Likvärdig utbildning på lika villkor : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

LIKVÄRDIG UTBILDNING

PÅ

LIKA VILLKOR

, mmømøwaâønmjáw y...

;w

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET .,

3,-, J; i .elr

ggg

,ç I , §2 aMI

Oc c .Du

741W 50

m Statens offentliga utredningar

WW 1995: 109

w Utbildningsdepartementet

Likvärdig utbildning

på lika Villkor

Slutbetänkande Friskolekommittén av

Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20073-2 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Ylva Johansson

Den 21 februari 1995 bemyndigade regeringen det statsråd har till som uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet och fristående skolor att tillkalla en parlamentarisk kommitté U95:O2 för att utreda frågor som rör godkännande, tillsyn, bidrag och avgifter avseende fristående skolor grundskolenivå. Samtidigt fastställdes direktiv för utredningen dir. 1995:16. Som ordförande tillkallades kommunalrådet Ulla Ölvebro och som sekreterare förordnades undervisningsrådet Sten Ljungdahl. Som ledamöter tillkallades genom beslut den 27 mars 1995 studeranden Erika Andersson, folkhögskoleläraren Catrine Arvidsson, borgarrådet Jan Björklund, riksdagsledamoten Inger Davidson, naturbruksläraren Anna Fält, riksdagsledamoten Ulf Melin, riksdagsledamoten Arne Mellqvist, kommunalrådet Kjell Norberg, ekonomen Conny Tyrberg och riksdagsledamoten Ingegerd Wärnersson. Som sakkunniga har medverkat förbundsjuristen Ingegärd Hilborn, Svenska Kommunförbundet, departementsrådet Agneta Rönn-Diczfalusy och departementssekreteraren Catharina Wettergren. Som expert har medverkat hovrättsassessom Lars Borg. Utredningen, som har arbetet under namnet Friskolekommittén, har

haft 9 sammanträden. Kommittén har besvarat en remiss om Ändring av

regleringen för riksintematskolor. Kommitténs ordförande och sekretare har samrått med utredningen om fristående gymnasieskolor. Friskolekommittén får efter avslutat arbete härmed överlämna sitt betänkande. Ledamöterna Anna Fält och Conny Tyrberg har lämnat sin reservar vation. Ledamöterna Jan Björklund, Inger Davidson och Ulf Melin har lämnat en gemensam reservation. Ledamöterna Jan Björklund och Anna Fält har lämnat sitt var särskilda yttrande.

Stockholm den 14 november 1995

Ulla Ölvebro Ulf Melin Erika Andersson Arne Mellqvist Catrine Arvidsson Kjell Norberg Jan Björklund Conny Tyrberg Inger Davidson Ingegerd Wärnersson Anna Fält

Sten Ljungdahl

SOU 1995: 109 Innehåll 1

Sammanfattning 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Fristående skolor på grundskolenivå 15 . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Aktuella uppgifter 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1.1 Samverkan med kommunen 22 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Internationella skolor 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.3 Riksintematskolor 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Val av skola 24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4.1 Risk för segregation 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Fristående skolor i Danmark, Finland och Norge 27 . . . . . . . 2.1 Danmark 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Villkor 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Ekonomi 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Finland 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.1 Villkor 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.2 Ekonomi 31 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Norge 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.1 Villkor 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.2 Ekonomi 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Godkännande av fristående skolor 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Nuvarande förhållanden 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Internationella skolor 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Internationella förpliktelser 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Förenta Nationema 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Europarådet 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Begreppet skola 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Likvärdig utbildning 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Kunskaper 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Grundskolans allmänna mål 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.3 Öppen för alla 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.4 Särskilda arbetsinsatser 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5 överväganden och förslag tydligare krav för god-

kännande 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Utbildningen skall utgå från skollagens och

läroplanens värdegrund och allmänna mål 44 . . . . . . . . .

3.5.2 Öppenhet, tolerans och allsidighet 46

. . . . . . . . . . . . . . 3.5.3 Nedre gräns för antalet elever 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.4 Undervisningens innehåll och omfattning 49 . . . . . . . . .

2 Innehåll

3.5.5 Lärarkompetens och skolledning 51 . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.6 Inträdeskrav 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.7 Internationella skolor 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.5.8 Skolverket skall pröva ansökningar om godkännande 57

. 3.5.9 Byte huvudman 57 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Bidrag 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Nuvarande förhållanden 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Internationella skolor 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Kostnader 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Särskilda kostnader för skolor ienskild regi 63 . . . . . . . 4.1.4 Momskostnader 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.5 Pensioner 64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.6 Arbetsgivaravgifter 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.7 Bidrag från kommunerna 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Överväganden och förslag 67

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Gemensam skola gemensamt - ansvar finansiering 68 gemensam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Kommunernas roll och inflytande 70 . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Ekonomiska konsekvenser 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Totalt oförändrad kostnadsnivå 73 sett . . . . . . . . . . . . .

Avgifter 74 5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Nuvarande förhållanden 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilda kostnader och skäliga avgifter 75 5.1.1 . . . . . . . . . . 5.1.2 Majoriteten skolorna tar inte ut någon avgift 76 av . . . . . 5.2 Bidrar avgifter till segregation 77 . . . . . . . . . . . . . . . .

5.3 överväganden och förslag 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tillsyn 79 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Nuvarande förhållanden 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Vad innebär tillsynen 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Hur utövas tillsynen 81 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Resultat tillsynen 82 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3 Uppföljning och utvärdering 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Riksomfattande ämnesprov 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4 Överväganden och förslag 84

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Skolverkets tillsyn 84 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Kommunens insyn 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Uppföljning och utvärdering 85 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.4 Riksomfattande ämnesprov 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5 Ekonomiska konsekvenser 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Innehåll 3

7 Sekretess 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

7.1 överväganden och förslag 89

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Utvärdering 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

9 Ikraftträdande- och övergångsfrågor 91

. . . . . . . . . . . . . . . . Reservationer 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilda yttranden 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Käll- och litteraturförteckning 107

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga

Bilaga 1 Kommittédirektiv

Tabellförteckning

Tabell 1:1 Antal skolor och elever. 199293-9495 19 . . . . . . . . . . . Tabell 1:2 Skolor och elever % fördelade på skolornas

inriktning. 199293-9495 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 1:3 Antal elever per skola. Läsåret 199495 20 . . . . . . . . . . . Tabell 1:4 Ansökningar godkännande. 199192-9596 21 om . . . . . . Tabell 1:5 Fristående skolor för vanlig skolplikt fördelade

efter huvudmannatyp. Läsåret 199495 22

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tabell 1:6 Samverkan med kommunen. Hösten 1994 23 . . . . . . . . .

Tabell 4:1 Kostnader kr elev totalt, totalt exkl. lokaler

per

och för undervisning fördelade på skolindktning. 1994 62

. . . . . . . .

4 Sammanfattning SOU 1995: 109

Sammanfattning

Vi fristående skolor har plats i svenskt skolväsende som ett anser att en komplement till kommunala skolor. De fristående skolorna bidrar till att öka mångfalden och fömyelsen inom skolväsendet. Genom regler, som är långsiktiga, blir förutsättningarna för de fristående skolorna stabila. Likvärdiga ekonomiska villkor för kommunala skolor och fristående skolor förutsättning för alla föräldrar och elever skall ha valär en att frihet och inte bara ekonomiskt starka Stabila och förutsägbara grupper. regler skall också göra avgifter onödiga. Det föreslagna bidragssystemet syftar till stärka samarbetet mellan kommuner och fristående skolor. att De fristående skolorna bör möjlighet att på lika villkor erbjuda ges utbildning är likvärdig med den grundskolan ger. Att villkoren som som skall lika och utbildningen skall likvärdig, innebär inte att vara att vara undervisningen måste likformig med den offentliga skolans undervara visning. De fristående skolorna skall ha rätt att fritt välja arbetsformer och arbetssätt. Vad däremot måste gemensamt är den värdesom vara grund utbildningen bygger och målen för utbildningen av barn som och ungdom. Vi föreslår ändring skollagens 9 kap. 2 § så att det tidigare en av villkoret att skolans utbildning även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål ersätts villkoret att skolans utbildning av i övrigt väsentligen mot grundskolans värdegrund och alläven svarar männa mål. Liksom i dag skall Skolverket, vid sin prövning av ansökningar om

godkännande fristående skolor, göra bedömning huruvida det finns

av en

grund att anta att skolan kan leva upp till läroplanens grundläggande

värden och allmänna mål. En fristående skola inte ansluter sig till som dessa värden och mål skall inte godkännas för fullgörande av skolplikt. Vi fristående skola inte skall godkännas, det bakom anser att en om huvudmannen finns organisation skäl att anta att skolans en som ger verksamhet inte kommer att präglas demokratiska värderingar. av Vi det rimligt elevprognos för de tre första läsåren anser att en bifogas ansökan godkännande av en fristående skola. en om Vi föreslår nedre gräns för antalet elever fastställs till tolv att en elever för skola skall kunna godkännas fristående skola. att en som

SOU 1995: 109 Sammanfattning 5

Skolverket föreslås få möjlighet att göra undantag från denna regel, då

särskilda skäl föreligger. Lärarnas kompetens och förmåga är viktig förutsättning

en för att en skola skall kunna mot skollagens krav och läroplanens mål. Vi svara anser att kraven ämneskunskaper och pedagogisk erfarenhet i praktiken inte kan sättas lägre för de fristående skolorna än för grundskolan,

varför stor vikt bör fästas vid dessa krav såväl vid prövning av ansökningar om godkännande i tillsynen. som Vi föreslår att en bestämmelse införs i skollagen att det vid om en fristående skola skall finnas företräder skolan. Denna en person som person bör genom utbildning eller erfarenhet ha förvärvat pedagogisk insikt.

Vi anser att principen att fristående skola skall öppen för alla en vara bör framgå av en uttrycklig bestämmelse i skollagen. Några särskilda

intagningsprinciper skall därför inte kunna tillämpas för enskild

en skola. Vi föreslår dock att bestämmelse tas in i skollagen en om att en fristående skola inte är skyldig elev, att ta emot en om mottagandet skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska problem uppstår för skolan.

Vi föreslår att test och vid intagning elever till fristående prov av skolor inte skall få förekomma vid intagning till årskurserna 1-5 och därefter inte i de ämnen utgör själva kärnan i grundskolans utbildsom

ning. Regeringen bör få ett bemyndigande att meddela föreskrifter

om villkor för antagning till fristående skola. en Vi anser att Skolverket även fortsättningsvis skall fatta beslut om godkännande av fristående skolor med utbildning motsvarar grundsom skolan. Skolverket skall också fatta beslut rätt till bidrag för den om fristående skolan. Vi föreslår att berörda kommuner skall beredas till-

fälle att yttra sig över ansökningar godkännande. om Vi föreslår att en fristående skola Skolverket godkänts och som av förklarats berättigad till bidrag, skall tilldelas bidrag den kommun där av

skolan är belägen utifrån skolans åtagande och elevernas behov på

samma grunder och enligt samma principer gäller för kommunens som egna grundskolor. Skäl för att skola skall kunna förklaras inte ha rätt till en bidrag därvid bör godtas är, att etableringen bidragssom av en ny

berättigad fristående skola medför kostnadsökningar, får betydande

som negativa konsekvenser för andra elever i berörda kommuner eller om etableringen i övrigt kan få allvarliga negativa effekter för kommunens

grundskoleverksamhet helhet. som Den kommun i vilken skolan är belägen skall skolan bidrag inom ge

ramen för den treåriga elevprognos skall bifogas ansökan

som anser

till Skolverket. Om skolan efter treårsperioden önskar få bidrag för fler

6 Sammanfattning

elever från den kommun där skolan är belägen eller andra berörda komförutsätter detta att ökningen elevantalet sker i samförstånd muner, av mellan skolan och kommunen. Vi föreslår den kommun där skolan är belägen skall ha rätt till att ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun. Skolverkets beslut vad gäller godkännande och rätten till bidrag för fristående skola skall kunna överklagas den fristående skolan och en av berörda kommuner hos allmän förvaltningsdomstol. av Vi bedömer att våra förslag inte skall innebära någon kostnadsökning totalt jämfört med vad gäller fr.o.m. den l juli 1995. sett som Vi föreslår utbildningen i fristående skola får offentligt att en som stöd inte skall ha rätt att ta ut någon elevavgift utöver vad som accepi den offentliga skolan. I verksamheten bör endast få förekomma teras enstaka inslag kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. Om som en skola får kommunalt bidrag tar ut avgifter som inte kan anses en som

skäliga, skall Skolverket på sätt gäller förklara rätten till

samma som nu fortsatt bidrag förverkad. Utbildningen i fristående skolor skall stå under Skolverkets tillsyn. Vi föreslår kommunerna skall ha rätt till insyn i verksamheten hos att de fristående skolor, som får offentligt stöd. Vi Skolverkets tillsyn skall inriktas mot hur de fristående anser att skolorna uppfyller skollagens och läroplanens krav samt mot resultatet utbildningen. Vidare vi att Skolverkets tillsyn bör ske redan av anser fr.o.m. skolas första verksamhetsår. en Vi föreslår skyldighet skall lagfästas för fristående skolor även att en får offentligt stöd att medverka i sådan uppföljning och utvärdering som kommunen där skolan är belägen bedriver och som kommunen som anser erforderlig. Vi de fristående skolornas skyldighet att delta i riksanser att omfattande ämnesprov i svenska bör utvidgas till att omfatta även ämnena engelska och matematik.

Vi föreslår att bestämmelse tystnadsplikt införs för personal

en om vid fristående skolor. Slutligen föreslår vi att det system för bidragsgivning som kommittén föreslagit skall följas och utvärderas delrapport när de upp genom en bestämmelserna tillämpats under ett år och slutrapport när de nya en tillämpats under två år. Vi föreslår de bestämmelserna för godkännande skall tillämatt nya fr.o.m. den 1 juli 1997 för de skolor redan blivit godkända. En pas som skola bedrivit verksamhet före den 1 juli 1997 skall automatiskt som

bidragsberättigad när de bestämmelserna träder i kraft.

vara nya

F

örfattningsförslag 7

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen 1985:1100

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. Fristående skolor

Skolplikt får fullgöras i fristående skola, skolan en om är godkänd enligt 2§.

Ärenden godkännande Ärenden om av om godkännande av fristående skolor motsvarar fristående som skolor som motsvarar grundskolan eller Särskolan prö- grundskolan eller särskolan vas av Statens skolverk. prövas Statens skolverk. av Berörda kommuner skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökan.

Ärenden godkännande om av fristående skolor motsvarar som specialskolan prövas styrelsen för den specialskola av som ansvarar för

utbildning av samma handikappgrupp där skolan är belägen.

En fristående skola mot- En fristående skola som som motsvarar grundskolan skall god- grundskolan skall godsvarar kännas, om skolans utbildning kännas, skolans om utbildning ger kunskaper och färdigheter kunskaper och färdigheter ger som till art och nivå väsentligen till och nivå väsentligen som art

svarar mot de kunskaper och de svarar mot kunskaper och

färdigheter grundskolan färdigheter som som grundskolan förmedlar och skolan även i förmedlar och skolan även i

Lydelse enligt 199495:212. prop.

2 Lydelse enligt prop. 199495:212.

8 F örfattningsförslag

övrigt väsentligen mot övrigt väsentligen svarar mot svarar

grundskolans allmänna mål. grundskolans värdegrund och

Härvid skall särskilt beaktas de allmänna mål. krav i 1 kap. 2 § som anges andra och tredje styckena.

För godkännande krävs att

skolan dessutom uppfyller de krav i 2 a c §§. som anges -

fristående skola Särskolan eller specialskolan skall

En som motsvarar godkännas, skolan eleverna utbildning väsentligen svarar om ger en som

de skulle få i särskolan eller specialskolan. En ytterligare

mot den som förutsättning eleverna i samband med utbildningen bereds är att erforderliga omsorger.

I skola specialskolan skall anges godkännandet av en som motsvarar

vilka handikappgrupper godkännandet avser. som

2a§

Skolan skall ha minst tolv elever. En skola får dock ha

färre elever, om det finns sär-

skilda skäl.

2b§

En fristående skola skall vara

öppen för alla barn enligt som denna lag, eller enligt bestämmelser meddelats med som stöd denna lag, har rätt till av

utbildning i grundskolan. En skola är dock inte skyldig att ta emot elev om mottagandet

en

medför att betydande organisa-

toriska eller ekonomiska svårig-

heter uppstår för skolan.

Regeringen får meddela före-

skrifter villkor för antagning

om

F örfattningsförslag 9

till fristående skola.

2c§

Vid en fristående skola skall det

finnas en person som företräder

skolan.

6§3

En godkänd fristående skola En godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan som motsvarar grundskolan skall tilldelas bidrag för skall den kommun där av verksamheten elevernas skolan är belägen tilldelas av

hemkommuner. För varje elev bidrag utifrån skolans åtagande

skall lämnas ett belopp och elevernas behov på som samma motsvarar den genomsnittliga grunder och enligt prinsamma kostnaden elev i hem- ciper kommunen tillämpar per som kommunens grundskola det i fråga de grundom egna pågående kalenderåret på den skolorna. Om elev har en ett

årskurs som eleven tillhör. Vid omfattande behov särskilt

av tilldelningen får kommunen gör stöd, är kommunen inte skyldig

ett avdrag uppgår till högst att lämna bidrag till den fri-

som 25 procent av den framräknade stående skolan för det särskilda genomsnittskostnaden. När stödet kommunens skolorgaom kommunen bestämmer nisation kan tillgodose elevens avdragets storlek skall den beakta behov särskilt stöd. Komav bland annat den fristående är skyldig lämna om munen att

skolan har särskilda kostnader bidrag endast för högst det

på grund elevantal den fristående av som att skolan drivs enskild skolan i samband med ansökan av en fysisk eller juridisk och godkännande har beräknat person om inte av kommunen, för de första tre åren.

att skolans åtagande

omfattar elever med behov av

särskilda stödinsatser, att skolan erbjuder skol-

3 Senaste lydelse 1995:816. Lydelsen enligt prop. 199495:212 har också beaktats.

10 F örfattningsförslag

hälsovård.

Regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer får medge ett större avdrag än 25

procent, det finns särskilda

om skäl.

Tilldelningen beräknas för Om den fristående skolans verk-

bidragsår i sänder. Varje samhet skulle medföra betydett bidragsår börjar den 1 juli. ande negativa följder för grund- Tilldelningen grundas på skoleverksamheten i berörda antalet elever från kommunen i kommuner får Statens skolverk

den fristående skolan den 15 i samband med godkännandet september under bidragsåret. besluta att skolan inte skall ha

Bidraget skall utbetalas med rätt till bidrag enligt första en

tolftedel varje månad. Utbetal- stycket.

ningarna i juli-september

efter ett beräknat

avpassas antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober. För

en skola som är nystartad, får

bidrag, tiden julisom avser september månad, betalas ut

samlat i september. För att en nystartad skola skall ha rätt till

bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt att bli godom känd före den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar.

Om elev slutar i den För nystartad skola skall

en att en

fristående skolan den 15 ha till bidrag skall skolan

efter rätt

september bidragsåret är hem- ha ansökt att bli godkänd

om

kommunen inte skyldig att före den 1 april kalenderåret

tilldela skolan bidrag för längre innan skolan startar.

tid än till och med kalender-

månaden efter den då eleven

slutade. Utbetalning bidrag enligt Om fristående skola, som av en

andra stycket får grundas på har tilldelats medel enligt första

den kostnad hemkom- stycket, har tagit in en elev som som faställt i sin budget för inte är hemmahörande i kommunen respektive kalenderår. Om det har kommunen rätt till munen slutliga skulle bli högre ersättning för sina kostnader

utfallet

SOU 1995: 109 Författningsförslag 1 1

än det i budgeten fastställda för elevens utbildning från elevhar den fristående skolan rätt hemkommun. ens att ut motsvarande mellan-

skillnad. Sådan slutreglering

skall ske senast två månader

efter det att kommunens års-

redovisning för det aktuella

kalenderåret har lämnats över till fullmäktige.

Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag särskilda föreskrifter genom eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelnin eller sådana skolor g som Statens skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag.

Fristående skolor, som har rätt Utbildningen vid fristående

till bidrag enligt 6 får för de skolor, får bidrag enligt 6 som Velever som bidragen avser skall för de elever som endast ta ut elevavgifter är bidragen avgiftsfri. som avser vara skäliga med hänsyn till de Eleverna skall utan kostnad ha särskilda kostnader skolan tillgång till böcker, skrivsom har, förutsatt att kostnaderna material, verktyg och andra kan rimliga för verk- hjälpmedel behövs för anses som en

samheten. tidsenlig utbildning. I verksam-

heten får dock förekomma enstaka inslag kan som föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 § får för de elever a som bidragen avser endast ta ut elevavgifter är skäliga med hänsyn som till de kostnader skolan har, förutsatt att kostnaderna kan som anses rimliga för verksamheten.

Om Statens skolverk, vid Om Statens skolverk, vid

4 Senaste lydelse 1994:739.

12 F örfattningsförslag

prövning ansökan om prövning av en ansökan om av en godkännande i 2 godkännande som avses i 2 som avses finner att elevavgiftema vid finner att skolan avser att ta ut skolan inte kan skäliga, avgifter strider mot första anses som skall verket, om skolan god- eller andra stycket, skall verket, känns, förklara att den inte skall om skolan godkännas, förklara ha rätt till bidrag enligt 6 eller att skolan inte skall ha rätt till 6 a bidrag enligt 6 eller 6 a Skolverket skall vidare Skolverket skall vidare förklara rätten till fortsatt bidrag förklara rätten till fortsatt bidrag förverkad, om en skola efter förverkad, om en skola efter godkännandet tar ut elevavgifter godkännandet tar ut avgifter inte kan skäliga. strider mot första eller som anses som Innan ett sådant beslut fattas andra stycket. Innan ett sådant skall skolan ges möjlighet att beslut fattas skall skolan ges andra avgiftens storlek. möjlighet att ändra avgiftens storlek. Beslut om att en skola inte Beslut om att en skola inte skall få bidrag får upphävas av skall få bidrag får upphävas av Skolverket, om elevavgiftema Skolverket, om avgifterna sesenare bedöms som skäliga. nare bedöms inte strida mot första eller andra stycket.

Fristående skolor i l och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning som avses för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens skolverk. I fråga fristående skolor om får bidrag enligt 6 § skall som den kommun där skolan är belägen ha insyn i verksamheten. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning kommunen bestämmer delsom ta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör

5 Senaste lydelse 1993:1679.

Författningsförslag 13

av sitt eget skolväsende.

Fristående skolor som i 1 § är vidare skyldiga att delta i avses riksomfattande prov i den utsträckning föreskrivs regeringen som av eller den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att informera eleverna och deras vårdnadshavare elevens om resultat vid sådana prov.

16a§

Den som är eller har varit verksam vid en fristående skola

får inte obehörigen röja vad

han i den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhållanden. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier.

Beslut av Statens skolverk i Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller ärenden godkännande eller om återkallande av godkännande återkallande godkännande av för en fristående skola enligt för fristående skola enligt en

5 eller 12 § samt beslut i 5 eller 12 § i ärenden

om

ärenden om elevavgifter enligt bidrag enligt 6 § andra stycket

7 § får överklagas hos allmän samt i ärenden elevavgifter om förvaltningsdomstol. enligt 7 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden godkännande eller om återkallande godkännande för fristående skola enligt 1 § tredje av en stycket 2 eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

6 Lydelse enligt prop. l99495:212.

14 Författningsförslag

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden i 4 och 16 som avses §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som avses i 3 § får överklagas endast barnets vårdnadshavare. Beslut av som avses i 16 § får överklagas endast eleven eller företrädare för denne. av

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.

Beträffande fristående skolor som har godkänts före ikraftträdandet skall vid tillämpningen av 9 kap. 12 § i fråga återkallande om av godkännande för fristående skolor 9 kap. 2 § i sin lydelse och 9 nya kap. 2 a c §§ tillämpas från och med den l juli 1997. -

Bestämmelserna i 9 kap. 11 och 17 §§ i deras lydelse skall nya tillämpas på utbildning som äger efter den 1 juli 1997. Vad rum som sägs i 9 kap. 6 § första stycket om en kommuns skyldighet att lämna bidrag endast för ett visst högsta elevantal skall tillämpas i fråga om skolor som startat efter den 1 juli 1997. I fråga fristående skolor om som bedrivit verksamhet dessförinnan är kommunen skyldig att lämna bidrag endast för högst det elevantal skolan fick bidrag för som bidragsåret 199697, eller elevantalet högre året innan, för högst om var det elevantal som skolan fick bidrag för bidragsåret 199596.

Fristående skolor på grundskolenivå 15

1 Fristående skolor

grundskolenivå

Efter det att godkända fristående skolor fick rätt till offentligt bidrag enligt den bidragsordning som infördes fr.0.m. den 1 juli 1992 har antalet skolor ökat kraftigt. Läsåret 199495 bedrevs verksamhet vid 217 skolor. Under de senaste åren har skolor med allmän inriktning och skolor med montessoripedagogik svarat för den största ökningen. Andelen elever i fristående skolor uppgick läsåret 199495 till 1,9 procent av det totala antalet elever

grundskolenivå i landet.

Under 1800-talet och 1900-talets första hälft fanns det många enskilda skolor i Sverige. Dessa skolor kompletterade de offentliga skolorna i olika avseenden eller var alternativ till dem. Efterkrigstidens reformering och utbyggnad av det offentliga skolväsendet minskade behovet av enskilda skolor. I början 1980-talet fanns 35 enskilda skolor för av vanlig skolplikt, av vilka ett fåtal fick statsbidrag.

Frågor om enskilda skolor för vanlig skolplikt behandlades ingående av kommittén angående skolor med enskild huvudman SOU 1981:34.

På förslag av kommittén infördes beteckningen fristående skolor som en enhetlig benämning för skolor med enskild huvudman, dvs. skolor som har en annan huvudman än stat och kommun. Fristående skolor definieras i 1 kap. 3 § skollagen som skolor vilka, vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna, anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. Med enskild juridisk person aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening, ideell förening och avses stiftelse. I dag reglerar skollagen i huvudsak fyra områden för de fristående skolorna: Godkännande, bidrag, avgifter och tillsyn. Huvuddelen av de krav i dag gäller för att en fristående skola skall godkännas för som skolpliktens fullgörande formulerades efter förslag i propositionen l982l83zl Skolor med enskild huvudman m.m. Som grundläggande förutsättning för godkännande ställdes kravet att skolans undervisning

16 Fristående skolor på grundskolenivå

skall ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och att skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål. Kommunens skolstyrelse godkände skolan, medan regeringen fattade beslut om statsbidrag. En grundförutsättning för statsbidrag var att skolans verksamhet bedömdes vara av värde för det allmänna skolväsendets utveckling. Dessutom krävdes dels att skolan hade en särskild

pedagogisk profil eller något speciellt inslag i sin verksamhet, dels att

skolan hade kvalificerat sig genom att vara verksam i minst tre år. Elevavgifterna skulle vara skäliga och skolorna stod under tillsyn av Skolöverstyrelsen SÖ och länsskolnämndema, samtidigt kommunerna som svarade för den omedelbara tillsynen. Vissa skolor fick dock statsbidrag enligt särskilda föreskrifter. Sixten Marklund visade i rapporten Fristående skolor och alternativ pedagogik 1986, att det alternativa i de fristående skolornas pedagogik framför allt är baserat skolornas styrelsefonn, struktur och organisation. Marklund konstaterade att överförbarheten de fristående av skolornas alternativa pedagogik av detta skäl begränsad. Bl.a. mot var denna bakgrund slopades, efter förslag i 1988 års budgetproposition, kravet på att varje fristående skola skulle ha något i sin verksamhet som bedömdes vara av värde för det allmänna skolväsendets utveckling, men fortfarande fanns som villkor för statsbidrag kravet att en fristående skola skulle ha en särskild pedagogisk profil eller något speciellt inslag i sin verksamhet. Detta villkor gällde t.o.m. läsåret 199192. Fram till den 1 juli 1988 fattade Skolstyrelsen i den kommun, där den fristående skolan var belägen beslut om godkännande. Bakgrunden

var att Skolstyrelsen ansågs vara den Skolmyndighet som hade de bästa

förutsättningarna att informera sig om och bedöma de faktiska förhållandena beträffande en fristående skola i kommunen. Skolstyrelsens beslut kunde överklagas hos SÖ och SÖ:s beslut kunde överklagas hos regeringen. Regeringen prövade ansökningar gällande internationella skolor. Fr.0.m. läsåret 198889 övertog länsskolnämndema beslutsrätten vad gäller godkännande av fristående skolor för skolpliktiga elever. Skälet till ändringen av beslutsinstans var att det bedömdes önskvärt med en mer enhetlig praxis vid beslut i godkännandefrågor prop. 198788:1OO bilaga 10. Då länsskolnämndema och SÖ avvecklades, fr.o.m. den 1 juli 1991, överfördes godkännandet för fristående skolor på grundskolenivå inkl. internationella skolor till det nyinrättade Statens skolverk, i fortsättningen kallat Skolverket. Skolverket fick ansvar för tillsynen av de fristående skolorna, men styrelsen för grundskolan i den kommun där

Fristående skolor på grundskolenivå 17

den fristående skolan var belägen skulle fortfarande svara för den

omedelbara tillsynen prop. 199091 15 om vissa skollagsfrågor m.m..

