Likvärdiga villkor? slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

IK VÅRD GA VILLKOR

una:

Isâgetwsââiiâüilfi

i

Utbildningsdepartementet

E015

min

w Statens offentligautredningar WW 1999:98 W Utbildningsdepartementet

Likvärdi

Villkor

ga

Slutbetänkande av för uppföljning

Kommittén

av resursfordelning till fristående grundskolor Stockholm 1999

SOU och ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

Ds som För remissutsändningar SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar

av Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post 0rder@faktainf0.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-819-8

ISSN 0375-250X Elanders Gotab, Stockholm 1999

Till statsrådet Wärnersson

Ingegerd

Genom beslut den 15 maj 1997 bemyndigade regeringen statsrådet Ylva Johansson att tillsätta kommitté med uppdrag att följa och utvären

dera kommunernas tillämpning de resursfördelningsreglema för

av nya fristående grundskolor under läsåren 1997/98 och 1998/99 dir. 1997:55. Kommittén antog namnet Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor, Fristkommittén. F.d. skoldirektö- Sven-Åke Johansson utsågs leda kommitténs arbete. ren att I kommittén har som ledamöter ingått utvecklingsledaren Elisabet Nihlfors, ekonomichefen Ulla Thorslund samt juristen Lars Werner. Undervisningsrådet Rolf Ombrant har tjänstgjort sekreterare i kommittén. som Till kommittén har varit knuten referensgrupp med företrädare en

för olika intresseorganisationer på skolans område. Referensgruppen

har inte haft några erinringar mot utredningens uppläggning och redo-

visning. Referensgruppens ledamöter finns i bilaga Vidare har kom-

mittén anlitat representanter för kommuner och fristående grundskolor för att bidra med material och att lämna råd och synpunkter med ge anledning av uppdraget. Ansvarig för slutrapportens produktion för heloriginal har varit Berit Jigvall. I enlighet med kommitténs uppdrag har delrapport redovisats i en september 1998. Kommittén överlämnar härmed sin slutrapport.

Stockholm den 21 september 1999

Sven-Åke Johansson

Elisabet Nihlfors Ulla Thorslund

Lars Werner

/Rolf Ombrant

6 Innehåll

Bilagor Bilaga Kommittédirektiv 1997:55 89

1 :

Bilaga 2: Deltagare i referensgruppen ..93

Bilaga 3: Skolor som besökts 95

Sammanfattning

Kommitténs uppdrag har bestått i att följa utvecklingen kommunerav nas bidragsgivning till fristående grundskolor samt kartlägga och ana-

lysera de resursfördelningsregler kommunerna tillämpar. Kom-

som mitténs arbete har därvid resulterat i ett antal iakttagelser vi som anser värda att notera. Dessa visar främst

att 77 procent av alla fristående skolor fått högre bidrag elev och per årskurs efter beslutet om nya resursfördelningsregler medelvärdet för det högre bidraget för dessa skolor ligger på 8,7

procent att många kommuners inställning till de fristående skolorna över lag blivit positiv mer att många kommuner vid beräkningen bidraget bortser från de av

skolpliktskostnader som kommunerna har

att flertalet skolor har använt det ökade bidraget främst till insatser för elever i behov av särskilt stöd att mycket få skolor fått lägre bidrag efter beslutet om nya resurs-

fördelningsregler

att fristående skolor i glesbygd har fått bättre ekonomiska förutsättningar än tidigare, men att skolskjutskosmadema tar betydande en

del av skolbudgeten

att momsersättningen varierar i storlek mellan kommunerna att antalet ansökningar om godkännande, jämfört med tiden före de nya resursfördelningsreglema, inte ökat särskilt mycket att den procentuella ökningen av antalet verksamma fristående skolor inte har påverkats av de reglerna för resursfördelning och nya inte förändrats sedan läsåret 1995/96 att den ökade integeringen förskola skola skolbarnsomsorg för- - -

svårar tillförlitlig faktaredovisning att många kommuner har så komplicerade resursfördelningssystem

att det är svårt för de fristående skolorna att förstå systemen att bidrag till lokalkostnader inte går att ge efter grunder samma som till de kommunala skolorna

8 Sammanfattning

att de flesta kommunerna har resurssystem med någon typ av grund- 0

bidrag samt olika tilläggsbidrag

att momsbidraget ofta är inkluderat i grundbidraget, vilket gör det 0

närmast omöjligt för de fristående skolorna att veta momsbidragets storlek att vissa kommuner med kommundelsnämnder, i strid mot gällande

bestämmelser, beräknar grundbidraget till fristående grundskolor efter den billigaste kommundelen att skolor med särskild profil, såväl fristående som kommunala,

nästan aldrig erhåller extra resurs för denna att extra satsningar i kommunerna för närvarande är mycket ovanli-

att de fristående skolorna endast undantagsvis f°ar del av

ga, men dessa när sådana resurser delas ut att vissa kommuner beslutat att de fristående skolorna inte behöver

delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen

att författningsregleringen inte tillräcklig vägledning vid beräk-

0 ger

ningen av bidraget att flertalet kommuner och fristående skolor anser att de nya resurs-

fördelningsreglema är att föredra framför de tidigare reglerna.

Det har inte varit kommitténs uppgift att lägga förslag på ett nytt system för resursfördelning. Mot bakgrund av de iakttagelser som presenterats vill kommittén ändå lyfta fram några förslag till justeringar

ovan

kan leda till förbättringar i systemet, nämligen som

att kommunernas momsbidrag till de fristående grundskolorna redo- 0

visas separat att lokalkostnadsbidraget till skolorna redovisas separat

0 att lokalkostnadsbidraget beräknas på den kommunala genom-

snittskostnaden

att de fristående grundskolorna alltid deltar i den kommunala upp- 0

följningen och utvärderingen samt

att vissa grundläggande begrepp som insyn och skolans åtagande 0

tydligare definieras.

l Inledning

1.1 Flera i

ändringar bidragssystemet

Reglerna för bidragsgivningen till de fristående grundskolorna har se-

dan lång tid tillbaka varit föremål för debatt och också förändrats vid flera tillfällen. Från att bidragen på 1980-talet varit statsbidrag som beslutats av regeringen, infördes den l juli 1992 ett nytt bidragssystem

innebar att bidraget skulle lämnas av den kommun där skolan var som belägen och att bidragets storlek skulle vara minst 85 procent av kom-

munens genomsnittskostnad per elev i grundskolan. Med andra ord

skulle ett avdrag på högst 15 procent kunna göras.

Den l juli 1995 trädde nya regler om bidrag i kraft. Dessa innebar att hemkommunen vid beräkningen av bidraget ñck göra avdrag med högst 25 procent, men att den därvid skulle beakta bland annat om den fristående grundskolan hade särskilda kostnader, t.ex. för moms och arbetsgivaravgifter, på grund av att den drevs av enskild huvudman, att dess åtagande omfattade elever med behov av särskilda stödinsatser eller att den erbjöd skolhälsovård.

De två olika systemen för resurstilldelning som varit i bruk ansågs

många orättvisa och sades kunna innebära att inte tog nåav som man gon hänsyn till vilka olika behov som fanns för de elever som gick i en fristående grundskola. Vid den remissbehandling som föranleddes av Friskolekommitténs betänkande Likvärdig utbildning på lika villkor SOU 1995:109 framkom i flera remissvar viss oro för att kommuner-

sätt att beräkna bidragen till de fristående grundskolorna inte skulle nas göras på ett korrekt sätt, utan utsätta skolorna för godtycklig behandling. Därför aviserade regeringen i propositionen Fristående skolor m.m. prop l995/96:200, bet. l996/97:UbU4, rskr. 1996/97:14 att en expertkommitté skulle tillsättas för att följa utvecklingen av bidragsgivningen till de fristående grundskolorna. Med anledning av propositionen beslutade riksdagen den 21 oktober 1996 bland annat att nya regler för kommunernas resursfördelning till fristående grundskolor skulle tillämpas från och med den l juli 1997.

lO Inledning

1.2 Vad innebär de

nya

resursfördelningsreglerna

De nya bidragsreglema för fristående grundskolor innebär i lag en reglerad skyldighet för elevernas hemkommuner att bestämma det bidrag som skall lämnas för varje elev med hänsyn tagen till skolans åtagande och elevens behov efter grunder kommunen tillämpar vid samma som fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Enligt skollagen 1985:1100 skall en fristående grundskola vara öppen för alla. I likhet med vad som gäller för kommunal grunden skola skall dock skola inte skyldig att ta emot elev moten vara en om tagandet medför betydande organisatoriska eller ekonomiska effekter för skolan. I konsekvens härmed är kommun inte heller skyldig att en lämna bidrag till särskilt stöd om det därigenom uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. En elev i en fristående grundskola skall bedömas på villkor och ha samma samma rätt till stöd som en elev i en kommunal grundskola. Det förutsätts att kommunerna utvecklar tydliga principer för resursfördelningen och att dessa går att utvärdera. För att kommunen, i vilken den fristående grundskolan är belägen, skall kunna rättvis begöra en dömning av skolans bidragsbehov vilket är grundat på skolans åtagande och elevernas behov, har kommunen rätt till insyn i skolans numera verksamhet. Insynen skall också garantera att offentliga medel för utbildning används för avsedda ändamål. Vidare förutsätts att kommunen beaktar att den fristående grundskolan har vissa högre kostnader till följd av skillnaden i huvudmannaskap, till exempel när det gäller mervärdesskatt. Vidare innebär beslutet att Statens skolverk i regleringsbrev för år 1997 har fått i uppdrag att följa hur fristående grundskolor och kommuner tillgodoser behoven hos särskilt stödkrävande elever och att därvid belysa effekterna ur valfrihetssynpunkt. Skolverket skall ha redovisat detta uppdrag senast den 1 oktober 1998.

1.3 Skolor med andra med

bidragssystem

mera

I kommitténs uppdrag ingår att följa och utvärdera kommunernas till-

lämpning av de nya resursfördelningsreglema för fristående grundsko-

lor. Det finns dock fristående skolor på grundskolenivå inte som omfattas av dessa nya regler, nämligen de internationella skolorna. Dessa har inte ingått i kommitténs uppdrag, det kan ändå på sin men vara

plats att uppmärksamma dessa skolor. De internationella skolorna omfattas inte av samma bidragssystem riksdagen beslutat för de som vanliga fristående skoloma. De har inte rätt till bidrag från kommunerna, utan erhåller statsbidrag. Kalenderåret 1999 uppgår bidraget till 23 000 kronor elev år. Eftersom bidrag från kommunerna inte är regleper per rade står det varje kommun fritt att själv bestämma och i så fall hur om stort bidrag per elev den är beredd att betala till den internationella skolan. De internationella skolorna är avsedda för elever för endast som en kortare tid är bosatta i landet eller för den har andra skäl att få utsom bildning i en internationell skola. Det beslutet fristående skolor nya om innebär också att dessa skolor, efter medgivande regeringen, får ta av emot andra elever än vad som tidigare gällt. Det finns för närvarande sju internationella skolor: British Primary School i Danderyd och Bladins skola i Malmö samt i Stockholm International School of Stockholm, Lycée Francais Saint Louis, Ihe Tanto School samt Tyska skolan. I Göteborg finns Internationella skolan i Göteborgsregionen. Denna skola är landets första kommunägda internationella skola och har Göteborgsregionens kommunalförbund som huvudman. Det innebär i praktiken att 13 kommuner är gemensamma ägare till skolan. Lycée Francais Saint Louis och Tyska skolan skiljer sig till delar från de andra internationella skolorna, eftersom de f°ar ekonomiskt stöd från den franska respektive tyska staten. Det finns ytterligare en kategori skolor som inte omfattas de av nya

reglerna för resursfördelning, nämligen riksintematskoloma. I Sverige

finns tre riksintematskolor: Grännaskolan i Jönköpings kommun, Lundsbergs skola i Storfors kommun samt Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna kommun. För dessa skolor gäller inte bestämmel-

serna i skollagens 9 kapitel. I skollagens 10 kap. 1 c § sägs att hem-

kommunen skall lämna bidrag till riksintematskola för elev en en som inte utlandssvensk. För de elever går i skolans är att anse som som grundskoledel och som betraktas som utlandssvenskar utgår statsbi-

drag.

Det finns i landet också ett tiotal kombinerade skol- och behand-

lingshem med sammanlagt cirka 150 elever. Upptagningsområdet for

dessa skolor är normalt stort och omfattar många kommuner. Några tar emot elever från hela landet. Placering av elever sker via socialtjänsten som betalar en vårddygnsavgifc vilken skolkostnadema vanligtvis in-

går. Skolförvaltningen betalar normalt den del av vårddygnsavgiñen

som gäller skolkostnadema. Denna del av bidraget skall ges efter samma grunder som till de kommunala skolorna, dvs. följa de reglerna nya

för resursfördelning.

12 Inledning

1.4

Expertkommitténs uppdrag

I direktiven för kommitténs arbete anges att den skall följa och utvärdera kommunernas tillämpning av de nya resursfördelningsreglema för fristående grundskolor under läsåren 1997/98 och 1998/99.

Vid avslutat uppdrag skall kommittén ha kartlagt och analyserat olika kommuners resursfördelningssystem. Kommittén skall därvid ha belyst effektema av tillämpningen såväl för fristående grundskolor

som för kommunerna. Särskilt skall effekterna för elever med behov av särskilt stöd och för elever i glesbygden vara belysta. Dessutom skall frågor om fristående grundskolors kostnader för skollokaler och kostnader för sådana skolor med särskild profil belysta.

vara

Kommittén skall också ha beaktat de erfarenheter som Skolverket kan ha till följd av sitt ovan nämnda uppdrag att följa frågan om en be-

gränsad skyldighet för fristående skolor elev respektive

att ta emot en för kommuner att lämna bidrag i de fall betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter skulle uppstå. Kommittén bör även ha dragit nytta av de underlag som kommer fram genom Skolverkets uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsverksamhet.

En referensgrupp med företrädare för olika intresseorganisationer

inom området, till exempel Svenska Kommunförbundet, Friskolomas Riksförbund, Waldorfskolefederationen, Sverigefmska riksförbundet, Sveriges Fristående Waldorfskolors Föräldraförening, Svenska Montessoriförbundet och Sveriges Kristna Friskoleråd skall ha varit knuten till kommittén.

Kommittén skall ha lämnat en delrapport senast den 1 oktober 1998 och slutredovisa uppdraget senast den 1 oktober 1999. Delrapporten överlämnades till statsrådet den 28 september 1998.

1.5 Uppdragets innebörd

Kommittén har haft att ta ställning till innebörden i uppdragets olika delar. Det övergripande uppdraget innebär att följa och utvärdera. Utifrån riksdagens fattade beslut skall arbetet att följa enligt kommitténs uppfattning vara att studera och beskriva hur bidragsgivningen till de fristående grundskolorna fungerar läsåren 1997/98 och 1998/99. Detta skall alltså ske över tid och resultera i samlad och objektiv bild

en av

hur utvecklingen av bidragssystemet sker. Att utvärdera innebär enligt

kommittén att närmare studera vissa begränsade områden och att dessa studier skall resultera i förklaringar och värderingar.

Kommittén skall vidare ha kartlagt och analyserat olika kommuners

resursfördelningssystem. Vi har i begreppet kartlägga tolkat innebör-

den att undersöka det finns många olika sätt att beräkna och

som om fördela och därefter systematisera dessa. Vi anser också att

resurserna analysera bland annat innebär att undersöka kommuners olika

om

strukturer påverkar resursfördelningssystemet och på vilket sätt syste-

met påverkar verksamheten på kort och på lång sikt.

Vidare skall kommittén ha belyst olika slags effekter av de nya reglema. Bland annat innebär detta enligt kommitténs uppfattning att ge

på frågan det systemet har lett till någon förändring och i svar om nya så fall på vilket sätt. Utifrån den information inkommit under ar-

som betet kommittén det viktigt att påpeka inom vilka områden som

anser det nya systemet har sina brister och vad dessa grundar sig på.

Kommittén har däremot inte i uppgift att utarbeta något nytt resurs-

fördelningssystem. Vi kommer i stället att peka på de förbättringar som

är möjliga och angelägna inom det nuvarande systemets ram och även redovisa de uppfattningar nuvarande system som vi funnit hos

om kommuner och fristående skolor.

JÄTÃÖÖIQÃ::fås :ana .mb 3 Rñiås§fiiâ3l mabxüä

%átzixsar;iáiáäaêdW;nwvlêsám 77;*5.꧓-§*5“f95i%%Merca

:way zisiåxávin: :nån:

"-

aaategâaââ

#.fñg§ê;{ evââ: i

2 Arbetsmetod

2.1 Inför undersökningen

Att få fram en entydig bild av hur de nya reglerna för resurstilldelning fungerar har sina svårigheter. Skolverkets med jämna mellanrum utgivna rapport Bilden av skolan har numera ändrat namn till Bilder av skolan. Förklaringen till detta är enkel. Det finns inte en bild av skolan. Skolornas och kommunernas skiftande förutsättningar innebär att det finns oerhört många bilder av skolan. Enligt samma resonemang finns det naturligtvis inte endast bild hur de fristående grundskolornas

en av betingelser för verksamheten Små eller stora skolor, skolor som är idébundna eller skolor som startat i försvarssyfte för att förhindra nedläggning, skolor i glesbygd eller storstadsmiljö, integrering med

bamomsorgsverksamhet, skolornas olika inriktning och drivkraft gör

det nödvändigt att, vid en granskning av hur de nya resursfördelningsreglerna påverkar skolornas förutsättningar, ge en mångfacetterad bild av läget. Förutsättningarna för en fristående skola i storstad med 400- 500 elever med en lång privatskoletradition och med mångårig erfarenhet och kunskap är helt annorlunda än för en nystartad fristående skola i glesbygd med endast 20 elever. Det finns med andra ord inte endast en bild av hur de nya reglerna för resurstilldelningen fungerar. Trots detta finns det några bilder och problemområden som vi kan konstatera är gemensamma. Dessa är viktiga att beskriva. Detta har legat som grund för kommitténs vidare resonemang om arbetets uppläggning.

För att kunna få rättvisande bild av hur det nya resursfördelnings-

en reglerna fungerar finns det olika sätt att gå till väga. Att göra ett slumpmässigt urval av fristående grundskolor och kommuner innebär att uppgiften begränsas, men med tanke på att förutsättningarna i kommuner och skolor är så skiftande valde vi att göra en totalundersökning, dvs. att samtliga fristående grundskolor och kommuner- även de som inte har fristående skolor inom kommunen skulle ingå. Detta skulle

-

bättre möjligheter att beskriva de skiftande förutsättningar som finns ge vad gäller storlek, struktur och kunskaper i såväl kommuner som i fristående grundskolor.

16 Arbetsmetod

För att kunna erhålla den information är nödvändig från komsom muner och fristående grundskolor har vi valt att genomföra enkätunen

dersökning som kompletterats med intervjuer. Vi är medvetna de

om risker som finns att skicka ut enkäter. Vilken ambitionsnivå skall enkäten ha Det är också viktigt att formulera frågorna så att de bara kan tolkas på ett sätt. Erfarenheten visar emellertid att någon formulering alltid missuppfattas av någon enstaka Kommunerna får ofta svårare. enkäter från olika håll och arbetet med att besvara dessa tar tid och kraft. Det innebär att enkäterna ifrågasätts och inte sällan läggs åt sidan, eftersom inte tror att enkätsvaren kommer att till någon nytta. man vara Ibland läggs uppdraget att fylla i enkäter på tjänsteman inte har en som så stor erfarenhet eller kunskap. Detta för då med sig att tillförlitligheten i svaren kan ifrågasättas. Risken för bristande samordning i en kommuner med kommundelsnämnder är också uppenbar. Fördelen med en skriftlig enkät är emellertid att den kan besvaras vid lämpligt tillfälle och i ostörd miljö. För att eliminera eventuella risker för felsvar har vi valt att genomföra muntliga intervjuer med ett urval kommuner och fristående grundskolor. Intervjuerna har föregåtts telefonkontakter och några veckor av i förväg utsända frågor att diskutera vid intervjuerna.

2.2 av vad Vi

Beskrivning gjort

a. Enkäter till kommunerna. Inför den första enkäten utarbetade sekretariatet ett förslag till enkät med 49 frågor därefter skickades till som sju kommuner med önskan synpunkter på frågomas konstruktion. om Utifrån de synpunkter kom tillbaka reviderades enkäten som som svar och skickades i mitten oktober 1997 till samtliga landets 288 komav muner, av vilka 13 har stadsdels-/kommundelsnämnder. Vi valde alltså att skicka enkäten till alla kommuner, även till de kommuner inte som har fristående grundskolor i kommunen. Sammanlagt skickades 415 enkäter. Svarsfrekvensen på kommunenkäten 99,3 procent, vilket var innebär fattades från endast två kommuner. att svar En andra enkät skickades ut i direkt anslutning till delrapportens överlämnande. Tillsammans med enkäten erhöll också kommunerna ett exemplar av delrapporten. Eftersom det framkommit att många lanav dets kommuner inte är berörda fristående grundskolor undantog vi av dessa kommuner denna gång. Vi skickade enkäten till kommuner med fristående grundskolor 120 st samt till de kommuner inte har frisom stående grundskola i kommunen, har elever går i friståmen som som ende grundskolor i kommun 96 st. Svarsfrekvensen på denna annan enkät är 99,5 procent.

Arbetsmetod 17

b. Enkät till de fristående grundskolorna I likhet med kommunenkäten skickades enkäten avsedd för de fristående grundskolorna ut på test i sju skolor. Efter revidering skickades enkäten till alla godkända fristående grundskolor som vid tillfället för enkäten uppgick till 312 skolor. Av dessa låg åtta skolor i glesbygdskommuner. 20 skolor hade ännu inte startat. Svarsfrekvensen på denna enkät var 98,6 procent.

Vid tidpunkten för utskick av den andra enkäten fanns 389 fristående grundskolor registrerade som godkända. Vid en nämnare granskning visade det sig att 28 av dessa inte har startat sin verksamhet läsåret 1998/99. Vid ytterligare åtta skolor har verksamheten av olika skäl upphört. Skolverket har meddelat återkallat godkärmandet for

att man 22 skolor och en skola har övergått i kommunal regi. Resultatet av denna enkät grundar sig därför på svaren från 330 fristående grundskolor. Även till dessa skolor skickades delrapporten tillsammans med enkäten. Svarsfrekvensen denna gång var 98,8 procent. Fördelningen av skolornas intriktning/kategori och storlek framgår av nedanstående diagram.

Diagram Fördelning olika skolkategorier läsåren 1997/98 och 1998/99.

Allmän Kades- Nknes- Vlädorf Sxâdig/ Irlema- Freinet Hksirler-

sionell sori etrislt tionell nat

18 Arbetsmetod

Diagram Fördelning antalet skolor utifrån elevantal 1998 och 1999.

0-19 20-49 50-99 100-199 200-299 300-399 400- ejsvar

c. Studiebesök och intervjuer. Vi har bedömt det otillräckligt att endast använda oss av enkätsvaren som underlag för rapporten. Det finns alltid risk för feltolkningar av frågor och med tanke på att olika personer kan ha svarat på enkätema ville vi försäkra att oss om svaren som avgivits var korrekta. Därför ansåg vi det viktigt att besöka såväl kommunansvariga som ansvariga för de fristående grundskolorna. Vi ville alltså kontrollera riktigheten i framför allt låta svaren, men representantema vidareutveckla och fördjupa sin på de reglerna syn nya för resurstilldelning. Vi ville också få möjligheter att komplettera vårt frågebatteri och diskutera vissa andra frågor för att få tillräcklig information om hur det förhåller sig i skolorna och i kommunerna. Under kommitténs arbete har vi besökt 51 av de 117 kommuner som har fristående grundskolor 44 procent. Elevantalet i dessa kommuner omfattar hälften landets samtliga grundskoleelever. I samband av därmed har vi också besök minst en fristående skola i kommunen, sammanlagt 82 skolor av 330 verksamma 25 procent. Dessa 82 skolor har ett sammanlagt elevantal som motsvarar knappt 43 procent av samtliga fristående grundskolor. Besökta kommuner och fristående grundskolor finns redovisade i bilaga Vid valet av kommuner och fristående grundskolor skulle besom sökas utgick vi från att kommunernas struktur och storlek skulle vara olika och att de fristående grundskolorna skulle ha olika inriktning och vara av skiftande storlek. Vid besöken har kommunerna vanligtvis representerats av den eller de tjänstemän som besvarat enkäten och/eller har ansvar för resursfördelningsfrågoma och ekonomin. Intervjuerna har föregåtts telefonsamtal. Kommunerna och de fristående grundav skolorna har också i förväg erhållit lista på de frågeområden en som

Arbetsmetod 19

varit aktuella vid intervjuerna. Vid de fristående grundskolorna har vanligtvis rektor och den ekonomiskt ansvarige deltagit vid intervjuerna. Varje intervju har tagit mellan och två timmar att genomföra.

en

.

