Regelförenkling för framtiden.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Regelförenkling för framtiden

.KK Om:

Sou

""5§§’.7~:S’"

WW

M Statens offentligautredningar MW 1998:78 W Närings- ochhandelsdepartementet

Regelförenkling

för

framtiden

Småföretagsdelegationens rapp0rt4 Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pâ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20947-0 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

Regelförenkling för framtiden

Arbetet med regelförenkling har varit prioriterad uppgift för

en

Småföretagsdelegationen. På senare tid har frågan flyttats på den

upp politiska agendan. Samtliga riksdagspartier och rad organisationer

en säger sig vilja verka för att framför allt småföretag får verka

i en

mindre krånglig och ändamålsenlig regelmiljö.

mer

I Småföretagsdelegationens första rapport, Bättre och enklare regler

SOU 1997:186, gavs en rad förslag förenklingar i det befintliga

regelverket. Med denna rapport vill Småföretagsdelegationen

ta ett steg tillbaka för att betrakta regelproblematiken i ett vidare perspektiv. Rapportens förslag är tänkta att leda till systemförändring på regel-

en området, en förändring i syfte att bryta den stadiga tillväxt i regelmängd och -volym som Sverige hittills haft.

Denna systemförändring måste enligt delegationens uppfattning stå på två ben dels att intensifiera arbetet med konkret regelförenkling i

det befintliga regelverket, dels att hejda tillflödet regler. För att

av nya möjliggöra en sådan systemförändring krävs radikalt Regel-

nya grepp. förenklingsfrågoma måste ökad politisk tyngd. Ett sådant

ges en systemskifte måste ledas från central instans. Dessa ledord

genomsyrar också förslagen i denna rapport.

I Småföretagsdelegationen har ingått följande ledamöter: Gunilla Almgren, Erling Bergkvist, Gunnar Erlandsson, Camille Forslund, Sune Halvarsson, Stina Hubendick, Per-Olof Jönsson, Jan Krylbom, Gunnel Mohme, Anitra Steen, Vedin och Birgitta

Bengt-Ame

Ytterström. Delegationen har biträtts experterna Mats Fagerlund

av fr.o.m. 19 januari 1998, Yvonne Fredriksson, Staffan Sandström, Mathias Temell t.o.m. 18 januari 1998 och Charlotte Zackari, samtliga från Närings- och handelsdepartementet, samt Magnus Johansson, LRF fr.o.m. 12 januari 1998. Dessutom har Nils Rydén från Näringslivets Nämnd för Regelgranskning bistått i arbetet med denna rapport.

Följande har haft godheten att hjälpa till med skrivandet:

personer Karin Larsson, Staffan Sandström och Herbert Silbermann, Näringsoch handelsdepartementet, samt Hans Grohman och Lars Markstedt, Riksrevisionsverket. Ett speciellt tack till Fredrik Sterzel, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet och f.d. justitieråd, som skrivit bilaga

Dessutom har ett antal utanför Regeringskansliet bidragit

personer med idéer till och granskning denna rapport: Rune Henäng och

av Annkatrin Hübinette, Generaltullstyrelsen, Lennart Palm och Jens Hedstöm, SAF, Stig Carlsson, LO, Ola Asplund, Metall, och Ulf

Åkesson, SIF.

Inom delegationens sekretariat har Björn Jansson och Martin Hammarström svarat för arbetet med rapporten. För redaktionell utformning och utskrift har Kerstin Svensson svarat. Småföretagsdelegationen överlämnar härmed sin fjärde rapport, Regelförenkling för framtiden, till regeringen.

Stockholm i juni 1998

Småföretagsdelegationen

Mats Johansson Ordförande

1 för

Regelförenklingssystem Sverige

1 1

Utgångspunkter

.

Småföretagsdelegationen konstaterar att det svenska regelförenklingssystemet till stora delar inte lett till åsyftade resultat. Detta trots att ansatsema varit goda. Delegationen har också tagit del erfarenheter

av från bl.a. Danmark, Storbritannien och Holland samt EU:s

genom task force BEST löpande tagit del av erfarenheter från såväl andra EU-länder som från arbetet på EU-nivå.

De slutsatser som kan dras av såväl internationella som svenska erfarenheter när det gäller vad som krävs för ett framgångsrikt regelförenklingsarbete är framför allt två:

0 nödvändigheten av en stark politisk uppbackning- på högsta

nivå

0 behovet av en sammanhållen struktur så att delarna stöttar

-

varandra och bidrar till fungerande helhet.

en Ett starkt politiskt engagemang från högsta nivå upplevs

som en förutsättning for att frågorna skall få genomslag, inte minst departementsnivå. Denna uppbackning måste komma från allra högsta nivå

premiärministems/statsministerns personliga stöd och är - engagemang en nödvändighet. Uppbackningen kan dock ta sig olika uttryck, ett statsministerbrev till departement och andra myndigheter Dan-

mark, organisatorisk koppling till statsministerns kansli förenat med politiskt stöd Storbritannien.

Behovet av en sammanhållen struktur visas såväl internationella

av jämförelser som våra svenska erfarenheter. I Storbritannien

av egna sorterar regelförbättringsarbetet under en särskild enhet Better Regulation Unit inom Statsrådsberedningen Cabinet Office

— arbetet leds av en minister och stöds av en särskild task force med

‘ Med tanke på skillnaderna i den centrala statsapparatens organisation kan man inte direkt jämföra "Cabinet Office med Statsrådsberedningen.

10 Regelförenklingssystem för Sverige

ledamöter från näringsliv och organisationer. Inom varje departement finns minister: med ansvar för regelförbättringsarbetet.

en

1.2 Förslag

1.2. 1 Nationell nivå

Regelreformeringsenhet Regelförenklingsarbetet måste för att få effekt ha politiskt stöd från

allra högsta nivå. Småföretagsdelegationen föreslår därför att statsministern ett tydligt politiskt ansvar för regelreformeringsarbetet.

ges

På tjänstemannanivå inrättas ett särskilt sekretariat för regel-

reformeringsfrågor regelreformeringsenheten. Regelreformerings-

enheten bör ingå i Närings- och handelsdepartementet. Detta förutsätter emellertid att Närings- och handelsdepartementet ges de reella möjligheterna att utvecklas till och tar på sig uppgiften att mer strategiskt driva tillväxt- och näringslivsfrågor på ett långsiktigt hållbart sätt. Härvid krävs att Närings- och handelsdepartementet mer övergripande kan arbeta med svenskt näringslivs frågor gentemot EU, andra departement och inom för den regionaliserade tillväxtpolitiken.

ramen Närings- och handelsdepartementet därmed roll för tillväxt

ges samma och företagande Finansdepartementet har i statsfinansiella frågor.

som

Blir så inte fallet bör regelreformeringsenheten i stället organisatoriskt

placeras i Statsrådsberedningen.

Regelreformeringsenheten skall ledas av en särskild statssekreterare och har till uppgift att leda och följa regelreformeringsarbetet i departement, verk och kommuner. Enheten leder arbetet med PKA’-analyser och följer även hur de genomförs. Den utarbetar vidare riktlinjer för när PKA-analys skall genomföras och utvecklar modeller för sådana analyser. Vidare avgör enheten i samråd med berörda departement och myndigheter småföretagspanel skall användas. Detta förutsätter

när en

frigörs personellt och ekonomiskt för arbetet. att resurser

Viktiga uppgifter för regelreformeringsenheten bör vara att:

stödja departement, verk och kommuner genom att utveckla

metoder för regelförenkling och PKA-analyser

2Mot bakgrund skillnaden i antalet ministrar och benämningen av befatt-

av ningshavare på olika nivåer motsvaras minister här närmast av statssekreterare. 3 PKA, problem- och konsekvensanalys. Vi uppfattar i fortsättningen PKA

ett begrepp och benämner företeelsen PKA-analys. som

Regelförenklingssystem för Sverige 11

0 bidra med kompetensutvecklande insatser inom området regel-

förenkling och PKA-analyser för ansvariga inom departement, verk och kommuner

0 löpande följa arbetet med regelförenkling och PKA-analyser för

att kontrollera att åtgärder som skall vidtas också genomförs samt följa kvaliteten i dem

0 vara help-desk funktion för de ansvariga som arbetar med

regelförenkling och PKA-analyser i departement, verk och

kommuner

0 sprida goda exempel på regelförenkling och PKA-analyser i

departement, verk och kommuner

0 utveckla en best-practice när det gäller genomförande regel-

av

förenkling och PKA-analyser i departement, verk och kommuner

0 avge en årlig rapport om regelförenklingsarbetet, hur det fort-

skrider och vilka effekter som uppnås

0 följa upp att myndigheterna i sina verksamhetsberättelser redo-

visar sitt regelreformeringsarbete samt fullgör sin skyldighet enligt 7 § verksförordningen att fortlöpande följa upp och pröva

den egna verksamheten och konsekvenserna de författnings-

av

föreskrifter och särskilda beslut som rör verksamheten samt vid-

tar de åtgärder som behövs

0 en gång per mandatperiod genomföra en samlad uppföljning av

regelförenklingsarbetet denna redovisas till riksdagen i en

-

särskild rapport. Regelreformeringsenheten bör vidare ha till uppgift att om myndigheterna inte fullgör sina uppgifter inom för regelreformerings-

ramen arbetet- om PKA-analyser genomförts när de borde genomförts, om PKA-analyser som genomförts är bristfälliga eller visar på högre kostnader än vad lagstiftaren förutsatt hänskjuta frågan till regeringens

prövning. I sådana fall bör en föreslagen reglering inte träda i kraft innan regeringen medgivit att så sker.

Regelreformeringsenheten bör vidare samordna det svenska arbetet med att påverka EU:s regelgivning i de fall det påverkar näringslivets villkor. Enheten bör även som prioriterad uppgift ha att följa problemet med gold-plating att nationella organ vid implementering av EU-

regler går längre än vad som de facto krävs.

Näringslivets Regelråd

En särskild grupp Näringslivets Regelråd med företrädare för före-

- tag, forskare och organisationer inrättas. Företagarna bör i majori-

vara tet. Denna grupp blir ett fristående organ med hög trovärdighet hos företagen som används som stöd i utvecklandet av regelreformeringsarbetet.

Gruppen arbetar som en fristående grupp men samarbetar närmast med regelreformeringsenheten i Närings- och handelsdepartementet. En viktig uppgift för är vidare idégivare och inspiratör till det

gruppen att vara arbete som bedrivs med regelrefonneringsfrågor i Närings- och

handelsdepartementet. Gruppen granskar vidare regelreformerings-

arbetet i hela statsförvaltningen.

Paneler Paneler med småföretag för att testa förslag till nya regler och regelförändringar inrättas. Detta bör ett komplement till de bered-

ses som ningsförfaranden och remissförfaranden som traditionellt tilllämpas. Fördelen med panelsystemet är främst att det ger konkreta och direkta indikationer på hur den praktiska tillämpningen fungerar i småföretag problem, tidsåtgång etc. medan ett remissförfarande lättare fångar upp mer övergripande och principiella frågeställningar.

Det operativa ansvaret för hantering dessa paneler bör ligga

av "regelreformeringsenheten i Närings- och handelsdepartementet. Paneler består företag inom viss sektor kan dock tänkas

som av en

respektive myndighet. I båda fallen förutsätts dels att opereras av panelema i första hand består småföretag kan kompletteras med

som av stora företag, dels nära samverkan med näringslivets organisationer

en när det gäller urval av företag till panelema.

Det måste vidare betonas att frågan om när paneler skall användas är strategisk. Varje år införs eller ändras ca 4 000 föreskrifter som berör företag. Endast i mindre andel dessa är det lämpligt och

en av möjligt att använda paneler.

Departementen Inom varje departement utses statssekreterare till ansvarig för

en regelreformeringsarbetet. Här inte inrättandet av en särskild

avses befattning statssekreterare vad erfordras är att en redan

som - som befintlig statssekreterare ett uttalat ansvar för PKA-frågor inom

ges departementets verksamhetsområde. Varje departement har ansvaret för att PKA-analyser genomförs när så skall ske och sättet på vilket de genomförs. i

Myndigheter/verk Respektive verk har ansvaret för sina regelreformeringsfrågor och FKA-analyser. Generaldirektören skall utse en befattningshavare, t.ex. chefsjuristen motsvarande, som särskilt ansvarig för verkets arbete med dessa frågor.

Koppling till riksdagen Frågor kring regelgivning har även stor betydelse för riksdagens

en beslutsfattande. Framför allt bör det betonas att brister i beredningen

av förslag att PKA-analyser genomförs när så skulle ha skett och brister i kvaliteten i genomförda PKA-analyser innebär att riksdagens beslutsunderlag blir undennåligt. Det är därför naturligt att också riksdagens revisorers och Konstitutionsutskottets viktiga roll när det gäller att följa regelgivningssystemet särskilt uppmärksammas.

Kvantitativa mål i regelreformeringsarbetet

Regeringen bör så snart som möjligt efter valet i september 1998 förelägga riksdagen ett förslag till program för regelrefonneringsarbetet. I detta program bör målen för regelreformeringsarbetet under mandatperioden fastställas. På detta regelrefonneringspolitiken

sätt ges dels en nödvändig långsiktighet, dels en större tyngd i alla departe-

ment och myndigheter.

I regelreforrneringsprogrammet bör ett tydligt och kvantifierbart mål för regelförenklingsarbetet under mandatperioden Detta kan

anges. utfonnas antingen som krav på att regelvolymen skall minska i viss angiven omfattning eller som ett krav att företagens administrativa belastning av regelverket skall minska i viss angiven omfattning. Småföretagsdelegationen föreslår att målet för mandatperioden skall vara att företagens administrativa belastning minskar med en tredjedel.

Vidare bör i regelreformeringsprogrammet mål anges vad gäller arbetet med den befintliga regelmassan. Småföretagsdelegationen föreslår att målet för arbetet med de befintliga reglerna bör vara att alla gås igenom under den kommande mandatperioden.

PKA-analyser Ansvaret för genomförande av PKA-analyser vilar på den enhet

departement, kommitté, myndighet- som utformar förslag till en ny regel. På detta sätt behålls helhetsansvaret för systemens utformning och fackansvariga enheter skall även beräkna och beakta kostnaderna för de regelsystem de förvaltar och de nya regler de vill införa.

Redan innan uppdrag ges att utforma en ny regel skall behovet tydligt anges och valet av regel som form för att uppnå ett visst syfte motiveras. PKA-analyser skall genomföras alla förslag som kan ha ekonomiska effekter för företagen. Om en reglering ändå anses som den enda utvägen efter en problemanalys bör tyngdpunkten i konsekvensanalysen ligga på kostnadsberäkningar vad avser kostnaderna

14 Regelförenklingssystem för Sverige

för näringslivet. Ett särskilt småföretagstest bör göras för regler som bedöms påverka småföretagen i någon större omfattning

Valet av reglering för att uppnå ett visst syfte bör tydligt och

anges motiveras när uppdrag att utforma förslag till nya regler ges.

Den särskilda regelreformeringsenheten inom Närings- och handelsdepartementet har till uppgift att inom Regeringskansliet- inklusive kommittéväsendet verka för att regelförenklingsarbetet genomförs

—— och att PKA-analyser genomförs när så skall ske samt att följa systemet för regelgiving vad avser valet av regel som form. I regeringens förslag till riksdagen, som innehåller förslag om nya regler, skall tydligt anges:

0 ställningstagande rörande behovet av offentligt agerande 0 valet av reglering som styrfonn

0 resultatet av genomförd PKA-analys, alternativt motivering till

att PKA-analys genomförts

0 om företagspanel har använts och i så fall resultatet av denna

-

respektive om panel inte använts skälet till att så inte skett.

Samråd med näringslivet När det gäller uppgiftslämnande finns i dag en skyldighet att samråda med näringslivet. En motsvarande skyldighet bör införas när det gäller införande av nya regler och förändringar av befintliga regler. Det betonas härvid att paneler och system såsom task force inte ersätter utan snarast kompletterar samrådsskyldighet.

Tidiga konsultationer med näringslivet kan vara avgörande för ett lyckat regelreforrneringsarbete. Konsultationer med näringslivet bör komma tidigt i processen, redan när man överväger en reglering.

Småföretagsdelegationen understryker särskilt behovet av nära konsultationer med näringslivet i tidiga skeden av regelgivningsprocessen.

1.2.2 Kommunal nivå

I hanteringen av regelförenkling och regelreformering bör även den kommunala nivåns regelgivning uppmärksammas. Denna regelgivnings kvalitet, inriktning och omfattning bör följas särskilt. Detta kan

upp t.ex. ske i samverkan med Svenska Kommunförbundet- här är Holland en intressant förebild.

4 EU har utfärdat rekommendation för när PKA-analyser skall göras och

en hur de skall se ut Commission Recommendation of 22 April 1997 C 97

- 1161 final on improvning and simplifying the business environment for business start-ups. Enligt denna rekommendation skall sådana analyser genomföras när det är lämpligt och det skall ske med stöd av en särskild enhet med mandat att samordna åtgärderna.

1.2.3 Re elutformning och myndigheters

för

ållningssätt

Tidsbegränsade regler I vissa fall är motiven för en regel begränsade i tiden. Det kan naturligtvis också vara så att man överskattat behovet av en reglering eller att regeln inte lett till avsett resultat. Trots detta kvarstår ofta

en regel utan att ifrågasättas. Orsaken till detta kan vara att det krävs ett aktivt beslut för att ifrågasätta och upphäva en regel. En regel som införts har också ofta till sig knutit intressenter, myndigheter

som förvaltar regeln, intressegrupper inom området etc. Intressen som tar skada av en regel är däremot i nonnalfallet mer anonyma och inte lika välstrukturerade. En införd regel tenderar därför att bli kvar till dess de problem den leder till blir förhållandevis stora.

En modell som bör prövas är att medvetet arbeta med tidsbegränsade regler regler där det redan från början anges att de har en

begränsad livstid, så att en regel för att fortleva efter sitt Slutdatum måste ha stöd av ett nytt aktivt beslut.

Införandet av ett sådant instrument som tidsbegränsade regler måste dock ske på ett planerat sätt. Många typer av regler har sin betydelse just genom att de tillhandahåller över tiden stabila förutsättningar, Spelregler. Detta kan t.ex. gälla de grundläggande reglerna inom skatteområdet, civilrättsliga regler och grundläggande regler inom arbetsrätten. Beträffande sådana regler är det snarast till skada, för företag, myndigheter och medborgare, de ändras för ofta

om

Införandet av tidsbegränsade regler bör därför ske genom att regeringen testar denna regelgivningsmodell inom ett antal regelsystem. Det kan då vara naturligt att testa områden där man har en regeltillväxt, där nya regler måste införas relativt snabbt och där det från början kan vara svårt att överblicka reglemas effekter.

Myndigheters förhållningssätt Attitydema till småföretag och förhållningssättet i kontakter med småföretag har mycket stor betydelse. Detta gäller både praktiskt för att lösa frågor smidigt och psykologiskt beträffande hur småföretagen upplever kontakten med myndigheterna och tillämpningen av en regel. Att påverka sådana förhållningssätt är mycket viktigt. Några typer av instrument som bör övervägas är

5I Storbritannien att sunsetting är särskilt lämpligt när det gäller

menar man regler som tillkommer för att möta oväntade situationer som kräver snabba åtgärder, se t.ex. Thinking About Regulation A Guide to Good Regula-

tion.

16 Regelförenklingssystem för Sverige

symbolmässiga markeringar, från hög politisk nivå primärt 0 statsministern och näringsministem som själva i nyckelfrågor

föregår med gott exempel i dialog med och lyhördhet inför

småföretag utpekande av goda exempel bland myndigheterna, t.ex. utnäm-

ning av årets mest småföretagsvänliga myndighet

benchmarking mellan myndigheter för att på bästa sätt uppnå 0 vissa servicemål t.ex. korta handläggningstider och bemötandemål mäta hur småföretag upplever kontakten.

2 Bakgrund

2.1 Varför

statlig regelgivning

All mänsklig samverkan förutsätter att de samverkande aktörerna har en gemensam uppfattning om de spelregler som skall gälla. Många av dessa spelregler uppfattas så självklara att de inte behöver som nedtecknas och stadfästas ett beslut i något för kollektivet genom representativt organ dessa är de till vardags s.k. oskrivna lagarna. - Efterlevnaden de oskrivna lagarna säkerställs i sista hand den av av sociala kontrollen och de påföljder i informell form kan som gruppen utmäta. Som våra gamla landskapslagar visar kom sådana oskrivna eller i religionen grundade regler tidigt att både kompletteras och preciseras med vad vi i dag kallar statlig regelgivning. Redan från början kan man se två huvudsyften, delvis sammanhängande: att upplysa reglerna om och att främja rättssäkerhet. Med samhällets utveckling har reglerna blivit ständigt flera och som ett tredje huvudsyfte har utkristalliserats att påverka reglerna. Med tiden har det blivit nödvändigt att tillskapa en hierarki av över- och underordnade regler samt både representativa och exekutiva organ för att fatta beslut om olika regler. Den nationella regelgivningen innehåller dels vissa grundläggande regler om vilka representativa och exekutiva skall finnas i organ som en stat, dels gränserna för deras och dels beslutsprocessen i ansvar, dessa. Dessa regler är omgärdade med ett speciellt skydd i syfte att förhindra att förändringar genomförs inte förankrats grundligt som bland medborgarna. Den övriga regelgivningen har många olika syften utöver de nyss nämnda grundläggande. Ett centralt mål för den nationella regelgivningen är skydd indiviav demas liv, hälsa och säkerhet. Skydd miljö tillhör också de centrala av

syftena för offentlig reglering. Egentligen kan samtliga dessa syften

sägas ytterst kunna hänföras till skydd människoliv. Vidare finns av lagstiftning som reglerar ekonomiska rättigheter och skyldigheter mellan statsmakterna och medborgarna eller medborgare grupper av

2 18-1087

18 Bakgrund

samt mellan individer, individer. Till den förstnämnda

grupper av lagstiftningen hör lagstiftning om äganderätt, skatter, avgifter och uppbörd. Huvuddelen det sistnämnda slaget av regleringar har som

av

viktig funktion att underlätta ekonomiska transaktioner mellan en individer eller grupper av individer, dvs. begränsa de s.k. transaktionskostnaderna för aktörerna på en marknad.

Lagstiftningen kan binda handlingsutrymmet för de subjekt den omfattar olika hårt. Lagstiftningen kan vara tvingande eller endast äga giltighet berörda motstående intressenter inte kommit överens om

om annat dispositiv. Den tvingande lagstiftningen kan vidare vara

vara normerande maximi- eller minimikaraktär.

eller av

2.2 Varför avreglering och regelförenkling

I Sverige liksom i de flesta andra länder infördes under trycket av de störningar under det andra världskriget uppstod i den inter-

som nationella ekonomin omfattande regleringar för att trygga den nationella försörjningen. En del dessa regleringar avvecklades under

av de närmaste åren efter krigsslutet. Under den ekonomiska tillväxt som präglade 1950- och 60-talen vidgade statsmakterna sitt åtagande gentemot medborgarna, vilket ledde till en omfattande tillväxt i statsmaktemas regelgivning.

Mot slutet 1960-talet avtog tillväxttakten i den svenska ekonomin

av och utrymmet för sociala satsningar begränsades. Mot denna bak-

nya grund ålades myndigheter, regeringen getts bemyndigande att

som av utfärda föreskrifter, anvisningar eller råd att underställa dem regeringen för beslut ifall dessa bedömdes påverka gällande standard eller tillämpade och därmed leda till väsentliga direkta eller indirekta

normer kostnadsökningar.

Den konjunkturnedgång rådde i Sverige under senare hälften av

som 1970-talet i spåren oljekrisen fäste statsmaktemas uppmärksamhet

av på den känslighet för störningar den svenska ekonomin uppvisade

som på grund storföretagens stora andel produktion och syssel-

av av sättning. Särskilt den dominerande ställning de stora företagen verk-

inom basnäringama skog och stål hade i många mindre orter samma framstod tydligt på grund den starka omvandling som skedde i dessa

av näringar under denna period. Ett annat viktigt drag i den svenska företagsstmkturen den extremt låga andelen medelstora företag. En

var förklaring härtill ansågs att nyetablering av företag och tillväxten i

vara de små företagen förhindrades alltför krångliga regler. Dessa frågor

av

Bakgrund 19

berördes i ett flertal utredningar under hälften 1970-talet senare av Med utgångspunkt i dessa utredningar lämnade regeringen en proposition prop. 1978/79:1 l 1 åtgärder krångel och byrå-

om mot onödig

krati. Åtgärdsförslagen inriktades decentralisering och

delegering,

minskad statlig kontroll kommuner och landsting, förenkling och av minskningar av myndigheternas uppgiftskrav, enklare lagar, regler och bestämmelser, enklare språk, bättre information och utvidgad service gentemot allmänheten samt enklare administration och organisation inom den offentliga förvaltningen. Att det dessutom finns ett samband mellan Sveriges problem med långsiktig tillväxt samt effekterna vissa offentliga regleringar har av uppmärksammats från regeringens sida redan under 1980-ta1et. Flera viktiga insatser för regelreformering på marknaden gjordes då. Arbetet på detta område har efter hand utvidgats till att omfatta inte bara god en regelkvalitet och regelförenkling utan också närmare analyser av regleringamas effekter för konkurrensen. Det är således reglers konsekvenser på själva marknadsplatsen alltmer uppmärksammas. som Under senare år har därvid de små och medelstora företagens roll och situation i det marknadsekonomiska systemet och kommit i mer mer blickpunkten, både i Sverige samt i EU i övrigt.

Småföretagsdelegationen ser en mångfald småföretag

som en omistlig och starkt vitaliserande del det marknadsekonomiska av systemet. Vi ser att många och växande småföretag skapar nya utrymme för nya idéer och insatser. De motverkar de koncentrationstendenser som finns i ekonomin. Resursbristen är belastning för en småföretagen. Samtidigt har de särskild styrka i korta kommunikaen tionsvägar, nära relationer och lätthet att ta initiativ. Småföretagen har alltså bl.a. den ytterst viktiga uppgiften att aktivt, offensivt och i bred omfattning bidra till dynamik och förnyelse inom näringslivet. Också småföretagens roll och potential arbetsgivare understryker deras som stora betydelse i vår ekonomi. Därför är det av största vikt att förhindra att regler i onödan skapar etablerings- och tillväxthinder för småföretagen. Dessa företags roll och betydelse i det marknadsekonomiska systemet understryks än mer av att de ofta kan utgöra själva grogrunden för uppväxten över tid av medelstora och större företag. Sådana företag i sin tur särskilda ger fördelar för vår ekonomi i form bl.a. stordriftsfördelar och av export-

° FOB-utredningen E 1976:02, Utredningen E 1977:01 angående Statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling, Byråkratiutredningen Kn 1976:05, Delegationen B 1977:8 för företagens uppgiftslämnande, Datalagskommittén Ju 1976:05.

20 Bakgrund

kraft. Genom de redovisade mekanismema i marknadsekonomin ökar dessa fördelar tillväxten och konsumentnyttan, det råder ett till-

om räckligt konkurrenstryck. En mycket viktig aspekt är att stats-

annan makterna måste arbeta for att regler så långt som det är möjligt ger utrymme for konkurrens på lika villkor. Oftast är det små företag som kommer i kläm i regelmiljön. Det gäller bl.a. i fråga om stora och svåröverskådliga regelmassor. Detta gör att också forenklingsaspekten har stor betydelse. Samtidigt är just detta problem- att mängden regler är så särskilt svårt att lösa, även i ett längre tidsperspektiv.

stor -

Sammanfattningsvis kan noteras att statsmakterna bedrivit ett regelförenklings- och avregleringsarbete under de senaste 25 30 åren.

- Statsmaktemas arbete har syftat till dels prövning före

en noggrannare beslut statliga åtaganden, dels begränsning och förenkling av de

om offentliga föreskrifter medborgare, kommuner och civilrättsliga

som

skall följa. Dessa åtgärder har emellertid icke haft den effekt på organ regelgivningen avsetts. Reglerna har hela tiden ökat i antal och

som komplexitet. Förslagen i rapporten avser att bryta denna trend.

3 Samhällsekonomiska kostnader för

regelverket

Inget samhälle fungerar utan regler. Regler skapar för med-

ramar borgarnas och företagens utbyte med varandra. Men regler skapar även kostnader i samhället som samma sätt som skatter verkar hämmande på ekonomin. En viktig skillnad mellan skatter och regleringar är att skatter är öppna medan kostnaderna för regleringar är dolda och svårberäknade. I detta kapitel kommer därför olika typer av kostnader till följd av regleringar att redovisas.

1 Kostnader

Reglerna hämmar nyetablering av företag och tillväxt i småföretag genom att de förorsakar kostnader för näringsliv och samhälle. Kostnaderna kan delas upp i tvâ grupper: direkta och indirekta. De direkta kostnaderna är tid och resurser som tas i anspråk i privat och offentlig sektor på grund av regler. De indirekta kostnaderna är bl.a. minskad dynamik och konkurrens som förorsakats av regler.

3.1.1 Direkta kostnader

Direkta kostnader av regler finns hos företagen, i myndigheter samt hos regering och riksdag.

Hos företaget

Till denna grupp förs kostnader för anskaffande utrustning för att

av uppfylla kravet som anges i regeln i fråga t.ex. rökgasreningsutrustning, utrustning som samlar upp oljor från bearbetande maskiner osv.. Andra uppfyllandekostnader :

0 kostnader för drift av utrustning som regler kräver 0 kostnader genom försämrad produktivitet 0 kostnader för underhåll, funktionskontroll m.m. av utrustningen

22 Samhällsekonomiska kostnader för regelverket

0 administrativa kostnader dels för att tillgodose det interna informationsbehovet för att följa upp att erforderliga krav uppnås, att fastställda rutiner följs, att anskaffad utrustning fungerar enligt fastställda krav, dels för att tillgodose myndigheternas informationskrav, vilka vanligtvis är betydligt mer betungande för små företag då dessa ofta inte har behov av dokumenterad formell intern information. Informationskravet slår just mot den faktor som är basen för det lilla företagets konkurrensförmåga gentemot de stora företagen förmågan att arbeta med en s.k. mager

administration.

Hos myndigheterna Även hos myndigheterna innebär regleringar direkta kostnader: regelproduktion och å jour-hållningen denna binder betydande 0 av resurser handläggning av ärenden om dispenser från föreskrifter handläggning ärenden nedsättning/befrielse av avgifter 0 av om enligt föreskrifter regeladministration förteckningsskyldigheten enligt författ- 0 ningssamlingsförordningen m.m. SFS 1996:1307 0 distribution av tidningar och annat tryck med information om reglerna insamling, bearbetning och analys av erhållen information 0 handläggning ärenden med anledning av misstänkta fall av

av överträdelser domstolsprocesser efter brott mot föreskrifter uppföljning regelsystemets tillämpning samt avrapportering

av till regeringen 0 information om reglerna.

På regerings- och riksdagsnivå På regerings- och riksdagsnivå leder regleringar till kostnader bl.a. för handläggning av anslagsfrågor och regelöversyner m.m.

3.1.2 Indirekta kostnader

Utöver dessa direkta kostnader leder regleringar till indirekta s.k. samhällsekonomiska kostnader. Hit hör kostnader grund av att: etableringar uteblir och tillväxt i småföretag hämmas 0 0 konkurrenstrycket minskar vilket leder till långsammare produktutveckling

Samhällsekonomiska kostnader för regelverket 23

0 marknadens organisationsstruktur m.m. utvecklas inte så att kon-

sumentbehoven kan tillfredsställas optimalt

0 svagare förmåga för inhemska företag att hävda sig inter-

nationellt såväl utlandsmarknadema som hemmamark-

-

naden och därmed svagare sysselsättningsutveckling

-

0 demotivationseffekter är svåra att mäta inte är

som men som

försumbara och innebär att företagaren upplever regelbördan

som ett väsentligt irritationsmoment i den dagliga verksamheten.

Konkurrenstryck

Reglers skadliga effekt konkurrensen är ett ämne som förtjänar att behandlas separat.

Det marknadsekonomiska systemet för produktion och distribution bygger på att en effektiv, fungerande konkurrens skall skapa ett ordentligt omvandlingstryck på marknaden. Ett sådant tryck grund-

är en av förutsättningama för hög och stabil tillväxt samt ökade och tryggade arbetstillfällen.

En konkurrens av detta slag fungerar som ett hinder mot att enskilda företag skaffar sig makt över marknaden och därvid ökar sin egen lönsamhet eller på annat sätt fördyrar produktion och distribution. Sådana följder skulle annars bekostas samhällsekonomin och

av konsumenterna. Genom det tryck som en effektiv, fungerande konkurrens utövar företagen pressar den priserna, driver fram effektivitet och skapar långsiktig dynamik, utveckling och mångfald.

Detta har formulerats närmare i målbeskrivningar som Konkurrenskommittén redovisade 1991 i betänkandet Konkurrens för ökad välfärd SOU 1991:59, del 1 s. 82 f.:

0 effektivitetsmålet

0 tillväxtmålet

0 fördelningsmålet

0 konsumentmålet.

Effektivitetsmålet syftar till en rationell produktion och en bra resurshushållning. Saken kan också uttryckas så, att konkurrenstrycket skall styra resurserna på ett sådant sätt att rätt företag gör rätt sak på rätt sätt.

Tillväxtmålet tar sikte på de samhällsekonomiska vinsterna vid

en resursanvändning av detta slag. Det rör sig om högre produktivitet och rationalitet, ekonomiska och tekniska landvinningar ökad för-

genom nyelseförmåga samt annan tillväxt för själva samhället.

24 Samhällsekonomiska kostnader för regelverket

Fördelningsmålet representerar det förhållandet att konkurrenstrycket skall säkerställa att konsumenterna får tillräckligt stor andel av förbättringarna. Till de fördelar konsumenterna kan vinna hör, förutom lägre priser, sådant högre kvalitet, varierat och rikt utbud

som ett mer samt bättre service.

Som konsumentmålet betecknade Konkurrenskommittén slutligen den valmöjlighet mellan flera säljare som en konkurrensstyrd marknad

köparna. Genom möjligheten att spela ut säljarna mot varandra och ger att kunna välja mellan olika produkter och producenter kommer konsumenterna att påverka utbudets inriktning. Därmed säkerställs att konsumenternas efterfrågan får den styrkraft som genererar den avsedda välfärden.

Konkurrensen kan sägas ständigt hotad genom brister i

vara marknadens funktionssätt vilka tenderar att uppstå och som redovisas i Konkurrenskommitténs betänkande. Hit hör bl.a. karteller och marknadsdominans bland företagen samt svårigheter för köparna att få information och överblick. I bilden ingår vidare konsumenternas

position samt avarter i säljarnas beteenden. Mot dessa kända svagare brister har särskilda åtgärder vidtagits för att skydda samhällsekonomins och konsumenternas intresse effektiv, fungerande kon-

av en kurrens. Bland annat olika rättsliga system, exempelvis kon-

genom sument- och konkurrenslagstiftning, markeras sedan lång tid statsmaktemas vilja och insatser för att skydda förekomsten av en sådan konkurrens.

En ökande koncentrationsgrad kan så småningom leda till att det uppstår marknader med fåtalskonkurrens eller marknadsdominans. Detta är till nackdel för samhällsekonomin och konsumenterna. Såsom Konkurrensutredningen framhållit SOU 1978:9 s. 71 ligger det i konkurrensens natur att den, ytterligare stordriftfördelar kan uppnås,

om har tendens att till slut eliminera sig själv. Vaksamhet krävs mot

en detta, bl.a. när det gäller vad är faktiska hinder eller begränsningar

som för nyetableringen.

Även andra än Konkurrenskommittén har pekat problemet med de osynliga kostnaderna för regelverket. I förarbetena till Konkurrenslagen7 ses dessa som viktiga.

l Uppgiftslämnande

En tidskrävande del regleringar rör uppgiftslämnande från företag

av till myndigheter. Statskontoret föreslog i en rapport 1995:4 Företagens

7Prop 1992/1993:56.

Samhällsekonomiska kostnader för regelverket 25

uppgiftsskyldighet en samhällsekonomisk studie av hur mycket företagens uppgiftslämnande kostar samhället totalt. Någon sådan studie har ännu inte gjorts i Sverige men väl i några andra jämförbara länder. Dessa visar att uppgiftslämnarkostnaden för företag kan motsvara 2 procent av BNP, vilket för Sverige motsvarar 25 miljarder kronor/år.

En del av uppgiftslämnandet, som exempelvis den rörande officiell statistik och skatter, är obligatoriskt. Annat är frivilligt. Företagen ställer oftast lojalt upp med uppgifter till myndigheterna, oavsett om det är frivilligt eller

Det har blivit allt vanligare att företag för att klara av alla myndighetskontakter anlitar speciella servicebyråer. För en avgift 40- 80 tkr/år friköper sig företagen från krånglet med myndigheter, vilket får det negativa med sig att den direkta kontakten mellan näringsliv och offentliga myndigheter minskar.

Småföretagaren har inte råd att anlita experthjälp till uppgiftslämnandet utan får sköta detta på kvällar och helger. Det lönar sig sällan att protestera mot myndigheternas krav på uppgifter. Enligt Statskontoret sker uppgiftslämnandet i känsla förträngd van-

en av makt 3

3.1.5 Forskning

Alltsedan 1970-talet har internationell forskning visat att regleringar kostar för näringsliv och samhälle. Att mäta kostnader är dock

pengar ingen lätt uppgift. För att göra korrekt analys krävs noggranna

en mätningar hur viss regel slår företags kostnader. Undersökaren

av en mäste visa hur en viss åtgärd som företaget tvingas till påverkar produktionsprocessen. Det är svårt att avgöra huruvida en kostnad verkligen uppstått på grund regleringar eller kostnaden skulle funnits

av om även utan regleringar. Processer som en gång uppstod till följd av en regel kan med åren ha blivit inarbetad praxis som inte ändras om regeln tas bort. Olika undersökningar har omfattat olika mycket av det som går under samlingsbegreppet regleringar.

De största undersökningarna är gjorda i USA med hjälp av en modell tar hänsyn till ekonomiska effektivitetsförluster, över-

som förings- och försäljningskostnader samt genomförandekostnader. Ett problem med modellen är dock att den bara tar med lagar som utfärdats av den federala regeringen.

3Rapport 1995:4 Företagens uppgiftsskyldighet. 9Genomforandekostnader kostnader för regelefterlevnad.

26 Samhällsekonomiska kostnader för regelverket

denna modell uppskattas bruttokostnaden för företag och På basis av medborgare till 2-8 procent av BNP. Undersökningen har även delat

regleringskostnadema i olika poster. Den största kostnadsposten är upp den for administrativa pålagor. Posten för miljöregler är den som växer snabbast.

Ett annat intressant amerikanskt arbete är gjort av Murray Weidenbaum, professor och tidigare chefsekonom hos president Reagan. Weidenbaums tes är att administration hos det offentliga skapar mångdubbla kostnader for näringslivet den s.k. multiplikatoreffekten.

- Enligt Weidenbaum finns regleringsmultiplikator på 20, vilket

en betyder att varje dollar spenderad i federal byråkrati alstrar kostnader på 20 dollar i företagen för administration och efterlevnad.

För svenskt vidkommande är de europeiska studier som finns området kanske intressanta. En tysk studie visar att det genom-

mer snittliga företaget använder över 700 arbetstimmar/år till administrativt arbete. I företag med till nio anställda läggs 62 timmar per anställd

upp och år ned på administrativa forrnaliteter. För storföretag var motsvarande siffra 5,5 timmar. Undersökningen fann vidare att den relativa kostnaden för administrativa bördor anställd än 20 gånger

per är mer högre i små företag än de är i stora. Också den tyska undersökningen försökte mäta tidsåtgång för olika slags regler. Särskilt mycket tid lades ned på administration till följd arbetsmiljö- och skattelagstiftningen.

av

En nederländsk undersökning fann liknande skillnader mellan små och stora företag när kostnaden mättes kostnad/anställd. Tabellen

som nedan sammanfattar resultatet.

Tabell 1: Genomsnittliga kostnader till följd av regler för nederländska företag 1993 Kostnader i ECU Antal anställda Totalkostnad Kostnad

företag per anställd

per

‘° Reinhard, Clemens, Institut fur Mittelstandsforschung. " Källa: Administratieve lasten bedrijven 1993 Administrative Burdens Europe, EIM Small Business Research and Consultancy, 1994, genom OECD DSTI/IND9721 Small Business, Job creation and growth: Facts, obstacles and Best Practices.

Samhällsekonomiska kostnader för regelverket 27

Det danska näringsdepartementet uppskattar de totala kostnaderna för administration regler i Danmark till 22 miljarder DKR/år.

av

Såväl den tyska som den holländska undersökningen har visat att små företag belastas hårdare av regleringsbördan om man mäter i proportion av omsättning, per anställd osv. Visserligen undantas ibland de allra minsta företagen från del pålagor, denna effekt uppvägs

en men mer än väl av att regleringar oftast är en kostnad som drabbar lika, oavsett storlek. Ett annat fenomen missgynnar små företag i för-

som hållande till stora är det faktum att stora företag är beroende av en omfattande byråkrati oavsett myndighetspålagor och att de därför med enkla medel kan vidarebefordra uppgifter till myndigheter, ibland även elektroniskt.

Statskontoret föreslog i den ovan nämnda rapporten 199524 en svensk studie av uppgiftslämnarkostnadema. Någon sådan studie är ännu inte gjord, inte heller finns någon svensk studie av den totala kostnaden för regelbördan.

2 Intervju med Birgit Kardby, Rega Nielsen och Henrik Gommesen vid Erhvervsministeriet i Köpenhamn, 1997-06- 1 3 OECD DSTI/IND9727, Regulatory reform and small and medium-sized enterprises SME:s.

4 Institutionella för

förutsättningar regelreformering

4.1 Den

offentliga regelhierarkin

EG-rätten utgör en unik rättslig konstruktion. Medlemsstaterna har avstått från, och till gemenskapen överfört, delar sin suveränitet.

av EG-rätten har egna särdrag och egenskaper samt är överordnad medlemsstatemas regelgivning. EG-rättens rättskällor kan indelas i fyra kategorier:

Primärrätten, de grundläggande fördragen och senare ändringar av dessa inklusive alla anslutningsfördragen. Hit hör bl.a. de grundläggande fördragen rörande EKSG, EEG och Euratom med därtill hörande protokoll, bilagor och senare ändringar. Hit hör också fusionsfördraget 1965, Maastrichtfördraget 1986 och Amsterdamfördraget 1997 samt Sveriges anslutningsfördrag.

Internationella avtal ingångna av gemenskapen. Internationella avtal inom gemenskapens traktatkompetens blir enligt EG-domstolens praxis en del av EG-rätten och bindande för medlemsstaterna.

Sekundärrätten, lagstiftning som antagits av institutionerna inom gemenskapen. Hit hör förordningar, direktiv och beslut som är bindande till sin natur. Hit räknas också icke bindande rättsakter

som kan vara av betydelse för förståelse och tolkning av EG-rätten, t.ex. rekommendationer och tillkännagivanden.

EG-domstolens rättspraxis. EG-domstolen har en unik kompetens att tolka EG-rätten. Viktiga principiella utgångspunkter är subsidiaritetsprincipen inkl. närhetsprincipen, på de områden gemenskapen inte är ensam behörig skall gemenskapens organ vidta en åtgärd endast om den inte lika väl kan vidtas av de enskilda medlemsstaternas organ, legalitetsprincipen varje organ skall handla inom den kompetens det tilldelas inom ramen för EG-rätten, lojalitetsprincipen även benämnd samarbetsprincipen, inskriven i artikel medlemsstaterna skall vara lojala

30 Institutionella förutsättningar för regelreformering

med gemenskapen och samarbeta med dess organ och likabehandlingsprincipen förbud mot diskriminering grund av nationalitet.

Bland de allmänna principerna ingår även att vid en konflikt mellan gemenskapsrätten och en nationell rätt har gemenskapsrätten alltid företräde. EG-rätten är vidare en både fullständig och självständig rättsordning. Alla frågor som uppkommer inom ramen för EG-rätten löses inom dess egen ram. EG:s rättsakter blir emellertid även en del i varje medlemsstats nationella rätt. Nationella domstolar är skyldiga att tolka den nationella rätten i ljuset av EG-rättens regler.

Grundlagarna finns högst upp i den svenska hierarkin. Riksdagens lagstiftningsbeslut rör dels beslut om grundlagama, dels beslut om vanliga lagar.

Lagar stiftas också av den svenska riksdagen. Lagar måste vara förenliga med de överordnade grundlagarna, vilka innefattar föreskrifter den statliga organisationen, maktfördelningen dem emellan

om samt gränserna för den offentliga maktutövningen gentemot medborgarna.

Förordningar utfärdas av regeringen med stöd av lag stiftad av riksdagen. Om riksdagen att riksdagen beslutad lag skall

anser en av kompletteras med mer detaljerade regler innehåller den av riksdagen beslutade lagen föreskrift ger underliggande offentliga organ-

en som regering, statliga myndigheter eller kommunala rätt att besluta

organ-

sådana kompletterande regler, dvs. delegering av regelgivningsom rätten. Av regeringen med stöd lag utfärdade regler, som således

av ligger närmast under de av riksdagen stiftade lagarna, kallas förordningar och den samlade regelgivningen av dessa två statliga organ benämns lagstiftning. Regeringens regelgivning förutsätter här således att riksdagen fattat ett uttryckligt delegeringsbeslut.

Föreskrifter utfärdas statliga myndigheter och kommunala myn-

av digheter. Detta skall ske med stöd av lag, direkt eller indirekt. Om regeringen bedömer förordning bör kompletteras med förtyd-

att en ligande regler kan regeringen delegera rätten till regelgivning till myndigheterna. Dessas regler benämns föreskrifter. Om kommunerna ålagts vissa verksamheter kan rätten att besluta om föreskrifter i stället delegeras till kommunerna.

Allmänna råd motsvarande kan utfärdas av statliga och kommunala myndigheter. De är inte bindande och kräver heller uttryckligt lagstöd. De statliga myndigheterna och kommunerna kan inom sina ansvarsområden komplettera lagstiftningen och förekommande föreskrifter med allmänna råd, vilka dock inte är bindande. Sådana allmänna råd syftar till att klarlägga hur kraven i en viss lagstiftning och dess eventuellt kompletterande föreskrifter kan uppfyllas.

Myndigheters och kommuners allmänna råd kan ofta i praktiken få samma bindande karaktär lagstiftningen och föreskrifterna.

som Orsaken härtill är att tillståndsgivande myndigheters eller kommunala nämnders prövning av ansökningar blir så omständlig vid avvikelser från de lösningar som anvisas i de allmänna råden att företagen undviker att avvika från det rekommenderas i aktuella råd. Om de

som allmänna råden inte följs kan myndigheten utfärda föreskrifter med samma innehåll.

Det förekommer också att myndigheter och nämnder i sådana fall felaktiga grunder avslår ansökningar följer de aktuella råden.

som Sådana på felaktiga grunder fattade beslut kan naturligtvis överklagas men medför tidsförlust för den sökande. Då det för de sökande ofta är viktigt att undvika tidsspillan är benägenheten ofta stor för att redan från början anpassa sig till råden trots att alternativ lösning skulle

en kunnat vara mer rationell i det specifika fallet.

4.2 rättsakter och deras

Gemenskapens

effekt

EG:s rättsakter har två typer av effekter för medborgare och medlemsstater. De kan dels ge medborgarna rättighet medborgarna kan

en som åberopa utan att det krävs stöd i nationell regelgivning, de kan dels föreskriva skyldigheter för medlemsstaterna att införa regler för att uppnå vissa syften.

För att en rättsregel i EG-rätten skall kunna åberopas enskilda-

av ha direkt effekt- krävs att den är klar, otvetydig och ovillkorlig samt ägnad att vara riktad till enskilda privatpersoner och företag. Denna direkta effekt kan två slag, dels sådana att den enskilde endast

vara av kan åberopa dessa rättigheter gentemot offentliga i medlems-

organ staterna vertikal direkt effekt, dels sådana att de den enskilde kan

- av åberopas även i talan mot enskild part horisontell direkt effekt.

annan -

Primärrätten de grundläggande fördragen har direkt effekt under förutsättning att den regel i dem som avses uppfyller de grundläggande kraven på att klar, otvetydig och ovillkorlig samt ägnad att

vara vara riktad till enskilda privatpersoner och företag.

Sekundärrättens regler regler antagits gemenskapens insti-

som av tutioner med stöd av primärrätten förordningar, direktiv, beslut samt

—rekommendationer och yttranden har olika effekter beroende kate-

gori och utformning.

Förordningar skall ha allmän giltighet och till alla delar

vara bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat. En förordning blir

32 Institutionella förutsättningar för regelreformering

omedelbart gällande i hela gemenskapen från ikraftträdandet och är direkt tillämplig. En förordning varken skall eller får inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Medlemsstat kan dock på egen hand införa sanktioner för att säkerställa att förordningen efterlevs i medlemsstaten och lagstiftning till förordningen.

anpassa annan Enskild part kan åberopa sin rätt enligt förordningen gentemot såväl offentlig myndighet som annan enskild part.

Direktiv skall med avseende på det resultat som skall uppnås vara bindande för varje medlemsstat som det riktar sig till. I direktiv överlåts

medlemsstaterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Medlemsstat är skyldig att till att inhemska bestäm-

se melser står i överensstämmelse med ett direktiv senast vid implementeringstidens utgång. Efter denna tidpunkt kan enskild part åberopa sin rätt enligt direktivet direkt mot medlemsstat, direktivet inte har

om implementerats eller har implementerats ett felaktigt sätt. Direktiv kan inte åberopas mot enskild part. Har emellertid direktiv inte implementerats eller implementerats felaktigt kan medlemsstat bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man grund härav.

Beslut skall till alla delar bindande för dem som det är riktat till.

var Beslut har ett begränsat antal adressater, för vilka de är direkt bindande. De skall således inte omformas nationella myndigheter.

av

Rekommendationer och yttranden inte bindande. Även dessa

är om rättsakter således inte har rättsligt bindande verkan kan de bidra till tolkningen rättsakter gemenskapens rättsakter eller nationella rätts-

av akter är bindande.

—-som

Internationella avtal gemenskapen ingått kan åberopas inom

som EG-rätten privatperson eller företag och även ges direkt effekt.

av

Gemenskapens rättsakter skall beaktas fullt ut i medlemsstaternas nationella rätt och har företräde vid eventuella konflikter med nationella regler. Nationella domstolar är vidare skyldiga att tolka den nationella rätten i ljuset gemenskapens rättsakter så att dess syfte

av uppnås.

Tabell 2: Regelgivningshierarkin Nivå Regelgivare Benämning 1 EG/ EU Primärrätt grundläggande fördrag

medlemsstaterna och ändringar i dessa,

anslutningsfördrag etc.

2 EG/EU Internationella avtal

gemenskapens organ 3 EG/EU Sekundärätt förordningar,

gemenskapens organ direktiv, beslut 4 EG domstolen Rättspraxis inom EG-rätten 5 Sveriges riksdag Grundlag 6 Sveriges riksdag Lag 7 Sveriges regering Förordningar 8 Svensk myndighet Föreskrifter

verk, kommun

9 Svensk myndighet Allmänna råd motsv.

verk, kommun

Tabell 3. Regelgivningshierarkin inom tullens område Nivå Regelgivare Benämning 1 EG/EU Primärrätt grundläggande regler i

medlemsstaterna fördrag och ändringar i dessa,

anslutningsfördrag etc. 2 EG/EU Internationella avtal som rör tullar

gemenskapens organ 3 EG/EU EU:s tullag "Tullkodexen"

gemenskapens organ 4 EG/EU EU:s tillämpningsföreslqifter till

gemenskapens organ tullagen "Tillämpningskodexen" 5 EG domstolen Rättspraxis inom EG-rätten som

rör tullar 6 Sveriges riksdag Svensk tullag 7 Sveriges regering Svensk tullforordning 8 Generaltullstyrelsen Svensk tullordning 9 Generaltullstyrelsen Föreskrifter 10 Generaltullstyrelsen Allmänna råd l l Generaltullstyrelsen Byråmeddelanden 12 Generaltullstyrelsen Handledningar/Vägledningar 13 Generaltullstyrelsen Tidningen Tullinfo, broschyrer 14 Regional tullmyndighet Anvisningar, blanketter

egna

3 18-1087

5 i

Regelförenklingsarbetet Sverige

1 Be

gränsningsförordningen/ Verksförordningen

Mot bakgrund av den avtagande tillväxttakten i den svenska ekonomin beslöt statsmakterna år 1970 SFS 1970:641 att myndigheterna före beslut om nya eller ändrade föreskrifter, anvisningar eller råd skulle underställa frågan regeringen ifall bestämmelserna kunde leda till direkta eller indirekta kostnadsökningar. RRV ålades i förordningen att följa myndigheternas regelverksamhet.

