Bättre och enklare regler.

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Bättre

och

enklare

regler

BIL74W .

Statens offentliga. utredningar @@ 1997:186 @J Närings- och handelsdepartementet

Bättre

och enklare

regler

Småföretagsdelegationens rapport 1

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds

av svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: wwwfritzesse

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den skall remiss. - som svara

Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

Norstedts Tryckeri ISBN 91-38-20799-0 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

Förord

MÅFÖRETAGSDELEGATIONENöverlämnar härmed sin första

rap-

port Bättre och enklare regler". Rapporten innehåller förslag

om förbättringar och förenklingar områden där många småföretag upplever hinder eller överdriven byråkrati. Den base-

sig bred inventering problem och dialog med

rar en av en

myndigheter, näringslivet och fackliga organisationer. Det finns i delegationen bred samlad kompetens kring dessa frågor.

en Ledamöternas erfarenheter och nätverk har därför varit

egna en viktig utgångspunkt. Gemensamt för de förslag tagits fram

som och presenteras är att de företagen själva upplevs mycket

nu av som angelägna och vi inte några hinder de

att ser tunga mot att genomförs. Förslagen innebär onödigt krångel bort och livet

att tas att

förenklas för småföretagen.

Delegationen kommer under våren att lägga fram fler förslag till konkreta regelförenklingar. Delegationen kommer lägga

även att

en delrapport om hur regelförenklingsarbetet bör organiseras i fram-

tiden.

Under våren 1998 kommer delegationen också lämna del-

att rapporter om:

° Kompetensförsörjning i småföretag

° Småföretags tillgång till information bl.a. stödformer,

om

forskning, regler

° Riskkapitalförsörjning för småföretag

° Social ekonomi och för nätverkssamverkan mellan

systern

småföretag

Vår avsikt är att även inom dessa områden lämna konkreta för-

slag baserade företagens prioriteringar i dialog med dessa

samt ledamöternas erfarenheter och nätverk. Inom mån områ-

egna ga

den kommer delegationens viktigaste uppgift att lyfta fram

vara problem och initiera lösningar eller föreslå leder till

processer som

ett mer positivt förhållningssätt gentemot småföretag.

Vikti är också småföreta ektivet till för alla

att gsPersP - n ta företag är prioriterad utgångspunkt för arbetet i hela stats-

- en

liksom inom kommuner och landsting. Även i denna apparaten del återkommer med förslag under våren.

I Småföretagsdelegationen ingår följande ledamöter: Gunilla

Almgren, Erling Bergkvist, Gunnar Erlandsson, Camille Forslund, Sune Halvarsson, Stina Hubendick, Per-Olof Jönsson, Jan Krylborn, Gunnel Mohme, Anitra Steen, Bengt-Arne Vedin och Birgitta Ytterström. Delegationen har i arbetet med denna

rap-

biträtts Yvonne Fredriksson, Staffan Sandström, port av experterna Mathias Ternell och Charlotte Zackari, samtliga från Närings- och

handelsdepartementet. Inom delegationens sekretariat har Björn

Jansson och Martin Hammarström svarat för arbetet med

rappor-

För redaktionell utformning och utskrift har Kerstin Svensten. son svarat.

Delegationen föreslår att regeringen förverkligar förslagen i

denna rapport.

Stockholm i december 1997

Småföretagsdelegationen

Mats Johansson Ordförande

|nnehåH

Inledning sid Småföretagsdelegationens förslag Snabbare patent 13 Patentskydd för enklare uppfinningar 14 Datalagstiftningen mindre byråkratisk

bör ges en utformning 15 Inför enhetligt beräkningsunderlag för ersättningarna i de allmänna försäkringarna 16 Slopa onödigt uppgiftslämnande till försäkringskassan

12 Lättnader i företagens uppgiftslämnande till myndigheter

av 16 Slopa avgifter och byråkrati kring den obligatoriska

ventilationskontrollen 29 17 Slopa lagen obligatorisk platsanmälan 31

om 18 Punktlighetsmål i myndighetsutövningen 31

19 Prövning av kommunal kompetens att driva

23 serviceboende för funktionshindrade bör bli

Bilagor Bilaga Förslag i remissvaren 43 Bilaga Småföretagsdelegationens hearing den 24 oktober 1997 85 Bilaga 3: Småföretagsdelegationen 121

7 777 7

Inledning

Vårt uppdrag

Småföretagsdelegationen har i uppdrag identifiera problem och

att

föreslå åtgärder för undanröja onödiga hinder för etablering

att och tillväxt i småföretag. Vi började arbetet vid årsskiftet 1996/97 med att inledningsvis

kartlägga och sammanställa kunskapen om mera betydande problem för småföretagen. Snart organiserade kring fem huvud-

oss frågor: regelförenkling, social ekonomi småföretag i samverkan, -

tillgänglighet till information, kompetensutveckling samt kapital-

försörjning. Denna första rör området regelförenkling. rapport

Vår syn småföretagen

Vi det nödvändigt att anlägga ett dynamiskt perspektiv

anser

arbetet med regelförenkling, perspektiv kopplar ihop regel-

ett som

förenklingen med tillväxt i ekonomin och ökad sysselsättning.

Småföretagen har i våra ögon nyckelroll för höja välfärden. en att Detta hänger med de bidrar till hålla konkurrenssamman att att

trycket marknaden. Betydelsen sådant tryck under-

uppe av ett stryks i våra direktiv.

Småföretagsdelegationen mångfald av småföretag som en

ser en och starkt vitaliserande del det marknadsekonomiska

omistlig av

Vi många och växande småföretag skapar utsystemet. ser att nya för idéer och insatser. De motverkar de koncentrationsrymme nya tendenser finns i ekonomin. som Vi därför det är största vikt att förhindra att regler i anser att av

onödan skapar etablerings- och tillväxthinder för småföretagen.

De småföretag tillåts särskilda fördelar för vår ekosom växa ger nomi i form bl.a. stordriftsfördelar och exportkraft. Regler kan av statsmakternas skydda olika aktörer i marknadsses som sätt att ekonomin. Varje enskild regel kan säkert motiveras. Det är det

totala regeltrycket är skadligt för företagsamheten, speciellt

som det oftast är små företag kommer i kläm i regeldjungeln. som som

orimligt och oproportionerligt del små-

Regler tar en stor av

företagets tid i anspråk. Det lilla företaget kan inte det stora

som hålla sig med specialkompetens olika områden. Att det dess-

samband mellan Sveriges problem med långsiktig utom finns ett

tillväxt och effekterna vissa offentliga regleringar har uppmärkav olika regeringar sedan 1980-talet. sammats av Under 1990-talet har intresset för småföretagen ökat kraftigt, både i Sverige och i EU i övrigt. Vi behovet arbetstillfälser av nya

len, egentligen arbetsmarknadsläget, huvudförklaringen till

som detta förändrade stämningsläge. Det finns ökad förståelse för en småföretagarens begränsade resurser att sätta sig in i alltför detaljerade regelverk och möjlighet ägna tid åt rapportering att som inte något tillbaka till företaget. Det finns också ökande ger en förståelse för regler, inte åsamkar företag några att som ett stort större besvär, i mindre företag kan fordra uppbyggnad komett av petens och dramatiskt höjer kostnaderna för företasystem som

gets administration. Samtidigt är det viktigt inte regelområdet

att införa sådana undantag för småföretag skapar tröskeleffekter som och tillväxthinder. Lättnader för företag under viss storlek kan föra med sig företag drar sig för växa över gränsen. Vi föroratt ett att dar därför inte några särregler för småföretag.

Vårt arbete

Med detta synsätt småföretagens betydelse har det varit naturligt för att under vårt arbete göra utspel för kartläggning och oss

kraftsamling frågai de små företagensproblem regelområdet.

om

Småföretagsdelegationenhar i våren 1997 inbjudit

ett upprop

departement, myndigheter och intresseorganisationer lämna

att förslag till regelförenklingar. Uppropet hörsammades framför allt

av företagarnas egna intresseorganisationer ingav utförliga lis-

som

tor med förslag till förändringar. Några statliga myndigheter har

som huvuduppgift att bevaka olika aspekter företagandets villav kor. Till dem hör Konkurrensverket och NUTEK. Delegat.ex. tionen har också fått antal förslag från dessa myndigheter. ett stort

Flera departement har redogjort för pågående utrednings- och beredningsarbete, där småföretagensvillkor särskilt uppmärksammas.

Närings- och handelsdepartementet har förtjänstfullt sätt

ett

löpande tillfört förslag och synpunkter, från i delegatio-

experter nen och kontinuerliga informella kontakter. Några genom myndigheter har valt redovisa pågående översyner sitt regelverk att av och har därvid framhållit hur arbetar för ytterligare förman nu enklingar. Ett mindre antal myndigheter har strukit under att rättssäkerhetsaspekter och kvalitetskrav måste väga än häntyngre synen till småföretagens situation. I några fall har lett uppropet till krav tydligare regler. Detta gäller inte minst i de fall där man upplever att reglerna hotar den enskilde företagarens rättssä-

kerhet. Här talar således inte regelförenkling

om utan snarare om rättvisare regler.

Vi har sammanställning förslagen informell

sänt ut en av en remiss se bilaga 1. Denna skickades till dels instanser

samma som fick dels fackliga organisationer. På så sätt har möjlighe-

uppropet, ter getts att kommentera de förslag kommit in från andra.

som Delegationen har därmed stimulerat diskussion hos lönta-

en t.ex. garnas organisationer kring de förslag väckts från arbets-

som givarsidan. Det är därför inte förvånande delegationen i detta

att

skede fått tämligen utförliga synpunkter från LO. Det är också

t.ex.

viktigt att understryka att den större delen de förslag in-

av som kommit inte är renodlade regelförenklingar, där enklare regel

en ändå skulle leda till mål. Tvärtom, god del förslagen

samma en av

har laddning ideologisk och intressepolitisk Kring

en av natur. en ambition förenkla onödigt komplicerade regler är det inte svårt

att

att skapa politisk uppslutning. Men när det handlar göra

om att en rimlig avvägning mellan olika politiska mål och intressen skapar detta situation där varje förskjutning åt något håll riskerar

en att leda till debatt vinnare och förlorare.

en om

Småföretagsdelegationen emellertid det olyckligt

anser att vore

ett sådant förenklat perspektiv skulle användas när våra förslag om utvärderas. Vi vill anlägga såväl historiskt dynamiskt

ett som perspektiv för driva denna diskussion insikter och slutsat-

att mot nya

ser. Dagens regelverk är från historiska ställningstaganden

ett arv till olika problem och de problem föranlett

intressen. Vissa av som

sou 1997:186

reglerna har minskat i förekomst och betydelse. I några fall kan orsakerna bakom problemen ha reducerats i betydelse och kanske

till och med undanröjts. Inte minst har höjd utbildningsnivå,

en och därmed större förmåga självständigt ökat för-

en att ta ansvar, utsättningarna för regelverk till avsett resultat

som ser mer att upp-

nås, än det sker i detalj enligt ordning stipuleras i of-

att en som fentliga regler. Så har förståelsen för miljö- och säkerhetskrav

t.ex. gjort det möjligt starkare betona är ansvarig, mer än

att vem som hur arbetet skall utföras.

I avvägningarna mellan olika mål och intressen är det ofta både konstruktivt och riktigt hävda kritisk rationalism; olika

att en att alternativ bör värderas efter samhällsekonomisk kalkyl. Det finns

en inom delegationen emellertid förståelse för vissa ställnings-

en att taganden baserar sig absoluta värden; vissa värden inte kan

att tillåtas bli adderade och relativiserade. Till dem hör givetvis om-

människors liv och hälsa, inte bara i dessa fall; sorgen om men absoluta värden, inte minst uttryckta i rättigheter och

termer av

skyldigheter, återkommer ofta i lagstiftningen. En diskussion

om möjligheterna göra rationell kalkyl inrymmer därmed ofta

att en

etisk bedömning. Det är därför inte alltid lätt att entydigt uten tala sig förslag skulle leda till ökad välfärd. Slutligen kan

om ett

sig uttryck i diskussion med olika bedömmotsatta intressen ta en ningar betydelsen skilda reglers hinder för tillväxt. Den part

av av

upplever sig vinnare tenderar överdriva betydelsen, som som att och den upplever sig förlorare försöker hitta stöd

part som vara för den aktuella regeln mycket väl förena med fram-

att går att gångsrik näringsverksamhet. Debatten fokuserar därför ofta mer

tillförlitligheten i bedömningarna av regelns betydelse, än den grundläggande frågan regeln positivt eller

mer om ger ett negativt incitament för småföretagen.

Det dynamiska perspektivet kopplar ihop avreglering med till-

växt i ekonomin ökad sysselsättning. Det dynamiska per-

samt

spektivet är också det som vägleder delegationen i synen regler

inte är konkurrensneutrala eller skyddar monopol. Unsom som

årtiondena har kunskaperna den offentliga sek-

der de senaste om

funktionssätt ökat dramatiskt. Forskningen har gjort framtorns

och analysen har förfinats. Inte minst gäller detta synen på steg den offentliga sektorns olika roller: reglerande, finansierande, producerande, fördelande och utövande tillsyn. Mål-medel analys har ofta lett fram till slutsatser där den offentliga sektorn har avträtt

produktionsmonopol, ändå upprätthållit viktiga mål

men genom

formulera regler, styrande subventioner och utöva tillsyn. att ge För närvarande pågår diskussionen den offentliga sektorn inte

om

bara skall avträda monopol, helt lämna producerande utan uppgifter. Många av de förslag inkommit till har handlat som oss om

just detta: offentlig anbudsupphandling tjänster traditio-

av som nellt utförts i regi. egen

Småföretagsdelegationen genomförde den 24 oktober

1997 en

hearing med för departement, myndigheter och in-

representanter tresseorganisationer se bilaga 2. Denna hearing har fått stor uppmärksamhet i massmedia och delegationen har lyckats föra upp flera de frågor kommit fram det ofav som genom uppropet

fentliga samtalets dagordning.

Denna rapport är således Hera uttryck för resultatet ett av av

delegationens arbete med regelförenkling. Når delegationen

gerapporten sammanfattar diskussionen kring antal nom nu ett av de förslag regelförenkling kommit fram bör det framhålom som

las följande.

Delegationens uppdrag är inte framlägga helt färdiga förslag

att

till och förenklade regler. Flera delegationens förslag behö-

nya av därför beredas ytterligare. Det får inte tolkas uttryck ver som ett för försiktighet, skall för vad det är medveten och utan ses - en

självklar begränsning i delegationens arbete. Det hade inte varit

möjligt att täcka in alla de områden i som tas upp rapporten, om

delegationen samtidigt skulle ha lämnat förslag till lagtext.

ny

Detaljerade ändringsförslag kräver i regel arbetsinsatser och

stora resurser samt tar lång tid i fråga varje enskilt område. Att söka om arbeta fram sådana förslag skulle förlama vår möjlighet verkatt samt arbeta för nyordning kan skapa praktiska resultat en som av

betydelse. Med våra förslag vill starta förändringsprocesser. I

dessa är det möjligt låta olika intressen komma till tals och att ta till insikter och erfarenheter bör påverka de enskilda vara nya som

regelsystemens utformning eller tillämpning.

Vi har i enlighet med vårt uppdrag identifierat betydande ett

antal regelområden där det finns problem för småföretagen.

stora På vissa dessa områden är det möjligt relativt snabbt komma av att fram till ställningstagande. Dessa i denna ett presenteras rapport. Andra regelproblem kommit fram är komplexa. Till dessa som mer återkommer vi under våren 1998. Våra generella iakttagelser detta stadium arbetet är fölav

jande. Vi bedömer att problemen för småföretagsutvecklingen

sannolikt är alltför komplexa för kunna lösas begränatt genom att man sar sig till att identifiera ett antal problemområden när det gäller

regelsystem samt vidta åtgärder kopplade till dessa. Detta

sam-

manhänger med den regelmassa berör företagen är

att som oer-

"§00

1997:186

Även sektorsåtgärder ganska bred front blir därmed hört stor.

punktinsatser i förhållande till regelområdets storlek. Vi

något av bedömer vidare hittillsvarande skilda insatser för regel-

att reformering inte förslår vill till stånd betydande för-

när man ändringar och snabbare takt i arbetet. I dagens läge behövs det

en

än någonsin kraftfulla åtgärder också för regelreformering mer nya för främja tillväxten och öka arbetstillfällena.

att

Mot denna bakgrund har i vår analys kommit fram till att det krävs både sektorsvisa förändringar i ett kortare perspektiv och

därutöver långsiktig strategi för arbetet med regelförenkling. - - en

Denna innebär inte Småföretagsdelegationen läm-

rapport att

dessa frågor bakom sig. Vi under 1998 lämna fler nar avser att

regelförenklingsförslag. Vi dock Sverige, för komma

tror att att tillrätta med den ständigt ökande regelmassan, behöver en lång-

siktig strategi för systematiskt och varaktigt minska regelmassan.

att Det är vår avsikt förslag till sådan strategi i en

att presentera ett en kommande under våren 1998. I detta arbete bl.a.

rapport avser

uppmärksamma institutionella förhållanden, regelprodukatt tionens organisation frågor kommunikation och infor-

samt om mation.

Förslag

Snabbare patent

Främjandet innovationer är självfallet viktig del poli-

av en av en tik för ökad tillväxt. Många mindre företag skapas kring ett begränsat antal unika innovationer. Patentinstitutet är stor bety-

av delse för att skydda den unika innovationen under den period

den utvecklas tekniskt och kommersiellt. som

För del patentärendena emellertid mycket

en stor av noteras långa handläggningstider. Detta har kritiserats Företagarnas

av

Riksorganisation, bland annat pekar de kostnader

som som väntetiden åsamkar den sökande. Det handlar inte minst rän-

om tekostnader nedlagda investeringar. Men det handlar självfallet också likviditet. Om avståndet mellan nedlagd investering och

om intjänande är långt, riskerar företaget att hamna i likviditetsbrist. Konkurrensverket har understrukit handläggningstiderna för

att

patentärenden även har betydelse för de innovativa företagens

konkurrensmöjligheter. Viktigt är också att kostnaderna för att ta

och upprätthålla patent kan hållas så låga möjligt.

som

En orsakerna till utsträckta handläggningstider är den kom-

av

plexitet präglar patentinstitutet. Patent- och registreringsverket

som

understryker den svenska lagstiftningen är utformad och till-

att lämpas i harmoni med internationella konventioner. Långa

handläggningstider är heller inte ovanliga i andra länder

som anslutit sig till dessa konventioner. Men det kan konstateras att

handläggningstiderna varierar kraftigt och de i många fall mins-

att kats dramatiskt med arbetsmetoder. EU-kommissionen har

nya uttalat sin ambition att verka för förenklad hantering i

som en

hela Europa.

Läkemedelsverket hanterar lagstiftning liknar

en som patenträtten. Läkemedelsverket är internationellt ledande när det gäller

korta handläggningstider. Genom tillämpning flödesanalys har

av verket kunnat reducera handläggningstiden, utan att det krävt

mer

eller äventyrat rättssäkerhet och kvalitetskrav. resurser

Småfdretagsdelegationen föreslår att regeringen Riksrevisions-

ger

verket i uppdrag granska handläggningstiderna hos Patent- och

att registreringsverket över kostnaderna för erhålla och

samt se att

upprätthålla patent. I nästa regleringsbrev till PRV bör regeringen

ställa krav redovisning hur verket varaktigt kan sänka

en av

handläggningstiderna och hur skaffat kompetens för att säkra

man detta mål.

Patentskydd för enklare uppfinningar

Livscykeln för produkter blir allt kortare. I tolv EU:s fem-

nya av ton medlemsländer har valt att möta behovet ett snab-

man av bare, enklare och billigare skydd för kortlivade produkter med ett särskilt bruksmönsterskydd. Det är, förutom Sverige, Storbritannien och Luxemburg valt avstå från denna lösning.

som att

Företagarnas Riksorganisation det framför allt är de små

menar att företagen har behov detta. Konkurrensverket hävdar rakt

som av motsatt uppfattning, dvs. att ett sådant skydd främst skulle nyttjas stora företag, till för de små och medelstora företagen.

av men

Frågan har behandlats i den statliga Bruksmönsterutredningen

dir. 1989:62 lades ned eftersom det ansågs det inte fanns

som att något intresse för ett sådant skydd i Sverige. Konkurrensverket

att det inte framkommit ytterligare behov sedan utredningen menar behandlade frågan. Företagarnas Riksorganistion har vidhållit sin

uppfattning.

EU-kommissionen har också förordar denna typ skydd i

av en

grönbok Bruksmodellskydd Corn 95 370 final, Green Paper

-

the Protection of Utility Models in the Single Market. Detta on

viktig orsak till det breda genomslaget i EU-länderna. PRV är en

har i ett brev till Småföretagsdelegationen dnr 97/55 uttalat

en

awaktande hållning till bruksmodellskydd. Aspekter konkur-

mellan företag i olika EU-länder har ännu inte varit föremål rens för ingående analys Konkurrensverket.

av

Småföretagsdelegationen föreslår att ett enklare skydd för

uppfinningar efter den modell förordas i EUzs grönbok Bruks-

som modellskydd införs i Sverige.

Datalagstiftningen bör ges en mindre byråkratisk

utformning

Datalagen SFS 1973:289, omtryck 1992:446 reglerar dataregis-

innehåller personuppgifter. Den för registret ter som som ansvarar

betalar årlig licensavgift till Datainspektionen. I vissa fall krävs

en även ett särskilt tillstånd.

Datalagen tillkom vid tidpunkt då de datorer förekom

en som vanligtvis användes för administrativa rutiner och statistik. Dato-

hanterade ofta personregister och många människor rerna stora

oroliga för att data i olika register skulle samköras så att var myndigheter och företag skulle kunna ha näst intill alla fakta samlade

Lagen tillkom för värna den personliga om en person. att integriteten.

Sedan lagens tillkomst har datorernas användningsområde vidgats väsentligt och antalet datorer mångdubblats i och med

persondatorernas intåg. I varje persondator har filer

stort sett som skulle kunna klassas personregister. Tiotusentals register-

som program har installerats persondatorerna utan att användarna

haft tanke personregister kräver licens. Varje normalt ens en att företag har register över kunder, anställda och leverantörer. Långt ifrån alla företag följer lagen och ansöker licens hos Datain-

om

spektionen. Tillsynen de företag anmält register är mini-

av som mal. Risken är liten de bryter lagen skall upptäckas

att som mot och än mindre riskerar de lagföras.

att

Mot bakgrund dessa problem är det därför glädjande att

av en

lagstiftning personuppgifter förbereds. Det förslag till lag

ny om

bearbetas för proposition till riksdagen är huvudsaklisom nu en

betrakta försök snabbt uppfylla kraven i EGgen att som ett att ett

direktiv. Ambitionen är enligt Småföretagsdelegationens mening inte tillräckligt stark när det gäller att direkt skrivningar i

genom

lagtexten tillvarata möjligheterna till förenklingar.

Vidare är Småföretagsdelegationen förvånad inte några

över att

beräkningar redovisats de kostnader de föreslagna reglerna

av som kommer att medföra för de 100 OOO-tals företag berörs.

som

Småföretagsdelegationen föreslår regeringen i det fortsatta

att ar-

betet med den personuppgiftslagstiftningen till att den

nya ser svenska hanteringen EG-direktiven inte blir byråkratisk

av mer än absolut nödvändigt. Den bör dessutom aktivt påverka EU till

tidsenlig och företagarvänlig lagstiftning området.

en mer

Inför enhetligt beräkningsunderlag för ersättningarna i

de allmänna försäkringarna

Det finns beräkningsunderlag för sjukförsäkringen och

ett ett an-

nat för arbetskadeförsäkringen. sjukfall klassas om till ar-

Om ett

betsskada måste försäkringskassan beräkningen, vilket

göra om ofta medför företagen belastas med frågor t.ex. vilka

att om

kostnadsersättningar utgivits. Det onekligen förenk-

som vore en ling ersättningen i båda fallen baserades den verkliga in-

om komsten under de fem åren.

senaste

Reglerna för ukförsäkringen har ändrats under de åren

senaste

medan reglerna har behållits i arbetsskadeförsäkringcn, detta i

avvaktan den översyn för närvarande sker arbetsskade-

som av försäkringen dir. 1997:91. Den särskilde utredaren skall redovisa sitt uppdrag den 30 januari 1998.

Småföretagsdelegationen föreslår att samma beräkningsunderlag används i båda försäkringarna. Delegationen inte ställning till

tar

hur samordningen bör ske. Regeringen bör klargöra arbetsskade-

att utredningen är oförhindrad att föreslå förändringar även i

sjukförsäkringslagen detta samordningen.

om gagnar

Slopa onödigt uppgiftslämnande till försäkringskassan

Sjuklöneperioden omfattar de första 14 dagarna ett sjukfall.

av Under denna period betalar arbetsgivaren sjuklön till den anställde. Först därefter utbetalas sjukpenning från försäkringskassa. För

omfattas det särskilda högriskskyddet gäller särpersoner som av

skilda regler.

Det finns önskan från många företagare att sjukfrånvaro som

en

täcks arbetsgivaren under sjuklöneperioden inte skall behöva

av

till försäkringskassan. Värdet för arbetsgivaren denna

rapporteras av inrapportering är minimalt. Däremot har samhället ett välgrun-

dat intresse tillförlitlig statistik över sjukskrivningar och

av en

hälsoläge. Intresset är självfallet extra stort när ersättningsnivåer och incitamentssystem undergår så kraftiga förändringar för

som närvarande. Statistiken har inget egenvärde, utan utgör underlag

för slutsatser behovet ytterligare förändringar i regelsystemet.

om av Det är dock viktigt påpeka skillnaden mellan rapportering att underlag för enskilda utbetalningar och rapportering som som underlag för statistik. För statistiken kan urvalsundersökningar vara

helt tillräckliga. Det är också viktigt påpeka att endast 30

att ca

de kortvariga sjukfallen rapporteras. Det ger knappast

procent av

tillförlitligt underlag för bedöma de korta sjukdomsfallens

ett att utveckling. Det finns tvärtom anledning att misstänka att de sva-

rande företagen inte är representativa för hela populationen och

statistiken därför innehåller systematiska fel. Slutsatsen blir att att rapporteringen är onödigt byråkratisk och att den innebär ett me-

ningslöst merarbete för både försäkringskassorna och företagen.

I sjuk- och arbetsskadekommitténs betänkande En allmän och

aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering SOU 1996: 113

presenterades två alternativa förslag vad gäller information den om

korta sjukfrånvaron, dvs. sjukfrånvaro under uklöneperioden. Det

första innebär informationsinsamlingen utökas, det andra utatt gör kombination dagens system och ett urvalssystem. Komen av mittén föreslog Statistiska Centralbyrån SCB skulle ta fram att ett sådant kombinationssystem.

Arbetarskyddsstyrelsen och Riksförsäkringsverket fick i juni 1997

i uppdrag i samråd med SCB utarbeta täcker att ett system som samhällets behov information frånvaron under sjuklöneav om perioden och arbetsskador. Särskilt de små företagens uppgiftslämnarbörda skulle beaktas. I uppdraget konstaterades att statisti-

hälsoläget, sjukskrivningarna och kostnaderna för den

ken över korta sjukfrånvaron behöver förbättras.

Småföretagsdelegationen föreslår att företagens obligatoriska uppgiftslämnande upphör. Delegationen föreslår vidare att totalundersökningen avseende sjukskrivningar och hälsoläge ersätts med urvalsundersökningar och undersökningar kostnader för uk-

att av frånvaron inkluderas vid behov. Vid viss nivå urvalet blir en

materialet endast marginellt tillförlitligt fler respondenter

mer av att tillförs. De medel anslås för denna typ av undersökningar som

används sannolikt bättre om urvalsundersökningen kompletteras

med fördjupande intervjuer och analyser data i materialet. Deav

legationen det produktivitetsförlust att hålla

anser att vore en ren

fast vid metoden med totalundersökningar.

Klargör arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Arbetsgivarna har långtgående åtgärds- och kostnadsan-

givits ett

för rehabilitering anställda. Självfallet har arbetsgivaren större

svar av

1 7 217-1681

1997:7186 sou

förutsättningar än försäkringskassan att upptäcka tecken ohälsa

hos de anställda. Arbetsgivaren kan också enklare vilka förändse ringar som kan genomföras arbetsplatsen för underlätta den att anställdes situation.

Kompetensen i rehabiliteringsfrågor, i hög grad dessutom

som är en resursfråga, är emellertid mycket ojämnt spridd bland arbetsgivarna. Det är framför allt de mindre företagen har svårt som

att upprätthålla underlag för särskilda tjänster inom företaget

som handhar dessa frågor. SAF menar att ansvaret för anställds rehabilitering borde en avgränsas till de åtgärder kan vidtas arbetsstället och i som att övrigt respektive försäkring skulle täcka utrednings- och kostnadsansvaret. Socialstyrelsen å sin sida emellertid att arbetsgivaanser rens ansvar inte bör begränsas, eftersom detta skulle minska ar-

betsgivarens intresse för tidig rehabilitering. En vanlig facklig synpunkt är att arbetsgivaren måste

ta ansvar för de konsekvenser dålig arbetsmiljö och säkerhet leder till. som De menar därför att arbetsgivaren bör behålla sitt rehabiliterings-

ansvar.

AGRA-utredningen dir. 1990:90 har fått i uppdrag

att ut-

reda arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar vid rehabilitering.

De fackliga organisationerna, bland andra LO, är representerade i

utredningens referensgrupp. Utredningen skall lämna sitt förslag

den 30 januari 1998. Utredningen skall bl.a. föreslå vid vilken tidpunkt arbetsgivarens ansvar skall inträda och hur långt detta ansvar skall sträcka sig. Den skall vidare belysa företagens olika

förutsättningar att fullgöra ett rehabiliteringsansvar beroende

företagens storlek. Den skall även undersöka övervägande om

sanktionsmöjligheter om företaget inte tar sitt Slutligen

ansvar. skall gränsen mellan det rehabiliteringsansvar åligger arbetssom givaren och det i första hand ankommer försäkringskassan som utredas.

Småföretagsdelegationen har varit i kontakt med utredningen och vill till denna understryka vikten företagen upplever

av att

rehabiliteringsansvaretsom rättvist; att företagetsarbetsmiljö något sätt har betydelse för problemets uppkomst och även dess lös-

en ning. Det bör klargöras att arbetgivaren inte bör ha något för ansvar sådana skador arbetstagarenfått sin fritid och således kan som

ha ansvaret för större rehabiliteringsutredningar arbetstagaren.

om Det får inte effekt detta blir arbetsgivaren vara så att en av ansvar att

vid anställnings ingående väljer bort sådana har ärft-

personer som

ligt påbrå, annat sätt är disponerade för sjukdom, har behandlats

för missbruk med risk för återfall eller utövar idrott.

Småföretagsdelegationen föreslår den särskilde utredaren att spe-

ciellt beaktar de mindre företagens begränsademöjligheter hålla

att

sig med särskild kompetens i rehabiliteringsfrågor. Delegationen

poängterar vidare rehabiliteringsansvaret bör definieras ett att sådant sätt det upplevs rättvist och skapar incitament snaatt som

än godtyckligt utfall.

rare ger ett

Beskattning av tjänstebilar bör schabloniseras

Reglerna för förmånsbeskattning tjänstebil ändrades vid års-

av skiftet 1996/ 1997. Tidigare uppskattades värdet att den anställav des arbetsgivare betalade bil och drivmedel till schablonbelopp. ett Nu ingår inte längre drivmedel i detta schablonbelopp. Den an-

föra körjournal och specificera antal körda

ställde är tvungen att mil i tjänsten för inte tvingas skatta för bensinförmånen att som för lön. Motivet till förändringen är det tidigare stimuleatt systemet rade förmånstagaren använda bilen mycket privat. att Reglerna innebär när det gäller kravet förande körjournal av återgång till de regler gällde fram till slutet 1980-talet. en som av

Skattemyndigheterna hade betydande svårigheter kontrollera

att

körjournalerna innehöll riktiga uppgifter. Dessutom var

om

granskningen dessa uppgifter mycket tidskrävande. Systemet

av

stimulerade inkomsttagarna till oärlighet i uppgiftslämnandet.

Systemet har således förförande, endast skenbar, exakthet. en men

Tjänstebilsinnehavaren och företaget tvingas ägna mycket tid

administrera denna redovisning. Återgångeninnebär att småatt

företagare som skaffat leasingbil i företaget för kunna ha

att ett bekvämt bilinnehav med tid över till företagandet, tvingas mer nu ägna betydande tid åt ifyllande blanketter. av Vid beräkningen bilförmånen har omfattande analysarbete av lagts för rätt bedöma räntenivåns och olika ner att extrautrustningars betydelse. Ingen helst analys har emellertid ägnats som den alternativintäkt företagare kan ha han kan konsom en om centrera sig skaffa jobb i stället för räkna kilometrar. att att

Finansdepartementet att i och med reglerna bil-

menar att om

förmån nyligen över skulle inte förändringar regelsystemet

setts av

aktuellt Småföretagsdelegationen det just är

vara nu. menar att resultatet denna översyn, dvs. den lagen, skapar av nya som nu

stora problem.

Många politiska företrädare har uppfattat kritiken de mot nya

reglerna uttryck för tjänstebilsinnehavarna förlorat eko-

som att ett nomiskt privilegium. Det är emellertid faktum reglerna gjort ett att

det krångligare driva småföretag.

att

Småföretagsdelegationen föreslår översyn genomförs

att en ny för granska den ökade tidsåtgång drabbar småfösnarast att som retagare med de reglerna. I detta sammanhang bör kostnaden nya för denna byråkratisering också beaktas. Delegationen menar att det inte kan uteslutas många småföretagare skulle beredda att vara

att betala högre schablonbelopp bara slipper adminis-

ett man att

omfattande körjournalsredovisning.

trera en

Enklare registrering av företag

Det är Småföretagsdelegationens uppfattning det i Sverige är

att

onödigt krångligt att starta företag. Vid firmagrundandet är det viktigt att företagaren kan lägga ned så mycket tid och energi

som möjligt att utveckla affärsidén. Han eller hon bör därför avlastas från tidskrävande informationssökning vilka tillstånd om som behövs. Småföretagsdelegationen ser detta område Kanada ett som

föregångsland. Där kan nyföretagare dator, kommunens

via egen

näringslivskontor eller statligt bibliotek registrera sitt företag med

namn, anmäla sig för olika skatter och försäkringskassa ordna samt

ytterligare nödvändiga tillstånd. Enligt uppgift hela procedu-

tar ren ca 20 minuter. Ett förslag med detta innehåll har redan över-

lämnats till näringsministern dnr 97/70.

Småföretagsdelegationen procedurerna vid registrering

anser att företag skall förenklas följande sätt: av En vill företag bör endast behöva kontakta ° person som starta

myndighet. Det bör ligga den kontaktade myndighe-

en

samtliga andra berörda myndigheter blir in-

ten att se till att

formerade det nyregistrerade företaget. Behöver företaga-

om

exempelvis registreras i arbetsgivarregistret eller ansöka

ren F-skattsedel kontaktas automatiskt Skattemyndigheten, om ansvarig för dessa områden. Förfarandet skall gälla som är

alla bolagsformer.

Denna registrering bör kunna skötas via Internet. ° Internetansluten dator bör finnas tillgänglig för detta ända-

mål kommunernas näringslivskontor eller motsvarande.

Småföretagsdclegationen föreslår proceduren vid registrering

att företag förenklas endast myndighet behöver kontaktas av så att en detta kan skötas via Internet. samt att

F-skattsedel

Den förändrade arbetsmarknaden möjliggör för många människor

företag. De är arbetslösa uppmuntras att starta att starta eget som särskilda bidrag. Många företag tillkommer geeget genom nya utbrytningar existerande företag. De senaste decennierna nom ur har i hög grad kännetecknats att de större företagen knoppat av av

olika specialistfunktioner och dessa sedan anlitats uppdrags-

att basis. Många anställda har initiativ brutit sig för att eget ut

uppdragsverksamhet, med den gamla arbetsgivaren som

starta huvudkund. En i det större företaget artfrämmande verksamhet,

datasupport eller personaltidning, utförs därefter i profes-

som en sionell miljö där specialisten samverkar med andra i samma profession. Den tidigare anställde upplever sig ofta stimulerad och

företaget får bättre leveranser. I del fall har den anställde startat en sedan den gamle arbetsgivaren deklarerat det inte finns eget att tillräckligt med jobb för behålla anställd, att personen som men

företaget kan erbjuda begränsad basefterfrågan vederbö-

att om rande startar eget. Den måste ansöka F-skattsedel. Skattesom startar eget om att myndigheten därvid prövning där söker utesluta att gör en man

det inte handlar kringgå anställningsförhållande. Den

om att ett sökande måste därför redovisa tänkt kundkrets består av en som

fler än t.ex. en tidigare arbetsgivare.

Det är självfallet fackligt intresse det inte öppnas smitvägar

ett att

skulle undergräva de anställdas rättigheter enligt lag och

som avtal. Det finns misstanke fritt tilldelande F-skattsedel en att ett av till alla så begär skulle skapa flod missförhållanden. som en av Från skattemyndigheternas sida är det självfallet också inav tresse att inte öppna möjligheter innebär för som att utrymmet skatteflykt och skattebrott väsentligt skulle öka. För många dem söker F-skattsedel emellertid verkav som ser ligheten annorlunda Det är ofta svårt bedöma vilka ut. att nya

kunder skall företagare. Avknoppning

man som är en högst

normal väg till nyföretagande. Att företag inledningsvis endast

ett har kund får inte hindra dess etablering. För den först en som

beviljats starta-eget-bidrag framstår inkonsekvent

staten som om man sedan blir nekad F-skattsedel. SAF önskar alla vill F-skattsedel och att som starta eget ges menar

att självständighetsbegreppet upplevs som otidsenligt. Staten borde

i stället kontrollera alla har F-skattsedel följer gällande att som regler. Om man hindrar någon från har inte att starta eget man givit vederbörande chans visa det går. en att att

Företagarnas Riksorganisation att den söker F-skatt-

anser som sedel samtidigt bör firmanamnet registrerat hos PRV. NUTEK menar att ifyllandet skatte- och avgiftsanmälan är av för komplicerad för många nyföretagare. Både blanketten och åtföljande information borde förenklas. Konkurrensverket är positiv till reglerna och översyn av menar att kravet visst antal uppdragsgivare/ kunder bör slopas eller ett ändras för underlätta företagsetablering. att LO menar att det måste finnas regler hindrar anställda som att

kalla sig företagare.

Skatteministern har till delegationen låtit meddela reglerna att om utfårdande F-skattsedel är under översyn. Tanken är av att

underlätta nyföretagande. Förslag kommer i

att presenteras proposition 1997/9833. Dessutom Riksskatteverket över begrepser

pet näringsverksamhet, inklusive det s.k. självständighetsrekvisitet.

Denna översyn beräknas klar till i mitten april 1998. vara av

Småföretagsdelegationen föreslår pågående översyn skall beatt

akta möjligheten bevaka kravet självständighet

att genom uppföljning i stället för restriktivt beviljande F-skattsedel. genom av Blanketten för skatte- och avgiftsanmälan bör förenklas.

Förenklad självdeklaration för egenföretagare

ingen landets 700 000 egenföretagare klarar deklaratio- Nästan av

hjälp. Problemen med självdeklarationen har

nen själv utan tar samband med de krav ställs bokföring och bokslut. Flera som förslag finns införa förenklade deklarations- och bokföringsom att

regler. Företagarnas Riksorganisation frivillig förenklad

anser att en skall införas för i första hand enskilda firmor och

självdeklaration

handelsbolag omsätter mindre än 1,5 Mkr och saksom t.ex. som såväl anställda fast egendom. När de så önskar skall de nar som kunna övergå till den vanliga deklarationen. Den förenklade de-

klarationen bör enligt FR ha följande inslag:

Kontantmetod ° Direktavskrivning till åtminstone helst två bas- ° upp ett men

belopp

Lager och pågående arbeten under eller två basbelopp be- ° ett höver tas upp som tillgång

Slopad periodisering vid årsskiftet

°

° Slopad negativ räntefördelning

Den positiva räntefördelningen kan växlas mot höjd ° periodiseringsfond till t.ex. 35 procent I samband med införandet förenklad självdeklaration bör ° av

"Bokförings- och deklarationspakct fram för att

även ett tas

möjliggöra för företagaren själv klara bokföringen och de-

att klarationen. Därigenom undviker företaget kostnader 7 000-15 000 kronor. Paketet bör ha följande innehåll: Ett förslag till förenklad kontoplan. I många fall räcker tio ° konton för bokföra och redovisa verksamhet. Tydliga att en instruktioner vad skall bokföras kontona bör om som

medfölja.

En direkt koppling mellan kontona och deklarationsblan- °

den beskattningsbara inkomsten.

ketten samt

Tydliga definitioner och förklaringar begrepp och vad de

° av olika fälten deklarationsblanketten avser.

LO och Konkurrensverket instämmer i huvuddragen i Företagarnas

Riksorganisations förslag.

SAF har framfört liknande förslag i Förenklade ett rapporten

för småföretag. SAF uppskattar småföretagare kan skatteregler att

20-50 tiden går åt till bokföring, inventespara procent av som ring, bokslut och deklaration förenklade regler införs. om Riksskatteverket lade för två år sedan fram rapporten Förslag

till förenklingar i skattelagstiftningen RSV 1995:10 där det

pre-

senterade liknande förslag vad gäller deklaration för dessa företag.

