Forskningsråd

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar E535/ E5] 1975 36/ §5/ Utbildningsdepartementet

Forskningsrád

Betänkande avjgrskningsrådsutredningen Stockholm 1975

ISBN 91-38-02243-5 Goteborg: Ollumycknü AB, Stockholm 75.6B83 S

återger en plansch till första delen av Olaus Rudbecks Atlantica Omslaget (1679). I anslutning till egna anatomiska undersökningar och till tidigare konstverk med motiv från tidens empiriska forskning låter europeiska Rudbeck framställa sig som dissekerande jordklotet och därmed klarläggande mänsklighetens historia. Tiden - med timglas och lie -e sedd mot av en nordisk stjärnhimmel får symbolisera den makt som i bakgrunden avslöjar Sanningen. Underskriften ET NOS HOMINES (även vi är längden människor) anknyter till Apostlagärningarna 14:15 och avser här bl. a. den öppenhet för kritik och det krav på självsyn i all forskning som Rudbeck, trots allt, ville energiskt bejaka. (Senärmare: A. Ellenius, Olaus Rudbecks atlantiska anatomi. Lychnos 1959.)

Statsrådet och chefen för utbildnings-

departementet

Genom beslut den 7 april 1972 bemyndigande Kungl. Majzt statsrådet Sven Moberg att tillkalla sakkunniga med uppdrag att utreda frågor rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Med stöd av bemyndigandet tillkallades den 30 maj 1972 som sakkunniga f. universitetskanslern Nils Gustav Rosén (ordförande), professorn Bengt Gustafsson, bitr. professorn Lars Ingelstam, byråchefen, numera professorn Kerstin Lindahl-Kiessling, dåvarande riksdagsmannen, docenten Gunnar Richardson, professorn Torgny Segerstedt samt riksdagsmannen Roland Sundgren. Ingelstam har till den l mars 1973 varit utredningens sekreterare. Docenten Hans Landberg förordnades från den l augusti 1972 till biträdande sekreterare och från den l mars 1973 till sekreterare åt utredningen. Avdelningsdirektören Börje Holmborn har från den l augusti 1973 tjänstgjort som biträdande sekreterare. Som experter har tjänstgjort från den 17 maj 1974 revisionsdirektören Per Eskilsson och från den 1 november 1974 byrådirektören Göran Friborg. Under tiden l juli-l december 1974 har filosofie kandidaten Per Syrén biträtt utredningen med visst kartläggningsarbete beträffande kataloger över forskningsprojekt. Som biträde vid sekretariatet har från den 1 april 1973 tjänstgjort fru Aina Lemne. Från forskningsråden och deras sekretariat har utredningen understötts med underlagsmaterial, statistiska uppgifter m. m. Utredningen har arbetat under namnet forskningsrådsutredningen. Utredningen besökte i april 1973 Oslo för studium av den norska forskningsrådsorganisationen. Utredningens sekreterare har i maj 1974 studerat forskningsorganisationen i Förbundsrepubliken Tyskland. Under oktober 1973 arrangerade utredningen två konferenser för överläggningar med forskare med olika anknytning till forskningsrådens arbete. Deltagarna redovisas i särskild förteckning i bilagda betänkande. I en rad kontakter med företrädare för olika myndigheter och andra organ med uppgifter i forskningssammanhang har informationer och synpunkter av värde för utredningens arbete erhållits. Bland dessa kontakter bör särskilt nämnas en överläggning med forskningsrådens samarbetsdelegation. Utredningen har till departement, riksdagens revisorer och UKÄ avgivit

remissyttranden över ett tiotal utredningar. Den 25 januari 1974 har utredningen med särskild skrivelse till utbildningsministern överlämnat en promemoria jämte bilagor angående stödet till teknisk grundforskning. Promemorian har intagits som bilaga i föreliggande betänkande. Utöver de direktiv för utredningsarbetet som utfärdades den 7 april 1972 i samband med att utredningen tillkallades har utredningen den 7 juni 1974 erhållit tilläggsdirektiv angående formen för stöd till långsiktsmotiverad forskning. Dessa direktiv har bilagts utredningens betänkande. l9774_års riksdag har uttalat att vissa frågor rörande bl. a. långsiktig forskningsplanering och ett forskningspolitiskt handlingsprogram samt vissa frågor rörande framtidsstudier och information i forskningsfrâgor m. m. skall göras till föremål för bedömning i forskningsrådsutredningen eller i annan ordning. Utredningen har erfarit att den genom särskilda tilläggsdirektiv varom beslut fattats av regeringen den 10 april 1975 skall erhålla detta uppdrag. Härigenom vidgas den översyn utredningen utfört till att avse även forskningsområden utanför forskningsrådens verksamhetsfält. Med anledning härav har utredningen beslutat att i ett senare sammanhang pröva frågor rörande bl. a. framtidsstudier, information och dokumentation samt internationella frågor även i de delar de hör samman med utredningens hittillsvarande uppdrag. Utredningens förslag i dessa frågor är därför begränsade i det betänkande som härmed överlämnas. Det nu framlagda betänkandet finner utredningen kunna bedömas fristående från de förslag som kan komma att framläggas senare. Stockholm den 16 april 1975 Nils Gustav Rosén

Bengt Gustafsson Lars Ingelstam Kerstin Lindahl-Kiesslzing Gunnar Torgny Segerstedt Roland Sundgren

Richardson

/Hans Landberg Bör/e Holmborn

Innehåll 5

Innehåü

Avdelning 1 Forskningspolitiska utgångspunkter

Kapitel l Forskningsverksamhetens struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 1.1 Inledning. Kapitlets syfte och innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 1.2 Forskningsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 1.3 Forskningens frihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 1.4 Tvärvetenskaplig och mângvetenskaplig forskning . . . . . . . . . 21 1.5 Forskningsbegreppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 1.5.1 Olika slag av forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 1.5.2 Motiv för grundforskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 1.5.3 Begreppsapparatens tillämplighet . . . . . . . . . . . . . . . 25 1.5.4 Samhällsrelevans och inomvetenskaplig betydelse . . . 25 1.6 Forskningen och samhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 1.6.1 Naturvetenskap och medicin . . . . . . . . . . . . . . . . 28 1.6.2 Humaniora och samhällsvetenskap . . . . . . . . . . . . 31 1.6.3 Forskningens förtroendekapital . . . . . . . . . . . . . . 34 1.6.4 Avslutande synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Avdelning 11 Forskningens organisation

Kapitel 2 Forskningsrådens tillkomst och utveckling . . . . . . . . . 39 2.1 Rådsorganisationens tillkomst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.1.1 Teknisk forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.1.2 samhällsvetenskaplig och medicinsk forskning - utredningsarbete under motstånd . . . . . . . . . . . . . . 41 2.1.3 Jordbruksforskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 2.1.4 Naturvetenskapligt genombrott . . . . . . . . . . . . . . 46 2.1.5 Samhällsvetenskapligt forskningsråd; andra omgången 48 2.1.6 Humanistisk forskning - först och sist . . . . . . . . . . 50 2.2 Forskningsrådsorganisationens utveckling . . . . . . . . . . . . . 52 2.2.1 Anslagsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 2.2.2 Organisatorisk utveckling - förändrade förutsättningar, nya redskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 2.2.3 Ny omgivning och ny debatt . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Kapitel 3 Universiteten och högskolorna . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 3.1 Universitetens forskningsansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

6 Innehåll sou 1975:26

3.2 Medelsförbrukningen vid universitet och högskolor . . . . . . 68 3.3 Forskargruppens tillväxt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 3.3.1 Studerande i grundutbildning och forskarutbildning . 72 3.3.2 Den forskande personalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 3.4 Universitetsforskningens organisatoriska utbyggnad . . . . . . 78 3.4.1 Universitetsforskningens lokalisering . . . . . . . . . . . 78 3.4.2 Fakultets- och institutionsindelning . . . . . . . . . . . 78 3.5 Splittring eller enhet i universitetsforskningcns organisation . 80 3.5.1 Behovet av sammanhållande krafter . . . . . . . . . . . 80 3.5.2 Möjligheter till samverkan och samplanering i forskningsfrågor på olika nivåer inom universitetsorganisationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 3.6 Universitetens prioritering och budget . . . . . . . . . . . . . . . 85 3.6.1 §69-prövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 3.6.2 Överföring av tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 3.6.3 Anslagssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 3.7 Avslutande synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

Kapitel 4 Den sektoriella forskningsorganisationen och vissa andra forskningsorgan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 4.1 Utgångspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 4.2 Anslagen till sektoriell forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 4.3 Den sektoriella forskningens utveckling och organisation . . . 93 4.3.1 Försvarsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 4.3.2 Industridepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 4.3.3 Jordbruksdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 4.3.4 Bostadsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 4.3.5 Kommunikationsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . 109 4.3.6 Utbildningsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 4.3.7 Socialdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 4.3.8 Arbetsmarknadsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . ll6 4.3.9 Handelsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 4.3.l0 Justitiedepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 4.3.1] Finansdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 4.3.12 Kommundepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 4.3.l3 Utrikesdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122

4.4 Sektoriell forskning över departementsgränserna . . . . . . . . 124

4.4.1 Miljövårdsforskning . . . . . . . . . . ._ . . . . . . . . . . . 124

4.4.2 Social forskning och utveckling . . . . . . . . . . . . . . 125 4.5 Några FoU-organ vid sidan av departementsindelningen . . . . 128 4.5.1 Riksföreningen mot cancer . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 4.5.2 Stiftelsen Riksbankensjubileumsfond . . . . . . . . . . 129 4.5.3 sekretariatet för framtidsstudier . . . . . . . . . . . . . . 131 4.5.4 Forskningsbcredningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 4.6 Avslutandesynpunktcr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 131

Innehåll 7

Kapitel 5 Forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Syfte och sammansättning 5.1.1 Forskningsrådens uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 5.1.2 Rådens sammansättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 5.2 Rådens organisatoriska uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . 137 5.2.1 Statens råd för atomforskning, AFR . . . . . . . . . . . 138 5.2.2 Statens humanistiska forskningsråd, HFR . . . . . . . . 139 5.2.3 Statens medicinska forskningsråd, MFR . . . . . . . . . 140 5.2.4 Statens naturvetenskapliga forskningsråd, NFR 143 5.2.5 Statens råd för samhällsforskning, SFR . . . . . . . . . 146 5.2.6 samarbetsorgan inom rådsorganisationen . . . . . . . . 147 5.2.7 Utredningens kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 5.3 Anslagsprövning och prioriteringsarbete . . . . . . . . . . . . . . 149 5.3.1 AFRzs anslagsprövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 5.3.2 HFR:s anslagsprövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 5.3.3 MFR:s anslagsprövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 5.3.4 NFR:s anslagsprövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 5.3.5 SFR:s anslagsprövning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 5.3.6 Utredningens kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 5.4 Anslagsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 5.4.1 Löner och tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 5.4.2 Publicering av forskningsresultat . . . . . . . . . . . . . . 168 5.4.3 Reseanslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 5.4.4 och utrustning . . . . . . . . . . . . 170 Anslag till materiel 5.4.5 serviceverksamhet och allmänna anslag . . . . . . . 171 5.4.6 kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Utredningens

5.5 Särskilda verksamheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 5.5.1 Informationsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 5.5.2 Internationellt samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 5.5.3 Utredningsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 5.6 Rådens initiativverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 5.6.1 Innebörd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 5.6.2 Rådens ekonomiska möjligheter att ta initiativ 179 5.6.3 Rådens dubbla roller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 5.6.4 lnitiativverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 5.6.5 Sammanfattande synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . 183 5.7 Kontroll och utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 5.7.1 Den kamerala kontrollen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 5.7.2 Vetenskaplig utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 5.8 Utredningens . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187

forskarkonferenser

Kapitel 6 Perspektiv på svensk forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 6.1 Utredningens överblick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 6.2 Universitetens roll som forskningsproducenter . . . . . . . . . . 194 6.2.1 Universitetens och högskolornas förändrade villkor 194 6.2.2 Forskningens volymtillväxt och differentiering 196

8 Innehåll SOU I975:26

6.2.3 Den hierarkiska universitetsstrukturens upplösning 197 6.2.4 Universitetens och högskolornas resursproblem och prioriteringssituation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 6.3 Den sektoriella forskningen och samspelet med rådsorganisationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 6.3.1 Den sektoriella forskningens utveckling . . . . . . . . . 200 6.3.2 Den sektoriella forskningens organisatoriska ställning . 200 6.3.3 Den sektoriella forskningens avgränsning . . . . . . . . 202 6.3.4 Sektoriell forskning och forskningsrådens samspel och rollfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 6.4 Internationella mönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 206 6.4.1 Universitetsutbildningens expansion . . . . . . . . . . . 206 6.4.2 Forskningspolitikens grundläggande utformning 207 6.4.3 Metoder för samordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210

Avdelning lll En ny rådsorganisation

Kapitel 7 Den framtida organisationens ramar . . . . . . . . . . . . . 215 7.1 Principiella överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 7.1.1 Sektorsalternativet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 7.1.2 Fasta eller rörliga forskningsmedel . . . . . . . . . . . . 216 7.1.3 Ämbetsverk - - stiftelse . . . . . . . . . 217 forskningsråd 7.2 Kraven på en rådsorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 7.3 Alternativa organisationsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 7.3.1 Företrädare för allmänna intressen . . . . . . . . . . . . 220 7.3.2 Individuella råd - nuvarande organisationsprincip 222 7.3.3 Centraliserad rädsorganisation . . . . . . . . . . . . . . . 223 7.3.4 Självständighet under samverkan . . . . . . . . . . . . . 225 7.3.5 Uppgifter för en ny rådsorganisation . . . . . . . . . . . 227

Kapitel 8 Forskningsrådsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 8.1 Forskningsrådsnämndens ställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 8.2 Forskningsrådsnämndens uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 8.2.1 Samarbetet med råd och sektorsorgan i forskningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 8.2.2 Forskningsrådsnämnden som rådens samarbetsorgan . 232 8.3 Forskningsrådsnämndens medelsbehov . . . . . . . . . . . . . . . 235

Kapitel 9 Indelningen av forskningsråden under utbildningsdepartementet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 9.1 Alternativa principer för rådsindelningen . . . . . . . . . . . . . 240 9.2 Ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd . . . . . . 245 9.3 Ett medicinskt forskningsråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 9.4 Ett naturvetenskapligt forskningsråd . . . . . . . . . . . . . . . . 252 9.5 Sammanfattning av utredningens förslag till rådsindelning 256

Kapitel 10 Rådsorganens sammansättning . . . . . . . . . . . . . . . . 259 10.1 Inledande synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259

Innehåll 9

10.2 Forskningsrådens sammansättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 l0.2.l Olika gruppers representation i råden . . . . . . . . . . 259 l0.2.2 Rådens storlek och sammansättning. Mandattider 260 l0.2.3 Metoder för att utse ledamöter i råden . . . . . . . . . . 262 10.3 Forskningsrådsnämndens sammansättning . . . . . . . . . . . . 268 10.4 Sammanfattning av utredningens organisatoriska förslag 269

Kapitel ll Rådsorgarzisationens arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . 273 11.1 Allmänt om statliga myndigheters planering och planering av forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274 ll.l.l Planeringsbegrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274 ll.1.2 Planering på myndighetsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . 275 11.2 Planeringsansvar och planeringsförutsättningar i rådsorganisationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 ll.2.l Behov av planering och särdrag i rådens planeringssituation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 ll.2.2 Ekonomiskt handlingsutrymme och planering . . . . . 282 l 1.2.3 Fördelning av planeringsansvaret i rådsorganisationen. 283 11.3 Rådens granskning och initiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 1l.3.1 Nuvarande former . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 l 1.3.2 Rådens frihet att välja arbetsformer . . . . . . . . . . . 286 l1.3.3 Granskningsorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286 l1.3.4 Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 289 l 1.3.5 öppenhet och insyn - besvärsförbud . . . . . . . . . . 291 1l.3.6 Initiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292 11.4 Forskningsrådsnämndens initierings- och samordningsarbete . 293 ll.4.l Initiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 ll.4.2 Beredning och samordning . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 ll.4.3 Projektadministration och uppföljning . . . . . . . . . . 295 ll.4.4 Samarbete i gemensamma frågor . . . . . . . . . . . . . . 295 11.5 Verksamhetsplanering och uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . 297 ll.5.l Former för verksamhetsplanering och beredning av anslagsframställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 1l.5.2 Uppföljning av och information om rådsorganisationens verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299

Kapitel 12 Ledning, administration och anslagssystem . . . . . . . . 303 12.1 De beslutande organens arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . 303 12.2 Sekretariatsorganisationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 l2.2.l l-orskningssekretariatuppgifter och kansliuppgifter 305 l2.2.2 Antal sekretariat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 l2.2.3 Ledningen av sekretariaten . . . . . . . . . . . . . . . . . 308 12.2.4 Principmodell för sekretariat . . . . . . . . . . . . . . . . 3 l 0 12.3 Rådsorganisationens anslagssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 l 2 l2.3.l Anslagssystemets nuvarande utformning . . . . . . . . 3 l 2

12.3.2 Förslag un anslagssvstem . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l2.3.3 Anslag till lönekostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314 l2.3.4 Anslag till förvaltningskostnader . . . . . . . . . . . . . . 316

10 Innehåll

l2.3.5 Kostnader för publicering av vetenskapliga resultat 317 12.4 Den ekonomiska redovisningen och kontrollen . . . . . . . . . 318 l2.4.1 Föreskrifter i samband med beviljande av anslag 318 l2.4.2 Kostnadsredovisning av forskningsprojekt . . . . . . . 319 12.4.3 Kameral kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320

Avdelning IV Särskilda frågor

Kapitel 13 Fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och andra organ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 321 13.1 Kostnadsfördelningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 321 l3.l.l Universitet och högskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . , 321 13.1.2 Forskningsinstitut utanför universitets- och högskoleorganisationen . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324 13.2 Överföring av rådsfinansierad verksamhet till annan mer permanent finansieringsform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324 l3.2.1 Två renodlade alternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 325 132.2 Hittillsvarande rutiner för överföring . . . . . . . . . . . 326 13.2.3 De aktuella överföringsbehoven . . , . . . . . . . . . . . 327 132.4 Metoder för överföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 332

Kapitel 14 Samarbetet mellan râdsorganisationen och universitetskanslersämbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 337 14.1 Universitetsutredningens problembild . . . . . . . . . . . . . . . 337 14.2 Samarbetsbehoven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 338 14.3 U68 och forskningsrådsutredningens överväganden . . . . . . . 340

Kapitel 15 Teknisk grundforskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 343 15.1 STU:s och AFk/NFRzs ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 343 15.2 Forskningsrådsutredningens handläggning och förslag . . . . . 344 15.3 Forskningskommittén inom STU och STU-utredningen . . . . 345 15.4 Forskningsrådsutredningens kommentarer . . . . . . . . . . . . 345

Kapitel 16 Tjänsteorganisaroriska frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . 347 16.1 Problembild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 347 16.2 Olika intressenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348 16.3 Översyn för ökad enhetlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350

Kapitel 17 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning 353 17.1 Tungutrustningsproblemets allmänna innebörd . . . . . . . . . 353 17.2 Tung utrustning eller personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 354 17.3 Extratung utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 355 17.4 Planering och resurser för tung utrustning. Utredningens förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 360 l7.4.1 Täckning av merkostnader för löner . . . . . . . . . . . 361 l7.4.2 investeringsanslag för tung utrustning . . . . . . . . . . 361 l7.4.3 FRNzs bidrag till tung utrustning . . . . . . . . . . . . . 363

Innehåll ll

l7.4.4 Utrustningspool . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 364 17.4.5 Anslagsbehov . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . 365

Kapitel 18 Genomförande av forskningsrådsutredningens förslag 369

Avdelning V Sammanfattning

Avdelning VI Bilagor l a-b Utredningens direktiv och tilläggsdirektiv . . . . . . . . . . . . 397 2 Gällande instruktion för forskningsråd inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde . . . . . . . . . . . . . . . 407 3 Förslag till förordning med instruktion för forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 417 4 Deltagare i forskningsrådsutredningens forskarkonferenser 423 5 Räkneexempel angående samfinansiering av forsknings- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 425

_igrojekt

6a-b Utredningens PM angående stödet till teknisk grundforskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 433 7 Översikt över forskningsrådsorganisationen i vissa länder 451

Figurer och tabeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU l975:26

Förkortningar

ADB Automatisk databehandling AFR Statens råd för atomforskning ASF Arbetarskyddsfonden BFR Statens råd för byggnadsforskning BRå Brottsförebyggande rådet CADU Chilalo Agricultural Development Unit CEBM Europeiska molekylärbiologiska konferensen CERN European Organization for Nuclear Research CIOMS Council for International Organizations of Medical Sciences CTH Chalmers tekniska högskola DFG Deutsche Forschungsgemeinschaft DS Departementsstencil EFA Expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor EFOR Kontakt- och serviceorgan för exploatering av forskningsresultat EM BO Europeiska molekylärbiologiska organisationen EMRC European Medical Research Council EN! Ethiopian Nutrition Institute EPK Energiprogramkommittéen ERU Expertgruppen för regional utredningsverksamhet ESF European Science Foundation ESO European Southern Observatory ES RC European Science Research Council F.S RO European Space Research Organization FEK Kommittéen för forskningsorganisation och forskningsekonomi FFA Flygtekniska försöksanstalten FOA Försvarets forskningsanstalt FoU Forskning och utveckling FMFD Försvarsmedicinska forskningsdelegationen FMV Försvarets materielverk FNYS Försöksverksamheten med nya samarbetsformer FRN Forskningsrådsnämnden GOP Geodynamics projects GWl Gustaf Werners institut

14 SOU l975:26

HFR Statens humanistiska forskningsråd HHS Handelshögskolan IGCP International Geological Correlation Programme [HD Internationella hydrologiska dekaden IHP International HydrologicalProgramme [KP Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik INFOR Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat IOC Intergovernmental Oceanographic Commission IoD Information och dokumentation ISSC International Social Science Council IUC Stiftelsen industrins utvecklingscentrum i övre Norrland lUI Industrins utredningsinstitut IVA Ingenjörsvetenskapsakademien IVL Institutet för vatten- och luftvårdsforskning KF Kooperativa förbundet KI Karolinska institutet KTH Kungl. tekniska högskolan KVA Kungl. Vetenskapsakademien KVHAA Kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien LO Landsorganisationen LUP- Samarbetsnämnden för lokaI- och utrustningsprogramkomnämnden mittêerna MAB Man and Biosphere MFR Statens medicinska forskningsråd MFR/A Statens medicinska forskningsråd/allmänmedicinska sektionen MFR/F Statens medicinska forskningsråd/försvarsmedicinska sektionen MPI Militärpsykologiska institutet NFR Statens naturvetenskapliga forskningsråd NIB Nämnden för internationellt bistånd NORDITA Nordiska institutet för teoretisk atomfysik NOS Samarbetsnämnden för de nordiska naturvetenskapliga forskningsråden NSF National Science Foundation OECD Organization for Economic Cooperation and Development PA-rådet Personaladministrativa rådet PBS Planerings- och budgetsekretariatet RbJ Riksbankens jubileumsfond RmC Riksföreningen mot cancer SAF Svenska arbetsgivareföreningen SBL Statens bakteriologiska laboratorium SCB Statistiska centralbyrån SFR Statens råd för samhällsforskning SFR/P Statens råd för samhällsforskning/Sektionen för psykologi och pedagogik SFR/R Statens råd för samhällsforskning/sektionen för psykologi och pedagogik

sou 1975:26 15

SFR/S Statens råd för samhällsforskning/socialvetenskapliga sektionen SFS Svensk författningssamling SGU Sveriges geologiska undersökningar SIB Statens institut för byggnadsforskning SIDA Styrelsen för internationell utveckling. Swedish International

Development Authority

SIES Sekretariatet för internationell ekologi SIND Statens industriverk SINFDOK Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation SJ Statens järnvägar SJ FR Statens råd för skogs- och jordbruksforskning SMHI Statens meteorologisk- hydrologiska institut SNV Statens naturvårdsverk SOFI institutet för social forskning SOU Statens offentliga utredningar SPRI Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut SRL Statens rättskemiska laboratorium SSLP sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering STU Styrelsen för teknisk utveckling SUFO Statens utvecklingsfond SÖ Skolöverstyrelsen TCO Tjänstemännens Centralorganisation TFD Transportforskningsdelegationen TFR Tekniska forskningsrådet TSV Trafiksäkerhetsverket UHÄ Universitets- och högskoleämbetet UKÄ Universitetskanslersämbetet UNESCO United Nations Educational Scientific and Cultural Organization UUH Utrustningsnämnden för universitet och högskolor VTI Statens väg- och trafikinstitut WHO World Health Organization

I Forskningspolitiska utgångspunkter

l struktur

Forskningsverksamhetens

1.1 Inledning. Kapitlets syfte och innehåll

Den forskningspolitiska diskussionen i Sverige, liksom på många håll i världen, har under 1900-talet i stor utsträckning kretsat kring frågor om forskningens betydelse för samhället och om dettas behov, möjligheter och rättigheter att på olika sätt påverka det vetenskapliga arbetets målsättning och inriktning. Diskussionen har också rört vetenskapsmännens uppgifter och ansvar i deras dubbla roll som vetenskapsmän och samhällsmedborgare. Diskussionen har förts under växlande yttre betingelser, med olika vetenskaplig erfarenhetsgrund hos debattörerna och utifrån olika politiska och filosofiska utgångspunkter. Det är därvid naturligt att debatten blivit svåröverskådlig och därtill laddad med

värderingarh (För en modem analys av debatten se S Gustavsson,

Debatten om forskningen och samhället. En studie i några teoretiska inlägg under 1900-talet. Uppsala 1971.) För forskningsrådsutredningen har det varit ofrånkomligt att söka klarlägga innebörden i de begrepp som diskussionen behandlar. Av direktiven för utredningen framgår att den har att ta ställning till frågor som ingalunda enbart är av organisatorisk och administrativ art. I och med att t. ex. frågan om hur företrädare för allmänna intressen skall medverka i rådsorganisationens arbete och frågan om rådens verksamhet

och deras relationer till andra forskningsstödjande organ och myndighe-

ter skall bli föremål för utredningens överväganden är det uppenbart att den måste ta ställning till centrala och värdeladdade men ofta mångtydiga begrepp som forskningens frihet, styrning av forskning och liknande. Man måste då vara medveten om att införandet av en begreppsapparat inte kan ske utan att samtidigt i många fall ta ställning i möjligen kontroversiella värderingsfrågor. Det är därför utredningens ambition att göra denna diskussion så öppet klargörande som möjligt. Inledningsvis skall själva forskningsprocessen och dess speciella villkor beröras varefter innebörden i begrepp som forskningens frihet och mång/tvärvetenskapligt arbete kort diskuteras. Därefter skall den gängse - indelningen av forskningen i grundforskning tillämpad forskning utvecklingsarbete behandlas. Utredningen förordar där ett alternativt synsätt. Slutligen skall växelspelet mellan forskning och samhälle belysas utifrån mer konkreta utgångspunkter.

18 Forskningsverlcsamhetens struktur SOU l975:26

1.2 Forskningsprocessen

I ett kapitel där utredningen vill klargöra vissa utgångspunkter och grundläggande synsätt blir det angeläget att diskutera själva forskningsprocessen. Syftet kan i detta sammanhang begränsas till att söka klargöra särdrag i denna process som har betydelse för planeringen av forskning på skilda nivåer. Forskning sker på många olika sätt och en generellt giltig beskrivning blir med nödvändighet mycket allmänt hållen. Forskning kan beskrivas som en process i vilken flera komponenter i växelverkan ingår. I en första fas avgränsas och preciseras forskningsproblemet ofta i anslutning till aktuell teoribildning, andra forskares resultat etc. I nästa fas måste formuleras hypoteser, förutfattade lösningar, på forskningsproblemen och vidare ske ett val av teori och metod för att pröva hypotesernas riktighet. I en tredje fas insamlas, struktureras och analyseras olika slag av data för att hypoteserna skall kunna prövas. Kraven på noggrann planering av datainsamling, experimentserier och bearbetning i en på detta sätt hypotesstyrd verksamhet blir stora. Den i . modernt planeringstänkande vanliga betoningen av planeringsarbetets roll som redskap för arbetet i sakfrågan vid sidan av dess roll som instrument för kontroll eller budgetmässig överblick blir i detta sammanhang betydelsefull. Planeringsarbetet blir med detta synsätt en metod att snabbt upptäcka förändrade förutsättningar och kunna ändra arbetsformer eller målsättning så att effektiviteten i arbetet inte går förlorad. Det grundläggande kravet att forskning skall vara kreativ, skapa ny kunskap om fakta och förhållandet mellan fakta, ger i detta sammanhang forskningsprocessen och forskningsplaneringen dess särprägel. Forskningsprocessen är i utpräglad grad en ”upprepande” verksamhet, dvs. forskaren måste ständigt vara beredd att gå tillbaka och ompröva arbetet och förutsättningarna ide tidigare faserna av processen. Denna återföring eller omtagning av arbetsmoment innebär inte främst en korrigering av misstag i det tidigare arbetet; det är en central del av huvuduppgiften att frambringa ny kunskap. Kravet på omprövning kan uppstå genom att nytt material kommer fram under arbetets gång. Det är uppenbart att dessa särdrag ställer särskilda krav på planeringen när det gäller snabb anpassning och rörlighet i dispositionen av materiella och intellektuella resurser. Processen kan illustreras med figur 1 zl. Den speciella prägel hos forskningsprocessen som utredningen här velat

Problemformule- Hypotesformu- Insamling och Resultatring och bearbet- Iering och val analys av data, redovisning av tillgäng- av teori och prövning av ning lig information metod hypoteser Primära frågeställningar beställning av forskning etc. Figur 1:1 Forskningspro- CCS sen.

Forskningsverksamhetens struktur 19

framhålla innebär på intet sätt att forskning skall betraktas som en exklusiv aktivitet, väsensskild från annan intellektuell verksamhet. Dess särskilda villkor måste dock påverka de organisatoriska former i vilka forskning och forskningsfrämjande verksamhet skall bedrivas. Det innebär bl. a. på det forskningsutförande planet att rörlighet i t. ex. medelsdisposition och arbetsuppläggning blir inte ett forskarens privilegium utan ett villkor för verklig effektivitet. För de forskningsstödjande organen får forskningsprocessens särprägel sina konsekvenser bl. a. däri att risktagande och djärva satsningar måste vara en del av uppgiften. Felslagna förväntningar eller ofullgångna forskningsinsatser måste accepteras som ofrånkomliga inslag i verksamheten men måste å andra sidan mötas med planmässig uppföljning av pågående verksamhet och strategisk planering av de fortsatta insatsernas storlek och bredd.

1.3 Forskningens frihet

Forskningens frihet är ett grundläggande begrepp i all forskningspolitisk debatt. För forskningsrådsutredningen är det en självklar utgångspunkt att kravet på frihet i forskningen, som andra demokratiska rättigheter, måste värnas. Ur samhällets egen synvinkel är en forskning, fri från bindningar av olika slag, ett vitalt intresse. Innebörden i uttrycket forskningens frihet är dock ofta oklar och det finns därför särskild anledning att i ett inledande avsnitt kommentera det. Begreppet innehåller olika komponenter, som, trots att de har nära samband, bör hållas isär. . För det första kan avses den frihet som forskaren kan ha - eller önska sig - att själv fritt och utan inskränkningar välja forskningsområde och forskningsproblem. En absolut frihet beträffande val av forskningsområde och forskningsproblem existerar endast i begränsad omfattning. Endast ett mindre antal enskilda forskare kan helt på egen hand välja sin forskningsuppgift. I de flesta fall inskränks friheten av att forskaren behöver resurser till forskningsuppgiften utöver dem han eljest disponerar, av aktuella forskningsprogram vid den forskningsinstitution till vilken han är knuten (detta gäller bl. a. den stora gruppen forskare under utbildning) etc. Friheten blir med växande resursbehov alltmer beskuren. Forskningsrådsinstitutionen i t. ex. dess svenska form innebär dock att man inom vissa ramar bevarar en sådan frihet åt forskarna som kollektiv. Friheten att avgöra vilken forskning som skall genomföras flyttas från den enskilde vetenskapsmannen till en av vetenskapsmän dominerad grupp (forskningsrådet). I den mån den enskilde vetenskapsmannens uppfattning både om vad som är forskningsvärt och vad som är forskningsbart överensstämmer med gruppens kan han räkna med att få stöd. Även denna frihet inskränks dock av de ekonomiska ramar, som oftast tvingar fram ett val mellan olika forskningsuppgifter med ur gruppens synpunkt olika angelägenhetsgrad. När det gäller forskning där forskaren accepterar en beställning av ett preciserat forskningsarbete är problemet med det fria valet av område

20 Førskningsverksamhetens struktur

naturligtvis inaktuellt. Forskarens dominerande inflytande begränsas då till frågor om forskningsmetod och i någon mån problemformulering. I fråga om val av teori och metod får frihetsproblemet en särskild accent. Inte heller här kan den enskilde vetenskapsmannen arbeta isolerad från vetenskapssamhället i övrigt. Det vetenskapliga regelsystemet - de vetenskapliga teorierna och arbetsmetoderna - är internationellt och den internationella prövningen av det vetenskapliga arbetet avgör i sista hand om det skall accepteras som god vetenskap eller inte. Detta vetenskapliga regelsystem är dock fritt i två viktiga avseenden. Dels är det öppet och kan ifrågasättas av varje enskild forskare - den ständigt pågående omprövningen av de vetenskapliga regelsystemen är i- själva verket en av de grundläggande uppgifterna för forskningen. Dels gäller att det internationella vetenskapliga regelsystemet kan - och får - omprövas endast med rationella argument. Ett försök att föreskriva innehållet i själva regelsystemet eller en värdering av de rent vetenskapliga kvalitéerna hos ett enskilt arbete utifrån andra än intellektuella utgångspunkter blir då en attack mot forskningens vetenskapliga frihet. Kravet på frihet för vetenskapssamhället är alltså i detta avseende totalt. För den enskilde forskaren gäller dock att hans frihet bestäms av den grupp vetenskapsmän som prövar hans resultat och metoder.

En annan aspekt av frihetsbegreppet som sträcker sig över hela forskningsfältet gäller rätten att offentliggöra och sprida resultaten av forskningsarbete! oavsett vilka de blir. Inte heller här existerar vare sig principiellt eller praktiskt en oinskränkt frihet. Arbetets värde kan med rätt eller orätt bedömas vara tvivelaktigt -- detta kan försvåra en publicering. Konkurrensen om plats i de vetenskapliga publikationerna år hård och växande - detta inskränker friheten. Stigande kostnader för publicering utgör i sig ett hinder. inskränkningar i rätten kan betingas av nationella säkerhetshänsyn, av ekonomiska intressen i form av tillverkningshemligheter, patentskydd o. d. Även om det inom stora delar av forskningsfältet är en självklarhet att uppnådda resultat snarast skall publiceras och att detta är ett gemensamt intresse för forskarna och de forskningsstödjande organen, måste ytterligare en aspekt av detta frihetsproblem beröras. Det gäller de forskningsresultat som kan uppfattas som destruktiva i någon mening, resultat som politiskt, vetenskapligt, moraliskt eller på annat sätt kan desavouera vissa personer, grupper eller verksamheter. Det är viktigt att påpeka att den frihet för forskaren man här vill värna också motsvaras av ett ansvar, en skyldighet för forskaren att framlägga resultaten när de kan anses vetenskapligt säkerställda. l förlängningen av denna fråga inryms dock också problemet om när forskarens ansvar för de vetenskapliga resultatens användning bör medföra att dessa inte publiceras eller att forskningarna inte genomförs. Detta frihets/skyldighetsproblem som utredningen här velat fästa uppmärksamheten på är av sådan svårighetsgrad att det i detta sammanhang endast kan antydas. Det är en uppgift för forskare, forskningsstödjande organ och samhället i dess helhet att ständigt hålla denna problematik aktuell och under debatt.

F orskningsverksamhetens struktur 21

1.4 Tvärvetenskaplig och mångvetenskaplig forskning

I den vetenskapliga och politiska debatten om forskningen och dess uppgifter i samhället förekommer inte sällan begreppet tvärvetenskaplig forskning. Uttrycket har ofta en stark värdeladdning. Tvärvetenskaplighet framhålles som någonting man bör sträva efter i det vetenskapliga arbetet, någonting i sig själv värdefullt. Innebörden i begreppet tycksi allmänhet svara ungefär mot samarbete mellan forskare från olika discipliner. Det finns anledning att även i detta fall söka nyansera uppfattningen om vad begreppet innebär och att precisera de funktioner forskning av detta slag kan ha. Det gränsöverskridande momentet i det vetenskapliga arbetet kan tjäna olika syften, motiveras på olika sätt. Strävan att förnya och fördjupa kunskapsmassa och teoribildning kan ibland medföra att ämnesgränserna sprängs och att det genom en sammansmältning av metoder och referensramar från olika områden skapas nya specialiteter eller så småningom helt nya discipliner med egen profil och egna referensramar. Sociologi och kriminologi är exempel på sådana processers resultat inom det samhällsvetenskapliga området. Inom det naturvetenskapliga fältet kan som exempel framhållas det biokemiska forskningsområdet. För sådana integrationsprocesser vill utredningen reservera begreppen tvärvetenskap och tvärvetenskaplig. Om alltså tvärvetenskap betecknar en verksamhet kännetecknad av teoretiskt och metodiskt nyskapande måste framhållas att det gränsöverskridande vetenskapliga samarbetet tar sig också andra former. Ett vetenskapligt eller samhålleligt problem kan för sin lösning kräva bidrag från olika vetenskapsgrenar utan att för den skull nya metoder behöver utvecklas. Det konventionella och delvis tillfälliga i gränsdragningen mellan olika discipliner återspeglar dessa behov. Samarbetet innebär i detta fall att forskarna utnyttjar tekniker och kunnande från olika vetenskaper för att lösa delproblem inom den större ramen. För denna inte ovanliga arbetsform vill utredningen använda termen mångvetenskapligt samarbete och mångvetenskap. En skarp gränsdragning mellan de båda begreppen tvärvetenskap och mångvetenskap är dock inte möjlig - eller ens angelägen - att göra. Ett mångvetenskapligt samarbete. innebär alltid att referensramarna på något sätt vidgas och kan - beroende på de vetenskapliga problemens art - komma att utvecklas till vad som här kallats tvärvetenskap. Det är dock enligt utredningens uppfattning angeläget att skilja på begreppen så att man inte ställer fel krav eller har ”fel förväntningar på dessa olika gränsöverskridande vetenskapliga aktiviteter. För en forskning som syftar till att belysa samhällsförhållandena eller lösa samhällsproblem gäller att de vetenskapliga insatsernas inriktning måste styras av hur problemet definieras och avgränsas. Denna probleminriktning kräver mycket ofta mångvetenskapliga insatser för att forskningens resultat skall kunna nyttiggöras. Mång/tvärvetenskapligt samarbete är i det praktiska forskningsarbetet ofta svårt både att etablera och genomföra. Anledningarna är flera.

22 Forskningsverksamhelens struktur

Referensramarna, dvs. det vetenskapliga språket, den begreppsapparat och

de mätmetoder som används inom olika discipliner är i många fall svåra

att anpassa till varandra. Det innebär att det för forskare från olika discipliner kan bli svårt att mötas kring samma frågeställning eller utnyttja varandras resultat. Denna svårighet blir särskilt tydlig när samarbete skall ske mellan vetenskaper som normalt har helt olika objekt, som teknik och samhällsvetenskap, naturvetenskap och humaniora. _ Detta problem hänger samman med en annan svårighet som berör mång/tvärvetenskaplig forskning.. Det gäller avgränsningen a de problem som skall bli föremål för en samlad forskningsinsats. Problemens sammansatthet och omfattning, liksom svårigheten att kommunicera med andra vetenskapsgrenar, kan göra att forskarna av rent forskningsckonomiska skäl begränsar sin forskningsuppgift till en aspekt, en del av ett problemområde, och lämnar andra åt sidan. När det gäller forskning initierad från statliga myndigheter eller näringslivet kan en alltför snäv avgränsning av forskningsuppgifterna också grunda sig på samhällsorganisatoriska skäl, dvs. på att ansvaret för olika samhällsområden är uppdelat så att t. ex. tekniska frågor ses isolerade från sociala och medicinska och omvänt. En annan svårighet som kan möta mång/tvärvetenskapligt arbete är av trivial, men för den skull inte betydelselös, art. Det kan gälla obalans ifråga om tillgången på forskare och pengar inom olika discipliner, vakthållning kring egna forskningsfält, strävan att maximera egna forskningsresurser etc. Dessa svårigheter är bekanta för alla som aktivt sysslat med forskning. Den höga uppskattningen av mång/tvärvetenskapligt arbete återspeglar en strävan att övervinna dem och vare sig man närmar sig problemet från strikt inomvetenskaplig synpunkt eller med utgångspunkt i samhällets problem blir det en viktig uppgift att organisatoriskt underlätta en från olika synpunkter angelägen gränsöverskridande forskning.

1.5 Forskningsbegreppet

1.5.1 Olika slag av forskning Det av tradition främsta ansvarsområdet för forskningsråden under utbildningsdepartementet har ansetts vara grundforskning. Detta förhållande sammanhänger, vilket närmare skall belysas senare, med rådens tillkomsthistoria och gör det nödvändigt att inför ett övervägande om rådens uppgifter och verksamhetsformer i framtiden diskutera innebörden i begreppet grundforskning och forskningens betydelse för den vetenskapliga och den samhälleliga utvecklingen. En sådan diskussion måste främst föras genom att pröva grundforskningens förhållande till annat slags forskning och pröva definitionernas giltighet. Den gängse, internationellt accepterade, indelningen av olika slags forskning och utveckling, FoU, är denna:

Forskningsverksamhetens struktur 23

Grundforskning. Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Tillämpad forskning. Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsarbete. Systematiskt utnyttjande av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. Denna indelning har upplevts som sehematisk och visats ge uttryck för en statisk uppfattning av en verksamhet som är dynamisk och kontinuerlig och präglas av nyskapande. För att den mest besvärande - den mellan överbrygga klyftan ”grundforskning och tillämpad forskning - har man velat dela upp begreppet grundforskning i autonom och riktad grundforskning. Den autonoma avser forskning som bedrivs av enbart inomvetenskapliga skäl, för metodutveckling och utvinnande av ny kunskap i allmänhet. Den riktade betecknar sådan grundforskning som väntas få betydelse inom ett eller flera områden av samhällslivet. Den riktade grundforskningen har man stundom känt behov av att ytterligare specificera och har då talat dels om områdesorienterad grundforskning som syftar till att få fram grundläggande generell kunskap inom ett definierat men brett intresseområde, dels om bakgrundsforskning, syftande till ökad kunskap inom ett avgränsat fält och med mer preciserad vetenskaplig målsättning. Som ytterligare en dimension i denna skala brukar också ofta anges den grad av frihet som forskaren åtnjuter. Inom den autonoma grundforskningen anses denna frihet iprincip total; forskaren väljer både forskningsområde, forskningsprogram och metod. Denna frihet att välja inskränks enligt denna schematiska beskrivning successivt med ökad grad av ”inriktning; i första steget genom att valet av forskningsområde träffas av andra personer, i senare steg av att även forskningsprogrammet styrs eller påverkas. Dessa bestämningar avspeglar en strävan att fånga in det dynamiska och kontinuerliga i forskningsprocessen. Samtidigt demonstrerar de begreppsapparatens svårhanterlighet.

1.5.2 Motiv för grundforskning Som en allmän sats torde föreligga enighet om att all forskning kan på något sätt vara ”samhällsnyttig, i olika avseenden bidra till ökad förståelse av omvärlden och dess utveckling. När det gäller forskning som syftar mot ett påtagligt mål (en produkt, process eller metod) blir uppfattningen om nyttan av forskningen givetvis beroende av värderingen av målet. Men hur skall grundforskningens nytta bedömas när det gäller auronom eller - som den ibland kallas - ren grundforskning, den som alltså inte anses ha något i förhållande till samhällslivet definierbart mål? Hur motiverar man då att samhället - främst genom statsmakterna som samhällets företrädare - ändå skall finansiera sådan verksamhet? En detaljerad idéhistorisk genomgång kan här inte komma ifråga; utredningen vill endast redovisa några av motiveringarna. Även här kan en

, 24 Forskningsverksamhetens struktur

hänvisning ske till Sverker Gustavssons ovan åberopade arbete. Det klassiska argumentet för stöd till autonom grundforskning betonar (det kulturella) egenvärdet av en fritt sökande forskning där kravet på klarhet, på en ökning av vår kunskap om sammanhang och företeelser i vår omvärld, är ett mål i sig. Det är en mänsklig aktivitet som är nödvändig alldeles oavsett effekter, ”nytta” eller biprodukter. Det är ett samhällsintresse att denna strävan till klarhet och insiktsfullhet får genomsyra hela samhället och forskningen bör därför stödjas av statsmakterna utan krav på motprestationer eller preciserade resultat. Grundforskningens nyttighet i den meningen att den rent faktiskt avkastar kunskaper och resultat som kan tillämpas ute i samhället är en annan motivering för stöd till sådan forskning. Genom forskningens fria karaktär och genom dess egenskap av nyorientering, styrd av vetenskapliga krav, vinner man större säkerhet för att kunskapsinhämtandet blir allsidigt, att ingenting försummas. Den kan leda till epokgörande upptäckter, som kan förändra samhällssyn och samhällsliv i övrigt. Samtidigt framhålls att man i det enskilda fallet inte kan veta om nya resultat kommer fram eller vilka och inte heller i förväg veta något säkert om inom vilket tillämpningsområde de kan tänkas få effekter. En något modifierad form av detta argument är att grundforskning behövs som en allmän bakgrund till den tillämpade forskningen, dvs. för att ta fram kunskaper och intellektuella möjligheter inom denna del av forskningen; varje form av tillämpad forskning måste därför baseras på grundforskning. En betydande del av grundforskningen består i att forskaren förfinar begreppsapparaten, teoribyggnaden och verifikationsmetoderna. De resultat han därvid kommer fram till kan vara av avgörande betydelse även för tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Detta synsätt faller väl samman med den ovan skisserade skalan från autonom grundforskning över riktad grundforskning till tillämpad forskning. Grundforskningen ses som ett slags baskostnad eller försäkringsavgift för framgångsrik tillämpad forskning. Synsättet kan illustreras med figur 1 22. Denna argumentationslinje får en särskild tyngdpunkt då man framhåller grundforskningens nödvändighet i utbildningssammanhang. Samhällets behov av vetenskapligt skolad arbetskraft tillgodoses bäst genom att utbildningen av forskare sker inom forskning av grundläggande karaktär. - Ytterligare en argumentationslinje i varje fall nära besläktad med

Samhälls- Samhälls- Samhälls- Samhällsmål A mål B mål C mål D

Tillämpad Tillämpad Tillämpad Tillämpad forskning forskning forskning forskning Riktad grund- Riktad grund- Riktad grundforskning forskning forskning

Autonom grundforskning Figur 1:2 Grundforskning som bas för tillämpad forskning. (efter S Gustavsson)

F orskningsverksamhetens struktur 25

den klassiska - innebär att en fri och obunden grundforskning behövs för att skapa vad som kallats ett aktivt samhälle: ett samhälle inställt på förändring, där etablerade, allmänt omfattade föreställningar kan utsättas för kritisk granskning och avlösas av nya, grundade på forskningens framsteg och en fri debatt. De här endast antydda argumenten ger tillsammantagna en god uppfattning av skälen till att en del av den forskning samhället stöder bör ha en oberoende och fri ställning och utredningen vill understryka vikten härav. Sammankopplingen mellan frihetsproblematiken och grundforskningsbegreppet gör det dock angeläget att diskutera dessa frågor utifrån delvis andra utgångspunkter.

1.5.3 Begreppsapparatens tillämplighet Den ovan berörda skalan grundforskning - tillämpad forskning måste diskuteras i ett viktigt avseende; det gäller frågan om dess tillämplighet för olika områden och överhuvud. Den vetenskapspolitiska debatten har i dominerande utsträckning förts i anglosachsisk vetenskaplig miljö och därför kommit att präglas av anglosachsiskt språkbruk. Det innebär att de naturvetenskapliga disciplinerna - genom det anglosachsiska sciencebegreppet - kommit att stå i centrum för diskussionen. Det har dock ifrågasätts om man ens när det gäller naturvetenskaplig och teknisk forskning bör tänka sig utvecklingen längs skalan grundforsk- - som enhetlig eller lineär. ning tillämpad forskning Forskningsresultat förmedlas inte i enbart en riktning och inom ett vetenskapsområde, och återkopplingar och överkopplingar inom och mellan områdena är regel. Dessa konstateranden år än viktigare när det gäller humanistisk och delar av samhällsvetenskaplig forskning. Frågan är om schemat över huvud taget är meningsfullt för dessa områden. För en rad av dessa forskningsområden saknas ”utvecklingsledef” och den ”tillämpade forskningen” i det avseendet att nya produkter eller processer inte kan tänkas i förlängningen av forskningsaktiviteten. Dess slutmål är en ökad förståelse av och insikt i samhälleliga processer eller strukturer. Detta gäller forskningsområden som Statskunskap och historia, konstvetenskaperna, religionsvetenskaperna i vid mening, sociologi, antropologi, språkvetenskap och andra. Å andra sidan har forskningen inom en del av dessa vetenskapsgrenar en möjlighet att mycket direkt påverka samhället genom att dess resultat omedelbart kan användas i politisk eller allmänkulturell debatt och ligga till grund för politiska beslut. Den möjlighet till en direktkoppling mellan grundforskningen och samhället som här talas om är naturligtvis inte utesluten inom de naturvetenskapliga ämnesområdena men är ändå utmärkande för de discipliner som har samhällslivet i dess olika framtoningar som sitt egentliga forskningsobjekt. Vidare kan konstateras att i debatten begreppen ”autonom” och ”riktad används i flera betydelser, vilket förorsakar svårigheter. Det finns bl. a. en tendens att koppla begreppen så att egenskaperna autonom” och riktad” utesluter varandra. Det är dock viktigt att man i detta sammanhang har en terminologi som gör klart - eller i varje fall inte

26 Forskningsverksamherens struktur

döljer - det ganska uppenbara faktum att en forskningsuppgift kan ha stor både inomvetenskaplig och utomvetenskaplig betydelse och att detta inte i och för sig beror på vem som initierat, riktat eller ”styrt forskningen. Om härtill kommer att forskningen också har en allmän funktion genom att skapa generell eller speciell kompetens framstår det gängse indelningssättet som allt mindre meningsfullt.

1.5.4 Samhállsrelevans och inomvetenskaplig betydelse Det ovan sagda leder fram till önskemål om en begreppsapparat som är användbar över hela forskningsfáltet, är entydig åtminstone i den meningen att det framgår vad begreppen täcker och därmed utgör ett bättre hjälpmedel när det gäller att analysera och hantera frågor om forskningens frihet, samhällets behov” 0. d. För detta ändamål vill utredningen förorda att forskningsverksamhet i första hand karakteriseras ur två olika aspekter. Den ena aspekten gäller i hur hög grad forskningen kan förmodas påverka förhållandena i samhället - samhället då fattat i vidaste mening. Denna aspekt vill utredningen kalla forskningens samhällsrelevans. Den andra aspekten gäller forskningens betydelse för vetenskapens egen utveckling, dess inomvetenskapliga betydelse. Beträffande begreppet forskningens samhällsrelevans är följande preciseringar av innebörden viktiga. D Eftersom all forskning på något sätt är kopplad till det samhälle där den bedrivs finns det principiellt sett ingen forskning som inte på något sätt påverkar samhället. När man talar om samhällsrelevans är det alltså fråga om en skala där den ena ytterligheten representeras av en hög samhällsrelevans, den andra ytterligheten inte av obefintlig men av osiktbar eller låg samhällsrelevans -- åtminstone i nuläget. D Begreppet samhällsrelevans är i sig inte värderande. Forskning som bedöms ha en hög samhällsrelevans är alltså inte automatiskt angelägen. Bedömningen avser endast att forskningen i hög grad kan få konsekvenser negativa eller positiva - för samhället. Olika grupper i samhället, politiska instanser, företrädare för myndigheter eller andra kan prioritera forskningen olika högt eller finna anledning att motarbeta den. En rad konkreta exempel kan ges för att belysa detta. Forskning rörande hjärttransplantationsteknik har otvivelaktigt hög samhällsrelevans men har ifrågasätts av t. ex. etiska skäl eller med hänvisning till påfrestningarna på sjukvårdssektorn. Forskning rörande atomenergins fredliga eller krigiska användning har i båda fallen hög samhällsrelevans men kan likaledes bedömas som mer eller mindre angelägen eller olämplig av olika grupper. D Samhällsrelevansbegreppet får inte uppfattas som parallellt med den skala från grundforskning” till utvecklingsarbete” som tidigare diskuterats och där tidsrelationen mellan forskningsarbetet och dess konsekvenser i samhället är den viktigaste måttstocken. Samhällsrele-

F orskningsverksamhetens struktur 27

vansen måste bedömas i ett större perspektiv och hänsyn måste tas också till hur omfattande eller genomgripande effekter som forskningen kan medföra eller skapa. Samhällsrelevansen blir en samman- Vägning av dessa faktorer. Vid sidan av bedömningen av samhällsrelevansen måste en inomvetenskaplig bedömning ske och även här är ett par preciseringar angelägna. D Inte heller den inomvetenskapliga betydelsen kan karakteriseras som ett absolut begrepp, en egenskap som finns eller inte finns hos den ifrågavarande forskningen. Också i detta sammanhang nödgas man arbeta med en skala från mindre till större. De kriterier som avgör graden av inomvetenskaplig betydelse är bl. a. huruvida forskningen kan öppna nya vetenskapliga fält, ge nya frågeställningar kring gamla problem, bekräfta osäkra resultat, förfina eller skapa nya metodiska redskap, påverka utvecklingen inom andra vetenskaper etc. Hit får också räknas möjligheterna att tillvarata speciell kompetens. D Till skillnad från vad som gäller vid bedömningen av samhällsrelevansen medför stor inomvetenskaplig betydelse i sig själv en positiv värdering av forskningen; den blir från strikt inomvetenskaplig synpunkt angelägen och detta motiverar åtskillnaden iordparet relevans betydelse. D Liten eller måttlig inomvetenskaplig betydelse innebär inte att viss forskning bedöms som dålig. Faktaredovisning och slutsatser kan vara korrekta och forskningen i denna mening av god kvalité och dessutom väsentlig med hänsyn till samhällsrelevans. Utredningen vill alltså för sin strukturering av begreppen i första hand arbeta med detta sammankopplade begreppspar. Figur 1:3 belyser synsättet:

stor A

Inomvetenskaplig betydelse

osiktbar Figur 1:3 inomvetenskapeller lig betydelse och samliten = hällsrelevans. osiktbar eller. låg hög

Samhällsrelevans

Som arbetsverktyg torde en indelningsmodell av detta slag kunna användas både för att bedöma enskilda forskningsprojekt och för att överblicka läget inom olika forskningsområden. Inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans karakteriserar i varierande grad all forskning och en bedömning utifrån dessa aspekter utgör ett underlag för egentligt

28 Forskningsverksamhetens struktur

- för val mellan olika och olika prioriteringsarbete slags forskning projekt. l detta val kan man i olika sammanhang ha anledning att lägga olika stor vikt vid den inomvetenskapliga betydelsen respektive samhällsrelevansen. Detta sätt att klassificera forskning demonstrerar också tydligt att det inte finns någon inbyggd motsatsställning mellan inomvetenskapligt betydelsefull forskning och forskning med hög samhällsrelevans. Modellen får därför betydelse också för de forskningsstödjande organens sammansättning och uppgifter. Det är dock viktigt att betona att den, som varje modell av verkligheten, utgör en förenkling. Det ligger i sakens natur att bedömningen av var ett projekt skall placeras in i schemat kan vara en annan efter det arbetet är genomfört än innan det inletts. Nya upptäckter, nytt material eller oförutsedda svårigheter kan ändra forskningens förutsättningar både när det gäller V inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans.

1.6 Forskningen och samhället

I takt med ökningen av forskningens volym och kostnaderna för forskning har även det vetenskapliga intresset för sambandet mellan forskningens inomvetenskapliga betydelse och dess samhällsrelevans eller överhuvud sambandet mellan forskning och samhälle vuxit fram. Forskning om forskning” är på väg att bli en etablerad vetenskapsgren; forskare inom discipliner sådana som vetenskapsteori, filosofi, Statskunskap, sociologi, psykologi, ekonomi och idéhistoria är verksamma inom området. Ökad kunskap om forskningen som sådan är av betydelse för forskarna, vilkas arbetsförhållanden är otillräckligt kända, för forskningsinstitutioner av olika slag, vilkas organisation och är

arbetsformer

beroende av svaret på sådana frågor, och för samhällena, som blir alltmer beroende av forskning och allt starkare påverkas därav.

1.6.1 Naturvetenskap och medicin Särskilt 1950-talet kännetecknades av en strävan att söka i ekonomiska termer mäta forskningens betydelse. Det var den ekonomiska nyttan av forskning som då dominerade intresset; de erfarenheter som redan - och än mer senare - framkommit av att vad som vinnes också kan betyda faror för liv och miljö var då ännu inte lika uppmärksammade som nu. En amerikansk undersökning ledde till antagandet att ökningen av den amerikanska bruttonationalprodukten under en 70-årsperiod slutande 1938 var i lika delar resultat av ökningen av physical resources och av ökad effektivitet att dessa resurser - särskilt tillväxten av utnyttja arbetskraftens produktivitet. Andra undersökningar utmynnade i förmodanden att från 1900 till 1920 tekniska framsteg svarade för en procentenhet av den årliga ökningen av USA:s bruttonationalprodukt, vilken procentsiffra antogs ha fördubblats under de följande 30 åren. Empiriska studier har gjorts för att verifiera eller modifiera antaganden av denna art. Insatser har i större eller mindre skala gjorts i ett flertal länder, framför allt i USA men även i Västtyskland, Norge och Sverige.

Forskningsverksamhetens struktur 29

En delvis ny aspekt har uppmärksammats i en undersökning om The diffusion of new industrial processes, utförd av [ndustriens Utredningsinstitut i samarbete med ett antal andra institut i olika länder och publicerad i februari 1974. Undersökningen syftar till att förklara hur snabbt ny teknik införs i olika länders industrier.

Denna och andra dylika undersökningar har skapat viss ökad klarhet kring dessa problem. De är dock, som framhållits, inriktade företrädesvis på teknologisk utveckling och utgår även i ofta påfallande grad från lönsamhetsbegrepp som mäter framsteg i ekonomiska termer men inte fångar in andra effekter på samhällets utveckling eller på människans förhållanden. Miljöpåverkan, förbrukning av naturtillgångar som inte kan ersättas eller som är svårersättliga, skadeverkningar på organiskt liv etc. är exempel på sådant som tidigare otillräckligt uppmärksammats. Av större intresse för utredningens problematik är ett par nyligen utförda undersökningar om forskningens roll vid utveckling av innovationer och om samspelet mellan forskningsgrenar av olika art. National Science Foundation i USA initierade 1967 en undersökning som avsåg den naturvetenskapliga forskningens roll vid utveckling av innovationer och som sökte spåra hur naturvetenskapliga rön påverkat uppkomsten härav. l motsats till en tidigare undersökning -- som mätt denna påverkan endast genom att se på den naturvetenskapliga utvecklingen 15 år tillbaka i tiden - sökte denna senare undersökning lokalisera resultaten så långt tillbaka i tiden som möjligt. Det är självklart att sådana tidshorisonter måste väljas: mindre nu än tidigare tog det avsevärd tid innan upptäckter över huvud taget blev allmännare tillgängliga eller omsattes i utvecklingstänkande. Fem innovationer undersöktes: p-piller, matrisisolering (spektroskopi), videobandspelare, magnetoferriter och elektronmikroskopet. Syftet var att i detalj finna alla forsknings- och utvecklingsresultat av betydelse för tillkomsten av dessa innovationer. Sammanlagt spårades 341 sådana resultat som ansågs vara förutsättningar för att innovationerna över huvud taget skulle ha kunnat ske. Av dessa resultat låg 70% inom området icke målbunden (naturvetenskaplig) forskning, 20% inom området målbunden forskning och 10% inom området utvecklings- och tillämpningsarbete (produktförbättringar o. d. ej inberäknade). En svensk undersökning har utförts av kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi (FEK). Den valde att på basis av samtliga volymer av UNEsCOzs specialtidskrift Impact of Science and Society och av intervjuer belysa naturvetenskapernas roll i samhällsutvecklingen. Undersökningsresultaten publicerades i kommitténs meddelanden 1969:40 och 1970:43 som grund för fortsatt kartläggningsarbete. Den nyss citerade amerikanska undersökningen hade påvisat närvaron av samarbete över ämnesgränserna i de framgångsrika innovationerna. Den svenska undersökningen icke bara bekräftar detta utan belyser den påfallande höga graden av samarbete mellan olika naturvetenskaper. Den amerikanska undersökningen hade visat att det sker en påverkan i båda riktningarna mellan grundforskning och utvecklingsarbete, där ibland

30 Forskningsverksamherens struktur

resultaten från målbunden forskning eller utvecklingsarbete är det nödvändiga underlaget för senare, icke målbunden grundforskning. Den svenska undersökningen visade likaledes att ett flertal samhällsaktiviteter eller teknologier varit beroende av forskningsresultat som framkommit inom åtskilliga naturvetenskapliga discipliner men även att behov inom olika samhällsaktiviteter och teknologier i gengäld och i efterhand påverkat utvecklingen inom skilda naturvetenskaper. Inom ytterligare ett annat område kan förhållandet mellan olika slags forskning och samhällets behov belysas. Inom medicinska forskningsrådet har som ett led i rådets planeringsarbete studerats hur poliovaccincts tillkomst vetenskapligt förarbetades. Studien tog sin utgångspunkt i en indelning av den medicinska forskningen i tre grupper av forskningsområden: en grupp av grundläggande kunskapsuppbyggande natur, en grupp av klart tillämpningsinriktad forskning och en mellangrupp. I figur 1:4 illustreras hur det forskningsarbete som ligger bakom poliovaccinet har spänt över många discipliner inom alla de tre grupperna. Studier över poliosjukdomens epidemiologi visade att man måste misstänka en infektiös grund till sjukdomen. Genom forskningar inom bakteriologi och

G M K Molekylär Bakteriologi Medicin b°°g' Virologi Kirurgi Kem Farmakologi_ Ortopedi Fysbmgi Epidemiologi Morfologi

l

l

Neg

OI

l

l Virus _.. .._ _ _ _ _ O växer i

vävnads- CR_

kultur O- -- - - - --O- -- -Vaccin - -- -O I (Pos) - - - - O- w- O I

I L--__ - Pos

_---0-.---- 0

C d) G = grundläggande forskningsområden K = tillämpningsinriktade, kliniska forskningsområden Figur 1:4 Poliovaccinets forskningsbakgrund. mellangrupp

Forskningsverksamherens struktur 31

virologi kunde det visas att det rörde sig om ett virus. Försök till immun profylax med orena virusblandningar gjordes tidigt. Dessa ansträngningar inom de kliniska områdena blev emellertid icke framgångsrika. Forskningsfronten svängde nu tillbaka till virologin där man mera systematiskt försökte renodla virus. Detta lyckades inte förrän forskarna med hjälp av rena grundforskningsinsatser fick virus att växa i Vävnadskultur. Virus som nu erhölls i hög koncentration avdödades med formalin och nya vaccinationsförsök gjordes med det s. k. Salk-vaccinet med kända goda resultat. I vissa fall överfördes emellertid med injektionen levande virus, varför hela vaccinframställningsmetoden togs under omprövning. Detta arbete hade delvis grundforskningskaraktär. Resultat av denna slutliga utredning blev det numera använda helt biverkningsfria poliovaccinet.

1.6.2 Humaniora och samhällsvetenskap Den riktning inom forskning om forskning som tar sikte på forskningens inverkan på samhället och som ovan endast har kunnat exemplifieras har koncentrerat sina insatser till det i vid mening naturvetenskaplig-teknologiska fältet. Motsvarande intensiva insatser beträffande samhällsvetenskaplig och humanistisk forsknings samhälleliga effekter har knappast gjorts och synes också kräva delvis andra metoder. Bl. a. kan det vara ett rimligt antagande att humanistisk-samhällsvetenskaplig forsknings inflytande på samhället - bortsett från att det ofta är av en annan art - sker efter ett annat mönster än beträffande grundläggande naturvetenskaplig forskning. Dess inverkan kan i vissa fall inledas tidsmässigt mycket snart efter det att vetenskapliga resultat framkommit men denna inverkan sker ofta långt mer gradvis och saknar likaledes ofta de teknologiska innovationer- nas påtaglighet och - inte sällan kommersiellt betingade genomslagskraft. De Keynesianska principernas genombrott och de vetenskapliga förutsättningarna för deras framkomst inom nationalekonomin; det historiskt källkritiska genombrottets betydelse för t. ex. samhällens och gruppers motståndskraft mot propaganda - med viktiga tillämpningar inom t. ex. journalistik - och det källkritiska genombrottets vetenskapliga förhistoria; den vetenskapliga utvecklingsbakgrunden till modern kulturpolitik år bara några exempel på områden där forskningsinsatser av detta slag borde kunna göras och delvis kan bygga på redan utförd forskning. Den växelverkan mellan olika vetenskaper och mellan samhälle och forskning som de ovan refererade undersökningarna påvisat är naturligtvis särskilt påtaglig inom samhällsvetenskap och humaniora som har samhället och dess olika yttringar som objekt. Ett åskådligt exempel utgör efterkrigstidens svenska skolreformer och den pedagogiska forskningens utveckling. I 20 års samhällsforskning”, utgiven av Statens råd för samhällsforskning 1969, påpekar Torsten Husén att fram till 1950-talets mitt den övervägande delen av den pedagogiska forskningen i Sverige hade karaktär av examens- och speciminationsforskning präglad av

32 Forskningsverksamhetens struktur

individuella forskares eller forskarskolors särskilda intressen. Avståndet mellan den praktiska pedagogiken, uppfostran och utbildning av barn och ungdom, och den forskningsverksamhet som bedrevs inom ramen för de fyra universitets- och högskoleprofessurerna måste tydligen ha upplevts som avsevärt.” Vid de tidigare av dessa skolreformer - motiverade av utbildningsbehov och rättvisekrav som som brådskande - var en av upplevdes

svårigheterna att relativt lite av reformarbetet kunde fotas på klara

forskningsresultat. Sådana grundläggande frågor som den s. k. begåvningsreservens storlek, samarbetet lärare-elev etc. var föga eller inte alls forskningsmässigt klarlagda. Under reformarbetet initierades forskning på vissa av dessa områden genom insatser från kommittéer, myndigheter etc. och utfördes vid särskilda anstalter, universitet och högskolor. Reformerna inom de grundläggande skolstadierna fick emellertid delvis grundas på allmänt erfarenhetsmässiga bedömningar. Däremot kunde 1960-talets reformer inom gymnasiestadiet i större utsträckning baseras på resultat av forskning vid vars planläggning och genomförande de tidigare rönen var till god nytta. Även i denna forskning medverkade olika akademiska och andra institutioner och även privata sammanslutningar gjorde insatser. Det var under dessa perioder fråga om forskning av alla typer, ofta med starkt praktisk inriktning. Reformarbetet bidrog kraftigt till att inrikta den nya forskargenerationens uppmärksamhet på problem av den art som reformarbetet tagit sikte på. Säkrare grepp om den s. k.

begåvningsreservens(storlek, om skolans sociologi, om lokalisering av

utbildningsbehov, om elevers intressen och prestationsförmåga, om läroplaner, om skolplanering var några av resultaten. Rönen påverkade inte bara det fortsatta reformarbetet. De kom också genom återkoppling att ge nytt underlag för och starkt stimulera den fortsatta forskningen. Reformarbetet inom utbildningssektorn påskyndade samarbetet mellan discipliner sådana som pedagogik, psykologi och sociologi och en differentiering och specialisering i övrigt av dessa vetenskaper. Husén belyser i sin studie mer detaljerat denna utveckling och påpekar att den pedagogiska forskningen därefter fått viktiga uppgifter utanför det område som normalt kallas undervisningsområdet. Detta innebär konkret att forskning kring problem inom social-, åldrings-, kriminal- och annan vård till viss del kan angripas med pedagogisk forskning och i sin tur ge återkopplingar till skolområdet. Inom en rad områden kan likartade exempel ges. Ytterligare en illustration kan hämtas från samhällsforskningens område till belysning av förhållandet mellan forskningen och samhället. (Exemplet bygger på en promemoria som ställts till utredningens förfogande av Torsten Hägerstrand.) Den nya indelning i primärkommuner, som var slutförd 1974, grundade sig på Principer för en ny kommunindelning. Betänkande avgivet av indelningssakkunniga. (SOU 1961:9.) l motsats till 1952 års kortvariga nyindelning byggde 1961 års förslag mer direkt på resultat från tidigare bedriven samhällsforskning, särskilt inom demografi och ekonomisk geografi.

Forskningsverksamhetens struktur 33

Den sedan 1800-talets mitt grundligt förändrade näringsstrukturen med åtföljande ändringar i befolkningens bosättningsmönster uppmärksammades redan av Eli F. Heckscher. Den tidigaste på en gång överskådliga och lokalt detaljerade bilden av den framväxande nya strukturen kom dock något senare med Sten De Geers Atlas över befolkningens fördelning i Sverige” (1919). De Geer introducerade här - efter mödosamt manuellt arbete med mantalslängder och topografiska kartor - en metod att beskriva befolkningens absoluta fördelning, som gav möjlighet att beräkna folkmängd inom godtyckligt avgränsade områden och således oberoende av existerande administrativa gränser. Metoden är numera en ordinarie beståndsdel av planunderlag över hela världen, där dataunderlaget så medger. Det har visat sig, att den absoluta befolkningskartan vid behandlingen av lokaliserings- och dimensioneringsfrågor utgör ett oöverträffat instrument för att hålla en konfliktladdad diskussion inom en saklig ram. De fortsatta befolkningsförskjutningarna i Sverige följdes genom en serie revideringar av De Geers atlas. 1 detta sammanhang blev tätorterna (en term introducerad av W William-Olsson) föremål för ett ingående studium med hänsyn till demografiska, ekonomiska och sociala förhållanden. Under 1940- och 50-talen utfördes en rad studier av den inre

omflyttningen sedd från individsynpunkt, vilket gav nya insikter i hur

landsbygd och tätort samverkade befolkningsmässigt. Dessa kunskaper bidrog till att vidareutveckla de metoder rörande befolkningsframskrivningar som utvecklats under 1930- och 40-talen. Sådana framskrivningar var nödvändiga för att man skulle kunna bedöma möjligheterna att få en stabil befolkningssituation i de nya kommunala enheterna. En annan utgångspunkt för 1960-talets reformarbete på detta område hämtades från ytterligare ett annat håll. En dominerande tanke i förslaget till kommunindelning var att man skulle sammanföra och stadsbygd landsbygd så att den ena bebyggelsetypens befolkningsförlust och ekonomiska svaghet skulle kompenseras av den andras befolkningsvinster och ekonomiska överläge. Detta borde ske genom att man anslöt de nya administrativa gränserna till de samhörighetsregioner från kommersiell och social synpunkt, som under urbaniseringens gång spontant hade utbildats kring tätorter med centralortsfunktioner. Efter nu genomförd nyindelning kan principen enkel synas trivialt och självklar, men vid en jämförelse med 1952 års indelning framgår att så inte var fallet. Den då redan existerande funktionella samhörigheten mellan centralort och omland uppfattades inte som gångbar grund för gränsdragningar. Den så kallade centralortsteorin hade först utvecklats omkring 1930 av den tyske forskaren Walter Christaller. Hans syfte var att komplettera de förut existerande teorierna för jordbruks- och industriproduktionens lokalisering med ett motsvarande tankeschema för tjänstesektorns och administrationens lägeskrav. Enligt denna teori är ett väl förgrenat centralortssystem en nödvändig förutsättning för fördelningsmässig likhet mellan ett lands invånare. De politiska i Tyskland och omvälvningarna 3

34 struktur

Forskningsverksamhetens

kriget ledde till att Christaller aldrig fick tillfälle vidareutveckla sina idéer

från en universitetsposition. Det dröjde också ganska länge innan hans tankar nådde Sverige. Förtjänsten av att så skedde får tillskrivas den estländske samhällsgeografen Edgar Kant, vilken som flykting började bedriva universitetsundervisning här omedelbart efter kriget. Centralortsteorin blev sedan snabbt föremål för en omfattande empirisk prövning. När kommunindelningen på nytt aktualiserades omkring 1960 kunde de genomförda arbetena erbjuda de begrepp och mätmetoder, som gjorde det möjligt att låta kommuner och länsstyrelser själva genomföra arbetet, samtidigt som vissa likhetskrav inom landet som helhet nästan automatiskt kom att uppfyllas. Det förtjänar tilläggas, att den ortsklassificering som riksdagen antog 1972 och de överväganden om samverkan mellan länen, som framförs av länsberedningen (SOU 1974:84), innebär en fortsatt planering inom centralortsteorins begreppsram.

1.6.3 Forskningens förtroendekapital om forskningens betydelse för samhället kan dock inte enbart Frågan diskuteras i oreflekterat positiva termer. Tidigare har antytts de samhällsproblem som hänger samman med de vetenskapliga upptäckternas negativa effekter och en okontrollerad teknologisk utveckling. Perspektiven kan inte frikopplas från de globala krisfenomen som tränger sig på i form av miljöförstöring, resursförslitning, exponentiell befolkningstillväxt, ojämn fördelning av livsmedel och andra resurser etc. Frågan om den vetenskapliga forskningens roll i dessa kriser både när det gäller krisernas framväxt och möjligheterna att häva eller dämpa dem väcker frågan om den vetenskapliga forskningen står inför sin tillbakagång eller skall fortleva i andra former än de nu vanliga. En likaledes obesvarad men under debatt varande fråga är spörsmålet om hur samhället skall ställa sig till forskning som kan få negativa effekter för samhället. Ett exempel är den tidigare antydda debatten av atomenergin, åter ett den genetiska forskning som kring utnyttjandet leder till uppkomsten av nya former av organiskt liv, vilkas verkningar på de för vår planet naturliga livsformerna icke är kända. Ytterligare ett annat exempel, ehuru av annan natur, är hur långt exklusiva medicinska metoder skall drivas utan svårbemästrade konsekvenser för människor och samhällen. Samspelet mellan forskning och samhälle framträder med särskild skärpa l fall av denna art. Skall samhället hindra sådan forskning? I vilket forskningsstadium skall detta i så fall ske? Vilken grad av sannolikhet att förödande resultat av forskningen uppstår skall föreligga, innan forskning förbjudes? Allt talar för att det endast genom samarbete mellan forskare och samhälle är möjligt att i de enskilda fallen komma fram till svar på sådana frågor. I samband härmed bör beröras den s. k. kritiska” forskningen. Självfallet innefattar all god forskning ett kritiskt och ifrågasättande element men termen har också kommit att accepteras med en mera precis innebörd. ”Kritisk” i denna särskilda mening är sådan forskning som till att konfrontera samhället med forskningsresultat som är syftar

struktur 35 Forskningsverksamhetens

obekväma; antingen därigenom att de utgår från helt andra värderingar och prioriteringar än det etablerade samhällets eller genom att de i något avseende går emot gällande vetenskapliga konventioner (och ibland på båda dessa sätt samtidigt). I det förra fallet kan man uppfatta den kritiska forskningen som tillämpad forskning med i förhållandet till gängse värderingar omvända förtecken. I det andra fallet accentueras svårigheterna av att den kritiska forskningen bryter mot vetenskapssamhällets uppfattning om vad som är riktig forskning. Detta slags forskning behövs i ett utvecklat och fritt samhälle som korrektiv och provokation men är nästan definitionsmässigt hemlös när det gäller stöd från samhället. De forskningsfinansierande organen måste dock ha ett ansvar för att lösgöra medel för sådana insatser. Under alla förhållanden gäller det att ta den kritiska och forskningen på allvar ständigt vara beredd att ompröva både gällande vetenskapliga konventioner och samhällets prioriteter. Ansvaret inför den kritiska forskningen skärper, men är inte väsensskild det ansvar från, som gäller för all vetenskaplig bedömning och i förhållandet mellan vetenskap och samhälle.

1.6.4 A vslutande synpunkter

l sitt sökande efter förståelse av fenomen och processer i naturen och samhället frambringar forskning ofta kunskap som ger upphov till nyttigheter inom samhällsområdet, vilka inte alls varit mål för forskningen eller kunnat förutses när den genomfördes och som ofta påverkat forskningseller tillämpningsområden också inom andra, ofta helt oväntade områden. Att det sker en allt påtagligare samverkan mellan och forskning samhällsaktiviteter belyses av de ovan citerade undersökningarna. Styrkan hos denna samverkan kan vara beroende av synsätten inom de sektorer det gäller, av den institutionella och personella strukturen hos dem eller av tillgången på forskare med inriktning på de områden det gäller. Intresse för ny forskning av hög samhällsrelevans finns uppenbarligen - utbildningssektorn, miljösektorn, u-landssektorn, datasektorn är några få av de många exemplen härpå. Att samhället har all anledning att av dessa och andra skäl kraftfullt stödja forskning och att härför fordras särskilda organ med hög kompetens har utredningen funnit självklart. Omedelbart aktualiseras då frågan om de forskningsstödjande organens sammansättning och arbetsformer. Utredningen skall här endast göra vissa allmänna reflexioner och återkomma till de konkreta frågorna i senare avsnitt. Det är uppenbart att en uppskattning av den inomvetenskapliga betydelsen - likaväl som en kompetent bedömning av det vetenskapliga arbetets halt - endast kan utföras av vetenskapligt skolade och välorienterade bedömare. Det bör här dock understrykas att en viktig del i bedömningen av den inomvetenskapliga betydelsen gäller effekter på och kopplingar till andra vetenskapsområden. Den snabbt ökande kunskapsmängden inom vetenskapen allmänt sett och den enskilde vetenskapsr

36 struktur Forskningsverksamhetens

mannens specialisering och därmed sammanhängande svårighet att överblicka mer än sitt eget forskningsfält utgör härvid ett problem. En snäv disciplinorientering hos enskilda bedömare eller bedömande grupper minskar möjligheterna till insiktsfulla ställningstaganden i detta avseende. När det gäller bedömningen av samhällsrelevansen, dvs. frågor om i vilken grad forskningen har betydelse för samhället, är läget delvis ett annat. Den kompetensen kan inte undvaras vid denna vetenskapliga bedömning men även i samhällsfrågor välorienterade icke-vetenskapsmäns ställningstaganden är här nödvändiga. När det sedan kommer till egentliga prioriteringsfrågor, till val mellan olika projekt med olika inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans närmar man sig de forskningspolitiska kärnfrågorna. En sådan fråga gäller vilken rollfördelningen skall vara mellan forskarkollektivet och det samhället, representerat främst av statsmakterna men även av omgivande olika korporationer och andra grupperingar. Frågorna löses inte genom försök till ett strikt åtskiljande av sektoriell tillämpad forskning” och ”fri grundforskning”. Uppdelningen som sådan är som ovan diskuterats inte rättvisande och lämplig och rollfördelningsproblemet finns över hela De tidigare antydda exemplen från det medicinska och forskningsfältet. teknisk-naturvetenskapliga området illustrerar problemens svårighetsgrad

när det gäller frågan om samhällets rätt att ta ställning till forsknings-

resultat skall till den tidpunkt då de föreligger eller skall begränsas utsträckas till att förhindra viss forskning genom att undandra den sitt stöd. Problemen blir inte mindre komplicerade av att de på andra områden har en annan framtoning. Det kan gälla möjligheterna att bedriva en kritiskt ifrågasättande samhällsforskning eller en forskning eller resultat kommer i strid med knäsatta värderingar och vars inriktning av t. ex. statsmakternas politik eller som kan tvinga fram en omprövning näringslivets handlande. Vid den prioritering av forskning som råden under utbildningsdepartementet i många fall en bedömning efter de här skissegör sker i realiteten rade linjerna. Avvägningarna mellan vilken vikt som skall läggas på den ena eller den andra skänkeln i figur 1:3 ovan kan skifta men som en för rådens insatser förekommer över hela forskningsfältet en motivering uppskattning av forskningens samhällsrelevans. Forskningsrådens anslagsäskanden senare år har med ökande intensitet gett uttryck häråt. under I det praktiska prioriteringsarbetet uppstår därvid också ofta frågan om inom vilka samhällsområden den ifrågavarande forskningen kan tänkas få effekter, vilka effekterna kan bli och hur detta skall påverka av forskningsuppgifter. Anser man att nödvändig metodutprioriteringen veckling och andra kvalitetskrav endast kan tillgodoses om forskningsproo. d. initierar av de forskare som skall utföra arbetet blir prioritejekt mer begränsad och mindre komplicerad. Det räcker då - i ringsuppgiften - att inom ramen för erbjudet urval av forskningsprojekt välja ut princip * det som bäst svarar mot den avvägning man vill göra mellan inomvetenskaplig betydelse och samhällelig relevans. Man får då lita till att forskarna intresserar sig för viktiga samhällsproblem eller för forskning själva välkomna l som kan ge nya och för samhället tillämpningsmöjligheter.

Forskningsverksamhetens struktur 37

många fall uppstår naturligtvis inga konflikter; den föreslagna forskningen svarar mot högt ställda krav i alla avseenden. Anser man - å andra sidan - olika otillgodosedda forskningsbehov vara så angelägna att de måste mötas också genom mer aktiv initiering och tror på möjligheterna att även i detta fall få fram god forskning blir prioriteringsarbetet till vissa delar komplicerat med ytterligare en dimension. Det är i detta perspektiv utredningen vill se frågan om forskningens frihet” och frågan om den plats företrädare.för allmänna intressen skall ha i forskningsstödjande organs arbete. Dessa organ kan inte komma ifrån frågan om samhällsrelevansen, den finns där. Det gäller att finna former för att hantera den. För de stödjande organens del måste främjas en sammansättning och beslutsprocedur som ger möjligheter att på ett rimligt sätt hantera problemkomplex av detta slag. Det betyder att kravet att forskningsrådsorganisationen skall ha vetenskaplig kompetens och förmåga att bedöma forskningsprojekt med hänsyn till kvalitetssynpunkter måste kvarstå orubbat. Den vetenskapliga kompetensen måste vidare garanteras för att den inomvetenskapligt betydelsefulla forskningen skall kunna bevakas och främjas. Därutöver måste organisationen ha en sammansättning och arbetsformer som möjliggör rättvisande bedömningar av samhällsrelevansens grad och främjar balanserade lösningar vid avvägningen mellan önskemålen om samhällsrelevans och inomvetenskaplig betydelse. När det gäller den påtagligt samhällsrelevanta forskningen måste organisationen också kunna hantera de till sin egentliga natur politiska val som måste ske beträffande tyngdpunkten och inriktningen av denna forskning. Allt detta måste ske under beaktande av frihetsproblematiken att forskning måste främjas även om den är obekväm för vetenskapliga, politiska eller ekonomiska etablissemang av skilda slag. Samtidigt måste de forskningsstödjande organen leva upp till de krav på vitalitet, nyorientering och gränsöverskridande som all framgångsrik forskning och forskningsstödjande verksamhet ställer. Problemet får dock inte göras vare sig större eller mindre än det är. Som alltid när det gäller avvägningar mellan olika principer och önskemål måste lösningarna bli pragmatiska och garantier skapas för att ett ensidigt tillgodoseende av endast ett synsätt undvikes, en ensidighet som skulle vara till men för både forskningen och samhället i övrigt.

H Forskningens organisation

2 tillkomst och utveckling

Forskningsrådens

2.1 Rådsorganisationens tillkomst

Allmänt sett markerar tiden kring andra världskriget inledningen av en då vetenskapen kom att tillmätas allt större betydelse för period samhällets liv och förändring och en period med snabbt ökande forskningsvolym. Utvecklingen i Sverige är parallell med denna internationella utveckling. Forskningsråden inrättades för Sveriges del i samband med, och blev i realiteten en del av, den universitetens upprustning som inleddes redan under andra världskriget och som efter krigets slut tog ökad fart. För finansiering och inriktning av universitetens och högskolornas forskning har forskningsrådsorganisationen haft stor betydelse. En analys av rådens tillkomsthistoria ger viktiga bidrag till förståelsen av hur de idag arbetar. En inledning till skapandet av en forskningsrådshade skett redan 1927 då på initiativ av Kungliga Vitterorganisation och Antikvitetsakademien (KVHAA) inrättades en fond hets-, Historiebaserad de s. k. överskottsmedlen från statligt koncessionerade på Till akademien knöts en nämnd med uppgift att av penninglotterier. fondens medel utdela av svensk humanistisk forskanslag till främjande ning. Utvecklingen av den rådsorganisation som idag finns inleddes dock först inom andra forskningsområden.

2.1.1 Teknisk forskning Initiativet inom det humanistiska forskningsområdet följdes inte inom andra vetenskapsområden förrän 1940 och utvecklingen kom då att gåi andra banor. Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, något tillkallade detta år ett antal sakkunniga under ordförandeskap av generaldirektören Gösta Malm för en utredning ”rörande den tekniska forskordnande”. tillkom efter en motion iriksdagen. I ningens Utredningen direktiven angav statsrådet, att lösningen på frågan om statens ökade stöd till teknisk främst borde sökas i riktning mot inrättandet av ett forskning tekniskt centralinstitut för forskning, omgivet av speciella branschinstitut; med verksamheten vid dessa institut skulle övrig teknisk forskningsverksamhet - främst den vid de tekniska högskolorna - samordnas. Utredningen, som arbetade parallellt med en utredning om den högre tekniska ordnande, avgav under 1942-1943 en rad undervisningens

40 Forskningsrâdens tillkomst och utveckling

betänkanden. Resultatet blev inrättande av olika branschforskningsinstitut - svenska träforskningsinstitutet, svenska textilforskningsinstitutet, ett institut för järn- och metallforskning och andra. Tanken på ett centralinstitut för teknisk forskning sköt dock utredningen åt sidan. I sitt första betänkande (SOU 1942:6), i framlagt februari 1942, betonade utredningen bl. a. angelägenheten av samband mellan den tekniska forskningen och undervisningen vid de tekniska högskolorna och universiteten. Den tekniska forskningen i landet ansågs otillräcklig. För att öka den borde åstadkommas både en utökning av forskarutbildningen, en ökning av forskningsmöjligheterna och en högre grad av samordning. De båda senare önskemålen ville utredningen tillgodose dels genom att särskilda forskningsanslag och stipendier tilldelades Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och Chalmers tekniska högskola (CTH), dels genom att därutöver ett särskilt anslag för tekniskvetenskaplig forskning skulle uppföras i riksstaten. Utredningen föreslog vidare ett fristående statligt forskningsråd, som skulle kunna åstadkomma enhetlighet och samordning när det gällde det statliga stödet åt teknisk forskning iallmänhet och vid fördelningen av det föreslagna särskilda anslaget. Rådet skulle skaffa sig överblick över den tekniska utvecklingen, hålla kontakt med ilandet pågående teknisk forskning samt ta initiativ till samordnande insatser och till ny forskning Vidare borde rådet tjäna som sakkunnigorgan rörande de anslag till teknisk-vetenskaplig forskning som fördes fram i ämbetsverkens petita samt som särskilt betydelsefull uppgift” ha att behandla framställningar om bidrag ur det föreslagna allmänna anslaget. Rådets uppgift blev i detta avseende att bereda ärendena; bidragen skulle enligt förslaget beviljas av Kungl. Majzt. När det gäller forskningsrådets sammansättning och storlek föreslog utredningen att Kungl. Majzt skulle utse ordförande och, efter förslag från KTH, CTH, lngenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA), ytterligare sex ledamöter. Förslagen tillstyrktes i huvudsak eller lämnades utan erinringar av flertalet remissinstanser. I remissvaren framkom dock från bl. a. universitetshåll erinringar mot den föreslagna metoden för val av rådets ledamöter. Ett inflytande även för företrädare för universitetens naturvetenskapliga forskning ansågs rimligt. IVA framhöll att ett forskningsråd borde kunna organiseras i direkt anslutning till akademien och inordnasi denna. Statskontoret avstyrkte utredningens förslag om inrättande av ett råd -- det tänkta rådets uppgifter borde handhas av IVA.

Inrättandet av ett tekniskt forskningsråd I enlighet med utredningens förslag inrättades ett tekniskt forskningsråd från den l juli 1942. Till disposition för teknisk-vetenskaplig forskning ställdes ett belopp av 500 000 kronor, varav 200 000 utgjorde ett reellt tillskott och 300 000 var medel disponibla från annat anslag. De föreslagna särskilda anslagen till den tekniska forskningen vid KTH och CTH beviljades likaledes efter förslag i statsverkspropositionen 1942 och

s?

SOU l975:26 Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 41

utgick med 150 000 kronor. l propositionen om inrättandet av tekniska framhölls forskningsrådet i anslutning till synpunkter som under remissbehandlingen framförts från universitetshåll - att rätten att föreslå ledamöter i rådet borde kunna vidgas till att omfatta t. ex. även universiteten och Stockholms högskola för att därigenom kontakt skulle skapas med den forskning som där bedrevs. Grunden till forskningsrådsinstitutionen i dess nuvarande form var därmed lagd.

Byggnadsforskning l ett särskilt betänkande (SOU 1942:7) föreslogs inrättandet av en kommitté för byggnadsforskning. Uppgiften förslogs bli liknande tekniska forskningsrådets. Även detta förslag blev föremål för proposition och genomfördes år 1942.

2.1.2 och medicinsk - Samhállsvetenskaplig forskning utredningsarbete under motstånd

Vissa drag i tillkomsten av det tekniska forskningsrådet är, som det skall visa sig, betecknande även för flera av de följande rådens tillkomsthistoria: bristerna i den fasta basorganisationen och frågan om vilka krafter som skulle styra rådens handlande. Nästa fas i utvecklingen inleddes 1943 då två nya utredningar tillsattes. l november 1943 tillkallades, efter en motion till 1943 års riksdag, en utredning ”rörande organisatoriska åtgärder för den medicinska forskningens främjande” och samtidigt tillsattes - utan att initiativ tagits i riksdagen - en utredning rörande inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd. Bakom tillkomsten av utredningen om den medicinska forskningen låg ett intensivt opinionsskapande arbete, bedrivet under ett par års tid av en grupp framstående medicinska forskare. Denna grupp, vars främste företrädare var professorn Georg Kahlson, arbetade systematiskt på att få till stånd en offentlig debatt om forskningens villkor och dess betydelse i samhället. Denna debatt var också en del av en stor internationell debatt mellan marxistiska och liberala vetenskapspolitiker, med företrädare som J. D. Bernal och M. Polanyi, kring frågorna om forskningens sociala funktion. Denna debattsituation, och den nationella ingrediens som det svenska universitetsväsendets tillstånd och avspärmingen under kriget innebar, ger mycket av förklaringen till den livliga diskussion som kom att utspelas kring de utredningsuppdrag som nyss berörts. När det gäller utredningen om inrättandet av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd förelåg, som antytts, inget riksdagsinitiativ; det framstår som troligt att det är nationalekonomen och professorn Gösta Bagge som isin egenskap av ecklesiastikminister här tog initiativet. Förutom stödet för den samhällsvetenskapliga forskningen som sådan antydde Bagge i sina direktiv ytterligare motiv för skapandet av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd, nämligen att ett sådant skulle kunna

42 Førskningsrâdens tillkomst och utveckling

ersätta en diskuterad utbrytning av de samhällsvetenskapliga ämnena vid universiteten och högskolorna till särskilda fakulteter; en utbrytning som Bagge ansåg olämplig med hänsyn till att detta ämnesområdes forskningsuppgifter i stor utsträckning krävde medverkan även av andra än de rent samhällsvetenskapliga ämnena. Ett forskningsråd skulle här kunna tjäna som ett lämpligt samordnande organ.

Förslaget om inrättande av ett samhällsvetenskaplig! forskningsråd Även om de sakkunniga rörande inrättandet av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd inte hade mandat att behandla den samhällsvetenskapliga forskningens ställning och framtida behov i allmänhet, underlät de inte att i sitt korta betänkande (SOU 1944:19) - avlämnat i maj 1944 framhålla den samhällsvetenskapliga forskningens bristande resurser. Till skillnad från den utredning som behandlade den medicinska forskningen framlade de dock inga konkreta förslag idenna fråga. Det forskningsråd,

som utredningen föreslog skulle inrättas, skulle ägna dessa problem stor

uppmärksamhet, framhölls det i betänkandet. Det betonades också att ett forskningsråd självständigt skulle kunna föreslå förstärkningar av universitetens resurser både materiellt och personellt. Utredningen hänvisade i detta sammanhang också till de förslag som kunde väntas från en samtidigt pågående utredning angående socialutbildningens organisation. Utredningen pekade vidare på att det krävdes en förbättring av samarbetet mellan samhällsvetenskaperna liksom en förbättring av kontakterna mellan den offentliga förvaltningen och det vetenskapliga arbetet. Dessa brister i den samhällsvetenskapliga forskningens förutsättningar måste på något sätt mötas, menade utredningen, och framhöll att ett centralt placerat organ här kunde göra stora insatser utan att själva forskningsarbetet centraliserades. Problemet huruvida de samhällsvetenskapliga ämnena skulle samlas i särskilda fakulteter vid universiteten fann

utredningen inte relevant i detta sammanhang; en sådan reform utgjorde

inget alternativ till ett forskningsråd. Utredningen betonade att ett forskningsråd inte fick ge forskningen några direktiv eller i någon form få sig tilldelad rollen av överledning för det vetenskapliga arbetet. Samtidigt framhölls dock att rådet borde kunna ta initiativ till forskning av vikt; särskilt skulle detta kunna gälla områden där samordning mellan olika vetenskapliga discipliner var nödvändig. Då utredningen betonade att en politisk styrning av forskningens resultat under inga förhållanden fick åstadkommas blev frågan om rådets sammansättning en kardinalfråga. Utredningens starka betonande av att samhällsvetenskapernas förbindelse med samhällsorganen måste komma till uttryck i rådets sammansättning utgjorde emellertid en komplikation. Förslaget innebar att majoriteten - sex - av det tänkta rådets tio ledamöter skulle utses av vetenskapsmän samlade i rikstäckande, ämnesorienterade valkorporationer, vilka samtidigt skulle fungera som kärna i regelbundet återkommande ämneskonferenser. Tre representanter för ”samhä1lsintresset skulle utses av Kungl. Maj :t inom ett förslag uppsatt

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 43

av ett antal intresseorganisationer, bl. a. LO, TCO, SAF och Svenska bankföreningen, KF och Sveriges grossistförbund. Ordföranden skulle utses av Kungl. Majzt utan föregående förslag. De valkorporationer som föreslogs innefattade följande ämnen: nationalekonomi och företagsekonomi; Statskunskap, statsrätt och förvaltningsrätt; statistik och befolkningslära; geografi, ekonomisk geografi, historia och ekonomisk historia; sociologi och psykologi samt psykiatri, socialmedicin och kriminologi. Kommitténs förslag till ekonomisk ram för det tänkta rådet var förhållandevis blygsamt: 200 000 kronor.

Debatten om förslaget till samhällsvetenskaplig forskningsråd Vid remissbehandlingen visade det sig att flertalet av de ämbetsverk och näringsorganisationer som yttrade sig inte hade några principiella invändningar mot inrättandet av ett forskningsråd. Däremot framkom det att förslaget ingalunda var välförankrat i universitets- och högskolevärlden. I den debatt som fördes inom de akademiska församlingarna - och även offentligt framfördes kritik i flera avseenden. Vid sidan av att man på många håll ifrågasatte den av utredningen föreslagna sammansättningen av rådet koncentrerades de kritiska Synpunkterna kring frågan huruvida utredningen alls hade behandlat rätt problem. Huvuduppgiften vore inte, menade man från kritikerhåll, att skapa möjligheter till understöd av enstaka projekt; det gällde istället att bygga upp de samhällsvetenskapliga institutionerna över huvud taget. I debatten framfördes också att fakulteterna själva kunde utgöra rådgivande organ vid fördelningen av medel för särskilda socialvetenskapliga forskningsuppgifter. Risken för en otillbörlig politisk dirigering av forskningen betonades i flera sammanhang. Från flera håll framfördes krav på en ny utredning med inriktning på dessa problem. Även universitetskanslern gjorde dessa och andra kritiska synpunkter till sina och hävdade att frågan om inrättandet av ett forskningsråd borde vila tills hela frågan om samhällsvetenskapernas utbyggnad vid universiteten och högskolorna tagits upp till utredning. Den försvarslinje som förespråkarna för ett forskningsråd i detta läge intog innebar bl. a. att man betonade att den föreslagna rådskonstruktionen garanterade vetenskapsmännen ett dominerande inflytande på anslagsfördelningen och att en konstruktion med anslag direkt från departementen skulle innebära långt större risker för en politisk styrning. Samhällsvetenskapernas läge var nu sådant, menade förespråkarna, att stora, samordnade och kostnadskrävande undersökningar med samarbete mellan olika forskare och institutioner måste kunna sättas igång. Det var ett krav på medel för själva forskningsuppgiften som fört fram tanken på forskningsråd, och om det vetenskapliga läget krävde samordnade dirigerade insatser gjorde man genom ett forskningsråd den vinsten att forskarna själva stod för den nödvändiga dirigeringen. Om allt skulle bli vid det gamla, framhölls det, riskerade man att de samhällsvetenskapliga undersökningarna skulle övertagas av enskilda och målbestämda forskningsinstitut. Ökade anslag till universitetens upprustning behövdes men

44 Forskningsrâdens tillkomst och iztveckling SOU l975:26

utgjorde inget alternativ till ett forskningsråd. Resultatet av de tunga akademiska remissinstansernas kritik mot förslag blev dock att tanken på ett socialvetenskapligt

.utredningens

forskningsråd tillsvidare lades åt sidan.

Förslaget om inrättande av ett medicinskt forskningsråd l motionen till 1943 års riksdag angående den medicinska forskningen hade föreslagits just inrättandet av ett forskningsråd. Under statsutskottets arbete med motionen framkom emellertid - trots att alla yttranden statsutskottet erhållit varit »w som föranledde rikspositiva synpunkter dagen att begära en utredning huruvida stödet till den medicinska forskningen skulle ske genom ett forskningsråd eller på annat sätt. Dessa synpunkter kunde stödjas också på fakta framlagda i motionen, och direktiven till utredningen formulerades ienlighet med riksdagens önskemål. En av de pådrivande på medicinskt håll -- professorn Georg Kahlson -› har belyst hur man på många håll även när det gällde den medicinska forskningen ansåg att fakulteternas anslag i första hand skulle ökas och

hur man i denna situation såg en fara i tillkomsten av forskningsråd. (20

års medicinsk forskning. Statens medicinska forskningsråd 1945- 1965. s 9 ff.) Utredningen om den medicinska forskningens främjande överlämnades till Kungl. Maj :t i november 1944 (SOU 1944:55). Utredningens förslag innebar att man - liksom tidigare utredningen om den tekniska forsk- --t ningen tog ett dubbelt grepp. Det ena greppet innebar att man villle tillförsäkra universiteten, Karolinska institutet, tandläkarinstitutet och veterinärhögskolan ett särskilt anslag för medicinsk forskning, vilket skulle fördelas på de olika lärosätena av Kungl. Maj :t. Ur detta anslag skulle medel kunna fördelas fritt till institutioner för att täcka kostnader för visst forskningsarbete. Fördelningen på institutioner skulle åvila universitetskanslern (resp. veterinärhögskolans styrelse). Vidare föreslog man inrättandet av 27 doktorandstipendier för hela riket. Efter att inom ramen för direktiven, vilka hindrade de sakkunniga att gå in på frågan om läroanstalternas organisation, på detta sätt ha sökt direkt förbättra situationen på forskningsinstitutionerna, framlade de - med ett andra grepp - sitt huvudförslag om inrättandet av sakkunniga ett forskningsråd med möjligheter att självt ta initiativ till forskning och dessutom att stödja forskning initierad av forskarna själva. När det gällde sammansättningen av rådet redovisade utredningen att man tvekat mellan två huvudalternativ; det ena vore ett litet råd vilket kunde förmodas bli arbetsdugligare och utveckla en större beslutsamhet än ett större; det andra ett större råd där önskemålet om allsidig vetenskaplig och lokal representation skulle kunna tillgodoses. Utredningen stannade för det senare alternativet: rådet borde bestå av 15 ledamöter, av vilka en skulle vara av Kungl. Maj :t utsedd ordförande, två representera medicinalstyrelsen och försvarets sjukvårdsförvaltning; de övriga 12 borde vara aktivt verksamma vetenskapliga forskare utsedda

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 45

genom val inom de medicinska fakulteterna samt Karolinska institutets, tandläkarinstitutets och veterinärhögskolans lärarkollegier. Till rådets föreslog de sakkunniga 600000 kronor. Det disposition direkta anslaget till högskole- och universitetsinstitutioner ansåg de böra till 400 000 kronor. Den kompromiss ifråga om formerna för uppgå forskningsstöd som dessa kombinerade förslag innebar hade inte tillkommit utan spänningar inom kommittén; en stor minoritet ville in idet sista skjuta rådstanken på framtiden och koncentrera resurserna till en av fakulteterna. Den debatt som förslaget om inrättande av upprustning ett samhällsvetenskapligt forskningsråd gav upphov till inträffade samtidigt som utredningen om den medicinska forskningen befann sig i sitt slutskede. Den senare utredningen hade alltså i sitt slutarbete kunnat tillgodogöra sig de synpunkter som framkom under debatten och i sina ta ställning till den vetenskapliga opinionens splittrade krav. förslag inom kommittén är en återspegling av debatten utanför den. Spänningen

Inrättandet av ett medicinskt forskningsråd Den starka kritiken mot förslaget om ett samhällsvetenskapligt forskningsråd ledde, som nämnts, till att förslag ej förelades riksdagen. Utredningen om den medicinska forskningen lades dock till grund för i april 1945. I denna underströks mycket klart universitetens proposition och lärosätenas självständiga roll i forskningssammanhang och betonades att deras resurser för medicinsk forskning var bristfälliga. Utredningens direkt förslag godtogs i princip i alla dess delar; anslag för forskning destinerade till institutionerna, inrättande av forskningsstipendier och

inrättandet av ett medicinskt forskningsråd föreslogs riksdagen. I fråga

om fördelningen av resurser mellan forskningsrådet och anslaget till institutioner 500 000 kronor för var propositionen salomonisk; föreslogs vartdera ändamålet. Riksdagen beslöt i enlighet med dessa förslag och den 1 december 1945 kunde ett medicinskt forskningsråd inleda sin verksamhet.

2.1.3 Jordbruksforskning Till 1945 års riksdag framlades också proposition om inrättandet av ett råd för jordbruksforskning. Propositionen grundade sig på två utredningsdels ett av den ovan nämnda tekniska forskningskommittén om förslag, inrättande av en statens lagringsforskningskommitté, dels ett förslag av en i februari 1944 tillsatt kommitté rörande inrättande av ett jordbrukstekniskt forskningsråd (SOU 1944:33). l propositionen förslog departementschefen, statsrådet Pehrssonatt ett jordbrukstekniskt forskningsråd skulle inrättas med Bramstorp, uppgift att bevaka även den s. k. lagringsforskningen samt att l00 000 kronor skulle anvisas för ändamålet. Rörande kommitténs sammansättning föreligger en intressant skillnad gentemot de övriga forskningsråden, som här endast skall omnämnas och ytterligare något beröras isamband med redogörelsen för det humanistiska rådets tillkomst. Kommittén

46 Forskningsrädens tillkomst

och utveckling

rörande ett jordbrukstekniskt hade beträffande lantbruksforskningsråd akademiens anknytning till ett råd framhållit att rådet borde göras fristående från akademien men genom dess sekreterare få en naturlig och fast anknytning till denna. Rådet borde enligt kommittén bestå av l4 ledamöter, samtliga utsedda av Kungl. Maj :t, samt dessutom lantbruksakademiens sekreterare. I anslutning till bl. a. akademiens egen uppfattning föreslog emellertid jordbruksministern att rådet skulle nära knytas till akademien genom att den skulle utse hälften av rådets ledamöter. Kungl. Maj :t skulle dock ges ett starkt inflytande genom att utöver den andra hälften även utse rådets ordförande. beslöt Riksdagen i enlighet med detta förslag.

2.1 .4 Naturvetenskapligt genom brott

Naturvetenskapliga forskningskotnmittén och universitetsberedningen

Med tillkomsten av de nyss berörda råden var forskningsrådsidén i dess J moderna form etablerad. Det hade som framgått inte skett utan svårigheter och tveksamhet och innebar inte att utvecklingen var genomförd.

i

Det har dock också framgått och är viktigt att betona, att tillkomsten av forskningsråden sker i flera, delvis parallella, förlopp. g Särskilt tydligt blir detta sammanhang när det gäller tillkomsten av det i naturvetenskapliga rådet. Även här var bakgrunden och riksdagsmotioner en riksdagsskrivelse med begäran om utredning. I augusti 1944, Samtidigt som betänkandet om inrättandet av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd remissbehandlades och under det att rörande den utredningen medicinska forskningens främjande ännu arbetade, tillkallades sakkunniga för att utarbeta förslag till främjande av matematisk-naturvetenskaplig forskning. Denna kommitté fick ett uppdrag som i första hand rörde frågan om utökat stöd åt den naturvetenskapliga forskningen iallmänhet - ett uppdrag vari forskningsrådstanken endast var en del.

Naturvetenskapliga forskningskommittén och 1945 árs universitetsberedning

Innan den naturvetenskapliga framlade sitt betänforskningskommittén kande i november 1945 hade krigsslutet inträffat och i juni 1945 tillsattes, efter överläggningar mellan ecklesiastikministern Georg Andrén, universitetskanslern och företrädare för universiteten och högskolorna, den s. k. universitetsberedningen med uppgift att behandla universitetens resursfrågor över hela fältet. Härigenom hade den tendens som redan vid tillkomsten av tekniska forskningsrådet varit tydlig - att man vid diskussionen om inrättandet av forskningsråd betonade universitetens allmänna nödläge och behovet av

förstärkningsinsatser över hela forskningsfältet -- förts fram till ett slags

slutpunkt. I utredningens form togs här ett samlat grepp på frågan om universitetsforskningens basresurser. Denna fråga blev nämligen utgångspunkt och centrum i utredningsuppdraget.

tillkomst och utveckling 47

Forskningsrâdens

Naturvetenskapliga forskningskommitténs förslag

forskningskommittén framlade i sitt betänkande Naturvetenskapliga en rad förslag till förstärkningar av universitetens forsk- (SOU 1945:48) av ett antal nya professurer, utbyggnad av ningsresurser genom inrättande tillskott av biträdespersonal, utbyggnad av docentstipendiesystemet, institutionslokaler etc. Därutöver föreslog kommittén att ett naturvetenskapligt forskningsråd skulle inrättas. Den uttalade utgångspunkten var därvid att universitetsoch högskoleinstitutionernas resurser » även efter av kommittén föreslagna reformer - måste kompletteras med anslag för särskilda, större forskningsuppgifter och att fördelningen av dessa medel skulle vara det rådets Rådet skulle bl. a. kunna ta initiativ till tilltänkta huvuduppgift. forskning inom särskilda områden men några koordinerande uppgifter ansågs rådet inte behöva ikläda sig med hänsyn till det svenska forskarsamhällets ringa omfattning. Kommittén betonade att universitetsforskningens och därmed rådets uppgifter skulle ligga inom grundforskningsområdet. Den stödde sig på ett utförligt resonemang efter två linjer. I första hand betonades den förutsättningslösa grundforskningens betydelse som välståndsskapande faktor och - med en för tidpunkten naturlig till atombomben - att sådan forskning var av avgörande hänvisning för ett folks existens som fri och självständig nation. Därutöver betydelse underströks kraftigt det allmänkulturella värdet av förutsättningslös och varje kulturlands plikt att lämna sanningssökande grundforskning bidrag härtill. När det gäller forskningsrådets organisation och anslag föreslog utredskulle bestå av endast fem ledamöter inklusive 0rdningen att rådet sektionerna vid Lunds och förande; matematisk-naturvetenskapliga matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Stock- Uppsala universitet, holms samt Vetenskapsakademien skulle representeras. De högskola nämnda organen skulle föreslå vartdera två kandidater; Kungl. Maj :t skulle

- utan -

utse en av de föreslagna ur varje grupp jämte förslag ordförande. I valet mellan de två organisationsalternativen ”litet och och stort och representativt” stannade utredningen alltså slagkraftigt för det förra. Anslaget borde enligt utredningen utgå med 1000 000 kronor per år och därmed komma i paritet med de anslag som då utgick för medicinsk respektive teknisk forskning.

