Fristående skolor för skolpliktiga elever : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

.a‘-;xs%%““£/, ~i

Statens offentliga utredningar I%Eä 1981:34 §9] Utbildningsdepartementet

Fristående skolor

för elever

skolpliktiga

Delbetänkande av lgpmmittén angående skolor med enskild huvudman Stockholm 1981

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06019-1 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1981

Till statsrådet Ulla Tillander

Genom beslut den 6 september 1979 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör skolväsendet att tillkalla högst tre ledamöter samt sakkunniga, experter och sekreterare med uppdrag att utreda frågor om skolor med annan huvudman än stat och kommun. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade statsrådet Rodhe den 14 september 1979 som ledamöter departementsrådet, numera kanslichefen Staffan Edmar, ordförande, och riksdagsledamoten Ulla Ekelund samt som sakkunnig filosofie licentiaten Frans Carlgren. Med stöd av samma bemyndigande tillkallade statsrådet Mogård den 16 oktober 1979 som ledamot kommunalrådet, numera landstingsrådet Ingemar Karlsson, som sakkunnig rektorn Göran Malmeström samt som experter departementssekreteraren Olof Marcusson och rektorn Birgit Rodhe, den 15 januari 1980 som sakkunnig sekreteraren Randolph Norberg och den 29 april 1980 som expert hovrättsassessorn Ingrid Olsson. Kommittén har antagit namnet kommittén angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommittén). Till sekreterare förordnades den 14 september 1979 skolinspektören Lars-Olof Sjöberg. Kommittén får härmed överlämna sitt andra delbetänkande med titeln Fristående skolor för skolpliktiga elever. Kommittén är enig i sitt förslag. Sakkunnige Frans Carlgren har till betänkandet fogat särskilt yttrande beträffande föreslagen ram för antalet statsunderstödda elevplatser vid fristående skolor. SEH-kommittén har arbetat ifrån förutsättningen att erforderliga beslut skall fattas i sådan tid, att dess förslag skall kunna genomföras fr. o. m. den 1 juli 1982. De tekniska förändringarna av nuvarande bestämmelser om statsbidrag till vissa fristående skolor måste nämligen av skäl som redovisas i avsnitt 7.7.2 samordnas med ikraftträdandet av 1980 års läroplan för grundskolan den 1 juli 1982. Kommittén kommer att fortsätta sitt arbete med frågor om fristående skolor över grundskolenivå. Stockholm den 22 maj 1981

Staffan Edmar

Ulla Ekelund Ingemar Karlsson

/Lars-Olof Sjöberg

Innehân

Lagförslag

Kommitténs arbete 13

1 Skola med enskild huvudman i Sverige -förr och nu 17 1.1 Historisk inledning . . . . . . . . . . . . . . . 17 1.2 Historisk översikt över det statliga stödet till skola med enskild huvudman 19 1.3 skolor med enskild huvudman Befintliga för skolpliktiga elever 22 1.4 I Finansiering av verksamheten vid skola med enskild huvudman . . . . . 25 1.4.1 statsbidrag . . . . . 25 1.4.2 Kommunala bidrag . . . . . . . . 26 1.4.3 Elevavgifter och andra finansieringsformer 28

2 Skola med enskild huvudman i de nordiska grannländerna 29 2.1 Förhållandena i Danmark 29 2.2 Förhållandena i Norge 32 2.3 Förhållandena i Finland 33

3 Grundskolans statsbidragssystem m. m. . . . 37 3.1 Beskrivning av statsbidragssystemet m. m. . . . . . . . 37 3.2 Förändringar i statens bidrag till grundskolan vid förekomst av skola med enskild huvudman . . . 3.2.1 Förändringar i fråga om basresurserna 3.2.2 Förändringar i fråga om förstärkningsresursen 41 3.2.3 Förändringar i fråga om övriga bidrag . . . . . . 42 3.3 Vissa andra konsekvenser för kommun vid förekomst av skola med enskild huvudman 43 3.4 Den s. k. skolpengen

4 Principiella förutsättningar m. m. för skola med enskild huvudman 47 4.1 Internationella förpliktelser . . . . . . . . . . . . 47 4.1.1 FN :s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 47

Första tilläggsprotokollet till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna . . . . . . . . . . 47 4.1.3 Unesco-konventionen mot diskriminering inom undervisningen . . . 48 4.1.4 FN-konventionern 49 4.1.5 Förbehåll från svensk sida 49 4.1.6 Allmänt om konventionsförpliktelserna 50 4.2 Föräldrarätten . . . . . . . . . . . 52 4.3 Undervisningsverksamhet från näringsrättslig synpunkt 53 4.4 skolplikt . . . . . . . . . . . . . . . 53 Begreppet 4.5 Behov av skola med enskild huvudman ur samhällets synvinkel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 4.6 Behov av skola med enskild huvudman ur individers eller gruppers synvinkel 57

5 Överväganden och förslag beträffande vissa allmänna frågor 61

5.1 av skola med enskild huvudman 61 Benämning 5.2 Skolpliktiga invandrarbarn 62

6 Överväganden och förslag beträffande förutsättningarna för Skolplik-

i fristående skola . . . . 65 tens fullgörande 6.1 Nuvarande bestämmelser . . . . . 65 6.2 Allmänna överväganden och förslag . . . . . 66 6.3 Skolor med undervisning på annat språk än svenska 69 6.3.1 Nuvarande förhållanden och deras överensstämmelse med gällande regler 69 6.3.2 och förslag 70

överväganden

7 överväganden och förslag beträffande stöd till fristående skolor 73

7.1 Inledande . . . . . . . 73 synpunkter 7.2 Tänkbara villkor för statligt stöd . . . . . . . . . . 73 7.3 Frågan om ett begränsat statligt stöd till fristående skola med införande tidigast fr. o. m. läsåret 1982/83 och successivt med . . . . . . . . . . . 75 början i den lägsta årskursen 7.4 Garantier för att de grundläggande principerna i det allmänna skolväsendets uppbyggnad inte förändras 77 7.5 Modeller för statligt stöd 78 7.5.1 Modell A 79 7.5.2- Modell B 81 7.5.3 Modell C 81 7.5.4 Modell D . 81 7.5.5 Modell E . 82 7.6 Förslag till utformning av ett begränsat statligt stöd till vissa

7.7 Förslag till tekniska förändringar beträffande bidragsgivningen till de fristående skolor som i dag är statsunderstödda 83 7.7.1 Utgångspunkter 83

7.7.2 Skolor som för närvarande får bidrag enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor 84 7.7.3 Skolor som i dag får statsbidrag enligt särskilda bestämmelser . . . . . 86 7.8 Kommunalt stöd till fristående skola 87 7.9 Elevavgifter vid fristående skola 88

8 Överväganden och förslag beträffande särskilda bestämmelser

för fristående skolor för skolpliktiga elever . . . . . . . . 91 8.1 Allmänt om regelsystemet för fristående skolor . . . . . 91 8.2 Beslut om godkännande av fristående skola enligt 34§ skollagen 91 8.3 Tillsyn 92

8.4 Bestämmelser som rör statsbidrag till fristående skolor_ i allmän-

het 93

9 Överväganden och förslag beträffande åtgärder inom eller i samver-

kan med grundskolan . . . . . . . . . . . . . . . 95 9.1 Fristående skola och det pedagogiska utvecklingsarbetet m. m. 95 9.2 Frågan om särskild skolverksamhet inom grundskolans ram 96 9.2.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . 9.2.2 Några allmänna reflexioner rörande enskild skola inom grundskolans ram” 97

10 Sammanfattning av SEH-kommitténs förslag 101

Särskilt yttrande av sakkunnige Frans Carlgren 103

Bilagor Bilagal SEH-kommitténs direktiv . . . . . . . . . 111 Bilaga 2 Utdrag ur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och ur vissa konventioner . . . . . . 117 1. FN :s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 117 artikel26 . . . . . . . . . . . . 2. Första tilläggsprotokollet till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de 117 grundläggande frihetema, artikel 2 . . . 3. Unesco-konventionen mot diskriminering inom undervis- 118 ningen, artiklarna 1-6 . . . . . . . . 4. FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala 120 och kulturella rättigheter, artikel 13 . . . . . . . 5. FN:s internationella konvention om medborgerliga och 121 politiska rättigheter, artikel 18 Bilaga 3 Förordningsförslag . . . . . . . . . . . . . . 123 1 Förslag till förordning om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever . . . . . . . . . . . . . . 123 2 Förslag till förordning om statsbidrag till Kristofferskolan i Stockholm 127

3. Förslag till förordning om statsbidrag till Hillelskolan i Stockholm 129 4. Förslag till förordning om statsbidrag till de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg . . . . . . . 131 5. Förslag till förordning om ändring i förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor 133 Bilaga 4 Preliminära statsbidragsbelopp för grundskolan läsåret 1980/ 141 Bilaga 5 Basresursbidrag per elev och årskurs enligt statsbidragsmodell C (variant utan förstärkningsresurs) 143 Bilaga6 Reserapporter . . . . . . . . 145 1. Rapport om skolförhållandena i England 145 2. Rapport om skolförhållandena i Nederländerna 155

Lagförslag

Förslag till Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1962:319)‘ dels att 10, 33, 34, 36 och 39 a §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, nämligen i 6 kap. 34 a § och i 9 kap. 50 a och 50 b §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §2 På Skolstyrelsen ankommer att På ankommer Skolstyrelsen att besluta i frågor, som avses i 32 § och besluta i frågor, Som avses i 32, 34 34-37 §§. och 35-37 §§. Fråga om att förvägra elev i grundskolan eller kommunens gymnasieskola befrielse enligt 27 § och fråga om att förvägra någon inträde i sådan skola på av bestämmelserna grund i 44 och 45 §§ skall prövas av Skolstyrelsen, i den mån regeringen ej annorlunda förordnar. Skolstyrelsen har ock att taga befattning med de vilkas ärenden, handläggning enligt särskilda författningar ankommer på styrelsen.

33 §3 Skolplikt må fullgöras i annan må i Skolplikt fullgöras annan offentlig skola än grundskolan eller i offentlig skola än grundskolan enligt enskild statsunderstödd skola som utfärdas enligt bestämmelser, av regebestämmelser, som utfärdas av regeringen eller den myndighet regeringringen eller den myndighet regering- en förordnar. Detsamma i gäller en förordnar. om skola med enskild huvudfråga man (fristående skola), som av regeringen har förklarats berättigad till 1 statsbidrag. Lagen omtryckt 1970:1026. Skola som avses i första stycket omfattar Skolhälsovård för Skolpliktig elev. I fråga om Skolhälsovården äger 25 a § andra-sjätte styckena motsvarande 2 Senaste lydelse tillämpning. 1975: 159. Regeringen kan medge från vad som 3 Senaste lydelse undantag gäller enligt andra stycket. 1979:212.

Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34§ I annan enskild skola än i 33 § I annan fristående skola än som avses må skolplikt fullgöras, om avses i 33 § får skolplikt fullgöras, skolan för ändamålet. om skolan godkäntsför ändamålet. godkänts Godkännande skall meddelas, om Godkännande skall meddelas, om skolans undervisning till art, omfatt- skolans undervisning ger väsentligen ning och allmän inriktning väsentli- samma kunskaper och färdigheter gen motsvarar grundskolans och som grundskolans och även i övrigt skolan förestås av vilken väsentligen svarar mot grundskolans person, äger erforderlig skicklighet för un- mål samt skolan förestås av person, och är väl lämpad att vilken äger erforderlig skicklighet dervisningen förestå skola. för undervisningen och är väl lämpad att förestå skola. Uppfyller skolan ej längre angivna villkor eller finnes, att undervisningen av lärare med erforderlig skicklighet eller att verksamheten ej handhaves sätt, skall godkännandet återkallas, eljest icke bedrives på tillfredsställande om rättelse ej vinnes genom hänvändelse till skolans ledning. I godkänd skola må barn, som ej uppnått skolpliktsåldern, intagas i årskurs som motsvarar årskurs i grundskolan, endast om förutsättning är för handen, varom sägs i 32§ första stycket.

34a§ En fristående skola, som bedriver delen av hela eller den övervägande sin undervisning på ett annatspräk än svenska, får av regeringen godkännas för fullgörande av skolplikten i vad gäller barn som kan antas inte komma att kvarstanna i landet för en längre tid eller som har andra särskilda skäl att få fullgöra sin skolplikti en sådan skola. För godkännande krävs att skolans undervisning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Därvid gäller att barn, som är svenska medborgare eller som kan antas komma att kvarstanna i landet för en längre tid, skall ges undervisning i svenska. Bestämmelsen i 34 § tredje stycket tillämpas även i fråga om fristående skola som avses i denna paragraf.

36 §4 då eleven är fullgjord, då eleven är fullgjord, Skolplikten 4 Senaste lydelse Skolplikten tillfredsställande tillfredsställande genomgått årskurs 1975: 159. genomgått årskurs

Lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 i grundskolan eller motsvarande 9 i grundskolan eller motsvarande årskurs i skola som sägs i 33 och årskurs i skola som sägs i 33 och 34 §§, eller då eleven vid särskild 34 §§, eller då eleven vid särskild prövning styrker sig äga motsvaran- prövning styrker sig äga motsvarande kunskaper. de kunskaper. För den som har rätt att fullgöra sin skolplikt vid en skola av det slag som avses i 34a§ är

skolplikten också fullgjord efter mot-

svarande skolgång där eller genom att kunskaper motsvarande sådan skolgång redovisas vid särskild prövning. Äro med hänsyn till elevens bästa särskilda skäl därtill, må medgivas att hans skolgång utan hinder av vad i första stycket sägs avslutas med utgången av vårterminen det kalenderår, då han fyller femton år. Sådant medgivande får lämnas endast under villkor att eleven under återstoden av sin skolpliktstid får lämplig utbildning eller har annan lämplig sysselsättning. Om villkoret ej uppfylles, skall medgivandet återkallas. Eleven står under tillsyn av skolstyrelsen.

39a§5 Bestämmelserna i 32-39 §§ äga Bestämmelserna i 32-34 och motsvarande tillämpning på barn 35-39 §§ äger motsvarande tillämpsom på grund av synskada eller ning på bam som på grund av dövhet eller hörsel- eller talskada synskada eller dövhet eller hörselicke kan i eller talskada följa undervisningen icke kan följa undergrundskolan. Bestämmelserna i 36 visningen i grundskolan. Bestämoch 37 §§ om årskurs 9 i grundskolan melserna i 36 och 37 §§ om årskurs 9 avse årskurs 10 i specialskolan eller i i grundskolan avser årskurs 10 i fråga om elev som anges i 28a§ specialskolan eller i fråga om elev tredje stycket där avsedd undervis- som anges i 28 a § tredje stycket där ning. avsedd undervisning. Fråga huruvida skolplikt enligt 30§ tredje stycket gäller för barn efter utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år och fråga om barn enligt 31 § andra stycket skall deltaga i undervisningen i specialskolan prövas av lokal styrelse för specialskolan. På lokal styrelse för specialskolan På lokal styrelse för specialskolan ankommer att besluta i frågor som ankommer att besluta i frågor som avses i 32 och 34-37 §§. avses i 32, 34 och 35-37 §§.

50a§ Skolstyrelsen skall utöva tillsyn över undervisningen av skolpliktiga elever i sådana fristående skolor som 5 Senaste lydelse avses i33, 34 och 34 a §§. 1977: 108.

12 Lag/amg sou 1981:34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 b § Om en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola som avses i 33, 34 eller34 a § skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolstyrelsen i den kommun där eleven är kyrkobokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

SOU 1981 :34

Kommitténs arbete

1 Enskild 35 §

undervisning enligt skollagen

Enligt direktiven (se bilaga 1) hade SEH-kommittén till att med uppgift förtur behandla om enskild frågan undervisning enligt 35 § skollagen. Bakgrunden härtill var att det inträffat fall, där man med stöd av 35 § skollagen åstadkommit en undervisning som måste anses komma mycket nära sådan skola som avses i 34 § skollagen. Kommittén skulle överväga, om de nuvarande reglerna för enskild borde omarbetas. undervisning SEH-kommittén överlämnade våren 1980 ett delbetänkande U

(Ds

1980:3) Enskild 35 § skollagen undervisning enligt med förslag till lag om ändring av skollagen. I detta beskriver kommittén den historiska bakgrunden till den enskilda Den redovisar undervisningen. också en undersökning av förekomsten av enskild undervisning i landet. Av denna framgår att enskild undervisning generellt sett är av mycket ringa omfattning även om en viss ökning kunnat iakttas under senare hälften av 1970-talet. SEH-kommittén slåri delbetänkandet fast att föräldrarna har rätt att välja enskild undervisning som undervisningsform för sina barn. Denna rätt står i överensstämmelse med de internationella konventioner som till- Sverige trätt. I delbetänkandet föreslår kommittén att 35 § skollagen skall ändras så att det klart framgår att den enskilda undervisningen skall avse sådan undervisning som anordnas av föräldrar för egna barn. Det skall däremot inte vara möjligt att med stöd av 35 § skollagen bedriva enskild undervisning för barn från flera familjer. Vid sådan skall föräldrarna undervisning göra till den lokala framställning Skolstyrelsen om att få starta en skola enligt 34 § skollagen. Kommittén har velat klart markera gränsen mellan 34 och 35 §§ skollagen. Kommittén föreslår vidare att föräldrarna skall vara skyldiga att anmäla att de avser att anordna enskild undervisning för det egna eller de egna barnen. Den lokala skolstyrelsens skyldighet att öva inseende över den enskilda undervisningen betonas också. SEH-kommitténs förslag till ändring av 35 § skollagen återges nedan jämte specialmotivering.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Beredes barn i hemmet eller Beredes barn enskild undervisannorstädes enskild undervisning, ning, som motsvarar väsentligen som väsentligen motsvarar grund- skall

grundskolans, barnet, efter

14 Kommitténs arbete

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skolans, skall barnet befrias från anmälan av föräldrarna, befrias från skolgång. skolgång. Med enskild undervisning avses sådan undervisning, som anordnas av föräldrar för egna barn. Samman-

färes barn från två eller flera familjer

till gemensam undervisning, äger denna paragraf ej tillämpning.

Barn, som befriats från skolgång, Minst en gång årligen skall kon-

må kallas till prövning. Uteblir barnet troll ske, att barnet får godtagbar

utan giltigt förfall eller finnes vid undervisning samt att dess situation i

prövningen, att barnet ej fått tillfreds- övrigt är tillfredsställande. Är så ej ställande undervisning, och vinnes ej fallet, och vinnes ej rättelse på annat rättelse på annat sätt, skall skolgång sätt, skall skolgång åläggas barnet. åläggas barnet.

Motivering Första stycket I detta stycke har jämfört med den nuvarande lydelsen av 35 § skollagen orden i hemmet eller annorstädes tagits bort. De är överflödiga, eftersom begreppet enskild undervisning definieras i det nyinsatta andra stycket. Vidare har i detta stycke orden efter anmälan av föräldrarna” inskjutits i syfte att kraftigare betona föräldrarnas skyldighet att anmäla att deras barn bereds enskild undervisning.

Andra stycket Detta stycke, som är helt nytt, innehåller en definition av vad enskild undervisning är. Det är väsentligt att denna definition tas in i lagtexten. Därigenom torde olika tolkningar av paragrafens innebörd kunna undvikas.

Tredje stycket Detta stycke, som motsvarar andra stycket i den nuvarande paragrafen, är nästan helt omarbetat. Den fakultativa prövningen har tagits bort och i stället införs en obligatorisk kontroll avseende såväl kunskaper som barnet inhämtat som dess situation i övrigt. Möjligheten att ålägga barnet skolgång, om det bedöms nödvändigt, kvarstår oförändrad.

Delbetänkandet har remissbehandlats. Frågan om enskild undervisning bereds för närvarande inom regeringskansliet.

2 Fristående skolor för skolpliktiga elever

Det delbetänkande som SEH-kommittén nu överlämnar är betitlat FRI- STÅENDE SKOLOR för skolpliktiga elever. I detta ges efter en översiktlig

Kommitténs arbete 15

framställning av den historiska bakgrunden och av förhållandena i de nordiska grannländerna (kapitel 1 och 2), en redogörelse för grundskolans statsbidragssystem och en analys av de konsekvenser som förekomst av fristående skola kan ha för stat och kommun (kapitel 3). Därefter behandlar kommittén de principiella förutsättningarna för fristående skolor varvid bl. a. de av Sverige tillträdda internationella konventionernas innehåll redovisas (kapitel 4). I ett femte kapitel föreslår kommittén att benämningen fristående skola skall införas som en samlande beteckning för skolor med annan huvudman än stat och kommun. I det sjätte kapitlet redovisas överväganden och förslag beträffande förutsättningarna för skolpliktens

fullgörande i fristående skola. överväganden om och förslag till villkor och

former för statligt stöd till fristående skolor presenteras i det sjunde kapitlet. I det åttonde redovisar kommittén bl. a. vissa förslag rörande regler i övrigt om fristående skola för skolpliktiga elever. I det nionde kapitlet behandlas vissa särskilda frågor bl. a. om samverkan mellan grundskola och fristående skola. I ett avslutande kapitel ges en sammanfattning av kommitténs förslag. I bilagorna redovisas kommitténs direktiv, vissa texter ur de aktuella internationella konventionerna, förslag till förordningar, vissa ekonomiska uppgifter om basresurser m. m. samt två reserapporter. SEH-kommittén har företagit studieresor till Västtyskland, England och Holland (experten Rodhe), till Oslo och Köpenhamn (experten Rodhe och sekreteraren) samt till Helsingfors (hela kommittén). Studiebesök har gjorts vid Kristofferskolan i Stockholm och vid International School of Stockholm. sekretariatet har haft kontakt med samtliga fristående skolor i landet samt med myndigheter och organisationer som handlägger respektive är intressenter i de frågor som kommittén haft att behandla.

3 Det fortsatta arbetet

SEH-kommittén kommer i sitt fortsatta utredningsarbete att behandla de fristående skolor vilkas elever inte längre är skolpliktiga. Detta arbete beräknas pågå under år 1981 och år 1982.

4 Till kommittén överlämnade skrivelser Regeringen har till kommittén för beaktande överlämnat följande promemorior och skrivelser dels den 24 januari 1980 utredningens (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna kartläggningspromemorior nr 64, 87 och 88 rörande statsbidrag till enskilda och privata skolor,

dels samma dag E. Ekvalls kartläggnings- och diskussionspromemoria (Ds

U 1978:6) De enskilda skolornas ställning inom utbildningsväsendet jämte

remissvar, dels samma dag en skrivelse från skolstyrelsen i Örebro kommun angående inrättandet av s. k. waldorfklasser i grundskolan, dels samma dag två skrivelser från de enskilda läroverkens förbund angående vissa statsbidragsfrågor jämte yttrande av skolöverstyrelsen, dels samma dag en skrivelse från stiftelsen Lundsbergs skola angående ökat bidrag till lönekostnaderna för elevhemsföreståndarverksamheten vid

16 Kommitténs arbete sou 1981:34

skolan jämte yttrande av skolöverstyrelsen, V dels samma dag en skrivelse från Fjellstedtska skolans kamratråd i Uppsala angående bl. a. statsbidrag till renovering av skolan, dels samma dag en skrivelse från Bladins skola i Malmö angående statsbidrag till verksamheten vid skolan,

dels den 21 februari 1980 en skrivelse från länsskolnämnden i Östergöt-

lands län angående statsbidragseffekter vid förekomst av enskild skola,

dels den 24 april 1980 en skrivelse från Kristna skolan i Örkelljunga

angående statsbidrag till verksamheten vid skolan, dels samma dag en skrivelse från de enskilda läroverkens förbund angående ändring av vissa statsbidragsbestämmelser för de statsunderstödda privatskolorna, dels den 5 juni 1980 skolöverstyrelsens utvärdering av den pedagogiska verksamheten vid Kristofferskolan i Stockholm.

5 Remissyttranden

Kommittén har den 30 maj 1980 avgivit yttrande dels över skoladministrativa kommitténs betänkande (SOU 1980:5) Förenklad skoladministration, dels över nämnda kommittés promemoria nr 29 (1979-12-14) angående vissa skoladministrativa frågor.

1 Skola med enskild huvudman i

_ Sverige

-

förr och nu

1.1 Historisk

inledning

År 1842 infördes den kommunala folkskolan. Dess uppgift var bl. a. att ge elementär skolutbildning åt de barn som inte kunde få en tillfredsställande undervisning i hemmet. Av tillgängliga statistiska att uppgifter framgår, exempelvis år 1856 ca 306 000 barn undervisades i den kommunala folkskolan, medan ca 145 000 barn undervisades i hemmet. Tolv år senare, år 1868, hade antalet barn i folkskolan ökat till ca 520 000, medan undervisning i hemmet var anordnad för ca 99 000 barn. För år 1900 redovisas ca 690 000 barn i folkskolan och ca 16 000 barn i enskild undervisning i hemmet. Härefter har antalet barn i enskild undervisning i hemmet successivt avtagit. För år 1920 redovisas 2 399 bam, för år 1939 358 barn och för år 1959 88 barn. Under de två senaste decennierna torde endast ett fåtal barn ha erhållit enskild undervisning i hemmet. En viss ökning under senare delen av 1970-talet av antalet barn som erhåller enskild undervisning kan konstateras. SEB-kommittén har behandlat de förhållanden som föranlett denna ökningi

sitt delbetänkande (Ds U 1980:3) Enskild undervisning enligt 35 § skolla-

gen. De statistiska uppgifterna från äldre tid måste betraktas med en viss försiktighet, då det är oklart hur beräkningarna gjorts. Folkskolans ökande betydelse för den elementära utbildningen är dock entydig. Man kan också i de statistiska uppgifterna avläsa effekterna av dels 1856 års riksdagsbeslut om bidrag av statliga medel till folkskolan, dels det förhållandet att folkskolan år 1858 i princip blev sexårig omfattande tvåårig småskola och fyraårig folkskola. g Den enskilda undervisningen i hemmet ersattes emellertid inte endast av folkskolans undervisning. Vid sidan av denna - och i viss mån som en fortsättning på en före folkskolans införande förekommande enskild undervisningsverksamhet i form av privata pedagogier, pensioner och annan undervisning under ledning av privatpersoner - växte under senare delen av 1800-talet och ett stycke in på 1900-talet fram en rad enskilda skolor. Dessa i gav undervisning för nybörjare som en förberedelse för inträde i de högre skolorna, dvs. de statliga läroverken och de högre enskilda skolorna (enskilda flickskolor och enskilda läroverk). Dessa förberedande_skolor som tog emot både pojkar och flickor var i organisatoriskt hänseende ofta knutna till de högre enskilda skolorna, framför allt till flickskolorna, och ingick i dessa som förberedande klasser.

i

18 Skola med enskild huvudman Sverige

till dessa. De förberedande klasser som De utgjorde en bas för rekryteringen flickskolorna avvecklades i samband med att var knutna till de enskilda kommunaliserades, huvudsakligen under 1930- och 1940-ta1en. flickskolan skolor minskade i antal som en följd av förbättrad

Övriga förberedande

i olika undervisning i folkskolan och på grund av att skolgång i folkskolan för föräldrarna. Ett antal äldre hänseenden var ekonomiskt fördelaktigare för nybörjare finns skolor med enskild huvudman som ger undervisning över skolor med enskild huvudman i avsnitt alltjämt kvar (jfr förteckningen

1.3). Den statliga skolutbildning som gavs vid läroverk var under första delen av

1800-talet i hög grad inriktad på utbildning av dem som avsåg att senare vid eller ämbetsmän. Genom universiteten utbilda sig till präster högre av 1800-talet breddades inriktningen av läroverksreformer vid mitten och antalet läroverk utökades. Den statliga skolutbildningen utbildningen, samhälleliga kraven. korn därigenom att bättre svara mot de förändrade läroverken emellertid - till skillnad från folkskolan Då de statliga

uteslutande kunde utbildningen av flickor på denna nivå

mottog pojkar, under 1800-talets endast bedrivas i enskild regi. Den enskilda skolans historia historia. Först på senare hälft upptas till stor del av flickundervisningens för flickor. Flickorna fick tillträde 1900-talet öppnades de statliga läroverken då denna skolform infördes år 1905. Till läroverkens till realskolan, del ñck flickor tillträde genom 1927 års skolreform. gymnasiala generellt Flickor och pojkar samundervisades dock till en början endast på mindre av ett läroverk. På de större orterna orter, där det bara fanns behov inrättades särskilda flickläroverk. Det bör påpekas, att flickor redan från år eller 1920 dispensvägen medgivits rätt att gå i vissa gymnasier, kommunala kunnat endast som statliga. Tidigare hade flickorna avlägga studentexamen vid de enskilda högre flickskolor som hade gymnasium eller vid privatister, de enskilda samläroverken. senare delen av 1800-talet hade de enskilda flickskolorna kraftigt Under med krav på vuxit i antal beroende dels på samhälleliga förändringar ekonomiskt stöd från utbildning för nya kvinnoyrken, dels på ett förbättrat sida. Genom nämnda år 1905 och år 1927

samhällets jämställdhetsreformer

nämnda förlorade de emellertid i betydelse. Därtill bidrog också den tidigare kommunaliseringen av flickskolan, som började genomföras efter beslut av De sista enskilda flickskolorna nedlades i samband med 1928 års riksdag. skolreformema vid mitten av 1960-talet.

De enskilda skolorna har sålunda spelat en stor roll i flickundervisningens

historia. Det bör också nämnas, att de ofta var skolor där nya pedagogiska har verkat i metoder och idéer realiserades. Många pedagogiska nyskapare och Anna Whitlock. dessa, t. ex. Anna Sandström, Sigrid Rudebeck fanns också läroverk med enskild Jämsides med de statliga läroverken huvudman. Dessa läroverk sökte liksom flickskolorna förverkliga sådana nya

idéer avseende såväl metod som innehåll, som de statliga pedagogiska läroverken hårt bundna till utfärdade bestämmelser inte kunde genomföra.

Här skall blott två nämnas: Beskowska skolan och Palmgrenska samskolan, skolan införde koncentrationsläsning av båda i Stockholm. Beskowska

läroämnen och tillämpade i de högre klasserna friare former för underviselevernas och utveckla deras ningen i syfte att främja själwerksamhet

Skola med enskild

huvudmani Sverige 19

förmåga att studera på egen hand. Palmgrenska samskolan var den första skola i Sverige som tillämpade samskoleidén hela skoltiden ända fram till studentexamen. Slutligen bör i denna översikt erinras om att de internatläroverk som funnits och alltjämt finns i Sverige alla tillkommit på enskilt initiativ. Utvecklingen vad gäller skolor med enskild huvudman under 1900-talet belyses bäst genom följande sifferuppgifter. Höstterminen 1919 undervisades 27 022 elever, varav 1 472 flickor, i de allmänna statliga läroverken (högre allmänna läroverk, realskolor och samskolor). I de statsunderstödda enskilda skolorna (enskilda mellanskolor, högre flickskolor och högre gossoch samskolor) undervisades 25 323 elever, varav 21 778 flickor. Dessa siffror ger en bild såväl av de enskilda skolornas som av omfattning fördelningen av pojkar och flickor på de statliga och enskilda skolorna. 40 år senare, år 1959, hade utvecklingen gått därhän att över 200 000 elever, varav mer än hälften utgjordes av flickor, skolor gick i statliga eller kommunala över folkskolenivå. Vid samma tid gick ca 11 000 elever i enskilda skolor på motsvarande stadier, varav något mer än hälften var flickor. Enligt SEH-kommitténs undervisas beräkningar nu ca 5 800 skolpliktiga elever i skolor med enskild huvudman. Av dessa går ca 1 100 i skolor med undervisning på engelska, franska eller tyska. Mot dessa tal skall ställas antalet elever - drygt en miljon - som går i den kommunala grundskolan.

Uttryckt i procent går 0,20 % av barnen i skolpliktig ålder i landet i

statsunderstödda skolor med enskild huvudman och 0,38 % i inte statsunderstödda sådana skolor. ca 1 600 undervisas Ytterligare i gymnasieskola med enskild huvudman. Av landets samtliga gymnasieskolelever, ca 275 000, går 0,43 % i statsunderstödda gymnasiala skolor med enskild huvudman och 0,15 % i inte statsunderstödda sådana skolor.

1.2 Historisk översikt över det stödet till skola

statliga

med enskild huvudman

Statligt stöd till en högre flickskola beviljades för första gången av 1862/63 års riksdag. Det gällde bidrag för en övningsskola vid det år 1861 i Stockholm inrättade statliga högre lärarinneseminariet. Skolan kallades Statens normalskola. 1874 års riksdag beslutade om statligt stöd på vissa villkor åt enskilda högre flickskolor. Beslutet innebar ett principiellt erkännande av statens förpliktelse att skänka flickskolan sitt ekonomiska stöd. Detta stöd utökades kraftigt fram till sekelskiftet, då ett 90-tal enskilda flickskolor erhöll statligt stöd. 1896 års riksdag hade för statsbidrag uppställt det villkoret att kommunen skulle tillskjuta ett lika stort belopp som staten till de enskilda flickskoloma. Det ansågs att flickskolomas verksamhet var till gagn för både staten och kommunen och att kostnaderna därför borde bäras av båda. till enskilda läroverk statsbidrag med undervisning som ledde fram till studentexamen beviljades för första gången av 1890 års riksdag. De läroverk som korn i åtnjutande av detta bidrag var Fjellstedtska skolan i Uppsala samt Beskowska skolan och Palmgrenska samskolan i Stockholm. Den sistnämnda skolan, som år 1888 ñck rätt att anställa studentexamen, hade fått ett visst

Skola med enskild huvudman i sou 1931:34

20 Sverige

statligt stöd redan fr. o. m. år 1883. Det främsta skälet till att de två Stockholmsläroverken fick bidrag var att de bedrev pedagogisk försöksverksamhet, som ansågs vara av värde för skolväsendet. Det framskymtar också ett annat skäl. Dessa skolor bidrog till Det var att begränsa ökningen av statens utgifter för de allmänna läroverken. för staten att ge bidrag till enskilda skolor än att bygga ut de billigare allmänna läroverkens kapacitet. Även önskan att undvika ett statligt utbildningsmonopol” torde ha haft betydelse för en del politiker då de tog ställning för ökat statligt stöd till skola med enskild huvudman. Av villkoren för erhållande av bidrag till enskild högre flickskola har redan att kommunen bidra med nämnts, enligt beslut av 1896 års riksdag skulle samma belopp som staten. Vidare skulle enligt beslut av 1909 års riksdag som låg ovanför folkskolans sex statligt stöd beräknas endast för de årskurser årskurser. För de enskilda läroverk som bedrev pedagogisk försöksverksamhet inte de ovannämnda kraven. Deras verksamhet bedömdes vara uppställdes utan också för till nytta inte endast för den kommun där skolan var belägen hela det allmänna skolväsendet. Det statliga stödet till enskilda skolor fick med tiden en betydande År 1919 erhöll 103 enskilda skolor statligt stöd, nämligen 10 omfattning. enskilda mellanskolor, 79 enskilda flickskolor och 14 enskilda högre gossoch samskolor. Mellanskolorna och flickskolorna hade under de två första decennierna av 1900-talet tidvis varit fler, men mellan år 1909 och år 1919 hade en del av dem kommunaliserats eller awecklats. 1918 års skolkommission framlade ett förslag avseende privatläroverken, Kommissionen av som kan betecknas som långtgående. ansåg att behovet privatläroverken skulle minska, när det statliga skolväsendet byggts ut enligt borde emellerförslag som kommissionen lade fram. De privata läroverken tid inte alla ersättas av statliga läroverk. Det ansågs nämligen önskvärt att fortfarande ha tillgång till ett mindre antal läroanstalter, som genom en friare skulle kunna dels tjänstgöra som försöksläroverk i egentlig organisation dels även i vissa hänseenden statens läroanstalter. mening, komplettera Enskilda som med hänsyn till tradition och förutsättningar för skolor, försöksverksamhet kunde anses förtjänta av framgångsrik pedagogisk fortsatt understöd, borde enligt kommissionen förbli enskilda. skolor borde också kunna få Enskilda som fyllde särskilda uppgifter statsunderstöd i framtiden. Med särskilda uppgifter avsågs t. ex. prövande av eller beredande av utbildning till realinternatundervisningens lämplighet och studentexamen av äldre studiebegåvade elever. Skolkommissionens förslag redovisades, sedan ytterligare utredningar 1927:116 angående omorganisation av företagits, för riksdagen i proposition m. m. Föredragande statsrådet fann inte skäl att det högre skolväsendet förorda kommissionens förslag. Utskott och riksdag anslöt sig till föredra-

gandens mening (2 SäU 1927:1, rskr 1927:266). Varken 1940 års Skolutredning eller 1946 års skolkommission behandlade barn. Under 1940-talet utreddes frågor om enskilda skolor för skolpliktiga emellertid av en särskild kommitté - 1944 års lönekommitté för privatlärooch lönevillkor för lärarna vid de statsunderverken - anställningsformer stödda Utredningsarbetet ledde fram till förslag som privatläroverken.

Skola med enskild huvudman i 21

Sverige

innebar att lärarna vid dessa skolor skulle ha statligt reglerade tjänster med de lönevillkor som gällde för lärare vid de statliga och kommunala skolorna. Förslaget antogs av 1950 års riksdag (prop. 1950:232; SU 1950:225; rskr 1950:410). om enskilda skolor Frågor för barn i skolpliktig ålder behandlades ingående av 1957 års skolberedning. I sitt betänkande (SOU 1961:30) Grundskolan (s. 557 ff.) konstaterade att rätten beredningen att få upprätta respektive utnyttja en enskild skola konstituerar inte utan vidare motsvarande rätt till ekonomiskt stöd från det allmänna”. borde dock Statsbidrag kunna utgå, om vissa förutsättningar förelåg. Beredningen ansåg, att bidrag borde kunna utgå till privata internatskolor som tog hand om elever för vilka det allmänna skolväsendet passade mindre väl. De elever som avsågs var barn till utlandssvenskar och barn till utländska som vistades i Sverige för uppdrag eller studier. Som en tredje medborgare kategori nämndes barn från splittrade hem och som en fjärde barn som var i behov av ett radikalt miljöbyte. I fråga om skolor i övrigt som ”i stort sett bedriver sin verksamhet efter de för det allmänna skolväsendet gällande tim- och kursplanerna och med huvudsaklig tillämpning av den obligatoriska skolans organisation m. m. att speciella skäl borde föreligga för att bidrag från det ansåg beredningen, allmänna skulle utgå. Som exempel på speciella skäl angav beredningen en skolverksamhet där man önskade ”förverkliga eller utpröva kursplanemässiga, metodiska eller i övrigt pedagogiska idéer eller tankar, eller där man genom en speciell uppläggning av skolans hela arbete ville för praktiskt skolbruk omsätta utvecklingsfrämjande eller omvårdnadsidéuppfostringser”. För sådan skola förelåg enligt beredningen större skäl till statsbidrag än för övriga skolor. Beredningen betonade dessutom, att man vid den framtida behandlingen av framställningar från de enskilda skolorna om organisatoriska förändringar föranledda av skolreformen och den i samband därmed förnyade prövningen om fortsatt statsbidrag borde iaktta en viss varsamhet och hänsyn. Redan borde indras endast om starka skäl därtill förelåg. utgående statsbidrag Beredningen behandlade också frågan, för vilka stadier och klasser borde utgå. Den erinrade om den praxis beträffande statsbidrag statsbidrag som syntes ha utbildats i ecklesiastikdepartementet. Enligt denna praxis utgick inte statsbidrag till skolor eller delar av skolor, som var helt parallella med de årskurser av den obligatoriska skolan, som man måste ha genomgått, innan man kunde börja i högre skola. Skolberedningen föreslog att man skulle frângå denna praxis och att statsbidrag skulle kunna utgå även för stadier i de enskilda skolorna som var parallella med den obligatoriska skolan - här avsågs årskurserna 1-6 -, om såväl de principiella kraven som vissa andra krav var uppfyllda. I 1962 års grundskoleproposition (1962:54 s. 366 f.) föreslog föredragande statsrådet att statsbidrag även i fortsättningen borde kunna utgå till internatskolor enligt de principer som skolberedningen framlagt. Föredraganden anförde vidare, att extematskolor, som en särskild tillämpade pedagogik e. d. enligt vad skolberedningen angivit, borde kunna ifrågakomma för statsbidrag. Som exempel på andra särskilda skäl som kunde motivera statsbidrag nämnde han det förhållandet att skolan var avsedd för en

enskild huvudman i

22 Skola med Sverige

minoritet, exempelvis en s. k. nationalitetsskola. Riksdagen anslöt sig till vad

föredraganden anfört (SäU 1962:1 s. 176, rskr 1962:334). om statligt stöd till särskilda skolor för språkliga och religiösa Frågor minoriteters barn behandlades av 1964 års utlands- och internatskoleutredbetänkande Skolgång borta och hemma. ning i dess (SOU 1966:55) Utredningens förslag ledde emellertid inte till någon ändring i statsbidrags-

till nu aktuella skolor. givningen

1.3 skolor med enskild huvudman för

Befintliga

elever

skolpliktiga

Nuvarande bestämmelser om skolpliktens fullgörande i enskild skola finns i

33 och 34 §§ skollagen (1962:319). statsunderstödd skola Enligt 33 § skollagen får skolplikt fullgöras i enskild bestämmelser som utfärdas av regeringen eller den myndighet enligt förordnar. Bland enskilda statsunderstödda skolor märks sådana regeringen har förklarats till statsbidrag enligt förordsom av regeringen berättigade till vissa privatskolor. Dessa skolor har ningen (1964:137) om statsbidrag reglerade tjänster för skolledare och lärare. De är också i övrigt statligt underkastade särskilda bestämmelser genom att privatskolförordningen

kategori statsunderstödda enskilda (1967:270) gäller för dem. Till denna

skolor hör för närvarande tre skolor med grundskoleutbildning. Ytterligare får statsbidrag* fyra skolor med grundskoleutbildning

För andra enskilda skolor än sådana som avses i 33 § skollagen gäller enligt

34 § samma lag att skolplikten får fullgöras där om skolan har godkänts för

ändamålet. Fråga om godkännande prövas av kommunens skolstyrelse. För närvarande finns 35 skolor med enskild huvudman för skolpliktiga 1 Dessutom utgår stats- över skolorna år för inrättande, elever. I följande förteckning anges bidrag till en riksinterårskurser läsåret 1980/81, förekomst av statsbidrag och pedagogisk profil. natskola med grundskoär ordnad länsvis. leutbildning. Förteckningen

Skola med enskild huvudman

i Sverige 23

Län Skolans namn Kommun Inrät- Års- Stats- Pedagogisk profil tande- kurser bidrag år 1980/81

AB Ekcbyholmsskolan Norrtälje 1898 1-9 lnternat. Skola med arbetsmiljö med konfessionell prägel AB Carlssons skola Stockholm 1871 1-6 Nästan parallell med grundskolan AB Carlssons högstadieskola Stockholm 1977 7-9 Nästan parallell med grundskolan AB Estniska skolan Stockholm 1945 1-6 x Minoritetsskola AB Franska skolan Stockholm 1862 1-9 x Viss pedagogisk profil AB Hillelskolan Stockholm 1955 1-6 x Skola med arbetsmiljö med konfessionell prägel AB Kristofferskolan Stockholm 1949 1-9 x Waldorfskola AB Maria Elementarskola Stockholm 1885 1-9 Nästan parallell med grundskolan AB Martinskolan Stockholm 1976 1-5 Waldorfskola AB Szt Eriks katolska skola Stockholm 1795 1-9 Skola med arbetsmiljö med konfes- sionell prägel AB Stefansskolan Stockholm 1979 1-3 Skola med arbetsmiljö med konfessionell prägel AB Nibbleskolan 1960 1-9 Waldorfskola Södertälje AB Örjansskolan Södertälje 1978 1-9 Waldorfskola AB Lycée Français Saint- Stockholm 1862 1-9 Skola med undervisning på franska Louis AB British Primary School 1980 1-4 Danderyd Skola med undervisning på engelska AB International School Stockholm 1951 1-9 Skola med undervisning på engelska AB Tyska skolan Stockholm 1612 1-9 Skola med undervisning på tyska C Kristna skolan 1980 1-2 Uppsala Skola med arbetsmiljö med konfessionell prägel E Waldorfskolan Norrköping 1976 1-7 Waldorfskola F Annaskolan 1976 1-5 Jönköping Skola med arbetsmiljö med konfessionell prägel

L Kristna skolan Örkelljunga 1971 1-9

Skola med arbetsmiljö med konfessionell prägel M Rudolf Steinerskolan Lund 1977 1-4 Waldorfskola M Bladins skola Malmö 1868 1-9 Nästan parallell med grundskolan 0 Göteborgs högre sam- 1901 1-9 x Göteborg Viss pedagogisk profil. Montessori skola (inkl. Lilla samskolan) O Drottning Astrids katol- Göteborg 1873 1-4 Skola med arbetsmiljö med konfesska skola sionell prägel O Estniska skolan Göteborg 1960 1-6 x Minoritetsskola O Ebba Petterssons pri- 1914 1-6 Göteborg Nästan parallell med grundskolan vatskola O Rudolf Steinerskolan Göteborg 1966 1-9 Waldorfskola O Vasaskolan 1971 1-9 Göteborg Skola med arbetsmiljö med konfessionell prägel O English Junior School 1958 1-6 - Göteborg Skola med undervisning på engelska S Lundsbergs skola Storfors 1896 6-9 x Internat T Waldorfskolan Örebro 1979 1-3 Waldorfskola X Waldorfskolan i Delsbo Hudiksvall 1977 1-5 Waldorfskola Y Skogsnässkolan Sollefteå 1980 1-8 Viss pedagogisk proñl AC Waldorfskolan Umeå 1978 1-5 Waldorfskola

1 Regeringen har senast genom beslut den 10 juli 1980 för läsåret 1979/80 medgett att statsbidrag får utgå till Stockholms kommun för viss undervisning av skolpliktiga elever vid Lycée Français Saint-Louis.

huvudman 24 Skola med enskild i Sverige

Av förteckningen framgår bl. a. att tolv av de i denna redovisade skolorna med enskild huvudman inrättats före år 1915. Sju av dessa ligger i Stockholms län, tre i Göteborgs och Bohus län, en i Malmöhus län och en i Värmlands län. Det framgår vidare att av de nu befintliga skolorna med enskild huvudman inte någon inrättats under åren 1915-1944. Under tiden efter andra världskriget fram till år 1962, det år då riksdagen beslöt att grundskolan skulle genomföras i Sverige, tillkom sju skolor med enskild huvudman, alla belägna i Stockholms län eller i Göteborgs och Bohus län. Under åren 1963-1970 inrättades en skola, belägen i Göteborgs och Bohus län. Efter år 1970 har femton skolor med enskild huvudman inrättats. Av dessa ligger sex i Stockholms län och Göteborgs och Bohus län, under det att de Övriga nio är spridda över landet från Lund i söder till Umeå i norr. Skola med enskild huvudman finns i 16 av landets 279 kommuner. Dels koncentrationen till storstadslänen Stockholms län och Göteborgs och Bohus län, dels tillväxten fr. o. m. år 1971 är påfallande. Koncentrationen till storstadslän torde huvudsakligen kunna förklaras av att skola med enskild huvudman (utom internatskolor) för sin existens normalt är beroende av att kunna rekrytera elever från stora och befolkningstäta områden med goda kommunikationer. Tillväxten från år 1971 förklaras av dels det ökade intresset för Waldorfpedagogik, dels den försvagade ställning som kristendomsämnet på sina håll ansågs ha fått i 1969 års läroplan för grundskolan. Av de femton nytillkomna skolorna efter 1970 är sju Waldorfskolor och fem skolor med arbetsmiljö med konfessionell prägel. I fråga om de 35 skolornas pedagogiska profil kan konstateras följande. Tio skolor är Waldorfskolor med den pedagogiska metod som har Rudolf Steiner till upphovsman. Nio skolor har konfessionell prägel (bl. a. två med katolsk, nämligen Szt Eriks katolska skola i Stockholm och Drottning Astrids katolska skola i Göteborg, och en med judisk, nämligen Hillelskolan i Två skolor är minoritetsskolor (de estniska) och fem har sin Stockholm). undervisning på annat språk än svenska (engelska, franska eller tyska). Av de resterande nio är fem i metodiskt hänseende nästan alldeles lika med den kommunala grundskolan. De fyra sista, slutligen, bedriver en verksamhet

som har en speciell inriktning (Franska skolan med inriktning på franska

språket och kulturen) eller en speciell form (Lundsbergs skola som är en internatskola) eller en speciell metod (Göteborgs högre samskola med Montessoripedagogik och Skogsnässkolan i Sollefteå med en ekologisk, naturnära metod). Grupperingen av skolorna skulle självfallet kunna göras på annat sätt. Bl. a. skulle den judiska skolan och de katolska kunna rubriceras som minoritetsskolor (etnisk eller konfessionell). Det finns en särskild kategori skolor som kallas riksinternatskolor. Om dessa finns bestämmelser i förordningen (1970:333) om riksinternatskolor. En riksinternatskola har till uppgift att meddela utbildning som motsvarar utbildning enligt läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. Som internatelever intas enligt förordningen barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar, har behov av miljöombyte eller är från glesbygd

Skola med enskild huvudman i 25

Sverige

och inte kan beredas tillfredsställande inackordering. Såväl enskild som kommun kan vara huvudman för en riksinternatskola. För inrättande av en riksinternatskola krävs medgivande av regeringen. om riksin- Förordningen ternatskolor innebär att privatskolförordningen (1967:270) till stora delar skall tillämpas på riksinternatskolorna. Ifråga om statsbidrag gäller särskilda regler. För närvarande finns två riksinternatskolor, Grännaskolan och nämligen Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Grännaskolan, som har Jönkö-

kommun som huvudman, bedriver

pings endast gymnasieskolutbildning. Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket har en enskild huvudman, nämligen Sigtuna Skolstiftelse. Skolan omfattar utbildning motsvarande årskurserna 7-9 i grundskolan samt gymnasieskolutbildning. Mellan staten och Sigtuna Skolstiftelse gäller ett avtal av den 19 januari 1981. Humanistiska Läroverket Sigtunaskolan har inte tagits med i förteckningen, eftersom riksinternatskolorna får anses i princip ligga utanför kommitténs utredningsområde. I förteckningen har inte heller tagits med Liber/Hermods skola i Malmö. Denna skola är en division inom Liber Grafiska som i AB, ingår Statsföretagsgruppen. Skolans verksamhet är helt inriktad på korrespondensundervisning. Även denna skola får anses ligga utanför kommitténs utredningsområde.

