasieskolorna är branscheller yrkesinriktade och erbjuder utbildning inom sådana områden där det kommunala utbudet har svårt att tillgodose såväl näringslivets specifika behov elevernas önskemål utbildning. Flera de nya som om av skolorna kompletterar kommunernas utbud i form av specialutformade med industriell eller teknisk inriktning, i flera fall med ett program industriföretag huvudman, t.ex. ABB Industrigymnasium, Volvo som Industrigymnasium och SKF:s Tekniska Gymnasium. Dessa utbildningar lockar ofta många sökande, och det är inte ovanligt att endast elever med höga betyg från grundskolan kan beredas plats. Endast ett mindre antal de nytillkomna skolorna innebär fristående av alternativ till utbildningar redan finns i kommunernas skolor. En som genomgång innevarande års ansökningar visar samma tendens. av Skollagen och Läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 har ökat möjligheterna också för de kommunala gymnasieskolorna att lokalt utbildningen, t.ex. lokalt fastställda specialutanpassa genom grenar, formade eller individuella program. Skillnaderna är ännu stora mellan olika kommuners möjligheter att erbjuda eleverna ett tillräckligt brett utbildningsutbud eller tillräckligt antal platser i attraktiva utbildningar. Det kan förmodas att såväl elevers som utbildningsanordnares intresse för fristående gymnasieskolor är beroende av i vilken takt man kan tillgodose ett allsidigt utbud utbildningar i kommuner och landsting. av

Kapitel 1 23

Elevantalet i de fristående gymnasieskolorna kommer under alla för-

hållanden att öka under den närmaste treårsperioden, efterhand som verksamheten i de nystartade skolorna utvidgas till omfatta samtliga att

årskurser. Ökningen kan beräknas uppgå till 2 000 2 500 elever.

- Andelen elever i fristående gymnasieskolor skulle då uppskattningsvis

komma att utgöra ca 1,7 procent antalet elever i gymnasieutbildning.

av

Kapitel 2 25

2 Nuvarande

regler

2.1 Vad

säger skollagen

Regeringen får i fråga om viss utbildning förklara fristående en skola berättigad till sådant bidrag i andra stycket, som avses om utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans allmänna mål. Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i l kap. 2 § andra och tredje styckena. Förklaring skall dock inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det

offentliga skolväsendet i regionen.

Om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall elevernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet gäller endast utbildningar för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började. Om den fristående skolan och kommunen inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. 9 kap. 8 § skollagen, 1985:1100

Något formellt godkännande av en fristående gymnasieskola har inte ansetts nödvändigt då rätten att bedriva utbildning för elever som inte längre är skolpliktiga faller under näringsfriheten. Först när en fristående skola begär att få offentligt stöd för en angiven utbildning, ställer staten krav att vissa villkor skall uppfyllas. I 9 kap. 8 § skollagen anges de grundläggande krav som ställs på en fristående skola för att regeringen skall förklara skolan berättigad till bidrag för en viss utbildning. En av de viktigaste förutsättningarna är att skolan skall meddela kunskaper och färdigheter som väsentligen skall svara mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar och att den skall svara mot gymnasieskolans allmänna mål.

26 Kapitel 2

Hänvisningen till skollagens l kap. 2 § andra och tredje styckena innebär att den fristående skolan skall beakta vad som anges om elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar och att utbildningen skall ta hänsyn till elever med särskilda behov. Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, och var och verkar i en som skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Utbildningen skall också väsentligen svara mot de allmänna mål som formuleras i läroplanen för den offentliga gymnasieskolan. Ytterligare ett villkor som anges i skollagen är att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen. I andra stycket anges att elevernas hemkommuner är skyldiga att lämna bidrag till den fristående skolan om regeringen med stöd av första stycket har förklarat skolan berättigad till bidrag. Skyldigheten gäller endast den utbildning vid den fristående skolan förklaringen avser. som Den omfattar endast de elever som är hemmahörande i kommunen och börjar sin utbildning efter det att de har fullgjort sin skolplikt och som fram till och med det första kalenderhalvåret det år då de fyller 20 år. I tredje stycket slås fast att i första hand skall parterna komma överens om vilket belopp elevens hemkommun skall betala. Om de inte kommer överens om annat skall hemkommunen betala det belopp som regeringen föreskriver. Regeringens beslut om beloppens storlek för de olika studievägarna anges i bilaga 2 till förordningen 1993:884 om i offentligt stöd till fristående skolor. Skollagen begränsar också skolans rätt att ta ut elevavgifter 9 kap. 10 §. Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 § får för de elever som bidragen endast ta ut avgifter som är skäliga med hänsyn till de avser

särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att dessa kostnader är

rimliga för verksamheten. Vad som är skäliga elevavgifter är beroende av omständigheter i det enskilda fallet. Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning skall, i fråga om utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk 9 kap. 13 § skollagen. Skolorna är enligt denna paragraf också skyldiga att delta i Skolverkets uppföljning och utvärdering av skolväsendet samt i nationella prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt. Regeringens beslut kan inte överklagas.

Kapitel 2 27

2.2 Vad

säger förordning och förarbeten

Ytterligare villkor för att en skola skall förklaras bidragsberättigad

anges

i förordningen 1993:884 offentligt stöd till fristående skolor.

om I propositionen Valfrihet i skolan prop. 1992931230 finns

bakomliggande motiv och riktlinjer för bedömning skolans kvalitet.

av Utbildningens kvalitet skall garanteras i den läroplan finns för som utbildningen vid skolan samt i dess tim- och kursplaner. Utbildningen

skall motsvara gymnasieskolans utbildning på ett nationellt eller specialutformat program och undervisningen skall saklig och allsidig. vara

Elevernas studieresultat skall enligt förordningen redovisas i betyg

eller intyg. I propositionen sägs att dessa dokument skall jämförbavara ra med gymnasieskolans betyg. I propositionen sägs också kvaliatt tetskravet fordrar att undervisningen kompetenta lärare. ges av Skolornas rätt att ta ut elevavgifter behandlas i propositionen. Före-

draganden framhåller att vad sägs skäliga elevavgifter i friståensom om de grundskolor, bör kunna tjäna ledning för bedömning vad som av som är skäliga avgifter för utbildningen i fristående gymnasieskola. Vägen

ledande för bedömningen är att det enligt skollagen är kostnadsfritt

som för eleverna i den offentliga skolan, också skall kostnadsfritt för vara

eleverna i den fristående skolan. 1 de fall elevavgifter godtas, skall

avgifterna ha samband med merkostnader t.ex. då skolans profil kräver

extra utrustning. 1 propositionen att ett villkoren för bidragsrätt är skolans anges av att

intagningsbestämmelser och urvalsgrunder är godtagbara. Skolan skall

genom sina inträdesvillkor och urvalsgrunder visa att utbildningen är öppen för alla elever. Det skall i princip inte tillåtet att uppställa vara

särskilda behörighetsvillkor för inträde till utbildningen.

Test eller prov som urvalsprincip skall inte tillämpas annat än i undantagsfall, t.ex. i

musik för att pröva elevernas förutsättningar att tillägna sig undervis-

ningen i skola med inriktning mot musik. Krav på viss en en trosupp-

fattning bör inte erkännas som en förutsättning för inträde i utbildning-

en.

+4 15-1245

28 Kapitel 2

2.3 stöd

Offentligt

Det offentliga stödet till fristående gymnasieskola kan omfatta en ekonomiskt bidrag från elevernas hemkommuner, vilket också innebär att skolan ställs under statlig tillsyn. Det kan också beviljas enbart som statlig tillsyn, vilket i sig är viktig form offentligt stöd då det bl.a. en av förutsättning för att eleverna skall kunna få rätt till studiestöd. För är en

de fristående gymnasieskolor har förklarats berättigade till offentligt

som stöd gäller, med ett fåtal undantag, att de utöver att de är ställda under statlig tillsyn också har bidrag.

2.4 Ansökningsförfarande

Förordningen 1993:884 offentligt stöd till fristående skolor reglerar om ansökningsförfarandet för skolor önskar bli bidragsberättigade i som viss utbildning. Samma förordning gäller även för fristående fråga om

gymnasieskolor, utbildning i och för sig uppfyller kraven för att

vars förklaras berättigad till bidrag enbart ansöker om att ställas men som under statlig tillsyn. Ansökan, ställs till regeringen, skall lämnas till länsstyrelsen som i det län där skolan skall ligga. Länsstyrelsen skall yttra sig utbildom

ningen kommer att påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen. I sitt yttrande skall länssty-

relsen inhämta den bedömning görs den kommun där skolan som av skall ligga, och i förekommande fall närliggande kommuner. Länsstyav relsen skall med eget yttrande vidarebefordra ansökan till Skolverket. Det inlämningsdatum gäller är den l april kalenderåret före som nu det läsår då bidraget skall börja tidigare den 1 augusti. Regeländringen kommer tillämpas första gången för ansökan rätt till bidrag från att om och med läsåret 199798. Skolverket prövar ansökan i övrigt svarar mot de uppställda om villkoren för offentligt stöd. Skolverket skall därefter med eget yttrande lämna ansökan till regeringen och bifoga de från länsstyrelserna överlämnade handlingama. Av Skolverkets yttrande skall särskilt framgå om verket att skolans inträdesvillkor och urvalsgrunder är godtagbara. anser Skolverket granskar de uppgifter skall visa att utbildningen kan som komma att mot de statliga kraven. Skolan skall redovisa sin lärosvara plan, kurs- och timplan samt vilket sätt eleverna kommer att få betyg eller intyg. Ansökan skall innehålla uppgift eventuella elevavgifter om med motivering vilka kostnader de avser att täcka. av

Kapitel 2 29

Vidare infordrar Skolverket uppgift om vilken kompetens skolan avser att kräva av de lärare som skall rekryteras, samt hur skolan avser att organisera ledningen för verksamheten. Huvudmannen bör också visa att for verksamheten ändamålsenliga lokaler kan anskaffas. Skolverket begär att huvudmannen i en budgetöversikt visar att skolans ekonomi är realistiskt beräknad och att skolans varaktighet därmed kan garanteras. Det beräknade elevantalet vid skolans start samt för de närmaste åren skall anges, om möjligt med angivande av prognos det underlag som planeringen utgår från. Om skolan inte själv kan erbjuda eleverna undervisning i samtliga ämnen eller tillhandahålla ett tillfredsställande utbud valbara kurser, skall skolan visa hur man, av t.ex. i samarbete med kommunen, kommer att kunna organisera dessa delar av utbildningen. Skolverket granskar också uppgifter om huvudmannens rättskapacitet, vilket kan innebära bolags- eller registreringsbevis, stiftelseurkund, föreningsstadgar eller motsvarande. Under åren 199394 199495 har Skolverket berett 38 ansökningar rätt till offentligt stöd, 25 tillstyrktes. En ansökan drogs tillom varav baka huvudmannen och nio ansökningar avstyrktes p.g.a. att det i av ansökan inte visades att skolan uppfyllde samtliga kriterier för bidragsrätt. Regeringen förklarade 23 av de sökande skolorna berättigade till offentligt stöd. Ansökningar bidrag från och med läsåret 199697 22 om stycken är ännu under beredning.

Kapitel 3 31

3 Erfarenheter

3.1 Dokumenterade erfarenheter

Erfarenheterna av hur det nya regelsystemet fungerat under det första år det tillämpats är självfallet begränsade. Några resultat från svensk forskning om de nya fristående gymnasieskolorna har ännu inte presenterats. Vissa forskningsöversikter t.ex. Daun, 1993 avser internationella förhållanden, inte enkelt låter sig överföras till svenska förhållanden. som Det finns däremot många studier belyser och diskuterar effekter som fristående skolor för skolpliktiga elever. Vissa resultat är av överav gripande natur och kan generellt sett gälla även för fristående gymnasieskolor, t.ex. konsekvenser av valfrihet och frågor om segregation i

skolan. Ett exempel sådan rapport är Valfrihet inom skolan Ds

en 1994:72, där Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO diskuterar troliga effekter valfrihetsreformema som huvudsakligen av handlar valfrihetsfrågorna i den obligatoriska skolan. om Utredningen har valt att begränsa redovisningen nedan till dokument

belyser verksamheten i de fristående gymnasieskolorna med ut-

som gångspunkt i gällande regler för bidragsrätt. Vissa rapporter och uppgifter i det följande t.ex elevresultat, hänför sig till dock till skolor som om uppbär bidrag enligt tidigare bestämmelser. Utredningen har kompletterat den skriftliga dokumentationen i samband med besök vid ett antal

fristående gymnasieskolor, samt i överläggningar med representanter för

myndigheter, kommuner och organisationer.

3.2 Statlig tillsyn

3.2.1 Vad innebär tillsynen

Enligt instruktionen för Statens skolverk skall verket utöva tillsyn över

fristående skolor, såväl för skolpliktiga elever som på gymnasial nivå.

Genom tillsynen kontrolleras att de förhållanden som skolan uppgav vid ansökan och på vilka rätten till bidrag grundades, i tillämpliga delar alltjämt uppfylls. Tillsynen kontroll utifrån de statliga kraven. är en Den regelbundna tillsynen av utbildningen vid fristående skolor innebär således kontroll att skolhuvudmannen lever upp till sitt en av

32 Kapitel 3

att bedriva verksamheten i enlighet med bestämmelserna i de ansvar nationella författningarna. Där bedöms utbildningen väsentligen om mot den offentliga gymnasieskolan vad gäller kunskaper och svarar färdigheter samt allmänna mål. I bedömningen ingår skolans allmänna målsättning, dess läroplan, kurs- och timplaner, övriga lokala styrdokument, undervisning och elevresultat samt lärarkompetens och skolledning. Vidare kontrolleras att skolans intagningsvillkor och urvalsprincimot krav på att skolan skall vara öppen för alla. per svarar Om skolan tar ut elevavgifter bedöms om skolan har särskilda kostnader och elevavgiftema står i relation till de särskilda kostnaderna om samt dessa är rimliga för verksamheten. Vid tillsynen kontrolleras om också de allmänna förutsättningarna för verksamheten, såsom huvud-

rättskapacitet och verksamhetens stabilitet.

mannens Tillsynen omfattar dokumentstudier och ett besök vid skolan. Vid besöket intervjuas företrädare för skolans huvudman, skolledning, personal, föräldrar och elever. Lokaler, utrustning och läromedel granskas och lektionsbesök genomförs. De förhållanden kontrolleras vid tillsynen berör således stora som

delar skolans verksamhet. Tillsynen har dock vissa begränsningar.

av Det är inte möjligt att få fullständig bild skolan enbart genom en av tillsyn. Denna kontrollform kompletterar uppföljning och utvärdering,

utgör andra former kontroll Skolverket genomför. Tillsynen

som av som i sig utgör inte någon kvalitetskontroll utöver bedömningen om de statliga kraven på skolans verksamhet är uppfyllda eller

Den regelbundna tillsynen genomförs första gången under skolornas

andra verksamhetsår. Därefter görs tillsyn med ett tidsintervall av tre till fyra år. Tillsynen sker vid med huvudmannen överenskommen tiden punkt. Härutöver kan tillsyn initieras anmälningar eller då Skolgenom

verket andra skäl, t.ex. signaler från uppföljning och utvär-

av genom dering, finner anledning att utöva tillsyn. Om det vid tillsynen kommer fram förhållanden som är svåra att tolka och berör områden stor vikt för den sammanfattande som av bedömningen, kan beslut fördjupad tillsyn övervägas. Ett sådant om en område är undervisningens saklighet och allsidighet. Tillsynen utmynnar i ett beslut, som sammanfattar Skolverkets bedömning förhållandena vid skolan. Om Skolverket vid sin tillsyn av av

skolan funnnit brister, påpekas dessa för huvudmannen, som inom viss

tid skall redovisa vilka åtgärder kommer att vidtas för att avhjälpa som

bristerna. Om huvudmannen trots påpekande inte avhjälper bristerna,

kan regeringens förklaring skolans rätt till bidrag återkallas. Beslut om härom fattas av regeringen.