Den s.k. Förenklingsutredningen har till uppgift utvärdera att

och över skattereglerna för enskilda näringsidkare och se delägare

i handelsbolag dir 1996:78. En uppgift är överväga föratt ett enklat deklarations- och redovisningsförfarande för de allra minsta

företagen. Utredningen skall vidare utreda möjligheterna till förenklingar i det befintliga Utredningen har nyligen

systemet. presenterat ett delbetänkande SOU 1997:178 med förslag i denna

riktning.

Småföretagsdelegationen föreslår att regeringen anlägger helen

hetssyn i kraven småföretagarnas redovisning, bokslut och de-

klaration. Ambitionen bör reglerna så enkla de vara att göra att flesta företagare kan klara sitt bokslut och sin deklaration utan

kostsam hjälp utifrån. Regeringen bör i tilläggsdirektiv till

förenklingsutredningen också uppdra till denna överväga huatt ruvida staten kan medverka i utvecklingsarbete för förenkett ett

lat bokförings-, boksluts- och deklarationspaket.

Slopa skattetilläggen för fel i momsredovisningen

Den skattskyldige påförs skattetillägg vid fel i momsredovisningen,

även i de fall där inte förlorat eller förlusten varit

staten pengar

försumbar. Skattetilläggen kan mycket Detta är mycket

vara stora. stötande.

I 1997/ 98:10 föreslås halvering skattetillägg

prop. en av som har sin grund i periodiseringsfel. I propositionen aviseras också

en

skattetilläggsinstitutet i sin helhet. Utredningen kom-

översyn av

att tillsättas före 1997 års utgång. mer

Småföretagsdelegationen föreslår att skattetillägg skall slopas helt

i de fall periodiseringsfelen inte varit till statens nackdel eller är

av

försumbart belopp. Delegationen skattetillägg i dessa fall

anser att uppenbart strider det allmänna rättsmedvetandct. Skattetill-

mot lägg måste stå i rimlig proportion till statens förlust.

Lättnader i företagens uppgiftslämnande till

myndigheter

Grunddatabasutredningen föreslog nyligen i sitt slutbetänkande

SOU 1997: 146 vissa grunddata företagen skall förvaltas

att om

Patent- och registreringsverket PRV. Dessa gtunddata skall

av

offentliga och myndigheter eller andra behöver dessa data vara om hämtas de direkt från PRV. Företagen kommer med detta

system

avlastas från del sitt uppgiftslämnande till myndigheter.

att en av Är viss uppgift grunddata skall företag kunna neka lämna

en ett att ut den till myndighet andra gång, och i stället hänvisa till

en en PRV.

Uppgiftslämnande till olika myndigheter orimligt stor

tar en

del småföretagarens tid i anspråk. Statskontoret föreslog i en

av rapport 199524 samhällsekonomisk studie hur mycket fö-

en av retagens uppgiftslämnande kostar samhället totalt. Någon sådan studie har ännu inte gjorts i Sverige väl i några andra jämför-

men

bara länder. uppgiftslämnarkostnaden för företag

Dessa visar att kan motsvara 2 procent BNP, vilket för Sverige motsvarar 25

av miljarder kronor/år.

Småföretagsdelegationen föreslår åtgärder för minska och

att att

förenkla företagens uppgiftslämnande genomförs i enlighet med Grunddatabasutredningens förslag. Vi emellertid att grup-

menar

uppgifter utredningen vill klassa grunddata är för

pen av som som liten. Mer borde kunna ingå. Att verka för skyndsam ökning

en av

antalet grunddata blir viktig uppgift för den nämnd enligt

en som utredningens förslag skall inrättas. Det är vidare viktigt att företa-

lämnat grunddata fullständig och kostnadsfri insyn i get som ges registret för enkelt kunna kontrollera uppgifterna och vid be-

att

hov begära felaktigheter rättas till.

att

Storleksgräns för uppgiftslämnande till SCB

Företagarnas Riksorganisation att all period- och årsstatistik

anser till SCB endast bör omfatta företag med fler än 200 anställda eftersom mindre företag saknar att uppfylla SCB:s krav.

resurser

Om alla småföretag skulle försvinna statistiken skulle detta

ur emellertid följder småföretagen själva heller inte skulle

som vara betjänta Statistiken bildar underlag för beslut inom stat och

av. kommun. Ett sämre beslutsunderlag riskerar att leda till sämre

beslut. Naturvårdsverket skriver del industrins

t.ex. att en stor av miljöbelastning kommer från små företag och alltför be-

att stora gränsningar i underlaget till statistiken kan negativa följder för

såväl företagen miljön.

som

Finansdepartementet kan inte uttala det blir tillräckligt

sig om statistiskt urval minskar antalet uppgiftslämnare.

om man

Småföretagsdelegationen föreslår urval sker

att ett noggrannare vid undersökningar riktar sig till småföretag. Sålunda bör

som urvalstätheten varieras i olika sådant sätt de

strata ett att segment

småföretag saknar problem inte behöver störas. av som

Uppgifter till Iägenhetsregister

Försöksverksamhet med lägenhetsregister förekommer på två ställen. Försöket skall visa hur lägenhetsregistret kan ersätta Folk- och

bostadsräkningen. Anledningen till att vissa uppgifter lagts

fastighetsägarna bl.a. vill komma till rätta med bidrags-

är att man fusk.

Sveriges Fastighetsägareförbund är kritiskt mot lägenhetsregistret ställer stora krav uppgiftslämnande från fastighetsägarna.

som

Kritiken såväl nyttan den statistik kan utvinnas

avser av som ur registret samla in informationen. Förbundet har svårt

som sättet att

till vad och kommun skall använda detaljerad statistik att se stat om lägenheternas standard, t.ex. förekomsten kylskåp. Denna

av typ statistik spelade stor roll under den tid då landet hade

av en

stor andel omoderna lägenheter och då bostadspolitiken styrde

nyoch ombyggnader med räntesubventioner villkorades med

som uppfyllande olika för bostadsstandard. Denna bostads-

av normer politik har varit så framgångsrik bostadsbeståndet kan betrak-

att

helt moderniserar. De styrande lånenormerna har också tas som avvecklats. Det kan därför ifrågasättas varför ett beslutsunderlag skall tas fram ett område där det inte längre fattas några beslut. Den fortlöpande kontroll behöver göras för uppfatta

som att om nya. kvalitetsproblem uppstår bör därför kunna byggas upp ge-

nom urvalsundersökningar. Lägenhetsregistret fångar faktiska boende

upp om personers

överensstämmer med deras mantalsskrivningsadress. Fastighets-

ägareförbundet anför registret därmed kan komma stå i strid

att att med krav personlig integritet.

Småföretagsdelegationen det fel att ersätta Folk- och

anser vara

bostadsräkningen med informationsinhämtning från fastighetsägar-

Det är inte rimligt att fastighetsägare skall driva in uppgifter

na.

kring vilka bor i fastigheten det är integritetskränkande och

som kommer att behäftas med så många fel att det blir meningslöst.

Småföretagsdelegationen föreslår att fastighetsägare inte skall ha skyldighet att driva in uppgifter kring vilka som bor i en fastighet

eller vilken utrustning de boende själva monterat in.

Förenkling av tullprocedurerna

Harmoniseringen svenska lagar och regler i tullfrågor med EU:s

av

bestämmelser har lett till komplex lagstiftning än tidigare.

en mer Detta har fått återverkningar för både näringslivet och tulladministrationen.

Industriförbundet vittnar tullprocedurerna blivit så

om att

omfattande och komplicerade företagen ofta

att måste ta experthjälp för att sköta sina tullärenden. Lagstiftningen består många

av

olika nivåer, från EU:s tullag med tillämpningsföreskrifter

via na-

tionella regler i tullag, tullförordning, tullordning till Tullverkets

anvisningar. Företagen upplever bl.a. brist redovisning

en av förenklade förfaranden, saknar bl.a. möjligheten att göra periodiska tulldeklarationer och erhålla periodiska tullräkningar. Ofta ställs dessutom krav kostsamma säkerheter.

Tullverket och dess arbetsformer påverkas EU-medlem-

bl.a. av skapet. Generaltullstyrelsen driver i samarbete med Kommerskollegium och Jordbruksverket ett förenklingsarbete riktar sig

som

både EU:s regelverk och det kompletterande nationella regel-

mot verket. Arbetet bedrivs efter två linjer; dels utarbetas handledningar i syfte att göra det enklare för företagen att hantera det nuvarande regelverket, dels försöker Tullverkets representanter i EU:s kommittéer åstadkomma förenklingar i reglerna. Företagens intres-

att seorganisationer medverkar i detta långsiktiga arbete.

Flera utredningar tullverksamheten pågår eller har nyligen

om

genomförts. Tullagsutredningen dir 1996:103 har bl.a.

i uppdrag över rutinerna vid tullförfarande och förutsättningar

att se

för förenklingar regelsystemet. Utredningen avslutas under 1998.

av Förslag om Tullverkets organisation kommer att läggasvåren 1998.

Tullverket utreder för närvarande hur informationen till företagen kan förbättras. I detta ingår att ett aktivare sätt informera

företagen skriftligt, muntligt och att utnyttja modern in-

genom

formationsteknologi. Utredningen har nyligen lämnat sin slutrap-

port. Tullverket utreder också hur kredit- och säkerhetshanteringen kan minimera kreditförlusterna så långt möjligt samtidigt

som som

hanteringen görs såenkel möjligt för såväl företagen Tull-

som som verket. I utredningsrapporten föreslås att krav säkerhet tas bort

i vissa fall, att samlad säkerhet införs i stället för dagens mångfald

säkerheter och att antalet företag avkrävs säkerheter minsav som kas.

Småföretagsdelegationen konstaterar att Tullverket genomför ett

seriöst arbete för att lösa del de problem i tullprocedurerna

en av

företagen möter. Delegationen understryker det starka beho-

som

regler utformas med hänsyn till småföretagens villkor, så

vet av att

de inte hindrar de mindre företagen från etablera och att att utveckla internationell handel.

Småföretagsdelegationen föreslår de förenklingar förbe-

att som reds inom Tullverket görs så omfattande att småföretag normalt kan klara sina tullärenden utan konsulthjälp. Småföretagsdelegationen föreslår Tullverket utarbetar förslag till samlad

att en och kraftfull svensk strategi för genomgripande förenklingar

av tullprocedurerna inom EU. Ett sådant förslag bör brett för-

vara ankrat bland berörda nationella regeringen och

organ, antas av innefatta handlingsplan för hur förslaget skall kunna drivas kraft-

en fullt i EU. I avvaktan det europeiska regelverket förenklas

att bör Sverige undvika långtgående anpassning de nationella

mer av tullreglerna än den gällande EG-rätten kräver.

Slopa avgifter och byråkrati kring den obligatoriska

ventilationskontrollen

decennierna har inneburit förändringar arbets- De senaste stora av platsernas inomhusklimat. Uppvärmning, mekanisk ventilation, luftfuktning, luftrening, kyla och frånluftskanaler är ofta integre-

rade delar i komplicerade ventilationssystem. Systemen fordrar

re-

gelbunden tillsyn och skötsel- uppgift fordrar kompetent

en som

personal. När kompetens inte finns inom ordinarie fastighetsskötselorganisation får den tas in utifrån.

"

Ventilationssystemen har betydelse för arbetsmiljön. De löser

stor problem avleder dålig luft och reglerar Dessvärre

- temperaturen.

kan ventilationssystemen också skapa problem, t.ex. torr luft, besvärande ljud och mögel. Ventilationssystemen är också ofta tämligen energikrävande, varför otrimmat kan ha

ett system en stor potential för energibesparing. I många fall är kostnaden för

att trimma ett systern mycket snabbt betald, grund lägre energi-

av årgång.

I analogi med den obligatoriska sotningen har infört

staten en obligatorisk ventilationskontroll för att tillgodose krav miljö och klimat.

Ventilationskontroller kan utföras småfö-

av flera olika sorters

bl.a. ventilationsföretag, tillhandahåller tjänster såsom retag, som kontroll, justering/ trimning och rensning av ventilationssystem inklusive imkanaler.

Med hänsyn till gällande regler för sotning skall emeller-

m.m. tid rengöring och kontroll imkanaler även göras från brandsäker-

av

hetssynpunkt. Nuvarande regelverk för sotning respektive obliga-

torisk ventilationskontroll medför därför arbete kan

att samma komma utföras två gånger. Detta har skapat irritation bland

att

fastighetsägare då dessa upplever att sotningsföretagen medvetet utnyttjar sin monopolställning sotningsområdet och nuvarande regler obligatorisk rensning imkanaler för utföra även

om av att den obligatoriska ventilationskontrollen.

I det fall sotningsföretag inte lämnat det förmånligaste

ett an-

budet vid fastighetsägares upphandling obligatorisk ventila-

en av tionskontroll kan det ändå totalt bli kostsammare för fastig-

sett

hetsägaren inte välja sotningsföretaget. Skälet är att sotnings-

att företaget har möjlighet kombinera arbetet med obligatorisk

att

ventilationskontroll med sotningsuppgifterna. Sotningsföretag får

i detta fall betydande konkurrensfördelar området för obligatorisk ventilationskontroll framför andra företag, vilket kan med-

effektiv resursanvändning.

föra en

De redovisade effekterna området för rengöring imkanaler

av

följer två olika regelverk omfattar delar m.m. av att av samma

tjänsteområde.

Ventilationskontrollen omfattar samtliga arbetsplatser oavsett

företaget har adekvat kompetens eller inte. För det föreom egen

har kompetens, förhållandevis lättskött ventilatag som egen ett tionssystem eller skaffat sig ett kontrollsystem som gör att man

när behöver kalla expertis, framstår den obligatoriska vet man

ventilationskontrollen ett byråkratiskt påbud. Det protokoll

som

upprättas vid besiktningen skall insändas till kommunen, varpå som

företaget byggnadsnämnden skall kontrollera och

får betala för att arkivera det. Konkurrensverket det finns risk kom-

anser att en att

orimligt höga avgifter för nuvarande registrering.

munen tar ut

Detta har bl.a. Länsstyrelsen i Östergötlands län haft anledning

uppmärksamma vid prövning ärenden rör kommunala att av som

avgifter området.

Småföretagsdelegationen föreslår utredning tillsätts för att

att en

granska företag uppfyller kraven för certifiering på områ-

om som det för obligatorisk ventilationskontroll även skall kunna ges möjlighet och kontrollera imkanaler från brandsäkerhets-

att rensa synpunkt. Vidare bör kravet registrering hos kom-

övervägas om

kan slopas och ersättas med egenkontroll, där munen av ett system

protokollet visas anmodan. Utredningen bör pröva

upp om

tillsynsansvaret skall ligga hos kommunens byggnadsinspektörer

eller hos yrkesinspektionen samt anlägga synpunkter hur

en

risk- och problemorienterad prioritering tillsynsarbetet kan läg-

av

Endast i de fall protokoll saknas bör avgift utgå. gas upp.

Slopa lagen om obligatorisk platsanmälan

Lagen om obligatorisk platsanmälan tillkom vid tidpunkt då

en

arbetsmarknadsläget såg väsentligt annorlunda När arbetslös-

ut.

heten låg det vanligt arbetsförmedlingen med arbetsgi-

var var att

samtycke anvisade arbetssökande till lediga jobb. Den varens som nekade att ta ett ledigt arbete kunde stängas från a-kasseersättning

av och även andra sätt drabbas olika sanktioner.

av

När arbetsgivare har ledigt jobb i dag kan redan ofta nå-

en ett

de anställda rekommendera någon de känner väl gon av person som går arbetslös. Arbetsförmedlingen saknar dessutom ofta möj-

lighet att hjälpa till i rekryteringsprocessen. För dem söker

som

arbete inger den utlysta platsen endast falska förhoppningar

om det redan finns lämplig Enda effekten anmäla

en person. av att ett

ledigt arbete till arbetsförmedlingen är att arbetsgivaren blir

nerringd arbetssökande. Följden har blivit många arbetsgivare

av att struntar i att anmäla ledigt arbete.

Anmälan lediga platser har emellertid mycket viktig funk-

av en tion för arbetsmarknadsstatistiken. Denna statistik spelar roll

stor för utformningen såväl ekonomisk, regional närings- och

av som

arbetsmarknadspolitik.

Småföretagsdelegationen föreslår den obligatoriska platsan-

att mälan avskaffas.

Punktlighetsmål i myndighetsutövningen

Många företag klagar över att de behöver vänta länge

att

ärenden avgjorda hos offentliga myndigheter. Det är ofta svårt

att

besked hur lång tid handläggningen beräknas och väntan

om ta i ovisshet upplevs svårare än när tiden är utmätt. Ofta kan admi-

nistrativ personal vittna många påringningar från företag och

om enskilda där söker besked ärendets aktuella hur

man om status, långt det kommit i och när det kan beräknas klart.

processen vara Den administrativa personalen tvingas söka informationen bland

handläggarna och dessa samtal upplevs störning och källa

som en

till irritation. Det är inte ovanligt att den administrativa personalen i telefon utvecklar avmätt förhållningssätt till dem

ett som ringer. Det är heller inte ovanligt företag och allmänhet därför

att

får bild myndigheten byråkratisk och okänslig.

en av som

Handläggningstider följs upprättande ärende-

upp genom av balanser, exempelvis vid års- och månadsskiften. Att korta ärendebalansen ofta används i samband med

är ett argument som an-

slagsframställning och i budgetprocessen. Några myndigheter har

också systematiskt angripit problemen med långa handläggningstider. I detta sammanhang förtjänar t.ex. Länsstyrelsen i Västerås

och CSN att nämnas.

Varje gång frågan långa handläggningstider aktualise-

som om

uppstår emellertid diskussion ett kortande kan ske utan ras en om

för rättssäkerheten. Det är emellertid viktigt att skilja mellan men

aktiv och passiv handläggningstid. Med passiv handläggningstid

den tid när ärendet väntar sin tur. En systematisk analys avses

varför ärendet behöver vänta kan leda till att dimensioneringen av

olika i handläggningsprocess till varandra så

av steg en anpassas

flödet blir jämnt och inte stockar sig. Att driva denna att process

kräver speciell kompetens ofta är svagt representerad myn-

som

digheterna. punktlighetsmål för handläggningen kan emel-

Att sätta upp lertid sätt skapa medvetenhet orsakerna till

vara ett att om

fördröjningar i handläggningen. Punktlighet i handläggning är viktigt för småföretag. Exempel är PRV:s hantering aktiebolagsregistreringar, byggnadsnämnd-

av

ers hantering av bygglov, socialförvaltningarnas hantering av utskänkningstillstånd.

På de flesta myndigheter har diariefunktionen datoriserats. Detta

medger tekniker tillämpas. En praktisk lösning kan vara

att nya

bekräfta ärendet mottagits, i förekommande fall meddela att att

utsetts handläggare samt att man anger en längsta vem som som tid för beräknad handläggning.

Det kan praktiskt att tilldela diariepersonalen tillsyns-

vara en

uppgift för de handläggningstiderna hålls och att tillse

att utsatta

den sökande meddelas myndigheten inte klarar utlovad att om

handläggningstid. För skapa tryck i frågan kan det också

att vara lämpligt redovisa såväl beräknade handläggningstider för olika

att ärenden andelen ärenden dragit över den beräknade ti-

som som den. Därmed diskussion hur ökad förutsägbarhet

uppstår en om

kan skapas handläggningen.i Ett sätt skapaökad tydlighet kan att den myndighet

att vara som inte klarar sitt punktlighetsmål reducerar avgiften för den sökande.

Småföretagsdelegationen föreslår regeringen väljer ett tiotal

att ut myndigheter under års tid får arbeta med punktlighetsmål

som ett

denna verksamhet sedan utvärderas. Utvärderingen bör och att särskilt analysera Förvaltningslagens bestämmelser kan kom-

om

pletteras med krav punktlig handläggning.

om

Prövning av kommunal kompetens att driva

affärsverksamhet

Kommunallagen reglerar möjligheterna för medborgare inom

kommunen överklaga kommunalt beslut till förvaltnings-

att ett domstol, dvs. länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt. På vissa områden, bygglov och detaljplaner, kan kommunala beslut

t.ex. överklagas till andra instanser.

Kommunallagen reglerar kommunens kompetens, dvs.

anger vad kommunen får ägna sig åt. Några viktiga principer begränsar

kommunens verksamhetsfält. Kommunallagens lokaliseringsprincip, självkostnadsprincip och likställighetsprincip utesluter i

princip verksamheten huvudsakligen inriktas andra avnä-

att

invånarna i kommunen, liksom huvuddelen verkmare än att av samheten drivs för överskott, liksom skulle kunna

att att man

olika avgifter för olika medborgare. Som

ta ut samma tjänst av alltid i kommunal verksamhet gäller dock att allt är möjligt sålänge

inget överklagande sker.

Det är endast kommunala beslut omfattas kommunal-

som av

lagen. När det gäller kommunens bolag betyder det att endast själva bolagsbildningen och dess policyformuleringar, kapitaltillskott från

kommunen, kommunens tecknande borgen, liksom leverens-

av avtal och övriga avtal mellan bolaget och kommunen kan bli före-

317-1681

mål för överklagande och prövning kommunallagens princi-

mot Verksamheten i det kommunala bolaget omfattas inte per. av kommunallagen. De beslut fattas i bolaget kan således inte som överklagas till förvaltningsdomstol. Undantag finns emellertid när

det gäller utlämnande handling, där offentlighetsprincipen

av utsträckts till omfatta helägda kommunala bolag i de fall den att inte kolliderar med hänsyn till bolagets krav affärsmässighet.

Ändringar i bolagsordningen bör antas i kommunfullmäktige.

Om bolaget avviker från ändamålsparagrafen i bolagsordningen

kan detta förhållande emellertid kommunallagen. inte prövas mot Revisorernas förslag ansvarsfrihet för bolagets styrelse beom handlas på bolagsstämman. Denna regleras kommunalinte av lagen utan i aktiebolagslagen. Kommunen kan emellertid ha fattat beslut direktiv till kommunens ombud stämman. Detta om beslut kan prövas i förvaltningsdomstol. Om kommunen avstått från påpeka bolaget i sin verksamhet går utanför vad att att som angivits i bolagets ändamålsparagraf är det icke-beslut. Ickeett

beslut kan självfallet inte överklagas.

Inför bolagsstämman kan kommunfullmäktige utfärda

ägardirektiv. Detta beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol.

Årsberättelse och revisionsberättelse anmäls till kommunfullmäktige. Beslutet att godkänna anmälan kan inte prövas i förvalt-

ningsdomstol. Tillskjutande av nytt aktiekapital är vanligtvis beslut

ett som

antas i kommunfullmäktige.

Rätten att överklaga ett kommunalt beslut är begränsad till kommunens medborgare. Många kommuner detta är menar att

en viktig kommunalrättslig princip. Flera näringslivets

av orga-

nisationer att rätten klaga kommunalrättslig

anser att ur synpunkt tveksam verksamhet inte i dagsläget bör begränsom vara sad till kommunens medlemmar. Detta fordrar sannolikt komatt

munens kompetens även regleras i lag än kommunallagen

annan

t.ex. inom konkurrenslagstiftningen.

- Kritikerna det måste finnas möjlighet lagligheten menar att att i viss redan pågående verksamhet prövad, inte bara lagligheten en i ett visst beslut. Ofta finns det i kommunal verksamhet, oavsett den drivs i bolags- eller förvaltningsform, heller inte något om kommunalt beslut går klaga på, även verksamheten som att om strider mot kommunallagens principer. Fullgoda möjligheter till prövning måste finnas även vad beträffar verksamhet i hel- eller delägda kommunala bolag. I dagsläget saknas sådana möjligheter.

Småföretagsdelegationen föreslår det nyinrättade Rådet för

att konkurrens lika villkor för privat och offentlig sektor, i vilket finns företrädare för såväl näringsliv offentlig sektor, belyser

som frågorna i hela dess vidd underlag för rättspraxis. Rådet bör

som

även ställning till vilken juridisk regelram bör gälla beträf-

ta som fande juridiska överklaga beslut över kommun-

personers rätt att

gränserna möjlighet lagenligheten i viss befintlig

samt att en verksamhet prövad.

Avreglera förordnandet av ordningsvakter

Bevakningsföretagen tillhör bransch expanderat kraftigt

en som under de årtiondena. Under år har Hera mindre be-

senaste senare vakningsföretag etablerats. Företagen utför viktigt arbete för

ett

förhindra brott och upprätthålla ordning. BNP-beräkningarnas

att

uppskattning brottsförebyggande verksamhet kan självfallet dis-

av kuteras. Däremot är det självklart bevakningens rätta värde

att endast kan förstås i de skadekostnader undviks.

termer av som

Bevakningsföretag skall auktoriserade. Företagens verksam-

vara

het reglerad lageni 1974: 191 bevakningsföretag

är noggrant om

förordningen 1989:149 bevakningsföretag Väk-

samt om m.m.

hos bevakningsföretag kan förordnas ordningsvakter.

tare ett som På dessa ställs särskilda krav regleras i lagen 1980:578 om

som

ordningsvakter i ordningsvaktsförordningen 1980:589. Fö-

samt reskrifter ordningsvakters utrustning och utbildning har

om m.m.

Rjkspolisstyrelsens råd RPSFS 1986:58.

getts ut av

Tre olika myndigheter kan komma ifråga för förordnande av ordningsvakt, beroende på vaktens verksamhetsområde. Om ordningsvakten skall verksam i än län fattas beslutet vara mer ett av Rikspolisstyrelsen. För den skall verksam inom län som vara ett beslutar länsstyrelsen och för den enbart verkar inom komsom en mun sker prövningen hos den lokala polismyndigheten.

Tillsynsmyndigheterna skall enligt lagen bedöma behovet

av

ordningsvakter. Om behovet fyllt skall myndigheten inte

anses ge

ytterligare tillstånd. Genom myndigheternas tillsyn regleras således såväl antalet ordningsvakter tjänsteinnehållet och vakternas

som

behörighet utbildning och vandel. Rikspolisstyrelsen utfärdar föreskrifter utbildningen ordningsvakter.

om av Behovsprövningen har ibland medfört problem för enskilda näringsutövare. För det enskilda bevakningsföretaget är det oklart varför ansökningar skall inges till olika myndigheter, tre trots att prövningen sker regler. En effekt prövningen mot samma annan av

kan bli att företag vinner anbudstävling bevaknings-

som en om tjänster inte kan åta sig uppdraget eller utvidga sin verksamhet, eftersom ytterligare tillstånd inte medges. I sådana fall kan företaget tvingas att lämna över uppdraget till konkurrent har en som

ledig kapacitet bland sin personal. Om köparen tjänsten inte

av kan fullfölja affären med den vunnit anbudstävlingen, riskesom tjänsten bli dyrare eller, kostnadsramen skall hållas, rar att om att utföras med lägre kvalitet. En myndighets beslut inte förordna ordningsvakter kan föratt visso överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och i vissa fall till länsstyrelsen. Denna möjlighet till överprövning beslutet är dock av sällan tillräcklig. Skälet prövningen beslutet ofta så är att av tar lång tid att det företag överklagat inte kan besked innan som

avtalsperioden med köparen bevakningstjänsten påbörjas.

av

I Trygghetsutredningens delbetänkande Trygghet brott i

mot lokalsamhället SOU 1994:122 och slutbetänkande Trygghet mot brott, rollfördelning och samverkan SOU 1995:146 diskuterades och föreslogs endast myndighet skall besluta förordatt en om

nande ordningsvakter. Vidare föreslogs andra än polis-

av att

myndigheten skulle kunna utbilda ordningsvakter, vilket enligt

Rikspolisstyrelsens föreskrifter blivit möjligt. Däremot fösenare

reslogs fortsatt myndighetskontroll antalet ordningsvakter.

av Ordningsvakter fär använda visst våld i sin yrkesutövning och detta bör, enligt förslaget, inte avhända sig kontrollen över. staten

Småföretagsdelegationen föreslår behovsprövningen för

att

ordningsvakter avskaffas. Antalet ordningsvakter regleras

bäst av

marknaden. Småföretagsdelegationen vidare

efterfrågan anser

det räcker med statlig instans reglerar ordningsvakternas att att en och utbildning i de enskilda fallen prövar om

befogenheter samt

är lämplig och uppfyller uppställda krav.

en person

behovsprövning för tandläkare Slopa

En tandläkare, eller tandvårdsföretag, vill göra en nyetabett som

ansöka anslutning till tandvårdsförsälcringen hos

lering måste om

försäkringskassan. Etableringsprövningen omfattar enbart privata behovsprövning. Om vård-

tandläkare. Försäkringskassan gör en

utbudet tillgodosett medges normalt inte nyetablering.

anses syftar till jämnare fördelning tandläkare

Denna reglering en av

har enligt Konkurrensverket bidragit till att konservera men marknadsstrukturen och medfört det finns färre tandlääven att kare i glesbygd, än fallet skulle ha varit utan behovsprövning.

Konkurrensverket behovsprövningen vid etablering inom

anser att vuxentandvården bör avskaffas. Det bör tillräckligt att vara

uppfyller givna kompetens- och säkerhetskrav. tandvårdsföretaget

Riksförsäkringsverket instämmer i förslaget att slopa

om

för tandvårdsförsälçringen, inte minst

anslutningsbestämmelserna

bakgrund beslutade och aviserade minskningar av mot av tandvårdssubventionen.

5UU199/:186

Utredningen om ny inriktning tandvårdsförsäkringeiu dir.

1996:86 kommer vid årsskiftet lämna förslag att om nytt ersättningssystem för vuxentandvården. Enligt direktiven skall det nya systemet i möjligaste mån förutsättningar för avskaffa bland ge att annat de nuvarande reglerna för anslutning vårdgivare till tandav vårdsförsäkringen. Ändringen är planerad ske från och med år att 1999.

Riksdagen har nyligen fattat beslut sjukgymnaster

om att ge

och privatpraktiserande specialistläkare fyllt 65 som år möjlighet

fortsätta utföra ersättningsberättigad vård. För

att sjukgymnaster

räcker det fortsättningsvis med legitimerad för

att vara att ersättning.

Småföretagsdelegationen föreslår motsvarande regler för

att som sjukgymnaster skall gälla även för tandläkare, dvs. det bör räcka med tandläkaren är legitimerad för denna skall att att vara ersätt-

ningsberättigad.

Fritt val i barn- och ungdomstandvârden

Principen fritt tandläkarval gäller för tjugo år om personer över och är reglerad i den allmänna tandvårdsförsäkringen. Barn- och

ungdomstandvârden är däremot landstingens

ansvar och det är upp till varje landsting bestämma huruvida vill erbjuda att man möjlighet för invånarna under tjugo år till privattandläkare att eller I dag är fritt tandläkarval infört i rad landsting en men fortfarande nekas 60 landets barn och procent av ungdomar ett fritt tandläkarval.

Av följande anledningar Småföretagsdelegationen ti-

anser att den för valfrihetsreform inom barn- och ungdomstandvârden en är mogen. ° Den 1 januari 1993 ändrades tandvårdslagen landsså att tingen har rätt att anlita andra vårdgivare än Folktandvården

för barn- och ungdomstandvård.

° På konferens kvalitetsindikationer inom barn- och en om ungdomstandvård 29-31 1993 konstaterade bred mars en expertis att ett fritt tandläkarval är prioriterad kvalitetsen indikator.

° Konkurrensverket förordar i sin Konkurrens rapport inom tandvården juni 1993 fritt tandläkarval för barn och ett ungdomar.

° Det fria valet fungerar bra där det införts.

föreslår det i tandvårdslagen införs

Småföretagsdelegationen att skyldighet för landstingen erbjuda barn och ungdomar ett

en att fritt tandläkarval.

serviceboende för funktionshindrade bör bli

konkurrensneutralt

kommunen inrätta bostäder med sär-

Socialtjänstlagen ålägger att

till funktionshindrade. Kommunen kan driva verkskild service samheten i regi eller lägga den entreprenad till ett privat egen ut

företag.

uppställer kvalitetskrav tillämpas vid läns-

Socialstyrelsen som

tillsyn verksamheten. Men olika regler gäller bero-

styrelsens över

ende verksamheten bedrivs privat företag eller i komom av ett munal regi. Det privata företaget måste ansöka tillstånd för att starta om verksamheten. Det behöver inte kommunen göra. De kvalitets-

krav företaget måste uppfylla vid kan den som det privata start kommunala verksamheten dröja med. verksamhet inte håller erforderlig kvalitet Ett privat företag vars kan tillstånd indraget. Kommunal verksamhet kan visserlisitt

kritiseras, varken Socialstyrelsen eller länsstyrelsen har

gen men kommunen leva till kvalitetskraven.

befogenhet att ålägga att upp

verksamhet kan både dröja med uppfyllandet kra- Kommunens av och i att uppfylla dem. ven rentav strunta Konkurrensverket dessa olika villkor kan konmenar att ge kurrenssnedvridande effekter vid kommunal upphandling där så-

väl kommunala privata utförare konkurre-

egen-regi-enheter som

entreprenad. Om exempelvis kommunens anbuds- eller rar om en har utformats utifrån lägre kvalitetsnivå

förfrågningsunderlag en

kvalitetsnormer får egen-regi-enheten konkurrens-

än gällande

fördelar i förhållande till privata utförare inte har samma som möjlighet minska verksamhetens kvalitet, anför Konkurrensatt verifierat missförhållandet när den medde-

verket. Socialstyrelsen

lar den vid antal tillfällen påpekat för landsting att de i vissa att ett fall bedriver inte uppfyller lagens krav.

gruppboende som

direktiven till utredningen Översyn vissa frågor rörande I av och socialtjänstens uppgifter S 1997:109 anges

socialtjänstlagens

skall lämnas till hur tillsynen över socialtjänsten kan

att förslag

förbättras och effektiviseras.

Småföretagsdelegationen föreslår utredningen genom tilläggs-

att direktiv beakta hur tillsynen över serviceboende för

åläggs att

funktionshindrade skall kunna bli konkurrensneutral.

Avreglera hiluthyrningen

Biluthyrningsbranschen är relativt i Sverige och har vuxit

ung snabbt under de decennierna. Den omfattande specialregsenaste lering som omgärdar biluthyrning kan reformeras eftersom förhållandena i branschen är stabila och problemen få.

är Vägverket

föreslår att nuvarande krav tillstånd slopas för i stället att ersättas av ett krav registrering verksamheten. Detta skulle av underlätta för den vill etablera sig i näringen och ändå

som möjliggöra övervakning från myndigheternas sida.

Ett förslag till biluthyrningslag kommer inom kort lämny att nas till lagrådet. I detta återfinns emellertid inte något förslag till

förenkling den här Kommunikationsdepartementet har

av typen.

inte tidigare tagit del Vägverkets förslag, delar

av men bedömningen

att branschen är stabil. numera

Småföretagsdelegationen Föreslår förslaget till förenklat registatt reringsförfarande för biluthyrning inarbetas i det kommande lag-

förslaget.

Avreglera långväga busstrafik

Om ett företag vill långväga busslinjetrafik

starta prövar Vägverket denna trafik kan skada etablerad järnvägstrafik, den s.k. om skadeprövningen. Denna innebär konkurrensskydd för SJ. ett Långväga busstrafik bedrivs till större delen privata och

av företag

omfattar mellan två eller flera län. resor

Konkurrensverket att skadeprövningen vid etablering av

anser långväga busstrafik bör avskaffas. Denna etableringskontroll kan inte försvaras samhällsekonomiskt och bör tas bort. Vägverket ställer sig bakom Konkurrensverkets förslag.

Regleringen den långväga busstrafiken bygger antagandet

av att busstrafiken skulle ta kunder från tågtrafiken. Detta

annars antagande är dock bara till mindre del korrekt. Enkäter under

en 1996 visar minst 50 bussresenärerna tidigare åkt

att procent av aktuell sträcka med bil. I underlaget till 1992 års trafikpolitiska proposition konstaterades de tillkommande resenärerna till 70-

att

beräknades bestå tidigare bilresenärer. En avregle- 80 procent av ring skulle därför positiv effekt från miljö- och energisynpunkt med hänsyn till flertalet bussresenärer är före detta bilresenärer.

att Jämfört med bilen är bussen både mindre energikrävande och har i huvudsak bättre värden från miljösynpunkt.

Ett viktigt skäl till regleringen inte slopades i 1992 års trafik-

att

politiska beslut de pågående ombyggnadsarbetena vissa de-

var lar bannätet. Ombyggnadsarbetena inne i sitt slutskede.

av är nu S har kunnat utöka trafiken och korta restiderna. Detta skäl för regleringen kvarstår således inte längre.

Resenärerna väljer mellan olika transportslag utifrån sina prefe-

pris, restid och bekvämlighet. Många resenärer föredrar renser av tåget för det är snabbare och bekvämare än bussen. Andra

att resenärer föredrar buss för så vis blir billigare än tåget.

att resan Många föredrar åka buss i stället för åka bil för det är

att att att både bekvämare, snabbare och billigare.

S tillämpade tidigare kilometertaxa. Fr.o.m. januari 1996

en

emellertid S priset varje sträcka efter konkurrenssianpassar tuationen. På sträckor där konkurrensen är de lång-

svag, t.ex. väga sträckorna, kan därför hålla ett förhållandevis högt pris.

man

Mycket talar för avreglering den långväga busstrafiken

att en av skulle leda till effektivitetspress S, skulle till

en som vara gagn för resenärerna.

Om skadlighetsprövningen slopas skulle dessutom betydande

administrationskostnader hos bussföretag och berörda myndighe-

kunna undvikas. ter

En aspekt denna fråga är konkurrensneutralitet mel-

annan lan tåg och busstrafik. ärnvägsbolagen av vilka S är klart störst betalar avgifter till Banverket när de använder rälsen. Motsvarande avgift för bussbolagen är fordonsskatten. Staten kan med dessa instrument upprätthålla konkurrensneutralitet mellan tåg- och busstrafik. Kommunikationskommittén denna problema-

tar upp tik i sitt betänkande Ny kurs i trafikpolitiken SOU 1997:35.

Småföretagsdelegationen föreslår skadlighetsprövningen den

att av långväga busstrafiken avskaffas, varvid förutsätts samtliga

att

transportslags kostnader jämställs.

Marknadsanpassa regelsystemet för tolkning

Invandringen har skapat behov tolk- och översättnings-

av kompetens kan medverka när myndigheter vill kommuni-

som

med har bristfälliga kunskaper i svenska.

cera personer som Ibland har denna kompetens byggts i offentlig regi. I takt

upp med att verksamheten vuxit har emellertid utrymmet för privata företag ökat. Det är dock inte alltid myndigheter och kom-

som

anlitar dessa företag lika villkor. muner

Konkurrensverket att ett nytt och marknadsanpassat

anser re-

gelsystem för tolk- och översättningsverksamhet skulle underlätta

etableringen av nya företag. Kammarkollegiet har uppmärksam-

mat frågan i ett yttrande till JO och att den kommunala

menar

tolkförmedlingen ofta har monopolställning.

en

Många små tolk- och översättningsföretag är beroende tyd-

av liga regler för hur tolk- och Översättningstjänster skall upphandlas inom myndigheter och kommuner de skall kunna kvar

om vara

marknaden. De sig dessutom ha beroendeställning

anser en gentemot kommunala tolkförmedlingar och offentliga arbetsförmedlingar grund den rättsosäkerhet råder avseende

av som

skattemyndigheternas definition arbetstagare. Konkurrensen

av snedvrids den aktuella marknaden.

Småföretagsdelegationen föreslår att regeringen låter utarbeta ett

nytt och marknadsanpassat regelverk området.

Förslag i remissvaren

Bilagal

Förslagen är sorterztcic efter ansvarigt ctcpartcinent.

