Personaluthyrning : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

PERSONALUTHYRNING

SMB

1997:58 slutbetänkande för

av Utredningen utvärdering av

avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet

min

m Statens offentliga utredningar MW 1997:58 w Arbetsmarknadsdepartementet

Personaluthyrning

slutbetänkande av Kommittén för utvärdering av avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet Stockholm 1997

Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU ochDs svarar Fritzes. SOU ochDs kanköpas från Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fritzeskundtjänst 10647 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-69091 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Enliten som g Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentxalen 10333 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91 -38-20570-X ISSN 0375-250X Stockholm 1997

f Alu/z çâlråüá ffgjeu

Qg/,e .på i å: /áfeâê

pagA/{4cfg

ap

Till statsrådet och chefen för

arbetsmarknadsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 11 juli 1996 chefen för arbetsmarknadsdepartementet att att tillkalla en särskild utredare för att

utvärdera och analysera effekterna och konsekvenserna 1993 års av

lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades landshövdingen Björn Rosengren särskild utredare. som Utredningen har inte antagit något särskilt namn.

Som sekreterare i utredningen har o m den 15 oktober 1996 tjänstgjort redaktören Anne-Marie Lindgren.

Utredningen har enligt sina direktiv samrått med arbetsmarknadens parter. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande. Uppdraget är därmed avslutat.

Stockholm i 1997 mars

Björn Rosengren

/Anne-Marie Lindgren

Sammanfattning

En ny lag som tillåter privat arbetsförmedling och personaluthyrning utan det tidigare kravet på tillstånd från Arbetsmarknadsstyrelsen AMS trädde i kraft 1 juli 1993. I riksdagsbeslutet den om nya lagen förutsattes, att en utvärdering effekterna skulle ske efter av tre år. Mycket privata arbetsförmedlingar har startats sedan den nya lagen trädde i kraft. De få som finns följer det internationella mönstret: de finns i huvudsak i storstäder och större tätorter, de arbetar mest med yrkesutbildad personal och med ombytessömer kande än med arbetslösa. Några negativa erfarenheter dessa privata förmedlingar har av inte redovisats. Den begränsade omfattning verksamheten har som gör det inte möjligt att uppmäta några effekter på arbetsmarknaden i stort. Utredningen dock att bör fortsätta följa anser man att utvecklingen av de privata arbetsförmedlingarna. Man kan inte utesluta att de i ett gynnsamt arbetsmarknadsläge än dagens mera växer mer än vad de hittills gjort. Men utredningen samtidigt menar att de största förändringarna för arbetsförmedlingens fonner kommer att följa de k öppna sökformer börjar byggas av s som nu upp, dvs arbetsförmedling via det elektroniska nätet. På punkt utredningen att utvecklingen de privata en menar av arbetsförmedlingarna är mindre positiv, och det gäller artistfönnedlingama. Här tar många agenturer i strid med lagstiftningen avgifter av de arbetssökande för att förmedla uppdrag. Agenturema rör sig visserligen i en gråzon så tillvida att de även arbetar med som marknadsföring, ibland åtar sig fakturering etc för artisten, det men finns många exempel att de avgifter tas ut överstiger vad som som är rimligt för sådana arbetsuppgifter.

8 Sammanfattning

Utredningen lösning detta problem är att skilja menar att en

fömiedlingsverksamhet från agenturverksamhet, något som inte görs i lagen idag. Detta bör bli föremål för särskild utredning Personaluthyrningsverksamheten har expanderat kraftigt sedan

lagen kom. Också detta stämmer med det internationella den nya

Totalt har dock uthymingsbranschen mycket liten

mönstret. sett en andel arbetsmarknaden. I USA är andelen ca 1,5 procent av av

arbetskraften, i EU-ländema är genomsnittet l procent och i

Sverige ca 0,2 procent.

Antalet verksamma inom uthymingsbranschen kunde vid årsskiftet beräknas till något över 9 000 dvs ungefär 0,2

personer, arbetskraften. Denna siffra innefattar dock de ca 2 000 procent av enmansföretagama i branschen, och det är enligt utredningens

uppfattning tvivelaktigt, emnansföretag skall räknas som

om

personaluthyming. De flesta dessa enmansföretag är skrivbyråer,

av o.d. Många har relativt kort varaktighet, och

bokföringsbyråer många sysselsätter inte ägaren heltid.

Det kommer alltid att finnas arbetsmarknad för temporära en anställningar vid sidan marknaden för fasta jobb; de kommande av

utbildningssatsningar kan snarast beräknas öka behovet

årens stora vikarier i arbetslivet. Under 1996 fanns ca ll procent av av

arbetskraften i tidsbegränsade jobb, flertalet dem vikariat.

av

denna bakgrund uthymingsföretagen bör bedömas:

Det är mot

de effektivt sätt att organisera denna temporära arbets-

är ett

marknad, från kundernas såväl som de anställdas utgångspunkt

Att det finns behov systematisk förmedling av korttidsjobb

ett av en

visas både uthymingsföretagens expansion och av det faktum att

av offentliga arbetsförmedlingarna flera orter tagit upp de nu

från uthymingsföretagen särskilda fönnedlingar

modellen genom för tillfälliga arbeten. Utredningen konstaterar att det inte finns några belägg för att utundan ordinarie jobb hos kundföre-

hymingsverksamheten tränger

ibland skymtar i diskussionen om branschen. tagen, en oro som Redan ekonomiska skäl talar emot det, eftersom det är dyrare för

arbetsgivare hyra in personal än att anställa själv.

en att

Sammanfattning 9

Det finns exempel ekonomisk brottslighet inom uthyrningsbranschen, liksom i alla andra branscher, ingenting tyder

men

att personaluthymingsverksamhet skulle vara extra drabbad

av detta. Däremot finns det tecken att det finns problem med

etableringar, som bygger på orealistiska föreställningar

om branschens villkor och kanske drivs fram det kan/a som mer av

arbetsmarknadsläget än av egentliga marknadsförutsättningar. De största frågetecken gäller de anställdas situation. Vissa företag anställer sin personal endast uppdrag för uppdrag, något som inte står i överenstämmelse med arbetsrättslagstiftningen. Utredningen upprepar här vad som skrevs i 1992 års utredning

om

personaluthyming SOU 1992: l 16 att anställningsfonnen bör

vara

tillsvidareanställning.

lnkomsterna pendlar också med uppdragen, vilket gör det svårt att planera sin ekonomi. Inom delar branschen f 50 av - n ca

företag tillämpas kollektivavtalet mellan HAO Tjänsteföretagen

och Tjänstemannaförbundet HTF, innebär garantilön som en motsvarande halvtidslön. Klausulen om garantilön kan dock avtalas bort, och mindre än hälften av personalen inom branschen har i dag sådan garantilön.

Lönesättningen är enligt etablerad svensk arbetsmarknadspraxis en avtalsfråga, inte en lagstiftningsfråga, utredningen uttalar

men som sin principiella uppfattning att lönen i någon fonn bör

avspegla det faktum att uthymingsföretaget regel förbehåller

som

sig en dispositionsrätt till de anställdas tid, även när de inte är

utbokade på uppdrag. De flesta har i sitt kontrakt bestämmelse en

om att vara tillgänglig telefon några timmar varje dag, om ett uppdrag skulle komma. Utredningen avvisar krav lagstiftning i form begränsningar

av för längsta tillåtna uthymingstid Erfarenheter från andra länder o visar att sådana regler inte har någon effekt på de centrala problemen, gäller personalens situation. Det är också svårt som att

motivera varför ett företag skall leja in personal från konsult- i byråer på årsbasis, personal från uthymingsföretag bara på

men

några månader.

10 Sammanfattning

Utredningen föreslår i stället särskild nämnd, bestående av en företrädare för branschen och arbetsmarknadens parter samt tre

oberoende jurister. Företag vill driva personaluthyming skall

som

registrerade hos nämnden, och för att bli registrerad krävs att

vara

företaget uppfyller vissa villkor. Dit hör krav tillräcklig ekono-

misk bas för verksamheten, krav att bokföring och skatte- och

avgiftsredovisning följer god redovisningssed, krav att personal

återkommande har uppdrag för uthyrarens räkning skall vara som

tillsvidareanställd och att företaget i övrigt följer spelreglerna på

arbetsmarknaden, krav att företaget i sin försäljning följer god samt affärsetik.

Utredningen föreslår att kansligöromålen och beredningen av ärendena för nämndens räkning sköts av branschorganisationen,

Sveriges Personal- och Rekryteringsförbund SPUR genom ett

särskilt avtal. Nämndens arbete handlar i mycket att bidra till om

goda spelregler inom branschen, och för att kunna fylla den

funktionen krävs god branschkännedom även hos kansliet. Denna kompetens får smidigt sätt anknytningen till man ett genom själv ställer antal etiska regler villkor för SPUR, som upp ett som medlemskap. Den föreslagna sammansättningen nämnden, där av branschens företrädare är i minoritet, innebär dock att branschen inte kan styra nämndens arbete. undvika urholkning de reglerna i LAS om att För att en av nya vikariat vissa villkor övergår i fasta anställning genom att

väljer hyra in personal i stället för att anställa

arbetsgivarna att

vikarier, föreslår utredningen att inhyrd personal motsvarande

villkor arbetad tid skall företräde till fast anställning hos inom ges hyraren.

F örfattningsförslag ll

Förslag till Lag om personaluthyrning

1 § Med personaluthymingsföretag företag, anställda

avses vars

mot särskilt avgift till företaget för arbetsgivares räkning

annan utför arbete, hör till den verksamhet och står under som senares

dennes arbetsledning.

2 § Företag, som bedriver uthyrning arbetskraft, skall iaktta av följande:

Avtal om tidsbegränsad anställning enligt 5 § l och 3 lagen

1982:80 om anställningsskydd får inte träffas i fall där den anställde har eller kan beräknas ha återkommande arbete för

företaget. För sådana anställda gäller bestämmelserna i 4 § lagen

om anställningsskydd om anställning tills vidare.

Avvikelse från detta får göras enligt bestämmelserna i 2 § lagen

om

anställningsskydd. Arbetsgivare skall före varje arbetes påbörjande informera arbetstagaren om de yrkeskunskaper som krävs, arbetstid och

om övriga villkor den särskilda karaktären det arbete samt om av som skall utföras.

Personaluthymingsföretag får inte genom villkor i avtal eller på annat sätt hindra anställd från att ta erbjuden anställning hos

en en beställare hos vilken arbete utförts.

Arbetsgivare får inte begära, avtala eller ta emot ersättning

om av arbetssökande eller arbetstagare.

12 Författningsförslag

3 § Företag som hyr ut arbetskraft enligt l § skall vara registrerat hos Personaluthyrningsnämnden. Företag utan anställda, som samverkar med andra företag för

uppdragsanskaffning från beställare i former, är att jämställa

som med personaluthyming enligt § skall likaså vara registrerade hos

Personaluthymingsnämnden. Personalkooperativa företag vars verksamhet också är att jämställa med personaluthyming skall

likaså vara registerade. Närmare bestämmelser Personaluthymingsnämnden medom delas av regeringen.

4 § För att ett företag skall bli registrerat krävs utöver vad som stadgas i 2 § att ägaren inte är försatt i konkurs eller underkastad näringsförbud och inte är dömd för ekonomiska brott den senaste femårsperioden. att företaget kan bedömas ha erforderliga kapitalresurser för den planerade verksamheten

att bokföring, skatte- och avgiftsredovisning fungerar enligt god

redovisningssed att företaget följer god arbetsmarknadssed att företaget i sin försäljning följer god affärsetik

5 § För registrering tas ut en ansökningsavgift och därefter en årlig

avgift, bestämda så att kostnaderna för verksamheten täcks. Närmare föreskrifter villkoren för registrering och om om

registreringsförfarandet meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Registreringsavgift i fomi av

som

ansökningsavgift och årlig avgift bestäms av regeringen,

6 § Tillsyn över de arbetsgivare, som är registrerade enligt 4 §

utövas Personaluthymingsnämnden. Nämnden skall se till att

av personaluthymingsföretagen i sin verksamhet iakttar sina skyldigheter enligt denna lag. En registrerad arbetsgivare är skyldig att låta Personalut-

F örfattningsförslag 13

hymingsnämnden granska akter, bokföring och övriga handlingar

som hör till verksamheten samt att lämna de uppgifter begärs som för tillsynen.

7 § Personaluthymingsnämnden skall återkalla registreringen för

den arbetsgivare eller med arbetstgivare jämställda enmansföretag eller personalkooperativ som Inte längre uppfyller kraven enligt 4 §

Inte betalar föreskriven registreringsavgift eller

handlar i strid med sina skyldigheter enligt denna lag

Innan återkallelse sker skall företaget möjlighet att vidtaga

ges

rättelse. Om det kan anses vara tillräckligt får nämnden i stället för att återkalla registreringen meddela vaming. Är förseelsen ringa får

påföljd underlåtas.

8 § Personaluthymingsnämndens beslut enligt denna lag får över-

klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten

9 § Den som uppsåtligen eller oaktsamhet yrkesmässigt bedriver

av

uthyrning av arbetskraft i strid mot vad som föreskrivs om registrering i 4 § döms till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då lagen SFS 1993:440 om privat arbetsförmedling och uthyrning arbetskraft av upphör att gälla

14 F örfattningsförslag

Förslag till Lag om om privat arbetsförmedling

1 § Denna lag gäller arbetsförmedling bedrivs av någon annan

som

den offentliga arbetsförmedlingen. Lagen gäller dock inte

än arbetsfönnedling sker skrifter, överföringar eller som genom

upptagningar vilka tryckfrihetsförordningen eller yttrande-

frihetsgrundlagen är tillämplig. Med arbetsförmedling i denna lag verksamhet har till avses som ändamål skaffa arbete till arbetssökande eller arbetskraft att

och inte innebär uthyrning arbetskraft enligt arbetsgivare som av

lagen om personaluthyming.

2 § Arbetsförmedling för sjömän får inte bedrivas mot ersättning.

§ Den bedriver arbetsförmedling får inte begära, avtala om 3 som eller ta emot ersättning arbetssökande. av

4 § Arbetsgivare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

som 2 eller 3 döms till böter.

i kraft den l januari 1997, då lagen SFS Denna lag träder

privat arbetsförmedling och uthyrning arbetskraft

1997:440 om av

skall upphöra att gälla.

Författningsförslag 15

Förslag till ändring av lagen SF S:l982:80 om anställningsskydd

Härigenom föreskrives att 5 § 5 lagen l982z80

om

anställningsskydd skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om arbetstagare har varit

en

anställd hos arbetsgivaren Om arbetstagare har varit

en som vikarie i sammanlagt anställd hos arbetsgivaren mer än tre år under de vikarie i sammanlagt som senaste fem åren, övergår än tre under de mer anställningen till en tills- senaste fem åren, övergår

vidareanställning anställningen till en tillsvidareanställning. Om en arbetstagare varit

inhyrd hos arbetsgivare i en sammanlagt mer än tre år

under de senaste fem åren,

har arbetstagaren rätt till företräde till tillsvidareanställning. Företrädesrätten gäller från avslutningen av

den inhyrningsperiod, under

vilken treårsgränsen passerades, och nio månader framåt.

1 Bakgrund

Fram till 1 jan 1992 gällde 1935 års lag med förbud mot privat

arbetsfönnedling. Arbetsmarknadsstyrelsen AMS kunde dock

ge

tillstånd för privat arbetsfönnedling och uthyrning arbetskraft,

av men tillstånden gavs sparsamt. Från 1992 gällde lag, en ny som

vissa villkor tillät förmedling chefstjänster samt, med vissa

av

inskränkningar, uthyrning av arbetskraft. Riksdagen beslutade våren 1992 i enlighet med prop. 1991/92:89

att Sverige skulle säga upp ILO-konventionen nr 96

om av-

giftskrävande arbetsförmedling, dvs den konvention förbjuder

som

arbetsförmedling i vinstsyfte bet 1991/92:AU10, rskr 1991/92: 174,

varefter konventionen sades upp.

Samma år tillkallades särskild utredare, landshövdingen

en

Birger Bäckström, för att lämna förslag till avreglering arbets-

av

fömredlingsmonopolet. På grundval av betänkandet Privat förmedling och uthyming av arbetskraft SOU 1992: l 16 och remiss-

svaren över det avlämnade regeringen 1992/93:218 prop. om avreg-

lering av arbetsförmedlingsmonopolet. Riksdagen biföll regeringens förslag. Lagen SFS 1993:440 om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft trädde i kraft l juli 1993.

Med den nya lagen avskaffades det tidigare kravet tillstånd

av AMS för privat arbetsförmedling. Lagen innehåller endast ett

förbud att ta ut ersättning de arbetssökande; avgift får endast tas av

ut av de arbetsgivare, som söker personal. Den bryter mot

som detta förbud kan dömas till böter eller fängelse.

De tidigare begränsningarna för personaluthyming avskaffades

också. I nu gällande lag finns endast två bestämmelser, dels att

arbetstagare inte får hindras att ta anställning hos kundföretag, dels att den som lämnat tidigare anställning för arbete i uthymings-

en

18 Bakgrund

företag inte f°ar hyras ut till sin tidigare arbetsgivare förrän tidigast efter sex månader. 1992/931218 uttalade chefen för arbetsmarknadsdepartel prop. mentet att uppföljning beslutet avreglering borde göras en av om efter tre år, särskilt med avseende på effekterna för den offentliga

arbetsförmedlingen. I sitt betänkande bet 1992/93:AU 16 över pro-

positionen anförde arbetsmarknadsutskottet att denna översyn även borde innefatta uthymingsföretagen. Detta blev riksdagens beslut. I enlighet med detta beslut tillkallades särskild utredare i juni en 1996, landshövdingen Björn Rosengren. Utredaren skall enligt sina direktiv analysera avregleringens effekter den offentliga förmedlingen och eventuella skillnader i effektivitet mellan privat och offentlig förmedling. Utredaren skall kartlägga omfattningen av den rekrytering sker privata fönnedlingar och som genom detta bedöma effekterna arbetsmarknadens funkgrundval av tionssätt. Effekterna för särskilt utsatta skall också prövas. grupper Utredaren skall även analysera effekterna arbetsmarknaden av uthymingsbranschens snabba tillväxt och bedöma, det finns om

behov skärpt lagstiftning vad gäller personaluthymingsverksam-

av heten. Om utredaren föreslår ändringar lagen, skall han också av lämna förslag vilka sanktioner som kan vara ändamålsenliga, om de föreslagna reglerna överträds. skall enligt sina direktiv samråda med arbets- Utredningen marknadens parter. Direktiven återges i bilaga Utredningen har genomfört hearing med företrädare för en

arbetsmarknadsverket, arbetsmarknadens parter och personaluthyr-

ningsbranschen. Utredningen har inhämtat material och synpunkter från AMS, LO, TCO, HAO Tjänsteföretagen, änstemarmaförbundet HTF, branschorganisationen Svenska Personaluthymings- och Rekryteringsförbundet SPUR, flera förbund inom LO och TCO Arbetsmarknadsrådet Åke

samt enskilda personaluthymingsföretag.

Zettermark i Washington har bistått med material om uthymingsbranschen i USA.

2 Arbetsmarknad

i förändring

Arbetsmarknaden förändras i flera avseenden. Industrins andel nu

av sysselsättningen har minskat sedan 1970-talet och uppgår till

nu

ca 20 procent arbetskraften. Tillväxten den offentliga sektom

av av har stagnerat medan den privata tjänstesektom vuxit snabbt under

1980- och 90-tal. Samtidigt bör dock påpekas att kategoriseringen

i industri- och tjänstesektor förenklar bilden industrins betydelse av

för sysselsättningen, då god del den privata tjänstesektoms

en av tillväxt tjänster till industrin. avser

Tjänsteproduktion ställer delvis andra krav än varutillverkning

på flexibilitet och anpassning till individuella kundönskemål, men även inom varuproduktionen är utvecklingen väg bort från den tidigare standardiserade massproduktionen mot kortare serier, ökad

variation i produkternas utformning och skräddarsydda

t o m

lösningar efter enskilda kunders krav. Både tjänstesektor och industrisektor kräver därför i ökande utsträckning specialinriktad kompetens hos de anställda, samtidigt åtminstone i vissa

som branscher, till exempel den snabbt växande mediesektom, behovet ökar att kunna anställa personal enbart för bestämda projekt.

