Social bakgrund : studiestöd och övergång till högre studier : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Social

bakgrund

Studiestöd och till

övergång

studier

högre

60 PROCENT STUDlEMEDELS- REKRYTERADE Soc gr 50- SOC n gr Soc gr I 40..

19I0 19.75 19.80 19å5 1950

Sven-Eric Allan Svensson

Reuterberg

SBM

1992122 Delbetänkande

av utredningen om den sociala snedrekryteringen till högre studier

H A Statens offentliga utredningar 1992122 gg @ Utbildningsdepartementet

Social bakgrund

Studiestöd och till övergång högre studier

Sven-Eric Beuterberg Allan Svensson

Delbetänkande av utredningen om den sociala snedrekryteringen till högre studier Stockholm 199.2

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regcringskansüets förvalmingskontor ombesörja mmissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 087 39 95 48

Publikationcma kan också köpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13223-0 ISSN 037s-250x Stockholm 1992

Till statsrådet och chefen för SOU 1992122

Utbildningsdepartementet

Regeringen utfärdade den åttonde maj 1991 direktiv för en utredning av den sociala snedrekryteringen till högre studier U9107 och bemyndigade dåvarande statsrådet Bengt Göransson att tillkalla en ärskild utredare för ändamålet. Docenterna Sven-Eric Reuterberg och Allan Svensson vid den pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet har på utredningens uppdrag skrivit föreliggande forskningsrapport om Social bakgrund, studiestöd och övergång till högre studier. Rapporten ingår i det underlag vilket utredningen kommer att grunda sina överväganden, men författarna svarar själva för dess innehåll.

Stockholm i november 1992

l Robert Erikson V Särskild utredare

Innehållsförteckning

50° 199m

Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Det svenska studiestödssystemet 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . V 3 Studiestödets mål och utformning 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

r 4 Studiehjälpens betydelse för rekryteringen till gymnasieskolan 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Studiemedlens rekryteringseffekter från slutet av 60-talet ° till mitten 80-talet 47 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

i 6 Synpunkter studiemedlen bland dem som påbörjat högre studier 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 De nya studiemedlens rekryteringseffekter 83 . . . . . . . . . . . .

8 Sammanfattande diskussion 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Referenser 103 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Introduktion S0 199W

. Kapitel 1

lÅr 1978 tillsatte FRN med från olika en grupp representanter myndigheter och organisationer med uppgift att initiera studiesocial forskning i Sverige. Gruppen redovisade sina förslag i en rapport, där man konstaterar Efter vad gruppen har kunnat finna förekommer det i dag ingen forskning kring mer studiestödsspecifika problem. Det förefaller heller inte ha funnits någon sådan forskning tidigare. Det är därför viktigt att en studiesocial forskning inledningsvis koncentrerar sig pâ grundläggande studiesociala frågor, såsom de studiesociala systemens inverkan på rekryteringen till högre studier samt effekter ur bl.a. fördelningspolitiska utgångspunkter. I det sammanhanget måste metod- och teoriproblem samt frågor som rör forskningsunderlag och statistik beröras. FRN 1979 s. 10. Gruppen tog också kontakt med olika institutioner för att synpunkter på problemområden som var särskilt intressanta att belysa. Detta resulterade bl.a. i en idéskiss från Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet Härnqvist 1979, vilken så småningom utvecklades till forskningsprojektet Studiestöd och postgymnasial utbildning. Detta projekt pågick från 1980 till 1987 och leddes av författarna till denna rapport. Som framgår av namnet var projektets huvudintresse knutet till det eftergymnasiala stadiet. Under 80-talet var emellertid även studiestödet den gymnasiala nivån, den s.k. studiehjälpen, liksom vuxenstudiestödet föremål för forskningsverksamhet vid Pedagogiska institutionen. Detta skedde inom projekten Studiehjälp och vuxenstudiestöd utnyttjande och effekter samt Familjeekonomiska perspektiv utbildning. Förutom forskning har man vid institutionen även ägnat sig utredningsuppdrag för olika statliga utredningar Studiestödsutredning- Studiemedelskommittén och ämbetsverk CSN, UHÃ och SÖ. en, Syftet med denna rapport är att ge en översikt av den studiesociala forskning som bedrivits under det senaste decenniet och speciellt redovisa vad olika former av statligt studiestöd betytt för att minska den sociala snedrekryteringen till högre studier. Som högre studier räk-

vi då inte enbart universitets- och högskolestudier utan även ut- SOU 1992122 nar bildningar på gymnasial nivå. Kapitel I Vi kommer att begränsa till den forskning som berört studieoss hjälps- och studiemedelssystemet, dvs. de system som har störst betydelse i detta sammanhang. Däremot kommer vi inte att beröra forskningsverksamheten rörande vuxenstudiestödet, eftersom det huvudsakligen fyller andra funktioner än att underlätta påbörjandet av längre teoretiska utbildningar Lundquist 1989. I de följande analyserna kommer vi huvudsakligen att använda oss tredelad socialgruppsindelning. I de undersökningar som rör av en förhållandena fram till 1980 är denna indelning baserad faderns yrkestillhörighet. Härefter har hänsyn kunnat tas även till moderns yrke, varvid den föräldrarna haft högst yrkesstatus fått beav som stämma socialgruppsklassiñceringen. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till Reuterberg Svensson 1987a s. 100-102. I tabell 1.1 redovisas hur den socialgruppsindelning, som används i denna rapport, i stora drag överensstämmer med den indelning som under senare år tillämpats av SCB, den s.k. SEI-koden.

Tabell 1.1 Förhållandet mellan den i rapporten tillämpade socialgruppsindelningen och SBI-koden.

Socialgrupp SEI-kod Yrken

l l Högre tjänstemän m.fl.

Tjänstemän mellannivå lll Lägre tjänstemän lVab Egna företagare IVcd Jordbrukare m.fl.

lll Vl Kvalificerade arbetare Vll Okvaliñcerade arbetare

I de fall, där vi använt någon annan typ av socio-ekonomisk oss av indelning, kommer detta att redovisas. Vi har valt följande uppläggning av denna rapport Efter detta introduktionskapitel följer ett kapitel, där det relativt utförligt redogörs för de studieekonomiska systemens framväxt från den blygsamma starten 1918 fram till dagens stora och komplexa sys- Av framställningen framgår bl.a. att studiestödssystemen såtem. väl det gymnasiala det postgymnasiala stadiet i sina grunddrag som visserligen oförändrade från mitten av 60- till slutet av 80-talet, var att det under denna period strängt taget årligen gjordes större elmen

ler mindre ändringar av systemen. Studiestöden har således kontinu- SOU 1992122 erligt varit föremål för ett stort politiskt intresse, vilket inte är förvå- Kapitel I nansvärt med tanke på hur många som berörts av dem och hur stora samhällskostnader de medfört. I det tredje kapitlet kommer vi att mer utförligt än i något av våra tidigare arbeten diskutera relationerna mellan samhällets övergripande mål med studiestöden och den konkreta utformningen dessa av stöd. Speciellt pekar vi vikten av att särhålla stödens generella respektive selektiva funktioner. Likaså poängteras nödvändigheten att noggrant definiera de referensgrupper man utgår ifrån, studiestödens effekter skall beläggas. I det fjärde kapitlet redovisas vissa undersökningsresultat rör som studiehjälpen på det gymnasiala stadiet och speciellt dess betydelse för rekryteringen till de långa teoretiska gymnasielinjerna. Kapitlet ger en översiktlig sammanfattning av resultat som tidigare publicerats i ett antal olika rapporter Reuterberg Svensson 1985; 1988; 1990; 1991. Påpekas bör att den socio-ekonomiska indelning används som i detta kapitel skiljer sig från den som redovisats ovan, så till vida att det här rör sig om en klassificering som baserar sig föräldrarnas inkomst enbart. Orsaken är att de undersökningar, som genomförts på den gymnasiala nivån, varit mer centrerade kring rent ekonomiska frågeställningar än de som utförts på det eftergymnasiala stadiet. Det femte kapitlet ägnas en undersökning som behandlar rekryteringen till universitet- och högskolor från slutet av 60-talet till mitten av 80-talet, dvs. innan den senaste studiemedclsreformen trädde i kraft. I kapitlet redovisas inte endast hur studiemedlens rekryteringseffekter förändrades för olika socialgrupper under den aktuella tiden, utan även hur dessa förändringar varierade med kön och studiebegåvning. Vi redovisar med andra ord olika typer av interaktionseffekter, vilket innebär att man får en mer nyanserad bild av studiemedlens betydelse. Samtidigt innebär detta emellertid måste att man använda sig av en ganska avancerad statistisk metodik, vilket kan göra vissa delar av framställningen något svårtillgänglig. Analyserna har inte tidigare presenterats svenska, men vissa dem har varit pubav licerade i tidskriftsartiklar engelska Reuterberg Svensson 1987b; 19870. Det gamla studiemedelssystemet är också föremål för intresset i det sjätte kapitlet, men här granskas systemet ur ett annat perspektiv, nämligen i vad mån det kan ha verkat hämmande rekryteringen. Vi kommer således att redovisa i vilken omfattning systemets utsom formning fått vissa kategorier att avstå från vidare utbildningen. Un-

dersökningen grundar sig enkätsvar från ungdomar som inte på- SOU 1992122 börjat och heller hade några planer på högre utbildning. I kapitlet Kapitel I några huvudresultaten från utredning som gjorts för Studieges av en medelskommittén Reuterberg Svensson 1987a. I det sjunde kapitlet fokuseras uppmärksamheten det nuvarande studiemedelssystemet som infördes 1989. Inledningsvis jämförs detta med det äldre systemet för att klarlägga om rekryteringseffekterna har förändrats speciellt om det nya systemet i större utsträckning förmått påverka den social snedrekryteringen. Sedan görs mer inträngande analyser, där vi förutom social bakgrund också studerar hur kön, ålder samt omfattningen av den valda utbildningen liksom interaktionerna mellan dessa variabler påverkar studiemedlens rekryteringseffekter. Dataunderlaget till detta kapitel är hämtade från en tidigare gjord utvärdering Svensson Reuterberg 1991, men merde statistiska analyserna är gjorda särskilt för denna rapparten av port. I rapportens åttonde och sista kapitel görs en sammanfattade disde redovisade resultaten, varvid vi försöker komma fram kussion av till ett någorlunda uttömmande på den centrala frågan I vilken svar utsträckning har samhällets studieekonomiska insatser mildrat den sociala snedrekryteringen till högre utbildning

2 Det svenska

studiestödssystemet

SO 199W Kapitel 2

År 1964 utgör bemärkelseår ett i det svenska studiestödets historia. Då fattade nämligen riksdagen beslut både om ett nytt studiehjâlpssystem för de studerande på gymnasial nivå och ett nytt studiemedelssystem för dem inom den högre utbildningen. Även båda stödforom merna genomgått stora förändringar under de närmare 30 år, de som funnits till, kvarstår ändå den principiella konstruktion de då som fick. Det finns därför skäl att disponera denna framställning så, vi att först beskriver studiestödets utveckling fram till 1964 och därefter studiehjälpens respektive studiemedelssystemets utveckling efter denna tidpunkt.

Studiestödssystemets utveckling fram till 1964

År 1918 fattade riksdagen det första beslutet om att vidta åtgärder för att underlätta finansieringen av de studerandes levnadsomkostnader. Beslutet innebar att ett visst anslag skulle användas till att underlätta studiemöjlighetema för obemedlade och mindre bemedlade lärjungar med utpräglad studiebegåvning SOU 1963a 12. Stödet, bes. som stod av ett räntefritt lån, i första hand avsett för studerande vid var fackhögskolor samt vid lärar- och fackutbildningsanstalter. Endast i undantagsfall kunde eleverna i de allmänna läroverken tillgång till stödet. För dem var bidrag från allmänna arvsfonden den enda tillgängliga formen av studiestöd ett förhållande kom att bestå än- - som da fram till 1945. Genom ett beslut 1939 gjordes uppdelning mellan å sidan en ena studerande vid universiteten och å andra sidan studerande vid övriga läroanstalter. Mot bakgrund av en statlig utredning rörande de universitets- och högskolestuderandes sociala och ekonomiska förhållanden SOU 1936 tillkom nämligen ett antal statliga stipendier för dem inom den högre utbildningen. Dessa s.k. naturastipendier innebar att de studerande fick ett belopp skulle täcka kostnaderna som för mat och logi under en studietid högst tre år. Stipendierna av var behovsprövade bl.a. gentemot föräldrarnas ekonomi och förutom behovsprövningen togs hänsyn också till den studerandes studielämplig-

het så den visade sig i studentbetyg eller i de akademiska studier- SOU 1992 122 som Kapitel 2 na. Från början antalet stipendier starkt begränsat och de var förvar behållna de studerande vid universiteten i Lund och Uppsala samt studerande vid Karolinska institutet. På förslag av den Studentsociala utredningen, vilken arbetade under senare hälften av 1940-talet, ökade emellertid antalet stipendier snabbt under 1950-talet och början 1960-talet. Som exempel på denna utbyggnad kan nämnas att anav talet stipendier 195152 motsvarade endast 2 % av samtliga studerande vid de läroanstalter berördes stipendierna. Tio år senare som av uppgick motsvarande andel till 40 %, vilket högre än den nivå var som utredningen föreslagit. Naturastipendierna och de räntefria lånen kom under 1940- och 1950-talen att kompletteras med ytterligare två stödformer, nämligen de s.k. akademikerlånen 1946 och studielån med statlig garanti 1950. Bakgrunden till akademikerlånen var att bristen statligt studiestöd tvingat många studerande till att klara sin studieñnansiering med hjälp privata lån och som påpekades av 1941 års Befolkav ningsutredning hade detta lett till att många fått problem med att klaamorteringarna. Genom tillkomsten av akademikerlånen kunde ra samtliga studieskulder överföras till ett statligt garantilån med en nu inte skulle överstiga bankernas vanliga inlåningsrånta med ränta som mer än en halv procent. Syftet med akademikerlånen var således inte att göra det lättare för den studerande att klara sitt uppehälle under studietiden, utan i stället minska de negativa effekter som skuldsättningen medförde och att akademikerlånen enbart till den som avlagt en examen. Liksom gavs naturastipendierna var antalet lån från början starkt begränsat men sätt som för övriga stödformer skedde en relativt snabb utsamma byggnad under SO-talet. Studielånen med statlig garanti tillkom förslag av den Studentsociala utredningen. Dessa lån var amorteringsfria under studietiden och liksom akademikerlånen fick garantilånens ränta inte överstiga sparbankernas inlåningsränta med mer än en halv procent. På samstatliga stipendierna och de räntefria lånen ställma sätt som för de des krav studielämplighet och man gjorde dessutom en behovsprövning utifrån den studerandes, föräldrarnas samt makesmakas ekonomi. Dock kraven för att garantilånen mer liberala än de var för de övriga stödformerna. Detta innebar emellertid inte att garantilånen från början hade någon större utbredning. Andelen studerande beviljades ett sådant lån under läsåret 195051 uppgick inte till som

mer än 6 %. Liksom var fallet för de övriga stödformerna byggdes SOU 1992122 emellertid också garantilånen ut snabbt under 50-talet och läsåret Kapitel 2 196263 hade varannan studerande tillgång till denna nya form av studiestöd. Sammanfattningsvis kan man konstatera att studiestödet för de studerande inom den högre utbildningen genomgick en ganska långsam utveckling från 1918 och fram till på 40-ta1et. Under nästa decennium skedde emellertid en betydande ökning av det antal studerande som hade tillgång till någon form av stöd. För huvudparten utgjordes dock stödet av lån. Att lånen var det dominerande inslaget i studiestödet framgår av att staten 196263 utbetalade totalt 107 miljoner kronor i studiestöd till dem inom den högre utbildningen, varav 86 miljoner utgjordes av lån. Genom ett beslut från 1961 hade det emellertid skett en väsentlig förbättring av lånen för dem, som avlagt en akademisk examen, därigenom att 25 % av den totala lånesumman , avskrevs i samband med att den första amorteringen gjordes.

För ungdomarna i realskolor och gymnasier kom det statliga stu-

diestödet att förbli ytterligt begränsat ända fram till 1945. Samtidigt saknade stora grupper tillgång till dessa skolformer sin hemort. Detta medförde stora kostnader för resor och inackordering för de landsbygdsungdomar som fortsatte sin utbildning utöver den obligatoriska skolan. Som exempel på detta kan nämnas att det i början av 40-talet var fyra gånger så vanligt att á över till högre allmänna skolor bland ungdomar i tätort jämfört med dem på landsbygden SOU 1963a. För att motverka denna ojämlikhet fören ;lade 1940 års Skol- . utredning att stipendier skulle införas för resande och inackorderade studerande. Med utredningens förslag som grund inrättade 1945 års riksdag de s.k. landsbygdsstipendiema, vilka innebar att de studerande kunde upp till 800 kronor per läsår. Dessutom ansåg riksdagen att det till påföljande år skulle utarbetas ett mera omfattande studiehjälpsförslag, vilket skulle innefatta ett stöd även till tätorternas ungdomar. Landsbygdsstipendierna var studielämplighetsprövade och till en början även behovsprövade. Den sistnämnda prövningen togs emellertid bort redan 1946 med den motiveringen att dessa stipendier skulle ses som en kompensation för att landsbygdens ungdomar saknade vidare utbildningsmöjligheter hemorten. Samtidigt beslöt riksdagen också om ett behøvsprövat stipendium på högst 60 kronor per månad även till de ungdomar som bodde skolorten. Genom dessa nya stödformer hade studerande vid realskolor och gymnasier blivit bättre ställda än de som studerade vid folkhögskolor

och lantbrukets yrkesskolor. Detta ledde till att studielånenåmnden SOU 1992 122 ñck i uppdrag göra allsidig översyn av studiehjälpen. Efter tre Kapitel 2 att en års arbete lade nämnden fram sitt förslag, som innebar att det för desskolformer skulle finnas två olika stödformer, nämligen särskilda sa studiebidrag, varken behovs- eller lämplighetsprövade samt som var statsstipendier, vilka prövades med avseende såväl behov som

lämplighet. I och med lämplighetsprövningen avskaffades blev det särskilda att studiebidraget tillgängligt för men samtidigt föreslogs nya grupper, vissa minskningar i bidragets storlek. För stipendierna höjdes därmaximibeloppet från 60 till 75 kronor per månad. Beslutet om emot dessa förändringar 1952 års riksdag. togs av Redan året därpå emellertid studiestödsfrågan åter aktuell. Detvar hängde med att skolplikten på vissa platser på förslag av ta samman 1946 års Skolkommission förlängts till 9 år. För att de två extra skolåren inte skulle bli alltför betungande för familjeekonomin beslöt 1953 års riksdag ett bidrag till elever i årskurserna 8 och Dessa om bidrag blev på sätt som statsstipendierna behovsprövade, men samma inte lämplighetsprövade eftersom det gällde elever i det oblidäremot gatoriska skolsystemet. Maximibeloppet blev också det samma som det för statsstipendierna, 75 kronor per månad. År 1948 hade de allmänna barnbidragen införts och dessa utgick alla barn till 16 års ålder. I samband därmed hade föreslagits till upp övre åldersgränsen skulle höjas till 18 år för dem som fortsatatt den sin utbildning. Detta förslag förkastades emellertid av 1947 års te riksdag med den motiveringen att ett stöd till studerande borde utgå i

form stipendier och inte att ett förlängt barnbidrag. Denna av som motivering är synnerligen intressant eftersom man här gör en klar

gränsdragning mellan å ena sidan det utbildningspolitiska instrumenstudiestödet och å andra sidan det familjepolitiska instrumentet - tet barnbidraget. . - Frågan ett generellt bidrag till studerande togs emellertid om den s.k. Familjeberedningen, vilken tillsattes 1956. Bl.a. nytt upp av hävdades familjen, trots de befintliga stödformerna, fick bära en att ekonomisk börda i de fall då barnet fortsatte sin utbildning utstor över den obligatoriska skolan. För att reducera familjens kostnader föreslog Familjeberedningen införandet av ett generellt grundstipenför studerande i åldrarna 16-18 år, vilket beloppsmässigt skulle dium det allmänna barnbidraget. Man föreslog också vissa höjmotsvara ningar det särskilda studiebidraget och av statsstipendierna samt av fler studerande skulle tillgång till stipendierna. Det sistnämnda att

skulle ske genom att helt slopa studielämplighetsprövningen samt ge- SOU 1992122 nom att liberalisera reglerna för behovsprövningen. Kapitel 2 Med hänvisning till att kostnaderna skulle bli alltför höga orde 1957 års riksdag den prioriteringen att de föreslagna höjningarna av det särskilda studiebidraget och av statsstipendierna reducerades. Däremot accepterade man ett generellt grundstipendium om 34 kronor per månad för studerande i åldrarna 16-18 år. Detta grundstipendium kom senare att höjas till 50 kronor av 1961 års riksdag. Utbyggnaden av studiehjälpen hade medfört att statens kostnader ökat från 2 miljoner kronor 194445 till närmare 130 miljoner kronor 196263 SOU 1963a. De största förändringarna hade emellertid skett redan under slutet av 40-talet och början av 50-talet. Senare kom intresset att alltmer inriktas på de studiestödsformer, som var avsedda för studerande på universitets- och högskolenivå, och här genomfördes stora förändringar främst under 50-talet, vilket vi tidigare redogjort för. När vi kommer fram till 60-talet fanns det flera skäl till att göra en översyn av studiestödet på sekundärnivån dvs. för studerande vid yrkesskolor, realskolor och gymnasier. Ett sådant skål var att Studiesociala utredningen hade tillsatts 1959 för att reformera studiestödet för de studerande på högskolenivå och man ville åstadkomma viss baen lans mellan studiestödet på gymnasial nivå och det på eftergymnasial. Det totala studiestödet hade också kommit att bli tämligen svåröverskådligt med många olika stödformer och det fanns ett behov att av se över gällande avgränsningar mellan olika studerandegrupper. Slutligen fanns det fortfarande mycket stora sociala och regionala olikheter i rekrytering till fortsatta studier. För att göra denna översyn av studiestödet sekundärnivån tillsattes 1962 den s.k. Studiehjälpsutredningen. Redan efter ett års arbete presenterade utredningen betänkandet Bättre studiehjålp SOU 1963a, i vilket man föreslog det studiehjälpssystem som i sina grunddrag fortfarande gäller.

Studiehjälpssystemet och dess utveckling fr.o.m. 1964

Vad beträffar de allmänna riktlinjerna för studiehjälpen konstaterar Studiehjälpsutredningen att det inom det socialpolitiska området skett en utveckling från behovsprövade stödformer till generelmera la. Så hade också skett beträffande studiehjälpen i och med att 1946 års riksdag avskaffade behovsprövningen för det särskilda studiebi-

och att 1957 års riksdag beslöt att införa de allmänna SOU 1992122 draget genom studiebidragen. Utredningen ansåg det därför naturligt att tyngd- Kapitel 2 punkten i reformen skulle ligga en förstärkning av det allmänna studiebidraget, vilket utgick till samtliga studerande utan något ansökningsförfarande. Denna förstärkning innebar dels att bidragsbehöjdes till 75 kronor månad, dels att åldersgränsen 18 loppet per år avskaffades och att bidraget knöts till den skolform som eleven befann sig För de ungdomar påbörjat sina gymnasiala studier efsom 2l års ålder förslogs ett förhöjt studiebidrag med 175 kronor per ter månad. De elever, fanns kvar i den obligatoriska skolan och som som 16 år och således inte längre barnbidragsberättigade, skulle fyllt var också rätt till studiehjälp i form av förlängt barnbidrag. Detta bidrag motsvarade beloppsmässigt studiebidraget. Även studiebidraget blev generellt krävdes enligt utredningen om vissa differentierade åtgärder för att stödet skulle uppnå de eftersträvade rekryteringseffekterna. En sådan åtgärd blev ett inkomstprövat tillägg med väsentligt höjda inkomstgränser jämfört med tidigare och med färre inkomstklasser. Vidare föreslogs ett behovsprövat tillägg, främst avsett för barn till ensamstående föräldrar. För revilket var sande och inackorderade elever skulle studiebidraget kompletteras med resetillägg respektive inackørderingstillägg. stödåtgärd föreslog utredningen vidare att möjlighe- Som en extra till lån allmänna arvsfonden skulle finnas kvar. Dock skulle terna ur lån endast i undantagsfall utgå till elever som tillhörde famildessa ekonomi och i sådana fall endast efter prövning med hänsyn till jens föräldrarnas ekonomiska ställning. De förslag, Studiehjälpsutredningen lade fram, antogs av 1964 som års riksdag och kom att gälla fr.o.m. läsåret 196465. Jämfört med tidigare innebar det systemet avsevärt minskad behovsprövning nya en när det gäller lämplighetsprövningen upphörde denna helt. I och nedanstående tablå sammanfattas de nya stödformerna samt de månadsbelopp gällde för och av studiehjälpens olika delar. som var en

Krmånad Stödform

Självfallet har de olika beloppen successivt justerats, men därtill SOU 1992122 kommer att vissa av stödformerna varit föremål för mera genomgri- Kapitel 2 pande förändringar. Att i detalj redogöra för denna utveckling skulle leda till en alltför omfattande framställning. Vi kommer därför att ta upp enbart de större förändringar som gjorts. I tabell 2.1 redovisar vi hur de olika stödformerna utvecklats beloppsmässigt och där framgår också vilka former som försvunnit under tiden efter 1964. N Tabell 2.1 De belopp som utbetalats vid olika tidpunkter inom studiehjälpssystemet. Kronor per månad.