Vid denna tid fanns fristående skolor dels med statsbidrag dels utan

statsbidrag. Kommunen kunde ge frivilliga bidrag, något som ofta

förekom. Förutsättningar för statsbidrag var att skolan var öppen för alla och hade urvalsgrunder samt läroplan som godkänts av Skolverket. Dessutom fanns ett antal enskilda skolor med bidrag i särskild ordning. Vid riksdagsbehandlingen av prop. 199091:115 om vissa skollagsfrågor m.m. uttalade utbildningsutskottet, att då alla elever skulle ingå sektorsbidraget för skolan, skulle kommunen fördela bidrag i det nya enligt samma principer till alla skolor, såväl kommunala som fristående, fr.o.m. budgetåret 199293. Riksdagen gav regeringen detta till känna. I september 1991 uppdrogs till en särskild utredare att utreda vissa

frågor om avgifter vid fristående skolor. Fr.o.m. budgetåret 199293

infördes ett nytt bidragssystem efter förslag i prop. 199192:95 Valfrihet och fristående skolor, så att bidrag om minst 85 procent av kommunens genomsnittskostnad per elev i grundskolan skulle lämnas från den kommun där skolan belägen. Ett tillägg gjordes till kraven för var godkännande i skollagen: Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i I kap. 2 § andra och tredje styckena. Vidare blev skolorna skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket. Vid denna tid fanns ca 70 fristående skolor med statsbidrag. Efter förslag i prop. 199293:14 om skolskjuts m.m. blev elevens hemkommun skyldig att betala bidrag i stället för den kommun där skolan är belägen. Vidare bestämdes att bidraget skulle beräknas per stadium i stället för genomsnittet i hela grundskolan. Proposition 199293:230 Valfrihet i skolan, som kom efter SOU 1992:38 Fristående skolor Bidrag och elevavgifter, medförde ingen -

ändring av bidragsnivån om minst 85 procent, men kommunens

omedelbara tillsyn avskaffades, då det tidigare rått viss oklarhet om vad begreppet omedelbar tillsyn egentligen innebar. Samtidigt infördes en bestämmelse att ansökan om godkännande av fristående skola skall om

ske senast den l augusti året före bidragsåret. Motivet för detta var att

skapa bättre förutsättningar för den kommunala skolplaneringen. De fristående skolorna skulle endast få ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan rimliga för verksamheten. Om en skola tar ut anses oskäligt höga avgifter och efter föreläggande från Skolverket inte ändrar avgiftens storlek, skall Skolverket förklara rätten till bidrag förverkad.

Efter förslag i proposition l99495:l57 Ändring av bidrags-

bestämmelsema för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt m.m.

18 Fristående skolor på grundskolenivå

skall en nystartad skola för att ha rätt till bidrag ha ansökt att bli om godkänd för vanlig skolplikt före den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar. Bestämmelsen ändrad tid då ansökan godkännande om om

skall ha inkommit till Skolverket skall tillämpas första gången för

bidragsåret 199798. Detta innebär att ansökan godkännande inför om höstterminen 1997 skall ha inkommit före den 1 april 1996. Vidare har det avdrag från den framräknade genomsnittskostnaden kommun som en får göra vid tilldelning bidrag till fristående skola, ändrats till av en högst 25 procent. I skollagen har införts bestämmelse en om att kommunen, när den bestämmer avdragets storlek, skall beakta den om fristående skolan har särskilda kostnader p.g.a.:

att skolan drivs av en enskild fysisk eller juridisk och inte - person av kommunen,

att skolans åtagande omfattar elever med behov särskilda

- av stödinsatser, att skolan erbjuder Skolhälsovård. -

Regeringen har i 1994952212 Ökat föräldrainflytande över prop.

utvecklingsstörda barns skolgång en försöksverksamhet föreslagit att

benämningama vanlig respektive särskild skolplikt i fortsättningen skall ersättas av enbart benämningen skolplikt. Detta föranleder vissa följdändringar när det gäller bestämmelserna för fristående skolor. I stället för att godkännas för vanlig respektive särskild skolplikt föreslås i propositionen att de olika slags fristående skolor finns skall som godkännas att motsvara, grundskolan, särskolan respektive specialskolan.

1.1 Aktuella

uppgifter

Efter det att godkända fristående skolor fick rätt till offentligt bidrag fr.o.m. den 1 juli 1992 har antalet ansökningar godkännande ökat om kraftigt och därmed successivt också antalet fristående skolor. Utvecklingen av de fristående skolorna på grundskolenivå illustreras i tabell 1

med några uppgifter från Skolverkets nationella uppföljning.

Andelen elever i fristående skolor uppgick läsåret 199495 till 1,9 procent av antalet elever grundskolenivå. Från hösten 1993 till hösten 1994 ökade antalet fristående skolor med 31 procent och antalet elever med närmare 26 procent. Högst andel elever i fristående skolor hade

Örkelljunga kommun med 7,6 procent följd storstäderna Göteborg

av och Stockholm samt Västerås, Lidingö och Pajala.

Fristående skolor på grundskolenivå 19 Tabell 1:1 Antal skolor och elever. 199293-9495

Med utgångspunkt från skolornas karaktär och inriktning har de sedan länge delats in i olika grupper. Grupperna har aldrig klart deñnierats och vartefter nya skolor tillkommit har gränserna blivit allt mer flytande. Det faktum att en enskild skola ibland kan hänföras till mer än en inriktning gör att en långt driven Kategorisering är vansklig. En grov indelning kan göras i fyra olika grupper: allmänna skolor, skolor med speciell pedagogik Freinet, Montessori, Waldorf, konfessionella skolor och övriga skolor.

Tabell 1:2 Skolor och elever % fördelade-på skolornas inriktning.

199293-9495

De konfessionella skolorna utmärks av att de, utöver religionsundervisning enligt läroplanen, har t.ex. kristendomsundervisning som till skillnad från religionsundervisningen inte är neutral utan utgår från bestämd konfession. Även verksamheten och miljön i övrigt kan en präglas av den konfessionella inriktningen; t.ex. med inslag som morgonsamling. Inom gruppen ryms judiska, katolska och andra kristna

20 Fristående skolor på grundskolenivå

skolor. För närvarande finns ingen muslimsk skola inom denna grupp. De muslimska skolor hittills har godkänts har antingen allmän eller som språkligetnisk inriktning. Gruppen övriga skolor omfattar följande inriktningar: språkligetnisk, speciell ämnesprofil, internationella skolor, riksintematskolor och övriga. Inom övriga skolor utgör skolor gruppen med språkligetnisk inriktning den största kategorin. I denna finns grupp bl.a. flera Sverigefinska skolor, Estniska skolan och Franska skolan. Före den 1 juli 1992, innan nuvarande bidragssystem infördes, utgjorde konfessionella skolor och waldorfskolor de största Sedan grupperna. dess har de allmänna skolorna och montessoriskolorna ökat kraftigt i antal. Tabell 1:2 visar de olika inriktningarnas procentuella andel av antalet skolor och antalet elever under de tre senaste läsåren. De 217 skolor som lämnat statistiska uppgifter för läsåret 199495 representerar 211 godkända huvudmän. Några dessa huvudmän har av verksamhet vid flera skolanläggningar i och kommun. en samma Exempelvis har stiftelsen Livets Ord redovisat tre skolor i Uppsala. Omfattningen av godkännandet varierar för de 211 godkända huvudmän som bedrev verksamhet under 199495. Vanligast är att godkännandet omfattar årskurserna 1-6 och dämäst 1-9. 20 skolor är godkända för årskurserna 1-3. Elevantalet vid skolorna varierade under läsåret 199495 mellan 3 och 684 elever skola. 30 skolor hade färre än 15 per elever. För två av dessa skolor har godkännandet återkallats i samband med tillsyn. 22 skolor hade fler än 200 elever.

Tabell 1:3 Antal elever per skola. Läsåret 199495

Antal elever

6-8 9-11 12-14

Antal skolor 9 9 8

Antalet godkända skolor högre än vad framgår den var som av offentliga statistiken. Totalt fanns 242 godkännanden giltiga som var under 199495, men tolv procent de godkända skolorna hade ingen av verksamhet under detta läsår. Hälften de skolor inte bedrev av som någon verksamhet godkändes för start inför läsåret 199495. Att ett antal skolor inte kunnat starta som planerat kan bl.a. bero brister i förberedelsearbetet. Under våren 1995 lät Friskolomas Riksförbund göra en undersökning bland samtliga organisationer och privatpersoner som

Fristående skolor på grundskolenivå 21

under hösten 1994 våren 1995 hade lämnat ansökan god- - en om kännande av en fristående skola till Skolverket. Undersökningen visade att drygt hälften av dem som sökt om att få starta skola hade en ny genomfört en marknadsundersökning eller liknande bland föräldrar eller andra intressenter innan de bestämde sig för att försöka. Ca 20 procent av de sökande visste i stort sett ingenting om sin framtida ekonomi. De fristående skolorna är ojämnt fördelade över landet. Fristående skolor på grundskolenivå fanns läsåret 199495 i 98 landets 286 av kommuner, dvs. i 35 procent kommunerna. Drygt 50 procent av av skolorna fanns i de tre mest tätbefolkade länen. Skolverket prövar ansökningar om godkännande fristående skolor av grundskolenivå. Antalet ansökningar under år framgår senare av tabell 1:4.

Tabell 1:4 Ansökningar om godkännande. 199192-9596

H 199192 199293 199394 199495 199596 H 25 102 84 146 104

Under läsåret 199495 hade Skolverket 146 ansökningar godom kännande grundskolenivå att handlägga inför bidragsåret 199596. Av dessa ansökningar avsåg 109 helt nya skolor och 35 utvidgning av tidigare godkännanden till att gälla ytterligare årskurser. Två ansökningar från Tyska skolan respektive Lycée Français Saint Louis, båda i Stockholm, avsåg godkännande som fristående skola för vanlig skolplikt i stället för nuvarande godkännande som internationell skola. Inför läsåret 199596 har 76 nya skolor blivit godkända och 12 skolor har fått sina godkännanden utvidgade till att omfatta fler årskurser än tidigare. 14 ansökningar har blivit avslagna, 8 har avskrivits och 2 har återtagits. Resterande ansökningar har överförts till nästa verksamhetsår; bl.a. beroende på att de inte har hunnit kompletteras i erforderlig utsträckning. De fristående skolor som var godkända för verksamhet under läsåret

199495 drevs främst i form av ideella föreningar och stiftelser tabell

1:5. Andelen lärare med pedagogisk utbildning är betydligt lägre i de fristående skolorna än i grundskolan. Läsåret 199495 hade 60 procent av

lärarna vid de fristående skolorna exkl. internationella skolor peda-

gogisk utbildning. För grundskolan var motsvarande andel 94 procent.

22 Fristående skolor på grundskolenivå

Högst andel bland de fristående skolorna hade skolor med allmän inriktning 76 %, medan skolorna med speciell pedagogik hade den lägsta andelen 48%.

Tabell 1:5 Fristående skolor för vanlig skolplikt fördelade efter huvudmannatyp. Läsåret 199495

1.1.1 Samverkan med kommunen

Friskolomas Riksförbund gjorde hösten 1994 en kartläggning som omfattade totalt 171 fristående skolor, varav 128 hade verksamhet enbart på grundskolenivå och 16 hade verksamhet såväl grund- som gymnasieskolenivå. Skolorna tillfrågades bl.a. om samverkan med kommunen, om vilken relation man hade till den kommunala skolan samt om hur man såg på relationen till kommunen och skolförvaltningen, dvs. till politiker och tjänstemän. Undersökningen visade att de fristående skolorna samverkade med kommunen genom avtal om olika tjänster. 44 procent av samtliga fristående skolor hade någon form av samarbete med den kommunala skolan och 10 procent hade samarbete med fritidshemmen. Sammantaget hade nästan varannan fristående skola någon form av samarbete med den kommunala skolan, fritidshem eller båda. Tabell 1:6 visar omfattningen av samverkansavtal med kommunerna. Samtliga skolor fick också ange vilken relation man hade till den kommunala skolan. De fristående skolornas inställning ganska var

Fristående skolor på grundskolenivå 23

positiv. Av samtliga upplevde 56 procent att de hade bra relation till en den kommunala skolan. 23 procent tyckte t.0.m. att de hade mycket en bra relation. 29 procent tveksamma och 7 procent ansåg att relavar

tionen var dålig.

De fristående skolornas inställning till kommunen och skolförvaltningen var något mer positiv. 71 procent samtliga skolor ansåg av att relationerna var bra och 9 procent att de dåliga, medan 17 var procent var tveksamma.

Tabell 1:6 Samverkan med kommunen. Hösten 1994

Friskolornas Riksförbunds undersökning bland samtliga organisationer och privatpersoner som under hösten 1994 våren 1995 hade ansökt - om tillstånd för fristående skola visar att 40 procent nystartama ett av som led i sitt förberedelsearbete haft omfattande kontakter med kommunen och att ytterligare 45 procent hade haft vissa kontakter med kommunen.

1.2 Internationella skolor

Skolpliktiga barn, som endast under kortare tid bor i Sverige eller som av andra skäl behöver en internationell utbildning, får fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola med internationell inriktning internationell skola. För godkännande krävs att utbildningen som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. De internationella

24 Fristående skolor på grundskolenivå

skolorna omfattas inte av det bidragssystem som riksdagen beslutade våren 1992. De har inte rätt till bidrag från kommunerna, utan de får bidrag av staten i särskild ordning. För närvarande finns sex internationella skolor: British Primary School i Danderyd, Bladins skola i Malmö och i Stockholm International School of Stockholm, Lycée Français Saint Louis, The Tanto School samt Tyska skolan.

1.3 Riksinternatskolor

Enligt 10 kap. skollagen riksintematskola inte fristående skola är en en utan en särskild utbildningsform. Genom beslut av regeringen kan en intematskola ges ställning som riksintematskola. Såväl kommuner som enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor. I Sverige finns tre riksintematskolor: Grännaskolan i Jönköping, Lundsbergs skola i Storfors och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna. En riksintematskola anordnar utbildning som motsvarar grundskolan ocheller gymnasieskolan för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller behöver miljöombyte eller är från som glesbygd och inte kan få tillfredsställande inackordering. Den del av en riksintematskola som motsvarar grundskolan är i fråga om rätten att fullgöra skolplikt att anse som en fristående skola för vanlig skolplikt. För fristående skolor vilka har ställning som riksintematskolor gäller inte bestämmelserna för fristående skolor i skollagens 9 kap. utan särskilda bestämmelser enligt förordningen 1991:1080 om riksinternatskolor. Huvudmännen för riksintematskolorfår statsbidrag för undervisning motsvarande årskurserna 7-9 i grundna skolan. Regeringen har nyligen lagt propositionen 199596:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar.

1.4 Val av skola

Efter förslag i propositionerna Skolans utveckling och styrning 198889:4 samt Ansvaret för skolan 19909l:18 och genom propositionen om vissa skollagsfrågor m.m. 1990912115 ändrades skollagen så att vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola inom kommunen skulle beaktas så långt möjligt

Fristående skolor på grundskolenivå 25

utan att andra elevers berättigade krav på placering i skola nära en hemmet åsidosattes. Härigenom kunde föräldrar välja skola sitt barn; antingen bland kommunens grundskolor eller fristående skola. Regeln en att barn som bor nära en skola skall ha företräde framför barn inte som bor i skolans omedelbara närhet innebär dock viss begränsning en av möjligheterna att välja mellan olika kommunala skolor. Under december 1992 januari 1993 lät Skolverket genomföra - en

intervjuundersökning med föräldrar till barn mellan 7 och 14 år. Urvalet

om l 000 personer var statistiskt representativt bl.a. med avseende på

boendeort och utbildning. Föräldrarna tillfrågades vilken kännedom de

hade om det fria skolvalet, vilken information de hade fått och i vilken utsträckning de valt eller planerade att välja skola sitt bam.

Föräldrarna fick också ange vad de ansåg vara viktigt när väljer

man skola sitt bam. Undersökningen visade att föräldrars attityd till att välja skola, ökad konkurrens mellan skolor och till fristående skolor övervägande var positiv. Då föräldrarna fick bedöma vilka faktorer viktigast då som var de skulle välja skola sitt barn, övervägde undervisningens kvalitet och

det sociala klimatet. Dessa kvalitetsaspekter värderades något högre än

att skolan ligger nära hemmet, att kamraterna går i skola och att samma

det inte finns så många bråkiga barn i skolan. Först tredje plats kom

faktorer som rörde skolans profil eller inriktning. Ungefär tredje var förälder angav att skolans profilering eller pedagogiska inriktning var viktig och endast omkring var tjugonde förälder att skolans angav särskilda religiösa inriktning var viktig. Verkliga möjligheter att välja en annan skola än den närmaste förutsätter kunskaper om pedagogiska och andra alternativ och hur om olika skolor fungerar. Sådana kunskaper är i allmänhet inte jämnt socialt fördelade. Ytterligare en förutsättning för att det skall möjligt att vara välja skola är att det finns något alternativ inom rimligt geografiskt avstånd. I detta avseende är variationema stora mellan storstadsområden och landsbygd, vilket medför att valfrihet inom skolans område främst är möjlig i landets mer tätbefolkade delar. Efter förslag i prop. 199293:23O Valfrihet i skolan ändrades skollagen, så att kommunerna vid fördelningen elever olika skolor av skall beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen Dessutom fick kommun rätt att i sin grundskola ta emot en en elev från kommun, även i andra fall än när eleven med en annan hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl för detta.

26 Fristående skolor på grundskolenivå

1.4.1 Risk för segregation

I rapporten Valfrihet inom skolan Ds 1994:72, som sammanställts av

Roger Pyddoke vid Statskontoret, framhåller man att effekterna av ökade valmöjligheter segregation inte är entydiga. Som exempel nämns i vissa städer i USA konstaterat att ökade valmöjligheter att man i kombination med ökande profilering skolor, lett till minskande av segregation med avseende på socialt och ras. Samtidigt framursprung håller att ökade valmöjligheter kan väntas leda till ökad prestaman tionssegregation. Erfarenheter från Skottland, där har tio års erfaman renhet ett system som i hög grad liknar det svenska, visar att av föräldrar med högre utbildning och inkomst i större utsträckning än i föräldrar med lägre utbildning och inkomst valde annan skola än den en närmaste. Vidare valde föräldrar i genomsnitt från en skola med lägre genomsnittliga prestationer till en med högre. I Skolverkets utvärderingsrapport Val av skola konstateras att man sett tendenser till negativa, oönskade effekter i form av främst tecken segregation. I de storstadskommuner ingick i utvärderingen en av som framhöll både föräldrar och skolledarelärare att man kunde konstatera att svenska elever och invandrarelever med höga ambitioner beträffande

främst språkfärdigheten i svenska sökte sig till skolor utanför de

invandrartäta områdena.

Fristående skolor i Danmark, Finland och Norge 27

2 Fristående

skolor i Danmark,

Finland och

Norge

I detta kapitel kort beskrivning fristående skolor grundges en av skolenivå i Danmark, Finland och Norge.

2.1 Danmark

Enligt förordningen Lov friskoler private grundskoler 6

om og m.v. juni 1991 om statsbidrag till friskolor och privata grundskolor i Danmark, skall statsbidraget till friskolorna och de privata grundskolorna relateras till kostnadsutvecklingen elev i den offentliga per grundskolan. I förordningen har också förts in några regler som avser att något strama den hittills relativt lösliga utvecklingen friskolor av på grundskolenivå. De är omkring 400 och i vissa kommuner har de nu blivit så många att svårigheter uppstått att ordna det kommunala skolväsendet på ett bra sätt. De flesta skolorna är i dag självägande institutioner med föräldravalda styrelser. Fristående skolor startas vanligtvis föräldragrupper av för att möta deras speciella utbildningsintressen Montessori, Steiner, Freinet etc. eller för att tjäna konfessionell, politisk eller filosofisk en grupp Ca 10 procent av eleverna i skolpliktig ålder går i statsbidragsstödda fristående skolor 1991.

2.1 Villkor

För att kvalificera sig för ekonomiskt stöd till skola måste en ny en grupp föräldrar eller intresserade personer visa att de har lämpliga lokaler, har utsett en rektor, kan mönstra åtminstone 12 elever för det första året, 20 för det andra och därefter 28 kan täcka de samt att man kostnader som inte täcks bidrag. Innan ett preliminärt bidrag lämnas, av

28 Fristående skolor i Danmark, Finland och Norge

måste också deras byggnader mot lokala byggnads- och säkerhetssvara föreskrifter. Enligt lag får friskolor inte drivas i vinstsyfte. Skolorna har full frihet att välja utbildningsprogram och -metoden Skolorna har frihet att utse sin personal utan restriktioner beträffande kvalifikationer. egen För att starta friskola krävs, utöver ett visst elevantal: en

En deposition på 30 000 kr till ministeriet, som återbetalas när elevantalet nått det stipulerade lägsta elevantalet

Förslag till stadgar. -

För att få statsbidrag krävs dessutom:

att skolledare och lärare avlönas enligt regler som gäller i den - samma kommunala grundskolan däremot kan skolan själv bestämma antalet lärartimmar och kompetenskrav

att ekonomiska förutsättningar redovisas, dvs. föräldraavgifter eller andra inkomster förutom statsbidrag. Det lägsta belopp som skolan

själv i regel elevavgifter ska stå för är 3 000 kr per elev.

genom

Tillsynen över att skolan uppfyller minst lagstadgad standard undervisningen i vissa basämnen danska, matematik och engelska vilar på föräldrarna. Oftast väljer skolans föräldrar en representant viss tid för detta uppdrag. I och med att skolans räkenskaper årligen skall insändas till Undervisnings- Forskningsministeriet har staten möjlighet att og kontrollera skolans ekonomiska tillstånd.

2.1.2 Ekonomi

I dag får nästan alla skolor statsbidrag. Den växande andelen elever i fria grundskolor har medfört debatt. Speciellt har kommuualpolitikema

pekat på de strukturproblem uppstått många platser. Ekonomiskt

som bidrag från stat och kommun utbetalas av staten direkt till skolorna.

Fristående skolor på grundskolenivå får i genomsnitt bidrag till 75

procent sina driftskostnader löner. Statsbidraget, som inkluderar löner av till lärare och administrativ personal, förhandlas genom friskolomas paraplyorganisation.

Fristående skolor i Danmark, Finland och Norge 29

Vid fördelningen mellan skolorna tas hänsyn till:

skolans storlek -

elevernas åldersfördelning

lärarnas genomsnittliga löneanciennitet och stadietillägg. -

Bidragssystemet är mycket reglerat, eftersom har ambitionen att man försöka garantera att alla skall ha möjlighet välja skola samma att -

oberoende av yttre förhållanden. Den genomsnittliga elevkostnaden

varierar avsevärt mellan olika delar landet. Genom regelsystemet av försöker kompensera detta. man Alltjämt ska systemet fungera så tillbaka 65 att staten tar ca procent

av sitt bidrag till kommunerna för de elever går i privata skolor

som

kommunerna skall lämna uppgifter till undervisningsministeriets data-

system, med angivande av elevernas personnummer. Sedan tilldelar staten precis som i Norge privatskoloma dels ett huvudbidrag, ett allmänt driftsbidrag, dels ett antal speciella bidrag.

Huvudbidraget, som är ett finansiellt stöd till undervisningen, utgår med en viss procentandel genomsnittskostnaden för grundskoleav en

elev i det allmänna skolväsendet. Den beredning, föreslagit det

som nya systemet, har ansett att andelen borde 75 procent slutligt vara men ställningstagande tas varje år riksdagen på regeringens förslag i av statsbudgeten.

Utöver huvudbidraget ges statsbidrag till särskild vikariekassa, till

en

specialundervisning, till extra undervisning i danska för elever med

som annat hemspråk, till elevresor och friplatser Dessa bidrag fördelas m.m. inte av undervisningsministeriet utan friskolomas råd. av gemensamma Slutligen ges också bidrag till skolornas lokalkostnader räntor, hyra, skatter och avgifter samt vissa ministeriet godkända underhållsav kostnader.

Kommunernas lagstadgade bidrag är marginella, varför de totala kostnaderna för friskolorna täcks statsbidragen och elevavgiftema. av av

2.2 Finland

Privatskoloma i Finland drivs allmännyttiga samfund, inte får

av som

drivas för ekonomisk vinning.

Det finns ca 30 skolor, de flesta också har gymnasiedel. En varav en särskild lag 1977 auktoriserade bidrag till Steinerskolor, fastän tre ytterligare ca 10 fanns i landet, de flesta mycket små.

2 l5-l2l8

30 Fristående skolor i Danmark, Finland och Norge

Vid övergången till grundskolan förutsattes, att dessa privata skolor skall följa riksomfattande läroplaner. Svenska privata skolor, Tyska skolan, Adventistemas skola och Steinerskolan har den allmänbildande skolans alla klasstadier samt möjlighet till viss särprägel. I Finland finns i dag 18 ersättande grundskolor och 13 övriga alternativa privatskolor. Den största gruppen är de s.k. ersättande skolorna. Ungefär 3,5 procent eleverna grundskolans högstadium går i av privata skolor. På lågstadiet är andelen elever försvinnande liten. Ungefär 0,13 procent alla grundskoleelever går i privat skola. av

2.2.1 Villkor

Skolorna utser sina styrelser, i sin tur utser lärare, kontrollerar egna som ekonomi och lägger fast allmänna mål samt riktlinjer för schema och för icke-schemabundna aktiviteter. Ett tecken att inställningarna blivit friare är bl.a. att grundskolelagen 1991 förändrades så, att statsrådet kan ge tillstånd att inrätta också sådan privat läroanstalt läroplan avviker från den en vars riksomfattande modellen. De s.k.ersättande skolorna är integrerade med skolväsendet i kom- Läroplanen skall densamma, skolorna skall vara avgiftsfria munen. vara får ta emot donationer för att finansiera investeringsprojekt. men Skolorna får bidrag till samtliga kostnader från stat och kommun. Varje

skola har ett avgränsat elevupptagningsområde i den kommun där sko-

lan är belägen och ersätter den kommunala skolan i det området. Följande villkor gäller:

Statsrådet ger tillstånd att inrätta skola -

Skolans huvudman och skolans förläggningskommun kan ingå ett

avtal att skolan skall verka som en ersättande skola. om

Undervisningen sker då enligt grundskolans läroplan. Dock kan skolan följa läroplan statsrådet beviljar detta. Ett sådant tillstånd kan egen om beviljas skolans verksamhet grundar sig ett internationellt erkänt om pedagogiskt system och verksamheten kan anses vara till nytta för om landets undervisningsväsen. Även övriga undantag olika slag kan av medges i överenskommelsen med kommunen.

Skolan måste förbinda sig kommunen bestämt antal att ge ett av -

Fristående skolor i Danmark, Finland och Norge 31

elever undervisning.

Kommunen bedömer således om det finns behov privat skola, dvs. av en kommunen bedömer själv den är villig att utsätta sitt skolväsende om för konkurrens. En mindre grupp privata skolor är de är de s.k. motsvarande privata skolorna, som enligt särskilt beslut regeringen kan inrättas för av särskilda ändamål, t.ex. skolor med annat Undervisningsspråk än finska och svenska. En förutsättning för att läroplikten skall fullgjord i anses dessa skolor är att eleverna årligen bevisar att de fått kunskaper motsvarande grundskolans genom att avlägga kunskapsprov i den kommunala grundskolan. Som villkor för statligt stöd gäller generellt att skolan bedriver en försöksverksamhet är väsentlig för landets som undervisningsväsen eller att den tillgodoser en lokal språklig minoritets utbildningsbehov eller fyller ett behov särskilt slag. Dessa skolor står av under statlig tillsyn och har hela landet som upptagningsområde.

Läroplanens innehåll fastställs av ministeriet. Statsbidrag utgår i

allmänhet till dessa skolor efter särskilt beslut varje år. Elevernas hemkommuner betalar bidrag efter eget bestämmande till dessa skolor. De offentliga bidragen täcker dock inte allt, varför viss elevavgift tas ut. en

2.2.2 Ekonomi

Skolorna får dels kommunalt stöd, dels statligt stöd. Stödet består två av delar: den ena är driftskostnader, inte får överstiga kostnaden som per elev i statliga skolor och den andra är löner, vilka täcks fullständigt. Bidrag i form av statsandel uppgår till 50-85 procent skolans av driftskostnader. Endast vissa i lagen angivna kostnader berättigar dock till stöd t.ex. lärarlöner, fastighetsunderhåll, städning, mat, inventarier m.m.. Till den del det statliga stödet inte täcker kostnaderna skall elevens hemkommun betala skillnaden bl.a. studiesociala förmåner. Det kommunala bidraget varierar mellan 10-50 procent skolans av driftskostnader.