Den senaste förordningen inriktad effekterna av myndigheternas

regelgivning begränsningsförordningen 1987:1347 upphävdes år

- - 1994. Regler med i huvudsak innebörd hade införts i verks-

samma förordningen 1987:1347 ändrad 1994:1301, 1995:1322.

genom

Nu gällande föreskrifter om myndigheternas regelgivning redovisas i 27 och 28 av verksförordningen. Här stadgas att myndigheten före beslut om föreskrifter eller allmänna råd skall överväga detta

noga om är den mest ändamålsenliga åtgärden. Denna problemanalys kan resultera i att någon annan åtgärd än reglering väljs för att nå det eftersträvade målet. Kurser, seminarier, handböcker och infor-

annan mation är exempel på alternativ till regler.

De kostnadsmässiga och andra konsekvenserna föreskrifterna

av eller råden skall vidare utredas och redovisas i konsekvensutredning.

en Kommuner, landsting, företag eller andra kostnadsmässigt eller på

som annat sätt berörs i betydande grad samt Riksrevisionsverket skall

ges tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. I de fall de föreskrifter eller råd övervägs bedöms leda till icke obetydliga

som kostnader för dem berörs föreskrifterna eller råden skall

som av regeringens medgivande för utfärdande föreskrifterna eller råden

av inhämtas.

Det finns vissa undantag från bestämmelserna i verksförordningen, t.ex. rörande myndighetsintema föreskrifter, föreskrifter avgifter,

om

för vilka särskild samrådsskyldighet gäller enligt avgiftsförordningen 7§ 1992:191 samt föreskrifter beslutas av en myndighet för att som uppfylla Sveriges internationella förpliktelser. Vidare gäller inte analys- och samrådskravet i de fall fördröjning av beslut om en föreskrift eller råd kan innebära fara för miljön, liv, personlig säkerhet eller hälsa. Skyldigheten att överväga föreskrift är den mest om en ändamålsenliga åtgärden enligt VF 27 § gäller emellertid utan

undantag. Riksrevisionsverket har lämnat närmare beskrivning av de en nämnda föreskriftemas innebörd. Enligt RRV skall arbetet inledas med beskrivning det problem skall åtgärdas med den en av som föreslagna föreskriften eller rådet. I konsekvensutredning skall ingå en redovisning föreskriften eller rådet, beskrivning problemet, av av berörda och kostnaderna. Även uppgift effektkedjan, parter om kontaktpersoner för konsekvensutredningen bör ingå i rapporten. Verket skiljer mellan fyra nivåer konsekvensutredningar summarisk, enkel, utförlig och komplex. En summarisk konsekvensutredning kan användas när problemet är enkelt och de negativa effekterna är försumbara. I summarisk utredning kan utredningen en beräkningar. En enkel konsekvensutredning kan vara göras utan problemet är komplicerat och de negativa effekterna är

lämplig när

försumbara. Den enkla konsekvensutredningen skiljer sig från den

summariska främst att problemanalysen och beskrivningen av

genom effektkedjan utförlig. Den utförliga analysen bör tillämpas när är mer enkelt bieffektema betydande. I den enkla kon-

problemet är men

sekvensanalysen tillkommer krav beräkning nyttan med en av föreskrifterna eftersom de negativa effekterna bedöms som betydande. Slutligen skall den komplexa konsekvensanalysen tillämpas när problemet komplext och de negativa bieffektema är betydande. Utöver är kostnadsberäkningen föreskriftemas direkta effekter skall även biav effektema närmare analyseras. Genomgående gäller att problembeskrivning och beskrivning effektkedjan och effekter skall vara av utförligare går från den summariska till den enkla konnär man sekvensanalysen osv.

5.2 Uppgiftslämnarkraven

År 1982 infördes förordning 1982:668 statliga myndigheters en om från näringsliv och kommuner. I denna förordning

uppgiftsinsamling

fastställs uppgiftslämnarkrav skall begränsas till sådana uppgifter att

4 Konsekvensutredning, RRV 1996:38.

som behövs för ändamålet samtidigt som uppgiftslämnandet skall underlättas så långt möjligt. Vidare åläggs uppgifisinsamlande

som myndigheter en samrådsskyldighet med företrädare för näringsliv och kommuner innan beslut om uppgiftsinsamling skall fattas. Samrådet skall omfatta de uppgifter som att insamlas, form för insam-

avses lingen, utformning av blanketter, frågor om urval vid urvalsundersökningar o.dyl. Denna förordning är alltjämt i kraft.

Som företrädare för näringslivet fungerar Näringslivets Nämnd för

Regelgranskning, NNR f.d. Företagens Uppgiftslämnardelegation,

FUD. Organisationen inrättades år 1982 och har till uppgift att

begränsa företagens uppgiftslämnande till myndigheterna, förenkla det

uppgiftslämnande som krävs samt se till att de uppgifter lämnas

som hanteras på ett rättssäkert sätt. Den namnändring som skedde vid årsskiftet 1997/98 återspeglar den utvidgning som skett successivt under senare år till att omfatta näringslivets samordnade granskning av de problem- och konsekvensutredningar som alla myndigheter skall företa innan de beslutar om nya regler. 21 näringslivsorganisationer är medlemmar i NNR.

5.3 Särskilda

avregleringsgrupper

5.3.1 Normgruppen

Den 24 november 1983 tillsatte regeringen den s.k. Normgruppen- en grupp med uppgift att samordna Regeringskansliets arbete med att åstadkomma en smidigt fungerande regeltillämpning gentemot näringslivet. I gruppen ingick företrädare för statsrådsberedning, vissa departement och myndigheter och ordförande var dåvarande statssekreteraren i

Industridepartementet. På uppdrag av Normgruppen genomförde Sinova en intervjuundersökning bland småföretag för:

0 att åskådliggöra karaktären på de problem som det enskilda

företaget ställs inför till följd av de samhällsregleringar som sam-

lat riktas mot företaget

0 att inom ramen för de grundläggande motiven bakom regle-

ringarna diskutera möjliga förslag till konkreta åtgärder av-

seende:

‘5 Förenklad reglering gentemot näringslivet. Normgruppen, oktober 1985.

0 regler och regeltillämpningar som i särskilt hög grad verkar försvårande, fördyrande eller i övrigt skapar problem myndigheternas agerande vad avser service, information, 0 handläggning etc. Studien byggde på 20 intervjuer med olika befattningshavare på fyra företag. I korthet kom utredarna till följande slutsatser: företagen godtar i regel de grundläggande motiven bakom lag- 0 stiftningen företagens problem har främst koppling till handläggningstider, 0 service och tolkning men även till innehållet företagen ogillar detalj styrningen och eftersträvar större ansvar 0 företagen ville att också andra styrmedel prövas. 0 Utredningen konstaterar vidare utifrån intervjuer med berörda myndigheter att det finns tydlig brist förståelse för varandras kulturer hos en företag och myndigheter och att enskilda myndigheter har en tendens att övervärdera betydelsen sin verksamhet och underskatta av egen andras möjligheter självständigt. Incitamenten till avveckling att agera och förenklingar regleringar är otillräckliga. I utredningen redovisas av också ett antal förslag för att främja incitamenten till avreglering såsom: att arbetet fokuseras kring de centrala myndigheterna då de har 0 den bästa kunskapen och därmed är nyckeln till förändringar fortsatt information och attitydpåverkan diskussion om alternativa styrmedel stöd till myndigheterna i deras omställningsprocess decentralisering beslutanderätten för mindre ärenden till handav läggaren kraven på millimeterrättvisa. 0 ge upp Studien följdes bredare företagsstudie genomförd av dåupp av en varande Statens industriverk. De områden som utpekades som problemområden utredningen skatte- och socialavgiftsområdet, av var arbetsmarknadsområdet, näringslivets plan- och byggfrågor, transportsektorns reglering, teknisk provning och kontroll samt det statliga finansiella stödet. I utredningen konstateras att: i 15 procent företagen ingår myndighetsproblem bland de tre 0 av

största problemen

den offentliga servicen har förbättrats under de tre senaste åren 0 1983 1986 fåmansbolag och s.k. high-tech-företag negativa än andra 0 är mer företag mot det offentliga regelverket

‘° KRÅNGELSVERIGE MYT ELLER SANNING Företagare ser på - offentlig reglering, SIND 1986:4, Statens industriverk.

Regelförenklingsarbetet i Sverige 39

0 arbetsmarknadsfrågor och statligt finansiellt stöd är de regler

som skapar mest problem för företagen

0 kritik mot långa handläggningstider berör främst lokaliserings-,

stöd- och investeringsfondärenden

0 företagarna att de lokala arbetsförmedlingarna inte kan

anser

anvisa lämpliga personer. Slutligen pekades i utredningen också på behovet av vissa förändringar inom skatteområdet.

Utöver dessa mer allmänna utredningar utfördes ett antal utredningar avseende vissa mer avgränsade problemområden.

5.3.2 Avregleringsdelegationen

Den 16 september 1993 beslöt regeringen att tillkalla en delegation för avregleringsfrågor och för genomförande av ett regeringens avregleringsprogram för 1993-1994. Delegationen leddes av dåvarande statssekreteraren vid Näringsdepartementet och hade ledamöter som var tjänstemän från flertalet departement. I direktiven framhålls behovet att bryta den ekonomiska stagnationen, undanröja det strukturella underskottet i de offentliga finanserna, säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet och stärka företagens konkurrenskraft. Direktiven framhåller vidare orsakssambanden mellan Sveriges långsiktiga tillväxtproblem och negativa effekter av vissa offentliga regleringar.

För att främja konkurrens och konkurrenstryck, framhålls det i nämnda direktiv, måste etableringshinder avvecklas och regler införas som förhindrar att etablerade aktörer, särskilt stora och starka marknadsaktörer, genom missbruk förhindrar ett tillräckligt konkurrenstryck. Som exempel härpå nämns den konkurrenslag som trädde i kraft den 1 juli 1993. Som komplement till detta föreslogs ett brett upplagt avregleringsarbete. Ett sådant arbete skulle beröra ett flertal departements ansvarsområden.

Avregleringsdelegationen fick ansvaret för detta arbete. Dess uppdrag var att ställa samman, konkretisera, löpande följa upp samt i systematisk och strukturerad form föra ihop regeringens avreglerings-

7 Ädelmetallkontroll, Ds I 1984:1 Enklare radiostömingskontroll, Ds I 1984:12. Enklare kontroll av volym och vikt, Ds I 1985:4. Bättre regelekonomi En ny begränsningsförordning, Ds C 1986: 14.

- Enklare och färre regler en metodstudie, Statskontoret 1987:25.

i Delegationen för genomförande av ett regeringens avregleringsprogram för 1993/94, m.m., Dir. 1993:113.

40 Regelförenklingsarbetet i Sverige

program för 1993/94. Programmet skulle ge en bred och generell redovisning avregleringsinsatsema i stort, så att strategin och

av mönstret i fråga om marknadseffektivitet belyses. Delegationen skulle tillgodogöra sig information om konkurrensbegränsningar och etableringshinder delar det offentliga regelverket medför och

som av därvid vid behov ta lämpliga initiativ för att väcka frågor om förändringar stärker konkurrensen. I detta sammanhang skulle dele-

som gationen kunna låta genomföra studier om möjligheter till förenklingar och avregleringar som underlättar företagande samt som belyser problem och konsekvenser kan uppkomma vid genomförandet av

som konkreta avregleringar.

I sitt arbete skulle delegationen också uppmärksamma förslag om

eller ändrade regler från det offentliga utredningsväsendet och i nya förekommande fall låta bredda beredningsunderlaget för ett visst förslag komplettering med särskild granskning marknads-

genom en ur effektivitetssynpunkt. Slutligen ingick också i delegationens uppgift att sprida information och bilda opinion för avregleringsarbetets

om ekonomiska funktioner och för betydelsen av marknadseffektivitet när det gäller att trygga sysselsättningen och att tillgodose samhällsekonomins och konsumenternas intressen.

I november 1993 redovisade delegationen sin första rapport. I den presenterades ett omfattande 95 olika förslag som var under

program utredning. I sin andra rapport, avlämnad i maj 1994, redovisade delegationen bakgrunden till avregleringsdelegationens arbete och förslag, erfarenheterna effekterna avregleringar utomlands och i Sverige,

av av kommentarer till avregleringsprogrammet samt ett förslag till rullande system för aktiv avreglering. Vidare redovisades ett antal checklistor och analysinstrument för regelgranskning.

5.4 Statsrådsberedningens checklista

År 1990 lämnade Statsrådsberedningen vissa allmänna instruktioner för lagstiftningsarbetet i Regeringskansliet. Dessa har uppdaterats vid flera tillfällen senast 1995. De viktigaste förändringarna i den senaste

versionen är föranledd Sveriges medlemskap i EES/EU.

av

9 Ett avregleringsprogram Avregleringsdelegationens första rapport till

regeringen, nov. 1993 93-1 1-29. 2° Avreglering för tillväxt och fler jobb Avregleringsdelegationens andra

rapport till regeringen, Huvudrapport med bil. 1-9. 2‘ regler Checklista for regelgivare, Statsrådsberedningen,

Att styra genom - PM 1995:2.

I promemorian framhålls vikten att kostsamma, onödiga och ineffek-

av tiva åtgärder undviks, att lämpliga styrmedel väljs och att rättsreglema görs ändamålsenliga, enkla och klara. Som underlag för ett beslut

om regler bör en analys ske utifrån fem allmänna frågor och tre frågor närmare inriktade själva regelstymingen. De allmänna frågorna är:

0 Vad är problemet 0 Behövs någon åtgärd över huvud taget 0 Vilka alternativa styrmedel kan användas 0 Vilket resultat ger en konsekvensutredning och vilket styrmedel

bör slutligt väljas

0 Hur sker uppföljning och utvärdering Vad gäller regelstymingen skall följande tre frågor besvaras:

0 Hur bör de rättsliga problemen lösas

0 Hur bör reglerna sedan tillämpas i praktiken

0 Hur bör reglerna utformas språkligt

5.5 Kommittédirektiv om av

prövning offentliga åtaganden

År 1994 beslöt regeringen ett direktiv innehållande riktlinjer för hur

om kommittéer och särskilda utredare förutsättningslöst skall pröva offentliga åtaganden. Enligt direktivet ställs även krav redovisning av hur effekterna av genomförd verksamhet skall analyseras samt hur utredningsförslag skall finansieras. Kraven i direktivet motiveras med den förändring i styrningen av den offentliga verksamheten som skett mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen med stora underskott i de offentliga finansema.

Enligt direktivet skall en utgångspunkt vid analysen vara en antagen situation utan ett offentligt åtagande. I analysen skall för- och nackdelar med ett offentligt åtagande liksom utan ett sådant åtagande bedömas. Vidare framhålls att värdet av ett offentligt åtagande måste vägas mot de samhällsekonomiska kostnader som en sådan åtgärd medför.

Enligt direktivets riktlinjer skall vid prövningen anges de bakomliggande, egentliga målen för den verksamhet som utreds och prövas förutsättningslöst om åtagandet bör vara en offentlig angelägenhet. Resultatet skall ligga till grund för kommitténs fortsatta överväganden om t.ex. lämpliga medel. Om prövningen leder till att ett offentligt åtagande förordas, skall lämplig nivå för verksamheten statlig,

-

22Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden, Dir 1994:23.

42 Regelförenklingsarbetet i Sverige

landstingskommunal eller kommunal anges. Varje kommitté skall

redovisa en utvärdering av sitt förslag till nytt offentligt åtagande liksom förslag till hur avveckling av befintligt åtagande skall genomföras. Varje kommitté åläggs vidare att analysera hittills uppnådda resultat av förekommande offentliga åtaganden på utredningsområdet. Likaså skall möjligheterna till och effekterna av besparingar, effektiviseringar och inkomstökningar utredningsområdet analyseras.

Förslag som innebär kostnadsökningar eller inkomstminskningar skall åtföljas redovisning hur finansiering av förslaget skall

av en av ske. Åtgärder som påverkar den kommunala sektorn skall åtföljas av en bedömning de kommunalekonomiska effekterna liksom en redo-

av visning av förslagets finansiering. Varje kommitté åläggs slutligen att redovisa konsekvenserna av sina förslag.

Kompletterande instruktioner till departementen för tillämpning av direktivet har lämnats statsrådsberedningen i ett cirkulär. I direk-

av tivet pekas bl.a. på det kompetenskrav på utredarna som kravet på konsekvensanalyser medför. För att säkerställa att kravet konsekvensanalyser fullföljs föreslås bl.a. att samrådsskyldighet med en

en stabsmyndighet till regeringen skrivs i direktiven.

5.6 Regeringsbeslut om systematisk genomgång i Regeringskansliet av

företagsregler

I september 1994 beslöt regeringen ordning för systematisk

om en genomgång i Regeringskansliet företagsregler" Genomgången

av skulle sätta strålkastaren på marknadseffektiviteten. Enligt beslutet skall alla departement under kommande fyraårsperiod gå igenom de företagsregler de ansvarar för och se hur de fungerar. Såväl lagar som förordningar, myndighetsföreskrifter och allmänna råd skall omfattas

genomgången. Testpaneler skall inrättas med företrädare för små av och medelstora företag med uppgift att ge regeringen synpunkter på hur specifika regler påverkar konkurrenskraften och vilka kostnader de medför. Vidare skall s.k. granskningsgrupper inrättas. Dessa skall var och ha att granska sin sektor av ekonomin och se vilka

en ansvar var

23 Kommittéemas prövning av offentliga åtaganden tillämpning av dir.

- 1994:23, Statsrådsberedningen/Finansdepartementet, Cirkulär 1995:11 Problem- och konsekvensanalyser i författningsarbetet. 24 En ordning för systematisk genomgång i Regeringskansliet av företagsregler, Protokoll vid regeringssammanträde 1994-09-01, dnr N94/1214.

Regelförenklingsarbetet i Sverige 43

regler som i onödan hindrar företagen och marknaden att arbeta effektivt. Enligt beslutet skall varje departement för arbetet

ansvara inom sitt regelområde medan Närings- och handelsdepartementet skall ansvara för samordningen.

Regelgenomgången och analysarbetet skulle särskilt ta fasta på följande aspekter:

0 klargöra vad som är en uppgift för det allmänna

0 finna de bästa och billigaste styrmedlen bland informations-

baserade, administrativa och ekonomiska sådana

speciellt beakta de små och medelstora företagens situation

få en klar struktur i reglerna

göra reglerna enkla, klara och lätta att överblicka

undvika onödig detaljreglering

granska om reglerna med tiden blivit felaktiga, onödiga,

föråldrade, kostnadsdrivande, ineffektiva eller icke ändamåls-

enliga, t.ex. därför att marknadssituationen har förändrats sedan

de skrivits

0 uppmärksamma reglers effekter på marknadseffektiviteten gene-

rellt och vid behov pröva detta genom djupare konsekvensanalyser på marknadsnivå 0 särskilt uppmärksamma alternativa styrmedel, t.ex. funktionskrav, ekonomiska styrmedel såsom avgifter respektive information granska reglers marknadseffektivitet överväga avreglering och marknadslösningar.

5.7 Problem- och

konsekvensanalyser

5.7. 1 Problemanalyser

Problemanalysen är den utredning som söker ringa ett problem och ta fram olika alternativa lösningar detta. Sådana lösningar kan vara information, utbildningsinsatser och regleringar.

Problemanalysen är mycket viktig i regelförenklingsarbetet och bör göras så tidigt som möjligt. Många gånger kan resultatet bli att ingen åtgärd alls bör vidtas. Reglering skall vara ett sistahandsaltemativ.

44 Regelförenklingsarbetet i Sverige

5.7.2 Konsekvensanalyser

I detta stycke konkretiseras vad som åsyftas med en konsekvensanalys. Ofta används i stället begreppet samhällsekonomisk analys. Den sistnämnda typen av analys av en åtgärd innebär att man :

kartlägger vilka betingelser/generella krav som ändras grund

av åtgärden

kartlägger vilka får sina arbetsförutsättningar ändrade av

som åtgärden analyserar i vilken riktning effekterna verkar omvandlar alla effekter i kostnads- eller intäktstermer beräknar/uppskattar kostnaderna och intäkterna beräknar en nettokostnad/nettointäkt.

Eftersom många effekter inte går att mäta i ekonomiska termer utan enbart kan uttryckas kvalitativt eller primärt mäts genom en annan kvantitativ variabel än kronor krävs ofta att kostnader eller intäkter av åtgärden uppskattas. Detta sker ofta med hjälp en modell enligt

av vilken kvantitativ variabel ett slag omräknas till ekonomiska

en av tenner eller enligt vilken kvalitativ variabel uppskattas i ekonomiska

en termer. Omräkningen i sig innebär att sådan kalkyl bygger på många

en schabloner och förutsättningar. En samhällsekonomisk kalkyl blir därmed alltid osäker, osäkrare fler och viktigare faktorer som måste uppskattas.

Ytterligare svårighet med samhällsekonomisk kalkyl av en

en en statlig åtgärds effekter är kopplade till effektemas spridning över tiden. Effekter kan vidare engångskaraktär, vara kortsiktiga eller

vara av långsiktiga.

Om svårigheterna är för stora för att en någorlunda välgrundad samhällsekonomisk analys skall kunna genomföras kan det vara bättre att göra begränsad konsekvensanalys. Den skulle då innebära att

en mer

stannar vid steg 3 och därefter gör kvalitativ bedömman ovan en mer

ning omfattningen/betydelsen de olika effekterna.

av av

Rent konkret kan konsekvensanalysen brytas i ett antal centrala

ner frågor. Skall konsekvensanalysen vara heltäckande blir antalet frågor, trots koncentration till de viktigaste, besvärande stort. För att vara hanterbar måste analysen därför koncentreras till de sektorer som i sammanhanget anses vara de viktigaste.

Frågorna bör formuleras så att det finns tydlig och välgrundad

en koppling till ett antal centrala slutsatser har stark relevans för de

som ställningstaganden konsekvensanalysen skall utgöra underlag för. I

som detta sammanhang är det frågor som rör näringslivets arbetsbetingelser och regleringens primära syfte är de faktorer som skall vägas mot

som varandra. Frågorna bör därför centrala näringspolitisk synpunkt.

vara ur

Regelförenklingsarbetet i Sverige 45

5.7.3 Inriktningen av konsekvensanalysarbetet i

Regeringskansliet

För en konsekvensanalys med inriktning på att ge underlag för bedömning av en reglerings effekter näringslivets arbetsförutsättningar för att kunna väga dem mot de resultat som kan uppnås inom dess primära målområde bör bl.a. följande frågor vara centrala: Leder regleringen till särskilda problem för små företag Leder regleringen till att svenska företags kostnadsläge relativt företag i viktiga konkurrentländer ökar Leder regleringen till tekniska handelshinder Strider regleringen mot EU:s regler för statsstöd Står regleringen eller dess tillämpning i strid med de svenska konkurrensreglerna eller EU:s konkurrensregler Leder regleringen till att de regler som måste iakttas av näringsidkaren vid etablering verksamhet blir fler, mer

av komplicerade och/eller för med sig mer omfattande/komplicerade ansökningar om tillstånd m.m. Ställer regleringen krav på kapitalkrävande investeringar Då tillgången på kapital är starkt begränsad för små företag hämmar sådana regleringar starkt tillväxten i små- och medelstora företag Påverkas kostnaderna för produktionsfaktorer som är särskilt tunga i branscher som är centrala för svensk ekonomi Påverkas kostnaderna för sådana produktionsfaktorer som har stor betydelse för företag eller branscher som främst är lokaliserade till glesbygd 10. Leder regleringen till krav omfattande förändring av produkterna från viss bransch eller de produktionsmetoder som

en används i densamma förutsätter större FoU-insatser och

som vilka möjligheter har företagen att få detta FoU-behov tillgodosett ll. Leder regleringen till stark förändring den erforderliga kom-

av petensprofilen hos personalen och vilken tidshorisont måste denna förändring ske 12. Medför regleringen krav ny uppgiftsinsamling som även måste omfatta små företag För att Visa relevansen i de valda frågorna kompletteras beskrivningen frågebatteriet med redovisning av vilka slutsatser som alternativa av en svar kan resultera

5.7.4 och slutsatser

Frågebatteri

Fråga 1. Ger regleringen större negativa effekter för småföretag jämfört med andra företag Om en reglering ger samma kostnad i alla företag drabbar detta de mindre företagen relativt hårdare.

Fråga 2. Ökar kostnadsläget för svenska företag relativt kostnadsläget för företag i de viktigaste konkurrentländema försvåras de svenska företagens konkurrens dels på hemmamarknaden, dels på exportmarknaderna, med risk för konsekvenser för sysselsättningen i Sverige.

Fråga 3: Om reglering leder till tekniska handelshinder måste

en regleringen med all sannolikhet ändras. Exempelvis kan det vara fråga

säkerhetskrav m.m. som leder till krav på produkter och tjänster om

kraftigt avviker från vad gäller i andra EU-länder men även i som som länder utanför EU. Avvikelsen kan dels kravnivån, dels utforrn-

avse ningen av kraven kravspecifikationen. EU-reglema förbjuder i prin-

cip sådana regleringar och detsamma gäller WTO.

Fråga 4: Inledningsvis kan konstateras att statligt stöd till företag i princip är förbjudet. Regionalpolitiskt stöd kan medges inom ramen för EU:s regler för regionalt stöd. Vissa EU-stöd förutsätter nationella stöd, t.ex. för FoU och småföretag och nyetablering. Vidare kan noteras att även skatter differentieras mellan branscher eller annat sätt, kan

som bedömas statsstöd. I sammanhanget kan vidare noteras att statligt

som kapitaltillskott till statliga bolag- motsvarande torde gälla kommunala bolag inte på kommersiella villkor betraktas som statsstöd.

- som ges

Fråga 5. Svenska konkurrensregler liksom EU:s förbjuder konkurrensbegränsande samverkan, missbruk av dominerande ställning samt förbud mot företagsförvärv som leder till dominerande ställning. Då samverkan mellan företag inte behöver leda till skadlig konkurrensbegränsning utan t.o.m. förbättra den, t.ex. när små företag samverkar, kan sådan samverkan medges särskilt beslut om s.k. grupp-

genom undantag.

Fråga 6: Om reglering eller förändring av en befintlig reglering

en leder till att de regler måste iakttas vid etablering blir fler och mer

som komplicerade utgör det en etableringshämmande faktor. Fler och mer komplicerade tillstånd måste sökas vid etablering leder till att

som etableringsfasen blir mer tidskrävande vilket också leder till ökade etableringskostnader. Exempelvis kan det krävas utökat expertisstöd vid etableringen drar med sig kostnader.

som

Regelförenklingsarbetet i Sverige 47

Fråga En reglering medför att kravet på investeringar för

som en verksamhet ökar medför dels att det blir svårare för nya aktörer att komma in på marknaden, dels för små företag att konkurrera med stora. Höga investeringskrav leder till att skalfördelama ökar. Vidare har små företag i regel svårare att klara kapitalförsörjningen. Sammantaget slår en sådan reglering mot nyföretagande och tillväxten i små företag.

Fråga 8. Regeländringar kan höja produktionskostnadema för en grupp företag. Är dessa företag koncentrerade till för svensk ekonomi

en viktig bransch som består av stora företag slår det mot sysselsättningen i Sverige. Företagen torde i varje fall på sikt- kunna kompensera sig

genom att flytta verksamheten.

Fråga 9: Är det företag produktionskostnader är koncentrerade till

vars glesbygd får detta regionalpolitiska konsekvenser. sysselsättningen i dessa företag hotas vilket i sin tur får följdeffekter andra näringar liksom serviceutbudet i dess regioner.

Fråga 10. Om en reglering kräver omfattande förändringar i produktion eller produktionsmetoder krävs ofta FoU-insatser. Sådana kan ta tid och dessutom vara svåra att tidsbestämma. För små företag innebär FoU-insatser en särskild belastning då deras resurser att köpa

kompetens är mer begränsade och FoU-verksamhet är förenad med vissa skalfördelar.

Fråga 11: Regelfcirändringar som medför omfattande förändringar i den kompetensprofil som företagets anställda måste motsvara är ofta

tidskrävande att genomföra. Dels kan arbetsmarknadslagstiftningen

skapa svårigheter, dels krävs det att efterfrågade kompetenser finns tillgängliga. Krävs utbildningsinsatser kan omställningen tids-

vara krävande.

Fråga 12. Små företag bygger sin konkurrensstyrka till icke obetydlig del på att de dels har litet internt behov av en omfattande infonnationsinsamling och bearbetning för sin administration, dels- och detta delvis beroende på det nyss nämnda särdraget har större flexibilitet

jämfört med stora företag. Regleringar som leder till ökade externa informationskrav försvagar därför de särdrag hos småföretagen som ger dem deras konkurrensförmåga och förstärker de skalfördelar som de stora företagen har.

48 Regelförenklingsarbetet i Sverige

5.8 Nuvarande ordning

- myndigheternas

arbete med problem- och

konsekvensanalyser

Som tidigare nämnts gäller enligt verksförordningen att myndigheterna innan de beslutar eller förändrade föreskrifter skall ha gjort en

om nya problem- och konsekvensanalys sitt förslag till förändring eller ny

av föreskrift. Detsamma gäller utredningar och Regeringskansliet. Ofta blir det fråga att redovisa konsekvenserna de föreskrifter som

om av

redan bestämt sig för att införa i stället för att låta problem- och man konsekvensanalysen avgöra om och i så fall vilka föreskrifter som verkligen behövs. Det är allmän uppfattning att myndigheternas

en arbete med problem- konsekvensanalyser är otillfredsställande. En förklaring kan bristande kompetens. Vidare är uppgiften i sig ofta

vara relativt omfattande och ligger i den senare delen av arbetsprocesssen. Detta trots att problem- och konsekvensanalysen bör vara det första

genomförs vid ett givet problem. Problem- och konsekvenssom analysarbetet aktualiseras ofta vid tidpunkt när arbetet råkar i tids-

en

Slutligen kan orsak att uppfattningen om de förväntade press. en vara

olika intressenter ställer problem- och konsekvensanalyser krav som gör att det uppfattas övermäktig arbetsuppgift. Som tidigare

som en nämnts torde problem- och konsekvensanalys för många innebära en

en samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys. Då sådan ofta är

en svår att göra leder det ibland till att inte en kvalitativ analys genom-

ens förs.

5.8. l Remissförfarandet

Ett instrument för att få kartläggning vilka konsekvenser en

en av reglering kan medföra är att låta olika intressenter som kommer att beröras förslaget yttra sig över det. Detta sker genom det remiss-

av förfarande allmänt tillämpas regeringen. Även på myndighets-

som av nivå tillämpas ett remiss- eller samrådsförfarande ger tillfälle till

som

sådan kartläggning. På lagstiftningsnivå kan konsekvenserna ibland en

svåra att fastställa då lagstiftningen inte är tillräckligt konkret och vara klarhet först nås när den tillämpats i praxis. Detta gör att remissinstansemas bedömningar blir svävande och svårbedömbara för

mer den remitterande myndigheten.

Ibland används Regeringskansliet hearings som alternativ till en

av formell remiss. Hanteringen den erhållna informationen skall i prin-

av

cip vara identisk med handläggningen formell remiss. Dessutom

av en medges att skriftliga synpunkter inlämnas till Regeringskansliet.

5.9 Riksrevisionsverket

Sedan början av 1970-talet har Riksrevisionsverket RRV enligt

reglema i begränsningskungörelsen 1970:641 haft till uppgift att följa myndigheternas regelgivning och bedöma de kostnadsmässiga konsekvenserna av verksamheten. Denna uppgift fullföljdes fram till år 1995 inom för effektivitetsrevisionen förvaltningsrevisionen.

ramen Bakgrunden till utfärdandet av begränsningskungörelsen den över-

var enskommelse som träffats mellan regeringen och kommunförbunden om att försöka stoppa kommunalskattehöjningar. Under 1970-talet inriktades därför RRV:s granskning mot myndighetsregler inom kommunala områden såsom äldreomsorg, barnomsorg, brandskydd och fysisk planering. Granskningarna avsåg frågan hur myndigheterna styrde genom regler, i vilken utsträckning de utrett reglemas kostnadsmässiga konsekvenser och om de i enlighet med kungörelsen hade underställt regler som innebar en väsentlig kostnadsökning regeringens prövning. Under denna tid förelåg det stor oklarhet bland myndigheterna om vad som menades med regler i kungörelsens mening och bristande förståelse för kungörelsens närmare innebörd. År 1979

gav RRV därför ut skriften Vägledning för tillämpning begränsnings-

av kungörelsen. I denna framhölls att begränsningskungörelsen även gäller för regler som riktar sig mot näringslivet.

I början av 1980-talet genomfördes ett antal granskningar av regler om teknisk provning och kontroll. Delstudier gjordes om kostnadskonsekvenser av reglerna för hissar, grävmaskiner samt vågar och bensinpumpar. I slutrapporten Granskning av föreskrifter om teknisk provning och kontroll RRV 1982 föreslogs en övergång mot s.k. öppna kontrollsystem.

I rapporten Besparingar genom avreglering RRV 1982 redovisades en översikt över avregleringsarbetet i Sverige samt generella åtgärder för regelförenkling enligt följande:

0 ersätt metodnormer med resultatnormer slopa onödiga tillstånd ersätt rutinkontroller med systemkontroll avskaffa dubbelkontroller minska procedurreglema differentiera kraven ge övergångstider ompröva standarder.

50 Regelförenklingsarbetet i Sverige

I rapporten Yrkesmässig lastbilstrafik- lagstiftningens betydelse för en sund och rationell trafik RRV 1983 föreslogs att behovsprövningen för att bedriva linjetrafik skulle slopas.

I rapporten Den statliga regleringen och tillsynen av sotningsväsendet RRV 1985 föreslogs att sotningsintervallen borde förlängas och sotningsmonopolet avskaffas.

På uppdrag regeringen genomförde RRV 1986 en studie av de

av regler och registreringsförfaranden aktualiseras i samband med

som

företag. Resultatet redovisades i rapporten Samordnat myndigstart av hetsagerande RRV 1986. En övergripande slutsats av studien var att de problem vad gäller bristande samordning företagen möter till

som stor del beror på sektoriseringen lagstiftningen och myndighets-

av organisationen. För att förbättra samordningen krävs därför förändringar i lagstiftningen och ansvarsfördelningen mellan olika myndig-

heter.

Under 1980-talet granskade RRV i ett tiotal fall kostnadsberäkningar regler underställts regeringens prövning enligt begräns-

av som ningskungörelsen. Härvid konstaterades att myndigheterna oftast kraftigt underskattat kostnaderna. Ett exempel detta var Datainspektionens regler om datasäkerhet RRV 1988.

begränsningsförordning 1987:1347 trädde i kraft år 1988

En ny

innebar att kraven myndigheternas konsekvensutredningar som skärptes. Utredningama skulle dokumenteras och kommuniceras med dem berörs regelförslagen. Dessutom ålades myndigheterna att

som av följa effekterna utfärdade regler. RRV skulle följa hur

upp av myndigheterna tillämpade förordningen samt meddela föreskrifter för verkställigheten förordningen. I juni 1988 beslutade RRV om sådana

av föreskrifter. I dessa preciserades kraven på myndigheternas konsekvensutredningar samt skyldighet att efter att myndigheten beslutat

regel tillställa RRV konsekvensutredningen. om en

I anslutning till den förordningen fick RRV i uppdrag av

nya regeringen för metodutveckling, information och rådgivning

att svara till de regelgivande myndigheterna. Uppdraget redovisades i rapporten Regelekonomi begränsningsförordningen i praktiken RRV 1990.

-

RRV:s uppgift såväl främjande kontrollerande. RRV valde

var som att i allt väsentligt satsa på att stödja de regelutfárdande myndigheterna och Regeringskansliet i frågor gällde regelekonomi och tillämp-

som ningen förordningen. Kontrollverksamheten bedrevs i huvudsak i

av form muntlig dialog med myndigheterna i enskilda ärenden.

av

År 1993 utvärderade RRV begränsningsförordningen. I rapporten Begränsningsförordningen förslag till förbättrad tillämpning RRV

- 1993:26 konstaterades bl.a. följande:

0 Den externa kontrollen att myndigheternas regelarbete

av

uppfyller begränsningsförordningens krav är otillräcklig.

0 De handläggare som arbetar med regelgivning har bristande kun-

skaper om begränsninsgsförordningen med tillhörande före-

skrifter. I rapporten föreslog RRV följande åtgärder för att skapa bättre

en

efterlevnad begränsningsförordningen:

av

0 Tillsynsmyndigheten bör ges en starkare ställning och kunna

begära att en myndighet inhämtar regeringens medgivande innan

den beslutar regel.

en

0 Företrädare för dem som kostnadsmässigt berörs regel bör

av en

ges möjlighet att begära att tillsynsmyndigheten granskar kon-

sekvensutredningen av en regel.

0 Den interna styrningen av myndigheternas regelarbete och

tillämpningen av begränsningsförordningen bör förbättras.

0 Myndigheterna bör erbjudas ytterligare utbildning i regel-

ekonomi.

0 Regler som avser ett direkt införlivande EG-regler enligt

av

EES-avtalet bör undantas från begränsningsförordningens be-

stämmelser. År 1994 upphävdes begränsningsförordningen och reglerna krav

om konsekvensutredningar överfördes till avsnittet föreskrifter i verksförordningen. Förändringen innebar att RRV, utöver dem berörs

som av reglerna, skulle beredas tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Vidare innebar ändringen att regeringens medgivande endast krävs för föreskrifter leder till inte oväsentligt

som ökade kostnader. Kravet på regeringsmedgivande gällde enligt begränsningsförordningen i fråga om alla regler som kunde antas leda till icke oväsentligt ökade kostnader, dvs. även för s.k. allmänna råd. Bestämmelserna om att RRV skulle följa myndigheternas tillämpning

av begränsningsförordningen och utfärda föreskrifter överfördes till förordningen 1988:80 med instruktion för RRV. I Instruktionen 3§ punkt 13 angavs även att RRV skall utveckla metoder för myndigheternas konsekvensutredningar enligt verksförordningen.

År 1994, i samband med nämnda författningsändringar gjordes,

att överfördes uppgiften att utveckla metoder för konsekvensutredningar, följa tillämpningen och vid behov meddela föreskrifter i fråga kon-

om sekvensutredningar från avdelningen för Effektivitetsrevision till avdelningen för Ekonomistyrning. Några föreskrifter har inte meddelats

men en skrift Konsekvensutredning RRV 1996:38 vad statliga myndig-

om heter skall göra innan beslut fattas om nya eller ändrade föreskrifter och allmänna råd har getts ut.

52 Regelförenklingsarbetet i Sverige

Inom avdelningen för Ekonomistyrning handläggs de konsekvensutredningar tillställs RRV enligt checklista som utformats för att som en systematiskt samla in, bearbeta och sammanställa för uppföljning relevanta uppgifter föreskrifter och konsekvensutredningar. RRV om har byggt upp en databas över myndigheternas regelgivning genom att vissa uppgifter varje utredning kodats i databasen i samband med om handläggningen. Syftet med databasen är att systematisera infonnationen föreskriftemas motiv, struktur Databasen innehåller för om m.m. närvarande ca 900 poster. RRV gör regel mycket översiktlig granskning av de som en föreskrifter och konsekvensutredningar tillställs verket. I regel som lämnas ärendet ad acta. Någon kontroll över att alla regler och konsekvensutredningar tillställs RRV görs inte. För att klara kraven anslagssparande har RRV prioriterat ned

uppgifterna inom regelområdet. Detta har godtagits av regeringen som

på förslag RRV i verkets instruktion tagit bort bestämmelsen om att av RRV skall utveckla metoder för myndigheters konsekvensutredningar. I den förestående omstruktureringen av RRV har arbetet med konsekvensanalyser inte någon given plats. Verket borde därför, i samband med att förslagen i denna rapport förverkligas, fråntas alla uppgifter inom detta område.

5.10 Utvärdering av de svenska initiativen på

regelförenklingsområdet

beskrivna regelförenklingsinitiativen har pågått under lång tid. De ovan Tyvärr har de inte lett till att reglerna blivit färre eller ökat långi antal. Tvärtom har regeltillväxten alltsedan begränsningssammare förordningen från 1970 varit konstant trots att såväl metoder som intentioner varit goda. Förklaringen är flera:

Avsaknad politisk uppbackning av frågan. Regelförenklings-

0 av initiativen har ofta haft stark motvind. Skaroma arbetar för som reglering är starka och månghövdade. Denna obalans kan uppvägas frågan tillräckligt stor politisk vikt. om ges Osammanhängande struktur. Regelförenklingsarbetet har varit 0 spritt på olika delar statsförvaltningen. Ett samlat grepp kring av regelproblematiken har saknats. Detta är speciellt viktigt med

tanke på Sveriges myndighetsorganisation. Regelreformering

25Uppgiften att utveckla metoder försvann 1996-01-01 då instruktionen for RRV 1988:80 ändrades genom förordningen 1996:1169.

måste av denna anledning ske i de enskilda myndigheterna, där sakkunskapen finns. 0 Alltför små personella resurser. Stora personella resurser krävs för att administrera en genomgripande regelreforrn, speciellt i ett inledande skede. Dessa har hittills inte ställts till för-

resurser fogande.

6 Internationella erfarenheter

I detta kapitel beskrivs hur andra europeiska länder framgångsrikt arbetat med regelförenkling.

Dessutom beskrivs arbetet med metod- och policyutveckling på regelområdet i OECD och EU.

l Storbritannien

Regelförenkling har pågått länge i Storbritannien och under olika regeringar. fyra år sedan intensifierades arbetet då Deregulation

För ca Unit DRU fick ökad politisk vikt. Denna enhet låg under Cabinet Office, statsministerns kansli, som i Sverige närmast motsvaras av Statsrådsberedningen. Enheten låg direkt under vice statsministern, vilket garanterade att frågorna fick en prioriterad ställning. Till DRU inrättades ett utskott, task force, som var rådgivande enhet. Den bestod företagsledare och fungerade som idégivare till DRU men

av även kontrollanter de garantin för att DRU:s arbete inte rann

som - var ut i sanden. DRU har dels arbetat med att över gamla regler, dels

se med att reformera den process som skapar regler och lagar.

Efter regeringen Blairs tillträde har enheten bytt namn till Better Regulation Unit BRU, vilket avspeglar en något annorlunda inriktning i arbetet.

En de viktigaste reformer DRU införde är cost-benefit-

av som analysen. Denna tvingande rutin tillämpas när en ny lag bereds. Den

föreslår en lag som påverkar företag måste redovisa de kostsom ny

förändringen skulle innebära både kostnaden för företagen nader som och de samhällsekonomiska kostnaderna. På så vis kan nyttan av reformen vägas mot kostnaderna och även olika reformer vägas mot varandra. För att göra cost-benefit-analysen kontaktas ett antal företag. Dessa får på frågor vilka kostnader regel skulle skapa.

svara om en ny

underlag beräknas den aggregerade kostnaden för Med deras svar som hela Storbritannien. En annan nyhet som införts i samma anda som DRU är revision av nya lagar. Alla nya lagar revideras efter två år. Om de fungerar sämre än som var tänkt tas de bort.

56 Internationella erfarenheter

På BRU arbetar 40 tjänstemän och dess inflytande är till stor del

ca beroende dess status i andra departement. Enheten har t.ex. ingen

av formell makt att stoppa lagar utan kan endast peka på följderna. Goda kontakter med departementen och hög status i administrationen ger

en den dock ett informellt inflytande. Mark Addison på BRU menade i samtal med Småföretagsdelegationen att DRU var fruktat i regeringskansliet och att detta ibland kontraproduktivt. Kommunikationen

var fungerade inte eftersom somligt doldes för DRU. Just kommunikationen med departementen är viktig eftersom BRU:s möjlighet att påverka lagförslag framför allt finns tidigt i regels berednings-

en process.

6.1.1 Ändrad inriktning i arbetet

BRU har något annorlunda inriktning än DRU hade. BRU har för-

en stärkt tendens i arbetet DRU påbörjade, att inte lägga lika stor

en som vikt vid det existerande regelverket, utan att försvara de landvinningar i den regelskapande DRU gjorde. Det visade sig vara

processen som mycket svårt att sig existerande regelverk. Många menar att det

ge är bättre att till att regler blir enligt enhetens normer.

se nya

De flesta Småföretagsdelegationen talat med anser att namn-

som bytet godo eftersom begreppet deregulation leder till onödigt

är av motstånd och inflammerad debatt.

6.1.2 Arbetet på departementsnivå

Regelförenklingsarbetet sker inte bara i BRU. På varje departement

finns med för regelförenklingsarbetet. Han har täta

en person ansvar kontakter med BRU kan support förändringsmotståndet i

som ge om departementet är stort. Eftersom DRU hade hög politisk prioritet var det till stor hjälp för departementstjänstemän att ha DRU i ryggen när de verkade för regelförenkling eller bättre cost-benefit-analys på

respektive departement.

6.1.3 Vad har Deregulation Unit uppnått

Hur framgångsrik DRU är omtvistat. När DRU startade sitt arbete

var gjordes storstilade politiska utspel där det presenterades långa listor på områden skulle avregleras. I jämförelse med de storstilade inten-

som tionerna har resultatet inte varit överväldigande. De verkligt problema-

Internationella erfarenheter 57

tiska och snåriga regelverken har inte förändrats i den utsträckning som många företagarorganisationer hoppades. På vissa områden har

genomgripande avregleringar gjorts, men dessa tenderar att vara av mindre vikt för småföretagen. En av de viktigaste förändringarna är att butiker numera tillåts hålla söndagsöppet.

DRU har i huvudsak åstadkommit följande:

0 Avreglering i tidigare regelverk. Detta arbete har dock inte infriat

förväntningarna. Även ambitionsnivån högre än det resultat

var

som uppnåtts. Av hänsyn till motstånd kunde DRU inte ändra på

de regler som mest behövde ändras. I stället koncentrerades

arbetet till de regler som gick att förbättra.

Ändring i den regelskapande processen.

Förändring attityder till regler i kanslihuset och i samhället.

0 av

Det brittiska industriförbundet, Confederation of British Industry

CBI, menar att det finns en tradition i kanslihuset att lagstifta så

fort ett problem dyker Om BRU kan förändra detta är det ett

upp.

stort framsteg. Ofta är lagstiftning inte den bästa lösningen. Det område där DRU mest framgångsrik är att ändrat på den

anses man process i vilken regler blir till. Cost-benefit-analysen verkar fungera tillfredsställande än inte perfekt. Det finns alltid risk att den inte

om en görs ett bra sätt och att kostnader för en ny regel underskattas.

6.1.4 Vilken är nyckeln till DRU:s framgång

Enligt Bruce Ballantine, Business Decisions Limited, London, är följande viktigt för utfallet av Storbritanniens regelförenklingsinitiativ:

0 centralt placerad grupp på hög politisk nivå 0 effektiv konsulthjälp t.ex. med cost-benefit-analyser 0 revision har nya regler uppfyllt sitt syfte 0 försök att hitta alternativ till regleringar.

DRU har utarbetat följande checklista vid regelgivning:

Öppenhet Transparency. Målen med en ny regel måste vara

uttalade och kända. De omfattas av regler skall känna till vad

som regeln kräver av dem och vad myndigheter kommer att kräva. Regler skall följas av förklaringar skrivna på vanlig engelska. Ansvar Accountability. Regelskapare är ansvariga inför regering, medborgare och parlament. De som berörs av en ny regel skall till-

frågas vid lagstiftning. Överklagandemöjligheter skall vara

ny rättvisa och effektiva. Information överklagan skall vara till-

om gänglig och väl spridd. Ändamålsenlighet Targeting. En regel skall vara ändamålsenlig.

Prickskytte i stället för skjutande med hagelskott. Målstyr om

58 Internationella erfarenheter

möjligt. De som berörs av en regel skall ha en viss frihet att välja hur målen med regler skall uppnås. Gamla regler skall omprövas

med jämna mellanrum. Om de inte är ändamålsenliga skall de göras

om eller tas bort.

Konsekvens Consistency. Ny regelgivning skall passa i

mönstren för den gamla. Den skall vara kompatibel med EU:s och

internationell frihandelspolicy.

Proportionalitet Proportionality. Alternativ till regelgivning skall

beaktas till fullo. Konsekvenser för dem som påverkas av reglerna skall beaktas för att finna en balans mellan risker och kostnader.

Tänk smått först Think small first: om små företag klarar av en

regel så gör stora företag det. Det omvända gäller inte. Därför bör

lagstiftningen utformas efter småföretagens förutsättningar. Tillsyn efter förnuft. Inspektion skall bedrivas och repressalier efter regelöverträdelser ges i proportion till hur allvarlig frågan är.

6.2 Nederländerna

I Nederländerna har regelförenklingsarbetet sin bakgrund i en regeringsförklaring från 1994 där vikten regelförenkling och lätt-

av nader i administrativa pålagor företagen utgjorde en viktig del. I en efterföljande arbetsplan betonades under rubriken Plugging the Leak vikten PKA, problem- och konsekvensanalys, för att öka

av regelkvaliteten i flera hänseenden.

I analyserna tas de regelförslagens positiva och negativa

nya aspekter till belysning. Karaktäristiskt för den nederländska

upp modellen är att den är byggd den juridiska granskning som regler sedan gammalt genomgår. PKA i Nederländerna är inriktad på tre områden vilket gör den speciell:

konsekvenser för näringslivet konsekvenser för miljön konsekvenser för möjlighet att kontrollera om regeln efterlevs.

I denna text görs ingen närmare beskrivning av de båda senare punkterna.

Liksom i Storbritannien är PKA obligatoriskt i vissa fall.

26 Tweede Kamer 1994 Market operation, Deregulation and Legislative Quality. 27Andra länder, Kanada, har arbetat med frivillighet.

som

Internationella erfarenheter 59

6.2. 1 Samarbete

Den nederländska modellen för regelförenkling har samarbete i regeringskansliet viktig beståndsdel. Även det är Justitie-

som en om departementet som har huvudansvaret för PKA sker alltid ett samarbete mellan handläggare från olika departement för att få alla konsekvenser ordentligt belysta.

6.2.2 Metod

Basen i holländsk PKA är en beräkningsmetod som heter MISTRAL. Med hjälp av MISTRAL kan myndighetskrav ledas till olika aktiviteter i företag, vars tidsåtgång mäts och värderas till ett pris. En regel får således en prislapp i gulden. Metoden är utvecklad av det nederländska Finansdepartementet och konsultföretaget EIM. Beräkningarna för MISTRAL görs i ministeriema av handläggare som besitter expertis i de olika sakfrågoma. Handläggarna fyller i ett frågeformulär om möjliga konsekvenser av en föreslagen regel. Förfarandet kallas Business Effect Test. Det är alltså tjänstemän som svarar på frågor om vilka effekter en viss regelförenkling skulle få för företagen. När kunnande inte finns på departementen anlitas hjälp utifrån, exempelvis genom att företagens organisationer konsulteras. Formulären skall fyllas i med så kvalificerade uppgifter som möjligt. Ett exempel: En handläggare som inte är miljöexpert kan på en tekniskt avancerad fråga angående miljökonsekvenser fylla i detta så gott hon/han förmår, t.ex. om energiförbrukningen kan tänkas öka eller minska med det nya regelförslaget.

6.2.3 Urvalsförfarande

I Nederländerna genomförs inte PKA alla regelförändringsförslag. Ett urval sker både vad gäller vilka regler som skall genomgå PKA och hur omfattande den skall En arbetsgrupp bestående

vara. av personer från samtliga departement bestämmer vilka regler som skall genomgå PKA. Denna arbetsgrupp har som hjälp i sitt arbete ställt upp följande kriterier för att en lag skall genomgå analysen:

2 Measurement Instrument of Administrative Burdens. 2°EIM Small Business Research and Consultancy är ett nederländska staten

av ofta anlitat företag.

60 Internationella erfarenheter

0 regler på nationell nivå regler kan förmodas få stor effekt på näringsliv, miljö eller som möjlighet till kontroll. EU-regler kan förmodas få nationella konsekvenser. som strukturförändringar i finansiella eller beskattningsmässiga regel- 0 verk t.ex. viktigare skatteändringar. Dessa urvalskriterier gör att endast 8-10 procent regler genomav nya går PKA i Nederländerna. Enligt nederländska Närings- och handelsdepartementet genomförs PKA nästan samtliga regler inom nya miljöområdet och ungefär hälften de regler som har konsekvenser av för näringslivet.

6.2.4 Support

Finans-, Miljö- och Justitiedepartementen har tillsammans bildat en eller helpdesk för information metodik och tips för supportgrupp om genomförande PKA. De kan konkret hjälp med bl.a. staav även ge tistikinsamlingar data rörande regleringseffekter. I de fall det krävs av ingående analysarbete eller forskning för att utföra en noggrann mer PKA kan supportgruppen bistå med delfinansiering.

Nätverk Supportgruppen har ett omfattande nätverk i regeringskansliet i Haag. Supportgruppen försöker ett serviceorgan till andra delar i agera som regeringskansliet. I starten lade supportgruppen ned mycket tid att knyta informella kontakter på departementen, hålla föredrag osv. I samband med detta knöt supportgruppen kontaktpersoner strategiska enheter till sig. Detta minskade motståndet mot PKA ute på departeoch ökade benägenheten att ställa frågor till supportavdelmenten ningen.

