Resurser på lika villkor? delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Resurser lika villkor

på

inaal

IâlâwâfâäieSÄÄNS EET

Utbildningsdepartementet

E575

Öcc SO

l

Statens offentligautredningar

WW 1998:112

W Utbildningsdepartementet

Resurser

lika Villkor

på

Delbetänkande Kommittén för uppföljning av

resursfördelning till fristående grundskolor

av

Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes 0rder@liber se

. . Internet: www.fritzes.se

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-21005-3 Stockholm 1998 ISSN O375-250X

Till statsrådet Ylva Johansson

Genom beslut den 15 maj 1997 bemyndigade regeringen statsrådet Ylva Johansson att tillsätta en kommitté med uppdrag att följa och utvärdera kommunernas tillämpning de resursfördelningsreglema

av nya för fristående grundskolor under läsåren 1997/98 och 1998/99 dir

1997:55.

Kommittén antog namnet Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor, Fristkommittén. F.d. skoldirektören Sven-Åke Johansson utsågs att leda kommitténs arbete. I kommittén

ledamöter utvecklingsledaren Elisabet Nihlfors, ekonomicheingår som fen Ulla Thorslund samt juristen Lars Werner.

Undervisningsrådet Rolf Ombrant tjänstgör sekreterare i kom-

som mittén.

Till kommittén har knutits referensgrupp med företrädare för oli-

en ka intresseorganisationer på skolans område. Referensgruppens ledamöter finns i bilaga

I kommitténs uppdrag ligger att lämna delrapport senast den l

en oktober 1998 samt slutredovisa uppdraget senast den l oktober 1999.

Kommittén ber härmed att få överlämna sin delrapport.

Stockholm den 28 september 1998

Sven-Åke Johansson

Elisabet Nihlfors

Ulla Thorslund

Lars Werner

/Rolf Ornbrant

SOU 1998:1 12 Innehållsförteckning 3

Innehållsförteckning

1 Inledning 5 1.1 Flera ändringar i bidragssystemet 5 1.2 Vad innebär de resursfördelningsreglema 6

nya

1.3 Expertkommitténs uppdrag 7

1.4 Uppdragets innebörd 7

2 Arbetsmetod 9

2.1 Inför undersökningen 2.2 Beskrivning vad vi gjort 10

av

3 Iakttagelser i enkäter och vid besök 13

l Kartläggningssvårigheter 13

3.2 Starkt skiftande resursfördelningssystem 14 3.3 Skolor med andra bidragssystem 17 3.4 Skiftande hyreskostnader 18 3.5 Skolor med särskild profil 24 3.6 Extra satsningar i kommunerna 27 3.7 Handläggning momsfrågor 28

av 3.8 Elever med behov särskilt stöd 30

av 3.9 Insyn och uppföljning 35 3.10 Fristående grundskolor i glesbygd 37 3.11 Inställning till fristående grundskolor och de nya

resursfördelningsreglema 39 3.12 Ökade bidrag för många skolor 42 3.13 Tröghet i starten det systemet 50

av nya

Bilagor

1 Kommittédirektiv 63 2 Deltagare i referensgruppen 67

Inledning 5

1 Inledning

1.1 Flera ändringar i bidragssystemet

Reglerna för bidragsgivningen till de fristående grundskolorna har sedan lång tid tillbaka varit föremål för debatt och också förändrats vid flera tillfällen. Från att bidragen på 1980-talet varit statsbidrag som beslutats regeringen infördes den 1 juli 1992 ett nytt bidragssystem

av

innebar att bidraget skulle lämnas hemkommunen och att bisom av dragets storlek skulle minst 85 % av kommunens genomsnitts-

vara kostnad elev och stadium under föregående kalenderår i grundsko-

per lan. Med andra ord skulle ett avdrag på högst 15 % kunna göras.

Den 1 juli 1995 trädde regler bidrag i kraft. Dessa innebar

nya om att hemkommunen vid beräkningen av bidraget per elev fick göra avdrag med högst 25 %. Kommunen skulle därvid beakta bland annat om den fristående grundskolan hade särskilda kostnader, t.ex. för moms och arbetsgivaravgifter, på grund av att den drevs av enskild huvud-

att dess åtagande omfattade elever med behov av särskilda stödinman, satser eller att den erbjöd skolhälsovård. En ändring var att bi-

annan draget skulle beräknas på genomsnittskostnaden per elev och årskurs under pågående kalenderår i stället för stadium och föregående år.

per

De två olika systemen för resurstilldelning som varit i bruk ansågs

många orättvisa och sades kunna innebära att man inte tog nåav som

hänsyn till vilka olika behov som fanns för de elever som gick i en gon fristående grundskola. Vid den remissbehandling som föranleddes av Friskolekommitténs betänkande Likvärdig utbildning på lika villkor SOU 1995: 109 framkom i flera remissvar viss oro för att kommuner-

sätt att beräkna bidragen till de fristående grundskolorna inte skulle nas göras på ett korrekt sätt, utan utsätta skolorna för godtycklig behandling. Därför aviserade regeringen i propositionen Fristående skolor

prop 1995/962200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 1996/97:14 att en m.m. expertkommitté skulle tillsättas för att följa utvecklingen bidrags-

av givningen till de fristående grundskolorna. Med anledning av propositionen beslutade riksdagen den 21 oktober 1996 bland annat att nya regler för kommunernas resursfördelning till fristående grundskolor skulle tillämpas från och med den 1juli 1997.

6 Inledning SOU 1998: l 12

1.2 Vad innebär de

nya

resursfördelningsreglerna

De nya bidragsreglema för fristående grundskolor innebär i lag en reglerad skyldighet för elevernas hemkommuner att bestämma det bidrag som skall lämnas för varje elev med hänsyn tagen till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder kommunen tillämpar vid som fördelning av resurser till de grundskolorna. Förutsättningen är egna dock att den fristående grundskolan har rätt till bidrag, något Stasom tens skolverk beslutar i samband med godkännandet. En skola har om inte rätt till bidrag om kommunen kan påvisa att skolans verksamhet skulle innebära påtagliga och bestående negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Enligt skollagen 1985:1100 skall fristående grundskola en vara öppen för alla. I likhet med vad som gäller vid fördelningen elever av mellan olika enheter inom den kommunala grundskolan skall dock en fristående skola inte vara skyldig att ta emot elev mottagandet en om medför betydande organisatoriska eller ekonomiska effekter för skolan. I konsekvens härmed är en kommun inte heller skyldig att lämna bidrag till särskilt stöd om det därför uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. En elev i fristående grunden skola skall bedömas på villkor och ha rätt till stöd samma samma som en elev i en kommunal grundskola. Det förutsätts att kommunerna utvecklar tydliga principer för resursfördelningen och att dessa går att utvärdera. För att kommunen, i vilken den fristående grundskolan är belägen, skall kunna rättvis begöra en dömning av skolans bidragsbehov som är grundat på skolans åtagande och elevernas behov, har kommunen rätt till insyn i skolans numera verksamhet. Insynen skall också garantera att offentliga medel för utbildning används för avsedda ändamål. Vidare förutsätts att kommunen beaktar att den fristående grundskolan har vissa högre kostnader till följd av skillnaden i huvudmannaskap, till exempel när det gäller mervärdesskatt. Vidare innebär beslutet att Statens skolverk i regleringsbrev för år 1997 har fått i uppdrag att följa hur fristående grundskolor och kommuner tillgodoser behoven hos särskilt stödkrävande elever och att därvid belysa effekterna valfrihetssynpunkt. Skolverket skall redovisa ur detta uppdrag senast den l oktober 1998.

Inledning 7

1.3 Expertkommitténs uppdrag

Kommittén skall följa och utvärdera kommunernas tillämpning av de resursfördelningsreglema för fristående grundskolor under läsåren nya 1997/98 och 1998/99. Den skall kartlägga och analysera olika kommuners resursfördelningssystem. Kommittén skall därvid belysa effekterna av tillämpningsåväl för fristående grundskolor för kommunerna. Särskilt skall en som effekterna belysas för elever med behov särskilt stöd och för elever i av Dessutom skall frågor fristående grundskolors kostna-

glesbygden. om

der för skollokaler och kostnader för sådana skolor med särskild profil

belysas. Kommittén skall beakta de erfarenheter Skolverket kan ha till som följd sitt nämnda uppdrag att följa frågan om en begränsad av ovan skyldighet för fristående skolor att ta emot elev respektive för komen lämna bidrag i de fall betydande organisatoriska eller ekomuner att nomiska svårigheter skulle uppstå. Kommittén bör även dra nytta av de underlag kommer fram Skolverkets uppföljnings-, utvärdesom genom

rings- och tillsynsverksamhet.

Kommittén skall till sig knyta referensgrupp med företrädare för en olika intresseorganisationer inom området, till exempel Svenska Kommunförbundet, Friskolomas Riksförbund, Waldorfskolefederationen, Sverigefinska Riksförbundet, Sveriges Fristående Waldorfskolors Föräldraförening, Svenska Montessoriförbundet och Sveriges Kristna Friskoleråd. Kommittén skall lämna delrapport senast den l oktober 1998 och en slutredovisa uppdraget senast den l oktober 1999.

1.4 innebörd

Uppdragets

Kommittén har haft ställning till innebörden i uppdragets olika att ta delar. Det övergripande uppdraget innebär att följa och utvärdera. Utifrån riksdagens fattade beslut skall arbetet att följa enligt kommitténs studera och beskriva hur bidragsgivningen till de

uppfattning vara att

fristående grundskolorna fungerar läsåren 1997/98 och 1998/99. Detta skall alltså ske över tid och resultera i samlad och objektiv bild av en hur utvecklingen bidragssystemet sker. Att utvärdera innebär att av studera vissa begränsade områden och att dessa studier skall närmare resultera i förklaringar och värderingar. Kommittén skall vidare kartlägga och analysera olika kommuners resursfördelningssystem. Att kartlägga innebär att undersöka om det finns många olika sätt att beräkna och fördela resurserna och därefter

8 Inledning

systematisera dessa. Att analysera innebär bland annat att undersöka om kommuners olika strukturer påverkar resursfördelningssystemet och på vilket sätt systemet påverkar verksamheten på kort och på lång sikt.

Vidare skall kommittén belysa olika slags effekter de regler-

av nya na. Bland annat innebär detta att på frågan det systemet

ge svar om nya har lett till någon förändring och i så fall på vilket sätt. Utifrån den information som inkommit under arbetet kommittén det viktigt att

anser påpeka inom vilka områden det systemet har sina brister och

som nya vad dessa grundar sig på.

Kommittén har däremot inte att inom uppdragets komma med

ram eventuella förslag till förändringar i de nya resursfördelningsreglema.

SOU 1998:1 12 Arbetsmetod 9

2 Arbetsmetod

2.1 Inför undersökningen

För att kunna få rättvisande bild hur det resursfördelnings-

en av nya reglerna fungerar finns det olika sätt att till väga. Att göra ett slumpmässigt urval fristående grundskolor och kommuner innebär

av att uppgiften begränsas, med tanke på att förutsättningarna i kom-

men

och skolor är så skiftande valde vi att göra totalundersökning, muner en dvs. att samtliga fristående grundskolor och kommuner även de som

inte har fristående skolor inom kommunen skulle ingå. Detta skulle

-

bättre möjligheter att beskriva de skiftande förutsättningar som finns ge vad gäller storlek, struktur och kunskaper såväl i kommuner som i fristående grundskolor.

Skolverket har fått i uppdrag att följa hur fristående grundskolor och kommuner tillgodoser behoven hos särskilt stödkrävande elever. Detta skall redovisas senast den 1 oktober 1998, dvs. samtidigt som kommitténs delrapport skall redovisas. Därför har vi valt att när det gäller den-

del vårt uppdrag delvis avvakta resultatet från Skolverkets uppna av drag och i samband med slutrapporten redovisa vad som framkommit. I övrigt redovisar vi i delrapporten regeringsuppdragets olika delar.

För att kunna erhålla den information som är nödvändig från kom-

och fristående grundskolor har vi valt att genomföra en enkätunmuner dersökning kompletterats med intervjuer. Vi är medvetna om de

som risker finns att skicka ut enkäter. Hur omfattande kan enkäten vara

som för att mottagaren skall det meningsfullt att svara Och vilken am-

anse bitionsnivå skall enkäten ha Det är också viktigt att formulera frågorna så att de bara kan tolkas på ett sätt. Erfarenheten visar emellertid att någon formulering alltid missuppfattas av någon enstaka svarsperson. Kommunerna får ofta enkäter från olika håll och arbetet med att besva-

dessa tar tid och kraft. Det innebär att enkäterna ifrågasätts och inte ra sällan läggs sidan, eftersom inte tror att enkätsvaren kommer att

man

till någon nytta. Ibland läggs uppdraget att fylla i enkäter på en vara tjänsteman inte har så stor erfarenhet eller kunskap. Detta för då

som med sig att tillförlitligheten i kan ifrågasättas. Risken för en

svaren bristande samordning i kommuner med kommundelsnämnder är också uppenbar. Fördelen med skriftlig enkät är emellertid att den kan be-

en

10 Arbetsmetod

svaras vid lämpligt tillfälle och i ostörd miljö. Dessutom kan jämfö-

en relse över tid göras genom att skicka ut enkäter vid två olika tillfällen.

För att eliminera eventuella risker för felsvar har vi valt

att genomföra muntliga intervjuer med ett urval kommuner och fristående grundskolor. Intervjuerna har föregåtts av telefonkontakter och några veckor i förväg utsända frågor att diskutera vid intervjuerna.

2.2 Beskrivning av vad vi gjort

Enkät till kommunerna. sekretariatet utarbetade ett förslag till enkät som därefter skickades till sju kommuner med önskan synpunkter

om på frågomas konstruktion. Utifrån de synpunkter som korn tillbaka som svar reviderades enkäten och skickades i mitten av oktober 1997 till samtliga landets 288 kommuner, av vilka 13 har stadsdels-/kommundelsnämnder. Vi valde alltså att skicka enkäten till alla kommuner, även till de kommuner som inte har fristående grundskolor i kommunen. Kommunen kan trots detta ha elever som valt att i en fristående grundskola i annan kommun och för vilka bidrag skall lämnas. Sammanlagt skickades 415 enkäter. Svarsfrekvensen på kommunenkäten är 99,3 %, vilket innebär att svar fattas från endast två kommuner.

Enkät till de fristående grundskolorna. I likhet med kommunenkäten skickades enkäten avsedd för de fristående grundskolorna ut på test i sju skolor. Efter revidering skickades enkäten till alla godkända fristående grundskolor som vid tillfället för enkäten uppgick till 313 skolor. Av dessa ligger åtta skolor i glesbygdskommuner. 19 skolor hade ännu inte startat. Svarsfrekvensen på denna enkät är 98,6 %. Fördelningen av skolornas inrikming/kategori och storlek framgår ned-

av anstående diagram.

SOU 1998:1 12 Arbetsmetod ll

än MonsoriKonlassiomllWaldorfSpråklig/einÖvrig InternationellaFreinel Riksinlernal Diagram 1 Fördelning skolkategorier läsåret 1997/98, antal skolor.

Fördelningen skolstorlekar är följande:

av

O

82 mo O o o o wO No 3 O

0 19- 20 49- 50-99 100199- 200299 300- -399 över400 svar

Elevanlal Diagram 2 Fördelning antalet elever ifristående grundskolor läsåret 1997/98.

Studiebesök och intervjuer. Vi har bedömt det otillräckligt att endast använda enkätsvaren underlag för rapporten. Svaren på

oss av som några enkätfrågor krävde att vi tog kontakt med ett urval skolor och kommuner för att kontrollera riktigheten i Vi ville dock möj-

svaren. ligheter att diskutera vissa speciella frågor för att få tillräcklig informa-

12 Arbetsmetod

tion om hur det förhåller sig i skolorna och i kommunerna.

Under det första halvåret 1998 besökte vi 13 kommuner, träffade

kommunrepre-

sentanter och i respektive kommun besökte vi fristående grundskola.

en Följande 13 kommuner har vi hittills besökt: Lund, Hörby,

Höör, Malmö, Haninge, Botkyrka, Göteborg, Borås, Lerum, Mölndal, Örebro,

Nora och Karlskoga.

Vid val av kommuner och fristående grundskolor skulle besö-

som kas utgick vi från att kommunernas struktur och storlek skulle oli-

vara ka och att de fristående grundskolorna skulle ha olika inriktning

och vara av skiftande storlek. Vid besöken har kommunerna vanligtvis

representerats av den tjänsteman eller de tjänstemän besvarat enkä-

som ten och/eller har ansvar för resursfördelningsfrågoma och ekonomin.

Intervjuerna har föregåtts telefonsamtal. Kommunerna och de fristå-

av ende grundskolorna har i förväg erhållit lista på de frågeområden

som varit aktuella vid intervjuerna. Vid de fristående grundskolorna har

mestadels rektor och den ekonomiskt ansvarige deltagit vid intervjuer-

na.