Dagens krav snabba leveranser och minimal lagerhållning kan

för industrins del innebära snabba svängningar i arbetstidsbehovet, medan inom tjänstesektom vissa branscher framför allt -

turistnäringen är tydligt säsongberoende. Småföretagens antal

ökar, något leder till ökade behov att kunna köpa in som av

specialtjänster som företagen inte älva har tillräckligt underlag för att bära helårsanställningar. Både inom industri- och

upp som

tjänstesektorema går utvecklingen allt kunskapsintensiv

mot mer

produktion, dvs högre krav på de anställdas kompetens.

Den nya

infonnationsteknologin har inneburit att många rutinuppgifter

20 Arbetsmarknad i förändring

försvunnit eller påtagligt minskat i omfattning, och att kraftiga

produktionsökningar kunnat åstadkommas trots färre antal anställda.

Samtidigt skapar den nya tekniken möjligheter att göra sådant som tidigare omöjligt eller för kostnadskrävande; ett exempel är det

var kraftigt ökade utbudet både TV- och radiokanaler och av av nya

tidningar/tidskrifter. Detta skapar nya typer av arbeten, men de

nya ställer andra sorters krav arbetskraften.

Inte bara teknik och nya efterfrågemönster påverkar

ny arbetslivet. Hårdnande konkurrens, inte minst internationellt, leder också till att företagen olika sätt försöker minska sina

personalkostnader. Till del sker detta att effektivisera

en genom

arbetsorganisation eller teknikanvändning, men en allt vanligare metod är att variera storleken personalstyrkan med

arbetsbelastningen.

Nya kontraktsformer

Alla dessa förändringar påverkar organisationen arbetsplatsen. Arbetstidens utläggning är ett tydligt exempel. Framför allt inom

tjänstesektom är verksamheter igång veckans alla dagar och under

betydligt större del dygnet än de åtta timmar, brukar

en av som

uppfattas normalarbetstid. Arbetet måste därför läggas upp i

som

olika skift, och för att arbetsschemat skall ihop använder man sig delvis deltidsanställningar, som dessutom kan variera kraftigt

av

i omfattning. Inom industrin har behovet sig till

av att anpassa kravet korta leveranstider lett till flera avtal om olika former av

konjunkturanpassad arbetstid; flera exempel finns från

verkstadsindustrin.

En tydlig tendens är också kontraktsformer vad gäller

nya

arbetskraften: projektanställningar, deltider, personalinhyming, entreprenader, konsult- eller frilansuppdrag. En annan tydlig

tendens är att företagen i ökande utsträckning köper in tjänster i stället för att anställa folk inom företagen. Till en del handlar det

inköp specialtjänster, kanske mest märkbart vad gäller

om av

datakompetens. Men företagen börjar också köpa sådana tjänster, tidigare utförts internt; tjänsterna kan då köpas in styckevis

som

Arbetsmarknad i förändring 21

från fristående företag eller läggas ut entreprenader. som

Utvecklingen inleddes redan under 1970-talet, när både privatföretag och myndigheter började lägga ut städningen sina

av

lokaler entreprenad till särskilda städbolag, och har fortsatt med

allt fler verksamheter; idag handlar det sådant Vaktmästeri, om som telefonväxel och reception.

Avknoppning av verksamheter

I andra fall handlar det avknoppning avdelningar inom

om av

produktionen, som inte bedöms höra till företagets kämverksamhet; ett exempel är reparations- och serviceavdelningar. Ett annat

exempel är personalutbildningen. Den avknoppade enheten fortsätter regel att arbeta entreprenad sin tidigare som arbetsgivare, men måste samtidigt för att hålla full beläggning skaffa fler kunder.

Avknoppningen kan också gälla speciella tjänster, där den eller de anställda, som tidigare skött dem inom företagets erbjuds

ram, att i stället som egenföretagare utföra dessa uppgifter

entreprenad den tidigare arbetsgivaren. För dessa småföretag

nya är den ursprungliga arbetsgivaren oftast den dominerande kunden, men företaget måste samtidigt söka uppdragsgivare för att gå nya runt ekonomiskt. En del av den privata tjänstesektoms tillväxt förklaras i själva

verket av denna avknoppning verksamheter från redan

av

existerande företag. Dessa oftast små, företag behöver

nya, i sin tur

ofta köpa in specialtjänster till exempel ekonomiadministration

-

från andra företag och skapar därmed marknad för

- en nya

tjänsteföretag. Personalinhyming faller in i detta mönster av ökande inköp

av tjänster utifrån. Det har givetvis alltid funnits ett behov hos

företagen att kunna anställa vikarier eller extrapersonal, och det är främst denna marknad uthymingsföretagen arbetar på. Dagens hårt

trimmade personalorganisationer gör det emellertid också svårare än förr för företagen att klara vikariatsbehov omplaceringar genom inom företaget; i stället hyr in. Det finns också exempel på hur man

22 Arbetsmarknad i förändring

stora arbetsgivare, som tidigare själva haft en organisation för

anskaffning av vikarier, i stället vänder sig till uthymingsföretag,

dvs köper in en tjänst man tidigare svarade för själv. Det ökade behovet att kunna köpa in specialisttjänster, följer med som ökningen av antalet småföretag, ökar också marknaden för uthymingsföretagen.

Arbete på distans

Ännu tendens är distansarbete, dvs arbete tidigare en ny att som

nomialt utförts i arbetsgivarens lokaler förläggs till annan plats "på distans". Det ñnns åtskilliga exempel telefonväxlar eller bokningscentraler är förlagda många mil från det företag det

som servar; den som beställer en bil från Taxi Stockholm gör det således via en beställningscentral i Stockholms skärgård. Arbete i hemmet via dator för arbetssgivarens räkning ökar, men det handlar ännu så länge mera sällan om att hela eller ens merparten av arbetsveckan är förlagd hemma. Enligt en undersökning av TEMO/Telia om förekomsten av distansarbete för tjänstemän är det 250 000 arbetar än hel arbetsdag ca som mer en på distans, men då är övertidsarbete inräknat. Räknar man enbart hur mycket av den ordinarie arbetstiden som förläggs på distans, är det 150 000 eller 7 procent av samtliga tjänstemän ca personer ca som arbetar mer än en arbetsdag detta sätt.

Internationella förändringar Alla dessa förändringar är internationella. I till exempel Nederländerna, där man medvetet satsat mer flexibla arbetsformer ett sätt att minska arbetslösheten, beräknas var som tionde löntagare ha anställning är kortare än ett år, eller en en som anställning på ett obestämt antal timmar. Enligt en undersökning av

EU-kommissionen,Employment in Europe, var merparten av de

jobb, tillkom inom EU-ländema under 1995, nya som

"deltidsanställningar eller tidsbegränsade anställningar. Deltidsarbete,

varit typisk kvinnoarbetsform, börjar även etableras som en nu

Arbetsmarknad i förändring 23

inom traditionellt manliga yrkessektorer, enligt rapporten.

Att företagen alltmer lägger ut tidigare egen-regiverksamheter

entreprenad eller köper in tjänster i stället för att producera dem

själva är så vanligt att det fått företagsekonomisk

en egen term, out-sourcing. Att de stora företagen koncentrerar sig på sina kämverksamheter och till sist de allra mest centrala delarna av dessa, och lägger ut resten på underleverantörer olika slag, är av en modell som ursprungligen utvecklades i Japan, tagits men som nu upp i de flesta industriländer.

strukturerna förändras

Det kan i och för sig ifrågasättas om alla dessa förändringar är

av

bestående slag. Till del är de förmodligen betingade dagens

en av

över hela Europa kärva arbetsmarknadsläge. Till del kommer de

en

kanske inte att innebära de företagsekonomiska fördelar

man

trodde; det finns tecken att delar modellen med avknoppning

av

av kringverksamheter börjar ifrågasättas. Men tillräckligt många

av

förändringarna arbetsmarknaden är av strukturell natur för att

man måste räkna med att de kommer att påverka utvecklingen under överskådlig tid framöver. Även och dessa

om var en av förändringar inte berör så många

anställda blir det sammantaget likväl ganska många, på det som ena eller andra sättet kommer att arbeta under icke-traditionella

anställnings- och uppdragsförhållanden. En delrapport från SAFs projekt "Morgondagens arbetsliv och arbetsmarknad" visar,

att nästan en fjärdedel de förvärvsarbetande hösten 1996 inte hade av

fast anställning tillsvidareanställning. Ca 12 procent hade tillfällig anställning, ll procent arbetade utan anställning, dvs

som

enmansföretagare eller enskilda uppdragstagare. Antalet enmansföretag i Sverige var enligt SCB ca 385 000 i oktober 1996.

Det regelverk som gäller för den svenska arbetsmarknaden och som är utfonnat med den fasta anställningen och den stationära arbetsplatsen som utgångspunkt täcker inte till alla delar de nya

villkor och nya situationer, de här skisserade förändringarna

som

skapat för många förvärvsarbetande:

24 Arbetsmarknad i förändring

- För dem som genom avknoppning förvandlas från anställda till

egenföretagare innebär förändringen nya regler för sådant som

sjukförsäkring, föräldraförsäkring och arbetslöshetsersättning, samtidigt som hans/hennes tidigare anställningsskydd försvinner; ett entreprenadkontrakt kan sägas upp betydligt enklare än ett

anställningskontrakt.

För dem som är anställda i entreprenadföretag eller

-

uthymingsföretag gäller reglerna för anställningsskydd, medbestämmande i företaget etc gentemot det företag där de är

anställda, inte gentemot det företag där arbetet utförs.

Arbetsmiljölagen omfattar även inhyrd personal men gäller inte

för hemarbete.

Egenföretagare, frilansare etc är i en speciell situation när det

-

gäller vidareutbildning. För att klara sig i konkurrensen på

arbetsmarknaden är återkommande vidareutbildning nödvändig,

de är i ett sämre läge än fast anställd personal när det

men

gäller tillgång till den, eftersom de står utanför möjligheterna till

företagsintem vidareutbildning.

Till ett företag kan i dag finna knuten personal som permanent

arbetar i företagets lokaler men är anställda av annan

arbetsgivare, personal som är tillfälligt inhyrd från annan arbetsgivare, vikarier anställda för begränsad tid, konsulter eller frilansare är sina företagare, fast anställd personal som

som egna

arbetar på annan ort eller i det egna hemmet, samt personal som

utför arbetsuppgifter företaget entreprenad i helt andra lokaler. Trots att alla dessa i praktiken arbetar samma

uppdragsgivare, har de olika ställning, arbetsrättsligt och när det

gäller medbestämmande i företaget, och därmed helt olika möjligheter att påverka sina arbetsvillkor gentemot företaget.

De anställnings- och kontraktsformema har vuxit fram ur ett

- nya

behov ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. I vissa avseenden

av kan dock dessa fonner snarare öka stelhetema arbetsmarknaden. Vissa får, nämnts, svårare att grupper som

Arbetsmarknad i förändring 25

ordna sin vidareutbildning. I andra avseenden kan möjligheterna till omplacering, eller möjligheterna att utvecklas arbets-

platsen, bli sämre. Avknoppningen olika servicefrmktioner av

från de varuproducerande företagen innebär att varje företag inom sig erbjuder en snävare uppsättning arbetsuppgifter än tidigare, något som medför att möjligheterna att byta arbetsuppgifter inom företaget minskar. En följd detta är

av också att möjligheterna minskar till omplacering anställda, av

som till följd tillexempel sjukdom eller arbetsskada behöver

av lättare uppgifter.

En större översyn behövs

En del av de problem kring personaluthymingsföretagens verksamhet som kommer att redovisas i det följande, hänger samman med att så stora delar både lagstiftning och avtal

av bygger ett samband mellan anställning och arbetsplats, som håller att luckras Det ligger utanför denna utrednings upp. uppgift att behandla dessa mer generella problem, utredningens men arbete har gett anledning att framhålla att översyn en syns angelägen av vad de förändrade kontraktsvillkoren kan kräva av

lagstiftningen inom såväl arbetsmarknads- som socialförsäkringsområdet.

Den flexibilitet, som krävs de mönstren i teknik och av nya

efterfrågan varken kan eller bör motarbetas, denna flexibilitet

men

måste handla om nya metoder ofta företags- och

-

arbetsplatsöverskridande att organisera arbetet, om möjligheter att

-

variera arbetstidsutlägget över året, möjlighet att skifta mellan

om

perioder av förvärvsarbete och perioder utbildning. Flexibilitet

av i denna mening innebär både att konsumenternas krav nya produktionen bättre kan tillgodoses och i produkatt resurserna tionslivet används mer effektivt. Men flexibilitet kan inte få innebära att viss en grupp

förvärvsarbetande de står för de flexibla arbetsuppgifterna

- som försätts i sämre position än andra yrkesarbetande, med sämre - en

26 Arbetsmarknad i förändring

möjligheter att råda över sin ekonomi och att påverka sina arbetsvillkor och den arbetsplats där de befinner sig. Flexibilitet kan

inte heller få innebära att företagen sparar in personalkostnader

att vältra över dem samhället, via anställningsfonner som genom förutsätter att de flexibelt anställda under mellanperiodema får löneutfyllnad via arbetslöshetsersättningen eller, i sämsta fall, via socialbidraget. Flexibilitet i denna mening innebär inte ett bättre utnyttjande av ett sämre, eftersom de slutliga samhällsekonomiska resurser, snarare kostnaderna kan bli höga.

3 Privat

arbetsförmedling

1 Utvecklingen i andra länder

Flera EU-länder har under år liberaliserat sin lagstiftning senare om arbetsförmedling:

Tyskland och Österrike har slopat de begränsningar till enbart vissa yrken tidigare gällde för privat arbetsförmedling. som Däremot kräver lagen att företagen uppfyller vissa kvalitetskrav. Företagen får inte ta ut avgifter av de arbetssökande, enbart av arbetsgivarna.

Spanien tillåter sedan 1994 privata icke-vinstdrivande förmedlingar samt personaluthymingsföretag. Såväl privata arbetsförmedlingar som uthymingsföretag måste dock ha auktorisation.

Storbritannien avskaffade 1995 det tidigare licenstvånget för privata arbetsfönnedlingar, offentliga inspektörer har rätt men att kontrollera verksamheten och myndigheterna har möjlighet att stänga fönnedlingsföretag, som missköter sig.

I Danmark upphävdes arbetsfönnedlingsmonopolet redan 1990, och lagstiftningen tillåter även att privata förmedlingar tar ut en avgift av de arbetssökande.

Nederländerna tillåter privat arbetsförmedling sedan 1991, Portugal sedan 1989.

De privata förrnedlingsföretagen i EU-ländema för svarar en förhållandevis låg andel totala antalet förmedlade anställningar, av även om antalet företag ökat snabbt efter avregleringen. Enligt en

28 Privat arbetsförmedling

undersökning Institut für Arbeitsmarkt- und Berufsforschung vid av arbetsmarknadsstyrelsen privata förmedlingar för 8

tyska svarar

tillsättningarna i Nederländerna, 5 procent i Storbritanprocent av nien, 2-3 procent i Danmark och 1,5 procent i Tyskland. Att de privata förmedlingama, sin snabba ökning till trots, har så låg marknadsandel förklaras enligt rapporten att det pass av huvudsakliga verksamhetsområdet för de allra flesta inte är

platsförmedling, utan uthyrning av personal. Ser till den traditionellt platsförrnedlande verksamheten

man mer

finner de privata företagen koncentrerar sig på vissa

man att arbetsmarknaden, konstaterar rapporten. De finns segment av huvudsakligen i storstadsområden och de är främst inriktade

förmedling yrkesutbildad arbetskraft och chefstjänstemän inom

av

industrin. De arbetar mest med ombytessökanden, i betydligt mindre omfattning med arbetslösa. Rapportens slutsats är att privata förmedlingsföretag bör komplement snarare än alternativ

ses som till de offentliga arbetsförmedlingarna. Studien finner inte att de privata arbetsförmedlingarnas tillväxt haft någon nämnvärd effekt för de offentliga förmedlingarnas sätt

arbeta. Möjligen har de privata fönnedlingama påskyndat

att

förändringar hos de offentliga, redan varit gång, men några

som

effekter därutöver kan inte påvisas. Riskerna för missbruk från ekonomiska oegentligheter till ett

-

de arbetssökandes underläge har spelat viss roll utnyttjande av - en

de diskussioner föregick avregleringen det offentliga i som av

arbetsförrnedlingsmonopolet. Den tyska studien konstaterar dock att

enligt tillfrågad expertis i de olika undersökta länderna betraktas privata fönnedlingamas verksamhet tillfredsställande och de som

oproblematisk. Fall missbruk är sällsynta, enligt rapporten. Det

av kan finnas två skäl till detta, skriver Antingen finns det en man.

effektiv lagstiftning, eller också garanterar själva marknaden att

svarta får bland arbetsförmedlingarna inte får något utrymme. Rapporten från Institut für Arbeitsmarkts- und Berufsforschung

sammanfattar sina slutsatser så här:

Privat arbetsförmedling 29

- Företagens behov kvalificerad personal har ökat, och med av

det kravet på träffsäkerhet i rekryteringen. De privata förmedlingama, som i praktiken specialiserar sig rekrytering

av

välutbildad och yrkeskunnig personal och ofta kan hjälpa

som

kundföretagen med själva urvalsprocesscn, anses ha hög

kompetens när det gäller att hitta rätt för rätt befattning. person

- Företagen väljer i dag i stor utsträckning att knoppa service-

av

funktioner, tidigare utfördes företagens personal.

som av egen

De privata förmedlingsföretagen kan ofta erbjuda skräddarsydda lösningar för denna typ av omstrukturering, eftersom de erbjuder

ett brett urval tjänster vid sidan traditionellt platsförrnedav av

lande verksamhet, personaluthyrning, entreprenadverksam-

som het etc.

Debatten inom ILO

De privata arbetsfönnedlingamas roll har också diskuterats i rapport

VI till ILOs 81a session 1994. Även denna pekar rapport att

privata fönnedlingar ofta är specialiserade att förmedla arbetskraft med speciell utbildning eller kompetens, och att de

anses

skickliga på att rekrytera rätt sorts till rätt sorts anställning:

person Genom en omsorgsfull rekryterings- och urvalsprocess garanterar

de giftsbaserade arbetsförmedlingarna att den anställs snabbt

av som kan börja fungera i sina uppgifter, varigenom företagens nya

kostnader för inskolning minskar.

En slutsats av dessa olika studier de privata arbetsförrnedav

lingarna förefaller vara att de erbjuder nya typer tjänster vad

av

gäller personalrekrytering, tjänster går utöver traditionell

som

platsförrnedling och som, för de offentliga förmedlingarnas vidkommande, inte alltid är förenliga med kravet neutralitet mellan

arbetssökande och företag.

Frågan om privat arbetsförmedling är fortfarande aktuell inom ILO. Ett tidigare hårt motstånd mot privata arbetsförmedlingar har

övergått i ett gradvis erkännande att de kan ha betydelse för av arbetsmarknadens funktionssätt. Vid den 81a sessionen 1994 hördes

30 Privat arbetsförmedling

dock mycket av kritik mot de privata arbetsförmedlingamas uppträdande; en central kritikpunkt var att de inte gärna tog sig an grupper med svag position på arbetsmarknaden, som lågutbildade

eller långtidsarbetslösa. Samtidigt konstaterades att ett arbetsför-

medlingsmonopol för staten inte heller var önskvärt, eftersom det bedömdes kväva del av dynamiken i sökandet efter nya vägar en att sammanföra arbetsgivare och arbetssökande. Flera länder har sagt upp konvention nr 96 med förbud mot

avgiftskrävande arbetsförmedlingar, och konventionen kommer att

revideras vid ILOs 85te session våren 1997. I rapport nr IV till denna session föreslås modell, bygger ett samarbete en ny som

mellan offentliga och privata fönnedlingar. Rapporten formulerar

syftet med den nya konventionen som att

skapa institutionell för arbetsmarknadens funktions- - en ny ram sätt, erkänner att privata fönnedlingsföretag kan bidra till som att förbättra dessa funktioner,

skapa nödvändiga garantier mot misskötsel och mot exploatering av de arbetssökande, förbättra relationerna mellan de olika aktörerna arbetsmarkna- den och, framför allt, etablera ett effektivt samarbete mellan

offentliga och privata förmedlingar.