32 Fristående skolor i Danmark, Finland och Norge

2.3 Norge

De privata skolorna skall primärt vara ett komplement till, och inte konkurrera med, den offentliga skolan. I Norge finns åtskilligt fler privatskolor än i Finland, men betydligt

färre än i Danmark, de flesta inom sekundärstadiet ca 170 grundskolor

och gymnasier. Grundskolorna utgör en minoritet, som dels består av skolor anknutna till dissentersamfund, Steinerskolor. Läsåret dels av 199394 uppgick andelen elever i privata grundskolor till 1,5 procent av

antalet elever grundskolenivå. 1994 fick 61 skolor med totalt 6 951

elever statsbidrag.

2.3.1 Villkor

Privata skolor måste följa de lagar och förordningar som gäller för motsvarande statliga skolor. Enligt lag måste grundskola för att kunna tilldelas bidrag uppfylla en ett kraven att de utgör ett pedagogiskt alternativ t.ex. montessoriav -

och steinerskolor eller att de har startats av religiösa eller etiska skäl.

Även privatskola inte kan godkännas så att den får rätt till om en offentligt bidrag, kan den likväl godkännas av departementet. Skolan skall meddela undervisning som svarar mot den som ges i den allmänna skolan eller få sin läroplan godkänd av departementet. Som huvudregel gäller kompetenskrav för lärare som i den samma offentliga skolan. Skolan skall ha daglig ledare både för en som svarar den pedagogiska och den administrativa ledningen. Lokaler och utrustning skall vara godkända av Statens utdanningskontor, som är ett regionalt statligt organ underställt departementet. Eleverna får skolskjuts enligt de regler som gäller för den offentliga

skolan och likaså rätt att utnyttja de offentliga pedagogiska-psykologiska

tjänster, tillkommer motsvarande offentliga skolor. som Privata grundskolor som får offentligt bidrag har hela landet som

upptagningsområde och skall vara öppna för alla som uppfyller inträdes-

villkoren för motsvarande offentlig skola. I skolans styrelse skall finnas en representant från vardera komstyrelse, elevrådet, föräldrarådet och lärarrådet. Lärare och munens skolledare skall ha löne- och arbetsvillkor i motsvarande samma som offentlig skola.

Fristående skolor i Danmark, Finland och Norge 33

2.3.2 Ekonomi

Enligt den nya förordningen 1986, resulterade i högre bidragssom en nivå för privata skolor som motsvarar de statliga till 85 procent och för dem utan paralleller i det offentliga skolväsendet till 75 procent. För privata skolor med paralleller i det offentliga skolväsendet grundskolor täcks 85 procent bidragsberättigade driftskostnader av efter en normalsats elev beräknas för varje skoltyp grundlag per som av motsvarande utgifter för offentliga skolor. Om det offentliga bidraget fullt ut täcker driftskostnaden får skolan

inte ta ut elevavgifter. Om bidraget är otillräckligt får avgift tas ut.

Storleken bestäms då av departementet. De norska bestämmelserna kompenserar inte för skillnader i olika skolors faktiska driftskostnader, såsom de danska reglerna i viss mån gör. De byggeri stället helt ett generellt genomsnitt. Elevavgiftema torde därför variera olika håll i landet.

34 Godkännande fristående skolor av

3 Godkännande av fristående skolor

Vi krav skall gälla för fristående och offentliga anser att samma skolor vad gäller utbildningens värdegrund och mål. Vi föreslår skollagen ändras så att skolans utbildning även i övrigt att

väsentligen grundskolans värdegrund och allmänna

svarar mot mål. Skolverket skall, liksom i dag, göra en bedömning huruvida det finns grund att anta att skola kan leva upp till läroplanens en

grundläggande värden och allmänna mål. Vi anser att en skola

inte skall godkännas, det bakom huvudmannen finns en om organisation skäl att anta att verksamheten inte kommer som ger att präglas av demokratiska värderingar. Vi föreslår fristående skola skall omfatta minst tolv att en elever och Skolverket skall kunna göra undantag från denna att

regel då särskilda skäl föreligger, t.e.x. för att i glesbygd möjlig-

göra skolgång inom måttligt avstånd från elevernas hem. Vi det skall finnas utrymme för annorlunda anser att en uppläggning och utformning undervisningen vid fristående av skolor. Vi föreslår vidare: att det vid fristående skola skall finnas en person som - en företräder skolan. Denna bör genom utbildning eller erperson farenhet ha förvärvat pedagogisk insikt. bestämmelse in i skollagen att fristående skola att en tas om en inte är skyldig att ta emot elev, mottagandet medför att en om

betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår

för skolan och kommunen. Vi att principen att fristående skola skall vara öppen anser en

för alla bör framgå uttrycklig bestämmelse i skollagen. Vi

av en föreslår och vid intagning elever till fristående att test prov av skolor inte skall få förekomma för årskurserna l-5. Regeringen bör få bemyndigande att meddela föreskrifter villkor för om intagning. Vi att Skolverket även fortsättningsvis skall besluta om anser godkännande.

Godkännande fristående skolor 35 av

3.1 Nuvarande förhållanden

Enligt 9 kap. 1 § skollagen får skolplikt fullgöras i fristående skola, en om skolan är godkänd för ändamålet. Ärenden godkännande för om vanlig skolplikt prövas av Skolverket. Verkets beslut i ärenden godom kännande eller återkallande godkännande för fristående skola får, av en enligt 9 kap. 17 § skollagen, överklagas hos allmän förvaltningsdom-

stol. Enligt 9 kap. 2 § skollagen skall godkännande för vanlig skolplikt

meddelas, om skolans utbildning kunskaper och färdigheter till ger som art och nivå väsentligen mot de kunskaper och färdigheter svarar som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen mot svarar grundskolans allmänna mål. I detta sammanhang skall de krav som anges i l kap. 2 § andra och tredje styckena särskilt beaktas.

Enligt 1 kap. 2 § andra stycket skall utbildningen eleverna ge kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras

harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda

behov.

Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket skall verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas

egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande

behandling.

3.1 Internationella skolor

Bland de fristående skolorna utgör de internationella skolorna speciell en grupp. De godkänns enligt en särskild paragraf i skollagen 9 kap. 5 §. Dessa skolor är avsedda för barn till utländska medborgare vistas som här i landet under en kortare tid, men även för sådana svenska barn som under en stor del av sin uppväxttid är bosatta utomlands och vistas i hemlandet endast under någon kortare period.

För godkännande krävs enligt 9 kap. 5 § skollagen att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter underlättar fortsatt som

skolgång utomlands. Undervisning i svenska och svenska för-

om hållanden skall meddelas i den omfattning de i landet för kortare som

36 Godkännande fristående skolor av

tid bosatta eleverna behöver.

I de internationella skolorna sker undervisningen annat språk än

svenska. Undervisningen bedrivs normalt efter en annan läroplan än den svenska och flertalet lärare har utländsk utbildning. En skola är godkänd internationell skola men som uppfyller som som de krav ställs på vanlig fristående skola kan givetvis bli godsom en känd en sådan. som

3.2 Internationella förpliktelser

Rätten till undervisning behandlas i flera internationella överenskommelser som Sverige har tillträtt.

3.2.1 Förenta Nationerna

Bestämmelser rätten till undervisning i flera konventioner skall ses om mot bakgrund artikel 26 i den Förenta Nationemas FN av av generalförsamling den 10 december 1948 antagna allmänna förklaringen de mänskliga rättigheterna. I förklaringen uttalas att envar har rätt om till undervisning och att rätten att välja den undervisning, som skall ges barnen, i främsta rummet tillkommer barnens föräldrar.

Unesco-konventionen diskriminering inom undervisningen 1960-12mot 14

Ur artikel 5.1: Fördragsslutande stater är ense om attz...

b det är väsentligt att respektera föräldrars och andra laga målsmäns

frihet, för det första att välja andra läroanstalter för sina barn än de som upprätthålles de offentliga myndigheterna men som motsvarar de av minimikrav för undervisning må ha fastställts eller godkänts av som vederbörande myndigheter och, för det andra, att ett sätt som överensstämmer med formerna för landets rättstillämpning tillförsäkra barnen religiös och moralisk uppfostran i enlighet med deras egen en

övertygelse; och ingen eller av personer skall påtvingas en

person grupp religiös fostran inte överenstämmer med hans eller deras som övertygelse.

Godkännande fristående skolor 37 av

Internationella konventionen medborgerliga och politiska rättigheter

om 1996-12-18

Artikel 18 mom. 4: Konventionsstatema förpliktar sig respektera att föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet tillförsäkra att sina barn den religiösa och moraliska uppfostran är i överenssom stämmelse med deras övertygelse. egen

Internationella konventionen ekonomiska, sociala och kulturella om rättigheter 1966-12-19

Artikel 13 mom. Konventionsstatema erkänner rätten för till envar utbildning. De är överens om att utbildningen skall syfta till till fullo att utveckla den mänskliga karaktären och insikten människans värde, om samt att den skall stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. De är vidare överens utbildningen skall om att göra det möjligt för envar att göra nyttig insats i ett fritt samhälle, en främja förståelsen, fördragsamheten och vänskapen mellan alla nationer och mellan alla rasgrupper, etniska eller religiösa och grupper grupper, även främja Förenta Nationemas verksamhet för fredens bevarande.

Mom. Konventionsstatema förpliktar sig att respektera föräldrars och, i förekommande fall, förmyndares frihet för sina barn välja att andra skolor än dem som inrättas offentlig myndighet, så vida av läroplanemna täcker vad från det offentligas sida må ha föreskrivits som eller godkänts som minimistandard, liksom deras frihet att tillförsäkra sina barn den religösa och moraliska uppfostran, står i som överensstämmelse med deras egen övertygelse.

Mom. 4: Intet i denna artikel må tolkas såsom medförande inskränkning i den enskildes eller organisationers rätt att grunda och driva undervisningsanstalter, under förutsättning att de i första momentet av denna artikel uppställda principerna iakttages och kravet uppfylls att att undervisningen vid dessa anstalter skall stå i överensstämmelse med vad som från det offentligas sida angivits minimistandard. som

FNss konvention den 20 november 1989 barnets rättigheter om

I artikel 18:1 stadgas bl.a.: Föräldrama eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för bamets uppfostran och utveckling.

38 Godkännande av fristående skolor

Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet.

Enligt artikel 29 är konventionsstatema överens om att ett barns utbildning skall syfta till:

a utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och

fysisk och psykisk förmåga;

b utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande

frihetema samt för de principer som uppställts i Förenta Nationemas stadga;

utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets kulturella

c egen

identitet, eget språk och värden, för vistelselandets och för

egna ursprungslandets nationella värden och för kulturer skiljer sig från som barnets egen;

d förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda

förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap av mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar;

e utveckla respekt för naturmiljön.

Artikel 29:2: Ingenting i denna artikel får tolkas så att det medför inskränkningar i den enskildes och organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsanstalter, dock alltid under förutsättning att de i punkt l i denna artikel uppställda principerna iakttas och att kraven uppfylls att undervisningen vid dessa anstalter skall stå i överensstämmelse med vad från statens sida angivits som minimistandar . som

3.2.2 Europarådet

I artikel. 2 i första tilläggsprotokollet av den 20 mars 1952 till

Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna

och de grundläggande frihetema stadgas följande:

Ingen må förvägras rätt till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga uppfostran och om undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra

Godkännande fristående skolor 39 av

sina barn en uppfostran och undervisning står i överensstämm-

som

else med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.

3.3 Begreppet skola

I propositionen 198586:10 Ny skollag förs vissa m.m. resonemang om vilka förutsättningar måste uppfyllda för godkännande som vara att ett inte skall vägras redan det skälet att det inte rör sig skola: av om en

I själva ordet skola ligger att det är fråga verksamhet för om

undervisning av elever i grupp. Verksamheten måste inställd på

vara viss varaktighet och får inte bara tillfällig karaktär. Den vara av

måste vara inriktad på gruppundervisning behöver inte

men nödvändigtvis genomgående och vid varje tidpunkt bedrivas på detta sätt.

Undervisning som någon anordnar enbart för barn står under

som hans eller hennes vårdnad kan inte räknas skola. Det måste som vara fråga om verksamhet innebär att anordnaren gentemot som

utomstående åtar sig att tillhandahålla undervisning.

I dag finns inte någon absolut lägsta gräns för hur många elever det

måste finnas i skola för att den skall kunna godkännas en som en fristående skola. I Skolverkets prövning ingår bedöma skolverkatt om samheten har en sådan varaktighet och sådana förutsättningar att

överleva på längre sikt att den kan skola. Som underlag

anses vara en för en sådan bedömning infordras dels uppgifter det antal elever om skolan beräknas ha årskurs inklusive beskrivning eventuella per en av tillväxtplaner, dels en översiktlig budget för skolverksamheten. Enköpings Kristna Skola har överklagat Skolverkets beslut återatt kalla skolans godkännande. Kammarrätten i Stockholm konstaterar i sin dom 965-1995, att Skolverket funnit kan inte skolan betraktas som

som en verksamhet för undervisning elever i då antalet elever

av grupp, varit endast fyra.

3.4 Likvärdig utbildning

Ett av den svenska skolans främsta nationella mål är skollagens krav nationellt likvärdig utbildning. Detta gäller inte enbart resultatet av

40 Godkännande av fristående skolor

undervisningen, utan även de organisatoriska, personella och ekonomiska villkoren för skolverksamheten. Med likvärdig utbildning avses vad gäller fristående skolor dels att skolan skall ge kunskaper och färdigheter till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper som och färdigheter grundskolan förmedlar, dels att skolan även i övrigt som väsentligen mot grundskolans allmänna mål. Likvärdig utbildning svarar innebär dessutom att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Grunden för likvärdig utbildning är att alla elever får garanterad undervisningstid i grundläggande ämnen enligt skollagen och att elever med särskilda behov därutöver får särskilt stöd.

3.4.1 Kunskaper

För att fristående skola skall ha rimliga möjligheter att ge eleverna en kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen motsvarar vad grundskolan erbjuder ställs vissa krav läroplan, kursplaner, timplan och lärarkompetens. Skolverket kräver därför att avvikelser från den nationella läroplanen samt de nationella kurs- och timplanerna skall beskrivas i ansökan godkännande. I fråga lärarkompetens ställer om om Skolverket lika höga krav gäller inom det offentliga skolväsendet, som dvs. att lärare skall ha utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva och att undantag får göras endast personer med sådan om

utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl

med hänsyn till eleverna. I proposition l98283:1 Skolor med enskild huvudman m.m. anfördes att det självfallet inte föreligger hinder för fristående skola att t.ex. en ha ämne saknas i grundskolan. Vad från samhällets sida ett som som skall säkerställas är att eleverna inte går miste om något väsentligt som de skulle ha fått i grundskolan.

3.4.2 Grundskolans allmänna mål

Utöver kunskaper och färdigheter skall utbildningen, enligt 1 kap. att ge 2 § skollagen, också främja elevernas sociala utveckling. Där slås även verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med fast att grundläggande demokratiska värderingar samt att och en som verkar var i skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt

Godkännande fristående skolor 41 av

för vår miljö. Läroplanen skolan skall gemensamma anger att gestalta och förmedla grundläggande värden människolivets okränkbarhet, som individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med och Skolan svaga utsatta. skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika och möjrätt ligheter. Skolan har också ett att motverka traditionella könsansvar mönster. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall också bedrivas i demokratiska arbetsfomier och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Skolan skall öppen för skilda uppfattningar och vara uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen personliga ställningsav taganden och möjlighet till sådana. Undervisningen skall saklig ge vara och allsidig. Alla föräldrar skall med förtroende kunna skicka samma sina bam till skolan, förvissade att barnen inte blir ensidigt om

påverkade till förmån för den eller den andra åskådningen.

ena Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och inse konsekvenser att av olika alternativ. v Skyldigheten för fristående skola att väsentligen grunden svara mot skolans allmänna mål innebär skola inte kan godkännas att en om den brister i öppenhet och insyn eller ägnar sig ensidig indoktrinering. En fristående skola kan ha konfessionell inriktning. Skolverket har i sina bedömningar vid ansökan godkännande respektive vid tillsyn om av fristående skolor ansett att skolas konfessionella inriktningprofil en kan utgöra ett komplement till inte ersättning för viktiga mål i men en läroplanen. Verksamheten kan inom vida präglas olika ramar av

åskådningar, men dessa får inte ta sig sådana uttryck läromedel

att censureras eller viktiga avsnitt i något ämne utelämnas. Sådana yttringar är inte förenliga med de grundläggande kraven saklighet och allsidighet.

Öppen

3.4.3 för alla

Att en fristående skola väsentligen skall mot grundskolans allmänsvara na mål har inte bara ansetts gälla själva utbildningen utan skolans hela verksamhet. Hit hör de principer skola tillämpar i fråga vilka en om elever som skall tas emot i skolan. För att bli godkänd krävs skolan att skall stå öppen för alla sökande. Vikten denna princip

av att upprätthålls

har markerats i prop. 199192:95 valfrihet och fristående skolor: En om

42 Godkännande fristående skolor av

skola skall Lex. inte godkännas den inte är öppen för alla skäl om av inte kan accepteras i vårt demokratiska samhälle. som

Frågan skola kan anses vara öppen för alla beror till stor del om en vilka principer skolan tillämpar för intagning och urval av elever. Skolverket granskar vid sin prövning efter vilka principer barn och ungdomar tas emot som elever vid skolan och vilka urvalsprinciper som tillämpas när det finns fler sökande än platser. I flera fall har det förekommit att en förening som är huvudman för fristående skola i sin ansökan angivit krav obligatoriskt medlemsen skap i föreningen för elevernas föräldrarvårdnadshavare. Dessutom har det i några fall förekommit krav på att medlemmarna skall bekänna sig till en viss trosinriktning. Krav på att elevs föräldrar skall vara medlemmar i huvudmannens en förening eller motsvarande liksom krav på att de skall vara medlemmar i ett speciellt trossamfund har Skolverket inte ansetts vara förenliga av med principen om öppenhet för alla. De insatser av olika slag som föräldrar gör för fristående skola måste i enlighet härmed bygga en frivillig grund. Krav medlemsskap i en förening kan dock accepteras, det är förutsättning för att skolan skall kunna driva sin om en verksamhet; t.ex. ett föräldrakooperativ.

3.4.4 Särskilda arbetsinsatser

I många de ansökningar som Skolverket berett ställer huvudmannen av

krav på arbetsinsatser av elevernas föräldrar, t.ex. som vikarie för sjuk

lärare, arbete med Skolmåltider, vaktmästarsysslor etc. Skolverket har

vid sin prövning utgått från att arbetsinsatser för skolan skall bygga

frivillighet.

Godkännande fristående skolor 43 av

Överväganden

3.5 och

förslag - tydligare

krav för godkännande

Våra överväganden och förslag i det följande utgår från:

att den grundläggande utbildningen för alla barn och ungdomar skall vara likvärdig oavsett är huvudman för skolan vem som

att den grundläggande utbildningen för alla barn och ungdomar skall bygga en gemensam värdegrund och ha mål gemensamma

att fristående skolor utgör komplement och alternativ till offentliga skolor

att de fristående skolorna skall ha frihet att organisera och utforma sin -

verksamhet så långt möjligt utan att likvärdighetsmålet äventyras

att rätten att välja skola inte får inskränkas särskilda - genom inträdeskrav, utan att fristående skola skall öppen för alla. en vara

Av redogörelsen för konventionema i avsnitt 3.2 framgår att Sverige har

åtagit sig att tillåta enskilda och organisationer att driva läroanstalter. En

stat kan kräva att utbildningen vid sådana läroanstalter uppfyller vissa minimikrav. Kraven kan avse undervisningens omfattning, kvalitet och allsidighet men också att barnen skall fostras till demokratiska människor med respekt för andra människor, jämställdhet särskilt m.m., se FN:s konvention om barnets rättigheter. De internationella förpliktelsema innebär dock inte att stat åtar sig att finansiera fristående en skolor med allmänna medel.

De grundläggande kraven för godkännande framgår skollagens 9

av kap. 2 Enligt 199192:95 fordras att skolans utbildning är prop. av god kvalitet samt att skolan har godtagbar läroplan och kompetenta en lärare. Skolverket har utifrån skollagen och läroplanen tagit fram kriterier som används vid verkets prövning ansökningar av om godkännande. De ansökningar om godkännande fristående skolor inkommer av som till Skolverket mycket begränsade möjligheter till kontroll de ger av uppgifter som lämnas i ansökningarna. Skolverkets prövning är främst av formell art, då det vid ansökningstillfället inte finns någon skola och inte heller några lärare anställda. Detta innebär ansökan att en närmast

kan betraktas avsiktsförklaring, i vilken huvudmannen

som en uppger

44 Godkännande fristående skolor av

sig ha för avsikt att leva till vissa krav och att följa vissa grundupp läggande principer. Detta förhållande har lett till att den som vet hur en ansökan bör formuleras i regel får sin ansökan godkänd. Eftersom skolan inte finns i detta skede, kan inte riktigheten i den sökandes uppgifter kontrolleras i samband med Skolverkets prövning. Först i och med tillsyn skolan, som enligt Skolverkets rutiner görs först under av

dess andra verksamhetsår, sker någon egentlig kontroll av huruvida

skolan lever till de krav som ställs en fristående skola. upp

från

3.5.1 Utbildningen skall utgå skollagens och

och allmänna mål

läroplanens värdegrund

Den 1 juli 1995 trädde 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 i kraft. Den tillämpas under läsåret 199596 för årskurserna l-7 för att sedan successivt ersätta 1980 års läroplan för grundskolan Lgr 80. Den nya läroplanen, som anger värdegrund och mål, utgör tillsammamns med skollagen de övergripande nationella styrdokumenten för skolans verksamhet. Samtidigt började en ny timplan och nya kursplaner för grundskolan att gälla. Skollagens bestämmelse att en fristående skola skall godkännas, om skolans utbildning kunskaper och färdigheter till art och nivå ger som väsentligen mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan svarar förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål, tillkom då den förra läroplanen tillämpades. Lpo 94 skiljer sig i flera avseenden från Lgr 80. Lpo 94 har en ny struktur som är anpassad till den nya ansvarsfördelningen inom skolans område, enligt vilken staten endast anger de övergripande målen och riktlinjerna för skolans verksamhet. På så sätt kan läroplanen uttrycka de krav utgör minimistandard för anses som en undervisningen. Detta har medfört att läroplanen numera är mycket kortfattad och inte längre detaljreglerar verksamheten, utan att läroplanens mål och riktlinjer tillsammans med kursplaner och timplan får konkretiseras i den lokala planeringen vid den enskilda skolan. Läro-

planens mål är två slag: dels mål att sträva mot dels mål att uppnå.

av Målen att sträva mot uttrycker önskad kvalitetsutveckling i skolan, en

medan målen att uppnå uttrycker vad eleverna minst skall ha uppnått

när de lämnar skolan. I propositionen En Ny Läroplan 199293:220 markerades vikten av att utbildningens värdegrund, mål och riktlinjer, samt ansvarsfördelning är desamma för alla barn med skolplikt. För att, i enlighet med denna

Godkännande av fristående skolor 45

tillförsäkra alla barn och ungdomar rätten till en kvalitetsmässigt syn, godtagbar utbildning och som en konsekvens av den nya läroplanens utformning, vi att det finns anledning att förtydliga skollagens anser krav på att fristående skola även i övrigt väsentligen svarar mot en grundskolans allmänna mål. Grunden för undervisningen i Sverige är den sammanhållna skolan, skall alla barn och ungdomar likvärdig utbildning. I ett som ge en mångkulturellt och pluralistiskt samhälle är det angeläget att det uppväxande släktet tillförsäkras rätten till utbildning som såväl saklig en och allsidig grund som på demokratisk grund kan erbjuda en gemensam referensram kunskap och värderingar. I den sammanhållna skolan av undervisas och arbetar elever med olika bakgund, såväl kulturell som social, tillsammans. Enligt läroplanen skall skolan en social och vara kulturell mötesplats, både har en möjlighet och ett ansvar att stärka som fönnågan att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Skolan skall med andra ord bidra till att utveckla en social

kompetens förmåga att hantera mellanmänskliga relationer.

- en Läroplanen den kunskapssyn och den värdegrund som skall anger prägla undervisningen i grundskolan. Läroplanen slår också fast att undervisningen i skolan skall saklig och allsidig. Vi anser att detta vara måste innebära ett grundläggande krav på alla skolformer som ger

undervisning inom ramen för skolplikten att i sin undervisning utgå från

den värdegrund och de allmänna mål kommer till gemensamma som uttryck i skollagen och i läroplanen. Vi att krav bör gälla för fristående skolor och anser samma offentliga skolor när det gäller värdegrund och mål. Dock bör ett undantag finnas utrymme för fristående skola, vilken som ger en uppfyller dessa grundläggande villkor, att ge sin utbildning en kon-

fessionell profil. Därför föreslår vi att skollagens 9 kap. 2 § ändras så

att villkoret att skolans utbildning även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål ersätts villkoret att skolans utbildning av

även i övrigt väsentligen mot grundskolans värdegrund och

svarar allmänna mål. Genom att behålla ordet väsentligen i lagtexten avser vi

endast att konfessionell profil skall vara möjlig. De grundläggande

en målen finns främst angivna i skollagen och i läroplanen. Vi anser emellertid att det inte finns skäl att särskilt hänvisa till 1 kap. 2 § skollagen.

46 Godkännande fristående skolor av

Öppenhet,

3.5.2 tolerans och

allsidighet

Sveriges utveckling etniskt heterogen och mångkulturell nation mot en aktualiserar frågan hur långt samhället är berett att sträcka sig när om det gäller att inrätta särskilda skolor för olika etniska och grupper

språkgrupper, för olika religiösa riktningar och sekter. Mot att det

synen ligger ett särskilt värde i att barn och ungdomar redan i skolan får möta olika synsätt och uppfattningar står ibland önskan från del en en föräldrars sida att skydda sina barn från eventuell påverkan sådant av som man inte önskar. Vi anser att en fristående skola, så länge den mot grundsvarar skolans värdegrund och allmänna mål, kan ha konfessionell en inriktning, att verksamheten självfallet måste vila demokratisk men grund och respektera värden såsom människors lika värde, jämställdhet

mellan kvinnor och män samt solidaritet med och utsatta. Givetvis svaga kan undervisningen i en skola med konfessionell inriktning omfatta

undervisning i den egna tron, undervisningen skall utformas så att men skolan inte ensidigt indoktrinerar sina elever.

Bland de konfessionella skolor som i dag är godkända torde det finnas en relativt stor spännvidd vad gäller öppenheten. De kristna

skolornas konfessionella profil består oftast att de har kompletterat av religionsundervisningen med tid för kristendomsundervisning. I några fall har det ifrågasätts viss konfessionell skola i sin om en undervisning uppfyller skollagens och läroplanens krav allsidighet

och saklighet. Att en fristående skola är präglad ett speciellt synsätt av får inte leda till att undervisningen ger eleverna ensidig bild det en av som lärs ut. I prop. 198283:1 Skolor med enskild huvudman m.m. framhöll föredragande statsråd, att i de fall föräldrar önskar sina barn ge en fostran i och till en viss trosbekännelse bör krav medverkan i en sådan fostran ställas kyrkor och samfund. Det är med andra ord inte

skolans uppgift att fostra eleverna till bestämd trosåskådning. Ett en sådant mål kan knappast vara förenligt med villkoret att skola inte en kan godkännas om den ägnar sig ensidig indoktrinering. Att fostra

barnen till att omfatta en kristen tro är uppgift för den kristna en församlingen, men en konfessionell skola måste naturligtvis kunna ge fördjupad kunskap den trosuppfattning huvudmannen står för. om som Att grundskolans allmänna mål enligt läroplanen skall gälla fullt ut är en förutsättning för Skolverkets godkännande. För såväl offentliga som fristående skolor gäller att ämnet religionskunskap obligatoriskt är ett ämne, som syftar till att ge alla elever grundläggande kunskaper om religioner och livsåskådningar. Religionsundervisningen skall främja en öppen diskussion kring frågor om tros- och livsåskådning och bidra till

Godkännande av fristående skolor 47

att elever med olika traditioner och med olikartad kulturell bakgrund kan förstå och respektera varandra och varandras värderingar. För skolor med konfessionell inriktning innebär detta att den egna konfessionen inte kan ersätta ämnet religionskunskap. Konfessionella skolor har möjlighet att komplettera religionskunskapen genom t.ex. ämnet kristendom, i vilket särskild vikt kan läggas vid den egna konfessionen under iakttagande av läroplanens krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för skilda uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställningstaganden. Den omständigheten att en skola har viss profil får inte inkräkta på sakligheten och allsidigheten i underen visningen. Det grundläggande kravet saklighet och allsidighet innebär att det alltid måste finnas yttersta gräns för hur starkt en enskild en trosinriktning kan få prägla och genomsyra undervisningen. Oavsett profil skall en fristående skola i realiteten vara öppen för skilda uppfattningar, hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanen samt klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vi föreslår att Skolverket, vid sin prövning av ansökningar om godkännande fristående skolor, bedömning huruvida det finns av gör en

grund att anta att skolan kan leva upp till läroplanens grundläggande

värden och allmänna mål. En fristående skola som inte ansluter sig till dessa värden och mål skall inte godkännas för fullgörande av skolplikt. Vi anser det angeläget att Skolverket i sin beredning av ansökningar om godkännande akt huruvida huvudmannaorganisationema ger noga ger uttryck för antidemokratisk grundsyn, t.ex. i sina stadgar, eller en annat sätt ger uttryck för uppfattningar som strider mot svensk lagstiftning. En skola inte omfattar de demokratiska grundvärderingama som kan inte förväntas bedriva verksamhet står i överensstämmelse en som med skollagens och läroplanens krav, att verksamheten skall utfonnas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Som huvudmän för fristående skolor bör inte sådana organisationer accepteras

bildats någon organisation i syfte att kringgå en kritisk

som av annan granskning den egentliga huvudmannens grundläggande värderingar. av

Fristående skolor får inte verka ekonomiskt och socialt segregerande.