Neutralitet Supportgruppen sig neutral till de regelförslag på vilka PKA ser som utförs. Därför den aldrig ställning till analysen visar övervikt för tar om positiva eller negativa aspekter. Än mindre tar supportgruppen ställning till regel bör införas eller Detta avgörande lämnas till om en

politikerna. Därför PKA oftare möjlighet än hot för politiker

ses som och sägs naturlig del utformandet politiken departenu vara en av av mentsnivå.

Internationella erfarenheter 61

6.2.5 Offentlighet

Resultatet av genomförd PKA, dvs. en regels möjliga positiva och negativa verkningar, publiceras i Nederländerna som bilaga till lagförslaget. Resultatet av analysen är därmed tillgängligt för allmänheten.

6.2.6 Kritik

Det uttalade målet med PKA är i Nederländerna att de politiska besluten skall bli välavvägda. Det är för tidigt att med säkerhet

mer uttala sig om huruvida detta mål har uppfyllts eller Vissa menar att PKA haft sin största betydelse i beredningen inför beslut. Omkring 20 procent de regler genomgått PKA rörande konsekvenser för

av som företag modifierades eller drogs tillbaka.

Kritiken den holländska PKA:n har även gällt att den är onödig i

av de fall där politikerna redan vet vad de vill besluta. Denna kritik framfördes speciellt när arbetet med PKA startade. Ibland är de verkliga motiven för en regel dolda. Rationellt beslutsfattande och politisk verklighet går sällan hand i hand Ett exempel på detta är när en

energiskatt skulle introduceras. PKA visade att skatten skulle få liten ny effekt energiförbrukningen. Likaså visade analysen att den påstådda positiva effekten för sysselsättningen ogrundad. Likväl beslutade

var parlamentet att införa den nya skatten politiska grunder.

Den nederländska modellen innebär att PKA sköts i samförstånd och att konfrontation med handläggare som vill undvika analys är ovanlig. Holländama arbetar med morot hellre än med piska. Detta hindrar inte att det finns möjlighet att ta till piska detta skulle visa

om sig nödvändigt. Om inte PKA har genomförts ordentligt har support-

och Justitiedepartementet befogenhet att begära komplettegruppen rande information och även stoppa frågan från att bli behandlad

regeringssammanträde.

6.2.7 Arbetssätt

Den politiska ledningen i Nederländerna blir ett tidigt stadium inblandad i PKA. Den binder från början upp sig för vilka regler som skall genomgå PKA. Detta gör att handläggarna de olika departe-

3° Detta gäller en mätperiod som omfattar andra halvan av 1995 samt hela 1996.

62 Internationella erfarenheter

menten på ett tidigt stadium vet vilka regler som skall konsekvensutredas och vilka som inte skall det.

I Storbritannien, som jämförelse, kommer den politiska ledningen

i processen ett senare stadium. Där lovar en minister på heder och samvete sign blood att PKA har genomförts och att resultatet har beaktats.

I Nederländerna är Justitiedepartementet den sista instans ett ärende genomgår innan det hamnar regeringssammanträdet för beslut. Departementet skall vara garant för att den nya lagen inte bryter mot konstitutionen, rättsprinciper och internationella överenskommelser. Den nederländska PKA:n del denna beredning i Justitie-

är en av departementet. Man har utökat den ovan nämnda granskningen med tre

punkter: företags-, miljö- och kontrollgranskning. PKA är därför nya inte en främmande fågel i den nederländska regelprocessen utan en utökning av den befintliga beredningen av lagar.

Arbetet med PKA utgör del ett regelförenklingsprojekt som

en av varit mycket lyckosamt. Efter att ha minskat reglerna på nationell nivå med 10 procent har parlamentet nu satt upp ett nytt mål som innebär en minskning med ytterligare 15 procent, dvs. en sammanlagd minskning med 25 procent.

6.3 Övriga länder

Även i Danmark, Finland och Australien finns intressanta initiativ

som förtjänar att uppmärksammas.

6.3. 1 Danmark

I Danmark har ett regelförenklingsprojekt pågått sedan 1996. Till en början har reglerna hör till Näringsdepartementet Erhvervs-

som ministeriet setts över. Av 320 regler hade 35 omedelbart kunnat elimi-

eller 11 procent. Vissa avgifter har avskaffats. Det pågår en proneras, cess med koordinering i regeringskansliet och en grupp med representanter för flera ministeriema har tillsatts med uppgift att se över

av avgifter för trafik och miljö. Statsministern har skrivit ett brev till ministeriema där vikten avreglering och regelförenkling betonats.

av

Erhvervsministeriet har gjort undersökning hur mycket tid

en om och regelverket kostar. Den innebar fullständig kartläggning

pengar en

3‘ Intervju med Birgit Kardby, Rega Nielsen och Henrik Gommesen vid Erhvervsministeriet i Köpenhamn, 1997-06-10.

Internationella erfarenheter 63

av alla de upplysningar och inbetalningar danska företag enligt

som gällande lag måste lämna till myndigheter. Vidare utarbetades ett förslag syftande till att minska de resurser företagen använder i

som samband med upplysningar och inbetalningar till det offentliga. Slutligen skulle göras en beskrivning tekniska möjligheter och övriga

av förutsättningar för att etablera samlad upplysningsplats för hela eller

en delar av företagens upplysningar och inbetalningar till det offentliga.

I Danmark testas alla lagar i testpanel. Den består

nya en av 200 företag som får besvara en enkät/ett frågeformulär om vilka kostnader och konsekvenser den tilltänkta regeln skulle innebära för företaget. Panelen inrymmer både stora och små företag. Försöket har fallit mycket väl ut och har inspirerat arbetet med testpaneler inom EU. I Danmark är dessa konsekvensutredningar i form testpanel fri-

av villiga. Därför har bara fyra departement valt att involvera sig i verksamheten. Det går alltså att komma förbi testpanelen i lagstiftningsarbetet. Enkäten har också varit krånglig att fylla

6.3.2 Finland

I Finland tog inrikesministern nyligen ett principbeslut minskad

om datainsamling. I denna slås bland annat fast att de statliga myndigheterna skall minska och rationalisera sitt datainsamlande i syfte att minska datainsamlingskostnaderna med minst en tredjedel från 1997 till 2002.

6.3.3 Australien

Tidsbegränsade regler I bl.a. USA, Storbritannien och Australien har man arbetat med tidsbegränsade regler som en metod för regelreformering. Förfarandet innebär att regeln redan när den införs är tidsbegränsad vilket tvingar fram en revision i slutet av perioden. I detta stycke beskrivs kort exemplet Australien ett land som har arbetat på flera olika sätt med

tidsbegränsade regler eng. sunset regulations delstatsnivå. På nationell nivå används tidsbegränsningen dock inte.

I delstaten New South Wales NSW är i princip alla regler tidsbegränsade Där har valt att sätta tidsgränsen till fem år. I del-

man

.

Statsrådets principbeslut om möjligheterna att uträtta ärenden elektroniskt, utveckla tjänster och minska insamlandet av data, Finansministeriet 1998-02-05.

64 Internationella erfarenheter

staterna Victoria, Queensland och Tasmanien är tidsgränsen tio år, medan resterande delstater inte alls arbetar med tidsbegränsade regler. Som regel förnyas regeln efter periodens slut, möjligen med smärre förändringar innehållet. Enligt delstatskansliet i NSW har tids-

av begränsade regler varit ett bra sätt att hålla regelverket uppdaterat och ändamålsenligt. Tidsbegränsade regler är en del av ett regelförenklings-

under perioden juli 1990 januari 1998 har minskat program som antalet regler i NSW från 976 till 527 och antalet sidor från 15 075 till 8 076.

6.4 OECD

6.4.1 Allmänt arbetet inom OECD på

om

område

regelreformeringens

The Organisation for Economic Co-operation and Development OECD grundades år 1960. Dess mål år bl.a. att uppnå högsta uthålliga ekonomiska tillväxt och sysselsättning. Ett flertal kommittéer arbetar inom organisationen, bl.a. Public Management Committee. Ett särskilt

står till denna kommittés förfogande Public Management organ - Service PUMA.

En PUMA:s uppgifter gäller analyser och annat arbete på regel-

av området. Arbetet går bl.a. ut på att stödja ansträngningama i medlemsstaterna att försäkra sig att de juridiska instrument som regeringama

om använder sig uppnår vad avsetts med minsta möjliga kostnader,

av som samtidigt instrumenten stärker än stör marknadens

som snarare funktioner. I arbetet studerar PUMA bl.a.:

Regelanalys: metoder för att förbättra beslutsunderlaget, såsom

kostnads/nytto-analys, tekniken för riskvärderingar samt utveck-

lingen indikatorer i fråga om regelsystem.

av

Regelalternativ: prövning andra styrformer än förbuds- och

0 av

kontrollregleringar, såsom informationsavslöjanden för markna-

den och ekonomiska styrmedel.

Checklistor: utvecklande checklistor för regelskrivning eller

0 av

uppsättningar regelskrivningsprinciper för att hjälpa besluts-

av

fattare att utforma regleringar lätt kan förstås, lätt kan admi-

som

nistreras och ger åsyftade resultat.

Internationella regelstyrningsaspekter: utforskande av strategier

och taktiker för regelhantering när gemensamma eller gränsöver-

Internationella erfarenheter 65

skridande aspekter, såsom miljö- eller handelshänsyn, påverkar politikvalet.

I arbetet på regelområdet tillhandahåller PUMA jämförande inforrnation om regelaspekter dyker samt strategier när det gäller

som upp nya regelstyming och regelreformering. Denna information baseras internationellt informationsutbyte samt analys praktiska erfarenheter

av i skilda medlemsländer.

6.4.2 1995 års OECD-rekommendation

OECD:s råd antog den 9 mars 1995 en rekommendation om förbättring av kvaliteten på medlemsstaternas regelstymingsbeslut. I rekommendationen ingår en checklista för beslutsfattande regler. Rekommenda-

om tionen har följande innehåll: Rådet rekommenderar medlemsländerna att vidta effektiva åtgärder för att säkerställa kvaliteten i och transparensen hos det allmännas regleringar åtgärder såsom:

genom

analysera kvaliteten och funktionsdugligheten i administrativa och politiska processer för att utveckla, implementera, utvärdera och överse regleringar med de riktlinjer som vägledning vilka anges i Referenschecklistan för regleringsbeslut som är intagen i bilagan vilken integrerad del denna rekommendation

är en av

utveckla så långt som det är praktiskt och i överensstämmelse med

rättsprinciper och styrandets traditioner administrativa och

styrande system genom vilka principer för ett gott beslutsfattande, såsom de vilka är angivna i bilagan, återspeglas i beslut på regelområdet

integrera i de politiska processerna för regelframtagning på alla nivåer sådana principer för beslutsfattandet som leder till effektiva, flexibla och transparenta regleringar

fästa särskild uppmärksamhet vid regelkvalitet och transparens i fråga om regleringar som kan påverka andra länder eller beröra internationell handel, investeringar eller andra aspekter rör

som internationella förbindelser.

5 18-1087

66 Internationella erfarenheter

Rådet Public Management Committee att:

uppmanar följa hur stymingsstrategier såsom tillämpningen av Referens-

checklistan för regleringsbeslut kan användas för att förbättra

beslutsfattandet regleringsområdet;

inom tre års tid lägga fram rapport om effektiviteten bland

0 en

medlemsstaterna i fråga att säkerställa kvaliteten hos det

om

allmännas regleringar integration principer sådana som

genom av

i bilagan i administrations- och styrsystem reglerings-

anges

området.

Checklistan innehåller följande frågor.

Är problemet korrekt definierat

Det problem skall lösas bör angivet exakt. Dess natur och

som vara omfattning skall komma till klart uttryck. Vidare skall framgå varför problemet har uppstått drivkrafterna hos berörda enheter bör vara identifierade.

.Är åtgärder från det allmännas sida berättigade Ingripanden från det allmännas sida bör grundas på klara bevis på att sådant ingripande är berättigat med hänsyn till problemets natur samt fördelarna och kostnaderna för inskridandet baserat en realistisk bedömning det allmännas effektivitet samt alternativa

av mekanismer för att komma till rätta med problemet.

Är reglering den bästa formen för ingripande från det allmännas

en sida Regelskrivare bör på ett tidigt stadium i regleringsprocessen göra en

välgrundad jämförelse mellan ett antal reglerings- och icke-regle-

ringsinstrument. Därvid bör beaktas sådant kostnader, fördelar,

som spridningseffekter och administrativa krav.

Finns det rättsligt stöd för reglering Processen vid regelgivning bör utformas så att alla regelbeslut rigoröst iakttar legalitetsprincipen. Det vill säga ansvaret skall vara uttryckligt för att det säkerställs att alla regleringar har lagstöd, är fördragsenliga och följer relevanta rättsprinciper såsom rättssäkerhet och proportionalitet samt uppfyller tilllämpliga förfaranderegler.

Internationella erfarenheter 67

Vilken är den lämpliga nivån nivåerna inom staten att lägga

uppgiften på Regelgivare bör välja den lämpligaste nivån inom staten för att vidta åtgärden. Om flera nivåer berörs bör regelgivama utforma effektiva system för samordning mellan de olika nivåerna.

Överväger regleringens fördelar dess kostnader Regelgivare bör uppskatta de totala förväntade kostnaderna och fördelarna beträffande varje regelförslag samt möjliga alternativ. Regelgivama bör vidare göra beräkningarna disponibla i tillgänglig form för beslutsfattare. Innan åtgärd vidtas skall kostnaderna för det allmännas ingripande vara berättigade med hänsyn till ingripandets fördelar.

Finns det transparens ifråga spridningen regleringens eflek-

om av ter i samhället I den utsträckning som fördelnings- och rättvisefaktorer påverkas

av det allmännas ingripande bör regelgivare skapa transparens i fråga om fördelningen av kostnader och fördelar bland olika grupper.

Är regleringen klar och tydlig, begriplig och tillgänglig för

avnämarna Regelgivare bör bedöma huruvida reglerna är begripliga för dem som troligen skall använda dem. För att uppnå detta bör steg vidtas som säkerställer att reglemas innehåll och struktur är så klara som möjligt.

Har alla intressenter haft möjlighet synpunkter

att ge Regleringar bör tas fram på ett öppet och transparent sätt. I detta bör ingå lämpliga förfaranden för att effektivt och i rätt tid ge intressenterna tillfälle att yttra sig. Det kan därvid röra sig om berörda företag, fackföreningar, andra intressegruppper eller andra nivåer inom staten.

I Hur skall efterlevnad uppnås Regelgivare bör värdera drivkrafter och institutioner genom vilka regleringen skall ge effekt. De bör vidare utforma sådana påverkbara strategier för implementering som på bästa sätt använder sig av dessa drivkrafter och institutioner.

68 Internationella

erfarenheter

6.4.3 1997 års med rekommenda-

OECD-rapport

tioner rörande arbetet med regelrefonnering

Vid ministermöte i OECD 1995 beslöts att organisationen skulle ett studera medlemsstaternas reformering sitt regelväsende i fråga om av omfattning, inriktning och medel. En rapport detta lämnades och om med välkomnande ministrarna i maj 1997. De beslöt att mottogs av arbeta för implementera rekommendationerna i rapporten i sina att hemländer. Vidare beslöt ministrarna att be OECD att genomföra ansträngningarna att reformera regelområdet i de enskilda översyner av medlemsstaterna, med början 1998. Rekommendationema i den nämnda repporten avser den politik som bör gälla för regelrefonnering och har följande innehåll.

Inför på den politiska nivån sådana breda program för regelreformering etablerar klara syften och ramar för genomsom förandet.

Etablera principer för bra reglering, med utgångspunkt i 1995

0 års rekommendation. En bra reglering bör: behövas för att tillgodose klart identifierade mål och vara 0 effektiv i fråga att tillgodose dessa om god rättslig grund ha en åstadkomma fördelar gör kostnaderna berättigade när som beaktar effektemas fördelning i samhället man leda till minimum kostnader och marknadsstömingar 0 ett av främja innovationer drivkrafter marknaden och genom målbaserade tillvägagångssätt klara och tydliga, enkla och ha en utformning som är 0 vara praktisk för avnämama konsistenta med andra regleringar och politiker vara så långt möjligt att förena med principerna om som konkurrens, handel och underlättande investeringar. av Skapa effektiva och trovärdiga mekanismer i det allmänna för att 0 hantera och koordinera regleringar och regelrefonnering; undvik överlappande eller dubbla ansvarsfunktioner hos regleringsmyndigheterna och de olika nivåerna hos det allmänna. Uppmuntra till regelrefonnering alla nivåer i det allmänna och 0 i privata organisationer såsom standardiseringsorgan.

Genomför systematiskt regelöversyner för att säkerställa att regelsina ändamål på ett bra och eflektivt sätt. systemen svarar mot

Internationella erfarenheter 69

Se över regleringar med hjälp principerna om bra regleringar. 0 av Utgå därvid från användarsynpunkt mer än reglerarsynpunkt. 0 Inrikta översynema sådana regleringar där förändringar kommer att de största och mest synliga fördelarna, särskilt

ge regleringar som hämmar konkurrens och handel och som påverkar företagen, inbegripet de små och medelstora. 0 Se över förslag till nya regleringar, liksom befintliga regleringar. Integrera konsekvensanalyser regleringar i processen för

av framtagande, översyn och reformering av regleringar. Uppdatera regleringar genom översynsmetoder som fungerar 0 automatiskt, t.ex. tidsbestämd giltighetstid.

Säkerställ att regleringar och för fiamtagande av regle-

processer ringar är transparenta och icke-diskriminerande samt tillämpas

eflektivt.

Säkerställ att målen och strategiema för regelrefonnering är tyd- 0 ligt formulerade för allmänheten. Håll samråd med berörda både inhemska och utländska, 0 grupper, under med att ta fram eller se över regleringar. Säker-

processen ställ därvid transparens också i fråga om konsultationerna. Skapa och uppdatera på fortlöpande basis ett offentligt register 0 över regleringar och formaliteter som företagen skall iaktta, eller använd andra medel för att säkerställa att inhemska och utländska företag lätt kan identifiera alla krav gäller för dem.

som Säkerställ att förfaranden för tillämpning av regleringar är trans- 0 parenta, icke-diskriminerande, innefattar en ordning för överklagande och inte onödigtvis tynger företagen.

Se över och stärk där det behövs konkurrenspolitikens räckvidd, eflektivitet och genomdrivande. Undanröj luckor i konkurrenslagstiftningens tillämplighet inom 0 enskilda sektorer, om inte faktaunderlaget tyder på att tvingande allmänna intressen kan tillgodoses på bättre sätt. Genomdriv med all kraft konkurrenslagstiftningen när regel- 0 reformeringen riskerar att hämmas av i hemlighet uppgjorda lörfaranden, missbruk dominerande ställning eller företags-

av förvärv som skadar konkurrensen. Ge konkurrensmyndighetema befogenhet och kapacitet att före- 0 slå regelreformering.

Reformera inom alla sektorer ekonomiska regleringar sådana regleringar direkt griper in i företagens och marknadens

som

70 Internationella erfarenheter

beslutsfattande såsom i fråga om prissättning, konkurrensen samt marknadstillträde eller utträde från marknaden för att stimulera konkurrensen. Undanroj dem utom när klar bevisning visar att de är det bästa sättet att tillgodose allmänna intressen. Se med hög prioritet över sådana inslag i ekonomiska regleringar 0

begränsar marknadstillträdet, utträde från marknaden, prissom sättning, utbudet samt normala kommersiella förfaranden och

organisationsformer.

Främja effektivitet och övergång till effektiv konkurrens där 0 ekonomiska regleringar fortsatt behövs eftersom marknadsmakten i annat fall kan missbrukas. Följande rekommenderas:

aktiviteter potentiellt kan bedrivas under konkurrens 0 som bör avskiljas från reglerade nyttighetssystem, alternativt

kan omstrukturering ske annat sätt som behövs för att

minska de etablerade företagens marknadsmakt;

0 garantera alla som träder marknaden tillgång till nöd-

vändiga nätverksnyttigheter, och detta på basis av trans-

parens och icke-diskriminering; använd pristak och andra mekanismer för att uppmuntra I

till effektivitetsfördelar när prisreglering behövs under

övergången till konkurrensutsättning.

Undanroj onödiga regelbarriärer för handeln och investeringarna

att implementera internationella avtal och stärka intergenom nationella principer. Implementera, och samarbeta med andra länder om att stärka 0 internationella regler och principer för att liberalisera handel och investeringar sådana som transparens, icke-diskriminering, undvikande onödiga restriktioner för handeln och uppmärksamhet

av

principerna för konkurrens, såsom de finns intagna i i fråga om WTO-avtal, OECD-rekommendationer och -riktlinjer, samt andra avtal. Minska med prioritet sådana regelbarriärer för handeln och 0 investeringarna uppstår skiljaktiga eller dubblerande

som genom krav från olika länder. Utveckla och använd när helst det är möjligt internationellt 0 harmoniserade standarder grund för inhemska regle-

som en ringar, och samarbeta därvid med andra länder för att se över och förbättra internationella standards för att säkerställa att de fortsätter att uppnå de åsyftade målen ett bra och effektivt sätt.

Internationella erfarenheter 71

0 Utvidga erkännandet andra länders förfaranden och resultat i

av fråga om att fastställa överensstämmelse, exempelvis genom avtal om ömsesidigt erkännande eller andra sätt.

Identifiera viktiga länkar till syftena på andra politikområden och utveckla en politik för att uppnå dessa syften på sätt som understödjer regelreformeringen. 0 Skapa när det är nödvändigt välbetänkta och andra allmänna politikinsatser områden såsom säkerhet, hälsa, konsumentskydd och säkerheten på energiområdet, så att politiken förblir så bra och effektiv som möjligt inom ramen för betingelsema på en konkurrensutsatt marknad. 0 Se över områden där reglering inte används utan andra medel, inbegripet bidrag, skatter, upphandlingspolitik, handelsinstrument såsom tullar samt andra åtgärder för att understödja

m.m. detta, och reformera dessa medel när de stör konkurrensen i onödan. Säkerställ att handlingsprogram som har utformats för att minska 0 de möjliga kostnaderna för regelreformering är klart inriktade och övergångsvisa samt underlättar, snarare än försenar, reformeringen. Implementera hela skalan rekommendationer i OECD:s syssel-

av sättningsstudie för att förbättra arbetstagares och företags förmåga.

6.4.4 inom OECD med särskild aktualitet i

Projekt övrigt

Inom PUMA hanteras f.n. två projekt som har särskild aktualitet. Det första härleds ministermötets beslut i maj 1997. Som

ur nämndes i avsnittet 6.4.3 ombad ministrarna därvid OECD att genomföra översyner ansträngningama att reformera regelområdet i de

av enskilda medlemsstaterna ländergenomgångar, med början 1998. Projektet utgör metoden för att åstadkomma detta. Det andra projektet avser en bred företagsutfrågning företagsenkät i ett flertal OECD-länder samtidigt. Syftet är att skapa jämförbara kvalitativa och kvantitativa indikatorer i fråga nyckelaspekter hos

om nationella regleringssystem och administrativa system. Arbetet inriktas särskilt på små och medelstora företag. Indikatorema kommer att ge de deltagande länderna uppskattningar de kostnader som läggs

om företagen inom nyckelområden och ge dessa länder möjligheter att jämföra med varandra.

72 Internationella erfarenheter

6.4.5 Ländergenomgångama

Genomgângama organiserades under 1997 i två former. Samtliga OECD-länder får en förenklad frågelista som huvudsakligen kan besvaras ja/nej ja/nej-listan. Några länder görs varje år till föremål för

särskild översyn på regelreformeringsområdet och skall därvid en besvara detaljerade frågor djupet det fördjupade fåge-

mer formuläret. 1995 års rekommendation inbegripet Referenschecklistan utgör själva grunden för arbetet.

Ja/nej-listan Denna förenklade lista fylls i under första halvåret 1998 och sammanställs därefter av OECD.

Det fördjupade jrågeformuläret Detta sänds endast till de länder som valts ut för djupundersökning. Fyra länder har valts ut för 1998. Sverige deltar inte i den första omgången. Svaren det fördjupade frågeformuläret kommer att beredas under 1998.

6.4.6 Företagsenkäten

Företagsenkäten är ett projekt där OECD räknar med att 10 länder kommer med. Undersökningen påbörjades i februari 1998 och

att vara utförs i väsentliga delar konsultinsatser. I Sverige har Närings-

genom och handelsdepartementet koordinerande och kontrollerande funk-

en tion. Det praktiska arbetet i Sverige utförs i nära samarbete med SAF.

Företagsenkäten har baserats resultaten av en pilotstudie som gjordes i fyra länder under 1996. Sverige deltog. Enkäten bygger på följande utgångspunkter:

Tre områden har valts ut: arbetsrätten, skatteområdet och miljön. 2. För varje område väljs ut specifik på cirka 500 företag som

en grupp

får den enkät har konstruerats för just det området. Den

som

praktiska hanteringen sker nationellt.

De indikatorer mäts speglar företagens uppfattningar, inte

som

någon empiriskt uppmätt verklighet. 4. Enkäten täcker operativa, direkta kostnader uppstår för

som

företagen, inte kapitalkostnader och indirekta kostnader såsom

högre priser till följd av regleringar. Undersökningen riktas särskilt på små och medelstora företag.

Internationella erfarenheter 73

6.5 Administrativt samarbete och

i EU

förenklingsinitiativ

Europeiska kommissionen har allt sedan ministerrådets resolution från december 1992 på ett mer systematiskt sätt arbetat med konsekvensutredningar. Vid samråd inom kommissionen i företagspolitiska frågor och vid beredning av lagförslag måste kommissionen ta hänsyn till hur företagen påverkas. Hänsyn skall tas inte bara till anpassningskostnader och andra bördor till följd av rättsakten, utan också till olika former av byråkrati som rättsakten ger upphov till. Vid beredning av lagförslag håller dessutom ett slags tänk-smått-först synsätt på att införas. Det betyder att lagstiftningen i större utsträckning än tidigare beaktar småföretagens situation och att lämpliga småföretagsorganisationer rådfrågas.

Då det kan antas att ett lagförslag inverkar väsentligt på företag skall

konsekvensutredning göras. I kommissionens årligen återkommande en lagstiftningsprogram anges vilka lagförslag som kräver konsekvensutredningar. Konsekvensutredningen skall baseras på den analys av lagförslagets effekter som det ansvariga generaldirektoratet har utfört. Avsikten är att försöka åstadkomma rätt avvägning mellan nya krav, exempelvis nödvändig kontroll av miljö eller arbetsmiljö, och anpassningskostnader eller andra negativa effekter för företagen.

Under 1995 gjordes 14 konsekvensutredningar, däribland lagförslag om statistik över strukturer i affärsverksamhet, skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för cancer i arbetet, sammankopplingar inom telekommunikation samt utsläpp från förbränningsmotorer i terränggående maskiner.

Av 19 lagförslag i kommissionens lagstiftningsprogram för 1996

ansågs 10 kunna inverka väsentligt företagen, särskilt de små och medelstora, och särskilda konsekvensutredningar gjordes. Av dessa färdigställdes 7 medan de återstående 3 sköts upp till 1997. Bland de fárdigställda finns lagförslag om användning av organiska lösningsmedel i viss verksamhet, t.ex. i kemtvätt, tryckerier och bilverkstäder, genomförandet av ramavtalet om föräldraledighet, avgifter på tunga godstransporter för användning av vissa infrastrukturer samt statistik över arbetskraftskostnader.

6.5.1 Samordningscentral och central kontaktpunkt

Handlingsplanen för den inre marknaden kräver att dels en samordningscentral, dels en central kontaktpunkt i varje medlemsland utses.

74 Internationella erfarenheter

Samordningscentralen skall mot andra medlemsländer och gemenskapsinstitutioner kunna omhänderta problem som uppstår inremarknadsområdet och arbeta för lösning. Den centrala kontakten punkten skall gentemot medborgare och företag i landet ansvara för att problem som uppkommer på inremarknadsområdet får en lösning. Kommerskollegium har i Sverige utsetts till samordningscentral och central kontaktpunkt.

6.5.2 SLIM

SLIM- Simpler Legislation for the Internal Market SLIM initierades kommissionen 1996 innebär att medlemssom av länderna i samråd med kommissionen väljer ut viktiga områden inom tycker fungerar bristfälligt. Därefter bedrivs arbetet i små EU som man fyra medlemsländer och fyra representanter från näringsgrupper om livet tillsammans med en ordförande. Grupperna presenterar rapporter inom sina områden och ger förslag till beslut. SLIM I har arbetat med: 0 Intrastat 0 byggproduktdirektivet 0 ömsesidigt erkännande av examina 0 fröklassiñcering prydnadsväxter. Sverige har varit representerat i gruppen för byggproduktdirektivet. SLIM pågår just nu och innebär: översyn tullnomenklaturen for handel med tredje land 0 en av förenkling procedurema för gränsöverskridande betalningar 0 av

en översyn av andra bankdirektivet

översyn momsdirektivet för att förenkla uppgiftslämnan- 0 en av det for företagare 0 översyn av gödseldirektivet. en Sverige deltar med expert i översynen av tullnomenklaturen. en SLIM III startade i januari 1998 och SLIM IV i maj 1998.

6.5.3 BEST Business Environment Simplification

-

Task Force

Europeiska rådet i Amsterdam den 16-17 juni 1997 uppmanade kommissionen att tillsätta en task force Business Environment Simplification Task Force, BEST med syfte att arbeta med regelförenkling för små och medelstora företag.

Internationella erfarenheter 75

Syftet med BEST är att se hur företagsklimatet kan förbättras genom att förenkla regelverk och administration för företag. Gruppen kan komma att se på såväl gemenskapslagstiftning som nationell lagstiftning. Gruppen kan t.ex. identifiera lyckade förenklingsmetoder och initiativ i medlemsländerna och rekommendera fortsatta åtgärder.

Sverige representeras av Camille Forslund, småföretagare och ledamot i den svenska Småföretagsdelegationen. Gruppen kommer att avge sin slutliga rapport till Europeiska rådet i juni 1998.

6.5.4 Tull 2000

För att säkerställa att alla EU:s tullmyndigheter vidtar åtgärder som överensstämmer med den inre marknadens krav beslutade rådet i december 1996 om åtgärdsprogrammet Tull 2000 vilket innehåller de viktigaste principerna för tullpolicyn de närmaste fem åren. Av de mål

uppställs i programmet kommer Sverige i det fortlöpande arbetet som

att prioritera det påbörjade arbetet med att förenkla tullagstiftning,

bekämpa bedrägerier samt ge tulltekniskt bistånd till tredje länder.

Parallellt med Tull 2000 antog rådet den 25 oktober 1996 en resolution förenkling och rationalisering gemenskapens tull-

om av bestämmelser och procedurer Rekommendation om förbättring och förenkling företagsklimatet för nyetablerade företag.

av

Europeiska kommissionen antog den 22 maj 1997 en rekommendation om förbättring och förenkling av företagsklimatet för nyetablerade företag.

Rekommendationen är en uppmaning från kommissionen till medlemsländema att anstränga sig ytterligare för att förenkla och förbättra förutsättningarna för småföretag, speciellt när dessa startas och under deras första år. Rekommendationens syfte är dock inte att skapa nya förpliktelser utan att utgöra ett underlag för och stimulera utbyte av best practices mellan länderna. Rekommendationen belyser de problem som finns i dag och syftar till att lyfta fram lyckade förändringar och reformer i olika medlemsländer.

6.5.5 Fiche

d’impact

Kommissionen använder ibland ett slags frågeformulär som kallas fiche dimpact innan förslag till lagstiftning eller andra initiativ läggs. Fiche betyder ungefär detsamma som formulär och impact inverkan, effekt. Utvalda företag får frågor om vilka konsekvenser en

svara viss regelförändring skulle få för affársverksamheten.

76 Internationella erfarenheter

6.5.6 Samråd med näringslivet testpanel

genom en

En testpanel av företag, inklusive små och medelstora företag, kommer att inrättas för att bedöma kostnader och administrativa följder av ny lagstiftning som befinner sig på fdrslagsstadiet. Detta förfarande skall inte ersätta utan komplettera det samrådsforfarande som kommissionen redan tillämpar vid utarbetandet av lagstiftningsforslag, exempelvis genom grönböcker och liknande dokument som fastlägger målsättningar och politiska handlingsalternativ.

Kommissionen att testa denna metod genom ett pilotprojekt

avser under 1998.

6.5.7 Handelsprocedurarbetet

EUROPO är sedan 1996 ett samarbetsorgan for handelsprocedurorganisationerna i Västeuropa. Arbetet är fokuserat på förenkling och harmonisering av handelsprocedurema inom unionen och i relation till tredje land. Handelsprocedurområdet inkluderar tullprocedurer inkl. Tull 2000 och phytosanitära-, skatte-, statistik- transport- och betalningsfrågor samt informationsöverforing pappersdokument eller med hjälp av IT, t.ex. EDI.

Bilaga l

Avreglering, regelreformering, regelförenkling -

vad är det

Vissa insatser har varit inriktade att göra lagstiftningen mer lättillgänglig för objekten för lagstiftningen genom att förändra lagtextema så att de blir språkligt tydligare och därmed enklare för berörda medborgare eller medborgare att tolka och tillämpa.

grupper av I enlighet med dessa strävanden har ordval och satsbyggnad som både är moderna och tydliga eftersträvats. Vidare har sådana faktorer som disposition, rubriksättning samt presentationstekniska faktorer som stilsorter beaktats. Språkvetare har haft en viktig uppgift i detta arbete och deras roll är alltjämt central i det ständigt pågående arbetet med nya regler.

Insatsema för att skapa bättre överblick över förekommande föreskrifter upprättande register över gällande lagstiftning och

genom av myndighetsföreskrifter har också vidtagits. Således finns numera det databaserade registret RIXLEX.

Andra insatser har inriktats på att begränsa den arbetsbörda och andra kostnader olika föreskrifter kan medföra för medborgare,

som kommuner, företag m.fl. Dessa åtgärder har inriktats allt från hur myndigheterna organiserar sina kontaktytor mot medborgare och företag till vilka krav på uppgiftslämnande dessa ställer de objekt som lagstiftningen riktar sig till.

Dessa olika insatser kan sägas främst ha varit inriktade att begränsa de administrativa kostnader som lagstiftningen kan leda till hos såväl myndigheter medborgare och andra rättssubjekt som är

som objekten för lagstiftningen de transaktionskostnader som lagstift-

ningens tilllämpning förorsakar. Insatsema har däremot i regel inte avsett att förändra begränsa lagstiftningens materiella krav

- medborgarna eller andra rättssubjekt. Samtliga dessa insatser kan betecknas som regelförenklingar.

78 Bilaga 1

I vissa andra fall har materiella krav på samtliga eller en grupp av medborgare eller rättssubjekt avvecklats. Detta kan ha motiverats att

av en reglering förlorat sin aktualitet, t.ex. genom teknisk utveckling, förändrade beteendemönster m.m. Ett annat skäl är att statsmakterna bedömt att de transaktionskostnader som en reglering medför överstiger de samhällsekonomiska intäkter den ger. Sådana åtgärder kan betecknas som regelreformering men skulle också kunna betraktas som en form av avreglering borttagande av regler.

-

Ett antal reformer av befintlig lagstiftning har syftat till att öppna marknader som utmärkts av monopol eller bristande konkurrens för en fungerande konkurrens. Den rådande marknadssituationen har i dessa fall varit offentligt reglerade monopol eller offentliga monopol. I det förra fallet har privata eller offentliga aktörer erhållit exklusiva rättigheter på aktuell marknad genom lagstiftning. I det senare fallet beror det offentliga monopolet ofta att viss produktion av varor eller tjänster grund av skaleffekter utgör s.k. naturliga monopol. Denna typ av åtgärder kan benämnas genuina avregleringar. Exempel avregleringar offentligreglerade monopol är avregleringen inom

av flyg, taxi och vården. Här har avregleringen ibland åtföljts av ändringar av gränserna för det offentliga åtagandet. Exempel på offentliga monopol är den hittillsvarande avregleringen inom postens, järnvägens och elförsörjningens område.

En viktig observation i samband med omnämnda avregleringar av tidigare reglerade marknader har varit sådan avreglering ofta

att en kräver relativt omfattande nya regler, som skall möjliggöra att en fungerande konkurrens uppstår på den tidigare reglerade marknaden. Dessa regler måste anpassas efter varje specifik marknads särdrag. Av denna anledning benämns denna typ av ingrepp också omreglering. Vid sådana förändringar marknad krävs i regel omfattande informat-

en ionsinsatser till aktörerna främst kunderna på den tidigare monopol-

marknaden för att det centrala konkurrensmålet optimering av

- konsumenternas behovstillfredsställelse skall uppnås.

-

2 Bilaga

Lagstiftningsprocessen

av departementssekreteraren Herbert Silbermann

Motiv för initiering

av lagstiftningsarbete

Ett centralt motiv för den lagstiftning som berör näringsverksamhet är skyddet av medborgarnas liv, hälsa och säkerhet. Skyddet av miljön kan ses som en del av denna verksamhet. Ytterligare ett centralt motiv för lagstiftning med anknytning till näringsverksamhet är att begränsa transaktionskostnadema som bl.a. är ett viktigt motiv för föreskrifterna

i handelsbalken, skadeståndslagen, konkurslagen och patentlagen. För

viss lagstiftning torde det sociala motivet att skydda part i

en svagare ett avtalsförhållande vara det viktigaste motivet, t.ex. många föreskrifter i konsumentlagstiftningen. Slutligen hel del lag-

genereras en stiftning för att reglera finansieringen av den statliga och kommunala verksamheten.

Det finns många olika faktorer som leder till att statsmakterna kommer att överväga lagstiftningsarbete. Tekniska, sociala, ekonomiska m.fl. förändringar påverkar villkoren för samverkan mellan individer och grupper av individer i samhället. Verksamheter, arbetsformer, produkter, tjänster m.m. förändras ibland så abrupt att man

kan tala om att sådana uppstår. Dessa förändringar kan medföra

nya nya risker för liv, hälsa, säkerhet och miljö. Vidare kan maktrelationen förskjutas mellan individer och grupper av individer med negativa effekter eller bieffekter på transaktionskostnadema. Förändringarna påverkar i sin tur såväl statsmaktemas finansieringsbehov som formema för den statliga verksamheten. Om problem dessa

på grund av olika förändringar inte kan hanteras av gällande lagstiftning krävs att statsmakterna endera förändrar befintlig lagstiftning eller stiftar nya lagar så att den även täcker den nya situationen.

80 Bilaga 2

I många fall initieras översynen först när de negativa effekterna av en förändring uppenbarat sig, i andra fall kan framtidsanalyser ge underlag för att förutse ett lagstiftningsbehov. Lagstiftning initieras även i många fall endast av att aktuell lagstiftning är ålderstigen. I sådana fall kan syftet vara att ge lagstiftningen mer tidsanpassad klädedräkt samtidigt som eventuella brister i lagstiftningen grund av förändrade förutsättningar eller andra orsaker klarläggs och i förekommande

av fall förslag till ändringar utarbetas.

Vad gäller den lagstiftning har betydelse för näringsverksamhet

som måste påminnas om att det primära syftet med ny lagstiftning oftast är ett annat än att underlätta näringsverksamhet. I likhet med det primära syftet för initiativ till ny lagstiftning torde initiativ till översyner av gällande lagstiftning att skydda liv, hälsa, säkerhet, miljö, att

vara skydda den parten i avtalsförhållanden samt att reglera den för

svagare den statliga verksamheten erforderliga beskattningen.

Vem påverkar regeringen att initiera en översyn

Riksdagsledamöter kan på basis erfarenheter, via massmedier,

av egna officiella rapporter, kontakter med allmänheten osv. uppmärksammas på brister i lagstiftningen. En riksdagsledamot eller grupp av riks-

en dagsledamöter kan med utgångspunkt i denna information i en motion föreslå att riksdagen skall uppdra åt regeringen att utreda vissa frågor i anslutning till viss lagstiftning. Om riksdagen efter utskottsbehandling bifaller motionärens förslag redovisas riksdagens beslut för regeringen

riksdagsskrivelse. i en

I de statliga sektorsmyndighetemas uppdrag ingår generellt att de skall följa tillämpningen lagstiftningen inom sitt ansvarsområde och

av notera brister i den gällande lagstiftningen. Vidare skall de följa utvecklingen inom ansvarsområdet och så anses påkallat redovisa förslag

om till ändrad eller ny lagstiftning eller uppmärksamma regeringen eventuella utredningsbehov. Vid sidan sektorsmyndigheterna finns

om de statliga myndigheterna Riksrevisionsverket RRV och Statskontoret

explicit har huvuduppgift att genomföra granskningar och som som utvärderingar olika sektorsmyndigheter, kan leda till att brister i

av som gällande lagstiftning uppmärksammas regeringen. Även de olika

av rättsliga domstolarna, åklagarmyndighetema m.fl. kan

organen - -— informera om brister i lagstiftningen.

Utanför den statliga sfären finns många aktörer som kan uppmärk-

regeringen på brister i gällande lagstiftning. Hit hör främst samma intresseorganisationer för anställda och näringsliv men även företrädare

SOU 1998178 Bilaga2 81

för enskilda företag. Detta sker brev till statsråd, till regering

genom och genom uppvaktningar hos statsråd. Härutöver finns ett stort inflöde av information till Regeringskansliet i olika formella och informella former tidningsartiklar, regeringstjänstemäns kontakter med olika

— företrädare för myndigheter, intresseorganisationer och allmänhet

osv.

Utredning

Former för utredningsarbetet I regel kräver en förändring av en lagstiftning att problemen inom ett lagstiftningsområde kartläggs och förslag till ny eller ändrad lagstiftning utarbetas. Regeringen har ett antal alternativa organisationsformer för detta arbete. Utredningarbetet kan läggas kommitté,

en en särskild utredare eller utföras inom Regeringskansliet i någon form.

Fastställande uppdraget

av Om ett statsråd anser att en fråga bör utredas måste utredningsuppdraget preciseras. Om ett utredningsuppdrag ges till en kommitté eller särskild utredare redovisas bakgrunden till uppdraget, uppdragets omfattning, inriktning, övriga viktiga aspekter som skall beaktas inom ramen för utredningsarbetet och tidpunkt för avrapportering i ett kommittédirektiv. Kommittédirektiven offentlig publikations-

utgör en egen serie.

Regeringen fattar beslut om utredningsuppdrag till kommittéer och särskilda utredare. Liksom andra regeringsbeslut förbereds sådant regeringsbeslut genom att förslaget delges samtliga statsråd- s.k. gemen-

sam beredning.

Utredningsuppdrag som ges till interna arbetsgrupper inom ett departement beslutas av respektive ansvarigt statsråd genom ett departementsbeslut. Uppdraget specificeras normalt i en till beslutet fogad promemoria. Ibland involveras tjänstemän från flera departement, dvs. en s.k. interdepartemental arbetsgrupp. Beslut om tillsättande av en interdepartemental arbetsgrupp fattas normalt av regeringen. Slutligen kan regeringen välja att anlita konsulthjälp för utredningsarbetet.

Det finns ett flertal aspekter som de flesta utredningar måste beakta i sitt arbete. En sådan aspekt är att utredningar normalt åläggs att redovisa en finansiering eventuellt kostnadskrävande förslag. Många

av sådana krav finns redovisade i särskilda s.k. generella kommittédirektiv. Exempel på dessa är direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare:

6 18-1087

att pröva offentliga åtaganden dir 1994:23 0 om redovisning regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 0 om av jämställdheten mellan könen dir. 1994: 124. 0 om Vidare gäller generellt att kommittéerna och de särskilda utredarna skall beakta förekommande EU-aspekter.

Utredningstidens längd Under delen 1980-talet har det varit en uttalad strävan att senare av begränsa utredningstidema. Detta har lett till att utredningar ofta inte längre tid för sitt uppdrag än ett år. ges en

Publicering utredningsresultat av Betänkanden från parlamentariska utredningar, kommittéer och särskilda utredare presenteras nästan alltid i publikationsserien Statens offentliga utredningar SOU. Utredningsbetänkanden från arbetsinom Regeringskansliet redovisas ofta i Ds-serien departegrupper mentsstencil. Konsultrapporter kan endera presenteras fristående som rapport eller rapport inom ramen för Ds. som en

Remiss

Innan regeringen tar ställning till de förslag som presenterats i ett betänkande eller konsultrapport inhämtas normalt synpunkter från en statliga myndigheter, kommunala myndigheter samt organisationer som berörs förslagen. Detta sker i regel att betänkandet remitteras av genom till nämnda instanser. I vissa fall- i synnerhet vid tidsbrist- kan remissen ersättas med s.k. hearing, vilket innebär att representanter en för berörda intressenter kallas till ett möte vid vilket de får tillfälle att muntligen sina synpunkter, vilka vanligen redovisas i någon presentera form minnesanteckningar. Synpunkterna sammanställs i remissav en sammanställning ingår i underlaget för regeringens ställningssom

tagande.

Genom remissen utredning berörda intressenter tillfälle att av en ges granska och i förekommande fall korrigera lämnade faktabeskrivningar samt möjlighet att lämna synpunkter. Utredningarna har i princip ett generellt åliggande att redovisa de samhällsekonomiska konsekvensina förslag. Genom remissen remissinstansema även tillserna av ges

fälle att granska och komplettera konsekvensbeskrivningen.

SOU 1998278 Bilaga2 83

Regeringens beslut med anledning av utredningsförslag

Ett betänkande från offentlig utredning, rapport från myndig-

en en en het, en konsultrapport eller någon form rapport inlämnats

annan av som till regeringen kräver regelmässigt ett regeringsbeslut. Regeringen måste först bedöma utredningen skall leda till konkreta åtgärder.

om Om regeringen bedömer att inga åtgärder skall vidtas läggs utredningen till handlingarna ad acta. Om regeringen att vidta konkreta

- avser åtgärder kan regeringen endera besluta direkt dessa åtgärder ifall

om dessa faller inom regeringens kompetensområde eller också att

genom besluta om att avlämna proposition med erforderliga förslag till riksdagen ifall de kräver riksdagens medverkan. Exempel åtgärder

som regeringen kan vidta är att besluta om förordningar som faller inom ramen för den kompetens som genom riksdagsbeslut delegerats till regeringen.

Har utredningsarbetet initierats av ett riksdagsbeslut krävs att riksdagen informeras ifall regeringen beslutar om att inte vidta några åtgärder, vilket kan ske genom en regeringsskrivelse eller inom ramen för en proposition som har någon form av anknytning till den aktuella frågeställningen.

En viktig del i en utrednings konkreta förslag till åtgärder innefattar ofta förslag på införande av erforderliga lagar och förordningar

- nya eller ändringar i befintlig lagstiftning. Tillsammans med utfallet från remissen ligger detta till grund för Regeringskansliets arbete med att utforma en ny eller ändrad lagstiftning. Vad gäller myndigheternas föreskrifter kan detta principiellt endast ske ändring i lagstift-

genom ningen lag och/eller förordning.

-

De åtgärder som kräver riksdagens medverkan är redovisade i 8-10 kap. regeringsformen. Åtgärder av detta slag är bl.a. ändring i gällande lag eller införande av ny lag, beslut anslag, skatter och avgifter.

om Förslag till sådana åtgärder skall redovisas av regeringen för riksdagen i en proposition. Regeringen kan i vissa fall välja att låta riksdagen ta ställning till frågor där riksdagens medverkan inte är obligatorisk enligt regeringsformen.

I de fall regeringen avser att förelägga riksdagen ett förslag om ändring i gällande lag eller om införande av en ny lagstiftning skall lagförslaget ha remitterats till lagrådet för granskning- s.k. lagrådsremiss. Det dokument som överlämnas till lagrådet- lagrådsremissen

överensstämmer i sin form med den som gäller för propositionen. När lagrådets yttrande erhållits och eventuella ändringar med anledning av lagrådets yttrande beslutar regeringen om att proposition i frågan skall till riksdagen.

84 Bilaga 2

Propositioner i lagstiftningsärenden inte har några budgetfrågor

som kan avlämnas till regeringen under hela riksdagens arbetsperiod medan budgetförslag för ett kalenderår skall ha avlämnats före den 20 september året före med tillfälle till kompletterande förslag.

Riksdagsbehandling

proposition har avlämnats till riksdagen, kammarkansliet är det När en första steget i riksdagsbehandlingen att riksdagen överlämnar proposi-

tionen till för frågeställningen relevant utskott. Budgetproposition kan

delas mellan flera utskott medan detta endast får ske undantagsvis vad gäller andra propositioner. Utskottets ställningstagande förslag till

riksdagsbeslut till de olika förslagen i proposition- redovisas i ett

en utskottsbetänkande, vilket avlämnas till kammaren för beslut. Riksdagens ställningstagande till de olika förslagen i proposition redo-

en visas för regeringen i en riksdagsskrivelse.

Ikraftträdande lag

av ny

För riksdagsbeslut lag lag eller lag ändring i

att genom en - ny om befintlig lag skall träda i kraft krävs att regeringen beslutar om att

utfärda denna dvs. promulgation lagen. Härvid får lagen sin

- av slutliga utformning och lagen kan sedan börja tillämpas omedelbart. Publicering lag beslutats riksdagen och förordning som

av som av beslutats regeringen skall normalt redovisas i Svensk författnings-

av

samling SFS.

föreskrifter

Kompletterande

Om lagstiftning verksamhet administreras av en

en avser en som myndighet krävs ofta att den ansvariga myndigheten för att garantera konsekvens i den löpande tillämpningen kompletterar aktuell lagstiftning lag och förordning med myndighetsföreskrifter. Sådana

- befogenheter måste grunda sig på delegering av nonngivnings-

en kompetens från regeringen till myndigheten. Denna regeringens delega-

tionsrätt är begränsad till sådan normgivningsrätt som regeringen

disponerar endera uttrycklig delegation av riksdagen eller

genom

norrngivningskompetens som tillfaller regeringen.

genom

3 Bilaga

Verksförordning 1995: 1322

föreskrifter

Myndighetens

7 § Myndighetens chef skall se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt.

Chefen skall

fortlöpande följa och pröva den verksamheten och kon-

upp egna sekvenserna av de författningsföreskrifter och särskilda beslut som rör verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs.

27 § Innan myndigheten beslutar föreskrifter eller allmänna råd enligt

författningssamlingsförordningen 1976:725, skall myndigheten

noga överväga om detta är den mest ändamålsenliga åtgärden,

utreda föreskriftemas eller de allmänna rådens kostnadsmässiga och

andra konsekvenser och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning,

statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och

ge

andra som kostnadsmässigt eller något annat betydande sätt

berörs samt Riksrevisionsverket tillfälle att yttra sig i frågan och om

konsekvensutredningen,

begära regeringens medgivande att besluta föreskrifterna om de

leder till inte oväsentligt ökade kostnader för dem som berörs.

28 § För föreskrifter uteslutande rör verksamheten inom myndig-

som heten och föreskrifter om avgifter för vilka det finns en skyldighet att samråda enligt 7 § avgiftsförordningen 1992:191 gäller inte 27 § 2-4. För föreskrifter beslutas myndighet för att uppfylla Sveriges

som av en

86 Bilaga 3

internationella förpliktelser och som inte går utöver vad som följer av förpliktelsema gäller inte 27 §

Innebär det fara för miljön, liv, personlig säkerhet eller hälsa eller risk för betydande ekonomisk skada om en föreskrift inte beslutas, får vad som sägs i 27 § 2-4 vänta till efter beslutet.

Inhämtande och utövande tillsyn

av uppgifter av

29 § Myndigheten skall till att de kostnadsmässiga konsekvenserna

se begränsas också när den begär uppgifter eller utövar tillsyn.

4 Bilaga

Svenska regelnivåer

professor Fredrik Sterzel av

Grundläggande bestämmelser den svenska regelhierarkin ges i

om 8 kap. regeringsformen RF, har rubriken Lagar och andra före-

som skrifter. Viktiga bestämmelser på området finns också i kungörande-

lagen 1976:633, författningssamlingsförordningen 1976:725 och

verksförordningen 1995: 1322.

Ett huvuddrag i regelgivningen är att den sker på tre nivåer: genom riksdagen, regeringen och myndigheter. Man beskriver

genom genom ofta regelhierarkin med hjälp den s.k. regelpyramiden. Den återges

av här nedan.

Lagar

Förordningar

Föreskrifter

Allmänna råd

Lokala och Kommunala Avtals-

regionala regler regler

statliga

regler

Högst det område där riksdagen är regelgivare. Det är

upp ser man fråga olika författningar gemensamt betecknas lagar. Det

om som området är litet, inte så mycket större än udden en blyertspenna. Man räknar med att det finns drygt 1 000 lagar av olika slag. Riksdagen har ensamrätt till ordet lag, som anges i RF.

88 Bilaga 4

Närmast under lagområdet kommer ett något större område där regeringen är regelgivare. Här används i praxis det gemensamma namnet förordningar för författningama. Till skillnad mot ordet lag är dock ordet förordning inte exklusivt, utan det används i viss utsträckning även för författningar längre ner i hierarkin. Man räknar med att det finns drygt 2 000 regeringsförordningar av olika slag. En särskild inom dem är instruktionerna för olika statliga myndig-

grupp heter.