X Tillägget har upphört att gälla.

studiebidraget är som tidigare nämnts generellt och utgår utan något ansökningsförfarande. Till en början justerades bidraget med rela- E tivt små belopp, men under 80-talet höjdes bidraget kraftigt från - 250 kronor per månad till 560 kronor. I själva verket är höjningen större än vad som framgår av tabellen. Fram till och med 1986 utgick bidraget nämligen enbart för skolårets 9 månader, men fr.o.m. den 1 januari 1987 betalas studiebidraget ut för årets samtliga månader enj ligt samma principer som gäller för barnbidraget. Detta innebar 3 en höjning från 2 250 kronor per år 1980 till 10 020 kronor läsåret 199192. Den 1 juli 1992 ändrade studiebidraget namn och kallas numera för ungdomsstudiebidrag. Inackorderingstillägget beviljas samtliga studerande grund som av lång resväg måste inackorderas skolorten. Från början bestod tillägget av två delar, grundbelopp och hemreseersättning. From. den 1 juli 1985 sammanfördes emellertid dessa två delar till ett schaå bloniserat inackorderingstillägg, vilket förklarar den stora höjningen mellan 1980 och 1985. De belopp, som anges för 1985 och är senare, maximibelopp och de gäller enbart för studerande med extremt stora avstånd till skolorten 130 mil eller längre. Enligt CSN 1989 33 s. är det ytterst studerande som har ett högt tillägg. Flertalet elever återfinns i stället inom de två lägsta klasserna och för dem uppgick tillägget budgetåret 198990 till 890 resp. 995 kronor månad. Efper ter beslut av riksdagen har inackorderingstillägget fr.o.m. den 1 juli

1992 överförts till kommunerna och utgår därefter som ett tillägg till SOU 1992122 ungdomsstudiebidraget. För dem, som studerar i utlandet och som Kapitel 2 därför inte kan omfattas det kommunala ansvaret, utgår fortfaranav de ett direkt statligt stöd ungefär samma sätt som tidigare gällde

för inackorderingsbidraget. Resetillägget avsett för sådana studerande som hade en resväg var minst 6 km. Detta emellertid den 1 juli 1983 till skolan om ersattes statsbidrag till dagliga resor mellan hemmet och skolan. av Samtliga dessa stödformer var generella i den meningen att de utgick oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning. Som komplement fanns emellertid de två selektiva stödformerna inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg, vilka särskilt motiverades av önskemålet om ökad rekrytering från de samhållsgrupgier som var underrepresenen terade inom den gymnasiala utbildningen. Vid tilldelningen av det inkomstprövade tillägget tog man i första hand hänsyn till den studerandes och familjens taxerade inkomster samt till deras sammanlagda förmögenhet. Därutöver beaktades också antalet barn under 17 år i familjen samt antalet studerande barn i åldern 17-20 år. De belopp i tabell 2.1 är de maximala tilläggen, vilka reducerades efsom anges speciella regler det ekonomiska underlaget översteg vissa nivåter om och vid given övre gräns upphörde tillägget helt. Gränserna er en kom emellertid att justeras i mycket långsam takt, vilket gjorde att tillägget successivt minskade i betydelse. Som exempel detta kan nämnas i slutet 60-talet hade en tredjedel av samtliga med stuatt av diehjälp också inkomstprövat tillägg CSN 1979 s. 17, men andelen minskade snabbt så att den i början 80-talet utgjorde endast 4 % av CSN 1983 14. Tilläggets starkt minskade betydelse resulterade i s. att det avskaffades fr.o.m. den 1 januari 1985. För att erhålla det behovsprövade tillägget skulle två villkor vara uppfyllda. Dels fick det ekonomiska underlaget inte överstiga ett visst belopp, dels skulle det föreligga synnerliga behov av ytterligare hjälp bedömning baserades främst familjens aktuella - en som ekonomiska ställning. Det antal elever fick det behovsprövade som tillägget genomgående lägre än det antal som hade inkomstprövat var tillägg. I slutet 60-talet det enbart 5 00 av samtliga med studieav var erhöll det behovsprövade tillägget och denna andel sjönk bidrag som sedan till 2 á 3 %. Som framgår undersökning genomförd av av en Studiestödsutredningen kom denna grupp huvudsakligen från familjer med ensamstående familjeförsörjare och vanligen hade dessa en gymnasister ett eller flera syskon SOU 1980 s. 69-70.

Den 1 juli 1984 ersattes det behovsprövade tillägget av ett extra till- SOU 1992 122 lägg, vilket innebar dels ett väsentligt högre belopp, dels justerade in- Kapitel 2 komstgränser så att fler studerande blev berättigade att tillägget. Den 1 juli 1987 gjordes dessutom den förändringen att tillägget betalades ut för årets samtliga månader. Tidigare hade det utgått enbart under skolåret. Som framgår CSN 1991a 154 har emellertid av s. även det extra tillägget med tiden kommit allt färre studerande till del och läsåret 199091 var det inte fler än 8 000 elever fick tillsom gång till det. I sin anslagsframställning för 199293 föreslår CSN att i det extra tillägget skall upphöra fr.o.m. den l januari 1993 och i stället inlemmas i bostadsbidragssystemet. Som tidigare nämnts fanns studielån med som en stödform i Studiehjälpsutredningens förslag. Denna del av stödet kom emellertid att utnyttjas av relativt få och huvudsakligen äldre studerande. Den 1 ju- 1973 blev återbetalningspliktiga medel i form studiemedel tillgängav liga för elever i gymnasial utbildning och denna stödform korn därmed att ersätta såväl studielånen som det förhöjda studiebidraget till äldre studerande. De återbetalningspliktiga medlen innebar att en studerande efter prövning gentemot föräldrarnas ekonomi kunde högst 5 000 kronor per år. Antalet studerande som utnyttjade denna stödform var genomgående lågt och visade till yttermera visso en sjunkande tendens under 70-talet, vilket åtminstone delvis efvar en fekt av en restriktiv prövning. På förslag av Studiestödsutredningen förbättrades 1979 möjlig heterna till att de äterbetalningspliktiga lånen därigenom att de ungdomar, som var över 18 år och som hade en från föräldrarna fristående ekonomi, kunde tillgång till dem efter en prövning mot den egna ekonomin. Samtidigt differentierades det maximala lånebeloppet så att det för de 18-19-åringar tillhörde föräldraekononün som uppgick till 1 111 kronor per månad, medan de med fristående ekonomi kunde låna upp till l 608 kronor. Ett problem med de nya reglerna var att bedöma föräldrasambandet och i vissa fall kom stödet att utnyttjas på ett oegentligt sätt. För att motverka detta skärptes reglerna i ett par olika omgångar så, att lånen kom att beviljas utan föräldraprövning endast i de fall där förhållandena i föräldrahemmet är sådana att en brytning med föräldraekonomin av särskilda skäl är nödvändig CSN 1984 34. Självfallet r s. medförde denna skärpning av reglerna en stark nedgång i antalet be- Åviljade län. Enligt CSNs anslagsframställning för 199293 CSN 1991b uppgick antalet låntagare till enbart 1 300 läsåret 199091 och totalt utbetalades 8,9 miljoner kronor detta år. Fem år tidigare hade

såväl låntagarantalet totalbeloppet varit tre gånger så stort. På SOU 1992 122 som sätt för det extra tillägget föreslår CSN att lånemöjlighe- Kapitel 2 samma som terna skall tas bort a.a. s. 31. Detta förslag motiveras med att en elev inte skall behöva skuldsätta sig i de fall, där föräldrarnas underhållningsplikt inte fungerar, utan då skall i stället kommunens ansvar

betonas. I tabell 2.2 redovisar vi hur statens kostnader för studiehjälpssystemet utvecklats från mitten av 1960-talet fram till 1990.

Tabell 2.2 Statens utgifter för olika stödformer inom studiehjälpen från mitten av 1960-talet fram till 1990.Miljoner kronor.

196566 197001 197576 198081 198586 199091

Förl. barnbidrag 19,5 13,5 14,2 25,1 - - s l studiebidrag 109,5 137,1 225,1 476,3 912,3 2 021,9 i Resetillägg 24,5 39,1 65,2 133,1 234,31 329,91 i 270,8 i Inackordentillägg 38,2 38,6 65,7 106,8 171,1 3 lnkomspr. tillägg 26,8 27,2 8,0 7,5 - - 3,6 10,0 58,3 51,3 I låehovspr. tillägg 5,9 5,3 a t Aterbetpliktigt 6,2 144,0 60,7 8.9 . - - Summa 224,4 260,8 388,0 902,8 l 436,7 2 682,8

1 Avser statsbidrag till fria dagliga resor mellan hemmet och skolan.

Den stödform uppvisat den i särklass största ökningen är stusom diebidraget, vilket under 25-årsperioden ökat i kostnader nästan 20 gånger. Detta skall jämföras med att den totala kostnaden för studiehjälpen samtidigt ökat något mer än 10 gånger. studiebidraget tillmed resetillägget och inackorderingsbidraget var de stödsammans former, utgick utan någon prövning mot föräldrarnas ekonomi, som och tillsammans svarade de för 98 % av totalkostnaden, vilket innebär att de selektiva inslagen 199091 uppgick till enbart 2 %. När studiehjälpen infördes i mitten av 60-talet svarade dessa inslag för 15 % totalkostnaden. Studiehjälpen har följaktligen blivit ett i allt väav sentligt generellt studiestöd. En viktig förändring som skett under den senaste 25-årspeannan rioden är, Andréasson påpekar i sin utvärdering av studiehjälsom CSN 199la, att denna stödform alltmer övergått från att vara pen ett utbildningspolitiskt till att bli ett familjepolitiskt instrument. Dock finns ett remarkabelt inslag, vilket kan uppfattas som stridande mot denna utveckling. Mot att studiebidraget tidigare utbetalades till familjen i de fall, där den studerande var omyndig, skall det nu till den studerande själv oavsett ålder. Vidare sägs i utvärderingen att det är eleven som bör ges rätten att utnyttja det.

Studiemedelssystemet och dess utveckling fr.o.m. 1964 SOU 1992122 Kapitel 2 Som vi tidigare redogjort för hade studiestödet för studerande inom postgymnasial utbildning byggts ut kraftigt under 1950-talet. Detta innebar emellertid inte att frågan ansågs ha fått en mera varaktig lösning. Främst kom diskussionen att handla om huruvida de högre studierna skulle finansieras med lån eller med återbetalningsfria statliga medel. Som argument för en total statlig subventionering framfördes, att detta skulle utgöra en starkare stimulans för högre utbildning och därigenom skulle stödet bli ett effektivare instrument för en social utjämning av utbildningsmöjligheterna. Samtidigt skulle detta undanröja de problem som följde en stor skuldsättning under studietiden. Från vissa håll framfördes emellertid det argumentet, att stor en statlig subventionering skulle försvaga motiveringen för att bevara stora löneskillnader mellan akademiker och övriga löntagargrupper. Det starkaste skälet mot ett studielönesystem var dock de stora kostnader detta skulle medföra för statskassan. Hösten 1959 tillsattes en statlig kommitté med uppgift att utreda studiesociala åtgärder inom den högre utbildning. Till ordförande utsågs Olof Palme och utredningen antog namnet Studiesociala utredningen. I direktiven hänvisar statsrådet Edenman till att den utbyggnad av stödet, som skett efter 1950, hade fått vissa utjämnande effekter på den sociala rekryteringen, men han befarar att inte de stuom diesociala åtgärderna vidgas kommer denna utveckling att upphöra eller i varje fall fördröjas. Han hänvisar också .ill en undersökning av SCB som belyst de studerandes villkor och skuldsättning och då det gäller den viktiga frågan om studielån eller studielön sägs Beträffande långivning synes en prövning böra ske huruvida de nuvarande formerna räntefria lån och statlig kreditgaranti - - kan anses vara rationellt utformade med hänsyn till den nuvarande studieekonomiska situationen. I samband härmed möter också frågan hur avvägning mellan olika direkta stödformer såsom stipendier och [än på lämpligaste sätt bör ske för att de skall fylla sin uppgift. SOU 1963c s. 12. Efter ett tämligen problemfyllt arbete, vilket beskrivits av utredningens sekreterare Olof Ruin Ruin 1979, presenterade utredningen sitt förslag i betänkandet Rätt till studiemedel SOU 19630. Enligt detta förslag skulle studiemedlen bestå av en bidragsdel och en lånedel. Bidragsdelen fastställdes till 25 % av totalbeloppet, vilket motsvarade den andel med vilken den totala skulden avskrevs efter fullföljda studier. Följaktligen kom lånedelen att utgöra 75 % toav

talbeloppet. För att göra studiemedlen värdebeständiga beslöts, att SOU 1992 122 maximibeloppet skulle uppgå till 140 % av det basbelopp som fast- Kapitel 2 ställts i lagen allmän försäkring. De studerande, som hade underom hållsskyldighet barn under 16 år, kunde därutöver ett återbemot talningspliktigt barntillägg vilket motsvarade 25 % av basbeloppet. En viktig principiell förändring att behovsprövningen mot förvar äldrarnas ekonomi avskaffades. Enligt utredningen var de studerande inom den postgymnasiala utbildningen vuxna och således borde de fristående från föräldrarna. Följaktligen skulle alla stubetraktas som derande ha lika rätt till studiemedlen oavsett föräldrabakgrund. Därden grundläggande principen, att stödet skulle utgå emot antog man endast till dem hade behov av ett ekonomiskt stöd och denna som bedömning skulle i första hand ske i relation till den egna inkomsten och förmögenheten. När det gäller den egna inkomsten föreslogs som allmän regel, att inkomster upp till 80 % av basbeloppet det s.k. fribeloppet inte skulle påverka rätten till studiemedel. Inkomster därutöver skulle däremot medföra reduktion av totalbeloppet. På en sätt sattes en frigräns för den egna förmögenheten motsvaransamma de 4 basbelopp. Upp till denna nivå påverkades inte studiemedlens storlek, den överstigande delen av förmögenheten skulle tillsammen med räntan räknas inkomst och därigenom påverka stumans som diemedelsbeloppet. Förutom inkomst och förmögenhet ansågs det skäligt att ockegen så makesmakas inkomst och förmögenhet fick påverka rätten till studiemedel. Dock skulle i detta fall något mera generösa regler tilllämpas. Dessa innebar att studiemedlen reducerades med en tredjedel den del makensmakans inkomst översteg fribeloppet. Maav av som kensmakans förmögenhet skulle däremot inverka samma sätt som den studerandes egna. Den prövning, tidigare skett studielämpligheten, hade varit som av föremål för stark kritik och pekade i utredningen de svårigman förknippade med lämplighetsprövningen. Utredningen heter som var föreslog därför att alla påbörjade en utbildning fick rätt till stusom diemedel. Efter det första studieåret skulle däremot en prövning ske i relation till de uppnådda studieresultaten. Vid denna prövning togs emellertid hänsyn till sådana personliga förhållanden som kan ha inverkat på studieresultaten. Som allmän grundregel vid studieen lämplighetsprövningen gällde, att resultaten skulle tyda att studikom att genomföras inom normal tid. Vad som bedömdes som erna normal tid varierade dock mellan fakulteter, mellan ämnen inom en fakultet och i viss mån även mellan studiemedelsnämnderna.

Som en övre gräns för den studietid, under vilken hade rätt SOU 1992122 man att utnyttja studiemedlen, fastställdes 16 terminer. Vidare beslöts att Kapitel 2 man inte hade rätt till stödet längre än till 40 års ålder. Dock kunde undantag göras i båda dessa avseenden det fanns särskilda skäl om härtill. Tidigare hade amorteringstiden för studielånen varit 15 år. Detta ansåg utredningen leda till en alltför betungande återbetalningsbörda. Man ville således förlänga avbetalningstiden, samtidigt skulle men naturligtvis varje låntagare fullgöra sina skyldigheter. Som avvägen ning mellan dessa båda principer anknöts amorteringstiden till låntagarens ålder så, att återbetalningstiden utsträcktes till det år då låntagaren fyllde 50 år. De som påbörjat studierna i högre åldrar ñck i dock en amorteringstid om lägst 10 år. För att en jämn betalningsskyldighet skulle man tillämpa annuitetsprincipen dvs. återbetalning- . ä en skulle ske med ett årligt lika stort realbelopp. Lånen gjordes räntefria, men skulden skrevs årligen i takt med upp inflationen. För att undvika orimliga konsekvenser vid stark inflation infördes en spärr för uppräkningstalet vilken motsvarade 60 % i normalräntan för utlåningsfonder. Som ytterligare av statens garantier mot alltför betungande återbetalningar infördes regler uppskov om och nedsättningar av återbetalningen i de fall då vederbörande hade mycket låg inkomst och saknade förmögenhet. Man beslöt också att avskriva den kvarstående skulden när låntagaren fyllt 65 år eller om vederbörande avled dessförinnan. De förslag, som utarbetats av Studiesociala utredningen, antogs av riksdagen 1964 och fr.o.m. vårterminen 1965 kom det studiemenya i delssystemet att tillämpas. Vid denna tid var det normala förhållandet att studierna bedrevs på heltid och det var också för denna studiegång studiemedelssom systemet var utformat. Genom 1969 års riksdagsbeslut om en ny studiorganisation infördes formella möjligheter till deltidsstudier, men för dem med denna studiegång saknades regler om studiemedel. Genom beslut av riksdagen 1971 fick emellertid också de deltidsstudel rande rätt att utnyttja studiemedlen under förutsättning att studierna bedrevs på minst halvtid och den studerande hade rimliga skäl om till att inte studera på heltid. Vuxenstuderande hade dock alltid rätt till studiemedel utan någon prövning av skälen. Sedermera avskaffades prövningen helt. Tillgången till studiemedlen har också vidgats därigenom att den övre åldersgränsen justerats. År 1969 höjdes gränsen från 40 till 45 års ålder och efter ett uttalande av 1975 års riksdag kom man att till-

lämpa liberal praxis vad gällde äldre studerande så, att stu- SOU 1992122 en mera diemedlen kunnat utgå till studerande till 57 års ålder. Förutom Kapitel 2 upp studiemedelssystemet kom att omfatta nya grupper av äldre studeatt rande blev det också tillgängligt för de studerande inom den gymnasiala utbildningen, vilka fyllt 20 år. Denna studerandegrupp hade in-

den 1 juli 1973 varit hänvisade till studiehjälpssystemet. nan Ytterligare åtgärd, kan sägas ha vidgat tillgången till studieen som medlen, är att den s.k. makeprövningen vid tilldelning av studiestöd avskaffades den 1 juli 1980. Däremot bibehölls den när det gällde återbetalningen skulden förhållande varit föremål för av - ett som stark kritik. En förändring, däremot medfört en inskränkning i tillgången som till studiemedlen, är att det maximala antalet terminer 1982 reducerades från de ursprungliga 16 till 12. Undantag från denna regel kan dock göras den studerande har särskilda skäl till att utsträcka sin ä om studietid utöver denna tid. l Som tidigare nämnts gjordes studiemedlen värdebeständigt genom att totalbeloppet anknöts till basbeloppet. Därtill kommer att man särskilda beslut 1982 och 1984 höjde totalbeloppet till 142 regenom spektive 145 % basbeloppet, vilket innebar en höjning från 7 000 av kronor för år 1965 till 37 430 kronor år 1988. Till allra största delen föll dessa höjningar på lånedelen, vilket innebar att bidragets andel totalbeloppet sjönk från 25 %, då systemet trädde i kraft, till enav bart 6 % under dess sista år, dvs. 1988. Den snabba inflationstakten innebar naturligtvis att skuldsättningblev allt större. Därtill kom att räntenivån också steg mycket en snabbt, vilket fick direkta konsekvenser för den årliga uppräkningen skulden och därmed också för den årliga amorteringen. För att av motverka denna utveckling infördes 1974 ett tak på 3,2 % för det uppråkningstal med vilket den sammanlagda skulden justerades varje

år. Detta tak kom senare att höjas till 4,2 %. De förändringar studiemedelssystemet som här beskrivits får ses av anpassningar till ekonomisk situation och till de nya försom en ny utsättningar uppstått förändringar i högskolans organisasom genom tion och studerandegruppens sammansättning. För att göra en samlad översyn såväl studiemedelssystemet som studiehjålpssystemet av tillsatte regeringen 1975 utredning, Studiestödsutredningen. en ny På det allt kärvare ekonomiska läget fick dock inte denna grund av utredning möjlighet att fullfölja sitt arbete utan utredningen avbröts

1981.

Under den tid som Studiestödsutredningen arbetade växte sig kriti- SOU 1992122 ken studiemedelssystemet allt starkare. Främst det tre humot var Kapitel 2 vudproblem som stod i centrum för debatten, nämligen möjligheterna att försörja sig på studiemedlen den snabbt ökande skuldsättningen och möjligheterna att klara återbetalningen makeprövningen vid återbetalning av skulden. - Trots att statsfinanserna fortfarande var ansträngda ledde kritiken till, att en ny utredning tillsattes 1985 Studiemedelskommittén - med uppgift att utreda behovet av förändringar studiemedelssysteav V met m.m. och komma med erforderliga förslag Utbildningsdepartementet 1985 s. 1. I direktiven till utredningen sägs bl.a. Kommittén har således stor frihet vid utformningen av sina förslag. Dock bör förslag lämnas beträffande följande områden studiemedelsbeloppets storlek; förslaget skall innefatta ett ställ- , ningstagande till om och i vilken utsträckning hänsyn skall tas till skillnader i behov och i inkomst och förmögenhet regler för avskrivning av återstående återbetalningsskyldighet vid mera varaktiga betalningssvârigheter hänsynstagande till makes ekonomi vid återbetalning studieme- - av del inriktningen av subventionselement i studiemedelssystemet; försla- get skall innefatta ett ställningstagande till studiestödets syften om nås bäst genom ett studiebidrag eller genom lättnader i återbetalningsbördan studiemedelssystemets förhållande till andra system a.a. s. 2. - Som en allmän riktlinje för kommitténs arbete gällde, att förslagen inte ñck medföra några totala kostnadsökningar ñr stat och kommun, utan reformkostnaderna skulle finansieras genom omprioriteringar inom studiestödsområdet eller mellan detta och närliggande §områden. År 1987 lägger Studiemedelskommittén fram sitt betänkande Studiemedel SOU 1987, i vilket man presenterar sitt förslag till nytt studiemedelssystem. Efter vissa justeringar i samband med riksdagsbehandlingen antogs förslaget året därpå och den 1 januari 1989 trädde det nya systemet i kraft. De mest väsentliga förändringarna jämfört med det gamla systemet var att totalbeloppet höjdes från 145 till 170 % av basbeloppet, vilket i kronor räknat innebar en höjning från 37 430 till 43 840

bidragsdelen höjdes från 6 % till 30 % av totalbeloppet, vilket SOU 1992122

motsvarade höjning från 2 178 till 12 900 kronor per år Kapitel 2 en bidragsdelens andel totalbeloppet gjordes konstant, vilket beav då totalbeloppet höjs sker höjningen proportionellt tyder att

bidrag och lån

återbetalning knöts till inkomsten så att den skall utgöra 4 % av den årliga inkomsten låntagaren saknar inkomst skall ändå en återbetalning göras - om med minst 3 % av basbeloppet

taket för den årliga uppräkningen av skulden slopades och upp- - i räkningstalet anknöts direkt till statens utlåningsränta

den frist på två återbetalningsfria år som fanns i det gamla syste- förkortades till 6 alternativt 12 månader beroende på om met i det senaste studielånet uttagits en vår- eller hösttermin i studerande med höga Ii komplement till studiemedlen ñck i - som boendekostnader rätt till kommunalt bostadsbidrag

barntillägget, utgjorde ett lån i det gamla systemet, slopasom des. Sedan det systemet infördes har totalbeloppet höjts från 170 nya till 180 % basbeloppet och dessutom har fribeloppet höjts vid ett av tillfällen, senast den 1 januari 1991 då det blev 150 % av basbepar loppet. Detta innebär att studerande kan tjäna upp till 45 000 kroen innan studiemedlen reduceras för att helt försvinna vid en innor komst närmare 150 000 kronor per år. av Sammantaget innebar det studiemedelssystemet väsentliga förnya på tilldelningssidan. Däremot medförde det knappast nåbättringar lindring skuldbördan. Tack vare den höjda bidragsdelen kom gon av visserligen lånedelen att sänkas med 4 300 kronor per år, men genom

höjningen totalbeloppet är skuldsättningen nu nästan den senaste av det gamla Därtill kommer att skulden nu lika stor som i systemet. växer betydligt snabbare än tidigare på grund av att regleringstalet nu

så högt 8,6 % jfr Svensson Reuterberg 1991 s. 59-62. Detär som innebär, att med årlig återbetalning motsvarande 4 % av inta en komsten, måste låntagare ha årsinkomst, som är mer än duben en belt så hög den totala skuldsumman, för att skulden inte skall som fortsätta att öka trots avbetalningen.