Rapporten påpekar samtidigt att det är av grundläggande betydelse

att skydda arbetsmarknaden från undennåliga eller oetiska förmedlingsverksamheter och att skydda löntagarnas intressen. Det är speciellt svårt, heter det, att undvika missförhållanden när det juridiska läget för privata arbetsförmedlingar är oklart, den men fallgrop ligger i överreglering eller ett allmänt förbud måste som undvikas: exemplet med konvention 96 visar tydligt det nr

misslyckade i en sådan angreppsmetod.

Avgörande för att undvika allvarliga missförhållanden, menar här rapporten, är att bibehålla principen att arbetsfönnedlingar inte

får ta ut avgifter de arbetssökande; undantag från denna regel

av

sou 1997:58 Privat arbetsförmedling 31

måste specificeras tydligt i lagstiftningen och ske i samråd med

löntagarnas fackliga organisationer. Ett sådant undantag, som tas upp i rapporten, är avgifter för sökning via databaser o Rapporten framhåller samtidigt att det här behövs ett regelverk för att skydda de arbetssökandes integritet när det handlar arbetsom förmedling via det elektroniska nätet.

3.2 Utvecklingen i Sverige

3.2.1 Allmänt

I slutet av 1996 fanns över 2 500 privatföretag, sysslade med som förmedling av arbetskraft. Den absoluta merparten dessa av var dock personaluthymingsföretag. Vissa dessa

av uthymingsföretag

arbetar även med rekrytering, detta utgör då endast mindre men en del av företagets verksamhet. Endast fåtal företag arbetar ett enbart med traditionell platsförrnedling. Utvecklingen i Sverige följer med

andra ord det internationella mönster, där avregleringen arbetsav

fönnedlingsmonopolet lett till en snabb tillväxt personalut-

av

hymingsföretag men endast en mycket begränsad etablering

av rena

arbetsfönnedlingar. Det fåtal privata platsfömiedlingsföretag finns följer likaså

som det mönster uppvisas i övri västeuropeiska länder: som ga företagen

finns huvudsakligen i storstäder och större tätorter, de förmedlar

främst utbildad arbetskraft och arbetar med mer ombytessökande än med arbetslösa. Detta stämmer med den bedömning, gjordes som i det utredningsarbete föregick avregleringen arbetssom av

förmedlingsmonopolet: de privata förmedlingama förväntades

uppträda där det farms en betalningsvilja från arbetsgivamas sida, dvs

inom områden där arbetsgivarna redan tidigare lagt ner stora kostnader på sin rekrytering.

De flesta dessa privata arbetsförmedlingar erbjuder av även hjälp med själva urvalsprocessen, gör tester, anställningsintervjuer etc.

32 Privat arbetsförmedling

Det finns några exempel på arbetsförmedlingar i facklig regi.

Civilingenjörsbörsen, som drivs av Civilingenjörsförbundet,

förmedlar några hundra anställningar år. Inom Metallarbetareper förbundet finns diskussioner att starta arbetsfönnedling om en egen efter modell från Danmark. Kommunalarbetareförbundets avdelning i vår tillsammans med Göteborgs kommun och den 8 startar

offentliga arbetsförmedlingen förmedling för vikariat inom

en

kommunen. Sveriges Industritjänstemannaförbund SIF har drivit

försöksverksamhet med arbetsfömiedling två orter, men egen beslutat lägga verksamheten eftersom man inte ansåg sig kunna ner

erbjuda tillräckligt god service. Ett de större personaluthymingsföretagen, Proffice, startade

av hösten 1996 fristående arbetsförmedling och man planerar nya en

etableringar under 1997 på ytterligare fem orter. En viss del av förmedlingens verksamhet består rekryteringsuppdrag från

av

kundföretag, där förmedlingen för älva urvalsprocedu-

även svarar

ren. Bedömare bland annat fackligt håll och inom arbetsmark-

nadsverket att de privata förmedlingama är att betrakta mer

menar,

form extema personalavdelningar än som konkurrenter

som en av till de offentliga arbetsfönnedlingarna, dvs de svarar för den typ av

rekrytering företagen brukat sköta själva med hjälp av

som

annonsering i dags- och fackpress. De privata rekryteringsföretagen i det perspektivet ännu ett uttryck för tendensen att företaget

är

köper in tjänster från andra specialföretag i stället för att sköta

dem internt via avdelningar. Många större företag har dragit egna

ned på sina personalavdelningar, de medelstora och mindre har inte

bygga sådana: i stället köper man in de tjänster resurser att upp

behöver när det gäller rekrytering och urval från privata

man

rekryteringsföretag.

Inga särskilda effekter möjliga att påvisa

l de kontakter utredningen haft med arbetsmarknadens parter och med företrädare för arbetsmarknadsverket har inte påvisats några

problem kring de privata platsfönnedlingarna. De fall speciella av

Privat arbetsförmedling 33

förmedling av svart arbetskraft som förekommit kan knappast ses som en följd av avregleringen av arbetsfönnedlingsmonopolet; det handlar om den typ rent kriminell verksamhet förekom av som även under den tidigare lagstiftningen. Med den mycket begränsade omfattning som privat platsfönnedling har är det svårt att påvisa några speciella effekter sig för vare arbetsmarknadens funktionssätt eller för de offentliga fönnedlingarnas del. Underlaget är för litet för att möjliggöra några slutsatser. Det utomordentligt svåra arbetsmarknadsläget under de senaste åren har dessutom kraftigt påverkat villkoren för all arbetsförmedling, något som omöjliggör en meningsfull jämförelse såväl mellan offentliga och privata förmedlingar med som situationen arbetsförmedlingsmonopolets tid. De stora förändringarna de offentliga fönnedlingarnas sätt att av arbeta genomfördes redan före avregleringen, och de ytterligare förändringar som gjorts under senare år beror snarare på de nya krav som ställs fönnedlingama än på den begränsade etableringen av privata förmedlingar. På en punkt kan dock tydlig påverkan från privata man se en förmedlingsföretag, och det gäller fönnedlingen tillfälliga jobb. av På för närvarande 15 orter erbjuder nu de offentliga förmedlingarna en organiserad förmedling korttidsjobb efter modell från av personaluthymingsföretagen, och man planerar att utvidga verksamheten till fler orter.

Urvalsservice

Vid bedömningen av de privata arbetsförmedlingarna bör dock man ha i minnet, att åren från 1993, då den lagen arbetsförmednya om ling trädde i kraft, knappast varit för att etablera förgynnsamma medlingsverksarnhet, bygger på avgifter från de arbetssökande som företagen. Det kan givetvis inte uteslutas att, i ett gynnsammare arbetsmarknadsläge med större efterfrågan på arbetskraft, de privata fönnedlingama kan komma att växa snabbare än vad de hittills gjort. Internationella erfarenheter tyder här på, att arbetsgivarna som

34 Privat arbetsförmedling

följd kraven specialiserad kompetens hos de anställda allt

en av kommer att efterfråga den service, ligger i att arbetsförmer som

medlingen kan hjälpa till att sålla fram rätt kandidat, dvs den typ tjänster privata fönnedlingar ofta specialinriktar sig på. Det

av som är diskutabelt, de offentliga förmedlingama, som skall stå om neutrala mellan arbetssökande och arbetsgivare, kan in i så sofistikerade urvalsprocesser det här kan handla om. Arbetssom

marknadspolitiska kommittén argumenterar i sitt betänkande SOU

1996:34 för urvalsscrvice till arbetsgivare måste användas med att varsamhet.

Samtidigt kan argumentera för att det vore olyckligt, om

man

denna rekryteringstjänster ensidigt bleve uppgift för

typ av en

privata fönnedlingar; det kan i ett längre perspektiv möjligen leda till uppdelning i två marknader för arbetsförmedling. Det är

en

i dagsläget inte möjligt att säkert bedöma riskerna för detta, men utvecklingen bör bli föremål för fortsatt uppmärksamhet.

Allt detta gör det motiverat att från statsmaktemas sida man

fortsätter följa utvecklingen de privata arbetsfönnedlingarna

att av

och deras effekter. Enligt utredningens uppfattning kommer dock förändringen för organisation och arbetsmetoder inom

den största

arbetsförmedling över huvud taget att följa de s k öppna

av sökforrner håller att byggas alltså sökning via det som nu upp, elektroniska nätet, där arbetsgivare och arbetssökande kan presentesig, sina önskemål och sina kvalifikationer, och själva ta kontakt ra med varandra.

3.2.2 Artistförmedlingama

avseende finner utredningen det befogat med åtgärder med

I ett anledning privata arbetsförmedlingars verksamhet, och det är de av k artistfönnedlingama, alltså förmedlingen uppdrag för musis av ker, skådespelare Här har sedan den lagen arbetsetc. nya om

Privat arbetsförmedling 35

förmedling trädde i kraft vuxit fram ett stort antal agenturer

av

olika slag, där verksamheten, i strid med lagstiftningen, baseras på

avgifter som tas ut av de arbetssökande, inte arbetsgivarna. av Agenturemas verksamhet kan visserligen sägas röra sig i en

gråzon, eftersom de även arbetar med marknadsföring, fakturering etc för artistens räkning. Det är dock uppenbart att de avgifter

som tas ut i många fall vida överstiger vad kan betraktas som som en

rimlig ersättning för de uppgifter agenturen utför i dessa avseenden.

Att agenturema alltså erbjuder arbetskraft utan avgift för

arbetsgivaren innebär också att de förrnedlingar, i enlighet med

som

lagstiftningen debiterar arbetsgivaren, inte den arbetsökande, hamnar i ett sämre konkurrensläge gentemot de uppdragsgivare,

som söker artister/musiker för Eller annorlunda engagemang.

uttryckt, de följer lagstiftningen riskerar att trängas undan

som av dem som inte gör det. Både Svenska Teaterförbundet och Svenska Musikerförbundet är starkt kritiska mot dessa förhållanden. Teaterförbundet har träffat

avtal med några de större agenterna vilka regler skall

av om som gälla mellan agenter och artister.

Utredningen delar bedömningen att det finns åtskilliga oroande drag vad gäller artistförmedlingama. Inte minst finns uppenbar

en risk att unga människor, försöker etablera sig musiker och som som artister, råkar ekonomiskt illa ut. Artistsektom skiljer sig från andra branscher så till vida som att

de jobb som förmedlas regelmässigt är temporära; ibland kan det

handla om engagemang för endast några timmar. Villkoren för

arbetsförmedlingen eller om man så vill, arbetsanskaffningen

- -

skiljer sig därför från annan typ av fönnedlingsverksamhet, och det

kan vara svårt att fånga in detta i övergripande lag arbetsfören om medling. Utredningen därför att det finns motiv för menar en

särskild lag vad gäller artistförmedlingar. Denna lagstiftning bör givetvis ta hänsyn till det speciella förhållande ligger i artistförrnedling många gånger även innefattar

som vad man kan kalla marknadsföring de enskilda arbetssökande, av

dvs agentverksamhet. En möjlig väg är därför att i lagen skilja på

36 Privat arbetsförmedling

förmedling och agentverksamhet. För ren förmedlingsren verksamhet bör hittills gälla att inga avgifter får tas ut av de som sökande. En agentur, utför vissa uppdrag för artistens som räkning, bör kunna ta ut avgifter, oaktat att även arbetsanskaffning ingår i det arbete agenturen utför. Vissa regler måste dock anges för hur denna avgift får beräknas. Teaterförbundets nyssnämnda avtal kan här ge vägledning. Det har inte varit möjligt att inom den tid som stått till denna utrednings förfogande behandla denna speciella del av frågan om privat arbetsförmedling, med de annorlunda villkor som här gäller. Utredningen vill emellertid betona vikten av att en ny lagstiftning här kommer till stånd. Utredningens förslag är därför att frågan om artistförmedlingama blir föremål för särskild utredning, i samarbete med de fackliga organisationerna området, i syfte att åstadkomma tydligare riktlinjer för agenturverksamheten.

Personaluthyrning

4.1 Branschöversikt:

Andra länder

Personaluthymingsföretag har funnits i USA sedan slutet 1920-

av talet. Verksamheten omfattade då industrioch kontorsyrken. I

Europa fanns embryot till dagens

uthymingsföretag i de skriv-

byråer, tog emot handlingar för renskrift som på skrivmaskin men även förmedlade kontorspersonal till företag i behov av tillfällig

hjälp.

Uthymingsbranschen började expandera på allvar efter andra världskrigets slut och har såväl vidgat som fördjupat sin verksam-

het. Dels har uthymingen kommit omfatta att allt fler branscher och

allt fler yrken, dels erbjuder branschen nya typer av tjänster med

avseende på kundföretagens personalhantering i vid

bemärkelse.

Uthymingsföretag kan i dag arbeta med rekrytering personal för

av pennanent anställning hos kundföretag, på entreprenad vissa ta över arbetsuppgifter i kundföretag, för svara utbildningen av kundföre-

tags personal eller på konsultbasis bygga upp personalorganisatio-

nen hos kund. De stora

en personaluthymingsföretagen har också

en omfattande utbildningsverksamhet för sina egna anställda.

I dag täcker uthymingsbranschen i USA de flesta sektorer arbetsmarknaden. Kontors- och ekonomitjänster av olika slag är

dock med 43 procent verksamheten av den dominerande delen.

Näst störst är industriarbete, i huvudsak arbete inom lätt industri,

som svarar för 30 procent uthymingen. ca av Sjukvård svarar för

endast 6 procent uthymingen, av men hemsjukvård räknas som en av de verksamheter kommer som att växa.

De amerikanska

uthymingsföretagen betalar normalt sina

anställda enbart för de perioder de har uppdrag hos kundföretag.

Personaluthyrning

uthyrningsbranschen har därför kontrakt

Många som arbetar inom

något gör det svårt att exakt beräkna hur med flera företag, som

arbetskraften branschen sysselsätter. Siffrorna stor andel av som

1,5 och 1,8 procent, den lägre siffran varierar mellan varav

sannolikt är den mest korrekta.

genomsnittsåldem är lägre bland de

Undersökningar visar att

och andelen kvinnor och

anställda i personaluthymingsföretag, att

minoriteter högre än bland personal med

andelen olika etniska är ur

anställningar. En förhållandevis stor andel av de uthymings-

fasta

också skäl till att tagit arbete i uthymings-

anställda anger som man

få anställning. Samtidigt är det företag att man inte kunnat annan

får fast anställning via arbetet i hög andel ca 2/3 som en - hos någon tidigare kund eller med

uthymingsföretaget, antingen de fått under tiden uthyrd. Arbete inom hjälp den utbildning som

av

därför inkörsport till en mer

uthyrningsbranschen ses som en

genomsnittliga anställningstiden i

permanent anställning. Den

branschen också kort, mindre än 2 år. är

finns i dag över hela världen, och

Personaluthymingsföretag

amerikanska företagen är i dag multi-

flera de ursprungligen

av USA-ledda Manpower har f dotterbolag i 42 nationella koncerner; n

I Latinamerika, Sydostasien och Europa

länder, däribland Sverige.

inom branschen än i USA,

började dock expansionen senare lagstiftningen i många länder inte

huvudsakligen beroende att

verkligt snabba tillväxten utanför USA

tillät personaluthyming. Den

har kommit under 1990-talet.

dock branschen för låg andel av arbets- Totalt sett svarar en

EU-ländema är l procent, och endast marknaden. Genomsnittet för

och Nederländerna redovisar siffror två länder Storbritannien - siffran för Nederländerna med över 2 procent. Den högsta anges

arbetskraften hösten 1996. l Nederländerna är nära 3 procent av

sammankopplade med privata emellertid uthyrningsföretagen nära

etablerad form för provan-

arbetsfönnedlingar, och uthyrning är en de jobb, tillsätts via privata

ställning; ca 90 procent av som

inhymingsperiod, enligt den

arbetsförmedlingar, har föregåtts av en

arbetsförmedling tidigare redovisats.

tyska studie över privat som

Personaluthyrning 39

Branschens huvudinriktning är olika i olika länder. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna avser uthymingen i än hälften

mer av alla fall industriarbetare. I Storbritannien, Spanien och Danmark dominerar däremot änstemannayrken.

Lagstiftning i olika länder

Lagstiftningen om personaluthyming skiljer sig mellan olika länder. Sverige är bland dem har den minst omfattande lagstiftningen. som I andra länder finns ett antal tvingande lagregler för

personaluthyming. I Japan är således uthymingsföretagens verksamhet begränsad

till f 18 yrkesområden. Även

n i Frankrike begränsas personalut-

hymingen till vissa yrken och branscher. I Italien är det endast tillåtet att hyra ut personal med högre utbildning, trots denna

men

lag finns det flera företag som hyr ut även andra typer personal.

av I Storbritannien gällde fram till 1995 krav licens för

personaluthyming, men detta krav har nu slopats och ersatts ett

av

inspektionsförfarande. I Tyskland, som har den kanske hårdaste lagstiftningen, måste uthymingsföretagen ha särskilt tillstånd för sin verksamhet från den tyska arbetsmarknadsstyrelsen, Bundesanstalt für Arbeit. Vid tillståndsprövningen görs kreditprövning

en av

företagaren och en prövning företaget kan ha

av om anses

tillräckliga kapitalresurser för den planerade verksamheten.

Arbetskraft får hyras ut till ett och företag i högst samma sex månader i följd, och det finns också vissa regler syftar till att som

skydda de anställda i uthymingsföretag mot felaktigt utnyttjande. Personaluthyrning inom byggbranschen är förbjuden. l Tyskland har modellen med personaluthyming samtidigt tagits

upp av offentliga organ. I delstaten Nordrhein-Westfalen finns sedan något år ett bolag sarnägt delstaten, kommunema, tyska av

arbetsmarknadsstyrelsen, fackliga organisationer och arbetsgivaror-

ganisationer, som hyr ut arbetslösa till olika branscher. För-

hoppningen är att detta skall leda vidare till fast anställning.

Det är svårt att hitta något systematiskt samband mellan lagstiftningens utfomining och uthymingsbranschens storlek i ett land. I

40 Personaluthyrning

Tyskland, har förhållandevis restriktiv lagstiftning, har som en branschen 0,6 procent arbetskraften, andel som i av samma

Danmark med betydligt liberala regler. l USA, där det aldrig

mer funnits några restriktioner i lagstiftningen, är andelen ca 1,5

ungefär lika mycket i Frankrike, alltså begränsar

procent, som som

uthymingen till vissa branscher. I Storbritannien, som för bara några sedan släppte kravet på särskild licens för personaluthymingsföretag, är å andra sidan andelen så hög som 2,6 procent.

4.2 Branschöversikt: Sverige

1935 år lag med förbud mot privat arbetsförmedling reglerade inte

antal domar i både

explicit personaluthymingsverksamhet, men ett

tingsrätter och Högsta Domstolen från 1960-talet och framåt slog

fast uthymingsverksamhet omfattades förbudet mot

att även av arbetsförmedling. Tre företag två knutna till handelskam-

privat -

i Stockholm Göteborg samt Kvinnliga kontoristförerama resp ningen i Stockholm hade licens från AMS att bedriva förmedling kontorsvikariat dyl. Därutöver farms ett antal skriv- och av o

stenografbyråer, utan fonnellt tillstånd även hyrde ut personal

som inom kontorssektom. 1 1991 års lag privat arbetsförmedling och uthyrning av om

arbetskraft tilläts personaluthyming vissa villkor. Bl a var uthymingstiden begränsad till högst fyra månader uppdrag, och

per arbetsgivaren måste visa att det handlade tillfälligt behov av om

arbetskraft. I den lag gäller från 1 juli 1993 har dessa

som inskränkningar tagits bort. Endast två spärregler finns, den med ena förbud hindra anställd från att ta fast anställning hos ett att en kundföretag, den andra med förbud att under det första halvåret anställd till vederbörandes tidigare arbetsgivare. hyra ut en

Branschstorlek

Branschen har de senaste åren vuxit snabbt men svarar fortfarande för mycket liten del arbetsmarknaden. Ca 9 400 personer, en av

Personaluthyrning 41

motsvarande ca 0,2 procent arbetsstyrkan, kunde vid slutet av av

1996 beräknas vara verksamma inom uthymingsföretag, därav

ca

2 100 i enmansföretag. Enligt vissa beräkningar kommer branschen

vid sekelskiftet att omfatta ca 20 000 verksamma, dvs knappt en halv procent av arbetskraften.

