IT och miljön : en samling goda exempel : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ä an.,

min

ut

Statens offentliga utredningar

WW 1996:178

Kommunikationsdepartementet

IT

och milj

Ön

En samling goda exempel

IT-kommissionens

4/97

rapport

Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08405 10 25

Norstedts Tryckeri AB ISBN 91-38-20442-8 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

áPe;

Statens offentliga utredningar

w w

1996:178

w

Kommunikationsdepartcmentet

och

IT

milj

ön

- en samling goda exempel

Med denna skrift vill IT-kommissionen

Visa den mångfald upp av IT-tillämpningar

som kan vara bra för Vår livsmiljö.

iølzøbataáuzøáøwulrøáitiøhäldbbâøhøküüwbüøârüávødiøtøwhüwwødøátárffrå

Redaktörer och skribenter:

Lars-Eric Sjölander och Leif Lövström.

Foto: Elisabeth Enger, Lasse Fredriksson, Per Landén,

Lars-Eric Sjölander och Sture Ytterberg.

Form/illustrationer: Marie-Anne Egerö, Svensk Information AB.

Tryck: Norstedts Tryckeri AB, 1997.

© IT-kommissionen. Citera gärna uppge källan. men E-post: itkommissionen@communications.ministryse På IT-kommissionens hemsida Internet hittar du hela skriften:

http://wwwitkommissionense

Ytterligare exemplar av skriften kan

beställas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm.

Telefax: 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90. ISBN: 91-38-20442-8 ISSN: 0375-250X

ininasavv;znøbzøwaatavubøøwvátøvxømønatøøxøqaøøzzanmwnataaaw

Innehåll

Förord 5

Vad betyder IT för miljön

-

Ökad naturhänsyn med digital karta

ger ny

spara

Grönare transporter med hjälp IT 73

av -

Datorn hjälper Götehorgsresenärer 78

Intelligent hus ger stora energivinster 80

Förslag för underlätta utveckling

aetaqøwkuaäseataøvpdøaøautavønaaueqøaaamxøvwtwøzaooømm

IT

och

miljön

Förord

IT-kommissionens uppgift främja bred användning infor-

är att en av

mationsteknik, IT. Vi skall råd till regeringen i övergripande och

ge

strategiska frågor inom IT-området, visa goda exempel och sprida

kunskaper samt lämna förslag till åtgärder.

Med föreliggande idéskrift vill bidra till sprida goda exempel

att

om hur skilda verksamheter kan bedrivas miljömässigt bättre

ett

sätt med hjälp IT. Skriften syftar inte till frågan

av att ge ett svar

om hur stora miljöeffekter informationstekniken har.

Vi vill visa vad kan göras för ytterligare underlätta utveck-

som att

lingen mot mer miljöanpassade verksamheter. Slutligen vill också

beröra de negativa konsekvenser för miljön IT-användningen i

som vissa fall kan medföra.

Skriften har utarbetats miljöjournalisterna Leif Lövström och

av

Lars-Eric Sjölander. Arbetet med att ta fram goda exempel har skett i

samarbete med Tommy Månsson, Miljövårdsberedningen.

Stockholm i 1997 mars

Ann-Marie Nilsson Kanslichef IT-kommissionen

lVi kommer

från franskans mi-

/ l

áiitfáfå/âueliâ:

-

IT

Vad

, ,

betyder

cus i mitten av

. ° "

b t t"/I

lirtjf/,iielgen ibncigiäning,

0 l

omgivande förhållanden

Informationstekniken används inomr alla samhälls-

används ordet särskilt i numer snart sagt

fråga Om samspelet mel sektorer och många gånger till förmån för vår livsmiljö. Bonden

- Ian omgivningen och

använder datorstyrda skördetröskor för att öka skörden och samtidigt

däri verkande männis-

kor, djur eller andra minska läckaget av gödningsämnen.

Organismer- 50m ekolo I sjukvården skickar över röntgenbilder för rådgivning via tele-

man

gisk fackterm är det

nätet i stället för skicka patienterna till det större sjukhuset.

att samma sak som biotop.

Fastighetsförvaltaren energi med hjälp sinnrika styrsystem

| denna skrift används sparar av

Orden betydelsen: fYSiSk för värme och ventilation. För inte tala bilskolan lär sina att om som

miljö, naturmiljö, yttre

elever köra bil utan att släppa ut några avgaser. I samtliga fall har ny

miljö, livsmiljö till Skill- .

informationsteknik varit förutsättning för möjligheterna till miljö-

nad från exempelvis en

inomhusmiljö eller arbets- förbärrrrngar

milö. l

IT och miljo . hor alltsa .. o . . . ihop. Därmed inte . sagt att . informa-

intimt KÄLLAZ NATIONAL-

ENCYKLOPHNN tionstekniken alltid automatiskt medför bra miljöeffekter.

Peter Arnfalk vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universi-

tet forskar IT:s miljöeffekter:

om

"ll har oerhörd votential ntinslttt det industriella samhällets en l att

miljopiiverkaii teknilten ;ntviitttls ett ur Iniljåisjaiptliikt CiiiiClQYiYI

om . i

betyder informations- och rationellt siitt. ili;iil'l' utitvttjas llzs miljöjite1tti;tl dåligt i dap.

teknlk- lT gör det mölllgltatt stallet iniortnationstekttikens ntojligheter Iitl.

l rurentieras att spara

lagra, bearbeta, överföra och pre- . minska kostnader och Ska llexihiliteten i arbetet.

sentera text, ljud, bild och data. Det

Vi kan lvåide tid. siinka kostnader och iörhattra nttljöit med innebär bland annat datorer, tejefonen spara

faxar med mera men också de ledning lilizs ltjalp. det liirtttsâttter miljomöjligheterna láattre heaktrts

men att ar, kablar och annat som gör det möj-

vid design. produktion och ;tnviittdning lili-piLlLllCI' an vadivi

av ser ligt att nå kontakt oavsett geografiska

avstånd alla och dkig. samt program I

tjänster 50m anVänder Telefoner, faxar, l radio, datorer med flera informationstekniska

prod

uppfinningar gör det möjligt för alla att mer kunskap och att

oss

kommunicera med varandra över hela jorden. Tekniken sådan är varken ond eller god, även den kan medsom om föra både bra och dåliga effekter vår omgivning. Det är bur bestämmer ska använda informationstekniken avgör dess att som påverkan den yttre miljön. Vi- kan välja att tillverka och köpa produkter har liten inverkan miljön, återanvända utrustning som att och att återvinna de metaller, plaster och kan bli beståndsannat som delar produkter. i nya Vi kan också välja att utnyttja större eller mindre del den en av potential till miljöfördelar som informationstekniken, rätt använd, kan upphov till. Det handlar alltså våra val. ge om I regeringens proposition 1995/96125 om åtgärder för att bredda

oc/o utveckla användningen informationsteknik sägs IT vik-

av att ger ett

tigt stöd för miljöarbetet och det finns goda förutsättningar för

att att den Ökade användningen informationsteknik ska övervägande av positiva konsekvenser för miljön. För att motverka informationsteknikens negativa inverkan har regeringens kretsloppsdelegation föreslagit att återförsäljare av elektriska och elektroniska produkter ska bli tvungna att ta hand sina gamla datoom TV-apparater etc när de inte längre kan användas. Detta så kallade rer, producentansvar innebär att slutanvända elektriska och elektroniska varor inte längre ska läggas soptipp, förbrännas eller fragmenteras. Miljövårdsberedningen presenterade våren 1996 betänkandet I Ti miljöarbetet SOU 1996:2. Där föreslogs bland annat inrättandet av Svenska miljönätet, informationsnätverk Internet, med stöd för ett miljöarbetet i kommuner, myndigheter och företag. Här skulle myndigheter miljöområdet göra grundläggande miljödata gratis tillgängliga. Förslaget har vunnit gehör i regering och riksdag. Målet är att miljönätet ska vara i drift i december 1997.

I betänkandet några exempel hur IT kan användas positivt för

ges

miljön:

ersätta tryckning och pappersdokument, till

genom att transport av

exempel med hjälp elektronisk och elektronisk dokument-

av post

hantering,

för minska resandet, elektroniska konferenssystem, tele-

att genom fonkonferenser och interaktiv TV,

ökad tillgång till miljöinformation.

genom

Vi sägs de åren ha klivit in i informations- eller kunskaps-

senaste

samhället, efterträdare till jordbrukssamhället och industrisamhäl-

en

let. Om jordbrukssamhället karakteriserades närhet och hushåll-

av ning med så har industrisamhället kännetecknats naturresurser, av en

allt snabbare omsättning råvaror och ett krympande livsrum.

av av

Jordens befolkning börjar bli för för att klara den rika världens

stor av

slit- och släng-livsstil.

En motreaktion har växt fram den slösaktiga livsstilen, bland

mot att världens länder antagit ett annat genom

handlingsprogram för hållbar utveckling

-

Agenda 21.

Men vad kommer karakterisera inforsom att

mations- och kunskapssamhället är ännu för

tidigt säga. Kommer informationstekniken

att

bidra till ökad hushållning med

att en naturreeller kommer bara använda teksurserna att

niken för i resursslukande hjul-

att samma

spår tidigare IT är ingen undermedicin

som

löser alla miljöproblem, men många

som

områden finns potential minska samhäl-

en att

lets miljöpåverkan med hjälp informations-

av

teknik. Det är viktigt utnyttja de möjligheter finns att som genom policybeslut hos företag och myndigheter. Denna idéskrift är ett steg i den riktningen.

kommer

från franskans mi-

/ /

låZrsmÅÃ-â-UÃZS:

-

IT

Vad

betyder

, ,

cus i mitten av

befintligt ställe.

I betydelsen omgivning,

omgivande förhållanden Informationstekniken används snart sagt alla samhällsanvänds ordet särskilt i numer inom

fråga Om Samspelet mel sektorer och många gånger till förmån för vår livsmiljö. Bonden

lan omgivningen och

använder datorstyrda skördetröskor för öka skörden och samtidigt

att däri verkande männis-

kor, djur eller andra minska läckaget av gödningsämnen.

0793715777535 50m ek°|° I sjukvården skickar över röntgenbilder för rådgivning via tele-

man gisk fackterm är det

nätet i stället för att skicka patienterna till det större sjukhuset.

samma sak som biotop.

Fastighetsförvaltaren energi med hjälp sinnrika styrsystem

| denna skrift används sparar av

Ordet i betYde|5eTl3fysisk för värme och ventilation. För inte tala bilskolan lär sina att om som miljö, naturmiljö, yttre

elever köra bil släppa några I samtliga fall har

utan att ut avgaser. ny miljö, livsmiljö till skill- .

informationsteknik varit förutsättning för möjligheterna till miljö-

nad från exempelvis en

inomhusmiljö eller arbets- förbättringar

milö. J

IT och miljo . hor alltsa o . . . ihop. Därmed . att informa- .

intimt inte sagt KÄLLA: NATIONAL-

ENcYKlopEDlN tionstekniken alltid automatiskt medför bra miljöeffekter.

Peter Arnfalk vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universi-

tet forskar IT25 miljöeffekter:

om

"ll har oerhörd jmtential minska det industriella samhällets" en att

miljöpåiverlxxtir tekniken ;mviintls miljösynpunkt effektivt

i . om ett ur

betyder informations. oeh rationellt siitt. ljÃil'l' utnyttjas liljzs miljåipoteiiti;tl dåligt i dag.

teknlk gör det u

T mölügtatt l stallet premieras inforntationstekitikens möjligheter att spara tid,

lagra, bearbeta, överföra och pre- , minska kostnader och Ska llexiláiliteten i arbetet.

sentera text, ljud, bild och data. Det

datgref tdefonerl 1 kan hade tid, siinka kostnader och förhiittixt miljön med

innebär bland annat spara

faxar med mera me" °cksåvde lednmg llzs hjalp. det förutsatter miljöntöjlighetermt battre beaktas

men att ar, kablar och annat som gör det möj-

vid design. plLlLllI'iI1 och ;tnviinehiing av lilj-jvrotlukter" an vadivi ser

ligt att nå kontakt oavsett geografiska avstånd och d samt alla program I 1 v I tlänster 50m anlände Telefoner, faxar, l radio, datorer med flera informationstekniska

produkterna.

uppfinningar gör det möjligt för oss alla att mer kunskap och att

takt. De huvudsakliga kommunikationsmedlen: telefonen, datorn

tre

och TVzn, spås inom kort integreras, i alla fall datorn och TV:n för

konsumentbruk. Telenätet utvecklas och digitala kabel-TV-nät börjar

byggas ut redan i år och därmed öppnas möjligheter till mängd

en

interaktiva tjänster till våra TV-apparater. Vi kan till exempel beställa

hem Videofilmer och dataspel, handla eller enklare ett sätt koppla

upp oss till Internet.

En kommande produkt för alla bli sammanlänkning de

tros en av

funktioner finns i dagens bärbara dator och mobiltelefon. Denna

som

personal assistant" skulle bli vår ständiga kommunikationsmöjlighet

med omvärlden.

Informationsteknik då främst datortillämpningar finns också

inbyggt i en mängd produkter och Vi kan hitta små mikro-

processer.

eller minneschips i bankomaten, tvättmaskinen, bilmo-

processorer

torn, med liksomá styrutrustning fabriken, skolan, sjuk-

mera,

huset och i allt större utsträckning också i våra hem.

W kan hitta småmikroprocessorer ellerminneschips bankomaten, i tvättmaskinen,bilmotom och allt i störreutsträckningvåra i hem.

unnaøtatottowauvseeuøawøwiu:at:ønkuueøøaavooowwaüøamuaø

IT-

Godaexempel på

för

användning miljon

Informationsteknik har många olika användningssärt. Vid presenta-

tionen de goda exemplen över IT-användning har strukturerat

av

dem i några block beroende hur informationstekniken används.

Ibland flera block.

kan ett exempel tänkas passa in i

Blocken är indelade efter följande användningssätt:

IT används arbetsredskap i miljöarbetet: för att vinna som ett rent

tid och för fram bättre beslutsunderlag. Ett exempel är de

att ett

dataprogram snabbt utför komplicerade beräkningar vilka endast

som fåtal skulle klara räkna för hand. ett av oss av att ut

IT möjliggör sätt utföra airbetsuppgift. Med hjälp

nya att en av

videokonferensutrustning kan till exempel två personer samtidigt

arbeta med ritning eller dokument fast de sitter många mil samma ifrån varandra.

Utlokaliserade företag, Folksams kundtjänst Möja i

som

Stockholms skärgård, eller nystartade IT-verksamheter, multime-

som

diaföretaget Crypton i Svenstavik, visar informationsteknik är

att en framtidsbransch för hela Sverige.

IT används För utbildning och information, bland annat med hjälp

multimedia och distans. av IT används för effektivisera energi och naturatt processer, spara

till exempel datastyrda fordonsflottor vägar-na eller

resurser, genom

intelligenta hus. Med hjälp sk virtual reality kan a lära oss

av

flyga eller köra bil simulator.

i en

För varje block Faktaruta med uppgift vilka

presenteras en om

miljömöjligheter finns vid användning olika IT-tillämpningar.

som av

rwwuunavøzøazaøârbzøauaae:øxøaeøønzuøøsaaqøvuvuwuø-aqøzøøw

För vissa de goda exemplen redovisas också vilken miljöpotential av som finns för motsvarande företag eller verksamheter. Vi har funnit de arbetar med IT-lösningar sällan tänker att som de har någon påverkan miljön eller Även med om om man vet sig att miljöeffekter finns har det oftast inte gjorts någon utvärdering över hur dessa är. stora Därför är de uppgifter lämnas miljöpåverkan ofta som om ganska grova uppskattningar. För vissa exempel är det svårt uppskatta att ens vilken effekt finns för den miljön, till exempel som yttre av att lägga ut miljöinformation Internet.

som arbetsredskap

miljöarbetet

i

och datorer skulle det kännas

Vad skulle göra utan våra telefoner Nog

.konstigt och handikapp för många utan dessa

som ett gravt om var

hjälpmedel i vårt dagliga arbete och fritiden. Telefonen är en självklar

del vår vardag och den finns tillgänglig nästan än befinner

av var oss.

Datorn har inte blivit lika vanlig telefonen, fast utvecklingen

ännu som

går fort i den riktningen. I och med datorn och telefonen också kan

att

kommunicera med varandra har våra kommunikationsmöjligheter ökat

ytterligare.

Genom använda informationstekniken sätt finns att ett smart stora

möjligheter arbeta effektivare. Med elektronisk och fax kan nå

att post adressat fortare än skickar brev med posten. Dessutom rätt om ett

belastas inte miljön med luftutsläpp från postbilar- eller flygplan.

Använder eller datorfax kan också pappersanvändningen min-

e-post ska.

Stora datamängder kan med hjälp datafiler och disketter snabbt

av

överföras till datasystem utan behov extra bearbetning.

mottagarens av

eller fysiska arbetsmöten och

Yelefon- zzideokonferenser kan ersätta

många gånger reduceras därmed utsläpp luftföroreningar från bilar

av

eller flygplan. På ungdomsnätverket q2000:s Miljödialogen och

Kommunförbundets SK Direkt pågår ständiga elektroniska konferenser

vad är gång i Miljösverige.

om som

All information finns lagrad i databaser, ett-rom och Internet

som

förutsättningar fram dagsfärskt beslutsunderlag, under för-

ger att ta ett

utsättning ska leta och sökkällorna är uppdaterade.

att vet var att

Här finns ännu mycket önska, även svensk miljöinformation nu

att om

allvar kommit Internet, såväl från myndigheter som organisa-

ut

tioner. När Naturvårdsverket har byggt det Svenska Miljönätet

upp

omkring 1998 blir det ännu lättare för datoranvändare att hitta aktuell

svensk miljöinformation.

I och med mycket del det svenska kartnätet blivit digi-

att en stor av

taliserat har geografiska informationssystem GIS blivit vanligare för pla-

nering och ärendehandläggning hos myndigheter ochföretag. GIS-kar-

tor, som tagits fram medhjälp miljödatabaser, kan underlätta

av egna

överblicken olika åtgärders konsekvenser, speciellt över de naturliga

av

gränser olika kommuner och län utgör. l Älvkarleby kommun

som

används naturdatabas för fram plankartor i den fysiska plane-

en att ta

ringen. I Sollentuna hjälper skolelever till hålla kommunens miljo

att databas aktuell.

Skräddarsydda dataprogram används mängd områden i det före-

en

byggande miljöskyddet, exempelvis vid simulering av hur ett luftutsläpp

från planerad fabrik eller motorled kommer påverka omgiv-

en en ny att

ningen. Andra användningsområden beskriva miljökonsekvenser

är att

buller, för strategisk avfallsplanering, vid val olika energialternativ

av av

och för beräkna kritiska belastningsgränser för nedfall.

att surt

Satel/irdara och satellitbilder kommer bli allt viktigare instru-

att ett

för miljöövervakningen. Det blir lättare långsiktiga effekter

ment att se

miljön, men också att fastställa ursprunget till oljeolyckor och

utbredningen av algblomningen i Östersjön.

l- L|I I

L.:

:L

:o

2 x stor

miljö-

potential, x viss

d miljö-

potential

08OQG§ODOIJ$QOD90Gñäiñâiüüüâüâüüdiüü@üäüüIGG$@M#$$EOOQâáñ;SGGQJO9DGGWGâOWOG

Miljödatacentru m

bevakar kondition

jordens

-

Det svårt att sia om framtidens miljö. hängde att man kunde .över-

samman genom

På Miljödatacentrum i Kiruna vill man blicka större I och med satellitåldern en yta. " inte spå i kristallkulan utan få miljöfakta i

finns utsiktspunkt oändlig dimension.

en av tid. Ambitionen är att bli spindeln i nätet

i ett globalt nav för digitala miljödata. Miljödatacentrum Den insamlade miljöinformationen skall Å

Miljödatacentrum MDC, invigdes så sent

finnas lättillgängligt på Internet.

i augusti i fjol. Tanken är att Miljö-

som

Kiruna har gjort sig vida berömt för sin hög- datacen-trum och Kiruna ska viktig roll i

en

klassiga järnmalm. Enorma slagghögar vittnar A övervakning världens miljö och miljöförän-

av

decenniers gruvbrytning. dringar. Övervakningen i sig sköts av olika

om

I och med satellitåldern har Kiruna också satelliter går i sina banor jorden och

som runt

skaffat ledande position inom rymdtek- registrerar miljödata. De töms sin informasig en

nik och dagsfärska satellitbilder. Avslöjandet tion när de rymdstationen Esrange.

passerar

det verkligen hade skett reaktorhave- Kiruna har inte längre bara ett rymdben att

om att ett -

i Tjernobyl placerade Kiruna och systerföre- stå utan också ett miljöben, säger nyblivne

Satellitbild världskartan. vdzn Olle Nåbo Miljödatacentrum.

taget

Etableringen kan gruv

ge samma status som

oändlig dimension brytningen gett Kiruna. MDC specialiserar

Upplösningen satellitbilder förfinas stän- bland använda satellitinformation för

annat att

digt. När våra förfäder behövde skaffa sig miljöändamål. Oljeutsläpp från båtar, kväveläcka-

en

överblick sin omgivning klättrade de i från grödor och utbredning av giftiga blågrö-

av upp ge

träden. Från trädkronan gick det lätt att spana nalger är exempel uppgifter MDC kan komma

och kunde och förstå hur olika saker arbeta med se bild omslagets insida.

man se att

QÖOOOCOQQOOil9000QOIODC004UDOOCiG509049iDO0DQODOOOOCOODCOGJODDOBDCODOO A

för

Satellitinformation miljöändamål

kom- verksamheten

- Lantmäteriverket stödjer vid

att bli ett viktigt underlag för forma MDC därför satellitinformation och flyg-

mer att en att

långsiktig miljöpolitik, poängterar Olle Nåbo. bilder väntas komplettera varandra vid ajour-

hållning av geografiska databaser och

ge nya

Satellitbild AB systerföretag intressanta produkter.

Miljödatacentrum kommer att samverka med

-

det etablerade systerföretaget Satellitbild AB. Världen arbetsplats

som

Satellitbilder kommer bearbetas från Miljödatacentrums

att mot- marknadsplats är hela värl-

tagningsstationernas arkiv till olika former den med Europa bas. Det svenska med-

av som

digitala kartprodukter, vilka står till framför allt lemskapet i EU löste finansieringen den glo-

av

forskningens men också näringslivets och myn- bala kontrollverksamheten. MDC har fått

digheternas förfogande; givetvis mot ersätt- startbidrag och finansieras till hälften EU-

av

ning. medel. Kiruna kommun och länsstyrelsen

I dessa finns

arkiv satellitinformation

från bidrar också med miljonbelopp femårs-

över en

början 1970-talet. satellitbild AB har nått period. i

av

stora framgångar inom kartering och natur- MDC har redan fått uppdrag att koor-

vara

resursinventeringar i utvecklingländerna och i dinator för satellitinformation till EU:s miljö-

blir viktig samarbetspartner för byrå i

en Köpenhamn. EU:s rymdforskningscen-

Miljödatacentrum. i i

ter i Italien har också visat intresse för

MDC vill även samordna all digitaliserad Miljödatacentrums kunskaper. ü

miljöinformation mark och

om natur. Ambitionen är att bli nationellt för alla ett nav

som producerar miljörelaterad geografisk infor-

mation. Informationen

skall finnas lättillgäng-

ligt Internet. Satellitbild, Lantmäteriverket,

Sveriges Geologiska Undersökning SGU

samt SMHI producerar också geografisk infor-

mation digitalt.

Vi bör motor för samordna mil- - vara en att

jöinformationen i dessa kartbaser, menar Olle

Nåbo.

åbøOiåOñbOillCIQOOUOUQ05090$ñoüb0äüüiñbüüüüêüâfüIüOQEEBGQGñOOO9OQüIGK$DOQ

naturhänsyn

Ökad

digital

med karta

offras när och hus planeras Hur skapar förut-

Hur vet vilka naturvärden som vägar

sättningar för ökad naturhänsyn i samhällsplaneringen I Älvkarleby satsade man på

digital teknik för att slå vakt om. naturens rikedom.

Geografiska informationsystem GIS är inte leda till effektivisering. Skälet

stam att en stor

bara arbetsredskap för tekniker och hårda till att Älvkarleby lyckats en fungerande digi-

ett

förvaltningar, Älvkarleby kommun tal grönstrukturplan med små beror

något som resurser

insett. På Bygg och miljökontoret man GIS ett lyckat Sammanträffande.

ser

Viktigt hjälpmedel inom framtidens Eldsjälen Tommy Löfgren i Älvkarleby Na-

som ett

miljöarbete. turskyddsförening har varit en nyckelperson i

Nästan all information lägesbunden, projektet. Han arbetar vid Lantmäteriverket i

-

konstaterar Per Nordenstam, Bygg- och miljö- Gävle biolog och har matar in gröna

som

kontoret, Älvkarleby kommun. Med hjälp data vegetation, biotoper i kom-

av om samt var

GIS och samlad tillgång till data får kan hitta hotade arter.

en ett munen man j

bra stöd för miljöhänsyn i planering- I takt med miljöinventeringar görs

att nya

kan fler GIS-tillämpningar

CD. Att översätta alla röna öras. På så sätt får en g g man

data från pärmar till digital miljöplan som hela

tiden uppdateras. Bygg- och

digitala uppgifter är tids-

krävande. Trots det miljökontoret räknar också med

är man

överens ha informa- att i framtiden kunna koppla

om .att tion och kartor samlade i diariet direkt med den samman

datorn istället för digitala kartan. Älvkarleby har

i en massa

pärmar. Det kommer enligt Per Norden- visat att användningen av digital

0 Vi9JO#95äGOGQÖOOÃiiüUDG9QIøübüüiüntäâüüdñwliåilâOååOñlQOQIOORQODUOOIQDOO

" FASTIGHETER

Fakta om GIS:

Ett Geografiskt informationssystem GlS är ett datorbaserat informationssystem där geografis- VÄGAR, ka data presenteras. KOMMUNIKATIONER

I ett GIS ingår en eller flera databaser. GIS används för globala, nationella modeller och beräkningar. Detta sker också lokal nivå. Har kan man hämta information om exempelvis natur, fastigheter, arbetsplatser, infrastruktur,

.semi

människor med mera. .AD VATTEN, EL

teknik inte innebär det krävs // att stora resurser.

Mapinfb är programvaran man valt att arbeta

med. Mapinfo är lätt använda relativt

att samt

billig.

Priset För dator plus är överkom-

en program

ligt Programmet säljs av Lantmäteriverket,

Hos myndigheter, företagoch organisationerfinns i dag stora

det går också databaspro mängder information medgeografisk anknytning.Förattdenna

men att informationskakunna utnyttjas av sa manga som-moiligtbor gran-x, typ Excel och Access densamordnas. Dettakanskemedhjälp GIS.

Älvkarleby kommun Bygg- och miljökontoret

Per Nordenstam i i Telefon: 026-831 Zl v Telefax; 026-770 70

DGQGDBQQVQOQÖOOCGOGCGQüüiâññöübiâå90006DO3CÖIQGOOQQOIOOIOOOQDCCCQDOOGOOO

Sollentunaelever

bygger miljödatabas

Sollentuna kommun är föregångare på basen mot skolorna för att skapa ett

en nar

miljöarbete med informationsteknik. Till- kring miljötillståndet i elevernas

engagemang

sammans med skolorna bygger man en kommunfullmäktinärmiljö, säger Per Naess,

databas för miljöundersökningar i god ordförande i Sollentuna. ges Agenda 21 anda. Tanken är att göra ele-

Det här satsning Skolungdomar i

- är en verna mer medvetna om tillståndet i sin

god Agenda 21 anda. Barn och ungdomar är i

närmiljö. l första steget samarbetar man

dag både medvetna och engagerade i miljöfrå-

i ett projekt kring kommunens sjöar och

vattendrag. På sikt har vi också planer att öppna data-

gor. basen för allmänheten.

Miljödatabasen har funnits sedan 1991 och

innehåller mängd miljödata, till Många sjöar

en som exem-

pel resultat av vattenprovtagningar, mätningar I Sverige finns ungefär 85 000 sjöar som till-

radon, luftföroreningsmätningar, trafikbul- täcker nio procent landets yta.

av sammans av

ler med Ambitionen är att i framtiden Bara ett fåtal landets sjöar och vattendrag är

mera. av

heltäckande digitalt kartsystem där i helt opåverkade människan.

fram ett av

kan klicka skärmen och fram kartor Sollentuna är relativt rikt insjöar, lig-

man som

med olika information till exempel trafik- jämnt utspridda i landskapet. Många bor

som ger

bullersituationen, markradonförekomst och eller arbetar så att de har utsikt mot glitt-

en

luftföroreningar. rande vattenspegel. Några har en egen badsjö

i

Miljödatabasen har hittills bara använts gångavstånd.

internt inom kommunen. Kommunen har i dag ganska god bild

en av

I miljödatabasen samlar miljöin- tillståndet i Sollentunas sjöar. I del sjöar har

- oss en

formation om tillståndet i Sollentuna. Nu öpp- prover tagits sedan 1960-talet; Vattenprover tas

OWOQOQOOOOÖOOÖODGG9D008üGiOQO:GiQJIOOOODDOÖGOOWOOQGOD$OQGUOOOOC590060006

bestämda platser och olika djup. Proven den populära badplatsen väntar vintervilan.

.analyseras med avseende näringsämnen Sommaren är mycket långt borta. Trots det är

såsom kväve och fosfor, syrehalt och surhets- det full aktivitet vid badplatsen.

grad. iakttagelser görs också plats, bland Högstadieelever från klass 8 A i Edsbergsannat utbredningen vissa växter och skolan är och skogssjön Rö-

om av ute spanar runt

alger. sjön. Under en förmiddag här blir Rösjön det

verkliga klassrummet. i

Elever som miljöövervakare Miljödetektiven Linda Askebris och resten av

I Sollentuna har miljö- och hälsoskyddskonto- högstadieklassen funderade över hur deras bad-

och högstadie- och gymnasieskolorna börjat sjö egentligen mår. Finns det något liv i sjön

ret .

att bygga upp en gemensam databas för miljöundersökningar. I första steget samarbetar man

i ett projekt kring kommunens sjöar och

vattendrag.

