Försvarets högskolor : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

högskolor

örsvarets

U

1993:42 Delbetänkande

avUtredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret LEMO

.w Statens offentliga

utredningar 1993:42 Försvarsdepartementet

Försvarets

högskolor

Delbetänkande Utredningen lednings- och

av om myndighetsorganisationen för försvaret LEMO Stockholm 1993

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget som ingår i C E Fritzes AB. Allmänna Förlaget ombesörjer också, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor, remissutsändningarav SOU och Ds.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 10647 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

REGERINGS KANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 9 l -38-13355-5 Stockholm 1993 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen

för Försvarsdepartementet

Genom beslut den 20 juni 1991 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Försvarsdepartementet, statsrådet Roine Carlsson, att tillkalla särskild en utredare för att göra en översyn av ledningsorganisationen på central och regional nivå inom totalförsvaret och myndighetsav strukturen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 27 juni 1991 särskild som utredare generaldirektören Gunnar Nordbeck. Som experter förordnades expeditions- och rättschefen Rolf Holmquist, departementsrádet Dan Ohlsson och departementsrádet Bo Riddarström. Holmquist entledigades den 5 maj 1992 då rättschefen Ann-Louise Eksborg förordnades att vara expert. Riddarström entledigades den 29 mars 1993 då departementsrádet Jan Landahl förordnades att vara expert.

Till sekreterare förordnades den juni 27 1991 rationaliseringschefen Åke Hjalmarsson.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om ledningsoch myndighetsorganisationen för försvaret LEMO.

Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet SOU 1993:42 Försvarets högskolor. Utredningens arbete fortsätter enligt direktiven.

Stockholm i maj 1993

Gunnar Nordbeck

Åke Hjalmarsson

4.4.2 Korta kurser 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.4.3 Forskning och metodstudier 42 . . . . . . . . . . . . . . .. 4.5 Personalresurser 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.6 Finansieringsformer 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

FÖRSVARSHÖGSKOLAN 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.1 Bakgrund 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.2 Uppgifter 47 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.3 Organisation 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.4 Verksamhet 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.4.1 Kursverksamhet 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.4.2 Övrig verksamhet 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.5 Personalresurser 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.6 Finansieringsformer 52 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Samband mellan MHS och FörvHS 53 . . . . . . . . . . . .. Utbildning i totalförsvar vid MHS och FörvHS 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. FHS situation 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. FHS ställning 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Forskningsanknytning 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Mål för organisationsöversynen 72 . . . . . . . . . . ..

ÖVERVÄGANDENOM OLIKA LÖSNINGAR 75 . . . . . . . . . .. 7.1 MHS ingår i Försvarsmakten 75 . . . . . . . . . . . . . . ..

7.2.1 Inom Försvarsmakten 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.2.2 Utanför Försvarsmakten 79 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 7.3 MHS, FörvHS och FHS i en organisation

utanför Försvarsmakten 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Värdering av de olika lösningarna 82 . . . . . . . ..

FÖRSLAG 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Organisation 89 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Lokalisering 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Kostnadsreducering 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Forskningsanknytning 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Annan än finansiell styrning . . . . . . . . . . . . . . Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SAMMANFATTNING

LEMO:s uppdrag omfattar en översyn av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.

I delbetänkandet SOU 1991:112 Försvarsmaktens ledning lämnade LEMO förslag om bl.a. en sammanhållen försvarsmaktsmyndighet bestående av främst den verksamhet som bedrivs inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning. statsmakterna har i allt väsentligt beslutat i enlighet med förslagen. Den nya myndigheten Försvarsmakten bildas den 1 juli 1994.

Den del av uppdraget som redovisas nu avser dels det förhållande som framdeles bör gälla mellan den nya Försvarsmakten och de tre skolorna Militärhögskolan HHS, Försvarets förvaltningshögskola FörvHS och Försvarshögskolan FHS, dels förhållandet mellan dessa tre skolor. Vidare behandlas frågan om den högre försvarsutbildningens forskningsanknytning.

Nuvarande organisatoriska struktur innebär att MMS ingår i den grupp myndigheter som betecknas som försvarsmakten. FörvHs och FHS ingår däremot inte i försvarsmakten.

Hål för organisationsöversynen

LEMO:s analys av aktuella och framtida förutsättningar för de tre skolornas verksamhet leder fram till att den organisatoriska lösning som LEMO föreslår bör bidra

till att följande mål kan nås i så hög grad som möjligt. Med hänsyn till att det är flera mål som eftersträvas kan avvägningar behöva ske mellan dem.

Försvarsmakten bör kunna utöva ett starkt inflytande på utbildningen högre officerare och på utbildningen av av civila som är anställda vid myndigheten.

Den högre militära utbildningen vid MHS och FörvHS bör kunna samordnas så att hög effektivitet kan nås.

Principen vertikalt sammanhållen förvaltnings- - med en utbildning på olika nivåer och för olika kategorier vid FörvHS bör kunna vidareutvecklas.

Kvaliteten i undervisningen i militära och civila ämnen i FHS totalförsvarsutbildning bör kunna stärkas.

Kvaliteten i utbildningen i totalförsvar vid MHS och - FörvHS bör kunna stärkas. En bättre samordning på utbildningens område mellan totalförsvarets militära och civila delar bör kunna utvecklas.

FHS identitet som en totalförsvarsinstitution bör kunna bevaras.

Kostnaderna för befintlig utbildning och administra- tion vid skolorna bör kunna sänkas.

Förutsättningar bör kunna skapas för en successiv kvalitetshöjning i den högre försvarsutbildningen genom olika former forskningsanknytning samt fördjupad av studie- och analysverksamhet.

Olika organisatoriska lösningar

LEMO har prövat fyra olika organisatoriska lösningar.

Den första innebär att MHS verksamhet ingår i Försvarsmakten, medan de två andra skolorna fortsätter att vara myndigheter under regeringen och alltså står utanför den nya Försvarsmakten.

Den andra lösningen innebär att verksamheten vid MHS och FörvHS har en gemensam ledning och ingår i Försvarsmakten. FHS ställning är oförändrad.

Den tredje lösningen innebär också att verksamheten vid HHS och FörvHS hålls samman i en organisation men att denna utgör en myndighet utanför Försvarsmakten. FHS ställning är oförändrad.

Den fjärde lösningen innebär att verksamheten vid HHS, FörvHS och FHS förs samman i en organisation ligger som utanför Försvarsmakten.

värdering av de olika lösningarna

Den lösning där MHS verksamhet ingår i Försvarsmakten, medan FörvHS och FHS är myndigheter utanför Försvarsmakten, uppnår få av de eftersträvade målen och den bör enligt LEMO:s uppfattning inte komma i fråga.

En bättre lösning är att verksamheten vid MHS och FörvHS hålls samman. Enligt LEMO:s uppfattning bör därvid MHS och FörvHS i en organisation utanför Försvarsmakten föredras framför en lösning där de två skolornas verksamhet ingår i försvarsmaktsmyndigheten.

Den lösning där verksamheten vid MHS, FörvHS och FHS hålls samman i en organisation utanför Försvarsmakten, är den som enligt LEMO:s uppfattning i de flesta avseenden når de eftersträvade målen. Denna lösning rymmer särskilt goda möjligheter att stärka kvaliteten i ut-

bildningen vid FHS, MHS och FörvHS, att samordna utbildning för totalförsvarets militära och civila delar, att sänka kostnaderna för befintlig verksamhet vid skolorna och att utveckla forskningsanknytningar för utbildning- LEMO tillmäter måluppfyllelsen på vart och ett av en. dessa områden stor betydelse.

LEMO:s slutsats är därför att verksamheten vid de tre skolorna bör föras samman i en organisation utanför Försvarsmakten och att väsentlig forskningsanknytning en bör utvecklas.

I det följande presenteras huvuddragen i LEMO:s förslag.

organisation

LEMO föreslår således att verksamheten vid MHS, FörvHS och FHS samlas i organisation. Denna organisation bör en myndighet hör till Försvarsdepartementet. vara en som Verksamheten utgör därmed inte en del av myndigheten Försvarsmakten.

har särskilt övervägt den högskoleorganisation- LEMO nya Av de alternativ som därvid har prövats har ens namn. LEMO funnit att namnet Försvarshögskolan är det lämpligaste. För att unvika missförstånd används i det följande arbetsnamnet Nya Försvarshögskolan för den nya organisationen.

I syfte att markera högskolekaraktären på verksamheten bör det finnas en styrelse som har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen bör högskolan ha en rektor.

Under rektorn bör verksamheten ledas av tre skolchefer för Högre totalförsvarsutbildning, för Högre militär

utbildning respektive för Förvaltningsutbildning utom sådan som utgör del av högre militär utbildning. Skolcheferna anordnar, leder och administrerar kurser pá några större områden.

För att ge råd om verksamhetens närmare inriktning bör finnas tre råd, ett för den högre totalförsvarsutbildningen, ett för den högre militära utbildningen och ett för förvaltningsutbildningen.

Vid myndigheten bör vidare finnas en forsknings- och studieavdelning som är indelad i institutioner och enheter för olika ämnen. De mer kvalificerade lärarna bör vara knutna till denna avdelning men ha undervisningsskyldighet vid de olika skolenheterna.

Den föreslagna organisationen har matriskaraktär. På ena ledden finns institutioner som bedriver forskning och tillhandahåller kvalificerade lärare och pá den andra ledden finns de olika kurser som högskolan erbjuder.

Verksamheten vid Nya Försvarshögskolan bör vara lokaliserad till Stockholm och Östersund. Den förvaltningsutbildning som för närvarande bedrivs i Karlstad bör flyttas till Östersund.

Kostnadsreduceringar

Syftet med den föreslagna organisationen är inte i första hand att åstadkomma ekonomiska besparingar. syftet är i stället främst att skapa förutsättningar för kvalitetshöjning och effektivitetsvinster. Ökade satsningar på olika områden kan också behöva göras. Icke desto mindre bör alla möjligheter till punktvisa kostnadssänkningar tas till vara.

LEMO exemplifierar några åtgärder som i samband med

organisationsförändringen kan ge kostnadssänkningar och föreslår att regeringen uppdrar åt Nya Försvarshögskolan att redovisa plan för hur sänkning av kostnadsnien en vån i befintlig verksamhet med sammantaget 5 milj. kr. skall kunna åstadkommas över en treårsperiod.

Porskningsanknytning

Ett viktigt motiv för LEMO:s förslag är att kvaliteten i den högre militära utbildningen och i den högre totalförsvarsutbildningen skall kunna förbättras genom att olika former av forskningsanknytning byggas upp i de viktigaste ämnena. Ett mål att huvudlärarna i kan vara de viktigaste ämnena skall ha genomgått forskarutbildning.

Vid Nya Försvarshögskolan bör bedrivas forskning i ämnen såsom strategi, operationer, taktik, teknik, militärt ledarskap, militärhistoria och försvarsekonomi så snart forskarutbildad personal finns tillgänglig på de olika områdena. Syftet är främst att stödja utbildningen.

På andra betydelsefulla områden, men där forskarresurser inte är tillgängliga, bör studie- och analysverksamhet vetenskaplig karaktär bedrivas: utan

Ett brett samarbete bör ske med universitet, högskolor och institut för att åstadkomma önskvärd forskningsanknytning i olika ämnen.

LEMO föreslår att regeringen uppdrar åt Nya Försvarshögskolan att utforma plan för hur forskningsanknytningen successivt bör byggas upp. För den första femársperien oden bör regeringen ange en planeringsram som ökar med förslagsvis 2 milj. kr. per år till en nivå av förslagsvis 10 milj. kr. Därefter bör en ny plan utformas för ytterligare en femårsperiod.

LEMO föreslår att den utökade forsknings- och studieverksamheten vid Nya Försvarshögskolan, således som syftar till att höja kvaliteten i den högre försvarsutbildningen, finansieras med motsvarande resursneden dragning vid Försvarets forskningsanstalt.

Finansiering

Verksamheten vid Nya Försvarshögskolan bör delas in i program. Utbildningen bör delas in i tre nämprogram, ligen Högre totalförsvarsutbildning, Högre militär utbildning och Förvaltningsutbildning. Ett särskilt program bör finnas för Forskning och studier.

Finansieringen bör i huvudsak spegla är intresvem som sent och som i egenskap av beställare bör få påverka verksamhetens inriktning och omfattning.

Mot denna bakgrund bör verksamheten inom 1 Högre program totalförsvarsutbildning styras och finansieras av uppdrag från regeringen och finansieras med anslag.

Program 2 Högre militär utbildning avser utbildning av högre officerare och bör styras uppdrag från Förav svarsmakten.

När det gäller program 3 Förvaltningsutbildning utom sådan som ingår i program 2 bör långa kurser finansieras med uppdrag från Försvarsmakten. Korta kurser bör finansieras med avgifter från respektive kursdeltagares arbetsgivare.

Program 4 Forskning och studier bör i väsentlig mån finansieras med uppdrag från regeringen och finansieras med anslag.

Annan än finansiell styrning

Verksamheten vid Nya Försvarshögskolan styrs också genom föreskrifter och chefsutnámningar.

Regeringen förutsätts i förordning ge en instruktion en för Nya Försvarshögskolan.

Styrelsen bör utses av regeringen med ledning av de grunder anges i högskolelagen. Styrelsens ordförande som bör kunna ha civil eller militär bakgrund. Regeringen en bör också förordna rektor bör kunna vara en militär som eller civil tjänsteman.

Skolcheferna och chefen för forsknings- och studieavdelningen bör förordnas av regeringen efter anmälan av styrelsen. De tre råden bör utses av styrelsen.

Regeringen förutsätts ange huvuddragen i utbildningen av yrkesofficerare i en förordning.

för regeringens föreskrifter utbildning av Inom ramen om yrkesofficerare bör Försvarsmakten få meddela kompletterande föreskrifter för den högre militära utbildningens inriktning och mål Samma bör gälla i fråga om m.m. längre förvaltningsutbildning.

Försvarsmakten bör också för dessa utbildningar få ge föreskrifter hur studieresultat skall värderas och om hur eleverna skall bedömas i olika avseenden.

Genomförande

Det är nödvändigt att statsmakterna tar ställning till MMS, FörvHS eller FHS skall ingå i den nya myndigom

heten Försvarsmakten när denna bildas. Det är av detta skäl lämpligt att försvarets nya högskoleorqanisation kan träda i kraft den 1 juli 1994.

1 UPPDRAGET

1.1 Direktiv

LEMO:s uppgift är att se över dels ledningsorganisationen på central och regional nivå inom totalförsvaret, dels myndighetsstrukturen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde dir. 1991:44.

I delbetänkandet SOU 1991:112 Försvarsmaktens ledning redovisades främst lednings- och strukturfrågor för försvarsmakten i stort samt verksamheten vid centrala staber i krig och fred. statsmakterna har i allt väsentligt beslutat prop. 199192:102, bet. 199192:FöU12, rskr. 199192:337 i enlighet med LEMO:s förslag.

Därmed kommer den 1 juli 1994 en ny, sammanhållen försvarsmaktsmyndighet att bildas på grundval av främst den verksamhet som bedrivs inom huvudprogrammen arméförband, marinförband och flygvapenförband samt operativ ledning. I delbetänkandet anförde LEMO att utredningen i det fortsatta arbetet avsåg att gå i genom verksamheten vid myndigheter som hör till Försvarsdepartementet för att pröva deras förhållande till den försvarsmaktsmynnya digheten. Dessa verksamheter avsågs då delas in i sådana som måste ingå i den i förhållande till i dag snävare avgränsade Försvarsmakten, sådana som för Försvarsmakten och väsentligen på dess uppdrag bör utföras särskilda av myndigheter och sådana där behovet kan tillgodoses av andra myndigheter och företag.

Militárhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola är myndigheter som utbildar personal för främst försvars-

makten. Verksamheten vid skolorna ingår i försvarsmaktutbildningssystem för officerare och civil personal. ens Försvarshögskolan meddelar totalförsvarsinriktad högre utbildning. En stor andel av kursdeltagarna utgörs av högre officerare ämnade för de högsta befattningarna i Försvarsmakten. Huvuddelen kursdeltagarna kommer dock av från de civila delarna av totalförsvaret.

Militärhögskolan tillhör för närvarande försvarsmakten medan Försvarets förvaltningshögskola och Försvarshögskolan inte inräknas i den.

Regeringen överlämnade med beslut den 11 februari 1993 vissa förslag från 1991 års försvarsforskningsutredning till LEMO för prövning. Ett av dessa förslag avser att utbildningen vid Militärhögskolan ges en bättre kontakt med forskningen.