Vid slutet 1996 fanns 410 personaluthymingsföretag med

av ca anställda och ca 2 100 enmansföretag. Antalet torde komma att växa ytterligare den närmaste framtiden.

Framför allt enmansföretagen ökade under 1996. Omsättningen bland dessa företag är dock relativt hög, och många dem är

av upp-

enbarligen överlevnadsföretag. I de flesta fall handlar

det om

skrivbyråer, någon gång bokförings- eller översättarbyråer, där

innehavaren främst tar emot uppdrag för andra företags räkning att

utföra i egen lokal ofta hemmet även kan hoppa in på

men

korttidsjobb på andra arbetsplatser. Spännvidden mellan företagen

är stor, från byråer som funnits i flera år och har etablerad en kundkrets, till företag där uppdragen bara mot liten del svarar en av ägarens arbetstid.

Endast sex företag redovisade mer än 100 anställda 1996. Dessa sex företag svarade dock för mer än hälften av samtliga anställda inom branschen. Ytterligare fyra företag redovisade över 50 anställda. Merparten, 354 de företag redovisar anställd

st, av som personal har dock färre än 10 anställda.

70 företag är för närvarande anslutna till HAO änsteföretagen,

och 20 företag ingår medlemmar i branschorganisationen som

Sveriges Personaluthymings- och Rekryteringsföretag SPUR. Dessa 20 företag hör samtliga till de större i branschen, varför

SPURs medlemsföretag kan beräknas omfatta 60-65 procent av

samtliga anställda inom uthymingsbranschen. Flera företag har

enligt uppgift sökt medlemskap den senaste tiden.

Personaluthymingsföretag med anställda finns i huvudsak i

större tätorter, med en märkbar koncentration till storstadsområdena. De senaste åren har etableringama på medelstora orter dock ökat, även om det främst handlat mindre företag, ofta inriktade om mot några få branscher.

42 Personaluthyrning

Yrkesområden och personal

Fortfarande dominerar kontors- och ekonomiadministration inom de tjänster som hyrs ut. De senaste åren har emellertid nya sektorer tillkommit, och inom branschen räknar man med att det är utanför de traditionella sektorerna expansionen kommer att ske. som Uthyrning av personal för teknisk service, datatjänster och lagerarbete har ökat i omfång de senaste åren, och enbart under 1995-96 har flera företag som hyr ut vårdpersonal startats. Detaljhandel och transporter räknas också sektorer kommer att öka. Enligt som som enkät till LO-förbunden hösten 1996 hade förbund erfarenen sex

het personaluthyming inom sina avtalsområden, nämligen

av

Byggnadsarbetareförbundet, Handelsanställdas Förbund, Metall-

arbetareförbundet, Transportarbetareförbundet, Kommunalarbetare-

förbundet och Industrifacket. Totalt kan i dag mellan 1 500 och 2 000 anställda beräknas vara

verksamma i uthymingsverksamhet utanför de traditionella kontors-

och ekonomisektorema. Branschen är starkt kvinnodominerad. Över 80 procent de av anställda i dag är kvinnor. Den sneda könsfördelningen hänger dock med att branschen domineras just kvinnoyrken. I andra samman av länder är könsfördelningen inom branschen jämnare, i USA ca 60 procent kvinnor mot 40 procent män. Personalen är också förhållandevis Medelåldern beräknas ung. till 32-33 år, nära 40 procent de anställda är under 30 år. men av 15 procent är 50 år eller äldre. Den genomsnittliga anställningstiden i branschen är mellan ett och två år. Det finns dock fjärdedel samtliga en grupp - ca en av anställda arbetat många år i branschen och som vill fortsätta - som att göra det.

Kunderna

Personaluthymingsföretagens kunder finns såväl inom privat som

offentlig sektor, inom både små och stora företag, inom tjänsteföretag och industriföretag. Enligt enkät bland SPURs medlemsföreen

Personaluthyrning 43

tag våren 1996 hade samtliga haft uppdrag från småföretag det senaste året, 90 procent hade haft uppdrag från industriföretag, 70

procent från kommuner eller kommunala bolag och 50 procent från

fackliga organisationer.

Uthymingstidema kan variera från en-två dagar till uppemot ett

år. Uthymingstiden skiljer sig dock mellan olika yrken;

typer av bland till exempel växeltelefonister är det inte ovanligt med

många och korta uppdrag ibland kanske bara några dagar, medan

exempelvis ekonomichefer kan hyras ut halvårs- eller årsvis. De

långa uthymingsuppdragen utgör dock en liten andel totala

av volymen och gäller i huvudsak högutbildad personal för specialiserade funktioner.

I en undersökning personaluthymingsföretagen professor

av av

Eskil Wadensjö vid Socialforskningsinstitutet den

uppgav stora

majoriteten företagen att den vanliga uthymingstiden

av var en

månad eller mindre. Endast sju företag att fyra månader

uppgav

eller längre den vanligaste uthyrningsperioden. I SPURs

var

personalenkät var det genomsnittliga antalet uppdrag anställd

per

3 för den fyramånadersperiod januari-april 1996 under-

som

sökningen omfattade, dvs ett genomsnittlig uppdrag varade knappt

sex veckor.

De främsta skälen för företag/myndigheter hyra in personal

att är behov vikarier vid sjukdom bland ordinarie personal och av

behov extra personal vid arbetstoppar. Företagen två

av anger

huvudmotiv för att anlita ett uthymingsföretag: kan med

man mycket kort varsel få den vikarie behöver, och får man man

personal med rätt kompetens, som snabbt och utan inskolning kan börja fungera i sina uppgifter.

Det börjar även förekomma att företag hyr in personal för sådana arbetsuppgifter, är koncentrerade till mindre del

som en av

verksamhetsåret och annars inte förekommer i den utsträckningen

att företaget sig behöva eller kunna fylla den med anser - permanent anställd personal. Ett rimligt antagande är att det ökande

antalet småföretag också leder till ett ökande behov temporär

av

personal för specialisttj änster, där företaget inte har underlag

för en

44 Personaluthyrning

helårsanställning; ett exempel är personal för bokslutsarbete eller dataservice. Att hyra in personal blir här ett alternativ till att köpa tjänsten från ett annat företag eller att anlita en konsultbyrå.

Vidgad verksamhet och flytande gränser

Liksom i andra länder har de större personaluthymingsföretagen börjat vidga sitt verksamhetsområde. De driver ibland verksamheter entreprenad andra företag, till exempel telefonväxel eller Vaktmästeri. De fungerar som rådgivare när det gäller uppbyggnaden av kundföretagets personaladministration. De utför också

specificerade rekryteringsuppdrag för kundföretag, där de ansvarar

även för hela eller nästan hela sök- och urvalsprocessen. l några fall har uthyrningsföretag också åtagit sig utbildning av personal för kundföretags räkning eller som ett samarbetsprojekt med arbets-

marknadsmyndighetema. Gränserna mellan personaluthymingsföretag och andra former

för förmedling av ambulerande eller tillfällig personal är många gånger flytande, och vad som är ett personaluthymingsföretag är

mest definierat i praxis. Skillnaden mellan att hyra in en ekonomi-

chef från ett uthyrningsföretag eller att kontraktera konsult från en en konsultbyrå torde få anses som hårfin. När ett vaktbolag, som på entreprenad ansvarar för bevakningen av kundföretagets lokaler, även åtar sig bemanningen företagets reception är likheten stor av

med det uthyrningsföretag, entreprenad åtar sig att bemarma

som ett kundföretags reception. Många av de enmansföretag, som kallas personaluthymingsföretag som vissa skrivbyråer eller över- sättarbyråer fungerar inte principiellt annorlunda än många mindre hantverksföretag, elektriker eller vvs-byråer, som utför som ambulerande uppdrag olika kundföretag. Inom industrin förekommer en typ av uppmjukade entreprenader, där underentreprenören svarar för rekryteringen och avlöningen anställda för viss tid och för vissa uppgifav en grupp där arbetet sedan utförs i det inhyrande företagets lokaler ter, men och under ledning av detta företags arbetsledare. Ett problem med dessa entreprenader är att ansvarskedjoma kan bli otydliga. Hittills

Personaluthyrning 45

tycks mycket den inhyming, från industrisekav som rapporteras torn, handla om sådana uppmjukade entreprenader snarare än om inhyming från personaluthymingsföretag, även de om större uthymingsföretagen uppger att de börjar förfrågningar nu om möjligheten att hyra även industriarbetare. Som tidigare nämnts har de offentliga arbetsförmedlingarna börjat systematisera sin förmedling tillfälliga jobb efter modell av från uthymingsföretagen. Det handlar dock givetvis förmedom lingsverksamhet, inte uthyrning. På för närvarande 15 om orter bedrivs, i något olika former, organiserad fönnedling tillfällig av arbetskraft. Arbetsförmedlingen i Helsingborg har således i samarbete med hotellen i staden organiserat särskild pool för en arbetssökande städare, dit hotellen kan vända sig de behöver när vikarier eller extrapersonal. I Umeå fönnedlas korttidsjobb inom handels-, vård- och serviceyrken; fönnedlingen har ett register med ca l 500 personer, snabbt kan ta ett korttidsjobb. som

Löne-och anställningsformer

Personalen har anställning hos uthymingsföretaget. Åtminstone i de större företagen är tillsvidareanställning huvudregel, k men s

behovsanställning, ibland även kallad flexibel anställning, kan

förekomma även där. Såvitt utredningen kunnat dessa utröna är behovsanställningar snarast att jämföra med upprepade visstidsanställningar. Förfarandet har i dessa fall godkänts den fackliga av organisation, inom avtalsområde arbetet ligger. Olika fackliga vars centrala organisationer har dock olika uppfattning tillåtligheten om i formen behovsanställning. I många företag inte har kollektivavtal förekommer som en

uppdrag-för-uppdrag-kontraktering,därarbetstagarenvisstidsanställs

för varje enskild utbokning och något anställningsförhållande till uthymingsföretaget inte anses föreligga under mellanliggande perioder. Arbetsdomstolen har i flera tidigare domar varit mycket restriktiv när det gäller att godta upprepade tidsbegränsade anställningar, och redan den tidigare utredningen SOU 1992:116

46 Personaluthyrning

privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft konstateraom de, att en anställning uppdrag för uppdrag inte var att anse som förenlig med lagen om anställningsskydd. Försäkringsöverdomstolen har likaså i flera domar slagit fast, att den som regelmässigt anlitas för uppdrag av ett uthymingsföretag är att anse som tillsvidareanställd i detta företag, oberoende av hur det enskilda anställningskontraktet är utformat. Enligt det avtal träffats mellan HAO Tjänsteföretagen och som Tjänstemannaförbundet HTF och hittills tecknats av ca 50 som företag, skall anställning i personaluthymingsföretag omfatta minst 20 timmar/vecka, räknat genomsnitt över en månad, och den som anställde skall möjligt erbjudas uppdrag till motsvarande om upp heltid. Denna klausul är dock dispositiv. Denna klausul innebär att den anställde har en månadsgaranti halvtidslön, hon/han varit utbokat på uppdrag kortare om även om tid än så eller inte haft några uppdrag alls. Garantin innebär däremot inte att den anställde har rätt till 20 timmars lön varje vecka. anställd haft uppdrag på heltid halva månaden och Har en därefter varit utan uppdrag den andra halvan, utgår ingen garantilön för dessa veckor; avtalet halvtidslön månadsbasis är senare om uppfyllt de första veckornas heltidsarbete. genom Enligt enkät genomfördes SPUR våren 1996 bland en som av anställda i medlemsföretagen hade 38 procent av de anställda avtalets garantilön. 8 procent hade månadslön. En liknande enkät genomförd HTF bland medlemmar anställda i personalutav hymingsföretag visade att endast 29 procent antalet svarande av hade avtalets garantilön. Denna lägre siffra torde förklaras av att fler anställda i företag utan kollektivavtal ingår i HTFs undersökning. Såväl HTFs SPURs undersökning visar dock att som merparten intervjupersonerna 4/5 normalt hade en av - ca månatlig arbetstid översteg halvtid. Garantilönen kan alltså ses som ett yttersta skyddsnät men har i normalfallet inte någon som betydelse för månadsinkomsten; däremot kan den ha betydelse för rätten till sjuklön. Om den anställde blir sjuk under utbokad tid utgår sjuklön enligt

Personaluthyrning 47

vanliga regler, varvid det är personaluthymingsföretaget står

som

för ersättningen under arbetsgivarperioden. Den har avtalad

som garantilön har rätt till sjuklön även hon insjuknar under ickeom

utbokad tid, olika företag har olika praxis för hur sjuklönen

men

skall beräknas mot garantilönen, varför det under vissa omständig-

heter kan förekomma att sjuklön i vart fall inte utbetalas under hela

sjukperioden. Den saknar garantilön har däremot inte, enligt

som

flera praxisfall, rätt till ersättning för sjukdom under icke-utbokad

tid.

Tidigare betalade vissa a-kassor ut arbetslöshetsersättning till

anställda i personaluthymingsföretag under perioder de inte var

utbokade uppdrag. Andra kassor gjorde däremot tolkningen att

ersättning inte kunde betalas ut. I meddelande 5/95 slog AMS fast att arbetslöshetsersättning nr

inte skulle utgå; den anställde stå till personaluthymingsföre-

anses förfogande, inte till arbetsmarknadens, och är därmed inte tagets berättigad till arbetslöshetsersättning. AMS följer här de tidigare

nämnda domama i Försäkringsöverdomstolen, enligt vilka den som regelbundet anlitas ett personaluthymingsföretag skall anses vara

av tillsvidareanställd detta företag i den omfattning som motsvarar av arbetsutbud. Utredningen ersättning vid arbetslöshet personens om och omställning ARBOM har i sitt betänkande En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring SOU 1996:150 uttalat att

denna regel anställda i personaluthymingsföretag inte har rätt

att -

till arbetslöshetsersättning under de perioder de inte är utbokade

uppdrag även fortsättningsvis bör gälla. -

uthymingsföretaget arbetsgivare, även under de

Det är som är

perioder den anställde är utbokad på uppdrag. Det är uthymings-

företaget, för den anställdes sociala avgifter. Lagen om som svarar

anställningsskydd och medbestämmandelagen gäller alltså i förhållande till uthymingsföretaget, inte i förhållande till kundföre- Däremot delar uthymingsföretaget och det inhyrande

taget.

företaget enligt arbetsmiljölagen. Kundföretaget har

ansvaret för den inhyrdes arbetsmiljö som för sina egna samma ansvar anställdas.

48 Personaluthyrning

utvecklingsmöjligheter för personalen

Åtminstone de större företagen driver ofta omfattande utbildning en

sin personal. De största, Manpower Teamwork och Proffice,

av som

har utbildningslokaler och inlämingsstudios. Utbildning

egna egna

inom alla de yrken, där företagen hyr ut personal. På fackligt

ges håll vitsordar utbildningens kvalitet men menar att det är man nackdel, den regel bedrivs på obetald kvällstid. att som Tillfälliga anställningar leder ofta till fast anställning, det har

bland andra Arbetsmarknadspolitiska kommittén konstaterat SOU

1996:34. Detsamma gäller anställning i uthymingsföretag.

om

Arbete inom uthymingsbranschen leder ofta till anställning en fast arbetsplats. En undersökning inom ett av de största uthymings-

företagen i dag visade 20 procent dem slutade fått att ca av som

anställning hos ett kundföretag i direkt anslutning till sitt uppdrag

där, medan ytterligare 40 procent fått stationär anställning via ca

kontakter eller meriter de fått arbetet i uthymingsbranschen.

genom Siffrorna väl med amerikanska siffror i detta avseende. stämmer

Anställd i uthyrningsföretag: Personalens uppfattningar

Såväl HTF SPUR har, nämnts, under 1996 genomfört

som som

enkäter hur personalen sitt arbete i uthymingsbranschen.

om ser

Undersökningarna är inte helt jämförbara, eftersom urvalet svarande olika. HTFs enkät gick ut till de l 400 medlemmar

är ca

anställda i uthymingsföretag; Svarsfrekvensen var 63

som var

SPURs enkät gick till 2 400 anställda i de

procent. ut ca personer då 14 medlemsföretagen; Svarsfrekvensen 55 procent. SPURs var enkät omfattar alltså bredare personalgrupp, medan intervjuperen i HTFs undersökning representerar ett något större urval av sonerna Trots denna skillnad i urval är dock tendensen i de två företag. undersökningarna likartad. l båda undersökningarna är dock anställda i större företag över- Eftersom villkoren i de största företagen kan skilja

representerade.

sig från förhållandena i de små, kan det innebära att resultaten inte

helt representativa för branschen i sin helhet. Den begynnande

är

Personaluthyrning 49

expansionen in på LO-området avspeglas inte heller i undersökningarna. Båda undersökningarna har, nämnts, ställt frågan om arbetad som tid. Merparten av de svarande uppger i båda undersökningarna en arbetstid klart överstiger halvtid; 70-75 procent arbetade 3/4som tid eller längre. I genomsnitt uppgår arbetsveckan till 34 timmar. I båda undersökningarna 60 procent att de arbetar så svarar ca mycket de önskar, 30 procent vill arbeta mer och resten som ca något mindre. De vill arbeta återfinns, naturligt bland som mer nog, dem har den kortare månatliga arbetstiden. Ofrivillig deltid är som med andra ord ett problem även inom uthymingsbranschen. En klar majoritet i båda undersökningarna förklarar sig trivas bra

eller mycket bra med att arbeta inom uthymingsbranschen. Samtidigt är det en stor andel som förklarar att de omedelbart

skulle ta ett arbete fast arbetsplats, om de erbjöds det. För det en absoluta flertalet gäller att man förr eller senare räknar med att vilja gå över till sådant arbete. Det är uppenbart att de flesta ser uthymingsbranschen som en

genomgångsbransch, att denna genomgångsperiod också av

men många tillmäts ett värde i sig. 36 procent av de svarande i SPURs

undersökning har kommit till uthymingsbranschen från en fast

anställning, närmast i syfte att under några år prova olika

arbetsplatser och kanske skiftande arbetsuppgifter, för att sedan

vidare in i stationär anställning. Ytterligare 20 procent har en ny ca

sökt sig till uthymingsbranschen i förhoppning om att kunna skaffa sig meriter och kontakter, kan leda till ett stationärt arbete. En

som förhållandevis hög andel i HTFs undersökning 48 procent - att sökt sig till uthymingsbranschen därför att det inte uppger man funnits annat arbete att få. Som fördelar med att arbeta i uthymingsbranschen anger flertalet omväxling och variation och möjligheten att bredda sin kompetens. Det ofta anförs som en av fördelarna med uthymingssom

arbete, möjligheten att själv bestämma hur man vill kombinera

perioder ledighet med perioder arbete, däremot bara av av uppges liten andel svarande. I den tidigare nämnda ILO-rapporten av en

50 Personaluthyrning

konstateras för övrigt också, att endast minoritet av de anställda en

betraktar detta ett skäl att söka sig till uthymingsbranschen.

som Den största nackdelen är, enligt båda undersökningarna, den ekonomiska osäkerheten och svårigheten att planera sin ekonomi. Inkomsten är beroende av hur många timmar man är utbokad per månad, och detta kan variera kraftigt. Garantilönen, i den mån sådan finns, ger ett grundskydd, men eftersom den endast omfattar

halvtidslön, påverkar den inte de lönesvängningar som uppstår när

månaden arbetar heltid och nästa månad kanske bara man ena 60-70 procent. På branschhåll att dessa lönesvängningar ligger i menar man branschens natur, eftersom det är svårt för företaget att hålla en

hundraprocentig orderbeläggning varje månad. Enligt uppgift från HAO är den genomsnittliga beläggningen bland deras medlemsföretag, dvs den utbokade arbetstiden i relation till hela personalstyr-

kan, 70 procent. SPUR har också gett ut en infonnationsca broschyr, riktad till arbetssökande inom branschen, där det klart redovisas att månadslönen kan variera.