Den viktigaste poängen med projektet är dock

eleverna själva ska ögonen för miljö-

att upp

tillståndet i SollentunafGenom själva kunna

att

avläsa naturområden

förändringar i olika kan

förhoppningsvis elever känna sig delaktiga i

kommunens arbete för bättre miljö. De

en

enskilda skolorna bygger upp kunskaps-

en egen

bas sin närmiljö och kan värna dess intres-

om sen eller slå larm tillståndet försämras. om

Prover i fält

Hösttrafiken brusar Edsbergs-

upptaget

Stockholm. Rösjön och

vägen strax norr om

Klass 8 A i Edsbergsskolan år ute och spanar runt skogssjön Rösjön. Prover tas och när dessaanalyserats är det dags för eleverna att skriva mätprotokollen datorn i där kommunens miljödatafinnsinlåst. Foto:Lars-Eric Sjölander. i

OIUOIOIOOÖOOOOOCGOOIJOIOIOIOQDOOCOOOOGDOOIIOIOOOOOCOOOGOOOOÃ0000000008

Äriden försurad Det är många frågor efter att vi hållits i spänd väntan halvtimme.

som en

pockar Stämningen stiger flera grader.

svar.

Nu får göra en egen mätning och analy- Hittar vi många fjädermygglarver så är sjön

-

och får kvitto hur Rösjön övergödd och det råder syrebrist vid botten, sera Vattnet ett mår, säger Linda Askebris. säger Nina Näs, narurlärare Edsbergsskolan.

A

Provpunkterna är inte valda av en slump. Larverna hör nämligen till de ytterst arter

Miljö- och hälsoskyddskontoret har lång someklarar miljö med svavelväte och väldigt

en en

provserie i Rösjön, där de första mätningarna lite

syre. i

skedde för närmare trettio år sedan.

Skolorna kan använda dessa provpunkter Smådjur under luppen

-

för jämförelse det hindrar inte När i fält är klara bär det av till sko-

att en men att proverna

kan lägga in provpunkter, berättar Eva igen. Här börjar eleverna studera

egna o vatten-

Ryblad kommunens miljö- och hälso- och djurproverna mer i detalj. Under luppen

skyddskontor. Hon fortsätter: får snabbt besked vilka smådjur

man om som

vattendrag i kommunen inte snäckor, maskar, kräftdjur med

- Detfinns mera som

i

har några uppgifter på. ingick i dagens fångst. Smådjuren kan sedan

Med de mät- berätta sjöns biologiska tillstånd. Kemiska

nya om

punkterna får vi data från sjön, pH-värde mått på vattbättre koll nets surhetsgrad och alkalinitet mått

en

miljösituatio- på sjöns förmåga stå emot för-

att

surningen analyseras också.

nen.

Några. änder Efter analyserats är

att proverna

i för eleverna skriglider förbi. det dags att

Lindas kompis va in mätprotokollen i datorn där kommu-

Emilie Chawala

j

silar bottenslam nens miljödata finns

av

från ett prov i i inlåst.

Askebris

Rösjöni

på jakt efter Linda ser

lite inför

djur som har något att fundersam ut

i i

sjön.

berätta i registreringen i miljödata-

om

"Där är liten larv Linda, basen. Men efter lärarens

en ropar x

00.200IOOI.IIGO0.00iIDI.CifIQO.CiIDOOOOIOQOOOOQÖOOOOUÃWOCCQGÖQOCOCUCO.

x

genomgång så skriver hon in sina mätresultat i försurnings- respektive föroreningskänslig.

databasen.. Fynden smådjur Indexen har skala från extremt tåliga till

av rapporteras en

i också. 100 extremt känsliga.

Utifrån de smådjur man hittar får man direkt

Datorn som verktyg besked skärmen hur sjön mår. Om ele-

om

Märresultaten sätts in i sitt sammanhang i resultat avviker från normalvätdena

vernas

datorn. Här kan Linda sen jämföra med samt- skärmen kan endera en verklig förändring skett

.

liga mätvärden i kommunen och data från eller har undersök-

som måste kontrolleras så kommunens Naturskola. Poängen är också att ningen vissa brister.

eleverna i skolorna kan jämföra varandras mät- Det vore spännande att göraom det här

-

resultat i sina "adopterade, sjöar och vatten- nästa år för att se om det sker några föränd-

i

drag. ringar, avslutar Linda.

,

Fynden av smådjur jämförs med redan-inlag-

da bilder och faktatexter i datorn. Det är bilder

ett 30-tal välkända biologiska indikatorarrer

småkryp. Det är företaget Limnodata som

har lagt in dessa grunddata utifrån .de under-

sökningar som gjorts ett antal svenska sjöar.

Varje djur har ett index utifrån om den är

ti149ViEO0%lrnåviiW-W800i;9iIOñläøtibbøâltwøöløtâtøöäiøsv

Fakta om

distansarbetets

teoretiska miljö-

möjliggör

förde/ar ett IT

-

räkneexempel.

andra arbetssätt

Om de 300 000 tjänstemän som pendlar till Stockholm varav 35

med bil Informationsteknikens landvinningar många möjligheter arbeta

procent skulle ger att

arbeta hemma en dag i helt sätt än tidigare. I stället för varje dag åka till fast

ett annat att en veckan skulle 8,4 miljo-

arbetsplats kan de som har informationsyrken i dag välja att jobba hem-

ner färre bilresor göras

ar. ifrån, från tågkupén eller hotellrummet några väsentliga nackdelar

per utan -

förutsatt att rätt utrustning finns tillgänglig. I undersökning gjor-

Det skulle per är innebä- en som

ra: minskad bensinför- des Telia 1995 uppskattades cirka 500 000 2,1 miljoner tjänste-

av att av brukning med 20 miljo-

män dzstøzmarbetar minst 1,5 dag vecka. Av dessa hemarbetare

per uppner, en tjugoprocentig

skattades 20 OO0 telependlare.

minskning i tjänstemän- vara

nens utsläpp av biIav- Distansarbete kan innebära miljövinster färre arbetsre-

stora genom att gaser, minst 45 miljoner

utförs se räkneexempel till vänster.

sor kronor i minskade kost-

nader för skador pä Forskning från framförallt USA visar dock att det långt ifrån är själv-

hälsa och natur och upp klart distansarbete några positiva miljöfördelar. Den ökade fritid

att ger till 90 miljoner kronor

får när slipper åka till jobbet kan användas till resande

man man mer när lägre kostnader för tra-

fikolyckor. man är ledig och sikt kan det innebära att man flyttar längre ut från

KÄILAZ ARTIKEL AV staden för högre livskvalitet.

att en WALlERPAAVONEN l TIDNINGEN

DISTANS 2 1994 En variant distansarbete är att några gånger vecka uppsöka så

NR av per en

kallad pendløzrstuga i stället för sin ordinarie arbetsplats, och därmed slip-

pa tröttande pendlingsresor. Pendlarstugor har bland i

annat provats

Nynäshamn.

Förr fick landsbygdsdoktorn skicka sina patienter till Centralsjukhuset

han/hon osäker rätt behandling. I dag kan läkarna samråda

om var om

med över telenätet och samtidigt studera röntgenbild eller

varann samma

varsin datorskärm. I bästa fall slipper patienten till det

preparat resa

i Hjälpmedlet

större sjukhuset. kallas uideokønjçørensutrusming Samma

hjälpmedel används också inom arkitektbranschen för att ta fram rit-

ningar och för produktutveckling.

ainwbnáeqarøarytanvzaaaøøsmøtomtarnaamuaauagøwaøøsøarüaraaøeatn

Produktion tidningar och trycksaker kräver i form av stora resurser av träd, energi och kemikalier för framställning Den ökade av pappersmassa. användningen av datorer har som bekant, tvärtemot vad förståsigpåarna sade då det begav sig, inte alls lett fram till något papperslöst samhälle. Delvis är det generationsfråga, de växt med ha allt en som upp att papi pärmar litar inte fullt informationen finns kvar de inte per ut att om utskrift. tar en egen Nu är kanske omsvängning väg. Allt information lagras en mer enbart elektroniska medier, disketter, cd-rom med och som mera, många dokument överförs bara elektroniskt mellan datorer, till exempel fakturor och beställningar. Den offentliga sektorn har inlett ett stort projekt med målet att, från 1999, större delen av upphandling och fakturering mellan stat, landsting och kommuner och deras leverantörer ska ske med hjälp elektroniskt överförda dokument. Projektet väntas, förav utom pappersbesparingar, också leda till effektivare varuflöden och därmed mindre bränsleåtgång och avgasutsläpp. Också inom tidningsbranschen börjar ersättas, eller komplettepapper ras, av digital publicering. Snart är det ovanligare att en dagstidning inte finns den finns med hemsida Internet. Så kallade on-line än att egen tidningar i sökbar fulltextupplaga direkt dataskärmen. För går att tidningarna vore det mycket lönsamt om man kunde sälja sina produkter via tryck- och distributionskostnader står för till 40 nätet, pappers-, upp procent av en tidnings produktionskostnad, och huvuddelen av dess miljökostnad. l framtiden kanske kan beställa utskrift bok eller tidning till en av en vårt lokala hemtryckeri och slippa överupplagor aldrig blir sålda. som Systemet, kallas print-øn-demanøi fungerar redan i praktiken är som men ännu för dyrt att ta i kommersiell drift. Videø-on-demanøi eller hembeställning utvald video till sin av en egen TV, banktjänster över telenätet och beställningar via Internet år av varor alla exempel elektronisk handel Det är svårt att värdera vilken miljö-

potential dessa tjänster kan teoretiskt sett kan de minska såväl

men

transporter som pappershantering.

Elektroniska konfrmter har potential delvis ersätta alla de värld

stor att

och regionala konferenser bidrar till miljöproblem växthuseffekt

som som

och försurning luftutsläpp från flygplan med flera transportmedel.

genom

Framförallt bör de många förberedande och uppföljande mötena kunna

ersättas.

IT kan också ett hjälpmedel för levande landsbygd.

vara en

Frilansjournalister, författare och andra fria yrkesutövare upptäckte tidigt

de möjligheter den informationstekniken gav med hjälp av ett

nya -

modem och bärbar dator gick det alldeles utmärkt att bosätta sig utan-

en

för storstäderna. På köpet det ökad livskvalitet.

gav en

Statligt regionalstöd och egna initiativ från IT-branschföretag har bidra-

till avståndso-

git att bokningscentraler, centrala telefonväxlar och andra

beroende verksamheter har lokaliserats till mindre orter. Folksams kund-

tjänst flyttade till Möja i Stockholms skärgård medan SAS och S har för-

lagt sina bokningscentraler till Sveg i Härjedalen respektive Kalix i

Norrbotten.

På senare år har många glesbygdskommuner givit hög prioritet åt IT-

frågor, en kommunal IT-satsning har setts som en möjlighet att vända en

vikande befolkningsutveckling och skapa framtidsjobb.

l- LIl I

g

:L

:o

stor

2 x

miljö-

potential, x viss miljöpotential

M

ligheternas

arbetsplats

VästArkitekter i Strömstad är något ritar in fönstret

av ritningen, som nu samtidigt

pionjärer för informationsteknik inom kan både Malin och

ses av jan, Lars Tjärnö.

arkitektbranschen. IT möjliggör bland

Jodå, det blir bra Lars, Han kan

- svarar se annat ett smidigare arbetssätt, färre resor

Jan Dahlhielm i bild sin dator.

och mindre pappersanvändning. 4 Då föreslår jag skriver den, säger att ut

En tredimensionell färgad och utskrift

i

ritning tar sakta Jan Malin startar av ritningen, dels

form dataskärmen. Det ska byggas till plotter hotellet och dels till Lars på

ett nytt en

DNA-laboratorium Tjärnö och arkitekt Jan Tjärnö. Det tar bara åtta sekunder att föra över

. j

Dahlhielm VästArkitekter vill ha synpunk- den tredimensionella ritningen.

från beställaren, Lars Hagström, han

ter om

tycker att ritningen ser bra ut. Vi befinner oss Vacker miljö

Hotell Laholmen i Strömstad för demon- För fem år sedan VästArkitekter ganska

en var en

stration av informationsteknikens möjligheter vanlig arkitektfirma, om än belägen i en ovan-

inom arkitektbranschen. ligt vacker miljö, i vindsvåningen ett stiligt

OH-duken. som ser ritningen är via renoverat trähus från 1850-talet, med utsikt i

en

bildkanon kopplad till Jans dator i sin Strömstads hamn.

som tur mot

är uppkopplad till VästArkitekters kontor Jan Dahlhielm och arkitektkollegan Lars-

g

någon kilometer, bort. Där har Malin Hedin Erik Andersson CIM 8C BIM Arkitektbyrå i

tagit fram den ritning Jan Dalhielrn Hunnebostrand körde bil till varandra två, tre

som nu i

sänder över till Tjärnö Marinbiologiska. dagar i veckan. Men Lars-Erik och Jan

när fick

Tycker du att det blir bra att lägga in ett i uppdrag länsstyrelsen att utreda framtida

- av

extra fönster frågar jan, samtidigt han möjligheter med informationsteknik i plane-

som

DUUOOGCOOOCOOGUÖCUOOGUOCIC099D000GGiÖIÖOCQlå9000IOGUÖOOGÖG$QOQGCQOQÖOOQE

ringen fick de också upp ögonen för möjlig- västkust och överblick över tingens ordning.

heterna för den verksamheten. När Telia Jan Dahlhielm visar några de tekniska fines-

egna av

1993 införde den så kallade underlättar företagets arbete. Vid

ISDN-tekniken se ser som en av

faktaruta var Väst/arkitekter och CIM 8C BIM dataarbetsplatserna finns två kameror upprig-

inte inse möjligheterna till förbättrad gade. Ritaren MaliniHedin kan komma i bild

sena att

kommunikation mellan sina företag och hon vill. Flera datorer har för

om program

omvärlden. ISDN möjliggör samtidig och överföring bild, ljud och ritningar. Förutom

av

snabb kommunikation såväl ljud och kunna jobba distans med ritning

av text, att samma

bild. Plötsligt kunde Lars-Erik välja att skicka är det också möjligt att låta en kund gå in i

över sin CAD-ritning till Jans dataskärm för rummen och tredimensionell bild hur

en av

samråd och eventuella ändringar i stället för de i verkligheten.

att ser ut

köra bil i åtta mil till Strömstad. Vi kan också placera in våra projekt flyg-

- Vi har minskat medtcirka två bilder överfört till datorn och därmed - resorna som

tredjedelar jämfört med för fem år sedan, säger verklig bild hur omgivningen förändras,

en av

Ian Dahlhielm. Det gör arbetet effektivare och säger Jan. Numera har som rutin att flygfo-

fritid. tografera de flesta planområden.

ger oss mer nya

Vi står nu inne VästArkitekters kontor. En I fikarummet finns utrustning för kontakter

mås är upphängd i taket signalerar med omvärlden, till exempel ritningar eller

stor som om

för distansutbildning.

Effektivare arbete

Jan Dahlhielm kallar sitt företag för möjlighe-

ternas arbetsplats

Den tekniken betyder inte bara att vi

- nya

kan sköta arbete effektivare.

vårt Den oss också möjlighet med bibehållen konkur-

att

renskraft verka och boii miljö själva

en som

valt med hänsyn till barnens uppväxtförhållan-

Malin Hedin VästArktikter tar fram en ritning som Jan Dalhielmsänder över till Tjärnömarinbiologiska.Foto: Lasse Fredriksson.

øåüäøäüâøåäüüøâüüäüååüvüäüüüü490%9%Q9ä18äüQüäâaüätråüøåüâññüöüDñüiøaüüüåüåää

Jan Dahlhielmocharkitektkollegan Lars-Erik Anderssonbrukadependlamedbil två, tre dagar i veckan. Numera kommunicerar de snabbaremedhjälp av lSDN.Foto:Lasse Fredriksson. -

den, närhet till fin naturmiljö och korta Internet. Inom projektets ram har ett 15-tal in-

avstånd till fritidsintressen, sägerhan. skolor, kommuner, företag fått

tressenter

Tillsammans med dataföretaget VästCAD hjälp med komma igång med den tek-

att nya

har VästArkitekter och CIM 8C BIM samverkat niken. En manual har också utarbetats iför

i ett projekt man kallat just Möjligheternas arbete med videoÃdesktop-teknik.

Arbetsplats. Syftet har varit att pröva och ut- Informationsteknik används inom en rad

veckla nya tillämpningar av existerande tekni- områden ett modernt arkitektkontor som.

ker, produkter och program inom bild, ljud VästArkitekters. Dataritade ritningar är numer

och datakommunikation Via ISDN och standard i branschen. Det underlättar inte bara

OGbOCHODOOOCGODQOOOIICÖOUOOOQDDUOOCQOC00OCGQOOOOOGQÖDOOOOIGOOIOOGIOQOCOO

vid uppdatering av ritningarna, utan minskar vid kommunala plansamråd. Det är föreslaget

också behovet omfattande kringinformarion projekt för samverkan mellan några

av inom ett

Uppgifter ventilation, brand- kommuner och länsstyrelser i Västsverige.

papper. om

klass kan lagras digitalt direkt ritningen. Kommunala planer och liknande borde också

etc

I kombination med minskat behov kunna läggas via Internet. Medborgarna kan

av pappers- ut

ritningar och kopieringspapper har Väst- sedan svara genom e-mail om de vill.

Arkitekter minskat l/l/erz ar/eite/etbmnsin pappersförbrukning famtidsmejlig/øeter .ver m i

med hälften, enligt Jan Dahl- :Chen med den nya tekniken

hielm. Allt mer företagets Fakta om ISDN Dels internationellt arbete.

av -

kommunikation med omvärl- ISDN betyder Integrated Services Genom kommunicera med

Digital Network och möjliggör den sker elektronisk väg telebild behöver svenskt ett samtidig och snabb kommunika-

företag bara skicka några

genom e-post. tion av såväl text, ljud och bild som ner

data. Man kan alltså både skicka till utlan-

Genom att ritningarna är personer plats

fax, prata i telefon och ta emot e-

dataritade kan de skickas det för leda projekt med

också att ett

post samtidigt. ISDN ger en digital

via telenätet till konsulter, i övrigt inhemsk personal.

anslutning till telenätet och betyd-

och ligt snabbare överföring än via Jag också telebild-

beställare, myndigheter - tror att

modem

kopieringsbyråer. Det går tekniken kan medföra att fler

att

skicka ritningar med hjälp modem det anställda kan kvalificerad utbildning utan

av men en

risken

lång tid och är stor att filerna för- att det behöver inkräkta så mycket arbetet.

tar

Att använda ISDN; har betydligt Informationsmöten, till exempel SAR

störs. som genom i

större överföringskapacitet, är därför före- Sveriges Arkitekters Riksförbund kan också

att dra. skötas distans.

utvecklingsmöjligheter

Det har också blivit vanligt att projekterings-

möten, samgranskningar och myndighetskon-

takter sker distans med hjälp av bild, ljud

och datakommunikation. Här Jan Dahlá

ser i

hielm storautvecklingsmöjligheter:

I framtid exempelvis

- en snar tror jag att

länsstyrelsen ska kunna medverka distans

O0CIOO9UOIGQDOOIIGOOÖOOGQGO®OGWÖOGOQOGQQBWOdüOää®üüäñ$lüåüüül99åääürgfüø

Morgondagens

kontor

på miljön

spar

Personliga hurtsar, bärbara telefoner och speciella

infobarer är viktiga ingredienser i det

nya flexibla kontoret. Distansarbete är förutsättning för förändringarna när dataföreen taget Siemens Nixdorf går i frontlinjen mot ett nytt arbetssätt. Stora miljövinster finns att hämta med den nya satsningen.

På Siemens Nixdorf, är världsledande skolk storskaligt försök med dis-

som ett utan som ett

företag inom elektronik och elteknik, får tansarbete. Duktiga medarbetare svarar i bosta-

man

en föraning om vad framtiden bär med sig. den arbetstid, här och med glada barna-

var

Alltfler arbetsuppgifter kan nämligen utföras i bakgrunden. Det

röster är uppgifterna och utan att de anställda nödvändigtvis behöver dess förutsättningar för utförandet

som styr

vara särskild arbetsplats varje dag. Nu arbetet, inte förstockade närvaroplikter

en

handlar det bryta gamla mönster arbetsplatsen.

om att upp och människor chansen arbeta sina ge att

villkor. På Siemens Nixdorf har tagit Distansarbete hett

egna man ämne

ifasta de möjligheter öppnar sig med Distansarbete har kommit i minskar

som ropet men informationstekniken. distansarbete resandet, eller det är tvärtom

På kontoret i Upplands Väsby erbjuder Sambandet är komplext ochforskarna inte

är

sina anställda arbeta hemifrån med helt överens. Somliga resandet kommer

man att tror att

hjälp enidator, mobiltelefon och öka då kommunikation föder kommunika-

av ett att modem. tion.

Telekommunikation ökar kunskaper

om

S"På rymmen händelser och människor vilket leder till

ett

Sett det gamla närvarokravets glädjelösa ökat intresse delta i händelser och träffa

ur per- att

spektiv är Siemens Nixdorfs personal andra, vilket leder till resande. Och

rym- mer man

men ett par dagar i veckan, dock inte som jämför också med dagens utveckling med tele-

00009.UUOIOÖOCOOCIOIGG000UOOiUOOICOIOOOGGUIOOOQO!DDOOQOOUCOOOOOIUIIOOI

fonens intrång som långt ifrån minskade anta- de personalpolitiken formulerad i ett valspråk

let från Siemens Nixdorf. snarare tvärtom. resor p

Kunderna är våra tidsstudiemän, betonar

-

Att få duktig personal att stanna Jan B Andersson, också själv arbetar hem-

som

Det i sambandmed Siemens Nixdorf ifrån.

var att

skulle flytta från lokalerna i Solna till loka-

nya

ler i Upplands Väsby det arbetssättet Mindre bilkörning

som nya

föddes. Beslutet flytten inte särskilt Distansarbetet har givit positiva följdeffekter.

om var

populärt hos medarbetarna. De flesta Företaget fick nyligen ett miljöpris från hem-

av perso-

bor söder staden. Arbetsresorna skul- kommunen Upplands Väsby. Skälet ut-

nalen om

bli orimligt långa, till två timmar i märkelsen var att företaget lyckats ner pend-

upp var-

i bostad och Många

dera riktningen med kollektivtrafik. lingen mellan arbetsplats.

Satsningen erbjuda alternativa bilresor har därmed försvunnit och rniljönack-

- att

arbetssätt också nödvändigt för behålla delarna minskat.

var att

betonar vdzn Jan B Andersson. Siemens Nixdorf har nyligen gjort försök

duktig personal, ett räkna vilken miljöbesparing färre

att som

Utan bilresor till och från jobbet ger.

egna rum

företaget

hurts Ett ráikneexeønpel distansarbetande

Alla har sin personliga men De 150

personliga Hurtsen rullar har i snitt antagits ha 40 kilometer till och från

inte sitt rum. man

plats,

till där det för dagen passar. Vill jobbet, arbetar i snitt två dagar hemma i veck-

iväg en

sitta kvar samma plats nästa dagikan an samt är i tjänst 40 veckor per år.

man

lämna hurts där. Totalt ger det här teoretiskt en minskad

man -

Men skrivbordet måste städas ifall får bensinförbrukning på cirka 84 000 liter per år.

- man

koldioxid förväntas minska med

ändrade planer och någon annan vill sitta Utsläppen av den platsen nästa dag, förklarar Jan B 218 400 kilo år, säger Per-Erik Andersson,

per

Andersson. projektledare. i

Plattare och målstyrning, till- Siffrorna visar miljöpotential det

organisation en men -

med teknisk utveckling., har gjort det är oklart minskad andel pendlingsresor

sammans om en V

lönsamt låta anställda arbeta följs det totala resandet minskar. Det kan

ekonomiskt att av att

utanför grindarnaTGör det var helst du vill vara så att fritidsresorna ökar istället.

du det skulle kunna den rådan- undersöker också möjligheten

bara gör vara Siemens att

000030OOCOOGOODOOOGÖOICLCOCOOOOOiIDOOOOi.OCOOIIUOUOOCOOOUOÖÅUOCCOCCUOC

hitta tjänstebilar kan köras alternativa För de pappersdokument

som som ändå måste

bränslen. Vilket drivmedel som är aktuellt är finnas till hands har företaget för-

en gemensam

inte fastslaget. Rapsolja eller etanol är hett varingsplats. Dokumenten

ett ligger jämte tidning-

tips. telefoner, skrivare och frukt vid fem stycken

ar,

så kallade infobarer. Barerna är ett försök att ta

Minimerad pappers-anvândning till de informella på traditiovara möten som

"Ekorrmetoden", det har, nella kontor

spara man vanligtvis sker i korridorer-

gäller inte längre Siemens. Alla

saker och ska papper nu rym- .

i hurts hjul och i Utvärdering

mas en gjord p den En

gemensamma ser- utvärdering av hur de Strukturera arbets- anställda

vern. "ser sin nya

flödet och kasta det som arbetssituation har nyli-

inte behövs måste. i

var ett gen genomförts.

Vi inledde med Resultatet företa- - att visar att

varje person fick två bit förget är en väg i

flyttkartonger med budska- ändringsprocessen

men att det i de i pet att som ryms två det bra bit kvar till mål. är en

kartongerna år vad du kan ta med

dig. Resultatet blev att personalen kastade Positivt resultat

e

52 ton papper och alla fick med sig det de Att mista det hålla till att egna rummet, godo

behövde, berättar Per-Erik Andersson. med hurts och distans

en arbeta är stora

Intressant miljösynpunkt företagets ur omställningar, men att döma av resultatet tyck-

ansträngningar för minimera de flesta det

att pappersan- er att är positivt. vändningen. Företaget har det sät- Alla förändringar genomförs inte

genom nya en gång.

tet att organisera gåttiett antal steg mot det Kontorslokalerna skulle kunna minskas

ytter-

papperslösa kontoret. Alla tryckta produktblad ligare. Mindre lokalytor naturligtvis effek-

ger och annan information från huvudkontoret i energianvändningen.

ter

Tyskland har rationaliserats bort i samband Men redan i kommer

dagens antal arbets-

med flytten. All information överförsinumera platser inte räcka till alla

att samtidigt. Och elektroniskt. ytterligare framåt tiden några år i kommer det

O$OGOOOBODOÖGDOCG150QGOOÖI0000JO0SD00055OQ090960OQOOGWGGQODGQÖOOOÖCÖG9

säkert att flera anställda en arbetsplats.

Siemens Nixclorf har sitt kontor genom nya

illustrerat hur utvecklingen inom informa-

tionsteknologin kan omsättas ipraktikcn och

vilka miljövinster kan hämtas. ä

som

Miljö-

indikatorer

MINDRE TRANSPORTER 0 Antal telependlare. 0 Minskning av arbetsresor till följd av telependling tänkbara mått för ett företags påverkan utsläpp av luftföroreningar. KALLAZ lT-KOMMISSIONENS SKRIFT "IT-MAW".

.34

Oåâüüäå45%OGGQQDäüøE569åââüüøübüäüñüwbäüübâü3GQDDOGG9ÅIUGU7DDODGGGOOGGG19

IT

ger ny

åt

kraft

M

oja

På 50-talet var Möja en avfolkningsbygd. I dag går strömmen tillbaka till skärgården från storstadens stress och trängsel. Det är distansarbete och teknik gjuter liv ny som i glesbygden.

Kundtjänst Folksam svarar en kvinnlig röst. hälften av dem är arbetet samtidigt. De

Få ringer för att hjälp att de arbetar samtliga halvtid medan Christina arbe-

som anar som

sitter i liten röd stuga Möja bra heltid. Sju arbetstillfällen betyder

svarar en en tar nya

bit ute i Stockholms skärgård. mycket Möja som har omkring 200 året-

Samtalen slussas till Möjakontoret när det är runtboende. Det mellan två och timmar

tar tre

full belastning linjerna inne i stan. Tjejerna att ta sig från Stockholms Möja.

centrum ut

sitter alltså kopplade till växel övri- Med informationsteknik bara sekunder.

samma som ett par

ga kundtjänsten Resten sköter IT. Det hela började i slutet av 1980-talet.

Marknaden överhettad och Folksam hade var

Ökade möjligheter till distansarbete behålla duktig kundtjänstpersonal.

svårt att

l takt de elektroniska näten byggs Folksam ville vägar inte

samma som prova nya genom att

ut så ökar möjligheterna till distansarbete. Det lägga kontoret inne i storstadens stenöken.

enda .behövs är ett fungerande telenät. Den tekniken blev verktyget. Här kan

som nya man

Folksam är ett de företag dis- verkligen tala försäkringsarbete med

av som satsat om ett

tansarbetande personal. livskvalitet.

Tack telefon, PC och modem kan - vare bo och arbeta där vill, säger Christina Svårt att hitta jobb

Pettersson, Möjakontoret. Det är inte lätt för kvinnorna i skärgården att

Christina har arbetskamrater, högst hitta jobb. Allt finns är några tjänster i

sex men som

n 1

OUOÖOQOUOOOODDOC000C000OOOOOOCVJOOIÖlllOO.OOIiCOOIOOI.OOIOOJQDOOIODOUOO

skolan, Posten ochi hemtjänsten. För övrigt I slutet 80-talet hade svårt att behålla

- av

i försörjer sig kvinnorna diversearbetare. De kundtjänstpersonal. Numera kan behålla

som

målar hus, skog, städar med utbildad arbetskraft, säger Håkan Lind, teleröjer mera.

Blir inte isolerad kundschef Folksam. ukfrånvaron är myck-

man

Damerna Folksam Möja är et låg och tillgängligheten hög.

situation.

mycket nöjda med sin Duktig personal kan vi i framtiden locka

-

I skärgården och Möja är det lätt att tri- med arbetsplatser i miljöer med ren luft och

-

smäller Christina Pettersson. vacker skärgårdsnatur.

vas,

har ett intressant jobb kombinerat med

rikt behöver slita med i

.ett familjeliv. Ingen Många fördelar

miljöstörande och tidsödande bil- eller Fördelarna med distansarbete är uppenbart långa, båtresor till jobbet. många. Både för personalen och företagen.