Återstoden pyramiden är det område där de centrala statliga

av myndigheterna är regelgivare. Det är den klart största delen. Man räknar med att det finns drygt 7 000 myndighetsförfattningar av olika slag. Det är dock inte bara antalet som gör denna kategori dominerande. I stor utsträckning är dessa författningar också mycket mera omfattande än lagarna och regeringsförordningama.

En streckad linje genom myndighetsfältet markerar den viktiga distinktionen mellan föreskrifter och allmänna råd. Den förra kategorien omfattar bindande medan den senare omfattar rekom-

normer, mendationer, råd inte är formellt bindande för dem de riktar

m.m. som sig mot. Man är skyldig att rätta sig efter en föreskrift och den binder i princip även domstolar och andra rättstillämpande myndigheter. Däremot är man inte skyldig att följa ett allmänt råd eller en rekommendation, och sådana binder inte heller de rättstillämpande organen. Regler brukar användas som en gemensam beteckning.

Alla nämnda regler är alltså givna centralt. Under dem finns det

nu

mängd regler begränsad räckvidd. En kategori är lokala och en av mera regionala statliga regler, av typ länsförfattningar. En annan är kommunala regler, typ taxor, reglementen och stadgor. Som ett inslag i

av regelgivningen också ofta många avtalsregler med stat eller

ser man kommun som part. Från dessa och andra speciella regeltyper bortses här, inte därför att de saknar betydelse för företagen utan därför att betydelsen är så begränsad, både lokalt och sakligt, att en redo-

pass görelse inte skulle stå i god proportion till det utrymme som krävs. I huvudsak är det fråga om saker i företagens närområde som de kan bemästra lättare än regler som ges centralt.

I detta sammanhang är det tredje regelområdet- de centrala statliga myndigheternas av störst betydelse, men det är nödvändigt att upp-

märksamma även de båda första. Det föreligger samband som är nödvändiga att ha med i bilden. En närmare blick på systemet bör utgå från RF.

RF bygger på folksuveränitetens princip och skjuter därför genomgående riksdagen i förgrunden det centrala statsorganet. Bland

som riksdagens uppgifter nämns i 1 kap. 4 § först att den stiftar lag.

Bilaga 4 89

Redan härav följer att ordet lag är exklusivt för riksdagen. Av den citerade rubriken till 8 kap. Lagar och andra föreskrifter framgår

- att även lagar är ett slags föreskrifter.

En för RF grundläggande distinktion är den mellan generella normer och beslut i enskilda fall. Alla bindande skrivna normer betecknas av RF som föreskrifter.

En föreskrift måste alltså generell till sin karaktär. Detta krav är

vara inte direkt utsagt i grundlagstexten, men det utvecklas utförligt i motiven och framgår indirekt av förbudet för riksdagen att utan särskilt stöd i grundlag fullgöra rättskipnings- eller förvaltningsuppgift 1 1:8. I praxis krävs närmast att en föreskrift måste formuleras generellt, så att den enligt ordalydelsen gäller för alla fall av likartad karaktär. Det spelar ingen roll om det i praktiken bara blir fråga om ett begränsat antal fall, kanske bara ett typ den s.k. lex Kreuger i samband med Kreuger-kraschen 1932. Denna fråga aktualiseras ofta i den politiska debatten, senast i samband med lagen om kämkraftens avveckling.

En särställning bland lagarna intar de fyra grundlagama, högst uppe i pyramidens topp: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De ändras genom två riksdagsbeslut med riksdagsval emellan. Närmast därunder kommer riksdagsordningen och från nästa år lag om trossamfund som stiftas

- på samma sätt eller genom ett beslut med viss kvalificerad majoritet. Från dessa lagar kan här bortses.

Tanken är att alla verkligt viktiga föreskrifter skall beslutas av riksdagen. Att formulera detta i lagtext har inte varit alldeles enkelt, vilket har lett till en något krånglig konstruktion. I främst tre bestämmelseri 8 kap. RF vad som hör till det s.k. primära lagområdet. I

anges

bestämmelse vissa områden där det är möjligt för en annan anges riksdagen att inom detta primära område delegera sin lagstiftningsmakt till regeringen. Vad som blir kvar kallas det obligatoriska lagområdet.

Till det primära lagområdet hör dels enligt 2 § föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes, dvs. i princip all civillag, dels enligt 3 § föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden dvs. i princip Straffrätt, Skatterätt och all betungande oflentlig rätt i övrigt, dels enligt 5 § viktigare föreskrifter om kommunerna, bl.a. om kommunindelningen, grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen och om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden.

90 Bilaga

Delegeras till regeringen får enligt 7 § utan hinder 3 eller 5 § före-

av skrifter om annat än skatt om de avser något av åtta punktvis uppräknade områden, bl.a. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, utlännings vistelse i riket, näringsverksamhet, utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö, natur- eller miljövård, trafik eller ordningen på allmän plats eller undervisning och utbildning. Befogenhet att stifta civillag enligt 2 § får alltså aldrig delegeras. Ett särskilt förbud mot delegering gäller också för lag som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter.

Regeringen kan således ha befogenhet att utfärda förordningar på grund av särskilt riksdagsbeslut om delegation enligt 7 I två andra fall kan regeringen utfärda förordningar enligt 13 Det ena fallet gäller föreskrifter om verkställighet av lag, s.k. verkställighetsföreskrifter, det andra föreskrifter enligt grundlag skall meddelas

som av riksdagen utan faller inom den s.k. restkompetensen. Båda dessa fall är i praktiken minst lika viktiga som delegationsfallet.

Verkställighetsföreskrifter får i princip ges av regeringen till vilken lag helst, t.ex. även till en ren civillag. I praktiken förekommer

som sådana föreskrifter mest till offentligrättsliga lagar. Huvudsyftet är att

kompletterande administrativa föreskrifter, men i någon utsträckning ge kan det också bli fråga om att närmare precisera det sakliga materiella innehållet i lagen. En viktig princip är emellertid att en verkställighetsföreskrift aldrig får medföra något väsentligt nytt utan endast får innebära en precisering inom lagens ram.

Restkompetensen omfattar främst i princip all icke betungande offentlig rätt, t.ex. regler bidrag och andra förmåner. I praktiken

om beslutar riksdagen alla viktiga föreskrifter även på detta område, t.ex. de huvudsakliga sociala författningama. Ofta är det svårt att bestämt avgöra författning på grund av ett blandat innehåll skall beteck-

om en

gynnande eller som betungande. Som 3 § är skriven, blir då nas som inslaget åligganden det avgörande, dvs. det lutar över lagformen.

av

I båda dessa senare fall grundar alltså regeringen sin befogenhet direkt på grundlagen. Något bemyndigande av riksdagen behövs inte. I praxis förekommer det dock rätt ofta att formella bemyndiganden skrivs in i lagar även där det inte behövs. Man brukar i sådana fall tala

kvasibemyndiganden. Under senare år har, som en konsekvens av om regleringamas ständigt ökande volym, mycket intresse ägnats bemyndiganden, för att klargöra den rättsliga grunden för olika författningar. Riksdagens konstitutionsutskott har t.ex. publicerat omfattande förteckningar.

De statliga myndigheterna grundar i princip alltid sin befogenhet att utfärda föreskrifter på bemyndiganden regeringen. I sista hand krävs

av

Bilaga4 91

det att det åtminstone kan anses falla inom ramen för myndighetens instruktion att ge en föreskrift.

Två bestämmelser i 8 kap. RF talar om myndigheternas regelgivning. I 11 § sägs att riksdagen, då den enligt 7 § bemyndigar regeringen att utfärda föreskrifter, kan medge att regeringen överlåter förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestämmelser. Och i 13 § sägs att regeringen kan i en förordning, som innehåller verkställighetsföreskrifter eller faller inom restkompetensens område, överlåta åt myndighet under regeringen att meddela bestämmelser. I båda fallen krävs det alltså ett uttryckligt bemyndigande. Man brukar tala om subdelegation.

Eftersom myndighet naturligtvis inte genom subdelegation kan få

en större befogenheter än regeringen själv, är det viktigt att hålla reda på vad är grunden för regeringens kompetens. Är det t.ex. fråga

som om en skattelag, får enligt 3 § delegation inte ske, utan regeringens befogenhet inskränker sig till verkställighetsföreskrifter, dvs. ingenting väsentligt nytt får tillföras. Detsamma gäller enligt 5 § en social författning med åligganden för kommunerna, typ socialtjänstlagen, osv. Gäller det däremot t.ex. livsmedel, naturvård eller arbetsmiljö, föreligger rätt för riksdagen att delegera och regeringen har den befogenhet

riksdagens bemyndigande inrymmer. Efter subdelegation kan som alltså statlig myndighet i princip få vidsträckta befogenhet

en samma

riksdagen. En ges dock alltid av själva bemyndigandena och som ram

de föreskrifter riksdagen och regeringen vanligen meddelat av som dessförinnan.

I princip kan tänka sig att både riksdagen och regeringen

man delegerar blankt, dvs. utan att själv några grundläggande före-

ge skrifter i lag resp. förordning och utan att begränsa myndighetens befogenhet. Det är dock inte det vanliga. En utbredd praxis har i stället blivit att riksdagen beslutar s.k. ramlag. En sådan brukar innehålla

en vissa grundläggande bestämmelser i sak, med regel ganska allmän

som och oprecis avfattning. Därutöver brukar den vissa administrativa

ge bestämmelser, t.ex. organisation, tillsyn, tvångsmedel och över-

om klagande. Slutligen bemyndigar den regeringen eller myndighet som regeringen förordnar ytterligare föreskrifter. Genom subdelega-

att ge tion skickar regeringen sin befogenhet vidare, helt eller delvis, till den centrala statsmyndigheten området. Praxis har gått i riktningen att dessa bemyndiganden har blivit allt öppnare. Man kan dock aldrig tala om blanka bemyndiganden, eftersom ramreglema, om än oprecisa, alltid allmän grund och målinriktning för de närmare bestämmel-

ger en ser som myndigheten meddelar.

92 Bilaga 4

I själva idén med ramlagar ligger att de skall fyllas ut genom regler lägre nivå i hierarkin. De utgör därför viktig orsak till den vidlyftiga

en reglering som har kommit till stånd i samhället. Krav beslut av riksdagen innebär i praktiken mycket viktig spärr mot att regler blir

en alltför omfattande, och något liknande gäller, än i mindre utsträck-

om ning, krav på beslut av regeringen. På myndighetsnivå gäller i stället att varje myndighet har sitt expert- och fackansvar för sitt område och en naturlig ambition att på bästa och effektivaste sätt garantera sina synpunkter. Att värdet regelstyming har överskattats under gångna år är

av välkänt; sedan länge är statsmakternas uppmärksamhet ihuvudsak inriktad andra former styrning.

av

Restriktivitet med ramlagstiftning har tillråtts i olika sammanhang under år, bl.a. konstitutionsutskottet. I praktiken har dessa

senare av synpunkter inte fått genomslag. Belysande är det just aktuella pro-

nu jektet med omfattande miljöbalk, som har utformats som en ny ram-

en lag.

Vissa spärrar ligger dock alltid inbyggda i RF:s system. De viktigaste är lagkraven och begränsningarna möjligheterna att dele-

av

På rätt stora områden råder därigenom förbud mot andra gera. utfyllande föreskrifter än verkställighetsföreskrifter, dvs. ingenting väsentligt nytt i sak får tillkomma. Ingenting hindrar emellertid att de statliga myndigheterna utfärdar formellt icke bindande regler. Det kan ske i form anvisningar, rekommendationer, råd etc. För sådana typer

av

regler finns i princip inga begränsningar. Eftersom de inte blirföreav skrifter, bortfaller RF:s spärrar. Att myndigheterna ger råd och liknande kan ett naturligt uttryck för deras uppgift att ge

ses som medborgarna service.

Ett varningstecken emellertid av att, som redan nämnts, även

reses allmänna råd betecknas regler i den officiella terminologin. Det

som sker t.o.m. i författningstext, visas l8c och 27 författnings-

som av samlingsförordningen. Som allmänna råd definierar förordningen i 1 § sådana generella rekommendationer tillämpningen en författ-

om av ning hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende.

som anger

Skillnaderna mellan regler, föreskrifter, råd, rekommendationer

är inte lätta för ett småföretag eller en vanlig medborgare att utan m.m. vidare uppfatta. Är i det enskilda fallet skyldig att rätta sig efter

man myndigheten eller har utrymme att handla efter egen bedömning

man Det är inte realistiskt att begränsa diskussionen om regelreformering etc. till att enbart gälla regler som är formellt bindande. Det har inte heller skett. Alltsedan begränsningskungörelsen 1970 har även oförbindande rekommendationer omfattats av reformsträvandena.

Bilaga 4 93

Av största vikt är dessutom att både förvaltningsdomstolama och andra rättstillämpande myndigheter i praxis fäster stort avseende vid myndigheternas allmänna råd. Det fordras i själva verket goda skäl för att avvika från vad rekommenderas. Särskilt tydligt är detta på som skatteområdet, det rent praktiska skälet att det är fråga om att verka av för enhetlighet mellan ett stort antal skattemyndigheter som har att tilllämpa lagregler på ett mycket stort antal likartade fall. Liknande samma gäller också t.ex. tillämpningen socialtjänstlagens regler om socialt av bistånd, har varit föremål för en omfattande diskussion. som I praktiken utgör regler typen Riksskatteverkets rekommendaav tioner och Socialstyrelsens allmänna råd utomordentligt viktiga rättskällor. Då 8 kap. 3 och 5 RF förbjuder delegation från riksdagen, fyller myndigheterna dessa vägar det praktiska behovet av närmare bestämmelser än de riksdagen har gett. Samtidigt får det emellertid uppmärksammas att förfarandet i praktiken kan fungera som ett slags kringgående grundlagen. Man kommer runt spärrama i systemet och av kan öppna för vidlyftigare reglering och en mera detaljerad styrning en än som åsyftats. Förfarandet vid tillkomsten olika slags regler varierar väsentligt av beroende på vilken nivå hierarkin det rör sig om. Det är givetvis av också avhängigt regleringens omfattning. av Det egentliga lagstiftningsforfarandet innefattar väsentliga garantier för både rättssäkerhet och rationalitet genom den noggranna beredning och de särskilda möjligheter till insyn och debatt som det erbjuder. I utsträckning görs det första beredningsarbetet inom kommittéstor väsendet, och lagförslagen publiceras i någon av betänkandeseriema SOU, Ds samt remissbehandlas. Propositionsarbetet i Regeringskansliet är ofta det avgörande skedet i beslutsprocessen. Viktiga lagförslag underkastas granskning Lagrådet, innan de läggs fram för av riksdagen, där allmän motionsrätt föreligger och sakbehandling sker i ett fackutskott före avgörandet i kammaren. Regeringsförordningar utarbetas normalt med ett väsentligt förenklat förfarande, som regel utan både kommittéberedning och remissförfarande och utan medverkan andra politiska riktningar än de i regeringen företrädda. av

För regelarbetet inom de statliga centralmyndighetema ges vissa

föreskrifter i 27 § verksförordningen. Myndigheten skall iaktta fyra saker innan den beslutar föreskrift eller ett allmänt råd. Den skall en överväga det är den mest ändamålsenliga åtgärden. Den skall noga om utreda kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera i en konsekvensutredning. Den skall lämna alla kostnadsmässigt eller som på något annat sätt berörs tillfälle att yttra sig i frågan och över konsekvensutredningen; rätt har Riksrevisionsverket. Myndigheten samma

94 Bilaga 4

skall slutligen begära regeringens medgivande föreskrift leder

om en till inte oväsentligt ökade kostnader för dem berörs. Vissa

som undantag föreskrivs.

På detta område gäller den vanliga erfarenheten att det är viktigt att komma fram med synpunkter vid rätt tidpunkt. Eftersom myndigheternas regler normalt ytterst styrs av någon lag eller förordning, är det viktigt att få komma till tals redan på det tidigare stadiet. De från t.ex. kostnadssynpunkt avgörande ställningstagandena tas ofta redan på kommittéstadiet, och en ramlags huvudfunktion är just att styra i stort men lämna detaljerna öppna. Kostnadssynpunkter kommer först

som på konkretiseringsstadiet blir lätt verkningslösa.

Ett viktigt krav är att alla regler skall kungöras och publiceras så att de blir lätt tillgängliga. Detta är ett huvudsyfte med föreskrifterna i kungörandelagen och författningssamlingsförordningen. Problem kvarstår dock främst på myndighetsnivån.

5 Bilaga

Småföretagsdelegationens seminarium om

den 3 februari 1998

regelförenkling

Camille Forslund, Småföretagsdelegationen, inleder och presenterar BEST och Småforetagsdelegationen engelska för de utländska gästerna:

of the thirteen members of the small business Commission

I am one BEST Business Environment Simplification Task Force. I am

— speaking in English right now and I am probably the only speaker

— that will do because we have two guests from the BEST Task

so — Force: Kathy Vanhoome who directly working under the minister for small businesses Belgium and David Lawrence will you stand up

—-

they who sits on a DG XXIII commission which the so see you — commission that BEST works under.

I would also like all members of the Small Business Commission to stand who they have any

up so everyone can see you are case questions when time for coffee. Gunnel Mohme, we are apparently waiting for few others, we have Björn Jansson who the

a secretariat well Martin Hammarström and I thought I saw Sven

as as Sjögren.

Nils Rydén who a part of my group in the Small Business Commission which works with exactly these questions we are going to discuss today: how to create a system so that we can keep control over the rules and regulations and new laws that are written, so that they are really effective but not expensive unnecessarily for business.

I not going to talk about what the Small Business Commission

am is. If interested have put together some material on that

you are we

get when leave but I at this point so much has been you can you assume

96 Bilaga 5

written about that everybody this room knows who and what we are.

BEST Group was created by the Minister Council last June in their attempts to find a solution to unemployment Europe. They decided that of small business people, civil servants and perhaps

a group economical professors would be a good idea. They asked this group to

with very concrete suggestions for the improvement for small come businesses Europe. They approximately six months to do

gave us this. As I said I am the representative from Sweden. We are one from each country. We have also prepared some information on the BEST

that can get outside the door, partially a list of the questions group you

looking at. We have made no decisions of what work we are we are going to propose but we are not bound by any limits neither political

not make suggestion in. nor any area we may a

I hope that during the discussion we have today both the Small Business Commission and BEST will receive good recommendations from important input in this matter. The Small

you. to get your Business Commission will put its last report in June and BEST will put in its report in June too, but must be finished writing by the

we end of April. So we have very short time which to act. I am now going to present the chairman for the day, Lennart Ohlsson, from among other things Företagarnas Riksorganisation and he will lead us through the day. Thank you for coming.

Lennart Ohlsson, ordförande Tack för ordet. Jag vill nämna något uppläggningen den här

om av förmiddagen. Vi kommer att börja med att presentera en del nationella erfarenheter. Därefter kommer vi att ta några intemationellla erfarenheter och då blir det fler talare kommer in. För att få det hela att

som stämma så har jag tänkt mig att vi skulle ha en kort frågestund efter Fredrik Sterzels anförande när det gäller frågor som har att göra med hans anförande. diskussionen kring frågorna till slutet, tills vi

Vi sparar har fått presentation av erfarenheter från andra länder. Det är i det

en stora hela uppläggningen dagen. Med det skulle jag vilja lämna

av ordet till planeringschefen på departementet Ola Frithiofson.

Ola Frithiofson, planeringschefNärings- och handelsdepartementet Jag vill på departementsledningens vägnar hälsa er alla välkomna hit till det här seminariet. Jag skall säga några ord om hur vi ser på Småforetagsdelegationens uppgift och på frågan hur vi kan förenkla

om regelverken för att växande småföretag. Jag kommer att

mera gynna

Bilaga 5 97

dra en del paralleller till vad vi håller med i departementet kring den regionalpolitiska propositionen.

Småföretagsdelegationen kom till för ungefär ett år sedan och det är ett uttryck for att regeringen lägger stor vikt vid småföretagens roll för tillväxten och vi har haft stora förhoppningar och har fortsatt stora förhoppningar på delegationen. Delegationen har ganska svår

en uppgift. Man ska successivt förse Regeringskansliet med konkreta förslag till regelförändringar, regelforbättringar kan bidra till att

som utveckla mindre företag. Man kommer också att ha roll i att försöka

en tänka framåt och vi kan ändra systemet på något vis for att

se om mera kontinuerligt kunna säkerställa att vi inte skapar regler hindrar

som småföretags tillväxt. Vi har redan fått ett antal förslag från Småföretagsdelegationen som vi nu håller att hantera i Regeringskansliet. Vi kommer under våren att lägga rad förslag baserade delegationens

en idéer.

När vi tittar på regionalpolitiken och näringspolitiken i stort handlar det om att försöka fånga helheten, att försöka att koordinera politikområden mot det behov finns. Då märker vi ibland att regelverken

som sätter hinder i vägen for detta, att man inte kan använda de statliga resurserna på det mest effektiva sättet för att främja tillväxt. Det tror jag är kärnan också för Småföretagsdelegationens arbete; att försöka att konsekvent få in tillväxtperspektivet i allt regelskapande, i allt lagstiftningsarbete så att inte glömmer bort det på vägen.

man

Det finns många mål som man vill nå här i samhället men till syvende och sidst så är det så att utan en tillväxt så har vi ingenting att fördela. Utan en tillväxt så hotas på sikt vårt välfärdssamhälle. Det här är en väldigt angelägen uppgift. Sverige har under ett antal år haft svårt att få en tillräckligt hög tillväxt. Det kan ha många orsaker det är

men säkert så att utan ett entreprenörskap och en viss frihet i företagandet så hämmas tillväxten.

Det här är ingen lätt uppgift. Vi representerar alla olika roller och detta förutsätter på något vis också att vi kliver ur våra roller som representanter för myndigheter, för departement osv. Vi måste bortse från de mera kortsiktiga aspekterna och själva i vår roll lite

se oss utifrån och försöka tänka efter hur det skulle kunna fungera bättre. Det finns också inspiration att hämta från andra länder. Man har sagt att for att klara det här så kanske vi behöver förändra svensk

av myndighetsstruktur att likna den finns kontinenten, dvs.

- mer som där det är starkare departement och mindre självständiga myndigheter, att vi måste ha samordnad funktion Statsrådsberedningen

en som följer detta osv.

7 18-1087

98 Bilaga 5

Den här diskussionen tycker jag vi måste ta också i Sverige, att titta mera grundläggande förutsättningar för hur regler skapas, den struktur vi har skapat. Det är så att med väldigt självständiga myndigheter kommer olika partsintressen i regelarbetet än vad det skulle

mera göra hade samlad politisk bedömning den statliga

om man en mer strukturen. Därmed inte sagt att vi inte ska ha exakt samma modell som i andra europeiska länder. Det finns ett värde i den svenska modellen där statstjänstemän har en stark position och en självständig roll.

När vi vill skapa helhet i näringspolitiken, det är den regional-

en politiska propositionen jag talar så försöker vi, förutom att

om, integrera olika politikområden och skapa en större flexibilitet i medelsanvändningen att trycka ut besluten i landet. Man får en mer decentraliserad struktur Det är viktigt att belysa om man utifrån en mer decentraliserad struktur bättre kan svara upp mot företagens behov. Den centraliserade strukturen måste balanseras med mer makt på det lokala planet och på länsnivå. Vidare måste staten samordna sina resurser bättre.

De här frågorna, att få tillväxtaspektema i allt regelverksarbete, att underlätta integrationen mellan olika politikområden och flexibiliteten i medelsanvändningen samt att decentralisera strukturen, det tror jag är centrala frågor.

Det här är inga frågor, det är någonting har sysslat med

nya länge. Därför måste vi försöka se systemet i grunden om det är någonting vi bör förändra Vi måste säkerställa att vi inte i

som framtiden skapar regler hindrar tillväxt i mindre företag När vi nu

som påbörjar det här arbetet måste vi också igenom den stock av regler och lagstiftning som vi har.

Jag vill avsluta med att säga att det finns ett brett politiskt samförstånd på den här punkten. Sverige är efter att ha hanterat krisen i början på 90-talet redo att utförligt igenom de villkor som

nu mera måste till för att vi ska få tillväxten på högre nivå. Till detta hör

upp en då att vi måste göra det enkelt för mindre företag att växa, att anställa fler. Vi ska måna att inte skapa regler i onödan som skapar en

vara om administrativ börda för mindre företag och som på olika sätt hindrar tillväxt. Men vi saknar i dag analysmetoder. Vi saknar ett systematiserat sätt att angripa frågan. Det är det vi letar efter. Jag hoppas att ni

spännande förmiddag här och intressanta diskussioner. får en

Lennart Ohlsson, ordförande Tack för den introduktionen till ämnet. Jag kommer att lämna ordet

nu till professor Fredrik Sterzel vid Uppsala universitet. Han kommer att

Bilaga 5 99

ge oss en överblick över del svenska särdrag i förutsättningarna för

en att avreglera. Professor Sterzel, var så god

Fredrik Sterzel, professor Jag tänkte börja med några mycket korta 0rd för att presentera mig själv, min bakgrund och mina infallsvinklar det här ämnet. Jag är angelägen om att ni inte ska få föreställningen att jag är någon äldre skrivbordsteoretiker som plötsligt har fått tag i det här ämnet. Jag har under årens lopp fått komma i kontakt med regelfrågoma i många olika egenskaper. Då Gunnar Sträng redan 1970 utfärdade sin begränsningskungörelse var jag sedan många år kanslichef i Konstitutionsutskottet och kan vittna om att riksdagsgubbama på min tid tyckte att det ett

var väldigt viktigt initiativ.

Jag kom som statssekreterare till Kommundepartementet och handlade de här frågorna vidare. Jag har i 20 år följt de olika förvaltningspolitiska kommittéema, alltifrån Daniel Tarschys 1978 och fram till Sten Wickboms som avslutades förra året. Där jag inne och pratade

var om just de här frågorna.

Jag har mött regelfrågoma i mitt eget utredningsarbete, både offentligt och enskilt. Nu för ett par, tre år sedan lämnade jag mitt domarämbete för en professur i konstitutionell rätt och jag ska precis härefter i väg och lämna till tryck ett manuskript bl.a. innehåller ett femtio-

som tal sidor om den här problematiken.

Min inställning är något sofistikerad än att bara räkna regler

mera och säga att det här ser väldigt mycket ut etc. Jag vill klart säga ifrån att ni inte ska tro att min predikan här går ut på att verken har misskött sig och ställt till med en ogräsmateria, tvärtom har jag en helt annan syn. Den stora, riktigt stora förändringen som har ägt inom mitt

rum område, alltså inom grundlagamas ram, de här 20 åren, det är att makt, mot vad folk ofta tror, har avlövats regering och riksdag och lyfts ner bl.a. på verksnivå. Regelområdet är ett typexempel på detta. Budgetområdet är ett annat, där den förvaltningspolitiska kommissionen förra året påpekade hur släppt det har varit hittills med uppföljning av målstyming. Det är detta som är mitt perspektiv.

Man gör lätt iakttagelsen att i ungefär 30 år har regeringar och riksdag, de privata och de offentliga organisationerna, Kommunförbundet, SAF och andra varit i stort sett ense om den inriktning som planeringschefen redovisade här förut: att vi ska göra någonting åt regelreforrneringen. Då så lite har hänt under åren har jag tyckt det varit ofrånkomligt att ställa frågan: Är det här ett verkligt problem eller

ett skenproblem Eftersom man har diskuterat åtminstone sedan 1970- då Sträng kom med sin begränsningskungörelse frågar sig: är det

-— man

100 Bilaga

här ett riktigt problem eller uttryck för rituella besvärjelser som både riks- och kommunpolitiker och företrädare för intresseorganisationer måste ägna sig åt då det gäller kontakterna med byråkratin

Tre omständigheter har övertygat mig att det är reella problem.

om Det första är att det finns ordentliga kostnadsundersökningar som

visar regleringar drar stora kostnader. Det är dessutom en allmän

att know-how inom statsvetenskapen att reformer inom statsverksamhet oftast slår alldeles snett ekonomiskt därför att det har varit för dåliga styrinstniment från början. Det har blivit något helt annat i slutändan än vad man tänkte sig först.

Det andra skälet är att verken själva har tagit hel del initiativ för

en

att minska regleringama. Arbetarskyddsstyrelsen är det senaste exemp-

let och det tyder att det finns ett reformbehov.

För det tredje gör också alla de internationella initiativ som förekommer att det blir svårt för mig att bara vifta bort dem. Jag har med visst begrubblande kommit fram till att det är som folk säger: Det

nog är problem och att det väl är sådant man någon gång ska komma

som till håll med.

Jag vill nämna i förbigående att precis reflexioner gör en

samma utomstående då läser mycket annat som gäller regeringen och

man verken, exempelvis den klassiska problematiken om hur svårt det är att

verket. Det har hållit på med sedan Daniel Tarschys och fram styra man till Sten Wickbom i 20 år utan att egentligen göra annat än att öka verkens frihet. Man frågar sig utomstående det verkligen är

som om värt att jama med politikernas synpunkter området eller om man skulle säga att det är den ordning det har fått för framtiden- det mesta får baserat på att det utförs konkret arbete i verken.

vara

Nu ska jag gå över till de svenska särdrag på området gör att vi

som inte utan vidare kanske kan tillämpa de modeller som man har det internationella planet för att komma regelproblematiken. Det är tre saker jag ska uppehålla mig vid för att inte bli för långrandig.

självständiga myndigheter

Det första jag vill tala är hur regler egentligen kommer till. Det

om svenska systemet är litet annorlunda än det vanliga i andra länder i Europa. Vi har självständiga myndigheter, det är den andra punkten. Vi har särskilda regler berednings- och utredningsförfarande. De här

om

sakerna ska jag ta för att sedan avsluta med några korta ord om tre upp hur jag på behovet av åtgärder.

ser

Vi har alltså typiskt svenskt system för regelgivning dess-

ett som värre är nytt. Det råkade hända sig så att vi fick en ny regeringsform

Bilaga 101

1975, mitt i- kan man konstatera efteråt- ett väldigt känsligt skede av förvaltningspolitiken. Det var då det hände mycket som man inte hade en aning om eller en tanke på i grundlagsarbetet. Man vände upp och ned på de gamla regler man hade i den urgamla 1809 års regeringsform, i och för sig inte brydde sig om bokstaven men man

som man hade utvecklat en rätt så klar praxis om hur regelgivning går till. Går ni tillbaka exempelvis till läroböckerna i Förvaltningsrätt den tiden, vilket jag för skojs skull har gjort, så finner ni att det nämns nästan inget att verken utfärdar regler. Det var inte en verklighet som man

om såg för ögonen.

Under det systemet har det blivit utveckling. Vad

nya en enorm omfattar systemet Låt mig kort summera det i fem led. Vi har lagar enligt 8:3 och 8:5 regeringsformen om jag håller mig till det administrativa området. Lag ska det det är åligganden för enskild

vara om eller ingrepp i enskildas rättssfär. Lag ska det vara om det gäller åligganden för kommunerna, exempelvis enligt 8:5.

Så går vi hierarkiskt till 8:7 riksdagen möjlighet att

ner som ger delegera vidare till regeringen. Då hamnar vi förordningsplanet inom mycket breda områden. Här ser jag företrädare för Livsmedelsverket och Arbetarskyddsverket, två typiska områden där man kan delegera vidare. Inte bara makt utan många praktiska bekymmer lassar på den vägen över. Det här är ett system avviker

man som mycket ifrån det är vanligt utomlands. Där har delegationen

som djupare principiell innebörd, det är sådant som att presidenten plötsligt kan sätta nationalförsamlingen spel och besluta med dekret. Sådana

ur där saker de har i Frankrike. Hos oss är det en hierarki och man

som överlåter i lugna tag rätten att reglera från den ena länken i kedjan till den andra. Regeringen har sedan förordningsmakt också enligt

en egen 8:13, verkställighetsföreskrifter och det som kallas för restkompeten-

Det är gynnande saker, inte ingrepp i enskildas rättssfår. Där är sen. mycket oklart vad det och det andra. Är det tillräckligt

som är ena viktigt så kommer naturligtvis riksdagen ändå.

Sedan är vi i den fjärde punkten, möjligheten att subdelegera

nere till myndigheterna. Det har ni regler i 8:11 och 8:13. På det sättet

om har ni lyckats traska fyra trappsteg och kommit fram till de här

ner reglerna då är ett system som avviker helt från andra länder.

som

Sedan ska vi femte steg notera att vi, utöver ordentliga före-

som skrifter, har något kallas allmänna råd eller rekommendationer

som

har oerhörd betydelse ute det praktiska fåltet- Riksskattesom en verkets rekommendationer exempelvis. Om detta skrevs en doktorsavhandling härom dagen. Det är nästan likvärdigt med gällande föreskrifter formellt är det här bara råd och rekommendationer. Det

men

102 Bilaga 5

där är lustigt för här går alltså systemet sönder på slutet. Vi har

en omfattande rättspraxis som jag får förbi som pekar på att de här oförbindande rekommendationerna alltmera likställs med de bindande råden.

Ramlagar Den stora saken som har hänt från 70-talet och framåt, det är ramlagama. Jag tror man hittade på begreppet då man arbetade på socialtjänstlagen. Jag ledde själv en kommitté i början på 80-talet. Det var väldigt viktigt med ideologin med detta. Det har kommit en lång rad ramlagar sedan dess. De kännetecknas alla av att riksdagen bara ger mycket allmänna och sedan delegerar vidare till regeringen, som

ramar vanligen skickar vidare till verken, att fylla ut författningen. Det finns ramlagar av i princip två olika typer. Den ena, där är det meningen att verket ska fylla ut. Man helt enkelt delegerar enligt nyssnämnda bestämmelse Livsmedelsverket exempelvis utfärdar bestämmelser.

- Nu har vi miljöbalken som Naturvårdsverket får sköta. Lagrådet har just klagat på att den största delen av regleringen kommer att ligga på verksnivå. Det är inte riktigt tillfredsställande för enskilda företag och andra.

Den andra typen är sådant som hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen som gäller mot kommunerna. Här är det inte meningen att ska fylla ut regelverket. Meningen är att kommunal

man självstyrelse, som svarar för två tredjedelar av den offentliga sektorn, ska ha ett fritt utrymme för sina egna initiativ. Så är det inte, genom t.ex. Socialstyrelsens allmänna råd, har kommit att bli likvärdiga i

som stort sett med föreskrifter. Det här är de riktigt viktiga omständigheterna helt skiljer sig från förhållandena i andra länder; Ramlagar

som och delegation i olika etapper och sedan till slut allmänna råd som i praktiken likvärdiga med regler. Detta är någonting typiskt

anses vara svenskt och det är en typisk modern utveckling. Man tycker fortfarande i riksdagen att det här är ett väldigt bra system. Frågar man efter riksdagen officiellt så säger att det här är inte bra därför att man

man måste vara restriktiv. Det betyder att for mycket makt går över till verken. Men pratar med riksdagsmännen en och en så tycker de att

man de är förfärligt bra att de slipper syssla med detaljer.

Vi går över till de självständiga myndigheterna som är en stor svensk sak och jag tror är, inte unikt, så i alla fall väldigt

som om speciellt för Vi har alltså inte ministerstyrelse utan har

oss. regeringen ett kollektiv. Det är kär fråga för Konstitutions-

som en utskottet att hoppa på olika ministrar som anses ha gjort sig skyldiga till olaga ministerstyrelse. Sedan har vi myndigheterna under regeringen.

Bilaga 5 103

De lyder under regeringen har sin självständighet vilket gör att de men inte får påverkas i sin myndighetsutövning i enskilda ärenden. Vad har det här för betydelse i dagens sammanhang Ja, det har betydelse på två sätt, dels på regeringsnivån och dels verksnivån. För att gå rakt på sak säger de i papperen från EU och OECD att det är viktigt att ett regelreformeringsarbete läggs på allra högsta politiska nivå. Man hänvisar exempelvis till England där Tony Blair sitter och nu leder arbetet, delegerat till minister sköter det. Det är inte så lätt en som att komma med det systemet utan vidare i Sverige. Den svenske statsministern måste ha någonting att formellt stå på. Här är det inte en fråga hans personliga politiska ställning och makt etc., det är fråga om att statsministern i så fall måste komma in i systemet på ett sätt som om verken respekterar. Vi har mycket god, från rättssäkerhetssynpunkt en värdefull, ordning att verk och andra myndigheter kräver att det går formellt riktigt till. Vad finns det för befälslinjer här Det får bli så i Sverige att inrättar någon slags formell plattform med Statsman rådsberedningen där lägger enhet. Till den får man knyta någon man en slags kommission eller delegation med statsministern ordförande som eller någonting sådant. Men det går inte lika enkelt som i England och Frankrike, där det är naturligt att premiärministern kallar sin regering och tar olika initiativ, tillsätter ad hoc-organ med möjligheter att gå ut direkt förvaltning. Det här är helt enkelt olika. Ser vi verksnivån mot så finner vi ännu viktigare skillnad. Här har vi alltså 40-50 stora en myndigheter och kanske 300 formellt är centrala statliga myndigsom heter. Vi har utmaningar Sten Wickboms kommission tre stora - som pekade på förra året. Den är den bristande styrbarheten. Det är så ena svårt verken har sagt i 20 år. Sedan är det intemationaliatt styra man seringen. Man har upptäckt EU. Sedan betonar man fragmentarisering. just den där uppdelningen mängd olika som dess- Det är en organ gör det mesta inom förvaltningen. Hur ska man få till stånd ett utom gemensamt regelarbete med alla dessa självständiga myndigheter, om vilka utan vidare kan konstatera att och en har ett relativt man var perifert intresse vad de andra sysslar med Ett verk har rätt stora av uppgifter, utfärdar rätt mycket regler och har varken tid eller ambiman tion att lägga sig i vad andra gör. Om inför för mycket samråd och formaliserar kan man man av misstänka resultatet blir byråkrati och mindre resultat och inte att mer tvärtom. Här sitter väl något det rent praktiskt viktiga där man av saknar motsvarighet i andra länder. Inte Norge och Danmark har en ens situation vi. För min del säger jag att jag är alldeles samma som övertygad att aldrig kommer någonstans med berget av föreom man

skrifter i dag och rimligare ordning for framtiden, utan att verken

en själva på något sätt är med i sammanhanget. Som realitetema ser ut är det alldeles dödfött.

Berednings- och utredningsfdrfarande Vi har med tysk gründligkeit formaliserat vår berednings- och utredningsprocess. Vårt kommittéväsende är välkänt för sin grundlighet och beredningsförfarandet har under decennier varit föremål for uppmärksamhet med hänsyn till bl.a. till de enskildas rättssäkerhet. Man ska verkligen veta att alla intressen kommer med i bilden och beaktas på ett rimligt sätt. Jag har själv hållit på rätt så mycket med de här frågorna.

Det här gäller förvaltningslagen, det gäller verksförordningar, det

gäller den typen av författningar. Lägg till offentlighetsprincipen natur-

ligtvis. Ett system som ligger for ögonen folk ett sätt som är dem totalt främmande i EU eller i andra länder.

Två saker som de flesta känner till, men som jag är så illa tvungen att påpeka. Det är faktiskt praktiskt viktigt och andra länder har det inte likadant. För det första måste man, om man ska kunna påverka något,

med i tid i den här långa beslutsprocessen. Det där ser ni särskilt vara på miljöområdet där det varit en hel del uppseendeväckande saker under senare år, t.ex. Norra länken. Långt efteråt kommer plötsligt Regeringsrätten och upphäver regeringsbeslut som olagliga. För att nå ett hyfsat resultat och undgå överraskningar i slutändan, gäller det att se till att intressena är med i tid så att man kan ta dem på allvar. Miljöfrågorna ger en god blixtbelysning av vad det gäller. Man får börja om från början med viktiga delar Stockholms trafikplanering därför att

av man inte tänkt igenom det här riktigt. Det andra jag vill säga är att vårt goda kommittéväsende är i vanrykte. Läs exempelvis den Wickbomska förvaltningskommissionen som bara verbaliserar vad många har sagt under årens lopp. Kommittéväsendet är utan vidare i utförsbacken. Det är främst två saker som medverkat till detta. För det första är det alldeles för korta tider sätts ut. Man hinner inte göra redigt

som utredningsarbete. För det andra är det alldeles för små snuttar. Snuttifieringen utredningsväsendet tar död de stora förtjänster-

av

med systemet. Även stora utredningar lägger fram tusen sidor na som har slafsat ihop det på något år. Såvitt jag förstår stryker båda tendenserna under vikten av det jag sa, nämligen att intressena på något sätt måste med i tid för annars går det snett.

vara

Om jag skulle sammanfatta mina synpunkter har jag sagt att tydligen är problemen tre.

Bilaga5 105

Dels är det för mycket regler, de tycker både verken själva och deras kunder om jag sätter det ordet inom citationstecken och det har ni skrivit om själva i delegationen, dels har jag intrycket att EUperspektivet påverkar väldigt mycket hur inte minst verken tänker på det här området. De har haft ett oerhört arbete med implementering av olika EU-författningar där man inte alla gånger haft så mycket hjälp från central nivå. De kontakter jag har haft visar att detta varit ett besvärligt och krävande arbete. Vidare kommer kostnadsaspekten.

Om jag skulle önskemål, likaledes i tre punkter, skulle jag först

ange

ordning och enhetlighet. Regelgivningen i samhället, det är sätta upp väldigt tråkigt att har så svårt att hitta vad som gäller, det ser olika

man ut på olika myndigheter, det finns ingen publicering på samma sätt som det finns för andra regler.

För det andra sätter jag koncentration och volymminskning.

upp Volymminskning har ni talat jag vill gärna skjuta in ordet

om men koncentration. Jag sätter ett kraftigt frågetecken inför att myndigheter ibland har uppemot hundra olika författningar som gäller till samma lag. De gäller flera de myndigheter som jag känner till. Jag tror en

av koncentration kunde hjälpa och inte minst att se till att folk tar rätt

och följer reglerna.

Som tredje punkt har jag satt datorisering, en fråga om

upp tillgänglighet. Den som i dag är berörd av de här reglerna och vill veta vad gäller har helt enkelt svårt med det. Det är en stor kostnads-

som fråga och väldigt bökigt jag tror att det är väldigt, väldigt väsent-

men ligt.

Vad man ska göra åt det kommer ni att diskutera här närmare. Jag har satt tre punkter för mig själv: Det första är att man måste ha en

upp central ledning högsta nivå. Det Följer av hela uppbyggnaden med 40-50 regelgivande myndigheter, och med sitt fögderi och som

var en

praktiska skäl inte kan intressera sig så förfärligt mycket för andra. av Detta gör att man inte kan lägga det i något fackdepartement. De myndigheter hör till det departementet kommer att intressera sig

som för saken. De andra kommer att fråga sig vad de har där att göra.

Det måste finnas enhet med chef och över det får man sätta

en en någon slags kommission med statsministern som ordförande och man får lägga det centralt under Statsrådsberedningen. Det ligger i hela den svenska ordningen.

För det andra kan vi inte understryka tillräckligt att man måste ha med myndigheterna själva annars kommer man inte någonstans. Man kan då notera att det inte går att ha en enhet eller en delegation med 50 representanter för lika många verk. Min praktiska slutsats blir att

inom varje större verk internt under den ordinarie verksledningen man

106 Bilaga 5

måste ha någon arbetsgrupp som arbetar med hithörande frågor i samarbete med det centrala organet. Men de måste ha ansvaret själva.

Den tredje punkten, konsekvens- och kostnadsanalyser, är stor

en sak. Det hade Sträng redan 1970 och det har inte gått så väldigt

uppe mycket framåt sedan dess. Jag tror att det är ett stort område där det behövs mycket metodutvecklingsarbete och att ansvaret här av praktiska skäl kanske måste ligga på fackdepartement och fackmyndigheter.

Det sista är att, det råkade jag hoppa över förut när jag talade om ordning och koncentration, varje verk skaffade sig sin lilla lagbok.

egen I stället för att det är så många olika författningar kunde man t.ex. ha Livsmedelsverkets lagbok, som kommer ut varje år och ska vara

en behändig sak på inte alltför många sidor. Kanske också Arbetarskyddsstyrelsen kunde ha något liknande. Det finns förebilder, exempelvis Boverket. Det vore en väldigt fm sak både för myndigheterna själva och för dem som ska följa reglerna. Det blir lätt att hitta.

Lennart Ohlsson, ordförande Tack så mycket. För en avregleringsnovis som jag var det här oerhört upplysande och påminner mig om mina egna studier 60-talet hur den svenska ordningen var designad. Jag tycker också att det här reser en

mycket längre gående fråga eftersom Sverige skiljer sig de här

områdena från andra länder. Och den är: Är den svenska ordningen på det här området anpassad för den tid vi håller att komma in i

nu

Camille Forslund, Småföretagsdelegationen Jag vill göra ett litet föregripande här for jag vet att Kjell Ericsson måste gå till ett utskottsmöte. Jag skulle vilja höra från honom, han verkar vara ivrig att säga någonting också.

Kjell Ericsson, c riksdagen Jag heter Kjell Ericsson och kommer från riksdagen. Jag är centerpartist och jobbar med näringslivsfrågor sedan tio år, jag tycker det är mycket intressant. Jag är alltså från det här parlamentet som stiftar ramlagar. Jag kan instämma också i det mesta. Det finns en allmän välvilja att förenkla. Jag känner igen vartenda ord som har sagts. Men på något vis så är det en grottekvam som vi vandrar

Det har pågått sedan 1970-talet, sedan Sträng lade det här förslaget. Man har inte lyckats göra någonting åt det här. Nu är tid att man verkligen försöker komma till skott. Jag tror precis som professorn sa här att det här åtgärderna måste tas olika nivåer och att man tar i

Bilaga 5 107

med krafttag. Det är ingen tvekan om att det här är ett reellt problem. Regelmassan kostar och framför allt kväver den kreativiteten

pengar inte minst hos småföretagare, nyföretagare och innovatörer. Därför är det nödvändigt att det sker någonting.

Jag tycker att Småföretagsdelegationens förslag som har lagts är

bra. Jag hälsar dem med tillfredsställelse. Jag kan ställa mig bakom varje förslag har lagts. Om kunde bearbeta det och börja bryta

som man ned det där, så har vi kommit långt väg.

Jag har också läst artikeln i Dagens Industri i dag där Camille intervjuats. De punkter tas där är sådana som är mycket, mycket

som upp klara och koncisa. En liten företagare behöver han ha krånglig bok-

en föring med bokföringsbyrå, revisorer osv. Kanske det räcker med en enkel bokföring, kanske det räcker med direktavdrag osv. för ett litet företag. Det finns rad konkreta saker vi måste ta i också för att

en förenkla.

Jag tycker att det här arbetet är bra. Jag har inte mycket mer att tillföra här i dag utan kan instämma i vad som har sagts. Vi måste ta oss i kragen, det här är ett reellt problem kväver kreativiteten. Lycka

som till med det här arbetet

Lennart Ohlsson, ordförande Tack för de orden. Vi kanske kan särskilt rikta uppmaning till före-

en trädare för olika verk här att komplettera eftersom Fredrik nämnde en

verkens betydelse på det här området. hel del om

Arne Kardell, generaldirektör Livsmedelsverket Jag håller med allt vad Fredrik Sterzel har sagt. Det är inga problem

om och vi är naturligtvis angelägna om att ha så enkla regler som möjligt för de företag verksamhet vi reglerar. Men vårt EU-medlemskap

vars påverkar situationen ordentligt. Vi har regelmassa som på Livs-

en medelsverket t.ex. säg till 85-90 procent är styrd av direktiv, förordningar från EU.

Vi sitter inte i dag hemma och hittar på dessa regler de är

-— påhittade i Bryssel, med vår medverkan. Vi är naturligtvis där

numera och deltar i arbetsgrupper, vi har inte hittat på regelmassan i EES-

men avtalet och EU-medlemskapet, att vi tagit över en ny regelhierarki. Vi har skrivit hela den svenska livsmedelslagstiftningen, oerhört

om mycket detaljerad än vad den tidigare. Krångligare och mer

mer var svårbegriplig ska tillämpa den.

för dem som

Jag håller med Fredrik att det visst skulle vara jättebra om vi

om kunde skaffa lagbok och det tror jag kommer i den formen att vi

oss en lägger ut konsoliderade författningar på Internet. Självklart är det inte

108 Bilaga5

tillfredsställande för en bageriföretagare eller en som ska öppna restaurang. Han har naturligtvis väldigt svårt att hitta i denna regelmassa. Han ville naturligtvis ha en lathund av typen: Vad gäller för mig som ska öppna restaurang Vad säger Livsmedelsverkets regler respektive om jag är bageriidkare Sådant borde vi naturligtvis på sikt kunna ta fram.

EU:s regelverk är oerhört detaljerat. EU-förordningar är en nivå

i Sverige är myndighetsnivån for regelutforrnning och de är som beslutade av ministerrådet i EU. De går alltså inte att göra någonting åt, de gäller i Sverige som svensk lag.

En konstighet jag har uppmärksammat och jag inte riktigt

som som begriper är varför inte Sverige tar initiativ till att ge ut EU-förordningar, eftersom de svensk lag, exempelvis föra dem i svensk

är som författningssamling eller någonstans så man kan hitta. Företag som är berörda av de här reglerna ringer till oss frågar: Vad är det Var står det Var kan jag läsa det Ja, du får till Official Journal säger vi då, där finns alla EU-förordningar översatta till svenska. EU-regler måste

göras tillgängliga för de företag måste rätta sig efter dem. Det är

som de inte i dag.

Lennart Ohlsson, ordförande Tack för det. Sedan har jag Bertil Remaeus.

Bertil Remaeus, överdirektör Arbetarskyddsstyrelsen Jag heter Bertil Remaeus och jobbar på Arbetarskyddsstyrelsen och på ett sätt är det en parallell till Livsmedelsverket. Men vi har en bulk regler vi inte kan säga att de är påhittade i Bryssel. Jag ska

som koncentrera mig på den delen. Man måste nog ändå bestämma sig från samhället: Vad är det som är nödvändigt och vad är det som inte är nödvändigt Nu blir det något sätt volymen som är det viktiga, den ska minska. Backar ett steg finns det ett antal regler som man trots

man allt ändå säger att vi måste ha. Detta är det viktigt att man tar ställning till. Jag tror att ska komma vidare i förenkling och en minsk-

man en ning antalet regler så måste också beredd att diskutera

av man vara vilken typ regler det trots allt är som vi vill ha. Annars hamnar man i

av

en försvarsposition.

Jag känner själv ett problem. Vi har konstaterat att vi måste minska reglerna. Och det har vi gjort flera skäl. Reglerna är för många för

av avnämama, men de är också för många för vår egen tillsynsorganisation. Vi har själva inte lyckats hålla rent i vår egen församling. Den utveckling som Fredrik Sterzel var inne har vi genomgått, då vi

Bilaga 5 109

från början på 70-talet bara hade allmänna råd och det upplevdes av många ute i näringslivet som en orättvisa. Det krävdes att en yrkesinspektör ute på företaget och satte råden i kraft. Då ville

var

omedelbart från den bagaren att alla andra bagare också skulle få man

krav. Det ligger i allmänna rådsproblematiken, att när man har samma allmänna råd så förutsätter det också antingen frivilligt följande eller att det finns någon form av tvångsinsats från samhällets sida.

Vi upplever det i dag igen när vi har i och för sig mycket generellt bindande föreskrifter. När det blir tvångsingripande från samhällets sida så kommer omedelbart kravet varför ska vi följa den här

upp, men regeln när våra konkurrenter inte behöver följa den. Där ser jag ett problem. Om radikalt minskar antalet bindande föreskrifter då

man måste säkerställa ändå att spelar på villkor och det vet

man man samma jag inte riktigt hur vi löser. Vi kan alltså inte skylla på EU. En bit av våra EU-regler innebär att vi har gått 20 år tillbaka resten har vi ett

men eget för. Det går inte att minska med säg 25 procent av hela

ansvar regelmassan.

Lennart Palm, regelförenklingsexpert SAF Det Bertil här att det går inte att komma fram med 25 pro-

som sa nu cent hela regelmassan. Jag tycker också man får ta en diskussion kring den här procentsatsen. Det kanske inte är 25 procent överallt. Kanske titta de administrativa kostnaderna och inte själva

ska man bulken. Jag tror att det är viktigt i sig med mindre regelmassa men vissa områden kanske det går att göra ännu på kostnadssidan än på

mer själva antalet regler.