1.4 av verksamheten vid skola

Finansiering med

enskild huvudman ~

1.4.1 statsbidrag

Statligt stöd utgår såsom nämnts för närvarande till sju av de 35 skolor för skolpliktiga barn som har enskild huvudman. De skolor som för sin grundskoleutbildning har förklarats berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor är Franska skolan i Stockholm, samskola och Göteborgs högre Lundsbergs skola i Storfors. statsbidrag till dessa skolor har getts under en lång följd av år och utgår numera för samtliga årskurser vid skolorna. Enligt den nämnda förordningen utgår statsbidrag med i princip 60 % av ett bidragsunderlag som omfattar kostnad för avlöning av rektor, studierektor och lärare. kan dock besluta Regeringen om högre statsbidrag. För närvarande utgår statsbidrag med 97,5 %‘ av Franska skolans och Göteborgs högre samskolas bidragsunderlag och med 101,5 %1 av Lundsbergs skolas bidragsunderlag. Statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension och statsbidrag till Skolhälsovård utgår enligt särskilda bestämmelser. studierektor Rektor, och lärare vid nämnda skolor har statligt reglerad anställning, dvs. avlöningsförmånema fastställs under medverkan av rege- lHäfigenom kan Skoeller myndighet få Viss

ringen som regeringen bestämmer. För denna personals 19“ ,sägas dels_

. .. . . .. . . . .. .. . utover lonebidrag, dels bidrag pension, folkpension och tillaggspension enligt socialforsakringslagu Socialförsäkringsav_ stiftningen, gäller i princip samma regler och kostnadsansvar för staten som gift m; sjukförsäkringen om personalen hade varit statligt anställd. Denna särskilda pensionskostnad och folkpensioneringen.

huvudman 26 Skola med enskild i Sverige

för staten föranleder att s. k. reducerat lönekostnadspålägg beräknas på för avlöningsbidraget. Lönekostnadspâlägget är dock inte bidragsunderlaget något bidrag som betalas ut till skolans huvudman. barn som får statsbidrag är De övriga fyra enskilda skolor för skolpliktiga de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg samt Hillelskolan i Stockholm och Kristofferskolan i Stockholm. Den estniska skolan i Stockholm, som inrättades år 1945, har fått statsbidrag sedan år 1955. Den estniska skolan i Göteborg fick statsbidrag i samband med att den inrättades år 1960. Kristofferskolan erhöll statsbidrag år 1960 och Hillelskolan år 1963. till de estniska skolorna har motiverats bl. a. av humanitära Statsbidraget skäl. Samma motivering gäller för bidraget till Hillelskolan. När det gäller Kristofferskolan har motiveringen varit att det är av värde i pedagogiskt hänseende för det svenska skolväsendet att det finns en skola som bygger på den pedagogiska grundsyn som utvecklats av Rudolf Steiner. särskilda förordningar, Till de fyra skolorna utgår statsbidrag enligt 1978:186) om statsbidrag till de estniska nämligen förordningen (SÖ-FS till Hillelskolan i skolorna, förordningen (SÖ-FS 1978:175) om statsbidrag till Kristof- Stockholm och förordningen (SÖ-FS 1978:174) om statsbidrag ferskolan i Stockholm. statsbidrag utgår med 99 % av ett bidragsunderlag dels lönekostnad för lärare och skolledare, dels kostnaden för som omfattar och försäksocialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen för nämnda ringen för tilläggspension (f. n. totalt 28,9 % av lönekostnaden)

personalkategorier.

Vid de fyra skolorna finns ingen personal med statligt reglerad anställning, är inte på långt när lika omfattande som för och författningsregleringen och Lundsbergs skola. Som Franska skolan, Göteborgs högre samskola gäller emellertid för de estniska skolorna att de skall följa statsbidragsvillkor fastställer samt för Hillelskolan och Kristofläroplan som skolöverstyrelsen fastställda timplaner och ferskolan att de skall följa av skolöverstyrelsen andra föreskrifter. Det skall slutligen nämnas att regeringen, senast genom beslut den 10 juni 1980 för läsåret 1979/80, har medgett att statligt bidrag får utgå till Stockholms kommun för viss undervisning, bl. a. i svenska, av skolpliktiga i Stockholm. elever vid Lycée Français Saint-Louis

1.4.2 Kommunala bidrag

Det kommunala stödet till skolor med enskild huvudman för skolpliktiga varierar från kommun till kommun. Det barn inom den egna kommunen finns kommuner som inte ger något bidrag till skolor med enskild huvudman, stöd. Det förekommer vidare under det att andra ger ett ganska omfattande att kommun till enskilda skolor i kommunen. Det ger olika bidrag stödet kan också vara olika utformat för de skilda stadierna i en kommunala under det att enskild skola. En del kommuner upplåter lokaler kostnadsfritt, andra tar ut en marknadsmässig ellersymbolisk hyra. För elev i enskild skola, som ligger i annan kommun än hemkommunen, lämnar vissa kommuner en del av bidrag till den enskilda skolan motsvarande den interkommunala ersättning som utgår då barn från en kommun går i

Skola med enskild huvudman i

Sverige 27

annan kommuns skolor.‘ Andra kommuner lämnar inte något bidrag alls till den enskilda skolan. Några kommuner betalar en reducerad interkommunal ersättning, då motsvarande undervisning (t. ex. undervisning på tyska) inte kan erbjudas eleven i hemkommunen eller om särskilda skäl föreligger. Beträffande skolskjutsning förekommer att elev i skola med enskild huvudman får utnyttja den befintliga skolskjutsorganisationen, förutsatt att detta inte medför extra kostnader. Det händer också att kommun ger resebidrag för elev som går i enskild skola i annan kommun. Såvitt SEH-kommittén kunnat utröna, ges i de flesta berörda kommuner bidrag till läroböcker, skolmåltider och hälsovård, antingen i form av direkt bidrag- det gäller framför allt läroböcker - eller på så sätt att eleverna i skola med enskild huvudman får inta sina måltider och besöka hälsovården i närmast belägna kommunala skola. Bidrag därutöver är beroende av bedömningen av den aktuella skolan och av hänsynen till elevens behov. Förklaringen till denna splittrade bild av det kommunala stödet är givetvis det förhållandet att kommunen har frihet att själv ombesörja sina angelägenheter inom de ramar som kommunallagen fastställer. Det föreligger å ena sidan inte någon skyldighet för en kommun att ge bidrag till skola med enskild huvudman. Å andra sidan innebär de kommunala att befogenheterna de kommuner som vill lämna i olika former normalt bidrag kan göra detta?

1 En kommun som för undervisning i grundskolan tar emot elev från annan kommun är utom i vissa undantagsfall - berättigad att uppbära ersättning från elevens hemkommun. Denna ersättning brukar kallas interkommunal ersättning och utgår, om kommunerna inte kommer överens om annat, med belopp som årligen fastställs av regeringen (senaste förordning i ämnet är SFS 1980:650). Beloppen är olika stora beroende på vilket stadium eleven tillhör och till vilken bidragszon den mottagande kommunen hör. Landet är för bestämmande av den interkommunala ersättningen indelat i tre zoner. Zon III omfattar kommunerna i Norrbottens län, zon II kommunerna i Stockholms, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län och zon I övriga landet. Beloppen för läsåret 1980/81 framgår av följande sammanställning.

Årskurs Kronor

Därutöver utgår ersättning för fria Skolmåltider med ett enhetligt belopp om 1 280 kronor per elev och läsår. 2 Om hithörande frågor se t. ex. Regeringsrättens årsbok 1970 ref. 64 samt Lindquist, Kommunala befogenheter (1977) s. 148 ff. med där anmärkta rättsfall.

i e swe* — ~——

& Skofavned enskilaLh1tvudman i Sverige 74565-1981734

1.4.3 Elevavgzfter och andra finansieringsformer

Den enskilda skola som får sina driftkostnader till största delen täckta genom bidrag från stat och kommun finansierar sina återstående kostnader bl. a. genom elevavgifter. Dessa är av varierande storlek beroende på vilka övriga ñnansieringskällor som står till buds. Stödföreningar, fonder och föräldrainsatser av olika slag bidrar till att begränsa elevavgifternas storlek och också till att skolan i vissa fall kan medge nedsättning av eller t. o. m. befrielse från avgiften. Elevavgiften vid de statsunderstödda skolorna varierar mellan ingen avgift och ca 3 500 kronor per år. Enskilda skolor utan statligt och kommunalt stöd eller med endast visst kommunalt stöd finansierar sin verksamhet på olika sätt. En del skolor är nästan helt beroende av elevavgifterna, som därigenom blir höga. Avgiften ligger möjligen med något undantag - för högstadieelever i intervallet 4 700-8 800 kronor för läsåret 1980/81 och för låg- och mellanstadieelever i intervallet 2 200-8 000 kronor för samma läsår. Andra skolor åter, som kan räkna med föräldrainsatser och stor idealitet hos lärarna, har elevavgifter kring 4 000 kronor per läsår. En tredje kategori skolor har inte fastställda elevavgifter utan förutsätter frivilliga bidrag och insatser i övrigt från föräldrarna, bidrag från organisationer och stiftelser samt bidrag från enskilda givare som utan att ha egna barn i skolan önskar stödja verksamheten. De två sist redovisade slagen av skolor har som huvudprincip att ingen av ekonomiska skäl skall hindras från att gå i dessa skolor. Antalet friplatser eller elever med reducerad avgift är inte obetydligt.

2 Skola med enskild huvudman i de

nordiska

grannländerna

I detta kapitel gör SEH-kommittén en översikt över förekomsten av skola med enskild huvudman i de nordiska grannländerna Framställningen syftar inte till en fullständig beskrivning utan avser att tillhandahålla ett relevant jämförelsematerial beträffande kommitténs arbetsområde.

2.1 Förhållandena i Danmark

Föräldrarnas rätt att för sina barns undervisning välja den form de själva finner riktig är i Danmark inskriven i grundlagen. Den undervisningsplikt (jfr

avsnitt 4.4) som föreligger för barnet kan uppfyllas efter föräldrarnas fria val i

den allmänna skolan eller i skola med enskild huvudman eller genom i hemmet. undervisning Det väsentliga är att barnets kunskaper i danska, i räkning/matematik och engelska har en tillfredsställande nivå. Rätten att välja skola med enskild huvudman i (privat skola) utnyttjas Danmark i en förhållandevis stor omfattning. Orsaken härtill ligger delsi den danska traditionen, dels i utformningen av det statliga och kommunala stödet till skolor med enskild huvudman. Den danska folkskolan räknar sin tillkomst från de två förordningar, utfärdade år 1814, som föreskrev undervisningsplikt dels på landsbygden, dels i städerna för barn mellan 7 och 14 år. Staten lämnade emellertid inte ekonomiskt stöd till skolbyggande och skolornas drift utan den bördan vilade på de lokala skattebetalarna. Detta förhållande och det faktum att bönderna var vana att från tidig ålder utnyttja barnen som arbetskraft i lantbruket det svårt gjorde att förverkliga folkskolans utbyggnad. Mot den bakgrunden är det lättare att förstå grundlagsbestämmelsen från år 1849 att ”de Børn, hvis Foreldre ikke har Evne til at sørge for deres Oplzerelse vil erholde fri Undervisning i Almueskolen”. Folkskolan var inte en skola för alla barn utan en skola för de barn, vilkas föräldrar inte hade råd att på annat sätt sörja för deras undervisning? 1 I bilaga 6 finns rese- Införandet av folkskolan likväl upplevdes som ett outhärdligt skele- rapporter om förhållantvang”, vilket säkerligen också berodde i under- dena i England och Ne-

på innehållet folkskolans

derländerna. visning och på dess ofruktbara metod för inlärning. Skoletvangen var en väsentlig orsak till att Grundtvigs lärjunge och medarbetare Kold år 1852 startade den första 2 Liknande tankegångar

friskolan i Dalby vid återfinns också i den Kerteminde. Grundtvig-Kolds friskoletankar från år

påverkade skollagen svenska folkskoledebat- 1855. Dess första paragraf lyder: Foreldre eller Vaerger, der selv sørger for, ten vid samma tid.

om;

med enskild huvudman i de nordiska

30 Skola grannländerna

att Børnene får en Undervisning, der kan stå i Mål med, hvad det almindeligt krazves i Folkeskolen, er ikke pligtige at lade Børnene undervise i Folkeskolen.” fribrev. Paragrafen Denna paragraf betraktas som de danska friskolornas återfinns i nästan oförändrad form i den nu gällande danska grundlagen av år

1953 (76 §). Den andra orsaken till privatskolväsendets omfattning är det statliga och kommunala stöd som utgår. Redan år 1899 tillkom en lag som bl. a. innehöll bestämmelser om visst statligt stöd till friskolorna. De nu gällande från den bestämmelserna finns i lagen om friskoler og private grundskoler - som för

8 juni 1977 (Lov nr 306). Enligt denna betalar staten ett bidrag

- om vissa närvarande uppgår till 85 % av ett framräknat bidragsunderlag villkor är uppfyllda. Bland dessa märks kravet på att det skall finnas ett visst antal elever vid skolan, att skolledare och lärare skall ha avtalsenliga löner, att elevavgiften (”skolepengen”) inte skall vara orimligt hög samt att skolan skall vara en privat institution vars stadgar godkänts av undervisningsministeriet. också bestämmelser om kommunens skyldigheter Lagen innehåller bl. a. gällande skolskjutsning, specialundervisning och skolpsykologisk verksamhet. Friskoloma i Danmark kan indelas i flera grupper. Den första gruppen

friskolorna, de Grundtvig-Koldska skolorna, som

utgörs av de ursprungliga numera i allmänhet är nioåriga skolor, motsvarande en fullständig grundskola. Sedan slutet av 1960-talet har tillkommit en grupp friskolor som kan som en protest mot miljöförstöring, kärnkraft m. m. De sägas vara inrättade benämns lilleskoler och hör direkt samman med den politiska ungdomsrevolten under 1960-talet. Ett stort antal av dessa skolor är socialistiskt präglade. Deras pedagogik vill vara antiauktoritär. En tredje grupp, som präglas av en mer auktoritär pedagogik, är de kristna skolor som ofta tillhör Indre Mission” inom folkkyrkan eller också kan tillhöra fria församlingar och samfund. De bygger ofta på en protest mot samhällets skola eller mot undervisningen i politiska beslut t. ex. i fråga om samlevnadsundervisningen,

biologi (ärftlighetsläran) eller abortsynen. En fjärde grupp utgörs av Rudolf

Steiner-skolor och en femte grupp av nedläggningshotade glesbygdsskolor som av föräldrarna bevaras som friskolor. främst och dess omgivningar, finns I de större städerna, i Köpenhamn också privata skolor med grundskolkaraktär utan särskild pedagogisk eller som omvandlats ideologisk/religiös prägel. De är tidigare privata realskolor till privata grundskolor, av vilka en del bildar bottenskola för gymnasieskolor. Bilden av ”friskoler bör kompletteras med de og private grundskoler i Sönderjylland och skolor som sedan länge finns för den tyska minoriteten med de friskolor för minoritetsbarn, arabiska och pakistanska, som inrättats : under de senaste åren. De statsunderstödda privatskolorna för undervisningspliktiga barn (års- kurserna 1-9) bedömdes år 1980 omfatta ca 6,2 % av elevantalet på detta Härtill kommer de stadium eller ca 60 000 elever (jfr 0,2 % för Sverige). eleveri åldern 14-16 år som går i s. k. efterskolor, varom mera i det följande. ca 14 % av samtliga elever i årskurserna 1-10 - i Läsåret 1979/80 beräknades också ett tionde år - ;om var bosatta i Danmark har grundskolan

Skola med enskild huvudman i de nordiska grannländema 31

Köpenhamns kommun gå i privata skolor. En viss koncentration till storstadsområdet är sålunda för handen (jfr avsnitt 1.3). Skolor på stadiet ovanför folkskolan, numera huvudsakligen gymnasieskolor och studenterkursus (den senare närmast motsvarande kommunal vuxenutbildning i Sverige) har i Danmark äldre tradition än friskolan. På 1700-talet inrättades två högre privatskolor med karaktären av realskolor i Köpenhamn med de filantropiska sällskapen Selskabet for Borgerdyd och ”Selskapet for Efterslaagten” som huvudmän. Kring sekelskiftet 1800 uppstod under upplysningens inflytande en rad liknande privata realskolor, där realämnena och danskan fick större plats än i den offentliga latinskolan. I det stora hela följde dock dessa privata skolor de offentliga undervisningsplanerna och förde sina elever fram till offentliga examina. Den kvantitativa utvecklingen inom det statliga gymnasieområdet var dock under 1800-talet mycket långsam och den gick snarare bakåt än framåt, så att vid nästa sekelskifte 1900 det endast fanns 12 statliga gymnasier jämte de två internatskolornai Sorö akademi och Herlufsholm. I hela Köpenhamnsområdet fanns fram till 1920 bara Metropolitanskolan. Däremot fanns det 18 privata gymnasieskolor, varav 12 lågi Köpenhamnsområdet och 4 i städerna Fredericia, Helsingör, Kolding och Vejle. Flertalet privata gymnasieskolor motsvarade ett kvantitativt behov när de kom till. En del av dessa - Bagsvaerd Gymnasium är ett exempel - består fortfarande och den amtskommunala planeringen tar hänsyn till deras existens. Andra skolor har däremot övertagits av amtskommun eller i något fall av staten. Nya privata gymnasieskolor har tillkommit under tiden efter andra världskriget, nämligen år 1950 det katolska Niels Steensens Gymnasium och under 1970-talet Det Frie Gymnasium i Gladsaxe, adventistemas realskola och gymnasium i Daugård vid Vejle fjord och det folkkyrkliga i Lunderskov. gymnasiet Dessa skolor kan ses som gymnasiala motsvarigheter till de under 1970-talet upprättade friskolorna. Bakom dem står dock sällan bara lokala föräldrakretsar utan de har stöd också i konfessionella, pedagogiska och ideologiska kretsar av rikskaraktär. I lagen om gymnasieskolor infördes år 1970 en bestämmelse om att privat gymnasieskola får inrättas om behov föreligger, men tolkningen av detta begrepp är liksom i Norge oklar. En skolform som helt ligger på det privata området och som överbryggar

gränsen mellan grundskola och gymnasieskola är den för Danmark typiska

”efterskolen”. Den är en intematskola och står i allmänhet öppen för elever mellan 14 och 18 år. Efterskolorna är ett slags småsyskon till folkhögskoloma och ibland kombinerade med sådana. I allmänhet drivs de dock separat och tar i medeltal emot 100 elever, ibland bara ca 50, ibland upp till 150. De kan ibland vara specialiserade för t. ex. lässvaga elever. De har visat sig kunna utgöra ett gott alternativ för elever som av någon anledning inte trivs med grundskolans högstadium eller som behöver komma bort från miljön i skola och/eller hem utan att därför vara i grav mening missanpassade. Ca 10 000 elever gick läsåret 1978/79 i efterskole. Deras elev- och inackorderingsbetalas ofta av kommunen eller staten. Skolorna avgifter drivs i regel av någon ideell organisation. Läsåret 1978/79 fanns 127 efterskolor. Liksom i folkhögskolan är kurserna i allmänhet ettåriga men eleverna kan genomgå flera kurser. Undervisningen anpassas i olika ämnen till elevs varje

32 Skola med enskild huvudman i de nordiska grannländerna

förutsättningar så att han om han så önskar kan delta i den offentliga skolans avgångsprövning. Lektionerna fördelas över hela dagen, så att fritid och arbetstid integreras. Ämnena är i stort sett desamma som inom folkskolan men större frihet att välja ämnen råder.

2.2 Förhållandena i Norge

Det norska privatskolväsendet är inte på långt när så omfattande som det danska. I Norge finns ca 140 privatskolor, i Danmark finns ca 600. Merparten av de norska privatskolorna bedriver sin undervisning på gymnasial nivå med huvudsaklig inriktning på yrkesutbildning. Andelen skolpliktiga elever i skolor med enskild huvudman är däremot ungefär densamma som i Sverige. Av de drygt 580 000 elever i skolpliktig ålder som finns i Norge går ca 3 400 i annan skola än den allmänna. Vad gäller skolornas spridning över landet kan konstateras att Östlandet (med Oslo) och Västlandet har totalt tre fjärdedelar av de privata skolorna. De allra flesta privata skolorna i Norge har statsbidrag. Bestämmelser om

statsbidrag finns i lagen av den 6 mars 1970 om tilskudd til private skoler.

Bidragslagen gäller alla privata skolor med undantag av folkhögskolor, brevskolor och skolor som drivs av politiska grupper eller partier på partipolitisk grund. Ett fåtal skolor får inte statsbidrag beroende bl. a. på att de inte har föreskrivet minimiantal elever, nämligen åtta. I sammanhanget kan nämnas att Kirke- og undervisningsdepartementet, som är den instans som godkänner privata skolor och som förklarar dem berättigade till statsbidrag, nyligen godkänt en privat skola med fyra elever. Det bör tilläggas att enskild undervisning i hemmet är tillåten men endast för barn från den egna familjen. Tillförs barn från andra familjer skall verksamheten bedömas som privat skola vilken skall godkännas av departementet (jfr SEH-kommitténs delbetänkande, Ds U 1980:3, Enskild undervisning enligt 35 § skollagen). bestämmelser för statsbidrag är mycket detaljerade. Som Bidragslagens huvudvillkor gäller att skolan skall driva försök eller vara inrättad på religiös och/eller etisk grund eller fylla ett kvantitativt undervisningsbehov. Det sista villkoret är föremål för olika tolkningar. Det hävdas å ena sidan att därmed skall avses att skolan fyller ett behov som komplement till den allmänna skolan kvantitativt sett. Från den andra sidan framhålls att om en skola har fler sökande än elevplatser så föreligger ett kvantitativt undervisningsbehov. Bidragslagen föreskriver vidare att skolans lokaler skall vara godkända av departementet, att hela landet skall vara upptagningsområde och att skolor som är parallella med den allmänna skolan (till parallella räknas Waldorfskolor, skolor med konfessionell prägel m. fl.) skall meddela en undervisning som svarar mot den som ges i den allmänna skolan. Elevavgifter får tas ut endast om bidrag från stat och kommun inte helt täcker driftkostnaderna. Avgiftens storlek skall godkännas av skoldirektören (länsskolinspektören) när det gäller grundskolan och av departementet när det gäller skolor på högre nivå.

Skola med enskild huvudman i de nordiska grannländerna 33

Privata grundskolor för ”funksjonshemmede” får sina bidragsberättigade driftkostnader täckta helt av statliga och fylkes- (landstings-)kommunala

bidrag. Övriga privata grundskolor får sina bidragsberättigade driftkostna-

der täckta till 85 procent genom bidrag från stat och kommun. Bland övriga bestämmelser kan nämnas att eleveri privata grundskolor får anlita kommuns och kurator skolpsykolog och att avlöning av lärare skall ske

enligt gällande avtal.

De privata grundskolornas utveckling efter bidragslagens tillkomst år 1970 bör också redovisas. Vid lagens ikraftträdande fick 25 privata grundskolor (exkl. grundskolor i utlandet) statsbidrag. Sedan dess har två av skolorna förlorat sin rätt till statsbidrag. Fyra skolor har slagits samman till två. Sex nya skolor har inrättats och godkänts för statsbidrag, bl. a. två med konfessionell För närvarande behandlas prägel. ett antal ansökningar om godkännande och statsbidrag. På -nivån ovanför grundskolan har tillväxten varit betydligt större. De merkantila skolorna har ökat kraftigt i antal, från 15 till 37. Även de teologiska skolorna har ökat, från 7 till 18. De privata ungdoms- och gymnasieskolorna har minskat i antal, från 10 till 4, huvudsakligen beroende på att privata ungdomsskolor avveck- (realskolor) lats. Den vid lagens tillkomst förväntade utökningen av antalet privata skolor på grundskolnivå har uteblivit. Under senare år har dock en tendens till ökning av antalet skolor kunnat konstateras.

2.3 Förhållandena i Finland

Den nioåriga grundskolan i Finland kommer att vara fullt genomförd i hela landet i och med läsåret 1981/82. Införandet av den nya skolformen har påverkat omfattningen av privatskolväsendet i Finland. Utrymmet för privata skolor har begränsats genom att kommunerna strävat efter att anordna all undervisning på grundskolnivå i kommunal regi. För närvarande finns ett 30-tal privata skolor med grundskolutbildning. Den största gruppen utgörs av de s. k. grundskolan ersättande privata skolorna (21 st). Dessa skolor, som tidigare var privata läroverk, omfattar- - hela eller en del (högstadium eller årskurserna 5-9) av förutom gymnasium grundskolan. De har fortfarande enskild huvudman, men är integrerade i skolväsendet i kommunen. Läroplikten (skolplikten) fullgörs i dessa skolor på samma sätt som i den kommunala grundskolan. Varje skola har ett avgränsat elevupptagningsområde i den kommun där den är belägen och den ersätter den kommunala skolan i det området. Skolorna är avgiftsfria för

eleverna och de erhåller bidrag till samtliga kostnader från stat och kommun.

Det bör också nämnas att de svenskspråkiga minoritetsskolorna i de nästan helt finskspråkiga trakterna alla har ombildats till ”ersättande skolor. Det de svenska skolorna gäller i Björneborg, Kotka, Tammerfors och Uleåborg. En andra av privata skolor grupp utgörs av de s. k. grundskolan motsvarande skolorna privata som enligt särskilt beslut av statsrådet (regeringen) kan inrättas för särskilt ändamål om (jfr lag nr 467/1968 grunderna för skolsystemet § 2). Denna grupp kan uppdelas i två underav-

med enskild huvudman i de nordiska

34 Skola grannländerna

dels skolor med annat Undervisningsspråk än finska eller delningar, nämligen svenska, dels skolor inrättade för annat ändamål. Skolor som har annat Undervisningsspråk än finska eller svenska består numera - sedan skolorna med undervisning på franska och ryska förstatligats år 1977 - endast av två skolor, den engelska och den tyska. Den engelska skolan har förskola (reception) och årskurserna 1-9 i grundskolan. Den tyska skolan har dels förskola och grundskola, dels gymnasium. Den tyska skolan har dessutom en tvåspråkig utbildning i årskurserna 3-9, där undervisningsär finska men så småningom alltmer övergår till språket till en början tyska. De står under Skolorna har inte avgränsade elevupptagningsområden. dvs. reglemente, läroplan och undervisningsministeriets speciella tillsyn, lärokursernas innehåll fastställs av ministeriet. Skolstyrelsen (skolöverstyrelsen) har den närmare tillsynen. Skolornas verksamhet är reglerad i särskild lag och särskild förordning. Däremot är inte frågan om statligt och kommunalt stöd reglerad. Statsbidrag likväl till dessa skolor efter särskilt beslut varje år. Elevernas utgår betalar efter stöd till skolorna. Det hemkommuner eget bestämmande statliga och kommunala stödet täcker inte alla utgifter, utan en viss elevavgift tas ut. är i första hand avsedda för elever som har respektive skolas Skolorna som modersmål. Det är i förordningen särskilt föreskri- Undervisningsspråk i ettdera av finska eller svenska språken skall vet att viss undervisning anordnas för eleverna i grundskolan, på det lägre stadiet med åtta Befrielse från att delta veckotimmar och på det högre med fyra veckotimmar. i denna undervisning kan endast beviljas elev som inte är finsk medborgare. i de samhällsorienterande ämnena bör vara desamma som i Lärokurserna finsk- eller svenskspråkig skola. En förutsättning för att läroplikten (skolplikten) skall anses vara fullgjord i dessa skolor är att eleverna i varje klass erhåller ett genom skolgång och färdigheter som i motsvarande finsk- eller likvärdigt mått av kunskaper svenskspråkig skola. får utfärdas av dessa skolor. Riksgiltiga avgångsbetyg än finska Godkännande av privat skola med annat undervisningsspråk eller svenska meddelas av regeringen. De skolor som bildar den andra underavdelningen är - om man bortser från de s. k. sjukhusskolorna - endast två, nämligen hemhushâllningsmellanskolan Dessa skolor har inte

i Aitoo och den judiska skolan i Helsingfors.

utan rekryteringen till dem kan ske

avgränsade upptagningsområden,

oberoende av bostadsort. Skolorna uppbär statsbidrag för driftkostnader. Som villkor för att statligt stöd skall kunna utgå till s. k. motsvarande att skolan bedriver en försöksverksamhet som är skolor gäller generellt väsentlig för landets undervisningsväsen eller att den genom sin verksamhet en lokal språklig minoritets utbildningsbehov eller att den fyller tillgodoser ett behov av särskilt slag. En speciell grupp av privata skolor utgörs av Steinerskolorna (Waldorfskolorna). Deras verksamhet regleras i särskild lag och särskild förordning. Steinerskolorna får enligt lagen till antalet vara högst tre. Däremot finns inte om hur stora skolorna får vara. Detta har medfört att någon föreskrift

Skola med enskild huvudman i de nordiska

grannländerna 35

Steinerskolan i Helsingfors har vuxit ut till en för Steinerskolor ovanlig storlek (ca 1 200 elever). Som förutsättning för medgivande att inrätta en Steinerskola gäller att skolan bedöms vara av värde för det allmänna skolväsendets utveckling samt att den kommun där skolan är belägen ger ett visst stöd till verksamheten vid skolan. Slutligen skall här nämnas den enda kvarvarande skolan av äldre typ med mellanskola och gymnasium, adventisternas nämligen skola i Toivonlinna. Skolan, som drivs i internatform, har statsbidrag till lärarlöner. Enskild i hemmet förekommer undervisning i mycket begränsad omfattning. Elev som undervisas hemma avlägger årligen tentamen i motsvarande lärokurs inför lärare som utses särskilt. De privata läroverk som finns kvar omfattar regelmässigt - utöver grundskola eller vissa årskurser av denna (ersättande - också skolor) gymnasium. De är statsunderstödda, såvitt gäller gymnasiedelen. För yrkesutbildning finns privata yrkesutbildningsanstalter. En del av dessa samverkar med företag. Statsbidrag utgår under förutsättning att utbildningen anordnas efter fastställda regler.

3 Grundskolans

statsbidragssystem

m. m.

3.1 Beskrivning av m. m. statsbidragssystemet

Sedan läsåret 1978/79 ger staten bidrag till den kommunala grundskolan enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m. m. Därmed infördes ett nytt statsbidragssystem, som innebär att till kostnader för lärarlöner och vissa anordningar statsbidraget inte längre beräknas på de faktiska kostnaderna utan ett schabloniserat sätt. För

på

statens del har det inneburit betydande administrativa vinster i fråga om rekvisitions- och granskningsförfarandet. Statsbidraget består av basresurser och en förstärkningsresurs. För dessa resurser utgör schablonmässigt beräknade timkostnader Härtill underlag. kommer tilläggsbidrag samt särskilda bidrag för speciella ändamål. Vid små skolenheter kan tillkomma s. k. garantitimmar. Bidrag till kostnader för lärarlöner utgår i form av huvudsakligen basresurser. En basresurs utgår i normalfallet för varje påbörjat 25-tal elever i var och en av årskurserna 1-3 och för varje påbörjat 30-tal elever i var och en av årskurserna 4-9. Länsskolnämnden fastställer antalet basresurser för varje skolenhet i en kommun med hänsyn till antalet elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten. En basresurs i årskurserna 1-6 motsvaras av ett bestämt antal veckotimmar per årskurs (för årskurserna 1-6 f. n. 20, 24, 31, 36, 37 resp. 37 veckotimmar enligt visst timpris). På högstadiet varierar antalet veckotimmar per basresurs inom en årskurs beroende på hur många basresurser som fastställs för årskursen vid skolenheten. Antalet veckotimmar för varje basresurs minskar, ju fler basresurser som fastställs för årskursen. På låg- och mellanstadierna kan en basresurs omfatta två eller flera årskurser (jfr s. k. b/B-klasser före den 1 juli 1978). Antalet veckotimmar för varje sådan basresurs skall ökas med 8 % , om samtliga basresurser på ett och samma stadium i en skolenhet utgår för två eller flera årskurser gemensamt. Denna utökning av veckotimtalet kallas garantitimmar. Det primära syftet med garantitimmarna är att garantera ett visst timunderlag för lärartjänster vid skolenheten. statsbidraget till basresurserna beräknas med utgångspunkt i ett riksgenomsnittligt timpris för lärarlöner per stadium. Veckotimprisct utgörs av årskostnaden för en veckotimme i basresursen och fastställs årligen med hjälp av lönestatistik. Inom varje stadium är veckotimpriset indelat i fem

Grundskolans m. m. sou 193134

38 statsbidragssystem

och kommunerna är grupperade efter den faktiska avvikelarvodesgrupper sen från riksgenomsnittet. I den praktiska tillämpningen innebär detta att en och samma kommun kan tillhöra olika arvodesgrupper för låg-, mellan- resp. högstadiet beroende på hur stor löneavvikelsen är för de olika lärargrupperna inom vart och ett av stadierna. att framhålla, att även om basresurserna beräknas Det finns anledning efter påbörjade 25-tal resp. 30-tal elever per årskurs vid skolenheten antalet elever per basresurs på de olika stadierna kommit att ligga avsevärt under 25 och 30. Detta beror på de regler som gäller för beräkning av delningstalen antalet basresurser i en kommun. från skolöverstyrelsen är elevmedeltalen i riket per Enligt uppgifter basresurs och stadium för de två senaste läsåren följande:

Medeltalet för mellanstadiet torde bli högre för läsåret 1981/82 (jfr prop. 1980/81:20 bil. 8 s. 10, UbU 1980/81:12 och 15, rskr 1980/81:120).

Skolöverstyrelsens beräkningar av elevmedeltalen per basresurs bygger på länsskolnämndernas beslut om basresurstilldelningen för skolenheterna i kommunerna. Dessa beräkningar utgör grund för regeringens bedömning i budgetpropositionen av basresursbehovet. som avser olika insatser för undervisning och andra Bidrag till kostnader särskilda insatser under skoldagen inom grundskolan utgår i form av en Förstårkningsresursen har ersatt flertalet tidigare spefärstärkningsresurs. cialdestinerade bl. a. bidragen till specialundervisning, resurstimbidrag, mar, fritt valt arbete, maskinskrivning, frivillig musikundervisning och viss undervisning i slöjd (veckotimmarna för undervisningen i slöjd är till en del inräknade i basresurserna). Huvuddelen av förstärkningsresursen utgår direkt till kommunerna och en mindre del till länsskolnämnderna för fördelning mellan kommunerna. Förstärkningsresursen utgår med hänsyn till antalet eleveri kommunens grundskola den 15 september. Den direkt till kommunerna utgående delen uppgår till 0,5625 veckotimmar per elev för läsåret 1980/81. Den del som länsskolnämnderna förfogar över motsvarar för Stockholms län 0,040 veckotimmar per elev, för Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län 0,035 veckotimmar per elev och för övriga län 0,020 veckotimmar per elev. Denna del används som en regional utjämningsresurs för insatser i kommuner med särskilda behov. Statsbidraget till förstärkningsresursen beräknas efter ett veckotimpris, som fastställs årligen och är ett enhetligt schablonbelopp, lika för alla stadier och för alla kommuner. Basresurserna är i princip knutna till skolenheten. Förstärkningsresursen däremot fördelas av kommunen till skolorna efter behov. Bidrag i form av tilläggsbidrag utgår till kostnader för lärarvikarier och vissa övriga anordningar. Tilläggsbidraget utgår med viss_ procentsats på

Grundskolans m. m. 39

statsbidragssystem

bidragen till basresurser och förstärkningsresurs, för närvarande normalt 13,4 %. Utöver till basresurser och förstärkningsresurser bidragen samt tilläggsbidraget utgår särskilda bidrag till kostnader för skoldirektörer och biträdande skoldirektörer, rektorer och studierektorer, särskild undervisning, viss stödundervisning, undervisning i hemspråk, kallortstillägg, finskspråktillägg och vissa uppdragstillägg, viss praktisk lärarutbildning, icke timplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen och vissa arbetsgivaravgifter (socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension). till kostnader för samlad skoldag är schabloniserat. Bidraget Det utgår med ett på visst sätt beräknat belopp för varje elev som omfattas av sådan verksamhet. Bidrag utgår till kostnad för socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen och folkpensioneringen med belopp som för närvarande motsvarar sammanlagt 11,9 % av beloppen för basresurser, förstärkningsresurser, tilläggsbidrag och angivna särskilda bidrag med undantag av bidraget för icke timplanebunden verksamhet under samlad skoldag. Till försäkring för tilläggspension utgår bidrag enligt särskilda föreskrifter. De senast meddelade (SÖ-FS 1980:173) avser redovisningsåret 1979/80 och innebär att bidrag utgår med 9,8 % av de belopp på vilka de nyss nämnda bidragen till andra arbetsgivaravgifter beräknas. Skolledare och lärare inom grundskolan har statligt reglerad anställning, dvs. avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. För denna personals pension, utöver folkpension och tilläggspension enligt socialförsäkringslagstiftningen, gäller i princip samma regler och kostnadsansvar för staten som om personalen hade. varit statligt anställd. Denna särskilda pensionskostnad för staten föranleder att s. k. reducerat lönekostnadspålägg om 11 % beräknas på statsbidraget. Lönekostnadspålägget är dock inte något bidrag som betalas ut till kommunen. Riksdagen har våren 1981 beslutat om vissa ändringar i fråga om driftbidraget till grundskolan (se prop. 1980/81:100 bil. 12 punkterna C 10 och C 12, UbU 1980/81:22 och 30, rskr 1980/81:283), nämligen dels en tvåprocentig minskning av statsbidraget, dels att länsskolnämndsdelen av förstärkningsresursen skall upphöra i sin nuvarande form. I ett nytt anslag på riksstaten, kallat Särskilda åtgärder på skolområdet, sammanförs medel motsvarande denna s. k. länsskolnämndsresurs och vissa andra medel. Medel från det nya anslaget avses bli fördelade av länsskolnämnderna till kommuner med särskilda behov enligt vissa angivna regler.

40 Grundskolans m. m.

statsbidragssystem

3.2 i statens bidrag till grundskolan vid Förändringar

förekomst av skola med enskild huvudman

3.2.1 Förändringar i fråga om basresursema

Skolpliktiga elever som går i skola med enskild huvudman minskar elevantalet i den eller de kommuners skolor varifrån de kommer. I vilken utsträckning denna minskning även leder till en reducering av berörda kommuners basresurser kan inte besvaras generellt. Detta har sin grund i sättet att beräkna basresurser. Som tidigare nämnts utgår i normalfallet en basresurs för varje påbörjat 25-tal elever i var och en av årskurserna 1-3 och för varje påbörjat 30-tal elever i var och en av årskurserna 4-9. Vid de divisioner med 25 resp. 30 som företas för att fastställa antalet basresurser erhålls (om divisionerna inte går jämnt upp) rester som ligger i intervallet 1-24 resp. 1-29. Restposten elever i resp. intervall ger den sista basresursen för resp. årskurs och stadium. I extremfallet kan sålunda en enda elevs övergång till skola med enskild huvudman innebära att en basresurs försvinner. Men å andra sidan kan ända upp till 24 resp. 29 elever övergå utan att så sker. Bedömningen av vilken effekt elevers övergång till skola med enskild huvudman har på basresurstilldelningen kompliceras emellertid av att sådan skola normalt rekryterar elever från ett upptagningsområde som är mycket större än grundskolenheternas upptagningsområden. Därför kan basresurser försvinna vid flera skolenheter även när endast få elever övergår till skola med enskild huvudman. Det kan emellertid också hända att inte någon förändring sker i basresurstilldelningen, fastän mer än 24 resp. 29 elever övergår till skola med enskild huvudman. Om Övergångarna till skola med enskild huvudman inte medför någon minskning i antalet basresurser, blir elevantalet per basresurs i kommuns grundskola lägre. Ekonomiskt föranleder Övergångarna emellertid inte någon ändring i förhållandet mellan stat och kommun i vad avser basresurser. Det kan däremot bli fråga om en höjning av medeltalet elever per basresurs i kommuns grundskola, om elevers övergång till skola med enskild huvudman medför en minskning av antalet basresurser. Detta gäller emellertid endast om antalet ”försvinnande elever för varje basresurs som faller bort är lägre än basresursmedeltalet. Statens kostnader reduceras givetvis, när antalet basresurser minskar. Det bör i sammanhanget erinras om att länsskolnämnden - med hänsyn till kravet att det genomsnittliga antalet elever per basresurs för varje årskurs i kommuns grundskola bör ligga på viss nivå - kan besluta att en basresurs skall utgå för två eller flera årskurser vid viss skolenhet eller att en reducering av antalet basresurser skall ske genom överförande av elever från en skolenhets upptagningsområde till ett annat område. Sistnämnda slag av åtgärd sker i regel endast vid basresurstilldelningen till de stadieinledande årskurserna 1, 4 och 7. Nämndens åtgärder medför minskad tilldelning av basresurser och därmed minskade kostnader för statsverket.

Grundskolans m. m. 41

statsbidragssystem

Det bör också framhållas att förekomst av skola med enskild huvudman kan inverka på kommuns skolenhetsorganisation. Underlaget för viss skolenhet — framför allt i glesbygd eller i utglesningsområde - kan genom att

elever börjar i skola med enskild huvudman tunnas ut.

SEH-kommittén har genom olika beräkningar kommit fram till att med ungefär nuvarande omfattning av skolverksamhet med enskild huvudman det lika ofta inträffar, att basresursmängden i det kommunala skolväsendet förblir oförändrad när elever går till skola med enskild huvudman, som att basresurserna minskar och staten får minskade utgifter. Det sagda gäller sett över en längre tidsperiod och sammantaget för de kommuner i vilka skolor med enskild huvudman finns. Sammanfattande kan alltså konstateras att statens kostnader minskar om basresursantalet för kommunen minskar som en följd av atfelever går i skola med enskild huvudman. En basresurs inkl. tilläggsbidrag om 13,4 % motsvarar på lågstadiet genomsnittligt ca 78 000 kronor, på mellanstadiet ca 121 000 kronor och på högstadiet- vid två paralleller per årskurs —ca 177 000 kronor för budgetåret 1980/81. Beloppen som inte inrymmer arbetsgivaravgifter och lönekostnadspålägg är beräknade efter arvodesgrupp 3 med de preliminärt fastställda veckotimpriserna enligt förordningen 1980-06-19 (SÖ-FS 1980: 139) om veckotimpris för bas- och förstärkningsresurser m. m. (jfr bilaga 4). Bortfaller en basresurs då barn går till skola med enskild huvudman, innebär detta för kommunens del bortfall av ett lönebidrag till en lärartjänst, vilken inte behövs för undervisningen av dessa barn. Kommunen sparar in den del av lärarlönekostnaden som kommunen skall svara för (bl. a. 7 % av socialförsäkringsavgiften för sjukförsäkringen samt enligt riksdagens beslut våren 19812 % av lärarlönerna, se prop. 1980/81:100 bil. 12 punkt C 12, UbU 1980/81:22 och 30, rskr 1980/81:283). En minskning av det totala antalet basresurser kan medföra men högre antal elever per basresurs i grundskolan, som redovisats i det föregående torde det omvända förhållandet med lägre antal elever per basresurs vara lika vanligt.

3.2.2 Förändringar i om fråga förstärkningsresursen

Den förstärkningsresurs som kommunen direkt förfogar över är elevrelaterad och utgår med för närvarande 0,5625 iveckotimmar per elev. För läsåret 1980/81 innebär detta ett bidrag per elev om ca 2 000 kronor (inkl. tilläggsbidrag om 13,4 % men exkl. arbetsgivaravgifter och lönekostnadspålägg). Statens kostnader för den elevrelaterade förstärkningsresursen minskar för varje elev, som lämnar grundskolan och går till skola med enskild huvudman. Den statliga förstärkningsresursen har, som påpekats i det föregående, ersatt bidragen till specialundervisning, resurstimmar,- fritt valt arbete, maskinskrivning, frivillig musikundervisning och viss undervisning i slöjd. ‘Till kommunala kost- Denna resurs skall till en del användas till insatser för elever med särskilda

Om de som till med enskild huvudman är elever utan :_‘;:;:SP:o:]t‘:1’;::: ‘fzgréde

b.(.3hOY.1 elever går skola sk 01 psykolog_ och Skol_

sarskilda behov av insatser innebar elevbortfallet för kommunens del en kuratorsverksamhet (jfr minskning, räknat per elev, av de ekonomiska resurserna för undervisningen UbU 1977/78:21 s. 11).

