Licensavgift en principskiss : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

WXZO95 WXZ 095 i

10-96155802

AB

Licens

avgift

- en principskiss

DELBETÄNKANDE FRÅN 155802 BRANSCHSANERINGSUTREDNINGEN

A B

.

VE

k: .TU

min .-

w Statens utredningar v, 1572:

offentliga

1996:172

Justitiedepartementet

Licensavgift

- en principskiss

Delbetänkande av Branschsaneringsutredningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, pá uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20435-5

Graphic SystemsAB, Göteborg 1996 ISSN O375-25OX

SOU 1996: 172

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 16 november 1995 att tillkalla en särskild utredare för att utreda vissa frågor om branschsanering och andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet Ju 1995:11. Genom beslut den 22 november 1995 förordnades landshövdingen i Stockholms län Ulf Adelsohn till särskild utredare.

Som experter har deltagit från och med den 1 februari 1996 Björn Blomqvist, ämnessakkunnig på Justitiedepartementet, departementsrådet Staffan Sandström och departementssekreteraren Yngve Engström, Närings- och Handelsdepartementet, departementssekreteraren Eva Thorsell, Inrikesdepartementet, fil. kand. Sayed Aly, Vägverket, direktör Peter Ander för Svenska Arbetsgivarföreningen, statsåklagaren Anna-Lena Dahlqvist, Statsåklagarrnyndigheten för speciella mål, revisor Klas-Erik Hjorth, Svenska Revisorsamfundet, bitr. länskronodirektör Susanne Holmström, Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län, polisöverintendenten Leif Jennekvist, Polismyndigheten i Stockholms län, direktör Hans Johansson, Företagarnas Riksorganisation, länsskattechefen Bert Lindberg, Skattemyndigheten i Stockholms län, professor Dan Magnusson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, ordförande Barbro Palmerlund, Fastighetsanställdas förbund, förbundsjuristen Irene Reuterfors-Mattsson, Svenska Kommunförbundet, fr.o.m. den 20 februari 1996 ombudsmannen Thomas Fredén, Landsorganisationen samt fr.o.m. den 25 juni 1996 avdelningsdirektör Peter Högberg, Riksskatteverket. Yngve Engström har fr.o.m. den 5 september 1996 entledigats som expert och fr.o.m. samma dag har expert förordnats departementssekreteraren Herbert

som Silbermann, Närings- och Handelsdepartementet. Anna-Lena Dahlqvist har entledigats som expert fr.o.m. den 15 november 1996 och fr.o.m. samma dag har tf. statsåklagaren Gunnel Skeppholm, Statsåklagannyndigheten för speciella mål, förordnats som expert.

Som sekreterare har hovrättsassessom Inger Söderholm anställts den 5 december 1995 och kammarrättsassessom Lars Emanuelsson Korsell den 9 januari 1996.

Utredningen har antagit namnet Branschsaneringsutredningen.

Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet Licensavgift en -

principskiss.

Stockholm den 4 december 1996

Ulf Adelsohn /Lars Emanuelsson Korsell Inger Söderholm

SOU 1996: 172

Innehall

Förkortningar 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Inledning 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l.1 Utredningsuppdraget 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Den ekonomiska brottsligheten och skatteundandragandet 16

1.3 Schablonbeskattning 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.4 Två modeller för schablonbeskattning 18

. . . . . . . . . . . . .

2 Den ekonomiska brottsligheten 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Vad är ekonomisk brottslighet 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Branschsaneringsutredningen och den ekonomiska

brottsligheten 22

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Hur stor är den ekonomiska brottsligheten 23

. . . . . . . . . 2.4 Den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar 26

. . . . .

3 Allmänna utgångspunkter för förslagen 29

. . . . . . . . . . . . 3.1 Inledning 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Fyra förhållningssätt; vilket väljer vi 29

. . . . . . . . . . . . . 3.3 Den ekonomiska brottsligheten kostar mycket pengar 30

3.4 Samhällsmoralen har förändrats 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Intemationaliseringen och normerna 32

. . . . . . . . . . . . . . 3.6 Arbetslösheten är ett hot 32

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Antalet småföretag kommer att öka 33

. . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Det är svårt att förena höga krav på rättvisa med

ett enkelt regelsystem 33

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.9 Skattetrycket och den ekonomiska brottsligheten 34

. . . . . . 3.10 Hederliga deklaranter 34

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.11 Den ekonomiska brottsligheten har ett försprång 35

. . . . . . 3.12 Skatten måste betalas så nära intjänandet möjligt 36

som

. . 3.13 Vi vill inte ha ett kontrollsamhälle 36

. . . . . . . . . . . . . . . 3.14 Starka krafter i rörelse 37

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll SOU 1996: 172

4 Metoder att komma till rätta med den ekonomiska

brottsligheten 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1 Allmänt olika metoder 39 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Vandelsprövning av näringsidkare m.m. 39 . . . . . . . . . . . . 4.3 Ökad och effektivare kontroll myndighetsgenom samverkan 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Tekniska hjälpmedel 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.5¶Egensanering 42

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Offentlig upphandling 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Svartjobbama 42 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8 Licensavgift 43 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Yrkesmässig trafik med taxifordon 45 . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Allmänt 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Några fakta taxi 46 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Gällande regler 46 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Praktisk hantering hos länsstyrelsen 49 . . . . . . . . . . . . . . . 5.5 Ekobrottsligheten i taxibranschen 50 . . . . . . . . . . . . . . . .

6 En strukturell indelning skatteundandragandet i olika av branscher 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Inledning 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Underentreprenörer 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Tjänster till hushåll 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Kontantbranschema 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Bakgrund till schablonbeskattningen 57 . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Schablonbeskattning i Sverige 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Schablonbeskattning i förenklingssyfte 57 . . . . . . . . . . . . .

7.3¶Företagsbeskattningen 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 Utvecklingen redovisnings- och företagsskatteområdet 59

7.5 Skattesatser 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.6¶Socialavgifter 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7 Mervärdesskatt 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Punktskatter 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9 Redovisning och betalning skatter och avgifter 63 av . . . . . 7.10 Ett nytt uppbördssystem skattekonto 65 - . . . . . . . . . . . . .

8 Schablonbeskattning i andra länder 69 . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Allmänt 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Belgien 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Frankrike 69 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 172 Innehåll 7

8.4 Spanien 70 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Italien 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6 Grekland 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7 Portugal 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8 Polen 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Utgångspunkter för ett system med schablonbeskatming 83 . 9.1 Inkomstnivåer 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9.2¶Mer specifikt 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Schablonbeskattning för att minska skatteundandragandet 87

9.4 Schablonbeskattning i förenklingssyfte 89 . . . . . . . . . . . . . 9.5 Tonvikt på intäkterna 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.6 Renodlad schablonbeskattning efter parametersystem 91 . . . 9.7 Rättvisefrågor 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.8 Generalitet 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.9 Schablonbeskattning med hjälp SRU-uppgifter 96 av . . . . . 9.10 Två system för schablonbeskattning 98 . . . . . . . . . . . . . . .

10 Licensavgift 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Skatter och avgifter i centrum 101 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2 Licensavgiften bestäms efter parametrar 102 . . . . . . . . . . . . 10.3 Parametem antalet fordon 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4 Olika kategorier fordon 103 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5 En särskild avgift 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.6 När skall licensavgiften betalas 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.7 Licensavgift kostnad för att driva är en

näringsverksamhet 108

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.8 Licensavgiften avräknas från skatter och avgifter 108 . . . . . 10.9 En årlig avräkning 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.10 Avdrag för licensavgiften 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.11 Licensavgift vid blandad verksamhet 113 . . . . . . . . . . . . . . 10.12 Enskilda näringsidkare och inkomster av tjänst och

kapital 114 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.13 Licensavgiftens storlek 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.14 Licensmärke "badge" 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10.15¶Nyföretagandet 121

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.16 Trañktillstånd och fordonsanmälan 123 . . . . . . . . . . . . . . . 10.17 Skattebrott 124 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.18 Jämkning och eftergift 125 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11 Schablonbeskattning med inkomsthöjning 127 . . . . . . . . . . . 11.1 Inkomsten i centrum 127 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehåll SOU 1996: 172

11.2 Beräkning intäkten 128

av . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.3 Bokföringens och deklarationens status 129

. . . . . . . . . . . . 11.4 Förvärvskällor 130

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.5 Omvänd bevisbörda 131

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.6 Preliminärskatt 133

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.7 skattetillägg 133

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

11.8¶Ordningsföljden 134

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.9 Omprövning 135

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11.10 skattebrott 135

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

12 Gemensamma fågor 137

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Rättssäkerhet 137

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12.2 Generalitet och rättvisa 138

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.3¶Egendomsskyddet 140

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.4¶Näringsfriheten 141

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

12.5¶Europakonventionen 143

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12.6¶Norrngivningsfrågor 146

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 Överväganden och förslag 147

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.1 En jämförelse mellan licensavgifts- och intäktsmodellen 147

13.2 Är taxibranschen utsatt for ekonomisk brottslighet 149

. . . . 13.3 Hur skall taxibranschen saneras från ekonomisk

brottslighet 151

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13.4 Licensavgift i andra branscher 156

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

14 Konsekvensanalys 157

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.1 För taxibranschen 157

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.2 För myndigheter 158

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14.3 Budgeteffekter 159

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

BILAGA

Kommitténs direktiv 161

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1996: 172

Forkortmngar

BNP Bruttonationalprodukt BRÅ Brottsförebygande Rådet KL Kommunalskattelagen 1928:370 LPP Lagen 1984:151 om punktskatter och prisregleringsavgifter LSK Lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter RF Regeringsformen RSV Riksskatteverket SIL Lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt SNI Svensk näringsgrensindelning SOU Sveriges offentliga utredningar SRU Standardiserade räkenskapsutdrag VVFS Vägverkets författningssamling YTF Yrkestrañkförordningen 1988: 1503 YTL Yrkestrafiklagen 1988:263

SOU 1996: 172 11

Sammanfattning

I delbetänkandet diskuteras olika modeller för schablonbeskattning i branscher är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet. Utred-

som ningen att modell med licensavgift licensavgiftsmodellen är

anser en den bästa metoden. Licensavgiftsmodellen är här inriktad på taxibranschen, avsikten är att denna form beskattning skall kunna

men av införas även i andra branscher.

Licensavgiftsmodellen har flera syften. Ett huvudsyfte är att upprätthålla skattemoralen. Ett annat är att, till för seriösa företag,

gagn minska effekterna den illojala konkurrens som består i att oseriösa

av företag låter bli att redovisa och betala skatter och avgifter. Genom att tvinga de oseriösa företagen att betala ökar skatteinkomstema. Om licensavgiftsmodellen införs i fler branscher som har problem med skatteundandragande kan på sikt de redan hederliga få sänkt skatt. Ytterligare ett syfte är därför att över huvud taget säkerställa beskattningen och uppbörden i aktuella branscher.

Förslaget licensavgift skall mot bakgrund det omfattande

om ses av skatteundandragandet i branscher med stor andel kontanttransaktioner. Enligt utredningens bedömning fordras det kraftfulla tag för att komma till rätta med problemen. Det enda verkningsfulla alternativ som vid sidan licensavgiftsmodellen står till buds är omfattande kontroll och

av reglering. Nackdelarna med ett kontrollsystem är att kostnaderna för driften ett sådant system drabbar den i dag seriöse företagaren på

av

sätt den oseriöse. Därtill tar ett effektivt och, som en samma som konsekvens detta, omfattande kontrollsystem ändå aldrig kan

av - som bli vattentätt stora offentliga i anspråk. Dessutom finns det

- resurser

gräns för hur långt räcker för utökad kontroll. Taxien resurserna en branschen är bransch har stora problem med ekonomisk brotts-

en som lighet.

Utredningen föreslår att ett lagförslag om licensavgift utarbetas för taxibranschen enligt följande riktlinjer.

E Som villkor för att driva taxirörelse ställs ett lägsta krav på betalning

skatter och avgifter i verksamheten. Kravet uttrycks det sättet att av den skattskyldige månatligen skall redovisa och betala skatter och avgifter lägst motsvarar licensavgift för varje taxibil som

som en

12 Sammanfattning SOU 1996: 172

används i taxitrafik. Uppgår skatterna och avgifterna till detta belopp eller ett högre belopp anses licensavgiften betald. Uppgår inte de redovisade och betalda skatterna och avgifterna till licensavgiftens storlek måste en faktisk licensavgift betalas in så att de sammanlagda betalningarna når upp till det månatliga kravet på inbetalningar licensavgiften. Den faktiskt inbetalda licensavgiften är då en avgift som måste betalas för att få driva verksamheten.

El Licensavgiften bestäms efter det antal fordon som ett taxiföretag har i trafik och hur fordonen används.

El Nivån på licensavgiften skall beräknas med sådana marginaler att den seriöse företagaren inte skall behöva betala någon licensavgift.

E Som bevis på att skatter och avgifter har betalats får taxiföretaget månatligen ett licensmärke som skall fästas på fordonet.

Betalas inte licensavgiften återkallas trafiktillståndet.

Varje månad skall skatter och avgifter redovisas och betalas. Vid samma tillfälle skall en avräkning ske mot licensavgiften. Avräkning sker varje månad i efterskott. De månatliga skatte- och avgiftsinbetalningarna varierar under året. Detta kan leda till att en faktisk licensavgift måste betalas vissa månader trots att den årliga inbetalningen

av skatter och avgifter kommer att överstiga licensavgiften för året. En slutlig avräkning skall dock ske i samband med den årliga taxeringen. Det totala skatte- och avgiftsuttaget för året måste lägst motsvara licensavgiften. Innebär taxeringen att skatterna och avgifterna understiger licensavgiften taxeras alltså den skattskyldige även för faktisk

en licensavgift för att den sammanlagda beskattningen skall nå upp till

licensavgiftens storlek.

Avräkning mot licensavgiften får ske för bl.a inkomstskatt, innehållen preliminärskatt för anställda, socialavgifter och mervärdesskatt. Avräkningsförfarandet bör kunna ske i det föreslagna systemet med skattekonto och skattedeklaration se SOU 1996:100.

Licensavgiftsmodellen innebär inte någon förändring av det konventionella skattesystemet, bokföringsskyldigheten eller deklarationsförfarandet. Skatter och avgifter skall redovisas och betalas i vanlig ordning. Skillnaden är att skatterna och avgifterna jämförs med

en schablon licensavgiften och att de måste uppgå till ett belopp som

- lägst motsvarar licensavgiftens storlek. Härigenom kommer licensavgiften att stötta det konventionella skattesystemet. Licensavgiften är därför en minimibeskattning som påverkar beskattningen nedåt men inte uppåt.

SOU 1996: 172 Sammanfattning 13

Taxifordon delas in i tre kategorier beroende på hur de används. En kategori utgörs av fordon som får användas av fler än en förare rött märke. En annan består av fordon som får användas av endast en förare blått märke. Till den tredje kategorin hör fordon används

som av enbart en förare och där taxirörelsen bedrivs halvtid blå-vitt märke. För att ett fordon skall hamna i den klassen fordras dispens. För varje kategori skall en licensavgift bestämmas.

.

l Inledning

1.1¶Utredningsuppdraget

I april 1995 beslutade regeringen om en strategi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten skr. 1994/952217, bet. 1994/95:JuU25, rskr. 1994/95:412. Avsikten med strategin är att påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten genom olika insatser som innebär en kraftig förstärkning av samhällets samlade insatser mot sådan kriminalitet. Som ett led i denna strategi beslutade regeringen den 16 november 1995 att tillkalla en särskild utredare för att utreda branschsanering och andra åtgärder mot ekonomisk brottslighet.

Som framgår av direktiven se bilaga är utredarens uppdrag bl.a. att identifiera utsatta branscher och föreslå metoder för att

sanera dessa.

Utredningen kommer under våren 1997 att i ett huvudbetänkande redovisa vilka branscher som har särskilda problem och olika metoder för att minska den ekonomiska brottsligheten i dessa branscher. Redan nu kan sägas att bl.a. bygg-, städ- och restaurangbranschen kommer att finnas med.

Utredningen har i arbetet inhämtat synpunkter och idéer från organisationer, myndigheter och enskilda har kunskap

personer som om och erfarenhet av de olika branscher som utredningen har tittat närmare på. I den del av arbetet som redovisas i detta delbetänkande har vi haft diskussioner med företrädare för bl.a. Svenska Taxiförbundet, Fria Taxi Riksförbund, Svenska Transportarbetareförbundet, Riksskatteverket, Vägverket, Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län, Skattemyndighetema i Stockholms och Malmöhus län och Sveriges Industriförbund.

I detta delbetänkande redovisas en principskiss om licensavgift. Vidare föreslås att ett system med licensavgift utarbetas och införs i taxibranschen. Skälet till att utredningen valt att nu redovisa en principskiss om licensavgift är att denna metod kan förväntas vara effektiv även i andra branscher. Det är därför lämpligt att redan nu föra en diskussion om licensavgiften.

I huvudbetänkandet kommer främst andra metoder än licensavgift

16 Inledning

att redovisas. Det gäller t.ex. hur skall få bättre kontroll på vem

man

driver ett företag och vilka som är anställda, egensanering, som krav på att bättre teknik används, uppgiftsskyldighet och skatteavdrag vid användande underentreprenörer Även när det gäller taxi-

av m.m. branschen återkommer utredningen med förslag som bör införas oavsett frågan licensavgift. Främst gäller dessa förslag olika sätt att

om effektivisera myndigheternas tillsyn taxibranschen.

av

1.2¶Den ekonomiska brottsligheten och

skatteundandragandet

Den ekonomiska brottsligheten består till stor del av skatte- och av-

giftsundandraganden. Intäkter redovisas inte i näringsverksamheten och

undgår därmed beskattning. Mervärdesskatt redovisas och betalas inte. Arbeten utförs mot svart betalning. Arbetsgivaravgifter betalas inte för

löner. Inte heller deklarerar löntagare för sådana inkomster och svarta därmed betalar de inte inkomstskatt.

Följden är att vår börs, finansierar välfärds-

gemensamma som systemet, går miste betydande inkomster. Varje år rör det sig om

om mångmiljardbelopp. Seriösa näringsidkare får svårt att hävda sig i konkurrensen med illojala företagare. Effektiva företag slås ut eller har svårt att hålla sig kvar och expandera medan ineffektiva företag stannar kvar på marknaden och kanske växer. Hela ekonomins effektivitet försämras. Härigenom sker inte den produktivitetsutveckling som är en förutsättning för ett fortsatt välfardssamhälle.

Oseriösa företagare och arbetstagare berikar sig på svarta arbeten och utnyttjar samtidigt eller i livet sociala förmåner som folk-

senare pension och fri sjukvård utan att efter förmåga ha bidragit till syste-

uppbyggnad. Vidare kombineras skatteundandragandet med mens bidragsfusk att svarta arbeten utförs samtidigt som A-kassa,

genom sjukpenning eller förtidspension betalas ut. Denna dubbla illojalitet eroderar den samhälleliga moral och det ansvarstagande som är förutsättningen för ett samhälle där inte obetydlig del av resurserna

en används till transfereringar och sociala förmåner.

Det omfattande skatteundandragandet skapar också spänningar i samhället. Stora delar befolkningen betalar höga skatter och lever

av under förhållandevis knappa förhållanden medan andra tar sig rätten att i större eller mindre utsträckning själva bestämma hur mycket som ska betalas i skatter och avgifter.

Sammanfattningsvis orsakar den ekonomiska brottsligheten stora

SOU 1996: 172 Inledning 17

skador på hela samhället. Skadorna kan emellertid inte enbart mätas i pengar. Förtroendet minskar på alla nivåer. Rättssamhället och välfardssystemet sätts i fråga om inte respekten för lagar och regler kan upprätthållas.

1¶Schablonbeskattning

Skatteundandragandet i vissa branscher är så omfattande att det från samhällets sida krävs ingripande metoder för att komma till rätta med problemen. Belysande är de uppgifter som redovisas i avsnitt 5.6

om taxibranschen, men det finns fler branscher med likartade strukturella problem.

I vårt arbete har vi funnit att det inte är tillräckligt att gå till angrepp mot den ekonomiska brottsligheten enbart på det traditionella sättet, dvs. utvidgad kontroll genom ökad myndighetssamverkan, straffskärpningar Den ekonomiska brottsligheten är utbredd och

osv. omfattar hela skalan, från svartjobbande hantverkare till yrkeskriminella penningtvättare. Brottsligheten är mycket svårkontrollerad. Dessa svårigheter innebär att även en kraftigt utvidgad kontroll knappast är effektiv.

Ett sätt för samhället att flytta fram positionerna när det gäller att motverka skatteundandragandet i vissa branscher är att införa någon form av schablonbeskattning. Här att beskattningen helt eller

avses

delvis bestäms efter schabloner i stället för att grundas på nettoinkomsten. Fördelen med schablonbeskattning är att beskattningen inte längre kommer lika beroende de inkomster den skattskyldige

att vara av som redovisar. En annan fördel kan vara att uppbörden skatten ligger

av nära intjänandet. Enligt utredningens bedömning finns det starka skäl att överväga schablonbeskattning i vissa branscher i syfte att motverka den ekonomiska brottsligheten. Utredningen har därför valt att i detta delbetänkande redovisa en principskiss över schablonbeskattning med ekobrottsprofil.

Den korta tid står till utredningens förfogande har inte medgett

som att ett färdigt förslag till schablonbeskattning kunnat tas fram. Ett sådant system kan också konstrueras olika sätt beroende på beskattningens omfattning och inriktning. I stället presenteras prin-

en

cipskiss till en schablonbeskattning med ekobrottsprofil. Ett viktigt

syfte med principskissen är att inleda diskussion bristerna i vårt

en om skattesystem och att föra fram schablonbeskattningen möjlighet

som en att minska skatteundandragandet.

18 Inledning SOU 1996: 172

1.4¶Två modeller för schablonbeskattning

I betänkandet redovisas två modeller för schablonbeskattning licensavgiften och intäktsmodellen. Det bör redan nu understrykas att dessa inte ersätter det konventionella skattesystemet. Näringsidkaren skall föra räkenskaper och deklarera i vanlig ordning. Schablonbeskattningen är minimibeskattning som stöttar det konventionella skattesystemet.

en

Frågan schablonbeskattning är relativt ny i vårt land. Därför är

om det viktigt att schablonbeskattningen diskuteras i hela dess vidd. Av bl.a. detta skäl förs inledningsvis i avsnitt 9 en diskussion om andra modeller för schablonbeskattning, bl.a. efter tidigare refererade utländska förebilder. När utredningen diskuterar Schablonbeskattning som helt ersätter den konventionella beskattningen, dvs. när beskattningen sker enbart efter parametrar butiksyta e.d. används beteckningen

som renodlad Schablonbeskattning.

Schablonbeskattning bör tillämpas i branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet. I betänkandet inleds diskussion om i

en vilka branscher Schablonbeskattning bedöms kunna tillämpas med önskvärd effekt.

För att konkretisera principskissens båda modeller för schablonbeskattning har utredningen utgått från bransch, taxinäringen. Ut-

en redningen föreslår att ett systern med licensavgift utarbetas och införs i taxibranschen. Som nämnts är syftet att licensavgift skall aktualiseras även i andra utsatta branscher där sådan beskattning är lämplig.

en

Två modeller för schablonbeskattning:

Licensavgift

Den skattskyldige måste betala en i förväg fastställd licensavgift. Licensavgift betalas varje månad. För branscher med tillstånd, t.ex. taxibranschens trafiktillstånd, är betalning licensavgiften en förut-

av sättning för att få behålla trafiktillståndet.

Från licensavgiften får avräknas de skatter och avgifter som den skattskyldige ska betala varje månad. Det innebär att licensavgiften inte medför någon ökad skattebelastning för skattskyldiga där summan

preliminär F-skatt, arbetsgivaravgifter, innehållen preliminär skatt av för anställda, expansionsmedelsskatt och överskjutande utgående moms är lika stor eller överstiger licensavgiften. Om däremot skatterna och avgifterna understiger licensavgiften blir den totala skatte- och avgiftsnivån lika med licensavgiften och innebär då en ökad skattebelastning. Understiger de betalda skatterna och avgifterna licensavgiften måste skillnaden betalas som en faktisk licensavgift.

SOU 1996: 172 Inledning 19

Som redan framgått ersätter inte systemet med licensavgift det konventionella skattesystemet utan den skattskyldige skall redovisa och betala skatter och avgifter i vanlig ordning.

När det gäller beräkningen av licensavgiftens storlek sker denna efter en bedömning av ett rimligt skatte- och avgiftsutfall för företag i branschen. Detta bör ske med utgångspunkt från jämförande faktorer som är svåra att manipulera. För taxinäringen bör licensavgiften beräknas efter det antal fordon som omfattas av taxitillståndet.

För att visa att skatter och avgifter är betalda för en viss månad skall ett märke fästas på insidan av taxibilens vindruta. Av märket skall framgå år, månad, fordonets registreringsnummer och länsbokstav. Licensavgiften föreslås delas in i tre nivåer eller kategorier. En för fordon som framförs enbart av en förare blått märke och en för fordon används utan begränsningar rött märke. För kategorin

som fordon som framförs enbart av en förare föreslås en dispensmöjlighet för förare utanför storstadsområdena som driver taxirörelsen på halvtid blått/vitt märke. Licensmärket för enforarfordon skall innehålla

numret på förarlegitimationen.

Licensavgiften är lämplig för verksamheter som kräver tillstånd eftersom en förutsättning för tillståndet kan vara att licensavgiften betalas. Den skattskyldige har därför ett starkt incitament att redovisa inkomster och löneutbetalningar så att skatter och avgifter uppgår till åtminstone licensavgiften. Inget hindrar att motsvarande system införs i andra kritiska branscher. Det kan gälla både branscher med tillstånd och sådana som inte har tillstånd. I branscher utan tillstånd kan avgiften kallas för näringsavgift. Licensavgiften är särskilt intressant i kontantbranscherna eftersom dessa är svårkontrollerade.

Licensavgiftsmodellen förhållandevis enkel metod. Den har

är en också pedagogiska förtjänster genom att licensavgiften ett tydligt sätt anger vad den lägsta beskattningen är för verksamheten.

Licensavgiften är också förutsebar och kan betraktas som ett krav

en lägsta skattekostnad för att få driva en viss näringsverksamhet. Licensavgiftssystemet har några ventiler. Den första är redan nämnd

och gäller de olika kategorierna på fordonen och därmed licensavgiftens storlek. Den skattskyldige kan också för en eller flera kalendermånader låta avanmäla ett eller flera fordon hos länsstyrelsen. När fordon åter tas i trafik sker påanmälan.

Licensavgiften kan införas i andra branscher. Lagstiftningsmässigt kan licensavgiftssystemet införas genom en särskild lag som innehåller dels generella regler för licensavgiften, dels branschspecifika bestämmelser om bl.a. parametrar och licensavgiftens storlek.

Utredningen förordar licensavgiftsmodellen som den lämpligaste

20 Inledning SOU 1996: 172

formen schablonbeskattning och föreslår att en modell för sådan

av beskattning utarbetas.

Schablonbeskattning där inkomsten höjs

Schablonbeskattningen innebär i detta fall att inkomsten höjs schablon-

verksamheten inte uppfyller vissa statistiskt beräknade krav mässigt om

intäkter. Om verksamheten har avvikande profil i förhållande till

en branschen i övrigt höjs alltså inkomsten. Det innebär att de deklarerade intäkterna jämförs med schablonbeskattningens krav på intäkter.

Schablonbeskattningen utgår från olika jämförande faktorer vid beräkningen intäkterna. För taxinäringen lämplig jämförande

av är en faktor det antal fordon som trafiktillstândet avser. Ett fordon skall ge-

viss lägsta intäkt. nerera en

För näringsidkare redovisar intäkter som överstiger de angivna

som kraven på lägsta intäkt sker inte någon schablonbeskattning.

Av rättssäkerhetsskäl skall en skattskyldig vars intäkter understiger den angivna nivån ha möjlighet att undgå schablonbeskattning. Förutsättningen är dock att den skattskyldige kan visa varför intäkterna är lägre än vad som krävs enligt schablonen.

Som ett komplement till schablonbeskattningen bör särskilda bestämmelser införas gör det svårare att få jämkning av preliminär

som skatt för verksamheter kan schablonbeskattas. Syftet är att hindra

som att schablonbeskattningens krav på miniminivåer i praktiken kringgås. I annat fall kan den skattskyldige utnyttja trögheten i uppbördssystemet

att kortsiktigt driva näringsverksamhet utan att betala några genom skatter och avgifter.

Schablonbeskattning skall gälla för den eller de branscher som

i särskild lag. Det innebär att lagstiftningens tillämpning på anges en

viss bransch skall tillfällig karaktär att bestämmelserna en vara av men kan utvidgas till andra branscher. Lagstiftningen kan också sägas vara tillfällig i den meningen att schablonbeskattning skall tillämpas enbart på branscher där problemen är särskilt stora när det gäller skatteundandraganden.

Utredningen att denna metod har en rad nackdelar och att

anser schablonbeskattning inkomsthöjning är avsevärt mer komplice-

genom rad att införa än licensavgift.

2 Den ekonomiska

brottsligheten

2.1¶Vad är ekonomisk

brottslighet

Utredningsuppdraget syftar till att hitta lösningar kraftigt minskar

som den ekonomiska brottsligheten i utsatta branscher branschsanering. Av betydelse är därför vad menas med ekonomisk brottslighet.

som

Vad som exakt avses med ekonomisk brottslighet är emellertid inte entydigt. Ekonomisk brottslighet är ett sociologiskt begrepp som beskriver en viss typ av beteenden eller handlingsmässiga fenomen. Man kan säga att det är en samlingsbeteckning på olika typer av brottslighet.

Det finns ett flertal definitioner på begreppet ekonomisk brottslighet men enligt de flesta av dessa är det utmärkande för ekonomisk brottslighet att den utnyttjar en näringsverksamhet för brottsligheten.

I justitieutskottets betänkande om ekonomisk brottslighet bet. 1980/81:JuU21 beskrivs ekonomisk brottslighet enligt följande. Den

har ekonomisk vinning som direkt motiv,

-

har en kontinuerlig karaktär och bedrivs systematiskt,

-

förövas inom ramen för en näringsverksamhet som inte i sig är

kriminaliserad utgör grunden för de kriminella gämingama,

men som

är kvalificerad i den meningen att de enskilda brotten är av stor

omfattning, rör stora samhälleliga värden eller drabbar grupper av enskilda.

Ekobrottskommissionen, som var verksam till mitten av 1980-talet och lämnade ett stort antal förslag, tog bl.a. fasta på att brottsligheten avsåg ekonomiska värden i storleksordningen lägst en halv miljon kr Ekonomisk brottslighet i Sverige, SOU 1984:15, s. 27. Riksdagens revisorer använde en vidare definition och menade att den ekonomiska brottsligheten utnyttjar företagsformen, oavsett hur stora, systematiska och kontinuerliga brotten är Den ekonomiska brottsligheten och rättssamhället, Rapport 1993/94.6, s. 11.

Den tyske forskaren Tiedemann har en relativt vid definition av ekonomisk brottslighet. Enligt Tiedemann är ekonomisk brottslighet sådan brottslighet som hotar eller stör det ekonomiska livet på ett sådant sätt att det bara inte är enstaka individers intressen som berörs.

22 Den ekonomiska brottsligheten

En konsekvens Tiedemanns synsätt är att begreppet kommer att

av omfatta mängd brott inte grundar sig näringsverksamhet,

en som lagöverträdelser begåtts privatpersoner och ofta kan ha karaktä-

som av

enstaka handlingar. ren av

Ett annat sätt att på vad med ekonomisk brottslighet

se som menas är att studera brottstypema. Till den ekonomiska brottsligheten hör förstås olika former brott enligt skattebrottslagen 1971:69 och

av borgenärsbrott, inklusive bokföringsbrott, enligt 11 kap. brottsbalken. Hit hör också olika bedrägeribrott enligt 9 kap. brottsbalken men också förskingring enligt 10 kap. l § brottsbalken kan beroende på vilken definition används ingå i Även miljöbrott och andra

som gruppen. överträdelser regler innebär fördelar ekonomiska och kon-

av som ur kurrensmässiga aspekter är del den ekonomiska brottsligheten.

en av

2.2¶Branschsaneringsutredningen och den ekonomiska brottsligheten

Utredningens uppgift är att hitta metoder mot ekonomisk brottslighet i de branscher är särskilt utsatta för detta. Detta medför att utred-

som ningens arbete är begränsat till ekonomisk brottslighet som begås i näringsverksamhet. Däremot innebär det inte att brott som begås av enskilda anställda mot företaget automatiskt faller utanför vårt arbete. Ingen de branscher vi hittills har studerat har dock utmärkt sig

av som för denna typ av brottslighet.

För att bransch skall kunna pekas ut som särskilt belastad av

en ekonomisk brottslighet bör det förhållandevis vanligt att det

vara förekommer systematisk och kontinuerlig ekonomisk brottslighet.

en Detta är förstås mycket svårt att uppskatta framför allt beroende på att forskningen området är näst intill obefintlig. De uppgifter som utredningen huvudsakligen grundar sitt ställningstagande på när det gäller olika branscher är resultat skatterevisioner och branschföre-

av trädares uppfattning. När det gäller taxi visar resultatet av skatterevisioner gjorts mot företag i branschen under senare tid att skatte-

som undandragandet sker såväl systematiskt kontinuerligt.

som

Det är viktigt att framhålla att inte samtliga företag i taxinäringen ägnar sig åt uppsåtligt skattefusk det torde inte heller krävas för

men att påstå att det är vanligt förekommande. Annorlunda kan det vara i andra branscher där fusket kanske inte allmänt kan sägas ha en systematisk eller kontinuerlig karaktär men där det är relativt utbrett.

Av mindre vikt är de värden brottsligheten avser i de enskilda

som

Den ekonomiska brottsligheten 23

J

företagen. Storleken på de enskilda brotten, i form t.ex. av undanhållna skatter, är i hög grad avhängig företagsstrukturen i branschen. I de flesta hantverkamäringar kan värdena, trots omfattande brottslighet, aldrig bli särskilt stora eftersom flertalet näringsidkare är enmansföretagare. Däremot rör det sammantagna resultatet avsevärda summor, om branschen som sådan är drabbad av ekonomisk brottslighet.

Det finns ytterligare ett skäl till att inte får lägga för stor vikt

man vid beloppens storlek i de enskilda företagen och det är den viktiga moraliska aspekten. Även ekonomisk brottslighet där beloppen är relativt blygsamma kan ha avsevärda verkningar genom att den har direkta smittoeffekter i det enskilda fallet och allmänt sett påverkar samhällsmoralen i negativ riktning.

Tiedemanns definition brottslighet hotar eller stör det ekono-

- som miska livet på ett sådant sätt att det bara inte är enstaka individers intressen som berörs har betydelse för utredningen framför allt när

det gäller i vilka branscher som vi skall föreslå insatser. En viktig faktor vid denna bedömning är nämligen om brottsligheten påverkar konkurrensförhållandena på den ifrågavarande marknaden. Så är det när det gäller taxi.

De företeelser vi hittills i vårt arbete har funnit vara vanliga i

som de utsatta branscherna är olika former skatteundandraganden och

av brister i bokföringsskyldigheten. I detta ingår såväl handlingar som är straffbara enligt brottsbalken och skattebrottslagen och som inte är det. När det däremot gäller andra typer av ekonomisk brottslighet som t.ex.

borgenärsbrott har vi inte funnit stöd för att den typen brott är rena av

förekommande i vissa branscher än i andra. mer

2.3¶Hur stor är den ekonomiska

brottsligheten

En stor del den ekonomiska brottsligheten består skatteundan-

av av draganden. Det är den typen av ekonomisk brottslighet som är bäst dokumenterad. Vi har t.ex. inte funnit några beräkningar på storleken av annan ekonomisk brottslighet än den inom skatteområdet. De beräkningar redovisas nedan har därför inte relevans för storleken av

som hela den ekonomiska brottsligheten. Inte heller tar beräkningarna sikte enbart på skatteundandraganden kan så kvalificerad

som anses vara av art att de motsvarar de krav ställs straffbar ekonomisk brott-

som slighet. I stället har vid beräkningarna utgått från skatteundan-

man draganden i allmänhet.

24 Den ekonomiska brottsligheten

Flera undersökningar har gjorts av storleken på den ekonomiska brottsligheten och resultaten kännetecknas av en hög grad av osäkerhet. Resultaten är också beroende av vilken undersökningsmetod som har använts vidare SOU 1984:15, s. 37 f..

se

Ett sätt att beräkna skatteundandragandet för hushållssektom är att jämföra hushållens användning av inkomsterna med de inkomster som redovisats i t.ex. inkomstdeklarationer. Sådana beräkningar har gjorts vid två tillfällen i Sverige. Den första gjordes år 1984 Ingemar Hansson: Sveriges svarta sektor. Beräkning av skatteundandragandet i Sverige. RSV Rapport 1984:5. Hansson beräknade den svarta sektorn till 4-7 procent BNP, vilket då motsvarade ett totalt skattebortfall

av på 10-34 miljarder kr.

Den andra undersökningen gjordes år 1993 Åke Tengblad och

av finns redovisad i Århundradets skattereform, Effekter skattesystemets driftskostnader, skatteplanering och skattefusk. Beräkning av svart ekonomi och skatteundandragande i Sverige 1980-1991. Enligt både Hanssons och Tengblads utredningar har den svarta sektorn och då främst omfattningen oredovisade inkomster, inte ökat under perio-

av den 1970-1992 utan förefaller vara relativt konstant eller svagt minskande. Med de beräkningsmetoder har använts utgör den svarta

som sektorn omkring 3-5 procent av BNP. Beloppsmässigt rör det sig för år 1991 svarta inkomster 67 miljarder kr. Hur stort skatteundan-

om dragandet är de oredovisade inkomsterna är svårt att beräkna, bl.a. beroende på att den svarta verksamheten sannolikt skulle ha skett i en annan omfattning och med andra priser om den hade varit beskattad. En försiktig skattning dock vid handen att skatteundandragandet år

ger 1991 uppgick till omkring 46 miljarder kr.

De svarta inkomsterna motsvarar 8 procent av hushållens disponibla inkomster eller omkring 8 000 kr invånare Tengblad, s. 285. De

per oredovisade inkomsterna är sannolikt ojämnt fördelade.

Enligt Tengblad tenderar man att vid en beräkning av undandragna skatter underskatta det totala skatteundandragandet genom att den inte omfattar illegal verksamhet. I undersökningen anger han också att Sverige, trots ett förhållandevist högt skattetryck, inte har en större svart sektor än andra västländer, vilket förklaras av en väl fungerande skattekontroll.

Tengblad har även undersökt undandragandet av mervärdesskatt och kommit fram till att det motsvarar omkring 1 procent av BNP eller omkring 13 procent av de totala intäkter som kommer från mervärdesskatt Tengblad, s. 285. Tengblad menar att det finns vissa tecken på att detta fusk ökar.

I annan undersökning Mikael Apel: An Expenditure-Based

en

Den ekonomiska brottsligheten 25

Estimate of Tax Evasion in Sweden har omfattningen av egenföretagarhushållens oredovisade inkomster undersökts. Undersökningen har gjorts att deklarerade inkomster och livsmedelskonsumtion har

genom jämförts. Apel kom fram till att de oredovisade inkomsterna uppgick till inte mindre än 30 procent egenföretagarhushållens disponibla in-

av komster. Man bör dock försiktig med att dra slutsatsen att det

vara verkligen är fråga svarta inkomster Skatterefonnen 1990-1991, en

om utvärdering. SOU 1995:104, 148. För det första kan företagarhus-

s. hållens officiellt redovisade inkomster underskatta den verkliga köpkraften hos denna de skattekrediter som kan uppnås

grupp genom

överavskrivningar m.m. För det andra kan antas att egenföregenom tagarhushåll har ett bättre kontaktnät än löntagare och därför kan göra vissa inköp till lägre pris än löntagarhushållen. Tengblad jämför i sin studie Apels resultat med beräkningar för socio-ekonomiska grup-

i den socio-ekonomiska redovisning av nationalräkenskapema som per håller på att utvecklas. Apels resultat verkar vid en sådan jämförelse inte överdrivet höga. Snarare är de underskattade. Malmer, Persson, Tengblad: Århundradets skatterefonn, Effekter på systemets driftskostnader, skatteplanering och skattefusk, s. 294..

Ekobrottskommissionen skattade den svarta sektorn till 5-6 procent

BNP, varav det skattefusk som var så kvalificerat att det kunde höra av till ekobrotten, enligt kommissionens synsätt, uppgick till 2,5-3 procent BNP. Beräkningarna har kritiserats Hans-Gunnar Axberger,

av av

att det inte finns grund för sådana höga siffror Eko-brott, som menar Eko-lagar och Eko-domstolar, Brå 1988:3, s. 23 ff..

På senare tid har värdet av den ekonomiska brottsligheten beräknats till 100-150 miljarder kr år Skr. 1994/952217, s. 6. I dessa för-

per hållandevis höga belopp torde dock ingå även annan ekonomisk brottslighet än skatteundandraganden.

Den ekonomiska brottsligheten består inte enbart av skatteundandraganden utan också annan brottslighet som medför ekonomiska

av skador för företag och enskilda. Ekobrottskommissionen diskuterade bl.a. de skador drabbar dem har direkt anknytning till den

som som brottsliga verksamheten till skillnad mot skatteundandraganden där brottsoffret är abstrakt. Det gäller brott bedrägerier och gäldenärs-

som brott, brott i samband med konkurser m.m. Kommissionen bedömde att denna form ekonomisk brottslighet upphov till överföringar från

av gav fordringsägare och andra intressenter på mer än en miljard kr. Här kan nämnas norsk undersökning i vilken utsträckning företag i

en om Norge blivit utsatta för ekonomiska brott i vid bemärkelse och då förstås inte skattebrott och liknande Dag Ellingsen: Den økonomiske kriminaliteten slik de naeringsdrivende erfarer den, En offer- og hold-

26 Den ekonomiska brottsligheten

ningsundersøkelse. Undersökningen gjordes under åren 1988, 1992 och 1994. I ett exempel beräknades näringslivets förluster av denna typ av ekonomisk brottslighet till omkring 2 miljarder Nkr.

Vad man kan konstatera är att den ekonomiska brottsligheten, oberoende av undersökning, avser mycket stora belopp. Det är som nämnts svårt att göra sådana beräkningar och det är inte heller nödvändigt för vårt arbete att slå fast några exakta tal. Man måste också komma ihåg att beräkningarna skatteundandragandets storlek kompliceras av att många svarta affärer inte skulle ha ägt rum om de skulle ha varit vita. Därtill kommer att även svarta pengar så småningom hamnar i den vita delen samhällsekonomin och beskattas

av i senare led.

2.4¶Den ekonomiska

brottslighetens skadeverkningar

Om olika typer skattefusk motsvarar 3-5 procent av BNP innebär

av det att staten detta år går miste om mycket stora inkomster. Till detta kan läggas l,5-3,3 miljarder kr som årligen 1991 års siffror utbetalas i ersättning till arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionärer som samtidigt arbetar svart Riksrevisionsverkets beräkningar i rapporten FUSK-systembrister och fusk i välfärdssystemen, RRV 1995:32.

Den ekonomiska brottsligheten medför, förutom de skador som kan räknas i skattekronor och borgenärsförluster, även andra skadeverkningar.

En av de allvarligaste skadeverkningama är den snedvridning av konkurrensen som uppstår del företagare egenmäktigt finansie-

när en rar sin verksamhet med skattemedel. Detta får naturligtvis omedelbara verkningar på verksamheten hos de seriösa näringsidkama som får svårt att göra sig gällande. Eftersom marknadskraftema sätts ur spel leder det på lång sikt till att mindre effektiva företag kan leva vidare medan effektiva företag slås ut.

Om många företag inom bransch konkurrerar med ojusta meto-

en der kan det leda till att även den företagare som vill följa regler och bestämmelser måste tumma på sina principer för att överleva inom näringen. En del taxiföretagare anser att situationen inom taxibranschen är sådan i dag, i alla fall i storstäderna.

Ekobrottsligheten och den brist moral som den grundas sprids också utanför den verksamhet där den från början fanns. Särskilt farligt är denna smitta i verksamheter med många ungdomar eller med

Den ekonomiska brottsligheten 27

många till Sverige nyligen invandrade människor. Att den första arbetsplatsen få lära sig att lönen är helt eller delvis svart och att den går att kombinera med arbetslöshetskassa och andra bidrag är moral-

ur bildande synpunkt helt förkastlig början på ett yrkesverksamt liv.

en Risken är att man vänjer sig vid en nivå på privatkonsumtionen som förutsätter svarta inkomster och att den dåliga moralen smittar sig

av på vänner och bekanta.

Den ekonomiska brottsligheten kräver används för

att stora resurser kontroll, inte minst på skattesidan. Denna kontroll innebär kostnader för företagen bl.a. för uppgiftslämnande. Företagen har kostnader även för kontroll sina affärspartners. Innan försäljning sker på kredit

av kontrolleras mindre kända företags ekonomi för att minimera risken för utebliven betalning. För att näringslivet skall kunna fungera utan för stora transaktionskostnader krävs förtroende, mellan näringsidkare och inom företaget.

När den ekonomiska brottsligheten och fusk med bidrag når en viss omfattning medför det bristande tilltro till samhällets förmåga att

en upprätthålla regler och ordning. Följden kan då bli att brottsligheten och fusket sprider sig Ytterst hotas hela välfärdssystemet.

än mer.

3¶Allmänna för

utgångspunkter förslagen

l Inledning

Enligt direktiven skall de branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet identifieras och metoder skall föreslås som medför en sanering av dessa.

I detta avsnitt försöker vi beskriva vårt uppdrag i ett större sammanhang. Meningen allmän bild av de bakomliggande

är att ge en förhållanden vi fäst avseende vid när vi granskat olika branscher

som och tagit fram det förslag framförs i detta delbetänkande.

som

3.2¶Fyra förhållningssätt; vilket väljer Vi

LEGALT ILLEGALT

SAMHÄLLET sociala skydds- Tyst acceptans

Inga

PASSIVT nät Inga sociala skydds-

Systemet hänger nät

inte ihop Illojal konkurrens

Svart sektor

Försämrad moral

SAMHÄLLET Pigdebatten Kontrollsamhälle

c

AKTIVT Avdrag eller bidrag Do yourself

-

Incitament eller inget gjort

Licensavgift

Som framgår av figuren kan vi inta fyra förhållningssätt till den ekonomiska brottsligheten. Utifrån passiv eller aktiv attityd kan olika

en inslag av ekonomisk brottslighet legaliseras eller kriminaliseras.