Remissbehandling och proposition

Till 1946 års riksdag avläts en proposition som nära anslöt sig till utredningens förslag. Denna bifölls och ett naturvetenskapligt forskningsråd inrättades från den 1 december 1946. Trots betänkandets starka betoning av kravet på upprustning av universitetens och högskolornas för forskning hade i remissmaterialet inte saknats röster egna basresurser som andades farhågor inför inrättandet av ett forskningsråd. Större Akademiska konsistoriet i Uppsala framhöll att rådets uppgifter måste till av anslag så att det inte utvecklades till ett begränsas utdelning

48 Forskningsrâdens tillkomst och

utveckling SOU I975:26

”överorgan för forskningen. Med tanke härpå ansåg man det lämpligt att rådet gjordes så litet som och att föreslagits det representerade de institutioner som bedrev grundforskning. Konsistoriets av tillstyrkan förslaget var kopplat till förbehållet att även utredningens övriga förslag genomfördes. Universitetskanslern gjorde sig till tolk för liknande synpunkter då han framhöll att anslag till ett forskningsråd inte fick lägga hinder i vägen för ökade anslag direkt till universiteten. Denna syn kan också sägas prägla propositionen; inrättandet av ett forskningsråd var bara en del av ett större upprustningsförslag. Propositionen tillmötesgick, då det gällde formerna att utse ledamöter i rådet, synpunkter som framförts av den sittande och universitetsberedningen vissa akademiska instanser. 1 propositionen fastslogs nämligen att representanterna för universitet och högskolor borde utses direkt av berörda sektioner och fakulteter. I propositionen dock om inte även ifrågasattes företrädare för medicinsk forskning och för naturvetenskaplig forskning utanför universiteten borde vara representerade i rådet. I den instruktion för det naturvetenskapliga forskningsrådet som efter riksdagens positiva beslut utfärdades fullföljdes också denna tanke; det naturvetenskapliga rådet kom till en början att bestå av sju ledamöter (senare nio) av vilka Kungl. Majzt utsåg tre (senare fem). I den proposition som bl. a. innehöll förslaget om ett naturvetenskapligt forskningsråd föreslogs också särskilda anslag för atomenergiforskning. Propositionen byggde i denna del på förslag från en i november 1945 tillsatt kommitté - atomkommittén som fått i uppgift att planlägga forskningsarbetet för atomenergiens frigörande. Kommittén lade den 13 mars 1946 fram förslag med påvisande av konkreta anslagsbehov, vilka i stort accepterades av regering och riksdag. De anvisade medlen uppgick till 2 000 000 kronor. Kommittén fick i uppdrag att tillsvidare fungera som sammanhållande och rådgivande organ i atomforskningsfrågor. Från budgetåret 1948/49 utfärdades särskilda bestämmelser som gjorde det för atomkommittén möjligt att arbeta i samma former som de övriga forskningsråden utan att därför dess ställning ännu närmare preciserades. Med tanke på atomkommitténs tillkomst och karaktär av statlig kommitté att dess ansågs det naturligt ledamöter tillsattes av Kungl. Maj It.

2.1.5 Samhällsvetenskapligt

forskningsråd; andra omgången

Frågan om inrättandet av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd togs upp till förnyad prövning bara knappt ett år efter det att den föregående utredningen skjutits i sank av remissinstanserna. Utgångsläget var nu i alla avseenden ett annat än vid det föregående tillfället. I direktiv, som utfärdades den 27 september - socialveten- 1945, fick en ny utredning skapliga forskningskommittén - i uppdrag att se över hela frågan om ökning av forskningsmöjligheterna på det samhällsvetenskapliga området. Utgångspunkten skulle vara att söka förbättra vid arbetsmöjligheterna universitet och högskolor där under alla förhållanden den samhällsvetenskapliga forskningen i stor utsträckning skulle äga rum. Såväl antalet

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 49

professurer och andra lärarbefattningar som lokalfrågor, biträdesfrågor etc., skulle göras till föremål för utredningens överväganden. Därutöver skulle den till förutsättningslös omprövning uppta det vilande förslaget om ett samhällsvetenskapligt forskningsråd.

Socialvetenskapliga forskningskommitténs förslag Kommitténs betänkande lämnades i oktober 1946 (SOU 1946:74). Efter att A på samma sätt som den naturvetenskapliga forskningskommittên ha lagt en rad förslag till upprustning av de samhällsvetenskapliga institutionerna med lärarkrafter och annan personal, tog kommittén upp frågan om forskningsråd. I det läge som uppstått i och med att flera forskningsråd inrättats på andra områden kunde kommittén uppenbar-

ligen lätt ena sig om att ett samhällsvetenskapligt.råd borde komma till

stånd. I fråga om rådets uppgifter tog kommittén upp den kritik som riktats mot det föregående förslaget. Det väsentligaste iden kvarstående delen av kritiken rörde risken för att ett skulle använda sitt

forskningsråd

inflytande till att dirigera och efter politiska hänsyn leda forskningen. Detta ansågs speciellt känsligt inom samhällsvetenskaplig forskning. För att minska faran för en sådan utveckling borde ett samhällsvetenskapligt forskningsråd visa stor försiktighet när det gällde att ta initiativ till forskning liksom när det gällde att samordna forskningsarbetet. Rådets uppgift skulle i huvudsak vara att pröva inkomna ansökningar. Det i och för sig önskvärda samarbetet mellan forskarna borde befordras på annat sätt än genom anslagsfördelning. Som ett exempel på lämpliga åtgärder angavs utgivandet av en årlig publikation med fullständigaste möjliga upplysningar om all inom landet pågående samhällsvetenskaplig forskning. Ett särskilt problem rörde rådets verksamhetsområde. Det gällde om det planerade rådet skulle stödja även rättsvetenskaplig forskning. Frågan hade varit föremål för behandling redan i den första utredningen men det förslag som där presenterades hade på rättsvetenskapligt håll inte ansetts tillgodose kraven på inflytande från rättsvetenskapernas företrädare. Under det att den nu aktuella utredningen arbetade hade frågan aktualiserats i samband med att Vitterhetsakademien i april 1946 hos Kungl. Majzt begärt ett årligt anslag för att tillsammans med avkastningen av den humanistiska fonden användas till stöd för humanistisk forskningi vidaste mening. I det förberedande arbetet för denna framställning hade övervägts om förutom humanistisk även teologisk och juridisk forskning skulle inbegripas i den, med ökade medel utrustade, humanistiska fondens verksamhet. Även samhällsvetenskaperna i övrigt hade varit påtänkta som ett ansvarsområde för den utvidgade humanistiska fonden. Under hänvisning bl. a. med den socialvetenskapliga forsk- _till kontakter ningskommittén hade dock Vitterhetsakademien stannat för att generellt inbegripa endast teologisk forskning. Socialvetenskapliga forskningskommittén föreslog att den rättsvetenskapliga forskningen i sin helhet skulle inordnas i det samhällsvetenskap-

50 Forskningsrâdens tillkomst och utveckling

liga rådets verksamhet. Ett särskilt rättsvetenskapligt forskningsråd, vilket aktualiserats på olika håll, ville kommittén främst av praktiska skäl inte tänka sig. Den rättsvetenskapliga forskningen var av så begränsad omfattning att ett särskilt råd för dess behov skulle bli för litet. Kravet på rörlighet och smidig anpassning till aktuella behov skulle bättre kunna tillgodoses inom ett större råd. Även av rent vetenskapliga skäl ansåg

kommittén ett sammanhållet råd lämpligt. De båda vetenskapsgrenarna

skulle ömsesidigt gagnas av en konfrontation inom samma forskningsstödjande organ. När det gällde sammansättningen av det samhällsvetenskapliga rådet gick den socialvetenskapliga forskningskommitténs majoritet på en något annan linje än sin föregångare. I båda fallen föreslogs dock antalet ledamöter bli tio. Man betonade att det behövdes en koppling till

samhällslivet genom representanter i rådet som icke utsetts av veten-

skapsmän men ansåg att två ( i stället för tre) var ett tillräckligt antal. Dessa kunde utses av Kungl. Majzt utan förslagsställande från intresseorganisationer. Beträffande de vetenskapliga representanterna ville den socialvetenskapliga forskningskommitténs majoritet under intryck av den tidigare debatten överge det tidigare förslaget om riksomfattande, ämnesinriktade valkorporationer till förmån för lokalt förankrade. I det övergivna förslaget hade i tre av valkorporationerna inslaget av ickeforskare varit markant; i socialvetenskapliga kommitténs förslag dominerade universitets- och högskolerepresentanterna helt. Om förslaget sålunda innebar ett försvagande av samhällsinflytandet markerade kommittén i gengäld att en yngre forskare borde få plats i rådet genom att föreslå Sveriges docentförbund som särskild valkorporation.

Remissbehandling och inrättande När förslaget från socialvetenskapliga forskningskommittén remissbehandlades blev frågan om rådets sammansättning åter aktuell och i propositionen i maj 1947 ›- som innefattade en rad åtgärder i den - skedde pågående universitetsupprustningen en viss återgång till det ursprungliga förslagets principmodell med riksomfattande valkorporationer. Det propositionen inte tog med ur det tidigare förslaget var den mer markerade samhällsanknytningen. Kungl. Majzt skulle självständigt utse två ledamöter företrädande samhällslivet. Inte heller förslaget om garanterad särskild representation för docenterna tillgodosågs. De från juridiskt håll under remissbehandlingen framförda önskemålen om ett särskilt rättsvetenskapligt råd ledde nu till att rättsvetenskapen tillsvidare ställdes helt utanför. _ Det samhällsvetenskapliga forskningsrådet inrättades från den l december 1947.

2.1.6 Humanistisk forskning först och sist Humanistiska fondens inrättande Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien hade - som framgått av den föregående framställningen tidigt tagit ett initiativ som ledde till

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 51

skapandet av ett forskningsrådsliknande organ för stöd åt humanistisk forskning. År 1927 inrättades Humanistiska fonden, vilken på dess förslag tillfördes de s. k. överskottsmedlen från statligt koncessionerade pen- Medlen förvaltades av en nämnd på tio personer, av vilka ninglotterier. Kungl. Majzt utsåg fyra och Vitterhetsakademien själv sex ledamöter. Fondens avkastning skulle enligt reglementet användas till att främja svenskt forskningsarbete inom de humanistiska vetenskapernas område” och ”i sådana företag och arbeten, som kunna vara av övrigt främja betydelse för eller äga samband med de humanistiska vetenskapernas framåtskridande. Enligt reglementet hade nämnden vid fördelningen av anslag fullständig frihet inom ramen för tillgängliga medel.

Vitterhetsakademiens nya förslag och akademiemas förhållande till rådsorganisationen Tanken vid Humanistiska fondens inrättande synes ha varit att successivt öka fondens storlek genom regelbundna tillskott av medel. Då Vitterhetsakademien i april 1946 tog ett initiativ på nytt var dock situationen den att ränteavkastningen trots regelbundna kapitaltillskott stagnerade och fondens möjligheter i motsvarande mån minskades. Vitterhetsakademien begärde därför hos Kungl. Majzt att ett årligt statsanslag om 650000 kronor skulle tilldelas nämnden jämte avkastningen av Humanistiska fonden. Denna uppgick då till nära 8000 000 kronor. Akademien dock en viss utökning i ansvarsområdet. Som påpekats hade föreslog diskuterats huruvida de juridiska och teologiska ämnesgrupperna skulle i den genom statsanslag stärkta fondens verksamhet. Efter inbegripas samråd med berörda fakulteter och den sittande socialvetenskapliga forskningskommittén begränsades förslaget om utökning av ansvarsområdet till att gälla endast de teologiska vetenskaperna. Akademien föreslog vidare en ändring i nämndens sammansättningi syfte att bereda direkt inflytande för universiteten och högskolorna. l ett preliminärt förslag hade akademien fört fram tanken på ett oförändrat antal ledamöter utsedda av akademien, en minskning av de av Kungl. Majzt direkt utsedda från fyra till två och ett tillskott av fyra ledamöter utsedda av Kungl. Majzt inom ett förslag från universiteten och de fria högskolorna - inalles alltså tolv ledamöter. Detta förslag väckte opposition från universitetshåll och ställde på sin spets ett problem som varit aktuellt även vid tillkomsten av tidigare forskningsråd: frågan om de vetenskapliga akademiemas ställning och uppgifter i sammanhanget. När det tekniska forskningsrådet tillkom ifrågasattes om inte IVA skulle kunna fylla de funktioner som åvilade ett forskningsråd; utredningen avvisade tanken medan akademien talade för den. Regering och riksdag gick på utredningens linje. Vid tillkomsten av det naturvetenskapgällde det Vetenskapsakademiens ställning. Akadeliga forskningsrådet mien själv ställde sig positiv till tanken att fungera som forskningsråd men utredningen tog klart ställning för att forskningsråd och akademi skulle vara fristående från varandra. Däremot föreslog utredningen att

52 Forskningsrâdens tillkomst och utveckling

KVA skulle vara representerad i rådet. [jordbrukets forskningsråd gavs som ovan berörts lantbruksakademien en stark ställning. Huvudskälen mot att akademierna skulle fungera som forskningsråd eller ha ett starkt inflytande i dem framfördes särskilt när det tydligt gällde Humanistiska fonden och Vitterhetsakademien. Det var nödvändigt, menade man, att så långt möjligt garantera råden tillgång på aktiva forskare; redan akademiens ålderssammansâttning med en stor andel pensionerade professorer gjorde den mindre lämplig ur denna synpunkt. Den kunde därför inte på ett naturligt sätt representera det aktuella forskningsläget. Vidare pekade man på det förhållandet att akademien delade inflytande på val av ledamöter iett forskningsråd med fakulteterna; detta innebar att de akademiledamöter-professorer som fortfarande var i tjänst fick dubbelt inflytande. Trycket från universitetshåll gjorde att Vitterhetsakademien ändrade sitt preliminära förslag beträffande antalet akademiledamöter från sex till fyra och i den proposition som i övrigt i stort sett gick på akademiens linje blev detta förslag framlagt för riksdagen. Akademiens ställning trängdes dock ytterligare ett steg tillbaka. Via motioner från akademiker i riksdagen inskränktes dess representation i den omorganiserade Humanistiska fondens nämnd till tre ledamöter. Därutöver bestod nämnden av sju ledamöter, varav ordförande och vice ordförande utsågs av Kungl. Majzt och fem av fakulteter eller motsvarande. Ett nytt reglemente för nämnden utfärdades 30 juni 1947. l samband med genomförandet av 1955 års universitetsutrednings förslag (avsnitt 2.2.2) fick nämnden även formellt karaktären av forskningsråd.

2.2 Forskningsrådsorganisationens utveckling

l och med att den humanistiska forskningen fått ett forskningsråd av samma slag som de andra stora forskningsfálten kan rådens tillkomstperiod sägas vara avslutad. Inom loppet av ett halvt decennium hade i samband med en allmän forsknings- och universitetsupprustning skapats en nära nog heltäckande rådsorganisation. I den efterföljande utvecklingen fram till dagsläget skall här pekas endast på vissa huvuddrag. En viss uppmärksamhet bör dock ägnas åt det - hittills enda - samlade grepp på forskningsrådsproblematiken som togs av 1955 års universitetsutredning.

2.2.1 Anslagsutveckling Rådens anslagsutveckling har varit av avgörande betydelse för deras möjlighet att fylla sina uppgifter. En samlad översikt av anslagsutvecklingen från tiden för rådens tillkomst fram till nuläget ges i det följande. Rådens anslagsutveckling kan dock inte ses fristående från övriga forskningsanslag och bör därför åtminstone grovt relateras till den totala forskningsinsatsen i landet. Forsknings- och utvecklingsarbete finansieras och bedrivs såväl av den offentliga, främst den statliga, sektorn som av

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 53

det privata näringslivet. Försök till beräkningar av omfattningen av dessa satsningar i sin helhet eller av delar därav har efter 1955 års universitetsutredning gjorts bl. a i samband med sammanställningar för OECD, i den offentliga statistiken och i riksdagens revisorers granskningspromemoria om den statliga forskningsverksamheten (8/1972). Det statistiska underlaget är dock fortfarande ojämnt och ofullständigt och materialet tillåter inte mera exakta beräkningar.

Forskningsrádens anslagsutveckling En sammanfattande bild av anslagsutvecklingen för forskningsråden under utbildningsdepartementet under perioden 1950-1975 ges i figuren 2:1. l tabell 2.1 kompletteras figuren med uppgifter om anslagsutvecklingen för respektive forskningsråd samt för Styrelsen för teknisk utveckling (STU) som övertagit tekniska forskningsrådets uppgifter och statens råd för skogs- och jordbruksforskning (SJFR). Dessa sju forskningsstödjande organ har sammantaget haft en anslagsutveckling som inneburit en ökning från ca 7 mkr. 1950 till ca 420 mkr. 1975, beräknat i löpande penningvärde. För forskningsråden under utbildningsdepartementet har anslagen ökat från 6 till 244 mkr. under motsvarande period. Anslagsmässigt har STU haft den största ökningen. Här bör emellertid påpekas STU:s markanta inriktning på tekniskt utvecklingsarbete. Stödet till forskning utgör endast en mindre del av STU:s totala anslag. För att klarlägga utvecklingens reella innebörd bör beskrivningen av anslagsutvecklingen i löpande priser kompletteras med något mått för utvecklingen i fasta priser. I figur 2:1 har därför inlagts en fastpriskurva för anslagsutvecklingen för forskningsråden under utbildningsdepartementet. Fastpriskurvan har beräknats med hjälp av konsumentprisindex med utgångspunkt i 1950-1951 års prisnivå. Det är diskutabelt, vilket bl. a. påpekats i ovan nämnda granskningspromemoria, om konsumentprisindex är ett alldeles lämpligt index för beräkning av forskningsrådens anslagsutveckling och för volymökning av FoU, då det bl. a. inte tillräckligt täcker in lönekostnadsstegringarna. Något lämpligare index som ger jämförbara resultat med tidigare beräkningar synes dock för närvarande inte finnas att tillgå. Relativt stor andel av forskningsrådens kostnader utgörs av lönekostnader. För dessa kostnader skulle ett lönekostnadsindex ge en mer rättvisande bild än konsumentprisindex. För perioden efter 1960 finns vissa beräkningar av lönekostnadsindex för statstjänstemän som visar en snabbare stegring än konsumentprisindex. Den faktiska ökningen av forskningsrådens anslag kan därför beräknas vara något lägre än vad fastpriskurvan i figuren antyder, särskilt för perioden efter 1960. Lönekostnadspåläggen som påförts anslagen sedan 1969/70 innebär att efter 1970 anslagen i realiteten endast ökat mycket svagt, vilket den nedre kurvan i figur 2:1 anger. Av figuren går att utläsa att anslagsutvecklingen för forskningsråden efter den i uppbyggnadsskedet självklart mycket snabba ökningen visade en stagnation och t. o. m. mindre nedgång i realvärdet under perioden

54 Forskningsrådens tillkomst och utveckling

1946/47-1954/55. Därefter intrådde åter en höjning av realvärdet. Ökningen har sedan fortgått under 1960-talet. För utvecklingen under 1960-talet fram till 1970-ta1ets första år har riksdagsrevisorernas kansli utfört en rad beräkningar ägnade att belysa utvecklingen i stort. Enligt dessa beräkningar uppgick ökningen av de för forskningsråden samt STU och SJFR disponibla resurserna under perioden 1960/61-1971/72 till ca 270 % uttryckt i fasta priser (konsumentprisindex). Forskningsrådsutredningen har fört fram dessa beräkningar till budgetåret 1974/75. De redovisas i tabell 2:2. I fasta priser uppgick ökningen totalt för råden samt för STU och SJFR till ca 500 %. Om endast forskningsråden under utbildningsdepartementet medräknas begränsar sig ökningen till ca 275 % från 1960/61 till 1974/75.

Mkr

250 -

200 -

100 -

50-

1950/51 1955/56 1960/61 1965/66 1970/71 1975/76 År

i_ Löpande priser """ Fasta giiser, 1950/51 års prisnivå 0 ° ° ° Fasta priser, 1950/51 års prisnivå. Exkl lönekostnadspâlägg Figur 2:1 Anslagsutvecklingen för forskningsråden under utbildrtings- 1953/54 tillkom anslag för CERN; 1974/75 30,3 mkr. departementet uttryckt i T. 0. m. 1962/63 ingår särskilt anslag till flyg- och navalmedicin.

Rñc-a

löpande och fasta priser Fr. o. m. 1969/70 ingår i anslagen lönekostnadspålägg (1974/75 29 %). 1950-1975. Fr. o. m. 1972/73 ingår anslag till rymdforskning. Del av anslaget till naturveten- (Fastprisberâknad med skaplig forskning. konsumentprisindex.) 5 Uppgifterna för 1975/76 bygger på förslagi 1975 års budgetproposition.

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 55

Tabell2:1 till under utbildningsdepartementet samt STU och SJFR Riksstatsanslagen forskningsråden 1945/46-1975/76 (mkr. löpande priser)

Summa exkl. SJFR och TFR/STU 0,5 5,6 9,9 24,0 56,0 131,9 214,14 244,04

f Fr. 0. m. 1969/70 ingår lönekostnadspålägg (1974/75, 29 %). b 1975. Förslag till riksstatsanslag enligt budgetpropositionen C Inklusive flyg och navalmedicin. d Inklusive särskild anslagspost till rymdforskning. 1974/75, 7,5 mkr., 1975/76, 8,5 mkr.

Under hela tjugofemârsperioden 1950 till 1975 har forskningsråden sammantaget haft en genomsnittlig årlig ökning av anslagen om ca 16 % uttryckt i löpande priser, vilket i fasta priser (inkl. lönekostnadspålägg) motsvarar en genomsnittlig ökning om ca 1] %. Utvecklingen är dock, som framgått av siffermaterialet, ingalunda enhetlig mellan de olika råden.

De statliga F0 U-anslagens utveckling De samlade svenska FoU-insatserna överstiger för närvarande väsentligt 3 kronor. mer exakta aktuella uppgifter om den totala miljarder Några

Tabell 2:2 Anslagsutvecklingen 1960/61 till 1974/75 uttryckt i index för 1974/75 (1960/61 = 100)

lndex AliRa Hl-R MFR NFR SFR SJFR STU Totalt

Löpande priser 430 667 812 981 916 740 2 981 1 180

Fasta 217 327 410 495 462 374 1 505 596

priserb

4 I Al-Rzs anslag ingår inte anslagen till CERN. b med Konsumentprisindex. Fastprisberäknat Indextalen för förändringen är beräknad på anslagsbelopp exkl. lönekostnadspålägg (29 %) av en beräknad personalkostnadsandel om 65 %, jfr även riksdagens revisorers granskningspromemoria nr 8/1972, s. 53.

56 Forskningsrådens tillkomst och utveckling

omfattningen av FoU-verksamheten i landet och av fördelningen satsningarna på den offentliga sektorn och på det privata näringslivet går inte att få. Den senaste officiella forskningsstatistiken (SCB nr U 1973:19) avser förhållandena 1971 och är begränsad till teknisk-naturvetenskaplig FoU. Enligt dessa beräkningar dominerade industriforskningen starkt när det gälllde teknisk-naturvetenskaplig FoU-verksamhet. År 1971 uppgick kostnaderna för industrins FoU-verksamhet till ca 1,6

miljarder kronor;

därav avsåg ca 90 % rent utvecklingsarbete. FoU-kostnaderna finansierades till mer än 80 % av industriföretagen av minskade själva. Till följd försvarsbeställningar under slutet av 1960-talet har statens forskningsbeställningar och stöd till industrins FoU minskat kraftigt och uppgick 1971 till ca 13% av industrins totala FoU-kostnader. Den statliga satsningen på teknisk-naturvetenskaplig FoU uppgick detta år enligt den officiella statistiken till totalt ca 1,2 miljarder kronor, forskningsverksamheten vid universitet och högskolor inräknad. En sammanställning i 1975 års budgetproposition (bilaga 10 s. 256) visar att budgetåret 1974/75 anvisas ca 2,3 miljarder kronor till FoU över riksstaten. Även dessa beräkningar omges med reservationer då det är förenat med stora svårigheter att ur anslag som inte är avsedda enbart för FoU ange de exakta beloppen för sådan verksamhet. Riksdagens revisorers kansli visar i granskningspromemoria 8/1972 följande utveckling av de statliga FoU-anslagens andel av statsutgifterna på driftbudgeten: 1950/51 1,3%, 1960/61 2,3% och 1970/71 3,6%. Beräkningarna av FoU-anslagen för dessa tre budgetår utgick från andra grunder än dem som har använts för beräkningarna avseende 1974/75. Direkta jämförelser av andelen av statsbudgeten kan därför inte göras. Riksdagens revisorer har i uppföljning av tidigare beräkningar av 1955 års universitetsutredning och av även sökt forskningsberedningen fastställa de statliga forskningsanslagens (exklusive utvecklingsarbete) fördelning på huvudgrupper av primära anslagsmottagare under ZO-årsperioden 1950/51-1970/71. Trots att redovisningen lider av en klar svaghet däri att man varit tvungen att schablonmässigt uppskatta andelen forskningsmedel i anslagen till högre utbildning och forskning till 50%, har den ett påtagligt intresse då den i varje fall tycks visa att forskningsrådsorganisationen väl hävdat sig i förhållande till andra mottagare av statliga forskningsmedel. Enligt beräkningarna som redovisas i tabell 2.3 ökade de statliga forskningsanslagen med ca 1 500 % mellan 1950 och vilket 1970, omräknat i fasta priser motsvarar en volymökning om ca 600%. Av redovisningen framgår också att gruppen universitet och högskolor hade i stort sett en oförändrad andel, ca 43-44 %, av de totala statliga forskningsanslagen, medan gruppen forskningsråd och fonder, vars anslag i stor utsträckning också går till universitetsforskning, ökade sin andel från 12% 1950/51 till 20% 1970/71. Forskningsanslagen till statliga institut och laboratorier samt branschforskningsinstitut minskade däremot från 45 %1950/51 till 36 %1970/71. Utredningen har inte fört fram dessa beräkningar av de statliga

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling S7

Tabell 2:3 Statliga forskningsanslag exklusive utvecklingsarbete 1950/51, 1955/56, 1960/61, 1965/66 och 1970/71. med fördelning på huvudgrupper av primära anslagsmottagare. Källa: Riksdagens rcvisorsers gransk› ningspromemoria nr 8/ l 972

1950/51 1955/56 1960/61 1965/66 1970/7141 Mkr. % Mkr. % Mkr. % Mkr. % Mkr. %

Universitet och högskolor 25 43 48 42 97 39 223 39 500 44 Forskningsråd och fonder 7 12 12 11 33 14 78 13 230 20 Statliga laboratorier, atomenergiforskning, branschforskning m. m. 26 45 54 47 117 47 277 48 410 36 Totalt 58 100 114 100 247 100 578 100 1 140 100

index för anslagsutvecklingen, löpande 950b priser (1950/51 = 100) 100 197 476 997 1638 Konsumentprisindex med december 1950 = 100 100 133 155 189 236 Index för anslagsutvecklingen, fasta priser (1950/51 = 100) 100 148 275 528 694

a Enligt utredningens uppskattning. Efter reduktion för lönekostnadspålägg.

satsningarna på forskning till nuläget. För att ge en uppfattning om dagsläget och forskningsrådens anslagssituation i ett större sammanhang har utredningen valt att i figur 2:2 redovisa de statliga FoU-anslagen över riksstatsanslagen grovt fördelade på tre grupper: forskningsråden (inkl. STU och SJ FR), universitet och högskolor samt övriga statliga organ.

- 2.2.2 Organisatorisk utveckling förändrade förutsättningar, nya redskap Utvecklingen av forskningsrådens resurser har givetvis inte skett utan en samtidig förändring och utveckling både av forskningsrådens arbetsvillkor och verksamhetsformer liksom av universitetens och högskolornas egna möjligheter till forskningsverksamhet. I detta sambudgetmässigt givna skall endast på vissa betydelsefulla inslag i denna manhang pekas utveckling som har direkt samband med rådens verksamhet. Dagslägets organisation och arbetsformer för forskningsråden under utbildningsbelyses i kapitel 5. Kapitel 3 behandlar frågor om departementet universitetens och högskolornas forskning särskilt.

Licentiand- och dokzorandstipendier Den viktigaste förändringen på universitetssidan under 1940-talet var i detta sammanhang otvivelaktigt införandet av ett särskilt anslag för

58 Forskningsrâdens tillkomst och utveckling

l 1 500 -

1 000 -

Y

500 -

-4 \

N

% \ k \\

Forsk- Univ Övriga nings- o högsk statliga råd (motsv) organa Råden (Li-_depl I U-dep_ övr

SJFR /A Jo-dep För-depb

STU A\\\

Figur 2:2 Statliga Fo Uanslag (riksstatsanslag) _ a fördemde på fors/wings. I anslagen för övriga statliga organ ingår delar av anslaget Bidrag till kommunala råd(motsv_),universi1et undervisningssjukhus, att disponeras av vederbörande sjukvårdshuvudmän (jfr och högskolor samt övri- “min 42)ga statliga organ 1974/ Av anslaget under Försvarsdepartementet avser 124 mkr. anslaget Gemensam 75, mkr. (jfr tabell 4:1). försvarsforskning: Kunskapsuppbyggande forskning att disponeras av FOA.

licentiand- och doktorandstipendiering. Från budgetåret 1947/48 anvisades 1 300 000 kronor för detta ändamål - en ökad satsning på dessa stipendier kom i samband med universitetsutredningens arbete ett decennium senare. Anslaget innebar ett påtagligt stöd för forskningsverksamheten men medförde också på sikt, genom sin forskarrekryterande effekt, ett ökat tryck på forskningsrådsanslagen.

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 59

Sanzarbetsdelegationerz. Det samhällsvetenskapliga rådets utveckling

Vad beträffar utveckling under 40-talet kan här själva rådsorganisationens nämnas att en samarbetsdelegation, efter överenskommelse mellan råden, inrättades redan 1947. En större organisatorisk förändring inom skedde i och med budgetåret 1954/55 då det râdsorganisationen forskningsrådet efter proposition till riksdagen samhällsvetenskapliga ombildades till ett samhälls- och rättsvetenskapligt forskningsråd och särskilda medel anvisades för rättsvetenskaplig forskning. Frågan om och dess förhållande till de råttsvetenskapens forskningsrådsanknytning hade som påpekats berett bekymmer ända övriga samhällsvetenskaperna sedan den första utredningen 1943 om ett samhällsvetenskapligt Från rättsvetenskapligt håll hade i olika omgångar hävdats forskningsråd. behov inte kunde inom ramen att den juridiska forskningens tillgodoses för ett allmänt samhällsvetenskapligt eller humanistiskt forskningsråd. En som 1949 tillkallats av ecklesiastikministern Josef Weijne utredning samma år (SOU 1949:52) att ett särskilt rättsvetenskapligt föreslog forskningsråd skulle bildas. som alltså kom först 1954, blev ett slags kompromiss; Lösningen, bildade en egen, självständig sektion inom rådet. rättsvetenskaperna Ordföranden var dock gemensam för de båda sektionerna i det nya rådet. fastlades den organisationsprincip som fortfarande gäller för Härigenom detta råd. När efter förslag av 1955 års universitetsutredning statens psykologiskinstitut 1959 inordnades i rådet följdes denna princip och pedagogiska statens råd för samhällsforskning organiserades på tre sinsemellan sektioner. Principen tillämpades under 1960-talet både när självständiga det utbyggnaden av det medicinska rådet med en försvarsmedigällde cinsk sektion och när det gäller jordbruksforskningsrådet med en sektion

för skogsforskning.

Särskilda forskartjánster

En betydelsefull i forskningsorganisationen infördes från budgetnyhet året 1955/56 i och med inrättandet av ett antal s. k. forskningsläkartjänster under särskilt anslag i statsbudgeten. Initiativet härtill hade av medicinska forskningsrådet. Anslaget disponerades av tagits universitetskanslern men det medicinska forskningsrådet hade avgörande och förordnande av innehavare av inflytande både på val av ämnesområde - bildade förslag av tjänstetyp ett slags rörlig tjänstereserv på dock fem forskningsläkartjänster på docentnivå inrättas. Denna - att - bildade på förslag av tjänstetyp slags rörlig tjänstereserv senare mönster för forskartjänster även inom universitetsutredningen andra vetenskapsområden och knöts direkt till råden. Antalet tjänster utökades successivt, de gällde till en början de medicinska och råden samt rådet för samhällsforskning. Från naturvetenskapliga budgetåret 1965/66 kunde även humanistiska forskningsrådet disponera sådana.

60 Forskningsrådens tillkomst och utveckling

Universitetsutredningens roll

Den utveckling som universitetsutredningens förslag medförde både för universitetsväsendet i allmänhet och för forskningsrådsorganisationen var även i andra avseenden av största betydelse och kan jämföras med den som ledde till rådsorganisationens tillkomst ett ungefär decennium tidigare. Universitetsutredningens uppdrag var att ta ett samlat grepp på främst de filosofiska fakulteternas hela utbildningssituation och mot bakgrund av en redan inträffad och framför allt väntad snabb ökning i tillströmningen till högre studier föreslå åtgärder över det filosofiska utbildningsområdet och hela det akademiska forskningsfältet. Av den rad förslag till upprustning som utredningen framlade och som också genomfördes skall här endast beröras några som har direkt intresse för rådsorganisationen och dess arbetsmöjligheter. Utredningens förslag presenterades i flera betänkanden, i detta bör särskilt sammanhang nämnas Forskarrekryteringen (SOU 1957:24) och Forskningens villkor och behov (SOU 1958:32).

Anslag till främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet

och till biträdeshfälp a°t docenter

Förutom införandet över hela linjen av forskartjänster av den typ som inrättats för den medicinska forskningen och som nyss berörts föreslog universitetsutredningen att bland universitetens basresurser skulle finnas ett anslag för främjande av ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet. Även här kunde man gripa tillbaka på lösningar som redan tillämpats inom det medicinska området. I samband med redogörelsen för det medicinska rådets tillkomst påvisades ovan hur det ökade stödet till medicinsk forskning delades upp i dels ett rådsanslag, dels ett anslag som fördelades direkt till de medicinska och Odontologiska fakulteterna. Detta senare anslag hade zkunde universitetsutredningen visa - till alldeles övervägande del kommit att användas just till stöd åt ograduerade forskare. Utredningen föreslog nu att ett liknande anslag skulle ställas till förfogande även för andra områden. Detta resulterade i att från och med budgetåret 1958/59 anvisades 2 600 000 kronor till detta ändamål. Universitetens möjligheter att dela ut projektinriktat forskarstöd borde enligt universitetsutredningen gälla även för de till universiteten knutna disputerade forskarna. På dess förslag infördes från 1959/60 i statsbudgeten ett särskilt anslag avsett för åt de e. o. biträdeshjälp docenterna. Vid sidan härav framfördes en rad allmänna om förslag upprustning av universitetsinstitutionernas basorganisation, bl. a. när det gällde biträdeshjälp och utrustningsanslag. Genomförandet av dessa förslag påverkade naturligtvis forskningsrådens situation i och med att vissa anslagsbehov genom denna upprustning kan sägas ha avlyfts från forskningsråden.

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 61

Ökade râdsanslag Även om dessa universitetsutredningens förslag och de åtgärder som de föranledde innebar ett tillmötesgående av vissa kritiska synpunkter, som framförts under rådens tillkomstperiod och som syftade till att i första hand ge ökade forskningsmöjligheter direkt till universiteten, försummade universitetsutredningen på intet sätt att söka förbättra även forskningsrådens resurser. Förslaget om forskartjänster över så gott som hela rådsområdet - som nyss nämnts - var därvid kanske det viktigaste bidraget, men det kompletterades med en genomgång rådsområde för rådsområde med förslag om i vilken takt och i vilken grad resurserna skulle ökas. Det uttalade syftet var att ge råden större möjligheter att svara för kostnader även för dyrbar vetenskaplig apparatur och ökade möjligheter att inrätta särskilda forskningsgrupper med anslag inte bara till forskarlön utan även till hjälpkrafter, apparatur och materiel. Utredningens förslag låg här i linje med den syn som präglat också uppbyggnaden av rådsorganisationen; den var en väg bland andra att kanalisera pengar till universitetens forskning.

Universitetsutredningens förslag angáende râdens organisation och sammansátming När det gällde rådens organisation och sammansättning syftade utredningen inte till några större, principiella förändringar. Humanistiska fondens nämnd och Atomkommittén, vilka fungerat som forskningsråd, föreslogs även formellt få denna status. l samband därmed föreslogs en utökning av antalet ledamöter i humanistiska rådet från tio till fjorton med oförändrat direktinflytande för Kungl. Majzt som skulle utse ordförande och vice ordförande liksom oförändrat inflytande för Vitterhetsakademien. När det gällde statens råd för atomforskning, där Kungl. Majzt dittills utsett samtliga ledamöter, föreslog universitetsutredningen ett ökat direkt inflytande för de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna (motsv) men ett bevarat starkt direktinflytande för Kungl. Majzt, som skulle besätta sex av de föreslagna tolv platserna. Tanken på en inkorporering av atomkommittén i naturvetenskapliga rådet diskuterades men avvisades. Beträffande medicinska och naturvetenskapliga rådet innebar utredningens förslag en viss ökning av antalet ledamöter samtidigt som man för medicinska rådet föreslog att de vetenskapliga ledamöterna skulle utses dels av fakulteterna (motsvarande) direkt, dels av Kungl. Majzt efter förslag av rådet. Därmed skulle skapas likartade principer för det medicinska som för det naturvetenskapliga rådet där denna princip tidigare införts på rådets eget initiativ. Motiveringen var att man därmed kunde befria de akademiska valkorporationerna från den svårighet det innebar att söka tillfredsställande täcka de från varandra ganska skilda forskningsfält som varje råd skulle betjäna. När det gällde det nya rådet för samhällsforskning var utredningens

62 Forskningsrâdens tillkomst och utveckling SOU |975:26

viktigaste ändringsförslag utöver inkorporeringen av statens psykologiskpedagogiska institut att antalet av akademiska instanser utsedda ledamöter i den socialvetenskapliga sektionen skulle minskas något och att i den rättsvetenskapliga sektionen de av Kungl. Maj :t utsedda ledamöterna skulle ökas från en till två. I fråga om psykologisk-pedagogiska sektionen föreslog utredningen samma proportioner som för den socialvetenskapliga, dvs. att två ledamöter skulle utses av Kungl. Maj :t och fyra direkt av akademiska instanser. sammansättningen av tekniska forskningsrådet, vars medlemmar samtliga utsågs av Kungl. Majzt, ville universitetsutredningen förändra därhän att två av dess åtta ledamöter skulle utses av de tekniska högskolornas lärarkollegier. Det genomgående draget i universitetsutredningens förslag var att bevara Kungl. Majzts inflytande på tillsättningen av ledamöter samtidigt som, i de fall där Kungl. Maj :t tidigare ensam tillsatt ledamöter, man ville införa ett direkt inflytande även för de akademiska instanserna. Någon enhetlig modell i detta avseende föreslog universitetsutredningen dock inte. När det gällde mandattider för rådens ledamöter var universitetsutredningens förslag emellertid enhetligt. Det resonemang utredningen här förde syftade till att samtidigt tillgodose både kravet på tillräcklig cirkulation bland ledamöterna och kraven på kontinuitet i rådens arbete. Den kompromiss mellan dessa båda synpunkter som utredningen föreslog innebar en mandatperiod för de valda ledamöterna på tre år med möjlighet till omval för en andra period.

I den proposition som lades fram för 1959 års riksdag och som grundade sig på utredningens betänkande Forskningens villkor och behov (SOU 1958:32) anslöt sig ecklesiastikministern med smärre undantag till rådens utredningens förslag angående organisation den viktigaste avvikelsen var att förslaget om en minskning av antalet ledamöter i socialvetenskapliga sektionen i samhällsforskningsrådet inte accepterades - och i den samma år utfärdade instruktionen för forskningsråden inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde kodifierades för första gången i ett sammanhang bestämmelser angående de råd som nu ligger inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Instruktionen för tekniska - under forskningsrådet handelsdepartementet förnyades likaledes men utan att tillgodose universitetsutredningens förslag om valrätt för de tekniska högskolornas lärarkollegier.

Rådsprofessu rer En fråga som senare skulle visa sig ha stor betydelse för forskningsrådens verksamhetsformer var universitetsutredningens förslag att ett system med rörliga professorstjänster skulle införas inom universitetsområdet för att, utöver systemet med personliga professurer, ge möjlighet till smidig anpassning till nya forskningsbehov och tillvaratagande av framstående forskningsbegåvningar. Utredningens förslag föranledde inget beslut och utvecklingen tog en delvis annan riktning i och med att personliga professurer kom att i ökande utsträckning knytas till forskningsråden.

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 63

Denna utveckling har ett visst samband med en betydelsefull organisatorisk förändring inom medicinska forskningsrådet. i Universitetsutredningen hade vid sina överväganden lämnat åt sidan med den försvarsmedicinska forskningens ställning som aktuaproblemet liserats av medicinska rådet. Frågan om samverkan mellan en 1948 inom forskningsrådet inrättad försvarsmedicinsk nämnd och den självständiga och navalmedicinska nämnden löstes 1963/64 så att inom mediflygcinska forskningsrådet upprättades en särskild sektion för försvarsmedicinsk grundforskning efter den modell som tillämpats för sektionsindelningen vid det samhällsvetenskapliga rådet. Då i samband därmed flygoch navalmedicinska nämndens verksamhet upphörde överfördes till den forskningspersonal som varit knuten till nämnden. forskningsrådet Samtidigt inrättades en extra ordinarie professur i flygmedicin vid rådet. Den därigenom inledda utvecklingen fortsatte i och med att fler knöts till medicinska rådet, och från budgetåret 1966/67 professurer inrättades professurer även vid det naturvetenskapliga och därefter successivt även vid de andra råden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

2.2.3 Ny omgivning och ny debatt till 1959 års riksdag som behandlade universitetsutred- I den proposition ningens förslag angående forskningsrådens organisation aktualiserade Ragnar Edenman, möjligheterna att genom en departementschefen, koncentration av rådsorganisationen vinna fördelar t. ex. inom det administrativa området. Frågan borde enligt departementschefen i fortsättningen noga uppmärksammas. Den av departementschefen framförda tanken togs upp itvå sammanrevisorer föreslog i sin revisionsberättelse för år 1960 hang. Riksdagens att en kameral samordning skulle ske och framförde vidare uppfattningen att råden även rent lokalmässigt skulle knytas närmare varandra. Hösten 1961 utförde statens organisationsnämnd isamråd med forskningsrådens och av ecklesiastikdepartementet en samarbetsdelegation på uppdrag undersökning om möjligheterna att öka samarbetet på det kamerala området. fann att vid en kameral samordning av Organisationsnämnden rådens verksamhet nackdelarna skulle överväga och framhöll möjligheten att utnyttja universitetens förvaltning för rådens behov. Denna uppfattning delades också av departementschefen, och universitetsförvaltningarna har idag betydande uppgifter när det gäller den kamerala förvaltningen och kontrollen av till universitetsforskare beviljade anslag.

Under 1960-talet tillkom en rad organ som starkt påverkade det forski vilket råden hade att verka. 1962 knöts till ningspolitiska system statsrådsberedningen en forskningsberedning med av regeringen utsedda ledamöter och under ordförandeskap av statsministern. Forskningsblev att vara ett samrådsorgan och ett forum för beredningens uppgift mellan regeringen och olika forskningsföreträdare beträföverläggningar fande den långsiktiga inriktningen av svensk forskningspolitik.

64 Forskningsrâdens tillkomst och utveckling

År 1964 inrättades av riksdagen, på förslag av riksbanksfullmäktige, en till riksdagen nära knuten fond, Riksbankens jubileumsfond, med uppgift att stödja forskningsverksamhet. Fondens styrelse fick en sammansättning som gav majoritetsinflytande åt företrädare för riksdagen och i övrigt representation för riksbanken, forskningsråden och forskningsberedningen. Fondens uppgift var att fristående från forskningsråden och deras prioriteringar stödja forskning inom i princip alla forskningsområden. Inom rådsorganisationen skedde en betydelsefull förändring i och med att tekniska forskningsrådet, liksom den l96l inrättade Malmfonden med forskningsstödjande uppgifter, jämte vissa andra organ inom det tekniska området 1968 inlemmades i ett ämbetsverk, Styrelsen för teknisk utveckling (STU), med i förhållande till tekniska forskningsrådet vidgade uppgifter och ökade resurser. Den Organisationsform STU gavs innebar ett exempel på en utveckling i riktning bort från den etablerade forskningsrådsformen. Detta sammanhänger bl. a. med att STU:s ansvar för den tekniska forskningen vidgades till att omfatta ett näringspolitiskt ansvar för industriell utveckling. Ansvaret vidgades successivt också därhän att STU även fick ett slags ställföreträdande ansvar för utvecklingen inom vissa särskilda, av statsmakterna preciserade, behovsområden, såsom socialteknik, medicinsk teknik, miljövårdsteknik etc. Beträffande statens råd för jordbruksforskning aktualiserades frågan om en utvidgning av rådets ansvarsområde till att gälla även skoglig forskning. En sådan reform genomfördes år 1967 då en särskild sektion för skogsforskning inrättades i rådet. Den 1946 inrättade fonden för skoglig forskning, som tidigare svarat för sådant forskningsstöd, kom därvid att disponeras av sektionen för skogsforskning inom det nya statens råd för skogs- och jordbruksforskning (SJFR). Vid mitten av 1960-talet aktualiserades forskningspolitiken i hela dess vidd. Bakgrunden var vad beträffar forskningsråden bl. a. att OECD i sina Översikter över olika medlemsländers forskningspolitik riktat viss kritik mot den alltför splittrade svenska forskningsorganisationen. Denna fråga behandlades inom forskningsberedningen. I en av beredningens sekreterare utarbetad promemoria diskuterades möjligheterna till samordning av verksamheten mellan olika råd liksom även en omorganisation och förstärkning av den informella Samarbetsdelegationen mellan forskningsråden. Promemorian och den remissbehandling den blev föremål för redovisades i en proposition (l965:40) angående forskningsfrågor till 1965 års riksdag. Ecklesiastikministern fann inte anledning att föreslå några ändringar i organisationen av de under ecklesiastikdepartementet arbetande råden eller en förändring av Samarbetsdelegationen. I en rad större och mindre motioner i anslutning till propositionen krävdes dock utredningar beträffande den svenska forskningspolitiken, utredningar som också i hög grad berörde forskningsrådens organisation och ställning. Dessa krav på utredningar förföll dock genom att kamrarna stannade i skiljaktiga beslut. Diskussionen om svensk forskningspolitik och om rådsorganisationens

Forskningsrâdens tillkomst och utveckling 65

och andra organs roll i en sådan har inte upphört. Under 1960-talets andra hälft och under det begynnande 1970-talet har försiggått en livlig debatt både inom och utom riksdagen i dessa frågor där bl. a. redovisats behov av översikt och planering samt önskemål om förbättrat inflytande från det allmännas sida. Forskningspolitiska frågor av här berört slag behandlades i stor omfattning vid 1968 och 1970 års riksdagar. Debatten utanför och innanför riksdagen stimulerades bl. a. av TCO:s rapport Forskning och utveckling, offentliggiord 1970. Riksrevisionsverket hari en rapport den 15 mars 1972 om administrationen av det statliga forskningsstödet behandlat frågor av betydelse för rådens verksamhet från administrativ synpunkt. Bl. a. förordades en mer utvecklad planering, ökade insatser för utvärdering av forskningsprojekt m. m. Under den tid forskningsrådsutredningen arbetat har debatten i forskningsfrågor fortgått. Bl. a. har förslag om framtidsstudier och deras organisation, debatten kring 1968 års utbildningsutrednings förslag, riksdagens revisorers granskning av den statliga forskningsverksamheten och en rad åtgärder eller förslag på det sektoriella forskningsområdet i olika avseenden ytterligare aktualiserat frågor om forskningsplanering, ökat inflytande för det allmänna i forskningssammanhang och ökad information om forskning och forskningens resultat. 1974 års riksdag har begärt ökade utredningsinsatser i vissa av dessa frågor.

Rådsorganisationens framväxt och utveckling har här, skisserat, skildrats i dess sammanhang med upprustning av universiteten och universitetens forskning. Om det är riktigt att säga att råden under sin tidigare verksamhet betraktats enbart som en universitetsforskningens och de universitetsansvarigas angelägenhet har perspektivet numera väsentligt breddats - den allmänna utvecklingen och debatten under 1960-talet är ett tydligt tecken härpå. Detta har enligt utredningens bedömning sin grund i både universitetens egen utveckling och den alltmer ökande betydelse forskning och utveckling fått i samhället som helhet. Dessa förhållanden kommer att belysas i betänkandets båda följande kapitel.

3 Universiteten och högskolorna

I detta skall kortfattat belysas vissa drag av universitetens och kapitel verksamhet som utredningen utöver de i kapitel 2 berörda högskolornas bedömer vara av särskild betydelse för forskningsrådens arbete. Avsikten är sålunda inte att ge en bild av universitetens och högskolornas verksamhet i stort eller göra en detaljerad genomgång av alla de frågekomplex som rör universitetsväsendets forskning. Den nyligen för riksdagen framlagda propositionen 1975:9 om av högskoleutbildningen innebär åtskilliga ändringar i univerreformering sitets- och högskoleväsendets omslutning, struktur, ledning samt arbetsoch anslagsformer. Endast delvis berörs dessa ändringar i det följande. I stort sett avser kapitlet förhållanden som är av relevans även om de i propositionen framlagda förslagen genomföres. Kapitlet har efter ett inledande avsnitt disponerats så, att i avsnitt 3.2-3.4 beskrivs den utbyggnad och resursutveckling som skett inom universitetsområdet dels ifråga om medelstilldelning och forskargruppernas tillväxt, dels ifråga om hittills skedd organisatorisk utbyggnad. För en bild av den totala finansieringen av statligt stödd svensk forskning hänvisas till föregående kapitel. I avsnitt 3.5 berörs frågor som rör bl. a. samspelet mellan universitetsorganisationens olika delar och i avsnitt 3.6 vissa särskilda frågor beträffande universitetens planering och administration.

3.1 Universitetens forskningsansvar

Sett i ett något längre perspektiv är forskning som ett verkligt väsentligt inslag i universitetens arbete -- vid sidan av deras tidigare enda att svara för den grundläggande högsta utbildningen inom huvuduppgift vissa yrkesområden - en förhållandevis sen företeelse. Universiteten har att svara för såväl grundläggande högre utbildning som idag emellertid forskarutbildning och forskning. l takt med forskningens ökande i samhället har universitetens forskningsproducerande roll fått betydelse ökad vikt. Som bärare av huvudansvaret för forskarutbildningen intar universitet och högskolor en central position för forskningens utveckling i landet. Huvuddelen av all grundläggande, kompetensuppbyggande forskning, som också är en grund för övrigt forsknings- och utvecklingsar-

68 Universiteten och högskolorna

bete, bedrivs vid universitet och högskolor. I Sverige har till skillnad mot vad som skett i vissa andra länder - kan nämnas Frankrike, Tyskland - endast i mer begränsad omfattning som framträdande exempel skapats från universiteten fristående institut för forskning av detta slag. Den statliga eller statligt stödda institutsbildning som i viss mån skett även i Sverige har i stor utsträckning haft sin inriktning mot med forskning klara tillämpningsmöjligheter och mot utifrån olika forskning styrd samhällssektorers definierade behov. Någon skarp gränsdragning mellan universitetens och fristående forskningsinstituts ansvar för olika slags forskning är med utredningens syn på forskningsbegreppet varken möjlig eller lämplig. Från universiteten fristående instituts möjligheter att utbilda forskare och deras ansvar för att vidmakthålla den egna vetenskapliga kompetensen är uppenbara. På samma sätt har universiteten möjligheter att, med bevarande av sitt ansvar för grundutbildning, och forskarutbildning inomvetenskapligt betydelsefull forskning, bedriva forskning av omedelbar betydelse för t. ex. näringsliv eller förvaltning. Det är med den rollfördelning som faktiskt emellertid föreligger uppenbart att uppgiften att tillvarata forskarbegåvningar och ge dem utbildning och att över i princip hela det vetenskapliga fältet bygga upp metodisk och vidareutveckla kompetens det vetenskapliga kunskapsunderlaget är universitetens särskilda uppgift och som sådan av avgörande betydelse för forsknings- och utvecklingsarbetet i landet.

3.2 Medelsförbrukningen vid universitet och högskolor

Forskningsstatistiken har hittills inte medgivit någon mer exakt beräkning av kostnaderna för den inom universitetsväsendet som helhet bedrivna forskningen. Forskning och forskarutbildning har inte särredovisats i förhållande till grundläggande utbildning, och de skönsmässiga uppskattningarna av forskningsandelen har skiftat mellan hälften och en fjärdedel. 1955 års universitetsutredning gjorde en särberäkning av kostnaderna utifrån antagandet att 50 % av riksstatsanslagen till universiteten disponerades för forskning och detta antagande har senare kommit till användning även i andra sammanställningar, senast i den av riksdagens revisorer 1972 publicerade granskningspromemorian nr 8 om den statliga forskningsverksamheten. Under 1974 har emellertid läroanstalterna inom UKÃzs område i samarbete med UKÄ och ledningsgruppen för försöksverksamheten med programbudgetering inom området högre utbildning och forskning gjort vissa beräkningar av hur kostnaderna för befintliga resurser fördelar sig på grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning. Dessa beräkhar visat att kostnaderna ningar för forskning/forskarutbildning upptar mellan 40 och 55 % av löne- och driftskostnadsanslagen beroende på fakultetsområde. Den totala medelsförbrukningen vid universitet och högskolor inom UKÄcs verksamhetsområde, för de senaste fyra åren fördelad på olika

Universiteten och högskolorna 69

Miljarder kr

70/71 71/72 72/73 73/74

Figur 3:1 Totala medels- Förbrukning av medel från förbrukningen I 9 70/71 - = 1973/ 74. Universiteten = riksstatsanslag = gåvor och och högskolorna inom

donationer / âváágâ

\\ UKÅUs verksamhetsområde. Källa: UKÃIS skrivelse till Kungl. Maj :t :forskningsråd och = uppdragsverksamhet 1974-1 0-28. STU

anslagstyper, redovisas i figur 3:1. Diagrammet bygger på de årliga redovisningarna av den ekonomiska omslutningen vid de skilda läroanstalterna. Det bör noteras att i denna redovisning inte ingår medel ur anslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus. Under budgetåret 1973/74 uppgick medelsförbrukningen vid dessa universitet och högskolor till ca

70 Universiteten och högskolorna SOU I975:26

Mkrrll

55 -

50 -

35_-

30-

10-

Figur 3:2 Medel från statens forskningsråd och STU fördelade på fakulteter. 19 73/74 (mkr). Källa: UKÃJs skrivelse till Kungl. Majzt I 9 74-10-28. Hum Teol Jur Sam Med _Odont Farm Mat Tek Övr

l 664 mkr varav kan beräknas att mellan 850 och 900 mkr avsåg forskning/forskarutbildning. För jordbrukets högskolor (lantbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska anstalt) uppgick den totala medelsförbrukningen till ca 220 mkr varav ca 165 mkr anvisades för forskning/forskarutbildning samt försöksverksamhet. Av forskningsmedlen till universitet och högskolor under utbildningsdepartementet utgjorde statens forskningsråds och STU:s anslag ca 20 % och medel för forskning ur riksstatsanslagen ca 65 %. Huvudparten eller ca 70 % av forskningsanslagen från forskningsråden under utbildningsdepartementet går till stöd åt forskning som utföres vid universitet och

Universiteten och högskolorna 71

inom UKÄzs verksamhetsområde. Figur 3:2 visar hur forskhögskolor och STU:s anslag 1973/74 fördelades på olika fakulteter. ningsrådens inte att dra slutsatser om Av den statistiska redovisningen går självklart faktiska inverkan Det forskningsrådsanslagens på universitetsforskningen. tillämpas, nämligen att universitetens egna system som i stor utsträckning i form av forskande personal med och utan forskningsforskningsresurser lokaler och utrustning utnyttjas intimt skyldighet, biträdande personal, samordnade med forskningsrådsanslag, medför att rådsanslag och univerför forskning och forskarutbildning inte kan ses sitetens basorganisation isolerade från varandra. Beroende på bedömningen av det samspel mellan och enskilda forskare som resulterar råd (motsv.), forskningsinstitutioner sätt i ett forskningsanslag kan antingen rådens prioriteringar på avgörande inriktning och omfattning eller rådsanslaanses bestämma forskningens gen ses som en universitetens andra budget.

Antal i tusental

150-

140-

130-

120-

110-

100-

90-

60-

50-

40-

30*

20-

10- .

t ht ht. ht ht ht

1940 1950 1960 1970 19731974 Figur 3:3 Antal närvarande studerande vid unia Vårterminens siffror brukar versitet och högskolor Uppgifterna för ht 1973 och vt 1974 är preliminära. 1940-1974. Källa: 068.3 normalt ligga något under höstterminssiffrorna. b från uppgifterna i SOU 1973:2 (sid betänkande Högskolan Uppgifterna för ht 1970 avviker i denna tabell (SOU 1973:2) samt SCB 70) med anledning av vissa justeringar i den slutliga beräkningen. SM U 1974:43. C l redovisningen ingår forskarstuderande samt aktiva licentiander och doktorander.

72 Universiteten och högskolorna

Tabell 3:1 Studerande i forskarutbildning med forskningsrådsassistentjänst vårterminen 1973. Källa: SCB SM U 1974:22

därav

3.3 Forskargruppens tillväxt

3.3.1 Studerande i grundutbildning och

forskarutbildning

Det svenska universitetsväsendet har sedan 1940-talet i expanderat betydande grad. Antalet närvarande studerande i universitetsoch högskoleutbildning har ungefärligen tiofaldigats mellan 1940 och 1970. Utvecklingen framgår av figur 3:3. Uppgifterna har dels hämtats ur U68:s betänkande Högskolan, dels för senare år kompletterats av utredningen. Antalet studerande i forskarutbildning har ökat i samma ungefärligen takt. Utvecklingen från 1960-talets början framgår av figurerna 3:4 och 3:5. Av särskilt intresse i detta sammanhang är den forskarutbildning som bedrivs med stöd av rådsmedel. Antalet studerande i forskarutbildning som innehaft av forskningsråd (motsv.) bekostade framassistenttjänster går av tabell 3:1. Under åren mellan 1955 och 1970 har ökningen av antalet forskarstuderande varit ca 15 % årligen. År 1970 antogs ca 3 100 studerande till forskarutbildning. Efter 1970 har en nedgång eller i utveckstagnation lingen inträtt både beträffande antalet närvarande studerande totalt och beträffande antalet studerande i forskarutbildning. 1974 beräknas antalet antagna till forskarutbildning ha uppgått till 2 600. Det totala antalet studerande i forskarutbildning beräknas för 1974 uppgå till ca 12 600 inklusive de studerande till psykologexamen. En genomförd omläggning av statistiken rörande forskarutbildningen gör jämförelsen över tid något osäker. Som framgår av figur 3.5 stora skillnader mellan föreligger olika fakultetsområden. Inom exempelvis juridisk fakultet fanns endast 83

Universiteten och högskolorna 73

15 000

.Was-;agvsaae

10 000

5 000 Figur 3:4 Antalet aktiva forskarstuderande och examinerade antalet examinerade i forskarutbildningen --r *T- l 960- l 9 74. Uppgifterna 1960 1965 1970 1974 for l 974 års preliminära. - Källa SCB SM U ------- -- inkl psykolog- l 9 74:22, l 9 73:28 och stud I975.7I.

5 000 «

4 000 . i samh fak : (inkl psyko- : Iogstud)

3000*

(exkl psyko- Iogstud) 2000hum fak

tekn fak

med fak

1000- Figur 3:5 Antalet forskarstuderande inom olika fakultetsområden 196 7- 1974. Källa: SCB SM U 196719 68196919701971197219731 974 1974:22 och 1975:71.

74 Universiteten och högskolorna studerande ht 1973 medan det inom samhällsvetenskaplig fakultet fanns totalt 4 126 studerande, av vilka dock 1 592 är studerande för psykologexamen. Psykologutbildningen svarar också för större delen av den kraftiga ökningen för samhällsvetenskaplig fakultet under senare år.

Antal forskare 22004 | Il Il

2000-

1800- 1 600-

1400-*

1200- 1000-

800 - 600 - 400 -

200 -

Figur 3:6 A ntaI forskare (prof, bitr. prof, doc. 39/40 44/45 49/50 54/55 59/60 64/65 69/70 74/75 Å: och forskarass.) vid universitet och högskolor I Docenter 1940-1975. Källa: Statsliggarna 193 9/4 0a ll Forskarassistenter 1 9 74/75. lII Professorer och bitr professorer

Universiteten och högskolorna 75

3.3.2 Den forskande personalen

Även om, som bl. a. 1963 års forskarutredning framhållit, en dominerande bedrivna forskningen utförs av forskare under del av den vid universiteten är den vid universiteten anställda personalen och främst den utbildning, med i tjänsten en bas för universitetens forskning. forskningsskyldighet inom denna kategori är därför av avgörande betydelse för Utvecklingen att rikta sitt stöd till forskning vid universiteten. De rådens möjligheter vid universiteten och högskolorna som kommer i blickpunktjänstetyper ten är tjänsterna som professor, bitr. professor, docent och forskarassistent. Antalet inom dessa tjänstekategorier har under befattningar l950l975 ökat från ca 710 till 2 150 eller med ca ZS-årsperioden illustreras med figur 3:6. Bakom den i figuren 200%. Utvecklingen sammanfattade dock en något olikartad utveckling för utvecklingen döljs fakultetsområden. av antalet tjänster har varit en helt olika Utvecklingen annan inom områden som matematik-naturvetenskap-teknik och mediän inom övriga fakultetsområden. Tillväxten cin-odontologi-farmaci inom det juridiska och teologiska fakultetsområdet har sedan början av 1950-talet varit ingen. Även beträffande fördelningen av praktiskt taget tjänstetyper finns betydande skillnader mellan forskartjänsterna på olika fakultetsområdena. Den i figur 3:7 redovisade fördelningen av de olika demonstrerar hur inom de medicinska och forskartjänster på fakulteter tekniska andelen professurer och biträdande profesforskningsområdena surer är än inom övriga fakultetsområden. Inom de väsentligt högre filosofiska fakulteterna är andelen docenter och forskarassistenter grovt

densamma som för professurer och biträdande professurer. skisserade inom vissa stora fält har inte Den här expansionen inneburit endast en ökning av antalet forskare inom ett antal befintliga Parallellt med ökningen av antalet tjänster med och definierade discipliner. vid universiteten har skett en stark ökning av forskningsskyldighet antalet ämnesområden inom vilka forskning och forskarutbildning sker; en ökad specialisering i kombination med en spridning av forskningsinsat- En viss uppfattning av denna ämnesdifferentieser på allt fler områden. inom kan fås genom en sammanställning av antalet ring forskningen med särskilda ämnesavgränsningar. En sådan sammanställning professurer baserad i statsliggaren om professurerna vid universitet och på uppgifter inom UKÄ:s område redovisas i figur 3:8. Figuren visar en högskolor annan sida av universitetsforskningens expansion än den som diskuterats i det Den verklighet som ligger bakom figuren är dock inte föregående. heller som kurvorna låter och utvecklingen inom den så enhetlig antyda skilda ämnesområden är även i detta fall olika. Utbyggnaden och specialiseringen mätt i antalet professurer har gått olika snabbt inom skilda ämnesområden. Inom de juridiska och teolofakulteterna förekommer sålunda inte fler ämnesområden med giska av 50-talet eller t. o. m. i början av 40-talet. professurer idag än i början Däremot har antalet ämnesområden med professurer och därmed

ökat mycket starkt inom de tekniska och medicinska specialiseringen områdena. Denna var särskilt markerad under 1960-talets utveckling

76 Universiteten och högskolorna

Antal forskare

l

600 -

500 e

\

400 -

%

300 - \ \

å ,\ / . 200 - \

100 v- %

Teol Hum Jur Samh Mat Tekn Med Odont Farm Jord- Handels- Nat brukets högskolan, Figur 3_-7 Anm] forskare forskarass (motsv) h09- $t°Ckh°|m (prof, bitr. prof, doc. $k°° och forskarass.) fördela- ÖOCEME de på jhkulteter (motsv.) _ 1973/74_ prof o bIII prof

senare hälft men även i början av 1950-talet ökade specialiseringen påtagligt. lnom tekniska högskolan i Stockholm, som nu har ett 90-tal ämnen, har antalet ämnesområden med i det närmaste professurer fördubblats sedan 50-talets början. lnom det medicinska som området, idag har ca 120 ämnesområden med professurer, har ökningen varit ännu större eller mer än trefaldigad. Utvecklingen mot har specialisering emellertid inte heller inom dessa expansiva områden varit enhetlig. Inom det tekniska området har teknisk och kemi nått den största fysik differentieringen medan differentieringen inom andra ämnen varit ganska liten. På det medicinska området har specialiseringen drivits långt inom främst de kliniskt inriktade ämnesområdena. Vid alla jämförelser av detta slag mellan ämnesområden bör stor försiktighet iakttas också av den

sou 197526 Universireten och högskolorna 77

l Antal T k e n 130 Ä professurer med särsk ämnesinriktn Med 120 _

100 -

80 Mat-Nat

Hum 70 _

60 l

50 -l

40 Samh vet (samh vet ämnen)

30 “

20 Jur Tec Figur 3:8 Antal professu- 10 1 rer med särskild änmesavgränsning fördelade på fakultetcr 1940-19 75. w - - v - - r v Ä Källa: Statsligaren 39/40 44/45 49/50 54/55 59/60 64/65 69/70 74/75 År för resp. år.

anledningen att utvecklingen bara visar en yttre, i benämningen av professurer synlig sida av forskningens specialisering. Inom olika fakultetsområden har i viss mån olika principer tillämpats. Inom teknisk fakultet har sålunda i större utsträckning gjorts nya ämnesavgränsningar för inrättandet av nya professurer under det att inom t. ex._fil0s0fisk fakultet i större utsträckning inrättats fler professurer inom ramen för samma ämnesavgränsning.

78 Universiteten och högskolorna

3.4 Universitetsforskningens organisatoriska utbyggnad

3.4.1 Universitetsforskningens lokalisering Den organisatoriska basen för universitetsforskningen har också den förändrats i samband med den utveckling som skett under den tid forskningsråden arbetat. Satsningen på universitetsforskningen har inneburit såväl en utbyggnad av existerande läroanstalter som en ökning av antalet universitet och högskolor med forskning och forskarutbildning. Under 50- och 60-talen har teknisk forskning tillkommit i Uppsala, Lund, Linköping samt under 1970-talet i Luleå. Medicinsk forskning har tillkommit i Umeå och Linköping, odontologisk i Umeå samt humanistisk, samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig forskning i Umeå. Till utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör de fem universiteten i respektive Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt Linköpings högskola, den senare med ställning i princip motsvarande ett universitet. Vidare hör till utbildningsdepartementets verksamhetsområde Karolinska institutet, de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg ,samt den senast tillkomna högskolan i Luleå. Forskning och forskarutbildning bedrivs också vid handelshögskolan i Stockholm, som för bl. a. denna verksamhet får statsanslag via utbildningsdepartementet, och vid de större lärarhögskolorna på universitetsorterna samt vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Av departementen är det utöver utbildningsdepartementet endast jordbruksdepartementet som har ansvaret för högskolor med grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Dessa är lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan.

3.4.2 Fakultets- och institutionsindelning På den enskilda läroanstaltens nivå är det fakulteternas och sektionernas särskilda uppgift att under konsistoriet främja forskningen och det vetenskapliga samarbetet inom och utom läroanstalten. I det aktuella reformarbetet på universitetsområdet rubbas inte detta ansvar för fakulteterna/sektionerna, utan dessa får ett fortsatt direkt ansvar för bl. a. forskarutbildningen. institutionerna är de arbetsenheter vid vilka forskningen och forskarutbildningen bedrivs och till vilka pengar, personal och utrustning för denna verksamhet är knutna. Utvecklingen av universitetsforskningen och den volymmässiga ökningen har också medfört en ökning av antalet fakulteter/sektioner dels genom delningar, dels genom nybildningar. Exempel på det förra är delningcn i mitten av 1950-talet av filosofisk fakultet i humanistisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet, och utbrytningen i mitten av 1960-talet av samhällsvetenskaplig fakultet ur humanistisk fakultet. Exempel på nybildningar är skapandet av teknisk fakultet vid universitetet i och vid högskolan i Linköping samt inordnandet av

Lund

tandläkarhögskolorna i Malmö och Stockholm som fakulteter vid Lunds universitet respektive Karolinska institutet. Enligt gällande ordning bildar

Universiteten och högskolorna 79

också tekniska i Stockholm samt Chalmers tekniska högskola högskolan

Vidare har farmaceutiska institutet inordnats som farmaceufakulteter.

Vid Umeå universitet har nybildats fem tisk fakultet i Uppsala universitet.

fakulteter. Högskolan i Luleå, som under uppbyggnadsstadiet har provi-

sorisk saknar idag fakultet. Inte heller jordbrukets högorganisation,

fakultetsindelade. I nedanstående sammanställning, redovisas skolor

nuvarande fakulteter/sektioner fördelade på universitet och högskolor.

Institutionerna av de för verksamheten anställda forskarna, utgörs

lärarna och Till institutionerna hör vidare övriga befattningshavare.

lokaler etc. Institutionsorganisationen som tidigast tillkom utrustning,

ämnen eller ämnen med omfattande utrustning och för laborativa

har fått sin nuvarande organisatoriska form genom 1964 års samlingar

universitetsreform, där den ledande principen angavs vara att sammanföra

forskare och andra resurser inom ett och samma ämnesområde till en

Tabell 3:2 Fakulteter/sektioner fördelade på universitet och högskolor. Källa: Statsliggaren 1974/75.

Fakultet/sektion Läroanstalt

Univer- Univer- Univer- Univer- Univer- Karo- Teknis- Chal- Hög-

sitetet sitetet sitetet linska ka hög- mers skolan sitetet sitetet i Lund i Göte- i Stock- i Umeå insti- skolan teknis- i Lini Uppsala borg holm tutet i Stock- ka hög- köping

holm skola

x x x x x Humanistisk fakultet Historisk-filosofisk sektion x x x x

x x x x Språkvetenskaplig sektion x x Teologisk fakultet x x x Juridisk fakultet x x x x x Samhällsvetenskaplig fakultet x x x x x Medicinsk fakultet x x x x x Odon tologisk fakultet

barnzaceutisk fakultet x

Matematisk-natai-vetenskaplig x x x x x fakultet sektion x x x x Matematisk-fysisk x x x x Keng$§ektion sektion x x x x Biologisk-geografisk x Filosofisk fakultet x x x x Teknisk fakultet x x x Sektion för teknisk fysik x x Sektion för maskinteknik

Sektion för maskinteknik x och skeppsteknik x Sektion för flygteknik x x x Sektion för elektroteknik

Sektion för väg- och x x x vattenbyggnad x x x Sektion för kemi x Sektion för bergsvetenskap x x x Sektion för arkitektur x Sektion för lantmäteri

80 Universiteten och högskolorna

institution. l enstaka fall har resurser för i s. k. grundutbildning blockämnen förts till en institution, medan moderinstitutionerna fortfarande svarar för forskarutbildning (t. ex. biologi). Det totala antalet institutioner vid universitet och högskolor inom UKA:s område är ca 690. Även enligt det i propositionen 1975:9 till framlagda förslaget organisation av en framtida högskola skall institutionen bestå som sammanhållande enhet för att bl. a. upprätthålla kontakterna mellan grundutbildning och forskning. Resurser för forskning och forskarutbildning inom näraliggande ämnesområden kan dock sammanföras till en institution med karaktär av forskningscentrum. Enligt gällande ordning leds flertalet institutioner vid universitet och högskolor av en prefekt. Denna har att samråda med institutionskollegiet, som består av institutionens lärare, assistenter/amanuenser samt företrädare för de studerande. Vid ett antal institutioner pågår försök med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal bl. a. genom olika kollegiala beslutsformer. I propositionen 1975:9 förutsättes att dylika institutionsstyrelser skall förekomma också i fortsättningen.

3.5 Splittring eller enhet i universitetsforskningens

organisation

3.5.1 Behovet av sammanhållande krafter

I ett forsknings- och forskarutbildningssystem uppbyggt på disciplinorienterade institutioner och tjänster finns ett behov av sammanhållande krafter, som motverkar tendenser till och av splittring isolering verksamheten. 1955 års universitetsutredning framhöll i sitt betänkande om universitetens och högskolornas organisation och förvaltning (SOU 1963:9) vikten av sådana sammanhållande krafter och framhöll därvid att såväl det dubbla ansvaret för forskning och utbildning som omsorgen om forskningens utveckling krävde planeringssamverkan och samarbete på alla nivåer inom universitetsorganisationen. Den utveckling som skett under den tioårsperiod som förflutit sedan universitetsutredningen framlade sitt betänkande torde ha ytterligare accenturerat denna problematik och detta även om man bortser från de speciella planeringssvårigheter som uppstår genom den dubbla uppgiften forskarutbildning/forskning grundutbildning. Behovet av sammanhållande krafter, till konkret möjligheterna samarbete i forskningsverksamheten över sektioners och discipliners, fakulteters gränser och samplanering i om fråga gemensamma forskningsresurser inom universitetsorganisationen är enligt utredningens bedömning mycket stort. Den fortgående differentieringen och utspridningen som i olika hänseenden beskrivits i föregående avsnitt har skapat så många gränser eller kommunikationsproblem av olika slag att på rent inomvetenskapliga grunder angeläget samarbete och samplanering försvåras. Behovet av samarbete och samplanering inom universitetens

Universiteten och högskolorna 81

forskning har också sin grund i de förväntningar samhället har på forskningen som ett medel att bidra till lösandet av komplexa samhällsproblem och förväntningarna att universitetsorganisationen och dess forskning genom mång/tvärvetenskapliga insatser därvidlag skall spela en betydande roll. Som ytterligare en ingrediens i detta behov av sammanhållande krafter kan framhållas de svårigheter som uppstår när den nödvändiga förnyelsen av forskningens inriktning inte längre enbart kan ske genom ett tillskott av nya resurser utan måste ske också inom befintliga ekonomiska ramar.

3.5.2 [Möjligheter till samverkan och samplanering i forskningsfrågor pâ olika Iziváer inom universitetsorganisationen Den gällande ordningen för samarbete och samplanering inom universitetsområdet grundar sig i allt väsentligt på 1955 års universitetsutrednings förslag och den vid 1964 års riksdag beslutade organisationen av universiteten och högskolorna. De grundläggande bestämmelserna återfinns i universitetsstadgan (SFS 1964:461) och i motsvarande stadgar förjordbrukets högskolor (SFS 1965:494).

Institutionsnivâ institutionernas självständiga ställning inom universiteten och högskolorna är särskilt i forskningsfrågor framträdande. Inom de av konsistoriet och fakultet/sektion (motsv.) givna ekonomiska ramarna ansvarar institutionen själv för fördelningen av resurser och för forskningsverksamhetens inriktning och organisation. Inom institutionerna utgör institutionskollegiet eller andra försöksvis prövade styrelseformer det formella instrumentet för samplanering av forskningen. I institutionskollegiet skall behandlas den fördelning av lokaler och andra resurser som måste ske och varom prefekten efter samråd i institutionskollegiet beslutar. Institutionens prefekt har att tillsammans med de ordinarie lärarna och efter samråd i institutionskollegiet utarbeta de förslag till anslagsäskanden för institutionen som årligen skall avlämnas till vederbörande fakultetsorgan. Den demokratisering av den akademiska miljön som var ett av syftena med införandet av institutionskollegier och som nu vidareutvecklas i vissa institutioner i försöksverksamheten med nya samarbetsformer (FNYS) sker också på andra vägar i institutionernas verksamhet. Expansionen av forskningsverksamheten och forskarutbildningen och tillkomsten av nya befattningar har medfört att ansvaret för forskarutbildningen och därmed sammanhängande forskning i större utsträckning än tidigare åvilar andra befattningshavare än professorerna vid institutionen. I de stadgeenliga uppgifterna för docenter och forskarassistenter ingår sådana uppgifter. Forskningsarbete i grupper har också det i viss utsträckning förändrat arbetsförhållandena på institutionerna i riktning mot ökat samarbete och

82 Universiteten och högskolorna

samplanering inom institutionen. För att underlätta samarbetet över institutionsgränser inom varandra näraliggande ämnesområden har med stöd i universitetsstadgan inrättats s. k. institutionsgrupper vid universiteten för handhavandet av för institutionerna gemensamma angelägenheter. Antalet institutionsgrupper varierar mellan de olika universiteten och högskolorna och även indelningsprinciperna är skiftande. I vissa fall är indelningen i institutionsgrupper identisk med sektionsindelningen, i andra fall tillämpas andra indelningsgrunder. lnstitutionsgrupperna synes i första hand ha betydelse för utnyttjandet av lokaler och i samband utrustning med grundutbildningen; deras betydelse i forskningssammanhang bedöms i allmänhet som liten. Ett annat sätt att underlätta forskningssamarbete över disciplingränserna inom universiteten har varit att lokalt sammanföra institutioner som bedömts ha särskilt stora kontaktbehov och samarbetsmöjligheter i forskningsarbetet. Härigenom ökar möjligheterna till gemensamt utnyttjande av utrustning och samlingar och underlättas ett mång/tvärvetenskapligt samarbete. Ett exempel i stor skala är biomedicinska centrum i Uppsala till vilket sammanförts institutioner från de medicinska, veterinärmedicinska, farmaceutiska och naturvetenskapliga områdena. En längre gående integration prövas i vad som brukar kallas storinstitutioner, där till en institution sammanförs självständiga discipliner även från olika fakulteter. Denna form har prövats i stor skala i Lund vid kemiska institutionen där 15 olika discipliner samlats i en institution, Kemicentrum. l mindre skala tillämpas denna form t. ex. vid historievetenskapliga institutionen i Umeå där ekonomisk historia, idéhistoria och historia samlats. Vid sidan av dessa på disciplinmässig nära släktskap skapade instrument för samverkan bör framhållas en samverkansform som har sin utgångspunkt mer direkt i ett samverkansbehov inom ett problemområde, utan hänsyn till disciplinmässig släktskap eller fakultetsgränser. Det gäller s. k. Centrumbildningar eller forskningsavdelningar som vid sidan av ordinarie institutionsindelning under senare år vuxit fram i växlande omfattning vid universiteten. Som exempel på bildningar av denna typ kan nämnas centrum för tvärvetenskapliga studier av människans villkor och centrum för tillämpad matematik, båda i Göteborg, avdelningar för freds- och konfliktforskning i Uppsala, Lund och Göteborg, avdelningen för öststatsforskning i Uppsala. Gränsen mellan denna typ av bildningar och andra forskargrupperingar och forskarinstitutioner är ofta oskarp. En förutsättning för att de skall kunna etableras i rent fysisk mening som ett slags basorganisation för forskning inom det aktuella området är att universiteten av de driftkostnadsanslag de förfogar över avsätter särskilda medel eller att finansieringen sker av andra medel än universitetens. Till denna kategori kan också föras fristående inrtitut med . forskningsuppgifter som med lösare eller fastare band är anknutna till ett universitet. Exempel på detta slags organ är institutet för social forskning, nordiska afrikainstitutet etc.

Universiteten och högskolorna 83

Fakultetsnivá Fakultetsorganisationens uppgift att främja det vetenskapliga samarbetet mellan institutioner och forskare inom universitetet och mellan universiteten och andra forskningsanstalter försvåras i många fall av tillväxten av fakultetsförsamlingarna där de ordinarie lärarna har säte och stämma. Dessa församlingar har blivit allt större samtidigt som deras faktiska representativitet för forskningsverksamheten har minskat. Deras samordnande verksamhet är i stor utsträckning begränsad till långsiktig planering vid budgetarbetet och till fördelning av medel för olika institutioners driftomkostnader. Möjligheter finns att inrätta särskilda fakultetsnämnder vid fakulteterna för olika uppgifter. Dessa frågor berörs i propositionen 1975:9 där förslag framlagts om inrättandet av ledningsorgan för fakulteter och sektioner. Systemet med dubbelt i fakultet, vilket tillämpas i viss utsträckning, liksom ledarmotskap möjligheten att inrätta fakultets- eller sektionsgrupper för gemensam behandling av vissa ärenden som berör flera fakulteter är andra exempel på fakultetsnivå. Den självständiga ställning som pä samarbetsformer institutionerna och institutionernas forskare har när det gäller forskningsangelägenheter gör dock att det faktiska samarbetet i forskningsfrågor inom universiteten mestadels sker på institutionsnivå.

Konsistorienivâ Konsistorierna är universitetens styrelser och har ett övergripande ansvar för universitetens verksamhet. l forskningsfrågor är emellertid konsistoriets uppgifter förhållandevis begränsade. Konsistorierna skall nu yttra sig över fakulteteternas anslagsäskanden och kan därvid göra bedömningar och awägningar av behoven inom olika områden. Av de medel som anslås i statsbudgeten till olika fakulteter kan konsistorierna reservera medel för angelägenheter. Härigenom får de möjligheter att avdela gemensamma medel för insatser på forskningsområden som inte naturligt faller inom de olika fakulteternas ansvarsområden. De nyss berörda Centrumbildningarna är exempel härpå. inom UKÄ-området görs på sina håll försök till mer långsiktiga avvägningar på konsistorienivå mellan olika fakultetsområdens behov. Inom jordbrukets högskolor har lantbrukshögskolan och skogshögskolan inlett ett planeringsarbete som omfattar hela respektive högskolas område. Utredningen återkommer härtill i avsnitt ll. 1.2. Propositionen 1975:9 innebär ändringar i dessa hänseenden genom där förslag styrelser, enhetsstyrelser och decentraliseframlagda om regionala ring av beslutsrätten.

Central niva Samverkansfrågor och sammanhållande planering av universitetens forskning på riksnivå utgör ett huvudanfsvarsområde för UKÄ som central myndighet för universiteten och högskolorna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

84 Universiteten och högskolorna

Planeringsarbetet bedrivs med hjälp av fem fakultetsberedningar som verkar som permanenta beredande organ till verksstyrelsen. Dessa är fakultetsberedningarna för humaniora och teologi, för rätts- och samhällsvetenskaperna, för medicin, odontologi och farmaci, för matematik och naturvetenskap samt för de tekniska vetcnskaperna. l beredningarna finns företrädare inte bara för forskning och utbildning vid universitet och högskolor utan även för fack- och intresseorganisationer samt myndigheter och näringsliv. Vidare ingår studeranderepresentanter. Fakultetsberedningarna inom UKÃ har berednings- och planeringsuppgifter för såväl forskning som utbildning. UKÄ:s planering är särskilt betydelsefull i det långsiktiga arbetet avseende fördelning av fasta resurser för forskningsverksamheten i form av tjänster m. m. inom olika fakultetsområden och de prioriteringar av olika områden som måste ske i samband därmed. Propositionen 1975:9 förutsätter att beredningsorganisationen inom den centrala högskolemyndigheten även i fortsättningen skall ha ett ansvar för såväl forskning som grundläggande utbildning. Fem planeringsberedningar föreslås: för de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna samt sektorerna för teknisk yrkesutbildning, för de medicinska, odontologiska och farmaceutiska fakulteterna samt sektorn för vårdyrkesutbildning, för de samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteterna samt sektorn för administrativ, ekonomisk och social yrkesutbildning, för de humanistiska och teologiska fakulteterna samt sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken samt slutligen för sektorn för undervisningsyrken.

Internationella kontakter

Forskningskontakter och forskningssamordning kan inte inskränkas till det nationella planet. Forskningen vid universitet och högskolor måste därför ha nära kontakter och samarbete med forskningsinstitutioner och forskare i andra länder. Kontakterna med den internationella forskningen sker dels via utländsk forskningsdokumentation, dels genom personliga kontakter, konferenser och genom att svenska forskare som stipendiater bedriver forskning vid utländska forskningsinstitutioner. På motsvarande sätt bedriver utländska forskningsstipendiater, inte sällan från utvecklingsländer, studier och forskningsarbete vid svenska universitet och högskolor. Mer fasta former har det internationella samarbetet tagit ide internationellt inriktade instituten knutna till universiteten samt genom

lärar- och forskartjänster med internationell instituten är

inriktning. antingen disciplinorienterade, som institutet för internationell ekonomi, eller mångvetenskapliga, som Afrika- och Latinamerikainstituten. Inom ramen för det nordiska samarbetet på kulturområdet finns möjligheter till samordnade insatser på nordisk bas. Som exempel härpå kan framhållas Nordiska institutet för teoretisk atomfysik och det ovannämnda Afrikainstitutet. Den organisatoriska strukturen hos forskningen inom universiteten gör

Universiteten och högskolorna 85

det naturligt att det även vid internationellt samarbete är de enskilda forskarnas och institutionernas initiativ och kontaktmöjligheter som är Universitetsorganisationen som sådan saknar i stort sett avgörande. särskilda organ för systematiskt internationellt vetenskapligt samarbete. Ansvar och ekonomiska resurser inom detta område ligger på organ utanför universitetsorganisationen såsom forskningsråd och akademier. Kravet ökade internationella kontakter och inriktning mot på internationella problem har medfört att inom UKÃ tillsatts en särskild att framlägga förslag till en internationalisering av utredning med uppgift utbildningen generellt sett. Utredningen som framlagt sitt slutbetänkande 1974 (UKÄ-rapport nr 21) föreslår bl. a. att särskilda internationella sekretariat skall inrättas dels centralt vid UKÄ, dels vid universitet och och rådgivande såväl högskolor. Som policyskapande organ gentemot universiteten som sekretariaten bör internationella kommittéer enligt internationaliseringsutredningens mening inrättas.

3.6 Universitetens prioritering och budget

3.6.1 § 69-prÖvning Den långsiktiga planering av forskningen vid universiteten, som tagit sig uttryck i inrättandet av fasta tjänster i forskningsorganisationen och inrättandet av institutioner, har under 1950- och 1960-talen i allt väsentligt kunnat ske med hjälp av nettotillskott av forskartjänster och andra medel. Prioriteringsproblemet har varit att fördela tillskotten. l ett förändrat ekonomiskt läge finns inte samma utrymme för nya forskningsverksamheter på anslagens ökningsmarginaler. I en period med dämpad ökningstakt eller stagnation krävs andra prioriteringsinstrument för att skapa utrymme för nya forskningsverksamheter. Ett förhållande som verkat försvårande är att planeringen av forskningen är nära knuten till planeringen av den grundläggande utbildningen och att anslagen delvis är gemensamma. En förändring i detta avseende är dock på väg. I proposition 1975:9 har förutsätts att ett mer ändamålsinriktat skall införas. Det innebär att medel för forskning och anslagssystem forskarutbildning fakultetsvis kommer att anvisas skilda från medel för grundläggande utbildning. Inom universitetsväsendet har på senare tid kraven att inom befintliga ekonomiska ramar göra nya prioriteringar blivit alltmer tvingande. Vid sidan av de möjligheter härtill som universiteten förfogar över inom ramen för sina anslag har särskilt den s. k. § 69-prövningen aktualiserats. Förfarandet avser den prövning som enligt 69 § universitetsstadgan skall med att befintlig tjänst som professor eller biträdande göras i samband blir ledig. Därvid skall prövas huruvida tjänsten bör professor

D återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll El ges ändrat ämnesinnehåll

86 Universiteten och högskolorna

D ersättas med annan lärartjänst eller EI indragas. Detta instrument har hittills inte utnyttjats i särskilt stor omfattning för att ändra inriktningen av forskningsverksamheten. Enligt beräkningar utförda inom UKÄ kan omsättningen på professorstjänster beräknas till ca 5 % per år, vilket skulle innebära ett femtiotal omprövningar årligen för hela UKÄ-området. Endast ett mycket litet antal § 69-ärenden har inneburit förslag om ändrat ämnesinnehåll. På central nivå - i

fakultetsberedningarna och i UKÄ - har planeringsinsatserna skärpts när

det gäller dessa frågor. UKÄ har genom att i petitaanvisningar anmoda fakulteter och sektioner att väga ett återbesättande av ledigblivande professur mot önskemål om nya professurer direkt kopplat §69-prövningen till universitetens petitaarbete.

3.6.2 Överföring av tjänster

De i föregående avsnitt berörda frågorna om universitetens prioriteringsproblematik aktualiseras också i samarbetet med råden. Enligt riktlinjer som gavs i propositionen 1959:105 bör kostnaderna för sådan rådsverksamhet som bör ingå i den permanenta organisationen föras över från rådsanslag till universitetsanslag. kan omfatta såväl Överföringar högre tjänster som teknisk och administrativ personal. I praktiken har överföringar skett endast i ett mindre antal fall. Utredningen behandlar dessa frågor i avsnitt 13.2.

3.6.3 Anslagssystem Petitabehandlingen vid universitet och högskolor Petitagången vid universitet och högskolor skiljer sig från den gängse i statsförvaltningen därigenom att inte universitetet eller högskolan utan fakulteterna eller sektionerna har att avge anslagsframställningar avseende utbildning och forskning. Konsistoriet, som utgör universitetets styrelse, yttrar sig som nämnts över fakulteternas anslagsframställningar samt har att avge framställning för den för läroanstalten gemensamma verksamheten. Framställningarna inges till UKÄ. Efter fakultetsberedningarnas bearbetning av förslagen fakultetsvis avger UKÄ framställning till utbildningsdepartementet. Petitagången vid universitet och högskolor inom utbildningsdepartementets område påverkas starkt av de i propositionen 1975:9 framlagda förslagen som bl. a. ger större inflytande åt universitetens/högskolornas ledning men även kopplar in de nya regionala ledningsorganen i petitaarbetet.

Universiteten och högskolorna 87

Medelsfördelning och anslag

till och forskarutbildning samt till de s. k. Medel grundutbildning för ställs till läroanstalternas förfogande via basresurserna forskning särskilda driftkostnader, bibliotek m. fl. Finansie anslag för avlöningar, sker huvudsakligen via särskilda anslag. ringen av lokaler Lönekostnader för forskningspersonal vid universitet och högskolor via fakulteternas (motsv.) anslag till avlöningar. För bestrids i huvudsak teknisk och administrativ på institutionsnivå anvisas medel via personal För de myndigheter som ingår i fakulteternas driftkostnadsanslag. med anvisas medel via försöksverksamheten programbudgetering Även i detta avseende kommer förändringar att ske; bl. a. programanslag. skall förslag i proposition 1975:9 i fortsättningen ej göras en enligt olika av kostnader, t. ex. läraravlönings- och uppdelning på slag driftkostnader. Förutom fasta forskar- och lärartjänster samt andra tjänster ingår i

universitetens basresurser även utrustning och vissa serviceresurser. Inom universitetsområdet finansieras den största delen av utrustningen ”Inredning och utrustning av lokaler vid via ett särskilt reservationsanslag m. m”. För av utrustning och lokaler vid universiteten planering inom område universiteten och högskolorna utbildningsdepartementets ansvar en särskild av lokala LUP-kommittéer. För behandorganisation för kommittéerna finns en nämnd ling av frågor som är gemensamma till (LUP-nämnden). Kommittéerna avger lokal- och utrustningsprogram för universitet och byggnadsstyrelsen respektive utrustningsnämnden (UUH). LUP-kommittéerna skall beakta lokal- och utrustningshögskolor verksamhet. Kostnaderna för basresurser behov även för forskningsrådens för den rådsstödda forskningen bestrids sålunda via dels universitets-

dels särskilda utrustningsanslag. (Jfr avsnitt l3.l.1.) Anslag till anslagen och lokaler för t. ex. ett observatorium eller en accelerator får utrustning inverkan inriktning inom ett visst forsken långsiktig på forskningens ningsområde och påverkar därigenom också forskningsråden. Den ekonomiska av forskningsmedel åvilar de lokala förvaltningen och Detta gäller även råds- och universitets- högskolestyrelserna. motsvarande forskningsanslag. Den nuvarande ordningen som genomfördes 1964 innebär att institutionsföreståndarna befriats från det tidigare ansvaret för medelsförvaltning och redovisning. Även det personaladmiansvaret och därmed för personal som nistrativa arbetsgivaransvaret avlönas på rådsanslag har övertagits av läroanstalterna. och kontroll av anslagen utförs huvudsakligen av den Övervakning kamerala sektionen vid läroanstaltens centrala förvaltning. Dessa frågor

behandlas särskilt i avsnitt 5.7.l.

3.7 Avslutande synpunkter

Den redovisade av universitetens och högskolornas genomgången har berört olika huvudområden: expansion och forskningsorganisation

88 Universiteten och högskolorna _

differentiering, former för samverkan och samt övergripande planering frågor om anslagssystem och medelsförvaltning.

Den expansion och differentiering som vid universiteten forskningen och högskolorna är delvis genomgått betingad av tillströmningen av studerande till högre utbildning. Utvecklingen visar dock forskningens livskraft och samhällets höga värdering av den. har starkt Expansionen ökat forskningsrådens möjligheter till fruktbara forskningssatsningar. Samtidigt har denna expansion - liksom inte minst den av vetenskapens egen utveckling - framkallat betingade specialiseringen problem vad överblick och samverkan beträffar. Dessa problem ter sig mer akuta ju större insatser som krävs från sida för att lösa stora och forskningens komplicerade samhällsproblem. 1964 års universitetsreform syftade bl. a.

till en förstärkning av de sammanhållande krafterna vid universitet och

högskolor såväl mellan forskningsområden som mellan och forskning utbildning. Förutsättningarna är förändrade - bl. a. har idag specialiseringen blivit än mer utpräglad. Förslagen om en anslagsmässig uppdelning av forskning och utbildning vid universitet och högskolor accentuerar ytterligare frågorna om sammanhållande krafter. Att dessa förhållanden måste påverka av den utformningen forskningsstödjande verksamhet som idag handhas av forskningsråden är uppenbart. Utredningen återkommer härtill men vill redan nu påpeka följande. Den starka decentraliseringen av ansvaret för vid forskningen universiteten och högskolorna innebär goda möjligheter till individuellt motiverade insatser, begränsning av den administrativa belastningen, relativt goda förutsättningar att bedriva kontroversiell - råden forskning har en betydelsefull roll i dessa sammanhang. De behov av gränsöverskridande, sammanhållande och samplanering som på olika sätt återspeglas inom är universitetsorganisationen emellertid också ett rådsorganisationens problem och en rådsorganisation frikopplad från en strikt kan i samarbete med disciplinindelning universiteten och den centrala universitetsmyndigheten göra betydande insatser för att underlätta utvecklingen inom universitetens forskning alldeles oavsett de arbetsformer som fakultetsorganen i framtiden kommer att ha. Rådens bara en mindre anslag utgör del av de forskningsmedel som ställs till Genom att universitetsforskningens förfogande. de ligger på toppen av de medel som basorganisationen över är dock rådens förfogar medel och rådens anslagspolitik av stor betydelse för av inriktningen universitetens forskning. Forskningsrådsutredningen har inte anledning att ta upp frågan om fördelningen av olika till olika slags resurser forskningsområden och heller inte att behandla frågan huruvida universitetens basorganisation och basresurser för inom olika forskning områden står i det rätt avvägda förhållandet till de medel som normalt tillförs från råd och andra organ. En rad frågor om bl. a. fördelningen av ansvar och kostnader mellan universiteten och och rådsorganisationen andra externa för och tjänster organ utrustning av längre varaktighet är dock av stor betydelse för universitetens och arbete. forskningsrådens Utredningen behandlar vissa hithörande frågor i kapitel 13, 14 och l7.

4 Den sektoriella forskningsorganisationen

och vissa andra forskningsorgan

4.1 Utgångspunkter

Närmast föregående kapitel visar hur utvecklingen inom universitetsområdet under efterkrigstiden påverkat förutsättningarna för forskningsrådens arbete. I ännu högre grad har rådens miljö ändrats genom att den växande insikten om forskningens potentiella betydelse för utvecklingen inom alla samhällsområden lett till alltmer ökade insatser för att få till stånd ett mellan planering och forskning inom olika sektorer i samspel långsiktig samhället. Denna strävan att inlemma forskningen som en del av verksamheten inom respektive sektor är innebörden i begreppet sektorsanknuten eller sektoriell forskning och utveckling. Den sektoriella forskningens utbyggnad och organisation görs i detta kapitel till föremål för utredningens analys. I kapitlet beskrivs därjämte avslutningsvis vissa organ som faller utanför den rent sektoriella forskningsorganisationen men som i skilda avseenden är av betydelse för den forskning som är särskilt inriktad på samhällsproblem och för den övergripande forskningsplaneringen. och dimensioneringen av denna sektoriella forskning sker Inriktningen utifrån de värderingar eller mål som gäller för planeringen inom sektorn och är alltså i sista hand politiskt styrd. Sektoriell forskning tar sin utgångspunkt i ett myndighetsansvar för de samhällsproblem som skall lösas. l anslutning till försvarsforskningsutredningens formuleringar (SOU 1970:54) kan sektoriell FoU sägas ha tre huvudsyften: El att ge underlag för en precisering av sektorns mål, E! att ange och konkretisera alternativa handlingslinjer för att nå målen, U att säkerställa att sektorsmålen kan förverkligas i enlighet med beslutade handlingslinier. l dessa syften ingår då även forskning som avser konkreta och separata insatser och forskning som syftar till att skapa kunnande inom sektorns forskningsområde. Den övervägande delen, uppskattningsvis 4/5, av all FoU-verksamhet i Sverige avser forsknings- och utvecklingsarbete med inriktning på tillämpden offentliga sektorn eller inom industrin. Den återstående ningar inom femtedelen kan hänföras till grundläggande forskning huvudsakligen

90 Den sekroriella forskningsorganisationen

utförd vid universitet och högskolor. Sektorsanknytningen återspeglas också i valet av organisatoriska former för finansiering och planering av forskningsverksamheten. En genomgång av den sektoriella forskningens framväxt, omfattning och organisatoriska förankring inom respektive sektor kan visa på förhållanden av betydelse för bl. a. utformningen av kontakterna mellan den sektoriella forskningen och en framtida forskningsstödjande organisation av det slag som forskningsråden utgör. (Se även PM från forskningsberedningen 1973-01-19, 1974-04-17 samt .l Annerstedt, Makten över forskningen. Lund 1972.)

U tvecklings faser

Tillämpningslnriktad statligt stödd FoU kom tidigt att bedrivas inom vissa sektorer - t. ex. försvarssektorn - men utvecklades i större skala från tiden för andra världskriget. Dessförinnan var forskningen till stor del koncentrerad till universitet och högskolor och initierades och styrdes utifrån de förutsättningar som gällde för deras verksamhet. Den sektorisering av forskningen som fortfarande pågår och som synes utvecklas mot en allt fullständigare täckning av samhällets verksamhetsområden inleddes vid skilda tidpunkter inom olika områden. l utvecklingen av den sektorsinriktade forskningen kan grovt urskiljas tre utvecklingsfaser: faser som går in ivarandra och som har flytande gränser. Varje fas karakteriseras av en klar inriktning av forskningsinsatserna mot vissa nya samhällsmål utöver inriktning på redan etablerade mål.

Underlden första utvecklingsfasen, som kan hänföras till en period från

början av 1940-talet till 1950-talets början, skedde den statliga nysatsningen inom tillämpningsområdet huvudsakligen på teknisk-naturvetenskaplig forskning för försvarsändamål. Under den andra fasen satsades allt större forskningsresurser på ny teknisk-naturvetenskaplig forskning för ekonomisk utveckling. Den första fasen kombinerades successivt med den andra fasen och teknisk-naturvetenskaplig forskning för civila ändamål kom till en del att bygga på resultat från försvarsforskningen. Redan tidigt fanns ansatser till sektoriell forskning med inriktning på detbrett definierade forskningsmålet social utveckling (bl. a. inom utbildningsområdet). Detta forskningsmål har fått allt större betydelse under en tredje utvecklingsfas, som inleddes under 1960-talet och som under 1970-talet pågår. Försvarsforskningen och även den civila teknisk-naturvetenskapliga forskningen, som hade sina uppbyggnadsperioder under de två första faserna, har på olika sätt skiftat karaktär och även varit föremål för genomgripande utredningar under den tredje fasen. Försvarsforskningen och olika typer av forskning och utvecklingsarbete för teknisk och ekonomisk utveckling har trots minskande relativa andelar av de totala forskningsanslagen fortfarande de utan jämförelse största forskningsresurserna och anslagen när det gäller sektoriell forskning och utveckling.

Den sekroriella _forskningsozganisarionen 91

4.2 Anslagen till sektoriell forskning

Beräkningarna av den sektoriella forskningens omfattning kan ske efter olika principer beroende på sektorsindelningen. Reformerat budgetsystem en Budgetutredningen gör i rapporten av statsverksamheten i 23 sektorer. Med sektor avses då ”ett indelning större offentligt, företrädesvis statligt verksamhetsområde med gemensamma eller likartade mål. I den programindelning budgetutredningen skisserar ingår för flera sektorer särskilda huvudprogram för forskning. Den budgetutredningen gör är närmast avsedd att exemplifiering illustrera innebörden av en mer ändamålsenlig indelning av statsbudgeten. En annan indelningsgrund för beräkning och redovisning av anslagen till sektoriell forskning är gruppering i sektorer indelade efter utan direkt anknytning till strukturen istatsförvaltforskningsändamål ningen. l riksdagens revisorers granskningspromemoria 8/1972 redogörs för olika sådana beräkningar. Tillgänglig forskningsstatistik medger dock inte med större och aktualitet av krav på tillförlitlighet uppdelningar forskningsstödet efter denna indelningsgrund. De mest aktuella uppgifterna över de statliga anslagen till sektoriell forskning och utveckling återfinns i 1975 års budgetproposition (bilaga 10 s. 256). Som framgår av denna innebär även en sammanställning över medlen till forskning och utveckling över riksstatsanslagen vissa problem exakthet. Totalt redovisas över statsbudgeten ca ifråga om beloppens 2 325 mkr för forsknings- och utvecklingsarbete. Därav utgör ca l 390 mkr enbart för forskning och utveckling och ca 935 mkr anslag kostnader för forskning och utveckling inom ramen för uppskattade För forskning och utveckling tillkommer vissa medel ur övriga anslag. kommittéanslag och vid sidan av riksstaten medel ur vissa statliga fonder. Sålunda ingår inte t. ex. arbetarskyddsfonden (jfr avsnitt 4.3.8) och Riksbankens jubileumsfond (jfr avsnitt 4.5.2) och endast delar av medlen Redovisningen i för statens råd för byggnadsforskning (jfr avsnitt 4.3.4). visar tabell 4:1 som grundas på sammanställningen ibudgetpropositionen i stora drag anslagens storlek under respektive huvudtitel för budgetåret 1974/75 för det som här kallas sektoriell forskning och utveckling. Anslagen till sektoriell forskning utgör endast en del av det totala statliga stödet till forskning och utveckling. Det är dock förenat med stora svårigheter att särskilja anslagen till sektoriell forskning från anslag till utvecklingsarbete. Det kan noteras att de i tabellen upptagna medlen om ca 120 mkr under utrikesdepartementet till ungefär hälften utgörs av anslag till internationella organisationer. l socialdepartementets anslag till forskning och utveckling ingår medel ur anslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, som disponeras av sjukvårdshuvudmännen bl. a. för vissa forskningsändamål. Det har i tabellen 4:1 beräknats att ca 155 mkr av anslaget går till FoU eller motsvarande verksamhet 1974/75. Åttonde huvudtiteln (utbildningsdepartementet) intar en särställning till universitet och högskolor och till här aktuella genom riksstatsanslagen

92 Den sektoriella _forskningsorganisationen

Tabell 4:1 Riksstatsanslag till FoU fördelade på departementet 1974/75. (Exkl. utbildningsdepartementets anslag till forskningsråd och universitet och högskolor.) Underlag: Budgetproposition 1975, Bilaga 10

a Anslaget till gemensam försvarsforskning utgör 127 mkr av detta belopp. Resterande 469 mkr går till rent utvecklingsarbete, icke 0bjektl›unden forskning. b Häri ingår Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för 1974/75 uppskattat till 155 mkr. C Totalanslaget under utbildningsdepartementet beräknas till 759 mkr. Här har endast tagits upp anslagen till pedagogisk l-oU disponerade av SÖ och UKÃ. Riksstatsanslaget till SJFR ingår liksom anslagen till forsknings- och försöksverksamhet vid jordbrukets högskolor. e Riksstatsanslaget till STU, 191 mkr, ingår.

forskningsråd. Uppskattningsvis 38 mkr av totalsumman 759 mkr är att hänföra till anslag för pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete genom skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet. l forskningsoch utvecklingsanslagen under jordbruksdepartementet ingår anslag till statens råd för skogs- och jordbruksforskning (SJFR). Omfattande riksstatsanslag till forskning och utveckling har också industridepartementet. Den dominerande posten utgörs här av anslagen till STU avsedda för teknisk forskning och utveckling. Även om anslagen till STU och SJFR undantas uppgår riksstatsanslagen till sektoriell forskning och utveckling till betydande belopp (omkring 1,4 miljarder kronor) ijämförelse med forskningsrådens anslag och forskningsanslagen till universitet och högskolor (jfr avsnitt 2.2.1).

Detta gäller särskilt om anslagen till forskning och under

utveckling försvarsdepartementet i sin helhet inberäknas i den sektoriella forskningen och utvecklingen. Någon fullständig åtskillnad mellan försvarsforskning och annan teknisk-naturvetenskaplig forskning kan nämligen vara svår att göra. Sett över en längre tidsperiod händer det att FoU för försvarsändamål och för civila ändamål sammanfaller och i flera fall har tekniska produkter och planeringsmetoder, som idag kommer till användning inom olika samhällsområden, sitt ursprung i forsknings- och utvecklingsarbete som tillkommit och motiverats av försvarsbehov.

Den sektoriella _forskningsorganisationen 93

4.3 Den sektoriella forskningens utveckling och organisation

Mot den allmänna bakgrund som i det föregående givits skall den sektoriella forskningens organisatoriska utveckling och nuläge översiktligt belysas. Genomgången sker i första hand departementsvis. Varje avsnitt inleds med en kort beskrivning av forskningsområdets utveckling. Därefter beskrivs den nuvarande organisationen schematiskt. Det eller de organ som har centrala för den sektoriella forskningen inom uppgifter respektive departements område kommenteras särskilt. Det är emellertid karakteristiskt för den sektoriella forskningens organisation liksom för den grundläggande forskningen att indelningarna inte kan göras helt konsekventa eller gränserna mellan områdena helt skarpa. För att visa och heterogeniteten i den sektoriella forskningens komplexiteten beskrivs efter den departementsvisa genomgången det organisation mönstret för några sektoriella forskningsområden med organisatoriska hög aktualitet. För att närmare klargöra den sektoriella forskningsorganisationens struktur har olika forskningsorgan inom respektive departementsområde in i ett schema som syftar till att visa dels organens placerats verksamhets- och ansvarsområde i fråga om FoU, dels den ställning de har i förhållande till departementet. När det gäller verksamhet och ansvarsområde i fråga om FoU har en uppdelning gjorts i dels allmänt planerande, samordnande och rådgivande verksamhet, dels anslagsfördelande, forskningsbeställande och initierande verksamhet och dels forskningsutförande verksamhet. Samma organ kan ha uppgifter av flera slag och alltså placeras in i flera rutor i schemat. Det är uppenbart att gränserna i vissa fall är flytande och att uppfattningarna om ansvarsområdets utsträckning kan skifta. Beträffande organens har en uppdelning gjorts på: (a) myndigheter (motsv.), vilka inte ställning har ett direkt verkställighetsansvar för verksamhet inom sektorn (hit hör t. ex. forskningsrådsliknande organ som STU, SJFR etc.); (b) som har ett direkt verkställighetsansvar inom sektorn (hit myndigheter hör t. ex. UKÄ, SNV etc.) samt (c) organ på departemental nivå eller nära departementsanknutna organ. Därutöver har i schemat markerats utanför departements område, dock endast myndigheter respektive sådana med forskningsutförande uppgifter. Den översikt som presenteras i figurerna måste betraktas som grov och kan i enskildheter givetvis diskuteras. sker enligt den tidigare i kapitlet beskrivna fasvisa Genomgången i vilken den sektoriella forskningsorganisationen växt fram och ordning inleds sålunda med försvarsdepartementet och industridepartementet.

4.3. l Försvarsdepartementet Utvecklingen av försvarsforskningen Teknisk-naturvetenskaplig forskning för direkta försvarsändamål startades under l920- och 30-talen och bedrevs då vid olika laboratorier och

94 Den sektoriella forskningsorganisationen

forskningsinstitut - t. ex. vid försvarsväsendets kemiska anstalt och vid universitet och högskolor. 1945 sammanfördes huvuddelen av all försvarsforskning utanför industrin till försvarets forskningsanstalt (FOA). Den 1940 inrättade flygtekniska försöksanstalten (FFA) bestod dock som en särskild enhet. Försvarsforskningens kraftiga expansion under efterkrigstiden kan illustreras med FOA:s anslags- och personalutveckling. Anslagen till FOA har i löpande priser ökat från ca 7,5 mkr 1950/51 till ca 124 mkr 1974/75. Åren 1945-1953 ökade antalet anställda vid FOA från ca 125 till ca 600. Ökningen fortsatte även under den följande fasen fram till 1967, då antalet anställda vid FOA uppgick till ca l 700. Trots att därefter skett en personal- och anslagsminskning är FOA fortfarande en av landets största forskningsinstitutioner utanför universitets- och högskolesektorn. Försvarsforskningen breddades successivt mot även andra områden än teknik och naturvetenskap och särskilda institut och forskningsorgzm bildades, t. ex. militärpsykologiska institutet (MPI 1955) och försvarsmedicinska delegationen (FMFD 1963), organiserade som självständiga myndigheter vid sidan av FOA.