I detta delbetänkande prövas det förhållande som framdeles bör gälla mellan Försvarsmakten och dessa skolor samt mellan de tre skolorna. Vidare behandlas frågan den högre försvarsutbildningens forskningsom anknytning. Det ingår inte i LEMO:s uppdrag att pröva utbildningens omfattning och inriktning.

1.2 Arbetsformer

översynen de tre skolornas organisation m.m. har av organiserats särskild delutredning inom LEMO. som en

För att experter biträda LEMO i detta arbete försom ordnade chefen för Försvarsdepartementet den 19 mars 1992 överste 1 Björn Rosén, den 11 november 1992 gr. kommendörkapten Bernt Hagberg och överste 1 gr. Jan Warren, den 4 december 1992 överste 1 gr. Rune Hall och den 9 mars 1993 generalmajor Krister Larsson.

Experternas uppdrag har varit att utföra preciserade utredningsuppgifter samt att skriftligt och muntligt rapportera dem till den särskilde utredaren.

Med ledning av bl.a. detta underlag har LEMO därefter format delbetänkandet.

I sitt arbete har LEMO kunnat använda underlag som ingår i bl.a. betänkandet SOU 1990:57 Personalutbildning inom totalförsvaret samt slutrapporten 1992-02-14 från den projektgrupp om ett Försvarsuniversitet överbesom fälhavaren tillkallat.

Karlstads kommun har med skrivelse till LEMO framfört synpunkter beträffande lokalisering av Försvarets förvaltningshögskola.

Den särskilde utredaren har i frågan rádgjort med den parlamentariska referensgrupp som är knuten till LEMO.

LEMO har löpande informerat företrädare för berörda centrala arbetstagarorganisationer om arbetet och berett dem tillfälle att framföra synpunkter.

2 UTBILDNING AV OFFICERARE OCH CIVIL PERSONAL

som en bakgrund till presentationen av verksamheten vid Militärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola och Försvarshögskolan redovisas i detta kapitel vissa uppgifter om utbildning personal för det militära av och civila försvaret. En fullständig och ännu tämligen aktuell bild tecknas i betänkandet SOU 1990:57 Personalutbildning inom totalförsvaret.

2.1 Utbildning av högre yrkesofficerare

För att meritera sig för högre befattningar och tjänstegrader utför yrkesofficerare växelvis praktisk tjänstgöring och genomgår vidareutbildning vid olika skolor. Föreskrifter om utbildningen finns i förordningen FFS 1980:29, omtryckt 1988:13 om utbildning till och av yrkesofficerare m.m.

I detta avsnitt presenteras översiktligt och med vissa förenklingar de viktigaste högre utbildningarna enligt förordningen.

En yrkesofficer som har genomgått föreskriven utbildning och har genomfört erforderlig praktisk tjänstgöring vid förband ansöker själv om att få genomgå vidareutbildning. Försvarsgrenschef, eller enligt dennes bemyndigande vederbörande myndighet, beslutar om antagning. En antagningsnämnd medverkar vid urval och antagning.

För att uppnå kompetens som kompanichef eller motsvarande i krigsorganisationen och plutonchef eller som mot-

svarande i fredsorganisationen skall en yrkesofficer ha genomgått vidareutbildning i form av högre kurs vid försvarsgrenens krigshögskola. Denna kurs har en längd av ett år. Efter bl.a. genomförd godkänd utbildning erca hålls tjänstegraden kapten nivå 5.

För att uppnå kompetens som bataljonschef eller motsvarande i krigsorganisationen och som kompanichef eller motsvarande i fredsorganisationen skall en yrkesofficer ha genomgått vidareutbildning i form av allmän kurs vid Militärhögskolan. Denna kurs har en längd av ca ett år. Efter b1.a. genomförd godkänd utbildning erhålls tjänstegraden major eller örlogskapten nivå 4.

För att uppnå kompetens som bataljonschef eller högre

chefsbefattningar i fredsorganisationen skall yrkes-

en officer ha genomgått vidareutbildning i form av högre kurs vid Militärhögskolan. Denna kurs har en längd av ca två år eller ett år beroende på föregående praktisk ca tjänstgörings längd. En annan möjlighet är att yrkesofficeren genomgår vidareutbildning i form av högre intendentkurs vid Försvarets förvaltningshögskola under 19 månader. Efter genomförd och godkänd utbildning ca uppnås kompetensnivå 3. Tjänstegraden §y§;§§§l§j§gag§ eller kommendörkapten kan erhållas efter ytterligare väl vitsordad praktisk tjänstgöring och efter prövning i befordringsberedning.

Kompetens och meritering för högre befattningar och tjänstegrader kan uppnås genom praktisk tjänst i högre chefsbefattningar vid staber, skolor eller förband.

Inom ramen för förordningen genomförs på uppdrag av Överbefälhavaren beslut 1992-03-03 försöksverksamhet utformningar de högre kurserna vid Militärmed nya av högskolan och Förvaltningshögskolan. Kursernas nya utformning framgär i det följande.

Överbefálhavaren har på regeringens uppdrag nyligen lämnat förslag till ändring av nuvarande befälsordning för yrkesofficerare m.m.

Förslaget innebär bl.a. att kraven pá officeren och officersutbildningen sätts högre än i dagens befälsordning. Sålunda skärps antagningskraven till yrket vad gäller civila förkunskaper. Förändringarna rör i första hand utbildningen till yrkesofficer och den fortsatta kompetensuppbyggnaden t.o.m. nivå 4 majorörlogskapten.

LEMO:s förslag om ny organisation för bl.a. den högre militära utbildningen syftar också till att stärka kvaliteten i officersutbildningen. Enligt LEMO:s bedömning påverkas utbildningens struktur inte av Överbefälhavarens förslag till ändring av befälsordningen. En skärpning av antagningskraven ger på sikt bättre förutsättningar för utbildningen vid den högskoleorganisation som LEMO föreslår.

2.2 Utbildning av den civila personalen i försvarsmakten

Inom det militära försvaret är utbildningen av officerare välutvecklad. Efter gymnasieskola och värnplikt kan officerarna genomgå officershögskolor, truppslagsskolor och krigshögskolor. Därefter är det möjligt att genomgå den högre utbildning som beskrivits i föregående avsnitt.

Den civila personalen anställs med erforderlig yrkesutbildning och yrkeserfarenhet. Även med beaktande härav finns ett behov av att förbättra utbildnings- och utvecklingsmöjligheterna för dem efter anställningen inom försvarsmakten. Detta har belysts av Försvarets personalutvecklingsutredning FÖPU i betänkandena SOU

1988:12 Civil personal i försvaret och SOU 1989:85 Civil personal i försvaret uppgifter och kompetens i freds- och krigsorganisationen. Med anledning av bl.a. FÖPU:s förslag har utbildningsmöjligheterna för den civila personalen förbättrats något, bl.a. genom ett antal nyinrättade kurser vid Försvarets förvaltningshögskola.

Denna skola fyller numera en viktig funktion för vidareutbildning av civil personal anställd vid försvarsmaktens myndigheter. Den civila personalen utgör en inte oväsentlig del av eleverna i de längre kurserna och utgör en dominerande del av eleverna i de korta kurserna.

Försvarsmakten strävar efter att finna utvecklingsnöjligheter också för de civila med utgångspunkt i krigsorganisationens behov. Detta kan medföra ett behov att på ett mer planerat sätt utnyttja även försvarsgrenarnas skolor och Militärhögskolan för befattningsinriktai utbildning för civila.

2.3 Utbildning av personal inom det civila försvaret

Även i den civila delen av totalförsvaret förekommer personalutbildning. Detta har belysts i betänkandena SOU 1988:12 Civil personal i försvaret och SOU 1990:57 Personalutbildning inom totalförsvaret. sistnämnda betänkande ligger till grund för nuvarande utbildningssystem.

I detta avsnitt redovisas kortfattat det sätt på vilket utbildningen sker.

Den utbildning som förekommer delas in i totalförsvarsutbildning, funktionsutbildning och övrig utbildning.

Tre målgrupper kan definieras, nämligen personal som helt eller delvis handlägger beredskapsuppgifter, krigsplacerad personal och personal utan att tillhöra som dessa grupper måste ha kunskaper det civila om försvaret.

Den ansvarsfördelning som gäller är att Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB samordnar utbildning i frågor som är gemensamma för totalförsvarets civila del, medan anställningsmyndigheten svarar för att personalen såväl fredsanställd krigsplacerad får som - den utbildning den behöver.

ÖCB har ett lednings- och systemansvar för utbildning av personal inom den civila delen av totalförsvaret. ÖCB har också beställaransvar för funktionsövergripande totalförsvarsutbildning.

De funktionsansvariga myndigheterna har beställaransvar för den utbildning som den funktionen. är avser egna De ofta även producenter av denna utbildning. Funktionsutbildningen berörs inte i det följande. mer

ÖCB uppträder således som beställare av totalförsvarsutbildning och viss övrig utbildning. Däremot producerar ÖCB inte sådan utbildning. Utbildningen genomförs i stället som uppdragsutbildning olika utbildningsav producenter. ÖCB tar ut och anvisar elever.

Totalförsvarsutbildningen syftar till att höja kompetensen och stärka den yrkesroll som personalen har i egenskap av beredskapshandläggare i fred. Utbildningen är niváindelad i grundläggande totalförsvarsutbildning, pábyggnadsutbildning och chefsutbildning.

Den grundläggande totalförsvarsutbildningen för handläggande personal har på uppdrag ÖCB under ett år av genomförts av civilbefälhavaren i Södra civilomrádet.

För närvarande prövar ÖCB att efter upphandling - låta - Gällöfsta kurscentrum genomföra den grundläggande totalförsvarsutbildningen.

Pábyggnadsutbildningen steg 1 genomförs efter upphandling uppdragsutbildning vid Lunds och Umeås universom sitet. Kursen benämns Civil beredskap i ett föränderligt samhälle. Utbildningen omfattar fem veckors studietid förlagd under fem månader. Efter godkänd tentamen och fördjupningsuppgift tilldelas eleven 5 högskolepoäng 1-5 p. Deltagarna skall ha allmän behörighet för högskolestudier. Utbildningen leds och genomförs av forskarutbildade universitetslärare. sakkunniga civila och militära föreläsare anlitas också.

Ytterligare pábyggnadsutbildning steg 2 med 5 poäng 6-10 p och steg 3 11-15 p samt chefsutbildning är under utveckling.

Som övrig utbildning genomförs bl.a. vid universiteten i Göteborg och Umeå också en tio veckors kurs benämnd Beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling för främst samhällsplanerare. Efter godkänt resultat tilldelas eleverna 10 högskolepoäng. Vid Umeå universitet bedrivs också en motsvarande utbildning som ger 5 högskolepoäng.

Karaktäristiskt för detta utbildningssystem är således att ÖCB inriktar och fastställer innehållet, upphandlar och utvärderar utbildningen, men inte producerar den inom den egna organisationen. En fördel med denna ordning är att utbildningen kan upphandlas i konkurrens. Detta kan ge fördelaktiga kostnader och stimulera till en kvalitativ utveckling av innehållet. En annan fördel är att utbildningen, när den genomförs av ett universitet eller en högskola, automatiskt genom lärarna får en viss forskningsanknytning och del i den pedagogiska ut-

vecklingen samt att deltagarna får högskolepoäng och därigenom skaffar sig formella meriter.

2.4 Totalförsvarsutbildning för högre chefer

I utbildningen av officerare och i utbildningen av civila beredskapshandläggare ingår således viss totalförsvarsutbildning.

Ett väl fungerande totalförsvar förutsätter samverkan mellan olika delar av samhället när en säkerhetspolitisk kris inträder. Chefernas agerande i en sådan situation är särskilt viktigt.

Försvarshögskolan ordnar utbildning som syftar till att ge chefer och annan personal i ledande befattningar i samhället kunskaper i säkerhetspolitik samt om totalförsvarets uppgifter, organisation, beredskap och verksamhet. Stor vikt läggs vid samverkan mellan totalförsvarets olika delar.

Kursdeltagarna skall bli väl skickade att verka i ledande befattningar inom totalförsvaret i fred och i krig. Utbildningens omfattning och djup anpassas till kursdeltagarnas uppgifter i fred och krig genom att olika kurser erbjuds. Detta redovisas närmare i kapitel 5 om Försvarshögskolan.

3 HILITÃRHÖGSKOLAN

3.1 Bakgrund

I början av 1960-talet sammanfördes tre försvarsgrensvisa högskolor till Militärhögskolan MMS är som nu en gemensam högskola för de tre försvarsgrenarna.

3.2 Uppgifter

MHS har enligt förordningen 1983:276 verksamheten om inom försvarsmakten till uppgift att utbilda yrkesofficerare, reservofficerare och värnpliktiga officerare ur försvarsmakten som helhet för kvalificerade befattningar i krig och fred. MHS bedriver också metodikstudier inom skolans utbildningsområde.

Vid MMS bedrivs vidare militärhistorisk forskning.

3.3 organisation

MHS är en myndighet under regeringen och hör till Försvarsdepartementet. Den ingår för närvarande i försvarsmakten.

MHS är organiserad i fyra linjeavdelningar och en militárhistorisk avdelning.

Skolan är lokaliserad till Stockholm.

3.4 Verksamhet

3.4.1 Utbildning

Utbildningen vid MHS syftar till att utveckla officerarnas kompetens och förmåga att kunna utföra de uppgifter som är förenade med befattningar i krig och fred som bataljonschef och högre, dvs. befattningar med tjänstegraden major respektive örlogskapten eller högre.

Inom de fyra linjeavdelningarna genomförs budgetåret 199293 följande kurser.

Taktisk linje

Taktisk f.d. allmän ettårig kurs för armén, marinen resp. flygvapnet.

Reservofficerskurs för armén resp. flygvapnet. -

- Bataljonschefskurser för armén.

I den taktiska kursen vid MHS deltar ca 160 elever. Antalet elevdagar uppgår till ca 35 000. Övriga kurser har få deltagare och innehåller få elevdagar.

Efter genomförd godkänd taktisk kurs erhålls tjänstegraden major eller örlogskapten nivå 4.

Btabslinje

Högre ettårig stabskurs f.d. första året i högre kurs för armén, marinen resp. flygvapnet.

Fr.o.m. budgetåret 199394 avses även korta underrättelse- och säkerhetskurser erbjudas.

Antalet elever vid stabslinje är ca 85 och antalet elevdagar är ca 19 000.

Det andra året i den högre kursen innehåller fr.o.m. budgetåret 199394 en chefsutbildning med fördjupning eller specialistinriktad chefsutbildning och bedrivs vid MHS operativa linje respektive chefsutbildningslinjer vid Försvarets förvaltningshögskola.

Operativ linje

- Högre Chefskurs, operativ.

- Högre Chefskurs, management.

- Chefskurs med fördjupning.

Antalet elever vid operativ linje är ca 120 och antalet elevdagar är ca 9 000.

Fr.0.m. budgetåret 199394 avses även en kort underrättelsekurs och en kort operativ säkerhetskurs erbjudas. Vidare anordnas kurser i folkrätt.

Teknisk linje

officerare som avses för högre befattningar, vilka kräver fördjupade kunskaper om teknikens inflytande på den militära verksamheten, genomgår tvååriga tekniska chefskurser vid teknisk linje. De går således inte först genom den ettåriga högre stabskursen.

- Teknisk Chefskurs för armén resp. marinen.

- Teknisk Chefskurs, fortifikation.

- Teknisk chefskurs, telekrig.

- Chefskurs lednings- och informationssystem.

Antalet elever vid teknisk linje är ca 80 varav ca 14 är utländska. Antalet elevdagar är ca 19 000.

Efter genomförd godkänd tvåårig högre utbildning vid stabslinje och operativ linje eller teknisk linje och väl vitsordad ytterligare praktisk tjänstgöring och efter prövning i befordringsberedning kan tjänstegraden överstelöjtnant eller kommendörkapten nivå 3 erhållas.

De högre kurserna vid MHS budgetåret 199293 omfattar således sammantaget ca 280 elever och ca 47 000 elevdagar.

3.4.2 Militärhistorisk forskning

Vid MHS bedrivs militärhistorisk forskning samt ges ut böcker och tidskrifter inom området.

som distansundervisning bedrivs en 20-poängskurs i militärhistoria. Antalet elever är ca 50.