3 i enkäter och vid besök

Iakttagelser

3.1

Kartläggningssvårigheter

Såväl pedagogiska som ekonomiska förändringar har försvårat möjligheterna att kartlägga skolans kostnader och bidrag. Tidigare innefattade grundskolan skolverksamhet, dvs. undervisning för elever i årskurserna 1-9. Lokalerna utnyttjades endast i ringa omfattning för annan verksamhet och då endast vissa lokaler såsom idrottshall, slöjdsalar och skolmatsal. Idrottshallarna var oftast utnyttjade av olika slags idrottsföreningar eller av privatpersoner. Slöjdsalama användes ofta för kursverksamhet och skolmatsalama togs i bruk för större möten av olika slag. Intäkterna för dessa verksamheter gick direkt till kommunen och kom inte skolorna till del.

Sedan några år tillbaka har bilden förändrats avsevärt. Kommunernas strävan att klara den kommunala ekonomin har resulterat i att andra verksamheter har integrerats i skollokalema. Det gäller framför allt förskole- och fritidshemsverksamhet. Ett flertal skolor har genom ombyggnader anpassat lokalerna på ett sådant sätt att exempelvis fritidsverksamheten, inom ramen för en samlad skoldag eller i form av fritidshem, kan utnyttja klassrum och andra ytor som tidigare endast använts för skolbruk.

Delvis följd kommunernas skyldighet att från och med

som en av den 1 juli 1997 ge möjlighet för alla sexåringar att börja skolan har också Förskoleverksamheten, många gånger i form av förskoleklasser, i hög grad flyttat in i skolans lokaler. Att förskole- och skolverksamheten knyts samman har sedan resulterat i en av staten fastlagd gemen-

läroplan för grundskolan och förskoleklassen. sam

Detta tillsammans har bidragit till att skolor och kommuner i redovisningen kostnader förklarliga skäl har svårt att särskilja skolans

av av kostnader och bidrag från övriga verksamheters, eftersom såväl lokaler som personal samnyttjas. Följden har blivit att de siffror som redovisas inte kan ses som exakta, utan mer betraktas som ungefärliga.

En arman svårighet är knuten till kommuner med kommundelsnämnder. För närvarande finns det 13 kommuner som har kommundelsnämnder. Vissa dessa kommuner har en central organisation

av

22 iakttagelser i enkäter och vid besök

som fördelar till de olika fristående grundskoloma, något resurserna som garanterar en samordning. I andra kommuner fördelas ett bidrag till respektive kommundel som bland annat skall omfatta bidrag till skolverksamheten, såväl den kommunala den fristående. Detta har som medfört att principerna for resursfördelningen i vissa fall olika ut i ser olika kommundelar. Arbetet med att få enkätema från kommuner med kommundelsnämnder har varit omfattande än det varit med mer andra kommuner. Några av dessa kommuner har anställd med en samordningsansvar for de fristående skolorna samlat in uppgifter från som respektive kommundel. För andra kommuner gäller att respektive kommundel ansvarat för att enkäten besvarats och skickats in.

Kommunernas organisationsmodeller för utbildningsverksamheten

ser olika ut. Senare års strävan att decentralisera så mycket möjligt som för att besluten skall kunna fattas så nära verksamheten möjligt har som bidragit till att storleken på den centrala skolförvaltningen minskat och att nya organisationsstrukturer har uppstått. Skolorna är ofta numera resultatenheter med totalt ansvar för bland annat ekonomin med allt vad det kan innebära. Samtidigt har många kommuner förändrat den centrala skoladministrationen. Ett system med beställar- och utforarnämnder finns inrättat på några håll. I några fall finns kommuner både som har kommundelsnämnder och beställar- och utföramämnd. De förändrade strukturerna och arbetsuppgiftema har i många kommuner resulterat i bristande kunskap för visom vem som ansvarar sa frågor. En annan orsak till att samordningen är svår att klara är att omsättningen av personal varit stor. Vid flera kontakter med kommuner har det framkommit att det inte finns skriñlig dokumentation hur om det förhållit sig tidigare och att ingen kan på hur det varit. Detta svara tyder på att det i en del kommuner finns uppenbara brister i uppföljningen, något som också Skolverket tidigare konstaterat. I åtskilliga kommuner och fristående grundskolor har alltså kartläggningssvårighetema varit uppenbara. Det gäller då framför allt sättet att redovisa kostnader för sådana verksamheter sker integrerat och som där det är svårt att särredovisa kostnadema på ett relevant sätt. Detta

beror på att nuvarande redovisningssystem och statistikinsamling till

delar inte är anpassade till den verklighet råder i skolorna. som

Iakttagelser i enkäter och vid besök 23

3.2 Starkt skiftande

resursfördelningssystem

I beslutet om nya resursfördelningsregler förutsattes att kommunerna

utvecklar tydliga regler för sin resursfördelning och att dessa går att

utvärdera. Det förutsattes också att den fristående grundskolan skulle få insyn i hur bidraget beräknas. På så sätt skall skolan kunna göra en preliminär uppskattning av bidraget för kommande år. Kommitténs arbete har bland annat varit att utifrån kommunernas resursfördelningssystem kontrollera om de fristående grundskolorna fått bidrag efter samma grunder som kommunen tillämpar for de egna skoloma. Vi har också frågat både kommunerna och de fristående grundskolorna om skolorna har givits möjligheter till insyn i kommunens sätt att beräkna bidragen samt frågat de fristående skolorna om kommunens bidragsmodell är möjlig att förstå.

Resurserna till grundskolan har tidigare varit starkt reglerade. Tidigare system med statligt tilldelade resurser i form av basresurser och förstärkningsresurser har reglerats i förordning. Från att ha haft bestämmelser om bland annat antal veckotimmar per stadium beskriver grundskolans timplan numera endast omfattningen av respektive ämne under grundskoletiden samt totalt antal garanterade undervisningstimmar. Kommunerna och skolorna har tack vare detta fått större frihet att disponera sina resurser efter de faktiska behov som finns. Tanken är att besluten om resursanvändning skall tas så nära verksamheten som möjligt för att på så sätt kunna utnyttja resurserna på bästa sätt.

Det finns inget enhetligt resursfördelningssystem för landets kommuner. Mängden av system är stort och många är sätten att bedöma vad som skall ingå i vilken del av systemet. Det skulle här krävas alltför stort utrymme att beskriva alla de varianter på beräkningssystem som redovisats från landets alla kommuner. Att begränsa en redovisning till de kommuner som har fristående skolor skulle också ta för stor plats. Däremot finns det några saker som kan vara intressanta att nämna.

Av de 120 kommuner som vid det första enkättillfállet hade fristående grundskolor saknade 27 ett politiskt beslut om vilka resursprinciper som skall gälla för såväl de egna skolorna som de fristående skoloma. Åtta kommuner saknade politiskt beslut för sina skolor,

egna men hade beslut för de fristående. Tolv kommuner hade beslut för sina egna skolor, men inte för de fristående skoloma. En tredjedel av kommunerna saknade med andra ord ett politiskt beslut om hur resurserna till de fristående grundskolorna skall tilldelas I dessa kommuner ges därmed möjligheter för tjänstemän att själva besluta tilldelningen

om till de fristående grundskolorna. Kommittén har inte närmare undersökt om dessa förhållanden förändrats sedan enkättillfállet 1997, men har

24 Iakttagelser i enkäter och vid besök

förstått att antalet politiska beslut rörande de fristående skolornas tilldelning har ökat. De allra flesta kommuner använder sig i sitt fördelningssystem av ett grundbelopp som utgångspunkt. Vad grundbeloppet består av skiftar. Vissa kommuner inkluderar lokalkostnader, momsersättning och resurser för stödkrävande elever. För de fristående skolorna blir det då hart när omöjligt att veta hur stort bidraget för respektive del Det innebär också att de fristående skolorna inte har möjlighet att veta vilka grunder dessa bidrag är beräknade. 86 av de intervjuade skolorna 26 procent uppger att momsbidraget är inbakat i grundbeloppet. Av dessa uppger 54 att lokalkostnadsbidraget inte redovisas separat. För dessa skolor medför detta en stor osäkerhet om de har fått de bidrag de har rätt till. Andra kommuner har bidragen för lokaler, moms och extra resurs för stödkrävande elever utanför grundbidraget. En del kommuner redovisar varje delpost i grundbidraget medan andra inte gör detta. Storleken på grundbidragen varierar också beroende på hur stor resurs som finns reserverad centralt i kommunen för elever i behov av särskilt stöd. Det här innebär att en fristående skola med elever från flera olika kommuner eller kommundelar får skiftande bidragsbelopp. Dessutom satsar givetvis olika kommuner olika mycket på skolans skilda delar. Eleverna genererar med andra ord olika bidrag till skolan. Eftersom resurserna betraktas som gemensamma för skolan innebär detta i praktiken att kommuner högre bidrag delvis bekostar undervissom ger ningen för elever som kommer från kommuner med lägre bidrag. De olika konstruktionema på gmndbidrag gör det svårt att jämföra dessa sinsemellan. Det finns också andra delar och andra sätt att se på resursfördelning som omöjliggör rättvisa jämförelser. Några kommuner använder sig av behovsprövning. I dessa kommuner lämnar de fristående och de kommunala skolorna in begäran med en om resurser en redovisning av sina faktiska kostnader. Utifrån denna gör kommunen en bedömning hur stort bidrag skolan skall få. Här skiljer sig kommunerna när det gäller hur stor del av grundskolebudgeten som reserveras centralt för detta. Kommunernas olika sociala struktur spelar här en viktig roll. Men även uppfattningen på elever i behov särom synen av skilt stöd kan variera. Av dessa skäl kan därför basbidraget grunda sig

på skiftande förutsättningar.

Cirka 15 procent av kommunerna använder sig av social viktning när det gäller tilldelning till de egna och till de fristående skolorna. Viktningen baseras på ett antal olika kriterier som är kopplade till var skolorna är belägna och vilken typ av elevunderlag skolorna har. Kriterierna kan olika ut i olika kommuner. I kommuner med kommundelse snämnder kan systemen skiña, dvs. vissa kommundelar har social vikt-

Iakttagelser i enkäter och vid besök 25

ning medan andra inte använder sig av detta. Hur går man i dessa kommuner tillväga när det gäller att beräkna bidragen till fristående skolor har elever från flera kommundelar Är systemet med social

som viktning lämpligt eller rent av möjligt att använda sig av när det gäller de fristående skolorna Skall hänsyn tas till varje elevs kommundelstillhörighet innebär detta förmodligen en ökad adminstrativ insats framför allt för den fristående grundskolan.

De flesta kommuner med kommundelsnämnder har inte använt sig av social viktning när det gäller att beräkna resurserna. I vissa sådana kommuner sker dock detta. De fristående grundskolorna kan då, oavsett i vilken kommundel de ligger, ha fått bidrag utifrån den kommundel

har den lägsta kostnaden och följaktligen det lägsta bidraget. Frisom stående skolor får på detta sätt bidrag efter andra grunder än de kommunala skolorna. Kammarrätten i Göteborg har prövat anmälan rö-

en rande Borås kommun och konstaterat att kommunens resursfördelningsmodell inte uppfyller kraven på resurstilldelning efter samma grunder till de kommunala skolorna. Att tilldela de fristående

som grundskolorna bidrag utifrån en kommuns billigaste kommundel, oavsett från vilken kommundel eleverna kommer, strider alltså mot gällande bestämmelser.

De olika sätten att beräkna resurstilldelningen till de fristående skolorna har i många fall en koppling till hur välvilligt inställd kommunen är till dessa skolor och hur det ekonomiska läget är i kommunen. Det finns kommuner vid samtal redovisar bidraget till de fristående

som skolorna i procent av den totala grundskolebudgeten. Hur många procent det rör sig om beror på vad kommunen räknar bort från tilldelningen till de kommunala skolorna. Nacka kommun betalar exempelvis 95,5 procent av de totala undervisningskostnadema i en skolpeng per elev. Skolpengen är lika för de fristående skolorna och de kommunala skolorna. Behandlingen i övrigt de fristående skolorna i förhållande

av till de kommunala betraktas därmed i kommunen som helt konkurrensneutral.

Eftersom det finns så många variationer i sättet att beräkna resurser och att fördela dessa är det för många fristående grundskolor ett problem att sätta sig in i de olika systemen. Det gäller inte bara att begripa systemet i den kommunen, eftersom många skolor har ele-

egna

från flera kommuner eller kommundelar. Det gäller framför allt ver skolor är belägna i storstadsområden. Det är uppenbart att en fri-

som stående grundskola som har elever från upp till 25 olika kommuner/kommundelar har helt andra förutsättningar att göra sig bekant med alla olika system än en skola med elever endast från den egna kommu-

Detta har också framförts många representanter för de friståennen. av de skolorna vid våra intervjuer. När vi frågat de fristående skolorna om

26 Iakttagelser i enkäter och vid besök

de givits möjligheter till insyn i kommunens sätt att beräkna bidragen har dock en förändring skett mellan åren 1997 och 1998. Närmare hälften 49 procent svarade nej år 1997. För år 1998 hade procenttalet i stort sett halverats 27 procent. Detta tyder på att kommunerna i högre grad än tidigare informerar de fristående skolorna resurssysteom

mets uppbyggnad. Det bör dock påpekas att över fjärdedel alla

en av fristående grundskolor inte ansett sig få möjligheter att få information om och förståelse för hur kommunen beräknat resurstilldelningen. Beslutet om nya resursfördelningsregler för de fristående grundskolorna har resulterat i att över hälften kommunerna ändrat sina av tilldelningsprinciper både för de egna och för de fristående. Förändrade principer har också inneburit ökad tid för de fristående skolorna i dessa kommuner att sätta sig i dessa fördelningsprinciper. Som vi kan nya se är alltså över en fjärdedel skolorna osäkra på eller okunniga av om på vilka grunder resurstilldelningen Av detta kan vi förstå att ges.

många fristående skolors förutsättningar för förhandling på lika vill-

en kor ännu inte finns när det gäller att komma överens skolans tilldelom ning av bidrag. Kravet på kommunerna att utarbeta tydliga och utvärderingsbara regler för sin resursfördelning har i många kommuner ännu inte infriats. Detsamma gäller därmed också de fristående skolornas

möjlighet att få insyn i hur bidragen beräknas.

3.3 skiftande kostnader och för

bidrag

lokaler

Kommittén har inte kunnat finna något system för bidrag till de fristående skolornas lokalkostnader uppfyller kraven på bidrag som efter samma grunder som till de kommunala skolorna. Kommittén föreslår därför att fristående skolor skall få ett lokalbidrag där utgångspunkten är kommunens genomsnittskostnad för skollokaler, men där kommun och skola i vissa fall kan förhandla ytterligare om

bidrag.

Kommunen bör redovisa hur genomsnittskostnaden beräknats. För de fristående skolorna bör lokalkostnadsbidraget redovisas separat.

För de kommunala skolorna har det i tidigare system i regel förhållit sig så att de över huvud taget inte behövde bekymra sig lokalernas om kostnad. Det gällde förutom kapitalkostnaden också kostnaderna för drift och underhåll. Anledningen att lokalkostnadema sköttes centvar

Iakttagelser i enkäter och vid besök 27

ralt och alltså inte ingick i den skolan fick sig till del. Detta inneresurs bar såväl fördelar som nackdelar. Fördelen att skolan med sin tillvar

delade resurs kunde fokusera resursfördelningen på undervisningsverk-

samheten. Nackdelen var att det från skolans sida inte fanns någon motivation att utnyttja lokalytan så funktionellt möjligt för att därigesom nom kunna skära ned kostnadema för lokalerna. På senare år har skolornas resurstilldelningssystem radikalt förändrats. I den resurs som tilldelas skolorna ingår för det mesta alla kostnader och skolan måste numera ta hänsyn till många kostnader som tidigare belastade central förvaltning, bland annat lokalkostnadema. Etableringen fristående av skolor har också varit bidragande faktor till att intresset för lokalen kostnadema har ökat. Eftersom dessa normalt utgör cirka 30 procent av den kommunala skolbudgeten kan nedskäming på lokalkostnadema en innebära att ganska stora resurser kan förstärka undervisningsinsatser vid såväl fristående skolor som vid kommunala. Hur lokalkostnadema beräknas och vad kostnaderna består av är dock frågor som fortfarande bekymrar framför allt de fristående skolorna. Det finns allmän misstänksamhet gentemot kommunerna hos en flertalet fristående skolor. Misstänksamheten kan möjligen bero på att beräkningarna av lokalkostnadema är så komplicerade att de är svåra att förstå. Men det kan också bero på att de fristående skolorna tror att kommunerna ser möjligheter att genom minskade bidrag till lokaler kunna på kommunens utgifter. Vi har därför noterat att de friståspara ende skolorna har ett stort intresse av att beräkningsgmndema för lokalkostnadema skall vara tydliga. De fristående skolorna har också en känsla att lokalkostnadsbidragen inte till dem efter av ges samma grunder som till de kommunala skolorna. I själva verket är också beräkningen av de kommunala lokalkostnadema ett område är svårt att få Många kommuner har som grepp om. överfört skolornas fastighetsbestånd till ett av kommunen ägt fristående fastighetsbolag. Hur kostnaden blir för de kommunala skolornas lokaler beror då på flera olika faktorer. Vilket pris har man bestämt sig för när kommunen säljer skolorna till sitt eget fastighetsbolag Det är kommunen som sätter priset. Och vilket pris skall skolorna sedan betala för att få hyra lokalerna Och vad ingår i detta pris De ränte- och amorteringskostnader ingår bestäms i praktiken kommunen och som av grundar sig på vilken ränta man utgår från och vilken amorteringstid som skall gälla. Eftersom det står kommunen fritt att ändra såväl räntesats som amorteringstid kan alltså kostnadema för lokaler förändras utifrån vad budgetbehandlingen i kommunen kräver. Sänker lokalkostnaman dema för de kommunala skolorna medför detta att bidraget till de fristående skolorna också sänks. Vid de intervjuer kommittén en av som genomfört med kommunala företrädare visade det sig dessutom att det

28 Iakttagelser i enkäter och vid besök

kommunalt ägda fastighetsbolaget uppvisade en vinst på åtskilliga miljoner kronor, vilket då kan innebära att de kommunala skolorna betalar ett överpris för lokalhyran. De kommunala skolornas kostnader framträdde då som högre än de i realiteten var. Förhållandet torde inte

vara ovanligt.

I Skolverkets rapporter Skolan Jämförelsetal för skolhuvudmän finns bland annat redovisat både kommunernas och de fristående grundskolomas lokalkostnader per elev. Det är dock svårt att exakt redovisa skolans kostnader på grund av att integreringen mellan skola, barnomsorg och fritidshem blivit allt vanligare. Denna integrering gäller bland annat lokalutnyttjande, vilket gör det svårt att redovisa respektive verksamhets lokalkostnader separat. Trots detta är det av intresse att göra vissa jämförelser mellan de kommunala skolornas och de fristående skolornas lokalkostnader. Vid en jämförelse åren 1996 och 1997 visar det sig att de fristående grundskoloma har generellt lägre lokalkostnader än de kommunala skolorna. De fristående skolorna har mindre lokalyta per elev, men har samtidigt en högre kostnad per kvadratmeter. Vid en jämförelse av hur stor del av den totala budgeten som lokalkostnaderna upptar visar det sig att de fristående skolorna ligger lägre procentuellt sett. Kommittén har frågat de fristående skolorna hur stor del av skolans budget för 1998 som utgörs av lokalkostnader. Svaren varierar mellan 2,7 procent och 37 procent. Noterbart är att kostnaderna för lokaler för de kommunala skolorna normalt ligger på cirka 25-30 procent av skolbudgeten. Som en jämförelse kan nämnas att endast 5-6 procent av de fristående skolorna ligger på sådan nivå. Den genomsnittliga kosten naden för de fristående skolorna uppgår läsåret 1998/99 till 16,9 procent. Då kostnaden läsåret innan var drygt 21 procent skulle detta alltså innebära att de fristående skolornas procentandel för lokalerna minskat med nära fem procent mellan de två åren. Hur kan det då komma sig att lokalkostnaderna skiftar så pass mycket Standarden och kraven på lokaler varierar och sätten att förbilliga lokalkostnaderna är många. De skolor som har låga lokalkostnader har oftast lokaler av lägre standard än vad som är brukligt. Andra sätt att hålla nere lokalkostnaderna är att disponera förhållandevis liten yta per elev eller att hyra ut delar av skolbyggnaden till andra intressenter. En arman faktor som bidrar till att de fristående skolorna har en så pass låg lokalkostnad i förhållande till de kommunala skolorna är att de aldrig skaffat sig vissa dyra lokaler. Det gäller i första hand idrottslokaler, slöjdlokaler och lokaler för undervisning i naturorienterande ämnen och hemkunskap. Över hälften de fristående skolorna hyr av idrottslokaler i närliggande kommunal skola eller plats. på annan Slöjdlokaler hyrs i kommunal skola av över en tredjedel av de friståen-

Iakttagelser i enkäter och vid besök 29

de skoloma. Kommittén konstaterar att hyreskostnadema för dessa lokaler vanligtvis inte innefattar de kommunala kapitalkostnadema, vilket innebär att de fristående skolorna egentligen betalar ett mycket lågt pris i hyra. På så sätt kan den totala lokalkostnaden hållas nere. Samtidigt ser den enskilda kommunala skolan fördelar i att hyra ut dessa lokaler även till lågt pris för att på så sätt få en extra intäkt i stället för att låta lokalerna stå oanvända under viss del av undervisningstiden.

För att få svar på om lokalkostnadema är beroende vilken som är

av ägare till lokalerna frågade vi 30 fristående skolor med högst antal elever och 30 fristående skolor med lägst antal elever kategorin Övrig medräknad eftersom skolorna inom denna kategori erhåller bidrag efter andra beräkningsgrunder om detta. Av de 23 största skolor som svarat visar det sig att nio skolor har kommunen som hyresvärd, tio har privat hyresvärd och sex skolor äger själva lokalerna, ofta genom egna stiftelser. Differensen vad gäller kostnader i procent av den totala skolbudgeten visar sig inte vara så stor. Dock kan konstateras att de skolor som har hemkommunen som hyresvärd ligger något högre än de övriga. Av skolorna med lägst elevantal har endast 16 svarat. Två av dessa har hemkommunen som hyresvärd, elva anlitar privat hyresvärd och tre skolor äger själva lokalema. Här visar det sig att kostnadema är lägst för de skolor som anlitar privat hyresvärd. Underlaget är emellertid alldeles för litet för att kunna dra några direkta slutsatser av enkäten.

Kommittén reserverar sig för att en viss osäkerhet kan finnas i de fristående skolornas redovisade svar. Vad man däremot kan fastslå är att de fristående skolorna med sina lägre kostnader för lokaler kan använda en större del av sin budget till andra insatser i skolan, vanligtvis mindre antal elever i grupperna. Antalet lärare per 100 elever visar sig läsåret 1997/98 också vara större 8,0 i de fristående skolorna än i de kommunala 7,5. Uppgifterna är inhämtade från Skolverkets rapport nr 146 Skolan Jämförelsetal för skolhuvudmän.