3 Studiestödets mål och sou 1992122

Kapitel 3

utformning

l Studiestödet är ett utbildningspolitiskt instrument för att skapa eko-

nomiska förutsättningar för den enskilde individen att skaffa sig en utbildning utöver den obligatoriska skolan. Stödet skall dels rekvara ryteringsbefrämjande, dels ge den studerande sådana ekonomiska villkor under utbildningstiden att studierna kan genomföras effektivt. När det gäller rekryteringsfunktionen kan tala två målniman om våer. Den lägre nivån innebär att studiestödet generellt bidrar till sett gen ökad efterfrågan fortsatt utbildning. Den andel, söker sig som ;vidare i utbildningssystemet, skall höjas tack vare studiestödet utan att man preciserar från vilka grupper rekryteringstillskottet primärt

skall komma. Vi kan kalla denna nivå för det generella rekryterings-

målet. Den högre målnivån innebär däremot att stödet skall ha diffeen rentierad rekryteringseffekt. Andelen studerande, rekryterats som tack vare stödet, förväntas variera mellan olika undergrupper. Man kan i detta fall tala om det selektiva rekryteringsmålet. Att tala om selektiva rekryteringseffekter utan att närmare precisera hur dessa skall variera mellan olika undergrupper är knappast meningsfullt. Normalt eftersträvas sådan variation att rekryteringsefen fekterna blir starkast inom de är mest underrepresentegrupper som rade i den aktuella utbildningen. Syftet är nu att utjämna eller i varje fall att motverka selektion i utbildningssystemet. Vi kan därför i detta fall tala om studiestödets utjämnande rekryteringsmål. Det kan här handla att utjämna skillnader mellan män och kvinnor, om mellan samhällsklasser eller mellan geografiska områden. Givetvis kan man också tänka sig selektiva rekryteringsmål insom I te syftar till en utjämning av utbildningsmöjligheterna. Det kan t.ex. handla om att rekrytera studerande med viss begåvnings- eller inen tresseinriktning till speciella utbildningar. Detta är emellertid något som aldrig förekommit i vårt land. Tvärtom sägs i Studiemedelskommitténs betänkande, att studiestödet skall neutralt i förhållande vara till olika utbildningar. Om man ser tillbaka på det svenska studiestödssystemet råder det däremot ingen tvekan om att det haft ett utjämnande rekryteringsmål. Redan det första statliga studiestödet 1918 var avsett att under-

lätta studiemöjligheter för begåvade men fattiga studerande vid offentli- SOU 1992122 läroanstalter skilda slag SOU 1963b s. 9. På samma sätt sägs i Kapitel 3 ga av i direktiven till den Studiesociala utredningen slutet av 1950-talet att de studiesociala åtgärderna måste vidgas i relation till den växande rekryteringen från de ekonomiskt mindre bärlaaftiga samhälLsgrup- Skulle samhällets insatser i detta avseende inte ökas, skulle perna. också förändringen i rekryteringsfördelningen med all säkerhet aveller i varje fall avsevärt fördröjas SOU 19630 s. 10. stanna Nästan 20 år studiestödets utjämnande mål i de disenare upprepas Studiestödsutredningen. Där sägs bl.a. rektiv som lämnas till Ett de viktigaste syftena med studiemedelssystemet var när det av infördes att göra det möjligt för studerande från familjer med svag ekonomi att bedriva högskolestudier. Studiemedelssystemet förutsattes ä därigenom främja jämnare rekrytering till högre utbildning från z en olika sociala Enligt min mening bör målet för studie- i

stödssystemet på högskolenivå alltjämt vara att motverka att grupper tvingas avstå från studier. SOU 1977 s. 223. Än i dag gäller typ mål. Detta framgår med all tydlighet samma av följande citat hämtat från den senaste utredningen rörande studieav stödet, nämligen Studiemedelskommittén Enligt vår mening skall studiestödet syfta till att minska betydelsen ekonomiska, sociala och geografiska faktorer liksom av kön och av ålder för den enskildes beslut att bedriva studier. SOU 1987 s. 96. På grundval de här redovisade citaten vågar vi slå fast, att studieav stödet under hela sin tillvaro haft och fortfarande har ett utjämnande

mål. En fråga stort intresse är huruvida de skilda rekryteringsmåav nu len får några konsekvenser för hur studiestödssystemet bör utformas. Enligt vår uppfattning är svaret på den frågan ett obetingat ja. Denna uppfattning stöds också av Studiemedelskommittén, som dels definietvå principiellt skilda stödsystem ett generellt och ett selektivt, rar dels vilken typ av mål vart och ett av systemen bäst tjänar. anger När det gäller det generella studiestödssystemet sägs nämligen att . det har som övergripande mål att alla som är berättigade till studiestöd ge studiestöd för samma studietid. Studiestödet är utformat inte samma för speciella av studerande. Systemet är rekryteatt gynna grupper ringsbefrämjande genom att erbjuda ekonomiska förutsättningar till studier för alla som antas till studiestödsberättigade utbildningar SOU 1987 s. 96. Denna definition kontrasteras mot ett selektivt system, vilket

har som övergripande mål att vara kompensatoriskt. Avsikten är att SOU 1992122 man med hjälp av studiestödet vill uppnå vissa andra mål Lex. en Kapitel 3 jämnare socialgruppsfördelning, en jämnare körtsrollsfördelrting etc. . Vissa utpekade studerande ges därigenom ett fördelaktigare och gynnsammare studiestöd än andra studerande. De studerande som kommer i åtnjutande av det mer gynnsamma stödet väljs ut efter vissa fastställda kriterier. a.a. s. 96. I Studiemedelskommitténs definition av ett selektivt studiestödssystem talas om två skilda former av selektivitet, nämligen selektivitet i tilldelning vissa grupper får tillgång till stödet och selektivitet i utformning av stödet vissa får ett fördelaktigare stöd än andra. Dessa två former av selektivitet behöver nödvändigtvis inte direkt vara kopplade till varandra. Man kan mycket väl tänka sig att ha ett env hetligt utformat studiestödssystem, som ger alla stödberättigade samma förmåner, men enbart vissa utpekade grupper får tillgång till det. v l detta fall har stödet en generell utformning men en selektiv tilldelning. På samma sätt kan man tänka sig ett stöd har selektiv som en utformning men en generell tilldelning alla får tillgång till stöd men stödet görs gynnsammare för vissa utpekade grupper. I princip kan vi tänka oss alla kombinationer av selektivitet.

TILLDELNING Generell Selektiv

Generell Alla studerande får Vissa utpekade gruptillgång till samma per får tillgång till studiestöd Stöd OChstödet är ll- UTFORM ka för alla berättiga- NING de selektiv Alla studerande får Vissa grupper får tillgång till studie- tillgång till stöd, och stöd, men det har bland de berättigade olika utformning be- har stödet olika utroende grupptill- formning beroende hörighet grupptillhörighet

Som tablån visar finns fyra principiellt skilda former för studiestöd, ett generellt och tre olika typer av selektivt stöd. I det svenska studiestödets historia finns samtliga dessa typer representerade. Som generellt system både vad gäller tilldelning och utformning har vi det nuvarande studiemedelssystemet. Det ges i varje fall under

första studieåret alla vi bortser här ifrån den liberala ekono- SOU 1992 122 det miska prövningen mot inkomst och egen förmögenhet. Kapitel 3 egen Som exempel på ett stöd med generell tilldelning men selektiv utformning har vi studiehjälpssystemet med det generella bidraget al-

la med extra stödåtgärder till vissa. men En stödform med selektiv tilldelning och generell utformning var s.k. naturastipendierna. Dessa innebar att samtliga som erhöll stide pendium fick sina kostnader för kost och logi täckta. Som exempel stöd med selektivitet i både tilldelning och utformning har vi det extra bidraget och inackorderingsbidraget inom

studiehjälpen. studiestödets mål och dess konstruktion Så länge man behandlar för sig är studiestödsproblematiken relativt enkel. Betydligt mer var komplicerat blir den man relaterar mål och konstruktion till varom andra och detta är problematik, som inte tagits upp till närmare en granskning i någon alla de utredningar som hittills genomförts. av Vår frågeställning är olika typer av mål också ställer olika nu om krav på stödets konstruktion Om rekryteringsmålet är generellt, dvs. att stödets syfte enbart är befrämja rekryteringen, så torde ett generellt studiestöd fungera att väl. Man är i så fall inte primärt intresserad av vilka grupper det är stödrekryteras, utan målet är uppfyllt om stödet bara har gett som ett rekryteringstillskott. Är däremot målet att studiestödet skall utjämna skillnader mellan olika i rekrytering blir problemet svårare. Ett generellt stugrupper diestöd kommer med stor sannolikhet att höja rekryteringen både från redan överrepresenterade grupper och från grupper som är underrepresenterade. För stödet skall uppfylla det selektiva målet att nu måste rekryteringen högst bland de grupper som är underreprevara senterade, vilket systemet i sig inte något sätt garanterar. Risken finns rekryteringseffekterna blir de omvända att tillskottet att blir störst bland de kategorier som redan är överrepresenterade och att stödet därigenom förstärker snedrekryteringen. Man kan också se på detta fall ur ekonomisk synvinkel. De resurfinns tillgängliga är alltid mer eller mindre begränsade. Med ser som ett generellt studiestöd kommer en ansenlig del av resurserna att satsådana individer, hade påbörjat den högre utbildningen sas som även tillgång till studiestöd. Denna del resurserna får då ingutan av helst rekryteringseffekt vare sig generell eller selektiv. För att en som då kompensera för de kostnader som spillts får besparingar göras i andra delar systemet. Stödet blir med andra ord mindre fördelakav

tigt och riskerar därmed att en sänkt rekryteringseffekt såväl gene- SOU 1992122 rell som selektiv. Som exempel på sådana försämringar stödet kan Kapitel 3 av nämnas en relativt låg bidragsdel i förhållande till lånedelen, ett lågt totalbelopp, som gör det svårt att klara sig på stödet samt en skärpt återbetalningsskyldighet. Alla sådana försämringar riskerar att slå hårdast mot de grupper, som enligt utjämningsmålet är de primära målgrupperna för systemet. Den utjämnande effekten blir följaktligen starkt försvagad. Mot bakgrund av vad som här sagts talar ett utjämnande mål för ett selektivt studiestöd. Om vi nu ser tillbaka det svenska studiestödets historia, har vi redan sagt att det alltid haft ett utjämnande mål och från början var stödet också starkt selektivt med såväl behovsprövning studiesom lämplighetsprövning. Selektiviteten var från början mycket sträng på grund av de bristande resurserna, men mildrades i takt med att samhällsekonomin tillät ökade satsningar. När studiemedlen infördes i mitten av 60-talet, togs ett stort steg mot ett generellt system. Det fanns visserligen kvar en viss prövning mot egen inkomst och ekonomi liksom mot makasmakes, men reglerna var generösa, vilket gör att vi kan betrakta studiemedelssyste-

met som ett i huvudsak generellt system. Äkta-make-prövningen har

f.ö. slopats sedan lång tid tillbaka. Studiehjälpen, som tillkom vid ungefär samma tidpunkt, förblev selektiv så till vida att den hade flera selektiva inslag. Enligt vårt kategorischema ovan kan man säga att studiehjälpen hade generell en tilldelning alla fick stöd men en selektiv utformning stödets storlek varierade beroende på den studerandes ekonomiska situation. Med tiden minskade emellertid de selektiva inslagen i betydelse och studiehjälpen blev alltmer generell. En orsak till detta att studievar, hjälpen i takt med en ökad övergång till gymnasieskolan alltmer betraktades som ett familjepolitiskt instrument i stället för ett utbildningspolitiskt. Vi har alltså med tiden gått mot alltmer generella stödformer, men fortfarande förväntas stödet ha utjämnande effekter. De förändringar, som skett av studiehjälpen, hänger samman med vad vi sagt ovan, nämligen att stödet i allt högre grad betraktats som ett familjepolitiskt stöd. När det gäller studiemedlen var det kanske viktigaste argumentet för ett generellt stöd, att de studerande borde betraktas som fristående från föräldraekonomin och därför fanns det inga skäl för behovsprövning gentemot föräldrarnas ekonomiska situation. Deta är emellertid knappast ett hållbart argument för att göra studie- A

medlen helt generella. En tänkbar lösning kunde vara att tillämpa SOU 1992 122 principer för studiehjälpen, nämligen att ge stöd alla, Kapitel 3 samma som att differentiera stödet så att vissa grupper fick ett mera generöst men stöd än andra. T.ex. kunde äldre studerande ett högre stöd än ungdomsstuderande, eller studerande på långa utbildningar ett annorlunda utformat stöd än de på kortare. Givetvis är det också möjligt att att införa någon form av tillägg till det generella studiemedelsbeloppet ett tillägg, utgår enbart till dem med en särskilt svår eko- - som nomisk situation. Nu är frågan studiestödets mål och konstruktion en uppgift för om politikerna att behandla. Vad vi velat med denna diskussion är att peka på behovet diskussion som samtidigt behandlar mål och av en konstruktion. Alltför ofta har dessa två aspekter separerats från var-

andra. När det gäller studiestödets rekryteringseffekter måste man dock medveten att studiestödet enbart är en av många faktorer vara om påverkar individs beslut om att fortsätta sin utbildning eller som en inte. Dessa andra faktorer sätter självfallet gränser för hur starka effekterna blir det ekonomiska stödet. Som exempel på sådana fakav kan nämnas arbetsmarknadssituationen efter genomgången uttorer bildning, lönesättning för dem som utbildat sig och inte minst antalet studieplatser, behörighetsregler samt urvalsprinciperna till fortsatta studier. Detta är några av de faktorer som bestämmer det rekryteringsklimat, inom vilket studiestödet har att verka. Vissa av dem är sådana, de modifierar rekryteringsklimatet i positiv eller negativ att riktning, framtidsutsikterna på arbetsmarknaden. Andra är därt.ex. sådan att de sätter definitiva gränser, i varje fall för stuemot av art, diestödets generella rekryteringseffekter, t.ex. antalet studieplatser. I det sistnämnda fallet kan dock stödet fortfarande ha vissa selektiva rekryteringseffekter, därigenom att det påverkar sökandegruppens sammansättning, vilket i sin tur får betydelse för vilka som kommer att tas in till utbildningen. Låt tillbaka till den faktiska situationen som innebär att oss nu vi har ett generellt studiestöd, vilket förväntas ha selektiva rekryteringseffekter effekter som i hög grad begränsas av andra faktorer. I denna situation har vår uppgift varit att granska i vilken grad studiestödet har bidragit till att utjämna bl.a. sociala skillnader i rekrytering till gymnasieskolan respektive högskolan. Ett metodiskt problem i detta sammanhang är att bestämma vilken referensgrupp skall utgå ifrån. Vanligen begränsas denna typ av man undersökningar till att man studerar enbart dem, som kommit till ut-

bildningen i fråga, och i det fallet kommer referensgruppen också att SOU 1992 122 utgöras av dessa individer. Om vi här tar rekryteringen till högskola Kapitel 3 som exempel kommer referensgruppen att utgöras av dem som påbörjat en sådan utbildning. I detta fall undersökningen ger svar hur stora de generella rekryteringseffekterna är bland de högskolestu- , derande. När det gäller studiemedlens utjämnande effekter, visar re- . sultaten i vad mån stödet bidragit till att öka andelen från lägre socialgrupper bland de studerande vid universitet och högskolor. Ett problem med en sådan undersökning är emellertid, då att man inte tar hänsyn till alla dem som avstått från högre utbildning. Om i dessa däremot räknas med, kommer antalet studiemedelsrekryterade att relateras till en större grupp och andelen studiemedelsrekryterade blir lägre. Ser man till olika undergrupper kan tillskottet av sådana l som avstått från utbildningen variera, vilket får till följd att andelen

studiemedelsrekryterade sjunker inom än inom

mera en grupp en i annan och oftast sjunker andelen mest inom de är mest grupper som ,underrepresenterade i utbildningen. Detta leder till får att man en mindre positiv bild av stödets både generella och utjämnande rekryteringseffekter, när man arbetar med en totalgrupp, jämfört med om enbart de studeras som kommit till utbildningen i fråga. Ett exempel

Kategori S0c.grpl S0c.grp lll N Studiemedelsrekryterade 300 600 i Högskolestuderande inkl. de studiemxekr. l 000 1 500 i Gymnasister - i högskola 700 2 500

Vi beräknar först studiemedlens rekryteringseffekter bland de högskolestuderande Soc.grp l 2001 000 0.20 S0c.grp lll 600l 500 0.40. I detta fall blir studiemedlens utjämnande effekt avsevärd, eftersom den är dubbelt så hög inom socialgrupp III, vilken är underrepresenterad inom den högre utbildningen. Studiemedlen har således kraftigt bidragit till att öka andelen från lägre socialgrupp bland de högskolestuderande. Vi beräknar nu rekryteringseffekten bland samtliga behöriga, dvs. de som genomgått en gymnasieutbildning

Soegrp 1 2001 000+700 0.12 Soc.grpIlI6001500+2 500 0.15.

detta fall är skillnaden betydligt mindre mellan de båda social- SOU 1992122 I och studiemedlens socialt utjämnande effekt blir inte alls Kapitel 3 grupperna lika påtaglig då den första beräkningsmetoden tillämpades. som vi här fört kan naturligtvis uppfattas som en lek Det resonemang med siffror. Dock handlar det inte lek. utan resonemanget har om en klar relevans för hur skall bedöma studiemedlen vad gäller en man dess förmåga att utjämna social selektion till högre utbildning. I det första exemplet, där vi granskar rekryteringseffekterna bland de högskolestuderande, bortser vi helt från det faktum, att det ñnns stora studiemedlen förmått rekrytera. Delvis torde dessa grupper som ha avstått från högre utbildning av just ekonomiska skäl, grupper en detta faktum beaktar inte vid bedömningen av studiemedmen men rekryteringseffekter. Man kan säga att vi därigenom valt ett millens dare kriterium mot vilket studiemedlen bedöms jämfört med om vi också inkluderar dem, inte kommit till den högre utbildningen. som Som vi diskuterat tidigare är den vanligaste situationen vid undersökningar, att har information om enbart dem, som kommit man till den studerade utbildningsnivån, t.ex. de högskolestuderande. När sedan slutsatser dras från en sådan undersökning är risken stor, att generaliserar dem till att gälla inte bara den gruppen utan ockman så för de övriga. Dvs. när studiemedlen som i vårt exempel haft en starkt utjämnande effekt bland de högskolestuderande dras lätt den de också i lika hög grad utjämnat övergången från slutsatsen, att gymnasieskolan till högskolan, vilket inte är fallet som framgår av

det andra exemplet. Den slutsats, detta leder fram till, blir att man insom resonemang bör tala studiemedlens rekryteringseffekter utan att man samtite om digt för vilken effekterna skall gälla. Detta har oss veteranger grupp ligt inte gjorts i någon de utredningar som hittills behandlat stuav diestödet.

4 för

Studiehjälpens betydelse

a

rekryteringen till gymnasieskolan

Sedan början av 80-talet har det bedrivits en relativt omfattande studiesocial forskning i Sverige, varvid man bl.a. sökt svar frågan Vilken betydelse har de statliga studiestöden haft för rekryte- ringen till olika typer av utbildning Merparten av forskningen har ägnats studiestödet på den postgymnasiala nivån, de s.k. studiemedlen. Denna forskning kommer vi att redogöra för i de kommande kapitlen. När det gäller studiestödet på det gymnasiala stadiet, den s.k. studiehjålpen, har däremot endast ett fåtal undersökningar gjorts. Dessa har dessutom påtagliga begränsningar, antingen genom att de ligger långt tillbaka i tiden och således refererar till ett annorlunda studiestödssystem Härnqvist Grahm 1963; Gesser et al 1971 eller att de baseras på ett mycket litet undersökningsmaterial Reuterberg Svensson 1985. Detta i kombination med att studiestödet för gymnasieelever byggts ut kraftigt under 80talet ledde till att Skolöverstyrelsen 1986 initierade forskningsprojektet Familjeekonomiska perspektiv på utbildning. Projektet inleddes med en genomgång av de utredningar som under de senaste 30 åren sysslat med problematiken kring det studieekonomiska stödet den gymnasiala nivån. Speciell uppmärksamhet riktades härvid på de motiv som styrt utredningsarbetet och de förslag som detta utmynnat Genom att granska förändringarna i gymnasieskolans rekryteringsmönster och examinationsfrekvens försökte vi en bild av betydelsen av tidigare genomförda studieekonomiska reformer. Vi tog också del av ett antal undersökningar i som något avseende studerat samspelet mellan familjeekonomi, konsumtionsmönster, studieval och studieframgång. Vad som framkom litav teraturgenomgången redovisas i en rapport Reuterberg Svensson 1988. I den nämnda rapporten påvisas två parallella utvecklingstendenser En stark ökning av andelen ungdomar inom gymnasial utbildning. En kraftig utbyggnad av studiehjålpen, särskilt under 80-talet.

Är dessa två utvecklingstendenser enbart parallella i tiden eller fö- SOU 1992122 religger det ett kausalsamband så att studiehjälpen varit en bidragan- Kapitel 4 de faktor till utbildningsexpansionen inom gymnasieskolan Vad talar för ett sådant orsakssamband är det faktum, att tillsom strömningen till gymnasieskolan ökat mest från de ekonomiskt svagasamtidigt som studiehjälpen förstärkts. Vad som å andre grupperna sidan talar emot ett orsakssamband är den starka och snarast ökanra de sociala selektionen vad gäller val av längre teoretiska linjer inom gymnasieskolan. Som påpekats är studiehjålpens betydelse för tillströmning till gymnasieskolan ett problemområde, som fått föga uppmärksamhet från forskarnas sida. En bidragande orsak härtill är utan tvivel de metodologiska problemen. För att klarlägga orsakssammanhang krävs undersökningar experimentell karaktär, där alla påverkande faktoav den är föremål för studien hålls under kontroll. En sårer utom som dan undersökningsmodell är självfallet helt omöjlig inom detta forskningsområde. inte kan studera studiestödets betydelse för utbildningsva- När man len i experimentell undersökning, återstår att låta de studerande en själva och deras familj bedöma denna betydelse. Dessa bedömningar bör då göras både i samband med själva valet samt efter det att man fått viss erfarenhet hur studiestödet fungerar. Så gick vi också en av tillväga i det här aktuella forskningsprojektets empiriska del, vars huvudsyfte specificeras i följande två frågor A. Vilken betydelse har den statliga studiehjâlpen, när man står i beatt välja respektive när man påbörjat en gymnasial utbildgrepp ning B. Varierar betydelsen med elevens kön och familjens ekonomiska ställning Undersökningspopulationen utgjordes av samtliga de cirka 600 elevårterminen 1989 befann sig i grundskolans avslutningsklass ver som inom Östersunds kommun. Undersökningsresultaten baserar sig på enkätsvar från såväl ungdoderas föräldrar. Enkäterna bjöds dels under vårterminen marna som i årskurs dels två år senare när majoriteten av ungdomarna befann sig i gymnasieskolan. För mindre del eleverna finns det också en av uppgifter från intervjuer, som orts av personal vid Ungdomscenti Östersund. rum Bortfallen i enkätundersökningarna är förhållandevis små och genomförda granskningar tyder på att dessa inte allvarligt skadat mate-

rialets representativitet. Undersökningsresultaten torde därför gälla SOU 1992122 för samtliga elever som slutade grundskolan i Östersund våren 1989. Kapitel 4 I vilken utsträckning vågar man då generalisera resultaten till en större grupp t.ex. samtliga elever i Sverige som lämnade den obliga- -

;Etoriska skolan i slutet av 80-talet I strikt statistisk mening är detta

givetvis inte möjligt. Dock vi att resultatmönstret knappast

anser skulle ändrat sig på något dramatiskt sätt, haft tillgång mera om man till ett riksrepresentativt stickprov. Det finns nämligen ingen anledning att misstänka att östersundsungdomarna eller deras föräldrar hyser väsentligt annorlunda uppfattningar om studier och studiestöd än övriga i Sverige. Se vidare Reuterberg Svensson 1991 54. s. Vid bearbetningarna indelades materialet efter kön och familjens sammanlagda inkomst, varvid följande inkomstindelning tillämpades

Familjens månads- Inkomstgrupp Andel samtliga av inkomst l2 000 kr eller mindre Låg Ca 20 %

12 001-20 000 kr Medel Ca 35 %

20 000 kr eller mer Hög Ca 45 %

Som framgår är gränserna valda så, att den lägsta inkomstgruppen omfattar endast en femtedel av samtliga undersökningdeltagare. Skälet härtill är, att det är av speciellt intresse att veta, vilken betydelse studiestödet har för dem med mycket begränçade ekonomiska resurser. Med tanke på att närmare hälften tillhör den högsta inkomst-

gruppen, kan denna däremot ingalunda betraktas någon extrem-

som i grupp i ekonomiskt avseende. Nedan följer en resumé av de resultat som redovisats inom projektet. För utförligare framställning hänvisas till Reuterberg Svensen

son1990; 1991.

i Inte mindre än 97 % av eleverna sökte till gymnasieskolan och nästan lika stor andel 93 % bedrev också gymnasiestudier två år senare. Dessa höga andelar gör att det finns mycket begränsat utrymme för skillnader mellan elever från olika frågan inkomstgrupper i om ival fortsatta studier efter grundskolans slut. Däremot finns det klaav ira skillnader när det gäller valet av linje. Som framgår av ñgur 4.1 har således elever från den högsta inkomstgruppen valt teoretisk en gymnasielinje i betydligt större utsträckning än Övriga elever.

Model

4.1 Andelen pojkar respektive flickor från olika inkomstskikt som Figur valt längre teoretisk gymnasieutbildning. en

mellan inkomstgrupper är knappast förvånande, Dessa skillnader inkomstgruppema också skiljer sig vad gäller om man beaktar att utbildning. Som grupp betraktad har höginkomstföräldrarnas egen själva oftast längre och mer teoretisk inriktad utbildföräldrarna en föräldrarnas utbildningsbakgrund också pâverning. Eftersom egen linjeval, kan det således vara föräldrarnas utbildningskar elevernas nivå än deras inkomst ligger bakom skillnaderna i ñgur snarare som så är fallet bör skillnaderna i linjeval mellan olika inkomst- 4.1. Om försvinna, när föräldrarnas utbildningsnivå kontrolleras. grupper

Förnam- med u; m Wmühülánülø Utkom inkomst

I I I T I l I I I I I U 1 I I I I U V U 1 O 2.3 50

l 1 I

l i I | l I 1 4 1 I I I | 1 | 1

Fdrlldnr utan u; 1.53

IYWWHIWÖMV; blont inkomst

elever valt längre teoretisk gymnasieutbild- Figur 4.2 Andelen som en ning. Materialet uppdelat efter föräldrarna utbildning och in- Låghög inkomst underöver genomsnittet i respektikomst. ve utbildningsgrupp.

framgår figur 4.2 har barn till föräldrar med högre utbild- Som av teoretisk gymnasielinje i större utsträckning än barn till ning valt en utbildning. Samtidigt finns emellertid också ett föräldrar med kortare samband mellan familjens inkomstnivå och elevernas linjeval inom Vår slutsats blir följaktligen att såväl favardera utbildningsgruppen. föräldrarnas utbildning påverkar elevernas val miljens inkomst som gymnasielinje. av

Att familjens inkomstnivå har en sådan påverkan är knappast för- SOU 1992 122 vånande, om man beaktar att elevernas val gymnasielinje har beav Kapitel 4 tydligt mera långsiktiga implikationer än de 2-4 år gymnasieutsom bildningen sträcker sig över. För en stor del av dem, som sökt en teoretisk gymnasielinje, blir högskoleutbildning den naturliga fortsättningen. Detta innebär att de har framför sig en utbildningsperiod om minst 5-6 år, vilket självfallet medför stora ekonomiska kostnader inte minst vad gäller förlorade inkomster jfr Nilsson Svensson 1991 s. 3. Huvudparten av de elever, som väljer yrkesinriktad en mnasieutbildning, kommer däremot att över till yrkesverksamhet direkt efter gymnasieskolan eller till kortare postgymnasiala utbildningar. Därmed kommer de att betydligt lägre utbildningskostnader totalt sett. Om vi går över till att granska studiestödets betydelse för rekryteringen från grundskola till gymnasieskola, tycks effekten ganska vara ringa. I de enkäter som besvarades våren 1989, när undersökningsgruppen befann sig i grundskolans sista klass, uppgav endast 5 % av eleverna att de inte skulle sökt till gymnasieskolan utan studiestöd.

Likaså var det endast 5 % föräldrarna sade att studiestödet

av som haft någon inverkan på barnens val. Två år när flertalet senare, av ungdomarna bedrev gymnasiestudier, var det fortfarande bara 5 % av

föräldrarna som påstod, att barnet troligen inte börjat i gymnasiesko-

lan utan ekonomiskt stöd, medan motsvarande siffra för eleverna låg något högre. Så långt ser det alltså ut som om studiestödet år ganska ringa beav tydelse i detta sammanhang. Om vi däremot närmare granskar vilka det är som anser att studiestödet varit väsentligt, blir slutsatsen delvis annorlunda. Såväl innan gymnasiestudierna då de pågick, startat som var det nämligen elever och föräldrar från den lägsta inkomstklassen som uppgav att studiestödet varit av vikt för utbildningsvalet. Det framgår av figur 4.3, som bygger på föräldrarnas uttalanden, även att om alla prooentangivelser är ganska låga, ligger den lägsta inkomstklassen i samtliga fall klart högre än de övriga. Man kan därför konstatera att studiestödet visserligen har en svag generell rekryteringsef- Fekt, men att den selektiva effekten ingalunda är obetydlig. Tack vare studiestödet är andelen gymnasieelever från hem med ekonoen svag i betydligt fler än vad den annars skulle varit.