5 Erfarenheter och med

av problem personaluthyrning

5.1 Marknaden för tillfälliga jobb

Vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden för fasta anställningar har det alltid funnits, och kommer alltid att finnas, en viss arbetsmarknad för tillfälliga anställningar: som vikarier för sjuk eller

tjänstledig personal, som extrapersonal när arbetsbelastningen

temporärt blir ovanligt hög, som specialister för uppgifter som inte

reguljärt förekommer en arbetsplats. Omfattningen av denna

arbetsmarknad har belysts av Arbetsmarknadspolitiska kommittén,

som i sitt betänkande "Aktiv arbetsmarknadspolitik SOU 1996:34

konstaterar, att marknaden för temporära anställningar varit relativt

konstant under hela 1990-talet: inom den privata sektorn pendlar

den med några procentenheter under eller över tio procent totala av arbetsstyrkan, inom den statliga sektorn likaså, inom den kommunala sektorn ligger den på eller strax ovanför 15-procentsnivån. Merparten av dessa temporära anställningar är vikariat. På arbetsmarknaden finns också sedan länge olika arrangemang för att möta detta behov av temporära anställningar. Inom stora

företag, eller inom större kommunala förvaltningar, kan det finnas

interna vikariatspooler. Sjukhusen kan ha telefonlistor över

springvikarier som kan kallas in när det snabbt uppstår behov av

extra personal. Inom byggbranschen kan byggföretagen hyra in tillfällig arbetskraft från varandra; verksamheten regleras i ett särskilt avtal bilaga till kollektivavtalet mellan Byggförbundet som och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Mera informella anord-

52 Erfarenheter av och problem med personaluthyrning

ningar för lån av arbetskraft förekommer småföretagartäta orter. Många företag har likaså informella kontaktnät med personer, som med kort varsel kan gå in på korttidsvikariat. Personaluthymingsföretagen är i praktiken att betrakta som en

vidareutveckling av modellen med vikariatspooler en fomi av

systematiserad förmedling av tillfällig arbetskraft, som snabbt kan

erbjuda personal med rätt kompetens för de arbetsuppgifter

kundföretaget behöver täcka. Uthymingsföretagens verksamhet bör bedömas mot denna bakgrund: Är det ett bra sätt att organisera

förmedling tillfällig arbetskraft eller inte Innebär det, för den

av berörda personalen, ett bättre eller sämre alternativ än andra former vikariatsfönnedling Och vilka krav är rimliga att ställa av

företagen med hänsyn till att de rör sig arbetsmarknad

en annan än den handlar ordinarie jobb som om Att uthymingsbranschen expanderat så snabbt i både Sverige och andra länder efter det att lagstiftningen gjort den tillåten kan ses som ett tecken på att den upplevs just som ett rationellt sätt att organisera förmedlingen av tillfällig arbetskraft. Tidigare nämnda internationella undersökningar konstaterar också, att kundföretagen anger som en av fördelarna med att anlita uthymingsföretag att man

med kort varsel kan få kompetent personal för de uppgifter som

behöver göras. Det är också ett rimligt antagande, med hänvisning till de uppgifter företagens beläggningsgrad och om genomsnittligt arbetad om tid, som redovisats i det föregående, att de anställda genom

uthymingsföretagen får en jämnare sysselsättning jämfört med

annan, mindre systematiserad vikariatsförmedling. Däremot är osäkerheten givetvis större än vid anställning på en fast arbetsplats. Både svenskt och internationellt material visar å andra sidan att arbete inom uthymingsbranschen ofta blir en brygga över till sådana stationära anställningar. Vissa indikationer finns att personal, som i dag kan ha svårigheter att hävda sig den ordinarie arbetsmarknaden, äldre kvinnor eller personer med som invandrarbakgrund, kan ha lättare att få permanent anställning via

uthymingsbranschen än genom egna platsansökningar.

Erfarenheter av och problem med personaluthyrning 53

Konstruktionen med uthymingsföretag innebär också

att personal, som rör sig marknaden för temporära anställningar, kan få en egen företagstillhörighet. Det kan ha betydelse för möjligheterna att lösa ett av de problem utredningen nämnde i sin inledande översikt, nämligen frågan om hur personal som rör sig mellan olika tillfälliga jobb skall få möjlighet till vidareutbildning.

Några återkommande frågor

Även med målsättningen arbetsmarknaden i första hand skall att omfatta fasta anställningar, kommer det alltid att finnas ett behov

av kompletterande, temporära anställningar. Inte minst gäller detta i Sverige med sina generösa bestämmelser för föräldraledighet och

änstledighet för studier. Noteras bör att de kommande årens stora

utbildningssatsningar kommer att öka vikariatsbehovet. Det är då självklart önskvärt att förmedlingen av dessa temporära anställningar organiseras på ett smidigt och effektivt sätt, både

gentemot kundföretagen och för den berörda personalen. Ut-

hymingsföretag utgör uppenbarligen en sådan effektiv fonn,

givetvis under förutsättning att verksamheten sköts seriöst och enligt gällande spelregler på arbetsmarknaden. Inte minst i ett kärvt

arbetsmarknadsläge som dagens är det önskvärt att systematiskt ta

tillvara även de temporära tillfällen till arbete, finns ute i som

företag och kommuner. En effektiv och systematisk vikariatsförmedling kan till exempel innebära, att företagen i stället för att lösa uppkomna vakanser eller oväntade toppbelastningar genom

ökat övertidsuttag tar in extra personal, varigenom fler kan hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Tre farhågor och problem återkommer dock hela tiden i diskussionen. En handlar att uthyrningsverksamheten kan komma om att leda till att fasta jobb på arbetsplatserna försvinner och ersätts med inhyrd personal. En annan handlar om den ekonomiska osäkerheten för de anställda i uthyrningsföretagen, om anställnings-

former, som inte är förenliga med lagen om anställningsskydd och

om risken att den arbetsrättsliga lagstiftningen urholkas. En tredje

farhåga gäller risken för oseriös eller kriminell verksamhet.

54 Erfarenheter och problem med personaluthyrning

av

Därtill uppstår vissa frågor kring arbetsrättslagstiftningen och om

rätten till arbetslöshetsersättning. Att uthymingsbranschen rör sig över etablerade avtalsområden ställer dessutom arbetsmarknadens parter inför nya frågor.

De nya tjänsteföretagen

Kanske kan också bakom del av oron inför uthymings-

man en

branschens expansion psykologiskt betingad miss-

ana en mer

tänksamhet, orsakad själva termen personaluthyming. Uthyr-

av ning för tanken till verksamhet med snarare än människor; varor

begreppet personaluthyming upplevs kanske att mänsklig

som

arbetskraft reduceras till handelsvara, en mekanisk produk-

en tionsfaktor.

Men personaluthymingsföretag skiljer sig inte principiellt från

andra tjänsteföretag, affärsidé i grunden också är att ställa vars arbetskraft till förfogande för andra företag: datakonsulter, städ-

bolag, reportagebyråer, telemarketingfinnor är några exempel. En del de problem, visat sig inom uthymingsbranschen, finns

av som

också inom dessa andra tjänsteföretag, och liknande skäl: De

av inte in i det institutionella ramverket för den svenska passar arbetsmarknaden, bygger att arbetsplats och arbetsgivare som

sammanfaller. När, som fallet är med dessa typer av tjänsteföretag,

personalen är anställd hos arbetsgivare utför själva arbetet en men

hos eller flera andra regelverket inte alltid svar på de frågor

en ger då uppkommer. Dessa luckor kan dessutom utnyttjas av som mindre nogräknade företag för manipulationer, som strider mot

andan i regelverket, även när de inte är formellt lagstridiga. Expansionen för de formerna tjänsteföretag visar dock,

nya av att de utgör rationell lösning på företagens behov av specialperen sonal kompletterar den ordinarie, det må handla om datasom

specialister eller vikarier i växeln. Det bör också framhållas, att

välskötta och seriösa företag inom dessa branscher erbjuder sina anställda lika goda arbetsvillkor välskötta och seriösa företag som

med traditionellt stationära arbetsplatser. Uppgiften är alltså att

forma spelregler, bygger villkoren för arbetets organisation som

Erfarenheter av och problem med personaluthyrning 55

i dessa nya tjänsteföretag utan att för den skull åsidosätta grund-

läggande etiska regler för arbetsmarknaden.

5.2 Effekter för de fasta

jobben

Det är, med tanke på uthymingsföretagens snabba expansion under

90-talet, inte förvånande att frågan ställs om inte detta markerar upptakten till en mer omfattande förändring anställningsformema av på hela arbetsmarknaden. Som utredningen emellertid redan konstaterat, uthymingsbranschen endast för mycket låg svarar en

andel totala arbetskraften, även i länder där den funnits betydligt

av längre än i Sverige. I USA, där personaluthymingsföretag funnits sedan 1920-talet, är andelen ungefär 1,5 procent. I Tyskland, där uthyrning är tillåten sedan 1972, är andelen 0,6 procent. En rimlig slutsats är att uthymingsföretagens expansion främst innebär ett synliggörande av den temporära arbetsmarknad som i själva verket funnits länge, men som nu börjar organiseras ett fönnodligen mer effektivt och i vart fall spektakulärt sätt. - mera - En del av uthymingsbranschens expansion kan troligen också förklaras med att den tagit hand vissa former framför allt om av vikariatsadministration, tidigare skötts internt stora som arbetsplatser. En del de uthymingsföretag inom vårdsektom, av som tillkommit under senare år, tycks i praktiken mest handla om ett Övertagande av den administration av springvikariaten, som de stora sjukhusen tidigare helt skötte själva. I början av 1997 slöt likaså ett av de största uthymingsföretagen, Proffice, avtal med Pressbyrån om att ta över deras Vikariepool. Möjligen har också uthymingsföretagen tagit marknadsandelar från andra företagsformer, som i praktiken handlar om uthyrning av personal; när det gäller personal med högre utbildning torde det således föreligga en viss konkurrens

mellan uthymingsföretag och konsultbyråer.

Det är, både i svenskt och internationellt material, svårt att hitta stöd för misstanken att personaluthymingsverksarnhet inkräktar arbetsmarknaden för stationära anställningar. Mot en sådan ut-

56 Erfarenheter av och problem med personaluthyrning

veckling talar också det enkla faktum att det är dyrare för ett

företag att hyra in personal än att anställa själv, eftersom inhyming

innebär att kundföretaget utöver den anställdes lön och sociala

avgifter även betalar avgift till uthymingsföretaget. I ett

en

exempel, utredningen tagit del betalade kundföretaget för

som av,

inhyming lagerarbetare 187 kr timme. Motsvarande

av en per kostnad för de fast anställda låg kring 120 kr. egna Denna extra kostnad för inhyming uppvägs, när det gäller

tillfälliga personalbehov, att arbetsgivaren slipper kostnaden för

av

att själv söka och välja ut arbetskraft eller den vinst som ligger

av

uppkommen vakans kan fyllas mycket snabbt. Att ersätta

i att en

hela eller ens delar av den reguljära arbetsstyrkan med permanent inhyrd personal innebär däremot självklart överkostnad i

en

förhållande till att anställa själv. Att hyra in personal är dessutom åtgärd är förhand-

en som lingspliktig enligt 38 § medbestämmandelagen MBL. I det fall en

arbetsgivare skulle vilja reducera den ordinarie arbetsstyrkan till

förmån för permanent inhyming av personal torde det enligt

utredningens uppfattning sådan åtgärd som strider mot vad vara en är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde och därmed som grund för fackligt veto enligt 39 § MBL. Även här finns alltså en spärr mot att ordinarie jobb byts ut mot inhyming.

Marknaden för temporära jobb kan öka

Däremot finns det vissa tecken att själva marknaden för

temporära anställningar kan komma att öka. De kommande årens

stora utbildningssatsningar ökar, som redan påpekats, behovet av vikarier arbetsplatserna. Som också beskrivits i det föregående

leder det ökande antalet mindre företag till ett ökande behov av att

kunna köpa eller hyra in vissa specialtj änster. Småföretag har behov

vissa tekniska och administrativa tjänster i anslutning till av verksamheten utan att för den skull ha underlag för ens en deltidsanställning för sådana funktioner. Lösningen blir att köpa in

tjänsten från andra företag eller att hyra in temporär personal från

ett uthymingsföretag.

Erfarenheter av och problem med personaluthyrning 57

Den ökande andelen småföretag kan även andra sätt öka marknaden för temporära anställningar. Stora företag har vissa möjligheter att parera sjukfrånvaro eller plötsliga arbetstoppar genom interna omplaceringar eller övertidsuttag, för företag

men med bara några anställda kan det i motsvarande läge vara nödvändigt att ta in tillfällig hjälp.

De största förändringarna i arbetsmarknadens kontraktsformer följer dock inte av uthymingsföretagens expansion. De mest

genomgripande effekterna, enligt utredningens uppfattning, följer av de nya mönstren för företagens uppbyggnad, med avknopp-

ningar, utkontraktering, entreprenader och underentreprenader. Det finns, som tidigare anfört, skäl att granska alla dessa förändringar

i ett större sammanhang. Inte minst gäller det med avseende

arbetsrättslagstiftningen.

5.3 Vissa

arbetsrättsliga frågor

De nya reglerna i lagen l982:80 anställningsskydd LAS

om om vikariers rätt till fast anställning hos arbetsgivare, där de under fem år haft sammanlagt tre års vikariat, visar detta problem. Det finns som konstaterats inga egentliga belägg för att personalovan uthyrning skulle påverka arbetsmarknaden för fasta jobb, men däremot påverkas givetvis marknaden för just de temporära jobben. Här finns skäl att ställa frågan hur företagens val mellan att hyra in personal eller att själva anställa vikarier kan komma att påverkas

av de bestämmelsemai 5 § LAS att vikariatsanställning

nya om en

övergår i tillsvidareanställning, arbetstagare under fem

när en haft vikariat sammanlagt än tre år hos arbetsgivare. mer en

Personal inhyrd från ett uthymingsföretag har sin anställning hos uthyraren, och är därmed inte anställd som vikarie av kundföre-

taget, varigenom bestämmelserna i 5 § LAS inte blir tillämpliga. Den som anlitas som vikarie direkt ett företag får däremot tillav godoräkna sig vikariatstiden grund för eventuellt framtida som anställning.

58 Erfarenheter och problem med personaluthyrning

av

Det finns nämnts exempel på att uthymingsföretag, inte som minst inom vårdsektom, i praktiken tagit över vikariatspooler som tidigare administrerats internt arbetsgivaren. Det är troligt att av denna utveckling kommer att fortsätta. För uthymingsföretagen är det ett sätt att öka sin marknad, för kundföretagen kan det vara fördelaktigt att köpa in vikariatsadministrationen som en extern

tjänst. De annorlunda arbetsrättsliga villkoren kan här bli ytterligare

drivkraft utveckling. en för en sådan Det är i och för sig rimligt att sjukhusen får välja den fonn för

kontraktering temporär personal är smidi gast från sjukhusets

av som

synpunkt. Men valet bör det organisatoriskt mest rationel-

styras av de olika arbetsrättsliga effekterna. I just detta avseende la, inte av

bör därför inhyming jämställas med vikariat. Eftersom uthymingsföretagets personal har en anställning, i

uthymingsföretaget nämligen, går det dock inte att föreskriva att inhymingen skall övergå i fast anställning i kundföretaget. Det bör däremot möjligt inhyrd personal rätt att, motsvarande vara att ge

kriterier gäller för vikariat, påkalla företräde till anställning hos

som kundföretaget. Bestämmelsen torde i och för sig inte någon

större praktisk betydelse, med tanke att den genomsnittliga anställningstiden i uthymingsföretag är mindre än två år, men regeln har principiell betydelse för att den lagstiftning, syftar

som till att begränsa de långa rullande vikariaten, inte urholkas. Till utredningen har också framförts förslag om att en arbets-

givare inte skall hyra in personal, det finns anställda som har

om

företräde enligt LAS till återanställning eller högre sysselsättnings-

grad. Motiveringen är att arbetsgivare kan göra sig av en annars

med arbetskraft han inte vill ha att säga personal med

genom upp motiveringen arbetsbrist, för att sedan lösa sitt behov arbetsav kraft med inhyming till dess att företrädesrätten löpt ut. Det kan inte uteslutas sådana fall kan inträffa. Vi dock att anser generell bestämmelse att inhyming inte får ske att en om arbetsplatser där det finns företräde enligt LAS skulle vara för

otymplig. Även företag där fullt korrekt avskedat personal

man - arbetsbrist kan ställas inför akuta behov att temporärt ersätta pga

Erfarenheter av och problem med personaluthyrning 59

sjuka anställda, och det torde inte alltid vara ett realistiskt alternativ att då återanställa någon med företräde. Utredningen menar, att bestämmelserna i MBL redan ger möjlighet att ett smidigare sätt hantera det problem, som den här före-

slagna regeländringen riktar sig mot. Inhyming av arbetskraft är

som nämnts förhandlingspliktig enligt 38 § MBL, och fall av uppsägningar motiverade av arbetskraftsbrist, som omedelbart följs av önskemål om långtidsinhyming av personal, bör enligt utredningens

uppfattning ge grund för ett fackligt veto enligt 39 förfarandet

torde avgjort vara att betrakta som ett kringgående av lagen om anställningsskydd. Utredningen har i sina kontakter med arbetmarknadens parter kunnat konstatera, att det råder viss osäkerhet om hur de nya bestämmelserna i 5a § och 25a § LAS skall tolkas med avseende

uthymingsföretagen. Det ligger inte inom utredningens direktiv

att ta upp dessa frågor, men det förefaller önskvärt, att frågan uppmärksammas i någon fonn.

5.4 Anställningsformer

I den utredning som föregick 1993 års lag, Privat förmedling och uthyrning arbetskraft SOU 1992:116 slås fast att tillsav

vidareanställning skall vara den normala anställningsformen. Utredningen fann, med stöd ett antal tolkningar i Arbetsdomstolen,

av att bestämmelserna om visstidsanställning i LAS inte var tillämpliga när det handlade regelbundet återkommande uppdrag för ett om

uthymingsföretag. Försäkringsöverdomstolen har i flera domar

samma sätt slagit fast, att den som regelbundet anlitas av ett uthymingsföretag är att betrakta som tillsvidareanställd; oberoende av vad som står i det enskilda anställningskontraktet. I prop. 1992/93:2l8 om avreglering av arbetsfönnedlingsmono-

polet föreslog departementschefen att lagen om anställningsskydd

skulle gälla fullt ut för anställda i uthymingsföretag. Detta innebär i sig att visstidsanställningar är möjliga också inom uthymingsbran-

60 Erfarenheter av och problem med personaluthyrning

schen, men endast de villkor som anges i lagen.