Kapitel 3 33

3.2.2 Erfarenheter från tillsynsverksamheten

Skolverket har sedan 1993 genomfört tillsyn vid 13 fristående gymnasieskolor, samtliga bidragsberättigade före den l juli 1994. Skolverket konstaterade att nio av skolorna alltjämt uppfyllde villkoren för bidragsrätt utan några påpekanden. Vid fyra skolor fann Skolverket brister som föranledde påpekande. Vid två skolor gällde bristerna enbart elevavgiftemas storlek. Vid en skola gällde de utöver elevavgiftema också skolans intagningsvillkor och regler för avskiljande av elev samt vid en skola elevernas kunskaper och färdigheter. Av de skolor som fått påpekande har alla utom en rättat till de påtalade bristerna. Tillsynen visade att vid skolor med teoretiskt inriktade utbildningar tjänstgjorde lärare hade kompetens och utbildning motsvarande som kraven i den offentliga skolan. Vid de specialutformade programmen, av vilka flera har en inriktning mot yrkesverksamhet t.ex. inom estetiskt eller tekniskt område, hade lärarna hög yrkesmässig kompetens men saknade ofta pedagogisk utbildning. Samtliga skolor hade en rektor som

svarade för skolans pedagogiska ledning. De flesta skolorna hade ännu inte någon fortbildningsplan och personalutvecklingen utgick vanligtvis

från lärarnas egna önskemål. Studiedagar förekom, i några fall tillsammans med de kommunala skolorna. Elevinflytandet bedömdes av tillfrågade elever som gott vid några av skolorna obefintligt vid andra. Skolorna saknade i allmänhet men som speciallärare, elever med särskilda behov av stöd uppgavs få extra men hjälp skolans lärare. Skolorna hade deltagit i nationella prov i årskurs av 3 i föreskriven utsträckning och överensstämmelsen mellan dessa prov och betyg visade sig god. Uppgifter från Skolverkets nationella vara uppföljning elevernas studieprestationer redovisas i avsnitt 3.3. om Skolverket visar i en sammanfattande rapport att undervisningen vid

de fristående gymnasieskolor som granskats i allmänhet bedömdes ha

god kvalitet.

3.3 Elevresultat i fristående gymnasieskolor

Uppgifter i följande redovisning avser fristående gymnasieskolor, vars

elever läsåret 199394 hade genomfört utbildningen vid gymnasieskolan treåriga studieförberedande linjer. Elever i gymnasieskolans program har ännu inte gått ut gymnasieskolan och får inte slutbetyg förrän tidigast

vid slutet av läsåret 199596. Uppgifterna har hämtats från Skolverkets

34 Kapitel 3

rapporter nr 74 och 75 som ingår i det nationella uppföljningssystemet. Data som beskriver elevresultat för 199495 har ännu inte publicerats.

Rapporterna underlag för några jämförelser mellan hur eleverna

ger lyckats i fristående respektive kommunala gymnasieskolor, vilket utgör en utgångspunkt för diskussion de fristående skolornas kvalitet. om Betyg kan i detta sammanhang tjäna ett enkelt mått, även som om betygen i sig bara är flera aspekter på elevers studieresultat. en av

Slutbetygen kan alltså inte ensamma stå indikatorer på elevers

som prestationer eller utbildningens kvalitet. Resultatjämförelserna bör

tolkas med försiktighet också det skälet att elevgrupperna inte helt

av är jämförbara. Bl.a. skiljer sig antalet elever i de båda grupperna avsevärt. Elever med avgångsbetyg från de fristående gymnasieskolorna drygt var 700 och antalet elever med avgångsbetyg från den kommunala gym-

nasieutbildningen var 43 000.

Eleverna i de fristående gymnasieskolorna hade något högre avgångs-

betyg än vad eleverna hade i motsvarande utbildningar inom de kommu-

nala skolorna, dvs. de treåriga studieförberedande linjerna. Betygsge-

nomsnitten för manliga respektive kvinnliga studerande vid de fristående

gymnasieskolorna var 3,73 respektive 3,92. Vid kommunala gymnasieskolor, treåriga studieförberedande linjer, genomsnittsbetygen 3,36 var respektive 3,49. En del elever går ut gymnasieskolan med ofullständigt slutbetyg. De

kan ha kryssmarkering i ett eller flera ämnen, eftersom skolan bedömt att elevernas kunskaper inte motsvarar vad utbildningen skall I de

ge. fristående gymnasieskolorna förekom detta praktiskt taget inte. I de kommunala gymnasieskolornas 3-åriga studieförberedande linjer hade

knappt två procent av eleverna ett sådant ofullständigt betyg.

De fristående skolorna använde sig däremot oftare den möjlighet av

som fanns, enligt förordningen 1992:396 linjer och specialkurser

om i gymnasieskolan, att bevilja mindre studiekurs för elever med påtagliga

studiesvårigheter i något ämne. I de fristående skolorna

hade 4,4 procent av eleverna mindre studiekurs, jämfört med 3,8 procent i de kommunala skolorna. Anledningen till varför väljer olika vägar för att underman lätta för elever med svårigheter är inte klarlagd. En negativ indikator på utbildningsresultat är studieavbrott. Ett mått på detta är att se hur många de elever påbörjade gymnasieutbildav som

ning läsåret 199091 som 199394 har avgått med slutbetyg. I de fristående gymnasieskolorna hade 87,4 procent eleverna fullföljt sina

av studier. Motsvarande andel vid de kommunala gymnasieskolornas 3åriga studieförberedande linjer 94,8 procent. Underlag saknas för var en

bedömning av vad som kan ligga bakom den högre frekvensen studieav-

brott vid de fristående skolorna.

sou 1995:113 Kapitel 3 35

Ytterligare ett resultatmått är övergång från gymnasieskolan till högskolan. Av de elever 199091 avslutade utbildningen vid friståsom

ende gymnasieskolor hade 67 procent påbörjat högskoleutbildning senast

höstterminen 1994. Andelen elever från de treåriga studieförberedande linjerna i kommunala gymnasieskolor 54 procent. var Av flera skäl bör de redovisade jämförelserna tolkas med stor ovan försiktighet. Det saknas bl.a. uppgifter eventuella skillnader i elevom sammansättning i respektive grupp och sådana skillnaders eventuella samband med skolprestationer, studieavbrott och övergång till högre studier. Svensk skolforskning, t.ex. Amman och Jönsson Skolverket, rapport 1993 belyser de kända sambanden mellan elevernas sociala bakgrund och studieresultat. Den sociala snedrekryteringen till de olika utbildningsvägama i gymnasieskolan och till högre studier behandlas ingående i betänkandet Ursprung och utbildning SOU 1993:85. Uppgifter om rekrytering till fristående gymnasieskolor och vilket sätt denna skulle skilja sig från rekrytering till motsvarande utbildningsvägar inom den offentliga gymnasieskolan saknas. I den skolstatistik SCB som samlar finns inga uppgifter elevernas sociala bakgrund. om Internationell forskning visar att privata och alternativa skolor i de flesta länder uppvisar högre prestationer vid och liknande mätprov ningar. Flera forskningsöversikter Daun 1993, Levin 1989 pekar ex.

dock på svårigheter att entydigt tillskriva skolornas undervisning de

högre prestationerna. Uppgifter om elevernas prestationer då de började skolan finns sällan tillgängliga.

3.4 Följder för de offentliga gymnasieskolorna en pågående

-

undersökning

av 23 skolor

Skolverket genomför för närvarande uppdrag regeringen överav en syn av fristående gymnasieskolor den 30 juni 1993 hade statligt som stöd. Sex länsstyrelser medverkar i översynen de 23 berörda skolorav na, av vilka flertalet har varit verksamma sedan många år. I översynen fokuseras frågan om utbildningarna har fått eller kommer att få påtagliga negativa följder for gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen. Före den 1 juli 1993 prövades inte denna fråga då

en fristående gymnasieskola berättigades till offentligt stöd.

Översynen kommer att redovisas i sin helhet den 15 1996. Av

mars

länsstyrelsernas skall framgå den bedömning gjorts den

svar som av kommun där skolan är belägen samt i förekommande fall närliggande

T5 15-1245

36 Kapitel 3

kommuners uppfattning. Länsstyrelserna har emellertid redan lämnat sina yttranden till Skolverket och återges här i sammandrag. Länsstyrelsen i Stockholms län: I Stockholmsregionen finns 11 av de 23 skolor som ingår i översynen. Länsstyrelsen uppdrog Uppsala universitet att genomföra en enkätundersökning bland dessa skolor. Studien har redovisats i rapporten Effekter viss fristående gymnasieav utbildning maj 1995. I undersökningen ingår de fem kommuner där skolorna är belägna samt ytterligare elva närliggande kommuner. Kommunernas bedömning av de fristående skolornas inverkan på gymnasieskolan i regionen genomgående att inga direkt påtagliga var negativa effekter kunnat konstateras. Tvärtom, menade man, hade mångfalden i regionens samlade utbildningsutbud gynnats av förekomsten av de fristående skolorna. l de fristående gymnasieskolomas utbildning förekom i flera fall särskilda profiler inom Samhällsvetenskapsprogrammet eller Naturvetenskapsprogrammet, t.ex. waldorfpedagogik, utbildning med internationell eller konfessionell inriktning, samt specialutformade program. Frågor om de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna gav mindre entydiga svar, framför allt när bad kommunerna bedöma de man mera långsiktiga effekterna av de fristående gymnasieskolorna. Då undersökningen gjordes hade det nya bidragssystemet funnits endast ett år. Skolväsendet i kommunerna hade samtidigt påverkats av andra förändringar t.ex. införande av program och en kursutformad gymnasieskola, nya modeller för budgetering av skolkostnader eller olika slag av besparingsåtgärder. Flera kommuner framhöll i sina svar ökade kostnader som följd av de fristående gymnasieskolorna. En kommun ansåg att kostnaderna för kommunen snarare hade minskat. Länsstyrelsen framhåller i sitt yttrande att underlaget inte ger anledning till slutsatser om några påtagliga negativa följder för det offentliga skolväsendet. Även många kommuner osäkra vid bedömom var ningen av de ekonomiska konsekvenserna, uttryckte de flesta sig positivt om de fristående utbildningarna och till den ökade valfriheten de bidragit till. Det pedagogiska utbytet mellan fristående och kommunala gymnasieskolor ansågs emellertid vara litet.

Länsstyrelsen i Östergötlands län: I länet finns tre bidragsberättigade

fristående gymnasieskolor, varav ett waldorfgymnasium och två gymnasieskolor med internationell inriktning. En av dessa senare hade inte startat sin verksamhet 199495 grund av för sökande. Fyra kommuner yttrade sig över waldorfgymnasiet. En av de mindre kommunerna menade att skolan innebär konkurrens till de utbildningar inom Samhällsvetenskapsprogrammet som kommer att starta i kommu-

Kapitel 3 37

nen 1995. Övriga kommuner ansåg inte att skolan hade någon påverkan

på de egna gymnasieskolorna. Fem kommuner yttrade sig över de båda gymnasieskolorna, har, som eller kommer att ha, utbildning på Samhällsvetenskapsprogrammet med internationell inriktning och där stor vikt läggs vid språkundervisning. Kommunernas svar innebar sammantaget att dessa utbildningar, som attraherar språkintresserade elever, skulle kunna inverka negativt på möjligheten att anordna språkgrupper vid de kommunala gymnasiesko- Ioma, särskilt de mindre gymnasieskolorna. För de mindre gymnasieskolorna kunde även ekonomin försämras väsentligt. En kommun framhöll att de elever som nu går eller kommer att gå i den fristående gymnasieskolan, skulle ha rymts i kommunens Samhällsvetenskapsprogram. Genom att kommunen tvingas betala ersättning till den fristående skolan uppgavs att en merkostnad om 0,5 l miljon kronor per år beräknas uppkomma. Länsstyrelsen i Kristianstads län: l länet finns en fristående gymnasieskola som har tre varianter inom Hotell- och restaurangprogrammet. Fem kommuner hade beretts tillfälle att yttra sig. Tre av dessa lämnade svar, som innebar att den fristående gymnasieskolans utbildning

inte utgjorde någon konkurrens till de kommunala gymnasieskolorna.

Länsstyrelsen sammanfattar i sitt yttrande att det offentliga utbudet i regionen av utbildningar inom Hotell- och restaurangprogrammet är väl tillgodosett. Länsstyrelsens hade kontaktat några branschorganisationer som entydigt uttryckte farhågor på grund av den överetablering som för närvarande råder avseende utbildningar inom denna sektor. Bl.a. pekade branscherna på svårigheter att tillhandahålla APU-platser. Länsstyrelsen ansåg emellertid att utbildningen inte har eller kommer att få påtagliga negativa följder för liknande utbildningar i regionen, eftersom utbildningen vid den fristående gymnasieskolan väsentligt skiljer sig från det nationella programmet, liksom den speciella yrkesverksamhet som den syftar till. Utbildningen bedömdes snarare utgöra ett intressant och värdefullt komplement till den övriga gymnasieutbildningen i nordvästra Skåne. Länsstyrelsen i Malmöhus län: I länet finns endast en skola som berörs av undersökningen. Länsstyrelsen redovisade svar från Malmö

kommun, vars uppfattning var att skolan inte påverkat det offentliga

skolväsendet, eftersom antalet elever från kommunen begränsat till var 23 av skolans 70 elever. Kommunen framhöll att skolan kan fylla ett behov för vissa elever. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: I länet finns tre berörda skolor. De åtta kommuner som yttrat sig till länsstyrelsen angav samt-

38 Kapitel 3

liga att skolorna inte medfört några negativa konsekvenser för kommunerna. I några fall nämnde kommunerna det utökade utbudet som en stimulerande faktor för skolväsendet i regionen. Länsstyrelsen i Örebro: l länet finns två fristående gymnasieskolor,varav ett waldorfgymnasium. De två kommuner som hade yttrat sig ansåg inte att skolans verksamhet påverkat det offentliga skolväsendet negativt, eftersom de båda skolorna elevantal var lågt. Den ena kommunen menade att waldorfskolan genom sin annorlunda pedagogik bidrog till att bredda kommunens utbildningsutbud. Länsstyrelsen i Umeå: I länet finns endast ett waldorfgymnasium. Fyra kommuner hade yttrat sig. Länsstyrelsen framhöll i sitt svar att skolan, som har 35 elever i årskurserna 10-12, inte hade några påtagliga negativa följder för gymnasieskolan i länet. Däremot erbjöd den ytterligare ett alternativ vid valet av gymnasieskola och kunde utgöra en stimulans för lärare i det pedagogiska arbetet.