42 Grundskolans m. m.

statsbidragssystem

av barn med särskilda behov. I de fall däremot då elev som går till skola med enskild huvudman har särskilda behov blir resurssituationen bättre för undervisningen av barn med särskilda behov i grundskolan. Det skulle vara förhastat att anta att endast elever utan särskilda behov av insatser går i skola med enskild huvudman. Från Waldorfskolor och flertalet av skolorna med arbetsmiljö med konfessionell prägel finns uppgifter om att eleverna där har behov av särskilda insatser i samma utsträckning som eleverna i grundskolan. i sin Det bör slutligen nämnas att även den s. k. länsskolnämndsresursen nuvarande av att elever går i skola med enskild utformning påverkas huvudman. Dessa elever får inte inräknas i underlaget vid fastställandet av resursens storlek. Statens kostnader för denna resurs minskar sålunda för huvudman. Per elev innebär varje elev som går i skola med enskild länsskolnämndsresursen ett bidrag om ca 93 kronor exkl. bidrag till och lönekostnadspålägg för läsåret 1980/81. arbetsgivaravgifter

3.2.3 Förändringar i fråga om övriga bidrag

Såsom nämnts innebär grundskolans statsbidragssystem, att tilläggsbidrag utgår med viss procentsats på bidragen till basresurser och förstärkningsresurs. Om dessa bidrag inte behöver utgå i samma utsträckning som eljest därför att vissa elever går i skola med enskild huvudman i stället för i grundskolan, minskar alltså även statens kostnader för tilläggsbidraget. Statens bidrag till kostnader för rektorer och studierektorer i grundskolan kan indirekt av skolor med enskild huvudman. påverkas av förekomsten Skolledarorganisationen dimensioneras efter det poängtal som grundskolan omfattar enligt 1 kap. 7§ skolförordningen. av särskild undervisning, stödundervisning och undervis- Omfattningen statens kostnader för sådan undervisning kan ning i hemspråk och därmed Det bör nämnas minska om elever går i skola godkänd enligt 34 § skollagen. i hemspråk kan utgå till kommun som efter att bidrag för undervisning överenskommelse med statsunderstödd skola med enskild huvudman anordnar undervisning i hemspråk för elev vid sådan skola (se förordningen 1978-06-29, SÖ-FS 1978: 191, om statsbidrag till kostnader för undervisning i m. m. som kommun anordnat för elever med minoritetsspråk vid hemspråk vissa enskilda statsunderstödda skolor och privatskolor). Bidraget till samlad skoldag är relaterat till antalet elever som omfattas av verksamheten. För statens del blir det minskade kostnader om en elev som skulle ha omfattats av samlad skoldag i grundskolan går i skola med enskild huvudman. till kostnader för arbetsgivaravgifter beräknas såsom nämnts på Bidrag grundval av beloppen för flertalet övriga bidrag. Om dessa bidrag inte behöver utgå i samma utsträckning som eljest därför att vissa elever går i skola med enskild huvudman, får detta följdverkningar på statens bidrag till arbetsgivaravgifter till kommunen.

Grundskolans statsbidragssystem m. m. 43

3.3 Vissa andra konsekvenser för kommun vid förekomst av skola med enskild huvudman

Kommunen har det samlade ansvaret för skolväsendet i kommunen. Den är skyldig att tillhandahålla de skollokaler och den utrustning av dessa som fordras för en tidsenlig undervisning. Den har också ansvaret - såväl ekonomiskt som i övrigt - för anskaffandet av läromedel, skolmåltidsverksamhet, Skolhälsovård och övrig elevvård, skolskjutsning och andra verksamheter av pedagogisk och social art.‘ Dessa olika verksamheter är planerade och uppbyggda för att kunna tillgodose behoven hos samtliga kommunens skolpliktiga elever i varje årskurs. Frågan är i vilken utsträckning förekomsten av skola med enskild huvudman innebär kostnader eller besparingar för kommunen i nu nämnt avseende. I den mån kommunen påtagit sig kostnader för läroböcker, Skolmåltider och Skolhälsovård för elever i skola med enskild huvudman såsom för egna elever - något som enligt vad som redovisats i avsnitt 1.4.2 inte är ovanligt och för eventuellt andra verksamheter, innebär förekomsten av skola med enskild huvudman endast kostnader som kommunen skulle ha haft, om alla elever gått i grundskolan. Om någon eller några av dessa förmåner inte utgår för elever i skola med enskild huvudman kan besparingar uppstå för kommunen i första hand beträffande de rörliga kostnaderna (t. ex. läromedel och Skolmåltider). Beträffande de fasta kostnaderna (t. ex. för skolmåltidslokaler, centralkök) eller personalkostnaderna kan inte besparingar göras, såvida inte så många elever går till skola med enskild huvudman att lokalbehovet och personalbehovet därför minskar. Vad gäller investeringar i skolbyggnader och följdkostnader av dessa investeringar (kapitaltjänstkostnader, m. m.) kan följande anföras. Kommunerna planerar och bygger regelmässigt skollokaler för ett långsiktigt behov. Det kortsiktiga behovet, som i nya bostadsområden normalt är betydligt större än det långsiktiga, måste tillgodoses genom ytterligare lokaltillskott (paviljonger eller förhyrningar). När det gäller det kortsiktiga behovet är det lättare att ta hänsyn till att skola med enskild huvudman finns eller upprättas. När en kommuns folkmängd inte ökar eller rent av minskar kan lokaler bli överflödiga, vilket ytterligare accentueras vid förekomst eller nyetablering av skola med enskild huvudman i kommunen. Dock förekommer det att övertaliga lokaler används för t. ex. fria aktiviteter under den samlade skoldagen, fritidshem, kommunal vuxenutbildning, m. m. eller att lokalerna hyrs ut till exempelvis skola med enskild huvudman. Sammanfattande kan sägas att förekomst av skola med enskild huvudman i så begränsad omfattning som i Sverige endast torde ha marginella effekter på en kommuns skolbyggnadsverksamhet och därmed sammanhängande kost- lviss verksamhet av nader. Detta gäller särskilt om skolan med enskild huvudman sedan länge år angivna slag har kominrättad. I sådant fall kan man ta hänsyn till skolan, när nya kommunala mun? f6‘fa““i“g5°““3 anordna lokaler anskaffas. Om skola med enskild huvudman inrättas efter det att

SI’k..yld.1gheta“ ovrrgt ankommer det

kommunen genomfört ett skolbyggnadsprogram som baserats på det totala på kommunen a Själv elevunderlaget i kommunen får kommunen högre kostnader per elev. Kan bestämma därvidlag.

44 Grundskolans m. m.

statsbidragssystem

övertaliga lokaler utnyttjas för annat ändamål, begränsas kostnadsökningen i motsvarande mån.

3.4 Den s. k. skolpengen

Iden svenska debatten om statligt och kommunalt stöd till skola med enskild huvudman har begreppet skolpeng använts flitigt. Förespråkare för bidrag till skolor med enskild huvudman har bl. a. under hänvisning till förhållanden i Danmark hävdat, att skolpengen skall följa eleven”. Ett sådant uttalande synes förutsätta den innebörden av begreppet skolpeng att därmed skall avses en genomsnittlig kostnad per elev, beräknad på den totala statliga och kommunala kostnaden för skolväsendet. Det underförstås också att systemet med skolpeng är genomfört i Danmark och att det fungerar väl. Eleven får så att säga skolpengen med sig, då eleven lämnar den kommunala skolan och går över till en skola med enskild huvudman. Det finns anledning att här klargöra vissa förhållanden beträffande stödet till skola med enskild huvudman i Danmark. Med skolpeng avses i Danmark den avgift som föräldrarna erlägger till den privata skolan för elevens skolgång. Detta framgår t. ex. av 13 § 5 punkten i Lov nr 306 af 8. juni 1977 om friskoler og private grundskoler m. v., där det anförs: skolepengene må ikke skønnes urimeligt høje” och av 17 § samma nedbringelse av skolepengene ved friskoler og private grundskolag: Til ler. . .”. Det förhåller sig så att den danska staten täcker 85 % av kostnaderna för driften av enskild skola. Dessa 85 % utgår på ett bidragsunderlag, som räknas fram efter ett i administrativt hänseende ganska invecklat system. Det statliga bidraget utgår till den enskilda skolan och är inte ett bidrag som följer den enskilda eleven. Det förhåller sig vidare så, att den danska staten betalar ett bidrag till skolväsendet i varje kommun i landet inom ramen för blockbidraget (bloktilskud). Detta bidrag beräknas efter ett system som har vissa likheter med skatteutjämningssystemet i Sverige. Bidraget räknas fram med utgångspunkt i vissa s. k. objektiva kriterier. Samtliga elever i undervisningspliktig ålder ingår i beräkningsunderlaget, även de som går i skola med enskild huvudman. För att undvika att staten får en dubbel kostnad för de elever som går i skola med enskild huvudman dels genom bidraget till den enskilda skolan, dels genom bidraget till kommunen, är kommunen skyldig att återbetala viss del av bloktilskudet. Hur stor del därav som skall återbetalas, räknas fram på följande sätt. På ett representativt urval av enskilda skolor i olika kommuner beräknas statens kostnad per elev i dessa skolor. Kommunen skall sedan för genomsnittliga varje barn som går i skola med enskild huvudman till staten återbetala 65 % av det belopp som motsvarar statens genomsnittliga kostnad per elev i nyssnämnda urval skolor. Dessa medel kan staten använda till att betala bidraget till enskilda skolor. Bidraget minskar elevavgiften (= skolepengen) och indirekt tar eleven med sig ett belopp från den allmänna skolan till den enskilda skolan.

Grundskolans m. m. 45

statsbidragssystem

SEH-kommittén måste mot den bakgrunden konstatera, att talet om en ”skolpeng” (= bidrag motsvarande den totala statliga och kommunala kostnaden per elev), som i Danmark skulle följa eleven, visserligen har något fog för sig men inte ger en adekvat beskrivning av de verkliga förhållandena.

förutsättningar

4 för

Principiella

m. m.

skola med enskild huvudman

4.1 Internationella förpliktelser

Rätten till undervisning behandlas i flera internationella överenskommelser som Sverige har tillträtt. Till dessa hör främst dels ett första tilläggsprotokoll av den 20 mars 1952 till Europarådets konvention den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, dels en av Unescos generalkonferens den 14 december 1960 antagen konvention mot diskriminering inom undervisningen, dels två av FN:s generalförsamling den 16 december 1966 antagna konventioner, nämligen internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Konventionernas bestämmelser om rätten till undervisning skall ses mot bakgrund av art. 26 i den av FN:s generalförsamling den 10 december 1948 antagna allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, en förklaring som inte är en konvention och alltså inte bindande som en sådan.

4.1.1 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

I art. 26 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna uttalas att envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter. Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra FN:s verksamhet för fredens bevarande. Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, tillkommer enligt artikelns tredje moment i främsta rummet barnens föräldrar.

4.1.2 Första tilläggsprotokollet till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-

läggande friheterna

I art. 2 i första tilläggsprotokollet till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna stadgas att ingen får förvägras rätten till undervisning samt att staten, vid

48 m. m. för skola med enskild huvudman Principiella förutsättningar

utövandet av den verksamhet staten kan påta sig i fråga om uppfostran och undervisning, skall respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.

4.1.3 Unesco-konventionen mot diskriminering inom

undervisningen

Unesco-konventionen mot diskriminering inom undervisningen innehåller bestämmelser om undanröjande av diskriminerande företeelser inom undervisningen och anger också vissa allmänna principer för staternas undervisningspolitik. Enligt art. 1 förstås i konventionen med diskriminering varje åtskillnad; uteslutning, begränsning eller fördel på grund av ras, färg, kön, språk, religion, politiska eller andra åsikter, nationellt eller socialt ursprung, ekonomiska villkor eller börd, vars syfte eller verkan är att omintetgöra eller inskränka likställighet inom undervisningen. l art. 2 anges vissa fall som, då de är tillåtna i en stat, inte skall anses utgöra diskriminering i konventionens bemärkelse. Ett sådant fall är inrättande eller bibehållande av privata läroanstalter. Därvid förutsätts att ändamålet med dessa inte är att utesluta någon grupp utan att erbjuda utbildningsmöjligheter utöverl dem som ges av de offentliga myndigheterna. Vidare förutsätts att dessa läroanstalter förvaltas i enlighet med nämnda ändamål och att den undervisning som meddelas överensstämmer med de standardkrav som må ha fastställts eller godkänts av vederbörande myndigheter, särskilt för undervisning på samma nivå. Enligt art. 3 gör konventionsstaterna vissa utfästelser för att avskaffa och förhindra diskriminering. De förbinder sig bl. a. att upphäva varje författningsbestämmelse och förvaltningsföreskrift samt avskaffa varje förvaltningspraxis, som innefattar diskriminering inom undervisningen. De förbinder sig också att inte tillåta att offentliga myndigheter gör åtskillnad i behandlingen av landets egna medborgare, utom på grund av förtjänst eller behov, i vad avser skolavgifter och beviljande av stipendier eller andra former av studiehjälp samt att inte, i någon av de stödformer som utgår till läroanstalter från offentliga myndigheters sida, tillåta några inskränkningar eller fördelar som enbart grundar sig på att eleverna tillhör en viss grupp. Enligt art. 4 skall staterna bl. a. göra den grundläggande skolundervisningen avgiftsfri och obligatorisk. _ Art. 5 innehåller allmänna uttalanden om undervisningens uppgift att främja förståelse mellan folken och stärka respekten för mänskliga rättigheter. Vidare förklarar sig konventionsstaterna vara ense om bl. a. följande. Det är väsentligt att respektera föräldrars frihet, för det första, att välja andra läroanstalter för sina barn än dem som upprätthålls av de offentliga myndigheterna men som motsvarar de minimikrav för undervisning som må ha fastställts eller godkänts av vederbörande myndzgheter och, för det andra, att på ett sätt som överensstämmer med formerna för landets tillförsäkra barnen en religiös och moralisk uppfostran i 1 Konventionens engelsrättstillämpning ka text har här ”in addi- enlighet med föräldrarnas övertygelse. Det är väsentligt att tillerkänna tion to. medlemmar av nationella minoriteter rätt att bedriva egen undervisnings-

Principiella förutsättningar m. m. skola med enskild för huvudman 49

innefattande verksamhet, upprätthållande av skolor samt, beroende på varje stats undervisningspolitik, användning av eller undervisning i deras eget språk, under förutsättning bl. a. att undervisningens nivå inte är lägre än den allmänna nivå som fastställts eller godkänts av vederbörande myndigheter. Art. 5 avslutas med att konventionsstaterna förbinder alla sig att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de principer som uppställts i artikeln.

4.1.4 FN-konventionerna

Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter innehåller i art. 13 en rad föreskrifter som syftar till att vidga möjligheterna för den enskilde att få lämplig utbildning. I mom. 1 erkänner konventionsstaterna rätten för envar till utbildning och förklarar sig vara överens om vissa mål för utbildningen som är formulerade i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i art. 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Metoderna för att uppnå dessa mål anges i mom. 2, där det bl. a. sägs att grundskoleundervisningen skall vara och kostnadsfritt obligatorisk tillgänglig för alla. Enligt mom. 3 förpliktar sig konventionsstaterna att respektera föräldrars frihet att dels för sina barn välja andra skolor än dem som inrättats av offentlig såvida myndighet, läroplanerna täcker vad som från det offentligas sida må ha föreskrivits eller godkänts som minimistandard, dels tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska fostran, som står i överensstämmelse med föräldrarnas övertygelse. Enligt mom. 4 får intet i artikeln tolkas såsom medförande inskränkning i den enskildes eller organisationers rätt att grunda och driva undervisningsanstalter, under förutsättning att de i första momentet av artikeln uppställda principerna iakttas och att undervisningen står i överensstämmelse med vad som från det offentligas sida angetts som minimistandard. Även i internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter finns ett stadgande om att konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska som är i överensstämmelse uppfostran med deras egen övertygelse (art. 18 mom. 4).

4.1.5 Förbehåll från svensk sida

Vid ratificeringen av första tilläggsprotokollet till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gjordes från svensk sida förbehåll mot art. 2 i protokollet (jfr prop. 1953:32, UU 1953:1, rskr 1953:124). Enligt förbehållet kunde Sverige inte medge föräldrar rätt att under hänvisning till sin filosofiska övertygelse för sina barn erhålla befrielse från skyldigheten att delta i delar av de allmänna skolornas undervisningÅ Vidare förklarades från svensk sida att befrielse från kristendomsundervisningen i de allmänna skolorna endast kunde 1 Dessa skolors undermedges för barn som har annan trosbekännelse än svenska kyrkans och för vilka visning var nämligen i tillfredsställande religionsundervisning är anordnad. Reservationen princip att betrakta såinnebar inte någon inskränkning i föräldrarnas rätt att väljaskola med som ett helt (seprop. enskild huvudman för sina barn. 1953:32 s. 6).

50 m. m. skola med enskild huvudman

Principiella förutsättningar för

Det inte något motsvarande förbehåll mot art. 5 i Unescogjordes art. 13 mom. 3 i internationella konventionen om ekonokonventionen, miska, sociala och kulturella rättigheter eller art. 18 mom. 4 i internationella konventionen om och politiska rättigheter, när dessa medborgerliga konventioner ratificerades (jfr prop. 1967:36, UU 1967: 14, rskr 1967:369 och prop. 1971:125, UU 1971:13, rskr 1971:270). I propositionen angående - vilken inte tillåter reservationer godkännande av Unesco-konventionen om att statsmakterna vid skilda tillfällen beslutat att erinrade föredraganden inom det allmänna skolväsendet skall vara objektiv religionsundervisningen och att det enligt skollagen finns möjlighet till befrielse från undervisning i kristendoms- för elev som tillhör annat trossamfund resp. religionskunskap än svenska kyrkan. Vissa förbehåll i samband med ratificeringen av FN-konventiogjordes men dessa förbehåll sådana bestämmelser som rör nerna, avsåg inte undervisning.

4.1.6 Allmänt om konventionsförpliktelsema

Genom att tillträda konventionerna har Sverige gentemot de övriga konventionsstaterna trätt i kraft“ förpliktat sig att, så snart konventionerna tillförsäkra enskilda personer de i konventionerna angivna fri- och rättighe-

terna? I vissa länder är konventioner direkt tillämplig nationell rätt. I Sverige blir emellertid en konvention inte automatiskt tillämplig nationell rätt genom att

konventionen. Detta har fastslagits i rättspraxis genom Sverige tillträder och arbetsdomstolen har domar som högsta domstolen, regeringsrätten meddelat under 1970-talet. rörde art. 2 i första till

Målet i regeringsrätten tilläggsprotokollet

Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna friheterna. I målet hävdades att en skolstyrelses beslut och de grundläggande av vålds- och sexfilmer inom en skolas lokaler stred mot att tillåta affischering denna artikel. Regeringsrätten uttalade i sin dom (se Regeringsrättens 1 Samtliga här nämnda årsbok 1974 ref. 61) följande. konventioner har trätt i kraft. De som trädde En av Sverige biträdd internationell överenskommelse gäller ej direkt för den i kraft senast - år 1976 - var de båda FN-kon- inomstatliga rättstillämpningen i vårt land, utan de rättsliga principer, som kommit till ventionerna. uttryck i överenskommelsen, måste för att bli gällande rätt i vårt land, i den mån så erfordras, upptagas i en motsvarande svensk lag (transformering). Någon mot art. 2 i 2 Detta gäller i den mån 20.3.52 till Europarådets konvention angående skydd för de tilläggsprotokollet annat inte följer av kon- svensk transformemänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna svarande ventionen. l art. 2 mom. ringslag har icke kommit till stånd. Förpliktelse har således icke uppkommit för 1 i internationella konskolstyrelsen att i sin verksamhet iakttaga reglerna i tilläggsprotokollet. ventionen om ekonomiska, sociala och kul- Som arbetsdomstolen anförde i sin dom (se Arbetsdomstolens domar 1972 turella rättigheter anges bestämmelser i internationella överenskommelser att varje konventionsstat nr 5) kan emellertid skall utnyttja sina resur- belysa innebörden av i Sverige stiftade lagar, vilka får antas stå i ser för att säkerställa överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden. att de i konventionen in- Lagstiftning är såsom framgått det normala sättet atti svensk rätt inlemma skrivna rättigheterna en konvention som Sverige tillträder. Någon lagstiftning behövs dock inte, gradvis förverkligas.

Principiella förutsättningar m. m. för skola med enskild huvudman 51

om redan gällande lagbestämmelser och andra rättsprinciper är tillräckliga för att Sverige skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt konventionen. När Sverige tillträdde de ovan angivna konventionerna ansåg man att det inte behövdes någon ny lagstiftning. Gällande lag ansågs tillgodose de rättigheter som konventionerna värnar om. Tillträdet till konventionerna fick därmed på lagstiftningsområdet endast den verkan, att handlingsfriheten beträffande framtida lagstiftning inskränktes. Internationella överenskommelser är ofta svåra att tolka. Detta gäller inte minst konventionerna om mänskliga rättigheter. Parterna i en internationell överenskommelse utgår inte sällan från helt olika förutsättningar. Många konventionsbestämmelser är allmänt hållna, delvis med tanke på att anslutningen till konventionen skall kunna bli så stor som möjligt. Det är också praktiskt taget omöjligt att vid formuleringen av konventionsbestämmelser som täcker ett stort område ta med i beräkningen alla olika frågor som kan aktualiseras i sammanhanget. När det gäller Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna jämte tilläggsprotokoll finns en viktig källa för tolkningen av konventionsbestämmelserna i de ställningstaganden som görs av de organ, som har inrättats för att trygga uppfyllandet av konventionsstaternas förpliktelser, nämligen den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Enligt konventionen har en konventionsstat rätt att väcka talan mot en annan konventionsstat inför kommissionen. De konventionsstater som så önskar kan därutöver godta att enskilda personer eller organisationer vänder sig till kommissionen med klagomål över att deras mänskliga rättigheter har kränkts. De konventionsstater som så önskar kan också godta att mål som behandlats av kommissionen hänskjuts till domstolen för avgörande. Det ankommer på Europarådets ministerkommitté att slutligt ta ställning i ett

mål som först har behandlats i kommissionen och som inte hänskjuts till

domstolen. Såväl domstolens som ministerkommitténs är avgöranden bindande för den anklagade staten, som kan bli skyldig att ändra sin lagstiftning m. m. Art. 2 i första tilläggsprotokollet till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har blivit föremål för tolkning främst i de s. k. belgiska språkmålen. Klagandenai dessa mål gjorde gällande att Belgien genom restriktioner för franskspråkig undervisning på flamländskt område hade kränkt bestämmelserna i bl. a. denna artikel. Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna gjorde i en dom år 1968 vissa uttalanden om innebörden av bestämmelsen att ingen får förvägras rätten till undervisning. Denna bestämmelse förklarades innebära att konventionsstaterna inte erkänner en rätt till undervisning som skulle förplikta dem att med statliga medel organisera eller att subventionera en undervisning i bestämd form eller på bestämd nivå. I stället skulle bestämmelsen uppfattas främst som en garanti för rätt till tillträde till de undervisningsanstalter som existerar vid en viss tidpunkt. Bland juridiska framställningar om internationella överenskommelser kan nämnas Frede Castbergs bok Den europeiske konvensjon om menneskerettighetene (Oslo, 1971). Castberg uttalar där (s. 162) följande om innebörden

52 m. m. för skola med enskild huvudman Principiella förutsättningar

i art. 2 i första Staten kan självfallet

av andra meningen tilläggsprotokollet

inte vara skyldig att i sitt skolsystem tillfredsställa varje krav på undervisning i överensstämmelse med vilken religion eller livsåskådning som helst. Det kan inte antas att andra meningen i art. 2 kräver mer än att det skall råda frihet som är baserad än att organisera undervisning på en annan grundsyn den som statens skolor från. Så snart det vid offentlig kontroll utgår konstateras att undervisningen motsvarar den standard som annars gäller, får

också en privat skola, som är baserad på t. ex. en icke kristen livssyn, godtas. Om staten sträcker och själv driver eller ger ekonomiskt stöd till sig längre skolor av sådant slag, är det ett lovvärt utslag av respekt för tankefriheten. till detta kan inte härledas ur art. 2 andra Men någon folkrättslig förpliktelse meningen. Denna förbjuder inte heller att staten stöder en viss religiös eller

etisk grundsyn mer än andra åskådningar.

4.2 Föräldrarättcn

finns bestämmelser om vårdnaden av barn. Barn står I 6 kap. föräldrabalken under vårdnad av bägge eller den ene av sina föräldrar eller av särskilt

förordnad förmyndare till dess barnet har fyllt 18 år eller ingått äktenskap. Den som har vårdnaden om ett barn skall sörja för barnets person och ge det en Vårdnadshavaren skall se till att barnet får sorgfällig uppfostran. och efter vad som är tillbörligt med hänsyn till uppehälle utbildning föräldrarnas villkor och de tillgångar barnet kan ha samt barnets anlag. Bestämmelserna om vårdnaden är av civilrättslig karaktär och reglerar vårdnadshavarens och i förhållande till barnet. rättigheter skyldigheter Föreskrifter om förhållandet mellan å ena sidan det allmänna och å andra sidan barnet och vårdnadshavaren finns i offentligrättslig lagstiftning. Ett föreskrifter om skolplikten. Vårdnaden är avsedd att exempel är skollagens utövas av sådana föreskrifter. med iakttagande offentligrättsliga Utredningen om barnens rätt har i sitt betänkande (SOU 1979:63) Barnets i 6 rätt 2. Om föräldraansvar m. m. lagt fram förslag till nya bestämmelser de föreslagna bestämmelserna har barnet rätt till kap. föräldrabalken. Enligt 1Andra meningen i art. behov och förutsättningar. Det utbildning som motsvarar dess önskemål, 2 har följande lydelse: att föräldraansvaret medför skyldighet att tillgodose bl. a. Vid utövandet av den anges vidare verksamhet staten kan barnets rätt till utbildning. Föräldraansvaret skall medföra rätt och påtaga sig i fråga om att bestämma rörande barnets personliga förhållanden om inte skyldighet uppfostran och under- Föräldraansvaret skall också medföra annat följer av särskild föreskrift. visning skall staten re- med barnet skyldighet att, så snart det är möjligt, samråda i angelägenheter spektera föräldrarnas som rör dess personliga förhållanden. Enligt förslaget skall den som har rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och föräldraansvaret, med iakttagande av att barnets behov tillgodoses, ge undervisning som står i barnet i en med stigande ålder och mognad allt större rätt att själv bestämma överensstämmelse med innebära Denna allmänna regel skall inte personliga angelägenheter. föräldrarnas religiösa i bestämmanderätt som enligt annan författning än föräldraoch filosofiska överty- inskränkning gelse. balken tillkommer föräldraansvarig.

Principiella förutsättningar m. m. för skola med enskild huvudman 53

4.3 Undervisningsverksamhet från näringsrättslig synpunkt

l Rätten att här i landet bedriva näring i form av undervisningsverksamhet

l följer för svenska fysiska och juridiska personers del av den oskrivna

l allmänna att näringsfrihet principen råder i den mån stadganden om förbud i eller tillståndstvång saknas. Beträffande utländska fysiska och juridiska personer gäller lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket. Såvitt gäller undervisningsverksamhet innebär lagen att en i landet bosatt utlänning likställs med svensk medborgare beträffande rätt att idka näring. Utlänning som inte är likställd med svensk medborgare kan under vissa förutsättningar få bedriva näring här efter särskilt tillstånd (näringstillstånd). Utländska juridiska personer måste i princip alltid ha särskilt tillstånd. Rätten att bedriva näring i form av undervisningsverksamhet måste självfallet utövas inom ramen för allmänna rättsregler och de regler som gäller för näringsverksamhet i allmänhet eller speciellt för undervisningsverksamhet. Verksamheten får givetvis inte bedrivas på ett lagstridigt sätt (t. ex. får aga inte förekomma). Vissa föreskrifter om kontroll kan gälla, t. ex. 51 § skollagen. Det finns även indirekta restriktioner. Såsom exempel kan nämnas de krav som enligt 34 § skollagen ställs på en skola med enskild huvudman för att skolpliktenskall få fullgöras där.

4.4 Begreppet skolplikt

Den svenska skollagen (1962:319) anger fyra sätt, på vilka skolplikt kan fullgöras. Skolplikten kan fullgöras i den kommunala grundskolan (31 §). Detta är det vanligaste sättet. Mer än 99 procent av de skolpliktiga barnen deltar i grundskolans undervisning. Skolplikt kan också fullgöras utanför grundskolan i t. ex. statsunderstödd enskild skola (33 §) eller i annan enskild skola som godkänts för ändamålet (34 §) eller genom enskild undervisning i hemmet (35 §). Då begreppet skolplikt ofta anses liktydigt med skolgång under ett visst antal år, finns det anledning att närmare belysa begreppets innebörd. 1956 års skolförfattningssakkunniga, som hade till uppgift att framlägga förslag till nya författningar inför omläggningen av skolväsendets lokala och regionala ledning, avlät den 9 oktober 1957 en skrivelse till regeringen, vari bl. a. frågor om skolplikten behandlades. De sakkunniga definierade inte direkt skolpliktsbegreppet men fastslog de skolpliktigas rätt att anlita den allmänna skolan och deras skyldighet att anlita den, om deras skolplikt inte fullgjordes på annat i författning godtaget sätt. I proposition (1958:93) angående vissa följdfrågor i anledning av skolstyrelsereformen m. m. framhöll departementschefenl bl. a. att

”benämningen skolplikt inte är helt adekvat, eftersom den närmast leder tanken till en skyldighet att gå ett visst antal år i skola. Emellertid är det i första hand fråga om en skyldighet att deltaga i undervisning för att inhämta ett visst mått av kunskaper i vidaste mening och för det ändamålet godtages andra sätt än skolgång i vanlig ‘Se prop. s. 29.

m. m. skola med enskild huvudman

54 Principiella förutsättningar för

innebär skolplikt således en skyldighet att tillbringa så betydelse. Endast sekundärt eller så många år i skola eller genomgå ett bestämt antal årskurser.

framhöll vidare, att

Departementschefen

synpunkten, att det för uttrycket skolplikt skymmer bort den numera dominerande utbildning. . . Eftersom begreppet den enskilde föreligger en rätt till grundläggande skolplikt har gammal hävd och svårligen kan ersättas med något bättre, bör det

bibehållas”.

barnet i Skollagen fastslår, att det skolpliktiga äger rätt att få undervisning vidare att barnet är skolpliktigt i åldern 7-16 grundskolan (23 §). Den fastslår vissa och att det har skyldighet att delta i år med undantag (30 §) i grundskolan, om undervisningen inte ordnas på annat sätt undervisningen är fullgjord, då barnet tillfredsställande genomgått (31 §). Skolplikten eller motsvarande årskurs i enskild skola eller ”då årskurs 9 i grundskolan eleven vid särskild prövning styrker sig äga motsvarande kunskaper” (36 §). fram (”skyldighet att Här lyser skolpliktsbegreppets primära betydelse för att inhämta ett visst mått av kunskaper i vidaste deltaga i undervisning

mening”). betonar också föräldrarnas skyldighet att tillse att det skolplik- Skollagen tiga barnet fullgör sin skolgång (38 §). Det kan här vara av intresse att studera det danska undervisningspliktssom ofta anförs som helt annorlunda än det svenska begreppet något Den danska betonar dels att alla barn i skolpliktsbegreppet. grundlagen ålder har rätt till fri undervisning i den allmänna skolan undervisningspliktig som och att föräldrar, som själva sörjer för att barnen får en undervisning motsvarar den allmänna skolans, inte har skyldighet att låta sina barn

undervisas i den allmänna skolan. Uppfyller föräldrarna inte kravet att ge

som motsvarar den allmänna skolans, är barnet barnet en undervisning att delta i den allmänna skolans undervisning. skyldigt Det danska undervisningspliktsbegreppet och det svenska skolpliktsbe-

har närliggande innebörd. Både Danmarks och Sveriges lagstiftning greppet rätten till föräldrarnas ansvar och valfrihet och inrymmer undervisning, barnets att gå i den allmänna skolan, om inte annan motsvarande skyldighet anordnas för barnet. Skillnaden i vad som undervisning ligger i viss olikhet mest betonas. I Danmark läggs stor vikt vid föräldrarnas möjlighet att själva

för barnets (i hemmet eller i annan skola än den sörja undervisning allmänna). I Sverige förutsätts barnet normalt fullgöra sin skolplikt genom

i den allmänna skolan. skolgång I Finland används 40 § i den finska folkskolbegreppet läroplikt. Enligt (247/57) avser läroplikt inhämtande av det mått av kunskaper och lagen som meddelas i folkskolan. I 42 § anges att läropliktigt barn äger färdigheter, rätt att vinna inträde i folkskola, och i 43 § anges att barn för fullgörande av

bör besöka folkskola eller erhålla motsvarande undervisning i läroplikten elleri hemmet. Om föräldrarnas (målsmans) skyldighet att annan läroanstalt om att barnet sin läroplikt i 45 §. Barnet är dra försorg fullgör stadgas läropliktigt i åldern 7-16 år. I7 §, andra stycket, lagen (den 26 juli 1968) om för skolsystemet anförs: ”Beträffande läroplikten och uppfyllangrunderna likväl så, att i det av den gäller vad därom i folkskollagen (247/57) är stadgat, bosatt skall besöka grundskola, ifall

grundskoldistrikt barn i läropliktsåldern

Principiella förutsättningar m. m. för skola med enskild huvudman 55

barnet icke erhåller undervisning på annat sätt eller enligt folkskollagen på grund av sin ålder icke längre är läropliktigt. Läropliktsbegreppet skiljer sig i sak inte från skolpliktsbegreppet.

4.5 Behov av skola med enskild huvudman ur

samhällets synvinkel

Av den inledande historiska översikten i kapitel 1 har framgått den betydelse som den enskilda skolverksamheten har haft för barn- och ungdomsutbildningen. Skolor med enskild huvudman fyllde ett kvantitativt behov framför allt när det gällde flickornas utbildning. De fyllde också ett behov så länge det allmänna skolväsendets kapacitet inte var tillräckligt utbyggd. Det har i avsnitt 1.2 påpekats, att det i diskussionen om statsbidrag till skolor med enskild huvudman vid slutet av förra seklet anfördes som ett argument för statligt stöd att det i ekonomiskt hänseende var fördelaktigare för staten att ge statsbidrag till skola med enskild huvudman än att bygga ut den egna utbildningskapaciteten. I avsnitt 1.1 har vidare redovisats den roll som skola med enskild huvudman spelat för införandet av nya pedagogiska idéer och tankar. Inom den enskilda undervisningsverksamheten bedrevs en omfattande försöksverksamhet som i viss utsträckning kom till nytta i den allmänna skolan. Genom de stora skolreformerna under 1950- och 1960-talen avseende såväl den obligatoriska skolan som det gymnasiala stadiet har skolsituationen i samhället förändrats. Den obligatoriska skolan har byggts ut till en nioårig grundskola med möjlighet att ge undervisning åt samtliga skolpliktiga barn. Till gymnasieskolan har anvisats ekonomiska resurser för att den skall kunna ta emot hela 16-årskullen. Antalet ianspråktagna platser understiger dock ännu antalet 16-åringar och platserna utnyttjas även av ungdomar äldre än 16 år. Genom uppföljande studie- och yrkesorientering skall skolstyrelserna ge ett särskilt stöd åt de ungdomar under 18 år som efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning och som saknar arbete. Skolverksamhet är inte någon statisk verksamhet utan i hög grad föränderlig. Möjligheten att få utprova pedagogiskt-metodiska idéer och tankar är en grundläggande förutsättning för att kunna utveckla, förbättra och förnya verksamheten i skolan. 1962 års beslut om genomförande av grundskolan hade föregåtts av en mer än tioårig försöksverksamhet med enhetsskola, till en början (1949) i 14 kommuner. 1957 års skolberedning föreslog att denna försöksverksamhet borde få en fortsättning i ett systematiskt forsknings- och utvecklingsarbete som ett led i fortsatt löpande revision av läroplanen. Departementschefen tog upp detta förslagi grundskolpropositionen ( 1962:54) och riksdagen antog förslaget utan erinran. Ett särskilt anslag på statsbudgeten tillkom för pedagogiskt utvecklingsarbete inom det allmänna skolväsendet. Tyngdpunkten i det forsknings- och utvecklingsarbete som sedan dess bedrivits har legat på försöksverksamhet och tillämpad forskning och koncentrerats till sådana problem som det är angeläget att lösa om de utbildningspolitiska målen skall nås. Anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete har årligen fördelats på intern och extern verksamhet. Medan den

56 m. m. skola med enskild huvudman

Principiella förutsättningar för

externa verksamheten avsett projekt som läggs ut som uppdrag till i första hand vetenskapliga institutioner vid universitet och högskolor, har den interna verksamheten i stor utsträckning inriktats på utvecklingsarbete och utanför skolöverstyrelsen i kommuner och löpande läroplansutveckling skolor. Redan år 1964 tillkom de första pedagogiska utvecklingsblocken, i Kalmar län och Malmö stad, som senare -följts av flera. Arbetet i ett står under lokal ledning och finansieras gemensamt av stat utvecklingsblock och kommun. Lokalt som under senare år betraktats som det kanske utvecklingsarbete, viktigaste instrumentet för utveckling av utbildningsväsendet, är i och för sig intet nytt. Det har funnits sedan länge, men dess omfattning var tidigare blygsam. Det nya ligger däri att det numera sker i en mer systematiserad form insats från såväl statens som kommunens sida. och med en större ekonomisk Storkommunreformen har gett kommunerna större möjligheter för insatser av detta slag. för grundskolan, inte den nu Den nya läroplanen Lgr 80, inskränker rådande vidsträckta friheten till lokala initiativ i utvecklingsarbetet utan befäster den och vidgar den ytterligare. Med tanke på att det bedrivits ett omfattande pedagogiskt utvecklingsarbete sedan 1950- och 196Ö-talen och att Lgr 80 ger utökade möjligheter till att lokalt pröva nya pedagogiska idéer och tankar, kan frågan ställas, om det ur samhällets något behov av pedagogisk försöksverksamsynvinkel föreligger het eller skolverksamhet av annat slag än den som ryms inom det allmänna skolväsendet. Initiativ till försöksverksamhet inom skolan kommer vanligen från enskilda lärare, grupper av lärare eller föräldrar. skolmyndigheterna, Varifrån initiativet än kommer, förutsätts ett samarbete dels lärare emellan, dels mellan lärarna, skolledningen och eventuellt andra medverkande. Det kan emellertid förekomma att en lärare eller en grupp av lärare och föräldrar inte har möjlighet att vinna gehör för sina idéer och uppslag till försök. Skälen därtill kan vara att försöket bedöms alltför resurskrävande eller mindre Det kan också vara så att verksamangeläget än andra aktiviteter. heten till sin art inte utan en ganska omfattande administrativ omgång låter med gällande regelsystem (jfr Waldorfskola). Möjligheten att sig samordnas i skola med enskild huvudman förverkliga idéer och uppslag kan vara större. Verksamhet av försökskaraktär i skola med enskild huvudman kan i likhet med försöksverksamhet inom den allmänna skolan endast bedömas under

verksamhetens Effekterna av verksamheten är snarast

gång och i efterhand. är helt av långsiktig art, och värdet för samhällets del av denna verksamhet beroende av i vilken utsträckning de vunna erfarenheterna kan nyttiggöras inom den allmänna skolan. Det kan här vara av intresse att översiktligt redovisa den utvärdering av Kristofferskolan i Stockholm som skolöverstyrelsen (SÖ) företagit på

(SÖ:s skrivelse till regeringen 1977-05-04, Dnr S

regeringens uppdrag Utvärderingen av den pedagogiska verksamheten vid Kristoffer- 76:2286). skolan har visat att skolan fungerar bra efter sitt eget regelsystem och inom ramen för de för skolan gemensamma värderingarna. Utvärderingen ger vidare vid handen, att de lärdomar som kan vinnas av Kristofferskolan inte

enskildi

Principiella m. m. förutsättningar för skola med huvudman 57

omedelbart och enkelt kan omplanteras till det allmänna skolväsendet - det blir fråga om ett nyttiggörande på sikt. SÖ konstaterar dessutom att erfarenheterna dittills endast till ringa del tillförts det allmänna skolväsendet eller utnyttjats av detta. Intresset för Kristofferskolan har varit stort från enskilda lärare och föräldrar, och skolan har i viss utsträckning fungerat som studieobjekt inom lärarutbildningen. SÖ finner det motiverat att åtgärder vidtas så att man mera systematiskt kan tillgodogöra sig resultaten av Kristofferskolans verksamhet. Detta framförallt gäller de lösningar i metodiskt hänseende som skolan utvecklat när det exempelvis gäller att göra undervisningen i de estetiska ämnena I den personlighetsutvecklande. naturorienterande undervisningen finns det enligt SÖ metodlösningar av intresse för en vidare krets. SÖ finner att ett ökat erfarenhetsutbyte i pedagogiskt hänseende mellan den allmänna skolan och Kristofferskolan bör kunna vara till gagn för båda parter. Utvärderingen av Kristofferskolan visar således, att verksamhet med speciell pedagogisk inriktning i skola med enskild huvudman kan vara av betydelse för den allmänna skolan. Under förutsättning att de erfarenheter tillvaratas som görs vid skolor med enskild huvudman där pedagogisk försöksverksamhet bedrivs, synes sådana skolor fylla ett behov vid sidan av det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom den allmänna skolan. Svårigheten att utnyttja vunna erfarenheter skall inte underskattas. Skolforskningskommittén har i sitt betänkande (SOU 1980:2)

Skolforskning

och skolutveckling s. 219 ff belyst hithörande problem. SEH-kommittén återkommer till denna fråga i avsnitt 9.1.

4.6 Behov av skola med enskild huvudman ur individers

eller

gruppers synvinkel

Av de 35 befintliga skolorna med enskild huvudman för skolpliktiga barn har som nämnts i det föregående 15 tillkommit under det senaste decenniet.‘ Dessa skolor har startats för att tillgodose behov som enskilda personer eller den grupp av människor de representerar uppfattat som väsentliga. Tillkomsten av skolor med arbetsmiljö med konfessionell prägel under tiden efter år 1970 har med all säkerhet sin huvudsakliga i den förklaring förändrade ställning som ämnet

religionskunskap fått i grundskolan under

1960-talet. I 1962 års läroplan, där ämnet hette

kristendomskunskap,

betonades, att undervisningen i ämnet måste bedrivas så att den inte kom i konflikt med kravet på tanke- och trosfrihet. Den skulle vara objektiv i den meningen, att den meddelade sakliga kunskaper om olika trosåskådningars

1 En rad skolor med enskild huvudman antingen avvecklades eller kommunaliserades som en följd av skolreformerna på 1960-talet och i början av 1970-talet. Det synes inte finnas något samband mellan detta förhållande och den nyetablering som skett. De avvecklade eller kommunaliserade skolorna omfattade huvudsakligen flickskolor, realskolor, gymnasier och yrkesskolor. De nyetablerade torde inte ha tillkommit för att fylla tomrummet efter de avvecklade eller kommunaliserade. De nyetablerade är helt inriktade på skolpliktsåldern och dessutom har de en annan spridning över landet.

m. m. skola med enskild huvudman

58 Principiella förutsättningar för

utan att auktoritativt söka påverka eleverna att innebörd och innehåll omfatta en viss åskådning. Vid 1969 års läroplansreform ändrades namnet och ämnet blev en integrerad del kristendomskunskap till religionskunskap av det Samhällsorienterande ämnesblocket. Föräldrar som ville ge sina barn kände oro en skolundervisning, som präglades av de kristna värderingarna, inför av skolan som ändringen av kristendomsämnets den sekularisering ställning enligt deras mening medförde. De slöt sig samman och använde den skola med enskild möjlighet som skollagen ger att starta, driva och utnyttja ett huvudman. Skola med enskild huvudman fyller i detta fall uppenbarligen av föräldrarna känt behov. På liknande sätt torde man kunna se på utökningen av antalet Waldorfhar skolor. Intresset för det pedagogiska system som dessa representerar skapat en önskan och ett behov hos föräldrar och lärare att ge barnen en detta Detta behov har man inte kunnat få undervisning enligt system. inom ramen för grundskolan och därför har man tillgripit tillgodosett att starta skola med enskild huvudman. Ett motsvarande möjligheten förhållande föreligger när det gäller föräldrars intresse för Montessoripeda-

gogiken. Det finns också människor som funnit skolverksamhet i egen skola vara en och stimulerande Detta lämplig väg att på ideell basis göra en social insats. utesluter motsvarande insatser. givetvis inte att det i alla, skolor görs Det bör också nämnas att det finns föräldrar som låter sitt barn gå över till skola med enskild huvudman därför att barnet haft problem med sina skolkamrater i grundskolan (mobbning) eller på annat sätt inte kunnat finna huvudman fungerar i sådana fall som ett sig till rätta där. Skolan med enskild kan även en kommunal skola ha samma slags säkerhetsventil. Självfallet funktion för elever i skola med enskild huvudman. kommittén med dess Även för vissa organisationer (t. ex. Estniska bakgrund) har det funnits ett behov att skapa skolverkspeciella estniska medlemmarnas barn. var bl. a. - efter det andra samhet för Syftet slut - att till den uppväxande generationen överföra egna världskrigets kulturella och/eller religiösa traditioner. Internatskolan Lundsbergs skola i Storfors kommun som, om man bortser internatfrån riksinternatskolan i Sigtuna, är landets enda statsunderstödda särskilt ett behov för bl. a. utlandsskola för grundskolelever, tillgodoser Skolan har dessutom, om svenskars barn och barn som behöver miljöbyte. i arbetsmarknadspolitiskt hänseende för Storfors

ock sekundärt; betydelse

kommun UbU 1979/80:5 och Stiftelsen Lundsbergs (jfr mot. 1978/79:1368, skolas skrivelse till regeringen 1979-05-31).

Landets fem skolor på grundskolnivå med undervisning på engelska,

ett behov för y franska eller tyska och med annan läroplan än den svenska fyller barn till bl. a. de utländska medborgare som för studier eller uppdrag under som tillfälligt är kortare tid är bosatta i Sverige eller de svenska medborgare bosatta i hemlandet. med företrädare för skolorna med . SEH-kommittén har vid sina kontakter enskild huvudman inhämtat att det till en del av dessa skolor finns betydligt fler sökande än antalet elevplatser. Kommittén har också inhämtat att det på huvudsakligen Waldorfett tiotal orter finns intresse att starta nya skolor, skolor.

Principiella förutsättningar m. m. för skola med enskild huvudman 59

Samhällsutvecklingen under de två senaste decennierna har i många stycken inneburit genomgripande förändringar för medborgarna och torde vara en förklaring till det ökade intresset för skolor med enskild huvudman. 1960-talets utveckling mot större enheter, t. ex. större kommuner, större sjukhus, större skolor har -trots att förbättrade resurser därigenom skapats upplevts som ett fjärmande mellan dem som fattar besluten och dem som berörs därav. Byalag, miljögrupper och andra aktionsgrupper är utslag av en strävan att öka individens inflytande att kunna påverka dem som beslutar. 1970-talets decentraliseringsåtgärder är tillkomna i syfte att tillgodose dessa behov. Det är således flera omständigheter som kan ha bidragit till det ökade intresset för skolverksamhet i egen regi. Intresset för skola med enskild huvudman kan hos många bottna i en önskan att få vara med och forma barnens utbildning och fostran i skolan.

5 och

Överväganden

beträffande

förslag

vissa allmänna

r frågor

5.1 av skola med enskild huvudman

Benämning

I SEH-kommitténs direktiv anförs bl. a. följande:

Till sist vill jag i korthet beröra uttrycken ”enskild skola”, enskild undervisning och privatskola. I debatten täcker dessa termer stundom varandra, stundom har de på ett oklart sätt olika innebörd. Vidare är enligt somliga remissinstanser ordet privatskola negativt värdeladdat. Uttrycket “enskild skola avser i vanliga fall skola med annan huvudman än stat, primärkommun eller landstingskommun, men i dagligt tal förekommer det ibland synonymt med ”skolanläggning”. Formellt avser slutligen privatskola sådan skola på vilken privatskolförordningen är tillämplig och till vilken statsbidrag utgår enligt kungörelsen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor. Därjämte förekommer friskola såsom benämning på Waldorfskola. Utredningen bör överväga en enhetlig benämning för alla skolor som ej har det allmänna som huvudman.