Upprepade visstidsanställningar av det uppdrag-för-uppdrag-slag kan förekomma i uthymingsföretag stämmer dock inte med

som kriterierna för visstidsanställning i LAS, visas de tidigare som av nämnda domsluten. Visserligen utför den utbokade anställde ett visst arbete under viss tid i kundföretaget, men det avgörande är inte att just denna speciella uppgift är begränsad till sin omfattning. Det avgörande är att uthymingsföretagets verksamhetsidé är just att ta hand om sådana ständigt nya uppdrag från olika kundföretag; de olika enskilda uppdragen bildar tillsammans företagets ordinarie verksamhet, och de anställda, som utför de olika beställningsarbetena, är därmed tillvidareanställda. att se som

Trots detta förekommer ständigt upprepade visstidsanställningar,

dvs anställning uppdrag för uppdrag, många håll inom branschen. För den enskilde arbetstagaren kan detta rent konkret betyda

svårigheter att till exempel hyra lägenhet eller ta banklån, eftersom

hon/han inte kan visa något intyg fast anställning. Anställningsforrnen avgör i och för sig inte det som fönnodligen är det mest centrala för de anställda, lönesättningen, men anställningsfonnen har betydelse för den anställdes rättigheter, i vissa fall alltså även utanför arbetslivet. Vid en arbetsrättslig tvist skulle visserligen den anställde som haft regelbundna uppdrag från ett uthymingsföretag förklaras ha tillsvidareanställning, men en anställd

skall givetvis inte behöva till domstol för att ett utslag på att

det arbetsrättslagstiftningen utsäger verkligen också gäller. som

Inom uthymingsbranschen finns, vilket syns i diskussionen om

till arbetslöshetsersättning avsnitt 5.7, inte

rätten se samma spärr

mot överanställningar inom andra branscher. Som avlöningssom fonnema är konstruerade, kostar det egentligen ingenting extra att anställa till. Snarare finns ett visst incitament att en person överanställa, eftersom företaget därmed får ett större urval att

erbjuda kundföretagen. Men om personalstyrkan är större än vad

efterfrågan från kunderna motiverar, betyder det att alla anställda inte kan heltidsarbete och därmed inte heller heltidsinkomster. Varje extra anställning ökar den ekonomiska osäkerheten för de

Erfarenheter av och problem med personaluthyrning 61

övriga. Frågan om vilka anställningsforrner skall gälla i som uthymingsföretagen handlar därmed inte bara om anställningsskyddet utan har nära samband med den ekonomiska tryggheten för de anställda och deras möjlighet att planera sin arbetstid. Även av detta skäl är det viktigt med entydiga regler i detta avseende.

Återkommande visstidsanställning enligt avtal

Ledamöterna från LO, TCO och SACO i 1995 års arbetsrättsskommission krävde i en skrivelse till arbetsmarknadsdepartementet våren 1996 att den nomiala anställningsformen i uthymingsföretag skall vara tillsvidareanställning. LO och TCO har framfört liknande krav till denna utredning. Utredningen delar uppfattningen att det bör slås fast att personal som har återkommande arbete för uthymingsföretag inte får visstidsanställas enligt 5 § l och 3 LAS. Enligt 2 § LAS är det emellertid tillåtet att avvika från bestämmelserna i bland andra 5 § genom kollektivavtal som slutits

eller godkänts central arbetstagarorganisation. Från 1 juli i

av en gäller, att sådan avvikelse får göras även utan sådant centralt avtal, om det i andra frågor finns ett kollektivavtal mellan parterna, som slutits eller godkänts förbundsnivå, eller om sådant kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Med stöd av denna bestämmelse har inom andra branscher, a transport och handel, vissa avtal träffats om s k behovsanställning. Behovsanställning innebär att den anställde står till förfogande att kallas vid behov, och att lön bara utgår för arbetade perioder. I praktiken handlar det alltså om återkommande visstidsanställningar hos samma arbetsgivare. Denna anställningsforrn tycks vara i växande, ibland med stöd av kollektivavtal, ibland utan.

Situationen vad gäller tillåtligheten av upprepade visstidsan-

ställningar är alltså oklar. Ett antal domar i Arbetsdomstolen har

förklarat sådana anställningar otillåtna. Samtidigt finns flera avtal,

som träffats med stöd av LAS, om upprepade visstidsanställningar. Den fackliga inställningen till sådana avtal är emellertid splittrad. Vissa fackliga organisationer anser att de strider mot lagen och vägrar träffa avtal om behovsanställning.

62 Erfarenheter av och problem med personaluthyming

Det faller utanför denna utrednings uppgift att ta upp principfrågan om tillåtligheten i upprepade visstidsanställningar. Allmänt

vill dock konstatera att utvecklingen i dag innehåller oroande drag, och att det är önskvärt att de oklarheter som nu råder i någon form klaras ut. Det gäller inte minst med tanke att effekterna för socialförsäkringssystemen formen behovsanställning kan behöva av redas ut.

Av skäl vi utvecklat i det föregående anser vi det olyckligt,

som

formen behovsanställning skulle accepteras inom uthymings-

om

branschen. Samtidigt menar vi, av skäl som utvecklas i avsnitt att uthymingsföretagen bör ställas inför samma krav som andra företag och därmed också ha samma rättigheter som andra

-

företag. Vi vill därför inte föreslå att just uthymingsbranschen undantas från möjligheten att enligt § 2 LAS genom kollektivavtal

avvika från bl a lagreglema för visstidsanställning. Det skulle för

övrigt den något egendomliga effekten, att fackförbund som

inom andra branscher träffat sådana avtal inte skulle tillämpa

dem just inom uthymingsbranschen. Vi föreslår därför, att det förslag till lag om personaluthyming

presenteras närmare i avsnitt skall innehålla en bestämmelse som

innebörden att personal har återkommande arbete för ut-

av som

hymingsföretag skall visstidsanställda, att avvikelse får

vara men göras i de former som bestäms i 2 § LAS.

Det bör för tydlighetens skull påpekas, att personaluthymingsföretag har rätt andra företag att, utan särskilt avtal,

samma som visstidsanställa personal i enlighet med 5 § LAS när det är faktisk

fråga ett enstaka i tiden begränsat projekt, skiljer sig från

om som företagets normala uppgifter, och där anställningen inte är tänkt att återkomma. Till utredningen har även förts fram krav att heltidsanställning regel i uthymingsföretag. Arbetstidens längd för enskilda skall vara

arbetstagare är dock ingen lagstiftningsfråga utan en avtalsfråga. Deltidsarbete förekommer i åtskilliga branscher, och det går inte att här lagstifta andra krav på uthymingsföretag än vad som gäller

om för andra sektorer på arbetsmarknaden. Utredningen erinrar dock

Erfarenheter av och problem med personaluthyrning 63

om vad föredragande statsrådet anförde i prop. 1996/97: 16 att om anställning heltid bör eftersträvas och att deltidsanställning bör komma i fråga endast när det är motiverat med hänsyn till verksamhetens behov eller arbetstagarens önskemål. Detta gäller givetvis även uthymingsbranschen.

5.5 Den ekonomiska osäkerheten

Den ekonomiska osäkerheten är det största problemet för de anställda. Kollektivavtalets bestämmelser om garantilön omfattar inte hälften de anställda i branschen. Även när garantilön ens av finns motsvarar den endast halvtidslön och skyddar inte mot inkomstsvängningar mellan hel- och halvtid. Från branschens sida menar man att en viss ekonomisk osäkerhet ingår i branschens förutsättningar och måste accepteras, givet att den anställde getts tydlig information om detta. Givetvis finns det en osäkerhet inbyggd i personaluthymingsföretagens verksamhet; det hör till den temporära arbetsmarknadens natur. Men ett

uthymingsföretag, som får sina inkomster genom uppdrag från

andra arbetsgivare, är inte i en principiellt annorlunda situation än vilket företag som helst som fungerar mot en marknad: en lunchrestaurang eller bilverkstad måste samma sätt ständigt skaffa en nya uppdrag utan att det för den skull anses motivera stora variationer i de anställdas lön.

Att uthymingsföretagen är uppbyggda just som företag med

anställda, inte som vikariatsfönnedlingar, innebär att man kan ställa samma krav dem som på andra företag. Företagens verksamhet förutsätter att de har personal tillgänglig att snabbt skicka ut uppdrag, när en kund hör av sig; de flesta anställda i uthymingsföretag är enligt sina anställningsavtal skyldiga att vara tillgängliga telefon ett timmar dagen, ett uppdrag skulle dyka per par om om upp. Företagen har med andra 0rd en dispositionsrätt till sina anställdas tid. Detta bör i någon form avspeglas även i lönevillkoren. Lönesättningen är på svensk arbetsmarknad en avtalsfråga, och

64 Erfarenheter av och problem med personaluthyrning

utredningen har alltså inte skäl att gå utöver detta principiella konstaterande. Till en fullständig belysning av personaluthymings-

branschen hör dock också avtalsförhållandena. Inom branschen finns f ett enda centralt avtal, det tidigare nämnda avtalet mellan n HTF och HAO, som hittills tecknats av ca 50 företag. När detta avtal först slöts fanns den helt dominerande delen av udiyrnings-

branschen inom detta avtalsområde, och inom de företag som hade

viss personal tillhörig andra avtalsområden tillämpades avtalet i sina allmänna drag även för dessa andra personalgrupper. De senaste åren har emellertid personaluthyrning expanderat inom nya avtalsområden, som vård, detaljhandel och transporter,

och det finns ett ökande behov av egna avtal för dessa områden.

Enligt vad utredningen erfarit pågår ett arbete både fackligt håll och arbetsgivarhåll för att hitta formerna för detta.

Det är önskvärt att detta arbete kan ge ett snabbt resultat. Spel-

reglerna svensk arbetsmarknad bestäms i mycket genom avtal

mellan parterna, och en del av dagens problem inom uthymings-

branschen kan hänga med avsaknaden av en tydlig motpart samman och därmed tydliga regler för vad gäller. Ett klarare läge här som

bör kunna bidra till att en del av dagens problem försvinner.

5.6 Risk för ekonomisk brottslighet

Både från Sverige och från andra länder finns exempel oseriösa

inslag i uthymingsbranschen: undanhållna skatter, bokföringsbrott,

icke-utbetalda löner. Det är dock svårt att se att dessa brott skulle bero några drag specifika just för uthymingsbranschen, eller att denna bransch skulle vara extra drabbad av olagliga verksamheter. Det handlar i stället problem som finns inom många branscher, om och det är, av aktuella rättsfall att döma, andra branscher än uthymingsbranschen har de största problemen. Branschsom

saneringsutredningen arbetar med dessa problem på ett mera

övergripande plan. Inom uthymingsbranschen finns också faktorer, som kan verka

Erfarenheter och problem med personaluthyrning 65

av

i sanerande riktning. Som tidigare nämnts har arbetsgivare,

en som

vill hyra in personal, förhandlingsskyldighet enligt 38 § MBL. Den

fackliga organisationen har därvid rätt enligt 39 § att inlägga veto, om den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan medföra antas att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts. Denna vetorätt har såvitt känt endast utnyttjats i enstaka fall, det sannolikt men är att själva möjligheten till ett sådant veto minskar riskerna för att

företag skall försöka använda sig mindre hederliga uthyrare.

av

Inom personaluthyrningsbranschen har ägnat del

man en uppmärksamhet problemet med de mindre seriösa företagen.

Branschorganisationen SPUR har egna etiska regler och har också

tillsatt ett etiskt råd, med ledamöter fristående från branschen, som

även kan ta upp klagomål mot enskilda företag. Att de offentliga arbetsförmedlingarna börjat systematisera sin förmedling av korttidsarbeten kan också ha betydelse för att hålla undan mindre noggräknade personaluthymingsföretag. Om kund-

företagen snabbt kan vikarier eller extrapersonal från den

offentliga fönnedlingen, och om personal beredd att ta korttidsjobb har alternativet att vända sig till arbetsförmedlingen i stället

för ett

uthymingsföretag, minskar givetvis utrymmet för illa fungerande eller direkt oseriösa företag för personaluthyming. Risken är dock att uthymingsbranschen, liksom fallet ofta

är med nya och expanderande branscher, drar till sig etableringar där

det saknas såväl marknadsförutsättningar tillräcklig företagar-

som kompetens. Iakttagelsen fackligt håll, att branschen under de

första åren efter det att lagstiftningen släppt verksamheten fri

uppvisade en del vildvuxna drag, kan tyda detta. Erfarenheter från andra länder ger också indikationer att problemen kan växa i ett nyetableringsskede.

Riskerna för alltför instabila etableringar är dessutom troligen större i personaluthymingsbranschen än i många andra branscher,

eftersom det inte krävs särskilt i fonn lokaler stora resurser av och

utrustning för att starta ett mindre uthymingsföretag, och det alltså

kan verka som en jämförelsevis okomplicerad satsning.

Eftersom uthymingsverksamheten är väg in i sektorer

nu nya

66 Erfarenheter och problem med personaluthyrning

av

arbetsmarknaden, där avtalsregleringen dessutom är oklar, och eftersom dagens osäkra läge arbetsmarknaden tycks driva fram del satsningar som inte alltid har stabila marknadsförutsättningar, en är detta ett skäl att följa utvecklingen inom branschen. noga

5.7 Rätten till a-kassa

Anställd i uthymingsföretag är inte berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa under icke-utbokad tid. Vi har i avsnitt 4.2 under rubriken Socialförsäkringarna redogjort för bakgrunden till detta.

Utredningen finner inga skäl att föreslå en ändring i gällande

bestämmelser, vill foga två kommentarer till detta. men Personaluthyrning har från början växt fram som en form av arbetsförmedling, något också förklarar varför bestämmelserna som

härom återfinns i arbetsförmedlingslagen. Denna syn personalut-

hyming torde också vara förklaringen till att vissa arbetslöshetskasbetalade ut a-kassa för perioderna mellan uppdrag från utsor hymingsföretaget; såg dem perioder arbetslöshet man som av mellan två visstidsanställningar. Uthymingsföretag är emellertid just företag, inte arbetsförmed-

lingar, och de regelmässigt har uppdrag från företaget är, som

som

AMS slagit fast, tillsvidareanställda. Den fråga som då uppkommit

och ARBOM berör i sitt betänkande är huruvida de anställda, som inte kommer i heltidsarbete, skall ha den rätt till deltidsutsom upp fyllnad, deltidsanställda i andra branscher på vissa villkor har. som Vi dock, att deltidsanställning inom till exempel detaljmenar handeln eller sjukvården inte är att jämställa med den deltid som

uppstår inom uthymingsbranschen, när en anställd inte kan få

uppdrag motsvarar heltidsarbete. I det förra fallet är deltiden som bestämd till ett i förväg preciserat antal arbetstimmar, den anställde kan överblicka sitt arbetsschema och har möjlighet att under övrig

tid ta eventuella erbjudanden annat arbete, dvs hon/han står till

om

arbetsmarknadens förfogande. Inom uthymingsbranschen däremot

är deltiden inte avtalad utan följer att företaget inte fått in av

Erfarenheter av och problem med personaluthyming 67

tillräckligt med uppdrag för att kunna erbjuda den anställde

heltidsarbete. Om ett sådant arbetsunderskott uppstår och hur stort det i så fall blir går inte att överblicka i förväg, och den anställde

står under väntan på uppdrag till uthymingsföretagets förfogande.

Den anställde kan alltså snarare beskrivas som perrnitterad än

som arbetslös; hon/han har en anställning arbetsgivaren kan till

men

följd av låg orderingång inte erbjuda några arbetsuppgifter. Sådana

situationer kan uppstå även i andra branscher, berättigar men ingenstans till ersättning från a-kassan. Problemet kan sägas följa av uthymingsbranschens inriktning mot den temporära arbetsmarknaden, och problem följer som av branschens speciella struktur bör enligt utredningens uppfattning lösas inom branschen, via avtal. Man kan här erinra att om ARBOM konsekvent hävdar linjen att arbetslöshet, betingas som av

strukturen inom en bransch, ett yrke eller en region, inte skall berättiga till stöd från a-kassa.

Övervältring av kostnader

Den andra kommentar vi vill göra är att misstanken om att

uthyrningsföretag vältrar över personalkostnader a-kassan är

återkommande i kritiken mot personaluthyming företeelse. som

Utredningen har uppmärksammats några fall där företag uppges

ha annonserat efter ytterligare personal, trots att de redan anställda inte kunde sysselsättas fullt ut, i medvetande om att personalen

enligt de regler som då tillämpades ändå fick löneutfyllnad via akassan. Utredningen har också fått uppgifter om vissa företagsnedläggelser som har direkt samband med AMS tidigare beslut att

stoppa arbetslöshetsersättningen. Det har alltså funnits vissa skäl för kritik. Efter det nyssnämnda AMS-beslutet i februari 1996 går det emellertid inte längre att utnyttja a-kassan på detta sätt. De siffror över genomsnittligt arbetad tid, som redovisats i avsnittet 4.2 under rubriken Löne- och anställningsformer visar i och för sig, att ofrivillig deltid i viss mån är ett problem också inom uthymingsbranschen, men inte i den utsträckning att det finns skäl att misstänka att företagen systematiskt

68 Erfarenheter av och problem med personaluthyrning

anställer mer personal än vad de kan sysselsätta. Däremot kan man inte utesluta att en sådan överanställning skulle kunna bli fallet åtminstone vissa håll, om reglerna för till exempel anställningsformer eller för a-kasseersättning underlättar detta. Som utredningen tidigare konstaterat finns det också exempel på att det kärva arbetsmarknadsläget driver fram vissa etableringar

inom uthymingsbranschen, som det upppenbart saknas marknadsförutsättningar för. I några fall utredningen haft kontakt med är det uppenbart att en planerad etableringen byggde den felaktiga

föreställningen att arbetslöshetsersättning skulle utgå till personalen

under perioderna mellan uppdragen från företaget. En del av de

nedläggningar som nämnts ovan tycks också ha handlat om företag,

där a-kassan fått kompensera otillräckliga marknadsförutsättningar;

även i dessa fall handlar det om etableringar, som motiverats mest av det kärva arbetsmarknadsläget. Man kan sympatisera med den strävan, som ligger i dessa försök att i någon fonn försöka hitta sysselsättning, men företagsetableringar, som saknar marknad för att överleva, är ingen verklig lösning problemet. Det vore olyckligt, om a-kassereglema utfonnades så att de bidrog till sådana alltför osäkra etableringar. Det är ytterligare ett skäl till att nuvarande entydiga regler inte bör ändras. Om man av andra skäl som arbetsmarknadspolitiska eller regionalpolitiska vill ge stöd till företag med osäker marknad, bör det direkt, riktat stöd till de verksamheter det gäller, vara genom inte genom att a-kassan bakvägen blir till ett företagsstöd.

6 Normering och registrering

6.1 Behövs inskränkande

en lagstiftning

Väl fungerande personaluthymingsföretag fyller funktion

en arbetsmarknaden. Utredningen ger dock vid handen att det finns

vissa problem inom branschen. Till en del handlar det om de svårigheter som mer allmänt uppstår när nya kontraktsfonner

arbetsmarknaden gör att regelverket inte helt täcker de nya

förhållandena. Till en del handlar det också om speciella problem

inom branschen: de lösliga anställningsvillkor, tillämpas som vissa håll, och den ekonomiska osäkerheten för många anställda.

De handlar också de risker, ligger i att etableringar

om som nya ibland sker utan tillräckligt marknad eller tillräcklig kunskap om branschens villkor. Sådana risker finns givetvis inom alla branscher, men eftersom personaluthyrning involverar många människor, kan effekterna drabba betydligt fler än inom andra, mindre personalintensiva branscher.

Som en reaktion på dessa problem har förslag framförts till

utredningen om att återgå till den typ lagstiftning, gällde av som

mellan 1991 och 1993 och som innebar vissa begränsningar i

uthymingsföretagens verksamhet: lagstiftningen skall slå fast att uthyrning får ske för högst sex månader och endast avse tillfälliga personalbehov. Sådana regler träffar dock vid sidan av det som är de största problemen. En regel om längsta tillåtna uthymingstid påverkar varken den ekonomiska osäkerheten för personalen, anställ-

ningsformema eller risken för instabila företagsetableringar. En

70 Normering och registrering

jämförelse med länder, som har sådan begränsande lagstiftning, visar att dessa problem är desamma även där. I viss mån tycks problemen snarast skärpas av sådan lagstiftning, eftersom de hårdare villkor företagen arbetar under också leder till större osäkerhet för personalen. Jämförelser med andra länder länder visar också att denna typ av begränsningsregler inte i sig har någon sanerande effekt för sådant som bedrägliga kontrakt eller skattebrott.

