Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

SAMVERKANSMÖNSTER

1 SVENSK FORSKNINGS-

FINANSIE RING

F4

WE W UTBI LDNINGSDEPARTEMENTET

;z2ç 1ø ;M min w Statens offentliga utredningar WW 1996:2 W Utbildningsdepartementet

Samverkansmönster i

svensk

forsknings-

finansiering

Bertil Levin, Jan-Eric Degerblad, Olle Edqvist, Tord Maunsbach, Mats Rolén och Berit Ornevall FRN 1995-12-08

Rapport av Forskningsfinansieringsutredningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

Omslagets fotografi: MIRA/Kari Autero

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20150-X Stockholm 1996 ISSN 0375-250x

Förord

Enligt regeringens direktiv för översynen av strukturen för forsknings-

finansiering Dir 1995:41 skall jag som särskild utredare dels beskriva

och analysera utvecklingen det statliga forskningsñnansieringssysteav met, dels föreslå de förändringar som denna översyn kan föranleda Utredningen har inom för sitt arbete låtit utarbeta olika delramen rapporter som belyser utvecklingen och som ger en bild av den aktuella situationen vad gäller forskningens finansiering. I den tidigare publicerade rapporten Riksdagen, regeringen och forskningen SOU 1995:121 har FRN på utredningens uppdrag redovisat den forskningspolitiska och forskningsorganisatoriska utvecklingen under de senaste decenniema. I den föreliggande rapporten har FRN gjort beskrivning och en bedömning av befintlig samverkan mellan olika finansiärer av forskning. Rapporten påvisar ett omfattande samverkansnät på olika nivåer från departement till myndigheter. Formema varierar. Särskilt omfattande är samverkan myndighetsnivå. Det pluralistiska ñnansieringssystemet gör det emellertid svårt att överblicka vägar och former för samverkan En viktig uppgift för utredningen är att belysa möjlighetema till ökad samverkan mellan olika forskningsñnansiärer och förslag underge som lättar samverkan och överblick FRNs rapport är därvid ett väsentligt underlagsmaterial. Jag är övertygad om att den är av stort intresse även för andra än utredningen. Jag vill tacka rapportens författare för deras arbete. För ordningens skull bör det samtidigt påpekas att de själva för rapportens insvarar nehåll, och att utredningen, genom att publicera rapporten inte tagit ställning till de frågor som den diskuterar. Det är min förhoppning att den skall stimulera den forskningspolitiska debatten i anslutning till rernissbehandlingen av utredningens betänkande och den forskningspolitiska proposition som regeringen kommer att presentera i september 1996.

Susanne Eberstein Utredare

TI 160189

äiääiáaáä $ Wüzáåâiâäáååwiât i

Innehållsförteckning

FRNs förord 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Uppdraget 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Direktiven 11 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

1.2 Avgränsningar och definitioner 12

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Forskningsñnansieringssystenret 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1 Framväxten av ett pluralistiskt system 15

. . . . . . . . . . . .

2.2 Fördelning statliga anslag till FoU 17

av . . . . . . . . . . . . .

3 Samverkan mellan stadiga FoU-iiiärer 19

. . . . . . . . . . . . . .

3.1 Utgångspunkter 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2 Samverkan i policyñågor 20

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.1 Departementsnivån 20

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.2 Forskningsråd och sektorsorgan 20

. . . . . . . . . . . . .

3.3 Samverkan genom finansiering och

administration 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Allmänt 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 3.3.2 Nationell samverkan 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.3 Internationell samverkan 23

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4 Ovrigt 24

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Exempel samverkan mellan finansiärer utifrån

FRNs erfarenheter 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1 Samverkan i policyñågor 25

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Intemationell samverkan 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Administrativ samverkan mellan

forskningsråden 30

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.1 Forskningsrådens hus 30

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.2 Forskningsrådens samarbete med Lmiversitet och högskolor 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.3 Samarbetet kring forskningsrådskontoret iBryssel 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.4 Forskningsrådens samarbetsnämnd 32

. . . . . . . . . . .

4.3 Samverkan i forskningsfinansiering 33

. . . . . . . . . . . . . .

4.3.1 Mellan forskningsråd och sektorsorgan 33

. . . . . . . .

4.3.2 Samverkan mellan statliga finansiärer

34 och en stiftelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.3 Dyrbar vetenskaplig utrustning 35

m m . . . . . . . . .

4.3.4 Samfmansiering över departementsgränser 38

. . . . .

Finansiering av tvärvetemlcaplig forskning: problembild och förslag till hantering inom rådssystenret 41

. . . . . . . . . . . . .

5.1 Inledning 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2 Tvärvetenskap inom forskningsrådssysternet 42

. . . . . . . .

5.3 Nya fonner för tvärvetenskaplig samverkan

mellan FRN och råden 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Forskningsstittelsenra 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1 Bakgrund 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2 Stiftelsernas uppdrag, inriktning och omfattning 47

. . . . .

6.2.1 Stiftelsen for strategisk forskning 47

. . . . . . . . . . . .

6.2.2 Stiftelsen för nriljöstrategisk forskning 48

. . . . . . . .

6.2.3 Stiftelsen for kunskaps- och kompetensutveckling 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.4 Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.5 Riksbankens Jubileumsfond 50 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Samverkan 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.1 Med forskningsråden 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.2 Med sektorsorganen 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.3 Med universitet och högskolor 51

. . . . . . . . . . . . . .

6.3.4 Med EU-forskning och internationell

annan

forskning 52

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.5 Stiñelsernas samverkan med varandra 53 . . . . . . . .

6.4 Sammanfattning 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattande synpunkter och förslag 55

. . . . . . . . . . . . . . . . Referenser 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Appendix 1 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FRNs förord

F orskningsrådsnämnden FRN fick, efter vissa förberedande underhandskontakter, fonnellt den 1 september 1995 i uppdrag av forskningsfinansieringsutredningen FOF 95, att göra en "beskrivning och bedömning av befintlig samverkan mellan olika finansiärer statliga, icke statliga, intemationella, utländska och bedömning utveckav lingsmöjlighetema för sådan samverkan I direktiven anges a att uppdraget kan bygga FRNs erfarenheter av arbetet med att fiärnia samverkan i det svenska systemet. I enlighet med ett tilläggsuppdrag från FOF 95 till FRNs utredningsgrupp i oktober 1995 har vidare gjorts kortfattad analys i vilka en av former och vilka områden några de nyinrättade forskningsstiñelav serna samverkar med de statliga forskningsfinansiärerna. Utredningsgruppen har i enlighet med sina direktiv haft löpande avstämningar med FOF 95. FRN har med anledning uppdraget bildat utredningsgmpp av en bestående av kanslichef Bertil Levin, biträdande enhetschef Mats Rolén,

forskningsselçreterare Jan-Eric Degerblad, byrådirektör Berit Ömevall,

tekn dr Olle Edqvist och som extern expert tekn dr Tord Maunsbach. Utredningsgruppen svarar för studiens innehåll och slutsatser.

Stockholm 8 december 1995

Ame Jemelöv Huvudsekreterare, FRN

T2 16-0189

L .êlâä . L ; V

Sammanfattning

Sverige har ett pluralistiskt system för den statliga FoU-finansieringen Samtliga departement anslår medel för forskning och utveckling. Under de flesta dem finns forskningsråd eller sektorsorgan, fördelar av som medel till forskning vid universitet och högskolor, forskningsinstitut eller företag. Utbildningsdepartementet har huvudansvar för a grundvetenskaplig forskning och forskanrtbildning. Försvarsdepartementet disponerar stora FoU-anslag för framför allt totalförsvarsändamål, medan Näringsdepartementet är den största finansiären civil av sektorsforskning. Den grundläggande frågan rör målkonflikten mellan värdet av de många alternativa möj ghetema pluralism och som en ger de problem uppstår den drivs för långt som om grund av brist överblick, snabbt ökande samverkanskrav mellan aktörerna etc. När det gäller såväl policyfrågor finansiering FoU som av syns departementsöverskridande samverkan ske betydligt oftare myndighetsnivå än mellan departementen Det är relativt sällan som ett departement finansierar eller verksamhet inom ett annat departernentsorgan område. På myndighetsnivå är finansiering däremot vanlig gemensam en samverkansfonn, i synnerhet inom sektorsforskningen, vars ansvarsområden till sin natur ofta är gränsöverskridande. Den markanta sektoriseringen mellan departementen torde försvåra arbetet med att fortlöpande ha integrerad forskningssamverkan i det totala

en systemet.

Även när det gäller allmänt samråd förekommer omfattande en departementsöverskridande samverkan myndighetsnivå. Detta är sitt sätt både följd och förtjänst med den svenska en av en pluralistiska modellen En omfattande samverkan är nödvändig i ett system som bygger förhållandevis många små och autonoma myndigheter. Många hävdar också värdet viss grad pluralisering stöd för av en av som forskningens fiihet. Det svenska systemet ger möjlighet för skilda skolbildningar och bedömningar ur olika perspektiv. Det grundläggande problemet är sålunda å ena sidan balansen mellan den pluralitet som ger många autonoma bedömningar och å andra sidan behovet av viss överblick och Sverige är trots allt ett litet land med samsyn begränsade forskningsresurser både personellt och finansiellt, vilket skulle kunna tala för en ökad grad sammanhållning. Emellertid finns det risk av en att ett system med ett fåtal stora FoU-ñnansierande myndigheter begränsar den yttre samverkan, vilket i sin tur kan medföra att perspek-

tiven beskärs och forskningsidéer får svårare att vinna acceptans. att nya svårt överblicka finansieringsvägar och samverkansformer Det är att inom det statliga F oU-systernet. Ingen instans besitter samlad kunskap över hela detta fält. De flesta faktasarnrnanställningar och analyser görs i de forskningspolitiska propositionema, statliga utredanslutning till utvärderingar. Vi föreslår därför något inom det ningar eller att organ forskningsñnansieringssystemet i uppdrag kvalifistatliga ges att ett sätt fortlöpande analysera utvecklingen inom detta område. FRN cerat skulle utifrån sin samverkansroll i FoU-systemet kunna en sådan vara instans. finansiering tvärvetenskaplig forskning före- Forskningsrådens av kommer framfor allt inom deras respektive fakultetsområderr Tvärvetenkan ha svårigheter klara konkurrensen med strikt skapliga projekt att disciplinavgränsade projekt. Det förekommer relativt begränsad samverkan över råds gränserna detta, trots att vissa administrativa mekaom nismer finns för sådana syften Inom sektorsorganens områden arbetar ofta med avnärnarintieraman de program som vanligen fordrar tvärvetenskapliga ansatser. För att stärka och utveckla grundläggande tvärvetenskaplig forskning över forskningsrådens gränser föreslås att forskningsråden tillsammans avsätter för aktiv initiering, och att FRN tillhandahåller sekreresurser en tariatsresurser för detta Utöver detta fortsätter FRN att initiera övergripande tvärvetenskapliga satsningar forskning rörande samhällsrelevanta problem. En beakta det gäller stärka den tvärvetenannan aspekt att när att den andelen Lmiversitetsforslming i det skapliga forskningen är stora svenska systemet. Universitetens fakultetsindelning och strikt ämnesinriktade institutioner gör det i praktiken svårt att bedriva forskning som breda fakultets- och disciplinöverskridande problem. Här fordras tar upp särskilda ansträngningar för att överbrygga dessa svårigheter. EU-forskningen har drivit fram omfattande samverkan mellan en en rad forskningsfinansiärer i nationella lednings- och referensgrupper. Härutöver bör emellertid övervägas det finns behov av att finna om former för att kunna överblicka den övriga internationella forskningssamverkan, förekommer mellan olika aktörer i det svenska FoUsom och omvärlden. Även detta område tycks det saknas översystemet blick, eftersom ansvaret för de olika internationella kontakterna är så decentraliserat. Att det dock förekommer betydande samverkan i skilda former har framgått våra kontakter med de svenska forskav ningsñnansiärerna

ll

l

Uppdraget

1.1 Direktiven

Utrednings gruppen har tagit fasta direktiven som säger att uppdraget kan bygga FRNs erfarenheter och har därför i begränsad omfattning insamlat synpunkter från externa källor. Utredningsgruppen har gjort en enkät samt genomfört intervjuer med ett antal myndigheter och stiftelser som ansetts vara av speciellt intresse för att belysa samverkansfrågoma. Med hänsyn till den begränsade tid stått till förfogande har det som inte varit möjligt att göra en fullständig analys av de former av samverkan som berör forskningsfrnansieringen Utredningsgruppen har i stället valt att belysa detta en övergripande nivå, med basen i anslagen för forskning och forskarutbildning. Frågor har ställts till de flesta forskningsråd och sektorsmyndigheter med för finansiering ansvar av extern och/eller intem FoU-verksamhet. I flera fall har nämligen myndigheternas finansiering av extern FoU-verksamhet inte entydigt kunnat utläsas ur årsredovisningar eller verksamhetsbeskrivningar. Utredningsgruppen har inte ställt några frågor till universitet och högskolor eftersom de i första hand utför och inte finansierar forskning. Fyra av de nya forskningsstiltelserna samt Riksbankens Jubileumsfond har efter överenskommelse med FOF 95 kontaktats och intervjuats om sin roll vad gäller forskningsfrnansieringssamverkan. Härutöver har vissa andra stiftelser och forskningsinstitut kontaktats om sin sarnverkansroll i ñnansieringssystemet. Eftersom utredningar pågår som särskilt behandlar EU-sarnverkan, försvarsforskningen och sektorsforskningens omfattning, effekter högskolan och den enskilda forskarnivån, Michael Nydéns pågående studie, har utredningsgruppen i samråd med FOF 95 valt att belysa endast begränsade delar av dessa områden

1.2 Avgränsningar och definitioner

När det gäller finansiering forskning kan man urskilja samverkan av flera nivåer och med olika grader djup Beträffande nivåerna kan av skilja mellan man internationell nivå: FN, EU etc, statlig övergripande policy och finansiering: regering och riksdag, departement, operativ finansieringsnivå: forskningsråd, sektorsorgan, övriga statliga myndigheter, privata företag, organisationer och stiftelser, genomförandenivå: universitet, fakulteter, institutioner, forskargrupper, institut med mera

Länkarna mellan dessa nivåer är asymmetriska, dvs den ena parten

är överordnad den andra, och utgörs huvudsakligen av resursöverforing anslag och besluts- och rapportkanaler och alltså ytterst av genom maktreldioner. Länkarna inom dessa nivåer är eller mindre symmer metriska och det är dessa står i fokus för vår utredning. som Det finns allmän synpunkt frågan horisontellt samarbete en om symmetriska relationer mellan nivå. Det här disorgan samma kuterar samverkan är systematiska kontakter mellan mynsom digheter och inte den typ av samråd som äger rum inom en myndighets olika verksamhetsområden. Detta leder till den triviala iakttagelsen att större myndigheten blir desto mindre blir samverkan med yttre organ I motsvarande mån ökar det interna samrådet. Ett exempel kan ges: före reorganiseringen biståndsarbetet fanns ett relativt omfattande samav arbete innefattade både policysamverkan och överföring av arbetssom uppgifter mellan SIDA och SAREC vad gäller stödet till Lmiversitet. Efter sammanslagningen av biståndsmyndighetema 1995 finns bara en myndighet, Sida Utåt sett har samverkan då upphört vilket naturligtvis inte innebär att det faktiska samarbetet behöver ha minskat. Blir det mer eller mindre faktiskt samarbete om ansvaret samlas i en myndighet Frågan är naturligtvis aktuell inom forskningsrådsvärlden där det finns ett betydande antal professionella myndigheter som var och en för arbete inom ämnesmässigt mycket snävt avgränsade omansvarar råden. Om håller till enbart utbildningsdepartementets område oss finns det ett drygt halvdussin forskningsfinansierande myndigheter: FRN, HSFR, MFR, NFR, TFR, Rådet för högpresterande datorsystem, Rymdstyrelsen och Rådet for forskning universitet och högskolor. om Skulle samarbetet underlättas eller kompliceras om dessa myndigheter fördes ihop under ett organisatoriskt paraply Eller av att en ytterligare uppdelning sker Det är naturligtvis varken vår uppgift eller avsikt att

försöka besvara denna fråga i utredningen Vi vill bara Visa de begränsningar som en koncentration den yttre samverkan kan ha Vad inte fångar i vår uppläggning är alltså det omfattande samarbete som pågår inom de respektive organisationema, och som säkerligen till både omfattning och djup är mer vittgående än det äger i som rum gränsytorna mellan organisationema Beträffande sarnverkansforrnerrias djup har framför allt koncentre-

rat oss på att försöka kartlägga gememam ñnamiering medverkande

parter är djupt ekonomiskt engagerade, t ex i finansiering av gemensamma program, policysamverkan myndigheter m m går samman för att agera samfállt men var och sitt håll; eller kommer överens en om

vem som ska ta ansvar för finansieringen av en viss insats samt allmänt

samråd eller mindre formaliserat

t ex mer utbyte av yttranden eller

information i eller näraliggande

gemensamma ñågor.Vi har i viss

utsträckning även berört ad hoc-samverkan, t ex samfinansiering av projekt eller konferenser, något som enligt FRNs egna erfarenheter är mycket vanligt och en naturlig följd av vårt pluralistiska system Vi har koncentrerat vårt arbete vad kan betecknas den som som operativa firiansieringsnivån. För att ge den finansiella och organisatoriska ramen till forskningsrådens och sektorsorganens verksamhet har därvid försökt kartlägga vilka F oU-medel kanaliseras över statsbudsom geten via de olika departementen till forskningsråd och sektorsorgan. Så långt det varit möjligt har även försökt identifiera övri ga myndigheter som fördelar statliga FoU-medel. Redan här kan sägas att detta visat sig vara en svår uppgift fordrat långt större utredningstid än vad haft som till vårt förfogande. Det har framkommit att betydande FoU-medel inte direkt är synliga i statsbudgeten: flera myndigheter inte har specialsom destinerade FoU-arislag t vissa bidrag till extern forskning. Vi har ger ex försökt några exempel detta ge Vi har i enlighet med våra direktiv från FOF 95 försökt återge samverkan utiñän FRNs erfarenheter. Detta görs med hjälp ett antal egna av exempel, som speglar de tre nivåer som nyss nämnts. I anslutning härtill behandlas även frågor rörande samverkan vid finansiering och initiering av tvärvetenskaplig forskning. I enlighet med ett tilläggsuppdrag från FOF 95 till FRNs utredningsgrupp i oktober 1995 har vidare gjorts kortfattad analys hur och en av vilka områden några av de nyinrättade forskningsstiitelsema samverkar med de statliga forskningsñnansiärema.