-

Uppgifter från Skolverkets Skolan Jämförelsetal för skolhuvud-

män, rapport 134 och Barnomsorg och skola Jämförelsetal för

nr huvudmän, rapport nr 156:

30 Iakttagelser i enkäter och vid besök

lokalyta kostnad/ kostnad/ totalkostnad/ lokalkost- Z/elev m7- elev elev nad i % m

Kommunala skolor 1996 15 850 kr 12 500 kr 50 200 kr 24,9 % Kommunala skolor 1997 15 840 kr 12 200 kr 52 300 kr 23,3 % Procentuell ökning/ 0,0 % 1,2 % 2,4 % + 4,2 % 1,6% - - minskning

Fristående skolor 1996 ll 940 kr 10 000 kr 46 600 kr 21,5 % Fristående skolor 1997 11 950 kr 10 300 kr 47 700 kr 21,6 % Procentuell ökning/ 0,0 % + 1,1 % + 3,0 % + 2,4 % + 0,1 % minskning

Bidragen till de fristående grundskolorna skall enligt skollagen lämnas efter samma grunder som till de kommunala skolorna. För många fristående skolor är det svårt att avgöra om så sker beroende på att kommunens reella kostnader för lokalerna oftast inte redovisas i skolbudgeten. Anledningen är att många kommuner etablerat ett av kommunen ägt fastighetsbolag som ansvarar för kommunens totala fastighetsbestånd och som dessutom skall självñnansierat. I andra fall förvalvara tas skolorna av en fastighetsnämnd. Vid en förfrågan till de fristående skolorna visar det sig att endast hälften av skolorna visste lokalom kostnadema ingår i den kommunala skolbudgeten. I vissa kommuner redovisas vissa kostnader, till exempel kapitalkostnader, i verkannan samhet medan underhålls- och driftskostnader ingår i skolbudgeten. Det kan därför för många fristående skolor av redovisningstekniska skäl vara svårt att få något helhetsgrepp lokalkostnademas storlek. om Ser man därtill på vilket sätt kommunen har, eller inte har, redovisat lokalkostnadsbidraget blir situationen för många fristående skolor hart när omöjlig när det gäller att veta storleken på bidraget. Av i svaren enkätema till de fristående skolorna framkommer att över hälften av skolorna 59 procent inte fick lokalkostnadsbidraget redovisat separat år 1997. Året efter hade procentsatsen sjunkit till 45 För de procent. att fristående skolorna skall ha möjlighet att veta de får rätt bidrag en om skulle en separat redovisning av detta bidrag att föredra. vara En del kommuner använder sig av en bidragsmodell för lokaler som utgår från en summa per elev. Modellen gäller både för de kommunala skolorna och for de fristående. Denna är då normalt uträknad summa utifrån ett kommunalt genomsnitt. För de fristående skolorna har denna beräkningsgrund både för- och nackdelar. Vid ett ökande elevantal er-

Iakttagelser i enkäter och vid besök 31

håller skolan bidrag som helt och hållet kan användas till olika undervisningsinsatser, till exempel fler lärartimmar. Detta är naturligtvis fördelaktigt. Men vid ett minskande elevantal blir situationen annorlunda. Då försvinner bidrag från skolan utan att skolan kan minska på sina lokaler. Problemet blir extra stort när det gäller små skolor med få elever. För att klara sin ekonomi måste då dessa skolor minska på övriga utgifter, vilket drabbar undervisningen. Här gäller emellertid samma förhållande för de kommunala skolorna. En dryg fjärdedel 28 procent av de 120 kommuner läsåret som 1998/99 har fristående grundskolor tillämpar vad de kallar marknadsmässiga hyror skollokalerna. Men vad är marknaden för skollokaler Priset marknaden regleras normalt vilken efterfrågan av som råder. Och efterfrågan bestäms oftast av vilket läge lokalerna har. Och vilken efterfrågan finns på skollokaler Vilka har intresse att köpa av eller hyra skollokaler För föräldrar och elever är det självklart att olika lokalkostnader inte skall inverka på skolans möjligheter att bedriva un-

dervisning utifrån ett likvärdighetskrav. Kostnader och bidrag måste

därför vara lika relaterade till varandra, oavsett skolan är belägen var och om det är en kommunal eller fristående skola. Detta går emellertid inte att utläsa av enkätsvaren. Både de fristående skolorna och kommunerna har fått förfrågan om lokalkostnadsbidraget innefattar lokalemas faktiska kostnad eller om bidraget är uträknat efter andra principer. Av svaren från de fristående skolorna framgår att 26 procent inte vet hur det förhåller sig. Det är en ökning med 5 procent mellan åren 1997 och 1998. Resterande visvar sar att 16 procent erhåller den faktiska kostnaden, att 29 procent erhåller kommunens genomsnittskostnad och att 16 procent f°ar den faktiska kostnaden upp till kommunens genomsnittskostnad. Ytterligare några 13 procent svarar att bidraget är beräknat på annat sätt. Noterbart är också att 14 procent av skolorna inte svarat på frågan. Kan detta bero på att även dessa inte vet på vilka grunder lokalbidraget är fastställt Om så är fallet skulle nära hälften av skolorna ovetande hur vara om

bidraget beräknas

Knappt hälften kommunernas visar att bidraget utgörs av svar av kommunens genomsnittskostnad. 25 procent kommunerna betalar de av faktiska kostnaderna och 17 procent betalar den faktiska kostnaden upp till kommunens genomsnitt. Cirka 10 procent kommunerna använder av sig av en annan beräkningsgrund. Fördelningen framgår nedanståav ende tabell.

32 Iakttagelser i enkäter och vid besök

Diagram Lokalkostnader. Olika bidragsmodeller. Svar från kommuner och fristående grundskolor

50%--

45%--

4°% Ifriståendeskolor

"

35% Elkommuner

30%--

25%--

20°/o--

15%--

10%--

faktiskkostnad genomsnitts-faktiskkostnad annatsätt vet

kostnad upp genom-till

snittskostnad

Som vi kan se är det vanligaste sättet att fördela bidrag för lokalkostnader utifrån kommunens genomsnittskostnad. I detta finns också en del av förklaringen till att många fristående skolor fått rejält höjda bidrag sedan riksdagsbeslutet om de nya reglerna för resurstilldelning. Elevökningen i kommuner har fört med sig att behovet av nya lokaler har uppstått. Eftersom nybyggen reellt sätt alltid är dyrare än den kommunala genomsnittskostnaden för redan befintliga lokaler innebär ett nybygge att genomsnittskostnaden ökar. Följden blir då att den fristående skolan f°ar ett högre lokalkostnadsbidrag. I många kommuner har dessutom underhållet av skollokalema varit eftersatt och lett till att dessa kommuner investerat stora belopp i upprustning. Effekterna av detta blir också att den kommunala genomsnittskostnaden ökar och de fristående skolornas bidrag också ökar.

Vi har undersökt kommunerna använder principer

om sig av samma när det gäller tilldelningen till de fristående grundskolorna som till de kommunala skolorna. Vi har också vid våra intervjuer med fristående skolor och kommuner diskuterat vilka följder de olika alternativen kan få. Diskussionerna har resulterat i att vi inte kunnat finna någon modell

motsvarar kraven på resurstilldelning till de fristående skolorna som efter samma grunder som till de kommunala. Enligt vår mening går det inte heller att konstruera en sådan modell. Låt oss därför granska res-

pektive alternativ för att tydliggöra problemen.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 33

Alternativ Skolan erhåller bidrag för lokalernas faktiska kostnad.

Vid en första granskning borde rimligen detta alternativ kunna motsvara tilldelning efter samma principer för fristående och för kommunala skolor. Det visar sig dock att det är svårt att genomföra. För de kommunala skolorna innebär detta alternativ nybyggnad skola att en av en inte drabbar undervisningen i skolan. Vi kan utgå från att ett nybygge innebär en högre standard när det gäller arbetsmiljön och därmed högre lokalkostnad än det kommunala genomsnittet. Vad är viktigt är att som de personella resurserna, dvs. den undervisande personalen, och de materiella resurserna läromedel och arman utrustning inte skall få bekosta en högre lokalkostnad. Samtidigt innebär ett bidrag utifrån faktisk lokalkostnad att skolan inte behöver bemöda sig att effektivisera om lokalutnyttjandet som annars skulle kunna innebära att minskade lokalkostnader kunde utöka andra resurser för skolan. Problemet uppstår när de fristående skolorna skall erhålla bidrag utifrån den faktiska kostnaden. Skolhuvudmannens ambitioner att finna billiga lokaler måste betecknas små, eftersom kommunen skall som betala den faktiska kostnaden oavsett vilka lokaler skolan anskafsom far. Om det inte finns något tak för kostnaden skulle i princip skola en kunna förläggas i lokaler som till följd av ett centralt läge har extremt hög hyra. För en kommunal skattebetalare är detta inte rimligt och skulle naturligtvis inte fungera. Detta alternativ skulle också kunna innebära att en fristående skola kompletterar skolan med ytterligare lokaler, lokaler som kommunen är tvingad att betala kostnadema för. Om beslutet om att resurstilldelningen skall göras efter grunder för samma de fristående skolorna som för de kommunala skall efterföljas kan man inte använda sig av detta alternativ, såvida inte kommunen tar över beslut om skolans förläggning och investering. Men då upphör i realiteten skolan att vara fristående.

Alternativ Skolan erhåller bidrag innefattar kommunens som genomsnittliga lokalkostnad per elev.

Detta alternativ innebär att kommunen räknar ut genomsnittskostnaden för de kommunala skolorna och beräknar sedan lokalkostnadsbidraget för de fristående skolorna utifrån detta. Jämfört med det förra alternativet är detta att föredra för de fristående skolor som har billigare loen kalkostnad än genomsnittet. Differensen kommer då skolans övriga verksamhet till del. Ju billigare lokaler desto över till annat. mer pengar För skolan kan det då finnas viss motivation att effektivisera lokalutnyttjandet och på så sätt lösgöra till annat. De flesta friståmer resurser

34 Iakttagelser i enkäter och vid besök

ende skolor som får resurser enligt detta alternativ anser att systemet är bra, eftersom de generellt sett har billigare lokaler än de kommunala och kraven på lokalstandard ofta f°ar stå tillbaka för satsningar på skolans inre arbete. I vissa kommuner har de fristående skolorna fått fördelar av att kommunen upprustat eller byggt nya skolor. Det kommunala genomsnittet har då höjts och de fristående skolorna har fått högre

bidrag.

Alternativet kan fungera så länge differensen mellan genomsnittskostnaden och en hög faktisk kostnad är relativt begränsad. För kommunen uppstår problem när den ser sig tvungen att, som en följd av

en elevökning, bygga en ny skola eller komplettera en redan befintlig

eller genomföra en större upprustning. Produktionskostnadema för detta blir då så höga att det kommunala genomsnittet ökar. Oavsett detta kommer en nybyggd skola att få en lokalkostnad som är betydligt högre än det kommunala genomsnittet. Bidrag efter genomsnittet skulle då leda till att en nybyggd skola inte skulle få full täckning för lokalkostnaden. Den skulle därför tvingas använda andra resurser för att betala kostnaden för lokalerna. Resterande medel skulle då inte räcka för att hålla acceptabel nivå på lärartäthet och skolmaterial. Detta får till

en följd att kommunen blir tvungen att skjuta till extra medel för att kompensera den högre kostnaden. I och med detta upphör förutsättningarna för en tilldelning efter samma grunder. Då skulle även den fristående skolan få ett extra bidrag vid en tillbyggnad eller ombyggnad. Om beslutet om att resurstilldelningen skall göras efter samma grunder för de fristående skolorna som för de kommunala går det med andra ord inte att använda sig av detta alternativ.

Alternativ Skolan erhåller bidrag för Iokalemas faktiska kostnad upp till genomsnittskostnad.

För de fristående skolorna innebär detta alternativ, i likhet med altemativ att motivationen att finna så billiga och ändamålsenliga lokaler som möjligt inte är särskilt stark. Eftersom de flesta av de fristående grundskolorna har en lägre lokalkostnad än det kommunala genomsnittet ger detta alternativ en annan möjlighet för dessa skolor. Altemativet möjligheter för den fristående skolan att upprusta eller bygga

ger till skolan så att kostnaden ligger så nära det kommunala genomsnittet som möjligt. Kommunen är tvungen att betala för detta. Däremot är detta alternativ att föredra för kommunen, eftersom det förhindrar att en fristående skola skaffar lokaler som överstiger kommunens genomsnittskostnad. Det finns alltså en säkerhetsspärr inlagd för att tilldelningen till de fristående skolorna inte skall bli för stor. Samtidigt kan

Iakttagelser i enkäter och vid besök 35

detta alternativ innebära problem för vissa kommunala skolor. Skolor med hög lokalkostnad får endast kommunens genomsnittskostnad och måste den höga kostnaden med medel skulle parera som armars vara ämnade till skolans inre arbete. På sätt i alternativ 2 skulle samma som en nybyggnad av en kommunal skola tvinga fram extra medel för att skolan skall kunna ha acceptabla förutsättningar för sin verksamhet. Om beslutet att resurstilldelningen skall göras efter grunder om samma för de fristående skolorna för de kommunala skall efterföljas kan som man inte heller använda sig av detta alternativ.

Alternativ Skolan erhåller bidrag för lokalerna utifrån en annan

beräkningsgrund.

Som tidigare nämnts skickades enkäter i den andra omgången ut till de kommuner som har fristående skolor 120 st samt till de kommuner som inte själva har fristående skola, men som har elev/elever går i som fristående skola i kommun 96 st. Av dessa 185 kommuner tillannan lämpar 17 en annan beräkningsgrund för lokalbidrag. Beräkningsgrundema varierar och är i många fall så komplicerade att det torde pass vara problem för berörda fristående skolor att bli förtrogna med systemet. Några exempel kan dock vara värda att beskriva. Som exempel på förhållandevis enkel beräkningsgrund kan nämnas att i Nynäshamn får den fristående skolan lokalkostnadsbidrag utifrån faktisk kostnad, dock högst till lokalkostnaden för den kommunala skola som har högst kostnad. Modellen påminner delvis alternativ 3 om med den skillnaden att den övre gränsen för bidrag ligger högre. Modellen innebär att de fristående skolorna kan öka sina kostnader till upp den dyraste kommunala skolan, vilket säkerligen skulle bli dyrt för kommunen. Möjligheterna för de kommunala skolorna att göra detsamma finns dock inte, vilket gör att bidrag efter grunder inte samma kan tillämpas. Västerås använder sig detaljerad modell där bidraget beav en mer står av en fast och rörlig del. Den fasta delen utgör 45 procent en av den faktiska hyran som innefattar kallhyra, värme, el, vatten, sophämtning, inre underhåll, försäkring och Snöröjning. För att utjämna särskilt höga hyreskostnader utgår en ersättning benämns högkostnadssom skydd. För att fastställa vilka skall fåhögkostnadsskydd beräknas som först kommunens genomsnittliga hyreskostnad kvadratmeter i per respektive verksamhet. Till de skolor har hyreskostnad överstisom en gande 135 procent kommunens genomsnittliga hyreskostnad av per kvadratmeter lämnas ersättning för hela hyreskostnaden ligger som över högkostnadsgränsen. Den rörliga delen baseras på kommunens

36 Iakttagelser i enkäter och vid besök

genomsnittskostnad per kvadratmeter samt ett beräknat behov av area i verksamheten. Ersättningen skiljer sig för årskurserna 1-6 och 7-9. Av handlingarna framgår dock inte hur detta behov beräknas.

Nacka kommun är en tillväxtkommun, vars politik är att inte längre bygga och anordna fler skolor i kommunal regi. Beträffande bidraget för lokaler gäller att detta ingår i kommunens så kallade skolpeng som 1999 uppgår till drygt 95 procent av kommunens totala undervisningskostnader. Samma principer gäller för kommunala och fristående skolor i fråga om lokalbidraget. En nyare skola har ett mindre underhållsbehov än en äldre och kan då ha högre hyra inom ramen för samma skolpeng. Detta jämnas ut av att den mer slitna skolan har ett större underhâllsbehov och därmed en lägre hyra. Om en fristående skola hyr lokaler av kommunen tillämpas samma hyresbestämmelser som för de kommunala skolorna. En elevs skolgång skall alltså kosta skattebetalarna lika mycket, oavsett i vilken skola- kommunal eller fristående

som eleven går. Modellen torde dock enligt kommitténs uppfattning förutsätta att hyreskostnadema inte varierar alltför mycket mellan olika skolor.

Uppsala använder sig till stor del av alternativ men har också lagt

andra begränsningar i tilldelningssystemet. För årskurserna 1-6 har man maximerat lokalytan till 10 kvadratmeter och för årskurserna 7-9 till 12 kvadratmeter per elev. Kvadratmeterpriset är bestämt centralt och uppgick vid vårt besök våren 1999 till 870 kronor. Genomsnittet på lokalytoma förutsätter dock att vissa kommunala skolor har större

en kvadratmeteryta och därigenom får viss ersättning för att täcka denna. Tillämpning efter samma grunder går därför inte att ha.

Vi har undersökt vad som ingår i det lokalkostnadsbidrag som utdelas. I enkäten har vi angett tre stora poster, nämligen kapitalkostnad, underhållskostnad och driftskostnad. År 1997 skickades enkäten till landets samtliga kommuner. Av dessa angav 54 procent av kommunerna att samtliga dessa poster ingick i bidraget. Vad som däremot var anmärkningsvärt var att 42 procent av kommunerna inte hade svarat på frågan. Detta kan tolkas som att många kommuner inte var medvetna om vad som ingick i bidraget och därför föredrog att låta bli att svara. Efter ett år skickades enkäten endast till de kommuner som hade fristående skolor samt till de kommuner som hade elev/elever i annan kommuns fristående skola. Då var fördelningen annorlunda. 72 procent av kommunerna svarade att samtliga poster ingår i bidraget, medan 21 procent inte svarat på frågan. Åtta kommuner har inte kapitalkostnaden inräknad i bidraget. En av dessa har inte underhållskostnaden inkluderad.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 37

Slutsats

När det gäller lokalkostnadsbidraget konstaterar kommittén

samman-

fattningsvis att något bidragssystem som uppfyller kraven på bidrag

efter samma grunder till de fristående till de kommunala skolorna

som inte står att finna. Nuvarande lagbestämmelse kan således inte tillärnpas. För att undanröja irritation och misstänksamhet anser därför kommittén att lokalbidraget skall undantas från nuvarande krav och i stället i huvudsak beräknas på en genomsnittskostnad för de kommunala grundskoloma.

3.4 Skolor med särskild

profil

I kommitténs uppdrag har ingått att belysa kostnader för fristående grundskolor med särskild profil. Uppdraget har också inneburit att följa upp om kommunerna i förekommande fall ger bidrag till sådana skolor utifrån samma grunder som för de skolorna.

egna

Vad innebär då begreppet särskild profil Och i sådana fall

när anser kommunen det motiverat att tilldela en skola extra för detta

resurser Och i vilken utsträckning finns det skolor som får extra medel tack vare att de har en särskild profil Vi har i de enkäter skickades till

som kommuner och fristående skolor frågat förekomsten sådana

om av skolor, vilken särskild profil dessa har och om den särskilda profilen innebär extra kostnader. Vi har också vid de intervjuer genomförts

som i kommunerna tagit frågan vad skulle motivera kommunerna

upp som att tilldela extra resurser med anledning av en skolas särskilda profil.

Det ligger i sakens natur att många fristående grundskolor har

en viss inriktning. Förutom de skolor har inriktning betecknas

som en som som allmän finns det många skolor med speciell pedagogisk eller annan inriktning. Nedanstående diagram visar fördelningen skolornas in-

av riktning under perioden för kommitténs uppdrag, dvs. läsåren 1997/98 och 1998/99. Av diagrammet kan man se att det totalt har skett en

femprocentig ökning av antalet skolor, men att vissa inriktningar har

minskat i antal. De vanligaste skolorna är de med allmän inriktning, dvs. sådana som i godkärmandet från Skolverket inte har ansetts ha

en speciell inriktning.

38 Iakttagelser i enkäter och vid besök

Diagram Fördelning skolkategorier läsåren 1997/98 och 1998/99.

Allmän Konfes- Montes- Waldorf Språklig Interna- Frelnet Riksinter- Övrig

sionell soti etnisk tionen nat

Enkätsvaren från de fristående skolorna visar dock att 90,4 procent svarat och 9,6 procent svarat nej på frågan om skolan har särskild

en

profil eller inriktning. En alldeles överväldigande majoritet anser alltså

vad man kan förvänta sig, nämligen att de har en särskild profil eller inriktning. I vår första enkät frågade vi också de skolor som svarat 245 skolor om skolans profil innebär extra kostnader. 182 skolor 74,3 procent svarade ja. Av dessa fick elva extra bidrag för detta från kommunen 6,0 procent.

Vi frågade också kommunerna om de hade några egna skolor med särskild profil eller inriktning som erhållit extra bidrag. Tolv kommuner svarade på frågan. Av dessa tolv kommuner hade åtta fristående grundskolor inom den egna kommunen. Vid närmare granskning av vilken profil respektive skola har visar det sig att de flesta endast har klasser med särskild profil. Det är alltså endast undantagsvis som en hel skola har en särskild profil som innebär extra tilldelning av medel. Vi har också frågat om någon fristående skola får speciellt bidrag för särskild proñl eller inriktning. För läsåret 1997/98 svarade fem kommuner

på frågan och i tre kommuner pågick förhandlingar vid tillfället för enkäten. Läsåret 1998/99 var det nio kommuner, varav fem som hade fristående skolor, som svarade på frågan om de fått extra bidrag. De kommuner som svarat anger tvåspråkighet, dyslexiinriktning, skoldaghem och judisk profil som skäl för extra bidrag. Vi noterar att det i 276 kommuner inte finns några skolor, varken kommunala eller fristående, som har en särskild profil som innebär extra bidrag.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 39

Vad är en profilskola och vad krävs för att den skall kunna betraktas som en profilskola Och vad krävs för att denna profil skall motivera extra bidrag Vi har ställt dessa frågor till de företrädare för kommunerna som vi besökt. Här kan en förändring mellan läsåren noteras. I de intervjuer som kommittén genomfört läsåret 1998/99 framkommer att det i stort sett inte finns någon verksamhet eller profil skulle kunna

som motivera extra bidrag. Det gäller såväl de kommunala de friståen-

som de gmndskoloma. Tidigare menade många kommunföreträdare att för att bli betraktad profilskola skulle skolans verksamhet

som en genomsyras av den uttalade profilen. Det räckte alltså inte med att vissa klasser, till exempel musikklasser, fanns på skolan.

De flesta fristående grundskolor sig ha särskild profil. Vi

anser en har också noterat att stor del dessa, framför allt skolorna med

en av en speciell pedagogisk profil, anser att den särskilda profilen medför extra kostnader. Av skolorna med konfessionell inriktning knappt

anser hälften att profilen innebär extra kostnader.

Noterbart är att av de nio skolor som fått extra bidrag är sju skolor

avsedda för särskilt resurskrävande elever.

En förhållandevis liten del de fristående grundskolorna erhåller

av extra bidrag från hemkommunen. De flesta fristående skolor har angett att de har en särskild profil, har inte uttalat missnöje över att de

men inte fått extra resurser.

En fristående skola kunde tidigare i vissa fall ha möjlighet att ta ut en elevavgiñ den särskilda profilen medförde extra kostnader. Be-

om slutet om nya resursfördelningsregler innebär att detta inte gäller från och med den 1 juli 1998. Vi har frågat skolorna detta innebär att de

om måste avstå från sin särskilda profil. Enskilda gymnasiet i Stockholm, en skola som även har en grundskoledel, sin profil att ele-

anger som verna har fler timmar per vecka i ämnena matematik, svenska, engelska och B-sprâk. Möllebacksskolan i Landskrona är en fristående grund-

40 iakttagelser i enkäter och vid besök

skola för elever med behov av särskilt stöd och som endast har nio elever. Endast dessa två skolor har svarat på frågan.

Slutsats

Av våra enkäter och intervjuer att döma sker tilldelningen av extra resurser till fristående skolor med särskild profil på samma sätt som till kommunala skolor, dvs. helt enligt de nya reglerna om resursfördelning

säger att bidrag skall lämnas för varje elev med hänsyn till skolans som åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen till-

lämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Det är

dock bara ett mycket litet antal skolor i landet som får extra bidrag.

3.5 Extra i kommunerna

satsningar

Extra satsningar som innebär extra resurser förekommer relativt

sällan i kommunerna. När sådana sker är det vanligt att de fristående

skolorna inte får del av dessa satsningar. Om de fristående skolorna

skall få bidrag efter grunder som de kommunala skolorna

samma

måste de få del av dessa extra resurser.

Skolans arbetssätt och arbetsformer har förändrats på senare år. I och med informationsteknikens inträde i skolorna förändras också lärarnas arbete. Många kommuner satsar därför särskilda resurser för kompetensutveckling för lärare. För att bättre möta de nya krav som datorernas intåg i skolan fört med sig, avsätter många kommuner speciellt avsedda pengar dels till inköp av datorer, dels till utbildning/fortbildning av lärare. Men även andra punktinsatser kan förekomma, till exempel extra satsningar miljöområdet. Vi har granskat om kommunerna genomför speciella satsningar som innebär extra resurstilldelning och hur kommunerna förhåller sig till de fristående skolorna när det gäller sådana satsningar. Hur vanligt är det att kommunerna genomför extra satsningar Får de fristående skolorna del av de extra resurser som kommunen i sådana fall fördelar till skolorna

Här kan vi notera en förändring mellan de två läsåren. Förvånansvärt få kommuner svarade på denna fråga läsåret 1997/98. Av de 288 kommunerna svarade inte 159. Av de resterande 129 kommunerna svarade 89 kommuner 69 procent och 40 kommuner svarade nej 31 procent. En förklaring till att endast 129 kommuner svarade är sannolikt att kommuner som inte har fristående skolor eller elever i fristående

Iakttagelser i enkäter och vid besök 41

skola i annan kommun avstått från att på frågan. Vid tillfället för

svara enkäten fanns det fristående skolor i 120 kommuner. Av svaren kan vi dock konstatera att i 40 kommuner jämställdes inte de fristående skolorna med de kommunala när det gäller sådana satsningar. Läsåret 1998/99 visar det sig att av 156 kommuner som svarat på frågan har 73, dvs. nästan hälften, angett att de inte genomför några satsningar som innebär extra medel, varken för de kommunala eller för de fristående skolorna. Endast 37 kommuner har svarat frågan om de givit extra medel 24 procent och 46 kommuner har svarat nej 29 procent. Det finns alltså fortfarande många kommuner som inte ger resurser efter

samma grunder när det gäller extra satsningar.