Monica Ström, enhetschef Nutek Nutek är inte något de verk och myndigheter har speciellt

av som många förordningar. Vi jobbar däremot med vad vi brukar kalla en bra tillväxt i svenskt näringsliv. Det innebär att näringslivet måste ha möjligheter att förstå de regler och förordningar som finns. Där tror jag kanske att det finns stor uppgift för oss verk och myndigheter att

en göra regler och förordningar begripliga och tillgängliga för företagen. Där skulle jag bara vilja lyfta de två projekt eller verksamheter som

upp vi bedriver på Nutek, Startlinjen och Euro-Infocenter. Startlinjen vänder sig till företag, just i mening att hjälpa nyföretagare att hitta

nya vad är det för regler och förordningar måste anpassa sig till.

som man Där är vi väldigt beroende att ha goda kontakter med respektive

av sakmyndighet. Vi kan inte sitta och ha all koll Livsmedelsverkets

110 Bilaga5

förordningar t.ex. men med en god kontakt så kan vi förmedla direktkontakter för de här företagen.

När det gäller Euro-Infocenter, finns femton olika ställen i

som Sverige, så har de till uppgift att just hjälpa små företag att se vad EU:s regelverk har för betydelse för dem. Jag skulle också vilja lyfta att

upp göra information tillgänglig och lättbegriplig även när vi tittar på blanketter, t.ex. göra dem förståeliga för småföretagen.

Lennart Ohlsson, ordförande Tack för det. Jag Jörgen Holgersson där borta, kanske han har lite

ser synpunkter på Fredrik Sterzels slutsatser.

Jörgen Holgersson, generaldirektör Konkurrensverket Självklart har jag väldigt mycket synpunkter regelförändringar, regler som både och andra myndigheter ställer Vi kan göra

upp. det lätt för oss genom att säga att en del beror EU, det gör de, det är inga under av klara regler som vi har att implementera på svensk botten. Vi kan också givetvis ta till oss lite grann av vad riksdagsmannen sa. Riksdagen har tagit ramlagar och avsåg inte att de skulle implementeras på det sätt som det blev sedan.

Det är precis det Fredrik Sterzel säger, det är oerhört lätt att skjuta detta bort ifrån sig och säga att det är korkade myndigheter som håller på och utfärdar en massa dumma föreskrifter. Jag vill påstå att det är att göra det fruktansvärt lätt för sig. Konkurrensneutralitet är givetvis ett av de stora problemen med mycket regler och jag kan peka på en annan effekt det. Även har bindande regler så fordrar det tillsyn

av om man nu om man ska uppnå en konkurrensneutralitet.

Jag är son till en småföretagare och har levt hela mitt liv i en småföretagarrniljö. Jag vet precis skon klämmer, attityden från sam-

var hällets sida gentemot småföretagen. Man kan förenkla 25 eller 30 procent men ändras inte inställningen så spelar det egentligen inte så stor roll.

Nu är det klädsamt eftersom vi har problem i Sverige att säga att det är småföretagen som ska göra jobbet, ska se till att sysselsättningen ökar. Då måste vi från politiker och byråkratisidan faktiskt ställa upp på det här om problemen ska lösas. Jag ska bara ta ett exempel attityd och det gäller F-skattsedeln, ett moment 22 egentligen. Det går egentligen inte att komma i gång med företagsamhet. Vi är så i h-vete misstänksamma på personer som vill driva verksamhet. Det är alltså en attitydfråga. Så länge vi inte gör någonting det så kan vi sedan diskutera vad som helst.

Bilaga 5 111

Camille Forslund, Småföretagsdelegationen

Vad vi behöver är att hitta ett instrument så att det ska fungera och

som inte fungerar i dag kommer att fungera, dvs. problem- och konsekvensanalyserna. Alla de problem som vi tar i dag, vi måste hitta

upp en lösning till dem och när delegationen har kommit fram till vårt förslag då kommer vi att behöva prata med politiker det och försöka få dem

om att förstå varför det här bra lösning.

är en

Det har varit så mycket prat om att det är EU:s fel att vi har det här regelverket vi har och eftersom jag sitter med i BEST vill jag kommentera detta. Det är rätt intressant att sitta med både i BEST och Småföretagsdelegationen. När jag pratar med politiker och verk här i Sverige, då får jag höra att det är inte vårt fel för det är EU har skapat de

som här reglerna. När jag går tillbaka till EU-kommissionen och BESTgruppen och säger: Ja, men de säger att det är EU-reglema. Då säger de: Nej, nej, nej, det är hur Sverige har tolkat våra direktiv Jag önskar få klarhet i det här.

Jag är väldigt tacksam om som ser stora problem med EUregelverk och har konkreta förslag till förbättringar, att ni kommer med det till mig. Det behöver jag ha med mig.

Lennart Ohlsson, ordförande Göran Normann kommer nu att ge en bredare internationell översikt som vi kan ha nytta av här i Sverige. Sedan kommer representantema för EU-ländema och BEST-gruppen, David Lawrence och Kathy Vanhoome, att släppas innan vi släpper diskussionen helt fri. Var så god Göran Normann.

Göran Normann, fil.dr Jag skulle alltså tala om regelreformering och ge en översikt över vissa internationella tendenser. Men först några ord om mig själv. Jag jobbade tio år Industriförbundet under 80-talet. Där kom jag i kontakt med den här typen problem. Sedan har jag arbetat fem år vid

av OECD, först tre år vid Public Management Service som är fokuserat just på den här typen av problem, där jag jobbade särskilt med regelfrågor. Det var en viktig del av mitt arbete. Sedermera arbetade jag två år vid the Fiscal Affairs Division, dvs. skatteavdelningen vid OECD. Även där är administrativa frågor stor betydelse.

av

Jag har alltså följt arbetet vid OECD när det gäller regelreformering och administrativ förenkling ganska nära och jag kan konstatera att det är ett viktigt område för OECD. Bara förra året kom OECD ut med en rapport om Regulatory Reform. Det är två tjocka volymer. Vid PUMA

som är kärnan i det här arbetet i OECD upprättade 1995 check-

man en lista för regleringar, ett slags manual för ministeriet, departementschefer och myndighetschefer att gå igenom när funderar på

man nya regleringar.

Sedan har gått vidare på uppdrag OECD:s ministrar med

man av en Regulatory Quality Review, som är ett nytt initiativ som precis sätts

nu igång. Det innebär att skickar ut ett questionnaire till alla OECD-

man länder där en första avdelning ska besvaras av samtliga. Sedan

presenterar man ett antal djupfrågor till tre, fyra länder, där ska

en man utfärda en landrapport som ska utsättas för s.k. review i

en peer PUMA-kommittén. Detta betyder att rapporten granskas ett

av par andra länder sina synpunkter systemet i det land är

som ger som utsatt för granskning. Därefter tar man en allmän diskussion. Det blir alltså lite grann av en pressure på det land som utsatts för granskning. Man ska täcka tre, fyra länder per år på det sättet i kommittén. Det här är ett arrangemang som mycket liknar det som the Economic Policy använder när det gäller sina country surveys avseende den ekonomiska

politiken.

PUMA står vidare i begrepp att skicka ut en survey till ett antal företag i ett antal länder för att samla synpunkter om hur de uppfattar olika regleringssystem.

OECD har alltså en hel del aktiviteter på det här regelreformeringsområdet. Bakgrunden är höga regleringskostnader. Vi har fiskala kostnader som ligger på myndigheterna. Vi har fullgörandekostnader som ligger på aktörerna i privat sektor, hushåll och företag. Vi har dynamiska kostnader, som avspeglar sig i effekter konkurrenssituationen, på FoU-verksamhet, innovationskraft, internationell konkurrenskraft och allt sådant som är svårmätbara sannolikt

mer men av mycket stor betydelse.

Det finns en del försök bland akademiska ekonomer att mäta de här kostnaderna på olika områden. Däremot är det få undersökningar

som försöker att vara heltäckande. Jag kan nämna att när det gäller de här fiskala kostnaderna så har Åke Tengblad, Håkan Malmer och Annika Persson genomfört en studie just som täcker hela skatteområdet. Man fann att de här fiskala kostnaderna uppgick till ungefär 4,6 miljarder år 1993, medan fullgörandekostnadema, som alltså ligger på individer och företag, var dubbelt så höga, 9,2 miljarder.

I Nya Zeeland gjordes det liknande undersökning och där fick

en man som resultat att fullgörandekostnadema, compliance costs, fyra

var gånger så höga som de kostnader som låg administrationen. Fullgörandekostnadema är alltså en viktig komponent och här kan man

Bilaga5 113

skilja två komponenter, administrativa kostnader och kapitalkostnader.

Det är de administrativa kostnaderna som jag framför allt kommer att koncentrera mig på i dag. Det har gjorts studie inom EU kring det

en här där slutsatsen drogs att de administrativa kostnaderna knutna till regleringar uppgick till 3-4 procent av BNP i ett genomsnittligt EGland. Det är stora kostnader det rör sig om Det här har föranlett regeringama att jobba med problemen. Då har man satsat olika strategier. Det är en fråga om att effektivisera reglerings-management, hela systemet, regleringsprocessen. Man vill också förbättra kvaliteten på nya regleringar och uppgradera kvaliteten på existerande regleringar.

Nu ska jag beskriva hur man har burit sig i fyra OECD-länder. Sverige har förmodligen en del att lära av vad andra länder har gjort på det här området. Jag kommer att organisera den här genomgången i fyra punkter. Jag kommer att titta hur man har organiserat sig, vilka huvudinstrument man använder sig av, vilka konsultationsprocesser

använder sig samt större initiativ man har vidtagit i de här man av som länderna.

Mot bakgrund av min tolkning av vad som står i fokus för den här dagens diskussion, vill jag fokusera tre särskilda frågor, nämligen dels behovet av högnivåsupport och det har redan då Fredrik Sterzel varit inne på. En relaterad aspekt är huruvida man ska skapa en pennanent organisation för regleringsövervakning eller om det räcker med ad hoc-lösningar. En tredje fråga som jag ställer är huruvida man bör förlita sig en top-down-ansats eller en bottom-up-ansats. Jag ska förklara ytterligare vad det här betyder.

Kanada Låt mig börja först med Kanada. Där har the Treasury Board of Canada en mycket tung roll i de här sammanhangen. De har ansvar för regleringsverksamheten på ett överordnat plan. Det är ett stabsorgan till kabinettet, en inre regeringskrets, själva regeringskäman. Det betyder alltså att den här typen av verksamhet har en hög politisk uppbackning i Kanada.

De instrument använder sig är väl beprövade. För det första

man av en Business Impact Test. Det är en datoriserad metod för att kommuni-

med företag. Det är frivillig metod. Företagen får betala för att cera en köpa en diskett som innehåller ett batteri av frågor som man får besvara och skicka till the Treasury Board med sina synpunkter hur man uppfattar olika regleringar. Det är ett sätt att försöka fånga upp synpunkter från näringslivet. Man kan säga att det är ett uttryck för en

8 IEQSIT

114 Bilaga 5

slags bottom-up-approach, söker information från dem som är

man drabbade och försöker att lära sig att ta hänsyn till det sedan i sitt tänkande.

En annan sådan metod är s.k. Compliance Agreements, som ger företag och individer möjlighet att själva föreslå metoder för hur man ska hantera olika typer regleringar. Man detaljreglerar inte vad olika

av aktörer ska göra utan överlåter dem att själva överväga hur man bäst ska hantera vissa typer regleringar. Det finns då en viktig restriktion.

av De förslag kommer fram med får inte strida mot allmänintresset,

man de får inte innebära risk for hälsa eller skapa miljöproblem. Dess-

en utom måste lösningarna transparenta. Detta är en annan bottom-

vara up-ansats, där försöker att utnyttja och bygga de enskildas

man initiativ och innovationskraft.

Det tredje instrument använder sig av riktar sig i stället mot

man myndigheter. Det är en slags checklista eller manual.

När det gäller konsultation, dvs. kontakter med den privata sektorn, har konstituerat ett forum för paper burdens som syftar till att

man lägga förslag till administrativ förenkling, inklusive tidsplaner för deras genomförande. operativt inriktad verksamhet. Här finns del-

Det är en tagande från privat sektor också från de stora myndigheterna i

men Kanada, t.ex. Revenue Canada, Statistics Canada och Industry Canada. Det är blandning privata och offentliga intressen. Ordförande-

en av skapet är delat mellan Treasury Board och privat sektor.

Business Impact Test, jag nämnde tidigare, är också ett viktigt

som instrument för konsultation. Dessutom finns Canadian Business Service Centers, organisation som har karaktär lite grann av one-

en stop-shops, där företag kan få information där de också har tillfälle

men att lämna synpunkter olika regleringar och förhållanden.

När det gäller initiativ har i samband med regeringsskiftet 1995

man startat ett stort kallas Building More Innovative

program som a Economy. Det är ett drivs Industridepartementet i

program som av Kanada omfattar de instrument jag har nämnt, i vart fall

men som som de flesta av dem.

Holland Holland är delvis annorlunda för där saknas central instans. Man har

en

viss samordning regleringsövervakning och forenklingsarbete en av från Ekonomi- och Justitiedepartementen. Dessutom finns ett Council of State har rådgivande funktion och mycket stark ställning

som en en i Holland. Det är någonting påminner om det svenska lagrådet,

som

det har ett bredare mandat. Det granskar ett bredare spektrum av men

regleringar och framför allt får det också lägga synpunkter på

substansen, inte bara på förenligheten med lagstiftning

annan osv.

När det gäller instrument ligger holländarna långt framme. Man har en lång tradition och det finns ett konsultinstitut arbetar nära

som tillsammans med ekonomidepartementet i Holland heter EIM. De

som har tillsammans utvecklat Business Effect Test där kärnan är ett konkret instrument kallas för MISTRAL. MISTRAL är hand-

som en fast apparat går ut på att granskar de olika uppgiñslämnande

som man krav som myndigheterna har och tar reda hur många olika aktiviteter som ska vidtas för att uppfylla kraven. Man mäter tidsåtgången på varje sådan aktivitet och multiplicerar med timkostnad. På det viset kan

en man då räkna fram en kostnad. Det är någonting arbetar med i

som man Holland, men på selektiv bas. Det finns också ett parallellt Business

en Effect Test, som inte bara värderar kostnadssidan utan också intäktseller fördelssidan. Resultatet presenteras i värdetermer, så det

är en fråga om ett antal gulden.

Vidare finns det också ett "Environment Effect Test är

som mer kvantitativt inriktat. Ofta applicerar man de här två testen parallellt på regleringar.

När det sedan gäller konsultation, ja, låt mig börja förresten med det här stora initiativet som man startade 1995. Det är någonting

som man talar om som Market Functioning, Deregulation and Quality of Legislation. Det är kämfrågoma som vi diskuterar här. Det går under förkortningen MDW i Holland, ett verkligt högproñlprogram

som bygger på de instrument som man har etablerat. Man använder sig alltså av MISTRAL för att samla information. Man har skapat ett nytt stödorgan, en slags helpdesk, med representanter från Justitie-,

Ekonomi- respektive Industridepartementet. De har dessutom till sitt

förfogande ett nätverk av intressenter i privat sektor. De står till tjänst med synpunkter på olika lagförslag och information hur det kan

ger om tänkas verka.

Nu granskas inte alla lagförslag i MDW-operationen. En särskild kommitté bestämmer vilka regler eller lagar som kan tänkas vara särskilt viktiga och så tittar selektivt på dem. Man undviker att drabba

man myndigheter och företag med frågor kring allehanda regleringar utan man fokuserar på det är särskilt viktigt.

som

Det var Holland. Inte någon uttalad high level-support med

men mycket väl utvecklade instrument för den här verksamheten.

Norge Norge är ett annat exempel på ett land där man inte har lagt regelforrnuleringen på en hög politisk nivå. I Norge finns ingen central

instans utan den sköts av fackdepartement. Detta är en uttalad filosofi i Norge. Norrmännen har tendens att gå långt när det gäller en

en satsning i bottom-up-tenner. Man litar till initiativkraft och administrativ kapacitet nere på aktömivå.

Norge tillämpar frivillighetsprincip. Man anser inte att det

en behövs någon central organisation regleringsövervakning och admi-

av nistrativ förenkling. Detta bygger på att man har effektiva instrument att sätta i händerna de här aktörerna och där har man utvecklat en del

saker. Man är väldigt stolt över ett register som man kallar nya Brönnöysundsregistret, förlagt till liten stad Trondheim. Här

en norr om registreras detaljinfonnation om samtliga enkäter som departement och myndigheter begär in från näringsliv och hushåll. Infonnationsplikten begränsas till enheter i statlig sektor. Med hjälp registret kan

av myndigheter kontrollera de uppgifter som de behöver redan finns

om insamlade. Analytiker kan det finns dubbelinsamling. Allmän-

se om heten har möjlighet att konsultera det här registret och peka på överdrifter när det gäller regelinsamling eller onödiga regler. Det är ett instrument just för den här spontana självreglerande processen som man förlitar sig på.

Ett annat instrument tillmäts stor betydelse är ett slags one-

som stop-shop telefon, lokaliserad till Narvik. Där har man samlat

per information allehanda regleringar och tillstånd som behövs. Det är

om alltså lättillgänglig one-stop-shop står till förfogande för både

en som myndigheter och allmänhet.

När det gäller konsultation har Norge ett remissförfarande som man förefaller rätt nöjd med. Norrmännen också att Statens

vara menar Närings- och Distriktsfond är ett viktigt instrument. Det finns en sådan institution i varje län. Det här kallas på engelska för Regional consulting service. Det viktig kontaktpunkt länsnivå mellan

är en den privata sektorn och de lokala myndigheterna. Det anses vara ett viktigt instrument just i konsultation att fånga upp information.

Det finns inget initiativ i Norge för närvarande. Återigen i linje med den grundläggande bottom-up-filosofin. Det är en filosofi som är radikalt annorlunda än den jag talade t.ex. i fallet med Kanada,

som om och jag strax ska komma till när det gäller Storbritannien. Man

som hade under ett antal år någonting som hette Näringslovsutvalget. Det

kommitté med representation från näringslivet som arbetade

var en under fyra, fem år och lade ett stort antal förslag. Men

en som kommittén är nunedlagd.

Bilaga 5 l 17

Storbritannien Låt titta på Storbritannien som sista land i min genomgång. Här har oss vi ett fall med hög politisk profil. En Better Regulation Unit har instiftats ligger i the Cabinet Office. Det är Tony Blairs nya rubrik som på det tidigare Deregulation Unit under den konservativa som var en

regeringen. Det centralt placerad regelrefonneringsenhet nära

är en premiärministern. En satellit till den här enheten finns i varje departe-

ment. I Storbritannien gäller fyra principer för refonneringsarbetet, nämligen: Think small first Inga regler inte kan hanteras av småföretag. - som

Proportionalitet

Fördelarna med regel måste alltid överstiga kostnader- - en måste ta reda att det förhåller sig det sättet. na, man Focus on the goal Klargöra målet och inte reglera om det räcker med att ange målet och sedan lämna aktörerna att själva lösa problemet. 4. Partnership approach En intensiv konsultation med olika inblandade parter. - På instrumentsidan har Storbritannien ett system för Compliance Cost Assessments. Här har relativt lång historia och betydande man en erfarenhet. Det är metodik fungerar relativt väl. Ett inslag är ett en som Small Business Litmus Test. Varje myndighet eller departement som

överväger lag eller reglering måste genomföra ett Compliance

en ny Cost Assessments. Man förvissar sig genom Small Business Litmus Test att lagen kollas mot minst två småföretag och att de klarar att hantera det här. Klarar inte småföretagen att hantera förslaget blir det bakläxa. Det här är obligatoriskt. Utöver de här två kostnadsinriktade instrumenten finns det också ett Risk Assessment Instrument som går ut på att värdera fördelar med reglering, så att man i en cost-benefiten analys sedan kan väga fördelar mot kostnader och komma fram till om regleringen är någonting ska införa eller inte. man När det gäller konsultation har etablerat en Better Regulation man Task Force i Storbritannien i vilken ingår representation från offentlig och privat sektor. Av företrädarna för den privata sektorn ska minst hälften komma från små företag. Den första rapporten från den här arbetsgruppen är beställd till september 1998. En konsultationsannan form är Access Business, slags vidareutveckling den institution en av har i form one-stop-shop. Man går på lokal nivå, etablerar man av ner kontakt med lokala myndigheter och lokala företag för att bedöma

118 Bilaga

lokala regler. Detta är ett komplement till de one-stop-shops som är mer fokuserade på nationell lagstiftning.

När det gäller initiativ så har man nu inlett en kampanj,Process of Regulatory Appraisal. Man ska igenom och värdera existerande regler, intäkter och kostnader med hjälp av de instrument som jag tidigare har nämnt. Det här är en kampanj som har Blairs välsignelse och som drivs med kraft från Better Regulation Unit. Kampanjen startade under 1996. Vi får snart se vad resultatet blir. Det finns också ett annat initiativ som är inriktat mer paper burdens, administrativa bördor. Det går ut att varje år plocka ut en andel av den totala regelmassan. Dessa regler gås sedan igenom med hjälp av en checklista över best-practise, utarbetad av Better Regulation Unit. Man ska se vad man kan rensa bort ur regelmassan, vad som inte fyller kraven.

Det de fyra länderna. Jag ska snabbt gå tillbaka till huvud-

var frågorna som jag nämnde i början och se hur de här olika länderna har agerat.

Sammanfattande synpunkter När det gäller behovet högnivåsupport är det klart att Norge inte

av erkänner något sådant behov. De använder annan filosofi. Kanada,

en Nederländerna och Storbritannien verkar finna högnivåsupport viktigt och det baserar tidigare erfarenheter. Man har hållit med

man regelrefonnering under 1970- och 80-talen också men man är besviken på resultatet. Därför att det krävs hög politisk support och

menar man man arbetar nära premiärministern.

Sedan till frågan om permanent eller ad hoc-organisation. Där kan man konstatera att Kanada och Storbritannien har satsat pennanens. Det har också USA gjort. I USA finns en enhet inom Office of Management and Budget i presidentens exekutiva kontor. Enheten jobbar permanent med de här frågorna. Holland har satsat mera på temporära kampanjer, drivna av ad hoc-grupper. MDW-kampanjen

jag nämnde är ett exempel det. Man kan säga samma sak om som Norge hade sitt Näringslovsutvalg som jobbade under början

som l990-talet.

När det gäller frågan top-down eller bottom-up är det tydligt att

om Storbritannien har satsat på ett top-down initiativ. Initiativ och utförliga direktiv från statschefen viktiga för att processen ska fungera. I

anses Norge har helt motsatt uppfattning med sin satsning på

man en decentraliserad spontan regelforenkling. Kanada och Nederländerna ligger däremellan med sina väl utvecklade instrument för konsultation.

Det finns anledning, eftersom Norge är vårt nära grannland

som satsar på bottom-up, att fråga sig hur långt det bär egentligen Är det

Bilaga 5 119

ett bra val Det kan ha vissa fördelar. Det finns uppenbarligen också vissa svagheter med den metoden. Jag tycker att man kan peka på tre svagheter. Den första svagheten är bygger sin information om om man regleringsmassan på intervjuer och enkäter med företagen så riskerar att missa de dynamiska effekterna, marknadseffekter, konkurrensman effekter, tillväxtinriktade effekter. För det andra innebär frånvaro mer intäkts-/kostnadsanalyser att man kan göra felaktiga prioriteringar. av Man kanske satsar sin uppmärksamhet på det är enkelt att mera som åtgärda än det är viktigt. För det tredje säger en sådan ansats som ingenting regleringsprocessen. Den inte någon bra feedback, om ger inga lärdomar regleringsprocessen. Det kan hända man med om om

hjälp ett sådant här bottom-up-förfarande lyckas få bort 50 regle-

av ringar. Har inte ändrat så dyker de upp snart igen, man man processen har inte neutraliserat de intressegrupper som driver frågorna. På basis det här skulle jag avslutningsvis vilja formulera en fråga. av Vore det i Sverige lämpligt att skapa enhet i Statsrådsberedningen en för att driva de här frågorna, att ta initiativ, samordna, driva på, ge service till myndigheter, medla mellan olika departement och myndigheter, utveckla metoder för analyser och kontrollera att de utvärderingar som görs är av god kvalitet En sådan enhet skulle kräva hög ekonomisk, juridisk och en administrativ kompetens. Några andra tänkbara uppgifter för en sådan

här enhet är att på ett övergripande plan analysera regleringspolitikens

effektivitet och konsistens, fokusera systemet och processen snarare än på enskilda regleringar. Man skulle också kunna sätta upp indikapå regleringskostnademas utveckling för att därigenom också torer kunna den förda politiken några positiva resultat. Det här är se om ger sådant OECD jobbar med, att försöka hitta sätt att fånga upp som utvecklingen med hjälp av indikatorer. En utomordentligt viktig uppgift för sådan här enhet är att annan en fundera det inte finns andra vägar än regleringar att använda sig på om då står inför ett problem. Det kanske är att bättre att använda av man frivilliga uppgörelser, kanske ska använda sig ekonomiska man av instrument skatter. Handel med olika typer utsläppsrätt kan vara som av ett annat exempel. Det finns lång lista olika metoder som man en skulle kunna ha alternativ till regler. Dessutom skulle den här som enheten kunna ägna sig åt information till allmänhet och företag för att skapa support för hög aktivitet när det gäller regelförenkling och en en minskning administrativa bördor. av Det allt jag hade att säga vid det här tillfället. Tack ska ni ha var

120 Bilaga 5

Lennart Ohlsson, ordförande Här får vi tacka allesammans och inte minst jag är mest okunnig,

som Göran, för denna internationella överblick och leder honom tycker

som jag till samma slutsats som Fredrik Sterzel kom med central

om en enhets betydelse på det här området. Jag kommer att släppa David Lawrence men jag vill också nämna att jag ska släppa Fredrik Sterzel.

David Lawrence, BEST -gruppen First I should say how much I welcome the opportunity to be here and the kind invitation from you to attend one of the BEST’s hearings. I’ll be quite quick. does not mean I am not interesting but I think one of the important things from point of view of the BEST Task Force

our to hear from business about what your problems are, what your concerns are.

A couple of comments. But I am not going to get into an argument about whether regulation comes from Brussels or from Stockholm here in Sweden. And I think the reason for that that many small businesses don’t know and they don’t care. What they are concerned about

what the regulation doing and what the compliance costs are going to be, what the administrative burdens are going to be. That the important thing.

What we want to hear I think a little bit more detail like my friend Lennart Palm there talked very briefly about compliance costs. We want to try and establish what the details of these regulations are that are causing burdens for business. And the less we have that kind of information it’s difficult to make the change that we all need.

I was also very intrigued to hear the remark made by the gentleman who I understand works the competition or agency. When he talked about entreprenurship and society’s view about small businesses as suspicions about people wanting tax breaks to set up a business. This I think very much the sort of issue that we are looking at the Commission in terms of encouraging entrepreneurship, encouraging an entrerprise culture, encouraging risk taking and providing the right sort of business environment in which small businesses can operate.

I think this means looking carefully at how regulate and get

very we

the right balance. We talked about, the professor was talking earlier about the amount of regulation. That’s perhaps not the problem, as he I think suggested, it’s what in that regulation. Take for example the United States which probably the country that has been most deregulatory. I think look at the number of regulations there

you are many thousands more there the Unites States than they were ten or

Bilaga 5 121

twenty years ago when they started deregulating. It’s not the number, it’s the regulation itself whether we have got the balance right

or between essential environmental controls or health and safety, which of

all want increase in a complex society, but properly course we an balanced against the costs.

Finally something which I think Göran raised. One of the things that he picked which I think extremely important both national

up governments and also within the European Union this whole business of co-ordination between government departments.

A regulation in Brussels has been adopted by the com-

once mission and passed the member states considered by the council and

it’s environment regulation like improving air quality, there are

an fifteen people sitting round the table like this. Where are they from They all from the ministries of the environment and you don’t

are have co-ordination network in the member states with the

a proper ministry of Economics or with the ministry of Trade or whatever somebody looking at the overall co-ordination. You just get an environmental input into that discussion. What need a balanced

we input into that discussion with the views of businesses to what the compliance costs would be. So I think that it’s a very important aspect

need to take account of. That’s quite enough for now. Thank we me

much. you very

Lennart Ohlsson, ordförande We also have Kathy Vanhoome here who has promised to talk a little bit about the experience in Belgium.

Kathy Vanhoome, BEST -gruppen In Belgium don’t have simplification history. The initiatives the

we Belgian government has made dates from 1993 so it’s very recent. I will give brief of what did before the recent initiative

a summary we and what we are planning to do now.

In 1993 the former minister of small and medium enterprises created

simplification project that called audit form. A team of people a was working at the various ministries put together to find out how

was

and what kind of forms existed to be filled out by the SME:s. many After year’s work the team published report which they described

a a 1 281 different forms. Although everybody shocked by this huge

was number and mentioned in every political speech nothing was

was done about simplification. Everybody was convinced that something had to be done but nobody took initiative. The people that worked

any

the project they returned to their administrations and they kept on on

122 Bilaga 5

using the same kinds of forms as before because there really

was no political commitment to change anything.

After the elections 1995 government installed and

a new was the state of the Union the Prime Minister announced that administrative simplification for small businesses would be of the top priorities

one during his legislation. In 1997 the Minister of small and medium enterprises worked out a new programme order to simplify administrative procedures. This has been recently proofed by the

programme parliament and based three pillars. The first pillar to improve

on the interface between SME:s, especially starters, and the government administration. We are doing that because today information about government aid and legislation complicated and difficult to

very very have access to. Let me give you an example.

There are 26 different possibilities to obtain government aid for employment for hiring employees. The amount of the aid the type of

or the aid depends on numerous factors, depends the size of

on your company, depends on which person you are going to hire, depends on you are employing an unemployed person and how long that person has been unemployed. It’s really very, complicated.

very

To solve this problem would like to create kind of virtual

we a office. This office will be created to provide direct and tailor-made information to SME:s and to select the most advantageous solution for them. For example in the case of hiring employees the SME will have to answer a few questions, for example how many people he employs, what kind of people he looking for, and few of those detailed

a more questions. Then he will get the various possibilities to employ somebody and to get government aid for this. will be tailor-made inforrnation, not general information, but information this enterprise needs. This virtual office will be with the collaboration of business

set up organisations and we will also create a network of business service centers as Canada.

The second pillar to create a simplification office under the authority of the prime minister. I told you that 1993 the simplification project failed because there was no political commitment to create this simplification office under the authority of the prime minister. We think that the political commitment will be there this time. What this simplification office going to do: both business organisations and public servants will be joined a committee where suggestions to simplification will be put forward and will be discussed. The simplification unit going to promote a survey and co-ordinate all the simplification projects that will be set up in the ministries. Every

Bilaga 5 123 v

ministry will have to look at its own regulation and to have contacts with other ministries order to simplify their procedures. The last pillar to create a new instrument that will enable us to avoid useless administrative burdens for SME:s. When a minister more creates law regulation the minister of small and medium a new or enterprises ask that that minister makes an analysis of the impact can the enterprises. How businesses are concerned How many on many hours does take to fill out the form This simplification office then will evaluate this analysis and make suggestion for can approve a change recommend not to ahead with the proposal of a law. For or go instance because there already another law dealing with the same issue that imposes the same rules. These three instruments are a or law that recently approved of the parliament and we are new was

going to implement right now. I hope we will succeed simplifying

administrative procedures and make things little bit easier for SME:s. a

Lennart Ohlsson, ordförande Thank for this input to the Swedish discussion here and you complements what Göran and Fredrik and others have been discussing

which are basically two issues: How to scrap unnecessary or wrong regulation that have instituted the past and how to build up a we system for not overburdening the future with new regulation. If you can please keep to those two topics in the half hour we have at our disposal.

Jörgen Holgersson, generaldirektör Konkurrensverket Om jag får ta mig myndighetskappan igen och tacka Göran Nonnann för den här introduktionen också ställa en fråga som rör men regleringar på det kommunala fältet. Vi i vår verksamhet att mycket stor del av problemen ser en just i kommunala regleringar och har vi uppehållit oss vid genereras nu den statliga sidan och det är ett ämne i och för sig. Kan du säga hur har löst det i andra länder Eller är Sverige också den punkten man så annorlunda att myndighetsregleringar ifrån kommunal och landstingskommunal sida inte är dignitet här Jag kan peka av samma som på sådana företeelser PBL och annat har väldigt stort inflysom som tande små företags möjligheter till etablering.

Lennart Ohlsson, ordförande Tack så mycket. Förslagen bör då även riktas till BEST:s arbete när det gäller systemforändringar. Jan Krylbom har hämäst begärt ordet.

124 Bilaga 5

Jan Krylborn, Småföretagsdelegationen

Göran tog i sin föredragning upp Kanada. Kanada tittar vi från Småföretagsdelegationen speciellt på. Det är ett mycket intressant land i många avseenden och har många likheter med Sverige och många positiva initiativ som vi kan ta efter. Det finns också en mycket väsentlig skillnad, det är att en mindre mängd är federala lagar och större

en mängd är delstatslagar. I praktiken kan det innebära att om jag driver ett företag inom en viss bransch så kan jag ha delvis olika regler beroende i vilken delstat jag arbetar. Här är vi ganska lyckligt lottade i detta lilla land genom att vi har lagar som gäller i hela landet.

En annan del som vi har berört under dagen ramlagar som

- uppenbart har vissa fördelar på det sättet att när t.ex. den tekniska utvecklingen förändrar förutsättningarna så behöver vi inte göra nya lagar, det går att anpassa sig inom ramlagarna. Jag vill påstå att det ur den enskilde företagarens synvinkel också har svagheter. Den enskilde småföretagaren vill gärna ha besked, veta konkret, vilket är rätt och vilket är fel. I det avseendet är företagaren med ramlagar

mera utlämnad åt den lokala eller regionala myndigheten. Företaget kan bli utsatt för olika tolkningar, personfrågor som slår igenom i den praktiska utövningen. Som företagare orkar man inte hålla att bråka om detta. I praktiken jobbar man lite olika mellan olika kommuner.

Ytterligare en fråga som Jörgen var inne tidigare är det här med attityden. Huvuddelen av den lagstiftning vi i dag lever med i Sverige som är riktad mot företag är baserad de stora företagen och deras förutsättningar. Jag kan nämna LAS och MBL som riktigt tydliga exempel. I den mån reglerna är specifika för de mindre företagen, vi kan ta fåmansföretagsbeskattningen som exempel, då är de präglade också av en annan attityd, att det här är ett gäng ñfflare.

Det här går igen i mycket lagstiftning att när man bygger upp lagen så gör man det med utgångspunkten av att hur ska vi täppa till så att man inte gör några otillbörliga utnyttjanden av lagstiftningen. Det leder i sin tur till att vi får en mycket komplicerad, detaljerad lagstiftning som är svår att hantera för den stora mängden företag och den lilla procent som är fifflare struntar i den. Vi måste ha utgångspunkten att det är justa företag och sedan får vi i stället hitta metoder att klämma till dem som är fifflare. Vi delar uppfattningen att fifflama ska ha en tryckare.

Slutligen har vi också flera gånger här varit inne tillgängligheten av den lagstiftning som de facto finns. När vi jobbar specifikt med det inom Småföretagsdelegationen så har vi tittat på det i ett antal län och ett antal kommuner. Då har vi funnit att närheten har en väldigt stor betydelse. Där kommer vi att se en komplikation, nämligen bredden

Bilaga 125

kontra djupet. Inom många områden är det helt klart så att närheten är viktigare än djupet i kunskapen. På ett och annat område kan det vara så att det här blir konflikt: Hur ska vi komma tillräckligt nära de

en enskilda företagen för att ge ett konkret ja- eller nejsvar Ett snabbt besked, det är vad de är ute efter. Ju längre ut man kommer ifrån den

har formulerat regelverket, den har djupet i kunskapen, som som svårare blir det här. Skatteområdet är ett ypperligt exempel.

Lennart Ohlsson, ordförande Tack. Jag har Leif Lindmark från Internationella handelshögskolan i

nu Jönköping. Därefter Fredrik Sterzel och Lennart Palm.

Leif Lindmark, professor Internationella Handelshögskolan, Jönköping Först kommentar: jag vill understryka det Jan Krylbom säger här om

en attityder. Jag är chef för Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Man tänker sig sällan att myndighetssidan eller departement verkligen vill åstadkomma någonting positivt. Att är drivna av en vilja att kanske bli bäst inom vårt område. I stället är det ett antal regler och olika mål egentligen är oförenliga vi ska uppnå. Detta tror jag

som som går igen på många områden när det gäller småforetagen.

Det intressant presentation Göran gjorde. Han redo-

var en som visade ett antal olika modeller, att uppenbarligen kan till väga

man på litet olika sätt och att det pågår många intressanta experiment området hur ska kunna komma tillrätta med de problem vi

man som diskuterar. Vad jag undrar över är: Vad är det fungerat bra Vad

som inom modellen har fungerat bra, vad har fungerat mindre bra Detta skulle man då kunna basera en modell for Sverige på.

Fredrik Sterzel, professor Jag fastnade särskilt för vad sades Norge. Jag tänkte genast

som om tillbaka likheter och skillnader mellan Norge och Sverige och noterade då tre saker att komma ihåg:

Norge hade för fem år sedan bred utredning om hela sitt

en

regelsystem. Det visar sig där att Norge har ungefär 4 000 före-

skrifter. Vi har 9000, än dubbelt så mycket. Sverige är

mer

dubbelt så långt hunnet ifråga om regleringar.

Systemskillnader: Vi har självständiga verk. De har minister-

styrelse. De skiljer inte mellan olika typer föreskrifter, har

av

bara ett begrepp föreskrifter, 4 000. Vi får skilja mellan två rege-

ringsförordningar och sju myndighetsföreskrifter. Det blir helt

126 Bilaga 5

enkelt mera regler med det svenska systemet. Det kan också

vara

naturligt med bottom-up-approach för Norge, har sitt system

som

uppifrån och ned.

Det kommunala: Sverige och Norge har båda satsat mycket på

decentralisering, att lägga besluten ute lokalt. Såvitt jag vet har

Norge inte genomfört sådan kommunindelningsreform

en som

vår senaste som i praktiken slog ihjäl den normala demokratin.

Nu har vi stora administrativa apparater sköter lokal

som

regelgivning i Sverige. Jag tror inte det förekommer i Norge. Jag

tror att det här ligger en djupare skillnad. Det svenska systemet, är det bra eller inte Där måste på två

man vara olika plan. Då det gäller systemet sett från statsmaktens nivå är jag mycket kritisk mot riksdagens sätt att bara avhända sig makt, både när det gäller lagstiftning och budget. Det är så väldigt praktiskt att överlåta de enskilda detaljerna till regeringen och till olika myndigheter. Ännu på 1980-talet gnällde konstitutionsutskottet det inte

om att var bra att riksdagen lämnade ifrån sig befogenheten. Här ligger ett starkt argument för att just i Sverige inte gå in på den norska modellen utan tvinga fram regelreformering top-down.

Avreglering genom nya regler, paradox men en realitet. Vi har

pratat mycket om United Kingdom. Just där finns det statistik som visar att reglerna sex- eller sjudubblades under Thatchers tid. Fenomen: Avreglering genom nya regler. Detta är inte Sveriges problematik.

Lennart Palm, regelförenklingsexpert SAF

Småföretagsdelegationen har föredömligt skickat ut frågorna på remiss till organisationer och andra. Vi på SAF har jobbat med det här en längre tid och har också ett färdigt förslag om hur vi tycker att den här regelrefonneringsprocessen bör organiseras. Det baserar sig naturligtvis också på utländska erfarenheter. Det är dumt att inte på

ta vara dem eftersom de faktiskt varit i praktisk användning ett tag, både misstag och det som varit bra.

Man kan säga att alla skäller riksdagen. Jag tycker det är intressant att se att i Holland tog man i Parlamentet nyligen ett beslut: Man sa förutom de 10 procents minskning de administrativa kost-

av naderna för företagen ålägger regeringen att till så att

man nu se ytterligare 25 procent försvinner. Det är inte bara frågan om antalet regler, det är också frågan om det rent praktiska och kostnaderna. Det viktigaste är att den här utformas så att näringslivets kost-

processen nader verkligen blir beaktade. Det förutsätter bättre problem- och konsekvensanalyser.

Bilaga 5 127

En slagkraftig organisation behövs för regelreformering. Här tycker jag att det är mycket viktigt att tänker tanken ut: Här ska inte bara man klaras riksdagens roll, inte bara regeringens roll. Den viktiga delen av är egentligen myndigheterna. Det behövs oerhört stark uppstart, det en betyder att det måste finnas stark organisation. Med tanke vår en departementsstruktur och självständiga myndigheter, så måste den ligga i Statsrådsberedningen. Det finns ingen annanstans. Möjligtvis skulle kunna tänka sig placering i ñnansen, beroende det tryck man en fmansen kan utöva mot andra departement. Det är också viktigt att vi kommer fram i PKA, och det ligger på varje departement. Varje departementschef ska sätta sig i pant att kostnadsanalysen är OK. Detta ska inte den här i Statsrådsberedningen göra utan gruppen kostnadsanalysen ligger kvar på respektive myndighet och departement. Det är naturligt eftersom utredningar och direktiv skrivs på de enskilda departementen. När kommer till kostnadsfrågan så ska regel aldrig få man en ny kosta än vad angetts och lagts fast i förväg. När förslaget går mer som till riksdagen, då måste även här titta vad det här kommer upp man att kosta. Sedan skickar beslut för genomförande hela vägen man tillbaks till myndigheterna. Då är det viktigt att även myndigheterna kommer att göra PKA. Här kommer föreskrifterna igen. Det här kommer att kosta är det så att vi vill ha ett bättre pengar, system, då får helt enkelt riksdag och regering anslå mer pengar. I det långa loppet finns det bara vinnare här: företag, konsumenter och med mindre byråkrati och administration. Rätt hanterat så är det staten här fantastisk och stimulerande uppgift jag önskar alla lycka till en som med.

Staflan Sandström, departementsråd Närings- och

handelsdepartementet Det finns anledning att understryka hur oerhört angeläget det är med ordentliga konsekvensanalyser både när det gäller befintliga och blivande regelsystem. Jag skulle vilja göra några korta reflexioner i anslutning till Görans anförande. Du slutade med att tona upp bottomup-tekniken och nämnde riskerade att missa de dynamiska att man effekterna. Man ska inte ha ett system för regelgranskning där man gör sig beroende att marknaden slår larm. Det fordras fortgående och av en systematisk granskning från the top. Men det finns också allt fog att stryka under att det är mycket viktigt i konsekvensanalysarbete att ta in signaler från marknaden, särskilt från de små och medelstora företagen. De små och medelstora företagen är alldeles utmärkta att beskriva hur de kan komma i kläm i offentliga regelsystem, komma på efter-

128 Bilaga 5

kälken mot stora resursstarka företag och bli lidande själva hante-

av ringen. Jag tror att man ska vara väldigt nogsam med att låta signaler tas fram i båda riktningama.

Den samhällsekonomiska analysen av hur småföretagen kommer i kläm behöver inte småföretagen göra själva. Beskriver de effekterna

för deras handlingskraft och handlingsmöjligheter på marknadsplatsen

så är det en ovärderlig information. Det är väldigt ofta som de konkurrensvårdande myndigheterna gör den här typen av analyser, inte minst i remissammanhang. Konkurrensverket har särskild kompetens för att lyfta fram den här typen av effekter men den behöver förmeras också med direktinformation från småföretagen själva.

Gösta Ihrfeldt, hovrättsassessor Arbetsmarknadsdepartementet Jag heter Gösta Ihrfeldt och jobbar på Arbetsmarknadsdepartementet. Jag har inte varit med hela dagen. Jag tycker att vi har en del erfarenheter från vårt departement när det gäller genomgången av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det finns en flora av sådana åtgärder och för varje åtgärd är det olika förutsättningar. Det finns åtgärder som ger

stöd till arbetstagaren som går in i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Den erfarenhet jag har är att det här finns mycket litet utrymme för rena regelförenklingar. Man kommer genast över på frågan om det innebär några materiella förändringar. Då är nästa steg att man går till Finansdepartementet, för oftast medför det här kostnadsökningar. Mycket litet av det som finns i förordningar är rena tillfälligheter En annan synpunkt är att det kan finnas ett intresse att ha dessa olika varianter från politisk sida. Man vill kunna marknadsföra en ny åtgärd eller ett nytt stöd Detta medför naturligtvis en del kanske onödigt krångel, men det är politiskt motiverat. Den erfarenheten harjag i alla fall.

Nils Rydén, verkst. direktör Näringslivets Nämnd för Regelgranskning Jag skulle vilja påminna för det första om att näringslivet å sin sida har satsat väldigt mycket på konsekvensanalyser. Vi vill jobba aktivt med de här frågorna i en dialog med de norrngivande myndigheterna.

Vi har under det senaste året, jag sitter just nu och gör verksamhetsberättelsen, haft sådana kontakter med över 60 myndigheter och tittat på inte mindre än mellan 450 och 500 ärenden av det här slaget. Man kan utan vidare säga att vi i väldigt många sammanhang har haft möjligheter att ändra på de förslag till regler som vi fått granska. Låt vara att vi inte i särskilt många fall kan säga att vi har varit i den situationen att vi har kunnat förmå myndigheten att helt avstå ifrån

Bilaga 5 129

regler. Det är å andra sidan väldigt svårt att veta hur många sådana fall som faktiskt kan finnas. I dag gör man konsekvensutredningama mera med utgångspunkten att vill beräkna konsekvenserna ett förslag som man redan har man av bestämt sig för att genomföra. Man tvingas göra konsekvensen utredning på redan har bestämt sig för Det måste naturligtvis det man så att ett tidigt stadium, i dialog med näringslivet, får vara man en alternativ i problemanalysen så verkligen har olika alterupp att man nativ att ta ställning till. Här är det väldigt intressant att understryka att näringslivet, och särskilt då småföretagen, får ett gemensamt intresse med de normgivande myndigheterna att få tag i dem som kommer att bedra systemet. Låt mig sist säga att jag tycker att jag någonting positivt i attityser den och sättet att arbeta med myndigheterna. Det finns många av de stora myndigheterna, där är väldigt intresserad av att hitta former man gör att de seriösa företagen inte ska träffas av reglerna. Man måste som sluta skjuta med hagelbössa och i stället skjuta med gevär, precis där det ska träffa. Det stora problemet är emellertid de regleringsförslag som kommer i kommittéverksamheten och i departementens utredningsupp egen verksamhet. Utredningen heter Koncembeskattningsfrâgor för som ideella föreningar och stiftelser innehåller en hel del intressant. I kapitel 7 Offentliga finansiella effekter, som man är skyldig utreda, står det: effekten förslagen går för närvarande inte att beräkna. Det är av

den konsekvensutredning som man har gjort

Göran Normann, fiLdr Ja, jag ska fatta mig kort. Jag ska bara fånga några frågor som har upp ställts till mig. Jörgen Holgersson och Jan Krylbom tog upp frågan om kommunala regleringar. Det är ett mycket viktigt och svårt problem. I min genomgång tycker jag ändå att jag pekade att man är medveten den här problematiken. Intressant är t.ex. att i MDW-kampanjen om håller på med i Holland, där har alltså ett särskilt som man man för att i samarbete med kommun- och landstingsförbund arrangemang fånga upp regler på lokal nivå. Interaktionen mellan centrala och lokala nivåer är ett speciellt problem. Intressant är i mina diskussioner med norrmännen att de tillmäter Brönnöysundsregistret väldigt stor betydelse för sin en framtida regelhantering, här är det bara statliga regleringar som men registreras, ingenting från kommunal nivå. Även Access Business i Storbritannien satsning för att var en komma ned på lokal nivå för att fånga upp lokala regleringar så att

130 Bilaga 5

företagen ska bli informerade detta. När det gäller om det finns

om några utvärderingar de olika modellerna för regelreformering är det

av lite öm punkt. Jag tycker att om man ska peka någonting så

grann en är det just OECD-rapporten om Regulatory Reform. Det är två tjocka volymer diskuterar den här problematiken. OECD har nu bestämt

som sig för att sätta för Regulatory Quality Reviews, där man

upp processen analyserar regelsystemet i några länder och utsätter det för en detaljerad granskning typ Country Surveys när det gäller den

av samma som ekonomiska politiken. Där kommer institution för värdering och för

en hårdgranskning olika system, som jag hoppas ska bli verkningsfull.

av

Konsekvensanalyser har nämnts många gånger. Tydligen är det så att det här inte fungerar så väldigt bra i Sverige för närvarande. Det finns faktiskt hel del att lära utomlands. Det finns tre länder,

en Kanada, Nederländerna och Storbritannien, och dessutom USA, som har jobbat länge med de här problemen. Det finns alltså instrument,

kan sätta någon kanske konsult på att titta på de här man - en problemen och försöka bedöma vad skulle kunna vara användbart

som i Sverige.

Sedan skulle jag vilja komma tillbaks till vad professor Sterzel nämnde Norge. Norge är speciellt. Norge har valt en annan väg,

om bottom-up-vägen Då säger professor Sterzel att det är inte så konstigt för att Norge har ett ministerstyre. Men det är den dominerande administrationsformen i OECD-världen. Sverige är

ganska unikt med sin myndighetsorganisation.

Top-down, bottom-up, det är inte frågan om ett antingen-eller utan

Staffan Sandström det är naturligtvis balans mellan de här som sa, en två. Man behöver ha företagens och företagsamhetens erfarenheter av olika regleringssystem, så det är viktig länk, likaväl som man

en behöver analysera frågeställningen på hög nivå. Under min tid OECD tog jag initiativet till den Business Survey som nu går ut till ett antal länder och till ett antal företag för att just fånga upp synpunkter i

internationellt koordinerad ansats administrativa bördor och en om effekter av regleringar.

Lennart Ohlsson, ordförande Tack så mycket. Då ska jag hålla mig extremt kort till att göra en enda poäng. Det förefaller mig det inte har varit någon brist på

som om ambitioner när det gäller att avreglera i den här gruppen. Däremot saknar jag lite ambitionen i vilket tids- och samhällssammanhang vi bör sätta avregleringama. Det har naturligtvis att göra med att vi i dag lever i tid med mycket kompetenta, kunniga, kreativa människor.

en mer Sådana människor vill inte låta sig regleras och styras på samma sätt

Bilaga5 131

som vi förr var vana vid. Där, menar jag, ligger en princip på lut vi

som borde kunna använda oss av.

Den andra principen vi kan använda oss av är beslutsstabilisatorer, att hjälpa människor att fatta beslut som är bra for helheten i svensk ekonomi och svenskt samhälle. Sådana beslutsstabilisatorer kan mycket väl användas två stora avregleringsområden nämligen skatteområdet och arbetsrättsområdet. Det är inte säkert att man når ända fram,

men det är i varje fall ett sätt att undersöka om man inte kan ta ett bredare grepp. Jag tror dessutom att det skulle ligga väldigt nära det svenska system som vi i dag har och därför skulle det förstärka vår möjlighet som nation att få en väl fungerande ekonomi och demokrati.

Tack till allesammans och sista ordet går till Camille Forslund.

Camille Forslund, Småföretagsdelegationen Jag vill tacka å delegationens vägnar och å BEST:s vägnar alla

som kom i dag. Vi är väldigt glada att så många kom. Jag tackar för alla kloka ord. Det är två personer jag hade velat höra ifrån som sitter här. Vi har faktiskt en expolitiker med oss, Marie Engström, och också från facket Stig Carlsson, tyvärr det fanns inte tid med det men jag

men hoppas att ni kommer till delegationen med era synpunkter.

Två saker som vi är helt överens vi måste hitta ett system för att

om: jobba med regelförenkling och vi måste ändra attityder till småföretagen för att de här systemen ska vara gångbara.

Med de orden tackar jag för i dag. Korn gärna igen till oss med era synpunkter om ni inte har fått utrymme för dem i dag.