2 Forskningsñnansieringssystemet

2.1 Framväxten

av ett pluralistiskt system

Med förebilder i USA och Storbritannien började under 1940-talet en forskningsrådsorganisation att byggas upp i Sverige. Detta medförde att det efter hand, och på ett helt annat sätt än tidigare, fanns röriigaforskningsreswser att tillgå Under 1960-talet ökade forskningsresursema kraftigt genom att universitet och högskolor byggdes ut. Då uppstod en situation där ñågan förutsättningarna för om en långsiktig forskningsplanering blev aktuell. Forslmingspolicy blev en viktig del av den politiska processen. Den forskningspolitiska utredningen i sina betänkanden angav Forskningsråd SOU 1975:26 och Forskningspolitik SOU 1977:52 ett antal viktiga forskningspolitiska principer. Utredningen betonade två forskningspolitiska grunduppfattningar: idén om forskningens egenvärde och tanken forskningen medel. Dess huvudiörslag att som var regeringen en gång per valperiod skulle lägga ñam princippropositioner för

riksdagen om den samlade FoU-politiken. Varje riksdag skulle därige-

tillfälle att diskutera FoU-politiken i dess helhet. nom Utifrån den första forskningspolitiska propositionen 1979

prop

1978/79: 1 19 beslutade riksdagen att regeringen framgent skulle flamlägga en forskningspolitisk proposition vart tredje år. Denna tänkt var att verka ett instrument för långsiktig som planering och samordning av de samhälleliga FoU-insatsema 1979 års riksdag tog även ställning för sektorsforskningsprincipen i enlighet med propositionens förslag: Det bör inom viss samhällssektor ankomma på för sektorn en ansvariga departement och myndigheter att föreslå och svara för konkreta förändringar av FoU-organisationen. Sådana förändringar måste med största sannolikhet föregås detaljerade studier sektorns behov och olika av av förutsättningar för FoU-verksamhet inom sektorn Den sektoriella FoU-verksamheten ingen nyhet. Redan under var 1940-talet initierades sådan inom statliga kommittéer. Detta sätt att organisera forskning och utveckling existerade dock aldrig i form av

T3 16-0189

någon planritning, utan tillkom stegvis, som praktiska lösningar konkreta problem. 1979 formulerade statsmakten en mer vägledande för denna verksamhet. Den enighet riksdagen då uppvisade princip som sektorsforskningen skulle komma att brytas då kring senare upp, man från fiämst Moderata samlingspartiets sida ville föra över FoU-resurser till Detta skeende behandlas utförligt i från sektorsorganen högskolan regeringen och forskningen. Några drag i svensk rapporten Riksdagen två decennier SOU 1995: 121, utarbetats forskningspolitik under som

FRN. av Det svenska sättet att organisera forskning har ett specifikt särdrag:

lägger all forskning inom universitet och högskolor praktiskt taget och har, till skillnad från exempelvis Norge, avstått från att i någon

utsträckning etablera statliga forskningsinstitut. På finansieringssistörre däremot det svenska statliga FoU-systemet rikt förgrenat. Det dan är finns, framgår av tablån s 18 och Appendix många separata som aktörer finansierar forskning. Det gäller främst det sektoriella FoUsom Huvuddelen de statliga forskningsmedlen dock till systemet. av ges utför forskning, eller till forskningsråd eller myndigheter som själva fördelar forskningsanslag till olika statliga och sektorsmyndigheter som privata forskningsorgan. Den forskningspolitiska utvecklingen under 1970- och 1980-ta1en flera samverkande omständigheter. Detta påpekade Gunbetingades av Richardsson i Den forskningspolitiska paradoxen 1989: Den nar bestod i dramatiska men föga uppmärksammade förändringar inom ena det svenska forskarsamhället: den allmänna volymtillväxten och den

fortskridande specialiseringen och differentieringen med krav över- och tvärvetenskapliga och framför allt den blick, samordning ansatser snabbt och starkt fiamväxande sektoriella FoU-verksamheten. Den andra omständigheten bestod i lika dramatisk förändring inom det politiska en systemet: enkammaniksdagen och därmed en ny utskottsorganisation byggdes efter sakområdes- Den nya utskottsorganisationen upp en innebar utskotten i motsvarade departemenprincip. Denna att stort sett och sålunda behandlade både lagstiftning och ten i regeringskansliet inom respektive sakområde. Detta kom att få konseanslagsgivning samlad bedömning anslagen till kvenser för FoU-politiken. Någon av FoU kunde i strikt mening hädanefter inte ske av rent författningsrnässiutskotten emellan reglerades i ga skäl, eftersom ärendefördelningen

riksdagsordningen Richardsson 1989.

I den forskningspolitiska propositionen 1982 prop 1981/82:106

framhöll det statsrådet: Det centrala problemet i svensk fördragande förhållandet denna utvecklats utefter olika linjer forskningspolitik är att emellan Detta har lett till fått ett utan närmare samordning dem att

antal forskningsråd, Forskningsrådsnärrmden FRN, Humanistisk-samhällsvetenskapli ga forskningsrådet HSFR, Medicinska forskningsrådet MFR, Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR, Socialvetenskapli ga forskningsrådet SFR samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR. Bland de större de många sektorsorgan gradvis tillkommit kan av som nämnas Avfallsforskningsrådet AFR, numera Naturvårdsverkets Avfallsforslcningsnänmd, Rådet for arbetslivsforslcning, Byggforskningsrådet BFR, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, SAREC

Sidas forskningsavdelnirlg. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

SJFR, Naturvårdsverket SNV, Skolverket SV och Kommunikationsforskningsberedrringen KFB. Bland de många FoU-ñnansiärema bör även den år 1968 riksdagen inrättade Riksbankens Jubileumsfond av

namnas" Till dagens många aktörer forskningsñnansieringsarenan hör

. även de nio forskningsstiftelser bildades i samband med avvecksom lingen av löntagarfondema och som har till uppgift att stödja forskning.

2.2 Fördelning av statliga anslag till FoU

De totala statliga FoU-resurserna i Sverige 1994/95 till uppgår 18,5 miljarder kr Källa: SCB. Nära hälften härav kanaliseras Utgenom bildningsdepartementet, som svarar för 8,8 miljarder av FoU-medlen. Större delen dessa medel utgörs anslagen till av av forskning och forskarutbildning vid universitet- och högskolor 72 %, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, oräknat. Departementets anslag till nationell och internationell forskningssamverkan där anslagen till a forskningsråden, FRN och Rymdstyrelsen ingår uppgick till samman- lagt 2,3 miljarder kr 27 %. Försvarsdepartementet har ett FoU-anslag drygt 3,5 miljarder kr, varav merparten eller ca 2,5 miljarder avser k objektanknuten FoU, dvs forskning och s utveckling av vapensystem och övrig krigsmateriel Näringsdepartementet är största finansiär m m civil sektors forskning och hade 1994/95 av FoU-anslag ca 1,8 miljarder kr, två tredjedelar 1,2 miljarder förmedlades

varav ca genom

Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK. Verket är det överlägset största sektorsorganet i det statliga FoU-systemet. En ytterligare illustration detta är att verket budgetåret 1993/94 svarade för 36 % av de nio största sektorsorganens FoU-anslag till universitet och högskolor Nydén 1995.

Statliga finansiärer extern FoU 1995/96

av

Utrikes Försvar Social Kommu- Finans Utbild- Jordbruk Arbets- Kultur Närings Civil Miljö Justitie nikation ning markn FRN SJFR ERU RAÄ NUTEK KOV SNV RPS Sida FOA FHI KFB ÖCB SFR Vägverk HSFR Fiskeri- EFA RA RS SSI FMV SIS Banverk MFR verket Rådf. Kultur- BFR SKI SPF SMHl NFR Jordbr. arbets- rådet SP LMV SRV TFR verket livsfo. SGU RS AMS Konkur- Skol- rensv. verket KB SPPB Råd forskn. om UoH

Källa: Årsredovisningar, budgetpropositionen enkätsvar.

Anm.: Tablån redovisar inte myndigheter enbart utför FoU.

som

3 Samverkan mellan

statliga

FoU-finansiärer

3.1 Utgångspunkter

Sverige har ett pluralistislct systern for finansiering FoU. Inom samtav liga departementsområden avsätts direkt eller indirekt medel för forskning och utveckling. Under merparten av departementen finns det forskningsråd eller sektorsorgan, som fördelar medel till forskare vid universitet och högskolor, forskningsinstitut eller företag. Den grundläggande frågan i sammanhanget rör rnålkonflikten mellan värdet av pluralism i princip, och de problem som uppstår om den drivs för långt med a brist överblick, snabbt ökande sarnverkanskrav i mängd gränsytor en etc. Hur klarar således ett så pluralistiskt system som det svenska att fullgöra sina uppgifter Vi har närmat oss denna fråga genom att försöka belysa i första hand dessa delfrågor: Vilka former samarbete av förekommer mellan de olika aktörerna Hur omfattande är samverkan inom och mellan organisatoriska nivåer Vilket innehåll eller djup har forskningsfinansiärernas samverkan Vi har försökt besvara dessa ñågor med hjälp uppgifter ñån av forskningsrådens och sektorsmyndighetemas årsredovisningar, SCBs forskningsstatistik samt den senaste budgetpropositionen Vidare har inhämtat information enkät till ett antal finansiärer samt genom en egen intervjuer med tjänstemän vid berörda myndigheter. Vi har även fått ta del av uppgifter insamlats Forskningsfinansieringsutredningens som av

sekretariat. En längre redovisning av vilka forskningsmedel för-

som delas under de olika departementen samt forskningsrådens och de större sektorsorganens samverkansmönster ges i Appendix V1 har koncentrerat oss att försöka kartlägga samverkan i policyñågor, finansiering av program, projekt samt allmänt samråd

3.2 Samverkan i policyfrågor

3.2. l Departementsnivån

Det viktigaste samarbetet mellan departementen i fiåga om forskningspolitiska frågor sker när de forskningspolitiska propositionema utarbetas. Den starka sektoriseringen gör att policysamverkan mellan departement under de mellanliggande perioderna synes mer begränsad Departementsöverslqidande samverkan förekommer dock i större utsträckning myndighetsnivå, alltså mellan forskningsråd och sektorsorgan. Det svenska EU-medlernskapet och därmed följande åtaganden i EUs forskningsprogram har redan ställt och kommer att ställa ökade krav samverkan även departementsnivå.

Forskningsråd och sektorsorgan

Den offentliga uppmärksamheten mot rådsorganisationen under det senaste året har bidragit till att de grundläggande verksamhetsiiågonra har kunnat diskuteras bredare perspektiv och därmed utsättas för ur nyttig kritisk granskning. Nya synsätt har härvid kommit att prövas, vilket i sin tur verkat i positivt utvecklande riktning vad gäller bl a samarbetet mellan råden Det är utveckling redan pågått i olika en som former under betydande tid. Detta har sannolikt bidragit till att ge nyttiga impulser för de enskilda råden och systemet i sin helhet. FRN och forskningsråden under Jtbildningsdepartementet diskuterar fortlöpande via regelbundna kontakter mellan huvudsekreterama och kanslichefema forskningsstrategiska ñågor, gemensamma uppdrag eller initiativ, rollfördelning etc. Detta bidrar till att viss överblick en upprätthålls i rådssystemet. De administrativa systemen har löpande granskats från olika utgångspunkter såväl inom de berörda myndigheterna råden som från de organ som har till särskild uppgift att m granska de statliga myndigheterna, exempelvis RRV. Samarbetet i detta mångfacetterade system har bidragit till en fortlöpande utveckling av verksamhets- och arbetsformer såväl mellan råden som inom de enskilda råden. En viktig form policysamverkan sker i de många nationella av ledningsgruppema för delprogram och övriga aktiviteter under EUs fjärde ramprogram. Där möts företrädare för i princip alla forskningsråd och sektorsmyndigheter, verksamhet har anknytning till ett visst vars delprogram eller aktivitet inom EU-forskningen Där förs också annan

vikti ga diskussioner om strategiska ñågor, programutkast och priorite-

ring och nationell finansiering av ansökningar. Vidare förekommer

även kontakter mellan företrädare för frnansiärema och representanter för vetenskapssamhället.

3.3 Samverkan

genom finansiering och

administration

3.3.1 Allmänt

Samarbetet med andra myndigheter inom respektive forskningsråds och

sektorsorgans områden är av mycket stor omfattning. Det finns dock en

viss naturlig variation mellan myndigheterna. Detta beror att vissa huvudsakligen inriktade nationella frågor, medan andra har är mer större internationella åtaganden

3.3.2 Nationell samverkan

ForskningsrådenunderUtbildningsdepartementetgrundforskningsråden, Ryrndstyrelsen och FRN samarbetar inom många områden I åtskilliga

fall berörs även forskningsñnansiärer under andra departement, framför-

allt SJFR, SFR, NUTEK, Naturvårdsverket, BFR Även sektorsorm har liknande samverkansmönster sinsemellan. ganen NFR, TFR, MFR, SJFR samt FRNhar i likhet med några av sektorsorganen, bl a NUTEK, KFB, BFR och Naturvårdsverket, inlett samarbete med de nyinrättade forskningsstiitelserna, ñämst med Strategiska stiftelsen, MISTRA och STINT

se kapitel

Samarbetet mellan forskningsñnansiärerraa har olika karaktär beroende frågans eller insatsens beskaffenhet. Det gäller i första hand finansiering av gemensamma aktiviteter som forskningsprogram, seminarier etc. Gemensam finansiering nationella eller projekt är, såvitt av program kunnat se, en vanlig form av samverkan mellan forskningsfinansiärema och förekommer i högre Lttsträcloiing mellan sektorsmyndi gheter, än mellan grundforslcningsrâden Detta kan bero att forskningsråden endast i begränsad omfattning arbetar med utpekning fakultetsav eller disciplinöverskridande forskningsprogram I stället fördelar råden större delen av sina FoU-medel utifrån renodlade inomdisciplinära

kvalitetskriterier. Sektorsorganen arbetar huvudsakligen med avnämarinitierade program, som i växande grad fokuserar samhällsproblem innebär kontaktytor med andra sektorer. Ett exempel som detta kan hämtas från kommunikationsområdet, där Kommunikationsforskningsberedningen, KFB, förutom samverkan inom den egna sektorn med Vägverket och Banverket, samarbetar sektorsöverskridande med NUTEK om industripolitiskt motiverade projekt, med Byggforskningsrådet, BFR, bebyggelsens och transportssysternets utformning och om med Naturvårdsverket om problem i skärningsytan trafik miljö. - Myndigheterna under Försvarsdepartementet, som har de största sektorsmedlen för FoU, samverkar av naturliga skäl nära varandra vare sig det rör sig om renodlade sektorsfmansiärer, t ex Försvarets Materielverk och ÖCB, eller både

myndigheter som finansierar extem

forskning och själva utför forskning, FOA och Styrelsen för psykologiskt försvar, och rena forskningsmyndigheter, Flygtekniska försöksanstalten. NUTEK, ska främja näringslivets tillväxt och fömyelse, är den som överlägset största fmansiären av civil sektorsanknuten FoU. Verket svarade 1993-94 för 36 % av de nio största sektorsorganens sammanlagda bidrag till universitet och högskolor Nydén 1995. Verket har samverkansytor med forskningsråd som TFR och NFR, FRN, en rad sektorsorgan, KFB, BFR och Naturvårdsverket. Större delen av a NUTEKs forskningsstöd ca 1 150 Mkr avser olika former av FoUprogramramprogram, industriforslcningsprogram, materialkonsortieroch Återstoden består till kompetenscentra huvudsakligen av projektstöd universitet och högskolor och institut. NUTEKs anslag till FoU i ges hög grad i form av samfinansiering med näringslivet, med vilket verket sålunda har nära samverkan, inte bara i FoU-frågor. Även BFR har en betydande samverkan med byggbranschen, som delfinansierar byggen forskningen. SJFR har i vissa avseenden en mellanställning mellan att grundforsldaingsråd och sektorsorgan Rådet har nära samverkan vara med näringslivet och branschforskningsinstitut inom sin sektor, a rörande skogsbruk, trärâvara, bioenergi och fiske. SJFR samverkar i dessa ñågor även med myndigheter inom sin sektor vilka flera, t ex av Jordbruksverket och Fiskeriverket, även de fördelar F oU-medel externt. FRN, forskningsråden och övri ga finansiärer under Utbildningsdepartementet utlyser vissa medel gemensamt mellan ett eller flera råd. Vidare samarbetar de vid fördelning av medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, där FRN ansvarar för den gemensamma plattformen, FINDU-kommittén samt sekretariat och disponerar anslaget. På liknande sätt hanteras fördelningen medel för forskarskolor. HPD-rådet, som av

har till uppgift att förse det svenska forskarsamhället med högpresterande datorer, har sitt kansli förlagt till TFR I forskningsrådens sarnarbetsnärnnd samarbetar ett stort antal deltagande parter forskningsadministrativt. Samarbetsnämnden ombesörjer att projektansökningar som ingivits till flera råd, eller motsvarande, och som ligger på gränsen mellan två eller flera ansvarsområden, bedöms av rätt finansiär, och inte faller mellan stolama. FRN och forskningsråden under Utbildningsdepartementet, SJFR, SFR, Naturvårdsverket och, sedan l juli 1995, även Sveriges universitets- och högskoleförbund, samverkar vidare om ett gemensamt forskningskontor i Bryssel. Det finns också en omfattande administrativ samordning inom många områden. Denna underlag för ger gemensamma utgångspunkter för regler och rutiner vad gäller formerna för bidragsstöd. Här kan t ex nämnas harmonisering av regler för bidrag och kontraktsutfonnning.

3.3.3 Internationell samverkan

Forskningsrådens och sektorsorganens internationella samarbete har flera former. En del är fonnaliserat i specifika avtal. I andra fall har respektive myndighet fått ett svenskt mer allmänt uppdrag att ansvara för en viss uppgift eller for ett visst område, exempelvis specifika program inom EU, stöd och deltagande till större internationella anläggningar som CERN NFR eller internationella institut HASA FRN. Det som finns vidare ett formaliserat samarbete som bygger bilaterala avtal med motsvarande organisationer i andra länder, såväl i Norden med som andra delar världen. Därtill finns för specifika av ansvar program som varje råd administrerar med resurser från respektive sekretariat, informella kontakter där olika möten och seminarier är bas för diskussioner och ett omfattande utbyte i form och av experter sakkunniga som a utför utvärderingar enskilda projekt och av program m m. Flera anslagen under Utbildningsdepartementet av disponeras av departementet och forskningsråden och FRN för särskilda ändamål, m vilka i många fall föranleder olika fonner samarbete. Här kan av t ex nämnas anslaget Europeisk forskningssamverkan 477 lVlkr, dissom poneras av regeringen, flera av råden och FRN för olika EU-program, rymdverksamhet, deltagande i olika internationella organisationer inom eller utom Europa, t European Science Foundation, ESF. NFR har ex de största internationella samverkansåtagandena, för a utnyttjande av internationella anläggningar. Beslut medverkan eller stöd till inom ternationella organisationer har fattats i särskild ordning. Anslaget

N 16-0189

inrymmer relativt omfattande ekonomis- Europeisk forskningssamverkan ka samverkansåtaganden, illustrerar också att det finns en mångfald men medför stort deltagande i internationella organ.

uppgifter som ett

har i många fall betydande internatio- Aven sektorsmyndigheterna en nell samverkan, med olika EU-program eller internationella organit ex sationer OECD. som

3.4 Övrigt

det eller mindre formaliserade samarbete, be- Vid sidan om mer som givetvis omfattande ad h0c-sarnskrivits i det föregående, förekommer verkan mellan forskningsñnarxsiäremas sekretariat. Den kant ex gälla

sakkunniggranskning proj ekt, gemensamma seminarier, representation

av och diverse professionella kontakter mellan enskilda i arbetsgrupper och sektorsorgan Dessa informella befattningshavare vid forskningsråd kontakter utgör mycket det kitt, som får det annars pluraliserade av statliga FoU-ñnansieringssystemet att hänga ihop.