Alla vet att de flesta hushållstjänster städning, tvätt m.m. som

30 Allmänna utgångspunkter för förslagen

utförs mot betalning är svarta. Med en passiv inställning kan de svarta tjänsterna legaliseras, eftersom det verkar vara den enklaste lösningen på problemet. Ett sådant förslag är knappast realistiskt. Man kan med samma inställning kriminalisera de svarta hushållstjänstema. Detta är också fallet i vårt land. Eftersom det är omöjligt för samhället att kontrollera svarta hushållstjänster innebär kriminaliseringen i realiteten inte något annat än ett passivt accepterande av de svarta arbetena.

Vi kan i stället aktiv attityd och legalisera hushållstjänster

inta en genom att stimulera dem att bli vita. Detta kan ske med skatteavdrag eller bidrag. En sådan debatt pågår för närvarande och två utredningar arbetar med frågan. Vi kan också aktivt kriminalisera verksamheten och aktivt verka för att brotten upptäcks och bestraffas. Detta kan, i vart fall i teorin, ske genom utökad kontroll via spaning. Man kan också, teoretiskt, tänka sig att angiveri behövs.

I Sverige befinner vi oss i det övre högra hörnet. Vi förbjuder, men förhåller oss passiva.

Låt övergå till kontantbranschema. Inom t.ex. taxi- och restau-

oss rangbranschema förekommer det ett omfattande skatteundandragande. Vi det så och det är också förbjudet. Ändå tillåter vi ett

vet att är system där förhållandevis stor grupp företagare och anställda själva

en bestämmer hur mycket de skall betala i skatt. Vi måste bryta detta passiva accepterande och i stället inta en aktiv attityd. Vi kan då välja att aktivt försöka motarbeta de kriminella gämingama med t.ex. utökad kontroll. Eftersom kontantbranschema är svåra att kontrollera och omfattar ett stort antal företagare är risken stor att den utökade kontrollen inte får avsedd effekt. Dessutom är frågan om det finns resurser för kontroll i den omfattning som krävs. Det andra aktiva sättet är att försöka hitta ett system som innebär en legalisering. Ett sådant sätt är schablonbeskattning, medför att skatter och avgifter når upp till en

som viss lägsta nivå. Den ohederlige kan då, åtminstone inte under schablonbeskattningens nivå, fortsätta att vara ohederlig.

3.3¶Den ekonomiska brottsligheten kostar

mycket pengar

Om kunde få de ohederliga att bli hederliga och betala sina

man skatter och avgifter kunde skatte- och avgiftstrycket minska för de redan lojala. Om samhällets kostnader för bidrag kunde minska genom att dessa bara betalas ut till de som är berättigade till bidrag kunde

frigöras till skattesänkningar, utökade bidrag eller andra stora summor

Allmänna utgångspunkter för förslagen 31

insatser.

Det görs gällande att den ekonomiska brottsligheten omsätter 100- 150 miljarder kr om året. Till det kommer bidragsfusket. Sammanlagt talar vi om mycket stora belopp. Eftersom det är fråga om så stora belopp påverkar den ekonomiska brottsligheten och bidragsfusket oss alla.

Den ekonomiska brottsligheten kostar inte bara mycket pengar för statskassan i form bl.a. av uteblivna skatteintäkter utan den har också negativa effekter på det ekonomiska området i övrigt. Genom att undanhålla inkomster från beskattning kan ineffektiva företag hålla sig kvar på marknaden. Härigenom får den ekonomiska brottsligheten en konserverande effekt inom näringslivet och frigörs inte till

resurser företag eller branscher har bättre utsikter att lyckas. För att vi

som skall kunna upprätthålla en hög levnadsnivå i landet är det nödvändigt att företagen är effektiva och har hög produktivitet. Den ekonomiska brottsligheten motverkar en sådan utveckling.

Den ekonomiska brottsligheten innebär också en illojal konkurrens

att ohederliga företagare kan konkurrera ut de hederliga. Härigenom

ökar den svarta sektorn och den kan också expandera genom att genom hederliga företagare tvingas att bli ohederliga för att kunna rädda sina företag. Denna smittoeffekt kan leda till att det inom vissa branscher naturligt att begå ekonomiska brott. Branschen kan ut-

anses veckla ett eget norrnsystem skilt från vad som gäller i övrigt.

3.4¶Samhällsmoralen har förändrats

Det sägs att samhällsmoralen har blivit sämre. Utan att påstå att det

bättre förr talar ändå mycket för att gamla hedersbegrepp som att var göra rätt för sig och att inte ligga samhället till last har förlorat i betydelse. Den omfattande ekonomiska brottsligheten, alla svartjobben och allt bidragsfusk menar vi avspeglar ett annat samhällsklimat.

På senare tid har skandalerna avlöst varandra och personer i hög ställning har visat sig inte de förebilder de borde vara. Bland

vara som människor finns en misstro mot det etablerade samhällets moral. Samhällssynen måste förändras. Detta kan ske endast att enskilda

genom

företag, sammanslutningar företag och anställda arbetar i personer, av samma riktning. En viktig uppgift har här den offentliga sektorn. Men de grundläggande problemen löses inte nödvändigtvis genom fler regler.

Lagstiftningen i vårt land, bl.a. den som rör skatter och olika bidragssystem, bygger på moraluppfattning fanns 1950-talet.

en som

32 Allmänna utgångspunkter för förslagen

Människor hade arbete och framtidstro. Skatterna förhållandevis

var låga. Hushållen ökade sina inkomster och de gemensamma välfärdssystemen byggdes Även det inte kan påstås att motsatta

upp. om förhållanden råder i dag så vet vi alla att arbetslösheten är hög och att smärtsamma nedskärningar har genomförts i välfärdssystemen.

Ungdomar växer i dag har betydligt liberalare inställ-

som upp en ning till svartjobb och bidragsutnyttjande än den äldre generatio-

som

har. Det har visat sig bl.a. i attitydundersökningar. I RSV:s ner serviceundersökning Inställning tilll skatteförvaltningen och kronofogdemyndighetema 1995 det vanligare att äldre än yngre ansåg att

var den anlitar någon för svartjobb skulle straffas s. 16. Även

som ett andra stora förändringar har skett i samhället. Allt fler bor i tätorter och i större städer. Den sociala kontrollen har minskat i takt med urbaniseringen.

Det är därför förhållandevis enkelt för ekonomiska brottslingar att flytta omkring verksamhet i landet för att undgå upptäckt.

Man kan konstatera att utvecklingen i samhället och människors moraluppfattning har sprungit förbi centrala delar av regelverket. Det gäller lagstiftningen till vår tid.

att anpassa

3.5¶Internationaliseringen och normerna

Sverige är än tidigare del den övriga världen vilket bl.a.

mer en av visar sig att ekonomiska brottslingar från andra länder etablerar

genom sig här. Ekonomiska brottslingar har sina rötter i andra länder har

som relativt lätt att lämna Sverige för att komma undan rättvisan.

Även vardagligt plan innebär den ökande internationali-

på ett mer seringen att andra traditioner och moraluppfattningar gör sig gällande. I vårt land lever och verkar hundratusentals människor med ursprung i länder med andra värderingar än dem vi gälla. Värderingama och

anser moraluppfattningama behöver naturligtvis inte vara sämre än våra även

de är annorlunda. Det är hög tid att vi accepterar att regler som är om självklara för är i Sverige ter sig obegripliga för

oss som uppvuxna många andra. Vi kan inte enbart utgå från att alla skall anpassa sig till våra system. Vi måste också våra system och regler till den

anpassa verklighet vi befinner oss

3.6¶Arbetslösheten är ett hot

Den höga arbetslösheten närmat sig europeisk nivå är en grogrund

som

Allmänna utgångspunkter för förslagen 33

för svart arbetskraft.

Inte nog med att arbetslösa etablerar sig den svarta marknaden utan det förekommer även att sådant arbete kombineras med bedrägerier mot understödssystemen t.ex. genom att arbetslöshetsersättning samtidigt uppbärs. Detta innebär en dubbel illojalitet. Illojaliteten riktas mot oss alla, mot seriösa företag som inte klarar konkurrensen från dem som inte betalar skatter och avgifter, mot andra arbetslösa som inte får arbete och mot skattebetalarna som via arbetslöshetskassan får betala för arbetslöshetsunderstöd som utbetalas på felaktiga grunder. Här kan situationer förekomma där den arbetar svart, den

som eventuelle arbetsgivaren och slutligen den enskilde kunden gått samman för att lura både välfárds- och skattesystemet.

3.7¶Antalet småföretag kommer att öka

Den offentliga sektorn minskar antalet anställda. Samma utveckling har skett och fortsätter inom industrin och det övriga näringslivet. Sevicesektorn har hittills inte lyckats engagera den arbetskraftsreserv som uppstått. Det är troligt att antalet småföretag kraftigt kommer att öka.

En av de mer betydelsefulla möjligheterna att minska arbetslösheten, i nuläget stå till buds, är att företagandet ökar. Från

som synes politiskt håll görs satsningar för att öka nyföretagandet, bl.a. genom ändringar i skattelagstiftningen.

En ökning av antalet mindre företag är önskvärd och troligen en förutsättning för den framtida välfärden. Upp emot en fördubbling av antalet småföretag under en kort tidsperiod kan dock innebära stora spänningar för skattesystemet eftersom småföretagande, jämfört med de förutsättningar som en löntagare har, innebär avsevärt ökade möjligheter till skatteundandraganden.

3.8¶Det är svårt att förena krav

höga på

rättvisa med ett enkelt

regelsystem

Vi ställer höga krav på rättvisa. Därför är vårt regelsystem detaljerat. skattesystemet är ett exempel på en långtgående detaljreglering. De höga kraven på rättvisa innebär att stora resurser måste tas i anspråk, inte minst hos de myndigheter som skall kontrollera att bestämmelser följs. Det finns koppling mellan å sidan enkelhet och schabloni-

en ena serade regler och å andra sidan rättvisa och komplicerade regler.

34 Allmänna utgångspunkter för förslagen

Men ett regelsystem uppfattas rättvist är i realiteten inte

som som alltid det. Reglerna kan så komplicerade att få använder dem, de

vara används fel och det saknas resurser att rätta till fel och brister i

tillämpningen.

Det system finns för mindre företag är komplicerat och

som nu många företagare kan inte utnyttja de i teknisk mening riktiga skattereglema. I praktiken är därför systemet inte rättvist.

Om inte obetydlig del näringsidkama i en utsatt bransch

en av undanhåller intäkter från beskattning kan skattesystemet inte uppfattas

rättvist seriösa näringsidkare måste lägga ned sin verksamsom av som het på grund av illojal konkurrens.

Det finns därför skäl att öka graden schablonisering för att få ett

av enklare system underlättar både för den enskilde och myndig-

som heterna. Härigenom minskas möjligheterna att manipulera systemet samtidigt frigörs för myndigheterna att jaga mer kvalifl-

som resurser cerade aktörer.

Ett annat alternativ är att behålla dagens regelsystem med höga krav på formell rättvisa och samtidigt kraftigt öka myndigheternas kontrollinsatser för att därmed kunna bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

3.9¶Skattetrycket och den ekonomiska

brottsligheten

Sambandet mellan ekonomisk brottslighet och skattetryck är komplicerat. Det är inte så enkelt att låga skatter med automatik leder till

som ett minskat skatteundandragande. Däremot skall sambandet mellan skattenivå och intresset för skatteundandragande inte underskattas.

Av betydelse är bl.a. skattekilens storlek. Den beskattade sektorn måste väsentligt högre marginell produktivitet jämfört med den

ha en obeskattade sektorn. Skattekilen medför att det är svårt för t.ex. beskattade vita hushållstjänster att konkurrera med sådana svarta tjänster.

Från dessa utgångspunkter är det därför angeläget att minska skatter

är känsliga för skatteundandraganden, det gäller bl.a. nivåerna på som inkomstskatten marginalskatten och socialavgifter på arbete.

3.10¶Hederliga deklaranter

Grundläggande för skattesystemet är att den enskilde medborgaren är hederlig. Deklarationsförfarandet bygger på att var och en deklarerar

Allmänna utgångspunkter för förslagen 35

sina inkomster. Visserligen har kontrolluppgiftema delvis förändrat deklarationsförfarandet för löntagarna men i fråga om näringsidkare gäller fortfarande i allt väsentligt att ingen annan än den som deklare-

talar för skattemyndighetema vilka belopp som kommit i rar om verksamheten.

Som tidigare nämnts består den ekonomiska brottsligheten till stor del att inkomster inte redovisas. Att liknande sätt som för lön-

av tagare generellt införa kontrolluppgifter för näringsidkare är inte möjligt bl.a. beroende på antalet transaktioner. Inom många branscher består inkomsterna i huvudsak ett stort antal transaktioner med

av privatpersoner och där den enskilda transaktionen uppgår till mindre belopp. Det minsta företaget, t.ex. torghandel, kanske har lika

en många i skattesammanhang relevanta transaktioner under några timmar

löntagare har året lön varje månad, bankräntor osv.. I som en om sådana sammanhang är kontrolluppgifter inte att tänka på.

För att upptäcka oegentligheter krävs ofta skatterevision. Skatte-

en revisioner är resurskrävande och det finns naturligvis en gräns för hur många revisioner kan göras. Dessutom är företag i vissa branscher

som svåra att revidera eftersom affärerna görs upp direkt mellan företagaren och privatperson, t.ex. hantverkstjänster till hushåll.

en

Ett effektivt sätt att minska den ekonomiska brottsligheten är att skapa incitament till att flera inkomster deklareras, dvs. att det som var svarta inkomster blir vita.

3.11¶Den ekonomiska har ett

brottsligheten försprång

Den kvalificerade ekonomiska brottsligheten har ett försprång. Samhällets är knappa medan de som vill utnyttja systemet ligger

resurser steget före och utnyttjar kvalificerad juridisk och ekonomisk rådgivning. Intemationaliseringen och datoriseringen har ökat möjligheterna att begå brott och att undgå upptäckt.

Många bestämmelserna på sekretessområdet är till för att värna

av om integriteten och då i första hand för den enskilde medborgaren. En myndighet med ett visst ansvarsområde får inte lämna ut uppgifter till

myndighet med ett annat ansvarsområde. Den ekonomiska en annan brottsligheten tillåts därigenom gömma sig bakom sekretessreglema och dölja sin verksamhet. I vissa fall har myndigheterna rätt att ta del av uppgifter detta får inte ske genom modern teknik direkt-

men åtkomst utan uppgifterna måste rekvireras vilket är tidsödande. De

36 Allmänna utgångspunkter för förslagen

ekonomiska brottslingarna känner garanterat inga sådana hinder.

Enligt vår uppfattning bör även myndigheterna få lämna gåspennorna och fullt ut få möjlighet att använda modern teknik. Sekretessregler-

bör ändras så att de inte hindrar en effektiv bekämpning av den na ekonomiska brottsligheten.

3.12¶Skatten måste betalas så nära

intjänandet som möjligt

I dagens system kan nyföretagare med en omsättning under en

en miljon kronor och utan anställda driva verksamhet utan att göra någon anmälan till skattemyndigheten. Först året efter startåret skall den första deklarationen ges in och i samband med taxeringen, sent på höstkanten debiteras skatterna för startåret. Frågan är om det då finns några pengar kvar

Redan Gustav Vasa insåg att om det skulle bli något resultat av skatteuppbörden räckte det inte att komma sent på hösten. Då var Iadoma redan tomma. I stället skedde uppbörden strax efter skörden. Med andra ord skall skatter och avgifter betalas så nära intjänandet

möjligt. Annars riskerar att är borta när betalning som man pengarna sent omsider skall ske.

3.13¶Vi vill inte ha ett kontrollsamhälle

Ett sätt att bekämpa den ekonomiska brottsligheten är att kraftigt öka regleringen och samhällets kontroll. Detta tar stora resurser i anspråk samtidigt det inte är säkert regleringen är effektiv. Även detal-

som att jerade kontrollsystem kan manipuleras. Ett exempel på detta är data-

krymper redan registrerade intäkter. Även konprogram som om trollen skulle kunna genomföras utan kostnad så vill sannolikt

nog ingen leva i ett reglerings- och kontrollsamhälle.

Med detta vill vi inte säga att den kontroll som nu finns skall tas bort. Tvärtom bör den i flera fall öka. Vår principiella inställning är att i första hand försöka finna lösningar utgör ett komplement till fler

som regler och kontroll. Den enskilde företagaren upplever ofta regler

mer och kontroll förrnynderi. Insatser syftar till bättre moral

som som skapas inte genom ett ökat antal föreskrifter från myndigheterna. Inom flera branscher bedrivs egensanering och frågor etik får allt större

om betydelse i olika organisationer. Denna positiva utveckling förutsätter

SOU 1996: 172 Allmänna utgångspunkter för förslagen 37

dock för att bli framgångsrik att regelsystemet utvecklas i samma riktning.

3.14¶Starka krafter i rörelse

Sammantaget kan konstateras att starka krafter är i rörelse. Dessa utgör

allvarlig risk för att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka. en Den måste därför bekämpas olika plan och med stor beslutsamhet. Men det är inte säkert att det är de mest resurskrävande metoderna

är lämpligast. Många gånger kanske det går att använda befintliga som resurser på ett annat sätt.

Vår uppfattning är att dagens regler och institutionella lösningar delvis avspeglar ett svunnet samhällssystem. Det är därför nödvändigt att göra radikala och delvis Osvenska förändringar för att vända utvecklingen.

man r A

4¶Metoder att komma till rätta

med den ekonomiska

brottsligheten

4.1¶Allmänt om olika metoder

I begreppet ekonomisk brottslighet ingår flera olika brottstyper. Den brottslighet vi har funnit är vanlig i vissa branscher är framför allt

som olika former skatteundandraganden och bokföringsbrott. De metoder

av

är aktuella för utredningen är därför i första hand sådana som kan som förväntas ha någon effekt dessa förfaranden.

Skattefusk är oftast ett resultat av den å ena sidan stora vinst som kan göras vid felaktig eller underlåten redovisning av hela eller delar

verksamhet och den å andra sidan ringa eller näst intill obefintav en liga upptäcktsrisken. De möjliga hinder som kan uppställas för att minska den ekonomiska brottsligheten bör inriktas att minska betydelsen de faktorer utgör grunden för brottsligheten. De olika

av som faktorer särskild betydelse i sammanhanget är delvis beroen-

som är av de vilken bransch det är fråga om.

av Ytterligare förhållanden måste vägas när man tar ställning

som

till olika förslag är den ökande intemationaliseringen, bl.a. genom medlemskapet i EU lett till ökad trafik över gränserna såväl

som en av enskilda som företag och varor.

Förslagen tas här utan någon rangordning och utan att det förs

upp någon diskussion för- och nackdelar med dem. Det är olika ex-

om empel framför allt rör branscher med stor andel kontanthandel.

som Fler metoder kommer att redovisas i huvudbetänkandet, bl.a. sådana

huvudsakligen riktar sig mot skatteundandraganden i entreprenad-

som branscher som t.ex. städbranschen.

4.2¶Vandelsprövning av näringsidkare m.m.

Många de branscher är särskilt utsatta för ekonomisk brottslig-

av som het utmärks att det är lätt att etablera sig företagare i dem. Det

av som

40 Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten

är i stort sett möjligt för vem som vill att bli sin egen i såväl taxi- som städbranschen. Yrkeskunskapema är lättillgängliga, den egna ekonomiska insatsen är begränsad och det är för en oetablerad företagare relativt lätt att skaffa sig kunder. Trösklama för etablering kan höjas på olika sätt.

För att driva rörelse med t.ex. yrkesmässig trafik, restaurang med alkoholförsäljning eller handel med skrot fordras ett särskilt tillstånd. Den som söker tillstånd kontrolleras av den myndighet som prövar ansökan. Kontrollen avser sökandens vandel och lämplighet i övrigt. Reglerna om lämplighetsprövning och tillstånd har från början tillkommit för att tillgodose andra intressen än att hindra ekonomiska brottslingar att etablera sig i branscherna i fråga. Med tiden har de byggts på med nya regler i syfte att hindra ekonomisk brottslighet.

Den viktigaste funktionen för ett näringstillstånd är förstås att det ger tillträde till branschen i fråga. Intresset av att behålla ett beviljat tillstånd utgör ett viktigt incitament för företagaren att inte missköta sig. Misskötsamhet i olika avseenden kan leda till att tillståndet och därmed möjligheten att försörja sig dras in.

För att hindra olämpliga personer från att etablera sig i särskilt utsatta branscher kan införa krav på tillstånd med vidhängande

man lämplighetsprövning och efterföljande tillsyn för den som vill vara verksam i sådan näring. Det skulle innebära att krav på tillstånd för

en att driva näring skulle införas i fler branscher än i dag.

Ett annat krav som i viss mån verkar hindrande är krav på ekonomiska resurser för att få starta viss verksamhet. Som förutsättning för att få driva viss näring kan också krävas att verksamheten drivs i aktiebolagsform. Därmed uppnås att företagen i branschen kommer att granskas en godkänd eller auktoriserad revisor. Eftersom aktie-

av kapitalet måste uppgå till lägst 100 000 kr innebär ett sådant krav även krav på ekonomiska resurser.

Från många håll har framförts att bristande kunskaper i bokföring och skattelagstiftning och svårigheter att tillägna sig dessa kunskaper kan vara ett skäl för en del företagare att mer eller mindre strunta i alla regler. Ett krav på att den presumtiva företagaren personligen eller på annat sätt har tillgång till grundläggande kunskaper i bokföring, skatteregler, arbetsrättslagstiftning företagarkunskaper kan verka

m.m.

förebyggande.

För de näringsverksamheter som redan i dag har krav på tillstånd kan krav på ekonomiska resurser, företagarkunskaper m.m. införas i det befintliga regelsystemet. För andra branscher krävs en särskild reglering med krav på tillstånd som kan återkallas om förutsättningarna ändras.

Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten 41

4.3¶Ökad och effektivare kontroll

genom

myndighetssamverkan

Regeringen har i förordningen 1995:736 om regional myndighetssamverkan för bekämpning ekonomisk brottslighet föreskrivit att det i

av varje län skall finnas ett samverkansorgan mot ekonomisk brottslighet. Samverkansorganet skall ledas landshövdingen och vara knutet till

av länsstyrelsen. Syftet är att man genom olika former av samverkan mellan myndigheter, näringsliv och organisationer effektivare skall bekämpa den ekonomiska brottsligheten, bl.a. genom gemensamma kontrollaktioner. Samverkansorganet skall varje år rapportera till regeringen den ekonomiska brottsligheten. Av de rapporter som läm-

om nats i början på 1996 framgår att erfarenheterna av Operation Krogsanering är mycket goda, både med avseende på resultat och själva samverkansfonnen.

En fortsatt samverkan med en utvidgning till fler områden kan förväntas på regional nivå mellan kommunala och statliga myndigheter samt organisationer.

I detta samverkansarbete och för övrigt även i myndigheternas vanliga kontroll- och tillsynsarbete finns behov informationsutbyte

av mellan olika myndigheter. Inom detta område kan en hel del förbättringar göras. En redogörelse för detta kommer i utredningens huvudbetänkande.

4.4¶Tekniska hjälpmedel

Kraven på hur en taxameter för ett taxifordon skall vara konstruerad, vad den skall registrera och vilken information den skall lämna kom-

att stramas i föreskrifter som har utarbetats av Vägverket. mer upp nya Liknande krav kan införas för kassaregister som används i branscher med stor andel kontanthandel, t.ex. restaurangbranschen. Krav på registrering försäljning i ett typgodkänt kassaregister kan eventuellt

av kombineras med skyldighet att lämna ett kvitto. Bättre tekniska

en hjälpmedel verkar preventivt genom att de kräver mer manipulativa förfaranden för att fuska samtidigt förbättras myndigheternas förutsättningar att kontrollera företagen.

42 Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten

4.5

Egensanering

Branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet kan genom att i de egna organisationerna införa etiska krav på medlemsföretagen få bort eller i allt fall väsentligt minska den ekonomiska brottsligheten i den branschen.

egna

En branschorganisation kan som villkor för medlemskap kräva att medlemsföretaget lojalt följer de regler som gäller för branschen som sådan och för näringsidkare i allmänhet. Detta innebär bl.a. att ett medlemsföretag åtar sig att betala skatter och avgifter. Medlemsföretag som inte följer reglerna kan uteslutas ur organisationen. För effektivitet krävs också att medlemsföretaget förbinder sig att inte anlita andra företag t.ex. underentreprenörer utan att kontollera att dessa följer regler motsvarande de branschetiska reglerna. Fackföreningama kan på olika sätt medverka i arbetet med egensanering.

4.6 upphandling Offentlig

Regler offentlig upphandling finns i lagen 1992:1528 om offent-

om lig upphandling. Den offentliga upphandlingen kan stramas upp så att oseriösa näringsidkare inte får uppdrag den offentliga sektorn.

av Riksrevisionsverket har regeringens uppdrag att utarbeta förslag till hur kontrollen vid offentlig upphandling kan fördjupas för att förebygga ekonomisk brottslighet. Uppdraget skall redovisas före utgången av år 1996.

4.7¶Svartj obbarna

Fusket i de särskilt utsatta branscherna består i att intäkter inte redovisas och att de sedan används för att betala svarta löner till anställda och ersättning till företagaren. En förutsättning för företagarnas fusk är

när det inte är ensamföretagare att det finns arbetstagare som är - en villiga att arbeta svart. Det finns därför anledning att titta närmare på möjligheterna att minska intresset för detta.

Företrädare för olika branschorganisationer har framfört att de svarta lönerna ofta går till samtidigt får olika sorters

personer som bidrag. Detta bekräftas i riksrevionsverkets rapport FUSK se avsnitt 5.6 Ekobrottsligheten i taxibranschen. Av utbetalda bidrag till förtidspensionärer, sjukskrivna och arbetslösa beräknas 2-4 procent, motsvarande 1,5-3,3 miljarder kr år 1991, betalas till personer som samtidigt

Metoder att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten 43

uppbär svart lön. Detta dubbelfusk är särskilt upprörande. Den som har skattefri lön kan med ojusta metoder konkurrera med den skattebetalande företagaren och den får dessutom via sin skattsedel eller senare arbetslöshetskassa betala för den förres låga priser Risken för upptäckt är mycket liten och den bör öka bl.a. att myndigheternas kongenom trollmöjligheter förbättras.

4.8¶Licensavgift

I flera de branscher utredningen studerar finns det av strukav som turella skäl intresse och möjlighet att undgå skatt med olagliga av medel. Det har att göra med att branscherna domineras av små företag där företagarens personliga intressen sammanfaller med företagets. Såväl den externa den interna kontrollen är obefmtlig. Ofta är det som fråga kontanthandel med ett stort antal konsumenter som anonyma om köpare, vilka inte behöver verifikationer. En metod att minska fusket i kontanthandeln är att införa beskattning efter parametrar, särskilt utvalda för varje bransch schablonbeskattning, För restaurangbranschen kan det golvytan och t.ex. vara läget. Ett naturlig parameter för ett taxiföretag är antalet fordon. Fördelen med schablonbeskattning är att beskattningen inte blir lika beroende den enskildes uppgifter i redovisning och självdeklaraav egna tion. I denna utredning har vi arbetat på modell med miniminivå en en på de belopp licensavgift som skall betalas i skatt. Licensavgiften ersätter inte bokföringsskyldigheten och den konventionella beskattningen. Snarare stöttas skattesystemet att näringsidkaren måste genom betala skatter och avgifter till viss lägsta nivå. Det belopp som upp en viss verksamhet skall betala grundas en eller flera parametrar. en Syftet är att varje företag i viss bransch lägst skall betala skaten som ter och avgifter motsvarande vad norrnalföretag i branschen genererar. En utgångspunkt är att beskattningen de seriösa företagen inte skall av öka samtidigt de oseriösa skall betala än de gör i dag. De som mer seriösa företagen redovisar redan i dag skatter och avgifter som över-

stiger kravet på lägsta skatte- och avgiftsinbetalning licensavgiften,

vilket får till följd att licensavgiften inte påverkar dessa företags beskattning. Genom licensavgiften minskar effekterna den illojala konav kurrens blir resultatet när företag inte följer regler skatter och som om uppbörd.

L-sadañaiâiü han;

, .KWWÅ

.wâiäñåñiáâågså

- v ,

Mu1gagna: åzgwrxi:sms: çaiåâa"srsr VmäzásâiarssséaagLa-. âçxävafârå

at nä grinig :fa: $%351§i5姧§i§i51åäåügåäüäüü

L i Løâå " " yL 27.52 .if

5 trafik med

Yrkesmässig

taxifordon

1¶Allmänt

Den yrkesmässiga trafiken, som taxi del av, har av huvudsak-

är en ligen trafikpolitiska orsaker sedan lång tid tillbaka varit omgärdad av regler. De regler som gäller nu finns i yrkestrafiklagen 1988:263 och yrkestrafikförordningen 1988:1503. Ett betänkande Ny yrkestrafiklagstiftning SOU 1996:93 avgivet av 1995 års yrkestrafikutredning med förslag till bl.a. ny yrkestrafiklag har remissbehandlats under hösten 1996.

Med yrkesmässig trafik avses när fordon med förare mot betalning ställs till allmänhetens förfogande för transport av personer eller gods 1 § YTL. Yrkesmässig trafik kan enligt 2 § YTL drivas antingen som linjetrafik, taxitrafik, beställningstrafik med buss eller som godstrafik. För att bedriva sådan trafik fordras särskilt tillstånd trafiktillstånd. Länsstyrelsen prövar ansökningar om trafiktillstånd utom när det gäller linjetrafik över länsgränserna då prövas ansökan av Vägverket. Endast den som bedöms vara lämplig får ges sådant tillstånd. Länsstyrelsen har tillsyn över den yrkesmässiga trafiken och kan återkalla ett tillstånd när den som har det inte längre anses lämplig.

Vissa bestämmelser i fordonskungörelsen 1972:595 och bilregisterkungörelsen 1972:599 är också av betydelse i sammanhanget. I 13 a § fordonskungörelsen stadgas att en taxibil skall ha en taxameter. Vägverket har utfärdat föreskrifter om taxametrar, bl.a. om hur en sådan skall beskaffad VVFS 1994:5, 1994:12 och 1994:22. I

vara förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister finns regler bl.a. om att den som har trafiktillstånd skall registreras i yrkestrafikregister.

Genom länsstyrelsens tillståndsprövning har taxiföretagen i praktiken alltid varit utsatta för en förhållandevis grundlig lämplighetsprövning och de facto också ett näringsförbud för den som missköter sig. Trots detta kan vi konstatera att branschen är en av de mest utsatta vad avser ekonomisk brottslighet.

5.2¶Några fakta om taxi

Antalet trafiktillstånd för taxi var drygt 9 800 i oktober 1996, dock hade tiondel av tillståndshavama inte något fordon anmält för

en taxitrafik. Antalet företag är verksamma i branschen torde således

som

ungefär 9 000. Av tillståndshavama är 7 172 enskilda firmor, vara 2 147 aktiebolag och 478 handelsbolag. Några få rörelser drivs av föreningar, dödsbon och konkursbon.

Svenska Taxiförbundet är den största intresseorganisationen för taxiföretagama och 5 500 taxiföretag är medlemmar direkt eller via en beställningscentral. Fria Taxi Riksförbund är annan intresseorganisa-

en tion och har ca 200 företag som medlemmar.

Beställningscentraler ägs av taxiföretagen och deras uppgift är att administrera taxitjänster. Färdtjänstservice köps t.ex. ofta upp genom en beställningscentral. Ett taxiföretag som är anslutet till en beställningscentral får beställningar som görs per telefon genom centralens växel. Beställningscentralen registrerar vilka uppdrag som har förmedlats.

Under 1990-1991, direkt efter avregleringen, ökade antalet taxibilar från 11 000 fordon till 14 500 och därefter har inte någon nämnvärd ändring skett. En dryg tredjedel av taxibilama finns i Stockholms län. År 1995 gick 179 taxiföretag i konkurs.

En stor del taxiföretagens inkomster kommer från offentliga

av

Enligt Vägverkets rapport 1995 till regeringen avseende den organ. yrkesmässiga trafiken YT-rapporten får taxinäringen ca en tredjedel

sina intäkter från landsting och kommuner för bl.a. färdtjänstresor. av

5.3¶Gällande

regler

Allmänt kraven för att få trafiktillstånd

om

Trafiktillstånd meddelas av länsstyrelsen i det län där sökanden är folkbokförd eller, det är fråga juridisk person, där företagets

om om en

ledning finns.

Juridiska har trafiktillstånd skall ha eller flera per-

personer som en

har särskilt för trañkutövningen trafikansvariga. I soner som ansvar ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening har den verkställande direktören, det finns sådan, detta ansvar och i annat fall är det

om en

särskilt utsedd styrelseledamot. I handelsbolag åvilar detta ansvar en varje bolagsman och i ideella föreningar särskilt utsedd styrelseleda-

en mot.

Enligt 6 § YTL får trafiktillstånd endast ges till den som med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig att driva verksamheten. När det gäller juridiska personer skall prövningen avse den eller de som är trafikansvariga. Lämplighetsprövning skall också

utom vad gäller yrkeskunnande ske beträffande andra ledande perso-

ner i trafikföretaget. I yrkestrafikförordningen finns mer detaljerade bestämmelser om lämplighetsprövningen.

Vid prövningen av ett taxiföretags ekonomiska resurser gäller som minimikrav l 500 kr per sittplats 5 b § YTF. Yrkestrafikutredningen har i sitt betänkande föreslagit att kraven på ekonomiska resurser höjs väsentligt. För det första taxifordonet föreslås ett minibelopp på 75 000 kr, för två fordon sammanlagt 150 000 kr och för varje därefter tillkommande fordon ytterligare 35 000 kr per fordon.

Trañktillstånd gäller om inte annat särskilt föreskrivits tills vidare. Uppgifter om trafiktillståndshavare och trafikansvariga och övriga personer som prövats enligt 6 § YTL förs in i yrkestrafikregistret 3 § förordningen 1979:785 om yrkestrafikregister.

Den som driver yrkesmässig trafik utan tillstånd kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Återkallelse tillstånd

av Länsstyrelsen utövar tillsyn över den verksamhet en tillstånds-

som havare bedriver och kan återkalla tillståndet. I 15-17 §§ YTL regleras när trafiktillstånd kan återkallas. Tillståndet skall återkallas om förutsättningarna för tillstånd inte föreligger eller om det i den yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid driften av trafikrörelsen eller i annan näringsverksamhet som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden. Om missförhållandena inte är allvarlig art,

av kan varning i stället meddelas.

Tillstånd som en juridisk person innehar kan återkallas om länsstyrelsen när den prövar om en ny trafikansvarig eller en ny ledande

är lämplig inte att denne uppfyller de krav som finns. person anser

I 11 a § YTF finns närmare regler om när ett tillstånd skall återkallas. Det skall ske bl.a. när en tillståndshavare eller en person som tillhör den kategori som vandelsprövats dömts för grova brott, inräknat ekonomiska sådana, eller när någon dessa på ett väsentligt

av personer sätt underlåtit att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna vad avser betalning av skatter och avgifter. När ett tillstånd återkallas skall det bestämmas en minsta tid, mellan tre och fem år, under vilken den

prövade skall olämplig att driva yrkesmässig trafik.

anses vara

Förarlegitimation för taxi

Utöver de allmänna krav finns för den yrkesmässiga trafiken

som gäller för taxitrafiken att taxifordon endast får föras av den som har

särskild förarlegitimation 14 a § YTL. Länsstyrelsen beslutar om skall få förarlegitimation. För att få legitimation fordras,

vem som förutom föreskriven körkortsbehörighet, att sökanden bedöms lämplig för yrket med avseende på yrkeskunskaper och laglydnad.

När det gäller förarlegitimation stadgas i 12 d § YTF att kravet

yrkeskunnande skall uppfyllt den har blivit godkänd vid

anses av som

ett av Vägverket anordnat skriftligt prov.

Syftet med de särskilda kraven taxichaufförer och taxibilar är i första hand att i förhållande till den taxiåkande allmänheten upprätthålla krav på kvalitet i själva taxitjänsten men också att i skyddssyjie hålla borta dem på grund av tidigare brottslighet är mindre lämpa-

som

de för yrket.

Återkallelse förarlegitimation

av

Länsstyrelsen utövar tillsyn över att de som innehar förarlegitimation uppfyller kraven för detta. Om en taxiförare genom brottslig gärning visat sig olämplig att tjänstgöra förare i taxitrañk eller förutsätt-

som ningarna för taxilegitimation inte längre föreligger så skall länsstyrel-

återkalla legitimationen. De brott som kan föranleda att legitimasen tionen återkallas är framför allt sådana kan ha betydelse för passa-

som

säkerhet och trygghet, t.ex. våldsbrott, tillgreppsbrott och gerarnas sexualbrott.

Taxameter

Enligt 13 § fordonskungörelsen 1972:595 skall varje taxibil vara

a försedd med taxameter. Både taxametem och fastsättningen av den

en

skall vara plomberad.

Vägverket har lämnat detaljerade föreskrifter om taxametrar och deras funktion.

Dessa regler föreskriver bl.a. att endast typgodkända taxametrar får användas och att plombering endast får utföras av den som har tillstånd Svensk Bilprovning. Inom Vägverket pågår arbete med nya

av taxameterföreskrifter och de beräknas bli utfärdade vid kommande årsskifte. I de tilltänkta föreskrifterna stramas reglerna om vem

nya

f°ar plombera liksom vilka uppgifter skall lagras i taxasom upp som

metem. En årlig kontroll skall ske av taxametrarna. De uppgifter som tas fram ur taxametem vid kontrollen skall plomberingsföre-

sparas av taget. Det där lagrade materialet kan användas av Skattemyndigheten vid granskning taxiföretag. Standardiserade kontrollfunktioner hos

av taxametrarna skall göra polisens kontroll enklare och snabbare att utföra. Polisen skall spara en kopia av avstämningsrapporten.

5.4¶Praktisk hos

hantering länsstyrelsen

Trañktillstånd

Länsstyrelsen prövar ansökningar om trañktillstånd. Vid denna prövning tar länsstyrelsen fram uppgifter om näringsidkarens vandel via polisregistret. När det är en juridisk person som är sökande prövas vandeln hos den trafikansvariga samt hos samtliga som har en ledande ställning eller ett bestämmande inflytande i rörelsen. Bristande vandel hos en av de prövade personerna kan räcka för att inte ett tillstånd skall lämnas.

Prövningen av viljan och förmågan att fullgöra skyldigheter mot det allmänna omfattar krets samt därutöver förstås den

samma av personer juridiska personen. De uppgifter som framför allt är av intresse vid denna bedömning är hur skatte- och avgiftsbetalningar tidigare har skötts. Om någon av de prövade personerna har större skatteskulder är det ett hinder för att lämna ett tillstånd.

För att bedöma ledande personers historik när det gäller förmågan att göra rätt för sig undersöks också, huvudsakligen via offentliga register, vilka bolag dessa tidigare har varit verksamma i och om dessa bolag har skött sina åtaganden.

Genom den samverkan som i vissa län finns mellan olika myndigheter kan länsstyrelsen erhålla ytterligare uppgifter om sökanden som kan vara av intresse i tillståndsärendet. Genom Skattemyndigheten kan man t.ex. få kännedom om skatterevisioner som ännu inte lett till restföring av skatteskulder hos kronofogdemyndigheten.

Prövningen av ekonomiska förhållanden syftar till att bedöma företagets ekonomiska förutsättningar. Förutom att bedöma detta begär en del länsstyrelser vid behov uppgifter om hur kapitalet förvärvats. Syftet med detta är att förhindra att intjänats svart används

pengar som för att finansiera en rörelse men det sker också för att avslöja eventuella bulvanförhållanden.

Tillsyn

Den länsstyrelse har utfärdat ett tillstånd har också tillsynen över

som tillståndshavaren. Yrkestrafikutredningen föreslår dock att länsstyrelsen i det län där trafikföretagaren är folkbokförd, eller när det är en juridisk där företagets ledning finns, skall ha ansvaret för tillsynen.

person

I tillsynen ingår, när det finns anledning till det, att ta frågan

upp

varning eller återkallelse tillstånd. Återkallelse ett tillstånd om av av sker i stort sett på grunder som ett tillstånd vägras. Detta

samma innebär att upplysningar hämtas från och lämnas av samma myndigheter i ett tillståndsärende.

som

Länsstyrelsen har även tillsyn över taxiförare och kan återkalla en förarlegitimation. Återkallelse på grund bristande lämplighet sker

av vanligen därför att föraren dömts för ett brott som diskvalificerar honom från att inneha förarlegitimation. Eftersom den som har taxiförarlegitimation också har körkort får länsstyrelsen uppgifter om domar har meddelats mot taxiförare.

som

5.5¶Ekobrottsligheten i taxibranschen

I RRI/:s rapport F USK systembrister och fusk i välfárdssystemet

- 1995:32 redogörs för ett projekt POLY som Stockholmspolisen bedrivit i syfte att beivra skattefusk m.m. inom taxibranschen s. 141. Under tiden 1 november 1992 till den 30 oktober 1994 identifierades 450 arbetstagare och dessa 300 helt svart arbets-

personer som av var kraft. Övriga 150 arbetstagare hade fått kontrolluppgift från taxiföretaget sådan hade inte i tid lämnats av arbetsgivaren till skattemyn-

men digheten. Vid kontroll 90 förare i ett taxiföretag framkom att 90

av procent bidragstagare, dvs. att de hade någon form av bidrag som

var inte kan kombineras med arbetsinkomst. Urvalet var inte slumpmässigt utan de granskades efter spaning och tips.

Riksskatteverket har i kartläggningspromemoria avseende taxi-

en branschen utgiven 1995 tagit ett flertal olika metoder och sätt som

upp tillämpas inom taxinäringen för att undgå skatt. Bl.a. tas där upp olika möjligheter att manipulera taxametrar för att krympa intäkterna i rörelsen.

Skattemyndigheten i Stockholms län driver för närvarande ett projekt i vilket taxiföretag i Stockholms län granskas, huvudsakligen med inriktning intäktssidan. I första del av projektet har ca 400

en företag, är anslutna till beställningscentral med 1 200 företag,

som en granskats avseende taxeringsåret 1994. Urvalet av företag har inte skett

slumpmässigt. Företagen valdes ut genom att en jämförelse gjordes mellan den omsättning som fanns i företagens mervärdesskattedeklarationer och den som var registrerad hos beställningscentralen. Föremål för granskning blev de 400 företag som hade en redovisad omsättning som understeg 65 procent av den hos beställningscentralen bokförda omsättningen. Den taxerade inkomsten för dessa företag och i förekommande fall av delägare till aktiebolag har höjts med ett sammanlagt belopp om 125 miljoner kr, inklusive skattetillägg september 1996. Samtidigt har enskilda chaufförers inkomster höjts med drygt 25 miljoner kr, inklusive skattetillägg. Siffrorna avser skattemyndighetens beslut. Många beslut, men långt ifrån alla, har överklagats. Uppskattningsvis har företagen i genomsnitt undanhållit 30-40 procent av intäkterna. Det finns inga uppgifter hur mycket av den nu debiterade skatten har betalats eller kan förväntas bli det. 225 fall har

som anmälts till åklagare för misstänkta brott.

Skattemyndigheten i Västmanlands län har tillsammans med andra berörda myndigheter gjort en gemensam aktion mot länets taxiföretag. Särskild revision gjordes hos 45 taxiföretag avseende inkomståret 1993. En följd av detta arbete är att 12 fall har överlämnats till åklagare för prövning. Intäkterna till följd av aktionen uppgår till 2,8 miljoner kr. Resultatet har redovisats i den ovan nämnda kartläggningspromemorian som givits ut av RSV.

Länsskattekontoret i Malmöhus län började hösten 1992 närmare analysera Malmös taxiföretag och under 1993 startade de första revisionema. Sammanlagt 23 revisioner har sedan dess slutförts. Bland de reviderade företagen finns en beställningscentral och stadens dominerande minitaxiföretag. På samma sätt som i Stockholm har uppgifter som funnits i en beställningscentral jämförts med de uppgifter som enskilda företag har deklarerat. I vissa fall har, som ett resultat av samarbete mellan berörda myndigheter, taxameterrapporter erhållits från polisen som omhändertagit dem i samband med flygande inspektioner taxifordon. Dessa rapporter har sedan jämförts med före-

av tagens bokföring. Revisionema har lett till att beslut fattats om en ökning av debiterade skatter och avgifter med drygt 16 miljoner kr. De flesta revisionema har lett till åtalsanmälan för skattebrott och bokföringsbrott, alternativt försvårande av skattekontroll.

4 121: 30: fiáiaáä

gøámâfüxøs asmrü Jaøâaimü

åwvümáiå r

SOU 1996: 172 53

6¶En strukturell av

indelning skatteundandragandet i olika

branscher

6.1

Inledning

I delbetänkandet diskuteras möjligheten att införa schablonbeskattning i branscher är utsatta för ekonomisk brottslighet. Tonvikten ligger

som på taxibranschen men tanken är att schablonbeskattning skall kunna tillämpas med viss generalitet. Avslutningsvis, under rubriken överväganden och förslag, behandlas därför frågan i vilka andra branscher än taxi schablonbeskattning kan aktualiseras. Som bakgrund till

som den diskussionen är det av värde att ta upp några strukturella aspekter

den ekonomiska brottsligheten vilket kan ske genom en beskrivning av av hur skatteundandragandet yttrar sig i olika branscher. Meningen är således att beskriva de typiska dragen skatteundandragandet. Därut-

av över förekommer naturligtvis andra former av skatteundandraganden som inte är branschspeciñka. Beskrivningen bygger material som kommer att redovisas i utredningens slutbetänkande under våren 1997.

6.2

Underentreprenörer

I bygg-, anläggnings- och städbranschen förekommer skatteundandraganden förutsätter användning av underentreprenörer i ett eller

som flera led. Överst finns huvudentreprenör har i uppdrag att

en som utföra ett arbete åt uppdragsgivare. Huvudentreprenören anlitar i sin

en tur eller flera underentreprenörer för att utföra hela eller delar av

en arbetet. Underentreprenören fakturerar huvudentreprenören för de utförda arbetena. Underentreprenören redovisar inte intäkten, alternativt enbart en del av intäken. Underentreprenören använder de oredovisade intäkterna till svarta löner och ersättning till företagsledaren. Arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt betalas inte. Arbetsgivaren innehåller inte preliminärskatt på löneutbetalningen. Den anställde redovisar inte lönen i deklarationen.