Tack och hej

132 Bilaga 5

Deltagare i seminarium om regelsystem

den 3 februari 1998 kl. 09.00-12.30 i

tisdagen St. Tigern, Närings- och handelsdepartementet

Medverkande Forslund Camille Småföretagsdelegationen Normann Göran Konsult, f.d. OECD Ohlsson Lennart Företagarnas Riksorganisation Sterzel Fredrik Professor, Uppsala universitet

Myndigheter

Remaeus Bertil Arbetarskyddsstyrelsen

Lindmark Leif Int. Handelshögskolan Jönköping Holgersson Jörgen Konkurrensverket Sundborn Per-Ame Konkurrensverket Kardell Arne Livsmedelsverket Ström Monica Nutek Grohman Hans Riksrevisionsverket Markstedt Lars Riksrevisionsverket

Organisationer Zetterström Stefan Företagarna Stenlund Anders Industriförbundet Carlsson Stig LO Brydolf-Berg Alf Näringslivets Nämnd för Regelgranskning Hultkvist Anders Näringslivets Nämnd för Regelgranskning Rydén Nils Näringslivets Nämnd för Regelgranskning Palm Lennart SAF Hedström Jens SAF Garay Rodrigo Svensk Handel Sverdemo Allander Anna Svensk Industriforening Engberg Hans TCO

Regeringskansliet

Ihrfeldt Gösta Arbetsmarknadsdepartementet Söderström Lars Finansdepartementet Mattsson Dag Justitiedepartementet Sundberg Per Justitiedepartementet Aldestam Mona Närings- och handelsdepartementet

Bilaga 5 133

Brunstedt Nina Närings- och handelsdepartementet Frithiofson Ola Närings- och handelsdepartementet Karin Larsson Närings- och handelsdepartementet Silbermann Herbert Närings- och handelsdepartementet

Riksdagen Ericsson Kjell C Engström Marie V

Journalister Tillberg Åsa DI Willebrand Peter Företagaren Magnusson Gunda Magma Media Mattisson Karin Magma Media

Utländska gäster

Ms. Kathy Vanhoome Belgien Mr. David Lawrence Belgien

Småföretagsdelegationen Erlandsson Gunnar Ledamot Krylbom Jan Ledamot Mohme Gunnel Ledamot Sandström Staffan Expert Zackari Charlotte Expert

Hammarström Martin Bitr. sekreterare Jansson Björn Huvudsekreterare Noreland Lena Sekreteraren Sjögren Sven Sekreterare Svensson Kerstin Assistent

6 Bilaga

Inkomna förslag om regelförenklings-

system

Näringslivets organisationer

Näringslivets Nämnd för Regelgranskning

med instämmande från Företagarnas Riksorganisation, Industriförbundet och Svensk Handel

0 Svensk Industriförening 0 Svenska Arbetsgivareföreningen

Myndigheter

0 Arbetarskyddsstyrelsen 0 Kommerskollegium 0 Konkurrensverket 0 Konsumentverket 0 NUTEK 0 Riksrevisionsverket

NÄRINGSLIVETS NÄMND

m FOR REGELGRANSKNING

980304 Dnr 98/43

EN NY BEREDNINGSPROCESS FÖR FÖRETAGSREGLER

PM

rörande Småföretagsdelegationens Förslag till regeringen om hur företagsregler skall beredas för att bli enklare att tillämpa för de små företagen.

Småföretagsdelegationen dir 1996:70 har till uttrycklig uppgift att ta fram förslag i syñe att förbättra tillväxtförutsättningama för småföretag. I direktiven till delegationen slår regeringen fast att det fordras ökad tillväxt i näringslivet

en för att ta Sverige ur sysselsättningskrisen. Som NNR understrukit i sitt svar 1997-08-12 Småföretagsdelegationens tidigare s.k upprop blir inga förslag framgångsrika utan stark förankring hos dem har det politiska ansvaret i

som beslutsprocessen. All tidigare erfarenhet tyder att den politiska viljan är avgörande för framgång. I Storbritannien och Holland har detta tagit sig uttryck i regeringschefens engagemang, auttryckt i själva regeringsförklaringen.

Regeringens normgivning

EU rekommenderar medlemsländerna att ordna en särskild organisatorisk enhet specific government department unit‘ med uppgift att till att särskild

or se hänsyn tas till små och medelstora företags förutsättningar när nya regler utformas. Betydelsen av Think Small First och Business Impact Assessment" dvs problem- och konsekvensanalyser PKA med svensk terminologi understryks i rekommendationen liksom värdet av nära och tidiga kontakter med näringslivet i regelgivningsprocessen.

Enligt NNR:s mening bör en särskild enhet inrättas även i Sverige. Hur denna skall inordnas i den svenska förvaltningsmodellen är en knepig fråga. Dess ställning måste därför noga övervägas. Vissa kan nog tänka sig att enheten ges en fristående ställning, t ex som ett stabsorgan till Regeringen jfr Statskontoret eller Riksrevisionsverket eller som ett ekonomiskt råd jfr lagrådet.

1Commission Recommendation C971 161 final 22 april 1997

Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: 30 sTocK%t3L°iW°° Blasieholmsgatan 4A 90 08-762 70 95 info@nnr.se 103 08-762 70

2 6

Enligt NNR:s mening måste emellertid enheten en central ställning i det direkta utövandet regeringspolitiken. Ju närmare knytning till

av statsrådsberedningen SB som enheten får, desto större är möjligheterna till god effekt av insatserna. Det verkar vara en utbredd uppfattning, inte bara inom näringslivet, att det behövs bättre problem- och konsekvensanalyser i regeringens propositioner och annat beslutsunderlag som framställs i departementen. Om dessabeslutsunderlag förbättras med avseende problem

och konsekvensanalyser kommer också myndigheternas arbete med sådana frågor att stimuleras och underlättas.

NNR att planer regelförändringar och större reformer som påverkar

menar företagens verksamhet så tidigt som möjligt skall "anmälas" till enheten, t ex i samband med att kommittédirektiv skrivs eller utredningsuppdrag sätts igång inom departementen. Enheten skall bedöma förslaget kan ha effekter for

om näringslivet jfr Holland varför samråd med näringslivet förutsätts bli nödvändigt redan detta tidiga stadium. Om svaret är har proceduren för PKA startats. Bedömningen ha sanktionerats regeringen då denna

anses av beslutar direktiv för utredning. Detta får i sin tur betydelse för hela den

en fortsatta hanteringen, d PKA skall då göras enligt en fastställd ordning,

v s varom mera i det följande.

Varje PKA skall, där det bedöms rimligt, innehålla ett småföretagstest och det bör Småföretagsdelegationens .viktigaste arbetsuppgifter att föreslå

vara en av hur ett sådant test bör seut i en svensk version. Småföretagstestet bör genomföras hos ett antal utvalda småföretag i omfattning som får avgöras i

en varje enskilt fall. Det skall finnas möjlighet att betona att vissa i småföretagstestet ingående komponenter är särskilt viktigaför näringslivet i ett visst refonnarbete. Denna prioritering bör framgå i utredningsdirektiven. Bedömningen kan också leda till att man avstår från att göra PKA därför att detta onödigt. Enheten måste också ha ett ord med i laget när experter och

anses sekretariat skall förordnas, a måste hänsyn tas till behovet av sakkunskap när det gäller att genomföra en beslutad PKA. Det behövs t.ex ett sekretariat med ekonomisk kompetens. På varje departement skall ñnnas en arbetsgrupp som arbetar med PKA-frågor i ett företagsperspektiv och som är en naturlig kontaktpunkt for enheten i regeringskansliet.

En viktig roll för enheten skall såledesvara att setill att en PKA genomförs av dem arbetar med förslagen till regler. Enheten bör också begäran ha

som nya möjlighet att lämpligt sätt biträda de kommittéer och departementstjänstemän

arbetar med ett aktuellt reformförslag. Konsultinsatser kommer i många fall som säkert att bli nödvändiga. Även här förutsätts nära samråd med de berörda inom näringslivet t ex genom NNR.

Både positiva och negativa effekter skall redovisas i PKA. Den genomförs enligt

fastställd struktur BIT; BET; Think small first o.s.v. men enligt svensk en version. Den kan behöva genomföras i flera steg där utfallet föranleder nya överväganden om hur de aktuella reglerna skall utformas för att bli hanterbara for företagen.

1DN97096,doc

3 6

I den engelska modellen skall rninistem sign blood att han är beredd att genomföra reformen, med PKA som en viktig del i beslutsunderlaget. I Holland har justitieministem med stöd regeringsförklaringen tilldelats form vetorätt,

av en av d.v.s. en möjlighet att avstå från att släppa fram reforrnförslag som inte uppfyller kraven. Det är viktigt att PKA tar formen ett fristående dokument

av som överlämnas till ansvarig minister. Av PKA-dokumentet bör givetvis sambandet mellan analysresultatet och det frarnlagda förslaget framgå. Enligt NNR:s uppfattning bör PKA sändas remiss, separat eller tillsammans med reforrnförslaget.

Om det vid enhetens granskning av PKA, eventuellt med beaktande av rernissinstansemas synpunkter, visar sig att PKA har stora brister bör enheten kunna kräva förbättringar. Om genomförandet av förslaget leder till mycket stora ekonomiska konsekvenser för de berörda måste enheten uppmärksamma regeringen särskilt dessaförhållanden. Enligt NNRzs mening bör enheten också kunna ansvara för att den nödvändiga metodutvecklingen inom området kommer till stånd, set om weighing unequal values sid 7 i den

ex up holländska promemorian "The Dutch approach: and stick Även i detta

carrot arbete kan NNR delta lämpligt sätt.

Enligt EU:s ovan nämnda rekommendation skall medlemsstaterna svara för att god information och utbildning ges till tjänstemännen i förvaltningen i syfte att åstadkomma en "service oriented attitude towards business". NNR att

- menar enheten bör ges ansvaret för att åtgärder vidtas även detta område. Det framstår också som naturligt att enheten tar fram underlaget till den årliga rapport som regeringen enligt rekommendationen skall lämna till EU om vad som gjorts nationell nivå vad gäller regelreforrnering.

Enligt NNRzs mening är det naturligt att tänka sig att enhetens behov av resurser tillgodoses genom att kompetent expertis i första hand hämtas från Näringsdepartementet, Finansdepartementet, Nutek, Konkurrensverket, Riksrevisionsverket och Statskontoret.

Myndigheternas normgivning

En naturlig utgångspunkt för myndigheternas PKA när det gäller föreskrifter är den PKA högre nivå som redan tidigare granskats av enheten i statsrådsberedningen.

Någon regelgivning genom fristående ämbetsverk förekommer normalt inte i övriga EU-länder möjligen med undantag för Finland. I EU:s utredningsarbete och ovan nämnda rekommendation har denna företeelse således inte alls behandlats. Myndigheternas regelgivning är i det svenska systemet mycket omfattande 7000 föreskrifter och allmänna råd. PKA detta område är för närvarande ett förstahandsintresse for NNR, som nu har snart tre års erfarenhet av att granska myndigheternas konsekvensutredningar.

Paper for the "Quality of European an National Legislation and the internal Market" conference, Haag 22-25 April 1997.

1DN97096.doc

4 6

Riksrevisionsverket har enligt verksförordningen 1995: 1322 en viktig roll när det gäller granskning och rådgivning beträffande myndigheternas normgivning 27 § VF. Utredningsarbete pågår f.n rörande RRV:s framtid. RRV bryts troligen upp i två organisationer. Kvar i det gamla RRV blir den renodlade revisionsverksamheten. RRV:s nuvarande ansvar for PKA-frågoma enligt verksförordningen ryms troligen inte inom den organisationen. Den nya, ur RRV utbrutna, organisationen kommer huvudsakligen att sysslamed systern S statliga redovisningssystemet och därtill hörande ekonomiadministrativa uppgifter. Inte heller inom denna myndighet verkar arbetsuppgiftema rörande konsekvensutredningar ha någon plats. En särskild kommitté "Bildandet av en ny ekonomistyrningsmyndighet Dir 1997: 122, arbetar med organisationsfrågorna.

25 års erfarenheter av RRV-insatser detta område är inte uppmuntrande. Om inte NNR haft tummen i ögat de nonngivande myndigheterna under senare skulle antagligen hela systemet med PKA ha eroderat och allt skulle havarit tillbaka i det bedrövliga läge som rådde under den s.k. begränsningsförordningens dagar.

Erfarenheterna från att låta RRV granska andra fristående myndigheters nonngivning är entydig. Det fungerar inte Myndigheterna måste hantera sin

normgivning helt eget På samma sätt somi departementen bör egen ansvar. det emellertid ñnnas en tjänsteman inom varje myndighets ledning som är ansvarig för att regelreforrneringen också sker från ett företagsperspektiv och att PKA -arbetet har hög kvalitet, t.ex generaldirektörens ställföreträdare, överdirektören eller verksjuristen. Helst bör arbetet i myndigheten bedrivas i en forrnaliserad arbetsgrupp.

Som ovan nämnts är det viktigt att allt författningsarbete hos myndigheterna seriöst inleds med att bereda frågorna om föreskrifter verkligen behövs jfr vad

för närvarande sägs problemanalysen enligt 27 § p l verksförordningen som om liksom vilka konsekvenser olika alternativa utforrrmingar får. Arbetet bör bedrivas i dialog med dem som berörs. I dag gäller enligt 27 § verksförordningen att myndigheterna innan de beslutar föreskrifter eller allmänna råd skall ge dem

berörs samt RRV tillfälle att yttra sig i frågan och om som konsekvensutredningen.

Sedan 1982 gäller enligt förordningen 1982:668 om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner den s.k. samrådsförordningen att myndigheterna skall "samråda med organisation eller

kan företräda de näringsidkare och kommuner som skall lämna annan som anses uppgiftema. Näringslivets skyldighet att ställa upp som samrådspart gällande myndigheternas uppgifiskrav har allt sedan 1982 fullgjorts av Företagens Uppgiftslärrmardelegation FUD, som nu fortsätter sitt arbete under det nya namnet Näringslivet Nämnd för Regelgranskning NNR. Det har länge framstått

klart att uppgiñsinsamling i sig bara är faktor i regleringsbyrålcratin. De som Q 21 näringslivsorganisationer som ingår i NNR har därför vidgat uppdraget till NNR såatt det också omfattar "att samordna näringslivets granskning av de

2DN97D96.doc

5 6

problem och konsekvensutredningar myndigheterna skall företa innan de - som beslutar nya regler".

Enligt de utvärderingar som gjorts är erfarenheterna samrådsförfarandet av goda. Detta är också tillfrågade myndigheters uppfattning. Småföretagsdelegationen bör mot denna bakgrund föreslå att ett forrnaliserat sarnrådsförfarande införs även när det gäller företagsregler i övrigt och inte bara vad avser själva uppgiftsinsamlingen. Detta sarnrådsförfarande bör regleras i författningEn sådan ordning är helt i linje med EU:s rekommendation nära om kontakter med näringslivet och innebär att de berörda ett naturligt sätt skulle komma tidigare i normgivningsprocessen.

3. Författningsreglering

3.1 Lag om beredningsprocessen

De grundläggande krav som bör iakttas vid all för företagen betungande regelgivning bör läggas fast i en särskild lag omfattar regelarbetet i som regeringen, komrnittéerna och myndigheterna. Lagen bör vanligt sätt innehålla bemyndigande för regeringen att närmare bestämma hur PKA skall en göras. Lagen bör också uttryckligen ange att PKA skall göras även vad gäller implementeringen EU-direktiv, sätt fn. gäller enligt av samma som verksförordningen.

3.2 Förordning om hur PKA skall ut och genomföras en se

I särskild förordning bör det k småföretagstestet närmare bestämmas till en s sitt innehåll och genomförande, t ex när och hur sk testpaneler skall användas. Det är bra om detta görs i särskild förordning eftersom det då blir möjligt en att avgränsa sådan regelgivning där kraven PKA inte bör upprätthållas eller där PKA kan göras i förenklad form. Det är NNR:s uppfattning volymmässigt att en betydande del av myndigheternas föreskrifter måste undantas från PKAskyldigheten för att undvika onödig byråkrati. I förordningen bör också närmare anges hur PKA skall göras vid implementeringen EU-direktiv. av

3.3 Instruktion för enheten i SB

Det bör enligt vad ovan redovisats ñnnas särskild enhet for regler och en ekonomi i SB. Dess arbetsuppgifter bör regleras i särskild ordning med avseende på sammansättning, samråd o.s.v. Enhetens roll när det gäller metodutveckling, rådgivning, utbildning, rapport till EU bör också närmare m m. anges.

Det förtjänar uppmärksammas att enligt VF 27 § 4 gäller skyldighet for p en myndighet att begära regeringens medgivande att besluta foreskriñema de om leder till inte oväsentligt ökade kostnader för dem som berörs". Det är naturligt att enheten i SB bereder en sådanbegäran. Det bör övervägas inte också de om berörda bör ges en möjlighet att hänskjuta sådan fråga till regeringen. en

2DN97096.doc

6 6

redovisade förslaget till författningsreglering kan de nuvarande Med det ovan reglerna i verksförordningen, cirkulär 1994:13 och kommittédirektiv 1994:23 upphävas. Om den NNR föreslagna samrådsskyldigheten forfattningsregleras av bör detta ske i samrådsforordning också omfattar det nuvarande en ny som samrådsförfarandet vid uppgiftsinsamling.

4. Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslår NNR:

att en lag stiftas om PKA i beredningsprocessen i departementen, kornmitteväsendet och i de statliga förvaltningsmyndighetema vad avser foretagsregler

särskild enhet for regelfrågoma inrättas i statsrådsberedningen - att en

att myndigheterna åläggs samrådsskyldighet med näringslivet rörande - en företagsregler

att RRV:s befattning med PKA-frågoma avvecklas -

att de statliga förvaltningsmyndigheterna åläggs att utse en chefstjänsteman är ansvarig för regelgivningsfrågorna ett företagsperspektiv som ur

att ett särskilt småforetagstest respektive s.k panelforfarande införs i beredningsprocessen for foretagsregler

att onödig byråkrati undviks att de regler som inte behöver - genom konsekvensutredas uttryckligen undantas

särskild för genomförande Småföretagsdelegationens förslag - att en grupp av regelgivningsområdet tillsätts och att den knyts till statsrådsberedningen som ett embryo till den nya enheten.

För Näringslivets Nämnd for Regelgranskning

Nils Rydén VD

2DN97096.doc

NNRs medlemsogganisationer

Dagligvaruleverantörers Förbund Organisation AB Finansbolagens Förening Fondbolagens Förening Företagarnas Riksorganisation Grossistförbundet Svensk Handel Kooperationens Förhandlingsorganisation Lantbrukamas Riksförbund Plast- och Kernibranscherna Svensk Industriförening Svenska Arbetsgivareföreningen Svenska Bankföreningen Svenska Fondhandlareföreningen Svenska Handelskammarförbundet Svenska Petroleum Institutet Svenska Tidningsutgivareföreningen Sveriges Fastighetsägareförbund Sveriges Försäkringsförbund Sveriges Industriförbund Sveriges Köpmannaförbund Sveriges Transportindustriförbund

Tjänsteförbundet

/}L/. 756%

W

7575 FÖRETAGARNA

FORETAGARNASRIKSORGANISATION

Småföretagsdelegationen Niirings- och handelsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Stockholm Vår ref 1998-03-03 SZetterström

Nytt system för regelgranskning

Företagarnas Riksorganisation, FR, har beretts möjlighet förslag i rubricerat ärende

att avge och vill med anledning härav framföra följande. FR instämmer i det förslag inlämnats Näringslivets Nämnd för Regelgranskning,

som av NNR, vilket bilägges.

Stockholm som ovan FÖRETAGARNAS RIKSORGANISATION Anders Lung Stefan Zetterström

Pauadrw Buiiiuadrux Telefon Telefixx E-pox: Internet 10667Stockholm Scrgelgaranl 08-4061700 08-24 26SS info@fr.sc www.fr.se

Stockholm

9,/ få 34

lndustriförbundet åh

75/05,

1998-02-27

Småföretagsdelegationen Närings- och handelsdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Ang. Småföretagsdelegationens brev 1998-01-20

Som framhålls i Småföretagsdelegationens brev är det inte endast problemet med existerande krångliga regler som måste lösas. Minst lika viktigt kanske än viktigare är att finna förhindrar de regler - ett system som att nya som tillkommer medför oönskade belastningar på småföretagen. lndustriförbundet delar till fullo delegationens uppfattning härvidlag och tycker att det är tillfredsställande att ett förslag regeringen håller på förberedas. att

När det gäller konkreta förslag och synpunkter beträffande utformningen av ett sådant system vill förbundet i första hand hänvisa till den PM angående en ny beredningsprocess för företagsregler NNR redan har överlämnat till som delegationen. Förbundet vidare det finns anledning del anser att att närmare ta av det arbete kring system det aktuella slaget bedrivits inom av som OECD. Det är därför viktigt att det samarbete delegationen inlett med som Göran Normann fortsätter.

ed vänlig hälsninå

Anders Hörnlund

Sverigeslndustriförbund Federation of SwedishIndustries FédéraliondesIndustriesSuédoises SchwedischerIndustrieverband Adress:Box5501,SHIl4 85Stockholm Tel:+4687838000 Fax:+4686623595 Bankgiro174-0018Postgiro:462-2

SVENSK HANDEL

Småföretagsdelegationen Närings- och handelsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Stockholm den 4 mars 1998

Er ref Dnr 98/05

Vår ref. 45/98

Nytt system fir regelreformering

Småforetagsdelegationen förbereder förslag till regeringen ett nytt system för

om regelförenkling och regelrefonnering. Delegationen är medveten att arbetet med

om att förenkla det existerande regelverket måste perrnanentas. Man har också en klar insikt om att det krävs ett nytt system för hur regler blir till, eftersom det sker ständig och tillväxt

en enorm av regelmassan. Enligt Svensk Handels uppfattning är dessa uttalanden av delegationen mycket glädjande. Utan en fastställd procedur för den framtida regleringsprocessen och lämplig

en organisation för denna kommer det inte heller att bli några bestående resultat. All erfarenhet

av de enstaka inhopp i arbetet med avreglering och regelförenkling som skett under årens lopp visar på nödvändigheten av ett permanent system med en kraftfull förankring i själva beslutsprocessen.

Hur ett system för enklare och bättre regler skall utformas kan diskuteras. Olika lösningar är säkert möjliga, men några viktiga beståndsdelar är, enligt vår uppfattning, helt nödvändiga för att verksamheten skall kunna bedrivas med framgång. Näringslivets Nämnd för Regelgranskning NNR i vilken Svensk Handel är medlem har till delegationen inlämnat ett förslag till ny beredningsprocess för foretagsregler. Enligt vår uppfattning är detta ett väl genomarbetat förslag, som gärna understödjer. Vi vill nedan endast kommentera några

av delarna i NNR:s förslag.

l likhet med förhållandet i Storbritannien och Nederländerna måste det finns särskild enhet

en centralt placerad i regeringskansliet. I praktiken betyder detta för svensk del en placering i Statsrådsberedningen. Vare sig ett fackdepartement eller ännu mindre grad fristående

—en myndighet skulle kunna spela denna roll. Denna enhet måste sedan lika självklart tilldelas personella och ekonomiska resurser i sådan omfattning att ett riktigt granskningsarbete kan uträttas. Här skall utredningsdirektiv och utredningsförslag, lagförslag och andra propositioner som innehåller företagsregler bli föremål för en verklig problem- och konsekvensanalys. Ett småföretagstest måste byggas in i systemet. Hela måste vidare baseras på nära

processen en samverkan med näringslivet, lämpligen i form av medverkan från NNR.

Post 10329 Stockholm Tel 08-76277 00 Fax 08-762 77 77 Besök Blasieholmsgatan B4 internet www.svenskhande.se

1018-1087

Även Svensk Handel finner det angeläget att understryka att risken att den föreslagna enheten i regeringskansliet och dess verksamhet skall bli alltför kostnadskrävande inte får överdrivas. Redan idag finns funktioner i myndigheter som ex. Konkurrensverket och RRV och i fackdepartement som ex. Finansdepartementet och Närings- och handelsdepartementet som i viss begränsad utsträckning arbetar med regelgranskning. Om dessa resurser sammanfördes till en enhet och gavs en centralare ställning och ökade befogenheter, skulle redan därigenom ha tagits ett stort steg vägen mot en effektivare regelgranskning.

I processen med utarbetande av problem och konsekvensanalyser skall också på lämpligt sätt

myndigheternas verksamhet infogas. En särskild befattningshavare eller arbetsgrupp inom myndigheten måste åläggas att svara för dessa uppgifter. Vi förutsätter också att en samrådsskyldighet för myndigheterna med näringslivet, främst genom NNR, blir fastlagd och forrnaliserad. I likhet med NNR anser Svensk Handel att det är nödvändigt att från konsekvensutredningen uttryckligen undanta vissa enklare former av norrngivning, så att man kan undvika onödig byråkrati.

Svensk Handel vill slutligen understryka nödvändigheten av att hela proceduren är noggrant uppstramad och att den är ordentligt politiskt förankrad. Om dessaförutsättningar är uppfyllda kommer såväl näringslivet som det svenska folkhushållet att besparas mycket krångel, byråkrati och onödiga kostnader.

SVENSK NDEL

/ Å

, -

kx-x

AllarTEriksson //r7l/

Björn Olsson

j

AM M Jag

/QM/ 7

f /øig

SVENSKINDUSTRIFÖRENING

Småföretagsdelegationen

Närings- och handelsdepartementet

103 33 Stockholm

Nytt system för regelreformering - Dznr 98/05

Svensk Industriförening SINF stöder med kraft ambitionerna angripa den att stora och komplexa regelmassa Sverige begåvats med under en lång period av regleringshysteri hos de svenska myndigheterna. De negativa konsekvenserna tillväxt och företagande, och därmed även på levnadsstandarden, är numer allmänt accepterade och utgör i sig naturligtvis tillräckliga skäl för på allvar att ta itu med problemen. Det är emellertid viktigt att i dessa sammanhang även notera de rättssäkerhetsrelaterade aspekterna. Land skall visserligen med lag byggas, men för att lagen skall kunna fungera samhällets byggsten krävs som en att samhällets individer har ett grundläggandeförtroende och självklar respekt en för lagen. För att så skall vara fallet krävs fungerande rättsvårdande myndigheter, lika men minst viktigt är att den absoluta majoriteten människorna i samhället av känner en grundläggande acceptans för reglernas mängd, relevans och riktighet. Saknas nämnda ingredienser riskerar rättsstaten en successiv upplösning. Det finns tyvärr tendenser det i svenska samhället idag som tyder på att många männsikor börjat tappa förtroendet för samhällets regler.

Mot ovanstående bakgrund kan inte framhållas vikten nog av att här aktuell fråga sätts mycket högt på den politiska dagordningen. SINF vill inför Småföretagsdelegationens arbete med att föreslå för ett system regelreformering särskilt framhålla följande.

" De internationella erfarenheter finns med som speciella enheter inom

Posvnuness GAHIHDRFSS ‘rmsmx Bnuxomo Posrnino Iurrnnu Nat08-4401170 Box1133 Bamhusgalan3 Nat08-249530 333-4182 Inn-468-4401170 11181Stockholm 171515-0 http://www.sin1.se Int+468-249530 E-post;intoosintse

statsförvaltningen som genomför problem- och konsekvensanalyser, bör tas tillvara och anpassas efter svenska förhållanden. Det är mycket viktigt att en sådan enhet är fristående från departementen och har tydliga riktlinjer och mål för sitt arbete. Motsvarande gäller för de statliga verken. Att den enhet som ansvarar för analyserna är fristående från förslagsställarna torde t o m vara en förutsättning för att arbetet skall få önskvärd effekt, vilket om inte annat visas av de s k konsekvensanalyser som nu görs inom myndigheterna i samband i med införandet av nya regler.

Ett framgångsrikt reformarbete kräver en grundläggande attitydförändring inom statsförvaltningens alla delar. Därför måste högsta politiska auktoritet stå bakom reformarbetet, innebärande att den enhet som skall ansvara för arbetet bör sortera direktunder statsministern.

Ett arbete med konskevensanalyser bör präglas bredd, objektivitet och

av sakkunskap. Förutom egna analyser bör kommande analysenhet under

en

statsminstem, även lägga ut uppdrag till helt fristående expertis.

Ett kvantitativt mål bör sättas för reformarbetet. Detta mål bör vidare sättas högt; Små företagardelegationens förslag om en reduktion av regelmassan med 25% böri dessa sammanhang betraktas som ett golv.

Arbetet med regelreformering är inte av tidsbegränsad natur, utan bör permanentas; dock bör kontrollstationer inrättas på vägen.

Stockholm den 5 mars 1998

@®®

H;

m

SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN

Småföretagsdelegationen Närings- och Handelsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Stockholm 1998-02-10

Nytt system för regelreformering

Småföretagsdelegationen har bett SAF om "förslag, idéer eller synpunkter kring hur ett svenskt arbete med regelreformering bör utformas och organiseras.

SAF delar Delegationens uppfattning, framförd i Rapport 1 Bättre och Enklare Regler, att Sverige behöver en långsiktig strategi för att systematiskt och varaktigt minska regelmassan.

SAF har tagit fram ett förslag till helhetslösning till hur regelgivningsprocessen kan utformas för att uppnå målet färre och enklare regler. Våra förslag återfinns i bifogade promemoria För ett sunt regelarbete hos riksdag, regering och myndigheter.

Med vänlig hälsning

~—/————

X-Å

Lennart Palm

@393

SvenskaArbersgivarelöreningenBesöksadressvVisilors Telefoni PhoneTelegramICableTelefax E-post0E-mail Postgiro SwedishEmpluyersConledcraruonSBlasneholmshamncn4A 08-7626000 Arbetsgivarna08-7626290 s2f@s2f.sg 999-3 Cunlédérarionde:EmplnycunSuédmsStockholm 0463-7626000 Employers .46-X-7626290 Hemsida-HomepageBankgiro ZcmrrllverhW%T§fl¥voL1\§§5fi§§§ggg§§}PM%BvMv641.doc www,s:l.se 700-I76I Arhcurgcbcr

SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN

@23®

1998-01-30

PM För ett sunt regelarbete hos

riksdag,

regering och myndigheter

Inledning

Sverige behöver ökad tillväxt för att klara sysselsättning och sociala åtaganden. Ökad tillväxt nås inte genom en endaåtgärd utan det krävs en serie åtgärder flera sakområden. SAF har i sitt svar Småföretagsdelegationens upprop givit en rad förslag tillväxtfrämjande åtgärder.

Enighet råder om att regelverkets utformning är av mycket stor betydelse för tillväxten. Regleringar påverkar företagens konkurrenskraft. De påverkar företagens möjligheter att utveckla nya produkter, att producera varor och tjänster till högsta kvalité och till den lägsta kostnaden och att snabbt och effektivt kunna agera oväntade förändringar. För företag och hela nationen finns stora välfardsvinster att hämta ge-

förenkling av regelverken och genom avreglering av marknader. nom en

De företag drabbas förhållandevis hårdast av regleringar är småföretagen. M.a.o.

som de företag som enligt alla bedömningar skall stå för den största andelen av sysselsättningsökningen. För de mindre företagen är kostnaderna för administration av regelverket mångdubbelt större per anställd än i stora företag.

Runt om i världen diskuteras därför inte om utan hur företagens regelbörda skall minskas för att därigenom frigöra mer av företagens kraft till produktion och innovation. Inom både OECD och EU bedrivs sedan flera år ett omfattande arbete för att öka medlemsländemas kunskap området bl.a. genom att ta fram best practice inom olika områden.

Medlemsländema har hunnit olika långt i processen att underlätta företagens verksamhet regelförenkling och avreglering. Genom att ta vara andras erfaren-

genom heter redan vunnits kan mycket tid vinnas i detta långsiktiga och nödvändiga ar-

som bete.

Ett exempel ett land som tagit frågan allvar är Holland. Här åtog sig regeringen 1994 att inom fyra minska företagens administrativa börda med lO I slutet procent. av 1997 konstaterade parlamentet att regeringen uppnått sitt mål härvidlag. Samtidigt uppdrogs regeringen att minska företagens administrativa börda med ytterligare 25 procent.

De internationella erfarenheterna visar att lagstiftaren måste ta ett helhetsgrepp for att åstadkomma färre och enklare regler. En annan viktig erfarenhet är att den politiska uppbackningen är av utomordentlig betydelse vill nå några varaktiga om man mer resultat.

SAF lämnar i denna PM ett forslag till helhetslösning till hur regelgivningsprocessen kan utformas for att uppnå målet farre och enklare regler.

Förslaget kan sammanfattas sålunda: 0 Regleringsprocessen måste utformas så att även näringslivets kostnader verkligen blir beaktade. Detta förutsätter bl.a. bättre problem- och konsekvensanabøser. 0 En verklig avreglering måste också komma till stånd. Denna bör minst ha process Småforetagsdelegationens ambition om en 25-procentig minskning regelbördan, av som primärt mål. 0 Regeringen måste sättas slagkraftig organisation for regelarbetet så det upp en att verkligen avsätter praktiska resultat.

Förslaget utvecklas nedan under rubrikema: organisation av regelarbetet, regleringsprocessen i sig, avreglering nödvändig och behov av forfattningsreglering.

Organisationen av regelarbetet

Det är viktigt att anlägga en helhetssyn. Det gäller både regler och dem redan nya som finns. Det gäller alla slags statliga regler, från riksdagens till myndigheternas. För hela arbetet måste det finnas en samlad ledning. Samtidigt är det viktigt varje deatt partement och varje myndighet tar sitt eget ansvar. Vidare skall självfallet såväl de

som berörs av reglerna som oberoende expertis höras. Med dessa utgångspunkter har följande forslag utarbetats.

Arbetet måste som både EU-kommissionen och OECD har konstaterat ledas

- och förankras högsta nivå. Liksom i Storbritannien och Nederländerna bör statsministern personligen engagera sig. Han bör lämpligen vara ordförande i ett slags

kommission sammanträder under hans ledning kanske gång i permanent som en kvartalet.

Kommissionen bör innehålla representanter for näringslivet och den utomstående expertis bedöms erforderlig. Ledning kan hämtas liknande i utlandetl

som av organ Statsministern har rätt att till ett sammanträde ta med sig annan regeringsmedlem som han bestämmer.

Kommissionen bör vara forslagsställande, initiativtagande och rådgivande. Beslut, t.ex. om arbetsprogram och tidplaner, fattas av statsministern.

En sakligt och personellt stark enhet i Statsrådsberedningen bör ha hand om det löpande arbetet. Enhetschefen bör vara statssekreterare, underställd statsministem. Han bör vice ordförande i kommissionen. Den organisatoriska placeringen är

vara avgörande. Placeras enheten etti fackdepartement går slagkrañen förlorad.

Enheten måste dimensioneras så att den kan både aktivt delta i beredningen av riksdags- och regeringsärenden och följa myndigheternas regleringsarbete och göra en insats i detta. Departement och myndigheter bör fördelas mellan tjänstemännen enligt t ex samma system som i Finansdepartementet. Enheten skall inte själv genomföra problem- och konsekvensanalyser. Utomstående konsulter får anlitas.

Mellan plenarmötena bör kommissionen arbeta under statssekreterarens ledning, ev. även med ett arbetsutskott och speciella expertgruppen Den bör på detta sätt vara ett löpande stöd för arbetet. Den bör ge ut en årsbok över verksamheten.

l Jfr t.ex. den brittiska BetterRegulationTask Force: Its fifteen independentmembersaredrawn fromawiderangeof backgrounds,enablingtheGovernmenttotakeaccountof the viewsof citizens, small business,voluntaryorganisationsand othersaffectedby regulation.Half of the Taskforcerepresentsmallbusinessinterests.

Det måste betonas att varken kommissionen eller enheten skall arbeta bara med regler eller bara med ekonomi. Båda leden är viktiga liksom helhetssynen.

Varje departementschef skall, liksom nu, ha ansvaret för att problem- och konsekvensanalyser blir genomförda i departementets ärenden. Enheten i Statsrådsberedningen skall alltså inte ta över ansvaret utan skall utöva central kontroll och föra

en dialog. Varje departement tillförs den expertis erfordras för problem- och kost-

som

nadsanalyser.

Utan myndigheternas aktiva medverkan nås inga verkliga resultat den nivån. Inom varje central myndighet, som beslutar regler av någon omfattning, skall det finnas en arbetsgrupp som samarbetar med enheten i Statsrådsberedningen. En sådan ñnns redan inom t.ex. Arbetarskyddsstyrelsen. Att kan nå stora resultat kort

man tid, om myndigheten är med, visar bl.a. arbetet med att göra Svensk Byggnorm.

om

Även inom myndigheterna bör regelarbetet förankras hos högsta chefen, även om den löpande, operativa ledningen sedan delegeras.

Regleringsprocessen i sig

Redan idag ñnns det ganska bra bestämmelser om regleringsprocessen. Felet är att de inte följs i praktiken, något RRV flera gånger har påpekat. Åtminstone sedan

som 1987 finns t.ex. föreskrifter om att även näringslivets kostnader skall beaktas. Det finns fn. sagt i verksförordningen. Där talas också remissforfarande, underställ-

om ning under regeringen m.m. som skall iakttas föreskrifter kommit att sakna

- som egentlig praktisk betydelse. Regeringen har också utfärdat direktiv till alla kommittéer om att de skall analysera kostnadskonsekvensema av sina forslag. Vad det nu gäller är att få till stånd en ordning som får genomslag i praktiken.

Det är av största vikt att genom bättre problem- och konsekvensanalyser åstadkomma ett bättre beslutsunderlag för alla regelgivare, inte minst för riksdagen. En problemanalys skall bl.a. klarlägga om regler alls behöver utfärdas,

Problem- och konsekvensanalyser blir aktuella på flera stadier Det är grundläggande att näringslivets synpunkter kommer i bilden så tidigt som möjligt. Redan när det skrivs direktiv for en ny utredning måste de beaktas. En analys måste finnas med i utredningsbetänkandet och naturligtvis i riksdagsärendet.

När under regeringen lydande myndighet skall utforma närmare regler för tillämp-

en ningen av en av riksdagen stiftad lag, blir det aktuellt med en särskild problem- och kostnadsanalys, sikte behovet regler och vad de skulle kosta. Även här

som tar av måste näringslivets kostnader beaktas. För frågor som väntas effekt småföreta-

kostnader bör ett särskilt småforetagstest utforas. gens

En konsekvens av betraktelsesättet blir att även t.ex. kommittésekretariat bör tillgång till expertis for att behandla kostnadsfrågor.

4. Det måste särskilt strykas under att näringslivets synpunkter måste komma fram

alla viktiga stadier, så tidigt som möjligt. Det gäller i såväl riksdags- och regeringsärenden som myndighetsärenden.

Om regleringsprocess genomförs, kommer näringslivet att göra ökade satsning-

en ny ar en aktiv medverkan i detta arbete.

Det är viktigt att det tas ett uttryckligt beslut i kostnadsfrågan i samband med beslut i sakfrågan. Särskilt gäller detta i riksdagen men i princip i alla ärenden. Alla kostnader, även näringslivets, måste finnas bordet och fomtsättningama for beslutet därmed klargöras.

Principen måste i fråga om nya regler vara att de aldrig får vid tillämpningen kosta mera än som har angetts och lagts fast i förväg, i problem- och konsekvensanalys och i samband med beslut. Detta måste gälla också kostnaderna for näringslivet. Drar kostnaderna iväg och blir högre än beräknat, måste ändringar i reglerna aktualiseras. I sista hand får ett nytt beslut fattas om vad saken får kosta.

Det bör upprepas att ansvaret for att en problem- och konsekvensanalys kommer till stånd måste ligga hos den som har ansvaret för ett ärendes handläggning. Om det

gäller ett riksdags- eller regeringsärende skall det ligga hos departementschefen, som redan vid direktivskrivning och under kommittéarbete måste bevaka dessa frågor. Om det gäller ett myndighetsärende måste ansvaret ligga hos myndighetsledningen. Alla problem- och kostnadsanalyser någon betydelse bör granskas enheten i Statsav av rådsberedningen.

Det bör också betonas att remissforfaranden, småföretagspaneler och liknande aldrig kan ersätta upprättande ordentlig problem- och kostnadsanalys av en utan endast kan ses som ett komplement.

Avregleringen nödvändig

En annan kämfråga gäller att en upprensning bland de gamla reglerna. Den kurnulativa effekten av alla regler är avgörande. Innan upprensning har skett, kommer alla nya forslag att mötas med kritik for både den och den ökade regelbördan. Även nya här är det fråga om åtgärder som har avsetts flera gånger förut inte har fått men som önskad genomslagskraft.

För avregleringsarbetet måste en bestämd, kort realistisk tidplan fastställas. men Två syns vara lämpligt. Det betyder tre år inklusive Småföretagsdelegationen.

Arbetet kommer att innefatta fiira uppgifter. Att måste åstadkomma man en minskning av regelmassan har redan slagits fast Småforetagsdelegationen. Målet av sattes till 25 % for det forsta året och kan inte sättas lägre for kommande tid. Det avgörande är att minskningen av regelmassan leder till att företagens administrativa börda minskas i motsvarande mån.

En viktig uppgift är också att åstadkomma bättre ordning i materialet. Alla regler i gällande lydelser måste finnas lätt tillgängliga for alla, Detta är ett oawisligt krav när regler gäller en vid krets: enskilda, företag, kommuner etc.

Ordning förutsätter bl.a. större koncentration. Det är inte rimligt att en enda lag avsätter 100 myndighetsforfattningar eller att samma myndighet har över 100 författningar berör företagen och medborgarna. Huvudprincipen bör vara t.ex. en forsom fattning lag och högst tio myndighet per per

Detta leder automatiskt över till att datoriseringen av regelsystemen måste snaboch bli färdig inom tvåårsperioden. bas upp

Behov av fdrfattningsreglering

Slutligen bör övervägas vilken författningsreglering som krävs. En lag skulle ge arbetet styrka förordning kan vara naturlig med tanke att främst regeringen och men en Kommissionen och enheten bör kanske föreskrivas i deregeringschefen engageras. partementsinstruktionen. För den närmaste tvåårsperioden, främst för avregleringsarbetet, krävs särskild författning. Dessutom behövs en instruktion för komrnissioen Ett förslag till förordning problem- och konsekvensanalyser bör utarbetas av nen. om Småföretagsdelegationen. Mycket talar for att man under riksdagens nästa mandatperiod bör överväga hela regleringsprocessen och börja i regeringsformen 8 kap..

2Påsikt kan tänkasigatt varjeregelgivandemyndighetårligenutgersin egen"lagbok" norman malt högst200sidor medalla vid årssikñetgällandereglersomberörutomstående. -

51.

roms

ARBETARSKYDDSSTYRELSEN /15:4

990/Cffil

Datum Vårbeteckning Generaldirektörens sekretariat 1998-02-27 24 GDS 288/98 Handläggare,telefon Endatum Erbeteckning Pia Zätterström, 08-730 94 19 1998-01-20 98/05

Småföretagsdelegationen Närings- och handelsdepartementet 103 33 Stockholm

Nytt system för regelreformering

Arbetarskyddsstyrelsen har i en skrivelse från Småföretagsdelegationen blivit ombedd att delge delegationen förslag, idéer eller synpunkter kring hur ett svenskt arbete med regelrefonnering bör utformas och organiseras.

Arbetarskyddsstyrelsens uppfattning är för regelförenklig att ett system och regelreformering är värt att eftersträva under förutsättning förändringarna att medför positiva effekter ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ökad tillväxt och sysselsättning är några flera delaspekter i samhällsekonomisk helhet. av en Styrelsens synpunkt är därför att det viktigt att värdera såväl fördelar som nackdelar med regler och att fördelarna inte får glömmas bort i den pågående debatten.

Det uppdrag Arbetarskyddsverket har av regering och riksdag innebär att riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet skall minska och att arbetsmiljön i sin helhet skall förbättras, det vill säga från såväl fysisk, psykisk social som och arbetsorganisatorisk synpunkt. Arbetsmiljön skall, enligt portalparagrafen i arbetsmiljölagen, utvecklas i takt med den tekniska och sociala utvecklingen i samhället. Även om en viss minskning skett jämfört med framför allt 1980talet anmäldes cirka 47 000 arbetsskador 1996 och samhällets kostnader för arbetsrelaterad ohälsa är mycket höga. Enligt beräkningar gjorts handlar som det om 60 miljarder kronor om året.

En generell uppfattning är att lagstiftning och föreskrifter betytt mycket för förbättring av arbetsmiljön och för positiv utveckling avseende en arbetsskador och ohälsa i arbetslivet. Det finns ett stort antal områden där olycksfallsfrekvensen minskat/upphört efter det regler införts. I att en jämförande studie som studerat olycksfall i arbetet inom EU presenteras att Sverige ligger bland de lägre i Europa. En slutsats som dragits är att regler starkt bidragit till en sådan gynnsam utveckling.

De positiva effekter till följd av regler Arbetarskyddsstyrelsen vill lyfia som fram ärjust reducerade kostnader för ohälsa och olycksfall i arbetet såväl ur ett företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt perspektiv reglernas samt betydelse för konkurrensneutraliteten. Lika förutsättningar förhindrar konkurrens på bekostnad av en arbetsmiljö som inte åtminstone uppfyller vissa

Postadress Besöksadress Telefon Telefax

17184 SOLNA Ekelundsvägan16 08-7309000 08-7301967

ARBETARSKYDDSSTYRELSEN

Datum Varbeteckning

1998-02-27 24 GDS 288/98

minimikrav och medverkar till att icke-seriösa verksamheter ett naturligt

sätt försvinner från marknaden. Konkurrensneutraliteten har således såväl företagsekonomiska som samhällsekonomiska effekter.

Arbetarskyddsstyrelsen vill i sammanhanget också lyfta fram det pågående arbetet med att se över Arbetarskyddsstyrelsens regler. De mål har

som satts upp i Arbetarskyddsstyrelsens verksamhetsprogram för 1997-1999 avseende regler är att;

reglerna skall fortsatt beröra områden med stor risk för arbetsskador eller där följderna är allvarliga

reglerna skall minska med minst 25 procent och ha en tydlig och enkel struktur. 7 Detta " ende har vgjorts generaldirektören Remaeus i

av närvaro av avdelningsdire ren Zätterström, föredragande.

gäøzø-á;

Pia Zätterström

/ÅL/g ÖJLÖIU

W/zf x

KommerskolleNational Board rade

1998-03-04 Dnr 8-148-98

Småföretagsdelegationen

Närings-och handelsdepartementet

Nytt system för

regelreformering

Ert dnr 98/05 Kommerskollegium, som för del utfärdar föreskrifter i begränsad

egen omfattning, tillämpar de regler och anvisningar kring regelskapande som redan i dag finns i t.ex. Verksförordningen, Författningssamlingsförordningen, handboken i författningsskiivning: Myndigheternas föreskrifter. Den sistnämnda är just nu föremål för omarbetning i Statsrådsberedningen. Enligt vår mening behövs det inte några ytterligare regler utan snarare en aktivare uppföljning av hur reglerna kring regelskapande efterlevs i praktiken. I ett vidare perspektiv är regelreformering viktig och aktuell fråga och

en kollegiet vill i detta sammanhang ta tillfället i akt att säganågra ord

om vår egen roll i det regelförenldingsarbete pågår inom EU:s inre mark-

som nad och inom OECD. Kollegiet, som är kontaktpunkt dit företag och enskilda kan anmäla handelshinder inom och utom EU, är sedan den 1 oktober 1997 också nationell kontaktpunkt och samordningscentral för inre marknadsproblem i enlighet med den av Europeiska rådet antagna handlingsplanen för den inre marknaden. Samtliga medlemsstater inom EU har utsett nationella kontaktpunkter och samordningscentraler. Syfiet med det nya ramverk för problemlösning upprättandet

som av nationella kontaktpunkter och samordningscentraler innebär är att de regler som medlemsländerna gemensamt beslutat ska fungera för företag och

om medborgare. Kollegiet ingår alltså i detta ramverk som förhoppningsvis ska vara till särskild hjälp för just småföretagen.

Iv:/H:DOKUMENlSMR,EGLElLDOC BOX6803, 11386 STOCKHOLM BESÖKSADRESS:DROTTNINGGATAN39 TELEFON08-69048 00,FAX08-3067 59 POSTGIRO95 3981-8 INTERNET:http://www.kommen.:e

Yttrande Sida 22 1998-03 -04

Den nya uppgiften ställer ökade krav kollegiet om ska kunna bli

en verklig hjälp för de företag och medborgare som försöker utverka sina rättigheter den inre marknaden. Kollegiet måste utveckla och informera sin nya roll i enlighet med handlingsplanen. För att problem ska kunna lösas måste de bli uppmärksammade och de möter problem måste

som veta vart de ska vända sig. För närvarande görs därför en rad förberedelser vid kollegiet, såväl interna som externa. Kommerskollegium har med anledning av ovan nämnda uppgifter

nya nyligen ansökt om projektmedel hos Närings-och handelsdepartementet för ett inforrnationsprojekt riktat till små och medelstora företag i Sverige. Projektet syftar till att öka de små och medelstora företagens kunskaper om möjligheter och rättigheter samt hjälp med problemlösning vad avser export och handelshinder den inre marknaden och gentemot tredje land. Kollegiet deltar dessutom tillsammans med Generaltullstyrelsen och Jordbruksverket i ett förenldingsprojekt, det s.k. Alfredprojektet arbetar

som med förenkling av tullprocedurema och information dessa.

om Slutligen vill kollegiet nämna de diskussioner som förs i OECD regel-

om reformer i syfte att undvika onödiga handelshinder. Kollegiet bidrar med analyser inför utformningen av svenska positioner i detta arbete ock-

som så kan betydelse för framtida förhandlingar i Världshandelsorganisatione WTO.

Ingrid Scheele

/on

K o erseråd

IvdH:DOKUMENlSMREGLEl'LDOC

ll 18-1087

IKONKURRENSVERKET

YTTRANDE Swedish Competition Aulhorily Dnr

Småföretagsdelegationen Närings- och handelsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Nytt system för regelrefonnering Ert dnr 98/05

SAMMANFATTNING

För närvarande finns, åtminstone att döma av den allmänna debatten, stor enighet om vikten av att underlätta nyföretagandet och vidareutvecklingen av små och medelstora företag SME-företag. Denna insikt om nyföretagandets principiella betydelse har dock inte alltid motsvarats av en positiv grundinställning till de små företagen som sådana. Tvärtom har sektorer med stort inslag av små företag många gånger setts som problemområden.

Konkreta åtgärder och en regelreforrnering i syfte att stärka nyföretagandet förutsätter sålunda även en ändrad syn SME-företag från det allmännas sida. Enligt Konkurrensverkets bedömning har det allmännas intresse att en i det närmaste fullständig kontroll av företagandet medfört en ohanterlig regelmassa för SME-företag. Det har bl.a. medfört att SME-företag utan ekonomisk och juridisk expertis har svårt att lära sig och tillämpa alla regler. Redan mängden av regler och inte minst komplexiteten i regelsystemen motverkar incitamentet att starta och driva företag. Det är angeläget att lagar, förordningar, föreskrifter etc. som påverkar företagens verksamhet är klara, enkla och långsiktigt stabila. En minskning den totala regelmängden innebär också av färre regeländringar till följd omvärldsförändringar. av

Konkurrensverket föreslår bl.a. följande för att lösa en del av de problem SMEsom företag möter.

Verket anser att det finns starka skäl att beakta de förslag framförs i rapporten som Komrnittéväsendet 1997/98:RR3 av Riksdagens revisorer. Ett syfte med dessa förslag är att bättre garantera att förslag till ändrad lagstiftning etc. föregås utredav en ning inklusive analys som utmärks av hög kvalitet. Det bör även införas ordning en som innebär att utredningsdirektiven till statliga utredningar innehåller krav att utredningen skall analysera och redovisa i vilken utsträckning och vilket sätt dess

55-10385 Stockholm Sweden Besöksadress:MolmskiHnadsgafun32 Telephone+468-700I6 OO Telefax+46 8-2455 43

,KONKURRENSVERKET 214

YTTRANDE Swedish Competition Authority

- - D nr

förslag påverkar SME-företag. Vidare bör det utrymme för utredningen föreslå

ges att särlösningar, enklare regler eller undantag för SME-företag.

En särskild enhet bör inrättas i regeringskansliet för att analysera departementens förslag till nya och ändrade regler med avseende SME-företag. Enheten bör fri-

vara stående från fackdepanementen genom att knytas till Statsrådsberedningen. Enheten bör ges stora befogenheter. i

Vidare bör övervägas att inrätta en ombudsman för småföretagsfrågor,

som ges ansvaret att setill SME-företagens problem. Ett alternativ kan vara att inrätta denna funktion inom ramen för en befintlig myndighet. Småföretagsombudsmannen bör

vara en tung remissinstans för utredningsförslag som rör SME-företag. En annan viktig uppgift bör vara att ge stöd och vägledning för småföretag "bollas" mellan olika

som myndigheter, t.ex. i anslutning till att företaget startas. En prioriterad uppgift för

en småföretagsombudsman bör även vara att föreslå regelförenklingar och

refonneringar.

Det bör dock uppmärksammas att vissa offentliga regler inte är riktade mot småföretagen utan tvärtom har till syfte att ge dessa ökade möjligheter att konkurrera lika villkor. Sådana regler finns exempelvis området för offentlig upphandling. På sistone har bristerna i den offentliga upphandlingen rönt ökad uppmärksamhet. Konkurrensverket stöder de förslag som framförts Riksdagens revisorer i rapporten

av Offentlig upphandling 1997/98:3 för att förbättra upphandlingen och stärka SMEföretagens förutsättningar att konkurrera om inköpen från stat och kommun.

Det är också viktigt att det finns regler motverkar att offentligt stöd till enskilda

som företag snedvrider konkurrensen och inte heller hämmar eller omöjliggör den verksamhet som övriga företag marknaden bedriver. SME-företag är särskilt känsliga för effekter som följer av att konkurrenter ges stöd. En möjlighet kan att lägga

vara ansvaret för tillsynen över den offentliga stödgivningen myndighet också

en som får behörighet att väcka talan i domstol om återbetalning av otillåtet stöd. Det nämnda förslaget att inrätta en småföretagsombudsman kan ett sätt möjliggöra initiativ

vara att till åtgärder i de fall då SME-företag drabbas konkurrenssnedvridande stöd till kon-

av kurrenter.

Inledning Konkurrensverket har vid sidan av tillämpningen av konkurrenslagen l993:20 och

lagen 1994:615 om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig

upphandling tilldelats vissa särskilda uppgifter. Av regleringsbrevet för budgetåret I998

framgår att verket bl.a. skall lämna förslag till regeländringar och andra åtgärder

för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet. Målet är att förslagen skall bidra till ökat omvandlingstryck till nytta för konsumenterna.