Innehåll Förslag i remissvaren

STATSRÅDSBEREDNINGEN Påbud om konsekvensutredningar till utredningar och myndigheter 49

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Ta bort statens förmånsrätt i konkurser och underlätta

FÖRSVARSDEPARTEMENTET Räddningsverket 51 Avskaffa sotningsmonopolet 51

SOCIALDEPARTEMENTET Föräldraledighetslagen 52 Lagen om allmän försäkring 52 inför enhetligt beräkningsunderlag för ersättningarna

Kortare sjuklöneperiod i stället för högre ersättningsnivå 52

Slopa rapporteringen av sjukfrånvaro som är kortare

serviceboende för funktionshindrade bör bli konkurrensneutralt 54

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET Avreglera biluthyrning 55 Avreglera långväga busstrafik 56

FINANSDEPARTEMENTET Skatter 56 Beskattningen av tjänstebilar bör schabloniseras 56 Tillåt skatteavdrag för kapital som placeras som riskvilligt

Låt företagen skattefritt omvandla obeskattade reserver till

Slopad arbetsgivaravgift under de första 24 månaderna 59

Underlätta generationsskiften i familjeföretag genom lägre eller slopad arvs- och gâvobeskattning 60 Skatt vid källan 60

Momsreglerna bör vara konkurrensneutrala 60 lnför samma momsinbetalningsregler för alla företag 61 Slopa kravet månatlig momsredovisning för ensam-

Förenkla reglerna för moms förskott och â conto-

Preliminär F-skatt bör grundas föregående års skatt 62 Preliminär F-skatt bör vara noll första verksamhetsåret 62 lnbetalningstidpunkten mer rättvis än mottagnings-

Finansmarknad

Tullen Förenkling av tull procedurerna 64 Förvaltningsrätt 64 Datalagstiftningen bör ges en mindre byråkratisk

RRV bör anslag för granskning av myndigheternas konsekvensutredningar 68

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Skolverkets tillsyn över privatskolor 68 JORDBRUKSDEPARTEMENTET lillväxttrösklar försvaras av Livsmedelsverket 68 ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

Förenkla regelverket för företag med endast en anställd 69 Uteblivelse från arbetet- skäl för skadestånd och uppsägning 69 Rätt att kvitta fel lön mot innestående lön 69 Den primära förhandlingsskyldigheten bör begränsas

Slopa reglerna om tolkningsföreträde för den fackliga organisationen Lagen om facklig förtroendemans ställning 70 Begränsa skyldigheten för arbetsgivaren att medge ledigt och att utge ersättning för fackligt arbete Lagen om facklig förtroendemans ställning Slopa lagarna om diskriminering i arbetslivet 71 Gör arbetstidslagstiftningen flexiblare 71 Arbetsmiljö Avgränsa arbetsmiljölagen till arbetsmiliöns kärnområde 71 Förenkling av föreskrifter och flexibilitet isynen internkontroll 72 Dokumentationskravet vid internkontroll bör sänkas 72 Slopa avgifter och byråkrati kring den obligatoriska

Likformig myndighetsutövning avseende starta-eget-

NÄRINGSDEPARTEMENTET Inrätta en särskild expertgrupp för fortlöpande regel-

INRIKESDEPARTEMENTET

Kommunallagen Övervakning av kommunalt stöd till näringslivet 81 Prövning av kommunal kompetens att driva affärs-

MILJÖDEPARTEMENTET

Femton lagar förs ihop till en miljöbalk 83 Regelförenkling och samordning är möjlig när det gäller farliga kemiska ämnen 83 Avgifter till produktregistret 84

Förslag i remissvaren

Förslagen är ordnade efter politikområde.

Kritiken reglerna hänför sig i huvudmot

sak till följande kategorier:

Regler konkurrensneutrala Fastighetsrätt som inte är -

Regler skyddar monopol

- som framstår Reglerad hyressättning Bruksvärde-

Regler som som klåfingriga, -

uttryck företa- systemet som för misstro mot

garen SverigesFastig/aetságarcyförbunamenar att en

Regler skapar höga kostnader för fungerande hyresmarknad kräver balans

- som

administration i företagen mellan låga hyror i det befintintresset av

Regler skapar tröskeleffekter och liga beståndet och hyror gör det möj- - som som

tillväxthinder ligt bygga och bygga bostäder att nytt om

Regler är onödigt komplicerade efter hushållens önskemål. Det är genom - som

Regler hotar den enskildes rätts- priset fastighetsföretagen kan infor- - som som

säkerhet mation vilka egenskaper bostäderna om

kunderna vill ha. Till skillnad från prissom

sättning bostadsrätter och egnahem till-

låts dock inte hyrorna sätts i enlighet med att

kundernas värderingar. Bostadshyrorna styrs

i stället det s.k. bruksvärdesystemet. av

Bruksvärdesystemet syftade ursprungligen

Påbud om konsekvensutredningar till

till hyressättning efter hyresgästernas vär-

utredningar och myndigheter en

deringar bostadens olika egenskaper. Det

anför av

Företagens Jppgzfislämnardelegøztiøn att

har dock förfelats de kommunala genom att

gällande regler problem och konsekvens-

om

bostadsföretagens hyror skall vara hyresnorutredningar PKA-regler i Statsrådsbe-

merande behöver ändå inte vara satta - men redningens cirkulär, det särskilda direktivet

i enlighet med hyresgästernas värderingar. verksförordningen bör för-

till utredare samt och Hyrorna sätts i stället administrativt bättras i enlighet med EU-kommissionens påverkas bland kommunala annat av att rekommendationer så sätt att särskild fastighetsföretag delvis skattefinansieras av hänsyn till framför allt små och måste tas kommunerna bidrag och numera genom medelstora företag. Särskilda regler s.k. om

politiska ingrepp i hyressättningen.

borde införas. även av lackmustest Konkurrensen gentemot privata fastighets-

LO inte någon särskild hänsyn företag snedvrids därmed sådant sätt anser att ett

skall till små och medelstora företag. deras verksamhet äventyras. Att göra hålltas att

Regelverk bör neutrala till företags- bara kalkyler för bostadsbyggande under

vara

storlek. dessavillkor blir omöjligt. Följden blir ofrån-

4 17-1681

komligen bostadsbrist och andra problem. Patentskydd för enklare uppfinningar

LO bruksvärdesystemet bör anser att vara Företagarnas Riksorganisation det

anser att kvar så länge det inte finns något sätt

annat bör införas immaterialrättsligt skydd för

ett förhindra renodlad marknadsprisatt att en enklare uppfinningar bruksav typen sättning bestämmer hyresnivån.

mönsterskydd. Livscykeln för produk-

nya

ter blir kortare och det blir svårare beatt Förstärkt besittningsskydd för Iokalhyresdöma det kommersiella värdet innoen gäster

vativ produkt. Samtidigt har uppfinningarna

Svenska Koprnannaförbundet önskar stärkt år haft tendens innehålla ett senare en att

indirekt besittningsskydd. De kräver ak- mindre tekniska framsteg komen trots stora

tiv förhandlingsinsats från fastighetsägaren mersiella exploateringsmöjligheter.

Det är

före uppsägning möjlighet framför allt de små företagen har besamt att en ges som

till framflyttad avflyttning vid hyrestvist. hov snabbt, enkelt och billigt skydd

av ett

som komplement till patentsystemet. Av

Förstärkt besittningsskydd för arrendatorer EU:s 15 medlemsländer är det i dag bara

Svenska Köpmannaförbundet önskar Sverige, Storbritannien och Luxemburg

ett som

bättre för saknar sådant skydd.

besittningsskydd anläggningsar- ett

rendatorer. Metall är positivt till detta förslag.

Immaterialrätt Utsökningsrätt

Förenkla patentinstitutet Ta bort statens förmånsrätt i konkurser och

underlätta rekonstruktioner före konkurs Företagarnas Riksorganisation konstaterar att

det inte är ovanligt patentärenden hand- SAF anser att statens förmånsrätt för fordatt

läggs i till år, vilket medför ringar skatter och avgifter vid konkurs upp tre stora

kostnader för den sökande. FR och utmätning på bekostnad menar att gynnar staten

orsakerna till de långa av leverantörer och andra oprioriterade ford-

en av handläggnings-

tiderna är komplexiteten i patentinstitutet. ringsägare. Staten har tillskansat sig detta

De det därför angeläget för- skatteprivilegium utan bärande skäl. Skattemenar att är att

söka förenkla hanteringen, vilket privilegiet saknar motsvarighet i övriga nordockså ut-

talats ambition iska länder och bör heller inte finnas i som en inom EU.

Även LO och Metall det önsk- Sverige. anser att är

värt förkorta LO förmånsrätt bör att handläggningstiderna. anser att statens vara

Patent- ock hävdar kvar.

registreringsverket att

den svenska lagstiftningen är utformad och

Straffrätt, allmän ordning och

tillämpas i harmoni med internationella

säkerhet

konventioner. PRV också det uppger att

inom Regeringskansliet just bereds di- Avreglera förordnandet ordningsvakter nu av

rektiv till utredning med uppgift

en att se Konkurrensverket behovsprövanser att

över den svenska varumärkeslagstiftningen

ningen vid förordnandet ordningsvakter av

och syftet överväga möjliga förenklingar.

att bör avskaffas. Tillsynsmyndigheterna skall

enligt lagen göra en bedömning behovet

av

antalet ordningsvakter. Om behovet någon större utsträckning nedav an- utan att man fyllt skall myndigheten ytterli- prioriterar säkerheten. ses inte ge

tillstånd. LO instämmer. gare Behovsprövningen har ibland medfört

problem för enskilda näringsutövare. En ef- Avskaffa sotningsmonopolet

fekt kan bli att företag som vinner en an- Konkurrensverket sotningsmonoanser att budstävlan bevakningstjänster inte kan bör avskaffas. På området för om polet rengöåta sig uppdraget eller utvidga sin verksam- inklusive kontroll rök- och imgasring av het då ytterligare tillstånd inte medgivits. I kanaler, eldstäder innebär rådande m.m. sådant fall kan företaget tvingas lämna över bestämmelser skorstensfejarmästare att en uppdraget till konkurrent har nöd- utföra dessa tjänster i en som ges ensamrätt att ett vändigt antal ordningsvakter. Om köparen förutbestämt område eller distrikt. Kommu-

tjänsten inte kan fullfölja affären med den har för rengöring sker i av nerna ansvaret att vunnit anbudstävlingen, riskerar tjäns- med bestämmelser. Avta-

som enlighet gällande

bli dyrare eller, kostnadsramen let mellan kommun och skorstensfejarten att om en skall hållas, utföras med lägre kvalitet. innebär i allmänhet för sistmästare en rätt Ett beslut av myndigheten att inte medge nämnda utföra aktuella tjänster fram till att förordnande ordningsvakter kan förvisso Med till rådande av pensioneringen. hänsyn överklagas hos allmän förvaltningsdomstol förhållanden förekommer i princip inte att och i vissa fall även till länsstyrelse. Denna kommuner upphandlar aktuella tjänster gemöjlighet till rättelse beslutet är dock säl- anbudstävlan. Nuvarande ordning kan av nom lan tillräcklig. Skälet är att prövningen av strida EG:s direktiv upphandlingsmot beslutet ofta så lång tid det företag området. tjänsterna tar att Prissättningen styrs inlämnat överklagan och vunnit förhandlingar central nivå mellan som via anbudsupphandlingen inte kan besked Svenska kommunförbundet och bransch-

innan avtalsperioden påbörjas. Sveriges Skorstenfejarmästaorganisationen

Konkurrensverket nuvarande Riksförbund. anser att res regelverk området bör över. Översynen För närvarande undersöker statlig ses en ut-

bör resultera i att behovsprövningen slopas. redning dir. 1996:115 förutsättningarna

I detta fall bör det allmännas intresse vid En viktig del

att omreglera sotningsväsendet.

förordnande ordningsvakter kunna arbetet regelverket konav vara av är att göra mer tillgodosett regler enbart gäller sumentorienterat. Konkurrensverket har tigenom som

prövning tjänsteinnehåll och behörighets- digare framfört, bl.a. i remissyttranden till

av

krav utbildning, vandel m.m.. tidigare statliga utredningar

regeringen över

detta område, sotningsväsendet bör

att

omfattas regelreformering bl.a.

av en som medför monopolet skrotas. att

Räddningsverket

Räddningsverket själva att verkets

anser reg-

ler inte påverkar tillväxtförutsättningarna för småföretag. En förändring kan inte ske i

Utbetalningstider

:soCIALDEPAáTEMENTET

Svenska Käpmannafåråundet påpekar det

att

gamla med utbetalning pensio-

systemet av

Föräldraledighetslagen

under den 12- l 8 i månaden innebar ner en SAF påpekar föräldraledighetslagen inne- jämnare butikerna.

att kundbelastning i

håller inte mindre än fem olika huvudtyper LO instämmer detta. i

av föräldraledighet. De olika ledighets-

typerna regleras dessutom olika när det gäl-

ler semesterintjänande. Skyldigheten Sjukförsäkringen och

att sjuklöne-

betala semesterlön bör knytas till huvud-

lagen

betalaren, dvs. arbetstagaren uppburit

om Kortare sjuklöneperiod i stället för högre

ersättning från försäkringskassan bör förersättningsnivå

säkringskassan för semesterlön. De svara SAF anser att förlängningen från 14 till 28

kombinationsmöjligheter som de olika

er-

dagar av arbetsgivarens för sjuklön

sättningarna erbjuder skapar osäkerhet fö- ansvar i inneburit kraftigt ökade kostnader för före-

retagen beträffande ledighetens längd.

tagen. SAF framhåller särskilt de små före-

tagens utsatta situation, där enskilda lång-

variga sjukfall kan skapa stora ekonomiska

Lagen om allmän försäkring

påfrestningar. SAF pekar särskilt den tvek-

Inför enhetligt beräkningsunderlag för samhet arbetsgivare kan känna inför som att ersättningarna i de allmänna försäkringarna anställa personal med handikapp eller kro-

SAF ersättningen i de allmänna niska

menar att sjukdomar.

försäkringarna bör baseras på den verkliga SAF kritiskt åter

är mot prioriteringen att

inkomsten under de fem åren. Beräksenaste höja ersättningsnivån i sjukförsäkringen.

ningssättet bör likadant för de olika för- SAF för kan vara varnar att höjd ersättningsnivå

säkringarna och inte med beräk- öka sjukfrånvaron och därmed skapa ökade som nu ett

ningssätt för sjukförsäkringen och kostnader för för uklön,

ett annat företagen sjukpen-

för arbetsskadeförsäkringen. Nuvarande och

ning överanställningar. Om sjuk-

skillnad leder till att försäkringskassanmåste frånvaron skulle återgå till 1993 års nivå

göra om beräkningen ukfall klassas skulle för

om ett kostnadsökningen sjukersätt-

arbetsskada. Härvid kan det bli nöd- ningen bli mdr kronor som 10 per år.

vändigt att belasta företagen med förfråg- LO delar inte SAFzs

uppfattning.

ningar beträffande kostnadsersättningar SAF också bristen ex. påtalar stabilitet i

som inte haft någon betydelse för sjukpen- Ibland har Hera systemet. ändringar genom-

ningberäkningen. förts under år.

samma LO företagen måste leva med Motsvarande framförs från

anser att synpunkter förfrågningar från försäkringskassan. Upp- Svenska Käpmannafårbundet

och LO. LO

gifter från företagen behövs Sverige skall dock stabilitetsmålet om anser att inte får hind-

ha arbetsskadeförsäkring kompen- välmotiverade

en som ra förändringar.

för arbetsskada. Handelsanställdas halserar förbund anser att

veringen av sjuklöneperioden bör följas

av

ett fullständigt avskaffande sjuklöneav

perioden i sjukförsäkringen.

sjukfrånvaro uppgiftslämnandet till verkligt nöd-

Slopa rapporteringen av som gränsa sjuklöneperioden vändiga uppgifter. Nuvarande krav skapar är kortare än onödiga administrativa kostnader i företa- Företagarnas Riksorganisation anser att rapoch bör därför urvalsunder-

till försäkringskassan sjuk- gen ersättas av porteringen av sökningar AKU. I enlighet med

frånvaro täcks arbetsgivaren under av typen som av denna uppfattning awisar SAF därför också

sjuklöneperioden bör slopas.

sjuk- och arbetsskadekommitténs förslag om LO och Metall instämmer inte i denna

utvidgat uppgiftslämnande för företagen. uppfattning.

LO instämmer inte i detta.

Socialstyrelsen vill ha fler regler inte

Arbetsskadeförsäkringen -

färre Ta bort färdolycksfallen från arbetsskade- skriver det in-

Socialstyrelsen i sitt svar att

försäkringen dess patientens/ går i uppgift att värna om SAF arbetsgivaren regel inte klientens hälsa, rättssäkerhet och trygghet. menar att som

har någon möjlighet påverka säkerheten De understryker befintligt regelverk är

att att under den anställdes färd till eller från förutsättning för detta. Socialstyrelsens en arbetsstället och därför heller inte bör ha bedömning regelverket inte utgör hinär att kostnadsansvar för färdolycksfallen. Färd- der för småföretagares verksamhet. Man har

olycksfallen bör hänföras till trafikförsäk- därför inte några förslag minskning av om

ringen i fall då försäkringspliktigt for- antalet regler.

ett don varit inblandat och i övrigt till den all- Socialstyrelsen hävdar kraven inom att männa försäkringen. hälso- och sjukvården successivt ökat för att

LO instämmer inte i detta och påpekar bl.a. förbättra patientsäkerheten. När privat

samtidigt vid olycksfall där den vållande vård jämställs med offentlig vård, behöver

att

är trafikförsäkrad trafikförsäkringan regelverketbyggas Socialstyrelsen.

svarar ut, menar för ersättningen vid gällande regler. LO och Metall instämmer i ovanstående.

Klargör arbetsgivarens rehabiliterings- Avskaffa apoteksmonopolet

ansvar Konkurrensverket att apoteksmonoanser SAF för anställds re- polet bör avskaffas. Det statliga Apoteksmenar att ansvaret en

habilitering naturligt sätt bör knytas bolaget har ensamrätt till försäljning lä-

ett av till sjuklöneperioden och till de olika för- kemedel i detaljhandelsledet. Riksförsäk-

säkringarna. Arbetsgivaren bör sålunda ha ringsverket fastställer apotekens inköpspriser för åtgärder skäligen kan vid- i förhandlingar med läkemedelsföretagen.

ansvaret som arbetsstället, och i övrigt bör respek- Apoteksbolaget fastställer den handelstas egna tive försäkring, beroende skadeorsak, bära marginalen, dvs. i praktiken priset till kon-

såväl utrednings- kostnadsansvaret. Det kan inte uteslutas nuvarande som sument. att Metall instämmer inte. detaljhandelsmonopol läkemedelsom-

rådet i vissa avseenden strider mot EGzs reg-

Slopa onödigt uppgiftslämnande till försäk- ler.

ringskassan För närvarande undersöker statlig uten det nödvändigt be- redning dir 1996: 199 förutsättningarna att SAF menar att är att

SUU 1997:186

införa konkurrens vid försäljning läke- råde förutsätter således

av att landstinget

svamedel. Konkurrensverket har tidigare fram- för verksamhetens Barn-

rar finansiering.

fört i samband med statliga utredningar och

om ungdomstandvård bedrivs till helt över-

läkemedelsförsäljningen att apoteksmono- vägande del landstingen. Såvitt Kon-

av polet bör avvecklas. Verket tillstånd kurrensverket känner till har anser att ett landsting

för etablering detta område skall ges om genomfört en anbudstävlan denna vård om

företaget uppfyller givna kompetens- och där privata tandvårdsföretag möjlighet

gavs säkerhetskrav. lämna anbud. Flera att landsting föräldger

rar och barn möjlighet välja mellan priatt Avreglera vuxentandvården och landstingsanställda tandläkare. vata

Konkurrensverket behovsprövning- En statlig utredning dir. 1997:86 gör anser att vid etablering inom vuxentandvården bör för närvarande översyn och en en av taxan

avskaffas. För vuxentandvården finns etableringsreglerna inom vuxentandvården. en maximitaxa fastställs ef- I Konkurrensverkets Konkurrens i som av regeringen rapport

överläggningar mellan tandvården utgiven 1993 redovisas förut-

ter Riksförsäkrings-

verket och SverigesPrivattandläkarförening. sättningarna för konkurrens inom området

Staten subventionerar, via den statliga tand- och för vissa effekter behovsprövningen. av

vårdsförsäkringen, patienternas tandvårds- I ett län särskilt studerades framkom som

kostnader. Subventionen har successivt att antalet tandläkare i glesbygd mindre min- var

skat de åren och uppskattas för än vad torde ha blivit fallet besenaste när- som utan

varande utgöra omkring de hovsprövning. 20 procent av

totala kostnaderna för vuxentandvården. Konkurrensverket övervägande anser att

I den ekonomiska vårpropositionen skäl talar för behovsprövningen slopas.

prop. att

1996/971150 aviserades ytterligare Det bör tillräckligt tandvårdsen vara att

minskning tandvårdssubventionen. företaget uppfyller givna kompetens- och av Landstingen/ folktandvården och det privata säkerhetskrav. Riksförsäkringsverket har i

företaget Praktikertjänst AB tillsam- remissyttrande över departementsprome-

svarar för över hälften vuxentandvårdens morian Tandvårdsförsäkringi omvandling" mans av

omsättning. Ds 1997:16 den 27 maj 1997 uttalat att

Vid ansökan nyetablering .inom Riksförsäkringsverket instämmer i förslaget

om vuxentandvården prövar i promemorian slopande anslutnings-

försäkringskassan om av skall bestämmelserna för tandvårdsförsäkringen. om tandvårdsföretaget/tandläkaren

medges anslutning till Detta ställningstagande bakgrund

tandvårdsförsäkring- görs mot

Denna prövning omfattar enbart privata av bl.a. beslutade och aviserade minskningar en.

tandläkare. Försäkringskassans beslut av tandvårdssubventionen. grundas bl.a. bedömning genomsnitt- LO delar Konkurrensverkets uppfattning. en av

ligt antal tandvårdstimmar invånare i per aktuellt område, dvs. här behovs- serviceboende för funktionshindrade hör bli görs en

prövning. Om vårdutbudet tillgodo- konkurrensneutralt anses

sett medges normalt inte nyetablering. Konkurrensverket det bör likanser att skapas

Landstingen ansvarar för barn- och artade regler för kommunala ung- och privata

domstandvården finansieras helt med aktörer området för bostäder som med ser-

landstingsskatt. Etablering inom detta vice till handikappade. Enligt socialtjänst-

om-

skall kommunen in- offentlig verksamhet. Vidare anförde Socilagen SFS 1980:620

särskild till alstyrelsen vid antal tillfällen rätta bostäder med service att man ett

enskilde kan påpekat för landsting de i vissa fall be-

funktionshandikappade. Den att

1993:387 stöd och driver gruppboende inte uppfyller la-

enligt lagen SFS om som

service till handikappade, LSS, erhålla så- krav. gens Huvudformen servicebostad De olika bestämmelserna för privat och dan bostad. är

En insats enligt LSS kommunal verksamhet kan konkurrens-

och gruppbostad. annan ge

verksamhet. Såväl boende dag- snedvridande effekter vid kommunal är daglig som en

bedrivs och upphandling där såväl kommunala egen-regi verksamhet av både privata

kommunala aktörer. Privata företag bedri- enheter privata utförare konkurrerar om som

verksamheten entreprenad åt kom- entreprenad. Om exempelvis kommu-

ver en

pri- anbuds- och förfrågningsunderlag har

och landsting. Etablering av ett nens

muner detta område kräver emeller- utformats utifrån lägre kvalitetsnivå än

vat företag en

tillstånd kvalitetsnormer får egen-regi enhetid särskilt tillstånd. Beviljande av gällande

eller den konkurrensfördelar i förhållande till priförutsätter att boendet och/ dagliga ten

verksamheten uppfyller givna kvalitetskrav, utförare inte har samma möjlighevata som

antal boende minska verksamhetens kvalitet. Ent.ex. ett högsta per grupp- ter att

ligt Konkurrensverkets mening bör i detta bostad.

centrala fall göras tillståndsgivning och

Socialstyrelsen har det tillsynsan- en översyn av och har meddela etableringsregler med syfte skapa lika vill-

svaret området rätt att att

kor mellan offentliga och privata aktörer.

föreskrifter. Länsstyrelsen är tillsynsmyndig-

länet och för tillstånds- LO instämmer i ovanstående tilläghet inom svarar men

det finns för bostadsförsörjningen till

givningen. Således kan sägas att ger att ansvaret

länssty- socialt, ekonomiskt och medicinskt sämre

myndigheter Socialstyrelsen,

tre relsen och landstinget/kommunen ställda bör delas lika. - som

olika sätt för verksamheten ansvarar att

bedrivs enligt givna krav.

Huruvida privat företags verksamhet ett

uppfyller givna krav bedöms bl.a. i anslut-

ning till tillståndsprövningen. Socialstyrel-

och länsstyrelsen kan kritisera komsen en Avreglera biluthyrning munal verksamhet inte mot krasom svarar befogenhet åläggakom- Vägverket förhållandena inom ven men har inte att menar att

sig. Ett privat biluthyrningsbranschen är stabila och kon-

munen/landstinget att rätta

verksamhet inte håller erforder- branschen fungerar relativt bra. företag vars staterar att

kvalitet kan antingen avtalet med kom- Det kan därför finnas anledning att ifråga-

eller behovet så omfattande specialmunen/landstinget uppsagt ytterst sätta av en

reglering nuvarande ordning innebär. sitt tillstånd indraget. som

till Konkurrensverkets hand- Ett minska krånglet för den vill I anslutning sätt att som

ärende uttalade Socialstyrel- etablera sig i näringen, med bibehållen möj-

läggning av ett medveten privata lighet till övervakning från myndigheternas

sen att man var om att diskriminerade med sida, skulle kunna slopa nuvarande vårdgivare känner sig vara att

till de olika för privat och krav tillstånd med därtill hörande special-

hänsyn reglerna

SOU 1997: 186

krav till förmån för enkelt krav regist- arbetena på vissa delar bannätet. ett av Om-

rering verksamheten. byggnadsarbetena

av är nu inne i sitt slutskede.

S har kunnat utöka trafiken och korta

restiderna. Detta skäl för regleringen kvar- Avreglera långväga busstrafik

står således inte längre. Konkurrensverket skadeprövningen anser att Resenärerna väljer vid mellan olika transportetableringen av långväga busstrafik bör slag utifrån sina preferenser pris, restid avskaffas. Om vill av ett företag starta långväga och bekvämlighet. Många resenärer föredrar busstrafik prövar Vägverket denna om tra- tåget för det att är snabbare och bekvämare fik kan skada etablerad järnvägstrafik, den än bussen. Andra resenärer föredrar buss för

s.k. skadeprövningen. Denna innebär

ett att resan så vis blir billigare än tåget. konkurrensskydd för Statens järnvägar. Den Många föredrar åka buss i stället för busstrafiken att att långväga omfattas trafikinte av åka bil för det både bekvämare, att är snabhuvudmännens kommuners och lands-

bare och billigare.

tings trafikförsörjningsansvar för kollektiv-

S tillämpade tidigare kilometertaxa.

resandet främst en

busslinjetrafik inom

ett Från och med januari 1996 emellän. anpassar

Långväga busslinjetrafik bedrivs till

lertid S priset varje sträcka efter konstörre delen privata företag och omfattar av kurrenssituationen. På sträckor där konkurresor mellan två eller flera län. rensen är svag, t.ex. de långväga sträck- Konkurrensverket skadeprövanser att orna, kan därför hålla förhållandeman ett ningen vid etablering långväga busstrafik av vis

högt pris. Mycket

talar för att en avregbör avskaffas. Denna etableringskontroll kan lering av den långväga busstrafiken skulle inte försvaras samhällsekonomiskt och bör

leda till effektivitetspress SJ, skulle

en som tas bort. Vägverket ställer sig bakom Konvara till för resenärerna. kurrensverkets gagn

förslag. Om skadlighetsprövningen slopas skulle

Regleringen av den långväga busstrafiken

dessutom betydande administrationskostnabyggerpå antagandet att busstrafiken annars der hos

bussföretag och berörda myndighe-

skulle ta kunder från tågtrafiken. Detta an- kunna undvikas. ter tagande är dock bara till mindre del koren LO delar inte Konkurrensverkets uppfattrekt. Enkäter under 1996 visar minst 50 att ning. procent bussresenärerna tidigare åkt akav

tuell sträcka med bil. I underlaget till 1992

års trafikpolitiska proposition konstaterades

att de tillkommande resenärerna till 70-80

procent beräknades bestå tidigare bilav

resenärer.

Skatter

En avreglering skulle därför positiv ef-

fekt från miljö- och energisynpunkt med

hänsyn till flertalet bussresenärer före Beskattningen av tjänstebilar bör att är

detta bilresenärer. Jämfört med bilen bus- schabloniseras är

sen både mindre energikrävande och har i SAF den från årsskiftet

menar att gällande

huvudsak bättre värden från miljösynpunkt. innehavare

beskattningen av till tjänstebilar

Ett viktigt skäl till regleringen inte slo- medför kraftigt utökade administrativa att kost-

pades 1992 var de pågående ombyggnads- nader för företagen.

Företagarnas Riksorganisation anför Företagarnas Riksorganisation att den att anser

hanteringen körjournaler skapar onö- söker F-skattebevis samtidigt bör

av osv. som

dig och dyr byråkratisering för de små före- firmanamnet registrerat hos PRV.

I första hand bör bilar används NUTEK att ifyllandet skattetagen. som menar av

arbetsredskap undantas från förmåns- och avgiftsanmälan problem för många

som är ett

beskattning och proportionering kostna- nyföretagare. Startlinjen har förmedlat sina av

derna mellan företag och privat körning erfarenheter denna till skatteförvaltningen av

medges. med förslag till vissa förändringar i såväl

LO och Metall delar inte SAF:s eller blanketten åtföljande information. som

Företagarnas åsikter. LO instämmer i NUTEKzs synpunkter.

Skatteministern meddelar att reglerna om

utfärdande F-skattsedel är föremål för av Tillåt skatteavdrag för kapital som placeras översyn. Regeringen i höst avser senare att som riskvilligt kapital

lägga fram förslag till förändringar för

att

SAF att det är viktigt att nyföre-

menar underlätta nyföretagande.

tagande och expansion stimuleras olika

sätt. Den nödvändiga kapitalbildningen för

Förenklad självdeklaration även för egenfönyföretagande och expansion skulle underretagare lättas införande rätt till skatteavgenom av SAF något i grunden är fel, när för kapital placeras eller anser att drag som i eget annästan ingen landets 700 000 egenföre-

företag. av

nans tagare klarar av att själv upprätta sin egen

LO detta subventionering

anser att vore deklaration. Grundat den kontantmässiga och delar därför inte SAF:s uppfattning.

inkomstredovisningen, motsvarande den tidigare gällde för jordbrukare och fast-

som

F-skattsedel ighetsägare, starkt förenklad debör en ny

SAF vill alla vill företag F- klaration införas för egenföretagare med fölge som starta en

skattsedel. Den förändrade arbetsmarknaden jande inriktning: Endast restvärdeavskriv-

möjliggör för många människor ning inventarier. Reglerna ränteföratt starta om

företag. Även i arbetsmarknadspoliti- delning, periodiseringsfond och expansions-

eget

ken arbetslösa pröva medel tillåts inte. uppmuntras att eget

företagande starta-eget-bidrag. Ett Endast periodiseringsfondsliknande av-

genom

minimikrav alla vill reell drag vid insättning motsvarighet till är att som ges en en

chans företag. En nödvändig dagens skogskonto. Fordringar, skulder och

att starta eget

förutsättning härför de får F-skatt- varulager vid årets början och slut redovisas är att en

sedel. Skattelagstiftningens atbetstagarbe- inte. Övergång får ske till nuvarande system,

är emellertid otidsenligt med hänsyn då måste varulager och fordringar mi-

grepp men

till dagens arbetsmarknad. Det gäller inte skulder balanseras in, dvs. skattas nus av.

minst det s.k. självständighetsbegreppet. De Skogskontomedlen återbetalas, återförs till

önskar företag måste denna beskattning, motsvarande avdrag medsom starta ges men

möjlighet och inte otidsenlig avsättning sker till periodiserings-

stoppas av en ges om

lagstiftning. Staten bör i stället fond. satsa att

kontrollera att de erhållit F-skattsedel Företagarnas Riksorganisation anser att en som

följer gällande regler. frivillig förenklad självdeklaration bör infö-

för i första hand enskilda firmor och han- bolag dir 1996:78. En uppgift är överras att

delsbolag omsätter mindre än t.ex. 1,5 väga förenklat deklarations- och redosom ett

Mkr. och saknar såväl anställda fast visningsförfarande för de allra minsta föresom som

egendom. När de så önskar skall de kunna Utredningen skall vidare utreda möjtagen.

övergå till den vanliga deklarationen. Den ligheterna till förenklingar i det befint-

förenklade deklarationen bör enligt FR ha liga systemet.

följande inslag: Metall det borde utforma anser att att

° Kontantmetod för de allra minsta företagen. ett system

till fall Skattemyndigheten skulle kunna tillhanda-

° Direktavskrivning upp i vart ett

helst hålla för enkel databokföring men två basbelopp programvara

och deklaration för företag med omsättning ° Lager och pågående arbeten under ett under viss gräns och anställda. eller två basbelopp behöver en utan tas upp

som tillgång

vid årsskiftet Avskaffa fåmansföretagsreglerna

° Slopad periodisering

SAF är kritiskt fåmansföretagsreglerna. ° Slopad negativ räntefördelning mot Regeringen har nyligen tillsatt utredning Den positiva räntefördelningen kan en

° skall över bl.a. reglerna för inkomst-

växlas höjd periodiseringsfond till som se

mot uppdelning mellan ägaren och dennes närt.ex. 35 procent

stående och de s.k. stoppreglerna. Enligt

I samband med införandet förenklad av direktiven skall inte de översynen avse ma-

självdeklaration bör även ett Bokföringsteriella reglerna i 3 § SIL angående

12 mom

och deklarationspaket fram för möj-

tas att utdelning Dessa och reavinst. senare rent

liggöra för företagaren själv klara bokfö-

att mekaniska behandlar allt överskott

regler i

ringen och deklarationen. Därigenom undföretaget utöver en viss nivå som uppskjuviker företaget kostnader 7 000-15 000 ten lön till företagaren, dvs. ingen helst som kronor. Paketet bör ha följande innehåll:

hänsyn tas till företagarens faktiska löneuttag

° Ett förslag till förenklad kontoplan. I och detta kan marknadsmäsom anses vara många fall räcker säkert tio konton för

sigt eller Utredningsuppdraget bör utvid-

att bokföra och redovisa verksamen till omfatta dessa gas att även regler som är het. Tydliga instruktioner vad

om som synnerligen komplicerade och

svårhanterliga

skall bokföras på de olika kontona bör och därför är obegripliga för de flesta

medfölja. fåmansföretagare.

En direkt koppling mellan kontona och Skatteministem meddelar i sitt att svar en deklarationsblanketten den be- särskild utredare har tillkallats för samt över att se

skattningsbara inkomsten. för reglerna beskattning av fåmansföretag Tydliga definitioner och förklaringar och delägarna i sådana företag dir 1997:70.

av

begrepp och vad de olika fälten dek- Utredaren skall överväga i vad mån nuva-

larationsblanketten rande särregler kan upphävas och beskattavser.

Skatteministem ning i stället ske enligt allmänna regler. meddelar att den s.k.

Förenklingsutredningen har till uppgift

att

utvärdera och över skattereglerna för se en-

skilda näringsidkare och delägare i handels-

Enhetlig beskattning företagsvinster i Ändra reglerna för s.k. byggmästarsmitta

av

hela Europa SAF anför nuvarande regler innebär

att att

SydsvenskaHandelskammaren fastighet förvärvas byggmäs-

menar att ar- en som av en

betet för skapa inre mark- eller dennes maka/ make i princip alltid

att en gemensam tare

nad också bör innebära Sverige verkar utgör omsättningstillgång oavsett om

att en

för enhetlig beskattning företagsvinster byggnadsrörelsen bedrivs direkt i enskild

en av

i hela Europa. Man hänvisar till de firma eller indirekt i handelsbolag eller ak-

europe-

iska handelskammarnas representation vid tiebolag. Även själva byggnadsrörelsen

om

Europeiska kommissionen, dess position nedlagts kvarstår smittan såväl för tidigare

den inre marknaden. förvärvade fastigheter. Den topaper om som senare

LO och Metall delar denna inställning. tala skattebelastningen inkomstskatt,

egen-

avgifter vid försäljning blir 66 procent

en

Slopa dubbelbeskattningen av aktiebolag- vinsten att jämföra med de 30 procent i

av

vinster inkomstskatt icke byggmästare beens som en

införts för talar i inkomstskatt. SAF att de lättnader som

menar

SAF därför möjlighet bör småföretagen endast kan första anser att en

ses som ett

öppnas för byggmästare att skatta av sina steg mot införandet generell enkel-

av en

smittade fastigheter och för framtiden skapa

beskattning. möjlighet för byggmästare att placera kapital i fastigheter skattemässiga vill-

Låt företagen skattefritt omvandla obeskat- samma

andra. tade reserver till eget kapital kor som

SAF det är viktigt de små före-

menar att att

Ta bort skattedelen av arbetsgivaravgifterna

kan växa och bli större. I sådan tilltagen en

SAF sänkta arbetsgivaravgifter

växt ligger troligtvis den bästa möjligheten menar att

skulle stärka konkurrenskraften och därmed

skapa flertalet de arbetstillfällen att av nya

krävs öka export och investeringar. Avgiftssänk-

Sverige behöver. För att växa som

ningar skulle också minska kostnader och emellertid ökat kapital. En sådan

ett eget

priser i den inhemska sektorn, något de

kapitalbildning företagen an-

underlättas om ges

viktigt inte minst för de arbetskraftsmöjlighet att skattefritt omvandla upp- ser vara

obeskattade till intensiva småföretagen. En sänkning av

byggda, reserver eget kapi-

arbetsgivaravgifterna skulle kunna ske

tal. ge-

motsvarande minskning av företags-

LO och Metall delar inte dessa åsikter. nom en

stödet.

LO instämmer inte. Avsättning till ett "nyanstälIningskonto"

Svenska Kálpmannaförbundet anser att vinst-

Slopad arbetsgivaravgift under de första 24 avsättningar bör kunna ske till ett särskilt

månaderna

nyanställningskonto, varur utbildning m.m.

Landshövdingen i Dalarnas län föreslår att skall kunna finansieras för nyanställda i små-

arbetsgivaravgiften slopas för de första 24 företag. månaderna för nettonyanställningar.

Handelsanställdas förbund, Metall och LO

LO instämmer inte. tycker att förslaget är intressant.

Upphördsdeklaration hör ske 6 gånger andra EU-länder, skatten de max men att

medel eller gåvomottagare per som arvtagare

måste ta ut ur företaget är väsentligt högre.

Företagarnas Riksorganisation anser att upp-

bördsdeklaration för LO instämmer inte.

avdragen preliminär-

skatt och arbetsgivaravgifter inte skall be-

för de Skatt vid källan höva ske oftare än 6 gånger per år

företag har maximalt 100 Mkr i års- Sydsvenska Handelskammaren att som menar

omsättning. Sverige bör verka för skatteett gemensamt

i Europa med baseras system moms som

beskattning vid källan i syfte att avskaffa Fastighetsskatten

skillnader mellan inhemska och inre mark-

Sveriges Fastigbetsägarcförbuna menar att

nadstransaktioner. Man hänvisar till de eu-

fastighetsskatten missgynnar de privata ropeiska handelskammarnas representation hyresfastighetsbolagen i förhållande till

anvid Europeiska kommissionen, dess position

dra företag. Hyresgäster och fastighetsföretag

den inre marknaden. paper om har inte samma möjlighet att uppväga fastig- LO instämmer inte. hetsskattens effekter att göra skattegenom

avdrag för räntor det sätt som egnahems- Momsreglerna bör vara konkurrensneutrala ägare och bostadsrättshavare har. Eftersom

Konkurrensverket anser att momsreglerna

fastighetsskatten skall betalas inte

även om inom vård, och skola bör ändras så lägenheterna kan hyras och alltså oavsett omsorg ut lika villkor för offentliga och privata ak-

företagets bärkraft, drabbas fastighetsföretag att andra före- törer uppnås. Enligt mervärdesskattelagen ett oskäligt sätt jämfört med

SFS 1994:200 gäller att omsättning av

enbart omfattas vanlig företags-

tag som av tjänster utgör sjukvård, tandvård, beskattning. För rättvisa mellan som soatt

cial och utbildning är undantagna

boendeformerna och rimliga villkor för nä- omsorg

från skatteplikt. På dessa områden bedrivs

ringslivet krävs att fastighetsskatten hy-

verksamheten oftast till övervägande del bort. av resrätt tas kommuner och landsting och i övrigt främst

antal småföretag. Enligt lagen

av ett stort Slopa förmögenhetsskatten arbetande SFS 1995: 1518 mervärdesskattekomom kapital i företagen

för kommuner och landsting kompen-

ton

SAF förmögenhetsskatten innebär

anser att dessa för den ingår i serar staten moms som

straffbeskattning av privatpersoners lång-

en kostnaderna för köp från externa leverantö-

siktiga sparande och därmed skulle ett vara Privata näringsidkare på berörda områrer.

hot näringslivets försörjning med pri-

mot den har inte motsvarande möjlighet. De

vat riskkapital.

skilda momsreglerna innebär att kostna-

LO instämmer inte. derna för verksamhet bedrivs i privat som

regi är ungefär 6 högre jämfört med

procent

Underlätta generationsskiften i familjeföre- motsvarande kommunal verksamhet.

tag genom lägre eller slopad arvs- och I det fall kommun eller landsting en ett

gåvobeskattning upphandlar verksamhet inom nämnda om-

SAF konstaterar den nuvarande beskatt- råden gäller enligt förordningen SFS att förvisso med 1995:1647 ersättning för mervärdes-

ningsnivån inte är hög jämfört om

skatt kommuner och landsting har momsinbetalningsregler för

m.m. att Inför samma rätt att ersättning för ökade alla företag

momskostnader. Denna ersättning har fastställts SAF de momsinbetalnings-

anser att nya till 6 procent inköps- eller entreprenad- reglerna slår hårt företag med liten el-

av mot kostnaden. Dessa regler gäller också när ler ingen de har omsättning

export om en

kommunen/landstinget lämnar bidrag/er- överstiger 40 Mkr. De tvingas/ riskerar

som sättning till berörda företag, t.ex. friskola. behöva förskottera till

en att moms staten. Därmed underlättas möjligheterna Detta leder till ökad ekonomisk belast-

att en konkurrensutsätta kommunal verksamhet ning företaget. Införandet s.k. skatte-

av genom att jämförelsen mellan kostnaderna konto härvid ingen lindring.

ger

för den kommunala egen-regi-verksamhe-

ten och anbud från anbudsgivare Slopa kravet månatlig momsredovisning

externa inte skall påverkas momsreglerna. för ensamföretagare

av

Dessa regler är dock verkningslösa så- Företagarnas Riksorganisation önskar slopa

dana områden där kommunala och privata kravet månatlig momsredovisning för aktörer i första hand konkurrerar med verk- ensamföretagare. De påpekar företaga-

att samhetens kvalitet, t.ex. inom vuxentand- ofta saknar tid och kunskap att klara

ren egen vården. I detta fall förekommer heller inte uppgiften själv och anlitandet expert-

att av kommunal upphandling. Konkurrensverket hjälp ofta dryg kostnad i verksamhe-

är en har även haft orsak uppmärksamma kom- 12 000-15 000 kronor år.

att ten - per munens ersättning till friskolor. I detta fall finns ingen garanti för att ersättningen in- Momsredovisning max 6 gånger per för kluderar friskolornas momskostnader. Detta småföretag

gäller också vid ersättning till privattand- Företagarnas Riksorganisation

anser att

läkare vid tillämpning valfrihetsmodellen momsredovisningsperioderna bör maxi-

av vara inom barn- och ungdomstandvård. malt 6 år för företag med mindre än 100

per

Konkurrensverket också konse- Mkr i omsättning.

anser att kvenserna de momsreglerna för ut-

av nya bildning bör följas så det inte Slopa skattetilläggen för fel i momsredo-

upp att uppstår oönskade effekter val regi- och visningen

av organisationsform. Vid årsskiftet 1996/97 in- SAF de stötande exemplen

menar att mest fördes tjänster inom bl.a. kultur- brister i lagstiftningen utgörs regel-

moms av området, exempelvis musik- och dans- verkets tillämpning vid s.k. periodiserings-

utbildning. Sådan utbildning bedrivs fel och när fel företag i företagsgrupp rå-

som en bl.a. ideella föreningar, studieförbund och kat dra ingående I det förra fallet

av av moms. kommuner är undantagna från kan ha gjort viss begränsad ränte-

moms- staten en plikten. Konkurrensverket har fått indika- förlust, i det fallet har inte

men senare staten tioner att momsreglerna för aktuella förlorat enda krona. Likväl finns det

en exområden i vissa fall påtagligt kan försämra empel där den skattskyldige påförts skat-

småföretags förutsättningar bedriva verk- tetillägg med miljonbelopp.

att samhet i konkurrens med eller kom- LO och Metall skattetilläggen

som ett anser att plement till övriga nämnda aktörer. periodiseringsfel kan slå omotiverat

p.g.a.

hårt.