Det är dock inte bara avgifterna kan verka segregerande. Själva som rätten att välja gör det möjligt för föräldrar att välja skolor med t.ex. låg andel invandrarelever och få sociala problem. På så sätt gynnar det nuvarande systemet starka elever med aktiva föräldrar framför svaga elever med inaktiva föräldrar. Förekomsten av särskilda skolor för olika etniska grupper och språkgrupper, exempelvis muslimska skolor, innebär i sig form segregering. Det norska Kirke- utdannings- og forsken av ningsdepartementet har nyligen avslagit ansökan statsbidrag till en om muslimsk skola i Norge. I Norge har man ansett att föräldrarnas rätt en

48 Godkännande av fristående skolor

att välja skola i detta fall får vika för principen integrering och ge om jämställdhet mellan norrmän och invandrare. En skola som begränsar sin inriktning till bestämd etnisk en grupp,

vilken dessutom utgör språklig minoritet, riskerar försvåra elever-

en att nas möjligheter att tillägna sig tillfredsställande kunskaper i det svenska

språket och att integreras i det svenska samhället. Fönnågan förstå

att

och tala det svenska språket kan utvecklas bättre i svenskspråkig

en miljö. I ett mångkulturellt samhälle är skolan viktig mötesplats, där en medborgarna redan från år får tillfälle lära sig leva tillunga att att sammans och att umgås och samarbeta, oavsett kön, bostad, social bakgrund, religion eller etnisk tillhörighet. Det svenska språket förutär en sättning för integrering och aktivt deltagande i det svenska arbets- och samhällslivet. För tydlighetens skull vill vi understryka att detta inte innebär någon

begränsning av den undervisning som f.n. bedrivs vid de s.k. Sverige-

finska skolorna. Denna undervisning syftar till utveckla aktiv tvåatt

språkighet och bygger jämkning timplanen.

en av Europakonventionen stadgar, tidigare redovisats, skall som att staten respektera föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. I FN:s konvention barnets rättigheter om anges

vissa mål för barns utbildning utgår från barnets bästa. En

som

förutsättning för organisationers och enskildas rätt att inrätta och driva

utbildningsanstalter är att dessa principer iakttas samt att undervisningen vid dessa anstalter motsvarar vad från statens sida angivits som som minimistandard. Vi i konsekvens med detta synsätt, principen anser, att om föräldrarnas rätt att välja skola inte kan innebära skola får att en etableras, om det finns skäl att anta att skolan inte kommer leva att upp till de övergripande målen för skolverksamheten och därmed inte heller kan antas motsvara barnens rätt till allsidig utbildning. en Mot denna bakgrund anser vi att fristående skola inte skall goden kännas, om det bakom huvudmannen finns organisation skäl en som ger att anta att skolans verksamhet inte kommer att präglas demokratiska av värderingar, t.ex genom att den motverkar social och språklig integration. Redan i ansökningsskedet bör det möjligt för Skolvara verket att inte godkänna skola anknytning till exempelvis en vars en rasistisk organisation är uppenbar, även huvudmannen tvärtemot den om bakomliggande ideologien i sin ansökan leva uppger att man avser att upp till läroplanens värdegrund och mål. Vi sådan anser att en bedömning ligger inom för den prövning Skolverket skall ramen som göra enligt 9 kap. 2 § skollagen.

Godkännande av fristående skolor 49

3.5.3 Nedre gräns för antalet elever

Av avsnitt 1.1 framgår det att flera fristående skolor har mycket få elever samt att än tio procent de skolor som godkänts inte har mer av kunnat starta beräknat. Vidare visar undersökning från Frisom en skolomas Riksförbund att endast drygt hälften dem som under av 199495 hade ansökt godkännande hade gjort någon form av om marknadsundersökning i förväg. Vi anser det vara rimligt att den som ansöker godkännande i sin ansökan dels redovisar en elevprognos om för de första tre läsåren dels dokumenterar vilka åtgärder som vidtagits för att uppgiften beräknat elevantal för det första läsåret skall vara om realistisk. Mycket små skolor kan inte erbjuda den allsidiga och utvecklande miljö läroplanen förutsätter. En skola med ett fåtal elever torde som erbjuda torftig miljö för samarbete, social fostran och utveckling. Vid en små skolor undervisas ofta elevemai åldersblandade grupper. Med tanke

undervisningens kvalitet kan inte åldersspridningen vara alltför stor

i stadigvarande undervisningsgrupp. En skola med få elever ger en knappast ett stabilt ekonomiskt underlag för en verksamhet av mer varaktig karaktär. Mot denna bakgrund bör man ställa kravet att en skola för att kunna godkännas måste omfatta minst tolv elever. Avsteg från detta krav bör endast accepteras då särskilda skäl finns, t.ex. för att

i lägre årskurser möjliggöra skolgång inom måttligt avstånd från elever-

hem i utpräglad glesbygd och för skolor av typ behandlingshem nas terapiskola. Som jämförelse kan nämnas att det i Danmark krävs en minst tolv barn det första året och 28 fr.o.m. det tredje verksamhetsåret för att få starta en friskola. Vi föreslår fristående skola för att godkännas skall omfatta att en minst tolv elever och att Skolverket skall ha möjlighet att göra undantag från denna regel då särskilda skäl föreligger.

3.5.4 Undervisningens innehåll och omfattning

Kravet att utbildningen vid en fristående skola för vanlig skolplikt skall kunskaper och färdigheter till art och nivå väsentligen svarar ge som mot vad grundskolan förmedlar har hittills tolkats så att det som måste

garanteras är att eleverna inte går miste något väsentligt som de

om skulle ha fått i grundskolan. I grunden är resultatet verksamheten det av viktigaste och innehållet är viktigare än fonnen. Grundskolans tim- och kursplaner har inte behövt tillämpas i större omfattning än vad som

50 Godkännande fristående skolor av

krävs för att förmedla baskunskaper och basfärdigheter och vad i som övrigt utgör obligatoriskt lärostoff för grundskolan. Detta har inneburit att Skolverket i det enskilda fallet haft att ta ställning till hur stora avvikelser från läroplan, kurs- och timplaner som kunnat accepteras utan att målen skall kunna bli äventyrade. Det anses har varit möjligt att ha ämnen som inte återfinns i grundskolan och att integrera olika ämnen på ett sätt mot viss pedagogisk som svarar en grundsyn. Samtidigt har kravet på valmöjligheter för eleverna inte ställts lika högt som för grundskolans del. Den nya timplanen för grundskolan den garanterade undervisanger ningstiden uttryckt i klocktimmar för ämnen och ämnen. grupper av Timplanen utgör att minimikrav för den undervisning skall som anordnas för varje elev. Till skillnad från tidigare är timplanen inte längre stadieindelad. En elev som går ut grundskolan skall ha fått lärarledd undervisning i minst den omfattning framgår timsom av planen. I prop. 199293:230 En läroplan att timplanen skall ny anges ses som ett uttryck för den vikt samhället fäster vid skollagens likvärdighetsmål. Föredragande statsråd konstaterar i detta sammanhang:

Det är viktigt att elever i grundskolan och motsvarande skolfomter

får möjligheter att skajfa sig kunskapsbas. en gemensam

Timplanen garanterar den lärarledda undervisningens omfattning och kursplanerna garanterar ämnesinnehållet. Genom den nya timplanens konstruktionen har såväl skolornas som elevernas valmöjligheter ökat. Skolorna kan profilera sig att genom minska antalet timmar i vissa ämnen och ämnesgrupper med högst 15 procent och på så sätt skapa utrymme för skolans val 410 timmar.

Eleverna kan inom utrymmet för elevens val 470 timmar själva välja

att fördjupa och bredda sina kunskaper inom ett eller flera timplanens av ämnen. Den nya timplanen för grundskolan ger utrymme för flera lokala beslut, bl.a. utläggningen av timplanens garanterade undervisningstid olika årskurser. En konsekvens detta blir att det inom kommun av en kan finnas behov av en viss samordning mellan skolor har som gemensamt elevunderlag vid utläggning av timplanens undervisningstid. I annat fall riskerar eleverna att inte få den garanterade undervisningstiden under sin skolpliktstid. Det friutrymme som numera finns för lokala beslut jämkning och om utläggning av undervisningstid och ämnen olika årskurser medför att den flexibilitet som tidigare funnits för fristående skolor även är nu möjlig i det offentliga skolväsendet. I och med att de kursplanerna nya

Godkännande fristående skolor 51

av

endast anger målen för undervisningen i olika ämnen förenklas bedömningen inför godkännandet av en fristående skola i detta avseende. De jämkningsmöjligheter som timplanen för grundskolan ger, bör i huvudsak också vara de jämkningsmöjligheter som kan anses rimliga för en fristående skola, utan att den gemensamma kärnan i den grundläggande utbildningen för barn och ungdom äventyras. Ett annat skäl för att inte medge alltför omfattande avvikelser utöver de möjligheter som generellt står till buds, är att timplan och ämnesuppsättning inte bör försvåra övergång till gymnasiestudier, elever i grundskolan och en utan ge i fristående skolor möjligheter att skaffa sig en gemensam kunskapsbas. Det måste också möjligt för elever att vid övergång från en friståvara ende till offentlig skola utan störande komplikationer kunna följa en undervisningen. Vi vill dock understryka att grundskolans timplan inte bör tillämpas alltför rigoröst måttstock vid bedömningen av en fristående skolas som timplan så att en fullständig överensstämmelse eftersträvas vad gäller ämnesbeteckningar och timmar. En sådan strävan skulle inkräkta den fristående skolans möjligheter att vara annorlunda än grundskolan och att vara ett komplement till denna. Utan att göra avkall skollagens krav att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot vad grundskolan ger, skall det finnas ett skäligt utrymme för en annorlunda uppläggning och utformning av undervisningen. Det är inte själva antalet timmar som elever och lärare tillbringar tillsammans inom ramen för ett ämne eller en ämnesgrupp som har avgörande betydelse för undervisningens resultat utan snarare det sätt vilket undervisningen utformas och tiden används. Den skyldighet som alla elever i grundskolan har att göra ett

språkval bör även gälla för elever i fristående skolor. Det är naturligt att

en fristående skola inte kan erbjuda lika många valmöjligheter som grundskolan. Den fristående skolan med dess särprägel och begränsningar innebär ett val i sig. Dock måste en fristående skola som bedriver undervisning i de tre högsta årskurserna utöver engelska kunna erbjuda undervisning i minst ett främmande språk.

3.5.5 Lärarkompetens och skolledning

Enligt 199192:95 valfrihet och fristående skolor måste en prop. om

fristående skola ha kompetenta lärare. Vid Skolverkets bedömning av

om en fristående skola uppfyller förutsättningarna för att bedriva undervisning med kompetenta lärare är utgångspunkten vad som gäller

52 Godkännande fristående skolor av

5 för det offentliga skolväsendet. Enligt 2 kap. 3 § skollagen är varje

g kommun och landsting skyldig använda lärare

att som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får i göras endast om personer med sådan utbildning inte finns tillgå eller att det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Frågan har även prövats av Kammarrätten i Stockholm i dom 6544-1992 som en

slagit fast, att utgångspunkten för att bedöma fristående

om en skola

uppfyller förutsättningarna för att bedriva undervisning med kompetenta

lärare måste vara vad gäller för det offentliga skolväsendet. som Lärarnas kompetens och förmåga är vikti förutsättning en g för att en skola skall kunna mot skollagens krav och läroplanens mål. svara Ju färre lärare skola har, desto viktigare är det den en att enskilde läraren

har adekvat utbildningkunskap för den undervisning skall bedrivas.

som Vi anser att kraven på ämneskunskaper och pedagogisk erfarenhet i praktiken inte kan sättas lägre för de fristående skolorna för grundän skolan, varför stor vikt bör fästas vid dessa krav såväl vid prövning av ansökningar om godkännande i tillsynen. Vi har funnit det som nuvarande kravet på kompetenta lärare för undervisningen i fristående

skolor väl motiverat och finner inte anledning föreslå någon för-

att

ändring beträffande kraven på lärarkompetens. Skollagen innehåller inte något krav det skall finnas rektor

att en

för en fristående skola. Långt ifrån alla fristående skolor

uppger i sin ansökan att man att rekrytera rektormotsvarande. Synen avser en

varierar hur ledningen skolornas utbildning skall utformas.

av I

waldorfskolomas ideologi är självstyret överordnad princip och

en ledningsfunktionen utövas lärarkollegiet. del gemensamt av I en konfessionella skolor församlingens den har ledningsanges pastor som som funktionen.

Med hänsyn till att även i en fristående skola fattas vissa beslut som är ingripande för den enskilde eleven och skall kunna att en person utpekas som ansvarig gentemot lärare, föräldrar och elever, bör det finnas en med ett formellt ledningsansvar. Behovet person av en identifierbar rektor

motsvarande har påtagligt ökat genom den

ansvarsfördelning som den nya läroplanen förutsätter. Det yttersta ansvaret för och ledningen det pedagogiska arbetet förutsätter

av en person med rektorsfunktion. Vi föreslår att det införs bestämmelse i skollagen det vid en om att en fristående skola skall finnas företräder skolan. Vi en person som

anser att denna person genom utbildning eller erfarenhet bör ha för-

värvat pedagogisk insikt.

Godkännande av fristående skolor 53

3.5.6 Inträdeskrav

Enligt 9 kap. 1 § skollagen får skolplikt fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet. Någon uttrycklig bestämmelse om huvudmannens skyldighet att ta emot barnet finns inte. Att en fristående skola skall vara öppen för alla har ansetts följa av kravet att utbildningen i övrigt väsentligen mot grundskolans allmänna svarar mål. I 199192:95 valfrihet och fristående skolor uttalade prop. om föredragande statsråd skola inte skall godkännas den inte är att en om öppen för alla av skäl som inte kan accepteras i vårt demokratiska samhälle. I och med kravet att en fristående skola skall öppen för alla kan vara inte några särskilda intagningsprinciper ställas upp för en enskild fristående skola. I en situation där en skola har fler sökande än tillgängligt antal platser blir principerna för urval avgörande för om skolan skall anses vara öppen för alla. Som en följd öppenhetsprincipen kan av endast sådana urvalsgrunder inte sätter öppenheten spel som ur accepteras, exempelvis anmälningsdatum, geografisk närhet och syskonförtur. Vi anser att principen om att en fristående skola skall vara öppen

för alla bör framgå av en uttrycklig bestämmelse i skollagen.

När det gäller grundskolan slår skollagen 4 kap. 6 § fast, att kommunen skall beakta vårdnadshavares Önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers

berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för

kommunen. Detta aktualiserar frågan var gränsen bör för fristående skolas en skyldighet att vara öppen för alla. Om en fristående skola skulle tvingas att ta emot en elev vilken man inte har resurser att ge en adekvat undervisning, behöver skolan naturligtvis ersättning för detta. Vi anser det vara rimligt att en elev behöver särskilt stöd i första hand får som detta vid den skola som han eller hon vill Om behovet dock är av sådan omfattning att elevens placering vid en fristående skola skulle

medföra betydande ekonomiska svårigheter för skolan eller den kommun

som har att lämna skolan ersättning, bör det möjligt för den vara fristående skolan att under vissa förutsättningar inte ta emot eleven. Om kommunen exempelvis anordnar specialundervisning i en särskild undervisningsgrupp vid någon av de kommunala skolenhetema, kan det inte vara rimligt att kräva att en elev som nonnalt skulle ha blivit placerad vid denna skolenhet i stället skulle i en fristående skola och därmed föranleda ökade skolkostnader för kommunen. Vi föreslår att bestämmelse tas in i skollagen att fristående en om en

54 Godkännande av fristående skolor

skola inte är skyldig att ta emot en elev, om mottagandet skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan. Vi anser att den enda grund på vilken en fristående skola skall kunna vägra att ta emot en elev är förutom det självklara fallet att skolan inte har plats för alla sökande om kommunen inte skjuter till särskilda resurser, därför att kommunens skolorganisation kan tillgodose elevens särskilda behov ett mer kostnadseffektivt sätt. I en del ansökningar om godkännande förekommer test både som intagningsprincip och urvalsgrund. Inom det offentliga skolväsendet används dock ibland test som urvalsgrund vid skolor som har en viss profil, t.ex. musik. Testningen syftar då nännast till ett talangurval. Under det senaste året har frågan aktualiserats om test också i kunskapsämnen skall kunna accepteras. Skall en skola kunna vända sig enbart till särskilt begåvade bam Skolverket har i samband med tillsyn av Enskilda gymnasiet i Stockholm vänt sig mot att skolan använt test i matematik, svenska och engelska för att avgöra vilka elever som har tillräckliga kunskaper för att få tillträde till skolans högstadium. Frågan huruvida test och prov kan accepteras vid antagning till en fristående skola har ytterligare aktualiserats genom en dom 1719-1995 i Kammarrätten i Stockholm. Skolverket hade i sitt beslut att inte godkänna en skola bl.a. bedömt att de intagningsprinciper som skolan redovisat strider mot kravet på att en fristående skolan skall vara öppen för alla. När beslutet överklagats anförde Skolverket:

Av ansökan framgår att eleverna skall klara test för att antas av en till årskurserna fyra till sju. Inom det offentliga skolväsendet förekommer att grundskolor med estetisk profil. t.ex. musik eller

dans, tillämpar intagningsprov i profilämnet. Intagningsbegräns-

ningar till viss skola avseende andra ämnen förekommer inte. Det är enligt Skolverkets mening en avgörande skillnad mellan intagningsbegränsningar avseende t.ex. ämnet musik å ena sidan och sådana grundläggande ämnen bolaget att använda som avser vidintagningen å den andra. Sådana ämnen ingår i utbildningens kärna och är av största betydelse för alla elever. En skola kan självfallet ha profil betonar teoretiska kunskaper och en som

tydliggöra detta i sin marknadsföring. Däremot är det enligt

Skolverkets uppfattning inte förenligt med kravet att en fristående skola skall vara öppen för alla, att genom intagningsvillkor avseende kunskaper i dessa ämnen reglera vilken elevsammansättning en fristående skola skall ha. Sådana intagningsbegränsningar riskerar enligt Skolverkets bedömning att ge segregerande ejfekter.

Godkännande av fristående skolor 55

Kammarrätten gjorde bl.a. följande bedömning:

Av handlingarna framgår inte klart hur urvalet elever skall ske. av Kammarrätten utgår dock vid sin bedömning från att de elever som

söker till skolan normalt skall genomgå och klara någon form

av av språklig test för att kunna antas. Frågan är ett sådant urvalsom förfarande kan godtas eller det strider mot vad sägs i 1 kap. om som 2 § skollagen om grundläggande demokratiska värderingar.

Skolverket att intagningsbegränsningar avseende musik

menar ex. kan godtas medan de intagningsprinciper bolaget att som avser tillämpa skulle strida mot principen om öppenhet. Kammarrätten

finner med hänsyn till vad som anges i skollagen som krav för att en

fristående skola skall godkännas och till vad uttalats i som förarbetena att de intagningsprinciper bolaget har redovisat inte som kan anses stå i strid med grundläggande demokratiska värderingar. Skäl att avslå ansökan på grund de avsedda intagningsav principerna föreligger alltså inte.

Skollagens 1 kap. 2 § anger att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig. I Lpo 94 utvecklas detta så att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. I läroplanen slås även fast att skolan har ett särskilt ansvar för de elever olika som av anledning har svårighet att nå målen för utbildningen. Intagningsprinciper som syftar till att gallra bort de elever för vilka skolan har ett särskilt ansvar strider således mot läroplanens värdegrund. I en sammanhållen skola för alla barn, har integration ett som som

viktigt värde, kan inte test eller intagningsprov användas. Intagningsprov

av olika slag begränsar öppenheten och därmed möjligheterna att välja skola. Ett sådant urvalsförfarande kan också inverka negativt möjlighetema till en allsidig social sammansättning. En viktig dimension av likvärdigheten är att likvärdiga villkor gäller för såväl kommunala som fristående skolor. Om test och eller motsvarande system för prov gallring av elever skulle accepteras vid intagning och urval till skolor för skolpliktiga barn och ungdomar, skulle detta riskera att bidra till och förstärka en icke önskvärd segregation. En skola som skall ge alla barn och ungdomar en grundläggande utbildning, måste erkänna varje elevs rätt att utvecklas och att utveckla sin kunskap i olika fonner. En viktig uppgift för skolan är att främja och stimulera elevernas allsidiga utveckling. I stället för test och prov som instrument för intagning av elever till utbildning inom skolpliktens ram vill förorda frivilliga diagnostiska test och vägledande samtal. Genom exempelvis vägledande samtal kan eleven och dess vårdnads-

56 Godkännande av fristående skolor

havare få en realistisk uppfattning om vilka krav en profilerad utbildning ställer och själva göra sitt val grund av denna kunskap. Vi föreslår därför att test och prov inte skall få förekomma vid intagning av elever till årskurserna 1-5. Vi anser att test och prov i övrigt endast bör förekomma i undantagsfall och då inte i de ämnen som utgör själva kärnan i grundskolans utbildning. Vi anser att bestämmelserna om detta inte bör finnas i skollagen, utan att det bör ankomma regeringen att meddela nödvändiga föreskrifter. Regeringen bör få ett bemyndigande att meddela föreskrifter villkor för om antagning till en fristående skola.

3.5.7 Internationella skolor

Iproposition 1992931230 Valfrihet i skolan sägs, att även om gränserna mellan internationella skolor och skolor med internationell profil kan vara flytande, är det viktigt att göra en klar åtskillnad mellan inter-

nationella skolor och fristående skolor med språklig eller internationell

inriktning. Som nämnts i avsnitt 3.1.1 kan en internationella skola vilken uppfyller de krav som ställs en vanlig fristående skola också bli godkänd som en sådan. Förekomsten av två olika typer av godkännanden baserade olika villkor medför att en enskild skola kan ha ett godkännande för en del av sina elever som vanlig fristående skola och ett annat godkännande som internationell skola för sina övriga elever. Om en och samma skola är godkänd både som internationell skola och som vanlig fristående skola kommer den dock sannolikt att i praktiken fungera som en skola. För närvarande har en internationell skola dubbelt godkännande. En avgörande skillnad mellan en internationell skola och en fristående skola för vanlig skolplikt ligger i eleverna och deras situation. Den internationella skolans elever bor eller vistas tillfälligt i Sverige. De

får undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden i den

omfattning de behöver med hänsyn till sin begränsade vistelse här i landet. I övrigt sker undervisningen annat språk än svenska och enligt utländsk läroplan. Eleverna vid en fristående skola för vanlig skolplikt förbereds för att i framtiden bo, studera, arbeta och leva i det svenska samhället. Detta förutsätter goda kunskaper i det svenska språket samt om det svenska samhället, kulturen och historien. Därför är det nödvändigt att dessa elevers undervisning till klart övervägande del sker svenska och att utbildningen väsentligen svarar mot den

Godkännande fristående skolor 57 av

svenska läroplanen, vilket sammantaget utifrån skollagens likvärdighetsmål skall garantera eleverna en gemensam kunskapsbas. Vi anser det angeläget att en klar åtskillnad görs mellan fristående skolor för vanlig skolplikt och internationella skolor och föreslår därför ingen ändring av gällande regler.

3.5.8 Skolverket skall

pröva ansökningar om godkännande

I dag har kommunerna inte något lagreglerat inflytande godkännandet av fristående skolor grundskolenivå. Skolverkets handläggning av ansökningar om godkännande innefattar dock ett remissförfarande till den kommun där skolan avses bli belägen. Genom detta får den kommun i vilken skolan avses bli etablerad dels kännedom planerna att om inrätta en ny skola i kommunen dels tillfälle att yttra sig över ansökan. Vi anser att Skolverket även fortsättningsvis skall fatta beslut om godkännande av fristående skolor med utbildning som motsvarar grundskolan. Då det remissförfarande som Skolverket hittills tillämpat på frivillig grund gör det möjligt för verket att få del av synpunkter som annars inte skulle komma till dess kännedom, anser det viktigt att en bestämmelse om remiss till kommunen tas in i lagtexten. Kommunens yttrande bör utöver den lokalt betingade kunskap som finns om huvudmannen och dennes förutsättningar också behandla elevprognosen för

den första treårsperioden och skolans översiktliga budget.

Vi föreslår att berörda kommuner, dvs. den kommun i vilken skolan avses bli belägen och de kommuner i övrigt från vilka skolan kan antas komma att rekrytera huvuddelen av sina elever, skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökan. Skolverket skall göra en kvalitetsprövning i enlighet med de nationella kriterier som anges i avsnitten 3.5.1-6. En skola som bedöms svara mot de nationella kraven skall godkännas.

3.5.9 huvudman

Byte av

Skolverkets godkännande innebär att Skolverket godkänner viss en huvudman för att bedriva undervisning omfattande vissa årskurser i en bestämd kommun. Godkännandet baseras bedömning huvuden av mannens uttalade avsikter, förutsättningar och mål. Huvudmannen ansvarar sedan för att skolverksamheten bedrivs i enlighet med gällande

58 Godkännande fristående skolor av

bestämmelser. Enligt vår uppfattning måste konsekvens dessa en av förhållanden vara att ett godkännande inte kan överlåtas på en annan huvudman. I de fall det kan bli aktuellt att byta huvudman för en skola, måste detta följaktligen ske genom en ny ansökan om godkännande.

Bidrag 59

Bidrag

Kostnaden per elev är ungefär lika stor i fristående skolor i som kommunala grundskolor. Kommunen har ett för att alla ansvar skolpliktiga barn i kommunen får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Vi finner det naturligt att förutsättningarna för den grundläggande utbildningen skall vara likvärdiga oavsett huvudman. Vi föreslår fristående skola Skolverket godkänts att en som av och förklarats berättigad till bidrag, skall tilldelas bidrag av den kommun där skolan är belägen utifrån skolans åtagande och elevernas behov samma grunder och enligt samma principer som gäller för kommunens egna grundskolor. Vårt förslag förutsätter en kontinuerlig dialog och ett samförstånd mellan den fristående skolan och kommunen om skolans bidragsbehov och tillväxttakt. Skäl för att en skola skall kunna förklaras inte ha rätt till bidrag som bör godtas är, att etableringen av en ny bidragsberättigad skola medför bestående kostnadsökningar, som får betydande negativa konsekvenser för andra elever i kommunen eller om etableringen i övrigt kan få allvarliga negativa effekter för kommunens grundskoleverksamhet som helhet. Skolverkets beslut om godkännande och rätt till bidrag skall kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Kommun skall ha rätt till ersättning för sina kostnader från en annan kommun, som är hemkommun för en elev i en fristående skola i lägeskommunen. Vi bedömer att våra förslag inte skall innebära någon kostnadsökning totalt sett jämfört med vad som gäller fr.o.m. den 1 juli 1995.

4.1 Nuvarande förhållanden

Det nuvarande bidragssystemet för fristående skolor innebär att Skolverkets beslut om godkännande också ger skolan rätt till bidrag för sin

60 Bidrag

verksamhet från elevernas hemkommuner. Fr.0.m. läsåret 199293 fick en för vanlig skolplikt godkänd fristående skola rätt till medel för verksamheten från den kommun där skolan var belägen. Tilldelningen av medel baserades på den genomsnittliga kostnaden per elev i kommunens grundskola det närmast föregående kalenderåret. Fr.0.m. den 1 januari 1993 ändrades reglerna så att en fristående skola, som var godkänd för elever med vanlig skolplikt skulle tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hemkommuner. För varje elev skulle lämnas ett belopp som motsvarade den genomsnittliga kostnaden per elev i hem-

kommunens grundskola det pågående kalenderåret det stadium som

eleven tillhörde. I prop. 1992932230 Valfrihet i skolan anförde föredragande statsråd:

enligt min mening skall kommunens samtliga kostnader för

grundskolan ingå i beräkningsunderlaget för genomsnittskostnaden.

Inga skolkostnader skall således uteslutas.