4 Exempel samverkan mellan

finansiärer utifrån FRNs erfarenheter

4.1 Samverkan i

policyfrågor

En avsevärd del några forskningsfinansiärers verksamhet till av åtgår olika former samverkan inom FoU-systernet, t finansav ex gemensam iering, seminarier, formella eller informella möten Denna samverkan kan, som utvecklades i avsnitt 1.2, ha olika grader och olika nivåer avse och djup. I det följande vill med hjälp några exempel från FRNs av verksamhetsfält illustrera hur samverkan kan ske i praktiken

4.1.1 Internationell samverkan

European Science Foundation E519

Ett viktigt drag i den moderna forskningen dagens - även om FoU till övervägande del sker inom nationella gränser är dess internationalise- ring. Detta förhållande avspeglas även i 1993 års forskningspolitiska

proposition prop 1992/93: 170 där man framhåller att forskningens

internationalisering behöver påskyndas. Skälet till detta är att man vill utnyttja forskningens internationella nätverk för att tillgång till den, som man anser for Sverige, alltmer betydelsefulla vetenskapliga kunskapen. När det gäller samarbete inom grundforslmingsområdet finns det i Europa flera olika formaliserade verksamheter. För det mesta bedrivs samarbetet inom ett antal disciplinorienterade samarbetsorgan: ICSUs kommittéer, internationella laboratorier CERN, CMBL etc. Det som finns emellertid ett forum för samarbete spänner över hela det som vetenskapliga disciplinområdet, nämligen den europeiska vetenskapsstiftelsen ESF sekretariat har sitt i vars säte Strasbourg. ESF är de europeiska forskningsrådens och vetenskapsakaderniernas samarbetsorganisation Organisationen, som bildades 1974, har idag 54 medlemsorganisationer från 20 länder. ESF stöder sina medlernsorganisationer att fungera forum för genom som ett informationsutbyte och

forskningspolitiska diskussioner. Dessutom verkar den som en viktig

kanal för kontakter forskare emellan, främst då Scientific Progenom

Networks och European Research Conferences. Till detta kan

grams,

läggas Verksamhet består seminarier, work-shops och ad hoc-

en som av grupper

Organisatoriskt leds verksamheten ESF Executive Council. Inom

av denna förbereder det årli mötet med General Assemgrupp man a ga

bly. Det finns vidare ett arbetsutskott, Network Committee samt fyra

en

permanenta kommitteer: European Science Research Councils, European

Medical Research Councils, Committee for the Humanities och Committee for the Social Sciences.

Basen i verksamheten består två aktiviteter: Scientific Program-

av

och Scientific Networks. De vetenskapliga programmen, Environ-

mes

mental Toxicology, European Palaeoclimate, Language Typology etc, och de vetenskapliga nätverken, kom till 1985 som ett resultat av

som

den första europeiska forskningsministerkonferensen 1984. Men de skiljer sig när det gäller syfte och struktur. Inom de vetenskapliga finner nästan alltid grupper

programmen

forskare utför forskning. Inom nätverken, History of European

av som

Expansion, Surface Crystallo-graphy, Soil Water Processes etc, pågår diskussioner, planering, analyser och till och med koordinering av

forskning. Däremot bedrivs det inom denna form av aktivitet mera

sällan konkret forskning. Initiativen till dessa nätverk tas av forskarna

själva ESF bidrar dock med viss administrativ och ekonomisk sam-

en

ordning. ESFs generella verksamhet, inklusive seminarier och workshops, finansieras med medlemsorganisationemas avgifter. Networks finans-

ieras med ett Network Account, del ESFs basbudget. All annan

en av

verksamhet finansieras de organisationer önskar delta i någon

av som

aktivitet. För 1994 uppgick kostnaderna för ESFs basaktiviteter till 28

miljoner franska Franc. Kostnaderna för det svenska medlemskapet

bestrids FRN och uppgick för 1994 till 0,9 miljoner FF. FRN

av

också för den tekniska sarnordningen mellan de svenska

svarar medlemmarna NFR, SJFR, Vitterhetsakademien, MFR, HSFR, Veten-

SFR och FRN. Den svenska ESF-gruppen samverkar

skapsakademien,

främst och de svenska

kring policyñågor utser även gemensamt representanterna i styrelser och ledningsorgan inom ESF. Härvid förekommer även att forskningsråden i de nordiska länderna samverkar.

11A SA

HASA, The International Institute for Applied Systems Analysis, etablerades i oktober 1972, när representanter för vetenskapli organisationer ga i tolv nationer undertecknade HASAs charter. IIASA har sitt säte i slottet Laxenburg ett par mil utanför Wien Institutets målsättning var från början att ett forum där forskare från öst- och västvärlden kan vara samarbeta i vikti ga ñågor av global och universell natur och där systernanalys är en gemensam metod Frågan om svenskt medlemskap diskuterades redan när institutet bildades, men det dröjde till 1976 innan Sverige gick in medlem som i HASA. Svenskt medlernsorgan först kommitté låg under var en som Utbildningsdepartementet. När FRN inrättades 1977 kom denna att inordnas under nämnden delegation. 1983 upphörde delegatiosom en nen och sedan dess ligger ansvaret för medlemskapet direkt FRNs styrelse med en kommitté som beredande och rådgivande organ De mandat som gavs till dåvarande systernanalysdelegationen och som fortfarande är riktningsgivande är följande: att initiera och stödja systemanalytisk forskning och metodutveckling, att verka för utnyttjandet systemanalytisk forskning i planering av och beslutsfattande, att främja kunskap om vilka områden systemanalys är tillämpbar, att vara svenskt medlemsorgan för arbetet med IIASA Huvuduppgiñen i FRNs mandat att vara svenskt medlernsorgan för IIASA är att främja kontakterna mellan institutet och den svenska forskarvärlden. Ambitionen från FRNs sida är att maximalt sätt återföra forskningserfarenheter från HASA till svensk forskning. I FRNs kommitté för HASA och Systemanalys ingår representanter för olika forskningsdiscipliner och sektorsorgan. Under de år Sverige varit medlem i HASA har representanter för som

organisationer som FOA, IVA, KVA, SNV, NUTEK f d STU/Ener-

giverket liksom Tekniska Högskolan, Handelshögskolan och andra forsknings institutioner ständigt medverkat i planering och genomförande av FRNs IIASA-aktiviteter. På år har ett nära samarbete inletts senare med olika universitetsinstimtioner och förvaltningar för att arrangera seminarier för att presentera pågående IIASA-forskning med medverkan av inbjudna forskare från HASA Ett kontaktnät bestående av ca 250 personer ute universitet och högskolor har upprättats för att sprida information aktuell IIASA-verksamhet och om FRN-arrangemang kring detta, såsom seminarier, stipendieutlysningar m m I arbetet med det svenska medlemskapet samverkar FRN med de övri ga 16 medlemsnationema, alla deltar i institutets styrelsearbete. som

Tillsammans upprättar man en policy för institutets långsiktiga verksamhet och deltar i förberedelsearbetet och beslutar de ettåriga forskom ningsplanerna. Dessutom framstående svenska forskare i det engageras löpande arbetet med att utvärdera de pågående forskningsprogrammen vid HASA. Något FRN arbetar för, och är viktig del av medlernskasom som en pet i HASA, är att så många forskare möjligt ska tillfälle att som verka vid institutet för kortare eller längre perioder. De svenska forskare är verksamma vid IIASA bidrar ofta direkt till att andra som engagera svenska forskare i institutets aktiviteter, gästforskare och t ex som deltagare i konferenser och stipendieprogram En särskilt viktig uppgift för FRN är att söka forskarstuderande och post-docs intresseunga rade av att delta i IIASAs stipendieprogram, för att så sätt ta ett första steg ut i internationell samverkan

Tcøgeted S 0ci0-Economic Research

FRN är tillsammans med HSFR huvudansvarig myndighet för ett av inom EUs fjärde Riktad socio-ekonomisk delprogrammen ramprogram; forskning Targeted Socio-Economic Research, TSER. Detta är det enda rent samhällsvetenskapliga programmet inom fjärde ramprogram- Avsikten med programmet är att kunskap de met. generera ny om genomgripande samhällsförändringar den europeiska unionen står som inför. TSER består av tre delar: utvärdering forsknings- och teknikpolitiska initiativ, av forskning om undervisning och utbildning särskilt yrkesutbildning, forskning social axclusion och socia integration. om FRN har huvudansvaret för det första området och HSFR för de två

senare. Vid den första utlysningen medel för programmet våren 1995 av anvisades 20 MECU till TSER Totalt kommer 80 MECU att delas ca ut under programmets hela tid. FRN och HSFR har kontakt med svenska forskare som tänker söka medel via och delar dessutom ut planeringsbidrag inför programmet ansökningstillfällena Dessa är regel 50 000 kronor och avser som vanligen bidrag till för att bygga upp den europeiska forskargrupp resor ska söka medel och till någon månads arbete med att skriva som om ihop I den svenska ledningsgruppen ingår, förutom FRN och HSFR, representanter för Rådet för Arbetslivsforslcning, NUTEK och SFR I ledningsgruppen förbereds sammanträdena i programkomnrittén. FRN

och HSFR ordnar dessutom informationsdagar programmet för om svenska forskare. Under 1994/95 ordnades två sådana informationsdagar. Gruppen tar fram förslag svenska experter för projektevalueringar, vilket sedan förmedlas till Bryssel. För delprogram ett nominerades cirka 30 experter üån Sverige. De svenska forskningsfrnansierande myndigheterna bidrar alla till att sprida information om programmet och förbereder även eventuell svensk delfinansiering. Detta är ordnat så sätt att respektive myndighet svarar för den svenska delfinansiering som faller inom dess område. Beredning av den svenska delen ansökan sker normalt sätt, dvs genom kommittégranslqiing. av Vid kommittémötena i programkonnnittén i Bryssel, hållits 4 som gånger under 1995, har FRN och HSFR deltagit med varsin delegat. Dessutom har Sverige rätt att kommissionens bekostnad ta med en nationell expert. Det har hittills utnyttjat genom att låta represenman tanter ñån de andra myndigheterna delta i arbetet. Det är programkom-

mitten diskuterar utfonnningen forskningsprogrammet Work

som av Programme samt kommissionens förslag till vilka projekt bör som beviljas medel. FRN och HSFR är dessutom rernissorgan för andra svenska nçyniigheteri TSEK-frågor. De informerar regelbundet Utbildningsdepartementet och EU/FoU-rådet om resultaten av mötena i Bryssel och utfallet av ansökningarna Inom TSER finns nätverket European Technology Assessment Network i vilket a FRN och NUTEK är medlemmar.

Svenska Hizmm Dimensions-kommittén

FRN har sedan mitten av 1980-talet aktivit deltagit i internationella aktiviteter för att öka forskningen om den mänskliga dimensionen i de globala miljöñågoma. De naturvetenskapliga programmen IGBP

International Geosphere Biosphere Program och WCRP World Clima-

te Research Program förankrades snabbt i det internationella forskningssystemet. Samtidigt eñerfrågades forskning som belyste människans roll; miljöproblemen konsekvens människors är ytterst en av aktiviteter, livsstilar, produktions- och konsumtionsmönster, transportsystem, bosättningar, politik etc. FRN anordnade 1988 tillsammans med HSFR och IFIAS, International Federation of Institutes for Advanced Studies, konferens hithörande ñågor. Denna dokumenen om terades i rapporten Swedish Perspectives Humm Response to Global on Change 1988 och ett led i formuleringen av ett internationellt var Ett sådant realiserades sedan 1990 i det k Human Dimenprogram s

sions of Global Environmental Change Programme, HDP. Det gjordes

inom för IGFA, International Group of Funding Agencies for

ramen

Global Change Research, och ISSC, International Social Science

Council. FRN är svensk representant i kontakterna med HDP. För att samordna och stärka de svenska insatserna inom området tog FRN år 1990 initiativ till svensk Human Dimensions-kommitté. en

Kommittén söker stimulera forskning i Sverige dessa ñågor och

om

fungerar även som ett samarbetsorgan med svenska kommittén för

IGBP/WCRP. I Human Dimensions-kommittén finns representanter för HSFR, Naturvårdsverket, den svenska kommittén för IGBP/WCRP

och Liniversitetsforskningen Kommittén har anordnat internationella

a

seminarier och tagit ñam en översikt över svensk samhällsvetenskaplig

och humanistisk rniljöforskning Environmental Chmge. A Challenge for Social Science and the Humanities, FRN Report 94:3. Kommittén

försöker vidare stimulera idéutbytet och debatten mellan naturvetaresamhällsvetare/hurnanister inom miljöområdet genom att anangera seminarier över olika forskningsproblem. Dess sekretariat följer nära arbetet inom det internationella Human Dimensions-prograrnrnet samt

deltar aktivt i arbetet inom IGFA det internationella samverkansorga-

-

net mellan de institutioner som finansierar forskning rörande global change.

FRN finansierar Human Dimensions-kommitténs rekommenda-

tion del det internationella IGBP-sekretariatets förlagt till KVA

en av

kostnader for kontakterna mellan det internationella IGBP-programmet och Human Dimensionsprogrammet.

4.2 Administrativ samverkan mellan

forskningsråden

4.2.1 Forskningsrådens hus

FRN, forskningsråden under Utbildningsdepartementet och EU/FoU-

rådet har sin samlokalisering omfattande administrativ

genom en sam-

verkan. Denna gäller t ex telefonväxel och reception, viss personal- och

löneadministration, sammanträdeslokaler m m.

Forskningsrådens samarbete med universitet och

högskolor

Redan 1988 påbörjades ett samarbete delvis initierades diskussom av sionerna med anledning omläggningen den k törvaltningsavav av s giften, 3 % påslaget forskningsbidragen Forskningsråden bildade då en kämgrupp, FRN, HSFR, lVlFR, NFR och RS. Senare tillkom även TFR och forskningsråden utanför Utbildningsdepartementets område, SJFR och SFR, för att på ett samlat sätt diskutera ñamförallt ornläggningen av törvaltningsavgiiterr Senare har även andra ñågor av huvudsakligen administrativ karaktär tillkommit i dessa diskussioner. Samarbetet har under årens lopp varit regelbundet och omfattande. Tidvis har gruppen kompletterats med särskilt utsedda rådsledarnöter och vissa huvudsekreterare. Gruppens drivande krafter har varit kanslicheferna där ansvaret cirkulerar mellan olika råd. FRN, NFR, MFR och HSFR har huvudsakligen svarat för samordningsarbetet. Gruppen har ett konstruktivt sett kunnat hitta lösningar i många fall svåra samarbetsñågor. Innehållsligt har detta också fått stora konsekvenser för de olika rådens forskningsanslag. Samverkan har också i flera fall betytt att råden har samordnat sig för att diskutera med departementet och RRV om anslags- och ansvarsñågor berört såväl råden högskolan som som Förhandlingspart var tidigare Svenska Akademiska Rektorskonferensen, SAR Från och med 1995 kommer det nyinrättade Sveriges Universitetsoch Högskoleförbtmd att forskningsrådens motpart. Förbundet vara representerar hela högskolan till skillnad mot tidigare då de mindre och medelstora högskolorna inte fanns med i SAR.

4.2.3 Samarbetet

kring forskningsrådskontoret

i Bryssel

År 1991 beslöt forskningsråden att inför det ökande EU-arbetet och ett eventuellt inträde i EU ett forskningsrådskontor i Bryssel. Kontoret skulle ha till uppgift att bevaka och följa det samarbete fanns som inom för EES-arbetet med forskning. Men det skulle även vid ett ramen eventuellt fullt medlemskap kunna hjälpa till med information och rådgivning till de forskare som behövde hjälp. Kontoret etablerades 1992 med forskningsråden bas och ñån 1995 har samarbetet utvidsom gats så att högskolan och EU/FoU-rådet också gått med och blivit en part i kontoret Verksamheten bedrivs ett gemensamt forskningsnu som i och högskolekontor ska bevaka både forsknings- och utbildningssom

TS 16-0189

frågorna inom EU. Kontoret ska också hjälpa till att ge enskilda forskare och lärare service i mån Det finns för närvarande av resurser. tio i kontoret där högskolan har 15-delar och råden har 9/15parter delar det ekonomiska ansvaret. Beslut kontorets inriktning fattas av om stämma och styrelse har det löpande ansvaret. FRN ansvarar av en en för ordförandeskapet i styrelsen och har det administrativa ansvaret för kontoret, vilket betyder att detta formellt är del FRNs organisaen av tion. Kontorets bemanning har också utökats från och med den l januari

1996.

4.2.4 samarbetsnänmd

Forskningsrådens

En ytterligare form av samverkan i FoU-finansieringen avser hanteringlikalydande eller näraliggande projektansökningar, vilka beroende en av sin inriktning ingivits till än ett forskningsråd, eller motsvarande. mer Detta berördes kortfattat i kapitel För att säkerställa den vetenskapli ga kvalitetsbedömningen dessa fakultetsöverslqidande ansökningar och av underlätta den administrativa hanteringen dem, finns forskningsav rådens samarbetsnämnd. I denna ingick budgetåret 1994/95 AMF O, FRN, HSFR, NFR, MFR, SIFR, SFR, SAREC som numera ingår i Sida, TFR och Cancerfonden Från och med budgetåret 1994/95 administrerar NFR sarnarbetsnämnden. Sarnarbetsnämnden sammanträder två gånger per år, innan budgetårsförändringen vanligen i början februari respektive i slutet av april. av Vid februarimötet görs genomgång vilka projektansökningar som en av de facto ingivits till än finansiär samt vilka ansökningar som mer en adresserats fel. Vid sammanträdet fastställs om ansökningar ska beparallellt eller flera råd eller överföras till prövning hos

dömas hos två

den frnansiärerna, bedöms mest näraliggande. Samtidigt får av som vara respektive forskningssekretariat i uppdrag att hålla varandra underrättande hanteringen de ansökningar tagits i samarbetsnärnnom av som upp den. Till stöd för detta arbete upprättar samarbetsnämnden ett detalj erat protokoll. Under perioden april enligt den gamla budgetårsindelningen mars sker sedan den vetenskapliga bedömningen ansökningarna i finansav iäremas prioriteringsgrupper/vetenskapliga kommittéer. Vid samarbetsnämndens aprilsammanträde redovisar finansiärema sina bedömningar de projektansökningar anmäldes vid februarisammanträdet. Vid av som detta sammanträde förekommer inte sällan "byten" projekt mellan av finansiärer, detta för att i möjligaste mån söka säkerställa koniekt en

bedömning och en så hög finansiering som möjligt av angelägna projekt. De senaste årens praxis har inneburit att samarbetsnärnnden försökt finna finansiär projekt. Samñnansiering förekommer en per nästan aldrig inom ramen för denna samarbetsform Samarbetsnämnden fyller praktisk funktion när det gäller att en säkerställa den Vetenskapliga bedömningen och den administrativa hanteringen av ansökningar, som beroende sin vetenskapliga inriktning ingivits till mer än en forskningsfrnansiär eller berör flera forskningsfmansiärers ansvarsområden Däremot är den inte, och avser inte heller att vara ett forum för hantering kvalitetsbedömningar. De av vetenskapliga bedömningarna görs inom de medverkande finansiäremas normala beredningsgrupper/lçommittéer.