Kommittén har som mål att inför slutrapporten ha besökt 30 % de

av 120 kommuner har fristående grundskolor belägna i kommunen,

som dvs. cirka 40 kommuner.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 13

3 i enkäter och vid besök

Iakttagelser

l Kartläggningssvårigheter

såväl pedagogiska ekonomiska skäl har förutsättningarna för Av som kartlägga skolans kostnader och bidrag förändrats. Tidigare inneatt fattade grundskolan undervisning för elever i årskurserna l-9. Lokaler-

utnyttjades endast i ringa omfattning för annan verksamhet och då na endast vissa lokaler såsom idrottshall, slöjdsalar och skolmatsal. Id-

rottshallama oftast utnyttjade olika slags idrottsföreningar eller var av privatpersoner. Slöjdsalama användes ofta för kursverksamhet och av skolmatsalarna i bruk för större möten olika slag. Intäkterna för togs av verksamheter gick direkt till kommunen och kom inte den aktudessa ella skolan till del. Sedan några år tillbaka har bilden förändrats avsevärt. Kommunerklara den kommunala ekonomin har bland annat resultenas strävan att andra verksamheter har integrerats i skollokalema. Det gäller rat i att framför allt förskole- och fritidshemsverksamhet. Ett flertal skolor har

ombyggnationer anpassat lokalerna på ett sådant sätt att exemgenom fritidsverksamheten, inom för samlad skoldag, kan utpelvis ramen en nyttja klassrum och andra ytor tidigare endast använts för skolsom bruk. Gränserna mellan fritidshemspersonalens och lärarnas arbetsupphar därför också på många skolanläggningar blivit diffusa.

gifter mer

följd kommunernas skyldighet att från och med Delvis som en av den 1 januari 1997 möjlighet för alla sexåringar att börja skolan har ge också förskoleverksamheten i hög grad flyttat in i skolans lokaler. tillsammans har bidragit till att skolor och kommuner i redo- Detta visningen kostnader har svårt att särskilja skolans kostnader och biav drag från övriga verksamheters, eftersom såväl lokaler som personal

samnyttjas. svårighet är knuten till kommuner har kommundels- En annan som nämnder. För närvarande finns det 13 kommuner har kommunsom delsnämnder. Vissa dessa kommuner har central organisation av en fördelar till de olika fristående gmndskoloma, vilket som resurserna samordning. I andra kommuner fördelas ett bidrag till garanterar en respektive kommundel bland annat skall omfatta bidrag till skolsom verksamheten, såväl den kommunala den fristående. Detta har som

14 Iakttagelser i enkäter och vid besök SOU 1998: l 12

medfört att principerna för resursfördelningen i vissa fall olika i ser ut olika kommundelar. Arbetet med att få in enkätema från kommuner med kommundelsnämnder har varit omfattande än det varit med mer andra kommuner, delvis på grund samordningssvårigheter. av Kommunernas organisationsmodeller för utbildningsverksamheten ser olika ut. Senare års strävan att decentralisera så mycket möjligt som för att besluten skall kunna fattas så nära verksamheten möjligt har som bidragit till att storleken på den centrala skolförvaltningen minskat och att nya organisationsstrukturer har uppstått. Skolorna är ofta numera resultatenheter med totalt ansvar för bland annat ekonomin med allt vad det kan innebära. Samtidigt har många kommuner förändrat den centrala skoladministrationen. Ett system med beställar- och utföramämnder finns inrättat på några håll. De förändrade strukturerna och arbetsuppgifterna har på vissa håll resulterat i bristande kunskap för vissa frågor. om vem som ansvarar En annan orsak till att samordningen är svår att klara är omsättningen av personal. Vid flera kontakter med kommuner har det framkommit att det inte finns skriftliga uppgifter hur det förhållit sig tidigare och att om ingen kan svara på hur det varit. Detta tyder på att det i del kommuen ner finns brister i uppföljningen. I många kommuner och vid många fristående grundskolor har alltså kartläggningssvårighetema varit uppenbara. Det gäller då framför allt sättet att redovisa kostnader för sådana verksamheter sker integresom rat och där det är svårt att särredovisa kostnaderna på ett relevant sätt. Detta beror på att nuvarande redovisningssystem och statistikinsamling till delar inte är anpassade till den verklighet som råder i skolorna.

3.2 Starkt skiftande

resursfördelningssystem

I beslutet om nya resursfördelningsregler förutsätts att kommunerna utvecklar tydliga regler för sin resursfördelning och att dessa går att utvärdera. Det förutsätter också att den fristående grundskolan får insyn i hur bidraget beräknas. På så sätt skall skolan kunna preliminär göra en uppskattning av bidraget för kommande år. Kommitténs arbete har bland annat varit att utifrån kommunernas resursfördelningssystem följa upp om de fristående grundskolorna fått bidrag med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter grunder kommusamma som nen tillämpar för de egna grundskolorna. Vi har också frågat både kommunerna och de fristående grundskolorna de fristående skolorom na har givits möjligheter till insyn i kommunens sätt att beräkna bidragen samt frågat de fristående skolorna kommunens bidragsmodell om är möjlig att förstå.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 15

Resursema till grundskolan har tidigare varit starkt reglerade. Tidi-

system med statligt tilldelade resurser i form av basresurser, förgare stärkningsresurser och speciallärarresurser har reglerats i statsbidragsförordningen för grundskolan. Från att ha haft bestämmelser antal

om undervisningstimmar och grupptimmar per årskurs beskriver grundskolans timplan endast omfattningen respektive ämne under

numera av grundskoletiden samt totalt antal garanterade undervisningstimmar. Kommunerna och skolorna har detta fått större frihet att dispo-

genom

sina efter de faktiska behov som finns. Tanken är att benera resurser sluten resursanvändning skall tas så nära verksamheten som möjligt

om för att på så sätt kunna utnyttja resurserna på bästa sätt.

Det finns inget enhetligt resursfördelningssystem för landets kom-

Mängden system är stort och många är sätten att bedöma vad muner. av

skall ingå i vilken del av systemet. Det skulle här krävas alltför som stort utrymme att beskriva alla de varianter på beräkningssystem som redovisats från landets alla kommuner. Att begränsa redovisning till

en de kommuner har fristående skolor skulle också ta för stor plats.

som Däremot finns det några saker som kan vara intressanta att nämna.

Av de 120 kommuner som har fristående grundskolor saknar 27 ett politiskt beslut vilka resursprinciper skall gälla för såväl de egna

som skolorna de fristående skolorna. Åtta kommuner saknar politiskt

som beslut för sina skolor, har beslut för de fristående. Tolv

egna men kommuner har beslut för sina skolor, men inte för de fristående

egna skolorna. En tredjedel kommunerna saknar med andra ord ett poli-

av tiskt beslut hur till de fristående grundskolorna skall till-

om resurserna delas I dessa kommuner därmed möjligheter för tjänstemän att

ges själva besluta tilldelningen till de fristående grundskolorna. Kom-

om mittén har ännu inte närmare undersökt hur handläggningen går till i

dessa kommuner.

De allra flesta kommuner använder sig i sitt fördelningssystem av en

gmndbidrag utgångspunkt. Vad grundbidraget består av typ av som skiftar. Vissa kommuner inkluderar lokalkostnader, momsersättning

för stödkrävande elever. Andra kommuner har bidragen och resurser för dessa delar utanför grundbidraget. En del kommuner redovisar varje delpost i grundbidraget medan andra inte gör detta. Storleken på grundbidragen varierar också beroende på hur stor resurs som finns reserverad centralt i kommunen. Det här innebär att en fristående skola med elever från flera olika kommuner eller kommundelar får skiftande bidragsbelopp. Eleverna med andra ord olika bidrag till sko-

genererar lan. Eftersom betraktas som gemensamma för skolan inne-

resurserna bär detta i praktiken att kommuner högre bidrag delvis bekos-

som ger tar undervisningen för elever kommer från kommuner med lägre

som bidrag.

16 Iakttagelser i enkäter och vid besök SOU 1998: l 12

De olika konstruktionerna på grundbidrag gör det svårt att jämföra dessa sinsemellan. Det finns också andra delar och andra på

sätt att se resursfördelning som omöjliggör rättvisa jämförelser. Några kommuner använder sig av behovsprövning. I dessa kommuner lämnar den fristående skolan in en begäran om resurser med redovisning sina fak-

en av tiska kostnader. Utifrån denna gör kommunen bedömning hur stort

en bidrag skolan skall få.

Cirka 15 % av kommunerna använder sig social viktning när det

av gäller tilldelning till de egna och till de fristående skolorna. Viktningen baseras på ett antal olika kriterier är kopplade till skolorna är

som var belägna och vilket elevunderlag skolorna har. Kriterierna kan olika

se ut i olika kommuner. I kommuner med kommundelsnämnder

kan systemen skifta, dvs. vissa kommundelar har social viktning medan andra inte använder sig av detta. Hur går i dessa kommuner tillväga när

man det gäller att beräkna bidragen till fristående skolor har elever från

som ett upptagningsområde omfattar flera kommundelar Är systemet

som med social viktning lämpligt eller rent möjligt att använda sig när

av av det gäller de fristående skolorna

De flesta kommuner med kommundelsnämnder har inte använt sig av social viktning när det gäller att beräkna resurserna. De fristående grundskolorna får, oavsett i vilken kommundel de ligger, bidrag utifrån den kommundel som har den lägsta kostnaden och följaktligen det lägsta bidraget. Fristående skolor i andra kommundelar får på detta sätt bidrag efter andra grunder än de kommunala skolorna. Trots detta har majoriteten fristående skolor i dessa kommuner fått högre bidrag än tidigare.

Eftersom det finns så många variationer i sättet att beräkna

resurser och att fördela dessa är det för många fristående grundskolor

ett problem att sätta sig in i de olika systemen. Det gäller inte bara att begripa systemet i den egna kommunen, eftersom många skolor har elever från flera kommuner eller kommundelar. Det är uppenbart att

en fristående grundskola har elever från till 25 olika kommuner/

som upp kommundelar har helt andra förutsättningar att göra sig bekant med alla olika system än skola med elever endast från den kommunen.

en egna Detta har också framförts av många representanter för de fristående skolorna vid våra intervjuer. När vi frågat de fristående skolorna de

om givits möjligheter till insyn i kommunens sätt att beräkna bidragen har närmare hälften 49 % svarat nej.

Beslutet om nya resursfördelningsregler för de fristående grundskolorna har resulterat i att 55 % kommunerna ändrat sina tilldel-

av ningsprinciper både för de egna och för de fristående. Förändrade principer har också inneburit att lägga tid för de fristående skolorna

ner mer i dessa kommuner att sätta sig in i dessa fördelningsprinciper. Vi

nya har frågat de fristående skolorna kommunens bidragsmodell är

om

Iakttagelser i enkäter och vid besök 17

möjlig för dem att förstå. En tredjedel av skolorna har svarat nej på frå- Av detta kan vi konstatera att många fristående skolors förutsättgan. ningar för samråd på lika villkor ännu inte finns när det gäller att komöverens skolans tilldelning av bidrag. Kravet på kommunerna ma om att utarbeta tydliga och utvärderingsbara regler för sin resursfördelning har i många kommuner ännu inte infriats. Detsamma gäller beträffande de fristående skolornas möjlighet att få insyn i hur bidragen beräknas.

3.3 Skolor med andra bidragssystem

Internationella skolor. Det finns för närvarande sex internationella skolor: British Primary School i Danderyd, Bladins skola i Malmö och i Stockholm finns International School of Stockholm, Lycée Francais Saint Louis, The Tanto School samt Tyska skolan. Ytterligare en skola har tillkommit läsåret 1997/98, nämligen Internationella skolan i Göteborgsregionen. Denna skola är landets första kommunägda skola och har Göteborgsregionens kommunalförbund som huvudman. Det innebär i praktiken att 13 kommuner är gemensamma ägare till skolan. De internationella skolorna är avsedda för elever som för endast en kortare tid är bosatta i landet eller den har andra skäl att få utbildning i en som internationell skola. Det beslutet fristående skolor innebär ocknya om så att dessa skolor, efter medgivande av regeringen, får ta emot andra elever än vad som tidigare gällt. De internationella skolorna omfattas inte samma bidragssystem av riksdagen beslutat. De har inte rätt till bidrag från kommunerna, som utan erhåller ett statsbidrag per elev. Eftersom bidrag från kommunerna inte är reglerade står det varje kommun fritt att själv bestämma och om i så fall hur stort bidrag elev den är beredd att betala till den interper nationella skolan. Lycée Francais Saint Louis och Tyska skolan skiljer sig till delar från de andra internationella skolorna eftersom de får ekonomiskt stöd från den franska respektive tyska staten. Riksinternatskolor. I Sverige finns tre riksintematskolor: Grännaskolan i Jönköpings kommun, Lundsbergs skola i Storfors kommun samt Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna kommun. För dessa skolor gäller inte bestämmelserna i skollagens 9 kapitel. I skolla- 10 kap. 1 § sägs att kommunen skall lämna bidrag till en riksingens c tematskola för elev som inte är att anse som utlandssvensk. För de en elever går i skolans gmndskoledel och som betraktas som utlandssom svenskar utgår statsbidrag. Skolor för särskilt stödkrävande elever. Det finns i landet ett tiotal kombinerade skol- och behandlingshem med sammanlagt cirka 100

18 Iakttagelser i enkäter och vid besök

elever. Upptagningsområdet för dessa skolor är vanligtvis stort och

omfattar många kommuner. Några har hela landet upptagningsområ-

som de. Placering av elever sker ofta via socialförvaltningama betalar

som en vårddygnsavgift för varje elev i vilken skolkostnadema vanligtvis ingår. Skolförvaltningen betalar vanligtvis den del vårddygnsavgift-

av en som gäller skolkostnadema.

3.4 Skiftande

hyreskostnader

För de kommunala skolorna har det i tidigare system oftast förhållit sig så att de inte behövde bekymra sig om lokalemas kostnad. Det gällde förutom kapitalkostnaden också kostnaderna för drift och underhåll. Anledningen var att lokalkostnaderna sköttes centralt och alltså inte ingick i den resurs skolan fick sig till del. Detta innebar såväl fördelar som nackdelar. Fördelen var att skolan med sin tilldelade kunde

resurs fokusera resursfördelningen på undervisningsverksamheten. Nackdelen var att det från skolans sida inte fanns någon motivation att utnyttja lokalytan så funktionellt som möjligt för att därigenom kunna skära ned kostnaderna för lokalerna.

På senare år har skolornas resurstilldelningssystem i de flesta fall radikalt förändrats. I den resurs som tilldelas skolorna ingår alla kostnader och skolan måste numera ta hänsyn till många kostnader som tidigare skötts på central nivå, bland annat lokalkostnaderna. Etableringen av fristående skolor har också varit en bidragande faktor till att intresset för lokalkostnaderna har ökat. Eftersom dessa normalt utgör cirka en fjärdedel av skolans budget kan en nedskäming på lokalkostnaderna innebära att ganska stora resurser kan överföras till undervisningsinsatser.

Hur lokalkostnaderna beräknas och vad kostnaderna består är

av dock frågor som fortfarande bekymrar framför allt de fristående skolorna. Det finns en allmän misstänksamhet gentemot kommunerna hos flertalet fristående skolor. Misstänksamheten kan möjligen bero på att beräkningarna av lokalkostnaderna är så komplicerade att de är svåra att förstå. Men det kan också bero på att de fristående skolorna tror att kommunerna ser möjligheter att genom minskade bidrag till lokaler kunna spara på kommunens utgifter. Vi har därför noterat att de fristående skolorna har ett stort intresse av att beräkningsgrundema för lokalkostnaderna skall vara så tydliga att de går att förstå. De upplever också att lokalkostnadsbidragen inte ges efter samma grunder som till de kommunala skolorna.

I Skolverkets rapporter "Skolan Jämförelsetal för skolhuvudmän

finns bland annat redovisat både kommunernas och de fristående gmndskolomas lokalkostnader per elev. Det är dock svårt att exakt re-

Iakttagelser i enkäter och vid besök 19

dovisa skolans kostnader på grund av att integreringen mellan skola, barnomsorg och fritidshem blivit allt vanligare. Denna integrering gäller bland annat lokalutnyttjande, vilket gör det svårt att redovisa respektive verksamhets lokalkostnader separat. Trots detta är det av intresse att göra vissa jämförelser mellan de kommunala skolornas och de fristående skolornas lokalkostnader. Vid en jämförelse åren 1995 och 1996 visar det sig att de fristående grundskolorna har generellt lägre lokalkostnader än de kommunala skolorna. De fristående skolorna har mindre lokalyta elev, har samtidigt högre kostnad m2.

per men en per Vid jämförelse hur stor del den totala budgeten som lokalkost-

en av av nadema upptar visar det sig att de fristående skolorna ligger lägre procentuellt sett. Detta förklaras delvis av att den fristående grundskolan själv bestämmer storleken på sin organisation genom antal klasser och antal elever.

Det är här viktigt att veta att de redovisade siffrorna gäller åren in-

beslutet resursfördelningsregler trätt i lcraft. Om de nya nan om nya reglerna kommer att förändra kostnadsnivån för de fristående skolorna är i skrivande stund omöjligt att bedöma.

lokalyta kostnad kostnad/ totalkost- lokalkost-

mZ/elev m2 elev nad/elev nad i %

kommunala skolor 15 820 kr 12 300 kr 48 800 kr 25,2 1995 kommunala skolor 15 850 kr 12 500 kr 50 200 kr 24,9 1996

-

Tabell I Jämförelse lokalkostnader kommunala grundskolor vsfristående

grundskolor Uppgifter från Skolverkets "Skolan Jämförelsetal för

-

skolhuvudmän rapporter nr 106 och 134.

Bidragen till de fristående grundskolorna skall bekant lämnas efter

som

grunder till de kommunala skolorna. För många fristående samma som skolor är detta svårt att avgöra beroende på att kommunens reella kostnader för lokalerna inte redovisas i skolbudgeten. Anledningen är att kommuner etablerat ett kommunen ägt fastighetsbolag som ansvarar

av för kommunens totala fastighetsbestånd och dessutom skall vara

som

20 Iakttagelser i enkäter och vid besök

självfinansierat. Vid en förfrågan till de fristående skolorna visar det sig att endast hälften skolorna visste att lokalkostnaderna ingår i

av skolbudgeten. Knappt hälften 45 % visste inte de ingick. I del

om en kommuner redovisas vissa kostnader, till exempel kapitalkostnader, i annan verksamhet medan underhålls- och driftskostnader ingår i skolbudgeten. Det kan därför för många fristående skolor redovisnings-

av tekniska skäl vara svårt att få något helhetsgrepp lokalkostnadernas

om storlek. Ser man därtill på vilket sätt kommunen har, eller inte har,

redovisat lokalkostnadsbidraget blir situationen för många fristående skolor hart när omöjlig när det gäller att veta storleken på bidraget. Av svaren i enkäten till de fristående skolorna framkommer att över hälften av skolorna 59 % inte får lokalkostnadsbidraget redovisat separat.

En dryg fjärdedel 28 % av de 120 kommuner som har fristående grundskolor tillämpar vad man kallar marknadsmässiga hyror på skollokalerna. Men vad är marknaden för skollokaler Priset på marknaden regleras normalt av vilken efterfrågan som råder. Och efterfrågan bestäms oftast av vilket läge lokalerna har. Och vilken efterfrågan finns på skollokaler Vilka har intresse av att köpa eller hyra skollokaler För föräldrar och elever är det självklart att olika lokalkostnader inte skall inverka på skolans möjligheter att bedriva undervisning utifrån ett likvärdighetskrav. Kostnader och bidrag måste därför lika relate-

vara rade till varandra oavsett skolan är belägen och det är kom-

var om en munal eller fristående skola. Detta går emellertid inte att utläsa av enkätsvaren.