SOU 1992 122 Kapitel 4

u

M

10-

s

HMLBML H ML UML

Will Hänt ning agg hlh nu un han

våren 1989 svarade Andel som våren 1991 svarade Andel som studiestödet har betydelse att barnet troligen inte börjat att kommande studier gymnasieskolan utan studiestödet air barnets

Sambandet mellan kön, lnkomstklass och föräldrarnas bedöm- Figur 4.3 studiestödets betydelse för gymnasievalet. ning av

Studiestödet ha socialt utjåmnande effekt också i den mesynes en ningen, att det fått fler ungdomar från den lägsta inkomstgruppen att omfattande gymnasieutbildning. Som man kan se av ñvälja en mer denna inkomstgrupp drygt en tiondel av de manliga gur 4.4, anger i tiondel de kvinnliga gymnasieeleverna liksom och närmare en av de troligen skulle valt kortare utbildning efter deras föräldrar att en funnits någon ekonomisk hjälp. Motsvarande grundskolan om det inkomstgruppen är klart lägre. Eftersom det här andelar i den högsta valt 3- eller 4-årig linje, vågar vi påstå att rör sig om elever, som en även i någon mån dämpat den starka sociala snedrekrystudiestödet teringen till dessa linjer.

SOU 1992122

H M L H ll L

ma... vurpa

Figur 4.4 Andelen inom olika inkomstgrupper som anger att de troligen skulle valt kortare gymnasielinie om det inte funnits något en studiestöd.

De funna resultaten överensstämmer väl med de som erhölls i den undersökning, vilken genomfördes i början av 80-talet bland gymnai Mölndal Reuterberg Svensson 1985. Även här framgår sieelever det nämligen att studiestödets generella rekryteringseffekt âr tämligen Således det av mölndalseleverna som påstod att de skulle svag. var ha avstått från gymnasieutbildning, om det inte funnits något studiestöd. Vidare var det relativt av de elever, som gick på de Z-åriga linjerna, vilka skulle kunna tänka sig att ha börjat en 3- eller 4årig linje om studiebidraget varit högre tabell 4.1. Trots att den generella effekten var förhållandevis ringa, kan man dock liksom i östersundsundersökningen spåra en icke helt obetydlig selektiv effekt genomgående år det en större andel från den lägre socialgruppen som framhäver studiestödets betydelse.

Uppfattningar studiestödets betydelse bland elever på olika SOU 1992122

Tabell 4.1 om gymnasielinjer och fran skilda socialgrupper. Resultat fran K We . l 4 Mölndals kommun i början av 80-talet.

Andelen elever Elever 3- 4-åriga linjer Elever Z-åriga linjer o. som troligen S0c.gr. A S0c.gr. B S0c.gr. A Soegr. B

inte skulle påbörjat stu- 2 % 4 % 6 % 9 %

dier utan studiebidrag

3- eller 41-årig XXXX XXXX 6 % 14 % valt en linje, om bidraget varit större

Soc.gr. A består elever far ocheller mor har någon form av ef- Anm. av vars tergymnasial utbildning. Ovriga elever tillhör soc.gr. B.

I östersundsundersökningen granskade vi inte endast studiestödets

betydelse för valet gymnasiestudier, utan även dess roll när studiav väl påbörjats. Härvid framkom det att cirka 90 % av gymnasiserna i ansåg studiebidraget hade ganska eller mycket stor betydelse terna att ekonomin. Bland föräldrarna denna siffra något lägre eller för var cirka 70 %. Om vi betraktar endast dem som var mest positiva, de

ansåg att stödet hade mycket stor betydelse, framträder det svarssom mönster som figur 4.5 utvisar.

sou 1992122 Kapitel 4

Kvinnliga ekar Figur 4.5 Andelen elever respektive föräldrar inom olika inkomstgrupps som anser att studiestödet är av mycket stor betydelse lör ekonomin.

Genomgående ligger elevernas uppskattningar högre än föräldrarvilket år ganska naturligt med tanke på att det oftast är eleverna nas, själva som disponerar studiebidraget och att detta utgör en väsentlig del av de pengar som de har att röra sig med. Dessutom kan man notera att lägre inkomstklass, desto större ekonomisk betydelse tillskrivs studiestödet. I och för sig är detta inget förvånansvärt, utan får snarare ses som ett bevis för att stödet verkligen har sin största betydelse bland dem med den svagaste ekonomin. Vilka följder skulle det då få om det inte fanns något studiestöd i gymnasieskolan Hälften av föräldrarna och drygt hälften av eleverna svarade, att det i så fall blivit nödvändigt att förvärvsarbeta mera under studietiden. Även denna uppfattning vanligast i den lägsta om var inkomstgruppen, skall det dock påpekas att skillnaderna mellan grupperna var förhållandevis små.

Vilka effekter ett ökat förvärvsarbetande parallellt med studierna SOU 1992122 skulle för utbildningsresultaten, är svårt att närmare uttala sig om. Kapitel 4 Av de gymnasister ingår i undersökningen är det en tredjedel som att de hade ett arbete under terminstid. Merparten av som uppger dessa emellertid att arbetet knappast eller inte alls inverkade anser på studierna. Troligen beror denna positiva uppfattning på att många endast arbetat under helger och veckoslut. Det finns dock sådana som förvärvsarbetet haft negativa effekter på studierna. Främst gälanser att ler det den elever går de långa teoretiska linjerna och grupp som från den lägsta inkomstgruppen. Till skillnad från flersom kommer talet övriga elever har dessa inte enbart arbetat på helger, utan ofta även under vardagar, vilket tyder på att de upplevt större press sig

att tjäna pengar. Om studiestödet skulle försämras och gymnasieeleverna nödgas förvärvsarbeta under studietiden, finns därför risken att studieremer sultaten skulle försämras. Speciellt gäller detta de längre teoretiska linjerna, där läxor och annat hemarbete utgör en väsentlig del. Mycket talar också för att det skulle bli eleverna från den lägsta inkomstklassen kom att drabbas värst. Troligen skulle dessa ungsom domar arbeta än under vardagskvällar om detta över huvud mer taget är möjligt i tider av ökande arbetslöshet. I stället för att försämras borde emellertid studiestödet förbättras. I varje fall tyckte än undersökningsdeltagarna, att det mer varannan av studiebidrag utgick 1991 i minsta laget eller alldeles för lågt som var och skulle gärna höjning med några hundralappar per månad. sett en Bland dem påstod att bidragsbeloppet är alldeles för lågt var den som lägsta inkomstklassen klart överrepresenterad, vilket framgår av ñgur

4.6.

SOU 1932122 Kapitel 4

á 8

e

Bhutan båttur klivit utbytt uiüçlrd- Hitachi dubbla dich bräden Figur 4.6 Andelen inom olika inkomstgrupper som anser att studiebidraget år alldeles lör lågt respektive vill lnkamatrelatera det. som Som figuren visar finns det ännu större skillnader vad gäller önskemål om en förändring av studiestödssystemets utformning - en övergång från ett generellt till ett selektivt utformat system. I den lägsta inkomstgruppen finns det nämligen en klar majoritet som anser att studiebidragets storlek borde relateras till familjens inkomst. l den högsta gruppen finns däremot inte oväntat majoritet mot - - en en sådan förändring. Vi är väl medvetna om att de undersökningsresultat som presenterats i detta kapitel år bundna till vissa tidpunkter och vissa geograliska områden och därför har klara begränsningar med avseende på generaliseringsmöjligheterna. Icke desto mindre anser vi att resultatbilär så klar, att vi sammanfattningsvis vill påstå att studiestödet ,den gymnasiala nivån under 80-talet varit ganska ringa betydelse av [för öka rekryteringen totalt att sett, men att stödet trots detta haft en viss betydelse för att motverka den sociala snedrekryteringen och spe-

detta till gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer. Den ge- SOU 1992122 ciellt gäller rekryteringseffekten har således varit medan den selekti- Kapitel 4 nerella svag, ingalunda varit helt försumbar. Ur jämlikhetssynpunkt va effekten positivt speciellt med tanke på hur svårt måste detta betraktas som det är att åstadkomma selektiva effekter med hjälp av ett system som är så generellt utformat som det svenska studiehjälpssystemet.

Studiemedlens SOU 1992122

Kapitel 5

från

rekryteringseffekter slutet

av 60-talet till mitten av 80talet

Syfte

Som vi diskuterat i kapitel 3 var ett av huvudsyftena med den studietmedelsreform, som genomfördes i mitten av 60-talet, att underlätta övergången till högre utbildning samt att motverka de skillnader i rekrytering som förelåg mellan män och kvinnor samt mellan olika sociala I detta avsnitt kommer vi granska i vad mån grupper. att det studiemedelssystem som gällde från nämnda tidpunkt fram till slutet av 80-talet uppfyllde dessa mål. Närmare bestämt skall följande tre frågeställningar här belysas Vilka var studiemedlens generella rekryteringseffekter II. Vilka var studiemedlens selektiva rekryteringseffekter III. Förändrades dessa effekter från slutet av 60-talet fram till mitten av 80-talet Med generella rekryteringseffekter avses i vilken utsträckning studiemedlen ökat den totala övergången till högre utbildning. Med selektiva rekryteringseffekter avses huruvida rekryteringseffekterna varierar med socialgrupp respektive kön.

Undersökningsgrupper och variabler

Undersökningen baseras på tre riksrepresentativa stickprov födda 1948, 1953 respektive 1963. De två äldsta är hämtade från Individualstatistikprojektet och består av individer födda den 15 och 25 i någon månad 1948 respektive 1953. Dessa båda stickprov innefattar cirka 12 000 respektive 11 000 individer. Det tredje stickprovet ingår i Statistiska centralbyråns reguljära uppföljningar elever lämav som nat det obligatoriska skolsystemet. Totalt ingår här 10 000 individer vilka utvalts efter stratifiering på gymnasielinje. Eftersom urvalskvoten varierar mellan linjerna har vi tillämpat ett vägningsförfarande så att resultaten blir representativa för populationen.

samplen har information högre utbildning hämtats SOU 199212 För alla tre om från högskoleregistret och den omfattar bl.a. inskrivningsår vid uni- Kapitel 5 versitet eller högskola samt vald studieinriktning. I denna studie gäller uppgifterna högskoleutbildning fram till dess att deltagarna om uppnått 21 års ålder, vilket innebär att vi här enbart är intresserade direktövergången från gymnasieskolan till högre utbildning. Giav vetvis innebär detta inskränkning i undersökningsresultatens geen neraliserbarhet, de är ändå stort intresse inte minst ur den men av synvinkeln det i allt större utsträckning numera poängteras vikten att högskolestudiezma påbörjas i så låg ålder som möjligt. Uppgifav att från högre ålder finns dock tillgängliga och kommer att redovisas ter i kapitel stickprovet har påbörjat sin högre utbildning efter hög- Det yngsta skolereformen 1977, då högskolebegreppet vidgades till att innefatta också antal kortare utbildningar t.ex. sjuksköterskeutbildett som ning, utbildning till förskollärare och fritidspedagoger, vilka tidigare inte klassiñcerades högskoleutbildningar. För att även i detta avsom seende uppnå jämförbarhet mellan stickproven har vi som högskoleutbildning definierat enbart de utbildningar, vilka hörde till högskolan före reformen 1977 de s.k. traditionella högskoleutbildningar- na. Sammanfattningsvis definieras övergång till högre utbildning så att skall ha skett senast det år då individerna fyller 21 år och de den skall då ha påbörjat någon de utbildningar som fanns inom högav skolan före 1977. I figur 5.1 sammanfattar vi undersökningens uppläggning vad gäller undersökningsgrupper och tidsperioder för över-

gång till högre utbildning.

[hamna

Q

rimma

k

-Ovesuhgspulod lhmma

Figur 5.1 Undersökningens uppläggning.

Studiemedlens rekryterlngseffekter har mätts via frågeformulär. De SOU 1992122 två äldsta stickproven fick besvara frågeformuläret då de var i 30-års- Kapitel 5 åldern och till dem ställdes följande fråga Om inte statliga studiemedel hade funnits att tillgå när du började studera, hade du ändå börjat Ja, säkerligen Ja, troligen Nej, troligen inte Nej, säkerligen inte De, som valt något av de två nej-alternativen, har betraktats som g lstudiemedelsrekryterade. Till den yngsta gruppen ställdes motsvarande fråga 1983, vilket innebär att de besvarat frågan då beslutet om att fortsätta till högre utbildning var aktuellt. För denna grupp löd frågan Vilken betydelse har tillgången till statliga studiemedel haft för ditt beslut att satsa på en högskoleutbildning Mycket stor betydelse Stor betydelse Liten betydelse Ingen betydelsealls De som valt något av de två första alternativen har betraktats som studiemedelsrekryterade. Som framgår har frågorna olika lydelse. Dock är detta enligt vår bedömning i huvudsak en skillnad i formulering. När det gäller frågornas innehåll är däremot likheten så stor, att .len information vi fått blir jämförbar mellan årskullarna även när det gäller den generella rekryteringseffekten. Vad beträffar de selektiva effekterna, där vi jämför socialgrupper respektive kön inom kohorterna, torde skillnaderna i formulering helt sakna betydelse. Som vi diskuterat i kapitel 3 har valet av basgrupp stor betydelse då man skall bedöma studiemedlens rekryteringseffekter. I detta kapitel har vi valt det strängare kriteriet och låtit basgruppen utgöras av av dem som genomgått någon av de 3- eller 4-åriga gymnasielinjerna. Den socialgruppsindelning, som vi tillämpar i denna delstudie, är dikotom och innebär att de två grupper, som i tabell 1.1 betecknats med och III, här slagits samman till socialgrupp L. socialgrupp H motsvarar grupp l i tabell 1.1. Anledningen till att vi gör denna sammanslagning är, att detta väsentligt förenklar den i övrigt tämligen komplicerade resultatredovisningen.

variablerna ingår också skolprestatio- SOU 1992122 Utöver de tidigare nämnda

två äldsta stickproven har skolprestationer mätts med be- Kapitel 5 ner. För de

från årskurs 6 i den obligatoriska skolan, medan betygen för den tyg

hänför sig till grundskolans årskurs Med ledning yngsta gruppen

betyg har stickproven indelats i två grupper, en med högre av dessa

med lägre betyg. Gränsdragningen har skett utifrån betygsmeoch en

för dem, genomgått teoretisk gymnasielinje i respektidianen som en

Detta innebär att den som här karaktäriseras ve stickprov. grupp,

lågpresterande, ingalunda har betyg jämfört med alla indisom svaga

i årskullen, utan utgör den ett positivt urval bland vider snarare

samtliga.

Metod

E variablerna har ordnats i kausalmodell enligt ti- De ovan nämnda en 5 social bakgrund respektive is 5.2. Som framgår av denna figur antas gur påverka övergångsfrekvensen till högre utbildning på två vägar, kön

dels indirekt via betygen. De direkta effekterna anger de dels direkt,

respektive socialgruppsskillnader i övergångsfrekvens som fököns-

när vi konstanthållit betygen. Betygen har däremot enbart en religger

direkt påverkan på övergångsfrekvensen. Som vi senare kommer att

samtliga direkta effekter positiva, vilket innebär att övergångsvisa är

frekvensen till högre utbildning är högst inom högre socialgrupper,

bland män samt bland dem med höga betyg.

dessa direkta effekter har socialgrupp och kön som nämnts Utöver

indirekt påverkan på övergångsfrekvensen via betygen. Styräven en

denna indirekta påverkan beräknas genom att multiplicera kan av

respektive bakgrundsvariabel utövar betyg med i den effekt som

den effekt betygen i sin tur utövar på övergångsfrekvensen. som

i

den direkta och den indirekta effekten får vi Genom att summera i

totala effekt.

i

ett mått bakgrundsvariabelns

SOU 1992122 Kapitel 5 Sodaluupp

Figur 5.2 Kausalmodell över undersökningens variabler.

I figuren finns även tre pilar utgående från studiemedlen och dessa är riktade mot de övriga variablernas direkta effekter. Dessa tre pilar anger i vilken grad studiemedlen påverkat bakgrundsvariablemas direkta effekter övergångsfrekvensen. Om studiemedlen reducerat bakgrundsvariabels direkta effekt övergångsfrekvensen, anges en detta ett negativt värde vid den pil som utgår från studiemedlen. av Har studiemedlen däremot förstärkt bakgrundsvariabelns betydelse anges detta av ett positivt värde. Effekterna uttrycks som proportionsdifferenser. När man beräknar effekten t.ex. socialgrupp på övergång till högre utbildning utgår av från den proportion som påbörjat högre studier i vardera socialman Differensen mellan dessa två proportioner anger hur stark gruppen. påverkan den sociala bakgrunden har. Om differensen är positiv betyder det att övergångsfrekvensen varit högst inom den högre social-

gnlPPen- Som tidigare nämnts anges i figurerna enbart de direkta effekterna, vilket innebär att betygen hålls under kontroll. Denna kontroll går

i

till så att vi beräknar socialgruppsskillnaden i övergångsfrekvens separat för dem med höga respektive låga betyg. De två differenser som då erhålls vägs sedan samman med hänsyn tagen till gruppstorlekari

i varefter de två vägda differenserna Summan utgör då

na, summeras.

z ett mått den direkta effekten. För mer ingående beskrivning av

en 1 1980. denna teknik hänvisas uu Hellevik

E De effekter som beräknas detta sätt gäller för hela årskullen

1 sammanhållen, men de ger inte besked om huruvida effekterna skiljer sig mellan olika undergrupper. Möjligheten finns Lex. att socialgrupp har olika stor betydelse för övergångsfrekvensen bland män

kan bakgrundsvariabel betyda SOU 1992122 respektive kvinnor. På samma sätt en respektive låga betyg. Det kan med Kapitel 5 olika mycket för dem med höga interaktionseffekter. För att pröva om så är fallet andra 0rd finnas analysera data med hjälp en statistisk metod, som kommer vi att av modeller LLM. Vi kan inte här in på någon kallas loglinjära LLM, för introducerande beskrivingående redovisning av utan en Everitt 1977 och Baker 1981. En mera ingående ning hänvisas till redogörelse Bishop, Fienberg och Holland 1975. ges av på modellanpassning. Detta innebär att man med LLM bygger rekonstruerar frekvenserna i en multidihjälp av olika komponenter och prövar i vad mån de rekonstruerade frekvenmensionell tabell från i den observerade tabellen. Om vi gör en serna avviker dem med hänsyn till tre olika variabler samtidig indelning av en grupp SOC, betyg BET och övergångsfrekvens till högt.ex. socialgrupp ÖF kan logaritmen frekvenserna F i tabellens re utbildning av samtliga celler exakt rekonstrueras med hjälp av följande uttryck

ÖF+SOC-BET+SOC-ÖF+ BET-ÖF+SOCuBET-ÖF lnFGM +soc+ BET+ storlek, SOC, BET och ÖF där GM är ett uttryck för gruppens totala fördelar sig på och variablerna och där hur gruppen var en av SOCÖF BETÖF de inbördes sambanden SOCBET, samt anger sätt vid vanlig Chizmellan de tre variablerna samma som en SOCBETÖF, slutligen, anger interaktionen mellan samtprövning. variabler i modellen. Detta innebär att interaktionen anger liga tre mellan socialgrupp utbildningsval varierar med om sambandet betygsnivå alternativt sambandet mellan betygsnivå och utbildom ningsval varierar med den sociala bakgrunden. samtliga komponenter i uttrycket ovan kan vi exakt Med hjälp av återskapa den faktiska fördelningen. Om vi däremot utesluter en SOCBETÖF och med hjälp komponent t.ex. interaktionstermen av rekonstruerar fördelningen kan denna komma övriga komponenter från den faktiska. Ju starkare den uteslutna interaktionen att avvika blir skillnaden mellan den rekonstruerade fördelningär, desto större Måttet på denna avvikelse uttrycks ett G2och den faktiska. som en fördelning approximativt överensstämmer värde, vilket har en som Chi2. Om det erhållna värdet är signifikant föreligger det en sigmed nifikant interaktion. ofta tämligen svårtolkade interaktionerna en konkret För att ge de innebörd kommer vi att jämföra de rekonstruerade proportionerna faktiska. Denna teknik har ingående beskrivits av Reuterberg med de 1984.

Att jämföra proportionsdifferenser har sina speciella problem An- SOU 1992122 derson 1975; Noonan Elgqvist-Saltzman 1982; Reuterberg 1985. Kapitel5 Detta hänger samman med att det inte råder ett linjärt samband mellan beroende variabel, vilken uttrycks som en proportion och en en oberoende variabel. l stället beskrivs sambandet som en S-formad kurva som framgår av figur 5.3. j P

gp

.90 .

.BO

.70 . .60

.50

.40 . .30

.20

.10 oberoende variabel Figur 5.3 Sambandet mellan en oberoende och en beroende variabel, vilken uttrycks i proportioner.

Som ñgur 5.3 visar krävs det en större förändring i den oberoende variabeln för att förändra en låg respektive hög proportion jämfört med att förändra en proportion som är omkring 0.50. Följaktligen är proportionsdifferens på 0.10 enheter uttryck för en större effekt en den oberoende variabeln närmare skalans ytterkanter differenav sen ligger. Genom att transformera frekvenserna till naturliga logaritmer förvandlas den S-formade kurvan till en rät linje och de transformerade differenserna blir därigenom jämförbara som effektmâtt oavsett var differenserna befinner sig på skalan. LLM kommer här inte att användas enbart i de analyser som genomförs inom respektive årskull, utan även då vi gör jämförelser års-

utgör urvalstekniken för den SOU 1992122 kullarna emellan. I det sammanhanget problem. Som vi tidigare redogjort för varierar Kapitel 5 yngsta gruppen ett urvalskvoten mellan olika gymnasielinjer, vilket gör att vi måst tillvägningsförfarande för att data som är representativa för lämpa ett hela årskullen. Eftersom GZ-värdena påverkas av totalgruppens storvi i dessa analyser ändrat vikterna så, att vi bibehåller det tolek har tala stickprovets storlek. Detta innebär dock inte någon försämring representativiteten. Däremot påverkar urvalsförfarandet signifiav kansgränserna. Vi har emellertid trots detta valt att betrakta de interstyrka 5 % signiñkansnivå, som så starka att aktioner, vars motsvarar de är motiverar närmare granskning även för den yngsta gruppen. en interaktioner kommer däremot inte att bli föremål för ett Svagare närmare studium.

Övergång till högre utbildning i relation till socialgrupp, kön och

betyg

vi närmare granskar vilken betydelse socialgrupp, kön och be- Innan haft för övergången till högre utbildning, finns det skäl att granstyg hög övergångsfrekvensen är inom respektive årskull. Denna ka hur totala övergångsfrekvens får betydelse för hur vi skall tolka de proportionsdifferenser, anger graden av samband. som

Övergångsfrekvens från 3- och 4-åriga gymnasielinjer till tradi- Tabell 5.1 tionell högskoleutbildning inom respektive årskull. Proportio-

ner.

Ãrskull 1948 1953 1963

Övergån gsfrekvens 0.68 0.39 0.29

Som framgår tabell 5.1 har övergångsfrekvensen sjunkit drasav under den studerade perioden så, att den i den yngsta årskullen tiskt så hög i den äldsta. Även nedgången är mindre än hälften som om pågick under hela den studerade perioden var den särskilt stark i början på 70-talet, då den sjönk med närmare 30 procentenheter. denna dramatiska utveckling ligger dels en väsentligt ökad Bakom tillströmning studerande till de teoretiska gymnasielinjerna av Svensson 1984 26-27, dels ändrade urvalsregler till högre utbilds. ning. Sökande med arbetslivserfarenheter fick möjlighet att konkurmed de traditionella ungdomsstuderande om de tillgängliga platrera

serna, vilket kan ha minskat gymnasisternas övergångsfrekvens. Här- SOU 1992122 utöver försämrades arbetsmarknaden för akademiker, vilket gjorde Kapitel 5 issa delar av den högre utbildningen mindre åtråvärd Nilsson 1984. Huruvida också studiemedelssystemet bidrog till minskad en rekrytering av ungdomsstuderande är en fråga som vi återkommer till. Den varierande övergångsfrekvensen medför att de skillnader, 5 som

finns mellan undergrupper inom en årskull, inte blir jämförbara mel-

ilarz årskullarna som mått den effekt en viss variabel utövar övergångsfrekvensen. För kunna göra sådana jämförelser årskulatt larna emellan måste proportionsdifferenserna justeras på det sätt vi tidigare beskrivit.

Tabell 5.2 Sambandet mellan socialgrupp, kön respektive betyg och övergångsfrekvens till traditionell högskoleutbildning. Proportionsdifferenser. i Ãrskull i

En positiv differens betyder att övergångsfrekvensen är högst inom högre socialgrupp, bland män samt bland dem med höga betyg. När det gäller jämförelser mellan variabler inom en årskull kan proportionsdifferenserna tas som direkta mått på den effekt viss variabel en utövar på övergångsfrekvensen och vi kan därför utläsa tabell 5.2 ur att socialgrupp har en något större betydelse än betygen för övergången till högre utbildning i den äldsta årskullen. Bland dem födda 1953 är däremot förhållandet det omvända och när vi kommer till den yngsta gruppen har betygen ytterligare ökat i betydelse så att de nu blivit den klart viktigaste faktorn. Kön spelar genomgående relaen tivt liten roll. Vi kan dock konstatera att sambandet ändrar tecken från positivt till negativt mellan de båda yngsta kullarna, vilket innebär att övergångsfrekvensen blivit något högre för kvinnor än för män i början av 80-ta1et. I tabell 5.3 har differensema justerats för de skillnader råder som mellan årskullarna vad gäller den totala övergångsfrekvensen, varför värdena där uttrycker den totala effekt som socialgrupp, kön och betyg haft för övergång till högre utbildning. För att visa de föränd-

skett över tid har de effekter gäller för den äldsta SOU 199212 ringarna som som årskullen referenspunkter och givits värdet 0.00. Värdena Kapitel 5 tagits som för de båda andra årskullarna uttrycks som avvikelser från dessa referenspunkter.