Vid tilldelningen av bidrag fick kommunen göra ett avdrag som uppgick till högst 15 procent av den framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämde fick medge ett större avdrag, om det fanns särskilda skäl. Vidare infördes fr.0.m. 199394 regel innebar, att en nystartad skola för att få rätt till en som bidrag skulle ha ansökt om att bli godkänd före den 1 augusti året innan bidragsåret började. Som motiv för att kommunen får göra ett avdrag från sin genomsnittskostnad har anförts att kommunen har vissa skyldigheter som en fristående skola inte har. Det gäller dels planering, dels skyldigheten att i sina skolor ta emot samtliga skolpliktiga elever som är hemmahörande i kommunen. Skyldigheten gäller också barn som är särskilt resurskrävande, barn som inte passar i en skola med en speciell profil och

barn som inte längre kan eller vill gåi en fristående skola som de börjat

Kommunen har också andra skyldigheter som de fristående skolorna inte har t.ex. att tillhandahålla Skolhälsovård för grundskolans elever

samt att anordna hemspråksundervisning och skolskjuts för de grund-

skoleelever som är berättigade till detta.

Efter förslag i prop. 1994951157 Ändring av bidragsbestämmelsema

för fristående skolor för vanlig skolplikt m.m. har bidragsbestämmelserna ändrats fr.0.m. den 1 juli 1995. Det avdrag som kommunen får göra från den framräknade genomsnittskostnaden har ändrats från högst 15 till högst 25 procent. När kommunen bestämmer avdragets .storlek skall

den beakta bl.a. den fristående skolan har särskilda kostnader på

om grund att den drivs enskild fysisk eller juridisk person och inte av av av

Bidrag 61

kommunen moms, arbetsgivaravgifter, pensionskostnader etc.. Vidare skall kommunen beakta de kostnader som hänför sig till att skolans åtagande omfattar elever med behov särskilda stödinsatser och att av skolan erbjuder skolhälsovård. Då den nationella regleringen av stadieindelningen i grundskolan upphör i och med att den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet införs med början läsåret 199596, skall den genomsnittliga kostnaden numera beräknas per årskurs i stället för per stadium. Sammantaget innebär dessa förändringar att fördelningen av resurser förde fristående skolorna skall ske utifrån elevernas behov och skolornas åtagande. För kommunerna längre planeringstid att ge en har nu ansökningstiden ändrats så att skolan skall ha ansökt om att bli godkänd före den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar. Den nya

tidpunkten skall tillämpas första gången på ansökningar som avser bidragsåret 199798. För att en ny skola skall vara bidragsberättigad

fr.o.m.-.den 1 juli 1997 skall den således ha ansökt om att bli godkänd före den 1 april 1996.

4.1. 1 Internationella skolor

Enligt förordning 1983:97 om statsbidrag till internationella skolor för skolpliktiga elever skall huvudmannen för fristående skola om han en vill förklaras berättigad till statsbidrag enligt denna förordning till Skolverket lämna in en till regeringen ställd ansökan.

Statsbidraget till de internationella skolorna är relativt lågt i jäm-

förelse med det kommunala bidraget till övriga fristående skolor. För budgetåret 199495 uppgick detta statsbidrag till 19 600 kronor per elev.

För 18 månadersperioden juli 1995 december 1996 uppgår bidraget till

- 31 500 kronor per elev. Utöver statsbidraget får de internationella skolorna dock ett visst bidrag från del kommuner. Vissa internaen tionella skolor får även utländska statsbidrag.

4.1.2 Kostnader

I Skolverkets rapport nr 76: Skolan Jämförelsetal för skolhuvudmän redovisas en del ekonomiska uppgifter om de fristående skolorna under kalenderåret 1994. 1994 var det andra hela året då de fristående skolorna hade rätt till ersättning motsvarande minst 85 procent av kommunens genomsnittskostnad per elev och stadium. Uppgifterna visar att den

3 15-1218

62 Bidrag sou 1995:109

totala kostnaden exkl. Skolskjutsar i genomsnitt för elev i fristående en skolor är ungefär lika stor som i kommunens grundskolor, 46 900 kronor jämfört med 47 400 kronor. Bland de fristående skolorna ingår de internationella skolorna och riksintematskoloma. De senare har betydligt högre kostnader än genomsnittet eftersom kostnader för elevhem ingår. De internationella skolorna har något lägre kostnader än genomsnittet eftersom det aktuella landet kan kan lämna bidrag i olika former. Tabell 4:1 visar kostnaderna per elev för skolor med olika inriktning totalt, totalt exkl. lokaler resp. för undervisning. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets nationella uppföljning och kalenderåret 1994. För avser fristående skolor med s.k. brutet räkenskapsår har kostnaderna i förekommande fall räknats upp med konsumentprisindex.

Tabell 4:1 Kostnader kr per elev totalt, totalt exkl. lokaler och för

undervisning fördelade skolinriktning. 1994

Kostnaden per elev för undervisning är generellt sett lägre i fristående skolor än i kommunala grundskolor 23 500 kr, trots att klasstorleken är mindre och att antalet elever per lärare är något lägre. Detta beror sannolikt större andel de fristående skolornas verksamhet att en av gäller lägre stadier, vilka elevtimmama är färre och lärarlönerna något lägre. Lokalkostnadema per elev är också lägre i fristående skolor, men det beror på den mindre lokalytan per elev 10 kvadratmeter jäm- -

Bidrag 63

fört med 15. Kostnaden kvadratmeter är dock högre i fristående per skolor, 930 kronor jämfört med 820. En orsak till riksintematens höga totala kostnad per elev är att kostnaderna för elevhem ingår i denna summa. Gruppen övriga omfattar tre skolor som framför allt tar emot elever med särskilda behov och som har få elever per skola skolhemterapiskolor. I betänkandet Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter SOU

1992:38 konstaterades att en fristående skola inte har någon annan

uppgift än den man själv påtar sig. Man bestämmer själv sitt elevantal, medan den kommunala skolan har hela kostnaden för elevantalets variation, dvs. den måste i praktiken alltid hålla vissa överytor.

4.1.3 Särskilda kostnader för skolor i enskild regi

Som nämnts i avsnitt 4.1 har vissa ändringar av reglerna för bidrag till fristående skolor skett fr.o.m. den 1 juli 1995. Dels skall bidraget utgöra lägst 75 procent kommunens genomsnittskostnad elev och årsav per kurs, dels skall kommunen, vid fastställandet av bidraget, beakta om den fristående skolan har särskilda kostnader bl.a. grund av att skolan drivs av en enskild fysisk eller juridisk person. De särskilda kostnader som avses är kostnader för moms, pensioner och arbetsgivaravgifter.

4.1.4 Momskostnader

I samband med 1991 års skattereform fick kommuner och landsting rätt

att göra avdrag för all ingående mervärdesskatt oavsett om verksam-

heten medförde skattskyldighet eller Syftet var att utjämna mervärdesskattens konkurrenssnedvridande effekter vid val mellan arbete i egen respektive extern regi. För att minska konkurrenssnedvridningen inom de mervärdesskattefria områdena infördes också ett särskilt statsbidrag till kommuner m.fl. för att täcka de indirekta kostnader för mervärdesskatt som uppkommer vid upphandling och bidragsgivning. Bidraget utgår till kommuner och landsting vid upphandling från eller bidragsgivning till näringsidkare inom områdena sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Bidraget bygger en uppskattning av den dolda kostnaden

för mervärdesskatt och uppgår till 6 procent av den kostnad kommunen

eller landstinget betalar.

64 Bidrag SOU 1995: 109

l

De fristående skolornas verksamhetsfonn innebär att de är moms- . pliktiga, men till skillnad från kommunerna får de inte göra avdrag för

sina momskostnader. De totala momskostnadema beräknas i nonnalfallet i

utgöra omkring 5 procent av de fristående skolornas totala kostnader. Vissa variationer i andelen momskostnader mellan olika skolor kan finnas, främst till följd av olika volym på inköp undervisningsav materiel, men eftersom inköpen relativt sett för mindre del svarar en av kostnaderna torde variationema totalt sett inte betydande.

vara i

De bidrag som kommunerna betalar till fristående skolor skall utgöra l

lägst 75 procent kommunens genomsnittliga kostnad elev i 1

av per j grundskolans olika årskurser. Eftersom kommunernas kostnader för

moms inte ingår i kostnadsredovisningen, beräknas bidraget således

ett kostnadsunderlag som är exklusive moms.

l l 1

4.1.5 Pensioner

l l

l

Den 1 januari 1991 övergick lärare, skolledare och syofunktionärer i grundskolan, gymnasieskolan och särskolan från statligt till kommunalt

I

reglerade tjänster. Staten lämnar fr.0.m. detta år bidrag till kostnader för pensions- och andra trygghetsförrnåner för den överförda personalen, enligt en överenskommelse mellan staten, kommun- och landstingsförbunden samt berörda fackliga organisationer. Enligt överenskommelsen skulle statens bidrag fram till den 1 juli 1995 utges med belopp som motsvarar respektive kommunslandstings verkliga utbetalningar enligt ovan. Därefter skulle bidraget inräknas i det sektorsbidrag till skolan som infördes år 1991. Fr.o.m. år 1993 kan dock

sektorsbidraget sägas ha gått upp i det statliga utjämningsbidraget till

kommunerna. Enligt en senare överenskommelse skall statens bidrag motsvarande de verkliga utbetalningarna för pensioner m.m. utges fram

till den 1 juli 1996. Det finns f.n. inget beslut om hur statens bidrag till i

4 lärarpensioner därefter skall hanteras. j Innebörden av överenskommelsen är att staten bidrar till pensionsutbetalningar garantipensioner

i

m.m. dock för lärare i takt med att

de når pensionsåldem. Kommunerna har således motsvarande lägre pen- j

sionsutbetalningar. Det är emellertid svårt i långsiktigt perspektiv

att ett l

fastställa hur mycket lägre, främst att regleringen statens l

p.g.a. av åtagande efter den 1 juli 1996 inte är slutligt fastställd. l I flertalet kommuner redovisas emellertid kostnad för intjänande j en

av pension även för lärama. I den lärarkostnad som ingår i genom-

snittskostnaden som ligger till grund för beräkning av bidraget till fri-

Bidrag 65

stående skolor har således gjorts ett lönekostnadspålägg LKP för pen-

sioner som är oberoende av att staten betalar en del av kommunernas pensionsutbetalningar. Kommunerna lägger vanligen schablonen

mässig pensions-LKP för hela personalen, dvs. samma för lärare och

andra personalgrupper. Detta innebär att genomsnittskostnaden är beräknad utifrån kommunernas pensionskostnader brutto. De fristående skolorna kan således inte sägas ha någon nackdel i detta sammanhang av att staten svarar för en del av kommunernas pensionsutbetalningar. För fristående skolors personal kan gälla privata pensionsavtal, som kan innebära en högre avgiftavsättning för pensioner än vad kommunen har. Det kan finnas olika orsaker till denna skillnad. En är att de privata

avtalen ger en mer förmånlig pension. En annan är att avgiften beräknas

på ett kollektiv som generellt sett har högre inkomster. Oavsett orsaken blir personalkostnadema i dessa fall högre för de fristående skolorna än för kommunerna med motsvarande kommunala lärartjänster. Merkostnad kan dock i vissa fall snarast betraktas som en lönefönnån. Det är således inte självklart om och hur merkostnaden skall kompenseras genom det kommunala bidraget.

4.1.6 Arbetsgivaravgifter

Riksdagen beslöt hösten 1995 att, som en del av finansieringen av Sveriges medlemsskap i den Europeiska Unionen EU, införa en allmän löneavgift 1,5 procent och att de särskilda löneskattema skulle höjas i motsvarande grad fr.o.m. den 1 januari 1995. Samtidigt sades att den kommunala sektorn skulle kompenseras för denna åtgärd genom att medel motsvarande den ökade lönekostnaden skulle återföras till kommunsektom. Totalt handlade det om en ökad kostnad om ca 2,4 miljarder kronor för kommuner och landsting. Riksdagen har, med anledning av regeringens förslag i vårens kompletteringsproposition, beslutat att de medel för år 1995 som motsvarar den ökade lönekostnaden skall användas dels för särskilda insatser för vissa kommuner Haninge och Göteborg och i övrigt återföras till samtliga kommuner och landsting i relation till antalet invånare. Till

samtliga kommuner återgår detta sätt närmare 700 miljoner kronor

för år 1995, vilket motsvarar ca 40 procent av den ökade lönekostnaden till följd av de höjda arbetsgivaravgiftema. För år 1996 kommer de aktuella medlen, 2,4 miljarder kronor, i sin helhet att användas för införandet av det nya statsbidrags- och utjämningssystemet för kommuner och landsting som då avses träda i kraft.

66 Bidrag

Det innebär att fördelningen av medlen blir helt beroende på den enskilda kommunens eller det enskilda landstingets utfall i det nya systemet. Det finns därför inte, för år 1996, någon koppling mellan fördelningen av EU-medlen och den enskilda kommunens lönekostnader. För tiden efter år 1996 finns inget riksdagsbeslut användningen om av EU-medlen, men införandereglema i bidrags- och utjämningssystemet avses gälla i åtta år. Mycket talar därför för att medlen även efter år 1996 kommer att användas för införandet det systemet. av nya . Oberoende av om staten kompenserar kommunerna särskilt eller kan de fristående skolorna sägas få automatisk kompensation för J en

höjningen av arbetsgivaravgiften, eftersom höjningen direkt slår igenom l l

även på kommunernas direkta kostnader och därigenom också den genomsnittskostnad som ligger till grund för att fastställa bidraget till l fristående skolor.

4.1.7 från

Bidrag kommunerna

Svenska Arbetsgivareföreningen SAF har sammanställt en rapport om de kommunala bidragen till de fristående skolorna i Stockholms län vårterminen 1993. SAF konstaterar att kommunernas redovisningssystem är olika väl utvecklade och att det i många fall varit oklart vilka de egentliga kostnaderna för skolväsendet varit. Man framhåller att beräkningsunderlagen blir mycket osäkra när kostnaderna skall brytas till ner en genomsnittskostnad per elev på ett visst stadium. Inte oväntat konstateras att bidragen varierar mycket mellan olika kommuner. I extremfallet beräknar SAF skillnaden mellan två kommuner till 17 000 kronor 38 procent per elev och år. Enligt Skolverkets rapport fick de fristående skolorna i genomsnitt 40 400 kronor per elev i ersättning från kommunerna år 1993. Under första halvåret 1993 var ersättningen relaterad till föregående års kostnader och under andra halvåret till kostnaderna samma år. När de internationella skolorna exkluderas blir ersättningen ca 40 000 kronor, vilket är ungefär 90 procent av riksgenomsittet för kostnaden elev per i grundskolan inkl. skolskjutskostnader 1993. Genomsnittskostnaden i de kommuner som har elever i fristående skolor behöver dock inte vara densamma som för hela landet. I en enkät till landets 288 kommuner våren 1995 ställde Svenska

Kommunförbundet några frågor bl.a. om kommunernas bidrag till fristående skolor grundskolenivå. 203 kommuner besvarade enkäten. På

frågan om hur bidraget beräknades svarade 40 procent kommunerna av

om

Bidrag 67

att de gav bidrag motsvarande 85 procent av kommunens genomsnittskostnad. Bland övriga svarsalternativ redovisades att kommunen fastställde bidraget efter dialog med skolan, att kommunen kompenserade skolan för t.ex.skolhälsovård och skolskjutsar. I några enstaka fall tillämpade man en egen modell.

4.2 överväganden och förslag

Våra överväganden och förslag i det följande utgår från:

att resurstilldelningen till en fristående skola skall utgå från elevernas

behov och skolornas åtaganden, varvid hänsyn skall tas till de särskilda kostnader som följer av att skolan drivs av en enskild fysisk eller juridisk person samt att hänsyn skall tas till de kostnader som hänför sig till att det i den fristående skolan går elever som har behov av särskilda stödinsatser

att resurstilldelningen till en fristående skola i alla avseenden skall ske -

på samma grunder och enligt samma principer som för kommunens

egna skolor

att resurstilldelningen till en fristående skola skall medföra ett så enkelt administrativt system som möjligt.

Kommunernas ekonomiska situation ställer krav på en effektiv användning av de ekonomiska resurserna. Det nuvarande bidragssystemet innebär att fler resurskrävande elever som finns i den kommunala skolan, desto högre blir den kommunala genomsnittskostnaden. Därmed ökar bidraget till fristående skolor automatiskt. Ett särskilt problem för den kommunala planeringen och ekonomin inom skolans område är etableringen av fristående skolor som en reaktion en kommuns strävan att åstadkomma rationell skolorganisation. Eftersom en kommun är en skyldig att lämna bidrag till en godkänd fristående skola, kan kommuner i vissa sådana fall få ökade kostnader jämfört med om en skola skulle ha blivit nedlagd. I diskussionen rättvisa bidrag till fristående skolor anförs bl.a. att om konkurrens skall ske lika villkor. Ibland framförs uppfattningen att eller flera skolor är överkompenserade och i andra fall att en eller en

flera skolor är otillräckligt kompenserade. Sådana effekter uppstår natur-

ligen i ett schabloniserat bidragssystem. Med en behovsbaserad resurs-

68 Bidrag

fördelning, där hänsyn tas till elevernas olika behov och till omfatt-

ningen av skolornas skiftande åtaganden, bortfaller de negativa effekter

som en överkompensation eller en otillräcklig kompensation av fristående skolor i vissa kommunerkommundelar kan medföra. Storleken på ersättningen till de fristående skolorna varierar mycket mellan kommunerna. För fristående skolor i t.ex. Stockholmsområdet

med elever från många olika kommuner kan detta vara besvärande.

4.2.1 Gemensam skola gemensamt

- ansvar -

gemensam finansiering

Stat och kommun har det övergripande ansvaret för barns och ungdomars skolgång. Ansvarsfördelningen i det decentraliserade och målstyrda skolväsendet innebär att staten fastställer målen för utbildningen och att kommunen skall se till att eleverna får en utbildning som svarar mot målen. Kommunen har ett ansvar för att alla skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Kommunen är också skyldig att se till att skolpliktiga barn som bor i kommunen men inte går i det offentliga skolväsendet på något annat sätt får föreskriven utbildning. Kommunen har med andra ord ett ansvar för att alla skolpliktiga barn i kommunen får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Ansvarsfördelningen innebär dock inte att kommunen behöver vara den ende anordnaren av sådan utbildning. Oavsett huvudman syftar all grundläggande utbildning för skolpliktiga barn och ungdomar till att ge dem en gemensam kunskapsbas. Med en gemensam skola och ett gemensamt ansvar är det naturligt att förutsättningarna för utbildningen skall vara likvärdiga oavsett vilken huvudman som svarar för utbildningen. Rätten att välja skola kan inte bli reell förrän skolor med skilda huvudmän får arbeta under likvärdiga ekonomiska villkor.

Vi har inte kunnat finna någon anledning att ha särskilda bidrags-

bestämmelser för de fristående skolorna. De fristående skolorna är precis som de kommunala skolorna sinsemellan mycket olika. Med undantag för några av de konfessionella skolorna är inte variationen mellan fristående skolor och kommunala skolor större än mellan olika kommunala skolor. Vi anser att resurserna till en fristående skola skall fördelas av kom-

utifrån de utbildningsåtaganden skolan gjort och utifrån behoven

munen

hos de elever som skolan har. Det kan bl.a. vara fråga om elever med

funktionshinder, elever som behöver stödundervisning, undervisning i

Bidrag 69

hemspråk eller i svenska som andraspråk. Likaså bör det beaktas om

skolan erbjuder skolhälsovård. Vi anser att det enda skäl bör som accepteras för en kommun att inte lämna bidrag för särskilda kostnader för en elev med behov av särskilt stöd är, då kommunens skolorganisation kan tillgodose elevens behov. Elevens önskemål bör tillgodoses så långt möjligt, varför kommunens möjlighet att inte lämna bidrag för särskilda kostnader endast bör utnyttjas vid mycket omfattande särskilda behov som t.ex. handikappanpassning för en rullstolsbunden elev. Vi anser att Skolverket vid sitt beslut om godkännande, efter hörande av berörda kommuner, också skall fatta beslut om huruvida skolan skall vara bidragsberättigad eller inte. Med berörda kommuner menas i första hand den kommun där skolan avses bli belägen. I en del fall torde det dock uppenbart att skolan kommer att rekrytera många elever från vara en eller flera angränsande kommuner, varför Skolverket i sådana fall bör höra även dessa kommuner. När Skolverket förklarat att den fristående skolan har rätt till bidrag, innebär det att den har rätt till bidrag enligt villkor som är likvärdiga med dem som gäller för kommunens egna grundskolor. Vi föreslår därför att en fristående skola som av Skolverket godkänts och förklarats vara berättigad till bidrag, skall tilldelas offentligt stöd av den kommun där skolan är belägen utifrån skolans åtagande och elevernas behov samma grunder och enligt samma principer som kommunens egna grundskolor. Samma grunder och samma principer behöver inte innebära samma belopp. Det kan beroende elevernas behov och skolans åtagande innebära såväl högre som lägre bidrag. Som tidigare redovisat finns även skillnader i förutsättningar som beror på att den fristående skolan drivs av en enskild fysisk eller juridisk person och inte av kommunen. Bidraget till den fristående skolan bör av praktiska skäl beräknas och utbetalas av den kommun där skolan är belägen. Denna kommun skall sedan ha rätt till ersättning för sina kostnader från elevens hemkommun.

Vi har utgått från att den kommun där skolan är belägen oftast är den

kommun som har flest elever i den fristående skolan. Förslaget innebär en enklare administration för såväl den fristående skolan som för kommunerna.

70 Bidrag

l

I

4.2.2 Kommunernas roll och inflytande

Genom den ansvarsfördelning mellan stat och kommun som numera gäller inom skolans område har kommunerna ansvaret för att organisera och genomföra verksamheten. I dag har emellertid kommun inte en någon möjlighet att påverka etableringen fristående skola. Framför av en allt i små kommuner kan inrättandet av en fristående skola negativt

påverka kommunens ekonomi och skolorganisation så att andra elevers

skolgång indirekt försvåras. I en dom 793-1995 från Kammarrätten i Stockholm med anledning att Överkalix kommun överklagat ett av beslut av Skolverket att godkänna en fristående skola i kommunen konstateras, att eventuella negativa konsekvenser för den kommunala verksamheten saknar betydelse i sammanhanget. Den kommunala skolplaneringen och den kommunala ekonomin gör

det nödvändigt att frågan om etablering av och bidrag till en fristående

skola prövas i ett sammanhang. I små kommuner kan etableringen av en fristående skola påverka kommunens skolorganisation och medföra betydande kostnadsökningar. I en del fall kan inrättandet av en fristående skola leda till ökade kostnader för kommunen till följd av att skolverksamhet bedrivs i mindre effektiv omfattning och med lågt

kapacitetsutnyttj ande. Överkapacitet kan i vissa fall komma att bestå, då

en fristående skola inrättas som ett alternativ till nedläggning av en befintlig inte längre bärkraftig skola. I sådana fall motverkas kom-

munens ansträngningar att upprätthålla en kostnadseffektiv skolorganisa-

tion, vilket kan leda till att omvandlingen av en kommunal skola som skall avvecklas till en fristående skola indirekt minskar för resurserna övriga elever i kommunen. Kommunen har ansvar för att alla barn och unga erbjuds en likvärdig utbildning. Kommunen har således ett övergripande ansvar för att det finns skolor, egna ocheller fristående, som har tillräckliga resurser att erbjuda likvärdig utbildning. Kommunen måste därvid kunna göra av-

vägningar i fråga om resursernas fördelning, så att målen för utbild-

ningen nås samtidigt som resurserna används ett effektivt sätt. Således har kommunen ett ansvar för planeringen av skolverksamheten. Vi anser därför att en av Skolverket godkänd fristående skola inte helt automatiskt skall bli berättigad till offentligt bidrag, utan att berörda kommuner måste få möjlighet att anföra sina synpunkter rimligheten och omfattningen av etableringen av en ny skola med offentligt bidrag. Vi anser det därför naturligt att en skola som avser att ansöka om godkännande och rätt till bidrag i god tid före sin ansökan till Skolverket tar kontakt med den kommun där skolan skall etableras och eventuella övriga berörda kommuner för att klara ut förutsättningarna för det

Bidrag 71

budgetunderlag och den elevprognos som vi skall bifogas ansökan. anser Skolverket skall vid sitt övervägande om den fristående skolan skall

förklaras vara berättigad till bidrag beakta de synpunkter i frågan

som den berörda kommunende berörda kommunerna anfört i sitt remissyttrande över huvudmannens ansökan om godkännande. Skäl för att en skola skall kunna förklaras inte ha rätt till bidrag som därvid bör godtas är, att etableringen av en ny bidragsberättigad fristående skola medför kostnadsökningar, som får betydande negativa konsekvenser för andra elever i berörda kommuner eller etableringen i om övrigt kan få allvarliga negativa effekter för kommunens grundskoleverksamhet som helhet. Med betydande negativa konsekvenser avses t.ex. om tillkomsten av en fristående skola medför kraftigt ökade kostnader för kommunen eller om tillkomsten av en fristående skola medför att exempelvis en landsorts- eller glesbygdskommun tvingas att lägga ned en redan befintlig skola och detta medför att avståndet till närmaste skola avsevärt ökar för elever i någon del av kommunen. Det bör ankomma på den berörda kommunen att påvisa sådana eventuella konsekvenser. I dag innebär ett godkännande ingen övre begränsning av det elevantal som skolan kan få bidrag för. Detta medför att en skola som godkänns med ett visst elevantal vid starten senare fritt kan utvidga sin verksamhet utan att ta hänsyn till eventuella konsekvenser för den övriga skolverksamheten i kommunen. Vi anser att skola inte autoen matiskt skall vara berättigad till bidrag för fler elever från den kommun där skolan är belägen eller andra berörda kommuner än vad som är förenligt med kommunens behov av att i god tid kunna planera sitt utbildningsutbud. När en fristående skola av Skolverket blivit godkänd och förklarad bidragsberättigad, skall den kommun i vilken skolan är belägen ge

skolan bidrag inom ramen för den treåriga elevprognos som bifogats ansökan till Skolverket. Om skolan efter treårsperioden önskar få bidrag

för fler elever, förutsätter detta att ökningen elevantalet sker i av samförstånd mellan skolan och kommunen. Innan kommunen tar ställning förutsätts att den har samrått med berörda hemkommuner. Skolverkets beslut vad avser bidrag till en fristående skola skall kunna överklagas av den fristående skolan och berörda kommuner hos allmän förvaltningsdomstol. När en skola förklarats vara bidragsberättigad, gäller detta så länge som skolan uppfyller de nationella kriterierna för godkännande, dvs. det skall inte ske någon årlig prövning från kommunens sida huruvida av skolan skall få bidrag. Däremot förutsätter förslaget en kontinuerlig dialog och ett samförstånd mellan den fristående skolan och kommunen

72k Bidrag

sou 1995:109

om skolans bidragsbehov och tillväxttakt i den utsträckning kommunens skolor berörs. I vårt förslag, att kommunerna i alla avseenden skall tilldela bidrag på samma grunder och enligt principer gäller för komsamma som munernas egna skolor, ligger att kommunerna skall utbetala bidrag till de fristående skolorna på sådant sätt att de kan driva sin verksamhet likvärdiga villkor med kommunens skolor. Därför vi att det inte anser

behövs några särskilda regler om bidragsår eller om tidpunkter för utbe-

talning. Vi har övervägt huruvida det finns anledning att införa en särskild besvärsmöjlighet vad gäller nivån kommunens bidrag till en fristående skola. Vi har dock funnit en sådan möjlighet skulle innebära att en fristående skola, till skillnad från kommunens skolor, skulle ges egna möjlighet att överklaga kommunens prioriteringar inom skolans område. Naturligtvis gäller de allmänna reglerna om laglighetsprövning av kommunala beslut enligt 10 kap. kommunallagen.

4.3 Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna av kommitténs förslag skall ses mot bakgrund av en kommuns skyldighet att sörja för att alla skolpliktiga barn som är bosatta i kommunen får en utbildning motsvarande grundskolan. Utgångsläget för att bedöma konsekvenserna är de bestämmelser som gäller i dag, dvs. inklusive de ändringar som gäller fr.o.m. den 1 juli 1995. Utgångspunkten för de ändrade bidragsbestämmelsema har varit att stödet till de fristående skolorna skall skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunala och fristående skolor. De nuvarande bidragsbestämmelsema innebär att fördelningen av resurser till de fristående skolorna nu sker i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för kommunens egna skolor, dvs. efter behov. Vårt förslag innebär egentligen endast en framskrivning av dessa principer med den förändringen att föreslår att anknytningen till en framräknad genomsnittskostnad med det schabloniserade avdraget om högst 25 procent samt beaktande av vissa särskilda kostnader ersätts av en mer direkt anknytning till de principer kommunen använder för sin resurstilldelning till kommunens egna grundskolor.