Försvarsforskningens nuvarande organisation Riksdagen har fattat beslut om ny organisation för försvarsforskningen (prop. 1973:88, prop. 1974:75), som beräknas vara i huvudsak genomförd den 1 juli 1975. De tidigare självständiga instituten och forskningsgrupperna: militärpsykologiska institutet, militärmedicinska undersökningscentralen, armé- och navalmedicinska forskargrupperna, flygmedicinska institutionen och försvarsmedicinska forskningsdelegatio-

nen, vilken bl. a. utgör kontaktorgan med MFR, är från den l juli 1974

inordnade i FOA. Flygtekniska försöksanstalten består som fristående institut. Finansieringen av försvarsanknuten FoU-verksamhet sker nästan undantagslöst över försvarshuvudtiteln. Som framgår av tabell 4:1 uppgår innevarande budgetår FoU-anslagen under denna huvudtitel till ca 600 mkr. Försvarsdepartementet har därmed om utbildningsdepartementet undantas det största FoU-anslaget bland departementen. Av dessa 600 mkr avser nära fyra femtedelar s. k. objektbunden FoU med direkt anknytning till försvarets materielanskaffning. Sådan objektbunden FoU utgörs huvudsakligen av tekniskt utvecklingsarbete som utförs inom industrin på uppdrag av försvarets materielverk. Resterande femtedel av försvarets FoU-anslag avser s. k. ej objektbunden forskning. Denna kan sägas ha en mer långsiktig syftning den skall bl. a. tillhandahålla en del av det tekniskt-vetenskapliga underlaget till olika planerings- och anskaffningsbeslut inom försvaret. Sådan ej objektbunden försvarsforskning är fr. o. m. budgetåret 1974/75 samlad under anslaget Gemensam försvarsforskning under fjärde huvudtiteln. Huvuddelen av anslaget avser forskning som bedrivs vid FOA men även forskning som utförs av andra FOA svarar dock organ ingår. för programplaneringen av hela anslaget. FOA:s ansvar är därmed mer vidsträckt än det som i allmänhet

Den sektoriella _forskningsorganisationen 95 SOU l975z26

Vyksamhet Anslagsfördel- Utförande av Allmän planein°m F°U ning och/eller FoU-arbete ring, samord- °mrådet ning och råd- initiering givning Nivå

Politisknivå (Beredning främst genom PBS och (departements- SSLP) anknutna organ)

med FOA, centrala FOA, centrala FOA Myndighet staber och för- staber och för- FortF verkställighetsansvar under valtningsmyndig- valtningsmyndigdepzet (Fö) heter främst heter främst FMV FMV

Myndighet DMH FFA (motsv) Militärhögskolan utan verkställighetsansvar under depzet (Fö)

industriföretag Myndighet_ Universitet och o,ganisation etc utanför hÖ95k°|° dep:et (Föl

DMH Delegationen För militärhistorisk forskning FFA Flygtekniska försöksanstalten FMV Försvarets materielverk FOA Försvarets forskningsanstalt ,t FortF Fortifikationsförvaltningen PBS Planerings- och budgetsekretariatet Figur 4 :l Försvarsdeparte- SSLP Sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering mentet.

åvilar ett forskningsinstitut. I figur 4:1 ges en schematisk bild av vissa planerande, anslagsfördelande och forskningsutförande myndigheter och organ av betydelse inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Försvarssektorn är det statliga ansvarsområde inom vilket den sektoriella anknytningen och samordningen mellan långsiktsplanering och FoU drivits längst. Statsmakterna utövar det yttersta ansvaret för att inrikta och prioritera FoU-verksamheten genom de planeringsdirektiv, anslag och handlingsregler som meddelas inom ramen för försvarets och budgeteringssystem. Försvarsdepartementets resurser för planeringsberedning av långsiktiga planeringsfrågor, däribland sådana av FoU-karaktär, har successivt stärkts, bl. a. genom inrättandet 1971 av sekretariatet för säkerhetspolitiska studier och långsiktsplanering (SSLP).

96 Den sektoriella _fbrskningsorganisarionen

Försvarets forskningsanstalt FOA har till uppgift att bedriva forskning för försvarsändamål främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt-vetenskapliga, beteendevetenskapliga och medicinska forskningsgrenarna i den mån sådan forskning inte ankommer på andra myndigheter och institutioner. Forskning får också under vissa förutsättningar bedrivas mot ersättning för uppdragsgivare utanför försvaret. Det åligger FOA att bl. a. planlägga forskningsverksamheten, bearbeta forskningsuppgifter samt fördela uppgifter på enskilda forskare eller andra forskningsorgan och därvid lämna erforderliga ekonomiska bidrag. I planläggningen av verksamheten skall FOA enligt sin instruktion samråda med överbefälhavaren om verksamhetens huvudsakliga inriktning. Vid fördelning av forskningsuppgifter inom det försvarsmedicinska området skall samverkan ske med försvarsmedicinska sektionen vid MFR. Den nya organisationen leds av en styrelse bestående av chefen för FOA, ordförande, och högst åtta andra ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t, samt två personalrepresentanter. Inom FOA finns fem huvudavdelningar och ett centralt kansli. Den första huvudavdelningen omfattar utredningar, operationsanalytisk verksamhet samt planerings- och utredningsmetodik. Den andra omfattar vapensystem, deras verkan och skydd mot sådan verkan. Den tredje huvudavdelningen svarar för teknisk informationsbehandling och den fjärde för skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel samt radiobiologi och radioekologi. Den femte huvudavdelningens uppgifter gäller medicin, psykologi samt prövnings- och urvalsverksamhet. l denna avdelning ingår flera tidigare fristående verksamheter bl. a. militärpsykologiska institutet, medicinska forskningsgrupper samt försvarsmedicinska o Verksamheten forskningsdelegationen. vid den femte huvudavdelningen avses ske i samverkan med förutom försvarsmyndigheter även civil medicinsk och beteendevetenskaplig verksamhet, bl. a. genom anknytning till universiteten och genom uppdrag till universitetsforskare. FOArs styrelse har också aviserat inrättandet av ett vetenskapligt råd för medicin och beteendevetenskap. Sammanfattningsvis innebär den nya organisationen att FOA fått det programmässiga och ekonomiska ansvaret för praktiskt taget all ej objektbunden forskning för försvarsändamål.

4. 3. 2 [ndustridepartemen tet Framväxten av atom-( energi ), rymd- och annan teknisk forskning l den forsknings- och utvecklingsverksamhet som berör industridepartementets ansvarsområde kan grovt urskiljas tre å fyra forskningsändamål: atomforskning och annan energiforskning, rymdforskning samt annan teknisk forskning och utveckling med inriktning företrädesvis på näringslivets och industrins problem. Som bakgrund till beskrivningen av den nuvarande organisatoriska

Den sektoriella forskningsorganisationen 97

strukturen ges en resumé av framväxten av den sektoriella forskningen på nämnda områden. 1947 bildades AB Atomenergi som halvstatligt bolag med uppgift att bl. a. utnyttja atomenergin för forskningens och näringslivets tjänst. Under mitten av 1950-talet diskuterades livligt frågan om atomenergins fredliga utnyttjande och 1955 års atomenergiutredning tillkallades för att avge förslag om insatserna på atomenergiområdet. 1956 fastställde riksdagen riktlinjerna för AB Atomenergis verksamhet. En delegation för atomenergifrågor inrättades som centralt planerande organ för den sektoriella atomforskningen. 1960 bildade staten och ASEA gemensamt bolaget ASEA-ATOM med uppgift att bedriva industriell verksamhet på kärnkraftområdet. Verksamheten vid AB Atomenergi inriktades alltmer på icke-kärntekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Delegationen för atomenergifrågor ombildades efter riksdagsbeslut 1970 till självständig myndighet för säkerhetsgranskning och tillsyn av reaktorer. Statens insatser för sektoriell atomforskning har sålunda successivt minskat under 1960-talet. insatserna för grundläggande atomforskning är clock fortfarande omfattande genom stödet via atomforskningsrådet (AFR). Den sektoriella forskningen inom atomområdet har under senare tid varit inriktad mot energifrågorna. Energiproblemen som sektoriellt forskningsområde har under intryck av energikrisen kraftigt aktualiserats.

Ett vid sidan av atomforskningsområdet under efterkrigstiden uppmärksammat nytt teknikområde som fått särskilda forskningsresurser är rymdområdet. De statliga satsningarna på forskning inom detta område fick större omfattning under slutet av 1950-talet och under 1960-talet skedde kraftiga ökningar av forskningsresurserna. Dessa var dock inte av tillnärmelsevis samma omfattning som de som avsattes för atom- och försvarsforskningen under 1950- och 1960-talen. En viss avmattning i satsningarna på rymdforskning kunde urskiljas under 1960-talets senare del. Forskningen har också ändrat inriktning genom att bl. a. telekommunikation och meteorologi fått ökat intresse. På initiativ av i första hand TFR, NFR och FOA startades 1959 den svenska kommittén för rymdforskning. Anknytning till internationell forskning inom området skedde genom svenskt deltagande i det internationella organet ESRO (European Space Research Organization) och samarbetet administrerades genom den 1964 bildade svenska ESRO-kommittén inom utbildningsdepartementet. I och med ökningen i de internationella engagemangen övertogs planeringen av det nationella rymdforskningsprogrammet av ett nytt organ: forskningsrådens ryrndnämnd, med representanter från bl. a. forskningsråden och FOA. Vissa planer hade tidigare funnits på att inrätta ett rymdforskningsråd och ett rymdforskningsinstitut. Inom Sveriges Mekanförbund skapades vid denna tid också ett kontaktorgan inom rymdområdet, Gruppen rymdteknik. 1972 skedde i samband med en nyordning av ESRO:s verksamhet enl omstöpning även av den svenska organisationen. Ansvaret för nationella

98 Den sektoriella _forskningsorganisatiønen

och internationella program för teknisk rymdverksamhet och för rymdforskning sammanfördes till statens delegation för rymdverksamhet under industridepartementet.

I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet fördes en livlig diskussion om sambandet mellan FoU-insatserna och den ekonomiska utvecklingen. Diskussionen om teknikfaktorns roll för den ekonomiska tillväxten ledde bl. a. till ökade insatser för planering av och stöd till forskning och utveckling som ett led i näringspolitiken. Det statliga stödet till FoU med inriktning på målet industriell och ekonomisk utveckling omfattar främst FoU-verksamhet med inriktning på industri, kommunikationer och skogs- och jordbruk. 1969 års byggenskap, om samordnad teknisk forskning beräknade att åtta utredning departement gav anslag till teknisk forskning och utveckling. Som närmare beskrivits i kapitel 2 blev frågorna om ökat stöd till teknisk föremål för utredningar i olika sammanhang under forskning 1940-talet. 1942 inrättades tekniska forskningsrådet (TFR) och ungefär vid samma upprättades flera branschforskningsinstitut. En tidpunkt stor del av det statliga stödet till industriell forskning har under mycket 1950- och 60-talen gått via försvarssektorns forskningsbeställningar och via med anlitande av atomforsknings- och i viss mån uppdrag Även om industribeställningarna från försvarssekrymdforskningsanslag. torn minskat under senare år går fortfarande en stor del av det statliga forskningsstödet till delar av industrin den vägen. Forskning med inriktning på industriell och ekonomisk utveckling expanderade också genom tillskapandet av hel- och halvstatliga inriktade på allmän forskning för vissa branscher och forskningsinstitut ökningen av direkt bcställningsforskning för industrin. Samtidigt genom som olika åtgärder vidtogs från statligt håll för att stimulera teknisk forskning och utveckling byggdes inom företagssektorn upp egna forskningsresurser. Industrins budget för forsknings- och utvecklingsarbete ökade successivt under 1950- och 1960-talen. För närvarande svarar industrin uppskattningsvis för ca en tredjedel av det totala svenska forskningsstödet (jfr avsnitt 2.2.1). Utöver TFR fanns i början av 1960-talet inget sammanhållande organ för teknisk-naturvetenskaplig FoU. 1961 bildades två fonder för forsknings- och utvecklingsarbete: Malmfonden och Norrlandsfonden. Den tidigare skulle huvudsakligen stödja omfattande och mer långsiktiga projekt, den senare hade bredare inriktning och var mer regionalt begränsad till sin verksamhet. Malmfonden och TFR bildade 1963 ett gemensamt kontakt- och serviceorgan för exploatering av forskningsresultat, EFOR, och året därpå skapades institutet för nyttiggörande av forskningsresultat, INFOR. Vid mitten av 1960-talet inleddes ett utredningsarbete i syfte att uppnå en Stabilisering och starkare sammanhållning av de statliga insatserna för tekniskt och industriellt forsknings- och utvecklingsarbete. Efter riksdagens beslut 1968 inrättades under industridepartementet styrelsen för teknisk utveckling (STU) som övertog TFR:s, EFOR:s och

Den sekroriella _forskningsorganisationen 99

INFOR:s uppgifter. Samtidigt inordnades Malmfonden i STU. Förutom olika former av direkt stöd till industrins FoU svarar STU nu även för statens anslag till kollektiv forskning vid branschforskningsinstituten. I samband med inrättandet av STU skedde, som framgår av sammanställningarna i avsnitt 2.2. l, en påtaglig ökning av resurserna för den tekniska FoU-verksamheten. Under senare delen av 1960-talet utvidgades också stödet till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet inom sådana teknikområden som socialteknik och miljövårdsteknik.

Den nuvarande F0 U-organisationen inom industridepartementets omrâde

l figur 4:2 redovisas schematiskt myndigheter och organisationer som är engagerade i FoU-verksamheten inom industridepartementets ansvarsområde. Under industridepartementet finns vissa centrala planerande, samordnande och anslagsfördelande organ för teknisk FoU-verksamhet (STU och Norrlandsfonden), för forskning inom rymdområdet (rymddelegationen), samt för FoU-verksamhet inom informations- och dokumentationsområdet (SINFDOK). Vid sidan av dessa ger flera verk, myndigheter och fonder stöd till tekniskt FoU-arbete. När det gäller energiforskningsområdet finns ännu inget centralt planerings- och samordningsorgan. Den av chefen för industridepartemen-

Verksamhet Allmän plane- Anslagsfördel- Utförande av

inom FoU- ring, samord- ning och/eller FoU-arbete området ning och råd- initiering _ givning Nivå Politisk nivå (Delegationen (Delegationen för energiforsk- för energiforsk- (departements- ning) a) ning al anknutna organ)

Mvndighet med Kärnkraftsin- Statens provverkställighets- spektionen ningsanstalt ansvar under SIND Sveriges geolo. d ep etl l : l undersok .

g1|isnlga

lndusmdepar_

:igw men e .

a Myndighet Rymådelegationen STU Skeppsprovnings- Förslag enligt D5 I (motsv) STU Rymddelegationen anstalten 1974310 och PTOPutan verkställig- SINFDOK SINFDOK Branschforsk- 1975:30. hetsansvar under Norrlandsfonden ningsinstitut bAdministrativt knuten dep :et (Il Statens utveck- m1 31m), Iingsfond __ SIND Statens industrifor

(Namnden verk

råd

f§)°;§fgr§fn*;';, srurnok Statens

for vetenskaplig inforoch dokumen-

Myndjghgt Univ o högsk mation

organisation Forskningsinst WHOetc utanför AB Atomenergi STU Styrelsen för tekdepzetl l) nisk utveckling.

Ãämdbolaget ASEA-ATOM IUC Industriellt utveck-

m f fmetag lingscentrum i övre UC Norrland.

100 Den sekrøriella _forskningsørganisationen

tet tillkallade energiprogramkommittén (I 1973:06) har emellertid i betänkandet Energiforskning (SOU 1974:2) redovisat dels förslag till mål och riktlinjer för de samlade FoU-insatserna inom energiområdet den närmaste dels förslag till konkreta FoU-program. I en tioårsperioden, inom industridepartementet sammanszälld promemoria (Dsl 1974:10) har med utgångspunkt i EPK:s programförslag framlagts förslag om inrättandet av dels ett sektoriellt planerings- och samordningsorgan bundet till industridepartementet, en delegation för energiforskning, dels ett anslagsfördelande organ - en nämnd för energiproduktionsforskning - också den knuten till departementet. Delegationen skall som huvudsaklig uppgift ha att förse statsmakterna med besluts- och planeringsunderlag men föreslås dessutom få vissa samordnande uppgifter samt programansvar för allmänna energisystemstudier. Den föreslås bestå av ca lO ledamöter och ha en bred representation med politiska inslag. Företrädare bör, enligt förslaget, finnas för politiska partier, vissa myndigheter, LO, TCO, SAF och statens industriverk. Nämnden för energiproduktionsforskning skall svara för stödet åt FoU inom programmet energiproduktion och fungera som beställande organ. Den avses bestå av ca l0 ledamöter som förordnas av regeringen. Generaldirektören för statens industriverk föreslås som ordförande och i övrigt skall ingå företrädare för olika myndigheter, organisationer etc. I proposition (l975:30) till årets riksdag biträder industriministern förslaget att en delegation för energiforskning inrättas för den övergripande analysen av FoU-insatser på energiområdet och för uppföljning av dem. Delegationens uppgifter föreslås bli de som beskrivits ovan. Delegationen avses vara knuten till industridepartementet och påbörja verksamheten den l juli 1975. Kostnaderna för delegationen skall bestridas från kommittéanslaget. Industriministern förordar även att en nämnd för energiproduktionsforskning skall inrättas den l juli 1975. Nämnden skall ha ansvaret för programmet energiproduktion med undantag för forskning rörande kärnkraftens säkerhetsfrågor, som avses åvila statens kärnkraftsinspektion. Nämnden skall administrativt knytas till statens industriverk. Medelsbehovet för forskning och utveckling inom energiområdet beräknas i propositionen till sammanlagt 360 mkr för de närmaste tre åren, varav l14 mkr för det första året, 1975/76. Industriministern understryker behovet av kompletterande satsningar på allmänt kunskapsutvidgande grundforskning och beräknar behovet av medel för sådan forskning till 5 mkr för år 1975/76. Därtill kommer 1,5 mkr för utrustning.

Forskning- och utvecklingsarbetet för industridepartementets verksam-

hetsområde utförs huvudsakligen inom universitet och högskolor, främst de tekniska högskolorna, särskilda forsknings- och utvecklingsbolag som AB ASEA-ATOM och AB Atomenergi, olika forskningsinstitut, t. ex. strålskyddsinstitutet, statens institut för byggnadsforskning samt vid industriföretags forsknings- och utvecklingsavdelningar. Verkställande myndighet inom rymdområdet är det statliga rymdbolaget som bl. a.

Den sektoriella _forskningsorganisariønen 101

svarar för driften av den svenska raketbasen ESRANGE. Bolaget fungerar också som rymddelegationens sekretariat. Den tidigare verkställande gruppen för det svenska forskningsprogrammet på området, rymdtekniska gruppen vid företaget Teleutredningar AB, har i och med rymdbolagets tillkomst upphört. Statens delegation för rymdverksamhet, som tillkom 1972, har att svara för utformningen av den svenska rymdverksamheten och har därvid att planera och samordna samt ta initiativ till och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom rymdområdet. Delegationen disponerar anslag anvisade under såväl industridepartementets som utbildningsdepartementets huvudtitlar och ansvarar för fördelning av medel till både grundläggande kunskapsuppbyggande forskning och teknikorienterad FoU. Riksstatsanslagen till rymdforskning uppgår budgetåret 1974/75 till ca 7,5 mkr under utbildningsdepartementets anslag och ca 28,8 mkr under industridepartementets anslag. Delegationen består av nio ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t. Bland ledamöterna förordnar Kungl. Maj :t en verkställande ledamot.

Styrelsen för teknisk utveckling Styrelsen för teknisk utveckling (STU), som tillkom 1968, är central förvaltningsmyndighet under industridepartementet för initiativ och stöd till samt planläggning och rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. STU:s uppgifter har i olika sammanhang bl. a. i 1972 års statsverksproposition sammanfattats i tre punkter. En första uppgift är att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer i den mån särskilda organ för stöd till sådan verksamhet inte finns upprättade. Inom områden där resurser finns för planering och ledning av FoU skall STU:s insatser koncentreras till industriellt utvecklingsarbete. En andra uppgift är att höja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet och en tredje att genom insatser inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden. STU tillhör de myndigheter som deltar i programbudgetering i statsförvaltningen och verksamheten är för närvarande indelad i följande fyra program: l. Finansiellt stöd till teknisk forskning och utvecklingsverksamhet 2. Utredning och planering 3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet 4. Drift och förvaltning av forskningsstationer. Program l, som har störst intresse i samband med de frågeställningar som tas upp i detta betänkande, beskrivs översiktligt i det följande. Det finansiella stödet till FoU-projekt, som avser huvuddelen av program l, är sedan budgetåret 1972/73 uppdelat på tio behovsområden: energiteknik, materialteknik, transportteknik, kemi-, skogs- och träteknik, informationsbehandling, styr- och komponentteknik, miljövårdsteknik, socialteknik, livsmedelsteknik och naturresursteknik. Stöd lämnas

102 Den sekroriella _forskningsorganisationen

till specifika projekt efter ansökan från enskilda, institutioner och företag eller till projekt som initieras av STU. I programmet ingår även internationell kontaktverksamhet och den av STU bedrivna informationsoch dokumentationsverksamheten samt verksamheten inom det iförhållande till STU fristående statens råd för vetenskaplig information och dokumentation, SINFDOK. Från detta program finansieras vidare den kollektiva forskning som staten och näringslivet gemensamt stöder. Verksamheten finansieras från anslaget Styrelsen för teknisk forskning och utveckling och uppgår för budgetåret 1974/75 till 191 mkr. Därav avser 167 mkr stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet inom de tio behovsområdena (jfr avsnitt 2.2.1). Vidare ingår anslag för rymdverksamhet, innevarande budgetår uppgående till 4,6 mkr. Detta anslag fördelas av delegationen för rymdverksamhet. STU leds av en styrelse, bestående av generaldirektören (ordförande) och sex övriga ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t. Inom verket finns för närvarande fyra enheter: administrativa enheten, utvecklingsenheten, rådgivnings- och förmedlingsenheten samt internationella enheten. I STU:s verksorganisation ingår nämnder, en för varje behovsområde, vars uppgift är att ansvara för styrelsens planeringsunderlag inom respektive behovsområde samt att bedöma projektens relevans för respektive område och yttra sig över förslag till beslut om enskilda forskningsanslag. Beslut om forskningsanslag upp till ett belopp av 750 tkr fattas av chefen för utvecklingsenheten. Anslag överstigande detta belopp beslutas av verksstyrelsen. STU:s verksamhet och organisation har berörts i flera utredningar. Den nu arbetande teknikupphandlingskommittén kommer in på frågan om samverkan mellan STU och olika statliga och kommunala myndigheter vid upphandling av teknisk utrustning. RRV genomför för närvarande en förvaltningsrevisionell studie vid STU. Den industripolitiska uppgiften för STU har tagits upp av olika branschutredningar; bl. a. har dataindustriutredningen i sitt betänkande Data och näringspolitik 74 (SOU 1974:10) föreslagit att STU i vidgad utsträckning skall stödja den data-tekniska FoU-verksamheten. Forskningsrådsutredningen har tagit upp frågan om STU:s roll när det gäller att stödja den grundläggande tekniska forskningen. Utredningens särskilda skrivelse i frågan och förslagen redovisas i kapitel 15 samt bilaga 6 a-b. Finansieringen av industrins FoU-verksamhet är föremål för utredning av den av industriministern tillkallade forskningsavgiftskommittén (l 1974:01). På begäran av riksdagen beslutade Kungl. Majzt 15 november 1974 tillsätta en särskild utredning rörande STU:s organisation och verksamhetsformer (l 1974:06). Sammanfattningsvis innebär uppdraget att de sakkunniga med utgångspunkt i preciseringen av funktionerna inom ramen för STU:s uppgifter skall lämna principförslag till programstruktur, arbetsformer och organisation. Därvid skall utredningen beakta vilka interna funktioner som bör finnas vid STU, exempelvis då det gäller projektbedömning, utredningskapacitet, projektuppföljning, utvärdering och analys av vunna erfarenhe-

Den sektoriella .forskningsorganisarionen 103

ter, överblick över FoU-resurser inom landet och över möjligheterna till internationellt FoU-samarbete. Vidare förutskickar industriministern i 1975 års budgetproposition 15 s. 143) att SINFDOK:s verksamhet och organisation kommer (bilaga att bli föremål för särskild utredning.

4.3.3 Jordbruksdepartementet

Framväxten av skogs- och jordbruksforskning samt miljövårdsforskning

FoU-verksamheten inom jordbruksdepartementets område kan grovt i dels skogs- och jordbruksforskning vilket även innefattar uppdelas veterinärmedicinsk forskning, dels miljövårdsforskning. Det bör dock framhållas att integreras i forskning på skogs- och miljövårdsfrågor jordbruksområdet. Skogs- och jordbruksforskningen har, som framgår av kapitel 2, en vars tillkomsthistoria sträcker sig tillbaka till forskningsrådsorganisation 1940-talet. Det centralt och anslagsfördelande organet är planerande statens råd för och jordbruksforskning (SJFR). Till dessa skogssektoriella forskningsområden brukar också hänföras den fiskeriforsksom fiskeristyrelsen disponerar och fördelar medel för, samt ning, viltvårdsforskning. Exempel på ett annat näraliggande område för sektoriell forsknings- och utvecklingsverksamhet inom jordbruksdepartementet är den livsmedelsforskning livsmedelsverket stöder. Jordbruksdepartementet har vidare ansvaret för den expanderande Miljövården utgör ett forskningsområde som miljövårdsforskningen. varken kan hänföras till målet ekonomisk utveckling eller social entydigt utveckling. Mer medvetna satsningar på det som idag kallas miljövårdsstartade i mitten av l960-talet. Det viktigaste planerande och forskning anslagsfördelande organet inom miljövårdsforskningen är statens naturvårdsverk (SNV), som tillkom 1967. Vid sidan av naturvårdsverket även STU som finansieringsorgan när det gäller tekniskt fungerar utvecklingsarbete inom miljövårdsområdet. Miljöforskningsutredningen har i sitt betänkande (Ds Jo 1974:8) ”Samordnad miljövårdsforskning” föreslagit inrättandet av en delegation för miljövårdsforskning med samordnande uppgifter.

Nuvarande F0 U-organisation inom jordbruksdepartementets omrâde

framträdande FoU-organ under jordbruksdepartementet med Några planerande, anslagsfördelande och forskningsutförande uppgifter redovioch medelsfördelande för sas i figur 4:3. Organ med planerande uppgifter jord- och skogsbruksforskning samt miljövårdsforskning har angetts ovan. är vid sidan av utbildningsdepartementet det Jordbruksdepartementet enda departement under vilket finns en högskoleorganisation för forskning, forskarutbildning och högre utbildning. Som framgår av figuren ingår bland jordbrukets högskolor: lantbrukshögskolan, skogshögskolan

och veterinärhögskolan. Dessa och veterinärmedicinska anstalten lyder

104 Den sektoriella _forskningsorganisationen

Verksamhet Allmän plane- Anslagsfördel- Utförande av

°m F°U ring, samord- ning och/eller FoU-arbete °mådet ning och råd- initiering givning Nivå Politisk nivå Miljövårdsberedningen (departements- (Delegationen anknutna organ) för miljövårdsforskning) 3

Myndighet med SNV SNV st vet med anst verkställighets- Fiskeristyrelsen SNV b) ansvar under Livsmedelsverket Fiskeristyrelsen delizet (Jol Livsmedelsverket Statens jordbruksnämnd

Myndighet SJF R SJF R Institutet för “mm/l _, _ Nämnden för skogsförbättring utan verkstallug- skogsteknisk Lantbrukshögsk hetsansvar under forskning Veterinärhögsk dep :et (Jo) skogshögsk

Myndighet, Forskningsinstitut organisation Universitet och etc utanför högskolor (U-dep) depzet (Jo) lVL

a Förslag från miljöforskningsutredningen (DsJo 1974:8). b SNV:s undersökningslaboratorium, omgivningshygieniska avdelningen.

IVL Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Figur 4:3 Jordbruks- SJFR Statens råd för skogs- och jordbruksforskning. departementet. SNV Statens naturvårdsverk (Forskningsnämnden).

sedan den l januari 1975 under gemensam styrelse. Den dominerande delen av högskolornas anslag avser forsknings- och försöksverksamhet (jfr avsnitt 3.2). I övrigt bedrivs FoU-verksamhet med inriktning på de sektoriella forskningsområden som hör under jordbruksdepartementet vid myndigheter, forskningsinstitut, övriga universitet och högskolor samt även inom företagssektorn. Utredningen gör sist i detta kapitel en mer ingående redovisning av FoU-organisationen för några speciella sektoriella FoUområden, bl. a. miljövårdsforskningsområdet. Statens naturvårdsverk (SNV) är central förvaltningsmyndighet inom miljövårdsområdet och har som sådan bl. a. att leda och främja främst målinriktad miljövårdsforskning och undersökningsverksamhet. SNV leds av en styrelse med generaldirektören som ordförande och sex andra ledamöter. Efter den omorganisation som skedde l juli 1974 finns vid verket en administrativ avdelning, en naturresursavdelning och en teknisk avdelning.

Den sekroriella førskningsorganisationen 105

SNV:s uppgifter i fråga om miljövårdsforskningen fullgörs av en forskningsnämnd bestående av generaldirektören, ordförande, chefen för socialstyrelsen, chefen för arbetarskyddsstyrelsen, chefen för statens livsmedelsverk, vice ordföranden i produktkontrollnämnden och högst sex andra ledamöter som Kungl. Maj :t utser för tre år. Nämnden avger förslag till anslagsframställning till styrelsen i fråga om miljövårdsforskningen och svarar för fördelningen av forskningsmedel från anslaget Miljövårdsforskning. Detta anslag uppgår innevarande budgetår till 23,6 mkr. Till nämnden finns anknutna rådgivande forskningskommittéer för följande områden: biologiska effekter - biocider, luftvård och bullerforskmarin miljö, sjöar och vattendrag och grundvatten samt ning, naturvård, för avloppsrenings- och slamfrågor och för viltbiologi. Nämnden biträds av ett forskningssekretariat som leds av en forskningschef. Flera enheter inom SNV är sysselsatta med FoU eller likartad verksamhet. Undersökningslaboratoriet bedriver verksamhet av forskningskaraktär och vid omgivningshygieniska avdelningen medicinsk miljövårdsforskning. Huvuddelen av SNVs medel till miljövårdsforskning går till forskningsinstitutioner utanför verket främst inom universitets- och högskoleorganisationen.

Det av miljöforskningsutredningen framlagda förslaget om samordnad miljövårdsforskning (Ds Jo 1974:8) innebär att direkt under departementet skall skapas en delegation för miljövårdsforskning. Därigenom skall åstadkommas en ansvarsfördelning mellan å ena sidan programformulerande organ och å andra sidan programgenomförande organ. Delegationen skall svara för formulering av behov av och program för miljövårdsforskningen och dessutom verka för en samlad utvärdering av forskningsresultaten samt bevaka avgränsningen och samordningen mellan olika organ inom miljöforskningsområdet. Delegationen skall inte ha anslagsfördelande uppgifter; fördelningen av forskningsmedel skall i huvudsak ankomma på naturvårdsverket. Det förutsätts vidare att SNV skall stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom miljövårdsomprobleminriktat rådet och sålunda inte stödja eller bedriva grundläggande och kunskapsuppbyggande forskning som det enligt utredningen närmast åligger NFR att svara för. Vidare föreslås att det tekniska utvecklingsarbetet inom miljövårdsområdet som för närvarande STU svarar för skall, tillsammans med vissa medel, överföras till naturvårdsverket. Regering och riksdag har ännu icke tagit ställning till miljöforskningsutredningens förslag.

Statens råd för skogs- och jordbruksforsknizzg (SJFR) Det nuvarande SJFR tillkom 1967. Det övertog de uppgifter som åvilat jordbrukets forskningsråd och fonden för skoglig forskning. Rådet har att främja forskning för jordbrukets och skogsbrukets utveckling. I jordbruket inräknas härvid trädgårdsnäringen och industriell verksamhet som nära berör jordbruket. l den skogliga forskningen ingår dock inte

106 Den sektoriella forskningsørganisalionen

teknisk, industriell FoU. För detta ändamål finns bl. a. en behovsnämnd inom STU. Rådet skall fördela anslag till FoU och samarbeta med andra statliga och enskilda forskningsorgan inom de områden som berör rådets verksamhet. SJFR består av ordförande samt tjugo andra ledamöter som utses av regeringen. Inom rådet finns två sektioner, en förjordbruksforskning och en för skogsforskning;i vardera ingår rådets ordförande samt tio av rådets ledamöter. Inom vardera sektionen finns en verkställande ledamot och ett arbetsutskott bestående av ordföranden, verkställande ledamoten och ytterligare en ledamot. Hos rådet finns en sekreterare, som är chef för rådets kansli, och hos vardera sektionen en sektionssekreterare. Sektionerna har beslutanderätt inom sina respektive ansvarsområden. SJFR ingår i forskningsrådens samarbetsdelegation och är förutom STU det enda organet i delegationen vid sidan av utbildningsdepartementets forskningsråd. SJFR:s anslag uppgår för budgetåret 1974/75 till 13,7 mkr varav 10,1 mkr avser jordbruksforskning och 3,6 mkr skoglig forskning. För skoglig forskning disponerar rådet ytterligare 1,5 mkr från fonden för skoglig forskning (jfr avsnitt 2.2). Nämnas bör att utöver dessa medel tillkommer 1,2 mkr för vardera kollektiv jordbruksteknisk forskning och kollektiv forskning rörande skogsförädling och skogsgödsling m. m. Dispositionsrätten till dessa medel har jordbrukstekniska institutet respektive institutet för skogsförbättring. Vidare disponerar nämnden för skogsteknisk forskning 3,6 mkr för stöd till kollektiv skogsteknisk forskning.

4.3.4 Bostadsdepartementet Hittills har berörts departement inom vars ansvarsområden huvudsakligen ligger sektoriell forskning med inriktning av på det som i inledningen detta kapitel beskrevs som forskning för ekonomisk och teknisk-naturvetenskaplig utveckling. Till denna typ av sektoriell forskning kan också hänföras de FoU-områden som ligger inom bostadsdepartementets och kommunikationsdepartementets verksamhetsområden.

Byggnadsforskningens utveckling Ett ansvarsområde näraliggande STU:s men sammanhållet för sig är byggnadsforskningen. Före departementsreformen 1974 ingick den sektoriellt inriktade byggnadsforskningen i inrikesdepartementets ansvarsområde. Centralt planerande och anslagsfördelande organ inom byggnadsforskningsomrâdet är statens råd för byggnadsforskning (BFR). BFR tillkom 1960 genom att dess föregångare (statens nämnd för byggnadsforskning) uppdelades i dels BFR, dels statens institut för byggnadsforskning (SIB). SIB bedriver egen forsknings- och försöks-

verksamhet och är självständigt i förhållande till rådet. Institutets

FoU-verksamhet finansieras dock till större delen av anslag från BFR -w av rådets totala anslag (budgetåret 1973/74 ca 53 mkr) avsåg ca l/3 verksamheten vid institutet.

Den .sekrariella ,forskningsorganisationen 107

till byggnadsforskningen expanderade relativt snabbt under Anslagen 1960-talet beroende på ökningarna i den av BFR förvaltade byggnadsforskningsfonden. Under 1970-talets första år har emellertid tillskotten till fonden minskat. Fonden finansieras dels genom direkta statliga anslag, dels genom en procentuell avgift (byggnadsforskningsavgift) på lönekostnaderna i byggnadsindustrin.

Bostadsdepartemen ters Fo U-organisation I figur 4:4 redovisas vissa FoU-organ inom bostadsdepartementets område. Den i figuren upptagna expertgruppen för forskning om fysisk och bebyggelse har föreslagits av en utredning inom bostadsplanering departementet (Ds B 1974:5). När det gäller de i figuren upptagna myndigheterna (bostadsstyrelsen, statens planverk och lantmäteriverket) kan nämnas att de bedriver initierande verksamhet och lämnar underlag för och forskningsplanering men i mycket begränsad skala forskning bedriver verksamhet av forsknings- och utvecklingskaraktär. Statens råd för byggnadsforskning (BFR) har att främja forskning och rationalisering inom husbyggnads- och anläggningsområdet genom fördelmedel samt genom initiering, planering och samordning av tillgängliga ning. Den byggnadsforskning BFR stöder behandlar all fysisk miljö som kommit till genom byggande - den byggda miljön. Till en början var byggnadsforskningen begränsad huvudsakligen till byggnadsteknisk forskning men sedan l970-talets början har rådets ansvarsområde vidgats. Planerings- och programarbetet har pågått en längre tid och resulterat i förslag om en programindelning av verksamheten. I BFR:s planering ingår att redovisa forskningsinriktning, prioriteringar och mål i en rullande totalplan. Noteras kan att informationsfrågorna tillmäts stor betydelse och att omfattande resurser årligen avsätts för informations- och dokumentationsverksamheten vid BFR, SIB och statens institut för byggdokumentation. BFR består av ordförande och tio andra ledamöter vilka företräder olika grenar av byggsektorn. Ledamöterna och rådskansliets föreståndare tillsätts av regeringen. Indelningen av verksamheten efter programbudgetlinjer har lett till en indelning i tre program: administration, information och FoU. Det sistnämnda programmet indelas i tre till fyra delprogram med en permanent programnämnd som rådgivande organ inom respektive delområde. I programarbetet har en strävan varit att sammanföra den målinriktade forskningen i projektblock som kan gå tvärs över delpro- Denna typ av blockforskning upptog 1973/74 ca en femtegrammen. del av programanslaget vilket beräknades täcka ca 80 % av rådets Rådets verksamhet finansieras genom statsanslag, nämnda budgetram. samt inkomst av räntor och publikationer. byggnadsforskningsavgift 1973/74 uppgick statsanslagen till 9 mkr, byggnadsforsk- Budgetåret ningsavgiften till 41,1 mkr och inkomst av räntor och publikationer till 3 mkr. Byggnadsforskningsavgiften utgår fr. o. m. den 1 januari 1975 med 0,6 % av utbetalade löner inom byggnadsindustrin.

108 Den sekroriella _forskningsorganisarionen

Verksamhet Allmän plane- Atnslagsfördel- Utförande av

In°m FOU ring, samordnipg och/eller Fouarbete Området ning och rådimtnermg givning Nivå Politisk nivå Expertgruppen för forskning (departements- om fysisk planeanknutna Organ) ring och bebyggelse a)

Mvndighet med Bostadsstyrelsen verkställighets- Statens planverk ansvar under Statens lantmätedepzet (Bo) riverk

Myndighet BFR BFR SIB (motsv) utan verksatällighetsansvar under depzet (Bo)

Myndighet, Universitet och organisation högskolor etc utanför Forskningsinstitut depzet (Bo) Myndigheter Företag

a Tillsattden l april 1975 (DsB 1974:5) Figur 4:4 Bostadsdepar- BFR = Statens råd för byggnadsforskning tementet. SIB = Statens institut för byggnadsforskning

På begäran av riksdagen har inom bostadsdepartementet genomförts en rörande och organisationen utredning inriktningen av samhällsplaneringsforskningen. Denna redovisades i departementspromemorian Forskning om fysisk planering och bebyggelse” (Ds B 1974:5). Däri konstaterades att för vissa delar av samhällsplaneringsforskningen finns ansvariga organ, t. ex. ERU för regionalpolitiken. För den del av forskningen som faller inom bostadsdepartementets ansvarsområde, dvs. fysisk riksplanering, bostadsväsen och planväsen, efterlystes bättre förutsättningar för samordning, initiering och forskning samt återföring av resultat. Förslaget innebar att ett kontaktorgan borde skapas inom departementet i form av en expertgrupp för forskning om fysisk planering och bebyggelse. Expertgruppen skal] ha samordnande, initierande och prioriterande uppgifter samt medverka vid information om forskning. Däremot föreslås gruppen inte ha anslagsfördelande eller forskningsutförande uppgifter. Gruppen föreslås bli sammansatt av representanter från berörda departement, verk och forskningsråd, kommuner och forskare. Genom beslut den l april 1975 har chefen för bostadsdepartementet tillsatt en expertgrupp för forskning om fysisk planering och bebyggelse med de föreslagna uppgifterna.

Den sektor/ella _forskningsotganisationen 109

4.3.5 Kommunikationsdepartementet

F0 U-verksamhetens utveckling inom transportomrâdet

Ett av de sektoriella forskningsområden som byggdes upp resursmässigt 1960-talet var forskning för transportsektorn. Denna omfattar en under rad vetenskapsområdcn, t. ex. fysik, mekanik, geologi, medicin, psykoloflera olika teknikområden såsom fordonsteknik, flygteknik, gi, och kommunikationsteknik. Sektoriell forskning på transportskeppsteknik, har sedan tid bedrivits vid flera myndigheter och området lång tillhörande skilda departement. Som exempel kan forskningsinstitut nämnas försöksanstalten under försvarsdepartementet, flygtekniska under industridepartementet, statens väg- och skeppsprovningsanstalten trafikinstitut (VTI) och dess föregångare under kommunikationsdeparte-

mentet m. fl. Vid sidan av transportforskningen ingår bland kommunikationsdeparansvarsområden sådan sektoriell forskning som bedrivs i t. ex. tementets SMHl:s regi och vid statens geotekniska institut. Inom har under 1970-talets första år skett en transportforskningen omstrukturering och förstärkning på den målformulerande och planerande nivån genom inrättandet av transportforskningsdelegationen (TFD) nivån genom inrättandet av VTI. Vissa och på den forskningsutförande och stödjande uppgifter på området har också STU genom planerande Bland utanför ståenbehovsnämnden för transportteknik. departementet de organ kan nämnas IVA:s transportforskningskommission.

Den ttuvarande FoU-organisationen under kommunikations-

departementet

av sammanställningen av FoU-organ under kommunika- Som framgår 4:5 har TFD en central ställning som tionsdepartementet i figur planerande, samordnande, initierande och anslagsfördelande organ på Vid sidan av tidigare nämnda institut transportforskningsområdet. bedriver flera förvaltningsmyndigheter under departementet FoU-verksamhet och uppträder som beställare av forskning. Statens vägverk, Sjöfartsverket, luftfartsverket och statens järnvägar bedriver sålunda viss FoU-verksamhet, främst utvecklingsarbete som underlag för verkställighetsuppgifterna. Detsamma gäller om än i mycket trafiksäkerhetsverket. Särskilt vägverket är bestälbegränsad utsträckning lare av FoU-arbete och stor uppdragsgivare åt VTI. För att behovet av samordning och stöd av FoU inom tillgodose transportområdet i dess helhet skapades 1971 transportforskningsdelegationen. statens trafiksäkerhetsråd. Delegationen skall Samtidigt upphörde instruktionen initiera, planera, samordna och stödja forskningsenligt rörande trafik och trafiksäkerhet i den och utvecklingsarbete transporter, mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Enligt uttalande i prop. 1971:79 angående samordning av departementschefens transportforskningen m. m. är en grundläggande uppgift för TFD att följa sitt ansvarsområde samt att i kontakt och nära samar-

utvecklingenninom

110 Den sektoriella forskningsorganisarionen

bete med berörda trafikverk, myndigheter och forskningsinstitutioner av olika slag kartlägga behov och resurser inom På forskningsområdet.

grundval av en sådan kartläggning skall delegationen ett

upprätta långsiktigt och samlat program för forskningsverksamheten. Avsikten med programmet är att få överblick över och skapa förutsättningar för ansvars- och arbetsfördelning samt för prioritering i frågor om FoU-arbete. TFD skall vidare ha ansvar för och av samordning framtagning underlag för den långsiktiga planering inom transportområdet som berör eller är gemensam för flera myndigheters Som ett

verksamhetsområden.

första led i programarbetet upprättade TFD 1972 ett provisoriskt program för FoU-arbetet omfattande angelägna FoU-projekt. Programmet har senare fördjupats och utvidgats.

TFD består av ordförande, vice ordförande och högst tolv andra ledamöter. Ledamöterna förordnas av regeringen för tre år. För närvarande är

statssekreteraren i departementet ordförande i delegationen. För bered-

ning av frågor inom delegationens verksamhetsområde kan rådet inrätta

expertnämnder. Sådana nämnder finns för trafiksäkerhet, transport- och

trafikteknik samt transport- och trafikekonomi. har vidare Delegationen ett kansli under ledning av kanslidirektör. För 1974/75 uppgår TFD:s anslag över riksstaten till drygt 8 mkr.

Verksamhet Allmän plane- Anslagsfördel- Utförande av 3710? FOU- ring, samord- FoU-arbete ning och/eller området ning och råd- initiering givning Nivå

Politisk nivå TFD TFD

(departementsanknutna organ)

Myndighet med Vägverket Vägverket verkställighets- Trafiksäkerhets- Luftfartsverket ansvar under verket Sjöfartsverket depzet (K) Luftfartsverket SJ SJ Televerket

Myndighet Statens väg- och (motsv) trafikinstitut utan verkställig- SMHI hetsansvar under Statens geotekn Hgur 4:5 Kommunika- depzet (K) institut tionsdepartementet. lUl industrins utredningsinstitut Myndighet, Universitet och SMHI Statens meteoorganisation NÖQSKOWF rologisk-hydrologiska etc utanför Forskningsinstitut institut dep :et (K)

SJ Statensjärnvägar företag

TFD Transportforskningsdelegationen

Den sektoriella _forskningsorganisarionen lll

4.3.6 Utbildningsdepartementet

Expansionen av den sektoriellt styrda forskningen för social utveckling har kommit senare än forskning för försvar och teknisk-eko-

motsvarande

nomisk utveckling. Organ för målformulering, planering och finansiering inom vissa delar av detta vagt avgränsade område är ännu under eller har relativt nyss trätt i funktion. Ansvaret för sektoriell uppbyggnad forskning för social utveckling fördelas på ett antal olika departement, framför allt social-, utbildnings-, justitie- och det nyinrättade arbetsmarknadsdepartementet. Även andra än de nyss nämnda departementen, exempelvis finans- och handelsdepartementen, avsätter medel för sektoriell forskning som i flera fall kan hänföras till forskning för social utveckling. Härtill kommer utrikesdepartementets anslag för FoU-verksamhet, i första hand u-landsforskning.

Sektoriell F0 U-organisation under utbildningsdepartementet

Ett av de första områden inom vilket socialt inriktat sektoriellt FoU-arbete kom att bedrivas mer systematiskt var inom skol- och universitetssektorn. Som framgår av figur 4:6 är de centrala sektoriella FoU-organen inom skol- och universitetssektorn skolöverstyrelsen (Sö)

Verksamhet Allmän plane- Anslagsfördei- Utförande av inom FoU- ring, samord- ning och/eller FoU-arbete området ning och råd- initiering givning Nivå Politisk nivå

(departementsanknutna organ)

Myndighet med SÖ SÖ SÖ verkställighets- UKÄ UKÄ UKÄ ansvar under Kulturrådet depzet (U)

SÖ Myndighet (motsv) SOFI utan verkstäilig- Univ och högsk hetsansvar under Forskningsinstitut depjet (u) Bibliotek, museer etc

[Vigur 4:6 Utbildnings- Myndighet, departementet. organisation SOFI Institut för etc gtgnfg r social forskning dep:et (U) SÖ skolöverstyrelsen UKÄ Universitetskanslersämbetet

112 Den sektoriella

.forskningsorganisationen SOU l975:26

och universitetskanslersämbetet (UKÄ). Statens kulturråd intar en nyckelposition när det gäller planering och samordning inom kulturområdet. Under utbildningsdepartementet finns vissa institut som bedriver sektoriell FoU-verksamhet med inriktning på sociala ändamål. Tydligast framträder denna hos institutet inriktning för social forskning (SOFI) men även andra institut med mer direkt anknytning till universitet och högskolor får bidrag genom utbildningsdepartementet för FoU med sektoriell inriktning, t. ex. institutet för internationell ekonomi och nordiska institutet för samhällsplanering. I detta sammanhang bör framhållas också den forskning och utveckling som bedrivs inom kultursektorn vid bl. a. vetenskapliga bibliotek och museer. Särskilda riksstatsanslag för försöksverksamhet inom skolsektorn tillkom i början av l950-talet i samband med de stora skolutredningarna och försöken med nioårig enhetsskola. l början av 1960-talet ombildades anslaget, som disponeras av SÖ, till ett anslag för pedagogiskt forskningsoch utvecklingsarbete. Innevarande budgetår uppgår riksstatsanslaget för pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet till 26,6 mkr. För att närmare samordna de till vetenskapliga institutioner utlagda pedagogiska forskningsinsatserna med utvecklingsarbetet i övrigt tillämpar SÖ sedan 1972/73 en uppdelning av utvecklingsanslaget på delposter. Inom respektive skol- och utbildningssektor sammanförs FoU-projekten till sex problemanknutna utvecklingsprogram: FoU-arbete för förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och lärarutbildning samt ett delprogram för gemensamt FoU-arbete. Anslagen budgetåret 1974/75 för det senare delprogrammet till mkr och för uppgår 6,2 övriga sex delprogram till sammanlagt l8 mkr. Därtill kommer mkr till 2,4 publicering samt planering, information m. m. För planering av FoU-arbetet inom har Sö respektive delprogram upprättat programgrupper bestående av cheferna för de arbetsenheter som är närmast berörda. Inom SÖ finns i nuläget fem avdelningar varav en avdelning för lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete som också svarar för samordning av programarbetet. Samtliga avdelningar utom den administrativa är dock engagerade i FoU-verksamheten och är var och en programansvarig. Till SÖ finns vidare knuten en pedagogisk nämnd med rådgivande ställning och med uppgift bl. a. att bereda frågor om det pedagogiska FoU-arbetet. Forskarinflytandet i FoU-arbetet sker bl. a. genom forskarrepresentanter i pedagogiska nämnden. Även universitetskanslersämbetet (UKÃ) förfogar över ett anslag för sektoriell FoU-verksamhet med benämningen Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m.. Detta anslag uppgår budgetåret 1974/75 till 11,2 mkr. Detta pedagogiska utvecklingsarbete innefattar tre skilda huvudformer av verksamhet: forskningsprojekt, institutionsanknutna utvecklingsprojekt i form av organisatoriska försök m. m. samt utbildning av lärare och annan personal. Forskningsprojekten har, enligt uppgift i UKÄ:s petita för år 1974/75, under de senaste åren omfattat ca 15-20 % av anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete. Som underlag för projektplanering och projekturval pågår inom UKÄ inventeringar och preciseringar av problem-

Den sektoriella forskningsorganisationen 113

områden inom universitet och högskolor. För närvarande anlitas två olika grupper av bedömare, den ena bestående av forskare den andra av representanter från UKÄ för och urval av projekt. UKÄ har ingen nämnd motsvarande den prioritering inom SÖ men i samband med frågan om fastare organisatoriska former för FoU-arbetet har diskuterats att inrätta en berednings- och ledningsgrupp för den samlade FoU-verksamheten inom högskoleområdet. Avsikten är att en sådan beredning skulle kunna ge råd beträffande prioritering av FoU-insatser och i frågor om samordning med övrig verksamhet inom UKÄ. En sådan beredning skulle innehålla representanter för såväl samhållsintressen som universitets- och högskoleintressen.

4. 3.7 Socialdepartementet

Socialforskningens utveckling De dominerande forskningsinsatserna inom området social utveckling eller - med en annan terminologi - inom den sociala sektorn har skett genom insatser för i bred bemärkelse medicinsk forskning och utveckling. Medicinska forskningsrådet (MFR) under utbildningsdepartementet har alltsedan sin tillkomst 1945 (jfr kapitel 2) varit sammanhållande organ för den medicinska forskningen i landet men även socialstyrelsen har haft betydande ansvar inom området, särskilt när det gäller s. k. målbunden forskning och försöksverksamhet. Inom vissa specialområden av medicinen, t. ex. arbetsmedicinsk forskning, medicinsk teknik och medicinskt inriktad trafiksäkerhetsforskning, har forskningsstödjande och planerande organ utanför Socialdepartementet kommit att spela en framträdande roll. Detta gäller exempelvis STU, arbetarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfonden och transportforskningsdelegationen. Stora insatser görs dessutom genom landsting och kommuner samt inom industrier genom FoU-verksamhet främst inom läkemedelsområdet. Förutom till utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom hälso- och sjukvård har Socialdepartementet beviljat anslag för forsknings- och utvecklingsarbete av socialvetenskaplig karaktär inom socialvårdssektorn bl. a. för nykterhets- och narkomanvård, barnomsorg och social planering. Ett annat socialvårdsinriktat tillämpningsområde är handikappvården. Det viktigaste organet är handikappinstitutet som bl. a. bedriver handikappforskning. Institutet får för sin verksamhet bidrag från socialdepartementet.

Nu varande F0 U-organisation under Socialdepartementet FoU-verksamhet med inriktning på problem inom den sociala sektorn bedrivs vid en rad organ inom och utanför Socialdepartementet (se figur 4:7). Till de forskningsutförande organen under departementet hör statens strålskyddsinstitut, statens bakteriologiska laboratorium och statens rättskemiska laboratorium samt sjukvårdens och socialvårdens

114 Den sekroriella _forskningsorganisationen

Verkwmhet Allmä Plalle Anslagsfördel- Utförande av

°" F°U 7509, Sammd FoU-arbete ning och/eller Området ning och rådinitiering givning Nivå

Politisk nivå Samarbetskommit- Delegationen för tén för soc forsk- soc forskning (departements- ning anknutna organ) Delegationen för soc forskning

Myndighet med Socialstyrelsen Socialstyrelsen Socialstyrelsen verkställighets- Statens strålansvar under skyddsinstitut dep:et (S)

Myndighet SR L (motsv) SPRI utan verkställig- Handikappinstg. hetsansvar under tutet dep :et (S)

Myndighet, SOF _, organisation UmV Och h°95k etc utançö, Arb skyddsstyr depm (s) a) m fl myndigh Statens arbetsklinik Företag

a Medicinska forskningsrådet (MFR) som hör under utbildningsdepartementct, svarar för ett omfattande stöd till klinisk forskning och social-medicinsk forskning. Även STU m. fl. myndigheter och fonder utanför Socialdepartementet ger anslag till social forskning (ifr. avsnitt 4.4.2). SBL Statens bakteriologiska laboratorium SOFI Statens institut för social forskning Figur 4:7 Socialdepar- SPRI Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut. tcmentet. SRL - Statens rättskemiska laboratorium

planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI). Bland utanförstående organ som bedriver FoU-verksamhet inom de verksamhetsområden som Socialdepartementet ansvarar för kan förutom universitets- och högskoleinstitutioner nämnas SOFI, arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen och personaladministrativa rådet (PA-rådet). Socialstyrelsen har i olika sammanhang betonat betydelsen av att verket har resurser för och kan bedriva forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning till planering och drift inom verkets område. Utvecklingsoch försöksarbetet inom socialstyrelsen är inriktat på att ge praktiskt tillämpbara resultat beträffande bl. a. arbetsmetoder och organisationsformer inom hälso- och sjukvården samt inom socialvården. Till socialstyrelsen finns knutet ett rådgivande organ, vetenskapliga rådet, vars ledamöter på kallelse skall delta i utredning och handläggning av ärenden inom respektive ledamots vetenskapsgrenlverksamhetsområde. Ledamot av rådet skall på eget initiativ rikta socialstyrelsens

Den sektor/ella _forskningsorganisationen 115

uppmärksamhet på sådana framsteg inom forsknings- och utvecklingsarbetet som kan vara av betydelse för styrelsen. Tillsammans är ett hundratal forskare engagerade i denna rådgivande verksamhet. Vidare finns till socialstyrelsen knutna vetenskapliga föredragande inom olika specialiteter. Såväl ledamöterna av rådet som dessa föredragande står till styrelsens disposition i frågor som rör planering, bedömning och utvärdering av Fo U-verksamhet vid styrelsen. Socialstyrelsens FoU-verksamhet har bedrivits med medel dels från särskilda av Kungl. Maj :t anvisade anslag, dels från socialdepartementets anslag för utvecklings- och försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels från anslag från andra myndigheter främst arbetsmarknadsstyrelsen. FoU-verksamheten inom den sociala sektorn i dess helhet har nyligen övervägts av en utredningsgrupp inom samarbetskommittén för social forskning. l sin 1973 publicerade slutrapport (Ds S 1973:8) framhöll gruppen att forskningen inom stora socialpolitiskt viktiga omrdåen var splittrad på smärre projekt och i regel beroende av tillfälliga anslagsgivare, t. ex. statliga utredningar som initierar forskning. Utredningen pekade på att tillkomsten av olika organ med uppgift att bedriva och stödja inom socialsektorn forskning såsom handikappinstitutet, institutet för social forskning, arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen - får ses som ett uttryck för statsmakternas vilja att effektivisera organisationen och öka insatserna inom skilda socialpolitiska områden. Ökade möjligheter att bedriva forskning i fritt upplagda projekt av tvär/mångvetenskaplig natur framhölls som angelägna liksom förbättrade möjligheter att genom utvecklingsarbete och försöksverksamhet utnyttja forskningsresultaten för målformulering, planering och uppföljning inom sektorn. I de organisatoriska frågorna granskade utredningsgruppen behovet av samordning och förstärkning av ledningsorganisationen för mälbunden FoU och försöksverksamhet inom socialdepartementets område och föreslog att en delegation för forskning och försöksverksamhet skulle inrättas inom departementet. Departementschefen delade utredningsgruppens uppfattning och framlade i 1974 års statsverksproposition ett förslag att en delegation med de av utredningen angivna uppgifterna borde inrättas. Riksdagen beslöt ienlighet med departementschefens och socialutskottets förslag och den l juli 1974 tillsattes en delegation för social forskning knuten till socialdepartementet. Delegationen har till uppgift dels att svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt av forsknings- och utvecklingsnatur inom den sociala sektorn, dels att initiera forskningsoch utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken. Till delegationens uppgifter hör att lägga fram förslag om beviljande av medel för de projekt som skall bekostas från socialdepartementets anslag för FoU-arbete och försöksverksamhet. Delegationen skall också kunna avge yttranden i sådana ärenden inom departementet där bidrag kan utges från t. ex. allmänna arvsfonden. Den inrättade social tidigare samarbetskommittén för forskning också den knuten till socialdepartementet - kvarstår som ett samrådsor-

116 Den sektoriella .forskningsorganisationen

gan att biträda departementet i frågor av principiell och långsiktig natur. Förutom ordföranden, som är statssekreteraren i Socialdepartementet, ingår tio ledamöter i delegationen. Ledamöterna företräder berörda verk (socialstyrelsen och riksförsäkringsverket) och forskningsorgan, bl. a. SOFI. Vidare representeras kommuner och landsting av förtroendemän. SPRI och statistiska centralbyrån (SCB) företräds av särskilda experter. Delegationens sekretariat är knutet till socialdepartementet. Riksstatsanslaget under Socialdepartementet för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet uppgår budgetåret 1974/75 till 15 mkr. Merparten går till forskningsverksamhet men anslaget avser även försöksverksamhet med vård och service i glesbygden. Medlen fördelas efter beredning i delegationen.

4.3.8 Arbetsmarknadsdepartementet Inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde ställs medel till förfogande för forskning av den 1971 bildade arbetarskyddsfonden. Beslutet om fonden grundades på förslag av utredningen om yrkesskadeförsäkringens finansiering (SOU 1970:49) som förordade att man genom en särskild arbetarskyddsavgift skulle skapa en fond för forskning, utbildning och upplysning. Arbetarskyddsfonden leds av en styrelse bestående av nio ledamöter som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingår representanter för parterna på arbetsmarknaden och chefen för arbetarskyddsstyrelsen. Två ledamöter utses efter förslag av LO, en efter förslag av TCO, två efter förslag av SAF och en efter gemensamt förslag av Landstingsförbundet och Kommunförbundet. Fondens styrelse har till uppgift att genom bidrag stödja forskning, utbildning och upplysningsverksamhet ,inom arbetsmiljöområdet. När det gäller FoU-verksamheten skall bidragen främst avse sådan forskning vars resultat kan få praktisk användning inom arbetslivet och sådant utvecklingsarbete som behövs för att nya tekniska lösningar skall komma till praktisk tillämpning. Enligt instruktionen skall styrelsen vidare beakta behovet av samordning av de olika typerna av insatser. Arbetarskyddsfonden inledde 1972 sin verksamhet med att inventera behovet av FoU inom följande prioriterade områden: arbetstidsfrågor (särskilt skiftarbetesproblem), olycksfall i arbetet, kemiska föroreningar i arbetsmiljön samt branschutredningar. Vidare tillsattes en arbetsgrupp för utbildnings- och informationsfrågor på arbetsmiljöområdet. Enligt lagförslag (prop. 1971:22 och 1973:130) som trädde i kraft den 1 januari 1972 tillförs fonden medel genom en särskild arbetarskyddsavgift som betalas av alla arbetsgivare. Avgiften utgår med ett belopp som motsvarar 0,1 % av lönekostnaderna. En fjärdedel utgör bidrag till arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen medan återstoden tillförs arbetarskyddsfonden. Under kalenderåret 1973 förfogade fonden över ca 24 mkr och 1974 beräknades fonden disponera ca 77 mkr. Av det belopp fonden disponerade 1974 uppskattas att 8 till 9 mkr gick till FoU-verksamhet.

Den sekroriella _forskningsorganisationen 117

Av arbetarskyddsfondens medel ställer fonden dessutom vissa belopp

till arbetarxkyddsstyrelsens förfogande. 1 samband med omorganisation

och integrering av arbetsmedicinska institutet 1972 vidgades arbetarskyddsstyrelsens uppgifter i fråga om forskning, uppdragsverksamhet och utbildning och ett särskilt program för forskning och utbildning har skapats i anslutning till försöksverksamheten med programbudgetering

vid styrelsen.

Medel för sektoriell FoU-verksamhet finns vidare upptagna under arbetsmarknadsdepartementets kommittéanslag. Anslagen för innevarande budgetår uppgår till 2 mkr. Via kommittéanslaget finansieras bl. a. kostnaderna för forskningsbidrag och sekretariat för expertgruppen för

regional utredningsverksamhet (ER U). Expertgruppen tillkom 1965 för att i anslutning till lokaliseringsberedningens arbete biträda vid uppläggningen av den regionala utredningsverksamheten. Den skulle speciellt behandla frågor om uppgiftsfördelningen

Verksamhet Allmän plane- Anslagsfördel- Utförande av

°m F°U FoU-arbete ring, samord- ning och/eller °mrådet ning och råd- initiering givning Nivå Politisk nivå ERU EFA och kommit- (departements- téef anknutna organ) (Expertgrupp för invandrarforskning 3

Arbetsmarknads- Arbetarsk dds- Myndighet med Arbetarskydds- \ verkställighets styrelsen verket styrelsenb ansvar under Arbetarskyddsdepzet (A) styrelsen

Myndighet Arbetarskydds- Arbetarskydds- (motsvl fonden fonden utan verkställighetsansvar under depzet (A)

Myndighet, S0_FI _

och

organisation Urnversitet

etc utanför hOg-SKCNOF Personaldepzet (Al administrativa rådet

l-ZFA Expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor ER U Expertgruppen för regional utredningsverksamhet SOH Institutet för social forskning 11Pin1ig1 prop. 1975:26. Figur 4:8 Arbetsmarkb Arbetsmedicinska avdelningen och arbetsmedicinska ñlialen i Umeå. nadsdepartementet,

118 Den sektoriella _forskningsorganisarionen

mellan olika organ samt metodologisk samordning och utveckling. Gruppen skulle också samla information och föreslå koordinering av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor. Inom ramen för de forskningsprogram ERU upprättar bildas projekt som i regel får stöd från forskningsråden under utbildningsdepartementet och Riksbankens jubileumsfond men ERU ger också i vissa fall direkta bidrag. De senare uppgick 1973/74 till sammanlagt ca 270 tkr. Vidare finns på departemental nivå expertgruppen för utredningsverksamhet z arbetsmarknadsfrågor (EFA/ som skall ta initiativ till och biträda vid uppläggning av utrednings- och forskningsverksamhet i frågor som rör arbetsmarknadspolitikens verkningar (SOU 1974:29). 1966 skapades ett forskningsinstitut för arbetsmarknadsforskning som 1971 ombildades till det ovannämnda institutet för social forskning (SOFI) under utbildningsdepartementet. Bland SOFlzs uppgifter ingår att bedriva och främja forskning rörande bl. a. arbetsmarknadsfrågor. lnvandrarutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1974:69) tagit upp frågor om forskning med anknytning till invandringen. I proposition 1975:26 förordas ienlighet med utredningsförslaget att invandringsforskningen förstärks och betonas forskningens syfte att ge vägledning i reformarbetet inom invandringspolitiken. I propositionen aviseras att en expertgrupp för invandringsforskning med knytning till arbetsmarknadsdepartementet kommer att föreslås. l figur 4:8 ges en översikt över FoU-organ med planerande och rådgivande, anslagsfördelande och initierande samt FoU-utförande uppgifter under arbetsmarknadsdepartementet.

4.3.9 Handelsdepartementet Den sektoriella FoU-verksamheten inom handelsdepartementets område avser huvudsakligen konsumentforskning En beskrivning av organisationen ges i figur 4:9. För sådan sektoriell forskning finns i riksstaten ett anslag som för budgetåret 1974/75 uppgick till 1,5 mkr. Anslaget disponeras av konsumentverket som har de planerande och anslagsfördelande uppgifterna. Av anslaget går ca 65-70 tkr till företagsekonomisk forskning i enlighet med verkets prioriteringar. Vid tillkomsten av konsumentverket 1973 övertog verket vissa av de uppgifter som statens konsumentråd haft, bl. a. att främja och stödja initiativ till konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Konsumentrådet sökte bl. a. stimulera samhälls- och beteendevetenskaplig forskning rörande centrala konsumentfrågor. Rådet lät isamarbete med STU genomföra utredningar för att belysa behovet av forskning och utveckling på det konsumenttekniska området och en särskild konsumentteknisk referensgrupp bl. a. med vetenskaplig representation tillsattes. Konsumentverket har i första hand

med hjälp av det särskilda forskningsanslaget sökt stödja hushållsekono-

misk forskning. Inom konsumentverket ansvarar planeringssekretariatet för handläggningen av frågor rörande forsknings- och utvecklingsverksamheten.

Den sektoriella _forskningsorganisationen 119 sou 1975:26

Allmän plane- Anslagsfördel- Utförande av

Yefksafghât IHOm 0 - ring, samord- nng och/eller F°U arbete _

området ning och råd- iditiering

givning Nivå

Politisk nivå

(departementsanknutna organ)

Myndighet med Konsumentverket Konsumentverket verkställighetsansvar under depzet (H)

Myndighet (motsvl utan verkställighetsansvar under dep :et (H)

Universitet och Myndighet, organisation högskolor etc i , Forskningsinstitut depzet (H) Företag

Figur 4:9 Handelsdepartemen te t.

4.3. l 0 Justitiedepartementet

lnom verksamhetsområde har den sektoriella justitiedepartementets nyligen setts över (figur 4:10). 1974 inrättades forskningsorganisationen rådet som fristående myndighet direkt under regebrottsförebyggande men utan verkställande uppgifter inom rättsväsendets område. ringen Rådet har förutom samordnande, rådgivande och utredande uppgifter inom detta område även att verka som samordnande, anslagsfördelande och utvärderande organ för kriminologisk forskning. Kriminalvårdsstyrelsen disponerar sedan 1971 medel för FoU inom sitt Vid finns en planerings- och utvecklingsenhet för område. styrelsen denna verksamhet. huvudtitel hänförs också (Till justitiedepartementets medel till sekretariatet för framtidsstudier som är knutet till statsrådsbe- En beskrivning av sekretariatet lämnas senare i detta kapitel.) redningen. rådet leds av en styrelse utsedd av regeringen. Det Brottsförebyggande består av 16 ledamöter representerande olika departement, arbetstagaroch arbetsgivareorganisationer, kommun- och landstingsförbunden, försäkringsbolagen samt en företrädare för forskningen. För rådets löpande arbete finns ett verkställande utskott. Till rådet är vidare knutna dels en samrådsgrupp med kontaktmän från myndigheter, organisationer, politiska partier, föreningar m. fl., dels en vetenskaplig referensgrupp med sju ledamöter utsedda av regeringen med

120 Den sekroriella

_forskningsørganisarionen

V_9k$amheT Allmän plane- Anslagsfördel- Utförande av

inom FoU- ring, samord- FoU-arbete ning och/eller området ning och råd- initiering givning Nivå

Politisk nivå al Brottsförebyg- Brottsförebyggande rådet gande rådet (departementsanknutna organ)

My ndig het med Kriminalvårds- Kriminalvårdsverkställighets- styrelsen styrelsen ansvar under depzet (Ju)

Myndighet Statens kriminal- (motsv) tekniska laborautan verkställig- torium het sansvar under dep :et (Jul

Figur 4 :I 0 Justitiedepar- Myndighet Universitet och temente t. organisation hÖQ-SKOIOT 4 sekretariatet för fram- etc utanför tidsstudier får anslag via depzet (Ju) justitiedeparte mentet men är knutet till statsrådsberedningen.

rådgivande och samordnande uppgifter för kriminologisk inom forskning rättsväsendet. Beslut om medlcns användning fattas av rådet efter hörande av referensgruppen. Rådets kansli, som leds av en kanslichef, består av en utredningsenhet och en utvecklingsenhet. Utvecklingsenheten har att följa och utvärdera forskning av intresse för rådet samt sprida forskningsresultat inom rådet och till de myndigheter som berörs av rådets arbete. Enheten har vidare att utforma förslag och planer till olika samt dessutom forskningsprojekt administrera de forskningsprojekt som utförs med rådets medel utanför brottsförebyggande rådet. Budgetåret 1974/75 disponerar brottsförebyggande rådet över riksstaten dels ett anslag om 1,55 mkr till rådets förvaltningskostnader, dels ett anslag om 2,15 mkr för FoU.

4.3. l 1 Finansdepartementet

Till finansdepartementet hör vissa organ inom vilka bedrivs sektoriellt forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet (figur 4:1 1). Statistiska centralbyrån (SCB) bedriver inom ramen för verksamhetsprogrammet ”Statistik register och prognoser” viss Standardisering,

Den sekzoriella _forskningsorganisationen 121

gemensam metodutveckling och projektbundet utvecklingsarbete. SCB har ett vetenskapligt råd utsett av Kungl. Maj :t. Verksamheten inom konjunkturinstitutet är till stor del att beteckna som FoU-arbete. Inom statskontoret, som är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten i statsförvaltningen, bedrivs administrativt utvecklingsarbete samt utveckling och försöksverksamhet på ADB-området. Ãmbetsverket är inriktat på att utveckla kontakterna härvidlag med universitet och högskolor m. fl. Under datateknikens initialskede i slutet av 1940-talet och under 1950-talet svarade matematikmaskinnämnden, som sedermera inordnades i Statskontoret, för FoU-insatser på datateknikomrâdet. På förslag av 1955 års databehandlingskommitté upphörde det direkta statliga engagemanget i datateknisk FoU och verksamheten korn fortsättningsvis att bedrivas vid universitet och högskolor samt inom industrin. Dataindustriutredningen har i sitt betänkande Data och näringspolitik” (SOU 1973:6) bl.a. behandlat frågan om datateknisk forskning och utveckling och föreslagit att STU med hjälp av ökade anslag skall stödja sådan FoU-verksamhet. Även inom riksrevisionsverket bedrivs FoU-verksamhet. Ett särfall utgör generaltullstyrelsen som bl.a. har till uppgift att handha oljebekämpning till sjöss och i kustvatten och som inom dessa områden bedriver utvecklingsarbete och forskning. Medel för denna verksamhet utgår över kommundepartementets huvudtitel.

V_ek53mh9t Allmän plane- Utförande av Anslagsfördel-

momoFoU- ring, samord- ning och/eller FoU-arbete

Clmfadet ning och råd- initiering givning Nivå Politisk nivå (departementsanknutna organ)

Generaltull.

Mylndigllpethmed ver sta |g ets- ver et Rikásrevisions- styrelsen

ansvar under SCB Riksrevisionsdepzet (Fil Statskontoret verket SCB Statskontoret t_ Mvndighet Konjunktur- (mOtSVl institutet utan verkställighetsansvar under depzet (Fil

Myndighet_ Institutet för

organisation etc utan ör $ttfhU5|hå||§nS ra tona usenng

depjet (Fi) Vissa

nella Fo -organ intörnatio- IVigur 4:1] Finansdepar-

tenzentet. SCB Statistiska ccntralby rån

122 Den sektor/ella forskningsarganisationen

4.3.1 2 Kommundepartementet Som nämnts i föregående avsnitt upptas under kommundepartementet anslag för teknisk FoU beträffande medel och metoder för bekämpning av miljöfarliga utsläpp. Anslagen, som disponeras av generaltullstyrelsen under finansdepartementet, uppgår budgetåret 1974/75 till 650 tkr. Även statens brandnämnd avsätter begränsade medel för visst försöksoch utvecklingsarbete (figur 4:12).

4.3.13 Utrikesdepartementet (UD) UD skiljer sig något från övriga departement när det gäller engagemang i sektoriell forskning genom de omfattande bidragen till forsknings- och utvecklingsverksamhet inom ramen för internationella organisationer. Budgetåret 1974/75 beräknas dessa bidrag uppgå till 62 mkr eller ca 50 % av UD:s totala anslag till FoU. Stöd till FoU i samband med det internationella utvecklingssamarbetet utgick i någon mån redan under 1950-talet. Nämnden för internationellt bistånd (NlB), som tillkom 1962, underströk betydelsen av att forskningsstödet skulle vara målinriktat och FoU-verksamheten integreras med

Verksamhet Allmän plane- Anslagsfördel- Utförande av

Mm FOU FoU-arbete ring, samord- ning och/eller °mVådet ning och råd- initiering givning Nivå Politisk nivå (departementsanknutna organ)

Myndighet med Statens brandverkställighets- nämnd ansvar under depzet (Ko)

Myndighet (motsv) utan verkställighetsansvar under dep:et (Ko)

Myndighet, Generaltullorganisation styrelsen a) etc utanför depzet (Ko)

a Figur 4:] 2 Kommande- (Jeneraltullstyrelsen, som hör till finansdepartementet, disponerar anslag under partemcnter. kommundcpartementets huvudtitel.

Den sektor/ella _forskningsorganisarionen 123

pågående fältverksamhet. SIDA, som 1965 avslöste NIB, drev denna linje vidare men betonade också att stöd till forskning inom områden av intresse för flera u-länder borde ske via FN-organ. Den centrala planerande, samordnande och anslagsfördelande myndigheten för det svenska stödet till u-landsforskningen är SIDA. Av de ovan nämnda anslagen till internationella organisationer svarar SIDA innevarande budgetår för ca 16 mkr. Därtill kommer de medel till FoU-insatser som SIDA avsätter ur länderramarna. Frågan om u-landsforskningen har nyligen varit föremål för ingående utredning genom U-landsforskningsutredningen som i sitt betänkande Forskning för utveckling” (SOU 1973:41) lagt fram förslag om organisation för ökade svenska biståndsinsatser på forskningens område. I 1975 års budgetproposition (bilaga 5 sid 34) förutskickar utrikesministern att i avvaktan på att biståndspolitiska utredningen slutför sitt arbete en beredning för u-Iandsforskning skall tillkallas. Den avses få rådgivande och initierande ställning i förhållande till de instanser som nu beslutar i forskningsärenden: regeringen och SIDA. Beredningen förutsätts avge rekommendationer om omfattning, inriktning och fördelning av det totala svenska stödet för u-landsforskning, liksom om enskilda forskningsinsatser. Den skall också initiera forskningsinsatser. Däremot kommer beredningen inte att få egna medel att fördela. I beredningen kommer att ingå representanter för det allmänna och för forskning. Dess

Verksamhet Allmän plane- Anslagsfördel- Utförande av

NOm FOU- ring, samord- ning och/eller FoU-arbçte Omfâdet ning och råd- initiering _ givning Nivå Politisk nivå (Beredningen - för U-landsforskning) a) (departementsanknutna organ

Myndighet med SIDA SIDA verkställighetsansvar under dep:et (UD)

Myndighet Utrikespolitiska (motsvl institutet utan verkställig- Stockholms interhetsansvar under nationella fredsdepzet (UD) forskningsinstitut

Universitet och .Myndighet organisation hÖ9Sk°|°V etc gtanför Internationella dep:et (UD) °93n/instituti0- Figur 4:13 Utrikesdepar- “57 tementet. a Aviseras i 1975 års budgetproposition.

124 Den sektoriella forskningsorganisationen

sekretariat kommer att förläggas till SIDA. Utrikesministern betonar att de statliga forskningsrådens kompetens att bedöma forskningsprojekt bör utnyttjas inom u-landsforskningen där så är praktiskt möjligt.

4.4 Sektoriell forskning över departementsgränsema

För att ge ett något annat perspektiv på den sektoriella forskningen och dess organisationsmönster än det som visas genom en departementsvis genomgång skall här med hjälp av två exempel belysas hur kontakterna och kopplingarna sträcker sig över departements- och ämnesgränserna. De två exemplen gäller miljövårdsforskning och social forskning, områden som båda på senare tid har varit föremål för genomgång och analys i särskilda utredningar.

4.4.1 Mil/övârdsforskning

Miljövårdsforskning som sektoriellt forskningsområde har behandlats tidigare vid beskrivningen av FoU-organ inom jordbruksdepartementets ansvarsområde. Här skall bilden av FoU-verksamheten inom miljövårdsområdet vidgas att omfatta myndigheter, institutioner etc. oberoende av departemental tillhörighet och av ämnesområde. Den översiktliga bild av organisationsstrukturen för miljövårdsforskning som utredningen söker ge i det följande utgår huvudsakligen från den genomgång och analys som redovisats av miljöforskningsutredningen i betänkandet Samordnad miljövårdsforskning” (Ds Jo 1974:8). För att ge en uppfattning om FoU-verksamhetens omfattning på detta område kan nämnas att miljöforskningsutredningen beräknar att de statliga satsningarna på miljövårdsforskning i grova tal uppgick till ca 60 mkr budgetåret 1973/74. Därav faller ca 60 70 på Jordbruksdepartementets huvudtitel. l figur 4:l4 visas schematiskt de viktigaste organen som planerar, stöder och bedriver FoU inom miljövårdsområdet med fördelning på målformulerande, anslagsfördelande och FoU-utförande nivå. _ Det viktigaste anslaget till den tillämpningsinriktade sektoriella forskningen administreras av SNV och dess forskningsnämnd. Stödet till grundforskning av betydelse för miljövården utgår i första hand från NFR men även från MFR. STU svarar för stöd till tekniskt utvecklingsarbete inom miljövårdssektorn. Sektoriell FoU av betydelse för miljövården stöds också av flera myndigheter, fonder och rådsliknande organ, vilkas verksamhet i första hand är inriktad på stöd till FoU inom andra områden. Exempel på sådana organ är BFR, SJFR, arbetarskyddsfonden, Riksbankens jubileumsfond, Norrlandsfonden etc. Även den nyligen inrättade delegationen för social forskning kan ha viss betydelse liksom den föreslagna arbetsgruppen för fysisk planering och bebyggelse. Sektoriell FoU utförs till stor del vid statliga verkslaboratorier. Undersökningslaboratoriet och den omgivningshygieniska avdelningen vid

Den sektoriella _forskningsorganisarionen 125

SNV spelar en betydelsefull roll. Forsknings- och undersökningsverksamhet av vikt för miljövården bedrivs också inom livsmedelsverket, fiskeristyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, generaltullstyrelsen etc. samt vid olika forskningsinstitut. Miljövårdsforskning av grundläggande och kunskapsuppbyggande karaktär bedrivs vid universitet och högskolor, som utgör basorganisation även för sektoriellt inriktad miljövårdsforskning. Flera här nämnda myndigheter, t. ex. SNV och fiskeristyrelsen, uppträder som både anslagsfördelande och FoU-utförande organ. Vid sidan av de i figuren redovisade organen finns flera utanför den statliga departementala organisationen stående organ som svarar för FoU-insatser eller insatser av likartad karaktär inom miljövårdsområdet. Kommunerna stöder och bedriver undersökningsverksamhet och industrin gör satsningar på det miljövårdstekniska området. Miljövårdsforskningen är som framgår av figur 4:14 splittrad på ett stort antal myndigheter, institutioner och andra organ när det gäller såväl anslagsfördelning som FoU-utförandet. Ansvaret för stödet till miljövårdsforskningen är vidare utspritt på flera departement även om huvudansvaret kan hänföras till jordbruksdepartementet. För att åstadkomma en samlad planering och prioritering av forskningsinsatserna inom hela det heterogena miljövårdsområdet och en utvärdering av forskningsresurserna har miljöforskningsutredningen som ovan påpekats föreslagit inrättandet av en delegation för miljövårdsforskning knuten till jordbruksdepartementet.

4.4.2 Social forskning och utveckling Utredningsgruppen för social forskning och utveckling presenterade i en delrapport (Ds S 1973:1) en omfattande kartläggning av forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialsektorn som underlag för gruppens förslag om inrättandet av delegationen för social forskning. Den schematiska bilden ifigur 4:15 av organisationsstrukturen för FoU-verksamheten inom den sociala sektorn bygger på det material utredningsgruppen sålunda framlade samt kompletteringar med hänsyn till nytillskott och förändringar. Enligt de beräkningar utredningsgruppen utförde uppgick resurserna för FoU inom socialsektorn till ca 261 mkr 1969/70. Att ge tillförlitliga uppgifter över omfattningen av resurserna i dagens läge är inte möjligt med hjälp av tillgänglig statistik. Sannolikt är summan nu avsevärt högre. Det centrala planerande, samordnande och anslagsfördelande organet är den nyinrättade delegationen för social forskning, knuten till socialdepartementet. Flera andra FoU-organ tillhöriga olika stöder social forskning. Detta gäller t. ex. ERU, arbetardepartement skyddsfonden samt den föreslagna arbetsgruppen för forskning om fysisk planering och bebyggelse. Även MFR har en central position främst när det gäller forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet. Stöd till forskning inom området utgår också från SFR och NFR och vidare från Riksbankens jubileumsfond. STU ger medel till teknisk FoU inom socialsektorn. Inom STU svarar nämnden för socialteknik för dessa

126 Den sektoriella _forskningsorganisationen

MÅL- FOR- RlKSDAGEN MU- [ J

LE-

U

ll Il

A

ll

l

SQN lFölls || IIJ° BJI llKnJ

Riksdag, ____ __-__

regering, rDeleg

z-Deleg 1

Demg Expgr l

departement f soc miljöv ffysisk I fener- l

f |

fO |f° o : l |

L___a)_J bebVgg l_____!

SNV:s - _ IANSLAGSFÖR- mm _

DELANDE NFR forsk- - BFR STU Rk5?°._

. skydds- kens |ub| Centrala myndng- Olngs- |eums_ fonden heter, forsknings- namnd fond råd, fonder etc. Norrlands- MFR SJF R fonden

Vatten- AFR fall

FW: s ål- u - SNV=S Abt - sn G e l- FOA SMH SGU

sitnetlfar

UTFÖ inrftim:

slgldds- ab°. skryådi-r tuigtçanrel.

HAN Emme insti. högsko- styrel- för bygg- sen ° DE sen __ _ tutet lor nads- .

:::$;::r.::9*- l

institut etc

Fiskeri- AB styrelsen Atomenergi

Livsmedelsverket

IVL

Jägareförbundet

Lantbruks- .áxisterande

hogskolan, organ skogshogskolan I betänkande _-- ---, . . eller prop n 1 föreslagna -- -- - organ

bYgur 4:14 MiI/övårdens (Se förkortningslista) FoU-organisation. Källa: a Samordnad miI/öforsk- Förslag av miüöforskningsutredningen.

ning Ds Jo 1974:08 med Förslag inom industridepartementet. C vissa tillägg av forsknings- Generaltullstyrelsen hör under finansdepartementet. Anslaget till den miljövårds-

rådsu tredningen. forskning verket bedriver utgår från kommundepartementet.

Den sektorie/Ia _forskningsorganisationen 127

5:0

.3EEoM

.mucå

...E

E= .men me:

.oc

oucwxcmwøn

WUCNLOuwCAW

_ H _ u | |

.müzmmpzcrzvxöw

w |

:wmö

I m

| _ &

ovucn_

9w

cuüom

| I

o: .D m

u w I

uuuu

.u-|..

u ü _ _ l

n n

n _ .. om.

mmm

2.

.

I

5:28. .SES

_

3.5 8a

um :Små

o

a

mmnma

.a

zum

m

umwymm ma axw

n. ?C

_ _

rå.

mcesm

zmoåwvâ_

.innmü

-munen

Bmw 41m um ms?

v.25.

:_

mmm.. å _ D._ .Em na

?amma

556 zm så..

_.

allla_

o» . Såå,

a_ ü

mmm low

om

mus_ 1: 25m

.

v.

Om...

F

w._.

h

m

;a

xicmz

-øwuâum

m i

.En Jam .mmm

255mm

t_ o* 030 07.8 Qom »mät aim.. w ams_ ä.:

nu_ 9_

.

-EE

.misär

E.

mozñämou_

Sw

_jämouâäs nmozmou

Sw

“wDZ/xm

ucoEwtmnmv

o.

.mo._wz< gexzsogm_

a 4 .J 5 m. t .r .o U.

.m:_._omo._ _ozmioe #350”. S52_

.WW

.mmvåc 5.2.8

m. om. d .m m å

mice.. ;E2

m. m. D.

m.. m w .m n m m.. .

128 Den sektorie/la _forskningsorganisarionen

frågor. Sektoriell FoU inom socialsektorn stöds också av andra råd, fonder och myndigheter t. ex. BFR, brottsförebyggande rådet och konsumentverket. Spridningen på olika discipliner och tillämpningsområden medför att FoU-verksamhet med inriktning på socialsektorn kommer att bedrivas vid forskningsinstitut, universitetsinstitutioner och FoU-avdelningar inriktade mot helt olika forskningsområden. Som exempel kan nämnas statens bakteriologiska laboratorium (SBL), väg- och trafikinstitutet (VTI) samt institutet för social forskning. l figur 4:15 har en myndighet redovisats på endast en nivå även om myndigheten har uppgifter på en annan nivå. Sålunda är socialstyrelsen redovisad endast som anslagsfördelande trots att verket även utför FoU-insatser. Kommuner och landsting svarar för avsevärda anslag till sektoriell FoU och undersökningsverksamhet inom socialsektorn genom stödet till forskning och utveckling inom hälso- och sjukvårdsområdet.

4.5 Några FoU-organ vid sidan av departementsindelningen

I den departementsvis genomförda genomgången har vissa betydelsefulla FoU-organ inte redovisats. Här skall i korthet beröras fyra organ, Riksföreningen mot cancer, Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond, sekretariatet för framtidsstudier och slutligen forskningsberedningen.

4.5.1 Riksföreningen mot cancer Riksföreningen mot cancer instiftades 1951. Den har enligt sina stadgar till huvuduppgift att stödja, organisera och samordna cancerforskningen främst med sikte på de grundläggande medicinska och naturvetenskapliga forskningsuppgifterna, att främja utarbetandet av nya undersöknings- och behandlingsmetoder inom cancersjukvården samt att stödja upplysningsverksamhet rörande cancer och cancerforskning. Föreningens styrelse väljs av en huvudmannaförsamling vars ledamöter utses av ett 40-tal fackliga, politiska eller ideella organisationer. Föreningens verksamhet finansieras genom insamlingar och gåvor samt genom statsbidrag. Från och med budgetåret 1964/65 har årligen utgått ett statsbidrag om 3 mkr. Genom löpande insamlingsarbete, gåvor och testamentsförordnanden inflyter f. n. årligen mellan 8 och 9 mkr. Inom riksföreningen finns en forskningsnämnd som av de medel styrelsen ställer till förfogande äger bevilja forskningsanslag till enskilda forskare, forskargrupper och institutioner. Nämnden består av 16 ledamöter förutom ordföranden. Ledamöterna utses av de medicinska och naturvetenskapliga fakulteterna (sju), av nämnden själv (fem), av MFR (en), socialstyrelsen (en), RmC:s styrelse (en), Konung Gustaf Vzs jubileumsfond (en), Cancerföreningen i Stockholm (en). Ordförande i forskningsnämnden är f. n. det medicinska forskningsrådets sekreterare. Nämnden arbetar i princip som ett forskningsråd och i nära anslutning till MFR:s praxis och rutiner beträffande ansökningsförfarande, dispositions-

Den sektoriella _forskningsorganisarionen 129

rätt för anslag etc. Nämndens egen granskningsapparat utgörs av tre granskningsgrupper för grundforskning, experimentell onkologisk forskning och klinisk onkologisk forskning. Efter granskning i dessa grupper behandlas ansökningarna i ett arbetsutskott varefter forskningsnämnden tar ställning. 1 en samarbetsnämnd mellan RmC, AFR, NFR och MFR fördelas ansökningar som ställts till de berörda organen fritt mellan dem för prövning och beslut. Riksföreningens anslagsbeviljning under_ åren 1966-1974 framgår av tabell (4:2). För 1975 har av riksföreningens styrelse totalt 18,9 mkr ställts till förfogande för forskningsanslag. De kostnader som inte täcks av statsbidrag och insamlade medel belastar riksföreningens fonderade kapital som f. n. uppgår till ca 60 mkr.

Tabell4z2 Forskningsanslag beviljade av Riksföreningen mot cancer 1966-1974 (tkr)

Därutöver har under 1972-1975 vissa forskningsanslag avsatts för särskilda ändamål. Ifrågavarande belopp uppgår till 3,2 mkr.

4.5.2 Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

1962 års riksdag beslöt på förslag av riksbanksfullmäktige att en forskningsfond skulle inrättas av vinstmedel från riksbanken för att celebrera riksbankens 300-årsjubileum 1968. På basis av förslag från en av riksdagen tillsatt kommitté antogs vid 1964 års riksdag stadgar för fonden. Dessa, som i huvudsak fortfarande gäller, innebär att fondens arbete skall bedrivas efter följande huvudprinciper: D fonden skall ha stor frihet i val av insatsområden och inget forskningsområde skall vara uteslutet från att erhålla bidrag, D företräde skall ges åt forskningsområden vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt, D stöd skall speciellt ges åt stora och långsiktiga forskningsprojekt, D nya forskningsinsatser, som kräver snabba och kraftiga insatser, skall uppmärksammas, D fonden skall söka främja kontakten med internationell forskning. Fondens består av elva ledamöter, styrelse vilka utses av riksdagen. I styrelsen skall ingå sex företrädare för riksdagen, en representant för

130 Den sektoriella forskningsorganisarionen

riksbanken samt företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen. Ledamöter utses för sex år, och halva styrelsen nybesätts vart tredje år. För verksamheten står till förfogande avkastningen av den av riksdagen Efter beslut av 1974 års riksdag har fonden erhållit 100 skapade fonden. mkr utöver tidigare anvisade belopp och fonden uppgår f. n. till ca 380 mkr. Avkastningen härav kan beräknas till ca 25 mkr årligen. Fonden arbetar dels genom att stödja och självständigt arrangera konferenser och symposier i vetenskapliga och forskningspolitiska frågor, dels genom att på ansökningar bevilja medel till forskning. Som underlag för styrelsens beslut om anslag inhämtas i flertalet fall utlåtanden från sakkunniga som avger skriftliga yttranden. Ansökningarna behandlas också av arbetsgrupper vari ingår dels företrädare för fondstyrelsen, dels sakkunniga utanför styrelsen. För närvarande finns arbetsgrupper för följande områden: Cl Företagsekonomi, nationalekonomi, kulturgeografi El Psykologi, pedagogik, sociologi El Övrig samhällsvetenskap och allmänna ansökningar El Naturvetenskap, medicin, teknik Cl Humaniora l fondens anslagspolitik har en koncentration av insatserna gjorts till samhällsforskning i vid mening. Även vid anslag till forskning inom naturvetenskap, medicin och humaniora ges hög prioritet åt sådan forskning som bedöms vara av speciell relevans för den tekniska, ekonomiska och sociala utvecklingens effekter på individer och samhälle. Av tillgänglig redovisning framgår följande fördelning av fondens medel för perioden 1965- 1973 på olika ämnesområden.

Tabell 4:3 Forskningsanslag beviljade av Riksbankens jubileumsfond fördelade på ämnesområden (tkr) 1965-1973 Ämnesområde Beviljade ansökningar Beviljat belopp Antal Belopp 1% av totalt beviljat belopp

Samhällskunskap 482 70 726 49,1 Socialmedicin/

Den sektoriella .forskningsorganisarionen 131

4.5.3 Sekretariatet för framtidsstudier

Efter diskussioner inom bl. a. forskningsberedningen tillsattes 1971 en arbetsgrupp för att behandla frågor om framtidsstudier i Sverige. Som ett resultat av gruppens förslag (SOU 1972:59) inrättades den l februari 1973 ett sekretariat för framtidsstudier knutet till statsrådsberedningen med uppgift bl. a. att föra utredningsarbetet vidare. För 1974/75 har av riksdagen anslagits fyra mkr för framtidsstudier. Hälften av beloppet skall användas för framtidsstudieprojekt som samordnas av sekretariatet för framtidsstudier i samarbete med berörda departement. Till sekretariatet har knutits en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna. Inom ramen för sekretariatets uppdrag har inletts initieringen av framtidsstudieprojekt inom bl. a. energiområdet och arbetslivet. Av de av riksdagen anvisade medlen har två mkr beräknats för långsiktsmotiverad forskning. Då denna forskning regelmässigt blir av tvärvetenskaplig karaktär har en samarbetskommitté för långsiktsmotiverad forskning tillsatts i nära anslutning till forskningsråden och motsvarande organ. Samtidigt som samarbetskommittén tillsattes utfärdades tilläggsdirektiv till forskningsrådsutredningen. Direktiven innebär att de uppgifter som samarbetskommittén nu svarar för skall ges en permanent bas i en kommande rådsorganisation. Frågan om framtidsstudier behandlar utredningen samlat i ett kommande betänkande. Vissa frågor av organisatorisk och anslagsmässig natur behandlas i kapitel ll och 12.

4.5.4 Forskningsberedningen Mot bakgrund av önskemål härom bl. a. från forskarhåll inrättades 1962 en forskningsberedning knuten till statsrådsberedningen. Till beredningen, som fick till uppgift att vara ett forum för samråd om den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken, kallades 30 ledamöter, vilka företrädde forskning, näringsliv och förvaltning. Beredningens arbete ställdes under statsministerns ledning och en arbetsgrupp inom beredningen behandlade frågor rörande utformningen av forskningspolitiken. 1969 ombildades forskningsberedningen såtillvida att den särskilda arbetsgrlnpen avskaffades och antalet ledamöter nedsattes till 20. Forskningsberedningen har en sekreterare som efter ombildningen även varit sakkunnig inom statsrådsberedningen i forskningsfrågor. Beredningens sekretariat är numera knutet till utbildningsdepartementet. Beredningen sammanträder f. n. 3 å 5 gånger årligen till diskussion av

aktuella långsiktiga forskningsfrågor. Bl. a. har olika utredningsinsatser

inom forskningsområdet dryftats.

4.6 Avslutande synpunkter

Den sektoriella forsknings- och utvecklingsverksamhetens inriktning och organisation har belysts ur två olika perspektiv. Det första avser att ge en grov av dels ansvars- och

uppfattning;

132 Den sektoriella _forskningsorganisationen

verksamhetsområden för myndigheter, råd och motsvarande organ med ansvar för sektoriell FoU-verksamhet, dels de olika organisatoriska nivåerna i den FoU-verksamhet som byggts upp inom respektive departementsområde. En jämförelse mellan olika departement visar stora variationeri den organisatoriska strukturen för FoU-verksamheten. Sett ur det andra perspektivet, där man utgår från mer brett definierade problem- eller tillämpningsområden, får den komplexa bilden av den sektoriella FoU-organisationen ytterligare en dimension. Exemplen från miljövårdsforskning och social forskning visar på svårigheten att inom ett visst departements gränser behålla det faktiska ansvaret för sektoriell forskning när problemområdet är brett definierat. lnrättandet av särskilda delegationer, kommittéer och expertgrupper med samordnings- och planeringsansvar för FoU-verksamheten inom hela eller delar av departementets ansvarsområde samt med kontakt- och samordningsuppgifter gentemot andra departement är variationsrika försök att lösa samarbetsproblem över olika slags gränser. Det kan gälla gränser mellan departement, mellan myndigheter och sektorer och även mellan discipliner och olika slag av forskning. Vissa av dessa gränsöverbryggande organ är planerande och/eller rådgivande, andra är beslutande, vissa har medel till förfogande, andra inte. skiftar - -- efter områdets Organens sammansättning självklart natur och olika värderingar vad gäller forskningsrepresentationens styrka framträder inom praktiskt taget alla områden. Den sektoriella forsknings- och utvecklingsverksamheten har också byggts ut i olika takt vilket framgår av beskrivningen av den fasvisa utvecklingen. Det statliga stödet till sektoriell forskning och utveckling kan uppskattas till för närvarande mellan 1 och 1,6 miljarder kronor, beroende på avgränsning av anslag och FoU-organisation. Nya områden och organ tillkommer successivt och för vissa områden kan förutses kraftig expansion. Energiområdet är exempel på ett sådant område, där mycket stora resurser kan väntas bli avsatta: i proposition 1975:30 föreslås omkring 300 mkr bli anvisade under en treårsperiod. Enbart under den tid forskningsrådsutredningen arbetat (hösten 1972-våren 1975) har ett tiotal nya sektoriella FoU-organ tillkommit och flera myndigheter har fått egna FoU-anslag. För forskningsråden under utbildningsdepartementet innebär denna utveckling en helt ny situation som måste påverka den framtida utformningen av det arbete som råden idag utför. Utredningen har därför ansett det väsentligt att relativt brett belysa den sektoriella forsknings- och utvecklingsverksamheten. En sammanfattande bedömning med inriktning på utredningens överväganden och förslag ges i avsnitt 6.3.

5 Forskningsråden inom

utbildningsdepartementets verksamhetsområde

5.1 Syfte och sammansättning

I det föregående har belysts hur rådsorganisationen vuxit fram och hur en sektoriell forskningsorganisation med varierad struktur tillkommit vid sidan av rådsorganisationen. Utvecklingen av universitetens forskningsorganisation har också i vissa avseenden belysts. Bilden av den statliga organisationen för forskningsfinansiering och forskningsstöd är som framgått förhållandevis splittrad. De fem forskningsråden under utbildningsdepartementet, statens råd för atomforskning, AFR, statens humanistiska forskningsråd, HFR, statens medicinska forskningsråd, MFR, statens naturvetenskapliga forskningsråd, NFR, och statens råd för samhällsforskning, SFR, utgör en del av den grupp organ, vilka som självständiga myndigheter men utan myndighetsansvar för verksamhet inom någon anknytande samhällssektor har att främja forskning och fördela medel till forskningsprojekt. Forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde utgör inte en enhetlig, från andra organ i alla avseenden klart avskiljbar grupp. En avgränsning från andra forskningsstödjande organ kan inte grundas på den tydliga anknytningen till universitets- och högskolestrukturen och ansvaret för den vid universiteten och högskolorna bedrivna forskningen. Även STU och SJFR har en sådan anknytning. Inte heller kan en logisk avgränsning ske genom en hänvisning till att råden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde skulle vara frikopplade från tydliga sektoriella anknytningar: MFR är ett exempel härpå. Skillnaden mellan råden under utbildningsdepartementet och övriga organ för forskningsfinansiering har snarare med deras sammansättning och koncentrationen i deras inriktning att göra. En genomgång av dessa råds organisation och verksamhet måste därför inledas med en genomgång av deras syfte och sammansättning. Forskningsrådsutredningens uppgift är inriktad mot råden under utbildningsdepartementet. Beskrivningen och analysen av deras verksamhet måste stå i centrum även när det gäller att i enlighet med direktiven ge förslag om deras relationer till andra forskningsstödjande organ både inom och utom den här angivna rådsstrukturen. I detta kapitel kommer analysen att inriktas mot dessa för utredningens uppdrag centrala råd.

134 Forskningsrâden inom urbildningsdeparremenret

5.1 .1 Forskningsrâdens uppgifter

Verksamhetens syfte enligt rådens instruktion De grundläggande bestämmelserna om forskningsrådens under utbildningsdepartementet verksamhet finns i en instruktion från 1959, tillkommen som en följd av 1955 års universitetsutrednings arbete. Den har sedan dess ändrats på ett flertal punkter (bilaga 2). instruktionen inleds med ett angivande av rådens övergripande uppgifter: rådsverksamhetens syfte. Dessa delar är allmänt hållna. Betydelsen för den vetenskapliga utvecklingen framhålls dock som avgörande kriterium för det stöd till forskningsverksamhet som är rådens huvuduppgift. Med denna tyngdpunkt blir det också naturligt att instruktionen i fråga om samverkan trycker på de interdisciplinära kontakterna. I syfte att åstadkomma samarbete mellan forskning inom till varandra angränsande ämnen bör kontakt skapas med andra forskningsråd och därmed jämförliga institutioner. För att följa utvecklingen inom sitt forskningsområde skall forskningsråd vidare hålla kontakt med forskarsamhället och näringslivets organisationer på de områden som kan beröras av rådets verksamhet. Samverkan på det internationella planet anbefalls med en formulering som särskilt betonar det nordiska samarbetet. Det är alltså närmast den fria kunskapssökande grundforskningen” som enligt instruktionens syftemålsparagrafer utgör rådens verksamhetsfålt; samhällets särskilda behov av speciell forskning skymtar i uppmaningen om kontakt med näringslivets organisationer.

5.1 .2 Rådens sammansättning Av avgörande betydelse för rådens verksamhet är deras sammansättning. Både utifrån de olika kategorierna ledamöter och sättet att utse dem kan vissa slutsatser dras om den roll de olika råden förväntas spela. De fem forskningsråden under utbildningsdepartementet är i dessa avseenden liksom när det gäller storleken ingalunda likartat uppbyggda. F orskningsrådens storlek

D Statens råd för atomforskning (AFR): Ordförande jämte ll ledamöter D Statens humanistiska forskningsråd (HFR): Ordförande jämte 14 ledamöter D Statens medicinska forskningsråd (MFR)!I Ordförande jämte 20 ledamöter Allmänmedicinska sektionen (MFR/A): Ordförande jämte 20 ledamöter Försvarsmedicinska sektionen (MFR/F): Ordförande jämte 10 ledamöter D Statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR): Ordförande jämte ll ledamöter a MFR är uppdelat på två sektioner med gemensam ordförande.

Forskningsrâden inom utbildningsdepartementet 135

[j] Statens råd för samhällsforskning (SFR):b Socialvetenskapliga sektionen (SFR/S): Ordförande jämte 9 ledamöter Rättsvetenskapliga sektionen (SFR/R): Ordförande jämte 4 ledamöter b SFR är uppdelat på tre Sektionen för psykologi och sektioner med gemensam pedagogik (SFR/P): Ordförande jämte 6 ledamöter ordförande.

Sammansättning Ordförande utses i samtliga forskningsråd av regeringen medan råden inom sig utser vice ordförande. Metoderna för att utse ledamöter uppvisar en mångfald variationer inom ramen för tre huvudprinciper: Cl Självskrivna ledamöter El Ledamöter utses av regeringen E] Ledamöter utses genom val. En tabellarisk - för finare detaljer redovisning något förgrovad, hänvisas till instruktionen - är belysande för mångfalden (tabell 5:1). Av redovisningen framgår att regeringen utan förslag tillsätter vissa ledamöter och efter förslag från råden eller andra organ vissa ledamöter. Sektoriella organ och akademier, lokal- eller disciplinorienterade akademiska valkorporationer utser ledamöter i för varje råd specifika kombinationer. Denna oenhetlighet, liksom oenhetligheten när det gäller sektionsindelningen, kan delvis förklaras utifrån rådens tillkomsthistoria. De sektionsindelade råden har successivt tillförts nya arbetsområden etc. Den akademiska dominansen i råden är påtaglig men graden och arten av inflytande för företrädare för allmänna intressen som det manifesteras genom föreskrifter i instruktionen eller i övrigt genom utnämningspraxis ger från ett annat håll en belysning av rådens syfte och verksamhetsfält. MFR har den tydligaste sektorsanknytningen genom särskilda föreskrifter om specialkompetens hos en rad ledamöter eller förslagsrätt för definierade sjukvårdsansvariga organ, liksom genom självskrivet ledamotskap för socialstyrelsens chef och generalläkaren. l AFR och SFR finns ett mindre men även där påtagligt inflytande för allmänna intressen. I AFR preciseras detta inflytande genom en bestämmelse om valrätt för AB Atomenergi och FOA. l SFR har det tillgodosetts genom de ledamöter som i de olika sektionerna utses av regeringen. Den rättsvetenskapliga sektionens av regeringen utsedde representant brukar växelvis vara en domare eller advokat; inom sektionen för psykologi och pedagogik har den sektoriella psykologisk-pedagogiska forskningen tillförsäkrats inflytande; i den socialvetenskapliga sektionen slutligen - och detta är det enda exemplet härpå M har det allmänna vanligtvis fått representation genom personer med nära anknytning till näringslivets respektive löntagarnas organisationer. l NFR och HFR har företrädare för allmänna

136 Forskn ingsrâden inom utbildningsdepartemenret

å:

Lov_

E8

M

Auåuopouxum

axaiouaxa

:oo

maäaåuun

m

«IM Hozoäånoa

.E= M25 å: E8

.Sam u:

.mmämm ?L

mää m:

xmz :i

...DES så

ämm: om:

H N m

uåmøavo_

ME:

:ovwuømaixwuou

mn .L

_Szøåvwümwazcxmuom

m: H AC v :i

uoawnåvo_

å

N .ha ...cm

...aa

nu.: 53.3

å=o_uot_om

ä?

mm E8

mtmmzwêêwm

:ozzom

mn -_å›

uoEmuo_

:oâimøkøu

8=»

å å å å

GOMøJGuHWu-_FF

mcoäaêov_

:S:

uoåEauo_

zomciomo. zomatomoa

§90

comciuwo. :owutomou

_m› _u› å..

5:0

v33:

:oo

3:.: 5:0

&

åuiotöm

oncøuøuaâwmiñawøzü.

ä?

nanm.. 505m E05» Eocow

å

uoE

aoucwecomounu_

:awuo

å å å

oucaåâaoz_ _ozobukomöx åuZEouaxa

WW :S:

mcoøomEov_ :uzaxwüøu åxaEouåxå

.oucåuobzo oamhzouxom

å å

ugixmzmqm

:omct 3.03: wEEam

snuva.: uvuoâD

ååu

24.033 53.35 2585 uvvoâb

5:0 maa §0:

-ODGF

ä:

SOU l975:26 Forskningsräden inom utbildningsdepartemenret 137

intressen en något svagare representation. l NFR utser regeringen två representanter för grundläggande teknisk och naturvetenskaplig forskning utanför universitetsvärlden och därmed eftersträvas en kontakt med Även i HFR finns en - - sektoriell näringslivets forskning. speciell koppling genom föreskriften att två av de tre av vitterhetsakademien utsedda ledamöterna skall besitta kompetens inom arkiv-, biblioteks- eller museiväsendets område. Tillsammantaget ger detta bilden av en skala med successivt minskande sektoriell koppling eller, om man så vill, inflytande för allmänna intressen. Åtminstone för några av råden kan man alltså tala om en viss inkongruens mellan syftemålsparagraf och föreskrifterna om rådets sammansättning. Förfarandet med ledamöter som utses av regeringen på förslag av ett råd tjänar ett speciellt syfte: härigenom kan kraven på allsidighet i rådens vetenskapliga sammansättning bevakas och dessutom kan bland valkorporationerna orepresenterade fakulteter eller universitetsorter tillgodoses och därmed en vidare geografisk fördelning av ledamöter åstadkommas. De av vitterhetsakademien utsedda ledamöterna i HFR kan i viss mån tjäna samma syfte. Möjligheten till spridning över tiden av inflytandet tillgodoses genom föreskrifter om växling av ledamöter. Mandattiden för rådens ledamöter är tre år med möjlighet till omval en gång.

5.2 Rådens organisatoriska uppbyggnad

Råden under utbildningsdepartementet har frihet att själva utforma sin organisation och sina arbetsrutiner. I instruktionen för forskningsråden föreskrivs att vid råden skall finnas en sekreterare med uppgift bl. a. att leda arbetet på rådets kansli, såvitt rådet inte beslutar annorlunda bereda och föredra ärenden inför rådet, verkställa rådets beslut samt föreslå de åtgärder som påkallas av utvecklingen inom rådets verksamhetsområde. AFR:s sekreterare, som till skillnad från de övriga råden är självskriven ledamot av rådet, utses av regeringen. l övriga fall utser respektive råd självt sekreterare. Råden kan inrätta arbetsutskott och tillkalla sakkunniga som är erforderliga. Vid rådens kanslier får dock inte utan medgivande av regeringen inrättas extra tjänster i högre lönegrad än F9 eller tjänster med arvode i högre löneklass än F10. Rådens medel anvisas under reservationsanslag och i regleringsbrev anges i förekommande fall den fördelning av medlen som skall gälla för rådens olika sektioner. I regleringsbrev anges också det högsta belopp som får användas till rådens administration. Forskningsrådens olikheter ifråga om ekonomisk omslutning, inriktning och grundläggande konstruktion har också påverkat den organisatoriska uppbyggnaden. De fem råden uppvisar en delvis starkt varierad organisationsstruktur och betydande olikheter i fråga om administrativa och kanslimässiga resurser. En genomgång av den organisatoriska strukturen tar naturligen sin utgångspunkt i organisationsskisser som belyser

138 Forskningsräden inom utbi/dningsdepartemenret SOLl 1975:26

respektive råd, dess sekretariats- och beredningsorganisation. l anslutning till organisationsskisserna redogörs kortfattat för de olika komponenternas uppgifter och sammansättning samt kansliapparatens storlek.