3.4.3 Annan verksamhet

MHS lämnar ekonomiadministrativt stöd till några små myndigheter och skolor som hör till Försvarsdepartementet.

Vidare utför MHS på uppdrag av Överbefälhavaren olika studier, utredningar och samordningsuppgifter. särskilt

kan nämnas att Överbefälhavaren ålagt MHS det övergripande ansvaret för utveckling inom ledarskapsområdet inom försvarsmakten.

3.5 Personalresurser

Vid MHS finns 130 anställda. Personalresursernas fördelning på olika linjer m.m. och olika kategorier framgår av följande sammanställning.

Militärhistorisk forskning 1 4 1 1 1 - Ledning och service 33 4 - - - -

Summa 3 67 4 1 40 12

3.6 Finansieringsformer

Verksamheten vid MHS är till helt övervägande del finansierad med medel frán ramanslaget F6 Militärhögskolan. Regeringen har budgetåret 199293 ställt 83,6 milj. kr. till MHS disposition.

Det förekommer att myndigheter inom försvarsmakten tillför MHS ytterligare resurser för vissa kurser Under m.m.

senare år har ca 3 milj. kr. tillförts pá detta satt.

Kostnader för lön och traktamente m.m. till elever under utbildning vid MHS bärs av elevavsändande myndighet eller av resp. försvarsgrenschef.

4 FÖRSVARETS FöRvALTNnIcsuöGsxom

4.1 Bakgrund

Fr.o.m. 1966 integrerades intendenturförvaltningsutbildningen för de tre försvarsgrenarna och sammanfördes till Intendenturförvaltningsskolan. Skolan var först lokaliserad till Stockholm och lokaliserades senare till Frösunda i Solna.

År 1977 avvecklades Intendenturförvaltningsskolan. I stället bildades Försvarets förvaltningsskola som övertog Intendenturförvaltningsskolans utbildning. Förvaltningsskolans utbildningsuppgifter vidgades samtidigt avsevärt. År 1991 ändrades skolans namn till Försvarets förvaltningshögskola FörvHS.

Med anledning av riksdagens beslut 1971 omlokaliserades huvuddelen av skolans verksamhet till Östersund i början av 1980-talet.

4.2 Uppgifter

FörvHS har enligt förordningen 1992:516 med instruktion för Försvarets förvaltningshögskola till uppgift att bedriva utbildning av civila och militära chefer samt annan personal vid myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde i fråga om allmän administration, personal-, ekonomi-, materiel-, fortifikations- och fastighetsadministration samt inom underhålls- och förnödenhetsomrádena.

Skolan får även genomföra utbildning för övriga delar av totalförsvaret.

FörvHS skall också bedriva forskning, metodikstudier och utvecklingsarbete inom sitt utbildningsområde.

4.3 Organisation

FörvHS är en myndighet under regeringen och hör till Försvarsdepartementet. Den ingår sedan 1992 inte i försvarsmakten. Skolan har en styrelse.

Utbildningsverksamheten bedrivs inom en högskoleenhet och en organisationsutvecklingsenhet.

Skolan är lokaliserad till östersund, men vissa kurser i ekonomi- och personaladministration genomförs i Karlstad. Ungefär 28 % av FörvHS produktion utförs i Karlstad.

4.4 verksamhet

4.4.1 Långa kurser

Vid högskoleenheten har under senare år genomförts följande åtta långa kurser. Vissa kurser anordnas vartannat år.

Den högre intendentkursen 80 veckor syftar till utbildning som intendent nivå 3 i krigs- och fredsorganisationen i alla tre försvarsgrenarna. Målet för utbildningen är att eleverna skall kunna tjänstgöra i vissa befattningar på lokal, regional och central nivå. Försvarsgrenschef beslutar om antagning till kursen. Krav på förkunskaper är genomgången allmän kurs vid MHS.

Personalchefskursen 24 veckor syftar till utbildning som personalchef vid myndigheter inom Försvarsdepartementets område. Elever ur försvarsmakten skall kunna krigsplaceras som chef för sektion 3 i regional stab. Försvarsgrenschef och Överbefälhavaren för huvudprogram 4 beslutar om urval av elever ur försvarsmakten. I övrigt beslutar resp. myndighet. Krav på förkunskaper är genomgången högre militär utbildning till nivå 3 eller relevant akademisk utbildning jämte erforderliga erfarenheter av personalarbete.

Planerings- och ekonomichefskursen 31 veckor syftar till utbildning som chef för planerings- och ekonomienhet nivå 4 på lägre regional eller lokal nivå inom försvarsmakten. Resp. myndighet tar ut och anmäler elever. Krav på förkunskaper är genomgången allmän kurs vid HHS eller för civila elever treårigt ekonomiskt gymnasium samt arbetslivserfarenhet.

Intendentkursen i materieladministration 46 veckor syftar till utbildning som intendent nivå 5 alternativt civil tjänsteman i materieladministrativ befattning i försvarsmakten. Eleverna skall efter utbildningen kunna tjänstgöra i vissa befattningar i krig och fred på lägre och högre regional nivå. Försvarsgrenschef beslutar om antagning till kursen. Krav på förkunskaper är för yrkesofficer genomgången högre kurs vid krigshögskola samt väl vitsordad tjänstgöring, för civil tjänsteman tváárigt gymnasium samt flerårig erfarenhet av materieladministrativ verksamhet.

Intendentkursen i ekonomiadministration 30 veckor syftar till utbildning som intendent i ekonomisk redovisningsbefattning nivå 5 inom försvarsmakten. Målet för utbildningen är att kunna tjänstgöra i vissa krigsoch fredsbefattningar på högre och lägre regional nivå. Försvarsgrenschef beslutar om antagning av elever. Krav på förkunskaper är samma som för intendentkursen i mate-

rieladministration med tillägget att civil tjänsteman skall ha genomgått tvåårigt ekonomiskt gymnasium.

Intendentkursen i löneadministration 36 veckor syftar till utbildning som intendent nivå 5 alternativt civil tjänsteman i befattning inom myndighets löne- eller förmånsfunktion. Eleverna skall efter kursen kunna tjänstgöra i vissa befattningar i krigs- och fredsorganisationen på högre eller lägre regional nivå. Försvarsgrenschef beslutar om antagning av elever ur försvarsmakten. I övrigt beslutar resp. myndighet. Krav på förkunskaper är samma som för kursen i ekonomiadministration.

Fortifikationstekniska kursen 52 veckor syftar till utbildning som fortifikationsofficer nivå 5 inom försvarsmakten. Målet för utbildningen är att kunna tjänstgöra i befattningar i fred och krig vid främst lägre regionala och lokala myndigheter. Försvarsgrenschef beslutar antagning av elever. Förkunskaper är genomgången om allmän kurs vid MHS eller högre kurs vid krigshögskola.

Den operativa underhállsledningskursen 10 veckor syftar till utbildning av officer nivå 3 för placering i underhállstjänstbefattning på central eller högre regional nivå. Målet för utbildningen är att ge kunskaper och färdigheter för operativ underhållsledning i krig och krigsplanläggning i fred. Överbefálhavaren beslutar om antagning av elever. Krav på förkunskaper är genomgången högre kurs vid MHS eller högre intendentkurs vid FörVHS.

Antal elever och elevdagar budgetåret 199192 för de långa kurserna framgår av följande sammanställning.

Intendentkursen i materieladministration 19 6,1 Intendentkurs i löneadministration 12 2,8 Fortifikationstekniska kursen 20 1,6 operativa underhållsledningskursen 17 1,6

Summa 110 22,6

Elever vid de långa kurserna utgörs till övervägande delen ca 85% av militära tjänstemän som genomgår nivåhöjande utbildning eller befattningsutbildning. Övriga elever är med några få undantag civila tjänstemän anställda vid militära myndigheter.

Enligt Överbefälhavarens beslut avses fr.o.m. budgetåret 199394 samverkan stärkas mellan MHS och FörvHS i fråga om högre utbildning av officerare. FörvHS kommer då att svara för andra året i tre chefsutbildningslinjer mot nivå 3, nämligen högre intendentkurs, högre kurs i produktionsledning och högre personaltjänstkurs. Det första året utgörs av den högre ettåriga stabskursen vid HHS och fullgörs i Stockholm. När denna ordning införs upphör den nuvarande högre intendentkursen och senare även den operativa underhállskursen.

4.4.2 Korta kurser

Vid organisationsutvecklingsenheten genomfördes 158 olika kurser m.m. under budgetåret 199192.

Kurserna avser bl.a. personaladministration, ekonomiadministration, inköp, förrádsadministration och fastighetsförvaltning. Dessutom tillhandahålls olika myndigheter anpassade utbildningar, ofta som led i en organisationsutveckling.

Kursernas längd varierar mellan 1 och 43 dagar.

Antalet elever är ca 4 400 och antalet elevdagar är ca 26 000.

Eleverna vid de korta kurserna utgörs till tre fjärdedelar av civila tjänstemän. De allra flesta ca 65 % av dessa är anställda vid militära myndigheter. Från andra myndigheter hör till Försvarsdepartementet samt från som andra myndigheter och organisationer deltog ca 1 400 elever under ca 4 700 elevdagar.

4.4.3 Forskning och metodstudier

Sedan några år pågår arbete med att forskningsanknyta utbildningen vid FörvHs. Detta har i första hand skett genom att samarbete inletts med forskarutbildningen vid Stockholms universitet. Lärar- och ämnessamband har kunnat etableras.

FörvHS har vidare i uppdrag av Överbefälhavaren att svara för den övergripande samordningen av utveckling och införande av distansutbildning inom hela försvarsmakten. Syftet är att delvis kunna ersätta klassrumsundervisning.

4.5 Personalresurser

Vid FörvHS finns 50 anställda. Av dessa är nio lärare och fyra administratörer verksamma i Karlstad. Personalresursernas fördelning på olika enheter m.m. och olika kategorier framgår av följande sammanställning.

Verksamhet Lärare Administration civil militär civil militär

Högskoleenhet 1 - 14 17 OU-enhet 1 - Ledning, service m.m. - - 14 3

Summa 14 17 16 3

Förutom anställda lärare använder FörvHS 700 externa ca lärare som svarar för ca 50% av utbildningspassen. De flesta genomför enstaka föreläsningar flera har men också större ämnesavsnitt, framför allt i de långa kurserna.

4.6 Finansieringsformer

Fr.o.m. budgetåret 199293 finansieras endast FörvHS grunddimensionering hyror och vissa resurser för långa kurser och utvecklingsarbete med medel från förslagsanslaget K9 Försvarets förvaltningshögskola. Regeringen har budgetåret 199293 ställt 16,5 milj. kr. till FörvHS disposition.

Resurser för att genomföra utbildning ledande till befattningar pá nivå 3 utom operativ underhállskurs

finansieras av Överbefälhavaren.

Resurser för att genomföra övriga långa kurser ledande till nivå 4 och 5 samt operativ underhállskurs finansieras av resp. försvarsgrenschef.

Korta kurser finansieras med avgifter av den myndighet eller organisation som sänder elev till utbildningen.

Inkl. utvecklingsuppdrag avseende distansutbildning beräknas intäkterna budgetåret 199293 bli följande.

Kostnaden för lön till elever under utbildning till nivå 3 bärs av elevavsändande myndighet. Kostnader för traktamente m.m. bärs av Förvñs.

Kostnaden för lön och traktamente m.m. till elever under utbildning till nivå 4 eller 5 bärs av elevavsändande myndighet.

Kostnaden för lön och traktamente m.m. för elever i de korta kurserna bärs av den myndighet eller organisation som sänder elev till utbildningen.

5 FÖRSVARSHÖGSKOLAN

5.1 Bakgrund

Erfarenheterna från försvarsberedskapen under andra världskriget visade att det fanns brister i samverkan mellan försvarsmakten och de civila myndigheter som skulle förbereda det civila samhället för och leda det i krig.

I syfte att stärka samverkan inom totalförsvaret bildades Försvarshögskolan FHS 1952. Den lydde då under Överbefalhavaren. Till FHS knöts ett råd vari ledasom möter ingick bl.a. cheferna för ett antal totalförsvarsmyndigheter.

Fr.o.m. den 1 juli 1988 tillhör FHS inte längre försvarsmakten och lyder således inte under myndigheten Överbefalhavaren. Det tidigare rådet ombildades i samband härmed till en styrelse.

5.2 Uppgifter

FHS har enligt förordningen 1988:550 med instruktion för Försvarshögskolan till uppgift att bedriva utbildning av personal från myndigheter, organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret.

I syfte att få underlag för undervisningen skall FHS studera frågor som rör totalförsvaret.

5.3 organisation

FHS är en myndighet under regeringen och hör till Försvarsdepartementet. Den ingår inte i försvarsmakten.

FHS har en styrelse.

FHS är lokaliserad till Stockholm.

5.4 Verksamhet

5.4.1 Kursverksamhet

Utbildningen vid FHS syftar till att ge chefer och annan personal i ledande befattningar i samhället kunskaper i säkerhetspolitik samt om totalförsvarets uppgifter, organisation, beredskap och verksamhet. Stor vikt läggs vid samverkan mellan totalförsvarets olika delar.

Kursdeltagarna skall bli väl skickade att verka i ledande befattningar inom totalförsvaret i fred och krig.

Utbildningens omfattning och djup anpassas till kursdeltagarnas uppgifter i fred och krig genom att olika kurser erbjuds.

Utbildningen genomförs i form av tre typer av kurser, nämligen chefskurs, huvudkurs och orienterande kurs. Varje kurs har i regel 40 kursdeltagare.

Chefskursen sex dagar, som genomförs en gång per år i internatform, syftar till att ge deltagarna ökade kunskaper i säkerhetspolitik och om det svenska totalförsvarets uppgifter, organisation, beredskap och verksamhet.

Kursen är avsedd för riksdagsledamöter, chefer för

centrala myndigheter, landshövdingar, företagsledare, diplomater, höga militärer, representanter för forskning och högre utbildning, för intresse- och branschorganisationer samt för massmedia. En femtedel av deltagarna är yrkesofficerare. Stor vikt läggs vid frågor om krisledning och samverkan.

Kursen leds av ordföranden i FHS styrelse, som för närvarande är överbefälhavaren, med biträde av andra styrelseledamöter och FHS personal. Styrelsen inbjuder deltagarna till kursen.

Huvudkursen elva veckor genomförs två gånger per år. Kursen syftar till att ge deltagarna goda kunskaper i säkerhetspolitik och om totalförsvarets uppgifter, organisation och verksamhet samt insikt om behovet av samordning och samverkan. Genom denna utbildning skall deltagarna bli väl skickade att verka i ledande befattningar inom totalförsvaret såväl i fred som i krig. Kursprogrammet omfattar föreläsningar med åtföljande frågestunder, spel och diskussioner samt studiebesök och studieresor .

Kursen är avsedd för personer som har eller avses få ledande befattningar i den civila eller militära delen av totalförsvaret. En tredjedel av deltagarna är högre yrkesofficerare eller civila tjänstemän från försvarsmakten. Två tredjedelar är deltagare som är anställda vid departement, vid statliga myndigheter utanför försvarsmakten, inom regional och kommunal förvaltning eller vid sådana enskilda företag och organisationer som har en viktig funktion i totalförsvaret.

Den orienterande kursen tre veckor genomförs en eller två gånger per år. Den syftar till att ge en orientering om säkerhetspolitik och om totalförsvaret.

Kursen är avsedd för sådana tjänstemän inom totalför-

svaret som för sin befattning inte behöver genomgå den längre huvudkursen. Många av deltagarna ar tjänstemän inom regeringskansliet eller riksdagen medan andra är verksamma i näringslivet. Andelen yrkesofficerare är begränsad till vad som erfordras för att få det militära försvaret belyst.

Den orienterande kursen våren 1992 hade på försök även fem deltagare från de nordiska landerna.

FHS erbjuder myndigheter och organisationer att sända ett visst antal elever till huvudkursen och den orienterande kursen. Anstállningsmyndigheten motsv. tar därefter ut de tjänsteman som skall genomgå kursen.

Våren 1993 genomförs för första gången en internationell kurs om två veckor med inbjudna deltagare från samtliga ESK-stater. Syftet med kursen är att sprida kunskap om svensk säkerhetspolitik och svenskt totalförsvar.

Antalet kursdeltagare och elevdagar budgetåret 199192 framgår av följande sammanställning.

5.4.2 Övrig verksamhet

FHS medverkar i civilbefälhavarnas regionala totalförsvarsutbildning, utbildning av personal i regeringskansliet och av riksdagens krigsdelegation samt i viss utbildning vid centrala myndigheter.