4.3 Samverkan i

forskningsfinansiering

4.3. Mellan

forskningsråd och sektorsorgan

Forskning och utveckling för bättre miljö exempel på samverkan inom miljöforskningen

Naturvårdsverket är vid sidan sin roll tillsynsmyndighet inom om som miljöområdet, den största statliga frnansiären av miljöforskning. Budgetåret 1995/96 18 månader uppgår verkets forskningsanslag till ca 175 Mkr. En av verkets uppgifter är att inför de forskningspolitiska propositionerna göra en genomgång av svensk miljöforskning i förhållande till de riksdag och regering beslutade miljöpolitiska målen. av Utifrån denna genomgång analyseras forskningsbehovet under den kommande treårsperioden med utblickar mot ett tioårsperspektiv. Den rapport som verket utarbetar har namnet Forskning och utveckling för bättre miljö FoUBM. I januari 1996 utges den fjärde rapporten av denna typ. Arbetet med FoUBM sker i form mycket bred samverkan av en mellan en rad forskningsfinansiärer. Skälet till detta är att ett stort antal sektorsorgan och också forskningsråden stöder någon form av miljöinriktad forskning. Bakom den aktuella utgåvan FoUBM står inte nu av mindre tretton olika forskningsfinansiärer: AFR, BFR, Föreningen for industriell miljövård, FRN, HSFR, KFB, lVIFR, MISTRA, NFR, SNV, NUTEK, SJFR, FFK Arbetet har letts Naturvårdsverket, också av som ansvarat för sekretariat och rapportens utgivning. Rapporten har flera

ska for statsmakternas prioriteringar inom milsylten: den ge underlag den ska informera forskarvärlden avnämarnas bejöforskningen, om vad de angelägna forskningsområden och dömningar av som ser som den ska söka åstadkomma en samordning mellan forskningsfinansiärenaa

beträffande deras satsningar. Arbetet med den versionen FoUBM har tagit drygt ett år. senaste av Det har inneburit att FoU-handläggare vid sektorsorgan och forska träffats drygt tiotalet gånger och diskuterat prioriteringar och ningsråd pluraliserade finansieringssystemet har utredningsgrupsatsningar. I det kommit inforrnellt samverkansorgan inom den pen att fungera som ett svenska finansierade miljöforskningen. Det bör i detta statligt sammanhang noteras att även Stiftelsen för miljösuategisk forskning deltagit i

arbetet, och förklarat sig beredd att ta särskilt for finansieringen ansvar vissa delområden. Ett förslagen i FoUBM är för övrigt att arbetsav av gruppen permanentas. kräver det uppdelade frnansieringssystemet inom Enligt vår mening samordningsorgan den nämndes. milj öforskningen ett av typ som ovan Det torde dock svårt att göra detta till något mera än ett rådgivande vara Alla de medverkande finansiärerna utfonnar sina egna program organ. och inges till respektive departement. En prioriteringar, som annan i arbete FoUBM är de medverkande grundforsksvårighet ett som att beredda binda för i förväg utpekaningsråden vanligen är att resurser

de forskningsfält.

mellan finansiärer och

4.3.2 Samverkan statliga

en stiftelse

Vägar till uthållig utveckling kompetenspmgrcvn för miljörelcüerad forskning

I och med tillkomsten Stiftelsen för milj östrategisk forskning tillförav i storleksordningen 250 lVlkr/år. des svensk milj nya resurser tillkomst, och EUs Environment Som en följd av MISTRAs program and Climate minskade staten sitt anslag till Naturvårdsverket med 25

Mkr räknat 12 månader for budgetåret 1995/96. Vidare minskades anslaget till Avfallsforskningsrådet från 32 till 20 Mkr/år, samtidigt som

rådet inordnades under Naturvårdsverket dess Avfallsforslmingssom nämnd. FRN har sitt för naturresurs- och miljöforskning genom program sedan ett tiotal år stött tvärvetenskaplig samhällsanalytisk miljöforsk-

ning, som varit eftersatt och outvecklad. Efter hand har även andra finansiärer slagit in denna väg, de disponibla medlen har varit men begränsade; FRN fördelar inom detta område ca 18 lVHcr/år. Tillkomsten av MISTRA innebar ändrade fönitsättningar. Stiftelsens kansli deklarerade dock att rent allmänt intresserad man var av att försöka stödjakompentensuppbyggnaden inom sarnhällsvetenskapligoch humanistisk milj öforskning. Som ett resultat satsning FRN och av en av NUTEK samt en till MISTRA ingiven gramskiss, initierade dessa tre pro hösten 1994 ett samarbete med sikte att till stånd ett gemensamt kompetenspro gram för samhällsvetenskapli goch humanistisk milj öforskning. En rad andra nailjöforslcningsfinansiärer knöts ett tidigt stadium till arbetet. Till sist deltog åtta statliga forskningsfinansiärter BFR, - FRN, HSFR, KFB, Naturvårdsverkets forskningsnämnd och avfallsforskningsnämnd, NUTEK och SJFR- och MISTRA i satsningen. Sommaren 1995 utlystes forskningsmedel totalt 8,3 Mkr inom programmet om Vägar till Løthälig utveckling beteenden, organisationer, strukturer. - Medlen ska till 5 7 forskare professors- eller mellannivå och utgå under 2x3 år. Till programmet knyts vetenskaplig en programledare. Satsningen ska kompletteras med reguljära projektmedel från de medverkande finansiäremas sida FRN för programmets adansvarar ministration Vägar till uthållig utveckling är de första exemplen reell ett av samverkan mellan de stiftelserna och de statliga forskningsfinansnya iärema. MISTRAs ekonomiska insats är drygt 42 %, de statliga organen avsätter drygt 7 % vardera. Programmet innebär jämförelsevis kraftig en satsning ett ganska outvecklat men högst Samhällsrelevant forskningsfält. Förutom MISTRA hade ingen av de enskilda finansiärerna såvitt man kan bedöma kunnat göra detta i regi. Genomförandet egen av satsningen illustrerar en beredvillighet från såväl de statliga finansiäremas MISTRAs sida att samverka och försöka till som anpassa sig ändrade forskningspolitiska fönrtsättningar.

Dyrbar vetenskaplig utrustning m m

En central fråga för vetenskapssamhället och speciellt för de instrumentkrävande verksamheterna inom fysik, kemi, biologi, geovetenskaper, biokemi, medicin och teknikvetenskap är försörjning vetenskaplig av utrustning. Mycket lite av den dyrbara utrustningen här definierad som utrustning som kostar mer än 2 Mkr i anskaffning finansieras av universiteten själva Det finns dock enstaka undantag, har PETt ex

vid universitet finansierats med universitetsmedel och centrum Uppsala lån i stor utsträckning. Inom det statliga systemet är det FRN som svarar för finansieringen den Den totala anslagsvolymen är 105 lvlkr/år. av dyrbara utrustningen. Huvuddelen av anslaget går till anskaffning av ny utrustning för forskargrupper och institutioner basis av ansökningar. Forskningens kvalitet och potential är utslagsgivande för investeringen. vetenskapliga Fördelningen dessa anslag görs med aktiv medverkan av forskningsav råden under utbildningsdepartementet, NUTEK och SJFR Dessa ger rekommendationer efter inbördes prioriteringar ligger till grund för som fördelningsförslaget. Systemet med samlad finansiering av den dyrbara utrustningen inom FRNs har medgivit stor flexibilitet i finansieringen. Det sammanram hållna utrustningsanslaget gör stora och långsiktiga åtaganden möj ga. Till uppbyggnaden det synkrotronljuslaboratoriet i exempel har av nya Lund, MAX samfrnansierats med 41 Mkr. Därtill kommer beviljade medel till att bygga upp tre detektorer och experimentanläggningar vid med hittills ytterligare 21 Mkr. MAX-laboratoriets utanläggningen 1990-talets utrustningssatsning. Den är stor bebyggnad är stora av

för och teknikutveckling bedrivs biolo ke-

tydelse forskning som av mister och tekniker och medicinare. fysiker men även av inte bundna sig till ärrmes- eller fakultets- Utrustningsmedlen är vare områden eller till högskola Därför kan efterfrågan och kvaliteten på ansökningarna styra fördelningen snarare än beloppsramar som departeråd. Det märka också NUIEK mentet angivit för respektive är att att och SJFR omfattas systemet samt att yttranden tas från praktiskt av forskningsfinansiärer, även dem vid andra departaget samtliga statliga tement än utbildningsdeparternentet. FRNs dvs nämnden, beslutar medlen, inte Det är styrelse, som om FRNs kommitté för dyrbar utrustning. Erfarenheten är att detta är vikinsikten det beslutet fattas överordnad instans tigt; om att slutliga av en leder till det finns ett starkt tryck kommittén att uppnå koncensus. att Detta också for flexibilitet i anslagsfördelningen över tid. Det öppnar finns inga fasta kvoter för de olika råden, inget särskilt anslagsbelopp ett visst råd kan göra anspråk för sina forskare. som fungerade så FRN bara svarade for fördelnings- Tidigare systemet att besluten medan UUH svarade för anslaget och uppköpen Nu disponeras FRN medan sköts universiteten eller forskaren anslaget av uppköpen av har visat sig fungera väl. Erfarenheterna detta själv. Båda systemen av rådssarnarbete har löpt över 15 år, sedan 1979, är enbart goda som nu denna finansieringsmetod, kompletterad med Sverige har genom generösa donationer från framför allt Wallenbergsstiftelsen, kunnat upprätt-

hålla god utrustningsstandard vid universiteten Enighet investeen om ringarna har uppnåtts inom rådssfáren och utrustningssamverkan över fakultetsgränserna har möjliggj Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är numera den totalt sett dorninerande finansiären av utrustning och även byggnader för forskning av vid universiteten Den totala anslagsvolymen uppgår till omkring 300 Mkr årligen, varav stor del går till dessa Wallenbergs en stiftelse har spelat dominerande roll för t ex en uppbyggnaden och utrustningen av Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockholm sedan dess tillkomst i början l940-talet. av Viktig sarnfmansiering med Wallenbergsstiftelsen har t ex gällt uppbygganden av MAX H där stiftelsen bidragit med 40 Mkr, men har också förekommit när det gäller utrustning till Parallelldatorcenmirn vid KTH, Lasercentrum i Lund och rad andra satsningar. Samfinansen iering mellan stiftelsen och FRN förekommer bara vid de största investeringarna; för mindre insatser görs i stället en arbetsfördelning för att undvika dubbelarbete. Erfarenheterna detta samarbete är mycket av goda Bedömningsgrundema är i huvudsak lika för FRN och stiftelsen.

Nationella Anläggningar

NFR har ansvaret för driften fyra nationella anläggningar: "Ihe Svedav berg-laboratoriet i Uppsala, MAX-lab i Lund, Onsala rymdobservatorium och Manne Siegbahn-laboratoriet i Stockholm I den kommitté som svarar för verksamheten medverkar FRN och TFR med representanter. Det borgar för att de investeringsfrågor som FRN svarar för kan hanteras med god insyn i förberedelsearbetet och för att de teknikvetenskapliga intressena bevakas. Inom det samhällsvetenskapliga området finns Kollegiet för sarnhällsforslcning, SCASSS, som startades i början av 1980-talet av FRN och HSFR. Kollegiet har sedan 1 juli 1995 ställning nationell som inrättning under HSFR och är lokaliserat till Uppsala universitet.

Forskarskolor

FRN övertog 1995 ansvaret för att fördela medel drygt 10 Mcr/âr till försöksverksamhet med forskarskolor vid universiteten För detta ändamål bildades kommitté med representanter från forskningsråden, en NUTEK och SJFR samt några universitetslärare och forskare med erfarenhet verksamheten Samarbetet kring denna uppgift inom av

rådssystemet och universiteten har fungerat väl; det återstår dock att utvärdera verksamheten

4.3.4 Samñnansiering över departementsgränser

Ungdomsforskning

Forskningsrådsnämnden fick 1990 ansvaret för ungdomsforskning. Detta skedde att ansvaret för sex centra för ungdomsforskning som genom Bam- och ungdomsdelegationen fördes över till FRN. Utöver startats av centrumbildningama fick FRN överta ansvaret för en löpande bibliografi överungdomsforskningproduceradvid Stockholms universitetsbibliotek Därutöver fick FRN vissa mycket begränsade till projektstöd. resurser Från de ungdornsforskningscentra byggts upp redovisas översom vägande positiva erfarenheter. Samarbetet mellan olika forskare, forskaroch ämnesområden har ökat och visat sig mycket fruktbart. grupper Dessutom kan noteras att ett ökat antal forskarstuderande arbetar med avhandlingsprojekt inom ungdomsforskningens område och flera ansökningar stöd till ungdornsforskning har kommit in till forskningsom råden. FRN lät 1992/93 utvärdera verksamheten vid de olika centra för ungdomsforskning. I utvärderingen framkom att dessa hade åstadkommit önskad förskjutning ñån studier ungdom utifrån ett vuxen- och en av institutionsperspektiv till ett ungdomsperspektiv. Forskningen hade flyttats närmare de problem som upptar ungdomarna själva Utvärderingen påvisade att perspektivförskjutningen markant var mellan olika centra och att ungdomsforskningen vitaliserats genom dessas tillkomst. Deltagandet i sådan forskning hade spritts till ett större antal ämnen och institutioner än dem som tidigare ägnat sig sådana fiågor. Vidare konstaterades att forskningen dock behövde mera långsiktig teoretisk och metodisk utveckling och systematisering. Nämnden har därför beslutat ökad prioritet forskningsprojekt och specialatt ge destinerade tjänster. De särskilt avsatta för ungdomsforsknjng är begränsade. resurserna FRN har framhållit att tillgängliga bör till projekt som kan resurser ges spridas i de forskningsmiljöer där ungdornsforskare verkar till nätverksbyggande mellan och utöver centrumbildningama samt till tematiska ansatser. I den forskningspolitiska propositionen 1992/93:17O framhöll regeringen, att det angeläget att den mångfald i ungdomsforskningen var uppnåtts FRNs stöd kunde bibehållas och utvecklas. som a genom

Regeringen föreslog därför under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde riksdagen att FRN omfördelning inom genom ramen för sitt anslag skulle avsätta ytterligare 500 000 kronor för ungdomsforskning. Riksdagen beslöt även att avsätta 500 0O kronor från Civildepartementets verksamhetsområde.

T6 16-0189

5 Finansiering av tvärvetenskaplig forskning: problembild och förslag till

hantering inom rådssystemet

5.1 Inledning

En av de teser framförs i Michael Gibbons bok The som rn new production of knowledge SAGE 1994 är att forskningssysternet i en rad västli ga industriländer är väg mot andra former än universitetens fakulteter och discipliner. Forskning bedrivs idag ofta i andra organisatoriska former än de traditionella Forskarsamhället ställs i växande utsträckning inför krav på att lösa industri- eller sarnhällsrelevanta problem. Många dessa utmaningar fordrar eller av nya tvär- mångvetenskapliga metoder och nya arbetssätt. Det kan här vara sin plats att försöka defmiera begreppet tvärvetenskap. Strävan att förnya och fördjupa kunskapsmassa och teoribildning kan ibland medföra att Genom sprängs. att metoder och referensramar från olika områden smälts skapas samman nya specialiteter eller så småningom helt nya discipliner med profil och egen egna referensramar. Socialantropologi och kriminologi är ett par exempel detta Biokemi och kvantkemi är två andra T vävetenskqo kännetecknas sålunda teoretiskt och metodiskt av nyskapande och ska kunna sammanföra disciplinfärdigheter ett sådant sätt, att resultatet av blir mer än vad de enskilda disciplinersumman av na tillför. Vid sidan av tvärvetenskaplig forskning, definierad nyss beskrivna sätt, kan tala mångvetenskcp. Med detta man om avses att ett vetenskapligt eller samhälleli problem för sin lösning kan kräva bidrag från olika vetenskapsgrenar, metoder för den skull behöver utan att nya utvecklas. Samarbetet innebär i detta fall forskare att utnyttjar tekniker och kunnande från olika vetenskaper för att lösa delproblern inom en stöne ram Mångvetenskapligt samarbete innebär alltid, något sätt, att referensramanaa vidgas och kan även leda till tvärvetenskap. Vi känner igen dessa tankegångar fiån den svenska vetenskapliga och politiska debatten Sverige ingår i Gibbons studie. Inte minst m från politikerhåll har under ett antal betonat man tvärvetenskapliga angreppssätt och gränsöverskridande forskning viktiga medel för som att hantera samhällets och näringslivets krav kunskap och kompetens inför ñamtiderr

Det statliga FoU-finansieringssystemet har en viktig roll när det befrämja tvärvetenskapen FRN har ända sedan sin tillkomst gäller att 1977 hatt detta som en av sina uppgifter. Tvärvetenskapliga projekt har även handlagts de olika forskningsråden, framför allt inom deras av respektive fakultets- och disciplinornråden. Men att stärka grundläggande tvärvetenskaplig kompetens fordrar insatser flera plan, inte minst initiativ och nytänkande inom universiteten själva Det kan t ex gälla meriteringssystemet, karriärvägar och inrättande tvärvetenskaplinya av institutioner utanför fakulteterna ga I våra utredningsdirektiv har ingått att försöka bild hur ge en av ansökningar bidrag till tvärvetenskapliga projekt hanterats av forskom Vi har valt försöka kort sammanfattning hur ningsråden. att ge en av och under Utbildningsdepartementet sin FRN forskningsråden ser nuvarande hantering fakultets- och disciplinöverslqidande proj ekt. Vi av har därvid halt tillgång till underlagsmaterial från diskussioner som förts mellan FRNs och rådens huvudsekreterare rörande tvärvetenskaplig samverkan FRN och forskningsråden ska regeringens uppdrag ge till hur hanteringen tvärvetenskaplig forskning kan üämjas. förslag av Ser några problem i finansieringen av tvärvetenskapliga projekt man Vilka kontaktytor har råden med varandra rörande detta Hur kan ökad samverkan mellan forskningsfrnansiärema stärka tvärvetenskapens ställning vid universiteten

5.2 Tvärvetenskap inom forskningsrådssystemet

I det svenska FoU-systemet har FRN, som nämnts, ansvar för att stödja tvärvetenskap och initiera Samhällsrelevant grundläggande forskning. har stöd till forskning motiverats samhällets Detta gjorts genom som av kunskapsbehov och oñast inneburit stora tvärvetenskapliga steg, tex som mellan naturvetenskap/teknik å ena sidan och samhällsvetenskap/humaniora å den andra FRN har här spelat aktiv mäklarroll. FRNs en styrelse sin sammansättning breda kontaktytor mot riksdagen, har genom forskarsarnhället via forskningsråden och NUTEK samt organisationsli- FRNs insatser har gjorts både inom programområden som beslutas vet. regering och riksdag och inom områden där nämnden självständigt av tagit initiativ. FRNs samverkan med forskningsråden vid finansiering av tvärvetenskapliga eller fakultetsöverskridande forskningsprojekt har varit begränsad. Som närmare beskrivs i avsnittet forskningsrådens sarnarbetsom

nämnd, är det generellt sett ovanligt att forskningsråden samfmansierar proj När det däremot gäller finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning finns väl fungerande samverkan mellan FRN och forsken ningsråden under utbildningsdeparternentet, NUTEK och SJFR genom FINDU-komnrittén, där FRN svarar för sekretariat och disponerar anslaget. FRN har vidare, främst inom naturresurs- och nriljöproganrmet, ISH- och Kvinno- och jämställdhetsprogrammen i flera fall samñnansierat projekt och med sektorsorgan BFR, AMFO, RAÄ program som och KFB. NFRsamverkademedNUTEKnärdet gemensammaprogrammet Materialkonsortier etablerades. Det har pågått i fyra år och ska pågå i ytterligare fem år. Detta kopplar samman naturvetenskap, teknik och tillämpning inom materialområdet. Vidare har NFR under 1994/95 arrangerat gränsöverskridande symposier tillsammans med TFR och lVIFR Rådet har vidare i sina kontakter med industrin identifierat behov att stärka kontaktytan mot både NUTEK och TFR inom områden av av snabb teknologisk utveckling baserad den naturvetenskapliga kunskapsfrontens ñamsteg inom cell- och molekylärbiologi och inom materialonrrådet. NFR, TFR och NUTEK har utvecklat databas en gemensam över beviljade pågående forskningsprojekt, som kan förväntas bli ett viktigt sammanhållande instrument. NFR ser goda möjligheter att utveckla tre viktiga gränsytor tillsammans med nämligen rnaterialområdet, kemiområdet och bioteknikonrrådet. Även i med kan kontaktytan NlFR man identifiera intressanta gränsomrâden mellan biologi/kemi och medicin HSFR ser det också som vikti att stödja och underlätta tvärvetenskap och har nyligen låtit sammanföra olika discipliner har berösom ringspunkter med varandra i rådets ordinarie beredningsarbete. Härigenom har rådet övergivit sin tidigare modell med enämnesgrupper och all bedömning sker i en miljö där olika ämnen är representerade. HSFRs viktigaste instrument för att stimulera tvärvetenskapligt arbete är att starta forskningsprogram som kräver disciplinsamverkan. Förhoppningen är att dessa mångvetenskapliga satsningar ska leda till tvärvetenskap. Forskningsprogrammen Jämförande kulturforskning och Forskning om Europa är exempel rådets satsningar av denna typ. Rådet har också viss erfarenhet av rådsövergripande projekt. Ett exempel detta är den satsning neur0scien0e som HSFR innevarande bedriver tillsammans med lVlFR TFRs samverkansytor mot NFR har redan berörts. Härutöver förutser rådet en fördjupad samverkan med MFR kring medicinsk teknik. NUTEK intar en i TFRs samarbete med sektorsorganen. Gränslinjerna mellan TFR och NUTEK är klarare än tidigare, eftersom