54 En strukturell indelning av skatteundandragandet

Huvudentreprenör och uppdragsgivare är i olika utsträckning medvetna om att de underentreprenörer som anlitas inte alltid följer lagar och regler. I vissa fall saknas det skäl för huvudentreprenören att misstänka oegentligheter men vanligen håller svarta underentreprenörer så låga priser att professionella köpare begriper att allt inte står rätt till.

Eftersom inkomsterna inte redovisas kan det svarta arbetet kombineras med bidragsbedrägerier socialbidrag, A-kassa, sjukpenning.

Det förekommer att underentreprenören i realiteten inte utför något arbete utan används enbart som faktureringsbolag. Efter avdrag för underentreprenörens provision för faktureringen hamnar betalningen för fakturan hos huvudentreprenören som använder pengarna till svarta löner. Syftet med fakturan till underentreprenören är att få ett kostnadsavdrag hos huvudentreprenören.

Entreprenörskedjoma kan göras långa och kontrollmöjlighetema försvåras härigenom ytterligare. Särskilda kontrollproblem finns när utländska företag ingår i kedjorna.

Inom städbranschen förekommer att anställda utnyttjas av arbetsgivare inte betalar avtalsenliga löner eller iakttar regler om

som arbetarskydd och arbetstid. Det hänger samman med att oseriösa företagare kan använda outbildad arbetskraft och att språkkunskaper då inte anses nödvändiga. Arbetsgivare kan därför rekrytera invandrare

kan ha svårt att hävda sina intressen. Särskilt utsatta torde de som illegala invandrarna vara.

Den ekonomiska brottsligheten bland underentreprenörer har många orsaker. Den hårda konkurrensen kan medföra att underentreprenörer bjuder under varandra och tvingas till oegentligheter för att få vissa arbeten. Även huvudentreprenören kan befinna sig i ett pressat konkurrensläge vilket gör det nödvändigt att få ner priserna. Den bristande kontrollen eller det bristande intresset för kontroll hos uppdragsgivare och huvudentreprenörer i kombination med ett hårt konkurrensläge skapar alltså en strukturell grund för ekonomisk brottslighet. Detta problem finns i bygg- och anläggningsbranschen där det är vanligt med underentreprenörer, bl.a. följd att sådana arbeten omfattar

som en av många yrkesområden och därför kräver olika specialister.

Oseriösa företagare kan också etablera sig i en bransch i syfte att utnyttja systemet med underentreprenörer. Ett genomfört kontrollprojekt av skatteförvaltningen i Stockholms län i städbranschen tyder på att oseriösa företagare gått i branschen och opererat enligt ett särskilt upplägg med underentreprenörer i syfte att undgå skatt. Till skillnad mot byggbranschen finns det knappast några sakliga skäl för ett städföretag att anlita underentreprenörer. Enbart vid arbetstoppar och för vissa specialarbeten föreligger ett reellt behov av under-

En srrukturell indelning skatteundandragandet 55

av

entreprenörer.

Bakom uppdragsgivama finns inte enbart företagare som gör vinster låga priser utan också den offentliga sektorn som genom

genom

skatteundandraganden f°ar lägre kostnader för byggnadsarbeten eller

städtjänster.

Enligt branschföreträdare är problemen svårast i storstadsområdena.

6.3 till hushåll

Tjänster

En del den ekonomiska brottsligheten inom byggsektorn består av

av svarta hantverkstjänster till hushållen. Hantverkama utför arbeten svart utan att redovisa intäkterna vilket medför att varken inkomstskatt, socialavgifter eller mervärdesskatt betalas. Ofta kommer hantverkaren och konsumenten överens att arbetet skall utföras svart och då till

om ett lägre pris än motsvarande vita arbete. Konsumenten är som regel inte intresserad fakturor eftersom det inte finns någon möjlighet till

av avdrag. Den tillfälliga skattereduktion byggnadsarbeten som nu gäller stimulerar dock konsumenterna att begära kvitton eftersom det är

förutsättning för skattelättnaden. en

Den strukturella grunden för de svarta arbetena är svårigheten att kontrollera arbeten utförs hos hushåll. Det ekonomiska intresset är

som också stort hos båda parter. Ytterligare en omständighet är att svarta arbeten torde ha blivit så vanliga att de accepteras inom breda lager av befolkningen.

Företrädare för måleribranschen gör gällande att måleriarbeten i konsumentsektom i princip upphörde under 1970-talet till följd av skattetrycket och den svarta sektorn. När det gäller elektriska installationer, våtrumsarbeten och ws-installationer är det troligt att konsumenterna har större respekt för de eventuella negativa följderna av arbetet och därmed ett intresse att kunna reklamera felaktiga arbe-

av ten. Detta medför att i större utsträckning vänder sig till etablera-

man de företag och begär kvitton.

En sektor så gott uteslutande är helt svart gäller olika

som som former hushållstjänster, dvs. städning m.m. hos hushåll. I fråga om

av hushållstjänster är skattekilen problemet. Produktiviteten är låg hos hushållstjänster. Städning, tvätt och strykning går inte mycket snabbare för andra att utföra än själv utför arbetena. När tjänsterna

om man skall betalas beskattade inkomster och det på ersättningen för hus-

av hållstjänstema skall betalas socialavgifter och inkomstskatt blir priset för de flesta för högt. Utförs hushållstjänstema av en företagare tillkommer mervärdesskatt. Skattekostnadema gör att hushållstjänstema är

56 En strukturell indelning av skatteundandragandet

svarta.

Ett särskilt problem när det gäller hushållstjänster är att arbetstagarna saknar försäkringsskydd och därför står utanför stora delar

av det sociala skyddsnätet.

6.4¶Kontantbranschema

Många branscher domineras av företag som säljer varor eller tjänster till konsumenter och där transaktionerna är många och små

avser belopp. Kunderna är inte intresserade av kvitton eftersom beloppen är små och det saknas behov av verifikationer för att kunna reklamera eller hävda sin äganderätt. Konsumenter saknar möjlighet att utnyttja verifikationer för avdrag i deklarationen. Inom vissa branscher kan det också vara vanligt att kvitton inte används, t.ex. hos frisörer och inom den tillfälliga försäljningen. Skälet kan vara att kunderna inte heller efterfrågar kvitton. Dessa faktorer gör det möjligt att inte redovisa samtliga intäkter.

Branschema är ofta svåra att kontrollera. Tillhandhålls i huvudsak tjänster med ett obetydligt varuinnehåll är det nästan omöjligt att kontrollera verksamheten eftersom det då inte utifrån företagets inköp går att beräkna intäkterna. Inom t.ex. restaurang- och taxibranschema förekommer det att verksamheten krymps, dvs. att både kostnader och intäkter minskas i syfte att försvåra kontroll.

Om företagen är små ökar riskerna för skatteundandraganden eftersom behovet av interkontroll som kan användas för extemkontroll

- minskar. Ägaren kontrollerar själv kassaflödet och behöver inte

använda t.ex. kassaapparater för att övervaka verksamheten. Eftersom företagen är små ökar möjligheterna att undgå kontroll eftersom skatteförvaltningen saknar resurser att närmare granska den stora mängden småföretag.

De oredovisade intäkterna används till svarta löner och ersättning till ägaren. Inom t.ex. restaurangbranschen är det inte ovanligt med arbetskraft som är helt eller delvis avlönad med svarta

pengar.

SOU 1996: 172 57

7 till

Bakgrund schablonbeskattningen

7.1 i

Schablonbeskattning Sverige

Det finns några exempel på schablonbeskattning av inkomst av näringsverksamhet i Sverige. Schablonbeskattning gäller för utländska skadeförsäkringsföretag. Försäkringsrörelse drivs ett utländskt

som av skadeförsäkringsföretag skall som skattepliktig nettointäkt redovisa två procent företagets premieinkomst av här bedriven försäkringsrörelse

av 2 § 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt, SIL.

schablonbeskattning finns också för bostadsföretag, t.ex. bostadsrättsföreningar, som under inkomst av näringsverksamhet schablonmässigt skall redovisa 3 procent av fastighetens taxeringsvärde.

En typ schablonbeskattning av inkomst av näringsverksamhet

av behandlas även i lagen 1986:468 om avräkning av utländsk skatt. Det gäller skattskyldiga som driver sjöfart eller luftfart i internationell trafik. Enligt avräkningslagen kan svenska skatter sättas ned om en intäkt även beskattats i utlandet. I lagen menas med utländsk skatt bl.a. skatt som erlagts i utländsk stat i den mån skatten beräknats på grundval av fraktintäkter eller biljettintäkter eller därmed jämförlig grund.

7.2 i

Schablonbeskattning förenklingssyfte

I vårt land har frågan om schablonbeskattning på senare tid börjat debatteras. Det är inte enbart schablonbeskattningens möjligheter från ekobrottssynpunkt som tilldragit sig intresse utan även den förenkling som schablonbeskattning kan innebära för småföretagare.

En aspekt är att schablonbeskattning kan värdefull för närings-

vara idkare med invandrarbakgrund som på grund av språksvårigheter kan ha svårt att sätta sig in i alla de regler som gäller på skatteområdet.

Från närings- och invandrarpolitiska utgångspunkter kan alltså schablonbeskattning vara ett sätt att stimulera nyföretagandet.

Skattemyndigheten i Malmöhus län samarbetar med den polska

58 Bakgrund till schablonbeskattningen

skatteförvaltningen i ett utvecklingsprojekt om bl.a. kunskapsöverföring. De polska skattemyndighetemas problem med den stora ökningen av småföretagare med bristfälliga kunskaper i redovisning har bl.a. fått sin lösning genom olika former av schablonbeskattning. Dessa system har rönt intresse.

Även Frankrike har schablonbeskattning i syfte att förenkla hanteringen för både skattskyldiga och myndigheter.

Under år 1995 genomförde skatteförvaltningen ett arbete i syfte att ta fram förslag till förenklingar av skattesystemet. Av rapporten framgår bl.a. följande RSV Rapport 1995:10, s. 17. I flera länder finns

inslag av schablonbeskattning av småföretag, främst i tjänsteprodu-

cerande branscher. Beskattningen sker utifrån en schablonmässigt beräknad inkomst som inte har anknytning till verkliga inkomster och utgifter. Något rörelseresultat beräknas alltså inte. Syftet är att beskatta näringsidkaren för i vart fall värdet av hans arbetsinsats. Fördelen för det allmänna är att beskattningen alltid sker med någon slags normallön i branschen. Fördelen för företagaren är att han inte behöver betala skatt på förtjänster utöver schablonen. Systemet avviker markant från svenska beskattningsprinciper skattefönnågeprincipen och netto-

som vinst som grund för beskattning av rörelseresultat. I vissa branscher, där kontrollmöjlighetema av särskilt intäktssidan är näst intill obefintliga men där förekomst av näringsverksamhet lätt kan fastställas kan metoden säkert ge statsfinansiellt gott resultat.

Regeringen har nyligen utsett en särskild utredare som skall se över och utvärdera regelsystemet för enskilda näringsidkare och delägare handelsbolag Dir 1996:78. Uppdraget skall vara avslutat före utgången år 1998. Utredaren skall särskilt överväga möjligheterna till

av förenklingar i systemet. Bl.a. hänvisas till RSV:s modell till en modifierad kontantprincip för näringsidkare med låg omsättning jfr RSV Rapport 1995:10.

Uppdraget går alltså i första hand ut på att i vissa delar modifiera den konventionella företagsbeskattningen i förenklande syfte för de minsta företagen. Direktiven innehåller inte något uttryckligt uppdrag att ta fram schablonbeskattningsmodell för att förenkla beskatt-

en ningen. Dock anges att utredaren bör beakta de erfarenheter som

Branschsaneringsutredningen gjort beträffande schablonbeskattning.

7.3

Företagsbeskattningen

Vårt företagsskattesystem bygger på principen nettovinstbeskatt-

om ning. Grunden för beskattningen kan skillnaden mellan

sägas vara

Bakgrund till schablonbeskattningen 59

intäkter och kostnader. Inkomstbeskattningen sker enligt bokföringsmässiga grunder. Intäkter och kostnader skall redovisas det räkenskapsår till vilket de hör enligt god redovisningssed såvida ingen uttrycklig bestämmelse säger annat. I den bokföringsmässiga redovisningen fördelas alltså företagets inkomster och utgifter olika perioder periodisering. Genom att värdera företagets samtliga tillgångar och skulder erhålls resultatet. De balansposter som påverkar redovisningen och därmed rörelsens resultat i positiv riktning för ett visst år är främst fordringar, varulager, pågående arbeten, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. De balansposter påverkar resultatet i negativ

som riktning är främst varuskulder, förskottshyror, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Dessa poster skall balanseras år från år.

För maskiner och andra inventarier får avdrag göras genom årliga värdeminskningsavdrag.

Utgifter för anskaffning byggnader och markanläggningar får

av dras årliga värdeminskningsavdrag beräknade med viss

av genom procent byggnadens eller markanläggningens värde.

av

Periodiseringen syftar till att de inkomster intäkter som är hänförliga till perioden ska ställas mot de till samma period hänförbara utgifterna kostnaderna. Företagets bokföring ligger till grund för beräkningen skatteunderlaget. Bortsett från att det finns särskilda

av skattebestämmelser reglerar t.ex. storleken på vissa avdrag kan

som man säga att beskattningen till stor del bygger på företagsekonomiska principer att redovisningen har central roll i beskattningen.

genom en

En periodisering företagets inkomster och utgifter är inte bara

av grundläggande för inkomstbeskattningen utan är också nödvändig av andra praktiska skäl. Företagets ledning och intressenter, t.ex. kreditgivare och leverantörer, är regel beroende av att fortlöpande få en

som bild över det ekonomiska utfallet.

7.4 på redovisnings- och Utvecklingen företagsskatteområdet

Före 1990 års skattereform det nuvarande inkomstslaget närings-

var verksamhet uppdelat på tre skilda inkomstslag rörelse, jordbruksfastighet och annan fastighet.

För det tidigare inkomstslaget rörelse skedde inkomstberäkningen enligt bokföringsmässiga grunder redan före 1928 års kommunalskattelag KL. Under årtiondena före KL utvecklades praxis enligt vilken

en de skyldiga att föra handelsböcker beskattades enligt bok-

som var

föringsmässiga grunder. Övriga rörelseidkare beskattades enligt kon-

tantprincipen.

Genom KL infördes den fortfarande gällande bestämmelsen att

om inkomst rörelse näringsverksamhet skall beräknas enligt

av numera

bokföringsmässiga grunder.

Bokföringen kunde antingen vara ordnad eller enkel. Med ordnad bokföring avsågs dubbel bokföring avslutades med vinst- och

som förlustkonto. Den enkla bokföringen avslutades inte med vinst- och förlustkonto. Bokslutspostema fick i stället anges på deklarationsblanketten.

I 1929 års bokföringslag fanns undantag från bokföringsskyldighet

för rörelseidkare med verksamhet mindre omfattning. Torghandlare

av var t.ex. befriade från bokföringsskyldighet verksamheten utövades

om endast med hjälp av maka, barn under 16 år och en annan person. Motivet för undantagen var närmast att verksamheterna bedrevs under så enkla former att bokföringsskyldigheten skulle vara onödigt betungande. I stället förelåg en skyldighet att föra handelsböcker,

en form av bokföring som kunde vara mycket enkel art och föga

av värdefull ur beskattningssynpunkt alltså ännu enklare än den

ovan nämnda enkla bokföringen.

Undantagen i bokföringslagen hade dock en begränsad betydelse eftersom KL ställde krav redovisning. Undantagen från bokföringsskyldigheten avskaffades slutligen i samband med tillkomsten 1976

av års bokföringslag. Numera är så gott som samtliga näringsidkare bokföringsskyldiga. Enligt bokföringslagen behöver dock inte enskilda näringsidkare upprätta årsbokslut om den årliga bruttoomsättningen normalt understiger 20 basbelopp drygt 700 000 kr.

I det gamla inkomstslaget jordbruksfastighet skedde ursprungligen

inkomstberäkningen enligt kontantprincipen. Det innebar att som intäkt redovisades kontanta inkomster och som kostnader betalda utgifter. Någon hänsyn togs inte till lager och andra balansposter. Enligt praxis kunde även jordbruksinkomster beräknas enligt bokföringsmässiga grunder bokföringen ordnad. År 1951 infördes formell

om var en möjlighet för jordbrukare att frivilligt övergå till bokföringsmässig inkomstberäkning. År 1972 blev denna ordning obligatorisk

även om övergångsbestämmelsema innebar att samtliga jordbrukare gick över senast vid 1980 års taxering. År 1976 gick renskötselföretagen över

från kontantprincipen till bokföringsmässig inkomstberäkning.

Även för det tidigare inkomstslaget fastighet beräknades

annan inkomsten enligt kontantmetoden. År 1978 infördes möjlighet till

en

frivillig övergång till inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga

grunder. Först vid 1990 års skattereform upphörde kontantredovis-

Bakgrund till schablonbeskattningen 61

ningen definitivt.

Numera beskattas alltså samtliga näringsidkare enligt bokföringsmässiga grunder eftersom den metoden anses vara den som är företagsekonomiskt mest korrekt för att bestämma inkomsten. Som framgått har utvecklingen gått från kontantmetoden till en inkomstberäkning enligt bokföringsmässiga grunder. Vidare har redovisningsskyldigheten utvidgats.

7.5¶Skattesatser

Genom 1990 års skatterefonn sänktes skattesatserna samtidigt som skattebasen utvidgades. Nu inkomstbeskattas aktiebolag och ekonomiska föreningar med skattesats om 28 procent. Utdelning från

en aktiebolag inkomstbeskattas hos mottagaren med en skattesats på 30 procent. Regeringen har nyligen föreslagit lättnader i beskattningen av bl.a. utdelning på aktier i onoterade företag prop. 1996/97:45. Förslaget innebär att ett visst utrymme beräknas varje år och att utdelning inom detta utrymme undantas från beskattning hos aktieägaren.

För inkomst näringsverksamhet och inkomst tjänst betalar

av av fysiska personer kommunalskatt samt statlig inkomstskatt med 25 procent för inkomster över brytpunkten.

Fysiska personer som driver näringsverksamhet kan i räkenskapema göra avsättning till expansionsmedel. På sådana avsättningar skall expansionsmedelsskatt betalas med 28 procent. När expansionsmedlen återförs minskas intäktsförs de i näringsverksamheten och beskattas med kommunal och i förekommande fall statlig inkomstskatt. Expansionsmedelsskatten betalas tillbaka till den skattskyldige till den del expansionsmedlen minskar.

Handelsbolag är inte skattsubjekt utan delägarna beskattas enligt vanliga regler beroende på om de är fysiska eller juridiska personer.

I skattelitteraturen och i den allmänna skattedebatten diskuteras även andra former beskattning än nettovinstbeskattning. Begrepp

av

produktionsfaktorskatter proms, bruttoskatter och produktions-

som skatter förekommer SOU 1977:86 och 87, Ds B 1979:3, Ds B 1981:15, SOU 1989:34.

7.6¶Socialavgifter

På löner och förmåner skall arbetsgivaravgifter betalas till staten enligt lagen 1981:691 om socialavgifter. Det är arbetsgivaren som är av-

62 Bakgrund till schablonbeskattningen

giftsskyldig. Avgifterna är avdragsgilla i näringsverksamheten. Avgifterna uppgår till 31,56 procent avgiftsunderlaget lön, fönnåner.

Enskilda näringsidkare med F-skattsedel, som alltså inte har någon arbetsgivare, skall betala egenavgifter för finansieringen av den allmänna försäkringen och andra sociala ändmål. Förutsättningen är dock att näringsidkaren är verksam i den ifrågavarande förvärvskällan i tillräcklig omfattning. I annat fall skall särskild löneskatt betalas enligt lagen 1990:659 om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Egenavgiftema uppgår till 29,75 procent. Egenavgiftema är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. För inkomst av passiv näringsverksamhet betalas särskild löneskatt, motsvarar skattedelen av egensavgifter-

som

Den särskilda löneskatten uppgår till 21,39 procent och ger inga na. förmåner till skillnad mot egenavgifter och arbetsgivaravgifter.

Numera skall fysiska personer för förvärvsinkomster tjänst och näringsverksamhet betala s.k. allmänna egenavgifter enligt lagen 1994:1744 om allmänna egenavgifter.

7.7¶Mervärdesskatt

Bestämmelser om mervärdesskatt finns i mervärdesskattelagen 1994:200. Mervärdesskatt betalas till staten huvudsakligen av näringsidkare och andra skattskyldiga vid skattepliktig omsättning av

och tjänster. Skattskyldigheten inträder i princip när varan har varor levererats eller tjänsten har tillhandahållits.

Mervärdesskatten belastar endast konsumtionen medan investeringar inte beskattas. Skatten är en s.k. flerledsskatt, dvs. den tas ut i alla produktions- och distributionsled. Den skatt som företagen skall levere-

in till staten är skillnaden mellan den skatt utgår på den egna ra som försäljningen utgående mervärdesskatt och skatten inköpen ingående mervärdesskatt. Därvid får även skatt anskaffade investeringsvaror räknas av.

Den vanligaste skattesatsen är 25 procent av beskattningsunderlaget. Det finns också lägre Skattesatser, 12 procent på bl.a. livsmedel och persontransporter samt 6 procent på bl.a tidningar.

Enligt artikel 24 i det sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG har medlemsländerna möjlighet att tillämpa ett förenklat förfarande för påförande och uppbörd av mervärdesskatt. Bestämmelserna tar sikte på mindre företag som på grund av sin verksamhet och struktur inte är lämpade att underordnas de generella reglerna för mervärdesskatt. Länderna kan själva bestämma villkor och begränsningar för förenklingama, införandet skall alltid föregås av en särskild konsultation

men

Bakgrund till schablonbeskattningen 63

enligt artikel 29.

I artikel 25 samma direktiv regleras en förenklad hantering av mervärdesskatt för lantbrukare flat-rate scheme for farrners.

Enligt artikel 27 får avvikelser ske i syfte att förenkla förfarandet för påförande skatt eller att förhindra vissa slag av skatteundan-

av draganden eller skatteflykt. Avvikelser med stöd av artikel 27 kräver medgivande från EU:s ministerråd.

7.8¶Punktskatter

Med punktskatter sådana indirekta skatter som tas ut vid produk-

avses tion, import, tillhandahållande vissa och tjänster. Punkt-

etc. av varor skattema skiljer sig därvid från mervärdesskatten, som också är en indirekt skatt med generell räckvidd. Det finns rad olika punkt-

men en skatter, regleras i skilda skatteförfattningar. Gemensamt för skat-

som terna är ett enhetligt beskattningsförfarande, som regleras i lagen 1984:151 punktskatter och prisregleringsavgifter, LPP.

om

Det finns också punktskatter som tas ut t.ex. på lotterier och spel eller i form av stämpelskatt. Det finns också avgifter som i vissa avseenden står punktskattema nära, t.ex. avgifter bekämpningsmedel och gödselmedel.

Enligt cirkulationsdirektivet 92/12/EEG finns gemensamma bestämmelser för punktskatt på mineraloljor, alkohol och alkoholdrycker samt tobaksvaror. Enligt artikel 3 har medlemsländerna kvar rätten att införa eller bibehålla skatter påförs andra än de nyss nämnda

som

Medlemsstaterna har även rätt att ta ut sådana skatter som inte varorna. kan betecknas omsättningsskatter tillhandahållande av tjänster,

som däribland sådana har samband med punktskattebelagda varor.

som Förutsättningen i båda fallen är dock att sådana skatter inte leder till gränsforrnaliteter i handeln mellan medlemsstaterna.

7.9¶Redovisning och betalning av skatter och avgifter

Bestämmelser uppbörd av skatt och socialavgifter finns i bl.a.

om uppbördslagen 1953:272 och lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. En grundläggande princip i uppbördslagstiftningen är att de skattskyldiga skall betala preliminär skatt med belopp så nära möjligt kan antas motsvara den slutliga

som som

skatten. Den preliminära skatten skall vidare betalas successivt i anslutning till inkomstemas förvärvande.

Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag ersättning för arbete A-skatt eller enligt särskild debitering F-skatt och särskild A-skatt.

Preliminärskattsedeln kan vara antingen en A- eller F-skattesedel. Typen avgör hur den preliminära skatten och socialavgiftema för innehavaren skall betalas in. För en person som har A-skattsedel skall arbetsgivaren göra skatteavdrag ersättning för arbete, medan arbetsgivaren aldrig är skyldig att göra skatteavdrag för en person som endast har en F-skattsedel.

Det stora flertalet innehavare av A-skattesedel är löntagare. Det kan även vara personer som fått sin F-skattsedel återkallad eller personer som inte vill ha F-skatt eftersom behov av detta saknas, t.ex. varuhandlare. Det är arbetsgivaren som för en innehavare av A-skattsedel svarar för att skatteavdrag görs på ersättning för arbete och att den avdragna skatten levereras in till skattemyndigheten.

Skattsedel på preliminär F-skatt utfärdas för en skattskyldig som bedriver, eller antas komma att bedriva, näringsverksamhet. F-skattsedel utfärdas efter ansökan och till skattsedeln fogas ett F-skattebevis. Innehavaren F-skattsedel svarar själv for att skatt redovisas till

av en skattemyndigheten.

Uppbörden av arbetsgivaravgifter inom socialförsäkringen är samordnad med uppbörden av preliminär skatt som har innehållits av

arbetsgivare.

I samband med att preliminär skatt för arbetstagare redovisas beräknas också de arbetsgivaravgifter som belöper lönen samt eventuella naturaförmåner.

En arbetsgivare skall inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter vid utbetalning av ersättning till någon som enbart har Fskattsedel. Vid utbetalning av ersättning till en juridisk person med Askatt for arbete skall skatteavdrag alltid göras med 30 procent av ersättningen. Är mottagaren utbetalningen juridisk skall

av en person emellertid inte arbetsgivaravgifter betalas.

Regler om redovisning och uppbörd av mervärdesskatt finns i mervärdesskattelagen. Redovisningsperioden för mervärdesskatt omfattar en kalenderrnånad. Det innebär att redovisning och betalning av mervärdesskatt skall ske varje månad. Om deklarationen utvisar överskjutande ingående mervärdesskatt sker utbetalning från mervärdesskattesystemet. Den månatliga redovisningen och betalningen av mervärdesskatt gäller företag med en årsomsättning dvs. beskattningsunderlag exklusive gemenskapsintema förvärv och import som över-

Bakgrund till schablonbeskattningen 65

stiger en miljon kr. Företag med lägre omsättning redovisar enligt huvudregeln mervärdesskatten en gång om året i självdeklarationen. Mervärdesskatten kommer då att ingå i den slutliga skatten och därmed även i den kommande preliminära skatten.

En nackdel med dagens uppbördssystem är den bristande enhetligheten när det gäller redovisning, inbetalning och hantering av olika skatter och avgifter. Exempel på den bristande enhetligheten är att avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter i olika hänseenden redovisas och betalas på annat sätt än F-skatt, preliminär skatt på ränta och utdelning, kvarstående skatt, tillkommande skatt och mervärdesskatt. Redovisningstidpunktema är i vissa fall olika. Detsamma gäller de redovisningshandlingar som används. Vidare görs inbetalningar till skilda konton. Rutinema varierar också vad gäller påminnelser, anmaningar och överlämnande till indrivning. Även sanktionssystemen skiljer sig i vissa fall beroende på vilken skatt eller avgift det är fråga om. En näringsidkare behöver i dag i regel göra mer än 30 skatteoch avgiftsinbetalningar under ett år avseende direkta skatter, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Den som är skatt- eller avgiftsskyldig måste hålla reda på en mängd olika handlingar. Samtidigt lägger skattemyndighetema ner stora resurser på handläggning av redovisningama. Olika skatter och avgifter hanteras i skilda delar av det tekniska system som finns inom skatteförvaltningen. Många gånger kan det vara svårt att få samlad bild vilka redovisningar har

en av som lämnats och av vilka skatter och avgifter som har betalats.

7.10¶Ett skattekonto

nytt uppbördssystem -

I betänkandet Ett nytt system för skatteinbetalningar SOU 1996:100 föreslås att ett nytt uppbördssystem införs från årsskiftet 1997/98.

Debitering, redovisning och betalning av skatter och avgifter samordnas i ett system med skattekonton. Hos Skattemyndigheten skall finnas ett skattekonto för varje skatt- eller avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar och betalningar skall registreras på kontot. Av störst betydelse är slutlig skatt, F-skatt, innehållen preliminär skatt skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.

På skattekontot skall löpande bokföras dels debiterade skatter, dels de skatter och avgifter som den skatt- eller avgiftsskyldige redovisar. En ny beräkning av den slutliga skatten eller annan skatt eller avgift bokförs på kontot den dag då skatten eller avgiften förfaller till betalning.

Den 12 i januari och i augusti den 17 föreslås vara förfallodag för

66 Bakgrund till schablonbeskattningen

betalning skatter och avgifter för den enbart ska betala F-skatt

av som

eller avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. Samma betalningstid-

punkter skall gälla den skattskyldige skall betala mervärdesskatt

om och beskattningsunderlagen avseende mervärdesskatt uppgår till högst 40 miljoner kr. Mervärdesskatten betalas då i andra månaden efter redovisningsperioden och den avdragna skatten och arbetsgivaravgifterna i månaden efter redovisningsperioden. För denna kategori

skattskyldiga samordnas betalningarna att förfallodagarna för

genom mervärdesskatt senareläggs. I augusti samordnas förfallodagama genom att betalningarna avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och F-skatt

av senareläggs medan betalningstidpunkten för mervärdesskatt tidigareläggs något.

För skattskyldiga med beskattningsunderlag som överstiger 40 miljoner kr senareläggs förfallodagen för betalning mervärdesskatt

av till den 26 i månaden närmast efter redovisningsperioden. Denna kategori skattskyldiga skall betala F-skatt, avdragen skatt och arbetsgivaravgifter senast den 12 i januari den 17 varje månad under året.

Uppbyggnaden skattekontot är inte olik ett bankkonto där konto-

av havaren sätter och tar ut olika belopp.

Alla uppgifter den skattskyldige skall lämna redovisas i en

som enda handling skattedeklaration. Den skall lämnas en gång i

- en månaden.

Betalningar och andra belopp skall räknas kontohavaren till-

som godo skall bokföras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter på skattekontot. Den skatt- eller avgiftsskyldige kan således huvudregel inte styra betalning till att avse en viss

som en

skatte- eller avgiftsskuld.

Varje månad det har förekommit transaktion skattekontot

som en skall kontot stämmas Avstämningen skall i regel följas av ett

av. kontoutdrag. Samtliga konton skall stämmas minst en gång per år.

av Ett system med skattekonton möjliggör, och förutsätter för att fungera effektivt, enhetliga rutiner för bl.a. avstämningar, betalningspåminnelser och eventuella restföringsåtgärder avseende de skatter och avgifter ingår i systemet. Om det vid avstämningen uppkommer

som ett underskott skall kontoutdraget innehålla påminnelse att betala.

en Efter betalningspåminnelsen skall obetalda fordringar fortlöpande läm-

för indrivning. För kontohavare som har transaktioner på skattenas kontot varje månad skall som huvudregel gälla att ett underskott på kontot ska lämnas till indrivning det uppgår till minst 10 000 kr.

om

Överskott ett skattekonto skall huvudregel vara tillgängligt

som för kontohavaren. Efter nödvändig kontroll ska återbetalning kunna

helst under månaden. göras när som

Bakgrund till schablonbeskattningen 67

För arbetstagare skall som i dag arbetsgivaren innehålla preliminär skatt. Innehållen preliminär skatt för en arbetstagare skall under resp. år debiteras vid arbetsgivarens redovisning och krediteras vid betalningen. Bokföring föreslås ske arbetsgivarens skattekonto. Debiteringen sker löpande med ledning av de skattedeklarationer som arbetsgivaren gett in. Hur den preliminära skatten skall fördelas på resp. arbetstagare redovisas först när kontrolluppgifter lämnas, vilket skall ske senast den 31 januari året efter inkomståret. Kontrolluppgiftema kommer att utgöra såväl krediteringsunderlag för resp. arbetstagare som underlag för kontroll av de redovisade skatter som debiterats på arbetsgivarens konto under året. Preliminär skatt som har redovisats i kontrolluppgift föreslås bli bokförd och krediterad på den skattskyldiges konto först i samband med att den motsvarande slutliga skatten debiteras kontot.

För den som betalar F-skatt utökas den nuvarande skyldigheten att lämna preliminär självdeklaration. Deklaration skall lämnas om den skattskyldige fått kännedom om att den slutliga skatten kommer att bli högre än den preliminära skatten med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden. Skattemyndigheten föreslås också få en generell rätt att förelägga en deklarationsskyldig att lämna en preliminär självdeklaration. Vidare föreslås Skattemyndigheten få rätt att göra revision under löpande inkomstår för att kontrollera att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts.

I betänkandet har också föreslagits en skärpning av regleringen av F-skattebevis. En F-skattsedel för en företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag skall kunna återkallas i vissa fall

myndigheten någon anledning inte har återkallat företagets även om av eller bolagets F-skattsedel. En F-skattsedel för ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag skall kunna återkallas också om företagsledaren i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att Fskattsedel inte får utfärdas för företagsledaren.

i

7 l

nämnd. gL

L V när :gm

g gâmádáássviággázsáüiâzxáepsámåçganisxabs.

§ ;FK y L éámtçaágagg

m ,

i

.

M V

1 i

ä

åfeüiücâaáiåvqáámüñüi:1w$i3:§quä

N L ..

V

;gipøâqsezá-ägøiávmâäásâêiV

v

.

,

y

qqwiáitâümmaháaársâmâiüwh "

L

låümoilüi müááváâ: :m 1331 E 113306

SOU 1996: 172 69

8 i andra

Schablonbeskattning

länder

l Allmänt

Schablonbeskattning finns i varierande form och utsträckning i flera europeiska länder. Bestämmelserna tar sikte på enskilda näringsidkare och syftet är ofta att förenkla beskattningen för de minsta företagen.

Utöver schablonbeskattning förekommer också förenklade system för bokföring och därmed beräkning inkomsten. För mindre företag

av kan inkomstberäkningen ske enligt kontantmetoden och inte enligt

bokföringsmässiga grunder.

8.2

Belgien

Enskilda näringsidkare med låga inkomster behöver inte föra räkenskaper enligt de ordinarie reglerna. År 1992 skulle inkomsten nettovinsten understiga 100 000 BFR för att näringsidkaren skulle kunna beskattas enligt flat-rate arrangements. I stället kan beskattningen bestämmas överenskommelse med Skattemyndigheten.

genom en Beskattningen bestäms då för tre år i sänder.

Ett annat schablonsystem gäller beräkningen av avdrag för företag med inriktning på handel. Storleken avdragen bestäms genom förhandlingar mellan Skattemyndigheten och branschorganisationer. Vid dessa beräknas de typiska kostnaderna i verksamheten.

8.3¶Frankrike

Den franska bolagsbeskattningen bygger på den industriella eller kommersiella vinsten. I grova drag motsvaras vinsten av nettoinkomsten från företagets verksamhet, inklusive vinst vid avyttring av anläggningstillgångar. Inkomstberäkningen sker enligt bokföringsmässiga grunder.

70 Schablonbeskattning i andra länder

Schablonavdrag för kostnader

En ordning med schablonavdrag för kostnader gäller företag som omsätter upp till 70 000 franc. Dessa företag behöver i sin deklaration endast lämna uppgift om omsättningen. Härefter medges de schablonavdrag för kostnader med 50 procent handel eller 25 procent övriga innan skatteberäkning sker.

Schablonskatter

Schablonbeskattning gäller företag, som inte är skyldiga att betala bolagsskatt, med en omsättning upp till 500 000 franc handel resp. 150 000 franc servicenäringen. Myndigheterna åsätter en schablonskatt som beräknas på en normal nettovinst, som gäller under två år the profit which the enterprise might normally make in the light of its conditions of activity.

Systemet gäller även fria yrkesutövare professional income med intäkter upp till 175 000 franc.

Schablonbeskattning i andra fall

När inkomsten inte kan beräknas beroende på att det saknas bokföring eller att bokföringen inte kan ligga till grund för inkomstberäkningen bestäms inkomsten utifrån flera empiriska modeller. Den vanligaste metoden är att bestämma inkomsten som en viss procent av gängse kostnader i verksamheten. Denna form av schablonbeskattning sker för företag saknar i egentlig mening egna inkomster. Det kan gälla

som försäljningsföretag eller informationsföretag serviceföretag som utför uppdrag något annat företag och vars inkomster är bidrag från det andra företaget. Beskattningen bestäms efter förhandlingar med skattemyndigheten och syftet är att beräkna en inkomst som motsvarar vad ett oberoende serviceföretag skulle redovisa. Normalt uppgår inkomsten till mellan 8 och 10 procent av utgifterna. Andra metoder som används är att beräkna bruttovinsten eller nettovinsten.

8.4

Spanien

I Spanien förekommer bl.a. statlig, regional 17 autonoma regioner och kommunal inkomstbeskattning, varav den statliga är viktigast.

Bolagsskatten är 35 procent. Utdelningar från aktiebolag dubbelbeskattas formellt bolagsskatt resp. inkomstskatt, men vid beräkningen av mottagarens inkomstskatt beaktas bolagsskatten vilket på

SOU 1996: 172 Schablonbeskattning i andra länder 71

visst sätt eliminerar dubbelbeskattningen. Fysiska inkomstbeskattas enligt progressiv skala 20-56 personer en procent. Vidare finns förmögenhetsskatt och arvsskatt. På lönesumman betalar arbetsgivaren socialavgifter med 30 procent. Enskilda näringsidkare betalar socialavgifter på sina inkomster och beroende val av sociala förmåner finns en rad avgiftssatser. På den indirekta beskattningens område har mervärdesskatten IVA störst betydelse och den normala skattesatsen är 16 procent. Det finns ytterligare två skattesatser, 7 procent hotell, restaturanger mil. och 4 procent tidningar, baslivsmedel m.fl.. Vid egendomsöverlåtelser tas stämpelskatt ut. Det gäller för t.ex. fastigheter, lägenheter och fordon. En för kommunerna betydelsefull skatt är IAE; skatt ekonoen miska aktiviteter, betalas näringsidkare. Skattesatsen bestäms som av enligt detaljerat system med parametrar: det geografiska läget, ett företagets storlek och typ verksamhet. Olika gator har t.ex. olika av värden. Det finns ett nära samband mellan dessa parametrar och de används för inkomstbeskattning schablonbeskattning se som genom nedan. IAE ersatte ett tidigare system där näringsidkama fick betala licens för driva verksamhet. Licenssystemet tillämpades under en att lång tid. Även licensen uppbyggd på parametrar och man kan var därför säga att den spanska beskattningen har lång tradition när det en gäller schablonbeskattning efter parametrar. För mindre verksamhet kan IAE-skatten uppgå till omkring en 4 000 kr året. För att kunna administrera skatten finns ett datoriom register över alla företag. Man räknar med att anslutningsgraden serat är hög och att det är förhållandevis få är utanför systemet. Detta som beror att företagen många gånger behöver registrerade för att vara kunna ha skattenummer på fakturor o.d. Eftersom registret innehåller

detaljerade uppgifter näringsverksamheten är det god grund för

om en schablonbeskattning. Det finns 2-3 miljoner näringsidkare i detta

register. Det finns också ett statligt datoriserat register innehåller uppsom gifter fysiska och företag driver någon form av om personer som verksamhet har anställda. De statliga och kommunala regioch som stren kan köras mot varandra och är därför effektiva ur kontrollsynpunkt Bortsett från att arbetsgivarna innehåller och betalar preliminärskatt för anställda bygger det spanska skattesystemet på att den skattskyldige håller reda på sina skatteinbetalningar. Normalt sker skatteinbetalningar kvartalsvis. Större företag betalar dock varje månad. Detsamma gäller för socialavgifter. Uppbördssystemet kompliceras att den vanligaste av

betalningsfristen för näringsidkares fordringar i allmänhet är 90 dagar.

Likviditetspåfrestningama kan därför vara stora.

schablonbeskattning

Huvudregeln är att inkomst av näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Inkomsten omfattar även kapitalvinster och förluster. Denna s.k. direkta metod för beräkning inkomst innebär

av att avdrag får göras för alla kostnader är relevanta i verksamheten,

som att värdeminskningsavdrag får ske samt att hänsyn tas till fordringar m.m.

För företagare med låg eller medelstor omsättning samt för fria yrkesutövare finns särskilda beräkningsmetoder estimacion objetiva. Den skattskyldige kan välja om verksamheten skall beskattas enligt en särskilda beräkningsmetod eller enligt den konventionella beskattningen. Det finns två beräkningsmetoder för att schablonmässigt bestämma inkomsten:

Inkomsten beräknas utifrån vissa parametrar. Denna metod tillämpas för företagare som bedriver viss typ av verksamhet.

Inkomsten beräknas utifrån vissa koefficienter. Denna metod tillämpas för företagare med låg eller medelstor omsättning.

Skälet till att man har schablonbeskattning är dels att förenkla beskattningen för de mindre företagen, dels att få säkrare beskatt-

en ning. De mindre företagen saknar i regel bokföring. Kvittosystemet är dåligt utvecklat vilket har till följd att verifikationer inte förekommer bland småföretagen i någon större omfattning. Från myndigheternas perspektiv hade man också att ta hänsyn till att andelen småföretag är mycket stort och att det är svårt att upprätthålla tillräcklig kontroll,

en inte minst mot bakgrund företagens bokföringsstandard och att

av skatteförvaltningen relativt sett har väsentligt färre anställda än i Sverige. Genom schablonbeskattningen frigjordes också resurser för att bekämpa den mer kvalificerade ekonomiska brottsligheten.

Schablonbeskattningen infördes i slutet av 1950-talet. Då var skattesystemet dåligt utbyggt och stora delar ekonomin beskattades inte.

av På l950-talet infördes ett modernt skattessystem och då fördes förhandlingar med olika branschorganisationer vad medlemmarna

om kunde bidra med i skatt. Som underlag för dessa förhandlingar gjordes undersökningar av vad olika typer av rörelser genererade. Ett schablonbeskattningssystem infördes men det underhölls dåligt och allt fler näringsidkare kom att stå utanför. I slutet 1960-talet infördes i

av stället ett system där basen för beskattningen företagens försälj-

var ning. Systemet byggde den skattskyldiges uppgifter och kalla-

egna

Schablonbeskattning i andra länder 73

des därför för en subjektiv beräkningsmetod. Det fungerade inte särskilt bra, bl.a. visade det sig att lönerna tenderade att överstiga näringsidkamas inkomster. Slutsatsen blev därför att skatteundandragandet hos näringsidkama var stort.

År 1978 gjordes stora ansträngningar för att effektivisera beskattningen inom alla sektorer och andelen deklaranter ökade kort tid från 4 miljoner till 10 miljoner. Härefter har allt fler inordnats i skattesystemet. Det subjektiva schablonbeskattningssystemet togs bort och ett nytt objektivt system baserat på parametrar infördes år 1992.

Schablonbeskattning enligt parametrar mödulos

Schablonbeskattningen enligt vissa parametrar mödulos gäller 85 företagskatogorier sectores, men nu kommer även lantbrukare att kunna omfattas systemet. Lantbrukama delas i omkring 30 kate-

av gorier beroende inriktning.

Det finns detaljerade bestämmelser vilka näringsidkare som får

om omfattas av parametersystemet. För det första gäller det enbart enskilda näringsidkare, inte bolag. Vidare f°ar inte antalet anställda eller omsättningen överstiga vissa nivåer. Dessa nivåer varierar beroende på bransch.

Grovt sett kan man säga att parametersystemet tillämpas för småföretagare med mellan två och fyra anställda. Inom vissa branscher tillåts dock fler anställda, t.ex. 15 anställda inklusive ägaren för hotell klass: 1 eller 2 stjärnor eller 10 anställda inklusive ägaren för restauranger klass: 1 eller 2 gafflar.

Schablonbeskattning med parametrar förekommer inom bl.a. olika former restauranger och barer, vid varuförsäljning t.ex. av livs-

av medel, transporter taxi, varor, buss, bageriet, frisörer, hantverksyrken inom byggsektorn snickare, rörmokare osv., butiker av skilda slag och mindre tillverkningsföretag jämvaror, träartiklar osv.. Sammantaget har en stor del av småföretagandet inordnats i schablonbeskatt-

ningssystemet.

Totalt finns det 2,3 miljoner företag i Spanien, inklusive lantbrukar-

uppfyller kriterierna för schablonbeskattning. Av dessa na, som schablonbeskattas omkring 2 miljoner 88 procent.

Från myndigheternas sida är strävan att kunna schablonbeskatta så många småföretagare som möjligt. I några fall har det dock visat sig

svårt att hitta parametrar. Det gäller t.ex. företag som är inriktade vara på att tillhandahålla tjänster för fordonsparkering. Parametersystemet har visat sig vara effektivt eftersom de schablonbeskattade näringsidkama har uppnått en genomsnittlig beskattning som närmar sig

74 Schablonbeskattning i andra länder

beskattningen näringsidkare beskattas enligt det konventionella

av som systemet.

Företagaren behöver dock inte bli schablonbeskattad. Som tidigare nämnts är schablonbeskattningen frivillig. I stället kan den skattskyldige välja att beskattas enligt den direkta metoden traditionell inkomstberäkning. En företagare kan alltså välja det system som är lönsammast och/eller enklast. Företagaren kan också gå över från schablonbeskattningen till konventionell beskattning men för att återvända till schablonbeskattning krävs en karenstid på tre år.

En näringsidkare som väljer att stå utanför schablonbeskattningen och som redovisar inkomster som är lägre än om verksamheten hade schablonbeskattats drar uppmärksamhet till sig och riskerar att bli föremål för taxeringsrevision.

Ekonomi- och finansdepartementet bestämmer vilka schabloner eller parametrar som skall tillämpas för de angivna verksamheterna. Det kan vara fråga om butiksyta, antalet anställda, antalet bord, energiförbrukning, det antal hästkrafter som fordonet har, körsträcka för taxibilar och antalet spelapparater. Dessa parametrar multipliceras med ett schablonmässigt bestämt belopp.

Ett exempel illustrerar metoden. Den årliga inkomsten mindre restaurang klass: 2 gafflar beräk-

av en nas enligt följande.