Skatteministern meddelar regeringen grundkonstruktion omvärldsutveck-

att som inom kort kommer lägga fram förslag lingen är ett omodernt och orättvist sätt att

att

till förändringar vad gäller skattetillägg vid skatt. Utredningens analys sägs också

ta ut periodiseringsfel och initiera översyn Visa det inte är godtagbart att behålla

en av att en

skattetilläggsinstitutet i sin helhet. sådan beskattning.

LO instämmer inte. Avdrag vid rån och stöld

Svenska Käpmannafårbundet framhåller

att

rånade kan Skatteuppbörd

moms på belopp vara mycket

betungande för mindre företag. Därför bör avdrag medges vid deklaration för skattekonto

moms.

Skatteministern meddelar i sitt att ett

svar Förenkla reglerna för moms förskott och för skatter och

nytt system betalning av av-

â conto-Iikvider det s.k. skattekontosystemet, börjar

gifter,

SAF anför det i lagstiftningen tillämpas vid årsskiftet 1997/ 98. Det sys-

att om mer- nya värdesskatt finns särskilda regler berör innebär betydande förenklingar för

som temet

företag i byggbranschen när det gäller redo- såväl skattskyldiga som skatteförvaltningen.

visning mervärdesskatt byggnads- och LO förenklingar kan

av anser att som ge-

anläggningsentreprenader. Reglerna upplevs nomföras för systemet alltid är bra.

utan men

mycket krångliga att tillämpa och

som ger upphov till många tvister med skattemyn- Preliminär F-skatt bör grundas föregådigheterna. Reglerna bör förenklas och ende års skatt

en

ordning där redovisningen för-

av moms Företagarnas Riksorganisation anser att preskott och ä conto-likvider skall ske löpande liminär F-skatt bör fö-

vara 100 procent av bör införas under förutsättning att kan skatt. I får alltför många

man regående års dag

finna metod för undvika den kost- kräva

en att småföretagare jämkning av preliminärnadsfördyring för bostadsbyggandet det administration

skatten. Detta skapar onödig skulle innebära. både hos och hos Skattemyndig-

företagaren

heten. Sätt en heloppsgräns för LO kan

anser att förenklingar som geintrastatredovisning nomföras för alltid är bra.

utan men systemet Svenska Kbpmannaförbundet anser att intrastatredovisningen är betungande för små Preliminär F-skatt bör vara noll första importörer. De föreslår gräns sätts vid verksamhetsåret

att en t.ex. 5 Mkr. NUTEK refererar erfarenheten det ofta

att

kan svårt att förutsäga det ekonomiska

vara Avskaffa reklamskatlen resultatet för det första verksamhetsåret. Det

SAF anför Reklamskatteutredningen i sitt kan ofta bli fråga om en grov uppskattning.

att nyligen avgivna betänkande SOU 1997:53 I början behöver många också det event1föreslår reklamskatten skall avskaffas. .SAF ella överskottet varje månad till investeringar

att

hävdar utredningen klart och tydligt vi- i näringsverksamheten. Preliminärskatte-

att

reklambeskattningen såväl sin inbetalningarna det första året upplevs där-

sat att genom

för många hinder. Kan in- skall med befriande verkan kunna av som ett man garen

föra möjlighet till skattekredit" det för- hänvisa till iften lämnad och en att u PPg är att

sta året, dvs. inkomstskatt, sociala avgif- den finns till å hos att att 8 motta Saren.

och eventuell det första året inbe- Metall instämmer. ter moms

talas enda fyllnadsinbetalning SCB meddelar i den kvartalsvisa genom en att man

Omsättnin sstatistiken skall röva möli g P J - Inhetalningstidpunkten mer rättvis än heten att använda de månadsvisa uppgifmottagningstidpunkten

terna från Mervärdesskatteregistret. Svenska Köpmannaförbundet påpekar de

att

nya reglerna att skatterna skall inom vara Elektroniskt uppgiftslämnande betalda och myndigheten till handa viss en

dag skapar svårighet för småföretagarna. Det Företagarnas Riksorganisation att

menar upp-

är lättare för inbetalningen gifter i största möjliga utsträckning bör

att ta ansvar att sker dag. kunna lämnas elektroniskt. För vissa rätt upp-

gifter, t.ex. deklarationer, krävs emellertid i

Slopa förseningsavgiften

dag att företagaren kompletterar med

namn-

SAF påpekar att deklarationsskyldigheten underskrift. För utöka möjligheten till att

och själva skatteinbetalningen i det elektroniskt uppgiftslämnande bör lagstifta-

nuva-

rande systemet fullgörs och komma med lösning för hur genom en sam- ren snarast en

ma handling respektive uppbörds- dokumenten skall kunna signeras elektro- - moms-

deklaration. I det med skatte- niskt för juridiskt bindande. nya systemet att vara

konto kommer emellertid dessa funktioner Metall instämmer.

att frikopplas. Detta medför att försenings- SCB meddelar i sitt företagen i svar att avgift med 1 000 kronor kommer att uttas ökande lämna

omfattning väljer att uppgif-

även i de fall skatteinbetalningen skett i rätt ter via fax. Arbete med implementera att tid. tonvalstekniken Touchtone Data Entry vid

Antingen bör deklarationsskyldighet och

uppgiftsinsamling från företag fortsätter.

skatteinbetalning hittills fullgöras

som ge- Tekniken används för närvarande för uppenda handling eller så bör försenom en

giftsinsamling till Producentprisindex och ningsavgiften reduceras till belopp

ett mot- till

Omsättningsstatistiken.

svarande de administrativa merkostnader

som kan tänkas uppkomma för skattemyn-

digheten, förslagsvis maximalt 100 kronor. Storleksgräns för uppgiftslämnande

Företagarnas Riksorganisation att all

anser

period- och årsstatistik till SCB endast bör

SCB-statistik m.m.

omfatta företag med fler än 200 anställda,

eftersom mindre företag enligt FR:s mening

Grunddata lämnas till en uppgiftsmottagare saknar resurser att uppfylla SCB:s krav.

Företagarnas Riksorganisation förordar

att LO instämmer inte.

företagarna skall möjlighet lämna s.k. ges att

grunddata till offentlig

en mottagare som sedan har för sprida uppgifterna Uppgifter till Iägenhetsregistret ansvaret att

till berörda myndigheter och verk. Företa- SverigesFastig/Jetsagarcförbund kritiskt

är mot

upprättandet det totala lägenhetsregistret. ket försvårar bankernas kreditgivning. SAF av

Det kräver gigantiskt uppgiftslämnande vill det kreditförsäkringsbolag

ett att startas ett från fastighetsägarna. Förbundet har ställt underlättar för småföretag i bankerna som sig kritiskt till detta framför allt för bolaget ställer garanti för lånet. att genom att lägenhetsregistret inte motiverats annat För att snabbt igång ett fungerande sysförbättra SCB:s hushållsstatistik. bör initialt tillskjuta erforderligt sätt än att tem staten

Varken SCB eller andra har visat beho- kapital till försäkringsbolaget.

sådan statistik. Inte heller har vet av man närmare utrett enklare möjligheter uppnå Statlig borgen till småföretagare att

motsvarande statistikförbättringar, t.ex.

ge- SydsvenskaHandelskammaren förordar en

nom stickprovsundersökningar i relevanta

statlig borgen för lån till nystartade småföfrågor.

retag. LO instämmer inte.

ScB:s pågående arbete Tullen

SCB arbetar för öka utnyttjandet att av statistiska metoder för reducera urvalen. att förenkling av tullprocedurerna

Frågeformulären kommer i högre grad

att Industrzjøárbundet pekar att tullproceduanpassas till företagens kontoplaner och

re- tenderar bli alltmer omfattande vilket rerna dovisningssystem. Frågeformulären anpas- har lett till i ökad

att företag utsträckning också till företagens uppgiftslämnar-

sas måste anlita speditörer eller konsulter. Lag-

kapacitet. Såhar t.ex. uppgiftslämnandet till stiftningen är otillgänglig med instanser,

tre

Byggproduktionsstatistiken begränsats. Fö- EU-direktiv, nationella

lagar och Tullverkets retag med mindre än 5 anställda får numer anvisningar. Det är en brist redovisning starkt förenklad blankett. en förenklade förfaranden, möjligheten av att Metall ställer sig positivt till detta. göra periodiska tulldeklarationer och tull-

räkningar saknas. Krav ställs säkerheter.

Skatteministern meddelar i sitt svar att

Finansmarknad Tullagsutredningen bl.a. skall över

som se rutinerna vid tullförfarandet också skall un-

dersöka förutsättningar för förenklingar

Medlemskap i EMU av Handelskammaren regelsystemet dir 1996: 103. Sydsvenska framhåller ett

medlemskap i EMU som ett viktigt bidrag

till att förenkla handeln med andra länder.

Medlemskapet minskar osäkerheten. Förvaltningsrätt

LO anser att Sverige bör avvakta med

medlemskap. Datalagstiftningen bör ges en mindre

byråkratisk utformning

Inför ett lånegarantisystem för riskvilligt SAF många de dataregister menar att av som kapital borde anmälas till Datainspektionen inte är

SAF föreslår statlig insats för under- anmälda. Det innebär småen att att en stor grupp lätta för småföretagen lån i bankerna. företagare sannolikt bryter lagen. Den att mot Småföretagen har ofta för låg soliditet vil- enda effekten anmälan företagaav en är att

placeras Datainspektionensi register och utföra dessa tjänster. En fungerande konkurren därmed erhåller årlig faktura s.k. li- vid anbudstävlan statlig verksam-

en rens om censavgift. I praktiken förekommer bara het kan i många fall förutsätta att förfråg-

minimalt tillsynsarbete de företag nings- eller anbudsunderlag till

gentemot anpassas

anmält register. Det bör tilläggas det småföretagens förutsättningar. Det är vidare

som att knappast är realistiskt att erhålla bättre regel- viktigt att ange under vilka förutsättningar efterföljd; har försökt detta olika sätt statliga myndigheter skall bedriva verk-

man sedan början 1980-talet, fram- samheter konkurrensmarknad.

av men utan en gång. I sådant läge borde dra kon- LO i de fall offentlig verksam-

ett man anser att sekvenserna sitt misslyckande och het konkurrerar med privat så skall det ske

av

reglerna till verkligheten. I dagslä- lika villkor. Det innebär bl.a. att om leanpassa

get är det bara ärliga företag drabbas dig kapacitet uppstår måste marginal-

som av licenstvånget, medan de smiter undan prissättning tillåtas sätt sker

som samma som inte löper någon praktisk risk för upptäckt. inom privat sektor. LO delar inte kraven

Lagstiftningen bör tidsenlig och all tjänsteproduktion skall anbudsupp-

ges en mer att mindre byråkratisk utformning, eventuellt handlas.

genom en reglering som bygger en miss- Legitimerade .SjukgymnastersRiksförbund

bruksmodell. det inom sjukvård finns skilda

menar att

betingelser beroende det är offentlig

om

eller privat drift. En förutsättning för

att Konkurrensrätt komma till rätta med problem detta

område tydligare separation rollerna

är en av

finansiär och producent. I dag har Offentlig anbudsupphandling som

landstingen problem med att hålla isär dessa

SAF menar att offentliga myndighets-

roller.

uppgifter måste skiljas ut från offentlig tjänsteproduktion och att den skall

senare

önskar Konsekvensanalys vid samordnad upphand-

anbudsupphandlas. SAF att en lagstiftning införs obligatorisk ling som påbjuder

anbudsupphandling i konkurrens. SAF me- Konkurrensverket att alla offentliga

menar

nar att bättre fungerande spelregler måste myndigheter borde åläggas att göra en ana-

utvecklas för övergången mellan sedvanlig lys småföretagens konkurrensförutsätt-

av egen-regi-produktion till konkurrensutsatt ningar före beslut samordning

ett om av

produktion. inköp. En ökad konkurrens vid offentlig

SAF misstänker egen-regi-alternativet upphandling kan i många fall förutsätta

att att ofta gynnade villkor och förordar att små och medelstora företag bättre rnöj-

ges man ges

redan inledningsvis klargjorde att man hade ligheter konkurrera inköpen. Ibland

att om för avsikt avveckla produktion i regi. kan krävas förfrågnings- eller

att egen t.ex. att an- Liknande synpunkter framförs från Före- budsunderlag utformas små och med-

så att

tagarnas Riksorganisation. elstora företag bättre möjlighet att kon-

ges

Konkurrensverket att villkoren för kurrera inköpen. Ibland kan t.ex. krä-

anser om

konkurrensutsättning verksamhet som att förfrågnings- eller anbudsunderlag

av vas bedrivs vid myndigheter bör preciseras för utformas beställning kan delas

så att en upp att småföretagen större möjligheter att i mindre delar för öka antalet anbudsgi-

ge att

5 17-1681

SOU 1997: 186

vare. Uppdelningen får dock inte tören denne måste väga in vid beräkgenom- som föras så att LOU:s regler för upphandling ningen anbudspriset. Detta innebär av en över vissa inköpsvärden, de s.k. tröskel- konkurrensnackdel för småföretag jämsom värdena, kringgås. Här måste också småfö- fört med företag kan ha med kastora svårt

retagen i större utsträckning uppmärksamma pitalförsörjningen. möjligheten att samarbeta anbuden för Inköp enligt avropsavtal heller all-

om är inte att vara ett alternativ till de företagen. tid från

stora en lyckad lösning affärsmässig syn-

Det finns exempel på båda dessa lös- punkt. Ett datorutrust-

att exempel är köp av

ningar medfört ökad konkurrens och ning. Denna marknad utmärks pres- av en snabb sade priser vid givna kvalitetskrav. Företa- teknisk utveckling och

ett produktutbud

gens samarbete får dock inte bli så omfat- ändras med korta intervall. Därför kan som tande konkurrensen begränsasi strid med från början

att ett förmånligt avropsavtal efter

konkurrenslagen. kort tid för köparen.

en vara ogynnsamt En ökad anbudsgivning kan också förut- Sedan tillbaka ett par år pågår en utveck-

sätta att myndigheten planerar sina inköp i ling datorisera den offentliga

mot att uppförväg och tillämpar längre anbudstider än handlingen. Arbetet leds

avToppledarforum

nuvarande regler. Det torde särskilt har för kommugynna som representanter staten, småföretag som kan ha svårt snabbt fri- och landstingen. En

att nerna målsättning är

göra resurser för anbudsberäkning och den till år 2 000 skall alla

att offentliga inköp

planering som följer av anbudet. De anbuds- beställningar från leverantörer, faktura-

givare inte fick beställningen måste rutiner m.m. med datorstöd. som göras Stora också klarare information myndighe- kan av besparingar göras i offentlig sektor med ten hur anbudet har bedömts. Det kan införa elektronisk handel. om att Denna torde medföra bättre anbud vid nästa upphand- oftast bidra till effektivisera leverantöreratt ling och att konflikterna mellan myndighe- upphandlings- och

nas försäljningsrutiner.

ter och leverantörer minskar. Inom för

ramen Toppledarforums projekt

För närvarande arbetar statlig utred- Elektronisk handel en har i år tagits initiativ ning dir. 1997:72 med undersöka möj- till detta område särskilt informera att att ligheterna till effektivare samordning de små och medelstora

av företag.

statliga myndigheternas inköp. Sannolikt Konkurrensverket samordanser att en finns i många fall fördelar med sådan de

en sam- ning av offentliga myndigheternas inköp

ordning. En alltför samordning kan i princip alltid bör stor föregås av en analys av dock nämnts begränsa konkurrensen. konkurrensförhållandena

som och småföretagens

Småföretag har ofta svårt hävda sig när möjligheter vinna anbudstävlingen. Så-

att att en upphandling syftar till att träffa s.k. dana analyser kan ligga till grund för beslut

eller ramavtal omfattar inköp och omfatt-

avrops- som om upphandlingens inriktning

från ett flertal offentliga myndigheter. Ofta ning anbuds-

samt styra utformningen av

är det enbart de större företagen har underlag. Statsmakterna bör verka för som att kapacitet att klara beställningarna. Avrops- sådana analyser förutom inom görs, statsavtal kan också missgynna småföretag förvaltningen, i den kommunala sektorn.

grund beställarna normalt inte kan Konkurrensverket det av att anser vara angeläprecisera den totala inköpsvolymen i förväg. satsningen information get att till de små Effekten blir ökad affärsrisk för leveran- och medelstora en företagen elektronisk om

handel fortsatt hög prioritet. Vid beställ- dålig konkurrens. ges

ning datasystem, på EG:s regler torde innebära vid varuinköp

av programvaror etc.

detta område måste beaktas dessa inte miljökrav kan kopplas till att att varans egen-

begränsar konkurrensen indi- skaper och, i förekommande fall, till eurogenom att

rekt inköpen till vissa leverantörer. peisk standard. Däremot får det inte styra anses

Den risken finns alltid vid utarbetande tillåtet i anbuds- eller förfrågningsav vara att

standards olika och tjänste- underlaget medta miljökrav knutna till etc. varu- var-

områden utesluter alternativa lösningar. produktionsprocess. Reglerna får mot

som ans ses

I detta fall får förutsättas samordning bakgrund att krav tillverkningspro-

en av

inom EU. försvårar samhandeln inom EU och cessen

hindrar förverkligande EG:s grund-

ett av

läggande mål fullborda den inre markatt Höj gränsen för direktupphandling

naden. Det bör dock sägas att rättsläget

Landshövdingen i O län vill höja gränsen för området är oklart.

till Mkr. Nuvarande utveckling utmärks att det

direktupphandling 1 av ställs allt högre miljökrav i anslutning till

Förtydliga miljökrav vid upphandling offentliga inköp. Dessa krav dock t.ex. synes

Konkurrensverket reglerna för inte alltid i enlighet med LOU. Exemmenar att vara

pelvis inträffar inköpare ställer krav

miljökrav vid upphandling måste förtydli- att

för öka konkurren- korta eller att ett visst transportgas så långt möjligt att transporter

och förstärka leverans- medel används vid varuleveranser. I den

småföretagens

sen

En viktig från bl.a. ovannämnda rapporten om upphandling

möjligheter. fråga som är

och miljökrav uttalas bör vara yt-

konkurrenssynpunkt är offentliga myndig- att man

vid I "Of- försiktig med ställa krav miljövänheters miljökrav inköp. rapporten terst att

upphandling med miljöhänsyn liga transporter och med att ange vissa trans-

fentlig

portmedel. Uttalandet bör utifrån vad 1995 som gjorts av Kemikalieinspek- ses - Naturvårdsverket och NOU nämnts samhandeln inom EU tionen, re- som ovan om -

dovisas bl.a. de miljökrav kan ställas vid m.m. som

med till EG:s Konkurrensverket har erfarit att det även

offentlig upphandling hänsyn

och LOU. Av framgår ställs miljökrav vid upphandling som gynregler rapporten att

fall kan tolka småföretag inte får det i många vara svårt att reg- nar men som anses vara

lerna med hänsyn i enlighet med gällande regler. Det gäller

upphandlingsområdet

får ställas. Till detta främst kommuners krav skall till vilka miljökrav som att varor

bidrar det NOU finns något lokalt producerade. I detta fall uttalas i att enligt inte vara

rättsfall området för berörd sådant krav är helt klart

offentlig upphand- rapport att

kan dår- diskriminerande, utomstående entreprenör-

ling och miljökrav. Myndigheterna

för fall ha svårt utforma kor- har inte chans att vinna anbudstävlingi många att er en

rekta eller anbudsunderlag en, dvs. kravet är inte förenligt med LOU.

förfrågnings-

vid Konkurrensverket har även erfarit att

enligt gällande regler. Krav upphand-

och kommunala inköpare ställt krav att vid

lingen går utöver gällande lagar

som

har upphandlingen skall beaktas krets-

regelverk miljöområdet småföretag varans

klara Effekten lopp från miljösynpunkt. Det kan innebära svårare att än stora företag.

minskat antal och transportsträckans längd och

kan bli ett anbudsgivare att t.ex. var-

ans produktionsprocess kan komma att vä-

in vid valet leverantör. Det är också gas av ofta svårt beakta hela kretsloppet för att va-

ran med hänsyn till miljöaspekter. Exempel-

Skolverkets tillsyn över privatskolor vis kan ha sammanställts med delar varan Skolverket skriver i sitt remissvar det inom producerats i flertal länder. Risken att som ett verkets område inte finns några regler finns val anbudsgivare sker osäkra som att av

riktar sig specifikt till småföretag.

grunder och att kraven enligt LOU inte

uppfylls. I detta fall bör även beaktas det att

är svårt utforma förfrågningsunderlag

att ett

som svarar mot krav rimlig precision av varukvalitet vilket viktig förutsättning är en

för att leverantörer inte skall diskrimineras.

Konkurrensverket därför anser att statsmakterna bör förtydliga de miljökrav Tillväxttrösklar försvaras av Livsmedelsversom kan ställas vid offentlig upphandling med ket

hänsyn till upphandlingsreglerna och verka Livsmedelsverket de tillmenar att regler som

för reglerna följs. Detta kan med hänsyn kommit för säkerställa de livsmedel att att att till utvecklingen inom området för saluförs kan upp- som inte är hälsofarliga inte

handling och miljö behöva göras relativt utformas förenklat och mindre kostre- ett gelbundet, t.ex. en gång år. Därvid bör sätt för den driver verk-

per samt företagaresom

beaktas förutsättningarna för fungerande samhet i mindre

en omfattning. Däremot gäl-

anbudskonkurrens och småföretagens möj- ler tillstånd utformas utifrån att m.m. de

ligheter att bli leverantörer och kom- krav, det finns ställa stat som anledning att

Verkets förslagutesluter inte Sverige den verksamhet avsedd bedrivas. mun. att som är att är pådrivande miljöområdet inom EG. Detta kan för den enskilde företagaren ivissa

situationer upplevas såsom ett hinder för

utvidgning. De krav uppfyllts för

som ett

Riksrevisionsverket RRV

gällande tillstånd och den inom tillståndets

ram bedrivna verksamheten omfattar inte

RRV bör anslag för granskning självklart även en utvidgad eller förändrad av myndigheternas konsekvensutredningar verksamhet, Livsmedelsverket. menar

LO instämmer.

Svenska Käpmannafârbundet önskar RRV

att ökade för och prioriterar granskges resurser

ningen andra myndigheters konsekvensav utredningar. Förbundet refererar till goda

erfarenheter från Storbritannien, Holland

och Danmark.

undanta från turordvaren att två personer

ningslistan tidigare fanns i lagen.

som

SAF reglerna företrädesrätt anser att om

till återanställning bör avskaffas.

Arbetsrätt

SAF kravet saklig grund skall anser att

bestämmas med hänsyn till företagets taget

Dispositiv lagstiftning förordas storlek.

Företagarnas Riksorganisation menar att ut- Dessa förslag återkommer i flera av re-

gångspunkten för arbetsrätten bör att missvaren åsikterna delas inte LO. vara men av

arbetsgivaren och arbetstagaren har störst

möjlighet träffa avtal de själva får regelverket för företag med endast att om Förenkla

reglera villkoren för det. Arbetsrätten bör anställd en

därför till delar dispositiv, den bör stora vara NUTEK ställer frågan det är möjligt ur om gälla bara inte har valt att regom parterna arbetsrättslig synvinkel införa förenklade att

lera frågan något annat sätt. endast har enda

regler för de företag som en

LO instämmer inte. anställd.

LO instämmer inte. Småföretag skall inte

Likformighetskrav

ha särregler.

SAF det tillkommit lagar skaanser att som Uteblivelse från arbetet- skäl för skade-

oöverskådliga regler, att de har ge-

pat trots

stånd och uppsägning anslag. Det tiotal olika lagar som mensamma

till inte koordine- Företagarnas Riksorganisation att den

reglerar rätten ledighet är anser

rade. Samma sak gäller de lagar hand- arbetstagare uteblir från arbetet utan som som

diskriminering och särbehandling i meddela arbetsgivaren bör kunna bli skalar om att

arbetslivet. deståndsskyldig. För närvarande kan löne-

avdrag det täcker ofta inte LO instämmer inte. göras, men ar-

betsgivarens kostnader. FR också att anser

den anställd uteblir från arbetet vid mer som

Anställningsskyddet hör reformeras än fem tillfällen under sexmånadersperiod en

bör kunna bli föremål för uppsägning Nyligen har omfattande diskussion förts en

saklig grund. reformering anställningsskydds-

om av därför endast LO instämmer inte.

lagstiftningen. Här refereras förslagen mycket kortfattat.

kvitta tel lön mot innestående lön

det gäller anställnings- Rätt att

SAF anser när

formerna generell möjlighet för Företagarnas Riksorganisation anser att aratt en ar-

och arbetssökande avtala betsgivaren bör ha rätt kvitta felaktigt

betsgivare att om att

anställning bör införas. utbetald lön innestående lön.

tidsbegränsad mot

SAF vidare när det gäller turord- LO instämmer inte. anser

de bör utformas så att fö-

ningsreglerna att

Den primära förhandlingsskyldigheten bör möjlighet lokalt avtal retagen ges att utan begränsas MBL kunna behålla personal besitter den som

SAF förhandlingsskyldigheten bör

bästa kompetensen, exempelvis genom ett anser att den möjlighet för arbetsgi- begränsas till frågor i verklig mening är

återinförande av som

viktiga. I övriga frågor bör det räcka med praktiska effekten

av sympatiåtgärder är att

att arbetsgivaren informerar den fackliga de drabbar också, eller kanske främst,

tredje

organisationen eller de berörda anställda. inte berörs den

man som av ursprungliga

Medbestämmandelagens regler pri- konflikten. Stridsåtgärder riktade om mot en-

mär förhandlingsskyldighet har i rättspraxis eller kan

mans- familjeföretag knappast sä-

givits den innebörden förhandlingsskyl- ha försvarbart att gas ett fackligt syfte, anser

dighet föreligger så arbetsgivaren ob- SAF.

snart

jektivt bedömer den/de fackliga organi- En att facklig organisation kan, genom att sationen/ typiskt vill förhandla. Detta nyckelpersoner ma sett ta ut i en stridsåtgärd åstad-

innebär att det endast är rutinbeslut komma för

rena störningar tredje man som inte

som är undantagna från förhandlings- står i rimlig till

proportion åtgärdens syfte.

skyldigheten. Området för förhandlings- underleverantörer

Småföretag som är är

skyldigheten är för vidsträckt, vilket med- känsliga för i dessaavseenden och

störningar

för onödigt tidsödande och dyrbart för- har

ett inga möjligheter påverka den

att urhandlande såväl lokal central nivå. som sprungliga konflikten.

LO instämmer inte.

Företagarnas Riksorganisation

menar att

rätten att tvinga en arbetsgivare teckna

att Vetoreglerna hör slopas MBL kollektivavtal bör vara begränsad till fall där

SAF anser att Vetoreglerna bör slopas. Den anställningsvillkoren företag väsent-

ett

fackliga vetorätten medför negativa effekter ligt avviker från vad är vanligt i bransom

för entreprenadföretag och konsulter. Den schen. Det bör aldrig möjligt blockvara att

entreprenör utpekas oseriös den era företag saknar anställda eller som som av som som

fackliga organisationen har inte be- bara sysselsätter familjemedlemmar. En

rätt att ar-

möta anklagelserna. Det är principiellt fel betsgivare bör skyldig förhandla vara att om

att fackliga organisationer givits rätt fackföreningen begär det, han skall inte att vara

stoppa entreprenadverksamhet och bevaka tvungen att eget initiativ kalla till för-

att en annan arbetsgivare följer olika lagar handling.

och bestämmelser. Vetoreglerna motverkar LO instämmer inte i ovanstående.

sund konkurrens. en

LO instämmer inte. Slopa reglerna om tolkningsföreträde för

den fackliga organisationen Lagen om Undantagen från fredsplikten hör inskränfacklig förtroendemans ställning

kas .SAF anför lagen den fackliga organiatt ger

SAF anser att sympatiåtgärder strids- sationen tolkningsföreträde i tvistefrågor och samt

åtgärder riktade och familje- organisationen mot enmans- att åläggsett mycket begrän-

företag bör förbjudas. Stridsåtgärder skadeståndsansvar. Detta medför som sat i prak-

inte står i rimlig proportion till syftet och tiken inte har

att arbetsgivaren någon an-

skadeverkningarna bör förbjudas. nan möjlighet än framställda

att acceptera

Medbestämmandelagensregler freds- krav ledighet och betalning för om facklig

plikt tillåter sympatiåtgärder vidtas verksamhet. Det innebär

att un- en oacceptabel

der vissa förutsättningar och strids- snedvridning rättigheter och att av skyldigheåtgärder kan riktas familjeföretag,

mot en- ter.

mansföretag och företag anställda. Den LO och Metall instämmer inte. utan

för arbetsgivaren att företagen, eftersom avvikelser endast är Begränsa skyldigheten

ersättning för tillåtna kollektivavtal har slutits eller medge ledigt och att utge om om

Lagen facklig förtro- avtal har godkänts central facklig orfackligt arbete om ett av

Detta innebär i praktiken då endemans ställning ganisation. att

många småföretag saknar kollektivavtal kan

SAF att lagen ålägger arbetsgivaren,

menar de inte lagligt tillämpa arbetstider innestorlek eller ekonomisk bärkraft, som oavsett en bär avvikelser från lagen, även dessa för fackligt arbete om av-

skyldighet att ge ledigt

vikelser kollektivavtal slutits

betalningsskyldighet genom ett som samt en långtgående

eller godkänts av en facklig organisation

för sådan verksamhet. Det är rimligt att den

skulle fullt tillåtna vid konkurrent-

i betydligt vara ett fackliga organisationen större ut-

föreskriver företag.

sträckning än vad gällande lag

LO den bästa lösningen detta bekostar den fackliga verksamheten. Det lilla anser att

problem alla företag tecknar kollekföretagets sårbarhet för frånvaro bör beak- är att

tivavtal.

tas i större utsträckning.

LO instämmer inte.

Arbetsmiljö

Slopa lagarna om diskriminering i arbetsli-

vet

Avgränsa arbetsmiljölagen till SAF de olika lagar behandlar anser att som arbetsmiljöns kärnområde diskriminering i arbetslivet bör slopas. In-

SAF vill förändra Arbetsmiljölagen så dess

divider någon anledning uppfattar att

som av

diskriminerade har andra lagfästa tillämpningsområde begränsas till arbetssig vara

sin sak prövad i domstol. miljöns kärnområde, dvs. skyddet mot o-

möjligheter att

Någon form diskrimineringslagstift- hälsa och olycksfall.

av

skall naturligtvis finnas i modernt Arbetsmiljölagen är en ramlag som ge-

ning ett

samhälle. Däremot skall inte arbetsgivare åren fått ett alltmer utvidgat tillämpnom

arbetsplatsen ningsområde. Så har antalet ansvarsåläggas skyldighet att t.ex.

en samhället kunnat före- kategorier efter hand utökats, och omfattar rätta till vad inte

skall inte ha någon skyl- i dag i olika grad bl.a. arbetsgivare, ensam-

bygga. Arbetsgivare årliga planer för sig företagare, familjeföretagare, minderåriga,

dighet att upprätta vare

eller minoritetsgrupper nå- samordningsansvariga, tillverkare, impor-

jämställdhet av

överlåtare, upplåtare, utställare, ingot slag. törer,

och andra stallatörer, de råder över arbetsställe,

jämställdhetsombudsmannen som ett

skall inte ha inhyrare arbetskraft, lokal- och markupp-

diskrimineringsombudsmän av

arbetsgivares låtare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer någon rätt att utöva tillsyn över

förebyggande arbete diskriminering. och projektörer.

mot

Metall inte. Lagen har därigenom blivit alltmer svår- LO och instämmer

överskådlig. Därtill kommer att regeringen

flexiblare och Arbetarskyddsstyrelsen har utomordent- Gör arbetstidslagstiftningen

ligt långtgående befogenheter meddela arbetstidslagen måste möj- att

SAF menar att föreskrifter med stöd arbetsmiljölagen. överenskommelser mellan arbetsgi- av

liggöra Arbetsmiljölagens karaktär vidlyftig

och inom dess SAF av

vare arbetstagare ram. ramlag framgår särskilt i 2 kapitlet 1

anför särskilt problem gäller de mindre att ett

Denna paragraf vidgar arbetstagarbegreppet reglerna gäller

sedan i våras. En erfarenav till att bli alltmer omfattande främst beträf- heterna som gjordes med de gamla föreskrif-

fande arbetsorganisation, arbetsinnehåll, internkontroll terna om att de upplevvar löneformer och förläggning arbetstiden. des av krångliga och betungande för småföre-

På grund Arbetarskyddsstyrelsens Ett syftena med

av tag. av revideringen där-

var långtgående befogenheter att närmare för underlätta för

pre- att småföretagen.

cisera innehållet i lagstiftningen finns risk De reglerna har enklare nya ett språk och

för detaljreglering områden där

av upp- en mer pedagogisk uppbyggnad än de tidi-

komna problem löses bäst internt i företagare. Kraven dokumentation är Hexmer

gen. Lagstiftning är inte det mest effektiva ibla, vilket har särskild betydelse för de små

medlet i de lokala arbete med parternas att företagen. För småföretag gäller krav

förbättra arbetsmiljön, och minst allt av när arbetsmiljöpolicy, utan motsvarande kan

det gäller förändra arbetsorganisationen,

att framgå av en årlig handlingsplan. En handunderstryker SAF. lingsplan behöver inte

upprättas om åtgär-

Metall tror att ytterligare skärpning der genomförs löpande och det

en av om skall som lagen möjligen behövs då fler och fler på åtgärdas genomförs omedelbart. En skade-

arbetsplatsen inte är anställda. sammanställning behöver inte

göras om det

Skolverket framhåller i sitt vikten inte har inträffat några skador. svar av Ett exempel

att de skyddsregler finns för skolelever,

som ansträngningarna att möta småföretag-

praktikanter och lärlingar vid företag inte behov de allmänna råden har komens är att

begränsas. Det gäller särskilt regler pletterats med checklistor form

om ar- i av råd och

betstid och arbetsmiljö. frågor tänka på. Det finns också att en kom-

ihåg-lista där det konkreta råd till småges

Förenkling av föreskrifter och flexibilitet i företag som ännu inte påbörjat sitt intern-

synen internkontroll kontrollarbete.

Arbetarskyddrstyrekmmeddelar i sitt

svar att Dokumentationskravet vid internkontroll bör det pågår ett översynsarbete beräknas som resultera sänkas

i en minskning reglerna med 25

av

procent. En minskning regelmassan kan Industrifdrbundet dokumentaav menar att

framför allt ske sammanslagningar tionskravet enligt Arbetarskyddsstyrelsens

genom

där övergripande föreskrifter kungörelse internkontroll upplevs

nya ersätter om som

äldre specifik karaktär. Planerade mycket byråkratisk.

av mer

övergripande föreskrifter där sammanslag-

ningar kommer göras är bland Slopa avgifter och byråkrati kring den att annat:

° Användning arbetsutrustning obligatoriska ventilationskontrollen av

° Besiktning maskiner och lyftanord- SAF de krav ventilationskontav menar att

roll riktas många näringsidkare ofta ningar som mot

medför dryga kostnader. Först skall företa-

° Arbetsplatsens utformning

get betala till s.k. sakkunnig konen som

° Övergripandebiologiska ämnen

trollerar ventilationen, sedan skall protokol-

° Övergripandekemiska faktorer let skickas till kommunen, får varpå man

Föreskrifterna internkontroll betala för skall kon-

om av ar- att byggnadsnämnden

betsmiljön har nyligen reviderats och de trollera detsamma och arkivera nya det. Detta

område bör förändras så ringskassan för samordning skall kunna

snarast att egen- att

kontroll tillämpas och att anläggningsäga- ske med sjukförsäkringen.

är beredd att anmodan från myndig- LO instämmer inte. ren

heten uppvisa dokumentation

över genom-

förd kontroll. Förenkla semesterlagen

LO instämmer inte. SAF

anser att semesterlagens komplicerade

regler bör slopas och ersättas med ett fåtal

korta bestämmelser rätt till betald Säg upp lL0-konventionen om företagshäl- om se-

sovård mester. Semesterlönen borde utgöras den

av

lön den anställde skulle ha haft i arbete, dvs. SAF menar att konventionen innehåller en

utan extra semestertillägg. mängd detaljerade bestämmelser för

som

oerhört omfattande och dagens företagshälsovård sig främmande Lagen utgör ett

ter

detaljerat regelverk som är svårt att överoch otidsenliga. En strikt tillämpning

av

blicka och därmed skapar rad konventionen skulle motverka den positiva som en

tillämpningsproblem i företagen. Ett exem-

utveckling som sedan flera år pågår inom

pel omotiverat krångel är uppdelningen

branschen.

intjänandeår och semesterår, beräkning Den svenska lagstiftningen arbetsmiljö-

semesterlön och semesterersättning, rät-

lagen, lagen allmän försäkring m.m. av

om

och semesterlöneinnehåller regler företagshälsovård, ten att spara semester

om ar-

grundande frånvaro. Vidare kan ifrågasätbetsgivarens för arbetsmiljö och

ansvar re-

tas arbetsgivaren skall skyldig att

habilitering och samverkan mellan om vara

om ar-

betala överkompensation i form extra lö-

betsgivare och arbetstagare. Därutöver av

om-

netillägg vid semester. fattas i dag större delen den privata

av ar-

SAF att reglerna semesterlönebetsmarknaden avtal företagshälso- anser om

av om

grundande frånvaro bör slopas. I dag utgör

vård. Dessa avtal har träffats förbunds-

sjukdom, föräldraledighet och studier

nivå och till skillnad från konventions- t.ex.

ger -

grund för semesterlön. Att arbetsgivaren reglerna stort utrymme för lokala lösningar

-

skall behöva betala semesterlön även för den

i företagen.

tid den anställde inte är arbetet är orim-

SAF därför ILO-konventionen

anser att

ligt.

bör Detta måste ske före den 17

sägas upp.

Skyldigheten att betala semesterlön bör februari 1999 förlängs konvention-

- annars

knytas till huvudbetalaren. Om försäkrings-

giltighet automatiskt med tio år. ens

kassan betalt ersättning under tid

LO instämmer inte. ILO-konventionen som

arbetstagaren varit ledig är det rimligt att

är avsedd skydda arbetstagare i 170

att

försäkringskassan också för semestermedlemsländer. svarar

ersättning för denna tid.

LO håller med att reglerna är kom-

om Inför en allmän arbetslöshetsförsäkring

plicerade och motsätter sig inte förändringar

SAF arbetslöshetsförsäkringen skall så det materiella innehållet inte

anser att länge som

allmän på sätt sjuk- försämras. Metall dessa vara samma som påpekar att frågor

försäkringen. Den bör inte innehålla trösk- ofta reglerade i kollektivavtal.