Underlag för undervisningen tas fram i anslutning till de seminarieuppgifter som ingår i huvudkurserna.

5 5 PGISODGIIGSUIBOI .

Vid FHS finns 11 anställda. Personalens fördelning på olika kategorier och uppgifter framgår följande av sammanställning.

Chefen är för närvarande militär tjänsteman. De militära lärarna kommer från var och de tre försvarsgrenaren av na. En av de civila lärarna kommer från Utrikesdepartementet.

Förutom anställda lärare utnyttjar FHS ca 100 externa

föreläsare. De flesta genomför enstaka föreläsningar, några deltar dessutom som experter vid genomförande men spel och seminarieuppgifter. av

5.6 Finansieringsformer

FHS verksamhet finansieras från ett ramanslag som för budgetåret 199293 uppgår till 8,1 milj. kr.

Från anslaget finansieras löner för skolans personal, lokalhyror, administration, arvoden till föreläsare samt kurskostnader såsom gemensamma transporter och kostnader för studiebesök.

Anstállningsmyndigheterna svarar för kursdeltagarnas löner, till och från hemorten samt traktamenten resor under kurserna.

s ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN

I detta kapitel behandlas några olika faktorer som behöver beaktas vid utformningen och värderingen av olika lösningar av främst den yttre organisationen för MHS, FörvHS och FHS. Avslutningsvis anges de mål som LEMO anser bör eftersträvas i översynen av de tre skolornas organisation m.m.

6.1 Samband mellan HHS och Förvns

När FörvHS bildades i slutet av 1970-talet var den tvååriga högre intendentkursen en grundval i verksamheten. den längsta, den mest kvalificerade och Det var elevdagsmássigt den tyngsta kursen. Den kom därmed att ge skolan den kompetensmässiga grunden för många andra kurser.

Den högre intendentkursen genomfördes vid FörvHS inte bara i fråga om de förvaltningsinriktade delarna, utan även i fråga om de moment av stategi och taktik som ingår i kursen. MHS stödde dock FörvHS i dessa senare delar. Den högre intendentkursen var en parallell till och likvärdig med den tvååriga högre kursen vid MS. Detta framgår i förordningen FPS 1980:29 om utbildning till och av yrkesofficerare m.m.

Fram till den 1 juli 1992 ingick både MHS och FörvHS i försvarsmakten. Överbefälhavaren hade därmed möjlighet att på olika sätt inrikta och påverka produktionen vid skolorna, även om det formellt var regeringen som styrde verksamheten med primäruppdrag.

Det förhållandet att FörvHS fr.o.m. den 1 juli 1992 inte längre ingår i försvarsmakten och således Överbefäl- havaren eller annan programansvarig myndighet inte med stöd av verksamhetsförordningen 1983:276 får meddela föreskrifter, yttra sig över inriktningen av produktionen eller ge produktionsuppdrag har ännu inte försvagat - Överbefälhavarens reella styrning av verksamheten. Det har heller inte påverkat det förhållandet att utbildning vid MHS och stora delar av utbildningen vid FörvHS ingår som anpassade delar i det sammanhängande systemet för utbildning av yrkesofficerare m.fl.

Våren 1992 1992-03-03 beslutade Överbefälhavaren om en större reformering den högre militära utbildningen. av Uppdrag lämnades till MHS och FörvHS att genomföra den högre militära utbildningen enligt en ny ordning. Den nya utbildninqsstrukturen tillämpas för MHS fr.o.m. den 1 juli 1992 och skall tillämpas för FörvHS fr.o.m. den 1 juli 1993.

Den nya ordningen innebär att den högre utbildningen av officerare vid MHS och FörvHS i hög grad integreras. Det innebär att i det andra året av den operativt inriktade chefskursen vid MHS bl.a. ingår fördjupningsomráden som operativ underhállstjänst, personaltjänst och produktionsledning. Utbildningen inom dessa fördjupningsområden skall genomföras i samverkan med FörvHS.

På motsvarande sätt ingår i det andra året av de tre specialistinriktade chefskurserna materielförvaltning och underhállstjänst, personaltjänst samt produktionsledning vid FörvHS bl.a. utbildning i strategi, operationer och taktik samt chefs- och ledarskapsutbildning. Dessa kursmoment skall genomföras i samverkan med MHS.

Våren 1992 1992-03-25 beslutade Överbefälhavaren också att ålägga MHS det övergripande ansvaret för utveckling-

en inom ledarskapsområdet inom försvarsmakten. I ansvaret ingår att på området följa utvecklingen i omvärlden. Vidare skall utvecklingen inom försvarsmakten samordnas så att tillgängliga utnyttjas rationellt. resurser Ledarskapsutbildningen inom försvarsgrenarna och vid försvarsmaktens övriga skolor skall också följas och understödjas. När beslutet fattades tillhörde FörvHS försvarsmakten.

Det nya system för högre militär utbildning överbesom fälhavaren beslutat om och gett MMS och FörvHS i - uppdrag att genomföra innebär således att den högre mili- tära utbildningen vid de två skolorna i hög grad integreras. Syftet härmed är att åstadkomma en effektiv och till behovet anpassad utbildning de högsta yrkesav officerarna.

Med utgångspunkten att det beslutade systemet för högre militär utbildning är det lämpligaste i förhållande till behovet - vilket det inte ankommer på LEMO att bedöma är det nödvändigt att verksamheten vid MHS och viktiga delar av verksamheten vid FörvHS kan ledas och styras samlat. En horisontell integration av den högre militära utbildningen är därför angelägen.

Vid FörvHS svarar utbildningarna till nivå 3, dvs. den högre utbildningen, för ungefär halva volymen de av långa kurserna. Den andra halvan de långa kurserna av utgörs av befattningsutbildningar på nivå 4 och 5. Dessutom erbjuder FörvHS inom sitt kompetensområde en lång rad kortare utbildningar av betydelse för försvarsmakten och dess olika personalkategorier.

En grundläggande tanke när FörvHS bildades var att en vertikalt integrerad utbildning skulle erbjudas. Detta innebär att skolan inom några kompetensomráden skall erbjuda utbildning på olika nivåer och för såväl militär som civil personal. Dagens samlade kursutbud från FörvHS

präglas denna grundtanke och är ett uttryck för att av strategin varit framgångsrik.

En fördel med denna inriktning är att den höga kompetens, erfordras för att genomföra den mest kvalisom ficerade utbildningen, även kan användas för att stödja nödvändig kvalitet åt mindre kvalificerade och ge kurser.

Vad sagts talar för att det knappast är möjligt att nu med framgång driva FörvHS vidare om verksamhet och för den högsta nivån av utbildning bryts ut ur resurser FörvHS och förs till MHS.

Innebörden denna diskussion är att den högre militära av utbildningen till nivå 3 vid MHS och FörvHS bör styras och ledas inom för ett samlat system. En horisonramen tell integration denna utbildning behövs således. av

Effektivitets- och kvalitetsskäl talar emellertid också för att vertikal integration är fördelaktig för uten bildning inom FörvHS centrala kompetensomráden. Denna utbildning riktar sig också till personalkategorier utanför Försvarsmakten.

Det är därför enligt LEMO:s mening angeläget att finna organisatorisk lösning tillgodoser både kravet på en som horisontell integration den högre officersutbildningav en och kravet på vertikal integration av den förvaltningsinriktade utbildningen vid FörvHS.

6.2 Utbildning i totalförsvar vid HHS och Förvns

De svenska försvarsåtgärderna bygger i hög grad på samverkan mellan den militära och den civila delen av totalförsvaret. För att denna samverkan skall ha förutsättningar att fungera i krig behöver berörd militär

och civil personal ges utbildning i totalförsvar.

I MMS samtliga linjer och kursniváer ingår utbildning i ämnet totalförsvar. En särskild huvudlärare finns för ämnet. Utbildningen syftar till att ge officerarna kunskaper om krigsförbandens och försvarsmaktens beroende av civila resurser och civilt stöd respektive om det civila försvarets beroende av försvarsmaktens verksamhet.

Utbildningen i totalförsvar innefattar bl.a. orientering om samhällets institutioner, civila myndigheters uppgifter i fred och krig, de civila totalförsvarsfunktionernas innebörd och betydelse samt samhällsekonomiska och näringsgeografiska förhållanden. Det innebär att det är hela det civila samhället som skall speglas i utbildningen.

Syftet med utbildningen är att insikter skall nås om hur läget i det civila samhället påverkar krigsförbandens och försvarsmaktens möjligheter att lösa sina uppgifter. Vidare skall kunskaper vinnas så att samverkan och samordning kan ske med civila myndigheter på olika nivåer.

Undervisningen genomförs som föreläsningar, grupparbeten och diskussioner. Totalförsvarsaspekter behandlas i spel och exempel. I vissa kurser ges särskilda prov i ämnet totalförsvar, medan i andra kurser totalförsvarsaspekter ingår som moment i samlade prov.

Sammanfattningsvis är det övergripande syftet att utbildningen skall förbättra förutsättningarna för samverkan och samordning inom totalförsvaret.

Helt naturligt är det en stor och svår uppgift att överblicka och i utbildningen föra in relevanta och aktuella kunskaper och förutsättningar, inte minst när de samhälleliga institutionerna och samhällsekonomin snabbt för-

ändras. Detta gäller även när civil personal från myndigheter, organisationer och företag medverkar i olika moment.

Även vid FörvHS ges utbildning i totalförsvar. I samtliga långa kurser och flera av de korta kurserna lämnas sådan utbildning. En särskild huvudlärare finns för ämnet. Utbildningen syftar till att ge kunskaper om det militära och civila försvarets ömsesidiga beroende. Utbildningen omfattar både militär och civil personal och rör i första hand samverkan och behov av stöd från det civila samhället till försvarsmakten. Utbildningen är relativt omfattande och rör bl.a. hela försörjningsområdet.

Nuvarande totalförsvarsutbildning vid FHS täcker endast behovet pá högsta ledningsnivá medan utbildningen vid MHS täcker en del av behovet för främst högre officerare. Många officerare vid militär- och försvarsområdesstaber saknar därför den utbildning som behövs för att en effektiv samverkan skall kunna ske. också anställda vid civila myndigheter, inte minst personal hos civilbefälhavarna och vid länsstyrelserna, har behov av utbildning i totalförsvar. Vid FörvHS avses därför utbildning av andra yrkesofficerare och civila komma att utvecklas ytterligare.

För några år sedan genomförde ÖCB ett par försökskurser benämnda Allmän kurs för handläggare inom civilt försvar. Dessa var förlagda till MHS. Avsikten var bl.a. att få till stånd en samverkan mellan skolan och civila försvaret. som framgår av avsnitt 2.3 bedrivs inte längre några sådana kurser. Dessa har ersatts av den utbildning som är förlagd till universitet. Överbefälhavaren har dock inom ramen för projektet försvarsakademi se avsnitt 6.5 föreslagit att samverkan med

ÖCB skall breddas. Detta kan enligt förslaget ske genom att

- lärarkapacitet pá MHS och FOA utnyttjas inom ÖCB:s utbildning,

- ÖCB bereds platser på lämpliga delar av HHS utbildning,

- ÖCB understödjer MHS utbildning i totalförsvarsämnen med lárartjänster.

I syfte att långsiktigt vidmakthålla och utveckla kvaliteten i totalförsvarsutbildningen vid MHS och FörvHS bör den - enligt LEMO:s mening stödjas av en löpande studie- och analysverksamhet och bygga på medverkan av ett antal lärare och föreläsare från den civila delen av totalförsvaret.

De moment i det civila försvarets funktionsövergripande totalförsvarsutbildning som behandlar militärt försvar och samverkan militärt civilt bör till en viss del kunna samordnas med utbildningen av högre officerare. Åtminstone torde vissa spel med fördel kunna genomföras gemensamt.

LEMO anser således att en organisatorisk lösning bör eftersträvas som möjliggör en bättre samverkan och samordning på utbildningens område mellan totalförsvarets militära och civila delar.

6.3 PBS situation

FHS är en liten skola och myndighet. Antalet kursdeltagare är endast en bråkdel jämfört med MHS eller FörvHS. samma förhållande gäller i fråga om personalresurser. Detta behöver i och för sig inte vara ett pro-

blem. Det förefaller emellertid som om litenheten ger FHS vissa nackdelar, bl.a. i fråga om kostnader och personalutveckling.

FHS kostnader löner och arvoden per producerad elevdag är 50-100 % högre än motsvarande kostnad vid FörvHS och MHS. Flera förklaringar finns härtill.

FHS utbildar chefer och ledande befattningshavare inom hela totalförsvaret. En stor del av utbildningen genomförs i form spel varvid deltagarna får agera i roller av på central och högre regional nivå. För att kursdeltagarna skall få bästa utbyte av detta krävs intensivt stöd av lärare med bred kompetens. Även om ett stort antal utomstående föreläsare utnyttjas måste ordinarie lärare inrikta föreläsarna och återföra erfarenheter från genomförd verksamhet. Skolchefen deltar aktivt i undervisningen. Del av undervisningen är således lärarintensiv, men under andra perioder utnyttjas vissa av de omrádesinriktade lärarna i mindre omfattning.

Andra förklaringar till de relativt höga elevdagskostnaderna är att de externa föreläsarna generellt måste arvoderas högre än föreläsare vid MS och FörvHS beroende pá FHS krav på hög kompetens mot bakgrund av att kursdeltagarna är kvalificerade. Utöver ordinarie mera arbetstid används vid FHS även ett par kvällar i veckan för undervisning. Detta gör elevdagarna längre och lärarkostnaderna högre. Vidare påverkas elevdagskostnaden att deltagarantalet är begränsat till 40 i varje av kurs. Detta antal är emellertid grundat på erfarenheter av lämplig kursstorlek. Budgetåret 199192 lämnade dessutom ett antal kursdeltagare återbud i ett så sent skede att antalet elevdagar blev färre än vad som planerats.

Elevdagskostnaderna vid MHS, FörvHS och FHS belyses i i följande sammanställning.

Kostnader för anställd personal samt lärararvodentkr 38 232 27 112 4 777 Per elevdagkr 390 558 813

Även med beaktande av de faktorer som har nämnts i det föregående finns det anledning att betrakta de relativt höga elevdagskostnaderna för FHS som uttryck för en smádriftsnackdel. Enligt LEMO:s mening bör organisaen torisk lösning eftersträvas som ger förutsättningar att sänka elevdagskostnaderna.

De tre militära lärarna vid FHS, som företräder var sin försvarsgren, tjänstgör tre á fyra år vid skolan och återgår därefter till uppgifter vid staber och förband. Därmed uppnås en successiv förnyelse av kunskap och erfarenhet och de enskilda lärarna hinner inte stelna i formen eller förlora det engagemang med vilken utbildningen måste förmedlas. Det kan erinras om att huvuddelen av FHS kursverksamhet präglas av en halvårscykel.

Även om de militära lärarnas kvalitet i huvudsak kunnat hållas på en tillfredsställande nivå kvaliteten synes och kompetensen ändå inte generellt motsvara den som finns vid MHS. Enligt LEMO:s mening bör en organisatorisk lösning eftersträvas som kan främja kompetensutvecklingen.

När det gäller de civila lärarna är situationen mer

40-åriga tillvaro omsättningen besvärande. Under FHS har bland de civila lärarna varit mycket långsam. Tjänstgöringstider på 10-15 år och längre är vanliga. Det vore överraskande om från början ämnesmässigt kompetenta lärare skulle kunna vidmakthålla och utveckla det sakliga kunnandet i ett samhälle som förändras raskt. Motsvarande gäller om den pedagogiska skickligheten för denna personal som i allmänhet inte har särskild pedagogisk utbildning. Erfarenheten talar för att dessa risker är betydande.

I sammanhanget kan erinras om att redan Utredningen om behovet av lärare vid Försvarshögskolan stencil 1965:5 framhöll att lärartjänsterna vid FHS inte får bli slutbefattningar.

Under senare år har läraren i säkerhetspolitik hämtats från Utrikesdepartementet, vilket medfört en betydande förbättring. I fråga om de andra två civila lärartjänsterna kvarstår dock problemet.

Mycket talar enligt LEMO:s uppfattning för att en snabbare omsättning av de civila lärarna är nödvändig för att erforderlig kvalitet skall kunna upprätthállas. Detta kan nås om förordnandena begränsas till tre á fyra år, t.ex. genom utlåning från en annan myndighet. I fråga om civila tjänster är en sådan ordning av formella och praktiska skäl dock i många fall svår att åstadkomma.