RÅDET (1 1)

sekretariat Arbetsutskott (5) (gemensamt med N F R)

Kommittén för Delegationen Delegationen Delegationen fusionsforsk- för fysik för kemi för biologi och ning (71 (11) (8) strålskydds- Kommittén för forskning frågor rörande (9) Figur 5:1 Statens råd för utnyttjande av atom forskning, A FR. CERN (9) (Siffrorna inom parentes anger antalet ledamöter. )

5.2.1 Statens råd för atomforskning, AFR Den organisatoriska uppbyggnaden av AFR:s beredningsapparat och kansli präglas av det nära vetenskapliga och kanslimässiga samarbetet med NFR. Det innebär bl. a. att rådet till sig knutit särskilda delegationer för olika vetenskapsområden. AFR:s organisation åskådliggörs av figur 5:1. Ordföranden i AFR är f. n. hämtad utanför kretsen av forskare inom området. Ordföranden leder utöver arbetet i själva rådet även arbetsutskottets verksamhet och har därutöver tillsammans med ordföranden i NFR ett övergripande ledningsansvar för det gemensamma kansliet. Arbetsutskottet är allmänt beredningsorgan åt rådet och har på delegation från rådet rätt att besluta i en rad ärenden, bl. a. i anslagsfrågor upp till 25 tkr. Det består förutom av ordföranden av rådets vice ordförande och sekreterare samt därutöver av två ledamöter av rådet. Fackdelegationerna har som sin främsta uppgift att inom sina ämnesfält från vetenskaplig synpunkt granska och avge förslag till beslut rörande ansökningar om forskningsanslag. Därutöver kan de även i andra frågor tjäna som rådets beredningsorgan och kan föreslå rådet de åtgärder de finner påkallade för att främja rådets syften. Delegationerna består, förutom av de ledamöter i rådet vilkas ämnesområden faller inom respektive delegations ram, av ytterligare ett antal ledamöter, utsedda av rådet i syfte att åstadkomma bästa möjliga

Forskningsrâden inom utbildningsdepartementet 139

ämnestäckning och representation för lärosäten och forskningsinstitut som ej är företrädda i rådet. Samtidigt åstadkommes en viss ökad sektoriell koppling; detta gäller i särskild grad delegationen för biologi och strålskyddsforskning. Råd och fackdelegationer består till alldeles övervägande del av professorer. I fackdelegationerna skall dock, enligt instruktionen för dem, finnas en eller två representanter för yngre forskare”, dvs. forskare som avlagt doktorsexamen men ej innehar tjänst som ordinarie bitr. professor eller högre tjänst. Vid sidan av fackdelegationerna har AFR tillsatt vissa kommittéer. En sådan grupp - kommittén för frågor rörande utnyttjande av CERN - har samband med AFR:s särskilda uppgift att vara svenskt kontaktorgan med den europeiska organisationen för kärnforskning (CERN) och utgör rådets särskilda beredningsorgan i dessa frågor. Rådet har därutöver en kommitté för fusionsforskningsfrågor med uppgift att uppställa mål för svensk fusionsforskning, ta initiativ till nordiskt och vidare internationellt samarbete, finna vägar för en allsidig forskarutbildning inom området samt att på rådets uppdrag bereda anslagsansökningar. Rådet sammanträder ca fem gånger per år, arbetsutskottet omkring åtta. Delegationerna har i regel samlats en å två gånger per år. AFRrs sekretariat är samordnat med NFRzs. Redogörelse för dess organisation lämnas vid genomgången av NFR:s organisation (avsnitt 5.2.4).

5.2.2 Statens humanistiska forskningsråd, HFR HFR är inte uppdelat i sektioner och arbetar inte heller med delegationer för vissa större ämnesområden som AFR och NFR. Karakteristiskt för rådets arbetssätt är systemet med granskningsnämnder. Organisationen åskâdliggörs i figur 5:2. Rådets ordförande, som f. n. är forskare, leder rådets och arbetsutskottets arbete. Arbetsutskottet består förutom ordföranden av två av rådets ledamöter. Det är rådets allmänna beredningsorgan och har särskilda uppgifter i samband med anslagsfördelningen. Granskningsnämnderna, f. n. 16, tillsätts av rådet. De består normalt av 2-4 ledamöter hämtade i och utanför rådet och utgör rådets redskap för vetenskaplig granskning av ansökningar. Bland granskningsnämndernas ledamöter finns ett mindre antal docenter samt viss representation för de s. k. lärda verken. Den helt dominerande gruppen ledamöter i råd och granskningsnämnder är professorer. Rådet sammanträder in pleno fem å sex gånger per år, arbetsutskottet 12-15 gånger. Granskningsnämnderna samlas i regel två gånger per år, inför rådets utdelning av anslag. Uppgiften som sekreterare fullgjordes fram till den l juli 1972 som extra uppdrag vid sidan av annan tjänst. Från denna tidpunkt är en arvoderad sekreterare på deltid knuten till rådet. Kansliet, under ledning av sekreteraren, disponerar utöver sekreteraren över en arbetsinsats om tre personår. På arvodesbasis och mot timlön

140 forskningsråden inom urbildningsdeparrementet

RÅDET (15)

Arbetsutskott Sekretariat (3)

Granskningsnämnder (2--4l

Bibliografi Etnografi Etnologi Filologi 1 (germanska språk) Filologi 2 (romanska,sIaviska, antika språk) Filologi 3 (allm språkvetenskap) Filosofi Historia ldé- och lärdomshistoria Konstvetenskap Litteraturvetenskap Medelhavsländernas arkeologi Musikforskning Figur 5 .2 Statens huma- Nordisk fornkunskap + medeltidsnistiska forskningsråd, arkeologi HFR. (Siffrorna inom Teologi paren tes anger antalet ledamöter.)

utförs vidare vissa särskilda uppgifter, som redaktionsarbete för rådets tidskrift, viss beredning av anslagsfrågor rörande tidskrifter, kameralt granskningsarbete samt Vaktmästeri. Förvaltningskostnaderna framgår av tabell 5:2. Dessa kostnader utgjorde för 1973/74 3,1 % av rådets disponibla medel.

Tabell 5:2 Förvaltnings- och utredningskostnader för HFR 1973/74 (tkr) Kostnader för det centrala kansliet 262 Arvoden, traktamentcn, resor etc. till rådsledamöter och granskningsgrupper 103 Summa 365

5.2.3 Statens medicinska forskningsråd, MFR MFRzs organisationsbild får sin särskilda karaktär dels på grund av sektionsindelningen, dels och framför allt av den metod som rådet valt

forskningsråden utbildningsdepartementet 141 inom_

RÅDET Allm med Försvarsmed sektionen sektionen (21) (1 1 )

Arbetsutskott (5)

Rådsberedningen för medicin, odontologi och farmaci (15)

sekreteraren Kommitté för forskningsplanering och forskningsorganisation (3)

Budgetkommitte Kansli (3)

Figur 5:3 Statens medicinska forskningsråd, MFR. Organisationen Kommittéer för gransk- Initiativgrupper, Övriga kommittéer fr. o. m. mars 1974. (Siffning av ansökningar ad hoc och ledningsgruppen rorna inom parentes an- (3-15) ger antalet ledamöter. )

- vilket närmare för prioritering av forskningsprojekt och som innebär belyses nedan - att den samhälleliga och den vetenskapliga relevansen till en början bedöms åtskilt och först på ett senare stadium sammanvägs till ett beslutsunderlag. Organisationen framgår av figur 5 :3. Ordföranden i MFR är f. n. hämtad utanför kretsen av medicinska forskare. Ordföranden leder de båda sektionernas och den samlade rådsförsamlingens förhandlingar. Sektionerna för allmänmedicinsk respektive försvarsmedicinsk forskning arbetar instruktionsenligt självständigt i anslagsfrågor och beslutari rådets namn. Det samlade rådet som består av de båda sektionerna behandlar planerings- och policyfrågor. Rådet och sektionerna sammanträder 5 a 6

142 Forskningsrâden inom urbildningsdepartementer

gånger årligen. Den allmänmedicinska sektionens arbetsutskott leds av rådets vice ordförande och består utöver denne av fyra av rådets ledamöter. Dess huvudsakliga uppgift består i beredningen av till rådet ställda remisser. Rådsberedningen består av ordförandena i rådets kommittéer för granskning och prioritering och har sina viktigaste uppgifter i samband med beredningen av ansökningsärenden till rådets båda sektioner. Rådets budgetkommitté består av rådets sekreterare och bitr. sekreterare samt chefen för rådets kansli. Dess uppgift är dels att bereda ärenden rörande rådets petita, dels att isamband med anslagsutdelning ta fram ur budgetsynpunkt motiverade beslutsalternativ för rådsberedning och sektioner. Kommittén för forskningsplanering och forskningsorganisation under ledning av rådets sekreterare har samma sammansättning som budgetkommittén. Kommittén bereder större frågor och initiativ och svarar likaledes för ledningen av rådets kansli. Rådets kommittéer för granskning och prioritering av ansökningar uppgår till 21 st. I fem av dessa ingår förutom vetenskapliga fackmän även icke-vetenskapsmän som företräder sektoriella organ inom området. De vetenskapliga ledamöterna utses av rådet och de övriga av respektive sektoriella organ. Kommittéerna består av två â tre upp till omkring femton ledamöter. Sammanlagt har grupperna l 19 ledamöter.

För särskilda sakområden eller permanenta arbetsuppgifter har rådet

tillsatt särskilda ledningsgrupper eller deltar tillsammans med andra organ isådana. Initiativgrupper tillsätts av rådet vid behov för att överse forskningsbehov och rekryteringsläge inom olika forskningsområden. Utöver sekreteraren har rådet tillsatt en biträdande sekreterare. Båda är f. n. aktiva vetenskapsmän. De tjänstgör mot arvode på deltid (ca en tredjedels tjänst). Till sekreteraren är delegerad beslutsrätt i vissa frågor. Rådets kansli är under ledning av en heltidsanställd kanslichef uppdelat på fyra enheter och är dimensionerat enligt följande (avser 1973/74).

Kostnaderna för rådets förvaltning och beredning för år 1972/73 och 1973/74 fördelades enligt uppställningen i tabell 5 23.

Tabell 5:3 Förvaltnings- och utredningskostnader för MFR 1973/74 (tkr) Kostnader för det centrala kansliet 357 Arvoden och expenser m. m. för råd, prioriterings- och andra kommittéer 513 Summa 1 470

Forskningsrådet: inom utbildningsdepartementet 143

Rådets sektioner sammanträder 4 å 5 gånger årligen. Kostnaderna för sekretariatet bestrids med undantag för arvodet till den biträdande sekreteraren samt lönekostnaderna för stansoperatris (halvtid) och amanuens (l/4 tid) inom ramen för det i regleringsbrevet angivna beloppet för förvaltningskostnader, vilket för budgetåret 1973/74 uppgick till 915 tkr. Därutöver avsatte rådet för samma år 555 tkr till projektanslag för särskilda utredningar o. d. under denna post. Tillsammantaget 1470 tkr (2,9% av rådets anslag) gick alltså till ”förvaltning och utredningsverksamhet. Därutöver anvisades för 1973/74 l 207 tkr under programplanen Övrigt, vilken i viss, dock mycket begränsad, omfattning inbegriper medel för uppgifter av likartad karaktär.

5.2.4 Statens naturvetenskapliga forskningsråd, NFR NFR som är det till omslutningen största av forskningsråden inom område - utbildningsdepartementets riksstatsanslag 1973/74 55,6 mkr har en organisatorisk grundkonstruktion som nära ansluter till AFR:s och samverkar på kansliplanet intimt med detta råd. Inledningsvis kommenteras en i figur 5:4 redovisad organisationsskiss över NFR varefter det gemensamma kansliets uppbyggnad klargörs. Ordföranden, som i likhet med vad som f. n. gäller för MFR och AFR är hämtad utanför kretsen av aktiva vetenskapsmän, har en centralare ställning än i MFR och leder arbetet i råd, arbetsutskott och den rådgivande nämnden. Arbetsutskottet, som alltså leds av rådets ordförande, består vidare av rådets vice ordförande och sekreterare samt tre rådsledamöter. Det deltar i beredningen av ansökningar och har bemyndigande att besluta i anslagsärenden upp till 25 tkr och i en rad smärre ärenden enligt särskilda delegationsbeslut. Det har sålunda en något centralare ställning än t. ex. arbetsutskottet iMFR. Fackdelegationerna har till uppgift att inom respektive område från vetenskaplig synpunkt granska och avge förslag till rådet rörande ansökningar om forskningsanslag samt att i övrigt vara beredningsorgan för rådet och ta initiativ till åtgärder inom sitt område. l fackdelegationerna är de rådsledamöter, vilkas ämnesområde faller inom delegationens ämnesfält, självskrivna. Övriga ledamöter utses av rådet så att bästa möjliga ämnestäckning och representation för lärosäten och forskningsinstitut som ej är företrädda i rådet åstadkommes. Delegationerna har var och en ca tio ledamöter. Genom dessa beredningsorgan tillförs rådet viss ytterligare sektoriell kompetens. I varje fackdelegation är dessutom plats reserverad för ”yngre forskare (lägst doktorsexamen högst bitr. prof.). Publiceringsnämnden har en relativt självständig ställning och beslutar de facto på delegation i publiceringsfrågor. Nämnden är vidare styrorgan i för NFR:s redaktionstjänst, knuten till sekretariatet. Den rådgivande nämnden, som inrättades 1972 och leds av rådets ordförande, består av ledamöter utsedda i egenskap av experter av rådet självt. Nämnden skall enligt sin instruktion vara ett ”forum för

144 Forskningsrâden inom utbildningsdepartementet

initiering och diskussion av åtgärder inom rådets verksamhetsområde för att främja utvecklingen av för samhället vitala aktiviteter”. Den har bl. a. kopplats in i rådets petitaarbete och vid beredningen av större remisser. Sekreterarposterna i NFR och AFR upprätthölls till den l mars 1972 av en och samma person. Efter innehavarens pensionering har sekreterarposten i AFR, som tillsätts av regeringen, icke ånyo besatts med ordinarie befattningshavare. Sekreterare i NFR är chefen för den byrå i kansliet som handlägger ärenden rörande NFR. De av rådet inrättade kommittéerna fungerar, i vissa fall tillsammans med utanförstående organ, som relativt självständiga organ under rådet och begär av rådet anslag till sin verksamhet. Deras ansökningar prövasi

Rådgivande RÅDET nämnd (16) (12)

Arbets- sekretariat utskott (6)

l l l l 7

Kommittéer Publice- Delegatio- Delegatio- Delegat io- Delegatiosekretariatet nen för nen för nen för nen för ringsför internatio- matema- kemi geoveten- biologi nämnd nell ekologi tik skap (gemensamt med SIDA) (12) (10) (9) (12) (7) Ekologi (EK) Man and Biosphere (MAB) Zoologisk taxonomi Biofysik Molekylär biologi (tills med MFR o RmC) I ntergovernmental Oceanogra phic Commission (IOC) international Hydrological Decade (IHD) international Geological Programme (IGCP) Geodynamics Projects (GDP) (tills m KVA) Terrestrisk geodata Figur 5:4 Statens naturvetenskapliga forsknings- European Southern råd, NFR. (Siffrorna Observatory inom parentes anger anta- (ESO) let ledamöter. )

Forskningsrâden inom urbildningsdepartemenrer 145

Ordförandekoilegier [ J

f l l Adm byrån Kommitté-

l

AFR-byrån NFR-byrån

1 J I 1 sekretariat för:

“a

l l l l l FEK

sekretariat for sekretariat for Kameralsektion HD Registrator Bedakrions- Fysikdelegarion Arkiv Fysik- och Personalsektion N05

[lansfenâ

matdüegatm Servicesekrion ESRC

Kemidelegation (gemensamt för . y :Jktigfzggxgs- I

(AFR och NF R) Kemidelegation 5|E5 Biologidelegation . I Fönagssekvon Geover delegation .nformaüonsi Komm-méenh-â, Iam

Buologudelegation sektion mtimiska

Resesekretariat Resesekretariar “FF” ådgl vande nämnd Ekologikomminêen MABkommitlêen

fackdele ationerna. De har närmast en ställnin mellan s ecialdele P 8 atio- Figur 5:5 Organisationsner och till rådet knutna schema för det gemenprojektstyrelser. samma kansliet vid A FR Rådet och arbetsutskottet sammanträder normalt fem ä sju gånger per och NFR. år, delegationerna två ä tre gånger. Ordförandekollegiet (de samverkande rådens ordförande) har det övergripande ansvaret för ledningen av rådens kansli och fattar beslut i vissa policyfrågor beträffande rådens administration. Kansliurskottet består av cheferna för AFR-, NFR- och administrativa byrån och leder kansliets arbete. En reell integration av arbetet har skett därigenom att fysik- och kemidelegationerna i AFR och NFR har

gemensamma utredningssekreterare. Till kansliet är knuten också NFR:s

redaktionstjänst som bistår med verksamhet av förlagskaraktär, informationsverksamhet och sekretariatsuppgifter för publiceringsnämnden. AFRzs och NFR:s gemensamma kansli är rådsorganisationens största. Bl. a. genom den utrednings- och planeringsverksamhet som bedrivs vid de i princip självständiga kommittéerna under NFR och som knutits till kansliet har verksamheten blivit tämligen omfattande. Den till kansliet knutna arbetsinsatsen omfattade under 1973/74 ca 60 personår. På handläggarnivå fanns sammanlagt ca 20 tjänster. Sekretariatets chefstjänstemän utgörs av byråcheferna för AFR- och NFR-byråerna samt

byrådirektören i administrativa byrån.

Tabell 5:4 Förvaltnings- och utredningskostnader för NFR 1973/74 (tkr)

Kostnader för det centrala kansliet 1650 Kostnader för räds- och delegationsledamöter samt särskilda rädgivares arbete 350 Kostnader för Nl-Rzs kommittéverksamhet 1 019 Kostnader för publiceringsnämnden och redaktionstjänstcns verksamhet 640 Summa 3 659

146 Forskningsrâden inom utbildningsdepartemenret

De totala kostnaderna för förvaltning och kommittéväsende uppgick för NFR för 1973/74 till 3 659 tkr eller 6,6 % av rådets totala anslag för detta år. Kostnadsfördelningen framgår av tabell 5:4. Posten Kostnader för det centrala kansliet utgörs av de i regleringsbrev anvisade medlen för förvaltning. Posterna 2--4 har anvisats genom särskilda anslag från rådet. För AFR kan de totala kostnaderna för förvaltnings-, utrednings- och kommittéverksamhet anges till 1 259 tkr för budgetåret 1973/74. Härav utgjorde 990 tkr de i regleringsbrev anvisade förvaltningsmedlen. Återstoden anvisades genom särskilda anslag från rådet. Det totala beloppet utgjorde 5,1 % av rådets totala anslag för 1973/74.

Tabell 5:5 Förvaltnings- och utredningskostnader för AF R 1973/ 74 (tkr) Kostnader för det centrala kansliet 990 Kostnader för råds- och delegationsledamöters samt särskilda

5.2.5 Statens rád för samhallsforskning, SFR

SFR:s organisatoriska uppbyggnad får sin särprägel genom sektionsuppdelningen och av att varje sektion beslutar i rådets namn. SFR:s ordförande är f. n., liksom i HFR, forskare inom rådets verksamhetsområde. Han utgör den enda gemensamme ledamoten i de tre sektionerna. Ordförandens ställning accentueras ytterligare av att rådet

RÅDET

Ordförande

sekretariat

Socialvetenskap- Rättsvetenskap- Sektionen för liga sektionen liga sektionen psykologi och Figur 5:6 Statens råd för pedagogik samhällsforskning, SFR. (10) (51 (71 (Siffrorna inom parentes anger antalet ledamöter. )

Forskningsrâden inom utbildningsdeparrementet l47

eller dess sektioner inte arbetar med särskilda arbetsutskott eller kommittéer. Rådets uppdelning understryks av att det som helhet vanligtvis sammanträder per capsulam. Sektionsindelningen har betydelse även för sekreterarsysslan. Chefen för rådets kansli är sekreterare i den socialvetenskapliga och rättsvetenskapliga sektionen och rådets huvudsekreterare. För sektionen för psykologi och pedagogik har utsetts särskild sekreterare som fullgör uppgiften som bisyssla. Rådets huvudsekreterare, som är heltidsanställd, är f. n. även sekreterare för forskningsrådens samarbetsdelegation. Arbetsinsatsen för SFR uppgår till drygt 75 %. Till SFR:s kansli är förutom huvudsekreteraren knutna fyra personer (325 personår). Viss kameral expertis inkopplas på arvodesbasis för särskilda uppgifter. Kostnaderna för rådets förvaltning framgår av tabell 5:6.

Tabell 5:6 Förvaltnings- och utred ningskostnnder för SFR 1973/74 (tkr)

De redovisade kostnaderna för rådets förvaltning uppgick 1973/74 till 3,7 % av anvisade medel och ryms i sin helhet inom det belopp (465 tkr) som anvisats i regleringsbrev.

5.2.6 Sanzarbersorgan inom rädsorgarzisationen

Forskningsrâdens samarbetsdelegation Det centrala samarbetsorganet för rådsorganisationen är forskningsrådens samarbetsdelegation. Delegationen består av representanter för AFR, HFR, MFR, NFR, SFR, SJFR och STU. Medlemsorganen representerasi delegationen regelmässigt av ordförande och huvudsekreterare. Därutöver kan vid behov ledamöter adjungeras. Samarbetsdelegationens ställning är inofficiell; den har karaktär av samrådsorgan och kan inte besluta på medlemsorganens vägnar. Efter uttalande från riksdagens revisorer föreslog delegationen 1968 i särskild skrivelse att dess ställning skulle befästas genom en av Kungl. Maj :t fastställd instruktion. Delegationens förslag till instruktion innebar bl. a. att dess huvuduppgift skulle bli att i form av rekommendationer till medlemsorganen ta initiativ till forskningsverksamhet på för flera av dessa gemensamma områden eller på gränsområden som inte täcks av existerande organisationer. Därutöver skulle delegationen allmänt främja samarbetet mellan medlemsorganen och rådsorganisationen utanförstående myndigheter. Delegationen borde vidare, enligt instruktionsförslaget, fungera som berednings- och utredningsorgan i frågor som av medlemsorganen överlämnades till den och som remissorgan i frågor av gemensamt intresse. Delegationens förslag har överlämnats till forskningsråds-

148 inom

Forskningsrådet: urbildningsdepartementer

utredningen att beaktas i dess utredningsarbete. Delegationens verksamhet har koncentrerats till samråds- och informationsfrågor. Någon initiativverksamhet av den karaktär som förutsatts i förslaget till instruktion har delegationen inte w eller endast i mycket begränsad omfattning - drivit. I vissa smärre frågor har rekommendationer till medlemsorganen beträffande anslag förekommit. Dess huvudsakliga insats, vid sidan av vissa gemensamma uttalanden eller remissarbete, har varit att åstadkomma viss administrativ samordning t.ex. när det gäller rutiner för ansökningar och kontrakt samt lönesättning och arbetsvillkor för personal anställd på rådsanslag. Bland de frågor av allmän natur om samarbetet inom rådsorganisationen som behandlats inom Samarbetsdelegationen under senare tid kan förtjäna särskilt nämnas förhandlingarna rörande skapandet av ett europeiskt råd för grundläggande forskning och frågor om den till NFR knutna kommitténs för forskningsorganisation och forskningsekonomi (FEK) förvandling till en kommitté arbetande för alla de till samarbetsdelegationen anknutna råden (jfr avsnitt 5.5.3). Som exempel på ämnesområden där delegationen tjänat som forum för samråd och information kan nämnas u-landsforskning och framtidsfozskning. Samarbetsdelegationens arbete finansieras genom sammanskott från medlemsorganen i proportion till storleken av de av organen disponerade forskningsanslagen. Det fastställda anslaget till delegationen uppgick för budgetåret 1973/74 till l75 tkr. Delegationens sekretariatsuppgifter åvilar, som tidigare påpekats, SFRZS huvudsekreterare.

Övriga sanzarbetsfbrnzer

Vid sidan av dessa samarbetsorgan låter sig råden i skiftande utsträckning representeras i samarbetsorgan för mer speciella ändamål inom och utom rådsorganisationen. Med en grov indelning kan dessa samarbetsorgan sägas tjäna tre huvudsyften: Cl beredning och fördelning av ansökningar mellan råden El samråd och informationsutbyte E] styrorgan för institut, forskningsprojekt eller verksamheter av intresse för råden. Som viktigare exempel på organ av det förstnämnda slaget kan nämnas den för AFR, MFR, NFR och Riksföreningen mot cancer gemensamma nämnd som fördelar ansökningar av gemensamt intresse pa de olika råden oavsett till vilket eller vilka råd de ställts. titt för försvarsmedicinska sektionen och försvarsmedicinska forskningsdelegationen gemensamt arbetsutskott har haft en liknande fördelningsfunktion. l detta sammanhang bör påpekas det i begränsad omfattning förekommande systemet med i andra råds prioriteringsorgan; så utser SFR en ledamot av

representation

MFR:s prioriteringskommittéer för beroendeframkallande medel och socialmedicin. Även genom dubbla Iedamotskap t. ex. mellan Al-R/ NFR, mellan NFR och SJFR åstadkommes vissa samordningseffekter. Som exempel på mer renodlade samrådsorgan kan nämnas SIDA:s

forskningsråden inom urbildningsdepartemenlet 149

samrådsgrupp för u-landsforskning där NFR, MFR och SFR jämte STU, RbJ och forskningsberedningen är representerade liksom en samarbets- grupp på kansliplanet -4 mellan UKÄ:s fakultetsberedning för matematik och naturvetenskap, NFR och AFR. Även mellan fakultetsberedningen för humaniora och teologi och HFR förekommer i vissa fall gemensamma överläggningar. Vidare kan nämnas den närmast till NFR knutna kommittén för molekylärbiologi i vilken MFR och RmC är representerade. Bland samarbetsorganen av styrelsekaraktär kan främst nämnas styrelsen för forskningsrådens laboratorium i Studsvik där AFR, MFR, NFR och STU tillsammans med AB Atomenergi är representerade.

5.2.7 Utredningens kommentarer Som framgått av denna genomgång av rådens struktur är forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde” långt ifrån ett enhetligt begrepp organisatoriskt och administrativt. De finansiellt sett minsta råden har den enklaste organisatoriska uppbyggnaden och de minst omfattande kanslierna. Samtidigt som strävan att hålla nere omfattningen av kanslierna kan vara lättare att realisera i de små råden kan redan här konstateras att en mer omfattande organisation svarar mot hög ambitionsnivå ifråga om bl. a. forskningsplanering och mångsidigt agerande, en ambitionsnivå som i sin tur kan te sig mer orealistisk för de mindre råden med hänsyn till dessas begränsade omslutning. Samtidigt bör redan här framhållas - innan genomgången av rådens verksamhetsformer förs vidare att den rent disciplinorienterade uppsättningen kommittéer, delegationer eller andra prioriteringsorgan på ett intressant sätt i vissa råd funnit sin komplettering genom beredningsorgan av annan typ, inriktade mot samhälleliga eller vetenskapliga problemområden med en vidare avgränsning. Denna tendens är, som framgått, tydligast inom det medicinska forskningsområdet men har också fått påtagliga nedslag i de båda övriga naturvetenskapliga råden. Dessa särskilda organ uttrycker på sitt sätt behovet av interdisciplinärt samarbete för att lösa de problem av gränsöverskridande natur som finns inom rådens ämnesområden. De samarbetsorgan av skiftande slag som redovisats återspeglar likartade samarbetsbehov liksom behovet av samarbete och kontakt med organ utanför kretsen av forskningsråd.

5.3 Anslagsprövning och prioriteringsarbete

Den största delen av forskningsrådens forskningsanslag delas ut på basis av ansökningar om medel till definierade forskningsprojekt initierade och utformade av enskilda forskare eller forskargrupper. En rådens huvuduppgift blir då att skapa och administrera en apparat för granskning, prioritering och beslut om anslag för sådana forskningsprojekt. Området rymmer principiellt viktiga frågor om vilka kriterier som kommer till användning och hur de redovisas, vilken bredd och förankring inom forskarkollektivet beslutsprocessen har, metoderna att fördela medlen

150 Forskningsrâden inom urbildningsdeparremenret

mellan rådens olika delområden etc. En genomgång av procedurerna i respektive råd är nödvändig för att de övergripande frågorna skall kunna identifieras, samtidigt som analys och jämförelser inte får drivas så i detalj att överblicken går förlorad.

5.3.1 AFR :s anslagsprövning AFR mottar ett i förhållande till sin omslutning mindre antal ansökningar än de övriga råden (ca 200). Rådet har vidare genom sin profil och sitt i viss mån begränsade vetenskapliga fält en tämligen fast kundkrets, som årligen återkommer med ansökningar om forskningsanslag. Rådet har nyligen infört ett system för medelsfördelning som innebär att, efter vissa reservationer, de för utdelning tillgängliga medlen i förväg fördelas på rådets delegationer. Underlag för en budget och ett preliminärt beslut om delegationernas anslagsramar föreligger när förslagen i budgetpropositionen är kända och de ansökningar som avser verksamhet under följande budgetår inkommit, vilket sker under början av kalenderåret. l princip kan anslag fördelas under hela året, men den huvudsakliga utdelningen av anslag sker under april-maj och avser kommande budgetårs verksamhet. Beträffande den vetenskapliga granskningen innebär AFR:s system att för varje ansökan utses, av sekretariatet, två sakkunniga inom råds- och delegationsledamöternas krets. Minst en av dessa är rådsledamot. Beträffande ansökningar från råds- och delegationsledamöter gäller sedan 1973 den regeln att en särskild granskare utöver de tidigare nämnda utses utanför rådskretsen. Råds- och delegationsledamöter deltar inte i handläggningen av egna ansökningar. Fackgranskarna avger skriftliga yttranden, vilka ligger till grund för den samlade behandling av de aktuella ansökningarna som därefter sker i respektive delegation. Inom delegationen sker en prioritering och delegationen avger därefter ett förslag till rådets beslut, varvid det framkomna granskningsmaterialet bifogas. Projekt rörande fusionsforskning kan av rådet remitteras till den särskilda kommittén för sådana frågor. l nästa fas behandlas delegationens förslag i rådets arbetsutskott som har att granska förslagen utifrån främst budgetära och principiella synpunkter och förelägga rådet sitt förslag. Rådet har en förhållandevis stor andel mycket stora anslag. Det är därför naturligt att, trots de ekonomiska ramar som beslutats, de mycket stora anslagen blir föremål för realdebatt i rådet. l den mån arbetsutskottets granskning utmynnari ett tillstyrkande av delegationernas förslag till beslut är rådets handläggning i övrigt vanligen av mer formell natur. Beslutsordningen innebär alltså, som antytts, att realbchandling av frågorna om den vetenskapliga kvalitén och betydelsen sker av två fackgranskare vilkas arbete bedöms i de fackmässigt kompetenta delegationerna. Prioriteringen, valet av vilka projekt som skall sättas före andra, påverkas även den direkt av de fackgranskare som har att granska flera

projekt men avvägningarna sker inom delegationernas ram. Det är också i

Forskningsrådet: inom utbi/dningsdepartementer 151

delegationerna den samhälleliga relevansen hos projekten, eventuellt, vägs in i bedömningen. Rådets insats är i denna bedömning främst koncentrerad till fördelningen av ramarna mellan delegationerna. Det under granskningsarbetet framkomna skriftliga granskningsmatevilket berör inomvetenskapliga frågor, redovisas inte rialet, regelmässigt för de sökande i samband med besked om utfallet av ansökningarna men bevaras som offentlig handling på rådets kansli. dock inte av rådet in pleno. Arbetsutskottet har Alla anslag beviljas att bevilja anslag upp till 25 tkr och ordföranden att bemyndigande bevilja reseanslag.

5.3.2 HFRss anslagsprövning Det humanistiska forskningsrådets utdelning av anslag koncentreras till två utdelningstillfällen, ett under senhösten, ett under senvåren, till vilka om anslag tas in under september och januari. Det totala ansökningar antalet ansökningar som årligen behandlas uppgår f. n. till omkring 600. Rådets arbete med att pröva till rådet inkomna ansökningar om bidrag till forskningsarbete och publicering av forskningsresultat sker i en trestegsprocess. l den första fasen fördelas ansökningarna av rådet på förslag av arbetsutskottet på de av rådet för varje år konstituerade granskningsnämnderna. Beträffande allmänna ansökningar och ansökningar som avser fortsatt verksamhet i ett av rådet tidigare stött projekt arbetsutskottet som granskningsnämnd. Samtliga ledamöter i fungerar granskningsnämnd erhåller de ansökningar som hänförts till respektive den. Ledamöternas bedömning av ansökningarnas vetenskapliga kvalifikationer blir föremål för diskussion i nämnden varefter projekten rangordnas i angelägenhetsgrad. Granskningsnämndernas sammankallande ledamot avfattar ett sammanfattande utlåtande och motivering för varje Ansökningar från rådsledamöter eller ledamöter i nämnderna projekt. behandlas men utan deltagande av på samma sätt som andra ansökningar den sökande ledamoten. Granskningsnämnderna arbetar utan i förväg fastlagda ekonomiska ramar och även om den totala tillgången på medel är känd, liksom storleken på de belopp som vid tidigare utdelningstillfällen disponerats för respektive ämnesområde, tas i detta skede av beredningen endast i mindre mån hänsyn till rådets finansiella situation. l den mån så bedöms via rådets kansli en expert för bedömningar av erforderligt inkopplas ansökans ekonomiska kalkyler. materialet - i När granskningsnämndernas arbete avslutats bearbetas nästa fas - i sin helhet av rådets arbetsutskott som har att göra en sammanvägning av granskningsnämndernas förslag och rådets ekonomiska resurser. Arbetsutskottets beredning sammanfattas i ett detaljerat förslag som - - rådet i dess helhet till anslagsfördelning tredje fasen föreläggs för slutlig diskussion och beslut. Rådet in pleno fattar beslut i alla anslagsärenden och någon delegation av beslutsrätt ens beträffande smärre förekommer inte. lnte heller specifika reseanslag till belopp konferenser o. d. handläggs i särskild ordning.

152 Forskningsrâden inom utbildningsdeparremenrer

De bedömningar och den rangordning som granskningsnämnderna formulerar till ledning för arbetsutskottets och rådets ställningstagande edovisas för rådet i form av sammanfattande notiser i arbetsutskottets förslag. Granskningsnämndernas fullständiga yttranden blir inte offentliga; de återgår efter behandlingen till respektive ledamöter och betraktas alltså som arbetspapper. Några fixerade kriterier för rådets och granskningsnämndernas avvägningar finns inte men rådets praxis anges vara att samhällsrelevansen som allmänt kriterium vid sidan av de vetenskapliga bedömningarna vägs, och skall vägas, in i de bedömningar som görs.

5.3.3 MFRzs anslagsprövning I det medicinska rådet tillämpas beträffande granskning och beredning av ansökningar om forskningsanslag ett system som principiellt sett mer liknar HFR:s än de i storlek mer jämförliga rådens men som samtidigt genom vissa särdrag skiljer sig från alla de Övriga rådens. MFR kungör årligen ett stort antal typer av anslag som kan sökas från rådet. Det tjugotal olika typer av anslag som f. n. står till förfogande kan indelas i följande huvudgrupper: D Projektanslag D Personliga anslag D Stipendie- och reseanslag D Publiceringsanslag D Symposie- och planeringsanslag D Anslag för metodutveckling och metodkontroll

Huvudparten av ansökningarna till rådet tas in en gång per år » i februari - och beslut om anslag för kommande budgetår fattas av rådet i maj. Vissa typer av anslag kan dock utdelas när som helst under året. Rådet reserverar en mindre del av sina medel för detta ändamål. Årligen behandlar MFR ca 1 250 ansökningar. Enligt den 1974 införda arbetsordningen fördelar rådsberedningen ansökningarna på rådets prioriteringskommittéer. Dessa, som i allmänhet består av fem vetenskapsmän inom respektive område, har till uppgift att från strikt inomvetenskapliga synpunkter bedöma och klassificera projekten. Detta sker genom ett formaliserat förfarande där varje ledamot av prioriteringskommittéerna självständigt bedömer ansökningarna efter olika fixerade kriterier som problemställning, metod, forskarens kompetens etc. och därvid åsätter dem ett numeriskt värde i dessa olika avseenden. Vid sammanträde i prioriteringskommittéerna görs efter diskussion en sammanvågning av de enskilda ledamöternas bedömningar, vilken därmed utgör prioriteringskommitténs bedömning av projektets vetenskapliga värde och ett ställningstagande till i vilken ordning de bör komma ifråga för anslag. l samband med denna granskning prövas också kostnaderna för det granskade projektet men några ramar för prioriteringskommittéernas arbete har inte angivits och de tar inte ställning till ett visst områdes utrymme i förhållande till andra.

Forskningsrâden inom utbildningsdepartementer 153

Som framgått har vissa prioriteringskommittéer ledamöter utsedda av sektorsorgan eller annan avnämare. Var och en av dessa ledamöter skall för varje ärende som faller inom dennes område och efter samråd med sin huvudman avge skriftligt yttrande rörande värdet från sjukvårds- eller annan samhällelig synpunkt av de ökade kunskaper genomförandet av ett visst projekt kan medföra. Med hänsyn ti_ll att ett flertal ansökningar berör mer än ett ämnesområde behandlas ansökningar ofta i två (eller flera) prioriteringskommittéer.

l den fortsatta beredningen behandlas ansökningsmaterialet i rådets

budgetkommitté där olika beslutsalternativ studeras med hänsyn till rådets finansiella ställning och därefter i rådsberedningen. Rådsberedningen har därvid att ta ställning till av budgetkommittén utarbetade alternativ till avvägningar av resurser för olika programaktiviteter tung apparatur, gästforskarverksamhet osv. Rådsberedningen skall vidare för enskilda anslagsärenden sammanjämka eventuellt föreliggande olikheteri prioriteringskommittéernas förslag. Rådsberedningen fördelar dessutom med ledning av den särskilda försvarsmedicinska granskningen ansökningarna på rådets båda sektioner och förelägger dem förslag till beslut. l sektionerna, som alltså handlar i rådets namn, tas därpå efter diskussion beslut om anslagsfördelning. Beträffande anslag för resor, symposier och utdelande av vissa stipendier, s. k. fellowships, för forskningsarbete utomlands gäller speciella bemyndiganden. Anslag av dessa slag utdelas i rådets namn av särskilda kommittéer efter för varje år av rådet fastlagda principer. De under rådets gransknings- och beredningsarbete framkomna skriftliga utlåtandena om ansökningarna distribueras normalt inte till de sökande men är efter rådets beslut i anslagsfrågorna tillgängliga som offentliga handlingar på rådets kansli. Vad beträffar projekt som rådet beslutar avveckla tillställes huvudmannen alltid skälen till rådets ställningstagande.

5.3.4 NFR:s anslagspröirning NFR:s anslag fördelas i princip under hela året. Rådets behov av överblick och möjligheter att göra avvägningar av anslagstilldelningen till olika vetenskapsområden gör dock att ansökningar om större belopp och för verksamhet som avses löpa från budgetårsskiftet skall inges till rådet före den l februari. Årligen behandlar rådet ca l 100 ansökningar. NFR arbetar, liksom numera även AFR, med fasta medelsramar för de olika delegationernas ämnesområden. Under det att riksdagens behandling av budgetpropositionen pågår skapar man sig inom rådets kansli, med ledning av propositionen och de ansökningar som inkommit, en allmän överblick över anslagssituationen. Rådets arbetsutskott gör på basis härav en preliminär budget för kommande budgetår som inbegriper de rambelopp inom vilka respektive delegationers forskningsstöd skall rymmas. Vid denna fördelning reserveras dock medel vid sidan av delegationernas ramar för en rad aktiviteter. Förutom för kansliets arbete reserveras medel bl. a. för särskilda utredningar och vissa särskilda program som

154 Forskningsråden inom urbildningsdeparremenret

gästforskarverksamhet, reseanslag och tvärvetenskapliga projekttjänster liksom för projekt som berör mer än en delegation. Efter eventuella jämkningar, där delegationer och arbetsutskott agerar, fattas det formella beslutet om ramarna då rådet vid ett utdelningssammanträde under senare delen av våren fördelar huvuddelen av de för kommande budgetår disponibla medlen. Genom systemet med ekonomiska ramar för delegationerna förskjuts, liksom hos AFR, de reella besluten om stöd till konkreta forskningsprojekt från rådet i riktning mot delegationerna. Något formellt bemyndigande föreligger dock inte och arbetsutskottet föreslår efter sin beredning särskild diskussion i rådet av ansökningar som är av komplicerad eller principiellt viktig natur. Detta är den vanligtvis tillämpade gången av anslagsfördelningen. Delegering av beslutsrätt i forskningsanslagsfrågor sker dock i speciella fall. För anslag upp till 25 tkr har rådets arbetsutskott bemyndigande att i brådskande fall besluta men skall vid avslag underställa sitt beslut rådets prövning. De vid sådant bemyndigande beviljade medlen inräknas i de ramar som står till delegationernas förfogande. Beträffande ansökningar om reseanslag är rådets ordförande bemyndigad att fatta beslut efter granskning och förslag av sakkunnig rådsledamot. Av särskilt intresse är anslagsgivningen till NFR:s kommittéer och de till vissa av dem knutna forskningsprojekten. Kommittéerna fungerar i flera fall inte bara som rådets rådgivande organ utan initierar och planerar självständigt forskningsverksamhet. Kommittéerna ansöker om medel på vanligt sätt och dessa ansökningar prövas i normal ordning. l det övervägande antalet fall är de anslag som beviljas kommittéerna att betrakta som ramanslag. Kommittéerna kan inom ramen självständigt besluta om anslag till konkreta projekt. Dessa kommittéer fungerar alltså på visst sätt både som speciella delegationer och som ett slags paraplyprojekt. Av NFR:s medel kanaliseras en förhållandevis stor del via kommittéerna (ca l7 % budgetåret 1973/74). Beträffande själva granskningsproceduren gäller att ansökningarna fördelas på särskilda föredragande inom delegationerna som företar en fackgranskning och i skriftligt yttrande delger delegationens övriga medlemmar eller, om ansökan gäller större belopp eller forskartjänster, samtliga rådsmedlemmar sin bedömning. Efter det att fackgranskarens/ föredragandens bedömning och förslag behandlats i vederbörande delegation vidarebefordras det tillsammans med delegationens förslag till beslut till arbetsutskottet. l den mån fackgranskaren samtidigt är medlem av rådet föredrar han ärendet även där. I annat fall utses härtill annan ur facksynpunkt lämplig rådsledamot. Ansökningar som ingivits av ledamöter av rådet eller dess delegationer blir sedan 1973 föremål för särskilt yttrande från rådgivare”, hämtad utanför rådet, och behandlas därefter på vanligt sätt i delegationer och råd. Den sökande deltager ej i beslutet. Beträffande brådskande ansökningar, vilka inte behandlas vid den ordinarie anslagsberedningen, gäller att fackgranskarens bedömning behandlas per capsulam i delegationen, eller, om beloppet underskrider 50

Forskningsrâden inom utbildningsdepartemenrer 155

tkr, går direkt till beslut i arbetsutskott eller råd. På samma sätt som i AFR bereder arbetsutskottet delegationernas förslag inför det rådssammanträde vari besluten om fördelningen av anslag tas. Genom systemet med fasta ramar och genom att, liksom i AFR, eventuell prioritering utifrån samhällsrelevanskriterier beträffande enskilda projekt sker i delegationerna kommer gränsdragningsfrågor mellan delegationerna och fördelningen av resurser mellan dem att bli rådets huvudsakliga arbetsuppgift i samband med den egentliga anslagsutdelningen. Ianspråktagande av de ovan nämnda i rådets budget reserverade särskilda medlen för projekt som berör flera delegationers ämnesområden är ett sätt att möta de svårigheter som här uppstår. För att klara de gränsdragningsfrågor som uppstår i förhållande till de övriga naturvetenskapligt och medicinskt inriktade råden - AFR, MFR - samt RmC har som berörts etablerats en samarbetskommitté med uppgift att fördela ifrågavarande projekt på de olika råden. Liknande samrådsgrupper tillsammans med STU respektive SNV har till uppgift att etablera liknande överenskommelser. Denna teknik innebär att samfinansiering av projekt med andra organ förekommer i mer begränsad omfattning. Inte heller i NFR offentliggörs de skriftliga utlåtandena eller motiveras rådets beslut för de sökande. Under granskningsarbetet producerat material är dock tillgängligt som offentlig handling.

5.3.5 SFR :s anslagsprövning Rutinerna för behandlingen av ansökningar om forskningsanslag i SFR har nära samband med rådets sektionsindelning. De för forskningsstöd tillgängliga medlen har tidigare fördelats på de tre sektionerna efter den principen att socialvetenskapliga sektionen skulle disponera 45 %, den rättsvetenskapliga 10% och sektionen för psykologi och pedagogik 45 %. Budgetåret 1974/75 har en mindre justering skett innebärande en ökning av anslaget till den socialvetenskapliga sektionen på bekostnad främst av anslaget till sektionen för psykologi och pedagogik. Fördelningen av medel mellan sektionerna fastställsi regleringsbrev men avgörs i realiteten av rådet som till departementet inger förslag härom. Rådet har utdelningstillfällen i princip två gånger per år, i maj och november, och ansökningarna tas in till den l mars respektive den l oktober. Ansökningarna fördelas av sekretariatet på de olika ämnesrepresentanterna i respektive sektion för vetenskaplig granskning och föredragning. Ansökningar av allmän natur föredras av ordföranden eller annan särskilt utsedd ledamot. Beträffande ansökningar från rådsledamöter tas från och med 1974 särskilt yttrande in från vederbörande rådsledamots suppleant. Den ansökande deltar inte i beslut beträffande egna ärenden. Visst material beträffande samtliga ansökningar distribueras till alla sektionsmedlemmar. Vid Sektionens fördelningssammanträde föredrar respektive ledamot ärenden han tilldelats och prioriterar dem inbördes, varefter sektionen efter diskussion beslutar om anslagsfördelningen. Inom sektionen för psykologi och pedagogik samlas de vetenskapliga fackmännen till

156 Forskningsrâden inom urbildningsdeparremenrer SOU l975:26

informell genomgång av ansökningarna före sektionens beslutssammanträde. Skriftliga utlåtanden eller motiveringar till rådets beslut avges som regel inte. l den mån projekt som kommer ifråga för anslag griper över flera sektioner sker en fördelning av kostnaderna mellan sektionerna efter under hand överenskomna proportioner. l likhet med vad som gäller i HFR arbetar SFR inte med några delegeringsbemyndiganden vid beviljande av anslag; alla sådana frågor avgörs i sektionerna. För närvarande behandlas årligen i sektionen för socialvetenskap ca 300 ansökningar, i sektionen för psykologi och pedagogik ca 250 och i rättsvetenskapliga sektionen ca 75 ansökningar.

5.3.6 Utredningens kommentarer Den givna redogörelsen för rådens granskning och prioritering av ansökningar om anslag till olika slags forskningsverksamhet har visat på en rad variationer i sättet att lösa denna för rådsorganisationen centrala uppgift. Variationerna illustreras mer översiktligt av den principskiss över behandlingen av ansökningar som återges i figur 5:7. Heterogeniteten innebär bl. a. stora olikheter mellan råden beträffande såväl former för beslut som former för beredning. Redogörelsen ger anledning framhålla vissa frågor som utredningen uppfattar som centrala vid utformningen av en framtida rådsorganisations anslagsbeviljande verksamhet.

Granskningens bredd och förankring Frågan om den vetenskapliga granskningens bredd och förankring i aktuell forskning är av största vikt, dels naturligtvis för att skapa säkerhet mot nyckfullhet i bedömningarna men framför allt för att granskningen skall bli så kompetent, grundlig och nyanserad som möjligt. Den vetenskapliga kringsynen hos den enskilde vetenskapsmannen skiftar självfallet men generellt torde ändå gälla att det blir allt svårare för den enskilde att överblicka och kompetent bedöma mer än ofta mycket begränsade delar av det egna vetenskapsområdet. I samma riktning verkar den tendens till gränsöverskridande tvär/mångvetenskapligt angreppssätt som blir allt angelägnare även från rent inomvetenskapliga synpunkter. Detta leder ofrånkomligen mot krav på största möjliga bredd i gransk ningsproceduren; i detta krav måste då också innefattas en strävan att engagera forskare i deras mest aktiva ålder, forskare som själva befinner sig vid forskningsfronten i arbetet.

Öppen/let

lin annan fråga, även den av stor betydelse både från saklig vetenskaplig synpunkt och när det gäller de sökandes legitima krav på säkerhet och oväld, gäller öppenheten igranskningen. Det ofta mycket omfattande arbete som läggs ner vid granskning och bedömning av forskningsprojekt

forskningsråden inom utbildningsdepartementet 157

bör så långt möjligt tas till vara inte bara som underlag för beslut utan även genom en återkoppling till de sökande. Härigenom kan sökanden dra fördel av den positiva eller negativa kritik som framkommit men dessutom skapas möjligheter till debatt om granskningsverksamhetens insiktsfullhet och rådens satsningar. Möjligheterna att öppna granskningsoch beslutsprocessen därhän att de ansökande forskarna ges möjligheter att ge synpunkter på bedömningar, alternativa anslagsnivåer och anslagsformer kan därvid aktualiseras.

Kriterier vid bedömningen Med kravet på största möjliga öppenhet följer naturligt att frågan om vilka slags kriterier som kommer till användning vid bedömningen måste uppmärksammas. Principerna för värdering av graden och arten av inomvetenskaplig betydelse respektive samhällelig relevans hos de projekt som kommer ifråga för stöd hos råden är av central betydelse för såväl forskarna som samhället i dess helhet. I full medvetenhet om problemets olika framtoning inom olika områden och om de svårigheter --- även av teoretisk art --- som därvid måste lösas vill utredningen markera att i frågan om öppenhet i rådsorganisationens redovisning ligger också frågan om öppenhet i dessa hänseenden.

(Fránsdragniizg och ekonomiska ramar Som en fjärde punkt vill utredningen beröra frågan om de ekonomiska ramarna vid anslagsgivningcn för olika discipliner eller disciplinområden. Det är av praktiska skäl nödvändigt att göra vissa indelningar av de forskningsmedel som står till buds men detta innebär också att gränsdragningsproblemen måste ägnas stor uppmärksamhet. Rådens rörlighet, möjligheterna att hålla en jämn vetenskaplig standard och angripa nya områden, tvärvetenskapliga angreppssätt och probleminriktning hämmas av revirtänkande som innebär bevakning av det egna områdets resurser. Rådsindelningen i sig skapar sådana gränsdragningsproblem och frågan om rådsorganisationen i dess helhet, till vilken utredningen återkommer, måste ses i bl. a. denna belysning.

5.4 Anslargsforriicr

Rådens direkta stöd till forskning ges i olika former; anslag till löner för personal, ;inslag till materiel, publicering. resor, symposiei etc. En genomgå ng LIV de vasenlligaste ainslargsformerna och de särskilda förhållanden som gäller för dem belyser ytterligare rådens arbetssätt och arbetsvillkor. Huvudparten av statsbudgetanslagen till forskningsråden utdelas av dessa som direkta forskningsanslag. l tabell 5:7 redovisas förutom riksstatsanslagen de av råden beviljade beloppen till forskningsprojekt, särskilda forskartjänster, publicering, resor etc. avseende budgetâren 1972/73 respektive 1973/74.

158 Forskningsrådet: inom utbildningsdepartementer

AF R H F R M F Fl N F R SF R “--- ---- ------ ---- F---- j

Råd | Principbeslut 1 PrincipbeslunI-Principbeslut Principbeslut ?incipbeslut 1

om anslags- I om anslags- om anslags- l I om anslags-

| | om anslags- | former och |

former former och i I former och | former och

l | | | bemyndigan- bemyndigan- eko- | I - - - J I | bemyndigan- i fasta l den till | - - | den till den till | nomiska | |

ordf., sekre- | I sekretariat i | ordf., sekre- | ramar för

l tariat och i vissa an- tariat och rådens sek- I I I arbetsutskott slagsfrågor l arbetsutskott tioner ivissaan- l l---*-|

:l-------J

ivissaanslagsfrågor

Lslagsfrågor I

Sekreta- Teknisk be- Teknisk be- Teknisk be- Teknisk be- Teknisk beriat redning redning redning redning redning

Fördelning Fördelning Fördelning på före- på före- på föredragande dragande dragande l Råd Preliminära beslut om ekon ramar för delegationer

Arbets- Fördelning (Rådsbered- Preliminära utskott på gransk- ning.) beslut om ningsgrupper ekon ramar Fördelning för delega- Granskning på gransk- tioner av fortsätt- ningsgrupper ningsanslag l Gransknings- Granskning Granskning nämnder, och rangord- och rangordprioriterings- ning av an- ning av ankommittéer sökningar sökningar ur intern och delvis ur extern synvinkel

GD

Forskningsrâden inom urbildningsdepartemenret 159

AF R HF R MF Fl N F R SFR

G)

Delega- (3 stl (4 stl tioner Granskning Granskning och förslag och förslag till beslut till beslut inom givna inom givna ekon ramar ekon ramar r l Arbets- Ev iämk- Sammanväg- (Rådsbered- Ev jämkutskott ning av giv- ning av ning) ning av givna ramar gransknings- na ramar Sammanväg- Principiell 9?.p°".as m9 a . Principiell

granskning

bedmnningar granskning

av delega- Förslag till av delegabednmn. g al_ tionernas beslut m h t tionernas

av iåen:

förslag budgetläge förslag och extern prioritet med budgetläget.

Förslag till beslut I Sektio- 1. Allmän 1. Socialner medicin veten- 2. Försvars- skaplig medicin 2. Rättsveten- Beslut om anskaplig slagsfördel- 3. Psyk o ning inom i ped regl brev angivna ramar Granskning och rangordning av ansökningar Beslut om anslagsfördelning inom fasta ramar för var del

Råd Beslut om Beslut om Beslut om anslagsför- anslagsför- anslagsfördelning delning delning Figur 5:7 Principskiss över behandlingen av ansökningar om forskningsanslag

160 Forskningsrâden inom utbildningsdepartementet

Tabell 5:7 Riksstatsanslag och beviljade belopp för forskningsråden under utbildningsdepartementet (tkr)

a Inklusive anslag till CERN ll. b Varav 750 tkr. på tilläggsstat. c Inklusive avkastningen från humanistiska fonden. d Inklusive kostnader för förvaltningen. e Exklusive publiceringsanslag.

Tabell 5:8 Forskningsrádens medel fördelade pä mottagare/ändamål 1973/74. (tkr.) Underlag: Årsredogörelser och uppgifter från forskningsråden samt uppgifter i 1975 års budgetproposition. Bil. 10.

Mottagare/ündamal l-orskniitgsrad/belopp Summa

AFR HFR MFR NFR SFR

Uppsala universitet 2 903 l 247 8 291 ll 495 1 790 25 726 Lunds universitet 2 278 l 206 7 256 8 778 1 308 20 826 Göteborgs universitet 2 499 9 299 3 120 1 935 14 855 Stockholms universitet 1 818 l 103 695 9 220 2 628 15 464 Umeå universitet 203 137 2 368 2 882 970 6 560 Karolinska institutet 17 705 617 18 322 Tekniska högskolan, Stockholm 2 400 58 l 689 4 147 Chalmers tekniska högskola 2 056 66 2 125 4 247 Linköpings högskola 544 63 16 623 Handelshögskolan,

Statliga forskningsinstitut (motsv.) 2 824 325 1 143 4 292 Internationellt samarbete 9 7504 138 6 677 70 16 635 Förvaltnings- och utredningskostnader m. m. 1 259b 365 1 620 3 659e 451 7 354 Övriga 98 3 8790 3 670d 4 053f 2 2758 13 975

Summa 25 591 ll 697 52167 57 888 12 128 159 471

“ Bidrag till Cem lI. b Inkl. 45 tkr. anvisade av Kungl. Maj :t för CFRN. c Inkl. forskartjänster, bidrag till enskilda forskare och tidskrifter. Inkl. kostnader för publicering och vissa forskarbidrag. e Inkl. vissa kommittékostnader. Inkl. kostnader för publicering m. m. och kommittékostnader. g Inkl. forskartjänster och vissa publiceringskostnader.

Forskningsrâden inom utbildningsdepartementet 161

l de av AFR beviljade beloppen ingår bidrag till CERN ll vilket 1972/73 uppgick till 6 mkr. och 1973/74 till 9,75 mkr. Avkastningen från humanistiska fonden uppgick 1972/73 till ca 460 tkr. och 1973/74 till ca 520 tkr. Merparten av rådens medel går till stöd åt forskning vid universitet och högskolor tillhöriga utbildningsdepartementet. Fördelningen av de olika rådens medel på olika mottagare och ändamål redovisas i tabell 5:8. Genom att råden har olika sätt att avgränsa anslag till forskningsprojekt, tjänster, publicering etc. omges materialet med vissa reservationer och _iämförelser bör göras med försiktighet.

5.4.1 Löner och tjänster De i avsnitt 5.3 beskrivna procedurerna berör rådens prövning och behandling av stöd till konkreta forskningsprojekt. Till dessa projekt knyts i många fall tjänster inte bara för biträdespersonal utan även för forskare. Utöver dessa projektanknutna tjänster förfogar råden över möjligheten att tillsätta personliga tjänster av olika slag.

Onzfattnirzg Rådens forskningsstöd utgår i stor utsträckning i form av anslag till löner åt personal. De procentuella andelarna för de olika råden anges i tabell 5:9. Räknat i antalet personår fördelade sig av råden avlönad forskningspersonal grovt enligt tabell 5:10. Projektanknuten personal [fråga om den personal som knyts till projektverksamhet gäller generellt att rådens egentliga personprövning inskränker sig till tjänster som har karaktär av projektledartjänster. Prövningen av dessa utgör en del av den

Tabell 5:9 Forskningsrådens anslag till personal i tkr. och % av totalt beviljade belopp 1972/73 och 1973/74.

aAFRzs procentuella andel förklaras av dess stora kostnader för CERN lI-laboratoriet, vilket bokförs som materielkostnader. Om dessa kostnader inte inräknas blir löncandelen 70 701972/73 och 63 701973/74.

ll

162 Forskn ingsrâden inom utbildningsdepartementet

s, m a n w a

ms

21W 51W mw

m; rä

:ax

30x5.

må_

Unna:

wzzêäaam Z=wnu=nm wonøoømmw 4350:95

3 S w m3 3.. N .3

_nosnoauoaoam_

.mama

wo_:§2w=m2_.m=nan

22.35%

woåäen ?svammel

3333333:

:ü E..

umm$1=mmcno

m3 m3 5 w A

333338.. 33 3.35.20..

850.nu??

3136.

3.31.32.

SB.

mmâ:

A3 m u_ m

unøbowaccøanm

Cm

Aåcdâ; 96033.

33m

cuunwmau

wimøwan

,owåx

mo.:

_.,w

8B

:w A 3A ä m 3

33:

oo:

._3522

“Hmzmnmn

ä..

.zwmävmaa

...wåra

33.3.5320...

:a w: 33

masa:

.S53

3A G m... No 5 m

mo.:

rain»

33m

mala..

aonmwuna...

caaozøman

møäwiâmüamøaaawm

.E

vznmaowvonmonør

E_

wâoaomcmsmnon.

wo a ä Nm 5 m

unâow..

comaääqwou

333..

3.8.2: 53mm..

CN 33

a. 58 can. 30 : u_ mo

333333 Nm 8

33m

3.35.23»

_no3wwø3wmm.

CA 33»

:maria

wauozâwáonv.

oc:

_mzomamamurwooqäm

8 NA No Nu S

.I .S333

m.: :å

w

c..

33 8 mom ä No wo

33m

ao

533m. 3558:7

3.3 S..

^=_c.m%

cm?

38 8 30m m_ .33

m?? 3332

M33”.

u: u:

33m 2 ä 8 s å

33m

3.02.52_

_Quräwimw

:N :N

G3 , Nu 8 1 t.

.I 3.3

?ä No Bm m: 5 mm

33m

umnâzuñ många-

33 H5 .I :u .I

m; ä B: e: K 3

:N :A 73 u:

;oo a_ m8 33. ä .03 33m.. aos.:

:m :N

_

mmm 33A

a: ;N 39. ä _3_

33 .3 3 :m

Forskningsrådet: inom urbildningsdepartementet 163

allmänna prövningen av huruvida projektet skall erhålla stöd eller ej. Beträffande -övriga tjänster forskningsassistenttjänster, forskningsingenjörer (motsv.), laboratorieassistenter (motsv.) och kontorspersonal gäller vanligtvis att råden överlämnar tillsättandet av personalen till projektledaren och den institution till vilken denne är knuten (MFR dock kompetensen hos föreslagna forskningsassistenter). Râden prövar uppställer vissa krav på kompetens och ger regler för inplacering i löneklass etc. I detta avseende tillämpas något olika regler av å ena sidan APR/NFR och å andra sidan övriga råd. De senare anknyter till de regler som gäller inom universitets- och högskoleväsendet i allmänhet. AFR/ NFR har en egen konstruktion vilken innebär en något annorlunda befordringsgång.

Personliga tjänster och anslag Vid sidan av anslagen för personal vid de rådsunderstödda projekten gör råden betydelsefulla insatser även beträffande personliga forskartjänster av olika slag. l det föregående har berörts hur personliga tjänster på professorsnivå och docentnivå kommit att knytas till råden i form av professurer ochi form av s. k. särskilda forskartjänster. Dessa tjänster måste ses i samma perspektiv som frågan om forskarkarriären i allmänhet vid universitet och högskolor. 1963 års forskarutredning föreslog i sitt betänkande (SOU 1966:67) bl. a. att en särskild forskartjänstreserv skulle inrättas för att det skulle bli möjligt att tillvarata forskarkapaciteten hos förtjänta forskare som av olika skäl inte kunnat beredas fasta tjänster inom universitets- och högskoleorganisationen. Dessa tjänster skulle knytas till de olika universiteten och högskolorna. Utredningen avvisade tanken på att knyta dem till forskningsråden. Detta förslag föranledde dock inte något beslut och departementschefen anförde i proposition till riksdagen (l969:3l) bl. a. att den rörliga medelsreserv som behövdes för att bereda förtjänta forskare tillfälle till tryggad vetenskaplig verksamhet borde i första hand knytas till forskningsråden. De tjänster det här är fråga om kan hänföras till tre huvudgrupper: e o professurer och biträdande professurer, s. k. särskilda forskartjänster samt forskartjänster inrättade av råden själva. I detta sammanhang är även de personliga anslagen av stipendiekaraktär, som vissa råd har, av intresse.

lilxtra ordinarie professurer och biträdande pro fessurer

Tjänsterna som e o professor eller biträdande professor är inrättade genom särskilda riksdagsbeslut med ämnesbeskrivning för varje professur. De från och med den l juli 1972 inrättade professurerna är i samtliga fall personliga. För de tjänster av detta slag som inrättats före detta datum gäller att de, om vakans uppstår, skall tas upp till prövning för eventuell indragning eller för omprövning av ämnesbeteckning. Tjänstgöringen

164 Forskningsrâden inom utbildningsdepartementet

förläggs till lämplig universitets- eller högskoleinstitirtion och undervisningsskyldighetens omfattning och art fastställs av råden efter samråd med UKÄ. Antalet tjänster av detta slag vid de här aktuella råden framgår av tabell 5:1 l. Tabell 5:11 E0 professuren och bitr. professurer vid forskningsråden under utbildningsdepartementet (antal) Rad 1972/73 1973/74 1974/75 Prof. Bitnprof. Prof. BitLprof. Prof. Bitnprof.

Det arbete som föregår rådens förslag till statsmakterna om inrättande av dessa tjänster utmärks främst av att det utgör ett inslag i rådets

petitaarbete. I några fall har dock de o professurer tillkommit och knutits

till ett råd utan initiativ från dess sida. Det mest systematiska förfarandet för att få fram förslag till rådsprofessurer har APR/NFR, som årligen går igenom berörda fakulteters eller fakultetssektioners petitaskrivelser i detta syfte. Därefter behandlas och diskuteras materialet dels inom råden, deras delegationer och arbetsutskott, dels i en särskild samarbetsgrupp med företrädare för UKÄ, AFR och NFR. 1 vissa fall har frågorna varit föremål för överläggningar mellan rådens arbetsutskott och UKÄ:s fakultetsberedning för matematik och naturvetenskap. Råden fattar därefter beslut huruvida och i så fall vilka förslag som skall föras fram i petitaskrivelsen. Inom de övriga här diskuterade råden aktualiseras dessa ärenden i första hand genom förslag till råden från enskilda eller grupper av forskare eller genom diskussioner inom råden eller dess olika organ. MFR har genom sin sekreterare regelmässigt kontakt med medicinska fakultetsberedningen i frågor av denna art. Den vetenskapliga sakkunniggranskningen av de personer som kommer ifråga är inte heller den hårt formaliserad eller enhetlig. Grovt kan följande ordning anges för de olika råden. AFR/ Granskningen sker i rådens ordinarie former för anslagsprövning, NFR dvs. genom yttrande av föredragande, som diskuteras i berörd delegation och läggs till grund för delegationens bedömning. HFR Rådet utser sakkunniga, vilkas utlåtande ligger till grund för rådets slutliga ställningstagande. MFR Rådet utser sakkunniga som förutom granskning av den vetenskapliga meriteringen även bedömer programmet fÖ.r den fortsatta forskningsverksamheten.

Forskningsrâden inom utbildningsdepartementet 165

SFR Förslagen diskuteras i rådets sektioner. Om förslagen väckts av någon rådsmedlem, vilket i allmänhet är fallet, anför denne de särskilda skäl som föreligger. De personer som kan komma ifråga anses böra ha sådana kvalifikationer att kompetensen för professur är självklar.

Särskilda forskartjánster Samtliga råd disponerar ett antal i statsbudgeten uppförda s. k. ”särskilda forskartjänster för vilka vissa speciella bestämmelser gäller. Tjänsterna är extra ordinarie och placerade i Fe 16. Huvuduppgiften för innehavarna är att bedriva forskning. Därutöver föreligger dock undervisningsskyldighet som uppgår till 75 timmar per läsår om den fullgörs i form av föreläsningar eller seminarieövningar. Undervisningen skall i så stor omfattning som möjligt fullgöras i form av forskarhandledning. Den enligt gällande bestämmelser normala gången vid tillsättandet av forskartjänster är att rådet när vakans uppstår efter samråd med UKÄ bestämmer ämnesområde för tjänsten. Därefter skall tjänsten ledigkungöras. Vid bedömningen av de sökande skall tillkallas två eller tre sakkunniga, av vilka endast en får vara ledamot av forskningsrådet. Om synnerliga skäl föreligger får dock särskild forskartjänst tillsättas utan ledigkungörande; därvid bortfaller även kravet på särskild sakkunniggranskning. Tjänsterna får innehas i högst sex, eller, om särskilda skäl föreligger, sju år. Tjänsterna tillsätts tillsvidare för högst tre år. Antalet disponibla särskilda forskartjänster för de olika råden under de senaste budgetåren framgår av tabell 5:12. MFR disponerar därutöver två forskningsläkartjänster i Fe 15 knutna till rådets flyg- och navalmedicinska grupper. När det gäller rådens förfarande vid val av ämnesområde för och tillsättande av dessa tjänster kan noteras att AFR, MFR, NFR och SFR regelmässigt följer det anbefallda normalförfarandet. Genom en årlig enkät till berörda fakulteter, sektioner och motsvarande inhämtas förslag till tjänster. De förslag till ämnesområden som därvid framkommer diskuteras i rådens delegationer, arbetsutskott och rådsförsamlignar respektive sektioner varvid ytterligare förslag kan framkomma -- och rådets preliminära förslag föreläggs därefter UKÄ. Efter samråd med

Tabell 5:12 Särskilda forskartjänster vid forskningsråden under utbildningsdepartementet (antal)

166 Forskningsrâden inom urbildningsdepartemenret

UKÄ beträffande ämnesomrâdena ledigförklaras tjänsterna och tillsätts sakkunniga. Vid rådens ställningstagande spelar personfrâgorna en betydande roll vid sidan av valet av ämnesområde men de nämnda råden har endast vid enstaka tillfällen tillsatt innehavare av dessa tjänster utan ansökningsförfarande. Detta har tidigare varit det regelmässiga tillvägagángssättet i HFR. Vid uppkommen vakans har rådets medlemmar och suppleanter uppmanats att inkomma med förslag till ämnesområde och innehavare av tjänsten. Dessa förslag har diskuterats i rådet som samtidigt beslutat om ämnesområde och innehavare, det senare under förutsättning att samråd med UKÃ beträffande ämnesval inte skulle föranleda förnyad behandling.

Pbrskartjdnster inrättade av råden Utöver de särskilda forskartjänsterna har de tre största råden -› AFR, MFR och NFR i själva inrättat forskartjänster av delvis likartad karaktär. Inom MFR avser dessa tjänster till stor del områden med stark samhällsanknytning där rådet anser särskilda insatser böra ske. Tjänsterna kan placeras i lönegraden F l2v-F 22 beroende på den sökandes kompetens och kan erhållas för ett år i taget under upp till tre år. Förslag till ämnesområden för tjänster inhämtas på olika sätt och utan formaliserade förfaranden: genom förslag utifrån, genom initiativ från enskilda rådsmedlemmar eller arbetsgrupper inom rådet etc. De sökande blir föremål för sakkunniggranskning av särskilt utsedda sakkunniga eller i prioriteringskommittéer. Någon specificerad tjänstgöringsskyldighet vid sidan av forskningsverksamheten föreligger inte. Vid sidan härav har MFR personliga forskarlöner som kan erhållas för längre tid. Även NFR/AFR har inrättat forskartjänster vid sidan av de särskilda forskart_iänsterna. Dessa s. k. arvodesbefattningar kan inrättas från docentnivå upp till professorsnivå. Rådens beslut om inrättande av sådana tjänster grundar sig på motiverade förslag från forskare om inrättande och innehavare av sådana tjänster. Efter prövning i rådets delegationer och arbetsutskott beslutar rådet huruvida förslaget skall tas upp till vidare granskning. Om så sker utses två å tre sakkunniga att yttra sig över såväl föreslaget ämnesområde som den föreslagne forskarens kompetens. Avser ärendet bitr. professur för forskare som redan är anställd vid rådet kan i vissa fall ett enklare sakkunnigförfarande tillgripas. Något ansökningsförfarande tillämpas inte för dessa tjänster. Innehavare av NFR/AFRzs arvodestjänster förordnas i regel på tre år med reservation för tillgång på medel. l princip föreligger ingen begränsning av den tid en forskare kan vara förordnad på sådan tjänst. Tjänstgöringsskyldigheten är för dessa tjänster lägre än för de särskilda forskartjänsterna och omfattar 25 timmars föreläsningar eller motsvarande per år. SFR har tidigare haft forskarassistenttjänster vid sidan av de särskilda forskartjänsterna. Omfattningen av dessa av råden inrättade forskartjänster (den s. k. rådskarriären) framgår av sammanställningen i tabell 5 213.

F orskn ingsrâden inom urbildningsdepartementet 167

,

mi:

z N N

mi:

vi?

a v u v

.mmsaaxwpon

.

NENN

v. o m

v: v:

mtvN

N m N_ N:

vi?

_ N : 2

at:

.25 NQNN

o N m.. v_

N: N:

nä:

N v

uGOEGukNQOUmMCiJv-_Duä

NN NN

mi: vi?

N o 2 NN

...PE

59:. .Em N22

N w m_ NN

201W_

›N

ovatwui mi:

N _ m o_

uoumzwmtaxmnou

v22

N _ w o_

nå:

MSNN

w

gor_

o N

13:4

o_

mivSTENNo_ vassa

:ODNP .s m.._ §2 M52

168 Forskningsrâden inom utbildningsdeparrementet

Stipendier En speciell typ av personliga anslag är ”stipendier” av olika slag hos vissa råd. MFR har flera typer av personliga anslag av denna karaktär bl. a. för att möjliggöra för klinikanställda läkare att under kortare tid på heltid bedriva forskning liksom för att underlätta övergång till klinisk forskningsverksamhet för innehavare av rådets forskartjänster eller mottagare av personliga anslag inom områden som saknar direkt sjukvårdsanknytning. Det bör dock observeras att dessa stipendier utgåri form av lön. Särskilda forskarrekryteringsstipendier (6 å 7) inom det rättsvetenskapliga området har ställts till förfogande av SFR. Även inom l-IFR har vid enstaka tillfällen anslag av doktorandstipendiekaraktär förekommit. Särskilda forskarrekryteringsinsatser inom bestämda ämnesområden, med koncentration till biologiområdet, görs även av NFR, som har ett 20-tal tjänster av detta slag.

5.4.2 Publicering av _rbrskningsresultar

Bidragsgivning till publicering av vetenskapliga arbeten har sin speciella karaktär delvis därigenom att den omfattar den s. a. s. sista fasen i forskningsproeessen och att det ofta blir svårt eller orimligt att vägra anslag som möjliggör publicering när själva forskningsarbetet är genomfört. Särskilt gäller detta dock sådan forskning som råden finansierat under själva forskningsfasen. De villkor under vilka de olika råden arbetar när det gäller dessa anslag är starkt skiftande och omfattningen av och formerna för deras publiceringsstöd varierar också i hög grad. AFR ger inte särskilda medel till publicering av vetenskapliga resultat; den av rådet Stödda forskningen replierar idetta avseende, utan formella överenskommelser härom mellan råden, på NFR. Det bör dock påpekas att behovet av finansiellt stöd till publiceringen av enskilda arbeten inom AFR:s område är förhållandevis begränsat då denna i stor utsträckning skeri tidskrifter, actaserier o. d. En mycket stor del av HFR:s forskningsstöd utgår i form av tryckningsbidrag. Publieeringskostnadernas andel av den totala anslagssumman är rådsorganisationens största och uppgår regelmässigt till mellan 20 och 25 % (1972/73 2146 tkr. eller 22 %, 1973/74 2 577 tkr. eller 23 %). För tidskriftsstöd avsatte rådet 1972/73 inom denna ram 787 tkr. De höga kostnaderna för publicering får anses vara ett karaktäristikum för humanistisk forskning med dess ofta monografiska redovisningsform och omfattande dokumentationsbehov. Prövningen av ansökningar om anslag till publicering sker i HFR i den vanliga proceduren för projekt: efter prövning och bedömning i berörda granskningsnämnder går ärendet via arbetsutskottet till beslut i rådet. För tidskriftsstöd finns en särskild granskningsnämnd. MFR ger i jämförelsevis liten utsträckning bidrag till täckande av publiceringskostnader. Beloppet uppgick 1972/73 till 226 tkr. eller 0,5 %

Forskningsräden inom urbildningsdepartementet 169

av utdelade anslag och för 1973/74 till 339 tkr. eller 0,7 %. Publiceringen av vetenskapliga resultat sker inom detta liksom inom övriga naturvetenskapliga områden i allmänhet successivt under forskningsarbetets gång och praktiskt taget genomgående i form av kortare rapporter, tidskriftsuppsatser och dylikt. Rapporteringen av forskningsresultat bör enligt rådets uppfattning ske i internationellt etablerade tidskrifter och härigenom hålls anspråken pâ särskilt publiceringsstöd från rådet nere. MFRzs publiceringsstöd går i inte obetydlig utsträckning just till tidskrifter. lnom Ml7R finns en särskild publiceringsnämnd som bereder ärenden av denna kategori. Nämnden har en i ämbetsskrivelse från utbildningsdepartementet fastställd instruktion. NFR ger ett absolut sett betydande stöd till vetenskaplig publicering. l)e direkta anslagen till publicering av tidskrifter, periodica, serier och monografier uppgick 1972/73 till l 092 tkr. I procent av utdelade anslag är dock verksamheten av mindre omfattning än hos både HFR och SFR och uppgick 1972/73 till ca 2,3 %. För 1973/74 var motsvarande belopp 1 188 tkr. eller 2,1 %. Liksom i MFR handläggs frågor beträffande publiceringsstöd i en publiceringsnämnd med av departementet fastställd instruktion. Även om beslut i dessa anslagsfrägor enligt instruktionen skall fattas av rådet har ett de facto-bemyndigande till publiceringsnämnden skett. Såvida rådsledamot inom viss tid efter underrättelse om nämndens beslut inte anmält avvikande mening anses nämndens beslut godkänt. Erinringar har i det konkreta fallet ingen retroaktiv verkan på nämndens beslut. NFR har genom sin till kansliet knutna redaktionstjänst åtagit sig produktions- och distributionsansvar för ett tjugotal naturvetenskapliga tidskrifter och skriftserier och även i kostnaderna för denna verksamhet ligger ett indirekt stöd till naturvetenskaplig publicering. Redaktionstjänsten svarar även för NFRzs informationsverksamhet i övrigt liksom för publiceringsnämndens sekretariat, och inräknas dessa kostnader uppgick rådets anslag för denna verksamhet 1972/73 till l 900 tkr. och för 1973/74 till 2 043 tkr. - Inom SFR uppgick 1972/73 kostnaderna för publiceringsstöd till 755 tkr. eller ca 6% av det totala anslagsbeloppet. Motsvarande belopp för 1973/74 var 878 tkr., vilket motsvarade drygt 7 % av totalt utdelade anslag. Rådet intar därmed en mellannivå mellan å ena sidan HFR och å andra sidan de naturvetenskapliga-medicinska råden. Anledningen torde vara den att publiceringsformerna inom betydande -- men inte alla -delar av de vetenskapsområden SFR stöder liknar dem som gäller för de naturvetenskapliga och medicinska områdena. Av SFR:s publiceringsstöd går ungefärligen samma andel som av liFRzs (drygt l/3) till tidskriftsstöd. SFR behandlar frågor om publiceringsstöd i samma former som vanliga forskningsanslag.

5.4.3 Reseanslag Särskilda anslag för resor, utöver de kostnader för kortare resor som får bestridas inom projektanslagen, utdelas av alla råden om än i varierande

170 Forskningsrâden inom urbi/dningsdeparrementet

utsträckning. Dessa anslag avser vanligtvis deltagande i konferenser och symposier men även längre eller kortare utlandsvistelser för forskning eller särskilda studier. Tillgängligt siffermaterial är inte enhetligt och en jämförande tabellarisk redovisning därför inte lämplig. Av tillgänglig statistik framgår att de naturvetenskapliga råden satsar relativt sett mest på anslag till konferens- och symposicresor. För NFR och AFR motsvarar dessa insatser mellan l och 1,5 % av totalt utdelade anslag. Budgetåret 1973/74 uppgick NFRzs reseanslag till ca 535 tkr. och AFR:s till ca 200 tkr. För sammanträdesresor till CERN anvisade regeringen dessutom ca 45 tkr. Anslagen till konferens- och symposieresor samt resor i samband med visst forskningsarbete och studier uppgick för Ml-R till ca 420 tkr. vilket utgör ca l 70 av utdelade anslag. HFR och SFR ger normalt inte anslag till konferens- och symposieresor och de särskilda reseanslagen är därför mycket små. För dessa råd är däremot resekostnaderna inom ramen för projektanslagexi relativt sett omfattande och för SFR har uppskattats att ca 5 % av utdelade anslag

avser resor i samband med forskningsarbete inom projekten. Andelen för

HFR kan uppskattas till ca 2,5 %.

5.4.4 Anslag till materiel och utrustning l den ordinarie anslagsgivningen lämnar alla råd regelmässigt anslag för inköp av såväl förbrukningsmatericl och annan mer varaktig utrustning som instrument o. d. Sådana anslag prövas på vanligt sätt inom rådsorganisationen. Rådens olika profiler framgår av sammanställningen i tabell 5:14 som visar råden totala anslagsutdelning till detta ändamål 1972/73 och 1973/74. Skillnaden mellan de naturvetenskapligt inriktade råden å ena sidan och de humanistisk-samhällsvetenskapliga å den andra är i detta sammanhang uppenbar. Svårigheter kan uppstå för råden då kostnaderna för enskilda utrustningsobjekt blir så stora att balansen rubbas i rådens avvägningar

Tabell 5:14 Forskningsrådcns anslag till materiel och utrustning Råd 1972/73 1973/74 7

4 Exklusive anslaget till CERN ll. lnräknas denna post uppgick procentandelen till 49 för 1972/73 och till 61 för 1973/74.

Forskningsrådet: inom utbildningsdepartementet 171

mellan olika former av stöd eller storleken av stödet till olika områden. Särskilda problem föranleder objekt som är så kostnadskrävande att det är svårt att finansiera dem inom ramen för rådens anslag. Problem av dessa slag är aktuella för de råd som stöder naturvetenskaplig och medicinsk forskning och har särskilt uppmärksammats i utredningens direktiv. Dessa frågor kommer att behandlas i kapitel 17.

5.4.5 serviceverksamhet och allmänna anslag som inte har karaktär av konkret är de En särskild stödform, projektstöd, serviceverksamheter vid forskningscentra som i olika omfattning stöds av råden. Dessa särskilda service- eller konsultverksamheter omfattar områden numerisk matematik och som glasblåsning, statistik, analys, tillämpad terrestriska och står i princip till förfogande för forskare även geodata utanför de finansierande rådens områden. lnom det rent naturvetenskapliga området görs de största insatserna på detta fält av NFR. serviceverksamhet inom statistikområdet stöds även av MFR, SFR och i begränsad omfattning av HFR. Stödformerna är inte helt och i vissa fall statistikservice skall vara enhetliga; glasblåsning och rådens åtaganden innebär i dessa fall en garanti för självbärande verksamheten. serviceverksamheter är f. n. kostnadsfria för de Övriga dem. forskare som utnyttjar I detta sammanhang bör också omnämnas de anslag av mer allmän natur -- institutionsanslag ellcr ospecificerade anslag -- som förekommer. Som exempel kan framhållas de allmänna anslag som regelmässigt beviljas de till råden knutna professurerna för att åstadkomma en rimlig basorganisation för verksamheten. lnom AFR, NFR och SFR beviljas också vissa ospecificerade anslag till övriga rådsforskare. De naturvetenskapliga råden men även SFR stöder, under hänvisning bl. a. till att universitetens institutioner ofta har svårt att få tillräckliga driftanslag, verksamheten vid vissa institutioner genom icke projektbundna anslag eller genom särskilda påslag på vissa projektanslag. För Sl“R:s del är detta slags stöd koncentrerat till de pedagogiska institutionerna. De största anslagen av denna karaktär lämnar APR, som också står för huvuddelen av det allmänna driftanslaget till forskningsrådens laboratorium vid AB Atomenergi i Studsvik. Förutom AFR bidrar till Studsvikslaboratoriet NFR och MFR. I detta sammanhang bör också framhållas de delvis stora anslag som men i realiteten permanenta verksamheter antingen vid gär till avgränsade forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor eller vid andra institut, laboratorier eller motsvarande. Som exempel på anslag av denna typ kan nämnas det stöd som HFR lämnar till editions- och inventeringsverksamhet, t. ex. den konst- och kulturhistoriska inventeringen av Sveriges kyrkor, som arbetar med mycket långa tidsperspektiv. Av liknande typ är de anslag som NFR lämnat för t. ex. kontinuerlig hydrologisk datainsamling eller för seismologiska registreringar. Driften av den biomedicinska dokumentationscentrulen vid Karolinska institutet,

172 Forskningsråden inom utbildningsdeparremenzet

som t. o. m. 30 juni 1975 stöds av MFR, är ett annat exempel. Dessa senare anslag är av särskilt intresse dels därför att de vanligtvis är låsta för lång tid och inskränker rådens möjligheter att göra nysatsningar, dels därför att de går till verksamhet som i sig inte alltid naturligt hör hemma i rådens ansvarsområde. Syftet är ofta materialbearbetning eller datainsamling, låt vara kvalificerad och nödvändig som förutsättning för viss forskning. Beträffande alla dessa typer av anslag kan aktualiseras frågan om fördelningen av ansvaret mellan rådsorganisationen och den fasta universitetsorganisationen eller andra permanenta organ. Frågan om ansvarsfördelningen för dessa aktiviteter och överföringen av forskningsverksamhet som blivit av permanent natur behandlas i kapitel 13.

5.4.6 Utredningens konzmentarer

De problem beträffande fördelning av anslag som rådsorganisalionen möter gäller inte enbart fördelningen mellan råden, mellan ämnesområden inom deras ansvarsområden och mellan olika projekt. Även frågor om fördelningen av medel på olika kostnadsslag förorsakar i vissa fall --- Det ansvar betydande problem. råden påtagit sig för avlöning av personal har en särskild främst tyngd därför at.t den forskningsutförande och forskningsbiträdande personalen utgör i det nyckelkomponenten arbete råden har att främja men inverkan har också trygghetsaspekten. Även andra kostnader måste dock täckas för att det arbete råden stöder skall kunna bedrivas väl. Av de ovan berörda anslagsformerna påverkar såväl utrustnings- och publiceringsanslagen som rådens finansiella engagemang i permanenta eller mycket långsiktiga verksamheter deras arbetsvillkor och möjligheter att göra nya avvägningar. Vägningen av de olika utgiftsslagen mot varandra förutsätter en betydande planering från rådens sida för att balansrubbningar skall undvikas. Det är dock inte ett planeringsbehov enbart för rådsorganisationen; samarbetet med utanförstående organ universitet och högsko-

lor och sektoriella organ v- är och måste vara så nära att även dessa

områdens planeringssituution påverkas. Att förbättra rådens möjligheter till långsiktig planering av dessa frågor både internt och i form av samplanering med andra myndigheter är enligt utredningens uppfattning angeläget. Den redovisade översikten över rådens anslag till tjänster visar på flera beaktansvärda skillnader mellan råden. De naturvetenskapliga och medicinska råden har, till skillnad från de samhällsvetenskapliga och humanistiska, vid sidan av de särskilda forskartjänsterna och de till råden knutna professurerna inrättat egna likartade forskarbefattningar på samma nivåer. De personliga rådstjänsterna av olika slag ochformerna för inrättandet av dem bör övervägas och preciseras eftersom de är ett av rådsorganisationens viktigaste potentiella verktyg för initiering och nyorientering av forskning. Frågan om öppenheten i konkurrensen och tillsättningsförfarande i allmänhet är därvid viktig. Frågorna om anställningstrygghet och

Forskningsrâden inom utbildningsdepartementet 173

tjänstgöringsskyldighet, lönesättning och ställning vid respektive moderinstitutioner blir aktuella i sammanhanget. Frågan om rådens möjligheter och skyldigheter att genom att inrätta särskilda tjänster ta till vara forskningskapaciteten hos forskare som inte kunnat beredas plats i den fasta universitets- och högskoleorganisationen aktualiseras också den av genomgången. De naturvetenskapliga och medicinska råden har sökt lösa sådana problem genom att vid behov inrätta tjänster inom ramen för sina vanliga anslag. HFR har ansett sig nödsakat att använda de särskilda forskartjänsterna i liknande syfte. Dessa frågor kommer delvis att utifrån andra och vidare utgångspunkter prövas av den våren 1974 tillkallade utredningen rörande forskarutbildningen m. m. Av betydelse i detta sammanhang är också tillämpningen inom utbildningsområdet av den nya trygghetslagstiftningen. Forskningsrådsutredningen berör dessa frågor närmare i kapitel 16.

5.5 Särskilda verksamheter

5.5.1 Informations»erksarrzhel Råden bedriver även utåtriktad information om sin verksamhet och den forskning de stöder. Informationen sker i skiftande former och omfattning och vänder sig till olika mottagargrupper. Allmän information om forskning och forskningsrâdens verksamhet främjar råden på flera sätt. AFR, MFR, NFR och SFR har samverkat med FOA, IVA, KVA, SJFR och STU i Sällskapet för forskningsinformation vid utgivningen av den kvalificerade men populärt hållna tidskriften Forskning och Framsteg, vilken innehåller såväl information om intressenternas egen verksamhet som orientering om forskningsläge och forskningsresultat inom deras ansvarsområden. Dess upplaga uppgick 1974 till ca 12 000 exemplar. HFR har tidigare inte deltagit i detta samarbete utan utger en egen tidksrift, Humanistisk forskning. Från budgetåret 1974/75 övertar en särskild nämnd, Forskningsrådens nämnd för forskningsinformation, den uppgift som vilat på Sällskapet för forskningsinformation. I denna nämnd deltar även HFR och RbJ. NFR gör av de fem råden under utbildningsdepartementet de största insatserna inom denna del av informationsområdet. Detta sker på flera vägar. Förutom utgivandet av årsboken Svensk Naturvetenskap, som bl. a. innehåller vetenskapliga populariscrade artiklar av kvalificerad natur, och stöd_iandet av andra populärt inriktade publikationer bör nämnas den informationsavdelning som organisatoriskt är knuten till rådets rcdaktionstjänst. NFR uppskattar f. n. sina kostnader för informationsverksamhet och populärvetenskapliga publikationer till ca 0,7 mkL/år. NFRts kostnader för dessa publikationer uppgick 1973/74 till ca 0,2 mkr. Information om rådens verksamhet sker också i de anslagsframställningar och verksamhetsberättelser som årligen inges till tttbildningsdepartementet men som även distribueras till en vidare krets av intressenter.

-

174 Forskningsrâden inom utbildningsdepartementer

Dessa publikationer, främst anslagsframställningarna, innehåller rådens allmänna bedömningar och ställningstaganden i en rad frågor liksom statistiska uppgifter om rådens verksamhet och vänder sig, förutom till sin omedelbara adressat statsmakterna - till forskare och forskningspolitiskt intresserade. l verksamhetsberättelsen ingår detaljerade redovisningar av de anslag som råden utdelat under verksamhetsåren. AFR redovisar därvid numera all svensk forskning inom rådets verksamhetsområde, oavsett om den stötts av AFR eller ej. MFR och NFR redovisar vidare i särskilda sammanställningar korta rapporter om pågående projekt innehållande sammanfattande notiser om projektens frågeställning och uppnådda resultat jämte referenser till publicerade vetenskapliga rapporter. NFR publicerar denna information i två kataloger Current Projects och Progress Reports. MFR:s publice-

ring sker i årsberättelsen. Katalogerna omfattar endast de projekt som

stöds av rådet och vänder sig till forskare och andra vetenskapligt kvalificerade avnämare. Sektionen för psykologi och pedagogik inom SFR utger årligen rapportsammanställningar över all den forskning som utförs vid de beteendevetenskapliga universitets- och högskoleinstitutionerna. På flera håll pågår inom rådsorganisationcn ett utvecklingsarbete inom detta område. SFR prövar möjligheterna att upprätta ett register över all pågående forskning inom rådets intresseområde och planerar att från 1975 regelbundet distribuera information om rådets verksamhet i ett informationsblad. Inom NFR arbetar en arbetsgrupp med frågorna om målsättning och former för rådets externa informationsverksamhet och med frågan om registrering av pågående projekt. Frågorna om information och dokumentation har aktualiserats dels i utredningens grundläggande direktiv, dels i de tilläggsdirektiv utredningen erhållit rörande långsiktsmotiverad forskning samt i riksdagsbehandlingen av forskningspolitiska frågor. Problemområdet rymmer en rad olika aspekter från den rent vetenskapliga resultatpubliceringen över registrering av pågående forskning inom olika områden till en bred allmän och kunskapsspridande information om forskningsverksamhet och forskningsresultat.

5.5.2 Internationellt samarbete l instruktionen för råden framhålles att råden skall ta initiativ till och främja samarbete ”med andra länder, särskilt de nordiska” inom sina respektive verksamhetsområden. Samarbetet med de övriga nordiska ländernas forskningsrådsorganisationer är också etablerat i olika former. Inom HFR:s, NFRzs, MFRzs och SFR:s områden finns särskilda nordiska samarbetsorgan. För AFRzs del är det nordiska samarbetet koncentrerat till Danmark där det s. k. Acceleratorudvalget är rådets samarbetspartner. Inom de naturvetenskapliga och medicinska områdena finns dessutom nordiska publiceringsnämnder med uppgift att på nordisk basis samordna utgivningen av tidskrifter och actapublikationer inom respektive områ-

Forskningsrådet: inom utbildningsdepartementet 175

den. Inom HFRzs område är en sådan nämnd under uppbyggnad. Det internationella samarbetet har alltså på det nordiska planet delvis antagit relativt fasta organisatoriska former. På det vidare internationella planet är de organisatoriska formerna för forskningsrådssamarbetet ännu inte fullt utvecklade; uppbyggnaden av övergripande samarbetsorgan pågår. De västeuropeiska medicinska forskningsråden har sedan 1971 ett samarbetsorgan (EMRC) i vilket MFR ingår. De västeuropeiska naturvetenskapliga forskningsråden bildade på initiativ av de nordiska och det holländska forskningsråden under 1972 en planeringskommitté, European Science Research Council, ESRC, vars sekretariat f. n. är förlagt till NFR. Planeringskommittén skall förbereda framtida konferenser, studera problem av gemensamt intresse som forskarutbytcsprogram och publiceringsfrågor etc. Något formellt samarbetsorgan har dock i och med denna plancringskommitté inte etablerats. SFR är anslutet till det till UNESCO knutna International Social Science Council (lSSC). Vid sidan av dessa samarbetsorgan för enskilda rådsområden bildades under år 1974 en organisation syftande till att omfatta Västeuropas statsundcrstödda forskningsråd och akademier och till vilken forsknings- råden under utbildningsdepartementet anslutit sig. Denna organisation European Science Foundation (ESF) -- skall omfatta grundforskningsråd och akademier inom alla disciplinområden och avses bl. a. få till uppgift att inom grundläggande forskning främja samordnade internationella forskningsinsater. Den skall särskilt stödja stora projekt. Den har tillkommit som ett alternativ till en tidigare planerad likartad organisation inom EG. Den anknytning till EGzs politiska målsättning som ansågs bli följden om ESF knöts till EG har därigenom kunnat undvikas och ESF framstår nu som en oberoende vetenskaplig organisation. För Sveriges del har frågor rörande ESF handlagts inom forskningsrådcns samarbetsdelegation. Bilden av det internationella samarbete, vari de svenska forskningsråden deltar, måste doek tillföras uppgifter om det reella forskningssamarbetet. Den största volymen har detta samarbete inom de naturvetenskapliga och medicinska områdena där förutom t. ex. stipendiatutbytesverksamhet och - ett antal gästforskarprogram naturvetenskapliga internationella forskningsprogram bör uppmärksammas. lnom AFRs område är internationellt samarbete i särskild grad en nödvändighet och AFR är i flera roller involverat i det internationella kärnfysikaliska forskningssamarbetet. Rådet är på regeringens uppdrag svenskt kontaktorgan för forskningssamarbetet vid CERN. AFR är likaledes svenskt kontaktorgan för det nordiska institutet för teoretisk atomfysik (NORDITA) i Köpenhamn. Det svenska engagemanget i CERN baserar sig på en mellanstatlig överenskommelse och kostnaderna för det svenska deltagandet i CERN betalas i princip genom särskilt anslag i statsbudgeten (1974/75 30,3 mkr.). I samband med beslutet om uppbyggnaden av nya acceleratorresurser vid CERN, det s. k. CERN ll, har även AFR:s anslag belastats med kostnader för CERN-samarbetet (l972/

176 Forskningsräden inom utbildningsdeparrementet sou 1975:26

73 ca. 6 mkr. och 1973/74 ca. 9,75 mkr.). För utnyttjande av acceleratoranläggningen i CERN och för analys av de data som experimentverksamheten där frambringar har ett nordiskt samarbete etablerats mellan AFR och det ovan nämnda Acceleratorudvalget i Danmark. Rådet har tillsatt en kommitté för att bereda frågor rörande svenskt utnyttjande av CERN. NFR har systematiskt satsat på engagemang i internationella samarbetsprogram. Det sker delvis genom program av samma slag som beträffande det europeiska kärnforskningssamarbetet, dvs. rådet är svenskt berednings- och kontaktorgan för de genom mellanstatliga överenskommelser etablerade forskningsprogrammen. llit hör för Nl7R:s del D European Southern Observatory (ESO) som handlägger frågor om astronomiskt observatorium i Chile (Sveriges bidrag 1974/75 ca 6 mkr.). D Den europeiska molekylärbiologiska konferensen (CEBM) och den därtill nära knutna europeiska molekylärbiologiska organisationen (EMBO). Förutom ett allmänt program innefattande bl. a. kurser och stipendieverksamhet skall CEBM uppföra och driva ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologisk forskning med centrum i Heidelberg. Även till denna del av verksamheten har Sverige anslutit sig och NFR har utsetts till kontaktorgan (Sveriges bidrag 1974/75 ca 1,3 mkr.). D lntergovemmental Oceanographic Commission (IOC), som tillkommit för att samordna de forskningsinsatserna inom den fysiska oceanorgafins område. Den svenska ekonomiska insatsen inom denna internationella samarbetsorganisation är dock ännu obetydlig. De här berörda internationella samarbetsprojekten finansieras inte genom särskilda statsanslag utan inom ramen för NFR:s medel. Utöver dessa program kan bland NFRzs internationella samarbetsprojekt nämnas: Internationella hydrologiska dekaden (IHD) som kan komma att övergå i ett mer permanent forskningsprogram för internationellt samordnad hydrologisk forskning (IHP), Geodynamics Project för koordinering av den internationella forskningen inom modern geologisk forskning samt ett i UNESCO:s regi tillkommet projekt med syfte att samordna forskningen inom geologisk datering och korrelation (lGCP). Genomgående arbetar NFR på detta område genom att inrätta specialkommittéer med särskild sakkunskap och ofta i samarbete med andra intressenter, t. ex. KVA. MFR stöder tillsammans med NFR verksamheten inom den svenska kommittén för det UNESCO-anknutna projektet Man and Biosphere (MAB) och arbetar i övrigt internationellt främst genom internationellt stipendiatutbyte. Inom det tidigare omnämnda samarbetsorganet för de västeuropeiska medicinska forskningsråden är samarbetsplaner rörande bl. a. kliniska prövningar av läkemedel och medicinsk toxikologi under utarbetande. I det senare fallet har Sverige fått i uppdrag att organisera och genomföra förberedelsearbetet inom en för ändamålet bildad ad hoc kommitté. I samverkan med det engelska medicinska forskningsrådet

Forskningsrâden inom utbildningsdepartemenret 177

hålles vidare regelbundna sammanträden mellan företrädare för engelsk och svensk narkotikaforskning samt medlemmar av råden och deras administration för utbyte av erfarenheter och initiering av projekt. Vidare har rådet tillsammans med National Institute of Health, USA, initierat ett samarbete inom toxikologin i form av en utav vetenskapmän från Sverige och USA sammansatt planeringsgrupp för kontinuerliga kontakter på såväl planerings-, produktions- som utvärderingssidan. Slutligen deltar rådet i det till WHO knutna ClOMS for (Council InternationalOrganizations of Medical Sciences). För de övriga råden är denna form av internationella engagemang något mindre framträdande. SFR är svenskt kontaktorgan med Nordiska institutet för sjörätt i Oslo och stöder bl. a. verksamheten vid det fristående men till UNESCO nåra knutna Coordination European Centre for Research and Documentation in Social Sciences det s. k. Wiencentret. Som exempel på HFR:s internationella kan åtaganden nämnas dess stöd till ett nordiskt för medeltida program agrarhistorisk forskning och dess bidrag till driften av en etnologisk forskningsstation i Thailand som drivs av det nordiska institutet för Asienforskning.

Det ökade internationella samarbetet och för skapar både nya möjligheter rådsorganisationen nya problem. Svenska forskare har genom att delta i internationella samarbetsprojekt möjligher att utnyttja forskningsresurser som annars inte är åtkomliga i ett litet land. Engagemang i avancerade internationella program bidrar till att svensk forskningskapacitet kan hållas på hög nivå och att internationellt gångbara metoder snabbt kan tillföras svensk forskning.

De problem det gäller att möta rör för rådsorganisationens del bl. a.

frågan om rollfördelningen mellan statsmakterna och råden. Stora internationella samarbetsprojekt kan vara svåra att handlägga enbart inom rådsorganisationen. Detta har både ekonomiska och politiska orsaker. Avvägningen mellan nationella och internationella insatser skapar, när kostnaderna är stora, avvägningsproblem av samma natur som för dyrbar och frågorna tenderar utrustning bara av den anledningen att glida upp över rådens nivå: särskilda finansiella åtaganden av staten krävs för att projekten skall kunna genomföras. När det gäller finansieringen konkretiseras också I vissa av de ovan rollfördelningsfrågan. redovisade internationella samarbetsprojekten, som är frukten av mellanstatliga konventioner, sker finansieringen trots detta inom ramen för rådens resurser. Detta är ett uttryck för statsmakternas strävan att forskarna genom råden själva skall prioritera den verksamhet som framför annan skall stödjas. Problemet blir att när konventionen är sluten råden inte kan påverka kostnadsutvecklingen utan måste betala i enlighet med de internationellt träffade överenskommelserna. De råd det här gäller (AFR, NFR) har i budgetarbetet i viss mån kompenserats för dylika bundna åtaganden genom att av de för höjningar av rådsanslagen disponibla medlen i första hand avsätts medel för kostnadsstegringar inom dessa program. Som exempel kan framhållas att NFR vid tillkomsten av det molekylärbiologiska laboratoriet inom CEBM tillstyrk-

inom

178 Forskningsrâden utbildningsdepartementet

te dess uppbyggnad trots att den svenska andelen av kostnaderna skulle

bestridas ur NFRzs medel. Rådet har dock förutsatt att hänsyn tas till kostnadsutvecklingen för projekt vid anslagstilldelningen till rådet och anser sig böra ha frihet att ompröva sitt stöd om så ej sker. [Törhållandet innebär bl. a. att de mellanstatliga överenskommelserna har betydelse även för de inte direkt berörda råden V» dessas anslagsramar kan indirekt påverkas av kostnadsutvecklingen för internationella program. lnte heller de rent politiska problemen får undanskymmas. Forskningssamarbetet kan vara eller uppfattas som en form för politiska manifestationer vare sig det gäller markering av politisk-ideologisk samhörighet eller därigenom att forskningsinsatserna ses som uttryck för jakt efter nationell prestige. Ur rådens synpunkt finns också utöver resursproblemet som sådant frågan om de lämpligaste formerna för insatser. Mot den påtagliga strävan att skapa multilaterala samarbetsformer, som kan ersätta en mängd bilaterala överenskommelser, står strävan att så långt som möjligt bevara de egna möjligheterna att dirigera rådsmedlcn till konkreta forskningspro- Råden har t. ex. 1973 avstyrkt en i nordiska gram och forskningsprojekt. rådet väckt motion som syftade till att sammanföra forskningsrådsanslag från de nordiska länderna.

5.5.3 Utredningsverksamhet Tidigare har exemplifierats särskilda utredningsinsatser som råden gör som underlag för initiativ eller forskningsplanering. Det bör när det gäller rådens verksamhet även framhållas att de som en inte oviktig del av sin verksamhet har att vara rådgivande i vetenskapliga och forskningspolitiska frågor. Rådens granskningsapparat kan anlitas av andra forskningsstödjande organ oeh i övrigt får råden, främst genom remisser, ta ställning i en rad forskningspolitiska eller vetenskapliga frågor. Beredningen sker ofta inte bara inom rådens kansliet; ledamöter i råden och rådskommittéer inkopplas regelmässigt. Inom rådsorganisationen finns också en central resurs för forskningsoch utredningsverksamhet i allmänna forskningsorganisatoriska och forskningspolitiska frågor kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi (FRK). Kommittén inrättades 1962 av AFR och NFR och knöts organisatoriskt till NFR. Fram till den 1 juli 1974 har kommittén finansierats av AFR och NFR men är från detta datum omvandlad till en kommitté för samtliga till Samarbetsdelegationen knutna organ. Kommitténs inbegrep vissa specifika uppgifter för arbete, som tidigare NFR, har därvid kommit att helt koncentreras till ovan angivna områden. i bl. a. studier över forskningsutvärdering, forsk- FEK har engagerats och forskningspolitisk debatt i Sverige. Kommitténs ningsmigration undersökningar publiceras i en skriftserie på svenska och engelska.

inom

Forskningsräden urbildningsdeparrementet 179

5.6 Radens initiativverksamhet

5.6.1 Innebörd

När frågan om rådens initiativtagande diskuteras måste man först göra klart för sig vad detta begrepp står för i forskningssammanhang och de villkor under vilka råden i detta avseende arbetar. Rent faktiskt utgör rådens huvudfunktion i dag att reagera på initiativ från forskare, som utformar konkreta och ofta detaljerade till förslag forskningsinsatser. Råden eller deras kanslier har små möjligheter att självständigt utforma forskningsprojekt med en sådan konkretion att de kan ligga till grund för beslut om forskningsinsatser. mer konkret Varje forskningsplanering utgör i sig en del av det vetenskapliga arbetet och måste bedrivas av eller i nära samarbete med forskare inom respektive forskningsfält. De initiativ råden själva kan ta ligger med en grov formulering på nivåerna ovanför de konkreta, utformade Eftersom forskningsprojekten. råden i dag till helt dominerande del består av forskare och dessutom i skiftande omfattning disponerar över vetenskapliga blir å expertgrupper andra sidan gränserna ofta flytande mellan vad som är ”rådens initiativ” och ”initiativ från forskarna själva. Otydligheten i gränsen mellan ”rådsinitiativ” och forskarinitiativ understryks av att råden kan agera båtle under hand och genom mer officiella åtgärder för att främja nya forskningsinsatser. Det är därför rimligt att i detta sammanhang utgå från en bred definition av begreppet initiativ och däri inbegripa all den verksamhet där råden verkar pådrivande, gör mer än reagerar på ansökningar, i syfte att få fram forskning inom olika områden.

5.6.2 Râdens ekonomiska möjligheter att ta initiativ

Rådcns möjligheter att agera pådrivande sätt av påverkas på olika anslagssituationcn. En stor del av rådens anslag är genom tidigare beslut bundna i pågående och angelägna verksamheter som inte rimligen kan avbrytas. Det är alltså en självklarhet att råden inte för varje år fritt disponerar över alla de medel som ställts till för deras förfogande verksamhet. Mcningsfyllda och framför allt mellan råden jämförbara i angivelser av hur stor del av deras anslag som årligen står till deras i egentlig mening fria disposition är dock mycket svåra. Av inom rådens sekretariat gjorda uppskattningar avseende under läget budgetåren l97l/72--v-l972/73 framgår att de naturvetenskapliga-medicinska råden har en fri disponibel resurs som till mindre än av uppgår 10% rådsanslagen. För HFR och SFR pekar uppskattningen mot 15-20 %. Även ansökningstrycket - antalet ansökningar om anslag och ansökta belopp i förhållande till rådens resurser v hör till denna bild. Förhållandena belyses av figur 5:8 och tabell 5:15 som dels visar det totala antalet ansökningar och andelen ansökningar som helt eller delvis kunnat tillgodoses, dels ansökta belopp och relationen mellan ansökta och beviljade belopp. Inte heller i detta fall får _iämförbarheten mellan råden överskattas. Olikheter i anslagstyper beträffande personliga tjänster,

180 inom urbildningsdepartemenret

Forskningsräden

publiceri ostnader etc. och olika ambitionsnivåer i fråga om förvaltmmittéverksamhet måste vid en noggrann jämförelse tas i ning oc beaktande. Det bör särskilt betonas att i redovisningen i figur 5:8 och i för tabell 5:15 ingår samtliga av respektive råd behandlade underlagen om anslag. Sålunda ingår utöver an sökn ingar om anslag till ansökningar som utgör den utan jämförelse största andelen, även forskningsprojekt, om utruslningsanslag, reseanslag etc. ansökningar publiceringsanslag, Variationer förekommer också mellan råden ifråga om redovisning av

dessa senare typer av ansla g. Av figur 5:8 ka n utläsas att inget av forskningsråden kan tillgodose alla

de ansökningar som inkommit till råden de senaste åren, vilket inte heller vore önskvärt. Slutsatser om rådens m heter och anslagsbehov måste med försik et då det redovis materialet innehåller flera göras osäkra och svårbe ö bara faktorer.

:z:

aa a

weaaaa

/

ningar och procentueIIa andelen helt eller Helt eller delvis . .. .. A t | [Evil/ade

dçlws arisok anråâkningar beviljade ansökningar

ningar hos forskningsråden under utbildni ng sdepar nte! (1972/73 ser a tliga ansökningar om anslag till respektive råd: anslag till forskningsproochl 74. pu cering, resor etc .