I 314 KONKURRENSVERKET

YTTRANDE Swedish Competition Authority

1998-03-03 Dnr 73/1998

Av regleringsbrevet för 1998 för Konkurrensverket framgår vidare att verket senast den l oktober i år skall "lämna en särskild redovisning med en närmare beskrivning av verkets klagomålsärenden, deras karaktär och grund. Av rapporten bör särskilt framgå hur bristande konkurrensneutralitet när det gäller små företag kan hanteras med hänsyn till gällande bestämmelser i konkurrenslagen samt bestämmelser inom andra områden."

l arbetet med konkurrensfrågor samarbetar Konkurrensverket med andra statliga myndigheter, bl.a. länsstyrelserna. Iregleringsbrevet för år 1998 för länsstyrelserna anges att dessa skall ägna särskild uppmärksamhet "åt de små och medelstora företagens situation och de svaga konsumenternas villkor." I samma regleringsbrev uttalas att länsstyrelserna skall redovisa "till regeringen via Konkurrensverket senast den 15 september 1998 behovet av regeländringar och förslag till åtgärder som ökar de små och medelstora företagens möjligheter till etablering och utveckling".

Konkurrensverkets utgångspunkter

I det korta perspektivet har antalet företag som startas ett starkt samband med rådande konjunktur, vilket bekräftas uppgifter från Statistiska centralbyrån. På längre sikt är

av det institutionella förhållanden väger tyngst. Skattenivâ, omfattningen av

snarare som administrativa pålagor, avgifter etc. torde tillhöra de viktigaste av de faktorer som påverkar incitamentet för nyföretagande och företagens tillväxt samt utvecklingen av ny produktionsteknik och nya varor och tjänster.

För närvarande finns, åtminstone att döma av den allmänna debatten, stor enighet om vikten av att underlätta nyföretagandet och vidareutvecklingen av små och medelstora företag SME-företag. Denna insikt om nyföretagandets principiella betydelse har dock inte alltid motsvarats av en positiv grundinställning till de små företagen som sådana. Tvärtom har sektorer med stort inslag av små företag många gånger setts som problemområden.

Konkreta åtgärder och en regelreforrnering i syfte att stärka nyföretagandet förutsätter sålunda även en ändrad syn på SME-företag från det allmännas sida. Enligt Konkurrensverkets bedömning har det allmännas intresse att få en i det närmaste fullständig kontroll av företagandet medfört en ohanterlig regelmassa för SME-företag. Det har bl.a. medfört att SME-företag utan ekonomisk och juridisk expertis har svårt att lära sig och tillämpa alla regler. Det behöver knappast sägas att detta förhållande i sig hämmar företagandet.

Flera sektorer i näringslivet utmärks av hög marknadskoncentration med ett begränsat antal företag som svarar för det samlade utbudet av varor och tjänster. Att nya företag träder in på olika marknader och har möjlighet att växa är av fundamental betydelse för att konkurrensen sikt skall kunna upprätthållas, vilket ger förutsättningar för

IKONKURRENSVERKET 414

YTTRANDE Swedish Cornpemion Authority

1998-03-03 Dnr 73/1998

uthållig tillväxt och ökad sysselsättning. Erfarenheterna från Konkurrensverkets utredande verksamhet och handläggning av klagomålsärenden visar att problem som hindrar eller motverkar nyföretagande och en vidareutveckling av SME-företag i huvudsak kan hänföras till fyra områden. Dessa är i korthet följande.

Offentliga regler.

0 Konkurrensbegränsande åtgärder som vidtas av andra företag.

Offentlig upphandling.

Offentlig stödgivning.

I det följande redovisas Konkurrensverkets uppfattning om vad som kan krävas för att lösa en del av de problem som SME-företag möter.

Offentliga regler

Småföretagsdelegationens skrivelse till myndigheter, organisationer m.fl. uttrycker en oro för den successiva ökningen av regler som rör företagen. Konkurrensverket anser att denna oro är befogad.

Offentliga regler som rör företagen kan enligt verkets bedömning indelas i tre kategorier med avseende typ av problem. Ett regelområde rör förutsättningar för etablering. Ett annat område rör diskriminerande regler för företag med avseende företagets ägarforrn eller verksamhetens regiform. Ett tredje problem gäller den stora regelmassan som medför en betungande administration för företagen, bl.a. beroende att reglerna kan vara krångliga och svåra att förstå.

Det bör dock uppmärksammas att vissa offentliga regler inte är riktade mot småföretagen utan tvärtom har till syfte att ge dessa ökade möjligheter att konkurrera lika villkor. Sådana regler finns exempelvis området för offentlig upphandling. Det är också Viktigt att det finns regler som motverkar att offentligt stöd till enskilda företag snedvrider konkurrensen. SME-företag är särskilt känsliga för effekter som följer av att konkurrenter ges stöd. Med hänsyn till upphandlings- och stödreglemas speciella karaktär och syfte behandlas de i särskilda avsnitt nedan.

Etableringsregler aukrorisationsföüaranden, behovsprövning, monopol m.m. I Konkurrensverkets rapport Småföretag förslag för ökad tillväxt 1997:3, som tidi-

gare tillställts Småföretagsdelegationen, pekas nio områden där det enligt verkets mening finns starka skäl som talar för en ändring av regler för att underlätta nyetablering. Av rapporten framgår att i några av fallen har verket förutsatt att den närmare inriktningen av regeländringama föregås av särskild utredning. lövriga fall finns eller avslutas inom kort utredningar som rör regelreforrneringar. Av Småföretagsdelegationens rapport Bättre och enklare regler rapport l framgår att delegationen har beaktat flertalet av Konkurrensverkets förslag till ändrade etableringsregler.

’KONKURRENSVERKET m

Y I IRANDE Swedish Competition Authority

1998-03-03 Dnr 73/1998

Det finns också anledning att uppmärksamma att regler för etablering i framtiden inte i onödan ändras såatt nyetablering och utvecklingen mot en effektiv konkurrens hindras eller försvåras. Här kan t.ex. nämnas de förslag som framförs i en nyligen publicerad rapport om auktorisation av bilskrotningsföretag. Konkurrensverket har i ett yttrande dnr 887/97 över rapporten konstaterat att det finns en svag koppling mellan förslag till nya regler och observerade problem. Yttrandet bifogas. Vidare kan pekas ett förslag som framtagits av Standardiseringen i Sverige SIS om kriterier för miljömärkning vid tillverkning av betong. Förslaget innebär att nuvarande dominerande ställning for företaget Cementa AB den svenska cementmarknaden skulle ytterligare förstärkas till nackdel för existerande eller potentiella små importföretag. Av Konkurrensverkets yttrande dnr 934/97 över förslaget bifogas framgår att personer som direkt och indirekt har anknytning till Cementa ingick i den arbetsgrupp som utarbetade förslaget.

Diskriminerande regler Till detta problemområde kan hänföras fall av diskriminerande villkor för privata företag som bedriver samma verksamhet som offentliga aktörer. Här kan t.ex. uppmärksammas skilda momsregler för privata företag, ofta småföretag, i förhållande till verksamhet som drivs i offentlig regi. Ett annat exempel är de särskilda regler som gäller för privata tandläkares anslutning till tandvårdsförsäkringen. Ett ytterligare exempel är reglerna för kommunens ersättning till friskolan sominte innebär rimlig garanti för att friskolor erhåller minst samma ersättning som gäller för motsvarande utbildning i kommunal regi.

Omfattande och betungande regler Företagen har svårt att kännedom om alla regler. Myndigheterna ändrar också ofta reglerna. Dessa är ibland även svåra att förstå. Småföretag utan ekonomisk och juridisk expertis har i många fall svån att korrekt tillämpa alla regler. Redan mängden av regler och inte minst komplexiteten i regelsystemen motverkar incitamentet att starta och driva företag. Det är angeläget att lagar, förordningar, föreskrifter etc. som påverkar företagens verksamhet är klara, enkla och långsiktigt stabila En minskning av den totala regelmängden innebär också färre regeländringar till följd av omvärldsförändringar. Regeringskansliet och statliga myndigheter begär ofta att Konkurrensverket skall yttra sig över förslag i statliga rapporter, betänkanden etc. som kan medföra effekter konkurrensen. Under budgetåren 1995/96 1 juli 1995 till den 3l december 1996 och 1997 avlämnade verket totalt ca 380 yttranden. Konkurrensverket har i dessa yttranden ofta haft anledning att peka regler som kan försvåra för småföretag att driva sin verksamhet och att de föreslagna nya reglerna inte har analyserats med hänsyn till effekterna för olika intressenter, inte minst småföretag. Det har också många gånger funnits anledning att ifrågasätta införandet som sådant av nya regler, och inte endast dessa reglers utfomming. Kommittéförordningen l976:l l9 och verksförordningen 1995:1322 innehåller bestämmelser om att statliga utredningar och myndigheter skall analysera effekter

,KONKURRENSVERKET 6"

YTTRANDE Swedish Competition Authority

l998~O3-03 Dnr 73/I998

ökade kostnader m.m. av föreslagna nya regler och regeländringar. Dessa förordningar kan inte sägasha fått tillfredsställande genomslag i praktiken. Slutsatsen kan exemplifieras med tre av Konkurrensverkets yttranden bifogas från i år. som i ett fall rör ett gällande regelverk och i övriga fall rör förslag till nya regler. Det ena yttrandet 56/l998 gäller nuvarande dispensregler i årsredovisningslagen 1995: 1554 för mindre företag och att dessa av konkurrensskäl inte skall behöva särredovisa vissa kostnads- och intäktsposter i den officiella årsredovisningen. I yttrandet föreslår Konkurrensverket att regeringen tar initiativ till en översyn av årsredovisningslagen som syftar till ökade möjligheter för SME-företag att lämna resultaträkning i s.k. förkortad fonn. Verket föreslår vidare att den nuvarande dispensregeln, i avvaktan på en översyn av lagen, tillämpas generöst.

Det andra yttrandet dnr 1018/97 gäller vissa förslag som framförs i rapporten Ersättning av viss mervärdeskatt till kommuner och landsting Ds 1997:74. Momsbestämmelsema, som är minst sagt krångliga för berörda områden, utgör ett exempel när regler kan vara såväl betungande som diskriminerande med avseende ägar- eller regiform.

Det tredje yttrandet dnr 970/97 slutligen rör Konkurrensverkets syn förslagen i betänkandet Branschsanering och andra metoder mot ekobrott SOU 1997:111. l

betänkandet konstateras att den ekonomiska brottsligheten är ett komplext problem och har ett samband med ett flertal redovisade orsaker. Trots denna insikt valde utredningen att lägga tyngdpunkten i sina förslag utvidgade och/eller skärpta regler för företagens verksamhet. Konkurrensverket framhöll att förslag till åtgärder måste diskuteras förutsättningslöst. Det borde därvid vara angeläget att diskutera inte endast företagens beteende utan även köparnas förhållningssätt, skattesystemets utformning och det offentliga regelverkets omfattning och komplexitet.

Ytterligare exempel bestämmelser som torde ha tillkommit utan tillräckliga analyser av effekterna för SME-företag är nuvarande regler för när använt industriavfall skall klassas som material som kan återvinnas eller i stället ses som avfall. Om materialet definieras som avfall kan kommunen utvidga sitt monopol avfallsområdet och bl.a. överta transporter från privata åkeriföretag och bedriva verksamheten i egen regi. Se även Konkurrensverkets rapport Småföretag förslag för ökad tillväxt s.

- 33.

I sammanhanget kan även nämnas vissa förhållanden som rör den obligatoriska ventilationskontrollen OVK och som redovisas i Konkurrensverkets tidigare yttrande dnr 821/97 till Småföretagsdelegationen. Nuvarande regler för OVK respektive sotning medför att samma arbete rensning kan utföras två gånger och att fastighetsägare kan drabbas av onödiga kostnader. Reglerna ger även sotningsforetag konkurrensfördelar framför andra företag eller s.k. OVK-företag.

En bidragande orsak till att så många regler "slinker igenom" utan att effekterna har analyserats tillräckligt kan enligt Konkurrensverkets mening vara att den utredning

,KONKURRENSVERKET m4

YTTRANDE Swedish Competition Authority

1998-03-03 Dnr 73/1998

som föregått beslutet om ett nytt regelverk utmynnat i ett utredningsförslag av riktlinjenatur. När förslaget inte närmare har preciserats. t.ex. i form av författningstext, försvåras inte bara remissinstansemas analys av förslaget utan även Regeringskansliets beredning därav.

Konkurrensbegränsande åtgärder som vidtas av andra företag

Till detta problemområde kan hänföras konkurrensbegränsande åtgärder, t.ex. underprissättning, som vidtas av en marknadsdominerande aktör i syfte att "slå ut" betydligt mindre konkurrenter. Andra konkurrensbegränsande beteenden kan gälla ett samordnat förfarande bland etablerade företag som riktar sig mot ett nyetablerat företag. Exempelvis kan företag framföra till sin "gamla" leverantör att företaget upphör med sina inköp hos leverantören om denna levererar varor till ett visst nyetablerat företag. Ett sådant förfarande kan således leda till att företag drabbas av leveransvägran. Konkurrenslagen innehåller bl.a. två förbud. Enligt 6 § är avtal mellan företag forbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvdda konkurrensen den svenska marknaden ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Avtal mellan små företag som tillsammans har en liten marknadsandel ansesnormalt inte begränsa konkurrensen på ett märkbart sätt och träffas i så fall inte av förbudet i 6 I 19 § föreskrivs förbud mot missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning den svenska marknaden. Ett syfte med bestämmelsen om förbud mot missbruk av dominerande ställning är att skydda de mindre företagen från konkurrensbegränsande ageranden från ett dorninerande företag. Konkurrenslagen är med andra ord asymmetrisk i den meningen att den ställer höga krav dominerande företag samtidigt som den tar särskild hänsyn till de minsta företagens behov av att samarbeta. De av- och ornregleringar som genomförts de senaste tio åren i syfte att skapa konkurrens olika marknader i Sverige t.ex. inrikestlyg, regional jämvägstrañk, postdis-

tribution och teleornrådet gäller sådana verksamheter som i de flesta fall förutsätter

tillgång till anläggningar av infrastrukturkaraktär gods- och postterrninaler, spåranläggningar m.m.. Allmänt har av- och ornregleringama varit framgångsrika det

men har också visat sig att det svårt och kan ta lång tid att få en väl fungerande konkurrens tidigare monopolmarknader.

En orsak kan vara att den tidigare monopolaktören behåller kontrollen över de infrastrukturanläggningar som nya operatörer behöver tillgång till, vilket utgör ett effektivt etableringshinder. Detta har bidragit till att de "gamla" aktörerna inte fått konkurrens från nya företag inom stora segment/delområden inom den av- eller ornreglerade marknaden. Ekonomiska överskott inom dessa delar av verksamheten kan användas för att subventionera konkurrensutsatt verksamhet, s.k. korssubventionering, vilket snedvrider konkurrensen.

Ett ytterligare hinder mot nyetablering på av- eller ornreglerade marknader består i att de företag som tidigare skyddats från konkurrens genom etableringskontroll eller på

-

8 H

,KONKURRENSVERKET

YTTRANDE Swedish Competition Authority

1998-03-03 Dnr 73/l998

grund av erhållen ensamrätt att bedriva viss verksamhet har kunnat bygga upp en

stark position marknaden genom främst finansiell styrka. gjorda investeringar och kunskap om marknaden.

Offentlig upphandling

Den offentliga upphandlingen har stor betydelse för småföretagens tillväxtförutsättningar. Statens åtgärder upphandlingsorrtrådet har sedan lagen om offentlig upp-

handling 1992:1528, LOU. trädde i kraft för drygt fyra år sedan till större delen

gällt satsning information och rådgivning om upphandlingsreglema. Det blir

en dock allt tydligare att denna satsning måste kombineras med andra åtgärder om det skall bli möjligt att påtagligt förbättra upphandlingen.

På tid har tre utredningar utifrån skilda utgångspunkter behandlat den offentliga

senare

förra året publicerades betänkandet Effektivare statlig upphandlingen. I slutet av inköpssamordning SOU 1997: 130 och rapporten Offentlig upphandling 1997/98:3. Den sistnämnda rapporten har gjorts av Riksdagens revisorer. I januari 1998 har Nämnden för offentlig upphandling publicerat rapporten Effekter av lagen om offentlig upphandling. Den samlade bilden av dessarapporter blir att den offentliga upphandlingen minst sagt har stora brister. intrycket blir också att SME-företagen måste bättre förutsättningar att konkurrera om de offentliga inköpen.

ges

Med hänsyn till att många varu- och tjänsteornråden utmärks av att ett begränsat antal företag svarar för det samlade produktutbudet kan krävas att beställaren genomför åtgärder som underlättar för SME-företag att lämna anbud vilket kan öka konkurrensen. Den nuvarande utvecklingen mot att allt fler myndigheter samordnar sina upphandlingar med andra myndigheter begränsar SME-företagens möjligheter att konkur-

inköpen. Den stora omfattningen av ram- eller avropsavtal är också en rera om omständighet som försvårar för SME-företag att bli leverantör stat och kommun.

Det senaste exemplet är en nyligen avslutad "ramavtalsupphandling" som rör företagshälsovård för de statliga myndigheternas räkning. I detta fall utsågs en sammanslutning av landsting till vinnare av anbudstävlingen. Detta motiverades bl.a. med att denna sammanslutning har rikstäckande verksamhet. Mindre företag ställs härigenom utanför ramavtalet, trots att de ofta kan erbjuda en geografisk täckning som är fullt tillräcklig för flertalet myndigheter.

Ett ytterligare förhållande som bidrar till att SNES-företag ofta har svårt att hävda sig vid offentlig upphandling är LOU:s svaga sanktionsregler och att enbart anbudsgivare/företag kan väcka talan i domstol. Erfarenhetsmässigt kan även sägasatt företag inte gärna klagar en upphandlande myndighet när företaget anser sig ha blivit förfördelat. En starkt bidragande orsak är att företaget inte vill "ligga sämre till" vid kommande upphandlingar grund av ett försämrat "affarsklimat". Av den nämnda rapporten från NOU framgår att det finns en utbredd oro bland leverantörer att bli "svartlistad" klagar upphandling. Här bör även nämnas att det är svårt

om man en

,KONKURRENSVERKET M4

Y I IRANDE Swedish Competition Authority

1998-03-03 Dnr 73/1998

för ett företag att skadestånd om företaget diskriminerats vid upphandlingen. Företagen, inte minst SME-företag, tar inte gärna risken att förlora ett skadeståndsmål då detta innebär att man får betala rättegångskostnadema, kan relativt höga.

som vara

Offentligt stöd

I rapporten Småföretag förslag för ökad tillväxt l997:3 behandlas offentlig stöd-

givning och den snedvridning av konkurrensen som kan följa av stöd. l rapporten redovisas även flera utredningar och utvärderingar av offentligt stöd. Det finns ett flertal former av statligt och kommunalt stöd till företag. Stöd ges både direkt i form av penningbidrag och indirekt via garantilån, nedsatta lokalhyror, gratis eller subventionerad arbetskraft, upplåtelse av tomtmark förmånliga villkor m.m.

Företag som ges stöd får konkurrensfördelar negativt kan påverka marknadens

som produktivitets- och effektivitetsförhållanden. Konkurrensverkets erfarenheter är att SME-företag är särskilt känsliga for effekter som följer av att stöd utgår till konkurrenter. Ett offentligt stöd kan t.ex. resultera i att det gynnade företaget sänker sitt pris under marknadspriset för att öka försäljning och marknadsandel. detta fall är risken påtaglig att företag som inte erhållit stöd måste lämna marknaden. Men även i andra fall kan stöd innebära att andra, mer effektiva företag får en konkurrensnackdel. Detta gäller särskilt småföretag som jämfört med stora företag har svårare att klara en minskad efterfrågan företagets produkter. En sänkning av prisnivån till följd av riktade subventioner ett område med väl fungerande konkurrens medför också att nyetableringar motverkas.

Mottagaren av offentligt stöd är inte alltid ett privat företag. När kommuner, landsting och statliga myndigheter själva bedriver näringsverksamhet konkurrensmarknader och sätter priser som understiger kostnaderna innebär detta oftast att verksamheten delvis finansieras med skattemedel. I detta fall utgår med andra ord ett indirekt offentligt stöd. rapporten Småföretag förslag för ökad tillväxt redovisas konkur-

rensproblemet med offentliga aktörer och underpriser.

I slutet av förra året inrättades Rådet för konkurrens lika villkor mellan privat och offentlig sektor dir. 1997: 145 som är ett partsammansatt med representanter

organ för näringslivsorganisationer, intresseorganisationer för kommuner och landsting m.fl. Avsikten är att rådet skall behandla principiellt viktiga fall bl.a. rör prissättningen

som vid konkurrens mellan privata företag och offentliga aktörer kommunala bolag och förvaltningar samt statliga myndigheter. Rådets ställningstaganden skall utmynna i rekommendationer till berörda parter.

Nyligen har Demoskop AB, som ett led i ett uppdrag från 12 näringslivsorganisationer, gjort en undersökning om konkurrensen mellan privata och offentliga aktörer. Av rapporten Företagare om konkurrens från offentliga aktörer februari 1998 framgår att ungefär två tredjedelar av de ca 300 företag som besvarat enkät från Demoskop har

en uppgivit att man i olika stor utsträckning konkurrerar med offentliga förvaltningar och bolag den "öppna marknaden De undersökta branscherna utmärks ett stort eller

av

IKONKURRENSVERKET lO 14’

YTTRANDE Swedish Competition Authority

Dnr

dominerande inslag av SME-företag. Vidare framgår av rapporten att två tredjedelar av de företag som konkurrerar med offentliga aktörer hade erfarenhet av "offentliga underpriser".

De l2 näringslivsorganisationema har, bl.a. med hänvisning till Demoskops undersökning, i en skrivelse till regeringen Inrikesdepartementet den l9 februari 1998 pekat att kommunala bolag och förvaltningar i de flesta fall bryter mot kommunallagen när man "går ut" marknaden. Vidare framförs att detta särskilt drabbar SMEföretag. Slutsatsema i skrivelsen om de effekter för SME-företag som följer av offentliga aktörers agerande konkurrensmarknader överensstämmer i allt väsentligt med Konkurrensverkets erfarenheter.

Konkurrensverkets överväganden och förslag

Oflentliga regler Enligt Konkurrensverkets uppfattning bör en systematisk genomgång göras av befintliga regler med huvudsyftet att ändra eller slopa de regler som negativt påverkar SMEföretagens konkurrensförmåga och försvårar dessa företags verksamhet jämfört med andra aktörer.

Konkurrensverket vill framhålla att det finns starka skäl att beakta de förslag som framförs i rapporten Kommittéväsendet l997/98:RR3 av Riksdagens revisorer. Ett syfte med dessa förslag är att bättre garantera att förslag till ändrad lagstiftning etc. föregås av en utredning inklusive analys som utmärks av hög kvalitet. Det bör även införas en ordning som innebär att utredningsdirektiven till statliga utredningar innehåller krav att utredningen skall analysera och redovisa i vilken utsträckning och vilket sätt dess förslag påverkar SME-företag. Vidare bör det ges utrymme för utredningen att föreslå särlösningar, enklare regler eller undantag för SME-företag. I utredningsdirektivet bör det även finnas krav att förslag skall åtföljas av förslag till författningstext. Det betyder att statliga betänkanden, rapporter etc. inte bör få föreslå lösningar som enbart är av riktlinjekaraktär.

I Småföretagsdelegationens skrivelse nämns att det i vissa andra länder finns särskilda enheter inom regeringskansliet som svarar för att problem- och konsekvensanalyser görs för nya lagförslag. Enligt Konkurrensverkets mening finns skäl att överväga att en sådan enhet även inrättas i Regeringskansliet i Sverige. En central instans området ökar möjligheterna att göra helhetsbedömningar av regelverken och effekterna för SME-företagen.

Enheten bör vara fristående från fackdepartementen genom att knytas till Statsrådsberedningen. En viktig uppgift för enheten bör vara att analysera departementens förslag till nya och ändrade regler med avseende effekterna för SME-företag. Enheten bör ges stora befogenheter.

Vidare bör övervägas att inrätta en ombudsman för småföretagsfrågor, som ges ansvaret att se till SME-företagens problem. Ett alternativ kan vara att inrätta denna

,KONKURRENSVERKET lll4

yTrRANDE Swedish Competition Authority

Dnr

funktion inom ramen för en befintlig myndighet. Småföretagsombudsmannen bör vara en tung remissinstans för utredningsförslag som rör SME-företag. En annan viktig uppgift bör vara att ge stöd och vägledning för småföretag som "bollas" mellan olika myndigheter, t.ex. i anslutning till att företaget startas. En prioriterad uppgift för en småföretagsombudsman bör även vara att föreslå regelförenkiingar och

refonneringar.

Konkurrensbegränsande åtgärder som vidtas av andra förelag Konkurrenslagen med förbud mot missbruk av en dominerande ställning kan vara ett effektivt medel att komma till rätta med konkurrensbegränsande åtgärder som vidtas av dominerande företag. Samordnade förfaranden av företag i syfte att motverka etablering av nya företag eller slå ut aktiva konkurrenter kan också träffas av konkurrenslagens förbudsbestärnmelser.

bifogade rapport Konkurrens avreglerade marknader 199624, som gjorts av Konkurrensverket uppdrag av regeringen, konstateras att konkurrenslagen inte förmår hantera alla typer av problem som uppstår avreglerade marknader och heller inte alltid är det lämpligaste verktyget. Ofta är en väl utformad speciallagstiftning eller strukturella ingrepp, t.ex. att särskilja ett dominerande företags konkurrensutsatta verksamhet från den icke konkurrensutsatta, mer effektiva sätt att skapa förutsättningar för en väl fungerande konkurrens. Det senare slaget av åtgärder förutsätter normalt att staten genom ägande kan kontrollera företagets struktur.

rapporten framhålls att det marknader som under en lång tid har dominerats av en aktör bör finnas speciella regler för att ge nytillträdande företag goda möjligheter att etablera sig. Erfarenheten visar att nya aktörer under en övergångsperiod kan behöva ett extra skydd för att långsiktigt kunna bidra till ett skärpt konkurrenstryck marknaden. Denna typ av asymrnetriska regler finns redan i konkurrenslagen, exempelvis genom att strängare krav ställs dominerande företag, men bör i större utsträckning än vad som nu gäller även finnas i speciallagstiftningen för olika marknader.

Vidare diskuteras i rapporten statens roll som ägare av företag tidigare monopolmarknader. En slutsats är att övergången från myndighetsliknande styrning till styrning via avkastningskrav och särskilda avtal kan vara problematisk. Enligt Konkurrensverkets mening bör ägaransvaret och tillsynsansvaret ligga skilda departement.

Offentlig upphandling Av Konkurrensverkets bifogade yttrande dnr 895/97 över betänkandet Effektivare statlig inköpssamordning SOU 1997: 130 framgår att verket stöder en utveckling som innebär att nuvarande form av inköpssamordning med ramavtal avvecklas. Denna samverkansforrn kan ersättas med en ordning där myndigheter frivillig väg beslutar att tillsammans samordna en upphandling men där varje myndighet i förväg bestämt egen inköpsvolym och är avtalspart gentemot aktuella leverantörer.

Riksdagens revisorer ger i rapporten Offentlig upphandling 1997/9823 ett flertal förslag för att förbättra upphandlingen. I rapporten föreslås bl.a. att den myndighet

som

mm

,KONKURRENSVERKET

YTTRANDE Swedish Competition Authority Dnr

utövar tillsyn över offentlig upphandling skall initiativrätt att väcka talan i domstol ges i de fall offentliga inköpare inte följer LOU. Ett annat förslag är att regeringen bör överväga behovet sanktioner mot upphandlande myndigheter som inte följer lagen. av Konkurrensverket har i ett yttrande bifogas över revisorernas rapport stött dessaförslag.

Revisorerna att det finns klara samband mellan konkurrensfrågor och frågor om anser offentlig upphandling. Konkurrensverket delar denna bedömning. Exempelvis kan vissa beteenden både strida mot upphandlingsreglema och mot konkurrenslagens förbud dominansmissbruk. Upphandlingsreglema är därmed en viktig del av konkurmot renspolitiken. Revisorerna framför att samordningsfördelar talar för att en särskild organisation för tillsyn offentlig upphandling knyts till Konkurrensverket. Enligt av verkets mening finns fördelar med en integration mellan tillsynen av den offentliga upphandlingen och övriga myndighetsuppgifter konkurrensområdet.

Det kan noteras att Stockholms Handelskammare, Sveriges Industriförbund, Svensk Handel och Sveriges Exportråd i skrivelse den 30januari 1998 till regeringen har pekat på den offentliga upphandlingens stora betydelse för näringslivet. De nämnda organisationerna hemställer i skrivelsen att "regeringen verkar för att samtliga EUländer tillsätter ett självständigt och handlingskraftigt övervakningsorgan för att kontrollera efterlevnaden av gällande upphandlingsbestärnrnelser".

Oflentligt stöd Till konkurrenspolitiken i vid bemärkelse brukar traditionellt räknas regelverken rörande företagens åtgärder s.k. antitrustregler och förvärvskontroll, den offentliga upphandlingen och den offentliga stödgivningen, s.k. statsstöd. Inom EU finns gemenskapsnivå regler avseende alla dessa tre områden samt en myndighet, EG-komrnissionen. Tolkningen bestämmelserna avgörs ytterst av EG-domstolen. av

EG:s ordning för att pröva statsstöd som påverkar sarnhandeln mellan medlernsländerna omfattar även stöd regionala myndigheter, t.ex. kommuner. Det som utges av kan noteras att Kommissionen i anslutning till överläggningar med de nya ansökarländerna aktualiserat behovet bevakning och bestämmelser nationell nivå avseende av offentligt stöd. ‘

I Sverige finns, nationell nivå, inte någon motsvarande ordning för att effektivt motverka att företag drabbas de konkurrenssnedvridande effekterna av offentlig av stödgivning. Konkurrensverkets erfarenheter visar att behovet av en sådan ordning är störst hos SME-företagen. En mycket stor del av de klagomål som verket får gäller småföretag upplever att deras konkurrenter vilka kan vara såväl privata företag som offentliga aktörer direkt eller indirekt har ekonomiska fördelar som ytterst som finansieras med offentliga budgetmedel.

Konkurrensverket mot denna bakgrund att den offentliga stödgivningen bör anser underkastas regler säkerställer att stödet inte snedvrider konkurrensen och inte som heller hämmar eller omöjliggör den verksamhet som övriga företag marknaden

IKONKURRENSVERKET 1 13 4

mRANDE SwedishCompetition Authority

1998-03-03 Dnr 73/1998

bedriver. För att en sådan ordning skall bli effektiv krävs vidare en tillsyn samt procedurer för att åstadkomma rättelse då otillåtet stöd beslutats. En möjlighet kan vara att lägga ansvaret för tillsynen över den offentliga stödgivningen en myndighet som också får behörighet att väcka talan i domstol om återbetalning av otillåtet stöd. Det tidigare redovisade förslaget att inrätta en småföretagsombudsman kan också vara ett sätt att möjliggöra initiativ till åtgärder i de fall då SME-företag drabba av konkurrenssnedvridande stöd till konkurrenter.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören. Föredragande har varit avdelningsrådet Sundborn. Iden slutliga handläggningen har även deltagit avdelningschefen Lennart Göranson.

Å

§§

Q

undbom

Bilagor Konkurrensverkets rapport Konkurrens avreglerade marknader 199624

Konkurrensverkets yttrande 56/1998 över tillstånd enligt 3 kap. 7 § ârsredovisningslagen 1995:1554

Konkurrensverkets yttrande dnr 1018/97 över rapporten Ersättning av viss mervärdeskatt till kommuner och landsting Ds 1997:74

Konkurrensverkets yttrande dnr 970/97 över betänkandet Branschsanering och

andra metoder mot ekobrott SOU 1997:1 l l

Konkurrensverkets yttrande dnr 887/97 över Naturvårdsverkets rapport Översyn

av reglerna för auktorisation av bilskrotare

Konkurrensverkets yttrande dnr 934/97 över Miljömärkning av betong Förslag till

miljömärkningskriterier vid tillverkning av betong.

J

14 14 KONKURRENSVERKET

mRANDE Swedish Competition Authority Dnr 73/1998

1998-03-03

Konkurrensverkets yttrande 895/97 över betänkandet Effektivare statlig inköpssamordning SOU 1997:130

Konkurrensverkets yttrande 1097/97 över rapporten Offentlig upphandling 1997/98:3 av Riksdagens revisorer

Kopia till Finansdepartementet Närings- och handelsdepartementet

/âné mogna 7

19%:

Konsument

7.//0.7//Z

KO Datum Dnr

verket -

1998-03-03

KO-sekretariatet

Småföretagsdelegationen 103 33 Stockholm Att.: Mats Johansson

Nytt system för regelrefonnering

Som svar på Småföretagsdelegationens brev till Konsumentverket den 20 januari 1998 får jag framföra följande synpunkter på hur ett arbete med regelreformering bör organiseras.

I brev den 29 oktober 1997 till Småföretagsdelegationen framhöll verkets chef Axel Edling bl.a. följande

Förslaget att centralt i regeringskansliet inrätta särskild expertenhet för en tillsynen av PKA-reglerna är det svårt att ta ställning till fylligare utan ett faktaunderlag. Givetvis är det värdefullt med målmedveten och konsekvent en utformning och tillämpning reglerna. av

Vi förutsätter dock att förslaget inte medför någon risk berörda att myndigheters ansvar inom sina respektive områden skulle inskränkas. Det framgår inte heller förslaget hur samordningen är tänkt ske av att med existerande organ som har liknande eller angränsande uppgifter, såsom Avregleringsdelegationen, Riksrevisionsverket och Småföretagsdelegationen.

Svenska Arbetsgivarföreningen SAF har sänt sin PM 1998-01-30 "För ett sunt regelarbete hos riksdag, regering och myndigheter" till Konsumentverket. Här föreslås bl.a. att varje central myndighet ska ha arbetsgrupp samarbetar en som med en speciell, nyinrättad enhet i Statsrådsberedningen bör granska myndighetens som problem- och kostnadsanalyser när det gäller behovet regler. frågor av nya För som väntas få effekt på småföretagens kostnader bör enligt PMen särskilt ett småföretagstest utföras.

Från Konsumentverkets utgångspunkter är det givetvis viktigt myndighet att en inte utfärdar fler regler än vad som behövs och att reglerna utformas så enkelt och tydligt som möjligt. Det är också naturligt regeringskansliet skulle välja om att bevaka dessa frågor i särskild ordning.

Det faktaunderlag Konsumentverket haft tillgång till dock som är inte tillräckligt detaljerat för att verket ska kunna bilda sig uppfattning en om hur ansvarsgränserna

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Giro Org.nr H887StockholmRosenlundsgatan9 08-4290500 08-4298900 konsumcntverkct@kov.scPost: S9975-3 01-202100-2064 Bank:S050-2806

mellan regeringskansliet och berörda myndigheter skulle kunna utformas utan att det uppstår risk för kompetenskonflikter.

Olika branschregleringar enligt SAF:s förslag skulle troligen kunna testas relativt enkelt med tanke på småföretagens situation. Det tycks dock oklart vem som skulle ansvara för sådana tester och vilka resurser bör avsättas för det arbetet.

som

För Konsumentverkets riktlinjearbete enligt marknadsföringslagen finns interna rutiner som bl.a. tar hänsyn till konkurrensneutralitet och kostnadskonsekvenser. Konsumentverket samrådet vid behov med andra myndigheter, t.ex. Konkurrensverket.

Enligt uppdrag

. 0/:Lr./c./L"

J Vi Krister Johanson Byråchef

Kopia:

Axel Edlin

Marianne Abyhammar

12 18-1017

i-‘ M 3 c

- ,än

/914/1 71%’/SJ’

Närings- och teknikutvecklingsverket

Datum Dnr 1998-03-03 2G0-98-381 Ert datum Ert Dnr 1998-01-20 98/05

Småföretagsdelegationen Närings- och handelsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Yttrande över Nytt systern för regelreformering

Arbetet med regelförenklingar är viktigt, men det är också av stor vikt att man i det fortsatta arbetet med att ta fram nya regler utformar ett regelsystem som underlättar tillväxt och sysselsättning. I det arbetet finns det några områden som NUTEK vill lyfta fram.

Problem och konsekvensanalyser I det papper Småföretagsdelegationen skickat ut samt i den Pm SAF förmedlat, tar man upp exempel på problem- och konsekvensanalyser PKA. Innan ett regelförslag beaktas bör det genomgå en PKA för att undersöka vilka kostnader och effekter som är kopplade till regelförslaget. NUTEK instämmer i vikten att en fungerande

av konsekvensanalys görs. Vi vill dock påpeka att metoden med konsekvensutredningar redan finns beskriven i Verksförordningen

, och då dessa i stort sett inte fungerar i nuläget föreslår NUTEK

att en utvärdering bör genomföras för att ta reda på varför dessa konsekvensutredningar inte är ett fungerande verktyg idag.

1Verksförordningen 1995:1322 27§ Innan myndighet beslutar föreskrifter eller allmänna råd enligt författningssamlingsförordningen 1976:725, skall myndigheten noga överväga om detta är den mest ändamålsenliga åtgärden, 2. utreda föreskrifternas eller de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning, ge statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs samt Riksrevisionsverket tillfälle att yttra sig i frågan ochom konsekvensutredningen, Begära regeringens medgivande att besluta föreskrifterna om de leder till inte oväsentliga ökade kostnader för demsomberörs.

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet e-post 11756Stockholm Liljeholmsvägen32 08-6819100 08-196826 www.nutek.se nutek@nutek.se

NUTEK anser att det i PKA bör ingå att vid regels införande

en en undersöka om den är förenlig med EG-rätt. NUTEK har i sitt arbetet med småföretag stött problem med EG-rätten. Flera verk och myndigheter, erfar NUTEK, har inställningen att de inte tänker

anpassa sina regler till EG-rätten med mindre att EG-domstolen tvingar dem till det, och detta leder till en fläckvis anpassning regelverken.

av Denna inställning baseras begränsade ekonomiska och personella resurser. Denna utveckling är farlig då vi inte bara riskerar att bryta mot EG-rätten utan också begränsar våra företags möjligheter

att utnyttja den inre marknaden, samt att företagen uppmuntras till

att utmana myndigheters beslut och regler. Företagen behöver ha förtroende för svenska myndigheters regler och beslut. RRV har nyligen uppmärksammat just denna fråga, och NUTEK ställer sig positiv till vidare utredning i frågan.

Helhetssyn Trots nyttan av en fungerande PKA på myndighetsnivå, är det också viktigt med PKA på övergripande nivå för få blick över

en en mer att helheten. Här anser NUTEK att det är viktigt att arbetet med PKA får legitimitet och genomslag på en hög politisk nivå, och att samtliga departement berörs och engageras. Ett sektorsövergripande tänkande bör införas för att undvika att regelförslag inom sektor motverkar

en prioriteringar och förslag inom ett annat område. Knutet till den enhet eller grupp på regeringsnivå för PKA bör

som ansvarar en referensgrupp eller liknande finnas. Referensgruppen

bör bestå av småföretagare och andra representanter från näringslivet. NUTEK vill poängtera att småföretagarna inte är homogen och inte bör

en grupp behandlas som en sådan. Beroende på vilka förslag behandlas ska

som referensgruppen anpassas så att rätt branscher får möjlighet att påverka.

De exempel på checklistor för regelgivning finns i Storbritannien

som och Nederländerna är ett bra sätt att redan från början få med väsentliga komponenter i det fortsatta arbetet. En viktig punkt är vilka kostnader och effekter det skulle innebära regel inte

om en införs. Alternativ till regelstyrning bör också undersökas. Ytterligare ett sätt att begränsa regelfloran kan att vid regels införande

vara ny undersöka närliggande regler och se om någon dessa kan ersättas

av eller integreras i den nya regeln. Ambitionen har i

som man Storbritannien där man ska Tänka Smått först, dvs det är bra för

som småföretagen är bra för stora företag, är bra och bör användas även i Sverige.

Utvärdering/uppföljning NUTEK anser att efter en regel trätt i kraft bör efter tid göra

man en en uppföljning för att undersöka de faktiska effekterna och kostnaderna. Ett förslag är att regler ses över efter 5 år.

Långsiktighet och flexibilitet Det är viktigt med ett långsiktigt tänkande för att skapa kontinuitet och förståelse för reglerna, samtidigt ett visst mått flexibilitet

som av måste finnas. Enligt flera småföretagare är det inte mängden regler som är problemet utan att dessa hela tiden ändras. Långsiktigheten bör kunna stärkas med hjälp av ett genomtänkt upplägg från början där en PKA har en naturlig plats. Med hjälp av en PKA har man goda förutsättningar att klara såväl behovet av långsiktighet som flexibilitet.

Förenkling och tydlighet Arbetet med förenklingar av regelverket får inte ske på bekostnad av tydligheten. Syftet med reglerna bör vara tydligt och lättförståeligt för dem som berörs. En tydlig motivering till varför regeln tillkommit är också viktigt ur trovärdighetssynpunkt. En språklig tydlighet är naturligtvis en förutsättning.

Arbetet med vissa av dessa frågeställningar som lyfts fram är resursskrävande men i längden kommer de leda till större effektivitet. NUTEK anser det också viktigt att påpeka att problemet med en ökande regelmassa inte går att lösa på gång utan kräver

en regelbunden översyn. Oavsett på vilket sätt man kommer att hantera den här frågan måste man inse att den kommer att kräva resurser och prioritering.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Birgit Erngren. I handläggningen har dessutom deltagit Sune Halvarsson, samt Gabriella Törnqvist, föredragande.

. .

i

¢/L>R-zQVø-fr

m.

Birgit Erngren

p

é/’%V{{L

Gabriella Törnqvist

EE R|KSREVISIONSVERKET YTTRANDE 1 4 Damm RRVdl" Avdelningenför Effektivitetsrevision 1998-03-06 23-1998-0254 Ertdatum Er beteckning EFF ‘ 1998-01-20 93/05

Närings- och handelsdepartementet Småföretagsdelegationen

Synpunkter på hur det ett svenskt arbete med regelreformering bör utformas och organiseras

Riksrevisionverkets uppgifter och erfarenheter

Enligt 27-28§§ verksförordningen skall konsekvenser av nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd utredas och dokumentras innan de utfärdas. Myndigheter och andra som berörs samt Riksrevisionsverket RRV skall tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. ges

RRV har sedan 1994 årligen handlagt omkring 450 konsekvensutredningar som tillställts verket. Handläggningen görs inom avdelningen for Ekonomistyrning och följer checklista som utformats för att systematiskt samla in. en bearbeta och sammanställa för uppföljning relevanta uppgifter om myndighetsregler och konsekvensutredningar. RRV har byggt upp en databas över myndigheternas regelgivning genom att vissa uppgifter om varje utredning kodats in i databasen.

RRV gör regel mycket översiktlig granskning av de regler och konsom en tillställs verket. Vanligen lämnas ärendet ad aeta. sekvensutredningar som Någon kontroll över att alla regler och konsekvensutredningar tillställs RRV görs inte. x

För att klara kraven på anslagssparande har RRV prioriterat ned uppgiften inom regelområdet. Detta har godtagits av regeringen som i verkets instruktion tagit bort bestämmelsen om att RRV skall utveckla metoder för myndigheters konsekvensutredningar.

För att få bilda hur konsekvensutredningarna och regelgivningen ser ut en av har RRV anlita konsult har analyserat ett urval 100 st konsekvensen som uteredningar handlagts av verket under perioden 1994-97. Av konsultsom studien framgår att de kostnadsmässiga konsekvenserna av de studerade reglerna dokumenterats i knappt hälften myndigheternas utredningar. RRV av har i en skrivelse till regeringen 1998-03-04 rörande statliga myndigheters

Pax/adress Besöksadress Iul..-/'nn Telefax Box45070 Drouninggnum34 03.090J000 08-60041U0 HH30Stockholm

YTTRANDE 2 4

Datum RRV dnr

1998-03-06 22-1998-0254

konsekvensutredningar pekat på att initiativ till regleringar tas

nya av regering och riksdag och att huvudstrategin, staten Lex. vill uppnå

om en avreglering av näringslivet, därför knappast kan att över myndighe-

vara ternas foreskrifter. För att konsekvensutredningsinstitutet skall uppfattas som ett medel för bättre regelgivning föreslås i skrivelsen att kraven konsekvensutredning i verksförordningen begränsas till de fall där utredningen spelar en reell roll för myndighetens ställningstagande. Skrivelsen och konsultstudien Konsekvensutredningan föreskrifter och den regulativa nivån en kartläggning bifogas.

-

RRV har inom ramen för verkets effektivitetsrevison genomfört granskningar av regelsystem inom olika verksamhetsområden. Under 1970-talet granskades enbart regler som riktar sig mot kommunerna, under 1980-

men talet granskades även regler som berörde näringslivet. Granskningarna visade att inom de studerade områdena nya myndighetsregler ofta utfärdats utan att kostnaderna överhuvudtaget utretts och att i de fall utredningar gjorts kostnaderna vanligen kraftigt underskattats. Regler som medfört väsentliga kostnadsökningar hade i flera fall utfärdats utan att de underställts regeringens prövning enligt reglerna i den dåvarande begränsningsförordningen. Vidare konstaterades att de kostnader uppstått för kommuner,

som företag och andra endast till en mindre del var en konsekvens myndig-

av heternas regelgivning, utan utformningen av överordnad lagstiftning ramlagar med tillhörande förordningar har oftast medfört störst kostnader. I likhet med myndigheternas konsekvensutredningar har RRV i yttranden kommittéebetänkanden med förslag till ny lagstiftning funnit förslagens konsekvenser inte utretts tillräckligt.

Erfarenheter från Holland

RRV genomförde hösten 1997 ett sudiebesök vid Näringsdepartementet i Holland. Härvid framkom i Holland sedan länge haft generella krav

att man på att konsekvensutredningar skall göras av förslag till lagstiftning och

nya reglering men att dessa krav i praktiken inte följts. År 1995 infördes i Holland en ny modell för regelgivningen som syftade till att förbättra kvaliteten i lagstiftningsarbetet och minimera kostnaderna av nya regler för särskilt de mindre och medelstora företagen. Den Holländska modellen bygger på:

Närings-, Miljö- och Justitiedepartementen har utarbetat en checklista för granskning av förslag till nya regler och de samarbetar för att för att fram bättre beslutsunderlag.

Checklistan består av ett antal specifika frågor reglers effekter för före- - om tagen och för miljön samt möjligheterna att implementera dem.

YTTRANDE 3 4

Datum RRV dnr

1998-03-06 22-1998-0254

Konsekvensanalyserna görs selektivt och endast ca 10 % av reglerna granskas. En interdepartemental arbetsgrupp beslutar om för vilka regler konsekvensanalyser skall göras.

För att informera om metoder för konsekvenutredningar och för att erbjuda hjälp med att ta samla in data om regelförslags kostnadsmässiga konsekvenser har en särskild enhet helpdesk inrättats. Vid denna enhet finns ett

- - 10-tal specialister. Om det behövs mera ingående utredningar som underlag för att bedöma konsekvenserna kan enheten även bidra till finansieringen

av dessa.

En tydlig redovisning lämnas till berörda parter rörande regelförslagens positiva och negativa effekter.

Erfarenheterna av den holländska modellen är positiva. Det avnämarorienterade arbetssättet och inrättandet av en helpdesk" har lett till att

man nu faktiskt genomför konsekvensanalyser. Att ett urval av viktiga regler görs har medfört att ministerierna nu tar allvarligt på konsekvensanalysema. Genom att både positiva och negativa effekter redovisas blir det lättare att få acceptans för arbetet. Slutligen har ett informellt nätverk mellan de som utarbetar regler och personalen vid helpdesken utvecklats vilket underlättar arbetet.

Organisation

Enligt RRVs uppfattning behövs det i förhållande till förslagsställaren

en - extern granskning av forslag till nya och ändrade lagar, förordningar och myndighetsregler med betydande konsekvenser för berörda. Denna granskande bör lämpligen kombineras med metodutveckling och stöd till kommittéer, departement och myndigheter som utarbetar regler och som har ansvaret för att reglernas kostnader och effekter utreds.

Vid analys av reglers konsekvenser är det enligt RRVs uppfattning nödvändigt att seregleringen i ett helhetsperspektiv, dvs måste analysera

man hela kedjan lag förordning myndighetsregel praktisk tillämpning vid

- - tillståndsprövning och inspektioner. Många verksamhetsområden överlappar varandra och den samlade verkan av en regel kan bli en annan än verkan

av regeln sett för sig. Det behövs därför sektorövergripande översyner av där konsekvenserna av samtliga regler som berör ett samhällsområde, bransch eller produkt analyseras.

RRVs slutsats är därför att särskild enhet för regelfrågor bör bildas inom regeringskansliet med liknande uppgifter som den helpdesk inrättats i

som Holland. Enheten uppgifter bör omfatta regler som får kostnadsmässiga

YTTRANDE 4 4 Datum RRV dnr 1998-03-06 22-1998-0254

konsekvenser för både näringslivet och för ltommunerna. Enheten bör vidare samordna arbetet med att seöver befintliga regler.

Den nya organisationen innebär ingen förändring i kommittéernas, departementens och myndigheternas ansvar för att utreda konsekvenserna förslag av till nya regler. Det är fortfarande kommittén, regeringen respektive myndighetens styrelse eller chef som beslutar reglerna. Av resursskäl bör dock i om framtiden konsekvensutredningar i likhet med i Holland genomföras mer selektivt. Detta bör lämpligen åstadkommas genom att det införs vad gäller kommittéförslag och propositioner skyldighet för kommittéerna en resp. fackdepartementen att samråda med enheten för regelfrågor om behovet och uppläggningen av konsekvensutredningar.

Ansvaret för att följa upp och utvärdera kostnader och effekter utfärdade av regler åvilar respektive regelutfardande myndighet. Inom ramen för RRVs effektivitetsrevision kan verket granska hur myndigheterna fullgör denna uppgift. RRV kan även på eget initiativ eller på uppdrag regeringen av genomföra sektorövergripande översyner av regelverken inom olika samhällsområden.

Biträdande direktör Hans Noaksson har beslutat i detta ärende. Revisionsdirektör Lars Markstedt har varit föredragande. Revisionsdirektörerna Jan- Erik Furubo och Hans Grohman har deltagit i den slutliga handläggningen.

Hans Noaksson LLarsMarkstedt

RIKSREVISIONSVERKET SKRIVELSE l I,

Damm RR dI Avdelningenför Ekonomi och Resultatstyrntng

1993-03-04 33-1993-0337

Finansdepartementet

103 33 Stockholm

Skrivelse rörande statliga myndigheters konsekvensutredningar

Enligt verksförordningens 27-28 skall konsekvenser av nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd utredas och dokumenteras innan dessa införs. Myndigheter och andra som berörs samt Riksrevisionsverket RRV skall ges tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen.

RRV har sedan 1994 handlagt omkring 450 konsekvensutredningar per år varav den största andelen har rört ändrade eller nya föreskrifter. För att en bild av hur såväl konsekvensutredningama som regelgivningen ser ut, har RRV låtit en konsult utföra en närmare undersökning av ett urval av de konsekvensutredningar som handlagts under perioden 1994-97.

Genom denna skrivelse vill RRV dels redogöra för vad studien visar, dels ge förslag förändringar som RRV bör genomföras för att

anser konsekvensutredningsinstitutet skall fungera ändamålsenligt.

Syftet med konsekvensutredningar

Det direkta syftet med konsekvensutredningar är att myndigheten så långt det är möjligt skall försäkra sig om att föreskriften verkligen leder till avsedda effekter, samt ett underlag för bedömning av de kostnader som föreskriften kan medföra.

Andra syften som framträtt i olika sammanhang är;

att öka reglemas kvalitet såatt behovet av tolkning minskar,

att verka återhållande målgruppemas kostnader för att efterleva reglerna,

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box45070 Drottninggatan89 08-690JO00 08-690 00-ll 10430Stockholm

SKRIVELSE 2

Datum RRV dnr

1998-03-04 33-1998-0527

att minska antalet regler och reglernas omfattning, dvs. den totala regelmassan,

att minska den regulativa nivån. dvs. omfattningen den statliga styrningen och graden av intervention.

Studiens huvudresultat

Ett viktigt syfte med konsultstudien att belysa karaktären på de regler

var som meddelas i avseende vissa yttre karakteristika. Det gällde

a om besluten om Föreskrifter innebar ändringar av befintliga Föreskrifter eller tillkomst av nya. Vidare undersöktes varifrån initiativet till föreskrifterna kommer, vilka föreskrifterna riktas till och anförda motiv för föreskrifterna. Ett annat syfte var att undersöka i vilken utsträckning föreskrifterna påverkade den regulativa nivån. Den regulativa nivån anger i vilken utsträckning enskildas eller företags handlingsutrymme begränsas genom den intervention av förhållandena olika områden som sker det

genom statliga regelsystemet. Det handlar i vilken utsträckning olika

m a o om handlingar påbjuds eller förbjuds genom den statliga nonngivningen.