När vi läsåret 1997/98 frågade de fristående skolorna avstod 28 skolor att svara på frågan och 10 skolor svarade vet inte. Dessa 10 skolor sannolikt inte informerade om det gjordes extra satsningar

var eller ej. Av de resterande 251 skolorna svarade endast 46 skolor 18,3 procent ja. Innebar detta att de 205 skolor som svarade nej inte fick del av speciella satsningar Förmodligen svarade många nej trots att de inte visste om den egna kommunen över huvud taget hade genomfört några satsningar. Trots detta farms det säkerligen bland dessa skolor ganska många inte fick del speciella satsningar. Läsåret

som av 1998/99 tycks en viss förändring ha ägt rum. Om vi bortser från de 37 skolor som inte svarat på frågan och de 17 skolor som svarat vet ej svarade 72 skolor ja, vilket motsvarar 26 procent, alltså en ökning från året innan. Men det är uppenbart att resurstilldelningen när det gäller resurser för speciella satsningar inte fungerar tillfredsställande, eftersom 184 skolor fortfarande svarat nej på frågan.

42 Iakttagelser i enkäter och vid besök

Diagram Kommuners och fristående skolors svar om tilldelning av extra resurser vid speciella satsningar

67% 70% 60% 50% 47% I Kommun EIFriståendeskolor 40% 29% 30% 26% 24% 20% 10% 6% 0% 0%

m

0% nej inga vet satsningar genomförs

När det gäller extra satsningar har det på år börjat förekomma att senare enskilda skolor, både kommunala och fristående, får extra medel av sponsorer. Detta sätt att få extra medel till skolan skall dock inte påverka kommunernas inställning till resurstilldelning när det gäller kommunala satsningar som innebär extra resurstilldelning till skolorna.

Slutsats

Kommittén konstaterar att satsningar innebär extra är som resurser ovanliga både vad gäller kommunala och fristående skolor. När detta förekommer visar det sig att många kommuner inte extra ger resurser till de fristående skolorna utifrån grunder de skolorna. samma som egna

Iakttagelser i enkäter och vid besök 43

3.6 av

Handläggning momsfrågor

Nästan 30 procent av alla fristående grundskolor erhåller

momser-

sättning som är inbakad i grundbeloppet. Det går därför för dessa

skolor att bedöma ersättningens storlek. För att möjliggöra be-

en

dömning bör momsbidraget redovisas separat.

Landets kommuner har rätt att erhålla en statlig momsersättning om 6 procent av skolbidraget. Syftet med denna ersättning är att täcka de merkostnader som följer av att till exempel en fristående skola inte har samma rätt till återbetalning ingående mervärdesskatt kommu-

av som nerna på grund av skillnad i huvudmarmskap. Av detta följer att kommunerna skall beakta de fristående grundskolomas rätt till momskompensation på de områden som är momspliktiga. Men kommunerna handskas olika med denna fråga.

Vi har tidigare konstaterat att en skolas budget består i huvudsak

av tre olika delar, nämligen personalkostnader, 2/ lokalkostnader samt 3/ material och utrustning. Personalkostnadema utgör normalt cirka hälften av skolans budget. Procentsatsen här kan vara något varierande beroende på personalens löneläge. En skola med erfaren personal med lång lärartjänstgöring innebär att lönedelen är avsevärt högre än vid

en skola med lärare som inte tjänstgjort så länge. Möjligheten att

numera sätta individuella löner kommer sannolikt att påverka denna bild.

När det gäller lokalkostnader är dessa också av förklarliga skäl olika beroende på i vilket område en skola är belägen. En skola i glesbygd eller i ett område som inte är så attraktivt har sannolikt lägre lokalkostnader än skola ligger centralt eller är nybyggd. Även ägar-

en som som förhållandet kan påverka lokalkostnademas storlek. Hyresvärdar är ofta

momsregistrerade, vilket innebär att de debiterar moms till hyresgäster utan momspliktig verksamhet. Dessa hyresvärdar kompenserar sannolikt de momskostnader de själva har i hyresbeloppen. Då blir

som beräkningen av momsbeloppet en fiktiv summa. Förhållandena varierar inom de fristående skolorna. Vissa skolor äger sina lokaler och får då en direkt momskostnad på en stor del av sina lokalkostnader. Andra har en egen byggnadsstiftelse som fastighetsägare, varvid den förstnämnda situationen uppstår. Den 1 juli 1998 trädde vissa momsförändringar i kraft, som bland annat innebär möjligheten för kommunerna att i stället för att räkna 6 procent på sina kostnader få räkna dels 18 procent

moms

lokalkostnader, dels 5 procent på övriga kostnader om detta är mer

fördelaktigt.

Hur gör då kommunerna när det gäller att ersätta de fristående grundskolorna för moms Här framkommer olika sätt att tänka och oli-

44 iakttagelser i enkäter och vid besök

ka sätt att utbetala. Flera kommuner har enligt de enkätsvar de lämnat inte betalt ut någon ersättning alls till skolorna. Detta strider mot bestämmelserna. Dessa kommuner har att retroaktivt betala momsersättning. Detta har skett i någon enstaka kommun. Det normala är dock att kommunerna betalar momsersättning till skolorna. Införandet beav stämmelsen om momskompensation till de fristående skolorna anses av

många ha rättat till den tidigare påstådda ojämlikheten mellan friståen-

de och kommunal verksamhet. Kommunerna tolkar bestämmelserna olika sätt. Det vanligaste är att kommunen använder sig av den schablon på 6 procent används som mellan kommuner och staten, det s.k. Ludvikasystemet. För kommunerna spelar en avvikelse mot schablonräknad ingen större roll, moms eftersom de ändå kompenseras med 6 procent av sina gjorda bidrag till de fristående skolorna. Förloraren blir då kommunen ersätter som en högre kostnad än den faktiska. Fördelarna med en och samma schablon kan dock uppväga detta. Det kan också jämföras med att kommunerna får ersättning för sina egna momskostnader med 6 procent utan att man ifrågasätter om denna procentsats ligger på absolut riktig nivå. Med tanke på de stora belopp som kommunerna omsätter blir de fristående skolornas eventuella momsawikelse en bagatell i sammanhanget. Av detta följer att man anser att detta är det enklaste och mest rättvisa sättet att förhålla sig till momsfrågan. Procentandelen blir egentligen hypotetisk när man beräknar momsersättning enligt schablonen. Den byggde nämligen vid tillkomsten på ett grovt antagande att 70 procent av en icke momsavlyftande verksamhets kostnader hade momsbelastning löner m.m. och att 30 procent omfattade en momskostnad. Nettokostnaden för moms utgjorde då 20 procent dessa 30 procent, av det vill säga 6 procent. Det riktiga är då att räkna 6 procent på hela kostnaden och inte att ännu en gång eliminera poster utan moms före uträkningen av momsbidraget. Andra kommuner bakar in momsersättningen i det grundbelopp som den fristående skolan får. Detta innebär att skolan inte vet hur stor momsersättningen är, vilket också kan medföra att skolan inte får momsersättning på de poster den har rätt till. Totalt 31 procent eller 56 skolor av de fristående skolorna som svarat på enkäten har momsbidraget inbakat i grundbeloppet. Vid de intervjuer förts med många som av dessa skolor visar det sig att de inte vet hur stor momsersättning de har fått. 48 skolor har svarat att de inte får någon momsersättning alls, alltså helt emot de regler som finns. Det kan tänkas att många av dessa skolor har momsbidraget inbakat i grundbeloppet, men att skolorna på grund av detta har uppfattat att de inte har fått någon ersättning. Nära hälften av alla skolor vet alltså inte de fått momsbidrag eller hur om stort detta är Jämfört med 1997 har kommunerna budgetåret 1998 i

Iakttagelser i enkäter och vid besök 45

högre grad lagt in momsersättningen i grundbidraget, vilket alltså forsvårar för skolorna att veta hur stort bidraget

Diagram De fristående skolornas redovisning hur kommunerna kompenserar de fristående skolorna för deras högre momskostnader.

0% 5% 10% 15% 21% Eb 37A: 5% 41% G/o

Malmö använder sig av en annan beräkningsgrund som innebär att man ger ett momsbidrag som utgår från en viss summa per elev och år. Man har då beräknat hur stort beloppet är för det material m.m. som är momspliktigt och utifrån detta räknat fram hur stor momsersättningen år per elev. För 1998 var bidraget per elev 2 000 kronor.

Det finns också ett antal kommuner som ger momsersättning utifrån de faktiska kostnader som den fristående skolan haft för momspliktiga delar. Här betalar kommunen full momsersättning, dvs. 25 procent av de faktiska kostnadema. För att detta skall kunna ske måste den fristående skolan till kommunen redovisa dessa kostnader genom att lämna in kvitton på dessa. Faktisk redovisning av moms innebär ettmerarbete, eftersom de fristående skolorna normalt inte har behov av att exakt veta sina momskostnader. Troligen gör många skolor så att de efter vilka

ser kostnadsslag som normalt är belastade med moms och räknar fram en sarmolik på dessa kostnader. Beträffande den faktis-

moms summan av ka momsnivån tycks denna ligga något under 6 procent av totalkostnaden inklusive Detta kan variera i perioder av byggnation och

moms. andra stora investeringar. Det blir också en viss skillnad om man betraktar moms som ett påslag eller en inkluderad summa. Om en kostnad innehåller en momsdel på 6 procent måste den jämföras med ett påslag på kostnaden före moms på 6,38 procent.

46 iakttagelser i enkäter och vid besök

De allra flesta de kommuner har fristående grundskolor beav som talar ut 6 procent på skolans totala bidragsbelopp. Det finns dock kommuner använder sig andra procentsatser. Några kommuner som av utdelar 3 procent till skolorna. I dessa har utgått från en av man momskostnadema inom barnomsorgen. Om skola sedan sig ha högen anser re utgifter än 3 procent måste de ansöka ytterligare momsbidrag. I om Mölndals kommun har man undersökt hur stor momberättigad del som finns i kommunen totalt och kommit fram till 3,6 procent. Det är alltså denna procentsats som betalas till den fristående skolan. I Uppsala har man utgått från 6 procent och sedan kontrollerat vad som i praktiken är momsberättigat och har då funnit att ett bidrag på 3 procent till de fristående skolorna motsvarar verkligheten. Ett fåtal andra beräkningar förekommer också. Som exempel kan nämnas att en kommun tillhandahåller fri mat till den fristående skolan och har därför beräknat övriga momsbelagda delar till 5 procent det av utbetalda bidraget till skolan.

Slutsats

Det är svårt att bedöma om beslutet resursfördelningsregler har om nya påverkat kommunernas vilja att betala ut momsersättning till de fristående grundskoloma. I enkätmaterialet från de fristående skolorna framkommer dock en bild av att kommunerna efter beslutet i högre grad än

tidigare betalar momsersättning. Däremot har det blivit vanligare att

baka in bidraget i tilldelningen så att det blivit omöjligt att veta bidragets storlek. Det är därför lämpligt att bidraget för redovisas moms separat.

3.7 Elever i behov av särskilt stöd

De senaste årens nedskärningar inom skolsektom har inneburit betydande påfrestningar på verksamheten. Det gäller både skolans personal och dess elever. Skolverket genomförde 1995 undersökning i tio en kommuner på vilket sätt nedskärningarna hade påverkat skolans organisation. Av svaren framkom att de elever drabbats mest nedsom av skärningarna var eleverna i behov av stöd. Antalet speciallärare hade minskat och tjänster som psykolog och kurator hade också minskat i omfattning. I valet mellan att skapa större grupperingar i klasserna för att kunna behålla speciallärare och att behålla klasstorlekama valde de allra flesta att behålla klasstorlekama på bekostnad speciallärarav

Iakttagelser i enkäter och vid besök 47

resursen. Kommunernas nedskärningar på skolan har naturligtvis också påverkat resurserna till de fristående skolorna.

Styrningen av skolans resurser var tidigare stark. Statliga resurser som basresurser och förstärkningsresurser reglerades i skolförordningen. I grundskolans läroplan fanns reglerat hur resurserna skulle användas. Basresursen som erhölls för varje nytt 25- respektive 30-tal elever skulle täcka ett antal undervisningstimmar med undantag för halv-

klasstimmar och timmar för specialundervisning. Förstärkningsresursen

var avsedd för att tillåta undervisning i halvklass i vissa ämnen och beräknades per elev. Den skulle också ge skolorna möjlighet att ha speciallärare för att hjälpa de elever som hade stödbehov i undervisningen eller hade olika fysiska handikapp. Successivt har regleringen minskat för att i dag vara praktiskt taget avskaffad. Kommunerna erhåller numera ett statligt sektorsbidrag som sedan skall fördelas mellan olika verksamheter utifrån de olika behov som finns. Det står med andra ord kommunen fritt att konstruera resursfördelningsmodeller dels inom kommunen helhet, dels inom skolans område. Skolans tilldelade

som resurs är alltså tänkt att fördelas utifrån varje skolas behov. Det betyder inte att behovet av grupperingar i mindre grupper och undervisning för elever med stödbehov har försvunnit. Friheten att fördela resurserna har förts över till skolorna, vilket också innebär ett ansvar för att dessa resurser används så effektivt som möjligt för att eleverna skall kunna uppnå de nationella kunskapmålen för grundskolan. Det gäller både de kommunala och de fristående grundskolorna.

Av detta följer att organisationerna ser olika ut, både vid de kommunala skolorna och vid de fristående. Några skillnader vad gäller resursemas fördelning går dock att notera. De kommunala skolorna tenderar att i högre grad ha klasser eller grupperingar med fler elever än vad som gäller i de fristående skolorna. De flesta kommunala skolor har varit i bruk i många år och har delvis behållit den organisation som skapades under regleringens period. Det här innebär att de kommunala skolorna fortfarande strävar efter att behålla sin organisation för specialundervisningen, vilket ofta medför klass- eller gruppstorlekar som är stora. De flesta fristående grundskolor har klasser eller grupper som är mindre på bekostnad att de inte har speciallärare i utsträck-

av samma ning eller inte alls. Många fristående grundskolor har också som verksamhetsidé att ha små klasser eller På så sätt antas föräldrar

grupper. hellre välja en skola med små undervisningsgrupper. Olika satsningar av resurser för specialundervisningen kan alltså förklara differensen i klass- eller gruppstorlekar mellan de kommunala och de fristående grundskolorna. Även skolans storlek har viss betydelse. Eftersom de flesta fristående skolor, i jämförelse med de kommunala, har få elever är möjligheterna att identifiera elever i behov av särskilt stöd goda. Ef-

48 iakttagelser i enkäter och vid besök

tersom föräldrarnas stöd och engagemang är stort, innebär detta ett gott samarbete mellan skolan och hemmet. Detta i sin tur underlättar för skolan att snabbt få reda på eventuella behov stödåtgärder av som sedan kan genomföras i nära samarbete med hemmen. Samtidigt visar det sig att det i skolor med få elever, såväl fristående kommunala, som saknas förutsättningar att ha en speciallärare anställd. F örutsättningama för elever i behov särskilt stöd att bli undervisad lärare med av av specialpedagogisk utbildning ser med andra 0rd olika ut. De flesta fristående skolorna saknar alltså speciallärare. Det innebär också att det sällan förekommer särskilda undervisningsgrupper för elever i behov särskilt stöd. Vi har frågat skolorna har specialläav som rare om dessa har speciallärarutbildning. I de flesta fall har det visat sig

att lärarna har lärarutbildning, men inte speciallärarutbildning. Många

har gått kortare kurser i något specifikt har med specialunämne som

dervisningen att göra, men har inte en komplett specialläramtbildning.

Hur detta påverkar skolornas möjligheter det stöd till resurskräatt ge vande elever de har rätt till är dock svårt att bedöma och ingår inte som i kommitténs uppdrag. Det förekommer ibland i debatten fristående skolor uppfattningom ar om att dessa är segregerande och därför inte har elever i behov av särskilt stöd. Det finns i kommitténs arbete inget tyder på att de som fristående skolorna generellt skulle ha färre elever i behov särskilt av stöd än de kommunala. Vid många fristående skolor finns det tvärtom många elever av denna kategori. Föräldrar att deras barn inte som anser f°ar den hjälp och det stöd i den kommunala skolan krävs, söker sig som ofta från den kommunala skolan till en fristående skola. Särskilt gäller detta om den fristående skolan har få elever och små undervisningsgrupper. Om den fristående skolan har lärare med speciallärarutbildning tycks inte påverka valet av fristående skola. Uppfattningen skiftar om vad som krävs för att elev skall betecken nas som en elev i behov av särskilt stöd. Detta kan till viss del förklaras med att det inte finns någon närmare definition vad med av som menas särskilda behov. Elever är rörelsehindrade och därför kräver som som hjälp är en grupp elever i behov av särskilt stöd. Andra elever insom räknas är sådana som har inlämingsproblem vilka beror på språkliga eller sociala faktorer. Men även elever med olika förståelsenivå och olika kunskapsprofiler räknas till denna För vissa elever kan grupp. stödbehovet tillfälligt, medan andra elever däremot är i behov vara av

kontinuerliga insatser.

Eftersom skolans grundresurs normalt innefattar den resurs som skall tillgodose elever i behov av stöd dvs. både den tidigare basresursen och förstärkningsresursen skall möjligheterna att begära extra centralt avsatta resurser för stödkrävande elever mycket begränsavara

Iakttagelser i enkäter och vid besök 49

de. Vissa kommuner avsätter dock centralt förhållandevis stor del av

en grundskolebudgeten som sedan fördelas utifrån de äskanden av extra resurser som kommer från skolorna. Andra kommuner anser att endast

liten del skall finnas centralt för senare fördelning ut till skolorna. en Orsaken till dessa skillnader kan vara antalet elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Men det kan också ha ideologiska orsaker. De kommunala grundskolorna är oftast medvetna systemets uppbyggnad, medan det däremot är tvek-

om samt hur det förhåller sig när det gäller de fristående skolorna. Följden blir att många fristående skolor begär extra resurser för stödåtgärder, resurser de redan har fått i gmndresursen. Detta leder till irritation

som i kommunerna och de fristående skolorna anser att de inte får resurser för det de, enligt deras mening, egentligen har rätt till. Vid förfrågan svarar många av de fristående skolorna att de har betydligt fler elever i behov av särskilt stöd än vad de erhållit extra resurser för.

På sätt kommun enligt 4 kap. 6 § skollagen kan neka

samma som en att ta emot elev i den skola föräldrarna valt, det skulle medföra

en om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, gäller motsvarande för de fristående skolorna. Däremot kan en fristående skola inte åberopa ekonomiska svårigheter som skäl för att vägra ta emot en elev, om kommunen är beredd att betala för det särskilda stöd som eleven behöver. Av de 299 skolor som hösten 1998 svarat på frågan skolan har nekat att ta emot en elev på grund av fördyrade

om kostnader för skolan har 26 svarat 8,7 procent. Efter kontakt med många av dessa skolor visar det sig att de fördyrade kostnaderna avser elever i behov särskilt stöd. Av dessa 26 skolor är nio skolor med

av konfessionell inriktning, sex är waldorfskolor och fem är montessoriskolor. Endast en skola med språklig/etnisk inriktning har nekat att ta emot elev. I jämförelse med året innan har antalet nekanden ökat

en markant. Hösten 1997 svarade 14 av 289 skolor på frågan, vilket motsvarar 4,8 procent. Vad denna förändring beror på är svårt att förklara. De fristående skolornas ökande medvetenhet vilka resurser

om som krävs för att tillfredsställande kunna tillgodose vissa elever i behov av särskilt stöd kan dock vara en förklaring.

Det finns fristående skolor som inriktar sin verksamhet speciellt på elever i behov särskilt stöd. För verksamhet läsåret 1998/99 finns

av enligt Skolverket 16 skolor godkända inom kategorin Övrig. Många av dessa har karaktären av skoldaghem, dvs. skolor som förutom resurser från central Skolförvaltning också får bidrag från socialförvaltning. Två

dessa har dock ännu inte startat. Förutom dessa finns ett antal som av

inriktar sig på elever med exempelvis läs- och skrivsvårigheter, ofta

diagnosticerade som dyslexi. Kommittén tycker att det är viktigt att

50 Iakttagelser i enkäter och vid besök

notera att tio nya skolor har godkänts Skolverket inom kategorin av Övrig inför läsåret 1999/2000.

I stort sett alla kommuner har medel avsatta centralt för att kunna klara undervisningen för elever i behov särskilt stöd. Det kan av av gälla sådana speciella verksamheter kommunen startat, också som men medel att fördela ut till skolorna. Exempel på kommunalt anordnade verksamheter är skoldaghem, terapiskolor, hörselklasser och förberedelseklasser. Andra centralt avsatta medel gäller medel för moders-

mâlsundervisning, undervisning i svenska som andraspråk samt medel

att fördela till elever med extremt stora stödbehov, inte minst till elever med fysiska funktionshinder. Vi har frågat kommunerna eller vilka sköter denna vem som resursfördelning. Det vanligaste är att kommunerna har ett resurscentrum med psykolog och speciallärare gör bedömningama. Därefter fatsom tar den politiska nämnden beslut tilldelning. I många kommuner är om det emellertid förvaltningschef eller den politiska nämnden gör som

bedömningen.

Vi har frågat kommunerna vilka skäl finns för att betala ut extra som pengar för elever i behov särskilt stöd. Av de kommuner har av som fristående grundskolor har endast 68 procent Orsaken till svarat. att resterande kommuner inte har svarat kan att de inte har ställts inför vara att de fristående skolorna har ansökt extra medel och därför inte om behövt ta ställning. Av de vi fått är det vanligaste fysiska handisvar kapp/funktionshinder som också kräver personlig assistent. Andra vanliga orsaker är psyko-sociala problem, läkare konstaterad dyslexi av eller DAMP. Motsvarande fråga ställdes., till de fristående grundskoloma. Om ni begär extra bidrag för elever i behov särskilt stöd, vilka skäl anför ni av för detta Skälen är ungefär desamma, procentsatsema skiljer sig men från kommunernas.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 51

Diagram Orsaker till att söka fristående skolor och att betala ut kommuner extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.

39,9% 395%

40,0% --

35,0% -

30,0% -

25,0% --

20,0% --

15,0% --

10,o%

5,0% -

0,0% - -4

Fysiska Psyko- Dyslexi DAMP Koncentra- svar

handikapp sociala tionssvårig-

funktions- problem heter

hinder

I Kommuner Friståendeskolor

Det finns tecken tyder på att antalet elever i behov stöd ökar i

som av den svenska grundskolan. Undersökningar pekar på att många barn och ungdomar mår sämre, bland annat på grund det rådande arbetsmark-

av nadsläget. Föräldrars oro över att mista sina arbeten påverkar barnen negativt. Många föräldrar har blivit arbetslösa, vilket naturligtvis också många gånger påverkat barnens vardag negativt. Men kommunernas krympande ekonomiska förutsättningar med nedskärningar på skolans område har också förändrat skolklimatet. Större klasser och minskade resurser för elever med stödbehov har försämrat möjligheterna att ge stöd och hjälp till dessa elever. Detta ställer allt större krav på lärarpersonalen. För att få uppfattning hur situationen ser ut vid de friståen-

en de grundskolorna har vi frågat antalet elever med stödbehov har

om ökat eller minskat det senaste året. Av de skolor som svarat på frågan anser 54 procent att antalet elever har ökat. Endast fem procent svarar minskat medan resterande skolor inte har noterat någon förändring.

Vilka effekter resursfördelningsreglema till fristående

har då de nya skolor haft för elever i behov särskilt stöd För att kunna svara på

av detta är det viktigt att återigen aktualisera hur reglerna har påverkat resurstilldelningen till de fristående skolorna. Övergången från det tidi-

52 Iakttagelser i enkäter och vid besök

gare resurstilldelningsystemet med 75 procent av kommunens genomsnittskostnad till nuvarande system med bidrag efter grunder samma innebar det första året att de flesta skolorna 66 procent erhöll högre bidrag än tidigare. Hur mycket högre bidrag skolorna fått skiftar, men genomsnittligt låg siffran på 9,7 procent. Vid den senaste förfrågan visade det sig att nästan hälften de skolor svarat hade fått ökat av som bidrag även mellan år 1997 och 1998.

Vi har frågat de fristående grundskolor fått högre bidrag på vil-

som ket sätt detta högre bidrag har påverkat skolans organisation och verksamhet. Med tanke på det ökande antal elever med stödbehov är det inte konstigt att den vanligaste insatsen till dessa. är att ge mer resurser Behovet av material och läromedel till eleverna tycks också stort. vara

Diagram Översikt hur de fristående skolornas

högre bidrag har an-

vänts.

18.0%--

B.O%- 69%- 4,0%- 2,0%- 0,0% Eleven MW Kompetent-Wipeou-Amuran- under FårreeløvevMilda ElevümmuFine Annat hamn llromedalmeaninglndervbnhgwøm lida mduvlsnu lodm ninplmmv Wilma

För de skolor som fått lägre bidrag än tidigare har däremot i första man hand minskat på material- och läromedelsdelen. Vad emellertid är som anmärkningsvärt är att drygt tio procent har minskat på specialundervisningen trots att behovet av sådan tycks ha ökat de senaste åren. I kombination med att fått fler elever i klasserna innebär detta att de man stödkrävande eleverna fått sämre möjligheter till hjälp än tidigare. Lyckligtvis är andelen skolor med lägre bidrag relativt liten.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 53

Diagram Hur friskolornas lägre bidrag påverkat organisationen.