8 617 500 ptas

Med oavlönade anställda avses ägaren, make och minderåriga bam. Grundschablonen för en restaurang i klassen 2 gafflar är 7 000 000 ptas. Överstiger inkomstberäkningen denna schablon skall inkomsten höjas med 25 procent mellanskillnaden. I detta exempel överstiger

av schablonen inkomstberäkningen och inkomsten ska höjas med 2 021 875 ptas 25 procent av 8 617 500-7 000 000. Inkomsten blir därför 9 021 875 ptas.

Genom schablonbeskattningen bestäms företagarens inkomst av näringsverksamhet och det nettobelopp ska betalas i mervärdes-

som skatt. Även mervärdesskatten beräknas efter parametrarna och ett visst

Schablonbeskattning i andra länder 75

antal anställda alltså schablonmässigt upphov till vad vi skulle

ger kalla för överskjutande utgående mervärdesskatt.

Hur bestäms parametrarna

För att bestämma parametrar undersöks ett stort antal företag. Dessa

väljs ut slumpmässigt med viss geografisk spridning. Omkring

men 400 företag viss kategori väljs ut. Företagen undersöks erfar-

av en av

revisorer, bl.a. hämtar alla registrerade uppgifter om förena som taget samt kontaktar leverantörer, kunder för att få så god bild

m.m. en

möjligt företaget. Revisorerna använder sig centralt utarbesom av av tade formulär vid granskingen och ett mycket stort antal parametrar vägs in. Materialet bearbetas sedan datamässigt och med hjälp av statistiska metoder tar fram de parametrar som är mest signifikan-

man ta för att bestämma inkomsten för viss typ av verksamhet. Det

en gäller att reducera antalet parametrar. En fråga i denna under-

annan sökning är att vikta parametrarna och sätta ett vinstbelopp för dem. Hur mycket betyder t.ex. antalet anställda i förhållande till energiförbrukningen för vinsten. När det gäller restauranger visade det sig att läget inte hade så stor betydelse för vinsten som man först hade trott. Det bör dock tilläggas att parametersystemet beaktar hur stor den ort är

verksamheten bedrivs på. För taxiföretag görs indelning i om som en verksamheten bedrivs på ort med mindre än 10 000 invånare,

en mellan 10 000 och 100 000 invånare och över 100 000.

De undersökningarna Skattemyndigheten en god

noggranna ger grund att stå på när det gäller diskussioner med branschorgansiationer-

lämpliga nivåer för beskattningen och liknande na om

Vart fjärde år undersökning med andra företag för att

görs en ny upprätthålla tillförlitligheten i systemet. Varje år går man igenom 20 kategorier företag. Årligen sker dock justering samtliga

av en av parameterbelopp beroende på försäljningsindex, löneindex och ett generellt index för kostnadsutvecklingen sådan. År 1998 kommer

som uppräkningama att bli förfinade att särskilda index införs

mer genom för flertalet parametrar, t.ex. för energipriser.

Myndigheterna räknar med att den årliga resursanvändningen för att upprätthålla systemet är 100 kvalificerade revisorer som arbetar med systemet under tre månader.

Parametrama måste så enkla möjligt. Då kan de också

vara som kontrolleras utan alltför stora insatser.

Den parameter är svårast att kontrollera är den oavlönade

som arbetskraften. Lättrörliga parametrar som antalet bord eller parametrar

kan manipuleras t.ex. körsträcka är också svåra att kontrollesom som

ra. Elförbrukning är enklast att kontrollera. När det gäller att kontrollera arbetskraften har skattemyndigheterna nytta information från

av fackföreningar och yrkesinspektionen. Arbetstagare registre-

måste vara rade.

Schablonbeskattningen kräver kontroller. Dessa behöver dock inte göras av kvalificerad personal. För att effektivt kunna kontrollera arbetskraften krävs täta besök.

De problem som finns med parametersystemet är att man räknar med stora undandraganden av mervärdesskatt. En nackdel är att systemet motverkar att kvitton och fakturor används. Man kan också utnytt-

de parallella systemen genom att t.ex. företagare i en schablonbeskattad sektor utfärdar fakturor som utnyttjas för avdrag i den konventionellt beskattade sektorn. Systemet inbjuder också till att det går

politik i Schablonbeskattningen. Branschorganisationer och andra

särintressen försöker att få schablonbeskattningen reducerad inom sina sektorer.

Från skatteförvaltningens sida tror man att schablonbeskattningens

betydelse kommer att minska i takt med att bokföringsstandarden höjs. På lång sikt räknar man med att systemet kommer att upphöra. För att ett företag skall kunna införas i det s.k. merkantila registret krävs årsbokslut vilket stimulerar företagen att hålla redovisning. För närvarande anser man dock att det inte finns något realistiskt alternativ till Schablonbeskattningen eftersom det anses bättre att de små företagen betalar lite än ingenting alls.

Schablonbeskattning enligt koefñcienter

Beräkning av inkomst efter koefficienter sker med hänsyn till

omsättning och vissa i lagstiftningen uppräknade kostnader. Det schablonmässiga inslaget utgörs av att de kostnader som inte finns med i upp-

räkningen beräknas schablonmässigt.

Från omsättningen görs först avdrag för vissa bestämda kostnader,

huvudsakligen för inköp, energi- och Vattenförbrukning, räntekost-

nader, försäkringar, hyra, reparationer och underhåll, löner och arbetsgivaravgifter. Från den sålunda beräknade inkomsten omsättningen

minus uppräknade kostnader får avdrag göras schablonmässigt för

övriga kostnader som beräknas på denna nettoinkomst. För tillverkande företag är avdraget 20 procent på nettoinkomsten. För företag som är inriktade på handel, jordbruk och fiske eller tillhör servicenäringen är avdraget 15 procent. Fria yrkesutövare får göra avdrag med 10 procent. Koefñcientsystemet anses inte effektivt. Detta visar sig genom att medelinkomsten är för låg vid en jämförelse med näringsidkare som

Schablonbeskattning i andra länder 77

beskattas enligt parametersystemet eller enligt det konventionella systemet. Man räknar med att koefñcientsystemet kommer att tas bort.

8.5¶Italien

Enskilda näringsidkare med låg omsättning kan medges att för tre år i sänder föra enklare redovisning. Vinsten beräknas mot bakgrund av

en schablonmässigt beräknade avdrag.

8.6¶Grekland

Inkomst näringsverksamhet från affärsverksamhet beräknas på tre

av olika sätt beroende på vilken nivå redovisningen sker i den aktuella verksamheten. Den enklaste bokföringen tar sikte enbart inköp. Den andra formen bokföring intäkter och kostnader. Den tredje

av avser varianten är dubbel bokföring och då beräknas inkomsten enligt bok-

föringsmässiga grunder.

Schablonbeskattning

Om den skattskyldige för räkenskaper enligt den enklaste formen av bokföring beräknas inkomsten att inköpen multipliceras med en

genom viss koefficient. Om den skattskyldige för något mer avancerade räkenskaper intäkter och kostnader beräknas inkomsten genom att man multiplicerar skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna med en koefñcient. Koefñcientema skiljer sig beroende vilken verksamhet de skall appliceras på.

Presumtiv inkomst minimiinkomst

I Grekland finns ytterligare ett schablonbeskattningssystem där inkomsten bestäms efter koefñcienter som bestäms av Skattemyndighetema. Bestämmelserna gäller verkstäder, butiker och fria yrkesutövare. Koefficientema beräknas utifrån faktorer som marknadsvärdet på den fastighet i vilken verksamheten bedrivs, den lägsta årslönen för

anställd i den aktuella verksamheten eller verksamhetens affársläge. en Det sistnämnda är beroende bl.a. på vilken ort verksamheten be-

av drivs, verksamheten bedrivs huvudgata eller i ett sämre

om en kommersiellt läge, på vilken våning verksamheten bedrivs osv.

Schablonbeskattning sker också lantbrukare där faktorer som

av areal, geografiskt läge etc. beaktas.

8.7

Portugal

Enskilda näringsidkare med liten omsättning kan beskattas schablonmässigt. Skatten beräknas hur resultatet kan bli under gynnsamma marknadsförhållanden. Dessa företagare behöver inte föra räkenskaper.

I Portugal finns också ett system med en enklare bokföringsskyldighet för enskilda näringsidkare med låg omsättning.

8.8¶Polen

De politiska och efterföljande ekonomiska förändringarna i Polen har ökat antalet svenska affärskontakter och etableringar. Den ekonomiska tillväxten är hög i Polen. En försiktig skattning pekar på att det finns i storleksordningen ett tusen polska bolag med svenska delägare. Med nästan 40 miljoner invånare, hög industrialiseringsgrad och det geografiska läget i Sveriges närområde medför att Polen kan komma att bli en viktigt grannland.

Näringsverksamhet drivs för det mesta i Polen som enskild firma Leszek Swiderski, Rapport om skatter och skatteförvaltning i Polen, Malmö 1995. Vanligt är också andelsbolag med begränsat ansvar spolka zoo. Andelsbolag är en juridisk Andelsägama är dock

person. personligt ansvariga för skatter. Ansvaret baseras på delägarens rätt till vinst från andelsbolaget.

Det finns också aktiebolag, men fortfarande är det relativt ovanligt med sådana bolag.

Bolagen är generellt bokföringsskyldiga men enskilda firmor är det först vid en årsomsättning på omkring en miljon zloty. Vid lägre omsättning kan en fysisk person vara skyldig att föra anteckningar i en förenklad dagbok som myndigheten tillhandahåller, men skyldighetens omfattning beror vilken beskattningsfonn man väljer se vidare nedan.

Ett särdrag i den polska ekonomin är att det är vanligt med kontantbetalning av fakturor, skatter och löner. Girosystem och checkar tillämpas inte alls i samma utsträckning som i Sverige. De polska bankerna är relativt små och clearingsystemet mellan bankerna är fortfarande inte fullt utbyggt.

Det finns bestämmelser som föreskriver att företag måste ha bankkonto och att betalningar överstigande motsvarande 3 000 Ecu måste ske via bank.

Skatteförvaltningen saknar ett centralt ämbetsverk som RSV. Departementen kan direkt styra förvaltningen. Detta i förening med en

Schablonbeskattning i andra länder 79

annorlunda förvaltningstradition gör att kontakter i enskilda ärenden är mycket omfattande på hög nivå.

Antalet tjänster inom skatteförvaltningen har fördubblats under kort tid. Vidare pågår ett arbete med att datorisera förvaltningen.

De anställda inom skatteförvaltningen får förutom en fast månadslön kvartalspremie högst 150 procent månadslönen som är

en av beroende storleken på de skatter och avgifter som har betalats in

av grund ett särskilt beslut, dvs. efter någon form av kontroll.

av

Den polska inkomstskatten är statlig men en del av intäkterna överförs till kommunerna. Kommunerna uppbär också direkt olika skatter och avgifter, bl.a. schablonskatt.

Arbetsgivaravgiftema hanteras utanför skattesystemet. Avgifterna är höga och har problem med svart arbetskraft.

man

För juridiska beräknas den skattepliktiga vinsten i

personer princip sätt i Sverige, dvs. med utgångspunkt från det

samma som bokföringsmässiga resultatet och med nödvändiga korrigeringar med hänsyn till skattereglema. Inkomstskatten för juridiska personer är proportionell och uppgår till 40 procent vinsten före utdelning.

av Inkomstskatten på utdelningar från polska bolag är 20 procent.

Inkomstbeskattningen för fysiska liknar den svenska. En

personer viktig skillnad är att jord- och skogsbruk inte omfattas av inkomstbeskattningen.

Inkomst näringsverksamhet bedrivs fysiska personer kan

av som av beskattas på tre olika sätt beroende omständigheterna. För den ena metoden beräknas skatten på den redovisade vinsten. Sedan finns det två typer schablonbeskattning redovisas nedan. Bakgrunden till

av som schablonbeskattningen är att på tid har ett stort antal småföre-

senare tagare etablerat sig vilket gjorde det nödvändigt att införa förenklingar. Den längst gående förenklingen är att inga krav ställs på bokföring eller dokumentation verksamheten. En annan förenkling är att

annan av enbart intäkter behöver redovisas.

Kontantmetoden används genomgående utom vid inkomst av näringsverksamhet där näringsidkaren är bokföringsskyldig. Föreligger bokföringsskyldighet sker inkomstberäkningen enligt bokföringsmässiga grunder.

Ett särdrag i den polska beskattningen är att avdrag får göras för kostnader i samband med anskaffning nyproducerade bostäder samt

av för renovering bostäder. Vidare får avdrag göras för gåvor.

av

Inkomstskatten är progressiv med skattesater mellan 21 och 45

procent.

Det är vanligt att deklaration inte behöver ges in. Det gäller arbetstagare till sin arbetsgivare försäkrar att det inte förekommer några

som

andra skattepliktiga inkomster än lönen och där särskilda avdrag inte föreligger. Det gäller också lantbrukare och andra näringsidkare som schablonbeskattas.

Man beräknar att 40 procent av näringsidkama schablonbeskattas.

skattekort

Schablonbeskattning enligt bestämmelserna om skattekort tillämpas för fysiska personer och andelsbolag. Högst tre anställda får förekomma för att Schablonbeskattning skall kunna tillämpas verksamheten. Schablonskatten täcker både inkomstskatt och utgående mervärdesskatt.

De verksamheter som schablonbeskattas är

serviceverksamhet, -

detaljhandel livsmedel, jordbruks- och trädgårdsprodukter, dock inte starkare alkoholhaltiga drycker,

kringresande försäljning av hushållsartiklar och andra fabrikstill- verkade artiklar, dock inte artiklar som omfattas av koncession,

restaurangverksamhet, dock inte om starkare alkoholhaltiga drycker serveras,

transporttjänster, om enbart ett fordon används, -

underhållning, -

hälsovård och veterinärverksamhet, -

tillsyn av barn och sjuka, -

undervisning. -

De flesta näringsidkare som schablonbeskattas driver taxirörelse.

Beskattning enligt skattekortsmodellen innebär att den skattskyldige inte behöver föra räkenskaper, lämna uppgifter till Skattemyndigheten eller ge in deklaration.

Skatten fastställs enligt tabell och grundval av en preliminär deklaration av vilken det framgår var man tänker bedriva verksamhet, verksamhetens art och omfattning. Därefter utfärdas ett skattekort med debiterad skatt för hela året som betalas månadsvis. Som grund för beräkningen av skatten finns centralt utarberade parametrar som beaktar olika faktorer i olika branscher. Vidare tas hänsyn till verksamhetsortens storlek m.m.

För att få tillbaka ingående mervärdesskatt på anskaffningar för verksamheten skall näringsidkaren föra en särskild dokumentation över dessa.

Schablonbeskattning kan inte ske vid blandad verksamhet, vare sig den skattskyldige bedriver olika i och för sig schablonbeskattade

Schablonbeskattning i andra länder 81

verksamheter eller kombinerar schablonbeskattad verksamhet med annan rörelse. Inte heller kan schablonbeskattning ske när makar bedriver gemensam verksamhet. Däremot är schablonbeskattning möjlig när makarna bedriver olika verksamheter.

Schablonbeskattning medför vissa begränsningar i möjligheterna att anlita personal eller andra företagare. Däremot kan lättnader ske i beskattningen om elever utbildas eller när personal anställs i utbildningssyfte. Vidare kan beskattningen minska om företagaren har en heltidsanställning och bedriver rörelsen på lediga stunder eller när företagaren uppnått viss ålder eller är invalidiserad. Det finns också en generell möjlighet att jämka beskattningen.

Antalet skattskyldiga som schablonbeskattas enligt denna modell minskar. Skälet är att schablonbeskattningen inte medger avdrag för kostnader i verksamheten och framför allt inte en särskild typ av avdrag för gåvor till samhällsnyttiga ändamål, reparationer av egen bostad och uppförande av egen fastighet. I stället har en övergång skett till den andra formen av schablonbeskattning, av registrerad försäljning, som medger avdrag se nedan.

Schablonbeskattning av registrerad försäljning

Beskattning med schablonintäktsskatt gäller enskilda näringsidkare och andelsbolag. Inkomstskatten bestäms som en procentuell andel av intäkterna. I serviceverksamhet är skatten 8,5 procent av intäkterna och i handelsrörelse 3 procent. Systemet bygger på att den skattskyldige för ett intäktsregister.

Denna form schablonbeskattning medger att hänsyn tas till

av förluster från tidigare år. Vidare får avdrag göras för vissa gåvor, reparationer på egen bostad m.m.

Andra former av schablonbeskattning

I Polen finns även ett system för schablonbeskattning för fysiska personer där skatten beräknas som en procentuell andel av intäkterna. Det gäller lantbrukare säljer mineraler utvinnes jordbruks-

som som mark eller som utför olika typer av transporter. Schablonbeskattning baserat på intäkterna sker också när fysiska personer hyr ut högst nio

eller driver verksamhet med folkhantverk eller konst. Även rum som församlingspräster schablonbeskattas och skattens storlek är beroende av församlingens storlek.

x

.rv :msêztrlqátyxsnjavåxbasâ

, r ,- s. 33:e nmaaoágiiiümi i xscgstiitátziáxgaci grå: sañamtifrzøiåaråaä i Kei-arsa ssåla åmrtzwszzsq25mm;

iA;-vväâä%éåiéyüåsxasaa-Mmm-sagan. §15 j

q

sgaå Ãzsqnam

å

,KL L Vá1. :gåuwiäütfá: ;msienim

gmsêwxa übaáifmä

Psáznrâáiâaâaâzüiáaâéráküêfåéx

7 A,

° iassgaømâma ,maka

9 för ett

Utgångspunkter system med schablonbeskattning

1¶Inkomstnivåer

Innan frågan schablonbeskattning diskuteras skall en redovisning

om ske av de inkomst- och skattenivåer som är aktuella för näringsidkama i taxibranschen. Utfallet sådan undersökning utgör en av grun-

av en derna för schablonbeskattning. Centrala faktorer är spridningen av inkomster och skatter samt geografiska avvikelser.

Med utgångspunkt i de centrala skatteregistren har vissa statistiska beräkningar gjorts i syfte att översiktligt belysa taxibranschen i vissa avseenden. Eftersom uppgifterna bygger skatteregistren är det den branschkod SNI-kod som är registrerad där som styr uttaget av statistiska uppgifter. Denna uppgift har under många år haft en låg datakvalitet i skatteforvaltningens register men har senare år, flera olika sätt, uppdaterats och håller numera en relativt hög standard.

Det ligger i sakens natur att det är de, i inkomst-, moms- och uppbördsdeklarationema, redovisade uppgifterna som ligger till grund för beräkningarna. Eftersom erfarenheterna visar att dessa uppgifter ofta är för låga vad gäller omsättning gör sammanställningen inte an-

m.m. språk på att beskriva de faktiska förhållandena i branschen.

Taxibranschen uppvisar en stor variation vad storleken på företagen beträffar. Även inom företagsfonn förekommer såväl mycket

samma små som stora företag. Den klart dominerande gruppen företag är dock mindre företag.

En mycket stor del av den totala omsättningen i taxibranschen

aktiebolag för samtidigt dessa endast utgör en mindre del svarar som av det totala antalet taxiföretag.

I Stockholms län utgör andelen aktiebolag ca 25 procent av företagen, samtidigt som de svarar för drygt 75 procent av den redovisade omsättningen i branschen. Totalt i landet är andelen aktiebolag ca 22 procent och de svarar for uppskattningsvis 60 procent av omsättningen. Den totala omsättningen för branschen uppskattades 1991 till 9,4 miljarder kr.

84 Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning

Skillnaderna mellan ett fåtal stora och många små företag framstår ännu tydligare om man beaktar att det inom gruppen aktiebolag i Stockholms län så de 20 största företagen för nästan 50 procent

svarar

den totala omsättningen. Även inom företagsform finns stora av samma variationer.

Inom gruppen enskilda firmor finns det ett fåtal näringsidkare som har omsättning över 3 miljoner kr, men hos resterande del ca 7 000

en i landet ligger omsättningen betydligt lägre och varierar dessutom stort. Den genomsnittliga omsättningen i gruppen uppgår till nästan 500 000 kr spridningen är så stor att 25 procent av företagen

men pass redovisar omsättning som endast är hälften så stor.

en

Vid beräkningar av den genomsnittliga omsättningen är det värt att påpeka att det finns en relativt stor andel näringsidkare som endast redovisar inkomster i sådan omfattning att det bör röra sig om extraknäck snarare än heltidssysselsättning. Det kan naturligtvis inte uteslutas att det rör sig heltidssysselsättning med omfattande skatte-

om undandragande.

Några större geografiska skillnader går inte att konstatera när man jämför olika län. Vissa län Uppsala, Västmanland och Örebro har avvikande höga genomsnitt som dock skulle kunna förklaras av förekomsten av något fler företag med hög omsättning, inte en genomgående högre nivå hos samtliga företag. Ovanligt låg genomsnittlig omsättning finns i Malmöhus län.

Om den geografiska uppdelningen görs på mindre områden än län finns det tecken som tyder på att den genomsnittliga omsättningen är lägre i storstadsområden än i övriga områden.

Beträffande de enskilda näringsidkama kan det konstateras att de knappt 6 000 näringsidkare i branschen som redovisar mervärdesskatt i mervärdesskattdeklarationema totalt sett får tillbaka 33 miljoner kr i mervärdesskatt. I genomsnitt innebär det inga betydande belopp per näringsidkare men med tanke på att den redovisade omsättningen för dessa enskilda näringsidkare uppgår till 2,8 miljarder kr så är det anmärkningsvärt betalar än kommer in. Även

att staten ut mer som om man tar hänsyn till att mervärdesskatten på persontransporter är 12 procent och taxiföretagens inköp så gott som uteslutande är belagda med 25 procents mervärdesskatt så borde verksamheten ändå inte ge ett momsunderskott för normalföretaget, bl.a. för stor del av

att en kostnaderna är personalkostnader.

Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning 85

9.2 Mer

specifikt

Eftersom de förslag vi längre fram diskuterar bygger på inkomst-

som beräkningar/licensavgifter styrs antalet fordon vore det natur-

som av ligtvis intressant att bryta de i deklarationema redovisade siffrorna

ner

bil. Något sådant underlag finns dock inte lätt tillgängligt eftersom per uppgift hur många fordon viss näringsidkare har i sin verksam-

om en het inte finns i skatteregistren. Ett sätt att försöka göra en motsvarande uppskattning har gjorts på ett underlag bestående tredjedel av

av ca en samtliga näringsidkare i taxibranschen. Underlaget är representativt för hela branschen vad gäller Företagsformer, storlek på företag samt geografisk spridning och fördelning på stad och glesbygd.

I den del underlaget som avser enskilda näringsidkare som

av utgör 75 procent antalet företag fördelar sig den redovisade

ca av omsättningen enligt följande.

Redovisad omsättning i tkr

Genom att från det framtagna underlaget ta bort vissa kategorier har en "normalgrupp tagits fram. De kategorier som tagits bort är dels de

redovisar så hög omsättning och/eller lönekostnader att det med som största sannolikhet rör sig verksamhet som bedrivs med mer än

om en

taxibil, denna gräns är satt vid 800 000 kr, dels de som redovisar så en låg omsättning att de uppenbarligen inte kan försörja sig enbart på de redovisade taxiinkomstema, denna gräns är satt vid 200 000 kr.

För enskilda näringsidkare i denna grupp utgör den genomsnittliga omsättningen 460 000 kr. Medianen ligger på 453 000 kr, nedre kvartilen på 347 000 kr och den övre på 560 000 kr.

För aktiebolagen utgör den genomsnittliga omsättningen 506 000 kr. Medianen ligger 510 000 kr, nedre kvartilen på 401 000 kr och den övre på 618 000 kr.

86 Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning

Slås de olika företagsformema samman blir den genomsnittliga omsättningen 468 000 kr. Medianen ligger 461 000 kr, nedre kvartilen på 355 000 kr och den övre 570 000 kr.

Skälet till att handelsbolag inte ingår i beräkningarna är att det faktiska skatteutfallet är svårare att beräkna för handelsbolag med hänsyn till att skattebördan delas mellan bolaget och delägarna. Handelsbolag utgör en relativt liten andel av företagen i branschen, 5

ca procent, och de uppgifter som tagits fram avseende handelsbolag tyder inte på att de skulle avvika på något sätt från övriga företagsfonner vad gäller omsättning och redovisade resultat.

Eftersom uppgifter från både branschorganisationer och skatteförvaltningen anger att normalintäkten för en enförarbil är 40 000 kronor per månad, vilket även i stort bekräftas av de statistiska uppgifterna, har den fortsatta analysen det statistiska materialet begränsats till

av denna grupp.

Inkomstgränsema för den fortsatta analysen har beräknats till intervallet 320 000-640 000 kr. Detta intervall baseras på en nonnalintäkt på 40 000 kr per månad, vilket motsvarar 480 000 kr år. Den

per nedre respektive övre gränsen är 48 000 kr plus minus en tredjedel.

Det bör redan nu påpekas att de valda gränserna inte kommer att påverka beräkningen licensavgiftens storlek utan endast är tänkt att

av utgöra ett jämförelsematerial.

Genomsnitten för denna normalgrupp innebär följande transaktioner vad gäller skatter och avgifter.

För enskilda näringsidkare: Inkomstskatt redovisat resultat 29 000 kr Egenavgifter på redovisat resultat 30 000 kr Redovisade sociala avgifter för anställda 11 000 kr Innehållen preliminärskatt för anställda 10 000 kr Moms att återfå -6 500 kr Summa 73 500 kr Beräknat med endast kommunal inkomstskatt 30 %.

För aktiebolag: Inkomstskatt på redovisat resultat 3 300 kr Redovisade sociala avgifter för anställda 41 600 kr Innehållen preliminärskatt för anställda 36 700 kr Moms att återfå -6 600 kr Summa 75 000 kr

Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning 87

I båda utgör det genomsnittliga skatteuttaget 16 % av omgrupperna sättningen.

9.3 för att minska

Schablonbeskattning skatteundandragandet

Skattesystemets primära uppgift är att till den offentliga sektorn överföra tillräckligt med för att betala de offentliga utgifterna. Det pengar dock viktigt att hålla i minnet att de offentliga utgifterna inte är är givna från början. De offentliga utgifterna bygger politiska beslut och skattemas nivå beror bl.a. på vilka områden som prioriteras.

Skattepolitiken är statsmakternas främsta medel att realisera sina syften. Jag vill påstå, att det främsta uttrycket för politisk makt är bestämma storleken och inriktningen offentliga inrätten att av

komster och utgifter. Nils Mattsson, Aganderätt och egendomsskydd, s. 53.

Vid sidan den primära uppgiften har skatterna andra funtioner. av skattesystemet används bl.a. för att styra utvecklingen i olika riktning och inom olika områden. Genom skattesystemet subventioneras olika och verksamheter Förmåner och sanktioner, samlad redogrupper en visning, SOU 1995:36 bilaga 4 och 1995/96:150 bilaga 3. I prop. stället för staten skatten drar in medel för att ge ut som att genom bidrag kan Skatteregler införas särskilda ändamål, grupper som gynnar områden skattesubventioner. Som exempel kan nämnas att vissa eller föreningar och stiftelser är i varierande grad skattebefriade på grund av den allmännyttiga verksamhet de bedriver jfr 7 § SIL. I stället hade dessa kunnat betala skatt och fått bidrag. För att få ett grepp om skattepolitiken räcker det inte med att kartlägga vad som beskattas utan också inte beskattas. vad som Under lång tid försökte samhället överbrygga konjunktumedgångar företagen under högkonjunkturer fick göra avdrag för avgenom att sättningar till olika former investeringsfonder t.ex. den upphävda av 1979:609 allmän investeringsfond. De sparade medlen fick lagen om sedan tas i anspråk för investeringar under lågkonjunkturer. För kyla den överhettade byggmarknaden har vid flera att ner tillfällen investeringsskatt införts i storstadsområdena t.ex. lagen

1989:471 investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten. Skattens

om syfte alltså förhindra oprioriterat byggande. På senare tid stimuvar att i stället bl.a. lagen 1994:1850 direktleras byggandet genom om

88 Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning

avdrag för byggnader Vidare medges skattereduktion för olika m.m. typer av byggnadsarbeten bl.a. privatbostäder och i bostadsrätter för att av arbetsmarknadspolitiska skäl hålla sysselsättningen uppe. Socialavgifter är nedsatta i glesbygdsområden i syfte att regionalpolitiskt stimulera företagandet SFS 1990:912. Successivt ändras energibeskattningen och andra miljöskatter för att uppnå miljömål. På kulturområdet har diskuterats olika möjligheter att skattemässigt stödja konstnärer. Det gäller t.ex. att låta företagen regelmässigt få göra avdrag för anskaffning av konst för utsmyckning rörelselokaler av under förutsättning att konstverken köps direkt verksam konstnär av en eller genom dennes galleri. Ett annat förslag har varit konstnärer att skulle få tillbaka del de egenavgifter betalas SOU en av som 1990:39. Nära kulturfrågoma ligger olika förslag avdragsrätt för om gåvor till allmännyttig verksamhet. Exemplen är många på hur samhället olika Skatteregler genom söker påverka utvecklingen inom olika områden. Skattesystemets utformning och metoder för att ta ut skatt kan möjligen konstrueras så att det motverkar ekonomisk brottslighet. Vad som närmare åsyftas är att säkerställa skatteinkomster samtidigt som branschen från oseriösa företag vilket förbättrar konkurrenssaneras situationen för de seriösa företagen. Om konkurrensen delvis är satt ur system i vissa branscher på grund skatteundandraganden är det av angeläget att åstadkomma sådana regler att beskattningen blir effektiv. Från ekonomiska utgångspunkter är det viktigaste skälet att införa Skatteregler som upprätthåller konkurrensen i branschen. Inom vissa branscher förekommer skatteundandraganden i sådan omfattning en att det kan finnas skäl att ställa krav på att skatter och avgifter betalas åtminstone till viss miniminivå. en Det är naturligtvis en allmän strävan att konstruera Skatteregler på ett sådant sätt att de är effektiva och att det är svårt att missbruka dessa. Detta hindrar emellertid inte från att skattesystemet sådant som

är känsligt för skatteundandraganden. Omfattningen skatteundan-

av dragandena talar här sitt tydliga språk. Beskattningen bygger på redovisning och deklaration, dvs. den skattskyldiges uppgifter. Särskilt egna i branscher med stor del kontanthandel är möj-

kontantbranscherna

ligheterna stora för företagaren att styra vilka belopp skall redosom visas. Så länge beskattningen bygger på den enskildes uppgifter egna utsätts skattesystemet för påfrestningar, särskilt i branscher där kon-

trollmöjlighetema är små.

Från ekobrottssynpunkt finns det därför skäl att införa kompletterande Skatteregler i utsatta branscher. Det behöver inte fråga vara om

Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning 89

ett nytt skattesystem utan om regler som ska upprätthålla och stärka det nuvarande skattesystemet. Ett sådant regelsystem kan vara schablonbeskattning. Olika varianter av schablonbeskattning kan alltså öka rättvisan inom branschen och i förhållande till andra skattebetalare genom att skatter och avgifter måste betalas till en viss miniminivå.

Ett alternativ till schablonbeskattning är att förbättra skönstaxeringsinstitutet. Genom kontantberäkningar och branschindex kan näringsidkaren granskas. Om näringsidkaren inte kan föklara sitt kontanta underskott eller låga överskott samt visar företaget en onormal profil när det gäller t.ex. bruttovinst kan skönstaxering aktualiseras. På senare tid torde förutsättningarna ha ökat för att förbättra skönstaxeringsinstitutet genom att deklarationsgranskningen sker med hjälp av datorer och att man genom SRU-systemet kan ta fram aktuell statistik. Det borde också finnas förutsättningar att bryta statistiken på lokal

ner nivå, allt för att öka träffsäkerheten i systemet. Nackdelen med skönstaxering är att den kräver mycket resurser. Skriftväxling med den skattskyldige kan bli omfattande och skönstaxering leder ofta till omprövning och överklagande. Skönstaxeringen är till sin natur individuell och det är knappast möjligt att sanera flera branscher med hjälp av denna metod. En schablonbeskattning bör därför vara generell i den meningen att den inte kräver en mängd individuella ställningstaganden.

9.4 i

Schablonbeskattning förenklingssyfte

Som framgår av den utländska översikten har syftet med schablonbeskattning många gånger varit att skapa enkla regler som kan fungera för företagare med bristande kunskaper i bl.a. bokföring. I vissa fall har schablonbeskattning varit nödvändig för att inordna de mindre företagen i skattesystemet. Systemen bygger på allt från att inga anteckningar behöver göras till att någon enklare form bokföring

av krävs.

Vi befinner oss i ett annat utgångsläge med sedan länge väl

en fungerande skatteförvaltning och ett skattesystem vars grundläggande principer gällt under lång tid. Våra problem med att inordna vissa näringsidkare non filers i systemet torde vara förhållandevis marginellt.

Vårt syfte är heller inte i första hand att förenkla reglerna om

bokföringsskyldighet utan att få en effektivare beskattning i utsatta

branscher. Från detta perspektiv är det därför inte aktuellt att ta bort bokföringsskyldigheten eller att kraftigt begränsa den genom att införa en renodlad schablonbeskattning. Snarare är det angeläget att verka för en hög bokföringsstandard, låt vara att förenklingar i annat samman-

90 Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning

hang kan aktualiseras för de mindre företagen.

En renodlad schablonbeskattning har också den nackdelen med sig att den begränsade bokföringsskyldigheten eller avsaknaden av redovisning som ett sådant system bygger på gör det mindre intressant att använda sig verifikationer. En sådan utveckling är naturligtvis inte

av önskvärd.

Som framgått redogörelsen för utvecklingen av den svenska

av företagsbeskattningen har allt fler näringsidkare successivt inordnats under den bokföringsmässiga inkomstberäkningen och kraven har ökat på redovisningen. Att införa ett renodlat schablonbeskattningssystem enligt t.ex. polsk eller spansk modell går därför stick i stäv med en snart hundraårig utveckling. Detta hindrar inte att förenklingsskäl kan motivera modifieringar företagsbeskattningen, särskilt för de minsta

av företagen. Från ekobrottssynpunkt är ett sådant förenklingsarbete av intresse bl.a. skattemyndighetemas kontroll därigenom också kan

om förenklas.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Det är vanligt att

numera invandrare etablerar sig företagare här. Ett skäl till detta är att det

som för många invandrare kan den enda möjligheten att få ett arbete.

vara Ett komplicerat skattesystem underlättar inte för invandrare att bedriva näringsverksamhet och ökar risken för att misstag sker. Som tidigare nämnts har nyligen utredare fått i uppdrag att över beskattningen

en se för de mindre företagen i syfte att förenkla reglerna.

9.5¶Tonvikt intäkterna

på

I vissa länder finns form schablonbeskattning där avdrag beräk-

en av

schablonmässigt. Från ekobrottssynpunkt är vinsten dock inte så nas stor med ett sådant system eftersom skatteundandragandet har sin slagsida på intäktssidan att intäkter inte redovisas.

genom

Schablonbeskattning där skatten beräknas som en viss procentuell andel omsättningen är också känslig för skatteundandraganden

av eftersom systemet förutsätter en korrekt intäktsredovisning. Dessutom är sådan schablonbeskattning i realiteten en omsättningsskatt vilket

en gör den mindre förenlig med EG:s direktiv mervärdesskatteområdet. Enligt det sjätte mervärdesskattedirektivet skall omsättning av varor och tjänster omfattas mervärdesskatt och följaktligen inte av någon

av annan skatt, t.ex. en schablonskatt.

En variant på att lägga tonvikten på intäkterna är att utgå från vilka skatter och avgifter viss typ verksamhet genererar. En sådan

en av metod bygger naturligtvis på att först gör en bedömning av in-

man komsterna i branschen.

Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning 91

9.6¶Renodlad schablonbeskattning efter

parametersystem

Allmänt

För att fånga intäkter är schablonbeskattning där inkomsten beräkupp efter vissa parametrar större intresse än schablonmässigt beräknas av nade avdrag. Att bestämma inkomsten enbart efter vissa parametrar som antal fordon, butiksyta eller liknande kan intressant ur ekobrottsvara perspektiv. De länder har renodlade schablonbeskattningssystem, som har dock infört sådana system i förenklingssyfte och för att uppmer rätthålla beskattningen de minsta företagen. I Spanien t.ex. är paraav metersystemet ett sätt att få in de mindre företagen i skattesystemet. Där har historiska skäl stora den förvärvsarbetande av grupper av befolkningen inte deklarerat. De mindre företagen saknar också bokföring kan ligga till grund för konventionell beskattning. som en Som framgått det inledande avsnittet om företagsbeskattningens av grunder innebär renodlad schablonbeskattning dramatisk förändring en det svenska skattesystemet. Den största frågan är hur ett företags av dynamik ska kunna fångas med hjälp några parametrar och upp av ett någorlunda rättvist sätt beräkna ett företags ekonomiska resultat. Parametrar är verktyg att mäta inkomsten med. grova Vissa lönsamhetssynpunkt väsentliga faktorer, som exempelvis ur goodwill, kan knappast användas parametrar vid schablonbeskattsom ning. Affärsläge, kundkontakter, anseende, marknadsdominans, entreprenörskap och medarbetares kapacitet är svåra att mäta. För vissa från ekobrottssynpunkt intressanta branscher är dessutom schablonbeskattning med parametrar svår att införa. I t.ex. städbranschen är såväl utrustning personal synnerligen rörliga. Den som viktigaste parametem är där antalet anställda men det är svårt att få en säker uppgift detta. Det stora problemet i den branschen är just den om oredovisade arbetskraften. Lättare är det i regel att finna användbara parametrar när det gäller olika former handel sker i en bestämd av som lokal. Schablonbeskattning är i grunden inget eget skatteslag. Det liknar nettovinstbeskattning använder andra medel än företagsekonomen miska principer redovisning, deklaration osv. Meningen är att som beräkna någon form genomsnittligt resultat. Resultatet av schablonav beskattningen kommer därför alltid att jämföras med den konventionella beskattningens resultat. Med hänsyn till den utveckling som samhället genomgått, inte minst när det gäller den allmänna kunskaps-

92 Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning

nivån, kan renodlad schablonbeskattning anses vara en tillbakagång till ett mer primitivt skattesystem.

Kontroll

Ett motiv för att införa ett schablonbeskattningssystem med parametrar är att den metoden, med färre kontroller, ger en genomsnittligt sett säkrare beskattning än den konventionella beskattningen i branscher som kännetecknas betydande kontrollsvårigheter. Men även ett

av parametersystem kräver kontroll. Den skattskyldige kan uppge felaktiga uppgifter till grund för att fastställa parametrar och agera ett sådant sätt att parametrarna blir opålitliga som mätare av inkomsten. Om körsträcka är relevant för parametersystemet kan taxametrar och kilometermätare manipuleras. Är affärsyta relevant kan butiksytan göras flexibel genom att angränsande utrymmen utnyttjas. Lättrörliga inventarier som bord och stolar kan knappast fixeras till ett bestämt antal. Inom torghandeln kan varusortiment snabbt bytas ut eller varieras beroende på marknadens karaktär. Om arbetskraft är en parameter kan det vara svårt att få en klar bild över det antal personer som finns i en verksamhet med hänsyn till medhjälpande familjemedlemmar, andra släktingar och tillfällig arbetskraft.

Ett parametersystem kräver en kontroll fältet skattemyn-

som digheten har begränsade för att utföra. Å andra sidan är dessa

resurser faltkontroller av betydligt enklare slag än skatterevisioner och tar mindre tid och kan utföras av personal som inte är lika kvalificerad som en skatterevisor.

Schablonbeskattningen får inte leda till att det krävs kontroll i större omfattning. I så fall flyttas enbart kontrollarbete från ett system till ett annat. Om renodlad schablonbeskattning införs inom ramen för det konventionella systemet splittras kontrollen på två system. Effekten kan då bli att Schablonbeskattningen leder till ett ökat behov kon-

av trollresurser i stället för till motsatsen. Görs Schablonbeskattningen alltför nyanserad, hänsyn tas till t.ex. arbetad tid och antalet verksamma i rörelsen, kommer stora resurser att behöva användas enbart till att kontrollera att det inte är fler som arbetar än vad som har uppgetts. Syftet med schablonbeskattningen att upprätthålla den konven-

tionella beskattningen har då helt eller delvis förfelats.

-

Schablonbeskattning baserad på parametrar bör därför i första hand grundas på parametrar som kan kontrolleras utan eller med få fältstudier. Utvecklingen inom skattekontrollen har också gått från manuella system mot datoriserade granskningssystem. De parametrar som väljs bör vara stabila och svåra att manipulera. Schablonbeskattning får

SOU 1996: 172 Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning 93

inte leda till att nya svåra kontrollproblem uppstår.

Två skattesystem

Ett renodlat schablonbeskattningssystem för någon eller några verksamheter skulle konventionellt beskattad omgivning utgöra öar

i en

kan utnyttjas för skatteflykt. Risken är att intäkter skulle kanalisesom

till den schablonbeskattade verksamheten i syfte att där få en så låg ras proportionell beskattning möjligt. Kostnader å andra sidan skulle

som styras över till verksamheter är konventionellt beskattade för att

som utnyttjas avdrag mot i vissa fall progressiv inkomstskatt.

som

Ett exempel illustrerar. Antag att restaurangverksamhet schablonbeskattas. Ett företag för driften restaurangen; den schablon-

svarar av beskattade verksamheten. Lokal, inredning och utrustning hyrs ut på fördelaktiga villkor till restaurangföretaget ett konventionellt be-

av skattat företag, är i intressegemenskap med den schablonbe-

som skattade restaurangrörelsen. Underhåll samt vissa inköp sker genom det konventionellt beskattade företaget. Resultatet kan bli att både det schablonbeskattade och det konventionellt beskattade företaget beskattas fördelaktigare inkomsten hade beskattats konventionellt

än om i båda företagen. Ett eventuellt underskott på detta sätt åstadkoms

som i det konventionellt beskattade företaget kan utnyttjas mot verkliga vinster i tredje verksamhet kan föras in i det konventionellt

en som beskattade företaget.

Som nämnts har i Spanien vissa problem med att luftfakturor

man utfärdas i den schablonbeskattade sektorn och sedan utnyttjas i den konventionellt beskattade miljön. Samma problem kan förväntas uppstå med renodlad schablonbeskattning i Sverige. Det finns också en påtaglig risk att försäljning till schablonbeskattad sektor ekonomin

en av sker kvittolöst eftersom den konventionellt beskattade sektorn är intresserad obeskattade inkomster och den schablonbeskattade sektorn

av har begränsat behov verifikationer. Problemet liknar det när kon-

av sumenter köper hantverks- eller hushållstjänster näringsidkare. Då är

av varken säljaren eller köparen intresserad av kvitto.

Branscher med renodlad schablonbeskattning kan vidare befaras bli använda för att tvätta eftersom företaget så länge schablonen

pengar betalas kan hålla fläckfri fasad utåt. Även det fortfarande skulle

en om finnas ett krav på bokföring i branscher med renodlad schablonbeskattning kan på sikt förvänta sig att det fonnella bok-

man föringskravet kommer att förlora i betydelse, vilket ytterligare gynnar möjligheterna till penningtvätt.

94 Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning SOU 1996: 172

Omfattande reglering

Ett schablonbeskattningssystem som utgör ett eget skattesystem vid sidan av det konventionella ställer krav omfattande reglering.

en Det räcker inte med att reglera själva schablonbeskattningen inkomstberäkningen. Det krävs också en rad överväganden om hur samspelet skall till mellan schablonbeskattning och konventionell beskattning samt andra skatter och avgifter. Frågorna liknar dem i det konventionella systemet bl.a. vid byte av verksamhetsform, upphörande

av verksamhet, beskattning av uttag och reglering av fåmansföretag. Härtill kommer bestämmelser om uppbörd och förfarande. Beaktas

måste också reglerna om sjukpenninggrundande och pensionsgrundan-

de inkomst samt andra inkomstprövade bidrag inom socialförsäkringsområdet. Följden kan bli att ett renodlat schablonbeskattningssystem leder till en ökad komplexitet, kräver stora resurser och öppnar nya dörrar för skatteundandraganden. Systemet kan då nå en punkt där de bakomliggande skälen för reformen har passerats och inriktningen i stället blir att lösa nytillkomna problem.

I ett renodlat schablonbeskattningssystem kommer det att finnas både vinnare och förlorare. Jämförelser kommer att göras med det konventionella systemet. Förlorare är näringsidkare som till följd av schablonbeskattningen får en högre beskattning jämfört med om de hade även fortsättningsvis omfattats av den konventionella beskattningen. Oredovisade inkomster kommer att beskattas, helt eller delvis, genom schablonbeskattningen. För förlorarkategorin kan schablonbeskattningen innebära ett incitament att öka inkomsterna i vetskap om att inkomster över den bestämda nivån inte beskattas. Vinnare är näringsidkare som får en lägre beskattning till följd av schablonbeskattningen än vad de skulle ha fått med konventionell beskattning. I ett perfekt schablonbeskattningssystem i syfte att komma oredovisade intäkter är vinnarna de från början seriösa företagarna och förlorarna de företagare som tidigare fuskade.

9.7¶Rättvisefrågor

Ur ekobrottssynvinkel finns det starka motiv för att vissa branscher skall träffas av en effektivare beskattning genom branschinriktad schablonbeskattning. Skälet är att problemen är särskilt stora i dessa branscher. Däremot kan det vara svårare att motivera varför framgångsrika eller solventa näringsidkare vinnarna i vissa utsatta branscher skall erbjudas en fördelaktigare beskattning renodlad

Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning 95

schablonbeskattning än företagare i motsvarande situation som är verksamma i andra branscher. Även detta hinder kan överbryggas

om finns det framgår den tidigare redogörelsen flera problem med

som av renodlad schablonbeskattning, särskilt den skall införas vid sidan

om

konventionell beskattning. Renodlad schablonbeskattning är inte av heller bra lösning problemen i många de branscher, t.ex.

en av städbranschen, i dag är särskilt svåra att kontrollera. Denna form

som

schablonbeskattning bör enbart övervägas när det finns starka skäl av

talar för ett förenklat system. överväganden om en renodlad som schablonbeskattning för längre än till att komma till rätta med eko-

brottsligheten.