2.1 Yttre karakteristika

Studien visade a att;

En stor andel av föreskrifterna, hela 57 % avsåg ändring befintliga

av föreskrifter vilket inte påverkar regelmassan utan endast innehållet i reglerna. I 37 % av fallen rörde det sig föreskrifter och i 6 %

om nya upphävande av föreskrifter.

Initiativen till nya och ändrade föreskrifter kom i 75 °/o fallen från

ca av nationell nivå och i drygt 25 % av fallen från internationell nivå.

Över hälften av föreskrifterna hade företag målgrupp för styrningen.

som Allmänheten respektive statliga myndigheter de näst största

var mälgrupperna.

Drygt 60 % av de föreskrifter som riktar sig till företag tillkom eller ändrades nationellt initiativ. De regler tillkom eller ändrades på

som internationellt initiativ riktades i majoriteten fallen till företag, och i

av andra hand till individer och statliga objekt. Målen med föreskrifter som riktar sig till företag var främst att precisera eller komplettera

annat styrmedel, en restriktion för nyttjande eller regler för uppgiftsläinnandc.

SKRIVELSE 3 s Datum RRV dnr VETVl 1998-03-04 33-1998-0527

De tre vanligaste motiven för styrning som framgick av konsekvensutredningama dvs de effekter skall uppnås längre uikt - som säkerhet, konkurrens och miljöeffekter. var

2.2. Föreskriftemas funktioner

Myndighetemas föreskrifter är mycket olika med avseende funktion;

Föreskrifter används för att utforma andra styrmedel. Mer än en som tredjedel föreskrifterna bedömdes i undersökningen ha som syfte att av komplettera eller precisera ett annat styrmedel, som t ex ett ekonomiskt styrmedel, för att göra reglerna operativt användbara. Exempel på sådana föreskrifter ingår i ett ofrånkomligt led i implementeringen av andra som styrmedel är Jordbruksverkets återkommande justeringar av aluminiumburksavgifter utifrån priset på aluminium samt NUTEKs föreskrifter med bidragsvillkor för ombyggnad av eluppvärmda hus.

En avregleringsstrategi t går ut att ersätta regulativa styrmedel som ex med ekonomiska leder således inte garanterat till minskning av antalet en föreskrifter utan kan tvärtom leda till en ökning.

Föreskrifter används för att utforma detaljer i olika system. Behovet som tekniskt utforma olika bidragssystem, socialförsäkringssystem etc av att leder ofrånkomligen till ett stort antal föreskrifter. Ett exempel sådana och ändrade föreskrifter är de förändringar i olika system nya som anger grund ändrade basbelopp etc. En betydande del av föreskrifterna kan av utifrån den löpande handläggningen konsekvensutredningar inom RRV av bedömas ha denna karaktär.

Föreskrifter självständigt påbjuder eller förbjuder något, och som mer alltså är att betrakta regulativa styrmedel i egentlig mening. Dessa som som föreskrifter kan riktade till såväl enskilda kommuner och företag. vara som Interventionsgraden dvs den påverkan regeln har på målgruppen kan - som mycket varierande. Ett exempel den ytterligheten, en tänkt vara ena skala, är regler långsiktigt binder företagens eller kommunens som handlande i centrala och ekonomiskt betydelsefulla avseenden, t ex

miljöområdet.

På den motsatta sidan denna skala finns regler som allmänt kan anses av påverka styrobjektet i ringa omfattning, t att de är begränsade mer ex genom i tid och Ett exempel detta år då farled stängs av under en kortare rum. en tid inom begränsat område så att segeltävling kan genomföras. liRVs ett en studie visar omkring 15 % föreskrifterna endast gällde för ett viss att av avgränsat territorium och att 5 % föreskrifterna hade en begränsad ca av giltighetstid. Om också föreskrifter som reglerar hastigheten vägarna

SKRIVELSE 4 f

Datum RRV dnr

I998-03-04 33-1998-0537

läggs till dessa Föreskrifter ingår inte i RRVs undersökning blir given s

- andelen Föreskrifter med dessa avgränsningar i tid och rum större.

2.3 Den regulativa nivån

De skilda funktioner föreskrifterna fyller kan innebära att det är mycket svårt att avgöra hur myndigheternas föreskrifter påverkar den regulativa nivån.

Ibland framförs åsikten att antalet Föreskrifter kan användas för att mäta den regulativa nivån. Många utsagor om Förändringar i denna har också baserats

additionsövningar i vilka framför allt antalet Föreskrifter räknats. RRV anser, mot bakgrund av vad som här sagts, att antalet föreskrifter inte är ett tillförlitligt mått styrning och den faktiska regulativa nivån i samhället.

Konsultstudien ger också stöd för åsikten att själva volymen av myndighetsföreskrifter knappast kan ses som ett centralt problem i en diskussion om statens reglerande verksamhet.

Konsekvensutredningama

Enligt verksförordningen skall den dokumenterade konsekvensutredningen innehålla de bakomliggande övervägandena av Föreskriftens kostnader och andra konsekvenser.

Konsultstudien visar att endast en sjättedel av de dokumenterade konsekvensutredningarna innehöll en redovisning av det kunskapsunderlag som låg bakom Föreskriftsforslaget. Analyser av Föreskriftemas effekter finns dokumenterade i knappt hälften av utredningarna. l drygt hälften av konsekvehsutredningama har bedömning gjorts vilken påverkan

en av Föreskriften kommer att målgruppen. Fördelningen mellan stor respektive liten påverkan målgruppen visade sig vara ungefär lika.

I ca 70 % av utredningarna framgår att konsekvensutredningen kommunicerats med berörda parter innan beslut fattades om Föreskriften.

Förslag till förändringar

Det är svårt att Finna belägg för att den regulativa nivån skulle kunna påverkas av det faktum att myndigheterna genomför konsekvensutredningar. Initiativet till ny reglering tas av regeringen och riksdagen då man bestämmer sig för ett regulativt styrmedel i stället Föratt låta området vara "ostyrt" eller i stället Föratt använda sig av andra styrmedel. Om staten t ex

SK1{11iL5L; 55 Datum RRV dnr 1998-03-04 33-1998-0527

vill uppnå avreglering näringslivet kan det enligt RRVs mening därför en av knappast huvudstrategi att vägen över myndigheternas vara en föreskrifter.

Däremot RRV att konsekvensutredningar ändock kan vara anser betydelsefulla andra skäl. För det första finns det situationer där av myndigheterna i sitt utfardande föreskrifter kan välja mellan olika av lösningar., inom för gällande förordningar, som kan ha olika ramen konsekvenser för den styrningen riktas till och för samhället i stort. som Genom att i dessa fall i förväg värdera olika åtgärder och analysera förväntade kostnader och effekter, ökar förutsättningarna för att föreskriften verkligen leder till avsedda effekter. För det andra kan reglemas kvalitet i en teknisk mening bli bättre om det finns krav myndigheternas mer arbetsprocess vid utfärdandet av föreskrifter.

Verksförordningens nuvarande regler om konsekvensutredningar omfattar dock samtliga och ändrade föreskrifter och allmänna råd. Detta innebär nya krav konsekvensutredning ställs vid all regelgivning, oavsett att samma det rör sig mindre justering eller en betydande förändring i om om en regelverket och oavsett hur omfattande konsekvenser regeln beräknas få. Detta innebär att konsekvensutredningama i många fall inte bara görs slentrianmässigt utan också lätt kan komma att uppfattas som en byråkratisk rutin utan något egentligt syfte.

För att inte konsekvensutredningsinstitutet så sätt skall riskera att förlora sitt syfte, och istället för ett medel för bättre regelgivning uppfattas som ett administrativt tyngande arbete, anser RRV att kraven konsekvensutredning bör villkoras utifrån vissa rekvisit. Kravet konsekvensutredningar bör begränsas till de fall där utredningen spelar en reell roll för myndighetens ställningstagande. Det bör ligga den aktuella myndigheten att göra denna bedömning. Avgörande bör a vara frågans komplexitet och de förväntade effektemas omfattning.

Överdirektör Jan Landahl har beslutat i detta ärende i närvaro av revisionsdirektör Jan-Eric Furubo och föredragande, förste revisor Carolina Malmerius.

O

Jan Lundahl Carolina lvlaliticritts

Bilaga: Rapporten Konsekvensutredningar, föreskrifter och den regulativa nivån kartläggning. Av fil. doktor Joachim Schäfer, Kriterium AB. - en

RRV 1998:14

Konsekvensutredningar, föreskrifter

och den nivån

regulativa

- en kartläggning

EE T’ RIKSREVISIONSVERKET

Förord

Riksrevisionsverket har överlämnat en skrivelse till regeringen den 5 mars 1998, om systemet med konsekvensutredningar av de föreskrifter som myndigheterna beslutar om. Ett underlag för skrivelsen har varit en kartläggning av de konsekvensutredningar som handlagts under 1994-97. Syftet med studien var att få en bild av hur konsekvensutredningama och myndigheternas regelgivning ser ut. Studien har genomförts av fil. doktor Joachim Schäfer, Kriterium AB.

Jan-Eric Furubo

Inledning

1.1 Syfte Institutet konsekvensutredning är åter eller rättare sagt fortfarande föremål - för debatt. En viktig utgångspunkt för förståelsen av de intressen som driver meningsutbytet tycks vara att institutet bär prägel av att vara ein mädchen für alles och att olika deltagare i debatten lägger tyngdpunkten vid olika syften. Tillkomsthistorien, som i alla händelser går tillbaka till införandet av begränsningskungörelsen 1970, visar nämligen att det i meningsutbytet förekommit åtminstone fyra slags syften: minska antalet regler och deras omfattning regelmassan för att öka 0 - överskådligheten 0 öka reglemas kvalitet så att behovet av tolkning minskar och tillämpningen underlättas minska den regulativa nivån, dvs. omfattningen på det offentligas 0 styrning graden av intervention verka återhållande målgruppernas kostnader för att efterleva reglerna. 0 I bred och inträngande utvärdering institutets effekter hade det varit en av naturligt att ta sitt avstamp i alla dessa krav och bedöma i vilken utsträckning de har infriats. När, som i detta fall, uppgiften är mer begränsat både beträffande syfte och tillgång till arbetstid, har kriterierna forrnulerats med dessa mål i åtanke men framför allt med ledning av det tredje syftet. Undersökningen ska alltså analysera föreskriftemas karaktär för att därigenom få bild av hur den regulativa nivån har påverkats, dvs. avgöra i en vad mån föreskrifterna innebär ett nettotillskott av administrativ styrning tvingande regler som påbjuder eller förbjuder något och vilka egenskaper denna har. I tillägg härtill bedöms även konsekvensutredningarnas kvalitet. Sammantaget kan undersökningen förhoppningsvis bidra till att nå överordnade mål som att öka kvaliteten föreskrifterna och regelarbetet samt institutets framtid. Inom enheten för resultatstyming och metodutveckling vid RRV, som tar emot inkomna konsekvensutredningar, introducerades under 1994 ett handläggarstöd vari inkomna ärenden registrerades. Databasen innehåller information om ärendetyp, avsändare etc. men informationen har dock begränsad användbarhet när det handlar om att analysera föreskrifterna. Därför måste frågorna sökas genom att göra en specifik svaren bearbetning av ett antal inkomna utredningar.

1.2 Urval Undersökningen strävar efter att nå sitt deskriptiva syfte genom att analysera ett slumpmässigt urval av föreskrifter och allmänna råd och till dessa hörande konsekvensutredningar som sedan början av 1994 har registrerats hos RRV. När urvalet om 100 ärenden gjordes våren 1997 fanns det 819 poster i handläggningssystemet. Urvalet representerar endast en mindre del

H ll-I031

förekommande föreskrifter. l en rapport från Riksdagens Revisorer av l99l/92:19 redovisas utfallet av ett försök att uppskatta den då aktuella regelmassan. Mätningen görs i enheten antalet lagar och föreskrifter. Utfallet visar att det i början av decenniet fanns 14.400 föreskrifter baserade 1.638 bemyndiganden. Om utgår från dessauppgifter är urvalets storlek blygsamma 0,7°/o. Andelen av flödet, dvs. av beslut om justeringar i befintliga regler eller införande av nya. är dock betydligt större. Nämnda handläggarsystem byggdes upp under knappt tre år vilket motsvarar ett flöde nästan 300 ärenden per En RRV-rapport Myndigheters regelgivning en enkätundersökning RRV - 1995:7 erbjuder ytterligare en möjlighet att bedöma flödet av regelbeslut. Undersökningen baseras uppgifter från 42 myndigheter som valts grunden att de har en omfattande regelgivning. De tio största myndigheterna dessa 42 enligt enkäten ansvariga för 2/3 av regelbesluten och de av var beslutade tillsammans i genomsnitt i 200 regelärenden per år under perioden 1988-1993. Skillnaden mellan uppskattningarna förklaras antagligen med att handläggarsystemet omfattar samtliga myndigheter. l fråga urvalets representativitet råder troligen ett större "mörkertal" för om vad vi kan kalla småärenden, något har en delförklaring i att RRV i som samråd med bl.a. Boverket och länsstyrelserna har medgivit dessa rätten att i stället för att kommunicera fortlöpande i stället rapportera en gång per år. Så har t.ex. Boverket enligt överenskommelse med RRV undantagits från kravet på utredning och kommunicering i fråga om fastställande av subventionsräntan. Vi vet också att Riksarkivet, som enligt RRVutredningen är en av de myndigheter som fattar flest regelbeslut, utfärdar ett stort antal dispenser från arkivförordningen. Inrapporteringen av trafikregler har också visat sig variera högst avsevärt. Dessa ärenden har därtill ställts utanför undersökningen då de representerar väl triviala fall att ödsla utredningsresurser på. RRV:s erfarenheter ger vidhanden att inskicksfrekvensen och därmed bortfallet tycks vara knuten till förekomsten av interna handläggningsregler, närmast om myndigheterna har utformat rutiner för att kommunicera föreskriftsförslag till RRV. Erfarenheten säger att det framför allt är de större myndigheterna som har explicita interna regler för kommunicering av regelförslag till RRV om än med ibland tydliga skillnader mellan avdelningar och enheter. Här bör framhållas att det faktum att RRV inte får ärendena sig tillsända, inte får tolkas så att myndigheterna inte kommunicerat med berörda intressen. De myndigheter som är "tunga" i bemärkelsen stora producenter av föreskrifter är emellertid i hög grad representerade i urvalsbasen. Närvaron aktiva intressegrupper kan också antas bidra till att minska "mörkertalet av för dessa.Även erfarenheten tyder att databasen i det närmaste är om heltäckande för myndigheter med utvecklade och fungerande rutiner, och att bortfallet hos myndigheter som saknar rutiner kan antas vara betydande, finns det inga empiriska undersökningar som direkt kan belägga detta. Som bakgrund till presentationen av resultaten från denna undersökning en bör en annan aspekt på representativiteten lyftas fram, nämligen den om

föreskriftemas målgrupper. Ett slumpmässigt urval av tillräcklig storlek tenderar att ha samma fördelning som hela populationen. När urvalet, som i detta fall, motsvarar omkring 10% finns det anledning att jämföra urvalet med populationen. Observationemas fördelning målgrupper visar god överensstämmelse mellan RRV:s databas och det urval som gjorts. Tabellen nedan visar tre kolumner varav en inkluderar trafikföreskrifter. Denna kategori ingick i förstudien exkluderades därefter inför huvudundersökningen för att

men lämna plats för andra regler. Förstudien visar att ärendeslaget trafikföreskrifter uppgår till omkring 20% av ärendena. Denna bedömning ligger helt i linje med handläggarnas erfarenheter. Tabell l visar att urvalet ganska väl speglar urvalspopulationen i fråga om mot vilka styrningen riktas. Största skillnaden finner vi i fråga om

grupper landsting och kommuner samrnanslagna i denna undersökning.

Tabell Urvolels representativitet. %

RRVs Urval Urval

databas inkl. exkl.

trafik trafik Allmänheten 46 37 22 individer Avgränsade 5 6

grupper

De uppgifter anförts behöver givetvis inte med nödvändighet innebära

som att de konsekvensutredningar som sänts in till RRV är representativa för de

utarbetats. Den goda samstämmigheten mellan urvalspopulationen och som urvalet talar i varje fall inte emot ambitionen att analysera utfallet med uppdelning på målgrupper eller andra variabler.

1.3 Kodschemat Undersökningens uppläggning utvecklades förundersökning med

genom en huvuduppgiften att utforma och testa ett kodschema. Schemat visade sig ganska väl svara mot undersökningens syften och krävde endast smärre justeringar. Det kodschema som använts se bilaga 1 omfattar 5 dimensioner och 18 variabler.

Flera de variabler som handläggarstödet arbetar med har, med eller utan

av justering, använts i denna undersökning. Alla observationer bygger dock på

självständig bedömning och någon avstämning eller liknade med RRV:s en

databas har inte skett. Härmed sagt att författaren ensam står för bedömning och kodning av fallen. I fråga om Föreskrifterna ligger fokus deras karaktär dimensionerna 1-3 i kodschemat. Beskrivningen sker med hjälp av 7 variabler som fångar

upp om initiativet är nationellt eller internationellt EU-direktiv eller konventioner, i vilken utsträckning föreskrifterna innebär ett regulativt tillskott till gällande förordningar, föreskriftemas precision, hur målgruppen ser ut, giltighetstid, vilken geografisk täckning de har, vilket stynnål de

ger uttryck för och vilka motiv som ligger bakom regelförslaget. Variabeln styrmål innefattar variabelvärden som gör det möjligt att skilja mellan föreskrifter som preciserar andra styrmedel syftar till att implementera andra styrmedel och sådana som har ett självständigt syfte. Ett andra deltema dimension 4 handlar om förväntade eflekrer och empirisk underbyggnad for utredningens antaganden. I fråga om hur hårt regeln förväntas påverka målgruppen är det viktigt att notera att undersökningen inte kan hantera olika kombinationer av målgruppens storlek och interventionsgrad d.v.s. kraftig intervention för en liten liten

grupp intervention for en stor grupp. Konsekvensutredningamas kvalitet den

femte dimensionen bedöms med ledning av det förslag till innehåll som

redovisas i RRVzs informationsskrift Konsekvensutredning RRV 1996:38. Eftersom konsekvensutredningar endast tar fasta förändringar som uppstår till följd av ändrad eller ny regel dvs inte de konsekvenser som uppkommit av bakomliggande lag eller förordning, har denna studie haft samma utgångspunkt. Studiens resultaten kan med andra ord inte spegla graden av regelstyming, i bästa fall ge en antydan i vilken riktning utvecklingen går. Undersökningens uppläggning gör det heller inte möjligt att beröra ett annat ledtema för meningsutbytet om föreskrifter och konsekvensutredningar, nämligen kostnaderna för regelefterlevnad. Konsekvensutredningar som endast omfattar allmänna råd har uteslutits. I de fall urvalet har bestått av sådana har de ersatts med en annan fortfarande slumpmässigt vald föreskrift som kan omfatta både en föreskrift och ett allmänt råd. Jämförelsen mellan förordning och föreskrift har utförts med hjälp av det CDROM-baserade hjälpmedlet PARAGRAF. Schemat fångar i vilket

upp utsträckning föreskriften kompletterar, kommenterar, preciserar etc. mindre eller större delar eller hela förordningen. När ärendet har handlat om att ändra en existerande föreskrift har enjämförelse i stället gjorts mellan äldre och nyare formuleringar för att utröna hur stora och vilka förändringar det nya beslutet innebär.

Resultatet

Resultatpresentationen följer kodschemats struktur. Den inleds med ett avsnitt föreskriftsförslagens bakgrund och betydelse samt vilka

om målgrupper föreskrifterna adresserar, vilka styrmålen är och motiven bakom förslagen. Frågan om vilken empirisk bas som föreskrifterna står på redovisas och därefter vilka effekter som väntas till följd av regelns implementering. Sist redovisas mätvärdena för granskningen av de kvalitativa aspekterna. Efter att ha redovisat frekvenstördelningar övergår framställningen till att presentera mätvärden för bl.a. delmålgrupper.

2.1 Föreskriftemas innehåll m.m. Den första frågan tog fasta på att beskriva reglerna med avseende på varifrån initiativet kommer, det är en ny regel som föreslås, om utredningen

om handlar om att justera en befintlig regel eller om myndigheten i fråga överväger upphävande av någon regel. Tabell 2 redovisar svaren.

Tabell Regelmassan n100

Mätvärdena visar att en mycket stor andel av fallen, sammanlagt 57%, avser ändring befintliga regler. Dessa påverkar, per definition, inte regelmassan

av utan endast innehållet. Initiativ till regler eller förändringar av befintliga

nya tas i allt väsentligt nationell nivå 69%. Nya regler efter internationellt initiativ framför allt från EU är ännu inte så vanliga men tangerar mot 10%. Som framgår är antalet upphävanden litet. Mätrnetoden gör det emellertid inte möjligt att fånga upp de fall där regler upphävs till följd av att förordningen försvinner; i dessa fall behöver berörda myndigheter nämligen inte upprätta konsekvensutredningar. Till detta kommer ytterligare ett antal fall där föreskrifter har upphävts utan att konsekvensutredning har skett eller att en ändrad föreskrift ersätter flera tidigare gällande. Urvalet saknar exempel på regler som upphävts på internationellt initiativ. Även regler tillkommer behöver det inte innebära att mâlgrupperna

om utsätts för kraftig ökning den administrativa styrningen. Nästa variabel

en av tar fasta effekten på den "regulativa nivån och gör åtskillnad mellan regler har betydande inverkan, dvs. ökning, sådana som ger ett tillskott

som

genom att precisera reglerna och sådana som bedöms ha liten eller ingen betydelse.

Tabell Tillskoh‘. n94.

Ja,betydande Ja.genomprecisering Litet eller ingetalls

21 42 3

I de fall konsekvensutredningen rörde upphävande regler har tillskottet

av som i så fall skulle vara negativt inte bedömts. Därför är 94 och

summan inte 100. Bedömningen, som sannerligen inte varit lätt att göra, är att omkring en femtedel av fallen innebär ett betydande tillskott" till den administrativa styrningen och att en något större andel ändå den

pressar regulativa nivån uppåt genom att precisera i förordningar allmänt formulerade krav. l en tredjedel av fallen bedöms reglerna ha endast liten eller ingen inverkan regeltrycket. Om ett tillskott är betydande, representerar ett visst tillskott att

genom precisera tillämpligheten minska möjligheterna att undandra sig styrning eller ska bedömas vara litet eller inget alls är i hög grad en tolkningsfråga där det dessutom har visat sig hart när omöjligt att ställa upp några explicita tolkningsregler. Gränslinjen mellan svarsalternativen "betydande och "precisering/uppdatering tar fasta om föreskriften tolkas innebära en arteller gradskillnad. Vidare kan sägas att bedömningen har gjorts utifrån hur Föreskriften kan antas påverka målgruppema, dvs. hur målgruppen kan antas värdera den frihetsinskrånlming föreskriften medför. Ett par exempel där tillskottet bedöms som betydande kan möjligen tydliggöra tolkningssituationen. Ett första rör inrättande av ett fågelskyddsområde med förbud mot att färdas eller uppehålla sig inom området under stor del

en av âret. Ett annat avser nya föreskrifter för hantering av explosiva varor som bl.a. medförde nya tillståndsregler, krav på märkning och ursprungskontroll. En viktig skillnad är att den förra föreskriften i princip vänder sig till allmänheten medan den senarehar en mindre grupp av företag som målgrupp. Den grad av inskränkning i målgruppemas rörelsefrihet som reglerna innebär är också beroende av hur stort utrymmet för tolkning är, dvs. precisionsgraden i de formuleringar som används för att uttrycka regelinnehållet. Den bakomliggande tanken är att större tolkningsutrymmet är, desto större blir de praktiska möjligheterna att undvika att följa stymorrnen. En liknande svårighet infinner sig beträffande bedömningen av reglemas precisionsgrad. Relevansen for undersökningen ligger, som närrmts, i att möjligheterna att undandra sig styrning ökar om regeln kan göras till föremål för fördelaktig tolkning eller Ett exempel föreskriftsförslag med visst tolkningsutrymme rör krav på en arbetsinsats omfattning för att denna skall anses utgöra heltidsstudier. Det heter att "uttrycket hela sin arbetstid bör

tolkas så att skolarbetet upptar den studerandes huvudsakliga tid under dagen. Viss kan göras med normal arbetstid vid heltidsarbete. Om utbildningen förutsätter att tid ägnas studier egen hand läxläsning och dylikt medräknas även sådan tid." Denna formulering i föreskriften och ytterligare andra av samma karaktär visar att både uppgiftslämnarna och myndighetens handläggare har visst utrymme för egna bedömningar. Utrymmet för tolkning är i det närmaste obefintligt när en länsstyrelse fastställer fällavgiften för älg till 500 kronor, ett exempel på

en vuxen "exakta anvisningar" särskilt kompletterande regel anger efter vilket

som en födelsedatum djuret är att betrakta som vuxet. Fördelningen variabeln precision framgår av tabell 4.

Tabell 4. Precision. n.94

Utrymmeför tolkning Exaktaanvisningar

l8 76

Undersökningen visar att forrnuleringarna vanligen har så hög precisionsgrad

tolkningsutrymmet är ganska litet, dvs att styrningen är tydlig i fråga om att vad den förbjuder eller påbjuder. Efter detta konstaterande vidare till frågan

vilka målgrupper föreskrifterna riktas till. om

Tabell Målgrupp. n94

Inte oväntat dominerar svarskategoriema företag respektive allmänhet stort; merparten reglerna riktas alltså till stora grupper i samhället. Antalet svar

av

flervalsfrågan, uppgår till 108, betyder också att det endast är ett

som mindre antal föreskrifter som riktas till fler än en kategori. Reglernas giltighetstid har givetvis viss betydelse för den administrativa stymingens tyngd. Föreskrifter som gäller tills vidare kan ansesstå för mer kännbar inskränkning dvs. kraftigare styrning än sådana som har begränsad giltighetstid. Undersökningen visar att 90 av de här aktuella föreskriftema inte har någon begränsning i detta avseende medan fem är avgränsade

vanligen till eller ett par dagar t.ex. i samband med motortävlingar

en landsväg eller till sjöss. Reglernas interventionsgrad reduceras också genom att de ibland har giltighet för ett avgränsat territorium. De dikotoma svarsalternativen

nationellt respektive avgränsad samlar 85 respektive 15 svar. Till den

senare kategorin hör t.ex. regler för sjötrafik och regler knutna till bildande

av naturskyddsområden.

De styrmål föreskrifterna avses verka för uttrycks vanligen inte så tydligt att ändamålsbeskrivningarna går att sortera utan tolkning. De resultat

som redovisas i tabell 6 baseras tolkning av föreskriften och vidhängande konsekvensutredning. Undersökningen har arbetat med inte mindre än 9 svarskategorier där endast en kommenteras här. Det gäller kategorin annat styrmedel som avser föreskrifter som utgör nödvändiga kompletteringar eller preciseringar för att implementera andra i första hand ekonomiska

- styrmedel se vidare i bilagan.

Tabell Slyrmöl. n94

Svarsfördelningen visar att förekomsten av systemregler, dvs. sådana som preciserar annan styrning, t.ex. transfereringar, är stor. Inte mindre än 27 av föreskrifterna har tillkommit för att implementera andra vanligen ekonomiska styrmedel. Typvärdet står för kategorin nyttjanderestriktioner och de ärenden som sorterats in under denna rubrik handlar t.ex. om markanvändning fågelskyddsornråden, tillståndsplikt för radiosändare och handhavande av explosiva ämnen. En annan stor kategori avser föreskrifter som pâverkarxmålgruppemas administrativa arbete. Motiven för föreskrifterna ger uttryck för effekter högre nivå eller längre sikt, dvs. konsekvenserna av målgruppemas ändrade agerande. Vilka motiv som underbygger föreskriftsförslagen är därför ännu något svårare att klassificera än styrmål, varför läsaren varnas för att dra långtgående slutsatser. I hela 27 av fallen har det heller inte varit möjligt att, med rimlig grad av säkerhet, utläsa motiv.

Tabell Motiv. n94

Svarsfördelningen antyder dock att omkring en fjärdedel av föreskrifterna har aktualiserats som ett uttryck för uppgiften att sörja för säkerhet i något avseende t.ex. ADB, livsmedel eller kosmetika. Ett närliggande tema rör vämandet om enskildas eller organisationers integritet och detta motiv stämmer in på åtta av föreskrifterna. Inte mindre än tio ärenden har aktualiserats av syftet att i olika avseenden stärka konkurrensen. Undersökningen har även tagit reda i vilken utsträckning föreskriftsförslagen bygger på en angiven empirisk grund. Undersökningen bortser medvetet från om myndigheterna har ett uppdrag att precisera förordningar eller tar egna initiativ inom ramen för sin delegation. I rättvisans namn måste det framhållas att myndigheterna i det förra fallet inte har någon valfrihet och därför vanligen kan antas avstå från konsekvensutredning. I alla händelser förekommer det i endast 16% av fallen att kunskapsunderlaget något sätt redovisas. Det förekommer inget explicit krav effektanalys men väl att myndigheterna på något sätt kan göra troligt att vissa följdverkningar kan uppstå. Det kan likväl vara av intresse att se i vilken utsträckning explicita effektanalyser förekommer. Undersökningen visar att effektanalyser förbigås i 54 av fallen medan 26 innehåller sådana av godtagbar kvalitet. I resterande 20 fall har den sådana kvaliteter att svarskategorin förhoppningar passar bäst. Hur målgruppema antas bli påverkade av föreskriften i fråga är självfallet viktig information. Alla utredningar uttalar sig inte i frågan varför utredaren har biträtt med sin egen bedömning. I några av fallen räcker inte föreskrift och utredning for att bedöma påverkan.

I-I l8-l087

Tabell Påverkan på målgruppen. nl0O

Liten enligt Storenligt Disk. men Disk. men Disk.

konsekvens- konsekvens- bedömsvara bedömsvara kan utredningen utredningen liten stor bedömas

30 24 22 7 17

Utfallet visar att konsekvensutredningen i 30 av fallen anger att efterlevnad har liten påverkan målgruppen i fråga. I ytterligare 22 fall, dvs. tillsammans lite drygt hälften av undersökta utredningar, bedömer utredningen påverkan som liten. Sju av fallen representerar föreskrifter med enligt min bedömning stor inverkan medan i det femtedel inte går

närmast en att bedöma med ledning av föreskrift eller konsekvensutredning. När det gäller bedömning av påverkan på målgruppema inryms ett påtagligt och delvis ofrånkomligt subjektivt inslag. Det förtjänar påminnas om att det rör sig om antaganden vars korrekthet endast kan prövas mot utfall. dvs. efter en tid och mätt på målgruppen. Lägg vidare märke till att i denna undersökning har påverkansgraden bedömts endast i de fall den aktuella myndigheten inte gjort någon sådanbedömning själv. Där det alls varit möjligt att göra någon bedömning i 29 av fallen uttrycker dessa att

- målgruppema kommer att känna av "stor" eller "liten" påverkan. Ett par exempel kan möjligen tydliggöra problemet och hur det lösts. Det första avser en föreskrift som föreskriver att sjölagen kostnad 172 kronor ska finnas ombord svenska fartyg. Varken kostnaden, besväret att köpa in dokumentet eller att förvara det ombord kan rimligen uppfattas ha någon särskilt stor påverkan på målgruppen. Ett andra exempel har bedömts medföra stor påverkan målgruppen. Det andra exemplet avser omfördelning av formellt ansvar för att följa en uppsättning föreskrifter om kyl- och värmepumpsanläggningar. I de fall konsekvensutredningama omfattar någon form av effektanalys är det av intresse att ange hur utvecklad analysen I 43 av de 45 fall där analys förekommer beskrivningen verbal och i två av fallen har förväntade effekter angivits i kvantiñerade termer. En stor svårighet vid utformning av administrativ styrning är att förutse och väga bieffekter av styrningsinsatsen. Inte sällan kan förutsebara bieffekter ha en sådan omfattning och betydelse att de omöjliggör introduktionen av styrning. Därför är förekomsten av diskussion om bieffekter en viktig aspekt. Här finner utredningen att sådana inte ens diskuteras i 97 av fallen. I de tre fall där bieffekter diskuteras förväntas sådana inte uppträda.

2.2 Andra infallsvinklar Den databas som upprättats genom projektet lånar sig potentiellt till ett mycket stort antal analyser och redovisningar. Alla tänkbara

analysmöjligheter kan emellertid inte återspeglas i denna väl

rapport, men ett urval särskilt intressanta aspekter.

En första är att ställa utfallen variablema

regelmassan och tillskott mot varandra för att en indikation varifrån initiativet till regler med

nya stor inverkan på målgruppema kommer. N .b. att observationema sex till

antalet som avser upphävande inte ingår i tabellens vården.

-

Tabell Regelmassa mot tillskott. n94

Ny Ny Ändr. bef. Ändr. bef.

nationellt internationellt nationellt internationellt

precisering

Litet eller inget 5 18 l 10 21 50 427 alls SUM 27l00 l0l00 42l00 l5l00

Tabellen anger antal och inom parentes hur stor andel

- - av initiativgruppema som fördelas de tre värdena tillskottsvariabeln. Till följd av mycket låga antalet konsekvensutredningar undersökts måste

som utfallet betraktas med mycket stor försiktighet.

Av 27 nya regler som införts på nationellt initiativ har knappt hälften medfört betydande förändringar för målgruppen, medan en något mindre andel av de som tillkommit på internationellt initiativ i allt väsentligt EUdirektiv tillhör denna kategori. Innan några slutsatser kan dras detta, är

av det mycket viktigt att påminna att inslaget internationellt initierade

om av förändringar sannolikt är mindre i urvalet än i urvalspopulationen samtliga förekommande regelbeslut.

I debatten om myndigheternas utgivande av föreskrifter har frågan hur

om dessa påverkar framför allt näringslivet intagit en särställning. Av detta skäl är det motiverat att särredovisa utfallet för denna målgrupp. Vi har redan noterat att 31% av de föreskrifter som ingår i urvalet har företag

som målgrupp. Av intresse är också att sevarifrån initiativen kommer och i vilken utsträckning det rör sig om nytillskott av föreskrifter eller justering

av befintliga.

ll

Tabell 10. Målgrupp moi regelmossa flervalsfråga n94

Ny Ny inter- Ändring Ändring av

av

nationellt natonellt befintlig befintlig

initiativ initiativ nationellt internationellt

initiativ initiativ individer 7 l l l 2 Avgränsade 2 0 4 0 grupper

Av de föreskrifter som tillkommit nationellt initiativ utgör företag

nya målgruppen i 11 fall 32, medan inte mindre än 7 av 10 internationellt

av initierade föreskrifter riktas till denna grupp. Ett liknande mönster gäller för föreskrifter som ändrats.

Betydligt intressant är ändå företagen avviker från andra målgrupper

mer om i fråga föreskriftemas s.k. regulativa tillskott. I tabell 11 redovisas

om mätvärden för målgruppema fördelade på olika mätvärden för tillskottsvariabeln.

Tabell 11. Målgrupp mot tillskott n94

Ja,betydande Ja,genom Liteteller

precisering ingetalls

Tillskottet i styrningen är betydande i omkring fjärdedel av de fall där

en företag utgör målgrupp medan andelen uppgår till omkring en tredjedel när föreskrifterna vänder sig till individer. Urvalet är dock för litet för att våga dra någon slutsats om skillnader i hur "sträng" regelstymingen Vad är då styrrnålet för företagsorienterade föreskrifter Det visar sig, se tabell 12, att en försvarlig andel 14 av 48 fall handlar om att

- implementera andra styrmedel, framför allt ekonomiska.

Tabell 12. Målgruppen företag mot styrmöl. n48

Mätning-provtagning lnnehållsdeklaration Administrativarutiner Villkor for Verksamheten

-

När det gäller egentlig administrativ styrning dvs. vid sidan av implementering av andra styrmedel dominerar olika former av restriktioner för nyttjande t.ex. kemikalier, frekvenser eller liknande. Därefter

av resurser, följer de i debatten såofta uppmärksammade kraven företagens uppgiftslärnnande.

2.3 Konsekvensutredningamas kvalitet

Vad de konsekvensutredningar som åtföljer föreskriftsförslagen bör innehålla har, till skillnad från föreskrifterna själva, blivit föremål för kommentarer från RRV. På grundvalen av råd och kommentarer i Konsekvensutredning RRV 1996:38 har undersökningen även noterat i vilken grad utredningarna är godtagbara eller "ej tillfyllest" i sex avseenden; beskrivningen föreskriftens innehåll och innebörd, den

av problembild som motiverar åtgärden, den kedja av effekter som antas leda fram till måluppfyllelse, angivande av målgrupper, kommunicering med företrädare för målgrupper samt vilka kostnader väntas uppkomma hos

som dessa. Utfallet av undersökningens bedömningar redovisas i tabell

Bedömningen har gjorts situationsberoende genom att enklare fall, t.ex. förslag till trafikföreskrifter,

har bedömts hålla godtagbar nivå vad avser effektkedjan även om sådan inte förekommer. Ett sådant agerande har sitt stöd i både RRV:s informationsskrift och den allmänna uppfattningen

om hur institutet bör tillämpas. När det gäller variabeln kontakter, har denna inte kunnat bedömas i ll fall, då underlagen skickats till RRV, inte alltid

som varit kompletta.

2.4 Implikationer

Undersökningen kan, trots att 100 akter har bearbetats, inte lämna några konklusiva svar varken i fråga om hur regelmassan utvecklas, vad regelgivningen betyder för olika målgrupper eller konsekvensutredningarnas kvalitet i allmänhet. Några tidigare meddelade reservationer förtjänar att upprepas: syftet har inte varit att göra en historisk utredning eller att utreda regelgivningens effekter, däremot att belysa karaktären de regler meddelas. Urvalet visar också

som vissa brister, framför allt att en stor del de enklare fallen inte ingår i

av urvalsramen. Icke forty visar den bl.a. att 27 av 100 regler är konsekvenser andra

av föreskrifter; de behövs alltså för att implementera andra regelkomplex. I linje med detta konstateras vidare att ytterligare ett antal regler har tillkommit för att styra andra myndigheters arbete. Endast sex av fallen innebär upphävande men å andra sidan går inte mindre än 57 ärenden ut att ändra redan befintliga regler. Av nytillskottet har femton regler sin bakgrund i Sveriges EU-medlemskap eller andra internationella samverkansorgan. Konsekvensutredningama och kommuniceringen av föreskriftsförslagen har inte i något fall i urvalet medfört att myndigheterna avstått från att reglera och istället valt ett informativt eller ekonomiska styrmedel. Argumenten for de regler som beslutats är genomgående övertygande. Beträffande frågan om regulativa tillskott görs, inte minst från myndigheterna själva, emellanåt också gällande att de föreskrifter som där beslutas i stort sett saknar betydelse jämfört med den administrativa styrning

läggs fast i lagar och förordningar. Ståndpunkten innebär att som föreskrifterna i första hand béiddar för implementering genom att precisera, förtydliga och situationsanpassa så att förordningens vanligen mer allmänt hållna anvisningar görs operativt användbara. En variant detta tema är hållningen att ett stort antal regler har tillkommit som ett led i villkor för implementeringen andra styrrnedelskategorier informativa eller

av ekonomiska. Undersökningens resultat kan tolkas som ett stöd för denna hållning och antyder alltså att sänkning av den regulativa nivån endast är möjlig genom att reducera antalet förordningar.

Det påfallande stora inslaget konsekvensutredningar som berör enklare

av fall och därtill inte sällan är av översiktlig natur kan möjligen tas till

som intäkt för att det fördel kravet kunde begränsas till situationer där

vore en om utredning spelar reell roll för ställningstagandet. Detta kan möjligen

en åstadkommas att återgå till att knyta kraven på utredningarnas

genom innehåll till karaktären på beslutssituationen summarisk, enkel, utförlig och

komplex.

Erfarenheterna från undersökningen har också förstärkt intrycket att den regulativa nivån inte kan mätas att bedöma mängden föreskrifter och

genom hur dessa utvecklas. Skillnader i innehåll och därmed betydelse för målgruppema är så stora att numerären inte går att använda ens som

indikator.

Bilaga 1 kodschema

-

FALL ÄRENDE DNR ÅR MYNDIGHET V0 KU

VOLYM Vl REGELMASSAN l Ny nationelltinitiativ 27 2 Ny int.initiativ 10 3 Ändringavbef. nationellinitiativpa 42 4 Ändringavbefintlig initiativint. l5 5 Upphävandepánationelltinitiativ 6 6 Upphävandepáint.initiativ 0 Lvzil TILLSKOTT 1 Ja,betydande 21 2 Ja.genompreeisering/uppdatering -IZ 3 Litetelleringetalls 31 V3 I PRECISION l Utrymmeförtolkning

l 8

i 2 Exaktaanvisningar 76 MÅLGRUPPMG l individer/allmänhetengenerell 24

g

| I

vs MOTIV l Forskning/statistik s 2 Hälsa 8 3 Inflytande.öppenhet l 4 Integritet.rättssäkerhet.adm.process 8 5 Kostnader.beskattning 0 6 Konkurrenseffektivitet 10 7 Kultur 0 8 Kontroll 5 9 Miljö 9 10 Service 2 ll Sysselsättning 0 12 Säkerhetbla. avs.ADB 16 V9J EMPIRISKBASKU I redovisad 84 2 Angiven 16 l v10 l EFFEKTANALYS 1 Förbigás 54 2 Godtagbarkausaluuedning 26 3 Förhoppningar friaeller antaganden 20 rVll PÅVERKANPÅMG l Litenenligtkonsekvensutredning 30 2 Storenligtkonsekvensutredning 24 3 Disk. menbedöms litenvara 22 4 Disk. menbedömsvarastor 7 5 Disk. kan bedömas- 17 V12 EFFEKTBESKRIVN. l Förbigás 55 2 Verbal 43 3 Kvantifierad 2

V

j |

v15 EFFEKTKEDJAN 1 Godtagbar 63

I Vl8 KOSTNADER l Godtagbar 55

2 iillfyllcst 45

l v19 KONTAKT 1 Godtagbar sz

2 tillfyllest 27

Kommentarer till kodschemat I samband med kodningen utfördes akribikontroll bl.a. avseende konsekvens i tillämpningen av kriterierna som medförde smärre justeringar. Det är givetvis fråga om relativabedömningar, dvs. att kraven i enklare fall bedöms mildare än där det handlar om stora kostnader eller andra effekter för målgruppen. Därigenom har det heller inte varit meningsfullt att precisera kodschemats svarsalternativ ytterligare. V2+4: de internationella initiativ som avses emanerar i första hand från EU och endast i undantagsfall andra förpliktande beslut. V3: Vad variabeln fångar upp är hur stort mått av tolkning och därmed möjlighet

att finna nödutgångar som föreskriften medger.

- Jämförelser mellan ändringsförslag och förordning företas inte i de fall ändringen har sin grund i ett EU-direktiv. Om upphävande alternativ 5 eller 6 V1 så kodas i övrigt endast V4-6

samt V9-19. V7: Implementering av annat styrmedel annan styrrnedelskategori

precisering av administrativa instrument. Ingen kodning av motiv sker för det andra styrmedlet. V1 Hur stor påverkan bedöms vara sker helt utan hänsyn till eller notering av om den bedöms vara positiv eller negativ. Ekonomiska styrmedel endast om det syftar till att påverka målgruppens agerande. I övrigt V7:10 stärkt privatekonomi bidrag.

- V14: det är på beskrivningen i konsekvensutredningen som bedömningen grundas. Att föreskriftsförslaget bifogas påverkar inte omdömet; en oinvigd ska förstår den huvudsakliga innebörden av föreslagen förändring genom att läsa konsekvensutredningen. V14: Läsaren av konsekvensutredning ska kunna förstå innebörden av den planerade förändringen utan att ta del av själva föreskriftsförslaget. Få myndigheter gör några beräkningar av intäktssidan och inte i något av de mer komplicerade fallen görs ens en enkel SKI-analys. Kodning av mätvärden på tillskottsvariabeln blir lite mer impressionistisk i de fall föreskriften införs eller förändras EU-initiativ och detta p.g.a. den oproportionerligt långa tid det skulle ta att etablera enjämförelsegrund. V7:7 handlar bl.a. om regler för prisinformation till kunder.

V6: Även föreskrifter som baseras EU-direktiv klassas som nationella. V17: Det räcker med att en Sändlista har bifogats utredningen för att kravet ska anses vara tillgodosett. V18 omfattar kostnader och andra konsekvenser vilket dock inte är liktydigt med intäkter "sarnhällsnytta. Därför kan en konsekvensutredning bedömas vara tillfyllest även om endast kostnader redovisas. Dessutom kan det vara tillräckligt att ange styckkostnader eller annat sätt förmedla en acceptabel bild av vilken storlek på kostnaderna det rör sig om. Det i RRV:s kommentarmaterial RRV 1996:38 diskuterade kravet angivande av kontaktpersoner ingår inte i kodschemat.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa Tänderhelalivet fall enöversyn.UD.

-

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 3l.Detgällerlivet. Stödochvårdtill bamoch Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Tymakten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfönnåga. Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektivaav 35.Förordningartillmiljöbalken. Bilagor.M.+

försäkringar.Fi 36.ldentifieringochidentiteti digitalamiljöer

Alkoholreklarn.Marknadsföringavalkoholdrycker Referatfrånenhearingden12november1997.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K.

Integritet Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37.Denframtidaarbetsskadeförsälcringen.S. 10.Campusför konst.U. 38.Vadfår vi för pengarna Resultatstymingav

l l.Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala

inomolikaområden.U. området. 12.Självdeklarationochkontrolluppgiñer 39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTISOFFER.

- 13.Säkrarekemikaliehanterin Fö Vad hargjorts Vad börgöras Ju. 14.E-pen näringsrättsligafrågor.Fi. Läkemedelsinformation föralla.S.

garl5.Grönanyckeltal Indikatorerforettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför

-

hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. l6.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre

bemötandeavpersonermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.

l7.Samordning digitalmarksändav TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningiframtiden.Fö.

l9.IT ochregionalutveckling. 46.0mbuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju.

120exempelfrånSverigeslän.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.Kontrolleradochifrågasatt

fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.

-

Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas 21.Problemmedinbäddadesysteminför2000-skifiet. inomEU.K.

HearinganordnadavITkommissioneni 50.De stegen.39 Läkemedelsutredningarunder samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill 1997-1l-14.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.

ZZFÖrsäJcringsgaranti. 5l.Vuxenutbildningochlivslångtlärande.

Ettgarantisystemför försäkringsersättningar.Fi. Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfmansieringen.N. kunskapslyñet.U. 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstati0neringavarbetstagare.A.

Översynavñskeriadministrationenm.m.Jo. 53.Tavarapåmöjligheternai Östersjöregionen.N. 25.Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt

+ st4 bilagor. för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikations-av

faktaomungdomarochsvartsprit. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet

- 27.Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch och Industritörbundet.

försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1l-l8.K. 28.Läkemedelivårdochhandel.Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningensskriftserie.SB.

1998 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

S6.Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa

ochtillfälligt arbete.Fi 57.DUKOMDistansutbildningskommittén.

Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed lT-stöd.U.

58.lTochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier.

IT-kommissionensrapport6/98.K. 59.Räddningstjänsteni Sverige

RäddaochSkydda.Fö.

- 60.KringHallandsåsen.M. 6l.LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

kämavfallsomrösmingeniMalåkommun1997.M. 63.Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjanden

ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriftse-

rie.SB. 64.Bättreochmertillgängliginformation.

Småföretagsdelegationensrapport N. 65.Nyatider,nyaförutsättningar...

IT-kommissionensrapport8/98.K.

funktionshindradeeleveri skolan.U. 66.FUNKIS- 67.Socialavgiftslagen.S. 68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 69.Lämplighetsprövningavpersonalinom

förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 70. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet.

HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch

IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, IT-kommmissionensrapport7/98.K.

7 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

-

kontrollinstrument.In. 72.Kommunalañnansförbund.Fi. 73.OrganisationerMångfaldIntegration Enframtida

systemfor statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.In.

74. Styrningenavpolisen.Ju. 75.Djurforsök.Jo. 76. Idrottochmotionfor livet. Statensstödtill idrotts-

rörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In. 77. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens

rapport N. 78.Regelforenklingför framtiden.Småföretags-

delegationensrapport4. N.

Statens offentliga 1998. utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedelsinformationföralla.41

HurskallSverigemåbättre Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett seminarium.Demokratiutredningens förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 skriftserie.55 - Engodaffäri Motala.Journalisternas Kontrolleradochifrågasatt avslöjandenoch intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 - De39stegen.Läkemedelsutredningarunder

Justitiedepartementet 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50 BROTTSOFFER Socialavgiftslagen.67 Vad hargjorts Vad börgöras 40

Ensamladvapenlagstiñning.44 Kommunikationsdepartementet Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Bulvaneroch 47 IT ochregionalutveckling. annat. Styrningen polisen.74 120exempelfrånSverigeslän.19 av IT-kommisionenshearingominfrastrukturen

Utrikesdepa rtementet fördigitalamedier.Andrakarnmarsalen,

Riksdagen1997-0-24.201 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall Problemmedinbäddadesysteminför2000-skiñet. enöversyn.29 - Hearinganordnad IT kommissioneni av Försvarsde artementet samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret

Säkrarekemikalie antering.13 1997-11-14.21

Utlandsstyrkan.30 Identifieringochidentiteti digitalamiljöer.

Referatfrånenhearingden12november1997. Försvarsmaktsgemensamutbildningför framtidakrav.42 lT-kommissionensrapport4/98.36

Sotningi framtiden.45 Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas

inomEU.49 Räddningstjänsteni Sverige HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt RäddaochSkydda.59 för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav

Socialdepartementet IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikations-av

departementet,Närings-ochhandelsdepartementet Tänderhelalivet ochlndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-1 l - nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 54 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav lT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. Systembolagetsprodukturval.8 IT-kommissionensrapport 58 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Nyatider,nyaförutsättningar... bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 lT-kommissionensrapport8/98.65 Tre städer.Enstorstadspolitikfor helalandet. Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. + st4 bilagor.25 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och FrånhembränttillMariakliniken. IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, faktaomungdomarochsvartsprit.26 - IT-kommmissionens rapport7/98. 70K. Läkemedelvårdi ochhandel.Omensäker,flexibel

ochsamordnadläkemedelsforsörjning.28 Finansdepartementet Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.3 1 Omstruktureringarochbeskattning.I + Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid psykiatrisktvångsvård.32 försäkringar.7

Företagaremedrestarbetsformåga.34 Integritet Effektivitet skattebrott.9

Denframtidaarbetsskadeforsäkringen.37 Självdeklarationochkontrolluppgifter

-förenklade förfaranden.12 Vad får vi för pengarna Resultatstymingav- E-pengar-näringsrättsligafrågor.14 statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala området.38 Engräns enmyndighet 18 - Försäkringsgaranti.

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Ettgarantisystemför törsäkringsersättningar.22 Inrikesdepartementet Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch

Historia,ekonomiochforskning. försäkringsbolag.27

Femrapporteromidrott.3 3 Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa

Denkommunalarevisionenettdemokratiskt ochtillfälligt arbete.56 -

kontrollinstrument.7 l Kommunalafmansflsrbund.72

OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

-

systemför statsbidragtill invandrarnas Utbildningsdepartementet

riksorganisationermfl.73 Campusför konst10 Idrott ochmotionför livet. Statensstödtill idrotts- Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn 76

rörelsenochfriluñslivetsorganisationer. inomolika l 1 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Miljödepartementet Situationeninförochunderförstaåretmed

Grönanyckeltal Indikatorerför ettekologiskthållbart kunskapslyñet.5 1 -

samhälle.15 DUKOMDistansutbildningskommittén.

Förordningartill miljöbalken. Bilagor.+ 35 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed

Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 IT-stöd.57

KringHallandsåsen.60 FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66

— Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om Lämplighetsprövning personalinomav

kåmavfallsomröstningeni Malåkommun1997.62 förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69

Kunskapsläget kämavfallsområdet1998.68

Jordbruksdepartementet

FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. Översyn ñskeriadministrationenav m.m.24 Livsmedelstillsyni Sverige.61 Djurtörsök.75

Arbetsmarknadsdepartementet

Välfärdensgenusansikte.3 Månpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka processermedexempelfrånhandeln.4 Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Utstationering arbetstagare.av 52

Kulturdepartementet

Samordning digitalmarksandTV. 17av

Närings- och bandelsdepa rtementet

Statenochexportfmansieringen.23 TavarapåmöjligheternaiÖstersjöregionen.53 Bättreochmertillgängliginformation. Småföretagsdelegationensrapport 64 Kompetensi småföretag. Småtöretagsdelegationensrapport 77 Regelförenklingför framtiden. Småföretagsdelegationensrapport 78