Forskningsrâden inom utbildningsdepartementer 181

Tabell 5:15 Ansökta belopp i förhållande till riksstatsanslag och beviljade beloppi förhållande till ansökta belopp för forskningsråden under utbildningsdcpartementet 1972/73 och 1973/74 (jfr tabell 5:7)

f lnklusive ansökningar och anslag till CERN ll. b Inklusive avkastningen av humanistiska fonden.

5.6.3 Râdens dubbla roller Det har tidigare påpekats att huvuddelen av rådens resurser utdelas på ansökningar från enskilda forskare eller forskargrupper utan att råden själva aktivt agerat för att driva fram dessa. Forskarnas motiveringar för att ge sina ansökningar en viss inriktning kan, liksom rådens bedömningar, skifta: både uppfattning om inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans kan med olika styrka prägla de ingivna ansökningarna. Råden befinner sig när det kommer till initiativverksamhet än mer påtagligt i en situation där både samhälleliga och inomvetenskapliga motiv kan påverka deras handlande. Ledamöterna i råden måste i dessa i olika roller där särskilt forskarens dubbelroll sammanhang fungera som vetenskapsman och som samhällsmedborgare - är värd att uppmärksamma. Den nuvarande rådsorganisationen och den beredningsapparat som de olika råden byggt upp ger som ovan visats vissa möjligheter till inflytande också för andra grupper än dc akademiska forskarna. Sektoriella representanter, företrädare för arbetsmarknadens parter liksom i ett fall en rådgivande lekmannanämnd utgör t. ex. kanaler för sådant inflytande. Det måste betonas att råden har stor självständighet i dessa frågor. Endast undantagsvis förekommer i propositioner eller från riksdagen uttalanden om vilken slags forskning råden bör stödja. I de fall då sådana meningsyttringar förekommer gäller det i allmänhet reaktioner på

förslag som råden själva framfört. litt exempel utgör de e. o. professurer

som är knutna till råden. Dessa har med några undantag tillkommit efter förslag från råden. Ienstaku fall har dock under senare tid uttalanden gjorts om angelägenheter: av ökade satsningar inom särskilda områden eller till förmån för särskilda projekt. Som exempel kan nämnas den av riksdagen beslutade höjningen av anslaget till NFR för budgetåret

182 Forskningsrâden inom utbildningsdeparremenret

1972/73 som tillkom för att det av NFR i samarbete med SJFR och SNV planerade stora projektet om barrskogslandskapets ekologi skulle kunna genomföras. Som ytterligare ett exempel kan påpekas att i statsverkspropositionen för 1974/75 förutsattes att det för AFR beräknade anslaget skulle medge en avsevärd förstärkning av resurserna för plasmztfysik med fusionsforsøcning.

5.6.4 Initiativverksamhet Det följande utgör en på vissa punkter konkretiscrad exemplifiering av rådens initiativverksamhet. Det kan för övcrsiktlighetens skull vara lämpligt att låta exemplifieringen ske efter en skala från mer allmänt inriktande av den rådsstödda forskningen åt visst håll mot alltmer direkt initiativverksamhet. Cl Rådens petita innehåller exempel på mer allmänna uttalanden om forskningsområden där råden anser ökade insatser böra göras. De större råden, AFR, MFR och NFR, anger därvid inte bara inom vilka områden de anser större insatser behövas utan också i belopp de ökningar man anser erforderliga inom olika områden eller program. Dä rådens petita regelmässigt ligger på en nivå som vida överstiger de normala årliga anslagsökningarna (för budgetåret 1974/75 anhöll råden om anslagsökningar med ca. 50 %; i statsverkspropositionen föreslogs 15% höjning), är dock de prioriteringar råden tvingas göra i det verkliga budgctläget ofta starkt förändrade i förhållande till petita. Petitauttalanden av detta slag speglar alltså på grund av den stora spännvidden mellan rådens önskemål och statsmakternas anslagstilldelning en mer allmän viljeinriktning från rådens sida. 1 den mån dessa uttalanden står i samklang med forskargruppernas uppfattning om vad som är angelägen forskning kan dessa rådens ställningstaganden dock driva fram ett ökat intresse från forskarnas sida för att begära medel till forskningar inom prioriterade områden. El En verksamhet som kan bidra till en ökad forskningsaktivitet och bättre samordning av forskningen inom av rådet prioriterade områden är konferenser och symposier i olika former. Alla råd kan lämna bidrag till sådana aktiviteter men som ett redskap för rådets egna strävanden används det i första hand av SFR, som i egen regi anordnar l-v-›3 symposier per år inom olika ämnesområden, samt av MFR, som bedriver ett slags löpande symposieverksamhet i s. k. planeringsgruppcr, vilka är fora för samordning, metoddiskussion etc. för forskare inom respektive område. Antalet aktiva planeringsgrupper växlar men uppgick 1973/74 till tolv. El Råden kan genom att ta ansvar för forskarrekryterande åtgärder bidra till ökad forskning inom eftersatta områden. Alla insatser råden gör för avlöning av personer under forskarutbildning har givetvis forskarrekryterande effekter. Även den stipendiering som avser studier och forskning vid internationella forskningscentra inom nya områden är att hänföra hit.

Forskningsrâden inom utbildningsdepartemenrer 183

Medicinska rådet har inom detta område ett särskilt program men även övriga råd gör i skiftande omfattning insatser av detta slag. El Ett instrument för råden att aktivt stimulera forskning inom prioriterade områden utgör de särskilda forskartjänsterna, de av AFR, MliR och NFR inrättade högre arvodestjänsterna liksom även möjligheterna att begära inrättandet av e. o. professurer inom särskilda ämnesområden. [Jormerna för inrättande av dessa tjänster har berörts ovan; det är dock naturligt att påpeka att rådens möjligheter att utnyttja dessa instrument är beroende av tillgången på forskare med tillräckligt hög kompetens. Krav på försörjning av kompetenta forskare utan tjänst i den fasta organisationen inskränker i skiftande omfattning rådens möjligheter att använda dessa tjänster till egentligt initierande insatser. El Utredningar och planeringsverksamhet direkt syftande till forskningsinsatser förekommer i olika former. Vissa av AFR:s och, främst, NFRzs kommittéer har uppgifter av detta slag. Som exempel på mer betydande insatser inom NFRzs område under senare tid kan nämnas storprojektet Barrskogslandskapets ekologi, vilket finansieras av NFR i samarbete med SNV och SJFR. Projektet har planlagts med Nl7R:s ekologikommitté som sammanhållande organ. Planering för ytterligare storprojekt pågår. Som ytterligare exempel på NFRts forskningsplanerande insatser kan nämnas den 1972 tillsatta utredningen om framtida svensk hydrologisk forskning, vilken 1974 lämnat sitt betänkande. MFR bedriver en initiativvcrksamhet av likartad natur i särskilda tillfälliga initiativgrupper som tillsätts då rådet bedömer det angeläget. Insatser av det slag som nyss berörts förekommer ännu i mindre omfattning inom HFR och SFR än i de övriga råden. Den utredning beträffande den humanistiska och teologiska forskningens ställning i Sverige, som HFR publicerade 1973, är dock ett exempel på sådan aktivitet liksom den, delvis uppsummerande, framställningen över den samhällsvetenskapliga forskningens utveckling, som SFR och samhällsvetenskapliga fakultetsberedningen utgivit. Flera exempel finns även på att råden officiellt eller under hand begärt fram projektförslag inom något speciellt ämnesområde, en möjlighet som givetvis utnyttjas av samtliga råd.

5.6.5 Sammanfattande synpunkter Rådens initiativverksamhet har här givits en bred definition. Detta har skett mot bakgrund av två viktiga förhållanden. Initiativ är i de sammanhang det här gäller ofta svåra att spåra till en särskild grupp eller ett särskilt tillfälle. Rådet utgör genom sin funktion och sammansättning en del av det svenska och internationella vetenskapssamhället och vad det gäller är ofta att fånga upp den utveckling som inletts på många olika håll både när det gäller de inomvetenskapliga frågorna och när det gäller inriktningen mot samhällssektorer eller samhällsproblem. Rådens initiativförmåga är beroende av deras förmåga att fungera i detta växelspel. Det andra skälet till den breda definitionen är att råden genom sina ställningstaganden i en rad frågor - var för sig ofta av begränsad vikt -

l84 Forskningsrâden inom urbildningsdeparremenrer

n n påverkar , styr och initierar utvecklingen. Även om också i fortsättningen en av rådsorganisationems huvuduppgifter måste vara att ställa medel till förfogande för kvalificerade projekt, föreslagna av enskilda forskare eller forskargruppcr, blir enligt utredningens bedömning den sida av rådens arbete som vetter motdem initierande verksamheten allt viktigare. Av avgörande vikt blir också hur denna initierande och planerande verksamhet skall kunna ske iöppen samverkan mellan forskningsföreträdarna och samhället i övrigt och med utnyttjande av hela den arsenal av resurser som står till rådens förfogande eller kan mobiliseras.

5.7 Kontroll och utvärdering

Den kontrollerande och utvärderande verksamheten i forskningsrådens arbete har i huvudsak två syften. Den frihet att organisera forskningsarbetets yttre former som universitets- och högskoleforskarna har och arbetet ofta kräver måste balanseras av en kontroll av att de medel som råden ställer till förfogande används enligt regler som gäller för dispositionen av statliga medel överhuvud och enligt överenskommelser som ingås mellan råd och forskare. Därtill, och grundläggande för rådens arbete, kommer uppgiften att bedöma utbytet av de anslag råden utdelar, den vetenskapliga värderingen.

5.7.1 Den kamerala kontrollen

Forskningsråden skall enligt rådsinstruktionen främja en ändamålsenlig användning av de anslag som råden disponerar. Detta krav innebär bl. a. en tillförlitlig kontroll av användningen av forskningsmedel genom vetenskaplig bedömning av uppnådda resultat och genom kamera] granskning och kontroll. Som fortsättning på tidigare granskningsarbete på forskningsområdet har riksdagens revisorer låtit närmare granska formerna för kontrollen av bl. a. de till forskningsråden anvisade medlens användning (granskningspromemoria nr 1/1974). Rollfördelningen när det gäller den kamerala kontrollen är för närvarande den att forskningsråden genom bl. a. bestämmelser i forskningskontrakt anger villkoren för medeldispositionen. När det gäller den forskning som förlagts till universitet och högskolor, vilket normalt är fallet för forskningsråden under utbildningsdepartementet, gäller villkoret att medlen skall förvaltas av ifrågavarande lärosäte. l de nu huvudsakligen likalydande forskningskontrakt som råden använder anges sålunda vilket universitet/högskola som skall förvalta medlen. Enligt gällande ordning (7§ i universitetsstadgan, SFS 1964:461) förvaltar konsistoriet såsom universitetets styrelse såväl till universitetets förfogande ställda statsmedel som alla övriga medel, allmänna och andra, vilka anvisas för forskning och utbildning, avsedd att bedrivas vid universitetet.

Forskningsrådet? inom urbildningsdepartementer 185

Forskaren eller institutionsföreståndaren disponerar medlen under iakttagande av dessa villkor och den centrala förvaltningen vid universiteten och högskolorna kontrollerar att dispositionerna skett i överensstämmelse med givna föreskrifter. Anslagskontrollen utförs där av den kamerala sektionen och omfattar huvudsakligen en bevakning av att anslagsöverskridandcn inte uppstår och att medelsdispositionerna sker enligt givna föreskrifter. Däremot ingår inte någon direkt ändamålsinriktad kontroll. För att täcka kostnaderna för förvaltningen av forskningsanslagen utgår en förvaltningsavgift l % av anvisade medel. Förvaltningens ekonomiska rapportering och redovisning till forskningsråden och andra anslagsgivare innebär för närvarande en särredovisning av respektive anslagsgivares medel. Någon samlad redovisning av kostnaderna för varje forskningsprojekt sker sålunda inte när flera anslagsgivare medverkar i finansieringen. Kostnadsredovisning, liksom redovisning av de totala kostnaderna per projekt har förordats av riksrevisionsverket. Den centrala medelsförvaltningen av forskningsanslag inom universitetsförvaltningen omfattar i stort sett följande funktioner: D utbetalning av medel mot räkning D förordnande av personal D utbetalning av löner D bokföring av medelstransaktioner D anslagsövervakning D kontinuerlig information om anslagsbelastning D upprättande av ekonomiska rapporter och redovisning gentemot anslagsgivare. Vid fullgörande av dessa uppgifter har förvaltningarna främst att följa universitetsstadgan, allmänna rcdovisningsföreskrifter och särskilda anvisningar från tillsynsmyndigheter. Forskningsrådcn och andra anslagsgivande organ utformar sällan anvisningar för universitetens kontroll av

medlens användning. Anslagsgivarna har när forskningskontrakt under-

tecknats i princip överlämnat ansvaret för medelsanvändningen till de medelsförvaltande myndigheterna och forskarna. Detta innebär att den kamcrala kontrollen av forskningsmedlens användning huvudsakligen utövas av universitet och högskolor som mcdelsförvaltande organ. Iiorskningsrådens granskning av medelsanvändningen är starkt begränsad och har sin utgångspunkt i den vetenskapliga bedömningen av projekten. Riksdagens revisorer har med utgångspunkt i den genomförda granskningen av kontrollen av forskningsmedlcns användning och därpå följande remissbehandling i skrivelse till Kungl. Majzt den 30 maj 1974 förordat att den nuvarande kamerala kontrollen bör skärpas i linje med vad som föreslagits i revisorernas granskningspromemoria nr l/l974. Revisorerna förordar bl. a. att forskningsråden i större utsträckning än hittills skall granska hur resultaten av utförda forskningsuppdrag förhåller sig till satsade medel. Kontrollen vid såväl de anslagsfördelande myndigheterna, bl. a. forskningsråden, som universiteten bör enligt revisorerna i högre grad inriktas på ekonomisk-administratii granskning och en klarare

186 Forskningsrâden inom utbildningsdeparrementet

ansvarsfördelning åstadkommas mellan olika handläggandts nivåer. Härigenom skapas ökade miâjlighetet för berörda organ att nyttiggöra det samlade kontrollarbctet. Vidare förordas en samordnad granskning av projekt med flera anslagsgivare och en projektbaserad redovisning för att förbättra verksamhetskontrollen.

5.7.2 Vetenskaplig utvärdering Grunden för den vetenskapliga värderingen är den internationella forskningens reaktioner på de forskningsresultat som publiceras. Forskningsrådens vetenskapliga granskning kan inte bli någonting annat än en del av denna granskning. Basen i rådens löpande uppföljning av den verksamhet de stöder är de rapporter som enligt gällande råd.sinstru!-:tion årligen skall insåndas till respektive råd från pågående projekt. llärutöver ges möjligheter att följa forskningen genom den redovisning som sker i ansökningar om förnyade anslag. l den mån en successiv vetenskapligt dokumenterad resultatredovisning sker ökar möjligheterna att göra en verklig vetenskaplig uppföljning beroende på granskningsorganisationens bredd, kapacitet och arbetsinsatser w men grovt kan sägas att de årliga rapporter råden idag infordrar främst tjänar som instrument för en kontroll av den alttivitetsnivå som råder inom de understöddzt projekten. Härtill kommer så den personkännedom som rådsledamöter eller ledamöter i granskningsorgan kan ha v t. ex. genom symposie- och konferenskontakter eller gemensam arbetsmiljö. lnom råden upplevs dock ofta den tillgängliga informationen om av rådet understödda fleråriga projekt som bristfällig. l begränsad omfattning söker man inom vissa råd systematiskt förbättra uppföljningen. Den u metod som främst kommer ifråga är studiebesök och arbetsplatsbesök projektvisitationer av råden, deras granskningsorgan eller särskilt utsedda speeialistgrupper. Metoden utnyttjas främst, men inte enbart, av MFR och NFR. I vissa fall tas också i samband med anslagsprövningen personliga kontakter mellan de sökande och företrädare för råden. Vid mycket stora och/eller vittförgrenade projekt ökar kraven på aktiv uppföljning. För kontinuerlig granskning av t. ex. storprojektet Barrskogslandskapets ekologi vid NFR har en projektstyrelse inrättats med företrädare för alla de anslagsgivande organen och med särskilda möjligheter att följa verksamheten. Intensiv uppföljning av dessa slag är dock dyrbar, vilket är en av anledningarna till att. den bedrivs i begränsad omfattning. Rådens utvärdering av arbetet och de metoder som därvid kommer ifråga har intresse också ur andra synpunkter. Det gäller frågan i vad mån en återföring till forskarna sker av de erfarenheter och kunskaper som granskningen i råden frambringar. De aktiva insatserna är här av relativt ringa omfattning; som exempel kan dock nämnas att MFR i 15-20 fall per år på eget initiativ till de sökande översänder de vid granskningen framkomna sakkunnigutlåtandena. Projektbesök i olika former utgör också en kanal för sådan återföring.

Forskningsrâden inom utbildningsdeparrementet 187

När det gäller enskilda projekt anser sig råden idag ha endast begränsade möjligheter att under arbetets gång påverka arbetsuppläggning och inriktning genom aktiva rådgivningsåtgärder. Insatser av detta slag kräver regelmässigt stora tidsinsatser av högt kvalificerad personal och fasta former för en sådan verksamhet saknas. Även principiella betänkligheter mot att ingripa i forskningsarbetet föreligger. Den metod som främst kommer till användning torde vara att genom prutningar på begärda anslag eller i allvarligare fall genom s. k. slutanslag markera nödvändigheten av en omstrukturering av forskningsprojekt.

5.8 Utredningens forskarkonfercnser

lnom forskningsrådsutredningen diskuterades tidigt olika möjligheter att komma i direkt kontakt med forskningsrådens anslagsmottagare. lin rad individuella kontaktnät fanns etablerade genom utredningens ledamöter och sekretariat och nya kontakter kunde vid behov skapas. Men därutöver ansåg utredningen det angeläget att få möjlighet till en systematisk inhämtning av synpunkter på rådens arbete från grupper som har omedelbar beröring med dem och som för sitt arbete är beroende av dem. Tanken på en enkät riktad till ett stort antal forskare diskuterades som en metod att åstadkomma denna kontakt. Utredningen beslöt dock att avstå från en sådan. Anledningen var främst att enkäter av detta slag erfarenhetsmässigt visat sig vara svârhanterligzi. Svârigheterna att åstadkomma tillräcklig representativitet och klura uppfattningar i sakfrågorna bedömdes som stora. Utredningen valde i stället att samla representanter för de berörda forskarkategorierna till iåverläggziingar inför och med utredningens ledamöter. Möjligheterna att genom muntliga överläggningar få fram nyanserad information om rådens arbete och de problem i sammanhanget som på forskarhâll upplevs som särskilt viktiga bedömde utredningen skulle väl kunna kompensera att ett mindre antal personer blev i tillfälle att framföra sina synpunkter. Utredningen tillskrevi maj 1973 fakulteter och vissa högskolor och bad om förslag till deltagare i forskarkonferenser med detta syfte. l skrivelsen framhölls att förslagen från fakulteterna borde omfatta forskare med olika förhållande till respektive råd, med olika ställning och även innefatta representanter för forskare under utbildning. Utredningen beslöt at.t anordna två konferenser, en för forskare från det humanistiska och samhällsvetenskapliga rådens verksamhetsområden, en för forskare från det medicinska och de båda naturvetenskapliga rådens område. På grundval av inkomna förslag inbjöd utredningen sammanlagt ett 60-tal forskare till de båda konferenserna, som ägde rum i Stockholm den 3 och 19 oktober 1973. Deltagarna i konferenserna framgår av bilaga 4. Som underlag för diskussionerna hade bl. a. utarbetats en lista på frågor som utredningen gärna ville se belysta vid diskussionerna. Listan innefattade följande huvudrubriker.

188 forskningsråden inom urbildningsdepartemenret

D Behandlingen av ansökningar D Rådens uppföljning av forskningsarbetet D Rådens initiativverksamhet D Administrativa frågor.

Den fria uppläggningen av diskussionerna, som inte begränsades till de ämnesområden eller de konkretiseringar som utredningen fört fram, gör det inte lämpligt med ett referat i egentlig mening. Det vore också felaktigt att söka konstatera vilken uppfattning majoriteten av deltagarna hade i olika frågor. Konferensernas syfte var inte sådant OCll inte heller att från utredningens sida söka förankra idéer eller uppfattningar. Grundtonen var under konferenserna positiv; forskningsrådens verksamhet ansågs värdefull och nödvändig. Självfallet framfördes också önskemål om särskilda insatser från rådens sida eller ifrågasattes vissa av deras arbetsformer. Vissa ämnesområden blev föremål för särskilt intensivt synpunktsutbyte. Bland dessa kan framhållas följande områden. D Frågorna om kontakterna mellan råden och forskarkollektivet visade sig vara av stort intresse. De önskemål som framfördes rörde möjligheterna till ökad information och dialog dels mellan råden och de anslagssökande under själva ansökningsproceduren dels också i allmänhet mellan råden och forskarkollektivet. Möjligheterna att skapa en âterföring av rådets bedömningar i anslagsfrågor genom öppen redovisning av de motiv som legat till grund för rådets beslut och möjligheterna att genom brett riktad information skapa ökad kunskap om rådens allmänna prioriteringar stod i centrum för överläggningarna. Frågan om ökade insatser för att utvärdera den forskning råden stöder var också föremål för överläggning i detta sammanhang. D Rådens initierande verksamhet, förhållandet mellan inomvetenskapliga och inomvetenskapliga bedömningar och förhållandet mellan den av råden stödda forskningen och den sektoriellt styrda forskningen berördes livligt i debatterna. l sammanhanget diskuterades också möjliga och lämpliga roller för företrädare för allmänna intressen i rådssammanhang. DDe olika formerna för sakkunniggranskning hos råden uppmärksammades. I samband med diskussioner om hur granskningen bäst skall organiseras aktualiserades bl. a. de yngre forskarnas roll i rådens beslutsprocess. DRådens anslagsprinciper blev föremål för synpunktsutbyte bl. a. i samband med diskussioner om de s. k. storprojekten och deras inverkan på annan forsknings möjligheter att samtidigt tillgodoses. Frågan om koncentration av rådens resurser till stora samlade satsningar eller en strävan att tillgodose så många forskningsriktningar som möjligt aktualiserades. D Förhållandet mellan rådsorganisationen och UKÄzs ansvarsområde var i blickpunkten vid behandlingen av rådens anslagspolitik (jfr föregående punkt) och när det gäller ansvaret för forskarutbildningen. Den mellanställning som projekt ›- och projektledare A vilka arbetar med

Forskningsrådet: inom utbildningsdepartementet 189

forskare under utbildning har aktualiserades och det ömsesidiga beroendet mellan rådsorgaxiisationen oeh universitets- och högskoleorganisationen belystes. l)e synpunkter och argument som i dessa och andra frågor framfördes Linder konferenscrna har bidragit till att bredda utredningens kunskaper om de villkor under vilka råden och de som söker anslag från dem arbetar och ligger delvis till grund för de förslag utredningen framlägger.

” sou 1975:26 191

6 svensk

Perspektiv på forskning

6.1 Utredningens överblick

Innan övergår till att framlägga sina förslag finns det utredningen anledning att sammanfatta den föregående analysen och i ett samlat grepp söka ge en bild av den omgivning i vilken râdsorganisationen arbetar. En summering av den utveckling som i olika avseenden ägt rum sedan rådens tillkomsttid - ett 30-årsperspektiv ger vissa utgångspunkter för en bedömning av de krav som en framtida forskningsstödjande organisation måste kunna möta. Inledningsvis måste dock perspektivets utsträckning och begränsning anges. Utredningen har att studera forskningssituationen främst från en bestämd utgångspunkt: det statliga stödet till icke-sektoriell forskning av ofta grundläggande och långsiktig karaktär och detta forskningsstöds organisatoriska former. Den analys som redovisats i det föregående har inriktats mot de områden som utredningen funnit särskilt betydelsefulla Det gäller universiteten och högskolorna, där med denna utgångspunkt. lejonparten av den forskning utförs som råden stöder; det gäller det statliga sektorsbundna forskningsstödets organisation och omfattning samt de berörda forskningsråden själva. Detta urval innebär självklart att betydande delar av den forskningsstödjande och forskningsutförande verksamheten i landet inte alls, eller endast i ringa grad, varit föremål för utredningens direkta analys. Dessa inskränkningar har betingats både av avgränsningen av utredningens uppdrag och av arbetsekonomiska skäl. De betydande forskningsinsatser som utförs inom näringslivet och dettas forskningsproblematik har inte behandlats. Ur universitetsforskningens synpunkt är ett i detta sammanhang viktigt problem hur vid universitet och högskolor skall finansieras och uppdragsforskningen administreras. De med denna fråga sammanhängande problemen prövas i särskilt sammanhang med utgångspunkt i en utredning utförd inom UKÄ (PM 1973-06-25. Vissa frågor om uppdragsverksamhet) över vilken utredningen yttrat sig. STU (jfr ovan 4.3.2) har i fråga om det statliga stödet till industriell forskning och utveckling en nyckelställning. STU har också en bred kontaktyta gentemot forskningsråden och forskningsinstitutionema inom universitets- och högskoleväsendet. STUZS ansvar för stödet till teknisk

192 Perspektiv på svensk forskning

grundforskning och dess samarbete med forskningsråden har utredningen övervägt (se kapitel 15), STU:s övriga uppgifter och arbetsformer har utredningen dock inte haft anledning behandla. Regeringen har på riksdagens begäran tillsatt en utredning om STU:s organisation och verksamhet. Dessa frågor kommer därför att behandlas i särskild ordning. Hithörande frågor berörs också av den 1974 tillkallade utredningen rörande finansieringen av industriell FoU (I 1974:1 ). Ytterligare ett organ av forskningsrådskaraktär --SJFR - har nära samarbete med och arbetar under liknande villkor som forskningsråden under utbildningsdepartementet. Forskningsrådsutredningen har inte haft i uppdrag att pröva SJFR:s sammansättning och arbetsformer och har därför inte i detalj studerat detta råd (jfr avsnitt 4.3.3). Frågorna om formerna för samarbetet mellan olika forskningsstödjande organ och särskilt dem som stöder forskning vid universitet och högskolor motiverar emellertid att SJFR:s ställning i förhållande till råden under utbildningsdepartementet uppmärksammas. Även RbJ (jfr avsnitt 4.5.2) har i många stycken karaktär av forskningsråd och kompletterar genom sin anslagsgivning råden under utbildningsdepartementet. Fondens särställning som ett riksdagens organ med speciell inriktning motiverar att utredningen endast i korthet behandlat fondens verksamhet. Viss uppmärksamhet har ägnats åt RmC som statsunderstödd privat forskningsfond med särskild inriktning (jfr avsnitt 4.5.1). Dess unika ställning, forskningsrådsfunktion och intima samarbete med MFR har gjort det angeläget att särskilt behandla dess ställning utredningen återkommer härtill (avsnitt 9.3). De privata stiftelser och fonder, liksom utländska anslagsgivare, som vid sidan av statliga organ och näringslivet finansierar forskningsverksamhet i Sverige med betydande belopp, har också lämnats utanför utredningens analys. Deras verksamhet berör i hög grad forskningsmöjligheterna och inriktningen av forskningen men ligger ej inom ramen för utredningens uppdrag. Inte heller den forskningsinitierande verksamhet som sker via kommuner och landsting eller den sektorsforskningen näraliggande men ad hoc organiserade forskningen inom det statliga utredningsväsendet har behandlats. I analysen av universiteten och högskolorna har frågan om storleken av de basresurser för forskning som bör stå till deras förfogande inte kunnat särskilt uppmärksammas; detta har inte heller legat inom ramen för utredningens uppdrag. Den styrande faktorn vid utredningens analys av universitetens och högskolornas forskning har inte i något avseende varit dess finansiella sida. Avsikten har i stället varit att belysa vissa drag i universitetens organisation och utveckling, som har särskild betydelse för samarbetet med forskningsråden. Vid sidan av universitet och högskolor intar de rent statliga instituten och de s. k. branschforskningsinstituten, som finansieras gemensamt av staten och näringslivet, en viktig ställning som forskningsproducenter. De

.Perspektiv pa° svensk _forskning 193

2=n:-z0<n.|-LuI-

mumên_ .mncå många.: .mmmucm 23m

.ocaEEoz mEuucm_

:oo

.mmE

353m

:not: uovcoâs

uuo

:adam

.mmEcxmöu

.xrow

ungas_

mhOmmE:

.

:mo mzw

mzmcm

m:omc_cnm.==

.

Sve: _

.mmEcxmröm

505252.:

coum.. novâ 20.3

Eom

.pouêøzca

mcømêcuüuü

..._8331

:wUTEO

:oo

o F .I 6. m n m .m m. r

.EEmUmx/x _am@_.m:w,u:m

z

.1.m.

wmmm

d S O m m .I n g m .m .n n .l m. a V u n m . 8 Ma n 0b M S m. u y s.

194 Perspektiv på svensk forskning

är främst sysselsatta med forskningsverksamhet inriktad mot klara tillämpningar och har i mer begränsad omfattning forskningsverksamhet av den karaktär råden stöder. Deras verksamhet har inte granskats av utredningen. De statliga forskningsinstituten är ofta knutna till sektoriell verksamhet av olika slag. Samtidigt som utredningen redovisar avgränsningen i sitt arbete gentemot forskningsinstituten finns det anledning av den sektoriella forskningen till övervägande del är påpeka att analysen ett försök till strukturering och berör de programformulerande och medelsbeviljande organen men i mindre grad de forskningsutförande. Den omgivning som forskningsråden enligt utredningens bedömning har att arbeta i har alltså inte i sin helhet underkastats en systematisk analys och de analyser som gjorts har till sin uppläggning avpassats efter utredningens syfte och problembild. Utredningens analysinsatser och dess uppfattning av den omgivning i vilken forskningsråden under utbildningsdepartementet skall insättas kan åskådliggöras med figur 6:1. En svårighet som bör redovisas i detta sammanhang men som utredningen inte ansett sig kunna självständigt bemästra har varit bristen på tillräckligt täckande och detaljerad FoU-statistik. Utredningens analysansats har visserligen varit strukturerande mer än kvantifierande men på en rad punkter kan utredningens analys drivas vidare när en sådan statistik blir tillgänglig. En tillförlitlig och omfattande statistik är nödvändig och utredningen redovisar senare förslag som till viss del bör vara ägnade att tillgodose detta behov.

6.2 Universitetens roll som forskningsproducenter

6.2.1 Universitetens och högskolornas förändrade villkor Den svenska universitets- och högskoleorganisationen undergår, vilket perspektiv man än väljer, en genomgripande omvandling. Den kan karakteriseras som en process med flera huvudkomponenter som ömsesidigt påverkar varandra. Antalet studerande på alla nivåer har - i varje fall i ett något längre perspektiv än de senaste årens - ökat långt mer och långt snabbare än man kunnat förutse i de prognoser som vid olika tidpunkter framtagits. Utvecklingen har åskådliggjorts genom figur 3:3. , Expansionen har varit särskilt kraftig inom de filosofiska fakulteterna. Universitetsväsendets traditionella yrkesförberedande funktion har inom dessa områden blivit alltmer problematisk. Detta sammanhänger inte bara med ökningen i studerandeantalet; yrkeslivets utveckling mot allt större rörlighet och föränderlighet har verkat i samma riktning. Frågor om dimensioneringen och inriktningen av högskoleutbildningen har mot denna bakgrund alltmer satts i samband med samhällets behov av yrkesutbildade inom olika områden och, omvänt, med utsikterna för de studerande att efter avslutade studier finna arbetsuppgifter där utbildningen kommer till nytta. Parallellt med denna pågående utveckling sker en annan, innebärande att allt fler yrkesområden får utbildning av högskolekaraktär. I det

Perspektiv på svensk forskning 195

aktuella reformarbetet har denna tendens fått sitt hittills tydligaste uttryck: praktiskt taget hela det eftergymnasiala utbildningsväsendet har ansetts böra hänföras till högskoleområdet. Samtidigt sker en förskjutning inom de grupper som rekryteras till universitets- och högskoleutbildning både i mer traditionell mening och i dess mer utvidgade form. De formella behörighetskraven löses till viss del upp och nya grupper studerande kan vinna inträde till universitets- och högskoleutbildningarna. Gruppen äldre studerande med erfarenhet från arbetslivet utanför utbildningsväsendet ökar sin andel av det totala antalet studerande. Det i all universitets- och högskoleundervisning eftersträvade nära sakliga sambandet mellan utbildning och forskning, dvs. att utbildningen skall vara baserad på den aktuella forskningens resultat, liksom uppfattningen att allt större del av yrkesutbildningen bör vara forskningsbaserad blir i dessa perspektiv än viktigare, inte minst för själva forskningsverksamheten. Trots att möjligheten att åstadkomma samband mellan forskning och utbildning växlar kommer de förhållanden som berörts i det föregående att påverka även inriktningen av forskningen vid universiteten och högskolorna. Denna påverkan kan även tänkas ske genom en viss successiv förändring även av rekryteringen till forskarutbildningen och forskarkarriären; dit kommer att söka sig fler studerande med praktisk yrkeserfarenhet och med där upplevda problem som bakgrund.

De senaste decennierna har präglats av ökande kontakt mellan

forskningen och samhället. Att denna kontakt kommer att bestå och bli både intimare och mer omfattande synes uppenbart. Denna utveckling har undan för undan ändrat forskarnas roll och deras arbetssituation. Forskningens ökade betydelse har medfört att forskarnas ställningstaganden i samhällsfrågor fått ökad tyngd. Det är nödvändigt att forskarna deltar i samhällsarbete och samhällsdebatt. De frågor som endast forskning kan ge svar på upplevs ofta som brådskande. Forskning är emellertid en långsam process och den tid det ofta tar innan svar kan ges skapar otålighet. Den press som otåligheten föranleder kan leda till att svaren blir förhastade eller otydliga. Detta kan skapa kritik mot forskning som sådan. Dessa svårigheter kan negativt påverka forskarnas arbetssituation och även skapa tvekan hos dem att ge sig i kast med brådskande eller kontroversiella problem. Ytterst är det forskningens egna framgångar kunskaper på gott och ont står till förfogande på de mest skilda områden för dem som vill dem w som är förklaringen till den nya situation i vilken utnyttja forskarna befinner sig. Den ökade utbildningsnivån hos människor i allmänhet och den starkt förbättrade kommunikationen människor emellan genom mer utbredd och mer fortgående utbildning, genom massmedia etc. är andra förklaringar. Att denna motsättning mellan forskningens arbetsmetodik och människornas krav därför kommer att bestå och även kanske markeras synes vara ofrånkomligt. För forskare vid universitet och högskolor liksom annorstädes är det lika viktigt att söka anpassa sig härtill som det är av vikt för människor i allmänhet att söka inse att forskarnas insatser kan påräknas och bli av värde endast om deras arbetsmetodik respekteras.

196 Perspektiv svensk

pâ forskning

6.2.2 Forskningens volymtillväxt och differentiering Den forskning som bedrivs vid universiteten har som illustrerats i det föregående undergått en kraftig utveckling. Det har inneburit en betydande tillväxt totalt sett av den fasta basorganisationen för forskning vid universiteten både när det gäller volym, räknad i forskartjänster och annan personal, och genom att forskningen särskilt inom vissa områden utvecklat nya specialiteter. Forskarutbildningen har uppvisar en motsvarande expansion. Organisatoriskt har denna utveckling, förutom skapandet av nya universitet och högskolor, inom läroanstalterna tagit sig uttryck i bildandet av ett stort antal enskilda enheter, institutioner, med ansvar för forskningen inom disciplinmässigt avgränsade områden. Den främsta sammanhållande kraften i detta starkt differentierade system är fakultetsorganisationen. Även antalet fakulteter har ökat genom delning och nytillskott. Behovet av tvär/mångvetenskapligt arbete över ämnes- och fakultetsgränser, betingat både av den inomvetenskapliga utvecklingen och av inriktning mot samhälleligt relevanta forskningsproblem, har drivit fram olika försök att inom universitetsorganisationen underlätta detta samarbete storinstitutioner, institutionsgrupper, Centrumbildningar och andra. Kraven på tvär/mångvetenskapligt samarbete och nyorientering innebär inte reducerade krav på specialisering och fördjupning eller ett förnekande av betydelsen av ökad differentiering i det vetenskapliga arbetet vid universiteten. Vad problemet gäller är snarast att kraven på vetenskapligt samarbete över ämnesgränserna ökar i minst samma takt som specialiseringen fortskrider men att redskapen och de yttre incitamenten i alltför stor utsträckning saknas i det disciplinorienterade system som råder vid universiteten. De svårigheter det här gäller har kortfattat berörts i det föregående. Utredningen kan konstatera att dessa problem sedan länge observerats och diskuterats i den forskningspolitiska debatten. Då utvecklingen mot ytterligare specialisering utan tvivel fortsätter blir det än angelägnare att söka former för att överbrygga de gränser som därvid skapas. Behovet härav kommer enligt utredningens bedömning att öka i takt med de ökande samhälleliga forskningsbehoven. För en forskningsstödjande organisation av forskningsrådens typ innebär den här sammanfattade utvecklingen både nya problem och nya möjligheter. Ökningen av antalet discipliner liksom utspridningen av den akademiska forskningen till fler orter har skapat svårigheter att i de enskilda råden få rum för företrädare för alla specialiteter och svårigheter att få representation för nytillkomna fakultetsområden och universitetsorter. Volymökningen liksom även den ökande bredd som specialiseringen innebär har givit råden större möjligheter att över ett vidare register stödja forskning inom nya områden. Samtidigt ökas vikten av att råden eller deras motsvarigheter inte blir stelnade kopior av den ämnesindelning

Perspektiv svensk 197

på forskning

som rått under föregående tidsperioder.

För en organisation med uppgift att stödja utveckling av i olika

avseenden nyskapande forskning måste uppgiften att överbrygga gränser mellan ämnen, fakultetsområden etc. liksom att åstadkomma fruktbara kopplingar dem emellan vara en allt väsentligare uppgift.

6.2.3 Den hierarkiska universitetsstrukturens upplösning En följd av forskningsverksamhetens och inte minst forskarutbildningens expansion och de förändrade former i vilka forskning numera ofta bedrivs t. ex. lagarbete i större och mindre grupper - är en ändrad rollfördelning inom universitetens och högskolornas forskning. Långt större personalgrupper har nu ett direkt och självständigt inflytande på forskningens inriktning och utformning. Bl. a. de ökade kraven på forskarhandledning har medfört att ansvaret för forskarutbildningens innehåll och uppläggning har spritts på allt fler och även på obefordrade befattningshavare vid universiteten. På grundutbildningsnivå har genom utbildningsnämndema kommit till stånd ett vidgat inflytande för de studerande. I pågående försöksverksamhet deltar den personal som arbetar vid de enskilda institutionerna i olika former som beslutande eller rådgivande i ledningen av dem. På fakultetsnivå, dit det övergripande ansvaret för handläggningen av universitetets forskningsfrågor är lokaliserat, har motsvarande breddning av inflytandet endast i begränsad skett - i fakulteter och mening sektioner är endast deordinarie lärarna representerade. Genom den i proposition 1975:9 föreslagna reformeringen av fakulteternas och sektionernas arbetsformer avses dessa att i fortsättningen bli benämnda fakultets/sektionskollegier. Inom dem föreslås bli inrättade mindre lednings- organ fakultets/sektionsnämnder e med bredare representation för de inom fakulteten/sektionen verksamma. Utredningen vill i det aktuella sammanhanget endast betona att det helt dominerande inflytande på den vetenskapliga representationen i forskningsråden och deras granskningsorgan, som via fakultetsorganisationen tillförsäkrats de ordinarie lärarna och enkannerligen professorerna, inte längre kan anses på ett rimligt sätt svara mot den faktiska fördelningen av kompetens och ansvar för forskning, forskningsplanering och forskarutbildning vid universitet och högskolor. Detta ändrar även förutsättningarna för rådens arbete i flera avseenden. Både det ökade antalet självständiga forskare och samhällsrelevansproblematiken gör det viktigt att åstadkomma största möjliga öppenhet och insyn, debatt och återföring kring rådens arbete och överhuvud den forskningsstödjande och forskningsproducerande verksamheten.

6.2.4 Universitetens och högskolornas resursproblem och prioriteringssituation Expansionen av universitetens och högskolornas forskningsverksamhet under den senaste mansåldern, som nu flera gånger berörts, har delvis

198 Perspektiv på svensk _fbrskning

varit anslagsmässigt sammankopplad med en motsvarande expansion av grundutbildningen. Denna sammankoppling har ifrågasatts och i en framtida universitetsorganisation kommer en uppdelning att ske av anslagen för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning. Som motiv för en åtskillnad mellan anslagen för grundutbildning och forskning ligger främst planeringsskäl. Statsmakternas bedömningar av resursbehoven inom universitets- och högskoleområdet bör i samklang med modern planerings- och budgetmetodik i ökande grad kunna ske utifrån ändamålssynpunkter. Svårigheterna att på det lokala planet särskilja anslagen till grundutbildning och forskning--forskarutbildning blir dock betydande och metoderna tycks lätt bli schablonartade. Kopplingen till anslagsutvecklingen för utbildningen kan ur mer strikt forskningssynpunkt medföra både för- och nackdelar. Efterkrigstidens utbildningsexpansion har som bieffekt medfört att forskningen tillförts ökade resurser. I det läge då utbildningsexpansionen åtminstone temporärt avstannat har detta resurstillskott reducerats. Den stagnation i anslagsökningen som det begynnande 1970-talet medfört på grund av minskad studerandetillströmning och en kärvare ekonomisk situation kommer i kombination med en tudelning av anslagen mellan grundutbildning och forskning inom universitetsorganisationen utan tvivel att skärpa kraven på planering av forskningens förnyelse. Den nyorientering som kontinuerligt sker inom vitala vetenskapsområden har, som ovan påvisats, iväxlande men inte obetydlig utsträckning kunnat beredas plats inom den ordinarie universitets- och högskoleorganisationen genom nytillskott av fasta forskningstjänster. Därtill har kommit den expansion som möjliggjorts via forskningsråden totalt sett och särskilt genom de till råden knutna personliga forskningstjänstema av olika karaktär. l ett system med krympande möjligheter att tillgodose nyorienteringskravet genom nettotillskott kommer, som också framhållits från bl. a. UKÄ, kravet på en successiv omprioritering inom de givna resursramarna att växa starkare. Omprövning genom §69-förfarande blir ett allt nödvändigare tillvägagångssätt. §69-förfarandets möjligheter får dock inte överskattas. Den fortgående specialiseringen och diversifieringen samt det förhållandet att forskningens betydelse blir större för allt fler samhällsområden och yrkesverksamheter gör det enligt utredningens bedömning helt omöjligt att tillgodose alla nya forskningskrav utan en viss fortgående expansion. Framväxten av nya forskningsspecialiteter gör det givetvis inte heller i och för sig möjligt att lägga ned etablerad forskning. De avgörande faktorerna är aktualiteten och vitaliteten inom forskningsområdet. I en situation där, under ökade statsfinansiella restriktioner, kraven på förnyelse och utvidgning måste tillgodoses för att stagnation och reell tillbakagång skall undgås, blir samarbetet mellan universitet, universitetsmyndigheter och forskningsrådsorganisation av största betydelse. Frågan om §69-prövning och andra eventuella former för omprövning inom givna ramar har nära samband med frågan om hur och vilka av de av forskningsråden stödda forskningsaktiviteterna som skall överföras till

Perspektiv pá svensk _forskning 199

den fasta organisationen. Detta aktualiserar hela frågan om rollfördelning och samarbetsformer mellan universitet, UKÃ och dess fakultetsberedningar och forskningsrådsorganisationen. Frågor av detta slag kan dock inte lösas isolerade eller för varje universitet för sig. En planering som i möjlig mån tar sikte på hela den svenska universitets- och högskoleforskningens behov är nödvändig. Samarbetet mellan universitets- och högskoleorganisationens olika organ och rådsorganisationen måste även i andra avseenden övervägas. Utredningen vill särskilt framhålla två förhållanden som även de har ett direkt samband med anslagsorganisatoriska och i grunden ekonomiska frågor. Förhållandet mellan rådsorganisation och universitetsorganisation när det gäller fördelning av kostnaden för projekt bygger idag på principen att forskningsråden betalar för en del av de kostnader som de rådsstödda projekten drar medan en annan del belastar universitetsorganisationens driftsanslag. Dessa frågor måste dock aktualiseras i det programbudgetperspektiv som genom budgetutredningens förslag (SOU 1973:44) kan bli aktuellt. Särskilt påträngande blir dessa frågor när det gäller dyrbar utrustning som både genom sin tekniska karaktär kräver följdinvesteringar i byggnader o. d. och genom sin långvarighet har ett bestående inflytande på forskningsinriktning och forskarutbildningi den fasta organisationen. Samarbetsfrågorna aktualiseras slutligen på ett ingalunda okomplicerat sätt av ansvaret för forskarutbildningen. Råden finansierar en betydande del av den forskarutbildning som bedrivs vid universiteten både genom löner till handledande forskare, löner eller stipendier till de forskarstuderande och genom övriga anslag till forskningsprojekt där studerande i forskarutbildning deltar. Härigenom bär råden en stor del av de kostnader som normalt skulle åvila den fasta organisationen. Samtidigt aktualiseras frågan om hur ansvaret för dimensioneringen och inriktningen av forskarutbildningen skall fördelas. Det är uppenbart att den forskarutbildning som sker inom rådsfinansierade projekt kan få stor betydelse för forskningens inriktning inom ifrågavarande ämne. Den 1974 tillsatta utredningen rörande forskarutbildningen har att som ett av sina huvudproblem beakta denna fråga. Utredningen diskuterar dessa frågor i kapitel 14.

6.3 Den sektoriella forskningen och samspelet med

rådsorganisationen Utredningen har i kapitel l med en teoretisk diskussion och med exemplifieringar från det praktiska planet såväl som från forskning om forskning sökt belysa det till sin natur skiftande och svårfângade sambandet mellan forskning och samhälle. l kapitel 4 och 5 har rådsorganisationen och den sektoriella forskningsorganisationen belysts mera i detalj. Mot denna bakgrund skall här i sammanfattande form diskuteras frågor av betydelse för samspelet mellan dessa båda forskningsfrämjande system. Enligt utredningens bedömning är dessa frågor av

200 Perspektiv pá svensk forskning

största betydelse för framtida svensk forskning och för forskningens möjligheter att spela sin roll i samhällets utveckling.

6.3.1 Den sektoriella forskningens utveckling Den sektoriella forskningens framväxt åskådliggör på det praktiska planet uppfattningen om forskningens betydelse för samhället. Med utgångspunkt t. ex. i budgetutredningens exempel på ändamålsindelning av statsbudgeten (SOU 1973:44, bil. 3) kan konstateras att inom praktiskt taget alla där definierade sektorer har gjorts eller förbereds insatser för att tillfredsställa utifrån samhällelig synpunkt aktuella forskningsbehov. Denna utveckling har under 1960- och l970-talen varit intensiv; enbart under den tid forskningsrådsutredningen arbetat har insatser av olika slag skett inom en rad områden för att åstadkomma organisatoriska och

finansiella resurser och för att definiera angelägna forskningsbehov. Som

exempel på sådana mer betydelsefulla insatser kan nämnas kriminologisk forskning, social forskning, utvecklingsforskning (u-landsforskning), forskning för fysisk samhällsplanering, framtidsstudieområdet, arbetarskydds- och arbetslivsforskning samt energiforskning och hydrologisk forskning. l redogörelsen för den sektoriella forskningens framväxt i kapitel 4 har framhållits den fasvisa utvecklingen av den sektoriella forskningen, en tyngdpunktsförskjutning med ur utredningens synpunkt viktig innebörd. Utvecklingen « schematiskt uttryckt - från huvudsaklig inriktning på forskning för försvar och teknik, över satsningen på en utbyggnad av forskning för ekonomisk tillväxt, till en uppbyggnad även av den sektoriella forskningen för social utveckling innebär inte bara en i genomförd volymmässig ökning; målen för den sektoriella etapper forskningen har samtidigt blivit alltmer sammansatta och dess problem mer komplicerade och övergripande. Förutom att nya sektoriella forskningsinsatser skett har perspektiven inom de redan etablerade områdena förändrats. l debatten kring samhällets forskningsbehov har också, under trycket av allt starkare upplevda globala krissymptom, förekommit definitionsförsök för en fjärde fas i denna utveckling: forskning för överlevande. Härigenom betonas ytterligare kraven på en övergripande syn på de samhälleliga forskningsbehoven. Samtidigt innebär denna utveckling mot alltmer komplicerade och övergripande mål att även samhällets , forskningsbehov mer konsekvent än tidigare måste ses i ett internationellt perspektiv; miljövårdsforskning, energiforskning och utvecklingsforskning är belysande exempel härpå.

6.3.2 Den sektoriella forskningens organisatoriska ställning Den sektoriella forskningens framväxt och utveckling i Sverige har haft ett samband med det svenska ämbetsverkssystemet. Ãmbetsverken har bildat en naturlig organisatorisk bas för sektoriella forskningsinsatser och kunnat tjänstgöra som beställande, anslagsbeviljande och resultatmotta-

Perspektiv på svensk forskning 201

gande organ. Vid behov har särskilda forskningsorgan kunnat bildas på samma nivå. Forskningsinsatserna har inom ämbetsverkens ansvarsområde kunnat till sin storlek avvägas gentemot andra medel att uppnå de mål som av statsmakterna på politisk nivå uppställts för verksamheten inom respektive sektor. Samtidigt har ämbetsverkens självständiga ställning under regeringen givit dem möjligheter att ta initiativ i forskningsinom sina områden. sektoriell - frågor Samspelet forskning planering myndighetens verksamhet har understrukits genom denna anknytning. Denna bild av den sektoriella forskningens anknytning till ämbetsverksnivån måste dock nyanseras. Under hänvisning till redogörelsen i kapitel 4 vill utredningen peka på att den sektoriella forskningens organisation tenderar att ändras i takt med utvecklingen mot en mer komplicerad målstruktur och i takt med att forskningen i ökande grad kommit att ses som ett av de betydelsefullaste redskapen också vid formuleringen av samhälleliga mål. lnom flera sektorer kompletteras eller ersätts det ämbetsverksanknutna sektoriella forskningsansvaret av ett sektoriellt forskningsansvar som griper över större områden än det enskilda ämbetsverket eller institutet. Flera exempel kan anföras både från områden där sektoriell forskning är under uppbyggnad och från områden med mer etablerad sektoriell forskning. Inom kriminologisk forskning har det brottsförebyggande rådet med representanter för departement, myndigheter och fackliga organisationer fått ansvar och medel för kriminologisk forskning. Till rådet är knuten en rådgivande vetenskaplig referensgrupp. Den sektoriellt styrda forskningen inom området har tidigare legat inom kriminalvårdsstyrelsens ansvarsområde. Denna myndighet skall tillsvidare även i fortsättningen svara för viss sektoriell forskning. Inom socialsektorn har inrättats en delegation för social forskning som skall vara rådgivande till Socialdepartementet. Delegationen, som leds av statssekreteraren i departementet, yttrar sig över förslag till forskningsprojekt från myndigheter och forskargrupper inom departementets ansvarsområde. Principfrågor rörande övergripande långsiktiga forskningsinsatser tillkommer en likaledes till Socialdepartementet knuten samarbetskommitté för social forskning. Medlen för forskning disponeras av departementet. lnom kommunikationsdepartementets ansvarsområde har ett liknande samordningsorgan inrättats, transportforskningsdelegationen, med uppgift att initiera, planlägga, samordna och stödja FoU rörande transporter, trafik och trafiksäkerhet. Delegationen leds f. n. av statssekreteraren i kommunikationsdepartementet. Inom bostadsdepartementets område planeras inrättandet av en expertgrupp för samhällsplaneringsforskning med uppgifter att bl. a. medverka vid initiering och samordning av forskning inom området. Expertgruppen skall verka vid sidan av övriga organ inom området, BFR och SIB. lnom miljövårdsområdet och energiområdet är liknande lösningar aktuella. Denna utveckling är av betydelse för hela den svenska forskningsorga-

202 Perspektiv pa° svensk _forskning

nisationen. Ansvaret för den sektoriella forskningens inriktning och finansiering fördelas genom den nu pågående utvecklingen - i vissa fall även inom enskilda sektorer på flera nivåer från det forskningsutförande institutet över sektorsansvariga myndigheter till delegationer, råd etc. på departemental nivå.

6.3.3 Den sektoriella forskningens avgränsning All ändamålsindelning eller sektorsindelning av statsverksamheten måste bygga på en kombination av politiska värderingar av vilka områden som är särskilt viktiga och bedömningar av vilka verksamheter som funktionellt sett hör tydligast samman. En sektorsindelning påverkas alltså av förändringar i de politiska bedömningarna. Det är vidare klart att de olika sektorernas ansvarsområden rent funktionellt delvis täcker varandra. Detta förhållande återspeglas också inom den sektoriella forskningen. Pedagogisk forskning kan inte ses isolerad från social forskning, social forskning har åt ett annat håll klara förbindelser med medicinsk forskning och samhällsplaneringsforskning. Miljövårdsfrågor hänger nära samman med teknisk forskning, medicinsk forskning, fysisk samhällsplanering etc. Exemplen kan mångfaldigas och förhållandet har belysts ovan. Ett sätt att möta de problem som härvid kan uppstå utgör styrelsen för

teknisk utveckling, STU, där teknikfaktorer och det sektoriella ansvaret

för näringslivsutveckling fått utgöra den sammanhållande ramen kring stöd åt FoU inom en rad andra sektoriella ansvarsområden som medicinsk teknik, miljövårdsteknik, socialteknik, livsmedelsteknik. Mångfalden av sektorsansvariga forskningsorgan på olika nivåer samt de sektoriella ansvarsområdenas övertäckning av varandra är problem som måste uppmärksammas. Gränsdragningsfrågor och samordningsproblem bör lika lite här som när det gäller disciplinorienterad forskning få hindra samarbete för att genom samlade, stora insatser nå uppställda eller tänkbara forskningsmål. Jämsides med detta avgränsnings/övertäckningsproblem mellan olika sektorers forskning finns även ett annat avgränsningsproblem. Den sektoriella forskningen brukar i allmänhet beskrivas i samband med utvecklingsarbete. Beteckningen FoU - forskning och utveckling understryker att den sektoriella verksamheten syftar till påtagliga effekter i samhället, påtagliga resultat av FoU-ansträngningarna som innebär ett förverkligande av de för sektorn uppställda målen. Häri ligger ibland en markering gentemot ”verklighetsfrämmande”, teoretiserande” och abstrakt forskning som inte har relevans för samhälleliga problem såsom de upplevs i det praktiska samhällsarbetet. Inom en rad områden betonas dock behovet av allmän vetenskaplig kompetensuppbyggnad inom det berörda fältet liksom behovet av metodutveckling för speciella ändamål eller önskemålet om tillförsel av nya uppslag, omprövning och evaluering av pågående verksamhet etc. Som exempel kan utredningen peka på det betänkande (Delrapport II) som avlämnats av utredningsgruppen för forskning inom socialsektorn och som låg till grund för inrättandet av delegationen för social forskning

Perspektiv på svensk forskning 203

från budgetåret 1974/75. l promemorian betonas att forskningen inom socialsektorn har tre funktioner: kunskapsuppbyggande och teoribildande forskning, forskning i planeringens tjänst och FoU som en del av åtgärdande och uppföljning. Utredningsgruppen konstaterar att för alla dessa funktioner krävs grundläggande insatser för metodutveckling och teoribildning och att den forskning som hänföres till ”forskning i planeringens tjänst innefattar också uppgifter som gör gränsen mellan FoU av betydelse för planeringen och teoretisk metodutveckling flytande. I första hand gäller detta makrostudier som berör inte bara socialpolitiken utan även andra delar av samhället. Utredningsgruppen ger också förslag på områden som särskilt bör uppmärksammas. I dessa ingår bl. a. social-, hälso- och sjukvårdspolitiska miljöstudier av grundläggande karaktär, planeringsteoretiska studier och analyser av cost/benefit-teknikens användbarhet för utvärdering av socialpolitiska åtgärder. Exempel på en liknande behovsbild kan hämtas från det kriminologiska området. l betänkandet Kriminologisk forskning (SOU 1973:35) konstateras att forskningen ännu inte kunnat visa att en typ av kriminalvård i avgörande grad är mer effektiv än någon annan typ av behandling. Detta bör, framhåller kommittén, inte ge upphov till vare sig behandlingspessimism eller forskningspassivitet. Kommittén betonar som ett oundgängligt led i en mer långsiktig forskningsplanering nödvändigheten av intensiva insatser för metodutveckling. Den kriminologiska behandlingsforskningens anknytning till olika vetenskapsområden och dess koppling till allmänt socialpolitiska, familjepolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder betonas. Även inom andra områden än de nu berörda är frågan om den allmänna kompetensuppbyggnaden och den sektoriella forskningens behov av mer grundläggande teori- och metodutveckling aktuella. Som konkret exempel med anknytning till miljövårdsområdet kan framhållas det förutnämnda av NFR i visst samarbete med SNV, SJFR och STU finansierade projektet om barrskogslandskapets ekologi, som syftar till att utveckla modeller av samspelet mellan ekosystem och olika yttre miljöfaktorer. l det hösten 1974 av miljöforskningsutredningen framlagda betänkandet Samordnad miljövårdsforskning (Ds Jo 1974:8) konstaterar utredningen att svårigheterna att avgränsa miljövårdsforskning från kemisk, biologisk och geovetenskaplig forskning av grundläggande karaktär är mycket stora; fasta gränser existerar inte. Vid sin genomgång av den forskning som NFR stöder har utredningen dock valt att ge begreppet miljövårdsforskning en relativt snäv innebörd och uppskattar NFRzs stöd till sådan forskning till 1,8 mkr. för budgetåret 1973/74. Motsvarande belopp för AFR och MFR anges till 1 mkr. respektive 0,5 mkr.

Den sektoriella forskningens utveckling och nuvarande villkor ställer

på sin spets frågan om rådsorganisationens ställning överhuvud och dess uppgifter i förhållande till den sektoriella forskningen. Den sektoriella forskningen kan - torde framställningen visa - inte generellt genom större ”tillämpningsnärhef” kontrasterande mot rådsforskningens ”grundforskningskaraktär fjärmas från frågorna om metodutveckling, teoribildning och allmänt kompetensuppbyggande, dvs. det

204 Perspektiv pá svensk forskning

slags forskning som med utredningens terminologi har kallats inomvetenskapligt betydelsefull forskning, eller från frågorna om utbildningen av forskare för sektoriella behov. Med utredningens synsätt på forskningsverksamhetens struktur överhuvud och mot bakgrund av vad som i kapitel l i Övrigt anförts om växelspelet mellan forskning och samhälle är det också klart att den forskning råden stöder inte heller den kan ses isolerad och frikopplas från frågan om dess samhällsrelevans. Både rådsorganisation och sektoriell forskningsorganisation har, om också utifrån olika ett ansvar för utgångspunkter, båda komponenterna inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans - inom den forskning de stöder. Ett fungerande samarbete mellan rådsstödd forskning och sektoriellt stödd forskning måste enligt utredningens bedömning både utifrån vetenskapliga och allmänt samhälleliga utgångspunkter vara ett viktigt mål för den svenska forskningspolitiken.

6.3.4 Sektoriell forskning och forskningsrádens samspel och rollfördelning Ett genomfört samarbete mellan råden och de sektoriella forskningsorganen stöter idag på både strukturellt och organisatoriskt betingade svårigheter. De strukturella svårigheterna ligger i de skilda utgångspunkterna och orienteringen. Råden är i stort sett disciplinorienterade medan de sektoriella organens inriktning går på tvärs över varje disciplinindelning och i en rad fall även över rådsindelningar. De sektoriella organens målinriktning skapar dessutom ett naturligt spånningsförhållande till råden med dessas annorlunda målstruktur och planeringsperspektiv. De organisatoriska svårigheterna återfinns idag både inom rådsorganisationen och inom sektoriell forskning. Rådsorganisationen har funnit sin form successivt och är trots vissa översyner organisatoriskt i viss mån splittrad. De olika rådens arbetsformer har utvecklats i olika riktning; beslutssystem, vetenskapligt granskningssystem, planeringsmetoder och ekonomiska resurser uppvisar skillnader som kan försvåra samarbete mellan råd inbördes och mellan råd och sektorsorgan. Den organisatoriska bilden är dock inom det sektoriella forskningsområdet än mer mångfasetterad. Detta är, med tanke på den dynamiska utveckling i vilken den sektoriella forskningen befinner sig, ingalunda onaturligt, men enligt utredningens bedömning har rådsorganisationen potentiellt större möjligheter till enhetligt uppträdande och till internt samarbete än som f. n. föreligger på det sektoriella området. Hänsyn härtill måste tas när samarbetsfrågoma mellan rådsorganisation och sektorsorgan skall lösas. Ett naturligt och nödvändigt samarbete, föranlett av den faktiska dubbla ansvarigheten hos både forskningsråd och sektorsorgan, gör att frågan om rollfördelningen mellan råd och sektorsorgan måste beaktas. En rad specifika områden kan bli föremål för överväganden. En utgångspunkt är med tanke på den sektoriella respektive rådsforskningens allmänna inriktning tämligen given. En disciplinorienterad forskningsrådsorganisation skall normalt inte ha uppgifter av utvecklings-

Perspektiv pâ svensk _forskning 205

karaktär där den sektoriella kapaciteten härför är tillräcklig. I stort gäller en sådan uppdelning idag men symtomatiskt för den splittrade bilden av den svenska forskningsorganisationen är att ett ansvar över hela fältet åvilar organ som t. ex. STU och i viss mån SJFR. Speciella skäl kan dock anföras härför. Som ett specifikt ansvarsområde för en rådsorganisation med ansvar för teoribildning och inomvetenskapligt betydelsefull forskning framstår uppgiften att fånga upp nya vetenskapliga utvecklingslinjer och driva fram verksamhet och kompetens på obrukade men potentiellt fruktbara forskningsfält. Den risktagning, som detta innebär och skall innebära, är naturlig inom ramen för forskningsstödjande organ utan sektoriellt ansvar för samhällsutvecklingen. Denna uppgift är på ett sätt forskningsrådens nyckelfunktion; utan att denna uppgift fullgöres på ett kompetent sätt kan den kunskapsutveckling och nyskapande forskning som är förutsättning för all sektoriell forskning inte ske. Kontakten med den internationella forskningsutveck-lingen är härvid ett huvudvillkor. Frågan om spridningen av forskningens resultat och information om forskning har idag helt andra dimensioner än tidigare. Forskningsvolymens ansvällning och forskningens specialisering, dess ökade betydelse för alla sidor av samhällets verksamhet, det internationella beroendet m. m. samverkar till att göra problemen akuta både för problemorienterad sektoriell och för disciplinorienterad forskning. Intressenterna i denna verksamhet är många. Utredningen kommer att i en senare utredningsfas diskutera vissa av dessa frågor - bl. a. frågan om insamling och spridande av information om pågående forskning, vilken syns vara särskilt akut för samhällets planering och för sektoriell forskning. Utredningen vill dock i detta sammanhang erinra om det särskilda ansvaret för att sprida sådan information om forskning och forskningsresultat som med ökat forskningsberoende på alla områden blir allt nödvändigare för en vital och välinformerad samhällsdebatt och i sista hand för en fungerande demokrati. En organisation med nära kontakt med forskningsmiljöer där nya forskningsresultat framkommer har själv och i samarbete med andra organ förutsättningar och förpliktelser att inta en central plats ien sådan verksamhet. En sådan organisation fri från kommersiella, politiska eller andra bindningar har särskilda möjligheter även iövrigt när det gäller forskning Utvärdering av samhällsreformer har i flera olika sammanhang framhållits som angelägna uppgifter för forskning. Möjligheterna att, fritt från myndighets- eller politiskt ansvar, med vetenskapliga metoder genomlysa samhällets reformverksamhet för att utröna om de uppställda målen uppnåtts eller om de gjorda insatserna måste omprövas är intimt kopplade till kravet på en så fri ställning som möjligt för både forskare och forskningsbeställande organ. Detta forskningsområdes speciella problematik integritetskraven, svårigheten att uppnå verklig objektivitet etc. - löses inte med enkla organisatoriska åtgärder, men utredningen hävdar att en forskningsstödjande organisation som står fri från sektoriellt myndighetsansvar och politiska bindningar och förfogar över hög

206 Perspektiv på svensk forskning

vetenskaplig kompetens har goda förutsättningar för uppgifter av detta slag. Hit vill utredningen också föra möjligheterna att eventuellt i samarbete med sektorsorganen låta göra forskningsöversikter över olika områden vilka kan tjäna som utvärdering av forskningsarbetet och samtidigt utgöra p1anerings- och initieringsinstrument för nya forskningsinsatser. Denna uppgift bör dock skiljas från den löpande utvärdering och uppföljning av verksamheten som skall vara en integrerad del av sektoriellt FoU-arbete.

6.4 Internationella mönster 6.4.1 Universitetsutbildningens expansion Den högre utbildningens expansion under de senaste decennierna är en internationell företeelse. Det framgår dock av undersökningar utförda inom OECD och refererade i U68:s betänkande Högskolan att tillväxten totalt i Sverige under perioden 1955-1965 är bland de högsta inom OECD:s medlemsländer. Större delen av ökningen har i Sverige och vissa andra länder (Kanada, Finland, Frankrike och Danmark) skett inom områden som traditionellt betecknas som medan

universitetsutbildning

en mindre del av ökningen skett inom annan högre utbildning. I vissa andra länder (av undersökta länder främst Jugoslavien men även Förbundsrepubliken Tyskland, USA, Japan och England) har den större delen av ökningen skett inom den högre utbildning som inte betecknas som universitetsutbildning. svårigheterna att göra meningsfulla internationella jämförelser måste dock betonas och skillnaderna i andelen närvarande studerande i olika slags högre utbildning mellan de redovisade åren (1955/1965) är i flera fall små. Beträffande utvecklingen inom den högre utbildningen av universitetstyp kan enligt OECDS analys konstateras en allmän nedgång i andelen studerande i direkt yrkesförberedande utbildning (härmed avses teknisk, medicinsk och juridisk utbildning), medan en uppgång skett i andelen studerande inom mer allmän utbildning. Den svenska utvecklingen är alltså i detta avseende inte isolerad och U6S konstaterar i en sammanfattande kommentar att de problem som den högre utbildningens tillväxt inneburit skapat reformbehov i ett stort antal länder. Ett för många

är - utifrån olika nationella

länder gemensamt drag i detta reformarbete förutsättningar - en strävan mot samordning mellan universitetsutbildning och annan högre utbildning. De senaste årens minskande tillströmning av studerande till högre utbildning har delvis skapat en annan bild av själva utvecklingskurvan; kvar står dock den i absoluta tal stora och för universitetens arbetsförhållanden avgörande ändringen i förhållande till 19,40- och l950-talens situation.

Perspektiv pâ svensk forskning 207

6.4.2 Forskningspolitikens grundläggande utformning 0ECDrs undersökningar

Internationellajämförelser rörande forskningsorganisatoriska och forskningspolitiska frågor är måhända än svårare än när det gäller undervisningsområdet. Ekonomiska, strukturella och volymmässiga förutsättningar är i många fall starkt skiftande både när det gäller de miljöer där forskningen utförs, de politiskt konstitutionella formerna i allmänhet liksom beträffande de anslagsfördelande organen. Utredningen har studerat de organisationer i en rad länder som närmast motsvarar den svenska forskningsrådsorganisationen under utbildningsdepartementet men funnit det mindre meningsfullt att i betänkandet detaljredovisa detta. En översiktlig redovisning av forskningsrådsorganisationen i vissa länder ges i bilaga 7. Inom OECD har under en följd av år genomförts ett omfattande jämförande studium av medlemsländernas forskningspolitik och forskningsorganisation, redovisat (med början 1964) i en rad publikationer. Dessa publikationer innefattar dels studier över enskilda länders forskningsorganisation, dels också vissa översiktligt jämförande framställningar. Sålunda publicerades 1972 en volym av det senare slaget om den grundläggande forskningens organisation och finansiering i Frankrike, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland och 1973 en motsvarande volym om Belgien, Nederländerna, Norge, Schweiz och Sverige (The Research System. Comparative Survey of the Organisation and Financing of Fundamental Research. Vol. II. Belgium, Netherlands, Norway, Sweden, Switzerland. 1973). En tredje volym är under arbete och skall innehålla en jämförelse mellan situationen i Nordamerika och _Europa. Med en sådan jämförelse kan enligt utgivarnaskapas en bas för ställningstaganden och rekommendationer. svårigheterna är stora att göra övergripande jämförelser av detta slag som inte vid ett närmare studium av förhållandena i de enskilda länderna syns alltför generaliserande eller i viktiga detaljfrågor ofullständigt underbyggda. Studiernas värde består dock bl. a. däri att de kan ge nya utgångspunkter för och aktivera forskningspolitisk debatt; en debatt som då har att ta hänsyn till alla de speciella förhållanden som råder i de enskilda länderna. Sammanförandet av olika länder till de båda publicerade volymerna speglar utredarnas uppfattning om vissa gemensamma drag i respektive ländergruppers forskningsförhållanden. Det betonas dock att inga enhetliga eller fasta mönster existerar på detta område. Grundläggande är skillnaden i storlek mellan länderna. Rapporten om de små länderna framhåller vissa särskilda förhållanden som i större eller mindre grad anses känneteckna utvecklingen inom dessa stater. Ett fullständigt referat av studien över de fem små länderna skall inte ges i detta sammanhang men bl. a. framhålles i rapporten att utvecklingen på det forskningspolitiska området i denna grupp av länder iett tioårsperspektiv varit lugnare och jämnare än i de tre stora länderna. Detta anses bero på en jämnare, mer kontinuerlig tillväxt inom forskningsområdet och inte minst på att

208 Perspektiv på svensk forskning

det statliga engagemanget i forskningsfrågor främst inneburit ett passivt gensvar på krav från forskarna och inte bestått i mer aktiva ingripanden eller reorganisationsförsök av det slag som förekommit i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Forskningsrådens (motsv.) roll i de fem små länderna beskrivs även den som i stort sett passiv med bl. a. resurssplittring på många små insatser som följd. Situationen i de små staterna karakteriseras dock också genom påpekandet att deras begränsade storlek i kombination med den utpräglade spridningen av forskningsansvaret på en rad olika organ befordrar ett intensivt erfarenhetsutbyte och stor mottaglighet för nya impulser inifrån och utifrån. Dessa förhållanden har haft mycket påtagliga positiva effekter på forskningskapacitet och forskningsprestationer. OECD-rapporten ifrågasätter om denna förmånliga situation kan tänkas fortsätta under förhållanden då den internationella vetenskapliga konkurrensen gör det allt svårare för de små länderna att tävla med framgång på alla områden. Nya metoder för inriktning och koncentration av forskningsinsatser kan enligt rapporten krävas för att möta denna nya situation. I samma - - att riktning verkar de nya kraven aktuella i alla industriländer forskningen i ökande grad måste tas itjänst för att nå nya kvalitativa mer än kvantitativa samhällsmål. OECD-rapportens syn kan här sägas ligga i linje med det synsätt som kommit till uttryck i den likaledes av OECD initierade s. k. Brooks-rapporten, Science, Growth and Society. A new Perspective 1971.

Decentralisering och centralisering som forskningspolitiska principer I en rapport från en kanadensisk senatskommitté med förslag till omorganisation av den kanadensiska forskningsorganisationen (A Science Policy for Canada. Vol. 3. A Government Organisation for the Seventies. 1973) diskuteras de grundläggande mönstren för statlig forskningsorganisation iett internationellt perspektiv. De problem som OECD-rapporten aktualiserat för bl. a. Sverige sätts där in i ett övergripande sammanhang. Den kanadensiska rapporten beskriver olika huvudmodeller för forskningspolitisk organisation längs en skala från decentralisering till centraliserzng. Decentraliseringen leder till en pluralistisk (eller sektoriell) forskningsorganisation där forskningsresursema delas ut på varje samhällssektor och avvägningarna mellan forskning och andra insatser för att nå sektorns mål sker inom sektorn. l renodlad form innebär decentraliseringen inga försök till att sammanhålla forskningsverksamhet som rör olika sektorer. Den andra ytterligheten - en helt centraliserad organisation - innebär ett fullständigt sammanförande av allaforskningsfrågor till i praktiken en myndighet eller ett forskningsdepartement.

Perspektiv på svensk forskning 209

inom den pluralistiska organisationen finns flera tänkbara varianter som har lämnat den renodlat decentraliserade men ändå organisationen inte nått en centraliserad modell. I den kanadensiska beskrivs rapporten två: en sam rådsmodell och samordningsmodell.

El samrådsmodellen för en forskningspolitisk organisation innebär att de olika sektoriellt forskningsansvariga organen genom samråd och genom en rådgivande instans skall påverkas att ta hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan olika sektorers forskningsbehov. Cl Samordningsmodellen är även den i grunden pluralistisk och utgår från att de olika sektorerna själva skall planera och genomföra sina forskningsinsatser. En reell samordning fås dock till stånd genom att en central instans från vetenskapliga och andra icke fiskala utgångspunkter granskar, värderar och godkänner de olika sektorsorganens planer.

De här beskrivna forskningspolitiska modellerna kan med större eller mindre giltighet användas för att beskriva den forskningspolitiska situationen eller utvecklingen i en rad olika länder. Den kanadensiska rapporten visar med USA som exempel hur den renodlade decentraliseringen övergavs under 1950-talet och ersattes av samrådsmodellen genom det successiva inrättandet av olika rådgivande organ. Bl. a. har National Science Foundation (NSF) eller företrädare för den haft sådana uppgifter. Som exempel på en centraliserad lösning av de forskningspolitiska frågorna anges den modell som Storbritannien införde genom det under första världskriget inrättade forskningsdepartementet. Denna centraliserade modell har successivt uppluckrats och olika rådgivande organ har tillkommit. Ännu 1964/65 var dock tre departement ansvariga för ca 95 % av de civila statliga forskningsutgifterna men i och med den reform som i början av 1970-talet genomfördes efter förslag av lord Rotschild (Rotschildrapporten) har själva centraliseringsprincipen helt övergivits. Innebörden av den reform som på Rotschilds förslag genomförts är bl. a. den att från vissa av de forskningsråd som sorterar under Department for Education and Science skall överföras beslutsrätten beträffande viss del av forskningsrådsmedlen till olika andra fackdepartement för att av dessa användas för att beställa den forskning som departementet anser behövas. Detta gäller råden för medicinsk forskning, jordbruksforskning och miljövårdsforskning. Rotschildreformens innebörd är alltså en ökad sektorisering men berör i pengar räknat endast en obetydlig del av det statliga forskningsstödet. Rådsorganisationen under Department for Education and Science berörs endast delvis genom att råden för naturvetenskaplig forskning och samhällsvetenskap inte påverkas. Vad som här benämnts samordningsmodellen tillämpas iFrankrike där en rad FoU-organisationer sorterar under olika ministerier men där en verklig interministeriell samordning av de olika sektorsorganens forskningsbudgetförslag sker genom en forskningsstyrelse under en minister

210 svensk

Perspektiv på forskning

för utvecklingen av industri och vetenskap. Resultaten av den ministeriella samordningen presenteras i ett samlat förslag för nationalförsamlingen. Denna samordning omfattar i Frankrike ca 1/3 av den statligt finansierade forskningen och är alltså inte total.

Den svenska modellen lnplacerad i detta mönster är det ingen tvekan om att den svenska forskningspolitiska modellen skall karakteriseras som i grunden pluralistisk och präglad av en stark sektorisering. Sverige har, som en rad andra inrättat länder, i början av 1960-talet ett organ av den rådgivande typ forskningsberedningen - som i den föregående beskrivningen angetts vara betecknande för den forskningspolitiska samrådsmodellen. Forskningshar emellertid förblivit ett allmänt rådgivande och kontaktberedningen skapande organ mellan företrädare för olika slags forskning och regeringen och har inte fått rollen av reellt samordnande organ. Någon funktion i samband med behandlingen av de olika departementens äskanden i budgetpropositionen har beredningen t. ex. inte och inte heller någon kontakt med enskilda forskningsprojekt. Den föregående analysen av den sektoriella forskningen har dock visat en utveckling mot samordning- och inom särskilda sektoriella ansvarsområden, främst samplaneringsorgan sådana som täcker in flera departements verksamhetsområden. Denna sektoriella politik har klart markerats av företrädare för regeringen. Statsrådet Sven Moberg anförde vid tiden för tillkallandet av forskningsrådsutredningen att det inte är meningsfullt att tala om en nationell forskningspolitik på samma sätt som om t. ex. den ekonomiska politiken. I samband med att forskningen (avser tillämpad forskning) alltmer tagits i anspråk för den statliga verksamheten inom områden, som tidigare utvecklades på mer allmänt politiska grunder och på känn, har en systematisk sektoriell forskningspolitik utvecklats, påpekade statsrådet, och framhöll att debatten om denna politik borde gälla dels hur stor andel av varje sektors totala resurser som bör anvisas för forskning, dels den organisatoriska utformningen av forskningsaktiviteten inom varje sektor. Den forskning som betecknas som grundforskning betraktades i detta sammanhang närmast som en egen sektor. Utvecklingen av grundforskningen påverkas dock, förutom av den vetenskapliga utvecklingens styrka, av tillgången på kvalificerade forskare och trycket från forskarutbildningen, också av bedömningen av vilka samhällsområden som är i behov av detta slags forskningsinsatser (Staten och forskningen. NFR:s årsbok 1973).

6.4.3 Metoder för samordning Den svenska sektoriella forskningsorganisationen och den svenska forskningsrådsorganisationen utgör olika huvuddelar i ett dubbelsidigt system som genomgående är präglat av decentralisering och pluralism. Den

Perspektiv på svensk _forskning 211

sektoriella forskningsorganisation saknar verksamma övergripande organ för samplanering och avvägningar av olika sektoriella forskningsområden mot varandra. Rådsorganisationen är visserligen departementalt i viss mån sammanhållen men har också den små möjligheter till en aktiv samplanering. Betraktad som helhet kan för den svenska forskningsorganisationen identifieras två slags samverkansproblem. Det ena gäller kopplingen mellan olika vetenskapliga eller samhälleliga problemområden. Det andra gäller samband och samsyn mellan systemets båda huvuddelar: mellan den del av organisationen där behovet av vetenskapligt underbyggda lösningar på samhällsproblemen utgör utgångspunkten och den del där den vetenskapliga utvecklingen står mer i centrum. Olika metoder att inom ramen för en forskningsrådsorganisation åstadkomma en samlad prioritering och inriktning av forskningen mot områden som ur allmänna vetenskapliga eller samhälleliga synpunkter bedöms angelägna har utformats i flera länder. Utredningen finner det angeläget att kortfattat redovisa några av dessa tekniker för en övergripande prioritering. Redovisningen får ses endast som en exemplifiering utan någon värdering och också utan något som helst krav på fullständighet i urvalet. Vidare måste inskärpas att de olika teknikerna tillämpas i miljöer som var och en är särpräglade. I detta sammanhang kan en utförlig beskrivning av denna miljö inte ges men förhållandet måste beaktas vid varje jämförelse med t. ex. svenska förhållanden.

Schweiz Det schweiziska Vetenskapsrådet har under 1970-1973 genomfört en undersökning för att få fram underlag för beslut om ökade insatser på olika forskningsområden. Undersökningen, som genomfördes för första inleddes med en enkät gången, som gavs stor spridning ca 2 500 enskilda, institutioner och sammanslutningar gavs tillfälle att ge synpunkter på forskningsbehoven inom dels olika disciplinområden, dels olika problemområden. Enkätmaterialet har bearbetats och kompletterats i olika faser och under medverkan av vetenskaplig expertis inom och utom vetenskapsrådet. Arbetet har utmynnat i en omfattande rapport om forskningsbehov inom alla forskningsfält och angelägna organisatoriska åtgärder för att tillgodose dessa behov. Denna rapport har publicerats 1973 och avses ligga till grund för Vetenskapsrådets åtgärder och anslagspolitik. De grundläggande kriterierna vid denna värdering var D betydelsen av vetenskaplig kunskapsutveckling inom respektive disciplin utifrån dessa egna utgångspunkter D betydelsen av utveckling inom en disciplin med hänsyn till dess betydelse för andra vetenskapsområden D betydelsen av utveckling inom en disciplin utifrån samhällets problem, behov och uppgifter D betydelsen av utveckling av ett forskningsfält ur ekonomisk synpunkt.

212 Perspektiv pâ svensk forskning

Proceduren i Vetenskapsrådets arbete framgår översiktligt av figur 6:2.

Fas Mål Medverkande i Resultat/ arbetsfasen dokument

Införskaffande av ca 2 000 personer från ca 1 500 enkätsvar information om forsk- forskningsinstitutioner (motsv) ningsbehov förvaltning och näringsliv (enskilt eller i grupper)

C

Systematisering och ca 40 i första hand 38 utvärderingsutvärdering av in- yngre forskare rapporter kommet material

i

Vetenskaplig expert- ca 250 experter ca 200 utlåtanden bedömning av utvärde- (främst aktiva forskare, ringsrapporterna och enskilt eller i grupper) införskaffande av kompletterande information

C

Samlad bedömning för ca 200 experter 38 områdesrapporter olika forskningsom- (främst aktiva forskare (publicerade) råden gruppvis)

i

Figur 6:2 Det sch weiziska 5_ Forskningspolitisk ca 30 personer Vetenskapsrådets Vetenskapsrådets framtag- utvärdering efter ledamöter och experter rapport och rekomolika kriterier i Vetenskapsrådet mendationer ning av prioriterade forskningsområden. (publicerade)

Förbundsrepubliken Tyskland Den tyska forskningsrådsorganisationens huvudorgan är Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG). Forskningsrådsutredningen vill i detta sammanhang framhålla de särskilda former för forskningsstöd som DFG erbjuder vid sidan av det s. k. normalförfarandet (behandlingen av individuella och fritt ingivna ansökningar där anslag beviljas enbart på grundval av kvalitetsbedömning). U Tyngdpunktsprogram (Schwerpunktprogramm) syftar till samordnade och planerade forskningsinsatser inom avgränsade områden som

Perspektiv pâ svensk forskning 213

utväljes både med hänsyn till deras inomvetenskapliga och samhälleliga

betydelse. Beslut om tyngdpunktsprogram fattas av DFG :s senat som är den centrala forskningspolitiska instansen i DFG. Förslag till tyngdpunktsprogram kan komma såväl från universitet och forskningsinstitut som från förvaltning och näringsliv. När tyngdpunktsprogrammet fastlagts inbjuds utvalda forskare från förbundsrepubliken att inkomma med ansökningar inom .programmets ram. Ansökningar bedöms både med hänsyn till kvalitetskriterier och till deras betydelse för programmet. Anslag inom programmet ges i regel under längre perioder (fem år och mer). EJ inrättandet av särskilda forskningsområden (Sonderforschungsbereiche) innebär program för koordinering av forskning inom ett särskilt forskningsområde vid ett universitet eller inom en region. Syftet är bl. a. att åstadkomma en arbetsfördelning mellan olika forskningsinstitutioner. Programmen antas efter ansökan av respektive universitet (ev. i samverkan med näraliggande forskningsinstitut). Ansökningarna från universiteten sker efter godkännande såväl av Vetenskapsrådet (vilket i Sverige närmast motsvaras av forskningsberedningen) som av respektive delstatsregering. Programmen avses bli övertagna av respektive universitet inom relativt kort tid. Genom den sammanhållna rådsorganisationen med alla vetenskapsområden representerade kan besluten ske mot bakgrund av samlade bedömningar av behovet av insatser inom olika områden. Sammanlagt 53 % av DFGs forskningsmedel anvisades 1973 till tyngdpunktsprogram och särskilda forskningsområden (l6,7 % respektive 36,4 %).

Hnland Inom den finska forskningsrådsorganisationen, Finlands Akademi, tillämpas ett annat system för främjande av prioriterade områden. Statens vetenskapsråd, som är ett organ på regeringsnivå bestående av sju ledamöter av statsrådet och sju företrädare för forskningen och universitetsväsendet och under ordförandeskap av statsministern, har fastlagt fem tyngdpunktsområden som på samhälleliga grunder särskilt bör prioriteras. För dessa områden anvisas speciella medel i statsbudgeten. De olika kommissionerna (råden) inom Finlands Akademi utväljer de projekt som inom varje prioriterat område kan anbefallas för anslag. En vetenskaplig centralkommission anger därefter ett samlat projektförslag till ministerrådet för undervisningsärenden för beslut om fördelning av de särskilt anvisade medlen. Inom Finlands Akademi finns fem planeringssektioner; en för varje tyngdpunktsområde. Dessa sektioner har till uppgift att koordinera de olika kommissionernas arbete med respektive tyngdpunktsområde.

sou 1975:26 215

lll En ny rådsorganisation

7 Den framtida organisationens ramar

7.1 Pri ncipiella överväganden

lin diskussion om den principiella uppbyggnaden av en forskningsfrämjande och forskningsprioriterande organisation, med uppgift att både ta till vara och främja utvecklingen av den vetenskapliga kompetensen isig och samtidigt befordra att denna vetenskapliga kompetens utnyttjas inom för samhället betydelsefulla områden, måste ske i flera steg. I första hand bör beröras frågan om på vilken nivå i den statliga verksamheten en sådan organisation skall ligga, liksom också dess ställning.

hämtade sina mönster utomlands - Forskningsrådsorganisationen främst från England. Den kunde det oaktat på ett mycket naturligt sätt passas in i det svenska systemet med under regeringen självständiga myndigheter. Den utveckling som antyddes när tekniska forskningsrådet u att råden endast skulle skapades ge råd till det anslagsutdelande departementet ›- kom inte att fullföljas. Råden fick ställning som självständigt medelsförvaltande och medelsutdelande organ, som i bl. a. petitahänseende kunde jämställas med andra myndigheter. Detta var i samklang med den brett och internationellt förankrade uppfattningen att de politiska organen inte skulle påverka den forskning som bedrevs vid universitet och högskolor. Omvänt ledde denna filosofi till en inte alldeles ovanlig missuppfattning att den grundforskning som bedrivs vid

universiteten egentligen inte behövde ha - eller har relevans för

samhället. Som belysts och diskuterats i det föregående har samhällets behov av forskning drivit fram en statlig forskningsfrämjantle organisation som

visserligen arbetar på olika nivåer men som i sina prioriteringar skall utgå

från de behov av forskning som kan definieras och graderas utifrån i sista hand politiska bedömningar av samhällets mål och uppgifter. lin diskussion om framtida utformning och uppgifter för en organisation med syfte att stödja kunskapsuppbyggande forskning måste ha som en av sina utgångspunkter den förändrade situation som uppstått genom den sektoriclla forskningens framväxt och organisation. Ställningstagandena har betydelse för den principiella utformningen av den svenska forskningspolitiken med dess grundläggande fråga om centralisering kontra decentralisering som berörts i föregående kapitel.

216 Den framtida organisationens ramar

7. 1 .l Sektorsalternativet Det första ställningstagandet vid diskussionen om rådsorganisationens framtid gäller i detta läge om den skall finnas överhuvud eller om alla rörliga forskningsmedel utanför universitetens fasta ramar skall hänföras till sektorsorganen för att därifrån styras mot frän samhällets synpunkt angelägna projekt. Även den mer grundläggande kunskapsuppbyggnaden och inomvetenskapligt betydelsefull forskning med låg eller osiktbar samhällsrelevans skulle i ett sådant renodlat system styras av definierade samhällsbehov. Med den grundsyn på forskningens uppgifter och villkor som redovisats i det föregående där forskningens betydelse för samhället starkt betonats och samtidigt framhållits nödvändigheten av en inomvetenskapligt motiverad bedömning och prioritering måste en sådan lösning dock avvisas som helt inaktuell. Uppbyggnaden av sektoriella resurser för forskning och utveckling mot samhällets mål är angelägen. Denna uppfattning får dock inte undanskymma den sektoriserade forskningsmodellens problem. En långt i detalj driven sektorisering kan medföra en uppsplittring av de totalt tillgängliga resurserna för forskning och utveckling på många och delvis alltför små poster, vilket kan få till följd gränsdragningsproblem av samma natur som i ett strikt och alltför detaljerat disciplinorienterat system. De samhällssom mäste med inte problem angripas forskningsinsatser respekterar och särskilt inte när det sikt gäller problem pä läng nu gällande sektoriella eller andra gränser. Den sektoriella forskningspolitikens samordningsproblem har i Sverige bl. a. angripits genom inrättandet av, eller förslag till, delegationer med samråds- och samordningsuppgifter för brett definierade sektoriella forskningsområden. Denna utveckling har i emellertid endast inletts. (jfr kapitel 4)

Det ovedersägliga behovet av långsiktig vetenskaplig

kunskapsuppbyggnad och nyorientering där kraven på tillämpning får stå något tillbaka för de inomvetenskapliga kriterierna kan enligt utredningens bedömning inte tillräckligt tillgodoses i ctt sektoriellt system. Dessa behov liksom den kritiska, ofta samhällskritiska, granskningsfunktionen kräver en forskningsfrämjande verksamhet, obunden av sektoriella avgränsningar, snäva tidsmässiga restriktioner eller politiska krav. Det fruktbara spänningsförhållande som kan råda mellan forskningens samhällsrelevans och dess inomvetenskapliga betydelse bör enligt utredningens uppfattning återverka även på de organisatoriska formerna för forskningsfinansiering. Härigenom skapas ett system där en sektoriellt styrd forskning och en av sektoriella hänsyn obunden forskning kan komplettera och ömsesidigt påverka varandra.

7.1.2 Fasta eller rörliga forskningsmedel

Ett ytterligare alternativ, som då kan aktualiseras, vore att bevara och stärka den sektoriella forskningsorganisationen men samtidigt låta de resurser som nu disponeras av rådsorganisationen gå direkt till universi-

Den framtida organisationens ramar 217

teten och högskolorna att disponeras och fördelas av dem själva och på detta sätt stärka den inomvetenskapligt motiverade forskningen. Därmed skulle i själva verket en lösning av den typ åstadkommas som diskuterades som ett alternativ vid rådsorganisationens tillkomst under 1940-talet. Av flera skäl är utredningen helt främmande för en sådan tanke. Fördelningen mellan läroanstalter, fakulteter och discipliner av dessa medel skulle förorsaka betydande svårigheter och medföra risk att resurserna låstes i en fast fördelning, som efter kort tid inte skulle motsvara rimliga avvägningen mellan forskningsintensitet, forskningskapacitet och forskningsbehov inom olika områden. Universitetsorganisationen saknar egentliga organ för den planering och prioritering som sådan medelsfördelning förutsätter. Skulle sådana organ tillskapas måste de förläggas så nära de forskare som önskar ta medlen i anspråk att deras objektivitet skulle kunna ifrågasättas. Motsvarande gäller om den kvalitetsprövning under och efter forskningsarbetet som är ett viktigt led i en verksamhet av detta slag. lin sådan prövning bör som är fallet genom rådsorganisationen W ske genom instanser utanför de forskande institutionerna. I)et sagda innebär givetvis inte att proportionerna mellan fasta och rörliga resurser för den forskning som bedrivs vid universiteten och högskolorna inte skulle behöva diskuteras eller ett förnekande av att betydande fasta resurser är nödvändiga för att skapa en optimal forskningsmiljö och överhuvud goda betingelser för forskning. Tvärtom finner utredningen det självklart att forskningsbehov som bedöms långsiktiga hör angripas inte bara genom temporära satsningar utan också genom att fasta resurser tillförs universitet, högskolor och andra forskande institut.

7.1.3 Ätnbetsverk w v

forskningsråd stiftelse

När det gäller den sektoriella forskningen har det tidigare varit naturligt att knyta forskningsresurserna till enskilda myndigheter för att markera sambandet med planering och verksamhet inom sektorn. Som framgått av kapitel 4 har formerna för denna anknytning skiftat. Det förefaller som om detta sammanhänger med frågan om var ansvaret för denna planering skall ligga, dvs. frågan om myndigheternas uppgift och ställning i förhållande till departementen och överhuvud till den politiska nivån i samhällsmaskineriet. Likartade spörsmål uppstår vid valet mellan tänkbara grundläggande organisationsformer för en icke sektorsanknuten forskningsfrämjande organisation. Närmast aktualiseras tre alternativ: ämbetsverk, forskningsråd, statlig stiftelse. Skillnaden mellan alternativen får inte överbetonas. Ser man till statsmakternas möjligheter att påverka omfattning och inriktning av verksamheten finns dessa möjligheter, vilken verksamhetsform man än väljer. Dominerande inflytande för forskarkollektiv eller andra grupper kan åstadkommas oavsett Organisationsform. liorskningsråden som de idag fungerar är på samma sätt som ämbetsverken att betrakta som

218 Den _framrida organisationens ramar

myndigheter i rent offentligrättslig mening. Allmänna verksstadgan är med vissa undantag tillämplig även för deras verksamhet. Särdrag i förhållande till myndigheter i gemen ger dock forskningsråden en egen profil. Råden är inte som ämbetsverken uppbyggda genom en uppsättning tjänster eller befattningar, det kollegiala beslutssystemet är satt i system; dvs alla beslut fattas av råden eller på dess delegation och inte som ofta i ämbetsverk av ämbetsverkets chef självständigt. Rådens beslut i anslagsfrågor kan heller inte överklagas. Särskilt betydelsefull är emellertid den grad av frihet i arbetsformer och inriktning som regering och riksdag lämnar genom att avstå från detaljerade direktiv om verksamheten. Denna frihet är ofta stor även hos myndigheter med uppgift att bl. a. ombesörja forskning men har i fråga om de av utredningen behandlade råden varit utpräglad, dels genom frånvaron av direktiv, dels genom metoderna att utse ledamöter. Genom ett val av rådsformcn före ämbetsverksformen sker en enligt utredningen angelägen markering av den princip som hittills gällt: att råden i allt väsentligt själva lämnas frihet att utforma sin arbetsmetodik och sin politik i konkreta anslagsfrågor. Den i rådsinstitutionen fastlagda kollegiala beslutsformen är vidare enligt utredningens uppfattning viktig; därigenom markeras kravet på en förankring av rådens beslut i en bred och representativ, med forskningsfrågor förtrogen opinion. Dessa arbetsförhållanden skulle kunna uppnås även genom att i stället för rådsorgan inrättades privaträttsligt organiserade men statligt finansierade stiftelser under det allmännas tillsyn. Stiftelseformen skulle bl. a. ge möjligheter till friare lönesättning vid anställning av forskare och annan till Stiftelsens verksamhet knuten personal. liorskningsråd liksom andra myndigheter har dock under vissa betingelser möjligheter att utverka tillstånd till högre lönesättning och en avgörande fördel för stiftelsealternativet kan alltså inte sägas ligga häri. Stiftelser skulle arbeta inom ett i övrigt statligt reglerat system: med hänsyn härtill och till storleken av de medel som står till förfogande och vikten av deras verksamhet måste man utgå från att stiftelsernas ledning, arbetsformer och verksamhet skulle komma att bli föremål för en noggrann reglering från det allmännas sida. Rådsformen synes här bjuda den rimliga graden av frihet. Det behov av sekretesskydd som kan föreligga i samband med prövning av ärenden hos statliga forskningsråd och motsvarande organ regleras genom särskilt förordnande i eivilförvaltningens sekretesskungörelse (193927). Där föreskrivs att sekretesskydd kan ges under högst 20 år för enskilda personers, företags och sammanslutningars uppfinningar eller forskningsresultat. Offentliga stiftelsers ställning när det gäller tillämpning av offentlighetsprincipen är föremål för utredning av offentlighetsoch sekretesslagstiftningskommittén (JU 1970:49) men någon avgörande fördel ur sekretessynpunkt synes stiftelseformen f. n. inte kunna erbjuda. Det är med hänsyn härtill svårt att inse att denna Organisationsform är att före-draga framför rådsformen. Utredningen finner alltså varken ämbetsverks- eller stiftelsealternativet

Den framtida organisationens ramar 219

överlägset den organistionsform som med framgång prövats under ett antal decennier. Vid de förutnämnda forskarkonferenserna (jfr avsnitt 5.8) har icke från något håll rådens principiella lämplighet som arbctsorgan på detta område satts ifråga. Trots kritik i vissa hänseenden har verksamheten fått en god allmän bedömning vid konferenserna och andra organisationsalternativ föreslogs icke. Utredningen räknar med att de planerande, prioriterande och anslagsfördelande uppgifterna på detta område även fortsättningsvis skall skötas av en forskningsrådsorganisation.

7.2 Kraven pa en radsorganisation

Mot bakgrund av utredningens allmänna syn på forskningsverksamhetens villkor (kapitel l) och mot bakgrund av analyserna (kapitel 2- 6) av rådsorganisationen, av den sektoriclla forskningens organisation och av vissa av universitetens förhållanden kan nu de huvudkrav preciseras som enligt utredningens bedömning måste ställas på en framtida rådsorganisation för att den skall fylla sin uppgift i en svensk och internationell forskningsmiljö. Det gäller bl.a. att i organisationen så långt som möjligt bygga in förmåga att svara mot de nya krav som ställs dels genom den sektoriclla forskningens framväxt och samhällets alltmer trängande behov av forskning och forskningsinformation inom alla områden men dels också genom den rent inomvetenskapliga utvecklingen, vilken kräver ökat samarbete över disciplin- och sektorsgränser och planmässiga, samlade insatser i stora kostnadskrävande projekt. Rådsorganisationen och dess arbetsformer måste också anpassas till de förändrade villkor under vilka forskningen vid universitet och högskolor bedrivs. Den nya -- eller snarare ökade kompetensen hos rådsorganisationen måste förenas med förmåga att driva inomvetenskapligt högt motiverade projekt oavsett graden av samhällsrelevans. Kraven kan sammanfattas som krav på kompetens, öppenhet och integritet och innebär att rådsorganisationen måste D kunna främja och stödja forskning av betydelse för samhället och den vetenskapliga utvecklingen D kunna göra bedömningar i alla vetenskapliga frågor och ha överblick över nationell och internationell forskning inom alla relevanta områden D kunna göra bedömningar av forskningsbehov isamhället och självständigt eller i samverkan med olika samhällsorgan initiera och främja angelägen forskning D ha beredskap och förmåga att ta upp nya problem inom vetenskap och samhälle E] kunna samverka med universitets- och högskoleorganisationen i frågor som berör den långsiktiga inriktningen av svensk forskning D kunna verka för internationellt samarbete i forskningsfrågor

220 Den framtida organisationens ramar

Elkunna öppet redovisa och motivera sina beslut och ställningstaganden El kunna sprida information om forskning och forskningens resultat Clha förmåga till successiv omprövning av verksamhetens inriktning och organisation.

7.3 Alternativa organisationsprincipcr

7.3.1 Företrädare för allmänna intressen Enligt sina direktiv skall utredningen överväga i vilka former företrädare för allmänna intressen bör medverka i rådens avvägningar mellan olika problemområden och projekt. Utredningen finner ett sådant inflytande naturligt mot bakgrund av den diskussion som förts i det föregående om bl. a. forskningsverksamhetens natur och samhällets totala forskningsberoende. En medverkan av företrädare för allmänna intressen är ett av medlen för att rådsorganisationen skall kunna uppfylla de krav som enligt utredningens uppfattning måste ställas på den. Uppgiften att finna former för hur detta inflytande skall ske kan inte frikopplas från valet av organisatoriska principer för rådsorganisationen; frågan om företrädare för allmänna intressen måste därför diskuteras i samband med detta val.

Begreppers innebörd ”Företrädare för allmänna intressen är som begrepp oprecist. En utgångspunkt för utredningens överväganden måste därför vara att fixera vilka slags företrädare för allmänna intressen som bäst tjänar rådsorganisationens syften. Först kan då slås fast att alla tänkbara ledamöter i de i alltså -» i forskningsfrämjandc organen även vetenskapsmännen själva sin egenskap av samhällsmcdborgarc kan redovisa och argumentera för allmänna intressen, så som de själva identifierar dem. Någon motsatsställning mellan forskare och icke-forskare därvidlag råder knappast. Däremot kan ›-- lika uppenbart inte alla grupper göra anspråk på att företräda samhället i dess helhet, representera allmänna intressen. Den grupp som i detta avseende utskiljer sig före andra är dc i politiska val utsedda samhällsreprcsentanterna, och främst då riksdagens ledamöter. l det sammanhang det här gäller kan dock allmänna intressen inte tillgodoses enbart genom en politisk representation i de forskningsstödjande organen. Samhällets behov av forskning har tagit sig uttryck i en allt kraftigare utbyggnad av den sektoriellt styrda forskningens resurser och det är naturligt att även representanter för de sektoriella organ och myndigheter, som har att genomföra den politiskt beslutade samhällsvcrksamheten, får anses företräda allmänna intressen”. De representerar samhället som avnämarc av forskningsresultat. Hit hör genom sin speciella kompetens särskilt företrädare för den scktoriella forskningen och organ med ansvar för en omfattande sektoriell lioU.

Den framtida organisationens ramar 221

Ett avskiljande av dessa två grupper som i första hand företrädare för allmänna intressen är i så måtto snäv att den skjuter i bakgrunden t. ex. de organisationer eller sammanslutningar utanför själva statsapparaten vilkas existens och verksamhet visserligen är av stort allmänt intresse men som själva var och en företräder sär- eller gruppintressen av olika slag. Man kan peka på de ideella folkrörelserna, fackliga sammanslutningar och näringslivets övriga organisationer, konsumentkooperationen, etniska sammanslutningar och andra. Även dessa grupper är i skiftande omfattning avnämare av den forskning som produceras med stöd av t. ex. rådsmedel men kan inte på samma sätt som de förutnämnda sägas företräda allmänna intressen. När det gäller att kanalisera och bedöma forskningsbehov från olika grupper och utgångspunkter är stora kontaktytor och stor öppenhet hos de beslutande organen viktiga och även för större och mindre intressegruppcr i samhället måste naturliga och goda kontaktvägar till rådsorganisationen skapas. Den rådgivande nämnden vid NFR och den interimistiska samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning år exempel på detta kontaktbehov. Det allmännas inflytande på forskningsfrâgorna kan dock ses även i ett större perspektiv. Den med allmänna medel stödda forskningen är en angelägenhet för alla de enskilda människorna, som måste ha krav på att rådsorganisationens arbete drivs med öppenhet, med lyhördhct för nya forskningsbehov och med ansvar för att viktiga forskningsuppgifter inte försummas. Att i en rådsorganisatiorz bereda reellt utrymme för företrädare för allmänna intressen i denna vidaste bemärkelse torde dock vara ogörligt. De intimaste kontakterna mellan de många människorna i samhället och forskningen kan till sist åstadkommas endast via de aktiva forskarna själva och forskarnas samhällsengagemang är en viktig faktor i detta sammanhang. Utredningen återkommer härtill i en följande utredningsetapp. Utredningen har med vad som nu anförts velat markera de problem som kan vara förenade med intressegruppsreprcsentation och samtidigt understryka att i en representativ demokrati de politiskt förtroendevalda och företrädare för de inom politiskt beslutade ramar arbetande samhällsorganen synes ha de bästa förutsättningarna att företräda allmänna intressen.

Allnzáninflytanrlets plats i mgarzisutionen Lika viktigt som att fastställa vilka som i detta sammanhang på olika sätt kan företräda allmänna intressen är att definiera hur detta inflytande skall påverka rådsarbetet och valet av organisatoriska former. l)et gäller bl. a. de problem som kan tänkas uppstå i en heterogent sammansatt grupp bestående av dels vetenskapliga experter, dels företrädare för samhället med annan saklig kompetens och framför allt andra mandat. I Riksbankens _iubileumsfond har denna blandade sammansättning fått en tydlig tillämpning genom att sex av de elva ledamöterna företräder

222 ramar Den _framtida organisationens

riksdagen. Som även framgått av redogörelsen för rådens verksamhet (avsnitt 5. l) har icke-forskare redan nu i begränsad omfattning säte och stämma i vissa råd. Utredningen har i kontakter med både forskare och personer utanför denna grupp i främst riksbanksfondens styrelse men även i andra rådsorgan fått synpunkter på frågan om samarbetet mellan de olika ledamotsgrupperna. Det tämligen samstämmiga vittnesbördet har varit att någon frontbildning med forskare på den ena och icke-forskare på den andra sidan vanligtvis inte förekommer. De vetenskapliga ledamöternas särskilda när det gäller de vetenskapliga bedömningarna har kompetens vitsordats av icke-forskarna men samtidigt har de senare inte ansett sig sakna möjligheter att påverka arbetet. En synpunkt som redovisats är dock att inslaget av icke-forskare inte bör vara för litet om externa synpunkter skall kunna få slagkraft liksom att de icke-vetenskapliga ledamöterna har stor nytta av att följa ärenden även under beredningen och inte bara när de slutliga avgörandena om forskningsanslag skall fattas. Det bör påpekas att de kontakter som här redovisats främst gäller de fall där icke-forskarna varit politiker eller på annat sätt representerat samhället i stort. Utredningen vill i detta sammanhang hänvisa även till de synpunkter som givits i kapitel l om forskningsverksamhetens struktur. Utredningen återkommer till de konkreta frågorna i det följande men vill som en utgångspunkt framhålla att inflytandet för allmänna intressen för att bli meningsfullt bör ha en profil i den meningen att det på vissa nivåer eller i vissa organ tillåts komma till ett mera markerat uttryck. Utan att på något sätt dramatisera de spänningar det kan bli fråga om måste olika utgångspunkter tydligt kunna framträda t. ex. i synen på samhällsrelevans och inomvctenskaplig betydelse hos den forskning som är aktuell. Problemen med olika kategorier av samhällsrepresentanter som nyss berörts bör lösas genom att de olika nivåerna och organen inom rådsorganisationen erbjuder olika roller för det allmännas företrädare.

7.3.2 Individuella råd -« nuvarande organisationsprincip Ett alternativ som omedelbart erbjuder sig vid överväganden om hur rådsorganisationen skall vara uppbyggd är att bibehålla den nuvarande orubbad med individuella, helt skilda enheter organisationsprincipen baserade som nu på en kombination av faktultetsanknytning och ämnesindelning samt med en samarbetsdelegation av nuvarande typ som forum för gemensamma överläggningar och gemensamt handlande. Inom denna ram skulle kunna prövas den nuvarande gränsdragningen mellan råden. Företrädare för allmänna intressen kan om denna lösning väljs tillföras råden direkt i en sådan omfattning att de får ett markerat inflytande. litt sådant system skulle präglas av minimala organisatoriska förändringar och fortfarande anknyta nära till den etablerade organisationen på universitetsområdet. Med denna lösning skulle dock råden även i fortsättningen

Den framtida organisationens ramar 223

komma att i allt väsentligt agera som skilda enheter. Möjligheterna att göra samlade gemensamma insatser i större eller mindre tvär/mångvetenskapliga projekt skulle inte öka i någon betydande grad. Inte heller skulle rådsorganisationens förmåga till kollektiv samverkan med den vittförgrenade sektoriella forskningsorganisationen öka. En förutsättning för att rådsorganisationen skall ha möjlighet att genom sin annorlunda struktur och inriktning berika och medverka i samordning av den sektoriella forskningen är dess egen förmåga till samarbete och samordning. Även frågan om representation för företrädare för allmänna intressen föran-

leder med dennailösning vissa problem. Den ovan preeiserade Lttgångs-

punkten att allmänintresset på något sätt måste komma till markant uttryck kan knappast lösas utan att ett relativt stort inslag av företrädare för de förtroendevalda politikerna och den sektoriella forskningen får plats i råden och eventuellt bildar majoritet i den. Rådens möjligheter att också stödja kvalificerad forskning utan förutsebar eller näraliggande samhällsrelevans, eller ur samhällelig synpunkt starkt kontroversiell forskning, skulle därvid av mången befaras komma att minska. l-“orskningsrådsutredningen är inte beredd att förorda en sådan organisation.

7.3.3 Centraliserad rádsorganisalion Ett organisationsalternativ som (tå aktualiseras är en centraliserad rådsorganisation. l-In sådan mer sammanhållen organisation kan utformas på flera sätt. Utredningen har bl. a. övervägt en lösning som innebär att de olika råden sammanförs till ett allmänt råd där avvägningen mellan olika ämnesområden, formerna för samlade insatser och tvär/mångvetenskapliga projekt samt frågor om samarbete med t. ex. sektoriella organ eller universitetsorganisationen får lösas inom en och samma ram. Det blir i ett sådant system naturligt att tänka sig en fördelning av arbetet på flera nivåer med bl. a. en styrelse ansvarig för petita, långsiktig planering och strategiska beslut, medan beslut om anslag till konkreta projekt i det stora flertalet fall skulle handhas av en annan församling, vars ställningstagande skulle beredas av en enhetligt uppbyggd men starkt differentierad granskningsorganisation. Denna principmodell åskådliggörs genom figur 7:1.

Rådsstyrelse -J

Centralt medelsfördelande organ l____|“""__I_"__V____r I l l l l I i l Gransknings- | | | l priorite-

| och

| I rmgsorgan l | l Figur 7:1 Centraliserad l_ _ _ __ _L _ _ _ _l_ _ _ _ _L_ __ _ _ _l rådsorganisation. Alt 1.

224 Den _framtida organisationens ramar

r

Rådsstyrelse J

Sektion Sektion Sektion sektion 1 2 3 4 etc

Granskningsoch priorite- Figur 7:2 Centraliserad ringsorgan rådsorganisation. Alt 2.