Lokalkostnaden för stugan Möja är bara Vad spelar det då för roll var en kundtjänst

tredjedel vad skulle ha i geografiskt belägen W ü H

en mot den varit city. är

.

iDåOiiåâbüäüâtâäüüöiiibhüåüüi09Iä6ü0iD0140â109OEOODIOÖOJGÖGOCOGDOUJUQ$O90

Telemedicin

vinner mark

Varför åka 20 mil till Lund när det går lika bra att sätta på videon Videokonferenser och distansutbildning läkarna i

ger Karlskrona mer tid över för patienterna.

Läkarna Centrallasarettet i Karlskrona Vi är faktiskt först i Världen med översam- - att

råder sedan några år tillbaka med hjälp video- föra röntgen med rörliga bilder, säger Bengt

av

konferens med sina kollegor universitets- Lindström, kardiolog och överläkare Cen-

sjukhuset i Lund om patienter röntgat sina trallasarettet i Karlskrona.

som kranskärl.

En gång per vecka kopplar man upp

sig i respektive studio för bedöma vilka pati Vidgat samarbete

att

enter som behöver opereras och var. Läkarna i Sjukhusen i Karlskrona och Lund samarbetar

Karlskrona spelar videofilm med rörli- också andra sätt via telenätet. I

upp en stort sett

ga röntgenbilder som via ISDN-anslutning samtliga medicinska dokument behövs vid

som

sänds med telenätet till Lund. hälsobedömning kan överföras tråd.

en

Videokonferenstekniken underlättar både för Bland sker samråd ultraljudsbilder

annat om av

läkare och patienter. Tidigare måste Karlskrona barn med medfödda hjärtfel, EKG-kurvor och

läkarna åka 20 mil i bil till Lund för varje kon- bilder vävnadsprover. Allt för tid

av att spara .

sultation, nu tar det bara och halv timme och höja kvaliteten vården.

en en

att ta ställning till patienter, och man En hög bildkvalitet garanteras av upp-

en

finns fortfarande till hands ifall något bråd- koppling med bandbredd och alla

stor av att

skande jourfall dyker Patienterna får bilder överförs digitala. 1992 tho-

upp. som är tog

besked snabbare och vissa dem Karlskrona 4

av slipper en raxradiolog Mikael Kehler lasa-

för undersökning i Lund. initiativ till köpa in digital foto-

extra resa rett att en

37a

l$â7l2üü$üñüåøüüâüäfäüäüäüåwñäüü4å%äBZláañøAü993%üäøEåkQGQQGB@DQQGQQ@OOQOD$ÖO$GG

utrustning för röntgenbilder. Förutom för- Samtliga sju sjukhus i Skåne, Blekinge,

en

bättrad bildkvalitet det möjlighet till Hallands och Kronobergs län ska videokon-

ger stora

miljövinster: ferensutrustning.

Vi årligen cirka 60 000 röntgenunder- Pilottester ska för pröva till-

gör starta att nya ämpningar telemedicini, bland inom

sökningar hela sjukhuset, säger Hans Här- av annat

well röntgenavdelningen. olika områden cancervården. Ett huvudsyfte

av

Den årliga förbrukningen framkall- är alla sjukhus ska ha lätt tillgång till

av att varan- -

började dras kompetens, något särskilt viktigt

ningsvätska har sjunkit något sedan som är

använda digital röntgen och sikt skulle för jourläkare. Videokonferensutrustningen ska

kunna ifrån både film och fotokemikalier, också användas för fortbildning.

då fordras utrustning för titta Genom distansutbildning kan fler från

men ny att -

sådan investering finns sjukhusen del kunskaper, säger Leif röntgenbilderna. En av nya

med i sjukhusets långtidsbudget, exakt Karlsson, projektledare Landstinget Ble-

men

köper utrustningen kan jag inte på. kinge. Vi har varken tid eller råd att skicka iväg

när svara

Sjukvården iSydsverige står i startgroparna personal dyra kurser.

för utvidgad satsning telemedicin.

en

Centrallasarettet i Karlskrona använde

Fakta

Te/emedicin 1995 cirka om 0 7 500 liter framkallningsvatska, Vård och råd på tråd är en populär sam- 0 9 000 liter fixeringsvätska och manfattning av vad telemedicin handlar om. dessutom Videokonferensutrustning är allmänt spridd 0 14 000 kvadratmeter film. svenska sjukhus. Den används framförallt Genom att fullt ut utnyttja den digitaför tre ändamål: konsultation, stöd vid jour

fototeknikens möjligheter kan för-

samt distansutbildning. brukningen av film och fotokemikalier Än så länge är det mer diskussion än verkligminskas till nära noll. het att kunna genomföra operationer via telenätet, även om lyckade försök med distanskirurgi har genomförts: från en klinik i Los Angeles opererade en italiensk kirurg en svinlever som fanns i Milano. Till sin hjälp hade han en datastyrd robotarm.

QBQIGibb0bñdüübfBüüñüiññüüøåü3üüiQÃDDOQGOüñüøüüø9üüüiiGQDQO%Q5QDBOÖQW$W$

Dagstidning

skärmen

pa

De stora tidningarna erbjuder allt fler elektroniska nyhetstjänsten bland annat de

nyheterna till din e-postadress, också hela tidningen i sökbar fulltextupplaga. senaste men

Papper är dyrt, liksom distributionen av ordinarie upplaga ar väg ut med tidningsbu- papperstidningen. Därför är det logiskt tid- den. En fördel är artiklar kan komatt annan att ningsbranschen och kommer över- pletteras med länkar till information. mer mer att annan till elektronisk distribution av nyheter, säger Lennart Holmgren, andrechef Svenska SvD On-line .

Dagbladet, en av de svenska dagstidningar som Det går också att tidningen direkt till sin

kommit längst med elektronisk nyhetsförmed- dator, med alla artiklar i sin helhet, och med ling. möjlighet både till sökning och lagring inneav Svenska Dagbladet finns liksom många andra hållet. tidningar med hemsida Denna tjänst, SVD On-line, säljs främst ute en egen

Internet, ännu så länge gratistjänst till större företag och myndigheter,

en

för läsarna. Här finns, bland mycket och har blivit uppskattad bland före-

axplock de tagens utländska medarbetare. annat, ett. av senaste nyheterna i den ordinarie On-linetidningen distribueras via papperstidningen. En fördel är att ISDN eller satellit till företagens nyheterna är färskare egna nätverk. Vad som ännu saknas

Internet eftersom de redan är bilder, grafik och vissa tabeller.

finns on-line när tidningens För kunder med stor nyhetstörst

OOCOCGUOOCCGGÖOOUCOGOOD.OCHO.UCOIC900...CiOQOOCQUIOOCCGCUOOQCOUCQOUCO

erbjuder Svenska Dagbladet också två e-post-l Pappersfakta: Varje svensk använder i snitt 247

tjänster, Sverige Idag, om senaste nytt, kommer kilo och år. Cirka hälften

papper per person

en gång per dag medan AHär Idag, om affärs- lämnas tillbaka med pappersinsamlingen. i De

nyheter, hartre utgåvor dag Man kan arbetar kontor i Sverige förbrukar i

nya per som .

också dessa tvåsidors nyhetsblad med fax. snitt 75 A4-ark per dag.

Den elektroniska nyhetsdistributionen Källa: Miljöanpassa kontoretl, Susanna Balt-

är

stark frammarsch, samtidigt marknaden cheffsky.

som

för papperstidningar är stagnerande. Vad väntar

i framtiden 0 Miljöindikatorer, pappersbesparing:

I

jag dagstidningarna Andel abonnenter elektro-

Fakta

- tror att -

måste anpassa sitt nyhets- nisk tidning.

om elektroniska

innehåll ,till det Andel abonnenter nya 0

dagstidningar som

mediet, säger Lennart .sig reklam

De flesta större, och många mindre, dagstid- avsagt

Holmgren. Det be- känne-

ningar har i dag egen hemsida internet. En sam- genom att

hövs större in- manställning finns Tidningsutgivarnas hemsida. dom detta behö

om Ambitionerna i innehåll varierar mycket, från en enkel pre-

riktning pre- ver reklamproducen-

sentation av tidningen till att lägga ut hela tidningstexten,

sentation, bland Helsingborgs Dagblad Vissa tidningar erbjuder inte producera

som gör. terna

via multi också elektronisk sökning bland ordinarie radannonser, reklam onödan. annat i ett exempel är D@gs, ett samarbete mellan Dagens

media Men kväll Idé nyckeltal

Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. till

teten innehållet från skribenterna

On-Iinetidning, e-posttjänster, audiotext och cd- av

är ändå det viktigaste rom är andra distributionssätt av nyheter, lik- denna

rapport som faxtidning och hämtfaxbeställning av

och det är dagstidning-

recensioner, recept med mera.

arnas styrka. H ü ä.

ÖDIIOGODOOCOÖODOOIOOODOOCGODUOGQDBGCOQ.löUOGQODOIOOIICOUIQOOOOCOOCOil

Elektronisk handel

revolutionerar

fakturahanteringen

offentliga sektorns pappersflöden dubbelarbete undvikas. Utbytet exempelvis

Den av

ska bli elektroniska. När beställningar och fakturor sker automatiskt behov

utan av manu-

fakturor arkiveras i datorn kan arkiven ell bearbetning.

minska i storlek. Dessutom kan transpor- Ännu

har projektet inte kommit så långt, det

terna effektiviseras. krävs omfattande förarbete för att samordna ett

Pappershanteringen i den offentliga förvalt- alla så allt fungerar smärtfritt i prak-

system att

ningen behöver effektiviseras. Det är utgångs- tiken. Den största utmaningen är inte att

punkten för projektet Elektronisk handel för använda tekniken organisera arbe-

utan att om

kommuner, landsting och stat, drivs Bland måste de företag levererar

som av tet. annat som

Toppledarforum, informell samverkans- eller tjänster informeras projektet, ha

en varor om

chefer inom landsting och kom- tillgång till rätt med För att

grupp av stat, programvara mera.

hela den offentliga sektorn så mycket möj-

mun. som

Moroten för projektet är framräknad ligt ska kunna tillgodogöra sig fördelarna med

en

besparingspotential 6,4 miljarder kronor för elektronisk handel vill Toppledarforum att alla

den offentliga sektorn den största delen av följer samma grundprinciper. Ett antal så kalla-

om

upphandling och fakturering kan skötas de vägvisarprojekt är dock redan igång.

elektronisk väg i stället för med och den papper

ordinarie postgången. Bohuslän föregångare

Genom elektroniskt utbyta information I Göteborgs kommun började man med elek-

att

mellan två företags informationssystem, så kal- tronisk handel redan för år sedan. Klas

ett par

lade EDI Electronic Data Interchange, kan Eriksson ADB-kontoret berättar:

GOOOOOOOQDOCOOCCOQDQOCOOOGOOIEODQCGGOODOQOOÖÅG000009DUOUOOOOD8OQOQÖODBG

Förutom Göteborgs kommun,.är det tio så att säga köpet. Eftersom allt mer av pap-

-

kranskommuner och Bohuslandstinget persflödet får elektronisk skepnad räknar Klas

som ska samordna rutinerna för elektronisk Eriksson med att inte behöva använda tillnärupp-

handling, beställning och fakturering. melsevis så många papper i framtiden som hit-

I Göteborgs kommun har kopplat tills. Som följd detta har det nybyggda

- upp en av antal leverantörer, för kunna stadsarkivet Otterhâllan fått mindre än oss mot ett att yta

göra elektroniska beställningar och i viss mån ett pappersbaserat arkiv hade behövt. Positivt

.

fakturera. Vid ramavtal erbjuder alla ärlockså ökad kontroll vilka

nya att varor som

intressenter att sköta upphandlingen elektro- beställs väntas medföra mindre transporter

niskt. Redan i dag sket internfaktureringen i samordning körningar och bättre

genom av j

Göteborgs kommun elektronisk väg för ren- samlastning.

hållning, VA och energi. Moody Ingemarsson, logistiker Lands-

Positiva miljöeffekter har inte varit ett tinget i Dalarna, är övertygad om att en för-

huvudmotiv för de rutinerna, de kommer bättrad kontroll transportflödena kan

nya av ge

TRADITIONELL DOKUMENTHANTERING

ED innebär överföring av information elektronisk väg med hjälp av standardiserade meddelanden. Med EDI kan företag sänka sina administrativakostnadersamtidigt som de får snabbare ochsäkrareinformationsvigar. uppgtftskällazTelecou-n i dag.

üwäüüü0üwêüGåDB%%üü%@Wü953%ää-zE%ä$G%ü%äâtüââküüâüwiüääåüüñlüñüääü9øüüåüøüâ

mindre utsläpp från alla leveransfordon.

Genom att låta de ordinarie speditörerna Fakta

marknaden sköta om landstingets transporter om elektronisk

av förbrukningsmaterial, har en halvering av handel

transportkostnaderna kunnat ske, Elektronisk handel är ett samlingnamn

trots att en för olika elektroniska Överföringar med ekono-

betydligt större andel av volymen nu transpor-

misk innebörd. Bland de tillämpningar som inom länet. teras hittills finns i bruk kan nämnas: Dessutom har antalet angöringar vid lands- TELE- OCH DATABANKER, med möjlighet 0 att sköta transaktioner hemifrån.

tingets lossningsplatser minskat avsevärt. Där-

0 HOME SHOPPING, det vill säga varu-

med har även utsläpp från transportfordon

beställningar via TV eller dator.

reducerats rejält. SMARTA KORT, kort innehåller

0 som "pengar" och kan användas för betalning av olika tjänster.

ELEKTRONISK DOKUMENTHANTERING

iâøräüäüääüååöñäñåiäüåäåê@üä9iåêzâêfrâmáâwåäkwüåääâøêââüäñ*éfêüêäüääåøüâüüñüñääâüñ

Konferensa

på

nätet

När Ingvar Carlsson från Rosenbad talade Vid konferensen i april 1995 tillkännagav det

om nollutsläppi industrin kunde han amerikanska kemiföretaget Du Pont sin

stora höras och ses över hela världen. På den

avsikt klara nollutsläpp från sina fabriker

att av elektroniska konferensen kunde alla delta;

till år 2000. Sveriges dåvarande statsminister

oavsett bostadsort. Ingvar Carlsson talarna, från var en annan av Såväl 1995 1996 hölls det större elektro- studio i Rosenbad. som en

niska konferenser nollutsläppslösningar 1996 hölls liknande konferens med

om en

från industrin. initiativtagare ZERI Zero Chattanooga, USA, huvudarrangör.

var som

Emissions Research Initiative som är knutet Eftersom alla deltagare uppkopplade till

var till FN-universitetet i Japan. Internet det, hade rätt teknisk var om man

utrustning, möjligt att både se och höra de

talande än befann sig jorden.

var man Stora världskonferenser bland de är annars

miljöpåverkande aktiviteter finns i mest som vårt samhälle, grund de stora utsläppen

av

av luftföroreningar från alla deltagares flyg-

Genom låta föreläsare och konferensresor. att

deltagare hemma i sina hemländer är

stanna

mycket vunnet.

Det tyska miljöinstitutet i Wuppertal har

räknat elektronisk konferens har ut att en en

n

5.0COCUO.80GQUOOOCGiOOQO0OlÖOOUCGCDODOGDOGO.GÖ0.0000GOOOOCGODOSOOQODQU 1

ekologisk ryggsäck motsvarande tio per

deltagare medan den normala konferensens Fakta om elektroniska konferenser

ryggsäck väger 100 gånger mer, alltså 1000 Vid elektronisk ning för telebild- eller

en

för varje Beräkningen konferens kommuni- TV-mottagning.

person som närvarar. cerar man antingen

V flygresa från Tyskland till USA.

avser en via företagsinterna 0 "EKOLOGISK RYGG-

Det är inte bara vid själva konferensdagarna nätverk och elektro- SÄCK" är begrepp

ett

ryggsäcken blir även niska nätverk som som ska definiera en

som tyngre, utan genom Internet eller genom process eller aktivitets

alla de förberedande möten som behövs innan

kabel-TV eller satellit- ekologiska påverkan

konferensprograrnmet är färdigt, olika arbets- TV pá speciella fre- från

råvaruutag via pro-

diskussioner slutdokument kvenser. För att delta- duktion efter användgruppers om ett garna ska kunna se ning och avfallsomhänetc. varann krävs utrust- dertagande.

Merparten dessa fysiska möten kan ersät-

av

tas med elektroniska möten, antingen via En närmare beskrivning kur tekniken ånge-

av e-post eller telebildteknik. genom

røzrflnns på Internet: /JäpM/wwiu besimøm/

En fördel med elektronisk konfe- - annan en

prince/teckinfö/mbønca/øtml rens är möjligheten in sig vad

att zooma

konferensen ska fokusera på och vilka konfe-

rensdeltagare som kan bidra bäst till slutresul-

tatet, säger Carl-Göran Hedén, professor eme-

ritus vid Karolinska Institutet och ZERIen av

konferensens svenska tillskyndare.

Hur går det då till z praktiken Hans Brinck,

datatekniker Högskolan i Karlstad, förkla-

i rar: .

Vid konferensen 1995 skickades bilderna

-

över Mbone, specialkonferens Internet

en

bara når vissa datorer. som

Man kan säga det byggs speciellt nät-

- att ett

verk inom Internet för viss konferens. För

en

att bra ljudöverföring använde

garantera

telefonnätet.

øwønezavøwøeawaabvøøarnapaøaaauevnwøotømaaarøaøwtmxøa

IT-användning

för och

utbildning

information

Att förmedla kunskap och information är något informations- och av

kunskapssamhällets kärna. Ändå har utvecklingen hittills varit ganska

långsam inom utbildningen för fram pedagogiska hjälpmeatt ta nya del. De programleverantörerna har hellre satsat underhållstora ningsspel utveckla för inlärning. Det börjar dock än att program komma fram fler och fler informativa och pedagogiska dataprogram och sahara-presentationer. De flesta använder multimedia, det vill säga såväl ljud rörliga bilder, oftast kan hand. text, som som styras egen Vetlanda kommun har till exempel tagit fram multimediaprexentaen tion den lokala miljösituationen medan K-konsult Energi har av utvecklat dataprogram där individ kan ett kvitto ett man som

hur mycket ens vanor påverkar växthuseffekten.

Cd-rom är effektivt och pedagogiskt sätt och - ett att presentera sprida ett komplext miljöbudskap. Dessutom är det miljöanpassat. Detta är anledningen till Miljövårdsberedningen varit pionjärer att området med två unika produktioner, Agenda 2l-cdzn 1994 och Habitat-cdzn 1996, säger Tommy Månsson, Miljövårdsberedningen. Miljövårdsberedningens cd-rom Agenda den första statliom 21 var utredningen i Sverige detta sätt. 1996 redoga som presenterats visade beredning världens första nationalrapport till samma en annan världskonferens med Agenda ZI-förtecken, boendekonferensen Habitat i Istanbul.

BALLERINA

star för bättre kunskaper

om Östersjöns miljötill-

Internet innehåller allt miljöinformation svenska. Den

mer som stånd. Östersjön är ge-

vill Agenda 21 uppsöker lämpligen web-adressen innanhav för

veta mer om mensamt

omkring 85 miljoner

http:i//wvvw.agenda2l.se. På httpz//wwwmiljofaktase finns också

människor i 14 länder.

mycket matnyttigt liksom kommunernas hemsidor. På Kalmar

I dag finns långt komna

kommuns Internet-hemsida finns till exempel livsstilsenkäten Hur planer

att starta ett

informationsnätverk pä

miljövänlig är du. l Nacka kan sig kommunens

man yttra om Internet BALLERINA

Agenda 21-förslag - genom att fylla i ett frågeformulär kommunens

för att ge miljösamarbe-

hemsida. All denna elektroniska information och kommunikation kan tet mellan länderna en

delvis egen identitet. Initiativ-

ersätta tryckt material med dess papperskonsumtion

och transtagare är FN:s miljöpro-

portbehov.

gram UNEP.

Kommunala medborgarkontor

BALLERINA ska uttydas

syftar till att ge folk samlad BALtic Sea Region On-

en

service Line Environmental In-

över myndighetsgränser-

formation Resources for

na, än så länge med varierande

lNternet Access. BALLE-

grad av informationstekniska RINA har hem-

en egen

hjälpmedel. I Tanums kommun sida Internet, med

länkar till bland annat Helhar obemannade man satsat singforskommissionen,

"datakiosker med samhällsinfor- myndigheter och miljö- -

mation. Datakioskerna organisationer.

står platser där folk ändå uträttar dagliga

ärenden, till UNEP/GRID-Arendal

exempel i livsmedelsbutiker. Dessa elektroniska medbor-

Sindre Langaas

garkontor finns orter bit från huvudorten. Tanken är det

en att Telefon: 08-16 17 37

inte ska behövas några onödiga för ärenden lika lätt kan skö- Telefax: 08-15 84 17

resor som

via dator, telefon och fax. E-post: sindre.langaas@

tas grida.no

Distansutbildning är en ännu för många okänd utbildningsform, fast

Hemsida: http://www.

den är så omfattande. Läsåret 1995-96 studerade

pass 27 000 perso- grida.no/ballerina

ner distans bara inom högskolan. Det 60 fler år

var procent än tre

tidigare. Den för miljön intressanta tillämpningen distansstu-

mest av

dier är den där eleven mindre kan studera från hemorten en ort

utan att alls, eller i begränsad omfattning, behöva till studieorten.

resa

Det möjliggörs med hjälp videokonferensutrustning, i särskilda

av stu-

dior eller vid den datorn. För ytterligare utveckla distansut-

egna att

bildningen har den statliga Distansutbildningslåommittén fördelat 80

miljoner kronor till 100 distansutbildningsprojekt.

I- LI| I

z

:o

x stor

2 miljö-

potential,

9. x viss

.i miljö-

potential

E

U9IOOC.OOOUOGGQOOOÖQÅGOOOGGDOOOORQEWOGOåDÖÖOCOQQÖGEÖGQDOÖUOGGÖDOOCGQOOO

Utbildning

på

distans

Nu kan även människor i glesbygden få kvalificerad utbildning, utan att behöva till resa storstaden. I Färgelanda i Dalsland är Telestugan samlingspunkt för distansutbildningen.

Färgelanda telestugorna

är liten trivsam bortom all- Den Distansskola drivs en ort som av

farvägarna. Här bor cirka 3000 invånare. En kan bli knutpunkt för detta. I Distansskolan

en

bit från huvudgatan och med Dalslands kan byalag och andra lokala

granne grupper grund-

folkhögskola ligger Telestugan, centrum för läggande datautbildning under kunnig hand-

ortens kontakter med omvärlden. ledning. Sedan finns alla möjligheter

att

Hit kommer företagare och myndigheter för vidare med avancerad

mer utbildning. Då

att distans ta kontakt med andra företag det bra ha tillgång till telebildteknik; det vill

att

så kallade videokonferenser. Hit kom- du

genom säga utrustning som gör att kan se och höra

också elever somigår distansutbildningar finns

mer personer som en annan plats, till

de närbelägna högskolorna i Uddevalla, exempel lärare. Det sådan

finns

en numera

Trollhättan och Karlstad. Telestugan utrustning i alla kommuner, arrangerar nästan antingen också vanliga datakurser och fungerar dessut- hos telestugor,

högskolor eller vissa stora före-

.

om som tekniskt för Sveriges 26 telestugor. och myndigheter.

nav tag

Lennarth Bernhardsson är chef Telestugan

i Färgelanda. Han mycket telestugorna Bygde Net

tror i

som ett kommunikationscentrurn för glesbyga Lennarths vision landsbygdens kontakt-

är att

den: ska byggas

nät samman genom medborgarkon-

.

Det finns ett stort behov kunskap och grannskapskontor och det nystartade lands-

- av tor,

kompetens ute landsbygden. bygdsnätvcrket Bygde Net. Bygde Net täcker

IID900GWOOOOOGÖGUDOOOOQOQÖUQDüOOOOS905D095EñäiB05DGQQDDODOGOGDGIOOGQOPUB

in alla lokala utvecklingsgrupper, byalag, Eftersom undervisningen bygger elektro-

som

flera. niska övningsuppgifter och konferenser kan grannskapsföreningar med plugga när och vill. Om vill.

man var man man

Distansskola på FirstClass Från Kalvträsk i Norrbotten läser

uppe ett

Distansskolan databaserat utbildningssätt inlägg: Femte träffen skulle ha varit i kväll

är ett FirstClass. Vi går vädret för bra".

som bygger ,programmet men var

in Distansskolans huvudsida data- Men Telestugan medverkar också vid tradi-.

skärmen och besöker, med några klickningar tionell distansutbildning. Karin Jansson, som

med receptionen, rektor, anslagstavlan, för Telestugans distansutbildning, för-

musen, ansvarar

materialrummet där lärare lägger in övnings- klarar vad det egentligen innebär för eleven att

material, klassrummet där övningar finns att en utbildning distans:

hämta och förstås kafferummet med olika De elever som läser genom Telestugan

-

kommentarer till vårt kanske viktigaste födo- kommer hit de dagar de enligt schemat ska ha

ämne. föreläsningar eller annan undervisning.

På motsvarande sätt är andra platser

upp-

kopplade till undervisningsorten. Eleverna kan

läraren i bild och ställa frågor eller kommen-

se tera om de vill.

Eleverna får sedan arbetsuppgifter via e-post,

fax eller vanligt brev beroende önskemål.

Vi måste så att inte tekniken - anpassa oss

avskräcker. Även tentor kan ske hemupp-

som

gifter, ofta kan eleverna använda Internet för

att hitta svaren.

Karin berättar att det är väldigt avhängigt

handledaren ellerföreläsaren hur eleverna upp-

fattar distansutbildningen. Alla trivs inte med

kamera. kan också

att vara bakom en Det vara

LennarthBernhardsson, chef Telestugani Färgelanda, har en vision.,Han vill att landsbygdens kontaktnät skabyggas samman genom medborgarkontor, grannskapskontor ochdet nystartade landsbygdsnätverket Bygde Net. Foto: ElisabethEnger.

S0

s 499852681üøäüüñølüüü@üädüüåüKtüfåü43%ÖålüZzü@$%3%%ü@$3Eüüüøüäüaüaüü9iâäüüüøwåBüü

Karinjansson,ansvarigför Telestugans distansutbildning, förmedlarbåde tentor och hemuppgiftervia e.p0st. Foto:Elisabeth Enger.

problem att kontakt med kamraterna och att Just pågår distanskurs Hållbar eko-

nu en om

våga ställa frågor, speciellt de kurser där nomi. Projektet drivs Studieförbundet

man av

inte träffat lärare och kamrater i verkligheten. tillsammans med

Vuxenskolan Västsverige

En fördel för eleverna lektionerna spelas bland Telestugan Färgelanda och

är att annat

in man kan lektion Dalslands folkhögskola. Utbildningen vänder

se en senare om man

varit sjuk. sig till en bred grupp av miljöintresserade per-

Som lärare har Karin något annorlunda exempelvis politiker och tjänstemän i

en soner,

roll jämfört med stå bakom kateder, hon kommunerna.

att en ü

inte eleverna sätt vanlig Telestugans roll i utbildningen är under-

ser samma som en att

lärare och måste därför uppmärksam visa hur IT-tekniken används till-

vara extra om samt att

att eleverna fattar. handahålla telebildutrustning och datasalar.

En huvudfråga är att våga släppa kontrollen: Elever och lärare kommunicerar via Telestugans

att låta eleverna jobba hand, till FirstClass-databas. i

egen exem-

pel i grupparbeten. Videokonferenser påminner i mycket

om

OOCOGG000060GQDiñåüüiêåliüüñåOåiiüiübiüü§4ÖDiOlIOOQQOGOOUQGOOOOUIGOOOCCO

a

distansutbildning, den största skillnaden Varför inte telefon

är

syftet med kommunikationen. Varför måste varandra i bild, går det egentligen man se

inte lika bra med telefon

i

Kostnader Kunderna har olika syften med video-

- en

En utrustning för telebildkonferenser är ännu konferens, säger Lennarth Benhardsson.

det förbehåller I de flesta fall ersätter de möten, videokonfe-

så länge så pass dyr att är större

företag och myndigheter. En studiobaserad renser är speciellt lämpade för projektgrupper

utrustning det slag finns Telestugan träffas ofta.

av som som

loss cirka 000 kronor. Vi har också exempel skolor använ-

går 300 - att

Till det tillkommer studiokostnad der videokonferenser för kontakter med andra

en som

varierar från 400 kronor till 900 kronor skolor, och just de mötena skulle inte ha per nog

timme och cirka 1 krona minut för kom- genomförts inte den här tekniken hade

per om

munikationstiden. PC-baserade telebildutrust- funnits.

ningar kostar cirka 20000 kr och sjunker

snabbt i pris. Digitalbild vid verktygsleverans

Telestugans videokonferenskunder finns i Vissa företag använder videokonferenser för

huvudsak i Färgelanda kommun. De demonstrationer saker. Ett bra exempel

utgörs av

dels sådana mycket och vill hålla ett Färgelanda-företag som gjort miljövinster är

av som reser

reskostnaderna med hjälp Borealis, är underleverantör till bilindust-

nere som

Fakta

videokonferenser, dels rin i Västsverige. De har fransk underleveav en

de företa- verktyg. För ha kontroll kvali-

om distansutbildning av minsta tantör av att All utbildning bedrivs på inte har teten verktygen måste Borealis tidigare resa

som annan gen, som

ort än studieorten kan sägas vara en form till Frankrike varje gång, får man i stäl-

råd att resa bort. ner nu av distansutbildning. Den vanligaste typen

Lennarth Bern- let digital bild via e-post och åker bara ner

distansutbildning åker en av är att eleverna till

studieorten några gånger termin och i hardsson bedö- gång fem. Det kommer in tid, per en av spara

övrigt studerar i hemmet. På senare år har allt för

flertalet pengar och många arbetsdagar företaget.

mer att fler distansutbildningar tagit hjälp av modem

kunderna Hur går videokonferens till i praktiken

informationsteknik. Eleven kan med hjälp av en av

telebildteknik följa föreläsning studi- skulle ha till Det viktigaste är väl förberedd,

en rest - att vara

eorten medan övningsuppgifter och ha

sin samtalspart om säger Lennarth Bernhardsson. Man måste

skrivningar kan skickas med hjälp

de inte haft möjlighet bokat studiotid ochbrygga sidan 59

se av elektronisk post.

konferera till dem ska kommunicera med, ha allt att via nätet. man

S2

l

OCOOOOQOÖÖOUODCODOCOCCI0.000OIDOOOOOOAUIOIOIOQQOOOCCCUQOICCIUVQOODOÖUOOO

material klart, faxnumret till studion, veta om

Fakta

ställa in kamerainställningar, igenom hand-

om Telestugör

havande tekniken Teknikhjälpen kan

av etc. Telestugorna uppfanns som begrepp i

köpa det går också alldeles utmärkt

man men mitten 1980-talet dansk av en

sköta det själv. W ü Henning Albrectsen. insåg behovet

att Han av

att i glesbygden ha en gemensam plats för

ortens data- och telekommunikation med

För att kunna flerpartskømmunicera krävs

att omvärlden. Vemdalen i Härjedalen blev den för-

tid ba: 721221,

bokar

man eller annan videokønfê- sta telestugan och 1989 turen kommen till

var

knyta;

Färgelanda, när Albrectsen råkade besöka orten

rensfdrmedlare, :om samman de som ska och fann gensvar för sina idéer. l dagsläget

kommunicera med fbryggøzfi Som mest kan 13

en finns det cirka 300 telestugor i världen,

platser konfrera med varandra vid

ett tillfälle. varav cirka i Sverige. Föreningen

Telestugor har cirka 100 medg

lemmar.