är

lar ställer många försäkrade utan ersätt-

som

ning. Försäkringen bör hanteras försäk-

av

Studieledighetslagen behöver stramas upp Arbetsmarknadspolitik

SAF studieledighetslagen bör

anser att av-

skaffas helt eller i fall enbart gälla Förenklade regler för anställningsstöd

vart ut-

bildning som har anknytning till arbetsplat- har under

AMS en följd av år argumenterat

Studieledighetslagen innebär för

sen. att en an- radikal förenkling den arbets-

en av ställd i princip kan ledigt från arbetet för

ta marknadspolitiska arsenalen. AMS att

anser vilka studier helst. Enda undantaget är

som de arbetsmarknadspolitiska målen med ren hobbyverksamhet eller opinionsbildande

företagsstöden skulle kunna uppnås om reg-

verksamhet. Den anställde avgör själv utbild- förändrades

lerna följande vis:

ningens inriktning. Länsarbetsnämnderna skulle få:

När lagen infördes 1975 det främst

var ° bevilja en arbetsgivare anställningsstöd

för att möjlighet att ta igen grundläggande med maximalt kronor

ge x per dag om

skolkunskaper. I praktiken har tillämp-

nämnden bedömer att stödet är moti-

ningen blivit anställda ledighet för

att tar ut verat med hänsyn till de mål gäller

som att utbilda sig till ett nytt arbete, ofta hos för de

en arbetsmarknadspolitiska insat annan arbetsgivare.

serna

° bevilja utbildningsstöd med maximalt

Slopa lagen om obligatorisk platsanmälan

kronor anställd till arbetsgiv-

x per en

Lagen obligatorisk platsanmälan leder

om för utbildning anställda under

are av till att företagaren måste sätta alltför mycket

förutsättning att: tid till att hantera rekryteringsprocessen. I

arbetsgivaren anställer arbetsför-

av

och med svängande efterfrågan och kortare

medlingen anvisade vikarier

konjunkturcykler drar sig många företagare

2. utbildningen medverkar till intern för att anställa då för de anställda

ansvaret eller

extern rekrytering

blir för stort. Oklarheten och osäkerheten

utbildningen medverkar till att för

kring vilka regler som klargör anställning-

hindra permitteringar eller uppsäg-

form är direkt orsak. Det nuvarande ens en

ningar.

regelsystemet inbjuder till missför-

enorma skall

Åtgärden anställningsstöd enligt

stånd.

AMS förslag ersätta flera olika sysselsätt-

Metall påpekar att obligatorisk platsanningsskapande åtgärder samtliga har det

som mälan borde leda till fler sökande, vilket

gemensamt att de innebär bidrag till arbetsborde fördel för företaget.

vara en för lönekostnader.

givare Det gäller löne-

bidrag, skyddat arbete inom den offentliga

Slopa stuverimonopolet

sektorn OSA, rekryteringsstöd och bered-

SAF menar att Sverige borde säga upp ILO- har för

skapsarbete. Dessa åtgärder var sig

konventionen 137 används stöd omfattande

nr som som ett och krångligt regelsystem.

för bibehållande stuverimonopolet, dvs. stödformerna

av Trots att är uppbyggda med

hamnarbetarnas exklusiva rätt till allt arbete

samma utgångspunkter och principer, så

i hamnområden.

skiljer sig de omfattande detaljreglerna från

LO instämmer inte.

varandra i väsentliga avseenden. Principen

för dessa stödformer arbetsgivaren sub-

är att

ventioneras med viss del lönekost-

en av

naden, omräknat till krontal månad, Bidrag normalt under högst månaper ges sex under viss tid. Det skiljer de olika der. I Starta-eget-bidraget påen som rapporten åtgärderna är i huvudsak ändamålet med pekas floran förmedlar att av organ som

åtgärden målgrupp etc., ersättningsnivån företagsstöd växt under år och bildar

senare

och ersättningsperioden. Trots de lik- svåröverskådligt mönster. Enligt

stora ett rappor-

heterna skiljer sig regelsystemen för de olika är dock troligen starta-eget-bidraget den

ten åtgärderna grundläggandei avseenden, omfattande stödformen till nyföretagt.ex. mest olika lönebegrepp. Utan ändra ande. genom att några viktiga principer för dessa åtgärder Av tredjerapporten framgår att över en kan regelsystemen och därmed administra- del de företagen med hjälp av nya startas av tionen förenklas väsentligt och i stället starta-eget-bidrag. Att det uppstår konta fasta grundläggande prin- kurrenssnedvridande effekter gemensamma av starta-egetciper. bidraget framgår relativt klart. Exempelvis

De fyra sysselsättningsskapande åtgär- ansåg tredjedel samtliga bidragstagare

en av derna bör således slås till bidraget givit fördelar i förhållande till samman en gemen- att sam åtgärd anställningsstöd. konkurrenterna. Vidare redovisas - att om-

AMS har också detaljerade förslag till hur kring 60 dem fick avslag

procent av som

man skall förenkla rapporteringen bi- bidragsansökan ändå började med verk-

av en dragsberättigads frånvaro från arbetet. samheten. Ungefär hälften bidragsav LO och Metall instämmer i AMS ansåg de skulle ha föupp- mottagarna att startat fattning. även bidrag inte utgått. Resultaretaget om undersökningen leder till slutsatsen tet av att bör försiktig med att stöd man vara ge Avskaffa eller ändra starta-eget-bidraget till nyföretagande, särskilt till företag som

Företagarnas Riksorganisation avser att etablera sig fungerande kon-

anser att startaeget-bidraget skall avskaffas. De kurrensmarknader med tendenser till övermenar att bidraget slår redan etablerade företag och etablering. ut att risken är det företaget för- Riksdagens revisorer har i skrivelse till stor att nya en svinner när bidraget upphör. riksdagen 1996/ 97:RRl 1 redovisat ett för-

Konkurrensverket att regeringen bör slag om att arbetsmarknadsmyndigheterna anser helt eller delvis avskaffa skall analysera effekterna konkurrensen överväga att startaeget-bidraget till förmån för speciellt lån före beslut att bidrag. Enligt revisoett om ge till nyföretagande och/ eller skattereduktion bör kravet sådan analys medtas i rerna en

för småföretag. Denna uppfattning framförs förordningen 1984:523 starta-eget-bi-

om även i NUTEK:s remissvar. draget.

Konkurrensverket refererar Arbetsmark- Landshövdingarna i U och K län menar nadsverkets årsredovisning där det framgår även icke arbetslösa skulle kunna att startadet totala srarta-eget-bidraget uppgick eget-bidrag någon arbetslös fick deras att om till cirka 1,9 miljarder kronor under bud- gamla jobb i stället. Landshövdingarna i O

getåret 1995/96. Detta bidrag, inför- och W län vill möjligheter till försom att ges des år 1984, kan lämnas till den söker längning starta-eget-bidraget. Landshövsom av arbete den offentliga arbetsförmed- dingen i H län vill utvidga starta-eget-bigenom lingen inte kan ett lämpligt arbete. draget till att omfatta ett "micro-stöd men nytt

för bidrag till investeringar i maskiner, in- effekten ALU blir betydligt mindre eller

av

ventarier, marknadsföring etc. mellan 10 och 30 procent om beräkningen

LO det finns risker med baseras enkäter och intervjuer. Arbets-

ser att starta-eget-

bidrag tycker fördelarna väger marknadsstyrelsen har ifrågasatt delar av

men att tyngre

än nackdelarna. Även Metall tycker bi- revisorernas rapport och att undan-

att anser

draget skall finnas kvar. trängningen är väsentligt lägre än vad

som

framkommer i studien enligt den ekonomet-

Likformig myndighetsutövning avseende riska modellen. AMS har gjort vissa

egna

starta-eget-bidraget undersökningar och har även räknat

om re-

sultatet i revisorernas utifrån vissa NUTEK redogör för erfarenheten kon- rapport

av

andra förutsättningar. I likhet med reviso-

takter med nyföretagare, där många upple-

bedömer AMS att risken för undan-

handläggarna hos arbetsförmedlingen rerna

ver att

trängning är lägre för utbildnings- än för

har dålig kunskap reglerna för

om starta-

sysselsättningsåtgärder. Konkurrensverket

eget-bidrag och att reglerna tolkas olika hos

delar denna bedömning.

arbetsförmedlingarna.

Riksdagens revisorer har efter remiss-

ALU-bidrag bör konkurrensneutralt behandlingen av rapporten om undanträng-

vara

ningseffekter skrivelse 1996/ 97 RRIO Konkurrensverket ALU inte bör i en

anser att

till riksdagen redovisat sina överväganden

anvisas till verksamhet bedrivs en

som

och förslag. I skrivelsen föreslås bl.a. att konkurrensmarknad. Enligt Arbetsmark-

Arbetsmarknadsverket bör genomföra en

nadsverkets årsredovisning för budgetåret

analys de olika åtgärderna och hur dessa 1995/96 1 juli 1995 31 december 1996 av

-

kan tänkas påverka graden undanträng-

uppgick det totala stödet enligt ALU till av

ning. Vidare revisorerna det bör

8 miljarder kronor. ALU får anvi- anser att närmare

vilka effekter är önskvärda eller

arbetslösa fyllt 20 år och inte anges som sas som som

inte. Enligt revisorernas uppfattning bör refått arbete den reguljära arbetsmarkna-

geringen för riksdagen presentera samden. Ett villkor erhål- en

annat är att personen

lad bedömning av undanträngningseffekter

ler ersättning från a-kassa eller kontant ar-

till följd av arbetsmarknadspolitiska åtgär-

betsmarknadsstöd. Anvisningstiden

är nor-

der. malt månader. Av regeringens proposi-

sex

Regeringen har i regleringsbrevet för AMS tion prop. 1994/ 95:218 aktivare

om en ar-

ALU-verk- innevarande år givit myndigheten i uppdrag

betsmarknadspolitik framgår att studera undanträngningseffekter för

samheten bör allmän inriktning så att att

en

samtliga stödåtgärder inom arbetsmarknads-

den kan användas i alla sektorer. Ursprung-

skulle samhälls- politiken. Rapporten skall klar i novemligen ALU i princip avse vara

uppgifter inte skulle bli utförda ber 1997.

som annars

och fick inte tränga undan ordinarie arbe- I Statskontorets rapport 1997: 1O fram-

prop. 1992/9350. hålls ALU, med undantag för undanten att

I Undanträngningseifekter trängningseffekterna, för de stats-

rapporten svarar av

arbetsmarknaden uppskattas undanträng- makterna uppsatta målen. Statskontorets

ningen via ALU till närmare 80 med intryck är att konkurrenseffekter ALU-

procent av

tillämpning ekonometrisk modell. Av anvisningar uppmärksammas i stör-

av en numera

framgår undanträngnings- utsträckning än tidigare. Detta bl.a.

rapporten att re anses

bero de fall de fackliga organisatio- Deltids- och säsongsföretagandemåste bli

som

och näringslivet uppmärksammat möjligt. Anpassa a-kassereglerna, menar

nerna

främst inom byggsektorn. I på- landshövdingen i AC län.

rapporten pekas för lokal företagare kan konse- Se över reglerna för a-kassa för dem

att en som kvenserna är andelsägare i ekonomiska föreningar så

vara stora.

slutsats bör inte marginell insats äventyrar a-kas-

En i rapporten är att ALU att en finnas kvar berörda insatser bör landshövdingen i Z län.

men att san, menar minska för minska risken Metall att det borde att stimu-

i omfattning att menar

för och lera verksamhet under lågsäsong lo-

undanträngning meningslösa upp- genom

Statskontoret finns också all kala initiativ; ökade satsningar inom turist-

gifter. Enligt

näringen borde kunna inriktas att skapa

anledning att ytterligare skärpa bedömnings-

kriterierna hos Ett lågsäsongsverksamhet i första hand för-

arbetsförmedlingen. an- som

förslag ALU bör anvisas till kom- behölls fastboende berörda orter. nat är att mersiella företag även benämnda privata

och helt verk- Direktnummer till arbetsförmedlingen

anordnare avgiftsfinansierad samhet. Arbetsgivare vill ha i personal och

som tag

Statskontoret framhåller det är vill anmäla lediga jobb skulle inte behöva

att ange-

läget att undanträngningseffekterna ägnas vänta i växeln hos arbetsförmedlingen. De

ökad uppmärksamhet Arbetsmarknads- borde ha direktnummer in till någon

av ett som verket alla nivåer och åtgärdsplan svarade direkt, landshövdingen i

att en menar utarbetas. Vidare sägs även de indirekta Dalarnas län.

att effekterna måste uppmärksammas och LO och HTF instämmer i detta.

att åtgärder för att minska dessa tas fram. I

rap-

föreslås att dessa överväganden bör porten göras i Regeringskansliet samlat för alla

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Meta/l att snabb nedtrappning

menar en ALU och API den privata arbetsmark- Inrätta en särskild expertgrupp för fortlö-

av naden önskvärt då undanträngnings- pande regelöversyn

vore effekterna ökar i snabb takt. det bör

SverigesKbpmannaförbund anser att

Landshövdingen i S län menar att ALU- särskild centralt i

inrättas en expertenhet

bidrag bör tillåtas även till privata företag. för

Regeringskansliet fortlöpande regel-

Flera landshövdingar vill också förlänga ti- och för

översyn bevakning av att problem-

den för ALU. och faktiskt

konsekvensutredningar genom-

förs förslag öveivägs.

när nya A-kassa även till den som har registrerad

Företagens Jppgzjfislámnardelegøztionanser

firma särskild bör etableras

att en expertenhet cen-

Landshövdingen i U län vill den har tralt i Regeringskansliet för att tillse att till-

att som

firma även skall kunna uppbära a-kassa lämpningen de förbättrade PKA-reglerna egen av

sysselsättning i det företaget inte blir effektiv framför allt i departementens

om egna

är möjlig. Landshövdingen i K län arbete med lagförslag, förordningar och ut-

menar

arbetslös inte skall behöva avveckla sitt redningsdirektiv. Expertenheten bör också att

företag helt för tillbaka a-kassan. följa regeltillämpningen inom statliga utred-

att

ningar och myndigheter. Vidare bör så- starta företag jämlikt kommissionens

en redan enhet för samordningen svenska kommendation förbättring och förenk-

svara av om

synpunkter planerade EU-regler inom ling företagsklimatet för nyetablerade fö-

av olika sakområden berör näringslivet. 97/344/EG.

som retag Även bristande tillämpning EU:s

av egna FKA-regler bör uppmärksammas med- Information till nyföretagare

av lemsländerna. Den årliga till EU

rapporten NUTEK refererar den ordning inne-

som

om regelförenklingsarbetet i Sverige bör bär och en- att aktiebolag handelsbolag som re-

heten för. får

svara gistrerats hos PRV automatiskt RSVzs

Skatte- och avgiftsanmälan hemsänd.

EU-rekommendationer om förenklingar av NUTEK att sådan automatik

menar nu en regelverket även borde finnas för enskilda näringsidkare

refererar rekommendationer registrerat firman hos PRV. Kan SAF anta- som ytter-

som

ligare myndigheter med registrerings-, tillgits EU-kommissionen i april 1997. Med

av särskilt refereras stånds- och tillsynsfunktioner länkas det

gillande EU:s förslag om ett

enda kontaktställe dit sättet, dvs. med automatik skicka ut infor-

nyföretagaren kan

mation och blanketter när det är aktuellt, vända sig för att nödvändiga besked. Dess-

föreslås enda formulär undrar NUTEK. utom ett som tas om

hand denna kontaktpunkt för givande

av och förmedlande tillstånd för Anslagen från EU:s strukturfonder behöver

av nödvändiga

förenklas att starta företag.

SAF uppskattar också kommissionens NUTEK har gjort utvärdering EU:s

en av förslag ett registreringsnummer är stöd till näringslivsprojekt. Många företag

om som giltigt inom hela EU, vilket underlättar vid upplever det krångligt sätta

som att upp pro-

företagsetableringar och företagsexpansion jekten. Det fordras ofta och konsult-

expertöver medlemsländernas gränser. hjälp, vilket för många företag innebär

att

EU-dokumentet påpekar också behovet avstår från vidare. Från lokala

man att

myndigheterna blir kundorienter- utvecklingsgrupper och företag har även

av att mer ade, handläggningstiderna minskas och framkommit kritik måste ligga

att mot att man att bindande besked inom specifice- med medel grund inga förskott

ges en ute av att rad tidsgräns. betalas ut. Detta medför att små företag, i

SAF föreslår att myndigheterna i tillämp- synnerhet de expanderar och där-

som som ningen dessaEU-rekommendationer skall för har likviditetsproblem, har svårt att delta

av införa kvälls- respektive morgonöppet i projekten.

en gång i veckan samt att information skall Ett företag får inte inblandat i flera

som vara skickas ut till småföretagare först skall projekt än att det under ett visst

gran- ryms

skas den är begriplig panel små- beloppstak. Detta gör eldsjälsföretag

om av en av att företagare. snabbt når den nivå där de inte kan

vara

LO instämmer i princip i ovanstånede. motor i olika projekt. EU-bidragen har inte

Sydsvenska Handelskammaren pekar kunnat utnyttjas fullt ut eftersom offentliga

behovet att implementera framlagda mål- medfinansiärer ofta saknats. Informationen

av sättningar för förenkling inom hela EU strukturfonderna har ofta varit bristfäl-

av- om seende den administrativa proceduren att eller felaktig.

Oklara regler och olika tolkningar Konkurrensrätt

av reg-

lerna bl.a. avseende företagsstödens kopp-

ling till strukturfonderna, stödnivåer och Kedjeföretag hör jämställas med

gränsdragningar mellan verksamhet falsom franchising

ler under statsstödsreglerna och allmänt Gruppundantaget för samverkan mellan

näringslivsfrämjande verksamhet har skapat mindre detaljhandelsföretag i frivilliga ked-

osäkerhet och försenat vissa projekt. Oklarjor bör förbättras. De borde regelmässigt heter avseende stödberättigade kostnader i

jämställas med franchising.

projekten de i vissa fall långa utbetalsamt

ningstiderna för projektmedel har lyfts fram som komplikationer i arbetet.

Sprängämnesinspektionen

Vissa proj ektförslag sträcker sig över både

Sprängämnesinspektionen skriver i sitt

läns- och målområdesgränser, vilket medför svar

att deras regelverk inte skiljer hanteringen

att ett samverkansprojekt i många fall krä-

av sprängämnen i stora och små företag. De ver ansöknings-, besluts-, och rekvisitions-

refererar pågående översynsarbete där

hantering i flertal beslutsgrupper och ett ett ett se-

drygt tiotal projekt syftar till modernisering

kretariat. Projektstarterna försenas och den

och förenkling inspektionens gällande

administrativa hanteringen blir många fö- av

regelverk.

retag övermäktig. En enklare och mer sam-

ordnad besluts- och administrativ struktur

efterlystes i dessa fall.

Kritiken från vissa delar näringslivet av

inriktas även strukturfondssystemet i dess

PIan- och bygglagen

helhet. Generellt förespråkas från dessa stäl-i

let sänkta skatter och arbetsgivaravgifter

framför bidragssystem, i många Stärk konkurrensen som man

fall riskerar snedvrida konkurrenanser att Konkurrensverket kommunernas anser att

sen. tillämpning PBL när det gäller etableav Den stora floran mål och initiativ, vilka

av ring inom dagligvarumarknaden bör utvär-

för närvarande uppgår till cirka 30 inom deras. Generellt olika former utgör etableav strukturfonderna, skapar förvirring och osä-

ringshinder det allvarligaste hotet

mot en kerhet. Företagen har i många fall svårt att effektiv konkurrens. Vid utformning av regskapa sig bild de olika ler för en av programmen etableringskontroll i bransch måste en och dess avgränsningar andra mot program därför effekterna konkurrensen sådana av samt de olika myndigheter och organisatiobestämmelser analyseras. Graden konkurav ner som för respektive område. ansvarar rens inom dagligvaruhandeln har bl.a. sam- Förslagen från NUTEK är bl.a. bättre band med kommunernas

en tillämpning

av

samordning med befintliga svenska stöd,

plan- och bygglagen SFS 987:10, PBL. Vid

bättre information företagens

genom t.ex. kommuns planering markanvändning,

en av egna organisationer, sammanläggning av inklusive prövningen

av bygglovsärenden

program och projekt inför för samt att man inom ramen PBL, fastställs bl.a. vilken

nästa strukturfondsperiod radikalt minskat mark skall användas för handel, som in-

antalet program. dustri En kommun kan också direkt m.m.

påverka etableringen företag inom detalj- för område får precisera förekomsten av av ett handel livsmedelsaffärer, bensinstationer viss handel. Kommunen har således numera

m.m. i anslutning till kommunen hyr bl.a. ökad möjlighet hindra etablering

att att av eller säljer mark. Därmed kan kom- livsmedelshandel. Ändringen innebär ett ut egen påverka utbudet olika och ökat inslag behovsprövning vid faststälmunen av varor av tjänster i kommunen med avseende lande detaljplan. Den andra ändringen av mångfald, produktkvalitet inklusive service- att bestämmelsen i PBL om att intresvar nivå och priser. effektiv konkurrens inte fick motset av en Statens pris- och konkurrensverk SPK verkas vid utformandet detaljplaner för av

genomförde i början 1990-talet flera byggnaders användning slopades. Av ut-

av un- dersökningar prisnivån livsmedel i talanden i förarbetena prop. 1996/97234 av en

rad i landet. Undersökningarna syftade till ändringarna tycks dock intentionen ha

orter främst till jämföra prisnivån mellan olika varit konkurrensintresset även i fortsättatt att med avseende butiksstruktur. ningen skulle beaktas vid tillämpningen orter av

Undersökningarna visade bl.a. att graden PBL.

konkurrens mellan butikerna hade Riksdagsbeslut lag eller lagändav stor om en ny betydelse för prisnivån och etablering ring föregås regel motivuttalanden att av som av butiker med lågpriskaraktär spelade vä- regeringen. Sådana uttalanden har hiten av

sentlig roll. tills haft mycket betydelse vid tolk-

stor Länsstyrelsen i Östergötlands län har ningen svensk lag. I detta fall har lagav utvärderat tillämpningen PBL i länets bestämmelsen konkurrensintresset tagits av om kommuner under åren 1992-1996. Av bort PBL. Enligt Konkurrensverkets rap- ur meframgår intresset effektiv kon- ning kan inte motivuttalande över porten att av ett ta kurrens ofta ha underordnad eller innebörden klar lagregel. Slutsatsen synes en av en ingen betydelse vid beslut fattats med kan därför inte bli någon än att konsom annan stöd PBL. Det kan under den kurrensintresset inte kommer beaktas vid av noteras att att aktuella perioden innehöll PBL särskild tillämpningen PBL regeringen i en av även om

betämmelse beakta förutsättningarna motivuttalanden klarlagt att borttagande av

om att för effektiv konkurrens vid tillämpning lagregeln inte skulle uppfattas så konen att lagen och bedömning etableringar. Av kurrensintresset inte skulle beaktas. av av

undersökningen framgår dock kom- I sammanhanget kan Konkurrensverket

att munalekonomiska hänsyn t.ex. kostnader inte underlåta att peka att i övriga Euför VA, kollektivtrafik m.m., ekonomin för tillmäts inte förarbeten betyropa samma redan etablerad handel och exploatörens delse som i Sverige. I europeisk lagstiftning ekonomiska styrka och villighet för återfinns regel lagens ändamål direkt i att svara som kommunala kostnader i sammanhanget haft lagtexten. Främst till följd av internationaeller avgörande betydelse för bedöm- liseringen rättslivet och EG-rättens ökade en stor av ningen. Dessutom tycks etablerade företag betydelse bör motsvarande inriktning

inflytande beslut lagstiftningsområdet kunna genomslag

ofta haft ett stort om

nyetablering. även i nationellt lagstiftningsarbete.

Den 1 januari 1997 ändrades PBL i två Eftersom intentionerna bakom PBL en av avseenden. Den ändringen innebar att enligt motivuttalanden är att kommunerna ena kommunen vid fastställandet detaljplan skall beakta effektiv konkurav intresset av en

vid etableringar måste särskilda bestäm- Kommunallagen rens

melser härom finnas i lagen. En sådan be-

stämmelse kan införas i exempelvis PBL:s Övervakning kommunalt stöd till näringsav

inledande bestämmelser kap. 1. Detta har livet

särskilt betydelse vid tillämpning förutom av, SAF vanlig uppfattning

menar att en är att

kap. kap. 8 rör bygg-, rivnings- och som varje form kommunalt stöd till näringsav marklov. Åtgärden innebär att det för fram-

livet enligt kommunallagen är olagligt. Men

tiden säkerställs nämnda intention får att inriktad förhin-

kommunallagen är mot att genomslag vid tillämpning lagen.

av dra individuella stödåtgärder och subventio-

Konkurrensverket vidare, med hänanser medan generella insatser tillåts. ner, till resultatet ovannämnda undersöksyn av Subventionerna kan dock snedvrida kon-

ningar, det bör genomföras bred att en un- kurrensen mellan företag är verksamma som

dersökning tillämpningen PBL och

om av i bransch i olika kommuner. samma men

effekterna för etablering inom dagligvaru- Utökade möjligheter till övervakning den

av handeln, främst livsmedelsområdet. En så-

kommunala stödgivningen är nödvändigt

dan utredning kan utgöra underlag för åt- SAF. anser gärder underlätta etablering och öka konatt Konkurrensverket företagen bättre vill ge

kurrensen inom dagligvaruhandeln.

möjligheter prövat i domstol komatt om Konkurrensverket menar att intentionen

stödgivning till företagets konkur-

munens bakom PBL effektiv konkurrens om att en strider kommunallagen. Det forrent mot skall beaktas vid kommunens fysiska planedrar dock inte enbart kommunmedatt ring bör starkare stöd i lagtexten.

borgare överklaga kommunala

ges rätt att

beslut.

Förenkla redovisningen till byggnadsnämn- Prövning kommunal kompetens att driva av

derna affärsverksamhet

Företagarnas Riksorganisation redo-

anser att SAF klaga på kommenar att rätten att ur

visningen gentemot byggnadsnämnderna

munalrättslig synpunkt tveksam verksamhet

bör förenklas för byggföretag avseende

ar- inte i dagsläget bör begränsad till

som vara beten understigande 250 000 kronor. kommunens medlemmar. Detta fordrar san-

nolikt kommunens kompetens reglerasi

att Informations- och samrådsplikt vid mark-

lag än kommunallagen t.ex. inom

annan -

arbeten

konkurrenslagstiftningen.

Svenska Käpmannaförbundet önskar att en finnas

Det måste möjlighet att laglig-

ordning där kommunen eller denna verksamhet bara ny av heten i en viss prövad, inte

anlitad entreprenör inför planerade trafik- Ofta finns lagligheten i ett visst beslut. inte

avstängningar, vägarbeten m.m. åläggs att något kommunalt beslut går klaga som att

informera och samråda med berörda före-

på, trots att en enligt kommunallagen olag-

för minimera avstängningsförluster. bedrivs.

tag att verksamhet

Fullgoda möjligheter till prövning måste

finnas även vad beträffar verksamhet i hel-

eller delägda kommunala bolag. I dagsläget

saknas sådana möjligheter.

Tillsynsmyndighet och konkurrent inte 15 november 1996 Dnr 2175-1996 pekat

förenligt på rad näringsrättsliga aspekter på

en

Kønkurrenxverket myndigheter tolkningsverksamheten. Kammarkollegiet

menar att

har har uppmärksammat frågan i yttrande som tillsyn över provningsföretag inte ett

själva bör bedriva konkurrerande till JO och att den kommunala prov- menar

I tolkningsverksamheten har monopolställningsverksamhet. departementsrapporten en

Principer för kommersiell provnings- och ning. hos Problemet är enligt Konkurrensverkets

certifieringsverksamhet myndigheter

Ds 1997:17 föreslås uppfattning sådan natur att det är att myndigheter som av av stor, har föreskrifts- eller endast kanske avgörande, vikt för små- och

tillsynsansvar om ensam-

det finns särskilda skäl skall konkurrera företagare om de skall kunna kvar vara med andra anmält eller ackredi- marknaden. Anmärkningsvärt är även den som är ett eller Så- beroendeställning dessa aktörer, dvs. obero-

terat provnings- certifieringsorgan.

dana skäl kan behov finns ende uppdragstagare, uppfattar sig ha vara att men att gentdet saknas bedriva aktu- emot befintliga kommunala tolkförmed-

förutsättningar att

ell verksamhet i hela landet. finns lingar och offentliga arbetsförmedlingar

I rapporten förslag till berörda grund den rättsosäkerhet blir följ-

även ändringar av regel- av som

verk. med det den nämnda oklarheter. Detta tillsam- Förslaget motiveras att inte av skall uppstå jävs- eller konkurrensproblem mans med den kommunala tolkförmed-

till följd lingsverksamhetens rättsliga ställning kan av att en myndighet utövar tillsyn över aktörer myndighetens konkur- skapa ytterligare konkurrensproblem.

som är Vidare framhålls Konkurrensverket har i skrivelse Dnr renter. principen om att tillsyns- respektive affärsverksamheten bör 1275/96 till regeringen Närings- och drivas åtskilda för und- handelsdepartementet i början februari

organisatoriskt att av

vika i år föreslagit det tillsätts särskild ut-

korssubventionering. att en

redning med uppgift att närmare analysera

förhållandena marknaden för tolk- och Invandrarpolitik översättningstjänster. Ett huvudsyfte med utredningen bör att ta fram ett nytt och vara

marknadsanpassat regelverk området.

Marknadsanpassat regelsystem för tolkning

Konkurrensverket att ett och anser nytt

marknadsanpassat regelsystem för tolk- och

Konsumentfrågor

översättningsverksamhet skulle underlätta etablering företag. Inom tolkverk-

av nya samheten medför oklara bestämmelser 12 riktlinjer kan upphävas att privata företags etablering och verksamhet Konsumentverket anför 12 riktlinjer att av försvåras. Konkurrensverket har fått många totalt 47 dvs. 25 procent kan upphävas ca klagomål detta område bl.a. hand- redan under 1997 med hänvisning till som nya lar den oklara definitionen begrep- domstolsbeslut, ändrad lagstiftning, EUom av nya pet arbetstagare. Det medför bl.a. osä- regler, standarder, samordning med en nya an-

kerhet LOU:s tillämpning i anslutning dra myndigheter konsumentområdet

om till att myndigheter uppdrag till tolkar. behovet förenklingar. ger samt av Justitieombudsmannen har i beslut den Konsumentverket också de har ett uppger att

interna rutiner i form checklista för rymdes år 1991 80 AS-sidor. Till följd

av en av

riktlinjearbetet enligt marknadsföringslagen, EES-avtalet började författningstexten svälla

i syfte att påminna viktiga faktorer under år 1992 och upptar i dag än 950

om som mer bör beaktas i regelarbetet, bl.a. konsekvens- AS-sidor, cirka 900 införlivar

varav gemenanalyser och frågan huruvida informa- skapsbestämmelser. Detta visar att de vikti-

en tionsskyldighet kan bli alltför belastande för insatserna för begränsning regel-

gaste en av

småföretagen. mängden måste göras gemenskapsnivå,

och innan gemenskapsbeslut fattas för-

som

pliktar medlemsstaterna att införa flera be-

stämmelser. Inspektionen agerar i gemen-

skapsarbetet med det för ögonen. Femton lagar förs ihop till en miljöhalk En skulle kunna

förändring som övervä-

Naturvårdsverket anför i sitt remissvar föl- föreslå gemenskapsnivå berör de

gas att jande. För att göra miljölagstiftningen lät- ämneslistor redovisar de kemiska äm-

som

överblicka och tillämpa samordnas är klassificerade inom gemenskatare att nen som bestämmelserna i den centrala miljölagstift- och hur de skall klassificeras och

pen anger ningens olika lagar miljöbalk. Miljöbal- märkas. Listorna meddelas för närvarande

i en ken träda i kraft den 1 januari 1999. EU-direktiv. De motsvarande

avses genom

svenska bestämmelserna omfattar 672 A5- Regelförenkling och samordning är möjlig sidor författningstext från Kemikalieinspeknär det gäller farliga kemiska ämnen tionen och 277 AS-sidor från Sprängämnes-

konstaterar inspektionen. Om åtminstone ämneslistorna

Kemikalieinspektionen att reg-

i stället meddelades i form EG-förordlerna inte gör någon skillnad mellan små och av

ningar skulle vardera myndighetens stora företag. Däremot är många regler så konstruerade de innebär lättnader för- författningsvolym minska avsevärt. Mot-

att i

liten. svarande skulle gälla i alla andra medlems-

pliktelserna när produktvolymen är

länder.

Kemikalieinspektionen att den stora

anser mängden regler är omständighet sär- Särskilt för den vill exportera ke-

en som som skilt försvårar tillväxtförutsättningarna för miska produkter till andra medlemsländer småföretag. Regelmängden bör minskas där skulle det innebära avsevärd lättnad

en att så kan syftet med reglerna ef- aldrig behöva efterforska de nationella

göras utan att tersättes. En del regelmassan utgörs ämneslistorna i varje medlemsstat. Möjlig-

stor av

listor hur enskilda ämnen skall klas- heten direkt direktivtexten står av om att sificeras och märkas. Dessa listor naturligtvis öppen redan i dag och så gör

är snarast till stöd för småföretagen måste naturligtvis företag med stora resurser. Det

som annars skaffa motsvarande information från är däremot inte sannolikt att den möjlighe-

annat håll. Det är därför svårt att i betydande ten utnyttjas av så många småföretag. omfattning minska den sakinformation liknande

som En förändring gäller möjlig sam-

finns i reglerna. mellan och

ordning Kemikalieinspektionen

Däremot skulle regler finns många Sprängämnesinspektionen. Att Sprängäm-

som håll kunna samordnas så de blir lättare nesinspektionen tvingas ämneslistor

att ge ut att hitta och använda. Reglerna i Kemikalie- med ämnen Kemikalieinspek-

samma som inspektionens författningssamling, KIFS, tionen beror att den har erforder-

ensam

liga bemyndiganden i fråga de brand-

om

farliga och explosiva egenskaperna. Ett för-

färre regler, inte kräver sta steg mot som

beslut gemenskapsnivå, kunde att

vara även formellt samordna regelgivningen

om ämnen de båda områdena. Som

en service till företagen tillhandahåller Kemikalie-

inspektionen redan i dag uppgifterna

om

brand- och explosionsfarliga egenskaper i sin

författningssamling.

Avslutningsvis konstaterar Kemikalie-

inspektionen att myndighetens avgifter är

kopplade till volym sådant sätt

ett att småföretagen inte drabbas orättvist.

Avgifter till produktregistret

Industrifårbundet upplever att avgiften till Kemikalieinspektionens produktregister bör

över då den inte är differentierad till föses retagets storlek och heller inte alltid upplevs stå i relation till den insats görs från

som

myndighetens sida.

Bilagaz Småföretagsdelegationens

24 oktober 1997

hearing den

innehåll 86 Hearingen öppnas

Avreglering för tillväxt, sysselsättning

och välfärd 89 Två berättar 96 företagare arbete med avreglering 100 Myndigheternas Fyra riksdagsmän Avslutande panel avslutas 115 Hearingen 1 16 Deltagare

Hearingen öppnas företagare i olika sammanhang.

5 000 reg- Camille Forslund ler ungefär och där någonstans finns då

Jag är sammankallande i Avreglerings- småföretagaren och tittar upp mot alla dessa

inom Småföretagsdelegationen. regler.

gruppen område arbetar med. Jag kan inte undvika innan jag ordet

Avregleringar är ett ger

Vi har också med här inledningsvis och berätta kompis en grupp som jobbar om en för har jag har. Han är bergssprängare. Han har

kompetensutveckling företagare. Vi

jobbar med tillgänglighet och hållit i sin verksamhet och bedrivit föreen grupp som information och stöd för Vi har tag i 25 år. Han berättade för mig när

företagare. att

jobbar med och han började fick han ägna ungefär halven grupp som riskkapital en har jobbar med social eko- timme om dagen i genomsnitt uppfylla en grupp som att

nomi och nätverking mellan regler, bestämmelser godkännanden,

företag. att

Innan jag lämnar ordet till Christer intyg etc., halvtimme dagen gick över en om Petersson, för åt. I dag berättar han är det vissa dagar halva

som är programledare dagen,

vill jag sak. har kallat tiden går sitta polisstationen

säga en Delegationen som att

till hearing. Termen kommer från USA, och vänta det skriftliga intyget goden att där betyder känt. Varje förfarande för honom smälla

en hearing en utfrågning i ett att

vill komma fram till bort bergknalle, liten, är ungefär ämne som man san- en samma ningen Och det är precis det procedur som när Skanska sätter igång om. som är delegationens mening med denna Hallandsåsen. Ungefär så upplever han det.

hearing.

Ni utfrågarna, ni i och därför Tre timmar dagen i genomsnitt går

är publiken, om är medverkan oerhört viktig och väl- åt att uppfylla regelverket. Jag bara lägger

er vi är

digt glada och detta litet i tankegången,

se att det varit så stort in- som ett memento för denna hearing. Och vi i liten bild verkligheten och med detta

tresse delegatio- en ur

kommer använda den debatt har Lars Rekke, statssekreterare, Näringsnen att oss av vi fram ska hållas här i departementet. Du får inleda. Var så god ser emot som dag.

Christer Petersson Lars Rek/ae

Tack, Christer Pettersson heter jag och är Tack såmycket. Jag håller med Camille Fors-

ekonomijournalist tillika må jag säga i den lund att det är roligt det är så om att se att här församlingen också småföretagare. Mitt många har ställt här i dag den som upp

uppdrag blir här att till frågor, här hearingen, utfrågningen Småföre-

se att era era som

funderingar, era tankegångar kring det tagsdelegationen anordnar och ber

som att är dagens tema, avreglering och förenkling tacka Dig Christer också. Jag när det tror att

av förutsättningar för småföretagare i gäller sådana sprängningsinsatser så kanske

Sverige, att det blir väl belyst knutarna det är klokt ibland lägga ned lite tid i var att sitter etc. etc. så ytterligare uppmaning förväg och inte drabbas överraskningar. en av till utnyttja tillfället aktiv i Jagvill för det första säga Småföretagser att att vara att

detta. delegationen statlig utredning

är en som re- Det lär finnas, jag, ungefär 5 000 geringen tillsatte förra året med syftet tror reg- att

ler, förordningar, förutsättningar eller direk- arbeta med frågor, komma med förslag

som tiv som påverkar direkt eller indirekt små- skall de små och medelstora företagynna

utveckling på olika sätt. Regelför- hälsomål, folkhälsomål och liknande. Det gens

enkling och avreglering ingår viktig finns också regler syftar till att hindra

som en som del i delegationens insatser. Det är inte det snedvridning konkurrens och liken av enda det viktigt område. Som nande. men är ett Camille nämnde det också frågan Det ligger i sakens när har så är om natur att man företagsutvecklingsfrågor, informations- sådant regelsystem, såföljer därmed också ett

frågor viss tillsynsskyldighet för staten och det

m.m. en Om jag då skall hålla mig till frågan följer visst administrativt arbete även hos om ett

regelförenklingar vill jag väldigt gärna företagen för kunna uppfylla de här

att regnågonting de utgångspunkter lerna. Det är väldigt viktigt att ha klart för nämna om regeringen har för vilja göra insatser sig de här utgångspunkterna. Men syftet är som att och förbättringar det här området. Den till det existerande regelsystemet att se att första utgångspunkten de små företa- inte innebär konkurrensnackdel för de är att en nästan alltid har mycket mindre admi- små företagen. gen nistrativa än de större företagen. Det Även reglernas och regelsystemens sakinresurser är inte konstigt naturligt. Så nehåll måste över, även då är det i utan snarare ses men kommer det säkert alltid det är allt väsentligt för just den här konkurrensatt att vara det det speciella med litet företag nackdelen finns de små företasom är ett som genom de administrativa är mindre. speciella karaktär i jämförelse med de att resurserna gens

De företagen har i allmänhet mycket stora kan undanröjas.

stora lättare hantera regelsystemen. Man har Regeringen det utomordentatt ser som en möjligheter anställa eller anlita expertis ligt viktig uppgift arbetet Småföreatt att som

för lösa uppkommande problem. Det har tagsdelegationen utför, successivt nu

att som inte småföretag i allmänhet. Detta är den håller förankras, bearbetas och bereatt

viktigaste utgångspunkten för regeringen das i Regeringskansliet, kan fullföljas ett

att faktiskt vill till regelsystemet kan för- bra sätt. se att ändras så denna konkurrensnackdel de Jag skulle vilja nämna några saker som att små företagen till nackdel och de större till delvis har med det här göra och där föratt fördel, kan minska eller helst försvinna bättringar är väg. Ett de viktigaste av Det är alltså inte frågan i första hand områdena där Småföretagsdelegationen, likom införa regler innebär ekonomiska många andra, har framfört mycket att som att som

förs över, exempelvis från samhället skarp kritik har gällt sjuklöneperioden och

resurser eller ifrån de företagen, till de små. dess längd. Där har regeringen lagt ett stora nu

Förstahandsuppgiften är minska konkur- förslag där återställer uklöneperioden

att man rensnackdelen jag just nämnde. till den gamla nivån. Jag alla kan som tror vara En utgångspunkt är de regler överens det är bra har funnit annan att om att att finns i allmänhet har syfte. De är för kunna förkorta den. som ett ett utrymme att inte till för försvåra i största allmänhet. En fråga också har diskuteatt annan som Sedan har de i många fall fått de effekterna. i Småföretagsdelegationen gäller möjrats

De regler har ska naturligtvis respekteras. ligheten att F-skattsedel för företagen.