Mind: Minskad Mimi: Bittrafrån nekad Flerelever Fine MinskadElavwjnAvdllm: Annat

pengar admi- lnonrpetens-hemmenspecialnu- Idaspu danlnwnarlohMa skolmllüd

:utvisning

Kommittén har under arbetets gång blivit varse ett problem som kan innebära att skolan nekas resurs och att en elev inte f°ar den hjälp

en

han/hon har behov Varje skola skall inför mottagandet av en som av.

elev diskutera med kommunen eventuellt stödbehov som innebär ny om extra När eleven väl har börjat i skolan är det däremot den

resurser. fristående grundskolans skyldighet till att eleven f°ar den hjälp och

att se det stöd krävs. Problemet kan gälla elever som under sin skolgång

som utsätts för sådana traumatiska upplevelser att förutsättningarna för undervisningen radikalt förändras. Men det kan också gälla elever som

olyckshändelser råkar ut för ett fysiskt handikapp som kräver genom extra insatser från skolan. För att förhindra att en sådan situation uppstår, innebär att elev då nekas extra resurs, förutsätter kommittén

som att kommunerna tillsammans med den aktuella skolan kommer fram till

för eleven vettig lösning. För elever i den kommunala skolan finns en

uttrycklig regel i skollagen dem rätt att alltid gå kvar hela en som ger läsåret i den kommuns grundskola där de tagits emot. Denna rätt gäller även om de förhållanden som låg till grund för beslutet om mottagande ändras under läsårets gång. Detta gäller inte den fristående skolan. Ett krav är dock att den skall öppen för alla, vilket sarmolikt innebär

vara att den inte kan utestänga elev utan starka skäl. Det finns emellertid

en tillfällen elev inte längre kan få gå kvar på den fristående skolan.

när en Vilka dessa tillfällen är dock svårt att fastställa. Nuvarande lagstiftning

ingen lösning på detta problem. Frågan torde därför ses över för att ger undvika orimliga situationer som framför allt drabbar eleven.

Sammanfattningsvis har de resursfördelningsreglema inneburit

nya högre bidrag för betydligt fler än hälften av de fristående grundskolor-

Detta högre bidrag har utnyttjats mest till att ge mer resurser till na.

54 Iakttagelser i enkäter och vid besök

stödkrävande elever och alltså förbättrat dessa elevers möjligheter att uppfylla de krav på kunskaper och färdigheter ställs. Det återstår som dock för andra att används på ett sådant sätt skolan se om resurserna att får ut mesta möjliga resultat den tilldelade Här aktualiseras av resursen. då bland annat kvaliteten i lärarnas undervisning och hur undervisningen anpassas till elevens behov och möjligheter. Har läraren rätt kompetens för att undervisa elever i behov stöd Kan det så att vissa av vara skolor använder en extra resurstilldelning till att minska elevantalet i klasserna med hänvisning till att detta bättre möjligheter till skager att pa en bra undervisningsmiljö och att det blir lättare att upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna Här är uppföljningen från kommunens sida viktig så att används till det de är avsedda för. resurserna

Slutsats

De skolor ansöker extra för elever i behov särskilt som om resurser av stöd det gäller både de kommunala grundskolorna och de fristående- får sina ansökningar behandlade kommunala instans. Det av samma kan gälla politisk nämnd, särskilt resurscenlrum, förvaltningschef eller centralt placerad tjänsteman. Detta sätt att förhålla sig till resurstilldel-

ningen följer vad de resurstilldelningsreglema innebär.

nya Även tilldelade resurser av exempelvis sociala instanser måste givetvis beaktas.

3.8 och

Insyn uppföljning

Begreppet insyn bör definieras för att undvika missförstånd.

Eftersom en fristående grundskola i och med det beslutet nya om resurstilldelning skall erhålla bidrag med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder kommunen tillämpar vid försom delning av resurser till de egna skolorna, är det viktigt att den egna kommunen även har insyn i de fristående skolornas verksamhet. Detta är en förutsättning för att hemkommunen skall kunna göra rättvis en bedömning av resursbehovet. I den proposition 1995/962200 där regeringen föreslår förändringen utvecklas inte närmare vad med insyn. Regeringen framsom avses håller dock att syftet med insynen inte främst är att kontrollera att skolan följer de nationella regler finns. I stället följande avsikter som anges

med insynen:

Iakttagelser i enkäter och vid besök 55

0 Kommunen skall kunna göra en rättvis bedömning av skolans bi-

dragsbehov grundat skolans åtagande och elevernas behov.

Insynen garanterar att offentliga medel för utbildning används för 0

avsedda ändamål. Förståelsen för den fristående skolans särart och förutsättningar för-

djupas.

Förutsättningarna ökar för dialog kring möjligheterna till en för 0 en

båda parter meningsfull samverkan.

Kommittén har vid de olika intervjuer som genomförts med representanter för kommuner och fristående skolor blivit att begreppet

varse insyn är oklart. På fråga vad insyn är och på vilket sätt denna genomförs har mestadels svarat med att beskriva det kommunala upp-

man följningssystemet. På vissa håll betraktar man begreppet insyn som ett överordnat begrepp under vilket uppföljning och utvärdering sorterar. I många kommuner har däremot insynsbegreppet varit förvirrande i stäl-

let för klargörande.

Det finns olika uppfattningar om det lämpliga med att kommunen har rätt till insyn. En central fråga är vilken omfattning insynen skall ha och vilka verksamhetområden som skall innefattas i insynen. Skall

kommunen kunna ha uppfattningar och ge synpunkter i pedagogiska

frågor Hur långt skall insynen sträcka sig när det gäller budget, organisation och skolans resultat Vad innebär egentligen begreppet fristående Vilken kompetens krävs för att utifrån en insyn kunna göra objektiv bedömning av skolans behov och kvalitet Detta är

en frågor som sysselsätter många, både på kommunal nivå och ute i de fristående grundskolorna. Eftersom kommunernas rätt till insyn bara har gällt två läsår har former och metoder inte utvecklats särskilt långt. Orsaken till detta är vanligtvis att man inte har någon klar uppfattning om vad begreppet insyn står för. Det är också i hög grad en fråga som är viktig att diskutera i samråd med de fristående skolorna. Samtidigt kan kommunal insyn möjligheter till ett samarbete som kan leda

en ge till positiv utveckling både för de fristående och de kommunala

en skolorna.

En fristående skola har styrelse har att formulera mål

en egen som för dess verksamhet. Skolverket skall godkärma en skola om den ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla och även i övrigt mot de allmärma mål och den värdegrund gäller för

svarar som utbildning inom det offentliga skolväsendet. Detta uttrycks i skollagens 9 kap. 2 Den fristående skolan kan formulera egna mål som komplement. På kommunal nivå görs detta i skolplanen. För att en målstyrd verksamhet skall fungera krävs nära koppling mellan mål och resul-

en

56 iakttagelser i enkäter och vid besök

tat. Det är genom att följa upp resultaten har möjlighet att

som man se om målen har uppfyllts.

De fristående grundskolorna är skyldiga att delta i den uppföljning

och utvärdering av skolväsendet genomförs Skolverket. Det

som av nya beslutet om resursfördelning innebär att de också är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering kommunen gör sina sko-

som av egna lor. Kommunen bestämmer dock i vilken omfattning detta skall ske och

vilket sätt hänsyn skall tas till de fristående skolornas speciella inriktning. Detta har fått till följd att i vissa kommuner deltar de fristående skolorna till alla delar i den kommunala uppföljningen och utvärderingen, medan det i andra kommuner förhåller sig annorlunda. I vissa kommuner deltar inte de fristående skolorna i kommunens uppfölj-

nings- och utvärderingsprogram, i några fall beroende på att kommunen

inte tagit ställning. Det finns också kommuner ännu inte har utar-

som

betat några program för uppföljning och utvärdering sina sko-

av egna lor. I något enstaka fall har kommunen beslutat att de fristående

om skolorna inte skall ingå i den kommunala uppföljningen och utvärderingen, såvida den fristående skolan inte själv begär detta. Många fristående skolor har uttalat sig positivt till medverkan, eftersom denna ger skolan bättre möjligheter att veta hur kvaliteten är på dess verksamhet jämfört med de kommunala skolorna. Kommittén ställer sig frågande till att några kommuner inte utnyttjar sin rätt till uppföljning och ut-

värdering.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 57

Diagram 10. Kommunernas svar på om de fristående skolorna ingår i uppföljning/utvärdering och om kommunen har insyn i de fristående skolornas verksamhet.

44.8% 45,0%.- 41,4% amma- 35,0%.-

28.7% some - 2s.0%+ 20.0%.-

13.8%

1s,o%-

10,0%

5,0%--

0,0%-

Uppföljning/ lnsyn

utvärdering

Slutsats

Kommittén har noterat att inte alla fristående skolor är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som bedrivs av kommunerna. Det återstår därför att se om verksamheten med uppföljning och utvärdering under kommande läsår kommer att utvecklas och om de fristående skolorna i högre grad än hittills kommer att ingå i denna. Det råder också oklarheter gällande begreppet insyn.

3.9 Fristående i glesbygd

grundskolor

Fristående skolor i glesbygd har fått högre bidrag än tidigare, men

inte obetydlig del bidraget måste användas till kostnader för en av Skolskjutsar. Fristående skolor i glesbygd har därmed svårigheter att bedriva verksamhet utifrån ekonomiska villkor när det gäller

samma undervisningsverksamheten.

Vilka effekter har de nya resurstilldelningsreglema haft på grundskolor

som ligger i glesbygd i allmänhet och på fristående grundskolor i syn-

58 Iakttagelser i enkäter och vid besök

nerhet Har elever bor i glesbygd fått förändrade förutsättningar som

för sin skolgång

Det som i första hand är viktigt att få klart för sig är vad definitionen för glesbygd innebär. Svenska kommunförbundet har delat in landets kommuner utifrån ett antal olika variabler folkmängd, läge, tätsom

ortsgrad, invånare kmz samt näringsstruktur. Glesbygdskommun är

per då kommun med mindre än 5 invånare km2 och med mindre en per än 20 000 invånare. Sverige har med denna definition 31 glesbygdskommuner, av vilka sju har fristående grundskolor godkända Skolverket, av nämligen Härjedalen, Ljusdal, Pajala, Vilhelmina, Älvdalen, Överkalix och Sollefteå. I dessa kommuner finns sammanlagt åtta fristående grundskolor. Man skall dock inte utgå från att det bara finns sju verksamma fristående grundskolor i glesbygd. Det finns naturligtvis flera. Att veta exakt var dessa ligger är dock svårt, eftersom vi först måste definiera glesbygdsbegreppet utifrån det faktum att det finns skolor i glesbygd som ligger i kommuner som inte är definierade glesbygdskommusom ner. Låt oss ta ett exempel. I Stockholmsregionen ligger Haninge, en kommun med cirka 60 000 invånare definition klassas som per som förortskommun, men också skulle kunna betecknas större stad med som tanke på invånarantalet. Haninge utpräglad skärgårds-kommun är en med bland annat öar Utö och Ornö. Öarna har mycket liten besom en folkningsmängd, men har trots detta var sin skola. Eftersom antalet elever vid varje skola är litet blir skolorna mycket dyra i drift. Öarna har begränsade förbindelser med fastlandet vilket motiverar att skolorna skall finnas. Är dessa skolor glesbygdsskolor eller ej Svaret måste bli

på den frågan. I Sverige finns naturligtvis många andra kommuner som har skolor som ligger i glesbygd både kommunala och fristående vanligtvis för årskurserna 1-6. Vi har därför frågat kommunerna - om det i kommunen finns någon fristående grundskola ligger i ett som glesbygdsområde. Det visar sig att det i 30 kommuner finns sammanlagt 34 skolor ligga i glesbygd. Ytterligare fristående som man anser en grundskola i glesbygd är godkänd Skolverket, har inte startat. av men Det totala antalet elever i dessa 34 skolor är 1 391. Elevantalet i skolorna varierar mellan lägst 9 elever och högst 88 elever. De allra flesta har allmän inriktning 26 skolor medan skolor med konfessionell inriktning, waldorfskolor och montessoriskolor representeras tre skolor av vardera. Något krav på definition på vad kan betecknas glessom som bygdsskola har dock kommittén inte ställt. Uppfattningama vad om som kan betecknas som glesbygdsskola kan därför olika. vara I tider av nedskärningar är det vanligt att kommunerna undersöker möjligheterna att förtäta skolorna i hopp att kunna lägga någon om ner skola, speciellt i glesbygd med tanke på att det normalt går ganska få

iakttagelser i enkäter och vid besök 59

elever i dessa skolor. Eftersom många familjer flyttat in till tätorter

nu

är förutsättningarna för att elevunderlaget skall öka små och tankar

att lägga ner sådana skolor väcks. Det finns många exempel på att föräldrar har ansökt om att få starta fristående skola till följd att

en av kommunen beslutat lägga ner en kommunal skola inärområdet. En sådan start skola innebär att kommunen inte kan uppnå ekonomiska

av vinster med nedläggning. Kommunen är då tvingad att fortsätta att ha en överkapacitet i befintliga kommunala skolor. Vid de besök på fristående skolor i glesbygd som kommittén genomfört visar det sig att de flesta av dessa skolor har uppstått som fristående skolor som en följd

av att kommunen planerat stänga skolan och flytta eleverna till andra skolor. Det är alltså för att få behålla en skola i glesbygden den

som fristående skolan startat. Skolan har då startat sin verksamhet i försvarssyfte. I praktiken har detta inneburit att skolan fortsatt sin verksamhet med samma personal som tidigare funnits vid skolan. Några märkbara förändringar i skolans inre arbete har därför inte kunnat noteras.

Den här typen av fristående skolor är också förhållandevis dyra i drift. I Skolverkets rappport Barnomsorg och skola i siffror 1998: Del

Kostnader Rapport nr 155 redovisas hemkommunens kostnader för fristående grundskolor i glesbygdskommuner. Kostnaderna för glesbygdsskoloma 54 400 kr är betydligt högre än genomsnittet för övriga fristående skolor 41 900 kr. Orsakerna till denna differens är säkert flera, är sannolikt att dessa skolor har få elever i förhållande till

men en skolbyggnadens storlek och lokalkostnad.

En extra kostnad som de långa avstånden till skolan för med sig för den fristående skolan är skolskjutskostnaderna. Dessa kan bli relativt stora för en skola i glesbygd. Som exempel kan nämnas Tryserums friskola i Valdemarsviks kommun. Skolans skolskjutskostnader uppgår till 13 procent av den totala skolbudgeten. Det innebär att skolans inre verksamhet måste bantas för att budgeten skall hålla. För glesbygdsskolor med höga skolskjutskostnader kan dessa dock i viss mån pareras genom att lokalkostnadsbidraget grundar sig på det kommunala genomsnittet och att skolans lokalkostnader är lägre än detta genomsnitt. Även Hällfors skola i Vännäs kommun påtalade svårigheterna att erbjuda alla elever skolskjuts till en enligt skolan rimlig kostnad. Ur likvärdighetssynpunkt innebär de fristående skolornas höga skolskjutskostnad att de har sämre möjligheter att bedriva undervisning, eftersom stor del

en av skolbudgeten upptas av denna kostnad. Lagstiftningen utgår ifrån att föräldrar som väljer fristående skola eller en arman kommunal skola än den närmaste för sina barn själva får stå för eventuella skolskjutskostnader. I glesbygden uppkommer dock det problemet att avstånden är stora och skolskjutskostnadema blir så höga att föräldrarna har svårt att

60 iakttagelser i enkäter och vid besök

bära dem. Många fristående skolor söker därför ta kostnaderna inom sitt bidrag. Den fristående skolan har bedömt det helt uteslutet att låta föräldrar stå för kostnader som på grund av de långa avstånden skulle

bli betydande.

Sedan flera år tillbaka har föräldrarna rätt att välja skola till sina bam. Denna rätt innebär att föräldrarna kan välja kommunal en annan skola än den som kommunen anvisar. Men de kan också välja friståen ende skola så önskas. Det är för många naturligt att välja friståom en ende skola i närområdet framför en kommunal skola ligger långt som från hemmet. Det är Skolverket skall besluta fristående som om en grundskola skall bli godkänd och ha rätt till kommunalt bidrag. Om kommunen i sitt yttrande i ärendet kan påvisa att start sådan en av en skola skulle medföra påtagliga negativa konsekvenser för det kommunala skolväsendet kan Skolverket avslå en ansökan start friståom av ende skola. Denna möjlighet föranledde många att befara att flera skolor skulle nekas godkärmande av Skolverket. Så har inte skett. Efter att vi har varit i kontakt med Skolverket pekar allting på att dessa farhågor hittills inte haft någon grund. Endast i några enstaka fall har Skolverket avslagit ansökan om att starta en fristående skola som en följd av att kommunen kunnat påvisa att en sådan start skulle medföra påtagliga och bestående negativa konsekvenser för kommunen. Några kommunala företrädare har vid intervjuerna ansett att Skolverket borde inta en mer restriktiv hållning när det gäller godkännande fristående skolor av som startar när den kommunala skolan skall läggas ned. Det finns några enstaka fristående skolor i glesbygd tack som vare sin speciella inriktning konfessionell ellerwaldorfpedagogisk har föranlett familjer från andra kommuner att flytta till den kommun, i vilken den fristående skolan är belägen. Kommunen har därför totalt sett fått ett större elevantal. Rekryteringen till den fristående skolan har då i mindre utsträckning påverkat kommunens ursprungliga elevsiffror och alltså inte inneburit bekymmer för kommunen när det gäller den långsiktiga planeringen. Inflyttningen kan också innebära ett ökat skatteunderlag för kommunen och alltså ses som något positivt. Har de nya resurstilldelningsreglema inneburit försämringar eller förbättringar för de fristående grundskolorna i glesbygd Enligt de siffror som Skolverket redovisar uppgick totalkostnaden för skolor i glesbygdskommuner år 1996 i genomsnitt till 62 300 kronor per elev. Ersättningen samma år till de fristående skolorna i glesbygdskommuner uppgick i genomsnitt till 52 300 kronor. I procent räknat skulle de fristående skolorna erhålla 84 procent av den kommunala genomsnittskostnaden. Året därpå, dvs. 1997, totalkostnaden 62 100 krovar nor och ersättningen till de fristående skolorna 54 400 kronor. Procentuellt innebär detta knappt 88 procent. Av detta skulle kunna dra man

r

Iakttagelser i enkäter och vid besök 61

slutsatsen att de fristående skolorna fått det bättre följd de som en av

nya resurstilldelningsreglema.

Om vi närmare studerar de åtta fristående grundskolor ligger i som

glesbygdskommuner har fem fått högre bidrag än tidigare. Två har fått

lägre bidrag, av vilka en förklarar detta med att även de kommunala skolorna fått motsvarande lägre bidrag. En av skolorna är nystartad och har därför inte kunnat svara på frågan. Det ökade bidraget har mest använts för att ge mer hjälp till elever i behov av stöd samt till inköp av material och läromedel.

Slutsats

Kommittén konstaterar att effekterna för de elever bor i glessom bygdskommuner och som går i fristående grundskola är att skolan har fått bättre ekonomiska förutsättningar att bedriva skolverksamhet än tidigare, men att det finns problem i vissa skolor, eftersom inte obeen tydlig del av bidragen måste användas till skolskjuts. Därmed uppkommer svårigheter för fristående skolor att verka utifrån ekosamma nomiska villkor när det gäller den rena skolverksarnheten. Dessa svårigheter bör särskilt uppmärksammas med hänsyn till likvärdighetsaspekten.

3.10 till fristående

Inställning grundskolor och de resursfördelningsreglema

nya

Elevantalet under den senaste femårsperioden har ökat i stor del en av kommunerna, vilket medfört ökade kostnader. Av de 120 kommuner som läsåret 1998/99 har fristående grundskolor är det endast åtta kommuner som har haft en elevminskning under denna femårsperiod. Minskningen har varit tämligen blygsam och inte överstigit tre procent. Ser vi på utvecklingen de två senaste läsåren är det 14 av kommunerna som har haft en elevminskning på högst 3,5 procent. Två dessa av kommuner är glesbygdskommuner. Elevökning har alltså varit det vanliga i kommunerna. Vi kan emellertid se tendenser till att elevökningen i kommunerna avtar för att om några år övergå i minskande elevantal. Elevproñlen i grundskolan visar att det innevarande läsår elevär en topp i årskurs men att det sker en utjämning och minskning inför skolstarten för nybörjare läsåret 1999/2000. Har hittillsvarande elevökning hañ betydelse för kommunernas inställning till fristående grundskolor och på vilket sätt har denna påverkat den massmediala bevakningen av friskolefrågan Hur skulle det

62 Iakttagelser i enkäter och vid besök

påverka kommunernas inställning elevökningen skulle avta och det om fortsättningsvis skulle finnas lika många elever varje år Hur skulle det se ut om elevantalet minskade varje år En elevökning innebär att kommunen måste planera för fler elever och undersöka var dessa elever skall kunna få sin skolgång. Om elevökningen i kommunen är ganska liten och kommunen har stor överen kapacitet på elevplatser kan detta lösas inom befintliga skolor. Annars är det troligt att kommunen måste komplettera befintliga skolor med ytterligare lokaler eller bygga en ny skola. Det här innebär för kommunen fördyrade kostnader, vilket i nedskämingstider försvårar kommunens möjligheter att skära i sin skolbudget. Om det finns fristående skolor i kommunen kan dessa genom att ta emot fler elever delvis parera en sådan negativ lösning för kommunen. Men det är inte självklart att de fristående skolorna har möjlighet att ta emot fler elever. Många fristående skolor har redan uppnått planerat antal elever och har ingen skyldighet att ta emot fler elever. I ett sådant läge är förklarliga skäl av kommunen benägen att yttra sig positivt till en ansökan om etablering av ytterligare en fristående skola, om detta medför att kommunen slipper dyra kostnader för nybyggnad. Och eftersom bidraget för lokaler till de fristående skolorna oftast utgår från kommunens genomsnittskostnad innebär det en ren förtjänst för kommunen att slippa bygga nytt. De fristående skolorna kan på detta sätt lösa kommunens problem. Kommunens inställning till fristående skolor är positiv och de fristående skolorna är nöjda. Nästa alternativ gäller om kommunen har ett elevantal ligger lisom ka år efter år. En kommun har eller flera fristående skolor och som en som har ett elevunderlag som är lika år efter år, har i samband med att de fristående skolorna startade haft ökade kostnader. Detta beror på att överkapaciteten i de kommunala skolorna ökade. Rent matematiskt innebär en etablering av en fristående skola att samma antal elever skall fördelas på fler skollokaler. I små kommuner har detta påverkat verksamheten mer än i stora kommuner, där möjligheterna att parera sådana ökade kostnader förmodligen är större. På lång sikt lär dock den kommunala skolbudgeten regleras med tanke på de fristående skolornas verksamhet och därför inte behöva bli en ekonomisk belastning för kommunen. Befintliga skollokaler kan utnyttjas effektivt mer av annan kommunal verksamhet. Detta kan på sikt leda till att de fristående skolornas inriktning och verksamhet kan utgöra något positivt även för de kommunala skolorna, under förutsättning att konstruktiva samarbetsformer kommer till stånd. Även här finns det anledning komatt tro att munen ser de fristående skolorna som en tillgång. Vad händer då om elevantalet minskar i kommunen Det finns redan i dag kommuner har ett stadigt minskande elevunderlag. Det som

Iakttagelser i enkäter och vid besök 63

gäller i första hand glesbygdskommuner. I dessa kan vi märka att inställningen till fristående skolor förändrats något. Effekterna för det kommunala skolväsendet blir här tydligt kännbara. Vid ett minskande elevunderlag blir en kommuns överkapacitet större, vilket medför ökade kostnader per elev. Det innebär i många fall att kommunen måste överväga att stänga en skola och placera dess elever i andra kommunala skolor för att klara skolbudgeten. De elever går i de fristående

som skolorna skulle kunna placeras i de kommunala skolorna och på så sätt minska överkapaciteten. Men kommunen har ingen möjlighet att stänga en fristående skola. Om en kommun därför är tvungen att stänga

en

kommunal skola på grund bristande elevunderlag kan inställningen

av till fristående skolor bli negativ. Skulle dessutom föräldrar på

reagera nedläggningshot av en skola genom att ansöka om att få starta fristå-

en ende skola är det inte konstigt om kommunen i sitt yttrande till Skolverket anser att det är olämpligt. De fristående skolorna utgör då ett hinder för kommunen att skära ned kostnadema för skolverksamheten

eller leder till att kostnadsnedskämingen drabbar undervisningen i

stället för lokalerna. Inställningen till fristående skolor blir därför oftast negativ.