Lika skyldigheter, därför också lika rättigheter

Kraven på lagregler, som begränsar den tillåtna uthymingsperioden

och kräver att uthyrning endast får tillfälliga arbetskraftsbehov avse torde vara betingade av en strävan att hindra att inhyming av personal ersätter fasta jobb inom kundföretaget. Som utredningen konstaterat i avsnitt 5.2 finns det dock vare sig i svenskt eller internationellt material några belägg för att inhyming ersätter

ordinarie anställningar. Långa uthymingsperioder, över de sex

månader som föreslagits som begränsningsregel, är över huvud taget ovanliga och avser främst högutbildad personal. Det bör samtidigt påpekas, att långa visstidsanställningar är fullt

tillåtna och en faktisk följd av både lagar och avtal på arbetsmarknaden. Föräldraledighet kan sträcka sig över betydligt mer än

ett år, tjänstledighet för studier eller för att upprätthålla högre tjänst likaså, och dessa långa vakanser måste fyllas med vikariat. Utredningen menar här principiellt, att när lagstiftningen tillåter personaluthymingsföretag, bör de ha samma möjligheter som andra aktörer på marknaden för temporära anställningar att konkurrera om de uppdrag denna marknad ger. Det är svårt att motivera varför en arbetsgivare skulle leja in teknisk chef på åtta månader från en

en konsultbyrå men inte från ett uthymingsföretag, eller varför man

skulle kunna hyra in vikarie för föräldraledig anställd på fem en en månader, men däremot inte sju. Det måste rimligen vara

företagets sak att avgöra i vilken form man bäst får de långtids-

vikarier man behöver: armonsering i den genom pressen, genom offentliga arbetsfönnedlingen, via en privat fönnedling, genom

Normering och registrering 71

internrekrytering, genom att ta in en konsult- eller genom ett anlita ett uthymingsföretag.

Utredningens principiella syn, som uttryckt redan i det föregående, bör ställa krav på personaluthyrär att man samma

ningsföretag som på alla andra företag i alla andra branscher: att de

sköter sina åtaganden gentemot kunden, att de följer spelreglerna på arbetsmarknaden sådana de uttrycks i lagar och avtal, att att de inte skaffar sig konkurrensfördelar genom att undandra sig

åtaganden som andra företag har, att de betalar de skatter och

avgifter de är skyldiga att betala. Av detta följer i sin tur att

uthymingsföretagen också skall ha samma rättigheter som andra företag i andra branscher att inom ramen för gällande regler verka

fritt marknaden, utan extra hinder och spärrar. Utredningen avvisar därför, av både praktiska och principiella skäl, de föreslagna formerna inskränkande lagregler. av

6.2 Stärk de krafterna

självreglerande

En del av problemen inom uthymingsbranschen, till exempel löneforrn och arbetstid, är av det slaget att de enligt svensk

arbetsmarknadspraxis skall lösas avtalsvägen. Det finns inte skäl att

just för uthymingsbranschen lagstifta sådant, i alla andra om som branscher löses avtalsvägen. Andra frågor, exempelvis den om anställningsformen, är av ett slag som inte kräver nya regler utan snarare ett hävdande av de regler som redan finns.

Alla dessa frågor, som i mycket handlar om personalens situation, hänger samman med att uthymingsföretag är uppbyggda

på ett annat sätt än traditionella företag och att branschen ännu inte helt funnit sina egna former i utvecklingen från fönnedlingsverksamhet till företagsamhet. Lösningen måste ligga i att stärka de mekanismer, som inom branschen verkar för sunda spelregler och goda verksamhetsfonner. Detta handlar om normering snarare än g om reglering. Sunda spelregler förutsätter ett visst institutionellt regelverk men

72 Normering och registrering

måste ytterst bygga viljan att följa reglerna hos alla dem som är verksamma inom branschen. Det institutionella regelverket också för personaluthymingsföretagen finns i den lagstiftning som gäller för svensk arbetssmarknad och i den modell med avtal mellan

arbetsmarknadens parter, är etablerad form för problemlös-

som en ning arbetsmarknaden. Det kan vissa punkter krävas en

komplettering av gällande lagstiftning, men främst handlar det om nonnbildning, information och fungerande avtalsformer.

Det finns här ett självklart intresse från de seriöst arbetande företagens sida att hålla efter konkurrenter, som skaffar sig konkurrensfördelar att sätta sig över gällande regler och genom avtal för arbetsmarknaden. Lika självklart finns ett intresse från personalens och de fackliga organisationemas sida att företagen fungerar effektivt och i enlighet med arbetsmarknadens vanliga spelregler. Erfarenhetsmässigt är också älvreglering ett effektivare

sätt än inskränkande lagstiftning för att lösa problem, ibland

men

kan det behövas åtgärder för att stärka denna självsanering. Man bör alltså söka efter former, stärker just de självreglerande

som mekanismema inom branschen.

6.3 Registrering

Den lösning ligger närmast till hands är någon form av som

auktorisering/registrering för personaluthymingsföretag. Detta krav

också framförts flera fackliga organisationer, och även inom som av

branschen finns ett intresse för någon form av legitimationsför-

farande. Formema för detta bör utfomias så att de en gång

bidrar till att hålla undan oseriösa företagare och upprätthålla god

arbetsmarknadsetik. Krav på auktorisering, registrering, legitimation eller liknande förekommer redan i flera andra branscher. I vissa fall krävs det

enligt lag, för advokater och fastighetsmäklare. I andra fall

som bygger frivillig överenskommelse inom branschen. Såväl den på en lagstadgad frivillig auktorisation kan fungera bra, men för att som

Normering och registrering 73

den frivilliga formen skall ha verklig effekt krävs givetvis att den

har en sådan status, att det i praktiken blir svårt för ett enskilt

företag att klara sig utan den. Detta kräver en stark bransch-

organisation, vars auktoritet erkänns av den absoluta merparten företag inom branschen.

6.3.1 Branschråd eller nämnd

statlig

Inom uthymingsbranschen finns, tidigare nämnts, branschsom en organisation, SPUR. SPUR har de senaste åren engagerat sig

mycket för att bygga upp goda spelregler inom uthymingsbran-

schen, bland annat genom det tidigare nämnda etiska rådet, genom

infonnationsmaterial olika slag, seminarieverksamhet med

av mera.

SPUR håller också att bygga ett eget kansli för att kunna

upp

intensifiera bland annat informations- och utbildningsverksamheten. SPUR har emellertid endast 20 medlemsföretag, de totalt

av ca 410 företag med anställda finns i branschen. Medlemsföretagen som hör alla till de största i branschen, och tillsammans de för svarar

betydligt mer än hälften av de anställda. Antalet medlemmar torde

dessutom komma att växa de närmaste åren, särskilt som man avser

att förändra stadgarna och bland annat slopa det hittillsvarande

kravet på medlemskap i HAO, något för vissa företag setts som som ett hinder för att med i SPUR.

Det dock osäkert organisationen i dag har den auktoritet

om som krävs för att bära ett frivilligt auktorisationsförfarande ensam upp på branschnivå. Motiven för ett auktorisationsförfarande inom

uthymingsbranschen skiljer sig dessutom något från de andra branscher där auktorisation/legitimation förekommer. Motiven för

auktorisering av fastighetsmäklare, bilverkstäder etc har i stor utsträckning att göra med relationen till kunden: syftet är att garantera god affärsmoral. Problemen inom uthymingsbranschen handlar emellertid i mycket personalens situation, och om om auktorisationsförfarandet skall den åsyftade effekten, måste det

bidra till såväl affärsmässig arbetsmarknadsmässigt god etik.

som

74 Normering och registrering

Det gör det önskvärt, att det svarar för auktoriseringen organ som även består representanter för arbetsmarknadens parter. av Detta sammantaget talar emot renodlad branschauktorisation. en Samtidigt är det önskvärt att använda sig av de erfarenheter och det för branschens framtid som finns inom SPUR. Det engagemang torde över huvud svårt hitta former för auktorisation taget vara att

fyller de önskade syftena utan aktiv medverkan SPUR.

som av Utredningens slutsats är att statlig nämnd, efter modell av en

Fastighetsmäklamämnden SFS 1995:400, 1029 bör för en

svara

registrering personaluthymingsföretag, där som villkor för

av

registrering bör gälla att företaget uppfyller vissa villkor vad gäller ekonomi, redovisning, anställningsförhållanden och affärsetik.

Denna nämnd bör utveckla arbetsformer, som gör det möjligt att använda sig kompetensen inom SPUR. Utredningens förslag av redovisas nedan i avsnittet 6.4 Fonnema för registrering.

6.3.2 Vilka skall omfattas av registreringskravet

Alla uthymingsföretag med anställda bör omfattas av registreringskravet. Detsamma gäller personalkooperativa uthymingsföretag.

De flesta företag, i dag betecknar sin verksamhet som som

personaluthyming, är emellertid enmansföretag, varav många inte ens sysselsätter sin ägare på heltid. Begreppet personaluthyming är

ofta oegentligt; den personal hyrs ut är endast ägaren älv, som och ibland den tidigare nämnda undersökningen vid inte ens det. I Socialforskningsinstitutet visade sig 155 företag, av 424 tillfrågade,

inte syssla med sig personaluthyming eller fömiedling av

vare arbetskraft, trots att de listats under sådana benämningar.

De enmansföretag som kallar sig personaluthymingsföretag är

ofta skrivbyråer eller bokföringsbyråer, och vad företagaren gör är

i huvudsak att ta emot uppdrag andra företag eller privat-

i lokal, även det också kan förekomma att personer - egen om

ägaren tillfälligt gör ett inhopp extrapersonal hos någon kund.

som En stickprovsundersökning företag, som i telefonkatalogen av

Normering och registrering 75

återfinns under rubriken personaluthyming

resp. skrivbyråer visar att det oberoende rubrik kan handla företag med

av om

samma typ av verksamhet, där benämningen helt enkelt avgjorts

av vad innehavaren råkar föredra.

Det förefaller mot denna bakgrund inte meningsfullt kräva

att

registrering även för enmansföretagen. De sysslar inte med personaluthyming i egentlig mening, och ett krav registrering skulle i praktiken ändå bli fråga ett frivilligt åtagande från

en om

ägarens sida, eftersom det är denne sin beteckning på

som genom

företaget avgör om företaget skall falla under registreringskravet

eller inte.

Att kräva auktorisation samtliga skrivbyråer, bokföringsbyråer

av

etc som drivs som ensamföretag är heller inte rimligt. Det finns inga sakliga motiv att behandla just enmansföretagare arbetar

som

med utskrifter och dokumenthantering annorlunda än andra

en-

mansföretagare inom tjänstesektom. Många företag, produkt

vars i själva verket är ägarens arbetskraft, skulle med lika stor eller lika

liten rätt kunna kalla sig personaluthymingsföretag. Några exempel är frilansjoumalister som gör reportage olika medieföretag, och de många datakonsulenter, arbetar med dataservice, systemut-

som

veckling etc olika kundföretag, ofta i kundföretagets lokaler

nog

och med asisstens av kundföretagets personal. Utredningens förslag är alltså att enbart uthymingsföretag med anställda inklusive personalkooperativ skall omfattas kravet

- - av

på registrering. Om flera enrnansföretagare samverkar, till exempel

genom en gemensam bokningscentral, bör dock kravet registre-

ring gälla för samtliga de ingående företagen. Detta är nödvändigt för att hindra att registreringskravet kringgås större

genom att ett

företag delar upp sig på ett antal ensamföretag, sedan

som samverkar på ett sätt gör att det i praktiken fortfarande handlar som om ett gemensamt företag. Utredningen är medveten att det finns över den om en oro utveckling som kan följa möjligheten att hyra ut sig själv, av s a s som över huvud taget ligger i ökningen antalet enmansföretag av inom tjänstesektom. Många risk att detta kan innebära bl ser en a

76 Normering och registrering

nedåt lönerna och att arbetsrättslagstiftningen kringgås.

en press Detta är emellertid fråga än personaluthyming. Den en annan

som så önskar har enligt näringsfrihetslagstiftningen rätt att starta

företag och inom de lagstiftningen anger träffa avtal ramar som

med andra företag eller uppdragsgivare om villkoren för ett uppdrag. I den mån detta får effekter för arbetsmarknadens sätt att fungera i övrigt är det primärt något skall lösas mellan arbets-

som

marknadens parter. Exempel sådana lösningar är de olika former

k frilansavtal, finns inom mediesektom och artistsekav s som a tom.

6.4 för

Formerna registering

Utredningens förslag är alltså statlig nämnd inrättas efter en att en

modell Fastighetsmäklamämnden. Nämnden bör bestå av

av sammanlagt nio ledamöter, tre representanter för branschen, tre för arbetsmarknaden från arbetsgivarsidan och två från de fackliga

en

organisationerna och tre oberoende jurister, varav en bör ha erfarenhet arbetsrätt. Nämndens ordförande utses bland de tre av juristema.

Nio ledamöter kan tyckas stor nämnd. Utgångspunkten

vara en för vårt förslag har varit önskan branschen och arbetsen att ge

marknadens parter representation lika villkor, med tanke

en att så stor del diskussionspunktema i dag hänför sig till en av personalens situation och de arbetsrättsliga frågorna. Vi har då funnit det svårt att under tre representanter för arbetsmarknadens parter, och av detta följer att även branschen skall ha tre representanter. Att även jurister föreslås bestå av tre ledamöter gruppen beror att nämndens sammansättning bör vara sådan att inget block redan nämndens sammansättning är tillförsäkrad en genom majoritet. Med endast oberoende ledamot skulle branschens en

företrädare tillsammans med arbetsgivarsidans representant alltid

kunna bilda majoritet; med tre oberoende ledamöter finns inga

givna majoritetskonstellationer.

Normering och registrering 77

Nämnden bör samverka med branschorganisationen SPUR, som också är engagerad i ett arbete med etiska regler för uthymingsbranschen. Enligt utredningens uppfattning kan skapa ett sätt att sådan samverkan att koppla ihop frågan nämndens vara om sammansättning med frågan kansligöromålen skall ligga. om var Det vanliga är att kansligöromålen hos statlig nämnd sköts en av ett till nämnden knutet kansli, antingen är nämndens eget som eller som ställs till förfogande avtal med myndiggenom en annan het. Med tanke på att uthymingsbranschen totalt sett är ganska liten förefaller det inte sannolikt att nämndens arbete skulle underlag ge för ett eget kansli heltid. Den ekonomiskt rimliga konstruktionen är därför ett avtal inköp kanslitjänster från håll. om av annat Utredningen föreslår här att kansligöromålen genom ett särskilt avtal sköts av branschorganisationen SPUR. Uthymingsbranschen är som vi flera gånger konstaterat en ny typ av tjänsteföretag, vars arbetssätt inte följer etablerade mönster. Det krävs därför kunskap om just denna branschs struktur och arbetssätt för god beredning en av ärendena. Denna kompetens finns hos SPUR, medan det kan vara svårigheter för en statlig myndighet att skaffa sig den, eftersom det inte handlar tjänst heltid. ens om en Att nämndens kansli förläggs hos branschorganisationen kan naturligtvis ge upphov till misstanken att de etablerade företagen kan använda detta för att hejda etableringen konkurrenter. av nya Med den sammansättning nämnden föreslagits få bör dock denna risk kunna uteslutas. Nämndens beslut föreslås kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

6.5 Krav for

registrering

Personaluthyrning regleras i dag i lagen 1993:400 arbetsförom medling och uthyrning av personal. Utredningen föreslår att de avsnitt i lagen handlar personaluthyming bryts ut lagen som om ur

78 Normering och registrering

och sammanförs med de föreslagna bestämmelserna om registrering

till särskild lag, lagen om personaluthyming. Personaluthyrning en har visserligen uppstått ur arbetsförrnedlande verksamheter, men

håller att utvecklas till en separat form av tjänsteföretagsarnhet,

och det är därför inte ändamålsenligt att i lagstiftningen ha kvar kopplingen till arbetsförmedling. Som en konsekvens av detta krävs också enbart arbetsfönnedling. en ny lag om Utredningens författningsförslag, med de konsekvensändringar följer för nuvarande arbetsfönnedlingslag, återfinns i insom ledningen till detta betänkande.

Definitioner och allmänna krav

Som personaluthymingsföretag definieras i författningsförslaget företag, anställda mot särskild avgift till företaget för annan vars arbetsgivares räkning utför arbete, som hör till dennes verksamhet arbetsledning. Denna definition markerar och som står under dennes

skillnaden mellan inhyming personal och entreprenader.

av

Utredningen vill här påpeka, att vissa av de uppmjukade entrepredet föregående, med denna definition torde

nader, som beskrivits i

komma att hamna under beteckningen personaluthyming och bör

-

göra det i alla de fall när entreprenaden i praktiken handlar om

att skaffa fram folk, medan arbetet utförs under det inlånande företagets ledning. De inledande bestämmelserna slår fast vissa arbetsrättsliga krav uthymingsföretagen. I 2 § l läggs fast att när personal upprepade gånger har arbete för uthymingsföretag, är bestämmelserna i LAS visstidsanställning inte tillämpliga, utan det handlar om om tillsvidareanställning. Avtal avvikelse kan dock träffas enligt om bestämmelserna i 2 § LAS.. 2 § 2 handlar den information arbetsgivaren är skyldig att om den anställde före varje arbete hos ett kundföretag. Starka ge önskemål sådan bestämmelse har framförts från fackligt håll. på en

Övriga moment i den föreslagna 2 § är överförda från nuvarande

arbetsfönnedlingslag. I den fjärde paragrafen preciseras kraven för registrering:

Normering och registrering 79

° Ägare/huvudägare av ett personaluthymingsföretag får inte

vara

försatt i konkkurs, inte vara underkastad näringsförbud och inte

vara dömd för ekonomiska brott den senaste femårsperioden

företaget skall ha en tillräcklig kapitalbas för sin verksamhet

- bokföring, skatte- och avgiftsredovisning skall skötas enligt god redovisningssed

- företaget skall följa god arbetsmarknadsetik

- företaget skall i sin försäljning följa god affärsetik

Kravet tillräcklig kapitalbas har modell den tyska lagstift-

som

ningen, ställer ett sådant krav. Är företaget aktiebolag bör

som resurskravet uppfyllt i och med detta. anses

Normeringens roll

De tre sista punkterna är normerande art, dvs de handlar att av om

företagen skall följa vissa existerande spelregler. Inom

en ny bransch, som håller att utveckla sina mönster, är det egna av betydelse att man ägnar uppmärksamhet inte bara de yttre formerna utan också de etiska normerna, Erfarenheter från andra

branscher och från andra länder tyder på, oklara regler eller

att om osunda mönster tillåts utvecklas i expansionsskedet är det svårt att komma till rätta med dem i skede. ett senare

Även i andra branscher, där krav registrering eller liknande

förekommer, finns exempel på liknande krav normerande art: av av

fastighetsmäklare krävs att de följer god fastighetsmäklarsed,

av

advokater att de är kända för redbarhet och bedöms lämpliga att

utöva advokatverksamhet. I propostionen 1983/84: 16 den om

ursprungliga fastighetsmäklarlagen skrev dåvarande departementschefen om begreppet god fastighetsmäklarsed att det olämpligt

var att låsa fast mäklarpliktema genom att detaljreglera dem i lag; det låg ett värde i att dessa kunde utvecklas och förändras över tiden.

I prop. 1994/95:14 om den nya fastighetsmäklarlagen anförde departementschefen likaså att begreppet god mäklarsed skall

som

80 Normering och registrering

hittills utvecklas och närmare preciseras i praxis. I enlighet med bör vad som kan sammanfattas som god samma resonemang personaluthymingssed utvecklas genom ett samspel mellan olika branschåtgärder, nämndens bedömningar, träffade avtal och utvecklingen arbetsmarknaden i övrigt.