En förnyelse kan också nás om utbildningen kan stödjas av forskning och en löpande studie- och analysverksamhet och om lärarna har möjlighet att utföra även andra uppgifter än undervisning inom sitt område. Detta kan också bidra till att personalen utnyttjas bättre, ges ökad stimulans och bättre möjligheter att följa med i utvecklingen. Allmänt gäller också att en större organisation har bättre förutsättningar att sörja för personalens

kompetensutveckling.

6.4 FHS ställning

FHS är en myndighet under regeringen och ingår sedan några år inte längre i försvarsmakten. FHS uppgift är att bedriva utbildning av personal från civila och militära myndigheter m.fl. för ledande befattningar inom totalförsvaret.

När FHS inrättades 1952 föreskrev Kungl. Maj:t i provisoriska bestämmelser 6 juni 1952 att skolan skulle lyda under överbefálhavaren. I början var skolan t.o.m. en del av Försvarsstaben. Den 1 juli 1953 blev den dock en egen myndighet som lydde under Överbefälhavaren.

För att medverka till att utbildningen fick en allsidig inriktning och omfattning stod till överbefälhavarens förfogande försvarshögskolans råd. Detta bestod enligt bestämmelserna av sju personer med framstående skicklighet och erfarenhet inom kunskaps- och verksamhetsområden av betydelse för utbildningen vid högskolan. Chefen för försvarsstaben var i början ordförande vid rådets sammanträden. Fr.o.m. 1966 sammanträdde rådet under ordförandeskap av överbefälhavaren.

Frågan om FHS ställning prövades 1966 av regeringen prop. 1966:1 bil. 6. Detta skedde mot bakgrund av att en utredning lämnat vissa förslag om FHS. Försvarsministern, liksom utredningen, hade framför allt av prak- tiska skäl inte något att erinra mot att högskolan tills vidare lydde under överbefälhavaren, även om man kunde ifrågasätta en sådan ordning med hänsyn till skolans ställning som en totalförsvarets högskola. Försvarsministern förordade att de civila totalförsvarsdelarna skulle få ett ökat inflytande över verksamheten. Detta skulle åstadkommas genom att FHS råd fick en starkare

ställning.

Det förhållandet att FHS lydde under Överbefalhavaren innebar enligt Kungl. Majzts stadgar 1966:262 att Overbefälhavaren sedan han hört skolans råd avgjorde bl.a. viktigare frågor om skolans inriktning, organisation, ekonomi m.m. Den omedelbara ledningen av högskolan utövades av en chef.

I samband med att verksamhetsförordningen 1983:276 och administrationsförordningen 1983:277 tillkom 1983 ersatte de stadgan från 1966. Detta innebar ingen reell ändring av Överbefälhavarens befogenheter gentemot skolan. Rådet behölls.

Frågan om FHS ställning aktualiserades åter 1988. I prop. 198788:100 bil. 6 anförde försvarsministern att det mot bakgrund av den s.k. ansvarsprincipen inte fanns någon skyldighet för försvarsmakten att tillhandahålla utbildning för civila myndigheters och företags räkning eller att styra inriktningen av den. Det fanns därmed inte längre bärande motiv för att FHS skulle tillhöra försvarsmakten, särskilt med hänsyn till att huvuddelen av undervisningen avsåg det civila samhällets förhållanden och att de flesta kursdeltagarna kom från myndigheter och företag utanför försvarsmakten.

Med anledning av verksledningsreformen prop. 198687:99, KU 29, rskr. 226 anförde försvarsministern 1988 i nyss nämnd proposition också att chefen för FHS skall ha samma befogenheter och ansvar som andra verkschefer. Något särskilt lydnadsförhállande till överbefälhavaren borde därför inte föreligga. Skolans råd avsågs också ombildas till en styrelse.

FHS ställning som en myndighet under regeringen och utanför försvarsmakten kommer till uttryck i förordningen 1988:550 med instruktion för Försvarshögskolan.

Till ordförande i FHS nya styrelse förordnades överbefälhavaren.

Även om FHS varit och är en totalförsvarsangelägenhet har regeringen främst av praktiska skäl uppenbarligen varit mån om att starka förbindelser med och ett starkt engagemang från försvarsmaktens ledning skall finnas i skolans verksamhet. Det förhållandet att skolan har till uppgift att utbilda höga civila och militära tjänstemän i totalförsvarsfrágor har emellertid utgjort ett principiellt skäl för att verksamheten inte skall vara en militär angelägenhet. Det var detta principiella skäl som motiverade att FHS 1988 bröts ut ur försvarsmakten.

FHS bedriver totalförsvarsutbildning på högsta nivå. Detta år inte en militär utan en gemensam angelägenhet. Enligt LEMO:s mening bör verksamheten därför även i fortsättningen utanför försvarsmakten. Detta blir särskilt viktigt när en del av den löst sammanhållna gruppen av försvarsmaktsmyndigheter omvandlas till myndigheten Försvarsmakten. Det är också nödvändigt att FHS kan bevara och utveckla sitt goda namn och rykte. Oavsett organisatorisk lösning bör därför FHS identitet tydligt kunna urskiljas.

6.5 Forskningsanknytning

På uppdrag av Överbefälhavaren har en projektgrupp studerat hur ett s.k. försvarsuniversitet skulle kunna utformas. Gruppen lämnade en delrapport i juni 1991 och en slutrapport i februari 1992. I slutrapporten redovisades hur ett försvarsuniversitet kunde byggas upp på grundval av främst utbildningen vid MHS, delar av Förvñs - och möjligen av FHS samt delar av Försvarets forsk- ningsanstalt FOA.

Med anledning av rapporten har Överbefälhavaren beslutat

1992-05-21 att uppdra åt MHS och FOA att, inon ramen för gällande organisation för de båda myndigheterna, bedriva försöksverksamhet beträffande projektet försvarsakademi. Ett huvudsyfte med projektet är att göra den högre militära utbildningen mer forskningsanknuten. I arbetet medverkar vid sidan av MMS och FOA - även - FörvHS och ÖCB. Försöksperioden sträcker sig till den 30 juni 1995.

Inom ramen för gällande organisation har den tidigare vertikala försvarsgrensvisa indelningen i linjer vid HHS ändrats till en nivåindelad försvarsgrensgemensam linjeindelning.

Denna indelning har gjorts för att underlätta anknytning till FOA:s forskning genom att skapa naturliga kontaktlinjer med FOA:s huvudavdelningar.

För närvarande pågår utredningar inom MHS om ytterligare organisationsförändringar. Inriktningen är att nuvarande linjer skall förändras från i huvudsak administrativa organisationer till institutioner för ledningsvetenskap, strategi, taktik, teknik etc. Dessa institutioner, till vilka de olika lärarna kommer att knytas, skall ha ansvar för kvaliteten i utbildningen och knytningen till FOA:s olika avdelningar. Den nuvarande kursadministration som åvilar resp. linje avses överföras till kurscheferna, som får köpa utbildning av institutionerna.

Skälet till att FOA medverkar i försöksverksamheten är att vid anstalten finns samlat vetenskapligt, tekniskt och annat kunnande som är av stor betydelse för totalförsvaret. FOA kan ses som ett sektorforskningsinstitut. Tyngdpunkten i FOA:s verksamhet ligger vid teknisk forskning och utveckling avseende vapensystem, informationsteknologi och ABC-skydd. FOA har emellertid också stora resurser för studier och analys av militärt försvar, försvarsekonomi och ledning samt civil bered-

skap. I strävan att ge bl.a. den högre militära utbildningen en forskningsanknytning är det naturligt att dessa resurser uppmärksammas.

LEMO gör följande bedömningar i frågan om forskningsanknytning för den högre militära utbildningen.

Utbildningen vid MMS och vissa kurser vid FörvHS utgör den högsta militära utbildning som yrkesofficerare kan få i Sverige. Utbildningen ingår i försvarsmaktens utbildningssystem som varvar teoretisk utbildning med tjänstgöring vid förband, skolor och staber.

Utbildningen vid MHS har tydlig karaktär inomverksutav bildning och sker för att tillgodose enbart försvarsmaktens behov av högre officerare med lämplig kompetens och till lämpligt antal. Det är arbetsgivaren eller respektive försvarsgrenschef som efter ansökan tar ut officerare för utbildningen och det är Överbefälhavaren som beslutar om utbildningsmálen för de olika kurserna.

Huvuddelen av kurserna är nivâhöjande i meningen att en officer måste gå i genom dem för att kunna få befordran till högre tjänsteställning. Eftersom utbildningen sker till ledande befattningar innehåller den helt naturligt väsentliga inslag av chefs- och ledarskapsutbildning.

Utbildningen sker vid en egen militär högskola det av enkla och naturliga skälet att universitet och högskolor i landet inte tillhandahåller kvalificerad utbildning i militära specialiteter som strategi, operationer, taktik, vapenteknik och stabstjänst. Dessa moment dominerar sammantaget den högre utbildningen av officerare. Därutöver sker undervisning i ämnen av mer allmän karaktär som förvaltning och språk.

Det är självfallet av yttersta vikt att de högre svenska officerarna kan ges en så god utbildning som möjligt för

såväl krigs- som fredsuppgifterna. I och med att tyngdpunkten i utbildningen ligger vid militära specialiteter kan undervisningen inte i väsentlig mån stödjas och utvecklas forskning normalt pågår vid universitet av som och högskolor. Däremot kan för närvarande visst stöd erhållas från FOA.

I fråga om annan högre utbildning i landet har det betonats att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och att utbildningen på olika sätt skall ha kontakt med forskningen. Detta är nödvändigt för att kvaliteten i undervisningen skall kunna upprätthållas. Enligt LEMO:s uppfattning bor i princip samma gälla för den högre militära utbildningen. Detta förutsätter att den högre militära utbildningen på ett eller annat sätt har anknytning till forskningen i relevanta ämnen. Det övergripande syftet med att ge den högre militära utbildningen en forskningsanknytning år att öka kreativiteten och det kritiska tänkandet hos högre officerare.

I fråga om ämnen av mer allmänt slag i officersutbildningen vid MHS, t.ex. inom områden som ryms inom ämnen som Statskunskap bl.a. säkerhetspolitik samt freds- och konfliktteori och teknik, bör det inte vara särskilt svårt att åstadkomma tillräcklig forskningsanknytning. Detta kan ske genom att lärare i dessa ämnen följer utvecklingen inom det egna ämnesområdet, t.ex. genom att hålla kontakt med arbetet vid olika institutioner vid universitet och högskolor. Detta kan också ske genom att forskare och lärare verksamma vid institut, universitet och högskolor engageras som lärare och föreläsare. Officerare som verkar som lärare vid MHS och här föreskriven behörighet kan också beredas möjlighet att genomgå forskarutbildning vid de universitet och högskolor till vilka fakulteter är knutna, för att därefter återvända till MHS som lärare.

När det gäller de militära specialiteterna, främst stra-

tegi, operationer och taktik samt vapenteknik, förefaller det inte annat än punktvis vara möjligt att nå en tillräcklig forskningsanknytning olika former genom av samarbete med universitet och högskolor. Visst stöd bör dock kunna fås från FOA. Självfallet är det viktigt att den militära utbildningen i just dessa för yrkesofficeren centrala ämnena så långt möjligt kan vila inte bara på beprövad erfarenhet utan också på vetenskaplig grund.

Med hänsyn till den slutenhet som frånvaron sidoreav krytering ger och bristen på successiva och objektiva erfarenheter av krigföring, är det angeläget att utbildningen i de militära kärnämnena kan ha hög kvalitet och inte bygga på erfarenheter och principer oviss av relevans.

En god forskningsanknytning i ämnen som strategi, operationer och taktik samt vapenteknik kan knappast åstadkommas på kort sikt. Ämnen med relevant inriktning saknas i allt väsentligt vid de svenska universiteten och högskolorna. Personer med vetenskaplig skolning och meritering inom ämnena saknas också i stor utsträckning. Även om det vid FOA finns forskning med betydelse i sammanhanget blir det nödvändigt att arbetet, med att de ge miltära kärnämnena en forskningsanknytning, sker med långsiktig inriktning.

Arbetet kan ske på olika sätt. En möjlighet är att välutbildade officerare med föreskriven behörighet fär genomgå forskarutbildning vid universitet eller högskolor till vilka fakulteter är knutna. Åmnesvalet bör då vara sådant att det främjar kompetensen inom de militära kärnämnena. De kan därefter återvända till HHS som lärare. En annan möjlighet är att personer, som genomgår forskarutbildning vid olika universitet och högskolor, uppmuntras att uppmärksamma frågeställningar och ämnen som är av militärt intresse. De kan därefter på ett eller annat sätt engageras i utbildningen av högre

yrkesofficerare.

Innan en god forskningsanknytning har nåtts inom de militära specialiteterna kan undervisningen stödjas av en bred och djup studie- och analysverksamhet. Kontakt kan också etableras med de universitet och högskolor där forskning i näraliggande ämnen förekommer. Ett utökat samarbete med FOA kan också vara av värde. Föreläsare från utländska militärhögskolor kan också anlitas.

Vid FörvHS bedrivs b1.a. utbildning av högre officerare i materiel-, ekonomi- och personaladministration. Utbildningen är parallell till det andra året vid MHS och innebär en specialinriktning. Även på detta område bör strävan vara att nå en tillräcklig forskningsanknytning för den högre militära förvaltningsutbildningen. Här är det dock inte fråga om militära specialiteter som saknar vetenskapligt skolade företrädare vid universitet och högskolor. I stället är det i väsentlig mån fråga om miljö- och omrádesanpassning inom ramen för etablerade högskoleämnen. Därmed kan tillräcklig forskningsanknytning åstadkommas snabbare och på olika sätt. Även på detta område bör undervisningen stödjas av en bred och djup studie- och analysverksamhet.

Sammanfattningsvis anser således LEMO att det är angeläget att en forskningsanknytning kan nås i de viktigare ämnena i den högre militära utbildningen. Huvudsyftet är således att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund. Förmågan till kreativitet och kritiskt tänkande skall också öka. Strävan att nå detta mål behöver drivas med en långsiktig inriktning och olika former för forskningsanknytning behöver prövas.

Egen forskning med vetenskapligt skolad personal bör främst bedrivas i militära kärnämnen. Även på områden där den militära miljön är starkt särpräglad kan forskning vara motiverad. Vid sidan härav kan särskilt -

under de närmaste åren - studie- och analysverksamhet utan vetenskaplig karaktär bedrivas som stöd för utbildningen.

Forskningsanknytningen syftar således till att ge god kvalitet åt utbildningen av högre officerare så att dessa på ett tillfredsställande sätt kan utföra sina uppgifter i fred och i krig. LEMO vill emellertid betona att för att detta resultat skall näs, behövs även i fortsättningen ledarskapsutbildning och verksamhetsnära utbildning som förmedlas av officerare med aktuella erfarenheter. Officersutbildningens huvudsyfte skall vara att utbilda kompetenta chefer för krigsförband.

En militärt inriktad högskola kan knappast under de närmaste åren nå en sådan kvalitet i forskningen att den av regeringen kan tilldelas rätt att examinera licentiater eller doktorer. Forskarutbildning lämpliga av officerare bör under denna tid ske vid eller i samarbete med universitet och högskolor till vilka fakulteter är knutna. Om forskningen i militära kärnämnen utvecklas väl bör dock på sikt även examinering kunna bli aktuell.

som framgick i avsnitt 6.3 om FHS har skolan i vissa avseenden svårigheter att upprätthålla kvaliteten i utbildningen. Det är därför angeläget att FHS kontinuerligt kan få stöd av forskning, studier och analys. Detta gäller särskilt i fråga om säkerhetspolitik och totalförsvarsutveckling. FHS är emellertid en så liten institution att den inte kan ha en egen forskningsanknytning och än mindre någon egen forskning. I stället är det nödvändigt att forskningsanknytningen söks inom en vidare organisatorisk ram.

Den organisatoriska lösning som väljs för de tre skolorna, bör enligt LBMO:s bedömning, därför skapa goda förutsättningar för en successiv kvalitetshöjning i både den militära och civila högre försvarsutbildningen genom

olika former av forskningsanknytning.