Hur år då inställningen i landets kommuner för närvarande till iristående grundskolor Tidigare har olika inställningar kunnat märkas beroende på vilken partipolitisk majoritet kommunen haft. Vi har i vårt arbete märkt att attityden till fristående skolor blivit positiv än tidi-

mer gare. Några partipolitiska skiljelinjer har vi inte kunnat notera, med några enstaka undantag. I dessa fall har den negativa attityden huvudsakligen varit kopplad till person. De allra flesta kommuner ser i dag fristående skolor som ett komplement till de kommunala. De utgör inte längre något hot mot den kommunala skolverksamheten. Att elever numera kan välja vilken kommunal skola de skall i har sannolikt avdramatiserat inställningen till de fristående skolorna. Inför etable-

en ring av en fristående skola är det visserligen många kommuner har

som yttrat sig negativt till Skolverket, men då skolan fått godkännande att starta har vanligtvis kommunen behandlat den fristående skolan på ett korrekt sätt. Kommuner med minskande elevunderlag intar dock

en mer restriktiv hållning än andra kommuner. Detsamma gäller vissa kommuner med många fristående grundskolor och där andelen elever i fristående skolor är betydligt högre än genomsnittet i landet. Det kan här vara intressant att se hur stor andel elever går i fristående

som grundskolor i kommunerna. Enligt de uppgifter kommittén fått

som från kommunerna gick 2,7 procent landets grundskoleelever i fristå-

av ende grundskolor läsåret 1997/98. Den högsta andelen elever i fristående grundskolor hade Sollentuna kommun med 11,6 procent. Läsåret 1998/99 har andelen elever i fristående skolor ökat till 3,0 procent. Den

64 Iakttagelser i enkäter och vid besök

kommun som har högst andel detta läsår är Lidingö med 14,6 procent. Fyra kommuner har ett procenttal överstigande tio, nämligen Sollentuna l2,5, Pajala l0,2 och Göteborg 10,1.

Inför beslutet om nya resursfördelningregler och omedelbart efter det att beslutet tagits, fördes en livlig debatt om huruvida beslutet skulle påverka de fristående skolornas fortsatta möjligheter. Därefter har det emellertid varit ganska tyst om de fristående skolorna i massmedia. I de fall det varit debatt har denna ägt rum i lokalpress och då i företrädesvis glesbygdskommuner. En förklaring till detta kan vara att etablering av fristående skolor i små kommuner eller glesbygdskommuner påverkar den kommunala ekonomin på ett mer påtagligt sätt än i större kommuner. En arman orsak kan vara att de flesta fristående skolorna fått högre

bidrag än tidigare och inte har någon anledning att klaga. Andelen

skolor som fått lägre bidrag är liten och för de flesta av dessa skolor rör sig det lägre bidraget, med några få undantag, om endast ett par procent. Som vi tidigare nämnt har de flesta kommunerna med fristående grundskolor hittills hañ en elevökning. Dessa kommuner har inte sett de fristående skolorna som något negativt, eftersom dessa i många kommuner har varit till hjälp genom att de med sin verksamhet inneburit att kommunerna inte behövt satsa pengar på att bygga nya skolor. De fåtal kommuner som har ett minskande elevunderlag har i några fall uppmärksammats i samband med Skolverkets handläggning av nya ansökningar att starta fristående skolor. Mera om detta i kapitlet Godkärmande av fristående grundskolor.

Både representanter för kommunerna och de fristående grundskoloma har varit angelägna att bidra med synpunkter på de nya resursfördelningsreglema. Många fristående grundskolor hade förhoppningar att bidraget skulle stiga från 75 till 100 procent och kände sig därför besvikna över att kommunerna inte med automatik ändrat bidraget på det sättet. Man har då förbisett ett antal kostnader som kommunen har räknat av, bland annat för centralt instiftade grupper såsom skoldaghem m.m. En del kommuner har räknat av kostnaderna för den överkapacitet, det vi kallar skolpliktskostnader, innan fördelning resterande

av medel ägt rum. I övrigt har de flesta kommunerna haft samma storlek på grundbidraget för såväl de kommunala de fristående skolorna.

som Förutom grundbidraget har kommunerna sedan fördelat speciella bidrag, bland annat för elever i behov av särskilt stöd, på samma sätt för de fristående skolorna som för de kommunala.

De fristående skolorna har framhållit att de nya resursfördelningsreglerna fått till följd betydligt ökad administration under det första

en året reglerna gällde. Framför allt gäller detta de skolor som har elever från flera olika kommuner eller kommundelar. En del skolor anser att man skulle fått speciella medel för att klara denna adminstrativa börda.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 65

Många av de fristående grundskolor fått högre bidrag har nöjt sig

som med att bidraget blivit högre och har inte brytt sig om att ha förhandlingar med kommunerna. Andra skolor har fått lägga ner stor möda på att se till att bidragen ges efter samma grunder för de kommunala

som skoloma. Det gäller framför allt skolor i tätbebyggda områden och som har elever från många olika kommuner. Representanter för dessa skolor anser att systemet med att föra förhandlingar med berörda kommuner inte ñmgerar och att detta bara går att genomföra för fristående skolor som har elever från endast hemkommunen. Några av de representanter för fristående skolor som intervjuats önskar sig enklare regler för tilldelningen och anser att det tidigare systemet med undre procent-

en gräns är att föredra. Ytterligare några har ansett att det vore mest rättvist ur likvärdighetssynpunkt att staten bestämmer viss

en summa som skall ges per elev, på samma sätt som sker till de fristående gymnasieskoloma.

Över hälften av de fristående grundskolorna ansåg det första året att kommunens bidragsmodell inte möjlig att förstå. Detta natur-

var var ligtvis inte tillfredsställande inför de samråd skulle resultera i

som en överenskommelse om bidragets storlek. Sedan dess har förändring

en skett och året 1998 ansåg endast en fjärdedel att de inte förstod kommunens bidragsmodell och på vilka grunder denna framtagen. Det

var återstår alltså för många kommuner att förbättra informationen till de fristående skolorna om resurssystemets uppbyggnad. Många att

anser förutsättningarna inte finns för att samråden skall kunna ske på likvärdiga villkor. Förutom att många inte förstår kommunens bidragsmodell anser man sig inte ha något att sätta emot det förslag till bidrag som de kommunala tjänstemännen lägger fram. Ofta blir det inte ens samråd, utan mer en information från kommunen hur stort bidrag som de fristående skolorna får. De fristående skolorna tvingas då under protest att acceptera det bud som kommunen ger.

Representanter för kommunerna har också givit synpunkter på de nya resursfördelningsreglema och vilka effekter dessa haft för kommunen. Eftersom det nya systemet förväntas vara kostnadsneutralt har vi frågat om det är så eller om det blivit dyrare. Deras visar att

svar systemet blivit dyrare. I förhållande till den totala grundskolebudgeten är dock fördyringen försumbar och uttrycks vanligen i promilletenner. För många fristående skolor har ökade bidrag betytt mycket, efter-

men som det endast är några få procent av kommunens grundskoleelever som går i fristående skolor blir kommunens extrakostnad mycket liten. I likhet med de fristående skolorna anser kommunerna att de nya resursfördelningsreglema innebär en ökad administrativ insats. Antalet diskussioner med de fristående skolorna har ökat och de samråd som ägt rum har tagit längre tid än tidigare. Här visar det sig att många

66 Iakttagelser i enkäter och vid besök

kommuner anser att det tidigare systemet var lättare att administrera och dessutom totalt sett billigare. Man är dock försiktig att uttala sig om det nuvarande systemets fördelar och nackdelar, eftersom det är nytt och både kommunerna och de fristående skolorna behöver tid att anpassa sig till det nya. Vi har dock under det senaste året märkt att inställningen till de nya resursfördelningsreglema har blivit betydligt

mer positiv än tidigare.

3.11 Ökade för skolor

bidrag många

Fram till den 1 juli 1997 gällde att hemkommunen vid beräkningen av bidraget fick göra avdrag med högst 25 procent av kommunens genomsnittskostnad per elev, men att den skulle ta hänsyn till bland annat om den fristående grundskolan hade särskilda kostnader, t.ex. för moms och arbetsgivaravgifter, på grund av att den drevs av enskild huvudman, att skolans åtagande omfattade elever med behov särskilda av stödinsatser eller att den erbjöd skolhälsovård. Ett av skälen till att bidraget till den fristående grundskolan lägre att kommunen hade var var centralt avsatta medel som skulle fördelas efter behov och att vissa kostnader endast gällde kommunens verksamhet. Bakgrunden till att nya resursfördelningsregler infördes var att det skulle gälla likvärdiga villkor för kommunala skolor och fristående skolor och att systemet skulle bidra till att stärka samarbetet mellan kommuner och fristående skolor. Att efter endast två år i det nya systemet dra några slutsatser om samarbetsformerna har utvecklats är vanskligt. Vi kan dock konstatera att samarbetet under denna period har förbättrats, men att mycket fortfarande återstår. - Skollagen innehåller föreskrifter för utbildningen. Där fastslås bland annat att kommunen är huvudman för grundskolan. Kommunen har vidare, enligt skollagens tredje kapitel, ansvar för att alla skolpliktiga elever i dess grundskola fullgör sin skolgång. Kommunen har också, enligt ñärde kapitlet, skyldighet att se till att allaskolpliktiga barn som bor i kommunen får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Vid sidan av de skolformer som anordnas det allmänna kan det finnas skolor av som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer fristående skolor. Dessa omfattas dock inte skyldigheter kommunen. av samma som Det kommunala uppdraget att bereda plats för alla skolpliktiga elever nära hemmet innebär extra kostnader som vi inom kommittén kallar skolpliktskostnader. De högre kostnaderna omfattar både tjänster och lokaler. Grovt räknat består skolans budget tre delar, nämligen av personalkostnader, 2/ lokalkostnader och 3/ övriga kostnader, t.ex. material och läromedel. I kommunala skolor uppgår personalkostnadema

Iakttagelser i enkäter och vid besök 67

normalt till cirka 50 procent den totala budgeten och lokalkostna-

av dema till nära 30 procent. Dessa två delar utgör tillsammans den allra största delen av kostnaderna för en skola.

Den ñistående skolan har ingen annan uppgift än den man påtar sig Man

bestämmer själv sitt elevantal. Den kommunala skolan har därför hela

kostnaden för elevantaletsfluktation, dvs. den måste i praktiken alltid hålla

vissa överjøtor. SOU 1992:38

I det kommunala uppdraget ligger med andra ord att bereda plats för alla skolpliktiga barn oavsett dessa bor. Antalet elever skall

var som börja skolan skiftar år från år. Behovet av lokaler och lärare ser därför olika ut. De kommunala skolorna måste alltid ha visst reserverat utrymme för elevökningar i samband med skolstarten för nybörjare,

men även för andra elever är nyinflyttade och skall börja i års-

som annan klass. Hur många vakanta platser som finns i respektive kommun är beroende kommunen är glesbygdskommun eller tätbebyggd

av om en kommun, var skolor är belägna i förhållande till bostäder, hur stora skolorna är samt hur elevutvecklingen sker. Denna överkapacitet innebär fördyrade kostnader elev i den kommunala skolan. Det är detta

per som är den kommunala skolplikskostnaden.

För den fristående skolan är förutsättningarna armorlunda. Eftersom den fristående skolan inte har uppdrag och skyldighet

samma samma att tillhandahålla platser som den kommunala skolan, kan den själv reglera hur många elever som bedöms för att skolan skall bära sig

passa ekonomiskt. Den fristående skolan har den stora fördelen att den kan optimera sina klasser, något de kommunala skolorna inte kan på

som samma sätt. Vi kan förklara detta med följande exempel. Inom ett område finns 70 skolpliktiga elever. En fristående skola kan där starta och bestämma sig för att ta in 60 elever fördelas på två med

som grupper vardera 30 elever. Resterande tio elever är det kommunens skyldighet att ta hand om. Däremot är kommunen skyldig att tillhandahålla skola för alla dessa 70 elever och måste bilda tre elevgrupper, något blir

som dyrare med tanke på extra lärarpersonal och extra lokaler. Driften av en kommunal skola i samma område blir alltså dyrare på grund den

av kommunala skyldigheten. Av detta kan utgå från att den kommu-

man nala skolan är något dyrare per elev än den fristående skolan. I tidigare

bidragsmodell var detta motiveringen för en del av det lägre procentu-

ella bidraget till fristående gnmdskolor.

I glesbygden kan den fristående skolan oftast inte utnyttja optimeringsfördelama. Men i större samhällen, där den övervägande delen

av de fristående skolorna finns, spelar den stor roll. Men även här är

en förhållande olika.

68 Iakttagelser i enkäter och vid besök

I enkätsvaren från kommunerna och vid de intervjuer som genomförts med representanter för kommunerna, framkommer att alla kommuner inte tagit hänsyn till denna kommunala extrakostnad, skolpliktskostnaden, vid bidragsgivningen till de fristående grundskoloma. Som vi senare kommer att se kan detta vara en av förklaringama till att en stor del av de fristående skolorna fått högre bidrag i och med de nya reglerna för resursfördelning.

De nya bidragsreglema innebär att elevernas hemkommuner skall bestämma bidraget per elev till de fristående grundskolorna med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som tillämpas vid fördelning till de egna grundskolorna. Det finns många

olika uppfattningar om vad formuleringama efter samma grunder och

skolans åtagande innebär, både i kommuner och fristående skolor. Olika sätt att tolka dessa begrepp har också medfört att många kommuner har höjt bidragen till de fristående skolorna. På frågan om de nya resurstilldelningsreglema inneburit att skolan inför hösten 1997, dvs. när de nya resursfördelningsreglema trädde i krañ, från hemkommunen fått lägre eller högre bidrag per elev än tidigare svarade drygt hälften de

av fristående skolorna att de fått högre bidrag än tidigare. Tretton procent svarade att de fått lägre bidrag och drygt sju procent att de fått samma

storlek på bidraget.

Diagram 11. Fördelning av resurser efter beslutet om nya resursfördelningsregler. Nystartade skolor inkluderade.

60,0% r

53,6%

50.0% --

40.0°/o--

30.0% --

20.0% --

31%

11.4%

75% 5,9%

- l.

, J , , ,

högre lägre samma vet svar nystartade startade

Iakttagelser i enkäter och vid besök 69

Svaren pekar på att det nya bidragssystemet i jämförelse med tidigare system ger högre bidrag för en stor del av skolorna. Detta trots att de flesta kommunerna i landet har minskat budgeten för sin skolverksamhet, vilket fått till följd att de kommunala skolorna fått lägre bidrag än tidigare. Om vi tar bort de skolor som är nystartade och som inte har något att jämföra med och de skolor som inte har svarat blir fördelningen följande:

Diagram 12. Fördelning av resurser efter beslutet om nya resursfördelningsregler. Nystartade skolor medtagna.

683%

70,0%

60,0%

50,0%

40,0%

30,0%

20,0% 5-7

o 53%

. - .

1%

om , , ,

högre lägre samma vet

Vi har här redovisat hur fördelningen såg ut procentuellt. Vi frågade också de fristående skolorna hur många procent högre respektive lägre bidrag de erhållit. Vi fick följande bild när det gällde de högre bidragen:

70 Iakttagelser i enkäter och vid besök

Diagram 13. Procentuell fördelning av de fristående grundskolomas högre bidrag läsåret 1997/98.

40,0

35,0

30,0

25,0

15,0 Meddvüde9,7 o

o

llllINH1HiIHIHJilllllllllllllllll

P -no-:o-soF-mwm ø mn - w CD-çøm o - o - o - o F Q -co w v -nwommcooomawoo--wm

Som vi diagrammet skiljer sig storleken väsentligt på de ökade ser av bidragen. En skola erhöll 37,3 procent högre bidrag än i det tidigare resurstilldelningssystemet vid en jämförelse av årskurs mot årskurs mellan åren. Vad finns det för orsaker till att vissa skolor fått så pass mycket högre bidrag än tidigare För att kunna få jämförbarhet har en vi jämfört den grundresurs gäller för de fristående skolorna med som den grundresurs som gäller för kommunens skolor. Vi kontaktade de skolor som hade fått 20 procent högre bidrag eller for att få reda på mer anledningen till höjningen. Vid dessa kontakter visade det sig att flera av dessa skolor räknat fel och att storleken på det högre bidraget minskat något vid närmare kontroll. Differensen mellan läsåren 1996/97 en och 1997/98 var för dessa skolor i de flesta fall marginell. Vi talade också med kontaktpersoner i de kommuner höjt bisom dragen till dessa skolor. Höganäs kommun med cirka 27 000 invånare och med drygt 2 500 elever i grundskolan har tre fristående grundskolor fick över 30 procent högre bidrag. En starkt bidragande orsak som till detta är att kommunen satsat stora belopp på befintliga att rusta upp kommunala skolor och dessutom byggt nytt. Detta har drivit den upp kommunala genomsnittskostnaden på lokaler avsevärt. En förarman klaring är att kommunen tidigare lämnat låga bidrag. De kommunala overheadkostnadema togs tidigare bort innan 75 procent resterande av

Iakttagelser i enkäter och vid besök 71

kommunala resurser fördelades, vilket innebar att minskningen togs ut två gånger. Resursema inkluderade skolornas faktiska lokalkostnad

upp till den kommunala genomsnittskostnaden.

De fristående grundskolorna i Helsingborgs kommun är också skolor som fått rejält höjda bidrag med cirka 30 procent. Representanter för de fristående skolorna att kommunen är mycket positivt

uppgav inställd till fristående skolor och dessa värdefulla komplement

ser som till de kommunala skolorna. Läsåret 1996/97 lämnades lägsta möjliga bidrag, dvs. 75 procent av kommunens medelkostnad. Kommunen lämnade inget ytterligare bidrag för lokalkostnader. Läsåret 1997/98 fick skolorna bidrag efter samma grunder de kommunala skolorna. För

som lokaler fick skolorna bidrag elev till maximalt ll 000 kronor.

per upp Sammantaget har detta inneburit att de fristående grundskolorna i Hel-

singborg, tack vare de nya resursfördelningsreglema och kommunens inställning, fick betydligt högre bidrag än tidigare. För de lägre bidragen var bilden följande:

Diagram 14. Procentuell fördelning de fristående grundskolomas

av

lägre bidrag.

5,0- 4,5- 4.0- 3.5- 3.0 15 Medelvärde2,4%

2.0- 1,5- 1.0 0.5- 0,0-

Vi kontaktade även de skolor och de kommuner hade svarat lägre

som bidrag. Det visade sig att beräkningen för de skolor svarat än

som mer fem procents lägre bidrag inte stämde, vilket fick till följd att ingen skola redovisade lägre bidrag översteg fem procent. Fördelningen

som för resterande skolor, dvs. de skolor som hade lägre bidrag till fem

upp procent, framgår av ovanstående diagram. Vad var orsakerna till att dessa skolor fått lägre bidrag än tidigare, trots att skolorna skall få

nu

72 Iakttagelser i enkäter och vid besök

bidrag efter samma grunder som de kommunala En förklaring är att kommunen varit positiv till fristående skolor, vilket medfört att den fristående skolan tidigare fått bidrag de kommunala och att samma som skolan vid kommunal nedskäming fått mindre bidrag elev. En en per annan är att kommunen avsatt ett större belopp centralt för att kunna 1 fördela till elever som är extremt stödkrävande. Basbeloppet har då minskat för såväl de kommunala de fristående skolorna. En allmän l som

nedskäming av den kommunala skolbudgeten är naturligtvis också

en förklaring till att vissa fristående skolor fått lägre bidrag. Skolans elevunderlag kan också ha förändrats på så sätt att elever med extra bidrag har slutat vid skolan, vilket fått till följd att bidraget

Vi frågade också på vilket sätt de högre respektive lägre bidragen

; har påverkat skolans organisation. Av de skolor erhållit högre bi- Å som drag kan vi i nedanstående diagram hur fördelar sig. Som vi i se svaren kan se har skolorna mest utnyttjat de högre bidraget till att lägga mer på elever med behov stöd. Även materiresurser av posterna

al/läromedel och kompetensutveckling prioriteras högt. Behovet att

fördela mer resurser till stödkrävande elever är med andra ord stort på många skolor. Lägger vi dessutom till att cirka nio procent har avsatt fler timmar till specialundervisning framstår behovet ännu tydligare.

Diagram 15. Procentuell fördelning av hur skolorna använt det högre bidraget läsåret 1997/98.

EleverI Mumm- Konve- spedel-Mnltietre-LokalerFineeleverMill-terElevtlmmetFans Annat behovev medel une- under-damm Iha: undervistad inledningMalung leden nlnøinwner lorllnn

Iakttagelser i enkäter och vid besök 73

För de skolor som angett att de fått lägre bidrag än tidigare har detta inneburit har har tagits bort för läromedel och materi-

att mest resurser al. Även till skolledning/administration och till kompetensut-

resurser veckling har fått stå tillbaka för annat.

Diagram 16. Procentuell fördelning av effekter av skolornas lägre bidrag läsåret 1997/98.

21,8%

10,2% 10.2%

10.0%

5,0%

J

om

MindraMinskadMindreBidraglvlnMinskadFletelevsrFinn MinskadEhvavginAvgifter Annat

pongartiüadmi-knmpatens-hemmenspodalun-panna oløvtimmuHama skolmñlid

mtrl/Iro-nutritionmvaekling anvisning

modalsknlodnrn

Nära tio procent av de fristående skolorna svarade att de fått oförändrade bidrag, dvs. att grundresursen tidigare läsår. Många

var samma som av dessa hade vid tillfället för enkäten inte fått besked det bi-

om nya dragets storlek och har därför uppgivit storleken på det tidigare bidraget. Förhandlingar med kommunen pågick fortfarande och tills dessa var avslutade fick skolan det gamla bidraget. Dessa skolor har varit starkt kritiska till kommunens sätt att sköta bidragsgivningen, eftersom skolorna inte har kunnat planera läsåret utifrån faktiska resurser. De har inte vetat om bidraget skulle förändras till det bättre eller ej, vilket inneburit svårigheter för skolorna att planera sin organisation. En skola meddelade att man skrivit ett femårigt fast avtal med kommunen och att detta inte har skrivits om som en följd de resursfördelningsreg-

av nya lema. Många fristående skolor ansåg att förhandlingarna med kommunen avseende resurserna skall avslutade innan läsåret börjar.

vara

Vi kan konstatera att de flesta fristående grundskolor i landet fått

högre bidrag i och med införandet av nya resursfördelningsregler.

Storleken på de högre bidragen varierar beroende på kommunens sätt att tolka begreppet efter samma grunder. Många kommuner tog inte u

w

-

74 Iakttagelser i enkäter och vid besök

hänsyn till de skolpliktskostnader som kommunerna har extra. Många av de fristående skolor som fått samma eller lägre bidrag ligger i kommuner som inte i alla delar förändrat resursfördelningen till följd av det

nya riksdagsbeslutet.

Vi har redovisat effekterna övergången från de gamla fördel-

nu av ningssystemet till det nya, dvs. vad som hände efter den 1juli 1997 och påverkade resurstilldelningen för läsåret 1997/98. Kommittén har även

följt utvecklingen under den efterföljande perioden, dvs. läsåret

1998/99, för att se om de nya reglerna för resursfördelning inneburit

ytterligare förändringar.

Med tanke på det resultat som kommitténs uppföljning uppvisade av övergången från det föregående systemet för resurserfördelning till det nya, låg det nära till hands att förmoda att vissa justeringar skulle göras i många kommuner så att resursfördelningen bättre uppfyllde de nya kraven. Framför allt fanns det anledning att tro att uppmärksamheten

kring skolpliktskostnadema skulle reglera tilldelningen i många kom-

muner. För att få reda på hur det förhöll sig frågade vi de fristående

skolorna om förändringar i lägeskommunens bidragsregler inneburit att

skolan budgetåret 1998 fått lägre eller högre bidrag per elev än budgetåret 1997. Av svaren framgår att över hälften skolorna fått högre

av bidrag. En tredjedel av de skolor som fått högre bidrag har inte uppgivit hur pass mycket högre bidraget blivit. För de övriga två tredjedelama ligger genomsnittet på cirka sex procents höjning. När det gäller de skolor som fått lägre bidrag visar det sig att även här är det en tredjedel som inte uppgivit procenttal, medan däremot resterande skolor redovisar ett genomsnitt på knappt fem procents sänkning.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 75

Diagram 1 Procentuell fördelning friskolomas erhållna bidrag budgetåret 1998 jämfört med 1997.