SEH-kommittén menar att en enhetlig benämning av skolor med enskild huvudman bör vara enkel och klar. Den bör inte vara mångtydig och inte heller värdeladdad. Benämningen bör dessutom snarare avse skolans relation till den allmänna skolan

(huvudmannaskapet) än ge en beskrivning

av verksamheten. Det är till fördel om benämningen kan knytas till benämningar av motsvarande skolor i andra länder. bör benäm- Slutligen ningen vara godtagbar i språkligt hänseende. Sedd mot bakgrund av denna kravkatalog är, såsom direktiven anför, en benämning i vilken orden enskild eller ”privat” Till ingår inte acceptabel. benämningen friskola återkommer kommittén senare. Vid en genomgång av benämningarna av nu aktuella skolor i andra länder kan följande konstateras. I Finland används beteckningarna privata skolor, privata läroverk”, i äldre tid också ”privat folkskola. De nya beteckningarna ”ersättande skola och motsvarande skola” som införts i samband med grundskolereformen som inte bygger på förutsättningar föreliggeri Sverige. I Norge är den officiella benämningen private skoler”. I Danmark talas om ”friskoler og private grundskoler” i skollagen. Benämningarna i de nordiska grannländerna ger inte i

några nya uppslag

benämningsfrågan. Det danska friskole diskuteras i det följande. I Tyskland och England förekommer icke-statlig (nicht-staatlich resp. non-governmental) som samlande beteckningar på skolor med enskild

allmänna

62 Vissa frågor

huvudman. I Tyskland förekommer dessutom icke-offentlig (nichtöffentlich). Benämningen icke-statlig är inte möjlig att använda i Sverige, då den benämningen täcker inte bara skolor med enskilda huvudmän utan också skolor som drivs av kommunerna som ju är huvudmän för den största delen av det allmänna skolväsendet. Benämningen ”icke-offentlig” är däremot i flera hänseenden acceptabel. Den beskriver relationen i fråga om huvudmannaskapet, den täcker därvidlag varken mer eller mindre än det som avses och den knyter an till internationella förebilder. Mot denna benämning talar att den är en negativ definition och att den i språkligt hänseende känns tung. Benämningen bör enligt SEH-kommitténs uppfattning därför inte komma i fråga. alternativ skola” eller motsvarande benämningar är Benämningen enkla och klara, men är inte tillfredsställande, då de mera berör visserligen innehållet i verksamheten än säger något om huvudmannaskapet. Benämningen friskola förtjänar en närmare analys. Den fyller flera av de uppställda kraven. Den är enkeloch klar och har paralleller (t. ex. frikyrka). Problemet med denna benämning är, såsom kommittén ser det, att den redan används om vissa skolor med enskild huvudman, Waldorfskolorna. Därtill kommer att benämningen friskola såsom ovan nämnts också förekommer i Danmark, där den - - betecknade den av ursprungligen initierade skolan. används också om lille-

Grundtvig-Kold Benämningen

skoler och Waldorfskolorna i Danmark. Ordet ”friskole” betydde i äldre skola och samma betydelse har ordet friskola i äldre danska avgiftsfri nusvenska (1700- och 1800-talen). Kommittén anser med hänsyn till det anförda att benämningen ”friskola inte bör komma i fråga. Enligt SEH-kommitténs mening är det nödvändigt att söka finna en helt ny som inte förbinds med äldre föreställningar och företeelser. Med benämning vill kommittén lansera benämningen ”fristående skola” för hänsyn härtill skola med annan huvudman än stat och kommun. Denna benämning är i det närmaste entydig och den leder inte tanken till något annat. Den torde sålunda inte komma att förväxlas med friliggande. Den är inte värdelad- Den beskriver närmast dad och den är i språkligt hänseende godtagbar. skolans relation till det allmänna skolväsendet och den binder inte skolans verksamhet till någon bestämd uppfattning eller utformning. SEH-kommittén föreslår därför att benämningen ”fristående skola skall införas som sammanfattande benämning för skolor som har annan huvudman än stat och kommun.

5.2 invandrarbarn

Skolpliktiga

Målen för den svenska invandrarpolitiken som fastställdes av 1975 års riksdag (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:160) har uttrycktsi begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan. I enlighet med dessa mål har undervisinvandrarbarn utformats (prop. 1975/76:118, UbU ningen för skolpliktiga 1975/76:33, rskr 1975/762391). Antalet barn i skolpliktig ålder med annat hemspråk än svenska uppgick hösten 1979 till ca 87 000, vilket motsvarar drygt åtta procent av samtliga barn i grundskolan. Av invandrarbarnen deltog ca 47 000 i hemspråksun-

sou 1981:34 _ Vissa allmänna 63

frågor

dervisningen och ca 37 000 i stödundervisningen i svenska i grundskolan. Syftet med hemspråksundervisningen och stödundervisningen i svenska är att ge invandrarbarnen förutsättningar att själva välja i vilken grad de vill nå svensk kulturell tillhörighet och i vilken grad de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga tillhörigheten. Undervisningen av invandrarbarn skall således ge möjlighet till valfrihet. Regeringen har i förordning 1979-06-21 (SÖ-FS 1979:133) meddelat bestämmelser om försöksverksamhet med jämkade timplaner på grundskolans låg- och mellanstadier för hemspråksundervisning. Försöksverksamheten skall omfatta såväl enspråkiga förberedelseklasser (s. k. hemspråksklasser) som bl. a. sammansatta klasser, där eleverna får en betydande del av undervisningen på hemspråket. Skolöverstyrelsen skall senast den 1 oktober 1982 till regeringen lämna en samlad redogörelse för försöksverksamheten och därvid presentera förslag till åtgärder. Frågan om särskilda skolor för skolpliktiga invandrarbarn med undervisning på hemspråk har under det senaste decenniet varit föremål för debatt. Debatten har i första hand gällt frågan om inrättande av särskilda skolor för finska bam. Men även från andra invandrargrupper än den finska har önskemål förts fram om egna skolor. I direktiven för SEH-kommittén sägs att önskemålen från invandrarhåll om att invandrarbarnen skall ha möjlighet till undervisning i egna skolor har tillfört debatten om enskilda skolor ytterligare en dimension som bör övervägas i ett vidare sammanhang. Kommittén vill till att börja med som sin uppfattning framhålla följande. Det allmänna har ett ansvar för att alla skolpliktiga barn ges möjlighet till en tillfredsställande undervisning. Därför bör det allmänna skolväsendet, och då naturligen i första hand grundskolan, inrymma sådana anordningar att invandrarbarnens särskilda behov kan i skälig mån bli tillgodosedda. Det är alltså mot det allmänna skolväsendet som blicken bör riktas när det gäller behövliga förbättringar i fråga om undervisningen av invandrarbarnen. SEH-kommittén har således den principiella uppfattningen att lösningar på skolpliktiga invandrarbarns utbildningsbehov skall kunna sökas inom grundskolans ram. Kommittén kan mot denna bakgrund inte finna skäl att för invandrarbarnen föreslå särskilda regler om skolpliktens fullgörande i fristående skola (om benämningen fristående skola se avsnitt 5.1).

6 Överväganden

och beträffande

förslag

för

förutsättningarna skolpliktens

fullgörande i fristående skola

6.1 Nuvarande bestämmelser

Bestämmelser om skolpliktens fullgörande i skola med enskild huvudman finns i 33 och 34 §§ skollagen (1962:319). Enligt 33§ skollagen får skolplikten fullgöras i enskild statsunderstödd skola enligt bestämmelser som utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen förordnar. I annan enskild skola får skolplikten enligt 34 § skollagen fullgöras, om skolan har godkänts för ändamålet. Fråga om godkännande prövas enligt 10§ skollagen av kommunens skolstyrelse. Enligt 34§ skall godkännande meddelas om två angivna villkor är uppfyllda. Enligt det första skall skolans undervisning till art, omfattning och allmän inriktning väsentligen motsvara grundskolans. Enligt det andra skall skolan förestås av en person som äger erforderlig skicklighet för undervisningen och som är väl lämpad att förestå en skola. Bakgrunden till formuleringen av det första villkoret är följande. Enligt skollagens föregångare folkskolestadgan skulle enskild skolas undervisning väsentligen motsvara undervisning i obligatorisk skola. I sitt betänkande (SOU 1961:30) Grundskolan anförde 1957 års skolberedning, att folkskolestadgans bestämmelse torde ha avsett huvudsakligen krav på att elevernas kunskaper och färdigheter motsvarar dem som bibringas i den obligatoriska skolan på motsvarande stadium. Skolberedningen ansåg emellertid inte att anspråken på den undervisning och fostran som meddelas i enskilda skolor kunde sätt efter begränsas på detta tillkomst. grundskolans För att få en närmare precisering i lagtexten föreslog skolberedningen formuleringen att undervisningen till art, omfattning och allmän inriktning skulle väsentligen motsvara grundskolans. Denna formulering skulle enligt skolberedningen innebära bl. a. att en skola, som på högstadiet ensidigt inriktas på viss elevkategori och visst studiemål, t. ex. enbart en teoretisk väg som leder fram till gymnasiestudier, inte borde godkännas utan särskilda skäl. Kursinnehållet borde emellertid kunna awika från grundskolans, om avvikelsen föranleddes av att undervisningen bygger på en annan religiös eller filosofisk övertygelse än den som ligger till Å grund för det svenska skolväsendet i allmänhet (se SOU 1961:30 s. 553 ff och 5 81.3). I propositionen (1962:54) angående reformering av den obligatoriska . skolan m. m. anförde departementschefen som sin mening att det inte kunde

66 i skola

Skolpliktens fullgörande fristående

för skolpliktiga elever skulle, sedan komma i fråga att enskild undervisning allmänt få meddelas efter normer och riktlinjer för grundskolan genomförts, menar bör avlösas av grundskolan. I de svåra

skola, som statsmakterna och prövningsproblem som därvid emellanåt kunde uppkomma

avvägningsborde man dock alltid förfara med aktsamhet och erforderlig hänsyn.

Departementschefen underströk att det med hänsyn till den pedagogiska

att det allmänna visade förståelse för och utvecklingen var angeläget, mot dem som obundna av en konventionell pedagogisk tillmötesgående ställer för uppfattning vill leta sig fram på andra vägar för att nå det mål man

en god skola (se prop. 1962:54 s. 365 f.). till nämnda 1962:54 framlades proposition I anslutning proposition till m. m. I denna proposition anslöt sig 1962:136 med förslag skollag villkoret beträf-

departementschefen till skolberedningens förslag rörande

fande undervisningens art, omfattning och allmänna inriktning. Departe-

mentschefen uttalade att kravet i tillämpningen inte fick upprätthållas alltför

så att man skulle kräva att skolans undervisning på rigoröst, exempelvis eller nästan samtliga tillvalsgrupper och högstadiet skulle omfatta samtliga tillräckligt, om

linjer.‘ För godkännande syntes det departementschefen

den inriktade med skolan visade att sig på att i överensstämmelse för grundskolan tillhandahålla undervisning med vissa ej huvudprinciperna att anordna tillvalsgrupper och linjer. Därvid alltför obetydliga möjligheter av tillvalsgrupper och linjer måste självfallet också beaktas, att elevernas val inverkar Vad det i detta avseende närmast kom an på skolans organisation.

på var enligt departementschefen huruvida skolans syften, om än inte alltid

med den de praktiska möjligheterna att helt fullfölja dessa, låg i linje

allmänna skolans målsättning och innehåll (se prop. 1962:136 s. 60 f.).

6.2 Allmänna och förslag

överväganden

skall SEH-kommittén så klart som möjligt formulera de Enligt sina direktiv förutsättningar som enligt kommitténs mening bör föreligga för att skolplik-

i en fristående skola (om benämningen fristående ten skall kunna fullgöras skola se avsnitt 5.1). Förutsättningarna skall formuleras mot bakgrund av de

om de fristående skolornas roll som kommittén principiella resonemang skall föra och som skall utgå från att samhället har ett »enligt direktiven ansvar för att alla elever får en likvärdig utbildning präglad av övergripande och tolerans som för övrigt gäller i de värderingar om t. ex. demokrati

samhället. Kommittén skall enligt direktiven också ange de förutsättningar som enligt

kommitténs mening bör gälla för att en fristående skola skall få statsbidrag.

att skolan har godkänts för Det är inte givet att det för statsbidrag skall räcka Kommittén behandlar förutsättningarna för statsskolpliktens fullgörande. bidrag i kapitel 7. skall få 1 1962 års läroplan för De krav som bör ställas på en fristående skola för att skolplikten

grundskolan upptog 17 med fullgöras där måste enligt kommitténs mening utgå från en jämförelse tillvalsgrupper i årskurs rätten Annars skulle skolplikten och den mot denna svarande i grundskolan. 7, 17 tillvalsgrupper med till undervisning kunna urholkas. Att utgångspunkten är en jämförelse årskurs 8 samt 9 linjer innebär emellertid inte att den fristående skolan i fråga om

i årskurs 9. grundskolan

i skola 67

Skolpliktens fullgörande fristående

lärostoff, metodik och uppbyggnad i övrigt behöver eller ens bör vara en ren efterbildning av grundskolan. Det kan i sammanhanget finnas anledning att erinra om vad vissa konventioner innehåller om rätten att välja fristående skola, som uppfyller vad som från det allmännas sida må ha uppställts som minimikrav (se kapitel 4). En allmän förutsättning för skolpliktens fullgörande i en fristående skola bör enligt kommitténs mening vara att undervisningen där som slutresultat ger väsentligen samma kunskaper och färdigheter som grundskolans. Vid jämförelsen med grundskolan skall självfallet beaktas att läroplanen* för denna skola ger en tämligen stor handlingsfrihet. Mål och huvudmoment för de olika ämnena bestäms där efter stadium (låg-, mellan- respektive högstadium) och inte efter årskurs. Vidare knyts kunskapskraven endast i begränsad utsträckning till ett bestämt lärostoff. Det ges ett stort utrymme för val genom lokala beslut delvis med hänsyn till elevernas egna önskemål. Kravet på att den fristående skolans undervisning skall ge väsentligen samma kunskaper och färdigheter som grundskolans bör inte utesluta att vissa ämnen ges en mer och andra en mindre framskjutande plats än de har i grundskolan. Det är emellertid viktigt att förskjutningen inte blir så stor, att eleven i vissa ämnen inte når upp till en med grundskolemått mätt godtagbar standard. Det bör inte heller vara uteslutet med vissa förskjutningar i tiden på så sätt att kunskapsinhämtningen inte är fördelad mellan stadierna på alldeles samma sätt som i grundskolan. En sådan ordning kan vara ett led i en annan pedagogik som förtjänar att prövas. Det måste också förutsättas att undervisningen åtminstone till övervägande delen bedrivs på svenska språket. Visst inslag av undervisning på annat språk, såsom för närvarande förekommer vid t. ex. de estniska skolorna, bör självfallet kunna godtas. I avsnitt 6.3 behandlar SEH-kommittén frågan om särskilda regler för skolor med undervisning helt eller till övervägande delen på annat språk än svenska. Vad gäller frågan om tillvalsämnen på högstadiet för en elev vid en fristående skola ligger det i sakens natur att en liten sådan skola inte kan tillgodose elevernas önskemål i samma utsträckning som grundskolan, låt vara att de val som blir tillgodosedda kan variera år från år. Begränsningen i detta hänseende, motiverad av de yttre omständigheterna, bör inte betraktas som ett hinder för skolpliktens fullgörande i sådan skola. I sammanhanget bör också beaktas att utbudet kan ha samband med en särskild ideologi eller liknande som skolans verksamhet bygger på. I fråga om sättet att undervisa finner kommittén det vara angeläget att de fristående skolorna har vida möjligheter att söka sig fram på egna vägar. Grundskolans undervisning är ju för övrigt inte låst till någon viss metod. Däremot finns det för grundskolan föreskrifter av bl. a. organisatorisk karaktär som påverkar arbetssättet. Kommittén tänker här på t. ex. föreskrifter om klass- och arbetsenhetskonferenser m. m. Krav på en ordning som svarar mot dessa föreskrifter bör i princip inte ställas på de fristående skolorna. Såsorr. anges i skollagens inledande paragraf har den genom samhällets ,Här och i fortsättning_ försorg bedrivna undervisningen till syfte inte endast att meddela eleverna en avses om inte annat kunskaper och öva deras färdigheter utan också att i samarbete med hemmen anges, 1930 års 151-oplan främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och för grundskolan.

i skola

68 Skolpliktens fullgörande fristående

ansvarskännande samhällsmedlemmar. En vidareutveckling av denna för grundskolan, framför allt i avsnittet om mål och grundsyn ges i läroplanen riktlinjer. Grundskolan skall alltså ge även en annan skolning än kunskaper och färdigheter. Det är närmast fråga om vad man kan kalla social träning, dvs. utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar. För detta kan också hjälp genom elevvårdande insatser behövas. En fristående skola bör ge en skolning som väsentligen svarar mot mål även när det gäller elevernas allmänna utveckling. grundskolans skall elevvård förekomma i fristående skola, men dess organisa- Självfallet tion behöver inte nödvändigtvis vara uppbyggd efter mönster från grundskolan. SEH-kommittén förutsätter att fristående skola samverkar med sociala och barnavårdande myndigheter och institutioner. i grundskolans läroplan skall skolans verksamhet Enligt mål och riktlinjer värderingar om demokrati, tolerans, jämlikhet präglas av de grundläggande m. m. på vilka det svenska samhället bygger. Kommittén anser att det för att skolplikten skall få fullgöras i en fristående skola bör krävas att dennas undervisning väsentligen svarar mot grundskolans mål även i nu berört avseende. Detta innebär såväl att kunskapsinte får snedvridas som att förmedlingen genom en ensidig framställning eleverna skall lära sig att respektera - och påverkas till att själva omfatta - de grundläggande värderingarna i det samhälle som de själva är en del av. Som en följd av dessa överväganden föreslår kommittén att skollagen som första villkor för att en fristående skola skall godkännas för skolpliktens fullgörande skall ange att

skolans undervisning ger väsentligen samma kunskaper och färdigheter som grundskolans och även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål.

Denna allmänna förutsättning bör gälla oavsett om skolan är statsunderstödd eller inte.‘ Vissa avsteg bör kunna tillåtas i fall som kommittén återkommer till i avsnitt 6.3. Den nuvarande formuleringen ”till art, omfattning och allmän inriktning Kommittén anser också att kan enligt kommitténs mening lätt missförstås. förarbetena inte ger tillräcklig vägledning för en tillämpning av formuleringen på nutida förhållanden (jfr avsnitt 6.1). för godkännande av Det andra villkoret i 34§ första stycket skollagen 1 Förslaget avser 34 § skall förestås enskild skola innebär att skolan av en person som har skollagen. Kommittén erforderlig skicklighet för undervisningen och som är väl lämpad att förestå utgår från att endast Detta villkor bör SEH-kommitténs mening kvarstå sådana fristående skolor en skola. enligt som uppfyller den all- oförändrat. männa förutsättningen att något minimikrav i fråga om SEH-kommittén vill slutligen tillägga, är eller blir fristående elevantal inte bör uppställas för godkännande enligt 34 § skollagen (jfr Ds U skolor enligt 33 § skol- 1980:3 Enskild undervisning enligt 35 § skollagen, s. 26). lagen.

i

Skolpliktens fullgörande fristående skola 69

6.3 Skolor med annat än svenska

undervisning på språk

6.3.1 Nuvarande förhållanden och deras överensstämmelse med gällande regler

Som nämnts i det föregående finns i Sverige för närvarande fem fristående skolor vilka bedriver undervisningen på annat språk än svenska, nämligen en engelskspråkig i Göteborgs kommun, en engelskspråkig i Danderyds kommun samt en engelskspråkig, en franskspråkig och en tyskspråkig i Stockholms kommun (jfr avsnitt 1.3). Undervisningen vid dessa skolor bedrivs inte efter svensk läroplan utan efter förebilder från England, Frankrike USA, och Västtyskland. Skolorna med undervisning på engelska, franska eller tyska har bl. a. till uppgift att bereda undervisning åt barn till utländska medborgare, som vistas i Sverige för studier eller uppdrag under kortare tid. I dessa skolor går även barn från svenska familjer, i vilka en förälder .haft utlandsuppdrag eller kommer från engelsk-, fransk- eller tyskspråkig miljö* Bland eleverna finns dels svenska och utländska barn som är skolpliktiga enligt svensk lag i och med att de är bosatta här i landet, dels bl. a. utländska diplomaters barn som inte omfattas av skolplikten (jfr prop. 1962:136 s. 78 f). Skollagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om skolpliktens fullgörande i skolor av hithörande slag. De fyra äldsta skolorna som startade sin verksamhet före skollagens tillkomst år 1962 har av de lokala meddelats fortsatt skolstyrelserna godkännande för skolpliktens fullgörande. Den femte som inrättades år 1980 har av den lokala Skolstyrelsen godkänts enligt 34 § skollagen för skolpliktens fullgörande såvitt gäller engelskspråkiga barn. Ingen av skolorna uppbär bidrag från svenska statenz (jfr 33§ skollagen). Enligt gällande rätt (jfr avsnitt 6.2) krävs att en fristående skolas undervisning väsentligen motsvarar grundskolans för att den fristående skolan skall godkännas för skolpliktens fullgörande. Denna allmänna förutsättning kan enligt kommitténs mening inte anses uppfylld, om skolan genomgående eller till övervägande delen bedriver undervisningen på ett annat språk än svenska. I sådana fall kan eleverna inte förutsättas nämligen få väsentligen de kunskaper i svenska språket som grundskolan är avsedd att ge. Såsom nämnts bedrivs undervisningen vid de berörda skolorna inte heller med utgångspunkt i den svenska läroplanen för grundskolan utan efter utländska förebilder, som i fråga om t. ex. lärostoff kan vara väsentligt

1 Det är normalt en nödvändig förutsättning att barnet redan från skolgångens början har tillräckliga kunskaper för att följa undervisningen på det språk som är skolans undervisningsspråk. Tyska skolan i Stockholm utgör i viss mån ett undantag, då man vid denna skola sedan några år tillbaka kan börja skolgång där utan att ha grundläggande kunskaper i tyska. Avsikten är emellertid att barnet efter några års skolgång skall ha nått så långt i inlärandet av tyska språket att all undervisning kan bedrivas på detta språk. 2 Dock har regeringen medgett att ett schabloniserat bidrag får utgå till Stockholms kommun för viss undervisning vid Lycée Français Saint-Louis (se avsnitt 1.4.1).

70 i skola

Skolpliktens fullgörande fristående

annorlunda. Detta är enligt kommitténs mening ytterligare ett skäl till att diskutera om undervisningen kan anses uppfylla den allmänna förutsättningen för att skolan skall kunna godkännas för skolpliktens fullgörande.

6.3.2 Överväganden och förslag

för grundskolan och den allmänna Skolplikten har — genom läroplanen - fått sitt innehåll med förutsättningen för godkännande av fristående skolor tanke på dem som är bosatta här i landet för en längre tid. Det är att detta innehåll kan passa mindre väl för vissa kategorier av ofrånkomligt skolpliktiga. Det gäller framför allt utländska barn som vistas i Sverige för en kortare tid. Men det kan även gälla svenska barn som befinner sig här för en kortare tid. kommitténs står det klart att skolor, som bedriver sin Enligt mening undervisning helt eller till övervägande delen på annat språk än svenska och normalt ocksåi väsentliga delar efter en utländsk läroplan , för nämnda elever fyller ett påtagligt behov, som svårligen kan tillgodoses inom grundskolan eller inom fristående skolor i allmänhet. För sådana barn bör skolplikten därför kunna ges ett delvis annat innehåll. Även sådana skolpliktiga barn - svenska medborgare eller inte -, som kan ha särskilda antas kvarstanna i landet för en längre tid, kan i undantagsfall skäl att åberopa som gör att skolplikten också av dem bör kunna fullgöras i en skola av berört slag. Som särskilt skäl bör inte räcka att barnet genom den ena av eller båda föräldrarna eller på något annat sätt har anknytning till ett land där skolans undervisningsspråk talas. Det bör krävas att barnets särskilda skola eller att barnet i förhållanden gör att barnet har svårt att gå i vanlig varje fall har en påtaglig nytta av att i stället få fullgöra sin skolgång i en skola av det aktuella som ett för barnet slaget. En sådan skolgång måste framstå uppenbarligen bättre alternativ, trots att kunskaperna i svenska språket och om svenska förhållanden får antas bli sämre. Med hänsyn till dessa omständigheter anser kommittén att regeringen under vissa förutsättningar bör för skolpliktens fullgörande få godkänna en fristående skola, som bedriver hela eller den övervägande delen av sin bör endast få avse undervisning på annat språk än svenska. Godkännandet barn som kan antas inte komma att kvarstannai landet för en längre tid eller som kan åberopa andra särskilda skäl. En förutsättning för sådant godkännande bör vara att skolans undervisning som helhet betraktad kan anses vara likvärdig med grundskolans. I kravet på likvärdighet med grundskolan bör enligt kommitténs uppfattning ligga att skolans undervisning utgår från de allmänna värderingar på vilka det svenska samhället bygger. samt I kravet på likvärdighet bör också ligga att kunskaper och färdigheter kan avse delvis andra sakområden men att den skolningi övrigt visserligen allmänna Sådana skillnader i nivån inte bör få vara lägre än grundskolans. fråga om lärostoff som är betingade av att eleverna skall ges en grund för fortsatt skolgång utomlands bör i regel kunna godtas. Även frånsett detta bör en sådan omständighet som att eleverna ges goda kunskaper i ett världsspråk särskild vid bedömningen av som t. ex. engelska kunna tillmätas betydelse om undervisningen som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans.

i

Skolpliktens fullgörande fristående skola 71

Beträffande barn som är svenska medborgare eller som kan antas kvarstannai landet för en längre tid bör enligt kommitténs mening krävas att de får en viss undervisning i svenska. De bör få träning i att tala, läsa och skriva svenska godtagbart. Annars kan skolans undervisning inte anses för dem vara likvärdig med grundskolans. SER-kommittén förutsätter att fristående skola av nu aktuellt slag i sin elevvårdande verksamhet samverkar med sociala och barnavårdande myndigheter och institutioner. Som en följd av dessa överväganden föreslår kommittén att i skollagen införs nya bestämmelser av följande lydelse:

En fristående skola, som bedriver hela eller den övervägande delen av sin undervisning på ett annat språk än svenska, får av regeringen godkännas för fullgörande av skolplikten i vad gäller barn som kan antas inte komma att kvarstanna i landet för en längre tid eller som har andra särskilda skäl att få fullgöra sin skolplikt i en sådan skola. För godkännande krävs att skolans undervisning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Därvid gäller att barn, som är svenska medborgare eller som kan antas komma att kvarstanna i landet för en längre tid, skall ges undervisning i svenska.

överväganden

och

förslag beträffande

stöd till fristående skolor

7.1 Inledande synpunkter

Rätten att starta, driva och utnyttja fristående skola konstituerar ingen rätt till stöd från det allmänna. Någon folkrättslig förpliktelse att ge stöd till fristående skola kan inte härledas ur de internationella konventioner som Det finns inte heller något hinder för staten att ge stöd av Sverige tillträtt. större omfattning till vissa skolor och mindre stöd eller inget stöd alls till andra skolor om sakliga grunder finns för en sådan ordning.‘ Därför är frågan om statligt stöd till fristående skola huvudsakligen en fråga om vad som är skäligt och inte en fråga om vad som är rätt eller fel.

I SEH-kommitténs direktiv anförs följande:

”Utredningens överväganden i vad avser statsbidrag bör inte leda fram till att de grundläggande principerna i skolväsendets uppbyggnad förändras. Reglerna i ett nytt system får ej vara så utformade att det finns risk för att det vid sidan om det allmänna skolväsendet växer upp ett omfattande system av enskilda skolor.

SEH-kommitténs förslag skall sålunda vara ganska restriktiva och så awägda att de inte gynnar framväxandet av ett med grundskolan parallellt Restriktivitet i fråga om det statliga stödet kan ta sig uttryck på skolsystem. flera sätt. En möjlighet är att ge ett generöst statligt stöd till ett fåtal skolor som fyller högt ställda krav. För att begränsa antalet kan också spärregler införas t. ex. att endast ett bestämt antal skolor av samma typ kan få statligt stöd (jfr de finska bestämmelserna om högst tre Steinerskolor med statsbidrag). En annan möjlighet är att ge ett begränsat statligt stöd till samtliga skolor utan åtskillnad. Det enda krav som då kan ställas är att skolan är godkänd för fullgörande av skolplikten. Begränsningen av stödets omfattning skulle därvid kunna utgöra en tillbakahållande faktor.

1 Beträffande inte god- 7.2 Tänkbara villkor för stöd tagbara grunder för åt-

statligt

skillnad jfr t. ex. Unes- Som redovisats i avsnitt 1.4.1 har sju fristående skolor för närvarande statligt co-konventionen och stöd. Tre av dem får statsbidrag enligt förordningen (1964:137) om regeringsformens stadtill ganden mot diskriminestatsbidrag vissa privatskolor. De fyra övriga får statsbidrag enligt ring på grund av etniskt särskilda bestämmelser meddelade av regeringen. Enligt SEH-kommitténs ursprung m.m.

74 Stöd till fristående skolor

uppfattning bör statligt stöd utgå till dessa skolor i nuvarande omfattning även i fortsättningen. Kommittén behandlar dessa skolor i avsnitt 7.7. Riksdagen beslöt våren 1976 (mot. 1975/7611423, UbU 1975/76:21, rskr 1975/762248) att riktlinjerna för den då arbetande utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK) skulle vara att statsbidrag skall utgå till vissa enskilda skolor även i framtiden. SSK borde framlägga ett förslag till statsbidragssystem som var tillämpbart på sådana skolor utanför det kommunala skolväsendet som syftar till att förverkliga eller utpröva mer

omfattande eller genomgripande kursplanemässiga, metodiska eller andra

pedagogiska idéer och tankar eller där man genom en speciell uppläggning av skolans arbete vill för praktiskt skolbruk omsätta utvecklingsfrämjande uppfostrings- eller omvårdnadsidéer. Det borde enligt riksdagsbeslutet även i framtiden vara möjligt att med statsbidrag starta och driva en skola utanför det kommunala skolväsendet. Detta riksdagsuttalande som återges i SEH-kommitténs direktiv skall vara utgångspunkt för kommitténs utredningsarbete. I direktiven anförs bl. a. att

försöksverksamhet vid enskild skola kan vara ett kriterium för att erhålla statsbidrag. Det kan emellertid finnas skäl att låta även skolor som inte bedriver försöksverksamhet erhålla statsbidrag (jfr Hillelskolan och estniska skolor). Jag vill samtidigt betona att frågan om statsbidrag till enskild skola även i fortsättningen måste bli föremål för prövning från fall till fall. Med anledning av vad som anförts i direktiven har SEH-kommittén övervägt vilka grundläggande villkor som skall gälla för att statligt stöd skall kunna utgå till fristående skola. SEH-kommittén delar den uppfattning som anförts i direktiven att skola som bedriver försöksverksamhet eller som bedriver sin undervisning enligt ett speciellt pedagogiskt system bör kunna komma i fråga för ett begränsat statligt stöd. Det bör därvid enligt kommitténs mening inte göras någon åtskillnad mellan skolor som bedriver mer genomgripande kursplanemässiga försök och skolor som genom en speciell uppläggning av skolans arbete syftar till att utveckla och utpröva utvecklingsfrämjande uppfostrings- eller omvårdnadsidéer. Som gemensam grundförutsättning bör gälla att skolans verksamhet bedöms vara av värde för det allmänna skolväsendets utveckling. Prövning om en fristående skola skall anses berättigad till statsbidrag bör göras av skolöverstyrelsen efter yttrande av den lokala Skolstyrelsen och vederbörande länsskolnämnd. Även skolor som bedriver sin undervisning på annat språk än svenska och som av regeringen godkänts för skolpliktens fullgörande bör kunna komma i fråga för ett begränsat statligt stöd. Flera skäl kan anföras härför. Det behov som dessa skolor fyller kan svårligen tillgodoses inom grundskolans ram. Det är av värde att kunna erbjuda barn till utländska medborgare, som kortvarigt vistas i landet för studier eller uppdrag och vilkas barn är skolpliktiga enligt 1Jfr internationell skola svensk lag, en skolundervisning som motsvarar hemlandets. 1 Det ligger också utomlands och Ds U ett värde i att sådana kortvarigt hemmavarande utlandssvenskar som i 1978:6 De enskilda skovistelselandet haft sina barn i skola med undervisning på annat språk än lornas ställning inom utbildningsväsendet, s. svenska, kan låta sina barn gå i skola som ger undervisning på samma språk. 112 Språkskolorna. För barn till föräldrar, av vilka den ena eller båda har anknytning till något

SOU 19:81:34 Stöd till

fristående skolor 75

land inom exempelvis engelskt, franskt eller tyskt språkområde, kan det också i vissa fall vara lämpligt att få fullgöra skolplikten i skola av nu aktuellt slag. Statligt stöd bör dock endast utgå för de enligt svensk lag skolpliktiga barnen vid dessa skolor. De barn vilkas föräldrar är anställda vid ambassader eller konsulat och som inte är skolpliktiga enligt svensk lag bör inte få inräknas i underlaget för statsbidrag. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att pröva om skolor som bedriver sin undervisning på annat språk än svenska skall anses berättigade till statligt stöd. Yttranden bör ha lämnats av den lokala Skolstyrelsen och av vederbörande länsskolnämnd. Nämnden bör också beräkna antalet skolpliktiga elever vid skolorna. Vad gäller skolor med arbetsmiljö med konfessionell prägel vill SEHkommittén anföra följande. Den svenska grundskolan är i konfessionellt hänseende neutral och dess undervisning i religionskunskap skall vara saklig och allsidig. Denna undervisning är i princip obligatorisk. Konfessionell undervisning däremot bör normalt anordnas i föräldrarnas eller det egna Samfundets regi. I skola med arbetsmiljö med konfessionell prägel eftersträvar man inte bara en religionsundervisning av konfessionell art. Man söker också skapa arbetsformer och en arbetsmiljö som är genomsyrade av en bestämd livshållning. Enligt SEH-kommitténs mening är inte det förhållandet att skolan har en arbetsmiljö med konfessionell prägel i sig ett skäl till att statsbidrag skall kunna utgå. Om en sådan skola önskar kommai åtnjutande av statligt stöd, bör den genom sin verksamhet visa att den för praktiskt skolbruk utvecklar uppfostrings- eller omvårdnadsidéer som kan bedömas vara av värde för skolväsendet i dess helhet (jfr riksdagsbeslutet våren 1976 som redovisats inledningsvis). Som självklart krav bör gälla att skolan är öppen även för barn till föräldrar som inte bekänner sig till den religiösa eller filosofiska som karakteriserar skolan övertygelse och att en allsidig undervisning i religionskunskap meddelas. Prövning om en skola med arbetsmiljö med konfessionell prägel skall anses berättigad till statsbidrag bör göras av skolöverstyrelsen efter yttrande av den lokala Skolstyrelsen och vederbörande länsskolnämnd.

7.3 Frågan om ett stöd till begränsat statligt fristående

skola med införande fr. o. m. läsåret

tidigast 1982/83 och

successivt med i den

början lägsta årskursen

I kapitel 3 har redovisats att statens utgifter minskar i vissa avseenden om skolpliktiga barn börjar i fristående skola godkänd enligt 34 § skollagen. När det gäller basresursbidraget uppgår minskningen enligt SEH-kommitténs beräkningar till hälften av den kostnad som staten skulle ha haft, om dessa elever gått i grundskolan. I reda pengar betyder detta att statens utgifter i vad gäller basresurser minskar med genomsnittligt ca 2 500 kronor per elev på lågstadiet, ca 3 500 kronor per elev på mellanstadiet och ca 4 200 kronor per elev på högstadiet. Vid beräkningen av de genomsnittliga basresursbidragen per elev har hänsyn tagits till det för läsåret 1980/81 gällande genomsnittliga

76 Stöd till fristående skolor

antalet elever per basresurs och stadium och till kostnaderna för tilläggsbidrag, arbetsgivaravgifter och lönekostnadspålägg. När det gäller bidraget i form av förstärkningsresurs medför en elevs övergång till fristående skola, att statens utgifter minskar med hela det belopp som skulle ha utgått, om eleven gått i den kommunala grundskolan. Detta belopp uppgår till ca 2600 kronor per elev. Vid beräkningen av beloppet har hänsyn också tagits till kostnaderna för tillåggsbidrag, arbetsgivaravgifter och lönekostnadspålägg. Förekomst av fristående skola kan också påverka statens kostnader på annat sätt än i fråga om basresurser och förstärkningsresurs. Elever i fristående skola inräknas inte i underlaget för beräkning av den s. k. länsskolnämndsresursen. Denna resurs, som är elevrelaterad, utgår i genomsnitt i riket med 0,026 veckotimmar per elev och år (= ca 125 kronor inkl. arbetsgivaravgifter och lönekostnadspålägg). Förekomst av fristående skola kan också påverka dimensioneringen av skolledarorganisationen i grundskolan i vissa kommuner. Skolledarorganisationens dimensionering beräknas på det poängtal som grundskolan omfattar enligt 1 kap. 7 § skolförordningen. I de fem skolor i Sverige som bedriver sin undervisning på engelska, franska eller tyska är merparten elever skolpliktiga enligt svensk lag. Bland

dessa finns ett inte obetydligt antal som, om de gick i grundskolan, skulle

behöva särskilt stöd framför allt i svenska för att kunna följa undervisningen. Det är inte möjligt att exakt beräkna hur många elever det egentligen skulle röra Det är emellertid uppenbart att statens kostnader i detta sig om. hänseende begränsats att eleverna gått till nu berörda skolor.‘

genom

Statsbidraget per elev i grundskolan uppgår till i genomsnitt 11 000-12 000 kronor innevarande läsår (1980/81). Bidraget per elev i årskurs 1 är givetvis betydligt lägre än bidraget per elev i årskurs 9. Med stöd av de kostnadsberäkningar som gjorts (jfr avsnitten 3.2 och 7.6 om ett elevbidrag samt en viss besparing för statsverket inom ramen för den summa utgifter staten skulle ha haft, om eleverna gått i grundskolan) finner SEH-kommittén det skäligt att ett begränsat statligt stöd efter särskild prövning ges till fristående skola. Ett sådant statligt stöd bör dock inte utgå generellt utan endast till skola som fyller vissa krav (se avsnitt 7.2). Ett begränsat statligt stöd bör i förekommande fall ges tidigast från läsåret 1982/83 och successivt, dvs. stödet bör införas fr. o. m. årskurs 1 och byggas ut med en årskurs i taget. 1 Såsom redovisats iav- Ett på så sätt infört stöd - det gäller barn som ännu inte uppnått snitt 1.4.1 ger staten till Stockholms kommun skolpliktsåldern - bör inte betraktas som en merkostnad i vanlig bemärkelse ett bidrag till undervis- utan jämföras med de kostnader staten skulle ha haft, om eleverna gick i ningen i svenska av skol- grundskolan. SEH-kommittén föreslår således inte statsbidrag för elever pliktiga elever vid en av som nu befinner sig i enskild skola godkänd enligt 34 § skollagen - det skulle de berörda skolorna, bli en opåräknad kostnad för statsverket. Kommittén är dock medveten om nämligen Lycée Français Saint-Louis. att många skolor godkända enligt 34 § skollagen har ekonomiska svårigheter och att det finns risk för avveckling under de närmaste åren, om inte visst stöd 2 Som exempel kan nämtill de högre årskurserna ges från det allmänna? Med hänsyn till de krav på nas att Waldorfskolornas återhållsamhet med kostnadskrävande förslag som gäller för utredningsardriftunderskott i juli 1980 uppgick till 1,1 betet, är det enligt kommitténs mening inte möjligt att föreslå ett begränsat milj. kr. statligt stöd för elever som nu befinner sig i skolor utan statsstöd. Detta

sou 1981234

Stöd till fristående skolor 77

utesluter självfallet inte att regeringen kan se frågan från en annan synpunkt och medge ett begränsat stöd för elever som nu befinner sig i sådan skola. Utformningen av det fortsatta statsstödet till fristående skolor som i dag erhåller sådant stöd behandlar kommittén i avsnitt 7.7. Frågan om ram för den totala omfattningen av fristående skolor med statsstöd behandlar SEH-kommittén i följande avsnitt.

7.4 Garantier för att de i det

grundläggande principerna

allmänna skolväsendets inte

uppbyggnad förändras

I direktiven för SEH-kommitténs arbete framhålls bl. a. vikten av att de regler som kommittén kan komma att föreslå för tilldelning av statsbidrag till fristående skolor inte får vara så utformade att ”det finns risk för att det vid sidan om det allmänna skolväsendet växer upp ett omfattande system av enskilda skolor. Den enhetlighet som kännetecknar det allmänna skolväsendet i Sverige har flera fördelar, och det är därför angeläget att slå vakt om den. Den ger möjlighet till en likvärdig utbildning för barnen, oavsett bostadsort, och den är ett av medlen att uppnå större jämlikhet och att överbrygga motsättningar mellan olika grupper i samhället. I det pluralistiska samhälle som alltmer växer fram är det väsentligt och värdefullt att barnen genom det enhetliga allmänna skolväsendet en gemensam plattform erbjuds att stå på. Ett enhetligt skolväsende bör likväl inte utesluta, att det vid sidan om detta ges ett utrymme för skolverksamhet som tillgodoser särskilda behov eller önskemål i pedagogiskt eller annat hänseende. stöd bör också - Statligt såsom tidigare anförts - kunna ifrågakomma för sådan verksamhet. Utifrån dels kommitténs egen uppfattning, dels de krav som direktiven ställer på att de grundläggande principerna för det allmänna skolväsendets uppbyggnad inte får förändras, är emellertid en fri och obegränsad tillväxt för statsunderstödd verksamhet av detta slag inte möjlig. Med hänsyn härtill föreslår SEH-kommittén att det sätts en gräns för den totala omfattningen av den statsunderstödda enskilda skolverksamheten. Ett begränsat statligt stöd för elever vid- fristående skolor, i vilka skolplikt kan fullgöras, bör enligt kommitténs mening fr. o. m. läsåret 1982/83 kunna utgå till uppemot 0,6-0,7 % av det totala antalet skolpliktiga barn i riket.‘ Ett fastställande av den slutliga storleken på elevtalsramen måste föregås av

1 Antalet elever i fristående skolor utgör i dag 0,58 % av antalet skolpliktiga elever i riket. I sin preliminära kalkyl beträffande procentsatsen har SEH-kommittén utgått från a) att nu befintliga fristående skolor vid full utbyggnad i och för sig skall kunna inrymmas i ramen. Ingen nu befintlig skola bör på grund av för liten ram uteslutas från möjligheten att bli föremål för prövning för ett begränsat statligt stöd, b) att ett antal nya skolor skall kunna tillkomma och inte i förväg på grund av för liten ram vara uteslutna från möjligheten att få statsbidrag, c) att inte alla skolor i grupp a) och b) blir förklarade berättigade till ett begränsat statligt stöd.

skolor

78 Stöd till fristående

beslut av regering och riksdag. Frågan om fastställande av annat politiska procenttal bör kunna prövas, om den föreslagna ramen skulle bli izmspråktagen. SEH-kommitténs förslag innebär, om hela ramen tas i anspråk, en ökning av antalet skolpliktiga elever i statsunderstödda fristående skolor från 0,2 % till 0,6-0,7 % av det totala antalet eleveri skolpliktig ålder. l individer räknat innebär detta att nuvarande antal skolpliktiga elever i statsunderstödda fristående skolor -för närvarande ca 2 000 —kan komma att öka med drygt 4 000. Eftersom det begränsade statliga stödet föreslås bli infört successivt med en årskurs i sänder med början från den lägsta, innebär den föreslagna ramen att ytterligare drygt 400 elever per årskull kan komma att gå i statsunderstödd fristående skola. Undervisningen som ges i de skolor som skall ifrågakomma för statligt stöd skall vara av god kvalitet. Därvid bör det mindre vara fråga om verksamhetens yttre utformning och materiella resurser än om dess innehåll och resultat. Då de awägningar och bedömningar som här avses endast kan göras under pågående verksamhet och kräver en längre tid, föreslår SEHkommittén att statligt stöd till fristående skola skall kunna utgå först efter det att verksamheten pågått i minst tre år. Med denna karenstid blir det möjligt att tillfredsställande bedöma skolans verksamhet, innan statligt stöd utgår. Det begränsade statsstödet föreslås alltså kunna utgå först för elever som tas in under det fjärde verksamhetsåret. Regeringen bör kunna medge undantag från denna regel, om särskilda skäl föreligger. Det finns också anledning att överväga vilket antal elever vid fristående skola som skall utgöra minimum för att statligt stöd skall utgå. Enligt SEH-kommitténs mening bör skolan omfatta minst 25 elever när beslut om statsbidrag första gången fattas. Regeringen bör kunna medge undantag från denna regel. De anförda reglerna, nämligen elevtalsramen, kvalitetskravet, det successiva införandet av bidraget samt minimiantalet elever synes SEH-kommittén för att de grundläggande principerna i det allmänna ge tillräckliga garantier skolväsendets uppbyggnad inte skall förändras.

7.5 Modeller för statligt stöd

Enligt SEH-kommitténs direktiv har kommittén bl. a, att överväga om det är möjligt att för grundskoldelen av fristående skola tillämpa någon eller några av principerna för nu gällande statsbidragsbestämmelser för grundskolan. I det nuvarande statsbidragssystemet för grundskolan finns ett bidrag, förstärkningsresursen, som är relaterat till eleven. Detta bidrag per elev är schabloniserat. Schablonen är beräknad på genomsnittliga kostnader för vissa aktiviteter som skall täckas bidraget. Veckotimpriset och genom därmed bidragsbeloppet fastställs årligen. Förstärkningsresursen skulle kunna användas som modell för bidrag till fristående skola. Eftersom bidraget är elevanknutet är det administrativt skulle komma till användning, måste lätthanterligt. Om denna bidragsform att modellen endast anger ett mått på bidraget. Använd- 1 Mått för fulltalig klass det understrykas förbehållas vissa aktiviteter. i b-form på lågstadiet. ningen av bidraget kan inte såsom i grundskolan

sou 1981:34

Stöd till fristående skolor 79

Bidraget får ses som ett allmänt driftbidrag, som mottagaren själv disponerar efter gottfinnande. Basresursen är den dominerande bidragsformen i grundskolans statsbidragssystem. Även denna bidragsform skulle kunna användas när det gäller bidrag till fristående skola. Den är emellertid ett mindre lätthanterligt mått än förstärkningsresursen, då den inte är elevrelaterad utan knuten till påbörjade 25-tal elever (lågstadiet) eller 30-tal elever (mellan- och högstadierna) vid viss skolenhet. Denna olägenhet kan elimineras att genom basresursen (b) delas i elevandelar, P_ -delar eller E_ -delar, Det är inte svårt att räkna fram hur många kronor varje elevandel uppgår till. Basresursen kan på detta sätt liksom förstärkningsresursen beräknas med visst belopp per elev. Något beslut om antalet basresurser per skolenhet blir inte nödvändigt. Elevantalet vid given tidpunkt (t. ex. den 15 september) avgör bidragets omfattning. Nämnarna 25 och 30, de s. k. delningstalen, i bråken och är avsevärt å å högre än det riksgenomsnittliga antalet elever per basresurs och stadium. De är likväl valda, då de är den enklaste till anknytningen grundskolans statsbidragssystem, som i fråga om basresursen bygger på 25-tal resp. 30-tal elever. Det ligger i sakens natur att inte någon kommun kan ha medelvärden som ligger i omedelbar närhet av delningstalen. Det innebär att fristående skola får ett basresursbidrag per elev som är lägre än normalt, nämligen ca 80 % för lågstadiet, ca 73 % för mellanstadiet och ca 89 % för högstadiet (vid två paralleller) av det basresursbidrag som kommunerna riksgenomsnittligen får vid nuvarande basresursmedeltal om 20,07 elever för lågstadiet, 21,80 elever för mellanstadiet och 26,52 elever för högstadiet. Den minskade statliga transfereringen av bidrag till kommun (jfr prop. 1980/81 : 100 bil. 12 p.

C12) täcks alltså mer än väl in i de modeller för ett begränsat statligt stöd till

fristående skolor som kommer att redovisas i detta kapitel. SEH-kommittén presenterar i det följande fem olika modeller A, B, C, D och E för statsbidragsgivning. I modellerna för tillämpas principerna grundskolans statsbidragssystem, i fråga om basresurser dock med belopp per elev. Beräkningen sker genomgående efter det vecckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga arvodesgrupp 3. Beträffande bidragsberäkningar årskurs för årskurs enligt en av modellerna hänvisas till bilaga 5.