6.6 Mål för organisationsöversynen

I fråga om de tre skolorna är LEMO:s uppgift att pröva det förhållande som framdeles bör gälla mellan dessa och den försvarsmaktsmyndighet som bildas den l juli nya 1994. Konkret galler det om verksamheten vid var och en av de olika skolorna bor drivas inom eller utanför Försvarsmakten. I LEMO:s uppgift ingår även att pröva de tre skolornas förhållande till varandra. Vidare skall LEMO söka nå besparingar i verksamheten. Däremot ingår det inte i LEMO:s uppgift att överväga det militära utbildningssystemet eller innehållet i utbildningen.

Den organisatoriska lösning som LEMO föreslår bör bidra till att följande mål kan nås i så hög grad som möjligt. Med hänsyn till att det är flera mål som eftersträvas, kan avvägningar behöva ske mellan dem.

1. Försvarsmakten bör kunna utöva ett starkt inflytande pa utbildningen av högre officerare och på utbildningen av civila som är anställda vid myndigheten.

2. Den högre militära utbildningen vid MHS och FörvHS bor kunna samordnas så att hög effektivitet kan nås.

3. Principen med en vertikalt sammanhållen förvaltningsutbildning på olika nivåer och for olika kategorier vid FörvHS bör kunna vidareutvecklas.

4. Kvaliteten i undervisningen i militära och civila ämnen i FHS totalförsvarsutbildning bör kunna stärkas.

5. Kvaliteten i utbildningen i totalförsvar vid MHS och FörvHS bör kunna stärkas. En bättre samordning på utbildningens område mellan totalförsvarets militära och

civila delar bör kunna utvecklas.

6. FHS identitet som en totalförsvarsinstitution bör kunna bevaras.

7. Kostnaderna för befintlig utbildning och administration vid skolorna bör kunna sänkas.

8. Förutsättningar bör kunna skapas för en successiv kvalitetshöjning i utbildningen genom olika former av forskningsanknytning samt fördjupad studie- och analysverksamhet.

7 ÖVERVÄGANDEN on OLIKA LÖSNINGAR

I det föregående har presenterats allmänna överväganden som behöver beaktas vid provningen av vad som ar en lämplig organisatorisk form för den verksamhet för som närvarande bedrivs vid MHS, FörvHS och FHS. De mål som bör eftersträvas i översynen också. angavs

I detta kapitel presenteras några olika organisatoriska lösningar och diskuteras hur de förhåller sig till de eftersträvade målen. Avslutningsvis drar LEMO slutsatser om den inriktning som lösningen i stort bör ha. I nästa kapitel lämnas ett mer detaljerat organisationsförslag.

7.1 HHS ingår i Försvarsmakten

Nuvarande organisatoriska struktur innebär att MHS ingår i den grupp myndigheter som betecknas som försvarsmakten. FörvHS och FHS ingår däremot inte i försvarsmakten.

I detta avsnitt diskuteras en lösning som innebär att MHS verksamhet får ingå i myndigheten Försvarsmakten, medan de två andra skolorna fortsätter att vara myndigheter under regeringen och alltså stå utanför den nya Försvarsmakten.

Lösningen kan bedömas förhålla sig till de eftersträvade målen på följande satt.

Om MHS ingår i Försvarsmakten får denna självfallet mycket goda möjligheter att inrikta utbildningen av högre officerare vid skolan och ange mål för den. I och

med att FörvHS ligger utanför Försvarsmakten kan styrningen av utbildningen av officerare och civila vid denna skola inte ske lika direkt. Som beställare av den dominerande delen av FörvHS utbildningsproduktion bör dock Försvarsmakten, liksom i dag, kunna utöva en tillräcklig grad av styrning av verksamheten.

Som har belysts i det föregående behöver den högre militära utbildningen integreras. Om MHS ingår i Försvarsmakten, men FörvHS inte gör det, behöver olika styrmetoder användas av Försvarsmakten. I ena fallet år det frågan om en intern uppdragsstyrning och i det andra är det frågan om beställning och köp av tjänster, närmast s.k. uppdragsutbildning. Även om det är möjligt att under dessa förutsättningar samordna de två skolornas verksamhet, är det inte lika effektivt och enkelt som om båda skolorna har samma relation till Försvarsmakten. I en konstruktion av detta slag kan det vara lämpligt att

som beställare i förhållande till FörvHS i

MHS agerar fråga om högre militär utbildning.

om FörvHS även i fortsättningen är en fristående myndighet finns goda förutsättningar att vidmakthålla och utveckla den vertikala integrationen av förvaltningsutbildningen på olika nivåer. Möjligheten att i ökad utsträckning fá uppdragsutbildning från civila myndigheter och organisationer bör kunna utnyttjas.

I och med att FHS i denna organisationslösning kvarstår i oförändrad form skapas inte några nya förutsättningar att stärka kvaliteten i undervisningen i militära och civila ämnen i FHS totalförsvarsutbildning såvida FHS inte anknyts till någon annan institution eller ges betydligt utökade resurser.

FHS nuvarande identitet som en totalförsvarsinstitution bevaras självfallet.

Den organisatoriska lösningen som sädan ger inte nya förutsättningar att stärka kvaliteten i utbildningen i totalförsvar vid MHS och FörvHs. Inte heller skapas nya förutsättningar för en ökad samordning med utbildningen inom det civila försvaret.

I och med att skolorna i denna organisatoriska lösning behålls som tre skilda enheter, uppkommer inte några nya förutsättningar att sänka kostnaderna.

Utbildningen vid MHS, FörvHS och FHS bör om möjligt få stärkt kvalitet genom en forskningsanknytning i de viktigare ämnena. De ämnen som är aktuella är i betydande grad gemensamma mellan skolorna. En organisation med tre skilda skolor innebär därför svaga förutsättningar att skänka utbildningen vid alla tre skolorna direkt forskningsanknytning eller att ge den stöd studie- och av en analysverksamhet. Det finns risk för att resurserna för forskning och studier splittras.

7.2 uns och Förvns under gemensam ledning

Den organisatoriska lösning som behandlas i detta avsnitt innebär att verksamheten vid MMS och FörvHS har en gemensam ledning. Den sammanhållna organisationen kan ingå i Försvarsmakten eller vara en myndighet som står utanför denna. I båda fallen förutsätts FHS ställning vara oförändrad.

7.2.1 Inom Försvarsmakten

om MMS och FörvHS ingår i Försvarsmakten som en sammanhållen organisation får Försvarsmakten mycket goda möjligheter att inrikta utbildningen och ange mål för den. Möjligheterna för Försvarsmakten att samordna den högre militära utbildningen vid MMS och FörvHS blir också

mycket goda. Samordningen av utvecklingen på ledarskapsområdet inom Försvarsmakten underlättas också.

Den vertikala integrationen av förvaltningsutbildningen för officerare bör kunna vidmakthállas även i en samlad skola inom Försvarsmakten. Däremot kan Försvarsmaktens intresse och motivation för att vidareutveckla förvaltningsutbildning m.m. för civil personal vid andra myndigheter och organisationer ifrågasättas. Det kan inte heller anses vara en uppgift för Försvarsmakten.

I och med att FHS ställning inte förändras i denna organisatoriska lösning uppkommer inte några nya förutsättningar att stärka kvaliteten i undervisningen i militära och civila ämnen vid FHS totalförsvarsutbildning. Inte heller ger den organisatoriska lösningen i sig nâgra nya förutsättningar att stärka kvaliteten i utbildningen i totalförsvar vid MHS och FörvHS. Inte heller skapas nya förutsättningar för en ökad samordning med utbildningen inom det civila försvaret.

FHS nuvarande identitet som en totalförsvarsinstitution bevaras självfallet.

Samordning av utbildning och administration vid MHS och FörvHS bör även med delad lokalisering ge vissa, men begränsade, möjligheter att sänka kostnaderna.

Den samlade utbildningen vid MHS och FörvHS bör ge tillräckliga förutsättningar för att successivt utveckla olika former av forskningsanknytning. Även stöd i form av en studie- och analysverksamhet bör kunna utvecklas. Det är dock tveksamt om det är möjligt att ens på lång sikt inom Försvarsmakten kunna utveckla forskning i olika ämnen som i den vetenskapliga världen kommer att åtnjuta respekt som en kvalitativt högtstáende, fri och obunden forskning. Det kan erinras om att för forskning vid universitet och högskolor gäller som allmänna

principer att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt publiceras.

Verksamheten vid FHS skulle i denna lösning inte direkt komma i åtnjutande av stöd från forskning om inte särskilda och med MHS och FörvHS konkurrerande åtgärder vidtas.

7.2.2 Utanför Försvarsmakten

Även om MHS och FörvHS hålls samman i organisation en utanför Försvarsmakten, kan en effektiv samordning ske av den högre militära utbildningen. Som beställare av den helt dominerande delen av MHS och FörvHS utbildningsproduktion och genom särskilda åtgärder kan Försvarsmakten få ett tillräckligt inflytande över utbildningen av officerare och utbildningen för civila som är anställda vid Försvarsmakten.

Med FörvHS verksamhet ingående i en organisation utanför Försvarsmakten, bör goda förutsättningar finnas att vidareutveckla den vertikalt integrerade förvaltningsutbildningen och att även rikta sådan utbildning till civila vid andra myndigheter och organisationer.

Några nya förutsättningar att stärka kvaliteten i undervisningen i militära och civila ämnen vid FHS totalförsvarsutbildning uppkommer inte. Inte heller ger den organisatoriska lösningen i sig några nya förutsättningar att stärka kvaliteten i utbildningen i totalförsvar vid MS och FörvHS. Inte heller skapas nya förutsättningar för en ökad samordning med utbildningen inom det civila försvaret.

FHS nuvarande identitet som en totalförsvarsinstitution bevaras självfallet.

Samordning av utbildning och administration vid MMS och FörvHS bör även med delad lokalisering ge vissa, men begränsade, möjligheter att sänka kostnaderna.

Den samlade utbildningen vid MHS och FörvHS bör ge tillräckliga förutsättningar för att successivt utveckla olika former av forskningsanknytning. Även stöd i form av en studie- och analysverksamhet bör kunna utvecklas. En från Försvarsmakten fristående organisation bör ha vissa förutsättningar att pä lång sikt utveckla en forskning i olika ämnen som i den vetenskapliga världen kommer att åtnjuta respekt som en kvalitativt högtstáende, fri och obunden forskning.

Inte heller i denna lösning skulle verksamheten vid FHS direkt komma i åtnjutande av stöd från forskning om inte särskilda och med MHS och FörvHS konkurrerande kompetensuppbyggnad sker.

7.3 HHS, Förvns och FHS i en organisation utanför Försvarsmakten

Den lösning som behandlas i detta avsnitt innebär att verksamheten vid MHS, FörvHS och FHS förs samman i en organisation som ligger utanför Försvarsmakten.

Lösningen kan bedömas förhålla sig till de eftersträvade målen på följande sätt.

Om verksamheten vid MHS, FörvHs och FHS hålls samman och leds i en organisation utanför Försvarsmakten kan en effektiv samordning ske av den högre militära utbildningen vid MHS och FörvHs. som beställare av den helt dominerande delen av utbildningsproduktionen vid en sådan samlad skolorganisation och genom särskilda åtgärder vartill LEMO återkommer i nästa kapitel - kan -

Försvarsmakten få ett tillräckligt inflytande över inriktningen av och målen för utbildningen officerare av och utbildningen för civila som är anställda vid Försvarsmakten.

Med FörvHS verksamhet ingående i en så kraftfull organisation utanför Försvarsmakten, bör goda förutsättningar finnas att vidareutveckla den vertikalt integrerade förvaltningsutbildningen och att i ökad utsträckning rikta sådan utbildning till civila vid andra myndigheter och organisationer.

I denna lösning kan gemensamma och kvalificerade lärarresurser byggas upp och användas för undervisningen i militära och civila ämnen i FHS totalförsvarsutbildning respektive i totalförsvarsutbildningen vid MHS och FörvHS. Helt nya och goda förutsättningar uppkommer därmed att stärka kvaliteten i de olika utbildningarna. Samordningen med utbildningen inom det civila försvaret underlättas.

Om FHS ingår i en större organisation finns risk att skolans identitet inte förblir lika tydlig när den som är helt fristående. I denna organisatoriska lösning behöver därför särskilda åtgärder vidtas för att tydliggöra FHS identitet.

Om verksamheten vid de tre skolorna förs i samman en organisation, bör möjligheter finnas att sänka kostnaderna för befintlig utbildning och administration även med delad lokalisering av verksamheten.

Den samlade utbildningen vid MHS, FörvHS och FHS bör ge goda förutsättningar för att successivt utveckla olika former av forskningsanknytning. Även stöd i form av en studie- och analysverksamhet bör kunna utvecklas. En från Försvarsmakten fristående organisation bör ha goda förutsättningar att på lång sikt utveckla forskning i en

olika ämnen som i den vetenskapliga världen kommer att åtnjuta respekt som en kvalitativt högtstående, fri och obunden forskning.

Av stor betydelse är att i denna lösning även utbildningen vid den för militärer och civila högsta FHS totalförsvarsutbildningen skulle få stöd av en direkt forskningsanknytning.

7.4 Värdering av de olika lösningarna

I avsnitt 6.6 angavs de mål som bör eftersträvas vid översynen av MHS, FörvHS och FHS yttre organisation m.m. I de närmast föregående avsnitten har LEMO diskuterat hur några olika lösningar svarar mot dessa önskemål.

framgått fyra lösningarna i olika

Som har uppfyller de grad de eftersträvade målen. som utgångspunkt för en fortsatt kvalitativ värdering sammanfattas de olika lösningarnas måluppfyllelse i tabell 7.1.

I tabellen har graden av uppfyllelse av de olika målen värderats efter en tregradig skala 0, 1 och 2. 0 innebär dålig måluppfyllelse, 1 god måluppfyllelse och 2 mycket god måluppfyllelse.

Det finns anledning att betona att den bedömda graden av måluppfyllelse på vart och ett av de olika områdena naturligtvis inte är särskilt precis. Vidare är det självfallet sá att några av de åtta målen är viktigare än de andra. Alla intressenter behöver heller inte vara ense om vilka mål som är särskilt betydelsefulla. En enkel summering av poängen i tabellen ger därför inte svaret på frågan om vilken organisatorisk lösning som bör föredras.

Tabell 7.1 Sammanfattning av måluppfyllelse

Eftersträvat MHS i FM MHs+FörvHS MHS+FörvHS mål i FM utanför FM +FHS utanför FM

1. FH styrning av högre utb 1 2 1 1

2. Samordn MHS och FörvHS 1 2 2 2 3. Vert integr av förv utb 2 1 2 2 4. Kval höjn vid FHS 0 0 0 2

5. Kval totförs utb MHS och FörvHS. Samord

LEMO gör följande värdering av de olika lösningarna.

Den lösning där MMS verksamhet ingår i Försvarsmakten, medan FörvHS och FHS är myndigheter utanför Försvarsmakten har låg máluppfyllelsegrad på de flesta områden. Inte heller uppvisar den på något område en högre måluppfyllelse án varje annan lösning. Enligt LEMO:s uppfattning finns det hos denna lösning inte några egenskaper som gör att den bör komma i fråga.

De två alternativ där verksamheten vid MHS och FörvHS hålls samman i en organisation ger i de flesta avseenden påtagligt bättre måluppfyllelse än den lösning besom rörts i föregående stycke. Tre karaktäristiska olikheter föreligger mellan alternativen. När MHS och FörvHS sam-

lat ingår i Försvarsmakten blir möjligheterna för Försvarsmakten att styra utbildningen mycket goda. Däremot får antas att förutsättningarna att vidareutveckla den vertikalt integrerade förvaltningsutbildningen försva- Förutsättningarna att samordna utbildningen med utgas. bildning inom det civila försvaret får anses något sämre än om skolorna finns utanför Försvarsmakten.

Om de två skolorna hålls samman utanför Försvarsmakten kan denna ändå ges tillräckligt goda möjligheter att styra utbildningen.

En skillnad i måluppfyllelsen finns också i fråga om de två lösningarnas förutsättningar att främja en god forskningsanknytning för den högre militära utbildningen. LEMO tillmäter máluppfyllnaden i detta avseende en stor vikt.

Sammantaget är därför LEMO:s uppfattning att MHS och FörvHS i en organisation utanför Försvarsmakten bör föredras framför en lösning där de tvá skolornas verksamhet ingår i försvarsmaktsmyndigheten.