3.5 fristående

Utbildningskostnader i gymnasieskolor jämfört med kommunala gymnasieskolor

Den totala kostnaden 1994 för en elev, exklusive Skolskjutsar och

elevhem, i fristående gymnasieskola med ett nationellt eller ett

var en

Specialutformat program i genomsnitt 60 200 kronor Skolverket, rap-

port 76. Motsvarande kostnad i kommunala gymnasieskolor var 54 700 kronor elev. Totalkostnaden elev alltså något högre i de per per var fristående gymnasieskolorna, det fanns många faktorer som, förmen utom skillnader i studievägsutbud, också av redovisningstekniska skäl påverkade beloppen. Resultaten måste tolkas med försiktighet. Undervisningskostnaderna, är de största kostnaderna, var i stort som desamma i fristående och kommunala gymnasieskolor 24 900 resp 24

300 kronor, trots den högre lärartätheten i de fristående gymnasiesko-

lorna 9,7 lärare per 100 elever jämfört med 7,0 i de kommunala sko-

lorna. Kostnader för lokaler var högre i de fristående gymnasieskolor-

na 16 500 kronor per elev jämfört med 14 800, trots mindre yta per elev i de fristående skolorna. Den större kostnaden per kvadratmeter i de fristående skolor orsakade den höga lokalkostnaden 1 760 kronor jämfört med 930 kronor kvadratmeter. Även kostnader för adminiper stration högre i de fristående skolorna 5 600 kronor jämfört med 4 var 700 kronor per elev.

Kapitel 3 39

Däremot var läromedelskostnader, inklusive utrustningskostnader, lägre i de fristående gymnasieskolorna äni de kommunala skolorna 3 800 kronor 4 800 kronor elev. Men också här måste resultaresp per ten tolkas med försiktighet då den beräknade kostnaden är ett genomsnitt for samtliga utbildningsvägar. Utbildningen vid flertalet de av fristående gymnasieskolorna har studievägar som generellt sett drar lägre läromedels- och utrustningkostnader, Samhällsvetenskapsprogramt ex met som finns vid 20 av de 37 fristående skolorna.

Tabell 3.1 Några jämförelsetal 1994. Genomsnittlig kostnad i kronor per elev, genomsnitt för samtliga utbildningsvägar

kostnader

Lokalkostnader 16 400 14 800

Läromedel, utrust- 3 800 4 800 ning

Administration 5 600 4 700

Källa: Skolverket, nationell uppföljning, rapport 76 och 77

Genomsnittskostnaderna för de olika programmen visade stora variationer. Högst var kostnaderna för Industriprogrammet och Energiprogrammet, 94 000 kronor per elev, vilket var ungefär dubbelt så mycket som elevkostnaden Samhällsvetenskapsprogrammet. Kostnadsspridningen mellan kommuner för besamma program var tydande for vissa program. Störst spridning visade undervisningskostnader per elev Industriprogrammet, där det skiljde 35 000 kronor mellan högsta och lägsta belopp. Lägst var spridningen Samhällsvetenskapsprogrammet, 19 000 kronor. Även för individuella och specialutformade fanns stora skillnader mellan kommunerna. program Lokalkostnaderna varierade mellan 34 000 kronor per elev på Hotelloch restaurangprogrammet och 1 l 000 kronor på Barn- och fritidsprogrammet.

40 Kapitel 3

Undersökningen av kostnadsskillnader mellan kommuner omfattade endast ett 30-tal kommuner och endast de tre största kostnadsklassema

undervisning, lokaler och läromedelutrustning. Uppgifterna ger en

endast översiktlig bild och ger inte underlag för generella slutsatser. Motsvarande skillnader mellan kommuner beträffande kostnader för de olika programmen har också redovisats i en undersökning från 1993

i ESO-rapporten Skolans kostnader, effektivitet och resultat Ds

1994:56.

3.6 Erfarenheter nuvarande

av bidragssystem

En fristående gymnasieskola som förklarats bidragsberättigad är genom skollagen garanterad ett visst minimibidrag av elevens hemkommun. Om den fristående skolan inte kommer överens annat med elevernas om hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen föreskri-

ver se avsnitt 2.1.

I propositionen Valfrihet i skolan prop. l99293z230 framhöll foredraganden att bidragsnivån måste fastställas enligt samma utgångspunkter som gäller för fristående grundskolor, vilket innebär att bidragsnivån måste bli lägre än de genomsnittliga kostnaderna i riket för motsvarande utbildning i kommunala gymnasieskolor. Kommunerna har ett ansvar för att alla ungdomar erbjuds gymnasieutbildning, vilket även omfattar de elever som går i fristående gymnasieskolor. Vidare kan det, enligt föredraganden, antas att de flesta fristående gymnasieskolorna kommer att hämta sina elever från orter med ett relativt stort elevunderlag där de kommunala skolkostnaderna är lägre än genomsnittet. Dessa faktorer borde påverka bidragsnivån i skälig utsträckning. De belopp som gäller innevarande bidragsår finns angivna i bilaga 2 till förordningen 19932884, med ändring 1994:402 om offentligt stöd

till fristående skolor. Bidragen anges med ett belopp per program och

har beräknats med utgångspunkt i kostnader som gäller i samverkansavtal mellan kommuner. Skolverket har på uppdrag av regeringen utrett vilka ersättnings-

principer som tillämpats under läsåret 199495 och vilka belopp de

fristående gymnasieskolorna uppburit från elevernas hemkommuner och hur dessa hade bestämts. Utredningen omfattade 31 bidragsberättigade skolor och 136 kommuner som lämnar bidrag för elever i dessa skolor. Svaren visade att för 19 av de 31 skolorna hade bidraget bestämts i förhandling mellan skola och kommun. För tio av dessa skolor ledde förhandlingen till högre belopp än det av regeringen föreskrivna be-

Kapitel 3 41

loppet, skolor fick högre belopp från några inte från samtliga sex men kommuner och for tre skolor blev resultatet att beloppet fastställdes. Sex skolor fick högre belopp utan att förhandla. Sammanlagt 100 de 136 av kommunerna betalade högre ersättning än de av regeringen föreskrivna beloppen. Den högre ersättningen motiverades bl.a. av att skolorna erbjöd skolhälsovård, Skolmåltider eller fria elevresor. Andra motiv de högre var kostnader skolor har for sin profil, t.ex. inom Estetiska programmet, Industriprogrammet, eller höga initialkostnader for nystartade skolor. Undersökningen visade således att flertalet kommuner hade gett de fristående gymnasieskolorna ersättning med högre belopp än den minimiersättning som regeringen föreskrivit. Av det redovisade antalet berörda kommuner och skolor framgick att skolorna hade elever från i genomsnitt fyra till fem kommuner. För några skolor, framför allt i Stockholmsregionen, uppgick antalet hemkommuner till 17, i extremfallet till 35 kommuner.

Kapitel 4 43

4 Förslag och överväganden

Utgångspunkter

Utbildningen vid de fristående gymnasieskolorna utgör en del av det samlade utbud skall erbjudas människor väg att välja som unga utbildning inför sitt framtida yrkesliv eller fortsatta utbildning. Fristående och offentliga utbildningsvägar bör utgöra en helhet som samman-

taget kan för den mångfald krävs for att tillgodose elevernas

svara som önskemål och behov. De överväganden och förslag som utredningen ger

utgår från denna helhetssyn. Följande perspektiv har varit vägledande: Elevperspektivet tillgodoser alla elevers möjligheter och

- som rättigheter att på lika villkor efter sina intressen välja en utvecklande utbildning av hög kvalitet.

Samhällsperspektivet som innebär behov av ett flexibelt och

varierat utbildningsväsende kan möta samhällets framtida som kunskapsbehov. Härutöver har utredningen beaktat förslagens eventuella kostnadsdrivande följder samt konsekvenser för den administrativa hanteringen. I följande avsnitt redovisas överväganden och förslag inom fyra

problemområden, desamma de i direktiven angivna frågeställningar-

som Villkor för fristående skola skall förklaras bidragsberättigad na: att en

avsnitt 4.l; Ordning för beslut och ansvarsfördelning mellan olika

aktörer avsnitt 4.2; Hur tillsynsansvaret skall fördelas avsnitt 4.3,

Regler för bidragsgivning och elevavgifter 4,4 samt dessutom Sekre-

tess avsnitt 4.5.

I syfte att få så enhetliga krav som möjligt för godkännande av

fristående skolor grundskolenivå respektive beslut om bidragsrätt till fristående gymnasieskolor, har utredaren beaktat de överväganden och

förslag Friskolekommittéen presenterat i sitt betänkande Likvärdig som utbildning på lika villkor SOU 1995:109.

44 Kapitel 4

4.1 Villkor för fristående

att en skola skall

förklaras

bidragsberåttigad

Förslag: Lika höga krav skall gälla för de fristående gymnasieskolorna som för den offentliga gymnasieskolan beträffande de allmänna mål och den värdegrund som uttrycks i läroplanen. Utredaren föreslår att tillägg görs i skollagen med innebörd att skolans utbildning även i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans värdegrund och allmänna mål.

4.1.1 Skolans värdegrund

De grundläggande målen för skolväsendet framgår av 1 kap. 2 § skollagen 1985:1100. Utbildningens mål är att ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, att i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. l Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 finns begreppet skolans värdegrund, som utgår från skollagens grundläggande mål. Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Den skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Alla som verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som anges

i skollagen och läroplanen. Utbildningen skall vara likvärdig oavsett var

i landet den anordnas, vilket inte innebär att den utformas på sätt samma överallt. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Undervisningen skall vara icke-konfessionell. Läroplanens allmänna mål och värdegrund skall genomsyra all verksamhet i skolan och inte begränsas till själva undervisningen. Utbildningen vid de fristående gymnasieskolorna skall väsentligen mot svara

Kapitel 4 45

dessa mål. En fristående gymnasieskola som inte präglas av dessa värden kan inte förklaras berättigad till bidrag. För att kopplingen till nu gällande läroplan Lpf 94 skall bli tydlig föreslår utredaren ett tydliggörande genom tillägg i 9 kap. 8 § skollagen

att skolan även i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans vär-

degrund och allmänna mål

4.1.2 Konfessionella skolor

Kritik har framförts mot vissa konfessionella skolor. Kritikerna har ifrågasatt skolorna verkligen uppfyller läroplanens krav allsidigom het och saklighet i undervisningen. Enligt direktiven bör utredaren pröva hittillsvarande ordning för beviljande av bidragsrätt och tillsyn ger om tillräckliga möjligheter att till att alla ungdomar får en gymnasieutse

bildning grundad allsidighet och saklighet samt om den är präglad av

de demokratiska värderingar uttrycks i skollag och läroplan. som

Av det fyrtiotal fristående gymnasieskolor finns i dag har fyra

som konfessionell inriktning, två bidragsberättigade före läsåret varav var 199394. Skolverket har genomfört tillsyn vid dessa båda skolor och därvid konstaterat att undervisningen genomfördes i enlighet med läroplanens allmänna mål. Den kristna profilen vid dessa skolor kom till uttryck främst i de kurser ingår lokala tillägg och som indivisom som duellt valbara kurser. Det behöver således inte finnas något motsatsförhållande mellan önskan att utbildningen en konfessionell inriktning ge och samtidigt mot läroplanens grundläggande krav allsidig och svara saklig undervisning.

Villkor för beslut bidragsrätt om

I och med att skollagen slår fast att fristående skola väsentligen skall en mot den värdegrund och de allmänna mål som uttrycks i läroplasvara

kan fristående gymnasieskola till skillnad från den offentliga

nen, en gymnasieskolan, inriktning. verksamheten ha en konfessionell Men måste självfallet vila på demokratisk grund och respektera värden såsom människors lika värde, jämlikhet mellan kvinnor och män samt solidari-

tet med svaga och utsatta. Att en fristående skola är präglad av ett

speciellt synsätt får inte leda till att undervisningen ensidig bild ger en det behandlas, eller leder till indoktrinerande eller tendentiös av som en undervisning. Givetvis kan undervisningen i skola med konfessionell en

46 Kapitel 4 sou 1995:113

inriktning omfatta undervisning i den tron, skolans underegna men visning skall också nå målen enligt kursplanen för kärnämnet religionskunskap i den offentliga gymnasieskolan. Oavsett skolans profil skall läroplanens mål och värdegrund vägledande för verksamheten, vara vilket bl.a. innebär att skolan skall öppen för skilda uppfattningar vara och uppmuntra att de fors fram.

När det gäller intagningsvillkor och urvalsprinciper ankommer det

skolan att visa att den är öppen för alla. I propositionen Valfrihet i

skolan prop. 199293:230, sid 46 framhöll foredraganden:

I princip skall det inte tillåtet att uppställa särskilda behörigvara hetsvillkor för inträde till utbildningen. Exempelvis bör krav på viss

trosuppfattning inte erkännas förutsättning för intagning.

som Utredaren kan heller inte acceptera att skolans elever eller deras familjer, vare sig i samband med intagning till skolan eller under senare

utbildningen, avkrävs obligatoriskt medlemskap i huvudmannens för-

samling eller obligatoriskt deltagande i aktiviteter skolans huvudsom man organiserar och som inte gäller undervisningen. Vid prövning ansökan bidragsrätt beaktas alltid skolans möjav om ligheter och ambitioner att leva upp till skollagens allmänna mål och läroplanens grundläggande värden. Det ankommer på huvudmannen att i sin ansökan tydligt visa att eleverna kommer att få utbildning en som bygger på dessa värden och mål. Underlag för bedömning finns bl.a. i skolans läroplan, lokal arbetsplan, kursplaner, skolans intagnings- och urvalsgrunder, huvudmannens stadgar for skolan samt eventuella kontrakt skola-förälderskola-elever samt eventuella krav lärare utöver

lärarkompetens.

Vid prövningen skall också beaktas huvudmannen i sina stadgar om eller på annat sätt ger uttryck för antidemokratisk eller andra en syn uppfattningar som strider mot svensk lag. Om så skulle fallet skall vara ansökan avslås.

Tillsyn

Den regelbundna tillsynen utbildningen vid skolor med konfessionell av inriktning följer riktlinjer for andra fristående gymnasieskosamma som lor. Tillsynsverksamheten redovisas i avsnitt 3.2. Om det vid tillsynen kommer fram förhållanden är svåra att som tolka och som berör områden är stor vikt for den sammanfattansom av de bedömningen, kan Skolverket besluta om att genomföra fördjupad en tillsyn. Ett sådant område kan undervisningens saklighet och allsivara dighet. Den fördjupade tillsynen omfattar fler dagar än den ordinarie

Kapitel 4 47

regelbundna tillsynen, och om det behövs kan särskilda experter tillkallas. I denna form av tillsyn uppmärksammas ytterligare de lokala styrdokumenten samt skolans val av läromedel, bredvidläsningslitteratur och bibliotekslitteratur. En mer omfattande analys av undervisningsplaneringen och ett större antal lektionsbesök görs för att bedöma om undervisningen brister i allsidighet och saklighet eller ger en tendentiös framställning av undervisningsstoffet. Det åligger skolan att i sin ansökan visa hur skolans verksamhet kommer att svara mot skollagens krav och läroplanens allmänna mål. l konsekvens härmed föreslår utredaren att det är skolan som skall visa att verksamheten bedrivs på föreskrivet sätt också när det gäller tillsyn. Utredaren finner att den kontroll som genomförs i form av regel-

bunden tillsyn, i kombination med fördjupad tillsyn, samt därutöver

tillsyn med anledning av anmälningar, bör ge tillräcklig garanti för att undervisningen i en konfessionell skola väsentligen svarar mot skollagens och läroplanens allmänna mål och värdegrund. Vad som ovan redovisas om krav ansökan om bidragsrätt gäller alla skolor oavsett inriktning. Detsamma gäller möjligheten att besluta om kontroll i form av fördjupad tillsyn, vilket således gäller alla skolor oavsett profil och inriktning.