7.5.1 Modell A: J/x-dels basresurs + 90 % av

förstärkningsresursen + tilläggsbidrag + till bidrag arbetsgivaravgifter

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) har i sitt slutbetänkande (SOU 1978:65) Skolan. En ändrad ansvarsfördelning presenterat två modeller för statsbidragssystem för grundskolan. Den ena modellen, SSK:s huvudmodell, innebär ett helt nytt bidragssystem. detta fastställer Enligt V man med hänsyn till vissa objektiva kriterier (kommunens stödområdestillhörighet, kommunens utvecklingsgrad och tätortsgrad, antalet elever i grundskolan etc.) kommunens bidragsgrad i förhållande till ett genomsnittligt statsbidrag per elev i riket. Systemet är således elevrelaterat. Den andra modellen är en vidareutveckling av det sedan budgetåret 1978/79 gällande statsbidragssystemet för grundskolan. Den innebär att vissa av de bidrag som

skolor

80 Stöd till fristående

biträdande skoldirektör, nu är separata (bidrag till tjänster som skoldirektör, rektor och studierektor samt bidragen till hemspråksundervisning, stödundervisning och särskild undervisning) inordnas i första hand i förstärkningsresursen och i andra hand i tilläggsbidraget. De separata bidragen skulle, om bli elevrelaterade. Med denna modell de inordnas i förstärkningsresursen, kommer likväl fortfarande ca 75 % av det statliga bidraget, dvs. bidraget till att vara knutna till skolenhetsorganisationen i kommunen och basresurser, därmed beroende av länsskolnämndens årliga beslut. att modifiera det Enligt SEH-kommitténs mening skulle det vara möjligt nuvarande för grundskolan på så sätt att bidraget till statsbidragssystemet basresurser - den avgjort största delen av det statliga bidraget till den kommunala - För varje årskurs i grundskolan grundskolan görs elevrelaterat. i varje kommun räknas basresursmedeltalen (genomsnittligt antal elever per åren. Den första femårsperioden efter det

basresurs) fram för de senaste fem

införande omfattar åren 1978/79-1982/83. De nya statsbidragssystemets

genomsnittliga elevtalen per basresurs och årskurs för de fem åren fastställs

som kommunens medeltal basresurstilldelningen för exempelvis den för närmaste femårsperioden. För varje elev i grundskolan erhåller kommunen 1/x-dels varvid x står för kommunens basresursmedeltal för basresurs, med 1/x-del av årskursen i fråga. Elevantalet för viss årskurs multiplicerat för en basresurs för samma årskurs ger kommunens totala bidraget basresursbidrag för årskursen. Kommunens basresursmedeltal omprövas inför varje ny femårsperiod eller oftare, om särskilda förhållanden påkallar det. En fördel med det nu föreslagna systemet är att kommunen får möjlighet till en mer och inte som nu blir beroende av långsiktig planering länsskolnämndens beslut våren före varje läsår vad gäller basresurser. Det över statsbidragets ökar. Även i administrativt lokala inflytandet användning hänseende modifierade bidragssystemet medföra synes det nu föreslagna vinster, framför allt beträffande den administration som avser fastställandet av antalet basresurser vid kommunens skolenheter. I vad gäller rekvisitionsoch för statsbidraget kan också vissa vinster utbetalningsförfarandet uppnås. Det modifierade statsbidragssystem som redovisats i det föregående skulle för fristående skola. också kunna tjäna som modell för statsbidragssystem För varje elev i sådan skola utgår statligt stöd med 1/x-dels basresurs. x står för det basresursmedeltal som gäller för den aktuella årskursen i den där den fristående skolan är belägen. Därtill utgår 90 % av kommun, förstärkningsresursen samt tilläggsbidrag och bidrag till arbetsgivaravgifterna. Ett sådant system är rättvist och ger fristående skola i statsbidragshänseende i stort sett samma förutsättningar som grundskolan i den kommun, där skolan är belägen. Även om det föreslagna systemet i princip är enkelt, torde det emellertid inte vara möjligt att tillämpa det utan en föregående mer fördjupad analys. resurser. Kommittén vill likväl För en sådan analys saknar SEH-kommittén denna modell som en framtida statsbidragsmodell för såväl presentera fristående skola som grundskola.

sou 1981:34 Stöd till skolor 81

fristående

7.5.2 Modell B: 1/25-dels resp. I/30-dels basresurs

+ 90 % av förstärkningsresursen + + tilläggsbidrag bidrag till arbetsgivaravgifter

Det elevrelaterade statliga stödet enligt Modell B består av dels 1/25-dels basresurs per elev på lågstadiet och 1/30-dels basresurs per elev på mellanoch högstadierna, dels 90 % av en förstärkningsresurs om 0,5625 veckotimmar per elev (för läsåret 1980/81). Tilläggsbidrag, för närvarande 13,4 %, beräknas på summan av beloppen för basresurs och förstärkningsresurs. På summan av ,beloppen för basresurs, förstärkningsresurs och tilläggsbidrag beräknas till kostnader bidraget för arbetsgivaravgifter (avgifter för sjukförsäkring, folkpensionering och ATP) med för närvarande 28,9 %. Procentsatsen 28,9 % motsvarar den som idag tillämpas för statsbidraget till de estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan. Det sammanlagda beloppet för basresurs, förstärkningsresurs, tilläggsbidrag och bidrag till arbetsgivaravgifter utgör det statliga stödet per elev. Per elev och år ger Modell B för lågstadiet 3 142 kronor, för mellanstadiet 4 021 kronor och för högstadiet 5 906 kronor i basresursbidrag (exkl. bidrag till arbetsgivaravgifter). 90 % av förstärkningsresursen ger 1 807 kronor per elev och år (exkl. bidrag till arbetsgivaravgifter). En variant av Modell B är en modell utan förstärkningsresurs, dvs. bidrag per elev och år motsvarande 1/25-dels resp. 1/30-dels basresurs + tilläggsbidrag + bidrag till arbetsgivaravgifter.

7.5.3 Modell C: 90 % av 1/25-dels basresurs + resp. 1/30-dels

90 % av förstärkningsresursen + + till tilläggsbidrag bidrag arbetsgivaravgifter

I Modell C utgår basresursbidraget med 90 % av 1/25-dels resp. 1/30-dels basresurs. Förstärkningsresursen i modellerna A och B med utgår liksom 90 % av denna. Per elev och år ger Modell C genomsnittligt för lågstadiet 2 828 kronor, för mellanstadiet 3 619 kronor och för högstadiet 5 316 kronori basresursbidrag (exkl. bidrag till arbetsgivaravgifter). 90 % av förstärkningsresursen ger 1 807 kronor per elev och år (exkl. arbetsgivaravgifter). En variant av Modell C är en modell utan förstärkningsresurs, dvs. bidrag per elev och år med 90 % av 1/25-dels resp. 1/30-dels basresurs + tilläggsbidrag + bidrag till arbetsgivaravgifter.

7.5.4 Modell D: 90 % av 1/25-dels basresurs + resp. 1/30-dels

90 % av förstärkningsresursen, varav till hälften går fristående

skola och till den kommun i vilken skolan är

hälften belägen + tilläggsbidrag + till bidrag arbetsgivaravgifter

Denna modell skiljer sig från övriga bl. a. därigenom att förstärkningsresursen utgår med 45 % till fristående skola och med 45 % till kommun i vilken skolan är belägen. Skälet till denna uppdelning av förstärkningsresursen är att den del som tilldelas kommunen skall kunna tillföras den antingen kommunala grundskolan eller den fristående skolan eller delas mellan dessa alltefter de behov som föreligger. Härigenom ges möjlighet att pröva från fall

skolor

82 Stöd till fristående

till fall hur resursen bäst kan användas. Kommunens beslut i denna fråga bör skolan. lämpligen föregås av samråd med den fristående Basresursbidraget per elev och år enligt denna modell ger för lågstadiet 2 828 kronor, för mellanstadiet 3 619 kronor och för högstadiet 5 316 kronor 90 % av förstärkningsresursen fördelas (exkl. bidrag till arbetsgivaravgifter). med 903 kronor till kommunen och 903 kronor till den fristående skolan (bidrag till arbetsgivaravgifter inte inräknat). n

7.5.5 Modell E: 98 % av + tilläggsbidrag förstärkningsresursen + bidrag till arbetsgivaravgifter

inkl. Modell E innebär att bidrag utgår endast i form av förstärkningsresurs och bidrag till arbetsgivaravgifter. Kostnaderna enligt denna tilläggsbidrag modell svarar mot de minskade utgifter som staten får i vad avser när elever skola och inte i den förstärkningsresursen, går i fristående kommunala grundskolan. Per elev och år uppgår bidraget till 1 967 kronor

(exkl. bidrag till arbetsgivaravgifter).

Ytterligare modeller kan självfallet konstrueras genom andra kombinationer av modellerna och varianterna av dessa samt av procentsatserna.

till av ett statligt stöd

7.6 Förslag utformning begränsat

till vissa fristående skolor

skola bör enligt SEH-kommittén i nuläget Det statliga stödet till fristående utformas i enlighet med den, variant av Modell C som redovisats i avsnitt

med 90 % av

7.5.3. Enligt denna modell utgår endast bidrag per elev och år 1/25-dels resp. 1/30-de1s basresurs, tilläggsbidrag och bidrag till arbetsgivar- 28,9 %. Därmed kommer elevbidraget samt en avgifter med för närvarande staten skulle viss besparing att rymmas inom ramen för den summa utgifter ha haft om eleverna gått i grundskolan och inte börjat i årskurs 1 i fristående

skola (jfr avsnitt 3.2).‘

Kommittén vill stryka under följande. Det ligger i sakens natur att inte kan ha basresursmedeltal som ligger i omedelbar närhet av någon kommun delningstalen 25 och 30. Det innebär att fristående skola - om bidrag med 100 % av en basresursandel skulle utgå -får ett basresursbidrag per elev som ca 80 % för lågstadiet, ca 73 % för är lägre än normalt, nämligen mellanstadiet och ca 89 % för högstadiet av det basresursbidrag per elev som

1Alternativt har kommittén övervägt stöd i enlighet med Modell D som redovisats i avsnitt 7.5.4. Det skulle innebära att den skola som förklarats berättigad till statligt samt att 90 % av stöd per elev erhåller 90 % av 1/25-dels resp. 1/30-dels basresurs per elev utgår. Denna förstärkningsresurs delas i princip lika förstärkningsresursen mellan fristående skola (45 %) och den kommun i vilken skolan är belägen (45 %). Med denna modell är det inte möjligt att rymma såväl ett elevbidrag som en viss besparing för statsverket inom ramen för den summa utgifter som staten skulle haft, nu förorda om eleverna gått i grundskolan. Kommittén har därför avstått från att denna modell. Modellen bör emellertid kunna övervägas i ett senare sammanhang.

Stöd till

fristående skolor 83

kommunerna riksgenomsnittligen får vid nuvarande basresursmedeltal. Eftersom SEH-kommittén per elev föreslår med 90 % av en bidrag basresursandel, skall vid jämförelse med bidraget till grundskolan nyssnämnda procenttal 80, 73 och 89 minskas med en tiondel, vilket innebär 72 %, 66 % och 80 % av nuvarande basresursbidrag Det bör per elevi grundskolan. noteras att denna bidragsmodell inte inrymmer förstärkningsresurs (som är ca en fjärdedel av nuvarande statsbidragskostnad per elev) samt bidrag till kostnader för skolledare och viss stödundervisning m. m. Det föreslagna systemet med basresursandelar för stöd till statligt fristående skola är lätt att hantera i administrativt hänseende. Genom att systemet är elevrelaterat kan mycket undvikas. Den statsbidragsarbete slutliga regleringen av statsbidraget kan göras nästan omedelbart efter redovisningsårets slut. Som föreslagits i avsnitt 7.2 bör det ankomma på skolöverstyrelsen att pröva vilka skolor som skall anses berättigade till ett begränsat statsstöd. I bilaga 3 finns under punkt 1 förslag till förordning om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever. SEH-kommittén vill också föreslå att de elever som går i sådan fristående skola som förklarats berättigad till statligt stöd inräknas i underlaget för beräkningen av den s. k. länsskolnämndsresursen under anslaget Särskilda åtgärder på skolområdetl Därigenom ges en viss möjlighet att eliminera kommunalekonomiskt negativa effekter som förekomsten av fristående skola kan ha medfört. Omvänt bör statsbidragsberättigad fristående skola, som har elever med behov av särskilda insatser, kunna ifrågakomma för bidrag ur Iänsskolnämndsresursen. Bedömningen av denna fråga bör - efter anökan om huvudmannen ingå i länsskolnämndens årliga arbete med fördelning av resursen.

7.7 Förslag till tekniska beträffande förändringar bidragsgivningen till de fristående skolor som i är dag

statsunderstödda

7.7.1 Utgångspunkter

Såsom redovisats i avsnitt 1.4.1 finns det för närvarande sju fristående skolor som erhåller statsbidrag. Tre av skolorna - Franska skolan i Stockholm, Göteborgs högre samskola och Lundsbergs skola i Storfors - får nu statsbidrag enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor. Dessa tre skolor har såväl grundskola som gymnasieskola. De fyra övriga skolorna - de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg, Hillelskolan i Stockholm och Kristof-

1 Riksdagen har våren 1981 beslutat att länsskolnåmndsdelen av förstärkningsresursen skall upphöra i sin nuvarande form. I ett nytt anslag på riksstaten, kallat Särskilda åtgärder på skolområdet, sammanförs medel motsvarande denna s. k. länsskolnämndsresurs och vissa andra medel. Medel från det nya anslaget avses bli fördelade av länsskolnämnderna till kommuner med särskilda behov efter vissa allmänt angivna regler (prop. 1980/81:100, bil. 12 punkterna C 10 och C 12, UbU 1980/81:22 och 30, rskr 1980/812283).

sou 1981:34

84 Stöd till fristående skolor

ferskolan i Stockholm —får bidrag enligt särskilda bestämmelser meddelade elever också av regeringen. Av dessa fyra skolor har endast Kristofferskolan på gymnasial nivå. De nuvarande bidragssystemen för dessa sju skolor är i princip uppbyggda efter de system som gällde för grundskolan före läsåret 1978/79 resp. alltjämt En kortfattad redovisning har lämnats i avsnitt gäller för gymnasieskolan. 1.4.1. Den administrativa hanteringen av bidragsgivningen åvilar skolöverstyrelsen. Hanteringen är ganska komplicerad. mening bör de sju skolorna även i fortsättningen Enligt SEH-kommitténs

få statsbidrag för sin grundskola. Reglerna för bidrag bör emellertid ändras,

så att de närmare ansluter till det system som kommittén har föreslagit i avsnitt 7.6. Kommittén anser att de sju skolorna i princip skall få statsbidrag i oförändrad omfattning. Den modell som används i förslaget till förordning om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever ger inte skolorna Därför krävs delvis andra konstruksamma bidrag som nuvarande regler. tioner. Kommittén föreslår att bidragsgivningen för tiden fr. o. m. den 1 juli 1982 i modell C i avsnitt 7.5.3. Modell C innebär konstrueras med utgångspunkt av 1/25-dels 1/30-dels basresurs + 90 % av en per elev 90 % resp. + bidrag till arbetsgivaravgifter med för förstärkningsresurs + tilläggsbidrag för basresurser bör närvarande 28,9 %. När det gäller veckotimpriset skolorna i arvodesgrupp 3. inplaceras Vissa av de berörda skolorna har få elever. För att de likväl genom modell i oförändrad föreslår kommittén att C skall kunna få statsbidrag omfattning i modellen används som regulator. Särskilda procenttilläggsbidragsdelen satser för tilläggsbidraget bör kunna fastställas för olika skolor enligt vad kommittén redovisar i det följande. Kommittén anser att bidragsadministrationen övergångsvis under tre år Därefter bör, sedan arbetsrutinerna bör ligga kvar hos skolöverstyrelsen. länsskolnämnd. fastlagts, denna uppgift läggas på respektive först de tre skolor som får statsbidrag I det följande behandlar kommittén enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor (se Därefter behandlar kommittén de fyra skolor som får avsnitt 7.7.2). enligt särskilda bestämmelser (se avsnitt 7.7.3). statsbidrag

7.7.2 Skolor som för närvarande får bidrag enligt förordningen (1 964:13 7) om statsbidrag till vissa privatskolor

Verksamheten vid sådana skolor som får bidrag enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor regleras i privatskolförord-

ningen (1967:270). i grundskolan hänvisar privatskolförord- Vad gäller arbetets anordning huvudsakligen till skolförordningen (1971:235) i dess lydelse vid ningen normalt utgången av juni 1978. Vidare skall skolorna enligt förordningen för tillämpa 1969 års läroplan för grundskolan (Lgr 69). Statsbidragssystemet skolorna till dessa i mångt och mycket föråldrade bestämmelser. anknyter Det fr. o. m. läsåret 1978/79 införda statsbidragssystemet för grundskolan över statsbidragets Statsbimedförde ett ökat lokalt inflytande användning.

sou 1981:34 Stöd till

fristående skolor 85

drag som tidigare var specialdestinerade inordnades i bidraget till förstärkningsresursen och i tilläggsbidraget. Detaljregleringen av bidragsanvändningen upphörde. För att 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) fr. 0. m. läsåret 1982/83 skall kunna tillämpas även vid de skolor som omfattas av privatskolförordningen är det enligt SEH-kommitténs mening nödvändigt att skolorna lösgörs från de snart föråldrade bestämmelserna och att deras inflytande över resursernas ökas. Detta bör naturligen användning ske genom ett nytt statsbidragssystem som knyter an till grundskolans. _ Vid de tre berörda skolorna skulle det därför komma att finnas två statsbidragssystem, nämligen dels det nuvarande som används för gymnasieskolan, dels det nya som används för grundskolan. Detta kan synas vara opraktiskt, men de eventuella olågenheterna väger lätt jämförda med de vinster vad gäller rekvisition och granskning som det nya systemet medför för grundskoldelen. Dubbla bidragssystem vid en och samma skolenhet tillämpas alltjämt vid ett antal gymnasieskolor kombinerade med grundskola i det allmänna skolväsendet. Några påfallande olägenheter av det dubbla systemet har inte framkommit. Kommittén har i avsnitt 7.7.1 angett utgångspunkterna för ett nytt statsbidragssystem för grundskoldelen vid de aktuella skolorna. Såsom kommittén då framhöll bör skolorna i princip få bidrag i oförändrad omfattning. Kommittén föreslår att 1964 års statsbidragsförordning ändras på det sättet, att en grundskolresurs utformad enligt den i avsnitt 7.7.1 nämnda modellen införs (jfr avsnitt 7.5.3). Därvid bör beträffande tilläggsbidragsdelen föreskrivas att sådant bidrag utgår efter den procentsats som fastställs för varje skola. Procentsatsen bör fastställas med hänsyn till vad som krävs för att varje skola, om den har ungefär samma antal elever som tidigare, skall kunna få bidrag i oförändrad omfattning. Skolöverstyrelsen bör kunna få regeringens uppdrag att göra erforderliga beräkningar av procentsatsen för tilläggsbidraget. Enligt kommitténs beräkningar torde det för Franska skolan och Göteborgs högre samskola kunna tillämpas ungefär samma procentsats för tilläggsbidraget som tillämpas för grundskolan och fristående skolor i allmänhet. För Lundsbergs skola är situationen annorlunda. För att den skolan skall kunna få bidrag i oförändrad behövs omfattning, en högre procentsats för tilläggsbidraget. Detta beror på det jämförelsevis låga antalet elever vid skolan och på dennas karaktär av internatskola. Enligt 1964 års förordning utgår statsbidrag till kostnader för särskild undervisning (bl. a. för undervisning av sjuka barn). Detta statsbidrag bör självfallet utgå även framdeles. Vid beräkningen av bidraget bör i princip 28-30 §§ förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan tillämpas. I bilaga 3 redovisas under punkt 5 förslag till förordning om ändring i förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor. Förordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1982. SEH-kommittén föreslår slutligen att kostnaden för basresurser, förstärkningsresurs och tilläggsbidrag till grundskoldelen av de tre skolorna belastar till driften av grundskolor anslaget Bidrag m. m. fr. o. m. budgetåret

skolor

86 Stöd till fristående

1983/84. Av tidsskäl torde det inte vara möjligt att genomföra denna ändring fr. o. m. budgetåret 1982/83.

7.7.3 Skolor som i enligt särskilda dag får statsbidrag

bestämmelser

Verksamheten vid de fyra fristående skolor som i dag får statsbidrag enligt särskilda bestämmelser meddelade av regeringen - de två estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan - är inte reglerad i samma omfattning som verksamheten vid de skolor som omfattas av privatskolförordningen. Som villkor skolorna bl. a. att de skall följa av för statsbidrag gäller för de estniska fastställd För Hilleskolan och Kristofferskolan skolöverstyrelsen läroplan. att de skall av skolöverstyrelsen fastställda timplaner samt de gäller följa föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. i övrigt En övergång till ett bidragssystem enligt de riktlinjer som har angetts i i administrativt hänseende. Den avsnitt 7.7.1 innebär en väsentlig förenkling innebär samtidigt bättre möjligheter för de berörda skolorna att planera sin

verksamhet.

Kristofferskolan

för innevarande skall Kristof- Enligt föreskrifter i regleringsbrev budgetår ferskolan vid fastställande av bidragsunderlag beräknas omfatta högst 600 fördelade varav 10-12. elever på 21 klasser, högst tre i årskurserna För en verksamhet av denna storlek bör Kristofferskolan enligt kommitden i avsnitt 7.7.1 nämnda modellen (jfr téns mening få statsbidrag enligt Därvid bör för tilläggsbidrag fastställas med avsnitt 7.5.3). procentsatsen till vad som krävs för att bidrag skall kunna utgå i oförändrad hänsyn omfattning. För årskurserna 10-12, som egentligen svarar mot det gymnasiala stadiet, beräknas sätt som för årskurs 9 vid föreslås att statsbidraget på samma skolan. om statsbidrag till I bilaga 3 redovisas under punkt 2 förslag till förordning Kristofferskolan i Stockholm.

Hillelskolan

Hillelskolan omfattar för närvarande sju klasser av låg- och mellanstadierna. som motsvarar en organisation av denna storlek bör För det antal elever Hillelskolan få samma modell som Kristofferskolan. statsbidrag enligt för av att det totala Storleken av procentsatsen tilläggsbidraget påverkas bidraget liksom nu bör inrymma resurs för en skolledartjänst. I bilaga 3 redovisas under punkt 3 förslag till förordning om statsbidrag till Hillelskolan i Stockholm.

Stöd till skolor 87

fristående

De estniska skolorna

Den estniska skolan i Stockholm omfattar för närvarande sex klasser på lågoch mellanstadierna, medan den estniska skolan i Göteborg omfattar endast tre klasser på samma stadier. Antalet elever är enligt uppgift 98 vid skolan i Stockholm och 35 vid skolan i Göteborg. Kommittén anser att vardera skolan för ungefär nuvarande antal elever bör få statsbidrag konstruerat på samma sätt som till statsbidragen Kristofferskolan och Hillelskolan. Därvid bör beträffande tilläggsbidragsdelen föreskrivas att sådant bidrag utgår efter den procentsats som fastställs för varje skola. Vad gäller skolan i Stockholm bör procentsatsen bestämmas med hänsyn till vad som krävs för att skolan skall kunna få bidrag i oförändrad omfattning. Beträffande skolan i Göteborg bör enligt kommitténs mening övervägas att fastställa procentsatsen på grundval av en ev. minskad organisation. I bilaga 3 redovisas under punkt 4 förslag till förordning om statsbidrag till de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg. Det bör att det statsbidrag tilläggas som i dag utgår för de s. k. kompletteringsskolorna inte berörs av övergången till det nu föreslagna bidragssystemet. Det bidraget bör utgå även fortsättningsvis i oförändrad omfattning och på samma grunder som hittills.

7.8 Kommunalt stöd till fristående skola

I avsnitt 1.4.2 har SEH-kommittén redovisat formerna för det nu förekommande kommunala stödet till fristående skolor. av det Omfattningen kommunala stödet varierar från kommun till kommun. Det finns kommuner som inte ger något stöd till fristående skola, under det att andra ger ett ganska omfattande stöd. Det förekommer också att bidragen till fristående skolor i samma kommun har olika kan också vara olika omfattning. Bidraget utformat för skilda stadier i en och samma skola. Vad gäller lokaler, upplåter en del kommuner skollokaler kostnadsfritt, under det att andra tar övertaliga ut en marknadsmässig eller symbolisk hyra. Om elev gåri fristående skolai annan kommun än hemortskommunen, ger vissa kommuner bidrag som svarar mot en reducerad interkommunal ersättning, andra åter ger inte något bidrag. Några kommuner betalar denna reducerade i de fall då kommunen ersättning inte kan erbjuda motsvarande undervisning (t. ex. för skolgång i skola med annat undervisningsspråk än svenska) eller om särskilda skäl föreligger för skolgång i fristående skola i annan kommun 1Med kompletteringsskolor avses den under- Det förekommer att elev i fristående skola får utnyttja kommuns visning i estniska språket skolskjutsorganisation, förutsatt att detta inte medför extra kostnader för m_ m. som meddelas kommunen. Resebidrag betalas av en del kommuner för elever som går i skolpliktiga 615W? aV fristående skola i annan kommun. på e

°_SmiSk‘ “r5P“’“g

De flesta kommuner “om (mer l landet ger bidrag till läroböcker ’ skolmåltider och skolhäl- Verksamheten omfattar sovård. Det sker antingen genom kontantbidrag - det år den vanliga formen ca 3 700 undervisningsför bidrag till läroböcker - eller på så sätt att elev i fristående skola får inta timmar per läsår.

88 Stöd till fristående skolor

sina måltider och besöka hälsovården i närmast belägna kommunala skola. Praxis i de berörda kommunerna är sålunda olika. Förklaringen härtill är den stora frihet som en kommun har att själv bestämma i vilken utsträckning den vill ge stöd till fristående skola. Det föreligger ingen skyldighet att ge bidrag, men det finns normalt inte heller något hinder för att ge stöd (se avsnitt 1.4.2). Enligt SEH-kommitténs mening är det inte en tillfredsställande lösning att genom lagstiftning reglera frågan om kommunalt stöd till fristående skola. Kommunens rätt att själv bestämma över sina angelägenheter bör inte onödigtvis begränsas. Kommittén har i sina överväganden om statligt stöd till fristående skola inte tagit hänsyn till frågan om kommunalt stöd utgår till fristående skola eller inte. Lika litet bör kommun enligt kommitténs mening vid sina ställningstaganden till frågan om kommunalt stöd till fristående skola ta hänsyn till om statligt stöd utgår eller inte.

7.9 Elevavgifter vid fristående skola

Det finns anledning att först något beröra elevavgifter och deras effekt i rekryteringshänseende. Om man undantar internatskolorna, är de statsunderstödda fristående skolornas elevavgifter inte så höga att de ohjälpligt hindrar flertalet föräldrar att låta sina barn gå i dem. Det är för många en prioriteringsfråga. Nedsättning av eller befrielse från elevavgift förekommer. Vid vissa av de inte statsunderstödda fristående skolorna är avgifterna så höga att en i socialt hänseende allsidig rekrytering inte är möjlig att uppnå. Det bör emellertid framhållas, att Waldorfskolorna och skolorna med arbetsmiljö med konfessionell prägel genomgående synes ha en socialt allsidig rekrytering. Detta beror på att dessa skolor dels har förhållandevis låga elevavgifter, dels - såsom påpekats i avsnitt 1.4.3 - söker tillämpa principen att ingen av ekonomiska skäl skall vara förhindrad att låta sina barn gå i dessa skolor. Skolverksamheten vid de två sistnämnda slagen av skolor bygger emellertid på ett starkt föräldra- och lärarengagemang. Föräldrarnas bidrag är exempelvis inte endast pekuniärt. Det finns anledning att behandla frågan om elevavgifternas storlek vid skola som enligt SEH-kommitténs förslagi avsnitt 7.2 ovan kan komma att få statligt stöd. Även frågan om nedsättning av eller befrielse från elevavgift bör beaktas i detta sammanhang. Det är enligt kommitténs mening rimligt att som villkor för statligt stöd till skola med enskild huvudman kräva att elevavgiften är skälig. Som tidigare nämnts är elevavgifterna vid fristående skolor olika höga beroende på skolornas olika förutsättningar att finansiera verksamheten. Då det emellertid inte gärna kan komma i fråga att bestämma en högsta tillåten elevavgift för varje skola för sig, föreslår SEH-kommittén att skolöverstyrelsen i samband med prövningen om fristående skola skall förklaras berättigad till statsbidrag får bedöma om elevavgiften är skälig. Den nu föreslagna prövningen av elevavgiftens storlek bör kunna bidra till

sou 1981:34 Stöd till skolor

fristående 89

att en i socialt hänseende till fristående allsidig rekrytering skola uppnås. Enligt SEH-kommitténs mening är det emellertid angeläget att ytterligare öka möjligheten till en socialt allsidig rekrytering. Ett medel är att som statsbidragsvillkor föreskriva att möjlighet till nedsättning av eller befrielse från elevavgift skall finnas. Föräldrarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden bör vara avgörande för om nedsättning av eller befrielse från elevavgift skall ifrågakomma. De inkomstgränser som gäller för inkomstprövat tillägg till studiebidraget enligt studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen (1973:418) bör därvid kunna tjäna som vägledning. Befrielse från elevavgift bör medges barn till föräldrar vilkas ekonomiska underlag inte överstiger det belopp som årligen fastställs för att maximalt inkomstprövat tillägg skall kunna erhållas.

Överstiger föräldrarnas ekonomiska underlag den gräns som gäller för

befrielse bör nedsättning av elevavgiften kunna medges. Vid beräkningen av nedsättningens storlek bör centrala studiestödsnämndens tabeller för beräkning av inkomstprövat tillägg vara vägledande.

överväganden

8 och beträffande

förslag

särskilda bestämmelser för fristående

skolor för elever

skolpliktiga

8.1 Allmänt om regelsystemet för fristående skolor

Skollagen gör åtskillnad mellan statsunderstödda och icke statsunderstödda enskilda skolor (33 § resp. 34 §). De statsunderstödda enskilda skolorna kan i sin tur indelas i två grupper till följd av att regeringen har meddelat olika bestämmelser för resp. grupp. Till den ena gruppen hör enskilda skolor vilkas huvudmän av regeringen har förklarats berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor. Dessa skolor omfattas av privatskolförordoch är därmed underkastade ningen (1967:270) en tämligen ingående som studierektor och lärare reglering. Tjänsterna rektor, är statligt reglerade, dvs. avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, liksom fallet är för motsvarande tjänster vid den kommunala grundskolan. Den andra gruppen består av statsunderstödda skolor som inte har statligt reglerade tjänster. De är inte heller underkastade några ingående bestämmelser i övrigt. Enligt nuvarande bestämmelser i skollagen krävs inte ett särskilt godkännande för skolpliktens fullgörande för skolor som uppbär statsbidrag. De anses godkända i och med beslutet om statsbidrag* För närvarande är det alltid regeringen som - med stöd av riksdagsbeslut - fattar beslut om vilka skolor som skall få statsbidrag. Som framgår av kapitel 7 innebär SEH-kommitténs förslag att skolöverstyrelsen skall kunna förklara vissa fristående skolor, som godkänts för skolpliktens fullgörande enligt 34 § eller 34 a § skollagen, berättigade till statsbidrag, om vissa villkor är uppfyllda. Det föreslagna systemet bör inte utesluta att regeringen liksom hittills skall kunna förklara en skola berättigad till statsbidrag och därmed godkänna den för skolpliktens fullgörande.

1 8.2 Beslut om av fristående skola Enligt 33 § skollagen

godkännande enligt

får skolplikten fullgöras

34 § skollagen i enskild statsunderstödd

skola enligt bestämmelser som meddelas av Beslut om godkännande av skola enligt 34 § skollagen fattas av skolstyrelsen i den kommun regeringen eller myndigdär skolan är belägen (10§ skollagen). het som regeringen ut- Frågan om beslut om godkännande skulle fattas av skolstyrelsen eller av ser.

92 Särskilda bestämmelser skolor

för fristående

länsskolnämnden vid skollagens tillkomst år 1962.

behandlades

1957 års skolberedning hade i sitt betänkande (SOU 1961:30) Grundskolan föreslagit att Skolstyrelsen skulle vara beslutsinstans. Vid av skolberedningens betänkande tog några remissbehandlingen remissinstanser upp frågan på vilken nivå beslutet om godkännande skulle ligga. Dessa remissinstanser ansåg att det borde ankomma på länsskolnämnden att fatta beslutet bl. a. med den motiveringen att det var angeläget att trygga en viss enhetlighet vid bedömningen. Föredragande statsråd framhöll (prop. 1962:136 s. 61) att han biträdde främst därför att det lokala organet lättast och skolberedningens förslag enklast kunde skaffa om underlaget för bedömningen. De sig kunskap önskemål som framkommit vid remissbehandlingen av skolberedningens betänkande torde i huvudsak bli tillgodosedda genom att besvär kunde anföras mot skolstyrelsens beslut. hade att erinra mot vad föredraganden anfört (SäU Riksdagen inget 1962:2, rskr 1962:334). SEH-kommittén vill till frågan om vilken myndighet som skall pröva av fristående skola enligt 34§ skollagen anföra följande. godkännande Det är angeläget att prövning av skola enligt 34 § skollagen sker på ett så för hela landet. En sådan enhetlig skulle enhetligt sätt som möjligt prövning måhända lättast kunna om beslutet om godkännande fattades av uppnås, central myndighet. Eventuell uppkomst av fristående skola av nytt slag kan också tala för att prövningen av godkännande skall ske centralt. För ett bibehållande av nuvarande ordning kan emellertid följande framhållas. Sedan år 1962, då skollagen tillkom, har kommunindelningen förändrats och större enheter bildats. Kommunens resurser vad gäller skolverksamheten har i alla hänseenden ökats. Utvecklingen har också gått mot att kommunerna i större än tidigare får fatta beslut beträffande utsträckning skolverksamheten. Skolstyrelsen har ett övergripande ansvar för att skolpliktiga elever fullgör i grundskolan eller sätt. har också de sin skolplikt på annat Skolstyrelsen bästa för att skaffa sig information och kunskap om förutsättningarna underlaget för den bedömning som måste föregå ett beslut om godkännande av skola enligt 34 § skollagen. SEH-kommittén har vid en sammanvägning av de olika synpunkter som redovisats i det kommit till den uppfattningen att det för föregående närvarande skäl för en ändring av den nuvarande inte finns några avgörande ordningen. Beslut om godkännande av fristående skola enligt 34 § skollagen bör alltjämt fattas av skolstyrelsen. Kommittén förutsätter att länsskolnämnderna och skolöverstyrelsen följer utvecklingen på detta område.

8.3 Tillsyn

Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden bör ha tillsyn över undervisningen elever i fristående skolor. Härutöver bör skolstyrelsen i av alla skolpliktiga den kommun där fristående skola ligger ha tillsyn över skolan (jfr 50 a § i förslaget till lag om ändring i skollagen).

Särskilda bestämmelser skolor

för fristående 93

Om en skolpliktig elev börjar eller slutar vid fristående skola, bör huvudmannen för skolan ha skyldighet att snarast lämna uppgift om detta till r Skolstyrelsen i den kommun där eleven är kyrkobokförd (jfr 50 b § i förslaget till lag om ändring i skollagen).

8.4 Bestämmelser som rör till

statsbidrag fristående

skolor i allmänhet

SEH-kommittén har i kapitel 7 behandlat grunderna för det statsbidragssystem som enligt kommitténs mening bör kunna tillämpas på fristående skolor som inte uppbär statsbidrag enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor eller enligt särskilda bestämmelser meddelade av regeringen (estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan). Beslut att förklara annan fristående skola berättigad till statligt stöd inom den av regeringen fastställda elevtalsramen bör såsom redan framgått enligt SEH-kommitténs mening fattas av skolöverstyrelsen. Över ansökan från fristående skola om statligt stöd bör skolstyrelsen i den kommun där skolan ligger och vederbörande länsskolnämnd avge yttrande. Skolöverstyrelsen bör vid sitt beslut om statsbidrag också fastställa det högsta antal elever som vid full utbyggnad av skolan får utgöra underlag för Om en fristående skola önskar utöka bidraget. sin organisation skall framställning därom göras till skolöverstyrelsen. Det är av praktiska skäl att en central instans fattar nödvändigt förstagångsbeslutet. Därigenom kan en likartad bedömning och uppnås dessutom krävs inte någon särskild för att se till att den samordning fastställda elevtalsramen inte överskrids. De årliga statsbidragsbesluten inom för varje skola fastställd ram kan lämpligen fattas av länsskolnämnden i samband med dess övriga beslut om Eftersom det resurstilldelning. föreslagna stödet ges i elevrelaterad form blir beslutet på våren före läsårets början preliminärt. Det slutliga beslutet kan fattas först sedan det definitiva antalet elever per den 15 september meddelats nämnderna. Detta bör ske senast den 1 oktober varje år. Vad gäller rekvisition och utbetalning av statsbidrag bör i princip kunna tillämpas de regler som gäller för statsbidraget för grundskolan. Som allmänna förutsättningar för att skolöverstyrelsen skall kunna besluta om statligt stöd till fristående skola bör gälla bl. a. att skolan skall ha minst 25 elever och att verksamheten skall ha pågått i minst tre år innan statsbidrag utgår att skolans undervisning skall vara av god kvalitet att elevavgifterna är skäliga att möjlighet till nedsättning av eller befrielse från elevavgift finns för barn till mindre bemedlade föräldrar samt att plan för skolans avsedda organisation företes.

I sina yttranden över ansökan från fristående skola om statligt stöd bör skolstyrelsen och länsskolnämnden också avge ett omdöme om skolans undervisning. Omdömet bör mera ta sikte på skolans samlade verksamhet och dennas inriktning på att uppnå läroplanens mål än utgöra en detaljerad

94 Särskilda bestämmelser skolor

för fristående

jämförelse med grundskolan. Elevavgifterna har behandlats i avsnitt 7.9. Som ytterligare villkor för statsbidrag bör gälla följande. Skolans verksamhet bör ledas av en styrelse, som utses av huvudmannen. Normalt är huvudmannen en sådan juridisk person som har egen styrelse. Denna bör då kunna vara styrelse även för skolan, om den uppfyller vissa krav i fråga om ledamotsantal m. m. Styrelsen bör ha minst fem ledamöter. SEH-kommittén har inte funnit skäl att föreslå att någon eller några ledamöter i styrelsen skall utses av staten eller kommunen. För undervisningen bör finnas tim- och kursplaner som fastställs av skolans bör få del av. styrelse och som länsskolnämnden tjänster bör inte finnas vid nu berörda skolor. Statligt reglerade Såsom tidigare nämnts finns i bilaga 3 under punkt 1 förslag till förordning om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever.

_ 95

överväganden

9 och beträffande

förslag åtgärder inom eller i samverkan med

grundskolan

9.1 Fristående skola och det

pedagogiska utvecklingsarbetet m. m.

Det har i kapitel 4 antytts, hur svårt det kan vara att sprida och nyttiggöra erfarenheter och resultat från de olika och slag av försöksverksamhet utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för det statligt stödda forskningsoch utvecklingsarbetet. Skolforskningskommittén har i sitt betänkande (SOU 1980:2) Skolforskning och skolutveckling belyst problemen och lagt fram förslag till lösningar. I propositionen ( 1980/81 :97) om skolforskning och personalutveckling har regeringen lagt fram sina förslag till riksdagen bl. a. om det framtida pedagogiska utvecklingsarbetet. Det har också redovisats, att det föreligger samma svårigheter att direkt de erfarenheter som vunnits genom skolverksamhet nyttiggöra i enskild regi (jfr avsnitt 4.5 och vad som där sägs om Kristofferskolan i Stockholm). I ett inte obetydligt antal fristående skolor bedrivs en verksamhet som i olika hänseenden skulle kunna vara av intresse för den allmänna skolan att ta del av. Detta gäller t. ex. skolor som arbetar efter Steiners eller Montessoris idéer. Andra skolor pedagogiska som t. ex. de estniska med sin speciella inriktning torde också kunna förtjäna särskild uppmärksamhet. Inom ramen för det pedagogiska utvecklingsarbetet pågår projektverksamhet. Det synes inte föreligga några hinder för att statliga medel används till projekt som fristående skola självständigt eller i samverkan med andra skolor bedriver. inhämtat Enligt vad SEH-kommittén från skolöverstyrelsen förekommer för närvarande inte några sådana statligt stödda projekt. Ett centralt initierat projekt som består i en utvärdering av verksamheten vid t. ex. de estniska skolorna skulle kunna bidra till en ökad insikt i minoriteternas skolproblematik och ge uppslag och idéer till lösningar av dessa spörsmål. Det skulle enligt SEH-kommitténs mening vara av värde om kontakter etablerades mellan skolmyndigheter och fristående skola även i andra frågor än de rent ekonomiska, vilka hittilldags har dominerat. En samverkan och lärare i på det lokala planet mellan lärare i grundskolan fristående skola bör enligt SEH-kommitténs Ett mening också eftersträvas. utbyte av erfarenheter skulle kunna vara till ömsesidigt gagn för det dagliga arbetet i skolan. Detta förekommer slag av lokalt utvecklingsarbete i dag endast i begränsad omfattning. Samverkan kan utformas på olika sätt allt efter de lokala förutsättningarna. Studiebesök eller gemensamma studiedagar är tänkbara former. Den fortbildningsverksamhet som statlig myndighet

96 inom eller i samverkan med grundskolan

Åtgärder

anordnar vid fristående skola. bör stå öppen även för lärare som tjänstgör Detta bör i första hand gälla för lärare vid de statsunderstödda skolorna. SEH-kommittén föreslår område skall kunna omfatta att det statliga utvecklingsarbetet på skolans även fristående skola, att den fortbildningsverksamheten skall kunna omfatta också statliga personal vid fristående skola. SEH-kommittén rekommenderar att samverkan av olika slag etableras på lokal nivå mellan den kommunala och fristående skola i syfte att främja skolverksamheten. grundskolan

9.2 om särskild skolverksamhet inom

Frågan grundskolans ram

9.2.1 Bakgrund

Enligt direktiven bör SEH-kommittén överväga möjligheterna att genom olika åtgärder inom det allmänna skolväsendet tillgodose de krav som ligger bakom önskemålen om ökat för enskilda skolor. utrymme

och diskussionspromemoria (Ds U

Eugene Ekvall har i sin kartläggningsskolornas inom utbildningsväsendet fört fram 1978:6) De enskilda ställning skola inom grundskolans ram” (s. 106, 109 f. och tanken på avtal om enskild 126 f.). Enligt Ekvall torde regeringen, lämpligen efter riksdagens hörande, i skollagen kunna meddela bestämmelser om med stöd av bemyndigande försöksverksamhet med enskild skola inom det kommunala skolväsendets ram. 1980 till SEH-kommittén för Regeringen har genom beslut den 24 januari beaktande överlämnat en skrivelse av den 24 oktober 1979 från Skolstyrelsen i Örebro kommun. I skrivelsen redovisar Skolstyrelsen överläggningar som har haft med för Waldorfpedagogik i Örebro Skolstyrelsen Föreningen inrättande av s. k. waldorfklasser inom grundskolans ram. l angående till avtal som föreningen i samband med redovisningen ingår ett förslag överläggningarna lämnade till skolstyrelsen. Utifrån dessa förutsättningar diskuteras i det följande idén att bedriva särskild skolverksamhet inom grundskolans ram. En av mellan Skolstyrelsen i Örebro redovisning överläggningarna i Örebro är av intresse som kommun och Föreningen för Waldorfpedagogik utgångspunkt för diskussionen. Vad föreningen tänkt sig i sammanhanget framgår av det förslag till avtal lämnade innebär bl. a. som föreningen till skolstyrelsen. Avtalsförslaget

följande. Kommunen och föreningen enas om att driva en tioårig försöksverksamhet med att i grundskolan

waldorfpedagogisk undervisning genom starta

waldorfklasser. En gemensam förutsättning för försöket är att Waldorfpedasina egna förutsättningar och villkor och att gogiken får fungera utifrån varken eller föreningen är betjänt av att pedagogiken Skolstyrelsen uttunnas. som består enbart av Waldorfklasserna styrs genom ett waldorfkollegium lärare som tjänstgör i dessa klasser.

Åtgärder inom eller i samverkan med 97

grundskolan

Hela Örebro kommun skall vara upptagningsområde för waldorfklasserna. Intagning avgörs av waldorfkollegiet. Om kö uppstår, får kvotering tillämpas i syfte att få en allsidig social sammansättning av en klass. En ny waldorfklass av årskurs l startar varje år under

förutsättning att

lärare och elever finns. En klass skall hållas samman under samtliga årskurser. Klassläraren följer en klass t. o. m. årskurs 7 eller 8. Waldorfklasserna förläggs till samma skolenhet. Samma tim- och kursplaner används som gäller för Kristofferskolan.

Waldorfkollegiet fastställer vilka läromedel som skall användas. Även

i övrigt gäller att waldorfkollegiet självständigt avgör frågor om

waldorfpedagogikens metod och tillämpning. Waldorfkollegiet avgör om en elev skall flyttas till

högre årskurs.

Waldorfkollegiet utfärdar läsårsbrev och

avgångsbetyg med karakterise-

rande omdömen. från årskurs

Avgångsbetyg 9 översätts av skolan till

sifferbetyg, om detta begärs av t. ex. intagningsnämnd.

Länsskolnämnden eller Skolstyrelsen anställer lärare för waldorfklasserna i enlighet med waldorfkollegiets val. Lärarna skall vara utbildade waldorfpedagoger och kan sakna formell

grundskollärarkompetens.

Lärarnas kompetens bedöms av en grupp sakkunniga från Rudolf Steiner-seminariets

waldorfpedagogiska lärarutbildning

och Svenska waldorfskolors konferens.

Skolförordningens bestämmelser gäller inte i fråga om arbetsvillkoren för

lärarna i waldorfklasserna. Alla sådana frågor avgörs av waldorfkollegiet. Härigenom bestämmer lärarna själva sin

tjänstgöringsskyldighet, omfatt-

ningen av undervisningen i klass eller i särskild samt tid för grupp konferenser m. m. Lärarna erhåller de bruttolöner som skulle ha utgått för motsvarande

tjänstgöring i grundskolans reguljära verksamhet.

För s. k. social lönesättning eller lön efter behov skall lärarna ha rätt att_ i den mån de önskar lägga ihop sina lönebelopp och omfördela medlen i

med principer som beslutats av waldorfkollegiet. enlighet i Örebro har redovisat sina synpunkter på förslaget till avtal. Skolstyrelsen mellan föreningen och Skolstyrelsen har enligt den

Meningsskiljaktigheterna

senare i första hand gällt de bestämmelser i avtalsförslaget som reglerar lärares

tjänstgörings- och avlöningsförhållanden. Skolstyrelsen anser sig i

dessa avseenden bunden av gällande förordningar och kollektivavtal.