Både de fristående skolorna och kommunerna har fått förfrågan

om lokalkostnadsbidraget innefattar lokalemas faktiska kostnad eller om bidraget är uträknat efter andra principer. Av svaren från de fristående skolorna framgår att 21 % inte vet hur det förhåller sig. Resterande

svar visar att 19 % erhåller den faktiska kostnaden, att 33 % erhåller kommunens genomsnittskostnad och att 10 % får den faktiska kostnaden upp till kommunens genomsnittskostnad. Ytterligare några 15 %

svarar att bidraget är beräknat på annat sätt. Knappt hälften de kommu-

av ner som har fristående grundskolor 46 % svarar att bidraget utgörs av kommunens genomsnittskostnad, 25 % av kommunerna betalar de faktiska kostnaderna och 17 % betalar den faktiska kostnaden till

upp kommunens genomsnitt. Fördelningen framgår nedanstående tabell.

av

SOU 1998: l 12 Iakttagelser i enkäter och vid besök 21

46%

Elfristäendeskolor 35% 33%

kommuner

25%

21%

15%

11%

0% l 0%

wa

faktisk genomsnms- taktisk påannatsätt vet ingetbidrag

kostnad kostnad kostnadupp

tillgenom-

snittskostnad

Diagram 3 Olika sätt att beräkna lokalkostnadsbidrag till fristående grund

skolor.

Vi har undersökt om kommunerna använder sig av samma principer när det gäller tilldelningen till de fristående gmndskoloma som till de kommunala skolorna. Vi har också vid våra intervjuer med fristående skolor och kommuner diskuterat vilka följder de olika alternativen kan få. Diskussionerna har resulterat i att vi inte kunnat finna någon modell

motsvarar kraven på resurstilldelning efter samma grunder som till som de kommunala när det gäller lokalkostnader. Låt oss därför granska respektive alternativ för att tydliggöra problemen.

Alternativ Skolan erhåller bidrag för lokalernas faktiska kostnad. Vid första granskning borde rimligen detta alternativ kunna

en motsvara tilldelning efter samma principer för fristående och för kommunala skolor. Det visar sig dock att det är svårt att genomföra. För de kommunala skolorna innebär detta alternativ att en nybyggnation av en skola inte drabbar undervisningen i skolan. Vi kan utgå från att ett nybygge innebär högre standard när det gäller arbetsmiljön. Samtidigt

en innebär ett bidrag utifrån faktisk lokalkostnad att skolan inte behöver bemöda sig att effektivisera lokalutnyttjandet. Detta skulle annars

om kunna innebära att minskade lokalkostnader kunde utöka andra resurser för skolan.

Problemet uppstår när de fristående skolorna skall erhålla bidrag utifrån den faktiska kostnaden. Skolhuvudmannens ambitioner att finna billiga lokaler måste betecknas som små, eftersom kommunen skall betala den faktiska kostnaden, oavsett vilka lokaler som skolan anskaffar. Om det inte finns något tak för kostnaden skulle i princip en skola

22 Iakttagelser i enkäter och vid besök SOU 1998: l 12

kunna förläggas i lokaler som till följd av ett centralt läge har extremt hög hyra. Tänk er en situation då en fristående skola hyr lokaler i Stockholms mest eftertraktade läge. Detta skulle naturligtvis inte funge ra. Detta alternativ skulle också kunna innebära att en fristående skola kompletterar skolan med ytterligare lokaler vilka kommunen är tvingad att betala kostnaderna för. Om beslutet om att resurstilldelningen skall göras efter samma grunder för de fristående skolorna för de kom-

som munala skall efterföljas kan man inte använda sig av detta alternativ såvida inte kommunen direkt tar över beslutsrätten vad gäller den fristående skolans lokaler.

Alternativ 2. Skolan erhåller bidrag som innefattar kommunens genomsnittskostnad. Detta alternativ innebär att kommunen räknar ut genomsnittskostnaden för de kommunala skolorna och beräknar sedan lokalkostnadsbidraget för de fristående skolorna utifrån detta. Jämfört med det förra alternativet är detta att föredra för de fristående skolor som har en billigare lokalkostnad än genomsnittet. Differensen kommer då skolans övriga verksamhet till del. Ju billigare lokaler desto mer pengar över till annat. För skolan kan det då finnas viss motivation att effektivisera lokalutnyttjandet och på så sätt lösgöra mer resurser till annat. De flesta fristående skolor som får resurser enligt detta alternativ anser att systemet är bra, eftersom de generellt sett har billigare lokaler än de kommunala och kraven på lokalstandard ofta får stå tillbaka för satsningar på skolans inre arbete. För de fristående skolor som har en lokalkostnad är högre än kommunens genomsnittskostnad innebär

som detta alternativ problem, eftersom resurser som annars skulle kunna användas till lärarlöner, läroböcker m.m. nu till viss del måste användas till att betala kostnader för lokaler.

Alternativet kan fungera så länge differensen mellan genomsnittskostnaden och högre kostnad är relativt begränsad. Problemet

en uppstår när en kommun ser sig tvungen att på grund av en elevökning bygga skola, vars produktionskostnader är så höga att lokalkost-

en ny naden blir betydligt mycket högre än kommunens tidigare genomsnittskostnad. Enligt detta alternativ skulle denna nybyggda skola vara tvungen att betala så pass hög kostnad för lokalerna att resterande

en medel inte skulle räcka till en acceptabel nivå på lärartäthet och skolmaterial. Därför måste kommunen skjuta till extra medel för att kompensera den högre kostnaden. I och med detta spricker kravet på tilldelning efter samma grunder. För att detta alternativ skall kunna vara användbart måste också den fristående skolan få ett extra bidrag vid en tillbyggnad eller ombyggnad. Om beslutet om att resurstilldelningen skall göras efter samma grunder för de fristående skolorna som för de kommunala skall efterföljas kan man inte heller använda sig av detta alternativ.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 23

Alternativ 3. Skolan erhåller bidrag för lokalernas faktiska kostnad upp till genomsnittsstandard. För de fristående skolorna innebär detta alternativ, i likhet med alternativ att motivationen att finna så billiga och ändamålsenliga lokaler möjligt inte är särskilt stark. För

som kommunen, däremot, är detta alternativ att föredra, eftersom det förhindrar att fristående skola skaffar lokaler som överstiger kommu-

en

genomsnittskostnad. Om de gör det är det skolans eget problem. nens Samtidigt kan detta alternativ innebära problem för vissa kommunala skolor. Skolor med hög lokalkostnad får endast kommunens genomsnittskostnad och måste parera den höga kostnaden med medel som

skulle vara ämnade till skolans inre arbete. Vad som är viktigt är annars att de personella dvs. den undervisande personalen, och de

resurserna, materiella läromedel och utrustning inte får bekosta

resurserna annan

orimligt hög lokalkostnad. På sätt som i alternativ 2 skulle en en samma nybyggnation kommunal skola tvinga fram extra medel för att

av en skolan skall kunna ha acceptabla förutsättningar för sin verksamhet. Om beslutet att resurstilldelningen skall göras efter samma grunder

om för de fristående skolorna som för de kommunala skall efterföljas kan man inte heller använda sig av detta alternativ.

Det finns givetvis knappast någon fristående grundskola som föreställer liksom för de kommunala grundskolorna, skulle

sig att man, automatisk kostnadsbidrag för investeringar. Resonemanget ovan bely-

enbart vad likabehandling rent teoretiskt skulle innebära. ser en

Alternativ 4. Skolan erhåller bidrag för lokalerna utifrån en annan beräkningsgrund. Åtta de 120 kommuner har fristående

av som grundskolor använder sig beräkningsgrund för tilldelning

av en annan

lokalkostnadsbidrag. Beräkningsgrundema varierar och är i många av fall så komplicerade att det torde vara problem för berörda fristå-

pass ende skolor att bli förtrogna med systemet. Som exempel på en förhållandevis enkel beräkningsgrund kan nämnas att i Nynäshamn får den fristående skolan lokalkostnadsbidrag utifrån faktisk kostnad, dock högst till lokalkostnaden för den kommunala skola har högst kost-

som nad. Västerås använder sig detaljerad modell där bidraget

av en mer består fast och en rörlig del. Den fasta delen utgör 45 % av den

av en faktiska hyran innefattar kallhyra, värme, el, vatten, sophämtning,

som inre underhåll, försäkring och Snöröjning. För att utjämna särskilt höga hyreskostnader utgår en ersättning som benämns högkostnadsskydd. Till de skolor har hyreskostnad överstigande 135 % av kommu-

som en

genomsnittliga hyreskostnad per kvadratmeter lämnas ersättning nens för hela hyreskostnaden ligger över högkostnadsgränsen. Den rör-

som liga delen baseras på kommunens genomsnittskostnad per kvadratmeter

24 Iakttagelser i enkäter och vid besök

samt ett beräknat behov av area i verksamheten. Av handlingarna framgår dock inte hur detta behov beräknas.

Vi har undersökt vad som ingår i det lokalkostnadsbidrag ut-

som delas. I enkäten har vi angett tre stora poster, nämligen kapitalkostnad, underhållskostnad och driftskostnad. Det visar sig att de allra flesta

av de kommuner som svarat på frågan och har fristående grundskolor

som har alla tre poster inräknade i bidraget 95 %. Endast fem kommuner avviker, men har då driftskostnaden inräknad i samtliga fall. Två kommuner har inte kapitalkostnaden inräknad. Men vad ingår egentligen i de olika kostnaderna

3.5 Skolor med särskild profil

I kommitténs uppdrag ingår att belysa kostnader för fristående grundskolor med särskild profil. Uppdraget innebär också att följa upp om kommunerna i förekommande fall ger bidrag till sådana skolor utifrån samma grunder som för de egna skolorna.

Vad innebär då begreppet särskild profil och vad motiverar i sådana fall kommunen att tilldela en skola extra resurser för detta Och i vilken utsträckning finns det skolor som får extra medel tack vare att de har en särskild profil Vi har i de enkäter som skickades till kommuner och fristående skolor frågat om förekomsten av sådana skolor, vilken särskild profil dessa har och om den särskilda profilen innebär extra kostnader.

Det ligger i sakens natur att många fristående grundskolor har en viss inriktning. Diagrammet nedan visar fördelningen av skolornas inriktning. Allmän inriktning har de skolor som vid godkännandet inte anses ha någon speciell pedagogisk eller annan speciell inriktning. Bakom stapeln Speciell pedagogik finns waldorfskolor, montessoriskolor och freinetskolor. Av dessa 109 skolor är 66 st 61 % montessoriskolor, 40 st 36 % waldorfskolor och 3 st 3 % freinetskolor.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 25

I 1992193 I 1993/94 D1994/95 E1995/96 I 1996/97 I 1997/98

Allmän speciell KonlessionellspeciellsprákliglelniskInternationellRiksinlematÖvriga pedagogik amnespmñl

Diagram 4 Fördelning olika skolkategorier läsåren 1992/93 1997/98.

-

Enkätsvaren från de fristående skolorna visar att 88 % har svarat på frågan om skolan har en särskild profil eller inriktning. Av inkomna svar har 90,4 % svarat och 9,6 % svarat nej. En alldeles överväldigande majoritet anser alltså vad man kan förvänta sig, nämligen att de har en särskild profil eller inriktning. Vi frågade också de skolor

som svarat 245 skolor om skolans profil innebär extra kostnader. 182 skolor 74,3 % svarade ja. Av dessa får elva extra bidrag for detta från kommunen 6,0 %.

Vi har frågat kommunerna om de har några skolor har

egna som en särskild profil eller inriktning som innebär extra bidrag. Tolv kommuner har svarat på frågan. Av dessa tolv kommuner har åtta fristående grundskolor inom den egna kommunen. Vid närmare granskning

av vilken profil respektive skola har visar det sig att de flesta endast har klasser med särskild profil. Det är alltså endast undantagsvis hel

som en skola har en särskild profil som innebär extra tilldelning medel. Vi

av har också frågat om någon fristående skola får speciellt bidrag för särskild profil eller inriktning. Fem kommuner har svarat på frågan och i tre kommuner pågick förhandlingar vid tillfället för enkäten. Vi noterar att det i 276 kommuner inte finns några skolor, varken kommunala eller fristående, har särskild profil innebär extra bidrag.

som en som

Vad är en profilskola och vad krävs for att den skall kunna betraktas som en profilskola Och vad krävs för att den skall motivera extra bidrag Vi har ställt dessa frågor till de företrädare för kommunerna

som vi besökt. Svaren skiftar, men vanligast är att för att bli betraktad

som en proñlskola skall skolans verksamhet genomsyras av den uttalade

26 Iakttagelser zenkäter och vid besök

profilen. Därav följer att det inte räcker med att vissa klasser, till exempel musikklasser, finns på skolan. För att få extra bidrag krävs att skolan kan påvisa att profilen medför extra för att profilen skall

resurser kunna behållas.

De flesta fristående grundskolor anser sig ha en särskild profil. Vi har också noterat att en stor del av dessa, framför allt skolorna med en speciell pedagogisk profil, anser att den särskilda profilen medför extra kostnader. Av skolorna med konfessionell inriktning anser knappt hälften 21 skolor av 48 att profilen innebär extra kostnader. Endast

en av dessa, Hillelskolan i Stockholm, har fått extra bidrag med anledning av skolans judiska profil. Profilen medför extra kostnader för koshermat och modersmålsundervisning i hebreiska. Samma princip gäller också för den kommunala skolan Vasa Real, dit eleverna flyttar efter att ha gått i Hillelskolan.

En förhållandevis liten del av de fristående grundskolorna erhåller alltså extra bidrag från hemkommunen. Vi har trots detta inte kunnat notera något uttalat missnöje bland de fristående skolorna.

En fristående skola kan i vissa fall ha möjlighet att ta ut en elevavgift om den särskilda profilen medför extra kostnader. Beslutet om nya resursfördelningsregler innebär att detta inte gäller från och med den 1 juli 1998. Vi har frågat skolorna om detta innebär att de måste avstå från sin särskilda profil. Enskilda gymnasiet i Stockholm anger som sin profil att eleverna har fler timmar per vecka i ämnena matematik, svenska, engelska och B-språk. Möllebacksskolan i Landskrona

är en fristående grundskola för elever med behov av särskilt stöd och som läsåret 1997/98 har nio elever. Endast dessa två skolor har svarat på frågan.

Tabell 2 Olika skolkategoriers svar om extra kostnader och extra bidrag. Noterbart är att av de tio skolor som fått extra bidrag är sju skolor avsedda för särskilt resurskrävande elever.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 27

Av våra intervjuer att döma sker tilldelningen av extra resurser till fristående skolor med särskild profil på samma sätt som till kommunala skolor, dvs. helt enligt de nya reglerna om resursfördelning som säger att bidrag skall lämnas för varje elev med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning resurser till de egna grundskolorna. Det är dock bara ett

av litet antal skolor i landet, kommunala eller fristående, som får extra bidrag för sin profil.

3.6 Extra satsningar i kommunerna

Skolans arbetssätt och arbetsformer har förändrats på senare år. Många kommuner genomför för närvarande satsningar, bland annat inom ITområdet. För många lärare är denna förändring svår att genomföra. Därför avsätter många kommuner särskilda resurser för detta. För att bättre möta de nya krav som detta innebär avsätter många kommuner speciellt avsedda dels till inköp av datorer, dels till utbild-

pengar ning/fortbildning lärare. Men även andra punktinsatser kan före-

av komma, till exempel extra satsningar på miljöområdet. Vi har granskat hur kommunerna förhåller sig till de fristående skolorna när det gäller extra satsningar. Får de fristående skolorna del av de extra resurser som kommunen fördelar till skolorna

Förvånansvärt få kommuner har svarat på denna fråga. Av de 288 kommunerna har 159 inte svarat. Av de resterande 129 kommunerna har 89 kommuner 69 % svarat och 40 kommuner svarat nej 31 %. I 40 kommuner jämställs alltså de fristående skolorna inte med de kommunala när det gäller sådana satsningar.

När vi har frågat de fristående skolorna har 26 skolor avstått att sva-

på frågan och tio skolor har svarat vet inte. Dessa tio skolor är sanra nolikt inte informerade det görs extra satsningar eller Av de res-

om terande 245 skolorna har endast 46 skolor 18,8 % svarat ja. Innebär detta att 199 skolor inte får del speciella satsningar Antagligen har

av många svarat nej trots att de inte vet om den egna kommunen över huvud taget har genomfört några satsningar.

Om kommunerna skall följa de föreskrifter som det nya beslutet innebär konstaterar vi att många kommuner inte ger resurser till de fristående skolorna utifrån samma grunder som de egna skolorna.

28 Iakttagelser i enkäter och vid besök

3.7 av

Handläggning momsfrågor

Landets kommuner har rätt att erhålla en momsersättning om 6 % av skolbidraget. Syftet med denna ersättning är att täcka de merkostnader som följer av att till exempel en fristående skola inte har samma rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt som kommunerna på grund av skillnad i huvudmannaskap. Av detta följer att kommunerna skall beakta de fristående grundskolomas rätt till momskompensation på de områden som är momspliktiga. Men kommunerna handskas olika med denna fråga.

En skolas budget består i huvudsak av tre olika delar, nämligen personalkostnader, 2/ lokalkostnader samt 3/ material och utrustning. Personalkostnaderna utgör normalt cirka hälften av skolans budget. Procentsatsen här kan vara något varierande beroende på personalens löneläge. En skola med erfaren personal med lång lärartjänstgöring innebär att lönedelen är avsevärt högre än vid en skola med lärare som inte tjänstgjort så länge. Möjligheten med att numera sätta individuella löner kommer sannolikt att påverka denna bild.

När det gäller lokalkostnader är dessa också av förklarliga skäl olika beroende på i vilket område skola är belägen. En skola i glesbygd

en eller i ett område som inte är så attraktivt har sannolikt lägre lokalkostnader kvadratmeter, men högre per elev än en skola som ligger

per centralt eller är nybyggd. Problematiken rörande lokalkostnader

som beskrivs tidigare i avsnittet Skiftande hyreskosmader". I genomsnitt omfattar dock lokalkostnaderna cirka 25 % av skolans budget.