Administrativa frågor

Enligt lagförslaget skall registreringsavgift tas ut som täcker en kostnaderna för den nödvändiga administrationen. Avgiften bör, samma sätt som för fastighetsmäklamämnden, fastställas av regeringen. Nämnden har enligt lagförslaget att utöva tillsyn över de företag registreras. Om denna tillsyn vid handen att något företag som ger inte längre uppfyller villkoren för registrering kan registreringen återkallas. Företaget bör dock först möjlighet att vidta rättelse. ges Beslut nämnden får överklagas till allmän förvaltningsdomav stol, prövningstillstånd bör krävas för överklagande till men kammarrätten. Nu gällande arbetsförrnedlingslag föreskriver i dag böter för den bedriver verksamhet- dvs arbetsförmedling eller uthyrning av som arbetskraft i strid med lagen. Utredningen föreslår samma sanktion för den utan registrering driver ett personaluthymingssom företag. En bestämmelse i nuvarande lag är borttagen i förslaget. Arbetsförrnedlingslagen föreskriver i 4 § 2 att en arbetstagare, som sagt sig från tidigare anställning och gått till ett uthymingsupp en företag, inte får bokas ut till sin tidigare arbetsgivare förrän tidigast månader efter det att anställningen där upphört. Motivet bakom sex denna bestämmelse är att enligt den utredning som föregick lagen att hindra olämplig rekryteringsverksamhet från uthymingsföretagets sida. På fackligt håll att det inte finns några skäl för menar man denna inskränkning i arbetstagares rätt att byta arbetsgivare; om en det skall marknadsekonomi skall den gälla samtliga parter. vara Utredningen föreslår att denna bestämelse utgår.

SOU 1995:58 81

;frân

ä

7 1

Bilaga Kommittédirektiv

Dir. 1996:58

Konsekvenser av avregleringen av arbetsfönnedlingsmonopolet

Beslut vid regeringssammanträde den 11 juli 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att utvärdera och analysera effekter och konsekvenser avregleringen av av arbetsförmedlingsmonopolet.

Avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet

En lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft 1991:746 trädde i kraft den 1 januari 1992. Lagen innebar vissa uppmjukningar i förhållande till 1935 års arbetsfömiedlingslag främst när det gällde möjligheterna att bedriva uthyrning av arbetskraft och förmedling arbetskraft i företags- eller av verksledande ställning. Dessa verksamheter var dock fortfarande omgärdade av ett stort antal begränsningar. Det s.k. arbetsförmedlingsmonopolet påverkades inte, vilket innebar att privat arbetsförmedling mot ersättning även med den lagen nya var en i princip förbjuden verksamhet. Ipropositionen om en ny småföretagarpolitik prop. 1991/92:51

i

82 Bilaga 1 Kommittédirektiv SOU 1995:58 i

-

i anmälde regeringen att tiden nu var mogen att avskaffa arbetsför-

medlingsmonopolet och att säga upp ILO-konventionen nr 96 om

avgiftskrävande arbetsförmedlingsbyråer. Denna konvention låg till grund för den svenska lagstiftningen och innebär att privat arbetsfönnedling inte får bedrivas i vinstsyfte. Vidare uttalade regeringen att en utredning borde tillsättas med uppgift att föreslå en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet och behandla frågan om uthyrning av arbetskraft. Regeringen föreslog därefter i proposition 1991/92:89 att Sverige skulle ILO-konventionen 96. Riksdagen beslöt våren säga upp nr 1992 i enlighet med förslaget bet. 1991/92:AU10, rskr. 1991/92:174 och regeringen sade därefter upp konventionen.

Våren 1992 tillkallades en särskild utredare med uppgift att

lämna förslag till en avreglering av arbetsförmedlingsmonopolet. I början november 1992 avlämnade utredaren betänkandet Privat av förmedling och uthyrning av arbetskraft SOU 1992:116. På grundval av betänkandet avlämnade regeringen våren 1993 propositionen 1992/93:218 avreglering av arbetsförrnedlingsmoom nopolet. Propositionen innehöll förslag till en ny lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Riksdagen antog förslaget och och lagen trädde i kraft den 1 juli 1993 SFS 1993:440, samtidigt som 1991 års lag upphörde att gälla. Genom 1993 års lag avskaffades det dåvarande förbudet mot att bedriva privat arbetsförmedling mot ersättning, utom såvitt gäller arbetsförmedling för sjömän. Frågor arbetsförmedling för om sjömän regleras i ILO-konventionen 9 ratificerats av nr som Sverige. Konventionen kommer att revideras vid ILO:s elfte sjöfarts-session i oktober 1996. Kravet på tillstånd av Arbetsmarknadsstyrelsen AMS att få bedriva viss privat arbetsförmedling slopades, liksom AMS tillsynsfunktioner. Som en följd av detta upphävdes AMS möjligheter att ingripa med vitesföreläggande eller vitesförbud mot verksamhet som stred mot lagen. I syfte att förhindra oseriös verksamhet och skapa konkurrens på lika villkor infördes ett straffsanktionerat förbud att ta betalt av arbetssökande eller arbetstagare.

SOU 1995:58 Bilaga 1 Kommittédirektiv 83 -

När det gäller uthyrning arbetskraft infördes vissa lättnader

av

i uthymingsföretagens verksamhet. Den tidigare begränsningen avskaffades att enskild arbetstagare fick hyras eller

en ut in för en

sammanhängande tid av högst fyra månader, liksom begräns-

ningarna i förhållande till lagen 1982:80

om anställningsskydd när

det gäller möjligheten att träffa avtal tidsbegränsade anställom ningar. Vidare avskaffades alla krav i förhållande till beställaren, bl.a. kravet att en beställare fick anlita uthyrd arbetskraft endast om det föranleddes tillfälligt behov arbetskraft. av av extra I propositionen anförde departementschefen det fanns goda att

skäl att följa utvecklingen efter avregleringen och att följa upp reformen efter tre år. Av de frågor, särskilt borde beaktas vid

som

en uppföljning, kunde enligt departementschefen nämnas

av-

regleringens effekter på den offentliga arbetsförmedlingen och

informationen lediga platser. Vidare borde effekterna för särskilt om utsatta grupper samt uthymingen arbetskraft analyseras. av

I samband med riksdagsbehandlingen propositionen uttalade

av

arbetsmarknadsutskottet bet. 1992/93:AUl6

att de seriösa

uthymingsföretagens verksamhet inte borde inskränkas

mer än nödvändigt. Utskottet ville dock framhålla att det med hänsyn till den korta tid som uthymingsverksamheten hade varit tillåten kunde

vara svårt att göra sig någon säker bild vilka restriktioner för av verksamheten verkli är sakligt motiverade. Enligt utskottets som gen mening borde därför utvärdering och analys avregleringens en av effekter även inbegripa den berörda frågan. I det sammanhanget nu

borde också övervägas straffrättsliga sanktioner det

om är mest

ändamålsenliga vid överträdelse regler denna karaktär.

av av

Utvecklingen efter den 1 juli 1993

Fortsatt liberalisering i många länder

-

Den internationella utvecklingen går tydligt mot att avreglera

arbetsförmedlingsverksamhet och att tillåta förmedling tillfällig

av arbetskraft. Andra EU-länder än Sverige där

lagstiftningen har

84 Bilaga I Kommittédirektiv SOU 1995:58 -

ändrats är Tyskland, Österrike, Frankrike, Storbritannien, Finland och Spanien. Tyskland och Finland har i likhet med Sverige sagt

ILO-konventionen nr 96. upp

ILO:s styrelse beslutade våren 1995 att ILO-konventionen nr

behandlar avgiftskrävande arbetsfönnedlingar, skall

96, som revideras vid 1997 års arbetskonferens. Konventionen anses av många länder inte stå i överensstämmelse med strävandena att effektivisera den offentliga arbetsförmedlingen genom att tillåta

konkurrens. . offentliga fönnedlingens ställning är dock fortfarande stark. Den några de arbetslösa i EU-ländema söker arbete Bara procent av via privat förmedling.

En starkt växande bransch -

svenska rekryterings- och uthyrningsbranschen omfattade

Den hösten 1995 knappt 1 500 företag, 500-700 var enmansvarav företag. Av företagen det mycket ägnade sig renodlad var som

arbetsförmedling. Flera de stora personaluthymingsföretagen

av

ägnade sig dock också rekryteringsservice. Vidare fanns altematiformer platsfönnedling organiserades av fackliga

va av som organisationer. Bedömningar vid handen att 5 000-6 000 personer arbetar ger uthymingsföretag i dag. Tillväxten är mycket snabb och det finns i

tydlig internationell påverkan i branschens spridningssätt.

en Nationella företag dominerar numerärt multinationella företag men gör starka inbrytningar.

Traditionellt har uthyrningsbranschen varit inriktad på sekretera-

yrken fortfarande är de mest förekommande re och telefonister, som branschen. Nya yrkesgrupper och verksamhetsområden börjar inom dock sig gällande. Starkt växande yrkesgrupper är ekonomer göra samt datatekniker och andra tekniker. Nya grupper som kan väntas

komma till under de närmaste åren är montörer, sjukvårdspersonal,

och andra intemservice-

butikspersonal, vaktmästare typer av personal.

SOU 1995:58 Bilaga 1 Kommittédirektiv 85 -

Ett komplement till den offentliga arbetsförmedlingen - Den parlamentariska enigheten kvarstår om den offentliga arbetsförmedlingens ställning. Den skall även i framtiden vara anslagsfinansierad, heltäckande och avgiftsfri. Detta gavs det bl.a. nyligen

uttryck för i den arbetsmarknadspolitiska kommitténs slutbe-

tänkande SOU 1996:34. Kommittén menade dock att det är viktigt

att eftersträva ett gott samarbete mellan den offentliga arbetsfor-

medlingen och alternativa formedlingsformer. Detta kan bidra till att öka den offentliga arbetsförmedlingens effektivitet. På uppdrag av kommittén har en uppföljning gjorts av avregleringen av arbetsförrnedlingsmonopolet. Enligt kommittén föranleder uppföljningen inga lagändringar. Regeringen har i proposition l995/96:222 ställt sig bakom kommitténs uttalanden den offentliga arbetsförmedlingens om ställning. Sverige är även bundet att tillämpa ILO-konventionen

nr

88 om den offentliga arbetsförmedlingen.

Uppdraget

Utredaren skall analysera och utvärdera effekterna och konsekvenserna av 1993 års lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.

Avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet

Ett av huvudsyftena bakom den nya lagen var att öka den offentliga arbetsförmedlingens effektivitet genom att utsätta den for konkurrens vad gäller den rent platsfönnedlande funktionen. Utredaren

skall därför analysera avregleringens effekter på den offentliga

förmedlingen och eventuella skillnader i effektivitet mellan privat och offentlig fönnedling. Samverkan mellan den offentliga förmedlingen och de privata förmedlingama skall belysas vad gäller ex. tillgången till information om lediga platser. Utredaren skall kartlägga omfattningen av den rekrytering som sker genom privata arbetsförmedlingar och på grundval av detta bedöma effekterna på arbetsmarknadens funktionssätt.

86 Bilaga I Kommittédirektiv SOU 1995:58 -

Vidare skall utredaren bedöma effekterna den lagen vad av nya gäller särskilt utsatta grupper.

Avregleringen av uthyrningsverksamheten

Utredaren skall analysera effekterna på arbetsmarknaden av

uthymingsbranschens snabba tillväxt.

Utredaren skall b1.a. bedöma det finns behov av skärpt om

lagstiftning vad gäller uthymingsverksamhetema och så är fallet

om föreslå nödvändiga ändringar lagen. Vidare skall utredaren av bedöma vilka sanktioner är de mest ändamålsenliga vid som överträdelse de regler kan komma att föreslås. av som

Tidsplan m.m.

Utredaren skall under arbetet samråda med arbetsmarknadens parter. Utredaren skall beakta innehållet i regeringens kommittédirektiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av

regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, om att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa de jämställd-

om konsekvenserna sina förslag dir. 1994:124.

hetspolitiska av

Utredningsarbetet skall slutfört senast den 31 december vara 1996.

Arbetsmarknadsdepartementet

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan steg för steg. U. 32. Följdlagstiftningtillmiljöbalken.M. - 2 lnkomstskattelag, dell-lll. Fi. 33. Att lära övergränser. En studie av 0ECD:s Fastighetsdataregister. Ju. förvaltningspolitiska samarbete. Fi. Förbättradmiljöinfonnation. M. 34. Övervakning avmiljön.M. Aktivtlönebidrag. Ett effektivarestödför 35. Nykursi trafikpolitiken + bilagor. K. arbetshandikappade. A. 36. Bekämpandepenningtvätt. av Fi. Länsstyrelsemas roll i trafik-och fordonsfrågor. K. 37.Ett tekniskt forskningsinstitut i Göteborg. U. Byråkratinbackspegeln. i Femtio år förändring av 38. Myndigheteller marknad. sex förvaltn ingsområden. Fi. Statsförvaltningens olika verksamhetsforrner. Fi. Röster barns om ochungdomars psykiska hälsa. S. 39. Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik. Ju. Flexibelförvaltning. Förändringoch verksam- 40. Ungaoch arbete. In. hetsanpassning statsförvaltningens av 41. Statenoch trossamfunden struktur.Fi. Rättslig reglering 10.Ansvaret för valutapolitiken. Fi. aGrundlag ll. Skatter, miljöoch sysselsättning. Fi. Lag om trossamfund - 12.IT-problem inför2000-skiñet. Referat och Lag om Svenska kyrkan. Ku. slutsatser från en hearing anordnad av 42. Statenoch trossamfunden lT-kommissionen den18 december. Begramiugsverksamheten. Ku. lT-kommissionens rapport l/97.K. 43.Staten ochtrossamfunden 13 Regionpolitik förhelaSverige. N. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkligaegendomen . l4. lT i kulturens tjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven. Ku. 15.Det svåra samspelet. Resultatstymingens framväxt 44. Statenoch trossamfunden ochproblematik. Fi. Svenska kyrkans personal. Ku. l6. Att utveckla industriforskningsinstituten. N. 45. Staten ochtrossamfunden l7. Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering. Ku. +Bilagor.Fi. 46. Statenoch trossamfunden 18. Granskning granskning. av Statligmedverkan vidavgiñsbetalning. Ku. Denstatligarevisionen i Sverige ochDanmark. Fi. 47. Statenoch trossamfunden 19.Bättreinformation om konsumentpriser. ln. Den kyrkligaegendomen. Ku. 20. Konkurrenslagen l993-l996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten. 21. Växai lärande. Förslagtill läroplan förbarnoch Förkompetens ochresultat. Fi. unga 6-l6 år. U. 49. Grundlagsskydd för nya medier.Ju. 22. Aktiebolagets kapital.Ju. 50. Alternativa utvecklingsvagar förEU:s B. Digitaldemokr@ti. seminarium Ett om Tekn gemensamma jordbrukspolitik. J o. demokrati ochdelaktighet den8 november 1996 5l. Brister i omsorg anordnat av Folkomrösmingsutredningen, IT- en fråga om bemötandeäldre.S. av kommissionen och Kommunikationsforsknings- 52.Omsorg med kunskap och inlevelse beredningen. IT-kommissionens rapport2/97. K. en fråga om bemötande av äldre. - 24. VälfärdiverklighetenPengar räckerinte. 53. Avskaffareklarnskatten Fi. - 25. Svensk mat- på EU-fat. Jo. 54. Ministemoch makten. 26.EU:s jordbrukspolitik ochdenglobalaIivsmedels- Hur fungerar ministerstyre i praktikenFi. försörjningen. Jo. 55. Staten och trossamfunden. Sammanfattningarna av 27. KontrollReavinstVärdepapper. Fi. förslagen fråndestatliga utredningarna. Ku. 28.l demokratins tjänst. Statstjänstemannens roll och S6. Folket som rådgivare och beslutsfattare. Ju. vårtoffentligaetos. Fi. 57.l medborgarnas tjänst. 29. Bampomografiñ-ågan. En samlad förvaltningspolitik för staten. Fi. lnnehavsloiminaliseringmmJu. S8. Personaluthyrning. A. 30.Europa och staten. Europeiseringens betydelse för svensk statsförvaltning. Fi. 31. Kristallkulan tretton röster om framtiden. - IT-kommissionens rapport 3/97.K.

Statens offentliga 1997

utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Att lära övergränser. En studie av 0ECD:sförvalmings-

Fastighetsdataregister. politiskasamarbete. 33 3 Aktiebolagets Bekämpandepenningtvätt. av 36 kapital.22 Barnpomogxañüågan. Myndighet marknad.

lnnehavslaiminaliseringmm. Statsförvalmingens olikaverksamhetsfonner. 3 8 29 integritetOffentlighetInfonnationsteloiik.39 Arbetsgivarpolitik i staten.

Grundlagsskydd Förkompetens ochresultat. 48 för nya medier.49 Folket rådgivare Avskaffa 53 som ochbeslutsfattare. 56 Ministemochmakten.

Socialdepartementet Hurfungerar ministerstyre i praktiken54

l medborgarnas tjänst. Röster barnsochungdomars om psykiskahälsa.8 Ensamlad iörvalmingspolitik för staten. 57 Välfärdiverkligheten räckerinte.24

Bristeriomsorg Utbildningsdepartementet

- en fråga om bemötande äldre.5 l av Omsorgmedkunskap ochinlevelse Den nya gymnasieskolan steg steg. för l fråga bemötande äldre.52 Växai lärande. Förslag till läroplan förbarnoch - en om av unga6-l6ar.21 Kommunikationsdepartementet Ettteknisktforskningsinstitut i Göteborg. 3 7

Länsstyrelsemas roll itrañk-ochfordonsfrâgor. 6 Jord bruksdepa rtementet IT-probleminför2000-skiñet. Referat ochslutsatser från Svensk mat- EU-fat.25 en hearinganordnad IT-kommissionen av den l 8december. IT-kommissionens EUzs jordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedelsrapport l/97.12 Digitaldemokr@ti. försörjningen. 26 Ettseminarium Teknik, om demokrati ochdelaktighet Alternativa utvecklingsvägar förEU:s den8november 1996 anordnat Folkomröstningsuuedningen, IT- gemensamma jordbrukspolitik. 50 av kommissionen ochKommun ikationsforsknings- Arbetsmarknadsdepartementet beredningen. lT-kommissionens rapport 2/97.23 Kristallkulan framtiden. Aktivtlönebidrag. Etteffektivare stödför -trettonrösterom lT-kommissionens rapport 3/97.31 arbetshandikappade. 5

Ny kurs trañkpolitiken i + bilagor.35 Personaluthyming. 58

Finansdepartementet Kultu rdepa rtementet

lnkomstskattelag, dell-lll. 2 lT kulturens i tjänst.14

Byråkratinibackspegeln. Femtioår förändring Statenochtrossamfunden av sex törvaltningsområden. 7 Rattsligreglering

Flexibelförvaltning. Förändring ochverksam- Grundlag hetsanpas ning statsförvaltningens struktur. 9 Lag om trossamfund av - Ansvaret förvalutapolitiken. l 0 - Lag om Svenska kyrkan.4

Skatter,miljö och Sysselsättning. 1 1 Statenochtrossamfunden

Detsvåra samspelet. Resultatstymingens framväxt Begravningsverksamheten. 42

ochproblematik. 15 Statenochtrossamfunden

Skatter,tjänster och sysselsättning. Denkulturhistoriskt värdefulla kyrkligaegendomen och

+ Bilagor.l7 dekyrkligaarkiven. 43

Granskning granskning. Statenochtrossamfunden av Denstatligarevisionen i Sverige ochDanmark. l8 Svenska kyrkans personal. 44

Kontroll ReavinstVärdepapper. 27 Statenochtrossamfunden

I demokratins tjänst.Statstjänstemarmens roll och Stöd,skatterochfinansiering. 45

vånoffentliga etos. 28 Statenochtrossamfunden

Europaoch staten. Europeiseringens betydelse för Statligmedverkan vidavgiñsbetalning. 46

svenskstatsförvaltning. 30 Statenochtrossamfunden

Denkyrkligaegendomen. 47

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Staten och trossamfunden. Sammanfattningmna av förslagen frånde statligautredningarna 55 Närings- och handelsdepartementet Regionpolitik förhela Sverige.3 l Att utveckla industriforskningsinstituten. 16 Konkunenslagen 19934996. 20 In rikesdepa rtementet Bättre information om konsumentpriser. 19 Ungaoch arbete. 40 Miljödepartementet Förbättrad miljöinformation. 4 Följdlagstimingtillmiljöbalken. 321 Övervakning av miljön. 34