ñOüüürüøiDüGIGODOO060ibQålâüüñüü800090@DOGGOfOOOU1QOOQDOQGODIQOGCOOQGOGC

Pekdator på

Konsum

I Tanum behöver man inte åka till kommunhuset för att uträtta sina ärenden. Det räcker

om man tar sig till det elektroniska medborgarkontoret.

Beläget alldeles vid längst Resö i den också kallas det elektroniska medborgarvattnet, ut kommun, Konsum samlingsplats kontoret. Hjördis Göransson, informationsan-

Tanums är

för Resös 200 bofasta invånare. Resö har fått svarig Tanums kommun, visar Barbro hur nytt liv genom ett antal o aterflyttare hon kan hitta fram till den information hon uppskattar Resös fina boen- vill ha. som dekvaliteter. Ett kooperativt Barbro har tittat förut, är inte impo-e men dagis har och Resö nerad: "Det är mest barn som knappar utan att startat Samhällsförening har också pla- bry sig vad det står", säger hon. "Ni ska r om nog 4 ner att göra IT-stuga en inte vänta er så mycket. gammal sjöbod, för hela Hjördis hjälper i alla fall Barbro fram en resurs att ta samhället. fakta latrintömning, hon funderat o om som Det första möter kunderna när de kom- söka tillstånd för. Allan Olsson, pensionerad som att in Konsum Resö är "datakiosk, hummerfiskare, känd i Bohuslän mer en mer som

dataskärm med kartor, bilder med Gubben Garm, kommer fram till Barbro. Han

en textrutor, kan peka för fram vill egentligen hellre visa sina hummertinor än mera, som man att information det händer i kom- knappa dataskärmen, låter sig bevekas om mesta som men Barbro. Vad ska jag köra då, säger Allan munen. av Barbro, glad pensionär hon omisskännlig bohusländska. Vi prövar båtsom presente sig, står och tittar pekdatorn, eller hamnar, tycker Barbro. rar som

JDÖBOCOGÖDDOOICOOOIODDOOGGQOODSIQQHOIIOÅGOIIOCiEÖOOOQBOOIOOQGDDOOOlOOCU

Efter två tryck skärmen konstaterar hon

att det inte finns några lediga båtplatser

Resö, skrattar hon, uppgifterna är från

men, 1995: i

De flesta nöjda med pekdatorn Ny teknik imponerar inte alltid den äldre generationen. Annars var stor majoritet en av

Resöborna nöjda med pekdatorn när de blev

tillfrågade kommunal

i en enkät häromåret.

Själv letar jag under rubriken Miljö fram

AllanOlsson, 77-årighummerfiskare mer känd Bohuslän i som GubbenCarm, knapparpå datakiosken som finnsplacerad

en bild av kommunens miljöchef Ingvar

Konsum Resö.Det elektroniska medborgatkontoretninnehåller Olovsson. telefonen hör till all sorts nyttig samhällsinformation. Foto:Per Landén.

ag tar upp som medborgarkontoret och ringer det angivna Tanums kommun ligger västkusten,

cirka

Det blir fast klockan 15 mil Göteborg. Här bedåran-

numret. svar nästan är norr om finns

tolv. Får ni några samtal från medborgar- de vackra fiskeorter Grebbestad och

som

datorn", frågar jag. Det händer, men inte så Fjällbacka, och hällristningar så speciella att de

ofta, Ingvar Olovsson. Det förekom- placerats UNESCOzs världsarvslista.

svarar

attvi får in ansökningsblanketter är

mer som

utskrivna medborgarkontorets skrivare, Omtalad kommun

tillägger han. I miljökretsar är Tanum känt kommunen

som

som tog principbeslut om att inte tillåta nya

vattentoaletter från år 2000. Ett huvudmotiv

för detta beslut det skulle bli så dyrt

var att att

bygga nya avloppsreningsverk i kommunens

tätorter. Tanums kommun har 12 200 invåna-

ingen uttalad huvudort, utan i stället

re, men i i antal 1000-2000

ett likvärdiga tätorter med

invånare vardera. All offentlig service i kom-e

Underrubriken"Miljö" finns en bild av kommunensmillöchef Ingvar Olovsson. En telefon hör till medborgarkontoret,med angivet nummer. Foto:Per Landén.

iOQOIiiD0.00IEDO0OOIliDOOIOQi9000011DO0-0OCGQOOOOOQODOOOOQQOOOOOO0300000

servicen andra platser i kommunen

än centralorten, fortsätter Ulf. Vi ville också minska folks behov - att resa till Tanumshede för att uträtta ärenden, säger

Ulfs kollega Hjördis Göransson. Det kan

vara

helt företag sig dit inte har

ett att ta om man bil. i

Ulf Eriksson dessutom medborgar-

tror att kontoren sikt kan bidra till minskad fören

brukning av papper, när fler människor kan nå

informationen från sina hem:

Man kan förvänta sig att folk bara skriver

ut de sidor intresserar dem. Därmed skulsom

kommunen inte behöva skicka ut broschyrer

så ofta.

En analys hade visat att upp till 65 procent av

alla ärenden folk hade till kommunen skulle.

kunna skötas via dator. Det gällde frågor

av

Kan ni skicka blankett Kan jag

typen: en information bestämmelser, taxor" etc. om Tanums kommun ligger västkusten,cirka 15 mil norr om Göteborg. kontoret öppnades Första 1995

lokaliserad till Tanumshede med sina I januari 1995 öppnades det första

munen är elektroniska

i

1 700 invånare, i medborgarkontoret, servicehuset i Fjäll-

Avstånden i kilometer räknat, backa. Sedan dess har ytterligare fyra tillkom-

- är stora men

inte minst mentalt, säger Ulf Eriksson. mit. Tre pekdatorerna finns i livsmedelsbuti-

av

Han är Tanums ekonomichef och initi- ker, förutom Resö också hos ICA-handlarna

en av

ativtagarna till Tanums elektroniska medbor- i Lur och Östad.

garkontor. I Hamburgsund finns medborgarkontoret

Tanken med de elektroniska medborgar- en skola, Hamburgsundsskolan, som har gjort

-

kontoren är att förbättra tillgängligheten och sig känd Kunskapens Hus. Skolan har här

som

ODOOCOGODIOOCÖDOOCGODOOÖQQDOOOOGOQOOOÖÖñOOOOGIiD$UOQi9lOOGGÖCOOOOGR99O

öppnat sina dörrar för hela samhället såväl

kvällar helger.

som

Medborgarkontoren innehåller drygt 2000

sidor samhällsinformation. Informationen är

lagrad efter den funktion kunden vill ha hjälp

med snarare än efter myndighetsgränser.

Tanums kommunala förvaltningar är förstås väl

representerade men också andra myndigheter,

föreningar och organisationer har lagt ut infor-

mation sina verksamheter. Vanliga tjänster

om

är till exempel söka bostad, ställa sig i båt-

att Hjördis Göransson, informationsansvarig, Tanums kommun.

platskö, ansöka om eller Foto:Per Landén. barnomsorgsplats om v

ändrat tömningsintervall för sophämtning. Skulle köra fast går det alltid att återgå till

man

Många Tanumsbor har också sökt informa- någon huvudgrupperna. i

av

tion kommunala beslut samt vilka fritids.- Det går också ringa eller faxa till, de

om att upp, aktiviteter är aktuella. vill ha kontakt med samt att skrisom personer man

Pekdatorerna är mycket lätta att förstå sig på. va ut de textsidor man är speciellt intresserad

Det räcker med att peka texterna och bil- Däremot kan ännu inte skriva in några

av. man

derna för att komma framåt i uppgifter, kommunen rädd för att sådan

menyerna var en

skärmen. Genom ett par "tryckl" kommer möjlighet skulle avskräcka datorovana

man personer

i de flesta fall fram till det är intresserad från

man av. att prova systemet.

Internet på gång

För närvarande är tekniken PC-baserad, men före ska den för Internet. sommaren anpassas

Det möjlighet för hemmen koppla

ger att upp

sig via modem och större möjligheter till inter-

aktivitet. Bland annat ska man då kunna fylla i

ansökan direkt på-skärmen och skicka in

en

Ulf Eriksson, Tanums ekonomichef och en av initiativtagarna till Tanums elektroniska medborgarkontor. Foto:Per Landén.

OCICOCCOGI.GOODIiQ.OQOOOUOOOCOKOOOCCQGGDGOCOáGOOOUQCGOUGOBCQ9DBOOOÖÖWDQ

den med e-post: De pekdatoret som redan finns Kommunen har utvärderat medborgarkonto-

kommer dock behålla sin enkla funktion. De allra flesta av de tillfrågade nöjda

att ren. var

Att Tanum valt modell med satsningen. Man fann pekda-

med

en

Fakta

obemannade pekdatorer i stäl- torerna lättillgängliga, aktuella

om elektronisk let för personlig och lätta att använda.

att ge ser-

medborgarinformation

vice riktigt kon- Cirka 60 procent de

ett av Tanum är långtifrån ensamma om att föra ut

tor förklarar Hjördis samhällsinformation via pekdatorer. I Stockholm kände till konto-

50m

Göransson dels finns datakiosker utplacerade 14 platser, med hade också som ren Provat information om bland annat kultur, miljö och turistat-

i en lokal och perso- att söka efter

traktioner. Många kommuner och statliga myndigheter

nalfråga. Det hade har också hemsidor Internet. På vissa finns information. Bara

egna orter

Varit dyrt bygga kommunala datanät där de anslutna fastigheterna kan tredje

att var person ta del av den kommunala informationen via dator.

lokaler. Man ville hade använt telefon,

nya Den hittills största kanalen till medborgarna är dock också nyttja stråk dit eller skrivare. televisionen. 3/4 av Sveriges hushåll har tillgång folk ändå går för att göra till text-TV. Där finns bland SJ:s tågtid- Det tar ett tagvinnan annat -

andra ärenden. Dessutom tabellen bömnlolmatlm Ochfärska rutiner. slår igenom,

nya nyheter.

var man övertygade om att tror Hjördis . Göransson. ,,

kunna till fler informatio- Om pekdatorerna verkligen har

nå ut om

nen inte var knuten till kommunens byggna- inneburit färre resor från omnejden till

der". Tanumshede är ännu inte klarlagt. I inlednings-

Det finns visst motstånd hos folk att skedet har det varit viktigast att undersöka folks

- ett

kommunhuset; i

besöka om man inte har ett spe- intresse för den nya serviceformen.

,cifikt ärende, säger Hjördis.

43är151%âwSåååüååáüüâWøâåâäiüñâiøüüöüå?DäQdåinåüüüüüâñüG699?SCQIOOOOOCIÖOOOÖüCQCO

Kretsloppet

cd-rom

på

Med multimediateknik går det lättare att lära ut komplicerade samband om till exempel

miljöproblemens orsaker. Det Naturliga Stegets cd-rom Kretsloppet ger en snabbkurs i hållbart företagande. Utbildningentkan anpassas för enskilda företag, kommuner och skolor.

Det slitna uttrycket en bild säger mer än tusen lund, utbildningsansvarig Det Naturliga

ord har kanske fog i dag än någonsin tidi- Steget. Dessutom kan lägga till ett avsnitt

mer man

När abstrakta begrepp kretslopp, den verksamhetens förutsättningar att

gare. som sys- om egna

temvillkor och hållbar utveckling pockar tackla sina miljöproblem. Här kan också vd

en

förklaring ställs pedagogiken hårda prov. och miljöansvarig säga några ord om företagets

Genom att använda multimedia, det vill säga miljöarbete. Vi har specialanpassat program-

ljud, bild och text samma gång, ökar förut- met bland annat Canon, Föreningsbanken,

sättningarna till förståelse. Indiska Magasinet och McDonalds. Kom-

Stiftelsen Det Naturliga Steget har tagit fasta muner och skolor borde också kunna vara

dessa möjligheter när man utvecklat sitt intresserade av egna tillämpningar.

multimediaprogram Kretsloppet. Här beskrivs I Kretsloppet varvas faktakunskaper, presen-

bakgrunden till dagens miljöproblem och vilka terade med och rörliga bilder, med frågor

text

åtgärder krävs organisation för kontrollerar har förstått

som av en att som att man samman-

ställa verksamheten i för miljön hållbar hangen. Det finns också särskilda övningar

om en

färdriktning. .som ett pedagogiskt sätt provar ens miljö-

Det tar. cirka två och en halv timme att kunskaper. En övning går ut att så snabbt

-

igenom grundprogrammet, säger Ulrika Ed- möjligt stänga det flöde förorening-

som av av

v . .UODOQUQOOOOGUDOOOO.i.OQOOIGiDOOOCCÖO0OOQOOOQOCOCOOQOCUOICOÖOIOOGÖOCUOG

un.gevøtuos Luen Sammanfattning

Cellen ären naturligutgångspunkt i ntiljöarlärttet, eftersomallt levantk är uppbyggt celler,inklusive av vi människor. Du licki detta avsnitt läradig samspelet 7 om n ochdjurcellerochhurd år nyckeln till kretzslrappa; dikterar villkoren for 22. kräver att de uppfylls, an de att fungera. ,,--. i.: Vâxtcellemaanvänder s: " genom fotosyntesen ochbe över därför inte bränsledagtid.

Genom att användamultimedia,det vill säga ljud, bild och text på samma gång, ökar förutsättningarnatill förståelse.Stiftelsen Det Naturliga Steget har tagit fasta detta när de utvecklatmultimediaprogrammet Kretsloppet.illustrationenär hämtad ur programmet.

hotar att dränka jorden. Jämfört med

ar som

Miljökunskap på

cd-rom

traditionell utbildning finns goda förutsätt-

ningar för miljömässiga vinster. Eleverna slip- Agenda 21 en väg- RISKLINE, informa-

ledning, Miljövårdsbe- tion om kemiska äm-

resa till kursort och användningen

per en av redningen, 1994. Be- nen med mera, Kemi-

papper och annat tryckt material reduceras.

ställs från ByggD0k: kalieinspektionen,

Dessutom tycks utbildning med multimedia telefon 08-617 74 50. telefon 08-730 57 OO.

kunna utbildningstiden kan förkortas Agent 21 cd-rom- Shaping Sustainable

göra att spel om Agenda 21, Homes in an Urbastudieresultatet blir sämre. utan att Utbildningsradion, nizing World. The

Enligt utvärdering utförd Institutet för 1996, fax 08-784 42 OO. Swedish National Re-

en au port for Habitat

Personal- och Färetagsutuee/elingi Uppsala Miljöbokhyllan cd-

gav tre Miljövårdsberedningen, rom, Natlikan AB, 1996,

timmars multimediautbildning samma, eller Beställs från Fritzes:

telefon 08-24 04 79.

något bättre; studieresultat jämfört med fem-sex telefon 08-690 91 90.

Miljöuppslaget, cd-

timmars traditionell utbildning Utvärderingen rom-skiva för miljö-

gällde ett multimediaprøgram som Apøte/esbølaget tjänstemän, Environ

Soft Skövde, 1996,

använt vid fortbildning apøtekste/eniker och

av telefon 0500-48 01 29.

receptarier.

O00OGGIDUQOCi0500499OUOCOGDWDOÖOCGOQGOQGOOOCBCIÖOQOGDGJOOOOGGOOOOQOÅÖOO

1.14,

du

påverkar

a

växthuseffekten

Hur mycket påverkar du klimatet Tryck och få svar i ett interaktivt dataprogram om

uppvärmning, resor och matvanor. Fem minuter senare har du fått fram dolda samband

och en koldioxidprofil. 3 x i

För mycket koldioxid inomhus är inte bra, då rejält. I dator kan du besked hur

en nu

blir trötta och okoncentrerade. För mycket mycket ditt leva påverkar klimatet. Här

sätt att

ute är inte bra för jordens framtida klimat. kan du vilka personliga koldioxidutsläpp

se

Koldioxid C02 bildas vid förbränning uppvärmningen lägenheten/huset,

av som av

fossila bränslen kol, olja och naturgas. din matkonsumtion innebär. Det

resorna samt

Utsläpp av koldioxid är den viktigaste orsaken tar bara fem minuter att besvara det datorisera-

till växthuseffekten. förstärkningen av de frågeforrnuläret. Resultatet presenteras i

I

Klimatfrågan är väg att bli ett av våra stör- form av ett stapeldiagram, din koldioxidprofil.

miljöproblem. Om klimatet blir

sta varmare

kan Golfströmmen ändra riktning. Då får Datoriserade ytteriighetspersoner

Sverige en ny istid och det kan snabbt, kan- Du får möta Nisse Nyttig och Lisa Lyx. Nisse

ske några decennier. och Lisa är två tänkta ytterlighetspersoner. Den

Hushållens konsumtion, boendet, resor och exemplariske Nisse lever miljöanpassat medan

matvanor bidrar till växthuseffekten. Men det Lisa är en. rniljöbov som inte alls konsumerar

finns goda möjligheter minska utsläppen medvetet.

att

OOOCOCIOOOOO0lOQOCCIOI0.00QBIOO0CCIiOO0Oi50000009000OOQJOOOOOOGOOOOIIC

Nisse bor i en fjärrvärmeansluten lägenhet Men de största miljövinsterna görs om du låter

-

Lisa i ett stort oljeuppvärmt hus. Nisse cyklar bilen stå varannan gång och tar bussen eller

g

åker kollektivt Lisa alltid bil. Nisse tåget i stället. Då halverar du ditt bidrag

eller tar nästan

åker till Gotland dit han åker båt till växthusefiekten. Personbilarna

semester svarar som A

och vintern blir det skidsemester i fjällen bekant för betydande del utsläppen

en av av

dit han åker tåg. storkonsumerar fossila koldioxid, kväveoxider och kolväten.

Lisa

bränslen och förstärker växthuseffekten. Bland Programmet har utvecklats K-Konsult

av V

hon sig med flyg till Grekland respek- Energi för Stockholms miljöförvaltning. En

annat tar

tive Florida i första version testades under Miljödagarna

sin semester.

den populära Vattenfestivalen i Stockholm i

Stora skillnader Närmare 800 chansen somras. personer tog

Programmet visar att skillnaderna mellan olika och testade sin miljöprofil.

koldioxidutsläpp är väldigt Programmet har utvecklats vidare i Nacka

personers stora.

Nisse Nyttig har utsläpp 900 kilo kol- och Stockholms kommun. Programmet kan

ett

dioxid/ar och Lisa Lyx konsumtion motsvarar kompletteras med beräkningar av utsläpp av

18 700 kilo koldioxid/år. kväveoxider svaveloxider på individnivå.

samt

Programmet gär interaktivt och kan Även de utsläpp kan härledas till konsu-

man som

enkelt konstatera vad följderna blir du vill kan beräknas. Anpassning

om mentens matvanor .

ändra livsstil och konsumera medvetet. kan ske till de energislag och

kollektiva

din Att trans-

sänka några grader och duscha snab- fordon och bränsleval används

värmen porter som i

bare är två beprövade sätt att miljöanpassa sig. din kommun. ü fl.r. H

OO0GOGGU.CCOCCD0OOQOO0.00OCDOIO.KGUOO.IG.OQOOHIOOQOÖDOOOCCGIOOOOOCWÖOU

www.agenda21

.se

hållbar

på

.utveckling

Internet

-

Svensk miljöinformation på Internet har bildningsradion, och

en av initiativtagarna.

varit en bristvara, inte längre. På men nu Vi vill öka medvetandet hos folk vad - om

AgendaZLSe finns en uppsjö av informaindivid kan göra för miljön. För-

man som tion om allt som rör Agenda 21 och håll-

hoppningsvis leder det i förlängningen

bar utveckling. till en

bättre miljö, säger Per Frick, från Stiftelsen

Alltsedan qZOOO för år

ett par sedansstartade Miljödatacenter.

konfercnsforumet Miljödialogen har det fun-

nits ett sug efter färsk miljöinformation Länkar tilldet mesta Fakta

nätet. i På den Internet- om Agenda 2 7

egna

När tunga aktörer Naturvårdsverket och hemsidan finns länkar Agenda 21 är ett handlingspro-

som gram för 2000-talet om en hållbar Kommunförbundet och många kommuner till det mesta som utveckling för planeten jorden.

skaffat egna hemsidor Internet tyckte sex handlar om Agenda Programmet vid

antogs en konferens i

herrar med intresse för miljö och 21 och Rio de Janeiro 1992. Det innehåller rikt-

gemensamt miljöfrågor i

linjer för åtgärder mot miljöförstöring,

data att det dags länka ihop all informa- allmänhet.

var att största fattigdom med mera. Kommunerna tion i sluss. Våren 1996 bildades i

samma därför Huvudlänkarna går i världens länder huvud-

ges en

den ideella föreningen Agenda2Lse, syfte till Aktörer miljöområ- roll för programmets

vars genomförande.

är att odla bred kontaktyta med alla som det där Nationalkommittén

en

arbetar för Agenda 21 och hållbar utveck- för Agenda

en 21 viktig länk, ling. Agenda 21 i kommunerna i dagsläget finns

ett

-Just har inneburit sådan

Agenda 21 en kata- i 50-tal kommuner Agenda 21

lysator för miljöarbetet i Sverige alla nivåer, Internationellt, Frågor och Tips hittills mest

i

så tror att verka nära och inne just den datatips Katalog.

samt

processen, säger Per janse, till vardags Ut- Antalet länkar och projekt kommer

succes-

GCOOOQOCDOC.OICDOCOCIIÖOGOGGCÖÖOOOQÅODOOGOGGOOCIUGIQOÖOOOGQDCOOOIIUODIOOi

sivt öka. ÅEtt närliggande projekt kallas

att

ska finnas exempel Fakta om miljö på Internet

Guldkorn. Här goda

Det kommer allt mer information om miljö

Agenda ZI-arbete.

Internet, en del är gratis medan annan kostar

ganska mycket pengar att tillgång till. En bra

Konferenssystem under uppbyggnad sammanställning webb-adresser finns

olika "Miljöguiden på Internet", en diskett utgiven

Ett konferenssystem om miljöfrågor som

av Stiftelsen Miljödatacenter. Nedan presente-

känns angelägna är under uppbyggnad liksom

ras ett urval miljöadresser nätet:

möjlighet on-line-rapportering av miljö-

http://www.agenda.21.se Om Agenda 21 -

händelser. till början

Verksamheten drivs en och hållbar utveckling se artikel

med stöd från stiftelsen för Kunskaps- och http://www.miljofakta.se Svensk miljöinfo-

mation postens torget.se se artikell.

Kompetensutveckling

http://www.Iib.kth.se/wg/envsitehtm

På sikt krävsökad självfinansiering, säger

- Environmental Sites on the internet, Sida med -

Gunnar Landborn, till vardags sekreterare i många användbara internationella länkar

som Nationalkomrnittén för uppdateras Lars-Göran Strandberg KTH i

Agenda 21. av

Stockholm.

Vi måste göra bra ifrån för att verksam-

- oss http://www.kaImar.se Bra kommuninformaä heten ska fortsatt stöd. tion om miljöfrågor.

Miljö-

indikatorer

Den svenska hemsidan för Agenda21: httpz//wwwagendazl .se

ÖKAD MlLJÖKUNSKAP

0 Antal inloggningar www-

sida med miljöinnehåll.

0 Procent av uppgifterna i

databasen som utnyttjas

per år miljödata-

bas.

i Stiftelsen Agendaål i

.se

Ordförande Per anse

till vardags Utbildningsradion

r 019-1286 87, telefax:O19-i10 7.1 94 Telefon: j

E-post: mail@agenda21 .se

I FLLL. Käââåátøzüä .se annu-minimum ...anamma-sou

GOEiGQ9000üüüüâäülüütbüåiñüübbiüé61DWG:ü0ü05UOCGdåOOäüüüøtüüâüüåää9Wñ9åü9ü9v

Sök

efter

Miljöfakta

på www.torget.se

Nu finns det också miljöinformation på

Torget, Postens marknadsplats på Inter-

//www mlljofakla se

net. Umeåföretaget MiljöFakta presente-

rar mlljösidor med konsumentperspektiv.

Mêijêsidemø

Medel-Svenssons väg till miljöinformation kunskapsbasmed konsument-

- en perspektiv för dig som vill veta Internet I alla fall lär det underlätta mer om miljö att synas

för nå till den all- Mlljosldürlm utvecklas och vankas konunuzrhgv F01mom nu skall bh bra så www.torget.se att ut stora som mmgi vin ngarna mm amsynpunkter Skicka mail oss en vu brevlådan Mel Nlxlmsidomas om mnehåll lihclz-s r

mänheten med miljöbudskap. Torget :snusar

är en av SXÅDmA ai producerade o:Netscape20eller m version sena: ©MtljoFakm Nomuka AB1996

Europas välbesökta webb-adresser.

mest Senaste nytl franAgenda 21forum pa Älvsjömässan

Vi hoppas att kan nå ut till en bredare

- Förpacknings- O fgâ f

publik och erbjuda något många konsu- 9 insamlingen

som

menter efterfrågar, information hur ska

om

hantera våra och hur handlar miljö-

sopor man Miljösidorna:httpz//wwwmiljofaktase

anpassat, säger Pär Lundkvist MiljöFakta

Nordiska AB. om vad enskilt hushåll kan göra .för

ett att

Pär ser många fördelar med att använda In- miljöanpassa sig och kalendarium för aktivite-

ternet kanal för miljöinformation, inte med

som ter, mässor mera. MiljöSidorna ger också

minst det ärrett miljövänligt alternativ för information olika kommuners att om miljöarbete,

informationsspridning. och förstås, länkar till andra intres-

en massa

santa miljösidor.

MiljöSidorna Målsättningen med MiljöSidorna är att

Den nya informationsdatabasen kallas Miljö- skapa bred konsumentinriktad databas för

en

Sidorna. Här finns bland information lokal och global miljöinformation. En viktig

annat

O..CIOII...OQOODOUO§IÖOOOCOCGOCOOCOIHDOICCtiOOOUQQIOOOUIODCDOOOIGOOOOO

hoppas ska utvecklas ytterligare, bland

målgrupp är skolelever. MiljöFakta att MiljöSidorna

i

elever och lärare ska finna den information de med nyhetsblacl miljö, ett miljö-

annat ett om

behöver i undervisningen MiljöSidorna. kunskapstest och egenutvecklade miljöspel.

För Postens del satsningen intresse- Det gäller komma lockar

är grepp som -

området miljö och samarbetet med ungdomar att titta Miljösidorna,

MiljöFakta närmare

utveckling bredare innehåll för säger Pär Lundkvist. Det är hård konkurrens

en mot ett

besökarna Torget. läsarna Internet.

om

åfaüüüxüQwüüüüê59på#6499519105256W90853üüürâüüüü9D39056349909QQDOOQQGOÖQUOÖOJD9B

anslags-

Elektronisk

tavla i

miljons tjänst

Jönköpings län och Länsteknikcentrum är föregångare när det gäller att satsa på milen jöriktig produktion i små och medelstora företag. Storsatsningen på ISO 14 000 har givit resultat. Nu går man vidare och sprider sina kunskaper till nyfikna små och medelstora företag i hela riket med hjälp informationsteknik i ISO-LINK projektet. av

Nu kan vetgiriga småföretag har siktet Allt fler konsumenter ställer

som nu miljökrav

inställt ISO 14 000 lära sig de första sina leverantörer. Många företag börjar också

stegen

till hur får miljökörkort. Genom ställa miljökrav underleverantörerna. Ett

man en att

elektronisk anslagstavla nätet, får företag exempel IKEA vill leverantörerna

är som att

klara besked skärmen miljö- och kvali- skall leva till trovärdigt miljöarbete.

om upp ett

tetsriktig produktion. Det unika projektet Det kommer bli som att en nödvändighet att kvali

går under

benämningen ISO-LINK stöds och miljösäkra skall

av tets om man uppfattas

Stiftelsen för kunskaps- trovärdig i sitt som miljö-

och kompetensutveckling arbete. De företag som

KK-stiftelsen. inte väljer skaffa sig

att

ISO-VLINK

är ett nödvändiga kunskaper

verktyg i arbetet mot att riskerar slås

att ut. bli certifierad och ersätter inte konsultinsatser för Största miljöprojektet att skaffa det eftertrakta- Arbetet med fram att

de "miljökörkorteå ISO 14000 för-

serien är

poängterar Maria Holm, modligen världens största

projektledare för ISO- i

miljöprojekt. Detta ger

LINK. indikation på de en

OCOGOGQOOOOGCG00COGQQDDROOGUGDDOGGüDVDGUDCGJDDIQOQIOOOI.GOODOOOCQGCOÖIOO

I

internationella standardernas betydelse. hur blir effektivare i sitt miljöarbete. Inom

man

Jönköpings län förstod tidigt Vikten något .dygn får från någon kunnig

av att satsa man svar

.på införande certifiering enligt den globala person som kopplats till projektet.

av i

standarden ISO 14 000. Denna interaktivitet Maria Holm är en

anser

fördelarna med projektet.

av de stora

Hur fungerar det hela då Den kostnadsfria FirstClass programvaran 4

Genom koppla sig vår miljölänk och modem för ett tusenlappar är allt

att mot ett par -

ISO-LINK får hela tiden behövs.

man senaste nytt vad som

ISO 14 000. Det kan ske direkt via modem Behörigheten komma in ISO-LINK är om att

eller vår hemsida Internet. Ambitionen är gratis för de första tusen användarna till och

också igång dialog mellan företag och med 1 september 1997.

att en

förklarar Maria Holm. Maria Holm kommer att fungera som redak-

experter,

Informationsutbyte kan ske i tör och till det finns aktuella pressklipp,

oavsett var se att -

Sverige företagen befinner sig. information utbildningar och bevaka vad

om

Man kan ställa frågor "anslagstavlan" händer i landet på området.

om som ute

68V

IT

kan

effektivisera

processer,

minska

resursåtgång

och

spara energi

Industrin insåg tidigt informationsteknikens möjligheter ersätta

att tunga och arbetsmoment. I många fabriker kan robotar och monotona

självstyrande maskiner hålla igång produktionen hand män-

egen niskan behövs bara för instruktioner, kontroll och service. Genom - att

använda dataprogram hänsyn till miljön kan energi för

som tar sparas

ventilation och uppvärmning, bland med larmsystem

processer, annat

minskar eller produktionen vissa utsläppsgränser

som stoppar om

överskrids eller för mycket energi förbrukas.