Det finns regelsystem Också där finns det förslag till vissa som avser att t.ex. nu ett

näringsverksamhet kan bedrivas den förbättringar och frågan bereds också vidare

så att inte kommer i konflikt med sociala mål, i bl.a. Riksskatteverket. Syftet är att det ska

bli lättare F-skattsedel eller rättare hela den här delen. Nu det uppdelat på att sagt är att de onödiga hindren för F-skattse- mängd olika. Är du positiv till tanke att en en del ska bort. vid registrering hos PRV, där ditt tas att t.ex. Jag vill slutligen nämna regeringen har bolag registreras med och allting såatt namn tillsatt utredning med syfte över dant, det samtidigt utfärdas därifrån Fen att se en

stoppreglerna för småföretag. Mycket tyder skattsedel och övriga ska administra-

säga i många fall även dessa tiva tillstånd. att man utan regler kan uppnå syftena bakom detta En kontakt hela paketet i handen. system - att förhindra otillbörliga skattevinster.

Jag vet inte ni har läst artikel i Lars Re/eke om en Dagens Industri där näringsministern har Det går naturligtvis inte säga att att man intervjuats angående de förslag har är negativ till sådant förslag. Det som ta- ett är gits fram här i Småföretagsdelegationen och naturligtvis inom många områden väldigt

som syftar till att förbättra inom området viktigt försöker etablera där att man system för dagens diskussion regelförenklingar kan arbeta med kontakt. Det gäller - man en s.k. där tycker jag kan ni har inte bara för småföretag naturligtvis - man säga att utan

fått snabb reaktion, positiv reaktion även för företag och för enskilda, så en stora att många de förslag har lämnats. långt möjligt sträva detta mål. av som som mot Jag förstår dagens inte fullt till- Jag det är väldigt viktigt de att svar ut tror att myn-

godoser alla de synpunkter har funnits digheter har vidtar utomordentligt

som som men jag tycker ni skall hålla i minnet det starka insatser för förbättra samverkan. att att här mycket snabb reaktion nyli- För det här fråga samverkan. Att var en är en om

inlämnade förslag. etablerar samverkanssystem

gen man som gör att

Sammanfattningsvis är småföretags- och det blir praktiskt möjligt nå dithän

att att

regelförenklingsfrågor en mycket prioriterad ska kunna ha kontakt med myndig-

man en uppgift för regeringen. Jag hoppas också heterna. Jag det är där svårigheterna att tror som dagens hearing ska ännu bättre ligger. Vi har i det svenska samhället liksom ge ett underlag för den fortsatta diskussionen mel- i alla andra samhällen sektorsorgan som är

lan Regeringskansliet och Småföretags- och sitt område, det gäl-

experter var en delegationen när det gäller regelförenklings- ler då till stånd större samverkan. att en arbetet. Jag skulle hälsa med tillfredsställelse stor Ni kan övertygade regeringen mycket förbättrad vara om att att man genom en samfäster mycket avseende vid Småföre- verkan når dithän det blir praktiskt möjstort att

tagsdelegationens arbete ligt genomföra där det räcker

att ett system med "en kontakt. Jag har goda förhopp-

Christer Petersson detta ningar om

Tack Det här är problem inte bara det ett när Jag vet att du inte kan med så länge gäller tillstånd eller registrering till vara att

själv. Bara kort fråga punkt du själv stånd företag. Vi har problem

en en av ett samma

pekar F-skattsedelfrågan. Det finns när det gäller de regionalpolitiska och lik-

också tanke det bara skall behövas nande insatser i en att en som staten gör utsatta rekontakt med myndig/Jet för gioner det finns mängd olika aktörer. en att starta ett en företag, det registrerat, skattefrågan löst, Också här är det värde kan av stort om man

uppnå sådan situation det räcker med för tillväxt,

en att Avreglering syssel-

kontakt. sättning och välfärd

en

Jag kan inte bedöma rak PRV arm om Kjell- Olof Feldt

är det lämpligaste organet att hålla i kon- Camille Forslund har bett mig så att vara

takten när företag Det får väl Carlstartas. konkret möjligt och inte sväva i några som ut

Anders kanske utveckla Det förefalsenare. allmänna samhällsekonomiska betraktelser.

ler emellertid ganska naturligt PRV skulle att Jag måste ändå börja med några principiella

kunna ha sådan vidgad uppgift eftersom en synpunkter det jag har föreämne som

det är dit vänder sig i första hand. Det man lagts. Lars Rekke påpekade det i och för sig

först krävs är registrering något

som en av självklara regleringar behövs och han

att

slag om vill etablera ett aktiebolag eller man kunde ha tillagt hel del regleringar är att en

ett handelsbolag. bidrar till tillväxten och

nyttiga, sysselsätt- Jag är mycket positiv till den inriktningen

ningen. Man kan sägaallmänt att det är detta

och jag kan försäkra detta är att en av ut- skapar lag och ordning i marknadssom en

gångspunkterna för regeringens arbete.

ekonomi: avtalstrygghet, konkurslagstift-

ningen, konkurrenslagstiftningen,

egen- Christer Petersson

domsskydd

osv.

Det måste man uppfatta positiv som en re- Dessutom ska diskussionen inriktas i

aktion kanske utlöser aktivitet också. som första hand de mindre företagens förhållan-

den.

Lars Rek/ae Men här finns fälla bör unden som man Ja, den har redan utlöst aktivitet. Regeringen vika att in Vi vill att våra regelsystem

i sina direktiv till myndigheterna prioriteska göra det lätt att starta företag, bli att ett

just den här samverkansaspekten. Man

rar småföretag. Men vi vill väl också företag att

ska komma ihåg det räcker inte att att man ska kunna växa, bli företag. Då och då stora

säger att PRV ska ha den här uppgiften. Det föreslås

regler ensidigt små fö-

som gynnar

måste också finnas förutsättningar för

att med lägre arbetsgivaravgifter eller

retag -

PRV ska kunna utföra den. Det är detta

som sämre anställningsskydd i företag med

ett

arbetar med. maximerat antal anställda. Det kan vara

gynnsamt i starten. Men det kan också bli

Christer Petersson ett hinder för växt när kostnaderna - tar ett

Vi ska raskt vidare och handlar det då nu språng eller företaget hamnar i och en nytt

avreglering, välfärd, sysselsättning och

om strängare ansvarsförhållande till de anställda.

tillväxt. Kjell-Olof Feldt välkommen. Din Det här är viktigt eftersom det finns så

syn detta, vikten avreglering och dess

av många naturliga hinder för ett småföretags

möjliga effekter, så god var tillväxt. Ett är företagaren entreprenörens -

krav oberoende utomstående, av egen

personlig överblick och kontroll hans/ av

hennes skapelse. Om växt kräver tillskott av

riskkapital utifrån betyder det infly-

externt

tande. Om växt betyder arbetsledare att

måste tas in hotas överblicken och kontrol-

len. Dessutom kan företaget inte växa över

ägarens personliga kompetens hans upphandlare, producenter i konkur-

utan att som inflytande och kontroll minskar. rensmarknader och som arbetsgivare, t.ex.

Det är således inte konstigt många via sin lönepolitik. Det här agerandet blir,

om småföretag i växten. Men den utflöde den offentliga makten och

stannar sven- som av

ska företagsstrukturen är ändå så beskattningsmakten, del det regel-

pass extrem av en av i internationell jämförelse måste företagen har leva med.

en att system som att fråga inte vårt är speciellt till- Med de här utgångspunkterna tänkte jag

oss om system växthämmande. Av 400 000 företag skulle diskutera behovet avregleringar tre

ca av närmare 300 000 sakna anställda, dvs. områden där offentliga ingrepp är domine-

vara enmansföretag. rande eller mycket frekventa: skattesystemet,

Ytterligare principiell synpunkt. Åtskil- arbetsmarknaden den offentliga sek-

en samt liga studier visar störst betydelse för Det finns naturligtvis många andra

att upp- torn.

komsten och livskraften hos småföretag har avregleringssystem förtjänar att disku-

som det allmänna näringsklimat lever teras. Det kan förhoppningsvis ske i senare

man

Existensen företagskultur, möjlig- inlägg idag. Men har bett mig att vara

av en man heterna i arbeta i nätverk med andra småfö- så konkret möjligt och det kräver

som en

relationen till de storföretag ofta viss koncentration ämnet. retag, man är beroende leverantör liknande

av som m m lite diffusa ting inte eller mycket sällan

som kan hanteras det politiska planet. SKATTER

Men eller landstingets eller kom- Med bävan beträder det här svåra

statens viss jag

agerande bidrar naturligtvis också i området. har helt fläckmunens Själv jag ett inte hög grad till klimatet för både små och stora fritt förflutet det gäller hante-

när statens

företag. Regleringar som företagarna upple- skatt företagsamhet.

ring av

diskriminerande, godtyckliga eller Efter skattereform det i och ver som 1991 års går svårtolkade skapar dåligt klimat det för hävda den svenska

ett - sig att att företagsallmänna värdesätter inte företagsamhet, relativt interna-

beskattningen är gynnsam,

förstår inte dess betydelse, att visa tionellt för de s.k. skatte-

genom sett med undantag

nonchalans, misstänksamhet eller öppen Men det små-

paradiscn. frågan är om gäller fientlighet. OBS här är det handlingen blir att företagen. För egenföretagaren summan

räknas. Allt näringslivsvänligt tal i värl- inkomstskatt och i allmän-

som av egenavgifter den hjälper inte regleringsbesluten talar resultat.

om het uppåt 70 procent av företagets

ett annat språk. Det kan tilläggas att regle- Och den driver företaget i bolagsform

som ringar, i sig kanske inte är så negativa har med den s.k. fåmansbolags-

som att kämpa eller positiva, kan bli skadliga för

t 0 m om reg- beskattningen, som företagaren/ägaren

lerna ändras ofta, särskilt det sker med utfall.

om ger ungefär samma kort varsel. Det skapar osäkerhet och där- för den här

Motiven beskattningen är

med risker ovanpå den ofrånkomliga inte skall beskattas

nya att företagarinkomster

affärsrisken. löneinkomster. Dessutom har

lägre än man Offentliga organ påverkar också närings- i vissa företagsformer möjlighet via skat-

att klimatet när de uppträder ekonomiska tefria förmögen-

som fonderingar bygga upp en

aktörer i marknadsekonomin het till befriad

- som upp- som i motsats löntagarens är köpare och tjänster, projekt- från tills dess den

av varor som förmögenhetsskatt avytt-

ras eller på andra vägar blir ägarens privata föras avkall skattemoral och utan att ge egendom. rättvisa. För många småföretagare är likvi-

Men hur än rättvisan i det diteten långt och akut man ser ett större mer pro-

här sammanhanget är det ändå svårt blem än avkastningen det kapital

att man hävda vårt skattesystem innehåller några in. Småföretagaren har inte bara kunatt satt särskilda stimulantia för folk bli företa- der kan tröga betalare. Staten har att som vara Det är då inte bara konsekvens reglerna inbetalning skatter, gare. en av genom om av att inkomstskatter och sociala avgifter särskilt allvarligt försämrat tar en momsen, stor del den behållna inkomsten. En kan- likviditetsläget i företagen. Statens ovilja av att ske minst lika viktig faktor ha enda krona skattebetalarnas är att statens en av pengar ambition förhindra skattefusk och skat- enda dag utlånad till näringslivet kan att en

teplanering lett till ett krångligt och, vill jag möjligen förstås i läge då själv be-

ett staten påstå, snålt regelsystem gör hanteringen finner sig i likviditetskris. Men med de som en av självdeklaration och skattebetalning till starkt förbättrade statsfinanser som man nu ett mödosamt och dyrbart arbete räknar med borde den här giriga hållningen som småföretagare klarar själva. Och kunna vändas till större förståelse för föresom antag-

ligen får åtskilliga sina företagar- likviditetsproblem.

att ge upp tagens planer, ibland försöka. Jag tidigare det finns antal utan att ens sa att ett na- Det är många efter förenk- turliga hinder för småföretagens tillväxt, som ropar att lingar företagsbeskattningen. Och ofta åtskilliga kanske helt enkelt inte vill av växa. lovas det också att något sådant ska ske. Men Men för de vill växa och för de som som min erfarenhet säger mig det inte är växa volymmässigt vill investera att utan att t.ex.

möjligt att uppnå någon påtaglig för- i utveckling sina produkter finns ka-

mer av ett enkling utan att vi accepterar att utrymmet pitalbehov. Ofta det fråga ses som en om att för skatteundandragande ökar. Det är kon- skaffa fram s.k. riskkapital, dvs. människor

trollbehovet, i kombination med de- eller institutioner är beredda ytterst som att satsa taljerade villkor för de skattelättnader i enskilda företag. Men för många man pengar

ändå vill bevilja, skapar krånglet. Sta- småföretag jag inte det någon

som tror att är atttens benägenhet att se varje företagare raktiv utväg förlorar oberoensom - men man

en potentiell skattebedragare också i de det och friheten inblandning sköta

syns att utan försvårade villkor som omger beviljandet sitt företag. av F-skattesedel. Lättnader härvidlag Av det skälet borde de möj-

samt ett skattemässiga

snabbt genomförande den utlovade ligheterna ackumulera kapital i

av re- att företag formeringen av fåmansbolagsreglerna skulle förbättras. Särskilt gäller det nystartade fö-

hjälpa hel del. i allmänhet och tjänsteföretag i en retag syn- Naturligtvis skulle flera de här proble- nerhet. Här borde kreativiteten blomstra av mildras skatter och avgifter kunde vad gäller de tekniska lösningarna. men om sänkas. Men det måste i såfall ske generellt. Slutligen, tal skatter, tycker jag om att

Speciallösningar för kategori kallas ska småföretagarna allvar de

en som man ta när företagare skapar problem, förutom säger de gärna avstår från bidrag de i nya att att om det skulle leda till svårhanterlig debatt utbyte kunde bättre skattevillkor. Det har en

om rättvisan i vårt skattesystem. bakgrund oviljan in

samma som att ta Men två reformer borde kunna kapital. Bidragen förbinds med villgenom- externt

kor och regleringar strider före- homogena och lätt utbytbara arbetskraften som mot

tagandets grundidé sköta sig själv. inte längre realistisk.

- att Ändå kunde kanske nöja sig med man detta konstaterande det så svensk om vore att ARBETSMARKNADEN arbetsmarknad fungerade väl. Men det har

Debatten den svenska den inte gjort länge. Lönebildningen ska-

om regleringarna

arbetsmarknaden het och den politiska pade under många år högst skadlig inflagår en

tydlig. Den strids- tion, näringslivet har inte ökat sin sysselsättpolariseringen är stora

konsekvenser för ning sedan början 1970-talet och idag

frågan gäller regleringarnas av

arbetslösheten. Skulle avreglering eller råder massarbetslöshet till del en en som stor omreglering öka företagens vilja anställa är strukturcll, dvs. inte kan hävas om att ens ska det inte finns efterfrågan arbetskraft ökar, eftersom de Det genast sägas att bra teoretiska belägg för så skulle arbetssökande inte kvalificerar eller är för några att ske. Men ändå ställas inte dyra för de arbetsuppgifter står till buds. frågan måste om som

del regleringar förlorat sin legitimitet el- Flexibilitet, rörlighet, anpassningsför-

en ler åtminstone sin ekonomiska rationalitet måga har blivit rubrikorden för den refor-

med till de skett, i merade arbetsmarknad Sverige borde ha. En

hänsyn förändringar som

struktur och i makt- del går då sålångt hävda det krä-

näringslivets som att att

förhållandena arbetsmarknaden. De slopandet alla regleringar arbetsstat- ver av har i utsträckning gjorts marknaden, inklusive lönesättning via kolliga ingreppen stor utifrån föreställningen den enskilde lektivavtal. att mot och hans organisation Alla här torde inse det inte är realis-

löntagaren fackliga att

antal med stark finan- tiskt. Att i demokratiskt samhälle förstår ett stora företag, ett siell ställning och personalstyrka där in- bjuda människor att organisera sig fackligt, en divider lätt kan andra indivi- driva kollektiv lönepolitik, är otänkbytas ut mot att en der. bart. Och de flesta torde att en regleanse anställ- ring förhållandet arbetsgivare anställd Det synsättet präglar lagen om av las. Arbetsgivaren bär behövs. Beslut anställning ska förningsskydd nästan om vara all risk vid misstag i anställningsbeslut. Och med större ansvarstagande för arenat ett

turordningsreglerna ingen hänsyn till betsgivaren än andra företagsekonomiska

tar individernas bara deras anställ- beslut. De ska ske i medvetande att be-

egenskaper, om

ningstid. Likaså kan kollektiv- sluten avgör människors villkor i vid meman säga att avtalen utgår från arbetskraften är ho- ning, ekonomiskt och socialt. att och alla företag i princip har Därför är det oroande eller åtminstone mogen att tankeväckande, hur än saken,

samma betalningsförmåga. man ser

den här kretsen be- växande del svensk arbetsmarknad Jag tror inte att jag i att en av utveckla varför det här inte börjar stå helt utanför regleringarna. En rad höver närmare del svensk arbets- uppgörelser mellan köpare och säljare

längre gäller en stor av av

marknad. I den del näringslivet där de arbete innehåller inte något anställningsförav jobben komma företagen hållande. Man gör underleverantörskontnya väntas är var- ett eller finansiellt starka. Och för rakt, dvs. i stället för anställd blir föreken stora man verksamheter, både i privat och of- konsult eller projektutförare elmånga tagare som fentlig sektor, föreställningen den ler något liknande. Det finns också många är om

andra former: projektanställning, 3 Statsmakterna ska inte intervenera i lö-

provanställning, vikariat eller arbete utan kontrakt neförhandlingar. Det visar erfarenheterna

jobbar svart. från tidigare försök. Men förfogar - man staten

På det sättet kan säga regleringa- över instrument har bety-

man att ett som stor

bidrar till uppkomsten småföre- delse för lönebildningen. Nivån rna av nya artag. Men det sker i så fall det bakvända betslöshetsersättningen, dagpenningen,

sättet för att undgå regleringarna. Och det är detsamma staten fastställd

- som en av kanske ändå antyder regleringarna minimilön. Det är således inte bara

att spe- en lar viss roll för viljan anställa männis- social fråga hur högt eller lågt den sätts

en att kor. utan också ett lönepolitiskt och satnhälls-

Min är de kostnader och det risk- ekonomiskt avgörande. Även det är

tro att om tagande lag och kollektivavtal skapar inopportunt demonstrera den insik-

som att för arbetsgivare framför allt har den kon- bör ha klart för sig de fack-

en ten man att sekvensen att många egenföretagare förblir liga organisationernas krav återställare

just det, dvs. inte tar steget in i arbets- även det här området framför allt dik-

givarrollen. Det skulle i så fall åtmins- deras intresse håller

vara teras av av att staten

del förklaringen till den minimilön de inte behöver tone en av opro- uppe en som

portionerligt stora andelen företag offra förhandlingsutrymme för

utan an- att uppställda i Sverige. nå.

Därför borde viss avreglering arbets-

en av 4 Kanske också fjärde punkt. Nämli-

en marknaden kunna motiveras både med vaksamhet

gen mot nya regleringar. En sysselsättningsargumentet och med behovet sådan tycks väg lagstiftning mot

vara -

lag och ordning även denna marknad.

av diskriminering handikappade i arbets-

av Ett mindre strängt regelsystem skulle kunna livet där bevisbördan för diskrimine-

att omfattas fler, med andra ord.

av ring inte har läggs på arbetsgi-

ägt rum

Fe områden är viktiga. De kan högst behjär-

varen. synas vara ett 1 Den borgerliga regeringen gjorde för- tansvärt ändamål. Men måste refor-

en nog

siktig uppluckring turordningsregler- det här slaget analyseras också

av mer av

na två s.k. nyckelpersoner skulle kunna med hänsyn till vad det betyder för

- sys-

undantas. Denna beskedliga reform åter- selsättningen i allmänhet och handikap-

ställdes socialdemokraterna. pade synnerhet. Förslageti är sitt sätt

av

En återåterställare rekommenderas. tidstypiskt. Rättigheter skall tvingas fram

via lagar och sanktioner i stället för att

2 Möjligheterna till anställning viss tid

uppnås via stimulans och samarbete. har utvidgats. Det borde i

vara ett steg rätt riktning. Men rättsläget verkar oklart

efter den skiljedom i målarfackets avtal

förklarat OFFENTLIG SEKTOR

som visstidsanställning som

oförenlig med det existerande kollektiv- Det är ett stort område jag ska fatta

men

avtalet. Här är det fråga typisk mig kort och koncentrera mig den del

om en av

småföretagsbransch inte kan den offentliga verksamheten har direkt

som utnytt- som

friare anställningsformer. Alltså borde marknadskontakt med det privata närings-

staten inte nöja sig med det rådande rätts- livet.

läget. Till ett gott näringsklimat hör offent-

att

liga myndigheter i sina kontakter med nä- heter med lagens hjälp bestrida

att ett

ringslivet uppträder korrekt och inte regelvidrigt upphandlingsförfarande är be-

utnyttjar sin offentliga maktställning. Ett gränsade. Dessutom torde många tveka in-

exempel kommunala bolag i för att utmana stor uppköpare

motsatsen, att en som man konkurrens med privata subventioneras måste leva tillsammans med även

ge- vet att man

att kommunen/ägaren inte begär nå- i framtiden

nom

avkastning sitt kapital eller kost- Nu är det inte sådana regleringar ska gon ger nadsfri borgen för upplåningen i sådana diskutera här det är såvitt jag förstår

utan bolag. Eftersom det har visat sig svårt att regleringar som antingen är onödiga som undvika sådana konstruktioner bör kommu- inte alls bidrar till tillväxt och sysselsättning nal affärsverksamhet ö h begränsastill eller regleringar hämmar tillväxten och

t om- som råden där det tekniska eller marknads- håller tillbaka sysselsättningen, dvs. är skad-

av

mässiga skäl är naturligt eller ofrånkomligt, liga.

därför att det inte finns några privata alter- Tack, det vad jag hade att säga.

var nativ.

Ett exempel är där det offentliga, i Christer Petersson

annat allmänhet regleringar söker De områden du pekade där det borde

staten, genom skydda affärsverksamhet. Man kan ha finnas utrymme och möjlighet till avregle-

egen hur känslor helst för järnvägen. ring, förenkling och ändrade regler är skatte-

varma som Men det måste fel främja tåg- området, arbetsmarknaden och den offsnt-

vara sätt att trafik att med regleringar stoppa ett kost- liga sektorns relation till småföretag. Vail är nadseffektivt alternativ bussen. Här kostnaden, tror du, för enligt din mening

som handlar det också ofta hindra onödiga regler och regleringar Har dL

om att eta- en blering småföretag. bild vad detta innebär i utebliven tillxäxt,

av av

kontaktyta mellan offentlig sek- uteblivet företagande, utebliven sysselsätt-

En stor tor och näringsliv är upphandlingen ning, utebliven välfärd.

av va-

och tjänster. Här finns regelverk ror ett som syftar till fri och hederlig konkurrens. Men Kjell- Olof Feldt särskilt det kommunala planet händer det Småföretagsdelegarionen var vänlig att inte alltför sällan gör sina skicka mig promemoria tillverkat

att man egna reg- en av ler, ibland okunskap, ibland för att Svenska Arbetsgivareföreningen som redo-

av gynna det lokala näringslivet eller, värre ändå, den visade rad skattningar har gjorts i

en som

konkurrensutsatta verksamheten. ett antal länder regleringarnas effek egna av

Poängen med korrekt skött upphand- den totala ekonomin, dvs. hur mycke de

en ling är inte bara det borde leda till det drar ned tillväxten. Eftersom jag fått arvis-

att bästa affärsmässiga resultatet störst värde ningen att konkret vill jag inte ge nig

- vara för skattebetalarnas Det borde också in sådana teoretiska utflykter,

pengar. men om

innebära näringslivet får dels respekt för jag minns rätt sålåg uppskattningarna nel-

att kommunens ekonomiska rationalitet, dels lan 6 och BNP. Studiernahar

10 procent av stabila och klara regler för sitt affärsmässiga gjorts både i Europa och i USA. Eftenom förhållande till de offentliga beslutsfattarna. Sverige är ovanligt regelrätt, jag tror lars Det här borde särskilt viktigt för de Rekke höll med dig, såkan tänka sig

vara man mindre företagen. Deras praktiska möjlig- att i varje fall är den samhällsekonomska

kostnaden skadliga eller onödiga regle- och USA. Så finns det samband mellan av graringar i Sverige minst lika i andra den regelverkets stränghet och inblandstor som av länder där har försökt göra den här ning i marknadsekonomin och möjligheman ty-

pen av uppskattningar. arbetsmarknaden fungera.

terna att att Det handlar alltså mycket det Det är inte detsamma om pengar, som att säga att vet gör det exakt hur det ska göras i Sverige och att bara har plocka in någon zeeländsk att nya Christer Petersson eller modell och applicera svensk annan CNN har nyligen haft reportageserie arbetsmarknad. Jag är rätt ödmjuk den en som har gått kvällar. Den hette visst Revi- punkten. Det finns länder har försökt sena som

val of Europe Det från olika sig avregleringar och misslyckats. Det

var reportage länder. Vilka länder är på finns också lyckade exempel och de har som väg att avreg- en lera och därmed hade de hypotesen så nämnare de har efter - - gemensam att strävat att sägalyfta sig, förbättra sin ekonomi. Och göra livet enklare, både för företagen och att i denna hade ranking lista. Vet du faktiskt också för de enskilda löntagarna. man en

var Sverige kom

Christer Petersson Kjell- Olof Feldt Du nämnde själv det inte räcker med att Om jag inte har missförstått situationen så väna ord i diskussionen verkligheten utan ligger vi fortfarande långt listan. mäts handling. Skulle du vilja priorinere mot tera eller värdera vikten snabbare och av en Christer Petersson genomtänkt avreglering åtminstone mer Ja, sist. Det land beskrevs allra antal områden berör företag och som mest ett som

fundamentalistiskt i regelsystem för företag- företagsutveckling. I jämförelse

med annat samhet. Och det här bilden hur viktig är denna fråga, hur avgörande var som gavs. är Du inne denna fråga det faktiskt går till handling var samma resonemang att att Sverige särskiljer sig eller är lite Tror och inte blott vid ord extremt. stannar du att den här bilden stämmer

Kjell- Olof Feldt

Kjell- Olof Feldt Det går snabbast och det kanske som som Vi svenskar tycker alltid vi blir orätt- ändå är relativt enklast, det är skatter. Det att vist behandlade antingen det är fotboll eller går snabbast göra och det är faktiskt inte att ekonomi. Jag kan säga såhär, det går visa så förfärligt. att att de länder i Västeuropa har bättre Om är beredd några som man att acceptera att ekonomisk utveckling än andra, framför allt kommer slinka igenom några att nätet har fått ned arbetslösheten, är de länder kommer missbruka då går det som att systemet har avreglerat, framför allt arbetsmarknaden. ganskaenkelt göra antal ingrepp i skatatt ett En del har gjort det sätt jag inte för alla andra företag skulle ett som tesystemet som tror är politiskt möjligt här och kanske inte upplevas kolossal befrielse. Men då som en borde ha varit det i de länderna heller. ska vi medvetna vara om att ett antal män- Men det är ingen tvekan vi Stor- niskor kan klara sig helt skatt, därför om tar utan britannien, Holland, Danmark inte har alla kontroller. som tre ex- att systemet empel eller går utomlands till Nya Zeeland Ta F-skattsedeln. Jag har läst regeringens

proposition i ämnet och den säger då bara takföretag. Jag tänkte be Stina att allra först

allmänt såvida inte myndigheten F- bilden utifrån småföretagarens horisont att tror ge

skattsedeln kommer missbrukas så ska och regler och villkor. att synen

den. Nu är det tvärtom, ska man nu man

nästan bevisa inte missbrukar. Kvar att man

Två berättar

står problem. Man ska också visa företagare ett att man

har antal uppdragsgivare. Som jag Stina Hubendick ett stort

pekade är det ofta så kon- Jag ska hålla mig till den konkreta myllan att man som

sult har uppdragsgivare. Man har valt och berätta lite min firma och om en grann om

detta förhållande. Då säger skattemyn- mina kamraters firmor och nätverk konav

digheterna: Nej, du är anställd för du har sultföretag håller bygga och de att upp

bara uppdragsgivare. Sedan sitter där öden och äventyr vi har. en man

och stångas med varandra. Så problemet är Men jag måste ändå börja med den av

inte löst med den här propositionen. Pro- Feldt kastade handduken, dvs.

Kjell-Olof

blemet går tillbaka till vill undvika den svenska fundamentalismen. Jag är ciatt man

så säga maskerar anställnings- vilekonom och började gång min bana att man att ett en

förhållande med företagsförhållande. RRV. Jag är alltså förvaltningsrevisor och

ett

har arbetat mycket med den svenska

Christer Petersson statsförvaltningsmodellen.

du det finns Sverige är väldigt och synnerligen regle- Uppfattar att en genuin vilja

Dessutom har den svenska modellen ett

till förändring och avreglering rat.

särdrag, den svenska styrningen de annat av

statliga myndigheterna med ett väldigt obe- Kjell- Olof Feldt

roende tjänstemannastyre. Detta leder till att och lyssnade statssekreteraren Ja Jag satt bara har de svenska myndigheterna i princip

här och han uttryck för en uppriktig

gav för hand sina betalt att se över, ta om egna vilja. Sedan denna vilja omsätts i handom skall och i sitt

paragrafer. De oförvitligt

ling, det får vi Men jag önskar se. verksamhetens tjänstenit till den egna se

Småföretagsdelegationen all framgång i att

paragrafer och har inte betalt för att ta

övertyga Näringsdepartementet att de-

om Rekke

helhetshänsyn eller lyssna vad Lars lösningar är inte bara praktiska och bra

ras ska tillväxt, harmoni i säger att vi skapa också att politiskt vågar ta sig an utan man konkurrensen med landet eller vinna över dem för det är det är problemet. som Amerika. Fundamentalismen

Tyskland eller

sätter krokben för Sverige, och den gör att

Christer Petersson svensk industri har svårt klara sig mot att

Kjell-Olof Feldt återkommer under andra länder. Det märks och i EU senare mer mer

denna förmiddag. Nu tänkte jag att skulle hur andra länder har exportfrämjande nu

företagare kan berätta och bild. åtgärder, har myndigheter hjälper dem

som ge en som

Stina Hubendick och Nils Nyström, var så och puffar dem över trösklar. Sverige och

goda kliv fram. Stina Hubendick i dag svenska myndigheter har mycket, mycket som

bedriver konsultfirma, har även erfa- svårare göra detta kroka och egen att - att arm

renhet från större organisationer, senast hjälpa företagen framåt.

ALMI. Nils Nyström driver bygg-, plåt- och Detta gäller i synnerhet de små företa-

När Ericsson kommer och knackar historia. Jag ska berätta när jag försökte gen. om

är det lättare göra undantag, namnändra mitt bolag. Vi är några stycken porten att men när jag med mitt lilla företag kommer och arbetar mycket tillsammans. Vi be-

som försöker åstadkomma någonting så är det stämde för att ha ett gemensamt namn

oss

väsentligt svårare. och för särskilja bolagen såville ha ett

att

Ett typexempel den här fun- tillägg med våra Jag skrev till

typen av egna namn. damentalism det tycker jag är mina Patentverket och frågade om mitt bolag

en av kamrater, Monika Lindstedts lilla verksam- kunde heta Källskär Konsult AB Stina het. Monika driver företag heter Hubendick, kunde särskiljas då från

ett som som Hemfrid, företag utvecklar verk- Källskär Konsult Gunilla Larsson, eller

ett som en samhet ganska oplöjd mark. Man ska sälja Källskär Konsult

osv.

barnomsorgstjänster och städhjälpstjänster Patentverket är ett hyvens verk, ni-

som åt företags anställda. Monika osäker tiskt, bra, vi har generaldirektören

var toppen,

barnomsorgstjänsterna, dvs. hämta barn här, detta hyvens verk tog sig an uppgiften om

dagis, momsbefriade. Hon skrev då att pröva mitt ärende och kämpade på,

var man till den lokala Skattemyndigheten och frå- jag i så där månader.

tror man var uppe tre gade är den här tjänsten momspliktig eller Jag ringde själv till Patentverket många

upp inte. Barnomsorgstjänster daghem är gånger. Det aktivitet, man prövade, man

var inte momspliktiga. Hon kämpade och kämpade på. Man litet osäker var

var frågade. Hon ringde många gånger, ärendet låg, jag skulle snart besked.

myn- men digheten undersökte och undersökte, det Sedan efter 3,5 månader ungefär fick jag

tog hemskt lång tid. Hon Men jag har svårt beslutet och det ganskasvårt läsa. Det

sa: var att

sälja mina tjänster. Jag har köpt framgick i alla fall alldeles tydligt att jag hade att ett stort

bokningssystem och jag har mycket fasta fått avslag.

kostnader och jag hyr lokal. Jag måste Jag tyckte det sorgesamt, för jag tyckte

en var

besked, jag kan inte sälja de här tjäns- det ett bra och som gammal

var namn

annars. konsulträv vet jag att det inte är upptaget. terna

Efter nio månader så fick Monika beslu- När jag tittade jättenoggrant i fram-

texten

från lokala skattemyndigheterna: "Jo det gick det det avslag därför att jag hade tet att var är OK, det här är momsbefriat." Glad och ordet AB fel. AB får absolut inte, abso-

satt lycklig gick hon till Telia eller Skandia och lut inte finnas mitt Kan ni tänka

i ett namn. fortsatte sina diskussioner hur jag hade skrivit Källskär Konsult AB Stina

om man er, skulle utveckla den här tjänsten till företa- Hubendick. Det helt fel. Det skulle

var

anställda. Men efter vecka så fick antingen först eller sist och det hade gens en vara hon beskedet överklagar RSV det här jag inte tänkt på.

att nu beslutet. Nitiskt, det måste prövas, Jag ringde och Djäklar då sätter

vet sa: inte, det här kan säkert fel lokala det sist" Men då handläggaren: "Nej, det

vara sa Skattemyndigheten, alltså måste det överkla- går inte, det måste skriftligt det.

vara

Man inte Lars Rekke säger Jag fick författa promemoria och gas. ser att gynna en ny småföretagen, sätt Sverige igång, skicka in och Men kan väl beskedet

utan man sa: nu tittar just sina paragrafer och det är dem komma ganska snart De svarade: "Men

koncentrerar sig på. det inte, har inte gjort någon sakman vet

Jag tänkte fortsätta med berätta min prövning ännu. Då återstod debaclet med

att

7 17-1681

att kolla Källskär bra eller förnedrande frågor antalet uppdragsgi-

om var ett namn om inte. Man känner sig rannsakad, och

vare. sorgsen

Då tycker jag har betalt för eländig. Man måste absolut ha fler än

att om man en

att hjälpa företagarna att byta då kan uppdragsgivare.

namn, man, när man uppmärksammar att ett AB Får jag fråga Ericsson hur många kun-

er: står fel, lyfta luren och fråga. Det hade der hade de i sin begynnelse En, Televersnabbat upp handläggningen högst avsevärt. ket. Hur många storföretag har inte börjat Så hade kunnat börja sakprövningen med kund Varför kan inte Anna och

man en

en gång. Anna börja med uppdragsgivare.

en

Om inte står paragrafernas sida

man utan företagarnas sida, sågör så. Då Christer Petersson

man tänker utifrån och in alla företag Du har inte förstått Du med kund är

man som att en börjar göra i Sverige, t.o.m. anställd.

serverar hyvens mackor för tiden. Det finns jät-

nu temånga sådana här exempel ärenden Stina Hubendic/e

som

oändlig tid, myndigheter ägnar sig I det moderna samhället så är anställning tar som åt det allra inre egnaste livet. Jag har ett inte alls detsamma förr i tiden. Då hade

som

ärende länsstyrelsen är över- livstidsanställning. I dag är livet

nu som en man en ett klagan ett beslut jag inte får bygga till. enda projekt.

av att Det har legat 5,5 månader länsstyrel- Jag vill återknyta till det här eländet med

nu sen och det prövas olika sätt. Man tänker uppbördsdeklarationer, momsdeklaratioabsolut inte mig och min snickare Jag betalar tusentals kronor till min

som nen. heter Hasse Jansson, Anna Kock konsult varje gång hon deklararerar. Jag kla-

von som hjälper mig att rita och glasmästaren det inte och jag är ändå människa

som rar en som heter Pettersson. har ett hyfsat allmänförstånd. Det är allde-

Sedan måste jag också ta tag i de här F- les för krångligt

skattefrågorna. För det är riktig Kjell-Olof, jag tycker du har otroligt rätt

en rysare. Här har jag några kompisar Anna och Anna i hela din den fundamentalism

syn som

sitter där Anna och Anna, till- ligger den svenska helt undansom uppe. i att staten sammans med 16-17 andra ungdomar drar sig all risk vad gäller företagande. Vi

som precis håller att ut handelshögskolan, förhandsinbetalar preliminärskatt fast inte tekniska högskolan i Stockholm och Stock- får någon vinst. Vi betalar

ens vet om holms Universitet systemlinjen, hjälpte mig inte har fått betalt. Det är

moms trots att i ett stort projekt i Ni utbildade 200 i konkurs i andra sammanhang såatt staten

somras. småföretag i informationsteknik, informa- har företräde, trots att staten och alla

som

tiosnteknologi och i kunskapsdatabas medborgare får njuta frukten duktigt

en av ett Internet heter SME-link. Många företagande.

som av er försökte tillsammans med mig och med flera

mina uppdragsgivare och mina nätverks- Christer Petersson av konsulter bygga små firmor. Tack, Stina. Vi får hinner med kom-

att egna se om

F-skattsedel-debaclet, vad handlar det och frågor. Nils Nyström, NN-

mentarer

Jo, har ett starta eget-paket. Skri- bolagen, så god.

om. man var

till lokala skattemyndigheter. Får några ver

Nils Nyström gäng fyra Stopp, stopp kom facket och Jag är småföretagare håller med "Det här godtar inte. Det där är

en som sa: ett tak och fasader plåt. Även jag har sätt försöka kringgå turordningsreglerna."

av startat att med kund och sedan har jag vuxit och Just så har tagit det, det håller

en nu man upp blivit till 80-90-100 när det avgöras i AD.

upp var som att bäst i byggbranschen. I dag så har det Jag hade hastigast socialdemo-

rasat som sex och är vi i 30. Jag måste säga jag kratiska riksdagsmän hemma hos mig,

nu nere att satte beundrade Feldt. Han pratade punkt: "Går Östros för långt Nu

Kjell-Olof upp en

alldeles utomordentligt bra. Tänk han håller de att inrätta skattebrottsenheter

om har fortsatt att ledare i ett parti kan göra överraskningstillslag. Jag

vara som som verkar sakna ledare. det är kriminella är det OK.

menar att om

Det är ojust med ojusta regler och där Men de kriminella och fan i

ge er ge oss har Jag har minskat övriga sköter sig. För att tala hur

man momsen t.ex. an- som om talet anställda grund byggbranschen illa just sådana här saker kan period-

av att vara: har gått ned, så har jag fått liten favör: iseringsfel En kompis hade gjort

en av momsen.

jag slipper betala in i förskott. jobb i storleksordningen 37 milj. Så rå-

nu momsen ett Men det finns 7 000 andra företag är kade han glida över månad med att be-

som en de ska växa får betala in i tala Det som hände då det var att

som som momsen momsen. förskott. Det verkar ohållbart. han fick ett straffskattetillägg 750 000

Sedan sjuklönen såtycker det är kr Man undrar det är rimligt. Hur

att en om halv Jag har i våras olika skäl det för mig Om jag gör ett jobb för

seger. t.ex. av ser ut haft 5 anställda har varit långtidssjuk- 1 miljon, vad är det händer då På den

som som skrivna. En kille han vrickade knät illa och där miljonen sådrar jag in 250 000 i moms. är fortfarande borta grund fotbollen. Jag skaffar gubbe 1,5 års arbetslön

av en ca Då frågar sig, är det här rätt Först och 300 000. Sociala kostnader drar jag in

man främst så har han fått den här månads- ungefär 135 000 och skatt 110 000. Själv

sjuklönen från mig, sedan får han sjukpen- har jag ett ungefärligt täckningsbidrag

ning. På sjukpenningen betalar jag 20 procent, det är alltså 200 000. På de

semesterlön och det betalar jag dessutom för 200 000 ska jag driva företaget Om det går privilegierad frånvaro. Det verkar snurrigt. riktigt bra för mig så kan jag 2-3 procent Den andra killen fyllde 30 år och natten vinst själva täckningsbidraget. Det vernär han satt och täljde korvpinnar märkte kar idiotiskt Jag skulle hellre ha ägnat han inte pekfingret i vägen. Jag fick mig åt pengar I stället har jag försökt att

att var betala för det också. Där kan tänka sig företaget seriöst jag har lärt mig

man satsa -

det borde lämpligt med någon begreppet Skomakare bli vid din läst. att vara t.ex. form privat försäkring. Om jag skulle åka motsvarande smäll,

av

Kjell-Olof Feldt nämnde också det här så skulle jag göra ett jobb för en miljon och med turordningsreglerna. Jag har kom- jag försköt felaktigt så skulle

ett om momsen pisföretag i Malmö. De klarade inte jag betala 21 000 för att jag gjort det här

nere

driva företaget grund den jobbet Då säger de här socialdemokratiska av att av enor-

nedgången i byggbranschen. De gick i riksdagsmännen till mig: "Ja, det kan

ma men konkurs. De tänkte, igen och inte såhär. Nej det är just det jag

startar upp vara -

två de bästa grabbarna, bildar säger. Det kan inte såhär, det är så tar av ett vara men

här det är. När då säger småfö- empel på det söndertrasade, högspecialiman som retagare gjort det enda vill är serade, nitiska svenska statsmaskineriet. att att av-

veckla företagssubventionerna. Det är ojust Ett exempel på myndigheternas

annat med subventioner olika slag. Jag har sökt nitiskhet det är myndigheternas förtjusning av

mål4, för måste hänga med. Då jag i de reglerna. Förslagen förenklingar

man egna om

har ett företag har 30 anställda har jag regelsystemet Småföretagsdelega-

som av som råd att tänka det här själv. De har tionen har fått: Nästan ingenting förslasom av en-två anställda, de ligger och dunkar i kommer från myndigheterna själva. gen taket och har inte "suck" att hinna med Nästan allting kommer från olika organisaen och tänka mål4 och sådant. Det är väl- tioner och privatpersoner.

digt ojust. Om säger att vi inte vill ha

bidrag, vill ha lägre arbetsgivaravgifter i Christer Petersson

stället. Varför inte ta det, det är väl häftig De svarade inte. en Det borde väl regeringen kunna morot. ta direkt och acceptera Stina Hubendick

Nej, många svarade inte.