4.1.3 kurs-

Läroplan, och timplaner

Förslag: Utredaren föreslår ingen förändring av nuvarande principer för den fristående skolans läroplan, kurs- och timplan. Den skall liksom idag utgöra grund för bedömning av skolans kvalitet. En förutsättning är att målen såväl för utbildningen i sin helhet som för olika ämnen anges tydligt. I kvalitetskravet ligger att kämämnena skall förekomma i den omfattning som skollagen föreskriver för den offentliga gymnasieskolan. Det skall framgå att eleverna ges möjlighet att utöva inflytande på sin undervisning, bl.a. individuella val och genom specialarbete.

48 Kapitel 4 sou 1995:113

Utbildningen vid en fristående gymnasieskola skall motsvara utbildningen vid ett nationellt eller Specialutformat och kunskaper program ge och färdigheter som väsentligen svarar mot vad de kommunala gymnasieskolorna ger. Utbildningen skall ge eleverna likvärdiga möjligheter till yrkesarbete eller fortsatta studier avslutad utbildning i den som kommunala gymnasieskolan ger. Skollagen föreskriver att utbildningen i den offentliga gymnasieskolan skall omfatta kärnämnen, karaktärsämnen, lokalt tilläggämnesanknuten praktik, individuellt val samt specialarbete. För vissa program genomförs del av undervisningen i form av arbetsplatsförlagd utbildning. För de nationella programmen anges en minsta garanterad undervisningstid. Läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 föreskriver att de mål och riktlinjer för utbildningen som anges i skollagen, läroplanen och kursplanen skall konkretiseras i den lokala planeringen. Den enskilda skolan skall i sin lokala planering visa hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras. Tydligt utformade mål är en viktig förutsättning för att elever, lärare, föräldrar och samhälle skall kunna utvärdera och bedöma utbildningens kvalitet. Utöver krav på att väsentligen följa de allmänna målen för utbildningen i det offentliga skolväsendet, är de fristående gymnasieskolorna inte direkt bundna till vad skollagen och läroplanen föreskriver om undervisningens organisation och innehåll. Kvalitetskravet innebär dock att kärnämnen skall ingå i undervisningen i den omfattning som anges i skollagen. Undervisningen vid de flesta fristående gymnasieskolorna följer i praktiken bestämmelser i de nationella styrdokumenten om undervisningens organisation, innehåll och genomförande. Tillsynen och den nationella uppföljningen har också visat att elevers studieprestationer är jämförbara med dem i de kommunala gymnasieskolorna. Även de fristående skolorna inte är bundna Lpf 94 måste om av kraven den lokala planeringen sättas lika högt för fristående skolor som för den offentliga gymnasieskolan. Detta innebär att skolan i sin ansökan om offentligt stöd utöver de allmänna målen för utbildningen också skall redovisa de mål som gäller för de olika kurserna. För att kunna bedöma kvaliteten i utbildningen bör det också framgå hur skolan avser att fördela undervisningstiden mellan olika ämnenämnesområden. Kravet på att utbildningen skall svara mot ett nationellt eller specialutformat program innebär att skolan måste kunna visa att det finns utrymme för eleverna att utöva inflytande innehåll och arbetsformer i undervisningen, i specialarbete och i de individuella valen. Eleverna vid en fristående skola bör garanteras individuella val enligt samma prin-

Kapitel 4 49

ciper som i den kommunala skolan. Dock kan kravet på en fristående skola vad gäller att tillgodose elevernas val kunna sättas lägre än i de kommunala skolorna, eftersom valet att gå i en fristående skola redan är ett val i sig. Möjligheterna att tillhandahålla tillfredsställande valmöjligheter kan ske t.ex. genom samarbete med kommunens gymnasieskola. Utredaren finner inte anledning att föreslå ändringar i nu gällande bestämmelser om läroplan, kurs- och timplan vid de fristående gymnasieskolorna.

4.1.4 Betyg

Förslag: Kravet att eleverna skall få betyg över utbildningen enligt gällande principer skall finnas kvar. Betygen skall vara nu mål- och kursrelaterade for att vara jämförbara med dem som ges i den offentliga gymnasieskolan. Skolan skall delta i riksomfattande i den omfattsom nu prov ning som Skolverket föreskriver.

Ett nytt betygssystem i det ofentliga skolväsendet

Riksdagens beslut ett nytt betygssystem för det frivilliga skolväsenom det innebär att betygen skall vara mål- och kunskapsrelaterade. Med detta att betygen skall utgå från de i kursplanerna angivna målen menas och kunskapsnivåerna. Betygen syftar till att ge lärarna instrument för att värdera i vilken utsträckning en elev tillägnat sig den kunskap som studierna i de enskilda kurserna syftar till. För att förtydliga betygsstefinns betygskriterier som skall ge lärarna stöd i deras bedömning av gen elevprestationerna. Kriterierna relateras till angivna mål i ämnet och utformas så att kunskapernas art och kvalitet klart framgår. Skolverket

fastställde i juni 1994 betygskriterier SKOLFS 1994:1 l för samtliga

nationella kurser. Som ett ytterligare stöd i betygssättningen finns, eller kommer att finnas, centralt fastställda prov i vissa kurser inom ämnena engelska, matematik och svenska. Skolan skall hittills delta i riksomfattande som prov i den omfattning som Skolverket föreskriver. De nya principerna för bedömning och betygssättning har också ett vidare syfte än att enbart ge ett slutbetyg. I det nya bedömningssystemet

50 Kapitel 4

skall läraren fortlöpande ge varje elev information om studieresultat och utvecklingsbehov, och eleverna skall informeras om på vilka grunder betygssättningen sker. Genom att elev och lärare tillsammans utformar undervisningsmål, skall eleverna ges möjligheter att ta ansvar for sina studieresultat och själva kunna bedöma sina prestationer i Förhållande till kraven i kursplanerna. Elever som påbörjar sin utbildning ett nationellt program efter den 1 juli 1994 får sina betyg dokumenterade i ett s.k. slutbetyg, som ger allmän behörighet till högskolan. Det utgör en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven har slutfört samt betyget på elevens specialarbete. Slutbetyget visar också att eleven har avslutat utbildningen i gymnasieskolan och därmed inte har rätt att få ytterligare utbildning i gymnasieskolan.

Betyg i den fristående gymnasieskolan

Nu gällande regler för ansökan om bidragsrätt innebär att skolan skall redovisa efter vilka principer eleverna får betyg eller intyg över sin utbildning. 1 proposition Valfrihet i skolan prop.199293:230, sid 46 sägs att elevernas studieresultat skall redovisas i betyg eller intyg som

är jämförbara med gymnasieskolans betyg.

Det ligger ett värde i att tillämpa likvärdiga principer för betygssättning i fristående och kommunala gymnasieskolor. Det är ett rättvisekrav att elever vid fristående gymnasieskolor får sina prestationer dokumenterade i ett slutbetyg, i arbetslivet eller vid fortsatta studier ärjämförsom bart med betyg från den kommunala gymnasieskolan. Detta krav ligger enligt utredarens mening i linje med samhällets krav på att utbildningen vid en fristående gymnasieskola skall ge kompetensvärde som motsvarar vad utbildningen vid kommunala gymnasieskolor ger. Det kan samtidigt ifrågasättas betygssystemet i det offentliga om skolväsendet är användbart i fristående gymnasieskolor som med hänsyn till sitt innehåll och sin pedagogik har utvecklat andra bedömningsgrunder. Utredaren har övervägt om andra principer för bedömning bör få tillämpas i sådana skolor. Det är dock tveksamt om de negativa konsekvenserna för eleverna, t.ex. i samband med ansökan om tillträde till högskolan, kompenseras av de eventuella fördelar som kan ligga i alternativa bedömningssystem. I departementspromemorian Gymnasieskolan en bred grund för -

högskolan Ds 1995:56 diskuteras frågor om det nya betygssystemet urvalsgrund för högskolestudier. Förslagen i promemorian innebär

som att betyg även fortsättningsvis skall den viktigaste urvalsgrunden vara

Kapitel 4 51

och att det nya betygssystemet för gymnasieskolan därvid är användbart. Detta talar ytterligare för att fristående gymnasieskolor bör slutbetyg ge över utbildningen enligt principer i de kommunala skolorna. samma som Utredaren finner att nuvarande principer för betyg vid de fristående gymnasieskolorna alltjämt börtillämpas. Jämförbarheten med gymnasieskolans betygssystem innebär att betygen skall mål- och numera vara kunskapsrelaterade. Även skolor tillämpar andra bedömningsformer som än betyg under elevernas studietid, skall utfärda ett slutbetyg enligt de principer som gäller för det offentliga skolväsendet. I enlighet med uttalandet i propositionen att betygen skall jämförbara med vara gymnasieskolans betyg, faller möjligheten bort att ersätta slutbetyget med ett intyg.

Lärarkompetens

Förslag: Utredaren finner det nuvarande kravet kompetenta lärare motiverat och föreslår inte någon förändring.

I proposition Valfrihet i skolan prop 1992931230 understryks att

det endast är gymnasiala utbildningar god kvalitet skall få av som

offentligt stöd och ett officiellt erkännande. Det sägs att det därför är viktigt att undervisningen ges av kompetenta lärare

Lärarnas kompetens är således en mycket viktig förutsättning för att skolan skall kunna ge eleverna goda kunskaper och färdigheter. För det offentliga skolväsendet är detta villkor lagfäst i 2 kap 3 § skollagen Varje kommun och landsting är skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får endast göras med sådan utom personer

bildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med

hänsyn till eleverna. De regler som gäller för lärarkompetens i det offentliga skolväsendet gäller inte direkt för fristående skolor. Med hänsyn till fristående att en gymnasieskola skall förmedla kunskaper och färdigheter skall som vara

likvärdiga med vad den kommunala gymnasieskolan meddelar, bör emellertid de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet kunna utgöra utgångspunkter för bedömning lärarkompetensen vid

av en fristående skola. Krav på lärares ämneskompetens och pedagogiska färdighet bör inte sättas lägre för de fristående gymnasieskolorna än för

52 Kapitel 4 sou 1995:113

de kommunala gymnasieskolorna. Detta är också utgångspunkt för de bedömningar Skolverket gör i samband med ansökningar och vid som tillsyn. Kompetenskravet bör leda till att lärarna liksom i de kommunala skolorna får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att

de professionellt skall kunna utföra sina uppgifterLpf 94, s 36.

Utredaren finner att nuvarande krav på kompetenta lärare vid fristå-

ende gymnasieskolor är väl motiverat. Kvalitetskravet förutsätter såväl

pedagogiskt ämnesmässigt kompetenta lärare. som

4.1.6 Skolledning

Förslag: I ledningsorganisationen skall det finnas rektor som

en har det övergripande ansvaret för skolans verksamhet.

En fristående skola har stor frihet att organisera sin verksamhet och ledning. Friheten är emellertid inte obegränsad. Såväl rättssäkerhet som kvalitet i skolans verksamhetsutövning skall hela tiden säkerställd. vara Detta tillgodoses i första hand ledningsfunktionen. genom Flertalet fristående skolor följer frivilligt skollagens bestämmelser om skolledning, även de inte är bundna av reglerna samma sätt som om det offentliga skolväsendet. Tillsynen har visat att verksamheten vid skolorna leds rektor. Undantag utgör waldorfskoloma, där ett av en kollektivt ledarskap tillämpas. Den läroplanen rektorn ett övergripande för att verknya ger ansvar samheten helhet inriktas mot att nå de riksgiltiga målen för skolan som

och för skolans resultat. Rektor har utöver det pedagogiska ledningsan-

också övergripande för att elevernas intressen tillvaratas svaret ett ansvar det gäller val kurser, behov stöd i undervisningen, elevvård, när av av information, arbetsmiljö Detta för verksamheten och för m.m. ansvar

eleverna har också bidragsberättigad fristående skola. Den skiljer sig

en i dessa avseenden inte från de kommunala gymnasieskolorna. I fristående skola, liksom i kommunal skola, fattas beslut som en en i många fall kan ingripande för den enskilde eleven. Med hänsyn vara

till eleverna måste det i skolans ledningsfunktion finnas en rektor som

är ytterst ansvarig gentemot elever och föräldrar. Det finns således flera motiv för att det skall finnas formell leden

ningsfunktion vid fristående gymnasieskola. Utredaren föreslår därför

en

Kapitel 4 53

att det skall finnas en rektor, som i likhet med rektorer vid de kommunala gymnasieskolorna har ett övergripande ansvar för skolans verksamhet. Detta utesluter inte att den pedagogiska ledningen kan utövas av enskilda personer eller grupper inom skolan.

4.1.7 Intagningsvillkor och urvalsgrunder

Förslag: Utredaren anser att nuvarande principer för intagningsvillkor och urvalsgrunder väl tillgodoser krav att skolan skall var öppen för alla och föreslår ingen förändring.