9.8¶Generalitet

Ett schablonbeskattningssystem bör kännetecknas generalitet vilket

av gör det möjligt att utan alltför stora ingrepp använda det för olika branscher. De återgivna utländska systemen med schablonmässigt bestämda kostnadsavdrag uppfyller visserligen detta krav men har andra nackdelar. Schablonbeskattning enligt parametrar blir med nödvändighet färgad den specifika branschen. Varje bransch har sina

av parametrar och uppdelning inom branschen kan ibland vara nödvän-

en dig. Införs flera schablonbeskattningssystem med individuella paramet-

blir resultatet att komplexiteten ytterligare ökar i det redan omfatrar tande skattesystemet. Dessutom kan det vara svårt att ta fram paramet-

i verksamheter är komplexa. Ett parametersystem behöver inte rar som förutsätta omfattande reglering för varje bransch. I stället kan

en schablonbeskattningen utformas med regler och till dessa

gemensamma kan kopplas branschspecifika bestämmelser om parametrar och belopp.

Sammanfattningsvis bör ett schablonbeskattningssystem beakta intäkterna det bör inte renodlat. Det skall inte upphov till

men vara ge

former skatteundandraganden och kontrollproblem. Inte heller nya av får det skapa tillämpningsproblem. Vidare bör det kunna tillämpas med viss generalitet. Slutligen bör ett schablonbeskattningssystem så långt det är möjligt anpassat till den konventionella inkomstbe-

vara skattningen.

9.9 med

Schablonbeskattning hjälp av SRU-uppgifter

Inledning

En möjlighet är att basera schablonbeskattningen på de standardiserade räkenskapsuppgifter SRU som lämnas i samband med deklarationen.

Genom SRU-uppgiftema får Skattemyndigheten tillgång till mängd

en

uppgifter ur det enskilda företagets räkenskaper. Uppgifterna förs i

databasen och härigenom kan värdefull branschstatistik och nyckeltal tas fram, t.ex. aktuell intjäningsprocent, bruttovinst I dag beräknar osv. RSV nyckeltal branschvis och med hänsyn till omsättningsintervall. Syftet med SRU-systemet är främst att underlätta granskningen av företag, men det borde också vara möjligt att använda uppgifterna för

schablonbeskattning.

Schablonbeskattningen skulle gå till det sättet att den skattskyldiges deklaration och SRU-uppgifter jämförs med ett eller flera index. Uppfylls inte index-kraven höjs inkomsten. Uppfylls index-

kraven sker inte någon schablonbeskattning. Schablonbeskattning

grundad på SRU-uppgifter är då inte renodlad schablonbeskattning en utan stöttar det konventionella skattesystemet.

Schablonbeskattning har vissa släktdrag med skönstaxering. Det kan

nämnas att år 1960 lanserades tanken att en uttrycklig regel skulle införas i taxeringsförordningen med innebörd att skönstaxering skulle ske om dels deklarationen redovisade bruttovinst avvek från en som den för normalrörelsen inom branschen framräknade, dels att någon godtagbar förklaring till denna avvikelse inte lämnades SOU 1960:36, s. 246. Skönstaxeringen skulle även kunna beloppsmässigt bestämmas

med hjälp nonnalbruttovinstprocenten för branschen. Något författ-

av ningsförslag lämnades emellertid inte eftersom framräknade bruttovinstprocenter saknades. Utredningen underströk dock vikten att av undersökningar påbörjades för att få fram tillförlitligt material om normala bruttovinster. Enligt departementschefens mening borde frågan

om användning av bruttovinstprocenter få lösas i tillämpningen prop.

1961:100, s. 249. Ett sätt att grunda schablonbeskattning på är att jämföra vissa nyckeltal i den skattskyldiges redovisning och deklaration med branschindex. Som kontrollmetod för skattemyndighetema och som en grund för skönstaxering har dessa metoder använts länge. Skattemyndigheten jämför t.ex. ett företags bruttovinst med genomsnittet i branschen. Är bruttovinsten för låg och saknas rimlig förklaring en finns det skäl att göra revision eller kanske höja inkomsten skönsen

mässigt.

Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning 97

Bruttovinst och intjäningsprocent

Bruttovinstberäkning är främst aktuell i verksamheter där varor köps och säljs. intjäningsprocent bättre för serviceverksamhet. Brutto-

passar vinst är skillnaden mellan omsättningen och anskaffningskostnaden för sålda varor. Bruttovinsten uttrycks i procent av omsättningen. Intjäningsprocenten är skillnaden mellan intäkter och lönekostnader i förhållande till intäkterna. En modell för schablonbeskattning skulle därför kunna utformas så att kravet intjäningsprocent är t.ex. 60.

Ett exempel illusterar. Den intjäningsprocent företaget skall

som uppfylla är alltså 60 procent vilket innebär att lönekostnadema inte får överstiga 40 procent av intäkterna. Om intäkterna är 100 och lönekostnadema 40 är intäningsprocenten 60.

Det aktuella företaget har intäkter på 100 lönekostnadema

men uppgår till 55, vilket innebär att intjäningsprocenten är 45. För att företaget skall få intjäningsprocent motsvarar 60 procent måste

en som intäkterna uppgå till 137,5. Inkomsten höjs därför för att uppfylla kravet på intjäningsprocent.

Intjäningsprocent är emellertid ett dåligt mått på verksamheter som drivs enskilda näringsidkare eller av handelsbolag med fysiska

av

delägare. Sådana verksamheter har sällan anställda. En personer som enskild näringsidkare utan anställda skulle alltså ha 100 procent i intjäningsprocent. För enskilda näringsidkare eller handelsbolag med fysiska personer som delägare behövs i stället för intjäningsprocent ett annat index.

RSV tar fram bl.a. bruttovinststatistik för ett antal branscher. Med stöd dessa uppgifter tas nyckeltal fram för de olika branscherna

av efter vilka SNI-koder de har. För varje nyckeltal beräknas medelvärde", medianvärde, nedre och övre kvartil.

En schablonbeskattningsmodell skulle kunna bygga att man jämförde den skattskyldiges intjäningsprocent med ett angivet index. Detta index skulle bestämmas utifrån branschstatistik där givetvis SRU-uppgifter för hela landet skulle vara ett viktigt underlag. Det kanske viktigaste underlaget för att bestämma ett index är att få fram värden i samband med revisioner den görs i samband med

av typ som

branschkartläggning. Redan bör sägas att ett index aldrig kan en nu

helt exakt. SRU-uppgifter bygger på redovisningar som många vara gånger är felaktiga bl.a. för att oredovisade intäkter finns medtagna. Inte heller index som tas fram efter revisioner innehåller hela sanningen eftersom det inte är möjligt att hitta alla felaktigheter. Dessutom kan resultatet förändras efter revisionen, t.ex. efter process i förvaltningsdomstol.

98 Utgångspunkter för ett system med schablonbeskattning

En viktig källa till information om rättvisande index är

annan

branschorganisationema.

Från ekobrottssynpunkt är schablonbeskattning som enbart bygger på SRU-uppgifter osäker eftersom den grundläggande redovisningen kan manipuleras av den skattskyldige. En sådan typ av schablonbeskattning kommer framför allt inte att kunna fånga upp mer förslagna metoder att undgå beskattning. Genom att krympa rörelsen, dvs. att minska både på intäkter och kostnader, kan den skattskyldige uppfylla indexkravet och komma förbi schablonbeskattningen. Schablonbeskattning syftar till att motverka skatteundanhållanden måste

som bygga på en stabilare grund än den skattskyldiges egna uppgifter. I annat fall kommer Schablonbeskattningen inte att nå längre än att vara en spegel till den konventionella beskattningens uppgiftsskyldighet med bl.a. självdeklaration, må vara med andra krav på uppgifter.

Övervägande skäl talar därför för schablonbeskattning så lite

att en som möjligt bör bygga på den skattskyldiges egna uppgifter utan på yttre faktorer/parametrar som är svåra att manipulera. SRU-systemet kan dock vara värdefullt för ett schablonbeskattningssystem genom att det innehåller uppgifter om branschstatistik som kan användas tillsammans med uppgifter från annat håll.

Yardstick

Inom ämnet public administration används uttrycket yardstick. Genom att i offentlig regi driva ett kommersiellt företag på lika villkor som de privata företagen kan företaget utgöra en måttstock för att beräkna lönsamhet och annat sedan kan användas för att analysera anbud

som o.d. På liknande sätt kan ett schablonbeskattningssystem behöva yardstick.

Vilket system för schablonbeskattning vi än väljer är det nödvändigt att hitta måttstock, inte enbart för att bestämma schablonbe-

en skattningens nivåer utan också för att vidmakthålla dessa. Med jämna intervaller måste man alltså göra revisioner, föra diskussioner med branschorganisationer och på andra sätt få bild lönsamheten i

en av branschen. Sådana undersökningar är också nödvändiga för att bestämma grunderna för schablonbeskattningen, t.ex. val av parametrar.

9.10¶Två för schablonbeskattning

systern

Som framgått ovan bör ett schablonbeskattningssystem konstrueras enligt följande riktlinjer. Schablonbeskattningen bör fokuseras på

Utgångspunkter för ett system med Schablonbeskattning 99

intäkterna alternativt skattema/avgiftema och baseras på yttre faktorer

är svåra att manipulera och som inte kräver omfattande fältkonsom troll skattemyndigheten. Det bör inte ge upphov till nya former av

av skatteundandraganden. Inte heller bör den ge upphov till tillämpningsproblem. Det betyder att schablonbeskattningen bör göras enkel och till det konventionella skattesystemet. Schablonbe-

anpassas skattningen skall inte ersätta utan stötta det konventionella skattesystemet. Vidare bör det kunna tillämpas med viss generalitet och inom olika branscher. Resultatet av schablonbeskattningen bör bli att den oseriöse näringsidkaren får betala i skatter och avgifter än han

mer

gör i dag.

Från dessa utgångspunkter har utredningen tagit fram tvâ modeller för schablonbeskattning.

Den första modellen går ut på att näringsidkaren måste betala en licensavgift varje månad för att, när det gäller taxirörelse, få behålla sitt tillstånd att driva sådan näringsverksamhet trafiktillstånd. Från licensavgiften får dock avräkning ske för de skatter och avgifter som skall betalas i rörelsen. Licensavgiften medför en viss lägsta skattebelastning för rörelsen.

Den andra modellen innebär att inkomsten av näringsverksamhet höjs schablonmässigt. Schablonbeskattning sker om intäkterna av verksamheten inte uppfyller viss angiven nivå. Uppgifterna i redo-

en visningen SRU och deklarationen jämförs med vissa intäktskrav. Denna modell medför att lägsta nivå på intäkterna bestäms och som

en en följd av detta beskattningen.

De båda modellerna har likheter med varandra att beskatt-

genom ningen höjs för de företag i dagsläget ligger låg skattenivå.

som en Som framgått når modellerna detta mål med olika teknik. I det första fallet indirekt på både intäkter och kostnader genom att utgå

ser man från ett rimligt skatte- och avgiftsutfall av verksamheten som uttrycks

licensavgiftens storlek. I det andra fallet höjs inkomsten som en genom följd den låga intäkten och det är intäkterna är centrala för

av som schablonbeskattningen.

Ett skäl till att utredningen valt att beskriva två system för schablonbeskattning är att bättre kunna belysa schablonbeskattningen

att jämföra modellerna. genom

I det följande behandlas de båda modellerna för schablonbeskattning i sitt kapitel. Därefter tas vissa gemensamma frågor upp.

var Härefter jämförs de båda modellerna med varandra och utredningen

redovisar sitt ställningstagande.

l

l

sou 1996:172 101

10 Licensavgift

10.1¶Skatter och avgifter i centrum

Ett schablonbeskattningssystem med ekobrottsprofil syftar till att nå en effektiv beskattning i branscher där skatteundandraganden är vanligt förekommande. Meningen är att höja skatte- och avgiftsnivån så att seriösa företagare får möjlighet att verka på lika villkor.

I stället för att sätta inkomsten eller index enligt SRU-modellen i centrum kan schablonbeskattning koncentreras på skatter och avgifter. Schablonbeskattningen skall då omfatta de skatter och avgifter som en verksamhet viss typ samtidigt staten tillforsäkras

av en genererar som att skattemedlen faktiskt kommer in. En sådan modell skall sätta upp

lägsta nivå på skatter och avgifter i verksamheten. Om skatterna en och avgifterna understiger viss nivå skall dessa höjas. Överstiger

en skatterna och avgiften den angivna nivån sker inte någon schablonbeskattning. Detta kan ske att skatter och avgifter varje månad

genom måste uppgå till viss nivå motsvarande licensavgift. Understiger

en en skatterna och avgifterna licensavgiften måste skillnaden betalas som

en faktisk licensavgift.

Genom särskild lag kan licensavgift införas for taxibranschen. I

en lagen skall krav ställas licensavgift månatligen skall betalas

att en

den driver taxiverksamhet. Från licensavgiften skall avräknas av som de skatter och avgifter varje månad redovisas och betalas för

som näringsverksamheten. Överstiger de redovisade och betalda skatterna och avgifterna licensavgiften är den således fullt avräknad. Inte annat fall när inte full avräkning kan ske måste skillnaden betalas som en faktisk licensavgift.

Bestämmelserna licensavgift kan tas in i särskild lag och

om en tillämpas för den eller de branscher anges i lagen. Lämpligen kan

som lagen innehålla dels generella bestämmelser schablonbeskattning

om oavsett bransch, dels branschspecifika bestämmelser som licensavgiftens storlek. Härigenom kan schablonbeskattningen utvidgas till nya branscher eller inskränkas till färre branscher.

102 Licensavgift SOU 1996: 172

10.2¶Licensavgiften bestäms efter

parametrar

Som framgår av avsnitt 8.4 bygger den spanska beskattningen med parametrar på en omfattande undersökning av hur inkomsterna kan beräknas utifrån olika parametrar och vilka parametrar som är viktigast för att mäta inkomsten. Utredningen har inte haft möjlighet att genomföra någon sådan undersökning utan har i stället utgått från statistiska uppgifter. Vidare har uppgifter om inkomstnivåer m.m. inhämtats från branschorganisationema.

För taxibranschen är antalet fordon en lämplig parameter. Det finns naturligtvis ett starkt samband mellan antalet taxibilar och omsättning. Även antalet chaufförer och körtimmar är viktiga faktorer vid beräkning av omsättningen. Nackdelen med att beakta även chaufförer och körtimmar är att licensavgiften då blir beroende av den skattskyldiges egna uppgifter. Eftersom det redan i dag finns en skyldighet att redovisa anställdas arbetsgivaravgifter och utgivna löner för bl.a. preliminärskatt, och ett problem är att detta inte alltid sker, är det knappast någon mening att bygga licensavgiften på dessa uppgifter. Därtill kommer svårigheterna att schablonmässigt värdera arbetstid eftersom det är omöjligt att veta om chaufförema i realiteten arbetar heltid eller deltid.

Licensavgiften syftar till att försöka fånga de oredovisade

upp intäkterna och de svarta körningama. Meningen är inte att som i det spanska systemet försöka mäta inkomsten på ett annat sätt än genom redovisningen och att ersätta inkomstbeskattningen med en schablonbeskattning. Övervägande skäl talar därför för att enbart utgå från fordonen. Fordonen kan sedan delas i olika kategorier beroende hur mycket de används. Till vilken kategori ett fordon hör kan framgå av ett licensmärke på vindrutan. Licensmärket skall också visa att skatter och avgifter är betalda.

I detta sammanhang kan nämnas att den tekniska utvecklingen taxameterområdet kan göra det möjligt att i framtiden använda uppgifterna i taxametem som grund för licensavgiften. Härigenom skulle licensavgiften kunna grundas på förfinat underlag.

ett mer

10.3¶Parametern antalet fordon

Här uppkommer frågan hur beräkningen av antalet fordon skall gå till. Antalet fordon kan växla under året. Fordon kan under längre eller kortare tid ha tagits ur drift för reparationer och underhållsarbeten. Fordon kan hyras eller ut. Många företag har reservbilar som an-

Licensavgift 103

vänds endast sporadiskt. Fordonen är olika storlek. Fordonen kan av användas i olika utsträckning. Ju nyanserad bild fordonen krävs desto större krav mer av som ställs på detaljreglering och kontroll att bestämmelserna efterlevs. av Det finns starkt samband mellan detaljeringsgrad och licensavett giftens storlek. Om licensavgiften hålls förhållandevis låg nivå en blir följden flertalet taxiåkerier överskrider nivån och därmed undatt betala licensavgift. Ett sådant system är tolerantare mot sättet går att beräkna fordonen än när licensavgiften ligger en hög nivå. att Ligger licensavgiften högt kan det förutsättas ske skattemässig en anpassning fordonsparken. Antalet fordon kommer då att reduceras av det affärsmässigt motiverat. En beskattning bör vara så utan att är

neutral till företagsekonomiska överväganden möjligt. För att

som uppfylla licensavgiftskravet kan också fordonen utnyttjas i större omfattning ytterligare förare rekryteras. Härigenom genom att t.ex. ökar företagets innehållna preliminärskatt för anställda, arbetsgivaroch överskjutande utgående mervärdesskatt får räknas av

avgifter som

mot licensavgiften. Av kontrollskäl bör sättet att räkna antalet fordon göras så enkel möjligt. En lämplig grund är att utgå från länsstyrelsens trafiktillsom stånd. I dag skall tillståndshavare innan fordon används i taxitrafik anmäla dessa till länsstyrelsen. För licensavgiften bör i trafiktillståndet eller på lättillgängligt sätt vilka fordon som hör till ett annat anges tillstånd. Dessa uppgifter fordon får utgöra grund för licensvisst om avgiften. Visar det sig vid kontroll taxirörelse bedrivs utan tillstånd att en fler taxibilar används än vad tillståndet skall naturligtvis eller att avser licensavgiften beräknas med hänsyn till dessa fordon. Härtill kan komma, något beroende på hur de närmare reglerna utformas, frågor skattetillägg och skattebrott. Vidare bör förstås sådana förhållanden om kunna föranleda återkallelse trafiktillstånd eller svårighet att senare av få eller utvidga ett sådant tillstånd. Eftersom fordonsinnehav kan växla under året bör förhållandet vid

varje månads utgång styrande för licensavgiften under den påföl-

var jande månaden.

10.4¶Olika kategorier av fordon

Taxifordonet är den parameter skall utgöra grund för licensavsom giften. Fordonen kan delas in i olika kategorier beroende hur de används. För de olika kategorierna skall gälla skilda licensavgifter.

104 Licensavgift SOU 1996: 172

Taxibranschen är en utpräglad småföretagarbransch, vilket b1.a. visas i att de 14 500 taxifordon finns är fördelade på 9 000 som ca företag. Det betyder att ett mycket stort antal företag endast har ett fordon. Många fordon körs också endast enda förare, i regel av en ägaren. Fordon som körs endast förare kan utgöra kategori. av en en Övriga fordon är då definitionsmässigt sådana förs fler än som av en förare. Frågan är då om det skall finnas kategori för fordon en som förs två förare och eller flera andra för fordon förs två av en som av förare och fler. Med hänsyn till att det, med de möjligheter står som till buds, skulle mycket svårt att kontrollera ett fordon körs vara om av två eller fem förare bör den andra kategorin innehålla fordon får som föras av ett obegränsat antal förare. Ett annat skäl till detta är att antalet förare över två inte alltid behöver säker indikation på vara en ett taxiföretags intäkter. Det är inte helt ovanligt ensamföretagare att en anlitar ett flertal olika extraförare. I framför allt glesbygden finns det taxiföretag inte drivs på som heltid, ofta för att det inte finns marknad för detta. Dessa företag en kan få svårigheter att bära en licensavgift är beräknad för ett som enförarfordon som körs på heltid. Eftersom dessa glesbygdsföretag ofta fullgör viktiga samhällstjänster skolskjuts, sjukresor och färdtjänst som måste undantag kunna göras för dem. Det måste således finnas en kategori och särskilt beräknad licensavgift för fordon endast som används på deltid. För att minimera möjligheterna till att fordon oriktigt placeras i deltidskategorin bör detta ske endast efter dispens. Det bör ankomma på innehavaren trafiktillståndet att visa att av fordonet skall användas enbart på deltid. En förutsättning bör att vara det är fråga om en enförarbil. Föraren bör kunna visa att han har

någon annan försörjning, t.ex. anställning. Dispens bör inte medde-

en las vid blandad verksamhet, dvs. när förvärvskällan utöver taxirörelsen dessutom består av annan näringsverksamhet. Skälet är att behovet av dispens minskar eftersom licensavgiften får avräknas mot skatter och avgifter även från den andra näringsverksamheten avsnitt 10.11.

se

Uppgifter om fordonets körsträcka styrkta utskrift från taxamegenom ter och intyg från AB Svensk Bilprovning bör komplettera dispensansökan. Sådana utskrifter och andra handlingar bör för kontroll senare krävas länsstyrelsen. Dispensen bör komma i fråga enbart utanför av storstäderna eftersom motivet för att dispens är att marknaden är så ge begränsad att den inte bär heltidssysselsättning. en Det bör inte vara något hindrar att ett fordon anmäls för ändsom ring av kategori och därmed licensavgift. Inför högsäsong kanske det är motiverat att anlita extraförare och därmed anmäla fordonet för en

högre licensavgift.

SOU 1996: 172 Licensavgift 105

Licensavgift skall betalas den som innehar trafiktillstånd. Stor-

av leken på licensavgiften beror hur många fordon som företaget har anmält till länsstyrelsen och till vilken kategori de hör.

En fråga gäller företag endast hyr ut taxibilar. Dessa fordon

som bör lämpligen hamna i kategorin flerförarfordon och licensavgiften betalas uthyraren. Ett annat alternativ är att licensavgiften betalas av

av den har nyttjanderätten till det hyrda fordonet. Den vanligaste

som situationen när taxi hyrs ut torde korttidsuthyming som aktu-

en vara aliseras när ett ordinarie fordon tillfälligt tagits ur drift för verkstadsbesök e.d. Licensavgift har då betalats, för det fordon som till-

men fälligt drift. Licensmärket skulle kunna föras över till den hyrda

är ur bilen under förutsättning att anmälan sker till länsstyrelsen om att hyrbilen tillfälligt används i verksamheten. Hyrbilen kommer då att användas i verksamheten med ett licensmärke innehåller ett annat

som

fordons registreringsnummer. Genom anmälningsförfarandet kan vid

behov kontroll ske hos länsstyrelsen att hyrbilen tillfälligt ersatt det

om ordinarie fordonet. När det ordinarie fordonet åter tas i drift sker påanmälan samtidigt avanmälan görs för det hyrda fordonet.

som

10.5¶En särskild

avgift

En schablonbeskattning koncentreras på skatter och avgifter kan

som vid första påseende konstrueras på så sätt att dessa måste uppgå till en viss nivå varje månad. I annat fall måste ytterligare skatter och avgifter betalas in. Ett sådant system medför emellertid några komplikationer. En fråga är vilka skatter och avgifter skall höjas. Samtliga skatter

som och avgifter skulle kunna höjas proportionellt mot de redovisade och betalda. När taxering sker måste en avstämning göras eftersom flera komponenter preliminärskatt ändras beroende den slutliga taxeringen.

En enklare variant är att införa en ny skatt, en licensavgift för verksamheten. För taxi skall den baseras antalet fordon. Licensavgiften skall redovisas och betalas för varje månad i efterskott normalt den 12:e, t.ex. vid samma tillfälle som arbetsgivaravgifter, preliminärskatt och mervärdesskatt. Från licensavgiften får avräkning ske för de skatter och avgifter som skall betalas enligt ordinarie regler. Om licensavgiften är 1 000 och skatterna och avgifterna uppgår till 900 understiger alltså dessa licensavgiften med 100. Den faktiska licensavgiften uppgår då till 100, som också måste betalas in.

Licensavgiften är särskild skatt eftersom olika skatter och

en typ av avgifter får avräknas från den. Om inte detta hade varit möjligt skulle

106 Licensavgift SOU 1996: 172

skattebelastningen öka för de seriösa företagen, som redan betalar skatter och avgifter i sådan omfattning att skatterna och avgifterna överstiger licensavgiften. Syftet med licensavgiften är att öka inbetalningen av skatter och avgifter från oseriösa företag i branscher där det är väl dokumenterat att nivån ligger för lågt. Eftersom taxirörel-

en se genererar olika skatter och avgifter, bl.a. beroende hur verksamheten är uppbyggd företagsforrn, förekomsten anställda m.m., bör

av ett förhållandevis stort antal skatter och avgifter få avräknas.

Som kommer att redovisas nedan kommer en årlig avräkning att ske mot licensavgiften av skatter och avgifter i samband med taxeringen. Man kan därför tala om en årlig licensavgift som motsvarar räkenskapsårets samtliga månatliga licensavgifter.

Licensavgiften beräknas efter fordonsinnehav. När skatter och avgifter avräknas från licensavgiften kan den betraktas som en avräkningspost. Enbart den överskjutande delen, i exemplet ovan 100, är då en skatt. Licensavgiften är både ett mått på hur stora skatte- och avgiftsinbetalningama måste vara och en faktisk skatt som måste betalas skatterna och avgifterna inte når till denna nivå. Av-

om upp räkningsförfarandet utvecklas närmare i avsnitt 10.8.

När vi anger att licensavgiften är betald syftar det på att skatter och avgifter är redovisade och betalda till ett belopp som motsvarar eller överstiger licensavgiften. I denna betalning kan givetvis en faktiskt inbetald licensavgift ingå.

Statsrättsligt är licensavgiften skatt eftersom den tas ut ett

en som tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation. Vi har ändå valt att kalla den för licensavgift eftersom man kan se den som en avgift för att få driva en viss näringsverksamhet.

Licensavgiften bör i skatteadministrativt hänseende hanteras som inkomstskatt.

En fara med en lägsta nivå för skatter och avgifter, som licensavgiften ger uttryck för, kan vara att den blir både ett golv och ett tak. Ett företag som redovisar skatter och avgifter överstigande licensavgiften kan genom olika förfaranden få ner skatterna och avgifterna så att de ligger så nära licensavgiften som möjligt. För att komma till rätta med sådana tendenser krävs traditionell kontroll. En kontrollvärd profil kan vara företag som visar nedåtgående trend vad gäller

en avgifter och skatter. Det bör alltså understrykas att licensavgiften inte ersätter den traditionella granskningen. Syftet är att stötta det konventionella skattesystemet.

Licensavgift 107 SOU 1996: 172

10.6¶När skall licensavgiften betalas

Licensavgift bör betalas för varje kalendermånad som ett fordon är anmält för taxitrafik eftersom obetald licensavgift så snart som möjligt skall leda till att ett trañktillstånd återkallas. Från ekobrottssynpunkt är det fördel licensavgiften betalas i förskott. En sådan ordning är en om dock kännbar för företagens likviditet. Detta talar för att licensavgiften i likhet med andra skatter och avgifter i stället skall betalas efter intjänandet. Samtidigt är det fördel licensavgiften så nära som en om möjligt följer inbetalningama skattekontot. Inbetalning föreslås därför ske i efterskott månaden efter det att ett fordon är anmält för taxitraflk, dvs. normalt månaden efter intjänandet. Om licensavgiften skall betalas i efterskott normalt den 12:e i månaden och avräkning får ske för de skatter och avgifter redosom visas och betalas för närmast föregående månad kan man säga att licensavgiften har karaktären avräkningspost, särskilt om skatterav en och avgifterna uppgår till licensavgiftens storlek. Någon faktisk na licensavgift behöver då inte betalas in. Många näringsidkare betalar mervärdesskatt först två månader efter viss redovisningsperiod, dvs. att det sker viss eftersläpning. en en Avräkning kan ändå ske varje månad den 12:e eftersom mervärdesskatt ändå redovisas varje kalendermånad. Därmed kan avräkning alltid kan ske för mervärdesskatt. Att avräkning kommer att ske för mervärdesskatt under månad ett annat beskattningsår saknar en som avser i betydelse för den årliga avräkningen eftersom redovisstort sett ningsperioden för mervärdesskatt för dessa företag är varje månad för sig. Det är månaden och inte beskattningsåret som är av betydelse. En komplikation uppkommer i fråga de företag som redovisar om skatter och avgifter den 12:e, mervärdesskatt först den 26:e. Ett men lösa detta kan avräkningen görs först den 26:e och att sätt att vara att då beaktar redovisade och betalda skatter och avgifter den 12:e. man Detta inte så stort i taxibranschen eftersom de problem synes vara beskrivna reglerna gäller företag med omsättning 40 miljoner kr. en Om skattskyldig inte den månatliga skattedeklarationen en ger skall ändå licensavgift bestämmas och betalas. Vid bestämmande av en den faktiska licenavgiften bör hänsyn tas till de automatiska beslut som

Skattemyndigheten fattar avseende t.ex. arbetsgivaravgifter och mer-

värdesskatt följd att någon deklaration inte getts in. Om inte som en av hänsyn till de automatiska besluten kan skattebelastningen bli för tas hög med såväl licensavgift andra skatter och avgifter. som

i 108 Licensavgift

10.7 är en kostnad för att driva

Licensavgift näringsverksamhet

Genom licensavgiften kan samhället sägas ställa ett minimikrav på skatter och avgifter i vissa branscher. Licensavgiften skall betalas för att man skall få driva näringsverksamhet i tillståndspliktig bransch. en Licensavgift kan införas även i branscher inte är tillståndspliktiga som

och kan då lämpligen benämnas näringsavgift.

Licensavgiften är objektiv och förutsebar. Den kan inte uppfattas som att den pekar ut vissa näringsidkare i branschen skattesmitare som eftersom någon avvikelse från deklarationen inte sker. Redovisningen sätts heller inte i fråga. Den skattskyldige vet på förhand licensavgiftens storlek. Syftet med licensavgiften är att få högre rättvisa i bransch där en en det är vanligt med skatteundandraganden. Därför bör licensavgiften inte kunna sättas i fråga enskilda företagare att licensav som anser avgiften är för hög i deras fall. Kan licensavgiften ändras är den inte längre en objektiv kostnad för att få driva viss verksamhet. Genom att fordonen delas in i olika kategorier styr licensavgiftens storlek som finns det stora möjligheter för den skattskyldige att betala rimlig en licensavgift. När förhållanden ändras skall det vara möjligt att för kalendermånad byta kategori och på- och avanmäla fordon.

10.8 avräknas från skatter och

Licensavgiften avgifter

Vilka skatter och avgifter får avräknas

Från licensavgiften bör en avräkning ske för de skatter och avgifter som förvärvskällan Huvudtanken är att licensavgiften åtgenererar. minstone skall stå i ett sådant förhållande till näringsidkarens inkomst och därmed beskattning att denne kan redovisa inkomst han en som kan leva på. Beroende på företagsfonn kan överskott från förvärvskälla en disponeras på olika sätt och därigenom olika skatter och generera avgifter. En enskild näringsidkare är skyldig att betala inkomstskatt kommunal inkomstskatt och även statlig inkomstskatt över brytpunkten ett överskott. Socialavgifter i form egenavgifter skall av också betalas. I likhet med vad som gäller för löntagare utgår även allmänna egenavgifter. Överskjutande utgående mervärdesskatt skall

Licensavglft 109

betalas och överskjutande ingående mervärdesskatt återbetalas. Inkomsten kan fördelas två personer om verksamheten drivs gemensamt med make anvisningarna till 52 § KL. Expansionsmedelsskatt skall betalas medel avsätts till expansionsmedel. Vid positiv ränte-

om fördelning sker ett avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet och en intäkt tas under inkomst kapital. Vid negativ räntefördelning

upp av sker det omvända. Inkomst kapital beskattas med statlig in-

av komstskatt. Om det finns anställda i verksamheten skall arbetsgivaravgifter betalas och preliminärskatt innehållas och betalas.

Drivs verksamheten i aktiebolag betalas inkomstskatt på vinsten. För anställda även företagaren lyfter regel lön betalas arbets-

som givaravgifter och preliminärskatt innehålls och betalas. En aktieägare

lyfter utdelning beskattas med statlig inkomstskatt för inkomst av som kapital. Bolaget innehåller preliminärskatt på utdelningen.

Överskottet i verksamheten kan kanaliseras olika inte enbart beroende på företagsform utan även hur verksamheten är upplagd. Antalet anställda är bl.a. avhängigt hur mycket näringsidkaren och dennes

av familj är verksamma i företaget.

Avräkningen bör neutral mot olika Företagsformer och av hur

vara överskottet disponeras beroende verksamheten. Avräkningen bör därför ske för ett flertal skatter och avgifter. En fördel är att avräkningen kan ske mot de skatter och avgifter som redovisas på näringsidkarens/bolagets skattekonto.

De skatter och avgifter kan komma i fråga för avräkning är

som inkomstskatt såväl enskild näringsidkares inkomstskatt som bolags-

en skatt för ett aktiebolag och innehållen preliminärskatt för anställda. Det gäller också mervärdesskatt och socialavgifter både arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt, allmänna egenavgifter

och skatt på tjänsteinkomster enligt fåmansföretagsreglema 3 § 12

SIL. Innehållen preliminärskatt på inkomst från utdelning från mom. ett aktiebolag redovisas på aktiebolagets skattekonto. För fysiska

tillkommer expansionsmedelsskatt. Samtliga dessa skatter och personer avgifter bör få avräknas från licensavgiften. Andra skatter och avgifter bör inte få avräknas. Det är emellertid fördel avräkningen så

en om nära möjligt ansluter sig till de skatter och avgifter redovisas

som som

skattekontot. I annat fall måste särreglering göras för licens-

en avgiften. Det kan finnas skatter praktiska skäl kan behöva få

som av

avräknas från licensavgiften.

Det är önskvärt enbart inkomster förvärvskällan genererar

om som får avräknas. En enskild näringsidkares eventuella inkomst av tjänst från annat arbete eller kapitalinkomster från t.ex. ett privat bankkonto bör inte påverka avräkningen. Eftersom sådana skatter kommer att

110 Licensavgift

debiteras den enskildes skattekonto först i samband med att kontrolluppgift lämnas efter beskattningsårets utgång saknar skatterna betydelse för den månatliga avräkningen mot licensavgifter. Vid den årliga avstämningen bör det finnas tekniska förutsättningar att bortse från skatter som debiteras skattekontot till följd av kontrolluppgifter. Under året kan också tillkommande skatt komma att debiteras ett skattekonto.

När det gäller innehållen preliminärskatt för anställda det kan

t.ex. gälla ägaren till ett aktiebolag som lyfter lön får hänsyn tas

endast till en preliminärskatt som baseras lön och andra förmåner från den verksamhet för vilken licensavgift skall betalas. I annat fall kunde för hög preliminärskatt innehållas i syfte att nedbringa eller

en eliminera licensavgiften. Den anställde får sedan tillbaka det för mycket innehållna i överskjutande skatt.

Preliminärskatt är inte enbart avhängig lönen t.ex. från taxirörelse utan beror också på den anställdes förhållanden, t.ex. bosättning kommunalskattens storlek, inkomstförhållanden statlig inkomstskatt över brytpunkten och jämkning uppåt eller nedåt. Det är rimligt att den faktiska licensavgift som en näringsidkare kan komma att betala så lite som möjligt är avhängig anställdas förhållanden. Vid den månatliga avräkningen bör hänsyn enbart tas till den preliminärskatt som redovisas och betalas. Starka förenklingsskäl talar för en sådan lösning. Vid den årliga taxeringen däremot kan avräkning göras mot den slutliga skatt som bestäms för de anställda i rörelsen bortsett från inkomst av kapital både överskott och underskott och allmänna avdrag. Därmed påverkar inte skattereduktion eller allmänna avdrag via den slutliga

inkomstskatten storleken på en licensavgiften. I övrigt bör inte

skatten ändras vid avräkningen.

Även överskjutande ingående mervärdesskatt, kan aktualiseras

som t.ex. vid bilköp, bör få tillgodoräknas vid avräkning mot licensavgiften. Det innebär att den skattskyldige kontant inte får tillbaka den del

av den överskjutande ingående mervärdesskatten som motsvarar den del av licensavgiften återstår sedan avräkning skett för betalda skatter

som och avgifter. Härigenom kommer licensavgiften alltid vara betald.

skattekontot

I det nuvarande uppbördssystemet är det mycket svårt att skapa ett praktiskt hanterbart avräkningsförfarande. Det har att göra med att skilda skatter och avgifter redovisas och betalas på olika sätt.

Enligt förslaget till skattekonto kommer förutsättningarna att väsentligt förbättras för en avräkning mot licensavgiften. På skattekontot samlas samtliga skatter och avgifter som en skattskyldig skall betala,

1996:172 Licensavgift 1 1 1 SOU

inklusive innehållen preliminärskatt för anställda. Den skattskyldige redovisar varje månad i handling skattedeklaration flera skatter en - och avgifter skall erläggas. Skatter och avgifter skall redovisas som och betalas månaden efter intjänandet normalt den 12:e i denna månad. Näringsidkare med omsättning mellan 1-40 miljoner kr redoen visar dock mervärdesskatten två månader efter redovisningsmånaden. För näringsidkare med omsättning understigande 1 miljon kr betalas en mervärdesskatten del den preliminära F-skatten. som en av Även preliminär F-skatt eller särskild A-skatt bör finnas med på skattedeklarationen för att förenkla avräkningen. Detsamma gäller licensavgift. Eftersom licensavgiftens redovisningsperiod är månatlig måste näringsidkare är skattskyldiga för licensavgift lämna skattesom deklaration varje månad.

10.9¶En årlig avräkning

På grund säsongsvariationer, semester, sjukdom och andra omstänav digheter kan redovisade skatter och avgifter fluktuera under året. Under högsäsong kan t.ex. skatter och avgifter överstiga licensavgiften för att under lågsäsong understiga licensavgiften. Det är knappast möjligt att låta licensavgiften uppgå till olika nivåer under året eftersom vad som samtidigt är högsäsong på ort är lågsäsong en annan. Det är en också komplicerat att införa ordning där skatter och avgifter, till en den del de överstiger licensavgiften för viss månad, får rullas över en till nästa månad. En slutlig avräkning bör därför göras efter beskattningsårets räkenskapsårets utgång då de samlade licensavgiftema för årets månader kan jämföras med avräknas mot debiterade skatter och avgifter vid den årliga taxeringen grundläggande beslut om slutlig skatt. För näringsidkare med låg omsättning, i dag inte redovisar som mervärdesskatt löpande under året utan först i sin självdeklaration och betalar denna skatt preliminärt via den preliminära F -skatten, är en som sådan avräkning nödvändig. Ur avräkningssynpunkt bör dock denna ojämnhet något problem eftersom den årliga avräkningen tar inte vara sikte på beskattningsårets skatter och avgifter resp. licensavgiftema. Denna årliga avräkning sker först i samband med den årliga taxeringen. Det är också först vid den årliga taxeringen skatten för inkomst som näringsverksamhet och socialavgifter samt i förekommande fall av mervärdesskatt är helt kända. Om inte avstämning/avräkning görs kan den skattskyldige en

1 12 Licensavgzft SOU 1996: 172

löpande under året betala för mycket i skatter och avgifter över- stigande licensavgiften för varje månad i syfte att tillbaka dessa i överskjutande skatt och därmed slippa ifrån licensavgiften. Sådana förfaranden är inte möjliga årlig avräkning sker. om en Sammantaget finns det många skäl till varför årlig avstämning/ en avräkning måste göras. Vid den slutliga taxeringen bör därför ett beslut fattas de skatter och avgifter slutligen avräknas från licensavom som giften. Genom det årliga beslutet om storleken på de skatter och avgifter som får avräknas mot de inbetalda licensavgiftema bestäms också om den skattskyldige skall få tillbaka överskjutande skatt. Det innebär att den överskjutande skatten kan reduceras eftersom återbetalning en av det fulla beloppet skulle kunna medföra att de samlade inbetalningama inte uppgår till lägst licensavgiftema för året. Den månatliga avräkningen syftar främst till att till att ett belopp se motsvarande licensavgiften kommer och tidigt kan återkalla att man ett trañktillständ licensavgift inte är betald. Den årliga om avräkningens syfte är att taxera den skattskyldige, bestämma skattemas och avgiftemas avräkning mot årets licensavgifter och slutligen fastställa en eventuell licensavgift. Enligt YTL kan handelsbolag ha trafiktillstând. Handelsbolag är emellertid inte alltid skattesubjekt vilket får till följd att avräkning av skatter och avgifter får ske både hos handelsbolaget innehållen preliminärskatt för anställda, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och hos delägarna F-skatt, egenavgifter, expansionmedelsskatt. Även efter den årliga taxeringen kan avräkning komma aktualiatt seras, t.ex. efter omprövning, besvär eller eftertaxering. Vidare kan en

högre licensavgift komma att fastställas till följd av att avräkningsbara

skatter senare sätts omprövning eller besvär. ner genom Eftersom avräkning får ske från skatter och avgifter bör ett licensavgiftssystem innebära ett incitament att redovisa inkomster, överskjutande utgående mervärdesskatt och löner i sådan omfattning att en skatterna och avgifterna åtminstone uppgår till licensavgiften. Den skattskyldige gör alltså inte längre någon vinst att undanhålla genom inkomster om ändå en licensavgift skall betalas. Detta är viktig en egenskap hos licensavgiftsmodellen. Den innebär faktisk legaliseen ring av oredovisade skatter och avgifter jfr 3.2. Följden blir också att de svarta inkomsterna och lönerna minskar vilket lite längre sikt är till fördel för företagare och löntagare att de i högre utsträckgenom ning tillförsäkras sociala förmåner. Det gäller t.ex. pensionspoäng och beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Att inkomster och löner kan antas redovisas i större utsträckning i ett licensavgiftssystem

SOU 1996: 172 Licensavgzfi 1 13

minskar utrymmet för bidragsfusk A-kassa, sjukpenning, bostadsbidrag m.m. eftersom det då är mycket lättare att kontrollera detta.

10.10 för

Avdrag licensavgiften

Om licensavgiftema överstiger skatterna och avgifterna för beskattningsåret kan det övervägas om den överskjutande eller faktiskt betalda licensavgiften skall få dras av som en kostnad i rörelsen jfr punkt 23 av anvisningarna till 23 § KL. En sådan lösning är rimlig eftersom licensavgiften i en sådan situation får anses vara en kostnad för att driva den aktuella verksamheten.

Ett tekniskt problem uppstår emellertid eftersom licensavgiften är avhängig årets debiterade skatter och avgifter som i sin tur är beroende av inkomsten som, vid en avdragsrätt för licensavgiften, påverkas av licensavgiftsavdraget. Avdraget kan då lämpligen få göras påföljande beskattningsår.

10.11 vid blandad verksamhet

Licensavgift

En fråga är hur avräkningen bör ske vid blandad verksamhet, dvs. när den skattskyldige bedriver även annan verksamhet än sådan för vilken licensavgift skall betalas. Genom 1990 års skattereform utgör inkomst av näringsverksamhet som regel en förvärvskälla vilket innebär att den skattemässiga inkomsten beräknas gemensamt för olika verksamheter. Man skiljer alltså inte på de olika verksamheterna vilket kan medföra att en skattskyldig i en och samma förvärvskälla kan komma att bedriva både en verksamhet som omfattas av licensavgift taxi och annan verksamhet som inte är föremål för licensavgift t.ex. entreprenadverksamhet.

Det torde inte finnas några tekniska skäl för att behöva redovisa den verksamhet för vilket licensavgift skall betalas särskilt. Å andra sidan kan förvärvskälleindelningen utnyttjas i syfte att neutralisera licensavgiften. Skatter och avgifter från annan verksamhet kan nämligen avräknas från licensavgiften om inte förvärvskälloma hålls åtskilda. Härigenom kommer licensavgiften att ha mindre betydelse vid blandad verksamhet eftersom underlaget for avräkning av skatter och avgifter mot licensavgiften ökar.

Även den motsatta situationen kan inträffa när den verksamhet för vilken licensavgift skall betalas den hade utgjort för-

- om en egen

l 14 licensavgift SOU 1996: 172

värvskälla genererar skatter och avgifter i nivå med licensavgiften.

- Eftersom förvärvskällan omfattar verksamhet går

även en annan som med underskott understiger alltså skatterna och avgifterna licensavgiften. Denna nackdel kan dock den skattskyldige kompensera genom att driva någon av verksamheterna i ett handelsbolag. Två förvärvskällor föreligger då.

Ett krav på särredovisning av verksamhet med licensavgift är en förhållandevis ingripande reglering. Det bör också tilläggas att om en sådan reglering införs räcker det inte med att, för näringsidkare som driver verksamhet för vilken licensavgift skall betalas, återinföra den förvärvskälleindelning gällde före 1990 års skattereform. Även då

som kunde olika verksamheter utgöra en och samma förvärvskälla. Olika förvärvskällor utgjorde verksamheter som till arten var olika och utan något egentligt sammanhang, t.ex. diversehandel och rederi eller bageri och mekanisk verkstad. Det är därför en fördel att utgå från den förvärvskälleindelning som i dag gäller vid beskattningen i övrigt.

En uppdelning av inkomster från olika verksamhetsgrenar är också osäker, särskilt om verksamheterna är närbesläktade t.ex. ett åkeri med inriktning både på taxi licensavgift och bussar ej licensavgift. Även om det alltså finns möjligheter att neutralisera licensavgiften bör avräkning få ske för skatter och avgifter från hela näringsverksamheten.

Genom att licenavgiften får avräknas mot de skatter och avgifter som hela fårvärvskällan genererar finns en risk att intresset för blandad verksamhet kommer att öka i syfte att neutralisera licensavgiften. Särskild uppmärksamhet måste därför riktas mot blandad verksamhet där en licenavgiftspliktig verksamhet ingår. Ett första krav är att den skattskyldige måste redovisa att det är fråga om blandad verksamhet. Ett annat krav kan särskild redovisning på de olika

vara att ge en verksamheterna. Även uppgiftsskyldighet kan komma i fråga,

annan t.ex. vilka förare som anlitats.

10.12¶Enskilda och inkomster av

näringsidkare tjänst och kapital

En enskild näringsidkare har i regel inkomster utöver de som kommer från näringsverksamheten. Det kan inkomst tjänst från deltids-

vara av arbete eller andra uppdrag. Det kan också vara inkomst av kapital, t.ex. intäkter från banktillgodohavanden, utdelning på aktier eller reavinster vid avyttring av värdepapper. På kostnadssidan kan det finnas skuldräntor. Inkomstslaget kapital kanske visar underskott till följd av

SOU 1996: 172 Licensavgift l 15

sådana.