NUTEK allt mera orienterat sig mot tillämpad forskning tillsammans med industrin, medan TFR ansvarar för teknisk grundforsloiing. Rådet förutser att växelverkan mellan teknik, samhällsvetenskap och humaniora kommer att få viktigare roll. Naturliga exempel detta är en gränsytorna mellan människa maskin och lingvistik datavetenskap. - - Men även inom bioteknik, teknisk mekanik och kemiteknilç kommer växelverkan med samhällsvetenskap att tillrnätas allt större betydelse. I det sammanhanget förutser TFR ökad interaktion med HSFR Inom det biomedicinska forskningsområdet sådant finns talrika som exempel tvärvetenskapligt arbetssätt, vilket praktiseras inom den grundläggande läkarutbildningen. Ämnen Socialmedigemensamma som cin, medicinsk teknik, medicinsk etik osv indikerar redan genom sina att de har sin bas i flera discipliner. Dessa ämnen har i hög grad namn genom medverkan från MFR etablerats som egna ämnen, medan stödet från andra råd hittills har varit marginellt. MFR möjligheter till Här ser samarbete med en eller flera andra finansiärer. Rådet har vidare nyligen gjort genomgång av svensk epidemiologisk forskning i samarbete en med SFR inom för råden gemensam arbetsgrupp. Det finns goda en förutsättningar för fortsatt samverkan mellan dessa råd, men också ett intresse för att samverka med finansiärer med inriktning mot den yttre eller inre miljön

5.3 former för

Nya tvärvetenskaplig

FRN råden

samverkan mellan och

Inom nästan varje vetenskaplig disciplin utvecklas en särpräglad metodik eller i varje fall metodiska särdrag. Frågeställningar tvärs över disciplingränser mellan traditionellt inmutade fält och i nya snittytor möter alltså inte bara de svårigheter uppstår att olika dissom genom cipliner har skilda teorisystem Arbetet måste som regel ske med metoder som utvecklas ad hoc och som därigenom saknar acceptans från det vetenskapliga etablissemanget. Detta gör att tvärvetenskaplig och avnämarinitierad forskning ofta är svårare att genomföra än inomvetenskaplig. Detta får konsekvenser t ex för kvalitetsbedömningen Hög inomvetenskaplig kvalitet, grundforslmingens viktigaste loitierium god forskning, är inte det enda kriteriet ur samhällets frnansiäremas perspektiv. Där kommer även frågor relevans och kostnadseffektivitet om rn. Tvärvetenskaplig forskning tenderar att få låga kvalitetspoäng om den bedöms inomvetenskapliga grunder genom peer-review. Enligt

ett par anses det att man uppnår den bästa projektkvaliteten genom ad hoc-samverkan mellan skickliga disciplinforskare. Den högsta relevansen däremot uppnås i de fall forskningen i fråga är initierad av avnämarna Dessa formulerar sällan sina problem så att de faller inom disciplingränsenra. Vad kan forskningsfinansiärema göra för att befrämja tvärvetenskap i allmänhet och de stora stegens tvärvetenskap i synnerhet Vårt intryck är att det generellt sett är ett problem att förankra och finansiera projekt

som spänner över flera än ett forskningsråds domäner. Finansieringen

av tvärvetenskapliga projekt inom forskningsråden har ökat endast obetydligt under 1990-talet och ligger nu ca 150 lvlkr/år. Till tvärvetenskapliga projekt räknas projekt med deltagande forskare ñån två eller flera discipliner där medlen söks gemensamt och resultaten publiceras gemensamt. Rådens huvudsekreterare är vidare eniga i bedömningen att rådens samverkan rörande finansiering av tvärvetenskap är eftersatt. Forskningsrådens sarnarbetsnärnnd är ett viktigt organ när det gäller att se till att inga projektansökningar hamnar mellan stolarna. Samarbetsnämnden kan däremot inte hantera bedömningsfiågor eller en aktiv initiering av breda tvärvetenskapliga program Finansieringen av grundläggande tvärvetenskaplig forskning kan enligt vår uppfattning förbättras inom nuvarande rådsstruktur två genom huvudtyper av samverkansinsatser mellan FRN och forskningsråden under Utbildningsdepartementet. En speciell beredningsgrupp för forskarinitierad tvärvetenskap. Den ska bestå av FRNs och rådens ordförande och huvudsekretemed uppgift att identifiera vetenskaplig synpunkt särskilt lovande g rare ur gränssnitt och för att komma överens om finansiering av rådsgränsöverskridande satsningar. I sina anslagsfrarnställnirrgar redovisar råden for sitt tvärvetenskapliga över FRN ramarna engagemang redovisar dessutom kostnaderna för beredningsgruppens och de gemensamma satsningarnas administration. För forskning som motiveras av samhällets kunskapsbehov och som oftast innebär stora tvärvetenskapliga steg, t mellan naturvetenex skap/teknik å ena sidan och samhällsvetenskap/humaniora å andra, bör en aktiv initieringsfirnlction finnas fyller mäklar- och tolkroll. En som en fast sådan resurs bildar ett särskilt kompetenscentrum, erfarenhet vars av tvärvetenskaplig initiering sänker transaktionskostnadema för framtida tvärvetenskapliga satsningar. FRN har uppgift att fylla denna som roll i det svenska forskningsrådssystemet.

1 lsy

6 F

orskningsstiftelsema

6.1 Bakgrund

Våren 1993 lade regeringen fram proposition att 10 miljarder en om kronor de tidigare löntagarfonderna skulle användas för att tre av strategiska forskningsstiftelser. Beslut togs av vårriksdagen 1993 och kommande år ytterligare stiftelser med uppgift sex att stödja forskning inom olika vetenskapsområden, kapitalet hade då nästan fördubblats. Vi har här valt att beskriva fem stiftelsema, nämligen: av Stiftelsen för strategisk forskning,

Stiftelsen

för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning och Riksbankens Jubileumsfond. Vi har avgränsat till att beskriva hittills förekomoss mande samverkan med övriga forskningsfinansierande de organ, som statliga forskningsråden, myndigheter och sektorsorgan, universitet och högskolor, samt kontakter och samverkan med EU och övriga internationella forskningsorgan

6.2 Stiftelsemas

uppdrag, och omfattning

6.2.1 Stiftelsen för strategisk

forskning

Strategiska stiftelsen

Stiftelsen har enligt sina stadgar "som att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning av högsta internationella kvalitet och betydelse för utvecklingen Sveriges ñamtida konkurav av renskraft". Forskningsinsatserna kan "såväl grundforskning avse som tillämpad forskning samt, inte minst, områden däremellan". Utmärkande för Stiftelsens verksamhet ska "koncentration insatser, a vara av gränsöverskridande mellan discipliner, etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt etablerandet a genom

ett intemationellt forskamtbytespmgram, befordrande forskarutav av bildning och forskanelaytering, forskanörlighet, forskningscentra och samverkan mellan universitet och högskolor och näringslivet". Stiftelsen prioriterade huvudområden antagit biovetenskap, har som informationsteknologi och andra bastelmologier av särskilt intresse for det svenska näringslivet. De huvudsakligen kommer att program som lokala multidisciplinära forskningsprogram strategiska forskstödjas är nationella nätverk och lokala forskarskolor kopplade till ningscentra, nationella nätverk Stiftelsens kapital uppgår till ca 6 miljarder honor. Omfattningen av den ekonomiska verksamheten har under 1995 uppgått till ca 50 miljokronor och beräknas under 1996 öka till 100 200 miljoner, för att ner efter 4 5 år vara uppe i ca 600 miljoner. ca -

6.2.2 Stiftelsen för miljöstrategisk forskning

MISTRA

I stiftelsen "har till att stödja forskning stadgarna anges att av betydelse för god livsmiljö och ska fiämja utvecklingen strategisk en av starka forskningsmiljöer högsta internationella klass med betydelse av för Sveriges fiamtida konkurrenskraft". Vidare anges att "forskningen ska ha för lösandet viktiga miljöproblem och för milbetydelse av en jöanpassad samhällsutveckling". Dessutom ska "möj ghetema att uppnå industriella tillämpningar tagas till vara". Stiftelsens insatser ska koncentreras för att ge forskningen internationell slagkraft. Disciplingränser ska överskridas och såväl nationella internationella nätverk ska som etableras. Forskarutbyten, rekrytering och utbildning liksom forskairörinternationellt och mellan universitet/högskolor, institut och förelighet ska befordras. Samverkan mellan universitetsforslming och näringslitag vet ska främjas. MISTRA arbetar med att identifiera problemområden. Man nya stöder forskningsprogram med långsiktiga mål for lösningsinrilçtade vikti miljöproblem och med syfte att leda till systemförbättringar och ga bidra till svensk konkurrensfömiåga. MISTRAs stiftelsekapital är 2,5 miljarder kr. Den årliga anslagsutdelningen är i 150 miljoner kronor. Den årliga utdelningen nu uppe ca öka under de närmaste åren för att under 1998 ha nått 250 avses miljoner lqonor.

6.2.3 Stiftelsen för

kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen

Enligt stadgarna har stiftelsen följande "stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan å ena sidan näringslivet och å andra sidan universitet, högskolor och forskningsinstitut", "finansiering forskning av vid mindre och medelstora högskolor inom särskilda profilonnåden" och "fiämjande av informationsteknologi IT". Stiftelsens verksamhet påbörjades under 1995 och byggs ut nu successivt. Enligt ändamålet under första stadgeparagrafen ska stiftelsen finansiera och stöda utbildning doktors-, licentiat- och magisternivå. Det gäller särskilt sådan utbildning sker i samverkan med som företag, samt omstrukturering, forskartjänster och tvärteknologiskt inriktade projekt vid industriforslqiingsinstittrt. Enligt andra paragrafen ska man i samverkan med det regionala näringslivet delfinansiera forskning vid högskolor utan fasta forskningsresurser. En stor uppgift för KKstiftelsen är att fiämja spridning H". Härutöver ska stiftelsen stöda av information och kompetens- och tekniköverföring till mindre och medelstora företag. Storleken Stiftelsens anslagsverksamhet är beräknad till ca 450 miljoner år, IT-området omfattar ungefär per varav hälften

6.2.4 Stiftelsen för

internationalisering av högre utbildning och forskning STINT

STINTs största finansiella stöd går till EU-forskning. Man stöder två typer kostnader dels "fiämjandeinsatser"

av utarbetande av ansökningar,

resor m rn, dels tilläggsanslag. Projekten sarnfinansieras så att STINT står för 25 % kostnaden, svenska för 25 % och EU för av programorgan resterande 50 % Den svenska bedömningen projekten ligger helt hos av programorganen SIlNTs övriga verksamhet består fyra stipendieprogram där av man finansierar k post-docs under längre 2 3 s års utlandsvistelser, - STINT visiting professors utländska gästforskare i Sverige, STINT

fellowships bilaterala forskarutbyten och STINT scholarships riktade

till forskare från länder i dynamisk utveckling. STINT har kapital för tio år. EU-stödet är beräknat till högst 650 miljoner.

6.2.5 Riksbankens Jubileumsfond RJ

1994 tillfördes RJ donation 1,5 miljarder kr från de forna löntaen stöd för lcultwvetenskaplig forskning. Denna förstärkgarfondema till ning till den kulturvetenskapliga forskningen syftar till "att stödja projekt och program som innebär grånsöverskridanden mellan discipliner", "att etablera nätverk nationellt och internationellt, a genom att skapa "att befordra forskarutbildning och forskarrekforskarutbytesprogram", rytering" och "att stödja forskarrörlighet internationellt, nationellt och mellan universitet, högskolor och andra verksamheter". Inför statsmakternas beslut om donationen till förmån för kulturvetenskaplig forskning beslöt styrelsen att reducera insatserna inom naturvetenskap, teknik och medicin och alltsedan juli 1995 är dessa programområden nedlagda inom RJ. i RJs forskningsstöd ligger inom humanistisk och Tyngdpunkten samhällsvetenskaplig forskning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och teologiska fakultetema. Inför första ansökningsomgången formulerades två teman; "Kulturvetenskapli ga gnmdvalar" och "samhällsförändringar i tid och rum". Projektanslag till kulturvetenskaplig forskning utdelades för första gången i december 1994, då 16,7 Mkr av stiftelsemedlens avkastning fördelades. Utdelningen för 1996 beräknas bli 33 Mkr för att under ca 1997 öka till ca 40 Mkr.

6.3 Samverkan

6.3.1 Med forskningsråden

Graden samverkan med forskningsråden växlar mellan de olika av stiftelsema KK-stiñelsen sig inte ha någon samverkan RJ uppger samfrnansierar ett fåtal projekt med råden, men har för övrigt ingen formell samverkan. STINT ñnner forskningsråden mindre villiga till samarbete än exempelvis universiteten I fråga EU-stödet samverkar om dock STINT med de är involverade FRN m fl. prograrnorgan som Dessutom har när det gäller "post-doc"-stipendierna ett direkt man samarbete med forskningsråden, ñårnst NFR, TFR, HSFR, SJFR och delvis MFR Strategiska stiftelsen har möten huvudsekreteramivå med forskoch har arbetsgrupper för stipendie- och "postningsråden gemensamma samarbetar i arbetsgrupp med doc"-programmen. Dessutom man en

NFR om skogsforskning. MISTRA har en betydande samverkan med forskningsråden, främst NFR, SJFR, FRN, BFR och HSFR, vad gäller finansiering och igångsättande av enskilda forskningsprogram Man samverkar antingen gemensamt eller uppdelat områdesvis. Dessutom samverkar man beträffande principer för forskningsstöd och till "p0st-doc"-stipendier.

6.3.2 Med sektorsorganen

Även här varierar graden samverkan RJ har ingen direkt samverkan av Hos KK-stiftelsen är NUTEK representerat i berednings grupper. STINT

samverkar med NUTEK och SAREC Sida i EU-stödet. Man diskuterar

om att hitta finansieringskonsortier, t ex Sida, Svenska Institutet och Rådet för arbetslivsforslming. Hos den Strategiska stiftelsen är NUTEK representerat i varje arbetsgrupp och ledningsnivån. Stiftelsen samverkar även med KFB och inågonmånmedBFR. Nämnas kanocksåatt KVAochIVAärsamverkanspartner till Strategiska stiftelsen när det gäller att föreslå nya ledamöter i dess styrelse. MISTRA har forskningssamverkan med NUTEK, BFR, KFB och Naturvårdsverket. Inför kommande forskningsproposition deltar MIS- TRA tillsammans med alla nriljöforslcningsñnansiärer i Naturvårdsverkets program "Forskning och utveckling för bättre miljö". I sin samverkan med Naturvårdsverket gör MISTRA bedömningen att SNV har hand om "effektsidan", medan MISTRAs satsningar avser "åtgärdssidan". Naturvårdsverket yttrar sig över forskningsprogram ingivits som till MISTRA och deltar även i styrelsegrupper. MISTRAs vetenskapliga råd väljs efter förslag från IVA, KVA och KSLA

6.3.3 Med universitet och

högskolor

Alla stiftelser har relativt stor samverkan med universitet och högskolor. Strategiska stiftelsen stöder forskning som i huvudsak ska bedrivas vid universitet och högskolor, gärna med koppling till industri och näringsliv. Den stöder också forskning bedrivs industriforslçningsinsom stitrtten Ett universitet eller högskola, eller flera gemensamt, är en anslagsrnottagare och tar det långsiktiga ansvaret för verksamheten och den personal För vart och ett Stiftelsens huvudomsom engageras. av råden har arbetsgrupp där representanter för universitet och en

högskolor ingår. Man har hittills delat ut ett antal planeringsanslag avsedda att underlätta utarbetandet av fullständiga programförslag. Dessa ska sedan utvärderas såväl internationella som nationella grupper. av MISTRAs forskningsstöd går i huvudsak till universitet och högskolor. En del går även till industriforslqiingsinstitut. MISTRA stöder stora med huvudansvari g mottagare. program en KK-stiitelsen stöder inom ett av sina huvudområden, forskning vid mindre och medelstora högskolor utan forskningsresurser, s k egna profilforskning vid högskolorna i samverkan med industri och företag i regionen Ett antal planeringsanslag är utdelade. STINT samverkar i hög grad med universitet och högskolor i verksamheten med stipendieprogram för gästforskare, forskarutbyte och forskarstipendier till akademiker från länder i dynamisk utveckyngre ling. Utlysning, sakkunniggranskning och urval görs av universiteten efter STINTs övergripande inventering och bedömning av utbildningsområden och länder. RJ samverkar med universitet och högskolar genom att ge huvuddelen sitt stöd till forskningsprojekt vid desamma En mindre del av av forskningsstödet går även till Industriens Utredningsinstitut.

6.3.4 Med EU-forskning och annan internationell forskning

Endast STINT har direkt koppling till ElJ-forslmingen genom sitt

en huvudprogram med stöd till EU-forskning. Ovriga stiftelser har ingen samverkan, sig sina kontakter till att söka EUmen uppger uppmana medel och att bygger kompetens for kommande samverkan man upp Kontakter med övri internationell forskning förekommer i ganska g liten grad inom stiftelserna MISTRA har en del kontakter med andra utländska forskningsstiitelser och till att uppmana deltagarna i forskser ningsprogrammen att ha goda internationella kontakter. STINTs internationella samarbete begränsar sig ännu till att har besökt hel del man en länder i Sydostasien, Malaysia RJ har kontakter med "Kollegium m Budapes där RJ finansiärema. Man har även kontakter med är en av "Alexander Humboldt Stiftung" i Berlin och har sedan 1989 bevon kostat internationellt utbyte med utländska forskare. RJs direktör är dessutom svensk representant i "Haag-klubben".

6.3.5 Stiftelsemas samverkan med varandra

Samarbetet mellan stiftelserna mest "arbetsfördelningsuppges vara planet". Man träffas dock regelbundet för diskussioner och sägs eftersträva en enhetlig bedömning i fördelningsfiågor.