Den lösning där verksamheten vid MHS, FörvHS och FHS hålls samman i en organisation utanför Försvarsmakten, är den i de flesta avseenden når den bästa måluppsom fyllelsen. Denna lösning rymmer särskilt goda möjligheter att stärka kvaliteten i utbildningen vid FHS och MHS, att samordna utbildning för totalförsvarets militära och civila delar, att sänka kostnaderna vid skolorna och att utveckla forskningsanknytningar för den högre försvarsutbildningen. LEMO tillmäter måluppfyllelsen på vart och ett av dessa områden stor betydelse.

På ett område uppvisar denna lösning sämre máluppfyllnad än de andra lösningarna. Det gäller i fråga om förutsättningarna att bevara FHS identitet. Detta beror självfallet på att FHS i denna lösning ingår i en större

organisation. Identiteten som en totalförsvarsinstitution försvagas däremot inte i och med att organisationen ligger utanför Försvarsmakten. Enligt LEMO:s mening är det emellertid möjligt att med olika åtgärder klart markera FHS identitet, även när skolan ingår i större en organisation. Exempel pá sådana åtgärder är att sären skild skolchef finns för aktuella kurser och att ett råd finns för denna del av verksamheten samt att verksamheten inriktas av regeringen och finansieras med anslag.

Innan LEMO anger sin samlade bedömning av vad som är en lämplig inriktning i fråga organisation i stort för om verksamheten vid MHS, FörvHS och FHS skall ett par frågor särskilt behandlas.

Frågor om utbildning av de högre officerarna är helt naturligt av stort intresse för Försvarsmakten och dess ledning, eftersom officerarnas kompetens är stor beav tydelse för utvecklingen av Försvarsmaktens krigsduglighet. Utbildningen av högre officerare är ett betydelsefullt led i Försvarsmaktens chefs- och ledarskapsutveckling och utbildningsresultaten vid skolorna beaktas i chefsurvalet.

Av dessa skäl är det enligt LEMO:s uppfattning nödvändigt att Försvarsmakten tillförsäkras rätt att ange bl.a. övergripande mål för den högre militära utbildningen, utbildningens struktur samt utbildningsmál för de olika kurserna. Samma sak gäller för det sätt och på vilka grunder utvecklingsomdöme skall för deltagarna ges i längre kurser.

För att utbildningen av officerare skall få nödvändig verksamhetsförankring mäste lärarna vid skolorganisationen ha lämpligt kunnande och aktuella erfarenheter. Det är därför nödvändigt att Försvarsmakten ges ett ansvar för att tillhandahålla tillräckligt kvalificerade militära lärare och ett starkt inflytande vid tillsättningen

av militära lärare. Högre officerarna bör kunna växla mellan att vara lärare och tjänstgöra vid staber och förband.

I avsnitt 6.3 berördes de långa tjänstgöringstider som förekommer för civila lärare vid FHS. Det är önskvärt att även dessa kan växla mellan att vara lärare och tjänstgöra vid totalförsvarsmyndigheter.

Enligt LEMO:s bedömning finns tillräckliga möjligheter för Försvarsmakten som beställare av uppdragsutbildning att se till att den högre officersutbildningen får lämpligt innehåll m.m. Det nödvändiga inflytandet kan emellertid också stärkas genom att regeringen bemyndigar Försvarsmakten att ge utbildningsorganisationen föreskrifter i fråga om den högre officersutbildningen.

Överbefälhavaren har nyligen gett MHS i uppdrag att bl.a. i vissa avseenden samordna chefs- och ledarskapsutvecklingen inom försvarsmakten. Ansvaret härför vilar självfallet ytterst pá den som ansvarar för berörd verksamhets resultat. Försvarsmakten och dess ledning kan självfallet även framdeles lämna uppdrag till skolorganisationen att medverka och lämna stöd i fråga om chefsoch ledarskapsutveckling.

Vid utformningen av de instrument med vilka Försvarsmakten skall kunna styra utbildningen bör inriktningen vara att den framtida Försvarsmakten får sammantaget minst lika goda möjligheter att styra den högre militära utbildningen som Överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna har för närvarande.

I sammanhanget bör dock också påpekas att utbildningen av högre officerare inte är en angelägenhet uteslutande ,för Försvarsmakten och dess ledning. Vid skolorganisationen utbildas Sveriges framtida högsta officerare. Det är ofránkomligt att denna utbildning i vissa avseenden

också är en angelägenhet för regeringen som företrädare för nationen. Detta talar för att utbildningen bör bedrivas i en organisation som lyder direkt under regeringen.

Överbefälhavaren avser att knyta en kader till en miloförstärkningsstab till MMS. Staben skall förbereda operationer i hela landet. Kadern skall i fred bestå av åtta officerare som på 70% av arbetstiden skall genomföra operativt förberedelsearbete och pá 30% skall utnyttjas som lärare i utbildningen. Enligt LEMO:s uppfattning ár det lämpligt att personal från miloförstärkningsstaben, som ägnar sig át att förbereda operationer i hela landet, på en del av arbetstiden medverkar som lärare i utbildningen vid skolorganisationen. Utbildningen får därigenom en god verklighetsanknytning.

MHS som sådan har inte några uppgifter i krigsorganisationen. En sammanhållen skolorganisation skulle knappast heller ha det.

Miloförstärkningsstaben utgör ett krigsförband och ingår i krig i Försvarsmakten. Med hänsyn till uppgifternas natur talar skäl för att kadern och dess personal bör ingå i Försvarsmakten också i fred. Enligt LEMO:s uppfattning finns olika formella och administrativa lösningar som möjliggör att personalen på avsett sätt ändå kan medverka i utbildningen. En möjlighet är att Försvarsmakten som arbetsgivare uppdrar åt personalen i kadern att på del av arbetstiden medverka i utbildningen enligt anvisningar av skolorganisationen.

Mot bakgrund av resultatet av den värdering av olika organisatoriska lösningar som redovisats och de överväganden som gjorts, anser LEMO att en lösning i stort bör väljas som innebär att verksamheten vid MHS, FörvHS och FHS ingår i en samlad organisation utanför Försvarsmakten.

I nästa kapitel lämnas förslag till en sådan högskoleorganisations närmare utformning, formerna för styrning och finansiering, uppbyggnad av forskningsanknytningen och hur genomförandet organisationsförändringen bör av gå till.

a FÖRE LAG

I föregående kapitel värderades olika organisatoriska former för den verksamhet som för närvarande bedrivs vid Ms, FörvHS och FHS mot bakgrund av vissa angivna mål. LEMo:s slutsats är att verksamheten vid de tre skolorna bör föras samman i en organisation utanför Försvarsmakten och att en väsentlig forskningsanknytning bör utveck las.

I detta kapitel lämnar LEMO ett mer detaljerat förslag om bl.a. organisationens utformning, styrning och genom förandet av förändringen.

8.1 organisation

LEMO föreslår således att verksamheten vid MMS, FörvHS och FHS samlas i en organisation. Denna organisation bör vara en myndighet som hör till Försvarsdepartementet. Verksamheten utgör därmed inte en del av myndigheten Försvarsmakten.

LEMO har särskilt övervägt frågan om den nya skolorganisationens namn.

LEMO har noterat att den av Överbefälhavaren inledda försöksverksamheten med forskningsanknuten högre militär utbildning bedrivs under namnet försvarsakademin. Benämningen akademi används i Sverige emellertid för vetenskapliga eller lärda institutioner, t.ex. Kungl. krigsvetenskapsakademien, däremot inte för organisationer som i stor utsträckning tillhandahåller högre ut-

bildning.

För organisationer som bedriver forskning och tillhandahåller utbildning som vilar på vetenskaplig grund används benämningarna universitet eller högskola. Kännetecknade för ett universitet är att det har flera fakulteter, t.ex. humanistisk, matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig fakultet. En högskola har däremot endast en fakultet, vanligen en teknisk fakultet. Härtill kommer att Karolinska institutet har en särskild benämning och två fakulteter.

Mot denna bakgrund är det närmast benämningen högskola som är tillämplig pä den föreslagna organisationen för högre försvarsutbildning och forskning. Benämningen universitet vore missvisande.

LEMO anser därför att organisationen bör benämnas högskola.

Därmed finns i vart fall tre tänkbara namn, nämligen Försvarets högskolor, Försvarets högskola och Försvarshögskolan. Invändningar kan riktas mot alla tre namnen.

Namnet Försvarets högskolor kan ge det olyckliga intrycket att de tre högskolorna ges en gemensam ledning men i övrigt kvarstår oförändrade till organisation och Verksamhet. Vidare kan det felaktiga intrycket ges av att organisationen omfattar alla skolor inom försvaret som har benämningen högskola i namnet. Något missvisande används numera benämningarna officershögskola och krigshögskola för utbildningar som knappast kan avses vara av högskolekaraktär.

Namnet Försvarets högskola har den nackdel som nyss nämnts, dvs. det finns andra s.k. högskolor inom försvaret som inte ingår i den nya organisationen. Om benämningen högskola slops i namnet officers- resp.

krigshögskola bortfaller denna nackdel och en adekvatare benämning erhålls för dessa utbildningar.

Namnet Försvarshögskolan har nackdelen att vara namnet på en av de institutioner som skall ingå i den nya organisationen. Detta kan vara psykologiskt olämpligt vid en sammanläggning. Det är dock namnet på den minsta av de tre högskolorna, varför det inte är någon risk att någon får föreställningen att de andra två skolorna går upp i den befintliga Försvarshögskolan.

LEMO anser att namnet Försvarshögskolan är det bästa av dessa tre. För att undvika missförstånd används i det följande arbetsnamnet Nya Försvarshögskolan för den nya organisationen.

I syfte att markera högskolekaraktären på verksamheten bör ledningsorganisationen så långt möjligt motsvara den som anges i högskolelagen 1992:1434. Det betyder att det skall finnas en styrelse som har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs.

För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall högskolan ha en rektor. Denne skall ingå i styrelsen men bör inte vara ordförande.

Styrelsens och rektorns uppgifter m.m. belyses i 2 kap. högskoleförordningen 1993:100.

Under rektorn bör verksamheten ledas av tre skolchefer för Högre totalförsvarsutbildning, för Högre militär utbildning respektive för Förvaltningsutbildning exkl. sådan som utgör del av högre militär utbildning. För tyngre kurser kan under skolcheferna finnas kurschefer.

Det bör betonas att skolcheferna inte skall ha uppgifter som motsvarar dem som dagens tre skolchefer, dvs. myn-

dighetschefer, har. Deras uppgift är i stället att under rektorn anordna, leda och administrera kurser på några större områden.

För att ge råd om verksamhetens närmare inriktning bör finnas tre råd, ett för den högre totalförsvarsutbildningen, ett för den högre militära utbildningen och ett för förvaltningsutbildningen.

Genom att råden medverkar i den närmare utvecklingen och utformningen av de olika utbildningarna behöver sådana frågor inte ta upp så mycket av styrelsens tid. Med råden får intressenterna direktkanaler till verksamheten. Styrelsen kan därmed ägna sig åt sin viktigaste uppgift som, enligt propositionen om högre utbildning för ökad kompetens prop. 199293:169 s. 94, är att svara för långsiktig strategisk planering.

Vid myndigheten bör finnas en forsknings- och studieavdelning indelad i institutioner och enheter för olika ämnen. De mer kvalificerade lärarna bör vara knutna till de olika institutionerna och enheterna men ha undervisningsskyldighet vid de olika skolenheterna.

Den organisation som nu presenterats innehåller tydliga drag av en matrisorganisation. På ena ledden finns således institutioner som bedriver forskning och tillhandaháller kvalificerade lärare och på den andra ledden finns de olika kurser som högskolan erbjuder. överensstämmelsen är därför god med den aktuella organisationsutvecklingen inom MHS avsnitt 6.5.

I denna organisation är det möjligt att förena sammanhállen militär befattningsutbildning och mer fria studier.

8.2 Lokalisering

Verksamheten vid Nya Försvarshögskolan bör vara lokaliserad till Stockholm och Östersund. Den högre militära utbildningen bör fortsätta i nuvarande lokaler i Stockholm. I syfte att öka förutsättningarna att bättre utnyttja gemensamma resurser av olika slag bör den högre totalförsvarsutbildningen så snart utrymme kan göras tillgängligt flytta från Gamla NSB-byggnaden till MMS-byggnaden i närheten.

Huvuddelen av FörvHS verksamhet bedrivs i Östersund. Viss utbildning i ekonomi- och personaladministration bedrivs dock i Karlstad.

Bakgrunden till denna delade lokalisering är att FörvHS i december 1980 när skolan fanns i Solna fick i upp- - drag att under budgetåret 198182 påbörja utbildning i personaltjänst. Regeringen beslöt då också att personaltjänstutbildningen skulle förläggas till Karlstad. FörvHS i övrigt flyttade därefter 1984 från Solna till Östersund.

Enligt vad LEMO inhämtat finns i eller i anslutning till FörvHS lokaler i Östersund erforderliga lokaler för den personaltjänstutbildning m.m. som för närvarande bedrivs i Karlstad. Några positiva synergieffekter av betydelse med verksamhet vid Försvarets civilförvaltning som av- vecklas den 30 juni 1994 - finns inte. Den delade lokaliseringen medför också merkostnader i form av resor. Den innebär vidare att integrationen mellan utbildningen i de olika administrativa ämnena inte kunnat åstadkommas annat än till del och då till höga kostnader. Särskilt stort är behovet av en närmare integration av den personaladministrativa utbildningen med andra kurser.

Mot denna bakgrund föreslår LEMO att regeringen häver beslutet att FörvHS personaltjänstutbildning skall

bedrivas i Karlstad. Det bör sedan ankomma på Nya Försvarshögskolan att avgöra om och när verksamheten bör flyttas till Östersund.

vid MHS finns betydande resurser för gemensam administration som inte är knuten till linjer. Bl.a. lämnas ekonomiadministrativt stöd till ett antal små myndigheter och organisationer som hör till Försvarsdepartementet. Även vid FörvHS finns resurser för administration. LEMO föreslår att det uppdras åt Nya Försvarshögskolan att pröva om tekniska förutsättningar och ekonomiska fördelar finns att koncentrera myndighetens löpande administration till verksamhetsstället i Östersund. Det är alltså frågan om att utveckla distansadministration. Sådan verksamhet kan också utgöra ett stöd för vissa delar av förvaltningsutbildningen i Östersund. Ledningen för Nya Försvarshögskolan bör dock finnas i Stockholm. Resultatet av prövningen bör redovisas för regeringen.

Nya Försvarshögskolan bör inte ha till uppgift att lämna ekonomiadministrativt stöd till andra myndigheter och verksamhetsställen. Sådant stöd bör lämpligen tillhandahållas av Kammarkollegiet eller Försvarsmakten.

8.3 xostnadsreducering

Syftet med den föreslagna organisationen är inte i första hand att åstadkomma ekonomiska besparingar. Syftet är i stället främst att skapa förutsättningar för kvalitetshöjning och effektivitetsvinster. Ökade satsningar på olika områden kan också behöva göras.

Icke desto mindre bör alla möjligheter till punktvisa kostnadssänkningar i befintlig verksamhet tas till vara.

Enligt LEMO:s bedömning bör en koncentration av förvaltningsutbildningen till östersund, dvs. flyttning av viss

verksamhet från Karlstad, möjliggöra besparingar.

En koncentration av den nya myndighetens löpande administrativa verksamhet till Östersund bör vidare möjliggöra besparingar.

Samlokalisering av den högre totalförsvarsutbildningen och den högre militära utbildningen i Stockholm bör också möjliggöra lägre kostnader för stödfunktioner och lokaler och ge ett bättre utnyttjande av lärarna.

Denna exemplifiering pekar på några åtgärder som kan ge kostnadssánkningar. Med utgångspunkt i denna potential och de möjligheter i övrigt som öppnas när de tre skolorna förs samman i en organisation, föreslår LEMO att regeringen uppdrar åt Nya Försvarshögskolan att redovisa en plan för hur en sänkning av den årliga kostnadsniván i befintlig verksamhet med sammantaget 5 milj. kr. skall kunna åstadkommas över en treårsperiod till utgången av budgetåret 199697 givet oförändrad omfattning och inriktning av utbildningen m.m.

8.4 Forskningsanknytning

I syfte att stärka kvaliteten i den högre militära utbildningen och i den högre totalförsvarsutbildningen bör olika former av forskningsanknytning byggas upp i de viktigaste ämnena. Ett långsiktigt mål bör vara att huvudlärarna i de viktigaste ämnena skall ha genomgått forskarutbildning.