För enskilda näringsidkare påverkar också räntefördelningen inkomstslaget kapital. Enligt lagen 1993:1536 räntefördelning vid

om beskattning sker räntefordelning om fördelningsunderlaget är positivt

eller negativt, dvs. beroende om näringsverksamheten visar ett

kapitalmässigt överskott eller underskott. Om fordelningsunderlaget är positivt beräknas ett positivt fördelningsbelopp motsvarar för-

som delningsunderlaget multiplicerat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter. Detta belopp dras vid beräkning av näringsverk-

av samhet och tas intäkt vid inkomst kapital. Den enskilde

upp som en av näringsidkaren får härigenom lågbeskattad 30 procent inkomst

en från rörelsen motsvarar avkastning det nedlagda kapitalet. Om

som fördelningsunderlaget är negativt redovisas i stället intäkt i in-

en komstslaget näringsverksamhet och ett avdrag i inkomstslaget kapital.

Syftet med räntefördelningen är att i skattehänseende likställa en enskild näringsidkare med ett enmansaktiebolag. Ägaren till ett enmansaktiebolag kan låna till aktiebolaget och lyfta ränta

ut pengar kapitalavkastning på det utlånade kapitalet. Ränteintäkten enkelbeskattas hos aktieägaren. Genom räntefördelningen lâgbeskattas alltså en enskild näringsidkare för avkastning på kapitalet.

Frågan räntefördelningens effekter i inkomstslaget kapital

är om skall beaktas vid avräkningen mot licensavgiften. Av betydelse är hur

ägare till ett enmansaktiebolag beskattas för ränteinkomster på en medel han lånat ut till sitt aktiebolag. Räntefördelningens syfte är

som att likställa enskild näringsverksamhet med ett enmansaktiebolag. Ett aktiebolag innehåller inte skatt för ränta innehållen skatt på mottaga-

ränteinkomster betalas aktiebolaget lån det tagit. rens som av Skatten på räntan finns alltså inte på bolagets skattekonto. Följaktligen bör inte heller räntefördelning för enskilda näringsidkare beaktas när det gäller räntefördelningens effekter på inkomstslaget kapital.

Avräkningen från licensavgiften bör inte sådana skatter som

avse har bäring inkomst kapital och tjänst. I annat fall skulle licens-

av avgiften neutraliseras skatt t.ex. intäktsräntor eller löneinkomster.

av

Skatten från inkomst näringsverksamhet kan också minska till

av följd underskott i inkomstslaget kapital. Det är rimligt att licensav-

av giften inte påverkas på grund skattereduktion av inkomstskatt som

av härrör från inkomst näringsverksamhet på grund av underskott i

av kapital. Det viktiga är vilka skatter och avgifter som näringsverksamheten och redovisar. Inte att skatterna sedan kan reduceras

genererar

t.ex. underskott i inkomstslaget kapital. genom

Skatter avseende inkomst tjänst och inkomst av kapital bör

av därför inte ingå i avräkningen mot licensavgiften avseende enskilda

näringsidkare eller fysiska personer som är delägare i handelsbolag och

har inkomst näringsverksamhet från branscher med licenssom av avgift. Detta kan också sägas fungera så i det föreslagna systemet med skattekonto eftersom den fysiska skattekonto debiteras

personens innehållen preliminärskatt från inkomstslaget tjänst först i samband med debiteringen den slutliga skatten. Innan dess finns den inne-

av hållna skatten redovisad på arbetsgivarens skattekonto. Även innehållen skatt t.ex. bankräntor krediteras skattekontot först vid debiteringen av den slutliga skatten.

Den situationen kan också finnas att näringsidkare vid sidan av

en

taxirörelse har anställning och att taxiverksamheten enbart är ett en en extraknäck. Har näringsidkaren inte någon anställd kan licensavgiften

bli för hög eftersom verksamheten inte tillräckligt med anses genererar skatter och avgifter.

Som nyligen har nämnts bör avräkning dock inte få ske för fysiska

skatter avseende inkomstslagen tjänst och kapital. För att personers åstadkomma neutralitet mellan juridiska och fysiska personer kan man

ändå ifrågasätta inte avräkning mot licensavgiften skulle få ske mot

om

fysisk samtliga skatter och avgifter, dvs. även skatt från en persons inkomst tjänst och kapital. Ett problem är dock om en fysisk person

av har anställning i ett aktiebolag som driver taxirörelse och samtidigt driver taxirörelse enskild näringsidkare. Det skulle då finnas två

som skattesubjekt skulle göra anspråk på att räkna sina licensav-

som av gifter från inkomstskatt. Det är därför knappast möjligt att

samma införa ordning där licensavgiften avräknas från andra inkomster än

en

näringsverksamhet.

Den skatt skall betalas under inkomst tjänst skall således

som av inte beaktas. Här kan hävdas bristande neutralitet uppkommer i

att en förhållande till näringsidkare i stället för tjänsteinkomster driver

som andra verksamheter i företaget eller under heltid driver taxirörelse.

som Detta måste dock vägas mot de förenklingar som det innebär att avräkning f°ar ske för skatter och avgifter i hela förvärvskällan i in-

komstslaget näringsverksamhet. Problemet med licensavgiftens storlek

för vissa ensamförare får i stället lösas med en lägre licensavgift för

denna kategori.

10.13¶Licensavgiftens storlek

Normalkalkyl

För att få fram ett underlag för bedömningen av lämpliga nivåer för

Licensavgift 117

licensavgiften har en norrnalkalkyl gjorts avseende ett taxiföretag. Kalkylen är baserad på uppgifter från RSV:s branschkartläggningar, erfarenheter från skatteförvaltningens revisionsverksamhet samt uppgifter från branschorganisationer.

Förutsättningarna för kalkylen är att endast en person är verksam i rörelsen och att den genomsnittliga månadsomsättningen uppgår till 40 000 kr vilket för helår räknat innebär en total omsättning på 480 000 kr.

Kostnaderna uppgår till 252 000 kr och utgörs av:

rörliga kostnader, som beräknas till 80 000 kr per år varav bensin är - 57 600 kr

fasta bilkostnader på 77 000 kr, varav 43 000 kr avser värdeminsk- ning på bilen och dess utrustning och 18 000 kr avser beräknad räntekostnad

administrativa kostnader 95 000 kr, varav avgift till be- ställningscental är 72 000 kr.

Återstoden intäkterna, 228 000 kr, utgör överskott i enskild närings-

av verksamhet eller löneutrymme i aktiebolag. Av dessa 228 000 kr åtgår cirka 57 000 kr till egenavgifter/arbetsgivaravgifter och resterande del, 171 000 kr blir inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Skatter och avgifter for denna nonnalkalkyl kan beräknas enligt följande:

inkomstskatt, enbart kommunal inkomstskatt 31 procent på 171 000 kr blir 53 000 kr

egenavgifter/arbetsgivaravgifter är 57 000 kr enligt ovan -

mervärdesskatten på verksamheten är i stort sett +/- 0 kr. -

Det totala skatte- och avgiftsuttaget blir 110 000 kr, vilket utgör ca 23 procent av omsättningen. För taxiägaren motsvarar det en månadslön på drygt 14 000 kr fore skatt.

Reducerad normalkalkyl för enförarlicens

I de diskussioner som har förts bl.a. med företrädare för taxibranschen har utgångspunkten varit att enförarlicensen skall baseras på ett underlag som motsvarar 80 procent av normalinkomsten. Genom att lägga nivån på 80 procent skapas en säkerhetsmarginal som torde täcka en stor del av de normala avvikelser från normalkalkylen som kan forekomma.

Om licensavgiften skall motsvara 80 procent av en normal verksam-

118 Licensavgift

het, dvs. 32 000 kr månad, blir kalkylen följande:

per

Månadsomsättningen uppgår till 32 000 kr, vilket för helår räknat innebär total omsättning på 384 000 kr. Eftersom förutsättningarna

en för den reducerade kalkylen är att det är fråga om en verksamhet som bedrivs på villkor den oreducerade kalkylen är det endast

samma som de rörliga kostnaderna som beräknas variera jämfört med normalkalkylen, vilket ger följande kostnadsbild:

rörliga kostnader 64 000 kr per år varav bensin utgör 46 000 kr fasta bilkostnader på 77 000 kr, varav 43 000 kr avser värdeminsk-

ning bilen och dess utrustning och 18 000 kr avser beräknad räntekostnad

administrativa kostnader på 95 000 kr, avgift till be- - varav

ställningscental utgör 72 000 kr.

Återstoden intäkterna, 148 000 kr, utgör överskott i enskild närings-

av verksamhet eller löneutrymme i aktiebolag. Av dessa 148 000 kr åtgår cirka 37 000 kr till egenavgifter/arbetsgivaravgifter och resterande del, 111 000 kr blir inkomst tjänst eller näringsverksamhet. Skatte-

av utfallet kan då beräknas till:

inkomstskatt, enbart kommunal inkomstskatt 31 procent 111 000 kr blir 34 000 kr

egenavgifter/arbetsgivaravgifter är 37 000 kr enligt ovan.

-

mervärdesskatten på verksamheten borde vid en strikt beräkning enligt ett underskott på ca 5 000 kr. Det borde dock finnas

ovan ge utrymme att, långsiktigt, få lägre totala fasta kostnaderna vid en nivå på 32 000 kr än på 40 000 kr. Om de fasta kostnaderna minskar så minskar även momsunderskottet och nettoresultatet ökar vilket leder till högre skatteuttag. Med hänsyn till dessa faktorer bortses från momsunderskottet. Det totala skatteuttaget uppgår till 71 000 kr, vilket utgör 18 procent omsättningen. För taxiägaren motsvarar detta en

ca av månadslön på drygt 9 000 kr före skatt.

I den i avsnitt 9.2. nämnda normalgruppen betalar i dag cirka 64 procent företagen 71 000 kr eller i skatter och avgifter. Licens-

av mer avgiften för enförarbilar kan därför ligga i storleksordningen 6 000 kr i månaden.

.

Flerlörarlicens

För flerförarlicensen, dvs. fordon får föras ett obegränsat antal

som av förare, är det svårt att göra närmare beräkning av hur mycket skatt

en dessa fordon i dag eftersom det saknas erforderligt underlag.

genererar

SOU 1996: 172 Licensavgifi 1 19

För att göra sådan analys krävs tillgång till bokföring och kören joumaler från ett större antal företag och bilar. Ett annat problem med denna typ av fordon är att det förekommer mycket stor variation i branschen hur mycket dessa fordon en används. Vissa fordon, särskilt i storstäderna där det finns kundunderlag under större del veckan, körs i skiftgång av många en av olika förare. Andra bilar används, ibland på grund bristande kundav underlag, i begränsad omfattning flerförarbilar. Det är enligt vad som uppgetts till utredningen relativt vanligt i taxiföretag med fordon som i veckorna körs ägaren och under helger av en extraförare. som av Denna kategori fordon med heltidsförare och extraförare en en spelar relativt stor roll när det gäller att få ut så många fordon som en möjligt vid de tider då efterfrågan störst. Flerförarlicensen bör är som därför utformas så att även denna kategori bilar kan omfattas av den. Det stora problemet med ett system har två nivåer på licensavsom giften är den tröskeleffekt uppstår när man övergår från en lägre som nivå till högre nivå. Om denna tröskeleffekt blir för stor tvingas de en taxiägare i dag kör med viss hjälp anställd personal att övergå som av till enförarlicens vilket, nämnts skulle ha negativa effekter som ovan, på fordonstillgången. Det skulle även kunna ha hämmande effekt en taxiägare vill expandera sin verksamhet. som För att undvika alltför stora tröskeleffekter och for att kompensera för naturliga avvikelser från norrnalkalkylen bör flerförarlicensen beräknas till 1,2 gånger enförarlicensen. Det innebär att licensavgiften ligger på i storleksordningen 8 500 kr i månaden. Vid denna beräkning har hänsyn tagits till att intäkterna resp. de rörliga kostnaderna ökar med 20 procent medan de fasta kostnaderna är konstanta.

Dispensnivå

Eftersom grundtanken med dispensmöjligheten är att det är fråga om normal verksamhet som dock bedrivs i begränsad omfattning en en förare på halvtid bör licensavgiften för dispensnivån utformas med nonnalkalkylen grund. Dispensnivån bör med hänsyn till denna som beräknas på inkomst utgör 50 procent av en normal verksamen som het. För relativt stor marginal vid dispensfallen har de fasta att ge en kostnaderna beräknats till 75 procent av normalkalkylens. Kalkylen blir enligt följande:

Inkomstema uppgår till 240 OOO kr. Kostnaderna består av rörliga kostnader 40 000 kr år, bensin utgör 29 000 kr - per varav fasta bilkostnader 59 000 kr, 32 000 kr värdeminsk- - varav avser

120 Licensavgift SOU 1996: 172

ning bilen och dess utrustning och 13 000 kr avser beräknad räntekostnad

administrativa kostnader på 68 000 kr, varav avgift till be- ställningscental utgör 54 000 kr.

Återstoden intäkterna, 73 000 kr, utgör överskott i enskild närings-

av verksamhet eller löneutrymme i aktiebolag. Av dessa 73 000 kr åtgår omkring 18 000 kr till egenavgifter/arbetsgivaravgifter och resterande del, 55 000 kr blir inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Skatteutfallet kan beräknas enligt följande:

inkomstskatt, enbart kommunal inkomstskatt 31 procent 55 000 kr blir 17 000 kr

egenavgifter/arbetsgivaravgifter är 18 000 kr enligt ovan

-

mervärdesskatten verksamheten borde vid en strikt beräkning ge ett underskott på ca 7 000 kr. Det borde dock finnas utrymme att, långsiktigt, få lägre totala fasta kostnader vid en intäktsnivå på 20 000 kr än 75 procent kostnaderna på 40 000 kr. Om de fasta kostna-

av derna minskar så minskar även momsunderskottet och nettoresultatet ökar vilket leder till högre skatteuttag. Med hänsyn till dessa faktorer bortses från momsunderskottet.

Det totala skatteuttaget uppgår till 35 000 kr, vilket utgör ca 15 procent omsättningen. Licensavgiften blir då omkring 3 000 kr. För

av taxiägaren motsvarar detta månadslön på drygt 4 600 kr före skatt.

en

Det bör påpekas att det troligtvis inte är ett norrnalfall att man har

inkomst motsvarar 50 procent av normalinkomsten samtidigt en som som de fasta kostnaderna uppgår till 75 procent normalkalkylens.

av När det t.ex. gäller avgiften till en beställningscentral så är det inte ovanligt att den som kör taxi på deltid inte är med i sådan och då

en blir de samlade administrativa kostnaderna avsevärt lägre än i kalkylen. Det förekommer dock landsbygden att avgiften till beställningscentralen är reducerad för den som kör på deltid. Om det är frågan om ett avvecklingsskede av verksamheten eller en verksamhet som endast bedrivs som ett komplement till t.ex. en halvtidstjänst är det troligt att de stora kostnadspostema i normalkalkylen, bilen inklusive kapitalkostnad samt avgift till beställningscentralen ser annorlunda ut. Detta innebär att även verksamheter som genererar mindre än 20 000 kr månad har en annorlunda kostnadsbild bör

per men som kunna bära dispenslicensen. Slutsatsen är att en rimlig licensavgift snarare bör ligga på 4 000 kr i månaden än 3 000 kr.

SOU 1996: 172 Licensavgift 121

1 14 Licensmärke

badge

Eftersom licensavgiften syftar till att upprätthålla det konventionella skattesystemet i utsatta branscher är det angeläget att licensavgiften tar så lite kontrollresurser i anspråk som möjligt. Kontrollresursema bör i stället vara koncentrerade på den ordinarie beskattningen.

En möjlighet att underlätta kontrollen är att införa att enkelt kontrollsystem där varje taxibil skall ha ett märke insidan av vindrutan som visar att skatter och avgifter är betalda. Förebilder finns t.ex. i USA badge. Härigenom kan inte enbart myndigheter utföra kontrollen utan även konkurrenter och kunder kan sägas kontrollera att det finns ett märke. Införs licensavgift alternativt näringsavgift i många branscher kan man anta att märket på dörren eller var det kommer att sitta blir ett tecken för kunder och leverantörer att näringsidkaren gjort rätt för sig.

Av licensmärket för taxi bör framgå månad, år, län dvs. den länsstyrelse meddelat trafiktillståndet och registreringsnummer.

som

För ensamförare bör av licensmärket framgå förarlegitimationens nummer. Detsamma gäller givetvis för deltidsförare.

De tre olika kategorierna av märken kan ha följande färger. Rött för fordon utan begränsningar och blå färg för ensamförare. För ensamförare samtidigt är deltidsförare kan märket vara hälften blått och

som hälften vitt.

10.15¶Nyföretagandet

Som framgått av den tidigare redovisningen tar en licensavgift inte särskild hänsyn till företagets kostnadsbild. Ett etablerat företag med stora investeringar bakom sig och med låg skuldnivå har lättare att

en generera de skatter och avgifter som licensavgiften får avräknas mot jämfört med ett företag i ett uppbyggnadsskede. För en genomsnittlig nyföretagare kan licensavgiften utgöra ett visst hinder för att ge sig in på marknaden.

Att höja tröskeln för etablering i vissa branscher har emellertid inte enbart nackdelar. Från ett ekobrottsperspektiv kan tvärtom etableringströsklar ha fördelar. Som exempel kan nämnas att Ekobrottskommissionen SOU 1984:8 föreslog att krav ekonomiska garantier skulle införas i vissa branscher. Inom yrkestrafiken finns i dag krav på ekonomiska garantier och nivåerna har nyligen föreslagits bli höjda, t.ex. till 75 000 kr för tillståndshavare med ett taxifordon SOU 1996:93.

Ett sätt att licensavgiften till nyföretagare är att hålla den

anpassa

122 Licensavgift SOU 1996: 172

låg nivå. Är den för låg minskar den i effektivitet, särskilt mot

en de mer etablerade i branschen.

Ett annat sätt är att införa graderad licensavgift som är låg för

en nyföretagare och successivt höjs under låt säga de första fem

som oss åren för att under det sjätte året uppgå till normal nivå. En sådan regel kan emellertid missbrukas genom att företaget med jämna intervaller byter ägare inom familjen i syfte att företaget alltid skall anses som nystartat. Bulvaner kan också komma att anlitas i detta syfte. En nedsättning för nyföretagare kommer att inbjuda till kringgående manövrar och ställa höga krav på regler för att motverka anpassning. En nedsättning kommer också att kräva mycket kontroll. Dessa kontroller kommer alltså att ägnas att upprätthålla reglerna för ett specialfall nyföretagarfallet i stället för att inriktas på systemet som sådant vilket innebär att kontrollresursema inte används optimalt.

Enligt utredningens bedömning är det angeläget att upprätthålla ett högt omvandlingstryck att stimulera nyföretagande och kon-

genom kurrens. Ett väsentligt syfte med licensavgiften är också att åstadkom-

sundare konkurrens i branschen för att öka effektiviteten i ma en ekonomin. Med hänsyn till att lagstiftningen redan i dag ställer kapitalkrav för trafiktillstånd minskar behovet att ha en nedsatt licensavgift

av för nyföretagare. Det bör framhållas att vid beräkning licens-

av avgiftens storlek har beaktats förhållandevis höga fasta kostnader för avskrivning på fordon samt räntekostnader. Det innebär att möjligheterna bedöms goda att en nyföretagare kan bära licens-

vara avgiften. Av vikt är också lägre licensavgift föreslås införas för

att en ensamförare samt för deltidsåkare dispens. Det innebär att nyföre-

en tagare kan få lägre licensavgift under förutsätttning att inga andra

en chaufförer anlitas. Övervägande skäl talar därför för att inte införa någon nedsättning för nyföretagare.

Licensavgiften medför effektivare uppbörd mervärdesskatt för

en av nystartade företag med omsättning högst l miljon kr. Enligt

en om nuvarande regler behöver nämligen sådana företag redovisa mervärdesskatten först i samband med självdeklarationen, upprättas efter det

som första beskattningsårets utgång. Lämnas inte någon självdeklaration tar det i dag viss tid innan myndigheterna reagerar och mot slutet av året aktualiseras skönstaxering. Möjligheterna är därför stora att i dagens system momsfritt bedriva verksamhet mot två års tid. Genom

upp licensavgiften tas denna möjlighet bort och samhället får i stället in medel kontinuerligt.

SOU 1996: 172 Licensavgift 123

10.16¶Trañktillstånd och fordonsanmälan

En förutsättning för att behålla trafiktillståndet är att skatter och avgifter i verksamheten betalas. Härigenom får den skattskyldige ett starkt incitament att betala skatter och avgifter. Om inte skatter och avgifter motsvarande licensavgiften betalas skall trafiktillståndet återkallas. I 11 § YTF bör anges att obetald a licensavgift utgör grund för återkallelse. Återkallelse bör också ske om tillståndshavaren använder ett fordon i strid mot bestämmelserna om licensavgift, t.ex. när ett fordon körs flera chaufförer trots att det är av anmält for licensavgift för en ensamåkare. Skattemyndigheten skall omedelbart den 12:e i resp. månad underrätta tillsynsmyndighet när ett belopp motsvarande licensavgiften en inte är betalt. Tillsynsmyndigheten skall snarast begära förklaring av tillståndshavaren. För att undvika missbruk vid delgivning skall rekommenderat brev sändas till tillståndshavarens ordinarie adress och delgivning därigenom fullgjord. Sedan tid för yttrande gått ut skall anses tillståndet återkallas inte nöjaktig förklaring har lämnats. Hela om en förfarandet bör kunna avklarat inom ett par veckor. Tillsynsmynvara dighetens beslut kan sedvanligt sätt överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Eftersom licensavgiften inte är betald skall inte något nytt märke sändas till tillståndshavaren. Det kan inte bli fråga att för tillståndshavare med flera om en fordon endast återkalla del tillståndet när t.ex. skatter och aven av gifter motsvarande 90 procent fordonsparken är betalda. Till att av börja med gäller ett trafiktillstånd inte vissa fordon utan taxitrafik som sådan. Inte heller är det möjligt att från den licensavgift som är bestämd för ett visst taxiföretag och beräknad för flera fordon separera betalningen för de olika fordonen. Även det skulle om att genomföra för taxibranschen är ett motsvarande system med partiella återkallelser inte möjligt i andra branscher är lämpliga att införa som licensavgift Däremot bör det möjligt att under året hos tillsynsmyndigheten vara avanmäla fordon och så sätt påverka licensavgiften. Det kan vara fallet när verksamhet måste dras under en längre tid eller vid en ner längre tids sjukdom. Detta bör då ske i förväg avanmälan for genom kalendermånad. Administrativt bör länsstyrelsen i dag hantera på- och avanmälsom ningar fordon. Vidare bör länsstyrelsen registrera till vilken kategori av fordonen hör typ licensavgift. Det bör också vara länsstyrelsen av prövar ansökningar dispens för deltidsfordon. Skattemynsom om digheten för skatte- och uppbördsfrågor kring licensavgiften. svarar

124 Licensavgift SOU 1996: 172

Mellan Skattemyndigheten och länsstyrelsen krävs ett informationsutbyte. Länsstyrelsen måste meddela Skattemyndigheten om bl.a. trafiktillstånd, återkallelser av sådana tillstånd, på- och avamälningar och kategoriindelning av fordon. Skattemyndigheten måste meddela länsstyrelsen om licensavgiften inte är betald.

En särskild fråga gäller ensamåkare som kör skolskjuts eller fullgör andra samhälleliga serviceuppgifter. Vid sjukdom och liknande förhinder måste ersättare tillfälligt kunna svara för sådan verksamhet.

en Det är ingen lösning på problemet att fordonet anmäls för att kunna köras utan begränsningar när det gäller antalet chaufförer för då kan företaget sannolikt inte bära den licensavgiften Problemet finns nästan

. uteslutande utanför tätortema där efterfrågan på taxitjänster är begränsad och det därför saknas möjlighet att expandera till ett flerförarfordon. En enkel lösning kan vara att anmälan sker till länsstyrelsen om att en tillfällig förare ryckt in. Anmälan sker därefter när den ordinarie föraren åter tagit vid. Skälet till varför en ersättare satts skall styrkas med intyg.

10.17¶Skattebrott

Skattebrott föreligger bl.a. när någon lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att lämna deklaration och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras eller felaktigt beräknas eller återbetalas.

Det centrala skattebrotten bygger således på att det föreligger en fara för att skatt undandras. Detta innebär att skattemyndighetemas utformningen av beslut samt kontrollfunktionernas utformning får stor betydelse för när ett skattebrott kan för handen.

anses vara

Den nu föreslagna licensavgiften, som är en skatt, skall påföras den skattskyldige som bedriver rörelse av visst slag. Detta kan i vissa fall innebära att det kan ske en faktisk avkriminalisering upp till den nivå som omfattas av ett påfört licensbelopp.

Den nu föreslagna beskattningsformen kan således komma att få effekter på bedömningen av om ett skaüebrott har begåtts eller inte. Den närmare utformningen av hur licensen påförs och vilken kontroll som sker, automatiskt eller manuellt, kommer slutligen att avgöra var gränserna för en eventuell avkriminalisering kommer att gå.

I vissa fall kommer dock inte någon avkriminalisering att ske. I de fall när den skattskyldige driver en verksamhet utan tillstånd, t.ex. s.k. svarttaxi, och inte heller deklarerar verksamheten, eller i fall där oriktiga uppgifter lämnats om exempelvis antalet bilar. En förutsättning för att den driver taxiverksamhet utan tillstånd skall kunna fällas för

som

SOU 1996: 172 Licensavgift 125

skattebrott är att licensavgiften inte förutsätter trañktillstånd.

Även det kan tänkas att intresset för svarttaxiverksamhet i viss

om rniån kan komma att öka vid införandet av licensavgifter, motverkas detta att den ökade risken för att bli påförd kännbara licensavgifter

av

blir följden att bli ertappad med svarttaxiverksamhet. som av

Genom att skatten är utformad som en licensavgift kan också en viss förenkling förväntas när det gäller själva lagföringen.

10.18¶Jämkning och eftergift

Normalt sett kan skatter och avgifter inte jämkas eller efterges. Med hänsyn till licensavgiftens särskilda karaktär av en skatt som alltid måste betalas kan det ifrågasättas om det bör införas en möjlighet till jämkning eller eftergift. Därvid måste dock först beaktas de möjligheter till nyanseringar licensavgiften som redan finns i systemet.

av

För det första finns det tre kategorier fordon och därmed licensavgift. Nivåema baseras på uppgifter om rimliga skatte- och avgiftsutfall. Hänsyn har på alla nivåer tagits till förhållandevis höga fasta kostnader. Dessutom har en reduktion skett i syfte att åstadkomma en marginal för att kompensera att verksamheten inte alltid kan drivas effektivt. Härigenom torde flertalet seriösa näringsidkare kunna anmäla fordonen till för verksamheten passande kategori. Det finns också

en möjlighet att under året ändra kategori.

Vidare kan fordon och påanmälas under eller flera månader.

av- en Slutligen faktiskt betald licenavgift avdragsgill vid påföljande års

är en taxering.

Som framgår redovisningen är licensavgiftssystemet i möjligaste

av mån anpassat till att verksamheter kan bedrivas olika sätt och med varierande intensitet. Vår bedömning är därför att behovet av en sär-

skild eftergifts- eller jämkningsgrund är begränsat. En möjlighet till

jämkning eller eftergift måste också vägas mot det intresse som troligen finns att missbruka ett sådant system. Därtill kommer det att krävas stora att hantera ett jämkningsinstitut. övervägande

resurser skäl talar därför mot att införa möjlighet till jämkning eller eftergift.

en

ll Schablonbeskattning med inkomsthöjning

11.1¶Inkomsten i centrum

En möjlighet till schablonbeskattning är att jämföra företagets intäkter med parametrar. Enligt parametrarna kan variera för olika

- som branscher måste intäkterna uppgå till en viss angiven nivå, i annat

fall höjs inkomsten så att intäkterna uppfyller kravet. Den skattskyldige är fortfarande bokföringsskyldig och skall ge in deklarationer, kontrolluppgifter men Skattemyndigheten kan avvika från deklarationen

m.m., med stöd lagstiftningen schablonbeskattning och höja inkomsten

av om schablonmässigt. En sådan modell har karaktär lägsta inkomst-

av en nivå eller minimibeskattning.

En schablonbeskattning bygger jämförande parametrar har

som stora likheter med den i avsnitt 9 redovisade modellen med SRUuppgifter. Den stora skillnaden är att en schablonbeskattning med jämförande parametrar i väsentligt mindre utsträckning än SRU-modellen bygger på den skattskyldiges egna uppgifter.

Bestämmelserna schablonbeskattning kan tas i en särskild

om lag. Schablonbeskattningen kan tillämpas för den eller de branscher

i lagen. Lämpligen kan lagen innehålla dels generella som anges bestämmelser schablonbeskattning oavsett bransch, dels bransch-

om specifika bestämmelser intäktskrav. Härigenom kan schablonbeskattningen utvidgas till branscher eller inskränkas till färre branscher.

nya

Lagstiftningen kan vara av tillfällig karaktär i den meningen att schablonbeskattning skall tillämpas enbart på branscher där problemen är särskilt stora när det gäller skatteundandraganden.

Eftersom schablonbeskattning enbart aktualiseras i fall när intäktskravet inte uppfylls kan metoden betecknas som en selektiv schablonbeskattning.

Schablonbeskattning kan inte ersätta traditionell skattegranskning och kontroll.

En lämplig parameter för taxibranschen är fordonsinnehavet. Fordonen kan delas in i olika kategorier samma sätt som beskrivits i

128 Schablonbeskattning med inkomsthöjning

licenavgiftsmodellen. En beskattning bör vara så neutral som möjligt till företagsekonomiska överväganden. För att uppfylla intäktskravet kan fordonen utnyttjas i större omfattning genom att t.ex. ytterligare förare rekryteras. Att även kostnaderna ökar saknar betydelse för denna modell för schablonbeskattning där intäkterna är styrande. En fråga är hur schablonbeskattningen bör förhålla sig till taxiföretag som drivs på deltid. Det kan t.ex. ett glesbygdsföretag där näringsidkaren

vara kombinerar olika verksamheter. Härigenom blir i regel intäkterna lägre än kravet på intäkter. I ett sådant fall får alltså den skattskyldige Visa varför intäkterna understiger nivån genom att hänvisa till den andra sysselsättningen jfr nedan om omvänd bevisbörda. Kategoriindelningen av fordonen beroende på användningssättet innebär emellertid att intäktskraven kan förhållandevis nyanserade.

vara

Intäktskravet får beräknas med ledning av bl.a. statistiskt material. I kapitel 9 och 10 finns några uppgifter om vad fordon normalt genererar i intäkter. Enligt dessa översiktliga beräkningar bör ett fordon som används av flera förare kunna ge intäkter i storleksordningen 460 000 kr året. Fordon används av enbart en förare generarar

om som intäkter på omkring 384 000 kr om året. För dispensfallet, en förare på halvtid kan intäkterna beräknas till omkring 240 000 kr om året.

11.2 av intäkten

Beräkning

Vid bestämmande av intäktskravet bör hänsyn tas till att man vid en schablonmässig höjning också bör beakta att kostnaderna borde vara högre. Schablonbeskattningen bygger uppfattningen att det är vanligt med oredovisade intäkter i vissa branscher och det är sannolikt att om intäkterna understiger intäktsnivån har även kostnaderna krympts. Vid schablonbeskattningen kanske det därför inte går att förutsätta att de redovisade kostnaderna är riktiga. Om i realiteten intäkterna höjs

att inkomsten höjs genom schablonbeskattning borde även genom kostnaderna höjas. Detta kan ske på två sätt. Den enklaste metoden är att reducera inkomsthöjningen med hänsyn till en fiktiv uppskattning

kostnaderna. Det andra sättet är att direkt beakta de redovisade av kostnaderna. Om de redovisade kostnaderna skall beaktas kan schablonbeskattningen byggas ut genom att det ställs ett krav på förhållandet mellan intäkter och kostnader. Om de redovisade kostnaderna är proportionellt sett höga även vid en intäktsnivå som överensstämmer med en inkomsthöjning genom schablonbeskattning skulle kostnaderna inte justeras. Om den motsatta situationen uppstår skall inkomsthöjningen begränsas med beaktande högre kostnader. Genom att inte

av

enbart utgå från intäkterna utan även jämföra intäkterna med kostnaderna blir schablonbeskattningen mer nyanserad.

De redovisade intäkema i deklarationen jämte SRU-uppgifterna utgör grunden för bedömningen om schablonbeskattning kan ske eller inte. Ett problem i detta sammanhang är blandad verksamhet, vidare

se nedan om förvärvskällor.

Om intäkterna understiger normen höjs inkomsten schablonmässigt av skattemyndigheten. Vad som sker är att man schablonmässigt avviker från deklarationen i ett hänseende, nämligen vid bestämmandet av inkomsten. Bokföringen ligger fortfarande till grund för inkomstberäkningen med undantag för den avvikelse inkomsthöjningen

som innebär. Ett alternativ hade varit att helt frångå deklarationen och den bakomliggande bokföringen och ändå försöka bestämma den riktiga inkomsten. Det hade då varit fråga om skönstaxering. Inte minst starka

förenklingsskäl talar för att bygga schablonbeskattningen deklaratio-

nen och bokföringen i stället för att i det enskilda fallet försöka bestämma den riktiga inkomsten.

Inkomsthöjningen kan därför betraktas enbart skattemässig

som en korrigering av inkomsten. Eftersom intäktsnivåema finns angivna i lagstiftningen om schablonbeskattningen sker korrigeringen inkoms-

av ten oberoende av om den skattskyldiges deklaration är korrekt eller inte.

Av rättssäkerhetsskäl bör det finnas en möjlighet att undgå schablonbeskattning eller att åtminstone justera denna. Införs sådan

en möjlighet ändras emellertid utgångsläget för schablonbeskattningen. Den blir inte längre oberoende av de faktiska omständigheterna. Utgångsläget blir i stället att om intäkterna understiger den angivna nivån förutsätts att deklarationen och bokföringen inte speglar de verkliga förhållandena såvida inte motbevisning kan presteras den skatt-

av skyldige. Följden kan bli att en näringsidkare som schablonbeskattas

och som inte förmått visa varför intäkterna är låga uppfattar sig

- som utpekad som skattesmitare.

11.3 och status

Bokföringens deklarationens

l vårt skattesystem har redovisningen och deklarationen ett högt bevisvärde. Om Skattemyndigheten ifrågasätter t.ex. de redovisade intäkternas storlek har Skattemyndigheten bevisbördan för att de är felaktiga. Som framgått av avsnitt 7 utgör deklarationen och framför allt redo-

visningen grunden för företagsbeskattningen. När det gäller mervärdes-

skatt är redovisningen och deklarationen också grundläggande

av

130 Schablonbeskattning med inkomsthájning

betydelse. För beskattning av löntagare har kontrolluppgiftsskyldigheten successivt byggts och det förenklade deklarationsförfarandet ut genom räcker det regel med att den skattskyldige bekräftar de inkomster som och kostnader Skattemyndigheten redan känner till.I nästan total som

avsaknad kontrolluppgifter baseras företagsbeskattningen på den

av skattskyldiges uppgifter. Det är därför väsentligt att näringsegna idkamas tilltro till redovisning och deklaration är viktiga bevis att upprätthålls. I annat fall ställs skattesystemet inför stora svårigheter. Ett bygger på schablonmässig beräkning av resultasystern som en med ledning de uppgifter den skattskyldige själv lämnar skapar tet av situation där redovisning och deklaration får kluven funktion. en en För den skisserade modellen med schablonbeskattning av inatt komsten skall fungera krävs att det finns utgångspunkt i de uppen gifter den skattskyldige lämnat i sin deklaration. Utifrån denna utsom fattas beslut schablonbeskattning, dvs. de uppgifter

gångspunkt ett om

den skattskyldige lämnat och grundar sig redovisningen utgör som alltså grunden för beslutet. Om schablonbeskattning kan ske avvikelse från deklaragenom en tionen har redovisning och deklaration inom för de nivåer - ramen gäller för schablonbeskattningen inte längre kvar sitt bevisvärde. som - Samtidigt ligger uppgifterna i övrigt till grund för beskattningen. Följden kan bli att schablonbeskattningen medför att värdet av redovisning och deklaration allmänt sett minskar i den specifika branschen och att standarden sjunker. På sikt kan en metod för schablonbeskattning avviker från redovisning och deklaration få som sådana negativa effekter att de inte uppvägs av de fördelar som schablonbeskattningen innebär. En schablonbeskattning som lutar sig den konventionella beskattningen borde därför om möjligt innemot hålla incitament att redovisa inkomster. I vart fall bör införandet av ett schablonbeskattning inte ha motsatt effekt. en

1 1.4 Förvärvskällor

Ett problem med schablonbeskattning vissa verksamheter är den av förvärvskälleindelning ligger till grund för inkomstberäkningen. som Sedan 1990 års skatterefomi är för aktiebolag olika verksamheter en och förvärvskälla. Om ett aktiebolag driver taxirörelse och samma maskinentreprenad utgör dessa två olika verksamheter en och samma förvärvskälla, vilket innebär att inkomsten beräknas som om enbart en

verksamhet bedrivs.

Schablonbeskattning med inkomsthöjning 131

Även för enskilda näringsidkare och handelsbolag utgör olika verksamheter som regel en förvärvskälla.

För att schablonbeskattning skall kunna ske i fall av blandad verksamhet krävs att inkomstberäkning av den verksamhet kan

som schablonbeskattas görs för sig. I annat fall är det inte möjligt att undersöka verksamheten uppfyller de krav intäkter leder

om som annars till schablonbeskattning.

Ett sätt att komma till rätta med de beskrivna problemen kan vara att verksamhet som kan schablonbeskattas utgör en egen förvärvskälla. En nackdel med en sådan lösning är att särskilda kvittningsregler bör finnas den schablonbeskattade verksamheten går med underskott

om och den skattskyldige bedriver verksamhet, går med

även annan som överskott. I dagens system kvittas alltså underskottet i den

ena verksamheten mot överskottet i den andra med automatik eftersom man inte skiljer mellan verksamheterna vid inkomstberäkningen. Ett enklare sätt är att föreskriva att inkomsten skall redovisas för sig utan att det är fråga om skilda förvärvskällor.

Sedan olika verksamheter redovisats för sig, i syfte att kontrollera om schablonbeskattning skall ske, kan inkomsterna från olika verksamheter i förvärvskällan läggas samman. Det innebär att t.ex. underskott i maskinentreprenadverksamhet kan kvittas mot överskott i taxirörelse, vare sig den sistnämnda verksamheten blivit schablonbeskattad eller inte.

Mot bakgrund av förvärvskälleproblematiken bör anges att inkomsten från sådan verksamhet som kan schablonbeskattas skall beräknas för sig. Även uppgifter från bokföringen enligt LSK bör redovisas särskilt för verksamhet som kan schablonbeskattas.

Ett enklare alternativ är att bortse från att förvärvskällan innehåller olika verksamheter. I stället kan de totala intäkterna jämföras med schablonbeskattningens intäktskrav. Följden kan då bli att den skattskyldige undgår schablonbeskattning tack intäkter från

vare annan verksamhet. Om förvärvskällan består även av annan verksamhet än taxirörelse ökar inte enbart intäkterna utan också kostnaderna. Eftersom schablonbeskattningen riktar sig på intäkterna saknar dock kostnaderna betydelse för beräkningen. Ytterligare verksamhet leder således alltid till högre intäkter och minskar utrymmet för schablonbeskattning.

11.5¶Omvänd bevisbörda

Om förutsättningarna är uppfyllda sker schablonbeskattning, trots att den skattskyldige gett en fullständig deklaration och kan åberopa

en

132 Schablonbeskattning med inkomsthöjning

till korrekt redovisning. Som tidigare nämnts sker också

synes schablonbeskattning oberoende deklarationen är riktig eller inte.

av om

Emellertid kan rättssäkerhetsskäl tala för att det bör finnas en möjlighet att undgå schablonbeskattning eller att få den nedsatt. Om intäktskraven kan göras nyanserade och anpassade till olika sätt

vara

bedriva verksamheten på minskar behovet att kunna ifrågasätta att av intäktskravet.

Eftersom huvudregeln skall att schablonbeskattning sker i

vara vissa objektivt angivna situationer måste det ställas höga krav för att schablonbeskattning inte skall ske. Den skattskyldige måste kunna redovisa varför verksamheten inte uppfyller intäktskraven. En möjlighet att undgå schablonbeskattning kan föreligga när verksamheten har sådan inriktning att lönsamheten är lägre än normalt. Genom

en yttrande från branschorganisation och liknande kan uppgifter bekräftas. Om den skattskyldige varit sjuk under lång tid och därför inte kunnat driva verksamheten på den nivå intäktskraven förutsätter kan

som sjukskrivningsperiodema styrkas intyg från försäkringskassan.

genom Beviskraven bör så höga att den skattskyldige skall visa varför

vara verksamheten inte uppfyller intäktskraven.

I många fall kan det dock svårt att visa varför intäkterna inte

vara uppfyller intäktskraven. Det är inte alltid klart påvisbara faktorer

som

längre tids sjukskrivning e.d. kan åberopas utan de låga intäkterna som kan bero på t.ex. kombination faktorer är svåra att föra

en av som bevisning Det kan bristande affårsvana, kontrakt som inte

om. vara infrias, personliga svårigheter I vissa fall kan tänka sig

m.m. man faktorer inte den skattskyldige är medveten om. Generellt sett

som ens är det svårt att visa varför inte haft vissa intäkter. Frågan är om

man inte omvänd bevisbörda i många situationer kan ställa den skatt-

en skyldige inför orimliga krav.

Beskattning är ingripande åtgärd och att införa en motsatt bevis-

en börda för att i vissa situationer undgå beskattning några frågor av

reser principiell Som vårt skattesystem är uppbyggt med bokföring

natur. och deklaration är det naturliga för den skattskyldige att redovisa sina inkomstförhållanden att åberopa dessa handlingar. Att det skulle

genom krävas något ytterligare för att bli beskattad i enlighet med deklaratio-

och undgå att få inkomsten höjd är därför främmande för vårt nen system. Det krävs därför mycket starka skäl för att införa en sådan ordning. Om andra lösningar finns för att komma till rätta med skatteundandragandena i branschen bör dessa i första hand övervägas.

Schablonbeskattning med inkomsthojning 133

1 1.6 Preliminärskatt

Vid den preliminära taxeringen, dvs. beräkningen av den preliminära skatten, skall hänsyn tas till de förhållanden som kan antas komma att ligga till grund för taxeringen under året efter inkomståret 15 § uppbördslagen. Genom schablonbeskattningen kommer inkomsterna och därmed den slutliga skatten att höjas för vissa skattskyldiga vilket får till följd att även preliminärskatten höjs.

Även preliminärskatten för det första beskattningsåret vid nystar-

en tad verksamhet kommer att höjas i vissa fall. Förutsättningen är givetvis att näringsidkaren redovisar sådana intäkter att schablonbeskattning aktualiseras.

För att minska utrymmet för det s.k. likvida fusket bör möjligheter-

att jämka preliminärskatt begränsas för sådan verksamhet som kan na schablonbeskattas. Enligt uppbördslagen får jämkning ske

45 § l mom. bl.a. då den skattskyldige gör sannolikt eller det för Skattemyndigheten framstår troligt att den preliminära skatten till följd av ändring i

som inkomst eller i avdrag för omkostnader kommer att avvika från den slutliga skatten. Kraven är därför inte särskilt höga för att medge jämkning. Om den skattskyldige har för avsikt att likviditetsmässigt minimera betalningen skatter i syfte att slutligen undandra sig så

av mycket skatt som möjligt kan jämkningsinstitutet missbrukas. För att bl.a. göra Schablonbeskattningen effektiv krävs därför en regel med innebörd att jämkning får ske enbart det finns särskilda skäl. Det

om räcker alltså inte att den skattskyldige kan göra sannolikt att uttaget av preliminärskatt är för högt utan det krävs också att det föreligger särskilda skäl, t.ex. att verksamheten likviditetsmässigt inte kan bära det för höga uttaget.

Restriktionen i jämkningsinstitutet bör inte enbart gälla skattskyldiga faktiskt schablonbeskattas utan generellt för näringsidkare

som scm kan komma ifråga för schablonbeskattning.

11.7

skattetillägg

Förutsättningarna för att skattetillägg skall påföras är att den skattskyldige lämnat oriktig uppgift 5 kap. l § taxeringslagen eller att skönstaxering skett 5 lag.

kap. 2 § samma

Schablonbeskattning innebär inte nödvändigtvis att den skattskyldige lämnat oriktig uppgift. I stället höjs inkomsten schablonmässigt om intäkterna understiger en viss angiven nivå.

Schablonbeskattningen beräknas också på de uppgifter som den

134 Schablonbeskattning med inkomsthöjning

skattskyldige lämnat i sin bokföring, låt vara att schablonbeskattningen innebär avvikelse från denna. skattetillägg bör därför inte påföras

en när schablonbeskattning sker.

Den situationen kan emellertid inträffa att skattetillägg aktualiseras efter det att schablonbeskattning har skett. Efter revision kan inkomsten komma att höjas och i vissa fall kan skönstaxering ske. Givetvis bör då skattetillägg kunna påföras enligt vanliga regler. Det kan också förekomma fall när den skattskyldige driver en verksamhet utan tillstånd, t.ex. svarttaxi, och inte heller deklarerar verksamheten. Efter-

Skattemyndigheten saknar uppgift om verksamheten kan någon som schablonbeskattning inte ske. Om en sådan näringsidkare upptäcks bör skattetillägg komma i fråga även för den del av skönstaxeringen som sker inom ramen för schablonbeskattning.

11.8 den

Ordningsfölj

Schablonbeskattningen innebär att inkomsten av näringsverksamhet höjs. Det är därför rimligt att den skattskyldige får möjlighet att kom-

denna höjning bl.a resultatreglering. Den schablonpensera genom mässiga höjningen bör alltså äga rum före det inkomsten påverkas av avsättning till och i förekommande fall återföring periodise-

- av ringsfond enligt lagen 1993:1538 om periodiseringsfonder. Schablonbeskattningen bör även ske före ökning eller minskning av expansionsmedel enligt lagen 1993:1537 om expansionsmedel. En reglering krävs alltså ordningsföljden, dvs. var i systemet som schablonhöj-

av ningen sker.

Vidare bör höjningen inkomsten ske före det att avdrag gjorts

av för räntefördelning enligt lagen 1993:1536 räntefördelning vid

om beskattningen och avsättning för egenavgifter punkt 19 av anvisningarna till 23 § KL. Höjs inkomsten finns det kanske anledning för den skattskyldige att utnyttja möjligheterna till positiv räntefördelning fullt ut. När det gäller egenavgifter är orsaken att de båda komponenterna inkomsten resp. avdragets storlek påverkar varandra. Avdraget bör därför göras efter den schablonmässiga höjningen. Avdraget för årets avsättning för egenavgifter bör räknas när schablonbeskatt-

om ning aktualiseras.