Vet 4,2%

bidrag högrebidrag samma 26.2% 54,6%

lägrebidrag i5,0%

Vilka skolor är det har fått högre bidrag vid den senaste enkäten som Hur mycket högre bidrag har dessa skolor fått Har några dessa av erhållit högre bidrag redan 1997 Och i så fall hur stort Vid gransken ning visar det sig att 62 skolor, vilket motsvarar 24 procent de skolor av som svarat, har fått högre bidrag såväl 1997 som 1998. I genomsnitt fick dessa skolor 11,3 procent högre bidrag år 1997 och 5,9 procent högre året därefter. Det finns med andra ord många skolor erhållit som betydligt högre bidrag under denna tvåårsperiod än de erhöll i det tidigare systemet. År 1997 erhöll 29 fristående skolor lägre bidrag vad de

än tidigare

fått. Genomsnittet på minskningen för dessa skolor låg på 2,4 procent. Vad hände året efter för dessa skolor Fem skolor fick lägre bidrag även 1998. Den skola som råkat mest illa ut fick 1997 fyra procents sänkning av bidraget och året efter åtta procents sänkning. Åtta skolor som fick lägre bidrag 1997 med ett genomsnitt på 2,2 procent erhöll samma grundbelopp året efter. För 15 av skolorna med ett genomsnitt på 2,8 procent år 1997 blev effekten att de år 1998 fick högre bidrag med ett genomsnitt på 3,7 procent. För de 32 skolor 1997 erhöll storlek på grundbidraget som samma som tidigare har 13 skolor fått högre bidrag 1998 med ett genomsnitt på 3,6 procent. Nio av skolorna har fått bidrag 1997 och två samma som skolor har fått lägre bidrag. Åtta skolor har inte på frågan när det svarat gäller 1998 års bidrag. Efter att studerat effekterna de reglerna för resurstilldelning av nya tycks de allra flesta fristående skolor efter två år ha fått högre bidrag än i det föregående systemet. Effekterna i samband med övergången till de

76 Iakttagelser i enkäter och vid besök

nya reglerna visade att två tredjedelar av alla fristående skolor- 68,3 procent fått högre bidrag än tidigare. Efter att ha studerat vad som

hänt sedan det nya bidragssystemet började tillämpas, dvs. under två år, kan vi konstatera att 77,1 procent av de skolor som svarat fått högre bidrag och 10,1 procent fått lägre. För 12,8 procent har det nya systemet inte inneburit någon förändring. Medelvärdet för dom skolor som fått högre bidrag ligger på 8,7 procent. Motsvarande medelvärde för de skolor som fått lägre bidrag är 2,9 procent.

Hur skall man förklara att så stor del av våra fristående grundskolor har fått högre bidrag med de nya reglerna för resurstilldelning Som vi redan tidigare nämnt är en förklaring att många kommuner, bortsett från att ta hänsyn till den skolpliktskostnad som finns, kan skifta i storlek beroende på respektive kommuns skolplanering. Det finns anled-

ning att tro att glesbygdskommuner har en större skolpliktskostnad per

elev än vad som gäller i storstadskommuner.

I många kommuner har tidigare underhållet av skollokalema inte skötts i tillräckligt hög grad. Detta har resulterat i att kommuner de senaste åren tvingats satsa stora pengar på underhåll. Elevökningen har fört med sig behov av nya lokaler. Eftersom kostnaderna för nybyggnad innebär betydligt dyrare lokalkostnader än det kommunala genomsnittet har detta fört med sig att genomsnittskostnaden ökat och därmed även bidraget till de fristående skolorna. Det allra vanligaste har visat sig vara att kommunerna ger de fristående skolorna lokalbidrag beräknat utifrån det kommunala genomsnittet.

En annan orsak står att finna i de fristående skolornas utbyggnad. Även många skolor fått godkännande att bedriva undervisning i

om årskurserna 1-6, har dessa vanligtvis börjat verksamheten med undervisning för elever i de första årskurserna. Bidragen för de lägre årskurserna är av förklarliga skäl inte lika stora som för de högre årskurserna. Under årens lopp expanderar skolorna, vilket medför att den totala bidragsnivån höjs. Vi kan märka att många av de skolor som från början startade med årskurserna l-3 nu också har undervisning upp till och med årskurs 6 eller till och med årskurs På detta sätt höjs det totala bidraget i förhållande till tidigare år.

iakttagelser i enkäter och vid besök 77

3.12 i starten av det

Tröghet nya systemet

I samband med övergången till de nya reglerna för resursfördelning visade det sig att närmare 60 procent de fristående skolorna fick be-

av sked om grundbidraget först när skolan startat läsåret 1997/98. Anledningen till att skolorna fick besked så sent kan vi finna i att kommunerna alltför sent tagit beslut om principer för resursfördelningen. Det tidigare systemet med 75 procent av den kommunala genomsnittskostnaden tycks ha varit inarbetat, formuleringen de reglerna har

men av nya för många kommuner inneburit osäkerhet om hur bidraget skall beräknas. Uttrycken efter samma grunder och skolans åtagande har uppfattats olika, vilket också bidragit till att sätten att beräkna till de

resurser fristående skolorna har varierat. Detta försvarade skolornas planering av verksamheten, eftersom de inte fick reda på inom vilka de

ramar skulle hålla sig.

Som vi tidigare nämnt var det många skolor vid förfrågan

som angav att de förändrade resurstilldelningsreglema inte hade givit någon effekt och att skolorna erhöll bidrag tidigare. Anledningen

samma som till detta var att skolorna vid tillfället för den första enkäten, dvs i början på november månad 1997, fortfarande inte fått besked vilket

om bidrag skolan skulle få och därför fått det gamla bidraget i avvaktan på kommunens beslut. Det rörde sig om 30 fristående skolor. Erhållna

svar på den senaste enkäten visar att fyra skolor fortfarande får bi-

samma drag. Detta kan tolkas som att kommunerna, i vilka dessa skolor är belägna, inte förändrat sina principer för resursfördelning och alltså inte

tagit hänsyn till de nya resurstilldelningsreglema.

Några kommuner har skrivit avtal med de fristående skolorna

som löper över flera år. I avvaktan på att avtalstiden går ut får den fristående skolan bidrag utifrån vad som överenskommits i avtalet. Det innebär i praktiken att kommunen inte följer de nya regler bidragsgivning

om som gäller från och med den 1juli 1997.

Från många fristående skolor har också framförts uppfattningar om att kommunpolitikemas allmänna inställning till fristående skolor påverkat hur snabbt förändringen till ett nytt systern genomförts. Kommuner, som sedan länge har en positiv inställning till fristående skolor, har tenderat att snabbare ge besked för att underlätta planeringen. Andra kommuner har prioriterat andra frågor, vilket fått till följd att besluten rörande de fristående skolorna fördröjts.

Vid de intervjuer som genomförts under läsåret 1998/99 har framkommit att många kommuner och fristående skolor har funnit former för hur arbetet med resurstilldelningen skall ske. Däremot tycks det på andra håll vara brister när det gäller hur informationen sköts tan-

om

karna bakom resursfördelningen.

78 Iakttagelser i enkäter och vid besök

3.13 erfarenheter av det

Ytterligare nya

systemet

Begrepp såsom insyn och skolans åtagande är för många kommuner

och fristående skolor diffusa och behöver förtydligas. Begreppet ef-

ter samma grunder tolkas av många som att de fristående skolorna

skall erhålla samma belopp per elev som de kommunala skolorna.

Kommunernas resursfördelningssystem är i många fall komplicerade

och svåra att förstå för de fristående skolorna. Knappt 80 procent av

de fristående skolorna har fått högre bidrag efter beslutet. Enkätsvar

och intervjuer visar att praktiskt taget alla kommuner och fristående

skolor anser att de nya reglerna för resursfördelning är att föredra

framför de gamla.

I det betänkande SOU 1995:109 som bildade utgångspunkt för det

riksdagsbeslut som fattades i oktober 1996 utgick utredningen från att

resurstilldelningen till de fristående skolorna skulle medföra ett så enkelt administrativt system som möjligt. De kontakter som tagits med både fristående skolor och kommuner pekar på att administrationen ökat, framför allt under det första året efter genomförandet av de nya reglerna. Många ansåg då att det föregående systemet med en procentuell minimigräns av det kommunala elevbidraget var att föredra, eftersom det var lättare att få grepp om bidragets storlek. Trots detta visar det sig att både kommuner och fristående skolor vid förfrågan anser att

de nya reglerna för resurstilldelning är att föredra framför de gamla.

För merparten av fristående skolor har systemet inneburit högre bidrag än tidigare. För kommunerna har det nya systemet, med några få undantag, lett till en mycket marginell kostnadsökning som kan utläsas i promilletal. De nya reglerna anses ge möjligheter till större rättvisa.

Det nya systemet med formuleringen att ...bidrag skall lämnas för varje elev med hänsyn till skolans åtagande och elevernas behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. har i många kommuner blivit föremål för olika tolkningar. Uttrycket efter samma grunder uppfattas olika, vilket inneburit att de samråd som förts mellan kommunerna och de fristående

grundskolorna ofta har varit komplicerade och långdragna. Fömtsätt-

ningarna för att kunna avsätta all den tid som är nödvändig för detta är olika. En liten fristående skola med elever som endast bor i den egna kommunen har visserligen inte särskild personal anställd för detta, men å andra sidan underlättas dess arbete att den endast behöver ha

genom samråd och underhandla med den egna kommunen. Helt andra förut-

Iakttagelser i enkäter och vid besök 79

sättningar råder i en stor skola i storstad med elever från många olika kranskommuner som dessutom kanske har kommundelsnämnder. I en sådan skola finns dock troligen anställd personal som kan arbeta med sådana frågor. Värre blir det för en liten skola med elever från många olika kommuner. Att sätta sig i alla dessa kommuners system och dessutom ha samråd angående resurserna blir hart när omöjligt. Det råder viss osäkerhet även när det gäller andra begrepp än efter samma grunder. Kommunen där den fristående skolan är belägen skall ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Begreppet insyn uppfattas dock olika i såväl kommuner fristående skolor. Många efterlyser som en definition begreppet for att samarbetet mellan kommuner och av skolor skall fungera friktionsfritt. Ett annat begrepp som vållat tveksamhet är skolans åtagande. I den grundläggande lagregeln om hur de fristående skolornas bidrag skall beräknas föreskrivs att detta skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevernas behov efter grunder komsamma som munen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna 9 kap. 6 § andra stycket skollagen. I den proposition l995/96:200 som ligger till grund for bestämmelsen sägs följande i frågan:

Fristående skolor skall, utijrån sina kostnader, få ersättning för den utbildning de erbjuder och vad som hör till utbildningen, dvs. skolans åtagande. Hänsyn skall tas till elevernas behov. Förutom sådant varje som elev behöver iform lärare, lokaler, läromedel för att få sin utbildav m.m. ning, kan vissa elever ha behov av särskilt stöd, ex. stödundervisning eller hemspråk Kommunerna skall bidragssynpunkt behandla de fristående ur skolorna på samma sätt som om eleverna funnits i den kommunala skolan.

Tveksamheter uppstår bland annat när det gäller att avgöra friom en stående skola har gjort ett sådant åtagande som berättigar till extra bidrag. Samtidigt som den fristående skolan kan ha åtagit sig betydande insatser skall skolans bidrag beräknas den aktuella eleven som om gått i den kommunala grundskolan. Det är inte alls säkert att insatserna då skulle motiverat någon högre tilldelning. Detta är beroende av om det kommunala systemet för resursfördelning tar hänsyn till olika åtaganden av de kommunala grundskolorna. Det har vid våra intervjuer många gånger framförts åsikten att om en kommun i samråd med en fristående skola kommer överens att den fristående skolan skall om genomföra viss verksamhet utifrån kommunens begäran, innebär detta att skolan har ett åtagande kan innebära extra resurstilldelning. som Den fristående skolan kan däremot inte själv bestämma åtaganden egna och i efterhand begära att detta skall leda till att den får extra resurser från kommunen.

80 Iakttagelser i enkäter och vid besök

Flera fristående skolor har vid våra intervjuer uppmärksammat frågan om tilläggspension för de anställda. Sedan ett antal år tillbaka avsätts en viss del av de anställdas lön för tilläggspension. För kommunalt anställd personal gäller att åtta procent avsätts, en kostnad som ingår i de kommunala skolornas tilldelade resurs. För att kunna omfattas av systemet gäller att berörd personal skall ha varit kommunalt anställd minst två år.

De fristående grundskolorna omfattas tilläggspension

inte av samma KPA som de kommunala. De förstnämnda använder sig av SPP för att ordna tilläggspensionen för sin personal. Kostnaden för detta ligger cirka 1,5 procent högre än kostnaden för de kommunala skolorna. Orsaken till att det inte går att fastställa ett exakt procenttal är att en skolas personalkostnad skiftar beroende på skolans personaltäthet, dvs. hur stor del av skolans budget som består av personalkostnader, och personalens löneläge. För de fristående grundskolorna gäller att personalen omfattas av systemet redan efter sex månader. När vi frågat visar det sig att de flesta fristående skolor får kompensation för denna merkostnad.

Kommunerna anser att det nya systemet, framför allt det första året, har inneburit ökad administration och ökad tid för möten med de fristående grundskolomas representanter. Även här har det visat sig att förutsättningarna är olika. Det finns kommuner som har ett sådant geografiskt läge att många av kommunens elever går i många fristående skolor i närliggande kommuner. Jämfört med en kommun med endast en fristående skola och med elever endast från den egna kommunen har sådana kommuner av förklarliga skäl en ökad administrativ uppgift. Det är möjligt att de administrativa rutinerna så småningom kommer att förbättras och effektiviseras båda för de fristående skolorna och för kommunerna. Hittills uppfattar dock de inblandade parterna det nya systemet som mer administrativt krävande.

Det förutsattes i riksdagsbeslutet att kommunerna skulle utveckla tydliga principer för resursfördelningen som går att utvärdera. Många fristående skolor tycker att kommunernas resursfördelningsprinciper är otydliga och över hälften av skolorna ansåg hösten 1997 att principerna var omöjliga att förstå, något som var alarmerande. Dessutom visade det sig att nästan hälften av skolorna enligt deras enkätsvar inte givits möjligheter till insyn i kommunens sätt att beräkna bidragen. Kommunernas svar var helt annorlunda på denna punkt. Där framkom att 94 procent ansåg att de fristående skolorna givits möjligheter till insyn. På denna punkt har visserligen läget förbättras under 1998. Av de fristående skolor är det nu 70 procent som svarar att de fått information om hur

bidragssystemet är uppbyggt så att de är förtrogna med systemet och

dess uppbyggnad. Det kvarstår dock ett stort antal skolor som ännu inte

Iakttagelser i enkäter och vid besök 81

fått nödvändig information. Kontaktema mellan de fristående skolorna och kommunen när det gäller grundbidragets storlek och speciella bidrag är inte helt tillfredsställande. Cirka tio procent av de fristående skolorna har inte haft kontakt med lägeskommunen innan beslut fattats. För resterande skolor tycks kontakterna fungera bra.

Efter att vi studerat en stor del av kommunernas resursfördelningsmodeller kan vi konstatera att modellerna i många fall är svåra att få grepp om. Olika delar av verksamheten ingår i grundbidraget, vilket gör det svårt att jämföra bidragets storlek i olika kommuner. I många fall är både moms och lokalbidrag inbakade i grundbidraget, vilket gör det omöjligt för skolorna att veta hur stort det ena och det andra Modellerna för sociala viktningar skiljer sig också åt och kan också vara svåra att begripa. Det finns också kommunala fördelningssystem som är så komplicerade att det måste vara mycket svårt för de fristående skolorna att få grepp om dessa. I några kommuner har man resurs-

fördelningssystem bygger på uppskattningar av vad den fristående

som skolan och de kommunala skolorna behöver i resurser. System av denna karaktär är konstruerade på ett sätt så att de många gånger är svåra att följa upp eller utvärdera.

Följdema av otydliga eller obegripliga resursfördelningsmodeller

blir att representantema för de fristående skolorna, när det är dags för samråd och förhandlingar om kommande bidrag, omöjligen kan vara väl förberedda inför dessa. Förutom att många har dåliga kunskaper om hur en skolbudget är uppbyggd känner man inte till hur den kommunala ekonomin i stort fungerar. De kommunala tjänstemännen är, till skillnad från de fristående skolornas representanter, oña väl insatta i skolbudgeten och har också varit ansvariga för hur resursfödelningsmodellen skapats. Av detta är det inte svårt att förstå att de samråd som skall äga för att komma överens bidragets storlek inte sker på lik-

rum om värdiga villkor. Det är därför viktigt att skapa bättre samarbetsformer mellan kommunerna och de fristående skolorna så att dessa bygger på förtroende parterna emellan och inte på misstroende. Det är vårt intryck, efter intervjuer i över 50 kommuner, att bättre samarbetsformer med några få undantag är på väg att växa fram.

I den uppföljning vi gjort har vi närmare undersökt hur kom-

som

muner med kommundelar handlägger resursfördelningsfrågoma. De

flesta beslutar centralt ett grundbidrag och överlåter sedan till

om kommundelama att besluta om andra delar av bidraget, till exempel bidrag för elever i behov av särskilt stöd och för elever som har rätt till modersmålsundervisning. Vissa kommundelar använder sig av social viktning. En sådan viktning innebär att skolorna får olika bidrag per elev beroende på vilken kommundel eleven kommer från. I vissa kom-

med kommundelar tilldelas kommundelen medel muner gemensamma

82 Iakttagelser i enkäter och vid besök

för olika förvaltningar. Detta innebär då att storleken på grundbidraget kan skilja sig åt inom samma kommun. Det bör dock resultera i att skolor inom samma kommundel har samma grundbidrag och att det sedan är upp till beslutsfattare att fördela eventuella extra medel till skolorna. Beslutet om nya resursfördelningsregler innebär att de fristående grundskolorna skall tilldelas bidrag efter grunder de samma som kommunala skolorna. I några kommuner med kommundelar sker emellertid resursfördelningen till de fristående grundskolorna efter andra principer. I Malmö har man valt att ta den billigaste kommundelen, Limhamn-Bunkeflo, utgångspunkt för fördelning till de fristående som skolorna. Det innebär att fristående skolor, oavsett i kommunen de var ligger, inte får bidrag utifrån kommunens genomsnitt. De får i stället ett lägre bidrag. I Borås kommun har man utgått från kommundelen Dalsjöfors som i 1997 års budget fick 90,9 procent av den genomsnittliga resursfördelningen invånare till skolan. I likhet med Malmö har per Borås alltså använt en billigare kommundel som utgångspunkt för tilldelning bidrag. Även Örebro kommun använde sig budgetåret 1997 av av ett system, där den centralt beslutade grundresursen byggde på den billigaste kommundelens Almby-Norrbyås nivå. Detta strider mot gällande bestämmelser. De senaste åren har präglats strävan i kommunerna att minska av en kostnadema för bland annat skolsektom. Många kommunala skolor har blivit utsatta för nedskärningar på 25 procent. Nedskämingarna har också berört de fristående skolorna. Det visar sig att de nu nya resursfördelningsreglema har givit kappt 80 procent av skolorna högre bidrag än tidigare. Ett fåtal skolor har fått lägre bidrag än tidigare. Olika sätt i kommunerna att uppfatta vad bidrag efter samma grunder innebär, kan ha fått till följd att fristående grundskolor i vissa kommuner fått ett betydligt högre bidrag än tidigare. Höganäs kommun är ett exempel på detta. Att det nya resurstilldelningssystemet skulle vara kostnadsneutralt i jämförelse med det gamla stämmer inte hittills. Det har i stället inneburit högre kostnader för kommunerna. Skillnaden i högre kostnader mellan det tidigare resurstilldelningssystemet och det nya är dock marginell för kommunerna och uppgår inte till procent den ens en av totala grundskolebudgeten. För majoritet de fristående grunden av skolorna har dock förändringen till de nya reglerna för resurstilldelning inneburit högre bidrag med ett genomsnitt drygt åtta procent. av

4 Effekter när det

gäller godkännande

av fristående

grundskolor

Antal ansökningar har sedan de fristående skolorna fick rätt till offentligt bidrag den l juli 1992 stadigt ökat. Detsamma gäller godkända fristående grundskolor som startat sin verksamhet. De olika skolornas inriktning har kategoriserats av Skolverket och från att från början ha indelats i fyra olika kategorier har antalet ökat för att i dag bestå

av följande kategorier: skolor med allmän inriktning, skolor med speciell pedagogik bland annat Freinet, Montessori, Waldorf, konfessionella skolor, skolor med språklig/etnisk inriktning, skolor med speciell ämnesproñl, internationella skolor, riksintematskolor samt övriga skolor. Antal verksamma godkända skolor i de olika kategorierna redovisas i nedanstående tabell.

1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99

innan

Som vi kan se av tabellen ovan har ökningen av antalet verksamma fristående grundskolor legat på drygt 10 procent under de senaste fyra läsåren. Det visar sig att många av de ansökningar fått godkännan-

som de av Skolverket av olika skäl inte leder till att man startar någon friskoleverksamhet.

Antalet elever i fristående grundskolor har under ovanstående läsår ökat med knappt 3 500 per läsår. Inför läsåret 1998/99 ökade elevantalet med cirka 3 750, vilket motsvarar en elevökning på 15,4 procent. Samtidigt har kommunerna noterat en elevökning med endast drygt två procent. Detta kan ses som en förklaring till att andelen elever i fristående grundskolor har ökat från 2,7 procent läsåret 1997/98 till 3,0 procent läsåret 1998/99. I Stockholms kommun finns för närvarande 41 fristående grundskolor. Det är den kommun som har flest fristående skolor. Därefter kommer Göteborg med 30 skolor. landets fristående grundskolor 80 av ligger i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner. Detta innebär

att en fjärdedel av samtliga fristående grundskolor ligger i dessa tre

storstadskommuner. Trots den ökade spridningen i landet är fristående grundskolor fortfarande i stor utsträckning ett storstadsfenomen. Det fanns olika åsikter om på vilket sätt riksdagsbeslutet om nyare-

sursfördelningsregler skulle påverka antalet ansökningar att få starta

fristående grundskolor. En uppfattning att det skulle bli mycket svåvar rare att fâ godkännande av Skolverket, eftersom kommunerna kunde yttra sig och påvisa att en start av en ny fristående grundskola skulle innebära påtagliga ekonomiska negativa effekter för kommunen. Samtidigt menade andra att skolorna efter beslutet skulle få till mer resurser sitt förfogande och detta skulle leda till att fler ansökningar kom till Skolverket för behandling. Antalet ansökningar till Skolverket har varierat med åren. Läsåret 1994/95 inkom 137 ansökningar, läsåret därefter inkom 108 ansökningar och läsåret 1996/97 fick Skolverket 122 ansökningar. Sista datum för ansökan är den 1 april för att året efter kunna friståenstarta en de skola. De 122 ansökningarna korn alltså till Skolverket senast den 1 april 1997 och de skolor som fått godkännande har möjlighet att starta sin verksamhet läsåret 1998/99. Eftersom beslutet resursfördelom nya ningsregler togs i oktober 1996 kan vi notera en ökning av ansökningar efter beslutet fram till den 1 april 1997. Antalet ansökningar till Skolverket under perioden 1 april 1997 l april 1998 var 153, dvs. en ök- ning med 26 procent jämfört med året innan. Enligt Skolverkets upp-

gifter har 182 ansökningar kommit in under perioden 1 april 1998- 1

april 1999 och kommer att behandlas under tiden fram till den 1 april år 2000. Ökningen noteras här till 17 procent jämfört med närmast föregående år.

Eje/der när det gäller godkännande 85

Diagram 18. Antal ansökningar till Skolverket läsåren 1994/95

- 1998/99.

200 -- 182

130 --

1so --

140 --

120 .-

1oo 4-

ao -

so

40 -

1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99

Antalet ansökningar ökade med 17 procent första året efter riksdagens beslut resursfördelningsregler. Sedan dess har ökningen mellan

om nya åren varit 26 respektive 17 procent. Om denna ökning beror på att många agerat utifrån tron att de nya resursfördelningsreglema skulle

de fristående grundskolorna är svårt att bedöma. Jämfört med det gynna antal ansökningar korn in till Skolverket läsåret 1994/95, dvs. 137

som ansökningar, är dock de senaste årens siffror på 153 och 182 inte anmärkningsvärda.

Det är intressant att granska hur Skolverket har hanterat de 153 ansökningar inkom under perioden 1 april 1997 1 april 1998. Av

som dessa 153 ansökningar har 31 avskrivits, dvs. ansökan har tagits tillbaka. Som tidigare nämnts har kommunerna möjlighet att yttra sig och kunna avstyrka ansökan om en skolstart skulle innebära påtagliga negativa konsekvenser för kommunen. Skolverket har haft att ta ställning till 25 negativa yttranden 121 yttranden totalt från kommuner. Av

av

dessa har tio ansökningar, trots kommunens avstyrkan, fått godkärmande. Skälen till att kommunerna avstyrkt ansökan för de 15 resterande skolorna Skolverket inte godkänt varierar, delvis beroende på vil-

som ken inriktning skolan skall ha. För skolor med allmän inriktning nio skolor har två kommuner anfört att en etablering skulle försvåra planeringen kommunens skolväsende. Övriga kommuner har anfört bris-

av ter i ansökan skäl. För skolor med konfessionell inriktning tre

som skolor har kommunerna angett brister i ansökan skäl för avstyr-

som kan. Kommunerna har endast i två fall kunnat påvisa sådana negativa

86 Ejêkter när det gäller godkännande

effekter för kommunens skolväsende lett till att Skolverket kunnat som ta hänsyn till dessa och avslå ansökan.