Tabell 5.3 Förändringar i de totala effekter, som socialgrupp, kön och betyg haft för övergång till traditionell högskoleutbildning.

Årskull i

Av tabell 5.3 framgår att effekten av social bakgrund varit densamunder hela den studerade perioden. I övrigt bekräftas här betyma ökade betydelse för övergångsfrekvensen liksom det faktum, att gens

kommit annorlunda effekt i den yngsta årskullen så till l

kön att en påbörjat högre utbildning något oftare än män. l vida att kvinnorna Ett intressant förhållande framträder i tabell 5.3 år att betygen som ökat sin betydelse särskilt mycket under den period som skiljer mellan de båda yngsta årskullarna. En viktig förklaring till detta är, att intagningen till all högre utbildning spärrades under denna tid och urvalet bland sökande till stor del skedde på grundval av gymnaatt siebetyg. Vidare blev det, tidigare nämnts, möjligt för äldre stusom derande söka till högskolan grundval av arbetslivserfarenheter. att Härigenom skärptes konkurrensen till de spärrade utbildningarna, vilket i sin medförde att betygsurvalet bland ungdomarna blev tur strängare. Så här långt har vi enbart behandlat de totala effekterna, vilka kon- g stitueras dels den direkta effekt som socialgrupp och kön utövar g av övergångfrekvensen, dels den indirekta effekten via betygen. Som g vi tidigare diskuterat beror denna indirekta effekt dels sambandet mellan de två bakgrundsfaktorerna och betyg, dels på betygens sam- g utbildning. Genom multiplicera 3 band med övergången till högre att sambanden i de två stegen med varandra får vi ett mått bakgrunds-

variabelns indirekta effekt. Av figur 5.4 framgår de direkta effekter som socialgrupp, kön och utövar övergångsfrekvensen. Dessutom visar figuren den efbetyg de två bakgrundsvariablerna har betygen. fekt som

SOU 1992122 Kapitel 5 SOC 15

J-z-i OF J

m -.l ltON 1953 SOC o 17

BEr 01 l

KM

SOC 4

J-rl ÖF J

m

ItON

Figur 5.4 Direkt effekter av bakgrundsvariablerna på betyg och övergingsfrekvens till högre utbildning.

För de båda äldsta årskullarna är betygen i stort sett oberoende av socialgruppstillhörighet, vilket naturligtvis hänger samman med att analyserna baserats enbart dem som gått över till gymnasium. Gruppen är således selegerad med hänsyn till betyg och särskild stark är denna selektion inom den lägre socialgruppen. Det låga sambandet mellan socialgrupp och betyg leder till att socialgruppstillhörighet inte utövar någon indirekt effekt via betygen på övergången-till högre utbildning utan dess direkta effekt i ñgur 5.4 överensstämmer

exakt med dess totala effekt, så den framträdde i tabell 5.2.

som Bland dem födda 1963 finns däremot ett visst om än svagt sam- - band mellan social bakgrund och betyg såtillvida att gymnasister från hög socialgrupp har ett något bättre betyg. Detta förhållande i kombination med betygens starka inflytande övergångsfrekvensen gör att vi här är en indirekt effekt som uppgår till 0.02 enheter. Den totala effekten av socialgruppstillhörighet 0.16 enheter består följaktligen av en direkt effekt, oberoende av betyg, 0.14 enheter och § en indirekt effekt på 0.02 enheter, vilket innebär att de från hög soci-

väljer högskolestudier också tack sina bättre be- SOU 1992122 algrupp oftare vare Kapitel 5 tyg. För kön blir bilden något annorlunda därigenom att det i alla tre årskullarna finns klara skillnader till kvinnornas fördel i betyg. Särskild markerad är denna skillnad inom den yngsta årskullen där den uppgår till -0.23. Det negativa sambandet mellan kön och betyg leder i de två äldsta årskullarna till negativ indirekt effekt på övergångsfrekvenen svag Härigenom blir den totala effekten kön 0.01 enheter lägre än sen. av direkta effekten. Betygen reducerar således här i någon mån den den könstillhörighet i sig utövar till pojkarnas fördel. effekt som Går vi sedan till den yngsta årskullen blir den indirekta effekten av kön relativt stark till kvinnornas fördel närmare bestämt -0.07. - Samtidigt visar figur 5.4 att den direkta effekten är till pojkarnas fördess styrka är dock inte högre än 0.03. Tillsammans ger desdel, men båda effekter könsskillnad till flickornas fördel 0.04, vilket sa en tidigare framgått i tabell 5.2. För samtliga årskullar verkar således könstillhörigheten i sig så, tre övergångsfrekvensen blir något högre för pojkarna, men tack vare att flickornas bättre betyg reduceras skillnaderna i övergångfrekvens inde två äldsta årskullarna och i den yngsta vänds skillnaden till om deras fördel. De resultat vi hittills redovisat har gällt för de totala årskullarna. Genom studera interaktionseffekter får vi veta huruvida bakatt grundsfaktorernas inverkan skiljer sig mellan olika undergrupper inom respektive årskull. Om bakgrundsfaktorerna haft olika stark inverkan i olika undergrupper, visar det sig i signifikanta interaktions-

effekter.

Tabell 5.4 lnteraktionseffekter mellan socialgrupp, kön, betyg och övergång till traditionell högskoleutbildning. Gz-värden.

Ärskull

Anm. Kritiskt värde för G2 3.84.

Enligt tabell 5.4 föreligger det tre signifikanta interaktioner, nämlimellan socialgrupp, betyg och övergångsfrekvens bland dem födgen

da 1963 samt mellan kön, betyg och övergångfrekvens bland dem SOU 1992122 födda 1948 respektive 1963. Innebörden av den förstnämnda interak- Kapitel 5 tionen framgår av tabell 5.5, nedan. Där visar differensmåtten att de sociala skillnaderna i övergångsfrekvens är i stort sett lika höga för dem med goda betyg som för dem med sämre betyg. Dock är enligt effektmåtten skillnaden bland dem med de sämre betygen uttryck för en starkare socialgruppseffekt eftersom denna skillnad gäller för en grupp med en mer extrem total övergångsfrekvens 0.15 jämfört med den som gäller för högbetygsgruppen 0.45. Tabell 5.5 Den sociala bakgrundens betydelse för övergångsfrekvens till traditionell högskoleutbildning vid olika betygsnivåcr. Årskull 1963. BET SOC ÖF Differens Effekt N

När det gäller socialgruppsskillnaderna i övergång till högre utbildning blir slutsatsen följaktligen den, att socialgrupp har lika stor betydelse för övergång till högre utbildning bland män och kvinnor. För 48-or och 53-or har socialgrupp också lika stor betydelse oavsett betygsnivå medan den sociala bakgrunden bland 63-orna däremot y spelar en större roll för dem på lägre betygsnivåer än för dem med höga betyg. Innebörden av de signifikanta interaktionerna mellan kön, betyg och övergångsfrekvens för 48-or och 63-01 redovisar vi i tabellerna 5.6 och 5.7. Eftersom proportionsdifferenserna i dessa fall har olika tecken, blir effektmåtten överflödiga. Tabell 5.6 Könstillhörighetens betydelse mr övergångsfrekvens till traditionell högskoleutbildning vid olika betygsnivâer. Ãrskull 1948.

BET SOC ÖF Differens

Hög Män 0.73 -0.02 Kvinnor 0.75 Låg Män 0.65 + 0.07 Kvinnor 0.58

Tabell 5.7 Könstillhörighetens betydelse för övergångsfrekvens till tradi- SOU 1992122 tionell högskoleutbildning vid olika betygsnivåer. Ärskull 1963. Kapitel 5 BET SOC ÖF Differens

Hög Män 0.49 +0.07 Kvinnor 0.42

Låg Män 0.13 -0.0l Kvinnor 0.14

Av tabell 5.6 framgår att den direkta effekten av kön till männens fördel helt orsakas dem med låga betyg. På hög betygsnivå finns av däremot knappast någon skillnad. Inom den yngsta årskullen blir mönstret det motsatta tabell 5.7. Här har männen en högre övergångsfrekvens än kvinnorna bland dem med höga betyg, medan övergångsfrekvensen är den för båda könen bland de som har låga samma betyg. De resultat som redovisas i tabellerna 5.6 och 5.7 återspeglar hur den direkta effekten av kön varierar med betygsnivå. Som vi kunde konstatera i figur 5.4 är den direkta effekten kön på övergångsfreav kvens genomgående positiv, vilket innebär att om vi justerar för könsskillnaderna i betyg uppvisar männen den högsta övergångsfrekvensen. Enligt de analyser vi gjort av interaktionseffekterna uppkommer emellertid denna skillnad till männens fördel på olika sätt i de tre årskullarna. Bland 48-orna emanerar denna skillnad helt från den grupp som har låga betyg, bland 53-orna är den av samma natur på båda betygsnivåerna, medan könsskillnaden i den yngsta årskullen helt faller dem med höga betyg. Den direkta effekten av kön har således med tiden successivt flyttat sig uppåt betygsskalan. Eftersom det inte finns någon signifikant interaktion i tabell 5.4 mellan samtliga fyra variabler blir slutsatsen den, att de här beskrivsocialgruppsinteraktionerna är likartade för män och för kvinnor. na På sätt är de interaktioner med könsvariabeln involverad desamma samma oavsett social bakgrund. Efter att ha redovisat interaktionerna inom respektive årskull återstår att signifikanspröva dessa skiljer sig mellan årskullarna. om Resultatet denna prövning framgår av tabell 5.8. av

Tabell 5.8 lnteraktionseffekter mellan årskull, socialgrupp, kön, betyg och SOU 1992122

gzelrgångsfrekvens

till . traditionell . . hogskoleutbildmng. .. . . G 2 var .. Kapitel 5

Interaktion

ÅK-SOCoKÖN-ÖF

,grosocqasnör 7.40

êK-KÖN-BlET-ÖF 9.51

AK.SOC.KON.BET.ÖF

Anm. Kritiskt värde för G7 5.99.

De två signifikanta interaktionerna i tabell 5.8 är en återspegling av de interaktioner vi tidigare diskuterat i anslutning till tabellerna 5.5-5.7. Så är interaktionen mellan årskull, socialgrupp, betyg och övergångsfrekvens ett resultat av att interaktionen mellan de tre sistnämnda variablerna var signifikant enbart inom den yngsta årskullen. På samma sätt är interaktionen mellan årskull, kön, betyg och övergångsfrekvens en bekräftelse att den direkta effekten könsav tillhörighet på övergångsfrekvens uppstod skilda betygsnivåer för de tre årskullarna.

Studiemedlens rekryteringseffekter

Som framgick av tabell 5.1 sjönk direktövergången från 3- och 4-åriga gymnasielinjer till traditionell högskoleutbildning från 68 % i slutet av 60-talet till 29 % i början av 80-talet. Vi skall närmare nu granska vilken roll studiemedlen spelat för denna utveckling.

Tabell 5.9 Studiemedlens generella rekryteringseffekter inom respektive årskull. Ãrskull Rekryteringseffekt

Från slutet av 60-talet till början av 70-talet sjönk de generella rekryteringseffekterna från 16 till 11 % för att sedan åter stiga så, att de i början av 80-talet når upp till samma nivå som 15 år tidigare. Studiemedlens minskade rekryteringseffekt mellan de två äldsta

årskullarna sammanfaller således med en tämligen dramatiskt mins-

jkad direktövergång till de traditionella högskoleutbildningarna. Un-

i

der den därpå följande IO-årspcrioden fortsatte emellertid tillström- SOU l 9922122 ungdomar till högre utbildning att minska trots att studie- Kapitel 5 ningen av medlens rekryteringseffekter nu steg. Frågan är då hur dessa resultat skall tolkas med avseende kausalitet. Vad talar för ett visst orsakssamband är det förhållandet, att som såväl studiemedlens rekryteringseffekter som övergångsfrekvensen sjunker mellan de två äldsta årskullarna och under denna tid finns det sakliga skäl för att rekryteringseffekterna minskar. Som redogjort för i kapitel 2 försämrades nämligen studiemedlen under denna tid så till vida att bidragsdelen sjönk samtidigt som totalbeloppet ökade, vilket medförde en snabbt stigande skuldbörda för dem som utnyttjade stödet. Även vi således inte kan utesluta att försämringen om studiemedelssystemet varit en bidragande orsak till den sjunkande av tillströmningen ungdomar till högre utbildning under 70-talets av första hälft måste emellertid också andra faktorer ha varit verksam- Detta visas det faktum, att övergångsfrekvensen sjönk bema. av tydligt än studiemedlens rekryteringseffekter. Under den därpå mera följande tioårsperioden blir detta än mer uppenbart. Då fortsätter nämligen övergångsfrekvensen att sjunka trots att studiemedlens rekryteringseffekter ökar. Den slutsats kan dra beträffande kausaliteten är således att man förändringen studiemedelssystemet kan vara en av flera orsaker av till att tillströmningen ungdomar till högre utbildning sjönk i börav jan 70-talet. Däremot torde den fortsatta minskningen av antalet av högskoleungdomar, som gått direkt från gymnasieskolan till högskolan, bero andra faktorer än studiestödet. Som exempel sådana faktorer, verkat vid sidan av studiestödet, har vi tidigare nämnt som bl.a. försämrade utsikter på arbetsmarknaden för akademiker samt ändrade tillträdesregler till högre utbildning. förändringarna i studiemedlens rekryterings- Om vi ser till enbart effekter, kan dessa under den inledande femårsperioden förklaras med dels försämringar i själva studiemedelssystemet dels ett kärvare rekryteringsklimaf. Svårare är då att förklara det faktum att rekryteringseffekterna ökat under slutet av 70-talet och början av 80-talet. Under denna tid ändrades studiestödet inte ett sådant sätt, att det kan förklara de ökade rekryteringseffekterna. Inte heller torde tillträdesregler, arbetsmarknadsutsikter eller gymnasisterna blivit så annorlunda, att det kan motivera ökade rekryteringseffekter. Däremot kan orsak vara, att grund av en relativt stark inflation steg levnadsen omkostnaderna snabbt. Samtidigt skedde en ekonomisk utjämning i samhället, vilket gjorde att de ekonomiskt mest gynnade grupperna

ñck uppleva en viss standardsånkning. Eftersom en stor del av de SOU 1992122 högskolestuderande rekryterades från dessa grupper, blev allt fler av Kapitel 5 dem beroende av studiemedlen för att ñnansiera sina studier. Studiemedlen blir med andra ord allt viktigare som rekryteringsinstrument r för dem, som tidigare skulle kunnat finansiera studierna utan statligt i stöd. Om denna hypotes âr riktig bör konsekvensen bli den, att studiemedlen ökar sin rekrytering främst bland studerande från högre socialgrupper, vilket får till följd att de blir allt ineffektivare vad gäller att motverka den sociala snedheten i rekrytering till högre utbildning. Hur de faktiska förhållandena gestaltat sig i detta avseende framgår av figur 5.5.

Figur 5.5 Studiemedlena inverkan bakgrundsvariablernas direkta effetter.

I figur 5.5 har vi från ñgur 5.4 upprepat de direkta effekter som de övriga variablerna utövar på övergångsfrekvensen. Dessutom innehåller ñgur 5.5 information om hur studiemedlen påverkat dessa direkta

effekter. Ett negativt värde vid de pilar utgår från SMED inne- SOU 1992122 som studiemedlen reducerat viss variabels direkta effekt. På Kapitel 5 bär att en motsvarande sätt ett positivt värde att SMED förstärkt variaanger belns direkta effekt för övergången till högre utbildning. Om vi först granskar vilken betydelse studiemedlen haft för den sociala bakgrundens påverkan övergångsfrekvensen, finner vi att studiemedlen i hög grad motverkat denna påverkan i den äldsta årskullen. Bland 53-or har studiemedlen haft en svag effekt i samma riktning, inom den yngsta årskullen har de snarast förstärkt den men sociala bakgrundens betydelse. Effekten är visserligen mycket svag, den är ändå värd att uppmärksamma därför att den anger att men studiemedlen här haft en motsatt verkan mot vad som var avsett. Dessa resultat ger således stöd den hypotes vi förde fram ovan och innebär, att studiemedlen blev allt viktigare som rekryteringsinsom strument bland de grupper, som tidigare skulle kunnat finansiera studierna utan hjälp av ett statligt stöd. När det gäller könsskillnaderna i övergångsfrekvens har studiemednågon mån kvinnorna. Även här är effekten len i gynnat svag, men den är mycket stabil över tiden. Om man sätter dessa resultat i relation till den faktiska övergångsfrekvensen kan man konstatera att studiemedlen motverkat könsskillnaderna i rekrytering till högre utbildning i de två äldsta årskullarna, men däremot bidragit till kvinnornas högre övergångsfrekvens i den yngsta. Den tredje variabeln, betyg, har i samtliga årskullar fått en ökad betydelse tack vare studiemedlen. Detta innebär att studiemedlen i störst utsträckning rekryterat studerande med höga betyg. Som framgår figur 5.5 är studiemedlens inverkan härvidlag mycket måttlig i av den äldsta årskullen, men den ökar över tiden och i den yngsta gruphar studiemedlen kraftigt förstärkt betygens betydelse för överpen gång till högre utbildning. Eftersom studiemedlen endast i begränsad utsträckning ändrat på betygens betydelse för övergångsfrekvensen i de två äldsta årskullarna och då såväl socialgrupps- könsskillnader i betyg är förhållandesom vis ringa kan vi slå fast, att studiemedlen i dessa båda årskullar enbart förändrat de direkta effekterna på övergångsfrekvens. Bland 63-orna har vi däremot klara samband mellan socialgrupp respektive kön och betyg och dessutom har studiemedlen i hög grad förstärkt betygens inverkan på övergången till högre utbildning. Detta gör att det finns anledning att förvänta, att studiemedlen inte bara inverkat de direkta effekterna utan även på de indirekta effekter, som socialgrupp

och kön har på övergångsfrekvensen. Det finns därför anledning att SOU 1992122

närmare studera dessa effekter för den yngsta årskullen. Kapitel 5

Tabell 5.10 Studiemedlens inverkan på direkta och indirekta effekter av socialgrupp, kön och betyg övergång till traditionell högskoleutbildning. Årskull 1963.

Av tabell 5.10 framgår att studiemedlens förstärkning av betygens inverkan får konsekvenser också för de indirekta effekter, socialsom grupp respektive kön utövar på övergången till högre utbildning. När det gäller socialgruppsskillnaderna i övergång, har studiemedlen ökat dem med tre procentenheter och för könsskillnaderna gäller att studiemedlen direkt och indirekt höjt kvinnornas övergångsfrekvens med 7 procentenheter mer än männens. Detta innebär att kvinnornas högre faktiska övergångfrekvens helt kan tillskrivas de selektiva rekryteringseffekter som studiemedlen haft. För hela den studerade tidsperioden gäller följaktligen, att studiemedlen inledningsvis var ett relativt effektivt instrument för att motverka sociala skillnader i övergång till högre utbildning. Emellertid avtog denna effekt snabbt och i början av 80-talet bidrog de i stället i någon mån till den sociala selektionen. För könsskillnaderna hade studiemedlen små men utjämnande effekter inom de två äldsta årskullarna, men för den yngsta gruppen har deras betydelse ökats och det faktum att kvinnorna här uppvisar högst övergångsfrekvens kan helt tillskrivas studiemedlens rekryteringseffekter. När det slutligen gäller betyg har studiemedlen i allt högre grad stärkt deras betydelse, vilket innebär att de alltmer kommit att rekrytera studerande med goda studieförutsättningar. Återstår så att granska hur studiemedlens rekryteringseffekter varierar mellan de olika undergrupper, som erhålls då vi gör en samtidig Kategorisering av årskullarna efter samtliga bakgrundsvariabler.

Tabell 5.ll lnteraktionseffekter mellan socialgrupp, kön, betyg och studie- SGU 1992122 medlens rekryteringseffekter. GZ-värden. Kapitel . 5

Anm. Kritiskt värde för G2 3.84.

Eftersom alla de interaktionseffekter, som inkluderar kön, är mycket kan vi dra den slutsatsen, att vad vi sagt om studiemedsvaga lens betydelse för könsskillnaderna i övergångsfrekvens gäller även inom respektive socialgrupp samt för gymnasister på hög respektive låg betygsnivå. Som framgår den icke signifikanta interaktionen av med alla fyra variablerna inblandade gäller detta också för de fyra undergrupper blir resultatet av en samtidig indelning efter socisom algrupp och betyg. Däremot har studiemedlen haft olika betydelse för socialgruppsskillnaderna bland de 63-0r har höga betyg jämfört med dem som med låga. I tabell 5.12 granskar vi närmare innebörden av denna in-

teraktion.

Tabell 5.12 Studiemedlens betydelse För de sociala skillnaderna i övergångsfrekvens till traditionell högskoleutbildning vid olika betygsnivåer. Ãrskull 1963.

BET SOC SMED Differens

Hög Hög 0.23 -.05 Låg 0.28

Låg Hög 0.14 + 0.08 Låg 0.06

Den interaktion, beskrivs i tabell 5.12, motsvarar den interaksom tion förelåg mellan socialgrupp, betyg och övergångsfrekvens som bland 63-0rna och vi redovisat i tabell 5.5 i föregående avsnitt. som Där kunde vi konstatera att den sociala bakgrunden var av mindre betydelse för övergången till högre utbildning bland dem som hade höga betyg än bland dem med låga. Av tabell 5.12 framgår nu att studiemedlen spelat väsentlig roll i detta sammanhang. De har nämen

ligen genom sina rekryteringseffekter reducerat socialgruppsskillna- SOU 1992122 derna just bland dem med höga betyg. Bland dem med låga betyg är Kapitel 5 förhållandet det motsatta. Vi kan också se i tabell 5.12 att utjämningen hög betygsnivå är svagare än den förstärkning av socialgruppsskillnaderna, som studie- . medlen åstadkommer låg betygsnivå. Detta är anledningen till att i får studiemedlen totalt sett en förstärkande effekt socialgruppsskillnaderna bland 63-orna. i Med tanke på att vi har stark interaktionseffekt mellan socialen grupp, betyg och studiemedlens rekryteringseffekter inom enbart en årskull år det naturligt, att vi i tabell 5.13 också får signifikant inen teraktion, när vi förutom dessa variabler också inkluderar årskull. De övriga interaktionerna med årskull i tabell 5.13 år genomgående svaga, vilket är naturligt med tanke att det inte fanns några andra signifikanta interaktioner inom respektive årskull.

Tabell 5.13 Interaktioner mellan årskull, socialgrupp, kön, betyg och stu- 5 diemedlens rekryteringseffekter. GZ-värden.

Interaktion

Anm. Kritiskt värde för G7 5.99.

Eftersom vi redan analyserat den interaktion mellan socialgrupp, betyg och studiemedlens rekryteringseffekter, som ger upphov till p den signifikanta interaktionen i tabell 5.13, kan det onödigt att synas vidare och analysera samma interaktion också för de båda övriga årskullarna. Vi har ändå valt att göra detta eftersom det god ger en i sammanfattning av hur studiemedlens rekryteringseffekter påverkar socialgruppsskillnaderna i övergångsfrekvens vid olika tidpunkter för i studerande skilda betygsnivåer.

Tabell 5.14 Studiemedlens betydelse Er de sociala skillnaderna i övergångs- SQU 1992122

frekvens till traditionell högskoleutbildning bland studerande Kapitel 5 på hög betygsnivå inom respektive årskull.

1 Eftersom differensen är negativ innebär ett positivt värde att effekten är svag. 5.15 Studiemedlens betydelse Er de sociala skillnaderna i övergångs- Tabell frekvens till traditionell högskoleutbildning bland studerande på låg betygsnivå inom respektive årskull.

Av tabell 5.14 framgår att bland de studerande hög betygsnivå hade studiemedlen stark socialt utjåmnande effekt i slutet av 60en talet, effekten avtog snabbt och under 70-talet och början av men 80-talet har studiemedlen endast i måttlig grad motverkat den sociala selektionen till högre utbildning. Går vi sedan till tabell 5.15 kan vi där studiemedlen från början hade en utjämnande effekt ockse, att så bland dem låg betygsnivå. För denna grupp har sedan utvecklingen varit dramatisk. Studiemedlen har med tiden inte bara mer förlorat denna effekt, utan de har t.0.m. kommit att bidraga till de sociala skillnaderna i rekrytering till högre utbildning.

Diskussion SOU 1992122 Kapitel 5 De resultat, som vi presenterat i detta kapitel, gäller övergången från de 3- och 4-åriga gymnasielinjema till högre utbildning. Som vi diskuterat i kapitel innebär detta att vi här tillämpat det strängare kriteriet för bedömning av studiemedlens rekryteringseffekter. Därigenom blir de generella rekryteringseffekterna betydligt svagare jämfört med om vi begränsat studien till att gälla enbart dem som kommit till högskolan. För de selektiva rekryteringseffekterna är det emellertid inte bara en fråga om styrka, utan i detta fall kan bilden bli väsentligt annorlunda om man i sället tillämpar det mildare kriteriet. I det sjunde kapitlet kommer vi att göra bilden av studiemedlens selektiva rekryteringseffekter mera fullständig genom att utgå från detta mildare kriterium. i Från slutet av 60-talet till början av 80-talet sjönk direktövergången till högre utbildning bland dem som genomgått en teoretisk gymnasieutbildning från närmare 70 % till 30. Under den mest markanta nedgångsfasen dvs. åren omkring 1970 minskade också studiemedlens generella rekryteringseffekter om än inte långt när lika dramatiskt. Under den därpå följande tioårsperioden steg nytt dessa effekter till samma nivå som de hade i slutet av 60-talet trots att övergångsfrekvensen fortsatte att sjunka. Resultaten tyder således på att studiemedelssystemet enbart är en bland många faktorer som påverkar ungdomarnas benägenhet att direkt fortsätta till högskolan. Förmodligen har sådana faktorer som framtidsutsikter på arbetsmarknaden, tillträdesregler och liknande en klart större betydelse för tillströmningen än vad studiemedlen har. Detta får emellertid inte tolkas så att studiemedlen är oväsentliga i sammanhanget. Det är ändå mellan 11 och 17 % av gymnasisterna, som enligt sina egna utsagor inte hade haft möjlighet att över till akademiska studier utan tillgång till det ekonomiska stödet. Sett i relation till de högskolestuderande motsvarar de studiemedelsrekryterade var fjärde studerande i slutet av 60-talet och mer än varannan 15 år senare. Studiemedlen har inte bara bidragit till att rekrytera studerande till högkolan. De har också påverkat studerandegruppens sammansättning vad gäller social härkomst, kön och begåvning. När det gäller den sociala härkomsten har resultaten visat, att övergångsfrekvensen från hög socialgrupp under hela den studerade perioden varit ca 15 J procentenheter högre än den från låg. Emellertid skulle denna skillj nad varit betydligt större i slutet 60-talet studiemedlen inte av om

l

tillgå. tid hade nämligen studiemedlen en SOU 1992122 hade funnits att Vid denna utjämningseffekt effekt dock i det närmas- Kapitel 5 betydande social - en som fem år och efter ytterligare tio år tenderade studiete upphört senare medlen att verka i motsatt riktning. studiemedlen kommit att denna oförutsedda effekt inom den Att årskullen hänger samman med ett tämligen komplicerat samyngsta social bakgrund, studiemedlens rekryteringseffekter och spel mellan har nämligen visat att den förstärkning av socialbetyg. Resultaten gruppsskillnaderna studiemedlen orsakat uppkommer uteslutansom bland dem har förhållandevis låga betyg. Inom den bättre bede som tygshälften har studiemedlen däremot haft en viss socialt utjämnande eftersom denna är än förstärkningseffekten bland effekt, men svagare lågbetygarna bidrar studiemedlen totalt sett till ökade socialgrupps-

skillnader i övergångsfrekvens. del kan studiemedlens sociala selektionseffekt bland 63-or- Till en också förklaras det faktum att de i hög grad stärkt sambandet na av mellan betyg och övergångsfrekvens. Studiemedlen har med andra större andel studerande med höga betyg än sådana ord rekryterat en låga. Detta gäller visserligen för samtliga årskullar men är särmed skilt markerat bland 63-orna. Eftersom högbetygarna här i större uttillhör hög socialgrupp kommer studiemedlen också att sträckning indirekta effekt, socialgrupp utövar övergångsförstärka den som frekvensen via betygen. figur 5.6 vi sammanfattande beskrivning av hur det tämli- I ger en komplicerade samspelet mellan socialgrupp, betyg och studiegen medlens rekryteringseffekter förändrats under den tid som undersök-

ningen omspänner.