I propositionen Valfrihet i skolan 1992931230 framgår att ett av de villkor som skall uppfyllas för bidragsrätt är att skolans intagningsvillkor och urvalsgrunder svarar mot krav på att skolan skall vara öppen för alla elever på lika villkor. De regler som gäller för intagning till den kommunala gymnasieskolan som anges i gymnasieförordningen skall i princip gälla. Kravet på öppenhet innebär att några särskilda intagningsvillkor som regel inte kan ställas upp för en enskild fristående skola. I en situation då skolan har fler sökande än skolan kan ta emot, blir urvalsgrundema avgörande för om skolan skall anses vara öppen för alla. En fristående skola skall i sin ansökan om bidragsrätt redovisa sina intagningsvillkor och urvalsprinciper. Av Skolverkets yttrande skall särskilt framgå om verket anser att dessa är godtagbara. I de flesta ansökningar som hittills behandlats har inträdesvillkor och

urvalsgrunder redovisats som följer bestämmelserna i gymnasieför-

ordningen. Det förekommer också att intagningen till den fristående gymnasieskolan sker i samverkan med kommunens intagningsorganisation. Intagningen av elever till fristående gymnasieskolor genomförs således i de flesta fall ett sätt som överensstämmer med kraven på att skolan skall vara öppen för alla elever. Sveriges utveckling mot en mångkulturell nation aktualiserar frågan hur strävan mot integration kan förenas med fristående skolor för olika etniska grupper, språkgrupper, religiösa riktningar eller sekter. Läroplanens värdegrund markerar betydelsen av att barn och ungdom redan i skolan får möta olika synsätt och uppfattningar. Denna värdegrund kan inte förenas med urvalsprinciper som leder till en etniskt, språkligt eller socialt ensidig miljö. Då ansökan om bidragsrätt prövas bör man noga

54 Kapitel 4

uppmärksamma om intagnings- och urvalsgrunder motverkar en utvecklande skolmiljö. Förtur för elever från huvudmannens egen grundskola eller för elever tillhör huvudmannens organisation, församling, som företag m.m. kan enligt utredaren inte accepteras. I sammanhållen gymnasieskola, där integration är ett viktigt mål, en kan tester och intagningsprov som urvalsinstrument generellt inte användas. Intagningsprov begränsar öppenheten och därmed elevernas möjligheter att välja skola och utbildning. Ett sådant urvalsförfarande kan också inverka negativt möjligheterna att skapa en allsidig social sammansättning i skolan. I takt med det ökade intresset för skolor med internationell eller språklig profil har det förekommit att skolor önskar använda språktest urvalsinstrument, vilket enligt nu gällande regler inte accepteras. som Sådana skolor har hävdat att elever kan få svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen, eftersom undervisningen i sådan skola till viss del en sker på annat språk än svenska. Utredaren finner det inte motiverat att föreslå förändring av de principer tillämpas för intagningsvillkor och urvalsgrunder. Om som nu konkurrens uppstår utbildningsplatsema bör urvalet ske enligt samom principer i den offentliga gymnasieskolan. Betygen från grundma som skolan skall i första hand utgöra urvalsgrund. Test som urvalsinstrument för intagning till fristående gymnasieskola skall endast förekomma en i undantagsfall, exempelvis inom områden som kräver speciella förutsättningar och inte alltid återspeglas i elevens betyg från grundsom skolan. Test i ämnen som normalt förekommer i de nationella programmen

i gymnasieskolan och bygger utbildningen i grundskolan, strider

som enligt utredaren mot krav på att skolan skall öppen för alla. Så vara skall t.ex. språkundervisning äga rum i alla gymnasieskolor. Eleverna skall undervisningen få möjligheter att grundlägga och vidareutgenom veckla sina kunskaper och färdigheter. Om utbildning vid friståenen en

de gymnasieskola har profil, där sprâkintresse och goda språkkunska-

en från grundskolan förutsätts, bör skolan givetvis informera eleverna per de krav utbildningen ställer. om som Kravet att skolan skall öppen för alla innebär vidare att elever vara inte skall tvingas avgå från skolan i de fall de har svårigheter att följa

undervisningen. Enligt skollagen skall en fristående gymnasieskola, i

likhet med den offentliga gymnasieskolan, ta hänsyn till elever med särskilda behov stöd och vidta åtgärder för att hjälpa eleverna. Även av de principer gäller för elevs tillrättaförande i de offentliga skolorna som fristående skolorna. bör vara vägledande för de

Kapitel 4 55

4.1.8 Effekter på det befintliga skolväsendet

Förslag: Nuvarande föreskrift i skollagen, att inte förklara en fristående skola berättigad till bidrag den innebär påtagliga om negativa följder för det offentliga skolväsendet, skall finnas kvar oförändrad.

Förklaring om bidragsrätt skall enligt skollagen inte lämnas i fråga

om utbildning som har påtagliga negativa följder för gymnasieskolan

inom det offentliga skolväsendet. Erfarenheter hur ett antal av kommuner bedömer effekterna finns i den undersökning Skolverket som genomför i samarbete med länsstyrelserna och redovisas i avsnitt som 3.3.

Utbud och tillgänglighet

Eleverna skall erbjudas ett så allsidigt utbildningsutbud möjligt i som hemkommunen eller i samverkansområdet. Om elevunderlaget blir påtagligt mindre än vad kommunerna har kunnat förutse, kan möjligheterna att upprätthålla tillfredsställande bredd i det offentliga skolväsendet komma att äventyras. Detta kan medföra att eleverna i större utsträckning måste söka utbildning utanför den egna kommunen eller samverkansområdet. Utbildningen vid den fristående skolan kan å andra sidan utgöra ett värdefullt komplement till de utbildningar som erbjuds i de kommunala skolorna. En del kommuner har i länsstyrelsernas undersökningar framhållit att den fristående gymnasieutbildningen sin profil har genom bidragit till ett breddat utbud i kommunen. Ytterligare en positiv effekt av en fristående gymnasieskola i kommunen kan vara att den genom sin annorlunda pedagogik utgör en tillgång och stimulans för utvecklingen av den kommunala gymnasieskolan. Samarbete mellan den fristående och den kommunala gymnasieskolan förekommer i en del kommuner t.ex. i form av studiebesök vid varandras skolor, gemensamma studiedagar eller att elever ingår i undervisningsgrupper i vissa ämnen. gemensamma Möjligheter till olika former av samarbete bör vägas vid bedömning av konsekvenserna.

56 Kapitel 4

Ekonomi

De ekonomiska konsekvenserna kan på såväl kort som lång sikt bli betydande, särskilt för mindre kommuner och mindre gymnasieskolor. Även kommunerna i god tid kan organisera sin verksamhet med om utgångspunkt i ett lägre antal elever än förväntat, kommer vissa kostnader inte omedelbart att minska, t.ex. för personal, lokaler, genomförd eller planerad investering i utrustning. l del fall skulle de elever som en övergår till fristående skola ha rymts inom den kommunala gymen itasieskolan. Att omedelbart minska den kommunala organisationen är i allmänhet inte möjligt. Vissa kostnadsbesparingar kan göras längre sikt, och så har också skett, t.ex. att kommun avstått från att anordna en viss utgenom en bildning erbjuds i fristående skola. l länsstyrelsernas undersöksom en ningar ansåg flera kommuner emellertid att långsiktiga kostnadsbesparingar mindre sannolika. Ett argument för detta var att kommunerna var trots det minskade elevunderlaget önskade behålla ett visst programutbud för att tillgodose lokala behov.

Skolan som. allsidig social miljö

Målsättningen med reformerna skolområdet är att ge alla ungdomar sammanhållen och bred utbildning av hög kvalitet. Ett viktigt mål i en gymnasieskola för alla är att ta tillvara de värden som skapas i mötet en mellan ungdomar med olika bakgrund, erfarenheter och referensramar. Det är därför viktigt att skolans totala elevantal inte är för litet. Det förhållandet att del kommunens elever går till en fristående en av gymnasieskola i kommunen kan antas leda till en icke önskad segregation, de fristående skolorna inte tar ut elevavgifter. Länsstyreläven om i Stockholms län redovisar i sin rapport Effekter viss fristående sen av gymnasieutbildning, att de elever som kommer på fristående gymnasieskolor har högre betygsgeitomsnitt än vad krävs för att komma som ett likartat i den kommunala gymnasieskolan. l rapporten program visas också att andelen elever med annat hemspråk än svenska är mindre vid de fristående gymnasieskolorna än vid de kommunala skolorna. Strävan att i enlighet med läroplanens allmänna mål göra skolan till en social och kulturell mötesplats kan därmed försvåras, såväl i den fristående skolan i den kommunala skolan. som Effekten att elever går till fristående skolor är enligt länsstyrelsens av undersökning emellertid marginell och måste jämföras med den eventuellt segregerande effekt kan följa betydligt större andel som av att en

Kapitel 4 57

elever söker sig till kommunal gymnasieskola utanför den egna en kommunen. Av rapporten framgår att mindre än två procent av eleverna i Stockholmsregionen går i en fristående skola, jämfört med att 28 procent eleverna är inskrivna i en kommunal gymnasieskola utanför av hemkommunen.

Information

Kommunerna år enligt skollagen skyldiga att informera de nationella om och valmöjligheterna att få utbildning specialutprogrammen om formade eller individuella En del kommuner, men långt ifrån program. i regionen,

i alla, informerar det samlade utbudet i kommunen eller

om

l således även de utbildningsmöjligheter finns vid fristående

om som en gymnasieskola. Ett rationellt utnyttjande av utbildningsresurserna förutsätter att elever och föräldrar har tillgång till saklig information om

samtliga tillgängliga utbildningsmöjligheter, oavsett om de anordnas av

kommunal eller enskild huvudman. Utredaren anser att kommunerna bör

underlätta valfriheten genom att ta de fristående gymnasieskolorna i

sin information utbildningsvägar i gymnasieskolan. om

58 Kapitel 4

4.2 Ordning for beslut om offentligt stöd.

Fördelning av ansvar mellan olika

aktörer

Förslag: Skolverket skall besluta om en fristående skola skall förklaras berättigad till offentligt stöd. Beslutet skall avse ett visst antal elever. Ansökan for angiven utbildning skall lämnas direkt till Skolen verket, som inhämtar kommunernas yttranden. Den kommun där skolan skall ligga lägeskommunen skall yttra sig över de effekter den fristående gymnasieskolan kan ha på gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet och därvid inhämta närliggande kommuners yttranden. I förekommande fall skall även landstingets yttrande inhämtas. Av kommunernas yttranden skall särskilt framgå effekter för utbildningsutbudet inom den offentliga gymnasieskolan och kommunens ekonomi. Bedömningen skall grundas bl.a. på elevantalet vid fullt utbyggd organisation. Avvikelser från det beräknade elevantalet får inte göras utan Skolverkets beslut. Om kommun och skola är överens om utökningen, skall detta anmälas till Skolverket för att ett nytt beslut skall kunna utfärdas. l det fall kommun och skola inte kommer överens om utökningen, skall en ny ansökan lämnas till Skolverket i vanlig ordning. Länsstyrelsernas ansvar för bedömning av följderna för det offentliga skolväsendet upphör. I konsekvens med förslaget att Skolverket skall besluta om skolan skall få rätt till bidrag, bör Skolverket även besluta om att återkalla rätten till bidrag. Skolverkets beslut skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Nuvarande ansvarsfördelning då det gäller att förklara en fristående skola berättigad till offentligt stöd innebär att tre nivåer utöver berörda kommuner är engagerade och gör bedömningar ur olika aspekter: Länsstyrelserna är de som i första hand svarar för prövning av den fristående skolans följder för gymnasieskolan inom det offentliga skol-

väsendet i kommunen och i regionen se avsnitt 2.2.

Kapitel 4 59

Skolverket svarar for den samlade bedömningen om skolans verksamhet kan anses svara mot de krav som ställs i skollagen och Förordningen

se avsnitt 2.3

Regeringen avgör slutligen om den angivna utbildningen vid den fristående skolan kan anses innebära påtagliga negativa följder för det offentliga skolväsendet eller om den skall berättigas till offentligt stöd

se avsnittt 2.1.

Kommunernas ansvar

Utredaren föreslår en ändrad ansvarsfördelning. Den kommun där skolan skall ligga lägeskommunen skall bedöma och yttra sig över de effekter den fristående gymnasieskolan kan ha för den offentliga gymnasieskolan i lägeskommunen. Kommunen skall också inhämta yttranden från närliggande kommuner, i förekommande fall även från landstinget. Av yttrandena skall särskilt framgå effekter för utbildningsutbudet i den offentliga gymnasieskolan och för kommunens ekonomi. Detta innebär att länsstyrelsernas nuvarande ansvar för den samlade bedömningen av följderna for det offentliga skolväsendet upphör. Kommunerna har ett ansvar för att alla ungdomar i kommunen kan beredas plats i gymnasieskola, i planeringsskedet således även för elever som senare väljer att gå till en fristående gymnasieskola. Det är viktigt att kommunerna så tidigt som möjligt kan planera utifrån de konsekvenser som den fristående gymnasieskolan kan medföra beträffande elevunderlag, utbildningsutbudets bredd och skolans ekonomi. Nuvarande tidpunkt för inlämnande av ansökan har valts med hänsyn till detta och

bör behållas den l april kalenderåret fore det läsår då bidraget skall

börja gälla. l de fall kommunernas bedömning innebär att den fristående gymnasieskolan kan få påtagliga negativa följder för det offentliga skolväsendet skall det i dess yttrande tydligt motiveras hur utbud och ekonomi påverkas såväl kort som lång sikt, samt vilken inverkan det kan antas få för eleverna i det offentliga skolväsendet. Som underlag för bedömningen behöver kommunerna väl underbyggda uppgifter om det elevantal den planerade utbildningen räknar med vid fullt utbyggd organisation, då effekterna självfallet har samband med den fristående skolans dimensionering. Av samma skäl skall en fristående gymnasieskola inte utan Skolverkets beslut få utöka elevantalet i den bidragsberättigade utbildningen. i Det är naturligt att kommun och skola i första hand kommer överens om 7 utökningen och därefter anmäler detta till Skolverket. En sådan anmälan

60 Kapitel 4

skall kunna göras utan ett fullständigt ansökningsförfarande. I det fall Överenskommelse däremot inte kan träffas måste skolan lämna en ny ansökan i vanlig ordning.

Skolverkets ansvar

Den ansvarsfördelning föreslås innebär att Skolverket skall göra som den samlade bedömningen utbildningen motsvarar den offentliga av om

gymnasieskolans utbildning. Skolverket skall vidare med utgångspunkt

i kommunernas yttranden göra bedömning de effekter den friståen av

ende gymnasieskolan kan ha för gymnasieskolan inom det offentliga

skolväsendet i lägeskommunen och närliggande kommuner.

Beslut förklara fristående gymnasieskola bidragsberättigad

om att en bör enligt utredarens förslag kunna överföras till Skolverket. Sedan det gällande regelverket infördes har erfarenheter vunnits om hur skollag och förordning skall tillämpas. Skolverket ansvarar redan för beslut om

godkännande fristående skolor grundskolenivå. Det är enligt

av utredarens mening till fördel ansökningarna behandlas samma sätt om

oavsett skolform och att beslutet att förklara en fristående gymnasieskola

berättigad till bidrag enligt 9 kap. 8 § skollagen därför överförs från regeringen till Skolverket. Skolverkets beslut skall ett angivet antal avse elever för den angivna utbildningen. Även beslut återkalla rätten till bidrag för skola, som efter om att en tillsyn förklarats inte längre uppfylla kraven för bidragsrätt, bör i konsekvens med förslaget överföras till Skolverket. Skolverkets beslut att förklara fristående skola berättigad till om en bidrag eller beslut återkallande bidragsrätt skall kunna överklagas om av vid allmän förvaltningsdomstol både den fristående skolan och av av berörd kommun.

Den föreslagna ansvarsfördelningen innebär en begränsning av det

antal nivåer ansökan skall och därmed förutsättningar för en passera ger effektivare beslutsprocess.

Effekten beslutet för den fristående gymnasieskolan

av

Beslutet rätt till offentligt stöd innebär enligt dagens bestämmelser om skolan har rätt till bidrag från och med närmaste läsår. Utredaren har att inte funnit anledning att föreslå någon ändring av detta.