6.4 Sammanfattning

Efter att ha sammanställt de uppgifter lämnats samverkan som om mellan de nya forskningsstiftelsema och övriga forskningsfinansierande kan konstatera att samverkan förekommer, att den varierar organ men en hel del mellan de olika stiftelsema Den varierar i omfattning, i val av områden och samarbetspartner. Anledningen kan skillnader i vara stiftelsemas uppdrag, också skillnader i verksamhetstid KK-stiñelmen sen har exempelvis endast varit igång under 1995, medan andra stiftelser har arbetat under längre tid De flesta stiftelsema har i sin uppdragsbeskrivning inskrivet att de ska arbeta i nära kontakt med industri och näringsliv. Detta måste innebära att deras insatser ska ha den viktigaste kontakten industrimot forskningsorgan, tekniska högskolor och sektorsorgan med industriell/teknisk inriktning. Som exempel finns NUTEK med samverkansom spartner hos alla utom stiftelserna. Flera stiftelsema har i sitt en av av uppdrag att verka tillsammans med universitet och högskolor. En stiftelse, STINT, har i uppdrag att sitt huvudsakliga stöd till EU-forskge ningsprojekt. Flera av stiftelsema arbetar med stipendiestöd och forskarutbyten för nationell och internationell samverkan Detta innebär tätt ett samarbete med universitets- och högskoleinstitutioner. På sätt samma frmgerar de stiftelser som stöder riktad forskning inom kulturvetenskap, RJ, och miljöstrategi, MISTRA. Att samarbetet med forskningsråden är så varierande, i vissa fall tämligen rikt och i andra fall minimalt, kan bero vad som tidigare anförts, men också skillnader i forskningstraditioner och vilka tidigare etablerade personkontakter finns. som Stiftelsemas samverkan med internationell sparsamma forskning skulle troligen kunna öka genom samverkan med exempelvis forskningsråden, som har en lång tradition i kontakter med, och i många fall svenskt för, utländska forskningsråd och ansvar program

à Wâsøáaøüwü

V

:eaaasiias ,mimmi ;emma

u. n . 1:,

I aan " ;så www IEEE a

7 Sammanfattande

synpunkter och förslag

I Sverige finansieras statlig FoU över samtliga departement. Utbildningsdepartementet har huvudansvar a för grundvetenskaplig forskning och forskarutbildning Försvarsdepartementet disponerar stora anslag, ñamför allt för forskning och utveckling krigsmateriel samt av andra totalförsvarsändamål. Näringsdepartementet är den största finansiären civil sektorsforskning. NUTEK är den största myndigheten och av den tyngsta finansiären sektorsforskning. Även flera andra departeav ment som Arbetsmarknads-, Jordbruks- och Kommunikationsdepartementen har betydande F oU-medel. Det är vårt intryck, att departementen inte har eller politisk möjlighet att djupet samverka inom resurser forskningsñnansieringen Det är relativt sällan som ett departement finansierar eller verksamhet inom ett annat departementsonrråde. organ Istället har i Sverige ett pluralistislçt system med många sektorsorgan Den markanta sektoriseringen mellan departementen försvårar såvitt kan bedöma arbetet med att fortlöpande ha integrerad forskningssamen verkan i det totala systemet. Som visats i de föregående kapitlen finns under de olika departementen, utförandenivån, en rad forskningsfinansiärer. Mellan dessa förekommer omfattande samverkan, vilket kan sägas följd en vara en av, också förtjänst med, den svenska pluralistiska modellen. En men en omfattande samverkan är nödvändig i ett system bygger försom hållandevis många små och autonoma myndigheter. Många hävdar också värdet viss grad pluralisering stöd för forskningens av en av som frihet. Ett avslag forskningsansökan hos finansiär medför inte en en nödvändigtvis att alla chanser är förbrukade. Det finns möjlighet att finna utrymme för skilda skolbildningar och bedömningar olika ur perspektiv. Det grundläggande problemet är sålunda å ena sidan balansen mellan den pluralitet många autonoma bedömningar och å som ger andra sidan behovet viss överblick och Sverige är trots allt av samsyn ett litet land med begränsade forskningsresurser, både personellt och finansiellt. Ett system med ett fåtal stora FoU-ñnansierande myndigheter leder ofta till minskad yttre samverkan, vilket kan leda till att perspektiven begränsas och att nya forskningsidéer får svårare att vinna acceptans.

Givetvis finns risk för vissa överlapp mellan finansiärer inom vår en svenska modell, detta förefaller hanteras väl inom för det men ramen omfattande samarbete förekommer. Här förekommer såväl bilateralt som samarbete mellan två finansiärer samverkan i större konstellationer. som Vårt intryck är att det förekommer ett omfattande samarbete mellan forskningsñnansiärerna också, framför allt för sektorsorganens del, men med del formerna för detta har kunnat bild näringslivet. En av ge en även sannolikt inte har fått med allt. av, om Det är i detta sammanhang angeläget att framhålla svårigheterna att överhuvudtaget överblick över såväl fmansieringsvägama som samverkansformerna. Det finns ingen instans som besitter samlad kunskap detta fält. De Översikter och analyser görs förefaller vara av ad om som hoc-karaktär, t i anslutning till utredningar eller utvärderingar av ex eller myndigheter. Vi finner det därför angeläget att föreslå att program instans inom det statliga forskningsñnansieringssystemet får i någon uppdrag att regelmässigt och ett kvalificerat sätt följa och analysera utvecklingen inom den statliga FoU-finansieringen. Sådana fakta vore mycket värdefulla att ha tillgång till, inte minst inför utarbetandet de av forskningspolitiska propositionema. FRN skulle med sin samordningsroll i FoU-systemet kunna sådan instans, eventuellt i anslutning till vara en ett utökat program rörande Forskning om Forskning. När det gäller samverkan rörande forskningsrådens finansiering av forskning har funnit den framför allt förekommer tvärvetenskaplig att inom forskningsrådens fakultetsgranser. Tvärvetenskapliga projekt kan olika skäl ha kan ha svårigheter att klara konkurrensen med strikt av disciplinavgränsade projekt. Det förekommer relativt begränsad samverkan över rådsgränsema kring detta liksom mellan forskningsråden; inom sektorsorganens områden arbetar oña med avnämarintierade man vanligen fordrar tvärvetenskapliga ansatser. För att stärka program, som och utveckla grundläggande tvärvetenskaplig forskning över forskningsrådens gränsområden föreslår att forskningsråden tillsammans avsätter för aktiv initiering och att FRN tillhandahåller sekretariatsresurresurser för detta Utöver detta fortsätter FRN i sin roll som initierare av ser övergripande tvärvetenskapliga satsningar samhällsrelevanta problem Ett annat problem att beakta när det gäller att stärka den tvärvetenforskningen ligger i vårt med andel universitetsskapliga system stor forskning. Universitetens fakultetsindelning och strikt ämnesinrilçtade institutioner, med undantag Tema-institutionen vid Linköpings som universitet, gör det svårt att bedriva forskning tar breda fakulsom upp tets- och disciplinöversloidande problem Här fordras särskilda ansträngför överbrygga dessa svårigheter. FRN kan här lämna viktiga ningar att bidrag att i samverkan med något eller några universitet skapa genom

incitament för att universiteten att inom tmiversitetsorganisationen direkt under rektorsämbetena, särskilda institut inom vilka forskare från flera discipliner samverkar över längre tidsperioder. EU-forskningen har drivit ñam en omfattande samverkan mellan en rad forskningsñnansiärer i nationella lednings- och referensgrupper. Detta system har etablerats påfallande snabbt och tycks, såvitt kan bedöma, fungera väl. I vad mån nuvarande organisation behöver utvecklas ytterligare är f föremål för särskild Inredning. Utöver EUn en forskning behöver man emellertid överväga om det ñnns behov av att finna former för att överblicka över den övriga internationella forskningssamverkan som förekommer mellan olika aktörer i det svenska FoU-systemet och omvärlden. EU-forslcningsprogrammen är visserligen ett viktigt samarbetsforum, men härutöver förekommer samverkan med rad internationella organisationer, universitet och forsknings-

en andra

program Aven när det gäller detta är emellertid vår kunskap fragmentarisk; att det förekommer betydande samverkan har dock ñamgått av de kontakter halt med de svenska forskningsfinansiärema. Detta kunde ha klarlagts tydligt, om någon instans halt ansvar for att skaffa sig överblick över samarbetsformer olika områden i det totala FoUsystemet.

Referenser

Forskningspolitik Betänkande avgivet av Forskningsrådsutredningen SOU 1977:52 Forskningsråd. Betänkande avgivet av Forskningsrådstxtredningen SOU 1975:26 Forskningsstatistik. Statliga anslag till forskning och utveckling budgetåret 1994/95. SCB 1995 Nydén, Michael, Pågående forskning rörande sektorsforskningen och högskolan 1995

Regeringens budgetproposition 1994/95:1QO med bilagor samt komplet-

teringspropositionen 1994/95: 150 Richardsson, Gunnar, Den forskningspolitiska paradoxen 1989 Riksdagen, regeringen och forskningen Några drag i svensk forskningspolitik under två decennier SOU 1995:121

APPENDIX l

Statliga anslag till

F oU:

anslagsstrulçtur och

samverkansmönster mellan

myndigheter

l Inledning

I det följande görs ett försök bild de olika departementens att ge en av anslag till FoU budgetåret 1994/95 och vilka myndigheter eller motsvarande förfogar över statliga FoU-medel för intern och/eller extem som användning. Dessutom beskrivs hur ett antal av dessa myndigheter eller motsvarande samverkar för att uppnå uppställda mål eller i övrigt fullgöra sina uppgifter. Vår utredning har framför allt uppehållit sig vid de myndigheter som disponerar de största F oU-medlen. Utbildningsdepartementet och dess olika FoU-myndigheter har därför ägnats det största utrymmet. I övrigt har valt att exempliñera forskningsfinansiering och samverkan tttifrån den anslagsmässi största sektorsmyndigheten under varje departement.

2 Forskningsfinansiering och

samverkan

2.1 Justitiedepartementet

Justitiedepartementets totala anslag till FoU-verksamhet vid sina underliggande myndigheter uppgick 1994/95 till 38 Mkr. Endast en mindre del härav fördelades externa sektorsmedel. Budgetåret 1994/95 som anslogs sålunda 7,6 Mkr Rikspolisstyrelsen RPS, som år en av genom myndigheterna inom Polisväsendet. Till Polisväsendet hör även Polishögskolan, verkar avgränsad resultatenhet under RPS. som som en Forskningsverksamheten vid Polishögskolan tillförs medel från centrala medel under anslaget B 5 Lokala polisorganisationen. Polishögskolan bedriver även uppdragsverksamhet som har anknytning till den reguljära vid Polishögskolan. Verksamheten anordnas särskild utbildningen mot ersättning från uppdragsgivaren så att full kostnadstäclçning uppnås. BRÅ, Under Justitiedepartementet ligger även Brottsförebyggande rådet, för bedriva BRÅ som har basanslag att själv forskning. hade tidigare även sektorsmedel 800 tkr. om ca

2.2 Utrikesdepartementet

Utrikesdepartementets totala FoU-anslag för 1994/95 uppgick till 913 IVIkr. Av dessa kan 490 Mkr betecknas anslag till extem FoU ca som utanför de myndigheter eller institut ligger under UD. I den som struktur upphörde vid utgången 1994/95 det fyra mynsom av var digheter svarade för biståndet och även anslog medel till FoU: som SIDA, BlTS, SAREC och Swedecorp. Dessa har ñån och med budgetåret 1995/96 sammanslagits till en ny myndighet med namnet Sida. Utöver Sida finansierar UD mindre enheter med forskett par ningsuppgiñer, nämligen det internationella fredsforslcningsinstitutet SIPRI och Utrikespolitiska institutet. Något forskningssamarbete i

meningen samfinansiering med övri ga svenska statliga forskningsfinansiärer förekommer knappast. SAREC medverkar i forskningsrådens sarnarbetsnämnd och remisser dyr svarar om utrustning. Policysamverkan med forskningsråden och arbetsfördelning mellan råden och SAREC har förekommit i viss mån. SAREC intog attityden att utvecklingsforskning är hela rådssystemets ansvar och inte enbart en uppgift för biståndssysternet. Råden har å sin sida ansett att biståndet har haft stora att finansiera de studier och den resurser forskning som det behöver. Däremot används naturligtvis svenska universitet i ganska stor utsträckning av Sida för att genomföra forskningsstöcij ande insatser inklusive att bedriva forskningssamarbete med institutioner och forskargrupper i de fattiga ländema, framförallt i Afiika. Vidare stödjer Sida, tidigare SAREC, forskning om utvecklingsproblem vid svenska universitet. Budgetåret 1994/95 stödde SAREC forskningsverksamhet och forskningssamarbete vid svenska universitet med 151 Mkr. Av dessa medel avsåg 40 Mkr u-landsforskning utan direkt biståndssarnarbete. Tidigare SIDA stödde svensk och intemationell forskning med 32 Mkr, ca varav högst 25 % gick till svenska institutioner.

2.3 Försvarsdepartementet

Det totala FoU-anslaget under Försvarsdepartementets huvudtitel budgetåret 1994/95 uppgick till 3 567 lVlkr, vilket 9 % det totala är ca av försvarsanslaget. Den största forskningsbeställaren är Försvarsmakten, vars FoU-budget 1994/95 uppgick till 3 291 Mkr. Av dess anslag användes 850 Mkr till k icke-objektbunden ca s forskning och resten till övri g försvarsutveckling. Den 1 juli 1994 förändrades strukturen för anslagstilldelning för myndigheterna inom Försvarsdepartementets område. Ett system med

utvidgad uppdragsstyming infördes och Försvarsmakten och Överstyrel-

för civil beredskap, ÖCB, större FoU. Huvudsen gavs ansvar att styra delen FoU-anslaget ligger Försvarsmakten, av numera som ger uppdrag till Försvarets materielverk, FMV, FOA och Flygtekniska försöksanstalten, FFA FoU-medel för utdelning tilldelas direkt

extern även

under Försvarsdepartementet till OCB, Styrelsen för förpsykologiskt svar, SPF, samt FOA Till bilden hör vidare att ÖCB och Statens Räddningsverk, SRV, lägger ut vissa forskningsuppdrag FOA. SRV erhåller dock inget

riktat anslag för FoU, utan dess storlek avgörs av myndigheten själv. Huvuddelen FOAs forskningsanslag används för forskning inom

av

SPF vissa medel för intern myndigheten Aven avsätter samma sätt FoU. Flygtekniska försöksanstalten är renodlad forsknings- och uten vecklingsmyndighet, får medel via FMV. som

IDA

avgiftsñnansierad till 80 % med FOA är en uppdragsmyndighet som är totalförsvarsmyndigheterna Försvarsmakten, FMV, SRV, ÖCB som främsta avnärnane. Regeringsanslag ñån Försvarsdepartementet och UD erhålls för områdena Försvars- och säkerhetspolitik och Skydd mot a kemiska stridsmedel. 1994/95 uppgick FOAs FoU-anslag över statsbudgeten till 121,5 Försvarsdepartementet och UD.

nriljoner, inklusive medel från

Härutöver har FOA uppdragsñnansiering totalt 493 miljoner. En en mindre del FOAs forskning rör civil beredskap, medel från av forskningsråd etc. genomförs till delen FOA anställda Forskningen största av egna forskare. En mindre del forskningen utförs externt, främst vid univerav sitet och högskolor. FOA samverkar med försvarsindustiien, främst med Ericsson Micro 20 för 94/95 angående lågfrekvent spaningsradar. Sarn-

Wave ca milj

verkan förekommer även med myndighctema inom försvarsområdet:

Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Räddningsverket, Överstyrel-

för civil med UD. FOA får även civila beställningsen beredskap, samt från Naturvårdsverket och Polisstyrelsen ar, t ex

Internationell samverkan

FOA avsätter ca 3 milj kr för internationell forskningssamverkan utanför 1,5 milj för samverkan med Frankrike. EUs forskningsprogram, varav ca Generellt FOA att har något växande internationell sett uppger man en samverkan, har samarbetsavtal med utlandet och träñar forskargrupper Planer finns direkt forski väst för utbyte av forskningsrön att starta Säkerhetspolitiken har tidigare lagt hinder i vägen för ningssamarbete. internationellt samarbete, har klimatet börjat bli öppnare. Ett men nu

integrerat samarbete är på gång. Av övrig internationell samverkan kan nämnas att FOA har ett gemensamt projekt med Norge, ett tekniskt samarbetsavtal med USA, och deltar i Geneve-förhandlingar om kerniska stridsmedel genom UD.

E U-forskningen

Ungefär 25 ansökningar inlämnades inom EUs fjärde ramprogram, vilket motsvarar ett åtagande för FOA 3 4 milj år. om - per

Socialdepartementet

Från Socialdepartementet utgår betydande medel till extern finansiering av FoU via Socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, och andra myndigheter som t ex Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Statens institutionsstyrelse SIS m fl. Dessutom finanseras flera institut, centrumbildningar och laboratorier. Den totala FoU-satsningen inom departementets område under budgetåret 1994/95 210 Mkr. För att närmare var belysa samverkansmönster inom området har försökt ge en bild av SFRs inriktning och arbetsformer.

Socialvetenslmpliga forskningsrådet

Socialvetenskapli forskningsrådet påbörjade sin verksamhet den 1 juli ga 1990 och efterträdde då den förutvarande Delegationen för social forskning. Dess uppgift är att ñâmja och stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt att informera om kunskapsläge och aktuell forskmng.

Forskningsstöd

Rådets uppgifter fullgörs inom för Verksamhetsgren, forskramen en

ningsstöd inklusive information forskningsresultat. Den totala

om kostnaden for verksamheten uppgick 1994/95 till 96 973 tkr, 1993/94 till 90 232 tkr. Forskningsstödet fördelar sig enligt följande: Allmän socialpolitik och socialförsäkring, socialtjänst, bam och familj, handikapp, folkhälsa samt hälso- och sjukvård, äldre, internationell migration och etniska relationer samt missbruk För de tre områdena handikapp, äldre, och intemationell migration och etniska relationer har rådet ålagts ett samordningsmsvar. SFR arbetar med två olika fonner av FoU-projekt, pmjektbidmg för egentligt projektarbete och långsiktigt pmgmnstöd

Övriga anslag ñån rådet gäller a:

Upprättande nätverk forskare inom ett visst forskningsområde. av av Utgivning inom det socialvetenskapliga området.

av tidskrifter

Mlmdvka gäivtforskcres vistelse vid svenska universitet och högskolor. SFR samverkar i policyñågor med HSFR, MFR, FRN och m rn a Folkhälsoinstitutet.

Intemctionellt samarbete

I det samarbete som bedrivs inom ramen för den samhällsvetenskapliga delen det s k European Cooperation the Field of Scientific and av Technical Research, COST, deltar forskare som utsetts förslag av SFR i samarbete inom delprogrammen A2 Migration, A5 Ageing and technology and A6 Drug abuse. SFR deltar i den svenska ledningsgruppen for delprogrammet TSER under EUs fjärde ramprogram Rådet har bedömt det vara viktigt att kunna bidra till att svensk socialvetenskaplig forskning kan medverka i europeiska konsortier får stöd inom fjärde ramprogrammet. som När det gäller det nationella forskningssamarbetet rörande EU-forskningen kan nämnas att SFR är en av huvudmännen för forskningsrådens kontor i Bryssel.