SOU 1992122 Kapitel 5

utjämning

Ingen effekt

iiffesentierms 0ug betygsnivl

Figur 5.6 Studlemedlens inverkan på eocialgruppsdifferenserna i överbland studerande låg

gångsfrekvens

hög respektive betygsni-

Som figuren visar har studiemedlen hela tiden, om än i minskad utsträckning, reducerat de sociala skillnaderna i rekrytering till högre utbildning bland dem med goda betyg. Bland dem med svaga betyg hade studiemedlen en sådan effekt enbart i slutet av 60-talet. Fem år senare påverkades den sociala selektionen inte alls för att i mitten av 80-talet förstärkas av studiemedlen. För att närmare konkretisera denna utveckling granskar vi de faktiska proportioner som anger studiemedlens rekryteringeffekter inom den äldsta respektive den yngsta kohorten.

Tabell 5.16 studiemedlens rekryteringseffekter i relation till socialgrupp SOU 1992122 och betyg. Ärskullarna 1948 och 1963.

BET ÄRSKULL DIFFERENS SOC

förklara de utvecklingstendenser som framträder i tabell För att måste vi beakta två förhållanden, som tidigare diskuterats, näm- 5.16 studiemedlens försämring med starkt ökad skuldbörda och de ligen försämrade utsikterna på arbetsmarknaden för akademikerna. Når

gäller framtidsutsikterna arbetsmarknaden, försämrades de i det hand för dem genomgått en utbildning inom filosofisk faförsta som och de utbildningarna valdes i störst utsträckning av studerankultet från lägre socialgrupp Svensson 1981. När den äldsta årskullen de högre utbildning hade dessa utbildningar fritt stod i begrepp att starta infördes spärr även för de utbildningar som tilltillträde, men senare hör denna fakultet. Därigenom kom den yngsta gruppen att drabbas

spärrarna även om dessa var tämligen liberala. av Mot denna bakgrund är det knappast förvånande att studiemedlens

rekryteringseffekter sjunker bland dem tillhör låg socialgrupp som har låga betyg samt att rekryteringseffekterna inom och dessutom socialgrupp ökar mindre bland lågbetygarna än bland dem med hög

höga betyg. försämringen studiemedlen och trots att rekryteringskli- Trots av matet blivit kärvare grund arbetsmarknadsutsikter och skärpta av tillträdesregler, har ändå rekryteringseffekterna ökat i tre av de fyra

i tabell 5.16 och ökningen är mest markerad bland dem grupperna från hög socialgrupp. Till stor del torde dessa förhålsom kommer landen hänga med den ekonomiska utvecklingen i Sverige samman under 70-ta1et. Här liksom i de flesta andra industrialiserade länder

skedde då nedgång i ekonomin med stark inflation. Härigenom en medförde högre studier större ekonomisk uppoffring för såväl den en studerande för hanshennes familj och studiemedlen blev allt som viktigare för dem gick över till sådana studier. Som nämnts ovan som andelen högskolestuderande, som uppgett att studiemedlen vahar

möjligheterna bedriva studier fördubblats under

rit viktiga för att studerade perioden. Utvecklingen har således inneburit att samtiden

digt som studiemedlen fått en ökad betydelse för dem som finns inom SOU 1992122 den högre utbildningen har deras betydelse som socialt utjämningsin- Kapitel 5 strument vid övergången till högre utbildning minskat. Könsskillnaderna i övergångsfrekvens är genomgående betydligt mindre än de mellan socialgrupper. Ändå visar skillnaderna mellan män och kvinnor på en intressant utveckling. I de två äldsta årskullama påbörjar männen högre utbildning i något större utsträckning än kvinnorna, medan förhållandet är det motsatta bland dem i den yngsta årskullen. Till viss del kan denna förändring tillskrivas studiemedlen. De har haft störst rekryteringseffekter bland kvinnor under hela den studerade perioden och därigenom minskat könsskillnaderna i de två äldsta årskullarna, men i den yngsta är studiegruppen medlens selektiva rekryteringseffekter så starka att de vänder könsskillnaderna i övergångsfrekvens till kvinnornas fördel. Denna rekryteringseffekt uppnås på två vägar, dels genom att de reducerar den direkta effekten av kön övergångsfrekvens, dels genom att stärka sambandet mellan betyg och övergångsfrekvens så, att vi får en indirekt effekt av kön på övergångsfrekvens via betygen, vilken är till kvinnornas fördel eftersom de har högre betyg än männen. Om studiemedlen inte hade haft denna selektiva rekryteringseffekt i den yngsta årskullen skulle männen ha gått över till högre utbildning i något större utsträckning än kvinnorna. Resultaten visar således på att studiemedlens rekryteringseffekter förändrats avsevärt från slutet av 60-talet fram till mitten 80-talet av trots att det inte skett någon genomgripande förändring i studiestödssystemet. En sådan förändring gjordes dock vi redovisat i kapitel som 2 den 1 januari 1989. Vilka betydelse detta haft för studiemedlens rekryteringseffekter kommer vi att granska i kapitel

6 Synpunkter på studiemedlen S01

1992122 Kapmá

bland dem

som påbörjat

högre studier

I föregående kapitel redogjorde vi för i vilken utsträckning som studiemedlen under 70- och 80-talet befrämjat tillströmningen till högre utbildning. I detta kapitel skall vi granska studiemedlen ur en annan synvinkel, nämligen i vad mån de kan ha verkat hämmande rekryteringen. Vi skall med andra 0rd undersöka om studiemedlens utformning skrämt bort vissa kategorier. För att behandla denna frågeställning utsändes en ny enkät våren 1986 till de cirka lO 000 individer som ingick i det yngsta stickprovet i den nyss redovisade undersökningen, dvs. de som är födda 1963. En av frågorna i enkäten löd Har du börjat eller tänker du börja någon utbildning i högskolan Av samtliga i årskullen var det 70 % inte börjat eller inte som som hade några planer att börja. Andelen varierade självfallet mellan olika kategorier. Den var lägst bland dem som genomgått 3- eller 4årig gymnasielinje och högst bland dem som inte påbörjat eller fullföljt någon typ av gymnasial utbildning. Genomgående finns det dock betydande skillnader mellan socialgrupperna tabell 6.1, medan könsdifferenserna däremot är blygsamma tabell 6.2.

Tabell 6.1 Andel individer som påbörjat och som heller planerade att påbörja högskolestudier i relation till socialgrupp och gymnasieutbildning. I procent av samtliga födda 1963. S0c.gr. lndivider med gymmutb. individer utan Totalt gymn.utb. 3+4 år 2 år teor. 2 år yrk.

Tabell 6.2 Andel individer som påbörjat och som heller planerade att SOU 199212 påbörja högskolestudier i relation till kön och gymnasieutbild- K al e I 6 ning. l procent av samtliga födda 1963.

Soc.gr. individer med gymrLutb. individer utan Totalt gymn.utb. 3+4 år 2 år teor. 2 år yrk.

41 63 82 ss 73 g

Män Kvinnor 36 64 77 86 67 Samtliga 39 64 80 87 70

varken påbörjat högskoleutbildning eller hyste några Till dem, som planer på en sådan ställdes följdfrågan

Varför har du för närvarande inga planer på en högskoleutbildning Tag ställning och markera för varje alternativ om det stämmer eller inte stämmer för Dig.

stämmer stämmer inte i Mina kunskaperbetyg är för dåliga

Jag skulle inte kunna försörja mig på de studiemedel som utbetalas

Det är för långt till närmaste högskola

Min familjesituation gör det omöjligt för mig att studera

Jag vill inte dra på mig de studieskulder blir följden av en högskoleutbildning som Högskoleutbildningen förbättrar inte mina möjligheter på arbetsmarknaden

Jag är inte intresserad av att studera

Annat skäl Ange vad

Som framgår frågan hade de svarande att ta ställning till vilket av eller vilka skäl de haft för att börja. Denna formulering innebär att får veta hur ofta vart och ett av de upptagna skålen varit en biman dragande orsak. Däremot får inte svar på frågan om vilket skäl man varit störst betydelse i det enskilda fallet. heller ger frågan som av g uttömmande redovisning av alla de skäl som kan finnas. Med tanen ke att relativt individer markerat restalternativet annat skäl torde dock inget enskilt högfrekvent hinder ha förbisetts. Vid besvarandet frågan kunde ett eller flera skäl anges. I genomav snitt något än två skäl, vilket antyder att det ofta är angav man mera

en kombination av olika hinder som får individen att avstå från hög- SOU 1992122 re utbildning. Kapitel 6 I den följande resultatredovisningen kommer vi att begränsa oss till dem som fullföljt en gymnasielinje, eftersom flertalet av de övriga helt saknar behörighet för att direkt påbörja en utbildning vid högskolan. Även bland individer med fullföljd gymnasielinje varierar emellertid behörigheten. De som gått en 3- eller 4-årig linje har den bredaste, medan de med en 2-årig yrkesförberedande linje har en mycket snäv behörighet. Detta år något som måste beaktas, då man granskar svaren på den aktuella frågan. Tabell 6.3 Olika studiehinders betydelse bland dem som påbörjat och heller planerat att påbörja en högskoleutbildning. Materialet uppdelat efter genomgången gymnasieutbildning. Hinder Andel Rangordning 3 + 4 2T 2Y 3 4 + 2T 2Y Mina kunskaperbetyg är för dåliga 26 27 31 4 4 4 Jag skulle inte kunna försörja mig de studiemedel som utbetalas 43 60 61 2 l 2 Det är för långt till närmaste högskola 8 10 15 7 8 7 Min familjesituation gör det omöjligt för mig att studera 7 15 19 8 7 6 Jag vill inte dra på mig de studieskulder som blir följden av en högskoleutbildning 56 59 66 l 2 1 Högskoleutbildningen förbättrar inte mina möjligheter på arbetsmarknaden 24 24 28 5 5 5 Jag är inte intresserad av att studera 36 42 49 3 3 Annat skäl 23 15 11 6 6 8

Av tabell 6.3 framgår hur de, som genomgått olika linjer i gymnasieskolan och som tänker fortsätta till högskolan, besvarat frågan. I tabellen redovisas dels hur stor andel av de tillfrågade som angett ett j 1 visst hinder, dels rangordningen mellan de olika hindren. Som framgår har man i samtliga fall satt de två ekonomiska hindren främst. i

större andel bland eleverna från de 2-åriga linjerna SOU 1992122 Det är dock en inte skulle kunna försörja sig studiemedel. En Kapitel 6 som anger, att de del förklaringen härtill kan vara att en större andel av dessa elever av längre avstånd till närmaste högskola samt att de har en besvärlihar familjesituation två omständigheter som otvivelaktigt gör det gare bedriva studier. Man kan även notera att det är flest bland dyrare att med 2-årig yrkesförberedande gymnasieutbildning, vilka inte dem en intresserade högskolestudier, något förefaller rimligt efterär av som som graden studieintresse är avgörande redan vid valet av gymnaav sielinje. Mellan män och kvinnor finns det inga större skillnader i bedömstudiehinder Reuterberg Svensson 1987a s. 72. Det bör ning av påpekas, större andel kvinnorna anger familjesiemellertid att en av hinder, vilket torde bero på att de oftare måste ägtuationen som ett x sig vård av småbarn. i na Tabell 6.4 Olika studiehinders betydelse bland dem som påbörjat och heller planerat att påbörja en högskoleutbildning. Materialet uppdelat efter socialgruppstillhörighet.

Hinder Andel Rangordning

l Ill l lll

Mina kunskaperbetyg för dåliga 28 25 31 4 5 4 är

Jag skulle inte kunna försörja mig de stuutbetalas 51 59 58 2 2 2 diemedel som

Det är för långt till högskola 7 12 13 8 8 7 närmaste

Min familjesituation gör det omöjligt för studera 10 14 18 7 7 6 mig att

Jag vill inte dra mig de studieskulder som blir följden av en högskoleutbildning 54 61 65 1 1 1

Högskoleutbildningen förbättrar inte mina möjligheter arbetsmarknaden 22 27 27 6 4 5

Jag är inte intresserad att studera 34 39 50 3 3 av

Annat skäl

Om vi övergår till att granska skillnaderna mellan ungdomar med SOU 1992122 olika social bakgrund, finner vi även i detta fall stora likheter beträf- Kapitel 6 fande rangordningen av hindren tabell 6.4. Vad gäller det oftast nämnda hindret studieskulderna är det dock något fler som mar- - kerat detta bland dem som kommer från grupp och III. Liksom tidigare kan man således konstatera att rädslan för studieskulder är mest utbredd bland dem från lägre socialgrupper Svenningsson 1971 s. 208; Bengtsson 1972 s. 62; Svensson 1985 s. 27. Det är också bland ungdomarna härifrån som man oftare finner åsikten, att man skulle kunna försörja sig på studiemedel. Förklaringarna härtill torde delvis vara de samma som när vi berörde skillnaderna mellan ungdomar med olika gymnasieutbildning det är fler från grupp och Ill som har längre avstånd till högskolan, liksom det år fler med en familjesituation, som gör det svårt att bedriva studier. Slutligen kan vi konstatera att det år flest från grupp III som säger sig inte vara intresserade av vidare studier. Ej heller detta är särskilt överraskande, med tanke på att denna grupp är kraftigt överrepresenterad de 2-åriga yrkeslinjerna, där intresset för högre studier är ganska ljumt. Efter att ha granskat resultaten i tabell 6.4 gör man kanske den reflektionen, att de sociala differenserna trots allt är tämligen blygsamma. Så t.ex. skiljer det endast 11 procentenheter mellan högsta och lägsta socialgrupp, vad gäller rädslan för studieskulder. Man får emellertid komma ihåg, att det år avsevärt fler från lägre socialgrupp som påbörjat och heller planerar att påbörja högre studier. Bland samtliga gymnasister uppgår nämligen denna andel till 39 % i grupp 62 % i grupp H och hela 74 % i grupp III.

Tabell 6.5 Olika studiehinders betydelse för övergångsfrekvensen till hög- SOU 1992122 skola inom olika socialgrupper. l procent av samtliga som full- Kapitel 6 följt en gymnasieutbildning.

Hinder Socialgrupp

l lll

Mina kunskaperbetyg är för dåliga ll 16 23

Jag skulle inte kunna försörja mig de studie- 20 37 43 medel som utbetalas

Det är för långt till närmaste högskola 3 7 10

Min familjesituation gör det omöjligt för mig studera 4 9 13 att Jag vill inte dra mig de studieskulder som blir följden högskoleutbildning 21 38 48 av en Högskoleutbildningen förbättrar inte mina

en övergångsfrekvensen inom olika socialgrupper, måste för att minska således hänsyn till nämnda förhållande. Detta har vi man ta ovan gjort i tabell 6.5, att multiplicera andelen som angett ett visst genom hinder med andelen inom vardera socialgrupp som avstår från högskolestudier. Således har procentsatserna i tabell 6.4 för grupp I multiplicerats med 0.39, för II med 0.62 och för grupp III med grupp 0.74. Härmed får vi veta hur stor andel av det totala antalet gymnasieutbildade inom respektive uppgivit ett visst hinder dvs. i grupp som vilken mån och ett hindren bidraget till att minska övergångsvart av frekvensen inom respektive socialgrupp. Då beaktar, att det är så många fler gymnasister från lägre soman cialgrupp, går vidare till högskolan, framträder de sociala som skillnaderna i studiehinder betydligt klarare. Vad gäller de två största hindren de studieekonomiska är dessa mer än dubbelt så van- - - nu ligt förekommande i socialgrupp HI som i grupp Efter ha tagit del uppgifterna i tabell 6.5 kan man fråga sig att av övergångsfrekvensen skulle ha ökat med 20 procentenheter i om med cirka 35 i II och bortåt 50 procentenheter i grupp grupp studieekonomiska hindren undanröjts. Svaret måste grupp III, om de bli nekande. En anledning härtill är, att antalet platser i högskolan är

begränsat. En annan är att de svarande markerat i genomsnitt mer än SOU 1992122 två svarsalternativ. Detta innebär att många av dem, som angett ett Kapitel 6 studieekonomiskt hinder, också haft andra skäl till att avstå en högg skoleutbildning. Det ñnns emellertid en grupp som angett enbart något av de två ekonomiska hindren. Storleken denna grupp varierar beroende på hur den definieras den blir störst om man tar med dem som markerat ettdera av de två hindren och den blir minst om man endast inkluderar dem som markerat båda. Oberoende av hur den definieras förblir dock det sociala mönstret detsamma de ekonomiska hindren upplevs som betydligt allvarligare bland gymnasister från lägre socialgrupper tabell 6.6.

Tabell 6.6 Andelen som enbart angivit studieekonomiska hinder. I procent av samtliga som fullföljt en gymnasieutbildning. Andel som angivit Socialgrupp

l lll Jag skulle inte kunna försörja mig de studiemedel som utbetalas 4 8 7 Jag vill inte dra mig de studieskulder som

De, som uppgett enbart studieekonomiska hinder, är rimligen den grupp som är mest påverkbar genom förbättringar i studiemedelssystemet. I vilken utsträckning som denna grupp har minskat och däri med förhoppningsvis också den sociala snedrekryteringen - efter reformen 1989 är dock svårt att uttala sig om. Samtidigt som de ekonomiska villkoren förbättrats under studietiden, kommer nämligen reformen att medföra ökade studieskulder, något som vi återkommer till i de följande kapitlen.

7 De studiemedlens SOU 1992122 nya

Kapitel 7

rekryteringseffekter

Som vi redogjort för i kapitel 2 infördes den l januari 1989 ett nytt studiemedelssystem med bl.a. ett väsentligt höjt totalbelopp och ändrade regler för återbetalning. Syftet med detta kapitel är dels att jämföra det nya systemets rekryteringseffekter med dem, som gällde vid olika tidpunkter för det äldre systemet, dels att närmare granska hur det nya studiemedelssystemet påverkat studerandegruppens sociala sammansättning. De data, som ligger till grund för analyserna av det nya systemet, insamlades i samband med den utvärdering som gjordes våren 1991 på uppdrag CSN Svensson Reuterberg 1991. Utvärderingen av genomfördes som en enkätundersökning bland 6 000 studerande, vilka utgör ett slumpmässigt stickprov av alla dem, som vårterminen 1990 i deltog grundläggande högskoleutbildning och som var i åldrarna upp till 30 år. Enkätuppgifterna kompletterades i efterhand med olika typer av registeruppgifter, vilka legat till grund för bl.a. socialgruppsindelning och indelning efter utbildningens längd. De resultat, som skall presenteras i detta kapitel, skiljer sig från dem i kapitel 5 därigenom, att de baseras på enbart den grupp som faktiskt påbörjat en högre utbildning. Som vi diskuterat i kapitel 3 medför detta, att vi kommer att högre värden de generella rekryteringseffekterna jämfört med när dessa beräknas på samtliga som ,har behörighet för en högre utbildning, dvs. alla som genomgått en 3- eller 4-årig gymnasieskola. Även de selektiva effekterna får härigenom tolkas ett annorlunda sätt. När resultaten baseras enbart de högskolestuderande, visar de hur studerandegruppens sammansättning påverkats av studiemedlen, eftersom vi saknar uppgifter men om alla dem som har behörighet för en sådan utbildning men avstått från att påbörja den säger de inget om hur selektionen till utbildningen påverkats. I kapitel 5 studerade vi den s.k. direktövergången, vilket innebar att resultaten gällde enbart dem i åldersgrupperna upp till 21 år. Bland dem, som studerade 1990, är åldersvariationen betydligt större och sträcker sig som tidigare nämnts upp till 30 år, vilket innebär att somliga studerande tidigare kan ha deltagit i någon utbildning annan än den som de var registrerade för vårterminen 1990.

Jämförelser mellan det gamla och det studiemedelssystemet SOU 199212 nya Kapitel 7 I detta avsnitt skall vi jämföra studiemedlens generella och selektiva rekryteringseffekter våren 1990 med motsvarande effekter bland dem bedrev högskolestudier under 70- och 80-talet. Vi kommer alltsom så undersöka förändringen studiemedelssystemet fått någon att om av betydelse för dessa effekter. Jämförelserna möjliggörs därav, att vi har tillgång till uppgifter från tre andra representativa stickprov av högskolestuderande, vilka läste omkring 1970, 1975 respektive 1985. Närmare bestämt rör det sig om urval från de tre årskullar födda 1948, 1953 och 1963, ligger till grund för analyserna i kapitel som I denna delstudie är dock inte urvalen begränsade till dem, som direkt efter gymnasieskolan gått över till högre studier, utan åldern bland undersökningsdeltagarna varierar här mellan 20 och 30 år. När det gäller de fyra grupper, som här skall studeras, föreligger dock den skillnaden, att det i de båda äldsta stickproven ingår endast 2 iä sådana studerat vid de traditionella högskoleutbildningarna, me- 3 som i dan de båda yngsta också inkluderar studerande vid de utbildningar t tillkom i samband med högskolereformen 1977. Som visats av som Svensson Reuterberg 1991 s. 7, medför dock denna olikhet inget större hot mot jämförbarheten. Rekryteringseffekterna har i samtliga stickprov mätts med följande enkätfråga Om inte statliga studiemedel hade funnits att tillgå när Du började studera, hade Du ändå börjat Ja, säkerligen Ja, troligen Nej, troligen inte Nej, säkerligen inte

I tabell 7.1 redovisar vi svarsfördelningen för alla fyra undersökningsgrupperna denna fråga.

Tabell 7.1 Hade de studerande påbörjat högskoleutbildning även utan tillgång till studiemedel Jämförelser mellan olika tidpunkter. Procent.

Som tabellen visar föreligger det en mycket klar trend studie- SOU 1992122 medlen har med tiden kommit att spela en alltmer betydelsefull roll Kapitel 7 för möjligheterna att påbörja högre studier. Om slår de man samman båda nej-alternativen, får man en uppskattning av hur stor andel av de studerande som troligen inte börjat, ifall studiemedlen inte funnits tillgängliga. I de fyra materialen uppgår denna andel de s.k. stu- diemedelsrekryterade till 26, 29, 36 respektive 49 procent. Om- kring 1970 var det således var fjärde studerande kunde skaffa sig som en högskoleutbildning tack vare det statliga studiestödet. Tjugo år senare gäller detta varannan studerande. Studiemedlens generella rekryteringseffekter har således ökat avsevärt. Innan vi försöker komma med en förklaring till denna utveckling, skall vi granska om det finns några skillnader i utvecklingstrenden mellan manliga och kvinnliga studerande respektive mellan studerande från olika socialgrupper, dvs. om det skett några förändringar av de selektiva rekryteringseffekterna.

Tabell 7.2 Andelen män respektive kvinnor som förmodligen inte påbörjat högskolestudier om inte studiemedlen funnits. Jämförelser mellan olika tidpunkter. Procent.

Tabell 7.2 visar hur stor andel av de manliga respektive de kvinnliga studerande i de fyra undersökningsmaterialen som svarat att de troligen eller säkerligen inte skulle börjat studera utan tillgång till studiemedlen. I samtliga fall noteras högre värden för kvinnorna, men eftersom utvecklingen är likartad för båda könen blir differensen av samma storleksordning i de fyra materialen. Från slutet av 60talet till början av 90-talet har alltså studiemedlen fått en allt viktiga- |re funktion som rekryteringsinstrument för både män och kvinnor

;och under hela perioden ar det mellan 5 och 10 procent fler bland

de kvinnliga studerande, för vilka studiemedlen spelat en avgörande roll.

Tabell 7.3 Andelen studerande från olika socialgrupper som förmodligen SOU 199212 inte påbörjat högskolestudier inte studiemedlen funnits.

Resultaten i tabell 7.3 visar ett mycket klart mönster, så till vida att studiemedlens rekryteringseffekt ökar successivt inom strängt taget alla socialgrupper. Vidare har effekten genomgående varit störst i III och minst i Granskar man tabellen närmare, uppgrupp grupp täcker dock att differensen mellan grupp I och III minskat över man tid och speciellt kraftig har denna reduktion varit mellan 1985 och 1990. l det förra fallet uppgick differensen till 24 procentenheter mot 15 i det Det finns alltså klara tecken att studiemedlens sosenare. ciala utjämningseffekt avtagit över tid. Efter att ha tagit del ovanstående resultat ställer man sig följanav de frågor Varför har studiemedlen fått en allt viktigare funktion för möjligheterna att påbörja högre studier Varför har de under hela perioden varit av störst betydelse för kvinnliga studerande 3. Varför har betydelsen ökat förhållandevis mest bland studerande från högre socialgrupp Vi att svaret på den första frågan sammanhänger med, att en tror attitydförskjutning skett under det senaste kvartsseklet bland såväl studerande deras föräldrar. I det studiestödssystem, som existerasom de fram till mitten av 60-talet, var möjligheterna till ett statligt ekonomiskt stöd beroende av föräldrarnas ekonomi om denna var god den studerande utestängd från studiestöd. I det system som införvar des 1965 upphörde denna prövningsgrund och alla som påbörjade högre studier ñck studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomiska ställning. Sedan dess torde allt fler anammat tanken, att de studerande vid universitet och högskolor är vuxna och självständiga individer, ekonomi bör vara skild från föräldrarnas. En större andel vars har därför kommit att det självklart, att det är samhället anse som och inte i första hand föräldrarna, som skall ge de ekonomiska förutsättningarna för högre studier.