Även en mindre långtgående form av sammanhållen rådsorganisation har utredningen övervägt; en rådsorganisation organiserad som ett antal relativt självständiga sektioner eller delråd under en gemensam styrelse. Denna modell illustreras av figur 7:2. En sammanhållen organisation av sådan art ger större möjligheter än den nuvarande eller varianter därav att göra prioriteringar inom den samlade rådsorganisationens ram både beträffande t. ex. tvär/mångvetenskapliga samarbetsprojekt, särskilt dyrbar utrustning, beträffande med sektoriella organ gemensamma forskningsprogram etc. Dessutom kan inom en sammanhållen organisation de för rådsorganisationen gemensamma funktionerna av mer allmän natur, kamerala frågor, informations- och dokumentationsfrågor o. dyl. på ett naturligt sätt samordnas. för olika inflytandet grupper vetenskapsmän och företrädare för allmänna intressen w kan i en rådsorganisaton av detta slag ges olika plats och utformning. Styrelsen utgör under alla förhållanden den naturliga plattformen för det tunga samhällsinflytandet. Allmänintressct skulle kunna vara företrätt även på lägre nivåer i organisationen men skulle rimligtvis där vara relativt sett svagare. På motsvarande sätt skulle den vetenskapliga expertisen kunna ha det dominerande inflytandet i de organ där de vetenskapliga bedömningarna skulle ske. De allmänna intressena kan i en styrelse komma till uttryck i de långsiktiga frågorna och när det gäller att lägga fast ramar för verksamheten. Den vetenskapliga bedömningen och anslagsförtlelningcn skulle, som ovan antytts, kunna handläggas och beredas i organ med en för denna verksamhet avpassad sammansättning. lnte desto mindre är det i själva styrelsefunktionen och dess tänkbara konsekvenser som de enligt utredningens uppfattning avgörande svagheterna hos de här aktualiserade principlösningarna ligger. Ansvarsområdet för en styrelse skulle bli mycket stort. Dess möjligheter att tillfredsställande bevaka såväl frågor om samhällets forskningsbehov som de inomvetenskapliga frågorna av långsiktig betydelse över forskningsfrontens hela bredd skulle bli i motsvarande mån små. l en rådsorganisation sammanhållen under en lekmannadominerad styrelse kan sektioner, delråd eller motsvarande med en annan samman-

Den framtida organisationens ramar 225

sättning komma att se sig som försvarare av strikt inomvetenskapliga och diseiplinorienterade synpunkter gentemot en styrelse, där andra intressen är förhärskande. Styrelsen skulle då från vetenskapsmännens synpunkt kunna komma att upplevas inte som ett stöd och en samlande kraft utan som en belastning. Den fruktbara spänningen mellan å ena sidan kraven på hög inomvetenskaplig betydelse, som innebär nyskapande, kritisk omprövning, teoribildning, och å andra sidan kraven på samhällsrelevans skulle då kunna utvecklas till en inte önskvärd polarisering mellan forskare och samhällsreprescntanter. lin sådan utveckling skulle även i lindriga former kunna inverka menligt på rådens arbete -- och detta inte minst när det gäller deras aktiva intresse för att främja och stimulera forskning av betydelse för samhället. Detta skulle i förhållande till dagsläget då man inom rädsorganisationen i inte obetydlig utsträckning söker driva fram forskning kring vad man anser särskilt angelägna samhällsfrågor › innebära ett steg tillbaka. Självfallet är styrelsens sammansättning i detta sammanhang av största betydelse och möjligheter kan kanske finnas att göra sammansättningen av delråd/sektioner respektive styrelse sådan att förutsättningar för ett friktionsfritt samarbete skapas. Målsättningen att inflytandet för allmännu intressen på något ställe måste komma till markerat uttryck inom rådsorganisationen och uppfattningen att en styrelse utgör den naturligaste plattformen härför gör dock tanken på en forskardominerad styrelse rulämplig. Förutom dessa överväganden av principiell natur kan praktiska skäl ;införas mot en starkt centraliserad organisation ledd av en styrelse. Såväl den variant där de olika disciplinområdena helt integreras i en organisation som den där man särskiljer delråd eller sektioner kommer att administrativt innebära en mer tungrodd organisation. Den skulle medföra längre beslutsvägar för många ärenden och risker för byråkratisering i sämre mening. Utredningen har funnit utländska förebilder tala för att dessa risker är påtagliga. Ansvarsområdenas storlek, risken för motsättningar inom organisationen och praktiska hänsyn utgör sammanfattningsvis skälen mot en eentraliserad organisatorisk lösning. Andra vägar måste prövas för att skapa de önskvärda möjligheterna till samarbete och samplanering mellan forskningsråd inbördes och mellan råden och den omfattande sektoriella torskningsorganisationen.

7.3.4 Självständighet under sanzverkan Utredningen har funnit det möjligt att tillgodose kraven på tvär-mångvetenskapliga kontakter, gemensamma insatser, samprioritering inom rådsorganisationen och mellan denna och sektoriella organ och ett verksamt inflytande för allmänna intressen genom en organisation utan den centraliserade lösningens nackdelar. Utredningens förslag innebär att vid sidan av självständiga forskningsråd ställs ett organ som isamverkan med råden, andra liknande organ och

226 Den framtida organisationens ramar

Råden sidoordnat organ (forskningsrådsnämndl Figur 7:3 Principiell upp- Sektors- I huvudsak disciplinorienterade byggnad av forsknings- orienteraforskningsråd rådsorganisationen. - - - - - - - - - - - - - - - - - -l de organ

sektoriella organ skall stimulera och stöd/a Samhällsrelevant forskning med hög inomvetenskaplig betydelse och samarbetet mellan råden överhuvud. Utredningen föreslår att detta organ oenämnes jbrskningsrádsnämnden. Förslagets innebörd framgår av figur 7:3. _ Indelning, sammansättning och arbetsformer för de olika organen behandlas närmare i kapitel 8--l2 nedan men redan här måste två förhållanden framhållas som är av särskild vikt. Den sidoordnade ställningen hos det nya organet får inte medföra risker för svaghet. lênbart diskussions- och opinionsbildande uppgifter, som genom sin vaghet får liten genomslagskraft, är inte tillräckliga. Detta innebär bl. a. att organet måste disponera egna medel att fördela på projekt av tvär/mångvetenskaplig natur oeh på forskningsprojekt och andra aktiviteter som inte naturligt finansieras av enskilda råd. Det måste även att › ges möjligheter självständigt ta egna initiativ det får inte entlast bli en strategisk reserv för råden. Den uppgift det föreslagna sidoordnade organet tänks få innebär bl. a. att det skall bidra till att överbrygga inte bara gränsdragningama mellan olika disciplinområden utan också mellan olika sektoriella organ som arbetar inom samma större fält. Detta har aktualiserat frågan om dess allmänna ställning. Utredningen har bl. a. frågat sig om ett organ av denna typ skulle göra bättre tjänst som forum i forskningsfrågor i första hand för de olika samhällssektorernas organ. Utredningen har dock stannat för att detta organ bör ligga inom rådsorganisationens sfär. Skälen härtill är flera. För det första är själva utgångspunkten, forskningsaspekten, ett skäl för denna lösning. För rådsorganisationen är forskningsfrågorna huvuduppgiften och forskningsanknytningen hos råden, som i sig berör alla samhällssektorer, gör en koppling dit rimlig. Detta förhållande motsvaras av den jämfört med den sektoriella forskningsorganisationen ändå relativa enhetlighet som präglar rådsorganisatonen. Den sektoriella forskningsorganisationen är föränderlig och oenhetlig och ett renodlat sektoriellt samarbetsorgan skulle bli i motsvarande mån omfångsrikt, splittrat

Den framtida organisationens ramar 227

och frisvävande. Vidare för samarbetet över olika såväl sektoriellt som ämnesmässigt avgränsade områden ofta med sig svårigheter av inomvetenskaplig natur: metodutvecklingsfrågor, teorifrågor, som ligger särskilt centralt inom rådsorganisationens intresseområde. Av betydelse för Litredningens ställningstagande är också att en anknytning till rådsorganisationen gör det möjligt att mer rationellt lösa en rad av de samordningsoch samarbetsproblem, som rådsorganisationen, oavsett den sektoriella eller överhuvud den samhällsorienterade forskningen, har att möta. Det kan här gälla finansieringen av särskilt dyrbar utrustning, informationsoch dokumentationsfrågor, gemensamma arbetsgivarfrågor och andra liknande spörsmål. Utredningen har i ett antal arganisationsspel prövat denna lösning där raden bevaras som i huvudsak disciplinorienterade med särskilt ansvar för den inomvetenskapliga utvecklingen och där mellan dem och de sektoriella organen men inom rådsorganisationen ställs en forskningsnänmd med särskilt ansvar för att stimulera Samhällsrelevant forskning. Organisationsspelen har tagit upp både föreliggande och tänkta samordningsprtvblenr och berört såväl starkt kontroversiell forskning, finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning som stora samordnade forskningsprogram mellan råd och sektorsorgan. Utredningen har funnit att den föreslagna lösningen under vissa fåirutsättningar kan fungera väl och har när det gäller den närmare utformningen av rådsorgzmisationens arbete . tagit hänsyn härtill.

7.3.5 ljppgiftei för en ny rddsorganisaton De i kapitel 6 diskuterade förhållanden, som enligt utredningens bedömning under den nu överblickbara framtiden kommer att prägla rädsorganisationens arbetsvillkor och de krav på en rådsorganisation som ovan formulerats, kan nu sztmmanföras i en beskrivning av rådsorganisationens och dess olika delars uppgifter. Mot denna bakgrund kan så den mer detaljerade utformningen av rådsorganisationens och arbetsorgan former diskuteras och utredningens förslag och rekommendationer ytterligare konkretiseras. Râdsnrganisationens övergripande uppgift är att i samvcrrkan med andra forskningsstöcljande organ främja forskning av betydelse för samhället och vetenskapens utveckling och verka för att sprida information om forskning och kunskap om forskningens resultat. De enskilda rar/ens uppgifter är att främja inomvetenskapligt betydelsefull forskning och utvecklingen av på sådan forskning grundade kunskaper och därvid beakta behovet av forskning inom från samhällelig synpunkt viktiga områden att självständigt eller i samverkan med andra forskningsstödjande organ finansiera sådan forskning och därmed sammanhängande verksamhet att genom planering på kort och lång sikt främja en ändamålsenlig

228 Den framtida organisationens ramar

utformning av stödet till sådan forskning att initiera forskning och bidra till att skapa vetenskaplig kompetens som är angelägen från inomvetenskaplig eller samhällelig synpunkt att utföra en kompetent, öppet redovisad och brett förankrad vetenskaplig granskning, bedömning och värdering av den forskning som kan komma ifråga för eller har rådens stöd att redovisa sina bedömningar av forskningens samhällsrelevans och utröna forskningsbehov inom olika samhällsområden samt i samverkan med andra forskningsstödjande organ identifiera forskningsområden av gemensamt intresse att ta vetenskapligt och finansiellt ansvar för investeringar eller andra åtaganden av betydelse för den långsiktiga inriktningen av svensk forskning att verka för internationellt forskningssamarbete och tvär/mångvetenskapligt samarbete över råds-, fakultets-, disciplin- och sektorsgränser. Det råden sidoordnade -› r- särskilda organets jorskningsrâdsnämndens uppgifter bör enligt utredningens uppfattning bli atti samverkan med de enskilda råden och andra forskningsstödjande organ initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt atti samverkan med råden och andra anslagsgivande organ genom planering på kort och lång sikt främja en ändamålsenlig utformning av stödet till forskning att verka för samarbete mellan rådsorganisationen och de ansvariga samhållsorganen vid vetenskapilig bedömning, initiering och finansiering av forskning att verka för att särskilt dyrbar vetenskaplig utrustning efter avvägning inom råden och andra berörda organ kan finansieras inom ramen för râdsorganisationens resurser eller genom samfinansiering mellan denna och berörda organ att bidra till samordning av rådens verksamhet inom områden av gemensamt intresse, såsom information och dokumentation, forskning om forskning, internationella frågor som inte hanteras av de enskilda råden, gemensamma :Arbetsgivarfrågor etc., samt att verka för möjligast enhetliga handläggnings- och granskningsrutiner inom rådsorganisationen att i samarbete med forskningsråden verka för en successiv omprövning och förnyelse av rådsorganisationen, dess verksamhet och ansvarsområde.

sou 1975:26 229

8 Forskningsrådsnämnden

De ovan berörda organisationsspelen och utredningens överväganden i samband med dessa frågor har gjort klart att den föreslagna forskningsrådsnämnden behövs för att åstadkomma de samverkansmöjligheter åt olika håll och i olika frågor som utredningen bedömt nödvändiga. Övervägandena har självfallet också gällt hur verksamheten skall anpassas gentemot de organ med vilka den skall söka samarbete och hur dess arbete skall bli så effektivt som möjligt. Utredningens förslag i dessa frågor redovisas i det följande. Arbetsformerna, administrativa frågor och anslagssystem i den nya organisationen behandlas i kapitel ll och 12.

8.1 Forskningsradsnâimndens ställning

Forskningsrådsnämnden bör inte få ställningen av ett nytt forskningsråd av gängse slag, ett slags zillmänt råd eller råd för riktad grundforskning” lika litet som det blir en styrelse över råden. lin viktig del av dess uppgifter blir att vara ett forskningsrådens samarbetsorgan. l detta avseende övertar den uppgifter som i den nuvarande organisationen handlagts av den inofficiella (men etablerade) fcnskningsrådens samarbetsdelegation, men därutöver ges den ökade möjligheter att samordna verksamheter av gemensamt intresse för råden och de intressen de representerar. Härutöver måste dock nämnden ha möjligheter att självständigt agera både inåt gentemot rådsorganisationen och även i hög grad utåt gentemot sektoriella och övriga forskningsstödjande organ. Därför bör den få en i väsentliga delar annan ställning och sammansättning än den nuvarande Samarbetsdelegationen. Frågorna om nämndens och Övriga rådsorgans sammansättning behandlas samlat i kapitel 10. Organcts ställning karakteriseras genom den benämning utredningen föreslår: forskningsrådsnämnden (i fortsättningen förkortat FRN), som avser att markera både dess anknytning till rådsorganisationen och dess självständiga men inte överordnade ställning. Nämndens uppgift att initiera forskning inom viktiga forskningsomrz-“itlen kräver förutom en självständig ställning egna resurser. litt aktivt agerande från nämndens sida skulle försvåras om den blev beroende av forskningsrådens eller andra organs personella och ekonomiska tillgångar.

230 Forskningsrádsnämnden

Detta innebär att FRN måste disponera över egna kansliresurser och medel för särskilda utredningar, projektplaneringsinsatser och pilotstudier liksom för de med rådsorganisationen gemensamma funktioner, som kan komma att läggas inom nämndens ansvarsområde. Uppgiften att stödja forskningsverksamhet främst inriktad mot samhällets behov kan dock inte begränsas till enbart policyuttalanden, framtagning av projektplaner etc. De måste också innefatta direkt stöd till forskningsprojekt. De forskningsuppgifter som i första rummet kommer ifråga för nämndens stöd blir som framgått bl. a. av utredningens organisationsspel sannolikt både omfattande och tvär/mångvetenskapliga till sin natur. De kommer inte sällan att gripa över flera råds forskningsfält och i många fall också beröra flera sektoriella organs ansvarsområden. Mångfalden intressenter med olika intresseinriktning, skillnader i finansiell situation, olika prestigebindningar eller olika nyanser i bedömningen av den vetenskapliga betydelsen eller den samhälleliga relevansen kan skapa svårigheter när det gäller finansiering och genomförande av projekten. Dessa kan lättast överbryggas av ett organ utrustat med egna medel och med uppgift att stödja just sådana typer av insatser. Genom att ge FRN egna anslagsmedel markerar man även den vikt som bör läggas vid att den forskningsverksamhet râdsorganisationen stöder också skall vara ett uttryck för samhälleliga forskningsbehov. Det bör också innebära att FRN, liksom råden, ges ställning som självständig myndighet direkt under regeringen.

Forskningsrådsutredningen har inte till uppgift att bedöma eller avge förslag beträffande forskningsberedningen. Utredningen kan dock inte underlåta att kommentera de konsekvenser från beredningens synpunkt som ett genomförande av utredningens förslag kan tänkas medföra. Utredningens förslag tar sikte på en starkare anknytning mellan av forskningsråden stödd forskning.och den sektoriellt bedrivna forskningen. Rådsorganisationen - råden och FRN -- får starkt ökade möjligheter att överblicka och bevaka behovet av forskning inom olika samhälls- och forskningsområden. Genom de förbättrade samarbetsmöjligheter som ett inrättande av FRN innebär även i en rad andra frågor -tungutrustningsfrågor, internationellt forskningssamarbete av allmännare innebörd, frågor om forskningsstatistik, informations- och dokumentationsfrågor etc. -- ökar organisationens slagkraft och möjligheter ytterligare. Detta innebär att en ny situation uppstår i förhållande till den som rådde då forskningsberedningen inrättades. En omprövning av beredningen kan visa sig befogad men utredningen vill understryka att en eventuell sådan omprövning inte är en förutsättning för ett ställningstagande till dess förslag.

Forskningsrâdsnämnden 231

8.2 Forskningsrädsnämndens uppgifter

8.2.1 Samarbetet med råd och sektorsorgan i forskningsfrågor FRNzs uppgifter måste ytterligare preciseras för att dess roll och möjligheter skall klargöras. Det angelägna i att FRN ges möjligheter att genom egna utredningsinsatser, pilotstudier eller andra initiativ agera självständigt har nyss framhållits liksom nödvändigheten att nämnden ges personella och ekonomiska medel härför. De ekonomiska insatserna för genomförandet av de forskningsprojekt FRN skall stödja bör dock normalt ske genom samfirzansiering mellan FRN och berörda intressenter, dvs. forskningsråd och scktoriella organ. Denna huvudprincip - att FRN inte ensam finansierar de projekt den vill stödja -- är viktig av flera skäl. FRNzs insatser kan härigenom täcka ett större antal samhällssektorer än eljest vore möjligt. Dess roll som både råd och - att katalysator för sektorsorgan dess möjligheter stimulera fram ett ökat intresse hos dem för det slags forskningsprogram nämnden stöder -- blir mer framträdande. Samfinansieringen skapar också en garanti mot en tänkbar utveckling innebärande att t. ex. forskningsråden lät FRN överta ansvaret för finansieringen av samhällsinriktad forskning medan de själva utvecklade en exklusivt inomvetenskaplig profil. Samfinansieringssystemct utgör också bästa möjliga motvikt mot att samhällsintresseW blir ett så dominerande urvalskriterium att frågan om forskningens kvalité skjuts i bakgrunden; råden måste i jämförelse med sina övriga projekt bedöma de med FRN samfinansierade som så värdefulla att en satsning är försvarbar även ur projekten inomvetenskaplig synvinkel. Denna princip är därför viktig i så måtto att den understryker rådens ansvar för att stödja forskning som de anser vetenskapligt angelägen. l motsvarande grad innebär i förekommande fall en samfinansiering med sektorsorganen ökad garanti för att forskningspro_iekten av dessa bedöms vara av intresse. Detta system får också som naturlig konsekvens att FRN inte behöver utrustas med en egen apparat för den vetenskapliga värderingen av forskningsprojekt. För denna prövning kan normalt forskningsråden och den granskningsorganisation de förfogar över liksom sektorsmyndigheternas motsvarande organ utnyttjas. Givetvis skall nämnden som ett led i sitt planeringsarbete kunna tillsätta särskilda referens- eller arbetsgrupper och ge anslag till enskilda och forskargrupper för pilotstudier och forskningsplanering inom av nämnden prioriterade områden. Den bör därvid kunna utnyttja även rådcns olika gransknings- och planeringsorgan. Av systemet följer dock att FRN inte normalt skall på samma sätt som forskningsråden ta emot ansökningar från och ge anslag för forskningsprojekt till enskilda forskare. FRNzs samarbete med de sektoriella forskningsstödjande organen blir utomordentligt viktigt. Klart är att l-“RN i samarbete med råden kan stödja forskning som rådsorganisationen bedömer vara av betydelse för samhället utan att de

232 Forskningsrádsnämnden

sektoriella organ som närmast berörs av forskningen är inkopplade i bedömningsprocedur eller finansiering. En viktig uppgift för de enskilda råden och för rådsorganisationen som helhet är just att stödja forskning som kan ge alternativa lösningar till eller kritiskt penetrera även verksamhet som av myndigheterna eller i den offentliga debatten betraktas som etablerad eller odisputabel. Detta förhållande får dock inte frammana bilden av en genomgående motsättning mellan den sektoriella forskningen och en obunden, akademisk forskning. Rådsorganisationen och den sektoriella forskningsorganisationen har i betydande grad möjligheter till samsyn när det gäller att välja områden för forskningsinsatser; de skillnader i bedömningarna som förekommer berör i allmänhet främst frågan om i vilket tids- och planeringsperspektiv insatserna skall ske. Den helhetssyn på forskningsverksamheten, som utredningen sökt åskådliggöra genom att arbeta med begreppsparet inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans, anser utredningen alltså skall kunna återspeglas i ett fruktbart samarbete mellan råden, FRN och de sektoriella organen. Det samarbete som i den nuvarande rådsorganisationen sker mellan råden och de sektoriella organen dels genom särskilda samarbetsgrupper, dels genom viss sektoriell representation i en del av råden och deras prioriteringsorgan (jfr avsnitt 5.1.2) bör utvecklas. l en rad fall är den raka kontaktvägen mellan ett forskningsråd och ett sektorsorgan den tillräckliga och naturliga formen för sådant samarbete. Det komplicerade mönster, som har skapats av den vetenskapliga utvecklingen själv och av sammansattheten och bredden på de problem som samhället idag vill möta med bl. a. forskningsinsatser, gör dock att samarbetsfrågorna bör angripas också ur ett bredare perspektiv. Utredningens förslag syftar till att skapa förbättrade möjligheter för sektorsorganen att få kontakt och etablera samarbete med de forskningsutförande organ som står råden nära. FRN kan här fylla en kännbar brist i den svenska forskningspolitiska utrustningen. Nämndens uppgift i detta sammanhang blir att aktivt söka skapa övergripande samarbetsprojekt mellan råd och sektorsorgan. För att uppfylla detta mål kan FRN dels ta egna initiativ och föreslå samarbetsinsatser, dels utgöra ett kontakt- och serviceorgan för att pröva och förmedla uppslag eller förslag till forskningsinsatser från råd eller sektorsorgan. FRN skall för att fullgöra denna uppgift kunna knyta till sig permanenta eller mer tillfälliga kommittéer, sammansatta av företrädare för forskningsstödjande råd, myndigheter och andra organ, som är berörda. Särskilt vill utredningen peka på de möjligheter som FRN och rådsorganisationen i dess helhet i samarbete med sektorsorganen bör ha att göra insatser för sektorer med relativt sett små forskningsresurser och för sektoriell forskning där metodutveckling bedöms särskilt angelägen. Ökade sådana satsningar kan bli en väg att möta kraven på forskningsinsatser från samhällssektorer där bristen på utbildade forskare kan bli en hindrande faktor i utvecklingen. Rådsorganisationens vida ram och möjligheter till successiva tyngdpunktsförskjutningar kan då utgöra ett

Forskningsrâdsnämnden 233

alternativ till en sektoriell fördelning av forskningsmedel i alltför små och specialiserade poster. En dylik tendens är fortfarande fullt märkbar i den utvecklingsfas som den sektoriella forskningen idag befinner sig i. Till detta sammanhang hör också frågan om inrättandet av fristående institut inom särskilda forskningsområden. linligt utredningens uppfattning utgör forskningsprogram inom universitets- och högskoleorganisationen finansierade i samarbete mellan sektoriella organ, forskningsråd och övriga intressenter ett alternativ till sådana institut. Med sådana forsk-

ningsprogram kan forskning inom angelägna områden snabbare komma

igång och genomföras i större skala än om särskilda institut skulle byggas upp. De svårigheter i fråga om flexibilitet och vidmakthållande av kompetens som kan vidlåda särskilt små institut kan härigenom också lättare undvikas. Även de frågor rörande långsiktsmotiverad forskning som utredningen i särskilda direktiv ålagts att överväga kan bäst finna sin lösning genom att FRN får ett särskilt ansvar för dem. l-RNzs möjligheter till initiering, samplanering och delfinansiering ökar avsevärt dess möjligheter att skapa det samarbete mellan forskande och forskningsberoende organ som blir allt angelägnare i samhällets verksamhet. Detta torde leda till att volymen av kvalificerad forskning med hög samhällsrelevans ökar, att särskild uppmärksamhet riktas mot försummade problemområden och att den fara för isolering som hotar både strikt sektoriell och strikt disciplinorientcrad forskning minskar. Det är viktigt att betona att samarbetet skall ske mellan självständiga parter. l de projekt där l-*RN medverkar skall de olika organen på grundval av utarbetade forskningsplaner fatta separata beslut om medelstilldelning m. m. Den medvetna begränsning av FkNzs aktionsmöiligheter som ligger i principen om att samfinansiering som regel bör ske gör naturligtvis att rådens och sektorsorganens intresse mätt i vilja till ekonomiska insatser kommer att utgöra ett viktigt kriterium vid val mellan olika projekt. FkNzs ställningstagande måste dock grundas på en totaluppfattning av forskningsbehov och forskningsmöjIight-ter. vilket understryker dess betydelse ur forskningspolitisk synpunkt.

8.2.2 Forskningsrâdsnänzndon som rádens sanzarbetsorgan Till FRN bör också kunna knytas ett ansvar för frågor som utan att vara direkta forskningsfrågor har ett för hela rådsorganisationen gemensamt intresse och som därför naturligen kan åvila ett samarbetsorgan av det slag liRN föreslås utgöra. Flera områden är aktuella för ett sådant gemensamt uppträdande av råden. Den nuvarande Samarbetsdelegationen har trots sin inofficiella status i vissa fall gjort tjänst som remissinstans i frågor av gemensamt intresse för råden. Av utredningens förslag följer att FRN och liksom hittills råden skall vara självständiga organ och alltså även i remissärendcn uppträda självständigt. litt gemensamt uppträdande kan dock i vissa fall vara önskvärt och utredningen förutsätter att former för detta kommer att

234 F orskningsrâdsnämnden

utvecklas. Hit hör även en fortsatt samordning av de rutiner råden tillämpar vid sin anslagsbchandling. Den samordning som i dessa frågor inletts via Samarbetsdelegationen bör enligt utredningens mening fortsätta. litt annat exempel utgör den verksamhet som bedrivs inom kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi (FEK). Utredningen bedömer det vara angeläget att kommittén kan fortsätta sin verksamhet och finner det. naturligt att den knyts till l-RN där den kan hli ett värdefullt instrument för detta organs speciella uppgifter liksom för de enskilda råden. Ytterligare områden där gemensamma problem talar för ett överförande av ansvar till en nyskapad forskningsrådsnämnd är informations- och dokumentationsfrågor liksom forskningsstatistik. Utredningen framlägger i kapitel ll vissa förslag härom. Även beträffande finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning är FRN ett naturligt samarbetsorgan. Preciserade förslag härom framlägges i kapitel 12 och 17. litt allt viktigare inslag i rådens verksamhet är internationellt vetcizskapligt samarbete. Varje råd måste driva sådant arbete i former som anpassas för respektive ämnesområde och utan dirigerande ingripanden från andra organ. Utvecklingen går dock även här mot disciplinövergripande och allmänna samarbetsformer. Det under 1974 bildade [European Science Foundation (liSF) är exempel härpå. De speciella krav på ett enhetligt nationellt uppträdande, på systematiskt informationsinhämtande, .informationsspridning och överblick, som det internationella samarbetet ställer, motiverar att FRN får rollen av fokusorgan för övergripande internationella vetenskapliga frågor och att till FRN knyts de sekretariatsresurser som för detta ändamål kan bli erforderliga. FRN bör kunna vara ett serviccorgan åt de enskilda råden i dylika frågor. Dessa frågor återkommer utredningen till i en kommande utredningsetapp. Härutöver bör diskuteras i vad mån FRN och det därtill knutna kansliet skall utföra mer renodlat administrativa scrviccuppgifter för de berörda råden, t. ex. kameralt arbete, för administration erforderlig statistikproduktion, arkivtjänst. Vissa rationaliseringsvinster i själva hanteringen av dessa uppgifter kan sannolikt göras men detta är inte den enda faktorn av betydelse. Avgörande måste vara hur uppgiftsfördelningen påverkar arbetet i råd och FRN. Dessa frågor hänger samman med hela frågan om rådsorganisalionens sekretariatsfunktion och bör prövasi särskild ordning. Utredningen återkommer härtill i kapitel 12. Varje statlig myndighet har till uppgift att företa en successiv omprövning av den egna organisationen och formerna för sin verksamhet. En sådan uppgift bör självklart ankomma också på rådsorganisationen och är av särskild vikt där med hänsyn till den snabba och skiftande utvecklingen inom olika forskningsfält som kan mer eller mindre genomgripande påverka förutsättningarna för organisationens utformning, inriktning och arbetsmetoder. FRN får genom bredden i sin verksamhet

och genom den sammansättning av organet som utredningen kommer att

föreslå i avsnitt 10.3 goda möjligheter att i samarbete med råden verka för en successiv omprövning och förnyelse av rådens verksamhet.

Forskningsrâdsnämnden 235

Detta kan ske i flera former: genom utredningar, konferenser för utvärdering och analys av rådsorganisationens verksamhet och genom att l-“RN på basis härav gör rekommendationer eller framläggcr förslag till reformer i rådsorganisationen eller i rådsarbetet. De vart tredje år återkommande konferenser mellan forskare, som utredningen nedan (avsnitt l0.2.3) föreslår, blir en viktig informationskälla härvidlag. litt annat viktigt inslag i ett sådant samarbete är att FRN tar initiativ till samråd och samplanering i anslagsframställnings- och budgetfrågor. FRN bör inte heller i detta avseende få styrelsefunktion gentemot de enskilda

råden utredningen förutsätter att förslag vars genomförande fordrar

beslut av regeringen framläggs efter samråd med det eller de råd som berörs av förslagen.

8.3 Fo rsk ningsradsnämndens medelsbehov

Utredningen vill betona att den uppgift som åläggs rådsorganisationcn genom utredningens förslag om bl. a. inrättande av l-RN måste ses som en utvidgning av dess ansvarsområde. De medel som krävs för att dessa nya och vidgade forskningsinsatser skall komma till stånd måste tillföras rådsorganisationen utan att grunden för dess nuvarande åtaganden rubbas. l-RNzs medelsbehov kan uppspaltas i två huvuddelar. Den ena delen avser de egentliga forskningsstödjandc insatserna och den planering som är nödvändig för dem. För dessa kostnader bör samma princip gälla som f. n. gäller för råden, dvs. att kostnaderna för forskning och planering anslagsmässigt hålls samman. Härigenom underlättas en anpassning av planeringsverksamhetens omfång till arten av den forskning nämnden stöder. Den andra delen avser medel till sådana för rådsorganisationen gemensamma allmänna aktiviteter som ovan berörts och som FRN ges ansvaret för. Hit hör bl. a. frågorna om forskningsstatistik, information och dokumentation, finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning. Utredningen återkommer till de anslagstekniska frågorna för rådsorganisationen i kapitel 12. Behovet av forskningsmedel måste både när det gäller sektoriellt styrd forskning och forskning som finansieras via forskningsråd eller den fasta forskningsorganisationen vid universitet och högskolor till stor del fixeras på grundval av allmänna bedömningar. Forskningsbehoven kan i och för sig ses som oändliga och resultaten av verksamheten är svåra att förutse. Behoven av medel kan inte fixeras annat än per projekt. Resurstilldelningen till forskningsråden torde grunda sig på en sammanvägning av uppfattningar om vilka forskningsområden som är angelägna ur samhällets synpunkt, kostnadsprofilen för det .slags forskning de olika råden stöder samt i någon mån storleken av de krav som riktas mot råden från forskarnas sida; härvid spelar givetvis basorganisationens storlek en avgörande roll. När det gäller den sektoriella forskningen skall insatserna för forskning ske mot bakgrund av en bedömning hur forskning i förhållande

236 F ørskningsrâdsnämnden

till andra insatser kan bidra till att uppnå de sektoriella verksamhetsmålen. Även här är svårigheten att göra precisa uppskattningar av medelsbehoven uppenbara. Beträffande FRNzs behov av medel för forskningsstöd kan inga säkra beräkningar göras utifrån en uppskattning av olika forsknings- eller samhällsområdens särskilda behov. Nämndens forskningsstöd skall kunna inriktas mot alla forskningsområden och sektorer och bör utgöra en särskilt rörlig resurs. När det gäller storleken av FRN:s medel blir en allmän bedömning av rimlig storlek, rimlig ekonomisk tyngd och handlingsfâirmågzi med hänsyn till arten av nämndens uppgifter och ställning viktig för ställningstagandet. subjektiva synpunkter spelar här med nödvändighet in. lin faktor av särskild betydelse vid bedömning av FRN:s behov av medel är dock samfinanseringsprincipen. FRN kommer att genom sina insatser engagera både forskningsråden och sektoriella organ ekonomiskt och nämndens medel måste stå i rimlig relation till de finansiella resurserna hos de organ med vilka den skall samarbeta. De detaljerade formerna för samarbetet mellan FRN, råd och sektorsorgan vid fördelningen av insatser mellan dem varken kan eller bör utredningen söka fastlägga. Det är av vikt att självständigheten hos de olika organen bevaras och att samarbetet får växa fram utifrån sina egna förutsättningar och de skiftande forskningsbehov som skall tillgodoses. Som underlag för bedömningen av FRN:s medelsbehov för forskningsinsatser har utredningen emellertid utfört räknecxempel som belyser hur stora ekonomiska engagemang samfinansieringsprincipen kan innebära för råd och sektorsorgan. Räkneexemplen är schematiserade och det bör betonas att formerna för samarbete helt säkert kommer att vara långt mer varierade än vad som kunnat inrymmas i de enskilda exemplen. lin utgångspunkt vid flertalet beräkningar har dock varit att lRN:s stöd koncentrerats till projektens inledningsperiod. Härigenom har :markerats utredningens uppfattning att FRNzs förmåga att löpande ta nya initiativ måste betonas. Omvänt ges övriga samverkande organ -r råd och z sektorsorgan måijligheter att inom sina ramar successivt skapa utrymme för de åtaganden samfinansieringen med l-RN innebär. Räkneexemplen redovisas i bilaga S. FRNIS insatser kommer att kräva en betydande planering hedriven i samarbete mellan FRN, råd och seklorsorgan. [in stor del av liRNzs forskningsstöd kommer att kunna sättas in först efter ett förbtsredantle arbete som i vissa fall kan sträcka sig över flera år. Medelstilldelningen till FRN bör därför vara planerad på längre sikt än ett år och anknyta till den långsiktiga planering och flerårsbudgetering som nämnden utför. Upphygg» naden av lRN:s resurser bör av samma skäl ske successivt men efter en från början fastställd plan och därefter fortlöpande prövas med hänsyn till erfarenheterna av dess verksamhet., nämndens behov och tillgängliga resurser. FRNzs anslag bör byggas upp under en treårsperiod. Detta innebär med hänsyn till den plan för genomförandet av utredningens förslag som presenteras i kapitel 18 att FRN under budgetåret 1979/80 bör vara

SOU l975:26 Forskningsrâdsnämnden 237

finansiellt fullt utbyggt. Mot bakgrund av dc redovisade räknccxcmplcn och de överväganden utredningen gjort beträffande arten av FRNzs uppgifter föreslår utredningen att FRN under budgetåret 1979/80 skall disponera 30 mkr för forskning och forskningsinitierande verksamhet. För det första verksamhetåret - -- bör beräknas 8 mkr. samt för 1977/78 1978/79 16 mkr. Frågan om anslagsmedel i övrigt för FRN behandlas i kapitel 12, l7 och 18.

SOU l975:26 239

9 under

Indelningen av forskningsråden utbildningsdepartementet

Indelningen av de forskningsråd som sorterar under utbildningsdeparte» mentet framgår av figur 9:1.

Råd AFR NFR HFR MFR SFR

:

Sektioner A | F 5 l R l P

l l L

sekretariat

MF R/A Allmänmedicinska sektionen MF R/F Försvarsmedicinska sektionen SF R/S Socialvetenskapliga sektionen Figur 9:1 Indelningen av SFR/R Rättsvetenskapliga sektionen forskningsråden under ut- SFR/P Sektionen för psykologi och pedagogik bildningsdepartementer.

Som figuren åskådliggör oeh som Litförligt visats i kapitel 5 är den organisatoriska strukturen tämligen oenhetlig. APR och NFR är självständiga råd med egna ordförande men med långtgående samordning av sekretariatsarbetet. MliR är uppdelat på två sektioner Linder gemensam ordförande och med gemensamt sekretariat. HIVR är uppbyggt som ett enhetligt råd med ett sekretariat medan Sl7R:s sektionsindelning och arbetsformer gör det berättigat att tala om tre delråd med gemensam ordförande och gemensamt sekretariat som summz-mhzillande band. Som framgått av genomgången i kapitel 5 har rådens arbetsformer präglats av den olika uppbyggnaden. Den yttre organisatoriska oenhetligheten hos råden under utbildningsdepartenuentet motsvaras till viss grad även av en inre. Fydligast är detta inom naturvetenskaperna. Ansvaret för det i vidaste mening naturvetenskapliga området är inom utbildningsdepzirtementet uppdelat på tre råd. Två av dessa (NFR, AFR) är klart (liseiplinorienterade oeh täcker delvis samma grundläggande vetenskapsområden (fysik, kemi, biologi) men

240 Indelning av forskningsråden

skiljer sig däri att hos det ena rådet forskningsfältet kan sägas vara begränsat till mikrokosmos. Det tredje rådet som stöder en omfattande naturvetenskaplig forskning (MFR) iir klart orienterat mot en viktig samhällssektor -Asjukvården. l bilden av det rörliga stödet till naturvetenskaplig forskning måste dock i detta sammanhang dras in även andra organ. STU har ansvaret för stödet till allmänt kompetensuppbyggande teknisk forskning - teknisk - och har en grundforskning därigenom betydelsefull kontaktyta gentemot främst AliR/NFR (jfr avsnitt 4.3.2). (iränsdragningsfrägorna mellan STU och AliR/NFR behandlar utredningen i kapitel l5. SJFR stöder forskning inom jordbrukets högskoleområde och har därigenom ansvar inom viktiga delar av främst biologisk forskning. Även här är gränsytorna mot NFR stora (jfr avsnitt 4.3.3). Rymdforskningcns organisation komplicerar ytterligare bilden av det allmänna ansvaret för den inomvetenskapligt betydelsefulla naturvetenskapliga forskningen. Delegationen för rymdverksamhet under industridepartementet disponerar de medel som under anslaget Naturvetenskaplig forskning i utbildningstlepartemcntets huvudtitel anvisas för rymdforskning. Vid sidan härav disponerar delegationen ett särskilt anslag för Sveriges deltagande i lisROzs vetenskapliga program och Sveriges bidrag till driften av sondraketförsöksplatsen lisrange. Under industridcpartementets huvudtitel anvisas medel för delegationcns övriga verksamhet (jfr avsnitt 4.3.2). Grundläggande biologisk och medicinsk forskning stöds förutom av MFR och AFR/NFR också av Riksföreningen mot cancer som erhåller visst statligt bidrag via utbildningsdepartemcntets huvudtitel (jfr avsnitt 4.5.1). Beträffande Hl-R och SFR är förhållandet gentemot andra organ mindre komplicerat men deras indelning och ansvarsfördelningen dem emellan uppvisar oklarheter som bör uppmärksammas.

9.I Alternativa principer för rzidsindelningen

Både den organisatoriska och den vetenskapliga oenhetlighcten i rådsorganisationcn kan i och för sig förklaras genom det sätt på vilket den vuxit fram, det sätt på vilket nya vetenskapsområden utvecklats, anknytningen till universiteten med deras fakultetsindelning och anknytningen till sektoriella mönster etc. Utredningen hänvisar till kapitel 2 och 4 ovan. När det gäller indelningen av råden har utredningen redan giort ett principiellt ställningstagande i och med att tanken på en fullständig centralisering av råden till ett enda råd avvisats. Det står emellertid klart att varje uppdelning, vare sig disciplinstyrd eller gjord efter andra kriterier, får ett isista hand skönsmässigt drag. lin logiskt och systematiskt oantastlig indelning är ej möjlig och även om rent praktiska synpunkter läggs till grund för indelningsförsök uppkommer målkonflikter och gränsdragningsproblcm som måste lösas med kompromisser eller alexanderhugg. Det är mot den bakgrunden särskilt

Indelning av forskningsråden 241

viktigt att frågan om rådsindelningen ses i ett hclhetsperspektiv som kan ge ledning vid val mellan olika huvudprinciper och kompromissinslag. Utredningen har sökt formulera en helhetssyn på forskningsverksamheten nödvändigheten av ett fruktbart spänningsfâärhållande och samspel mellan den inomvetenskapliga och den samhällsorienterade sidan av forskningsarbetet a och betonat rådsorganisationens dubbla ansvar hårutinnan. Utredningen har föreslagit inrättandet av en forskningsrådsnämnd med särskilda uppgifter att inom rådsorganisutionen främja inriktningen av forskningen mot samhällsproblemen och påvisat den nya situation som utvecklingen av den sektoriella forskningsorganisationen innebär för råden och för svensk forskning överhuvud. Beträffande de enskilda råden blir det då naturligt att betona det dubbla ansvaret även utifrån en annan utgångspunkt: möjligheterna att bevaka och främja den inomvctenskapligt betydelsefulla forskningen. Även i detta perspektiv är dock rådens möjligheter att samarbeta över disciplingränserna, dels mellan råden, dels inom råden själva betydelsefulla. Detta synsätt medför att råden bör behållas som i huvudsak disciplingränsema, dels mellan råden, dels inom råden själva, betydelsesammanhållen rådsorganisation än den nuvarande bör tas till vara. Även andra skäl kan tala för en koncentration; bl. a. bör möjligheten till administrativa förenklingar beaktas. lnom den sålunda skisserade ramen kan mer eller mindre långtgående alternativa lösningar aktualiseras. Utredningen diskuterar två av de tänkbara alternativen.

Världsbildsforskzz ing och praktiskt nyttig ;forskning l samband med utredningens överväganden om ansvaret för den tekniska grundforskningen och den enkät som företogs som underlag för utredningens ställningstagande i den frågan (bil. 6 a-b) redovisades ett förslag till ändamålsindelning av den naturvetenskapliga forskningen i budgetutredningens anda. Förslaget aktualiserade möjligheten att tre forskningsråd vid sidan av STU kunde inrättas inom det naturvetenskapliga området. De tänkta forskningsråden skulle stödja, ett medicinsk forskning som kunde väntas ge resultat för den materiella välfärden i vid mening samt ett, slutligen, sådan forskning som kunde väntas ge bidrag till utvecklandet av den naturvetenskapliga världsbilden men som inte kunde förmodas komma att ge upphov till praktiskt nyttiga tillämpningar inom de båda andra behovsområdena. Denna senare forskning exemplifierades med bl. a. astronomi, elementarpartikelfysik och kärnstrukturforskning. En sådan indelning skulle enligt förslaget ge bättre underlag än den nuvarande för bl. a. regering och riksdag vid uppskattningen av olika forskningsområdens medelsbehov. Av de särskilda anslagen till forskning under utbildningsdepartementet för år 1973/74 uppskattades ca 75 mkr gå till s. k. världsbildsforskning. såtillvida finner forskningsrådsutredningen det redovisade synsättet fruktbart som det bör ingå i rådens uppgifter att göra bedömningar av i

242 av

Indelning _forskningsrâden

vilken grad och inom vilka områden olika forskningsprojekt kan komma att få effekter och även att sådana bedömningar så långt möjligt bör göras uttalade vid rådens prioriteringar. Utredningen vill dock avvisa tanken att lägga sådana överväganden till för en rådsindelning vare sig den skulle inskränkas till det grund naturvetenskapliga området eller gälla över hela forskningsfältet. Huvudskälet är att en sådan indelning skulle komma att bygga på en schematisk eoch - även med möjligheter till överflyttningar av forskningsområden statisk syn på nyttobegreppet. För en forskning av inomvetenskaplig betydelse med effekter i samhället ofta endast på mycket lång sikt torde en uppdelning á priori av detta slag vara ogörlig. Det är med utredningens uppfattning av den vetenskapliga utvecklingens betydelse omöjligt att hävda att t. ex. teoribildning och metodutveckling inom ett visst område skulle vara utan betydelse för samhället utom beträffande utvecklingen av en världsbild. Den rätlinjighet som en uppdelning helt efter denna princip skulle synas medföra vore alltså skenbar, och långt svårare gränsdragningsfrågor än de som för närvarande råder inom rådsorganisationen skulle uppstå. (Jränsdragningsproblematiken demonstreras tydligt av benämningen världsbildsforskning” som låter antyda att utvecklingen av en naturvetenskaplig världsbild vilar enbart på forskningar rörande makro- och mikrokosmos struktur.

Li vsvetenskap l de senaste årens vetenskapliga och forskningspolitiska debatter har begreppet life sciences eller livsvetenskaperna intagit en central plats. Intresset för detta begrepp synes betingat både av den snabba vetenskapliga utvecklingen inom dessa systematiskt varandra näraliggande områden och av deras alltmer uppenbara betydelse för de framtida livsvillkoren på en planet hotad av miljöförslitning, (Sverhefolkning, vatten-, råvaru- och livsmedelsbrist. Området har naturligt nog ingen alldeles exakt avgränsning men till det hör under alla förhållanden de biologiska vetenskaperna i vid mening, de medicinska och agrikulturella (jord och skog) vetenskaperna. Behovet av samplanering för forskning, utrustning och forskarutbildning inom detta område har internationellt kommit till uttryck på olika sätt. Som exempel kan nämnas den samplanering för detta område som sker i Deutsche Forschungsgcmeinschafts långtidsplanering där insatserna inom de forskningsområden som ingår i det livsvetenskapligzi området redovisas för sig. Den amerikanska National Academy of Sciences publicerade 1970 en omfattande utredning med analys av forskningsläge och framtida behov inom området och gav en rad rekommendationer hur det livsvetenskapliga forskningsområdet skulle kunna främjas genom samlade och planerade insatser. I Kanada har sedan 1967 pågåttett utredningsarbete om den framtida forskningspolitiken och dess organisatoriska former inom en av senaten tillsatt kommitté. l tre betänkanden, varav det sista publicerades 1973,

Indelning av _ forskningsråden 243

har analyserats och diskuterats formerna för det kanadensiska forskningsstödet och föreslagits en reorganisation av den kanadensiska forskningsrådsorganisationen. Bl. a. föreslog kommittén att ett livsvetenskapligt råd skulle inrättas genom sammanförande av det medicinska och delar av det naturvetenskapliga rådet. Utredningens uppfattning har dock inte i denna del lagts till grund för det förslag som presenterats för parlamentet. Överflyttat till svenska förhållanden och frågan om indelningen av forskningsråden skulle det livsvetenskapliga synsättet kunna innebära att under ett rådsorgan sammanfördes varandra näraliggande forskningsaktiviteter som idag stöds av fyra råd a NFR, AFR, MFR, SJFR -- och RmC. De samordningsproblem som dessa organ idag på olika sätt söker lösa genom tillfälliga eller permanenta samarbetsnämnder som exempel kan påminnas om den mellan AFR, NFR, MFR och RmC för fördelning av ansökningar -- eller på annat sätt skulle därmed kunna hanteras inom ett beslutande organ och ge ökade organisatoriska förutsättningar för större samlade insatser inom t. ex. det ekologiska området, omgivningshygien, naturvårdsområdet etc. En uppluckring av den på forskningsrådsområdet i stort sett allenarådande uppdelningen efter fakultetsområden skulle också kunna medföra stimulerande effekter. Inom det naturvetenskapliga området skulle dock nya rådsgränser skapas; vid sidan av ett livsvetenskapligt råd skulle under alla förhållanden etableras ett organ för de fysiska vetenskaperna och även i andra avseenden skulle gränsdragningsfrågor uppstå. En strukturering av de naturvetenskapligt orienterade råden efter denna huvudlinje skulle vidare, som antytts, aktualisera frågan om rådsindelning och avgränsning även i ett större perspektiv än utbildningsdepartementets. Den sektoriella forskningens organisation skulle inte kunna undgå att bli föremål för uppmärksamhet. SJFR ägnar idag sitt stöd även åt forskning som i stor utsträckning rör skogs- och jordbrukstekniska samt företagsekonomiska problem, vilka inte naturligt skulle höra hemma i ett livsvetenskapligt råd med inriktning på biologiska processer. SJFR har, vid sidan av nämnden för skogsteknisk forskning, i viss mån karaktär av sektoriellt forskningsorgan och ett inlemmande av SJ FR i ett livsvetenskapligt råd skulle sannolikt inte kunna ske utan att även den sektoriellt inriktade forskningen inom skogs- och jordbruksområdet tillgodosågs med ett nytt samordnande och medelsdisponerande organ. litt liknande problem kan i och med skapandet av ett livsvetenskapligt råd uppstå för den medicinska forskningens del. Den medicinska forskningen karakteriseras starkt av att till den rent inomvetenskapliga betydelsen av ett projekt lägges synpunkter på den betydelse projektet kan ha för profylax, diagnos och terapi av sjukdomar. För dessa bedömningar erfordras medicinsk sakkunskap. Kravet på den medicinska prioriteten ökar om resurserna är begränsade eller minskar. Sålunda har även de mest grundforskningsinriktade av de projekt MFR stöder en klar medicinsk inriktning. Å andra sidan har många projekt inom klart målinriktad klinisk forskning relativt sett mindre naturvetenskapligt eller biologiskt nyhetsvärde men stöds det oaktat av MFR på grund av den

244 Indelning av

_forskningsrâden

rent medicinska betydelsen. Sammanhållandct av den målinriktade kliniska forskningen med annan medicinsk forskning har vidare lett till att kliniska forskare i stor utsträckning får sin primära vetenskapliga utbildning inom grundläggande medicinsk forskning. D:tta har ökat kunskapsflödet och bidragit till det intensiva samspel mellai grundläggande forskning och klinisk forskning som kännetecknar svensk medicinsk forskning. Det är utredningens uppfattning att inom ett råd för lvsvetenskaplig forskning, som sålunda skulle överta MFRzs uppgifter, den rent medicinska bedömningen skulle riskera att stå tillbaka. Detta skule leda till att den målinriktade kliniska forskningen ej skulle tillgodoses på samma sätt som vore fallet om ett forskningsråd med medicinsk ,nriktning och kompetens hade ansvar för planläggning, initiering och *inansiering av hela den medicinska forskningen. Det livsvetenskapliga området har betydelse för vidare sektorer av samhällslivet än dem som rör den biologiska miljön och människornas biologiska liv och livsbetingelser. Området gränsar til. » eller kan utsträckas till att gälla även andra forskningsområden än de biologiska, t. ex. psykologi, sociologi, kulturgeografi. En avgränsning av det livsvetenskapliga forskningsonrådet innebär ztlltså inte att man undgår gränsdragningsfrågor med åtföjzmtle samordnings- och samplaneringsbehov. Ett livsvetenskapligt rål kan till de bestående gränsproblemen mellan det naturvetenskapliga området och samhällsvetenskaperna i vid mening lägga nya, sammanhängande med de sektoriella forskningspolitiska principerna och det faktum att ett livsvetenskapligt råd skulle komma att ligga iviss mån på ivärs över både den sektoriella och den disciplinorienterade forskningsorgaiisationen. Ml“R:s och SJ FRzs verksamhetsområden, som berör ett :rett spektrum av Samhällsrelevant och vetenskapligt betydelsefull forslning, skulle i första hand beröras av dessa svårigheter. Att skapa organisatoriska lösningar som skulle driva fram gränsdragningsproblem mellan områden som idag stöds inom samma organisatoriska ramar vore ur utredningens synpunkt och utredningens ställningstagande til. tanken på ett olyckligt, livsvetenskapligt råd måste ske i detta läge. Särskilt måste MI7R:s särprägel beaktas. Det stöd till såväl mer allmänt naturvetenskaplig som kliniskt inriktad medicinsk forskning som ges inom rådet i nära anslutning till yrkesutbildningen inom området bör även ifortsättningen hållas samman. Av avgörande betydelse blir då den roll som FRN kin komma att spela. [Enligt utredningens uppfattning kan FRN, om den ges tillräckliga resurser, väl utgöra det samordningsinstrument som kråvs för att det synsättet skall kunna tränga igenom och utmynna i livsvetenskapliga reellt forskningssamarbete både inom och utöver det istrikt mening livsvetenskapliga området. FRN skall också kunna tnderlätta den samverkan mellan råden och de sektoriella organen som är nödvändig. Då utredningen avvisar tanken på att göra det livsvetenskapliga synsättet till ett av grundelementen i sitt förslag till rådsindelning skerdct alltså bl. a. med tanke på hRNzs uppgifter.

Indelning av _forskningsrâden 245

Utredningens avståndstagande från en helt sektorsstyrd forskningsrådsorganisation, dess ställningstagarde till de nyss diskuterade alternativen och uppfattningen om det pcsitiva samspelet mellan i olika grad Samhällsrelevant och inomvetenskapligt betydelsefull forskning leder då fram till att den nuvarande rådsnganisationens principiella uppbyggnad bör upprätthållas. Även om utrelningen alltså avstår från att föreslå mer genomgripande förändringar bör den nuvarande indelningen diskuteras med sikte på att åstadkomma en nindre splittrad organisation.

9.2 Ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd

Frågan om den inbördes avgränsningen av de samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsområden: och om de lämpligaste organisatoriska formerna för att främja denna f»rskning har Övervägts i flera avseenden sedan rådsorganisationens tillkorrst. Under de olika utredningsfzser som förcgick inrättandet av det samhällsvetenskapliga forskningsrådet i dess nuvarande form liksom av det nuvarande humanistiska f0rsl.ningsrådet övervägdes flera olika möjligheter att fördela ansvaret. En sammanslagning av de båda råden har också tidigare diskuterats, bl. a. på basis av en promemoria från forskningsbercdningen, men inte vunnit gehör. liorskningsrådsproblematikcn :nom området har redan från 1940-talet också varit kopplad till frågan 0.11 att skapa särskilda samhällsvetenskapliga fakulteter genom en uthrytrting av vissa ämnen ur de humanistiska fakulteterna; en reform som efter livliga diskussioner genomfördes i mitten av 1960-talet på förslag av 1955 års universitetsutredning. lnte bara avgränsningen mellan ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt råd har diskuterats. Fakultetsindelningen har haft särskild betydelse när det gäller rättsvetenskaperna, som trots begränsad forskningsvolym först relativt sent kunde inordnas i rådsorganisationen och då som särskild sektion .inom SFR. l debatter. har också ifrågasatts om inte t. ex. psykologi som disciplin hellre är, till ett samhällsvetenskapligt råd borde hänföras till det medicinska Clltl naturvetenskapliga området. Av flera olika skäl - den historiska fakultetsindelningen, metodiska särdrag och andra kommit har sålunda SFR att organiseras som tre delråd sektioner. Under de diskussioner som förts har från olika håll betonats både dei stor utsträckning gemensamma forskningsobjekten liksom den nära metodiska släktskapen mellan en rad av de discipliner som alltså hänförts till olika råd eller fakulteter. Särskiljantlet av samhällsvetenskaperna från övriga i vid mening ltumanistiska ämnen har dock kunnat motiveras bl. a. med att de förra särskilt måste främjas för att öka forskningsvolymen inom eftersatta och angelägna forskningsområden och för att samhällsvetenskapernas metodiska särdrag skulle kunna utvecklas till fullo. l fråga om fakultetsindelningen har också speciella samhällsvetenskapliga utbildningsmål varit motiv för en separation. liakultetstniânstret inom det område som de

iiWWT* 246 Indelning av _forskningsrâden

båda råden stöder är också splittrat. lnom de båda rådens område är ämnena uppdelade på inte mindre än fyra fakulteter, samhällsvetenskaplig, rättsvetenskaplig, humanistisk och teologisk. Utredningen vill beträffande rådsindelningen inom det humanistisksamhällsvetcnskapliga området återigen betona att en ur alla synpunkter invändningsfri indelning knappast kan åstadkommas. För utredningen avgörande är då behovet av en sammanhållande Organisationsform. Anledningarna är flera. Det gemensamma forskningsområdet w samhället som politiskt, socialt och ekonomiskt system, människans villkor och yttringar av mänsklig kultur i detta system utgör i sig ett argument för nära kontakt mellan de olika disciplinerna inom området vid all planering av anslagsgivning för forskning. Även om naturligtvis vissa ämnen inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena som de idag avgränsas har begränsad anknytning till varandra kan ett nätverk av kopplingar mellan de båda rådsområdena mycket enkelt konstateras. En skiss med exempel på sådana kopplingar -- som inte kan göra anspråk på fullständighet och i vilken inte heller kunnat tas någon hänsyn till olika intensitet eller frekvens -- illustrerar det nära forskningsmässiga sambandet mellan de båda råden (figur 9:2). Kopplingarna är som antytts av flera slag. Som exempel på ämnen där det gemensamma forskningsområdet är särskilt framträdande kan nämnas historia -- ekonomisk historia Statskunskap. l-Itt annat slags samband utgörs av den metodiska påverkan mellan t. ex. sociologi och sociologiska forskningsriktningar inom konst-, musik-, litteratur- och språkvetenskaperna. Ytterligare exempel kunde ges. lnom området pågående utveckling förstärker sambanden mellan de båda ämnesgrupperna. Påverkan är ömsesidig men inte minst tydlig är utvecklingen inom många humanistiska vetenskaper där samhällsvetenskaplig teoribildning och forskningsmetodik påverkat forskningens inriktning. Även inom det samhällsvetenskapliga rådets ansvarsområde pågår en sådan integrationsprocess och rådets uppdelning på sektioner kan bl. a. ur denna synpunkt starkt ifrågasättas. Denna vetenskapliga integrationsprocess och ömsesidiga påverkan, olika långtgående inom olika områden, bör befordras genom val av Organisationsform för råden och utredningen anser avgörande skäl därför tala för en sammanslagning av HFR och SFR till ett forskningsråd benämnt h umanistisk-samhällsvctenskapliga ,forskningsrådet l-ör att verklig integration skall åstadkommas och för att underlätta en fortsatt utveckling av nya och fördjupade samband mellan rådets olika självständiga discipliner bör rådet organiseras som ett enhetligt, icke sektionsindclat råd. Härigenom motverkas bl. a. den tendens att etablera fasta relationer mellan anslagen till olika ämnesområden, eller t. o. m. ämnen, som särskilt en sektionsuppdelning medför. Utöver de ur forskningssynpunkt betydelsefulla fördelar som ett sammanförande av HFR och SFR till ett råd skulle medföra bl. a. förbättrade möjligheter till samarbete över fakultets- och diseiplingränser vid vetenskaplig granskning och prioritering, skapandet av arbetsgrupper för planering av forskningsinsatser inom särskilda problemområden och

Indelning av _forskningsrâden 247

Discipliner inom HF R Discipliner inom SFR Nationalekonomi Företagsekonomi Statskunskap Statistik - Historia Kulturgeografi ekon geografi Filologi Sociologi Allm språkvetenskap Ekon historia Litteraturvetenskap Nordisk fornkunskap Rättshistoria + medeltidsarkeologi Offentligrätt - Ko nstvetenskap folkrätt Etnologi Kriminologi Etnografi Rättssociologi Teologi Övrig rättsvetenskap Filosofi Idé- och Iärdoms- Allm psykologi historia Experimentell Musikforskning psykologi Bibliografi Fysio logisk psykologi Socialpsykologi Personlighetspsy ko logi Allm pedagogik Experimentell Figur 9:2 Exempel på pedagogik ämnesmässiga samband Social pedagogik mellan HFR och SFR.

finansiering av tvär/mångvetenskapliga forskningsprojekt utan den revirproblematik som en uppdelning på olika råd och sektioner kan medföra -- vill utredningen peka på dc möjligheter som en sammanslagning skulle innebära även när det gäller beredningskapacitet. HFR och SFR har idag de minsta sckrctariaten inom rådsorganisationen och har medvetet sökt begränsa sina insatser på detta område för att undvika byråkratisering. Detta har också haft ett samband med rådens medvetna återhållsamhet när det gäller att ta initiativ till nya insatser eller att genom egna utredningar påverka forskningsinriktningen inom sina ansvarsområden. Med den nya och utvidgade roll som forskningsrådsorganisalionen enligt utredningens förslag bör spela och som inte minst kommer att påverka detta råd blir en förstärkt beredningsapparal och sckrctariatsfunktion inom den humanistisk-samhällsvetenskapliga delen av rådsorganisationcn nödvändig. lin sammanslagning bidrar till att skapa en tillräcklig ekonomisk bas för en sådan utvidgning utan risker för olämpliga proportioner mellan administrations- och utredningskostnader

248 Indelning av _ forskningsråden

respektive forskningsstöd och därmed till en bättre balans mellan kapaciteten hos de olika råden. En ökad finansiell omsättning inom samma rådsorgan skapar också större rörelsefrihet; medel kan inom den större ramen lättare frigöras för tillfälliga insatser av brådskande natur.

Forskning förde ideella folkrörelse/na l 1975 års budgetproposition har föreslagits att under anslaget samhällsforskning skall anvisas 500 tkr. för forskning av särskilt intresse för de ideella folkrörelserna. Medlen skall disponeras i enlighet med beslut av en särskild delegation med representanter för folkrörelsernas samarbetsorganisationer. Utredningen finner det uttalade syftet angeläget: att garantier skapas för att forskning bedrivs inom de ideella folkrörelsernas intresseområden och utifrån frågeställningar som är relevanta för dem. Den föreslagna verksamheten har ännu inte inletts men utredningen kan inte underlåta att söka placera in den i det organisatoriska mönster som utredningens förslag utgör. Utredningen föreslår att sektionsindelningen av råden skall upphöra bl. a. för att en låsning i fasta ekonomiska ramar inom alltför små, avgränsade områden skall undvikas. Av folkrörelserna efterfrågad forskning kan ses som ett sådant avgränsat område. inrättandet av en särskild delegation kan medföra vissa svårigheter sett även ur den genom förslaget prioriterade forskningens synvinkel. Det är sannolikt att efterfrågan av forskning från de ideella folkrörelsernas sida kan komma att sträcka sig utöver det ansvarsområde som det föreslagna humanistisk-Samhalllsvetenskapliga rådet omfattar. Miljövårdsfrågor, nykterhetsfrågor, biståndsfrågor m. fl. av intresse för folkrörelserna kan komma att kräva forskning av förutom humanistisk-samhällsvetenskaplig även medicinsk eller allmänt naturvetenskaplig art. Den forskning av intresse för folkrörelserna som den föreslagna delegationen skall få till uppgift att främja kan då med goda skäl ses som en angelägenhet av intresse också för samtliga forskningsråd. Genom att särskilda medel reserveras för folkrörelse-forskning kan sådan forskning få svårigheter att göra sig gällande inom forskningsrådens ramar. Risken för gränsdragningsproblem och glapp mellan ansvarsområdena kan inte förbises. Mot denna bakgrund finner utredningen det naturligt att peka på den möjlighet som FRN innebär. Om anslaget till folkrörelseforskning kanaliseras genom l-*RN under aktiv medverkan i initiering och prioritering från folkrörelsernas sida ökar möjligheterna att sprida forskningsinsatserna till flera områden och skapa samverkan med råden vid finansiering, planering och utvärdering. Utredningen föreslår att den föreslagna delegationen får interimistisk ställning i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till utredningens förslag till rådsorganisation.

Indelning av .forskningsråden 249

9.3 Ett medicinskt forskningsråd

Utredningen har i inledningen till detta kapitel behandlat frågan om inrättandet av ett livsvetenskapligt råd men funnit övervägande skäl tala mot en sådan lösning. Ett livsvetenskapligt råd skulle som en viktig beståndsdel ha det medicinska forskningsområdet och utredningens uppfattning att ett livsvetenskapligt råd inte skall inrättas innebär också uppfattningen att ett medicinskt forskningsråd även i fortsättningen bör bevaras som självständigt rådsorgan under benämningen medicinska forskningsrådet. Den uppenbara sektoriella anknytning som hela det medicinska forskningsoitirå-Iet har och som bl. a. innebär et: markerat intresse också för klinisk medicinsk forskning har inte hindrat att inom medicinska forskningsrådets ansvarsområde kunnat utvecklas och stödjas en vittomfattande biologisk forskning av hög inomvetenskaplig betydelse och med effekter inte bara inom det medicinska området. Genom den entydiga sektorsanknytningen har rådets ansvarsområde kommit att utvecklas på ett från utredningens utgångspunkter positivt sätt. Rådet har bl. a. arbetat med ett prioriteringssystem som inte bara tar hänsyn till det rent vetenskapliga intresset av den aktuella forskningen utan även till dess relevans inom vissa aktuella vård- eller Socialmedicinska områden (jfr avsnitt 5.3.3). Den sektoriella anknytningen utgör för MFRrs del dock inte bara en styrningsmekanism för rådets arbete, den skapar självfallet även där vissa avgränsningsproblem. Den scktoriellt styrda forskningen inom hela socialsektorn har, som framgått av framställningen i avsnitt 4.3.7, nyordnats från och med budgetåret 1974/75 i och med inrättandet av delegationen för social forskning. Genom inrättandet av denna delegation har ett samlat grepp tagits på den sektoriella forskningen inom det sociala området. Delegationen torde vid sidan av bl. a. socialstyrelsen bli en viktig partner för det medicinska forskningsrådet. Utredningen önskar dock i två avseenden ytterligare diskutera ett medicinskt forskningsråds avgränsning.

försvarsmedicinsk forskning Det medicinska forskningsrådet är uppdelat på två sektioner, en för allmänmedicinsk forskning och en för försvarsmedicinsk forskning. Förutsättningen för konstruktionen gavs 1963/64 i och med att flyg- och navalmedicinska nämnden omvandlades till en sektion för försvarsmedicinsk grundforskning inom MFR (jfr avsnitt 2.2.2). Samtidigt bildades en delegation för försvarsmedicinsk forskning knuten till försvardepartementet. Delegationen har fungerat som forskningsråd för tillämpad försvarsmedicinsk forskning. Samarbetet mellan MliR och delegationen har tillgodosetts genom viss självskriven representation för försvarsmedicinsk expertis i MFRS försvarsmcdicinska sektion och förslagsrätt för delega-

250 Indelning av _ SOU |975:26

forskningsråden

tionen till en post i den försvarsmedicinska sektionen i rådet. De båda sektionerna inom MFR har dessutom haft tre gemensamma ledamöter. liörsvarsmedieinska sektionen inom MFR och försvarsmedicinska forskningsdelegationen har tillsatt ett gemensamt utskott för fördelning av ansökningar sinsemellan. Medel för den av MFR finansierade försvarsmedieinska forskningen beräknas efter samråd med försvarsdepartementet som en särskild anslagspost inom ramen för MFRzs anslag. Den har de senaste åren varit oförändrad och uppgått till 4 370 tkr. Förutsättningarna för detta samarbete har dock förändrats genom den nya organisation av försvarsforskningen som beslöts av 1973 års riksdag. l-rån och med utgången av juni 1974 har försvarsmedieinska forskningsdelegationen upphört som självständig myndighet och uppgått i försvarets forskningsanstalt, där det också avses bli inrättat ett vetenskapligt råd för medicin och beteendevetenskap. Den konstruktion som gavs den försvarsmedicinska forskningen genom inrättandet av en försvarsmedieinsk sektion inom MFR är ett exempel på variationsrikedomen i den sektoriella forskningsorganisationen och innebar att den allmänna sektoriella anknytningen hos MFR organisatoriskt överlagrades med ytterligare en, specialiserad, sektorsanknytning. litt samlat ansvar för den renodlat försvarsmedicinska forskningen bör enligt utredningens uppfattning vila på de för försvaret ansvariga myndigheterna. Utredningen finner förutsättningar nu föreligga härför genom den genomförda försvarsforskningsreformen. Det system för extern prioritering vid sidan av vetenskaplig bedömning som utvecklats inom MFR torde väl kunna tillämpas även för försvarsmedicinsk forskning. Utredningen anser att MFR bör organiseras som ett enhetligt råd utan sektionsindelning. litt samarbete mellan MFR och försvarsmyndigheterna beträffande medicinsk forskning av särskild betydelse för försvaret kan upprätthållas och främjas utan den särställning och administrativa belastning som sektionsindelningen av rådet innebär. Utgångspunkten för samarbetet bör då vara den som utredningen avser skall gälla för hela rådsområdet: att råden som självständiga organ med ansvar inte bara för den vetenskapliga utvecklingen söker samarbete med sektoriella organ eller efter egna bedömningar stöder forskning av särskild betydelse för samhället. Det anslag för försvarsmedicinsk forskning som disponeras av rådets försvarsmedicinska sektion används till betydande del för stöd av medicinsk forskning med även stort allmänt intresse. Med hänsyn till de ;aktiviteter som nu pågår med stöd av detta anslag bör vid bifall till utredningens förslag övervägas dispositionen av det nuvarande anslaget till försvarsmedicinska sektionen. Det bör ankomma på MFR att i samråd med FOA ta fram underlag för denna prövning.

Det statliga stödet till Cancerforskning lnom det medicinska området har statens stöd till Cancerforskning en särskild utformning genom att Riksföreningen mot cancer (RmC), för vars organisation ovan redogjorts (avsnitt 4.5.1), disponerar ett årligt,

Indelning av .forskningsråden 251

sedan 1966 oförändrat, statsbidrag om 3 mkr. Riksföreningens totala ärliga anslagsgivning till Cancerforskning, som förutom med det nämnda statsbidraget finansieras med gåvomedel och funderade medel, uppgår,

som påpekats, år 1975 till ca 19 mkr. Den helt avgörande delen av det

forskningsrådsmässiga stödet har alltså utgått av insamlade medel. Samarbetet mellan RmC och främst MFR men även övriga berörda forskning vars cancerrelevans endast är indirekt eller där betydelsen för eancerbekämpningen endast efter en relativt lång tidsperiod kan avgöras. RmC:s verksamhet ligger alltså f. n. mycket nära de statliga medicinska och naturvetenskapliga forskningsrådens ansvarsområden. Innebörden i samarbetet är i detta sammanhang betydelsefull. RmC fungerar inom cancerområdet som ett forskningsråd med totalansvar för såväl finansiering som planering av forskningen. Detta totalansvar återspeglas i att enligt uppskattning ca 40% av RmC:s anslag går till forskning och forskning vars caneerrelevans endast är indirekt eller där betydelsen för cancerbekämpningen endast efter en relativt lång tidsperiod kan avgöras. RmC:s verksamhet ligger alltså f. n. mycket nära de statliga medicinska och naturvetenskapliga forskningsrådens ansvarsområden. Detta ansvarstagande över ett brett medicinskt område har stöd i RmC:s stadgar och ett annat angreppssätt är ur forskningssynpunkt inte heller rimligt. Det nuvarande systemet har hittills ur cancerforskningens synpunkt haft klara fördelar. Ett samlat ansvar för Cancerforskning har legat hos ett enda organ som kunnat utdela betydande belopp. Cancerforskarna har genom frivilligt insamlade medel kunnat förses med relativt sett större forskningsresurser än andra motsvarande grupper medicinska och naturvetenskapliga forskare. Den nuvarande organisationen av stödet till Cancerforskning inrymmer dock även problem. De starkt ökade kostnaderna för forskningsverksamheten innebär att riksföreningens anslag till forskning enligt dess beräkningar bör ökas med ca 15 % årligen för att den nuvarande forskningspotentialen skall kunna bibehållas. Med nuvarande årliga statsanslag om 3 mkr. och ett årligt tillflödc av insamlade medel om ca 8 mkr. innebär detta enligt riksföreningcns beräkningar att de fonderade medlen (1974 ca 60 mkr.) är förbrukade till år 1979 samtidigt som anslagsbehoven då uppgår till så stora belopp som 30 -40 mkr. Riksföreningen har iskrivelse till Kungl. Majzt (1974-1 l-l l) redovisat dessa förhållanden. Föreningen anför att en väsentlig ökning av statsbidraget är en förutsättning för att föreningens nuvarande ansvar för cancerforskningen skall kunna bibehållas. Föreningen har därför begärt att statsansluget till föreningen skall ställas i fast relation till anslaget till

MFR och utgöra en åttonde] av anslaget till detta råd.

Den redovisade situationen innebär i praktiken att det riktade statliga stödet till en viktig del av den medicinska forskningen kanaliseras över en privat organisaton som fått kompensera det statliga stödets realvärdeminskning med frivilligt insamlade medel. Även svårigheterna för ett privat organ att axla de uppgifter som eljest ávilar forskningsråden har blivit kännbara för RmC. Det ansvar för

252 Indelning av _ forskningsråden

personal avlönad med forskningsmedel som råden i ökad utsträckning påtar sig bl. a. genom att inrätta särskilda forskartjänster, arvoderade rådsforskarkarriärcr etc. är inom RmCzs ram betydligt svårare att uppfylla, och omotiverade skillnader i trygghetsvillkoren mellan olika personalgrupper kan härigenom uppstå.

Denna oklarhet beträffande omfattningen av det statliga ansvaret för cancerforskningen, liksom oklarheten om var detta ansvar skall avvägas mot andra medicinska forskningsbehov, finner utredningen besvärande. En faktisk övervältring av ansvaret för denna viktiga del av den medicinska forskningen till en privat organisation på det sätt som skett är enligt dess mening inte riktig. Utredningen delar uppfattningen att en väsentlig ökning av det statliga bidraget till cancerforskningen måste ske. Utredningen är dock inte övertygad om att den av föreningen föreslagna principen med en fast relation mellan ett cancerforskningsanslag via RmC och ett anslag för övrig medicinsk forskning via Ml-R är lämplig. Härigenom omöjliggörs en löpande avvägning av det statliga stödet till cancerforskning gentemot annan medicinsk forskning. Utredningen föreslår att en uppräkning av statens stöd till cancerforskning sker inom ramen för anslagen till de statliga forskningsråden inom området främst det medicinska -- och att dessa åläggs såväl planeringssom initieringsansvar för den viktiga del av den medicinska forskningen som cancerforskningen idag utgör. De erforderliga beloppens storlek, tidsplanerna och metoderna för en gradvis överföring av det projektansvar som svarar mot resursökningen hos de statliga råden bör göras till föremål får särskild utredning av berörda organ.

l)et särskilda stöd som genom insamlingar, gåvor o. d. är tillgängligt för

cancerforskning, eller annan särskild forskning där staten har ett självklart ansvar, är givetvis även i framtiden ett värdefullt komplement till statens stöd beträffande cancerforskningen är komplement dock - men bör inte institutionellt samordnas idag en missvisande beteckning med detta. Det upplysningsarbete och den insamlingsverksamhet som Rm(. bedriver finner utredningen kunna bli.föremål för samhällets stöd och anser ett för detta ändamål avpassat anslag naturligt härigenom ges åt RsnCzs arbete också en sanktion som har bedömts värdefull för dess möjligheter att bedriva sitt arbete. Behovet av samarbete mellan RmC och de berörda statliga forskningsråden kommer även med den nu föreslagna ansvarsfördelningen att vara stort och en samarbetsnämnd är därför naturlig även i fortsättningen. l en sådan nämnd kan en fördelning av åtaganden mellan riksföreningen och de berörda råden ske i enlighet med deras respektive intressen och utan att forskarnas krav på enhetlig bedömning försummas.

9.4 Ett naturvetenskapligt forskningsråd

Vid sidan av MliR med dess särskilda sektoriella inriktning stöds den naturvetenskapliga forskningen av två forskningsråd under utbildnings-

Indelning av forskningsråden 253

departementet, AFR och NFR. AFR tillkom som ett ad hoc-organ för att snabbt bygga upp en svensk forskningspotential inom atomenergiområdet, ett område som genom atomålderns dramatiska inträde under andra världskrigets slutskede kommit att framstå som både försummat och löftesrikt. Som tidigare belysts kom den s. k. atomkommitténs verksamhet att permanentas och på 1955 år; universitetsutrednings förslag kom atomkommittén att från l959 ombildas till statens råd för atomforskning (jfr avsnitt 2.14 och 2.22). Universitetsutrcdningen diskuterade huruvida det var riktigt att låta stödet till det naturvetenskapliga området fördelas på detta sätt. Som ett tänkbart alternativ framhölls möjligheten att inrätta ett matematiskt-fysiskt och ett biologiskt forskningsråd. Under hänvisning bl. a. till att forskningsområdet innefattade de mest djupgående problemen inom den nuvarande naturvetenskapen” ansåg universitetsutredningen det dock angeläget att atomforskningsfrågorna fick den särskilda uppmärksamhet som bibehållandet av ett särskilt råd innebar. Till universitetsutredningens ställningstagande bidrog också administrativa skäl; utredningen ansåg att utvecklingen av forskningen inom atomkommitténs ansvarsområde under då överskådlig tid skulle utvecklas så snabbt och kräva sådana insatser att detta motiverade en bibehållen uppdelning av råden. Samarbetet mellan AFR och NFR har varit naturligt och tagit sig uttryck dels i att råden under lång tid haft gemensam sekreterare, delsi en viss samordning av rådens kanslier och administrativa rutiner. De båda råden uppträder inte sällan även utåt som ett organ, t. ex. vid besvarandet av vissa remisser. En fullständig samordning har dock inte genomförts: rådens likartade uppbyggnad med arbetsutskott och delegationer under rådsförsamlingen har inte hindrat skillnader i granskningsprocedurens uppläggning, kommittéorganisationens uppgifter etc. Enligt utredningens bedömning föreligger idag en annan situation än då atomkommittén ombildades till statens råd för atomforskning. Motiven för en mer sammanhållen rådsorganisation har stärkts genom den vetenskapliga utvecklingen samtidigt som skälen för ett separat råd för atomforskningsområdet minskat i styrka. De vetenskapliga kopplingarna mellan atomforskningsrådets ansvarsområde och den övriga naturvetenskapliga forskningen har ökat och ett samlat ansvar syns enbart av den anledningen motiverat. Den särskilda prioritet för atomforskningsrådet som ansågs motivera ett separat råd föreligger inte heller längre. Den forskning det härvgäller har idag i Sverige en stark ställning och det internationella samarbetet, där Sverige deltar i stor utsträckning, är bättre utvecklat än inom en rad andra vetenskapsområden. Forskningsrådsutredningen kan i denna fråga hänvisa till en utredning Svensk fysik under 70-talet som 1970 publicerades av svenska nationalkommittén för fysik. Utredningsgruppcns syn på den grundläggande råtlsorganisatoriskzi frågan sammanfattades på följande sätt:

Arbetsgruppen har diskuterat frågan om en eventuell förändring av rådsorganisationen. Då de speciella motiv, som ledde till skapandet av Atomkommittén och dess efterföljare Statens råd för atomforskning, nu mera alltmer kommit i bakgrunden, har skälen att behandla kärnforsk-

254 Indelning av _ forskningsråden

ningens anslagsfrågor i ett särskilt forskningsråd väsentligen bortfaliit. Gränsen mellan AFRzs och Nl“R:s ansvarsområden har med tiden suddats ut allt mer, ett förhållande som dock haft liten praktisk betydelse tack vare det intima samarbetet mellan dessa råd, icke minst på det administrativa planet. Eftersom frågan om ett eventuellt samgående mellan AFR och NFR berör fysikerna mer än övriga naturvetare, har arbetsgruppen försökt konstruera en lösning, som såvitt möjligt tillgodoser de olika intressen och önskemål, som framkommit i diskussioner med fysikerkollegor. Bland dessa finns i själva verket en stor opinion för ett samgående mellan APR och NFR under förutsättning att det nya rådet får en till uppgifterna väl anpassad organisation.

Det framhålles emellertid också att på vissa håll bland fysikerna uttalats stor tveksamhet inför tanken på sammanslagning och fysikutredningen kommenterar:

Den viktigaste anledningen härtill torde vara att forskningsverksamheten inom stora delar av fysiken, särskilt de som kräver stora basanläggningar såsom acceleratorer etc., har en helt annan karaktär än inom de flesta andra områden av naturvetenskaperna. Man befarar att svårigheter skall uppstå när det gäller awägningen mellan sådan forskg ning, som arbetar med få men stora enheter, och sådan, som arbetar med många små enheter. Det är arbetsgruppens uppfattning, att sådana svårigheter skall kunna bemästras genom en ändamålsenlig rådsorganisation. litt annat tungt vägande skäl för ett samgående mellan AFR och NFR är den fortgående utvecklingen av de grenar av fysiken, som vetter mot andra naturvetenskaper: kemi, biologi, astronomi etc.

Arbetsgruppens förslag till organisation av NFR innebar att rådets anslagsutdelande uppgifter skulle övertas av delegationer för rådets olika huvudområden kemi, fysik och biologi. Rådet självt skulle inrikta sitt arbete på långsiktiga projekt, avvägningar av resurser mellan de tre huvudområdenzt, frågor om forskningens basresurser och tvärvetenskapliga frågor. En särskild delegation för långsiktiga frågor inom rådets område, bl. a. större basanläggningar, skulle enligt förslaget inrättas. Vid den remissbehandling som l97l genomfördes av UKÄ och de berörda forskningsråden var reaktionen hos de instanser som uttalade sig om förslaget till sammanslagning helt övervägande positiv och förslaget fick tillstyrkande från såväl akademiska som icke akademiska instanser. Med beaktande härav och med hänvisning till ovan anförda skäl föreslår forskningsrådsurredningen att NFR och AFR sammanföra till ett forskningsråd bcnämnt naturvetenskapliga forskningsrådet. Det förslag till organisation av rådet som framfördes i den ovan citerade utredningen syns närmast syfta till ett sektionssystem där varje sektion självständigt och i rådets namn beslutar om alla normala forskningsanslag. Härigenom skulle den i praktiken mycket självständiga ställning, som de nuvarande delegationerna inom NFR och AFR har, ytterligare accentueras. Forskningsrådsutredningen har i det föregående avvisat tanken på en sektionsindelning av (le föreslagna medicinska och humanistisk-samhällsvetenskapliga råden för att skapa goda förutsättningar för enhetligt uppträdande och motverka revirtänkande inom råden. Av samma skäl bör ett sektionsindelat naturvetenskapligt forskningsråd icke inrättas.

Indelning av forskningsråden 255

Detta kräver dock även i NFR en välutbyggd gransknings- och prioriteringsorganisation som under det beslutande rådet kan bereda bl. a. anslagsärenden för olika områden. I denna organisation bör även NFR:s speciella problem rörande större basanläggningar beredas. Utredningen återkommer till frågan om särskilt dyrbar utrustning i kapitel 17.

Rymd forskning lnom i vid mening har statens delegation för rymdforskningsområdet rollen som forskningsråd för sådan rymdforskning som rymdverksmahet

använder sig av raket- eller satellitbunden insitrumentering. För denna

forskning och för det svenska deltagandet i liSRO:s vetenskapliga program avger delegationen anslagsframställningar till utbildningsdepartementet. Medlen anvisas i utbildningsdepartementets huvudtitel dels som ett särskilt anslag för internationellt samarbete inom rymdforskningen, vilket också avser kostnaderna för driften av sondraketförsöksplatsen Esrange vid Kiruna, dels som en anslagspost under anslaget Naturvetenskaplig forskning. Denna senare post avser det nationella forskningsprogrammet som huvudsakligen omfattar sondraketverksamhet samt medverkan av svenska forskare i såväl liSROzs satellitpro_iekt som andra internationella satellitprojekt. Anslaget till europeiskt samarbete inom rymdforskningen uppgår för budgetåret 1974/75 till 9 984 tkr. Anslagsposten rymdforskning under anslaget Naturvetenskaplig forskning uppgår till 7 425 tkr. Under industridepartementets huvudtitel disponerar delegationen dels ett särskilt anslag Europeiskt rymdsamarbete m. m. (anslag 1974/75 28 759 tkr.) samt erhåller anslag från STU som 1974/75 beräknas till 4,6 mkr. Hos delegationen finns en särskild forskningskommitté för bl. a. vetenskaplig prioritering och granskning av projekt. Nl-R stöder inom ramen för den anslagspost rådet disponerar sådan rymdforskning som arbetar med markbaserad utrustning och prioriterar den främst mot övrig forskning inom fysikområdet. Arrangemanget innebär bl. a. att ansvaret på anslagsfördelande nivå för rymdforskning i izid mening är uppdelat på två organ. Den nationella rymdforskning delegationen stöder är undandragen den konfrontation med andra forskningsområden som en prioritering mot andra delar av NFRzs ansvarsområde skulle innebära. Den lösning som valdes när statens delegation för rymdverksamhet inrättades 1972 grundades bl. a. på det förhållandet att den rymdforsk- _ning delegationen stöder är intimt kopplad till och beroende av de tekniska system och den tekniska personal som brukas för delegationens huvuduppgift: att samordna den främst tekniskt/kommersiellt motiverade rymdverksamheten. Det rymdbolag som skapats för att bl. a. driva Esrange utnyttjas även för forskningsverksamheten. Med den strävan mot en mer sammanhållen rådsorganisalion där bl. a. sektionsuppdelning av råden föreslås upphöra och med den principiella syn i dessa frågor som forskningsrådsutredningen har kan den ansvarsupp-

l

i 256 Indelning av _ forskningsråden i

. delning som f. n. råder inom rymdforskningsområdet emellertid starkt ifrågasättas. r Forskningsrådsutreçlningen finner det mot bakgrund härav angeläget att NFR som en del av sitt ansvar för den naturvetenskapliga forskningens inriktning även får ett ökat ansvar för det slags rymdforskning som l arbetar med raket- och satellitbaserad instrumentering. Utredningen föreslår därför att den under anslaget Nattrrvetenskaplig forskning anvisade posten för rymdforskning sammanlägges med Nl-“Rzs medel i övrigt och att NFR får uppgiften att inom sina ramar avväga anslag till och inriktning av även denna forskning och prioritera den mot sina

övriga ansvarsområden. _De samarbetsformer mellan rådsorganisationen

och sektoriella organ som utredningen i det föregående anvisat bör tillämpas även när det gäller de speciella behoven av samverkan och samplanering inom detta forskningsområde. Det bör ankomma på NFR och delegationen för rymdverksamhet att finna former för detta samarbete i enlighet med de allmänna principer som utredningen föreslagit. FRN kan även här komma att spela en roll. l detta samarbete bör hänsyn tas till förhållanden av rent rymdteknisk natur som kan ställa särskilda krav på sammanhållen planering av experiment och forskningsprojekt.

9.5 Sammanfattning av utredningens förslag till radsindelning

Utredningens förslag innebär att under utbildningsdepartementet skall finnas: D ett humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningsråd (HSFR) D ett medicinskt forskningsråd (MFR) D ett naturvetenskapligt forskningsråd (NFR). [Förslaget innebär en förenkling av rådsorganisationen i två steg: dels inskränks antalet råd från fem till tre, dels föreslås systemet med sektionsindelade råd upphöra. Motiven är i båda stegen att undvika att rådsorganisationen kommer att arbeta i motfas mot den pågående och önskvärda integrationsprocessen i det vetenskapliga arbetssättet och den orientering mot samhällsproblem som pågår jämsides med specialisering och metodutveckling. .Möjligheterna att inom givna ekonomiska ramar göra omprioriteringar och bereda plats för nya forskningsinriktningar och nya discipliner försvåras av en uppdelning i många -- och därmed små -- sektioner och råd. lin sammanhållen ickc sektionsindelad râdsorganisation ger ökade möjligheter till aktiva planeringsinsatser över hela rådsområdet. Storleken av de föreslagna rådens respektive ansvarsområden kan illustreras på följande sätt. Anslagsmässigt skulle de föreslagna råden med 1974/75 års anslagsnivå disponera följande ungefärliga belopp.

Indelning av _ 257

forskningsråden

HSFR ca 25 mkr. MFR ca 60 mkr.

NFR ca 100 mkr.

De ansökningsärenden respektive råd skulle få att hantera kan med utgångspunkt i 1973/74 års nivå uppskattas till följande ungefärliga antal (jfr figur 5:8). HSFR ca l 200 MFR ca 1 200 NFR ca l 300

10 Rádsorganens sammansättning

l0. l lnletlande synpunkter

I den tidigare framställningen har de olika rådsorganens sammansättning och arbetsformer inte i detalj diskuterats. Utredningen finner det angeläget att markera att även dessa frågor i möjligaste mån bör ses i ett enhetligt perspektiv. Anledningen är den betoning utredningen vill lägga vid önskemålet om bästa möjliga samarbete inom och utom rådsorganisationen, ett önskemål som för att kunna förverkligas måste påverka också rådssammansättning och arbetsformer. FRN aktualiserar intensivt frågan hur företrädare för allmänna intressen skall beredas utrymme i rådsorganisationens arbete. Detta nödvändiggör att dessa frågor behandlas i ett sammanhang. Det samlade greppet får dock inte medföra att rådens individuella prägel suddas ut eller att deras möjligheter att tillgodose särpräglade behov omöjliggörs. Detta kan enligt utredningens uppfattning undvikas dels genom det förslag till sammansättning som framläggs i detta kapitel, dels genom de synpunkter på rådens arbetsformer som presenteras i kapitel ll. Samtidigt står det klart att rådsindelning, och arbets-

sammansättning former varandra - arbetsformer kan

ömsesidigt betingar frågan om rådens inte ses isolerad från övriga delar av utredningens förslag. Vid utredningens överväganden beträffande de enskilda rådsorganens sammansättning har syftet varit dels att trygga rådens vetenskapliga kompetens och möjligheter till självständiga beslut utifrân vetenskapliga utgångspunkter, dels att finna en rimlig avvägning mellan olika former för det inflytande från företrädare för allmänna intressen som är nödvändigt för att skapa kontakt mellan råden och samhället i övrigt.

10.2 Forskningsrádens sammansättning

l0.2.1 Olika gruppers representation i råden l det föregående (avsnitten 7.3.1, 7.3.5) har utredningen föreslagit en fördelning av tyngdpunkterna i ansvaret mellan de olika delarna i den föreslagna rådsorganisationen. Denna fördelning måste vara styrande för var och hur samhällsinflytandet skall ske. Mot bakgrund av det särskilda

260 Râdsorganens sammansättning

ansvar som de självständiga råden skall ha för den vetenskapliga förnyelsen och den inomvetenskapliga kunskapsutvecklingen iallmänhet och kraven på en fri ställning föreslår utredningen att iráden bevaras en majoritet för aktiva forskare med anknytning till universitet och högskolor. Det ansvar för ur samhällssynpunkt angelägen forskning som råden redan idag känner men som bör komma till ett än mer markerat uttryck i den nya organisationen bör dock även det återspeglas i rådens sammansättning. Detta inflytande för företrädare för samhället utanför forskarsamhället är inte något nytt; som framgått av den ovan givna redogörelsen för rådens organisation och arbetssätt (avsnitt 5.1.2) finns redan idag i flertalet fall ett efter olika principer utformat inflytande för grupper och intressen i samhället. Den sektoriella forskningspolitiken har emellertid givit nya och delvis förenklade förutsättningar för detta inflytande. Den sektoriella kopplingen till ett disciplinorienterat rådssystem är, som framhållits, ofta komplicerad och går på tvärs över existerande disciplinindelningar. lnte desto mindre är det i flera fall klart inom vilka rådsområden olika sektorer har stark forskningsanknytning. För HSFR kan pekas på sociala och samhällsplanerande myndigheter, undervisning» väsendet, museer och arkiv m. fl. För MFR är sjukvårdshuvudmännen och socialstyrelsen liksom t.ex. organ med ansvar för arbetarskydd uppenbara intressenter. NFR har självklara kontaktytor gentemot miljövård, näringslivsutveckling, energipolitik etc. Den i kapitel 4 redovisade översikten över den sektoriella forskningens organisation visar ett brett spektrum av tänkbara kopplingar. Ett direkt inflytande i råden för samhället genom representanter för forskningsberoende samhällsområden och främst genom sektoriella organ bedömer utredningen som angeläget. Genom sådana organs deltagande i rådens planering, prioritering och beslut om stöd till konkreta forskningsprojekt förmedlas sektoriellt upplevda forskningsbehov till det akademiska forskarsamhället. Utredningen föreslår därför att i vart och ett av de tre föreslagna råden en grupp i klar men inte negligerbar minoritet utgörs av representanter för sektoriella eller motsvarande organ. Dessa skall givetvis ha rätt och skyldighet att delta i alla beslut som fattas av råden.

l0.2.2 Râdcns storlek och sammansättning. Mandattider De i dag existerande råden har växlande storlek; från MFR:s allmänmedicinska sektion som omfattar ordförande och ytterligare tjugo ledamöter till SFRzs rättsvetenskapliga sektion med utöver ordföranden fyra ledamöter. De valda är lättförklarade » ämnesområdenas exemplen skiftande storlek och de speciella förhållanden som lett till sektionsindelav SFR - men de illustrerar problemet med rådens storlek och ningen representativitet. Som framgått av redogörelsen i avsnitt 5.1.2 har två huvudprinciper, delvis renodlade, delvis i kombination med varandra, varit styrande för metoderna att utse de vetenskapliga ledamöterna i råden: dels har man strävat efter en ämnesmässig representativitet, dels har man sökt

Rådsorganens 261

sammansättning tillgodose kraven att olika universitets- och högskoleorter skall vara någorlunda jämnt företrädda i råden. Dessa principer har i takt med den ökade forskningsspecialiseringen och spridningen av forskningsverksamheten till nya högskoleorter blivit allt svårare att följa. Den fortgående specialiseringen kommer att göra det alltmer omöjligt att med krav på rimlig storlek hos råden åstadkomma ämnesmässig reprcsentativitet. Med den av utredningen föreslagna rådsindelningen med dess strävan till en mer sammanhållen organistion blir dessa problem akuta. De beslutande rådsförsamlingarnas omfattning är dock även i nuvarande organisation i vissa fall sådan att det kan ifrågasättas om de kan nå önskvärd effektivitet som beslutande organ. Inom såväl AFR, HFR, MFR som Nl-R har också inrättats arbetsutskott eller andra beredningsorgan som på formell eller informell delegation fattar reella beslut och/elleri olika avseenden bereder de beslut som fattas i rådsförsamlingarna. omsorgen om den allsidiga rådssammansättningen i kombination med det system för successiv förnyelse som f. n. tillämpas kan bereda särskilda svårigheter och i vissa fall innebära att valkorporationernas fria valrätt blir fiktiv. Svårigheter av detta slag har redovisats för utredningen från flera håll; problemet har närmare berörts i en från NFR till utredningen översänd skrivelse från matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund. Den svårighet att inom sammanhållna råd skapa fullständig ämnesmässig spridning och kompetens som präglar rådsorganisationen och dess försök att bemästra denna svårighet bidrar dock till att skapa förutsättningar tör en annan syn på själva rådens uppbyggnad. En satsning på en systematiskt utbyggd gransknings- och prioriteringsorganisation av det slag som i olika former införts av vissa råd skapar förutsättningar för en rådsorganisation med relativt små beslutande organ stödda av en beredningsapparat där den vetenskapliga och samhällsmässiga bedömningen kan ske med full bredd och kompetens (se vidare avsnitt 11.3). Ett genomfört och rimligt enhetligt system av detta slag kan, förutom att rådsförsamlingarna ges möjligheter till koncentration kring övergripande frågor där en verklig policyutveckling är nödvändig, underlätta samarbete och tvärgående kontakter mellan råd och rådsorgan. Det gör det också möjligt att utan olägenheter ge råden enhetlig storlek. De olikheter som kan sägas råda mellan dc föreslagna råden genom att deras ansvarsområde omfattar ett skiftande antal discipliner kan neutraliseras genom beredningsapparatens utformning. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att i vart och ett av de föreslagna råden skall ingå, utöver ordförande, tio andra ledamöter, varav sju bör representera universitetens och högskolornas forskning och tre representera sektoriella eller motsvarande organ. För alla ledamöter utom ordföranden skall utses personliga suppleanter. Formerna för suppleanternas deltagande i rådens arbete bestämmes av respektive råd. Mandattiderna för rådens ledamöter måste bli beroende bl. a. av en avvägning mellan kraven på stabilitet i rådens arbete och kraven på förnyelse och vitalitet. Av betydelse vid valet av mandattid är även den metod för att utse ledamöter i råden som utredningen i det följande förordar. Utredningen föreslår att mandattiden ledamöter för samtliga

262 Rådsorganens sammansättning SOU I975:26

blir sex år. Med hänsyn till mandattidens längd bör möjlighet till omedelbart förnyat mandat ef föreligga. En successiv förnyelse bär åstadkommas genom saxning av mandattiderna så att hälften av ledamöterna utses vart tredje år. Om ordinarie ledamot avgår under mandatperioden skall suppleanten inträda i ledamotcns ställe. De vakanser som uppkommer genom att ordinarie ledamot eller suppleant avgår under mandatperioden bör för tiden fram till mandatperiodens slut fyllas genom beslut av regeringen. Beträffande de ledamöteroch suppleanter som nedan föreslås bli valda av särskilda elektorsförsamlingar bör detta ske efter förslag av rådet.

l0.2.3 Metoder för att utse Iedatnöter i råden När det gäller frågan hur ledamöterna i råden skall utses finner utredningen att olika principer bör tillämpas för de olika ovan definierade grupperna. Valet av ordförande bör ankomma på regeringen. Regeringen bör även ha avgörandet när det gäller vilka företrädare för sektoriella intressen som skall vara representerade i råden. De sektoriella organens representanter bör nämligen enligt utredningens uppfattning ej vara självskrivna eller representera fastställda sektorer. Statsmakternas över tid skiftande bedömning av forskningsbehov och forskningsprofil inom olika områden kan därvid komma till uttryck. Inte heller i annat avseende bör någon bindning av dessa mandat ske men utredningen förutsätter att vid val av sektorsrepresentanter i råden förtrogenhet med forskningsfrågor tillmäts betydelse. Vice ordförande bör utses av respektive forskningsråd. Med det förslag utredningen lagt fram om en koncentration av rådsorganisationen och om att kraven på fullständigaste möjliga lokala/ämnesmässiga representation skall överges till förmån för relativt små sammanhållna råd blir metoden att utse de vetenskapliga ledamöterna utan sektoriell anknytning än mer betydelsefull. Visserligen måste kravet att även inom denna grupp skapas en rimlig, grov balans mellan olika forskningsområden liksom att den tillförs olika slag av vetenskaplig kompetens komma att påverka valet av ledamöter, men generellt måste den föreslagna organisationen innebära att själva personfrågorna mer än tidigare kommer i centrum. Kraven på personlig kompetens i form av vetenskaplig kringsyn kommer att skärpas ytterligare. Koncentrationen av rådsorganisationen ökar också kraven på att de berörda forskarrepresentanterna i råden skall vara förankrade i forskarsamhällct. Denna princip bör enligt utredningen genomföraskonselwent och det blandade system, som idag tillämpas med vissa forskare utsedda direkt av akademiska valkorporationer och vissa utsedda av regeringen efter eller utan föregående förslag, bör överges. Utredningen föreslår att den grupp ledamöter i råden som skall representera universitetens och högskolornas forskare isin helhet utses av denna grupp.

Forskningsvolymens ansvällning, den ökade forskarutbildningen och överhuvud de nya formerna för forskningsarbete har sedan länge lett till

Rådsorganens sammansättning 263

att professorerna som grupp inte ensamma kan representera universitetens och högskolornas forskning. Yngre forskare, dvs. i praktiken de som inte erhållit fasta tjänster, har idag ett ansvar för forskningsplanering, forskarhandledning och framför allt verkligt forskningsarbete som måste få sin motsvarighet i ett inflytande på sammansättningen av forskningsråden (jfr avsnitt 6.2.3). Utredningen har övervägt tanken att ett visst antal platser skulle reserveras i råden för denna forskargrupp men funnit denna lösning ur flera synpunkter mindre lämplig. En sådan kvotering skulle inskränka möjligheterna vid personval och möjligen underbygga föreställningen att de synsätt i vetenskapliga frågor som kan tänkas prägla yngre forskare som grupp a priori inte kunde omfattas även av professorer; en befordran under pågående mandatperiod skulle vidare kunna diskvalificera från fortsatt ledamotskap etc. De obefordrade forskarnas inflytande på rådssammansättningen bör därför åstadkommas genom att de garanteras ett med de fasta tjänsteinnehzxvarna likvärdigt inflytande i valproeeduren. Fakulteter, sektioner och motsvarande organ kan idetta sammanhang inte tjäna som valförsamlingar och inte heller bör ett direktvalssystem med fast representation för olika orter införas. Ett valsystem bör istället skapas som mer betonar rådens roll som riksomfattande organ. Utredningen föreslår att de som skall företräda universitetens och högskolornas forskare i forskningsråden utses för varje råd för sig av särskilda elektorsförsamlingar. Ledamöterna i elektorsförsamlingarna bör utses av olika valkorporationer vid de berörda universiteten och högskolorna. Det inflytande på valet av ledamöter i några av de nuvarande råden som institutioner som Svenska läkaresällskapet, KVA och KVHAA haft genom rätten att utse vissa ledamöter anser utredningen inte böra bevaras. Denna valrätt innebär en dubblering av inflytandet för de forskare som är aktiva även inom universitetsväsendet. De angelägna kontakterna mellan akademierna m. fl. och forskningsråden torde utan svårigheter kunna åstadkommas på andra vägar. Det sektoriella inflytandet - som när det gäller HFR delvis kombinerats med KVHAAzs - bör, som framgått ovan, bedömas samlat av regeringen. Utredningen har övervägt möjligheten att låta vissa akademier, forskningsinstitut etc. utse ett antal ledamöter i elektorsförsamlingarna. svårigheterna att fixera ett rimligt inflytande för de olika organ som kunde komma ifråga liksom det anförda skälet om dubbelinllytande har dock fått utredningen att stanna för en enklare och klarare princip. _ Två frågor måste när det gäller elektorsvalen särskilt beaktas. Den ena gäller vilka personalgrupper som skall delta i elektorsvalen. Den andra gäller storleken av elektorsförsamlingarna och hur många platser i dem de olika lokala valförsamlingarna skall tillerkännas.

Röstberärtigade vid valen av elektorsfärsantlingar När den grupp avgränsas som skall vara berättigad att delta i valet av ledamöter till elektorsförsamlingarna måste hänsyn tas både till det

264 Râdsorganens sammansättning

speciella syfte valet har och till rent praktiska förhållanden. Forskningskontakt och vetenskaplig kompetens måste vara en grund för rätt att delta i valet och dessutom måste tillses att gruppen röstberättigade kan definieras så entydigt som möjligt. Praktiska skäl talar för en viss begränsning av valförsamlingens storlek. Utredningen har stannat för följande förslag.

Röstberättigade vid de lokala valen till elektorsförsamlingen skall vara innehavare av tjänst (eller långtidsvikariat/ som

professor bitr. professor forskardocent docent forskarassistent samt motsvarande personal färordnad på medel anslagna av forskningsråd, myndigheter och offentliga stiftelser. Förslaget innebär bl. a. att utredningen avstått från att låta forskarstuderande bli röstberättigade. Som skäl härför kan vid sidan av det uppenbara förhållandet att den vetenskapliga kompetensen är ojämn inom gruppen anföras svårigheterna att säkert fastställa vilka forskarstuderande som är närvarande och bedriver aktiva studier etc. Förslaget innebär vidare att gruppen lektorer inte skall delta i valet. Utredningen är medveten om att en till vissa delar forskningsaktiv grupp härigenom ställs åt sidan men har vid ställningstagandet lagt vikt vid lektorstjänsternas stadgebundna inriktning på utbildning. Lektorstjänsternas karaktär av undervisningstjänster kommer enligt föreliggande förslag till reformering av högskolcutbildningen att bestå och pedagogiska meriter skall vid tillsättningen av sådana tjänster vara den tyngst vägande befordringsgrunden även om innehavarens möjligheter att delta i forskarutbildning och forskning skall vidgas.

Fördelningen av mandat i elektorsförsamlingarna inflytandet i de lokala valen av ledamöter i elektorsförsamlingen måste fördelas så att olika ämnesområden och olika orter med fast forskningsorganisation får rimligt inflytande. Strävan har inte varit att söka åstadkomma någon absolut rättvis fördelning av mandat mellan olika orter på grundval av t. ex. basorganisationens storlek. Genom den fördelning utredningen valt att föreslå får orter med mindre utbyggd forskniñgsorganisation en viss överrepresentation i förhållande till övriga. Större vikt har fästs vid att söka avväga inflytandet för olika ämnesområden med syftet att åstadkomma en elektorsförsamling som ur ett riksperspektiv kan anses representativ för de vetenskapsområden respektive råd stöder. Utredningen vill erinra om att förslaget om relativt små råd innebär att representation för ett antal givna discipliner i själva råden inte är åsyftad. Kraven på denna breda representation bör istället så långt det är möjligt tillgodoses genom den utbyggda gransknings- och prioriterings-

SOU 1975:246 Râdsorganens sammansättning 265

organisatiaon som råden behöver och utredningens förslag förutsätter. l denna kam också vissa krav på rimlig geografisk spridning av representationen tilligodoses. Utredningens förslag till fördelning av mandat i elektorsförsamlingarna för vart :och ett av de tre föreslagna forskningsråden redovisas i tabell 10:1-ml

Tabell 10:1 Fördelning av mandati elektorsförsamling för val av ledamöter från universitet :och högskolor i HSFR

l7akultets/atmnesomrade Ort Antal elcktorer

Hunraniora Uppsala 3 +_ suppleanter Huntaniora Lund 3 + suppleanter Humaniora (Iöteborg 3+ suppleanter Humaniora Stockholm 3 + suppleanter Humaniora Umea 3 + suppleanter Teologi Uppsala l + suppleant Teologi Lund 1 + suppleant Juridik Uppsala l + suppleant Juridik Lund l + suppleant Juridik Stockholm l + suppleant Suutltällsvetcnskap Uppsala” 3 + suppleanter Samhällsvetenskap Lund” 3 + suppleanter Samhällsvetenskap Göteborg” 3 + suppleanter Samhällsvetenskap Stockholmb 3 + suppleanter Samhällsvetenskap Unreal!? 3 + suppleanter

Summa elektorer 35 + suppleanter

a Inklusive forskare vid lärarhögskolan inom respektive region. Inklusive Handelshögskolans forskare och forskare vid lärarhögskolorna i Stockholm och Linköping. l-ragan om särskild representation för Linköping far prövas sedan ställning tagits till uppbyggnaden av forskningsorganisation inom den filosofiska fakulteten där. Jfr även tabell 10:3.

Tabell 10:2 Fördelning av mandat i elektorsförsamling för val av ledamöter från universitet och högskolor i MF R.

lakultets/âimnesomrade Ort Antal elektorer

Medicin, farmaci Uppsala 5 + suppleanter Medicin, odontologi Lund 5 + suppleanter Medicin, odontologi Göteborg 5 + suppleanter Medicin, odontologi Stockholm” 5 + suppleanter Medicin, otlontologi Umea 5 + suppleanter Medicin, medicinsk teknik Linköping 5 + suppleanter Matenratik-naturvetenskap Uppsala 1 + suppleant Matematik-naturvctcnsiup Lund 1 + suppleant Mutenratik-naturvetcnskap Göteborg l + suppleant Matematik-natttrvetenskap Stockholm l + suppleant Matematik-naturvetenskap Llmezi l + suppleant

Summa elektorer 35 + suppleanter

f Inklusive forskare vid gymnastik- och idrottshögskolan.

266 Râdsorganens sammansättning

Tabell 10:3 Fördelning av mandat i elektorsförsamling för val av ledamöter från universitet och högskolor i NFR. lakulters/ämnesområde Ort Antal elektorer Malematik-naturvetenskap Uppsala 5 + suppleanter Matematik-natt:rvetenskap Lund 5 + suppleanter Malematik-naturvetenskztp Göteborg 5 + suppleanter Mutematik-naturvetenskap Stockholm 5 + suppleanter Matematik-naturvetenskap Umeå 5 + suppleanter Medicin, farmaci Uppsala l + suppleant Medicin, odontologi Lund l + suppleant Medicin, odontologi Stockholm” l + suppleant Medicin, odontologi Göteborg 1 + suppleant Medicin, odontologi Umeå I + suppleant Medicin, medicinsk teknik Linköping l + suppleant Teknik Göteborg l + suppleant Teknik Stockholm l + suppleant Teknik Lund l + suppleant Teknik Linköping l + suppleant Teknik Luleå l + stlppleant Summa elektorer 36 + suppleanter

17 Inklusive forskare vid gymnastik- och idrottshögskolan.

Den föreslagna fördelningen av mandat på lokala valkorporationer innebär som framgår av den tabellariska redovisningen att de sex större lâirarhögskolorna, som har fasta resurser för forskning och forskarutbildning, dras in i valproceduren. Härigenom sker en anpassning till den föreslagna nya högskoleorganisationen. Utredningen har funnit det riktigt att inkludera även handelshögskolan i Stockholm i de grupper som skall ha rätt att delta i valen av elektorer trots att verksamheten vid högskolan inte är statlig. linligt föreliggande förslag till organisation av högskoleväsendet skall jordbrukets högskolor fortfarande ha en separat organisation under jordbruksdepartementet. Med hänsyn härtill och med hänsyn till att SJFR har inriktning mot den forskning som bedrivs vid _iordbrukels högskolor har utredningen inte funnit skäl att i valproceduren till clektorsfiörsamlingarna medräkna jordbrukets högskolor. Den delvis formella avgränsning som därvid sker hindrar givetvis inte att på samma sätt som hittills t. ex. vcterinärmcdicinsk forskning skall kunna erhålla anslag från råden eller att även expertis från jordbrukets högskolor skall kunna inkopplas i rådens gransknings- och prioriteringsáirbcte. Samarbetet på rådsnivå bör även i fortsättningen kunna utvecklas genom goda kontakter mellan råden under utbildningsdepartcmentct och SJFR. Utredningen återkommer härtill i samband med FRNzs sammansättning. Ansvaret för genomförandet av elektorsvalen bör åvila dc lokala universitetsorganen. Respektive rektorsämbete bör fastställa röstlängder och tillställa de röstberättigade meddelande om valdag, de regler som gäller för valet m. m. Respektive fakultet (motsv.) skall om den bedömer

Râdsorganens sammansättning 267

det angeläget ha möjlighet att tillsätta en valberedning för att förbereda valet. Regeringen bör meddela de för valen erforderliga bestämmelserna.