Gjuteribranschen har nyligen med stöd NUTEK utvecklat

av ett :rem dr och am betyda På sikt väntas det resultera i rsJ rocess- g . ,

upp till 30-procentiga energibesparingar.

Informationstekniken finns också i själva produkterna, till exempel

i kylskåp eller tvättmaskiner som drivs energisnålt med hjälp av min-

nesc/azjps eller i moderna person- och lastbilar där mi/erøprøcessorer styr

motorn till maximal bränsleförbränning.

Inom fastighetsförvaltningen är det vanligt med centraler för kon-

troll ett helt fastighetsbestånds energiförbukning. Det god över-

av ger

blick över energiåtgången och med hjälp larmfunktioner kan fel lätt

av

korrigeras och service sättas in när det behövs. Därmed kan också

inneklimatet förbättras. I så kallade "intelligenta hur" kan mängd

en

funktioner som ventilation, temperatur, belysningsstyrka med

mera,

srvaaømø/,zeäéørørzwøørsnøiáenüéøzowwawrøzusaraaa

F

a kta om

energianvändning

Jämförelse av ENERGI- individuellt för enskilda i byggnaden. Ett exempel är

anpassas rum ANVÄNDNING mellan

Svenska Arbetsgivarföreningens hus i centrala Stockholm.

fysiska transporter och

telefonsamtal, antal Med hjälp av satellitszyrd Zziges/øestämning, Global Positioning System

som

timmar man kan ringa GPS, och meddelandesystem, till exempel Mobitex, kan bilar

som för samma energi-

och andra fordon från trafikledningscentraler så att de inte körs

styras mängd som åtgår att

än nödvändigt. Dessutom kan fordonen lastas effektivt.

resa en viss sträcka med mer mer

olika färdmedel. Systemet används bland speditörerna ASG och Bilspedition

annat av

för kontroll sina fordon, också inom skogsbruket. Bilspedition

Sam- Tran- Telefon- av men

tals- sport- tid motsv. räknar med kan minska körsträckan och miljöutsläppen med

att man typ medel energin sikt kan liknande teknik också komma cirka 15 procent. På att använatt resa das för Svensson tips snabbaste vägen hem förbi köerna i att ge om Lokalt 21 timmar

rusningstrafiken.

Riks 33 timmar

Riks 7 dagar I jordbruket har GPS börjat användas för att lägesbestämma skör-

Inter- detröskan när den in skörden. På så vis upprättas skördekarta tar en natio-

kompletterad med jordprover, ska ge möjlighet att gödsla precis

som, nellt Flyg 5000 S veckor

så mycket varje åkerplätt behöver. Därmed minimeras spill av

som

näringsämnen till vattendragen.

KÄLLAIBRITISHTELECOM- "ENERGY,TELECONHVIUNICA-

TIONS AND THE ENVlRON- MENT".VID BERÄKNINGARNA

HAREN JÄMFORELSE GJORTS MELLAN ENERGIATGANGEN

FÖR DRIFTEN AV TELENÄTET OCH BRÄNSLETS ENERGHNNE-

HALL.

Storstadstidningar skulleinte behövaskickas ut över landetmedbil, båtochflyg utan kanistället tryckas orten av ett lokalttryckeri, ellerförstås ännu hellre distribuerashelt elektroniskt.

70h

5CIOCÖOOUOOOOOOOOOOIQCOOiiJEtátaaklârtéiââbñbbtxñäøâtlbü

KomFram trafikinformatiønsprøjekt där datorn hjälper Göte-

är ett

borgsresenärerna. Bussar och spårvagnar företräde vid rödljusen

ges

och digitala skyltar talar för bilisterna köer har uppstått och

om var var

de kan hitta lediga parkeringsplatser. Denna nutidsinformation ska

öka punktligheten i trafiken och komforten för resenärerna, vilket i sin

förväntas fler göteborgare väljer ställa ifrån sig sina bilar

tur göra att att och åka kollektivt. Med stordriftens fördelar har fabrikerna växt sig allt större och pro-

dukter skickas kors och tvärs över jorden, slukande stora mängder

energi för I framtiden kan informationstekniken göra det transporter.

möjligt att producera-mer lokalt än vad som sker i dag.

Storstadstidningar skulle inte behöva skickas över landet med bil,

ut

båt och flyg kan i stället tryckas lokalt tryckeri,

utan orten av ett eller förstås ännu hellre distribueras helt elektroniskt. Redan har nu en

viss övergång skett från ett centraltitryckeri till flera landsortstrycke-

rier. På motsvarande sätt skulle även vissa industriella kunna tillvaror

verkas decentraliserat och lokalt. I första hand gäller det troligen

pro-

dukter med högt forsknings- och utvecklingsvärde, elektronik

som

och läkemedel, även inom till exempel bilindustrin skulle det

men

vara möjligt.

Virtual really, grovt översatt konstgjord verklighet, är relativt

en

outnyttjad potential IT-användning för bättre miljö. Oftast

av en synv

boliseras virtual reality med har dator fastsatt

en person som en huvudet.

I datorn försiggår äventyr så vådliga verkligheten känns ganska

att

trist i jämförelse. Men det finns också många nyttoaspekter med vir-

tual reality.

Inom försvaret och flyget har länge använt szimulatorer vid

man

utbildningen, och därmed kunnat minska användningen av bränsle

och öka säkerheten. I Sverige används körsimulatorer bil-

av ett par

skolor i samma syfte.

Men möjligheterna är många fler produktutveckling till exempel.

-

Nya modeller bilar och flygplan skulle kunna testas i datorn

av utan

behöver bygga fullskalemodell.

att man en

Det amerikanska Boeing 777-planet togs fram detta sätt och de

extremt miljö- och hälsofarliga kärnvapenprovsprängningarna har i de

flesta länder datasimulerade ersatts av tester.

+- LLI I

Q

x stor

i

miljö-

O potential,

x viss

miljö-

potential

i

N a 010004GOÖOIIOQOOOOGOOQÖDIDGGGOOOQOOGOOOIOOIODOQOOOGOO;OCOGQCOCOCIGDOOUC

Grönare transporter

med lT

i

hjälpav

Transporterna är ett av vårt största miljöproblem. Transportföretagen ASG och

i av: effektiviserat och därmed minskat utsläppen från sina Bilspedition har med hjälp lT transporter. Mobil datakommunikation och satellitpositionering är några av de gröna verktygen. Målet är ett resurssnålare transportsystem.

Miljöfrågorna engagerar allt fler. När det gäller vagarna. Med hjälp av IT har företagen

transporter har vityvärr inte varit lika aktivt effektiviserat och därmed minskat utsläppen

miljömedvetna. Ändå är trafiken de all- från sina godstransporter.

en av p

varligaste källorna till miljöproblemen. Drivkrafterna för ökad IT-användning är

-

På tid har transportföretagen börjat ta främst effektivitetsvinsterna som i sin tur ökar

senare

sitt miljöansvar. Nyckelordet är grön logistik, lönsamheten. Men de minskar också resursför-

det vill säga kunskapen hur effek- brukningen och miljövinster, säger Magnus

om man ger

tivaste sätt utnyttjar etttransportsystem för att Swahn miljöchef ASG.

till Bland har ASG och Bilspedition effekminska påverkan miljön. Möjligheter annat

förbättringar mycket Av den totala kör- tiviserat sina mobila data-

är stor. transporter genom

sträckan för svenska lastbilar körs cirka 25 kommunikationssystem. Bara inom ASG har

t pro-

sträckan last. Det hela det inneburit minskning onödiga trans-

cent av utan motsvarar en av .

4 000 mil eller 35 jorden varje år. med emot 15 procent.

varv runt porter upp Intresset för IT växer snabbt inom transport-

området. Och det är inte så konstigt då man Mobil dator

färre mil och Mobil datakommunikation till fordon har

kan transportera mer gods med

minskade utvecklats under framför allt. de 15

utsläpp. Ett exempel är transport- senaste och har åren. början 80-talet kommunicerade företag som ASG Bilspedition, som I av man

cirka 80 den svenska godstrafiken via radio. Det ineffektivt sätt då chauf-

procent av var ett

OORCOllåiüñâålBüGdiiüiülñitGUGIOGOCOGQDIDOOCGOQOOOOGQQDOOGQQÖDOOOQiOOQGQ

fören inte kunde nås när han befann sig utan-

för bilen för lasta och lossa. Och ständigt Fakta om minskad miljöpåverkan

att ett

ropande i radion för kontakti införandet av mobil datakommunikation,

att Mobitexsystem, har gett mindre bränsleförbruk-

Numera kan trafikledningen chauf-

alltid

nå ning och mindre utsläpp av avgaser.

fören då lastbilshytten har dator kan

en som meddelandet skärmen eller skriva AVGASER REDUKTION PER ÅR emot ut Kolväten 584 kg/år

meddelandet, det så kallade Mobitexsystemet.

Kolmonoxid l 624 kg/år Effekten blir att alla meddelanden kommer Kväveföreningar 4 910 kg/år

fram och att chaufförernapkan lägga sin Koldioxid 271 375 kg/år

upp

körning i lugn och ro. Onödig körning min-

Tabell: Mindre utsläpp från 100 distributionsskar och fordonen kan lastas effektivt. översätter mer bilar. man dessa siffror till alla distri-

Enligt några åkerier har man uppnått en för- butionsbilar som trafikerar världens städer så

finns det en enorm besparingspotential.

bättring av effektiviteten tio procent när

Siffrorna är baserade Väg och Transport-

Mobitexsystemet införts. Systemet ger minska-

forskningsinstitutets, VTI:s avgasberäkningar.

de körsträckor och därigenom mindre bränsle-

KÄLLA:MAGNUSSWAHN,ASC

förbrukning och mindre utsläpp av avgaser.

storlek. Utifrån satelliternas placering i

ute

Först i världen med satellitposltionering rymden kan räkna sin position

man ut nere

Bilspedition Transport 8C Logistics AB BTL marken, oavsett var man befinner sig.

och dess dotterbolag i Växjö har gått steg Just in time"-trenden med allt kortare fram-

ett

längre. Företaget har sneglat en teknik som förhållning av transportbeställningar har gjort

i

sjöfarten har använt i många år, nämligen navi- det svårare för åkerierna att effektivt utnyttja

gering med hjälp satelliter. Men i Växjö i fordonsflottan. Med den satellitekniken

av nya

navigerar man inte utan dirigerar hela godslast- kan åkerierna följa lastbilarnas position en

bilsflottan med hjälp sateZ/itpøritiønering bildskärm med noggrannhet 50

av en meter.

GPS och Mobitex, vilket för övrigt På så sätt blir det lättare dirigera närmaste

man var att i i.

först i världen med. bil till bokningar.

nya

På lastbilarna har GPSman monterat en

Sedan flera år cirkulerar tjugotal Enkelt system

antenn. ett g v

satelliter jorden. De skickar signaler Systemet är mycket enkelt. När körorder

runt ut en

kan tas emot med tekopps kommer in till trafikledningen kan trafikleda-

som antenner av en

OIOD500CODUÖGOODODOOÖDDOOOOOQODWUOGGODOOOUñGiññbüüñlbbfCöüñiññCülÖDOOOO

med hjälp GPS-systemet lokalisera last- idag har kunder vill ha inskrivet i

ren av som av-

bilarna stora digitala kartor. talen sker miljömässigt

att transporterna

På datorn kan trafikledaren fordonen bästa sätt, säger Martina Kulich projektledare

se var

befinner och hur mycket last de har. för Grön logistik BTL AB.

Trafikledaren väljer den lastbil är närmast Hon är även aktiv i Nätverket för Gods-

som

och sänder körorder via mobitexnätet. och Miljön, NGM, arbetar för

en transporter som

Chauffören får sin körorder sin skrivare och långsiktigt hållbart samhälle i god Agenda

ett

i bekräftar beställningen via sin mobila terminal. 21 anda. Här är alla de transportföretagen

stora Förutom att systemet ökar effektiviteten med till land, till sjöss och luften. försöker g leder det till mindre stressad arbetssituation I branschnätverket hitta en - ett

för såväl chaufförer trafikledare. beräkningssätt för godstransporter-

som gemensamt

miljöbelastning. Målet år att konsen-

nas ett Nya systemet ökar konkurrenskraften susbeslut inom branschen. Det är inte så enkelt

Beräkningar visar att systemet lett till att den att väga ihop de olika faktorerna som spelar in transporterade mängden gods har ökat med och presentera det begripligt.

30-40 till utsläpp

procent samma av avgaser.

Detta fordon och personal har Bästa färdvägen med IT

utan att mer

tagits i anspråk. GPS och Mobitex har kommit för stanna

att Mobitex och GPS klarar än så. men fortfarande är radiokommunikation systemet mer

Transportkvaliteten kyltransporter år ett dominerande.

annat användningsområde. En fordonsdator Nu kommer även informationsteknik för

ny

håller reda på temperatur och larmar till trafik- hitta bästa färdvägen. Inne i storstäderna år

att

ledningen om något inte fungerar. Ett plötsligt det viktigt att hålla tiden och inte hamna i onö-

temperaturfall skulle kunna indikera bland diga köer. För ambulanser, brandkår och taxi är

annat ett freonutsläpp. det en självklarhet.

Varför satsar Bilspeølitiøn z Växjö 1,8 miljoner Datasystemet Dynafleet från Volvo är det

på att installera moåitex och GPS i alla sina för hitta bästa fårdvägen. Trafik-

senaste att

° föraren

bilar information kommer till kan som se

Självklart år konkurrensen ett starkt skäl. om det är köbildningar längs den tilltänkta

-

Men får också fler och fler förfrågningar och därigenom kan

om vägen, undvika onödiga

vilka miljöeffekter Redan utsläpp.

transporterna ger.

.COCUOOCOOIODOOIOQOÖOUOÖOÅDOIIQÖ§DO90500000060990906OOOOIGQUQCCOGQUOOOOO

Systemet är anslutet till Färddator det har infört datoriserat för sina

en som ett system

kan uppgifter bränsleförbrukning, Resultatet blev färre lastbilar

ge om transporter. att

motorslitage, körsträcka med i behövdes vägarna, från 15 till 13 inom ett

mera.

Volvo uppskattar Dynafleet effek- infördes.

att ger en .halvår från det systemet

tiviseringspotential upp till 25 procent. Då

är även Mobitex och GPS installerade i fordo- Körstilen har också betydelse

nen. Även körstilen har betydelse för miljön.

-

En tysk dryckesdistributör i Frankfurtområ- Engelska lastbilsförare har tränats att köra

Pådatorn kan trafikledaren fordonen beñnnerhslg ochhur mycketlastde har. Trafikledaren väljer den lastbil är närmast och sevar som sänder körordervia mobitexnätet.Chaufförenfår en sin körorder sin skrivareochbekräftarkörordem viasin mobilatermlnal.

GQOOOCOOOOIÖOOOQOO00900.0000iiIC04000OD00li00009000OOOOGQOOOQOOOODOOÖQ

mjukt. 5,6 procent mindre bensinförbrukning Med datoriserad ruttplanering, digitala kar-

blev det för ett större distributionsföretag. tor och elektronisk dokumenthantering EDI

o kan göra ytterligare vinster.

man

IT i framtidens transportsystem l Jag inte är så långt ifrån

tror att en pap-

Magnus Swahn vill också betona IT inte perslös hantering där transportsedlar, adminis-

att

löser allt. Det viktigt människan, transi och juridiska uppgifter överförs

är att trativa elektroi-i

porttekniken och IT integreras i organisationen. niskt, avslutar Martina Kulich. ä ä ä

Bilspedition Transport Logistics BTL AB ASG AB

i

Martina Kulich f - Magnus Swahn

i 08-782 i Telefon: 08-621 31 00 Telefon: 00 ; Telefax: 08-795 75 Telefax: 08-782 2108 i i i s, i

E-post: imartina.kulich@biispedition.btI.se E-post: magnus.swahn@asg1.asgabsom Vi i i

DñüiåüäOüüñti0lüiåbâütübââüüOEODIDODOGâbbü0IUQODD$QGQOOOOOOOEOIOOOOÖQDCQ

Datorn

hjälper

.

Göteborgsresenärer

Det ska bli lättare att ta sig fram i Göteborgstrafiken. Bussar och spårvagnar ges företräde vid rödljusen och digitala skyltar talar om för bilisterna var det är köer. KomFrams databas är hjärnan bakom allt.

KomFram kallas det trafikprojekt ska KomFrams centrala databas och därifrån sänds

som

göteborgarna att andas lite lättare. Göteborg data ut till digitala skyltar hållplatserna och

har tidvis haft stora problem med luftförore- sedan tid även ut Internet. Nu kan

en man

ningar från vägtrafiken. KomFram är del alltså lugnt sitta kvar hemma och läsa

en av morgon-

Göteborgstrafiköverenskommelsen, Göken i tidningen i stället för att stå i snöyran och svära

folkmun, lagts i malpåse grund över den försenade bussen. Realtidsinforma-

som nu av

politisk träta. Men KomFram lever ännu, om tionen väntas ge bättre tidhållning och en ökad

än sparlåga. känsla reskomfort, vilket på sikt förväntas

av ge

fler kollektivtrafikresenärer. Och fler

som Bättre flyt i trafiken ställer ifrån sig bilen, desto bättre för Göte-

Syftet med KomFram är att med hjälp av borgsluften.

modern informationsteknik trafiken att flyta bättre. En särskildt satsning kollektiv- Mer kan göras

görs

trafiken. Bussar och spårvagnar har redan Men det datorer byggs

system av som nu upp

utrustats med fordonsdatorer innehåller som osynlig Spindelväv utmed gatunätet kan

som en

information fordonen befinner sig. göra mycket än så. Bland annat kan kol-

om var mer

Passagerarna i bussar och spårvagnar kan där- lektivtrafiken företräde vid trafiksignaler,

ges

med veta beräknad ankomsttid till slutstatio- sikt får också utryckningsfordon för-

samma

och när anknytande spårvagn eller buss mån. Men också bilisterna ska hjälp. Att bus-

nen en

väntas avgå. Samma information finns i och spårvagnar släpps fram får inte innebära

sar

att bilarna blir fast i långa köer, då skulle inget aktuella trafikläget, det uppstår köer,

var var en

vara vunnet. Det nya systemet att styra trafik- olycka har hänt Sådan information ska

etc.

signalernas växlingar väntas totalt sett medföra bilisterna kunna digitala skyltar eller i sina

mindre väntan vid rött ljus även för bilisterna. hem och arbetsplatsen via Internet.

Vi räknar med ZO-procentig minskning Frågan är bara kommer

- en om resurserna att

väntetiderna, säger Jan-Olof Berndtsson räcka till för hela paketet den planerade

av nu när

Trafikkontoret i Göteborg och projektledare finansieringen med vågtullar

ser ut att ha gått

för KomFram. Göteborgs bilister använder intet.

om

cirka 20 miljoner liter bränsle år när de står Det återstår Jan-Olof Berndts-

per att se, säger -

och väntar i korsningar, så här finns Vi har visat samhällsekonomisk

en stor son. en hög

potential till miljöförbättring. investera i liknytta av att KomFram-projektet, Framkomligheten kan också förbättras i andra IT-projekt i trafiken.

som

genom att ge bilisterna information det om

I Om stoppen vid trafiksignaler minskar så mycket kal- i som

i

kylerat 20 procent sparas motsvarande cirka 5 miljoner lliter fordonsbränsle per i Göteborgstrafiken. Det inne Z LJJ bär också minskade utsläpp av kolväten, kväveoxider, kol-A

I- dioxid med Potentialen vad ökad kol-

mera. av en andel

O Iektivtrafikresenärer skulle innebära i bränsleåtgång och

Q. Iuftutsläpp betydligt är större än så. Vid 10 procents

Q minskning biltrafiken minskar bränsleåtgången inom

av

i Göteborgs kommuns gränser med 15 miljoner liter bräns-

.

E per år.

Trafikkontoret Göteborgs stad

K0mFram

Jan-Olof Berndtsson

Hemsida Koml-ramz

http://www.tkgbg.se:28O

Telefon: 031 -611 6 48

Telefax: 031-711 98 33

Hemsida Göteborgs stad:

http://www.goteborg.se

OOOCUOOJOIQCOD.OOO000004OÖOOIOOOOOIIOODOOOOCOiOOOOOOOOOCIUDOOOOOIOOIOO

Intelligent

hus

ger

energivinster

stora

lntelligenta hus är inte längre en utopi centrala Stockholm. Men bakom fasaden döljer

utan i högsta grad en verklighet. Birger intelligent inte. Väl inomhus heller

sig ett syns

Jarlsgatan 53 är adressen för ett Stock- i

av avslöjar detta udda hus.

inget som att är ett holms mer "tänkande" hus. Den nya Här traditionell reception med vackra

finns en

datatekniken sparar både pengar och marmotplattor i golvet, taklampor samt hiss.

miljö.

Ett börsnoterat företag som specialiserat sig

kan spetsteknologi inom sjukvården, så kallade

Ett miljöanpassat ekologiskt hus i princip

hur helst. Lappkåtan, lerhyddan och strålknivar, hyr in sig i lokalerna; Vår värd

se ut som

den moderna bostaden, full med teknologi kan i

möter upp.

alla klassas de hushållar Man skall inte märka det är intelli-

som ekobyggen om - att ett

-

med hus, förklarar Göran Wildros, fastighets-

naturens resurser. gent

Men vad kännetecknar då intelligent hus förvaltare, Set Rudhammars El. Det är av

ett en

Måste ha högt IQ för släppas in fördelarna med den datatekniken.

man ett att nya

det socialf hus där efter-

Eller

är ett grannar

sänder och blommor och Fjärrkontroll post vattnar passat

barn och katter åt varandra Låt kliva in I fastigheten regleras värme, ventilation, belys-

sex oss

elektronikindustrins skötebarn och ning, passagekontroll och inbrottslarm meda

i nya i

bekanta med det lite udda huset. datateknik. Tekniken innebär också

oss mera av ny

spännande lösningar för de arbetar och

som i Intelligent vistas i husen

inre

Den Stockholmstrafiken förbi Exempelvis rörelsedetektorer i rummen

täta rusar - get

har till Stockholm. Utåt signaler ljuset automatiskt släcks när

Hösten kommit sett att permärks det ZO-talshuset sonalen lämnar rummet. Ljuset släcks

ingenting gamla i automa-

EO0ÖYÃCO.C8IIGGOOÖüCiøfbfüüüüürñüüüfüñbOOGGGQOU3OOGOOÖOIOQÖOOOODCÖCÖOOOO

tiskt lokalerna ingen rör sig efter klockan Knut Gladh föregångare och den

om - var en

17.00. Men det är bara möjligheterna tiden det största projektet i sitt slag i

en av var norra

den tekniken för med sig. Sensorer Europa, förklarar Göran Wildros.

som nya

kompenserar för ljusflödet utifrån

och anpassar

ljusstyrkan till exempel arbetsplatsens data- Ny elektronikkrets

skärm. Intelligenta hus talade

japanerna om redan för

Fjärrkontroll är ett givet verktyg för de som 15 år sedan. Men då det kuriosa med talan-

var

arbetar i huset. Med den kan de reglera ljus- de dörrar och science fictioninspirerat. I

annat

styrkan i arbetsrummet till förutbestämd dag har tekniken Den tänkande tekni-i

en mognat.

behaglig nivå direkt från skrivbordet. På lik ken bygger helt elektronikkrets,

som en ny nande sätt kan även Värme, ventilation har utvecklats i Kalifornien, USA. samt en Den utgör

rad funktioner regleras individuellt i varje hjärnan i det intelligenta så kallade bussystemet.

rum.

I dag finns det olika tekniker och standarder.

Störst i norra Europa Kärnan är kunna skicka data över att samma Det teknikintresserade

den eldsjälen

var Knut ledning strömförsörjningen. Datanätet

som:

Gladh i början 90-talet fick idén det kallas Lon eller Local Network, som av att Operating här borde prövas i Sverige. Helt några Det

utan stat- är ett samlingsbegrepp för överföring av

liga bidrag lyckades han och medintressenterna mätdata och styrkommandon, det vill säga

.det hela i hamn. I samband med huset korta snabba meddelanden, för exempelvis

ro att

renoverades 1994 all gammal elinstallation styrning För styrning

revs av en värmepanna. av och den tekniken installerades. elektriska

ut nya apparater fungerar lösningen ypper-

Göran Vlñldros har mätt energianvändningen före och efter I sambandmed husetrenoverades att 1994 revs all gammalelinstallation denintelligentatekniken.Utvärderingen av visare att installation och ut den nya teknikeninstallerades. Foto: Lars-Eric pengar ochmiljö gär handi hand.Foto:LarsEricSjölander. Sjölander.

CUIIIOOI0009.0...IIOOCCCCDOOQOGCOO0GCQO0O0OI9000IGGGQCCOCOGOOQIGGQÅDIOG

ligt. Ingen ny ledningsdragning behövs. Ett

Lon fungerar dessutom i alla elektroniska led-

ningar, elnätet, telefon, radiolänk, kabelteve-

ledningar och så vidare. Det är oberoende

av

överföringsmedia. Nätet har ingen central

databas och övervakar nätet i

som styr som har stället intelligenta vanliga lokala nät, utan i

noder. Varje nod har unik identifieen egen

ringskod.

Tekniken har egentligen inga begränsning-

berättar Göran Wildros. Det är bara fantaar,

sin sätter gränser for vad den tekniken

som nya i kan göra. i

-lAlla kontor och bostäder borde byggas med

avancerad IT-teknik. Den tekniken smarta minskar, resursslöseriet och minskar de direkta

kostnaderna miljöoch hälsa.

samt spar intelligenta hustalade japanernaom redanför 15 sedan, Men då var det kuriosa med talande dörrar och annat science fictioninspirerat.l dag hartekniken mognat. Spar för 100 lägenheter

minskar med den tekniken-

Göran Wildros har mätt energianvändningen mängderna nya

före och efter den intelligenta jämfört med konventionell ledningsdragning.

installation av

tekniken. Utvärderingen och

visar att pengar

miljö hand hand. Tänkande väggar går i

har Årsförbruk- Mögelbesvär; allergier och sjuka hus är välkän-

Vi sparat mycket ström.

da visar det finns behov

ningen har reducerats med i storleksordning 40 begrepp som att ett av

räknat har vi cirka IT-byggande. Konkret betyder det att bygga så

procent. I pengar sparat kronor. kallade tänkande väggar. Det vill säga väggar 150 000

Enligt energirådgivare Stockholm energi känner inomhustemperaturen, mäter

som av

besparingen mögel.

årsbasis hushållsel för luftkvalitet och Tekniken är motsvarar varnar

storlek. En också intressant arbetsmiljösynpunkt."

100 lägenheter, av en normaltreas ur

sparpotential koppar- och plast- Spänningen nätet låg och det bildas

annan är att -

OOwüåO9%Oäü0998Iüüü915319åââüäåfbwüåüåäátñüüåüö6OO@$O®DQQI%0Ö9OQGG$9C#$99

praktiskt taget inga elektromagnetiska fält, kanske det oljeeldade kraftverket i Karlshamn

säger Göran Wildros. Så det är kanske något inte behöva startas.

för elöverkänsliga. Dessutom försvinner det

irriterande flimrande ljuset från lysrören. USA långt framme

I USA har IBM tillsammans med ett kraftbolag

A Sydkraft och Vattenfall intresserade i Florida utvecklat ett sinnrikt skall system som

Elkraftbolagen har visat intresse för tekni- förbinda kraftbolaget med sina kunder. Allt

ken. Om Sydkraft slipper skicka i hemmet går med elektricitet

ut

Fakta

som

folk för läsa mätarna kan övervakas med hjälp dato-

att av spa- av

om intelligenta hus

ras både slant och Dataenheten är kopplad till

en ges en Datatekniken för sitt hus rer. att styra

miljövinst med färre bilre- är tämligen enkel och billig. Men det husets elmätare och förbindsi

Genom kunna finns inga gör-det-själv system för att det bildas sor. att styra nätsystem som av styra sitt eget hus. Man bör anlita en

användningen av elektro- husets befintliga elledningar.

konsultfirma. Nordic Lon Users är en nor-

niska apparater i hushållen disk användarförening med drygt 40 Till nätet är vanlig PC

en

kan kraftbolagen jämna medlemsföretag som arbetar med ut kopplad. Till exempel kan

intelligenta hus. För mer informa-

elförbrukningen över dygnet. automatiskt slå till och

tion, ring 08-744 02 22 eller man

Härigenom slipper företaget från

faxa 08-744 48 40. elektriska apparater.

hålla kapacitet, exempelvis för Man ocksåiatt att planerar inkludera

klara elförsörjningen under kalla vinterdagar. video- och dataöverföringar som skall koppla

I förlängningen om tekniken sprids skulle ihop kraftbolaget med sina kunder.

- -

oøaacnonaøaøoooaøaonoasaoooouaøøøaøoaaoønaoaeosewoqaoaaatøøaoøøaaaaaoeaaø

Styrsystem

sparar

åt

energi sjukhus

Värnhems långvårdssjukhus i Malmö ville spara energi och sänka sina kostnader. Ett datoriserat styr- och reglersystem för värme och ventilation blev lösningen.