SOU 1995: 109 Bidrag 73

4.3.1 Totalt sett oförändrad kostnadsnivå

Av uppgifterna i Skolverkets rapport nr 76: Skolan J ämförelsetal för -

skolhuvudmän framgår, att de kommunala bidragen år 1994 täckte 92

procent de fristående skolornas kostnader exkl. riksintemat- och av internationella skolor. Genom de förändrade bidragsvillkoren fr.o.m. den 1 juli 1995 har förutsättningar skapats för likvärdiga villkor för fristående och kommunala skolor. Kommunernas skyldighet att vid bestämmande av avdragets storlek beakta de fristående skolornas behov av ersättning för extra kostnader har redan genom denna reform lagreglerats. Mot bakgrund denna skyldighet och den koppling föreslår för av kommunernas bidragsgivning till de principer och grunder som gäller för kommunernas skolor, bedömer vi att våra förslag inte skall egna

medföra någon egentlig kostnadsökning jämfört med vad som gäller

fr.o.m. den 1 juli 1995.

74 Avgifter

5 Avgifter

Andelen skolor som tar ut elevavgift har minskat kraftigt under senare år. För närvarande beräknas var fjärde skola ta ut elevavgifter. Enligt uppgifter från Skolverket för år 1994 uppgick den genomsnittliga elevavgiften detta år till l 300 kronor per elev. Mot bakgrund vårt förslag likvärdiga bidrag i kapitel av om 4 föreslår vi, att en fristående skola som får offentligt bidrag inte

skall ha rätt att ta ut någon elevavgift utöver vad som accepteras

i den offentliga skolan. I verksamheten bör endast få förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Om en skola som får kommunalt bidrag tar ut avgifter som inte kan anses skäliga, skall Skolverket samma sätt som nu gäller förklara rätten till fortsatt bidrag förverkad.

5.1 Nuvarande förhållanden

Möjligheten för fristående skolor på grundskolenivå som har rätt till kommunalt bidrag att ta ut elevavgifter regleras i 9 kap. 7 § skollagen. Där föreskrivs att avgifterna skall vara skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten. Om Skolverket finner att elevavgiftema vid en fristående skola inte kan anses skäliga, skall verket, om skolan godkänns, förklara att den inte skall ha rätt till kommunalt bidrag. Om en skola efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses skäliga, skall Skolverket förklara rätten till fortsatt bidrag förverkad.

I Skolverkets regelbundna tillsyn av de fristående skolorna ingår

prövning av eventuella elevavgifters skälighet. Enligt prop. 1992932230 Valfrihet i skolan bör som regel inte några elevevgifter tas ut för utbildning som i allt väsentligt motsvarar sådan utbildning som förekommer vid kommunala skolor. Avgifter måste vara motiverade av särskilda kostnader för verksamheten. I propositionen ges följ ande exempel

Avgifter 75

sådana särskilda kostnader:

då skolan har speciell profil, t.ex. dyrare undervisningsmateriel en i Montessoriskola, musikinstrument i musikskola, kostnader för en en kulturaktiviteter i en skola med kulturprofilmm.

Skolverkets bedömning av huruvida elevavgifter är skäliga sker i flera steg. Först undersöks om skolan har sådana särskilda kostnader som motiverar att elevavgifter kan accepteras. Sedan görs en bedömning om de särskilda kostnaderna till sin nivå är rimliga i förhållande till det ändamål de Därefter kontrolleras att skolans intäkter i form avser. av elevavgifter motsvarar de särskilda kostnaderna. Slutligen bedöms huruvida avgiften är segregerande genom att vara så hög att den i praktiken utestänger elever. Om Skolverket vid sin prövning av ansökan om godkännande för vanlig skolplikt finner att elevavgiftema vid skolan inte kan anses skäliga, skall verket om skolan godkänns, förklara att den inte skall ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner. Skolverkets beslut i ärenden om elevavgifter får, enligt 9 kap. 17 § skollagen, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

5.1.1 Särskilda kostnader och skäliga avgifter

Särskilda kostnader som kan motivera att elevavgifter tas ut, är sådana extra kostnader som kan hänföras till en skolas speciella profil främst i undervisningshänseende. Detta innebär att skolans undervisning skall ha en inriktning som, jämfört med en kommunal grundskola, innebär extra kostnader. Kostnader som i allt väsentligt motsvarar sådan utbildning som förekommer i den obligatoriska skolan är inte att anse som särskilda kostnader i detta sammanhang. Kostnader för verksamhet som den kommunala grundskolan till skillnad från den fristående skolan är skyldig att tillhandahålla, t.ex.

Skolhälsovård och hemspråksundervisning, utgör inte heller särskilda

kostnader. Dessa kostnader förutsätts bli täckta genom att kommunen reducerar sitt avdrag om högst 25 procent. Kravet rimliga kostnader innebär att de särskilda kostnaderna skall vara just rimliga i förhållande till det ändamål de avser. Skäliga elevavgifter innebär att de samlade intäkterna i form av elevavgifter inte får överstiga de särskilda kostnaderna. Differentierade elevavgifter med motivering att kommunerna lämnar olika stora bidrag

76 Avgifter

kan inte accepteras.

Majoriteten av skolorna tar inte ut någon avgift

I Skolverkets rapport 70: Skolan Jämförelsetal för skolhuvudmän nr redovisas en del ekonomiska uppgifter de fristående skolorna under om kalenderåret 1993. Av rapporten framgår drygt hälften skolorna att av inte hade några intäkter från elevavgifter 1993. Den genomsnittliga elevavgiften uppgick till 2 300 kronor exkl. internationella skolor och riksintematskolor. Året dessförinnan var motsvarande genomsnittliga avgift 5 000 kronor. Bland nystartade skolor hösten 1993, kostvars nader inte redovisas i rapporten, redovisade tre fjärdedelar inga intäkter från elevavgifter under sitt första halvår.

Skolverkets kostnadsuppgifter för kalenderåret 1994 visar den att genomsnittliga elevavgiften för de skolor har rätt till ersättning från som elevens hemkommun minskat till 1 300 kronor elev. År per 1994 tog en majoritet av skolorna inte ut någon elevavgift alls. Två skolor av tre redovisade för detta år inga intäkter från elevavgifter. Skolor inte som tar ut avgifter finns framför allt inom skolor med allmän grupperna inriktning och skolor med speciell pedagogik. Skolverkets statistik omfattar skolor påbörjat sin verksamhet under år 1993. som senast Således ingår inte det 50-tal skolor startade under 1994 i denna som jämförelse.

Enligt den kartläggning Friskolornas Riksförbund gjorde hösten som 1994 Rapport nr 1, vilken även omfattar skolor hösten som startat 1994, angav 23 procent av de 128 fristående skolor på grundskolenivå som ingick i undersökningen att de hade någon form obligatoriska av avgifter. I vissa skolor lämnade även föräldrar bidrag i någon annan form, t.ex. skolans vänner eller stödfond etc. 28 skolorna fick procent av denna typ av bidrag.

8 procent av skolorna tog betalt för skolmaten. I ungefär 2 3 av skolor bidrog föräldrarna andra sätt till verksamheten. Oftast handlade det städning eller andra inslag i driften. En tredjedel om av skolorna hade verksamheten så upplagd att föräldrarna medverkade i

planeringen av verksamheten. Sådan medverkan vanligast bland de var konfessionella skolorna.

Avgifter 77

5.2 Bidrar

avgifter till segregation

Den offentliga utbildningsstatistiken innehåller inte några uppgifter

om den sociala sammansättningen bland de elever för närvarande finns som i fristående skolor. I utredningen Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter SOU 1992:38 anfördes bl.a. följande synpunkter:

För skall kunna tala segregation måste den faktor

att man om som

åstadkommer detta tillstånd hindrande betydelse för vissa

vara av människor, dvs. elevavgiften måste så stor att den i praktiken vara

är ett hinder för mindre bemedlade föräldrar att fritt väljaskokz för

sina barn. Även familjer med mycket begränsade ekonomiska möjligheter kan förmodligen avstå från andra utgifter till förmån för en

elevavgift som är begränsad till skäliga belopp.

Efter år 1992 har den ekonomiska situation i Sverige skärpts, vilket bl.a. i förening med det arbetsmarknadspolitiska läget medfört att enskilda människors privatekonomi i dag generellt sett är ansträngd än mer tidigare. Det torde i sin tur innebära att marginalerna för t.ex. skolavgifter i dag är snävare än förr, varför det inte längre kan givet anses att elevavgifter inte kan ha segregerande effekter.

överväganden

5.3 och

förslag

Våra överväganden och förslag i det följande utgår från:

att likvärdiga ekonomiska förutsättningar för fristående och offentliga -

skolor i princip gör elevavgifter onödiga.

Fristående skolor, uppbär offentliga bidrag, får inte verka ekosom nomiskt och socialt segregerande. Det torde knappast möjligt att vara urskilja en absolut gräns där avgiften inte kan anses skälig, därför att den begränsar intresserades möjligheter att söka till skolan. Även om den tydligaste segregationen återfinns mellan olika bostadsområden, så torde avgiftsbelagda skolor vara ett av de säkraste sätten att öka segregationen. Elevavgiften är inte alltid den enda kostnaden för den väljer att som i en fristående skola. Vid val av en fristående skola, liksom vid val av en annan offentlig grundskola än den kommunen anvisar, bortfaller eventuell rätt till kostnadsfri skolskjuts.

78 Avgifter

Vid bidragstilldelning där den fristående skolan ges rätt till bidrag en enligt villkor är likvärdiga med dem som gäller för kommunens som grundskolor, bortfaller flertalet motiv för elevavgifter. Vid ett såegna dant bidragssystem bör endast motsvarande obetydliga kostnader som medges för elever i grundskolan få förekomma i fristående skolor som uppbär offentliga bidrag. Därmed ökar de fristående skolornas tillgänglighet för elever från ekonomiskt svaga grupper. Vårt förslag i kapitel 4 att fristående skola skall få likvärdiga om en bidrag med kommunens grundskolor samt att hänsyn därvid skall egna tas till de faktiska åtaganden den fristående skolan har och som elevernas behov, medför att en fristående skola som får offentligt bidrag inte skall ha rätt att ta ut någon elevavgift utöver vad som accepteras i den offentliga skolan. Om fristående skola som uppbär offentligt stöd en likvärdiga villkor med kommunens skolor därutöver skulle ha rätt att ta ut avgifter, skulle detta innebära att de olika skolorna inte får arbeta likvärdiga villkor. En Skolverket godkänd skola som däremot inte av förklarats ha rätt till bidrag, måste självfallet ha rätt att ta ut elevavgifter. Vi föreslår att utbildningen i en fristående skola som tilldelas offentligt stöd skall avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad vara skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel behövs för tidsenlig utbildning. I verksamheten bör endast få som en förekomma enstaka inslag kan föranleda obetydlig kostnad för som en eleverna. Om skola får kommunalt bidrag tar ut avgifter som inte kan en som skäliga, skall Skolverket samma sätt som nu gäller förklara anses rätten till fortsatt bidrag förverkad.

Tillsyn 79

6 Tillsyn

Skolverket skall ha tillsyn över att utbildningen vid de fristående skolorna motsvarar statens krav. Skolverket skall utöva tillsyn av hur de fristående skolorna uppfyller skollagens och läroplanens krav samt fokusera utbildningens resultat. Vi att Skolanser verkets tillsyn bör ske fr.o.m. en skolas första verksamhetsår. I dag har kommunen tillsyn över fristående skolas att en lokaler uppfyller gällande krav brand-, miljö- och hälsour

vårdssynpunkt. Vårt förslag om bidrag i kapitel 4 förutsätter att

kommunen har den insyn i den fristående skolans verksamhet som krävs för att kunna bedöma skolans behov i jämförelse med de skolor för vilka kommunen är huvudman. Därför föreslår vi att den kommun där en fristående skola är belägen skall ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Vi föreslår vidare att en fristående skola uppbär offentligt som stöd skall vara skyldig att delta i uppföljning och utvärdering i den utsträckning som kommunen där skolan är belägen finner erforderlig. I konsekvens med skollagens krav att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig anser vi att de fristående skolornas elever, utöver ämnet svenska, bör delta i riksomfattande i prov ämnena engelska och matematik

Efter reformeringen av den statliga skoladministrationen inför verksamhetsåret 199192 tidigare nämnts, ansvaret för tillsynen var, som av de fristående skolorna delat mellan Skolverket och kommunens styrelse för utbildningen. Dessförinnan hade de fristående skolorna stått under tillsyn av såväl Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna som av respektive kommuns skolstyrelse, vilken skulle utöva den omedelbara tillsynen. Innebörden av uttrycket den omedelbara tillsynen tolkades som tillsyn av sådant som rör den dagliga verksamheten i skolan och dess yttre förutsättningar. Efter förslag i 199293:230 Valfrihet i skolan prop. upphävdes bestämmelsen i skollagen om kommunens omedelbara tillsyn inför läsåret 199394. Denna förändring motiverades med att verksam-

80 Tillsyn SOU 1995: 109

verksamheten i en fristående skola ofta bedrivs utifrån andra peda-

gogiska eller konfessionella utgångspunkter än i den kommunala skolan,

att bedömningen bör ske på ett likartat sätt över hela landet och att kommunen inte bör ha någon tillsyn över fristående skolors ekonomiska förhållanden. Genom det förändrade tillsynsansvaret vilar tillsynen över att utbildningen mot de statliga kraven på Skolverket. Samtidigt kvarstår svarar kommunens skyldighet enligt skollagen och andra bestämmelser att i vissa avseenden följa verksamheten vid den fristående skolan. Enligt skollagen är kommunen skyldig att se till att skolpliktiga barn, som är bosatta i kommunen men inte går i dess grundskola eller särskola, något annat sätt får föreskriven utbildning och därigenom fullgör sin skolplikt. Dessutom har kommunen grund av olika bestämmelser t.ex. miljö- och hälsoskyddslagen skyldighet att utöva tillsyn över den verksamhet som bedrivs i kommunen.

6.1 Nuvarande förhållanden

Fristående skolor som godkänts för vanlig skolplikt inkl. internationella

skolor står, enligt 9 kap. 11 § skollagen, i fråga om sin utbildning för

skolpliktiga elever under tillsyn Skolverket. Skolorna är också skylav diga att delta i den uppföljning och den utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket. Fristående skolor som godkänts för

vanlig skolplikt exkl. internationella skolor är vidare skyldiga att delta

i riksomfattande i den utsträckning som föreskrivs av regeringen prov eller den myndighet som regeringen bestämmer fr.o.m. den 1 juli 1995. I prop. 1992932220 En ny läroplan föreslås fristående skolor godkända för vanlig skolplikt få rätt att utfärda slutbetyg med samma beteckningar och enligt samma kriterier som de offentliga skolorna på villkor att de deltar i de ämnesprov i svenska, matematik och engelska som skall stödja betygssättningen. I det mål- och resultatorienterade styrsystem för skolan som infördes fr.o.m. läsåret 199192 kontrolleras verksamheten nationell nivå nationell uppföljning och utvärdering. Uppföljningen bl.a. genom

statistiken är beskrivande till sin natur, medan utvärderingen är

förklarande och värderande. Den kunskap som växer fram genom upp-

följningen och utvärderingen förutsätts påverka skolans utveckling informativ styrning.

Tillsyn 81

6.2 Vad innebär

tillsynen

Tillsynen av utbildningen vid fristående skolor innebär all Skol- - som verkets tillsyn en kontroll av att skolhuvudmannen lever till sitt - upp ansvar att bedriva verksamheten i enlighet med de nationella författningsbestämmelsema. Eftersom tillsynen av fristående skolor skall kontrollera om utbildningen är likvärdig med grundskolans, är även resultaten av utbildningen av intresse i sammanhanget. Det skall dock poängteras att tillsynen inte kan begränsas till enbart elevernas resultat. Det som skall bedömas är om skolans utbildning uppfyller de krav som ställs. Resultaten, från t.ex. och andra kunskapsmätningar, är därvid prov viktiga, men alls inte de enda indikatorema. Tillsynen har vissa begränsningar, varför det inte är möjligt att få en fullständig bild av en skolas verksamhet genom tillsyn. Tillsynen är inte

någon kvalitetskontroll utöver bedömningen kraven är uppfyllda

om

eller Den kompletterar den kontroll på nationell nivå utövas

som genom nationell uppföljning och utvärdering. Vid tillsyn kontrolleras dels allmänna förutsättningar för verksamheten begreppet skola, huvudmannens rättskapacitet och verksamhetens stabilitet m.m., dels förhållanden som kan hänföras till kravet att utbildningen väsentligen skall motsvara grundskolans utbildning. Sådana förhållanden rör kunskaper och färdigheter samt grundskolans allmänna mål. Dessutom kontrolleras om eventuella elevavgifter är skäliga.

6.2.1 Hur utövas

tillsynen

Som tidigare nämnts står utbildningen vid de fristående skolorna under tillsyn av Skolverket, som genomför regelbunden s.k. planmässig tillsyn av alla fristående skolor får offentligt stöd i någon form. En som nystartad skola granskas under sitt andra verksamhetsår efter godkännandet och därefter med tre till fyra års mellanrum. Skolverkets regelbundna tillsyn utmynnar i ett eller nej till fortsatt godkännande av skolan. Härutöver kan tillsyn initieras anmälningar eller då genom Skolverket av andra skäl, t.ex. genom signaler utifrån eller från Skolverkets uppföljning och utvärdering, finner anledning att utöva tillsyn. En sådan tillsyn kan begränsad till vissa frågor eller omfatta vara skolans hela verksamhet. Den regelbundna tillsynen består av dokumentstudier och ett besök vid skolan. Vid besöket genomförs intervjuer med företrädare för huvudmannen för skolan och skolledningen. Representanter för elever,

82 Tillsyn

personal och föräldrar intervjuas också. Lokaler, utrustning och läromedel granskas och lektionsbesök genomförs. Efter tillsynsbesöket sammanställs en tillsynsrapport, vilken huvudmannen bereds tillfälle att komplettera och korrigera innan rapporten fastställs. Rapporten utmynnar i en bedömning om skolan uppfyller skollagens krav. Därefter fattar Skolverket beslut. Om beslutet innebär att Skolverket har funnit brister i förhållande till kraven, får huvudmannen inom en viss tid redovisa vilka åtgärder man avser att vidta med anledning av beslutet. Om Skolverket därefter bedömer att skolan fortfarande inte motsvarar kraven kunskaper och färdigheter eller de allmänna målen återkallas godkännandet. Om elevavgiftema bedömts vara oskäliga är det däremot rätten till bidrag från elevernas hemkommuner som förklaras förverkad. Skolverkets beslut kan överklagas hos länsrätten i Stockholms län.

6.2.2 Resultat tillsynen

av

Skolverket genomför f.n. tillsyn vid 100 fristående skolor per år. ca

Hittills mitten av augusti 1995 har beslut fattats efter tillsyn för totalt

183 skolor, granskats i den regelbundna tillsynen av fristående som skolor. 141 av dessa har inneburit att man omedelbart har kunnat konstatera att de statliga kraven är uppfyllda. Detta gäller fristående skolor såväl grundskole- gymnasial nivå. När det gäller fristående som

skolor för vanlig skolplikt grundskolenivå, så har 110 av 147 skolor

uppfyllt alla krav. Således har 37 skolor haft brister behövt åtsom gärdas. För 11 skolor har det enbart gällt elevavgiftema. Brister har även förelegat när det gäller kunskaper och färdigheter, lärarnas kompetens och omfattningen av undervisningen i olika ämnen. När det gäller allmänna mål, så har det oftast gällt öppenheten i form av intagning och urval men även t.ex. elevernas inflytande. Enligt 9 kap. 12 § skollagen skall godkännandet återkallas om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälpts efter påpekande för huvudmannen. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet att delta i Skolverkets uppföljning och utvärdering samt i riksomfattande prov. Detsamma gäller också om skolan åsidosätter sin skyldighet att informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid proven. Hittills har Skolverket återkallat godkännandet för 31 skolor, men endast i fyra fall efter genomförd tillsyn. Återkallande har oftast skett

Tillsyn 83

antingen p.g.a. att skolorna inte startat planerat eller följd som som en av att verksamheten upphört.

6.3 Uppföljning och utvärdering

I och med att ansvaret för skolan har decentraliserats, så har behovet av information och kunskap skolan och dess verksamhet vuxit. Kravet om en nationellt likvärdig skola gäller inte endast de organisatoriska, personella och ekonomiska villkor som verksamheten bedrivs under utan även resultatet av undervisningen. Uppföljning och utvärdering syftar till att synliggöra resultat, att ge underlag för att bedöma verksamhetens resultat och att utveckla den. Skolhuvudmännen för att lokal uppföljning och utvärdering ansvarar sker. Skolverket, som ansvarar för uppföljning och utvärdering nationell nivå, har ett generellt uppdrag att utvärdera verksamheten i det offentliga skolväsendet och i de fristående skolorna mot de nationella målen enligt skollag, skolförordningar, läro- och kursplaner.

Utvärdering innebär fördjupad beskrivning, analys och värdering

inom utvalda områden. Genom utvärdering tar Skolverket reda på och värderar hur verksamheten bedrivs, vilket innehåll den har och vilka resultat som uppnås. Genom utvärdering kan utbildningens kvalitet kontrolleras. Det grundläggande motivet för utvärdering är att bidra till skolans utveckling.

6.3.1 Riksomfattande

ämnesprov

Enligt skollagen är fristående skolor är godkända för fullgörande som av vanlig skolplikt skyldiga att delta i riksomfattande i den utprov sträckning som föreskrivs regeringen eller den myndighet av som regeringen bestämmer. Denna bestämmelse trädde i kraft den l juli 1995 samtidigt som den nya läroplanen Lpo 94. För grundskolan gäller dock att den upphävda läroplanen Lgr 80 fortfarande skall tillämpas för årskurserna 8 och 9 under läsåret 199596 för årskurs 9 under samt läsåret 199697. Detta innebär att de fristående skolorna först fr.o.m. läsåret 199798 blir skyldiga att delta i de riksomfattande ämnesprov som skall genomföras i slutet årskurs av Resultaten från de riksomfattande ämnesprov fr.o.m. läsåret som 199798 skall genomföras i slutet årskurs 9 kommer redovisas i av att

84 Tillsyn

Skolverkets nationella uppföljningssystem.

6.4 överväganden och förslag

Innebörden av begreppet tillsyn har under åren givits skiftande innebörd.

Vår utgångspunkt är att tillsyn innebär någon form av kontroll i

förhållande till gällande lagstiftning och att ett tillsynsansvar medför en

rätt att göra påpekanden om avvikelser från gällande bestämmelser.

Rätten att göra påpekanden kan vara förenad med sanktionsmöjligheter. Med insyn menar vi en möjlighet att ta del av en verksamhet, dess förutsättningar, genomförande och resultat. Insynen medför dock inte

någon rätt till påpekanden, förelägganden eller sanktioner. Utifrån dessa definitioner har vi funnit det ändamålsenligt att tala om tillsyn respek-

tive insyn. Ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och kommunerna förutsätter klar och rollfördelning för att säkerställa ett samordnat en ansvarsoch väl fungerande kontrollsystem. Av rättssäkerhetsskäl är det synnerligen viktigt att tillsynen sker ett enhetligt sätt utifrån en bedömningsgrund. Reglerna för tillsynen bör vara sådana att gemensam skolornas behov förutsägbarhet tillgodoses. Vi har funnit det ändaav målsenligt att föreslå en statlig tillsyn i kombination med en kommunal rätt till insyn.

6.4.1 Skolverkets tillsyn

Tillsynen måste utformas så att den tar större hänsyn till utbildningens

resultat, dvs. huruvida uppnår målen, och inte till formerna för

man utbildningen. Så länge formerna ståri överensstämmelse med läroplanen

finns det inte någon anledning att i detalj utöva tillsyn över fonnerna.

Tvärtom ligger det i frihetens natur att fristående skolor måste ha ett frirum för utveckling. Skolverkets tillsyn bör i huvudsak inriktas mot två områden. För det första skall Skolverket utöva tillsyn av hur de fristående skolorna uppfyller skollagens och läroplanens krav på undervisningen, För det andra bör tillsynen fokusera utbildningens resultat. Den nuvarande ordningen som innebär att tillsyn av en nystartad skola sker först under dessa andra verksamhetsår har både för- och nackdelar. Ur ett perspektiv kan det ses som en fördel att skolan i lugn

sou 1995:109 Tillsyn 85

och ro får finna sina former under det första verksamhetsåret. Samtidigt kan detta innebära att skolan under sitt viktiga uppbyggnadsskede går miste om signaler och synpunkter kan värdefulla bidrag för dess som ge utveckling. Vi anser att Skolverkets tillsyn bör ske redan fr.0.m. det första verksamhetsåret.

6.4.2 Kommunens

insyn

Tillsynen av att fristående skolas lokaler, liksom andra lokaler i en kommunen, uppfyller gällande krav brand-, miljö- och hälsovårdsur synpunkt vilar redan nu den kommun i vilken skolan är belägen. Detta följer av annan lagstiftning än skollagen. Vårt förslag i avsnitt 4.2.1 att en fristående skola, Skolverket som av godkänts och förklarats berättigad till bidrag, skall tilldelas bidrag av kommunen utifrån skolans behov på grunder och enligt samma samma principer som kommunens grundskolor medför ett behov insyn egna av

från bidragsgivarens sida. Detta är förutsättning för kommunen

en att

skall kunna göra en rättvis bedömning behovet. Genom att kom-

av munen får insyn i den fristående skolan bör möjligheterna öka för ett samarbete som kan leda till ömsesidig utveckling. Därför föreslår vi att kommunen skall ha rätt till insyn i fristående skolor får offentligt som stöd. Om en kommun därvid finner anledning att ifrågasätta huruvida undervisningen i fristående skola lever till läroplanens krav, kan en upp kommunen anmäla detta till Skolverket, därvid har utöva tillsyn. som att

Uppföljning och utvärdering

Redan i prop. 199192:95 om valfrihet och fristående skolor framhölls det väsentliga i att kvaliteten i de fristående skolornas pedagogiska verksamhet fortlöpande följs upp och utvärderas. Genom att de fristående skolorna blev skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Skolverket skulle eleverna och deras föräldrar garanteras att det allmänna inte låter bristfällig verksamhet fortgå en som alternativ till skolpliktens fullgörande inom det offentliga skolväsendet. Det ansågs dock inte nödvändigt lagfästa skylvara att en dighet för fristående skolor att medverka i sådan uppföljning och utvärdering som kommunen bedriver. Det naturligt för den antogs vara

fristående skolan att samarbeta med den kommun där skolan är belägen.

86 Tillsyn

Vi dock, även detta kan stämma i många kommuner, så anser att om skulle det underlätta det klart uttalas att kommunen har rätt att göra om

uppföljningutvärdering fristående skola får offentligt stöd.

av en som Vi finner det rimligt att kommun lämnar offentligt stöd till en en som fristående skola har insyn i den verksamhet som finansieras med skattemedel. Dessutom kan uppföljning och utvärdering omfattar såväl som offentliga fristående skolor i kommun göra det lättare och i som en naturligare än hittills för den fristående skolan och kommunen att samarbeta. Något ömsesidigt kan påverka och stimulera skolornas som utbyte pedagogiska erfarenheter och idéer som är till gagn för av skolans utveckling. Vi föreslår därför att fristående skola som uppbär en offentligt stöd skall skyldig att delta i uppföljning och utvärdering vara i den omfattning kommunen där skolan är belägen bedriver och som kommunen erforderlig. Vi förutsätter att kommunerna i samsom anser band med uppföljning och utvärdering tar den hänsyn som en fristående

skolas särart kan kräva. Då sådana aspekter skollagens och läroplanens mål som den av sociala sidan utbildningen, dvs. skolans fostrande och personligav hetsutvecklande uppgifter, endast i begränsad utsträckning blir belysta uppföljning eller tillsyn, vi att Skolverket i sin löpande genom anser utvärdering skall uppmärksamma dessa aspekter för såväl fristående som

kommunala skolor.

6.4.4 Riksomfattande ämnesprov

Enligt l kap. 2 § skollagen skall utbildningen inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. I prop. 199293:220 En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för grundskolan,

sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan konstateras,

nationellt provsystem behövs för att mäta kvalitet och kunskaper att ett i såväl det offentliga skolväsendet i fristående skolor. l prosom positionen föreslogs att de fristående skolor är godkända för vanlig som skolplikt endast skall skyldiga att delta i ämnesprov i svenska. vara Vi det nationellt intresse att få en bredare belysning av anser vara av i vilken utsträckning undervisningen vid fristående skolor lever upp till

läroplansmålen. Det ligger ett obestridligt värde i att låta alla skolor,

huvudman, omfattas regler för nationella prov. Vi oavsett av samma därför att det även de fristående skolornas del bör förekomma anser riksomfattande i ämnena engelska och matematik. prov

SOU 1995: 109 Tillsyn 87

6.5 Ekonomiska konsekvenser

Förslaget om att kommunen skall ha insyn i fristående en skolas verk-

samhet bedöms inte medföra någon egentlig merkostnad. I de fall före-

komsten av fristående skola innebär kommunen en att kan ha en

skolenhet mindre än vad den skulle kunna ha utan den fristående skolan

är det tveksamt överhuvudtaget

om man kan tala om en merkostnad. Då

insynen syftar till att kommunen skall riktigt kunna bedöma skolans och

elevernas behov underlag för rättvis

som en bidragsgivning, syftar förslaget närmast till att kommunen inte skall få högre kostnader

för en

fristående skolan än för sina skolor egna

Sammantaget bedömer vi att våra förslag förändrat bidrags-

om ett

system och en rätt till insyn för kommunen generellt inte kommer sett

att leda till någon egentlig kostnadsökning för kommunerna.