Christer Petersson

Stina Hubendick pekade traditionen från

myndighetsutövning och Myndigheternas arbete med

som mynnar ut

mot den lille företagaren. Myndighe- avreglering

ner

terna är relativt många, reglerna är relativt Christer Petersson omfattande och varje myndighet i sin syn Nu har några representanter för svenska säger: Här finns vi, här är våra regler och

myndigheter och svenska myndigheters

arparagrafer ska till de där som se att nere bete med regelfrågor här framme. Jag tänkte

följer. Varje enskild myndighet sitt

ser att de väldigt kort och får redovisa var en

regelsystem. Längst där finns företaga-

nere här hur deras arbete med avreglering och ren Varje regel kan motiveras utifrån nåförenkling går och vad har hänt. Tre som slags logik. Men kanonaden där gon nere viktiga insatser: Lennart Göranson är som blir rätt omfattande. Delar du också upp- vice generaldirektör, Konkurrensverket, fattningen, Nils, det är bristen att sam- Carl-Anders Ifvarsson, generaldirektör PRV,

ordning är viktig. En symbolfråga kan

som och Bertil Remaeus, är överdirektör, som då att det finns punkt varifrån

vara m man Arbetarskyddsstyrelsen. Lennart Göranson

ska kunna starta och utveckla företag, ett du får allra först börja, så god. var

namn, skattefrågor och allting sådant.

Stina Hubendick Lennart Göranson, Konkurrensverket

Absolut Ett område det är hela inno- Det myndigheterna lite lyst annat sas att grann

vationsområdet och företagsutvecklings- med sin frånvaro. Det gäller inte oss I de

området. Det finns med verk är 131 tipsen förekommer faktiskt Konkurmassor som proffs olika aspekter det finns ingen rensverket ganska väl Ni fråmen representerat. .aktör har uppgift så säga kanske, varför är just småföretagen viksom som att att gar

ställa sig innovatörens sida och hjälpa och tiga för Konkurrensverket. Man kan tycka

dra honom". Det finns oerhört många egentligen borde verka för alla föex- att att

behandlas lika sätt, både och till Och där finns det två huvudgrupper av retag stora

små. problem kommer igen i anmälningarna

som Men vår utgångspunkt är i första hand till Konkurrensverket. Den första kategorin

konsumentintresset. Som vi det måste problem är konkurrens från företag ser av som det finnas reell valmöjlighet för konsu- något sätt får ekonomiskt stöd från ofen marknaden mellan olika tävlande fentliga medel. Bland exemplen finns det menten Det då det uppstår företag kan utnyttja gratis arbetskraft

produkter. är som som

konkurrenstryck höjer effektiviteten, eller där del lönekostnaden är subvensom en av höjer välfärden och driver utvecklingen tionerad. Ett annat exempel är när stat,

och det blir konsumenternas landsting eller kommun själva uppträder garanterar att

behov produktionen och distribu- företagare. Den säkerhet i kapitalför-

som styr som

tionen. sörjningen offentliga näringsidkare har

som Det så i ekonomin det är vanligare innebär alltid i realiteten ekonomisk förär att en företag växer än de krymper, det är del jämfört med dem arbetar med priatt att som

vanligare företag slås ihop än de splitt- riskkapital. Vi har fått många sådana

att att vat Detta innebär det finns exempel. För det mesta är det tjänsteföretag ras upp. att en tendens till koncentration alla marknader. och småföretag drabbas den här konsom av Koncentrationen hotar sikt begränsa kurrensen olika villkor. Den andra kateatt valmöjligheten för konsumenten. Därför är gorin problem skriver till av som man oss

det viktigt fylla nedifrån med fö- gäller det offentliga regelverket. Där

att nya om alla marknader. Att små företag vi- finns dels regler direkt diskriminerar retag som

dareutvecklas är avgörande för småföretag jämfört med större, dels regler

menar att hålla liv i effektiv och dynamisk konkur- allmänt försvårar etablering i branen som mera scher där småföretag är vanliga. Sedan bör rens. Vi får många brev från företag och pri- också medveten att reglernas man vara om handlar konkurrens- själva existens, mängden regler och deras vatpersoner som om av problem. 2/3 de breven kom- krånglighet kan hinder just för Ungefär av vara ett stort från företag och i de flesta fall är det mindre företag. De har inte råd att ha särmer små företag skriver till Det skild expertis och det är väldigt svårt. som oss. man

klagar väldigt mycket. En kategori Småföretagsdelegationen riktade ett

är av uppdet klagar är sådant andra före- till myndigheter. Det gav oss man som rop en massa dominerande kan anledning ställa våra erfarenhetag gör. Företag som är att samman utnyttja sin styrka för slå små kon- Dessa erfarenheter finns i rapporten som att ut ter. kurrenter, andra företag kan komma över- ni kan hitta utanför dörrarna. Där har

tillsammans försvåra för uppstick- redovisat 30-tal konkreta förslag, vad ens om att ett man ande företag, de trycker leveran- kan göra för förbättra situationen för t.ex. att att tören han inte skall leverera till den småföretag. Det gäller t.ex. etableringshinder att som priskonkurrerar. De här problemen, eller etableringsreglerna i vissa branscher, som gäller andra företag, har vi många gånger skattereglerna, konkurrenssnedvridande

chans komma åt tillämpa stödgivning. Det är småföretagens chanser

att genom att

konkurrenslagen. vid offentlig upphandling, det är frågor om

Det svårare komma åt konkurrens- konkurrensen mellan offentliga och privata är att begränsningar det allmänna är upphov aktörer marknaden. som

En de uppgifter regeringen har Sedan är det företrädarna för företaav som som lagt Konkurrensverket är ska lämna kommer i kontakt med PRV att garna mest om förslag för bort hinder för effektiv bolagssidan, den verksamhet bedrivs att en - som konkurrens i både privat och offentlig verk- i Sundsvall. Där har faktiskt lagt uppe ett samhet. Vi tror att åtgärder för under- antal förslag dessutom har genomförts. att som

lätta småföretagens utveckling är bland de Jag har lista tio punkter sådana

en

viktigaste vi kan göra i dag för vitalisera förslag Styrelseprotokoll för styrka

att typ att att konkurrensen och det sättet fart till- val VD inte behöver in, två bestyrkta av ges växt och sysselsättning. Detta är då i sin avskrifter bolagsstämmoprotokoll behövs tur av förutsättning för vi ska hållbar inte Det finns rad sådana här små, en att en osv. en förbättring konsumenternas situation. jag hoppas, ändå förenklingar av men som som

faktiskt har genomförts.

Christer Petersson Vi har också tittat de här 131 punk-

Vi tackar dig sålänge och återkommer med tipsen Småföretagsdelegationen terna, som

frågor och diskussionspunkter. Carl-Anders kom med. Det väldigt direkt

var som Ifvarsson jag ordet härnäst. Generaldi- berörde bolagsområdet och väldigt lite ger rektör PRV. Dina tre bästa insatser framöver patentområdet. När det gäller samordning

för avreglering, förenkling Vad har Du vill jag jag tycker det gärna såga att att som har kommit fram här, och Lars Rekke som Carl-Anders Ifi/arssøn, Patent- och registre- ställde sig bakom, via registreatt man en ringsuerket ring hos PRV alla företag måste registreras

Vi har hand lagstiftningskomplex hos PRV även skulle kunna lösa andra fråom stora som är internationellt reglerade/harmoni- Det skulle väldigt lätt för med gor. vara oss

serade. Patentlagen och varumärkeslagen är uppkopplingar andra myndigheter,

mot uttypiska exempel detta. Där är det svårt färda F-skattsedel eller till i varje se att man att göra direkta förändringar i denna lag- fall inte behövde lämna in ansökan. Detta en stiftning. skulle kunna göra andra områden

Jag ändå två omedelbara förändringar också. Vi skulle kunna sitta spindeln i ser som bör kunna genomföra: nätet. Det jag faktiskt det skulle som tror är som ° Administrativ omprövning kunna till praktisk Även av patent vara störst nytta.

man ska inte behöva till domstol statistikuppgifter

skulle kunna lämnas till ett Det vet jag är någonting företagare ställe, till Man ska inte behöva som t.ex. oss. efterfrågat. Det kommer i dagarna både till SCB och PRV att osv.

lägga ett förslag till regeringen Samordningen mellan myndigheter,

om. som Varumärkesområdet, förenklad hante- har kommit fram i diskussionen här, det

ring varumärken. skulle jag vilja sätta första punkt av förprövningen av upp som en Man ska kunna varumärken på skulle kunna jobba med konkret ett - som enklare Gör inte för företagen.

sätt. man förpröv-

ningen går det snabbare och Sedan vill jag gärna lägga till vad Stina

visserligen att

kan bli billigare det risk Hubendick redovisade hur hon har blivit men är större någon har bemött och hennes ärende handlagts så att annan det där varumär- ket. Förväxlingsrisk det den andra ska det förstås inte till. Jag hoppas det är att sidan saken. är, trots allt, ett undantag, olycksfall i av ett

arbetet. Vi predikar väldigt mycket och Vi får 10 000 telefonförfrågningar per

nu har fått PRVzs dag. Målsättningen är de ska besvaras

påtaglig omläggning av ar- att bete i riktning ökad kundorientering. omgående eller dag. Vi kom-

mot en senast samma har också formellt fast vi fr.o.m. i göra IT-omläggning med Vi lagt att mer nu att en stor

år ska jobba med kvalitetssäkringsarbete möjligheter att koppla upp sig via Internet,

enligt stiftelsen svensk kvalitetsmodell där del alla våra uppgifter i alla register. - ta av

kundorientering punkt i de grund- Det sker väldigt mycket för att snabba på,

år nr ett

läggande värderingarna. Allt vårt arbete det förenkla och förbilliga.

ska inriktat kunderna ska den vara att hjälp de behöver. Christer Petersson

Vi ska bort ifrån det introverta, jag Bra. Vi tackar dig så länge. Bertil Remaeus, som

Stina pratade för i Arbetarskyddsstyrelsen, vad har ni gjort och uppfattade att om, att

stället till vad kunderna behöver. ska göra för uppnå större enkelhet, se att av- Handläggaren hos hade Stinas reglering, ökad effektivitet oss som

firmagranskningsärende borde ha gett dig

tips vad det fel, i stället för Bertil Remaeus, Arbetarskyddsstj/relsen om var som var bara låta det till sig och sedan Jag förstår varför jag är här. Vi svarade

att ligga komma med formalistisk invändning. Småföretagsdelegationens upprop att re-

en Får jag ändå lägga till myndigheterna dan 1990 hade insett har för mycket att att nitiska, javisst. Men ibland är för lite regler. Vi har ett internt mål om att är satt nitiska. jag varit chef minska regelmassan med 25% fram till år De tre år knappt som för PRV har jag haft ställning till 2000. Vi har halverar våra handläggningsatt ta en anmälningar till JK där något före- tider överklagningsärenden, vilket 15-20 na- -

begärt skadestånd PRV för släppt turligtvis för småföretagaren är viktigt. Det

tag av att fram firmanamn någon har gjorde förra året det kostar kraft annan ansett är - men förväxlingsbara. En viss prövning måste det är viktigt gör det. trots att man långsiktigt så kom- Det står både regelförbättring och allt ske. Men jag tror att avregdvs. prövningen lering i till den här hearingen och

mer även firmaprövningen, papperen

förenklas och bli jag föredrar regelförbättring. Jag beav bolagens namn, att mera tror i efterhand. Det går i längden höver regler Men har måste ha en prövning sagt att inte sitta med de väldiga mängder det är dem därför de konkurrensneutralitet. att att ger förenkla hanteringen. Vi Vi har problem i vår verksamhet, jobfrågan om utan att ett har 400 000 verksamma företag och bar med arbetsmiljöfrågor, vi har en part,

objekt. LO och arbetstagarna, gärna vill ha

900 000 registrerade som mer Vi förenkla, dvs. ändra regler inte har några har en är tvungna att men pengar firmalagen så har förenklad pröv- arbetsgivarna, som har pengarna att man annan part, ning. Snabbhet och kostnadseffektivitet är inte vill ha det gör. men allt för vår del i Det håller med just det är att

antagligen trots viktigare nu varje fall ändra regler. Vi jobbar försöka onödiga regler, har

än att rensa ut men mycket med detta. Vi sätter tider för nej till Småföretagsdelegationen om att upp sagt hur snabbt saker och ting ska hand- låta reglerna gälla speciellt för de större fövara lagda. I princip ska är i och befria småföretagen. Vårt proman, om papperen retagen företag registrerat vecka. blem när den "fimpas är ordning, ett en är att tummen

precis lika eländig när den är småföretag Camille Forslund som storföretag. Vi kan inte regler Jagmåste bara dementera från Småföretagsse att

som skyddar de anställdas hälsa i någon delegationens sida mycket viktig punkt:

en

större utsträckning kan till företa- Småföretagsdelegationen har aldrig någon-

anpassas gets storlek, de är knutna till arbetssitua- sin gått och begärt ska regler ut att som tionen. Där har svårt hitta några för- år enbart för småföretag. Vi har att sagt att om slag innebär att radikalt kan ändra de små företagen klarar reglerna så bör de som man vår regelmassa. större göra det också. Därför ska man ta För att anknyta till Christers inledning, hänsyn till de små företagens villkor. din stackars bergsprängare.Vi för 155

svarar Arbetarskyddsstyrelsens missuppfattning

regler som han kanske då har att titta på, vi fick från många instanser och var ett svar det är 5 241 paragrafer. Rimligtvis så håller jag tycker det är det viktigt att poängtera han inte med utgångskassor så han innan debatten går vidare. - att kan redan när han tittar sina regler bestämma sig för han behöver inte ige- Fråga från publiken att hela regelpaketet. Jag hoppas han äg- Det från Konkurrensverket det komnom sas att nar reglerna några minuter så att han inte skrivelser ifrån företag det mer en massa att spränger bort någon anställd är problem med olika konkurrensvillkor Vi har i Sverige gått från detaljregler till mellan och mindre företag. Vad

stora företag

funktionskrav. Det har varit applåderar. Det har gjort konkret för det inte ska man att är en trend går i Europa den är bli så det lilla företaget fortfarande konsom - men att inte helt smärtfri. Storföretagen har ofta kurreras därför och "säut att stora är större

ganska lätt med inhyrd personal till.

att, egen ger

eller anslutning till företagshälsovård, tolka

funkrionskraven. Många gånger är det så Lennart Göransøn, Konkurrensverket ut att småföretagen gärna vill ha detaljerade Det görs företag är ofta sådant som av som regler för vad gäller. Det är inte kan angripa med att veta som man konkurrenslagen, men helt lätt ifrån detaljreglering. Vi för- inte alltid. Med den nuvarande konkurrensatt söker hitta andra lösningar får skicka lagen det inte förbjudet le- - ut är t.ex. att vägra bilagor och annat inte är regel- inte har dominerande som av verera om man en karaktär. ställning och det många

är som klagar

10 % de regler har f.n. har tillkom- detta. Det finns andra saker klagar av man mit sedan EU-inträdet. Det är någonting inte heller förbjudet. Det finns de som är som inte rår över. För närvarande försö- klagar på deras kunder inte som att stora ker EU-kommissionen vill köpa dem. De klagar deras konatt acceptera att av att vår uppfattning är att har kommit sålångt kurrenter är allmänt otrevliga dem och mot i Sverige,att behöver inte ha förtalar dem. Det kan vi inte heller göra separata toaletter för män och kvinnor. Om vi inte åt. Vad kan i alla nu någonting göra är att lyckas med detta såvill vi i alla fall inte kräva fall dem snabbt besked det ge ett - om som att arbetsgivarenupprättar skriftliga instruk- de upplever problem går göra nåsom att tioner om att de inte får användas samtidigt gonting med våra regler. Därför har båda könen för det är nämligen krav inrättat modell sedan det av ett en ny början av här året. När vi får skrivelser från småföre-

tag, ringer dem gång. Sedan regler är sådana företag har svårt upp en t.ex. att ett inom vecka ungefär så har tagit ställ- rättelse tycker komen att om man att en ning. Är det här någonting som vi kan göra har gått utöver det enligt mun som man någonting åt Är det någonting är så kommunallagen får göra. Där finns förbättsom betydelsefullt att det tar över andra viktiga ringar göra att uppgifter Sedan dem besked ger en gång Christer Petersson

Vad gör ni för att åstadkomma det då Fråga från publiken

Jag jobbar inom byggbranschen och när jag Lennart Gäranson, Konkurrensverket

lämnar anbud till kommun eller lik- Vi skriver sådana här och hopett en rapporter nande så blir jag utkonkurrerad deras de beslutar reglerna läser av pas att som om egna. Och ibland får jag inte nej tack. dem. ens ett

Lennart Göranson, Konkurrensverket Publiken, Christer Östlund Företagarnas

När det gäller upphandling har särskild Riksorganisation

lagstiftning, lagen om offentlig upphand- Jag vill kommentera det från både

som sas

ling, hanteras myndighet, PRV och Arbetarskyddsstyrelsen det är

som av en annan att

Nämnden för offentlig upphandling. Det är viktigt servicen myndigheterna så-

att är någonting vi har pekat när det dan kan rimlig tid. Det håller som att att svar ges gäller upphandlingsreglerna så finns det jag med Men in 10 000 samtal om. att klara förbättringar göra min- dag till myndighet kan också att - som ger per en vara dre företag bättre chanser göra sig gäl- tecken regleringsbördan det här att ett att

lande i offentliga upphandlingar. området är för hög. Jag tycker det borde

att finnas ett stort utrymme för förenkla och att Christer Petersson avreglera. Det är inte bara åtgärda att symp- Du pekade själv i din inledning svå- måste också titta egen tomen - man man varrigheterna att upprätthålla fair och riktig för får in de här samtalen. man konkurrens när det gäller offentliga sidan,

konkurrensen mellan företag och Carl-Anders Ifizarsson, PRV ett en kommuns verksamhet. Du pekade Man frågar upplysningar saker egen om om som brister i lagstiftningen och feg eller till- vi tillhandahåller i våra register ofsvag som är lämpning ifrån övervakande myndighets fentliga. Vem år behörig firmatecknare som sida i det och det företaget Det är inte några osv.

förfrågningar krångliga regler. Det finns

om Lennart Gäranson, Konkurrensverket sådant också självklart. Men i grunden så

Båda problemen finns. När det gäller kon- upplever jag de där förfrågningarna, just att kurrensen mellan sådana företag har de 10 000, är tecken effektivitet. Man som ett allmänna medel bakom och sådana litar kan upplysningar ifrån ryggen att man företag jobbar med privat riskka- och har underlättat detta så till den som eget oss

pital kan det reglerna är proble- grad lyfter telefonluren, knap-

vara som nu att man met men det kan också så det kan sig fram ibland, får direkt. vara att par ett svar vara svårt att rättelse. Kommunallagens

Christer Petersson Fyra riksdagsmän

Mycket kort. Det här är tillgänglighets- Christer Petersson

en

fråga skulle ni kunna med någon Så ska plats här framme för Per-Ola

snarare, ge

åtgärd göra tillgängligheten snabbare, enk- Eriksson c, Bengt Harding Olson fp,

lare och vidare. Birgitta Johansson s, och Bo Lundgren

m.

Carl-Anders Ifizarsson, PRV Välkomna

Svaret är Internet. Om år eller så ligger i Småföretagsdelegation-

ett Det som ligger

det här registret Internet. Vi kan inte ta arbete till de

ens syftar förändringar av hela det svenska näringslivsregistret som det politiker, riksdag har beslutat regler som en

är det måste byggas separat bas i tiden. Fokus riktat den poli-

- upp en av gång är mot

säkerhetsskäl. Detta ingår i den sats- tiska sektorn här. Kort får ni princip-

stora ge en

ning vi beslutat upphandla. ambition i denna riktning.

som nu syn er egen

25 avreglering är ett slags mått

procent

Bertil Remaeus, Arbetarskyddsstyrelsen bara och inget kvalitetsmått

utan snarare

Får många frågor, muntligt eller skrift- och Per-Ola Eriksson, väldigt kort,

man riktning

ligt, så är regeln antingen felaktig eller fel- ambitionen.

aktigt formulerad. Detta är någonting

som

Per-Ola Eriksson c

skriftligt har slagit fast hos Det är ett

oss.

det är nå de där 25 och ta

ändra att procenten skäl att ändra regeln eller att

bort de regler är mest stötande för inte

den. Vi har som

skrivningen av Det är självklart.

minst de mindre företagen. inte folk kan sitta och i telefon.

som svara

Jag måste börja några bi-

tror att man

dels kontakten med myndigheten, det

tar, Fråga från publiken

återkommer. Vi har arbetsmarknadsregler,

En frågatill representanten från Konkurrens-

det återkommer. På konkurrensområdet

verket. Du säger här du har bok med

att en finns likaså bitar där de mindre företagen

exempel problem mellan privata verksam-

samverkar med känner sig illa

som varann heter och offentlig verksamhet. Den här

berörda de nuvarande reglerna. Sedan är

av boken är det såatt du är pådrivande gent-

- det antal skatteområden självklart.

ett

dina styrande i regeringen, eller är det emot Allt det här måste samverka. Jag hoppas

bara boken finns ifall någon frågar ef-

så att också det arbete Småföretagsdelega-

som ter åsikter

tionen utför ska leda till resultat.

Vi har skapat väldigt stora förväntningar

Lennart Göranson, Konkurrensverket

och efter sådan här hearing och

om man en

Vi är aktivt pådrivande. Det här egentli-

var remissomgång inte kommer fram till

en

vårt remissvar till Småföretagsdelegen några konkreta resultat då jag

tror att man

den skickades också direkt till gationen men får väldigt besvikelse. Politikerna har

en stor

berörda departement. Vi har naturligtvis

spänt sig för ordentligt

vagnen också den underhandskontakten att är

aktivt pådrivande. Vi är också aktivt pådri-

Bo Lundgren m

vande att i sammanhang, t.ex.

genom agera Jag det grundläggande problemet

tror är att

det här i dag. som har offentlig sektor och så högt

så stor

skatteuttag.

För stor offentligt styrd sektor då blir Bo Lundgren m

det många regler. En mindre offentlig sek- Om det är 22 eller 38 procent Det procent tor då blir det färre regler. krävs dramatisk förändring det krä- - en men Med lägre skatter finns det mindre be- också någonting grundläggande. Det går ver

hov regler. Det grundläggande problemet inte bara tala skall ställa

av att om att nu ligger i att den politiska sektorn är så stor förenkla och göra den regeln där upp att ena Sedan finns anledning förenkla och den regeln där. Det krävs större överatt reg- ena

ler. Jag glädjer mig Kjell-Olof står gripande Ta exempelvis skattelag-

att nu grepp. avreglerarnas sida. Kanske han gjort det stiftningen. har dubbelbeskatt- Om man en

tidigare också, införde skatte- ning slår hårt då måste ha undanmen man som man

reformen hette skatteutjämningsreserv tagsregleroch då blir det krångligt. Om

som man SURV. En del kommer ihåg det. K-surv ska ha förmögenhetsskatt där ska - en man och L-surv. Det sak vi plockade uppnå vissa effekter, ni själva vad var en som vet som bort och fick enklare periodiseringsfond. hänt den tiden. Det bästa är slopa en senaste att

I skattereformen ingick reglerna förmögenhetsskatten, slopa dubbelbe-

att man skulle förmånsbeskatta och skulle skattningen för de i sak fel i alla fall. Det resor man är betala arbetsgivaravgifter Man fick är den måste Men resor. typen av grepp man ta. nämligen mat flyget det viss det krävs kanske än 25 - om var en mer procent. kvalitet så skulle företamaten man som gare redovisa det förmån och betala Birgitta johansson s som en arbetsgivaravgifter. Jag med och slopade Min stämmer överens med regeringens var syn de reglerna för de fel. Det finns mycket och de politiska partiernas ambitioner var om kvar att göra. Väsentligt mycket Inte minst ska kunna minska de regler finns. att som skattelagstiftningens område. Om det blir eller det 25 procent om som

Fåmansbolagsreglerna är fruktans- Bo Lundgren säger blir 38 är minprocent värda. Jag använder dem på middagstal dre viktigt. Viktigt är också inte ändra att ibland hur räknar det lättnads- besluten för ofta de är bra - man ut oavsett om utrymme som nu har införts, därför eller dåliga. Ett beslut finns är lättare att som har dubbelbeskattning igen i Sverige. Utan leva med än ständiga

att förändringar.

dubbelbeskattning då hade inte behövt Jag tycker också det är viktigt kom- - att att några lättnadsregler heller. Men skaffar sig någon form "lucka". när man munerna av

läser den middagstal så skrattar Mariestads kommun har infört det finns upp att folk. Det är roligt, det är inte så roligt ställe går till. Där hand men ett som man tar man för dem drabbas. alla frågor berör näringsverksom om som En rejäl förändring behövs den samheten. Sedan de bakom den här - men sorteras

kräver förändring också i offentlig sektors "luckan", byggnadsnämnd, hälsoskydds-

omfattning. nämnd Den är företagare eller den

etc. som vill starta företag kan inte springa som runt Christer Petersson överallt och allting. Därför sådana veta är

Den här ZS-procentiga avregleringen. Det åtgärder viktiga.

är beskrivning av en riktning snarare än Myndigheter och verk måste också samett mål. Ställer du den verka vad är målet med verksamheupp - veta ten, så att de kan alla förstå och att

detta hållet. Jag känner ibland det kan- innan de fattar sina beslut. Det finns en

att ser ske inte är det sättet, särskilt inte i kom- avregleringsdelegation 1994. Den finns

av

kvar på Verksamheten får munerna. papperet. man

Några dåliga exempel: Om någon skall använda förstoringsglas för kunna nå-

att se

pizzeria eller någonting, gonting av starta en restaurang, så har den fått alla vederbörliga tillstånd Jag konstaterar att dagens läge är detta

av miljö- och byggnadsnämnd. Sedan kanske följer inte sig direktiv eller för-

att man vare den vill lite vin. Då kommer social- ordning

servera nämnden och ska sina utlåtanden över

ge detta. Då kommer i konfliktsitua- Christer Petersson

man en tion i kommunen, i socialnämn- Delar du den uppfattningen finns att

om man som den har bestämt sig för ska minska Sverige fundamentalistiskt regelträngt

att man är ett eller förändra sitt alkoholbeteende hålla land när det gäller företagsamhet

igen vissa områden. Då nej.

säger man Då dras det undan möjlighet för verk- Bengt Harding Olson fp

en en samhet Det år i sådana fall det behövs Ja, det är klart resultatet blir detta. Men

ett att ställe in och med. Där skall det det är viktigt har vissa instru-

att prata att veta att

göras helhetsbedömning. Det är vad jag De har inte fungerat, de har dragits i

en ment. tycker Stina inne förut kan långbänk hela tiden.

att var - man inte springa överallt helhets- Motioner har lagts i riksdagen bl.a.

runt utan en av bedömning ställe. Det före- undertecknad år ut och år in. De är avslagna

ett gagnar tagsamheten i framtiden löpande band.

Vad behövs det är egentligen det

som nu Bengt Harding Olson fp absolut grundläggande: Politisk vilja

mest Låt mig först och främst säga jag skäms ifrån ord till handling, det är full-

att att en

djupt över den politiska hantering har ständig självklarhet

som skett avregleringsfrågan. Det år närmast Jag tycker inte det handlar några

utav om proskandal Detta är oerhört historia. central eller siffror. Jag ser mera inställning,

en seg Man har jobbat i 25 år med de här tankarna. riktningen Vi måste ha kraftfull politisk

en Jag med mig några böcker handlar inriktning att ska avreglera. Jag har en

tog som

avreglera och vad kostar våra lagar modell jag ska återkomma till sedan om om mera som

Det är inga nyutkomna böcker. De är du eller någon är intresserad. osv. annan från 1981 och -82. Det är 15-16 år sedan.

politiskt misslyckande flera Fråga från publiken Det är ett

punkter Småföretagare är i fruktansvärd situa-

en

Jag bara för några färska med facket Om skriva

noterar att ta tion man vägrar att exempel det finns direktiv från 1994. Där kollektivavtal kan facket domare och

att vara sägs det att alla utredningar ska göra s.k. utdöma straff. Har ni kontrollerat hur han-

PKA, problem- och konsekvensanalyser. fallet Gustavsson har

teringen i Torgny va-

Departementen ska göra likadana analyser.

rit Det finns verksförordning från 1995 där Vill stifta arbetsmarkna-

en ni en ny lag det står myndigheterna ska göra sådana den i skall

att att fackföreningsrörelsen Sverige

FKA-analyser. Det står de ska ha remis- demokratiska de

att följa principer att frågar

-

sina medlemmar de vill sätta andra 0rd Torgny Gustavsson vinner egna om ett att -

företag i blockad. därmed är Sverige skyldigt genomföra

att en V lagstiftning som stämmer överens med de

Christer Petersson mänskliga rättigheterna, inkl. för företaga-

Det här går ganska snabbt på, att reagera ren.

Birgitta Johansson.

Fråga från publiken, Roland Fahlin, ICA

Birgitta johansson s Vi har inom ICA kommit till som ett exem- Jag är inte beredd att medverka i de diskus- pel behovet enskilda företagare av att samsioner du drog här En orsak till det verkar för inte klarar sig upp nu. att man egen

är att just detta enskilda fallet prövas i hand. Vi känner alla till det i våras nu att var

EG-domstolen. ganska mycket ståhej det gruppundantag

-

i konkurrenslagen finns väg

som nu var Per- Ola Eriksson e snävas och det blev hel del att av en pro- Det enskilda fallet behandlar inte i riks- blem. Vi möter mycket förståelse för den här man

dagen, behandlar principfrågor. Frågan problematiken varje dag. Den här formen

man du berör har varit i otal tillfäl- nätverk behövs för småföretagare har som uppe ett av len i debatter och motioner Jag tycker nyttig verksamhet. Vårt problem osv. en är att

du gör kullerbytta du kräver vissa när blir tillräckligt så faken - reg- man stor att man

leringar hur fackföreningsrörelsen skajobba. tiskt hot andra existerande fö-

utgör ett mot

Meningen väl inte skulle detalj- retagsformer uppstår rad frågetecken.

var att en

reglera utan avreglera och ställer krav Synen nätverk för småföretagare, är man avreglering ett ställe måste också den fortfarande positiv man ställa krav andra ställen. En fråga när det gäller upphandling: Det

finns långa rader exempel upphand-

av

Bo Lundgren m ling där upphandlingsförordningen

gör att

Självklart bör KU fundera över hur kommunen har direkt orationellt förfareger- ett ingen har hanterat det här fallet, det är rande. Vi är operativa i båda ändar, i ett stora principiellt fall. Det andra, självklart när livsmedelsområdet har vi

upphandlingar

avreglerar arbetsmarknaden kräver särskilt företag. Vi får många man ett stora det i och för sig någon lag. Det år inte uppdrag Jag samtidigt inom den ny ser att man som Per-Ola säger ett ingrepp i friheten. Vi formella skäl inte kan låta lokala ramen av har lag säger fackföreningen kan handlare, särskilt i glesbygderna, leveen som att vara göra den här saker. Det bör rantörer till lokala institutioner. Är det här typen av man se

över och till att får balans arbets- handläggningsfråga på kommunnivå se man en marknaden.

Bo Lundgren m

Bengt Hart/ling Olson fi Det finns konflikt alltid mellan inen ett Fallet ligger i Europarådets domstol för hos ICA starka tillsamtresse t.ex. att vara mänskliga rättigheter. Det är prövat gång, konsumentens intresse ha bra och en mans, att det blir omprövat Det tycker jag är vär- billiga och andra handlares utanför nu. varor defullt. Resultatet detta hoppas jag blir ICA intresse konkurrera med ICA. Här av att att stämplar förfarandet fel. Med finns det gränsland är besvärligt. Det man som ett som

är inget fel med den nätverk åtgärda denna ständiga friktion, typen av - som man annars

i grunden kan effektivitet också upplevelse av orättvisa, krångel, ojämlikt

ge - men

det är väldigt svår fråga på. Det konkurrensförhållande, bristande konkuren att svara

finns ibland konflikt mellan intressen hos dålig effektivitet. en rens,

företräder företagssidan och kon- Vittne efter vittne återkommer till detta. dem som

sumentsidan. Man får hantera det Lagändring direkt förslag här. ett är ett

vettigt och effektivt grunden är

sätt, men

kommuninnevånarna ska ha bra effektiv Bo Lundgren m att

service. Enklare än så. Kommuner ska inte driva af-

färsverksamhet. Punkt.

Fråga från publiken, företagare från Umeå

Per- Ola Eriksson e Att överklaga ett kommunalt beslut. Ni vet

Jag kommunerna ska satsa på hur det går till i kommunan när startar tror att man kärnverksamhet, skola, vård, utbildning och näringsverksamhet ibland då sker det utan -

omsorgsverksamhet. Sedan har kom-

kommunalt beslut. Det kan man vara att man

mit in näringsverksamhet inte ill-

verksamhet för stödja privata - av startar en att

vilja för täcka olika behov funkommuninnevånare. Det blir och utan att som mer mer nits. Skrämmande exempel finns mer det här. Men det går inte att överklaga av tveksam verksamhet i somras uppförde för det har inte Varit något kommunalt be- -

kommun glasskiosk för att kunna sysslut. Det här upptäcks inte. Kan det göras en en

selsätta är arbetslös. Bredvid något åt kommunallagen i det här fallet en person som

fanns det redan glasskiosk. Nu torget en

stängdes den ganska snabbt för kiosken Bengt Harding Olson 12 att

kommunen uppförde var ett svartbygge. Jag delar den uppfattningen. Lagen borde som

ändras när det gäller kommunal närings-

finns borde Fråga från publiken, Tandläkarförbundet verksamhet. Den som nu av-

vecklas. Jag är i sällskap när jag säger Jag har inte hört någonting nämnas tidigare gott

detta Kjell-Olof Feldt har varit inne i dag fria privata vårdgivarna. Sjukgym- - om

sak. psykologer, läkare, tandläkare samma naster, osv.

lever under ibland faktiskt groteska försom

Birgitta johansson s hållanden.

Kommunallagen helhet har att Ett enkelt exempel: En sjukgymnast som

som

skydda saker än den direkta närings- lever under vårdavtal arbetar någonstans i mer

verksamheten. kommun finns det kom- Norrland. Mannen fick arbete i Uppsala. I en

muninnevånare, del är företagare, del Hon kunde inte följa med därför att Uppen en

är anställda både i kommun och företag. Det sala ville inte skriva något vårdavtal med nytt

här är inga enkla frågor. När kommun henne. Hon fick antingen kvar i Norren vara

hanterar olika frågor måste både politiker land eller arbetslös i Uppsala. vara

och tjänstemän medvetna vad Vi har andra sjukgymnaster lever vara om som som

är målet med verksamheten. under vårdavtal där begränsar antalet man

vårdtillfällen för sjukgymnast. Vårdresp.

Christer Petersson tillfällen Dagmaravtal, i vissa som men som

Är det angeläget ändra lagen Hur skall kommuner begränsastill hälften de som att av

man angivit tak i riksgenomsnittet. Pri- företagsrepresentanter vill ha särskilda

som som vatläkare lever under avtal. Äldre pri- stöd och särskilda förmåner olika områsom vatläkare inte kan sälja sin praktik den. Jag fick sådan uppvaktning i går. som trots en att de innehåller dyrbar utrustning därför Det är klart ni måste liksom städa framför läkare inte kan etablera sig. Tand- dörr att ny egen läkare, för varje patient måste varje Jag tycker kan bort stöden ganska som ange man ta åtgärd som gjorts patienten. När patien- långt. Men vissa stöd, då det gäller

ten är klar skicka in tandvårdsräkning till kompetensutveckling, regionalpolitik är

osv. försäkringskassan för att den del till för klara vissa olika funktioner. som sta- att ten står för. Folktandvården däremot behö-

ver inte precisera patienten och kan Bo Lundgren m man

skicka in räkning till försäkringskassan Det är naturligtvis inte acceptabelt, det

en sva-

varje månad, klumpsumma samtliga frågan. Alla fyra säger ska

pa- ret att avtienter under den månaden. Kommunala reglera såmycket möjligt. Men jag komsom och landstingsvårdgivare behöver inte betala tillbaka till det jag inledningsvis, det mer sa

moms det måste privata vårdgivare är fullkomligt omöjligt avreglera

men att om göra. den politiska sektorn ska vara så stor som den är i Sverige. Vi kan säga vad vill, om Christer Petersson inte är beredda minska den offentliga att Stort komplex. Om detta faktisk be- sektorns omfattning i svensk ekonomi komär en skrivning av regelsystem inom denna sek- vi ändå inte kunna avreglera. Vi kan mer tor. Är det acceptabelt eller ej diskutera varje detalj och tycka det är jätte-

bra, här är grundfrågan Det är också men Per- Ola Eriksson e det sätt vilket det offentliga dominerar

Du förenklar så mycket. Det finns många vårdsektorn, när det gäller produktionen av

komponenter. Jag har levt med vårdfrågor vård, ligger också bakom det problem

som och tandläkarfrågor under min tid redovisades här. som som

landstingspolitiker och i riksdagen. Det finns

säkert mycket kan förändra. Christer Petersson som Birgitta Johansson, acceptabelt eller måste Christer Petersson ändras

Bör ni förändra någonting

Birgitta johansson s Per-Ola Eriksson c Jag håller med det finns mycket om att som Ja, självklart, det är mycket behöver måste ändras och mycket har faktiskt också som förändras. Jag hoppas inte har slutat gjorts. När det gäller fria privata vårdgivare att förändra i Sverige, för då det allvarligt. såfinns det ändå utredningar har lagt vore som Vi ska förändra, förbättra. fram del förslag riksdagen.i Samverkansen Sedan såär det olika intressegrupper delegation finns just för dessa områden och som står mot varandra. Det är sådana situatio- deras slutdokument kommer före nu strax ner politiker ställs inför. Många företa- jul och jag hoppas de kommer fram att och branschorganisationer vill avreglera, med sådana förslag gör kan gare som att man minska företagsstöd. Vi får också besök underlätta för småföretagen. av

Var det ville ha någon form Bo Lundgren m någon som

servicecenter, kunde frågor, Vi diskuterar ska ha företagsserviceav som ta emot om synpunkter och där kan råd. Det sluss. Målet måste att ha sådant regelman vara tycker jag också är väldigt viktigt det finns inte behöver någon företagsatt system att

sådant. Nutek är har servicesluss ett ett organ som en

startlinje, 020-nr och de är väldigt mycket

ett besökta för olika Vi kan bygga ut att svar. den möjligheten och jag den Avslutande panel tror att vore

bra. Christer Petersson

Gunnar Erlandsson, ordförande i SEKO,

Christer Petersson Feldt och Camille Forslund.