Diagram 19. Skolverkets behandling inkomna ansökningar 970401 av 98033 -

31 avskzévna

26 godkända

93godkända

Skolverket har i 26 fall avslagit ansökningar att starta skola. Dessa om utgör 17 procent av inkomna ansökningar. I några dessa fall har av kommunerna tillstyrkt, Skolverket avslagit ansökningarna. De men kommuner har avstyrkt dessa ansökningar har varierande som angett skäl som i huvudsak överensstämmer med de skäl anförts för de som ovanstående skolorna. Vad som skiljer dessa ansökningar från de andra och som fått Skolverket att avslå ansökningarna är de skäl Skolsom verket dessutom framfört avgörande för ett avslag. Det gäller i som

många fall ofullständigt underlag och brister vad timplan och

avser budget. Av de 26 ansökningarna har 17 sökt för allmän inriktning, tre för konfessionell inriktning, för språklig/etnisk inriktning och två en tillhörande kategori Övrig. Tre skolor har blivit kategoriserade. Vid en närmare granskning av de 17 skolorna med allmän inriktning visar det sig att två av dessa egentligen skulle kunna kategoriseras att ha som språklig/etnisk inriktning. Skolverket har för dessa bland anfört annat oprecisa antaganden angående elevprognos, motstridiga uppgifter samt icke tillräckliga kunskaper det svenska skolväsendet skäl för om som avstyrkan.

Efekter när det gäller godkännande 87

Skolverket har under angivna period godkänt 93 fristående

ovan grundskolor, vilket omfattar 61 procent av inkomna ansökningar. 23 av dessa 93 skolor är tidigare godkända skolor som önskar utöka sin verksamhet. I jämförelse med året innan visar det sig att Skolverket godkänt färre skolor i förhållande till antalet ansökningar. Året innan godkändes nämligen 65 procent av inkomna ansökningar. Vid kontakt med Skolverket om orsaken till denna minskning framkommer att Skolverket höjt kraven på ansökningamas innehåll och framför allt numera ställer högre krav på huvudmannen att bedriva skolverksamhet. Av de 93 skolorna har 23 fått utökat godkännande, dvs. skolan har tidigare varit godkänd för vissa årskurser, fått godkännande för ytterligare

men nu årskurser. Inriktningen dessa 23 skolor fördelas på allmän åtta sko-

lor, speciell pedagogik nio skolor, språklig/etnisk tre skolor och kon-

fessionell tre skolor. 70 skolor är nya. Skolornas inriktning för dessa 70

skolor är följande:

Inriktningen speciell pedagogik innefattar bland annat Montessori, Waldorf, Freinet och Reggio Emilia. Under inriktningen Övriga består skolorna skoldaghem eller skolor för elever med särskilda behov.

av

Skolverket har under kommitténs arbete godkänt två skolor, men avslagit ansökan i den del som berättigar till kommunalt bidrag. I båda fallen grundar sig beslutet på att en kommunal skola skulle riskera stängas på grund av en friskoleetablering. Godkärmandena gäller en skola i Sollefteå kommun och en i Dals Eds kommun.

Skolverkets beslut godkännande med start läsåret 1999/2000 har

om överklagats i åtta fall. Två av besluten har överklagats av en kommun, Bjuv. Fem sökande har överklagat Skolverkets beslut rörande sex ärenden. I det fall där sökanden hade lämnat två ansökningar som båda fått avslag Skolverket valde Stockholms länsrätt att avslå överkla-

av gandet. Länsrätten har hittills 990815 inte fattat beslut i något av de övriga ärendena. Inriktningen på de skolor som inte fått godkärmande och överklagat varierar. En skolorna har angivit konfessionell

som av inriktning muslimsk och fyra har allmän inriktning.

Några överklaganden har inlämnats till länsrätten av fristående grundskolor för att få en prövning gällande kommunernas sätt att fördela utifrån beslutet i oktober 1996. Emiliaskolan i Höör, Bo-

resurser rås Kristna skola i Borås, Martinaskolan i Göteborg och Hällfors

88 Efekter när det gäller godkännande

friskola i Vännäs är några exempel på detta. Beträffande Borås Kristna skola awisades överklagandet länsrätten, kammarrätten i Göte-

av men borg upphävde i sin tur länsrättens dom. Länsrätten i Västerbottens län har i domslut meddelat att Vännäs kommuns sätt att fördela lokalbidrag strider mot gällande lag.

Slutsats

Kommittén konstaterar att antalet ansökningar och antalet godkännanden ökat sedan beslutet resursfördelningsregler togs. Ökningen

om nya kan dock inte sägas ha varit märkbart större än tidigare år när det gäller det första året etter beslutet resursfördelningsregler. Antalet

om nya ansökningar gällande skolstart läsåret 2000/2001 har dock ökat med drygt 15 procent jämfört med året innan. Det är dock svårt att utifrån de uppgifter som kommittén samlat in avgöra huruvida det ökade antalet ansökningar beror på de nya resursfördelningsreglema eller

Bilaga 1 89

Kommittédirektiv

till Dir.

Uppföljning av resursfördelning

fristående 1997:55

grundskolor

Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppgift att följa utvecklingen av kommunernas bidragsgivning till fristående grundskolor. Kommittén skall kartlägga och analysera de resursfördelningsregler som kommunerna tillämpar. Kommittén skall därvid

0 belysa resursfördelningens effekter för såväl fristående grundskolor

som för kommuner,

0 belysa effektema för elever med behov av särskilt stöd,

0 belysa effekterna for glesbygden,

0 belysa fristående grundskolors kostnader for lokaler och kostnader

för sådana skolor med särskild profil.

Bakgrund

Vid remissbehandlingen av Friskolekommitténs betänkande Likvärdig utbildning på lika villkor SOU 1995:109 uttryckte flera remissinstanser oro för att en del kommuner inte skulle komma attberäkna sina bidrag till fristående skolor på ett korrekt sätt utan utsätta skolorna för godtycke.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen Fristående

skolor prop. 1995/962200, bet. 1996/97:UbU4,rskr. 1996/97:l4

m.m. innebär bl.a. att regler för kommunernas resursfördelning till

nya fristående grundskolor skall tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1997. I

90 Bilaga 1

propositionen aviserade regeringen att en expertkommitté skulle

tillsättas för att följa utvecklingen av bidragsgivningen till fristående

skolor. De nya bidragsreglema för fristående grundskolor innebär en i lag reglerad skyldighet för elevernas hemkommuner att bestämma det bidrag som skall lämnas för varje elev med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Enligt skollagen 1985:1100 skall en fristående skola öppen vara för alla. I likhet med vad som gäller för en kommunal grundskola skall dock en skola inte vara skyldig att ta emot elev, mottagandet en om medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. I konsekvens härmed är kommun inte heller skyldig att en lämna bidrag till särskilt stöd, om en skola tar emot elev har ett en som omfattande behov av särskilt stöd och det därför uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. En elev i en fristående grundskola skall bedömas på villkor och ha samma samma rätt till stöd som en elev i en kommunal grundskola. Det förutsätts att kommunerna utvecklar tydliga principer för resursfördelningen som går att utvärdera. Vidare förutsätts att kommunen beaktar att den fristående skolan har vissa högre kostnader till följd av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. när det gäller mervärdesskatt. Statens skolverk har i regleringsbrev för år 1997 fått i uppdrag att följa hur fristående skolor och kommuner tillgodoser behoven hos särskilt stödkrävande elever och att därvid belysa effekterna ur valfrihetssynpunkt. Skolverket skall redovisa detta uppdrag senast den 1 oktober 1998.

Uppdraget

Kommittén skall följa och utvärdera kommunernas tillämpning av de nya resursfördelningsreglema för fristående grundskolor under läsåren 1997/98 och 1998/99. Kommittén skall kartlägga och analysera olika kommuners resursfördelningssystem. Kommittén skall därvid belysa effekterna av tillämpningen såväl för fristående grundskolor som för kommunerna. Särskilt skall effekterna belysas för elever med behov särskilt stöd av och för elever i glesbygden. Dessutom skall frågor om fristående grundskolors kostnader för skollokaler och kostnader för sådana skolor med särskild profil belysas. Kommittén skall beakta de erfarenheter Skolverket kan ha till som följd av sitt ovan nämnda uppdrag att följa frågan begränsad om en

Bilaga 1 91

skyldighet för fristående skolor att ta emot elev respektive för

en kommuner att lämna bidrag i de fall betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter skulle uppstå.

Kommittén bör även dra nytta de underlag kommer fram

av som

Skolverkets uppföljningsy utvärderings- och tillsynsverksamgenom het.

Kommittén skall till sig knyta referensgrupp med företrädare för

en olika intresseorganisationer inom området, t.ex. Svenska Kommunförbundet, Friskolomas Riksförbund, Waldorfskolefederationen, Sverigefmska Riksförbundet, Sveriges Fristående Waldorfskolors Föräldraförening, Svenska Montessoriförbundet och Sveriges Kristna Friskoleråd.

Ramar för utredningens arbete

Kommittén skall lämna delrapport senast den 1 oktober 1998.

en Kommittén skall slutredovisa uppdraget senast den l oktober 1999. För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om jämställdhet mellan könen dir. 1994: 124 och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det

om brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Bilaga 2 93

Deltagare i referensgruppen

F riskolomas Riksförbund

Johanna Tunhammar, Lidingö

Svenska Kommunförbundet

Laina Kämpe, Huddinge

Svenska Montessoriförb undet

Peter Jonnéus, Falköping

Sverigefinska Riksförbundet

Helena Schmidt, Stockholm Sveriges Fristående Waldorfskolors Föräldraförening Karin Lindeberg, Stockholm Sveriges Kristna F riskoleråd Åke Nilsson, Hultsfred

Waldorfskolefederationen

Christer Carlbaum, Stockholm

Bilaga 3 95

Skolor som besökts

Skola Kommun År Elevantal Skoltyp

Borås Kristna skola Borås l-9 50 Konfessionell

Montessoriskolan Malmen Borås l-6 131 Montessori Botkyrka Friskola Botkyrka l-9 280 Allmän Montessoriskolan Kärnan Båstad 1-6 52 Montessori Danderyds Montessoriskola Danderyd 1-6 56 Montessori Falkenbergs Montessoriskola Falkenberg 1-6 41 Montessori Söderbaumska skolan Falun l-9 376 Allmän Gotlands Montessorifriskola Gotland l-6 30 Montessori Hangvar ekologiska skola Gotland l-6 41 Allmän Orionskolan Visby Gotland 13 Waldorf Backatorpsskolan Göteborg 1-6 254 Allmän

l Bö fristående skola Göteborg l-9 276 Allmän l Göteborgs högre samskola Göteborg l-9 736 Montessori l Katolska skolan avNotre Dame Göteborg l-9 320 Konfessionell l Rudolf Steinerskolan Göteborg 208 Waldorf

Sverigefinska skolan Göteborgi Göteborg l-9 74 Språklig/etnisk

i

The English school in Gothenburg Göteborg l-9 252 Språklig/etnisk l Haninge Montessoriskola Haninge 1-6 32 Montessori

Eketánga Montessoriskola Halmstad 1-9 139 Montessori

1 Montessoriskolan Droppen Haparanda l-6 37 Montessori i Annaskolan Hedemora 1-9 64 Waldorf

Helsingborgs Montessoriskola Helsingborg l-6 39 Montessori Delsbo Waldorfskola Hudiksvall 1-9 48 Waldorf Brunnbyskolan Höganäs l-6 Montessori Montessoriskolan Tellus Höganäs l-9 Montessori Ludvigsborgs friskola Hörby 1-6 Allmän Emiliaskolan Höörs Waldorfskola Höör Waldorf Lonnhyttans skola Karlskoga 1-6 39 Allmän

l

Fredkullaskolan Kungälv 1-9 135 Waldorf Montessoriskolan Älvkullen Kungälv l-9 58 Montessori

Banérskolan Leksand 1-6 27 Konfessionell

Montessoriskolan Floda säteri Lerum 1-9 178 Montessori Albatross Montessoriskola Lidingö l-6 97 Montessori

96 Bilaga 3

Lillgårdsskolan Linköping 1-6 153 Allmän Nya Munken Linköping 7-9 477 Allmän Tallbackens skola Ljusdal 1-6 37 Freinet Lunds Montessorigrundskola Lund l-9 127 Montessori Bladins skola Malmö 1-9 203 Allmän/lntem Sverigeñnska skolan i Motala Motala 1-9 71 Språklig/etnisk Eklandaskolan Mölndal 1-9 183 Allmän Backeboskolan Nacka 1-9 61 Allmän Boms friskola Nora 1-6 48 Allmän Kristna skolan Hosianna Nordanstig 1-6 22 Konfessionell An-Noor Al-Islamia Norrköping l-9 40 Språklig/etnisk Orust Montessoriskola Orust 1-6 50 Montessori Orust Waldorfskola Orust 1-6 23 Waldorf Erkheikki Naturskola Pajala 1-6 30 Allmän Kangos Kultur- och ekologiskolan Pajala 1-9 59 Allmän Väringaskolan Sigtuna l -6 62 Allmän Johanssons skola Sollentuna 1-9 380 Allmän Carlssons skola Stockholm 1-9 549 Allmän Ellen Keyskolan Stockholm 1-9 239 Waldorf Engelska skolan Stockholm 1-9 537 Språkliyemisk Estniska skolan Stockholm l-9 151 Språklig/etnisk Franska skolan Stockholm 1-9 526 Allmän Fredrikshovs Slotts skola Stockholm l-9 219 Allmän Kungsholmens friskola Stockholm 1-6 64 Allmän Lilla Akademien Stockholm 1-9 153 Allmän Maria Elementarskola Stockholm 1-9 271 Allmän Stefanskolan Stockholm 1-9 168 Konfessionell SztEriks katolska skola Stockholm 1-9 214 Konfessionell Stockholms Montessoriskola Stockholm 1-6 67 Montessori Vasastans Montessoriskola Stockholm 1-9 76 Montessori Söderköpings Waldorfskola Söderköping l-9 68 Waldorf Mariaskolan Södertälje l-6 108 Waldorf Täby Friskola Täby 4-6 166 Allmän Fristadsskolan Uddevalla l-9 80 Konfessionell Hällebergsskolan Uddevalla l-9 60 Konfessionell Hannaskolan Umeå l-9 48 Konfessionell Umeå Waldorfskola Umeå 1-12 195 Waldorf Gluntens Montessoriskola Uppsala 1-9 143 Montessori Manar Al-Houda Arabisk skola Uppsala 1-6 58 Språklig/etnisk Tryserums friskola Valdemarsvik 1-6 48 Allmän Montessoriskolan Barnens Hus Varberg 1-6 51 Montessori Montessoriskolan Lära för Livet Varberg 1-6 33 Montessori Fridaskolan Vänersborg 1-9 362 Allmän

Bilaga 3 97

Hällfors Friskola Vännäs 1-6 46 Allmän Lemshaga Bamakademi Värmdö l-6 152 Allmän Fryxellska skolan Västerås 4-9 714 Allmän i Hannaskolan Örebro l-9 l 17 Konfessionell Johannaskolan Örebro l-9 165 Waldorf Överkalix kultur- och miljöskola Överkalix l-9 32 Allmän

KUNGL BlBL 1999 49 2 4 |

STOCKHOLM

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya förmånsrättsregler Bilagor.+ Ju. 32.Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. . SteriliseringsñáganiSverige1935-1975. 33.Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerför . tryggt -

Ekonomiskersättning.S. äldresamtavgifterför äldre ochhandikappomsorg.

Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. S. . God sedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamâmndeneffektivaretillsyn. Fi.

- EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidationavaktiebolag.Ju. . Märk väl Fi. 37.Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö.

- Invandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranseri sambandmedexportav . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningför alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyñet.U.

Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring.

10 Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 4 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförs-

. ll. Bör demokratinavnationaliseras lagsamtförslagtill ettcentrumför dokumentärfilm

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ochenfilmvârdscenüal.Ku.

12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. Ny luftfartslag.N.

slaiñserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn revisions-i

13.Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

14 Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45. Slutförvaringavkärnavfall.Kommunernaoch . 15.Nyttsystemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch

om 16.Ökadrättssäkerhetasylärenden.i UD. socialbidragåren1990till 1996.

17.GarantipensionochBosätmingstilläggförpersoner Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi.

. föddaår 1937eller tidigare. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

. 18 Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N. . 19.Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv. Invandraresomföretagare.Ku.

. Ändringari vammärkeslagen.Ju. skyddsjaktpåvarg.M.

. 20 Sverigeochjudar-nastillgångar.UD. Smittskydd,samhälleoch individ. DelA+B. S. . . 21. Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.av

- . avpersonermedfunktionshinder.S. S 22.Denskyddadeprovinsen.En demokratins Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

essäom

. värdeochvärdighet.Demokratiutredningens En nytullag. Fi.

. slciñserie.Ju. Konvergensochförändring.Samordningav

. 23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku.

Förslagtill inriktning av nyamål 3 inom EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24.EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N.

fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58. Löserjuridiken demokratinsproblem

25.Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

- 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi.

27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60.Kundvänligaretaxi.N.

jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

. 28.Kontantmetodför småföretagare.Fi. 62.Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi.

29. Internationellkonflikthantering attförberedasig 63. Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan

- tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64.Representativdemolaati.Demokratiutredningens

mediekoncenüationslag.m.m.Ku. skriftserie.Ju.

31 Tillsyn överadvokaterm.m.Ju. .

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdarefor barnoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav

-

ungdomar. informationomnarkotikautveckling. 66.Godvårdpå lika villkor omstatensstyrningav 91. Enöversynavjämställdhetslagen.N.

-

hålso-ochsjukvården+ 2bilagor. 92. Premiärför personval.Ju. 67.KÄRNAVFALL metod plats 93.Det folkstyret.ForskarvolymVI.

- - - unga miljökonsekvens.KASAMs yttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. FUD-prograrn98. M. 94. Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi.

68. Brandkatastrofeni Göteborg. 95. Småskaligelproduktionsamtmätningoch

DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. 69.Individenocharbetslivet.Perspektivpådet 96. Statistikrefonnen.Utvärderingochförslagtill

samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnafor 70.Gentekniknämnden.U. utvärderingen reformen.Ju.av 7l. oseriösabostadsfönnedlare.S. 97. Socialtjänst utveckling.i 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Del A ochB Bilagor.

-

rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch 98. Likvärdigavillkor U.

-

egnahem. 73.Handikappombudsmannensframtida

förutsättningarocharbetsuppgiñer.S. 74.Demokratinochdetgemensammabästa.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 75. Rättplatsför vindkraften.Del och Dell 2. M. 76.Maktdelning.Forskarvolym

Demolcratiutredningen.Ju. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar-

volymII. Demokratiutredningen.Ju. 78.Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför

-

jordbruket.Jo. 79.Källskatt utdelningochroyaltytill begränsat

skattskyldiga.Fi. 80.Demokratiopinioner.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 81.Förhandlingsersätmingtill hyresgästorganisation.

Ju. 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker

m.m.Fi. 83.Globaliseing.ForskarvolymIX. Demokrati-

utredningen.Ju. 84.Civilsamhället.ForskarvolymVIII.

Demokratiutredningen.Ju. 85.Bredbandför tillväxt i helalandet.

Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska

aspekterpåIT-infrastrulcturen.N. 86.PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheter

-

för Sverige.

Enrapportfrån hearingen"EfterPC:n"anordnad

avIT-kommissionenjuni 1999.N. 87.Vagnbolagför järnvägen.N. 88.Granskningskommissionensbetänkandei anledning

avBrottsutredningeneftermordetpåstatsminister

Olof Palme.Ju. 89.statsbidragtill handikapporganisationer.S.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Granskningskommissionensbetänkandeianledningav

Brottsutredningeneftermordetpåstatsminister Nya förmånsrättsregler Bilagor. 1+

Olof Palme.88 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati-

Premiärför personval.92 utredningensskriftserie.8

DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Att slaktaettfår i Gudsnanm.Omreligionsfrihetoch

Demokratiutredningen.93 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9

Statistikrefonnen. Utvärderingochförslagtill Rasism,nynazismochfrämlingskap. -

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför utvärderingen Demokratiutredningensskriftserie.10

avreformen.96 Bördemokratinavnationaliseras

Demokratiutredningensskiñserie.1 l Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Utrikesdepartementet

skriftserie.12 Ökadrättssäkerhetasylärenden.16i

Etik ochdemokratiskstatskonst. Sverigeochjudamastillgångar.20

Demokratiutredningensskriftserie.13 Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel.

Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 38

Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv. Ändringari varumärkeslagen.19 Försvarsdepartementet

Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6

värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie Internationellkonflikthantering attför beredasig

- 22 tillsammans.29

Tillsynöveradvokaterm.m. 31 Underrättelsetjänsten översyn.3 7

- en Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32 Likvidationavaktiebolag.36 Socialdepartementet

Demokratini denoffentligasektornsförändring. SteriliseringsüåganiSverige1935-1975.Ekonomisk

Demokratiutredningensskriftserie.40 ersättning.2

Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43

GarantipensionochBosättningstilläggför personer Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 födda år 1937ellertidigare.17

Globaliseringenochdemokratin. Lindqvistsnia nio utvecklabemötandet

- vägaratt av Demokratiutredningensskriñserie.56 medfunktionshinder.21

personer Loserjuridiken demokratinsproblem Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre

tryggt - Demokratiutredningensskriftserie.58 avgifter för äldre-ochhandikappomsorg.33

samt Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch

om Representativdemokrati.Demokratiutredningens socialbidragåren1990till 1996.46

skriftserie.64 Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B. 51

Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52

av utredningensskriftserie.74 Barnombudsmannenföreträdareför bam och

- Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. ungd0mar.65

76 Godvårdpå lika villkor statensstyrning

- om Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymII. hälso-ochsjukvården 2bilagor. 66

av + Demokratiutredningen.77 Oseriösabostadsfönnedlare.71

Demokratiopinioner. Boendesocialaeffekter konkurseroch

av Demokratiutredningensskriftserie.80 rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch

- Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.81 egnahem.72

Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. Handikappombudsmarmensframtidaförutsättningaroch

83 arbetsuppgifter.73

Civilsamhâllet.ForskarvolymVIII. Demokrati- statsbidragtill handikapporganisationer.89

utredningen.84 Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehov information

av

omnarkotikautveckling.90

Socialtjänsti utveckling.Del Bilagor. 97

A. ochB -

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Näringsdepartementet

Märkväl 7 Effektivavärme-ochmiljölösningar. 5

Införselavbeskattadevaror.26 Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.

Kontantmetodför småföretagare.28 Förslagtill inriktningavnyamål 3 inom EG:sstruktur-

Fastighetsmäklamänmdeneffektivaretillsyn. 3 5 fonder.23

- Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47 EG:sstrukturstöd.Nyorganisationför degeografiskt

- Ennytullag.54 avgränsadestmldurfondsprogrammen.24

Begränsadfastighetsskatt.59 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb

- Bilen, miljön ochsäkerheten.62 ocharbetslöshetsersättningen.27

Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat Nyluftfartslag.42 skattskyldiga.79 Öppenelmarknad.44

Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82 LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

Förmånerochökadelevnadskostnader.94 slutredovisning.48

Rikstrafiken En nymyndighet.57

- Utbildningsdepartementet Kundvänligaretaxi. 60

Individenocharbetslivet.Perspektivpå detsamtida Godsedi forskningen.4

arbetslivetkringsekelskiñet2000.69 Vuxenutbildningför alla Andraåretmed

Bredbandför tillväxt i helalandet.Närings-,regional- Kunskapslyftet.39

ochvälfärdspolitiskaaspekterpåIT-inñasüulmiren. 85 Att läraochleda Enlärarutbildningfor samverkan

- död längelevePCznlNyamöjligheterför ochutveckling.63 PC:när -

Sverige.Enrapportfrånhearingen"EñerPC:n" Gentekniknåmnden.70 Likvärdigavillkor 98 anordnad IT-kommissionenjuni l999.86av

Vagnbolagfor järnvägen.87

En översynavjämställdhetslagen.9 l Jordbruksdepartementet

Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering Yrkesñsketskonkurrenssituation.3 elförbrukning.95

av Samema ettursprungsfolki Sverige.25

- Jordbrukochmilj önytta nyttmiljöprogramför- Miljödepartementet

jordbruket.78

Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch

platsvalsprocessen.45 Kulturdepartementet

Skyddsjaktpåvarg.50 Denframtidakommersiellalokalradion.14 KÄRNAVFALL metod plats miljökonsekvens.

- - - Frågortill detindustriellasamhället.18 yttrande 98.67

KASAMs överSKBsFUD-program Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill Rättplatsför vindkrañen.Del l ochDel 75

mediekoncenüationslagm. m. 30

Svensktmedborgarskap.34 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag

samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmochen

ñlmvårdscentral.4 1

Invandraresomföretagare.49

Konvergensochförändring.Samordning lagstift-av

ningenför medie-ochtelesektorema.55

BrandkarasuofeniGöteborg.

DrabbadeMedierMyndigheter.68

fakta info direkt

Tel 08-587 671 OO.Fax 08-587 671 71. Box 6430. 113 82 Stockholm.

order@fcxktainfo.sewwwfaktainfase