88 Sekretess

7 Sekretess

Vi föreslår att bestämmelse tystnadsplikt, motsvarande den en om

finns i lagen entreprenadförhållanden inom skolan, införs

som om för personal vid fristående skolor.

I sekretesslagen 1980:100 finns bestämmelser tystnadsplikt i det om allmännas verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar. om I sistnämnda hänseende innefattar bestämmelserna begränsningar i den

i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del allmänna hand-

av lingar.

För det offentliga skolväsendet den kommunala grundskolan, gym-

nasieskolan m.fl. finns bestämmelser sekretess med hänsyn främst om till skyddet för enskilds personliga förhållanden. Det är främst inom den elevvårdande verksamheten sekretess gäller för vissa uppgifter. som Bestämmelserna allmänna handlingar och sekretess gäller inte i om enskild verksamhet. Det finns dock bestämmelser att fristående om en skola är skyldig att till myndigheter lämna vissa uppgifter, t.ex. skollagens bestämmelser fristående skola skall lämna hemom att en kommunen uppgift när skolpliktig elev börjar respektive slutar om en i den fristående skolan. Det finns också föreskrifter om viss annan

uppgiftsskyldighet. Skolhälsovården vid fristående skolor omfattas av

tystnadsplikt och handlingssekretess enligt bestämmelser i lagen

1994:953 åligganden inom hälso- och sjukvården. Lärare, läkare

om

och sjuksköterskor vid fristående skolor har dock anmälnings- och uppgiftsskyldighet till socialnämnden enligt 71 § andra och fjärde

styckena socialtjänstlagen. Om undervisning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom läggs ut på entreprenad gäller enligt 5 § lagen 1993:802 om

entreprenadförhållanden inom skolan följande:

Den är eller har varit verksam inom enskild verksamhet som som bedrivs med stöd 1 eller 2 § får inte obehörigen röja vad han i av

den elevvårdande verksamheten har fått någons personliga

veta om

förhållanden. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärenden

Sekretess 89

om tillrättaförande elev eller skiljande elev från av en om av en vidare studier.

Överväganden

7.1 och

förslag

Personliga uppgifter om elever vid fristående skolor har inte samma sekretesskydd som motsvarande uppgifter elever vid offentliga om skolor. Vi föreslår därför att en bestämmelse tystnadsplikt, motom svarande den vid entreprenadförhållande i skolan, införs för personal vid fristående skolor.

90 Utvärdering

8 Utvärdering

Vi föreslår att den det föreslagna systemet för den kommunala bidragsgivningen till fristående skolor skall utvärderas när de nya bestämmelserna har tillämpats under ett respektive under två år.

Vi finner det angeläget att det systern för kommunernas bidragsgivning vi föreslagit följs och utvärderas. Bl.a. är det viktigt att se hur som upp den dialog förutsätts äga mellan kommuner och fristående som rum

skolor fungerar och särskilt vad detta medför i fråga om likvärdiga

villkor för fristående och offentliga skolor samt i vilken utsträckning de fristående skolornas utvecklingsmöjligheter påverkas. Vidare ser vi det betydelsefullt att i detta sammanhang få belyst hur det nya bidragssom fungerar för skolor och kommuner samt inte minst hur elever systemet med behov särskilt stöd beaktas i dialogen mellan kommuner och av fristående skolor. Vi föreslår ovanstående frågor följs och utvärderas, dels att upp delrapport efter det att bestämmelserna tillämpats under ett år genom en och dels slutrapport efter det att bestämmelserna tillämpats genom en under två år.

Ikraftträdande-

och övergångsfrågor 91

9 Ikraftträdandeoch

övergångsfrågor

Vi föreslår att de bestämmelserna nya för fristående skolor skall

träda i kraft den l juli 1996. För fristående skolor som godkänts

före den l juli 1996 föreslås de att nya kraven för att vara

godkänd skall tillämpas fr.o.m. den l juli 1997.

Vi föreslår att de reglerna bidrag nya om och därmed sam-

manhängande frågor skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.

Vissa Övergångsbestämmelser är nödvändiga. En tidigare godkänd skola

skall senast den I juli 1997 ha anpassat sin verksamhet till de nya

kraven för godkännande. När det gäller rätten till bidrag och därmed

sammanhängande frågor är utgångspunkten,

att en fristående skola som har bedrivit verksamhet före den l juli 1997 automatiskt skall vara

bidragsberättigad. Till följd av den framförhållning nödvändig

som är för såväl en fri-

stående skola för kommuns

som en budgetplanering kan inte de före-

slagna bidrags- och avgiftsreglema tillämpas

förrän fr.o.m. läsåret

199798.

För en skola bedrivit verksamhet före som den 1 juli 1997 bör

kommunens skyldighet att tilldela bidrag utgå från det elevantal

som skolan har under läsåret 199697. Om dock skolans elevantal minskat

från föregående läsår, bör kommunens skyldighet att tilldela bidrag gälla

högst det antal elever skolan som hade under läsåret 199596.

92 Reservationer

Reservationer

Reservation ledamoten Anna Fält

av

Jag den del Friskolekommitténs betänkande som föreslår en anser att av ändring 9 kap. 6 § sidan 10 stycket börjar Om den av som

följande lydelse:

En kommun måste kunna neka etablering av en fristående skola av flera skäl. Såväl ekonomiska skäl bristande behov och elevunderlag som

sikt risk för för eleven snäv pedagogik skall på längre samt en ge

kommunen rätt att förhindra etablering av en ny friskola.

Reservationer 93

Reservation ledamöterna Jan Björklund, Inger

av

Davidson och Ulf Melin

Framväxten fristående skolor

av

Friskolor ger elever och föräldrar mer valfrihet. Friskolor ger lärare och skolpersonal chans att utveckla nya idéer på ett annat sätt än inom det offentliga skolsystemet. Dessutom innebär den konkurrens som friskolorna vitaliserande faktor också för den kommunala skolan. utgör en Rätten att starta och driva fristående skolor är därför en ytterst viktig principfråga. Under 50-, 60- och 70-talen bedrev socialdemokraterna en politik som syftade till att likforma utbildningen. Detta ledde till minskad valfrihet för eleverna. Skolpolitiken inriktades att gynna offentliga skolor och missgynna fristående skolor. I mitten av 1970-talet återstod endast åtta fristående skolori Sverige. Efter åtgärder av de borgerliga regeringarna 1976-82 ökade antalet friskolor till cirka 70, vilket var den nivå utvecklingen stagnerade efter

det att socialdemokraterna återtog regeringsinnehavet 1982. Nästan tio

år senare, vid den borgerliga regeringens tillträde 1991, hade endast tio fristående skolor tillkommit. nya En viktig del i den valfrihetsrevolution, som då inleddes, var införandet av ett skolpengsystem med klara, förutsägbara regler och ekonomiska förutsättningar för fristående skolor. Fristående skolor ñck äntligen verka under samma ekonomiska villkor som de offentliga. Sedan hösten 1991 har antalet friskolor ökat från 80 till 217 läsåret 199495 och beräknas nu läsåret 199596 uppgå till cirka 300. Historien visar således att när förutsättningarna för friskolomas verksamhet förbättrats och elever och föräldrar getts en reell möjlighet att välja skola så har antalet skolor ökat. Detta visar tydligt att valfriheten har varit efterlängtad. I dag går över 20 000 elever i fristående skolor. En jämförelse med övriga nordiska länder visar samma mönster. I Danmark och Norge där en miniminivå fastställts för ersättning till fristående skolor har en rik flora av skolor växt fram. I Finland där kommunerna avgör bidragen är förhållandet det motsatta.

Skillnader i synsätt

När utredningens majoritetsförslag om finansieringssätt och regelsystem

4 15-1218

94 Reservationer

ställs mot det nuvarande finansieringssystemet och regelsystemet för fristående skolor märks tydligt skillnaden i synsätt när det gäller hur bästa möjliga förutsättningar för ett bra utbildningsväsende skapas. Utredningen tar sin utgångspunkt i kommunens ekonomiska förutsättningar och dess planering. Hela dokumentet bygger sin argumentation från ett kommunalt perspektiv där kommunalpolitiker och tjänstemän skall ha ett avgörande inflytande över friskolans existens, etablering och möjlighet att växa. Vi utgår från föräldrars och elevers rättigheter och friheter, vilket överensstämmer med UNESCO-konventionen mot diskriminering inom undervisningen, Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter och Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema. Den senare är sedan årsskiftet svensk lag. Utan nödvändiga ekonomiska resurser kan dessa rättigheter i praktiken bara utnyttjas av de välbeställda.

Vidare anser vi valfriheten och mångfalden tillgång då det

som en leder till flexibilitet, utveckling och kvalitetshöjning av utbildningsväsendet som helhet. Omvärlden förändras och därmed även kraven utbildningens inriktning och omfattning. Med en pedagogisk mångfald och olika utbildningsinriktningar som utvecklas av olika huvudmän, oftast lokalt vid den enskilda skolan, skapas möjligheter till flexibilitet

och anpassningsförmåga. Detta leder till en utvecklande dynamik som

är nödvändig om vi skall få en kvalitetsmässsigt god och framtidsinriktad skola. Skolpengsystemet sätter elever och föräldrar i centrum och möjliggör för dem att fritt välja skola, förutsatt att den är godkänd av Skolverket. Vi får inte glömma bort att barn har skilda behov. Friskolor med olika inriktning ger ett alternativ till den offentliga skolan. Det kan gälla profilering, inriktning eller alternativ pedagogik.

Utredningens förslag leder till minskad valfrihet

När ersättningsnivåni våras sänktes från 85 % till 75 % i samband med

uppgörelsen i riksdagen mellan socialdemokraterna och centerpartiet

hävdades att utgångspunkten var att skapa långsiktiga fasta ekonomiska

spelregler för friskolorna. I samma beslut skrevs in i skollagen att kommunerna utöver de 75 % också skulle beakta friskolans särskilda kostnader i form av moms, arbetsgivaravgifter, Skolhälsovård m.m.

Denna långsiktighet varade i knappt ett halvår. Utredningen föreslår ytterligare ett antal förändringar som med

nu

Reservationer 95

något undantag alla leder till försämrade villkor för fristående skolor. Den största försämringen är avskaffandet av den garanterade ersättningsnivån. Skolpengen försvinner. Valfriheten begränsas av utredningen flera sätt:

dels skall ekonomiska bidrag inte automatiskt följa med godkännande, vilket kan leda till mycket höga elevevgifter i godkända skolor som inte finansieras av kommunen,

dels skall en skola de första tre åren inte få ersättning för fler elever än som angivits i prognosen, även om fler elever vill i skolan,

dels skall därefter endast ökning av antalet elever få ske om kom- munen godkänner det, även om fler elever vill i skolan,

dels skall den kommun där en fristående skola är belägen kunna hindra elever från andra kommuner att i denna skola.

Enligt de inledande erfarenheterna vi har av det nuvarande systemet,

med 85- respektive 75-procents ersättningsnivå, vet att de nivåer som fastställs av staten och som skall vara en lägsta ersättningsnivå i själva

verket blir den rådande normen. När sänkningen från 85 till 75 procent genomfördes ledde detta till att många kommuner automatiskt justerade ner sina ersättningsnivåer. Detta tyder att kommunerna generellt strävar efter att driva ersättningsnivåema till de fristående skolorna. ner Det finns inom utredningsmajoriteten föreställning att såväl en om 85 som 75 procent är en överkompensation av fristående skolor. Detta är enligt vår uppfattning en myt. De enstaka fall där kommunen underlåtit att utnyttja de dispensregler som finns skall inte ligga till grund för en ändring av hela skolpengsystemet. Sänkningen till 75 % har enligt vår mening lett till att friskolorna inte ersätts fullt ut. Vi anser därför att nivån skolpengen skall vara 85 procent kommunens genomav snittskostnad. Oavsett bidragsmodell till fristående skolor är det angeläget att kunna fastställa vad som är kommunens bidrag till sina egna skolor. Det förekommer att kommuner gömmer undan skolkostnader under andra poster i budgeten så att totalkostnaden framstår mindre. T.ex. som redovisar vissa kommuner kostnader för skolans lokaler under fastighetsnämnd eller fastighetsbolag. Då får en fristående skola för låg ersättning, eftersom den fristående skolans ersättning räknas fram basis av den kommunala skolans stöd. Det bör därför i skollagen införas en bestämmelse att det är den totala kostnaden för skolverksamhet som

96 Reservationer SOU 1995; 109

skall utgöra grunden för schablonersättning till fristående skolor.

Godtycklig behandling av fristående skolor

Utredningen föreslår att bidragsgivningen till de fristående skolorna skall ges utifrån samma grunder och enligt principer samma som kommunen tillämpar i fråga om de egna skolorna. Denna fördelningsprincip kan vid en första anblick tyckas rättvis, sanningen är vara men att den öppnar vägen för ett kommunalt godtycke kraftigt kommer som att försämra förutsättningarna för de fristående skolorna. För det första finns det ingen klar beskrivning de grunder och av principer som kommunen skall tillämpa när den beräknar resursfördelning till de egna skolorna. Om kommunen inte klart uttalat vilka principer man har för resursfördelning till de skolorna, vilket i egna princip är den rådande ordningen i dag, så utlämnas de fristående skolorna helt kommunalt godtycke. i För det andra har kommunen möjlighet vad gäller de skolorna egna att t.ex. i samband med budgetbeslutet i kommunfullmäktige eller beslut i berörd nämnd fatta beslut nedläggning och stängning skola. om av en I de fall som detta gäller en kommunal skola får kommunen själv ta konsekvenserna av ett sådant beslut med allt vad det innebär i form av omplacering av elever, personal och avvecklingskostnader. Om bidraget till en fristående skola hanteras på samma sätt och förvandlas till en besparingspost i den kommunala budgeten slås verksamheten fullständigt sönder. Inom loppet av ett år, eller kanske ännu kortare tid, skall skolan stängas. Resultatet blir att lärare successivt söker sig bort från skolan och undervisningen blir omöjlig att fullfölja. Andra konsekvenser kommer vara ekonomiska förluster för de driver skolorsom na. För det tredje kan Skolverket neka en skola rätt till bidrag med motiveringen att den fristående skolans verksamhet får betydande negativa negativa konsekvenser för andra elever i berörda kommuner eller om etableringen i övrigt kan få allvarliga negativa effekter för kommunens grundskoleverksamhet som helhet. Vi motsätter oss att Skolverket kan säga nej till etableringen av en skola trots att skolan

uppfyller kraven för godkännande. Vår utgångspunkt fristående

är att en skola som uppfyller de kriterier som finns för ett godkännande skall, liksom i dag, vara bidragsberättigad. Samma form av generalklausul finns i förslaget när det gäller en skolas möjlighet att utöka antalet elever och sin verksamhet. Detta lämnar öppet för en subjektiv behandling av de fristående skolorna och

Reservationer 97

kan till exempel innebära att om en fristående skola blir så populär pass kommunal skola förlorar sitt elevunderlag så kan den stoppas. att en Detta innebär i praktiken att kommunerna i samverkan med Skolverket kommer att kunna hindra fristående skolor från att utvecklas och ta emot fler elever genom att sätta en övre gräns för hur många elever skolan skall tillåtas ta emot utan att förlora sitt bidrag. Sammantaget leder dessa förslag till att villkoren för de fristående skolorna kommer att variera mellan olika kommuner, och därmed även den reella valfriheten för elever och föräldrar. Möjligheten till långsiktig planering elimineras och skolorna tvingas verka under ett ständigt, om än outtalat, nedläggningshot allt beroende hur de lokala politikerna bestämmer sig för att agera från det ena budgetbeslutet till det andra.

Dimensioneringen fristående skolor av

I utredningen föreslås att antalet elever i en fristående skola måste vara minst tolv och att avsteg från denna regel endast skall få göras då särskilda skäl föreligger. Visserligen kan tolv elever anses vara en rimlig riktlinje för vad som anses vara en skola, men det kan få olyckliga konsekvenser siffran fastställs som en objektiv norm med små möjligom heter till undantag. De skolor främst berörs av denna förändring är skolor i som glesbygden, skolor under uppbyggnad och skolor tillfälligt råkat ut som för ett minskat elevunderlag. För dessa skolor kan denna regel, vid en alltför strikt tillämpning, komma att innebära allvarliga problem. Vi att en bättre definition av vad som är att betrakta som en anser

skola framgår den skrivning som återges i utredningen kap. 3.3

av

Begreppet skola och hämtats propositionen l98586:10 Ny

som ur skollag m.m.:

I själva ordet skola ligger att det är fråga om verksamhet för undervisning elever i Verksamheten måste vara inställd på av grupp. viss varaktighet och får inte bara tillfällig karaktär. Den måste vara av

inriktad på gruppundervisning men behöver inte nödvändigtvis ge-

vara nomgående och vid varje tidpunkt bedrivas på detta sätt. Undervisning någon anordnar enbart för barn som står under som hans eller hennes vårdnad kan inte räknas skola. Det måste vara som fråga verksamhet innebär att anordnaren gentemot utomstående om som åtar sig att tillhandahålla undervisning.

Vi att ovanstående definition är tillräcklig för att Skolverket skall anser

98 Reservationer

kunna fatta ett korrekt beslut om verksamheten är att betrakta skola som eller och motsätter oss därför förslaget att definitionen skall utgå om från en strikt lagreglering fastställer miniminivå avseende antalet som en elever.

Avgifter

I utredningen föreslås att utbildningen skall vara avgiftsfri vid de fristående skolor som erhåller bidrag för sin verksamhet med vissa möjligheter till undantag. Den nuvarande ordningen innebär att fristående skolor kan ta ut skäliga elevavgifter med hänsyn till särskilda kostnader som skolan kan ha och anses vara rimliga för verksamheten. Vår uppfattning är att avgiftsuttagen skall vara begränsade då dessa annars kan leda till en minskad valfrihet. I och med skolpengsystemet med bl.a. en garanterad ersättning per elev motsvarande 85 procent av den genomsnittliga kostnaden för en elev i den kommunala grundskolan, har utvecklingen gått i riktning mot lägre avgifter. Detta är också ett faktum som påtalas i utredningen. I dagsläget tar endast en fjärdedel av skolorna ut elevavgifter och enligt Skolverket har den genomsnittliga elevavgiften sjunkit från cirka 5 000 kronor 1992 till 1 300 kronor 1994. Det är tydligt att denna förändring har skett efter det att de fristående skolorna getts förbättrade ekonomiska förutsättningar och att det finns en allmän strävan hos friskolorna att hålla nere elevavgiftema. Nuvarande ordning innebär att fristående skolor har en möjlighet att ta ut skäliga avgifter. I förarbetena till den nu gällande lagstiftningen exemplifieras vad som kan vara motiv för avgifter med merkostnader för musikinstrument i en musikskola eller kostnader för kulturaktiviteter i en skola med kulturprofil. Vidare understryks att avgiftsuttaget inte får vara sådant att det i praktiken stänger elever ute från en fristående skola. I propositionen 1992932230 Valfrihet i skolan framhålls även att Skolverket har att granska avgifters storlek, skälighet och risk för segregerande effekt samt att Skolverket har rätt att återkalla tillstånd för fristående skolor som inte efterföljer verkets påpekanden om förändringar i avgiftsuttaget. Således finns det redan i dagsläget en klar begränsning av ett eventuellt avgiftsuttag med tillhörande sanktionsmöjligheter. Detta sammantaget med att allt färre skolor tar ut elevavgifter leder till slutsatsen att det i nuläget inte är motiverat med ytterligare begänsningar av skolornas möjlighet att ta ut elevavgifter.

SOU 1995: 109 Reservationer 99

Godkännande och tillsyn

Skolverket är den myndighet som skall godkänna fristående skola en och utöva tillsynen över både offentliga och fristående skolor. Verket har också till uppgift att sköta uppföljning och utvärdering av de mål som riksdag och regering har uppsatt. Vi anser att Skolverket även fortsättningsvis skall ha dessa uppgifter. Majoriteten föreslår nu att kommunerna skall ha insyn i de fristående skolornas verksamhet. Vi motsätter oss detta eftersom det inte kan anses rimligt att kommunen skall ha insyn i en verksamhet som den inte är huvudman för och som i vissa fall är en konkurrent till den kommunala skolan. Tillsyn och insyn är en uppgift för Skolverket. Majoriteten föreslår också att friskolorna skall vara skyldiga att medverka i de uppföljningar och utvärderingar som kommunen gör i sina egna skolor. Det är inte heller i detta fall rimligt att ålägga skolorna denna skyldighet. En fristående skola är just fristående. Kommunen skall naturligtvis göra detta i sina egna skolor likväl som friskolan skall göra uppföljningar och utvärderingar av den egna verksamheten. Däremot skall friskolorna, som det äri dag, medverka i de uppföljningar och utvärderingar som Skolverket gör.

100 Reservationer

Reservation av ledamoten Conny Tyrberg

Centerpartiet anser att fristående skolor har given plats i det svenska en skolväsendet. De utgör ett viktigt inslag i den öppenhet och valfrihet som skall känneteckna skolväsendet. Den mångfald som följer härav måste få utvecklas inom ett sammanhållet skolväsende, med likvärdiga villkor och utan inslag av segregation. Rätten att välja skola, såväl mellan kommunala skolor mellan som kommunala och fristående skolor, kan betyda mycket för den enskilda eleven, i synnerhet när det rör sig om den obligatoriska skolan. Ambitionen att skapa ett ökat engagemang i skolan från elever, föräldrar och andra berörda förutsätter att dessa har såväl ett reellt inflytande som valmöjligheter. De fristående skolorna utgör idag för

många elever ett värdefullt alternativ till de kommunala skolorna. Genom det ökade antalet fristående skolor och den mångfald av profiler

och pedagogiska arbetssätt som dessa representerar, ökar elevernas och föräldrarnas valmöjligheter och därmed förutsättningarna att få sina behov och önskemål tillgodosedda. Men de fristående skolorna har stor betydelse även för skolväsendet som helhet. Det faktum att de fristående skolorna verkar under friare former gör att nya pedagogiska metoder och arbetssätt lättare kan prövas. Därigenom kan värdefulla erfarenheter och lärdomar från de fristående skolorna även komma de kommunala skolorna och deras elever till del. Detta förutsätter att även de fristående skolorna blir tillgängliga för alla elever. Att inte ge alla fristående skolorna likvärdiga ekonomiska villkor med de kommunala skolorna, riskerar att leda till en uppdelning av elever som grundas familjernas ekonomiska och sociala förmåga. Alla fristående grundskolor bör omfattas av det offentliga bidragssystemet för att motverka en sådan uppdelning. Min ambition i utredningen har varit att bidra till ett långsiktigt, stabilt och förutsägbart regelsystem för de fristående skolorna som ger förutsättningar likvärdiga med det offentliga skolväsendet. Majoritetens förslag till regelsystem och finansieringssätt anser jag kan leda till ökad osäkerhet och betydligt sämre villkor för de fristående skolorna. Mycket av beskrivningarna i majoritetens förslag andas en nedlåtande syn de

fristående skolorna. Inte alltför sällan är majoritetens utgångspunkter att

de fristående skolorna är en ekonomisk belastning. Slutsatsema blir därmed felaktiga. Framför allt gäller detta synen att godkännande inte automatiskt leder till bidrag, själva bidragsbestämmelsema och bidragens

koppling till treårsprognosen.

Reservationer 101

Ersättning till fristående skolor

Under förra mandatperioden infördes principen kommunala bidrag om till fristående skolor. Att detta var en viktig reform visas det stora av antalet nya skolor som tillkom under åren 1991 1995. Under våren - 1995 var centerpartiet med om att träffa uppgörelse med socialen demokraterna om villkoren för de fristående skolorna. Enligt min

mening var denna uppgörelse utgångspunkt för kommitténs arbete.

I uppgörelsen från våren fanns viktiga principiella ställningstaganden som majoriteten i kommittén tyvärr inte beaktat. Uppgörelsen innebar i huvudsak följande: En kommun får vid

tilldelning av bidrag göra ett avdrag som uppgår till högst 25 % den

av framräknade genomsnittskostnaden. I enlighet med centermotion inen fördes i skollagen bestämmelser innebär att när kommun som en bestämmer avdragets storlek skall beaktas att den fristående skolan har särskilda kostnader grund av att den drivs i enskild regi såsom moms, pensionsavgifter, arbetsgivaravgifter etc. Vidare skall hänsyn tas till de kostnader som den fristående skolan har för elever med behov av särskilda stödinsatser.

Jag anser att denna uppgörelse var en utgångspunkt för ett system för ersättning som utgår i förhållande till vilket åtagande skolan tagit sig

samt vilka behov eleverna har. Således anser jag att kommitténs förslag borde utgått från följande:

Resurstilldelningen till en fristående skola skall i alla avseenden ske på samma grunder och enligt principer för kommunens samma som skolor.

Om den fristående skolan och kommunen kan komma överens om ersättningen enligt ovan skall kommunens bidrag aldrig få understiga 75 procent av vad kommunens egen genomsnittliga kostnad är elev i per motsvarande årskurs.

Principen för ersättning till de fristående skolorna skall att komvara munerna är skyldiga att i alla delar likabehandla fristående och kommunala skolor. I majoritetens förslag är detta oklart ett antal punkter. Lagtexten, liksom den text tycks avsedd som vara som motivtext, utgår från begreppet elevemas behov och skolornas

åtaganden. Formuleringen ligger i linje med vad som sades i utbild-

ningsutskottets betänkande 199495:UbU16, liksom i det pressmeddelande som gjordes när överenskommelsen mellan och s c presenterades. Det är däremot inte något sätt angivet vilken innebörd de ska

102 Reservationer SOU 1995: 109

ha i en lagtext, inte heller vad som ska menas med åtaganden eller behov. Det innebär att ett allmänt politiskt uttalande flyttas in i lagtext, utan att betydelsen av det klarläggs. Inga ytterligare resonemang

tillförs. Trots detta avses begreppen utgöra utgångspunkten för hela lag-

förslaget. Dessutom återges meningarna med olika kombinationer. På något ställe talas skolans behov, sägs utgöras de om som av utbildningsåtaganden skolan har gjort, liksom behoven hos de elever som skolan har. Lagförslaget ger utrymme för alltför många tolkningar och kan därmed inte sägas uppfylla kraven om fullgod rättssäkerhet. Preciseringar behövs för att ange att kommunerna dels skall kompensera för skillnader som uppstår till följd att skolan drivs av av enskild huvudman, dels skall fördela efter samma grunder och principer i de fall där individuell prövning sker till följd att skolor åtar sig att av undervisa elever med olika former av särskilda behov. Jag anser dock att detta inte är tillfyllest för att garantera friskolorna och eleverna i dessa långsiktiga, förutsägbara och stabila villkor. Vidare anser jag inte att skolorna, enbart med denna princip i lagstiftningen, får ett tillräckligt skydd i de fall kommunerna har en negativ inställning till den fristående skolan. Därför minimigräns för bidragen nödvändig. är en Beslut om bidrag skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Därutöver anser jag att ersättningssystemet bör följas nogsamt och en första avstämningutvärdering bör göras redan efter ett år.

Kommunernas roll och inflytande

Stat och kommun har det övergripande ansvaret för barns och ung-

domars skolgång. I det decentraliserade och målstyrda skolväsendet som

nu håller på att införas innebär detta en klar ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Staten har alltjämt det övergripande ansvaret och

svarar för att fastställa de långsiktiga målsättningarna för skolan.

Kommunernas uppgift består i att anordna utbildningen och till att se eleverna får utbildning mot de fastställda målsättningarna. en som svarar Men kraven nationellt fastställda riktlinjer och målsättningar innebär dock inte att kommunen behöver vara den enda anordnaren av utbildning. Även kommunen har det övergripande för alla om ansvaret att elever i kommunen får fullgod och likvärdig utbildning ligger det ett en stort värde i att låta även skolor med huvudman än kommunen annan

finnas. Det ökar elevernas valmöjligheter och det öppnar för lärare,

föräldrar och andra att ta ett större ansvar och bidra till barnens skolgång och uppväxt. Enligt min mening skall Skolverkets godkännande fristående av en

Reservationer 103

skola att bedriva undervisning automatiskt leda till att skolan blir bidragsberättigad. Majoriteten i kommittén anser att ett tillstånd från Skolverket att bedriva undervisning inte med automatik skall leda till ersättningbidrag från den kommun där skolan är belägen. Av flera skäl är detta en felaktig slutsats. Sverige har undertecknat internationella konventioner såsom t.ex. UNESCO-konventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter etc. Dessa konventioner ger rättigheter att kunna välja mellan olika skolor. En fristående skola som godkänts av Skolverket har alltså rätt att bedriva undervisning oavsett om den erhåller bidrag från en kommun eller ej.