Râdskonferens och val av râdsledairzöter Det system för val av företrädare för universitetens och högskolornas forskning som föreslagits ger ökade möjligheter för forskarna att påverka rådens verksamhet. Genom det brett förankrade valet kommer de vetenskapliga ledamöterna i rådet att mer än tidigare vara representativa för den grupp de företräder. Utredningen önskar dock ytterligare betona kravet att rådsorganisationens arbete kontinuerligt skall utvärderas och debatteras och att denna utvärdering bör ske under direkt medverkan av de grupper som berörs av rådens och FRN:s verksamhet. Utredningen föreslår därför att i samband med valen av vetenskapliga ledamöter i respektive råd vart tredje år anordnas särskilda râdskonferenser. Vid dessa rådskonferenser skall respektive råds och FRN:s verksamhet och de forskningspolitiska frågor som aktualiseras i samband därmed göras till föremål för debatt. l rådskonferenserna bör delta respektive elektorsförsamlings ledamöter, ledamöter i rådet och FRN, representanter för rådets gransknings- och prioriteringsorganisation samt i övrigt på rådets inbjudan företrädare för anslagsmottagare och av rådets verksamhet berörd personal. Därutöver bör inbjudas representanter för myndigheter med vilka rådet har att regelmässigt samarbeta, t. ex. UKÄ. Som underlag för rådskonferensens diskussion skall föreligga en rapport från rådet och l-RN med redogörelse för verksamheten under föregående treårsperiod, bedömningar av gjorda satsningar, aktuella planerings- och policyfrâgor etc. Härigenom skapas en plattform för en ingående granskning av rådens verksamhet som också kan vara vägledande för elektorsförsamlingen vid valet av ledamöter till rådet. Självfallet skall dessa rådskonferenser vart tredje år inte hindra råden att därutöver liksom hittills anordna de konferenser med intressenter i rådens verksamhet som de finner angelägna. Utredningen har övervägt huruvida närmare bestämmelser om fördelningen av platser i råden mellan olika forskningsområden skall utfärdas eller om det fulla ansvaret för att denna fördelning blir rimlig skall överlåtas på elektorsförsamlingztrna själva. Några sådana bestämmelser år enligt utredningens bedömning inte nödvändiga men för att underlätta valförfarandet bör valet förberedas av en valberedning. Med tanke på det relativt långa tidsintervallet mellan valtillfällena är det inte lämpligt att uppgiften att tillsätta valberedning för kommande val åvilar elektorsför- samlingen en eljest naturlig utväg. Valberedningen bör kunna tillsättas av respektive råd. De invändningar detta förfarande kan ge anledning till motvägs av det korrektiv som rådskonferenserna utgör.

268 Râdsorganens sammansättning

10.3 Forskningsrådsnämndens sammansättning

Den beskrivning av forskningsrådsorganisationens uppgifter och den fördelning av ansvar på dess olika komponenter som skett i det föregående bildar, på samma sätt som för de enskilda råden, en utgångspunkt för utredningens förslag till sammansättning av IJRN. Liksom beträffande råden bör en utgångspunkt dessutom vara att skapa ett effektivt arbetande organ genom att i möjligaste mån begränsa dess storlek. Dess särskilda uppgifter när det gäller att främja forskningsverksamhet som svarar mot samhällsbehov och befordra samarbetet mellan rådsorganisationen och de sektoriella organen motiverar att företrädare för allmänna intressen iFRNfâr klar ma/0ritetsställning. FRN:s uppgift att underlätta samarbetet mellan olika forskningsråd och skapa goda betingelser för tvär/mångvetenskapligt arbete gör det motiverat att låta övriga ledamöter representera forskningsråd eller nzotsrarandc organ. Beträffande frågan om vilka representanter för allmänna intressen som skall ingå i FRN vill utredningen redovisa följande överväganden. Den sektoriella representation som utredningen föreslagit i de enskilda råden syftar bl. a. till att garantera direkta och ömsesidiga kontakter mellan råden och sektoriell forskning. liRNzs ställning som rådsövergripande och sektorsövergripande organ gör det då också motiverat att för det allmännas representation i FRN välja en annan form. Utredningen har bl.a. övervägt att sektorsrepresentanter skulle vid sidan av forskare bli representerade även i FRN. önskemålet om klarhet i rollfördelningcn mellan de olika rådsorganen och svårigheten att göra ett urval av sektorer som skulle få representation i en FRN med rimlig storlek utesluter dock detta alternativ. lån enbart sektoricll representation för allmänintresset i FRN skulle dels totalt sett medföra en överbetoning av det sektoriella inflytandet, dels öka risken för ett alltför stort inflytande från särskilt tunga sektorer. Utredningen föreslår inte heller representation för arbetsmarknadens parter, folkrörelser och andra liknande organisationer i FRN. Representation för dessa är dock angelägen i rådens och likNzs beredande organ och utredningen återkommer härtill i avsnitt l 1.3.3 (jfr avsnitt 16.3). Utredningen anser att den grupp som i detta .samma/rang bäst svarar mot de uppgifter IVRN skall ha är politiskt valda samhällsreprceserttanter, i första hand riksdagsledamöter reprcsenterande ett brett politiskt spektrum. Genom denna representation kommer allmänintresset i l-RN att ligga på nivån över de enskilda sektorerna och samtidigt markeras att det rent politiska inflytandet i rådsorganisationen har sin huvudfunktion i frågor som rör den allmänna inriktningen av den rådsstödda forskningsverksamheten. De politiskt förtroendevalda ledamöterna av FRN bör vara sju till antalet och jämte suppleanter utses direkt av regeringen för tre år. Regeringen bör, utöver de politiska samhällsföreträdarna, utse ordförande i FRN. Mandattiden bör vara tre år. Vice ordförande bör utses av nämnden inom sig. Liksom förutsätts ovan beträffande sektorsrepresen-

Râdsorganens sammansättning 269

tationen i råden är det av vikt att intresse för forskningsfrågor tillmäts betydelse vid val även av dessa ledamöter. När det gäller representationen för forskningsrådsorganen uppstår vissa avgränsningsproblem. En begränsning enbart till de råd som är hänförda till utbildningsdepartementet är inte lämplig då därmed viktiga samarbetspartner skulle ställas vid sidan. Utredningen föreslår att de råd eller motsvarande organ som har ett uttalat eller faktiskt ansvar för att stöd/a den forskning av inomvetenskaplig betydelse som bedrivs vid universitet och högskolor skall vara representerade i FRN med vartdera en ledamot jämte suppleant. Detta innebär att, utöver de föreslagna tre råden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, även SJFR och STU bör vara företrädda i FRN. Respektive organ bör själva utse sina företrädare. Mandattiden bör vara tre år. Ledamöter i FRN bör kunna utses för högst två perioder i följd. För ordföranden i FRN bör dock denna begränsning inte gälla. Härutöver kan diskuteras vilken relation organ som RbJ men även t. ex. BFR skall inta i förhållande till FRN. RbJ :s ställning som riksdagens forskningsfond ger den en särskilt fristående ställning. BFR har i sitt arbete kommit att närma sig problemområden som kan väntas bli centrala i FRNzs arbete, men även detta råd har som branschforskningsorgan en särställning som utesluter ett formellt inlemmande i FRN. En nämnd för utvecklingsforskning i enlighet med u-1andsf0rskningsutredningens förslag (SOU 1973:41) hade haft en naturlig plats i FRN. Med den ställning som tillsvidare föreslås gälla för beredningen för U-landsforskning (prop. 1975:1 bilaga 5) bör med en formell anknytning anstå. Utredningen föreslår att samarbetsfrågor som blir aktuella mellan dessa och andra liknande organ samt FRN regleras genom särskilda överenskommelser dem emellan. Samarbetet bör i många fall finna sin naturliga form genom ett inlcmmande i av FRN tillkallade arbetsgrupper av olika slag. Sammanfattningsvis innebär utredningens ,förslag att I-RN skall bestå av, förutom ordförande, tolv ledamöter jämte suppleanter. Regeringen utser ordförande och därutöver s/u ledamöter jämte suppleanter vilka skall representera allmänna intressen och företrädesvis bestå av ledamöter av riksdagen. HSFR, MFR, NFR, SJFR samt STU utser vardera en ledamot jämte suppleant. Samtliga ledamöter och suppleanter utses för tre är.

10.4 Sammanfattning av utredningens organisatoriska förslag

De förändringar i den nuvarande forskningsrådsorganisationen som föreslagitsi det föregående kan översiktligt illustreras med figur 10:1.

270 Râdsorganens sammansättning

I . :I

I u: |

:oimmmxmbmumngmsmø

I

mcovm._mmc_cxm..om

I

I..:Im_%wu®.c:

l

I. +

cwucêmcmuw.mmc_cxm._om

m_

:to

+ p

mmznmxmcouøååmc

F

§0

umämrzcxøöw

mcowmuw

+

_I||.||.|I|..I|u|.L:

o_

+ .E0

mmzamxmcmumåaumz

. F

wmumämcExmö*

mcExâowEoum

:SO

mcuucnw

...ü

Om..

I

|

+mm

+ | m

Muänüuw

R _ _ _ _ I

§0 +

mxmEHEuwE um._mmc_cxm._oh

I o.

:to

:TMMDH

mcozüw

p I

umuw._mmc_cxm._ou

I

mxøøzeuwå

I

I

+xm.

|

pm

|

...må

ofnwwwavuwöuw

+ |

mscxäotzmzEü

+mn

vw.. m_

§0

|

mcøuüm

I

+mm + I

o_ |

:to

mm:amxøcmaom:mcc._mm

I

.xmtacmEaI umnw.mmc_cv_m.öu

|

+

vw

:SO .|.II_

mxrêcmEnc Um.mm:_5_m..o% nojmmou_

“moxüaz mcmzxm

Figur 10:1 Forsknings-

rådsorganisationc-rz under

uthildningsdepartmzzcntet - nuläge och förslag.

Râdsorganens sammansättning 271

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag till organisation och sammansättning att forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde organiseras på tre självständiga råd: humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet, att forskningsråden organiseras som enheter utan sektionsindelning, att vart och ett av forskningsråden skall bestå av ordförande och ytterligare tio ledamöter, att ordförandena i råd skall utses av regeringen, att tre av respektive råds övriga ledamöter skall utses av regeringen och representera sektoriella eller motsvarande organ, att sju av respektive råds ledamöter skall utses av elektorsförsamlingar bestående av företrädare för forskningen vid universitet och högskolor, att vice ordförande skall utses av respektive råd inom sig, att valkorporationer och mandatfördelning vid elektorsvalen skall vara de som föreslås i tabellerna 10:] -3, att mandattiden för rådsledamöterna skall vara sex år utan möjligheter till omedelbart förnyat mandat, att rådskonferenser i samband med valförrättningen skall utvärdera och diskutera rådsorganisationens arbete, att sidoställd forskningsråden skall inrättas en forskningsrådsnämnd, att forskningsrådsnämnden skall bestå av ordförande och ytterligare tolv ledamöter, att ordföranden i forskningsrådsnämnden skall utses av regeringen, att forskningsrådsnämnden inom sig skall utse vice ordförande, att vart och ett av de föreslagna forskningsråden under utbildningsdepartementet samt SJFR och STU skall utse var sin ledamot av nämnden, att nämndens övriga sju ledamöter skall utses av regeringen och representera politiskt valda samhällsrepresentanter, i första hand riksdagsledamöter, att mandattiden för nämndens ledamöter skall vara tre år.

sou 1975:25 273

l l Rådsorganisationens arbetsformer

Statlig verksamhet präglas i ökande grad av strävanden att förbättra planeringen, särskilt den långsiktiga, för att vinna ökad effektivitet i vid mening. Utbyggd systematisk planering på olika nivåer i statsverksamheten har föreslagits bl. a. av budgetutredningen. Enligt dess förslag skall denna planering omfatta perspektivstudier som spänner över l0«2O år samt sektorsstudier som avser S-årigt perspektiv. Pâ myndighetsnivå benämns planeringen verksamhetsplanering som omfattar 4-6 år och förutsätts samordnad med den årliga budgetprocessen. Arbetsgruppen för framtidsstudier har i sitt betänkande (SOU 1972:59) belyst behovet av planeringsunderlag. Riksrevisionsverket och Statskontoret har i flera skrifter och rapporter behandlat frågor om planeringen i statsförvaltning-

en. Detta tema är ett viktigt inslag i den försöks- och utbildningsverk-

samhet som dessa myndigheter driver inom statsförvaltningen. När det gäller den statliga forskningsverksamheten har såväl riksrevisionsverket (Administrationen av det statliga forskningsstödet. 1972) som riksdagens revisorer (i skrivelse till riksdagen den 29 november 1973) efterlyst en mer utvecklad planering. Forskningsrådsutredningen kommer ien senare etapp med anledning av riksdagens beslut (utbildningsutskottet 1974:37 rskr 1974:337) och särskilda direktiv till utredningen att behandla vissa hithörande spörsmål av övergripande natur. Utvecklingen av planeringen på myndighetsnivå har pågått inom ramen för försöksverksamheten med programbudgetering. Utgångspunkter för verksamhetsplaneringen är fasta föreställningar om verksamhetens övergripande mål, restriktioner och handlingsutrymme. Den skall också ge en komplett bild av resursernas användning och verksamhetens organisation under perioden. Närmast följer en kortfattad av vissa planeringsbegrepp

diskussion

använda i långsiktig myndighetsplanering samt en kort beskrivning av planeringen vid vissa statliga myndigheter inom FoU-området. Diskussionen bygger till stor del på den inom Statskontoret utarbetade rapporten ”statsförvaltningen planerar (Stockholm 1974). Beskrivningen ger en bakgrund till en efterföljande analys av särdragen i forskningsrådens planeringssituation och bildar underlag för överväganden om utformningen av arbetsformerna i den nya rådsorganisationen. 18

Râdsorganisationens arbetsformer

l l.l Allmänt om statliga myndigheters planering och planering av forskning

l l. l. 1 Planeringsbegrepp Planering i vid bemärkelse Planering behöver inte likställas med centralt uppsatta fullständiga åtgärdsprogram för en lång tidsrymd och innebär betydligt mer än de enbart formella planeringssystem som strax berörs. Långsiktig planering innebär att systematiskt förbereda åtgärder med långsiktiga och vittgående konsekvenser. Planeringen tar sig många uttryck och motiven för och behovet av planering varierar starkt mellan olika typer av verksamheter och olika myndigheter. Motiven för planeringsinsatserna betingas av verksamhetens art, ekonomiska struktur och omgivning. Kapitalintensiv eller personalintensiv verksamhet, verksamhet med särskilt långsiktiga samhällseffekter och verksamhet som är starkt beroende av utvecklingen i myndigheternas omgivning har stora och skiftande planeringsbehov. Huvudmotiven är behov av styrning, behov att bibehålla handlingsfrihet samt behov att samordna verksamheten när flera organ arbetar med likartade uppgifter. Med olika sätt att se på planering följer olika betoning av de skilda behoven och olika inriktning av planeringsinsatserna. l de formella planeringssystemen syftar planeringsarbetet främst till att ta fram strukturerade och detaljerade planer och planeringsdokument med olika tidsperspektiv och detaljeringsgrad. Styrningsmotivet är ofta dominerande. Det gäller att fastställa vad man vill uppnå och sedan se till att olika åtgärder samordnas så att målet nås. Planeringsbegreppet kan emellertid ha en betydligt vidare innebörd. Planeringen betraktas då som ett sätt att nå höjd medvetenhet om långsiktiga problem; planeringsarbetet som sådant blir medel härför. Särskild vikt fästs vid motivet att behålla handlingsfrihet i situationer där osäkerhet föreligger om framtida utveckling. Frågor om verksamhetens inriktning och organisationens relationer till andra organ ägnas vidare särskild uppmärksamhet när planeringsarbetet ges denna innebörd. Planeringshorisonten i den långsiktiga planeringen är olika i olika verksamheter. Femårig planering kan uppfattas som långsiktig för myndigheter som konsumentverket och pris- och kartellnämnden, som bl. a. har att prioritera mellan olika utredningsobjekt, medan den långsiktiga planeringen för investeringar inom t. ex. statens Vattenfallsverk kan innebära tidshorisonter på 20-30 år. Vad som bestämmer om planeringen är långsiktig eller kortsiktig är sålunda inte ett för alla situationer fixerat antal år. Med ett annat betraktelsesätt är planeringen kortsiktig när den till största delen sker inom ramen för fasta resurser i vid bemärkelse, dvs. har bindningar i fasta anläggningar och personal. Långsiktig blir den med detta synsätt först då den har sådant tidsperspektiv att man inte är bunden av sådana restriktioner. Den skiftande reella innebörden i begrepp som långsiktig och

Râdsorganisationens arbetsformer 275

kortsiktig gör det ofta fruktbart att göra en uppdelning i operativ och strategisk planering. Operativ planering avser att förbereda och fastställa vilka åtgärder som skall vidtas under planeringsperioden samt med vilka metoder och resurser och i vilken ordningsföljd så skall ske. I operativ planering ingår verksamhetsplanering och planering av resursutnyttjandet. Strategisk planering innebär att förbereda åtgärder som kan ha avgörande betydelse för organisationens framtid, att förbereda beslut som gäller t. ex. myndighetens hela roll och funktion. Viktiga inslag i strategisk planering är omgivnings- och behovsstudier och studier av utvecklingstendenser. Även om strategisk respektive operativ planering täcker olika tidsperspektiv gäller skillnaden mellan begreppen främst de beslut som respektive planeringsinsatser leder till. Strategisk planering kan som nämnts ha avgörande betydelse för organisationens hela inriktning och kan därvid avse såväl verksamhetens innehåll som dess form, medan operativ planering gäller val av konkreta, mer begränsade åtgärder. Operativ planering kan dock även innebära långsiktiga bindningar.

l 1.1.2 Planering på myndighetsnivâ Att uppmärksamhet här ägnats planering i den vidare bemärkelsen innebär inte ett undanskymmande av behovet av förut nämnda mer formella planering och av betydelsen av de planeringssystem som byggs upp eller förbereds på olika håll i förvaltningen. Den vidare definitionen av långsiktig planering kan emellertid underlätta analysen av forskningsrådens planeringsförutsättningar.

Formella planeringssystem I statsförvaltningens långsiktiga planering deltar en rad organ på såväl myndighets- som politisk nivå. Många statliga utredningar samlar underlag och bedriver långsiktig planering som utmynnar i förslag till strukturella förändringar med långsiktiga effekter. Långtidsutredningen och energiprognosutredningen är exempel på utredningar som utfört sådan långsiktig planering mer systematiskt. Planeringssystem har utformats eller förbereds förflera områden inom den statliga sektorn. Som exempel på formella planeringssystem under framväxt kan anges länsplaneringen, den fysiska riksplaneringen och den regionala trafikplaneringen. Ett formellt planeringssystem innebär att man vid varje planeringstillfälle återkommande arbetar enligt vissa i förväg fastställda rutiner, samlar in ett bestämt underlagsmaterial genom omgivningsstudier, målanalyser och kartläggningar etc. Planeringen resulterar i preciserade planeringsdokument som perspektivplan, 5-årsplan och budgetplaner. Flertalet myndigheter har för budgetarbetet utvecklat fasta rutiner och det är främst i denna verksamhetsplanering (den operativa planeringen) som en mer fullständig systematisering och formalisering genomförts.

276 Rádsørganisationens arbetsformer

Även i den mer långsiktiga planeringen kan en viss formalisering vara nödvändig t. ex. när flera myndigheter är inblandade i planeringsarbetet.

l

Dessa integrerade planeringssystem bygger på att planeringsaktiviteterna alltifrån miljö- och behovsstudier och långsiktiga planer till petita- och budgetplanering är sammankopplade och utförs i bestämd ordning och enligt bestämd tidsplan. Budgetutredningens förslag innebär en totalt integrerad planering över hela statsförvaltningen varvid bl. a. förutsätts klara målformuleringar och en successiv nedbrytning av målen i form av mål-medel-analyser. Allmänt kan konstateras att behovet av formalisering är störst i den verksamhetsplaner-ing som skall utmynna i bestämda planeringsdokument utgörande underlag för statsmakternas planering och resursfördelning. l den långsiktiga planeringen är viss formalisering ofta önskvärd ochi vissa fall nödvändig speciellt när många parter kopplas in i planeringsarbetet.

Olika planeringsfömtsáttningar Som betonades i det föregående skiljer sig behoven och motiven för en långsiktig planering starkt mellan olika typer av statliga myndigheter och institutioner. Vissa myndigheter har sektorsplanerande uppgifter (t. ex. socialstyrelsen och bostadsstyrelsen) medan andra planerar enbart för den egna verksamheten. Ytterligare andra (t. ex. statistiska centralbyrån) svarar för planeringsunderlag med ett mycket brett användningsområde. Kapitalintensiva myndigheter har andra planeringsbehov än personalintensiva. Produktionsinriktade verksamheter med omfattande inslag av rutinverkamhet har andra planeringsförutsättningar än myndigheter med problemlösande (utredande och kunskapsuppbyggande) verksamhet. Verk med kapitalintensiv produktionsteknik (t. ex. vägverket, vattenfallsverket, SJ och domänverkct) har sedan länge haft utbyggd långsiktig planering. Detsamma gäller försvarssektorn, som i den långsiktiga

planeringen arbetar med starka inslag av miljöstudier, krigsspel och

alternativstudier.

Myndigheter inom utbildnings- och forskningsområde! [nom utbildnings- och forskningsområdet är effekterna av vidtagna åtgärder ofta långsiktiga och svårbedömbara. Särskilt vid planering av forskning är det vanskligt att göra målformulcringar i termer av förväntade resultat. Flera FoU-organ arbetar dock vid planeringen med långsiktigt syftande inslag, t. ex. utveckling av metoder för kompetensuppbyggnad och rekrytering, behovsstudier samt initiering och utvärdering av FoU-projekt. Inom universitets- och högskoleomrâdet innebär det arbete som bedrivs på central och lokal nivå vid tillsättandet av tjänster och vid inrättandet av nya institutioner en planering på ofta mycket lång sikt. Lokal- och utrustningsplanering för universitet och högskolor måste också utgå från ett brett och långsiktigt perspektiv. Inom UKÄzs organisation bedrivs verksamhet och planering av långsiktig natur som

Râdsorganisazionens arbetsformer 277

underlag för de årliga anslagsframställningarna för universitet och

högskolor. Anslagsframställningen innehåller UKÄ:s handlingsprogrami

form av förslag till riktlinjer på längre sikt och budgetförslag för det kommande budgetåret. l framställningen ingår långtidsbedömning för den närmaste femårsperioden. Inom UKÄzs ansvarsområde pågår sedan länge också försöksverksamhet med programbudgetering. Försöksmyndigheter är Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping. För att ytterligare komplettera bakgrunden för utredningens överväganden om formerna för planeringsverksamheten i rådsorganisationen skall nedan ges några korta resuméer av den långsiktiga planeringen vid tre utanför utbildningsdepartementet stående myndigheter med FoUuppgifter: styrelsen för teknisk utveckling, skogshögskolan och lantbrukshögskolan. Beskrivningen utgår från det material som sammanställts i rapporten Myndigheternas planering - en beskrivning av den långsiktiga planeringen vid 35 statliga myndigheter (Statskontoret 1974). En av de viktigaste planeringsuppgifterna för styrelsen för teknisk utveckling (STU) är att prioritera områden och forsknings- och utvecklingsprojekt som bör erhålla ekonomiskt stöd (jfr avsnitt 4.3.2). STU tillämpar programbudgetering och fördelar verksamheten på fyra programomrâden, av vilka det första avser finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet. STU benämner det arbete som föregår fastställandet av prioriteringarna verksamhetsplanering. Det resulterar i en operativt handlingsinriktad plan i vilken medel är avsatta för respektive program. Planeringen är sammanfattad i Program för STU:s behovsområden där en utförlig programbeskrivning ges med bl. a. målbeskrivning, budgetårsplan och en översiktlig långsiktsplan med femårshorisont. STU avsätter också medel för att mer systematiskt utveckla den långsiktiga planeringen. Detta arbete omfattar metodutveckling, t. ex. vidareutveckling av arbetsplaneringen inom STU och tillämpning av nya metoder (prognoser, teknikvärdering och framtidsforskning) för långsiktsplanering. Arbetet avser också systemanalytiska metodprojekt och utveckling av FoU-statistiken. Lantbrukshögskolan bildar tillsammans med skogshögskolan och veterinärhögskolan jordbrukets högskolor. Lantbrukshögskolan har med ”Långtidsplan för lantbrukshögskolan”, som fastställdes 1973, genomfört den första mer systematiska långsiktsplaneringen inom universitets- och högskoleområdet. Planen innehåller dels en strategisk långsiktsplan, dels en mer handlingsinriktad utvecklingsplan för perioden 1973-1978. Långsiktsplanen omfattar nulägesbeskrivningar, miljöanalyser, diskussion om verksamhetens mål och medel samt prioriteringar av verksamhetsområden. Utvecklingstendenser beskrivs och utifrån dessa har högskolan identifierat intressanta områden för forskningsinsatser. Vidare diskuteras avvägningar mellan å ena sidan tvärvetenskapliga och mer problemorienterade projekt som skär över institutionsgränser och å andra sidan mer disciplinorienterade institutionsbundna projekt. l utvecklingsplanen redovisas prioriterade områden, förslag till ändringar i organisation och arbetsformer samt presenteras beräkningar av vilka resurser som behövs för att genomföra planerna. Liksom vid lantbrukshögskolan har forskningen vid skogshögskolan en klar sektoriell prägel vilket bl. a. framgår av programindelningen med program för mark och klimat, skogsbiologi och skogsskydd, anläggning av skog etc.

278 arbetsformer Râdsorganisarionens

Vid skogshögskolan pågår en långsiktig planering där syftet är att formulera skogshögskolans framtida uppgifter inom ramen för utnyttjandet av naturresursen skogen. Inslag i denna strategiska planering är prognosarbete med skiftande tekniker rörande skogens framtida ställning i förhållande till samhälle, ekologi och skoglig produktion, nulägesbeskrivningar samt bestämning av högskolans framtida kompetens och mål. Förutom långsiktigt planeringsarbete bedrivs operativt inriktad produktionsplanering som bl. a. utmynnar i en redogörelse och en programförklaring för forskningsverksamheten för en femårsperiod.

Beskrivningen av den långsiktiga planeringen vid dessa tre forskningsorgan avser främst sektoriellt inriktad forskning. Forskningen och effekterna av forskningen kan sålunda relateras till ett sektorsområde eller till ett tekniskt problemområde. Förutsättningarna för en mer systematisk och formaliserad planering är inte desamma i forskningsråden under utbildningsdepartementet som har till uppgift att särskilt stödja forskning av hög inomvetenskaplig betydelse och där den sektoriella anknytningen endast i ett fall är entydig (MFR) och i inget fall fullständig.

l 1.2 Planeringsansvar och planeringsförutsättningar i

rådsorganisationen

11.2.1 Behov av planering och särdrag i rådens planeringssituation Verksamhet som har långsiktiga samhällseffekter och som är starkt beroende av utvecklingen i sin omgivning (hos andra myndigheter och beskrevs i det föregående som verksamhet på andra verksamhetsområden) som vanligtvis har behov av utbyggd planering. Den forskning rådsorganisationen stöder har ofta extremt långsiktiga, oförutsägbara eller svåravläsbara effekter. Målen för disciplinorienterad forskning måste i vissa fall formuleras enbart i termer av kunskapsuppbyggnad och inomvetenskaplig betydelse. Den kompetensuppbyggnad som råden medverkar till är också av långsiktig, strategisk betydelse. dock inom -- Mer konkreta planeringsbehov yppas den forskning främst inom det naturvetenskapliga och medicinska området ›- som är beroende av omfattande och dyrbar utrustning. Forskningen inom många av rådens områden är dessutom personalintensiv med åtföljande bindningar i t. ex. tjänster. Råden är vidare starkt beroende av förändringar i sin omgivning. Universitets- och högskoleväsendets utveckling är av fundamental betydelse för rådens möjligheter att stödja och ta initiativ till forskning. Utvecklingen inom sektorsforskningen vidgar rådens kontaktyta gentemot sektorsorganen. En huvuduppgift för den framtida rådsorganisationen skall enligt utredningens förslag vara att etablera ett bättre samarbete mellan den sektoriella och den disciplinorienterade forskningen. Den inre av den föreslagna rådsorganisationen med uppbyggnaden självständiga råd i samspel inbördes och med den sidoställda FRN innebär också att råden bringas i närmare kontakt med och ökat beroende av omgivningen.

Râdsorganisariønens arbetsformer 279

Det internationella beroendet är i all vetenskaplig verksamhet stort och för ett litet land, med en blygsam andel av världens samlade forskning, av avgörande betydelse. Den internationella vetenskapliga utvecklingen påverkar omedelbart och starkt de krav som ställs på råden från forskare och samhället i övrigt. Detta liksom rådens internationella engagemang genom kontakter med forskningsorgan på olika nivåer och genom deltagande i internationella vetenskapliga samarbetsprojekt etc. ställer särpräglade krav på planeringen. För att råden skall kunna upprätthålla handlingsberedskap och möjligheter att ta initiativ, behålla rörligheten vid fördelningen av de de disponerar och fylla sina uppgifter som kontakt- och pengar samarbetsorgan måste ökad uppmärksamhet ägnas åt planeringsfrågorna: former måste skapas för en utbyggd planeringsverksamhet. Samtidigt är det uppenbart att arten av rådens uppgifter och de särskilda förutsättningar som gäller härför gör att rådens planeringsunderlag i flera avseenden är svagare än för andra myndigheter och att detta måste påverka uppläggningen och formerna för deras planering. Av särskild betydelse härvidlag är det samspel som sker mellan råden och anslagsmottagarna när det gäller hur forskningsprojekt initieras och rådens medel fördelas. Enligt utredningens uppfattning måste även i framtiden en huvuduppgift för råden vara att bedöma och besluta om finansiering av forskningsprojekt initierade av enskilda forskare eller grupper av forskare. Vid sidan härav har dock råden som en viktig uppgift att på eget ansvar initiera forskning som de bedömer angelägen på grund av dess samhällsrelevans och/eller inomvetenskapliga betydelse. Dessa initieringsalternativ kan inte klart särskiljas från varandra, gränserna är flytande och alternativen täcker delvis varandra. Figur 11:1 söker illustrera detta samband utan att därmed ange graden av övertäckning som den är i dagsläget eller bör vara i framtiden. Från rådens synpunkt utgör de forskarinitieradc projekten en delvis okänd storhet som kan passa bättre eller sämre samman med initiativ som råden av olika skäl kan finna önskvärda. Forskarnas och rådens initiativ utgår i många fall från likartade eller samma utgångspunkter beträffande behoven, och en ömsesidig påverkan kan ofta konstateras. När det gäller bedömningen av forskarinitiativ måste planeringen i stor utsträckning inriktas på att skapa beredskap för att fånga upp och bedöma nya forskningsriktningar samt på att avväga hur stor del utav rådens resurser som kan disponeras för olika forskningsområden och initiativformer. De spontana initiativen från forskarna måste skyddas för intensiv planering från rådens sida som kan skada

enralltför motivation

och kreativitet. Råd-ens planering och initiativ måste ske i samklang med och efter en kontinuerlig avläsning av de spontana forskarinitiativens inriktning. Samtidigt innebär uppgiften att beakta samhällets behov av forskning och rådens samarbete med FRN att enskilda forskar- och forskningsintressen måste vägas mot samhällsintressena, vilket kommer att ställa krav på planeringsunderlaget och sammansättningen av planeringsorganisationen.

280 Rädsorganisatiønens arbetsformer

RÅDSINITIATIV med utgångspunkt med utgångspunkt i samhällsrelevans i inomvetenskaplig betydelse

FORSKAR- INITIATIV

Figur 11:1 Initiering av forskningsprojekt

Ett annat karakteristiskt inslag i rådens verksamhet gäller utvärderingen av den forskning råden stöder. Av betydelse för rådens initierande verksamhet är utvärderingen och erfarenheterna av den forskningsverksamhet som haft eller har stöd från råden men även utvärdering av forskningsverksamhet med stöd från andra råd och sektoriella organ, vilken kan ge uppslag till nya insatser och fylla kunskapsluckor. På motsvarande sätt måste den granskning och prioritering som anslagsprövningen innebär utgå bl. a. från resultat av utvärderingsarbetet. Den kamerala delen av utvärderingen behandlas i anslutning till frågorna om redovisning och kontroll (avsnitt 12.4) men skall därmed inte betraktas som fristående i förhållande till den vetenskapliga värderingen. l figur 11:2 görs ett försök att illustrera sambanden inbördes mellan initiativ, projektprövning och utvärdering och mellan dessa aktiviteter och den mer formaliserade verksamhetsplaneringen som skall utgöra underlag för budgetarbetet. Sambanden i figuren är givetvis förenklade - avsikten är främst att visa den sammansatta planeringssituationen och de förutsättningar som gäller för utformningen av arbetsmetodiken i rådsorganisationen. Sambandet mellan rådens initiering och forskarnas egna initiativ innebär i få fall att råden direkt påverkar en enskild forskare. Förloppet är snarare att råden genom uttalanden t. ex. i planeringsdokument och handlingsprogram eller vid konferenser och symposier ger uttryck för prioritering av ämnes- och problemområden och därigenom skapar intresse för dessa områden. Även rådens riktlinjer och handlande vid anslagsgivningen och i utvärderingen av tidigare forskningsinsatser kan allmänt återverka på forskningsansökningarnas inriktning och på forskarnas benägenhet att ta initiativ. Som underlag för rådens initierande verksamhet och för rådens anslagsframställningar genomförs i dagsläget i skiftande utsträckning omgivningsstudier, behovsinventeringar och bedömningar av utvecklingstrender och forskningsresurser mot bakgrund av den internationella och nationella vetenskapliga utvecklingen och samhälleliga behov av forskning. För inventering av forskningsbehov arbetar råden med symposier,

Râdsorganisariønens arbetsformer 281

Långsiktig strategisk planer ing S A M H Verksamhetsplanering Ä L L E

O T

Rådens egen F

G

9 initiering

s l | p I I Å | I Anslags- V I prövning | E | I R 1 I K | I A I N

l

Forskarinitiativ I I (ansökningar) | I Figur I 1:2 Modell av rådcns plancringssituøtrbn

enkäter, ämneskonfcrenser etc. (jfr kap. 5). För ekonomiska analyser och forskning om forskning finns kommittén för forskningsplanering och forskningsekonomi. För rådens initierande verksamhet och för planering av forskningsinsatser utarbetar råden i varierande utsträckning forsknings- och handlingsprogra m. Utredningarna om barrskogslandskapets ekologi och om hydrologisk forskning kan nämnas som exempel på sådana program. Utredningen ”Humanistisk och teologisk forskning. Nuläge och framtidsperspektiv utgör ytterligare ett exempel med delvis annan inriktning. Råden söker också i anslagsframställningarna ge en bild av läget för och utvecklingen av forskningen inom sina respektive områden, ofta ämnesvis. Flera av råden delar in anslagsframställningen i program eller programområden. Fördelningen på sektioner i MFR och SFR kan också ses som uttryck för en låt vara grov programuppdelning. Någon fullständig, systematisk och formaliserad verksamhetsplanering med långsiktiga och kortsiktiga planer bedrivs f. n. inte av råden. Verksamhetsplaneringen är - som konstaterats bl. a. av riksdagens revisorer - i stor knuten till råden utsträckning resursanskaffningen; utarbetar i samband med anslagsframställningarna planer för det aktuella verksamhetsåret och gör överslagsberäkningar för den närmast liggande femårsperioden. De utvecklingstendenser och planer som redovisas för olika programområden i anslagsframställningarna tar ofta sikte på en stark och snabb

282 arbetsformer Râdsorganisationens

expansion av verksamheten. De kan ej alltid betraktas som realistiska handlingsprogram i en aktuell medelssituation. En anledning kan vara att råden i petitasammanhang ser som sin primära uppgift mer att ange totala behov och optimala resurser inom olika forskningsområden än att på erfarenhetsmässiga grunder visa på effekten av anslagsökningar på en från statsfinansiell synpunkt mer realistisk nivå. l det planeringsarbete som anslagsprövning, utvärdering och initiering innebär finns, enligt utredningens uppfattning, flera inslag av långsiktig karaktär som bör kunna utgöra utgångspunkter såväl för en mer enhetlig och systematisk verksamhetsplanering med alternativa planer och handlingsprogram som för en långsiktig, strategisk planering med avsikt att skapa handlingsberedskap. l denna planering blir ett viktigt inslag att skapa den handlingsfrihet som särdragen i rådens planeringssituation kräver.

l 1.2.2 Ekonomiskt handlingsutrymme och planering Av betydelse för rådsorganisationens möjligheter till planering är dess ekonomiska handlingsutrymme. Som framgår av kapitel 5 är en stor del av rådens anslag genom beslut och åtaganden bundna i pågående forskningsprojekt som inte utan skadeverkningar kan avbrytas. l ettårsperspektiv kan alltså endast mindre ändringar i inriktningen av verksamheten ske. Om tidsperspektivet i planeringen ökar ges råden dock starkt ökade möjligheter till successiv förnyelse. Ett planeringsperspektiv, som sträcker sig över en flerårsperiod och där det ekonomiska handlingsutrymmet kan bedömas med viss säkerhet, är därför en av förutsättningarna för att realistiska handlingsprogram skall kunna upprättas och prioriteringsbeslut av större betydelse skall kunna fattas. Utredningen kan inte underlåta att i detta sammanhang betona att en successiv fortsatt ökning av rådsorganisationens reella resurser är en förutsättning för goda planeringsmöjligheter. Utredningen föreslår inte i vilken takt denna ökning bör ske för råden - härför saknar utredningen mandat och - men vill samlat redovisa de förslag av kompetens ekonomisk innebörd från utredningens sida som, om de bifalles, kommer att ej oväsentligt öka rådens möjligheter till en önskvärd långsiktig planering. D Ett hinder för råden när det gäller att bedöma det ekonomiska handlingsutrymmet och utföra en realistisk budgetårsplanering är att råden inte som flertalet andra myndigheterfår automatisk täckning för lönestegringar som inträffar under budgetåret. I avsnitt 12.33 framlägger utredningen förslag för att avhjälpa denna brist. Cl Bindningen av medel i verksamhet som fått permanent karaktär och därför inte bör drivas av råden utan av universitet och högskolor eller sektorsorgan återverkar på rådens handlingsutrymme och planeringssituation. För att åstadkomma ökat ekonomiskt handlingsutrymme och bättre

Râdsorganisarionens arbetsformer 283

förutsättningar för långsiktig planering föreslår utredningen i kapitel 13 att i rådsorganisationen skapas fasta former för en systematisk överföring av verksamhet från rådsfinansiering till finansiering via anslag till andra organ. D En långsiktig planering försvåras vidare av oregelbundet uppträdande behov av investeringar i dyrbar utrustning. I kapitel 17 föreslår utredningen att dylika investeringsbehov skall tillgodoses med anlitande av ett till FRNzs förfogande stående anslag som möjliggör en fördelning av kostnaderna över längre perioder. D Den nya rådsorganisationen kommer vidare att få ökat ekonomiskt att FRN - i handlingsutrymme genom enligt utredningens förslag avsnitt 8.3 - ges egna medel för samfinansiering av projekt med råden och andra intressenter.

1 1.2.3 Fördelning av planeringsansvaret i rádsorganisationen

l den nya rådsorganisationen kommer, som det sagda utvisar, att finnas behov av en relativt enhetlig, formaliserad verksamhetsplanering som underlag för râdens och FRNzs budgetförslag och för den interna styrningen av verksamheten. Följande principiella uppdelning av ansvaret för olika planeringsinsatser mellan råd och FRN förordas.

D Ansvaret för insamling av underlag och för andra förberedelser inför

den vetenskapliga prövningen och bedömningen av den forskning som kan komma ifråga för eller har rådens stöd skall åvila råden och deras granskningsorganisation. FRN skall i mån av behov kunna utnyttja granskningsorganisationen. DPlanering inför och utförandet av den vetenskapliga utvärderingen av forskningsinsatser åvilar råden och deras granskningsorganisation, i förekommande fall i samverkan med FRN. DAnsvar för planering och initiering av forskningsinsatser a°vilar både råden och FRN. Råden har att planera och initiera forskningsinsatser som är angelägna ur inomvetcnskaplig eller samhållelig synpunkt. FRN skall i samverkan med råd eller andra forskningsstödjande organ planera forskningsinsatser främst inom ur samhällets synpunkt angelägna områden. FRN och råden bör genom aktiv och systematisk inventering känna av och hålla överblick över nya forskningsfält och forskningsbehov. DRåden svarar för systematiska behovsinventeringar och omgivningsstudier samt för upprättandet av översiktliga handlingsprogram inom sina områden. Detta långsiktiga material ligger bl. a. till grund för rådcns initieringsvcrksamhet och anslagsprövningar samt ingår som underlag i verksamhetsplaneringen. FRNzs speciella profil vid initiering och finansiering av forskningsprojekt, FRN:s behov av att kunna självständigt agera både inåt mot råden och utåt gentemot sektoriella och andra forskningsstödjande organ samt dess roll som kontakt- och samverkansorgan mellan rådsforskning och sektoriell forskning ställer särskilda krav på nämnden ifråga om överblick och ett brett och långt

284 Rádsørganisatiønens arbetsformer

planeringsperspektiv. FRN skall initiera och även svara för inventeringar, studier och utredningar av gemensamt intresse för rådsorganisationens långsiktiga planering. FRN bör svara för upprättandet av Översikter och alternativa perspektivplaner som sträcker sig över flera ämnesområden och som täcker både disciplinorienterad forskning och sektorsforskning. Framtagning av underlag för och beslut om Översikter och verksamhetsplaner bör ske i kontakt mellan råd och FRN och nämnden bör ta initiativ till samordning vid framtagningen av långsiktiga och strategiska planer. El För verksamhetsplanering, budgetplanering samt uppföljning och kontroll är varje råd och FRN ansvarigt inom sitt område. Budgetplaneringen innebär att råden och FRN avsätter medel för förvaltning, utredningar, utrustning etc. Däremot bör undvikas att uppdela forskningsmedlen på fasta anslagsramar för bestämda ämnesområden i den mån inte särskilda prioriteringar från rådets sida motiverar att så under viss tid sker. Rådens speciella uppgift att ta emot och bedöma initiativ från enskilda forskare gör det angeläget att rörelsefriheten i detta avseende bevaras. Arbetet och beredningen av anslagsframställningar bör ske i samverkan mellan råden och inbördes och mellan råd och FRN. FRN skall ta initiativ till sådant samarbete. [Il-Råden ansvarar för bedömning av utrustningsbehov och utrustningsplanering inom sina områden. FRN skall i enlighet med riktlinjerna i kapitel l7 svara för fördelning av medel för finansiering av extratung utrustning, som finansieras från särskilt utrustningsanslag och den därmed erforderliga resursplaneringen. FRN kan också i vissa fall påta sig ett eget ansvar för finansiering av tung utrustning och bedömning av utrustningsbehov. El Ansvaret för planeringen och tillsättandet av forskartjänster har respektive råd. El Råden ansvarar inom sina områden för planeringen för överföring av ansvaret för permanenta verksamheter till universitetsorganisationen eller sektorsorgan.

EJVDet sammanhållande ansvaret för planeringsarbete som erfordras för

omprövning och förnyelse av rådsorganisationens verksamhet har F RN.

l 1.3 Rådens granskning och initiering Den sida av rådens verksamhet som består i att bedöma och besluta om finansiering av forskningsprojekt, vartill initiativen tagits av enskilda forskare eller forskargrupper, är, som framhållits, av stor vikt. l den föreslagna rådsorganisationcn med dess i förhållande till dagsläget något annorlunda sammansatta rådsorgan blir kravet på en utbyggd och flexibel gransknings- och prioriteringsapparat för denna bedömning och anslagsprövning samt_ för utvärdering särskilt stort.

Râdsonganisationens arbetsformer 285

l 1.3.1 Nuvarande former

Inom den nuvarande rådsorganisationen har olika system med varierande struktur etablerats. En översikt av granskningsrutinerna för de olika råden har redovisats i anslutning till kapitel 5 om forskningsrâdens organisation och arbetssätt (figur 5:7). Med en grov sammanfattning kan sägas att råden tillsammantaget arbetar på fem olika nivåer under gransknings- och prioriteringsprocessen. Hänsyn har då inte tagits till den beredning och handläggning som skeri rådens kanslier och sekretariat. Schematiskt och något förenklat kan de olika nivåerna karakteriseras på följande sätt: D Gransknings- och prioriteringsgrupper. Här sker i grupper av olika sammansättning och storlek dels inomvetenskaplig granskning och prioritering, dels i förekommande fall bedömningar av den samhälleliga relevansen. Den vetenskapliga bedömningen sker i ämnesmässigt homogena grupper. På denna nivå sker ingen fördelning av anslag. El Delegationerna utgörs av företrädare för ett antal varandra ämnesmässigt näraliggande discipliner tillsatta av råden och med inslag av rådsledamöter. Delegationerna har uppgifter av samma natur som gransknings- och prioriteringsgrupperna men upprättar därutöver förslag till anslagsfördelning inom de forskningsfält delegationen omsluter. Delegationerna arbetar med ekonomiska ramar men fattar inte formella beslut om anslag. D På arbetsutskottsnivån sker sammanvägning av olika granskningsgruppers prioritering och delegationernas ramar och förslag. l arbetsutskott sker också beredning av ärenden över rådets hela verksamhetsområde. D Sektioner av råden fattar inom fastlagda ramar beslut i rådets namn. sektionerna är mer eller mindre integrerade i rådet som helhet. D Rådet in pleno är den sammanhållna beslutsnivån med ansvar för hela rådsområdet. I den mån beslut om anslag inte tagits i sektioner beviljas i regel anslag på denna nivå. l AFR sker gransknings- och prioriteringsarbetet inom delegationerna och i arbetsutskottet med beslut som regel på rådsnivân. HFR:s anslagsprövning sker i granskningsgrupper (nämnder) och i arbetsutskott. Besluten fattas av rådet. I MFR finns gransknings- och prioriteringsgrupper samt en rådsberedning för bedömning och prövning. De formella besluten om forskningsanslag fattas på sektions- och rådsnivå. NFR har för granskning och prioritering delegationer och arbetsutskott som under vissa förutsättningar även fattar beslut. Som regel sker de formella besluten i rådet. I SFR sker bedömning och prövning samt beslut om anslag på sektionsnivå. l rådens initierande verksamhet är formerna än mer varierade. lnitieringen sker som redovisats ovan i avsnitt 5.6 ofta genom insatser avpassade för varje särskilt tillfälle och utan fasta rutiner.

286 Râdsorganisationens arbetsformer

l 1.3.2 Rádens frihet att välja arbetsformer

Râdens rätt att individuellt utforma sitt arbete har givit dem möjligheter att utan krav t. ex. på instruktionsförändringar pröva nya arbetsformer. Med hänsyn till de skiftande och från tid till annan växlande förhållandena hos de olika råden har detta varit till fördel arbetsmässigt. En hårdare styrning från överordnad instans kan inte antas ge arbetsmässiga eller ekonomiska fördelar. Denna rådens frihet står också iöverensstämmelse med det synsätt som ligger till grund för försöksverksamheten med programbudgetering. Utredningen anser det angeläget att denna frihet bevaras. Som tidigare berörts kräver dock behovet av samarbete inom hela organisationen att råden ålägger sig vissa restriktioner när de egna arbetsformerna fastläggs. Det blir för en ny forskningsrådsorganisation en viktig uppgift att utforma dessa arbetsformer. Forskningsrådsutredningens synpunkter om och initieringsarbetet i rådsorganisationen har karaktär av granskningsrekommendationer. De bör alltså inte utgöra grunden för reglerande bestämmelser men beaktas av råden och FRN vid utformningen av rådens gransknings- och prioriteringsrutiner och av rådens och FRN:s initierande verksamhet. Den ovan givna beskrivningen av de nivåer på vilka råden arbetar visar en starkt splittrad bild. Beslut i anslagsfrågor fattas på olika nivåer och vid olika tidpunkter i olika råd. Den rådsorganisation som utredningen föreslår och som innebär att systemet med självständiga sektioner upphör medför en förändring mot större enhetlighet irådens planeringsverksamhet. Enhetlighet skall inte främjas för sin egen skull men en konsekvent strävan efter inom rådsorganisationen och goda samarbetsmöjligheter mellan den och andra forskningsstödjande organ kräver att även rådens arbetsformer ses i detta perspektiv. En enhetlighet som tar sig uttryck i samordnade tidsplaner för prövningen och bedömningen av ansökningar, som strävar till att anslagsbeslut etc. fattas på samma organisatoriska nivå inom rådsorganisationens olika delar och som innebär att samma av kriterier så långt möjligt används vid bedömning av uppsättning bör vara en riktpunkt. Strävan mot ökad enhetlighet blir ansökningar för att samarbetet mellan råden inbördes och mellan råden nödvändig och FRN i samfinansierade projekt skall flyta väl.

l 1.3.3 Granskningsorganisatiorz

Att inom rådsförsamlingarna finna vetenskaplig specialistkompetens inom alla de områden som respektive råds ansvar omfattar blir i den föreslagna organisationen än svårare än idag. Därutöver måste i rådens tas in även en rad andra synpunkter och värderingar än de bedömningar rent inomvetenskapliga för att rådens uppgifter skall kunna fullgöras på tillfredsställande sätt. lnte heller denna uppgift kan klaras enbart inom de beslutande rådsförsamlingarna. Ett system med särskilda grupper för granskning och prioritering knutna till de enskilda råden men som kan utnyttjas av hela organisa-

Râdsorganisationens arbetsformer 287

tionen anser utredningen vara den lämpligaste arbetsformen i den nya organisationen. Ett sådant system garanterar att flera sakkunniga självständigt kan bedöma den vetenskapliga kvaliteten hos ansökningarna. De sakkunniga formulerar därefter ett gemensamt utlåtande om varje ansökan. På detta sätt åstadkommes större säkerhet mot ensidighet i bedömningen. Ett annat skäl för denna lösning är att bedömningen kan ske frikopplad från anslagsfördelningen. Vidare kan jävsfrågorna lättare lösas i ett system där flera granskare är inkopplade. Systemet med granskningsgrupper erbjuder också goda möjligheter att till råden knyta speciell kompetens för bedömning av samhällsrelevansen i föreslagna forskningsprojekt och framför allt för att belysa behovet av forskning inom olika samhällsområden. Detta kan ske antingen genom grupper med både vetenskaplig och annan kompetens eller genom särskilda grupper för prioritering utifrån samhällsrelevans. Båda formerna förekommer i dagsläget, t. ex. inom MFR. Det är enligt utredningens uppfattning ur forskningssynpunkt angeläget att i grupperna för granskning och prioritering i förekommande fall vid sidan av forskare åstadkommes representation för folkrörelser, intresseorganisationer, arbetsmarknadens parter och sektorsföreträdare. En sådan sammansättning garanterar att ett spektrum av åsikter kommer att ingå i rådets beslutsunderlag. Grupperna kan göras större eller mindre beroende på avgränsningen av deras uppgifter. Ett ytterligare starkt skäl är att i ett genomfört system av detta slag varje grupp kan utnyttjas som en hela rådsorganisationens resurs och ansökningar behandlas på likartat sätt i separata eller sammanslagna grupper. Slutligen bör i ett granskningsgruppssystem såväl behovet av starkt specialiserad kompetens för särskilda forskningsområden som behovet av geografisk representativitet och förtrogenhet med olika forskningsmiljöer kunna tillgodoses. Representationen för olika särintressen och discipliner på granskningsgruppsnivån utgör sålunda ett mycket betydelsefullt komplement till de relativt små råden.

Tillsättningsförfararzde, arbetsformer och mandat

l ett granskningsgruppssystem kan gruppledamöterna utses på flera sätt. Man kan sålunda överväga om - som utredningen föreslår för rådens del - ett valförfarande för de vetenskapliga ledamöterna skulle vara den lämpligaste formen. Ett sådant system, som tillämpas i bl. a. Deutsche Forschungsgemeinschaft, ger självklart en stabil förankring i forskarsamhället. Behovet av flexibilitet och möjlighet att utan onödig tidsutdräkt tillsätta nya grupper, behovet av viss lokal representativitet, kravet på möjligast heltäckande kompetens talar dock för ett system där grupperna utses av respektive råd, som vid behov kan inhämta förslag från olika organ. Det senare tillvägagångssättet är särskilt angeläget när det gäller kompetens som skall tillföras gransknings- och prioriteringsorganen från annat håll än det rent vetenskapliga. Den granskning av rådens arbete som skall företas vid de av utredningen föreslagna râdskonferenserna bör även inbegripa rådens granskningssystem. Därvid kan eventuella skevheter igruppernas sam-

288 Râdsorganisationens arbetsformer

mansättning bli föremål för debatt. I den föreslagna rådsorganisationen och med det förordade systemet för granskning och prioritering av ansökningar blir antalet till råden knutna expertgrupper av olika slag i samtliga fall stort i förhållande till antalet rådsledamöter. En genomgående representation av rådsledamöter i dessa grupper och omvänt en representation för varje granskningsgrupp i råden är därför inte möjlig. De problem som då måste lösas gäller i första hand frågan hur kontakterna mellan granskningsorganirationen och rádsnivân skall ordnas så att tillräckligt inflytande och insyn tillförsäkras granskningsgrupperna samtidigt som rådets möjligheter att fatta reella beslut bevaras och en alltför hierarkisk organisation undviks. I de råd där systemet med granskningsgrupper eller motsvarande idag tillämpas har man sökt lösa problemet på olika sätt. I HFR bearbetas granskningsgruppernas prioriteringar till ett förslag av ett arbetsutskott varefter rådet, där praktiskt taget samtliga granskningsgrupper är representerade, fattar beslut. Till följd av den föreslagna sammansättningen och storleken av råden kan den av HFR använda modellen inte direkt överföras till den nya organisationen. I MFR har våren 1974 införts ett system där granskningsgruppcrnas ordförande sammanträder till ett utökat arbetsutskott - rådsberedning. Prioriteringsgruppernas yttranden sammanjämkas i rådsberedningen till ett förslag som presenteras i den allmänmedicinska och försvarsmedicinska sektionen. Införandet av ett mellanled i form av ett arbetsutskott eller motsvarande är ett sätt att knyta samman berednings- och beslutsnivåerna. Ett alternativ härtill är att företrädare för granskningsgrupperna får direkt kontakt med den beslutande nivån genom föredragningar och diskussioner direkt inför rådet eller ett arbetsutskott. Utredningen vill också peka på möjligheten av att ett råd under en fas av beslutsprocessen arbetar uppdelat på avdelningar eller arbetsutskott som var för sig bereder grupper av ärenden i direktkontakt med representanter för ett antal granskningsgrupper. I det senare fallet närmar man sig ett delegationssystem av den typ som f. n. tillämpas av NFR och AFR. Här har pekats på alternativa sätt att organisatoriskt och arbetsmässigt skapa förutsättningar för de nödvändiga kontakterna mellan de beslutande rådsinstanserna och granskningsgruppsorganisationen. Utredningen vill åter betona att det bör åvila råden att utifrån de speciella förutsättningar och villkor som gäller för respektive råd i samverkan med FRN utforma handläggningsrutiner och kontaktforrner. Det bör därvid vara en strävan hos rådsorganisationen att så långt som det är motiverat ur praktiska synpunkter införa enhetliga handläggningsrutiner i gransknings- och prioriteringsarbetet för att underlätta beredningen och bedömningen av gemensamma och samfinansierade forskningsprojekt etc. Ett viktigt problem i detta sammanhang är i hur stor utsträckning rådens resurser skall i mer eller mindre fasta proportioner fördelas på vissa ämnesområden eller discipliner. En viss fördelning av resurser är oundviklig och måste accepteras om

Râdsørganisationens arbetsformer

inte annat genom att man accepterar en uppdelning på olika råd. Den sektionsindelning som förekommer i den nuvarande rådsorganisationen men som utredningen föreslår skall upphöra har också medfört en liknande uppdelning. Samtidigt är det uppenbart att ett mer eller mindre fast ramtänkande som sträcker sig inte bara till ämnesområden utan även ner till enskilda discipliner motverkar eller försvårar rådens möjligheter till omprioriteringar, forskningsförnyelse genom stöd till inte etablerade specialiteter och till sammansatta mång/tvärvetenskapliga projekt. Även i prioriteringsgrupper utan någon medelsbeviljande funktion måste rimligen en allmän föreställning om det tillgängliga ekonomiska utrymmet föreligga. En total frånvaro av ramtänkande inom rådens verksamhet vore därför en utopi. Det är också uppenbart att beträffande en stor del av de projekt som behandlas i råden prioriteringsgruppernas uttalanden i realiteten är avgörande. Det är angeläget att rådsorganisationen ständigt arbetar på att bevara sin rörlighet _och handlingsfrihet. Râden själva måste som ansvariga organ ha det reella inflytandet över en betydande del av de medel som kan fördelas och bevara och utbygga möjligheterna attt disponera resurserna för insatser också på helt nya fält, i samarbetsprojekt som ur snävt disciplinorienterade synvinklar kan uppfattas som perifera etc. Det blir därför viktigt att faktiska beslut om fördelning av medel på olika projekt och ämnesområden inte fattas för tidigt under beredningsproceduren liksom att i budgetplaneringen medel reserveras för nyssnämnda särskilda insatser. För att i rådsorganisationen undvika ett stelt ramtänkande och för att bevara rådens inflytande över anslagsfördelningen bör enligt utredningens uppfattning gransknings- och prioriteringsorganisationen inte tilldelas medelsbeviljande uppgifter.

l 1.3.4 Utvärdering I förlängningen av den bedömning som råden gör vid beviljandet av anslag ligger en uppföljning och utvärdering av forskning producerad med stöd av rådsanslag. Den utvärdering som avses gäller värderingen av forskningsinsatserna. (Den formella, kamerala, kontrollen av att de medel som råden ställer till förfogande används enligt gällande regler och i enlighet med ingångna överenskommelser mellan råd och anslagsmottagare och som utgör en del av underlagsmaterialet för värderingen behandlas i avsnitt l2.4.3 om anslagssystem och kontroll.) l avsnitt 5.7 har beskrivits innehållet i och formerna för de insatser som råden idag gör inom detta område och redovisats de svårigheter som vidlåder denna verksamhet. En kvalitativt tillfredsställande och intensiv uppföljning och utvärdering kräver stora insatser från rådsorganisationens sida och är dyrbar. För kontinuerlig granskning av t. ex. storprojektet Barrskogslandskapets ekologi vid NFR har, som framhållits vid redovisningen av rådens verksamhet, en särskild projektstyrelse inrättats med företrädare för anslagsgivande organ. U-landsforskningsutredningen redovisade i sitt betänkande SOU 1973:41 resultaten av det arbete som

Râdsorganisalionens arbetsformer

genomfördes av en evalueringsgrupp för två forskningsprojekt (CADUoch ENI-projekten) inom biståndsområdet. Dessa är exempel på att relativt stora insatser krävs för en fullständig och kompetent genomförd utvärdering. Riksdagens revisorer har i sin skrivelse till riksdagen den 23 november 1973 angående den statliga forskningsverksamheten starkt betonat att insatser bör göras för att få fram metoder att med större säkerhet mäta utbytet av vunna forskningsresultat. Den aktivitetskontroll som den i den nuvarande instruktionen föreskrivna skyldigheten att årligen avrapportera pågående arbete till råden innebär bör bibehållas och utvecklas (jfr bil. 2 o. 3). En successiv

vetenskapligt dokumenterad resultatredovisning i forskningsrapporterna

basen i rådens uppföljning. För att uppnå jämförbarhet i utgör redovisningen och tillfredsställande underlag för värderingen bör råden och FRN verka för ökad enhetlighet i formerna för rapporteringen och för utökad rutinmässig uppföljning genom t. ex. personliga kontakter och projektbesök. Vid sidan av den allmänna utvärderingen av varje projekt bör vissa forskningsprojekt som är principiellt intressanta från regelbundet vetenskapliga eller samhällssynpunkter intensivgranskas. Utöver de meför sådant arbete - områdestoder som råden utvecklat projektbesök, Översikter etc. a vill utredningen, i fullt medvetande om svårigheterna, som iökad utsträckning borde kunna peka på två utvärderingsmetoder provas. El Fristående expertis inkopplas för att under viss tid följa projekt på heltid och därefter redovisa i skriftlig form för rådet. El I samband med att anslag beviljas beräknas medel för och åläggs den projektansvarige att inom viss tid ordna ett vetenskapligt symposium kring projektet med i samråd med rådets expertis inbjudna deltagare eller på annat sätt inför vetenskapligt forum presentera resultaten.

kan vara svår att frikoppla för uppgiften eller vara Lämplig expertis endast i utlandet, gruppen av lämpliga symposiedeltagare kan tillgänglig vara för liten etc. Genomgående är den också dyrbar och kan lätt komma att prioriteras lågt i konkurrens med nya forskningsprojekt. Råden bör därför avsätta särskilda medel för verksamheten så att sådana valsituationer i möjligaste mån undviks. Det står emellertid klart att även härutöver ökade insatser är vid utvärdering av såväl den forskning råden stöder som nödvändiga forskning stödd av sektoriella organ. En rad skäl samverkar härtill: de ökade kostnaderna för forskning, samhällets ökande forskningsberoende inom alla sektorer etc. Det ökande antalet stora forskningsorganisatoriskt komplicerade och dyrbara projekt, som måste vägas mot smärre, mindre samordnade projekt, kräver särskilda De samfinansierade projekt som bl. a. utvärderingsinsatser. FRNzs verksamhet kan åvägabringa kommer också att medföra speciella krav härvidlag. Den utvärdering som sker genom den fortlöpande vetenskapliga debatten och prövningen av nya resultat är en grund för all utvärdering. Ett konkret exempel utgör den prövning av nya vetenskap-

Râdsorganisationens arbetsformer 291

liga rön som sker innan de antas till publicering i erkända vetenskapliga tidskrifter eller skriftserier. Ytterligare insatser måste dock göras för att tillgodose dessa krav w utredningen anser det angeläget att råden gåri spetsen härför. Rådsorganisationen bör genom aktiva insatser söka få fram ökade kunskaper om forskningsplanering, teknikvärdering och utvärderingsmetoder m. m. genom anslag till forskning om forskning och försök med olika utvärderingsmetoder. Den kommitté för forskningsorganisation och forskningsekonomi som rådsorganisationen har och som föreslås knuten till FRN kan i detta sammanhang bli ett viktigt instrument. Dessa insatser från rådens sida måste givetvis ske i nära kontakt med den internationella inom området - inte minst när det utvecklingen gäller att utforma och pröva olika indikatorer eller kriterier som kan användas för att tillgodose olika intressenters (råds, sektorsorgans och andras) utvärderingsbehov.

l 1.3.5 öppenhet och insyn 4 besvársförbud

Det gransknings- och prioriteringsarbete, omfattande både anslagsprövning och utvärdering, som åvilar råden, är av största vikt för den vetenskapliga utvecklingen inom landet och av potentiellt stor betydelse för den samhälleliga utvecklingen. Från vilken av dessa utgånspunkter man än ser problemet är det enligt utredningens uppfattning angeläget att de beslut som forskningsråden och deras prioriteringsorgan fattar under prioriteringsarbetet så långt som möjligt öppet delges omgivningen och i första rummet dem som söker rådets stöd för genomförande av forskningsprojekt. Samma krav pá öppen redovisning och insyn bör gälla rådens utvärdering. Förutom den närmast självklara rätten för anslagssökande att få kännedom om de motiv och den bedömning av t. ex. inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans som ligger bakom rådens beslut i anslagsfrågor finns ytterligare anledning att betona önskemålet om öppenhet och insyn. Arbetet i gransknings- och prioriteringsgrupper eller de rådsorgan där olika projekt vägs mot varandra och resultat av projekt utvärderas bör betraktas som en del av vetenskapligt arbete och debatt i landet; det arbete som läggs ned på granskning av förslag till projekt och av projektresultat bör återföras till forskarna utanför rådet och dess organ för att nå sin fulla effekt. Behovet av denna återföring blir, med det vidgade ansvarsområde som den av utredningen föreslagna nya rådsorganisationen skall ha, än större. Det är angeläget att även under granskningsarbetet alla möjligheter tas tillvara att åstadkomma en kontakt mellan dem som sökt anslag hos råden och dem som genomför granskningen av ansökningarna. Enklast åstadkommes detta - som redan nu ofta sker -genom personliga kontakter. Det gransknings- och prioriteringsarbete som utförs inom rådsorganisationen bör emellertid regelmässigt redovisas i skriftlig form och om så önskas delges de sökande. Möjligheterna att låta de anslagssökande ta del av och

292 arbetsformer Rådsorganisatiønens

kommentera granskningsutlåtandena under själva beredningsarbetet bör prövas. Härigenom skulle ges ett säkrare underlag för rådens beslut och skapas debatt kring rådens prioriteringar. Särskilt angelägen är naturligtvis en dialog om vilka alternativa ambitionsnivåer som är meningsfyllda ur rådets och den sökandes synpunkt i de fall då ansökan endast delvis kan tillgodoses. Utredningen är medveten om att en sådan dialog under beredningsarbetet innebär ökad belastning på kansli- och granskningsorganisationen inom råden och viss fara för fördröjningar. Dessa olägenheter bör dock kunna minskas genom noggrann planering. Erfarenheter från utlandet av en sådan dialog bör kunna nyttiggöras. Rådens ställningstaganden i principiella prioriteringsfrågor och i utvärderingsfrågor bör i linje med detta synsätt göras kända inte bara genom anslagsframställningar eller liknande publikationer utan föras ut till debatt i vetenskapliga tidskrifter eller på annat sätt. De särskilda utredningar om forskningsbehov och forskningsorganisatoriska frågor inom vissa områden som t. ex. NFR publicerat är ett exempel på möjligheterna härtill. Ett annat forum för sådana redovisningar och för diskussionen om principerna för gransknings- och prioriteringsarbetet är de av utredningen föreslagna rådskonferenserna. I den gällande instruktionen för forskningsråden slås fast att rådens beslut om beviljande av anslag inte får överklagas. Utredningen finner varje annan ordning leda till orimliga konsekvenser men vill betona att ett besvärsförbud av detta slag har som outtalad förutsättning att rådens beslut och bedömningar aktivt görs till föremål för debatt och kritisk analys. Vad nu sagts gäller i tillämpliga delar även FRN.

1l.3.6 Initiering Av kapitel 5 framgår att den initierande verksamheten idag tar sig en rad olika uttryck, sker i olika former och skiftar i intensitet och omfattning mellan de olika råden. Det är också viktigt att än en gång betona att en forskningsstimulerande, initierande och forskningsbeställande verksamhet måste arbeta i starkt varierade former för att vetenskapligt fruktbara forskningsprogram skall kunna utvecklas inom forskarkollektivet. Det avgörande i detta sammanhang är inte att bestämma i vilka former eller mcd vilka redskap initieringen skall ske. Den centrala frågan gäller avvägningen mellan rådsinitiativ och spontana forskarinitiativ och bedömningen av hur fruktbar en ökad rådsinitiering kan väntas vara liksom frågan inom vilka områden sådana initiativ skall tas. I avsnitt ll.2.1 har utredningen sökt visa hur olika initiativ är invävda i varandra och står i ständig växelverkan. Utredningen har betonat betydelsen av forskarnas spontana initiativ och har också mot bakgrund av de vidgade uppgifterna för rådsorganisationen och de motiveringar som framförts härför tagit klar ställning för att forskningsråden skall ha ett ansvar för att bevaka utvecklingen inom nya områden samt stimulera och initiera sådan forskning som de finner vara angelägen ur inomvetenskaplig och samhällelig synpunkt. Utredningen vill än mindre än när det gäller anslagsprövning, priorite-

Rådsørganisariønens

arbetsformer 293

ring och utvärdering av ansökningar och förorda forskningsprojekt detaljerade regler för hur rådens initiering av forskningsinsatser skall bedrivas. Utöver existerande varierade uppsättning former för forskningsinitiering och för framtagning av underlag för denna vill utredningen fästa uppmärksamheten på den roll de föreslagna gransknings- och prioriteringsgrupperna kan få i initieringsavseende bl. a. genom en öppen attityd vid anslagsprövning, prioritering och utvärdering och genom att bevaka forskningsutvecklingen inom egna och angränsande områden. Det bör vidare vara möjligt för råden att tillsätta särskilda initieringsgrupper med förutom berednings- och planeringsuppgifter även vissa verkställighetsuppgifter. Bland de senare bör kunna ingå att delta i inledningsskedet och i projektplaneringen för forskningsprojekt som råden initierar.

l 1.4 Forskningsrådsnämndens initierings- och

samordningsarbete Problematiken kring den initierande verksamheten kommer i den föreslagna rådsorganisationen att ha nära samband med FRN:s roll, och FRN:s arbetsformer måste därför närmare belysas. Även beträffande FRN är utredningens allmänna uppfattning att alltför detaljerade bestämmelser bör undvikas. Nämnden måste ges rimliga möjligheter att inom en given ram själv finna sina arbetsformer. Uppgiften att inpassa det nya organet i rådsstrukturen kan dock inte ske utan att vissa riktlinjer för dess arbete anges. Utredningen har som tidigare nämnts för att bl. a. klarlägga FRN:s möjligheter och lämpliga former för dess arbete genomfört ett antal organisationsspel där olika förutsättningar för nämndens arbete prövats och dess aktionsramar analyserats. Utredningen förordar med utgångspunkt i bl. a. dessa organisationsspel och sina övriga överväganden följande allmänna principer för FRN:s verksamhetsformer och dess samarbete med råden och andra forskningsfinansierande organ. Dc föreslagna riktlinjerna kan samlas under beteckningarna initiering, beredning och samordning, projektadministration och uppföljning samt samarbete i gemensamma frågor.

l 1.4.1 Initiering FRN har enligt utredningens förslag ett uttalat initieringsansvar för främst forskning angelägen ur samhällets synpunkt. Detta innebär att FRN:s initiativ inte begränsas till vissa ämnesområden eller sektorer. Såväl större som mindre forskningsuppgifter skall kunna komma ifråga, men företrädesvis skall FRN i enlighet med sina allmänna uppgifter uppmärksamma områden där insatser över discipling råds- och sektorsgränser bedöms angelägna. FRN skall på eget initiativ eller efter förslag från såväl forskningsråd

294 Râdsorganisationens arbetsformer

och sektoriella eller andra organ som intressegrupper och enskilda kunna tillsätta särskilda arbetsgrupper för inventering och precisering av forskningsbehov och forskningsmöjligheter och fär planering och formulering av förslag till forskningsprogram inom områden där nämnden bedömer sådana insatser vara angelägna. FRN skall också på eget initiativ eller i samverkan med sektoriella organ ha möjlighet att tillsätta arbetsgrupper för områdesstudier och för att på annat sätt samla in underlag för utvärdering av sektoriell forskning. Dessa FRN:s initierings- och planeringsgrupper och rådens granskningsoch initieringsgrupper bildar sålunda en för rådsorganisationen gemensam resurs. För att FRN skall kunna spela den aktiva samarbetsroll som utredningen förordar måste nämnden kunna svara dels för kostnader som följer med arbetsgrupper och utredningar, dels för sekretariatsservice till sådana arbetsgrupper liksom för utredningar och pilotstudier i direkt samband med verksamheten.

l 1.4.2 Beredning och samordning Underlag och förslag från av FRN självständigt eller i samverkan med andra organ tillsatta initierings- och planeringsgrupper skall i förekommande fall granskas och bedömas av berörda intressenter. För den vetenskapliga granskningen skall i första hand rådsorganisationens granskningsgrupper användas. Vid behov skall FRN biträda vid inrättandet av samrådsgrupper mellan olika intressenter - FRN, forskningsråd, sektorsorgan, de programpro- - där samlade ducerandc forskarna etc. bedömningar av föreslagna eller framtagna forskningsprogram kan ske och där forskningsorganisatoriska och finaniseringsfrågor kan bli föremål för förhandlingar. FRN skall kunna ställa sig till förfogande som värd för sådana samrádsgrupper och svara för kostnaderna för sekretariatsservice, ev. kompletterande undersökningar vid beredning av forskningsprogram etc. Samrådsgrupperna kan för vissa områden vara permanenta, i andra ha uppgifter begränsade till vissa program eller projekt. l de fall samrådsgrupperna bedömer att ett forskningsbehov och de vetenskapliga och personella förutsättningarna föreligger skall möjligheterna till samfinansiering av forskningsprogrammet klarläggas. De i förhandlingarna deltagande råden, FRN och sektorsorganen skall genom separata beslut ta ställning i samfinansieringsfrågan. De beslut om samfinansiering där FRN och råden medverkar bör bygga på kompletta projektplaner för forskningsinsatserna och åtföljas av realistiska finansieringsplancr avseende projektets hela livstid. Detta är särskilt angeläget eftersom FRNzs insatser om möjligt skall koncentreras till projektens inledningsperiod. Vid långvariga forskningsprogram bör förnyade förhandlingar upptas och reviderade finansieringsplaner upprättas vid i förväg bestämda tidpunkter och på grundval av bedömningar i respektive samrådsgrupp. I sin verksamhet får FRN en successivt växande överblick över olika

Rddsorganisationens arbetsformer 295

forskningsfält och samhällssektorer. Det är att anta att FRN på grund härav och genom sina finansiella möjligheter kan komma att spela en nyckelroll i den verksamhet som berörsi detta avsnitt.

1 1.4.3 Projektadministration och uppföljning Många av de projekt FRN, råd och sektorsorgan gemensamt finansierar kan antas bli relativt omfattande och av mång/tvärvetenskaplig karaktär som kräver insatser av forskare från olika discipliner och specialister från skilda områden. I tillämpliga fall bör en särskild projektledningsgrupp bestående av forskare direkt anknutna till dc beslutade projekten inrättas. För större projekt bör de tillfälliga eller permanenta samrådsunder löptid kunna utgöra referensgrupp eller grupperna projektets alternativt projektstyrelse för kontinuerlig uppföljning. Då så är lämpligt bör särskilda projektstyrelser tillsättas av de samverkande organen. Utöver den kontinuerliga uppföljningen i referensgrupp/projektstyrelse och löpande vetenskaplig granskning i rådens gransknings- och prioriteringsgrupper bör det i fråga om alla större forskningsprojekt ske en särskild utvärdering när projektet avslutats. Om möjligt skall FRN därvid anlita expertis som är fristående i förhållande till såväl forskargrupp som forskningsstödjande organ. Utvärderingen skall bl. a. omfatta en bedömning av ytterligare forskningsbehov eller utvecklingsmöjligheter och redovisas i en rapport, som i intressanta fall bör ingå i FRN:s verksamhetsberättelse och/eller framläggas för diskussion vid rådskonferenserna.

1 1.4.4 Samarbete igemensamma fragor l kapitel 8 har framhållits att FRN i egenskap av rådens samarbetsorgan bör ha särskilt ansvar för vissa frågor som är av gemensamt intresse för hela organisationen. För sådana ändamål bör inrättas delegationer med den sammansättning som med hänsyn till uppgifterna befinns lämplig. Det särskilda ansvar som FRN i varje fall övergångsvis bör ha för långsiktsmotiverad forskning (”framtidsforskning) inom rådsorganisationen motiverar att den nuvarande samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning får ställning som delegation under FRN. Till denna berednings- och planeringsorgan bör även föras kommittén för grupp forskningsorganisation och forskningsekonomi (FBK) som bör ombildas till en delegation under FRN. De förslag utredningen framläggeri kapitel 16 och 17 beträffande tjänsteorganisatoriska frågor och finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning innebär bl. a. att FRN får viktiga uppgifter inom dessa områden. För personalfrågor och utrustningsfrågor bör därför särskilda delegationer inrättas. Utredningen förutsätter vidare att särskilda delegationer behöver inrättas för information och dokumentation och internationellt vetenskapligt samarbete. Det bör ankomma på FRN att i samband med den successiva omprövningen av den egna verksamheten i samverkan En med råden pröva behoven av sådana delegationer. principskiss över gransknings- och initieringsorganisationen samt samrådsgrupper och delegationer ges i figur ll :3.

296 Râdsorganisarionens arbetsformer

:En :En

mmmssaam

wonmaøaam

.| r

II

I

...mmm

/

02.502. 02.53..

I

oqmauxasnw.

/

25a

cäøaam

/

oc:

m. I

amzmømaam

:mm

l

0030:9.

.zx.o_..ammø_.cuum_.

/

:m:

/

I /

.dun

.S53 l l

umacnmaam

a:

x0momo>2ä>j02m2

l

...av

r

/ I

I zmm

06m:

/

Gmmrämzam

/ k I / /

r W /

06m:

l /

uucuuo..

/

_:_:m1=um.

Ja l / /

I I / \

l l

f /

mmz

H

20:0..

023m-

J

l x

”/”/ I

nqcuuø..

mmaaam.

\

\\

\\

06m:

mmxnonm.

\

Figur I 1:3 Bered-

ningsorganisation

Râdsorganisatiønens arbetsformer 297

11.5 Verksamhetsplanenng och uppföljning

11.5 .1 Former för verksamhetsplanering och beredning av anslagsframstállningar Som fristående myndigheter inom rådsorganisationen skall råden och FRN var och en ansvara för sin planering och petitaberedning, internbudgetering och uppföljning. Utredningen har förutsatt (jfr avsnitt 8.2.2) att FRN inom ramen för övriga samarbetsuppgifter också bör kunna ta initiativ till samråd och samplanering i petita- och budgetfrågor utan att därför i något avseende ha styrelsefunktion.

Någon verksamhetsplanering i den mening budgetutredningen föreslagit bedrivs inte nu vid råden. Flera av dem har emellertid av inslag långsiktig planering som allmänt underlag för anslagsframställningar och granskningsarhete. Utredningen har tidigare visat att förutsättningar saknas för en mycket detaljerad, rutinmässig och formaliserad långsiktig planering av forskningsrâdens verksamhet. I den nya rådsorganisationen med det samarbete och den inriktning verksamheten i råd och FRN avses få framstår det emellertid som angeläget att planeringen ges en fastare en utformning; verksamhetsplanering anpassad till rådens och FRNzs villkor, förutsättningar och behov.

Planeringens tidsperspektiv Tidspcrspektivet för verksamhetsplaneringen kan variera. Programbudgetförsöken arbetar med en sexårshorisont. Flera faktorer påverkar valet av tidshorisont i rådsorganisationen. Genom sina särdrag är verksamheten, som tidigare nämnts, svårplanerad, planeringen måste inriktas på att dagens beslut inte binder onödigtvis råden och FRN så att deras handlingsmöjligheter blir alltför begränsade. Râdsorganisationens uppgift är främst att vara en rörlig resurs för spjutspctsinsatser inom olika forskningsfält. Råden och FRN skall bevaka uppkomsten av nya forskningsområden och skapa helt nya prioriteringar. Detta innebär att tidshorisonten för den formaliserade och detaljerade verksamhetsplaneringen måste hållas relativt kort och kompletteras med översiktliga omgivnings- och behovsstudier och studier om forskningens frontlinjer. Även om råden i vissa avseenden är uppbundna för lång tid i t. ex. kostnader för tungutrustning och fasta är den största professurer delen av bindningarna kortsiktiga. De särskilda är som forskartjänsterna beskrivits i avsnitt 5.4.1 vanligen tillsatta för 3 +3+l år och anslagen till forskningsprojekt tas i regel upp till omprövning varje år. Utredningens förslag till mandattider för ledamöter i råden och FRN innebär en successiv förnyelse vart tredje år samtidigt som verksamheten skall tas upp till granskning vid rådskonferenserna med samma tidsintervall. Mot denna bakgrund att föreslår utredningen 1 râdsorganisationen genomförs en fast utformad planering, verksamhetsplanering, med en tidshorisont av tre år.

298 Râdsorganisatiønens arbetsformer i

betonar att planeringsproceduren iråden och FRN måste Utredningen utformas med hänsyn till de förhållanden som gäller inom respektive del Kravet och samplanering skall av rådsorganisationen. på enhetlighet självfallet här inte drivas längre än som är nödvändigt för att råden, FRN och sektorsorgan skall kunna samverka i initiering och bedömning av För att samarbetet skall bli meningsfullt måste dock forskningsinsatser. FRN och råden anpassa sig till en gemensam tidsplan för planeringsarbetet och enas om vissa fasta inslag i planeringsproceduren. Enligt utredningen bör följande tre inslag ingå i rådsorganisationens verksamhetsplanering: E] planering för det kommande verksamhetsåret, I] planering för anslagsframställning, E] planering för handlingsprogram i treårsperspektiv. Verksamhetsplan för den närmaste treårsperioden skall avse respektive råds och FRNzs hela verksamhetsområde. Bortom treårsperspektivet förutsätts rådsorganisationen planera för att skapa handlingsutrymme för insatser på nya områden. Denna planering innebär inte upprättandet av detaljerade planer och fasta handlingsprogram. Däremot skall ingå att bevaka nya forskningsfält och forskningsbehov genom perspektiv- och omgivningsstudier, forskning om forskning etc. Detta underlag och därpå grundade Översikter och sammanställningar tas också fram inför initiering och anslagsprövning. Även i verksamhetsplaneringen måste för råden ingå att bevara utrymme för spontana forskarinitiativ som inte i sina tillräckligt enskildheter skall eller kan inpassas i övrig planering.

Arbetsformer Utredningen har i avsnitt 1l.2.3 i allmänna termer beskrivit hur uppdelningen av planeringsansvaret i rådsorganisationen lämpligen bör ske. Råden och FRN skall inom sina respektive områden svara för verksamhetsplaneringen och framtagningen av de olika planeringsdokumenten: verksamhetsplan (tre års perspektiv), anslagsframställning för nästkommande budgetår och intern budgetplan för budgetåret. Det skall ankomma på FRN att ta initiativ till och ha allmänt ansvar för att ett samarbete kommer till stånd i verksamhetsplaneringen, främst i petitaarbetet, och att innehållet i rådens och FRNzs olika planer och anslagsframställningar tidsmässigt och i andra väsentliga avseenden stämmer överens. För dessa uppgifter bör en för rådsorganisationen gemensam planeringstillsättas bestående av sekreterarna och kanslicheferna i och budgetgrupp respektive råd och FRN med sekreteraren i nämnden som sammankallande. Frågor om det nödvändiga samarbetet i planeringshänseende med universitetsorganisationen, särskilt UKÄ, återkommer utredningen till i kapitel 14. Rådens och FRN:s verksamhetsplaner skall löpande revideras med gransknings- och initieringsorganisation med hjälp av rådsorganisationens

Râdsorganisationens arbetsformer 299

assistans av sekretariatet och framläggas för respektive råd och FRN för beslut. Planerna för den närmaste treårsperioden skall presenteras för och diskuteras vid rädskonferenserna. Planerna skall utgöra underlag för rådens och FRN:s direktiv och handlingsramar inför arbetet med anslagsframställningar och intern budgetplanering samt inför anslagsprövning och initiering. Rådens kanslier och sekretariat skall liksom för närvarande i enlighet med rådens direktiv samordna och leda arbetet med att upprätta planer, anslagsframställningar och interna budgetplaner. Rådens anslagsframställningar uppvisar stora variationer i uppläggning och innehåll. Utredningen anser skäl tala för en större enhetlighet i uppläggningen i den nya rådsorganisationen. Därigenom vinnes möjligheter till jämförelser och ges mer likartat underlag för statsmakterna vid anslagsbeslut. Ett jämförbart underlagsmaterial är vidare önskvärt för att statsmakterna och råden skall kunna överblicka och realistiskt bedöma forskningsbehov och programstrukturer. Detta material utgör också en del av den information om forskning som efterlysts i riksdagen. Det inom rådsorganisationen pågående arbetet med revidering av utformningen av anslagsframställningarna bör enligt utredningen fortsätta i den nya rådsorganisationen med FRNzs sekretariat som tekniskt sammanhållande organ.

11.5.2 Uppföljning av och information om râdsorganisationens

verksamhet Å rsberáttelser Råden skall enligt gällande instruktion årligen till regeringen avge redogörelse för verksamheten. Redogörelserna innehåller vanligen uppgifter om rådens sammansättning och organisation i övrigt, dispositionen av rådens riksstatsanslag, antal forskartjänster och forskargrupper, projektförteckning etc. Verksamhetsberättelser bör även i fortsättningen inges såväl av råden som av FRN. Detaljeringsgraden varierar mellan de olika råden. För att öka informationsvärdet och möjliggöra bedömningar av utbytet av forskningssatsningarna har riksdagens revisorer efterlyst enhetliga regler för redogörelserna. Enligt revisorerna borde redogörelserna vidare utformas så att de kan utgöra underlag för en årlig berättelse över FoU-verksamheten från regeringen till riksdagen. (Revisorernas skrivelse till riksdagen den 29 november 1973.) Problemet består enligt utredningens uppfattning inte i första hand i att bestämma i detalj vad som skall ingå eller hur redogörelserna skall utformas. Innehållet i och omfattningen av redogörelserna torde lämpligen fastställas genom en fortlöpande dialog mellan råden och FRN samt den primära mottagaren av informationen, dvs. utbildningsdepartementet. Av stor vikt är däremot att garantera möjligheter till rättvisande och meningsfulla jämförelser mellan råden. Av grundläggande betydelse för att åstadkomma jämförbarhet är den underliggande statistiken om rådsorganisationens verksamhet och om den forskning råden stöder men

300 Râdsorganisationens arbetsformer

även om forskning i allmänhet. Den offentliga statistiken om den statliga forsknings- och utvecklingsverksamheten är ofullständig och ojämn, vilket framhållits i många olika sammanhang -- även forskningsrådsutredningen har erfarit detta i sitt arbete. Svårigheterna att få ett tillförlitligt och jämförbart statistiskt underlag gäller också beträffande forskningsrådens verksamhet. För att skapa bästa förutsättningar för jämförbarhet bör enligt utredningens uppfattning den för verksamhetsberättelserna och anslagsframställningarna underliggande statistiken om rådsorganisationens verksamhet och forskning stödd av råd och FRN insamlas och sammanställas på ett ställe i rådsorganisationen. Även statistisk information om forskning i allmänhet som kan vara av betydelse för råd och FRN bör på samma sätt hållas samman. Med tanke på FRN:s uppgifter och ställningi rådsorganisationen bör det ankomma på FRN och dess sekretariat att svara för forskningsstatistiken i organisationen. Ett sådant åliggande för FRN innebär inte att nämnden skall kunna bestämma vilka statistiska uppgifter som råden bör använda i redogörelser och anslagsframställningar eller påta sig uppgifter som ankommer på SCB. FRN skall också ta initiativ till och kunna avsätta särskilda medel för att genom olika insatser, t. ex. beställningar av statistik, utredningar och metodstudier, utveckla och förbättra forskningsstatistiken. Om så visar sig angeläget och behövligt bör FRN överväga att tillfälligtvis eller mer permanent skapa en särskild delegation för statistikfrágor där även företrädare för sektorsorgan, universitetsorganisationen m. fl. bör ingå.

Treårsberättelser Utan att förringa värdet av en årlig rapportering i verksamhetsberättelserna vill utredningen ifrågasätta om inte de berättelser som i avsnitt l0.2.3 föreslagits som diskussionsunderlag för de vart tredje år återkommande rådskonferenserna bör utgöra tyngdpunkten i informationen om rådens och FRN:s verksamhet. l dessa kan ett längre tidsperspektiv anläggas vilket beträffande forskningsfrågor ofta är väsentligt. I dessa treårsberättelser kan då, som framhållits, redovisas utvärderingar av orda forskningsinsatser och i ett större perspektiv diskuteras rådens initieringsverksamhet och planering. Det är, när detta vidare perspektiv anlägges, naturligt att redogörelsen omfattar inte bara rådens ansvarsområden i strikt mening utan också tar upp t. ex. samarbetet med sektoriella forskningsorgan och de förhållanden inom universitets- och högskoleområdet som är av betydelse för rådens och FRN:s verksamhet. Ett samarbete med bl. a. UKÄ vid framställningen av dessa rapporter blir då rimligt. Så upplagda torde berättelserna bli av stort allmänt intresse i forskningssammanhang. Frågan huruvida dessa berättelser kan och bör utgöra underlag för en berättelse från regeringens sida till riksdagen på det sätt riksdagens revisorer förordat bör lämpligen prövas vid den förestående fortsatta bedömningen av hithörande frågor.

Râdsorganisationens arbetsformer 301

Allmän information Utredningen har ännu inte slutfört de delar av utredningsarbetet som gäller information och dokumentation. Frågan om registrering av pågående och avslutade forskningsprojekt har under utredningsarbetet visat sig vara ett problem. En systematisk och mer sammanhållen redovisning, rapportering och registrering av pågående och avslutade forskningsprojekt och av forskare som erhåller cllcr erhållit forskningsanslag finner utredningen behövlig. Tillförlitliga uppgifter om forskningsprojekt, anslag och forskare är nödvändiga som underlag bl. a. för redovisning av verksamheten i olika redogörelser, för den statistiska redovisningen, för anslagsprövningen och för olika informationsinsatser. Frågorna om en mer sammanhållen registrering av FoU-verksamheten och frågorna om information om forskning, bl. a. information om långsiktsmotiverad forskning, kommer utredningen som påpekats att behandla i ett senare betänkande. Alternativet att samla ansvaret för en sammanhållen registrering av forskningsprojekt hos FRN skall därvid prövas. Här skall endast tas upp vissa frågor rörande fördelningen av ansvaret för information och dokumentation inom rådsorganisationen. Beträffande den vetenskapliga resultatpubliceringen vill utredningen betona att bedömningen av publiceringsfrågorna bör hållas så nära som möjligt samman med bedömningar av forskningsanslagen. Detta innebär att råden bör ansvara för resultatpubliceringen inom sina respektive områden. FRN bör på motsvarande sätt ansvara för publicering av den forskning nämnden stöder utan samfinansiering med råd eller sektorsorgan. l samfinansierade projekt bör i förhandlingarna om projektstödet i sa mrådsgrtlpper eller på annat sätt även behandlas frågor om resultatpublicering. Viss redaktionstseknisk service i samband med resultatredovisningen av den karaktär NFRS redaktionstjänst svarar för bör enligt utredningens mening göras gemensam för hela rådsorganisationen. Utredningen föreslår därför att FRN får ett ansvar för sådan redaktionstjänst och att ansvaret för denna NFR:s verksamhet överföres till nämnden. Utvecklingen de senaste åren har visat behoven av mer systematisk information utåt om resultat av forskning och om pågående forskning. kan väntas att dessa krav kommer att öka. För att möta dessa och

»Det

kunna mer samlat bedöma behoven bör allmän utåtriktad information .hållas samman i rådsorganisationen utan att man därför strävar mot en fullständig koncentration av informationsverksamheten. Forskningsrådens nämnd för forskningsinformation som främst har till uppgift att utge tidskriften Forskning och framsteg bör knytas till FRN. Enligt utredningens uppfattning bör FRN även i övrigt ges ett ansvar för gemensam utåtriktad information men råden bör svara för information av rent rådsspecifik natur. Kostnaderna för denna verksamhet kan beräknas bli betydande. Anslagen till informationsverksamhet av detta slag bör ej konkurrera med anslag till forskning. Det blir därför behövligt att anvisa särskilda medel härför. Utredningen återkommer härtill i avsnitt 12.3.

12 Ledning, administration och anslagssystem

Beslutande organ i den nya rådsorganisationen är forskningsrådsnämnden samt de tre forskningsråden: humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet. Rådgivande ställning till råden och FRN har de permanenta och tillfälliga gransknings- och initieringsgrupperna. Även de särskilda delegationerna som är knutna till FRN har rådgivande ställning. Samrådsgrupperna intar en särställning som planerings-, förhandlings- och kontaktorgan. För beredning, handläggning och verkställande av olika typer av ärenden samt för administrativ, kameral och teknisk service åt råden och FRN skall inom rådsorganisationen finnas sekretariats- och kansliorgan. De skall utöver att betjäna de beslutande organen ge service åt gransknings- och initieringsgrupperna samt Övriga rådgivande och planerande organ.

12.1 De beslutande organens arbetsformer

Mot bakgrund av ovan framlagda förslag till ny rådsorganisation och rekommendationer om former för gransknings- och initieringsarbetet anger utredningen följande allmänna riktlinjer för arbetet i de beslutande organen. Råden och FRN beslutar var för sig i plenum efter prövning i gransknings- och initieringsgrupper eller andra rådgivande organ samt efter beredning i sekretatiat och kansli. l enlighet med rekommendationerna i kapitel ll skall rådsförsamlingarna och FRN under den förberedande fasen inför beslutsfattandet kunna arbeta t. ex. uppdelade på avdelningar eller genom arbetsutskott. Råden och FRN skall vidare ha möjlighet att efter särskilda beslut för visst ärende eller grupper av ärenden delegera beslutanderätten till arbetsutskott samt till ordförande och sekreterare eller annan tjänsteman. Delegation skall utöver beslut i löpande ärenden även kunna avse anslagsbeslut av mindre omfattning och avseende vissa kategorier av anslag. Utredningen finner inte anledning gå in på frågan i vilka Övriga ärendetyper delegering skall kunna ske. Arbetsformerna i de beslutande organen är i viss grad beroende av

304 Ledning, administration och anslagssystem

ordförandens ställning. 1 den nuvarande rådsorganisationen finns inget enhetligt mönster när det gäller den krets -- administratörer, forskare eller andra - ur vilken rådsordföranden utses. Utredningen har övervägt om inte heltidsanställd ordförande i något fall kan vara motiverad. För närvarande synes detta inte vara behövligt -- dock bör det finnas möjligheter till ekonomisk ersättning för ordföranden eller annan ledamot vid ledighet - helt eller periodvis - för att utföra rådsuppdrag. Det bör också i den nya rådsorganisationen mer än tidigare ges möjligheter att frigöra forskare genom tjänstledighet och ekonomisk ersättning för att utföra specialuppdrag under kortare eller längre perioder åt råden och FRN. Sådana uppdrag kan gälla gransknings- och initieringsinsatser, pilotstudier, projektplanering och utvärdering.

En speciell fråga i detta sammanhang gäller föreskriften i den gällande instruktionen - §6 i 1959 års instruktion - att rådens beslut om beviljande av anslag skall underställas regeringen för godkännande om det beviljade anslaget överstiger 300 tkr. Forskningsrådens samarbetsdelegation har i skrivelse till utbildningsdepartementet (1974-04-03) anhållit att den högsta gränsen för bidrag från forskningsråden skall höjas från 300 tkr till 500 tkr. Skrivelsen har (1974-04-10) överlämnats till forskningsrådsutredningen för beaktande. Samarbetsdelegationen anförde som skäl för en ändring av beloppsgränsen att den nuvarande bestämmelsen medför avsevärda nackdelar, bl. a. förseningar för de större forsk-

ningsråden som ofta arbetar med stora och kostnadskrävande projekt.

Utredningen har_i sitt arbete funnit att ganska många projektansök-

ningar i dagens läge kostnadsmässigt överstiger nu gällande beloppsgräns. Som jämförelse kan noteras att t. ex. rymddelegationen som tillkom i början av 1970-talet har en övre beloppsgräns om 1,5 mkr. Utredningen finner det starkt tveksamt om det överhuvud taget föreligger skäl för underställning av denna art. Nämnvärd praktisk betydelse har institutet hittills inte haft. Antalet projekt som delas upp mellan råd, FRN och sektoriella organ kan beräknas komma att öka, varvid det mer är projektets sammanlagda kostnad än kostnadernas fördelning på olika organ som är av intresse. En beloppsgräns borde följaktligen avse den sammanlagda kostnaden och inte de finansierande organens enskilda andelar. Med tanke på FRNzs roll vore en sådan andelsspärr för övrigt inte särskilt meningsfull. Rådsorganisationens starkare förankring hos företrädare för allmänna intressen minskar även behovet av underställning. Utredningen förordar därför att underställning inte skall ske. Om ändå en sådan omgång skulle anses fylla någon uppgift bör beloppsgränsen per andel inte sättas lägre än l mkr.

Grundläggande bestämmelser om arbetsformerna lämnas i övrigt i allmänna verksstadgan, som med vissa undantag är tillämplig på rådsorganisationen, samt i det förslag till förordning med instruktion för forskningsråden och FRN, som ingår som bilaga i betänkandet.

Ledning, administration och anslagssystem 305

12.2 Sekretariatsorganisationen

Rådens sekretariat och kanslier stora skillnader uppvisar i uppgifter, organisatorisk struktur, volymmässig omfattning och ekonomisk omslutning. Exempelvis omfattar det för NFR och AFR gemensamma kansliet, som är det största i rådsorganisationen, ca 60 tjänster medan det minsta, HFRzs, omfattar 3 â 4 tjänster (jfr avsnitt 5.2). Sammanläggningarna i den nya rådsorganisationen innebär att de tre råden istort sett får samma antal ansökningsärenden att behandla. Relativt stora skillnader väntas däremot ifråga om den ekonomiska omslutningen. Beräkningarna iavsnitt 9.5 ger en relation på l:2:4 mellan råden, och FRN:s omslutning ligger i nivå med det minsta rådets. Arbetsuppgifterna för rådssekretariat och kanslier kan grovt grupperas i å ena sidan uppgifter av planerings- och utredningskaraktär för vilka krävs olika grad av vetenskapligt kunnande och forskningserfarenhet och å andra sidan beredande och handläggande uppgifter och verkställighetsuppgifter av administrativ och ekonomisk natur samt tekniska serviceuppgifter. De förutnämnda anges i fortsättningen som forskningssekrctariatsuppgifter och de senare som kansliuppgifter.

12.2.l Forskningssekretariatsuppgifter och kansliuppgifter En uppdelning på å ena sidan forskningssekretariatsuppgifter och å andra sidan kansliuppgifter kan naturligtvis diskuteras när det gäller enskildheter. Grupperingens principiella karaktär skall betonas, och de faktiska förhållandena (t. ex. personalprofilen och verksamhetens omfattning) måste vara avgörande för grupperingens användning i det enskilda fallet. Grupperingen skall här nyttjas som mall när utredningen överväger den principiella utformningen av sekretariatsorganisationen.

Kansliuppgifter Till kansliuppgifter kan hänföras kamerala och ekonomiska uppgifter såsom utbetalningar av medel, medelsförvaltning, redovisning och kontroll samt ekonomisk planering. Beträffande utbetalningar och medelsförvaltning föreslår utredningen inga avgörande förändringar, vilket innebär att sekretariaten i mycket liten utsträckning kommer att belastas med dessa uppgifter. Ökade krav på utvärdering kan eventuellt återverka på belastningen på sekretariaten när det gäller insatser för uppföljning och verksamhetskontroll. Till en kanslifunktion kan också hänföras personaladministrativa uppgifter. l detta avseende kan effekterna av den nya trygghetslagstiftningen komma att innebära en ökad belastning. Utöver denna typ av administrativa uppgifter och ekonomiuppgifter kan till kanslifunktionen hänföras olika former av administrativ och teknisk service: registrering, diarieföring, arkivering, skrivservice, reprooch vaktmästeriservice, anskaffning och underhåll av materiel etc. Beträffande de administrativa rutinerna för registrering av ansökningar och övriga handlingar bör erfarenheterna från försöksverksamheten med 20

administration och anslagssystem 306 Ledning,

ADB-teknik vid MFR och vid NFR/AFR uppföljas vid en översyn av rådens administrativa rutiner och inre organisation. Även vid och bedömning av anslag ingår flera uppgifter av prövning administrativ och planerande karaktär som kan hänföras till en kanslifunktion. Uppgifterna gäller teknisk beredning och sammanställning av samt statistisk redovisning. Verkställandet av besluten kräver ansökningar - av kontrakt, administrativa och ekonomiska åtgärder upprättandet utbetalningar av medel etc. om verksamhet i rådsorganisationen och arrangemang i Information samband med informationsinsatser, t. ex. konferensservice, kan också ingå bland kansliuppgifterna. Bland övriga kansliuppgifter kan nämnas teknisk och administrativ samordning vid verksamhetsplanering, petitaarbete och framtagande av verksamhetsberättelser. Sammanställning av ekonomiskt och statistiskt underlag till anslagsframställningar är exempel på ytterligare uppgifter. Andra beredning av vissa remissärenden och utredningar om gäller verksamheten och den inre organisationen. Det senare kan avse utarbetande av förslag till nya handläggningsrutiner och arbetsordning.

Forskningssekretariatsuppgzfter Till forskningssekretariatsuppgifterna kan föras beredning inför prövning och utvärdering av ansökningar och projekt. I dessa åligganden ingår sekreteraruppgifterna i rådsförsamlingarna och att vid behov bistå med sådan service. En nyckeluppgift blir att granskningsorganisationen svara för sammanställning av underlagsmaterial för râdens initieringsverksamhet samt förbereda och verkställa initieringsinsatser. Även ledigkungörande och annat förberedande arbete inför tillsättandet av forskartjänster och planering av överföring av tjänster ingår bland uppgifterna. Till forskningssekretariatsuppgifterna kan även höra att svara för utredningar samt insamling, analys och sammanställning av vetenskapligt underlagsmaterial för rådens planeringsverksamhet på olika lång sikt och för anslagsframställningarna. En annan uppgift är att samordna långsiktiga studier. Den del av berednings- och planeringsarbetet som är av ekonomisk natur hör närmast till Till forskningssekretariatsuppgifterna hör kansliuppgifterna. också beredning och handläggning av remisser som kräver vetenskaplig bedömning. Dessa exempel visar att grupperingen av uppgifter med nödvändighet måste bli varierande i olika delar av rådsorganisationen.

12.22 Antal sekretariat Om en centraliserad rådsorganisation av den typ som diskuteras i avsnitt 7.3.3 valts hade det varit naturligt att skapa en sammanhållen sekretari- Förslaget att i den nya rådsorganisationen de tre råden atsorganisation. och FRN ställning under regeringen vart och ett med ges en fristående ansvar att inge egna anslagframställningar innebär att förutsättningarna för en sådan centralisering av sekretariat och kansli inte och argumenten väger lika tungt. Visserligen är det fullt möjligt att även i den förordade

administration Ledning, och anslagssystem 307

organisationen hålla samman sekretariats- och kansliresurserna men det finns skäl förmoda att sekretariatsorganisationen skulle komma att ganska snart utvecklas mot en intern uppdelning av verksamheten i enlighet med rådsorganisationens indelning i olika organ. En sådan utveckling skulle innebära att en sammanslagning främst skulle medföra fördelar i fråga om kansliuppgifter av mer administrativ och teknisk natur, såsom viss personaladministration, statistikproduktion, registrering, arkivering och en del kamerala uppgifter. Däremot skulle sannolikt mycket litet vara att vinna med en gemensam forskningssekretariatsfunktion i vilken krävs ämneskompetens efter de olika organens eller olika discipliners inriktning. Ett avgörande argument för en uppdelning av sekretariatsorgaxiisationen är enligt utredningens uppfattning att det i planerings-, petita- och budgetarbetet behövs sekretariatsresurser knutna direkt till de beslutande organen, råden och FRN, för att de smidigt skall kunna genomföra sina uppgifter. En sådan lösning hindrar givetvis inte att vissa kansliuppgifter av främst teknisk, administrativ och ekonomisk natur kan utföras gemensamt för organisationen. En möjlighet härvidlag är att utifrån köpa vissa tjänster t. ex. teknisk och kameral service. Möjligheterna till sådana köp av tjänster bör prövas i samband med detaljutformningen av sekretariat och inre organisation. Utredningen har i det föregående kapitlet föreslagit att vissa funktioner av gemensam karaktär för hela rådsorganisationen helt eller delvis förs till FRN. Den erforderliga sekretariatsservicen för dessa funktioner samt för särskilda delegationer och gemensamma kommittéer skall knytas till FRN. Mot denna bakgrund anser utredningen att lösningen för sekretariatsorganisationen bör bli en mellanform mellan det nuvarande helt decentraliserade systemet och ett centraliserat system. Vid utformningen av sekretariatsorganisationen bör det vara en strävan att avväga fördelningen av uppgifter mellan råd och FRN så att balans skapas utan att effektiviteten i verksamheten eftersätts.

Utredningen föreslår: att till vart och ett av de tre råden - HSFR, MFR, NFR - knyts ett sekretariat. Sekretariaten skall dimensioneras för att tillgodose respektive råds egna behov av sekretariatsresurser för beredning och handläggning samt verkställande av beslut. Vidare skall rådens gransknings- och initieringsgrupper liksom övriga arbetsgrupper och kommittéer kunna hämta sekreterare ur rådssekretariaten och därifrån få bistånd med särskilda utredningar. I sekretariatens uppgifter skall också ingå att svara för administrativ och teknisk service samt att utföra eventuella kamerala uppgifter som fortsättningsvis bör åligga respektive råd, att på motsvarande sätt till FRN knyts ett sekretariat med beredande och handläggande samt verkställande uppgifter. FRNzs sekretariat skall dels bistå nämnden och samrådsgrupperna med sekretariatsservice, dels svara för framtagning av mer omfattande planeringsunderlag

308 administration och anslagssysiem Ledning,

och för genomförande av utredningar åt FRN. Sekretariatet skall också samordna olika planeringsinsatser. FRN:s sekretariat skall även svara för sekretariatsservice och i övrigt bistå delegationerna med utrednings- och planeringsinsatser. Bland sekretariatets uppgifter skall vidare ingå de åligganden FRN får ifråga om kamerala uppgifter.

Utredningen kommer inte att framlägga detaljerade förslag angående arbetsformerna för och dimensioneringen av rådsorganisationens sekretariat eller för verksamhetens bedrivande. Däremot skall i det regler följande föras en principiell diskussion om funktioner och organisation samt ledning av sekretariaten. Beslut om sekretariatens organisation och arbetsformer avses efter det att rådsorganisationen etablerats fortsättningsvis fattas av råden efter samråd med FRN (jfr avsnitt 8.2.1).

12.2.3 Ledningen av sekretariaten Det föreslagna, i huvudsak decentraliserade systemet, med egna sekretariatsresurser vid dels varje råd, dels FRN, innebär att râdssekretariaten i den nya organisationen i stort sett kommer att behålla de uppgifter de nuvarande sekretariaten har. Skillnaderna gäller uppgifter av gemensam natur som förs till FRNzs sekretariat och sådana som eventuellt kan köpas utifrån samt nytillkommande uppgifter. Râdcn ansvarar ytterst för verksamheten i sekretariat och olika organ. För ledningen av den löpande verksamheten i sekretariarådgivande ten kan väljas olika ansvarsfördelning mellan râdsordförande, rådssekreterare och administrativ chef. Utredningens ställningstagande ovan när det gäller ordförandens ställning innebär att denne inte förutsätts ha delta i sekretariatets direkta ledning eller i den löpande möjlighet verksamheten. Utredningen anser inte att det finns skäl att föreslå en i detalj enhetlig och fastlagd uppbyggnad av sekretariaten och ledningsformerna i den nya Förhållandena i de olika råden kan variera med rådsorganisationen. hänsyn till både uppgifter och personalförhållanden - ett stelt system skulle kunna hindra rådsverksamheten. Samarbetet inom rådsorganisationen underlättas emellertid om de ledande befattningshavama har ungefär samma ställning i sekretariaten.

fluvudsckreterare l den nuvarande rådsorganisationen varierar rådssekreterarnas roll och med de speciella förhållanden som gäller för respektive råd. bakgrund till av ökade l förslaget ny rådsorganisation understryks betydelsen insatser för planering, initiering och utvärdering samt för kontakter och samverkan inom och utom rådsorganisationen. Dessa insatser kommer att ställa stora krav på den del av sekretariaten som med den terminologi som användes ovan kan benämnas forskningssekretariatsfunktionen. Det innebär också att den vetenskapliga kompetensen hos sekretariatens måste bli av avgörande betydelse. FRNzs uppgift att verka för ledning

Ledning, administration och anslagssystem 309

samordnade forskningsinsatser från en rad olika vetenskapsområden och samhällsscktorer ställer dessutom särskilda krav på förmåga till vetenskaplig överblick samt överblick över samhällets forskningsbehov och vetenskapliga möjligheter att tillgodose sådana behov. Utredningen föreslår mot bakgrund av det ovan framförda att den vetenskapliga kompetensen ges särskild vikt vid valet av sekretariatschefi såväl råden som FRN - nedan föreslås att den ansvarige för kansliuppgifterna bör ha ekonomisk-administrativ inriktning. Cheferna för sekretariaten föreslås i den nya rådsorganisationen genomgående få benämningen huvudsekreterare. Huvudsekreterarna bör förutom att vara ansvariga chefer för sekretariatet som helhet även vara direkt ansvariga för den löpande verksamheten när det gäller forskningssekretariatsuppgifterna. Det bör ges möjligheter för råden och FRN att om så befinnes lämpligt anställa huvudsekreterare enligt friare anställningsformer än lönegradsbunden tjänst, detta bl. a. för att sekreteraren genom eget forskningsarbete skall kunna hålla önskvärd kontakt med aktiv forskning.