Kapitel 4 61 sou 1995:113

4.3 Hur skall fördelas mellan

tillsynsansvaret

olika parter

Förslag: Den kommun där skolan ligger skall ha rätt till insyn i

skolans verksamhet. Skolverket skall liksom idag ha ett huvudansvar för tillsynen,

dvs. att verksamheten vid de fristående gymnasieskolorna alltjämt

mot de statliga kraven. svarar Skolan bör delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen i den utsträckning kommunen och den fristående som

gymnasieskolan kommer överens Skolan skall som hittills

om.

skyldig att delta i den nationella uppföljningen och utvär-

vara deringen

Den lagfästa delen tillsynen åligger Skolverket såsom statlig myndigav het. Verket för de övriga statliga kontrollinstrumenten, nationell ansvarar uppföljning och utvärdering, vilka jämsides med tillsynen är olika sidor kontroll skolans verksamhet och resultat nationell nivå. av statens av Dessa resultat återföres till skolans huvudmän och kan därmed utgöra

utgångspunkt för den kontinuerliga utvecklingen det offentliga skol-

av väsendet.

Skolverket skall vid sin tillsyn följa bestämmelserna i regeringsfor-

RF, reglerar hur den offentliga makten skall utövas i Sverimen som Vid tillsynen skall Skolverket till att skolhuvudmannen garanteras ge. se den rättssäkerhet RF föreskriver. Skolans huvudman skall garantesom

tillsynen genomförs på ett korrekt sätt och att skolan bedöms

ras att

efter enhetliga bedömningsgrunder. Varje tillsynsutredning är unik. De metoder skall användas, och

som det på vilket de skall tillämpas, är avhängigt den skola och det sätt sammanhang skall utredas. Kvaliteten i tillsynen är beroende av som utredarens kompetens och dennes kännedom och förtrogenhet med om

gymnasieskolan. Skolverket har den kompetens och de resurser som

krävs för att genomföra tillsynsuppdraget. samtidigt angeläget att kommunerna görs delaktiga i den Det är offentliga insynen i fristående skolors verksamhet, på motsvarande sätt Friskolekommittén föreslår beträffande fristående skolor på grundsom skolenivå. Kommunerna har redan viss insyn genom ansvaret för att

62 Kapitel 4

skolans lokaler uppfyller gällande krav ur brand-, miljö- och hälsovårdssynpunkt, vilket följer av annan lagstiftning. Denna insyn är dock alltför begränsad. Kommunerna bör ha rätt till insyn som ger dem möjlighet att fortlöpande bilda sig en uppfattning om hur verksamheten bedrivs och utvecklas i den fristående gymnasieskolan i relation till generella förhållanden i den kommunala skolan. I flera kommuner förekommer redan sådan insyn som ett uttryck för öppenhet och samverkan mellan kommun och skola. Det skälet att kommunerna lämnar bidrag till skolan talar också för att kommunerna skall ha rätt till insyn. Detta är en förutsättning för att kommunen skall kunna göra en riktig bedömning av skolans resursbehov. Denna bedömning skall utgå från vad eleverna faktiskt får i den fristående gymnasieskolan så att jämförelse kan göras med resurstilldelningen i den kommunala gymnasieskolan. I propositionen om valfrihet och fristående skolor prop. 199192:95 framhölls det väsentliga i att kvaliteten i de fristående skolornas pedagogiska verksamhet fortlöpande följs upp och utvärderas. Det ledde till att bidragsberättigade fristående skolor blev skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som årligen genomförs av Skolverket. Däremot ansågs det inte nödvändigt att lagfästa en skyldighet för fristående vara skolor att medverka i sådan uppföljning och utvärdering som kommunen bedriver. Det antogs vara naturligt för den fristående skolan att samarbeta med den kommun där skolan ligger, bl.a. i form av deltagande i den lokala uppföljningen och utvärderingen. Utredaren delar denna uppfattning. En fristående gymnasieskola är frivillig skolform och bör erbjudas att delta i kommunens uppföljning en och utvärdering i den utsträckning som kommunen och skolan gemensamt bedömer det vara meningsfullt och kommer överens om. För nystartade skolor eller för skolor med litet elevunderlag, kan det vara särskilt värdefullt att detta sätt möjlighet att själv bedöma sin verksamhet i relation till skolor med längre erfarenhet och med ett större elevunderlag. Det bör emellertid lika starkt betonas att det primärt är den fristående skolans eget ansvar att följa upp och utvärdera sin verksamhet, i likhet med vad gäller för kommunala skolor. Skolans egen uppföljning som och utvärdering är fundamental för den egna utvecklingen. Den är också största betydelse för elevers och föräldrars insyn, liksom för kommuav Slutligen är det förutsättning för att skolan skall kunna uppfylla nens. en sin skyldighet att redovisa sina resultat för Skolverket som tillsynsmyndighet.

Kapitel 4 63

Förslaget innebär att

Skolverket skall ha det övergripande ansvaret för tillsynen av att skolans verksamhet uppfyller de statliga kraven. Skolverkets tillsyn utgör kontroll att verksamheten är förankrad i de författningar en av innehåller kriterier för bidragsrätten, dvs. skollagen, skolforordsom ningar och övriga förordningar skolområdet. Skolverkets tillsyn omfattar därigenom skolans resultat för att kontrollera att utbildningen

nationellt sett är likvärdig med den kommunala gymnasieskolans. Skol-

verkets tillsyn innebär prövning som kan leda till att skolans bidragsen rätt kan återkallas. Kommunen där den fristående gymnasieskolan ligger bör ha p i insyn i skolans verksamhet. Som ett led i denna insyn kan ingå att skolan deltar i kommunens uppföljning och utvärdering. Kommunens insyn skall ett stöd den fristående gymnasie- ; ses som l skolan att i samverkan med kommunen bedöma och utveckla sin verksamhet. Ett sådant samarbete kan verka stimulerande och utvecklande både för den kommunala och den fristående gymnasieskolan. Insynen

skall inte syfta till att begränsa den fristående gymnasieskolans frihet att

bedriva sin undervisning. Den föreslagna ordningen innebär att ansvaret för tillsyn ligger som kvar hos Skolverket medan kommunerna får rätt till insyn i den fristående skolans verksamhet, leder till att ansvarsfördelningen mellan Skolverket och kommunerna blir tydlig. Insynen innebär inte kommun kan vidta rättsliga åtgärder. Om att en kommunen skulle finna anledning att ifrågasätta verksamheten skall kommunen kunna anmäla detta till Skolverket.

64 Kapitel 4

4.4 för bidragsgivning Regler

Förslag: Om fristående gymnasieskola har förklarats berättien gad till bidrag skall elevens hemkommun lämna bidrag till skolan. Bidragsnivån skall fastställas i första hand i överenskommelse mellan kommun och den fristående gymnasieskolan. Den kom-

där skolan ligger lägeskommunen skall svara för över-

mun

läggningarna och därvid fastställa bidragsnivån för samtliga

bidragsberättigade elever i skolan. Om kommunen och skolan inte kommer överens om annat skall bidraget beräknas med utgångspunkt i skolans faktiska kostnader, baserat på skolans åtaganden och elevernas behov. Beräkningen skall ske grunder och enligt principer som samma samma kommunen tillämpar i fråga kostnader för elever går i ett om som motsvarande i kommunal skola. När det gäller utbildprogram en ningar på Naturbruks-och Omvårdnadsprogrammet skall skolan och lägeskommunen samråda med landstinget. Nationellt föreskrivna belopp skall inte längre förekomma. Nuvarande regler för utbetalning bör gälla oförändrade.

Nuvarande regler för att bestämma bidragsnivån förutsätter att elehemkommun och skolan i första hand kommer överens om bevens loppets storlek. I det fall då kommun och skola inte kommer överens

skall det belopp gälla regeringen föreskriver se avsnitt

om annat som 2.1. De belopp regeringen föreskriver bygger väsentligen på de som

genomsnittliga kostnader gäller i kommunen eller som

per program som

lagts fast i samverkansavtalen. Dessa belopp skulle enligt propositionen

Valfrihet i skolan prop. 1992932230 tillämpas i avvaktan att ett fastare underlag för de olika studievägarna kunde redovisas. Det har framförts krav att dessa belopp för vissa program i stället skulle

för att bli rättvisande. Det nationella uppföljningssyste-

anges per gren har i delstudie omfattar ett trettiotal kommuner redovisat met en som

skolkostnader, fördelade på kostnadsklasser och program se avsnitt 3.5.

Kommunernas kostnader, såväl totalt i de olika kostnadsslagen för som olika studievägar, visar stora variationer, bl.a. beroende hur kommuväljer de olika utbildningarna. Dessa uppgifter nerna att satsa resurser

Kapitel 4 65

bygger emellertid på ett alltför begränsat underlag för att medge riks-

giltiga slutsatser. Skolverket har undersökt hur bidragsnivån fastställts för de gym-

nasieskolor bidragsberättigade läsåret 199495 se avsnitt 3.6.

som var Det framgick att förhandlingar mellan kommun och skola förekommit i ungefär två tredjedelar fallen avsnitt 3.6. Undersökningen visar

av se

kommunerna i många fall, även då förhandlingar inte hade föreatt kommit, lämnade ersättning översteg de regeringen föreskrivna som av beloppen, eftersom skolorna kunnat visa att kostnaderna för deras åtagande större än dessa belopp. Erfarenheterna visar således att ett var garanterat minimibelopp inte är nödvändig för att fastställa bidragen. Kommunerna har ett ansvar för att alla ungdomar i kommunen

erbjuds utbildning i gymnasieskolan. Ansvaret innebär dock inte att kommunen behöver den ende anordnaren av gymnasieutbildning.

vara Oavsett huvudmannaskap skall utbildningen eleverna likvärdiga ge

möjligheter till yrkesverksamhet eller till fortsatta studier. Det bidrags-

föreslås i det följande grundas att likvärdig utbildning system som också kräver likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Förslag till ett nytt system för beräkning av bidrag

Utredaren föreslår bidragsnivån skall bestämmas i första hand i att överenskommelse mellan kommun och den fristående skolan. Den kommun där skolan ligger lägeskommunen skall svara för överlägg-

ningarna och därvid fastställa bidragsnivån för samtliga bidragsberättiga-

de elever i skolan. Bestämmelsen nationellt föreskrivna belopp skall om upphöra. Om lägeskommunen och den fristående skolan inte kommer överens

skall bidraget beräknas med utgångspunkt i skolans faktiska

om annat kostnader, baserat skolans åtaganden och eleverna behov. Beräk-

ningen skall ske på grunder och enligt samma principer som

samma kommunen tillämpar i fråga kostnader för elever går i ett om som motsvarande i kommunal skola. program en

Lägeskommunen skall bedöma den fristående gymnasieskolans

om samlade kostnader är rimliga i förhållande till de angivna ändamålen, ställda i relation till vad motsvarande studievägar i kommunen eller i samverkansområdet kostar. Bedömningen bör utgå från kostnader för en

utbildningsväg i bidragshänseende är närmast jämförbar med den

som

den fristående gymnasieskolan avser att bedriva. 1 de fall kommu-

som

saknar jämförelsemöjligheter i kommunen eller samverkansområdet,

nen bör kunna få viss vägledning i de årligen utgivna rapporterna om man

66 Kapitel 4

jämförelsetal för skolhuvudmän Skolverkets nationella uppföljnings-

system. Jämförelsetalen i dessa rapporter innehåller uppgifter komom munernas kostnader uppdelade i olika kostnadsklasser. Uppgifterna redovisas uppdelade kommuner av olika struktur och storlek, men redovisas däremot inte per program. Bidragen skall ge eleverna i de fristående gymnasieskolorna villkor som är ekonomiskt likvärdiga de som elever i kommunala skolor har. Detta innebär att verksamheten i en fristående skola normalt inte bör tilldelas högre ersättning än vad liknande utbildningar i kommunala skolor får. I vissa fall kan det betyda att den fristående gymnasieskolan får lägre ersättning om skolans kostnader är lägre än kommunens. Särskilda kostnader som en enskild huvudman har utöver utbildningskostnader, t.ex. för moms och arbetsgivaravgifter, som en kommunal huvudman inte har, bör beaktas. Riksdagen har beträffande grundskolan beslutat bet. 199495: UbU16, s rskr. 199495:385 att kommunerna vid bidragsgivning skall beakta skolans åtagande för elever med särskilda behov, invandrarundervisning och Skolhälsovård. De båda senare innefattas inte i de fristående gymnasieskolornas skyldigheter, men kan förekomma om kommun och skola är överens om ersättningen. Detta kan även gälla om den fristående gymnasieskolan åtar sig undervisning av elever med särskilt stora behov av stöd, något som redan sker i en del kommuner. Det belopp som lägeskommunen och den fristående skolan kommer överens om bör således gälla för samtliga berörda kommuner. Dagens regler för utbetalning enligt 9 kap. 9 § skollagen bör gälla oförändrade. Utredaren har övervägt vilka problem som kan ligga i ett bidragssystem som enbart bygger på överläggningar mellan kommun och skola. I många fall rekryterar en fristående gymnasieskola elever från många kommuner utöver den kommun där skolan är belägen lägeskommunen. l extremfallet kan det tänkas att ingen elev kommer från lägeskommunen. Att förhandla med ett stort antal kommuner torde vara administrativt svårt att genomföra, särskilt om skolan vid förhandlingstillfället

inte har klart från vilka kommuner ännu intagna elever kommer.

Likaså vore det olyckligt förhandlingar med de olika kommunerna om skulle leda till att skolan för en och samma utbildning får olika stora

belopp från elevernas hemkommuner.

Förslaget innebär således att lägeskommunen, i förekommande fall efter samråd med närliggande kommuner och landsting, skall svara för överläggningarna med skolan och därvid fastställa bidragsnivån för samtliga bidragsberättigade elever i skolan. Inte minst praktiska skäl talar för detta. Därtill kommer att bidraget baseras på de kostnader som den fristående skolan har utifrån sina åtaganden och elevernas behov. En

Kapitel 4 67

sådan faktisk kostnad bör i stort vara densamma oavsett i vilken komeleverna är hemmahörande. mun Ett bidragssystem helt bygger överläggningar mellan lägessom kommun och skola kan ha ett värde även i det avseendet att kontakter etableras redan då skolan är i ett planeringsskede. Detta ger kommunen tidig information den planerade skolverksamheten i kommunen, om samtidigt skolan kan få uppfattning om realistiska planeringssom en beträffande dimensionering, ekonomi, lokaler, möjligheter till ramar samarbete m.m. Kommunens beslut bidrag kan överprövas i den ordning som om föreskrivs i 10 kap. kommunallagen.

Elevarvgifter

Enligt direktiven skall frågan om de fristående gymnasieskolomas rätt

elevavgifter övervägas. Nu gällande regler innebär att en biatt ta ut

dragsberättigad skola endast får ta ut elevavgifter är skäliga med

som hänsyn till de särskilda kostnader skolan har, förutsatt att kostsom naderna är rimliga för verksamheten. Detta har i hittillsvarande prövning

i ärenden elevavgifter tolkats så att elevavgifter i princip endast

om

medges för de särskilda kostnader som föranleds av skolans profil i

undervisningshänseende. Utredaren föreslår inga ytterligare begränsningar i nuvarande regler

för bidragsberättigad fristående gymnasieskola att ta ut elevavgifter.

en Utbildningar inom frivillig skolform, som eleverna aktivt väljer som en

alternativ till den kommunala gymnasieskolan, behöver inte nödvändigt-

vis kostnadsfria. Som nämnts kan det under vissa förhållanvara ovan den motiverat att ut skälig avgift grund utbildningens vara ta en av speciella inriktning. En förutsättning måste dock att en eventuell vara avgift så den leder till segregerande effekter. En strikt inte är stor att tillämpning gällande regler för elevavgifter bör garantera att oskäliga av elevavgifter inte skall förekomma.