Resultatet det lyckat. ökning. Nu har Varnhems sjukhus både ett bra

av nya styrsystemet var

Första året efter investeringen sjönk energiför- inomhusklimat och rimlig energianvänd-

en

brukningen med 38 från 4 300 MWh ning. Sedan 1990 finns ett styr- och reglersys-

procent,

till 2 500 MWh, och energikostnaderna med tem installerat i alla sjukhusets byggnader.

På den sparnivån har sjukhuset

31 procent.

hållit sig sedan dess, fastän med åren in- Drifttidsoptimering

man

fört behovsanpassad dygnet-runt ventila- Redan i början 80-talet hade Malmösjuk-

en av V tion. huset kommit igång med energisparinsatser.

VMan startade då ett energisparprojekt kallat

Bättre inomhusklimat "drifttidsoptimering". Det gick helt enkelt ut

Vi ville förbättra inomhusklimatet och ventilationen stängdes mellan klockan

- att av

samtidigt minska eleffektuttaget, säger Tero 20.00 och 06.00, varvid energianvändningen

Nikkonen, dåvarande driftchef för sjukhuset, gick ned med 30 procent.

hos och reglerföretaget TA Con- 1986 gick vidare med ett nytt sparpro-

numera styr- man f

trol. jekt och investerade i ett datoriserat styr- och

I och med 1989 förändrade luftom- reglersystem för värme och ventilation.

- att

sättningen i lokalerna efter vilken belastning de Samtidigt gjordes smärre justeringar ventila-

av

hade olika tider dygnet ökade den totala tionens drifttider, bland drogs luftom-

annat

elanvändningen, dock bara med 450 kWh sättningen ned från 4 till 3,5 luftomsättningar

per

dygn, och det blev totalt ingen kostnads- timme.

sett per

QOl.09Q990006ât@âOâüåüüüfüüüüå031UäQGO§95üäiiGQQWOOCÖÖDQDQÅ*DOQI%OG9QOO

Styrsystemet installerades i den största larm vid tekniska fel utrustningen och förav

långvårdssjukhusets elva byggnader. Systemet varnar så att underhåll kan göras med rätt

tryck, energianvändning intervall. i

mäter temperatur,

med i mängd punkter. Det också

mera en ger

Fakta

om styr- och

reglersystem inom fastighets-

förvaltning

Datoriserade styrsystem och driftövervakning är numera standard vid nyproduktion av större fastigheter och sätts ofta in även vid ombyggnad av flerbostadshus. En "datoriserad undercentraI", DUC, kan kontrollera och styra de flesta tekniska systemen i en fastighet, till exempel värme, ventilation, belysning, och låsning av dörrar. Undercentralen i ett hus sänder information vidare om värme, ventilation med mera till en ledningscentral, vid fel går det ut larm också till jourhavande reparatör. På så vis kan hela husbestånd kontrolleras från en enda Iedningscentral.

COOCUOOOCIÅÅDOQOQCODOOÖCGÖOOOGIODU090Q9099060056COIQDBOCGGQâDOOOGOOOQGQ

tröska

Satellitstyrd

behov

gödslar

eft

er

Nu kan bonden gödsla precis så mycket delar åkern får då antingen för lite eller för av i åkern behöver. Specialutrustade

som mycket gödning. Det senare leder till onödiga

skördetröskor mäter skörden och sprider

kostnader och utläckage till vattendrag etc.

gödning efter behov. "Precision farming"

På Bjertorps gård, utanför Vara Väst-

precisionsjordbruk kallas det moderna - -

götaslätten bedriver Agroväst försöksodling

datastyrda jordbruket.

med den tekniken. Magnus Ströman,

nya

Fler och fler svenska jordbruk bruk Än

tar nu i Svalöv-Weibulls är ansvarig för driften. så

skördetröskor somgmed hjälp satellitstyrd länge har bara skördar två gånger och

av man

positionsbestämning, GPS, kan avgöra exakt gödslar gång, det krävs underlag för

en mer att

åkern tröskan befinner sig i visst säkert avgöra hur mycket gödning åkerns olika

var ett

ögonblick. Tröskorna är också utrustade med delar långsiktigt behöver.

speciell utrustning för mätning av skörden

kvadratmetern när.

Skörden varierar åker än kan mer en man

tro lekman. Skördemätningen kan sam-

som

manställas till skördekarta underlag

en som ger

för hur mycket gödning som behövs olika

delar åkern. Normalt används av en genom-

snittslig gödselgiva hela åkern,

men stora

Med hjälp av det satellitbaserade systemet GPS kan tröskans position fältet bestämmas. En mottagare i tröskanoch en stationär enhet tar emot sateliiternassignaler.Genom att korrek tionssignaiersändsfrån den stationära enhetentill tröskankan positionenbestämmas med god noggrannhet.Källa: Jordbrukstekniska institutet "Teknikför lantbruket".

DOGQQQOUOOOOOIÖCOCOQOUDDOOOOIIQOIOOIQDOIOOOQIOQOOOCIOOIOOCIGOQOOOIIOOOO

Man behöver underlag från till fem års ligga i träda. Det är ofta marken i åkerns utkant

- tre

skördar för att urskilja årsmånsvariationen, som läcker mest näringsämnen. En biefiekt av

Magnus Sitröman. Det inte säkert inte brukar mark än eko-

säger är att att man mer som ger

totalt använder mindre gödning nomi den biologiska mångfalden kan

man sett är att

åkern, men den gödning som sprids kommer gynnas, genom att åkerns utkanter kan bli

till bättre i i

nytta. vilrzon.

Den tekniken har sitt i USA, nya ursprung

Avgör vad kan vila är även där i sin linda. Men förhoppning-

som men

Magnus berättar att i England främst är stora om att satellit- och daratekniken

man arna

använder metoden för avgöra vilka delar ska medföra såväl bättre drifcsekonomi

att av en som

åkern har så dålig växtkraft de borde en minskad miljöbelastning.

som att

ii85iGÖOOÖDQIDOIOQDIDOOOGDOCO096000OGGOâDOüñiäOåiäåIODOOOQG$JIOIQGOOOS$OG

Den

miljovanliga trafikskolan

I Liljeholmen utanför Stockholm finns en ovanlig trafikskola. Här Iärisig eleverna köra

utan att släppa ut några avgaser.

Miljötrafikskola 2000 ligger första våningen Jag uppskattar medeleleven använder

- att i

i ett vanligt vitt sexvånings kontorshus i Lilje- hälften så mycket bensin jämfört med

en van-

holmen, helt nära NUTEK. Enrtio meter hög bilskola, säger Jürgen Brüllhoff.

vindkraftsvinge vid parkeringsinfarten till tra- Normaleleven använder körsimulator cirka i

fikskolan signalerar att här pågår verksamhet 15-25 procent körlektionstiden, vissa elever

av

med alternativa energiförtecken. till tredjedel.

upp en

Jürgen Brüllhoff fick idén till sin miljövänli-

trafikskola när han gick vattenfesti- Kopplad till reglagen

ga runt

valen i Stockholm 1995. Vägverket Simulatorn består dataskärm är

sommaren av en som

var där och visadeen körsimulator, där man kopplad till de vanliga reglagen i en Renault

kunde lära sig köra bil med hjälp data- Clio. Alejandra Fuentes, 17 år, har just sig

av ett satt

Jürgen kom dit och tittade varje dag tillrätta i förarstolen. Alejandra har redan juste-

program.

och till sist han övertygad simula- rat-backspeglar och säte och in sin diskett i

var om att satt torn skulle kunna användas i bilskola. Han simulatorn. en

köpte en simulator och hyrde två elbilar och Varje elev har disketter håller reda

en egna som

lokal. Sedan var det bara att köra igång. hur långt avancerat i

man programmet.

Eleverna börjar grundutbildningen med kör-s Man måste klara av ett moment felfritt innan

simulator sedan vidare

och går med elbil. det går att fortsätta med nästa.

Under den sista tredjedelen utbildningen I dag ska Alejandra träna och

av att starta

används miljöklass I-bil. Hon riktar uppmärksamheten

stanna. mot

9BOGOQQOOIOÖGG000OilGOOQQ2OGGDDÖOQQGOO9COüDQODOOOGOOOROOQIUDOOOII9OD%8O

datorskärmen samtidigt hon kopplar och mål och befinner sig vägen. På en

som var man

växlar precis i vanlig bil. Bravo du huvudmeny finns olika avsnitt att igenom,

som en

lyckades och köra iväg", säger vänlig bilen med basala uppgifter reglage,

starta en om

simulatorröst. inställningar etc, vägen, övningaf. Eleverna

fick du för

Lite senare säger samma röst: Nu tar avsnitt avsnitt enligt en bestämd plan

motorstopp för att du frikopplade försent. På som följer Vägverkets regler för trafikundervis-

skärmen kan Alejandra alla tre fotpedalerna ning.

se

och med hjälp dem avgöra hur hon ska hitta

av

dragläget mellan och kopplingspedal. Omkörning

gas- Caroline Hueck, 17 år, kommit lite von som

Svåruppskattat avstånd längre än Alejandra sätts att prova en kritisk

Dataskärmen har grafik bilder där bilen situation. Hon ska vid dålig sikt köraförbi

en av en

rör sig längs vägar. Ibland kan det vara lite svårt parkerad buss och rätt parera en plötsligt upp-

uppskatta avstånd till framförliggande före dykande bil. Det för Caroline

att låser sig som

glömmer tvärbromsa. Krocken dock

att syns bara datorskärmen med orden Du krocka- 4 de. Det finns bara körskolesimulatorer i tre

Sverige, förutom Jürgens trafikskola i

en

Alingsås och vid högskolan i Lund, Simu

latorn fransk uppfinning.

är en

Det är egentligen en halvsimulator, säger

-

jürgen Brüllhoff, känner inga rörelser, fast

man

vissa elever tycker simulatorn rör sig när det

att svänger.

För att klara så mycket har simulatorn

av

relativt liten kapacitet. Den drivs 486-

av en har 950 MB hårddisk bara 4 processor, men

Varje biiskoieeiev haregna disketter som håller reda på hur långt man avancerat programmet. i Man måsteklara av ett moment felfritt innan det går att fortsätta med nästa. Foto: Sture Ytterberg.

COCOUUOCIOOQO..CGI0.0.OODOO..CODOUOCGOÖORCQCOUOICIÖOOOUOODWOOOVGÖOUOOO

MB internrninne. Det gör att simulatorn känns

lite trög ibland, programväxlingen cirka 20-

tar

sekunder och grafiken är lite kantig.

Simulatorn dock populär hos ungdomarna,

speciellt bland tjejernas som uppskattar att

simulatorn inte några utsläpp.

ger

Det omkring 18-20 halvtimmeslektio-

- tar

ner att igenom grundprogrammet för körsi-

mulatorn, säger Jürgen Brüllhoff.

Vissa det

- bilvana killar-klarar mindre

gtid. Flertalet klarar av simulatorprogrammet

är för otålig eller saknar datorvana

men man

kan det svårt. En 72-årig dam trodde själv

vara det skulle henne hon Elbilar är dyra inköp i och har, enligt Jürgen Brüllhoff,mycket

att passa men visade sig

dåligt agdrahandsvärde och orimligt hög kostnadför vägskatt.

sakna det tålamod ochgden datormognad Som företagarefår han inte hellerdra nytta förmånen att

som av elfordonharlägreparkeringsavgift. Foto:Sture Ytterberg. krävs.

avgift. Kanske måste han ifrån och börja

Först dator, sedan elbil med biobränsle- eller hybridbil i stället.

Eva Lacko, 24 år; har klarat grunderna i För teoriundervisningen används förutom

av

simulatorn och kör såväl elbil som katalysa- vanliga teoriböcker också cd-rom-program

nu ett -

torbil. Hon behöver träna att in dragläget. Körskolan interaktivt utbildningspro-

- ett

Hon ska just ut en tur i elbilen, Volks- gram", framtaget av Liber-förlaget och Kulla

wagen City Stromer. Interaktiv Multimedia. Här finns information

Den drivs elmotor styrs styrda- och frågor vägmärken, trafiksituationer

av som av en om

styr bilens laddning, gaspådrag, broms- med

tor mera.

ning och tolv blybatterier. Jürgen hyr elbilarna

Stockholms stad. Elbilar är dyra i inköp och

av

har, enligt Jürgen, mycket dåligt andrahands-

värde och orimligt hög kostnad för vägskatt.

Sorn företagare får Jürgen inte heller dra

nytta

förmånen att har lägre

av elfordon parkerings-

Produktion, och användande IT-varor medför olika transporter av

miljöeffekter. När produkterna inte längre kan användas måste

beståndsdelarna hand miljöriktigt sätt för inte miljön

tas om ett att ska drabbas.

Utöver den synliga miljöpåverkan medför användningen IT-pro-

av

dukter också indirekt påverkan miljön, bland för-

en annat genom ändrade konsumtions- och transportmönster.

Informationsteknikindustrin global bransch knyter

är en vars varor hela världen i nätverk. De informationsteknikföretasamman ett stora

finns också representerade i de flesta länder. Med hjälp telefon,

gen av

dator och TV kan i allt större utsträckning kontakt med

vem

vill eller skaffa information det händer jorden.

oss om mesta som

Detta informationsöverflöd rika möjligheter till företags-

ger nya

idéer och skapar mängd kontakter

en nya mellan människor knappast skulle ha som

u

lärt känna varandra det kontakt- .@ om nya

nätet inte hade funnits. Samtidigt kan

de kontakter skapas

nya som göra att vill träffa vänner och affärsvåra nya

kontakter även i verkliga livet, vilket

,

skulle kunna nettoökning vårt

ge en av resan-

de. Hur våra kommeriatt påverka vår livs-

nya vanor

miljö är dock svårt att förutsäga.

På sikt kan den samlade effekten IT-användningen

av ge

upphov till stora samhällsförändringar, ändrade levnadsmön-

ster det i dag kan svårt att göra sig föreställning

som vara en Vem trodde 1970 växthuseffekten och ozonhålet eller om. att 25 år skulle skicka e-post till Bill Clintons katt senare

vkcooosuuaooooarooooouooo00aaconssoooosaooøonovoonua

Peter Arnfalk, forskare vid Internationella miljöinstitutet Lunds

vid

universitet, har ställt upp en modell för att beskriva IT25 totala påverkan miljön. Modellen beskriver den totala miljöpåverkan för produkter och tjänster sett i ett livscykelperspektiv. Miljöeffekter uppkommer vid produktion, försäljning och distribution, utbyggnad av infrastruktur, underhåll, drift och skrotning. Syftet med denna forskning är att beskriva vilka delar i modellen som ger störst miljöpåverkan, positiv eller negativ, så att åtgärder kan sättas in där de bäst behövs eller satsningar kan föreslås för realiseatt informationsteknikens positiva potential. ra Enligt modellen har IT:s miljökonsekvenser dels en produktionsoch operatörsida, dels konsument- och användarsida. en Produktionssidan omfattar all utrustning till exempel datorer, telefoner och den infrastruktur telefonnätverket som behövs för att kunna använda utrustningen samt det tjänsteutbud tillhandahålsom les TV-sändningar, videokonferenser medmera. Konsumentsidan alla miljöeffekter vid användningen olika avser av IT-applikationer e-post, distansarbete, mobiltelefoni med flera. Arnfalk skiljer här direkta och indirekta effekter.

lT och dess miljökonsekvenser

citat00D0000bpannacotta:cnitmtonaotaoiittøoniüiotau

Produkters innehåll

farliga

av ämnen

Det miljöhot som främst förknippas med IT är avfallet som uppkomfrån alla kasserade med sitt innehåll miljöskadliga ämnen. mer varor av

Kretskort innehåller miljöfarliga bly, brom, antimon, sil-

ämnen som och beryllium. Katodstråleröret i 28-tums TV-apparat innehålver en ler drygt kilo bly. ett Plastkåporna till datorer, TV- och videoapparater med mera står för stora tillskott bromerade flamskyddsmedel, även de värsta förav om eningarna tagits bort från produkter. Kadmium har till helt nylinya varit vanligt i nickel-kadmiumbatterier i många laddbara produkgen främst mobiltelefoner och bärbara datorer, här har förter, men en stor bättring skett det senaste året. Nya mobiltelefoner och bärbara datorer är oftast försedda med nickel-metallhydridbatterien Ett för elektroniska produkter speciellt miljöproblem är användningen sällsynta av metaller som i stort sett inte har använts förut inom industriell produktion; grundämnen tantal, europium, yttrium, med flera. som Eftersom djur och växter hittills knappt har för dessa ämnen utsatts bör de användas med särskild försiktighet innan eventuella miljö- och hälsorisker är kända.

Miljöpåverkan vid produktion

Merparten av komponenterna i de elektroniska används i varor som Sverige tillverkas utomlands. Det är bara integrerade kretsar och mön-

sterkort tillverkas i någon väsentlig utsträckning. Miljöproblem

som vid mönsterkortstillverkning är främst utsläpp till metaller vatten av och organiskt material. Sedan 1970-talet har utsläppen minskat kraftigt. Brytning och förädling de råvaror behövs vid tillverkningen av som IT-varor medför också miljöpåverkan. Det gäller också för råvaruav

svøøcçmoaoøawawwazuwawøaqat»aavwøosaønsaauwqaxoaaaø

Fakta om

utsläpp

vägtrafiken är den stör- till fabrikerna och de

transporter transport av färdiga produkterna till

sta utsläppskällan av

försäljare och konsument. Effekterna är såväl lokala och regionala

kväveoxider cirka 50

procent, kolväten 40 luft- och vattenutsläpp, avfall med mera globala uttömmande

som procent och koloxid

av knappa råvaruresurser, bidrag till växthuseffekten samt uttunning-

75 procent. Dessutom

en av ozonlagret.

kommer cirka 30 procent av koldioxiutsläppen frán trafiken.

Kväveoxider bidrar till

försurning sjöar och Miljöproblem vid användning

av mark samt övergödning

Den alltmeriökande användningen kontorselektronik har lett till

av mark och vatten. Kan av

också skadliga för ökad elförbrukning, produkterna blir allt strömsnålare. År

vara trots att hälsan.

1990 drog en dator med skärm cirka 150 Watt i viloläge. Nu behövs

Kolväten bildar tillsam-

bara 60 Watt. Det finns dock trend att allt fler produkter konstru-

en mans med kväveoxider

för stå dygnet Kontorsmaskinernas strömförbrukning

och solljus marknära eras att runt.

ozon som kan skada står för 0,5 Sveriges totala elförbrukning. Ett problem är

procent av att växande gröda.

lokalerna sällan är dimensionerade för den ökade värmealstringen från

Många kolväten ar häl-

alla kontorsapparater. Det kan åt dubbelt så mycket energi

att sofarliga. Koldioxid förbort värmen för driften utrustningen. stärker växthuseffekten som av

som kan leda till en klimatkatastrof genom smältande poler, översvämningar och ändra-

de klimatzoner. Koloxid Omhändertagande av avfall

är hälsofarligt.

När produkterna ska kasseras kan de omhändertas eller mindre

mer

väl. Enligt Naturvårdsverket skrotas minst 200 000 ton elektriska och

elektroniska produkter år, drygt 10 är kontorselek-

per varav procent

tronikprodukter datorer, faxar, kopiatorer

som etc.

Huvuddelen avfallet har hittills hamnat antingen någon av sop-

tipp eller i förbränningsugn. I dagsläget cirka 25

en tas procent av

kontorselektroniken hand i demonteringsanläggningar där miljö-

om

farliga ämnen, metaller och plaster sorteras ut. Cirka 85-95 procent av

dators vikt återvinns. De problem återstår lösa är främst

en som att

bildrör och vissa plaster.

Oavsett vilken metod används vid omhändertagandet är det

som en

fördel de elektriska och elektroniska produkterna behandlas avskilt

om

från övrigt avfall. 150 kommuner har särskild insamling elektronis-

av

ka produkter. Många IT-företag har också specialavtal med återvin-

ningsföretag om recirkulation företagets produkter.

av egna

Vid demontering isär manuellt. Miljöskadliga kompo-

tas varorna

nenter, som PCB-haltiga kondensatorer och batterier innehållande

bly, kadmium och kvicksilver, för vidare till

sorteras ut transport

anläggning som kan behandla miljöfarligt avfall. Aluminium, stål och

olika plaster säljs för materialåtervinning.

Miljöproblemen vid demontering är främst arbetsmiljökaraktär.

-av

Tre större anläggningar, Elektronik 8C Återvinning AB, Gotthard

Ragn-Sells Elektronikåtervinning AB och Technoworld AB, sköter

huvuddelen elektronikåtervinningen i landet. Det finns dessutom

av

många mindre företag, flertal arbetsmarknads-

varav ett startats som

projekt av olika kommuner.

V

Fragmentering är en förbehandlingsmetod till metallåtervinning.

Skrotet krossas och sedan i olika fraktioner, järn, icke sorteras som

magnetiska metaller och en övrigt avfallsfraktion. Elektronikskrot

fragmenteras inte utan miljöfarliga beståndsdelar har

numera att sor-

terats borti förväg.

j Vid metallñtcrviiw ning används elektronikskrot råvara för som en att

utvinna metaller koppar, nickel, guld, silver och platina.

som Det är

framförallt kretskort och "teleskrot omhändertas.

som

Vid förbränning elektroniska produkter tillsammans med

av annat

avfall elektroniken för mindre del utsläppen kad-

svarar en av av a

mium, bly, krom och kvicksilver. Huvuddelen metallerna hamnar

av

antingen i slagg- eller restfraktion vanligen läggs soptipp.

en som

Problem uppkommer även vid deponering. Utlakningen metaller

av

och organiska ämnenfrån avfallsupplag är komplicerad

ett en process.

arxaarøøvaøazaaznwaøxznwrevøçøøkvwaatøawøøwøaavaçwwaamaza

Med tiden kommer dock troligen de flesta ämnen läcka med

att ut

lakvattnet. Därför bör miljöfarliga beståndsdelar i elektroniska

pro-

dukter helst inte deponeras.

Det finns en trend att allt fler kontorsmaskiner konstrueras för att stá pä dygnet runt. Deras strömförbrukning stårför 0,5 procentav Sveriges totala elförbrukning.

QOOOQGIåiiiüilbbiBGQDDQG850995QGüO51939650400IiliVfObñiiiñiüüüi9105593040090

Datorer återanvänds

bit

för

bit

På Technoworld i Bräkne Hoby i Blekinge återanvänds datorer bit för bit. Och

man plockar isär dem för hand. Delarna återvinns sedan på miljöriktigt

ett sätt.

Genom att anlita Technoworld, får den filialen i Sollefteå hand 2 500 man rent nya tar om

samvete för 195 kronor TV. Mindre hem- elektroniskt skrot år. Skrotet kommer

per ton per

elektronik kan bli med för betydligt från 80-tal kommuner och fler

man av en ett ännu företag

p

lägre summa. För att ta hand -om alla datorer och organisationer. Men det är ännu så länge

och hemelektronik betalar kilo. bara liten bråkdel

annan man per en av datorerna som hamnar

Peter Domini, en trend- rätt.

känslig entreprenör, heter

grundaren av Technoworld. Baklângesi fabriken

Han hängde med i miljöde- Allt började i Bräkne-Hoby i Blekinge. Den

hatten och kände vinden finska datorjätten Nokias datorfabrik till

att var i

hade vänt 1992 och sjösatte salu och Peter Domini slog till. Han fick bidrag

PeterDomini. då sin affärsidé. Tiden då från anställde några de montörer var staten, av som

mogen att ta betalt för att ta hand det elek- tidigare hade ihop Nokias datorer. Och

om satt

troniska avfallet på-Ctt miljöriktigt sätt. Företag började köra fabriken baklänges.

med miljöprofil borde villiga köpa Tidigare hade skrotfirmorna vackert fått

vara att att

den sortens goodwill, resonerade han. betala för komma över kasserad elektronik.

att

Han satsade rätt. Nu omsätter Technoworld Firmorna ville åt den åtråvärda kopparn och

20 miljoner kronor om året, dubbelt så myck- ädelmetallerna. De sålde godbitarna vidare

den störste konkurrenten. Technoworld ingen brydde sig först plocka bort

et som men om att . i

ingår numera i Stenakoncernen. Sverige de giftiga komponenterna.

demonteras 6 000 elektronikskrot. De 30 Demontörerna Technoworld arbetar ton nog-

anställda, 26 här i Bräkne Hoby och fyra vid

grant och missar inget. De tar isär en I V

.UCCUQUUOOCOCOQO.IOCOUOOUOOCOOUOCÖGODOGIOGOOOGOQâlliöüüåêübüüüåiüåWüláü

mindre halvtimme. En kvart räcker för smältverk i Asien. Järnet kommer till nytta i än en

PC. Mellan 60 och 70 datorns Danmark och aluminiumprylarna smälts i

en procent av ner

vikt metaller, 30-40 plast .och i Tyskland och i smålänska Älmhult.

är procent är

glas. Resten cirka 0,2 är miljöfarligt Plaster från bland annat kåpor återvinns som

procent

avfall. byggmaterial firma i Småland. Resten

av en

Metallerna kastas i lådor för till eldas upp i sopvärmeverk i väntan bättre

transport ett

Stena Bilfragmentering i Halmstad. Koppar, återanvändningsprocesser inom plastindustrin.

zink, mässing och rostfritt skickas vidare till

Förbjudet att kasta i framtiden Det tar bara femton minuter för en anställdpå Technoworld att

demontera PC. Foto:Lars-Eric Sjölander. Många kretskort måste kasseras. De går till

en

Rönnskärsverken där guld, silver och andra

ädelmetaller plockas ut. Men först skall PCB-

kondensatorer, batterier med kadmium och

kvicksilver och annat som är farligt för miljön

tas bort.

I det framtida kretsloppssarnhället blir det

förbjudet kasta elektroniska apparater

att

soptippen. Man får inte heller elda dem i

upp

sopvärmeverken.

Olika minimera

sätt att

informationsteknikens

negativa milj öbelastning

Det finns många minimera de negativa effekterna informasätt att av

tionteknikprodukter, till exempel vid tillverkning, i samband med

transporter etc. Detta avsnitt handlar dock framförallt vad om som

kan göras för miljöanpassa produkterna och olika strategier för

att om

att handskas med avfallet.

Miljöarzpassade produkter

När man köper produkt finns alltid möjligheten välja

en ny att mer

eller mindre miljöanpassat, under förutsättning har kunskap

att man

olika produkters miljöfarlighet. Med ökade miljökrav i samhället

om

har olika för miljövärdering produkter tagits fram. Bland

system av dessa kan nämnas:

° Miljömärkning

° Miljövarudeklarationer

° Krav enligt vissa miljöstandarder

Miljömärkning

Miljömärkning syftar dels till att främja utveckling miljö-

en mot mer

anpassade produkter marknaden, dels vägleda konsumenten i

att

dennes val produkt.

av

IOUOOOOOOOOQIIIOOOOQQOOOOOOOOIOOOOOOOGOOOOIQOOOOUO

Positiv miljömärkning är sätt Visa vilka produkter markett att naden är mest miljöanpassade. Vissa företag och myndigheter som ställer också krav miljöanpassade produkter, vid sin upphandling och driver därmed i viss mån företagen till sina efter att anpassa varor kundernas krav. Miljökriterierna utvecklas fortlöpande, bland annat

har Projekt Miljöanpassat. Kontor varit en framgång se nedan.

TCO:s arbete med bildskärmar har vunnit världsrykte. Negativ miljömärkning syftar till upplysa att inneatt om en vara håller visst farligt bör undvikas, exempelvis måste batteett ämne som rier innehållande nickel-kadmium märkas med en återtagningssymbol. Det finns antal positiva miljömärken med anknytning till ett stort elektriska- och elektroniska produkter: Nordiska Svanen, administreras SIS Miljömärkning, har krisom av

terier för miljömärkning persondatorer en licens i januari 1997,

av kopieringsmaskiner tre licenser engångsbatterier två licenser, skrioch faxar ingen licens, uppladdningsbara batterier fyra licenser vare och tonerkassetter elva licenseø. En förstudie pågår för telefoner. Naturskyddsföreningens Bm Miljöval har inga miljökriterier - IT-produkter, däremot produktionen och persontransporter.. av TCO -92 miljökriterier för bildskärmar. - TCO -95 miljökriterier för persondatorer, bildskärmar och tan- i gentbord. EUs: miljöblomma miljökriterier saknas hittills september 1996 -

för IT-produkter, förstudie pågår för batterier. Blå Äingeln i Tyskland

miljömärkning stationära datorer och kopieringsmaskiner. EPA av Energy Star USA energisparmärkning datorer, skrivare med - av mera. Dessutom finns miljömärkningar från Österrike kopiatorer, Holland TV, Taiwan datorer och Tyskland, TüV datorer.

OIOOCOOIOOOOOOOGCOOOOOOOOlliOOOODOOQDOIOOOOOGIOODO

M

iljövarudeklarationer

Miljövarudeklarationer är tänkta information miljöatt ge om en varas påverkan under hela dess livscykel från råvara till avfall och uttag av återanvändning. Deklarationerna är värdefulla vid upphandling och. inköp. Kretsloppsdelegationen har föreslagit att regeringen gerA Kemikalieinspektionen i uppdrag att utreda möjligheten till miljöett inriktat informationssystem för elektroniska produkter. Systemet skul-

bland annat omfatta miljövaru- och innehållsdeklarationer.

En arbetsgrupp inom Economic Commission for Europe ECE har tagit fram ett förslag till vad miljövarudeklaration bör innehålla. en Den svenska branschorganisationen för kontorselektronik, SITO, har utformat miljövarudeklarationer för datorer, kopieringsmaskiner, skrivare och faxar. 30 IT-företag har anslutit sig till vilket innebär systemet 300-400 modeller är miljödeklarerade. SlTOzs miljödeklaratioatt Ca har också spridits Norge och Danmark. ner -Deklarationerna används vid upphandling många landsting, av kommuner och företag, säger Björn Axelsson, miljöansvarig SITO.