Eftersom de fristående grundskolorna inte behöver betala moms för personalkostnader och lokalkostnader återstår alltså den resterande delen skolans budget, dvs. cirka en fjärdedel, att kunna disponera till

av material och utrustning. Det är på denna del som skolan betalar full

nämligen 25 %. På skolans totala budget skulle detta innebära moms,

momsersättning på 25 % momspliktigt av 25 % del av skolbuden geten 6,25 %. Denna procentsats kan sedan variera något beroende på vilket förhållande skolans tre delar har till varandra.

Hur gör då kommunerna när det gäller att ersätta de fristående grundskolorna för moms Här framkommer olika sätt att tänka och olika sätt att utbetala. Flera kommuner har enligt de enkätsvar de lämnat inte betalt ut någon ersättning alls till skolorna. Enligt kommitténs sätt att bedöma är detta inte enligt bestämmelserna. Eventuellt kan dessa kommuner retroaktivt betala momsersättning. Detta har skett i någon enstaka kommun. I vårt fortsatta arbete kommer vi att bevaka detta. Vanligt är att kommunerna betalar momsersättning till skolorna.

annars Det vanligaste är att kommunen betalar 6 % av det bidrag som den fristående skolan erhållit. Eftersom kommunen erhållit 6 % anser man att detta är det enklaste och mest rättvisa sättet att förhålla sig till moms-

iakttagelser i enkäter och vid besök 29

frågan. Andra kommuner bakar in momsersättningen i det grundbelopp som den fristående skolan får. Detta innebär att skolan inte vet hur stor momsersättningen är, vilket också kan medföra att skolan inte får momsersättning på de poster den har rätt till. Malmö använder sig av en annan beräkningsgrund som innebär att man ger ett momsbidrag

som utgår från en viss summa per elev och år.

Det finns också ett antal kommuner som ger momsersättning utifrån de faktiska kostnader som den fristående skolan haft för momspliktiga delar. Här betalar kommunen full momsersättning, dvs. de

25 % av faktiska kostnaderna. För att detta skall kunna ske måste den fristående skolan till kommunen redovisa dessa kostnader genom att lämna in kvitton på dessa. För både den fristående skolan och kommunen innebär detta ett betydande administrativt merarbete.

140-

100-

ao

eo-

40-

0 . L ái

faktiska procentav InbakalI intealls vel

kostnader utbetaltbidrag grundbeloppet Diagram 5 Kommunernas sätt att betala momsersättning.

De allra flesta av de kommuner som har fristående grundskolor betalar alltså ut 6 % på skolans totala bidragsbelopp. Det finns dock kommuner som använder sig av andra procentsatser. Några kommuner utdelar 3 % till skolorna. I en av dessa har man utgått från momskostnadema inom barnomsorgen. Om en skola sedan anser sig ha högre utgifter än 3 % måste de ansöka om ytterligare momsbidrag. I Mölndals kommun har man undersökt hur stor momsberättigad del som finns i kommunen totalt och kommit fram till 3,6 %. Det är alltså denna procentsats som betalas till den fristående skolan. I Uppsala har man utgått från 6 % och sedan kontrollerat vad som i praktiken är momsberättigat och har då funnit att ett bidrag på 3 % till de fristående skolorna motsvarar verkligheten.

30 Iakttagelser i enkäter och vid besök

Ett fåtal andra beräkningar förekommer också. Som exempel kan nämnas kommun tillhandahåller fri mat till den fristående skolan att en och har därför beräknat övriga momsbelagda delar till 5 % av det utbetalda bidraget till skolan. Det är svårt att bedöma beslutet resursfördelningsregler om om nya har påverkat kommunernas vilja att betala ut momsersättning till de fristående grundskolorna. I det enkätmaterial från de fristående skolorframkommer dock bild att kommunerna efter beslutet i högre na en av grad än tidigare betalar momsersättning.

3.8 med behov av särskilt stöd

Elever

årens nedskärningar inom skolsektorn har inneburit bety- De senaste dande påfrestningar på verksamheten. Det gäller både skolans personal och dess elever. Skolverket genomförde 1995 undersökning i tio en kommuner på vilket sätt nedskärningarna hade påverkat skolans organisation. Av framkom att de elever drabbats mest av nedsvaren som skärningarna eleverna med behov stöd. Antalet speciallärare havar av de minskat och tjänster psykolog och kurator hade också minskat i som omfattning. I valet mellan att skapa större grupperingar i klasserna för kunna behålla speciallärare och att behålla klasstorlekarna valde att många behålla klasstorlekarna på bekostnad av specialläraratt Kommunernas nedskärningar på skolan har naturligtvis också resursen. påverkat till de fristående skolorna. resurserna Styrningen skolans tidigare stark. Statliga resurser av resurser var basresurser, förstärkningsresurser och specialresurser reglerades i som statsbidragsförordningen. I grundskolans läroplan fanns reglerat hur skulle användas. Basresursen erhölls för varje nytt 25resurserna som respektive 30-tal elever skulle täcka ett antal undervisningstimmar med undantag för halvklasstimmar och timmar för specialundervisningFörstärkningsresursen avsedd för att tillåta undervisning i halvklass i var och beräknades elev. Specialresursen skulle skolorvissa ämnen per ge möjlighet ha speciallärare för att hjälpa de elever som hade stödna att behov i undervisningen. Speciella kunde också erhållas för resurser elever med olika fysiska handikapp. Successivt har regleringen minskat för i dag praktiskt taget avskaffad. Kommunerna erhåller nuatt vara statligt sektorsbidrag sedan skall fördelas mellan olika mera ett som verksamheter utifrån de olika behov finns. Det står med andra ord som kommunen fritt att konstruera resursfördelningsmodeller dels inom kommunen helhet, dels inom skolans område. Skolans tilldelade som alltså tänkt att fördelas utifrån varje skolas behov. Det betyder resurs är inte behovet grupperingar i mindre och undervisning för att av grupper elever med stödbehov har försvunnit. Friheten att fördela resurserna har

Iakttagelser i enkäter och vid besök 31

förts över till skolorna, vilket också innebär ett ansvar för att dessa resurser används så effektivt som möjligt för att eleverna skall kunna uppnå de nationella kunskapmålen för grundskolan. Det gäller både de kommunala och de fristående grundskolorna.

Av detta följer att organisationerna ser olika ut, både vid de kommunala skolorna och vid de fristående. Några skillnader vad gäller resursemas fördelning går dock att notera. De kommunala skolorna tenderar att i högre grad ha klasser eller grupperingar med fler elever än vad gäller i de fristående skolorna. De flesta kommunala skolor

som har varit i bruk i många år och har delvis behållit den organisation som skapades under regleringens period. Det här innebär att de kommunala skolorna fortfarande strävar efter att behålla sin organisation för specialundervisningen och därför måste ha klass- eller gruppstorlekar som är stora. De flesta fristående grundskolor har klasser eller grupper som är mindre på bekostnad att de inte har speciallärare i samma utsträck-

av ning eller inte alls. Olika omfattning av resurser för specialundervisningen kan alltså förklara differensen i klass- eller gruppstorlekar mellan de kommunala och de fristående grundskolorna. Förutsättningarna för elever med behov av särskilt stöd att bli undervisad av lärare med specialpedagogisk utbildning ser med andra ord olika ut.

Uppfattningen skiftar vad krävs för att en elev skall beteck-

om som

elev med behov av särskilt stöd. Detta kan till viss del förnas som en klaras med att det inte finns någon närmare definition vad som menas med särskilda behov. Eftersom skolans grundresurs normalt innefattar den skall tillgodose dessa elever skall möjligheterna att be-

resurs som gära extra centralt avsatta resurser för stödkrävande elever vara mycket begränsade. Dessa begränsningar är för de flesta kommunala skolor väl förankrade, medan det däremot är tveksamt hur det förhåller sig när det gäller de fristående skolorna. Följden blir att många fristående skolor begär extra för stödåtgärder, resurser som de redan har fått i

resurser grundresursen. Detta leder till irritation i kommunerna och de fristående skolorna att de inte får resurser för det de, enligt deras mening,

anser egentligen har rätt till.

I stort sett alla kommuner har medel avsatta centralt för att kunna klara undervisningen för elever med behov av särskilt stöd. Det kan

av gälla sådana verksamheter kommunen startat, men också medel att

som fördela ut till skolorna. Exempel på kommunalt anordnade verksamheter är skoldaghem, terapiskolor, hörselklasser och förberedelseklasser. Andra centralt avsatta medel gäller medel för modersmålsundervisning, undervisning i svenska som andraspråk samt medel att fördela till ele-

med extremt stora stödbehov, inte minst till elever med fysiska ver funktionshinder. Storleken på de centralt reserverade medlen skiftar. Vissa kommuner mycket liten del centralt, eftersom man

reserverar en

2 18-5272

32 Iakttagelser i enkäter och vid besök SOU 1998: l 12

att problemen skall lösas vid de enskilda skolorna. Det blir då anser huvudsakligen rektor som har ansvaret för att finna lösningar på problemen. Andra kommuner större del centralt och har sereserverar en dan speciella personer som avgör hur en fördelning av resursen skall ske. Vi har frågat kommunerna eller vilka som sköter denna revem sursfördelning. Det vanligaste är att förvaltningschef eller den politiska nämnden gör detta. Många kommuner har ett resurscentrum med psykolog och speciallärare som gör bedömningarna. Vi har frågat kommunerna vilka skäl som finns för att betala ut extra för elever med behov särskilt stöd i såväl kommunala som pengar av fristående skolor. Av de kommuner som har fristående grundskolor har endast 68 % svarat. Orsaken till att resterande kommuner inte har svarat kan att de inte har ställts inför att de fristående skolorna har vara ansökt extra medel och därför inte behövt ta ställning. Av de svar vi om fått är det vanligaste fysiska handikapp/ funktionshinder som också kräpersonlig assistent. Andra vanliga orsaker är psyko-sociala prover blem, läkare konstaterad dyslexi och DAMP. av

39,9% 40,0%

35,0% EIKommuner I Friståendeskolor 30,0%

25,0%

209% 17.9% 15.4% 15,0% 15,07 a I IJ/oo 114% 4 - 10,6% 10,0%w 8,1% 731%

5,0%- 0.0"/n 0,0% ,F . . i Fysiska Psyko- Dyslexi DAMP Koncentrahandikappl sociala tionssvárigfunküons- problem heter hinder Diagram 6 Skäl för defristående grundskolorna att söka extra bidrag respektive krav från kommunerna att medge extra bidrag till de fristående grundskolorna.

Motsvarande fråga ställdes till de fristående grundskolorna. Om ni begär extra bidrag för elever med behov särskilt stöd, vilka skäl anför av ni för detta Skälen är ungefär desamma, procentsatsema skiljer men sig från kommunernas, se diagram

Iakttagelser i enkäter och vid besök 33

Det finns tecken tyder på att antalet elever med behov stöd

som av ökar i den svenska grundskolan. Undersökningar pekar på att många barn och ungdomar mår sämre, bland annat på grund av det rådande arbetsmarknadsläget. Föräldrars oro över att mista sina arbeten påverkar barnen negativt. Många föräldrar har blivit arbetslösa, vilket naturligtvis också många gånger påverkat barnens vardag negativt. Men kommunernas krympande ekonomiska förutsättningar med nedskärningar på skolans område har också förändrat skolklimatet. Större klasser och minskade resurser för elever med stödbehov har försämrat möjligheterna att ge stöd och hjälp till dessa elever. Detta ställer allt större krav på lärarpersonalen. För att få en uppfattning om hur situationen ser ut vid de fristående grundskolorna har vi frågat om antalet elever med stödbehov har ökat eller minskat det senaste året. Av de skolor som svarat på frågan anser 54 % att antalet elever har ökat. Endast fem procent svarar minskat medan resterande skolor inte har noterat någon förändring.

Vilka effekter har då de nya resursfördelningsreglema haft för elever med behov av särskilt stöd För att kunna svara på detta är det viktigt att återigen aktualisera hur reglerna har påverkat resurstilldelningen till de fristående skolorna. Systemet har för de flesta skolorna 66 % av de skolor som svarat inneburit högre bidrag. Hur mycket högre bidrag skolorna fått skiftar, men genomsnittligt ligger siffran på 9,7 %. Det finns också skolor som fått lägre bidrag l8,2 % och som fått samma bidrag 15,0 %. För de 24 skolor som svarat att de fått lägre bidrag ligger genomsnittet på 2,4 %.

Vi har frågat de fristående grundskolor som fått högre bidrag på vilket sätt detta högre bidrag har påverkat skolans organisation och verksamhet. Med tanke på det ökande antal elever med stödbehov är det inte konstigt att den vanligaste insatsen är att ge mer resurser till dessa. Behovet av material och läromedel till eleverna tycks också vara stort.

34 Iakttagelser i enkäter och vid besök SOU 1998:1 12

20.0% 19.2% 18,0%i

14,0% 12.0%g 10.0% s,0°/. 6,0% 4,0%

MIuuOIOVIIMlrllllromødllKorvipobns-Armi nu spøull-VII Admiiuvp lokalaF10: Fanø:hu:i MandaF10::win-mi iinaorvs-Fina modbehovav ulvockllng unøuivisriiriqlan/skolmat; klass mnwwwnlIm :usd larm Diagram 7 Enkätsvar hur de fristående grundskolorna utnyttjat det högre bidraget.

För de skolor fått lägre bidrag än tidigare har man däremot i första som hand minskat på material- och läromedelsdelen. Vad som emellertid är anmärkningsvärt är att drygt tio procent har minskat på specialundervisningen, trots att behovet sådan tycks ha ökat de senaste åren. I av kombination med fått fler elever i klasserna innebär detta att de att man stödkrävande eleverna fått sämre möjligheter till hjälp än tidigare. Lyckligtvis är andelen skolor med lägre bidrag relativt liten. 25,0%

20.0%v

15.0%

10,2% 10.2% 10.0%l

5.0%

0,0% MiriamMinskauMinduaiaiaghhnMinskadFiouluvuvAnni Fun MinskadElouvuinAvqililøi paiiqniiilladmi-kompchnl-Dumma:vncinlun-paiklau -IuviimmarIokuiyu skolmållld mlll/lllo-iiisiniicn/ulvnckllng anvisning innan IKDHCGIIO Diagram 8 Enkätsvar hur det lägre bidraget påverkat de fristående grundskolornas organisation.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 35

Sammanfattningsvis har de resursfördelningsreglema inneburit nya högre bidrag för knappt 70 % av de fristående grundskolorna. Detta högre bidrag har utnyttj ats mest till att ge mer resurser till stödkrävande elever och alltså förbättrat dessa elevers möjligheter att uppfylla de krav på kunskaper och färdigheter ställs. Det återstår dock för andsom att används på ett sådant sätt att skolan får ut mesta ra se om resurserna möjliga resultat den tilldelade resursen. Här aktualiseras då bland av annat kvaliteten i lärarnas undervisning och hur undervisningen anpastill elevens behov och möjligheter. Har läraren rätt kompetens för sas att undervisa elever med behov av stöd Kan det också vara så att vissa skolor använder extra resurstilldelning till att minska elevantalet i en klasserna med hänvisning till att detta ger bättre möjligheter till att skabra undervisningsmiljö och att det blir lättare att upptäcka evenpa en tuella svårigheter hos eleverna Här är uppföljningen från kommunens sida viktig så används till det de är avsedda för. att resurserna De skolor ansöker extra för elever med behov av som om resurser särskilt stöd det gäller både de kommunala grundskolorna och de fri- stående får sina ansökningar behandlade samma kommunala in- - av stans. Det kan gälla politisk nämnd, särskilt resurscentrum, förvaltningschef eller centralt placerad tjänsteman. Detta sätt att förhålla sig till resurstilldelningen följer vad de nya resurstilldelningsreglema inne-

bär. När det gäller elever med behov särskilt stöd vill vi här uppmärkav det uppdrag Skolverket fått och som skall redovisas senast samma som den 1 oktober 1998. Uppdraget innebär att följa hur fristående skolor och kommuner tillgodoser behoven hos elever med särskilda behov och samtidigt belysa effekterna valfrihetssynpunkt. Med anledning av ur detta kommer kommittén i det fortsatta arbetet att lägga tyngdpunkten på andra delar av uppdraget.

3.9 Insyn och uppföljning

Eftersom fristående grundskola i och med det nya beslutet om reen surstilldelning skall erhålla bidrag med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter grunder kommunen tillämpar vid församma som delning till de skolorna, är det viktigt att den egna av resurser egna kommunen även har insyn i de fristående skolornas verksamhet. Detta är förutsättning för att hemkommunen skall kunna göra en rättvis en bedömning av resursbehovet. Det finns olika uppfattningar det lämpliga med att kommunen om har rätt till insyn. En central fråga är vilken omfattning insynen skall ha och vilka delar verksamheten skall innefattas i insynen. Skall av som

36 iakttagelser i enkäter och vid besök

kommunen kunna ha uppfattningar och synpunkter i pedagogiska

ge frågor Kan insynen innefatta sådant som gäller budget, organisation och skolans resultat Vad innebär egentligen begreppet fristående Vilken kompetens krävs för att utifrån en insyn kunna göra objektiv

en bedömning skolans behov Detta är frågor sysselsätter många,

av som både på kommunal nivå och ute i de fristående grundskolorna.

I den proposition 1995/962200 där regeringen föreslår att den kommunala insynen skall tillämpas, utvecklas inte närmare vad

som avses med insynen. Däremot framhåller man att syftet med insynen inte främst är att kontrollera att skolan följer de nationella regler finns.

som Avsikten med insynen är främst att kommunen skall kunna göra

en rättvis bedömning av skolans bidragsbehov som är grundat på skolans åtagande och elevernas behov. Insynen skall också garantera att offentliga medel för utbildningen används för avsedda ändamål. Dessutom fördjupas förståelsen för den fristående skolans särart och förutsättningar. Insynen skall i första hand gälla sådana omständigheter som kommunen måste känna till för att kunna tillämpa sitt resursfördelningssystem. Däremot skall insynen inte avse hur skolan sköts i övrigt.