2.5 Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementets bidrag till ñnansiering av FoU inom den sektorn uppgick budgetåret 1994/95 till drygt 500 Mkr. Komegna munikationsforslçningsberedningen, KFB, som är departementets övergripande sektorsorgan hade via huvudanslag och ett antal specialdestinerade anslag drygt 115 Mkr till sitt förfogande för externt FoU-stöd. Vägverket tilldelades från och med den 1 september 1994 en ny roll som sektorsñnansiär av FoU och har hösten 1995 redovisat en Plan för Forskning och Utveckling 1996 98 som omfattar föreslagna insatser för totalt 250 Mkr/år. Budgetåret 1995/96 anslår Vägverket totalt 148 Mkr till externt F oU-stöd fördelat följande kategorier:

Universitet och högskolor 23 Mkr Industriforslmingsinstitut 10 Mkr VTI och SGI 44 Mkr Privata icke vinstgivande institutioner 1 Mkr Svenska företag 70 Mkr

Härutöver anslår 127 Mkr till olika former utveck-

Vägverket av

lingsverksamhet. Aven Banverket har nyligen utarbetat en FoU-plan som innefattar anslag till extern FoU. Vidare Kommunikationsger departementet anslag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, Statens Väg- och Trañkinstitut; VTI, och Statens geotekniska institut, SGI. Dessa institut är i första hand forskningsmförande, ofra med ett betydande inslag av uppdragsñnansiering, a från andra myndigheter under Kommunikationsdepartementets område. Vi har i vår utredning valt att ge en närmare belysning av KFBs uppdrag och arbetssätt. KFB är ett renodlat sektorsorgan med tydliga Verksamhetsmål.

Kommunikatiomforslmingsbererhringen

KFB har till uppgift att planera, initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad forskning, utveckling och demonstrationsverksanrhet. Beredningen ska också svara för information och dokumentation inom forskningsområdet. De övergripande målen för

beredningen är att hjälpa till att bygga upp en för kommunikationssektom kunskapsbas och säkerställa tillgången till väl fungegemensam rande forskningsmiljöer och kompetenta forskare. Kommunikationsforskningsberedningen utarbetar regeringens uppdrag ett långsiktigt forskningsprogram i form av en inriktningsplan Den senaste forskningspolitiska propositionen innehåller också förhållningsorder hur KFB och andra aktörer det statliga kommuniom kationsforskningsonrrådet bör arbeta beställare och utförare som av FoU-insatser. KFBs uppdrag är att samordna sitt stöd med en lång rad andra forskningsbeställare. KFBs viktigaste samarbetspartner inom av kommunikationssektom är Vägverket och Banverket. Gentemot dem går gränsen ansvarsmässigt vad gäller samhällsrnotiverad väg- och järnvägsforskning mellan grundläggande, långsiktig kunskapsuppbyggnad, som KFB har ansvaret för och tillämpad forskning som är Vägverkets och Banverkets ansvarsområde. Mellan kommunikationsområdet och andra samhällsområden finns stora behov sektorsövergripande FoU-satsningar. Gränsytan mellan av KFB och NUTEK kan definieras som den mellan industripolitiskt och kommunikationspolitiskt motiverad FUD-verksamhet, men många gånger är satsningama av gemensamt intresse. Det starka inbördes beroendet mellan bebyggelsens och transportsystemets utformning och lokalisering ger BFR och KFB ett gemensamt forskningsfält att bearbeta Inom detta fält förekommer även samverkan med FRN. Detta samverkansfalt har också utökats till följd av att KFBs även innefattar samhällsmotiverad forskning telematik- och ansvar nu postornrådena De utgångspunkter som gäller för samarbetet milj rådet mellan Naturvårdsverket och KFB är att verkets uppgift är att principer och gränsvärden ska riktningsgivande för ange m m, som vara den milj öinriktade forskningen inom kommunikationssektom. Huvudrnoment i KFBs verksamhet kan sägas att överblicka vara inventera, etablera initiera, driva program och projekt, investera, intemationalisera, följa upp, utvärdera, dokumentera, informera, och implementera Dessa moment kan sägas utgöra KFBs interna prestationer.

Samverkan internationellt

Beredningens insatser ska leda till att den svenska kommunikationsforskningens internationella anknytning förbättras, a genom ökat internationellt forskarutbyte, ökad spridning svenska forskningsresulav tat utomlands, samt bättre information om utländsk forskning i Sverige. Den forskning beredningen finansierar bör resultera i ett ökat antal som artiklar i internationella tidskrifter. KFB lm tagit ñarn ett program för hur en ökad internationalisering kommunikationsforslmingen ska åstadkommas. Programmet syltar till av ökad samverkan med internationellt ñamstående forskare och en ledande forskningsmiljöer. Målet är att därigenom snabbare och effektivare öka den nationella kunskapen och kompetensen inom KFBs ansvarsområden Budgeten för EU-programmet Transport är 240 MECU. Totala antalet ansökningar uppgick till 333. Projektens totala kostnad uppgick till 822 MECU. Antalet ansökningar med svenska partner i konsortiet 82. Antalet partner 117. Dessa projekt hade var var total kostnad 31 MECU, motsvarande 3,8 % Totalt godkändes en 110 projekt 33 %. Av de 82 projekten med svenska partner godkändes 34, motsvarande 41 procent. Av de totalt 2 431 sökanden får 1 005 ñnansiering 41 procent.

2.6 Finansdepartementet

Finansdepartementets totala anslag till FoU under 1994/95 uppgick till 92 Mkr. Myndigheterna under departementet är ñämst utförare av FoU och inte sektorsñnansiärer av extem forskning. Konjunkturinstitutet, KI, är sålunda ett utrednings- och forskningsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, att utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill. KI har samarbete med i första hand Statistiska centralbyrån, SCB, och deltar efter EU-inträdet i det till EUROSTAT rådgivande organet CEIES. De övriga myndigheterna under Finansdepartementet, Riksrevisonsverket, RRV, SCB, Statskontoret disponerar således inte några sektorsm forskningsmedel i bokstavlig mening.

Iønjlmlchnimtiurtet

Konjunktminstitirtet är ett utrednings och- forsknjngsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, att utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning härtill. Forskningsverksamheten inriktas att utveckla analysredskap/-modeller, avsedda dels för våra och andras konjunktur-prognoser, dels för egna arbete med mer långsiktiga scenarier och analyser, a i långtidsutredningama: Delvis bedrivs denna forskning och metodutveckling i samarbete med Ekonomiska rådet, sekretariat är förlagt till instituvars tet. Konjunkturinstitutets modeller används av Finansdepartementet, statliga utredningar, organisationer och banker.

2.7 Utbildningsdepartementet

Utbildningsdepartementet disponerar, som tidigare nämnts, knappt hälften av de totala FoU-medlen eller drygt 8,8 miljarder kr. Av de totala FoU-resursema som fördelas alla departement är Utbildningsdepartementet med dessa siffror det klart största FoU-finansierande departementet. Av departementets totala medel 38 000 Mkr utgör FoU-resurserna 23 procent. Fördelningen av medel i budgetpropopositionen 1994/95 ger följ ande översiktliga bild inom Utbildningsdepartementets område:

D Nationella och internationella forskningsresurser ca 27 % E Studiestöd O %

F Övriga 1 %

Redovisningen ovan visar att de klart dominerande delarna är C universitet och högskolor med knappt 72 % och D nationella och

internationella forskningsresurser med drygt 27 %. Inom den sistnämnda gruppen återfinns FRN och råden. Genomgående för alla myndigheter under denna huvudtitel är att det finns ett omfattande samarbete såväl med EU med andra internatiosom nella aktörer inom respektive myndighets arusvarsormåde. När det gäller EU är flertalet myndigheter under detta departement huvudan-svari ga myndigheter för antingen forskningsprogram eller utbildningsprogram Källa: EU/FoU-rådet. Det svenska EU/FoU-samarbetets fortsatta organisation och framtida inriktning är för närvarande föremål för sären skild utredning. När det gäller A skolväsendet är det Skolverket är gruppen som huvudansvari g för området. Under Skolverkets anslag anvisades 26 Mkr för forskning inom skolväsendet.

Anslag till högskolan 1994/95

Under anslaget C Universitet och högskolor anvisades 1994/95 totalt knappt 6 300 Mkr för forskning och forskarutbildning Källa: SCB. En fördelning per högskola enligt budgetpropositionen ger följande nedbrutna siffror i hela Mkr. Det bör också noteras att summeringen ger en något högre totalsifña än den som nämns i inledningen, men detta beror sannolikt att SCB redovisar utfall och propositionen fördelade medel. Några av anslagen nedan innehåller också sänedovisade ersättningar till landsting och kommuner för klinisk forskning.

Enligt budgetpropositionen 1994/95 där anslagen för 1995/96 föreslås, redovisas också de erhållna anslagen för 1994/95 enligt nedan

siffor i Mkr.

Uppsala 895 Lund 918 Göteborg 697 Stockholm 713 Umeå 496 Linköping 284 Karolinska institutet 488 KTH 486 CIH 345 10. Luleå 165 11. Forskningsstöcijande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor 152 12. Vissa för klinisk utbildning och forskning 1 487

storleksuppfattrüng och ska inte övertolkas. Redovisningen ger en

Anslag till nationella och intemationellaforskningsresurser råd m 1994/95

Nationella och internationella forskningsresurser innehåller Anslaget D 21 anslag med ett större antal k anslagsposter under dessa Av de 21 s anslagen disponeras 11 direkt av forskningsrådsorgaxiisationen.

Nedan redovisas de anslag som anvisas huvudsakligen för ändamålet forskning under respektive räds egna anslag Mkr:

Rymdstyrelsen disponerar även medel under Näringsdepartementet

Därutöver disponeras anslag fler myndigheter för blandade av enligt följande Mkr:

Kommentarer till avslagssmzkturen inom utbilahingsdepcnementets område

Anslagen under punkterna 13, l4, 15 och 16 disponeras även av råden, FRN m för särskilda som också i många fall kan rubriceras som någon form samarbete. Här kan t nämnas att anslaget Euroav ex

peisk forskningssamverkan 477 Mkr disponeras av regeringen, flera av

råden och FRN för olika EU-progranr, rymdverksamhet och deltagande

i olika internationella organisationer. Beslut medverkan eller stöd till om internationella organisationer har fattats i särskild ordning. Totalanslaget under Europeisk forskningssamverkan ger bild av en relativt omen fattande monetär samverkan Det visar också att det finns en mångfald uppgifter medför ett stort deltagande i internationella organ som som finansieras genom andra anslag än de ordinarie direkt riktade myndighetsanslagen

Vad som inte heller kan utläsas av anslagsstrulcturen är att varje myndighet råd, motsvarande i stor utsträckning har till särskild uppgift att verka for både nationell och intemationell samverkan Uppdragen baseras respektive myndighets instruktion eller särskilt fattade beslut. Omfattningen det internationella samarbetet kan beskrivas på av olika sätt: tex fomialiseiat samarbete via avtal, formaliserat samarbete där respektive myndighet fått i uppdrag att vara ansvarig för viss uppgift eller för visst område, t specifika program inom EU, stöd och ex deltagande till större internationella anläggningar typ CERN. Det finns vidare formaliserat samarbete bygger bilaterala avtal med som motsvarande organisationer i andra länder, både i Norden och i andra delar världen. Därtill finns ansvar for specifika program som varje av råd administrerar med från respektive sekretariat, informella resurser kontakter där olika möten och seminarier är bas for diskussioner och ett omfattande utbyte i form experter och sakkunniga som a utvärdeav rar av enskilda projekt och program m m.

Nationellt samwbete mellan râien m

Samarbetet mellan råden under utbildningsdepartementet grundforskningsråden, RS och FRN är utvecklat många plan. Samarbetet berör i många fall även andra angränsande myndigheter och organisationer med näraliggande uppgifter och ansvar, framförallt SJFR, SFR, NUTEK, SNV, sektorsmyndigheter. Ett samarbete har också inletts m med flera stiftelsema, vilket redovisas under särskilt avsnitt kapitel av Samarbetet har olika karaktär beroende frågans eller insatsens beskaffenhet. Det kan gälla bilateralt samarbete eller samarbete där flera råd deltar med olika insatser i specifika program, seminarier etc. Det kan även gälla satsningar, mellan ett eller flera råd, vid gemensamma utlysning medel, i samband med fördelning av medel for dyrbar av vetenskaplig utrustning, fördelning medel for forskarskolor, tekniskt av administrativt samarbete via forskningsrådens samarbetsnämnd.

Samarbete och samordning förekommer även vid deltagande i olika internationella t ESF. Råden och högskolan samarbetar även organ, ex om det gemensamma forskningkontoret i Bryssel. Det finns också omfattande administrativ samordning inom många en områden underlag för utgångspunkter för regler som ger gemensamma och rutiner vad gäller formerna för bidragsstöd. Den nuvarande rådsorganisationen har bidragit till att de grtmdläggande verksamhetsfrågoma har kunnat diskuteras ur bredare perspektiv och därmed utsättas för nyttig kritisk granskning. Detta har bidragit till synsätt prövats vilket i sin tur verkat i positiv utvecklande riktatt nya ning vad gäller samarbetet mellan råden, men det har också bidragit till att ge nyttiga impulser för de enskilda råden och systemet i sin helhet. De administrativa systemen har löpande utsatts för granskningar och därmed iñågasatts utiiiån olika utgångspunkter såväl de berörda av myndigheterna råden fl, de organ som har till särskild m som av

uppgift att granska de statliga myndigheterna. Det interna samarbetet

sker inom nuvarande organisation och gällande fördelning av som uppgifter gör att en överblick upprätthålls. Samarbetet i detta rnångfacetterade system bidrar till positiv utveckling verksamhets- och arbetsformer såväl mellan råden inom de av som enskilda råden Detta system och synsätt sätter även sina positiva spår i samarbetet mellan råden flera olika plan, vilket bidrar till att verksamheten löpande och utsätts för nyttig granskning

Intemctionellt samarbete

NFR är det råd har flest och mest omfattande internationella uppsom gifter Rådets uppgifter beskrivs därför lite mer av Lrtförligt. Uppgifter och kostnader internationella anläggningar, 196 Mkr

l utnyttjande av 5

2 forskningssamarbete med EU, 4 där stödet uppgick till program 51,5 Mkr 3 övrigt internationellt samarbete, 11,8 Mkr NFR företräder Sverige i fem forskningsorganisationer och deltar därutöver i ytterligare fyra Samarbetet gäller vetenskapliga ñågor,

infomrationsspridning, tekniskt och industriellt utnyttjande av de vetenskapliga anläggningarna m m. Rådet ansvarar vidare för fyra EU-program När det gäller övrigt internationellt samarbete har rådet i likhet med flera övriga råd bilaterala samarbetsavtal med flera länder. Avtalen gäller konkret utnyttjande vissa forskningsanläggningar och t ex av stödjer internationella nätverk Rådet har utbytesavtal med flera länder gäller forskanrtbyte, för sekretariatsfunktion för flera insom svarar temationella program och har även samarbete inom norden som gäller både forskningsfrågor och publiceringsñågor. Rådet är också med och stödjer internationellt tekniskt och industriellt utbyte. TFR har det nationella planet i likhet med övriga råd informella kontakter med den forskningsfmansierande strukturen Inom rådet återfinns också kansliet för rådet för högpresterande datoranläggningar, HPD-rådet. TFR är den dominerande svenska aktören när det gäller finansiering teknisk grundforskning i Sverige. Rådet har ett omfattanav de samarbete med övriga råd under utbildningsdepartementet, NUTEK, SJFR, KFB, SNV, samt sitter med i den gemensamma sarnarbetsnåmnden. På det internationella planet deltar TFR i ESF och COST-programmet, samt stödjer den svensk-franska forskningsföreningen ASFR, sitter med i nio ledningsgrupper och tre programkommittéer. Rådet har också inbjudits att delta i ett nätverk mellan Danmark, Frankrike, Irland och Storbrittanien för industridoktorander. MFR har liksom övriga råd informella kontakter med den forskningsfmansierande strukturen i Sverige. Mer formaliserat samarbete bedrivs a med övriga forskningsråd under utbildningsdepartementet, SFR, SJFR, Cancerfonden, I-üärt- och lungfonden, Naturvårdsverket, Rådet för arbetslivsforsloring och Wallenbergsstiftelsen. Visst samarbete har också inletts med Strategiska stiftelsen, STINT och lokal nivå Dalarnas forskningsråd. Rådet har liknande profil som övri ga råd når det gäller det intemationella samarbetet och deltar när det gäller det nordiska samarbetet i sina motsvarande nordiska organisationer NOSP-M Rådet deltar i ESFarbetet och har ett samarbete med Franska INSERM Det har ett flertal utbytesavtal med England, USA, Italien MFR har nyligen inlett ett samarbete med Kinas Vetenskapsakademi och en specifik fond för diabetesforskning i USA. HSFR har i likhet med övriga råd informella kontakter med den forskningsfinansierande strukturen Det mer formaliserade samarbetet består att utse ledamöter i flera andra forskningsorgan, t a av ex BRÅ, Svenska Institutet, Centrum för idrottsforslming, Cancerfonden.

Rådet har vidare för Kollegiet för Samhällsforslcning, SCASSS, ansvar nationell inrättning inom det samhällsvetenskapliga området som är en och lokaliserad till Uppsala universitet. Till detta kommer finansiering tre arkeologiska laboratorier. Det förekommer därutöver visst särskilt av samarbete i några ledningsgrupper med universiteten i Lund och Umeå också har anknytning med nordisk verksamhet i Danmark Vidare som pågår flera projekt där FRN, SFR, Kulturrådet, Riksgemensamma t ex bankens Jubileumsfond och Brysselkontoret finns med

HSFR satsade 1994/95 15 Nlkr olika typer internationella ca av där det nordiska samarbetet tog ca 40 %, Europeiskt ca 28 engagemang, %, stipendier 16 %, professurer 8 % och övrigt ca 7 %. ca ca Rådet deltar i det nordiska forskningssamarbetet främst genom NOS- H, Nordiska samarbetsnämnden för humanistisk forskning, och NOS-S, respektive samhällsforslszning. Arbetet leder till att rådet stödjer nordiska samrbetsprojekt, publicering samt medverkar i publiceringsnämndema till och NOP-S. de ovan nämnda områdena, NOP-H

Rådet deltar inom sitt område i ESF där ett tiotal aktiva forskare inom rådets område idag verkar samt medverkar också i det k COSTs

programmet där 18 EU och EFfA-länder samt sju länder från Östeuropa

deltar. HSFR har också utbytesavtal med vissa andra länders akademier och forskningsråd, bl Frankrike, Italien, Tyskland och Ungem. Vidare är a rådet Svensk medlem i åtta internationella organisationer. Ett flertal internationella experter anlitas för olika typer utvärderingar, inom av hela ämnen eller för specifika delar.

HSFR har tillsammans med FRN för programmet Targeted ansvar Socio-Economic Research, TSER, under EUs fjärde Rådet ramprogram har vidare forskarutbytesavtal i likhet med övriga råd Dock kan noteras att flera ärrmen inom rådets ansvarsområde till sin karaktär är mycket nationella vilket gör att rådet inte har omfattande intemationella samma verksamhet som övri ga råd

FRN har i likhet med övriga råd uppdrag att samordna och samfinansiera internationella insatser. FRN har till uppgift att vara a nationell medlem i IIASA. samt för nationell samordning insvara av satserna i ESF. Nämnden har också svenska sekretariatsfirnldioner för

flera internationella såsom UNESCO-MAB Man and the

program Biosphere, IGFA of for Global

International Group Funding Agencies

Change och Ihe Human Dimensions of Global Environ-

Research

mental Change Prograrnme. Den ekonomiska omfattningen av FRNs

intemationella under 1994/95 8 miljoner kronor engagemang var ca inklusive medlemsavgiften till IIASA ca 5 miljoner kronor. Rymdstyrelsen har inom sitt område forskningsrådsuppgifter. Av anslaget går 57 miljoner kronor till rymdbolaget och 140 miljoner kronor till ESA. Samverkan finns framförallt med NFR även med men andra råd Polarforskningssekretariatet har inom sitt område ett omfattande internationellt samarbete. Det har manifesterats i flera omfattande expeditioner till både arktis och antarktis. Det finns ett nordiskt samarbete som går ut att de nordiska länderna turas om att svara for de mer omfattande expeditionema, och varje land garanteras platser även de då de inte är ansvariga sekretariatet har dessutom ett utbyte inom ramen för olika internationella avtal samt är representerade i ESF. EU/FoU-rådet har som sin uppgift att vara nationellt kontaktorgzn för det samarbete mellan Sverige och EU som avser forskning och teknisk utveckling. Det betyder att rådet för att forskare och svarar myndigheter får information om EU-prograrmnen. Rådet är dessutom delansvarigt för ett informationsnätverk Relay Centre. Vidare svarar rådet for samordning inom landet det samarbete av som som avser forskning och teknisk utveckling. Arbetet betyder ett nära samarbete med pro gramansvariga myndigheter. Som framgår har alla råd ett flertal uppgifter med internationell inriktning ansvar för EU-program, utbyte med olika länder, stöd till specifika med internationell inriktning och även nordiska program program och internationella insatser riktade till speciella program eller kategorier. Som ett mått på mobilitet och hög aktivitet vad gäller resor och kontakter kan att de totala resekostnaderna för råden i det anges gemensamma huset Regeringsgatan uppgick till knappt lO miljoner kronor under budgetåret.