Projekt Miljöanpassat Kontor

Projekt Miljöanpassat Kontor är ett samarbete mellan NUTEK, Naturskyddsföreningen och TCO. Projektet syftar till att påverka leverantörer att ta fram miljöanpassade kontorsprodukter. Dessutom mer ska de arbetar kontor praktiska miljöråd, till exempel som om hur kan energi. man spara Projektet har tagit fram inköpsråd för professionella inköpare. Dessa råd består antal frågor kring energieffektivitet, arbetsmiljö och av ett yttre miljö som inköparen kan ställa till sin leverantör. Som hjälpmedel för utvärdera finns också tolkningsnycklar. att svaren

iüatq4atonatøwwmakøqøøoønnamtzryvøeauøaaøavnbeønmnw

För IT-utrustning finns inköpsråd för datorer, bildskärmar, skrivare, faxar, kopiatorer och bläckpatroner. Maria Losman, samt toner- som jobbar med projektet Naturskyddsföreningen, tycker att Projekt Miljöanpassat Kontor har lyckats de stora företagen att bättre ta reda vad deras produkter innehåller. Däremot tycker hon att myckfinns kvar göra för produkterna verkligen ska bli miljöanpaset att att sade: Vi har inte lyckats så bra med förmå elektronikbranschen att - att se över användningen bromerade och klorerade flamskyddsmedel. av Man erkänner bara att de redan ersatta Hamskyddsmedlen ger miljöproblem. Men branschen har vaknat och förbereder nu en ny generation inköpsråd.

Krav enligt vissa miljöstandarder,

ISO EMAS

och

Vare sig det världsövergripande miljöstandardsystemet ISO eller EU:s miljöstyrningssystem EMAS innehåller i dagsläget några krav produkters innehåll miljöfarliga ämnen. Inom ISO pågår dock arbete av med flera standarder för miljömärkning och för miljövarudeklaraen tioner. Standarderna för miljömärkning väntas klara i början av 1998, vara standarden för miljövarudeklaration något Genom att vara senare. ansluten till ISO-standarden åtar sig ett företag att följa de principer finns för till exempel miljömärkning. som

øøaøaaøwvnøzøraüwâø-utøwaauzwaäpzuaørøømtøtønbatøøøwvøxu

för

Strategier

omhändertagande av

IT :s

sopor

Ur resurssynpunkt bör "uttjänta produkter i första hand återbrukas.

Kanske någon i vänkretsen behöver din långsamma dator I andra

hand bör produkterna tas isär och ingående komponenter återvinnas.

De blir över kan sedan läggas soptipp, brännas eller läm-

rester som

för omhändertagande miljöfarliga ämnen.

nas av För dessa inte ska utgöra för del avfallet bör fabriatt rester stor av

kanten redan vid utvecklingen sin se till att komponenterna

av vara går att använda igen och igen och igen.

Det är avfall för konsumenter och företag kan ofta bra

som vara en

råvara för andra företag. Ett problem kan dock hitta köpare till

vara att

sitt avfall. I Tyskland har just startat avfallsbörs Internet.

man en

Ansvarig för börsen är Waris Waste and Recycling Information

Service. Mer information finns Internet: http://www.wxvi.de. I

Sverige planeras avfallsbörs för byggvaror. Snart kanske elektronik-

en får liknande börs varorna en

"Det ar min framtiddet handlarom..."

0:00ooouvoouoaoocooccooouceoooooooooocoonosuoooosa

Producentansvar

För motverka informationsteknikens negativa inverkan har att regeringens kretsloppsdelegarion föreslagit ett så kallat produeentarzsvarfår elektriska 05/7 elektroniska produkter. Förslaget innebär att gamla datorer, TV-apparater och andra uttjänelektriska och elektroniska inte längre ska läggas ta varor soptipp, förbrännas eller fragmenteras om de inte dessförinnan har tagits omhand hos godkänd återvinnare. De företag säljer elektriska en som och elektroniska produkter föreslås bli skyldiga tillbaka uttjänta att ta varor.

En återförsäljare blir enligt förslaget i princip tvungen att ta emot:

En lämnas till honom vid köp produkt, till vara som av samma exempel vid inbyte av en TV eller dator. 2. Alla och fabrikat säljs återförsäljarens i varor av samma typ som butiker.

Syftet med förslaget är bland annat producenterna drivatt ge en kraft att ta fram mindre miljöfarliga produkter. Tanken är minatt dre miljöfarliga används produkt desto billigare blir ämnen som i en återvinningen. Dessutom innebär förslaget miljöriktig hanteen mer elektriska och elektroniska ring av produkter.

ásøøwøaüøawäaéøázøoäñonzøaø%øwøøáaøzaasøaaázzuuøøpêzzwiarøø.øøø

O OO

Potential till

miho-

förbättringar genom

IT-användning

Få försök har gjorts bedöma IT-användningens potentiella miljö-

att

vinster. Någon heltäckande bild finns till exempel inte för IT25 samla-

de potential minska utsläpp luftföroreningar, eller till energibe-

att av

sparingar med hjälp och reglersystem. Däremot finns många

av styr-

enstaka exempel från verkligheten, vilka i större skala skulle

omsatta kunna summeras.

Det är främst inom områden användning informations-

tre som av

teknik ha möjlighet bidra till reella miljöförbättringar:

anses en att

IT-tillämpningar medför färre transporter behöver

som att

utföras, vilket leder till mindre bränsleåtgång och luftutsläpp.

Exempel IT-tillämpningar har sådan potential är e-post,

som en

fax, vanlig telefoni, videokonferenser, distansarbete och trafikinfor-

mationssystem med mera.

2. IT-användning medför energibesparingar och därmed mindre

som

användning bränsle och luftutsläpp från olika energianläggning-

av

Det är framförallt och reglersystem för industriprocesser,

ar. styr-

drift fastigheter med har denna potent-ial, men även

av mera som

mikroprocessorer och minneschips i olika produkter.

IT-användning minskar åtgången till

som av naturresurser, exem-

pel träd för papperstillverkning. Exempel IT-tillämpningar är

elektronisk överföring fakturor och andra dokument.

e-post samt av

Andra funna potentialer är:

° minskat läckage näringsämnen från jordbruket satellit-

av genom

styrda skördetröskor,

° mindre användning fotokemikalier digital bildframställ-

av genom ning.

En potential till miljöförbättring, bör betraktas

som snarare som en

miljöskuld, är det berg skrotade elektroniska produkter inte

av som

återförs till de naturliga kretsloppen.

Potential för ersättning av transporter

Linköpingsforskarna Birger Rapp och Skåmedahl har kommit fram

till att det totala användandet telekommunikationer minskat av ger ett resande. Andra faktorer medför dock resandet totalt ökar. att sett

Minskningen grund av telekommunikationer uppskattas till totalt

tre procent under den kommande tioårsperioden. Det totala resandet

väntas dock öka med cirka år. tre procent per

Det tyska Wuppertalinstitutet har räknat slags ekologisk

ut en

potential för användning elektronisk fax och videokonferen-

av post,

Man vilken ekologisk ryggsäck olika tjänster har. Med

ser. anger

ekologisk ryggsäck avses hur mycket naturresurser i form råvaror,

av energi går för olika och tjänster under och etc. som varor varans

tjänstens livstid, det vill livscykelanalys.

säga en

En affärsresa med flyg från Europa till USA har enligt institutet

en

ekologisk ryggsäck av cirka 1 ton/person. En sextimmars videokonfe-

över Atlanten bara hundradelen så materialinvesrens motsvarar stor

tering deltagare, det vill säga cirka 10 kg/deltagare. En halvdags

per

videokonferens har därför materialreduceringsfaktor, eller miljöpo-

en

tentialsfaktor, cirka 100 jämfört med affärsresan med flyg.

Den materialreducerande effekten skicka fax är beroende av att av

hur mycket faxen används och vilken den ersätter. Om faxsorts post

maskinen används 50 gånger dag har den miljöpotential

per en mot-

svarande faktor 10 jämfört med inrikes och faktor 20 jäm-

en post, en

fört med utrikes Hygpost. Elektronisk ha materialminsk-

post ;inges en

ningsliiktor 100 jämfört med inrikes brev.

Källa: Faktor Vier, Doppelter Wohlstand halbierter Naturver-

brauch.

Andra funna transportreduceringspotentialer är:

15 procent minskad körsträcka med Bilspeditions fordon tack

vare

datorstödd trafikledning,

° 20 procent kortare väntetid vid trafikljusen i Göteborg grund

av bättre styrsystem.

Potential för energibesparirzgar

Värnhems långvårdssjukhus i Malmö har reducerat energianvänd:

ning med cirka efter installation och reglersystem

30 procent av styrför värme och ventilation,

SAF:s intelligenta hus" i Stockholm har minskat sin energianvänd-

ning med 40 procent sedan de in. nya styrsystemen sattes

Potential 77år sparade naturresurser

Västarkitekter i Strömstad minskat sin pappersför-

uppger att man

brukning med 50 procent bland annat med hjälp datorritade rit-

av ningar och allt fler dokument skickas över telenätet i stället för att Siemens Nixdorf har räknat 130 in papper. ut att ton papper sparats

sedan den tryckta informationen togs bort och elektronisk överföring

introducerades.

Quatt00a0000010000000:aloneoosoucoooocooøooeooo:ut

Framtidens

för

IT-användning

miljon

Om informationsteknik till stor del ett relativt nytt fenomen kan

detsamma sägas miljömedvetande. Det är först de sista 20-25 åren

om

som miljöförstöring allvar har diskuterats som ett samhällsproblem.

Informationsteknikens möjligheter att begränsa miljöproblemen har

hittills inte uppmärksammats speciellt mycket. Men exemplen i

som

denna bok visar så finns det stora möjligheter att använda informa-

tionteknik för att energi, minska årgångspara transporter, spara en av papper och andra naturresurser.

Framöver får sannolikt miljödimensionen styrande effekt

en egen

vid val av teknik, såväl från producenter som användare. Vid uppi-

handling och inköp ställs numera krav produkter som är energi-

snåla och har liten miljöskadlig effekt. Nästa steg kan bli att IT-utrust-

ning tas i bruk uteslutande för att den minskar verksamhets skaden

liga miljöeffekter. Fotografen kan till exempel välja att helt övergå till

elektronisk lagring och distribution bilder.

av

Inom några år kan flera för miljön intressanta IT-tillämpningar slå

igenom:

Elektronisk handel blir allt vanligare. Genom sköta betalningar

att

över telefonnätet, eller med hjälp av så kallade smarta kort, det vill

säga kort kan tankas och tömmas elektroniska minsom pengar, skar behovet såväl för tillverka av transporter som av naturresurser att

fysiska pengar. Data- och telefonbanker är redan nu vanligt, inom

några år kanske de flesta sköter våra betalningar framför datorn.

av oss

OOOGOOOSOIOOOIOOOGODII00460IOOOOUOOOOOQOOOIUGODOJD

För företag och offentlig sektor innebär möjligheterna till elektronisk överföring av dokument såväl en besparing i pengar som miljöfördelar. Vägtrafiken får informations- och möjliggör nya styrsystem som kortare körsträckor och därmed mindre bränsleåtgång och mindre utsläpp av luftföroreningar. En digital vägatlas är redan under uppbyggnad. Med dess hjälp kan olika vägdatabaser skapas för att, via tra-

fikledningscentraler, ge information till bilisterna.

Vi kan bildskärm i bilen eller elektronisk vägskylt aktuen en ell information framkomligheten vid olika infarter, det finns om var lediga parkeringsplatser och avgångstider för bussar och tåg. om Samordningen varutransporter kommer bli betydligt bättre än av att den är i dag. Via trafikledningscentraler och avancerade dataprogram kan minimeras, till exempel för helt samhälle. varutransporterna ett Ett pilotprojekt har nyligen startat i göteborgsstadsdelen Linnéstaden. Med världskonferens över telenätet både tid och miljö, en sparar går förstås miste den mänskliga kontakten. men om Genom digital distribution kan vi lokalt producera till exempel tidningar och böcker ortens eller kvarterets trycksaksverkstad. egen Fortsatta energieffektiviseringar. Genom att fortlöpande installera styr- och reglersystem för energianvändning i industrin och i andra byggnader, utrusta hushållsutrustning som kylar och frysar med energisnåla minneschips med mera kan mycket energi sparas.

øamveøamxvaaazrçsscaxøøawømøaøxwaøavxøaaøøøxaaarømwnmøawøw

för

Förslag

att

underlätta

utveckling

av miljöanpassad

IT-användning

Sprid goda exempel

Det är viktigt att bra exempel IT-användning når ut så att de kan efterföljare. Några sätt att sprida goda exempel är: ° Genom publicering exempelvis Ill-kommissionens hemsida Internet, eller sida hos Svenska miljönätet. Glöm inte bort den en information Sveriges Tekniska Attachéer med Hera har goda som om exempel från övriga världen. ° Konferenser kopplingen mellan IT och miljö för branschfolk om från båda professionerna. ° Artiklar i branschtidningar etc.

Stöd

forskning

IT:s

om miljöpotential

Forskningen om kopplingen mellan IT och miljö är dåligt utvecklad. Såväl grundforskning tillämpad forskning praktiska exempel som om bör stödjas.

Undanröj praktiska problem

Ibland är inte regelverk och samhällets praxis anpassade till den moderna informationsteknikens möjligheter. Det har till exempel varit

0att000ontoooiIacaouaiøoaeooaiaaooaozaøaa1180005:

problem att arbeta i hemmet utan att det betraktats som en löneför-

mån eller medfört extra skatt för egenföretagare.

Ekonomiskt stöd till

IT-anvándning

som främjar en god livsmiljö

IT-anvandning där informationstekniken snabbt betalar sig ekono-

miskt behöver inget extra stöd, till exempel olika för elektro-

system nisk handel.

I andra fall investeringarna inte ekonomiska och miljömässiga

ger resultat förrän sikt. Här kan någon form ekonomiskt stöd behöav

för att utveckla nya IT-tillämpningar. Ett bra exempel är

vas

NUTEK:s stöd till upphandling styr- och reglersystem för gjuterier.

av

Ta med I T-anvándning i företagets miljöpolicy och miljöprogram

Genom att sätta klara mål för IT-användningen går det också lät-

upp

tare att följa upp miljöeffekterna. Exempel mål kan vara:

° att distribution dokument ska ske med i stället för med av e-post Pappen

vissa arbetsresor ska ersättas med video- eller telefonkonferenser,

° att

° att uppmuntra personal att arbeta hemma och distansutbildning,

att de miljömässigt bästa produkterna marknaden ska köpas in

° vid nyinvesteringar.

/ilktorer inom IT och

miljö

Agenda 21.56 Ideell förening, miljöger Telefon: 019-12 86 87 information och skapar Hemsida: http:// kontakter mellan alla som wvvw.agenda2 verkar för Agenda 21. 1.se

Distansfzrum Sammanslutning för

Telefon: 020-98 19 98 distansarbetande. Hemsida: http://www.distansforum. se/ distans/

Distanrut/øi/dningskømmittán, Statlig kommitté som DUKOM ska utreda hur distans- Telefon: 08-405 10 00 utbildningen kan främjas. Hemsida: httpz//wwwsbgovse/info rosenbad/departement/utbildning/ utbildninghtml

Internationella Mi/jäinstitutet Bedriver forskning IT om vid Lunds Universitet och miljö. Ger internaen Telefon: 046-222 02 00 tionell Mastersutbildning Hemsida: httpz//wwwluse/lHEE/hp bland annat miljöstyrom ning och miljöpolicy.

T-kommisszionen Statlig kommitté är som Telefon: 08-405 18 51 rådgivande organ till Hemsida: http://wvvw. regeringen informaom itkommissionense rionsteknikfrågor.

TÅterz/inning IT-företagens

Telefon: 08-753 31 80 återvinningssystem.

Hemsida: http://www.sito.se/projekt/

itretur/innehallhtm

Kemikalieinspektionen Central statlig myndighet

Telefon: 08-730 57 00 för kontroll och godkänn

Hemsidazhttpz//wwwkemise nande kemiska ämnen. av

Kommunikationsdepartemenret IT-departementet. Telefon: 08-405 10 00 Hemsida: http://www.sb.gov.se/inf0 rosenbad/departement/kommunikation/kommunikation.html

Kømmuni/cwztionsfzrxknings- Bedriver forskning

beredningen kommunikationsområdet, Telefonz459 17 00 bland telematik annat om Hemsida: http://www.kfb.se och informationsteknik.

Kommunförbundet Sammanslutning för Sve-

Telefon: 08-772 41 00 riges kommuner. Driver Hemsida: httpz//xvwwsvekomse miljökonferensen SK Direkt.

Kretsløppsde/egntiønen Regeringsdelegation för

Telefon: 08-405 10 00 kretsloppsfrågor, bland

annat producentansvar.

Mi/jädatacenter Ansvariga för miljö- Telefon: 018-12 49 04 konferensen Miljödia- Hemsidazhttpz//wwwpise/ logen. Arrangerar utbildwebpage/mdc ning IT och miljö. om

llliljädatøzcentzrum, MDC Använder satellitinforma-

Telefon: 0980-671 70 tion för miljöändamål.

Hemsida: http://www.mdc.liruna.se

Mi/jä- 00/7 naturreyursdepartementet Miljödepartementet

Telefon: 08-405 10 00 Hemsida: http://www.sb.gov.se/ inf0rosenbad/ departement/ miljo/ miljo.html

Rådgivande till Miljäz/årdsåeredningen organ

Telefon: 08-405 10 00 regeringen i miljöfrågor.

Naturskyddfáreningen Fristående organisation för

Telefon: 08-702 65 00 natur- och miljövård. An-

Hemsida: httpz//wwwsnfse svariga för Bra övalmärkn.

Naturvårdsverket Central statlig myndighet Telefon: 08-698 10 00 för miljö- och naturvårds- Hemsida: http://www.envir0n.se frågor.

Nøirings- och teknikutveckling:- Central statlig myndighet verket NUTEK för näringslivets utveckling 4 Telefon: 08-681 91 00 och för omställningen av Hemsida: http://www.nutek.se det svenska energisystemet, l

Standardiseringen I Sverige Ansvariga för miljö- SIS Miljömärkning märkningen Svanen. Telefon: 08-610 30 00 Hemsida: http://www.sis.se// Miljo/sisecohtm

Stzfie/senför Kunskaps- och Kompe- Ger stöd till projekt IT,

om tenrutveekli KK-stifle/yen forskning vid landets ng nya Telefon: 08-14 49 högskolor kunskapssamt

Hemsida: httpz//wwwkksse överföring mellan högskola

och näringsliv.

Svenska Tfåretageny Organisation sammanslutning för IT- S1 TO företagen i Sverige. Telefon: 08-753 31 80 Hemsida: http://wvvw.sit0.se/

Svens/za Mi/jönatet Förstudie för ett svenskt Telefon: 08-698 10 00 miljödatanätverk

Hemsida: httpz//www för myndigheter, organi-

envir0n.se/smn/ sationer och företag.

Yele/zildanvandarna .Förening för Sveriges Telefon: 019-10 85 86 telebildanvändare. Hemsida: http://www.rudbeckp. i orebr0.se

Yelestugør Sverige, i TC-S Förening för Sveriges i Telefon: 0528-717 50. telestugor. Hemsida: httpz//www telestugamse/tcs

Uánytømánnens Central- Ansvariga för miljömärkorganisation TCO ningarna TCO -92 bild- Telefon: 08-782 91 00 skärmar och TCO -95

Hemsida: http://www.tc0.se datorer med mera

Ungdomens IT-råd Regeringens råd för Telefon: 08-405 10 OO IT-frågor och ungdomar. Hemsida: httpz//wwwnnginse

Ord/borklaring informationsteknik

Chip Integrerad krets, till exempel eller

processor minne.

Cd-røm Compact Disc-Read Only Memory, plast-

skiva för lagring data. Data kan endast

av

låsas inte spelas in.

av

Distansarbete Arbete utförs plats den

som annan än

ordinarie arbetsplatsen. Det är inte nödvän-

digt att telekommunikation används. Se

även telependling.

Distansutbildning Utbildning plats än studieorten.

annan

EDI Electronic Data Interchange hantering

- av elektroniska dokument standardiserat ett sätt.

Elektronisk kande Samlingsbegrepp

för olika sätt att genomföra ekonomiska transaktioner över telenätet.

Elektronisk

konferens Konferens mellan olika datoranvändare.

Konferensen kan antingen öppen eller

vara

sluten. En öppen konferens är tillgänglig

för alla användare ett nätverk medan en sluten konferens bara kan de nås av personer

som har behörighet till konferensen.

Elektronisk System för elektronisk

post överföring av text-

meddelanden mellan datorer.

FirstClass Dataprogram för elektroniska konferenser.

auøøbvzvøzvzøruhavumaøxøtøua

Geografiska informa- I geografiskt informationssystem ingår en

ett GI S eller flera databaser information kan tionssystem vars

överföras till digitala kartor.

GPS Global Position System ett lägesangivelse-

-

bygger ett antal satelliter

system som att

sänder data till jorden. Med hjälp

ner av dessa data kan GPS-mottagare bestämma en

positionen för exempelvis båt till havs,

en eller bil vägen. en

Internet Globalt datornätverk för överföring

av information.

ISDN Integrated Services Digital Network en

-

ISDN-anslutning till abonnent ger

en

möjlighet digitalt överföra såväl text,

att

bild, ljud data.

som

Mobitex Ett rikstäckande mobildatanät för digital

kommunikation. Text, data och tal kan

överföras samtidigt. Förekommer ofta i taxi-

bilar och olika slags servicebilar.

Modem MODulator/DEModulator anordning

- en

överför analoga signaler till digitala och

som tvärtom. Används bland för dataöverannat

föring telenätet.

Datorbaserade kombine-i

Multimedia presentationer som

två, eller flera medierna text, grafik,

rar av

ljud och rörliga bilder. Användaren ska

aktivt kunna påverka presentationen. Därför

räknas inte till exempel I V multimedia.

som

Online Detsamma uppkopplad, till

som att vara

exempel mot Internet.

Smart card Plastkort med inbyggt chip,

eller processor.

Kan användas för lagra digital informa-

att

tion, till exempel elektroniska sjuk-

pengar,

journaler, identitetsuppgifter.

Tele/ala Se videokonferens.

Têlependling Arbetstagaren jobbar hemifrån

delar av arbetstiden och använder telekommunika-

tion telefon, fax, uppringd dator i

som etc. arbetet.

Wøløokonfêrøns Beteckningen används för möten över tele-

nätet där deltagarna kan och höra

se

varandra, till exempel vid distansutbildning

eller möten.

Virtuella företag Benämning företag med

en grupp av som

hjälp av informationsteknik går för

samman

att utföra uppgift.

en

World W/ide Mb Världsomspännande nät. Ett verktyg för

att navigera mellan nät och databaser är som anslutna till Internet.

aaøaøøcønønaatlstwqøaonbcomloooonnoooatiaocøouttonoqc

Ordförklaring miljö

Agenda 21 Handlingsprogram för hållbar utveckling

världens länder i Rio de Janeiro antaget av 1992. Se även sid 69.

Hållbar utveckling FN-kommission

Begrepp myntat av en under Gro Harlem-Brundtland. Brukar

definieras ungefär effekterna

som att

miljön den ekonomiska utvecklingen inte

av

får tära jordens resurser.

Kretslopp Ordet används för beskriva flöden

att av näringsämnen kvävets naturresurser, som

kretslopp, metaller det vill säga hur

etc.,

ämnenas olika kemiska föreningar förflyttas

och omvandlas i jord, och luft. I

vatten

miljösammanhang har kretslopp blivit

med återvinning och återbruk synonymt av

produkter, talar om "kretsloppssamhäl-

man

le och kretsloppstänkande. I ett slutet

kretslopp återbrukas eller återvinns alla

ingredienser produkt.

i en

Livscykelanalys Ett metodiskt sätt räkna och bedöma

att ut

hur olika produkter beroende material

-

och tillverkningssätt påverkar miljön

-

under produktens livstid, från

uttag av

råvara, via tillverkning, och

transporter

användning till slutliga omhänder-

varans

tagande avfall.

som

0soc000øonoooouaroonoaoooouuoooonuvovaunooonuaooooo

Miäöskuld Med miljöskuld menas kostnaderna för att

återställa uppkomna miljöskador.

Miljäytyrning Som synonym används miljöledning. Ett

administrativa åtgärder ska

system av som ge

ett företag ett kvitto att det upprätthåller

en viss miljöstandard. I ett miljöstyrnings-

system ingår bland annat miljöplan; miljö-

revision och miljöredovisning. Standarden

ISO 14 000 gäller över hela världen. EU-

länderna har heter ett eget systern som

EMAS Eco Management and Audit

Scheme.

Praducentøzmvar Lagen producentansvar säger den

om att

som yrkesmässigt tillverkar, importerar eller

säljer en produkt eller förpackning måste

se

till att använda produkter eller förpackning-

forslas bort för att återanvändas, alternaar

tivt återvinns i en omfattning så att vissa

uppsatta mål för återvinning uppnås.

Váxtbusefgkten Så kallas den temperaturökning förvän-

som

tas jorden grund av en ökad koncen-

tration i atmosfären så kallade växthusav

gaser. De viktigaste växthusgaserna är kol-

dioxid, freoner CPC och dikvävemetan, oxid.

0016000OCOOQQOOIOOOUOIOOOOO.DCOOOIDIOOQOIOOIOOC000IOOOOOCOOODIIQOOODIJO

Publikationer eller

utgivna av

i samarbete med IT-kommissionen

T-kommissionens arbetsprogram 1995-96, SOU 1995168

Delbetänkande kommissionens övervägande och prioriteringar samt arbetsprogram. 34 sidor.

om

Kommunikation utan gränser rapport från 1 Tkommissionen, juni 1995

-

IT-kommissionen. Skriften sammandrag kommissionens arbetsprogram. 15 sidor.

är ett av Telefon: 08- 405 18 51, fax 08-20 28 04.

Communication Wtbøut Frontiers report the Swedish - 1 TCommission, juni 1995

Engelsk sammandraget se ovan. 15 sidor.

översättning av

Europeiska Unionen I telekommunikation och medier

- nya

IT-kommissionen. En kartläggning och analys gjord Statskontoret

av

uppdrag IT-kommissionen. 111 sidor.

av Datorvanor 1995

Undersökning svenska folkets datorvanor utförd Statistiska Centralbyrån,

av av

SCB uppdrag IT-kommissionen. 102 sidor.

av

SCB Förlag, 701 89 Örebro. Telefon: 019-17 68 00, fax: 019-17 69 32.

1 T världen Nationella 1T- initiativ, Utlanalrrapport

runt -

Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag IT-kommissionen

av av

och Näringsdepartementet. 110 sidor. STATT, Box 5282, 102 46 Stockholm.

IT världen Regionala initiativ

runt -

IT-kommissionen. Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag av IT-kommissionen och

av

Näringsdepartementet se ovan. 40 sidor. Stencil, Stockholm 1995.

T världen Statligt stöd till mjukvaruinalustrin

runt -

Undersökning Sveriges Tekniska Attachéer uppdrag IT-kommissionen och

av av

Näringsdepartementet. 30 sidor.

.Stencil, Stockholm 1995.

Rapport 1/96, Så kan Sverige utveckla stark

en

Dokumentation från hearing 13 december 1995. 25 sidor.

Gatan/ovant;Aoornwiotsøtncazahøcømntraaaanv:asvid:nmxáançnzawiomusyaaeuwanøeutmanande

Rapport 2/96, 1 Tmått Hur kan 1 Tanoandning beskrivas - Studie gjord CEPRO AB

av uppdrag av IT-kommissionen. 65 sidor.

Rapport 3/96, Handikapp Dokumentation från workshop 23 november 1995. 32 sidor.

Rapport 4/96, Kvinnor oc/J 1T Dokumentation från dialogkonferens anordnad IT-kommissionen och Socialdepartementet 5-6 av december 1995. 41 sidor.

Rapport 5/96, Rättsinformation och IT

Dokumentation från hearing rättsinformation och IT anordnad IT-kommissionen och Stiftelsen

om av för råttsinformation, 26 april 1996. 60 sidor.

Rapport 6/96, ERROR Nar 1 T inte fangerar - . En rapport om IT och dess användbarhet Per Gustafsson. Juni 1996. 50 sidor. av Rapport 7/96, 1 kommissionens hearing infiastrukturenfår

om information oc/J kommunikation.

Dokumentation från hearing, 5-6 juni 1996. 127 sidor.

Rapport 8/96, Afiirsnyttan med Internet Sammanfattning av ett seminarium som anordnades IT-kommissionen, Swebizz och av Sveriges Tekniska Attachécr den 4 juni 1996. Publiceras endast i elektronisk form IT-kommissionens hemsida: http://wvvw.itkommissionen.se

Rapport 1/97, 1 T-prob/em inför 2000-skzftet, SOU 1997:12

Referat och slutsatser från hearing anordnad IT-kommissionen den 18 december 1996. en av

Data informationstekniken i Sverige 1996

om SCB Förlag. Redovisning befintlig statistik handel med och produktion IT användning av om av samt IT, gjord Statistiska centralbyrån uppdrag IT-kommissionen. 111 sidor. av av av Rapport 2/97. Digital Demo/er@ti, SOU 1997:23 Ett seminarium Teknik, demokrati och delaktighet den 8 1996 anordnat om nov av

Folkomröstningsutredningen, IT-kommissionen och Kommunikationsforskningsberedningen.

Rapport 3/97. Krista/Malar: 13 röster framtiden, SOU 1997.31 - om

Kan beställas hos: Fritzes Kundtjänst. Telefon: 08-690 91 90, telefax: 08-690 91 91.

RefererLs/irttetikizi n g

Critieal Loads of/Ieidity to Swedish Forest Soils, Report 521995,

Per Warfving och Harald Sverdrup, Institutionen för Kemiteknik,

Lunds universitet.

Critical Loads of/Ieidity and Natrient mbalaneefor Forest Eeosystems

in Skåne, Report 1:1996, Andreas Barkman och Harald Sverdrup,

Institutionen för Kemiteknik, Lunds universitet.

informationstekniken Sverige 1996, Statistiska Central-

Data om i byrån.

Elektronik oe/J elektriska produkter förutsättningar för prodzieentan-

- Rapport 4394, 1995, Naturvårdsverket. svar,

Elektronisk kande/fär kommuner, landsting ock stat, 1995, Svenska

Kommunförbundet och Toppledarforum.

Energy Systems and Yeeknology Change En/aaneing Energy Efieiency

-

Using Information Technology, 1995, Anders Mårtensson,

Institutionen För miljö- och energisystem, Lunds universitet.