En annan anledning till att allt fler ser studiemedlen som en förut- SOU 1992122 sättning för högre studier och som kan förklara den starka ökningen Kapitel 7 av rekryteringseffekterna mellan de båda yngsta årskullarna år, att studiemedelsbeloppet ökat och särskilt stor var denna ökning 1989, då det nya systemet infördes. Tidigare fanns det åtskilliga som mena-

de att studiemedelsbeloppet för lågt. Sålunda drygt

var uppgav hälften av de gymnasieutbildade, som i början av 80-talet inte fortsatt till högre studier, att det var svårt eller omöjligt att försörja sig det studiemedelsbelopp som då utbetalades jfr kap. 6. Att de, som påbörjat högre studier, verkligen anser att studiemedlens tillräcklighet blivit klart bättre efter reformen 1989, råder det ingen tvekan om. Förutom rekryteringsfrågan ñck undersökningsdeltagarna i de fyra stickproven också besvara en fråga om i vilken utsträckning de kunnat försörja sig på studiemedlen. Hur de, som studerat vid olika tidpunkter, svarat framgår av tabell 7.4.

ETabell 7.4 l vilken utsträckning har de studerande under olika tidsperio-

der kunnat Finansiera sina studier med hjälp av studiemedel I procent av samtliga som haft studiemedel.

Mellan de tre första stickproven finns inga större skillnader. I alla tre fallen säger cirka 30 procent att de i full utsträckning och ytterligare närmare 50 procent att de i stor utsträckning kunnat finansiera sina studier med hjälp av studiemedel. Däremot skiljer sig de, som ingår i det fjärde stickprovet, starkt från de övriga. Bland dem som ingår i detta är det nämligen drygt 60 procent som uppger att de i full utsträckning kunnat finansiera sina studier med studiemedel. Vårterminen 1990 var det sålunda en dubbelt så hög andel, som klarade sitt uppehälle enbart med hjälp av studiemedel, jämfört med tidigare. Vad gäller svaret den andra frågan att tillgången till studieme- del är större vikt för kvinnliga av studerande torde svaret samman- hänga med att dessa medel är förbundna med vissa trygghetsregler, vilket år fallet med t.ex. banklån. Enligt de regler, som gäller för statliga studielån tagna före 1989, behöver man sålunda inte göra

några återbetalningar, inkomsten understiger ett visst minimibe- SOU 1992122 om lopp och enligt de reglerna är den årliga återbetalningen maxi- Kapitel 7 nya merad till fyra procent av inkomsten. Med tanke att den genomsnittliga inkomsten för högskoleutbildade kvinnor ligger lägre än för män är det inte orimligt, att särskilt kvinnorna uppskattar dessa villkor och därmed i större utsträckning ser det statliga studiemedelssysmed dess sociala skyddsnät förutsättning för akadetemet som en miska studier. Att rekryteringseffekterna slutligen har tilltagit så kraftigt i social- I kan bero på, att det skett en ekonomisk utjämning mellan grupp socialgrupperna under de senaste decennierna. Bl.a. har socialgrupp I i ökad utsträckning kommit att omfatta personer med relativt lång utbildning med förhållandevis måttliga inkomster. Gruppens men storlek har också ökat. Omkring 1970 tillhörde cirka 15 procent av År 1985 hade denna andel ökat till 20 samtliga svenskar grupp procent Reuterberg Svensson 1987 s. 102 och troligen har den expanderat ytterligare fram till 1990. De faktiska möjligheterna för föräldrarna i socialgrupp l att ekonomiskt stötta sina barn torde således ha minskat. Härtill kommer, som tidigare nämnts, att alltmer börjat se den studerandes ekonomi man ävenlom många i socialgrupp I som skild från föräldrarnas och fortfarande har relativt god ekonomi, är det ingalunda självklart en att man vill stå för barnens studiekostnader. Vi kan således konstatera att studiemedlen fått en allt viktigare funktion rekryteringsmedel för de högskolestuderande. Varansom att de förmodligen inte kunnat påbörja sina stunan uppger numera inte studiemedlen hade funnits att tillgå. Vi kan också kondier om att studiemedlen fortfarande har störst betydelse för de studestatera, rande, kommer från lägre socialgrupper, även om de sociala utsom jämningseffekten minskat över tid.

Rekryteringsetfekter bland olika kategorier av studerande vårterminen 1990

I de fortsatta analyserna skall vi begränsa oss till dem som studerade vårterminen 1990 den yngsta gruppen och närmare granska om - dessa slutsatser gäller också för de olika undergrupper vi får vid en samtidig indelning efter socialgrupp, kön, de studerandes ålder samt den valda utbildningens längd.

Bearbetningarna kommer att genomföras med hjälp av logitanalys SOU 1992122 en metodik som har stora likheter med den loglineära analysen, Kapitel 7 vilken vi beskrivit i kapitel 5 McCullagh Nelder 1983; Norusis 1988. Sålunda bygger den på s.k. modellanpassning. Med hjälp de av V

g oberoende variablerna i analysen och interaktionerna dem emellan

prediceras den fördelning, som gäller för den beroende variabeln i de olika undergrupperna. I de analyser vi här skall genomföra utgör studiemedlens rekryteringseffekt SMED den beroende variabeln, medan socialgrupp SOC, kön, ålder ÅLD och utbildningslängd UTB är oberoende variabler. När det gäller utbildningens längd har vi gjort en dikotomisering

çså, utbildningar omfattande 120 poäng eller betraktas

att mera som långa utbildningar, medan de som omfattar mindre än 120 poäng ses i 550m korta. Med denna kategorisering kommer de långa utbildningar-

ina att i stort motsvara de traditionella högskoleutbildningarna,

me-

dan de korta i stort motsvarar de utbildningar, som införlivades med

i högskolan i samband med reformen 1977. Även åldersvariabeln är dikotomiserad så studerande födda att i 1967 eller tidigare utgör en äldre grupp, medan övriga här kallas yngre studerande. Som vi tidigare angivit är undersökningsgruppen avgränsad till att gälla studerande i åldrarna upp till 30 år, vilket innebär att även vår äldregrupp är förhållandevis ung. Som jämförelse kan nämnas, att medianåldern för dem som påbörjar en viss högtskoleutbildning läsåret 198990 var 24 år och för dem som för första gången bedriver högskolestudier var medianåldern 22 år SCB 1992 ps. 7. Som vi redovisade i kapitel 5 kan man med loglineär analys utgå från en fullständig modell dvs. en modell, vilken innefattar alla hu- vudeffekter och alla interaktioner och med vars hjälp den beroende variabelns fördelning exakt återskapas. Sedan kan modellen reduceras stegvis och man prövar i vilken utsträckning detta ger upphov till avvikelser mellan den beroende variabelns faktiska fördelning och den fördelning som prediceras av modellen. Vid logltanalyserna har vi gått den motsatta vägen. Vi startade nämligen med s.k. basmoen dell, vilken antar att den beroende variabeln inte alls påverkas av de oberoende. I vårt fall innebär detta att basmodellen utgår från antagandet att studiemedlens rekryteringseffekter är lika stora i samtliga de 24 undergrupper får vid en samtidig indelning efter alla de oberoende variablerna 3 SOC 2 KÖN 2 ÅLD 2 UTB. Om detta x x x antagande visar sig vara felaktigt, bygger man successivt in de oberoende variablernas effekter i modellen och granskar i vad mån den

sig den observerade. Detta har SOU 199212 predicerade fördelningen närmar 2 till 5 i tabell 7.5. Om får en signifikant Kapitel 7 gjorts i modellerna man förbättring den predicerade fördelningen, anger detta att den obeav roende variabeln har signifikant inverkan den beroende. I näsen bygger successivt ut modellen också med interaktioner ta steg man mellan de oberoende variablerna och granskar i vad mån den predicerade fördelningen närmar sig den observerade. Eftersom vi primärt intresserade i vilken utsträckning studiemedlen påverkat socialär av gruppsskillnaderna, kommer vi här att redovisa enbart de interaktio-

där den sociala bakgrundsvariabeln ingår. ner mått modellens anpassning erhålls GZ-värden vars fördel- Som approximativt överensstämmer med den för Chi2. ning I tabell 7.5 nedan, vi de olika modeller som här prövats samt anger GZ-värden och frihetsgrader Df är förbundna med respektide som AG den förbättring skett i anpassningen jämve modell. anger som fört med närmast föregående modell och ADf anger det antal frihets-

är förbundna med A62. grader som Som framgår tabell 7.5 inga AGZ-värden för modellerna av anges 11 och 13. Anledning härtill är, att de utgör utgångsmodeller för

de därpå närmast följande modellerna, där vi prövar interaktionen oberoende variabler. För att ett renodlat mått en såmellan tre interaktion, förutom socialgrupp innehåller två andra obedan som roende variabler, bör nämligen först eliminera de interaktioner, man socialgrupp och och de övriga två. Så ser som finns mellan var en av vi för modell 10 interaktionen mellan socialgrupp, kön som anger och utbildning att vi i modell 6 har med interaktionen mellan socialkön och i modell 9 kompletteras denna modell också med grupp och interaktionen mellan socialgrupp och utbildning. Med den sistnämnda modellen utgångspunkt kan vi sedan se i modell 10 i vilken som grad interaktionen mellan alla tre variablerna förbättrar modellan-

passningen.

Tabell 7.5 Studiemedlens rekryteringseffekter i relation till socialgrupp, SOU 1992122 kön, ålder samt högskoleutbildning. Resultat av logit-analyser. K ap e I 7 Studerande 1990.

anger Basmodellen modell l prövar som tidigare nämnts hypotesen att istudiemedlens rekryteringseffekter är lika starka i alla de undergrupper, som erhålls då de studerande samtidigt indelas efter de fyra oberoende variablerna. Som framgår av det höga GZ-värdet 102.59 vid Df 23 måste denna hypotes förkastas. Studiemedlens rekryteringseffekter varierar följaktligen avsevärt undergrupperna emellan. I modellerna 2 till 5 granskar vi om det finns några skillnader i rekryteringseffekter mellan socialgrupper, kön, åldersgrupper respektive mellan studerande på korta och studerande långa utbildningar. Som framgår av AG varierar rekryteringseffekterna mycket starkt med social bakgrund. Denna variation har vi tidigare beskrivit i tabell 7.3 och där framgick att rekryteringseffekterna var starkast i socialgrupp III och svagast i grupp På samma sätt har vi tidigare i tabell 7.2 konstaterat viss könsen skillnad vad gäller rekryteringseffekterna så till vida att de var starkast bland kvinnorna. Av tabell 7.5 framgår att denna skillnad dock inte är signifikant för dem som studerade 1990. Detta hindrar emellertid inte att den bör tillmätas en viss betydelse. Som framgått av tabell 7.2 har studiemedlen ända sedan slutet av 60-talet varit av något större betydelse för kvinnor än för män även om skillnaderna vid varje enskilt tillfälle varit förhållandevis små. Av modellerna 4 och 5 framgår att rekryteringseffekterna varierar med såväl ålder som med utbildningens längd. När det gäller den sistnämnda variabeln består skillnaden däri, att studiemedlen varit av

större betydelse för dem korta utbildningar än för dem långa. SOU 199212 Inom den förstnämnda år det nämligen 48 procent som Kapitel 7 gruppen kunnat påbörja högre utbildning tack vare tillgången till studiemedel, vilket skall jämföras med 43 procent för dem de längre utbildningarna. Den relativt starka skillnad mellan åldersgrupperna, som kommer till uttryck i modell är synnerligen intressant därför att det inte enbart handlar rekryteringsskillnad mellan yngre och äldre stuom en derande, utan skillnad som dessutom varierar med social bakom en grund, vilket framgår av modell I tabell 7.6 nedan granskar vi närmare detta samspel mellan socialålder och studiemedlens rekryteringseffekter. grupp, Tabell 7.6 Studiemedlens rekryteringseñekter i relation till socialgrupp och ålder bland studerande 1990.Procent.

Av totalvärdena framgår att studiemedlen varit av större betydelse för möjligheterna att påbörja studier bland äldre jämfört med yngre studerande. Går vi sedan in i tabellen och granskar rekryteringseffekterna för de olika undergrupperna, får vi där förklaringen till den signifikanta interaktionen mellan socialgrupp och ålder. Som dessa värden visar har studiemedlen haft utjämningseffekt bland såväl en äldre studerande, men effekten är starkast bland de förstsom yngre nämnda. Nu kan ställa sig frågan om de rekryteringseffekter som framman träder i tabell 7.6 är i samklang med studiestödssystemets övergipande mål. Ja, i ett avseende är de det, nämligen i det att de haft en socialt utjämnande effekt såväl bland yngre som bland äldre studerande. Däremot ställa sig något tvekande till det förhållandet att kan man rekryteringseffekterna såväl de generella som de selektiva är star- - kast bland de äldre. Vad i dag framför allt betonas är behovet som ökad rekrytering av unga studerande till högskolan. För att av en värdera resultaten i tabell 7.6 måste man emellertid beakta hur de två åldersgrupperna definierats. Som vi tidigare redovisat är undersökningsgruppen sammansatt enbart av studerande i åldersgruptill 30 år, vilket innebär att vår kategori äldre utgörs av perna upp

studerande i åldrarna från 23 år upp till 30. Om vi beaktar att medi- SOU 1992122 anåldern för nybörjarna på en viss kurs var 24 år och att vår under- Kapitel 7 sökningsgrupp inte består av enbart nybörjare kan inte äldregruppen betraktas som särskilt gammal i detta större perspektiv. Går vi nu tillbaka till tabell 7.5, kan vi konstatera att ingen av de övriga modellerna ger uttryck för några signifikanta interaktioner. På grundval av detta kan vi dra följande slutsatser Studiemedlens sociala utjämningseffekt är av samma storleks- ordning för såväl män som kvinnor modell 6 och detta gäller dessutom när vi också tar hänsyn till den valda utbildningen modell 10 liksom de studerandes ålder modell 14. Studiemedlens sociala utjämningseffekt är av samma storleks- ordning på långa och på korta utbildningar modell 8 och detta gäller för såväl yngre som äldre studerande modell 12.

8 Sammanfattande diskussion S°U1°92122

Kapitel 8

l detta kapitel skall vi huvudsakligen ägna oss åt att diskutera den för hela rapporten centrala frågeställningen I vilken utsträckning har samhällets studieekonomiska insatser mildrat den sociala snedrekryteringen till högre utbildning Frågan är inte helt lätt att besvara, men möjligheterna härtill är dock större i Sverige än i flertalet andra länder, eftersom man här genomfört ett flertal undersökningar stora och riksrepresentativa grupper. Om vi först betraktar rekryteringen till det gymnasiala stadiet, finns det indikatorer som tyder på att studiestödet den s.k. studiehjälpen på denna nivå haft utjämnande inverkan. I relativt en en omfattande undersökning genomfördes 1989 till 1991 i Östersom sund tillfrågades såväl elever föräldrar, vilken betydelse det ekosom nomiska stödet hade för valet av gymnasiestudier. Frågan ställdes både i direkt anslutning till själva valet samt två år senare då majoriteten hade en relativt lång erfarenhet hur stödet fungerat. Vid båda av tillfällena var det drygt 10 procent i den lägsta socialgruppen i detta fall definierad som en låginkomstgrupp som uppgav att tillgången till studiehjälpen varit av vikt för påbörjandet av gymnasiestudier. Motsvarande andel i den högsta inkomstgruppen grupp I uppgick endast till några procent. Granskar vi enbart dem, som studerade de tre- eller fyraåriga linjerna, var det var tionde elev från den lägsta gruppen jämfört med endast var femtionde från den högsta, som påstod att de troligen skulle valt en kortare utbildning, om det inte funnits något studiestöd. I tabell 8.1 sammanfattas några av resultaten från den enkätunav dersökningarna som genomfördes, då större delen eleverna befann av sig i gymnasieskolans andra årskurs. Som framgår är samståmmigheten mellan elever och föräldrar relativt hög inom vardera gruppen, låt vara att eleverna i grupp I tillmäter studiestödet något större betydelse än föräldrarna. Nämnas kan också att resultatbilden blir densamma om undersökningsmaterialet indelas efter kön, skillnaderna inom respektive grupp är mycket små mellan kvinnliga och manliga elever.

Tabell 8.1 Vilka följder hade det fått om det inte hade funnits något stu- SOU 1992122 diestöd Uppfattningar bland föräldrar och elever från hög re- K pl e l 8 spektive låg inkomstgrupp.

Procent som svarat Föräldrar Elever att det troligen Grupp l Grupp lll Grupp l Grupp lll

inte blivit någon 1 13 5 16 gymnasieutbildning 10 3 9 - blivit en kortare l utbildning

Vi är medvetna att undersökningsresultaten är bundna till en om viss tidsperiod och till ett visst geografiskt område och därför har begränsade generaliseringsmöjligheter. Eftersom resultatbilden är så klar och dessutom stöds av tidigare forskning vågar vi emellertid - påstå, att utan det existerande stödet skulle den sociala snedrekryteringen till den gymnasiala utbildningen varit än kraftigare. Speciellt gäller detta för de längre teoretiska linjerna, de linjer som ger den bredaste behörigheten för vidare studier. Vi skall övergå till att diskutera, vad samhällets studieekonomiska insatser betytt för att påverka rekryteringen till de eftergymnasiala utbildningarna. Har tillgången till studiemedel medfört, att det blivit större andel från lägre socialgrupp bland de studerande vid unien versitet och högskolor Med utgångspunkt från de data, som presenterats i denna rapport, kan denna fråga utan ringaste tvivel besvaras jakande.

Procent sou 1992122 Kapitel 8

0 r I I r I 1970 1975 1980 1985 1990

Figur 8.1 Andelen som kunnat påbörja högskolestudier mellan 1970 och 1990 tack vare studiemedlen. Jämförelser mellan studerande från olika socialgrupper.

Som framgår av figur 8.1 har andelen av s.k. studiemedelsrekryterade under de senaste decennierna varit klart högre från socialgrupp III än från socialgrupp medan grupp intar en mellanställning. Av figuren framgår också att andelen som kunnat påbörja högskolestudier tack vare studiemedlen ökat successivt inom strängt taget alla grupper. Dock har ökningen varit starkare i grupp I än i grupp III. Vid början på 70-talet uppgick differensen mellan grupperna till 25 procentenheter en differens som krympt till 15 enheter tjugo år se- nare. Studiemedlens sociala utjämningseffekt har således blivit förhållandevis svagare. Orsakerna härtill torde bl.a. sammanhänga med den ekonomiska utjämning som skett mellan olika samhällsgrupper. Vidare att man i allt större utsträckning börjat betrakta de studerande som ekonomiskt självständiga. Härmed torde också villigheten att ge ekonomisk hjälp avtagit även bland relativt välbärgade föräldrar i socialgrupp vilket i sin tur gjort de studerande från denna grupp mer beroende av det statliga studiestödet. Trots att den sociala utjämningseffekten minskat, kan vi sålunda konstatera, att det fortfarande är en större andel av de studerande från de lägre socialgrupperna som kunnat påbörja sin högskoleutbildning tack vare studiemedlen.

fråga vi emellertid inte berört hittills är, hur det går för de SOU 199212 En som studiemedelsrekryterade och då speciellt de många bland dessa som Kapitel 8 från lägre socialgrupp. Är de lika framgångsrika i sina stukommer vilka skulle ha påbörjat sina studier även om det inte dier som de, hade funnits några studiemedel Vissa uppgifter härom återfinns i tabell 8.2, bygger på data från utvärdering gjord för UHÃ Reusom en terberg Svensson 1983. Av tabell 8.2 framgår att de studiemedelsrekryterade, som kommer från socialgrupp har klart lägre examensfrekvens än de övriga i Detta gäller däremot inte för motsvarande kategori från denna grupp. II och III. De har fullföljt sina studier fram till en akademisk grupp övriga inom dessa Även avlagd examen lika ofta som grupper. om en är ett relativt grovt mått studieframgång, tyder de redoviexamen sade siffrorna på att studiemedlen inte bara är av större betydelse för rekryteringen inom lägre socialgrupper, utan även att de härifrån rekryterar ungdomar med bättre studieförutsättningar. En slutsats också stöds de resultat som presenterades i kapitel som av

Tabell 8.2 Andelen avlagt akademisk examen bland de studiemedelssom rekryterade respektive bland de övriga. Studerande som påbörjat sina studier omkring 1970 respektive 1975.

Så här långt framstår studiemedlens sociala utjämningseffekt i en mycket dager, så till vida att de starkt bidragit till att öka gynnsam andelen från lägre socialgrupper bland de studerande inom den eftergymnasiala utbildningen. Innebär detta konstaterande också att studiemedlen medverkat till utjämna de sociala skillnaderna i övergångsfrekvens från gymnasieatt skolan till högskolan Vid första anblick kan svaret denna fråga en självklart, som vi visade i kapitel kan rekryteringssynas vara men effekter mätas olika sätt. Antingen kan man ställa antalet studiemedelsrekryterade i relation till samtliga som påbörjat högre studier eller i relation till samtliga som har behörighet för sådana studier. I detta kapitel har vi hittills använt den förstnämnda tekniken och då framträder onekligen rekryteringseffekten mera påtagligt i lägre

grupper. I kapitel 5 däremot tillämpades den senare tekniken, varvid SOU 1992122 resultatbilden blev delvis annorlunda. Kapitel 8 Varför ger de två mätmetoderna olika resultat Vilken metod leder oss till det korrekta svaret Eftersom dessa båda frågor måste anses ytterst väsentliga, skall vi g behandla dem relativt utförligt. För de tre äldsta kohorterna har vi möjlighet att att bestämma rek- . 3 ryteringseffekten enligt båda metoderna. Uppgifterna är hämtade från Reuterberg och Svensson 1987a s. 64-66. Undersökningsmaterialet skiljer sig från det som användes i kapitel så till vida att det innehåller dem som påbörjat en traditionell högskoleutbildning även ef- 4 års ålder. ter 21 - Som framgår av tabell 8.3 sjunker studiemedlens rekryteringseffekt avsevärt när vi skiftar referensgrupp. Detta är helt naturligt eftersom antalet studiemedelsrekryterade är konstant, medan det totala antalet gymnasieelever är betydligt större än det antal som påbörjat högskolestudier. Man kan också uttrycka detta förhållande så, att när studiemedlens rekryteringseffekt studeras bland samtliga gymnasister, påverkas rekryteringsmåttet också av storleken på den påbörgrupp som jat högskolestudier. När effekten studeras bland dem som verkligen påbörjat en högskoleutbildning, inverkar däremot inte denna grupp på rekryteringsmåttet. Detta leder till att rekryteringseffekten blir lägre då den studeras bland gymnasisterna än bland de högskolestuderande.

Tabell 8.3 Andelen studiemedelsrekryterade till traditionella högskoleutbildningar i förhållande till olika referensgrupper. Referensgrupp Ãrskull 1948 Ärskull Ãrskull 1953 1963

Gr. I Gr. lH-Ill Gr. I Gr. II+III Gr. l Gr. ll-l-lll

Samtliga som på- 12 34 22 36 23 39 börjat trad. högskolestudier Samtliga med 3- 8 18 11 12 12 12 eller 4-årig gymnasieutbildning

Det är emellertid inte bara så att rekryteringseffekten minskar. Den minskar också snabbast i lägre socialgrupper. Detta sammanhänger med att en betydligt större andel av gymnasisterna från lägre grupper går vidare till universitet och högskolor. Detta åskådlig-

antalet studiemedelsrekryterade från olika socialgörs i ñgur 8.2, där

relateras till samtliga inom gruppen som grupper högskolestudier förhållandet mellan svarta och streckpåbörjat ade ytor 3- eller 41-årig gymnasielinje förhållandet mellan fullföljt en och streckade + vita ytor. svarta

Soculqxupp I Soclalqtupp 110111

Ä

|..

Antalet studlomdelsrekrytorade. dvs det antal högskolestudennde från 3- och l-klga qymutellnjer som troligen eller slkerllgen inte påbörjat studie utan tillgång till studicmdol.