Eftersom kommunernas rätt till insyn bara har gällt ett läsår har former och metoder inte utvecklats särskilt långt. Det är också i hög grad en fråga som är viktig att diskutera i samråd med de fristående skolorna. Samtidigt kan en kommunal insyn ge möjligheter till ett samarbete som kan leda till en positiv utveckling både för de fristående och de kommunala skolorna. Kommittén kommer i det fortsatta arbetet att följa hur frågan om insyn utvecklas i de kommuner som har fristående grundskolor och om insynen påverkar kommande resurstilldelning.

En fristående skola har en egen styrelse som har att formulera mål för dess verksamhet. Skolverket skall godkänna en skola om den ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan skall förmedla och även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Detta uttrycks i skollagens 9 kap. 2 Den fristående skolan kan formulera egna mål som komplement. På kommunal nivå görs detta i skolplanen. För att en målstyrd verksamhet skall fungera krävs en nära koppling mellan mål och resultat. Det är genom att följa upp resultaten som man har möjlighet att se om målen har uppfyllts.

De fristående grundskolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.

Det nya beslutet innebär att de också är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sina egna skolor. Kommunen bestämmer dock i vilken omfattning detta skall ske och på vilket sätt hänsyn skall tas till de fristående skolornas speciella inriktning. Hittills har samarbetsformerna mellan de fristående skolorna och

Iakttagelser i enkäter och vid besök 37

de kommunala inte varit så omfattande som regeringen från början hade trott. Många kommuner har dock ett nära samarbete med de fristående skolorna i kommunen. Vad gäller de fristående grundskolornas medverkan i den kommunala uppföljningen och utvärderingen av skolornas verksamhet har det hittills inte under läsåret 1997/98 framkommit några fakta av värde. Det återstår att se om verksamheten med uppföljning och utvärdering under läsåret 1998/99 kommer att utvecklas.

3.10 Fristående i glesbygd

grundskolor

Vilka effekter resurstilldelningsreglema haft på grundskolor

har de nya som ligger i glesbygd i allmänhet och på fristående grundskolor i synnerhet Har elever som bor i glesbygd förändrade förutsättningar för sin skolgång

Det som i första hand är viktigt att få klart för sig är vad definitionen för glesbygd innebär. Svenska kommunförbundet har delat in landets kommuner utifrån ett antal olika variabler som folkmängd, läge, tätortsgrad, invånare kmz samt näringsstruktur. Glesbygdskommun är

per då kommun med mindre än fem invånare kmz och med mindre

en per än 20 000 invånare. Sverige har med denna definition 31 glesbygdskommuner, av vilka åtta har fristående grundskolor godkända av Skolverket, nämligen Härjedalen, Ljusdal, Pajala, Vilhelmina, Älvdalen, Överkalix, Sollefteå och Åre. Skolan i Åre kommun har ännu inte startat. De andra kommunerna har en fristående grundskola vardera.

Mari skall dock inte utgå från att det bara finns sju verksamma fristående grundskolor i glesbygd. Det finns troligen flera. Att veta exakt

dessa ligger är dock svårt eftersom vi för det första måste konstatevar

att det finns skolor i glesbygd som ligger i kommuner som inte är ra definierade glesbygdskommuner. Låt oss ta ett exempel. I Stock-

som holmsregionen ligger Haninge, en kommun med cirka 60 000 invånare

definition klassas som förortskommun, men också skulle kunsom per na betecknas som större stad med tanke på invånarantalet. Haninge är

utpräglad skärgårdskommun med bland annat öar som Utö och Oren nö. Öarna har mycket liten befolkningsmängd, har trots detta

en men var sin skola. Eftersom antalet elever vid varje skola är litet blir skolor-

mycket dyra i drift. Öarna har begränsade förbindelser med fastlanna det, vilket motiverar att skolorna skall finnas. Är dessa skolor glesbygdsskolor Svaret måste bli på den frågan. I Sverige finns naturligtvis många andra kommuner som har skolor som ligger i glesbygd

både kommunala och fristående vanligtvis för årskurserna 1-6.

-

Det finns också elever som bor i glesbygd, men som är tvungna att resa lång väg till skolan, eftersom det inte finns någon skola i närheten.

38 iakttagelser i enkäter och vid besök SOU 1998: l 12

Det finns också elever som bor i glesbygd och går i en glesbygdsskola som av kommunalekonomiska skäl är nedläggningshotad.

I tider nedskärningar är det vanligt att kommunerna undersöker

av möjligheterna att flytta elever till en annan närbelägen skola i hopp om att kunna lägga ner någon skola, speciellt i glesbygd med tanke på att det vanligtvis går ganska få elever i dessa skolor, skolor som tidigare hade fler elever tack vare att det fanns ett större befolkningsunderlag. Eftersom många flyttat in till tätorter är förutsättningarna för att ele-

nu vunderlaget skall öka små och tankar på att lägga ner sådana skolor väcks. Det finns flera exempel på att föräldrar har ansökt om att starta en fristående skola på grund av att kommunen beslutat lägga ner en kommunal skola i närområdet. En sådan start av skola innebär att kommunen inte kan genomföra ekonomiska vinster med nedläggning. Kommunen är då tvingad att fortsätta att ha en onödigt stor överkapacitet i befintliga kommunala skolor. Dessa fristående skolor är också förhållandevis dyra i drift. I Skolverkets rapport Skolan i siffror 1997: Del 3 Rapport nr 133 redovisas hemkommunens kostnader för fristående grundskolor i glesbygdskommuner. Kostnaderna för glesbygdsskoloma 52 300 kr är betydligt högre än genomsnittet för övriga fristående skolor 40 500 la. Det är Skolverket som skall besluta om en fristående grundskola skall bli godkänd och ha rätt till kommunalt bidrag. Kommunen har rätt att yttra sig i ärendet, vilket vanligen också sker. Mer detta i kapitlet Godkännande av fristående grundskolor.

om

Sedan flera år tillbaka ger skollagen föräldrarna rätt att inom hemkommunen välja skola till sina bam. Denna rätt innebär att föräldrarna kan välja en annan kommunal skola än den som kommunen anvisar. Men de kan också välja fristående skola så önskas. Det är för

en om många naturligt att välja en fristående skola i närområdet framför en kommunal skola ligger långt från hemmet. Om kommunen kan

som påvisa att start av en sådan skola skulle medföra påtagliga negativa

en konsekvenser för det kommunala skolväsendet kan Skolverket avslå en ansökan start fristående skola. Denna möjlighet föranledde

om av många att befara att många skolor skulle nekas godkännande av Skolverket. Efter att ha varit i kontakt med Skolverket pekar allting på att dessa farhågor hittills inte haft någon grund. Mera om detta står att läsa i kapitlet Godkännande av fristående grundskolor.

Har de nya resurstilldelningsreglema inneburit försämringar eller förbättringar för de fristående grundskolorna i glesbygd Av de sju fristående grundskolor ligger i glesbygdskommuner har fem fått hög-

som

bidrag än tidigare med ett genomsnitt av 9,8 %. En av skolorna har re inte svarat på frågan. Den sjunde skolan är nystartad och har alltså inget att jämföra med. Ingen skola har fått lägre bidrag. Det ökade bidraget har mest använts för att ge mer hjälp till elever med behov av stöd samt till inköp material och läromedel. Detta tyder på att effek-

av

Iakttagelser i enkäter och vid besök 39

terna för de elever bor i glesbygdskommuner och som går i fristå-

som ende grundskola är att skolorna har fått bättre förutsättningar att bedriva skolverksamhet än tidigare.

3.11 Inställning till fristående

grundskolor och de resursfördelningsreglerna

nya

Elevantalet under den senaste femårsperioden har ökat i en stor del av kommunerna, vilket medfört ökade kostnader. Av de 120 kommuner

har fristående grundskolor är det endast åtta kommuner som har som haft elevminskning under denna femårsperiod. Minskningen har

en varit tämligen blygsam och inte överstigit tre procent. Ser vi på utvecklingen de två senaste läsåren är det 14 kommunerna som har haft en

av elevminskning på högst 3,5 %. Två av dessa kommuner är glesbygdskommuner. Elevökning har alltså varit det vanliga i kommunerna. Har denna haft betydelse för kommunernas inställning till fristående grundskolor och på vilket sätt har denna påverkat den massmediala bevakningen friskolefrågan Hur skulle det påverka kommunernas inställ-

av ning elevökningen skulle avta och det fortsättningsvis skulle vara

om oförändrat elevantal varje år Hur skulle det ut om elevantalet mins-

se kade varje år Låt oss se på de olika alternativen.

Alternativ 1 ökat elevunderlag. En elevökning innebär att kommu-

-

måste planera för fler elever och undersöka dessa elever komnen var

att ha sin skolgång. Om elevökningen i kommunen är ganska liten mer och kommunen har stor överkapacitet på elevplatser kan detta lösas

en inom befintliga skolor. Annars är det troligt att kommunen måste komplettera befintliga skolor med ytterligare lokaler eller bygga ny skola. Det här innebär för kommunen ökade kostnader, vilket inedskämingstider inte är populärt. Kommunens fristående skolor kan ge-

att ta emot fler elever till delar parera en sådan negativ lösning för nom kommunen. Men det är inte självklart att de fristående skolorna har möjlighet att ta emot fler elever. I ett sådant läge är kommunen benägen att yttra sig positivt till ansökan etablering av ytterligare en fri-

en om stående skola förlägger sin verksamhet i lokaler som inte är till-

som gängliga för kommunens skolverksamhet. På så sätt skulle kommunen slippa höga kostnader för nybyggnation. De fristående skolorna kan på detta sätt snabbare lösa kommunens problem. Kommunens inställning till fristående skolor är positiv.

40 Iakttagelser i enkäter och vid besök

Alternativ 2 oförändrat elevantal år efter år. En kommun har

- som en eller flera fristående skolor och har ett elevunderlag är lika

som som år efter år har i samband med att de fristående skolorna startade haft ökade kostnader, eftersom överkapaciteten i de kommunala skolorna ökade. I små kommuner har detta påverkat verksamheten än i stora

mer kommuner, där möjligheterna sådana ökade kostnader för-

att parera modligen är större. På lång sikt lär dock den kommunala skolbudgeten regleras med tanke på de fristående skolornas verksamhet. De behöver därför inte bli en ekonomisk belastning för kommunen. Det kan i stället bli så att de fristående skolornas inriktning och verksamhet kan utgöra något positivt även för de kommunala skolorna under förutsättning att konstruktiva samarbetsformer kommer till stånd. Även här finns det anledning att tro att kommunen de fristående skolorna till-

ser som en gång.

Alternativ 3 minskat elevunderlag. Det finns kommuner som har ett

stadigt minskade elevunderlag. I dessa blir inställningen till fristående skolor något annorlunda. Effekterna för det kommunala skolväsendet blir tydligt kännbara. Vid ett minskande elevunderlag blir kommunens överkapacitet större, vilket innebär ökade kostnader elev. Det inne-

per bär i många fall att kommunen måste överväga att lägga skola

ner en och placera dess elever i andra kommunala skolor för att klara skolbudgeten. De elever som går i de fristående skolorna skulle kunna placeras i de kommunala skolorna och på så sätt minska överkapaciteten. Om en kommun trots allt är tvungen att lägga ner en kommunal skola på grund av bristande elevunderlag kan inställningen till fristående skolor vara negativ. Skulle dessutom föräldrar reagera på nedläggningshot av en skola genom att ansöka om att få starta fristående

en skola anser kommunen ofta i sitt yttrande till Skolverket att det är olämpligt. De fristående skolorna utgör då ett hinder för kommunen att minska kostnaderna för skolverksamheten. Inställningen till fristående skolor blir negativ.

Hur är då inställningen i landets kommuner till fristående grundskolor Tidigare har olika inställningar kunnat märkas beroende på vilken partipolitisk majoritet kommunen haft. Vi har märkt att attityden till fristående skolor blivit mer positiv än tidigare. Kommuner med minskande elevunderlag har dock en mer negativ inställning än andra kommuner. Kommuner med många fristående grundskolor

intar en mer restriktiv hållning till skolornas verksamhet. Det kan här intressant

vara att se hur stor andel elever som går i fristående grundskolor i kommunerna. Enligt de uppgifter som kommittén fått från kommunerna går cirka fyra procent av landets grundskoleelever i fristående grundskolor läsåret 1997/98. Den högsta andelen elever i fristående grundskolor har Sollentuna kommun med 11,6 %.

Iakttagelser i enkäter och vid besök 41

Diskussionerna om värdet av fristående grundskolor och debatten om deras vara eller inte vara var inför det nya beslutet tämligen intensiv. Sedan beslutet tagits och de nya reglerna trätt i kraft har däremot debatten avtagit och praktiskt taget tystnat. Orsaken till detta kan

vara att de flesta fristående skolorna fått högre bidrag. Andelen skolor

som fått lägre bidrag är liten och för de flesta av dessa skolor rör sig det lägre bidraget, med några få undantag, om endast ett par procent. Som vi tidigare nämnt har de flesta kommunerna med fristående grundskolor en elevökning. Dessa kommuner ser inte de fristående skolorna som något negativt, eftersom dessa i många kommuner har varit till hjälp genom att de med sin verksamhet inneburit att kommunerna sluppit satsa pengar på att bygga nya skolor. De fåtal kommuner som har ett minskande elevunderlag har i några fall uppmärksammats i samband med Skolverkets handläggning av nya ansökningar att starta fristående skolor. Mera om detta i kapitlet Godkännande av fristående grundskolor.

Både representanter för kommunerna och de fristående grundskoloma har varit angelägna att bidra med synpunkter på de nya resursfördelningsreglema. Många fristående grundskolor hade förhoppningar att bidraget skulle stiga från 75 % till 100 % och kände sig därför besvikna över att kommunerna inte med automatik ändrat bidraget på det sättet. Man har då förbisett ett antal kostnader som kommunen har räknat av, bland annat för centralt instiftade grupper såsom skoldaghem m.m. En del kommuner har räknat av kostnaderna för dess överkapacitet, det vi kan kalla skolpliktskostnader, innan fördelning av resterande medel ägt

I övrigt har de flesta kommunerna haft samma storlek på gmndbirum. draget för såväl de kommunala som de fristående skolorna.

De fristående skolorna har också framhållit att de resursfördel-

nya ningsreglema inneburit en betydligt ökad administration. Framför allt gäller detta de skolor som har elever från flera olika kommuner eller kommundelar. En del skolor anser att man skulle fått speciella medel för att klara denna administrativa börda. Många av de fristående grundskolor som fått högre bidrag har nöjt sig med att bidraget blivit högre och har inte brytt sig om att ha förhandlingar med kommunerna. Andra skolor har fått lägga ner stor möda på att se till att bidragen ges efter samma grunder som för de kommunala skolorna. Merparten av de representanter för fristående skolor som intervjuats önskar sig enklare regler för tilldelningen och anser att det tidigare systemet med en undre procentgräns är att föredra. Några har ansett att det vore mest rättvist ur likvärdighetssynpunkt att staten bestämmer en viss summa som skall

elev. Över hälften de fristående grundskolorna att ges per av anser kommunens bidragsmodell inte är möjlig att förstå. Detta är naturligtvis inte tillfredsställande inför de samråd/förhandlingar som skall mynna i

42 Iakttagelser i enkäter och vid besök SOU 1998:1 12

en överenskommelse om bidragets storlek. Många anser att förutsättningarna för att samråden/förhandlingama skall kunna ske på likvärdi-

villkor inte finns. Förutom att många inte förstår kommunens biga dragsmodell anser man sig inte ha något att sätta emot det förslag till bidrag som de kommunala tjänstemännen lägger fram. Ofta blir det inte ens samråd, utan mer en information från kommunen hur stort bidrag som de fristående skolorna får. De fristående skolorna tvingas, ofta under protest, att acceptera det bud som kommunen ger.

Representanter för kommunerna har också givit synpunkter på de

resursfördelningsreglema och vilka effekter dessa haft för kommunya nen. Eftersom det nya systemet förväntas vara kostnadsneutralt har vi frågat om det är så eller om det blivit dyrare. Deras svar ger en bild av att systemet blivit dyrare. Det är dock alltför få kommuner som svarat, men vi kommer i det fortsatta arbetet att undersöka vilka effekter systemet haft för samtliga de kommuner som har elever i fristående skolor. I likhet med de fristående skolorna anser de flesta kommunerna att de nya resursfördelningsreglema innebär en ökad administrativ insats. Antalet diskussioner med de fristående skolorna har ökat och de samråd

ägt har tagit längre tid än tidigare. Även här visar det sig att som rum många kommuner att det tidigare systemet lättare att admi-

anser var nistrera och dessutom totalt sett billigare. Man är dock försiktig att uttala sig det nuvarande systemets fördelar och nackdelar, eftersom

om det är nytt och både kommunerna och de fristående skolorna behöver tid att sig till det nya. Vi kommer därför i kommittén att följa

anpassa hur utvecklingen ter sig under läsåret 1998/99.