Att ge kommunerna möjlighet att inte betala några bidrag till en fri-

stående skola, såsom majoriteten anser, öppnar enligt min uppfattning för stora orättvisor. Jag ser risker i att ett antal fristående skolor, med ett sådant system, kommer att återgå till att finansiera verksamheten med höga elevavgifter och ställa sig utanför stora delar av det kommunala och statliga systemet. Det ligger ett obestridligt värde i att låta alla fristående skolor omfattas av samma regler och villkor vad avser bidrag, tillsyn, kontroll och uppföljning. Likaså är det orimligt att kommuner skall kunna åberopa ekonomiska

svårigheter som skäl för att inte bevilja något bidrag. Synsättet utgår

från att fristående skolor medför en kraftigt ökad kostnad för kommunerna. Detta stämmer inte. Möjligheten att välja skola skall inte vara avhängig kommunens ekonomi. En lagstiftning enligt majoritetens förslag sätter dessutom viktiga delar av rättstryggheten ur spel för de fristående skolorna. De kan aldrig i förväg veta om de är ett allvarligt hot mot kommunernas ekonomi eller inte.

Elevprognos

Vidare anser kommittén att en fristående skola vid sin ansökan skall avge en elevprognos. Denna prognos skall sedan vara en fonn av juridiskt bindande dokument. Majoriteten i kommittén tycks mena att det är rimligt att en kommun kan stoppa elever från att välja en fristående skola under förevändning att dessa ryms inom den prognos som skolan lämnat. Detta förslag från kommittén innebär att kommuner i samverkan med Skolverket kommer att kunna hindra fristående skolor från att utvecklas genom att sätta en gräns för hur många elever en skola kan ta emot.

104 Reservationer

Jag kan inte ställa upp på de förslag som majoriteten kommit fram till, varken vad gäller kommunernas möjlighet att vägra ersättning till en skola eller vad som kommittén anför om möjligheten att hindra en skola att ta emot elever utöver vad som anges i skolans godkända prognoser.

Elevantal

I utredningen föreslås att antalet elever i en fristående skola måste vara minst tolv och att avsteg endast skall göras då särskilda skäl föreligger. Visserligen kan tolv elever anses vara en rimlig riktlinje. Men det kan få olyckliga konsekvenser siffran fastställs en norm med små om som möjligheter till undantag. De skolor främst berörs av denna förändring är skolor i glessom bygden, skolor under uppbyggnad och skolor som tillfälligt råkar ut för ett minskat elevunderlag. För dessa skolor kan denna regel vid en alltför strikt tillämpning komma att innebära stora problem. Jag anser att förslaget strikt reglering som fastställer en miniminivå av antalet om en

elever borde utgått.

Särskolan

Jag beklagar att kommittén haft möjlighet att utreda reglerna för fristående särskolor inom för det utredningsuppdrag som givits. ramen

Särskilda yttranden 105

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande av ledamoten Jan Björklund

Det är min uppfattning att om utvecklingen vad avser elevavgifter vänder och avgiftsuttaget återigen ökar i omfattning eller nivå måste reglerna stramas upp ungefär det sätt som utredningsmajoriteten föreslår. En förutsättning för att en sådan avgiftsbegränsning skall kunna tillämpas är dock att det ekonomiska stödet till friskolor ges i en omfattning så att verksamheten kan bedrivas likvärdiga villkor som kommunala skolor, dvs. att 85 %-nivån återställs.

106 Särskilda yttranden

Särskilt yttrande ledamoten Anna Fält

av

Enligt min mening borde Friskolekommitténs förslag till ändring av skollagens 9 kap. 2 § haft följande lydelse:

Skolans utbildning svarar mot grundskolans allmänna mål.

Denna formulering bör användas för att garantera elevens rätt till likvärdig utbildning. I begreppet skola ligger undervisning ett visst antal elever, varför av det är viktigt att en nedre gräns fastslås. Jag anser att antalet borde vara högre än tolv för att skapa goda pedagogiska förutsättningar. Förslaget att införa en bestämmelse i skollagen om en person som pedagogiskt företräder skolan får inte hindra principen lärarom kollektivet som självstyrande. I skolan är detta viktig del en av ideologin. Vidare anser jag det förkastligt att i skollag ge en fristående skola rätt att vägra ta emot en elev. Jag litar att föräldrar, elever och representanter från skola och kommun genom dialog kan hitta den för eleven bästa lösningen. Test och prov vid intagning av elever skall aldrig få förekomma. Det strider mot hela utvecklingspsykologin. Utvecklingssamtal mellan elev, förälder och skola rättvist för eleven. är mer Det är eftersträvansvärt att ge kommunen tillsynsansvar för såväl kommunala som fristående skolor som led i reformarbetet med skolans styrsystem. Decentralisering och eget ansvar utgör en bärande tanke för framtidens skola.

E Käll- och litteraturförteckning 107

Käll- och

litteraturförteckning

Offentliga utredningar SOU 1981:34 Fristående skolor för skolpliktiga elever. Delbetänkande av kommittén angående skolor med enskild huvudman. SOU 1992:38 Fristående skolor. Bidrag och elevavgifter. SOU 1993:90 Lokal demokrati i utveckling. slutbetänkande av Lokaldemokratikommittén. NOU 1995:18 Norges offentlige utredningar Ny lovgivning om opplaering.

Riksdagstryck Proposition 198283:1 Skolor med enskild huvudman m.m. Proposition 198586:10 Ny skollag m.m. Proposition 1987881100 bilaga 10 till budgetpropositionen 1988. Proposition 198889:4 Skolans utveckling och styrning. Proposition 199091:18 Ansvaret för skolan.

Proposition 1990911115 om vissa skollagsfrågor m.m.

Proposition 199192:95 om valfrihet och fristående skolor. Proposition 199293:14 om skolskjuts m.m Proposition 1992932220 En ny läroplan en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska Särskolan. Proposition 199293:230 Valfrihet i skolan. Proposition 199394:242 Vissa ändringar i skollagen.

108 Käll- och litteraturförteckning

Proposition 1994951157 Ändring av bidragsbestämmelsema för fristå-

ende skolor godkända för vanlig skolplikt m.m. Proposition 199596:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar. Utbildningsutskottets betänkande 199192:UbU22 Fristående skolor. Utbildningsutskottets betänkande 199293:UbU4 Skolskjuts Utbildningsutskottets betänkande 199293:UbU11 Vissa skollagsfrågor. Utbildningsutskottets betänkande 199293:UbU17 Valfrihet i skolan. Utbildningsutskottets betänkande 199394:UbU1 Ny läroplan för grundskolan, m.m. Utbildningsutskottets betänkande 199394:UbU6 Vissa skollagsfrågor. Utbildningsutskottets betänkande 199394:UbU17 Vissa skolfrågor. Utbildningsutskottets betänkande 199495 :UbU1 Tillsyn skolan. av Utbildningsutskottets betänkande 199495:UbU16 Bidragsbestämmelsema för fristående skolor. Riksdagens revisorers förslag angående tillsyn skolan. Förslag till av riksdagen 199394:RR11.

Departementsserien Ds U 1978:6 De enskilda skolornas ställning inom utbildningsväsendet. Kartläggnings- och diskussionspromemoria. Ds 1992:115 Valfrihet i skolan. Ds 1994:72 Valfrihet inom skolan Konsekvenser för kostnader, resultat och segregation. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO.

SOU 1995:000 Käll- och litteraturförteckning 109

Rapporter

Fristående skolor och alternativ pedagogik. Sixten Marklund. Skolöver-

styrelsen rapport R86:23.

Private Non-state Education: Forms and Status in the Member States of the European Community, Eurydice European Unit Bryssel 1992.

Skolan Jämförelsetal för skolhuvudmän. Årsrapport, augusti 1993.

- Skolverket rapport 33. nr

Val av skola. Rapport om valfrihet inom skolpliktens läsåret ram 199293. Skolverket rapport 40. nr

Fristående skolor för skolpliktiga elever Erfarenheter och synpunkter från åren 199192 och 199293. Skolverket dnr 93:1926. rapport

85 % av vad Rapport friskolepengen till de fristående skolorna - om i Stockholms län vårterminen 1993. Svenska Arbetsgivareföreningen.

Konkurrens för stimulans. Rapport från Skolverket 1993.

Omstrukturering av skolsystemen Decentralisering, valfrihet och

privatisering En internationell översikt. Holger Daun, Internationell pedagogik, Stockholms Universitet. Rapport från Skolverket 1993.

Skolan Jämförelsetal för skolhuvudmän. Delrapport, 1994. - mars Skolverket rapport 46. nr

Skolverket central myndighet i roll: Riksrevisionsverket. RRV - ny 1994:14.

Skolan Jämförelsetal för skolhuvudmän. Årsrapport, september 1994.

- Skolverket rapport nr 70;

Friskoloma i Sverige En kartläggning. Friskolomas Riksförbund

rapport nr 1 1995..

De nya friskolorna. Friskolomas Riksförbund rapport 2 1995. nr

Skolan Jämförelsetal för skolhuvudmän. Delrapport, 1995. - mars Skolverket rapport nr 73.

110 Käll- och litteraturförteckning

Godkännande fristående skolor för skolpliktiga elever 199394. av Skolverket rapport 951274.

Skolan i siffror 1995:De1 Skolverket rapport nr 74.

Beskrivande data skolverksamheten 1995. Skolverket rapport nr 75. om

Skolan J ämförelsetal för skolhuvudmän. Årsrapport, september 1995.

- Skolverket rapport nr 76.

Skolan i siffror 1995:De1 2 Kostnader. Skolverket rapport nr 77. -

Övrig litteratur

Skolefrihed i Norden, Nordisk Privatskole Union, Danmark 1987.

Independent Education in Western Europe, Peter Mason. ISIS document 34, January 1992. no.

Godkännande och tillsyn fristående skolor grundskolenivå. En

av vägledning för Skolverkets personal. Skolverket augusti 1992.

Att friskola. Tommy Johansson och Per Svangren. Svenska starta Arbetsgivareföreningen 1994.

Första året på friskola. Tommy Johansson och Per Svangren. Svenska en

Arbetsgivareföreningen 1994.

Kirke-, utdannings- og forskn.dep. notat 20.09.94 Norge.

Utdanning i Norge. Kirke-, utdannings- og forskningsdeparte-

mentet 1994.

tillsynen utbildningen vid fristående skolor för Riktlinjer för av skolpliktiga. Skolverket dnr 941523.

J

5 I s

,_

W;

Kommittédirektiv

WW

W

Utredning om fristående skolor Dir.

grundskolenivå 1995: 16

Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 1995

Sammanfattning av uppdraget

En parlamentarisk kommitté skall utreda frågor rör godsom kännande, tillsyn, bidrag och avgifter avseende fristående skolor gmndskolenivå.

Kommittén skall

överväga hur kommunernas inflytande vid tillståndsgivningen

kan stärkas,

överväga om kriterierna för godkännande fristående skolor - av kan behöva ändras,

lämna förslag till ett delat tillsynsansvar mellan Statens skolverk och kommunen,

lämna förslag till regler för bidragsgivning,

-

överväga om fristående skolor även fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut elevavgifter, och

föreslå de författningsändringar som föranleds kommitténs - av ställningstaganden.

Bakgrund

Den gemensamma skolan

Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Det är skolans uppgift sin organisation och sin undervisning så att att anpassa alla barns förutsättningar tas till vara. Det växande antalet fristående skolor kan riskera att leda till ökad segregation. Bidragssystemet till fristående skolor har i

många fall gynnat de fristående skolorna på bekostnad av de

kommunala skolorna. Vi vill slå vakt om den gemensamma skolan och bekämpa utveckling mot ett segregerat skolsysen tem.

Rätten att välja skola

Rätten att välja skola infördes den förra socialdemokratiska av regeringen våren 1991. Vi vill även fortsättningsvis slå vakt om denna rätt.

Fristående skolor

Skolplikt får fullgöras i fristående skola, om skolan är goden känd för ändamålet. Ärenden godkännande för vanlig skolom plikt prövas av Skolverket. Godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen mot de kunskaper och färdigheter som svarar grundskolan förmedlar. Skolan skall även i övrigt väsentligen mot grundskolans allmänna mål. Härvid skall särskilt svarar beaktas de krav i 1 kap. 2 § andra och tredje styckesom anges na skollagen. Den l juli 1992 infördes ett nytt bidragssystem för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt. Sådana skolor skall .till-

delas bidrag för verksamheten av elevernas hemkommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp motsvarar den som genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalenderåret det stadium eleven tillhör. Vid som tilldelningen får kommunen göra ett avdrag uppgår till som högst 15 procent av den framräknade genomsnittskostnaden. Fristående skolor, som har rätt till bidrag, får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader skolan har, förutsatt att som kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten. De fristående skolorna står under tillsyn Skolverket. av Fristående skolor är skyldiga att delta i Skolverkets uppföljning och utvärdering. Regeringen har i ett annat ärende denna dag föreslagit ändring av bidragsbestämmelsema prop.199495:157, bl.a. som innebär att kommunen vid bidragsgivningen får göra ett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräknade genomsnittskostnaden.

Konsekvenser och erfarenheter gällande regelverk av

Enligt regeringens uppfattning skall fristående skolor även fortsättningsvis finnas som ett komplement till kommunala

skolor. De fristående skolorna kan bidra till att öka mångfalden och fömyelsen inom skolväsendet. Vi vill emellertid peka på några problem med nu gällande regler för fristående skolor.

Kommunen har nu ett mycket begränsat inflytande över godkännandet av nya skolor. En kommun har t.ex. inga möjligheter att pröva behov eller rimlighet av en etablering. En av besparingsskäl nedlagd skola kan leva vidare med huvudman ny och med fortsatta kommunala medel. Detta leder självfallet till

stora svårigheter såväl när det gäller planeringen av skolgången

för kommunens barn som för kommunens ekonomi.

En kommun har heller inte någon insyn i verksamheten i

redan existerande skolor.

Nuvarande bidragssystem har enligt regeringen inneburit en alltför schablonmässig resurstilldelning, utan hänsyn till eleverolika behov eller till omfattningen av skolornas åtagande. nas I vissa fall har de fristående skolorna blivit överkompenserade i förhållande till de kommunala skolorna. Resurssystemet i sig har inte heller uppmuntrat till ett utökat samarbete mellan kommunen och den fristående skolan eller till en mer uttalad samverkan.

Uppdraget

En översyn av gällande regler är mot denna bakgrund angelä- Det är regeringens ambition att såväl kommuner som frigen. stående skolor får klara regler som kan förväntas ligga fast under en längre tid.

Godkännande

Kommunernas roll vid godkännande av fristående skolor bör stärkas. Kommunerna har det övergripande ekonomiska ansvaret för både sina skolor och de fristående skolorna. De har egna också ansvaret för att alla barn och erbjuds en likvärdig unga utbildning. Kommittén skall överväga hur kommunernas inflytande vid tillståndsgivningen kan stärkas samtidigt som de fristående skolornas krav fasta Spelregler beaktas. Kommittén skall utgå från att Skolverket är den myndighet som avgör, om skola uppfyller kriterierna för fullgörande av skolplikt. en Bland de 230 fristående skolor motsvarande grundskoleca nivån är verksamma utgör de konfessionella skolorna som nu ungefär 20 procent. Beträffande ett fåtal dessa skolor har det ifrågasätts, om av de verkligen uppfyller skollagens och läroplanens krav allsidighet och saklighet i undervisningen. Kännetecknande för sådana skolor är att de dels har en religionsundervisning som till skillnad från grundskolans inte är neutral, dels att de också

söker skapa arbetsformer och arbetsmiljö är genomsyrad en som av en bestämd livshållning. Även dessa skolor antalsmässigt är få, är det viktigt för om trovärdigheten till själva systemet med fristående skolor att reglerna för godkännande tydligt markerar kraven på öppenhet, tolerans och allsidighet. Bland annat mot denna bakgrund skall kommittén överväga om kriterierna för godkännande behöver ändras. Kommittén måste därvid beakta de internationella förpliktelser som Sverige åtagit sig att tillträda olika kongenom ventioner. Det bör i sammmanhanget nämnas att den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema och dess tilläggsprotokoll numera är svensk lag. Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet införs successivt fr.o.m. läsåret 199596. Kommittén skall överväga om införandet av den nya läroplanen föranleder ändring en av reglerna för godkännande.

Tillsyn

Fristående skolor står under tillsyn Skolverket. Tidigare av fanns också bestämmelser kommunens tillsynsansvar. Desom

sa avskaffades dock av den föregående regeringen. Vi anser det

viktigt att också kommunen har ett ansvar för tillsynen de av fristående skolorna. Kommittén skall lämna förslag till hur ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och kommunen kan ut. se

Bidrag

De nya reglerna för bidragsgivningen bör syfta till att stödja en utveckling av skolväsendet.

Ett mål med bidragsgivningen skall att för-

vara resurserna delas med hänsyn tagen till skolornas och elevernas skilda behov och skolornas varierande åtagande. Eleverna skall ha rätt till likvärdiga förutsättningar för sin utbildning, oavsett de om

valt att i kommunal eller fristående skola. Det är också en viktigt att de reglerna ger incitament till samarbete mellan nya kommunen och den fristående skolan. Eventuellt skilda förutsättningar att bedriva verksamhet beroende olika huvudmannaskap skall också beaktas. Kommittén skall lämna förslag till regler för bidragsgivning där ovanstående mål tillgodoses.

Avgifter

Fristående skolors rätt att ta ut elevavgifter kan riskera att öka segregationen i skolorna. Kommittén skall överväga om fristående skolor, erhåller med kommunala skolor likvärdiga som bidrag, även fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut elevavgifter. Sådana obetydliga kostnader som enligt skollagen eleverna själva får bestrida i kommunala skolor bör dock också få förekomma i fristående skolor.

Ramar för utredningens arbete

Utredningen skall redovisa uppdraget senast den 1 november 1995. Kommittén skall lägga fram förslag till de författningsändringar föranleds av dess ställningstaganden. som För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 och om att pröva

offentliga åtaganden dir. 1994:23 och om jämställdhet mellan

könen dir.l994:l24.

Utbildningsdepartementet

Statens offentliga utredningar

l

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud. N. 40. Älvsäkerhet. K. . Arbetsföretag En - ny möjlighet för arbetslösa.A. 4l. Allmän behörighetför högskolestudier. U. . Grön diesel miljö- och hälsorisker.Fi. - 42. Framtidsanpassad Gotlandstrañk.K. . Lángtidsutredningen1995.Fi. . 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. - Várdenssvåraval. 44. Aktiebolagetsorganisation.Ju. , slutbetänkande Prioriteringsutredningen.S. av 45. Grundvattenskydd. M.

Muskövarvetsframtid. Fö. 46. Effektivare styrningoch rättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. . 47. Tvângsmedelenligt 27 och 28 kap. RB 9. Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samt polislagen.Ju. 10. Översyn skattebrottslagen.Fi. av 48. EG-anpassade körkortsregler.K. ll. Nya konsumentregler.Ju. 49. Prognoseröver inkomsteroch utgifter. statens Fi. 12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför - 50. Kunskapslägetpå kärnavfallsområdet1995. M.

redovisningoch betalning.Fi. 51. Elförsörjning i ofred. N.

13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi. Fö. .Godtrosförvärv av stöldgods Ju. 14.Ny Elmarknad + Bilagedel.N. 53. Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.Fö. 15.Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning - en gemensam uppgift för stat l6. Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige. S. och kommun.M.

17.Homosexuellprostitution. S. Ett samlatverksamhetsansvar . för asylärenden.A. l8. Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner

19.Ett säkraresamhälle.Fö. - utgifter för administration.Fi. 20. Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationelltflygsäkerhets- 21. Staden vattenutanvatten. Fö. universiteti NorrköpingLinköping. U. 22. Radioaktivaämnenslår ut jordbruk i Skåne.Fö. 58.Kompetensoch kunskapsutveckling - om yrkes- 23. Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S. 24. GasmolnlamslârUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsäkringoch samhällsekonomi 25. Samordnadoch integreradtågtrafik olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26. Underhällsbidragoch bidragsförskott, 60. Kvinnofrid. Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C. 27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renar Skåne.M. 28. Lagen om vissainternationella sanktioner 63. Översyn av skattereglemaför stiftelseroch ideella en översyn.UD. föreningar. Fi. - 29. Civilt bruk av försvarets resurser 64.Klimatförändringar - i trafikpolitiken. K. regelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö. 65. Näringslivetstvistlösning.Ju.

30. Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 66. Polisens användning av övervakningskamerorvid 31. Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju.

32. IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, Fi. m.m. Förslagtill nya samverkansformer.Ju. 68. IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB. 33. Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi.

34.Kompetensför strukturomvandling.A. 70. Allmännakommunikationer för alla K. - 35. Avgifter inom handikappomrâdet.S. 71. Behörighetoch Urval. Förslagtill regler för nya 36. Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. - antagningtill Universitetochhögskolor. U. Fi. 72.Svenskainsatserför internationellkatastrof-och 37. Várt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. - flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag.

38. Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial - Fö.

yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch 39. Somereflections on SwedishLabourMarket högskolor m.m. U. Policy. A. 74. Lägenhetsdata.Fi.

Någrautländskaforskares syn svensk 75. Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv.A. arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbete till invandrare.A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

regeringskonferens l08.Ny ellag. N. 77.Rösterom EU:s med organisationsföreträdare, 109. Likvärdig utbildning lika villkor. U. hearing debattörer och forskare. UD. 78. Den svenska rymdverksamheten.N. 79. Vårdnad, boende och umgänge. JU. 80. EU om regeringskonferensen 1996 - institutionernasrapporter synpunkter i övriga medlemsländer. UD. - 81. Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om rättsligt bistånd.Ju. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs- och Dennisöverenskommelserna. K. 83. EU-kandidater 12 länder som kan bli EU:s nya medlemmar. UD. 84. Kulturpolitikens inriktning. Ku. 84. Kulturpolitikens inriktning i korthet. Ku. - 85. Tjugo års kulturpolitik 1974-1994.Ku. 86. Dokumentation och socialtjänstregister.S. ,Försäkringsrörelse i förändring Fi. 88. Den brukade mångfalden. Del 1+2. Jo. 89. Svenskar i EU-tjänst. Fi. 90. Kärnavfalloch Miljö. M. 91. Ett reformerat straffsystem. Del l-Ill. Ju. 92. EGzs arbetstidsdirektiv och dess konsekvenser för det svenska regelsystemet. A. 93. Omprövning av statliga åtaganden. Fi. 94. Personalaweckling, utbildning och beskattning. Fi. 95. Hälsodataregister Vârdregister. S. - 96. Jordens klimat förändras. En analys av hotbild och globala åtgärdsstrategier.M. 97. Miljöklassning av snöskotrar. M. 98. 1990talets bostadsmarknad en första utvärdering.N. - 99. SMl-llzs verksamhetsformK. 100. Hållbar utveckling i landets fjällområden.M. 101. Ett utvidgat EU möjligheter och problem. - Sammanfattningav en hearing i augusti1995. UD. 102. Medborgarnas EU frihet och säkerhet unionens tredje pelare inför regerings- Frågorom konferensen 1996. UD. 103. Föräldrar i självförvaltande skolor. U. 104. Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. Fi. 105. Konkurrens i balans. Åtgärderför ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m.m. N. 106. Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella företag. Fi. lO7. Avbytarverksamhetens organisation och finansiering.Jo.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.[53]

IT-kommissionens arbetsprogram1995-96.[68] Svenskainsatserför internationellkatastrof- och flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. [72]

Justitiedepartementet Socialdepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Nya konsumentregler.[11] Vârdenssvåraval. IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av [5] Förslagtill nya samverkansformer.[32] Könshandeln.[15] Ersättning för ideell skadavid personskada.[33] Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige. [16] SambandetRedovisning Beskattning.[43] Homosexuellprostitution. [17] - Aktiebolagetsorganisation.[44] Underhâllsbidragoch bidragsförskott, Tvångsmedelenligt 27 och 28 kap. RB Del A och Del B. [26] samt polislagen.[47] Avgifter inom handikappomrádet.[35] Godtrosförvärv stöldgods [52] Kompetensoch ktmskapsutveckling om yrkesav - Näringslivets tvistlösning.[65] roller och arbetsfältinom socialtjänsten. [58] Polisensanvändning övervakningskamerorvid av Ohälsoförsäkringoch Samhällsekonomi förundersökning.[66] - olika aspekterpâ modeller, finansiering Vårdnad,boendeoch umgänge.[79] och incitament.[59] Kvinnofrid. Del A+B. [60] Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelserom rättsligt bistånd. [81] Dokumentationoch socialtjänstregister. [86] Ett reformerat straffsystem.Del l-llI. [91] Hälsodataregister Várdregister. [95] -

Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Lagen om vissainternationellasanktioner - en översyn. [28] Samordnadoch integreradtågtrafik pä Röster om EU:s regeringskonferens Arlandabananoch i Mälardalsregionen. [25] hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer Ãlvsäkerhet.[40] och forskare. [77] Framtidsanpassad Gotlandstrañk. [42] EU regeringskonferensen 1996 EG-anpassade körkortsregler. [48] om institutionernas rapporter Klimatförändringari trafikpolitiken. [64] synpunkteri övriga medlemsländer.[80] Allmännakommunikationer för alla [70] - - EU-kandidater 12länder Finansieringslösningar för Göteborgs- och - som kan bli EU:s nya medlemmar.[83] Dennisöverenskommelserna. [82] Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. SMl-llzsverksamhetsform [99] - Sammanfattning av en hearingi augusti1995.[101]

Finansdepartementet

MedborgarnasEU frihet och säkerhet - Frågor om unionens tredjepelareinför regerings- Grön diesel miljö- och hälsorisker. [3] konferensen1996. [102] Lángtidsutredningen 1995. [4] Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9]

Försvarsdepartementet Översyn skattebrottslagen.[10]

av Muskövarvets framtid. [6] Mervärdesskatt Nya tidpunkter för - Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] redovisningoch betalning.[12] Ett säkrare samhälle.[19] Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. [36] - Utan stannar Sverige. [20] Prognoseröver statens inkomster och utgifter. [49] Staden vattenutanvatten. [21] Förmåneroch sanktioner Radioaktivaämnenslår ut jordbruk i Skåne. [22] - utgifter för administration.[56] Översyn skattereglemaför Brist elektronikkomponenter. [23] av stiftelser och ideella Gasmolnlamslår Uppsala.[24] föreningar. [63] Civilt bruk försvarets Naturgrusskatt, m.m. [67] av resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. [29] Betaltjänster.[69]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Lägenhetsdata. [74] Näringsdepartementet

Försäkringsrörelse i förändring [87] renodlat näringsförbud. [l] Ett Svenskar i EU-tjänst. [89] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Omprövning av statliga åtaganden. [93] Elförsörjning i ofred. [51] Personalavveckling, utbildning och beskattning. [94] Rymdverksamheten. [78] Den svenska Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. [104] 1990-talets bostadsmarknad Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella utvärdering. [98] en första företag. [106] Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m. m.

Utbildningsdepartementet

[105] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Ny ellag. [108] yrkesutbildning. [38] Allmän behörighet för högskolestudier. [41] Civildepartementet Förslag om ett internationellt flygsäkerhets- Regional framtid + bilagor. [27] universiteti Norrköping-Linköping. [57] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61] Behörighet och Urval. Förslag till nya regler för antagning till Universitet och högskolor. [71] Miljödepartementet Ett aktiebolag för service till universitet och bensin. [30] Alkylat och Miljöklassning av högskolor m.m. [73] vidareutvecklar miljöklassystem i EU. [31] Ett Föräldrar i självförvaltande skolor. [103] Grundvattenskydd,[45] Likvärdig utbildning på lika villkor. [109] kärnavfallsomrádet 1995. [50] Kunskapsläget på Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat Jordbruksdepartementet och kommun. [54] Den brukade mångfalden. Del 1+2. [88] Skåne. [62] Ett renar Avbytarverksamhetens organisation och Kämavfall och Miljö. [90] finansiering. [107] Jordens klimat förändras. En analys av hotbild och globala átgärdsstrategier. [96] Arbetsmarknadsdepartementet Miljöklassningav snöskotrar. [97] Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa. [2] Hållbar utveckling i landets fjällomráden. [100] - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. [7] Kompetens för strukturomvandling. [34] Some reflections on Swedish Labour Market Policy. [39] Några utländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik. [39] Effektivare styrning och rättssäkerhet i asylprocessen. [46] Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden. [55] Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv. [75] Arbete till invandrare.[76] EG:s arbetstidsdirektiv och dess konsekvenser för det svenska regelsystemet. [92]

Kulturdepartementet

Konst i offentlig miljö. [18] Värt dagliga blad Pstödtill svensk dagspress.[37] - Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikens inriktning i korthet. [84] - Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. [85]