Kjell-Olof

Du efterlyser en portalregel som så att säga Nu tanken dra lite konklusion, dra är att är övergripande, jämlik konkur- slutsatser, målsättning vad detta skall garanterar ange eller konkurrens lika villkor, någon- leda till. Gunnar, du fackordförande, rens är ting står över regelsystemet eller som är facken under antal till-

som är apostroferade ett

fundamentet för regelsystemet. fällen under denna hearing bromssom En portalparagraf säger att detta ska klossen, den li-

som regelupphängaren, som gör

hänsynstagandet i all tillämpning ifrån för Vi har fått många

vara vet svårt småföretagen.

myndighets eller kommuns sida. Är det och

en sådana exempel. Fackföreningsrörelsen

ide, väg facket de inte vill ha någon avregleen är som

ring. Bengt Harding Olson fp

Ja, det är idé värd att pröva för det är Gunnar Erlandsson en ändå vad det bygger på. Vi ska ha konkur- Det helt i vardagslag jag ord-

är riktigt att är

den ska lika villkor, den ska förande SEKO. Men det oerhört viktigt rens, vara i är lojal. Detta är i allas intresse, både för och jag sitter vara att understryka att just nu när

näringslivet och för den sociala välfärd jag det inte

som i Småföretagsdelegationen gör

behöver. Det är inte så som partsrepresentant. att

har tillsatt några ledamöter. Detta parterna Bo Lundgren m är oerhört viktigt för vårt sätt arbeta. att Det bra, det räcker inte. Blotta för vårt fram vore men Detta är viktigt sätt att ta oss

ägarskapet, att det offentliga äger, skapar en för kunna lägga förslag kan leda

att som konkurrensfördel. Detta är ett problem i sig framåt. Vi har hört här inte minst av själv. Men visst, som en övergångslösning Bengt Harding Olson hur länge har man gärna, det krävs andra åtgärder. kämpat. Det har inte hänt något. men

Vi har i delegationen haft förmånen att

Per-Ola Eriksson e studiebesök i andra länder. Om det göra Det låter vackert, jag betvivlar inte betydel- kan för tycker hur vara en tröst er som det jag vi behöver har det i så de sen av men tror att en djävligt Sveriges säger pre-

lokal kontakt. Där kan träffa likadant. Till och med i det här "guldman personen cis

öga öga. En lots i byråkratin. Att landet det gäller avreglering Storbrimot när vända sig till ställe. Den tycker jag ska De berättade hur eländigt det ett tannien. om

utveckla. blev de kom med i EU, hur deras byrånär

krater igång utöka regelverket regelverk måste de generella och

satte att som par vara de dessförinnan varit förhindrade. Vi har i skapa det skydd krävs för den svagaste

som

grunden ungefär bekymmer att ta parten arbetsmarknaden löntagaren.

samma ställning till. Det är den problematiken brottas med

Vårt uppdrag är inte bara avreglera i när det gäller arbetsmarknadslagstiftning.

Småföretagsdelegationen. Vårt uppdrag är

att försöka skapa ett klimat där ökar till- Christer Petersson växten, ökar sysselsättningen. Vi ska skapa Camille jag måste fråga dig, du sitter i

goda förutsättningar för svenskt näringsliv Småföretagsdelegationen

som har gått ut -inte minst småföretag, för där den riddare med spjutet fällt ska ni för-

ser man som en potentiella tillväxtmöjligheten. Jag tror att söka bort åtminstone 25 procent

av regminst lika viktigt angripa de lerna. De allra dummaste och hin-

som att nuva- mest rande vilket inte ska drande och besvärligaste reglerna.

systemen - man underlåta är att hitta system där inte tillå- Du får höra att det finns riddare före

- nu ter att hålla har gjort. Göra dig har varit igång i jobbet. I princip

oss som som

hyggliga effektivitetskalkyler de regelverk eller övergripande har väldigt lite skett

av

trots allt behövs i ett samhälle vårt. 17 år Det är kanske tendens till som som snarare en

Där har vi mest att göra egentligen. ökad reglering. Kjell-Olof Feldt avreglerade

När det gäller arbetsmarknadslagstift- del också sin tid, kan väl bara

en parenningen har den blivit föremål för tetiskt nämna. Penningmarknad och taxi.

en stor

politisk konfrontation. personligen Är det meningslöst jobb försöka,

Jag tror ett att

inte att den typen frågor löses i konfron- är regleringsambitionerna så mycket

av startation de måste lösas i dialog. Jag tycker kare

- en mig allt arbetsmarknaden i dag

trots se

har något bättre klimat därvidlag Camillle Forslund att ett än vi haft för några år sedan. När jag kom med i den här delegationen

tänkte jag, jag måste reda vad har

som Christer Petersson hänt förut. Jag fick höra den historien

ena Ska tolka dig så du kan möj- efter den andra. Först blev jag väldigt mod-

man att se en lighet att de bestämmelser krånglar till, fälld och tänkte det är ingen idé, allt det här

som t.ex. att undanta ett i de min- har gjorts. Jag tänkte också att Småföretags-

par personer

dre företagen från LAS vid uppsägning. Det delegationen är onödig. Alla problem

är rehär kommer åstadkommas dan kartlagda och alla lösningar finns, vad

att

ska göra Gunnar Erlandsson Men grund hur delegationen är

av I princip åstadkommer det redan i dag med bl.a. Gunnar, med Anitra

man sammansatt med nuvarande lagstiftning i regel. Om Steen från Riksskatteverket, med social-

man ett går ned ifrån branschnivå till företagsnivå. demokratiskt kommunalråd ordfö-

som Egentligen är det sällsynt att har stora rande, med småföretagare såtror jag att

osv. konfrontationer emellan löntagarnas har möjlighet göra någonting ingen

orga- en att nisationer och arbetsgivarna. Båda har har gjort förut. Det måste jag hop-

att annan se till att göra praktiska lösningar så företa- på, det måste jag tro på.

pas

fungerar. Bekymret är att när ska- En sak jag har upptäckt under gen som

8 17-1661

loppets gång, jag är fundamentalt andra förutsättningar våra politiska

som tror att

och inte riktigt berört här förtroendevalda lyssna. Eller hur Mats

som man - man att

måste ändra attityden mot småföretagare i

Sverige. Att har det regelverket har, att Christer Petersson

regelverket tolkas det görs, att har Du är optimistisk att det är gång, det

som man

de här arbetsmarknadslagarna, det beror kommer, det måste komma, det kan inte

att utgår ifrån att de flesta småföre- hindras, det bryter fram flodvåg,

man som en

tagare är kriminella till naturen måste vårflod

- man

hålla dem i schack. Och så är det inte De

flesta småföretagare är hederliga. Skriver Kjell-Olof Feldt

regelverk och kollektivavtal utifrån det Lugna dig Åtminstone porlande bäck. man nu. en

då blir de inte onödigt krångliga, de blir Det yttre trycket är annorlunda än tidigare. -

begripliga. Jag delegationen i det Man har insett den offentliga sektorns

tror att att

avseendet åstadkommer hel del också. Jag förmåga skapa sysselsättning och

en att suga

tror faktiskt får fram det här meddelan- folk är begränsad. Låt mig bara göra en

upp

det också. kommentar.

En iakttagelse är intressant här

som un-

der morgonen är att såpass många tog upp Christer Petersson

frågan den offentliga sektorns agerande

om

Ska fråga Kjell-Olof Feldt. Du pekade själv marknaden upphandlare

som och som

ut tre viktiga problemområden, arbetsmark-

konkurrent. Där tycker jag det är

att oernaden, skattedelen och relation offentlig sek-

hört viktigt för alla aktiva inom det poli-

företag. Du har också varit med rätt tor - tiska området försöka förstå vad företa-

att

länge, avreglerat del, tillfört del regle-

en en

talar De är ansvariga för

garna om. som arringar annat säkerligen. Kan du iaktta

en den

betsmarknadspolitiken måste inse att är starkare, påtaglig, påträngande poli-

en mer subventions-

väg att bygga upp ett nytt tisk ambition att åstadkomma förändringar,

och regleringssystem för att rädda folk bort

förenklingar i den riktning du själv

som pe-

ifrån arbetslöshetskön. Det värsta som kunde kade behov År det annorlunda el-

av. nu hända det kommunerna blev hu-

vore att ler är det förr

som för

vudansvariga arbetsmarknadspolitiken,

fick möjlighet att använda alla dess sub-

Kjell- Olof Feldt ventionerings- och regleringsinstrument.

Nej, det är definitivt annorlunda nu. Det är Det går fortfarande del saker

att stoppa en

faktiskt realpolitik gäller med 500 000 skulle skapa större problem.

som - som

arbetslösa. Den situationen har inte varit Bo Lundgren och jag råkar då och då ha

Det är det alla verksamma uppfattning. Jag tycker faktiskt

som gör att gemensam

politiker måste tala att det ska skapas det borde väldigt mycket i kom-

om att rensas ut

jobb, dessutom vet att de jobben måste näringsverksamhet. Detta också

munernas

skapasi det privata näringslivet. Den situa- demokratiskt skäl, för kommunal-

av ett

tionen har inte haft förut. Detta är den politikerna klarar inte hantera det här.

att

verkliga pådrivande kraften gör att den De kan inte för det inför sina

som ta ansvaret

här delegationen jämfört med tidigare kom- väljare. Där marknaden går det inte

styr att

mittéer och utredningar kommer att ha helt säga, det gick helsicke, väljarna kan

men

inte utkräva något Det är både ett mande ganska förbisedd sektor. Vi har ansvar. en

demokratiskt och ekonomiskt problem, här allmänt bekymmer vi ibland ett ett som

vilket jag har framhållit för Kommun- glömmer bort när diskuterar småföretag

förbundet. vi måste skapa tillväxtföretag. Det är

-

särdeles dåliga i Sverige

Christer Petersson

Gunnar, du får din allra sista chans Christer Petersson att ge

ett budskap eller omvärlden ett bud- Alldeles strax. Mats Johansson är ordoss ge som

skap. Du pekade att, man kan åstad- förande i Småföretagsdelegationen. Han har

komma någonting även arbetsmarknads- några ord till förmedla avslutningsvis. er att

området.

Hearingen avslutas

Gunnar Erlandsson

Mats johansson Bekymret är när vi har försökt att att ge oss Då vill jag från delegationens sida framföra det såhar det gått till politisk konfronta-

tack för och uppsluttion. efter de kraftmätningar ett engagemanget ag tror att som

ningen för dagen. Avrcglering, förenkling

har varit så sent något år tillbaka i nu som

och frågor kring regelverket dele-

tiden så är det någon andra lösningar är ett av typ av gationens arbetsområden. Vi jobbar också vill till för ska kunna rucka det som att

med andra viktiga frågor:

regelverket det är för statiskt för att - om

kompetensutvecklingsfrågor i småföretag,

kunna tillfredsställa arbetsmarknaden. Jag -

kapitalförsörjningsfrågor, inte bara risk

tror att den här avtal är typen av som nu

kapitalfrågor,

träffat, industrins område, ska kunna t.ex. social ekonomi, eller kanske rättare, fö-

öppna läget. Det naturligtvis -

upp vore retag i samverkan, alltför djärvt att säga att skulle behöva ett

tillgängligheten, att hitta ett sätt för före-

nytt Saltsjöbadsavtal. -

faktiskt hitta i regelverket. Det jag inte skapar med huvud- tagen att tror Vi har också från delegationens sida öppnat organisationernas hjälp kommer utan -

för fortsatta signaler och synpunkter. Följ skapa flera små Saltsjöbadsavtal, de dis-

att den hemsida delegationen har. För förkussionerna förs mellan branschorgani- som nu sta gången i sitt liv figurerar Kjell-Olof Feldt sationer både den fackliga sidan och

Internet, eftersom har lagt in hans

arbetsgivarsidan i princip hela linjen. an-

över förande i dag Internet, samtidigt han

Jag förutsättningar bända som

ser att upp ett styvt

regelverk. Avslutningsvis skulle jag vilja pratat.

po- Tack till Christer ängtera vad jag sade tidigare Sverige be- och alla olika som ageatt rat. Vi med stor tillförsikt att uppsluthöver näringsliv för alla lever ser ett gott ningen under dagen är ett rejält stöd för det. oss

i vårt arbete förslag till Den offentliga sektorns att presentera regerexpansion är ingen inom detta område. stängd, de stora företagen behöver inte fler

Tack för i dag. utan färre anställda och har överskott

arbetskraft. Vi måste skapa förutsättningar

Christer Petersson för sysselsättning någon annanstans. Små-

Tack företagsamheten är då för vårt vidkom-

Deltagare

153 exkl. journalister

personer

Medverkande Eriksson Per-Ola Riksdagen c

Erlandsson Gunnar SEKO, Småföretagsdelegationen Feldt Kjell-Olof Riksbanksfullmäktige

Forslund Camille Keyline Städ och Konsult AB, Småföretagsdelegationen Göransson Lennart Konkurrensverket

Harding Olson Bengt Riksdagen fp

Hubendick Stina Källskär Konsult AB, Småföretagsdelegationen Ifvarsson Carl-Anders Patent- och registreringsverket

Johansson Birgitta Riksdagen s Lundgren Bo Riksdagen m

Nyström Nils NN-Bolagen Petersson Christer CHF-Media AB

Rekke Lars Närings- och handelsdepartementet Remaeus Bertil Arbetarskyddsstyrelsen

Departement och myndigheter

Barrefelt Bosse Arbetsmarknadsdepartementet Svanberg Johan Finansdepartementet

Grip Gerd Inrikesdepartementet

Smeds Per ALMI Företagspartner

Zätterström Pia Arbetarskyddsstyrelsen Andersson Sven-Olov Arbetsmarknadsstyrelsen Wallin Sören Bokföringsnämnden

Sjöberg Göran Exportrådet Backlund Birger Glesbygdsverket Karlsson Mikael Glesbygdsverket Eriksson Gustaf Kemikalieinspektionen

Sundborn Per-Arne Konkurrensverket Johansson Krister Konsumentverket Borchers Michael NUTEK Dahlqvist Jonas NUTEK Falk Marlene NUTEK Grönkvist Lars NUTEK Josefsson Lasse NUTEK Lundqvist Katarina NUTEK Lönn Karin NUTEK Thorstensson Gunilla NUTEK Törnqvist Gabriella NUTEK Holmstrand Per Patent- och registreringsverket

Markstedt Lars Riksrevisionsverket

Nilsson Erik Sprängämnesinspektionen Wahlberg Leif Sprängämnesinspektionen

Hellström Gunilla Statens Strålskyddsinstitut

Aspelin Urban Statistiska Centralbyrån

Alexandersson Stig Uppsala universitet

Riksdagen och politiska partier Andersson Elving c Biörsmark Karl-Göran fp Ericson Dag s Fransson Sonja s Fösker Ann-Kristin fp Halvarsson Isa fp Johansson Barbro mp Norinder Patrik m Welander Hans v von der Esch Björn kd

Fackförbund Carenholm Staflcan Arkitektförbundet

Lundberg Ann Leg. Sjukgymnasters Riksförbund

Carlsson Stig LO

Bergström Bengt SEKO

Berglund Renée SIF

Nyström Lennart SIF Göransson Bo SKTF Jansson Margaretha SKTF

jingåker Jan Sv. Bleck- och Plåtslagareförbundet

Ljung Sven Sv. Byggnadsarbetareförbundet

Nyberg Dan Svenska Transportarbetareförbundet

Johansson Camilla Sveriges Psykologförbund Magnusson AnnBritt Sveriges Tandläkarförbund

Företagens organisationer m.fl. Jansson Kjell Byggentreprenörerna Brydolf-Berg Alf FUD Service AB Hultkvist Anders FUD Service AB Linderoth Ulf FUD Service AB Rydén Nils FUD Service AB

Skulason Gustaf Företagareförbundet Företagsforum

Ekström Torsten Företagarna Malmberg Fredrik Företagarna

Olson Ragnar Företagarna

Sjödahl Einar Företagarna

Gustafsson Gerd Företagarna i Eskilstuna Mattsson Arne Företagarna i Eskilstuna Andersson Rune Företagarna i Katrineholm Göransson Torsten Företagarna i Katrineholm Johansson Clas-Erik Företagarna i Katrineholm Karlsson Göran Företagarna i Katrineholm Stoltz Anders Företagarna i Katrineholm

Edwall Lars Företagarnas Riksorganisation Johansson Arne Företagarnas Riksorganisation

Kaiding Marie Företagarnas Riksorganisation Knutas Barbro Företagarnas Riksorganisation Östlund Christer Företagarnas Riksorganisation

Ganning Curt Företagarnas Riksorg. Eskilstuna

Lundkvist Lennart Företagarnas Riksorg. Södermanland

Sörhed Kjell Företagarnas Riksorg. Vaxholm

Fahlin Roland ICA Lundberg Elisabeth ICA Wistrand Karl ICA Hörnlund Anders Industriförbundet Ljungberg Lars Industriförbundet Morin Anders Industriförbundet Wallgren Sven Industriförbundet Wall Cecilia Keyline AB Kilsved Hans H. Kilsved Konsultbyrå AB Sjöholm Bengt Lantbrukarnas Riksförbund

Ludvigsson Ola Lindebergs Företagarråd

Ahlman Anki MabiCare Vårdpoolen AB Brodin Anna MabiCare Vårdpoolen AB Björk Jerker Målaremästarnas Riksförening Hedenström Hans Målaremästarnas Riksförening Lindholm Heléne Målaremästarnas Riksförening NN Målaremästarnas Riksförening Edlund Stieg Plast- och Kemibranscherna Trångberg Torbjörn Plast- och Kemibranscherna

Dahlberg Thomas Plåtslageriernas Riksförbund

Frankhammar Claes Plåtslageriernas Riksförbund Adamsson Tommy Polarn 8C Pyret AB Carlsson Bo SAF Ehring Sune SAF Hahn Rosenqvist Laila SAF Hedström Jens SAF

Hellman Staffan SAF Hellström Tommy SAF

Lindberg Ulf SAF

Palm Lennart SAF Svensson Tommy SAF Sjöö Hertha H. Sjöö Konsult AB Wränghede Stefan SME Industriförbundet Smeds Rolf Smeds Trading AB Lagersten Charlotte Sv. Trähusfabrikers Riksförbund Eriksson Allan Svensk Handel Sköldefors Walter Svensk Handel Langenius Sven Svensk Industriförening Eriksson Per-Åke Sveriges Fastighetsägareförbund

Berggren Åke Sveriges Frisörföretagare

Alderin Robert Sveriges Hantverks- och småföretag Krylander Hans Sv. Möbelindustriförbund Staaf Renée Södertälje Industriservice AB, ISAB Säfström Gun Södertälje Industriservice AB, ISAB

Svedberg Hans Tjänsteförbundct

Ahnlund Christer Österåkersföretagarna

Småföretagsdelegationen Johansson Mats Ordförande

Bergkvist Erling Ledamot

Krylborn Jan Ledamot Mohme Gunnel Ledamot Ytterström Birgitta Ledamot Fredriksson Yvonne Ledamot Sandström Staffan Expert Ternell Mathias Expert Zackari Charlotte Expert

Jansson Björn Huvudsekreterare Sjögren Sven Sekreterare Hammarström Martin Bitr. sekreterare Svensson Kerstin Assistent Adaktusson Peter Adak 8CCo Information AB

Ahlbaum Anna Projektanställd Andersson Anna Projektanställd

Småföretagsdelegationen

Ordförande

Kommunalrådet Mats Johansson Karlskrona kommun

Ledamöter

Verkst. direktören Gunilla Almgren REGAB Reglerarmatur AB Bankdirektören Erling Bergkvist AB Industrikredit Förbundsordföranden Gunnar Erlandsson SEKO Personalchefen Camille Forslund Keyline Städ och Konsult AB Direktören Sune Halvarsson NUTEK Direktören Stina Hubendick Källskär Konsult AB Verkst. direktören Per-Olof Jönsson Kooperativa Institutet Direktören Jan Krylborn Industriförbundet Verkst. direktören Gunnel Mohme Tjänsteförbundct Generaldirektören Anitra Steen Riksskatteverket Tekn.dr Bengt-Arne Vedin Ruben Rausings Fond Köpmannen Birgitta Ytterström ICA Ånge

Experter

Departementssekreteraren Yvonne Fredriksson Närings- och handelsdepartementet

Departementsrådet Staffan Sandström Närings- och handelsdepartementet Departementssekreteraren Mathias Ternell Närings- och handelsdepartementet Departementsrådet Charlotte Zackari Närings- och handelsdepartementet

sekretariat

Huvudsekreterare Björn Jansson Småföretagsdelegationen Bitr. sekreterare Martin Hammarström Småföretagsdelegationen

Sekreterare Lena Noreland Småföretagsdelegationen

Sekreterare Sven Sjögren Småföretagsdelegationen

Assistent Kerstin Svensson Småföretagsdelegationen

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolanstegför steg.U. 32.Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,dell-Ill. Fi. 33.Att läraöver gränser.EnstudieavOECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Övervakning Förbättradmiljöinformation.M. 34. avmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35.Ny kurs i trañkpolitiken+ bilagor.K. . arbetshandikappade.A. 36.Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.

Länsstyrelsemasroll i trañk- ochfordonsfrågor.K. 37.Ettteknisktforskningsinstituti Göteborg.U.

Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38 Myndighetellermarknad. . .

förvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsforrner.Fi.

sex Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet Informationsteknik.Ju.

Flexibelförvaltning.Förändringochverksam- 40.Ungaocharbete.In. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättsligreglering

Ansvaretför valutapolitilcen.Fi. Grundlag . - Skatter,miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund . - IT-problem inför ZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. . slutsatserfrånenhearinganordnadav 42 Statenochtrossamfunden

. IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksarnheten.Ku.

IT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden 13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

l4. IT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

Detsvärasamspelet.Resultatstymingensfrarnväxt Statenochtrossamfunden . . ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

18.Granskningavgranskning. Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47.Statenochtrossamfunden

Bättreinformationomkonsumentpriser.In. Denkyrkligaegendomen.Ku. . 20.Konkurrenslagen1993-1996.N. 48.Arbetsgivarpolitiki staten.

21. Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Förkompetensochresultat.Fi.

6-16är. U. 49.Grundlagsskyddför nyamedier.Ju. unga 22.Aktiebolagetskapital. Ju. 50.Alternativautvecklingsvägarför EU:s

23.Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden november19968 5 Bristeri omsorg

. anordnatavFolkomröstningsunedningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre.

kommissionenochKommunikationsforsknings- 52.Omsorgmedkunskapochinlevelse

beredningen.IT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötandeaväldre.

- 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53.Avskaffa reklamskattenFi.

- 25.Svensk EU-fat.Jo. 54.Ministemoch makten.

mat- 26. EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55.Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll ReavinstVärdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

28. I demokratinstjänst.Statstjänstemarmensroll och 56.Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

värtoffentligaetos.Fi. + Bilaga l och Ju.

29.Bampomograññágan. 57.I medborgarnastjänst.

Innehavskrirninalisering Ju. Ensamladförvaltningspolitikför staten.Fi.

m.m. 30. Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A.

svenskstatsförvaltning.Fi. 59.SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.Ku.

31.Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60.Betal-TVinom SverigesTelevision.Ku.

- IT-kommissionensrapport3/97 K.

.

Statens offentliga utredningar. 1997

Kronologisk förteckning

6. Att växablandbetongochkojor. 89. Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. . Ett delbetänkande barnsochungdomarsom 90.Ändradorganisationför detstatligaplan-,bygg-

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån ochbostadsväsendet.In.

Storstadskommittén. 9 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.

. - 62.Rosoravbetong. Jo. Enantologitill delbetänkandetAtt växabland 92.Medieföretag Sverigei Ägandeoch

betongochkojor från Storstadskommittén. strukturförändringaripress,radio ochTV. Ku.

63. Sverigeinför epokskiftet. 93.Hanteringavfel i utjärnningssystemetför

IT-kommissionensrapport5/97.K. kommuneroch landsting.In.

Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd 94.Konkurrensneutralttransportbidrag.N. . + Bilagedel.A 95. Forumför världskultur

Polisensregister.Ju. enrapportomettrikarekulturliv. Ku. . - Statsskuldspolitiken.Fi. 96.Lokalförsörjningoch fastighetsägande. . Återkallelse uppehållstillstånd.av UD. Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.

. Grannlands-TVi kabelnät.Ku. Fi. . Besparingaristortochsmått.U. 97.Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M. . Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 98.Skyddavskogsmark.Behovochkosmader. .

uppdrag,stödochersättning.Fö. Bilagor.M. - Politik för unga. 99. Enny vattenadrninistration.Vattenärlivet. M. . + 2stbilagor.In. 100.Nyasarnverkansforrnerinom denSjöhistoriska

Enlagomsocialförsäkringar.S. museiverksamheten.Ku. . Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk l0l. Behandlingavpersonuppgifterom . kommunikation.Referatfrånettseminarium totalförsvarspliktiga.Fö.

anordnatavIT-kommissionen,Närings-och 102.Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s

handelsdepartementetoch SEISden11december jordbruk i framtiden.Jo.

1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

74.EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional 104.Polis fredenstjänst.i UD.

utveckling.Jo. 105.Agenda21 i Sverige.

7 Bosättningsbegreppet.Skatterättsligareglerför Femär efterRio resultatochframtid.M. . fysiskapersoner.Fi. 106.Enfondför ungakonstnärer.Ku.

76. Invandrarei vårdochomsorg 107.Dennyagymnasieskolan

enfrågaombemötande äldre.av problemochmöjligheter.U. - - 77.Uppföljningav inkomstskattelagen.Fi. 108.Att lämnaskolanmedrak Om rättentill

rygg - 78.Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.In. skriftspråketochomförskolansoch skolans

79. Försäkringsmäklare. lagöversynEn av möjligheterattförebyggaochmötaläs-och

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. skrivsvårigheter.U.

80 Reformeradstabsorganisation.Fi. 109.Myndighetsansvaret transportavför farligt . 81.Allmännyttiga bostadsföretag. gods.Fö.

+ Bilaga.In. 110.Säkrareobligationer Fi.

82.Lika möjligheter.In. lll. Branschsaneringochandrametodermot

- 83.Om maktochkön i spåren offentligaav ekobrott.Ju.

organisationersomvandling.A. 112.En samordnadmilitär skolorganisation.

84.Enhållbarkemikaliepolitik.M. 113.Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

- 85. Förmånefter inkomst- Samordnatinkomst kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A.

begreppför bostadsstödenochnya 114.styrsystemochjämställdhet.Institutioneri

kvalifikationsreglerför rätt till förändringoch könsmaktensframtid. A.

sjukpenninggrundandeinkomst. 115.Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl

86.Punktskattekontroll alkohol,tobakochav Densvenskavälfärdsstatenijämförande

mineralolja,m.m.Fi. belysning.A.

87.Kvinnor, mänochinkomster. 116.Barnetsbästai främstammmet.FN:skonvention

Jämställdhetochoberoende.A. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.S.

88.Upphandlingför utvecklig. N. 116.Barnetsbästa enantologri.

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ett informations-och 153.Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch

aktivitetscenmrmkring naturvetenskap,kultur och jämställdhet+ Bilagedel.A. samhälle.Ku. 154.Patientenharrätt.

118.Deladestäder. 155.Miljösamverkani vattenvården.M. 119.Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 156.EttstörreochbättreEuropa EU:sutvidgning:

folkhälsoarbetet. Samhällsekonomiskaeffekter. Fi. 120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

utveckling.EnKartläggning.U. förskolan.U. l21. Skolfrågor Omskolai ennytid. U. 158.Vuxenpedagogiki teori ochpraktik.U.

- 122.Rättigheteri luñfartyg.K. 159.Ettutvidgateuropeisktområdemedfrihet, 123.Ett effektivarenäringsförbud.N. säkerhetochrättvisa.Ju. 124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och 160.RegionalakonsekvenseravEU:söstutvidgning.N.

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 161.Stödi föräldraskapet.S.

Riksdagen,1997-06-16.K. 162.Medborgarskapoch identitet.In. 125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 163.Översvämningskatastrofeni Polen

- 126 Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi. stödfrånstatochnäringsliv.N.

. Straffansvarför juridiskapersoner.DelA+B. Ju. 164.Medlingsinstitutoch lönestatistik. .

128.Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden. + 5stbilagor.A.

UD. 165.Läkemedelipriskonkurrens. 129 Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 166.Ohälsoförsålcringen.Trygghetoch aktivitet.

. Effektivare statliginköpssamordning.Fi. 167.En livsmedelsstrategiför Sverige. .

131.Lag ompremiepension.Fi. 168.Vinstutdelningi aktiebolag.Ju. 132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 169.Försäkringsmedicinsktcentrum. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. Enresursför utredningochmetodutveckling. 134.Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och 170.Bemötandetaväldre.S.

-

rättssäkerhet.S. l7l. Densvenskflaggadehandelsflottans 135.Ledare,maktochkön.A. konkurrenskraft.K. 136.Kvinnors ochmänslöner varför såolika A. 172.Bidragtill fri svenskTV-produktion. Ku.

-

.Glastak och glasväggarDenkönssegregerade 173.Miljöhänsyni standarder.N.

arbetsmarknaden.A. 174.Räknamedmångfald.Förslagtill lag 138.Familj, maktochjämställdhet.A. motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.ln. 139.Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom 175.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetpågrund

arbeteochpengari familjen.A. avsexuellläggning.A. 140.Fonogramersättning.Ku. 176.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav 141.Bokeni tiden.Ku. personermedfunktionshinder.A. 142.Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.S. 177.Byggkvalitetför framtiden.In. 143.StörreEU säkrareEuropa.UD. 178.Enskildanäringsidkare.

- 144.Försvaretsfastigheter. Översyn skattereglema.Fi.

av

Formerför enkostnadseffektivoch 179.Klara spelregler enförutsättningfor samverkan

-

verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. mellanoffentlig ochprivat hälso-ochsjukvård.S. 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens 180.Kämavfall ochBeslut.Rapportfrånett seminarium

arbeteför ekologiskhållbarhet.M. ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering 146.Grunddata i samhälletstjänst.Fi. avettslutförvaravanväntkärnbränsle.

l47. Barnsbilder avåldrande Umeå8-10april 1997.M.

enfrågaombemötande äldre.av 181.Redovisningochaktiekapitali euro

- 148.Utbildningskanalen.U. ochannanutländskvaluta.Ju. 149.Miljön i ett utvidgatEU. M. 182.Ennyplan-,bygg-ochbostadsforskning.ln. 150.EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.Jo. 183.Arbete konstnärer.Ku. l5 Foodandthe environment,Swedishstrategyfor 184.Generellakonstnärsstöd.Ku.

the futureof EUagriculture.Jo. 185.Nyckelntill MEGA-BYTET. K. 152.Uppehållstillstånd grundavanknytning.UD. 186.Bättreochenklareregler.

Småföretagsdelegationensrapport N.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför

rätttill sjukpenninggmndandeinkomst.85 Fastighetsdataregister.3

Barnetsbästai främstarummet.FN:skonvention Aktiebolagetskapital. 22

ombarnetsrättigheterförverkligas Sverige.116i Barnpomografifrågan.

Barnetsbästa enantologi.1 16 lnnehavskriminaliseringm.m.29 -

Deladestäder.118 IntegritetOffentlighet lnformationsteknik.39

Entydligareroll för hälso-och sjukvårdeni Grundlagsskyddför nyamedier.49

folkhälsoarbetet.119 Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och +Bilaga och1 56 -

rättssäkerhet.134 Polisensregister.65

Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader.142 Branschsaneringochandrametodermotekobrott.111

- Barnsbilder åldrande Straffansvarför juridiska DelA+B. 127 av

personer.

enfrågaombemötande äldre.147av Ettutvidgateuropeisktområdemedfrihet, -

Patientenharrätt.154 säkerhetochrättvisa.159

Stödi föräldraskapet.161 Vinstutdelningi aktiebolag.168

Läkemedeli priskonkurrens.165 Redovisningochaktiekapitali euro

Ohälsotörsäkringen.Trygghetochaktivitet. 166 ochannanutländskvaluta.181

Försäkringsmedicinsktcentrum.

Utrikesdepartementet Enresursför utredningochmetodutveckling.169

Bemötandet äldre.av 170 Återkallelseavuppehållstillstånd.67

Klara spelregler enförutsättningför samverkan Polisi fredenstjänst.104 -

mellanoffentlig ochprivat hälso-ochsjukvård.179 Verkställighetochkontroll i utlänningsärenden.128

StörreEU säkrareEuropa.143 Kommunikationsdepartementet

- Uppehållstillståridpå grundavanknytning.152

Länsstyrelsemasroll itrañk- och fordonsñågor.6

Försvarsdepartementet IT-probleminför ZOOO-skiñet.Referatoch slutsatserfrån

enhearinganordnad IT-kommissionendenav Totalförsvaretoch ñivilligorganisationema

18december.IT-kommissionensrapport1/97.12

uppdrag,stödochersättning.70 - Digital demokr@ti.Ettseminarium Teknik, Behandling personuppgifter om

av om demokrati delaktighetden november1996

och 8 totaltörsvarspliktiga.101

anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109

kommissionenochKommunikationsforsknings- Ensamordnadmilitär skol0rganisation.l12

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. 23

Socialdepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden.

-

IT-kommissionensrapport3/97.31 Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8

Ny kurs i trañkpolitiken bilagor. 35+ Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 24

- Sverigeinför epokskiñet. Bristeri omsorg IT-kommissionensrapport5/97.63

enfrågaombemötande äldre.51av - Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk Omsorgmedkunskapochinlevelse

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav

enfrågaombemötande äldre.52av - IT-kommissionen,Närings-och handelsdepartementet Att växablandbetongochkojor.

ochSEISden11december1996. Ettdelbetänkande barnsochom ungdomars

IT-kommissionensrapport6/97. 73 uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån

Rättigheteri luftfartyg. 122 Storstadskommittén.61

IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och Rosoravbetong.

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, Enantologitill delbetänkandetAtt växabland

Riksdagen,1997-06-16.124 betongochkojor från Storstadskommittén.62

Kollektivtrafik i tid + Bilaga. 129 Enlagomsocialförsäkringar.72

Densvensktlaggadehandelsflottans Invandrarei vårdochomsorg

konkurrenskrañ.171

enfrågaombemötande äldre.76av - Nyckelntill MEGA-BYTET. 185 Förmånefter inkomst samordnatinkomstbegrepp

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Ett störreochbättreEuropa EU:sutvidgning:

Samhällsekonomiskaeffekter. 156 Inkomstskattelag,delI-lll. 2

Enskildanäringsidkare. Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring

Översynavskattereglema.178 sexförvaltningsområden.7

Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam-

Utbildningsdepartementet

hetsanpassning statsförvalmingensav struktur. 9

för valutapolitiken.10 Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Ansvaret - Skatter,miljö och sysselsättning.l l Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch

framväxt unga6-16år. 21 Detsvårasamspelet.Resultatstyrningens

Ettteknisktforskningsinstitut Göteborg.37i ochproblematik.15 Skatter,tjänsteroch sysselsättning. Besparingari stortochsmått.69

Dennyagymnasieskolan + Bilagor. 17 Granskning granskning. problemochmöjligheter.107

av -

Att lämnaskolanmedrakrygg Omrättentill Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 -

skriñspråketochomförskolansoch skolans Kontroll Reavinst Värdepapper.27 demokratinstjänst.Statstjänstemannens ochroll möjligheterattförebyggaochmötaläs-och I

offentliga skrivsvårigheter.108 vån etos.28

Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Europaoch staten.Europeiseringensbetydelseför svenskstatsförvaltning.30 utveckling.EnKartläggning.120

Skolfrågor Omskolai en ny tid. 121 Att läraövergränser.Enstudieav0ECD:s -

Utbildningskanalen.148 förvaltningspolitiskasamarbete.33

Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanR: Bekämpande penningtvätt.36av Myndigheteller marknad. förskolan.157

Vuxenpedagogiki teorioch praktik. 158 Statsförvaltningensolikaverksamhetsfonner.38

Arbetsgivarpolitiki staten.

Jordbruksdepartementet Förkompetensochresultat.48 Avskaffa reklamskatten53 Svenskmat- påEU-fat. 25

Ministem ochmakten. EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels-

Hurfungerarministerstyrei praktiken 54 försörjningen.26

I medborgarnastjänst. Alternativautvecklingsvägarför EU:s

Ensamladförvaltningspolitikför staten.57 gemensammajordbrukspolitik. 50

Statsskuldspolitiken.66 EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional

Bosättningsbegmppet.Skatterättsligaregler för utveckling. 74

fysiska 75 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktñâgor. 91

personer. -

inkomstskattelagen.77 Mat Miljö. Svenskstrategiför EUzs Uppföljning av Försäkringsmäklare. jordbruk i ñamtiden.102

En lagöversynav Försäkringsmäklaiunedningen.79 Antimicrobial FeedAdditives. 132

Reformeradstabsorganisation.80 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag 133

Pimktskattekontroll alkohol,tobakoch EU:sjordbrukspolitik ochöstutvidgning.150

av mineralolja, 86 Foodandtheenviromnent,Swedishstrategyfor the

m.m. Lokalförsöijning ochfastighetsägande. futureofEUagriculture.151

Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96

Arbetsmarknadsdepartementet Säkrareobligationer 110 Ettsvensktinvesterarskydd.125 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför

Bilen, miljön och säkerheten.126 arbetshandikappade.5

Effektivarestatlig inköpssamordning.130 Personaluthyrning.58

Lag ompremiepension.131 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd

Försvaretsfastigheter. + Bilagedel.64

Formerför enkostnadseffektivoch Ommakt ochkön -i spårenavoffentliga

verksamhetsinriktadförvaltning.144 organisationersomvandling.83

Grunddata i samhälletstjänst.146

-

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kvinnor, mänochinkomster. Medieföretagi Sverige Ägandeoch

- Jämställdhetochoberoende.87 strukturförändringari press,radio ochTV. 92 Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom Forumför världskultur

kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.113 enrapportomettrikarekulturliv. 95

- Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Nya samverkansformerinom den Sjöhistoriska förändringochkönsmaktensframtid. 114 museiverksamheten.100 Ljusnandeframtid ellerett långt farväl Rapportmedförslagomsändningsorter.103 Densvenskavälfärdsstatenijämförande Enfondför ungakonstnärer.106 belysning.115 Nobelcenteri Stockholm ett infonnations-och

- Ledare,maktochkön.135 aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och Kvinnorsochmänslöner varför säolika 136 samhälle.117

- GlastakochglasväggarDenkönssegregerade Fonogramersättning.140 arbetsmarknaden.137 Bokeni tiden. 141 Familj, maktochjämställdhet.138 Bidragtill fri svenskTV-produktion. 172 Hemmet,barnenochmakten.Förhandlingarom Arbete konstnärer.183 arbeteochpengari familjen. 139 Generellakonstnärsstöd.184 Arbetskrañensfria rörlighet trygghetoch

jämställdhet Bilagedel.153 Närings- och handelsdepartementet

+ Medlingsinstitutoch lönestatistik. Regionpolitikför helaSverige.13 + 5stbilagor. 164 Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetpå grund Konkurrenslagen1993-1996.20 avsexuellläggning.175 Upphandlingför utveckling.88 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav Handelnmedskrotochbegagnadevaror. 89 personermedfunktionshinder.176 Konkurrensneutralttransportbidrag.94

Etteffektivarenäringsförbud.123 Kulturdepartementet

RegionalakonsekvenseravEU:söstutvidgning.160 IT i kulturenstjänst.14 Översvämningskatastrofen

i Polen- Statenoch trossamfunden stödfrånstatochnäringsliv. 163 Rättslig reglering En livsmedelsstrategiför Sverige.167

Grundlag Miljöhänsyni standarder.173 - - Lagomtrossamfund Bättreochenklareregler.

LagomSvenskakyrkan. 41 Småföretagsdelegationensrapport 186 - Statenoch trossamfunden Begravningsverksarnheten.42 Inrikesdepartementet Statenoch trossamfunden Bättreinformation konsumentpriser.19

om Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch Ungaocharbete.40 dekyrkliga arkiven.43 Politik för unga. Statenochtrossamfunden + 2 bilagor. 71 Svenskakyrkanspersonal.44 Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.78

- Statenochtrossamfunden Allmännyttiga bostadsföretag. Stöd,skatterochfinansiering.45 + Bilaga.81 Statenoch trossamfunden Lika möjligheter.82 Statlig medverkanvid avgiñsbetalning.46 Ändradorganisationför det statligaplan-, bygg- Statenoch trossamfunden ochbostadsväsendet.90 Denkyrkliga egendomen.47 Hantering fel i utjärnningssystemetför

av Statenoch trossamfunden.Sammanfattningarnaav kommuneroch landsting.93 förslagenfrån de statligautredningarna.55 Medborgarskapoch identitet.162 SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsfonn.59 Räknamedmångfald.Förslagtill lag Betal-TV inom SverigesTelevision. 60 motetniskdiskrimineringi arbetslivetm.m.174 Grarmlands-TVi kabelnät.68 Byggkvalitetför framtiden.177

Ennyplan-,bygg-ochbostadsforskning.182

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Miljödepartementet

Förbättradmiljöinformation.4 Följdlagstiñningtill miljöbalken. 32 Övervakning miljön. 34

av Enhållbarkemikaliepolitik. 84 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.97 Skyddavskogsmark.Behovoch kostnader. Bilagor. 98 Ennyvattenadministration.Vatten ar livet. 99 Agenda21 i Sverige. FemåreñerRio resultatochñamtid. 105

- Förvaltamedmiljöansvar.Statsfbrvalmingens arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Miljön i ettutvidgatEU.149 Miljösamverkani vattenvården.155 Kñmavfall ochBeslut.Rapportfrån ett seminarium ombeslutsprocesseni sambandmed lokalisering avettslutförvaravanväntkämbränsle. Umeå8-10april 1997.180

FRITZES

1r11NT1.|;A PUBLIIATIONEI{

POSTADRESS:m6 47 STOCKHOLM FAX08-690 91 91. TE1.EF0N:08-69091 90 E-POST:fritzçsxorder@lilwer.se FRITZESINTERNETBOREIANDH.:vvxw.frit7.cs.st

ISBN 91-38-20799-0 ISSN 0375-25OX