Faktor Vier Doppelter IW/alstand kaloierter Naturoerbrazie/a, 1995,

- Ernst Ulrich Weizsäcker, Amory B. Lovins, L. Hunter Lovins, von Dromer Knaur. Framtidens uarndistribution istader, KFB-rapport 1996:8, Anders

Lindkvist et al, Kommunikationsforskningsberedningen.

idéerfär kål/bara trafikläsningar, Agenda ZI-utvecklings-

Grön vag e

guide 1996, Naturskyddsföreningen.

nr

Yi-boken 1996, Weje Sandén, Alde 8C Skytt AB.

mgaaømuqaçpzwaøáuønaøøvaraawaunøzzzøszr»ø».aa»a»oiwi

Ti miljöarbetet, SOU 1996:92, Betänkande Miljövårdsbered-

av ningen.

I T-kommissionens hearing infrastrukturen för om information och

kommunikation 5-6 juni 1996, Rapport 7/96.

1 T-mått Hur kan Tant/andning beskrivaså Rapport 2/1996,

- Nils-Göran Olve 8C Carl-Johan Westin, IT-kommissionen.

I T och Miljön, våren 1996, Peter Arnfalk, undervisningsmaterial vid

Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet.

Miljoanpassa kontoretf, 1995, Susanna Baltcheffsky, Naturskyddsföre-

ningen.

Möss och människor, exempel på bra lT-anzøändning bland barn

och ung-

domar, SOU 1996:32, Delbetänkande från Ungdomens IT-råd.

Next systemkonceptför framtida miljädatasystem, Rapport 4420,

- 1 995, Naturvårdsverket.

Possible Ejfect Transport Yelematics in the Göteborg Region TOS CA

- H, KFB Report 1996:13, Gunnar Lind för Kommunikationsforsk-

ningsberedningen.

Producentansoar för elektriska och elektroniska produkter, Rapport

1996:12, Kretsloppsdelegationen.

Yelekommunikationers implikationerpå resandet, KFB-rapport 1996:2,

Birger Rapp och Skåmedal, Linköpings universitet för Kommu-

nikationsforskningsberedningen.

Yelezjänster och I Tanoändning i Sverige, R 1995:38, NUTEK.

20 sekunder till jobbet Distansarbete från bostaden, Rapport 101,

- 1995, Lennart Forsebäck, Teldok.

Vård och rådpå tråd, Rapport 85, 1993-94, Mats Utbult, Teldok. Vägval Ti trajpz/een, 1996, Delegationen för transporttclematik, Kommunikationsdepartementet.

Åtgärder fn" att bredda och utveckla användningen av inførnzationste/e-

ni/e, Proposition 1995/96:125.

offentliga utredningar

Statens 1996

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan - hurgårdet U. 26.Ny kurs trafrlcpolitiken Bilagor.K. + . 2. Samverkansmönster i svenskforsknings- 27. En strategiför kunskapslyft ochlivslångtlärande. finansiering. U. U. 3. Fritid förändring. i 28.Detforskningspolitiska landskapet i Norden Omkönochfördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U. 4. Vembestämmer vad EU:sinternaspelreglerinför 29. Forskningoch Pengar.U. regeringskonferensen 1996.UD. 30.Borgenårsbrotten - en översyn av ll kap. 5. Politikområden underlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. pelareinförregeringskonferensen 1996.UD. 31.Attityderochlagstiftningi samverkan 6. Ettår medEU. Svenska statstjånstemäns + bilagedel.C. erfarenheter arbeteti EU. UD. av 32.Mössochmänniskor.Exempel bra 7. Av vitalt intresse. EU:sutrikes-och lT-användning blandbarnochungdomar.SB. säkerhetspolitik införregeringskonferensen. UD. 33.Banverkets myndighetsroll m.m. K. 8. Batterierna en laddadfråga.M. 34.Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. A. - 9. Om järnvägens trafrkledning m.m. K. 35.Kriminalunderrättelseregister 10. Forskningför vårvardag.C. DNA-register.Ju. 11. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36.HögskolaiMalmö.U. två-ochtrehjuligamotorfordon. K. 37. Sveriges medverkan i FN :s familjeår. S. 12.Kommuner ochlandstingmedbetalnings- 38. Nationalstadsparken M. svårigheter. Fi. 39. Rapport frånklimatdelegationen 1995. 13. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning.M: 14. Budgetlag regeringens befogenheter 40.Elektronisk dokumenthantering. Jn. ñnansmaktens område.Fi. 41.Statens maritimaverksamhet. Fö. 15.Unionför både öst och våst. Politiska.rättsliga 42.Demokratiochöppenhet. Omfolkvaldaparlament ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av ochoffentligheti EU. UD. utvidgning.UD. 43.Jämställdheten i,EU. Spelregler och 16.Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD. utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av rättigheteriEU. UD. Reformerat förhandsbesked. Fi. 17.Bättre trafik med väginforrnatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. 18. Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier 46.Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47.Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för försäkringar. Fö. individ ochlokalsamhälle. U. 19.Sverige, EU ochframtiden. EU 96-kommitténs 48..Shaping Sustainable Homes an in Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. SwedishNational Report for HabitatII. N. UD. 49.Regler för handelmedel. N.

I Samordnad

20. rollfördelning inom tekniskforskning. 50.Förbud motvapen allmänplats m.m. Ju. U. 51. Gnmdläggande dragi enny arbetslöshetsförsäk- 21. Reform och förändring. Organisation och ring alternativochförslag.A. verksamhet vid universitet ochhögskolorefter 52.Precisering handelsändamålet av i detaljplan.M. 1993 års universitets- och högskolereform. U. 53. Kalkning sjöarochvattendrag.M. av 22. Inflytande riktigt Omelevers rätt till 54. Kooperativamöjligheteri storstadsområden. S. inflytande,delaktighet och ansvar. U. 55. Sverige,framtiden och mångfalden. A. 23. Kartläggning ochanalys den av offentliga sektorns 55.På vägmot egenföretagande. upphandling avvaror ochtjänstermed 55. Vägarin i Sverige. A. miljöpåverkan. N. 56. Hälften vorenog om kvinnor och mån - 24.Från Maastricht till Turin. Bakgrund ochÖvriga 90-taletsarbetsmarknad. A. EU-länders förslagochdebattinför 57. Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.Fi. regeringskonferensen 1996.UD. 58. Finansieringen av detcivila försvaret. F6. , 25.Frånmassmedia till multimediaatt digitaliserasvensktelevision.Ku.

Statens l996

offentliga utredningar

i

förteckning

Kronologisk

S9.Europapolitikens kunskapsgnmd. 86.Utveckladsamordning inomdetcivilaförsvaret Enprincipdiskussion utifrån , . ochfredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. överväganden och förslag. Fö.

60.Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch 87.Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.

utvidgningens effekter dengemensamma 88.Kameraövervakning. Ju.

jordbrukspolitiken. UD. 89.Samverkan mellanhögskolan ochde små och

61.0likaländer olikatakt.Omflexibelintegration medelstora företagen.N. - -ochförhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. 90.Sammanhállet studiestöd. U.

UD. 91.Denprivatavårdensomfattningochframtida

62.EU, konsumenterna ochmaten ersâtmingsformerEn denationella - översynav Förväntningar ochverklighet.Jo. för läkareochsjukgymnaster. S. - taxorna 63. Medicinska undersökningar i arbetslivet.A. 92.11"i miljöarbetet.M. 64.Försäkringskassan Sverige Översyn av - 93.Ny yrkestrafiklagstiftning. K. socialförsäkringens administration. S. 94.Nationellteleadresskatalog. K.

65.Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95.Bomiabanan. K.

i Sverige.Jo. 96.Strukrurförändring ochbesparing.

66.Utvärderat personval. Ju. En uppföljning genomförda förändringar av 67.Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. Fö.

Fi 97.Effektivare försvarsfastigheter

68. Nägra folkbokföringsfrågor. Fi. .

Utvärdering aven reform.Fö. 69.Kompetens ochkapital bilaga.N. + 98.Vem försvaretUtvärdering styr av 70.Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet.N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av . 71.LokaldemokratiochdelaktighetiSverigesstäder 99.Awecklingmedinlärning.Erfarenheterfrån

ochlandsbygd. In. LEMO-reformens aweckling personal.Fö. av 72. Rättspsykiatriskt forslmingsregister. S. 100.Ett för skattebetalningar. DelA. nyttsystem 73. Svenskkärnteknisk tillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar. DelB. nyttsystern Volyml Engranskning. M. Författningsförslag, författningskommentarer - 73.Swedish NuclearRegulatory Activities. och bilagor. Fi.

Volume1 An Assessment. M. loLKämavfall teknikochplatsval.KASAMs - - 74.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrande över SKBs FUD-Program 95.M.

Volym2 Faktaredogörelser. - M. 102.TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar.U. Swedish - 74. NuclearRegulatory Activities. 103.Miljöbalken.Enskärptochsamordnad Volume2 Descriptions. M. miljölagstiftning för hållbarutveckling. - en 75. Värdeni folkhögskolevärlden. U. Del och 1 M. g

76.EU:sregeringskonferens - procedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd påelmarknaden. C.

formalia.Sammanfattning av ett seminarium i 105. Att främja donationer universitet till

april 1996.UD. ochhögskolor.U.

77. Utländska försäkringsgivare medverksamhet i 106.EUochSverige frånKirunatill Malmö. 7 Sverige.Fi. Sammanfattningfyra regionalamöten av 78.Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering. N. 107. Union gränser konsekvenser, möjligheter, utan - 79. Översyn av revisionsreglema. Fi. problem.Sammanfattning av ett seminarium i 80. Viktigt meddelande. november1995.UD.

RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. i l08.Konsumentema ochmiljön.C.

81. Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 109.Frånåkerlottertill Paradis delbetänkande - ett 82.En översyn av luft- sjö- och spåmañkens frånUtredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheten K. angående och tomträttsupplåtelser av 83.Allmäntpensionssparande. S. vissahögskolefastigheter. Fi.

84.Ekobrottsforskning. Ju. 110. Inför Svensktkulturnät IT-och framtiden ett - 85.EgonJönsson en kartläggning lokala av sam- inomkulturområdet. Ku. verkansprojekt inomrehabiliteringsområdet.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

111.Bevakad övergång. Åldersgränser för ungaupp 137. Kommunalförbund och gemensam nämnd ti1l30 år. C tvåformerför kommunal samverkan. In.

112.Integreringav miljöhänsyn inomdenstatliga Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens . förvaltningen. M. område m.m. S.

113.En allmänochaktiv försäkring vid sjukdomoch Skattpå avfall.Fi. . rehabilitering. Del och2. S. l K0:s biträde enskilda. In. . 114.En körkortsreforrn. K. Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård, m.m. . ll5.Barnkonventionen ochutlänningslagen. S. Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. K. . 1l6.Artikel 6 i Europakonventionen ochskatte- .Krockeller Omden mångkulturella möte-

utredningen. Fi. skolan. U.

117.Expertrapporter frånSkatteväxlingskommittén. Fi. Ökad konkurrens i handeln med livsmedel.N. . 118.Station Stockholm Nord. K. Arbetstid . 119.Lättnad i dubbelbeskattningenmindre av företags längd,förläggning och inflytande bilagedel. + A.

inkomster.Fi. 146. Att återerövra vardagen. S.

120. Högskolan i Malmö Slutbetänkande. U. 147. Övergångsbestämmelser till miljöbalken. M. - 121. Spår,miljöochstadsbildicentrala Stockholm. K. 148. Översyn forvärvslagen av ochhyreslagen

122.Kunskapssyn ochsamhällsnytta i hantverkscirklar Borgenoch pant. Ju.

och hantverksutövande. U. 149.Elberedskapen. Författningsfrågor. N.

123.iakttagelser ochförslagefteromstruktureringen av 150.En allmänochsammanhållen arbetslöshets-

försvarets ledningochstöd.Fö. försäkring.A.

124 .Miljö för en hållbarhälsoutveckling. 151. Bidrag genom arbete En - antologi. S.

Förslag till nationellt handlingsprogram. Gruvorna och framtiden. . Bilaga Miljörelaterade hälsorisker.S. 153.Hållbar utveckling i Sveriges skärgärdsornråden.

Bilaga2. Aktörerochverktygi miljöliälsoarbetet. S. M.

Environment for Sustainable HealthDevelopment 154.Trerapporter om studiecirklar. U. an ActionPlanfor Sweden. S. 155. Omtankar vattendrag om

125.Drogeri trafiken. Ju. ettnytt angreppssätt. M.

Dopingi folkhälsoperspektiv. Del ochDelB. S. A 156. Bostadspolitik 2000 från produktions- till . - 127. Folkbildningens institutioner. U. boendepolitik Särtryck + + Bilaga.ln.

128. Skyddet kulturmiljön.En av översyn av Översyn redovisningslagstiftningen. av Ju. . kulturrninneslagens bestämmelser om byggnader SverigeochEMU + Bilagor.Fi. . ochkulturmiljöer,prästgârdar, kyrkstäder och Folkbildningen en utvärdering. U. . ortnamn Ku. Bouppteckningar ocharvsskatt. Ju. . 129.Denkommunala självstyrelsen och grundlagen. ln. Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre.S. av . - 130.Detvålculturerna. Rapporter Klaus av Richard Påmedborgarnas villkor en demokratisk . - Böhme,BoHuldt,Carl-Einar Stålvant samt Kent infrastruktur bilaga.In. +

Zetterberg. Bilagormedunderlagsmaterial till Behovoch resurser i vården en analys. . - UTFÖR:s slutbetänkande sou 1996:123. Fö. Livslångtlärandeiarbetslivet steg vägenmot . l3l. Extern värdering av hotoch fömiåga.Bilagormed ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. U.

underlagsmaterial till UTFöRzs slutbetänkande Ny kursi trafrkpolitiken. Delbetänkande om . SOU1996:123. Fö. beskattning av vägtrafiken. K.

132.Detstora ochsnabba greppet. OmLEMO-refonnens Lärare för högskola i utveckling.U. . metoder ochresultat.Bilagormed underlagsmaterial .Gymnasieutbildning for vissaungdomar med

till UTFÖR: slutbetänkande SOU1996:123. Fö. funktionshinder. U.

133.Jämställd vård.Olikavård likavillkor. S. Översyn PBL ochva-lagen. ln. . av 134.Jämställd vård. Möteni vården ett ur Fö elsen kommuner av ochlandsting. ln. . tvärvetenskapligt perspektiv. S. Kommunala fömyelseproblem. . 135. Fibromyalgi ochDuchennes muskeldystroñ. En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga In.

Kunskapsläge ochbehov av framtida FoU. Kommunerna ochdenstatligastyrningen. . 136.Effekter EU:sjordbrukspolitik. av Jo. BilagaIl. ln.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

169,Budgetpolitik.Enstudie behovsbudgetering av i tvådecentraliserade organisationer. BilagaIII. In. 169.Kortkurrensutsättning inomäldreomsorgen i Stockholms stad.Politisk-demokratiska aspekter. BilagaIV. In. 169.Förändringsmodeller ochförändringsprocesser i kommuner ochlandsting. Någraempiriska studier. BilagaV. In. 170.Fritidsbáten ochsamhället. K. 171.Konsekvenserna for CAP av WTO-átagandena och en östutvidgning. Jo. 172.Licensavgift en principskiss. Ju. - 173.Närmakten fel. gör Den offentliga tjänstemannens ställningoch ansvar. Fi. Handikappinstitutet för brahjälpmedel ochökad . livskvalitet.S. .Styrningochsamverkan. .Denlokalaradion.Ku. Egenmakt - att återerövra vardagen. S. . lT ochmiljön.Ensamlinggodaexempel. . IT-kommissionens rapport 4/97.K.

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olikaländer olikatakt.Omflexibelintegration ochförhållandet mellan stora ochsmå stater i EU. Mössochmärmiskor.Exempel bra 61 IT-användning blandbarnochungdomar.32 EU:sregeringskonferens procedurer,aktörer, - Justitiedepartementet formalia.Sammanfattning av ett seminarium i

april 1996.76 Kriminalunderrättelseregister EU ochSverige frånKirunatill Malmö. - DNA-register.35 Sammanfattningfyra regionalamöten av Elektroniskdokumenthantering. 40 1995-96.106 Presumtionsregeln i expropriati0nslagen.45 Union utan gränser -vkonsekvenser, möjligheter, Förbud motvapen påallmänplats m.m. 50 problem.Sammanfattning av ett seminarium i Utvärderatpersonval.66 november1995. 107 Ekobrottsforskning. 84

Tredimensionell fastighetsindelning. 87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning. 88 Totalförsvarspliktiga m95.Förslag jobb/studier Drogeri trafiken.125 om eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, Översyn förvärvslagen av ochhyreslagen försäkringar.18 Borgenoch pant. 148 Översyn redovisningslagstiftningen. Statensmaritimaverksamhet. 41 av 157 Bouppteckningar ocharvsskatt. 160 Finansieringen detcivilaförsvaret.58 av

Licensavgift principskiss. Utveckladsamordning inomdetcivilaförsvaret - en 172 ochfredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet överväganden ochförslag.86

Strukturförändring ochbesparing. Vembestämmer vad EU:sinternaSpelregler inför Enuppföljning genomförda av förändringar regeringskonferensen 1996.4 inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. 96 Politikområden underlupp.Frågor om EU:s första Effektivareförsvarsfastigheter pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Utvärdering aven reform.97 Ettâr medEU. Svenska statstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheter arbeteti EU. 6 av effekterna LEMO-reformen. av 98 Av vitaltintresse. EU:sutrikes-och Avvecklingmedinlärning.Erfarenheter från säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 LEMO-reformens avveckling personal.99 Unionför både öst och väst. Politiska, rättsliga av

iakttagelser ochförslagefteromstruktureringen av ochekonomiska aspekter EU:ssjätte av försvaretsledningochstöd.123 utvidgning.15 Detvakulturerna. Rapporter KlausRichard av Förankringochrättigheter.Omfolkornröstningar, Böhme,BoHuldt,Carl-EinarStålvant samt Kent utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga Zetterberg. Bilagormedunderlagsmaterial till rättigheteriEU. 16 UTFÖR:sslutbetänkande SOU1996:123. 130 Sverige,EUochframtiden.EU96-kommitténs Externvärdering hotochförmåga.Bilagormed av bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 underlagsmaterial till UTFÖkrs slutbetänkande FrånMaastrichttill Turin. Bakgrund ochövriga SOU1996:123. 131 EU-länders förslagochdebattinför Det stora ochsnabba greppet. OmLEMO-reformens regeringskonferensen 1996.24 metoderochresultat.Bilagormedunderlagsmaterial Demokratiochöppenhet. Omfolkvaldaparlament till UTFÖR:s slutbetänkande SOU1996:123. 132 och offentlighet i EU. 42

Jämställdheten i EU. Spelregler och Socialdepartementet

verklighetsbilder. 43 Europapolitikens kimskapsgrund. Sveriges medverkan i FN:sfamiljeår.37

Kooperativa möjligheteristorstadsområden. 54 Enprincipdiskussion utifrån Försäkringskassan Sverige Översyn av EU 96kommitténserfarenheter. 59 socialförsäkringens administration. 64 Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch utvidgningens effekter Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 dengemensamma

jordbrukspolitiken. 60

utredningar

Statens 1996

offentliga

Systematisk förteckning

Allmänt pensionssparande. 83 Fritidsbáten ochsamhället. 170 EgonJönsson en kartläggning lokala av lT och miljö. En samlinggodaexempel. samverkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. 85 IT-kommissionens rapport 4/97.178 Denprivata vårdensomfattningoch framtida Finansdepartementet ersättningsformerEnöversynav - denationella taxorna för läkareochsjukgymnaster. 91 Kommuner och landstingmedbetalnings- Enallmän ochaktivförsäkringvid sjukdomoch svårigheter. 12 rehabilitering. Del och 1 113 Budgetlag regeringens befogenheter - Barnkonventionen och utlärmingslagen. 115 finansmaktens område.14 Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Betänkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. 124 brottsbalken. 30 Bilaga Miljörelaterade hälsorisker.124 Översyn av skatteflyktslagen. Bilaga Aktörerochverktyg i miljöhälsoarbetet. 124 Reformerat förhandsbesked. 44 Environment for Sustainable Health Development - an Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst.57 ActionPlanfor Sweden. 124 Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. 67 Dopingi folkhälsoperspektiv. DelA ochDelB. 126 Någrafolkbokföringsfrågor. 68 Jämställd vård.Olika vård likavillkor. 133 Utländska försäkringsgivare medverksamhet i Jämställd vård.Möten i vården ur ett Sverige.77 tvärvetenskapligt perspektiv. 134 Översyn av revisionsreglema. 79 Fibromyalgi ochDuchennes muskeldystroñ. Skydd för sparande i sparkasseverksarnhet. 81 Kunskapsläge ochbehov av framtidaFoU.135 Ett nyttsystem för skattebetalningar. DelA. Ny behörighetsreglering hälso-ochsjukvårdens Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. område m.m. 138 Författningsförslag, författningskommentarer Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård, m.m. 141 ochbilagor.100 Att återerövra vardagen. 146 Frånákerlotter till Paradis ett delbetänkande - Bidrag genom arbete En antologi. 15l frånUtredningen om universitetsfastigheter m.m. - Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre.161 av angående överlåtelser och tomträttsupplåtelser av - Behovoch resurser i vården en analys.163 vissahögskolefastigheter. 109 - Handikappinstimtet för brahjälpmedel ochökad Artikel6 i Europakonventionen ochskatte- livskvalitet.174 utredningen. 116 Styrning ochsamverkan. 175 Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. 117 Egenmakt att återerövra vardagen. 177 Lättnadi dubbelbeskattningenmindre av företags inkomster. 119 - Kommunikationsdepartementet Skatt avfall.139 Omjärnvägens trafikledning m.m. 9 SverigeochEMU + Bilagor.-l58 EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för Närmakten gör fel. Denoffentligatjänstemannens två-och trehjuligamotorfordon.l l ställningoch ansvar. 173 Bättretrafik med väginformatik. 17 i trafikpolitiken Bilagor.26 Utbildningsdepartementet Ny kurs + Banverkets myndighetsroll m.m. 33 Den nya gymnasieskolanhur gårdet 1 - Enskilda vägar. 46 Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. Enöversyn av luft- sjö-ochspårtrafikens 12 tillsynsmyndigheter. 82 Samordnad rollfördelninginom tekniskforskning. Ny yrkestrafiklagstiftrting. 93 120 Nationellteleadresskatalog. 94 Reformochförändring. Organisation ochverksamhet Botniabanan. 95 vid universitetochhögskolor efter1993års En körkortsreform 114 universitets- och högskolerefonn. 21 StationStockholm Nord.118 Inflytande riktigt Omeleversrätt till - Spår,miljö ochstadsbildicentralaStockholm.121 inflytande, delaktighet och ansvar. 22 Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 En strategiför kunskapslyft ochlivslångtlärande. 27 Nykurs i trafikpolitiken. Delbetänkande om Det forskningspolitiska landskapet i Norden beskattning vägtrat1ken. av 165 1990-talet1281

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

ForskningochPengar.29 Viktigt meddelande;

HögskolaiMalmö.36 RadioochTV i Kris ochKrig. 80

Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Inför ett Svensktkulturnät IT ochframtiden individochlokalsamhälle. 47 inomkulturområdet. 110

Värdeni folkhögskolevärlden. 75 Skyddet kultunniljön.Enöversyn av av Sammanhållet studiestöd. 90 kulturrninneslagens bestämmelser byggnader om TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar.102 ochkulturmiljöer,prästgårdar, kyrkstäder och - Att främjadonationer till universitet ortnamn. 128 ochhögskolor.105 . Denlokalaradion.176 Högskolan i Malmö slutbetänkande. 120 - Kunskapssyn ochsamhällsnytta i hantverkscirklar Näringsdepartementet

ochhantverksutövande. 122 Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns av Folkbildningens institutioner. 127 upphandling ochtjänstermed avvaror Krockeller möte Om denmångkulturella skolan.143 miljöpåverkan. 23 - Tre rapporter om studiecirklar. 154 ShapingSustainable Homesin Urbanizing an Folkbildningen utvärdering. - en 159 World.SwedishNationalReportfor Habitatll. 48

Livslångtlärandeiarbetslivet steg vägen mot Reglerför handelmedel. 49 ett kunskapssamhälle. Ettdiskussionsunderlag. 164 Kompetens ochkapital bilaga.69 + Lärareför högskola i utveckling.166 Samverkan mellanhögskolan ochnäringslivet.70

Gymnasieutbildning för vissaungdomar med Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och

funktionshinder. 167 fmansiering.78

Samverkan mellanhögskolan ochdesmåoch Jordbruksdepartementet medelstora företagen.89 Offentligdjurskyddstillsyn. 13 EU, konsumenterna ochmaten Närings- och handelsdepartementet

Förväntningar ochverklighet.62 - Ökadkonkurrensihandelnmedlivsmedel.144 Administrationen EU:sjordbrukspolitik av Elberedskapen. Författningsfrágor. 149

i Sverige.65 Gruvornaochframtiden.152

Effekter EU:sjordbrukspolitik. av 136

Konsekvenserna for CAP av WTO-åtagandena och Civildepartementet

en östutvidgning. 171 Fritid i förändring. Omkönochfördelning fritidsresurser. av 3 Arbetsmarknadsdepartementet Forskningför vårvardag.10 Aktiv arbetsmarknadspolitikexpertbilaga. + 34 Attityderochlagstiftningi samverkan

Gnmdläggande dragi enny arbetslöshetsförsäkring + bilagedel.31 alternativochförslag.51 Konsumentskyddelmarknaden. 104

Sverige,framtidenochmångfalden. 55 Konsumenterna ochmiljön. 108

Påväg mot egenföretagande. 55 Bevakad övergång. Åldersgränser för till ungaupp Vägarin i Sverige.55 30är. 111

Hälften vorenog om kvinnoroch män på - 90-taletsarbetsmarknad. 56 Inrikesdepartementet

Medicinska undersökningar i arbetslivet.63 LokaldemokratiochdelaktighetiSverigesstäderoch Arbetstid landsbygd.71 längdförläggning ochinflytande bilagedel.145 + Denkommunala självstyrelsen ochgrundlagen. 129 Enallmänochsammanhållen arbetslöshets- Kommunalförbund och gemensam nämnd försäkring.150 tvaformerfor kommunal samverkan. 137

Kozsbiträde enskilda.140 Kulturdepartementet Bostadspolitik 2000 frånproduktions- till - Frånmassmedia till multimedia - boendepolitik Särtryck Bilaga156 + + att digitaliserasvensktelevision.25 Påmedborgarnas villkor demokratisk - en infrastruktur bilagor.162 +

Statens offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Översyn av PBLoch va-lagen. 168 Fömyelsen kommuner av och landsting. 169 Kommunala fömyelseproblem. Enstatsvetenskaplig betraktelse. Bilaga 169 Kommunerna ochdenstatliga styrningen. Bilagall. 169 Budgetpolitik.En studie behovsbudgetering av i tvâdecentraliserade organisationer. BilagaIII. 169 Konkurrensutsättrting inomäldreomsorgen i Stockholmstad.Politisk-demokratiska aspekter. Bilaga lV. 169 Förändringsmodeller ochförändringsprocesser i kommuner landsting. och Någraempiriska studier. Bilaga 169 V.

Miljödepartementet Batterierna en laddad fråga.8 - Nationalstadsparker. 38 Rapportfrån klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning.39 Precisering handelsändamâlet av i detaljplan.52 Kalkning sjöarochvattendrag av 53 Svenskkämteknisk tillsynsverksamhet. Volym 1 - En granskning. 73 SwedishNuclear Regulatory Activities. Volume1 An Assessment. - 73 Svensk kämteknisktillsynsverksamhet. Volym2 Faktaredogörelser. - 74 SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume2 Descriptions. 74 - IT i miljöarbetet.92 teknikochplatsval.KASAMs Kämavfallyttrande över SKBs FUB-Program 95. 101 Miljöbalken.En skärptochsamordnad miljölagstiftning för en hållbarutveckling. Del och l 103 Integrering miljöhänsyn av inomden statliga förvaltningen.112 Övergångsbestämmelser till miljöbalken. 147 Hållbarutvecklingi Sveriges skärgárdsomrâden. 153 Omtankar om vattendrag ettnytt angreppssätt. 155

Algblomning via Internet

Miljödatacentrum, MDC, i Kiruna

specialiserar sig på att använda satel-

litinformation för miljöändamål. Utbredning av algblomning men

också oljeutsläpp från båtar, kväve-

läckage från grödor är exempel på uppgifter som MDC kommer att

arbeta med, se även artikel på sid 16.

Satellitbilden NOAA, National Oceanic and Atmospheric Administration, AVHRR, Advanced

Very High Resolution visar ett

exempel på utbredningen av blå-

grönalger cyanobakterier i

Egentliga Östersjön den 17 augusti

1996. Denna Internet-information ges dagligen under algblomningssägongen juli till september för

havsområdena Egentliga Östersjön,

Bottenhavet samt Finska Viken. Bilden visar endast algblomningen i

det stadium då blågrönalgerna flutit

upp till ytan och ansamlats i stora sjok och därmed blivit tolkningsbara med hjälp av satellitdata.

Källa: Naturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, telefon 08-16 47 88. Fler algblomningsbilder: http: / /www. geo.su.se/ cgi-bin/ naturgeo/marin/ ab/ abmain.htm

IT

och

miljön

Vad informationstekniken IT för miljon Är konsebetyder

kvenserna av storskalig IT-användning enbart positiva

IT är ingen undermedicin löser våra miljöproblem men som

på många områden finns en potential att positivt påverka miljön med hjälp informationsteknik. Du är hundra gånger

av miljövänlig när du skickar e-post än när du skickar brev. mer

IT och miljön är gjord i reportageform och rapporten ger många

goda exempel runt i Sverige där IT miljövinster. I skrifom ger

ten också förslag på vad som kan göras för att underlätta

ges utvecklingen mot miljöanpassade verksamheter. mer

Det är viktigt att utnyttja de möjligheter som finns genom policybeslut hos företag och myndigheter. Denna idéskrift är ett steg i den riktningen och kan ge inspiration till arbetet mot hållbar utveckling. IT och miljön har skrivits av miljöjouren

nalisterna Lars-Eric Sjölander och Leif Lövström på IT-kom-

missionens uppdrag.