9.2.2 Några allmänna

reflexioner rörande enskild skola inom

grundskolans ram”

Det redovisade avtalsförslaget innebär en konstruktion som i stort svarar mot det av Ekvall använda uttrycket ”enskild skola inom grundskolans ram”. Den första fråga som inställer sig är naturligen vilka önskemål och resonemang som i allmänhetdet aktuella fallet lämnas därhän - kan tänkas ligga bakom idén med särskild skolverksamhet i den angivna meningen. En del förespråkare ser kanske systemet som ett medel att få till stånd nära kontakter mellan grundskolan och den enskilda skolan för att dessa skall kunna

tillgodogöra sig varandras erfarenheter. För dem som anser att staten

och kommunen skall ha samma ekonomiska ansvar för en enskild skola som l I

eller i samverkan med

98 Åtgärder inom grundskolan

ram för grundskolan kan systemet med en enskild skola inom grundskolans framstå som ett sätt att motivera att den enskilda skolan skall ges kanske stöd. En del av dessa förespråkare kanske också ser samma ekonomiska i administrativt hänseende enkelt sätt att tillföra den systemet som ett enskilda skolan samma ekonomiska stöd som grundskolan.

hör kanske även att den som uppfattar inrättandet av en enskild Till bilden kan ha en annan inställning till skola som en generell kritik mot grundskolan av särskild skolverksamhet inom det hela, om verksamheten ges formen

grundskolan. till allmänna reflexioner rörande Avtalsförslaget ger anledning följande idén med enskild skola inom grundskolans ram.

att i fråga om såväl pedagogik som Det är naturligt en skolförening vill driva skolverksamhet på sina egna villkor. Så länge det rör organisation som bedrivs såsom fristående skola sig om skolföreningens egen verksamhet, som huvudman, är en sådan utgångspunkt helt i sin ordning. med föreningen som kommunen har Men om verksamheten görs till en del av grundskolan, med statliga och kommunala medel, är det ansvaret för och som helt bekostas horisont att tänka inte rimligt ens om saken ses i första hand från föreningens som om verksamheten hade varit sig att föreningen skall ha samma inflytande

föreningens skola. med en sådan är det om saken ses ur Än mindre rimligt ordning - och statens - Grundskolan är baserad på kommunens synvinkel. Genom skollagen har kommunerna ålagts skyldigoffentligrättslig reglering. under av en skolstyrelse för vilken gäller het att driva grundskola ledning som ansluter till kommunallagens system för kommunala bl. a. regler nämnder. En kommun kan därför inte utan särskilt stöd i lag - och något

- avtal i praktiken överlämna sådant finns inte för fall av åsyftat slag* genom att drivas av annan. Så länge kommunen måste ha en del av grundskolan för en verksamhet, kan kommunen inte avhända sig de befogenansvaret heter som ansvaret förutsätter. för att genom ny lagstiftning och åtföljande Det är i och sig möjligt för en anordning som rent faktiskt föreskrifter i förordning skapa utrymme inom ram. Men det krävs en mer innebär enskild skola grundskolans än idéns förespråkare torde ha omfattande och komplicerad specialreglering

föreställt sig.

av 1 Jfr särskild undervisning enligt 24 § tredje stycket skollagen för barn som på grund långvarig sjukdom eller sjukdom som tvingar till upprepad kortare handikapp, frånvaro inte kan delta i vanligt skolarbete. Enligt 48§ andra stycket förordnar i regeringen om rätt för kommun att genom annan anordna undervisning som avses finns i 5 kap. 45§ skolförordningen. Där 24§ tredje stycket. Sådana föreskrifter föreskrivs att huvudman för sjukvårdsanstalt, barnhem eller liknande anstalt gentemot av den kommun där anstalten ligger får åta sig att svara för särskild undervisning vid anstalten. Är landstingskommun eller annars annan än kommun grundskolelever huvudman, fordras medgivande av länsskolnämnden. omfattar Skolhälsovård. Jfr även 25 a § skollagen. Där föreskrivs att grundskolan Vidare föreskrivs bl. a. att kommun får besluta att uppgifter som enligt paragrafen om denna har ankommer på kommunen i stället skall fullgöras av landstingskommun,

åtagit sig att fullgöra uppgifterna.

sou 1981:34

Ãtgärde

Vad gäller särskilda frågor i problemkomplexet kan nämnas lärartjänsterna. Lärarna i grundskolan har statligt reglerad anställning, varmed avses att avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Kollektivavtal om bl. a. löneförmåner för lärarna träffas på arbetsgivarsidan av staten genom statens arbetsgivarverk. Av bl. a. det förhållandet att anställningarna är statligt reglerade följer att de är underkastade en ganska omfattande Vill man för

författningsreglering.

s. k. särskild skolverksamhet inom grundskolan önskemål av den tillgodose art som det tidigare redovisade avtalsförslaget ger uttryck åt, lär man såväl

när det gäller författningsreglering som när det gäller kollektivavtal få låta

dessa lärare bilda en kategori för sig. Det kan diskuteras om det verkligen finns skäl att genom en komplicerad specialreglering möjliggöra enskild skola inom grundskolans ram”. Samarbete med och ekonomiskt stöd till en fristående skola kan ju åstadkommas utan att man i någon mening behöver inordna skolan i grundskolan. Pedagogiska metoder och idéer, som har prövats i en fristående skola och som är av intresse även för den allmänna skolan, kan likaledes bekantgöras och tillföras läroplanens kommentarmaterial utan att man därför måste använda sig av den berörda konstruktionen. , SEH-kommittén finner på anförda grunder inte anledning att lägga fram något förslag om särskild skolverksamhet inom grundskolans ram.

10 Sammanfattning

av SEH-kommitténs

förslag

SEH-kommittén föreslår i detta delbetänkande

1. att

benämningen skola skall införas som benämning på alla

fristående skolor med annan huvudman än stat och kommun (jfr avsnitt 5.1), 2. att den grundläggande förutsättningen i 34 § skollagen för godkännande av fristående skola för skolpliktens fullgörande skall ges en tidsenlig Det föreslås att fristående skola skall godkännas för skolpliktens utformning. fullgörande om dess undervisning ger väsentligen samma kunskaper och färdigheter som grundskolans och även i övrigt väsentligen svarar mot mål (jfr avsnitt 6.2 och förslaget till lag om ändring i skollagen, grundskolans s. 10), 3. att skolplikt på vissa angivna villkor skall få fullgöras i fristående skola med undervisning på annat språk än svenska (jfr avsnitt 6.3 och förslaget till

lag om ändring i skollagen, s. 10), 4. att ett begränsat statligt stöd under vissa skall kunna

förutsättningar

skolor (jfr avsnitten 7.2-6 och förslaget till förordning om utgå till fristående till fristående skolor för skolpliktiga elever, s. 123 f.), statsbidrag 5. att som

förutsättningar för statligt stöd skall gälla att den fristående

skolans undervisning har en särskild pedagogisk karaktär eller att den meddelar undervisning på annat språk än svenska för särskilda elevkategorier (t. ex. enligt svensk lag skolpliktiga barn till utländska medborgare som tillfälligt är bosatta i Sverige) eller att den har en arbetsmiljö med konfessionell prägel och dessutom kan åberopa sådana särskilda skäl som talar för att statligt stöd skall utgå (jfr avsnitten 7.2-3 och förslaget till förordning om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever, s. 123

f.), 6. att det begränsade statliga stödet skall ges i form av elevrelaterade

bidrag (per elev och år 90 % av 1/25-dels resp. 1/30-dels basresurs jämte

tilläggsbidrag och bidrag till arbetsgivaravgifter; jfr avsnitt 7.5, särskilt 7.5.3,

_ och avsnitt 7.6), 7. att det begränsade statliga stödet skall utgå tidigast fr. o. m. skolans 3 fjärde verksamhetsår och införas successivt med en årskurs i sänder med början i den lägsta årskursen (jfr avsnitt 7.4), 8. att det antal elever som får inräknas i underlaget för det statliga stödet › till fristående skolor skall kunna uppgå till 0,6-O,7 % av det totala antalet i skolpliktiga elever i riket. Om denna elevtalsram blir ianspråktagen, bör regering och riksdag kunna fastställa annat procenttal (jfr avsnitt 7.4),

102 Sammanfattning av SEH-kommitténs förslag

9. att elevavgifterna vid fristående skolor som får statligt stöd skall vara till befrielse från eller nedsättning av elevavgiften skäliga och att möjlighet skall finnas (jfr avsnitt 7.9 och förslaget till förordning om statsbidrag till

fristående skolor för skolpliktiga elever, s. 124),

10. att fristående skolor som för närvarande får statsbidrag (Franska

skolan i Stockholm, Göteborgs högre samskola, Lundsbergs skola i Storfors, skolorna i Stockholm och Göteborg, Hillelskolan i Stockholm de estniska skall få statsbidrag i. nuvarande omfattoch Kristofferskolan i Stockholm) skall omfatta per elev och år 90 % av 1/25-dels resp. ning. Statsbidraget + tilläggsbidrag samt 1/30-dels basresurs + 90 % av förstärkningsresursen (jfr avsnitt 7.7 samt förslagen till förordningar bidrag till arbetsgivaravgifter om statsbidrag till de nyssnämnda skolorna, s. 127 ff.), i statsunderstödda fristående skolor skall inräknas i 11. att elever av den s. k. länsskolnämndsresursen under underlaget för beräkningen och att sådana skolor skall kunna anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet komma i fråga för bidrag ur denna resurs (jfr avsnitt 7.6), — 12. att den kommunala Skolstyrelsen skall ha tillsyn över samtliga statsunderstödda och inte statsunderstödda -fristående skolor för skolpliks. tiga elever (jfr avsnitt 8.3 och förslaget till lag om ändring i skollagen,

. 11), för fristående skola skall vara skyldig att till 13. att huvudmannen meddela vilka skolpliktiga elever som vederbörande kommunala skolstyrelse i går i den fristående skolan (jfr avsnitt 8.3 och förslaget till lag om ändring skollagen, s. 12), mellan den kommunala grundskolan och fristående 14. att samverkan skola skall främjas och utvecklas (jfr avsnitt 9.1), på skolans område skall kunna 15. att det statliga utvecklingsarbetet omfatta även fristående skola (jfr avsnitt 9.1) samt skall kunna omfatta också 16. att den statliga fortbildningsverksamheten personal vid fristående skola (jfr avsnitt 9.1).

sou 1981:34

Särskilt

yttrande

Av sakkunnige Frans Carlgren angående föreslagen ram för

antalet statsunderstödda vid fristående

elevplatser skolor

Ett begränsat stöd för elever vid fristående skolor statligt bör enligt SEH-kommittén kunna utgå till uppemot 0,6-0,7 % av det totala antalet skolpliktiga barn i riket. Ett fastställande av den slutliga storleken på elevtalsramen måste, säger kommittén, föregås av politiska beslut av regering och riksdag. Frågan om fastställande av annat procenttal bör kunna prövas, om den föreslagna ramen skulle bli ianspråktagen. Av betänkandet framgår, att det är två huvudskäl som föranlett kommittén att rekommendera denna elevtalsram. Det ena skälet framgår av följande inslag i utredningsdirektiven:

Utredningens överväganden i vad avser statsbidrag bör inte leda fram till att de grundläggande principerna i skolväsendets uppbyggnad förändras. Reglerna i ett nytt system får ej vara så utformade att det finns risk för att det vid sidan om det allmänna skolväsendet växer upp ett omfattande system av enskilda skolor.

Det andra skälet är kommitténs uppfattning, att enhetligheten i vårt skolsystem har fördelar som det gäller att slå vakt om:

Den ger möjlighet till en likvärdig utbildning för barnen, oavsett bostadsort, och den är ett av medlen att uppnå större jämlikhet och att överbrygga motsättningar mellan olika grupper i samhället. I det pluralistiska samhälle som alltmer växer fram är det väsentligt och värdefullt att barnen genom det enhetliga allmänna skolväsendet erbjuds en gemensam plattform att stå på.

Det delbetänkande om fristående skolor som härmed av läggs fram SEH-kommittén har otvivelaktigt Det är för många förtjänster. mig emellertid inte möjligt att acceptera den föreslagna elevtalsramen som sådan och de motiveringar som den är byggd på. De överväganden som lett fram till detta mitt ställningstagande redovisas i det följande.

104 Särskilt yttrande

1 Elevtalsramen är onödig, eftersom kommitténs direktiv om att

undvika ett skolor har tillgodosetts

omfattande system av enskilda genom en rad andra och otvivelaktigt mycket effektiva spärregler

De spärregler som föreslås är i korthet följande. Den grupp av fristående skolor som i nämnvärd utsträckning kan dra nytta av möjligheten till statsstöd är skolor med ett eget pedagogiskt system som bedöms vara värdefullt för det allmänna skolväsendet (jfr nedan under punkt

4). Statsstöd kan till skolor med en verksamhet som enligt utgå endast håller god kvalitet. Före sitt definitiva beslut skolöverstyrelsens bedömning skall SÖ inhämta från både Skolstyrelsen och den berörda yttrande länsskolnämnden. Nystartade skolor kan erhålla statsstöd först när verksamheten har pågått i minst tre år. Skolan då SÖ fattar sitt beslut, ha minst 25 elever. skall, SÖ:s förklaring om rätt till statsstöd skall ange det högsta antal elever som får ligga till grund för beräkningen av statsbidraget. Om verksamheten vid en statsunderstödd fristående skola inte längre kan kan SÖ med verkan från och med nästkommande anses ha god kvalitet, förklaringen om rätt till statsbidrag. redovisningsår upphäva Statsstöd kan utgå endast successivt, till en förstaklass i taget (efter beslut om statsbidrag kan bidrag första året utgå till eleverna i årskurs 1, andra året till eleverna i årskurserna 1 och 2 etc.). Ingen skola kan alltså få statsstöd för oberoende av hur många de är (undantag från denna sina pi0njärklasser”, dock få förekomma, ifall regeringen beslutar härom). regel skall skall kunna träda i kraft tidigast hösten 1982. Efter Bidragssystemet ikraftträdandet blir alltså väntetiden för att få statsstöd i full omfattning, dvs. till alla elever i årskurserna 1-9, minst 9 år för skolor som grundats sommaren och minst 12 år för skolor som startas sommaren 1982 eller 1979 eller tidigare, senare. Det statsstöd som kan ifrågakomma är av ytterst begränsad omfattning. Bidraget utgår per elev och är ställt i relation till de bidrag som lämnas till elever i det allmänna skolväsendet. Beloppets storlek växer därför från klass till klass. Det maximala elevbidrag som skulle kunna utgå till skola med nio 1990/91 - räknat efter 1980/81 års årskurser tidigast läsåret uppgår kostnadsnivå - till 5 000 kronor i snitt (årskurserna 1-9). Som drygt kan nämnas, att statsstödet till grundskolan per elev räknat under jämförelse 1980/81 uppgår till 11 000-12 000 kronor i snitt (årskurserna 1-9), och att den totala kostnaden under samma år torde genomsnittliga per grundskolelev 20 000 kronor (statliga och kommunala kostnader). uppgå till ungefär Alla nu redovisade - urvalet av statsunderstödda skolor, SÖ:s spärregler karenstiden om tre år för en nystartad skola, statsstökvalitetsbedömning, - blir i kombination med dets successiva införande och den låga bidragsnivån varandra verksamma. De föräldrar och lärare som vill och orkar synnerligen forcera denna långa rad av hinder kan aldrig bli särskilt många. Elevtalsramen om 0,6-0,7 % är alltså överflödig. Även den förutan har SEH-kommittén på ett tillräckligt effektivt sätt uppfyllt det krav som fastslås i att undvika förändringar i de grundläggande direktiven, nämligen principerna för skolväsendets uppbyggnad.

Särskilt yttrande 105

2 Elevtalsramen är svagt motiverad. Den tilltagande pluralismen i samhället är inget skäl att till varje pris hålla fast vid ett enhetligt skølväsen, utan tvärtom en anledning att ge fler människor ekonomisk

möjlighet att utnyttja den valfrihet på skolans område som de enligt

skollagen har rätt till

De skäl som enligt kommitténs mening talar för ett enhetligt skolväsen kan bemötas med en rad fakta och som är argument hämtade ur själva betänkandet. I kapitlen 6 och 7 fastslås, att de fristående skolorna kan och måste ge en utbildning som i allt väsentligt är likvärdig med grundskolans (ett enhetligt skolväsen behövs alltså inte för detta ändamål). I kapitel 4 anförs en rad slående exempel på den tilltagande skolpluralismen i det moderna samhället. Bland de fristående skolor som har startats i Sverige utan statsstöd under senare år nämns ett antal skolor bl. a. med speciell pedagogisk eller med konfessionell inriktning. I kapitlet påpekas också, att intresset för fristående skolor har drivits fram genom den samhällsomdaning som pågår runt omkring oss:

”1960-talets utveckling mot större enheter t. ex. större kommuner, större sjukhus, större skolor har - trots att förbättrade resurser därigenom skapats - upplevts som ett fjärmande mellan dem som fattar besluten och dem som berörs därav. Byalag, miljögrupper och andra aktionsgrupper är utslag av en strävan att öka individens inflytande, att kunna påverka dem som beslutar. 1970-talets decentraliseringsåtgärder är tillkomna i syfte att tillgodose dessa behov.

Den objektivitet med vilken kommittén redovisat dessa tidssymtom är i och för sig värd ett erkännande. Men den det gör onekligen lätt för att komma opponenten fram till helt andra slutsatser än dem som kommittén redovisat. Den utveckling som skildras i det nyss anförda citatet innebär i praktiken, att allt fler människor i vårt land på en del viktiga samhällsområden börjar ifrågasätta nödvändigheten av central maktutövning, bl. a. inom utbildningssektorn. För ett växande antal föräldrar ter sig statsmakternas strävan att till varje pris hålla fast vid om ett principen enhetligt (och därmed i viss utsträckning centralstyrt) skolväsen inte alls som en trygghetsskapande faktor i en oviss pluralistisk utan tillvaro, som ett irriterande utslag av en föråldrad samhällssyn. Bästa sättet att möta den tilltagande skolpluralismen är att ge de målsmän och pedagoger, som vill söka sig fram på egna vägar, en reell ekonomisk möjlighet att utnyttja sin lagliga rätt till valfrihet på skolans område. De grupper av människor som vill starta och driva fristående skolor kommer säkert att förbli en ganska liten minoritet i vårt land. Men de kan få väsentlig betydelse för det fortsatta reformarbetet inom det allmänna utbildningsväsendet. Om man med ekonomiska medel söker förmå dem att stanna kvar i grundskolan, kan det hända att de i somliga fall får en negativ inställning till den etablerade skolan. Om de däremot behandlas med en viss generositet exempelvis genom att staten avstår från den föreslagna elevtalsramen - ökas i stället deras möjligheter att genom sin aktivitet ge fruktbara verkligt bidrag till den pedagogiska utvecklingen i landet.

106 Särskilt yttrande

den reducerar de

3 Elevtalsramen är ofördelaktig för staten, eftersom

besparingar för statskassan som blir följden av det föreslagna bidrags-

systemet

Den bidragskonstruktion som föreslås av kommittén är i princip mycket

förmånlig för staten. I betänkandet förutsätts, att de elever som för närvarande går i fristående, icke statsunderstödda skolor inte medför någon besparing för statskassan, eftersom för dessa elever ej varit eller är upptagna i de statliga några utgifter fäster enligt min mening ej myndigheternas budgetkalkyler. (Kommittén vid det att både stat och kommun kan få stora tillräcklig vikt faktum, kostnader för eleverna ifall en fristående skola av ekonomiska skäl tvingas Det kan - i förbigående sagt- med fog ifrågasättas, lägga ned sin verksamhet. om kommitténs synsätt på denna punkt är skäligt.) måste staten När det gäller barn som ännu inte har uppnått skolpliktsåldern räkna med att kunna få kostnader för dem, om de begagnar sig av sin rätt att skola blir det gâi grundskolan. Visar det sig att dei stället väljer en fristående som kan en opåräknad kostnad, eftersom ju staten statsbidrag utgå inte måste räkna med kostnad för barnet, om det hade valt att gå i grundsko-

lan. Kommittén klargör, att elever som börjar i första årskursen i en fristående skola höstterminen 1982 eller senare faktiskt medför en besparing för

statskassan i en storleksordning som växer för varje åri takt med att eleverna blir äldre och drar ökade undervisningskostnader. kan man komma fram till följande: en På basis av kommitténs beräkningar fristående skola om nio årskurser, som startats sommaren 1979 eller tidigare skulle under läsåret 1990/91 inbringa staten en och som inte får statsstöd, om 6 000 kronor per elev och läsår enbart på årlig inbesparing drygt räknat efter den kostnadsnivå som basresurs- och förstärkningsresurssidan, 1980/81. Härtill kommer de inbesparingar som kan göras gäller under läsåret för rektorer, studierektorer, särskild undervisning, på andra fält (kostnader i hemspråk samt kostnader för samlad stödundervisning och undervisning m. m.). Det bör särskilt framhävas att nästan alla dessa besparingsskoldag ökar som går i fristående skolor. poster, per elev räknat, ju fler elever om Om man från dessa inbesparingar drar det genomsnittliga statsbidrag ca 5 000 kronor skolan med nio årskurser per elev och läsår som den tänkta skulle få under läsåret 1990/91 (räknat efter 1980/81 enligt kommittéförslaget skolan skulle års nivå), kommer man fram till att varje elev i den fristående för statskassan som kan antas ligga i medföra en årlig inbesparing storleksordningen 1 000-1 500 kronor per elev och läsår i snitt (beroende på beaktar som vad som redovisats i det om man de inbesparingar enligt föregående kan göras på andra fält). Härtill kommer de besparingar som staten kan göra genom den tilltänkta om minst tre år för statsbidrag till nystartade skolor. karenstiden som SEH-kommittén har utarbetat kommer att spara Det bidragssystem sett omotiverat pengar åt staten. Enligt min mening är det därför ekonomiskt föreslå av elevantalet vid de berörda att samtidigt en regel om begränsning

skolorna.

Särskilt yttrande 107

4 Elevtalsramen är ofördelaktig samhället,

för eftersom den begränsar

möjligheterna till pedagogiska insatser som hela skolväsendet skulle kunna dra nytta av

Utöver de fristående skolor som redan nu erhåller statsunderstöd skall, enligt kommittéförslaget, inga andra skolor respektive elever få komma i åtnjutande av statsstöd än följande tre grupper:

a) skolor med ett speciellt och en verksamhet pedagogiskt system som bedöms vara av värde för det allmänna skolväsendets utveckling b) skolor som har en konfessionell och som ”för arbetsmiljö praktiskt skolbruk utvecklar uppfostrings- eller omvårdnadsidéer som kan bedömas vara av värde för skolväsendet i dess helhet” i vilka vissa elever C) skolor, är skolpliktiga enligt svensk lag och som har annat undervisningsspråk än svenska barn till (gäller huvudsakligen utländska medborgare som vistas i Sverige för studier eller uppdrag eller till kortvarigt hemmavarande utlandssvenskar som i vistelselandet haft sina barn i skola med annat Undervisningsspråk än svenska).

Kommittéförslaget går alltså ut på att statsbidrag bara skall ges till sådana skolor som genom sin pedagogiska verksamhet kan bli till påtaglig nytta för det allmänna skolväsendet och dess fortsatta Sett ur denna utveckling. sakliga synpunkt framstår det som synnerligen att betänkanförvånansvärt, det rekommenderar en utomordentligt snäv elevtalsram för de elever som skall få gå i sådana skolor.

5 Elevtalsramen är så snäv att den kan skapa risk för en olycklig konkurrens mellan olika skolrörelser och skolenheter

Kommittén föreslår en ökning av antalet skolpliktiga elever i statsunderstödda fristående skolor från 0,2 till 0,6-0,7 % av det totala antalet elever i skolpliktig ålder: I individer räknat innebär detta att nuvarande antal skolpliktiga elever i statsunderstödda fristående skolor - f. n. ca 2 000 - kan komma att öka med drygt 4 000. Av detta utrymme på något över 4 000 platser tas drygt 2 000 i anspråk av de elever som kan beräknas gå i de nio nu existerande icke statsunderstödda Waldorfskolorna när dessa har hunnit få nio klassavdelningar med genomsnittligt 25 elever i varje (man kan ju inte rimligen förvägra dessa skolor att komma ifråga för statsstöd inom elevtalsramen eftersom de otvivelaktigt torde uppfylla SEH-kommitténs kriterier för begränsat statsstöd och i många år har levt under nästan ohållbara ekonomiska villkor). Till de platser inom elevtalsramen som faller lott på Waldorfskolornas kommer ett visst antal platser som tas i anspråk av andra nu existerande skolor som uppfyller bidragsvillkoren med särskild (skolor pedagogisk profil och skolor med annat än svenska undervisningsspråk samt konfessionella skolor som kan åberopa särskilda skäl). Ett problem som skapas genom elevtalsramen är med andra ord att det som återstår för elever utrymme i nystartade skolor blir mycket litet. På denna punkt riskerar kommitténs förslag att komma i konflikt med det avsnitt i utredningsdirektiven där det bl. a. heter: Liksom det en gång var

108 Särskilt yttrande

borde det enligt riksdagsbeslutet även i möjligt att starta pionjärskolor framtiden vara möjligt att med statsbidrag starta och driva en skola utanför det kommunala skolväsendet. Framför allt riskerar emellertid kommittén att genom sitt ramförslag skapa skolor och som en orimlig situation för de kretsar som planerar att starta nya först. Det finns bara har en chans att få platser inom ramen om de kommer också en risk för oöverlagda skolstarter som drivs fram av strävan att boka in plats inom elevtalsramen. Hur myndigheternai ett sådant läge än agerar, skulle den eljest självklara mellan olika och skolenheter sannolikt utsättas för lojaliteten riktningar svåra påfrestningar.

6 Elevtalsramen är ur de svenska inte

Waldorfskolornas synvinkel

acceptabel

Till den kategori av skolor som drabbas hårdast av en eventuell elevtalsram hör Waldorfskolorna. Det torde f. n. knappast finnas någon annan pedagogisk riktning i Sverige med ett så stort inslag av föräldragrupper som skulle vilja grunda fristående skola. Den som känner till förhållandena vet, att möjligheten till statsbidrag för att över numera inom dessa grupper i regel upplevs som en förutsättning i huvud taget grunda en skola. Förslaget om en snäv ram för antalet elever statsunderstödda fristående skolor kan därför komma att framkalla stark irritation i de berörda kretsarna. Beträffande Waldorfskolrörelsen bör också framhållas, att den i mycket till förfogande för hög grad är inriktad på att ställa sina erfarenheter Waldorfskolorna ute i landet och Rudolf skolväsendet i övrigt. Både Steinerseminariet i Järna, dit huvuddelen av lärarutbildningen är förlagd, tar årligen emot ett stort antal studiebesök, som till mycket stor del består av i Stockholm kommer årligen ungefär aktiva pedagoger. Till Kristofferskolan och till seminariet kom 1980 ca 20 000 3 000 personer, utställningsåret besökare. utställningar, kurser, föredrag, seminarier och studiedagar, studiecirklar om Waldorfpedagogik som anordnas av lärarhögskolor, skolledare och lärare inom det allmänna skolväsendet under medverkan av aktiva Waldorfpedagoger vittnar om ett starkt intresse för denna pedago-

gik. ifall den vill fortsätta att Det brukar ofta påstås att Waldorfskolrörelsen, växa även i vårt land, inte har någon annan möjlighet att göra detta än inom ramen för den svenska Av SEH-kommitténs betänkande grundskolan. emellertid att ett uppfyllande av de önskemål om (avsnitt 9.2) framgår självstyrelse, som från de svenska Waldorfläramas sida är ett oeftergivligt villkor för att starta särskilda skolenheter inom grundskolans ram, skulle stå i strid med en rad grundläggande principer i gällande lagstiftning beträffande kommunens ansvar. Slutsatsen blir att det åtminstone tills vidare inte finns något annat för en fortsatt av antalet Waldorfskolor än inom ramen för utrymme ökning fristående statsunderstödda skolor. Mot bakgrund av vad som här har anförts kan de svenska Waldorfskolorna inte acceptera den föreslagna elevtalsramen.

Särskilt yttrande 109

Slutord

Enligt kommittén bör frågan om ökning av elevtalsramen kunna prövas, om ramen skulle bli ianspråktagen. Det ter sig med mitt sätt att se inte meningsfullt att statsmakterna nu fattar ett beslut som kanske snart måste omprövas. I mitt yttrande har jag sökt påvisa att själva principen om en elevtalsram är olämplig. Enligt min mening borde förslag om en sådan ram inte ha framlagts. Både i detta och en del andra hänseenden har kommittén, min enligt uppfattning, intagit en mer restriktiv attityd gentemot de fristående skolorna än som skulle varit behövligt med hänsyn till utredningsdirektiven. Det skulle sålunda ha varit möjligt att föreslå något mindre snäva statsbidragsbestämmelser - en kortare exempelvis karenstid än tre år för nystartade skolor - och ändå fasthålla vid principen att bidragssystemet skall medföra inbesparingar för staten. Den kritik som anförts får emellertid inte uppfattas som ett generellt avståndstagande från de förslag som framlagts av kommittén. Följande inslag i betänkandet framstår för mig som särskilt värdefulla: analysen av de internationella konventionerna och av den svenska lagstiftningen om föräldrars rätt att välja skolor för sina barn, redovisningen av de juridiska och praktiska problem som skulle aktualiseras vid ett försök att inordna skolor med genomfört självstyre - exempelvis Waldorfskolor - i det allmänna skolväsendet, den tekniska utformningen av bidragskonstruktionen som gjorts med stor skicklighet (den borde dock enligt min mening kunna tillämpas på ett något generösare sätt än det som föreslås), förslaget att inom nuvarande kostnadsramar statsstöd för genomförande av pedagogiskt utvecklingsarbete skall kunna ges även till projekt som bedrivs vid fristående skolor. På dessa viktiga punkter kan jag oreserverat ställa mig bakom det betänkande som härmed framläggs av SEH-kommittén.

1 SEH-kommitténs direktiv

Bilaga

Skolor med annan huvudman än stat och kommun Dir 1979:123 Beslut vid regeringssammanträde 1979-09-06 Statsrådet Rodhe anför. Frågor om skolor med annan huvudman än stat och kommun behandlades ingående i samband med reformeringen av den obligatoriska skolan. 1957 års skolberedning förutsatte i betänkandet (SOU 1961:30) Grundskolan beträffande rätten att fullgöra skolplikt i privata skolor att det i fråga om privat skola, som åtnjuter statsunderstöd, skulle ankomma på Kungl. Majzt att bestämma i vad mån skolpliktiga barn skulle få undervisas där. För att skulle skolplikt få fullgöras i privat skola, som inte åtnjuter statsbidrag, krävdes att skolan godkänts av skolstyrelsen. Såsom förutsättning för att privat skola skulle få mottaga skolpliktiga elever borde enligt beredningens förslag krävas - utöver vad som då - att skolans gällde undervisning till art, omfattning och allmänna motsvarade inriktning väsentligen grundskolans. I proposition 1962:54 angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. och i proposition 1962:136 med förslag till skollag m. m. anslöt sig departementschefen till vad skolberedningen anfört. Han underströk dock att

de krav man ställer på arbetet i en enskild skola får inte i författningarna ges en så statisk utformning eller tillämpas så snävt att det i realiteten blir omöjligt att driva sådan verksamhet. Jag vill därjämte skolbeunderstryka redningens uttalande, att det med hänsyn till den pedagogiska utvecklingen är angeläget, att det allmänna visar förståelse för och tillmötesgående mot dem som obundna av en konventionell pedagogisk uppfattning vill leta sig fram på andra vägar för att nå det mål man ställer för en god skola, oavsett om arbetet bedrivs inom eller utom det allmänna skolväsendet.” (prop. 1962:54 s. 365 f.)

Nuvarande regler i skollagen om elevs möjlighet att fullgöra sin skolplikt i enskild skola bygger på de överväganden som jag här har redovisat. I 33 och 34 §§ skollagen (1962:319) anges att skolplikt kan fullgöras i enskild statsunderstödd skola eller i enskild skola som inte får statsbidrag, om Skolstyrelsen i kommunen godkänt skolan för ändamålet. I 51 § bestäms särskilt om sådan skola som inte enligt skollagen eller särskilda föreskrifter

står under statlig inseende

myndighets eller inspektion.

112 Bilaga 1

om statsbidrag till enskilda skolor Beträffande den principiella frågan som begränsade sin behandling till skolor för ansåg 1957 års skolberedning, att rätten att få upprätta respektive utnyttja en elever i skolpliktig ålder, enskild skola inte utan vidare konstituerade motsvarande rätt till ekonomiskt borde dock kunna utgå efter prövning i stöd från det allmänna. Statsbidrag varje särskilt fall. borde för enskilda externatskolor Enligt departementschefens mening än i de fall, då det som allmän regel gälla att statsbidrag inte borde utgå annat eller andra liknande särskilda skäl för fanns en stark pedagogisk motivering efter prövning i ett bidrag. Statsbidrag borde sålunda kunna ifrågakomma varje enskilt fall (prop. 1962:54 s. 366 f.).

Antalet enskilda skolor på grundskolenivå som idag uppbär statsbidrag är

litet. Av statsbidragsberättigade enskilda skolor på det gymnasiala stadiet är yrkesskolorna den största gruppen. till de enskilda skolorna utgår enligt olika grunder. Till vissa Statsbidraget estniska skolor, Kristofferskolan och Hillelskolan utgår statsbidrag enligt särskilt beslut. Sex skolor uppbär statsbidrag enligt förordningen (1964:137) skolan i Stockholm, Sigrid

om statsbidrag till vissa privatskolor (Franska

Rudebecks gymnasium och Göteborgs högre samskola i Göteborg, Fjellskola i Storfors samt Restenässkolan i stedtska skolan i Uppsala, Lundsbergs Till i Filipstad utgår statsbidrag enligt särskild Ljungskile). Bergsskolan förordning den 9 juni 1977. För enskilda yrkesskolor regleras bidragsgivningen av förordningen (1971:342) om enskilda yrkesskolor. Enligt riksdagens beslut våren 1976 (mot. 1975/76:1423 yrkandet 2, UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248; jfr mot. 1974:1028 yrkandet 7, UbU 1974:25, rskr 1974:211) borde det uppdras åt den då arbetande utredningen och kommunerna (SSK) att lägga fram förslag (U 1972:06) om skolan, staten beträffande ett statsbidragssystem som är tillämpbart på sådana skolor det kommunala skolväsendet som syftar till att förverkliga eller utanför metodiska utpröva mer omfattande eller genomgripande kursplanemässiga, eller andra pedagogiska idéer och tankar eller där man genom en speciell av skolans arbete vill för praktiskt skolbruk omsätta utveckuppläggning eller omvårdnadsidéer. Liksom det en gång var lingsfrämjande uppfostringsborde det enligt riksdagsbeslutet även i möjligt att starta pionjärskolor framtiden starta och driva en skola utanför vara möjligt att med statsbidrag det kommunala skolväsendet. I Regeringen erinrade den 23 juni 1976 SSK om nämnda riksdagsbeslut. den 9 december 1976 anfördes bl. a. att det tilläggsdirektiv till utredningen redovisade det av den bedrivna kartläggningsvar angeläget att utredningen arbetet rörande statsbidragen till enskilda skolor och privatskolor. SSK till utbildningsdepartementet den Den 2 maj 1977 överlämnade begärda kartläggningen av statsbidragen till enskilda och privata skolor. Den till enskilda skolor, en översikt (PM omfattar tre promemorior: Statsbidrag 64, 1976-04-20), Enskilda och privata skolors organisation och pedagogiska och Kostnader och intäkter för enskilda och profil (PM 87, 1976-10-14) privata skolor (PM 88, 1977-05-01). Genom beslut den 5 juli 1977 tillkallade regeringen en särskild expert att biträda med frågor rörande de enskilda inom utbildningsdepartementet skolornas ställning inom utbildningsväsendet. Han framlade i augusti 1978 en

Bilaga I 113

kartläggnings- och diskussionspromemoria (Ds U 1978:6) De enskilda

skolornas ställning inom utbildningsväsendet. Kartläggningsdelen omfattar dels en redogörelse för den folkrättsliga bakgrunden och en kort presentation av förhållandena området på det aktuella i det övriga Norden, dels en genomgång av vissa grundläggande svenska rättsregler såsom 1 kap. 2§ regeringsformen, vissa paragrafer i föräldrabalken och i skollagen samt de särskilda förordningar som gäller för enskilda skolor. I diskussionsdelen förs med riksdagsuttalanden och rättsläget som utgångspunkt resonemang av mera principiell natur. Till sist förordas att en genomgripande teknisk överarbetning av de nuvarande statsbidragsbestämmelserna rörande enskilda skolor bör komma till stånd.

Departementspromemorian har varit föremål för remissbehandling. Beträffande förslaget om en teknisk överarbetning av gällande statsbidragsbestämmelser har samtliga de instanser som har tagit upp detta problem tillstyrkt en sådan översyn. I övriga frågor som rör mera principiella ställningstaganden till förekomsten av enskilda skolor är remissopinionen splittrad. Majoriteten av remissinstanserna noterar att det utifrån gällande lag föreligger rätt att starta och driva enskild skola, men att därav inte utan vidare rätt följer automatisk till ekonomiskt stöd från det allmänna. Från flera håll hävdas med kraft att så stor omsorg som möjligt bör ges den allmänna skolan, så att olika gruppers intressen i rimlig grad kan tillgodoses inom den allmänna skolans ram. Enligt

skolöverstyrelsen (S Ö) är sålunda inrättandet av enskilda skolor inte den väg som skollagen i första hand vill anvisa för att tillmötesgå de religiösa samfunden och de olika Denna trosriktningama. uppfattning delas av ärkebiskopen. Flera andra remissinstanser har emellertid en annan uppfattning och menar att anslag från stat och kommun bör utgå till godkända enskilda skolor. Som skäl anges att man därigenom skapar förutsättningar för en allsidig sammansättning av eleverna på enskild skola och att man kan

främja pedagogisk försöksverksamhet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller t. ex. att statsbidrag och skolsociala förmåner bör utgå till enskilda skolor för att inte föräldrarnas inkomst ensamt skall avgöra om ett barn skall kunna gå i enskild skola eller ej. Länsskolnämnden i Kalmar län menar att det krävs en positiv inställning till statsbidrag för att rätten att

starta, driva och utnyttja enskilda skolor inom olika skolformer skall bli reell. Göteborgs kommun däremot betonar att kommunens totala ansvar för skolplaneringen i kommunen ej får urholkas och menar att tillkomsten av enskilda skolor måste starkt begränsas. Några remissinstanser behandlar frågan om föräldrars rätt att välja skola för sina barn. Länsskolnämnden i

Östergötlands [än framhåller behovet av en bred debatt

om föräldrars bestämmanderätt över sina barn och barnens framtid. Länsskolnämnden i Jönköpings [än anser att föräldrarna bör ha full frihet att välja enskild skola. Remissinstansemas enighet rörande behovet av en överarbetning av nuvarande statsbidragsbestämmelser likaväl som de starkt delade meningarna beträffande den principiella synen på enskilda skolor visar enligt min mening att det nu är nödvändigt att frågan rörande enskilda skolor blir föremål för en mer samlad behandling av en särskilt tillkallad kommitté. För en översyn talar också andra skäl.

114 1

Bilaga

Det stora antalet invandrare i Sverige har påverkat det svenska samhället i för invandrar- och minoritetspolitiken lades många avseenden. Riktlinjerna fast av riksdagen år 1975 (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:160). Målen för denna politik har formulerats med utgångspunkt i begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan. På skolans område har de övergripande målen följts upp med en rad beslut om hemspråksundervisning m. m. Syftet är att se till att invandrarna får en utbildning som också ger dem möjlighet att finna och bevara sin egen identitet och att främja medvetenheten om sin bakgrund. Från invandrarhåll förekommer dock önskemål om att invandrarbarnen skall till undervisning i egna skolor. Därigenom har debatten om ha möjlighet enskilda skolor fått ytterligare en dimension som bör övervägas i ett vidare

sammanhang. som utredningen bör behandla. Den ena rör Det är två huvudfrågor samhällets än stat och grundläggande syn på skolor med annan huvudman kommun och i vilken utsträckning skolplikt skall kunna fullgöras i sådana skolor, den andra gäller i vilken utsträckning samhället bör ge ekonomiskt stöd till enskilda skolor och hur detta bör utformas. Som jag nämnde beslöt våren 1976 att riktlinjerna för SSK:s då inledningsvis riksdagen aktuella utredningsarbete skulle vara att statsbidrag skall utgå till vissa enskilda skolor även i framtiden. Detta riksdagsuttalande bör vara utgångssom nu vidtar. punkt även för det utredningsarbete i en principiell diskussion om Utredningsarbetet bör ta sin utgångspunkt behovet av enskilda skolor i det svenska skolväsendet. Därvid bör också erfarenheter och problem i andra länder i görligaste mån belysas. Utredningen bör i sammanhanget vidare överväga möjligheterna att genom olika åtgärder inom det allmänna skolväsendet tillgodose de krav som ligger bakom önskemålen om ökat utrymme för enskilda skolor. ansvaret för Diskussionen bör utgå från att samhället har det övergripande Härom torde det råda enighet. På samma elevernas skolgång och utbildning. de krav som ibland förekommer från gång kan man dock inte bortse från föräldrahåll att själva få välja skola för sina barn oavsett skolhuvudman. Utredningen bör i sina överväganden belysa detta spänningsförhållande från de allmänna målen och syftena med den bl. a. med utgångspunkt skolan och med beaktande av att alla elever skall erhålla en obligatoriska av de värderingar om t. ex. demokrati och likvärdig utbildning präglad tolerans som för övrigt gäller i vårt samhälle. efter de principiella så klart Det är viktigt att utredningen resonemangen som möjligt formulerar de förutsättningar som man anser bör föreligga dels föriatt skolplikt skall kunna fullgöras i enskild skola dels för att sådan skola skall erhålla stöd av staten. Jag vill i detta sammanhang erinra om att enskilda skolor roll i undervisningens historia. Det finns talrika spelat en viktig inom enskilda skolor, som därmed exempel på pedagogiskt nytänkande bidragit till skolans utveckling. Det finns enligt min mening all anledning att skall kunna ske vid vara öppen för att pedagogisk förnyelse även i framtiden och utvecklingsarbete som bedrivs inom den sidan om det forskningsallmänna skolan. Jag erinrar om vad Riksförbundet Hem och Skola (RHS) säger på denna punkt i sitt yttrande över den tidigare nämnda promemorian Ds U 1978:6, nämligen att de enskilda skolornas praktiska betydelse för skolväsendet i framtiden främst kan komma att vara att de utvidgar

Bilaga 1 115

utrymmet för försöksverksamhet. Jag har härmed velat ge uttryck för tanken att försöksverksamhet vid enskild skola kan vara ett kriterium för att erhålla statsbidrag. Det kan emellertid finnas skäl att låta även skolor som inte bedriver försöksverksamhet erhålla statsbidrag (jfr Hillelskolan och estniska skolor). Jag vill samtidigt betona att frågan om statsbidrag till enskild skola även i fortsättningen måste bli föremål för prövning från fall till fall. Utredningens överväganden i vad avser statsbidrag bör inte leda fram till att de grundläggande principerna i skolväsendets uppbyggnad förändras. Reglerna i ett nytt system får ej vara så utformade att det finns risk för att det vid sidan om det allmänna skolväsendet växer upp ett omfattande system av enskilda skolor. Grundprincipen för statsbidrag till enskild skola bör vara att det statliga bidraget inte utgår med högre belopp än vad motsvarande skolor i det allmänna skolväsendet kan erhålla. Smärre avsteg från denna grundprincip för vissa arbetsgivaravgifter bör dock kunna accepteras. De statliga bidragsbestämmelserna bör vara enkla och lättöverskådliga. Utredningen bör undersöka möjligheterna till schabloniserade bidrag. Man bör därvid bl. a. överväga om det är möjligt att för grundskoledelen av enskild skola tillämpa någon eller några av principerna för nu gällande statsbidragsbestämmelser för grundskolan. De bidragsbestämmelser som utredningen presenterar skall i princip kunna användas för generellt statsbidragsberättigade enskilda som omfattas skolor, av utredningens förslag. Det är viktigt att även personal vid enskild skola följer utvecklingen på undervisningens omrâde. Utredningen bör pröva i vilken utsträckning samhällets insatser vad gäller personalutveckling även bör omfatta personal vid enskild skola. Konsekvenserna av sådana och eventuellt andra åtgärder bör redovisas. Utredningens arbete bör i första hand inriktas på de skolor som meddelar undervisning för elever i åldern 7-16 år. Utredningen bör därjämte även behandla enskilda skolor med utbildning på det gymnasiala stadiet och då koncentrera sig på skolor som meddelar undervisning enligt gymnasieskolans med främst * läroplan tre- och tvååriga studievägar. Beträffande enskilda yrkesskolor bör utredningens arbete i första hand syfta till att föreslå förenklade statsbidragsbestämmelser. Utredningen bör undersöka hur rekryteringen av elever sker till nuvarande enskilda skolor, både sådana skolor som erhåller statsbidrag och skolor utan sådant bidrag och därvid uppmärksamma eventuella tendenser till en socialt betingad rekrytering. SSK:s kartlâggningsarbete har visat att skolledningen vid somliga enskilda skolor har uppmärksammat detta problem och också vidtagit åtgärder för att söka motverka en sådan sned rekrytering (jfr SSK:s PM 87). Utredningen bör med utgångspunkt i de redan gjorda undersökningarna, eventuellt kompletterade med ytterligare kartläggning,

föreslå åtgärder i syfte att erhålla så allsidig elevsammansättning som möjligt

vid enskild skola. bör inkomma Utredningen med förslag rörande samhällets insyn i och tillsyn av de enskilda skolornas verksamhet. Jag utgår -i linje med vad jag tidigare har anfört -ifrån samhällets ansvar för den undervisövergripande ning och utbildning som sker i landet. Härvid bör man pröva frågan huruvida

116 Bilaga 1

myndighet, och om detta blir alla enskilda skolor skall godkännas av offentlig huruvida stat eller kommun skall besluta härom. Enligt min mening fallet, förväntas bli aktuell skall staten - i de fall framställning om statsbidrag bör lokal i avgöra frågan om godkännande. Naturligtvis Skolmyndighet sådana fall beredas tillfälle att yttra sig i fråga om skola som är belägen inom kommunen. Enligt 35 § skollagen kan barn befrias från skolgång, om barnet ”i hemmet eller annorstädes bereds enskild undervisning som väsentligen motsvarar Med anledning av att det har inträffat fall, där man med stöd grundskolans. en undervisning som måste anses komma av denna paragraf åstadkommit mycket nära sådan undervisning som avses i 34 § skollagen, bör utredningen om de nuvarande för enskild undervisning bör omarbeöverväga, reglerna bör med förtur behandla denna fråga. tas. Utredningen Till beröra enskild skola, enskild sist vill jag i korthet uttrycken I debatten täcker dessa termer stundom undervisning och privatskola. Vidare är enligt varandra, stundom har de på ett oklart sätt olika innebörd. somliga remissinstanser ordet privatskola negativt värdeladdat. Uttrycket skola” än stat, enskild avser i vanliga fall skola med annan huvudman men i dagligt tal förekommer det primärkommun eller landstingskommun, ibland med skolanläggning. Formellt avser slutligen ”privatsynonymt är tillämplig och till skola” sådan skola på vilken privatskolförordningen (1964:137) om statsbidrag till vilken statsbidrag utgår enligt kungörelsen förekommer friskola såsom benämning på vissa privatskolor. Därjämte Waldorfskola. bör överväga en enhetlig benämning för alla Utredningen skolor som ej har det allmänna som huvudman. Utredningen skall belysa kostnadskonsekvenserna av samtliga de förslag merkostnader för som läggs fram. Därvid bör bl. a. redovisas de eventuella stat och kommun som kan uppstå om en eller flera enskilda skolor med inrättas vid sidan av de kommunala skolenheterna i kommustatsbidrag nen. Med till vad jag anfört nu hemställer jag att regeringen hänvisning det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör bemyndigar skolväsendet att tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter för att utreda frågan om skolor med annan huvudman än stat och kommun, att utse en av ledamöterna att vara ordförande, sekreterare och annat biträde åt att besluta om sakkunniga, experter, kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommittéanslag.

2 Bilaga Utdrag ur FN:s allmänna

förklaring

om de

mänskliga rättigheterna

och ur vissa konventioner

1 . FN:s allmänna 1948-12-10 om de

förklaring mänskliga

rättigheterna

Artikel 26. 1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet. 2. Undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter. Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande. 3. Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar.

2. Första tilläggsprotokollet 1952-03-20 till Europarädets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema‘

Artikel 2. Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga .om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.

lTilläggsprotokollet, som trädde i kraft 1954-05-18, ratificerades av Sverige 1953- 04-17 (Sveriges överenskommelser med främmande makter 1953:26). I reservation förklarades att Sverige dels icke kan medgiva föräldrar rätt att under hänvisning till sin filosofiska övertygelse för sina barn erhålla befrielse från skyldigheten att deltaga i delar av de allmänna skolornas undervisning, dels att befrielse från skyldigheten att deltaga i de allmänna skolornas kristendomsundervisning endast kan medgivas för barn med annan trosbekännelse än svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning är anordnad.