Vidare bör sjukpenning och liknande intäkter inte påverkas av schablonbeskattningen.

De beskrivna hänsynstagandena har dock den nackdelen med sig att systemet blir krångligt.

Schablonbeskattning med inkomsthájning 135

1 1.9

Omprövning

Genom omprövningsförfarande kan den skattskyldige neutralisera den schablonmässiga höjningen avsättning till periodiseringsfond genom eller andra dispositioner. Om den skattskyldige begär omprövning och kommer med bokslutsändring gäller vanliga regler för ändring av bokslut. Innan ett omprövningsförfarande aktualiseras kan den skattskydlige göra ändringar i deklarationen med anledning av att skatteförvaltningen meddelat att schablonbeskattning skall ske. Det är troligt att schablonbeskattningen inte bara kommer att leda till diskussioner mellan den enskilde och skatteförvaltningen om schablonbeskattning skall ske eller utan också om vilka omdispositioner kan aktualiseras för att minska effekten av denna. som Detta innebär i sin tur att icke försumbara resurser tas i anspråk.

1 1.10 Skattebrott

Bestämmelser skattebrott och andra brott på skatteområdet finns i om skattebrottslagen 1971:691. Skattebrott föreligger om t.ex. en näringsidkare lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att lämna bl.a. deklaration och därigenom upphov till fara för att skatt ger undandras eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas. En fråga är hur schablonbeskattningen förhåller sig till skattebrott. Schablonbeskattningen innebär att inkomsten höjs om intäkterna inte uppgår till viss nivå. Schablonbeskattningen får till följd att det för en beskattningen saknar betydelse det föreligger oredovisade intäkter om oriktig uppgift så länge de sammanlagda intäkterna från verksamheten understiger nivån för schablonbeskattning. Inkomsten kommer ändå att höjas schablonmässigt. Följden kan bli att faktisk avkrimien naliseringseffekt inträder för oredovisade intäkter under den nivå som aktualiserar schablonbeskattning. Detta resonemang förutsätter att skattemyndighetemas kontrollsystem ändå fångar upp de uppgifter som utgör grund för korrekt schablonbeskattning. Om detta kommer att en ske eller inte kan avgöras först efter en närmare reglering. Det kan förekomma fall när den skattskyldige driver en verksamhet utan tillstånd, t.ex. svarttaxi, och inte heller deklarerar verksamheten. Eftersom skattemyndigheten saknar uppgift verksamheten kan om någon schablonbeskattning inte ske. Om sådan näringsidkare uppen täcks bör för skattebrott kunna komma i fråga för hela det ansvar undanhållna beloppet. Också denna effekt är beroende av reglemas

136 Schablonbeskattning med inkomsthájning

närmare utformning. En grundförutsättning är t.ex. att schablonbeskatt-

ning knyts till typ av verksamhet och inte tillstånd.

12¶Gemensamma

frågor

12.1¶Rättssäkerhet

De modeller för schablonbeskattning som diskuterats är av ingripande natur för den enskilde. Syftet är också att få en effektivare beskattning i branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk brottslighet genom skatteundandraganden. Det är därför viktigt att olika rättssäkerhetsaspekter diskuteras.

Vad som menas med rättssäkerhet är emellertid inte helt klart. Begreppet används ofta i debatten, inte minst när det gäller skattefrågor. En bidragande orsak till att begreppet är oklart är att det inte är statiskt och att det rymmer många skilda aspekter. På senare tid har rättssäkerhetsfrågor vid beskattning tagits upp i SOU 1993:62 och prop. 1993/942151.

En rättsstat kännetecknas av att staten och statsorganen är skyldiga att följa den gällande rättens regler och att garantier finns mot missbruk av statsmakten. Utgångspunkten för rättssäkerhetsbegreppet är att skydda den enskilde mot oberättigade anspråk och krav från den offentliga maktens sida.

Centrala frågor kring rättssäkerheten är att rättstillämpningen inte får godtycklig. Rättstillämpningen blir inte förutsebar. En

vara annars annan viktig aspekt är principen att alla är lika inför lagen. Lika fall ska alltså behandlas lika. Myndigheterna ska också följa legalitetsprincipen vilket innebär att myndighetsutövning får ske endast enligt i förväg meddelade föreskrifter. Legalitetsprincipen hör nära samman med retroaktivitetsförbudet.

Vad hittills sagts tar sikte på den enskilde medborgarens säker-

som het eller skydd mot myndigheter. En annan sida av rättssäkerheten är att skydda den enskilde mot direkta eller indirekta skador till följd av brottslighet eller otillbörligt utnyttjande av enskild makt. Ett sådant rättssäkerhetsperspektiv innebär för beskattningen att skattebördan fördelas rättvist och att samhället säkerställer så långt det är möjligt att inte några undgår beskattning eller betalar lägre skatt än andra. För näringsidkare innebär detta också att konkurrensen skall vara på lika villkor.

l det följande diskuteras några rättssäkerhetsfrågor.

138 Gemensamma frågor

12.2¶Generalitet och rättvisa

Regeringsformens föreskrifter är långt ifrån heltäckande. På flera områden, bl.a. finansmaktens, är de utpräglat kortfattade och allmänt hållna. Belysande är att innebörden av begreppet lag diskuterades ingående i förarbetena medan begreppet skatt knappast berördes alls. Statsmaktemas faktiska handlande på området får därför stor betydelse.

Ett krav brukar uppställas är att beskattningen skall vara av

som generell natur. En sådan likhetsprincip har stöd i målsättningsstadgandena i 1 kap. 2 och 9 RF. Det är givetvis godtaget att en långtgående differentiering görs mellan olika skattskyldiga liksom mellan olika slags intäkter, egendom och andra skattekällor. När det gäller frågor vad som skall anses utgöra tillräcklig likformighet,

om variera uppfattningama med tidsandan Ole Westerberg: Skatter, avgifter och pålagor, s. 249.

En sida generalitetskravet är den grundläggande förutsättningen

av för skattereglering, liksom annan norrngivning, att den skall vara

en rättvis. Det innebär att lika fall skall behandlas lika likhetsprincipen. I den tidigare taxeringslagen 1956:623 framgick också att taxeringarna i möjligaste måtto skulle vara likformiga och rättvisa 1 §.

Den schablonbeskattning utredningen diskuterar är inte generell

som i den meningen att den ska gälla näringsidkare i allmänhet utan avsikten är att den ska tillämpas i särskilt utsatta branscher. Schablonbeskattningen kan därför anses vara mindre förenlig med kravet på generalitet.

Skälet till schablonbeskattningen är emellertid att skatteundandragandet nått sådan nivå i de kritiska branscherna att det konven-

en tionella skattesystemet med sin generella inriktning kan sägas i

- praktiken tillämpas endast partiellt. Vad som krävs är därför inte generella regler för att upprätthålla skattessystemet utan snarare partiella insatser för att skattereglema också i realiteten skall bli generella.

När det gäller kravet generalitet är det som nämnts möjligt att göra differentieringar mellan olika skattskyldiga. schablonbeskattningen alla i den berörda taxi. Så till vida är likhets-

avser gruppen principen iakttagen jfr Bertil Bengtsson, Statsmakten och äganderätten, s. 79 och 90.

För att det skall vara godtagbart att införa selektiva eller differentierade skatter krävs tungt vägande skäl för att rättfärdiga att just denna

skall beskattas på ett annat sätt andra. Man kan uttrycka det så grupp att den enskilde skall drabbas enligt objektiva och rättvisa grunder för att skatten skall acceptabel. Det betyder att det inte finns någon

vara absolut likhetsprincip utan att det är möjligt med differentieringar om

Gemensamma frågor 139

det finns skäl till detta. Liknande resonemang för f.ö. den europeiska domstolen när det gäller att bedöma ett förfarande e.d. innebär en om diskriminerande behandling. Att inte behandla alla lika behöver inte diskriminerande skillnaden har objective and reasonable vara om en justiñcation Dijk och Hoof, Theory and practice of the

van van

convention human rights, s. 464. european on Skattepolitiken syftar till att styra samhällsutvecklingen och för detta krävs att skattereglema prioriterar vissa aktiviteter och skattskyldiga och disskrediterar andra aktiviteter och skattskyldiga jfr Nils Mattsson i Äganderätt och egendomsskydd, s. 85. Syftet med schablonbeskattningen är inte att beskattningen i vissa branscher skall högre jämfört med andra branscher utan att säkervara ställa att beskattningen blir likformig inom branschen och i förhållande till andra branscher. Beskattningen kan inte varken likforanses vara mig och rättvis skatteundandragandet är omfattande i vissa branom scher. Den rättsliga olikheten schablonbeskattningen leder alltså genom till att faktiska olikheter utjämnas. Inte minst rättviseskäl bör därför av schablonbeskattning införas; rättvisa i förhållande till skattebetalarna i allmänhet och till de seriösa näringsidkama i de utsatta branscherna i

synnerhet. Schablonbeskattningen leder emellertid till ett orättvist resultat när den skattskyldige redovisat och deklarerat korrekt drabbas av men schablonbeskattning. Enligt den första modellen uppgår skatterna och avgifterna från verksamheten inte till den nivå att licensavgiften fullt ut kan avräknas. Enligt den andra modellen är intäkterna för låga och inkomsten höjs. I dessa situationer leder schablonbeskattningen till en högre beskattning än den skattskyldige hade varit verksam i en om bransch inte schablonbeskattas. Kännetecknande för schabloner är som dock att de aldrig kan exakta utan kan sägas vara mer eller vara mindre rättvisa i någon statistisk mening inte behöver vara det i men det enskilda fallet. Att schablonbeskattningen i vissa situationer får orättvisa konsekvenser måste emellertid vägas mot att schablonbeskattningen totalt sett leder till ökad rättvisa. Mot bakgrund av det en omfattande skatteundandragandet i de utsatta branscherna borde införandet schablonbeskattning i allmänhet leda till rättvisare av en en beskattning än vad i dag är fallet. Med hänsyn till de nivåer som som schablonbeskattningen föreslås ligga på torde risken för överbeskattning inte för stor. Hänsyn bör också tas till de ekonomiska garanvara tier yrkestrafiklagstiftningen kräver och som kan komma att som skärpas. Därtill bör beaktas möjligheterna att avanmäla fordon och därmed slippa licensavgiften under den tid som fordonet är avanmält. I fråga intäktsmodellen kan den skattskyldige undgå schablonbeskattom

140 Gemensamma frågor

ning om den skattskyldige kan visa varför intäkterna understiger den

angivna nivån.

12.3

Egendomsskyddet

Beskattningsreglema får inte utformas så att mer än 100 procent av skattebasen skall erläggas i skatt Nils Mattsson, Äganderätt och egendomsskydd, s. 88. Om mer än skattebasen skall erläggas i skatt är det fråga om konfiskation jfr 18 RF. För att bedöma denna fråga är det nödvändigt att avgöra vad som är skattebasen för ifrågavarande skatt. Även det är ekonomiskt vansinne, torde det inte finnas konstitu-

om tionella hinder mot att mer än 100 procent av den totala inkomsten erläggs i skatt Mattsson, s. 88. Antag att en skattskyldig får erlägga förmögenhetsskatt för innehav av tillgångar som inte lämnar någon

egentlig avkastning, t.ex. en obebyggd tomt. I och med att förmögen-

hetsskatten finns, måste man räkna med skatter, som överstiger 100 procent av inkomsten men aldrig 100 procent av skattebasen.

Frågan är vilken skattebas de båda beskriva metoderna för

schablonbeskattning har.

När det gäller licensavgiften är det svårt att konstatera huruvida den kan överstiga skattebasen. För att inte licensavgiften skall medföra någon ökad beskattning för näringsidkare som ligger över en viss godtagbar nivå på skatter och avgifter får en avräkning ske för dessa.

Man kan hävda att med hänsyn till att vissa skatter och avgifter får avräknas från licensavgiften ersätter den dessa. Skattebasen skulle därför indirekt motsvara de skattebaser som gäller för de avräknade skatterna och avgiñema. Detta gäller till den del skatterna och avgifterna uppgår till lägst ett belopp som motsvarar licensavgiften. En faktisk licensavgift skall dock betalas om skatterna och avgifterna understiger licensnivån. I ett teoretiskt fall kan licensavgiften innebära konfiskation om inkomsten är extremt låg. Med hänsyn till de undersökningar som skall ligga till grund för beräkningen av licensavgiftens storlek och att det dessutom bör finns marginaler som alltså beaktar variationer på lönsamhet bör frågan om konñskation inte inträffa i praktiken. Vidare finns olika licensnivåer som har tagits fram för att passa olika sätt att driva verksamheten på. Slutligen är licensavgiften visserligen en skatt men har ändå ett drag av en avgift för att driva verksamheten. Sådana villkor måste accepteras av de som vill driva näring i branschen.

För modellen med den schablonmässiga höjningen av inkomsten om intäkterna inte nådde en viss nivå är skattebasen detsamma som

Gemensamma frågor 141

inkomsten näringsverksamheten. Den träffas vanlig inkomstskatt av av och kan därför inte konfrskatorisk. Däremot kan beskattanses vara ningen i extremsituation överstiga inkomsten om de redovisade en intäkterna är låga och den schablonmässiga höjningen mycket stor. Om de redovisade låga intäkterna är riktiga och den skattskyldige inte förmår visa att de verkligen är så låga kan inkomstskatten genom schablonhöjningen komma att överstiga den materiellt riktiga inkomsten. Varken inkomsthöjningen eller licensavgiften kan anses vara konfiskatoriska. Däremot kan effekten bli konfiskatorisk i något fall när det gäller inkomsthöjningen. I detta sammanhang kan också proportionalitetskravet tas upp. Denna princip har sin starkaste ställning inom straffprocessen och när det gäller tvångsåtgärder. Det måste finnas rimlig balans mellan de en ingrepp görs och de mål vill uppnå. Syftet med schablonbesom man skattning är att åstadkomma bättre proportionalitet mellan vinst och en beskattning. Modellerna bygger också att ett rimligt skatteutfall från rörelsen att intäkterna är rimliga. Schablonbeskattgenereras resp. ningen minimibeskattning och det skall finnas marginaler mellan är en vad normalt i verksamhet och nivån schablonbesom genereras en skattningen. Dessutom har licensavgiftssystemet olika differentieringar. Med hänsyn härtill och mot mot bakgrund att schablonbeskattningav ska tillämpas i syfte att komma till rätta med det omfattande skatteen undandragande förekommer i vissa branscher kan schablonbesom skattningen inte vara en för ingripnande åtgärd. anses

12.4¶Näringsfriheten

Det råder full frihet att här i landet driva näring och utöva yrke. Inte desto mindre har det inom vissa områden vuxit fram omfattande en reglering. Denna reglering har dock inte tillkommit för att hindra konkurrens eller för att skydda de redan etablerade näringsidkama utan den har framför allt tillkommit för att tillgodose säkerhets, hälsovårdsoch arbetarskyddsintressen. I vissa fall ställs krav på särskild kompetens för att utöva ett visst yrke. I grundlagens föreskrift näringsfrihet RF 2:20 lyftes ett särskilt om moment fram i närings- och yrkesfriheten. Det är den s.k. likhetsprincipen, kan sägas innebära att alla skall ha möjlighet att konkurrera som lika villkor under förutsättning att de i övrigt uppfyller de krav som kan ställas på t.ex. kompetens SOU 1993:40 s. 234. I grundlagsbestämmelsen slås fast att inga andra inskränkningar får

142 Gemensamma frågor

göras i rätten att driva näring än sådana som är nödvändiga för att tillgodose angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att gynna vissa personer eller företag RF 2:20.

I princip skall det inte vara tillåtet att införa regler innebär att

som nyetableringar inom en viss näring förhindras eftersom detta innebär ett skydd för dem som redan är etablerade, såvida det inte samtidigt föreligger något angeläget allmänt intresse ändå motiverar

som en sådan reglering.

Av propositionen framgår bl.a. följande prop. 1993/94:117 s. 21:

Klart är att likhetsprincipen som utgångspunkt för en grundlags-

reglering inte får hindra att det införs generella inskränkningar i

närings- och yrkesfriheten för att tillgodose intressen från

som

allmänna utgångspunkter bedöms angelägna. Att under denna förut-

sättning garantera likhetsprincipen en överordnad ställning i för-

hållande till viktiga skyddsintressen innebär svårigheter. Genom att

såsom kommittén valt att göra, ta fasta på väsentlig sida

en av

likhetsprincipen, nämligen den ekonomiska, kan denna emellertid

utan svårigheter ges en överordnad ställning. Syftet med en be-

gränsning av närings- och yrkesfriheten får således inte enbart vara

att ekonomiskt gynna vissa näringsidkare eller yrkesutövare framför

andra, utan för att en begränsning skall få införas krävs att syftet är

att skydda något från samhällets synpunkt skyddsvärt intresse.

Den stora andelen oseriösa företagare i vissa branscher medför att de seriösa företagarna har svårt att konkurrera. Seriösa företagare kan tvingas anpassa sig till de villkor som gäller för branschen. Schablonbeskattningen syftar till att förbättra villkoren för de seriösa näringsidkama i de utsatta branscherna. Härigenom kan Schablonbeskattningen sägas vara ett led i att öka förutsättningarna att driva näringsverksamhet och ett led i näringsfriheten. Detta hindrar dock inte att Schablonbeskattningen även kan ha negativa effekter för näringsfriheten.

Licensavgiften ställer krav på skatte- och avgiftsutfall i verksamheten och kan därmed inverka negativt möjligheterna att driva näring. Skälet är att licensavgiften ställer ett lägsta krav på skatter och avgifter i verksamheten. En lägre licensavgift föreslås för ensamåkare vilket ökar möjligheterna att successivt etablera sig på marknaden. Licenavgiften beaktar förhållandevis höga fasta kostnader vilket för anses vara gynnsamt för nyetablerade företag. Vidare finns möjlig-

en het till dispens för åkare som driver verksamhet på halvtid. Ett viktigt skäl för att införa licensavgift är att förbättra villkoren för näringsidkama i branschen. Några enskilda kan inte anses komma att gynnas genom licensavgiften. Syftet är naturligtvis inte att gynna enbart en

Gemensamma frågor 143

viss kategori företag. Licensavgiften syftar i stället till att tillgodose ett angeläget allmänt intresse och bestämmelsen är generell till sin natur. När det gäller den andra metoden där intäkterna skall nå till en upp viss nivå kan den knappast ha några större näringsfrihetsrättsliga konsekvenser. Den skattskyldige har där möjlighet att visa varför intäkterna är låga, t.ex. i uppbyggnadsfaser, på grund av deltidsarbete eller liknande. Modellen bygger också att intäkterna jämförs med vissa parametrar. Kostnaderna påverkas inte vilket kan sägas vara en fördel för nyföretagare regelmässigt har höga initialkostnader. som Sammanfattningsvis bör därför de båda varianterna av schablonbeskattning inte leda till något hinder i näringsfriheten.

12.5¶Europakonventionen

Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna Europakonventionen från år 1950 ratificerades tidigt av Sverige. År 1993 inkorporerades konventionen i svensk rätt genom en särskild lag SFS 1994:1219 för i de flesta andra konvenatt, som tionsstater, konventionen skulle få full rättsverkan i vårt land. Samtidigt infördes i RF 2:23 föreskrift att lag eller annan författning en inte får strida mot Sveriges åtaganden grund konventionen och av

vissa tilläggsprotokoll till denna.

Ur den enskildes perspektiv innebar inkorporeringen av Europakonventionen att han är berättigad till det skydd som såväl grundlagen konventionen Det finns därför skäl att undersöka även konsom ger. ventionen. En bestämmelse äganderätt finns i artikel 1 till det första om tilläggsprotokollet. Av denna regel framgår att envar fysisk eller juridisk rätt till sin egendom skall lämnas okränkt och att ingen persons får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar i lag och folkrättens allmänna grundsatsom anges av I ett andra stycke tillfogas att dessa bestämmelser inte skall inser. skränka stats rätt att genomföra sådan lagstiftning staten finner en som erforderlig för att reglera nyttjandet viss egendom i överensstämav melse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter och andra pålagor eller av böter och viten. Skyddet för äganderätten inskränker inte statens rätt att med stöd av lag utkräva skatter. Emellertid får beskattningen inte sträcka sig så långt att det i realiteteten är fråga konfiskation. om När det gäller tolkningen bestämmelsen skydd för ägandeav om rätten har den europeiska domstolens praxis stor betydelse. Domstolen

144 Gemensamma jiågor

tillämpar ett balans- och proportionalitetsresonemang där det måste

göras en avvägning mellan det allmänna intresset och den enskilde ägarens intresse. För att ett ingrepp i den enskildes äganderätt ska

vara godtagbar räcker det inte med att det är betydelsefulla allmänna intressen som tillgodoses. Om en rimlig balans inte uppnås kan inskränk-

en ning i äganderätten strida mot art. Det måste göras rimlig

en avvägning av vad det allmänna vinner och vad den enskilde förlorar och om den börda som läggs på den enskilde ägaren är oskäligt tung är ingreppet inte acceptabelt Danelius, Mänskliga rättigheter, 249.

s. De nationella organen har emellertid stor frihet att bedöma när ett egendomsberövande sker i det allmännas intresse. I fallet James m.fl. uttryckte domstolen saken följande sätt.

På grund av sin direkta kunskap om sitt samhälle och dess behov är de nationella myndigheterna i princip mera lämpade än den intemationelle domaren att värdera vad är i det allmännas

som intresse. I det skyddssystem som har tillskapats av konventionen ankommer det därför på de nationella myndigheterna att göra den första bedömningen både av förekomsten av ett problem av allmänt intresse, kräver åtgärder innefattande berövande egendom

som av och av det handlande som krävs för att komma till rätta med problemet Här liksom på andra områden som omfattas av konventionens garantier, åtnjuter de nationella myndigheterna således en viss rörelsefrihet margin of appreciation. Dessutom är begreppet det allmännas intresse extensivt till sin karaktär. Framför allt måste, som kommissionen påpekade, beslutet att utfärda lagar om expropriation av egendom i allmänhet inbegripa hänsynstagande till politiska, ekonomiska och sociala frågor beträffande vilka åsikterna i ett demokratiskt samhälle rimligen kan

vara mycket olika. Domstolen, som finner det naturligt att den rörelsefrihet som lagstiftaren åtnjuter vid genomförandet av social och ekonomisk politik bör vara vidsträckt, skall respektera lagstiftarens bedömning om vad som är i det allmännas intresse såvida inte denna bedömning uppenbarligen är utan rimlig grund. Med andra ord, fastän domstolen inte kan ersätta de nationella myndigheternas bedömning med sin egen bedömning, måste den pröva de kritiserade åtgärderna med stöd av artikel 1 i första protokollet och därvid studera de faktiska förhållanden som utgjorde bakgrunden till de nationella myndigheternas handlande. återgivet i Danelius, s. 250

Varken licensavgiften eller den schablonmässiga inkomsthöjningen syftar till att vara konfiskatoriska utan att i stället till att motsvara en rimlig nivå på skatter och avgifter intäkter i branscher där skatte-

resp. undandragandet är omfattande. De båda modellerna för schablonbeskattning har dock klara ekobrottsprofiler och är därför förhållandevis ingripande. Även schablonbeskattningen i något enstaka fall har

om en

Gemensamma frågor 145

effekt som kan uppfattas som konfiskatorisk jfr avsnitt 12.3 kan schablonbeskattningen inte anses vara en konfiskatorisk lagstiftning.

Enligt art 14 jämfört med art 1 i första tilläggsprotokollet måste beskattningsrätten utövas på ett icke diskriminerande sätt. För

att man ska kunna tala om diskriminering måste de personer som jämförs med varandra befinna sig i en analog situation. Schablonbeskattningen är tänkt att tillämpas inom vissa branscher, vilket borde betyda näringsidkare i en analog situation jfr Danelius, s. 233. I det hänseendet kan schablonbeskattningen inte anses diskriminerande. Däremot är likformighetskravet inte uppfyllt i förhållande till andra branscher vilket också är själva syftet med schablonbeskattningen, att den enbart ska användas i branscher med dokumenterat stora problem. Meningen är dock att schablonbeskattning ska kunna tillämpas i branscher som liknar varandra genom förekomsten av omfattande skatteundandraganden.

Vidare förutsätts när det gäller diskrimineringsförbudet att skillnaden i behandling har en objektiv och godtagbar grund. Man måste alltså ta hänsyn till lagstiftningens syften och verkningar och beakta de principer som normalt tillämpas i demokratiska samhällen. Det måste också finnas rimliga proportioner mellan de medel som används och det mål man vill uppnå. Mot bakgrund av den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar och till att schablonbeskattningen får anses ha en rimlig nivå bör schablonbeskattningen vara i överensstämmelse med konventionen.

Begreppet äganderätt i artikeln har en relativt vid innebörd. Av flera rättsfall från den europeiska domstolen framgår att bestämmelsen om äganderätt kan tillämpas på tillståndsfrågor som har betydelse för näringsverksamhet, bl.a. därför att det påverkar inkomster och värdet av företagsegendom fallet Van Marle som gällde auktorisation som revisor. På liknande sätt fann domstolen att en återkallelse serve-

av ringstillstånd var ett ingrepp i äganderätten eftersom tillståndet var ett viktigt element i restaurangrörelsen fallet Tre Traktörer AB.

Om det redan från början är klart att ett tillstånd kan dras in under vissa förutsättningar och dessa förutsättningar senare inträder, utgör det inget ingrepp i äganderätten om tillståndet då dras Hans Danelius, s. 247.

Av YTL framgår att trafiktillstånd är villkorat och kan återkallas, bl.a. det förekommit allvarliga missförhållanden eller om annars

om förutsättningar för tillstånd inte föreligger bl.a. 15 §. Det måste vara möjligt att med hänsyn till förhållandena i branschen bygga dessa villkor med kravet på att licensavgift ska betalas utan att det kan anses vara ett ingrepp i äganderätten. Hänsyn måste också tas till de stora problemen med skatteundandraganden i branschen och samhällsintresset av att motverka ekonomisk brottslighet.

146 Gemensamma frågor

.

12.6¶Normgivningsfrågor

Av 8 kap. 3 § regeringsformen RF framgår att föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, gäller åligganden för

som enskilda eller i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller ekono-

avser miska förhållanden, meddelas genom lag. Av andra stycket anges som ett exempel föreskrifter skatt till staten. Bestämmelsen anger det

om s.k. primära lagområdet när det gäller förhållandet mellan det allmänna och enskilda.

Bestämmelserna skatt hör samtidigt till det obligatoriska lagom-

om rådet. Det innebär att riksdagen inte kan delegera till regeringen att meddela föreskrifter skatt 8 kap. 7 § RF. När det gäller skatt kan

om delegation till regeringen endast ske i fråga om anstånd med betalning av skatt 8 kap. 8 § RF.

Det är inte bara de materiella skattereglema som direkt reglerar skattens tyngd t.ex. skattesats och fördelning t.ex. skattskyldiga som hör till det obligatoriska lagområdet utan också bestämmelser som

grunderna för skattens beräkning och uttagande. avser

Det kan finnas skäl att justera bestämmelserna om schablonbeskattning med jämna mellanrum. Av särskild vikt är att licensavgiften kommer att spegla branschens ekonomiska utveckling. Kontrollstatio-

kommer därför att nödvändiga. Dessutom kan det vara aktuellt ner vara att inskränka schablonbeskattningen att ta bort branscher eller

genom att utvidga den till Av praktiska skäl hade det varit önskvärt om

nya. dessa justeringar kunde ske på ett enklare sätt än genom lagstiftning, t.ex. förordning. Som framgått av redogörelsen är det inte

genom möjligt att i form än lag bestämma efter vilka grunder schablon-

annan beskattningen skall bestämmas.

Däremot bör schablonbeskattningen justeras årligen med hänsyn till inflation, löneutveckling m.m. Lämpligen bör därför schablonbeskattningens grunder i formel knyts till basbeloppet jfr

anges en som bilförrnån i punkt 2 anvisningarna till 42 § KL eller löne-

av utvecklingen i branschen. Härigenom slipper årligen återkom-

man mande riksdagsbeslut schablonbeskattningens nivåer.

om

13 och

överväganden forslag

13.1¶En jämförelse mellan licensavgifts- och

intäktsmodellen

Utredningens bedömning: Licensavgiftsmodellen är lämpligare än intäktsmodellen.

Skälen till utredningens bedömning:

Inledning

Licensavgifts- och intäktsmodellen har likheter med varandra genom att båda vilar på det konventionella skattesystemet. De förutsätter bokföringsskyldighet, att deklarationer ges och att skatter och avgifter redovisas och betalas enligt vanliga regler. Modellerna är också lika

att de söker höja skattenivån. De har också det gemensamt att genom de bygger på ett parametersystem. För taxibranschen utgår modellerna från fordonsinnehavet.

Modellerna har också två för schablonbeskattningen gemensamma problem utmärkande för alla varianter på schablon-

som kan sägas vara beskattning. Det första är att hitta relevanta och rättvisa nivåer på beskattningen, i detta fall licensavgiften resp. intäkterna. Det andra är att det finns risk för överbeskattning i enskilda fall. Dessa nackdelar måste dock vägas mot det omfattande skatteundandragandet och de andra alternativ står till buds för att komma till rätta med problemen.

som

Licensavgiftsmodellen

Licensavgiften är förutsebar och kännetecknas av en annan objektivitet än intäktsmodellen. Samhället kräver med licensavgiften en lägsta nivå på beskattningen i utsatta branscher. Bokföringens och deklarationens status ifrågasätts inte med denna metod. Licensavgiften har ett pedagogiskt värde att skatter och avgifter ska betalas med ett visst

genom lägsta belopp varje månad och att betalningen visas genom märket på vindrutan. Systemet med licensavgift och märke bör kunna användas

148 Överväganden och förslag

effektivt även i andra branscher, särskilt i kontantbranschema. Märket är ett bevis på att näringsidkaren gör rätt för sig betalar åtminstone skatter och avgifter upp till licensavgiften och kan därför vara en signal till konsumenter som vill vända sig till en seriös näringsidkare. Ett tecken på att även företagarna att detta har betydelse är de

anser märken frisörföretagare tid fast sina dörrar och där

som på senare det bl.a. anges att skatter och avgifter betalas.

Ett stort antal skatter och avgifter får räknas av mot licensavgiften. Eftersom licensavgiften ändå skall betalas skapar det ett incitament att redovisa inkomster och löner så att beskattningen når upp till licensavgiftens nivå. Detta är också syftet med licensavgiften. Företagare som redovisar ett normalt skatte- och avgiftsutfall påverkas inte av licensavgiften. Genom incitamentet att redovisa inkomster och löner förvandlas svarta inkomster till vita. Härigenom får egenföretagaren och löntagaren rätt till socialförsäkringsfönnåner. Ytterligare en fördel med att löner redovisas är att möjligheterna till bidragsfusk minskar eftersom redovisade inkomster bl.a. via datakömingar kan jämföras med

- bidragsutbetalningar.

Licensavgiften är förhållandevis enkel och torde kräva begränsad reglering. Systemet med skattekonto förefaller att vara väl lämpat för den avräkning skall få ske mot licensavgiften.

som

Intäktsmodellen

En fördel med den schablonbeskattning som riktar in sig intäkterna är att den är förhållandevis neutral mot nyetablerade näringsidkare. Dessa känsligare på kostnadssidan än intäktssidan på

anses vara grund investeringar och skuldsättning.

av

Om systemet skall vara någorlunda enkelt skall enbart inkomstskatten påverkas genom att inkomsten höjs schablonmässigt. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag påverkas också egenavgiftema eller den särskilda löneskatten. Man kan också tänka sig att den utgående mervärdesskatten höjs. Inkomsthöjningen påverkar relativt få skatter och avgifter. Licensavgiften täcker ett bredare spektrum av skatter och avgifter genom avräkningsförfarandet.

En nackdel med intäktsmodellen är att den kan komma att kräva en omfattande administrativ hantering eftersom det måste finnas en möjlighet att komma med invändningar mot intäktshöjningen. Det finns risk för att en avvikelse från deklarationen, av den skattskyldige, kommer att uppfattas som ett indirekt påstående om att intäkter inte har redovisats, dvs. att ett skattebrott har begåtts. Detta kan leda till att den

Överväganden och förslag 149

skattskyldige för att försvara sin heder begär att schablonbeskattning inte skall ske. Sådana fall tar stora i anspråk både för den en-

resurser skilde och skattemyndigheten. Samtidigt kan det medföra att många kommer att känna sig illa behandlade av samhället.

En nackdel är att redovisningen och deklarationens betydelse

annan delvis sätts i fråga att intäktshöjningen medför avvikelse

genom en från deklarationen samtidigt beskattningen baseras på den skatt-

som skyldiges uppgifter. Det finns därför risk för att intäktsmodellen kan komma att motverka önskvärd utveckling mot en hög redovisnings-

en och deklarationsstandard.

Det finns visserligen möjlighet att föra motbevisning och visa

en varför intäkterna är låga ordningen med omvänd bevisbörda kan

men ifrågasättas från demokratiska utgångspunkter. Vårt skattesystem bygger på att beskattningen baseras på redovisning och deklaration. Den skattskyldige kan tänkas behöva visa upp verifikationer eller annat material redovisningen grundas på. Det är fullt tänkbart att den

som skattskyldige inte kan företa andra uppgifter än dessa och frågan är om det är rimligt att kräva ytterligare material för att undgå beskattning. Det kan faktorer att den skattskyldige inte är tillräckligt

vara som skicklig medför det låga resultatet. Risken är att det höga bevis-

som kravet leder till godtycklig rättstillämpning eftersom det kan vara

en omöjligt att uppfylla kravet.

Enligt utredningens bedömning har intäktsmodellen sådana nackdelar att den inte bör införas.

13.2¶Är taxibranschen utsatt för ekonomisk

brottslighet

Utredningens bedömning: Taxibranschen är särskilt utsatt för

ekonomisk brottslighet, företrädesvis i form skatteundan-

av

draganden.

Skälen till utredningens bedömning:

Myndighetsföreträdare och branschfolk vittnar alla om att situationen i taxinäringen är sådan att det är näst intill omöjligt för en företagare,

vill göra rätt för sig, att leva sin verksamhet. Många företag som

är verksamma i näringen överlever enbart därför att de inte betalar som alla skatter och avgifter. Trots överetablering finns inte någon egentlig

150 Överväganden och förslag

priskonkurrens. De förhållanden som råder i näringen leder till att även seriösa företagare, för att klara sig och företaget, ibland kan tvingas rucka på sina principer.

Skatteundandraganden har förekommit i branschen under många år men förhållandena har avsevärt förvärrats efter avregleringen av taxinäringen 1990. Det delresultat som föreligger för den pågående granskningen av Stockholmsföretag visar, även om den taxering som slutligt fastställs domstol blir något lägre än den som Skattemyndigheten

av har bestämt, att skatteundandragandet är mycket stort i branschen. I detta sammanhang bör man hålla i minnet att den omständigheten att endast 400 av 1 200 företag vid den ifrågavarande växeln har granskats enbart beror på är begränsade. Även det troligen

att resurserna om är de företag som har undanhållit de största intäkterna som har valts ut för granskning kan det förväntas att det också bland de ogranskade företagen finns en stor andel företag som har låtit bli att redovisa intäkterna, om än i mindre omfattning än de som har granskats. Man bör hålla i minnet att det finns fler beställningscentraler i Stockholms län och även många taxiföretag som inte är med i någon beställningscentral. Det finns ingen anledning tro att dessa företag skull fuska mindre än vad som visats vid granskningen av den nu ifråga-

varande beställningscentralen.

Många företag som av Skattemyndigheten i Stockholm har fått sina taxeringar höjda har fått det vid skrivbordsgranskning. Det är således i första hand intäkter som har varit möjliga att kontrollera mot beställningscentralens noteringar som har lett till höjningar. Någon närmare undersökning av hur intäkter undanhållits har inte gjorts. Det har emellertid visat sig vid dessa kontroller och vid andra kontrollaktioner mot taxiföretag, som ofta slutat med brottmålsdomar, att metoderna för att minska de redovisade intäkterna är avancerade. Det finns t.ex. särskilda dataprogram som på av företagaren begärt sätt krymper de intäkter som rätteligen borde framgå av taxameterns registreringar. Förekomsten av krympningsprogram visar inte endast att det finns en icke föraktlig efterfrågan på sådana utan också att problemen i branschen är mycket allvarliga.

Särskilt fult är det tredubbla fusk som påvisades i POLY-projektet där personer som erhållit sjukpension, arbetslöshetsersättning eller sjuklön kört taxi mot svart ersättning. För det första har trygghetssystem, som dyrt finansieras av seriösa företagare och löntagare, utnyttjats på falska premisser. För det andra har de ohederliga företagen, genom att betala svarta löner och därmed begränsa utgifterna för skatter och avgifter, bedrivit illojal konkurrens mot de företagare som fullgör sina skyldigheter. För det tredje har statskassan gått miste om

Överväganden och förslag 151

skatte- och avgiftsintäkter, alla skattebetalare får lida för genom som att betala högre skatter och avgifter. Även problemen kan störst i de tre storstäderna så om antas vara behovet sanering storstadsfråga. Överinnebär inte det att av är en ren etablering finns i alla stora och normalstora städer i Sverige. Att problemen är utanför storstadsregionema bekräftas resultatet av stora av den samordnade aktion gjorts i Västmanlands län och som har som nämnts När det t.ex. gäller svart-taxi, dvs. taxitrafik utan trafikovan. tillstånd, så resulterade kartläggning polisen i Sundsvall gjorde en som i början 1995 i att ett femtontal rapporterades för olaga av personer yrkesmässig trafik. Det kan noteras att det för att rapportering skall kunna ske i regel fordras att vid spaning iakttages med samma person vid flera tillfällen. passagerare Taxibranschen bransch där skatteundandraganden inte bara är är en vanliga utan ofta satta i system. De negativa effekterna av detta är påtagliga, inte enbart i form förlorade skatteintäkter utan framför av allt den illojala konkurrens seriösa företagare drabbas och genom som i värsta fall slås ut av.

13.3 taxibranschen saneras från Hur skall

ekonomisk brottslighet

Utredningens förslag: Licensavgift bör införas i taxibranschen.

Lagstiftning bör utarbetas enligt licensavgiftsmodellen.

Skälen till utredningens förslag:

Metoder att sätta stopp för fusket i taxibranschen

Taxibranschen domineras småföretagare. Kundkretsen är anonym av och kontanttransaktioner mycket vanliga. Det vanligaste fusket består i oredovisade intäkter används för att betala svarta löner och ersättatt ning till företagaren. Möjligheterna att fuska på detta sätt är stora. Stora i form spaning och skattekontroll fordras för att resurser av komma åt fusket. Upptäcktsrisken är liten. På många orter finns det betydligt fler taxifordon än vad mot efterfrågan. Detta som svarar medför det är svårt att försörja sig för del taxiföretagare. Alltför att en många har valt att lösa problemet att inte betala skatter och genom avgifter. När taxeringen efter något eller några år höjts efter en skattekontroll och det är dags att betala skatterna och avgifterna finns inga

medel kvar i företaget.

För att sätta stopp för skatteundandragandet i taxibranschen måste de möjligheter som nu finns att fuska minska på ett eller annat sätt. En metod som samtidigt minskar intresset för att fuska är att införa

en skyldighet att betala skatter och avgifter till viss nivå oavsett

upp en vilka intäkter som redovisas licensavgiften.

För att det annars skall vara möjligt att komma fusket i taxibranschen måste risken för upptäckt öka väsentligt. Det kan den endast göra om förutsättningarna för att kontrollera branschen avsevärt förbättras. För en effektiv kontroll taxibranschen fordras att myndig-

av heterna har ett tillförlitligt kontrollmaterial. Det får endast

man om taxiföretagama tvingas att hos någon utomstående löpande lämna uppgifter om kömingar och intäkter Antingen kan det ske

m.m. genom

en obligatorisk anslutning till beställningscentral, har till

en som uppgift att samla och behålla taxiföretagens kontrolluppgifter eller också genom att fordonens taxametrar kontinuerligt kontrolleras och töms på uppgifter som sedan lagras hos tredje man.

Oavsett vilken metod man väljer för att sätta stopp för fusket i taxibranschen bör vissa ändringar göras i det nuvarande regelsystemet. Ändringar som framför allt syftar till att effektivisera myndigheternas arbete med tillsynen yrkestrañken i dess helhet. Sådana förslag

av kommer att redovisas i vårt huvudbetänkande.

Beställningscentraler för taxi

Innan avregleringen av taxinäringen den 1 juli 1990 fanns en skyldig-

het för taxiföretag anslutna till beställningscentral. Dessa

att vara en drevs i regel av en taxiförening, vilket innebar att taxiföretaget i praktiken var tvingat att vara med även i denna.

Beställningscentralemas uppgift var bl.a. att samordna taxitrafiken och svara för beställnings- och trafikledningsfunktioner.

Beställningscentraler finns kvar även efter avregleringen

även om det finns många åkare inte är med i central. De har

som en en gemensam växel för telefonbeställningar taxitjänster. Ofta har beställ-

av ningscentralema krav på de anslutna företagen att utåt uppträda under centralens namn Avtal färdtjänst och liknande träffas

m.m. om vanligen med beställningscentralen och inte med de enskilda taxiföretagen.

Vissa beställningscentraler registrerar samtliga kömingar de

som anslutna företagens fordon kör med taxametem påslagen. Eftersom detta grundmaterial arkiveras hos centralen kan det användas skattemyn-

av digheten för intäktskontroller. Så har också nyligen skett när 400 taxiföretag i Stockholm kontrollerades Skattemyndigheten avsnitt

av se

Överväganden och förslag 153

5.5.

Ett krav på att taxiföretag skall vara anslutna till en beställningscentral är ett sätt att öka möjligheten att kontrollera uppgifter i ett taxiföretags redovisning och deklaration. Därmed ökar upptäcktsrisken.

Anslutningskravet bör förenas med ett krav att beställningscentralen skall vara skyldig att registrera fordonens körningar och arkivera sådant grundmaterial. Man kan också tänka sig att centralen till Skattemyndigheten årligen lämnar kontrolluppgifter för de anslutna företagen.

Att som förutsättning för ett trafiktillstånd föreskriva skyldighet att vara med i en beställningscentral fordrar en omfattande reglering. Den känsligaste frågan i det sammanhanget torde vara att utforma regler för beställningscentraler. Dessa måste för att inte utgöra ett näringshinder i princip öppna för alla taxiföretag att ansluta sig till. Reglerna

vara måste utformas så att de inte hämmar konkurrensen och bäddar för kartellbildningar.

Taxameterkontroll och utskrifter

Inom Vägverket utarbetas för närvarande nya föreskrifter om bl.a. taxametrar. Enligt vad inhämtats kommer de föreskrifterna att

som nya innehålla regler om att ett fordons taxameter skall kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan gång år. I samband med detta skall en

en per kontrollrapport tas ut ur taxametem med uppgifter bl.a. om innehåll i ackumulerade register. Kontrollrapporten, i vilken det kommer att finnas uppgifter om inkörda belopp, vägsträcka m.m., skall sparas av kontrollorganet i tio år.

För att förbättra kontrollmöjlighetema kan dessa regler byggas ut ytterligare. Så kan föreskrivas att kontrollrapport skall tas ut av ett kontrollorgan tömningscentral en gång per månad eller kvartal. Att rapporterna tas ut med relativt korta intervall gör det lättare att upptäcka eventuella manipulationer med taxametrar. Vidare kan man bestämma att kontrollorganen årligen för skattemyndighetemas räkning skall sammanställa kontrolluppgifter för varje taxiföretag.

Gemensamt för båda kontrollmetoderna

Ingendera kontrollmetoderna är heltäckande. Kömingar som gjorts

av med taxametern avstängd kommer inte att finnas med i kontrollmaterialet. Viss än begränsad möjlighet att utan upptäckt manipulera

om taxametrama kan inte heller uteslutas.

Båda kontrollmetoderna beställningcentral och taxameter fordrar

- -

154 Överväganden och förslag

att skattemyndighetema regelbundet använder kontrolhnaterialet i granskningsoch revisionsarbetet. Om så inte sker får metoderna inte större effekt än den preventiva som, i alla fall initialt, uppstår när det uppmärksammas att risken för upptäckt ökar. Ett ökat antal kontroller innebär att taxibranschen måste ta en större del av skattemyndigheternas samlade i anspråk än vad som bortsett från senare tids särskilda

resurser insatser -tidigare har skett. Frågan är om det är realistiskt att utgå från att skattemyndighetema har dessa resurser.

Taxiföretagama i allmänhet får ökade kostnader oavsett vilken kontrollmetod som väljs. I beställningscentralsmodellen är det kostnader som är förenade med anslutningen till centralen. Anslutningen kan i och för sig också ha det goda med sig att företagaren får fler köruppdrag. Taxameterkontroll torde medföra större kostnader för taxiföretaget eftersom det tar tid att åka till ett kontrollorgan, kontrollera taxametem och göra en utskrift. Vidare bör kostnaderna för kontrollorganets arbete betalas av taxiföretagama.

Licensavgift är den lämpligaste metoden

Både en utökad kontroll, oavsett i vilken form, och licensavgift kommer med nödvändighet att påverka alla som är verksamma i taxibranschen.

De kostnader är förenade med de båda kontrollmetodema

som kommer att drabba alla företagare i branschen, vare sig de i dag är seriösa eller oseriösa. Även licensavgift skall betalas alla företag

av obeorende av hur de tidigare har skött sig. De företag som nu följer gällande skatte- och uppbördslagar behöver dock inte betala mer i skatter och avgifter än vad de gör i dag. De företagare i dag inte

som gör rätt för sig måste däremot betala mer i totala skatter och avgifter om licensavgift införs. Detta är en väsentlig fördel med licensavgift.