Totala antalet högskolostudorando från 3- och 7Å qymnuuloltnjor. l-Iriga

Antalet från 3- och 4-1219 linjer sou g pdböxjat traditionella högskolestudier.

rekryteringseffekt bland de högskolestuderande Figur 8.2 Studiemedlens bland samtliga fullñlit 3- eller O-årig gyml respektive som Ytornas storlek år proportionell mot respektive nasielinie 2. kategoris storlek i årskull 1963.

redovisats i tabell 8.3 och ñgur 8.2 anser vi att Med de resultat som frågan blivit besvarad. Så till den andra frågan. Svaret den första vill uppnå med studiemedlen, närmare bedenna beror vad man ambitionsnivå eftersträvar i frågan om social utstämt vilken man

jåmning. Är målet göra högskolestuderande mera rättvis samatt gruppen hänseende, kan använda sig av den metod som mansatt i socialt man nyttjar de högskolestuderande som referensgrupp.

ambitiösare målsättning, nämligen att elimi- Har man däremot en sociala skillnaderna i övergångsfrekvens till eller reducera de nera utbildning, är den andra metoden mer korrekt. högre 8.3 är rekryteringseffekten genomgående Som framgår av tabell socialgrupper, då de högskolestuderande används som starkare i lägre

referensgrupp Däremot varierar utfallet, när gymnasisterna får bilda SOU 1992122 referensgrupp. I detta fallet framträder en starkare effekt i grupp Kapitel 8 och [Il enbart bland dem som studerade i början 1970-talet årskull 48. Att studiemedlen då även svarade mot den ambitiösare målsättningen och medverkade till att reducera skillnaderna i övergångsfrekvens mellan socialgrupperna, kan bero på att studiemedlen hade en utformning som speciellt attraherar ungdomar från arbetarhem för- utom en relativt stor bidragsdel också ett förmånligt återbetalnings system. Som diskuterades i kapitel 5 torde emellertid också andra än rent studieñnansiella förhållanden bidragit till den utjåmningssynur punkt positiva resultatbilden. En sådan omständighet kan det vara faktum att andelen från lägre socialgrupp, genomgick 3- eller 4som åriga gymnasielinjer, Ökade starkt under 70- och 80-talet. Så t.ex. var övergångsprocenten till dessa linjer bland 48-orna närmare fem gånger högre i grupp än i grupp IlI. Bland 63-orna var övergången endast cirka tre gånger högre Reuterberg Svensson l987a 36. s. Antyder utvecklingen under 70- och 80-talet att samhällets studieekonomiska insatser varit mer framgångsrika det gymnasiala stadiet än på det eftergymnasiala En rimlig tolkning resultaten är, av att tack vare studiehjälpen har andelen studerande från lägre socialgrupp ökat på de 3- och 41-åriga linjerna. Däremot har inte studie medlen i samma omfattning förmått den ökande andelen gymnasister från lägre samhällsklasser att fortsätta sina studier högskolenivå. Även studiemedlen inte sedan början 70-talet förmått om av reducera skillnaderna mellan högre och lägre socialgrupp, vad gäller övergångsfrekvens till universitet och högskola, de även härefsynes ter spelat en viktig roll, så till vida att de hela tiden reducerat de sociala skillnaderna mellan ungdomar med goda studieförutsättningar figur 5.6. Ett resultat av detta har blivit att de elever studiesom medlen lyckats rekrytera från lägre socialgrupp har gjort en mer framgångsrik studiekarriär än motsvarande elever från högre socialgrupp tabell 8.2. Det senast gjorda konstaterandet innebär emellertid ingalunda, att man med hjälp av studiemedlen lyckats rekrytera alla studiebegåvade ungdomar från lägre socialgrupp. Således är det mindre än hälften av arbetarbarnen födda 1948, vilka i trettonårsåldern uppvisade mycket höga intelligensresultat högsta decilvärdet, som senare påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel bland akademikerbarn ligger kring 90 procent Svensson 1980 s. 87. Vidare framgår det pågåav en nu ende undersökning, baserad på individer födda tjugo år att senare,

begåvningsreserv i socialgrupp Ill SOU 1992122 det fortfarande finns en stor Kapitel 8 Hammarström manus. Möjligen skulle studiemedlen åter kunna bli ett kraftfullare instrupåverka rekryteringen till högre studier och även bidra ment för att reducera de sociala skillnaderna i övergångsfrekvensen. För att till att skall lyckas torde dock krävas relativt stora ingrepp i det nuvadetta studiemedelssystemet. En åtgärd att ändra återbetalningsrande vore reglerna, så de våldsamt ökande studieskulderna minskas. Detta att speciellt rekryteringen gymnasister från socialgrupp skulle gynna av i kapitel 6 är det fler härifrån som avstår från III, som vi visade studieskulder. Än högre studier på grund av rädslan för stora mer stärka studiemedlens sociala utjämningseffekt, om man skulle man övergick till selektivt system som i första hand gynnar studeett mer från de ekonomiskt svagaste samhällsklasserna. Av såväl politirande administrativa skäl dock sådan övergång vara svårska som synes en genomförbar. studieñnansiella åtgärder helt eliminera de sociala skillna- Att med derna i övergångsfrekvens från gymnasial till postgymnasial utbildtorde däremot helt omöjligt. Härtill torde skillnaderna ning vara mellan i frågan sådana faktorer som studieintresse, yrgrupperna om kesaspiration, föräldrapåverkan m.fl. alltför stora. Detta faktum vara får dock inte hindra att förbättringar görs i studiemedelssystemet och speciellt sådana förbättringar är värde för ungdomar från de som av lägre samhällsklasserna. Att fler dessa till högre utbildning är av fråga individuell rättvisa, utan också av nämligen inte bara en om vikt för samhällsutvecklingen och landets framtida möjlighestörsta hävda sig i den internationella konkurrensen synpunkter ter att ofta framförts i den allmänna debatten under senare tid och som som framskymtar i det citat som får avsluta denna rapport. dominerande problem att skapa hög kvalitet och att Vi har som öka antalet utbildade på alla nivåer i den akademiska utbildsamtidigt För åstadkomma detta måste vi i princip öppna den akadeningen. att utbildningen för alla, har de begåvningsmässiga förutsättmiska som ningarna för kunna klara utbildningen, och även tillse att de får de att finansiella förutsättningarna härför. af Trolle 1990 s. 6.

Referenser SOU 1992122

Referenser

llAnderson, C.A. 1975. Expanding educational opportunities

conceptualization and measurements. Higher Education 393-408. Baker, F.B. 1981. Log-linear models a didactic. Journal of Educational Statistics 75-102. Bengtsson, 1972. Utbildningsval, utbildrzingsforskning och utbildningsplanering. Lund Studentlitteratur. Bishop, Y.M.M., Fienberg, S.E. Holland, P.W. 1975. Discrete Multivariate Analysis. Theory and Practice. Cambridge, MA Institute of Thechnology Press. CSN 1979. Studiestödsstatistik 196566-197778. Sundsvall Rapporter, Nr 3. CSN 1983. Studiestödsstatistik 197879-198283. Sundsvall Rappor ter, Nr 3. CSN 1984. Anlagsframställning 198586. Sundsvall. CSN 1989. Anslagsframställning 199091. Sundsvall. CSN 1991a. Från studiehjälp till ungdomsbidrag. Sundsvall Rapport nr 1. CSN 1991b. Anslagsfranzställning 199293. Sundsvall. Everitt, B.S. 1977. The Analysis of Contingency Tables. London Chapman and Hall. Forskningsrådsnämnden 1979. Rapport från ledningsgruppen för planering av studiesocial forskning. Stencil.

A-M. Svenningsson, L. 1971. Val ut- SOU 1992122 Gesser, B., Sellerberg, av bildning och yrke. Stockholm Statens offentliga utredningar, Nr 61. Referenser

Hammarström, M. manus. Varför inte högskola

Hellevik, O. 1980. Kausalanalyse krysstabeller. Oslo Universitetsav förlaget.

Härnqvist, K. Grahm, 1963. Vägen genom gymnasiet. Stockholm Statens offentliga utredningar, Nr 15.

Härnqvist, K. 1979. Några synpunkter studiesocial forskning. Stencil.

Lundquist, O. 1989. Studiestöd för vuxna. Utveckling, utnyttjande, utfall. Acta Universitatis Gothoburgensis.

Mc Cullagh, P. Nelder, J.A. 1983. Generalized Linear Models. Cambridge University Press.

Nilsson, A. 1984. Studiefinansiering och social rekrytering till högre utbildning 1920-1976. Lund Skrifter utgivna av ekonomisk-historiska föreningen.

Nilsson, A. Svensson, L. 1991. Familjeekonomi och utbildningsval. Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Preliminär version.

Noonan, R. Elgqvist-Saltzman, 1982. Some notes on comparing changes in educational enrollment and transition rates. Scandinavian Journal of Educational Research 26, 1 141-160. , Norusis, M.J. 1988. SPSS-X Advanced Statistics Guide. Chicago SPSS Inc.

Reuterberg, S-E. 1984. Studiemedel och rekrytering till högskolan. Acta Universitatis Gothoburgensis.

Reuterberg, S-E. 1985. On comparing transition rate gains. Scandinavian Journal of Educational Research 29, 175-190.

Reuterberg S-E. Svensson, A. 1983. Studiemedel som rekryte- SOU 1992122 ringsinstrument och ñnansieringskälla. UHÃFOU Projektrapport. Referenser 198301.

Reuterberg, S-E. Svensson, A. 1985. Studiehjälpens betydelse för eleverna i gymnasieskolan. Rapporter från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. 198502.

Reuterberg, S-E. Svensson, A. 1987a. Studiemedel medel för jämlikhet UHÃFoU. Projektrapport. 198701.

Reuterberg, S-E. Svensson, A. 1987b. Student financial aid and participation in Swedish higher education. The effect of background variables on transition to higher education. Scandinavian Journal of Educational Research, 31, 139-150.

Reuterberg, S-E. Svensson, A. 19870. Student financial aid and participation in Swedish higher education. II. Recruitment effects of student financial aid. Scandinavian Journal of Educational Research, 31, 151-161.

Reuterberg, S-E. Svensson, A. 1988. Studiehjälp och gymnasial utbildning. Utgångspunkter för ett studieekonomiskt projekt. Publikationer från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. 198810.

Reuterberg, S-E. Svensson, A. 1990. Ekonomins betydelse för gymnasievalet. Publikationer från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. 199001.

Reuterberg, S-E. Svensson, A. 1991. Spelar pengar någon roll Elevers och föräldrars syn på studiestödet i gymnasieskolan. Rapporter från institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. 199115.

Ruin, O. 1979. Studentmakt och statsmakt. Stockholm Liber Förlag.

SOU 1936. Utredning rörande de svenska universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden. Stockholm Statens offentliga utredningar, Nr 34.

studiehjälp. Studiehjälpsutredningen. Stockholm SOU 1992122 SOU 1963a. Bättre utredningar, Nr 48. Referenser Statens offentliga

1963b. Studentrekrytering och studentekonomi. Studiesociala SOU II. Stockholm Statens offentliga utredningar, Nr 53. utredningen

1963c. Rätt till studiemedel. Studiesociala utredningen IV. SOU Stockholm Statens offentliga utredningar, Nr 74.

1977. Studiestöd. Alternativa utvecklingslinjer. Studiestödsut- SOU redningen. Stockholm Statens offentliga utredningar, Nr 31.

1980. Studiestöd för 16-19-åringar i gymnasial utbildning. Stu- SOU diestödsutredningen. Stockholm Statens offentliga utredningar, Nr

25.

Studiemedel. Betänkande från Studiemedelskommittén. SOU 1987. Stockholm Statens offentliga utredningar, Nr 39.

centralbyrån 1992. Högskolan. Grundutbildning Nybör- Statistiska jare läsåret 199091. Statistiska meddelanden 9201.

L. 1971. Social differentiering i student och realpo- Svenningsson, I Gesser, B., Sellerberg, A-M. Svenningsson, L. pulationerna. 1971. Universitet och högskolor. Stockholm Statens offentliga utred-

ningar, Nr 61.

A. 1980. On equality and university education in Swe- Svensson, den. Scandinavian Journal of Educational Research, 24, 79-92. ä h

A. 1981. Jämlikhet i högskolan ñktion eller realitet Svensson, - UHÄ-rapport, Nr 25 .

A. 1984. Lika möjligheter till utbildning I Utbildnings- Svensson, årsbok 198384. Stockholm Statistiska centralbyrån. statistisk

A. 1985. Högskolestudier attraktivare för kvinnor Svensson, - UHÃFOU Projektrapport 19851.

Svensson, A. Reuterberg, S-E. 1991. Låna för livet. Högskolestuderandes på de studiemedlen. CSN, Rapport nr 1991. syn nya

Utbildningsdepartementet 1985. Utredning av studiemedelssystemet SOU 1992122 m.m. lKommittédirektiv. Dir. 198533. Referenser

af Trollle, U. 1990. Mot en internationell konkurrenskraftig akademisk utbildrning. Lund Studentlitteratur.

Statens offentliga utredningar 1992

Kronologisk förteckning

Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens 37. Psykiatrinochdesspatienter-levnadsförhållanden, - villkor i högskolan. U. vårdens innehållochutveckling.

Reglerför risker.Ett seminarium varför om 38.Fristående skolor.Bidrag ochelevavgifter. U. tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 39. Begreppet arbetsskada.

Psykisktstördas situationi kommunerna 40.Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. Fi.

-en probleminventerin socialtjänstens g ur 41.Angående vattenskotrar. M.

perspektiv.S. 42.Kretslopp Basenför hållbarstadsutveckling. M. - 4.PsykiatriniNorden -ett jämförande perspektiv. 43.EcocyclesTheBasisof Sustainable Urban - S.koncessionförförsåkringssammartslutningar. Fi. Development. M.

Nymervardesskattelag. 44.Resurser förhögskolans grundutbildning. U.

- Motiv. Del 45.Miljöfarligtavfall ochriktlinjer.M. - ansvar Författningstext ochbilagor.Del Fi. 46.Livskvalitetförpsykisktlångtidssjukaforskning - - Kompetensutveckling nationellstrategi.A. - en kringservice, stödochvård.

Fastighetstaxering m.m. Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, DelIl. Fi. 4- Ekonomioch tatt i kyrkan.C. 48.EffektivarestatistikstymingDenstatliga 10.Ett nytt bolagförrundradiosåndningar. Ku. statistikens finansiering ochsamordning. Fi. 11.I-astigltetsskatt. Fi. 49.EES-anpassningmarknadsföringslagstiftrtingen. av 12.Konstnärlighögskoleutbildning. U. C

13.Bundnaaktier.Ju. 50.Avgifterochhögkostnadsskydd inomåldre-och

14.Mindrekadmiumihandelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S

15.Ledningochledarskap i högskolannågra 51. Översyn sjöpolisen. Ju. - av perspektivochmöjligheter.U. 52.Ettsamhälle föralla.

16.Kroppenefterdöden. 53.Skatt dieselolja. Fi.

17.Densistaundersökningenobduktionen i ett 54.Merförmindre nya styrforrner förbam-och - psykologiskt paspektiv.S. ungdomspolitiken. C. 18.Tvångsvånd i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. 55.Rådför forskning och - om transporter l9.l..ångtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K.

20.Statenshurtdskola. ombildningfrånmyndighettill Rådförforskning om transporter och

aktiebolag. kommunikation. Bilagor.K.

21.Bostadsstöd till pensionärer. 56.Färjorochfarleder.K.

22.EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 57.Beskattning av vissanaturaförrnåner Fi. m.m. 23.Kontrollfrågoritulldatoriseringen m.m. Fi. 58.Miljöskulden. En hur miljöskulden rapportom 2A.Avregleradbostadsmarknad. Fi. utvecklas vi ingenting om gör. M.

25.Utvärdering försöksverksamheten 3-årig av med 59.Läraruppdraget. U.

yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60.Enklarereglerförstatsanstållda. Fi. 263mm till folkpension kvaliftkationsregler i 6l.Ett reformerat åklagarvåsende. Del.A ochB. Ju. internationella förhållanden. 62.Forskning ochutvecklingförtotalförsvaret-förslag

27. Istid.A. till åtgärder. Fö.

28.Kartläggning kasinospelenligtinternationella 63.Regionala av - roller - en perspektivstudie. C.

regler. Fi. 64.Utsikt mot framtidens regioner sjudebattinlägg. C. - 29.Smittskyddsinstitutet organisation ny förSveriges 65.Kartboken. C. nationellasmittskyddsfunktioner. 66.Västsverigeregioni utveckling.C. - 30.KreditförsälcringNågraaktuellaproblem.Fi. - 67.Fortsattreformering företagsbeskattrtingen. av Del

3l.Lagstiftrting om satellitsåndningar av Fi.

TV-prograrmKu. 68.långsiktigmiljöforskning. M. 32.NyaInlandsbanan. K. 69.Meningsfullvistelse asylförläggning. Ku.

33.Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 70.Telelag.K.

34.Fastighetsdatasystemets datorstrtrktur. M. 71.Bostadsförmedling i fonner.Fi. nya 35.Kart-ochmätningsutbildningar i nya skolformer.M. 72.Detkommunala medlemskapet. C.

36.RadioochTV i ett. Ku.

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Välfärdoch valfrihet service,stöd ochvård for 105. Administrativtstöd till Försvarsmakten. F6. . psykisktstörda. 106. Civilbeflilhavanta. F0. 74. Prova privat- Provningoch mätteknikinom SP 107. Kulturstod vidombyggnad. Ku. ochSMP i europaperspektiv. N. 108. VAL, Organisation TeknikEkonomi. lu. 75. Ekonomisk politik under kriserochi krig.Fi. 109.Investeringar i arrendejordbruket och andra 76. Skogspolitiken inför 2000-talet. Huvudbetän- arrenderttttsliga fragor.Ju. kande. Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor 110.Information ochden nya InformationsTeknolo Skogspolitiken inför 2000-talet. BilagorII. Jo. straff- och processrattsliga frågor m.m. Ju. - 77. Psykisktstörda i socialförsäkringen -ett lll. Den framtida skogsvardsorgartisationert. Jo. kunskapsunderlag. 112. Administrationen i kanslihuset. 78. Utredningen om vissa internationella insolvens- Klara administrationenBilaga.Fi. frågor.Ju. 113. Lag om företagsrekonstruktion. Ju. g 79.Statens fastigheter och lokaler ny organisation. 114. Malmoregionens traftksystem. Överenskomme - Ft. åtgärderi trafikens infrastruktur. K. â om 80. Kriminologisk och laiminalpolitisk forskning.Ju. 115. Kontroll i konkurrens -avveckling av AB Sve Trafikpolisen dubbeltbättre. Ju. Bilprovnings monopolpå kontrollbesiktning. K; g 81. mer än 82. Genteknik en utmaning.Ju. 116.Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft. - 83. Aktiebolagslagen och EG.Ju. 117.Konsumenterna och lågprisbutiken. studie En a 84. Ersättningför kränkning genom brott.Ju. ändrade køpvanor i dagligvaruhandeln. Jo. 85. Förvaltning av försvarsfastigheter. Fo. 118.Arvoden för vård hosprivatpraktiserande läkar 86.Ennytt betygssystem. U. ll9. Svensk tradgårdsnaring nuläge och utvecklin - 87. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och möjligheter. Jo. livsmedelsindustri för EG förslag om vegeta- 120.Allmänna arvsfonden. biliesektom, livsmedelsexponen ochdenekolo 121.Vissa mervärdeskattefragor. Fi. giska produktionen. lo. 122. Socialbakgrund studiestöd ochövergång till - 88.Veterinär verksamhetbehov, organisation och högre studier. U. ñnartsiering. Jo. 89. Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. - - - 90. Biobränslen för framtiden. Jo. 91. Biobränslen för framtiden. Bilagedel. Jo. 92.Pliktleverans. U. 93. Svensk skolai världen.U. 94. Skolaför bildning. U. 95.Den svenska marknaden för projektkapital statens nuvarande och framtidaroll. N. - 96. Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Ku. 97. Sparar vi för lite Hushâllssparandet i samhällsekonomin. Fi. 98.Kommunernas socialbidrag en kartläggning av nonner. kostnader m.m. 99. Rådgivningen inomjordbruket och trädgårdsnäringen. lo. 100.Staten och arbetsgivarorganisationema. Fi. 101. Försvarsmaktens hälso- och sjukvård.F6. 102. Myndigheternas förvaltningskostnader budgetering av pris-och loneforändringar. Fi. - 103. Fl-iU92. A. 104.Vår uppgiftefter Rio svensk handlingsplan inför 2000-talet. M.

Statens offentliga utredningar 1992

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Välfärdochvalfrihet service,stödochvärdför

Bundnaaktier. psykisktstörda.[73]

EES-anpassningkreditupplysningslagen. [22] Psykisktstördai socialförsäkringen kunskaps- - ett av Översyn sjöpoüsen. underlag. [77] av Ettreformeratåklagarväsende. Del och A B. [61] Bostadsbidragenklare rättvisare billigare.[89] - - - Utredningen internationella Kommunernas socialbidrag en kartläggning av om vissa insolvens- frågor.[78] normer, kostnader m.m. [98]

Arvodenför värdhosprivatpraktiserande läkare.[118] Kriminologiskochkriminalpolitiskforskning.[80] Trafikpolisen dubbeltbättre.[81] Allmännaarvsfonden. [120] mer än Genteknik en utmaning.[82] - Kommunikationsdepartementet Aktiebolagslagen ochEG.[83] Ersättningför kränkning brott [84] NyaInlandsbanan. [32] genom VAL, Organisation TeknikEkonomi.[108] Radför forskning om transponer ochkommunikation.

Investeringar i arrendejordbruket ochandraarrende- Rådför forskning om transporter ochkommunikation.

rättsliga frågor.[109] Bilagor.[55]

Informationoch den lnfonnationsT elmologin Färjorochfarleder.[56] nya straff- och processrattsliga frågor 10] Telelag.[70] - m.m. Lag företagsrekonsmrktion. [113] Malmöregionens uañksystem. Överenskommelse om om åtgärder i trañkensinfrastruktur. [114] Försvarsdepartementet Kontrolli konkurrensavveckling av AB Svensk - Bilprovnings monopolpåkontrollbesiktning. [115] Forskningochutvecklingför totalförsvaret-förslag

till åtgärder.[62] Finansdepartementet Förvaltning försvarsfastigheter. av [85] Försvarsmaktens hälso-ochsjukvård.[101] Koncession för försäkringssammansluuringar. [5]

Administrativtstödtill Försvarsmakten. [105] Nymervärdesskattelag.

Civilbefälhavama. [106] Motiv.Del - Förfaturingstext ochbilagor.Del [6] - Socialdepartementet Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.- Psykisktstördas situation i kommunerna Fastighetsskan.

probleminventeringsocialtjänstens Lângtidsutredningen 1992.[19] -en ur perspektiv. [3] Psykiatrin i Norden jämförande Konuollfrâgoritulldatoriseringen m.m. [23] - ett perspektiv.[4] Kroppen efterdöden. [16] Avreglerad bostadsmarknad. [24]

Den sista undersökningen obduktionen i Kartläggning kasinospelenligtinternationella av - - ett psykologiskt regler.[28] perspektiv.[17] Tvångsvârd i socialtjänsten KreditförsäkringNågraaktuellaproblem.[30] - ansvar ochinnehåll.[18] - Statens hundskola. Risk-ochskadehantering i statligverksamhet. [40] ombildningfrånmyndighettill aktiebolag.[20] Avregleradbostadsmarknad. Del11.[47] till pensionärer. Effektivarestatistikstynring Denstatliga statistikens Bostadsstöd [21] finansiering ochsamordning. [48] Rätten till folkpension kvaliñkationsregleri - Skattpâdieselolja.[53] internationella förhållanden. [26] Beskattning vissanaturaförmäner av m.m. [57] Smittskyddsinstitutet organisation ny för Sveriges - Enklarereglerförstatsanställda. [60] nationella smittskyddsfunktioner. [29] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del Psykiatrin och dess patienter levnadsförhållanden, - [67] vårdens innehållochutveckling. [37] arbetsskada. [39] Bostadsförmedling i nya former.[71] Begreppet Livskvalitet för psykisktlångtidssjuka Fkonomiskpolitikunderkriserochi krig.[75] Statens fastigheter ochlokaler ny organisation. [79] - forskningkringservice.stödochvärd.[46] - Spararvi förlite Hushállssparandet i samhälls- Avgifteroch högkosmadsskydd inom äldre- och ekonomin. [97] handikappomsorgen. [50] I Statenocharbetsgivarorgartisationema. [100] Ettsamhälle alla för [52]

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Myndigheternas förvaltningskostnader Arbetsmarknadsdepartemaentet

budgetering av pris- och löneförändringar. [102] nationell strategi.[7] - Kompetensutveckling - en Administrationen i kanslihuset. Årsarbetstid. [27] Klara administrationen Bilaga. [112] - FHU92 [103] Vissa mervärdeskattefrâgor. [121] uthyrning arbetskraft. Privat förmedlingoch av

Kulturdepartementet Utbildningsdepartementet Ennytt bolag för rundradiosändningar. [10] Frihet ansvar kompetens. Grundutbildningens satellitsändningarTV-program. - Lagstiftning om av villkor [31]

i högskolan. [1] Radiooch TV i [36] ett. Konstnärlig högskoleutbildning. [12] [69] Meningsfull vistelse asylförläggning. Ledning ochledarskap i högskolan nâgra perspektiv i arbetslivet.[96] - Förbudmot etniskdiskriminering och möjligheter.[15] Kulturstöd vidombyggnad. [107]

Utvärdering av försöksverksamheten med 3-árig

yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25] Näringsdepartementet

Fristående skolor. Bidragoch elevavgifter. [38] Prova privat Provningoch mätteknikinom SPoch Resurser för högskolans grundutbildning. [44] - SMPi europaperspektiv. [74] láraruppdraget. [59] Den svenska marknaden för projektkapital statens [86] - Ettnytt betygssystem. nuvarande och framtidamll. [95]

Pliktleverans. [92]

Svensk skolai världen. [93] Civildepartementet

Skola för bildning.[94] Ekonomi och rätt i kyrkan. [9] Social bakgrund studiestöd och övergångtill - Kasinospelsverksamheti folkrörelsemas tjänst 33 högre studier. [122] EES-anpassning av marknadsföringslagstifmingen.[

Jordbruksdepartementet Mer för mindre nya styrforrnerför barn- och ungdomspolitiken. [54] Mindre kadmiumi handelsgödsel. [14] Regionala roller en perspektivstudie. [63] Skogspolitikcn inför 200-talet. Huvudbetänkande. - Utsiktmot framtidens regioner sju debattinlägg. [76] - Kartboken. [65] Skogspolitiken inför200-talet. Bilagor [76] Västsverigeregioni utveckling. [66] Skogspolitiken inför 20-talet. BilagorII. [76] - Det kommunala medlemskapet [72] Åtgärder föratt förbereda Sveriges jordbnik och

livsmedelsindustri för EG förslag om vegetabilie- Miljö- och naturresursdepartement- sektorn, livsmedelsexporten ochden ekologiska Regler förrisker.Ett seminarium om varför vi tillåta produktionen. [87] mer föroreningar inneänute. [2] Veterinär verksamhet behov. organisation och Fastighetsdatasystemets datorstniktur. [34] finansiering. [88] Kart- och mamingsutbildningar i nya skolformer. Biobranslen för framtiden. [90] Angående vattenskotrar. [41] Biobranslen för framtiden. Bilagedel.[91] för hållbar stadsutveckling. [42] Rådgivningen inom jordbruket och Kretslopp- Basen

Eoocycles TheBasisof Sustainable UrbanDevelo trädgardsnäringen. [99] ment. [43] Den framtida skogsvardsorganisationen. [111] Miljöfarligt avfall ansvar och riktlinjer. [45] Konsumenterna och lâgprisbutiken. En studie av - Miljöskulden. En rapportom hur miljöskulden utvei ändrade köpvanor i dagligvaruhandeln. [111] lasom vi ingenting gör. [58] Svensk trädgårdsnäring nuläge och utvecklings - Långsiktig miljöforskning.[68] möjligheter. [119] yêjjpijpggifggfger Rio svensk handlingsplan inför 4P7.A - ...nu.;.;200[,I;talet,11g]

IWLFFH w. ä. LTH .. l

1992 l

p-rwx ut ..