2.8 Jordbruksdepartementet

Jordbruksdepartementet har ansvaret för högre utbildning och forskning inom det område som rör vård och utnyttjande biologiska naturresuav ser. Medel för forskning anvisas genom anslag dels till SLU, utbildning och forskning, och Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR, dels til kollektivforskningsprogram som rör viss skogsforskning och forskning

inom det jordbrukstekniska området. Med kollektiv forskning menas att staten och tillsammans finansierar FoU till stöd for näringarutveckling, också till att lösa vissa samhällsproblem Ca hälften nas men programkostnaderna finansieras respektive bransch SJFR har av av ansvaret for Sveriges medverkan i forskning inom delprogrammet lantbruk och fiske inom EUs fjärde ramprogram Anslaget H. Utbildning och forskning uppgick budgetåret 1994/95 till 1 318 Mkr. Beroende

det statsfrnansiella läget ordes en kraftig besparing anslaget till

budgetåret 1995/96. För detta år har avsatts l 736 Mkr 18 månader 1 153 Mkr beräknats for juni 1995 juni 1996. Bortsett från varav anslaget till SLU går den största anslagsposten till SJFR 229,9 Mkr 18 månader. Inom departementets område är de viktigaste forskningsfinansieriande SJFR, Statens Jordbruksverk och Fiskeriverket. organen FoU-verksamhet under departementet bedrivs a vid Statens livsmedelsverk, Jordbnrkstekniska Institutet, JTI, Fiskeriverkets Havsforsknings- och Sötvattenslaboratorier. Vidare ger Jordbruksdepartementet medel till kollektivt FoU-arbete inom j ordbruks- och växtförädlingsområdena

Skogs- och Jordbrukets forskningsråd

De övergripande målen för SJFR är att ñämja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning de areella näringama. Rådet ska verka for att informationen om forskning och forskningsresultat sprids. SJFR är ett av grundforskningsrâden och fördelar medel efter ansökningarnas inomvetenskapliga kvalitet. Rådet dessutom for att finansiera forskning för särskilda sylten och ansvarar intar därmed något annorlunda ställning bland de traditionella grunden forskningsråden under utbildningsdepartementet och sektorsorganen SJFR hade 1994/95 ett forskningsanslag 198 Mkr. De tidigare nämnda riksdagen beslutade neddragningarna medlen till Jordbruksav av departement medförde att rådet 1995/96 erhållit ett anslag 229,9 lvlkr vilket motsvarar 152 Mkr for tiden juli 1995 juni 1996. -

Nationell samverkan

SJFR samverkar med rad andra myndigheter, forskningsinstitut och en organisationer när det gäller rådets programbunda forskning om Skogsbruk, Joraümk, Fiske, Livsmedel, Ren samt Hortikultur. Rådet ingår också i Forskningsrådens samarbetsnämnd och har tillsammans med företrädare för myndigheter verksamma inom miljöforskningsonrrâdet medverkat i arbetsgruppen som utarbetade rapporten Forskning och utveckling för battre miljö.

EU samverkan

SJFR har det nationella huvudansvaret för programmet FAIR, Agricultuand Fisheries, including agroindustry, food technologies, foresuy, re aquaculture and rural development.

lntematiorzellt samarbete

SJFRs internationella verksamhet har utökats under år. Rådets senare personal deltar i ett stort antal arbetsgrupper som bereder ansökningar berör EU, Norden och det bilaterala samarbetet. Rådet som är t ex representerat i följande organ: European Science Foundation, EUkornmissionens kommitté för FAIR-programmet, EURAGRI, Standing Committee for Agricultural Research, SCAR, Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning etc.

2.9 Arbetsmarknadsdepartementet

Inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde bedrivs forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsliv och regionalpolitik Finansiärer och utförare FoU disponerade 1994/95 ca 688 Mkr. Den största av finansiären forskning och utvecklingsarbete är Rådet för arbetslivsav

forskning fd Arbetsmiljöfonden. Andra finansiärer är Expertgruppen

för regional utveckling, ERU, Expertgruppen för arbetsmarknadspolitis-

ka utvärderingsstudier, EFA, och AMS. Utförare FoU är Arbetsav

livsinstitutet fd Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforsk-

ning och ERU.

Rådet för arbetslivsforslming

Rådet har till uppgift att stödja sådan forskning och utveckling och anslutande kunskapsförrnedling som har betydelse för arbetslivets utveckling i vid mening, så att arbetslivet kan anpassas till människans behov och förutsättningar. Rådet erhåller 400 miljoner kronor för FoU 1995/96. Dessa medel används för bidrag till universitet och högskolor, industriforslmingsinstitut och andra FoU-institut. Det utför ingen uppdragsforslçning.

Samverkan

När det gäller stöd till FoU samverkar rådet med NUTEK 14,3 Mkr

1994/95, Folkhälsoinstitutet 7 Mkr och Naturvårdsverket

ca ca

5 lVIkr. Därutöver finns reguljär samñnasiering av projekt som a behandlats i sarnarbetsnämnden. Ytterligare samverkansprogram gäller samarbete med universitet/högskolor oentnrmbildningar i Lund, om Göteborg och Linköping eller om ledarskapsforskning med samfrnasiering ñån Rådet/IJandelshögskolan/KHJ/Arbetslivsinstittrtet. Samverkan om statistikutveckling bedrivs med Arbetslivsinstitutet och Arbetarskyddsstyrelserr Så gott samtliga aktiviteter när det gäller samverkan är som av tvärvetenskaplig natur. Rådet är ett sektorsforslcningsorgan i vars uppgiñ ligger att arbeta för sektorn och problemlösande och inte disciplinindelat.

Intemctionellt

När det gäller EU-forslcningssamverkan inom Sverige är Rådet delansvarig myndighet för särprogrammen Biomed H och Targeted

Socio-Eoonomic Research. Rådet stöder forskningsprojekt som ingår i EU-sarnarbeten. Rådet är medlem EUs nätverk ACTEUR och nationella organ av inom arbetslivsforslmingen. Därutöver deltar Rådet i något fonnaliserat EU-sarnarbete men för fortlöpande diskussioner med nordiska och tyska forskningsñnansiärer beträffande EU-programmen Rådet prioriterar internationellt samarbete och beviljar stipendier och gästforskaranslag samt stöder internationella konferenser och symposier i Sverige. Omfattningen detta stöd är 10 Mkr per år. av ca Därutöver finns medel för internationellt utbyte inbyggt i många av Rådets enskilda proj ektbidrag. En del de forskningsprojekt Rådet av stöder ingår också i internationella samarbeten. Rådet samverkar ibland med forskningsfinasiärer utomlands, t ex det tyska programmet Arbeit, Umwelt und Gesundheit inom t ex transportforskningsområdet.

2.10 Kulturdepartementet

Ur Kulturdepartementets anslag har medel för verksamhetsforslçning och utvecklingsarbete inom kultursektom utnyttj ats för projekt inom Statens kulturråd, historiska Statens konst-

ansvarsmuseemas Statens museum,

museer, Naturhistoriska riksmuseet, Folkens Museum Etnografiska och Nordiska museet, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnesinstitutets ansvarsområden. Vidare betalas kostnader för grundforskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Anslaget for externa FoU-insatser inom kulturområdet budgetåret 1994/95 36,8 Mkr. För var 1995/96 18 månader uppgår bidraget till 55,1 Mkr.

Rilsantikvarieänlbetet

Riksantikvarieämbetet, RAÄ, är ett ämbetsverk för kulturmiljövârd Tillsammans med Statens historiska museum, Kungliga myntkabinettet, institution för konservering och bibliotek ingår

Medelhavsmuseet, en ett

RAÅ i myndigheten Riksantikvarieämbetet och Statens historiska muse- Sedan 1987 finns tre avdelningar: byggnadsvård, fomrnirmesvård och er. kulturrniljövård.

Enligt regleringsbrevet är de övergripande målen för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturmilj övården att stödja långsiktig kunskapsuppbyggnad inom kulturmilj övården, ° beakta behovet att forskningsresultat betydelse för myndig- - av av hetens ansvarsområde tillförs verksamheten, verka till förmån för ökad rörlighet av forskare mellan forsknings- och utbildningsväsendet i övrigt samt vidga det internationella samarbetet. - Vidare är verksamhetsmålet för RAÄs sektorsforslcning att formulera för forsknings- och utvecklingsarbetet inom kulturmiljövården program samt utveckla förmågan att vara kvalificerad beställare av forskning. RAÄ erhåller 16 Mkr i FoU-bidrag. Medlen används för forskare ca vid högskolan eller för arvoden för utvecklingsarbete.

Samverkan

Samarbete, sker eller har skett

huvudsakligen i form av samñnansiering,

med FRN/RAÅ/Tenra Linköpings universitet 91/92 och BFR/FRN/RAÄ/KTH i fonn l miljon kr 94/95 av åtaganden om ca år. Samfrnansieringen tvärvetenskapliga och/eller disciplinper avser överskridande Någon internationell forskningssamverkan program förekommer

2.11 Näringsdepartementet

I Näringsdepartementets budget för 1994/95 ingick 1,8 miljarder kr ca som anslag till teknisk forskning och utveckling Inom departementets område är de viktigaste forskningsstödj ande organen: Närings- och teknikutvecklingsverket, Byggforslmingsrådet, Statens provningsanstalt SP och Rymdstyrelsen Andra myndigheter i mindre utsträckning som finansierar extem forskning och utvecklingsarbete är Konkurrensverket och Sveriges Geologiska Undersökning SGU. I detta sammanhang kan även Ingenjörvetenskapsakademin, IVA nämnas erållit anslag för som att främja ingenj örsvetenskap och näringsliv samt Energiteknikfonden För 1995/96 18 månader uppgår Näringsdepartementets bidrag till FoU till drygt 2,4 miljarder kr.

Närings- och teknikutvecklingsverlcet

NUTEK ska främja näringslivets tillväxt och förnyelse. Verksamheten är inriktad teknisk forskning och industriell utveckling, etablering och utveckling av företag, regionala utvecklingsinsatser, energiförsörjning och eifektiv elanvändning. Det övergripande målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling är att bidra till att dels stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynsarnma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industiinriktad FoU-miljö i landet, dels skapa lika goda förutsättningar för näringslivets teknikutveckling i Sverige som i våra viktigaste konkurrensländer. Detta ska ske genom att det skapas vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens särskild av nytta för näringslivet och teknikutvecklingen i första hand strategiskt vikti ga områden NUTEKs forskningsstöd uppgår till ca 1 150 miljoner kronor, exklusive europeisk FoU och energiteknikfonden. Av detta gick ca 750 miljoner kronor till olika former FoU-pro industriav gram, ramprogram, forskningsprogram, materialkonsortier och kompetenscentra Av resterande 400 miljoner kronor 250 miljoner projektstöd till högskolor är ca och institut, ibland i form av proj ektpaket som drivs i programlilçnande former. Ur energiteknikfonden finansieras ett antal kollektiva FoUprogram vid institut och högskolor, ca 40 miljoner kronor sammantaget. Resten av medlen energiteknikfonden användes för att finansiera av ur projekt för utveckling och demonstration av ny teknik

Samverkan

NUTEKs anslagsmedel kompletteras genom medfinansiering och eget arbete från näringslivets sida Det samlade FoU-arbete som NUTEK initierar är åtminstone en halv gång större än vad enbart de statliga anslagen vid NUTEK antyder. Stöd till grundläggande forskning vid universitet och högskolor sker normalt i form av bidrag, till vilka företag i genomsnitt bidrar med ytterligare 20 %. Stöd till företag med delad ñnasiering där NUges TEKs andel ofta innefattar krav återbetalning alternativt royalty. Ramprogrammen vid industriforslqringsinstitut och prograrnstyrelser

finansieras normalt med 40 % och företag resterande 60 %. Demonstrationsinriktade projekt stöds vanligen med 25 %. Det förekommer även samverkan med andra myndigheter vad gäller stöd till FoU.

Intemaionellt

NUTEK har arbetat inom flera EU-program som speciellt vänder sig till mindre företag och det nätverk av experter som bidrar med olika tjänster till de mindre företagen Aktiviteter inom CRAFT, Value H och Sprint, alla ingår i EUs tredje har avslutats under som Iamprogram, 1994/95. Olika informations- och stimulansalctiviteterhar genomförts for fjärde ramprogrammets SNJF-alctiviteter och i delprogtarmnet Innovation Därtill kommer insatser inom CRAFT. Inom NUTEKs SMNT-program, som avser studier till små och medelstora företag förberedelse for deltagande i EUs FoU-projekt, som har 69 stöd givits 1994/95. När det gäller NUTEKs internationella FoU-samarbete vid sidan om EU kan närma IBA-samarbetet inom OECD, nordiskt forskman a ningssamarbete inom energiområdet, och IMS. Vidare samverkar NU- TEK i COST, Eureka, bilaterala samarbete, teknisk-vetenskapliga kontakter, samarbetsavtal samt om ett industriråd i Bryssel.

2.12 Civildepartementet

Under Civildepartementets huvudtitel anslogs 1994/95 ca 7 Mkr till FoU-verksamhet. Det enda egentliga sektorsforslqiingsanslaget är anslaget till konsumentforskning 2,1 Mkr, vilket kanaliseras genom Konsumentverket.

2.13 Milj ödepartementet

I lvliljödepartementets budget för 1994/95 ingick ca 270 Mkr som särskilda FoU-anslag Naturvårdsverket, Statens Kämkrañsinspelçtiorl, Avfallsforslmingsrådet och Stockholms Intemationella milj öinstitut, SEI.

Härutöver fördelade Statens Strålskyddsinstitut, SSI, FoU-medel till externa forskare i storleksordningen 23 Mkr. Lantmäteriverket bidrog med 2 Mkr sitt ramanslag för att finansiera av vissa ca av forskartjänster vid universitet och högskolor. Budgetåret 1995/96 18 månader uppgår Miljödepartementets direkta och indirekta bidrag till FoU till 386 Mkr. Den allra största delen av medlen går till ca

Naturvårdsverket under anslagen A lvliljöforslqring 175 Mkr och A Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling 35 Mkr

samt B Statens kärnkraftinspeldion 89 Mkr.

Naturvårtkverlcet

Naturvårdsverket har till uppgift samlande och pådrivande i att vara miljöarbetet. Verkets viktigaste uppgift är att ta ñam och sprida den kunskap behövs för att nå en miljöanpassad samhällsutveckling. Ett som medlen är att stödja forskning som kortare eller längre sikt kan av vetenskapligt underlag för miljöpolitiska beslut. Forskningsge satsningamas inriktning fastställs för treårsperioder av riksdagen inom ramen för dess forskningspolitiska beslut. Verket hade 1994/95 ett forskningsanslag 157 Mkr, bortsett som, från adminisuationskostnader 7 %, fördelas externt. Budgetåret ca 1995/96 18 månader uppgår forskningsanslaget till 175 Mkr, varav 21 Mkr går till Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, IVL. 1995/96 års anslag innebar att verkets FoU-medel minskade med ca 40 Mkr, räknat på 12 månader. Riksdagen motiverade detta med att miljöforskningen tillförts betydande tillkomsten Stiftelsen för resurser genom av milj Östrategisk forskning samt delprogrammet Environment and Climate under EUs fjärde ramprogram

Budgetåret 1994/95 fördelades Naturvårdsverkets FoU-medel på nedanstående mottagarkategorier Mkr:

Universitet och högskolor l Industriforsloringsinstittrt Andra statliga forskningsinstitut Privata icke vinstdrivande institutioner Svenska företag

Övriga svenska enheter

Utländska enheter

Summa 157

Verket i ett fall rarnprogram/basstöd IVL. 60 % medlen går till ger av kortvariga projekt 3 år, 40 % avser långvariga projekt 3 år. En viktig och långsiktig stödforrn är satsningen ca 20 fasta forannan skartjänster vid universitet och högskolor. Budget för kommittéer och projektgrupper fastställs Forskningsnämnden, baserat Naturvårdsav verkets prioriteringar. Det är även Forskningsnämnden utifrån som, kommittéernas och projektgruppernas forslag, fattar beslut om vilka projekt ska erhålla Kemikalieinspektionen är representerad i som Forskningsnämnden. Naturvårdsverket utför inte någon forskning egna medel eller uppdrag. Handläggarna vid forslmingsavdehringen arbetar med att starta projekt, ledning, uppföljning implementering

avslutning och

samt av forskningsresultat i praktiskt mrljövårdsarbete. Naturvårdsverket lägger ut ett mindre antal beställningar, ca 4 Mkr/år.

Samverkan

Samverkan vid finansiering av milj är mycket vanlig. Basstödet 14 Mkr 12 månader till IVL motsvaras sålunda av ett lika stort stöd från näringen Det finns vidare en markant tendens till ökad samfmansiering verkets k projektomrâden Bland verkets sarnarbetsav s parter märks Fiskeriverket, SJFR, NUTEK, KFB, Vattenfall, AMFO, Världsnaturfonden, FRN, MISTRA m

Naturvårdsverket har ett informellt och, som det synes, växande samarbete med MISTRA De prograrnförslag som forskare inger till MISTRA remitteras sålunda i de flesta fall till verkets forskningsavdelning för synpunkter. Vidare pågår planering av geav finansiering 6 7 projektområden där Naturvårdsverkets mensam av ca och MISTRAs policy kan anses komplettera varandra Vidare har MI- STRA deltagit i Naturvårdsverkets utredning Relevans och kvalitet om i miljöforskningen liksom i utredningen Forskning och utveckling för bättre miljö.

Intemctionellt

Naturvårdsverket har svenskt huvudansvar for EU-progmmmet Environment and Climate samt ingår i den svenska ledningsgruppen för det biomedicinska delprogrammet. Verket deltar i det internationella EU-

samarbetet inom COST, EERO tillsammans med NFR samt EUROT-

RAC. Vidare deltar verket i samarbete/förhandlingar kring olika internationella protokoll nriljöonnådet. Man har även ambitioner att etablera operativt samarbete rörande miljöfrågor med olika sektorer dels inom EU-administrationen, dels i medlemsländerna

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. - 2. Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.U.

Statens offentliga 1996 utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Den nya gymnasieskolan hur gár det l - Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.2

§3 E . DF å o

FRITZES

låcsriillningur: Frir/.cs kundtiii11sr. 06 47 Smcklmhn Fax 18-20 50 2|. Telefon 08-690 90 90