68 Kapitel 4

4.5 Sekretess

Förslag: Utredaren ansluter sig till Friskolekommitténs förslag om att en bestämmelse om tystnadsplikt, motsvarande den som finns i lagen entreprenadförhållanden inom skolan, införs för om personal vid fristående skolor.

I sekretesslagen 1980: 100 finns bestämmelser tystnadsplikt i det om allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. l sistnämnda hänseende innefattar bestämmelserna begränsningar i den

i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del allmänna hand-

av lingar. För det offentliga skolväsendet finns bestämmelser sekretess med om hänsyn främst till skyddet för enskilda personliga förhållanden. Det är främst inom den elevvårdande verksamheten sekretess gäller för som vissa uppgifter. Om undervisning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom läggs ut på entreprenad gäller 5 § lagen 1993:802 entreom prenadförhållanden inom skolan följande: Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet som bedrivs med stöd 1 eller 2 § får inte obehörigen röja vad han i av den elevvårdande verksamheten har fått någons personliga veta om förhållanden. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärenden om tillrättaförande av en elev eller om skiljande elev från av en vidare studier. Friskolekommittén har förslagit en lagändring innebär att som en bestämmelse om tystnadsplikt, motsvarande den vid entreprenadförhållande i skolan, införs för personal vid fristående skolor oavsett skolfonn. Utredaren ställer sig bakom detta förslag.

Kapitel 5 69

5 Ekonomiska konsekvenser av

förslagen

De ekonomiska konsekvenserna förslagen skall mot bakgrund av av ses kommuns skyldighet att erbjuda utbildning på nationella program för en samtliga ungdomar i kommunen enligt bestämmelser i skollagen. Ut-

gångsläget för de nuvarande bidragsbestämmelsema har varit att stödet till de fristående gymnasieskolorna skall likvärdiga ekonomiska

ge förutsättningar för kommunala och fristående skolor. De nuvarande bestämmelserna innebär att kommunerna är skyldiga att betala lägst det belopp regeringen föreskriver om inte kommun som och skola kommer överens annat. De regeringen föreskrivna om av

beloppen utgår i princip från den genomsnittskostnad som kommunerna

har för motsvarande utbildning i kommunen eller i samverkansomen rådet. Bidragsnivån har i många fall bestämts i överenskommelse mellan kommun och skola och fastställts i huvudsak enligt samma principer vid resurstilldelning till de kommunala skolorna, dvs. den fristående som skolan har tilldelats medel utifrån åtaganden och faktiska kostnader som huvudmannen har för den angivna utbildningen.

Förslaget innebär egentligen endast framskrivning av principer

en redan i viss utsträckning tillämpas. Förändringen innebär att de av som

regeringen föreskrivna beloppen slopas och att bidragsnivån bestäms i

överenskommelse mellan kommun och skola. Ett motiven är att de av

genomsnittliga beloppen inte är rättvisande till följd stora kostnadsva-

av riationer för olika i olika kommuner. En korrekt bidragsniprogram mer

vå kan fastställas jämförelse görs med de kostnader berörda

om som kommuner har för motsvarande utbildning. en Förslagen bör inte leda till någon kostnadsökning jämfört med de nu gällande bidragsreglerna. Kommunerna bör enligt förslagen få insyn i verksamheten i de

fristående gymnasieskolorna. Omfattningen är emellertid begränsad

eftersom Skolverket fortfarande skall ha det huvudsakliga tillsynsansva-

ret. Utredaren bedömer att förslagen sammantaget inte kommer att leda till kostnadsökningar.

SOU 1995: l 13 Referenser 71

Referenser

Beskrivande data skolverksamheten. Skolverket 1995, rapport 75 om De friskolorna, Friskolornas Riksförbund 1995, rapport nr 2 nya

Efekter viss fristående gymnasieutbildning. Länsstyrelsen i

av Stockholm, rapport 12, 1995 Proposition 19921993:250 En ny läroplan. Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. SOU 1992:38 Fristående skolor för inte längre skolpliktiga elever. SOU 1983:1 Gymnasieskolan bred grund för högskolestudier. Ds 1995:56 - en Konkurrens för stimulans. Skolverket 1993 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94

Ny läroplan för gymnasieskolan, m.m.199394:UbU2

Olika skolformer, verksamhet och resultat 199394, Skolverket PM 1994-09-30

Omstrukturering skolsystem Decentralisering, valfrihet och

av privatisering En internationell översikt. H. Daun, Internationell -

pedagogik, Stockholms universitet. Rapport Skolverket 1993. Riktlinjer för tillsyn utbildningen vid fristående gymnasieskolor

av arbetsmaterial, Skolverket 1995 Skolan i siffror, Skolverket l995:del rapport 74 Skolan i sifror. Skolverket, 1995:de1 rapport 77

Skolan. Jämförelsetal för skolhuvudmän. Skolverket 1994, rapport 70 Skolan. Jämförelsetal för skolhuvudmän. Skolverket 1995, rapport 73

Skolan. Jämförelsetal för skolhuvudmän. Skolverket 1995, rapport 76 i Skolans kostnader, ejfektivitet och resultat. ESO Ds 1994:56

Tillsyn utbildningen vid fristående skolor. Riktlinjer för fördjupad

av

tillsyn undervisningens saklighet och allsidighet arbetsmaterial,

av Skolverket 1995 Tillsyn skolan. 199495:UbU 16 av Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier. SOU 1993:85

Valfrihet inom skolan. ESO Ds 1994:72 Valfrihet i skolan. Proposition 1992932230 Valfrihet inom skolan. Ds 1992:115

Bilaga 1 73

Kommittédirektiv Dir 1995: 107

Utredning om fristående gymnasieskolor

Dir 1995:107

Beslut vid regeringssammanträde den 13 juli 1995

Sammanfattning av uppdraget

En utredare skall utreda frågor rör villkor för att förklara utbildning som

gymnasieskola berättigad till offentligt stöd.

vid en fristående Uppdraget skall vara slutfört den l november 1995.

Utredaren skall

ge förslag till

villkor för fristående gymnasieskola skall förklaras berättigad

att en till offentligt stöd, ordningen för sådana beslut och hur ansvaret skall fördelas mellan olika aktörer, hur tillsynsansvaret skall fördelas mellan olika parter samt

regler för bidragsgivning.

Bakgrund

Rätten till gymnasieutbildning

Stat och kommun har det övergripande ansvaret för barns och ungdo-

skolgång och utbildning. mars Alla barn och ungdomar har enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning de än bor i Sverige. Varje kommun är vidare enligt var

skollagen skyldig att erbjuda gymnasieutbildning på i första hand nationella och i andra hand Specialutformat eller individuellt

program för samtliga ungdomar i kommunen förutsatt att de slutfört program

sista årskursen i grundskolan eller motsvarande. Erbjudandet skall

1 omfatta allsidigt urval nationella och antalet platser skall i ett av program

74 Bilaga 1

anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. Erbjudandet skall utavse bildning som anordnas inom kommunen eller i kommun eller en annan ett annat landsting i enlighet med samverkansavtal. Ett sådant avtal innebär att en elev söker till gymnasieskola i den andra kommusom en nen hänförs till den grupp elever i första hand skall bli mottagna som i sådan gymnasieskola och att hemkommunen automatiskt blir skyldig att betala för elevens utbildning. Utbildningarna i den kommunala gymnasieskolan har stor bredd en både vad gäller antal och olika ämnesinriktningar. Om elevprogram underlaget blir för litet kan utbudets bredd hotas. Begränsningen av rätten for elever att genomgå gymnasieutbildning i en annan kommun eller ett annat landstings gymnasieskola utan samverkansavtal med hemkommunen gäller inte eleven väljer friståom en ende gymnasieskola.

Fristående gymnasieskolor

Fristående gymnasieskolor är skolor med utbildningar till innehållet

som kan anses motsvara den kommunala gymnasieskolans utbildning på nationella eller specialutformade program. Genomgången utbildning i dessa skolor ger samma möjligheter till yrkesliv eller högskolestudier som avslutad utbildning i den kommunala gymnasieskolan. En fristående gymnasieskola kan av regeringen förklaras berättigad till offentligt stöd som i sådant fall består dels bidrag från elevernas av hemkommuner för utbildningen, dels statlig tillsyn vilken i sin tur ger rätt till studiestöd för eleverna.

Utbildningen i en sådan skola skall kunskaper och färdigheter

ge som till art och nivå väsentligen mot de kunskaper den kommusvarar som nala gymnasieskolan skall ge. Den skall också i övrigt väsentligen svara mot gymnasieskolans allmänna mål. Det är därvid särskilt viktigt att de allmänna mål i l kap. 2 § andra och tredje styckena skollasom anges gen l985:l 100 beaktas vilket innebär att skolans verksamhet skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Skolan skall vidare öppen för alla och inte medges offentligt vara stöd om den brister i öppenhet och insyn. Undervisningen måste vara saklig och allsidig. Ett villkor är vidare att intagningsbestämmelsema är godtagbara. Elevernas studieresultat skall redovisas i betyg eller intyg ärjämsom förbart med gymnasieskolans betyg. Skolan måste delta i Skolverkets uppföljning och utvärdering. Vidare måste elevavgifterna, sådana tas om

Bilaga 1 75

ut, skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, vara under förutsättning att kostnaderna för verksamheten är rimliga. Vid regeringens bedömning enligt 9 kap. 8 § skollagen om en fristående gymnasieskola skall förklaras berättigad till offentligt stöd skall

hänsyn tas till den har påtagligt negativ inverkan på möjligheterna

om

att upprätthålla bredden i det offentliga skolväsendet.

Ansökan

En skola vill bli förklarad berättigad till offentligt bidrag skall som enligt 9 kap. 9 § skollagen lämna ansökan detta till länsstyrelen om i det län där skolan är belägen. Ansökan skall lämnas före den l sen augusti året före bidragsåret. Fr.o.m. 1996 skall ansökan i stället lämnas senast den l april året före bidragsåret. Länsstyrelsen skall tillsammans med eget yttrande vidarebefordra ansökan till Statens skolverk. Av yttrandet skall framgå länsstyrelsens

bedömning utbildningen kommer att få påtagliga negativa följder

av om

för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen. Innan

länsstyrelsen yttrar sig skall den aktuella kommunen samt i förekommande fall närliggande kommuner tillfälle att göra sina bedömningar ges på det offentliga skolväsendet i kommunen. av den nya skolans inverkan Skolverket skall därefter vidarebefordra handlingarna till regeringen tillsammans med eget yttrande vilket särskilt skall framgå om inav

trädesvillkor och urvalsgrunder vid skolan är godtagbara. Om regeringen förklarar utbildningen bidragsberättigad skall elever-

hemkommuner lämna bidrag till skolan. Den fristående skolan och nas hemkommunerna skall i första hand komma överens om bidragets storlek. Om den fristående skolan inte kommer överens annat med om elevernas hemkommuner, skall dessa betala det belopp som har föreskrivits regeringen eller den myndighet regeringen bestämt. Sådana av föreskrifter finns i bilaga 2 till förordningen 1993:884 om offentligt stöd till fristående skolor.

Konsekvenser och erfarenheter av gällande regelverk

De nuvarande reglerna för stöd till fristående gymnasieskolor gäller

fr.o.m. den l juli 1994. Antalet sådana skolor har ökat från ett femtontal med statligt stöd vid utgången juni 1994 till 45 stycken inför läsåret av 199596.

76 Bilaga 1

De tidigare fristående gymnasieskolorna gav huvudsakligen utbildningar inom området för samhälIsvetenskapsprogrammet. Utbildningarna vid de nytillkomna skolorna avser i några fall estetiska programmet, medieprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet medan flertalet har mera yrkesinriktade program. Dessutom har de nytillkomna skolorna en större regional spridning. Regeringen anser att fristående gymnasieskolor även fortsättningsvis skall finnas som ett komplement till kommunala skolor. De fristående gymnasieskolorna kan bidra till att öka mångfalden och förnyelsen inom skolväsendet. De nuvarande reglerna har som nämnts gällt endast ett budgetår varför erfarenheter systemet är begränsade. Det finns dock problem av redan är synliga och som är av sådan art att regeringen anser att som nu systemet behöver ses över. Etablering av fristående gymnasieskolor har naturligtvis effekter det befintliga skolväsendet i kommunen och regionen både kolt och lång sikt. Kommunen har skyldighet att erbjuda en elev gymnasieutbildning ett brett urval av nationella program. Därför måste beredskap finnas inom kommunens gymnasieorganisation för att kunna ta emot samtliga ungdomar i kommunen, även sådana elever som börjat utbildning i en fristående gymnasieskola men avbrutit studierna där. Etablering av fristående gymnasieskolor kan i vissa fall leda till ökade kommunala kostnader, svårigheter att erbjuda ett brett urval nationella program av och ökad risk för segregation. Enligt gällande beslutsordning har såväl den kommun där den nya skolan skall ligga angränsande kommuner möjlighet att ge sin som uppfattning gymnasieskola om den nya skolans inverkan på kommunens innan länsstyrelsen i sitt yttrande ger en bedömning av inverkan i regionen. Det bör övervägas om kommunernas inflytande vid nyetablering av fristående gymnasieskolor skall stärkas. Det bör också prövas vilken betydelse påtagligt ökade kommunala kostnader eller betydande risk för ökad segregation i skolväsendet skall tillmätas i sammanhanget. Det bör även övervägas det är ändamålsenligt att också i fortsättningen låta om frågan avgöras genom regeringsbeslut. Målsättningen med reformerna skolområdet är att ge alla ungdomar sammanhållen och bred utbildning hög kvalitet i en en av gymnasieskola för alla. En viktig del av en gymnasieskola för alla är den kvalitet som skapas i mötet mellan ungdomar med olika bakgrund, erfarenheter och referensramar. Det bör övervägas vad krävs för att som nya fristående gymnasieskolor skall ge den bredd och kvalitet i utbildningen fordras för att motsvara den i den kommunala gymnasieskosom

Bilaga 1 77

lan samt särskilt det är liten skola möjlighet till allsidig

- om .en - ge social fostran. Kritik har framförts mot vissa konfessionella skolor. Kritikerna har ifrågasatt skolorna verkligen uppfyller läroplanens krav på om

allsidighet och saklighet i undervisningen. Det bör prövas den

om

hittillsvarande ordningen för godkännande och tillsyn ger tillräckliga möjligheter att se till att alla ungdomar får gymnasieutbildning

en grun-

dad på allsidighet och saklighet samt präglad de demokratiska värde-

av ringar som uttrycks i skollag och läroplan. En kommun har efter den första prövningen ingen insyn i en fristående gymnasieskolas verksamhet. Den prövning sker inför som

förklaring om rätt till offentligt stöd baseras på den kommande planera-

de verksamheten. Det är Skolverket för tillsynen friståsom ansvarar av ende gymnasieskolor. Mot bakgrund kommunernas vad gäller av ansvar

gymnasieutbildning för sina ungdomar är ett visst kommunalt för

ansvar

tillsynen av de fristående gymnasieskolorna berättigad.