Båda kontrollmetodema syftar till att det i efterhand skall finnas material kan användas vid kontroll uppgifter i deklarationer

som av och bokföring. När oegentligheter upptäcks i det skedet är skadan i form illojal konkurrens redan skedd. Inte heller leder höjd taxering

av med nödvändighet till faktiska skatteinbetalningar. Licensavgift däremot måste löpande betalas för att skall få driva taxiverksamhet.

man Det innebär att möjligheterna att skjuta skattebetalningar framför sig kraftigt försvåras. Genom licensavgiften utjämnas skillnaderna mellan de företagare som i dag gör rätt för sig och de som inte gör det. Verkningarna av den illojala konkurrensen minskar direkt.

fördel med licensavgiften såsom den utformats för taxi-

En annan branschen är att det utåt, märket fordonet, kommer att

genom

Överväganden och förslag 155

framgå avgiften är betald och, i viss mån, hur fordonet får användas att i trafik. Förutom att detta underlättar polisens kontroll innebär det

också att konkurrentföretag även allmänheten uppmärksammas men felaktigheter. Den Företagare i dag har ett flertal bilar i sin rörelse som samtidigt han i deklaration och redovisningar har en omsättning som motsvarande bilar kommer med licensavgiften att tvingas visa ett par det rätta antalet fordon. Inte minst det har av branschföreträdare senare framhållits de viktigaste fördelarna med licensavgiften. som en av Den avräkning mot licensavgiften skall få ske för andra skatter som och avgifter utgör också ett incitament att redovisa och betala skatter och avgifter i fall till detta belopp. En ytterligare och väsentvart upp lig fördel med licensavgiften är att åkare inte lika lätt tidigare kan som lura anställda de sociala avgifter och den preliminärskatt tillsom kommer dem. En fråga hör ihop med utökad kontroll och reglering i som en taxibranschen är vilka metoder kan aktualiseras i andra branscher som Taxibranschen är redan i förhållande till flertalet med samma problem. andra branscher i hög grad reglerad. Redan råder alltså obalans nu en mellan den reglering gäller för taxibranschen och vad samhället som kräver flertalet problembranscher, t.ex., städbranschen och delar av av

byggbranschen. En utökad kontroll förutsätter att Skattemyndigheten

kan lägga arbete på taxibranschen vilket, med oförändrade resurmer skulle föra med sig granskningen andra utsatta branscher ser, att av måste minska. Det finns därför skäl att visa återhållsamhet med att i

större omfattning öka regleringen i taxibranschen och i stället överväga metoder kan omfatta fler utsatta branscher. Licensavgiften är en som sådan metod kan användas i andra branscher. som Vad anförts licensavgiftens fördelar innebär inte att den som nu om reglering och de möjligheter till kontroll finns för taxisom nu branschen bör avvecklas. Tvärtom kommer de reglerna för taxanya utarbetas inom Vägverket att väl i ett system med metrar som passa licensavgift. Genom rapporter varje år tas ut från taxametrama och att arkiveras hos ett kontrollorgan kommer det att möjligt att konvara trollera bl.a. rimligheten i ett företags intäktsredovisning och de upp-

gifter ligger till grund för licensavgiften. Detta behövs för att som licensavgiften inte på sikt skall riskera bli både ett golv och ett tak.

Enligt utredningens bedömning är licensavgift effektivare metod en enbart förlita sig på olika former kontroll för att komma till än att av med skatteundandragandena. Vetskap finns att skatteförrätta om valtningen inte har möjlighet att avdela tillräckligt med resurser för att utföra de kontroller är nödvändiga för att åstadkomma en rättvis som och likformig beskattning inom branschen. Utredningen förordar att en

licensavgift införs för taxiföretag.

156 Överväganden och förslag

13.4 i andra branscher

Licensavgift

Utredningens bedömning: Licensavgift kan användbar i

vara

andra kontantbranscher är utsatta för ekonomisk brotts-

som

lighet.

Skälen för utredningens bedömning:

Som nämnts har regereringens strategi mot den ekonomiska brottsligheten medfört att ett stort antal utredningsuppdrag initierats och Branschsaneringsutredningens uppgift är bl.a. att behandla den ekonomiska brottsligheten i särskilt utsatta branscher.

Enligt vad som kommit fram vid utredningens kartläggning finns det flera branscher är utsatta för ekonomisk brottslighet och

som som till sin struktur liknar taxibranschen. Det är branscher känne-

som tecknas av många transaktioner med relativt små kontanta belopp till enskilda konsumenter, som inte behöver kvitto för att styrka sina avdrag, sin äganderätt eller möjlighet till reklamation. Sker detta i så små företag att ägaren personligen eller anhöriga har kontroll

genom

över kontanthanteringen ökar möjligheterna till skatteundandraganden.

Man skulle alltså kunna tala om kontantbranscher eller t.o.m. kontantbranschen.

Syftet med licensavgiften är att få till stånd säkrare beskattning

en i branscher där skatteundandraganden är vanliga och där den skattskyldiges egna uppgifter i redovisning och deklaration många gånger

ger ett för osäkert underlag for beskattningen. Genom licensavgiften ställer samhället krav på lägsta beskattning. Enligt vad kommit fram

en som vid vår granskning av olika branscher finns det anledning anta att problemen med skatteundandraganden är stora i flera kontantbranscher. Restauranger och frisörer är exempel på branscher har klara

som problem. Kontantbranscherna är svåra att kontrollera. Detta är kanske också det viktigaste strukturella skälet till varför de är utsatta för ekonomisk brottslighet. Mängden småföretag gör det omöjligt för skatteförvaltningen att avdela tillräckligt med resurser for en regelrätt kontroll. Även så är möjligheterna att upptäcka oredovisade

om vore intäkter i vissa fall små eftersom rörelsens omfattning krympts eller manipulerats annat sätt. Det kan därför finnas skäl att överväga

en licensavgift i fler kontantbranscher för att stötta den konventionella beskattningen. För branscher där tillstånd inte erfordras skulle reglerna för avgiften kunna utformas på ett något annat sätt än för t.ex. taxi. Utredningen kommer att ta ställning i denna fråga i vårens huvudbetänkande.

14

Konsekvensanalys

14.1¶För taxibranschen

Effekterna en licensavgift i taxibranschen kommer att påverka

av företagen i branschen olika beroende på verksamhetens omfattning och inslag skatteundandragande i nuläget.

av

För den del branschen i dag består företag med normal

av som av omsättning och kostnadsbild samt korrekt skatte- och avgiftsredovisning kommer införandet licensavgift inte att ha någon direkt effekt

av eftersom dessa företag redan nu betalar skatter och avgifter som mot-

eller överstiger den föreslagna licensavgiften. svarar

Om licensavgift införs kommer skatte- och avgiftsnivån att höjas i branschen. Det innebär att inkomster som tidigare inte redovisades kommer att redovisas, i annat fall måste faktisk licensavgift betalas.

en Härigenom förbättras konkurrenssituationen för de redan skötsamma företagen, vilket de viktigaste syftena med licensavgiften.

är ett av

För den företag där skattefusket är stort, och del av affärs-

grupp en idén, kommer licensavgift med stor säkerhet att innebära att verk-

en samheten upphör eftersom licensavgiften innebär en sådan ökning av skatteuttaget att det inte kan kompenseras genom en ökning av arbetsinsatsen eller annat sätt. Detta gäller särskilt på orter där överetableringen av taxiföretag är stor.

Några i nämnda kategori kan förväntas välja att fortsätta med

nyss sin verksamhet, betala sin licensavgift och ändå fortsätta med ett visst skatteundandragande. Ett syftena med licensavgiften, att säkerställa

av ett minsta skatteuttag för taxiverksamhet, har ändå uppfyllts. Att skatteundandragande ändå förkommer är inte unikt för taxibranschen och är främst ett kontrollproblem. En bör granskas särskilt

grupp som

Skattemyndigheten blir i så fall de sänker omsättningen till en av som nivå där skatter och avgifter närmar sig licensavgiftens storlek. Strax efter införandet licensavgiften kan kontrollvärd grupp avseende

av en äldre taxeringar företag plötsligt redovisar mer i skatter och

- vara som avgifter.

Risken för att de oseriösa aktörerna skall fortsätta sin verksamhet

tidigare helt utan taxitillstånd bedöms inte som så stor. Det som men

158 Konsekvensanalys

går inte att få någon större lönsamhet i svarttaxi eftersom efterfrågan huvudsakligen är begränsad till trafiktoppar under helgnätter. I vardagstrafiken finns det egentligen ingen plats för den som kör svarttaxi. Möjligen kan antalet svarttaxi initialt öka något på högtrañktiderna.

I den grupp företag som ligger under licensavgiftsnivån grund av lönsamhetsproblem eller en frivilligt vald mindre omfattning på verksamheten kommer licensavgift att innebära ytterligare påfrestning

en en

företagets ekonomi.

På sikt bör den sanering av branschen som en licensavgift innebär medföra att lönsamheten förbättras. När de oseriösa företagen upphör med sin verksamhet blir det fler uppdrag till de seriösa företagen. Innan dessa effekter slagit igenom fullt ut kan dock vissa företag ställas inför problem beroende på ökat skatteuttag genom licensavgiften. Detta måste dock vägas mot de fördelar licensavgiften

som innebär på lite längre sikt.

Eftersom dispensmöjligheten en förare halvtid är restriktivt utformad kan det finnas en risk att en mycket liten andel företag som i dag bedrivs i ringa omfattning inte kan finnas kvar om licensavgiftssystemet införs.

Licensavgiften kan i någon mån påverka nyföretagare mer än de redan etablerade i branschen. I just taxibranschen torde dock problemen vara begränsade. Att det är lätt att etablera sig beror på att det finns relativt få kundrelationer, vilket gör att en nyföretagare i regel kan få lika många kömingar som en redan etablerad. Dessutom är nivåerna på licensavgiften beräknade med hänsyn till förhållandevis höga fasta kostnader för avskrivning på fordon samt räntekostnader. Härigenom innebär inte licensavgiften någon större etableringströskel.

14.2 För

myndigheter

De myndigheter som främst är berörda av förslaget är länsstyrelserna och skatteförvaltningen.

Skatteförvaltningens roll i licensavgiftssystemet

är att agera uppbördsinstans och verkställa avräkning av licensavgiften mot övriga skatter och avgifter. Vissa anpassningar i skatteförvaltningens system kommer att krävas för att få den efterfrågade funktionaliteten. Kostnaderna för dessa anpassningar torde bli begränsade.

Skattemyndighetemas kontrollmöjligheter kommer att underlättas eftersom företagen måste ange hur många fordon de har. Därigenom blir det lättare att upptäcka de företag som fuskar. Generellt torde gälla att om licensavgiften medför att fler blir ärliga så kan kontrollresurser-

172 Konsekvensanalys 159 SOU 1996:

riktas in på de förslagna, såväl i taxibranschen i andra na mer som branscher. För länsstyrelsernas del innebär förslaget ökad administration. en Fordon för taxitrafik skall redan i dag anmälas till länsstyrelsen men med licensavgiften tillkommer att de skall placeras i kategorier. Mer arbete blir det också med och påanmälningar fordon. Länsstyrelav- av skall också hantera dispensärenden. Dessa kommer att ha störst sen betydelse i glesbygden och då främst i Norrlands inland. Bortsett från dispensärendena är det okomplicerade ärenden som skall handläggas. Vid införandet krävs extra eller omprioriteringar får resurser som effekter på andra områden. På sikt bör ärendena kunna handläggas med i befintliga En avgift bör kunna tas ut vid av- och stort sett resurser. påanmälningar för att finansiera administrationen den verksamheten. av Det förtjänar påpekas att länsstyrelsernas arbete ändå inte kan bli att lika omfattande det före avregleringen då länsstyrelserna hade som var att i detalj fastställa körschema för varje bil m.m.

14.3¶Budgeteffekter

Eftersom taxibranschen relativt sett är liten bransch med endast en drygt 14 000 bilar fördelade på 9 000 företag, kommer införandet av licensavgift att ha begränsad effekt på skatteintäktema. en en Den effekt licensavgift kommer att ha på de företag som i dag en ligger under den beräknade licensavgiftsnivån är svår att förutse. Några exakta beräkningar kan därför inte göras. En uppskattning baserad på det antal företag kan komma att omfattas licensavgiften och som av dessa företags skatteinbetalningar i dag tyder ett tillskott 100- 150 miljoner kr. Eftersom införandet licensavgift dessutom leder av en till de oseriösa aktörerna antingen försvinner eller tvingas basera sin att prissättning även på licensavgiftsuttaget kommer det att finnas utrymför ökad lönsamhet i branschen då de seriösa företagen slipper en me priskonkurrensen från de oseriösa. Detta bör sikt leda till del av ökad lönsamhet och därmed ökat skatteuttag. En tioprocentig ökning skatteuttaget skulle innebära ytterligare 100-150 miljoner kr. av

Kommittédirektiv

och andra mot Dir.

Branschsanering åtgärder

ekonomisk 1995:142

brottslighet

Beslut vid regeringssammanträde den 16 november 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda vissa frågor om effektivisering kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

av

Utredaren skall bl.a. överväga frågor om vandelsprövning och andra åtgärder för att branscher är särskilt utsatta för ekonomisk

sanera som brottslighet. Utredaren skall också överväga vissa frågor om hur främst det förebyggande arbetet mot den ekonomiska brottsligheten kan effektiviseras kontroll i samband med tillstånds- eller bidrags-

genom givning.

Utredarens arbete skall vara slutfört före utgången av april 1997.

Regeringens strategi mot ekonomisk brottslighet

Regeringen antog i april 1995 en strategi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Strategin redovisades i en skrivelse till riksdagen skr. 1994/952217, bet. 1994/95:JuU25, rskr. l994/95:412.

Avsikten med strategin är att påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten åtgärder innebär en kraftig förstärkning av

genom som samhällets samlade insatser mot sådan kriminalitet.

En huvudlinje i strategin större tonvikt skall läggas på det

är att en brottsförebyggande arbetet. Till det ändamålet i strategin bl.a. att

anges åtgärder skall vidtas för att tillfällena till brott skall bli färre, vinningen

brott mindre och riskerna för upptäckt större. Olika former av av

162 Bilaga

kontroll kommer därvid i blickpunkten. Myndigheter med uppgifter i fråga kontroll, tillsyn och tillståndsgivning måste flytta fram sina

om positioner i förhållande till den ekonomiska brottsligheten.

I strategin anges att behovet av kontroll alltid måste vägas mot intresset från samhällsekonomisk och konsumentpolitisk synpunkt av att låta seriösa näringsidkare arbeta så ostört som möjligt. Rättssäkerhetsfrågoma är viktiga.

En fråga särskilt framhålls i strategin är vandelsprövning för

som arbete inom utsatta verksamheter. I vissa verksamheter har införts eller åtminstone övervägts åtgärder i sanerande syfte som går ut att pröva laglydnaden hos blivande näringsidkare i samband med tillståndsprövning skilda slag. Som exempel kan nämnas prövning av taxi-

av förare samt prövning av näringsidkare i restaurangbranschen i samband med handläggning av serveringstillstånd. Rätt utformad och använd kan, enligt vad som anges i strategin, vandelsprövning i speciella fall

ett lämpligt och effektivt sätt att komma till rätta med vissa vara former ekonomisk kriminalitet som har utvecklats inom särskilda

av områden näringslivet. Därigenom befrämjas också en sund kon-

av kurrens i berörda branscher.

Ett förslag till generell lagstiftning om möjlighet att bestämma om näringstillstånd i utsatta branscher utarbetades på 1980-talet av Kommissionen mot ekonomisk brottslighet SOU 1984:8. Förslagen ledde till att vandelsprövning infördes i två branscher, nämligen i fråga om restauranger som serverar alkoholdrycker och inom yrkestrañkområdet;

generell lagstiftning näringsförbud avvisades av regeringen med en om hänvisning till att de åtgärder borde vidtas mot oseriösa närings-

som idkare väsentligen borde bygga på ett utvidgat system med näringsförbud prop. l985/86:l26.

En ökad vikt skall enligt strategin läggas vid att myndigheterna kontrollerar sina motparter i samband med exempelvis bidragsgivning. En ökad vikt skall också läggas vid tillsyn som myndigheter utövar t.ex. över en viss verksamhet eller en viss bransch. Med myndigheter

såväl statliga kommunala myndigheter. avses som

Även det till stor del handlar kontroll i form under-

om om av sökande åtgärder som myndigheterna redan i dag kan och bör göra, kan det enligt vad anförs i strategin behövas ändringar i regler

som eller instruktioner för att effektivisera kontrollen, exempelvis genom att myndigheter behörighet eller skyldighet att skaffa utdrag ur vissa

ges register kan upplysningar som är viktiga för kontrollen. Det

som ge kan också behövas utbildning och information.

De frågor i regeringens strategi som här har berörts handlar alltså dels generella åtgärder i form bl.a. registerslagning i samband

om av

SOU 1996: 172 Bilaga 163

med tillsyn och tillståndsgivning enligt gällande regler, dels om överväganden i fråga riktad kontroll i speciella fall för sanering av om vissa former ekonomisk kriminalitet som har utvecklats inom särav skilda områden näringslivet. En särskild utredare bör tillkallas för av att göra översyn dessa kontrollfrågor. en av

Utredningsuppdraget

Branschsanering

Det förekommer viss bransch är särskilt utsatt för ekonomisk att en brottslighet. Det kan ibland bero på överetablering, stor andel enmanseller fåmansföretag och speciella svårigheter att kontrollera regelefterlevnaden i branschen. I dessa fall kan de normala marknadsmekanisha svårt att fungera sanerande. mema Olika försök har gjorts utsatta branscher. Från det allatt sanera männas sida har i vissa fall införts regler om vandelsprövning. Myndigheterna har också genomfört riktade kontrollaktioner för att avslöja brottslighet eller misskötsamhet bland näringsidkama i en viss annan bransch. Det förekommer att branschorganisationer försöker säkerställa att verksamheten i branschen bedrivs seriöst exempelvis genom att ställa särskilda krav i fråga skötsamhet eller kompetens för att upp om

få bli medlem i organisationen.

Den särskilde utredaren skall göra en genomgång av frågorna om vandelskontroll Huvudinriktningen bör att identifiera i vilka m.m. vara branscher det finns behov särskilda åtgärder och att för respektive av bransch utarbeta förslag till åtgärder för branschsanering som är lämpliga med hänsyn till förhållandena där. Åtgärderna skall utformas så att de inte äventyrar andra allmänna intressen, såsom att marknaden fungerar väl och står under ett effektivt omvandlingstryck. Avsikten är således inte att utforma generella regler om vandelskontroll m.m. Förutom vandelsprövning kan andra former kontroll övervägas av alternativ eller komplement, exempelvis särskilda krav på solvens. som Ett exempel på lagstiftning bör beaktas i sammanhanget är den som alkohollagen 1994:1738. Här skall utredaren överväga effektivinya seringar exempelvis i fråga tillsyn och sanktioner mot bakgrund om bl.a. erfarenheterna från den samordnade regionala tillsynen över av restaurangbranschen Operation krogsanering. Utredaren skall också överväga former av branschsanering som bygger på egenåtgärder inom näringslivet. Branschsanering behöver således inte begränsas till åtgärder myndigheter. Utredaren bör, där av

så är lämpligt, undersöka förutsättningarna för självsanering exempelvis medverkan branschorganisationer som ett alternativ eller

genom av ett komplement till åtgärder från det allmännas sida.

Utredaren bör också överväga åtgärder går ut på kon-

som att ge kreta incitament till att avstå från ett olagligt beteende. Exempel kan

åtgärder för att få till stånd fungerande veriñkationssystem, plomvara bering av kassaapparater m.m.

En viktig fråga är hur verksamhet och regelefterlevnad skall kunna övervakas effektivt samt vilka insatser i form exempelvis tillsyn

av eller övervakning från myndigheter eller andra som kan behövas. Om reglerna inte får tillräcklig genomslagskraft, kan konkurrensen inte bedrivas på lika villkor, vilket skadar allmänna intressen. En utgångspunkt bör att någon större administrativ organisation inte

vara skall behöva byggas Utredaren bör överväga hur befintliga myn-

upp. dighetsresurser skall kunna användas i kontrollen. En viktig fråga i det sammanhanget är i vad mån det kan behövas ändringar i reglerna för myndigheternas befogenheter för att kontrollen skall kunna fungera effektivt utan väsentliga resurstillskott.

Kontroll i övrigt i samband med tillståndsgivning, bidragsgivning och tillsyn

Den särskilde utredaren skall också i övrigt undersöka förutsättningarna för att effektivisera särskilt det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet utvecklad kontroll i samband

genom en mera med tillståndsgivning, bidragsgivning och tillsyn rörande företag eller näringsidkare.

I första hand här generella kontroller för att säkerställa att inte

avses tillstånd eller bidrag enligt skilda regelsystem felaktigt lämnas

som ges till företag eller näringsidkare grund att myndigheten saknar

av kännedom misskötsamhet, olagligt beteende eller andra liknande

om förhållanden är relevanta för tillämpningen av det enskilda syste-

som met. Vidare att säkerställa att myndigheter får kännedom om

avses sådan misskötsamhet och sådana olagliga beteenden från en näringsidkares eller ett företags sida kan och bör ligga till grund ex-

som empelvis för att ompröva ett tillstånd eller åtminstone att inleda ett tillsynsförfarande för att skaffa ytterligare underlag.

Utredaren bör undersöka det finns skäl att precisera eller skärpa

om regler gäller i fråga om att avslå en ansökan eller ompröva ett

som fattat beslut i anledning misskötsamhet, olagligt beteende e.dyl.

av

SOU 1996: 172 Bilaga 165

Vissa generella frågor vid uppdragets fitllgörande

Den särskilde utredaren skall inte begränsa sig till att föreslå ändringar i regelsystemen. Också andra slag av åtgärder kan övervägas, exempelvis utbildnings- och informationsinsatser, förändrade former för myndighetssamverkan samt utveckling i fråga om arbetsmetoder och informationsutbyte.

Utredaren skall beakta sekretessfrågorna och, om behov därav yppar sig, föreslå ändringar i fråga om sekretessregleringen.

De kontroller av näringsverksamhet som faller inom utredningsuppdraget kan vara av känsligt slag, vilket gör det mycket viktigt att balansera olika allmänna intressen samt skilda mål och medel mot varandra. Sålunda måste de möjliga vinsterna i fråga om bekämpning av ekonomisk brottslighet vägas mot samhällsekonomiska och konsumentpolitiska förluster som kan uppstå, om en viss kontrollåtgärd sänker omvandlingstrycket marknaden. Också andra olägenheter, såsom intrång i personlig integritet, hinder i näringsverksamhet och risk för en ökad byråkrati, måste läggas i vågskålen. Regler och rutiner måste givetvis utformas så att inte rättssäkerhet och rimliga krav på förutsebarhet eftersätts.

Som utgångspunkt för en analys av reglers effektivitet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och deras effekt marknaden beaktas i tillämpliga delar analysprinciper i regeringsbeslutet den l september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet av företagsregler.

Utredningen berör ett brett fält av förhållanden inom näringslivet och samhällslivet i övrigt. Utredaren får, mot bakgrund av de erfarenheter som görs under arbetet, göra de prioriteringar och begränsningar i fråga om utredningen som visar sig nödvändiga eller lämpliga.

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, bl.a. Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket och Konkurrensverket samt med Yrkestrafikutredningen K 1994:12 och Skattekontrollutredningen Fi 1995:5. Samråd skall också ske med företrädare för näringslivet och de anställda.

Redovisning av uppdraget m.m.

Den särskilde utredaren skall i sitt arbete beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva

om offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Utredaren får redovisa uppdraget i form av delbetänkanden, om det

166 Bilaga SOU 1996: 172

beñnnes lämpligt. Uppdraget skall slutföras före utgången av april

1997.

Justitiedepartementet

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur gárdet U, 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. Den nya - . Samverkansmönsteri svenskforsknings- 27. Enstrategi för kunskapslyftoch livslångt lärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiskalandskapeti Norden . Om kön och fördelningav fritidsresurser.C. 1990-talet.U. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. . regeringskonferensen1996. UD. 30.Borgenärsbrotten en översynav ll kap. - Politikomrádenunderlupp. Frågorom EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen1996. UD. 3 Attityder ochlagstiftning i samverkan . Ett år med EU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter arbeteti EU. UD. 32.Mössoch människor.Exempel bra av Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och lT-anvândningbland barn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.UD. 33. Banverketsmyndighetsrollm.m. K. Batterierna en laddadfråga. M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik+ expertbilaga.A. . - Omjärnvägenstrafikledningm.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister . 10.Forskningför vår vardag.C. DNA-register. Ju. ll .EU-mopeden.Ålders- ochbehörighetskravför 36.Högskolai Malmö. U. tvá-och trehjuliga motorfordon. K. 37.Sverigesmedverkani FN:sfamiljeár. S. .Kommuner och landstingmedbetalnings- 38. NationalstadsparkenM. svárigheter.Fi. 39.Rapportfrån klimatdelegationen1995. 13.Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelateradforskning. M. 14.Budgetlag regeringensbefogenheter 40.Elektronisk dokumenthantering.Ju. finansmaktensomrâde.Fi. 41.Statensmaritima verksamhet.Fö. Union för bådeöstoch väst. Politiska, rättsliga 42.Demokratiochöppenhet.Om folkvalda parlament . ochekonomiskaaspekteravEU:s sjätte ochoffentlighet i EU. UD. utvidgning. UD. 43.Jämställdheteni EU. Spelregleroch 16.Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. uttrâdesrätt,medborgarskapoch mänskliga 44.Översynav skatteflyktslagen.

rättigheteri EU. UD. Reformeratförhandsbesked.Fi. 17.Bättretrafik medväginformatik. K. 45. Presumtionsregelni expropriationslagen.Ju. 18.Totalförsvarspliktiga m95. Förslagom jobb/studier 46.Enskildavägar. K. efter muck,bostadsbidrag,dagpenning, 47.Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför försäkringar. Fö. individ ochlokalsamhälle.U. 19.Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. ShapingSustainableHomes an Urbanizing bedömningarinför regeringskonferensen1996. World. SwedishNationalReportfor Habitat ll. N. UD. 49. Reglerför handelmedel. N. 20. Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbudmot vapen allmänplatsm.m. Ju. U. 51.Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

2 .Reform och förändring.Organisationoch ring alternativ och förslag. A. verksamhetvid universitetochhögskolorefter 52. Preciseringav handelsändamâleti detaljplan.M. 1993årsuniversitets-ochhögskolereforrn.U. 53.Kalkning av sjöar ochvattendrag.M. 22.Inflytande riktigt Om eleversrätt till 54.Kooperativa möjligheteri storstadsomrâden.S. inflytande,delaktighetoch ansvar.U. 55.Sverige, framtiden ochmångfalden.A. 23.Kartläggningoch analysavdenoffentliga sektorns 55.Pâvägmot egenföretagande.A. upphandlingav varor och tjänstermed 55. Vägarin i Sverige.A. miljöpåverkan.N. 56.Hälften vore nog om kvinnor ochmän - 24.FrånMaastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-taletsarbetsmarknad.A, EU-ländersförslag ochdebattinför 57.Pensionssamordningför svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen1996. UD. 58.Finansieringenav detcivila försvaret. Fö.

25. Frånmassmediatill multimedia attdigitaliserasvensktelevision. Ku.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgrund. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret

Enprincipdiskussionutifrån och fredsräddningstjänsten.Kartläggning,

EU 96-kommitténserfarenheter.UD. och förslag. överväganden Fö. 60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningenseffekter den gemensamma 88. Kameraövervakning.Ju.

jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkanmellanhögskolanoch de småoch

61.Olika länder olika takt. Om flexibel integration medelstoraföretagen.N. och förhållandetmellanstoraoch småstateri EU. 90. Sammanhålletstudiestöd.U.

UD. 91.Denprivata vårdensomfattningoch framtida

62.EU, konsumenternaoch maten ersättningsformer En de nationella - översynav Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkareoch sjukgymnaster.S. - taxoma 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet. A. 92. IT i miljöarbetet. M. 64. FörsäkringskassanSverige Översyn - av 93.Ny yrkestrañklagstiftning.K. Socialförsäkringensadministration.S. 94. Nationell teleadresskatalog.K.

65. Administrationenav EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan.K.

i Sverige.Jo. 96. Strukturförändringoch besparing.

66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomfördaförändringar av 67. Medborgerlig insyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter

68. Några folkbokföringsfrágor. Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98. Vem försvaret Utvärdering styr av 70. Samverkanmellan högskolanoch näringslivet. N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 71.Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Avvecklingmedinlärning. Erfarenheterfrån

och landsbygd.ln. LEMO-reformensavveckling personal.Fö. av 72.Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett för skattebetalningar.Del A. nytt system 73. Svenskkämteknisk tillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar.Del B. nytt system Volym 1 Engranskning.M. Författningsförslag,författningskommentarer - 73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi.

Volume l An Assessment.M. 10 .Kämavfall teknik och platsval.KASAMs - - 74. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrande SKBsFUD-Program95. M. över Volym 2 Faktaredogörelser.M. 102.TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrar. U. - - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken. En skärptoch samordnad

Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftning för hållbar utveckling. - en 75. Värden i folkhögskolevärlden.U. Del l och 2. M. 76. EU:s regeringskonferens procedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd elmarknaden.C. forrnalia. Sammanfattningavett seminariumi 105.Att främja donationertill universitet

april 1996.UD. och högskolor. U.

77. Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EU och Sverige frånKirunatill Malmö. - Sverige. Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering. N. 107.Union gränser konsekvenser,möjligheter, utan - 79.Översynavrevisionsreglema.Fi. problem.Sammanfattningavett seminariumi 80. Viktigt meddelande. november1995. UD.

Radiooch TV i Kris och Krig. Ku. 108.Konsumenternaoch miljön. C.

81. Skyddför sparande sparkasseverksamhet.i Fi. 109.Från äkerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82. En översynavluft- sjö- och spärtrafikens universitetsfastigheter från Utredningenom m.m. tillsynsmyndigheter.K. angáendeöverlátelserochtomträttsupplátelser av 83. Allmänt pensionssparande. vissahögskolefastigheter.Fi.

84. Ekobrottsforskning.Ju. 110.Inför Svensktkulturnät lT och framtiden ett - 85. EgonJönsson enkartläggningav lokalasam- inom kulturomrádet.Ku. verkansprojektinom rehabiliteringsomrádet.S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll .Bevakadövergång.Åldersgränserför 137.Kommunalförbundoch nämnd

ungaupp gemensam -

till 30 år. C två fonner för kommunalsamverkan.In. 112.Integreringavmiljöhänsyninomdenstatliga 138.Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens

förvaltningen. M. områdem.m. S. 113.En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch 139 Skatt avfall. Fi.

.

rehabilitering. Del l och 2. S. 140.K0:s biträde enskilda.ln. 114.En körkortsreform. K. 141 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m.

. 115.Barnkonventionenoch utlänningslagen.S. 142.Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte 143.Krock eller Om denmångkulturella

möte-

utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.Fi. 144.Ökadkonkurrensi handelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnadi dubbelbeskattningenavmindreföretags längdförläggning och inflytande + bilagedel. A.

inkomster. Fi. 146.Att återerövravardagen.S. 120.Högskolani Malmö slutbetänkande.U. 147 Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.M.

- 121.Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 148.Översyn. " förvärvslagenoch hyreslagen

av 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenochpant.Ju.

och hantverksutövande.U. 149.Elberedskapen.Förfatmingsfrågor.N. 123.iakttagelseroch förslag efter omstruktureringenav 150.En allmänoch sammanhållenarbetslöshets-

försvaretsledning och stöd. Fö. försäkring.A. 124.Miljö för enhållbar hälsoutveckling. 151.Bidraggenomarbete En antologi.S.

-

Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.S. 152 Gruvornaoch framtiden.N.

.

Bilaga Miljörelaterade hälsorisker.S. 153.Hållbar utvecklingi Sverigesskärgårdsorrtråden.

Bilaga Aktörer och verktygi miljöhälsoarbetet. M.

Environmentfor SustainableHealthDevelopment 154.Tre rapporteromstudiecirklar.U.

-

anAction Planfor Sweden. 155.Omtankaromvattendrag 125.Drogeri trafiken.Ju. ett nyttangreppssätt.M. 126 Doping folkhälsoperspektiv.i Del A och Del B. S. 156.Bostadspolitik2000 från produktions-till

. - 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik+ Särtryck+ Bilaga.ln. 128.Skyddetavkulturmiljön. Enöversynav 157.Översynavredovisningslagstiftrtingen.Ju.

kulturminneslagensbestämmelserombyggnader 158 Sverigeoch EMU. Fi.

.

och kulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch 159.Folkbildningen enutvärdering.U.

-

ortnamn.Ku. 160 Bouppteckningarocharvsskatt.Ju.

. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgrundlagen.In. 161.Rättattflytta enfrågaombemötande äldre.av

- 130.De två kulturerna.Rapporter KlausRichardav 162 Påmedborgarnasvillkor endemokratisk

. -

Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvantsamtKent infrastruktur+ bilaga. In.

Zetterberg.Bilagor medunderlagsmaterialtill 163.Behovochresurseri vården enanalys.S.

-

UTFöRzsslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. 164.Livslångtlärandei arbetslivet steg vägenmot

- 13 .Extern värderingavhot och fonnåga.Bilagormed ettkunskapssarnhälle.Ett dlskussionsunderlag.U.

underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande 165.Ny kurs i trafikpolitiken. Delbetänkande

om SOU 1996:123.Fö. beskattning vägtrafiken.K.av

132.Detstoraoch snabbagreppet.Om LEMO-reforrnens 166.lärare för högskolai utveckling.U.

metoderoch resultat.Bilagormedunderlagsmaterial 167.Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.Fö. funktionshinder.U.

133.Jämställdvård. Olika vård lika villkor. S. 168.Översyn PBL och va-lagen.ln.

av 134.Jämställdvård. Möten i vårdenur ett 169.Fömyelsenavkommuneroch landsting.ln.

tvärvetenskapligtperspektiv. 169.Kommunalafömyelseproblem. 135.Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystroñ. Enstatsvetenskapligbetraktelse.Bilaga In.

Kunskapslägeoch behovav framtidaFoU. S. 169.Kommunernaoch denstatligastyrningen. 136.EffekteravEU:s jordbrukspolitik.Jo. BilagaII. ln.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

169.Budgetpolitik. En studieavbehovsbudgeteringi

tvådecentraliseradeorganisationer.BilagaIII. ln. 169.Konkurrensutsättninginom äldreomsorgeni

Stockholmsstad.Politisk-demokratiskaaspekter.

BilagaIV. In. 169.Förändringsmodellerochförändringsprocesseri

kommuneroch landsting.Någraempiriskastudier.

BilagaV. ln. 170.Fritidsbálenochsamhället.K. 171.Konsekvensernaför CAP avWTO-åtgärdemaoch

enöstutvidgning.Jo. 172.Licensavgift enprincipskiss.Ju.

-

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olika länder olika takt. Om flexibel integration

-

och förhållandetmellanstoraochsmåstateri EU. Mössoch människor. Exempelpå bra

61 T-användning bland barn och ungdomar. 32

EU:sregeringskonferens procedurer,aktörer,

- Justitiedepartementet formalia. Sammanfattningav ett seminariumi

april 1996.76 Kriminalunderrättelseregister

EU och Sverige fränKiruna till Malmö. DNA-register. 35 -

Sammanfattning fyra regionalamötenav Elektroniskdokumenthantering.40

1995-96.106 Presumtionsregeln expropriationslagen.45i

Unionutangränser konsekvenser,möjligheter, Förbud allmän plats 50 -

mot vapen m.m. problem. Sammanfattning seminariumi

avett Utvärderat personval.66

november1995. 107 Ekobrottsforskning. 84

Tredimensionellfastighetsindelning.87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning.88

Totalförsvarspliktigam95. Förslagomjobb/studier Droger trafiken.i 125 Översyn efter muck, bostadsbidrag,dagpenning,

avförvärvslagenoch hyreslagen

försäkringar. 18 Borgenoch pant.148 Översyn Statensmaritima verksamhet.41

avredovisningslagstiftningen.157

Finansieringenavdet civila försvaret.58 Bouppteckningaroch arvsskatt.160

Utveckladsamordninginomdetcivila försvaret Licensavgift enprincipskiss.172

- och fredsräddningstjänsten.Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför

Enuppföljning avgenomfördaförändringar regeringskonferensen1996. 4

inom försvarsmaktensledningsorganisation.96 Politikomrâdenunder lupp. Frågorom EU:s första

Effektivare försvarsfastigheter pelare inför regeringskonferensen1996. 5

Utvärderingav en reform. 97 Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns

Vem styr försvaret Utvärderingav erfarenheteravarbeteti EU. 6

effekternaav LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och

Avveckling medinlärning. Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen.7

LEMO-reformensavvecklingavpersonal.99 Union för bådeöstoch väst. Politiska, rättsliga

iakttagelseroch förslagefter omstntktureringenav och ekonomiskaaspekterav EU:s sjätte

försvaretsledning och stöd. 123 utvidgning. 15

De tvä kulturema.RapporteravKlausRichard Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar,

Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStälvantsamtKent utträdesrâtt,medborgarskapoch mänskliga

Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterialtill rättigheteri EU. 16

UTFÖR:sslutbetänkandesou 1996:123.130 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs

Externvärderingavhot och fömuäga.Bilagor med bedömningarinför regeringskonferensen1996. 19

underlagsmaterialtill UTFÖR:sslutbetänkande Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga

SOU 1996:123.131 EU-ländersförslag och debattinför

Detstoraoch snabbagreppet.Om LEMO-reformens regeringskonferensen1996. 24

metoderoch resultat.Bilagormedunderlagsmaterial Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament

till UTFÖR:sslutbetänkandeSOU 1996:123.132 och offentlighet i EU. 42

Jämställdheteni EU. Spelregleroch

Socialdepartementet

verklighetsbilder. 43

Sverigesmedverkani FN:s familjeár. 37 Europapolitikenskunskapsgrund.

Kooperativamöjligheter i storstadsomráden.54 En principdiskussionutifrån

FörsäkringskassanSverige Översyn EU 96-kommitténserfarenheter. 59 - av

socialförsäkringensadministration.64 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och

Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 utvidgningenseffekter pá den gemensamma

jordbrukspolitiken. 60

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allmänt pensionssparande.83

Finansdepartementet

EgonJönsson enkartläggningavlokala

samverkansprojektinom rehabiliteringsområdet.85 Kommuneroch landstingmed betalnings-

Den privata vårdensomfattningoch framtida svårigheter. 12

ersättningsfonner En översyn de nationella Budgetlag regeringensbefogenheterpå

- av -

för läkareoch sjukgymnaster.91 ñnansmaktensområde. 14 taxoma Enallmän och aktiv försäkring vid sjukdomoch Borgenärsbrotten en översynav 11 kap.

rehabilitering. Del 1 och 2. 113 brottsbalken.30

Översynav skatteflyktslagen. Barnkonventionenoch utlänningslagen.115 Miljö för hållbar hälsoutveckling. Reformeratförhandsbesked.44

en Betänkande.Förslagtill nationellthandlingsprogram.124 Pensionssamordning svenskari EU-tjänst. 57för

Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 124 Medborgerlig insyni kommunalaentreprenader.67

Bilaga 2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124 Någrafolkbokföringsfrågor. 68

Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti Environmentfor SustainableHealthDevelopment an- Action Planfor Sweden.124 Sverige. 77

Översynav revisionsreglema.79 Dopingi folkhälsoperspektiv.DelA och Del B. 126 Jämställdvård. Olika vård lika villkor. 133 Skyddför sparandei sparkasseverksamhet.81

Jämställdvård. Möten i vården Ettnytt systemför skattebetalningar.Del A.

ur ett tvärvetenskapligperspektiv.134 Ett nytt systemför skattebetalningar.Del B.

Fibromyalgioch Duehennesmuskeldystroñ. Författningsförslag,författningskommentarer

Kunskapslägeochbehov framtidaFoU. 135 och bilagor. 100

av Ny behörighetsregleringpå hälso-ochsjukvårdens Från åkerlottertill Paradis ett delbetänkande

område 138 från Utredningenom universitetsfastigheterm.m.

m.m. Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, 141 angåendeöverlåtelserochtomträttsupplåtelserav

m.m. Att återerövravardagen.146 vissahögskolefastigheter.109

Bidrag arbete En antologi.151 Artikel 6 i Europakonventionenochskatte-

genom -

flytta fråga bemötande äldre.161 utredningen.116 Rätt att - en om av

i vården analys.163 Expertrapporterfrån Skatteväxlingskommittén.117 Behovoch resurser - en

Lättnadi dubbelbeskattningenavmindre företags

Kommunikationsdepartementet inkomster. 119

Skatt avfall. 139 Om järnvägenstrafikledningm.m. 9

Ålders- för Sverigeoch EMU. 158 EU-mopeden. och behörighetskrav

två- och trehjuliga motorfordon. 11

Utbildningsdepartementet

Bättretrafik medväginformatik.17 Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Den nyagymnasieskolan hur går det 1

- Banverketsmyndighetsroll 33 Samverkansmönsteri svenskforskningsfinansiering.

m.m. Enskildavägar. 46 2

luft- sjö- och spårtraftkens Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. En översynav tillsynsmyndigheter.82 20

Ny yrkestrafiklagstiftning. 93 Reform ochförändring. Organisationoch verksamhet

Nationellteleadresskatalog.94 vid universitetoch högskolorefter 1993års

Botniabanan.95 universitets-ochhögskolereform.21

Enkörkortsreform 114 Inflytande riktigt Om eleversrätt till

- StationStockholmNord. 118 inflytande, delaktighetoch ansvar.22

Spår. miljö och stadsbildi centralaStockholm.121 En strategiför kunskapslyftoch livslångtlärande. 27

Länsstyrelsemasroll i infrastrukturplaneringen.142 Det forskningspolitiskalandskapeti Norden

Ny kurs i trafikpolitiken. Delbetänkande 1990-ta1et.28

om

vägtrafiken.165 Forskningoch Pengar.29 beskattningav Fritidsbåtenochsamhället.170 Högskola Malmö.i 36

Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför

individ och lokalsarrtltälle.47

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Värden i folkhögskolevärlden.75 Skyddetav kulturmiljön. En översynav

Sammanhålletstudiestöd.90 kulturminneslagensbestämmelserom byggnader

TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. 102 och ltulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch

- Att främja donationertill universitet ortnamn.128

och högskolor. 105 Högskolani Malmö Slutbetänkande.120 Näringsdepartementet

- Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Kartläggningochanalys denoffentliga sektorns

av och hantverksutövande.122 upphandling och tjänster med

av varor Folkbildningensinstitutioner. 127 miljöpåverkan. 23

Krock eller möte Om denmångkulturellaskolan.143 ShapingSustainableHomesin Urbanizing

- an Tre rapporteromstudiecirklar.154 World. SwedishNational Report for Habitatll. 48

Folkbildningen enutvärdering.159 Regler för handelmedel. 49

- Livslångtlärandei arbetslivet steg vägenmot Kompetensoch kapital + bilaga. 69

ett kunskapssamhälle. diskussionsunderlag.Ett 164 Samverkanmellan högskolanoch näringslivet. 70

Lärareför högskolai utveckling.166 Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelningoch

Gymnasieutbildningför vissaungdomarmed fmartsiering. 78

funktionshinder.167 Samverkanmellan högskolanochde småoch

medelstoraföretagen.89

Jordbruksdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Närings- och handelsdepartementet

EU, konsumenternaoch maten Ökadkonkurrensi handelnmed livsmedel. 144

Förväntningaroch verklighet. 62 Elberedskapen.Författningsfrágor.149 - Administrationenav EU:sjordbrukspolitik Gruvomaoch framtiden.152

i Sverige. 65 Effekterav EU:s jordbrukspolitik. 136 Civildepartementet

Konsekvensernafor CAPavWTO-åtgärdernaoch Fritid i förändring.

en östutvidgrting.171 Om kön och fördelning fritidsresurser. 3

av

Forskningför vår vardag. 10

Arbetsmarknadsdepartementet

Attityder och lagstiftning i samverkan Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34+ + bilagedel. 31

Grundläggandedrag i en nyarbetslöshetsförsäkring Konsumentskydd elmarknaden.104

alternativ och förslag.51 Konsumenternaoch miljön. 108

Sverige.framtiden och mångfalden.55 Bevakadövergång.Åldersgränserför till

ungaupp Påväg motegenforetagande.55 30 år. 111

Vägar in i Sverige. 55

Hälftenvore nog om kvinnor och män Inrikesdepartementet

- 90-taletsarbetsmarknad.56 Lokal demokrati och delaktigheti Sverigesstäderoch

Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 landsbygd.71

Arbetstid Denkommunalasjälvstyrelsenoch grundlagen.129

längd,förläggningoch inflytande + bilagedel.145 Kommunalförbundoch nämnd

gemensam - En allmänoch sammanhållenarbetslöshets- två former för kommunalsamverkan.137

försäkring.150

KO:s biträde enskilda.140

Bostadspolitik2000 från produktions-till

Kulturdepartementet -

boendepolitik+ Särtryck+ Bilaga156 Från massmediatill multimedia Påmedborgarnasvillkor demokratisk

- - en att digitaliserasvensktelevision. 25 infrastruktur+ bilagor. 162

Viktigt meddelande. Översyn PBL ochva-lagen.168

av Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Fömyelsen kommuneroch landsting.169

av Inför ett Svensktkulturnät lT och framtiden Kommunalafömyelseproblem.

inom kulturområdet. 110 En statsvetenskapligbetraktelse.Bilaga 169

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kommunernaochdenstatligastyrningen. BilagaII. 169 Budgetpolitik. Enstudieavbehovsbudgeteringi tvådecentraliseradeorganisationer.BilagaIII. 169 Konkurrensutsätminginomäldreomsorgeni Stockholmsstad.Politiskdemokratiskaaspekter. BilagaIV. 169 Förändringsmodellerochförändringsprocesseri kommuneroch landsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. 169

Miljödepartementet Batterierna enladdadfråga. 8

- Nationalstadsparker.38 Rapportfrån klimatdelegationen1995. Klimatrelateradforskning. 39

handelsändamåleti detaljplan.52 Preciseringav Kalkning avsjöar ochvattendrag53 Svenskkämtelmisktillsynsverksarnhet.

Engranskning.73 Volym 1 - SwedishNuclearRegulatoryActivities.

An Assessment.73 Volume 1 - Svenskkämteknisktillsynsverksamhet.

Faktaredogörelser.74 Volym 2 - SwedishNuclearRegulatoryActivities.

Descriptions.74 Volume 2 - IT i miljöarbetet.92 Kämavfall teknik och platsval.KASAMs

yttrandeöverSKBs FUD-Program95. 101 Miljöbalken. En skärptochsamordnad miljölagstiftrtingför enhållbar utveckling. Del l och 2. 103 Integreringavmiljöhänsyninom denstatliga förvaltningen.112 Övergångsbestämmelsertill miljöbalken.147 Hållbarutvecklingi Sverigesskärgårdsområden.153 Omtankaromvattendrag ett nytt angreppssätt.155