118 Bilaga 2

1960-12-14 mot diskriminering inom 3. Unesco-konventionen

undervisningen

konvention skall ”diskriminering” avse Artikel 1. 1. I denna uttrycket eller fördel på grund av ras, varje åtskillnad, uteslutning, begränsning eller andra åsikter, nationellt eller färg, kön, språk, religion, politiska

socialt ekonomiska villkor eller börd, vars syfte eller verkan är ursprung, inom undervisningen, i att eller inskränka likställighet omintetgöra

synnerhet när: berövas tillträde till undervisning av a) en person eller grupp av personer

vilket på vilken nivå det vara må; slag eller eller av personer hänvisas till undervisning av lägre b) en person grupp

standard; i denna konventions artikel 2, skilda underfrån innehållet c) bortsett läroanstalter inrättas eller bibehålles för vissa eller visningssystem eller av personer; eller personer grupper villkor som är oförenliga d) en person eller grupp av personer påtvingas

med mänsklig värdighet. 2. I denna konvention skall uttrycket undervisning avse alla slag och

och kvalitet och de villkor under nivåer av undervisning, dess standard

vilka den meddelas.

2. Då de är tillåtna i en stat, skall följande fall inte anses utgöra Artikel som avses i denna konventions artikel diskriminering i den bemärkelse

1: av skilda undervisningssystem eller eller bibehållande a) inrättande läroanstalter för elever av motsatt kön, om dessa systern eller läroanstal-

och har en lärarstab med lika lika tillträde till undervisning ter erbjuder ävensom lokaler och utrustning av samma kvalitet goda kvalifikationer, till samma eller likvärdiga kurser; samt ger eleverna tillgång eller språkliga grunder, av eller bibehållande, på religiösa b) inrättande eller läroanstalter, vilka erbjuder en underskilda undervisningssystem med föräldrars eller förmyndares önskemål, visning i överensstämmelse vid sådana läroanstalter är om deltagandet i sådana system och närvaron

om den som meddelas svarar mot de

frivilliga och undervisning må ha fastställts eller godkänts av vederbörande standardkrav som

särskilt för undervisning på samma nivå; myndigheter, om ändamålet c) inrättande eller bibehållande av privata läroanstalter,

med dessa inte är att utesluta någon grupp utan att erbjuda utbildnings-

myndigheterna, och utöver dem som ges av de offentliga möjligheter dessa läroanstalter förvaltas i enlighet med under förutsättning att

och den undervisning som meddelas överensstämmer nämnda ändamål som må ha fastställts eller godkänts av vederbömed de standardkrav 1 Konventionen, som rande särskilt för undervisning på samma nivå. myndigheter, trädde i kraft 1962-05av Sve- och förhindra sådan diskriminering som avses i 22, ratificerades Artikel 3. För att avskaffa rige 1968-02-23 (Sveriges förbinder stater att: denna konvention sig fördragsslutande överenskommelser med och förvaltningsföreskrift

a) upphäva varje författningsbestämmelse

främmande makter avskaffa förvaltningspraxis, som innefattar diskriminering samt varje 1969:64).

sou 1981:34

Bilaga 2 119

inom undervisningen; b) sörja för, genom lagstiftning om så är nödvändigt, att ingen förekommer diskriminering vid intagning av elever till läroanstalter; c) inte tillåta att offentliga myndigheter gör åtskillnad i behandlingen av landets egna medborgare, utom på grund av förtjänst eller behov, i vad avser skolavgifter och beviljande av stipendier eller andra former av studiehjälp och i vad avser erforderliga tillstånd och anordningar för studier utomlands; d) inte, i någon av de stödformer som utgår till läroanstalter från de offentliga myndigheternas sida, tillåta några inskränkningar eller fördelar som enbart tillhör grundar sig på att eleverna en viss grupp; e) giva utländska medborgare, bosatta inom deras territorium, samma tillgång till undervisning som de egna medborgarna.

Artikel 4. Fördragsslutande stater åtager sig vidare att formulera, utveckla och tillämpa en nationell politik som, genom metoder avpassade efter omständigheterna och den nationella sedvänj an, är ägnad att främja med avseende jämlikhet på möjligheter och behandling i fråga om undervisning och särskilt: a) göra den grundläggande skolundervisningen avgiftsfri och obligatorisk; göra undervisningen på gymnasienivå i dess olika former allmänt utbredd och tillgänglig för alla; göra högre undervisning lika tillgänglig för alla på grundval av individuell förmåga; tillse att den i lag föreskrivna skolplikten efterlevs av alla; b) säkerställa att undervisningens standard är likvärdig i alla offentliga läroanstalter på samma nivå och att de villkor som har samband med undervisningens kvalitet också är likvärdiga; c) uppmuntra och intensifiera, med lämpliga metoder, undervisning av personer, som inte fått någon grundläggande skolundervisning eller som inte fullföljt denna, samt giva dem tillfälle till fortsatt utbildning på grundval av individuell förmåga; d) tillhandahålla lärarutbildning utan diskriminering.

Artikel 5. 1. Fördragsslutande stater är ense om att: a) undervisning skall syfta till full utveckling av den mänskliga personoch till stärkande ligheten av respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter; den skall främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, eller rasgrupper religiösa grupper och gynna Förenta Nationernas verksamhet för fredens upprätthållande; b) det är väsentligt att respektera föräldrars och andra laga målsmäns frihet, för det första att välja andra läroanstalter för sina barn än de som upprätthålles av de offentliga myndigheterna men som motsvarar de minimikrav för undervisning som må ha fastställts eller godkänts av vederbörande myndigheter och, för det andra, att på ett sätt som överensstämmer med formerna för landets rättstillämpning tillförsäkra barnen en religiös och moralisk uppfostran i enlighet med deras egen övertygelse; och ingen person eller grupp av personer skall påtvingas en fostran som inte överensstämmer religiös med hans eller deras övertygelse;

120 2

Bilaga

att tillerkänna medlemmar av nationella minoriteter c) det är väsentligt rätt att bedriva innefattande upprätthålegen undervisningsverksamhet, lande av skolor samt, beroende på varje stats undervisningspolitik, av eller undervisning i deras eget språk, förutsatt emelleranvändning tid: som hindrar medlemmarna av (i) att denna rätt inte utövas på ett sätt, dessa minoriteter från att förstå kulturen och språket hos samhället som helhet eller från att deltaga i dess verksamhet, eller som sätter den nationella suveräniteten i fara; nivå “inte är lägre än den allmänna nivå som (ii) att undervisningens fastställts eller av vederbörande myndigheter; samt godkänts (iii) att sådan skolgång är frivillig. stater förbinder alla nödvändiga 2. Fördragsslutande sig att vidtaga åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de principer som uppställts i första momentet av denna artikel.

Artikel 6. Vid tillämpningen av denna konvention förbinder sig fördragsslutande stater att fästa största uppmärksamhet vid varje av generalkonferensen för Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur härefter antagen rekommendation som angiver vilka åtgärder som skall mot olika former av diskriminering inom undervisvidtagas ningen och som har till syfte att trygga jämlikhet i fråga om tillträde och behandling inom undervisningen.

. FN:s internationella konvention 1966-12-19 om ekonomiska,

sociala och kulturella rättigheter

Artikel 13. 1. Konventionsstaterna erkänner rätten för envar till utbildning. De är överens om att utbildningen skall syfta till att till fullo utveckla karaktären och insikten om människans värde, samt att den mänskliga den skall stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. De är vidare överens om att utbildningen skall göra det möjligt för envar att göra en nyttig insats i ett fritt samhälle, främja förståelsen, och vänskapen mellan alla nationer och mellan alla fördragsamheten etniska grupper eller religiösa grupper ävensom främja rasgrupper, Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande. 2. Konventionsstaterna erkänner, att till säkerställande av att denna rätt till fullo förverkligas: skall vara obligatorisk och kostnadsfritt a) grundskoleundervisningen tillgänglig för alla; b) den undervisning i olika former, däribland den tekniska och yrkesskall göras allmänt och mässiga, som följer efter grundskolan, tillgänglig därtill medel och då i synnerhet 1 Konventionen, som åtkomlig för alla genom varje ägnat trädde i kraft 1976-01- det successiva införandet av kostnadsfri undervisning; genom 03, ratificerades av Sve- skall likaledes för envar, c) den högre undervisningen göras åtkomlig rige 1971-11-26 (Sveriges därtill med som är lämpad för sådan undervisning, genom varje ägnat medel överenskommelser och då i synnerhet genom det successiva införandet av kostnadsfri främmande makter 1971:41). undervisning;

sou 1981:34

Bilaga 2 121

d) den grundläggande utbildningen skall så långt möjligt uppmuntras och intensifieras för alla, som ej erhållit någon eller

grundskoleundervisning

ej avslutat hela denna; e) utvecklingen av ett system med skolor på alla nivåer skall aktivt fullföljas, ett lämpligt system med stipendier skall införas och de materiella villkoren för lärarkåren skall fortlöpande förbättras. 3. Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars och, i förekommande frihet fall, förmyndares att för sina barn välja andra skolor än dem som inrättats av offentlig myndighet, såvida läroplanerna täcker vad som från det offentligas sida må ha föreskrivits eller godkänts som minimistandard, ävensom deras frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa och moraliska uppfostran, som står i överensstämmelse med deras egen övertygelse. 4. Intet i denna artikel må tolkas såsom medförande i den inskränkning enskildes eller organisationers rätt att grunda och driva undervisningsanstalter, under förutsättning att de i första momentet av denna artikel uppställda principerna iakttages och att kravet uppfylls på att undervisningen vid dessa anstalter skall stå i överensstämmelse med vad som från det offentligas sida angivits som minimistandard.

5. FN:s internationella konvention 1966-12-18 om

medborgerliga och politiska rättigheter

Artikel 18. 1. Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, iakttagande av religiösa sedvänjor, andaktsövningar och undervisning. 2. Ingen må utsättas för tvång, som kan inskränka hans frihet att bekänna sig till eller antaga en religion eller tro efter eget val. 3. Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivnai lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården eller sedlighe- 1 Konventionen, som ten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. trädde i kraft 1976-03- 4. Konventionsstaterna förpliktar sig att respektera föräldrars “ifi°°1ad € 5 3V

och, i 2_3› SYC

förekommande fall, frihet att tillförsäkra

_ förmyndares sina barn den .r.ge197111'26(SVeges

_ _ __ __ overenskommelser med religlosa och moraliska uppfostran, som står 1 overensstammelse med främmande makter deras egen övertygelse. 1971:42).

3 Bilaga Förordningsförslag

l Förslag till

Förordning om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga

elever

Regeringen föreskriver följande.

Inledande föreskrifter

l § Denna förordning gäller sådana skolor med enskild huvudman (fristående i vilka skolor) skolplikten får fullgöras enligt skollagen (1962:319) utom 1. skolor till vilka statsbidrag utgår enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor och 2. andra skolor för vilka regeringen har meddelat särskilda bestämmelser om statsbidrag.

2§ Skolöverstyrelsen kan förklara huvudmannen för en fristående skola berättigad till statsbidrag under de förutsättningar och enligt de grunder som anges i denna förordning. statsbidrag till fristående skolor beräknas per elev och får inte utgå för flera elever vid sådana skolor än som följer av den ram som regeringen bestämmer särskilt.

3 § Med redovisningsâr avses i denna förordning tiden den 1 juli-den 30 juni nästa kalenderår.

Förutsättningar för statsbidrag

4§ För att huvudmannen för en fristående skola skall kunna förklaras berättigad till statsbidrag måste de i 5-10 §§ angivna förutsättningarna vara uppfyllda.

5 § Skolan skall ha en särskild karaktär enligt vad som anges under någon av följande punkter. 1. Verksamheten bedrivs enligt ett speciellt pedagogiskt system eller har en särskild uppläggningi annat avseende i syfte atti praktiken omsätta en viss idé om utbildning eller fostran. Verksamheten kan men behöver inte ha

124 3

Bilaga

av värde för utvecklingen inom försökskaraktär. Den antas ge erfarenheter skolväsendet i allmänhet. 2. Undervisningen sker helt eller till övervägande delen på annat språk än svenska. 3. Skolan har konfessionell och särskilda skäl talar för att prägel statsbidrag utgår.

6 § Skolans verksamhet skall hålla en god kvalitet. Vid bedömningen skall karaktär hos skolan som avses i 5 §. hänsyn tas till den särskilda

7 § Skolan skall ha minst 25 elever och verksamheten skall ha pågått i minst tre år.

skall vara skälig. Det skall för behövande finnas en 8§ Elevavgiften möjlighet till nedsättning av eller befrielse från avgiften.

9§ För undervisningen skall finnas tim- och kursplaner.

ledamöter. 10§ Skolan skall ledas av en styrelse som består av minst fem Om huvudmannen är en sådan juridisk person som har en styrelse med minst fem ledamöter får denna vara styrelse för skolan. I annat fall skall en särskild styrelse utses av huvudmannen.

Förklaring om rätt till statsbidrag

ll § Ansökan om att förklaras berättigad till statsbidrag görs av huvudmannen hos skolöverstyrelsen. Ansökan skall innehålla uppgift om antalet skolpliktiga och övriga elever eller motsvarande. Till ansökan skall samt deras fördelning på årskurser också fogas en plan över skolans framtida organisation i fråga om eleverna och deras fördelning på årskurser eller motsvarande.

skall i ett ärende enligt 11 § inhämta yttrande från l2§ Skolöverstyrelsen kommunens skolstyrelse och länsskolnämnden.

13§ En förklaring om rätt till statsbidrag innebär att bidrag det första första redovisningsåret skall utgå endast för elever i årskurs motsvarande årskursen i grundskolan och att bidragsgivningen sedan stegvis skall byggas ut med en årskurs i sänder för varje nytt redovisningsår. En förklaring om rätt till statsbidrag skall ange det högsta antal elever vid skolan som får ligga till grund för beräkningen av statsbidraget (elevtalsram). I elevtalsramen elever som är skolpliktiga enligt svensk lag. ingår Dessutom ingår elever som inte uppnått skolpliktsåldern men som går i årskurs motsvarande första årskursen i grundskolan.

kan efter framställning av huvudmannen utöka 14§ Skolöverstyrelsen tidigare fastställd elevtalsram.

3 125

Bilaga

Grunder för statsbidraget 15 § Statsbidrag beräknas per redovisningsår.

16 § Statsbidrag utgår med hänsyn till antalet elever den 15 september med den begränsning som följer av elevtalsramen.

17 § Det belopp som skall utgå per elev beräknas enligt föreskrifterna i 18-20 §§ med utgångspunkt i systemet enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m. m. Som årskurserna l-9 i en fristående skola räknas därvid vad som motsvarar årskurser med samma nummer i grundskolan.

l8§ Beloppet per elev i årskurserna 1-3 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en tjugofemtedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. tilläggsbidrag enligt gällande normala procentsats på beloppet enligt punkt 1 och 3. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på beloppen enligt punkterna 1 och 2.

19 § Beloppet per elev i årskurserna 4-6 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en trettiondedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. tilläggsbidrag enligt gällande normala procentsats på beloppet enligt punkt 1 och 3. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och

tilläggspensioneringen med 28,9 procent på belop-

pen enligt punkterna 1 och 2.

20 § Beloppet per elev i årskurserna 7-9 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en trettiondedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen vid två basresurser för denna och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. tilläggsbidrag enligt gällande normala procentsats på beloppet enligt punkt 1 och 3. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på beloppen enligt punkterna 1 och 2.

126 Bilaga 3

Rekvisition och utbetalning rekvireras av huvudmannen. Rekvisitionen skall ges in till 21 § Statsbidrag länsskolnämnden senast den 31 juli närmast efter redovisningsårets utgång. Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden pröva en rekvisition som inte har kommit in inom föreskriven tid.

fastställer statsbidragets storlek. Nämndens beslut 22§ Länsskolnämnden skall fattas snarast möjligt. Länsskolnämnden får förordna, att från statsbidraget skall räknas av vad som enligt slutligt fastställd, av skolöverstyrelsen gjord anmärkning felaktigt har betalats ut till huvudmannen i sådant bidrag för tidigare redovisningsår. Om länsskolnämndens beslut innebär avvikelse från rekvisitionen, skall nämnden underrätta huvudmannen om anledningen till avvikelsen.

betalar ut statsbidrag till huvudmannen snarast

23§ Skolöverstyrelsen möjligt.

24 § Länsskolnämnden gör inför varje redovisningsår en preliminär beräkstorlek. Förskott skall under redovisningsåret utgå ning av statsbidragets med 90 procent av detta belopp. betalar utan rekvisition ut förskott till huvudmannen i Skolöverstyrelsen av juli, oktober, januari och april med en fjärdedel vid varje början tillfälle. Summan av förskotten skall dras av när statsbidraget för redovisningsåret skall ut.

slutligt betalas

Särskilda föreskrifter

25 § Som allmänna villkor för statsbidrag gäller att förutsättningarna enligt Brister det därvidlag skall skolöverstyrelsen med 5, 6 och 8-10 §§ består. verkan från och med nästkommande redovisningsår upphäva förklaringen om rätt till statsbidrag. Om antalet elever vid skolan går ned under 25, skall skolöverstyrelsen statsbidrag likväl skall utgå även för senare redovisningspröva huruvida år.

26§ Huvudmannen är skyldig att på begäran lämna skolöverstyrelsen, riksrevisionsverket och länsskolnämnden de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning.

27 § Om huvudmannen åsidosätter vad som i fråga om skolan åligger honom får skolöverstyrelsen efter anmälan av enligt denna eller annan författning, länsskolnämnden besluta, att högst tio procent av statsbidraget enligt denna förordning skall hållas inne i avvaktan på att rättelse sker. Vinns inte rättelse, förordna att det innehållna beloppet skall dras av från får skolöverstyrelsen statsbidraget.

Bilaga 3 127

Besvär

28 § Skolöverstyrelsens eller en länsskolnämnds beslut enligt denna förordning överklagas hos regeringen genom besvär.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1982.

2. Övergångsbestämmelser meddelas

av regeringen särskilt.

2 Förslag till Förordning om statsbidrag till Kristofferskolan i Stockholm

Regeringen föreskriver följande.

l § Huvudmannen för Kristofferskolan i Stockholm har enligt föreskrifterna i denna förordning rätt till statsbidrag dels för de årskurser som motsvarar årskurserna 1-9 i grundskolan, dels för skolans årskurser 10-12.

2§ Statsbidraget beräknas för redovisningsår. Med redovisningsår avses tiden den 1 juli-den 30 juni nästa kalenderår.

3§ Statsbidrag beräknas per elev och utgår med hänsyn till antalet elever den 15 september inom den elevtalsram som skolöverstyrelsen fastställer.

4 § Det belopp som skall utgå per elev beräknas enligt föreskrifternai 5-8 §§ med utgångspunkt i systemet enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m. m.

5§ Beloppet per elev i årskurserna 1-3 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en tjugofemtedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. 90 procent av en förstärkningsresurs beräknad per elev, 3. tilläggsbidrag med x procent på beloppen enligt punkterna 1 och 2 samt

4. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen,

folkpensioneringen och

tilläggspensioneringen med 28,9 procent på belop-

pen enligt punkterna 1-3.

6§ Beloppet per elev i årskurserna 4-6 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en trettiondedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. 90 procent av en förstärkningsresurs beräknad per elev, 3. tilläggsbidragmed x procent på beloppen enligt punkterna 1 och 2 samt

128 Bilaga

4. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäk-ingen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på belop- 1-3. pen enligt punkterna

7-9 är summan av vad som notsva- 7§ Beloppet per elev i årskurserna rar av en trettiondedels basresurs beräknad efter antalet 1. 90 procent veckotimmar för årskursen vid två basresurser för denna och eter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, beräknad per elev, 2. 90 procent av en förstärkningsresurs och 2 3. tilläggsbidrag med x procent på beloppen enligt punkterna samt 4. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsälringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent pi belopi pen enligt punkterna 1-3.

10-12 är detsamma som beloçpet per 8§ Beloppet per elev i årskurserna elev i årskurs 9 enligt 7 §.

9 §‘ Statsbidrag rekvireras av huvudmannen. Rekvisitionen skall ges in till före den 1 september närmast efter redovisniigsårets skolöverstyrelsen utgång. som Om särskilda skäl föreligger får skolöverstyrelsen pröva en rekvisiüon inte har kommit in inom föreskriven tid.

fastställer storlek. Beslutat skall 10 §‘ Skolöverstyrelsen statsbidragets fattas snarast möjligt. får förordna, att från statsbidraget skall räkna: av vad Skolöverstyrelsen som enligt slutligt fastställd, av riksrevisionsverket gjord anträrkning felaktigt har betalats ut till huvudmannen i bidrag för tidigare redovisningsar. Om skolöverstyrelsens beslut innebär avvikelse från rekvisitioncn, skall underrätta huvudmannen om anledningen till avvikelsen. Överstyrelsen

11 § Skolöverstyrelsen betalar ut statsbidraget snarast möjligt.

12 §‘ Skolöverstyrelsen gör inför varje redovisningsår en preliminär beräkstorlek. Förskott skall under redovisningsået utgå ning av statsbidragets med 90 procent av detta belopp. betalar utan rekvisition ut förskott till huvudnannen i Skolöverstyrelsen av juli, oktober, januari och april med en fjärdedel vid varje början tillfälle. Summan av förskotten skall dras av när statsbidraget för redovisringsåret 1 Kommittén föreslår slutligt skall betalas ut. att bidragsadministrationen efter tre år läggs på för statsbidrag följer de 13 § Som allmänna villkor gäller att huvudmannen resp. länsskolnämnd (s. fastställer och de föreskrifter som Skolövertimplaner som skolöverstyrelsen 84). Jfr 21, 22 och 24 §§ förordningsförslag nr styrelsen i övrigt meddelar. 1.

Bilaga 3 129

14 § Huvudmannen är skyldig att på begäran lämna skolöverstyrelsen och riksrevisionsverket de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning.

l5§ Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning hos överklagas regeringen genom besvär.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1982. 2. Genom förordningen upphävs förordningen den 15 juni 1978 (SÖ-FS 1978:174) om statsbidrag till Kristofferskolan i Stockholm. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 4. Skolöverstyrelsen meddelar de ytterligare Övergångsbestämmelser som kan behövas.

3 Förslag till

Förordning om statsbidrag till Hillelskolan i Stockholm Regeringen föreskriver följande.

l § Huvudmannen för Hillelskolan i Stockholm har enligt föreskrifterna i denna förordning rätt till statsbidrag för sådan verksamhet i skolan som motsvarar årskurserna 1-6 i grundskolan.

2§ Statsbidraget beräknas för redovisningsår. Med redovisningsår avses tiden den 1 juli-den 30 juni nästa kalenderår.

3 § Statsbidrag beräknas per elev och utgår med hänsyn till antalet elever den 15 september inom den elevtalsram som skolöverstyrelsen fastställer.

4 § Det belopp som skall utgå per elev beräknas enligt föreskrifterna i 5 och 6 §§ med utgångspunkt i systemet enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m. m.

5§ Beloppet per elev i årskurserna 1-3 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en tjugofemtedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. 90 procent av en förstärkningsresurs beräknad per elev, 3. tilläggsbidrag med x procent på beloppen enligt punkterna 1 och 2 samt 4. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på beloppen enligt punkterna 1-3.

6§ Beloppet per elev i årskurserna 4-6 är summan av vad som motsvarar

130 3

Bilaga

av en trettiondedels basresurs beräknad efter antalet 1. 90 procent veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. 90 procent av en förstärkningsresurs beräknad per elev, med x procent 1 och 2 3. tilläggsbidrag på beloppen enligt punkterna samt 4. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på beloppen enligt punkterna 1-3.

rekvireras av huvudmannen. Rekvisitionen skall ges in till 7 § statsbidrag före den 1 september närmast efter redovisningsårets skolöverstyrelsen utgång. får skolöverstyrelsen som Om särskilda skäl föreligger pröva en rekvisition inte har kommit in inom föreskriven tid.

fastställer storlek. Beslutet skall fattas 8 §‘ Skolöverstyrelsen statsbidragets snarast möjligt. _ får förordna, att från statsbidraget skall räknas av vad Skolöverstyrelsen som enligt slutligt fastställd, av riksrevisionsverket gjord anmärkning felaktigt har betalats ut till huvudmannen i bidrag för tidigare redovisningsår. Om skolöverstyrelsens beslut innebär avvikelse från rekvisitionen, skall Överstyrelsen underrätta huvudmannen om anledningen till avvikelsen.

9 § Skolöverstyrelsen betalar ut statsbidraget snarast möjligt.

10 §1 Skolöverstyrelsen gör inför varje redovisningsår en preliminär beräkstorlek. Förskott skall under redovisningsåret utgå ning av statsbidragets med 90 procent av detta belopp. betalar utan rekvisition ut förskott till huvudmannen i Skolöverstyrelsen början av juli, oktober, januari och april med en fjärdedel vid varje tillfälle. Summan av förskotten skall dras av när statsbidraget för redovisningsåret slutligt skall betalas ut.

11 § Som allmänna villkor för statsbidrag gäller att huvudmannen följer de fastställer och de föreskrifter som skolövertimplaner som skolöverstyrelsen styrelsen i övrigt meddelar.

är skyldig att på begäran lämna skolöverstyrelsen och 12§ Huvudmannen riksrevisionsverket de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning.

1 Kommittén föreslår beslut denna hos 13§ Skolöverstyrelsens enligt förordning överklagas att bidragsadministratioregeringen genom besvär. nen efter tre år läggs på resp. länsskolnämnd (s. 84). Jfr 21, 22 och 24 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1982. §§ förordningslag nr 1. 2. Genom förordningen upphävs förordningen den 15 juni 1978 (SÖ-FS

sou 1981:34

Bilaga 3 131

1978:175) om statsbidrag till Hillelskolan i Stockholm. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 4. Skolöverstyrelsen meddelar de ytterligare Övergångsbestämmelser som kan behövas.

4 Förslag till Förordning om statsbidrag till de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg

Regeringen föreskriver följande.

l § Huvudmannen för den estniska skolan i Stockholm och huvudmannen för den estniska skolan i Göteborg har enligt föreskrifterna i denna förordning rätt till statsbidrag för sådan verksamhet i skolan som motsvarar årskurserna 1-6 i grundskolan. Som allmänna villkor för statsbidrag gäller att skolan har till uppgift att meddela undervisning åt barn med estnisk bakgrund och därvid följer en läroplan som Skolöverstyrelsen fastställer för skolorna med beaktande av deras särskilda ändamål.

2§ Statsbidraget beräknas för redovisningsår. Med redovisningsår avses tiden den 1 juli-den 30 juni nästa kalenderår.

3 § Statsbidrag beräknas per elev och utgår med hänsyn till antalet elever den 15 september inom den elevtalsram som Skolöverstyrelsen fastställer för skolan.

4 § Det belopp som skall utgå per elev beräknas enligt föreskrifterna i 5 och 6 §§ med utgångspunkt i systemet enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m. m.

5§ Beloppet per elev i årskurserna 1-3 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en tjugofemtedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. 90 procent av en förstärkningsresurs beräknad per elev, 3. tilläggsbidrag på beloppen enligt punkterna 1 och 2 efter den procentsats som skolöverstyrelsen fastställer för varje skola samt 4. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på beloppen enligt punkterna 1-3.

6§ Beloppet per elev i årskurserna 4-6 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en trettiondedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för

132 Bilaga 3

kommuner tillhöriga grupp 3, beräknad 2. 90 procent av en förstärkningsresurs per elev, 1 och 2 efter den 3. tilläggsbidrag på beloppen enligt punkterna som skolöverstyrelsen fastställer för varje skola samt procentsats 4. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på beloppunkterna l-3. pen enligt

7 §1 statsbidrag rekvireras av huvudmannen. Rekvisionen skall ges in till före den 1 september närmast efter redovisningsårets skolöverstyrelsen utgång. som Om särskilda skäl föreligger får skolöverstyrelsen pröva en rekvisition inte har kommit in inom föreskriven tid.

storlek. Beslutet skall fattas 8 §‘ Skolöverstyrelsen fastställer statsbidragets

snarast möjligt. får förordna, att från statsbidraget skall räknas av vad Skolöverstyrelsen fastställd, av riksrevisionsverket gjord anmärkning som enligt slutligt felaktigt har betalats ut till huvudmannen i bidrag för skolan för tidigare

redovisningsår. beslut innebär awikelse från rekvisitionen, skall Om skolöverstyrelsens underrätta huvudmannen om anledningen till avvikelsen. Överstyrelsen skolöverstyrelsen betalar ut statsbidraget snarast möjligt.

en preliminär beräk- 9 §1 skolöverstyrelsen gör inför varje redovisningsår storlek. Förskott skall under redovisningsåret utgå ning av statsbidragets A med 90 procent av detta belopp. utan rekvisition ut förskott till huvudmannen i Skolöverstyrelsen betalar och med en fjärdedel vid varje början av juli, oktober, januari april tillfälle. Summan av förskotten skall dras av när statsbidraget för redovisningsåret

slutligt skall betalas ut.

och l0§ Huvudman är skyldig att på begäran lämna skolöverstyrelsen och det verifikationsmaterial som behövs för

riksrevisionsverket de uppgifter

myndighetens granskning.

denna förordning överklagas hos ll§ Skolöverstyrelsens beslut enligt

regeringen genom besvär.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1982. u 2. Genom förordningen upphävs förordningen den 15 juni 1978 (SO-FS

till de estniska skolorna. 1978:186) om statsbidrag 1 Kommittén föreslår i fråga om statsbidrag som avser 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande att bidragsadministratiotid före ikraftträdandet. nen efter tre år läggs på som

4. skolöverstyrelsen meddelar de ytterligare Övergångsbestämmelser

resp. länsskolnämnd (s. 84). Jfr 21, 22 och 24 kan behövas. §§ förordningsförslag nr 1.

3 133

Bilaga

5 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1964:137) om statsbidrag

till vissa privatskolor

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolorl dels att 13 och 14 §§ skall upphöra att gälla, dels att 1, 4, 12 och 15 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i förordningen skall införas tolv nya paragrafer, 3 a, 3 b, 19 a-19 i och 22 §§, samt närmast före 1, 4, 19 a och 20 §5 nya rubriker av nedan angivna lydelse. Till följd härav kommer förordningen att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

| Inledande bestämmelser

1 §2 Efter beslut av regeringen har huvudmannen för en privatskola rätt att få till driften av privatskolans statsbidrag grundskola och gymnasieskola enligt de grunder och i den ordning som anges i denna förordning.

2 § Som allmänna villkor för statsbidrag gälla, att skolan är anordnad och drives enligt privatskolförordningens bestämmelser samt att huvudmannen ställer sig till efterrättelse de övriga föreskrifter avseende skolan som regeringen, skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden meddelar.

3§ beräknas för tiden den i juli-den statsbidrag 30 juni (redovisningsår).

3 a § Statsbidrag utgår 1. till avlöningskostnader för rektor och studierektor vid privatskolan samt för lärare i privatskolans gymnasieskola och

(avlöningsbidrag)

2. som ett allmänt driftbidrag till privatskolans grundskola (grundskølresurs).

3 b § Regeringen meddelar särskilda bestämmelser om 1. statsbidrag till avgifter till försäkring för tillâggspension enligt lagen (1962:381) om allmän för personal som omfattas försäkring av avlöningsbidraget, 1 2. statsbidrag till särskild undervisning för elever i privatskolans grund- Förordningen omtryckt skola och 1971:350. Senaste lydelse av förordningens rubrik 3. statsbidrag till hälsovård. 1975:628. 7 Senaste lydelse | Avlöningsbidraget 1975:628. Ändringen innebär bl. a. att andra 4 §3 Avlöningsbidraget beräknas med hänsyn till antalet i föreskriven stycket upphävs. ordning inrättade tjänster som rektor och lärare samt som

ordinarie 3 Senaste lydelse

tjänst studierektor. 1975:628.

134 3

Bilaga

Tjänst är bidragsgrundande endast i den mån däri ingår undervisning eller annan tjänstgöring, som avses i timplan, annan föreskrift eller särskilt medgivande och som anordnats för helt redovisningsår eller helt läsår. Till sådan tjänstgöring räknas ej arbete vid internat. Ingåri tjänst undervisning som anordnats för kortare tid än helt läsår, skall tjänsten utan hinder därav vara bidragsgrundande, om anordningen vidtagits med stöd av gällande föreskrifter och avser minst en hel termin. Tjänsten skall i sådant fall räknas som hälften av motsvarande tjänst för helt år. Ingår i en lärartjänst undervisning vid privatskolans grundskola, är tjänsten i denna del ej bidragsgrundande för avlöningsbidraget.

5 § Bidragsgrundande tjänster äro antingen hela tjänster eller deltjänster.

6 § Till hela tjänster hänföras a) tjänst som rektor och ordinarie tjänst som studierektor, b) lärartjänst, som är förenad med full tjänstgöring och som innehaves av ordinarie, extra ordinarie eller extra lärare eller, om innehavare saknas, uppehålles av sådan tjänsteman eller av pensionsavgången lärare med full tjänstgöring. Lärartjänst anses förenad* med full tjänstgöring, även om lärarens undervisningsskyldighet nedsatts enligt vad därom särskilt stadgas eller full tjänstgöring ej kunnat beredas honom. Tilläggstimmar inräknas ej i hel tjänst.

7 § Till deltjänster hänföras tjänster för sådan undervisning, som ej ingår i hela tjänster. av deltjänst räknas som en bråkdel av motsvarande hel Varje veckotimme tjänst enligt följande, nämligen Hel tjänst med undervisningsskyldighet Bråkdel om veckotimmar eller medeltal veckotimmar

ämnen för vilka ej fordras samma antal veckotimmar för Ingår i deltjänst hel tjänst, beräknas statsbidrag särskilt för varje ämne.

8§ Huruvida bidragsgrundande tjänster äro hela tjänster eller deltjänster bestämmes med hänsyn till förhållandena vid vårterminens början. Beträffande tjänst, som avses i 4 § tredje stycket och som ej finns under vårterminen, skola i stället förhållandena vid höstterminens slut vara avgörande.

9 § Ingår fyllnadstjänstgöring i lärartjänst, beräknas avlöningsbidraget särskilt för varje skola, där med tjänsten förenad undervisning fullgöres. Hel tjänst delas därvid i förhållande till antalet veckotimmar vid varje skola. Om är ett annat antal veckotimmar än det för sådan

_full tjänstgöring på tjänsten

Bilaga 3 135

tjänst avtalade antalet veckotimmar eller medeltalet veckotimmar, omräknas varje del av tjänsten till närmaste antal hela bråkdelar som avses i 7 § andra stycket. Vid tillämpningen av första stycket beräknas tjänstgöringens omfattning vid varje skola efter de grunder som gälla vid fördelning av lönekostnaderna mellan skolorna.

10 § Årslönebeloppet för bidragsgrundande

tjänst bestämmes med hänsyn till förhållandena vid vårterminens början eller i fall som avses i 8 § andra stycket vid höstterminens slut samt beräknas, om ej annat följer av 11 §, efter den lönegrad (löneklass) och ålderstilläggsklass inom lönegraden (löneklassen), i vilken tjänstens innehavare eller, om innehavare saknades, den som uppehöll tjänsten var placerad, samt den ortsgrupp, som gällde för den kommun där skolan är belägen. Utgick lön, på grund av särskild föreskrift, efter högre löneklass eller ålderstilläggsklass än den i vilken vederbörande var placerad, beräknas årslönebeloppet efter den högre löneklassen eller ålderstilläggsklassen. Timlärare

anses vara placerad i den lönegrad (löneklass) och âlderstilläggs-

klass som har samma nummer som den arvodesgrupp och ålderstilläggsklass enligt vilken hans arvode utgick. Har årslönen i de särskilda inom ålderstilläggsklasserna en lönegrad (löneklass) eller lönegrupperingen för viss kommun ändrats under redovisningsåret, tillämpas summan av månadsbeloppen under året. I förekommande fall ökas lönen med retroaktivt lönetillägg.

11 § För pensionsavgången lärare beräknas årslönebeloppet till tvâ tredje-

delar av lönen i

ålderstilläggsklassen inom lönegraden (löneklassen) eller till den större del av lönen i ålderstilläggsklassen inom lönegraden (löneklassen)

med vilken lärarens lön utgår. Om lärare ej uppbär lön eller arvode enligt viss ålderstilläggsklass inom en lönegrad (löneklass) eller arvodesgrupp, ankommer det på skolöverstyrelsen att bestämma årslönebeloppet med hänsyn till den ersättning som utgått till honom för år räknat.

11 a § I fråga om stödundervisning, specialundervisning och särskild undervisning för elever, som ej kunna deltaga i vanligt skolarbete, skola vid tillämpningen av 4-11 §§ iakttagas följande särskilda bestämmelser. Tjänst är bidragsgrundande, även om den undervisning som ingår i tjänsten avser kortare tid än hel termin. För undervisning, som avser kortare tid än hel termin, räknas varje lektion som en bråkdel fullgjord av en hel tjänst enligt följande, nämligen Hel tjänst med undervisningsskyldighet Bråkdel om veckotimmar eller medeltal veckotimmar

136 3

Bilaga

Årslönebeloppet enligt tredje stycket bestämmes i sådant fall med hänsyn

till förhållandena vid den tid då undervisningen fullgjordes. Utgår tjänstgöringstillägg eller annat tillägg till lärare för särskild undervisning av elever, som ej kunna deltaga i vanligt skolarbete, utgår statsbidrag med belopp som motsvarar tillägget.

12 §4 Bidragsunderlaget för avlöningsbidraget utgöres av summan av de bidragsgrundande tjänsternas årslönebelopp ökad med övriga kostnader som angivas i denna paragraf. Har rektor, studierektor eller lärare under hela läsåret åtnjutit tjänstledighet för sjukdom eller med anledning av risk för överförande av smitta, ökas med belopp, som motsvarar därav föranledda bidragsunderlaget kostnader för vikarie minskat med avdragen på den tjänstlediges lön och vad huvudmannen äger uppbära i sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Andra äger motsvarande tillämpning när rektor, studierektor eller stycket lärare under minst 30 dagar i följd åtnjutit tjänstledighet för studier eller offentligt uppdrag med högst B-avdrag på lönen eller åtnjutit tjänstledighet för uppdrag som ledamot av riksdagen eller kyrkomötet eller som riksdagens revisor. I bidragsunderlaget inräknas vad som under redovisningsåret utbetalats såsom a) avlöningsförstärkning till rektor, b) uppdragstillägg till studierektor, huvudlärare eller institutionsföreståndare, eller annat tillägg till rektor, studierektor eller c) tjänstgöringstillägg lärare i anledning av aftonundervisning och d) semesterlönetillägg till rektor, studierektor eller lärare.

13 §5

14 §5

15 §7 statsbidrag utgår med 60 procent av det bidragsunderlag som avses i 12 §. Dock med hela det beräknade bidragsunderlaget i vad utgår bidraget 4 Senaste lydelse detta avser specialundervisning och särskild undervisning. 19802396. Efter beslut av regeringen kan statsbidrag utgå med högre belopp än som 5 följer av första stycket. Paragrafen upphävd genom denna förordning. Senaste lydelse 16 §8 1976:325. 5 17§ rekvireras för varje redovisningsår av huvudmannen hos Paragrafen upphävd Statsbidrag genom denna förord- före den 1 september näst efter redovisningsåret. skolöverstyrelsen ning. Senaste lydelse 1976:325. lämnade 18 § Skolöverstyrelsen skall efter granskning av de i rekvisitionen 7 Senaste lydelse uppgifterna besluta om och utbetala statsbidraget. 1975:628. från avräkna vad som enligt slutligt

Överstyrelsen äger därvid bidraget

3 fastställd, av riksrevisionsverket gjord anmärkning felaktigt utbetalats till Paragrafen upphävd genom 1971:350. huvudmannen i statsbidrag för tidigare redovisningsår.

Bilaga 3 137

Innebär beslut avvikelse överstyrelsens från rekvisitionen, skall överstyrelsen underrätta huvudmannen om anledningen till avvikelsen.

l9§ Utan rekvisition skall skolöverstyrelsen i början av juli, oktober, januari och april till huvudmannen utbetala förskott på statsbidraget med belopp, som motsvarar sammanlagt högst 90 procent av det beräknade statsbidraget för det löpande redovisningsåret. Summan av förskotten vid avdrages den slutliga utbetalningen av statsbidraget för redovisningsåret.

I Grundskolresursen 19 a § Grundskolresursen beräknas per elev och utgår med hänsyn till antalet elever den 15 september i privatskolans grundskola inom den elevtalsram som skolöverstyrelsen fastställer.

19 b § Det belopp som skall utgå per elev beräknas enligt föreskrifterna i 19 c-19 e §§ med utgångspunkt i systemet enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m. m.

19 c § Beloppet per elev i årskurserna 1-3 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en tjugofemtedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. 90 procent av en förstärkningsresurs beräknad per elev, 3.

tilläggsbidrag på beloppen enligt punkterna

1 och 2 efter den procentsats som skolöverstyrelsen fastställer för varje skola samt

4. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på belop-

pen enligt punkterna 1-3.

19 d § Beloppet per elev i årskurserna 4-6 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en trettiondedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för årskursen och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3, 2. 90 procent av en förstärkningsresurs beräknad per elev, 3. tilläggsbidrag på beloppen enligt punkterna 1 och 2 efter den procentsats som skolöverstyrelsen fastställer för varje skola samt 4. bidrag till kostnader för

socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen,

folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på beloppen enligt punkterna 1-3.

l9e§ Beloppet per elev i årskurserna 7-9 är summan av vad som motsvarar 1. 90 procent av en trettiondedels basresurs beräknad efter antalet veckotimmar för ârskursen vid två basresurser för denna och efter det veckotimpris som gäller för kommuner tillhöriga grupp 3,

138 Bilaga 3

beräknad 2. 90 procent av en förstärkningsresurs per elev, 3. tilläggsbidrag på beloppen enligt punkterna 1 och 2 efter den procentsats som skolöverstyrelsen fastställer för varje skola samt 4. bidrag till kostnader för socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen med 28,9 procent på belop- 1-3. pen enligt punkterna

19 f § Grundskolresursen rekvireras av huvudmannen. Rekvisitionen skall ges in till skolöverstyrelsen före den l september närmast efter redovisningsårets utgång. Om särskilda skäl föreligger, får skolöverstyrelsen pröva en rekvisition som inte har kommit in inom föreskriven tid.

fastställer storlek. Beslutet 19 g§ Skolöverstyrelsen grundskolresursens skall fattas snarast möjligt. får förordna, att från grundskolresursen skall räknas av Skolöverstyrelsen vad som enligt slutligt fastställd, av riksrevisionsverket gjord anmärkning felaktigt har betalats ut till huvudmannen i sådant bidrag för tidigare

redovisningsår. Om skolöverstyrelsens beslut innebär awikelse från rekvisitionen, skall underrätta huvudmannen om anledningen till avvikelsen. Överstyrelsen

h § Skolöverstyrelsen betalar ut grundskolresursen snarast möjligt.

|l9

19 i § Skolöverstyrelsen gör inför varje redovisningsår en preliminär beräk-

storlek. Förskott skall under redovisningsåret ning av grundskolresursens utgå med 90 procent av detta belopp. betalar utan rekvisition ut förskott till huvudmannen i Skolöverstyrelsen av juli, oktober, januari och april med en fjärdedel vid varje början tillfälle. av förskotten skall dras av när grundskolresursen för redovis- Summan ningsret slutligt skall betalas ut.

och grundskolresursen gemensamma bestämmelser

[För avlöningsbidraget

huvudman vad som enligt privatskolförordningen eller 20§ Åsidosätter besluta, att viss del, annan författning åligger honom, äger skolöverstyrelsen skall innehållas i avbidan högst 10 procent, av statsbidraget på att rättelse sker. Vinnes må skolöverstyrelsen förordna att det innehållna ej rättelse, beloppet skall avdragas från statsbidraget. Finner skolöverstyrelsen, att skolan icke fyller ett behov, som står i skäligt förhållande till kostnaderna för dess verksamhet eller att verksamheten icke handhaves sätt, skall Överstyrelsen underställa regeringpå tillfredsställande en frågan huruvida statsbidrag skall utgå för kommande redovisningsår.

att på anfordran av vederbörande statliga 2l§ Huvudman är skyldig och det verifikationsmaterial som fordras för myndighet lämna de uppgifter myndighetens granskning.

Bilaga 3 139

22 §9 Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning hos överklagas regeringen genom besvär.

Övergångsbestämmelser”

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1982. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet. 3. Skolöverstyrelsen meddelar de ytterligare Övergångsbestämmelser som kan behövas.

Anmärkning

Förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor är i behov av en översyn även i de delar där ändringar inte föreslås i författningsutkastet. 9 Förutvarande 22 § upp- Detta är emellertid inte en uppgift för kommittén i ett betänkande som hävd genom 1971:350. endast rör grundskolnivån. Det är för att ge läsaren en bättre överblick som 0 Äldre Övergångsbehar getts formen av ett förslag till omtryck med även författningsutkastet oförändrade stämmelser ej medtagna paragrafer medtagna. här.

4 Preliminära

Bilaga basresursbelopp m. m.

för läsåret

grundskolan 1980/81

142 4

Bilaga

.omv

.mm .um

mmmmzmåEouow

§33

m:

msm mmm omo mmm. mmm. Eh msm oms

._+a

.å

nmvmam om mmm mmm omm omm omm Sm mmm mom

.ä .m .8

:on

Eamoag

m=«._.o

new Sm omm mmm mom mom ma. osm se.

£.=..:m

mon_

5+» _ mmm o.: som mmm mom mom msm omm omm

mus

.E

om .96.» .E

a...om.8_m.w

:så

J..

m.mm

-_w£un.

mmm som mmm som smm smm mom ssm

mars.:

.w mmm.

...om .ä __ mm mm om mm om om 3 mm om

§.=3:w_._5_§ee

.öm

mwzzmcmioøow

sm

.Um

omm mmm mmm mmm msm msm ea mom omo va.:

mEE=m

x

.m+o w mom mmm smm mmm me. m.: RN mmm omm b_ .mao

:oo

.Gm

him one

.á omv .man

:a.o._m_==...u

mm .2

osm mo mmm mmm

.Cum

fin m8 .8 Må m:

n...om.=._m.m

.mamman

S_

.ow_.aE_.o._uo

...mm

gwen.:

& .o . mm mm ...m mm mm mm mm mm sm

.Em :oo

m_.aE_.o._oo

.öm ?m

mmmommm cmkxwom

x

5_

mvm

mm

omm .ä mom osm ssm ssm SN So m.mmv

£..E:w

Eo

6+”. möE

om

mom mmm m: o: o: mmm omm mom

mmmmmamm

o

anamma_

o_u\.nEE_.o._uo>

:o_m..o9=8

.mnm

Aomfiowm.

.Em .8

m ...i

oms oms

-._..fim.on_

8.. S.. 8.. So ea 9a oms

£..om.:._w.w

:oo

.E3

& m. mm mm mm mm mm mm s.. s.. sv

muomd

umEmo._m=o_m..um

.öm s..

m=_.._mm.£._:._m

ämm

mméoommm

nu_ om

omv mom omv smm smm Ne. osm mmo

-m.=mo.mum

.n .öm

.mmomon

.o=o=m.am

.öm

nå»

x mm

ovcnmmøm

mm 8

a o x: som som _m_ mom mmm nu.:

.m ?m .öm

5:9...

.Comuømøwcmm

mm HS

wt

:owE:u.o.£

:E=_o._ §._m:

m

5_

.E_.o..oo

.E _ ömma

_:=.._w.Ea..

mss mss mss mom mom mom 80 8.. So

an..

m m m m m m m m :z

dmo.

.E n m

www_mamcm:.mo._o:.w_

:m

:omacmon

»omnämns

mess

.mm .å

.:m=oE onSEm:

n

.Ee_2.a..:uo..ma._

.o.m~£.aE

:oo

-E_.9_uo

.w

mm

u.uE_u

w.=m a om «N mm om sm sm mv mv m.. was ›omu mus

:um.=mo.mw:_5_.m.w...i

.m.oo:co.

.om mom

.3:mm.m>._m2B.

:n

..om..n_Eno._oo

sm

§..3.=._m.

..mwE.m_._.©m

H

a..a5...=o.._ :ovaâwox

E050

dmo.

m.3_m.

m m m m. m m us m m a mm a u av:

5 Bilaga Basresursbidrag per elev och

årskurs

enligt statsbidragsmodell

C

(variant utan förstärkningsresurs)

Årskurs 90 % av Tilläggs- Summa Summa Arbetsgivar- 1/25-dels bidrag a+b, kr, c+d, kr, avgifter

90 % av 1/30-deIs basresurs, kr,

“ Årskurserna 7-9 är beräknade efter två paralleller per årskurs.