Reglerna för bidragsnivån till fristående gymnasieskolor förutsätter överläggning mellan hemkommunen och skolan. Om överenskom-

melse inte kan nås skall det belopp regeringen fastlagt gälla. Från de fristående gymnasieskolornas sida har redovisats att sådana överlägg-

ningar tenderar att snarast utgöra ett konstaterande från hemkommunens

sida att det av regeringen fastlagda beloppet skall gälla. Regeringen

finner det olyckligt den kontakt mellan kommun och skola i sig om som har ett betydande värde sätts spel grund regeringens centralt ur av fastställda belopp. Det bör därför övervägas systemet med att om rege-

rin-gemfastställer belopp skall finnas kvar. I det sammanhanget bör också övervägas om fristående gymnasieskolor även fortsättningsvis

skall ha rätt att ta ut elevavgifter och hur de i så fall bör påverka bidragsnivâerna.

78 Bilaga 1

Uppdraget

En översyn gällande regler är mot denna bakgrund angelägen. Det är av

regeringens ambition att såväl kommuner som fristående gymnasieskolor

får klara regler kan förväntas ligga fast under längre tid. som en En särskild utredare bör utses att ge förslag till

villkor fristående gymnasieskola skall förklaras berättigad

för att en till offentligt stöd, ordningen för sådana beslut och hur ansvaret skall fördelas mellan olika aktörer, hur tillsynsansvaret skall fördelas mellan olika parter samt regler för bidragsgivning.

Ramar för utredningens arbete

Utredaren skall redovisa uppdraget senast den l november 1995.

Utredaren skall lägga fram förslag till de författningsändringar som

föranleds av ställningstagandena.

I arbetet skall utredaren hålla kontakt med Friskolekommittén. Utredaren bör vidare hålla sig informerad Skolverkets arbete med om utbildningar vid sådana fristående skolor som den 30 juni översyn av 1993 hade statligt stöd. Om utredaren föreslår förändringar innebär utgiftsökningar eller som inkomstminskningar skall konkreta förslag till hur dessa skall figes nansieras. Utredaren skall också göra bedömning av de kommunaleen

konomiska effekterna och den s.k. fmansieringsprincipen är till-

om lämplig. För arbetet gäller vidare regeringens direktiv till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konse-

kvenser dir. 1992:50 och att pröva offentliga åtaganden dir. om 1994:23 och jämställdhet mellan könen dir. 1994:124. om

Utbildningsdepartementet

vgiii ifgå

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlat näringsförbud.N. 40. Älvsäkerhet.K. . Allmän behörighet för högskolestudier.U. Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.A. 41. . - Grön diesel miljö- och hälsorisker. Fi. 42. Framtidsanpassad Gotlandstrañk.K. . - Lángtidsutredningen 1995. Fi. 43. Sambandet Redovisning Beskattning.Ju. - . organisation.Ju. Vârdens svåraval. 44. Aktiebolagets . slutbetänkandeav Prioriteringsutredningen. S. 45. Grundvattenskydd.M.

Muskövarvets framtid. Fö. 46. Effektivare styrning och rättssäkerhet . A. Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa.A. i asylprocessen. . Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Pensionsrättigheter och bodelning. Ju. 47. . Ju. Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. . körkortsregler. K. .Översyn skattebrottslagen. Fi. 48. EG-anpassade av Nya konsumentregler.Ju. 49.Prognoseröver statens inkomster och utgifter. Fi. . Kunskapsläget pá kärnavfallsomrádet1995.M. Mervärdesskatt Nya tidpunkter för 50. . redovisningoch betalning. Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N.

Försvarsmaktens ekonomi. Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju. Analys av . Samverkan för fred. Den rättsliga regleringen.Fö. .Ny Elmarknad + Bilagedel. N. 53 . .Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - .Socialt arbete mot prostitutionen i Sverige. S. och kommun. M.

.Homosexuell prostitution.S. 55. Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden.A.

.Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåner och sanktioner

Ett säkrare samhälle. Fö. utgifter för administration.Fi. - . Förslag internationellt flygsäkerhets- Utan stannar Sverige.Fö. 57. om ett . universiteti Norrköping-Linköping. U. .Staden på vatten utan vatten. Fö. .Radioaktivaämnen slår jordbruk i Skåne. Fö. 58. Kompetens och kunskapsutveckling om yrkesut - .Brist elektronikkomponenter. Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten. S.

.Gasmoln lamslárUppsala.Fö. 59. Ohälsoförsäkringoch Samhällsekonomi

.Samordnad och integrerad tågtrafik olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabanan och i Mälardalsregionen. K. och incitament. S.

Underhállsbidrag och bidragsförskott, .Kvinnofrid Del A+B. S. . .Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C. Del A och Del B. S. .Regional framtid + bilagor. C. .Ett renat Skåne.M.

vissa internationella sanktioner .Översyn skattereglerna för stiftelseroch ideella Lagenom av . Fi. översyn. UD. föreningar. - en 29. Civilt bruk försvarets .Klimatförändringari trañkpolitiken. K. av resurser regelverken, erfarenheter, helikoptrar. Fö. .Näringslivets tvistlösning.Ju.

30. Alkylat och Miljöklassning bensin.M. .Polisens användning av övervakningskameror vid av 31. Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. M. förundersökning.Ju.

32. lT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. .Naturgrusskam m.m. Fi.

Förslag till samverkansformer. Ju. .IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96.SB. nya 33. Ersättning för ideell skadavid personskada. Ju. .Betaltjänsten Fi.

Kompetens för strukturomvandling.A. .Allmänna kommunikationer för alla K. 34. - Avgifter inom handikappomrâdet. .Behörighetoch Urval. Förslag till nya regler för 35. 36. Förmåner och sanktioner en samlad redovisning. antagningtill Universitet och högskolor.U. - Fi. .Svenskainsatser för internationell katastrof-och

37. Vårt dagliga blad stöd till svensk dagspress. Ku. flyktinghjälp. Kartläggning, analysoch förslag. - 38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. yrkesutbildning.U. .Ett aktiebolag för service till universitetoch

39. Some reflections on Swedish LabourMarket högskolor m.m. U.

Policy. A. 74. Lägenhetsdata. Fi.

Några utländska forskares svensk 75. Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv.A. syn arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbete till invandrare.A.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

77. Röster om EUzs regeringskonferens 108.Ny ellag. N. hearingmed organisationsföreträdare, 109.Likvärdig utbildning lika villkor. U. debattöreroch forskare.UD. 110.Viljan att veta och viljan att förstå - 78.Den svenska rymdverksamheten. N. Kön, kompetensoch den kvinnovetenskapliga 79. Vårdnad,boendeoch umgänge. JU. utmaningeni högreutbildning. U. 80. EU om regeringskonferensen 1996 lll. Omvärld, säkerhet,försvar. institutionernas rapporter Frågor om unionensandrapelareinför regerings- synpunkteri övriga medlemsländer. UD. konferensen1996. UD. - 8 Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelser om 112.Svensksjöfart näringför framtiden. . rättsligt bistånd.Ju. + Bilagor. K. 82.Finansieringslösningar för Göteborgs-och 113.Friståendegyrrmasieskolor.U. Dennisöverenskommelserna. K. 83.EU-kandidater 12länder som kanbli EU:s nya medlemmar.UD. 84.Kulturpolitikensinriktning. Ku. 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet. Ku. - 85.Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. Ku. 86.Dokumentationoch socialtjänstregister.S. 87.Försäkringsrörelsei förändring Fi. 88. Den brukade mångfalden. Del 1+2. Jo. 89.Svenskari EU-tjänst.Fi. 90. Kärnavfall och Miljö. M. 91. Ett reformeratstraffsystem.Del I-Ill. Ju. 92.EG:s arbetstidsdirektiv och desskonsekvenserför det svenskaregelsystemet. A. 93.Omprövning av statliga åtaganden. Fi. .Personalavvecklingutbildningoch beskattning. Fi. 95. Hälsodataregister Vârdregister. S. - 96. Jordens klimat förändras.En analys av hotbild och globala átgärdsstrategier. M. 97. Miljöklassning av snöskotrar. M. 98. 1990-talets bostadsmarknad en förstautvärdering.N. - 99.SMHI:s verksamhetsform K. 100.Hållbar utvecklingi landetsfjällomrâden. M. möjligheterochproblem. 101.Ett utvidgatEU - Sammanfattning av en hearingi augusti1995. UD. 102.MedborgarnasEU frihet och säkerhet Frågor om unionens tredje pelare inför regeringskonferensen1996.UD. 103.Föräldrari självförvaltande skolor. U. 104. Skattereformen1990-1991.En utvärdering.Fi. 105.Konkurrensi balans. Åtgärderför ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m.m. N. 106 .Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella företag. Fi. 107.Avbytarverksamhetens organisation och finansiering.Jo.

Statens Offentliga utredningar

1995 Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Gasmolnlamslár Uppsala.[24]

IT-kommissionensarbetsprogram Civilt bruk av försvarets resurser 1995-96.[68] regelverken,erfarenheter,helikoptrar. [29] Justitiedepartementet Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.[53] Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Svenskainsatserför internationellkatastrof-och Nya konsuinentregler.[11] tlyktinghjälp. Kartläggning,analys och förslag. [72]

[T och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet.

Socialdepartementet

Förslagtill nya samverkansformer.[32] Ersättningför ideell skadavid personskada.[33] Värdenssvåraval. Sambandet Redovisning Beskattning.[43] slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] av - Aktiebolagetsorganisation.[44] Könshandeln.[15] Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] samt polislagen.[47] Homosexuellprostitution. [17] Godtrosförvärv stöldgods [52] Underhállsbidragoch bidragsförskott, av Näringslivetstvistlösning. [65] Del A och Del B. [26] Polisensanvändning av övervakningskameror vid Avgifter inom handikappomrádet.[35] förundersökning.[66] Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- - Vårdnad,boendeoch umgänge.[79] roller och arbetsfältinom socialtjänsten.[58] Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelser Ohälsoförsäkringoch samhällsekonomi om rättsligt bistånd.[81] - olika aspekter modeller, finansiering Ett reformeratstraffsystem.Del l-llI. [91] och incitament.[59] Kvinnofrid. Del A+B. [60] Utrikesdepartementet Dokumentationoch socialtjänstregister.[86] Lagen vissainternationellasanktioner Hälsodataregister Vârdregister.[95] om en översyn. [28] - Röster om EU:s regeringskonferens

Kommunikationsdepartementet

- hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer och forskare. [77] Samordnadoch integreradtågtrafik EU om regeringskonferensen 1996 Arlandabananoch i Mälardalsregionen.[25] institutionernasrapporter Älvsäkerhet.[40] - Framtidsanpassad Gotlandstrafik.[42] - synpunkteri övriga medlemsländer.[80] EG-anpassade körkortsregler. [48] EU-kandidater 12länder - som kan bli EU:s nya medlemmar.[83] Klimatförändringari trafikpolitiken. [64] Ett utvidgatEU möjligheterochproblem. Allmännakommunikationer för alla [70] - - Sammanfattning Finansieringslösningar för Göteborgs-och av en hearingi augusti1995.[101] MedborgarnasEU Dennisöverenskommelserna. [82] - frihet och säkerhet Frågor om unionenstredjepelareinför regerings- SMHI:s verksamhetsform[99] konferensen1996. [102] Svensksjöfart näringför framtiden. - Omvärld, säkerhet,försvar. + Bilagor. [112]

Frågor om unionensandrapelareinför regerings-

Finansdepartementet

konferensen1996. [lll] Grön diesel miljö- ochhälsorisker.[3] -

Försvarsdepartementet Lángtidsutredningen1995.[4]

Muskövarvetsframtid. [6] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Översyn skattebrottslagen. [10] Analys av Försvarsmaktens ekonomi.[13] av Ett säkraresamhälle.[19] Mervärdesskatt Nya tidpunkterför - Utan stannar Sverige.[20] redovisningoch betalning.[12] Staden [21] Förmåneroch sanktioner en samladredovisning.[36] vattenutanvatten. - Radioaktivaämnenslår jordbruk i Skåne.[22] Prognoseröver statens inkomsterochutgifter. [49] ut Brist elektronikkomponenter.[23]

Statens offentliga 1995 utredningar

Systematisk förteckning

Förmåneroch sanktioner Arbete till invandrare.[76] - utgifter för administration.[56] EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenserför Översyn skattereglerna för stiftelseroch ideella av det svenskaregelsystemet.[92] föreningar. [63] Naturgrusskatt, [67] Kulturdepartementet m.m. Betaltjänster.[69] Konst i offentlig miljö. [18] Lägenhetsdata. [74] Várt dagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37] - Försäkringsrörelsei förändring3. [87] Kulturpolitikensinriktning. [84] Svenskari EU-tjänst.[89] Kulturpolitikensinriktning i korthet. [84] - Omprövning av statligaåtaganden.[93] Tjugo års kulturpolitik 1974-1994.[85] Personalavveckling,utbildningoch beskattning.[94] Skattereformen1990-1991.En utvärdering.[104] Näringsdepartementet Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella Ett renodlatnäringsförbud.[1] företag. [106] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51] Utbildningsdepartementet Den svenskaRymdverksamheten.[78] Yrkeshögskolan Kvalificeradeftergymnasial - 1990-taletsbostadsmarknad yrkesutbildning.[38] första utvärdering.[98] - en Allmän behörighetför högskolestudier.[41] Konkurrensi balans. Åtgärder för ökad Förslag om ett internationelltflygsäkerhetskonkurrensneutralitetvid offentlig prissättningm. m. universiteti Norrköping-Linköping.[57] [105] Behörighetoch Urval. Förslagtill nya regler för Ny ellag. [108] antagningtill Universitetoch högskolor. [71]

Ett aktiebolagför servicetill universitetoch Civildepartementet

högskolor m.m. [73] Regionalframtid + bilagor. [27] Föräldrari självförvaltandeskolor. [103] Myndighetsutövningvid medborgarkontor.[61] Likvärdig utbildning lika villkor. [109] Viljan att veta ochviljan att förstå Miljödepartementet - Kön, kompetensoch den kvinnovetenskapliga Alkylat och Miljöklassning av bensin. [30] utmaningeni högreutbildning. [110] Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Friståendegymnasieskolor.[113] Grundvattenskydd.[45]

Jordbruksdepartementet Kunskapslägetpå kärnavfallsomrádet1995.[50]

Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - Denbrukademångfalden.Del 1+2. [88] och kommun. [54] Avbytarverksamhetens organisationoch Ett Skane.[62] renat finansiering.[107] Kärnavfall och Miljö. [90] Jordensklimat förändras.En analys av hotbild

Arbetsmarknadsdepartementet

och globalaâtgärdsstrategier.[96] Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2] Miljöklassning snöskotrar.[97] - av Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.[7] Hållbar utvecklingi landetsGällomráden.[100] Kompetensför strukturomvandling.[34] Somereflections on SwedishLabour Market Policy. [39] Någrautländskaforskares syn svensk arbetsmarknadspolitik.[39] Effektivarestyrningoch rättssäkerhet i asylprocessen.[46] Ett samlat verksarnhetsansvar asylärenden.[55] för Svenskflyktingpolitik i globalt perspektiv. [75]