3.12 Ökade bidrag för många skolor

Fram till den 1 juli 1997 gällde att hemkommunen vid beräkningen av bidraget fick göra avdrag med högst 25 % av kommunens genomsnittskostnad elev, att den skulle ta hänsyn till bland annat om

per men den fristående grundskolan hade särskilda kostnader, t.ex. för moms och arbetsgivaravgifter, på grund att den drevs enskild huvud-

av av

att skolans åtagande omfattade elever med behov av särskilda man, stödinsatser eller att den erbjöd skolhälsovård. Ett av skälen till att bidraget till den fristående grundskolan var lägre var att kommunen hade centralt avsatta medel skulle fördelas efter behov och att vissa

som kostnader endast gällde kommunens verksamhet. Bakgrunden till att

resursfördelningsregler infördes var att det skulle gälla likvärdiga nya Villkor för kommunala skolor och fristående skolor och att systemet skulle bidra till att stärka samarbetet mellan kommuner och fristående skolor. Att efter endast ett år i det nya systemet dra några slutsatser om samarbetsforrnerna har utvecklats är dock inte möjligt. Kommittén har

Iakttagelser i enkäter och vid besök 43

däremot för avsikt att i slutrapporten redovisa kommuner och friom stående skolor att samarbetet har ökat. anser Skollagens första kapitel innehåller allmänna föreskrifter för utbildningen. Där fastslås bland annat att kommunen är huvudman för grundskolan. Kommunen har för att alla skolpliktiga elever i dess ansvar grundskola fullgör sin skolgång. Kommunen har också skyldighet att se till alla skolpliktiga barn bor i kommunen får sin rätt till utbildatt som tillgodosedd. Vid sidan de skolformer anordnas av det ning av som allmänna kan det finnas skolor anordnas enskilda fysiska eller som av juridiska fristående skolor. Dessa omfattas dock inte av personer skyldigheter som kommunen. samma Det kommunala uppdraget att bereda plats för alla skolpliktiga elehemmet innebär extra kostnader, s.k. skolpliktskostnader. De ver nära kostnaderna omfattar både tjänster och lokaler. Grovt räknat behögre står skolans budget tre delar, nämligen personalkostnader, 2/ loav kalkostnader och 3/ övriga kostnader, t.ex. material och läromedel. Personalkostnaderna uppgår normalt till cirka 50 % av den totala budgeten och lokalkostnaderna ligger på cirka 25 %. Dessa två delar utgör tillden allra största delen kostnaderna för en skola. sammans av

"Den fristående skolan har ingen uppgift än den man påtar sig. Man annan bestämmer själv sitt elevantal. Den kommunala skolan har därför hela kostnaden för elevantalets fluktuation, dvs. den måste i praktiken alltid hålla vissa

överytor". SOU 1992:38

kommunala uppdraget ligger alltså att bereda plats för alla skoll det pliktiga barn dessa bor. Antalet elever skall börja skooavsett var som skiftar år från år. Behovet lokaler och lärare därför olika ut. lan av ser kommunala skolorna måste alltid ha ett visst reserverat utrymme för De elevökningar i samband med skolstarten för nybörjare, men även för andra elever är nyinflyttade och skall börja i annan årskurs. Hur som många vakanta platser finns i respektive kommun är beroende av som kommunen är glesbygdskommun eller tätbebyggd kommun, var om en skolorna belägna i förhållande till befintliga bostäder, hur stora skoär lorna hur elevutvecklingen sker. Denna överkapacitet innebär är samt högre kostnader elev i den kommunala skolan. per För den fristående skolan är förutsättningarna annorlunda. Eftersom den fristående skolan inte har uppdrag och samma skyldighet samma tillhandahålla platser den kommunala skolan, kan den själv att som reglera hur många elever bedöms för att skolan skall bära sig som passa ekonomiskt. Av detta kan utgå från att den kommunala skolan är man något dyrare elev än den fristående skolan. I tidigare bidragsmodell per

44 Iakttagelser i enkäter och vid besök

var detta motiveringen för en del det lägre procentuella bidraget till av fristående grundskolor. I enkätsvaren från kommunerna och vid de intervjuer som genomförts med representanter för kommunerna framkommer att alla kommuner inte tagit hänsyn till denna kommunala extrakostnad vid bidragsgivningen till de fristående grundskoloma. De nya bidragsreglerna innebär att elevernas hemkommuner skall bestämma bidraget elev till de fristående grundskolorna med hänper syn till skolans åtagande och elevens behov efter grunder samma som tillämpas vid fördelning till de grundskolorna. Det finns många egna olika uppfattningar vad formuleringen efter grunder inneom samma bär, både i kommuner och fristående skolor. Olika sätt att tolka detta begrepp har medfört att många kommuner har höjt bidragen till de fristående skolorna. Samma sak gäller begreppet skolans åtagande. I de tidigare gällande bidragsreglerna, dvs. att de fristående skolorna skulle erhålla minst 75 % respektive 85 % kommunens genomsnittsav kostnad per elev i grundskolan, sades att vid avdraget från komman munens genomsnittskostnad bland annat skulle beakta den friståenom de skolan hade särskilda kostnader på grund att skolans åtagande av omfattade elever med behov särskilda stödinsatser. Meningen att av var schablonregeln med minst 75 % respektive 85 % inte beaktade kostnader för Skolhälsovård, undervisning för elever med särskilda behov, hemspråksundervisning och skolskjutsar. Om den fristående skolan hade denna typ kostnader för elever med behov särskilt stöd borav av de bidraget höjas över miniminivån. Detta sammanfattade under man benämningen skolans åtagande. Det gällde alltså områden den frisom stående skolan inte hade skyldighet att svara för. Inför beslutet de om nya resursfördelningsreglema stod följande i propositionen 1995/962200:

"Fristående skolor skall, utifrån sina kostnader, ersättning för den utbildning de erbjuder och vad som här till utbildningen, dvs skolans åtagande. Hänsyn skall tas till elevernas behov. Förutom sådant varje elev behöver i som form av lärare, lokaler, läromedel m.m. för att sin utbildning, kan vissa elever ha behov av särskilt stöd, t.ex. stödundervisning eller hemspråk. Kommunerna skall ur bidragssynpunkt behandla de fristående skolorna på sätt samma som om eleverna funnits i den kommunala skolan. "

I stället för att utgå från miniminivå gäller att eventuella avdrag en nu från de fristående grundskolornas bidrag skall göras utifrån sådana faktiska kostnader den fristående skolan inte har. som På frågan om de nya resurstilldelningsreglema inneburit att skolan inför hösten 1997 från hemkommunen fått lägre eller högre bidrag per elev än tidigare svarade drygt hälften de fristående skolorna att de av

Iakttagelser i enkäter och vid besök 45

fått högre bidrag än tidigare. Tretton procent svarade att de fått lägre bidrag och drygt sju procent att de fått samma storlek på bidraget.

60,0%W 53,1% 50,0%

40,0% .

30,0%

20,0%r 13,0% 11.3% 10,0%-

0.0% högre lägre samma vet svar nystartade Diagram 9 Fördelning efter beslutet om nya resursfördelningsregav resurser ler. Nystartade skolor inkluderade.

Svaren pekar på att det bidragssystemet i jämförelse med tidigare nya system högre bidrag för stor del skolorna. Detta trots att de ger en av flesta kommunerna i landet har minskat budgeten för sin skolverksamhet, vilket fått till följd att de kommunala skolorna fått lägre bidrag än tidigare. Om vi tar bort de 11,3 % skolor är nystartade och som som inte har något att jämföra med samt de skolor som inte har svarat 2,4 % ökar andelen skolor som fått högre bidrag:

46 Iakttagelser i enkäter och vid besök

583% 70,0%l

50,0%

50,0%

40,0%-

30,0%

20,0% 16,7%

Po3 högre lägre samma vet Diagram 10 Fördelning av resurser efter beslutet om nya resursfördelningsregler. Nystartade skolor medtagna.

Vi har här redovisat hur fördelningen ser ut procentuellt. Vi frågade också de fristående skolorna hur många procent högre respektive lägre bidrag de erhållit. Vi fick följande bild när det gällde de högre bidragen:

40,0, 35,0 30,0 i 25,0

i

20,0 l

15,0 Medelvärde9,7% 10,0

l

0,0 ll xo--uomao-ao-go-nañaøwtøñuo-tø-aou--mmmwvcvnmxguømmmmmmoo u; Diagram 11 Procentuell fördelning av de fristående grundskolornas högre bidrag. Som vi ser av diagrammet skiljer sig storleken väsentligt på de högre bidragen. Som exempel kan nämnas att en skola har erhållit 37,3 %

SOU 1998: l 12 Iakttagelser i enkäter och vid besök 47

högre bidrag än i det tidigare resurstilldelningssystemet. Vad finns det för orsaker till att vissa skolor fått så pass mycket högre bidrag än tidigare För att kunna få en jämförbarhet har vi jämfört det grundbidrag som gäller för de fristående skolorna med det grundbidrag som gäller för kommunens skolor. Vi har kontaktat de skolor som har fått 20 % högre bidrag eller mer för att få reda på anledningen till höjningen. Vid dessa kontakter har det visat sig att flera av dessa skolor räknat fel och att storleken på det högre bidraget minskat något vid en närmare kontroll. Differensen mellan läsåren 1996/97 och 1997/98 är för dessa skolor i de flesta fall marginell, men några skolor har uppgivit betydligt högre procenttal än vad som gäller.

Vi har också talat med kontaktpersoner i de kommuner som höjt bidragen till dessa skolor. Höganäs kommun med cirka 27 000 invånare och med drygt 2 500 elever i grundskolan har tre fristående grundskolor fått över 30 % högre bidrag. Bidraget har blivit så pass mycket

som högre därför att kommunen tidigare lämnade extremt låga bidrag. De kommunala overheadkostnadema togs bort innan 75 % av resterande kommunala resurser fördelades, vilket innebar att minskningen togs ut två gånger. Resursema inkluderade skolornas faktiska lokalkostnad.

De fristående grundskolorna i Helsingborgs kommun är också sko-

fått rejält höjda bidrag. Representanter för de fristående skolorlor som na uppger att kommunen är mycket positivt inställd till fristående skolor och ser dessa som värdefulla komplement till de kommunala skolorna. Läsåret 1996/97 lämnades lägsta möjliga bidrag, dvs. 75 % av kommunens medelkostnad. Kommunen lämnade inget ytterligare bidrag för lokalkostnader. Läsåret 1997/98 har skolorna fått bidrag efter

grunder som de kommunala skolorna. För lokaler har skolorna samma fått bidrag elev till maximalt ll 000 kronor. Sammantaget har

per upp detta inneburit att de fristående grundskolorna i Helsingborg, tack vare

resursfördelningsreglema och kommunens inställning, har fått de nya betydligt högre bidrag än tidigare.

48 Iakttagelser i enkäter och vid besök

5,0 4,5 4,0 3,5 3,0

Medelvärde2.4% 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

12 34 5 6 78 91011121314151617181920212223

Diagram 12 Procentuell fördelning av de fristående grundskolornas lägre

bidrag.

Vi har även här kontaktat de skolor och de kommuner som svarar för högst fem procents lägre bidrag. Fördelningen framgår av ovanstående diagram. Vad är orsakerna till att dessa skolor fått lägre bidrag än tidigare trots att skolorna nu skall få bidrag efter samma grunder som de kommunala En förklaring är att kommunen varit positiv till fristående skolor, vilket medfört att den fristående skolan tidigare fått samma bidrag som de kommunala och att skolan vid en kommunal nedskäming fått mindre bidrag per elev. En annan är att kommunen avsatt ett större belopp centralt för att kunna fördela till elever som är extremt stödkrävande. Grundbidraget har då minskat för såväl de kommunala som de fristående skolorna. En allmän nedskäming av den kommunala skolbudgeten är naturligtvis också en förklaring till att vissa fristående skolor fått lägre bidrag. Skolans elevunderlag kan också ha förändrats på så sätt att elever med extra bidrag har slutat vid skolan, vilket fått till följd att bidraget sänkts.

Vi har, som tidigare nämnts, frågat på vilket sätt de högre respektive lägre bidragen har påverkat skolans organisation. Av de skolor som erhållit högre bidrag kan vi i nedanstående diagram se hur svaren fördelar sig. Som vi kan se har skolorna mest utnyttjat det högre bidraget till att lägga på elever med behov stöd. Även posterna

mer resurser av material/läromedel och kompetensutveckling prioriteras högt. Behovet att fördela resurser till stödkrävande elever är med andra ord stort

mer på många skolor. Lägger vi dessutom till att cirka 9 % har avsatt fler timmar till specialundervisning framstår behovet ännu tydligare.

Iakttagelser z enkäter och vid besök 49

19,2%

16,0%, H 14,0% N 12,0%. 10,0% 0,0% l 6,0% 4,0%ç 2,0% 0,0%l Marmiom.:MlvllmmøddKuvpohnsvAnu Fluvvlpoanl-Aer-malmIøulov clownF10: Fun Mind.:FlnlnbvunvmvFinaundorvur modhamn:v umøumq .. lovvlkollodlva klul mnqsnmruvlår :usd mm Diagram 13 Procentuell fördelning av hur skolorna använt det högre bidraget.

För de skolor som angett att de fått lägre bidrag än tidigare har detta inneburit att mest resurser har tagits bort för läromedel och material. Även till skolledning/administration och till kompetensutveckresurser ling har fått stå tillbaka för annat.

25,0% 21,6% 20,0%

15,0% 135% l 10,2% 10,2% 10,0%

5,0% 1,1% . v av i i i " 0,0% 7k MmdveMinskadMmdllBldlngIEI MinskadFIMalive: Anm Fina MinskadElm/mmmAvgvllfo peng-unadml-kanna hemmenspocmlun-puklnsa eleviimmuIokdyu ;humana mun/namrusualiovilutveckling damsmng modelrkoliadnve Diagram 14 Procentuell fördelning av ejfekter av skolornas lägre bidrag.

Nära ll % av de fristående skolorna har svarat att de fått oförändrade bidrag, dvs. att gmndbidraget är samma som tidigare läsår. Många av dessa hade vid tillfället för enkäten inte fått besked om det nya bidra-

50 Iakttagelser i enkäter och vid besök SOU 1998: l 12

gets storlek och har därför uppgivit storleken på det tidigare bidraget. Förhandlingar med kommunen pågick fortfarande och tills dessa var avslutade fick skolan det gamla bidraget. Dessa skolor har varit starkt kritiska till kommunens sätt att sköta bidragsgivningen, eftersom skolorna inte har kunnat planera läsåret utifrån faktiska resurser. De har inte vetat om bidraget skulle förändras till det bättre eller ej, vilket inneburit svårigheter för skolorna att planera sin organisation. En skola har meddelat att man skrivit ett femårigt fast avtal med kommunen och att detta inte har skrivits om som en följd av de nya resursfördelningsreglerna. Många fristående skolor anser att förhandlingarna med kommunen avseende resurserna skall vara avslutade innan läsåret börjar.

Vi kan konstatera att de flesta fristående grundskolor i landet har fått högre bidrag i och med införandet av nya resursfördelningsregler. Storleken på de högre bidragen varierar beroende på kommunens sätt att tolka begreppet efter samma grunder. Många kommuner har inte tagit hänsyn till de skolpliktskostnader som kommunerna har extra, andra har inte tagit bort kommunens overheadkostnader innan resurserna fördelats till de fristående grundskolorna. Många av de fristående skolor som fått samma eller lägre bidrag ligger i kommuner som inte i alla delar förändrat resursfördelningen till följd av lagändringen. De intervjuer som hittills genomförts med kommunerna pekar på att storleken på bidragen har ökat trots att regeringen i propositionen Fristående skolor utgick från att det nya systemet skulle vara kostnads-

m.m. neutralt och alltså innebära att kommunerna inte skulle få förändrade kostnader. Det är dock för tidigt att redan nu dra några slutsatser av detta, men i det fortsatta arbetet kommer kommittén att noggrant bevaka detta.

3.13 Tröghet i starten av det systemet

nya

Vi har frågat när de fristående skolorna fått besked grundbidragets

om storlek och kan av svaren se att av 248 skolor som svarat har 143 skolor, dvs. närmare 60 %, fått besked gmndbidraget först när skolan

om har startat läsåret 1997/98. Detta har försvårat skolornas planering av verksamheten, eftersom de inte fått reda på inom vilka ramar de skall hålla sig. Anledningen till att skolorna fått besked så sent är att kommunerna alltför sent tagit beslut om resursfördelningen.

Som vi tidigare nämnt är det många skolor som vid förfrågan angett att de förändrade resurstilldelningsreglema inte givit någon effekt och att skolorna erhåller samma bidrag som tidigare. Anledningen till detta är att skolorna vid tillfället för enkäten, dvs. i början på november månad, fortfarande inte fått besked om vilket bidrag skolan skulle få och

Iakttagelser i enkäter och vid besök 51

därför fått det gamla bidraget i avvaktan på kommunens beslut. Det rör sig om 30 fristående skolor.

Vissa kommuner har skrivit avtal med de fristående skolorna som löper över flera läsår. I avvaktan på att avtalstiden går ut får den fristående skolan bidrag utifrån vad som överenskommits i avtalet. Det innebär i praktiken att kommunen inte följer de nya regler om bidragsgiv-

gäller från och med den 1 juli 1997. ning som

Från många fristående skolor har också framförts uppfattningar om att kommunpolitikemas allmänna inställning till fristående skolor påverkar hur snabbt förändringen till ett nytt system genomförs. Kommu-

med positiv inställning till fristående skolor tenderar att snabbare ner en

besked för att underlätta planeringen. Andra kommuner prioriterar ge andra frågor, vilket får till följd att besluten rörande de fristående skolorna fördröj s.