Vid Nya Försvarshögskolan bör bedrivas forskning i ämnen såsom strategi, operationer, taktik, teknik, militärt ledarskap, militärhistoria och försvarsekonomi så snart forskarutbildad personal finns tillgänglig pá de olika områdena. Syftet är främst att stödja utbildningen.

På andra betydelsefulla områden, men där forskarresurser inte ar tillgängliga, bor studie- och analysverksamhet utan vetenskaplig karaktär bedrivas. Syftet är främst att stödja utbildningen.

Forsknings- och studieverksamheten bör hållas samman i en avdelning indelad i institutioner och enheter. Beteckningen institution bör användas när verksamheten leds av en forskarutbildad person och verksamheten har vetenskaplig karaktär. I andra fall bör beteckningen enhet användas.

Ett brett samarbete bör ske med universitet, högskolor och institut för att åstadkomma önskvärd forskningsanknytning i olika amnen.

Regeringen bör uppdra åt Nya Forsvarshogskolan att utforma en plan for hur forskningsanknytningen successivt bör byggas upp under en femårsperiod med början budgetåret 199596. Av planen bor framgå i vilka ämnen forskningsanknytningen anses vara särskilt angelägen, i vilka former den bör åstadkommas och i vilken takt detta bör ske.

För den första femårsperioden bör regeringen ange en planeringsram som ökar med förslagsvis 2 milj. kr. per år till en nivå av förslagsvis 10 milj. kr. Därefter bör en ny plan utformas.

Vid utformningen av denna plan bor Nya Försvarshögskolan beakta de forsknings- och studieresurser som för närvarande finns vid främst FOA l och FOA 5. Detta belyses i den försöksverksamhet som nu sker på uppdrag av Överbefälhavaren.

LEMO föreslår att den utökade forsknings- och studieverksamheten vid Nya Försvarshögskolan finansieras med en motsvarande resursneddragning vid FOA. Inom ramen för

statsfinansiell neutralitet kan därmed ett kvalitetshöjande forskningsstöd ges åt den högre försvarsutbildningen.

8.5 Finansiering

De olika utbildnings- och forskningsuppgifterna vid Nya Försvarshögskolan bör finansieras på sådana sätt att ansvarsförhállandena och styreffekterna blir lämpliga.

För att underlätta diskussionen om finansieringen presenterar LEMO i tabell 8.1 en skiss till programindelning för verksamheten vid Nya Försvarshögskolan.

Av tabellen framgår att verksamheten bör delas in i fem program. Utbildningen bör delas in i tre program, namligen Högre totalförsvarsutbildning, Högre militär utbildning och Förvaltningsutbildning. De tre utbildningsprogrammen bör delas in i delprogram efter de viktigare kurser som skall genomföras. Delprogrammen anges här närmast som en exemplifiering.

Ett särskilt program bör finnas för Forskning och studier. Även detta bör delas in i delprogram efter viktigare kunskapsområden.

slutligen bör finnas ett program benämnt Övrig verksamhet för uppgifter som inte direkt hänger samman med utbildning eller forskning. Exempel på sådan verksamhet är tillhandahållande av följeofficerare samt militära kontakter enligt ESK-avtalet.

Finansieringen bör i huvudsak spegla är intresvem som sent och som således i egenskap av beställare bör få påverka verksamhetens inriktning och omfattning.

Vilken terminologi som bör användas i fråga om finansie-

ringsformer är inte självklart. I det följande används begreppet uppdrag för verksamhet som är relativt stabil och bedrivs för en eller ett par intressenters räkning. Omfattningen och kostnaden överenskoms då i en dialog mellan uppdragsgivaren och Nya Försvarshögskolan. Uppdragsgivaren har som ende beställare ett ansvar för verksamhetens fortbestánd. Det förutsätts att i uppdraget anges kvantitativa och kvalitativa mál, resurser och handlingsregler.

Begreppet gygifg används för tillfälliga beställningar från ett ganska stort antal intressenter såsom olika verksamhetsställen inom Försvarsmakten samt andra myndigheter och organisationer och där intressenterna betalar ett fastställt pris för t.ex. en kursdeltagare. Den enskilde intressenten har i detta fall inget ansvar för verksamhetens fortbestánd. Det ankommer i stället på utbildningsanordnaren att utveckla verksamheten så att den efterfrågas.

Mot denna bakgrund bör verksamheten inom program 1 Högre totalförsvarsutbildning styras av uppdrag från regeringen. Finansieringen bör således ske med ett delprogramindelat anslag.

Program 2 Högre militär utbildning avser utbildning av högre officerare och bör styras av uppdrag från Försvarsmakten. Om andra än officerare anställda i Försvarsmakten deltar, t.ex. tjänstemän från myndigheter eller företag, bör kostnaderna för dessa finansieras med avgifter från respektive arbetsgivare.

När det gäller program 3 Förvaltningsutbildning utom sådan som ingår i program 2 bör långa kurser finansieras med uppdrag från Försvarsmakten. Om andra än anställda vid Försvarsmakten deltar i dessa bör finansiering ske med avgifter från respektive arbetsgivare. Korta kurser bör finansieras med avgifter från respek-

tive kursdeltagares arbetsgivare.

Program 4 Forskning och studier bör i väsentlig mån finansieras med uppdrag från regeringen. Finansieringen bör då ske med ett delprogramindelat anslag. Försvarsmakten, ÖCB eller andra som har önskemål om särskilda insatser bör kunna finansiera sådana med uppdrag eller avgifter.

Verksamheten inom program 5 Övrig verksamhet kan bli av skiftande karaktär och ha olika uppdragsgivare. Finansiering med uppdrag och avgift blir därför aktuell.

8.6 Annan än finansiell styrning

Syftet med att låta olika intressenter svara för finansieringen är att åstadkomma ett mått av efterfrágestyrning av olika delar av verksamheten. Verksamheten styrs emellertid också på andra sätt, nämligen genom föreskrifter, beslut i enskilda ärenden och genom institutionella förhållanden.

Regeringen förutsätts sålunda ange huvuddragen i utbildningen av yrkesofficerare i en förordning. Regeringen förutsätts också i en förordning ge en instruktion för Nya Försvarshögskolan. Därmed reglerar regeringen bl.a. myndighetens verksamhet och organisation.

I regleringsbrev anger regeringen vidare vilken programindelning som skall tillämpas. Vidare gäller självfallet allmänna föreskrifter som regeringen beslutar för myndigheterna, t.ex. verksförordningen 1987:1100 och förordningen 1993:134 om myndigheternas årsredovisning och anslagsframställning.

Tabell 8.1 Proqramindelninq

Program l Högre totalförsvarsutbildning Delprogram Chefskurs

Delprogram

Program 2 Högre militär utbildning Delprogram Taktisk kurs

Delprogram

Program 3 Forvaltningsutbildning Delprogram Intendentkurs i

Delprogram

Program 4 Forskning och studier Delprogram Militär strategi

Delprogram

Program 5 Övrig verksamhet Delprogram 5.1

Delprogram

5.n

Myndighetens styrelse fyller en viktig roll i styrningen och ledningen av verksamheten. Styrelsen bör, som anges i 2 kap. 2 § högskolelagen, ha inseende över skolans alla angelägenheter och svara för att dess uppgifter fullgörs. Styrelsen bör utses av regeringen med ledning av de grunder som anges i 2 kap. 4 § högskolelagen.

Styrelsens ordförande bör kunna ha en civil eller militär bakgrund. Regeringen bör också förordna rektor. Tjänsten bör kunna innehas av civil eller militär tjänsteman.

Skolchef för den Högre totalförsvarsutbildningen bör förordnas av regeringen efter anmälan av styrelsen. Tjänsten bör kunna innehas av civil eller militär tjänsteman. Tjänsten bör vara på hög nivå. Ledamöter i rådet för högre totalförsvarsutbildning bör utses av styrelsen.

Skolchefen för Högre militär utbildning bör vara militär tjänsteman. Han bör förordnas av regeringen efter anmälan av styrelsen efter samråd med Försvarsmakten. Ledamöter i rådet för högre militär utbildning bör utses av styrelsen efter samråd med Försvarsmakten. Därmed får den viktigaste intressenten möjlighet till inflytande.

Regeringen bör också tillsätta tjänsten som skolchef för Förvaltningsutbildning efter anmälan av styrelsen. Tjänsten bör kunna innehas av civil eller militär tjänsteman. Ledamöter i rådet för förvaltningsutbildning bör utses av styrelsen.

Chef för avdelningen för forskning och studier bör förordnas av regeringen efter anmälan av styrelsen. Till denna tjänst bör endast den få utses som visat sådan vetenskaplig och pedagogisk skicklighet som behövs för tjänsten. Regeringen bör utfärda närmare föreskrifter om behörighet för tjänsten jfr 3 kap. 2 § högskolelagen.

Inom ramen för regeringens föreskrifter om utbildning av yrkesofficerare bör Försvarsmakten få meddela kompletterande föreskrifter för den högre militära utbildningens inriktning och mål m.m. samma bör gälla i fråga om längre förvaltningsutbildning.

Försvarsmakten bör också för dessa utbildningar få ge föreskrifter om hur studieresultat skall värderas och hur eleverna skall bedömas i olika avseenden.

som uppdragsgivare till Nya Försvarshögskolan kan Försvarsmakten också styra berörd verksamhet genom att ange handlingsregler i de olika uppdragen.

Kursdeltagare och elever bör tas ut respektive antas på samma sätt som för närvarande.

8.7 Genomförande

MHS ingår i den nuvarande försvarsmakten, medan FörvHS och FHS inte gör det. Det är därmed nödvändigt att statsmakterna tar ställning till om någon eller några av skolorna skall ingå i den nya myndigheten Försvarsmakten, när denna bildas den 1 juli 1994.

Det är av detta skäl lämpligt att den nya högskoleorganisationen kan träda i kraft den 1 juli 1994.

För att göra detta möjligt kan följande ordning tilllämpas.

Efter remiss av detta delbetänkande kan regeringen i början av oktober 1993 lämna en proposition till riksdagen med förslag om ny organisation för högre försvarsutbildning m.m. Riksdagen bör då kunna fatta ett beslut i början av december 1993.

Innebörden bör vara att HHS, FörvHS och FHS avvecklas den 30 juni 1994 och att en ny organisation med namnet Försvarshögskolan inrättas den 1 juli 1994.

Regeringen kan därefter utse en styrelse för den nya myndigheten. Fr.o.m. januari 1994 t.o.m. juni 1994 kan den verka under formen av en organisationskommitté.

Styrelsenorganisationskommittén kan under våren 1994 lämna de förslag, fatta de beslut och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att myndigheten skall kunna börja verka den 1 juli 1994.

Ett anslag för budgetåret 199495 för Nya Försvarshögskolan kan tas upp i budgetprositionen i januari 1994.

Utgångspunkten bör vara att det den 1 juli 1994 finns en styrelse, en rektor, skolchefer och råd. I övrigt kan organisationen i början av budgetåret 199495 vara i huvudsak oförändrad vid de tre nuvarande skolorna.

Nya Försvarshögskolan kan få anstånd till den 15 oktober 1994 med att lämna en anslagsframställning för budgetåret 199596. Denna kan då vara utformad enligt en ny programstruktur och uppdragen m.m. kan vara diskuterade med uppdragsgivarna.

Under budgetåret 199495 kan ett internt organisationsarbete bedrivas i myndigheten så att en ny intern organisation kan tillämpas från den 1 juli 1995.

gast 1993 -07 2 2 qgeaxnouø

tatens offentliga utredningar 1993

onologisk förteckning

Slyrnings- ochsamarbetsformer i biståndet. UD 36.Lag om totalförsvarsplikt. Fö. Kursplaner förgrundskolan. U. 37.lustitiekanslem. Enöversyn JK:sarbetsuppgifter av Ersättning förkvalitetocheffektivitet. m.m. Ju. - Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för 38.Hälso-ochsjukvården i framtiden tre modeller.S. grundläggande högskoleutbildning. U. 39.En gräns för filmcensuren. Ku. Statligtstödtill rehabilitering tortyrskadade av 40.Fri- och rättighetsfrågor. Del A ochB.Ju. flyktingar fl. S. m. 41.Folk-ochbostadsräkning år 1990ochi framtiden. C. Bensodiazepiner - beroendeframkallande psykofar- 42.Försvarets högskolor. Fö. maka.S. Livsmedelshygien småskalig och livsmedelsproduktion.Jo. . Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnoroch män arbetsmarknaden. Ku. Löneskillnader ochlönediskriminering. Omkvinnor och män arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. Postlag.K. En ny datalag. Ju. .Socialförsäkringsregister. S. Vårdhögskolor - kvalitet utveckling huvudmannaskap. - U. Ökadkonkurrens järnvägen.K. EGoch våra grundlagar. Ju. . .Svenska regler för internationell omfördelning av oljavid en oljekris.N. Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi- kommissionens förslag.Fi. Nyavillkorförekonomiochpolitik ekonomi- . kommissionens förslag.Bilagor.Fi. Ägandet radioochtelevisioniallmänhetens av tjänst. . Ku. .Acceptans ToleransDelaktighet. M. .Kommunerna ochmiljöarbetet. M. .Riksbanken prisstabilifeten, och Fi. .Ökatpersonval. Ju. .Vad är ett statsråds arbetevän Fi. .Kunskapens krona.U. .Utlänningslagen partiellöversyn.Ku. - en .Socialaåtgärder förjordbrukare. Jo. .Handläggningenvissasäkerhetsfrågor. av Ju. ,MiljöbalkDel och l M. ,Bankstödsnämndem Fi. Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Del Fi. Rättentill biståndinomsocialtjänsten. S. Kommunernas roll påalkoholområdct ochinom missbrukarvården. S. Nyanställningsskyddslag. A. Åtgärderför att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri förEG.Jo. Förarprövare. K. Reaktion mot ungdomsbrott. DelA och B.Ju. ,é

Statens 1993

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet En ny datalag. [10] Kursplaner för grundskolan. [2] EGoch våra grundlagar. [14] Ersättning för kvalitetoch effektivitet. Ökat personval. [21] Utformning av ettnytt resurstilldelningssystem för - Handläggningenvissa av säkerhetsfrågor. [26] grundläggande högskoleutbildning. [3] Reaktion mot ungdomsbrott. DelA ochB. [35] Vårdhögskolor Justitiekanslern. En översynav JKzs arbetsuppgifter kvalitet utveckling huvudmannaskap. [12] - m.m. [37] Kunskapens krona [23] Fri-och râttighetsfrågor. DelA ochB. [40] Jordbruksdepartementet Utrikesdepartementet Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsprodukt Styrnings- samarbetsformer och i biståndet. [1] [6] Sociala åtgärder förjordbrukare. [25] Försvarsdepartementet Åtgärder föratt förbereda Sveriges jordbruk och Lag om totalförsvarsplikt. [36] livsmedelsindustri för EG.[33] Försvarets högskolor. [42] Arbetsmarknadsdepartementet Socialdepartementet Ny anställningsskyddslag. [32] Statligtstödtill rehabilitering av tortyrskadade flyktingar fl. [4] Kulturdepartementet m. Bensodiazepiner beroendeframkallande psykofarmaka.Löneskillnader och löncdiskriminering. - 15] Om kvinnoroch män arbetsmarknaden. [7] Socialförsäkringsregister. Löneskillnader och lönediskriminering. Omkvinnor Rätten till bistånd inomsocialtjänsten. [30] ochmän arbetsmarknaden. Bilagedel. [8] Kommunernas roll alkoholområdet ochinom Ägandet av radiooch television i allmänhetens tjäns missbrukarvården. [31] 1171 Hälso-och sjukvården i framtiden tre modeller.[38] Utlänningslagen en partiell översyn. [24] - - En gräns för ñlmcensuren. [39] Kommunikationsdepartementet Postlag. Näringsdepartementet [9] Ökad konkurrens järnvägen. [13] Svenska reglerför internationell omfördelning av Förarprövare. [34] en oljekris.[15]

Finansdepartementet Civildepartementet Nya villkor Folk och bostadsräkning år 1990 ochi framtiden. [ förekonomiochpolitik- ekonomikommisionens förslag.[16] Miljö- och naturresursdepartemen Nyavillkorförekonomi och politik ekonomi- kommisionens förslag.Bilagor.[16] Acceptans Tolerans Delaktighet. [18] Riksbanken prisstabiliteten. och [20] Kommunerna och miljöarbetet. [19] Vad ärett statsråds arbete värt [22] Miljöbalk.Dell och [27] Bankstödsnämnden. [28] Fortsattreformering företagsbeskattningen. av Del [29]