6 Bilaga Reserapporter

Bilagan återger i förkortat skick rapporter från studieresor i England och Nederländerna, som företagits på kommitténs uppdrag av experten Birgit Rodhe. Erfarenheter från resorna har kompletterats med litteraturstudier; till viss litteratur

hänvisning ges i anslutning till de bägge rapporterna. För

mera utförliga framställningar på svenska av den historiska bakgrunden hänvisas i första hand till Sjöstedt-Sjöstrand, Skola och undervisning i Sverige och andra länder, Malmö 1969, och 1958 års utredning Kyrka-Stat, del V (SOU 1964:30).

1 om

Rapport skolförhållandena i England*

1.1 Studiebesökets program

Besöket i England ägde rum dels i mars-april, dels i oktober 1980. Det omfattade besök i the Ministry of Education and Science och Church of England”s Board of Education, bägge i London, besök och på skolor lärarutbildningsanstalter i Yorkshire med anknytning till olika kyrkosamfund samt samtal med företrädare för pedagogisk och sociologisk vetenskap. Dessutom besöktes Westminster School och Archbishop Michael Ramsay School i London.

1.2 Nulâgesöversikt

Det engelska skolväsendet rymmer huvudsakligen två slag av skolor, nämligen maintained schools och independent schools.

Maintained schools understöds helt eller till större delen av staten. De kan uppdelas i tre grupper, nämligen a) County schools, som helt finansieras av samhället och vilkas styrelser tillsätts av the Local Education Authority (LEA). b) Voluntary-controlled schools, som helt finansieras av samhället. Samhället har genom sina representanter, som utses av LEA, majoritet i en sådan 1 Rapporten avse, Skol_ skolas styrelse, vilken även innehåller representanter för skolans huvudväsendet i England och man_ det därmed i huvudsak

c) Voluntary-aided schools, vilkas driftkostnader är helt samhällsfinansie- ukanade

Skdvâsemjet

rade men som i fråga om byggnader och dessas underhåll själva svarar för

15 % av kostnaderna. ::=:::nS:::’ra?eVn£:Lt_

Styrelsemajoriteten ligger hos skolans huvudman, nga avseenden annan medan en minoritet utses av LEA. karaktär.

146 Bilaga

Skolor som tillhör b) eller c) har annan huvudman än stat och grupp kommun. schools har likaledes annan huvudman än stat och kommun Independent och är självständiga i fråga om finansiering och styrelse. De kan uppdelas i två grupper, nämligen i The Headmaster’s Conference”. a) Public schools, som är representerade I denna grupp återfinns de berömda privatskolorna, t. ex. Winchester, Eton, Harrow, Westminster m. fl.

b) Övriga skolor med privata huvudmän. Skolorna i denna grupp, av vilka

kvalitet. en del är mycket små, anges vara av skiftande Enligt senast tillgänglig statistik, avseende året 1977, gick ca 25 % av eleverna i skolpliktig ålder (5-16 år) i voluntary schools, under det att ca 4 % gick i independent schools. Drygt 70 % gick i county schools. De flesta av de ca 9 000 voluntary schools har en kyrka till huvudman, Church of England (ca 440 000 elever), romersk-katolska kyrkan (ca 800 000 elever) eller något annat samfund (ca 57 000 elever). Det bör nämnas att det utöver de nu nämnda slagen av skolor finns ett antal ”independent voluntary-aided schools som i regel inrättats av någon ”local benefactor”. Deras oberoende innebär i detta sammanhang, att de inte har relation till någon kyrka eller religiös organisation. Elevavgifterna vid independent schools är mycket höga. I syfte att bredda till dessa skolor har 1980 beslut fattats av parlamentet om att rekryteringen inrätta s. k. assisted places i independent schools. Elever från county schools skall kunna få statsfinansierade platser i främst public schools. Beslutet var politiskt starkt kontroversiellt.

1.3 Folkundervisningen - historisk bakgrund

Den utomordentligt komplicerade karaktären av det engelska skolväsendet har sin förklaring i historiska förhållanden som inte har motsvarighet i något annat land. Den nuvarande organisationen, vars förutsättningar går långt tillbaka i tiden men som huvudsakligen vuxit fram under 1800-talet och 1900-talets första årtionden, Act. Denna lagfästes genom 1944 års Education har ändrats på åtskilliga punkter men gäller fortfarande i sina grunddrag. till år 1842 i den svenska Det finns i engelsk skolhistoria ingen motsvarighet skolhistorien eller till år 1814 i den danska. Skolan växte fram huvudsakligen initiativ århundradena. Alltifrån medeltiden spelar genom privata genom kyrkan en dominerande roll. Mot slutet av 1700-talet, då England i större industrialiseras, på privat initiativ s. k. utsträckning började upprättades dels att hålla barnen charity schools. Dessa skolor hade tre syften, nämligen borta från gatan, dels att ge dem elementära kunskaper i läsning och Skolverksamheten kom att skrivning, dels att ge dem viss yrkesutbildning. förläggas till söndagarna, eftersom merparten av arbetarbarnen från tidig ålder arbetade Initiativet till söndagsskolorna kom på heltid i fabrikerna. främst från håll. På landet togs motsvarande initiativ till frikyrkligt skolverksamhet av präster tillhörande Church of England. huvudsakligen från att Också på landet hindrades barnen på grund av arbete i lantbruket komma till skolan.

Bilaga 6 147

Mot 1700-talets slut fanns alltså en rad olika initiativ att i praktiken råda bot på de fattiga befolkningsgruppernas okunnighet. Samtidigt framträdde redan nu starka motsättningar kring frågan om var ansvaret borde ligga för massornas undervisning. Det rådde inte ens enighet om att det var önskvärt att bota okunnigheten. Nästa fas i den engelska folkundervisningens historia karakteriseras dels av en ny pedagogisk organisation, monitörsystemet, dels av en ny huvudmannaorganisation - de s. k. sällskapen. Kväkaren Joseph Lancaster öppnade år 1798 sin första skola för fattiga barn och hans system för undervisning av stora grupper av barn med en eller få lärare och ett stort antal barn som monitörer vann snabbt stor spridning och stor uppmärksamhet som en möjlighet att organisera undervisning för varje fattigt barni kungariket med mycket små kostnader för invånarna” som en entusiastisk det. För anhängare uttryckte att stödja och utbreda Lancastefs system skapades 1814 The British and Foreign School Society. En statskyrkopräst Andrew Bell hade redan 1797i en bok beskrivit likartade försök som han genomfört i Madras. För att skapa en motpol till det huvudsakligen av frikyrkoanhängare understödda Lancaster-systemet ska-

pades inom Church of England år 1811 en National Society for Promoting

the Education of the Poor in the Principles the Established

of Church”. Det

senare sällskapet blev snart det största och konkurrensen var hård emellan de bägge sällskapen. Monitörsystemet som helt dominerade de skolor som upprättades på sällskapens initiativ spred sig snabbt även till andra skolformer och andra länder. Vid 1820-talets slut hade ett mycket stort antal skolor upprättats, de flesta

som ett resultat av sällskapens verksamhet (National Society dominerade),

men många fortfarande på privat initiativ. De många små byskolorna hade växlande ursprung men blev med tiden Church of England-skolor som oftast tillämpade monitörsystemet, även om de bara rymde 20-30 barn. Från olika håll framfördes krav och förslag om lagstiftning och statligt stöd till folk- (eller snarare fattig-)undervisningen. Trots kraftigt motstånd tog parlamentet sitt första beslut om finansiellt stöd till skolbyggande, då år 1833 20 000 £ anslogs till de bägge sällskapen - staten sällade sig till sällskapens bidragsgivare men övertog intet ansvar. Förutsättningen för anslag var att lokala bidrag av samma storlek garanterades. Ett första steg mot att skapa ett undervisningsministerium togs, då The

Committee of the Privy Council on Education”

skapades år 1839. Denna kommitté försökte föra bort från undervisningsfrågorna parlamentets vardagsarbete och tog som sin huvuduppgift att inspektera hur det statliga användes. anslaget Det var början till den viktiga institution i engelskt som Her Majesty’s Inspectors utgör. Trots häftiga debatter med skolväsen, opposition både från Church of England och frikyrkorna, lyckades kommittén kraftigt öka statsanslagets storlek - på 1840-talet fördelades ca 500 000 £ till sällskapens skolor, varav 80 % till skolor som tillhörde the National Society. Anslag gavs inte bara till byggnader utan även till möbler och läromedel. Undervisningens kvalitet förbättrades genom att monitörerna ersattes av lärarkandidater, lärlingar, som kunde få stipendier för att gå igenom seminarier efter en tid som pupil teachers”, en uppgift som de kunde få

148 Bilaga 6

i städerna redan från 13 års ålder. Fr. 0. m. 1853 kunde skolor på landet och lärare. även få underhållsbidrag, grundade på antalet elever och utbildade att lärarna skulle avlönas i relation till År 1862 beslöt parlamentet som upprätthölls in undervisningsresultaten; systemet payment by result”,

på 1900-talet, kom att få förödande inflytande på den engelska folkunder-

visningens kvalitet. Trots den snabba tillväxten i antalet fattigskolor av olika slag, var det så vitt av barnen som fick undervisning och av dem man kan bedöma en minoritet närvarande som var inskrivna i en skola var det många som bara var tillfälligt uteblev. Alltfler att folkundervisning som eller helt och hållet insåg omfattade alla barn inte kunde skapas och upprätthållas på frivillig väg. Men

meningsbrytningarna var fortfarande skarpa och det var först år 1870 som i England tillkom. Den befäste det dubbla den första egentliga skollagen Dual System) som fortfarande är karakteristiskt för engelskt

system (The

skolväsen. det frivilliga systemet, att fylla luckorna. Lagens syfte var att komplettera tillhandahållas för alla barn i sådana områden där Skolplatser skulle och effektivt sätt tillhandaelementarundervisning inte på annat lämpligt skapas med uppgift att hölls. Där detta inte var fallet skulle en skolstyrelse elementary schools”. organisera public i de nya public elementary schools hade Frågan om religionsundervisning kontroversiell fråga vid tillkomsten av den nya lagen. varit en synnerligen

Två enskilda parlamentsmedlemmar formulerade den Cowper- Temple

Den clause” som till sist blev underlag för lagstiftning på detta område. att ingen religiös katekes eller formel (bekännelse) som är präglad innebar, får undervisas i skolan. av någon särskild konfession Denna bestämmelse i den nya lagen kom att ge stimulans åt skapandet av skolor, framför allt givetvis upprättade av kyrkorna. Medan nya frivilliga mellan 1871 och 1895 2 500 skolstyrelser inrättades i England och Wales som med nära 1900 000 elever, ökade antalet elever i huvudmän för skolor från 1 200 000 till 2 400 000 under samma voluntary schools ungefär Denna tillväxttakt kunde dock inte upprätthållas, och i längden tidsperiod. schools att ta ledningen. Detta var fallet särskilt i de kom public elementary som London och Birmingham. Skolstyrelserna fick i stora skoldistrikten närvaron vid skolorna. ”Närvarokommittéer” upprätuppdrag att övervaka tades i distrikt där det inte fanns skolstyrelser och fr. o. m. 1880 infördes 13 år. var dock fortfarande tillåtna och skolplikt t. o. m. Dispenser

vanliga. Under 1800-talets sista årtionden restes från många håll krav på skapande

av ett sammanhängande system av både primär- och sekundärundervisning. Education Act av år 1902. Ett stort steg togs med den genomgripande schools fick understöd såväl från kronoskatt som från lokala Voluntary avgifter och därmed täcktes deras driftsutgifter något stöd till byggnader inte av allmänna medel. De 1870 tillkomna och underhåll utgick däremot avskaffades och det blev County och County Borough skolstyrelserna Local Education Authorities”, LEA:s. Councils, som blev ansvariga sekundärskolor med Councils fick också rätt (dock inte plikt) att understödja

allmänna medel. av denna översikt av den Det var, såsom redan nämnts i inledningen

Bilaga 6 149

engelska folkundervisningens utveckling, först under det andra världskriget som ett sammanhängande skolsystem skapades i England och Wales, och dess skapare var framför andra R.A. Butler, senare Lord Butler. I sina

memoarer The Art of the Possible (1971) har Butler skildrat tillkomsten av

1944 års Act of Education, som förbereddes från 1940 genom öppen debatt kring två regeringspublikationer - the Green Book av 1941 och the White Paper av 1943 - samt genom intensiva överläggningar med olika berörda parter, överläggningar som till stor del leddes av Butler själv. En orsak till att en genomgripande reform kunde utformas och föras till beslut var Butler’s pragmatiska inriktning - han siktade inte till att genomföra mer än det möjliga - en annan var att de religiösa kontroverser som förhindrade mera långsiktiga lösningar 1902 nu hade ebbat ut. På två punkter var den religiösa situationen av avgörande betydelse för reformens karaktär och genomförande. Butler bibehöll The Dual System och det består i denna dag; det allmänna svarar för alla driftsutgifter såväl inom county schools som inom voluntary schools (jfr avsnitt 1.2 ovan). Bidragen utbetalas nu från Department of Education and Science (DES) - alltså inte längre från LEA:s. Den andra punkten gällde skolornas religionsundervisning. Här kom man fram till föreskriften att alla skolor skulle ge religionsundervisning, men att denna endast i voluntary-aided schools skulle vara konfessionell. I övriga skolor skulle den ges i enlighet med en ”agreed syllabus”, en läroplan, som skulle överenskommas för varje område för sig av en lagstadgad kommitté, bestående av representanter för LEA, lärare och kyrkor. Religionsunderskulle omfatta en timma/vecka visningen i varje klass av den obligatoriska skoltiden och kompletteras av en daglig samling, som skulle ha karaktären av religiös andakt. Voluntary-controlled schools skulle dessutom kunna ha två veckotimmar konfessionell religionsundervisning; i voluntary-aided schools skulle såväl hela religionsundervisningen som de gemensamma samlingarna kunna ha konfessionell karaktär. Religionskunskap har på detta sätt blivit det enda för alla engelska skolor gemensamma och obligatoriska ämne som får stöd av det allmänna, medan i övrigt stor frihet råder ifråga om tim- och kursplaner. I

1.4 Folkundervisningen — aktuella och

förhållanden problem

Som framgår av den närmast föregående historiska skissen saknar England det heltäckande samhällssystem av obligatoriska skolor som de flesta andra västländer har. I större samhällen och städer har föräldrarna i regel fritt val för sina barn mellan en county school och en voluntary school, i allmänhet anknuten till något kyrkosamfund. Då både county schools och voluntary schools är underhållna av samhället, varför inga elevavgifter får tas ut, har föräldrarna i realiteten ett helt fritt val. I många små byar finns emellertid fortfarande bara en voluntary school med den romersk-katolska eller den anglikanska kyrkan som huvudman. I dessa samhällen har föräldrarna alltså inte något val, deras barn har inte tillgång till någon skola som har staten som huvudman. En växande föräldraopinion kräver att alla föräldrar oberoende av bostadsort skall ha fritt val mellan skola med staten som huvudman och skola med annan - i regel kyrklig - huvudman.

150 Bilaga 6

Från LEA:s sida växer kravet på rationell skolplanering och på jämställd-

I en situation, då elevantalet starkt het i fråga om tillgång till undervisning. ser såväl LEA:s som lärarorganisationerna det minskar i de flesta counties, att bördan av minskande elevantal och därmed kravet på som angeläget, reduktioner i skolorganisationen skall drabba inte bara county schools utan

även voluntary schools. Risken att av denna orsak bli avskedad bör tas av För skolstyrelser med ansvar för voluntarylärare inom bägge skoltyperna. att finansiera sin andel av aided schools som nyligen kan ha skaffat pengar för dessutom har god elevtillströmett skolbygge (15 %, se avsnitt 1.2) och som med svåra att tillmötesgå. Någon skolplanering ning kan sådana krav te sig existerar inte för primärstadiet, varför

fastställda upptagningsområden

andra skolan. föräldrar inte kan åläggas att sända sina barn till den ena eller även från t. ex. Danmark eller Nederländer- Såsom framgår av erfarenheter för föräldrarna svårast att tillmötesgå från samhällets na är det fria skolvalet elevantal. Det är också svårt för sida i en situation av sjunkande huvudmännen för voluntary schools att upprätthålla de mycket små skolor,

of England har tvingats stänga som länge existerat i små byar; särskilt Church

många skolor. De höga räntorna gör det också svårt för ägarna till voluntary-aided

schools att uppbringa ens de 15 % av byggnads- och underhållskostnader som skolornas för. Även om lärarna får sin lön direkt egna styrelser skall stå dock av de enskilda skolornas styrelser) och enligt från LEA:s (de tillsätts Burnham scale”, har de svårigheter att växla från den allmängiltiga Detta förhållande voluntary schools till county schools, då de förra läggs ner.

kan i en situation då det är lättare än nu för lärare att få platser göra det svårt de önskar. för voluntary schools att få lärare eller i varje fall få de lärare ett förslag av den konservativa En konflikt uppstod nyligen kring minska de statliga anslagen till skolskjutsar. Lagförregeringen att kraftigt i underhuset men med stor majoritet i slaget gick igenom avslogs

överhuset. som gav kraftigt eko i massmedia. Regeringen accepterade sitt nederlag, Den fällande hade en ovanlig sammansättning: den politiska majoriteten och liberaler, fick stöd av konservativa avhoppare, av minoriteten, Labour av som reaktionära ansedda vilka lord Butler var den mest spektakuläre, katoliker under ledning av hertigen av Norfolk samt av några láskopar.

Tyngst torde lord Butlers argument ha vägt: det ingick i de överenskommel- Act, att de föräldrar som sände ser som låg till grund för 1944 års Education ofta med långa skolvägar, skull: kunna sina barn till voluntary schools, finansierade skolskjutsar. Det nu framlagda påräkna av det allmänna bröt sålunda mot grundläggande principer i The Dual System utan förslaget hur vägande statsfinansiella att säga det rent ut och det kunde inte godtas,

skäl som än kunde anföras. har sålunda fortfarande en stark förankring i Det dubbla skolsystemet för skolor, kyrkor eller föräldrar om England. Frågar man företrädare härtill hänvisar man i allmänhet till den historiska traditionen, orsakerna för föräldrar och elever. Som skäl för valet av en samt till kravet på valfrihet en viss atmosfär, skola med kyrklig huvudman anges ofta, att skolan har att den fostrar caring children, barn som bryr sig om andra människor. och andakts-

Fastän skillnader också finns i fråga om religionsundervisning

Bilaga 151

utövning, som förekommer i kyrkliga skolor men inte av samma karaktär i county schools, är det mera sällan dessa förhållanden som anges som de viktigaste karakteristika för voluntary schools. Då krav på viss konfessionell tillhörighet inte kan upprätthållas för lärarkåren i dess helhet - däremot i allmänhet för rektor- är det alltså ofta i mycket allmänna termer som skolans egenart definieras.

1.5 Undervisningen på sekundärstadiet - historisk bakgrund

Den historiska överblick som givits i det föregående har huvudsakligen gällt folkundervisningen, vad som i England i allmänhet kallats elementary och nu i allmänhet betecknas som Primary education. schools finns Voluntary emellertid också inom Secondary education, och independent schools spelar större roll inom detta skolstadium än inom det underliggande stadiet. Secondary education har anor som går längre tillbakai Englands historia än folkundervisningen. Det var som i hela västerlandet kyrkan som i England började ta ansvar för undervisning och skolans eller åtminstone undervisningens historia i England kan därför spåras till tiden för kristendomens ankomst till Kent år 597 e. Kr. Undervisning anordnades vid katedraler, kloster och andra kyrkliga institutioner i syfte att ge utbildning åt blivande präster eller liturgiska assistenter vid gudstjänsten. Med tiden skildes denna yrkesinriktade utbildning från den mer allmängiltiga undervisning, som kom

att ges i särskilda grammar schools”. Dessa gav till en början och under lång

tid huvudsakligen undervisning i latinska språket och grammatiken (beteckningen grammar schools existerar än i våra dagar som namn på högre skolor med huvudsakligen universitetsförberedande syfte. Vissa nutida grammar schools har en historia som går tillbaka till tiden långt före den normandiska erövringen 1066). Bredvid dessa skolor upprätthölls ”song schools och skolor för läsning och skrivning; dessa slogs ibland ihop till schools pettie småskolor, som utgjorde en början till ”primary schools. Under hela medeltiden existerade i praktiken ett kyrkligt monopol på skolundervisning på alla stadier. Reformationen utlöste en ström av donationer till skolor av typ grammar schools av rika köpmän och jordägande adelsmän, men också av städernas borgerskap, gillen, präster, medlemmar av kungliga och högadliga familjer. Det har beräknats, att det omkring 1660 fanns en grammar school på ca 4 400 invånare -först vår egen tid har kommit i närheten av en sådan skoltäthet. Skolorna höll i allmänhet för friplatser mindre bemedlade pojkar och det skapades under Cromwells tid också ett antal helt fria skolor, de flesta i Wales, som en början till ett statligt skolväsen på sekundärstadiet; inte förrän under Butlers tid skulle en motsvarighet komma till stånd. Cromwells tid blev emellertid kort, och 1700-talet betecknar ett lågvattenmärke för engelsk undervisning och utbildning Den på alla stadier. industriella revolutionen och andra omständigheter delade folket i två

nationer (Disraelis uttryck), den lilla elitgruppen av rika och privilegierade å

ena sidan, den väldiga massan av underklass eller labouring poor å den andra. Samtidigt växte i viss mån på skiljelinjen mellan de två nationerna en ny allt rikare och mera framgångsrik medelklass fram, som bar upp den

152 6

Bilaga

industriella revolutionen - och köpmän. Klyftan mellan de två fabriksägare nationerna delade också det religiösa livet; eliten tillhörde så gott som uteslutande the established church”, medan nonkon- Church of England, formisterna, som med tiden skapade frikyrkor, hade sin styrka i underklassen Dessa sociala och religiösa fick stor och den nya medelklassen. klyftor betydelse också på utbildningsområdet. revolutionen Den nya medel- och överklass som bar upp den industriella föraktade den för dem helt onyttiga undervisning som gavs i grammar schools och vid universitet. De sände sina barn till privatskolor, som de finansiellt understödde. Den aristokratiska eliten sände sina barn till en liten grupp redan bestående eller nygrundade internatskolor - den äldsta var Winchester, grundad 1382; en annan Eton, grundad 1440 - som kom att kallas great eller public schools. För nationens andra del, the labouring poor fanns undervisning - i det senare fallet i allmänhet ingen eller endast rudimentär tillhandahållen av kyrkan som underlag för förståelse av den kristna tron. Det dröjde till senare delen a_v 1800-talet innan krav på allvar framställdes från det allmännas sida för secondary education. År 1899 på insatser skapades ett Board of Education ~ ett led i utvecklingen av The Committee of till dagens Department of Education and the Privy Council on Education Science - och det fick ansvar för att övervaka elementary, secondary and vocational education”. 1902 års Education Act gav LEA:s rätt, men inte plikt att använda skattemedel (såväl statliga som lokala) för education other than elementary”, dvs. också för secondary education. Resultatet blev synnerligen ojämnt. På sina håll växte ett stort antal secondary schools fram, medan var hänvisade till det på andra håll var långt mellan dem, och föräldrarna privatskolor med dryga avgifter. Åren närmast före första världskriget innebar en kraftig expansion av med allmänna medel stödda secondary schools, som dock ofta imiterade public och grammar schools, till föga nytta för barn, som inte tänkte gå vidare till högre studier. Under åren före första och - med den berömda s. k. världskriget Hadowrapporten 1924 som grund - under 1920- och 30-talen växte nya typer och de som av secondary schools fram. Särskilt de med teknisk inriktning försökte utveckla en inte klassiskt präglad utan modern undervisning fick för framtiden. Det var på denna utveckling som Butler i sin betydelse Education Act 1944 byggde ett tredelat sekundärstadium med en grammar, modern Inträdet till grammar school en technical, en secondary gren. fortfarande av en inträdesprövning i 11-årsåldern; de som spärrades modern eller technical hade ofta ett misslyckande i en placeradesi secondary skolformerna en sådan prövning bakom sig, vilket gav de båda sistnämnda karaktär av negativt val. Sedan mitten av 1960-talet har alltfler LEA:s beslutat göra sina secondary schools comprehensive, dvs. tredelningen har tagits bort och organisationen har blivit mera lik grundskolans högstadium hos oss. Nivågruppering av olika Det beräknas att för närvarande ca 80 % av eleverna i alla slag är vanlig. LEA:s går i comprehensive schools. En lag år 1964 gjorde ett tredelat system möjligt - elever från ca 9-12 års ålder går i en middle school” som skjuts in mellan primary och secondary school.

6 153

Bilaga

I stort sett alla de organisatoriska förändringar som här nämnts är gemensamma för county och voluntary schools. Independent schools bibehåller sitt oberoende. Den statliga inspektionen utövas emellertid även vid independent schools och ett enhetligt examensväsen garanterar en gemensam kunskapsstandard vid skolor av olika typ. Barn som siktar på inträde i en public school går i allmänhet i en preparatory school” från nioårsåldern och inträdesåldern i en public school ligger i regel vid tretton och ett halvt.

1.6 Undervisningen på sekundärstadiet - aktuella förhållanden

och problem

Liksom på primärstadiet upprätthålles i England på sekundärstadiet kravet på valfrihet för föräldrar och barn. På detta stadium utövar dock LEA:s en mera medveten planeringsverksamhet, som givetvis i en situation av sjunkande elevantal får stor vikt och för de olika skoltyperna kännbara konsekvenser. Planeringen kan innebära ett krav på voluntary schools att inte bara upprätthålla - eller reducera - sin organisation till en viss omfattning. Den kan också innebära krav på att en sådan skola skall ta emot elever med olika grad av förutsättningar för studier. Voluntary schools får sålunda inte ”skumma grädden” av elevunderlaget i sitt upptagningsområde, utan krav kan ställas att de oberoende av vilka slags elever som söker sig till en skola skall ta in elever av alla begåvningsgrader. Detta får stor betydelse t. ex. för en skola som den till Church of England knutna Archbishop Michael Ramsay School i södra London, med starkt multi-etnisk prägel. Skolan bemödar sig om en allsidig intagning enligt LEA:s önskemål och kommer därmed att fylla en viktig social funktion i en stadsdel med svåra ungdomsproblem. Kyrkorna, särskilt Church of England, har ett mera heltäckande skolsystem på primärstadiet än på sekundärområdet och inom många kyrkostift önskar de för undervisningen ansvariga att komplettera sina skolor med flera

sekundärskolor för att ge möjlighet för alla barn som gått i en kyrkan tillhörig

primärskola att gå vidare till sekundärskola av samma sort. Då de sjunkande elevantalen kan medföra att county schools på sekundärstadiet kan behöva slås samman och därmed skolbyggnader friställs, kan de kyrkliga myndigheterna ha intresse att förvärva sådana skolor. Ett uppmärksammat sådant fall, som anses komma att få prejudicerande betydelse, har nyligen avgjorts i Ealing, en av de boroughs som omger det inre London. Church of England önskade här förvärva en friställd county school. visade sig vara Frågan politiskt starkt kontroversiell och debatten blev synnerligen livlig såväl lokalt som på riksnivå. Avgörandet fälldes hösten 1980 av utbildningsministern, som gav det ansvariga stiftet inom Church of England rätt att inköpa den önskade skolbyggnaden. Det på detta vis avgjorda ärendet kan komma att få stor betydelse särskilt i områden av Ea1ing’s typ med stor multi-etnisk invandring - i Ealing särskilt sikher och pakistaner. Sikhema uppges också redan ha ansökt om att få köpa en annan sekundärskolebyggnad, som beräknas bli friställd i Ealing. För närvarande går de stora invandrargruppemas barn i allmänhet i county schools. Många av dem ställer emellertid krav på att deras barn skall få gå i skolor, som tar emot pojkar eller flickor.

154 6

Bilaga

LEAzs har ofta sökt tillmötesgå dessa önskemål på sekundärskolestadiet, men om sammanslagningar måste göras, måste ofta samundervisning införas. I ett sådant läge växer intresset hos vissa invandrargrupper för att skapa egna skolor, och det äri detta sammanhang som ”the Ealing case” kan få stor och prejudicerande betydelse. Då såväl county schools som voluntary schools är avgiftsfria även på sekundärstadiet har föräldrar valfrihet också på detta stadium. Man försöker som ovan nämnts också åstadkomma en socialt jämn fördelning mellan de olika skoltyperna, fastän det ofta erkännes att voluntary schools har mer av än county schools, förmodligen därför att medelklassfömedelklassprägel räldrar ofta har ett mera utpräglat intresse för sina barns skolgång och därmed val av skoltyp. Ekonomiska faktorer spelar gör ett mera aktivt däremot föga roll. De föräldrar som sänder sina barn till independent schools måste däremot ha mycket goda ekonomiska förutsättningar. Terminsavgifterna är mycket familjeförbindelser stor höga och i många public schools spelar i realiteten I vissa skolor —dit hör Westminster school i London - är roll för intagning. intellektuella förutsättningar helt avgörande. För möjligheten att få en assisted place” av den typ som inrättats fr. o. m. läsåret 1980/81 är dels intellektuella förutsättningar, dels att föräldrarna tillhör en låg inkomstklass avgörande. Systemet byggs upp successivt; om det kommer att bestå vid ett ev. regeringsskifte är osannolikt. Dock har utlovat att de som intas under uppbyggnadsperioden får Labour-partiet tillfälle att fullfölja sin skolgång i den skola där de intagits. Med undantag av det fåtal .elever som kan tas in på de av staten eller genom privata stipendier finansierade platserna tillhör sålunda de elever som går vid och/eller social. independent schools något slags elit -i allmänhet ekonomisk Det finns kraftig opposition mot att sådana skolor får existera i sin nuvarande form. Statliga utredningar som mot slutet av 1960-talet tillsattes för att finna nya roller för dessa skolor och därmed skapa ett mera jämlikt skolsystem i förslag som resulterade i förslag eller beslut England lyckades inte framlägga Elever från independent schools går fortfarande vidare till de i parlamentet. Oxford och Cambridge i avsevärt större proportion än gamla universiteten elever från maintained schools och de dominerar fortfarande inom ledande

samhällsgrupper. En särskild grupp bland independent schools utgör de s. k. progressive schools av vilka Nei1’s Summerhill är den mest kända. De har tidigare haft större än de för närvarande tycks ha för skolväsendets inre betydelse förnyelse.

Litteratur Litteraturen är rikhaltig. Översikt av hela kring det engelska skolväsendet A Guide det engelska skolväsendet gesi Penguinvolymen Burgess, Tyrone, to English Schools, som kontinuerligt ges ut i nya upplagor. En något utförligare översikt av hela utbildningsväsendet ges i H. C. Dent, Education Schools behandlas

in England and Wales (London 1979). Independent

från The Public Schools Commission: First utförligt i de bägge rapporterna 1970 (Department of Education and Science. Report 1968, Second Report

SOU 1981 :34 Bilaga 6 155

HM Stationary Office). För den historiska bakgrunden kan hänvisas till Lawson, J. - Silver, H., A

Social History of Education in England (London 1973, 1979), till The Art of the Possible. The Memoirs of Lord Butler (London 1971) och till

Cruikshank, M. , Church and State in English Education 1870 to the Present

Day (London 1964).

2 om skolförhållandena i Nederländerna

Rapport

2.1 Studiebesökets program Besöket i Nederländerna ägde rum i juni 1980 och omfattade dels besök vid Ministerie van Onderwijs en Wetenschappen (det nederländska utbildningsministeriet), vid Vereniging van Nederlandse Gemeenten (det nederländska kommunförbundet) och vid Centraal Bureau Katholiek Onderwijs (det centrala samordningsorganet för katolskt undervisningsväsen i Nederländerna, dels vid några icke-statliga skolor och en icke-statlig lärarutbildningsanstalt.

2.2 Nulägesöversikt

skolväsendet i Nederländerna kan betecknas som det mest pluralistiska i världen. Staten ger stöd till 100 % till skolor och skolsystem av fyra olika slag. Den grupp av skolor som har stat eller kommun till huvudman omfattar endast ungefär en fjärdedel av samtliga skolor. De tre andra grupperna utgörs av de katolska skolorna, de protestantiska skolorna och de s. k. neutrala skolorna. Trots den här skisserade pluralismen finns när det gäller skolstrukturen en enhetlighet, som regleras i lagar, vilkas efterlevnad övervakas av statliga inspektörer. En ny lag för primärundervisningen håller för närvarande på att utformas efter åtskilliga års debatt med påföljande parlamentsbeslut. Den största nyheten är att förskolan fr. o. m. 4-årsåldern kommer att integreras i primärskolan. Primärskolan sträcker sig därmed från 4 till 12 år, och denna nya integrerade skolform beräknas vara helt genomförd 1983. På primärskolan skall följa en treårig mellanskola varpå i sin tur kommer att följa gymnasiala utbildningsvägar av olika längd och typ. För närvarande börjar yrkesutbildande studievägar redan fr. o. m. 12-årsåldern, för de flesta elever inledda med ett orienteringsår, där elevens förutsättningar för olika slags sekundärundervisning utprövas. Skolplikt gäller till 16 år. Elev som inte går till gymnasial skola har efter 16 år ytterligare tre års skolplikt två dagar/vecka. Då både teoretiska studievägar och yrkesinriktade skolor finns upprättade såväl av staten som av andra huvudmän är floran av skolor på sekundärstadiet mycket brokig och ett stort antal små och specialinriktade skolor förekommer. De teoretiska utbildningsvägarna har en mera enhetlig struktur än de yrkesinriktade.

156 Bilaga 6

2.3 Historisk bakgrund

Det nederländska skolväsendets ovanliga utformning förklaras av dess historia. Denna historia är i sin tur nära sammantvinnad med landets politiska historia, som under det senaste seklet varit starkt dominerat av konfessionella olikheter och motsättningar. Redan 1801 fick Nederländerna - som då omfattade både Holland och Belgien - en lag, som kan kallas världens första folkskolestadga. Alla barn skulle genom statens försorg få tillgång till en skolundervisning, som skulle omfatta läsning, räkning och skrivning. De skulle betala skolavgift, men möjlighet till befrielse skulle finnas och undervisningen skulle kontrolleras av inspektörer. Skollagen, som förnyades flera gånger fram till 1806, väckte strid framför allt i landets södra del, som år 1830 bildade den självständiga staten Belgien. Kampen gällde undervisningens frihet mot statsmonopolet. Denna kamp fördes vidare i Nederländerna efter 1830. År 1857 antogs en ny skollag, som utgjorde en kompromiss: den statliga skolan var fortfarande dominerande, men den enskilda skolan blev fri, och privata skolor skulle kunna upprättas och få understöd av kommun- eller provinsstyrelse, på sådana villkor som ansågs . . . nödvändiga. År 1900 genomfördes obligatorisk folkundervisning, och under perioden därefter genomfördes smärre förändringar i riktning mot större självständighet för de privata skolorna. Önskemål att på väsentliga punkter ändra landets konstitution från liberal och socialdemokratisk sida krävde för förverkligande 2/3 majoritet i parlamentet; för att gå med på en kompromiss krävde det kristna partiet ett uttalande i skolfrågan. Detta uttalande kom att bestå av en synnerligen begränsad ändring i författningstexten, som i svensk översättning lyder: Utbildningen är föremål för ständig omsorg från regeringens sida. Denna sats kom att tolkas som en konstitutionell princip att skolor med statlig-kommunal eller annan huvudman skulle vara jämställda. Satsen tillämpades till en början endast på primärundervisningen men tillämpades senare på varje undervisningsnivå, fr. o. m. förskola t. o. m. universitet. Den ansågs gälla såväl investeringar som personal- och andra driftkostnader. Tillämpningen av författningen på undervisningsområdet fastställdes i skollagen av 1920. Här nämns endast ”skolor som framgått ur enskilda/ privata” initiativ, men härmed har alltid menats antingen konfessionella skolor - katolska, protestantiska eller andra - eller neutrala privata skolor, dvs. skolor som inte grundar sig på en religiös bekännelse. Föräldrar har alltså fullständigt fritt val och behöver inte ta ekonomisk hänsyn till kostnaderna när de väljer skola för sina barn, vilket medfört att den statligt-kommunala sektorn stadigt krympt i förhållande till den ”privata. 1920 års lag gäller fortfarande för primärundervisningen men kommer som ovan angivits att ersättas av en ny lag om en enhetlig ”basundervisning” eller grundskola för åldern 4-12 år. För sekundärundervisningens stadier utfärdades år 1963 en ny lag, populärt kallad ”mammut1agen”, eftersom den omfattade alla slag av

sou 1981:34

Bilaga 6 157

sekundärundervisning, nämligen

El teoretisk gymnasial ledande till universitet undervisning, El allmän

sekundärundervisning

D teknisk och yrkesinriktad undervisning D andra former av

sekundärundervisning.

Den nya lagen ersatte en rad andra lagar och trädde i kraft 1968. En viktig

nyhet var det ovan nämnda orienterande övergångsåret, kallat populärt broåret”. Bro-året har i många skolor förlängts till två år. Förslag har väckts om att göra dessa två år obligatoriska. Förslag har också väckts om en total integration av sekundärstadiet. För närvarande torde emellertid inte något av dessa förslag kunna samla föreskriven majoritet i parlamentet.

2.4 Det pluralistiska i

systemet funktion

Då undervisningen är avgiftsfri i Nederländerna är det särskilt på primärstadiet lätt att inrätta en skola. Initiativtagare är normalt en skolförening, som har att samla en intressentlista av föräldrar med 150 namnunderskrifter för att inrätta en skola i en större stad, medan 90-120 underskrifter behövs i en mindre och endast stad, 60 på landet. Kommunstyrelsen har att kontrollera att underskriftema är autentiska och kan därefter inte neka anslag till grundinvesteringar. På sekundärstadiet är proceduren däremot något mer komplicerad och bifall till en skolas upprättande kan endast ges av ministeriet för undervisning och vetenskap. Ansökan ställs till en rikskommitté för

utbildningsplanering.

Rikskommittén utarbetat varje år en plan för inrättande och byggande av skolor för de närmaste tre åren. Planen rullar för en tid av fem år så att en skola som upptagits i planen under fyra år kan vara säker på att få bygga sin skola det femte året. Kommittén förelägger varje år undervisningsministem en plan över skolbyggandet under det närmast följande året och tar härvid till inlämnade behovet

hänsyn ansökningar, av ifrågavarande skolor samt

resurser tillgängliga för finansiering. Grundprincipen är som tidigare framhållits att det offentliga skall bära kostnaderna på lika villkor för alla slags skolor. Det gäller löner till lärare, till annan personal samt driftkostnader. Driftkostnaderna uträknas per elev och år, och den kommunala skolans anslag är avgörande för det anslag som övriga skolor i kommunen erhåller. Om den kommunala skolan överskrider sin budget och kommunen tvingas ge tilläggsanslag utgår sådant automatiskt också till de privata skolorna, även om deras budget inte överskridits. s Reglering av tilläggsbidragen till privata skolor sker dock först efter några år. Skolornas ekonomiska villkor utformas i förhandlingar mellan undervisningsministern och företrädare för de huvudorganisationer som representerar de fyra olika skolsystemen. De kommunala skolorna företräds av

kommunförbundet, Vereniging van Nederlandse Gemeenten (VNG), medan katolska, protestantiska och neutrala skolor företräds av var sin

riksorganisation. Inom riksorganisationerna finns särskilda organisationer för lärare, föräldrar etc. Förhandlingarna sådana gäller grundläggande

T

SOU 981234

158 Bilaga 6

l l utbetalas av

frågor som skolorganisation, lärarlöner osv. Lärarlönerna l

bestrids av kommu- l ministeriet, medan Övriga kostnader för primärstadiet

nen. l

en dubbel funktion idet att 1 Den skolstyrelse som väljs i varje kommun har barn )ereds den dels har en lagfäst uppgift att tillse att alla skolpliktiga för de kommunala skolorna. Dessa sk›lor är utbildning, dels är huvudman förpliktade att ta emot alla barn, som inte söker inträde vid annan skoa, och De kommunala skolorna är altså de dit hör bl. a. de flesta invandrarbarn.

enda som har ett fastställt upptagningsområde.

Hemundervisning kan ges åt högst tre barn i taget, men mycket tala* för att denna rättighet kommer att tas bort i den nya lagen för primärstadet. betalas av föräldrarna, men barn till Skolskjuts till alla olika skoltyper kan få gratis skolskjuts, om de har längre föräldrar med låga inkomster betalas av föräldrarna. skolväg än 20 km. Även läromedlen betalar staten alla kostnader och ministeriets i1flytan- På sekundärstadiet de är större på detta stadium än på primärstadiet. är fördelad och bakostas Lärarutbildningen på de fyra olika skolsystemen helt av staten. är inordnad i undervisningsministeriet :ch har Den statliga inspektionen till uppgift att övervaka efterlevnad av lagarna på undervisningsonrådet. skola beslutar dvs. innehåll och metol, men Varje själv om läroplanen, tim- och kursplaner, som dels är fastställda i lagen, dels lagarna föreskriver kontrolleras examina. ytterligare genom statliga för skolor, som önskar Friheten är således begränsad genom lagstiftning är komma i åtnjutande av statsbidrag. Även inspektörernas handlingstihet kan anmäla en felande rektor eller läare till begränsad. En inspektör ministeriet men kan inte personligen ingripa, och lärarna är i pnktiken

oavsättliga både i offentliga och privata skolor. av de olika slagen av skolor i Nederländerna har Vad gäller omfattningen statligt-kommunala skolorna har omkring en färdedel redan nämnts att de skolorna har lika stor andd elever

av eleverna (26,5 %). De protestantiska

skolorna. De katolska har ca 38 % och de

som de statligt-kommunala

neutrala har ca 10 % av alla elever. De neutrala skolorna - som kan lygga på

Montessori-pedagogik eller annan iedago- Steiner-pedagogik, Jena-plan, ideologi - är sålunda i klar minoritet. gisk metod och/eller De konfessionella skolorna var tidigare oftast anslutna till församlingar

men står nu för tiden i allmänhet under styrelser, som svarar för flera skolor,

framför allt på primärskoleområdet.

inte sällan att den traditionsbundna uppdelniigen av Det framhålls skolväsendet i Nederländerna knappast motsvarar den religiösa, politiska av befolkningen. De konfessionella :kolorna och idémässiga fördelningen - man talar ofta on att de har också i många fall mist sin specifika karaktär karakteriseras av ”en viss atmosfär, mera sällan om att de prägla; av en viss tro eller en viss bekännelse. Snarare kan sägas, att den pluraism som finns inom de kommunala skolorna i viss utsträckning också finns .nom de Av de neutrala skolorna befimer sig konfessionellt präglade skolorna. Steinerskolorna i stark tillväxt.

Det nederländska För primärskolemdervis-

systemet är mycket kostsamt. varför flera skolor fö samma

ningen finns inga fasta upptagningsområden

6 159

Bilaga

åldersgrupp kan ligga vid samma gata. Inte heller på sekundärundervisningens område saknas duplicering av skolor och skolformer, trots att en statlig planering förekommer på detta område. I en OECD-rapport skrevs år 1970 ett omdöme om det nederländska skolväsendet som fortfarande torde äga sin giltighet: Den pluralism, som är resultatet av denna organisation (av det nederländska skolväsendet) kan vara en mycket betydelsefull faktor för att åstadkomma mångsidighet och försöksverksamhet inom ett statsfmansierat system som ofta lider under den uniformitet som föreskrivs av centralisering. Vissa tecken syns tyda på att dessa möjligheter verkligen utnyttjas: det erkänns sålunda, att gruppen av katolska skolor intar en framskjuten hållning med hänsyn till pedagogisk forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Nederländernas folk är sålunda villigt att offra en unikt hög andel av sin statsbudget för att vidmakthålla en idémässigt och konfessionellt betingad pluralism inom sitt skolväsen och för att ge utrymme åt olika pedagogiska modeller bredvid varandra. Samtidigt är det uppenbart att staten håller en fast hand över hela skolväsendet som därför har en påfallande enhetlig skolstruktur.

Litteratur

Litteratur om det nederländska utbildningsväsendet är huvudsakligen skriven på holländska och därför svårtillgänglig. Förutom till den översiktslitteratur som anförs i början av denna bilaga hänvisas till några småskrifter, utgivna av det nederländska utbildningsministeriet, Ministerie van Onderwijs en Wetenschappen, t. ex. Organization and Structure of Education in the Netherlands, Haag 1974, och Aspects of Control and Administration in General Secondary School Building Scheme, Haag 1974.

Statens 1981

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

HS 90: Hälsorisker. S. HS 90: Ohälsa och vårdutnyttiande. S. . HS 90: Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. S. HS 90: utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. S. ?fly arbetstidslag. A. . Oversyn av lagen om församlingsstyrelse. Kn. . Lag om vård av missbrukare i vissa fall. S. . Översyn av siölagen 1. Ju. . Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. U. . Datateknik i verkstadsindustrin. I. . Datateknik i processindustrin. l. . Inrikesflyget under 1980-talet. K. . Nârradio. U. . Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. Kn. . Grundlagsfrågor. Ju . Film och TV i barnens värld. U. . Industrins datorisering. A. . Minskat tobaksbruk. S. . Översyn av radiolagen. U. . Omprövning av samvetsltlausulen. Kn. . Internationellt patentsamarbete lll. H. . Sjukersâttningsfrågor. S. . Tekniska hjälpmedel lör handikappade. U. . Socialförsäkringens datorer. S. . Bra daghem för små barn. S. . Omsorger om vissa handikappade. S. . Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagförslag, specialmotiveringar. S. 28. Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. Jo. 29. Forskningens framtid. U. 30. Forskarutbildningans meritvärde. U. 31. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. 32. Fluor i kariesförebyggande syfte. S. 33. Effekter av investeringar utomlands. l. . Fristående skolor för skolpliktiga elever. U.

Statens

offentliga utredningar 1981

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Översynav sjölagen1. [8] Grundlagsfrågor.[15] Avtalsvillkormellan näringsidkare.[31]

Socialdepartementet Hälso-ochsjukvårdinför90-talet.1.Hälsorisker.[1]2.Ohälsaoch vårdutnyttjande. [2] 3. Hälso› och sjukvård i internationellt perspektiv.[3] 4. utgångspunkteroch riktlinjerför det fortsatta arbetet.[4] Lagom vård av missbrukarei vissafall. [7] Minskattobaksbruk.[18] Sjukersättningsfrågor.[22] Socialförsäkringensdatorer. [24] Bra daghemför småbarn. [25] Omsorgskommittén.1.Omsorgerom vissahandikappade.[26] 2. Omsorgerom vissahandikappade.Sammanfattning,lagför slag, specialmotiveringar.[27] Fluor i kariesförebyggandesyfte.[32]

Kom munikationsdepartementet Inrikesflygetunder 1980-talet.[12]

Utbildningsdepartementet Enhetligthuvudmannaskapför högskolan.[9] Närradio.[13] Film ochTV i barnensvärld. [16] Översynav radiolagen.[19] Tekniskahjälpmedelför handikappade.[23] Utredningenom forskningensoch forskarutbildningenssituation. 1. Forskningensframtid. [29] 2. Forskarutbildningens meritvârde.[30] Friståendeskolorför skolpliktigaelever.[34]

Jordbruksdepartementet Turism och friluftsliv. Detcentralamyndighetsansvaret.[28]

Handelsdepartementet internationelltpatentsamarbeteIll. [21]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny arbetstidslag.[5] Industrinsdatorisering.[17]

Industridepartementet Data-och elektronikkommittén.1. Datatekniki Verkstadsindustrin. [10]2. Datatekniki processindustrin.[11] Effekterav investeringarutomlands.[33]

Kommundepartementet Översynav lagenom församlingsstyrelse.[6] Reformeratkyrkomöte,kyrkliglagstiftningm.m. [14] Omprövningav samvetskleusulen.[20]

Anm. Siffrornainom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen.

HE* ISBN 91-38-06019-1

LiberFÖr|ag ISSN 0375-250X

Allmänna Förlaget