3.14 Hittills gjorda erfarenheter av det

nya

systemet

I det betänkande SOU 1995:109 som bildade utgångspunkt för det riksdagsbeslut fattades i oktober 1996 utgick friskolekommittén

som från att resurstilldelningen till de fristående skolorna skulle medföra ett så enkelt administrativt systern möjligt. De kontakter som hittills

som tagits med både fristående skolor och kommuner pekar på motsatsen. Många att det föregående systemet med en procentuell minimi-

anser gräns det kommunala elevbidraget är att föredra. Det nya systemet

av med formuleringen att ...bidrag skall lämnas för varje elev med hän-

till skolans åtagande och elevernas behov efter samma grunder som syn kommunen tillämpar vid fördelning till de egna grundsko-

av resurser loma. har i många kommuner blivit föremål för olika tolkningar. Uttrycket grunder står för olika saker, vilket inneburit att de

efter samma

samråd och förhandlingar förts mellan kommunerna och de fristå-

som ende grundskolorna har varit komplicerade och långdragna. De fristående grundskolorna har begränsade att kunna avsätta all den

resurser tid är nödvändig. Många kommuner anser att det nya systemet in-

som nebär ökad administration och ökad tid för möten med de fristående giundskolomas representanter. Det är möjligt att detta är initialsvårigheter och att de administrativa rutinerna så småningom kommer att förbättras och effektiviseras. Hittills uppfattar dock de inblandade parterna det systemet administrativt krävande.

nya som mer

Det förutsattes i riksdagsbeslutet att kommunerna skulle utveckla tydliga principer för resursfördelningen går att utvärdera. Många

som

52 Iakttagelser i enkäter och vid besök SOU 1998:1 12

fristående skolor tycker att kommunernas modeller för resursfördelning är otydliga och över hälften skolorna att modellerna är omöjliav anser ga att förstå. Detta är alarmerande. Dessutom visar det sig att nästan hälften av skolorna enligt deras enkätsvar inte givits möjligheter till insyn i kommunens sätt att beräkna bidragen. Kommunernas är svar helt annorlunda på denna punkt. Här framkommer att 94 % kommuav nerna anser att de fristående skolorna givits möjligheter till insyn. En trolig orsak till att det uppstått svårigheter kan att 55 % vara av kommunerna har förändrat sina principer för resursfördelning som en följd av de nya reglerna för resursfördelning, det kan inte den men vara enda orsaken. Efter att ha studerat en stor del kommunernas modelav ler för resursfördelning visar det sig att modellerna i många fall är svåra att grepp om. Olika delar av verksamheten ingår i ett grundbidrag, vilket gör det svårt att jämföra bidragets storlek i olika kommuner. Modellerna för sociala viktningar skiljer sig och kan också svåra att vara begripa. Följdema av otydliga eller obegripliga modeller för resursfördelning blir att representanterna för de fristående skolorna när det är dags för samråd och förhandlingar kommande bidrag omöjligen kan väl om vara förberedda inför dessa. Förutom att många har dåliga kunskaper hur om skolbudgeten är uppbyggd gäller det också att veta hur den kommunala ekonomin i stort fungerar. De kommunala tjänstemännen är, till skillnad mot de fristående skolornas representanter, väl insatta i skolbudgeten och har också varit ansvariga för hur modellen för resursfördelning skapats. Av detta är det inte svårt att konstatera att de samråd eller förhandlingar som skall äga för att komma överens bidragets rum om storlek inte sker på likvärdiga villkor. Det är därför viktigt att skapa bättre samarbetsformer mellan kommunerna och de fristående skolorna och att dessa bygger på förtroende parterna emellan och inte på misstroende. I den uppföljning som vi gjort har vi närmare undersökt hur kommuner med kommundelar handlägger frågor som rör resursfördelningen. De flesta beslutar centralt om ett grundbidrag och överlåter sedan till kommundelarna att besluta andra delar bidraget. Vissa komom av mundelar använder sig av social viktning innebär att skolorna får som olika bidrag elev beroende på vilken skola det rör sig Med tanper om. ke på att kommundelarna tilldelas gemensamma medel för olika förvaltningar kan storleken på grundbidraget skilja sig. Det bör dock innebära att skolor inom samma kommundel har grundbidrag och samma att det sedan är till beslutsfattare att fördela eventuella extra medel upp till skolorna. Beslutet om nya regler för resursfördelningen innebär att de fristående grundskolorna skall tilldelas bidrag efter grunder de samma som kommunala skolorna. I några kommuner med kommundelar sker

iakttagelser i enkäter och vid besök 53

emellertid resursfördelningen till de fristående grundskolorna efter and-

principer. I Malmö har valt att ta den billigaste kommundelen, ra man Limhamn-Bunkeflo, som utgångspunkt för fördelning till de fristående skolorna. Det innebär att fristående skolor, oavsett var i kommunen de ligger, inte får bidrag utifrån kommunens genomsnitt. De får i stället ett lägre bidrag. I Borås kommun har man utgått från kommundelen Dalsjöfors i 1997 års budget fick 90,9 % av den genomsnittliga resurs-

som fördelningen invånare till skolan. I likhet med Malmö har Borås

per alltså använt billigare kommundel utgångspunkt för tilldelning

en som

bidrag. Även Örebro kommun använder sig ett system där den av av centralt beslutade grundresursen bygger på den billigaste kommundelens Almby-Norrbyås nivå.

De senaste åren har präglats strävan i kommunerna att minska

av en kostnaderna för bland annat skolsektom. Många kommunala skolor har blivit utsatta för nedskärningar upp till 25 % med stora påfrestningar på skolorna följd. Nedskärningama har också berört de fristående

som skolorna, eftersom dessa inte skall gå fria. Det visar sig nu att de nya reglerna för resursfördelning trots detta har givit närmare 70 % av skolorna högre bidrag än tidigare. Ett fåtal skolor har fått lägre bidrag än tidigare. Olika sätt i kommunerna att uppfatta vad bidrag efter sam-

grunder innebär kan ha fått till följd att fristående grundskolor i visma

kommuner fått ett betydligt högre bidrag än tidigare. Höganäs komsa

är ett exempel på detta. Att det systemet för resursfördelning mun nya skulle kostnadsneutralt i jämförelse med det gamla stämmer inte

vara hittills. Det har i stället inneburit högre kostnader för de flesta kommu-

Vårt fortsatta arbete kommer att kunna svara på om denna effekt nerna. håller i sig. Men det bör också påpekas att själva idén att det nya systemet skulle bli kostnadsneutralt logiskt förutsätter att det tidigare systemet med 75 % genomsnittskostnaden hade en exakthet vad gäller

av samma grunder, vilket naturligtvis inte var fallet.

I många kommuner tycks de fristående skolorna inte få del av speciella satsningar, till exempel inom IT-området. Kommunerna anser att sådana satsningar enbart skall gälla de kommunala skolorna. De fristående grundskolor intervjuats detta anser att detta är fel och att

som om även dessa skolor skall ha samma möjligheter till utveckling. De menar att detta inte stämmer med vad med samma grunder för bi-

som menas drag.

SOU 1998: l 12 Godkännande av fristående grundskolor 55

4 Godkännande av fristående

grundskolor

Antal ansökningar har ökat stadigt sedan de fristående skolorna fick rätt till offentligt bidrag den l juli 1992. De fristående grundskolorna har sedan dess ökat i antal. De olika skolornas inriktning har kategoriserats och från att från början ha indelats i fyra olika kategorier har antalet ökat för att i dag bestå av följande kategorier: skolor med allmän inriktning, skolor med speciell pedagogik Freinet, Montessori, Waldorf, konfessionella skolor, skolor med språklig/etnisk inriktning, skolor med speciell ämnesprofil, internationella skolor, riksintematskolor samt övriga skolor. Tabellen nedan visar antalet godkända fristående grundskolor läsåret 1992/93 -läsåret 1997/98.

1992/931993/941994/95 1995/96 1996/97 1997/98

Tabell 3 Antalet godkända fristående grundskolor läsåren 1992/93

-

199 7/98.

Antalet skolor som ökat mest under perioden 69 st är de med allmän inriktning. Även skolor med speciell pedagogik redovisar stor ök-

en ning 64 st. Minskningen under kategorin Övriga kan delvis förklaras

att några de skolor som fanns med i denna kategori läsåret av av 1992/93 fördes över till annan kategori läsåret därpå med anledning av

Skolverket förfinad kategoriindelning. Även procentuellt en av svarar kategorin Allmän för den största ökningen. Läsåret 1997/98 var den procentuella fördelningen mellan de olika kategorierna följ

56 Godkännande av fristående skolor SOU 1998:1 12

InternationellRiksinlemalovriga

2% 1% .

speciellamnesproñl

3%

Språklig/etnisk

7%

Diagram 15 Procentuell fördelning fristående grundskolor läsåret 1997/98.

Det fanns olika åsikter om på vilket sätt riksdagsbeslutet om nya resursfördelningsregler skulle påverka antalet ansökningar att få starta fristående grundskolor. En uppfattning var att det nu skulle bli mycket svårare att godkännande av Skolverket, eftersom kommunerna kunde yttra sig och påvisa att en start av en ny fristående grundskola skulle innebära påtagliga och bestående negativa ekonomiska effekter för kommu-

Samtidigt menade andra att skolorna efter beslutet skulle mer nen. resurser till sitt förfogande och detta skulle leda till att fler ansökningar kom in till Skolverket för behandling.

Antalet ansökningar till Skolverket har varierat med åren. Läsåret 1994/95 inkom 146 ansökningar, läsåret därefter inkom 104 ansökningar och läsåret 1996/97 fick Skolverket 122 ansökningar. Sista datum för ansökan är den l april för att året efter kunna starta en fristående skola. De 122 ansökningama korn alltså till Skolverket senast den 1 april 1997 och de skolor som fått godkännande har möjlighet att starta sin verksamhet läsåret 1998/99. Eftersom beslutet om nya resursfördelningsregler togs i oktober 1996 kan vi notera en liten ökning av ansökningar efter beslutet fram till den 1 april 1997. Ansökningama till Skolverket under perioden l april 1997 l april 1998 har, jämfört med året

innan, ökat med 26 %. Enligt Skolverkets uppgifter har 154 ansökningar kommit in under denna period och kommer att behandlas under tiden fram till den 1 april 1999.

Det kan vara av intresse att granska hur Skolverket har hanterat de 122 ansökningar som inkom under perioden l april 1996 l april

- 1997. Av dessa 122 ansökningar har 19 avskrivits, dvs. ansökan har

SOU 1998:1 12 Godkännande fristående grundskolor 57

av

tagits tillbaka. Tre ansökningar är vilande och fem ärenden är när detta skrivs färdigbehandlade. Som tidigare nämnts har kommunerna möjlighet att yttra sig och kunna avstyrka ansökan skolstart skulle

om en innebära påtagliga negativa konsekvenser för kommunen. Skolverket har haft att ta ställning till 36 negativa yttranden från kommuner. Av dessa har 22 ansökningar, trots kommunens avstyrkan, fått godkännande. Skälen till att kommunerna avstyrkt ansökan för dessa 22 varierar, delvis beroende på vilken inriktning skolan skall ha. För skolor med allmän inriktning 15 skolor har de flesta kommunerna anfört negativa ekonomiska effekter för kommunen som skäl. Exempel på andra skäl är att kommunens satsning på 1-9-sko1or måste avbrytas samt att skolans budgetplan är tveksam. För skolor med konfessionell inriktning 4 skolor är skälen delvis annorlunda. Dålig elevprognos, bristande öppenhet med segregation som följd och ifrågasättande av skolans värdegrund är några exempel på skäl som anförts. För en skola med språklig/etnisk inriktning har kommunen i sitt yttrande ifrågasatt huvudmannens förmåga att driva skolverksamhet. Kommunerna har inte i något fall kunna påvisa sådana påtagliga och bestående negativa effekter för kommunens skolväsende som lett till att Skolverket kunnat ta hänsyn till dessa.

Skolverket har i 19 fall avslagit ansökningar om att starta skola. Dessa utgör cirka 20 % av inkomna ansökningar. Kommunerna har avstyrkt dessa ansökningar av varierande skäl och i huvudsak

som överensstämmer med de skäl som anförts för de 22 skolor som ansökt och fått godkännande. Vad som skiljer dessa ansökningar från de andra och som fått Skolverket att avslå ansökningarna är de skäl som Skolverket dessutom framfört som avgörande för ett avslag. Det gäller i några fall ofullständigt underlag och brister vad timplan och bud-

avser get. Av de 19 ansökningarna har åtta sökt för allmän inriktning, fem för konfessionell inriktning, fyra för språklig/etnisk inriktning och en vardera för montessori- och waldorfpedagogisk inriktning. Vid närmare

en granskning av de åtta skolorna med allmän inriktning visar det sig att sju av dessa egentligen skulle kunna kategoriseras som att ha språklig/ etnisk inriktning. Skolverket har för sju av dessa anfört att den arabiska delen av undervisningen har för stor omfattning och tyngd för att de nationella kunskapsmålen skall kunna uppfyllas. I fyra av fallen har Skolverket också ifrågasatt huvudmannens förutsättningar att bedriva skolverksamhet.

Skolverket har godkänt 74 fristående grundskolor, vilket omfattar 78 % av inkomna ansökningar. Av dessa har 13 fått utökat godkännande, dvs. skolan har tidigare varit godkänd för vissa årskurser, men nu fått godkännande för ytterligare årskurser. 61 skolor Skolornas

är nya. inriktning för dessa 74 skolor är följande:

Inriktningen speciell pedagogik innefattar Montessori, Waldorf, Freinet och Emilia. Under inriktningen Övriga består skolorna av skoldaghem.

Skolverket har dessutom godkänt två skolor, men har avslagit ansökan i den del berättigar till kommunalt bidrag. I båda fallen grun-

som dar sig beslutet på kommunal skola skulle riskera stängas på

att en grund friskoleetablering. Godkännandena gäller en skola i Sol-

av en lefteå kommun och i Dals Eds kommun.

en

Skolverkets beslut har överklagats i tio fall. Sex av besluten har överklagats kommuner. Av dessa har fem prövats av länsrätten och

av inte lett till någon förändring Skolverkets beslut. Ett överklagande

av har när detta skrivs lett till länsrättens ställningstagande. Inriktningen på de skolor fått godkännande och som överklagat varierar. Två av

som skolorna har konfessionell inriktning muslimsk, två har språklig/etnisk inriktning arabiska och två har allmän inriktning båda två kommer att ligga i glesbygd. Fyra sökanden har överklagat Skolverkets beslut avslag. Resultatet dessa överklaganden är i skrivande

om av stund inte klart.

Några överklaganden har inlämnats till länsrätten fristående

av grundskolor för att få prövning gällande kommunernas sätt att för-

en

utifrån beslutet i oktober 1996. Emiliaskolan i Höör, Bodela resurser rås Kristna skola i Borås och Martinaskolan i Göteborg är några exempel på detta. Beträffande Borås Kristna skola har överklagandet avvisats länsrätten, ligger när detta skrivs i kammarrätten för beslut.

av men

Vi kan konstatera att antalet ansökningar ökat sedan beslutet om nya resursfördelningsregler togs. Ökningen kan dock inte sägas vara märkbart större än tidigare år. Det är därför svårt att utifrån de uppgifter som kommittén samlat in avgöra huruvida det ökade antalet ansökningar beror på de resursfördelningsreglema eller ej.

nya

Kommitténs fortsatta arbete 59

5 Kommitténs fortsatta arbete

Kommitténs uppdrag skall resultera dels i denna delrapport, dels

i en slutrapport. Av förklarliga skäl innebär detta att innehållet i delrapporten inte kan, och heller inte bör, vara heltäckande. Som nämnts i inledningen blir denna delrapport beskrivande och endast delvis av för-

av klarande karaktär. Att närmare analysera effekterna och orsakerna till dessa låter sig inte göras i delrapporten, men kommer däremot att få utrymme i kommitténs slutrapport.

Eftersom kommitténs uppdrag sträcker sig över två år är det viktigt att följa upp hur de nya resursfördelningsreglerna påverkar både de fristående grundskolorna och de kommunala skolorna under denna tid. Vi kommer med andra ord att kunna jämföra förhållandena för åren 1997 och 1998 och på så sätt kunna studera eventuella förändringar över tid. För att möjliggöra detta kommer ytterligare en enkät att skick-

till de fristående grundskolorna och till kommunerna. Vi kommer as emellertid att begränsa kommunenkäten till att gälla endast de kommu-

som har fristående grundskolor eller som har elever som går i anner

kommuns friskola. Vi kommer också att genomföra ett antal internan vjuer med företrädare för kommuner och fristående grundskolor. Sammanlagt cirka 40 kommuner och 50 fristående grundskolor kommer att besökas.

Vi har funnit att det finns vissa delar i beräkningen och hanteringen

de reglerna för resurstilldelning som bör studeras extra noggrant av nya inför presentationen av slutrapporten. Det gäller bland annat sättet att beräkna bidrag för lokalkostnadema. Hittills tycks det vara mer regel än undantag att bidragen för de fristående grundskolorna beräknas på annorlunda grunder än för de kommunala skolorna. Ett annat intressant område att följa upp närmare är vilka kriterier som gäller för resurstilldelningen för de fristående grundskolorna i kommuner med kommundelsnämnder. Utgångspunkten är för många den billigaste kommundelen, oavsett i kommunen den fristående skolan är belägen.

var

Som framgått tidigare i delrapporten har närmare 70 % av de fristående grundskolorna fått högre bidrag än tidigare. Eftersom införandet

de bidragsreglema förväntades vara kostnadsneutralt tyder detta av nya resultat på att risken för ökade kostnader finns. Orsakerna till detta skall kommittén sträva efter att förklara. Det kommer också att vara av

60 Kommitténs fortsatta arbete SOU 1998: l 12

intresse att studera om många kommuner kommer att förändra sina regler för att kunna svara mot kravet på tilldelning efter samma grunder samt att se till att de nya reglerna inte innebär högre kostnader.

Vi hade inte förväntat oss att det skulle finnas så många olika sätt att beräkna resurser och konstruera modeller för resursfördelning. Vissa modeller är så pass komplicerade att de fristående skolorna har mycket små möjligheter att förstå systemets uppbyggnad. I den proposition som låg till grund för det kommande riksdagsbeslutet förutsattes att kommunerna skulle utveckla tydliga regler för sin resursfördelning som går att utvärdera. De fristående skolornas enkätsvar visar att många inte förstår hur kommunens bidragssystem är konstruerat. Förutsättningarna för den fristående skolan att föra en förhandling med kommunen är därför små. Vi har i våra intervjuer med de fristående skolornas representanter fått besked om att man anser att det föreligger brister när det gäller kommunernas sätt att informera om bidragssystemets uppbyggnad. Vi avser att uppmärksamma detta i vårt fortsatta arbete.

I kommitténs uppdrag ingår att belysa resursfördelningens effekter för glesbygden. Innebär de nya reglerna ökade kostnader för glesbygdskommunema Kommer kommunernas möjligheter att vid en ansökan om att starta fristående skola yttra sig om eventuella påtagliga negativa ekonomiska effekter att försvåra etablering av fristående skolor i glesbygd Dessa frågor återstår för kommittén att få besvarade.

Vilka effekter beslutet resursfördelningsregler har haft när

om nya det gäller elever med behov av särskilt stöd är ännu så länge svårt att bedöma, eftersom många kommuner har varit tvungna att genomföra nedskärningar i skolbudgeten. Kommande intervjuer med fristående skolor och kommuner ger förhoppningsvis större underlag att bedöma effekterna av lagändringen. Kommittén avser att återkomma i slutrapporten angående eventuella effekter för elever med behov av särskilt stöd.

Det finns ett område som kommittén inte fortsättningsvis anser sig behöva närmare följa Det gäller kostnader för skolor med särskild

upp. profil. Enkätsvaren har visat att det är endast några få skolor tio skolor i landet erhåller extra bidrag för en särskild profil. Av dessa är

som de flesta sådana skolor som kan betraktas som skolor för särskilt stödkrävande elever och som får bidrag på andra grunder än andra skolor. Det normala är alltså att en skolas särskilda profil inte föranleder kommunerna att ge extra bidrag. Vi ser därför ingen anledning att i det fortsatta arbetet närmare belysa detta område.

De omfattande kontakter kommittén haft med fristående skolor och kommuner visar att vissa av de begrepp som ingår i skolväsendets regelkomplex långt ifrån är klara till sin innebörd. Det gäller bland annat begreppen insyn, tillsyn och åtagande, men också regleringen av ele-

SOU 1998:1 12 Kommitténs fortsatta arbete 61

vers rätt att fullfölja utbildning i en fristående skola. Kommittén

avser att återkomma om detta i slutrapporten.

Som framgått i delrapporten finns det för närvarande svagheter och brister i kommunernas sätt att hantera bidragsgivningen till de fristående grundskolorna. Det ingår enligt kommitténs mening inte i uppdraget att komma med förslag på förändringar, det hindrar inte att vi i

men slutrapporten sannolikt kommer att peka på vad som borde förändras.

Bilaga 1 63

Kommittédirektiv

resursfördelning till fristående grund- Uppföljning av

skolor Dir. 1997:55

Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppgift att följa utvecklingen av kommu-

bidragsgivning till fristående grundskolor. Kommittén skall nernas kartlägga och analysera de resursfördelningsregler som kommunerna tillämpar.

Kommittén skall därvid

belysa resursfördelningens effekter för såväl fristående grundskolor 0

som för kommuner,

belysa effekterna för elever med behov av särskilt stöd, 0

belysa effekterna för glesbygden, 0

belysa fristående grundskolors kostnader för lokaler och kostnader 0

för sådana skolor med särskild profil.

Bakgrund

Vid remissbehandlingen Friskolekommitténs betänkande Likvärdig

av utbildning på lika villkor SOU 1995:109 uttryckte flera remissinstanser för del kommuner inte skulle komma att

oro att en beräkna sina bidrag till fristående skolor på ett korrekt sätt utan utsätta skolorna för godtycke.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen Fristående skolor prop. 1995/962200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. l996/97:l4

m.m. innebär bl.a. att nya regler för kommunernas resursfördelning till fristå-

3 18-5272

64 Bilaga 1

ende grundskolor skall tillämpas fr.o.m. den l juli 1997. I propositionen aviserade regeringen att en expertkommitté skulle tillsättas för att följa utvecklingen av bidragsgivningen till fristående skolor.

De nya bidragsreglema för fristående grundskolor innebär i lag

en reglerad skyldighet för elevernas hemkommuner att bestämma det bidrag som skall lämnas för varje elev med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna.

Enligt skollagen 1985:1100 skall en fristående skola vara öppen för alla. I likhet med vad som gäller för en kommunal grundskola skall dock en skola inte vara skyldig att ta emot elev, mottagandet

en om medför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. I konsekvens härmed är en kommun inte heller skyldig att lämna bidrag till särskilt stöd, om en skola tar emot en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd och det därför uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. En elev

i en fristående grundskola skall bedömas på samma villkor och ha samma rätt till stöd som en elev i en kommunal grundskola.

Det förutsätts att kommunerna utvecklar tydliga principer för resursfördelningen som går att utvärdera. Vidare förutsätts att kommunen beaktar att den fristående skolan har vissa högre kostnader till följd av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. när det gäller mervärdesskatt.

Statens skolverk har i regleringsbrev för år 1997 fått i uppdrag att följa hur fristående skolor och kommuner tillgodoser behoven hos särskilt stödkrävande elever och att därvid belysa effekterna valfrihets-

ur synpunkt. Skolverket skall redovisa detta uppdrag senast den 1 oktober 1998.

Uppdraget

Kommittén skall följa och utvärdera kommunernas tillämpning av de nya resursfördelningsreglema för fristående grundskolor under läsåren 1997/98 och 1998/99.

Kommittén skall kartlägga och analysera olika kommuners resursfördelningssystem. Kommittén skall därvid belysa effekterna av tilllämpningen såväl för fristående grundskolor som för kommunerna. Särskilt skall effekterna belysas för elever med behov av särskilt stöd och för elever i glesbygden. Dessutom skall frågor om fristående grundskolors kostnader för skollokaler och kostnader för sådana skolor med särskild profil belysas.

Kommittén skall beakta de erfarenheter som Skolverket kan ha till följd av sitt ovan nämnda uppdrag att följa frågan om en begränsad skyldighet för fristående skolor att ta emot en elev respektive för kom-

Bilaga 1 65

muner att lämna bidrag i de fall betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter skulle uppstå. Kommittén bör även dra nytta av de underlag som kommer fram genom Skolverkets uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsverksamhet.

Kommittén skall till sig knyta en referensgrupp med företrädare för olika intresseorganisationer inom området, t.ex. Svenska Kommunförbundet, Friskolomas Riksförbund, Waldorfskolefederationen, Sverigefinska Riksförbundet, Sveriges Fristående Waldorfskolors Föräldraförening, Svenska Montessoriförbundet och Sveriges Kristna Friskoleråd.

Ramar för utredningens arbete

Kommittén skall lämna en delrapport senast den 1 oktober 1998.

Kommittén skall slutredovisa uppdraget senast den 1 oktober 1999.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kornmittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, om jämställdhet mellan könen dir. 1994:124 och om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utbildningsdepartementet

Bilaga 2 67

Deltagare i referensgruppen

Friskolornas Riksförbund Johanna Tunhammar, Stockholm

Svenska Kommunförbundet

Laila Kämpe, Huddinge

Svenska Montessoriförbundet

Peter Jonnéus, Falköping

Sverigefinska Riksförbundet

Helena Schmidt, Stockholm Sveriges Fristående Waldorfskolors Föräldraförening Karin Lindeberg, Stockholm Sveriges Kristna F riskoleråd Åke Nilsson, Hultsfred

Waldorfskolefederationen

Christer Carlbaum, Stockholm

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegier i vissa . Tänderhelalivet fall enöversyn.UD.

-

nytt ersättningssystemför vuxentandvård.S. 30.Utlandsstyrkan.Fö. 4 Välfärdensgenusansikte.A. 31 Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch

. Mänpassaralltid Nivå-ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+

processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid

V Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.S.

maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning.

Tymaktenärdin Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In.

arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsformåga.S.

Översynavrörelse-ochtillsynsreglerfor kollektiva 35.Förordningar miljöbalken.+Bilagor.M. . försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer

Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1997.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K.

Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeforsäkringen. . 10.Campusfor konst.U. 38 Vad får vi for pengarna Resultatstymingav

. - Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala . inomolikaområden.U. området.

Självdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. .

förenkladeförfaranden.Fi. BROTTSOFFER - 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

näringsrättsligafrågor.F 41.Läkemedelsinformationföralla. 14.E-pengm- 15.Grönanyckeltal Indikatorerfor ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningfor

hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö.

Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.l-IurskallSverigemåbättre . bemötandeav personermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S.

- 17.SamordningavdigitalmarksändTV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiñning.Ju.

18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningi framtiden.Fö.

- 19.IT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju.

20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt

for digitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.

- Riksdagen1997-l0-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeforsäljningenavvecklas

2 ProblemmedinbäddadesysteminforZOOO-skiftet. inomEU.K. . Hearinganordnad ITav kommissioneni 50.De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder

samverkanmedIndustriforbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

1997-1l-14.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28,S.

22.Försäkringsgaranti. 51.Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

Ettgarantisystemfor forsäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed

23.Statenochexportfinansieringen.N. kunskapslyñet.U.

24.Fiskeriadministrationen EU-perspektiv.iett 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn fiskeriadministrationen Jo. 53.Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.N.

av m.m. 25.Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet. I-IuroffensivIT-användningkanskapatillväxt

. + st4 bilagor.S. for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav

26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdrag Kommunikations-av

faktaomungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27. Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch och Industriförbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1l-18.K.

28.Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett

ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

Statens offentliga 1998

utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag for ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. lT-stöd.U. Flexibelutbildning distans.U. lT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. 85.Att röstamedhänderna.Om stonnöten, IT-kommissionensrapport6/98.K. folkomröstningarochdirektdemokratiiSchweiz.SB. Räddningstjänsteni Sverige 86.Utvecklingssamarbetepårättsområdet. RäddaochSkydda.Fö. Östeuropa.Ju. - Kring Hallandsåsen.M. 87.Premiepensionsmyndigheten.Fi. . Livsmedelstillsyni Sverige.Jo. 88.DomarenochBeredningsorganisationen . Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om utbildningocharbetsfördelning.Ju. . kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. 89.Greppet att vända regionsutveckling. - en Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjanden RapportfrånSöderhanmskommittén.N. ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriftse- 90.Stegetföre.Nedslagi detlokala rie.SB. brottsförebyggandearbetet.Ju. Bättreochmertillgängliginfonnation. Nya kommunalförnyelseochkompetensgrepp- Småföretagsdelegationensrapport N. utveckling.In. Nyatider,nyaförutsättningar... Godaidéer småföretagochsamverkan. om IT-kommissionensrapport8/98.K. Småföretagsdelegationensrapport N. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. Kapitalförsörjningtill småföretag. - . Socialavgiñslagen. Småforetagsdelegationensrapport N. Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. Förslagskatalog. . Lämplighetsprövning personalinomav Småföretagsdelegationensrapport N. förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.M. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. .Naziguldet och Riksbanken.Interimrapport.UD. . Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och Gör barntill medborgareOm bam och demokrati . lT-kommissionen,Rosenbad1997-l 2-04, under1900-talet.SB. IT-komrnmissionensrapport7/98.K. 98. Konkurrenslagensregler företagsom 71. Denkommunalarevisionen-ettdemokratiskt koncentration. Bilaga.+ N. kontrollinstrument.In. 99.accepteraBetänkandefrån dennationellasam- 72. Kommunalafinansförbund.Fi. ordningskommitténför Europaåretmot rasism.In. 73. OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida 100.Har rasismentagit slutnu Bilagatill betänkande systemför statsbidragtill invandrarnas från dennationellasamordningskommitténför riksorganisationerm.fl.In. Europaåretmotrasism.In. 74. Styrningen polisen.Ju.av 101.Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrån 75. Djurförsök.Jo. ett seminarium.SB. 76. Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- 102.Lekmannastyrei expertemastid. Dokumentation rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In. frånett seminarium.SB. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens 103.Bemäktigaindividerna.Om domstolarna,lagenoch rapport N. de individuellarättigheternai Sverige.SB. 78. Regelforenklingför framtiden.Småföretags- 104.Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar. delegationensrapport4. N. 105.Minska regleringenavkommuneroch landsting. 79.IT ochregionalutveckling. In. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. 106.Ungai ohälsoforsäkringen. T-komrnmissionensrapport9/98.K. Tid för aktivitet ochutveckling.S. Bostadsrättsregister.Ju. 107.Främjandelagen enöversyn.A. . - Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. 108.Analyseramera.Jo. . Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem 109.Rättsinformationoch IT. Rapportfråntvå semi- . Fi. narier 1996och 1998.IT-kommissionensrapport 10/98.K.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l 10.Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförkla-

ring. Ju. l 1 E-plikt. Att säkradetelektroniskakulturarvet.U. l 12.Resurserpå lika villkor U.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Socialdepartementet

Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett Tänderhelalivet seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.55 nyttersättningssystemfor vuxentandvård.2

- Engodaffäri Motala.Joumalistemasavslöjandenoch Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch läsarnasetik.Demokratiutredningensskriñserie.63 Systembolagetsprodukturval.8 Användningen vissastatsflygplan,av m.m.81 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Att röstamedhänderna.Omstonnöten, medfunktionshinder.l6

bemötandeavpersoner folkomrösmingarochdirektdemokratiiSchweiz.SB.85 Tre städer.Enstorstadspolitikfor helalandet. Görbarntill medborgareOmbarnochdemokratiunder + st4 bilagor.25 1900-talet.97 Frånhembränttill Mariakliniken. Detungamedborgarskapet.Dokumentationfrånett faktaomungdomarochsvartsprit.26

seminarium.101 Läkemedelivårdochhandel. säker,flexibel

Omen Lekemannastyreiexperternastid. Dokumentationfrån ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28 ettseminarium.102 Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Bemäktigaindividema.Omdomstolarna,lagenoch ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.3 l+ de individuellarättigheternai Sverige.103 Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32 Justitiedepartementet

Företagaremedrestarbetsförmåga.34 BROTTSOFFER Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.37 Vad hargjorts Vad börgöras 40 Vad fårvi för pengarna Resultatstymingav

- Ensamladvapenlagstiñning.44 statsbidragtill vissaorganisationerinomdet sociala Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 området.38 Bulvanerochannat.47 Läkemedelsinformationföralla.41 Styrningen polisen.74av HurskallSverigemåbättre Bostadsrättsregister.80 förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43

- Utvecklingssamarbete rättsonrrådet. Kontrolleradochifrågasatt Östeuropa.86 intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48

- DOMARENOCHBEREDNINGSORGANISATIONEN De 39stegen.Läkemedelsutredningarunder

utbildningocharbetsfördelning.88 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill - Stegetföre.Nedslagi det lokalabrottsförebyggande Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 arbetet.90 Socialavgiñslagen.67 Makesarvsrätt,dödsboförvaltareochdödförklaring. Arbetsgivarensrehabiliteringsansvar.104 l 10 Ungai ohälsoforsäkringen.

Tid för aktivitetochutveckling. 06l Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall

enöversyn.29 IT ochregionalutveckling. - NaziguldetochRiksbanken.Interimrapport.96 120exempelfrånSverigeslän.19

IT-kommisionenshearingominfrastrukturen Försvarsdepartementet fordigitalamedier.Andrakammarsalen, Säkrarekemikaliehantering.13 Riksdagen1997-0-24.l 20 Utlandsstyrkan.30 ProblemmedinbäddadesysteminforZOOO-skiñet. Försvarsmaktsgemensamutbildningför Hearinganordnad ITav kommissioneni framtidakrav.42 samverkanmedlndustriforbundetochStatskontoret Sotningi framtiden.45 1997-11-14.21 Räddningstjänsteni Sverige Identifieringochidentiteti digitalamiljöer.

RäddaochSkydda.59 Referatfrånenhearingden12november1997. - -

IT-kommissionensrapport4/98. 36

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Konsekvenseravatttaxfreeforsäljningenavvecklas FUNKIS funktionshindradeelever skolan.i 66

inomEU. 49 Lämplighetsprövning personalinomav

Hur offensiv IT-användningkanskapatillväxt förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69

for mindre företag.Ett rådslaganordnatav DUKOM Distansutbildningskommittén.

IT-kommissionenpå uppdragavKommunikations- Pådistansutbildning,undervisningoch lärande.

departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Kostnadseffektivdistansutbildning.83

och Industriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11- DUKOM Distansutbildningskommittén.

18.54 Flexibel utbildningpå distans.84

IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. E-plikt. Att säkradetelektroniskakuturarvet.l 1l

IT-kommissionensrapport6/98.58 Resurser lika villkor 112

Nya tider,nyaförutsättningar... IT-kommissionens 8/98.65 Jordbruksdepartementet

rapport Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv.

Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och Översyn ñskeriadministrationen 24

av m.m. IT-kommissionen,Rosenbad1997-l2-04, LivsmedelstillsyniSverige.61

IT-kommmissionensrapport7/98.K. 70 Djurforsök. 75

IT ochregionalutveckling. Analyseramera.108

erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. IT-kommmissionensrapport9/98. 80 Arbetsmarknadsdepartementet

RättsinfonnationochlT. Rapportfråntvå seminarier

Välfärdensgenusansikte.3 1996och 1998.IT-kommissionensrapport10/98.109 Män alltid Nivå- ochorganisationsspecifika

passar

processermedexempelfrånhandeln.4 Finansdepartementet

Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch Omstruktureringarochbeskattning.l maktdiskurser.5 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva Tymakten din detrationella

av är Mytenom försäkringar.7 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

Integritet Effektivitet- skattebrott.9 Utstationeringavarbetstagare.52

- Självdeklarationochkontrolluppgiñer Främjandelagenen översyn.107

-

förenkladeförfaranden.12 - E-pengar näringsrättsligafrågor.14 Kultu rdepa rtementet

- Engräns enmyndighet 18 Samordning digitalmarksändTV. 17

- av Försäkringsgaranti.

Ettgarantisystemför forsäkringsersättningar.22 Närings- och handelsdepartementet

NyaIedningsreglerfor bankaktiebolagoch

Statenochexportñnansieringen.23 försäkringsbolag.27 Östersjöregionen.

Tavara möjligheternai 53 Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa

Bättreochmertillgängliginfonnation. ochtillfälligt arbete.56

Småföretagsdelegationensrapport 64 Kommunalafmansforbund.72

Kompetensi småföretag. Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem82

Småföretagsdelegationensrapport 77 Premiepensionsmyndigheten.87

Regelförenklingförframtiden.

Småföretagsdelegationensrapport4.78 Utbildningsdepartementet

Greppet attvändaenregionsutveckling.

- Campusfor konst10 RapportfrånSöderhamnskommittén.89

Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Godaidéer småföretagochsamverkan.

om inomolikaområden.1 l Småforetagsdelegationensrapport 92

Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Kapitalforsörjningtill småföretag.

Situationeninför ochunderförstaåretmed Småforetagsdelegationens 93

rapport kunskapslyftet.51 Förslagskatalog.

DUKOM Distansutbildningskommittén. Småforetagsdelegationensrapport 94 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Konkurrenslagensregler foretagskoncentration.

om lT-stöd. 57 Bilaga.98

+

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Historia,ekonomioch forskning. Femrapporteromidrott. 33 Denkommunalarevisionen ett demokratiskt

kontrollinstrument.7 l OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

systernför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.73 Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluñslivets organisationer.76 Nya kommunalförnyelseochkompetens-

grepputveckling.91 accepteraBetänkandefrån dennationellasamordningskommitténfor Europaåretmotrasism.99 Harrasismentagitslutnu Bilagatill betänkandefrån dennationellasamordningskommitténfor Europaåret motrasism.100 Minskaregleringen kommunerochlandsting.105av

Miljödepartementet Grönanyckeltal Indikatorerforettekologiskthållbart samhälle.15 Förordningartill miljöbalken. Bilagor.3 5+ Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Kring Hallandsåsen.60 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningeni Malå 1997.62 Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68 Förstärktskyddavskogsmarkför naturvård.95

á

1 FRITZES

1|1 ll.l§. Pula|.IK,1|0N|-:R Posn-unuzss:106 47 STOCKHOLM Fax 08-690 91 91. TELEr0N:o8-69091 90 E-POYF:fritzes.0rder@|iher.sc FRrrzEs|Nl"l-,RNETBOKHINDEL:wwwfritzesáe