Adnzinistrariv chef I den föreslagna rådsorganisationen har flera gemensamma uppgifter av administrativ natur samlats i FRN. Det kan övervägas om ansvaret för samtliga kansliuppgifter borde inordnas under en för hela rådsorganisationen gemensam administrativ chef. Då emellertid råden har fristående ställning och därmed förenat direkt ansvar för planering, anslagsframställning och uppföljning och arbetsuppgifterna blir kvalificerade och omfattande anser utredningen av varje råd bör ha en administrativt 4 ansvarig tjänsteman en kanslichef -- som svarar för samordning av sekretariatets löpande teknisk-administrativa verksamhet och samarbete med övriga råd och FRN. I kanslichcfens arbete ingår också handläggning och på delegation beslut i olika ärenden av ekonomisk-administrativ natur såsom remisser, personaladministrativa frågor, ärenden om rationalisering och organisation etc. Kanslichefen ansvarar vidare för ekonomiska och kamerala frågor. Det är av största vikt att administrativa ärenden inte kommer att tynga huvudsekreterarna vars huvudintrcsse måste riktas mot den omfattande vetenskapliga verksamheten. Detta förhållande och det ansvar som kommer att åvila kanslicheferna i råden och l-RN och även de ovan som en möjlighet rekommenderade fria anställningsformerna för huvudsekreterarna gör det enligt utredningens mening väsentligt att kanslichefsposterna besätts med kvalificerade befattningshavare på heltid. Kansliehefen bör vid förfall för huvudsekreteraren fungera som ställföreträdande sekretariatschef. Utredningen har noterat att frågan om inrättandet av byråchefstjänster hos rådens sekretariat vid flera tillfällen har aktualiserats av råden. Genom de föreslagna sammanläggningarna och de nya uppgifterna för rådsorganisationen ändras förutsättningarna för rådskansliernas verksamhet. Utredningen föreslår att frågan om fasta tjänster på byråchefsnivå prÖvas vid fastläggandet av personalstat för rådens och FRNzs sekretariat.

310 Ledning, administration och anslagssystem

l2.2.4 Principmodell för sekretariat Med utgångspunkt i analysen av rådssekretariatens uppgifter och förslagen om huvudsekreterare och kanslichef har utredningen skisserat en principmodell (figur 12:1) för uppbyggnaden av sekretariaten i rådsorganisationen. Avsikten är att ge en ram för den mer detaljerade utformningen av sekretariatens organisation. Skillnaden mellan å ena sidan det som ovan beskrivits som forskningssekretariatsuppgifter och å andra sidan det som betecknats kansliuppgifter bör enligt utredningens mening få återverkan iden organisatoriska uppbyggnaden av sekretariaten. Utredningen föreslår därför att sekretariaten uppdelas på å ena sidan en forsknings- och planeringsfunktion med inriktning på beredande och planerande uppgifter inom respektive råds (FRN:s) ansvarsområden och å andra sidan två administrativt inriktade funktioner: en ekonomisk-administrativ funktion och en servicefunktion. l den ekonomisk-administrativa funktionen ingår redovisning och kameral kontroll, personaladministrativa uppgifter, ekonomiska utredningar, samordning av planerings-, petita- och budgetarbete, rationaliseringsuppgifter etc. Servicefunktionen omfattar administrativa uppgifter och teknisk beredning i samband med ansökningar och anslag, arkivfrågor, diarieföring och teknisk beredning av ärenden. Inom forsknings- och planeringsfunktionen bör det vara lämpligt att göra en uppdelning efter ämnesgränser eller ändamål. Hur en sådan uppdelning bör ske är bl. a. beroende på mönstret av gransknings- och initieringsgrupper, ärendestrukturen och på personalprofilen. Utredningen vill betona att funktionsuppdelningen med nödvändighet måste kombineras med ett kontinuerligt samarbete mellan personal med administrativa och ekonomiska arbetsuppgifter och vetenskapligt inriktad personal. Överföringar av arbetsuppgifter mellan funktionerna bör också vara möjliga att vidta av råden och FRN.

På några väsentliga punkter skiljer sig arbetsuppgifterna mellan sekretariatet i FRN och rådssekretatiaten. Detta gäller främst ifråga om forsknings- och planeringsuppgifterna och de för hela rådsorganisationen gemensamma serviceuppgifterna. FRN skall inte ha egen organisation för vetenskaplig granskning. För sådana uppgifter skall nämnden i första hand utnyttja rådens granskningsoch prioriteringsgrupper. Detta innebär bl. a. att FRN:s sekretariat inte behöver förses med personal för service till sådana grupper i samma omfattning som rådens sekretariat. FRN:s inriktning på större mång/ tvärvetenskapliga och ofta långvariga forskningsprojekt, där en rad intressenters önskemål och krav skall vägas in, innebär att initiering och planering, särskilt övergripande planering samt kontakt- och samordningsarbete blir dominerande inslag i sekretariatets verksamhet. FRN:s roll som samarbetsorgan och villkoren för nämndens finansierings- och forskningsinsatser kommer också att innebära att forsknings- och planeringsfunktionen måste få en särskild profil i FRN:s sekretariat. Vidare kommer de till FRN knutna delegationerna att kräva sekretariats-

Ledning, administration och anslagssystem 311

service där speciell kompetens kan bli erforderlig. Bland planeringsuppgifterna ingår också att i samarbete med rådssekretariaten ta fram underlag för och framlägga förslag till verksamhetsplaner, att sammanställa underlag för FRNzs anslagsframställningar och den årliga verksamhetsberättelsen, att svara för det vetenskapliga innehållet i FRNzs treårsberättelse till rådskonferenserna samt att svara för kontakter med råd och sektoriella organ. l den ekonomisk-administrativa funktionen skall ingå att hålla samman nämnda planeringsarbete och i dessa avseenden samverka med forskningssekretariats- och planeringsfunktionen. FRN:s sekretariat skall också ha vissa samordningsuppgifter för petitaarbetet i rådsorganisationen och för den långsiktiga planeringen. Dessa samordningsuppgifter kan till stor del väntas vara av administrativ natur och bör hänföras till den ekonomisk-administrativa funktionen. Denna funktion bör också innefatta beredning och handläggning av organisations- och rationaliseringsfrågor i rådsorganisationen. När det gäller övriga kansliuppgifter kan väntas att överensstämmelsen med rådssekretariatens motsvarande uppgifter blir relativt god.

Huvudsekreterare

I Kanslichef

FOT-Sknlngs- Ekonomisk- Service- Och administrativ funktion planerings- funktion funktion Figur 12:1 Principmodell för sekretariaten inom rådsorganisationen

Servicefunktionen kommer att ha något annorlunda innehåll i FRN:s sekretariat än i rådssekretariaten. l FRN kommer denna funktion att domineras av de för hela rådsorganisationen gemensamma Serviceuppgifterna: redaktionstjänsten, statistikproduktionen och eventuell konferensservice och projektregistrering. Den skisserade principmodellen för rådsorganens sekretariat måste för varje råd och för FRN anpassas till de förutsättningar och villkor som gäller i respektive fall. En sådan anpassning måste utgå från mer detaljerade analyser och bedömningar beträffande verksamhetens omfattning, ärcndestrukturen, uppgifternas beskaffenhet och personalsammansättningen i nuläget och i den nya organisationen. Forskningsråden böri stor utsträckning själva och i förekommande fall gemensamt kunna genomföra de ändringar som krävs på grund av omorganisationen. För att utreda frågor om sammanslagning av vissa kanslifunktioner för hela

312 administration och anslagssystem Ledning, rådsorganisationen -- alternativt överväga köp av tjänster utifrån - för att utforma och dimensionera FRN:s sekretariat inklusive gemensamma servicefunktioner samt för att samordna rådens översyner av sekretariat och kanslier föreslår forskningsrådsutredningen att en organisationskommitté med bl. a. deltagare från de nuvarande forskningsråden och deras kanslier tillsätts. Denna organisationskommitté skall lämna ett samlat förslag till organisation av sekretariaten vid råden och FRN.

12.3 Rádsorgzmisationens anslagssystem

12.3. l Anslagssystemets nuvarande utformning Forskningsråden finansierar sin verksamhet från ett enda anslag till respektive råd. Till skillnad från universiteten finansierar råden sålunda från samma anslag såväl utrustning som löner, publieeringskostnader, resor m. m. Även förvaltningskostnaderna ingår men i regleringsbrevet anges det maximala belopp respektive råd får använda för sådana kostnader (jfr avsnitt 5.2). Anslagen till forskningsråden anvisas i dagsläget som reservationsanslag vilket bl. a. innebär att råden inte, sedan anslaget fastställts av riksdagen, kan räkna med att ytterligare medel är tillgängliga för att möta pris- och lönehöjningar som inte kunnat förkalkyleras. Å andra sidan ger denna anslagsbeteckning möjligheter att disponera anvisade medel även efter budgetårets slut. Anslag för medicinsk forskning fördelas i dagsläget på dels allmänmedicinsk och yrkesmedicinsk forskning, dels försvarsmedicinsk forskning. Medlen disponeras av MFR. Förslaget i avsnitt 9.3 att den försvarsmedicinska sektionen i medicinska rådet skall upphöra reser frågan om ändring i anslagskonstruktionen. Anslaget till humanistisk forskning disponeras av HFR. Reservationsanslaget för denna forskning uppdelas inte på olika poster. Rådet disponerar också avkastningen av humanistiska fonden. Anslaget till samhällsvetenskaplig forskning uppdelas i enlighet med nuvarande sektionsindelning av SFR på följande tre anslagsposter: soeialvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet, rättsvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet samt psykologisk och pedagogisk forskning och publiceringsverksamhet. Under rubriken ”Naturvetenskaplig forskning” upptas i regleringsbrevet dels en anslagspost med samma benämning som huvudrubriken dels en anslagspost till rymdforskning. Medlen under den förra anslagsposten disponeras nu av NFR och medlen under den senare av delegationen för rymdverksamhet (jfr avsnitt 9.4). AFR disponerar medel från det anslag som i regleringsbrevet benämns ”Atomforskning. Rådet tecknar också utbetalningsbesked för anslaget Europeiskt samarbete inom kärnforskningen”. Från det senare anslaget utgår bidrag till bl. a. CERN och till sammanträdes- och kommittéverksamhet inom det internationella samarbetet. Rådens anslag täcker emellertid inte samtliga kostnader som är

Ledning, administration och 313

anslagssystem

förenade med forskningsverksamheten på rådsanslag. Vissa kostnader finansieras normalt via läroanstalternas egna anslag. Frågan 0m.råden skall belastas med samtliga kostnader som uppkommer för rådsforskningen behandlas i avdelningen särskilda frågor avsnitt l3.l.1.

12.32 Förslag till anslagssystem

Rådsorganisationens anslagssystem, som alltså innebär att samtliga på råden belöpande kostnader bestrids från ett anslag av reservationsanslagets natur, lämpar sig väl för en organisation som måste kunna svara på initiativ utifrån och fullfölja egna initiativ. Systemet ger en relativt hög grad av frihet vid valet mellan olika handlingsalternativ: mellan tjänster och utrustning, mellan forskningsprojekt inom olika områden, mellan forskningsanslag och förvaltningskostnader, mellan forskningsanslag och publieeringskostnzider etc. [Jtretlningen finner inte anledning föreslå några principiella ändringar i anslagssystemet, utan förordar att anslagen till råden liksom hittills redovisas i form av ett reservationsanslag per råd med beteckningarna D humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet D medicinska forskningsrådet D naturvetenskapliga forskningsrådet.

Pâ motsvarande sätt bör anvisas ett reservationsanslag till FRNmed beteckningen. forskningsrådsnämnden. Däremot finner utredningen det nödvändigt att anslagssystemet kompletteras i följande hänseenden. Anskaffningen av dyrbar utrustning vållar ofta råden svårigheter. l enlighet med förslag som framläggs i kapitel l7 bör för tttrustning vars värde överstiger 100 tkr per objekt skapas ett särskilt utrustningsanslag till FRN:s disposition. Förslaget innebär bl. a. att för de utrustningsobjekt som finansieras via liRNzs utrustningsztnslag kostnaderna för avskrivningar och räntor skall löpande för varje år belasta anslagen för det eller de organ som utnyttjat utrustningsmedlen. Utredningen föreslår vidare att ett särskilt reservationsanslag anvisas till FRN/iir långsiktstrtotiverad forskning. Detta bör ske genom att en del av de medel som f. n. anvisas under Framtidsstudier anslaget på justitiedepartementets huvudtitel förs över till utbildningsdepartementet och där anvisas FRN. Anslaget till långsiktsmotiverad bör forskning tillsvidare uppföras som särskilt anslag i statsbudgeten. Det bör ankomma på FRN att ta initiativ till en eventuell senare överföring av anslaget till FRNzs allmänna forskningsanslag. Utredningen föreslår att ett särskilt anslag anvisas till FRN för den gemensamma utåtriktade irzfbrmationsvcrksanzheten. Detta skall dock inte innebära hinder för råden att svara för utåtriktad information. Avsikten med det särskilda informationsanslaget till FRN är främst att möta de skiftande kraven på information om forskning och möjliggöra informationsinsatscr som innebär ett samlat utåt från uppträdande rådsorganisationens sida. Omfattningen av denna verksamhet blir starkt

314 administration och anslagssysrem Ledning,

beroende av efterfrågan på information -- kraven härvidlag synes öka i Det är därför lämpligt att anslaget betecknas förslagsanslag, styrka. eventuellt med möjlighet för regeringen att utfärda reglerande bestämmelser. Anslaget till samhällsinriktad information om forskning skall innefatta stöd till nämnden för forskningsinformation och tidskriften Forskning och Framsteg men även andra informationsinsatser i samverkan med universiteten och enskilda forskare samt sektorsorgan. Utredningen har ovan (avsnitt l 1.5.2) uttalat sig för att FRN skall ha särskilt ansvar för statistikproduktionen i rådsorganisationen och för framtagningen av allmän forskningsstatistik för rådens och FRN:s behov. -- Denna verksamhet är av allmänt intresse och av löpande natur kostnaderna bör därför bestridas ur nyssnämnda anslag. En översikt av utredningens förslag till anslagssystem för den nya rådsorganisationen ges i figur 12:2. Nedan behandlar utredningen vissa frågor rörande anslagssystem och anslagsförvaltning.

l2.3.3 Anslag till lönckostnader

Det förhållandet att råden inte kan räkna med täckning av lönekostnaderna till följd av oförutsedda lönehöjningar innebär planeringssvårigheter särskilt vid utplanande anslagsutveckling eller starkare stegring av lönekostnaderna. De problem beräkningar av dylikt tillskott av löneutrymme för råden kan föranleda betingas av att råden själva avgör vilken som skall anställas. Enligt vad utredningen kunnat finna är dessa personal problem dock inte principiellt annorlunda hos myndigheter med försöksverksamhet med programbudgetering.

De statliga myndigheterna får i allmänhet tillstånd att överskrida anslag till lönekostnader med merkostnader till följd av respektive avtalen. l de flesta fallen anvisas medel till lönckostnader under anslag eller som är uppförda som förslagsanslag i riksstaten. Normalt anslagsposter, får myndigheterna i dessa fall genom en generell bestämmelse överskrida anslagen eller anslagsposterna med anledning av merkostnader till följd av löneavtal. När det gäller myndigheter med programanslag, där myndigheten själv, inom ramen för de regler som gäller för anslagen, kan avgöra hur stor andel av anslaget som skall utgöra lönekostnader, sker en prövning i varje särskilt fall. För forskningspersonal vid universiteten anvisas anslagen till lönekostnader i huvudsak via fakultetsanslagen till avlöningar och för personal med via driftkostnadsanslagen. Avlöningsanslaget är serviceuppgifter förslagsvis bctecknat, de senare reservationsanslag. För Chalmers tekniska högskola och programhudgetmyndigheterna högskolan i Linköping sker anvisningarna till bägge dessa personalkatevia programanslag. Under programanslagen anvisas även medel för gorier andra kostnader än lönekostnader. Universiteten får enligt gällande bestämmelser inrätta tjänster för sin

Ledning, administration och anslagssysrem 315

Don_

.§25

.åw .C9 E55

umumnom

Eom

.mE._o«:_ .mmicmdz ...ananas

:o:

to

mmacwmcozmåomw..

Am

msmcømmmxäow

.mä

wEEox

_mocg neåcoê ...scxeoa .mmicmét n

?Ecom

2x u

u

cmv.

manen.: mmvcmd_

.mm.mcm.m.

.m

.annan ma.:

höøammkim

_

uomm_mc 2x. Ammñcwá:

:z

m

uommñcá. .mm_m:m.m.

m2

:i ”E2

ummm_m: .mm_m:m.z.

mus_ :z mus_

ummsmc .mâmcwiv

zum: :z mmm...

.mmm_uc ovcwmmauoê .§05

o

.xmöu m5: -.._55 ?E Iägur nr l 2:2 Över-

siktsbild av anslags-

.Eoxm

systemet 1den nya

35 .Ex :Cm 3.9_ rådsorganisatiø nen

316 Ledning, administration och anslagssystem

verksamhet utom vad avser tjänster som regeringen inrättar. När det gäller att beräkna medel för lönekostnader sker detta enligt vissa schabloner som anges i petitaanvisningarna. Löne- och anställningsvillkoren regleras genom avtal som avtalsverket träffar med personalorganisationema, och avtalen gäller sedan de godkänts av regeringen och riksdagens lönedelegation. För myndigheter som har anslag till lönekostnader anvisade under reservationsanslag och obetecknade anslag gäller ett särskilt förfarande. Regeringen har här bemyndigande att efter prövning i varje särskilt fall anvisa medel som behövs för att täcka merkostnaderna. Medlen anvisas ur anslaget ”täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.. Detta gäller t. ex. för anslagen till driftkostnader vid universiteten och lärarhögskolorna samt för programanslagen vid Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping. För forskningsråden har i stället för ett automatiskt system för täckning av merkostnader till följd av ingångna löneavtal andra förfaringssätt utveeklats för beräkning av rådens lönekostnader. Råden kan, om avtal om löner är slutna när råden ger in sin anslagsframställning, själva anpassa nxedclsäskandet härefter. Råden kan också i efterhand göra kompensatoriska äskanden för lönehöjningar under tidigare budgetår. Departementet gör i budgetarbetet olika beräkningar av dessa kostnadsökningar och tar hänsyn härtill vid anslagsäskandet. Ur budgetpropositionerna kan dock inte utläsas hur dessa beräkningar sker. l den mån vid anslagsberäkningen hänsyn inte kunnat tas till storleken av kommande lönehöjningar får råden inom ramen för anvisade medel betala lönehöjningarna, vilket kan innebära både planeringsproblem för råden och problem att tillfredsställande bedriva forskningsverksamhet. (jfr avsnitt 17.2). Det kan här noteras att råden, utom vad gäller vissa forskartjänster och viss ;administrativ personal, inte har haft personal med fast anställning. En viss förändring har dock inträtt i och med att lagen om ökad anställningstrygghet trätt i kraft den ljuli 1974. Det kan allmänt sett väntas att den nya lagen kommer att ställa större krav på rådens och universitetens personalplanering än hittills. En av förutsättningarna för att råden skall kunna tillgodose dessa ökade krav på anställningstrygghet och uppställda krav på forskningsplanering är enligt utredningens uppfattning att frågorna om lönetäckning löses tillfredsställande. Utredningen föreslår därför att merkostnader som föranleds av löneförhä/ningar till följd av löneavtal anvisas över nämnda tåckningsair slag efter samma regler som gäller för programanslagcn och driftkostnadsanslagen vid universiteten.

1.2.3.4 Anslag tillförvaltningskostnadcr Utöver de i regleringsbrev angivna beloppen för rådens förvaltning kan vissa kostnader för kommittéer, arbetsgrupper etc. betecknas som förvaltningskostnader. Som framgått av beskrivningen i avsnitten 5.2. l hS har råden i skiftande omfattning använt sig av möjligheten att anvisa medel till sådana insatser.

Ledning, administration och anslagssystem 317

Arbetsformerna i den nya rådsorganisatiorten kan enligt utredningens mening väntas ställa ökade krav på rådens kansliorganisation. En basorganisation i form av en personalstat bör fastläggas för respektive råd och FRN och förtecknas i regleringsbrev. Därutöver bör råden och FRN vilket bl. a. föreslagits av riksrevisionsverket - av de anvisade reservationsanslagen till forskning fritt kunna avsätta medel som bedöms behövliga för särskilda förvaltningsändamål. Därigenom kan åstadkommas en önskvärd Vägning av förvaltningskostnader mot forskningskostnader, vilket också ligger i linje med grundtankarna i programbudgetsystemet. Härigenom sker också en anpassning till den praxis som utvecklats. Arvoden till ledamöter och ordförande i de beslutande organen bör fastställas av regeringen. Råden och FRN bör själva få bestämma arvoden till ledamöter och experter i gransknings- och initieringsgruppcr samt i samrådsgrupper, delegationer och nämnder. Även ersättning till enskilda experter och kostnader för konsultuppdrag liksom eventuell ersättning för förlorad lön till följd av tjänstledighet för fullgörande av ordförandeuppdrag o. d. bör råden och FRN få anvisa. Medlen skall utgå ur reservationsanslagen för forskning. Med denna relativt fria konstruktion för beslut om förvaltningskostnader följer krav på en noggrann redovisning i efterhand av anslagens utnyttjande såväl i de årliga verksamhetsherättelserna som i de särskilda redogörelserna till rådskonferenserna.

12.3.5 Kostnader för publicering av vetenskapliga resultat

Utredningen har övervägt att bryta ut publiceringskostnaderna och skapa ett för hela rådsorganisationen gemensamt publieeringsanslag. Ett skäl härför är att publiceringskostnaderna lättare kan urskiljas och motiveras separat. lin nackdel är de administrativa problem och problem för forskarna som följer av att anslag till publicering måste sökas från annat håll än forskningsanslag. Speciellt för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning skulle konstruktionen bli svårhanterlig. litt alternativ vore att bryta ut anslagen till informationsverksamhet och sammanföra dessa med publieeringsanslagen till ett för hela rådsorganisationen gemensamt informations- och publiceringsanslag. En sådan konstruktion skulle möjliggöra avvägningar mellan olika informationsinsatser. Utredningen anser dock flera skäl tala för att publiceringskostnaderna som hittills belastar rådens anslag. litt är den nära kopplingen mellan forskningsverksamhcten och resultatpubliceringen och mellan resultatpublicering och utvärdering och uppföljning. Ett annat är den variation som finns mellan råden ifråga om publieeringens roll. Enligt utredningens uppfattning förefaller det också lämpligast att hålla isär anslagen till publicering och anslagen till den utåtriktade informationsverksamheten.

318 administration och anslagssystem Ledning,

12.4 Den ekonomiska redovisningen och kontrollen

Nuvarande former för kontroll av användningen av forskningsrådens medel samt riksdagens revisorers förslag till ändringar i den ekonomiska redovisningen och kontrollen har beskrivits i kapitel 5.7.1. Utredningen sig här till att ange vissa riktlinjer för utformningen av begränsar redovisningen och kontrollen av rådens forskningsanslag som underlag för den översyn av redovisningsförfarandet som igångsatts inom rådsorganisationen. Utredningen ser det som angeläget att den arbetsgrupp för ändamålet som tillsatts av forskningsrådens samarbetsdelegation med representanter från forskningsråden och vissa andra myndigheter ges tillfälle att fortsätta och intensifiera sitt arbete. Mot bakgrund av det ansvar FRN skall ha för att verka för enhetlighet och samarbete i rådsorganisalionen bör arbetsgruppen i den nya rådsorganisationen administrativt knytas till FRN.

l2.4.1 Föreskrifter i samband med beviljande av anslag avtal -- kontrakt ø med Samtliga forskningsråd upprättar skriftliga mottagaren av det anslag som rådet beviljat. l kontraktet anges för vilket ändamål medlen anslås och de närmare villkoren för användningen av anslaget. Villkoren utgörs dels av allmänna villkor som avser samtliga de av rådet stödda projekten, dels av speciella villkor för det enskilda Bland de allmänna villkoren kan noteras att medlen, när det projektet. som bedrivs vid universitet och högskolor, skall förvaltas gäller forskning av läroanstalten. En viss enhetlighet i forskningsanslagens utformning har utvecklats genom att forskningsrådens samarbetsdelegation utarbetat och forskningsråden sedan årsskiftet 1973/74 tillämpat ett kontraktsformulär med bestämmelser. Därigenom regleras förhållandet dels mellan likalydande forskningsråd, anslagsfördelande myndighet och forskare, dels mellan forskningsråd och forskare. Även villkoren för anslagens användning har utvecklats mot ökad enhetlighet och mot mindre specificering av anslagen. En relativt detaljerad reglering sker dock fortfarande av löneanslagen. På olika håll, t. ex. inom STU, tillämpas ett system med ramanslag för forskningsprojekt vilket ger ökad frihet för anslagsmottagaren att omdisponera anslagen. I utredningen om Administrationen av det statliga forskningsstödet” (1972) aktualiserade riksrevisionsverket frågan om en övergång till ramanslagsteknik också för forskningsråden. Utredningen anser att dctaljeringsgraden i föreskrifterna om fördelningen på kostnadsanslag bör anpassas till rådens behov av beslutsunderom styrning av enskilda projekt. [Jorskningsanslaget bör lag och önskemål betraktas som en budget för projektet, där de olika kostnadsslagen inte är fritt utbytbara mot varandra. En anledning till denna restriktion i utbytbarheten mellan t. ex. löner och utrustning i projekten är att råden och universiteten bl. a. genom trygghetslagstiftningen har ökat personalansvar och dessutom måste kunna i efterhand ge täckning för lönehöj-

Ledning, administration och 319 anslagssystem

ningar. Utredningen föreslår därför att personalkostnaderna för forskningsprojekten anges separat. l de fall räntor och avskrivningar för utrustning skall utgå från projektanslaget bör dessa kostnader också anges i kontraktet. Eftersom en viss andel av forskningsanslaget skall avsättas för administrationskostnader vid universitet och bör detta högskolor noteras i kontraktet. För att undvika extra administrativa omgångar böri besluten anges att anslagen får disponeras i huvudsaklig överensstämmelse” med den angivna fördelningen, vilket enligt praxis innebär en rörlighet om ca 5-l0% mellan olika poster. Lönehöjningar kompenseras på sätt som angivits i avsnitt 12.33.

12.4.2 Kostnadsrcdovisrzing av forskningsprojekt

Kostnadsredovisningen till råden sker för närvarande som särredovisning (anslagsredovisning) av rådsanslaget för forskningsprojekt. Många projekt finansieras från olika anslagsgivare vilket med den angivna redovisningsprincipen innebär att råden enbart får en redovisning av sina egna anslag till projekten men däremot inte en uppfattning om deras totala kostnadsstruktur. Vidare måste den förvaltande myndigheten lägga upp“ särskilt konto för varje anslagsgivares anslag till projektet. Vid granskning av den statliga forskningsverksamheten har både riksrevisionsverket och riksdagens revisorer förordat en övergång till kostnadsredovisning och redovisning av de totala kostnaderna för varje projekt till vilket rådet eller råden är medfinansiärer. I den nya rådsorganisationen kan väntas en ökad grad av samfinansiering av projekt med många anslagsgivare berörda och komplicerad finansieringsstruktur. Detta medför ett än större behov av projekt- och kostnadsredovisning av den typ System-S kan medge. Kostnaderna fördelas där på kostnadsställe (avdelning, institution), kostnadsbärare (projekt, kurs) och på kostnadsslag (löner, materiel etc.). Först med en fullständig kostnadsredovisning kan genomföras en komplett kontroll mot budget och resultaten sättas i förhållande till kostnaderna. Ansatser till en sådan kostnadsredovisning finns inom universitets- och högskoleområdet vid programbudgetmyndigheterna Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping. fiör forskningsråden skulle enligt utredningens mening en projektvis genomförd kostnadsredovisning och kostnadsuppföljning i många fall ge ett värdefullt underlag för löpande utvärdering och för av prövning fortsatta forskningsanslag. En total redovisning av samtliga kostnader får för rådsorganisationens vidkommande ses som en utveckling på sikt bl. a. i avvaktan på försöksverksamheten med programbudgetcring inom området. Utredningen föreslår att ett första steg bör vara en projektredovisning där samtliga anslag till ett projekt skall samlas i en budget för projektet och att kostnaderna för projektet avräknas mot denna budget.

320 administration och Ledning, anslagssysrem

12.43 Kamera! kontroll Den kamcrala kontrollen av användningen av de medel råden ger till forskningsvcrksamhet sker huvudsakligen vid den medelsförvaltande universiteten och högskolorna och deras centrala förvaltmyndigheten, Råden som anslagsfördelande myndigheter utför i första hand ningar. vetenskaplig granskning och aktivitetskontroll men gör sällan en rent ekonomisk kontroll av hur medlen används. Riksdagens revisorer har vid utredning av den kamerala kontrollen av användningen av statliga forskningsmedel ansett att behov bl. a. finns för en skärpt ekonomisk-administrativ granskning på såväl anslagsfördelande som medclsförvaltande nivå (jfr avsnitt 5.7.1). Utredningen anser att från rådsorganisatioirens synpunkt det primära med kontrollen måste vara att få fram ett tillförlitligt underlag för syftet uppföljning av forskningsverksamheten. Det material som vetenskaplig framkommer ur den på annat sätt motiverade kamerala kontrollen skall självfallet därvid så långt som möjligt utnyttjas. Rådens rent ekonomiska kontroll av medelsanvändningen bör i de flesta fall kunna begränsas till en kontroll av att anslagen inte överskrids och att medelsdispositionen överensstämmer med anslagskontraktets bestämmelser. Utredningen finner mot denna bakgrund inte anledning förorda någon ändring i den av den ekonomisk-administrativa kontrollen principiella uppläggningen som alltfort bör handhas av den myndighet som förvaltar de av råden utdelade anslagen.

sou 1975:26

IV Särskilda frågor

13 och kostnader

Fördelningen av ansvar

mellan råden och andra

organ

Systemet med forskningsråd som självständigt beslutar om bidrag till forskning att utföras vid andra institutioner -› främst universitet och högskolor V vilka själva med egna medel driver samma slags verksamhet aktualiserar frågor om fördelningen av ansvar och kostnader mellan råden och de organ vid vilka den rådsstödda verksamheten bedrivs. Utredningen tar i detta kapitel upp två frågor som särskilt bör beaktas i detta sammanhang. Det gäller kostnadsfördelningen i allmänhet mellan råden och de forskningsutförande organen och överföring av ansvaret för verksamhet från rådsorganisationen till universitet och högskolor eller andra organ.

l 3. l

Kostnadsförrlelningsfrágor

l 3. l. l Universitet och högskolor

Kostnaderna för den forskning råden stöder vid universitet och högskolor fördelas mellan dessa och råden efter ett flexibelt och endast i begränsad utsträckning fastlagt system. För central administration av de rådsmedel som universiteten förvaltar betalar råden en avgift motsvarande 1 % av anslagssumman. Dessa medel får disponeras av läroanstalterna för förvaltningsändamål. Kostnader för Iokalhyror, normalförbrukning av bränsle, Iyse, vatten etc. för rådsstödda projekt bestrids normalt inte av råden. Dessa kostnader täcks från särskilda medel till läroanstalternas disposition. När det gäller forskande personal liksom teknisk och administrativ personal för forskningsverksamheten bestrids kostnaderna i växlande omfattning av råden eller från läroanstalternas löne- och respektive (iriftkostnadsanslag (beträffande läroanstalter med programbudgetering från programanslag). Även beträffande kostnader för renhållning och städning skiftar formerna för finansiering. Utrustning och förbrukningsmateriel för rådsstödda projekt betalas i den mån de direkt kan hänföras till projekten normalt av rådsmedel. Den utrustning som forskningsråden finansierar övergår efter avslutade projekt i regel i respektive forskningsinstitutions ägo. Den Standardutrustning som respektive forskningsinstitution normalt förfogar över dispone- 21

322 Ansvar och kostnader

även för rådsstödda och en genomgående och strikt ras dock projekt, fastlagd uppdelning av kostnadsansvaret har inte heller på detta område lnstitutionernas Standardutrustning finansieras som ovan eftersträvats. berörts (avsnitt 3.6.3) från särskilda medel efter förslag från lokal- och Utrustningsnämnden för uniutrustningskommittéer (LUP-kommittéer). versitet och högskolor (UUH) utarbetar anslagsframställningar på grundval av LUP-kommittéernas förslag och är servicemyndighet beträffande

även gentemot forskningsråden. Till UKÄzs disposition upphandlingen av föråldrad eller står särskilda ramar för planmässig återanskaffning försliten och utrustning. Möjligheter finns även att på inredning vid universitet/institution köpa viss driftkostnadsanslagen respektive

utrustning. Beträffande kostnader för datakraft gäller ett särskilt finansieringsför datatid för såidana projekt vid universitet och system. Kostnaderna som ha vetenskapligt intresse kan bestridas ur ett högskolor prövas för sådana ändamål. Medlen fördelas av särskilt anslag i statsbudgeten UKÄ meddelar också bestämmelser om UKÃ på de olika läroanstalterna. av medel. Ansvaret för fördelningen av medel ansökningar och tilldelning läroanstalterna mellan olika institutioner och projekt åvilar inom Kostnader för datatid för forskningsändamål får konsistorium (motsv). vid sidan av detta täckas även från driftkostnadsanslagen vid anslag läroanstalterna och från forskningsrådens anslag. En av UKÄ tillkallad har 1974 lämnat förslag till omorganisation av datakraftutredningsgrupp för och forskning (UKÄ-rapport 13a organisation högre utbildning 1974). UKÄ har i skrivelse den 13 december 1974 till utbildningsdeparte-

mentet avgivit förslagi denna fråga. av kostnaderna mellan läroanstalterna och Frågan om fördelningen råden för den verksamhet som på något sätt får stöd från forskningsråden kan aktualiseras bl. a. utifrån för försöksverksamheten med principerna Detta skulle innebära att råden belastas med programbudgetering. kostnader för rådsforskningcn. l samband med den friare samtliga till driftkostnadsanslagen --- i kombination med ökade dispositionsrätten krav -- som nuvarande bestämmelser ger har frågan fått ökad aktualitet. Problemet har särskilt uppmärksammats när det gäller lokaler som hyrs sikte på att härbärgera rådsstödd forskning och eller uppförs med direkt som alltså vederbörande institutions av basorganisationen går utöver lokalbchov. I dessa fall upplevs rådens kostnadsansvar som betingade särskilt och kostnaderna är lättare att urskilja än när det gäller påtagligt verksamhet som pågår inom andra lokaler. av nuvarande i riktning mot ett system mer En ändring system skulle ha vissa fördelar. Kostnadsanpassat till programbudgetprinciper skulle belastas med sina ”rätta” kostnader och bäraren--forskningsrådet inte som nu med skiftande marginella kostnader. Råden skulle inom sina ramar kunna mellan olika angelägna projekt med hela göra avvägningar aktuell vid beslutet. I ett övergripande perspektiv skulle kostnadsbilden mellan olika satsningar inom råden och mellan råden jämförbarheten inbördes öka. Möjligheterna för råden att styra forskningsverksamheten

vid universiteten skulle avsevärt öka.

Ansvar och kostnader 323

En rad förhållanden vid sidan av dessa fördelar måste dock beaktas. Någon noggrannare fördelning av kostnaderna mellan råden och läroanstalterna skulle inte vara möjlig. Istället skulle olika schablonmetoder av det slag som tillämpas vid uppdragsforskning kunna användas för att Öka râdens kostnadsansvar för de projekt de stöder vid universiteten. Ett programbudgetsystem innebärande att råden skulle bära de fulla kostnaderna för de projekt de stöder måste dock för att bli meningsfullt genomföras konsekvent och effekten härav skulle bli genomgripande. Det skulle bl. a. innebära att kostnaderna för den forskarutbildning som sker inom rådsfinansierade projekt skulle belasta universiteten som har primäransvar härför. Strikt genomfört skulle råden å andra sidan bestrida kostnaderna för den tid den till låroanstalterna fast knutna personalen avsatte till rådsfinansierade projekt. En fördelning av kostnaderna efter dessa principer skulle inte bara för läroanstalterna utan även för råden betyda kraftigt ökade administrativa insatser med åtföljande kostnader. Vidare måste konstateras att när det gäller en viktig resurs, lokalerna, är bundenheten i systemet mycket stor. Läroanstalterna belastas med löpande kostnader för lokaler men deras möjligheter att påverka dessa kostnader är mycket begränsade. Samma förhållande skulle gälla för råden om de belastades med dessa kostnader. Samtidigt skulle ansvaret för en rationell lokalplanering splittras ytterligare. Det vore ur universitetens och högskolornas inte heller synpunkt önskvärt att hela ansvaret för kostnaderna för den forskning råden stöder ålades råden. Ett genomförande av en sådan reform skulle på sikt kunna innebära att universitetens anslag delvis skulle komma att överföras till råden och universitetens möjligheter till egna prioriteringar och initiativ minska i motsvarande mån. Det nuvarande systemet innebär i viss mån en garanti för att universitetens självständiga ställning bevaras. Utredningen vill konstatera att en ändrad fördelning av kostnaderna mellan råden och läroanstalterna och en ytterligare av precisering kostnadsansvaret närmast har pedagogiska fördelar. Mot detta får ställas de ökade administrativa kostnader ett sådant system medför. Utredningen är mot denna bakgrund inte beredd föreslå en principiell omläggning av fördelningen av ansvaret för kostnaderna för forskningsverksamheten vid universitet och högskolor. Den f. n. rimligaste utvägen är att de problem som råder inom vissa delar av det berörda området preciseras och från fall till fall löses gemensamt av rådsorganisationen och läroanstalterna samt att läroanstalternas anslag och anslagen för utrustning dimensioneras så att universiteten och högskolorna kan fortsätta att ta emot och härbärgera forskningsprojekt som råden stöder. Det dubbla system för finansiering av universitetens och högskolornas forskning som sålunda föreligger och kommer att föreligga skapar en flexibilitet och möjligheter till god beredskap för uppkommande behov. De samordningsproblem som systemet medför bör därför inte betraktas som en administrativ oformlighct som bör elimineras utan snarare som en planeringsupivgift i sig. Det förslag som på uppdrag av UKÄ framlagts av den s. k. datorser-

Ansvar och kostnader

13 a 1974) beträffande finansieringen av vicegruppen (UKÄ-rapport innebär om delat finansieringsansvar skall datamaskintid att principen Forskningsrådsutredningen har iremissutgälla även för detta område. låtande tillstyrkt bifall till detta förslag. UKÄ har i den tidigare nämnda skrivelsen att medel för datamaskintid anvisas dels inom föreslagit programanslag, dels inom rådsanslag. Dessa problem måste dock uppmärksammas även på sikt och försöksverksamheten vid vissa läroanstalter liksom med programbudgetering utvecklingen av programbudgetprinciper inom statsförvaltningen i övrigt kan komma att ändra förutsättningarna för bedömningen.

13. 1.2 Forskningsinstitut utanför universitets- och högskoleorganisationen Rådens anslagsgivning riktas -› ehuru företrädesvis till universitet och högskolor - även till andra institutioner som bedriver forskning. För de som huvudsakligen bedriver uppdragsforskning och forskningsinstitut som genom statsmakternas beslut är ålagda att för sin forskningsverksamhet ta ut full kostnadstäckning kan svårigheter vid ansökningar till råden Principen om full kostnadstäckning kan innebära att deras anuppstå. språk på anslag för ett visst projekt måste sättas högre än om motsvarande projekt hade föreslagits av en forskare anställd vid ett universitet. Det är viktigt att även dessa instituts kapacitet utnyttjas i full utsträckning för sådan forskning som råden stöder. Deras möjligheter att hos forskningsråden begära anslag på möjligast lika villkor med universitet och högskolor måste därför uppmärksammas i belysning av det nyss berörda problemet om kostnadsfördelningen mellan råden och universitet och Det är mot bakgrund av det anförda angeläget att högskolor. särskilda forskningsmedel härför anvisas till dessa forskningsinstitut. Dessa medel kan då användas separat efter vederbörande instituts egen eller kombineras med anslag från forskningsråd och motsvabedömning rande organ.

13.2 av rådsfinansierad verksamhet till annan mer

Överföring permanent finansieringsform

att stödja forskning av betydelse för vetenska- Forskningsrådens uppgift utveckling, deras uppgift att fånga upp ny forskning pens och samhällets och ta till vara det utvecklingsbara gör dem särskilt lämpade att utgöra en bas för universitetsforskningens förnyelse och tillväxt. När det gäller tillväxten och den långsiktiga utvecklingen av ny vid universiteten och högskolorna kan forskningsrådens roll forskning renodlas på i princip två olika sätt.

Ansvar och kostnader 325

l3.2.1 Tvá renodlade alternati» l det ena av dessa alternativ överförs från råden till den fasta universitetsorganisationen successivt all sådan verksamhet som vunnit vetenskaplig och organisatorisk stadga och som bedöms svara mot permanenta forsknings- och forskarutbildningsbehov. Råden får uttalat och enbart rollen som plantskola för forskning som, i den mån den visar sig fruktbar, senare skall kunna införlivas med den fasta organisationen. Universitetens och högskolornas fasta forskningsorganisation skulle i detta renodlade alternativ få praktiskt taget hela sin tillväxt via råden. Rådens anslag skulle stå i rimlig relation till omfattningen av den fasta forskningsorganisationen så att de även i fortsättningen kunde bidra med rörligt projektstöd; genom nedläggning av mindre angelägen forskning och genom successiv överföring till universitetsorganisationen skulle skapas utrymme i forskningsråden för nya initiativ och utveckling av nya forskningsspecialiteter. Det andra renodlade alternativet innebär att råden inte strävar efter en överföring till den fasta organisationen av forskning som visar sig svara mot permanenta behov. Rådens möjligheter att främja nya forskningsinriktningar åstadkommes -- förutom genom den successiva nedläggningen av mindre angelägna projekt genom en kontinuerlig tillväxt av rådens reella resurser. Denna tillväxt sker då parallellt med läroanstalternas forskningstillväxt, och dubbla permanenta system skapas där olika prioriteter kan göra sig gällande. Det skulle i ett sådant system vara naturligt om råden vid sidan av universiteten byggde upp forskningsinstitut eller andra fasta resurser för forskning. l verkligheten kan knappast en fullständig renodling av någotdera slaget äga rum. Båda alternativen kompliceras på flera sätt. Universitetsoch högskoleväsendet är inte den enda tänkbara mottagaren av verksamhet som kan aktualiseras för överföring från råden. Expansionen i eller överföringar till den fasta organisationen kan motiveras även på andra grunder än rena forskningsskäl, t. ex. utbildningsbehov på såväl grundläggande nivå som på forskarutbildningsnivå. Ett renodlat alternativ där rådens prioriteringar blir helt avgörande för den fasta organisationens utveckling och tillväxt skulle sätta universiteten själva och även i viss mån statsmakterna på mellanhand. Utredningen vill inte föreslå en renodling som skulle innebära att universitetens och högskolornas långsiktiga forskningsexpansion helt skulle bindas till de prioriteringar som görs av forskningsråden. Inte heller kan förordas en princip som innebär att råden i realiteten strävar efter att maximera sitt eget ansvarsområde och att bygga upp en egen fast forskningsorganisation jämsides med universitetens och högskolornas. Det dubbla ansvaret måste slås fast men utredningen finner det ändå angeläget att betona rådens uppgift att vara rörlig resurs för den basorganisation som läroanstalterna och liknande institutioner utgör liksom att betona uppgiften för råden att vara en källa för den långsiktiga utvecklingen och förnyelsen av denna basorganisation.

326 Ansvar och kostnader

132.2 l-lirtillsvarande rutiner för överföring Som framgått av avsnitt 3.6.2 uttalades i en proposition grundad på universitetsutredningens förslag (1959:105) att sådan verksamhet som under arbetets gång blivit av alltmer permanent art bör överföras från forskningsrådens anslag till den fasta universitetsorganisationen.l propositionen framhölls att frågan om omfördelning av kostnaderna borde prövas i samband med de årliga anslagsäskantlena och förutsattes att de berörda forskningsråden och läroanstalterna skulle ta de initiativ som behövdes i frågan. Under 1960-talet har dessa frågor främst kommit att handläggas på följande sätt: EI dels har efter överenskommelse mellan råden och UKÄ ett system tillämpats där det berörda rådet i god tid före den tänkta överföringen ger slutanslag och meddelar detta till UKÄ samt till läroanstalten ifråga så att åtgärder i tid kan vidtas. Detta system har främst tillämpats vid överföringar av teknisk och administrativ personal, El dels har ett system praktiserats innebärande att respektive råd och UKÄ eller annan berörd myndighet efter överläggningar samtidigt tagit upp överföringen i sina anslagsframställningar. Beträffande högre tjänster måste i detta sammanhang erinras om de ändrade förhållanden som inträtt efter 1959 genom den under mitten av 1960-talet tillkomna möjligheten att vid råden inrätta e 0 professurer för förtjänta forskare (jfr avsnitt 2.2.2). Från den l juli 1972 inrättas dock sådana tjänster endast som personliga professurer. Överföring av högre tjänster (för forskande personal) från forskningsråden till den fasta universitetsorganisationen har skett endast i ett fåtal fall. För de särskilda forskartfänsterna eller de vid vissa råd inrättade arvodesbefattningarna av motsvarande slag kan behovet av överföring till viss del tillgodoses genom den vanliga karriärvägen: forskarna söker och erhåller ordinarie professurer. För de e 0 rádsprofessurerna är situationen en annan då de är sluttjänster utan fortsatta karriärmöjligheter. För de professurer som inrättats på detta sätt kan förutses att frågan om en överföring till den fasta universitetsorganisationen får ökad aktualitet i framtiden. Problemet har uppmärksammats inom rådsorganisationen. För MFR får problemet omedelbar aktualitet om den försvarsmedicinska sektionen - som utredningen föreslagit i avsnitt 9.3 avskaffas. Under utredningens arbete har från skilda håll redovisats vissa svårigheter med främst överföring av teknisk och administrativ personal. Under perioden 1968--72 gavs inom NFR/AFR-området slutanslag för 12,5 tjänster av denna karaktär som kunde komma ifråga för överföring. Av dessa kom fyra att övertas av respektive universitet. Inom AFR-området har under samma period överförts två tjänster genom direkta äskanden i petita. Självfallet skall inte det kravet ställas på systemet att tjänsterna, i och med att slutanslag ges, automatiskt övertas av respektive läroanstalt. l-ln omprövning av verksamheten som resulterar i en nedläggning måste

Ansvar och kostnader 327

kunna ske. svårigheterna med överföringar inom UKÄ-området hänger dock också samman med anslagskonstruktionen i det att dessa tjänster inom universitetsområdet bekostas inom ramen för fakulteternas driftkostnadsanslag. Avsikten med införandet av driftkostnadsanslagen var att ge läroanstalterna större frihet att själva disponera sina medel. Om ett genom slutanslag aktualiserat överföringsärende får effekt i form av beslut om motsvarande anslagshöjning av vederbörande driftkostnadsanslag sker fördelningen härav på lokal nivå. Strävan efter att på bästa sätt utnyttja driftkostnadsanslaget kan dock innebära att det tillskott som erhållits inte förs till den institution där den tidigare rådsfinansierade tjänsten finns, utan till en annan institution där större brist på medel föreligger enligt de beräknings- och fördelningsnormer som läroanstalterna tillämpar. Den föreslagna omläggningen av anslagssystemet till högre utbildning och forskning kommer inte att medföra någon förändring i detta avseende. I och med den nya lagstiftningen om anställningstrygghet kommer respektive universitet att ha ett klart uttalat arbetsgivaransvar även för dessa rådsfinansierade tjänster, och dessa samordningsfrågor måste lösas. Ett speciellt överföringsproblem aktualiserade NFR i skrivelse den 28 februari 1967 till Kungl. Majzt. Rådet påpekade den rutinmässiga insamling av data rörande bl. a. meteorologiska, hydrologiska, magnetiska, kosmiska och seismiska förhållanden som sker i Sverige liksom i en rad andra länder. Rådet framhöll att verksamhet av detta slag för överskådlig framtid är nödvändig. Beträffande ansvaret för dessa verksamheter framhöll rådet att de med hänsyn till sin rutinbetonade karaktär i flertalet fall inte borde bekostas av forskningsrådsmedel utan finansieras på en mer permanent basis. Rådet hcmställde vidare att en utredning skulle tillsättas för att undersöka omfattning, organisation, förvaltning m. m. för de berörda verksamheterna och lämna förslag till åtgärder. Vid remissbehandling 1968 tillstyrktes en utredning från flera håll. Skrivelsen överlämnades i september 1972 till forskningsrådsutredningen för beaktande vid utredningsarbetet.

l 3.2.3 De aktuella Över/öringsbehoven Under utredningsarbctet har forskningsrådsutredningen uppmärksammat att överföringsproblemet haft olika aktualitet för de olika forskningsråden

under utbildningsdepartementet.

l syfte att få en samlad överblick över de aktuella förhållandena riktades i oktober 1974 en förfrågan till rådens sekretariat om vilken verksamhet av mer permanent prägel som skulle kunna vara aktuell för en eventuell överföring till universitet/högskolor eller annan myndighet. Avsikten var att få en allmän uppfattning om problemets storlek och innebörd sedd från rådens synpunkt utan krav på bindande ställningstagande från rådens sida. Det material som redovisats från råden har delvis översiktlig karaktär. Det innebär inte preciserade och noggrant prioriterade förslag till

328 Ansvar och kostnader SOUl975:26

Tabell 13.! Av forskningsråden finansierad verksamhet aktuell för överföring till universitet/högskolor eller annan myndighet. Kostnader och antal berörda tjänster 1974/75

överföringar. Materialet speglar också skiftande synsätt hos de olika råden på överföringsproblemet som sådant. Det bör vidare påpekas att vissa av de överföringar, som förts fram irådens anslagsframställningar för budgetåret 1975/76 och alltså även redovisats i svaret på utredningens förfrågan, tagits upp i budgetpropositionen 1975. En sammanfattande bild av de överföringsbehov som har aktualiserats av forskningsråden under utbildningsdepartementet redovisas ovan i tabell 13:1. De skiftande förhållandena hos de olika råden gör det emellertid nödvändigt att diskutera dem var för sig innan utredningens bedömning och förslag presenteras. l tabellen har inte redovisats de verksamheter som i budgetproposition 1975 föreslås bli överförda till annan huvudman.

AFR AFRzs anslagsprofil präglas av att rådet har en förhållandevis liten och fast grupp av anslagssökande. Rådet behandlar årligen ca 200 ansökningar, varav ungefär hälften avser egentliga forskningsanslag. De utdelade anslagen är genomsnittligt jämförelsevis stora och har i stor utsträckning karaktär av institutionsanslag löpande under lång tid och avseende såväl personalkostnader som materiel. Ofta används dessa anslag till för flera forskningsprogram gemensamma ändamål, t. ex. driften av en accelerator. Ett för AFR angeläget överföringsbehov är delar av dessa institutionsanslag som har karaktär av extra driftkostnadsanslag. l petita för 1975/76 har rådet dock begärt överförande av hela rådsanslaget för tandemacceleratorlaboratoriet i Uppsala och för forskningsrådens laboratorium i Studsvik. l budgetpropositionen 1975 har föreslagits ett överförande av tandemacceleratorlaboratoriet. Rådets anslag härtill uppgick 1974/75 till l 116 tkr (personal samt materielkostnader). Det av AFR redovisade materialet bygger i övrigt på en förfrågan till de anslagsinnehavare vilkas anslag bedömts kunna komma ifråga för överförande. Enkätsvaren har sammanställts hos rådets sekretariat men har inte blivit föremål för rådets preciserade ställningstagande. Beträffan-

Ansvar och kostnader

Tabell 13.2 Av APR prioriterade överföringsbehov (tkr)

liorskningsriidens laboratorium i Studsvik (viss personal + materiel) 775 Teknisk och administrativ personal (exkl. Studsvik) för vilken anslag givits 10 âr eller mer ca 1 500 Materielanslag (exkl. Studsvik) 1 526

Summa tkr. ea 3 801

de de redovisade förslagen har i kommentar till utredningen i första hand prioriterats de begärda överföringarna av forskningsrådens laboratorium i Studsvik och tandemacceleratorlaboratoriet i Uppsala. l andra hand prioriterar rådet tjänster för teknisk och administrativ personal till vilken medel beviljats i mer än 10 år samt i tredje hand basanslag för materiel m. m. Om på det redovisade materialet tillämpas de allmänna prioriteringar som anmälts i svaret på utredningens kan överföringsbehovets förfrågan storlek sammanfattas enligt tabell 13.2.

HFR

Från HFR har för överföring aktualiserats av rådet Stödda verksamheter som mestadels är av mycket långsiktig natur och i flera fall haft stöd från rådet eller dess föregångare humanistiska fonden under De lång tid.

utgörs till stor del av textkritisk utgivning av urkundsmaterial, lexikogra-

fiskt arbete, inventering, insamling och systcmatisering av vetenskapligt arbetsmaterial etc. Följande projekt har aktualiserats från HFRzs sida:

Svenskt Diploma tarium Bearbetning av vikingatida Dokumenteringsarkivet för myntskatteri Sverige modern svensk konst l-“ornsvensk personnamnsordbok Ordbok över Sveriges Undersökning av runinskrifter dialekter Glossarium till medeltids- Det medeltida Sverige latinet i Sverige Svenskt musikhistoriskt Det folkliga personnamnsskieket arkiv i Norrland Sveriges kyrkor Släktnamn i Sverige Kulturhistoriskt lexikon Arkeologisk Lundcrsökning av för nordisk medeltid Gamla Lödöse C 14 analys (Lunds univ. lkonografisk registrering av hist. museum) Vitterhetsakademiens bildarkiv

l samband med att humanistiska fondens nämnd ombildades till humanistiska forskningsrådet 1959 aktualiseradcs frågan om hur fondens avkastning skulle användas. hade föreslagit att Universitctsutrcdningen dessa medel i första hand skulle användas för fortsatta till bidrag utgivandet av Gustav Adolfsakademiens Ordbok över svenska dialekter samt till Vitterhetsakademiens tre projekt Svenskt Diplomatorium, den kamerala och historisk-topografiska av Det medeltida beskrivningen Sverige samt den konsthistoriska inventeringen av Sveriges kyrkor.

330 Ansvar och kostnader

[Tfâredragande statsrådet framhöll i proposition 1959:105 att fondens avkastning inte skulle hållas formellt åtskild från de årliga riksstatsanmen räknade med att rådets anslag till de fyra nämnda slagen verksamheterna inte skulle uppgå till högre belopp än som ungefärligen motsvarade fondavkastningen. Utvecklingen av dessa projekt har dock medfört att rådets kostnader för dem f. n. uppgår till ca 1,5 mkr eller rådet f. n. disponerar från humanistiska ungefär tre gånger den avkastning fonden.

MFR MFR har i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 föreslagit att de till rådets grupp för dokumentation och informationsverksamhet knutna skall överföras till karolinska institutets stat. Detta e 0 tjänsterna äskande har förts fram i budgetpropositionen 1975. l svaret på förfrågan har förutom denna verksamhet för forskningsrådsutredningens till universitetsstat upptagits statistisk konsultverksamhet. överföring Rådets stöd tillldenna verksamhet inleddes 1967.

NFR l svar förfrågan har från NFR:s sida på forskningsrådsutredningens särskilts olika som kan vara aktuella i fyra slag av verksamheter förevarande sammanhang:

Forskningsgrupper

www

Servicegrupper Speciella rutinverksamheter 4 Särskilda tekniska tjänster.

Inom NFR:s delegationer och i rådets centrala kansli har en genomoch verksamheter inom dessa olika kategorier som gång gjorts av tjänster kan vara aktuella för överföring.

Forskningsgrupper De som innehar tjänster för forskare hos NFR (eo prof, särskilda arvoderade bitr. prof, arvoderade doeenter, f. n. ca 60 forskartjänster, tjänster) leder i allmänhet en forskargrupp. Vid en överföring till den universitetsorgzlnisationen bör enligt rådets uppfattning såväl permanenta som forskningsledare och gruppens basanslag (materiel och tjänster personal) överföras. Inom kemiområdet har aktualiserats fyra, inom det geovetenskapliga en och inom det biovetenskapliga området tre överföringar av denna De särskilda forskartjänsterna har inte ansetts aktuella i detta kategori. sammanhang.

Ansvar och kostnader 331

Scrvicegrupper Denna kategori utgörs av serviceinrättningar som byggts upp för att täcka behov som normalt inte kunnat tillgodoses inom en institution. Möjligheten att utnyttja sådan service har stått öppen för alla forskare oberoende av fakultetstillhörighet. I NFR:s för anslagsframställning 1975/76 begärdes överföring till naturhistoriska riksmuseet av den s. k. ringmärkningscentralen. l årets budgetproposition föreslås denna överföring ske. Härutöver har från NFR aktualiserats verksamhet vid C 14-laboratorier, service i statistik och tillämpad matematik, anslag till neutrondiffraktion vid Studsvikslaboratoriet samt till verksamheten vid centralen för zoologisk taxonomi.

Speciella rutinverksamheter Med speciella rutinverksamheter avses i NFR:s sammanställning kontinuerlig insamling, registrering och bearbetning av naturvetenskapliga data av olika slag. Verksamheterna har ofta startat i anslutning till ett forskningsprojekt eller en institutions forskningsverksamhet. Problematiken kring dessa verksamheter har, som ovan påpekats, l967 redovisats av rådet i skrivelse till Kungl. Majzt. Utöver den registrering av sedimenttransport i svenska vattendrag som i årets budgetproposition föreslås Överförd till SMHI:s budget har i svaret på utredningens förfrågan aktualiserats två verksamheter av denna karaktär, varav endast en med kostnader för personal (scismologisk registrering i Uppsala).

Särskilda tekniska tjänster Denna kategori utgörs främst av tekniska biträdestjänster av olika kategorier. Totalt har NFR ca 250 tjänster av detta slag. I delegationssekretariatcns Översikter har främst aktualiserats tjänster som rådet finansierat under lång tid och som därför kan anses ingå i basorganisationen för respektive institution. Sammanfattningsvis har frän NFR aktualiserats ett överföringsbehov

Tabell 13.3 Av NFR aktualiserade överföringsbchov fördelade på kategorier

Kostnader (tkr) Berörda tjänster Personal Materiel Forskar- Tekn. o. adm. personal personal Forskningsgrupper 2 226 563 18 l6 l/2 Servieeverksamhet 490 107 4 6 Spec. rutinverksamhet l72 45 3 l/2 Särskilda tekn. tjänster 927 19 Summa 3 815 715 22 45

332 Ansvar och kostnader

av i tabell 13.3 redovisad omfattning (exkl. vad som föreslås överfört i budgetproposition 1975).

SFR Från SFR aktualiseras i svaret på utredningens förfrågan den statistiska konsultservice för samhällsforskare som med stöd av anslag från rådet inrättats vid samtliga universitet. Denna verksamhet inleddes budgetåret 1972/73. Därutöver aktualiseras överförandet till den fasta universitetsorganisationen av fyra av rådets sjutton särskilda forskartjänster. Några biträdestjänster aktualiseras inte för eventuell överföring, inte heller några anslag till materiel.

l 3.2.4 Metoder _för Överföring. Om forskningsrådens anslagsgivning kommer att inriktas mot och bindas vid verksamheter av permanent karaktär minskar successivt deras möjligheter att ta till vara nya initiativ och stimulera nyskapande forskning som svarar mot aktuella samhällsbeltov och det aktuella forskningsläget. Râdens aktiva prioriterande arbete blir därmed hämmat. Forskningsrådsutredningen skall i enlighet med sina direktiv inte pröva några av de enskilda åtaganden råden gjort och saknar också kompetens härför. Mot bakgrund av den ovan redovisade allmänna bilden av rådens överföringsbehov och dess särprägel hos de olika råden skall dock i det följande ges förslag till hur dessa problem bör hanteras av den framtida rådsorganisationen i samarbete med övriga berörda myndigheter. Följande utgångspunkter anser utredningen väsentliga vid dessa överväganden. El För att rådens intresse för överföringar skall bevaras måste de ges möjligheter att i full utsträckning disponera över de medel som genom överföringar frigörs till engagemang i nya projekt. En ökad rörlighet åstadkommes då hos det överlämnande rådet utan nettoökning av anslaget. Hos mottagande institution måste en ökning av anslaget ske som motsvarar hela kostnaden för den överförda verksamheten. ElVid överföringar av personal måste trygghetsfrågorna beaktas. All berörd måste vid överföringar få likartad eller förbättrad personal anställningstrygghet. El Den föregående genomgången av överföringsbehoven för forskningsråden har visat att behoven växlar mellan råden, att olika överföringsbehov samt att vid sidan av universitet och högskolor även föreligger en rad andra organ är tänkbara som huvudmän för rådsfinansierad verksamhet. EJ De skilda prioriteringarna hos olika berörda organ måste ges fullt utrymme i överföringsprocessen och det för all rådsstödd verksamhet naturliga alternativet att lägga ned verksamhet måste ltållas aktuellt. Helt enhetliga former för överföringar och ett automatiskt överförings-

SOU197$:26 Ansvar och kostnader 333

system bör därför inte eftersträvas. Utredningen behandlar de olika aktuella överföringsbehoven vart för sig.

Forskningstjánster Överföringen av tjänster för forskande personal, främst arvodes- och e o professurer, särskilda forskartjänster och arvodesdocenturer, har hittills skett i begränsad omfattning. De Ökande överföringsbehov som kan förutses kan gälla såväl sektorsorgan som universiteten och högskolorna och metoderna för överföringar måste anpassas härtill. Den grundläggande metoden bör i dessa fall vara att överföringen efter överläggningar i var/e särskilt fall tas upp i de berörda organens anslagsframställningar. När det gäller överföringar till läroanstzllterna inom UKÄ:s område blir, förutom läroanstalterna själva, fakultetsberedningarna (som i proposition 1975:9 motsvaras av planeringsberctlningar) och UKÄ:s styrelse viktiga samrådsorgan för råden. För att underlätta en samlad bedömning av dessa frågor, både med hänsyn till behoven av planering i god tid och med hänsyn till att de måste ses ur ett riksperspektiv mer än ur en enskild läroanstalts perspektiv, bör enligt utredningen dock särskilda åtgärder vidtagas. Det samråd som i skiftande former och omfattning nu sker mellan forskningsråden och motsvarande faktultetsberedningar inom UKÄ vid omprövning av tjänster enligt 69 § i universitetsstadgan bör systematiseras och ytterligare utbyggas. Fakultetsberedningen för medicin, farmaci och odontologi genomför f. n. en långsiktig planering i samarbete med bl. a. MFR i syfte att kunna presentera ett genomarbetat förslag för omprövning av ämnesinnehållet för befintliga och inrättandet av nya tjänster. Planering av detta slag och i samarbete med råden bör genomföras för samtliga ämnesområden. l samband därmed bör prövas möjligheterna att utnyttja § 69-prövningen för att åstadkomma angelägna överföringar till den fasta universitetsorganisationen av rådsfinansieradc forskningstjänster. Möjligheterna att genom §69-prövning av tjänster åstadkomma en förnyelse av universitetsväsendets forskartjänster har dock visat sig vara begränsade, och utredningen bedömer det därför vara otillräckligt att lita till enbart denna teknik för att möjliggöra angelägna överföringar av forskningstjänster. Möjligheter bör skapas att åstadkomma överföringar även genom nytillskott av tjänster i den fasta organisationen. Utredningen har övervägt förslaget att anvisa fasta ekonomiska ramar inom vilka överföringar skulle kunna göras efter överläggningar mellan råden och läroanstalterna/UKÄ men har funnit att detta kunde skapa just det slags automatik som skulle undandra de enskilda överföringarna från statsmakternas prövning. För att åstadkomma en fast form för överföringar av detta slag föreslår utredningen därför att rådsorganisationen och UKÄ vart tredje år i sina anslagsframställningar skall ge ett samlat förslag till överföringar. Detta

uppdrag bör ges av regeringen. Därmed markeras att sådana åtgärdet vart

tredje år kommer att prioriteras av regeringen när det gäller nya tjänster i

334 Ansvar och kostnader

den fasta universitets- och högskoleorganisationen. Samtidigt bevaras regeringens och riksdagens möjligheter att pröva varje enskild överföring och omfattningen av de insatser som bör göras. Det bör övervägas om detta förfarande skall regelbindas genom särskilda bestämmelser i universitetsstadgan och i instruktion för forskningsråden.

Teknisk och administrativ personal. Materielanslag

En svårighet med överföringar av tekniska och administrativa tjänster att råden varefter respektive universitet eller genom ger slutanslag inom ramen för de disponibla driftkostnadsanslagen tar över högskola tjänsterna synes enligt vissa uppgifter vara att problemen ofta aktualiseras Det tidsutrymme som är nödvändigt för att för sent på universitetsnivå. läroanstalternas förvaltning skall klara dessa överföringar måste åstadkommas ökad framförhållning i rådens planering. Även med genom hänsyn till läroanstalternas ökade ansvar enligt lagen om anställningsär det rimligt att slutanslag för tekniska och administrativa tjänster skydd som avses bli överförda ges tidigare än vad som nu ofta sker. och de påfrestningar som den kan Bl. a. lagen om anställningsskydd väntas medföra för läroanstalterna som arbetsgivare gör det enligt bedömning lämpligt att beträffande tekniska forskningsrådsutredningens och administrativa tjänster pröva det system som ovan föreslagits beträffande forskningstjänster. Vart trcd/c år bör ett samlat förslag till överföringar av teknisk och administrativ personal göras upp av berörda och UKÃ och framläggas i anslagsframställningarna till forskningsråd Trots att detta innebär ett avsteg från principen om regeringen. läroanstalternas fria av driftkostnadsanslagen bör, med disposition hänsyn till anställningstryggheten för berörd personal, dessa medelstillskott öronmärkas för sitt ändamål. Utredningen bedömer det ackumulerade överföringsbehovet inom detta område vara så stort att det inledningsvis motiverar särskilda insatser. Utredningen föreslår att regeringen anvisar en särskild planeringsram när det första uppdraget att planera dessa Överföringar ges. bedömer överföringsbehovet för NFR/AFR avseende tek- Utredningen nisk och administrativ personal motivera en planeringsram motsvarande ca 40 tjänster. Detta innebär knappt hälften av de för överföring aktualiserade Kostnaderna härför kan uppskattas till ca 2 mkr. tjänsterna. av separata materielanslag till den fasta organisationen vid Överföring är enligt rådens redovisning mest aktuell för universitet och högskolor AFR. Personalhänsyn komplicerat i detta sammanhang inte överföringen, och dessa frågor bör därför kunna lösas genom successiva överföringar efter samråd mellan råd och berörda anslagsmottagande organ.

och bearbetning av långsiktig karaktär Insamling, registrering Ansvaret för insamling, registering och bearbetning av data och forskav permanent eller mycket långsiktig natur bör så långt ningsmaterial till andra organ än forskningsråden. När verksamheten möjligt förläggas

Ansvar och kostnader 335

av forskningsskäl bedöms nödvändig och ingen annan huvudman är lämplig kan placering hos forskningsråd övervägas men detta bör då ske i medvetande om att verksamheten de facto innebär inrättandet av fasta institut som endast i begränsad utsträckning kan påverkas av rådet. De problem i detta avseende som från NFR:s sida aktualiserades 1967 kan nu sägas ha bortfallit genom successiva överföringar till andra myndigheter. Endast smärre överföringsbehov av detta slag har f. n. aktualiserats från NFR,och särskilda åtgärder torde inte vara erforderliga. För HFR är dessa problem akuta. Kostnaderna för de av HFR för överföring aktualiserade projekten, vilka i stor utsträckning är av detta slag, uppgår till drygt 20 % av rådets anslag över statsbudgeten. [nte minst med tanke på den av utredningen förordade sammanslagningen av HFR och SFR till ett råd bör åtgärder vidtagas för att avskaffa den ifrågavarande oformligheten. Möjligheterna att finna naturliga huvudmän utanför rådet för en rad av dessa aktiviteter - arkiv etc. museer, bedömer utredningen som goda. En särskild, samlad utvärdering och prövning av samtliga aktiviteter bör genomföras av rådet för att precisera de alternativ som föreligger: omstrukturering, nedläggning, överföring till andra organ eller fortsatt rådsanknytning. (Beträffande verksamheten inom projektet Sveriges kyrkor pågår undersökningar om möjligheterna att överföra ansvaret på riksantikvarieämbetet.) När en sådan utvärdering föreligger kan ställning tas till storleken av de särskilda ekonomiska insatser som enligt utredningens bedömning kommer att bli nödvändiga för att möjliggöra överföringar.

Serviceverksamlzeter Den service ifråga om statistisk konsultation, glasblåsningstjänster, C l4-analys etc. som forskningsråden i skiftande omfattning svarar för antingen genom garantiåtagande eller direkt finansiering utgör exempel på rådsorganisationens rörlighet och förmåga till anpassning till nya behov. Den service det här gäller står till förfogande för forskningen i allmänhet och är inte knuten till särskilda forskningsprojekt. Det är därför naturligt att så snart det klarlagts hur stora behoven av respektive serviceverksamhet är och lämpliga arbetsformer utkristalliserats en överföring till den fasta organisationen vid respektive universitet eller högskola eller annan lämplig myndighet sker. Läroanstalterna har numera ökade möjligheter att inom ramen för driftkostnadsanslagen inrymma verksamhet av detta slag och möjligheter att reservera medel för aktiviteter som griper över flera fakultetsområden. De vinster som kan göras genom samordning av service för flera fakultets- respektive rådsområden (t. ex. statistikservice) kan därför tillvaratas av läroanstalterna. Frågan huruvida viss avgiftsbeläggning av dessa verksamheter skall ske bör då prövas av de organ som ansvarar för verksamheten. Genom en avgiftsbeläggning kan behovet av verksamheten ifråga lättare bestämmas och för större insatser kan forskningsrådens prövning och stöd påräknas genom anslag till enskilda forskningsprojekt.

14 Samarbetet mellan

rådsorganisationen

och universitetskanslersämbetet

Vid utformningen av utredningens förslag till rådsorganisation har samarbetsfrâgorna mellan råden och den sektoriella forskningsorganisationen varit centrala. Utredningens förslag både när det gäller inrättandet av en forskningsrådsnämnd och dess uppgifter och när det gäller sammansättningen av råden syftar till att tillgodose de nya krav på samarbete mellan rådsorganisationen och sektorsorganen som den sektoriella forskningsorganisationens framväxt ställer. Rådens speciella roll som stödjare av den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gör emellertid även formen för samarbete mellan forskningsråden och den centrala universitets- och högskolemyndigheten till en central punkt i utredningens förslag. I det föregående har i flera sammanhang berörts hithörande problem, och utredningens principiella syn på ansvarsfördelningen mellan råden och universitets- och högskoleorganisationen har redovisats i föregående kapitel. De många beröringspunkterna mellan ansvarsområdena och inte minst de nya organisatoriska förutsättningar som kommer att föreligga genom den av regeringen nu föreslagna reformen av universitets- och högskoleväsendet gör det emellertid befogat att i ett sammanhang diskutera dessa frågor och ge ett samlat förslag hur dessa samarbetsproblem skall hanteras.

14.1 Universitetsutretlningens problembild

När 1955 års universitetsutredning diskuterade dessa frågor i betänkandet Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning (SOU 1963:9) var ett av problemen de av utredningen föreslagna fakultetsberedningarna; ställning och samarbete med forskningsråden. Ett av de uppslag som universitetsutredningen övervägde var att låta de föreslagna fakultetsberedningarna överta rollen som forskningsråd för att härigenom skapa den nära kontakt mellan beredningsuppgifterna och rådsuppgifterna som utredningen ansåg nödvändig. Universitetsutredningen avvisade detta förslag - som framförts av Statskontoret - främst av det skälet att olika krav måste ställas av på sammansättningen fakultetsberedningarna respektive forskningsråden. Fakultetsberedningarnas ansvar för såväl forsknings- som yrkesutbildningsfrågor gjorde att

338 och universitetskans/ersämbetet

Râdsorganisationen

vid deras sammansättning måste tillgodoses kravet på en bred representation för det arbetsliv där den akademiskt utbildade arbetskraften skulle verka. Fakultetsberedningarnas sammansättning giorde dem därför olämpliga som forskningsråd. Universitetsutredningen diskuterarade därutöver bl. a. möjligheterna att det särskilda kanslerskollegium som utredningen föreslog skulle yttra Av principiella skäl avvisades även denna tanke. sig över rådens petita. Universitetsutredningens huvudförslag för att samarbete och kontakt mellan fakultetsberedningar och råd skulle åstadkommas var en rekommendation att någon eller några av fakultetsberedningarnas ledamöter skulle vara ledamot av motsvarande forskningsråd. Därutöver samtidigt föreslog universitetsutredningen att de fasta tjänsterna på rådens kanslier skulle placeras på UKÄzs personalstat. Det senare förslaget genomfördes inte men mellan forskningsråden och de fakultetsberedningar som inrättades när UKÄ tillkom 1964 har i växlande omfattning funnits personsamband och informellt skett samarbete i övrigt.

14.2 Samarbetsbeltoven

inom universitetsområdet med ett Det system som rått för forskningen delat ansvar mellan den fasta organisationen med UKÃ som central och rådsorganisationen som ansvarig för rörliga operativa myndighet resurser anser utredningen, som framhållits, skall bestå. Detta delade och dubbla ansvar skapar emellertid en rad områden där rådsorganisationen och den centrala måste mötas för att komma fram högskolemyndigheten till samplanering och fungerande samarbetsformer. l det föregående har berörts vissa av dessa områden. Med det dubbla ansvaret för finansieringen av den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor kommer frågorna om kostnadsfördelningen mellan råden och den fasta organisationen att vara ständigt aktuella. som innebär att råden skall Vare sig man väljer en principmodell svara för de totala kostnaderna för rådsstödda projekt eller den gällande principen med i regel partiell kostnadstäckning uppstår samordningsproblem.

Många av dessa frågor är av praktisk art och löses bäst på det lokala

men i en rad fall berör dock frågorna hela universitets- och planet och bör lösas på grundval av samarbetade förslag högskoleorganisationen från råden och den centrala högskolemyndigheten. Hit hör bl. a. frågan om vilket förhållandet skall vara mellan rådens anslag och anslagen till driftkostnader vid universiteten och högskolorna. Problemet hur universiteten skall ges tillräckliga resurser för att hysa de projekt råden önskar där har aktualiserats av UKÄ i anslagsframställningen för placera De anslag till institutioner för allmänna driftkostbudgetåret 1975/76. nader som aktualiserats inom t. ex. NFR:s område bör ses i detta sammanhang och ansvarsfördelningen i dessa frågor måste lösas genom samarbete och samplanering. införande finns numera ökade Genom av nya redovisningssystem

Râdsorganisationen och universitetskans/ersämberet

möjligheter att på universitetsnivå särskilja kostnaderna för forskning och forskarutbildning från kostnaderna för grundutbildning. Detta ger förutsättningar för en kostnadsrcdovisning av forskningsprojekt som är viktig både från allmän kostnadsfördelningssynpunkt och när det gäller rådens bedömning och utvärdering av gjorda satsningar. En fortsatt utveckling av dessa möjligheter kräver ett samarbete mellan rådsorganisationen, de enskilda universiteten och den centrala universitetsoch högskolemyndigheten. Den i den nu föreliggande propositionen om av reformeringen högskoleutbildningen m. m. (197529) föreslagna anslagstekniska reformen som innebär att anslagen till forskning och forskarutbildning skall anvisas utan uppdelning på kostnadsslag t. ex. läraravlönings- och driftkostnader w accentuerar ytterligare detta behov. l det följande (kapitel l7) kommer ingående att behandlas problematiken kring finansieringen av särskilt dyrbar utrustning (tungutrustning) och den samordning mellan olika intressen som därvid ofta blir angelägen eller nödvändig. UKÄ blir självfallet här en för råden viktig samarbetspartner. Inte heller utbyggnaden av den fasta forskningsorganisationen kan - som också det framgått av det föregående - från detta frikopplas samarbete. Överföringen av tjänster från rådsorganisationen till den fasta organisationen och i samband därmed § 69-frågorna måste särskilt i ett läge med snäva marginaler för nettotillskott bli föremål för ett väl utbyggt samarbete och samplanering. Utredningen har i det föregående diskuterat dessa frågor särskilt. Hopkopplingen mellan rådsorganisationens och den centrala högskolemyndighetens ansvarsområden är vidare särskilt viktig när det gäller forskarutbildningen. Rådens insatser och prioriteringar styr i betydande grad forskarutbildningens både dimensionering och inriktning genom att rådsfinansierade forskningsassistenttjänster eller rådsstipendier utnyttjas som försörjning för forskarstuderande, genom materielanslag och biträdestjänster till projekt där forskarstuderande arbetar, genom att av rådsmedel avlönade projektledare utnyttjas i forskarhandledning etc. Forskarutbildningen vid universitet och högskolor är ett vitalt intresse även för den sektoriella forskningsorganisationen som har behov av forskarutbildad personal med en mot de sektoriella behoven svarande kompetens. Sektoriella forskningsorgan kan på i princip samma sätt som forskningsråden bidra till forskarutbildningen genom anslag och uppdrag till forskningsprojekt vid läroanstalterna. Ökade sådana satsningar kan bli en väg att möta kraven på forskningsinsatser från samhällssektorer där bristen på utbildade forskare kan bli en hindrande faktor i utvecklingen. Det behov av gemensam överblick och samplanering mellan rådsorganisationen, UKÃ och de sektoriella organen som forskarutbildningen motiverar är f. n. knappast tillgodosett. I ett system med fasta ramar för forskarutbildningens omfattning blir behovet av permanent samarbete i dessa frågor än mer uttalat. Rådens och sektorsorganens möjligheter till egna prioriteringar inom ramen för forskarutbildningen måste i ett system med fast dimensionering av forskarutbildningen tillgodoses, och

340 Rådsorganisarionen och universiretskanslersämbeter

forskarutbildningsutredningen (U l974:()6) som har att lägga fram förslag av forskarutbildningen torde komma att ifråga om dimensioneringen De kan sannolikt lösas endast med en särskilt beakta dessa frågor. prognosverksamhet och samplaneutbyggd och gemensamt genomförd rådsorganisationens ram kommer dessa frågor att bli aktuella ring. Inom råden H där sektoriella organ kommer att vara såväl inom de enskilda -- som i FRN. representerade

14.3 U68 och forskningsrädsutredningens överväganden

Det av 1968 års utbildningsutredning (U6S) 1973 framlagda förslaget (SOU 1973:2) till organisation av universitets- och högskoleämbetets

innebar att inom UHÃ skulle finnas skilda (UHÄ) beredningsorganisation beredningar för forskning och forskarutbildning respektive grundläggande tio beredningar. l UHÃzs kansli högskoleutbildning, tillsammantaget skulle U68:s förslag finnas en särskild avdelning för forskningsfråenligt

gor. Detta aktualiserade för forskningsrådsutredningen den möjligförslag mellan råden och fakultetsberedningarna som varit het till en samordning aktuell i samband med universitetsutredningens arbete. Utgångspunkten var dock i viss mån den motsatta i för forskningsrådsutredningen i universitetsutredningen och förhållande till det förslag som övervägdes som innebar att faktultetsberedningarna skulle överta forskningsrådens

uppgifter. av U68:s förslag om en renodling av fakultetsberedning- Mot bakgrund och forskarutbildning och den arnas uppgifter till frågor om forskning som forskningsråden Lmdergått sedan universitetsutredningen utveckling framlade sina förslag var det ur forskningsrådsutredningens synvinkel att forskningsråden övertog rollen av naturligt att överväga möjligheten

rådgivande organ i UKÃ från fakultetsberedningarna. liksom att inrätta ett särskilt samråds- Denna möjlighet möjligheten i utredningens remissvar på U68:s organ mellan råden och UKÃ antyddes betänkande. Lltredningens ställningstagande i fråga om râdsorganisavar vid denna till inga delar färdigt och tionens utformning tidpunkt alltså enbart från en klar uppfattning om utredningens uttalanden utgick samarbetsbehov och de förutsättningar som U68:s förslag innebar. blev i fortsättningen naturligen den att i Arbetsgången för utredningen problem med sikte första hand söka lösa forskningsrådsorganisationens - att stödja och initiera forskning och utgöra på dess primära uppgifter - och att först därefter pröva olika en rörlig resurs för forskning dess samarbetsbehov med den centrala universimöjligheter att tillgodose Debatten med anledning av U68:s tets- och högskolemyndigheten. betänkande, UKÄzs alternativa förslag beträffande beredningsorganisaöverhuvud den starka opinionen för en sammanhållen tionen och detta tillvägagångssätt av flera skäl naturberedningsorganisation gjorde

ligt. s. k. U68-beredningen tog i sitt PM i Den i mars 1974 tillkallade

och

Râdsorganisariønen universiretskanslersämberet 341

augusti 1974 (DsU 1974:6) inte ställning till frågan om beredningsorganisationen inom UHÄ, och dess förslag att särskilda regionala högskolestyrelser skulle inrättas gjorde frågan om UHÄ:s och därmed beredningsorganisationens uppgifter i viss mån än mer svårbedömbar. U68-beredningens förslag att de regionala högskolestyrelserna skulle disponera särskilda medel att efter planering av vederbörande fakultet/sektion användas till forskningsprojekt i anknytning till högskoleenheter utan fast forskningsorganisation aktualiserade ytterligare frågor av betydelse för samarbetet mellan rådsorganisationen och de centrala m och regionala -högskolemyndigheterna. I den proposition som i februari 1975 till om avgivits riksdagen reformering av högskoleutbildningen (l975:9) har regeringen om än med viss tvekan kraven tillmötesgått från remissopinionen att en i huvudsak gemensam beredningsorganisation för grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning skall bevaras. Beträffande de medel som skall ställas till de regionala högskolestyrelsernas disposition för forskningsanknytning innebär regeringens förslag att de i första hand bör användas för att genom tjänstebefrielse möjliggöra för lektorer knutna till högskoleenheter utan fast forskningsorganisation att delta i forskning och forskarutbildning.

Former för samarbete. Utredningens förslag Utredningens förslag till rådsorganisation innebär genom strävan till viss organisatorisk förenkling och genom inrättandet av FRN att samverkan och kontakt underlättas, dels med de olika råden vart för sig dels med rådsorganisationen som helhet. Den sammansättning av forskningsråden och FRN som utredningen funnit bäst svara mot de krav som idag bör ställas på rådsorganisationen men också -- och avgörande den nu av regeringen föreslagna beredningsorganisationen inom UHÄ innebär att tanken på forskningsråden som permanenta och beredande rådgivande organ inom UHÄ har förlorat sin aktualitet. Koncentrationen av rådsorganisationen och de uppgifter som denna enligt utredningens förslag skall fullgöra innebär i förhållande till nuläget ytterligare planeringsinsatser och ökade kontakter med den sektoriella forskningsorganisationen. Detta medför att arbetsbelastningen på forskningsråden kommer att öka. Även arbetsekonomiska skäl talar alltså emot att lägga fakultetsberedningarnas uppgifter på råden.

Utredningen föreslår i linje härmed inte heller att genom beslut av statsmakterna skall inrättas ett särskilt samrådsorgan. Samarbetet bör byggas upp utifrån de förutsättningar och behov som de föreslagna reformerna ger och av de berörda organisationerna själva, vilka båda har goda möjligheter att ta initiativ till de tillfälliga eller permanenta samrådsorgan som befinns angelägna. Frånvaron av formella samarbetsorgan gör det än viktigare att andra samarbetsformer prövas och utredningen vill peka på följande möjligheter.

och universiretskanslersämbetet 342 Râdsorganisationen

D Möjligheterna att fatta samståmda beslut underlättas på ett allmänt plan om gemensamt beslutsunderlag föreligger. Som exempel på sådant kan i detta sammanhang pekas på FoU-statistik rörande t. ex. underlag forskarutbildning, forskningsvolym inom olika områden, prognoser beträffande arbetsmarknaden för forskarutbildad personal etc. liksom också redovisningar från forskningsinstitutioner av de totala kostnaderna och kostnadsfördelningen för forskningsprojekt. En ökad av beslutsunderlag av gemensamt intresse bör därför ske produktion och FRN bör ges medel för att bl. a. ta fram FoU-statistik av betydelse härför. Ett samarbete med UHÄ i dessa avseende är alltså en viktig grund för fördjupat samarbete i övrigt. D De treårsberättelser som råden och FRN enligt förslag i det föregående skall i samband med rådskonferenser och (avsnitt l0.2.3) avge ledamotsval måste beröra ett vidare fält än enbart rådsorganisationen. Samarbete mellan råden samt UHÄ och dess beredningar blir i detta sammanhang av ömsesidigt intresse. D Direkta har förekommit mellan råden och UKÄzs personsamband och möjligheterna härtill bör uppmärksammas såväl när beredningar det gäller råden och UHÄzs planeringsberedningar som när det gäller UHÄ:s styrelse och FRN. Några regler som låser valet av personeri olika organ bör dock inte läggas fast. D Utredningen vill vidare fästa stor vikt vid det förslag i det föregående som avser metoderna för att åstadkomma regelbundna överföringar från rådsorganisationen till den fasta universitets- och högskoleorganisationen och som innebär att råden och UHÄ får regeringens uppdrag att i samråd lägga fram ett samlat förslag till sådana överföringar vart tredje år. Framläggandet av gemensamma förslag bör kunna utnyttjas som en metod för att åstadkomma en intensiv samplanering även rörande andra frågor. Egna initiativ från de berörda organen till sådana såväl som ytterligare direkta uppdrag från gemensamma förslag regeringen bör därvid komma ifråga i ökad utsträckning.

15 Teknisk

grundforskning

Under forskningsrådsutredningens arbete har från flera håll aktualiserats frågan om hur ansvaret för rörligt stöd till den långsiktiga uppbyggnaden av forskningskompetens inom de tekniska vetenskaperna skall fördelas mellan olika anslagsgivande organ. Bl. a. har frågan uppmärksammats av riksdagens revisorer i granskningspromemoria nr 8/1972 samt i särskild skrivelse till forskningsrådsutredningen från Materialcentrum vid Göteborgs universitet. Problemet har konkretiserats i ett gränsdragningsproblem mellan å ena sidan AFR/NFR och å andra sidan STU när det gäller fördelningen av ansvaret för ansökningar om forskningsanslag.

15.1 STU:s och AFR/NFR:s ansvar

Sedan tekniska forskningsrådets uppgifter 1968 övertogs av STU har kraftigt ökade resurser ställts till förfogande för teknisk FoU. Huvuddelen av STU:s ökade resurser skall, i enlighet med direktiv härom i statsverkspropositionen 1972, disponeras för uppgifterna att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer” samt att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet. Endast en mindre del av ökningen bör användas för uppgiften att ”höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden. Inom STU prioriteras stödet till teknisk FoU i huvudsak inom tio s. k. behovsområden. Dessa behovsområden och storleken av det stöd till FoU som skall fördelas inom dem fastställes av statsmakterna (jfr avsnitt 4.3.2). Till behovsomrâdena har knutits rådgivande nämnder. AFR/NFRzs ansvar för teknisk forskning grundar sig på det uppenbara förhållandet att gränserna mellan naturvetenskaplig och teknisk forskning av mcr grundläggande natur är flytande. Forskningsråden under utbildningsdepartementct är enligt gällande instruktion skyldiga att befordra samverkan mellan forskning inom rådets område och forskningen inom angränsande discipliner”. I NFR och AFR finns för närvarande viss representation för de tekniska högskolorna (jfr avsnitt 5.1.2 samt bilaga 2).

344 Teknisk grundforskning

15.2 Forskningsrådsutredningens handläggning och förslag

beslöt i april 1973 med stöd i direktiven att Forskningsrådsutredningen ett tvåstegs remissförfarande söka få underlag för ett ställningsgenom tagande i frågan om organisationen av stödet till teknisk grundforskning. den 12 april 1973 som bilagts betänkandet diskuterades I en promemoria kortfattat problemets innebörd och omfattning (se bilaga 6 a). Denna tillställdes AFR/NFR respektive STU med begäran om promemoria rådens i frågan. De synpunkter som respektive styrelsens uppfattning redovisades av AFR/NFR och STU tillställdes därefterjämte utredningens PM en vidare krets intressenter för yttrande. Utredningen diskuterade på av det i denna omgång inkomna materialet åter frågan om grundval och beslöt finansieringsansvaret för den tekniska grundforskningen av en snar lösning av dessa problem - att med hänsyn till angelägenheten redovisa sina överväganden och förslag i en särskild promemoria som överlämnades till utbildningsministern med skrivelse av den 25 januari 1974. Även denna promemoria har bilagts detta betänkande (bilaga 6 b). förslag innebar att STU även i fortsättningen bör ha Utredningens ansvarför finansiellt stöd till teknisk grundforskning. Beträffande om hur stödet till teknisk grundforskning skall frågan inom STU sammanfattade forskningsrådsutredningen sin handläggas uppfattning i följande punkter:

D Nämnderna inom STU skall inom sina respektive områden inventera och bedöma behovet av såväl kortsiktiga som långsiktiga forskningsinsatser. De bör i sitt programplanearbete ta in förslag om sådana insatser. D En särskild nämnd bör inrättas inom STU som enbart har att syssla med tekniska Den skall bereda det samlade grundforskningsfrågor. under en programplaneperiod och kunna grundforskningsprogrammet besluta om medelstilldelning till sådana långsiktiga forskningsprojekt som inte kan hänföras till ett visst sektorsområde. Samuppenbart ordnade insatser mellan nämnden för teknisk grundforskning och annan/andra nämnder liksom gemensam finansiering torde i många fall vara lämplig. D Nämnden för teknisk grundforskning bör disponera särskild medelsram. D Nämnden för teknisk grundforskning bör vara sammansatt huvudsakligen av tekniska vetenskapsmän men även innehålla icke-vetenskapsmän med utblick över samhälleliga och industriella behov på längre sikt.

PM överlämnades av utbildningsdepartementet den Utredningens Zdecember 1974 till industridepartementet som den 4mars 1975 överlämnat den till STU-utredningen (l 1974:06).

sou 1975:26 Teknisk 345 grundforskning

15.3 Forskningskommittén inom STU och STU-utredningen

l direktiven för utredningen om STU:s organisation och Verksamhetsförmer utfärdade den 15 november 1974 refereras kortfattat forskningsrådsutredningens förslag. l direktiven betonas att STU:s uppgift är trefaldig och att en av uppgifterna är att inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden. Beträffande denna senare uppgift urskiljer direktiven två funktioner. Den första är en forskningsrådsbetonad funktion där bedömningsgrunderna främst är inomvetenskapliga och har att göra med FoU-verksamhetens vetenskapliga kvalitet och värde i ett Om den andra av

internationellt perspektiv.

dessa funktioner framhåller direktiven att den sammanhänger med önskvärdheten av att uppehålla en sådan teknisk beredskap att en i ett långsiktigt perspektiv önskvärd förändring av närings- och industristrukturen underlättas och påskyndas. Stödinsatserna måste idetta fall vara förenliga med främst den långsiktiga näringspolitiken. För båda dessa funktioner betonas i direktiven behovet av samordning med planeringen av universitetens och högskolornas verksamhet. Under forskningsrådsutredningens arbete med denna fråga har inom STU den 12 september 1973 ad hoc tillsatts en forskningskommitté med rådgivande uppgifter. Kommittén fick till uppgift att:

E] granska stöd till kunskapsuppbyggande av intresse för flera områden

E] granska betydelsen av STU:s insatser fördelade på vetenskapsområden E] behandla allmänna frågor rörande kontakt och gränsdragning mot forskningsråden |:| diskutera metodik för planering på mycket lång sikt av grundläggande forskning och långsiktig utveckling av svenska resurser för teknisk FoU. Forskningskommittén inom STU har för STU:s styrelse i juni och oktober 1974 framlagt förslag om formerna för stöd till teknisk grundforskning vilka nära ansluter sig till forskningsrådsutredningens förslag. STU:s styrelse har den 5 december 1974 beslutat att i avvaktan på resultatet av utredningen om STU:s organisation och verksamhetsformer inte nu ta ställning till dessa förslag.

15.4 Forskningsradsutretlningens kommentarer

Forskningsrådsutredningens betoning av behovet av koppling mellan forskningsrådens och de sektoriella forskningsstödjande organens verksamhet, dess förslag om att inrätta FRN och förslaget till riktlinjer för nämndens är av betydelse även när det gäller frågan om

verksamhet

stödet till teknisk forskning. Den behovsområdesindelning som beträffande teknisk forskning och utveckling genomförts inom STU innebär att STU inom behovsområdena påtagit sig ett ställföreträdande sektoriellt ansvar för teknisk FoU. De samordningsproblem som iakttagits inom STU när det gäller stödet till sådan forskning som inte omedelbart kan prioriteras inom behovsområ-

346 Teknisk grundforskning

dena är till stor del parallella med de samordnings- och samarbetsproblem som finns mellan forskningsråden och sektoriella organ. Den lösning forskningsrådsutredningen föreslagit när det gäller teknisk utgår från samma principiella syn som präglat utredgrundforskning ningens förslag i övrigt. Samordningsproblemen skall enligt detta synsätt lösas genom samplanering och i tillämpliga fall samfinansiering mellan organ med olika tyngdpunkter i sitt ansvarsområde. Liknande arbetsformer bör, enligt utredningens uppfattning, i stor utsträckning vara möjliga även mellan behovsnämnder och en nämnd för teknisk forskning inom STU. Forskningsrådsutredningen vill betona denna innebörd iförslaget till lösning av frågan om den tekniska grundforskningens finansiering. Det sammanhållna ansvaret inom STU -- betingat av den tekniska komponenten i forskningsarbctet - bör under förutsättning av lämpliga organisatoriska lösningar underlätta en samplanering och göra det lättare att undvika en polarisering mellan olika slag av teknisk FoU. Behovet av kontakter mellan forskningsråden och STU är med detta synsätt en och utredningens förslag att STU skall vara representerat i självklarhet FRN syftar till att tillförsäkra STU och råden möjligheter till ett sådant samarbete. Utredningen utgår alltså från att dess i förutnämnda PM framlagda förslag läggs till grund vid det fortsatta arbetet att öka STU:s möjligheter att främja teknisk forskning av grundläggande karaktär. Vid sammansättningen av FRN har utredningen utgått härifrån.

l6

Tjänsteorganisatoriska frågor

16.1 Problembild

Forskningsråden under utbildningsdepartementet arbetar, som framgått av redogörelsen i kapitel 5, när det gäller den personal som engageras i den rådsstödda verksamheten med en rad olika anställningsformer och tjänstekategorier. För teknisk och administrativ personal är systemet sett i stort minst komplicerat. För den tekniska och administrativa personal som arbetar inom rådsstödd verksamhet vid universiteten och högskolorna är arbetsförhållandena reglerade genom de avtal som gäller för läroanstalternas ordinarie personal av motsvarande kategorier. Läroanstalterna är i förhållande till arbetstagarna arbetsgivarmyndighet och har det arbetsgivaransvar som åvilar dem enligt gällande lagstiftning och avtal mellan staten och arbetstagarnas organisationer. Denna personal skall regelmässigt förordnas för anställning tillsvidare och bestämmelserna i lagen om anställningsskydd och statstjänstemannalagen (1974:l2 respektive 1965:274) ger personalen de rättigheter beträffande uppsägning etc. som gäller för personal förordnad på läroanstalternas ordinarie medel. För den forskande personalen är förhållandena något mer komplicerade än för den tekniska och administrativa. Râden svarar inom denna personalkategori för extra ordinarie (personliga) och arvodesprofessurer, bitr. professurer, de s. k. särskilda forskartjänsterna, vilka är extra ordinarie och unika för råden, samt vidare för arvodestjänster på docentoch assistentnivå. Variationerna ifråga om anställningstid och anställningstrygghet är stora. De extra ordinarie professurerna är tillsatta utan tidsbegränsning, de särskilda forskartjänsterna på tre år med möjlighet till förlängning en treårsperiod och därefter om särskilda skäl föreligger ytterligare ett år. Anställningsformerna för de arvoderade tjänsterna på docentnivå och högre skiftar såtillvida att vissa av dem är uttalat personliga tjänster, andra knutna till bestämda projekt. Innehavare av de personliga tjänsterna förordnas av de råd, som regelmässigt utnyttjar denna tjänsteform, i vissa fall för tre år. Sådana förordnanden sker då under förutsättning att rådet erhåller minst oförändrad anslagstilldelning även i fortsättningen. Förordnandena kan förlängas efter rådets bedömande.

Uânsteorganisaroriska _frâgor

De tjänster som är direkt knutna till forskningsprojekt är begränsade till i skiftande den tid projekten pågår. Även här sker rådens åtaganden former. Särskilda behov inom vissa räds ansvarsområde har motiverat speciella tjänsteformer; tjänster av stipendiekaraktär är exempel härpå. Tillsättningen av tjänsterna som eo professor sker av regeringen av rådet, övriga tjänster tillsätts av respektive råd. vanligtvis på förslag Endast för de särskilda forskartjänsterna har former för ledigförklarande, och tillsättning reglerats genom särskilda bestämansökningsförfarande melser (KBr 1971-05-27). l övriga fall sker urvalet efter regler som råden själva bestämmer. För en samlad överblick av rådens anslag till löner och tjänster hänvisas till avsnitt 5.4.1. Oklarhet råder om vilken roll råden skall spela när det gäller frågorna om trygghet i anställningen för den forskande personal råden engagerar. Uttalandet i proposition 1969:31 angående uppgifter i detta avseende innebar att tanken på en särskild forskartjänstreserv vid universiteten avvisades. Uppgiften att svara för möjligheter till tryggad vetenskaplig verksamhet för förtjänta forskare lades istället på råden. Råden harockså i betydande grad påtagit sig ett sådant ansvar men omfattningen därav har inte fixerats. Oklarhet råder i vissa fall om på vilka grunder olika tjänster tillsätts: om på grund av strävan att tillgodose kravet på utveckling av ett angeläget forskningsområde eller på grund av önskan att ordna fortsatta arbetsmöjligheter för en förtjänt forskare. Förhållandena skiftar här mellan råden både när det gäller behoven av försörjningsinsatser och när det gäller rådens möjligheter och policy. Uppbyggnaden inom vissa råd av särskilda rådskarriärer har bidragit till att öka rådens möjligheter att agera både för att främja utvecklingen av angelägna forskningsområden och för att ta till vara kompetent forskarpersonal. Dessa frågor har kommit i nytt läge genom lagen om anställningsskydd och den överenskommelse som träffats den 18 februari 1975 mellan företrädare för utbildningsdepartementet och berörda fackliga organisationer. överenskommelsen innebär att s. k. 1:e assistenttjänster - utan kan inrättas för den som minst sex år varit forskningsuppgifter innehavare av e o docenttjänst eller av särskild forskartjänst vid forskningsråden.

16.2 Olika intressenter

kräver även framgent stor förmåga till Forskningsrådens uppgifter rörlighet och anpassning till skiftande behov av tjänster och tjänsteformer. finner det angeläget att råden även Forskningsrådsutredningen fortsättningsvis får möjlighet att utveckla de redskap som i dessa avseenden tjänar rådens syften. Flera intressenter än råden själva kan dock ställa berättigade krav på inflytande och medverkan vid den översyn utredningen nedan föreslår. Vid sidan av råden är givetvis de aktuella men även universitets- och högskoleväsendet nära personalgrupperna berörda av dessa frågor. Utredningen vill peka på några av de frågeställningar som den bedömer vara av särskilt intresse ur de olika intressenternas sy nvinklar.

Uänsteorganisaroriska frågor 349

För berörd personal: D Tjänstetillsättning Ledigkungörande och sakkunnigprövning D Airställningsförhållanden - Tjänstgöringsskyldighet; forskning, undervisning och administrativt arbete, ledighet Ställning vid den institution där tjänsten placeras; i medlemskap institutionsstyrelser, fakultet etc. - D Trygghetsfrågor - Förordnandetitler på personliga tjänster - Kriterier för förlängt förordnande Möjligheter till karriär inom ramen för av rådet beviljade tjänster Möjligheter till överföring till fast organisation För råden: D Tjänstestruktur ° Vilka typer av tjänster skall råden arbeta med ° Vilka former för förordnanden är lämpliga och möjliga Vilken grad av samordning eller variation i förhållande till tjänstsystemet inom universitets- och högskoleväsendet skall eftersträvas Vilka är samordningsbehoven gentemot sektoriella forskningsorgan beträffande tjänstetyper och förordnandeformer D Arbetsgivaransvar ° Vilka avvägningar skall råden göra mellan kravet på förnyelse och ansvaret för kompetent personal. Hur skall tjänsternas vetenskapliga avkastning vägas mot andra forskares krav på stöd från råden l vilka fall bör respektive råd vara arbetsgivarmyndighet och ivilka fall bör denna uppgift åvila annan myndighet För universitets- och högskoleväsendet: D Arbetsgivaransvar - Vilket krav måste den anslagsförvaltande myndigheten ställa gentemot råden när den ikläder sig arbetsgivaransvar för olika kategorier på rådsmedel avlönad personal Vilka förvarningstider behöver läroanstalterna vid avslutande av projekt vari ingår med rådsmedel avlönad personal för vilken läroanstalten har arbetsgivaransvar D Tjänsteorganisatoriska frågor Vilka krav på tjänstgöring inom läroanstalternas ordinarie verksamhet skall ställas på olika kategorier personal anställd på râdsmedel eller forskningsanslag från sektoriella organ ° Hur skall denna inordnas i läroanstaltens för personal system förvaltningsdemokrati och självstyre För sektoriell forskning m. m.: D Rekryteringsfrågor [vilken utsträckning kan personal tas till vara i forskning

350 Uänsteørganisatoriska frågor

16.3 Översyn för Ökad enhetlighet

Det större ansvar råden numera har för personal av olika kategorier, de delvis varierande former som tillämpas både när det gäller slag av tjänster och när det t. ex. gäller metoder för tillsättning och anställningsvillkor gör en översyn av dessa förhållanden och en prövning av de tillämpade systemens ändamålsenlighet ur olika intressenters synvinkel angelägen. De ökade kraven på anställningstrygghet för olika personalkategorier, aktuell lagstiftning och nya avtal på detta omrâde samt frågorna om forskarkarriärens allmänna utformning och forskarutbildningens dimensionering - vilken utreds av forskarutbildningsutredningen (U 1974:06) -- ökad aktualitet. Ytterligare skäl för översyn är de ger dessa frågor förslag beträffande avtal m. m. som framlagts i betänkandet Demokrati på arbetsplatsen (SOU 1975:1). Forskningsrådsutredningens förslag till rådsorganisation syftar till att öka samarbete och samplanering såväl inom organisationen som mellan den och andra berörda organ och detta syfte bör främjas också därigenom att råden så långt som möjligt arbetar i samma former som andra organ. Tjänstestrukturen är i detta avseende viktig inte minst för de läroanstalter eller andra myndigheter som i samarbete med råden i regel har att som arbetsgivare förvalta anslagsmedel och ansvara för personaladministration. Det är viktigt att en översyn av dessa frågor inte medför minskade möjligheter för råden att tillgodose också behov som är specifika för ett rådsområde eller att möjligheterna att snabbt finna lösningar på oförutsedda problem minskas. Râdsorganisationens egna avvägningar mellan olika krav är därför viktiga. Även från rådsorganisationens sida torde dock en viss ökad regelbindning i dessa frågor vara av värde. Utredningen föreslår att rådsorganisationen av regeringen ges i uppdrag att i samråd med berörda organ - bl. a. UKÃ, läroanstalterna och de fackliga organisationerna -- och under fortlöpande kontakt med forskarutbildningsutredningen utreda dessa frågor. Utredningen skall syfta till att åstadkomma en så långt möjligt likartad handläggning av dessa frågor inom rådsorganisationen och bör resultera i förslag om vilka regler i hithörande frågor som bör fastställas av regeringen, vad som bör ha karaktär av rekommendationer till eller överenskommelser mellan de berörda organen samt vilka frågor som bör regleras genom avtal. En utredning inom en del av det här aktualiserade området - förhållandet mellan särskilda forskartjänster och personliga arvodestjänster och vissa därmed sammanhängande frågor -- har begärts av NFR hos samarbetsdelegationen. Det av forskningsrådsutredningen föreslagna arbetet bör ske utan att avvakta ett ställningstagande till de i detta betänkande framlagda förslagen till ny rådsorganisation. I avvaktan på inrättandet av FRN är Samarbetsdelegationen eller senare den organisationskommitté utredningen föreslagit (avsnitt 122.4) lämpligt sammanhållande organ för detta utredningsarbete. För beaktande vid arbetet med att skapa en enhctligare tjänsteorganisatorisk struktur vill utredningen redovisa följande synpunkter.

Uärzsteorganisaroriska ,frågor 351

Ledigkungärande och sakkunmgprövning av personliga tjänster

De beslut råden fattar när de föreslår innehavare av eller besätter ›- personliga forskart/änster arvodestjänster såväl som extra ordinarie är ofta livsavgörande för dem som berörs. Rådens åtagande innebär i många fall ett ansvar för fortsatta forskningsmöjligheter för dessa forskare även om de inte övergår till fasta forskningstjänster. Inom hela rådsorganisationen bör därför gälla att sådana tjänster Iedigkungäres. Rådets beslut om förslag eller bör av särskild tillsättning föregås sakkunniggranskning av de sökande. Det är i detta sammanhang viktigt att ämnesområdena vid ledigförklaranden så långt som möjligt definieras så att reell konkurrens skapas. Skäl talar för att även möjligheterna till överklaganden av rådens beslut i dessa ärenden klarlägges. Det bör dock betonas att utredningen inte föreslår någon rätt att överklaga rådens beslut beträffande knutna anslag till tjänster till forskningsprojekt (jfr avsnitt ll.3.5).

Yjfänstestruktur och anstállningstrygghet

Uppbyggnaden inom vissa råd av särskilda rådskarriärer vid sidan av de särskilda forskartjänsterna och e o professurer aktualiserar bl. a. frågan om de särskilda forskartjänsternas ställning. Mot ett bibehållande av ett fixerat antal reglerade tjänster av olika slag talar att den begränsning som det av riksdagen fastställda antalet tjänster innebär i praktiken genombrutits. De personliga arvodestjänsterna erbjuder råden att möjligheter för längre tid än de totalt sju år som de särskilda forskartjänstema omfattar och under friare villkor ta till vara forskarkapacitet och främja forskning inom angelägna områden. Den ovannämnda överenskommelsen beträffande anställningsformer m. m. för viss personal inom universitetsoch högskoleväsendet berör även de särskilda forskartjänsterna. Enligt överenskommelsen skall som nämnts den som under minst sex år innehaft särskild forskartjänst ha rätt att vid den läroanstalt dit tjänstgöringen varit förlagd förordnas som 1:e assistent tillsvidare utan tidsbegränsning. Den härigenom åstadkomna grundtryggheten måste vägas in i bedömningarna när ställning tas till rådens tjänstestruktur. Det bör därvid övervägas om råden bör ges bemyndiganden att inrätta ett visst antal tjänster för vilka bastjänster garanteras utan att bemyndigandena avser viss typ av tjänst.

Anstâllningsförhâllanden för projektanknuten forskande personal

Inom rådsorganisationen tillämpas f. n. inte helt enhetliga regler när det gäller lönesättning och tjänstgöring för den personal på amanuens- och assistentnivå som knyts till av råden finansierade forskningsprojekt. Frågan har diskuterats inom Samarbetsdelegationen som rekommenderat enhetliga regler. Forskningsrådsutredningen finner det angeläget att enhetliga regler skapas då detta bl. a. kan vara av betydelse i samarbetsprojekt mellan råden. Utredningen finner det naturligt att rådens regler så

Tjänsteorganisaroriska frågor

långt som möjligt anknyter till dem som gäller för motsvarande personal avlönad på läroanstalternas anslag.

Överföring av râdsstödd verksamhet

Utredningen har i kapitel 13 behandlat frågan om Överföring av rådsstödd verksamhet till läroanstalter eller andra institutioners stat. Denna överföring är av betydelse såväl när det gäller att tillförsäkra rådet möjligheter att engagera sig i ny aktivitet som när det gäller den anställda anställningstrygghet. Vid planeringen av överföring bör personalens denna aspekt beaktas beträffande såväl teknisk och administrativ personal som forskande personal.

Delegation för personalfrâgor knuten till FRN bedömning är att frågor om arbetsförhållanden, löne- och Utredningens anställningsvillkor m. m. för såväl teknisk och administrativ som forskande personal avlönad med rådsmedel kommer att vara kontinuerligt aktuella inom rådsorganisationen. lnom ramen för FRNzs uppgifter ligger att bidra till att skapa ett gemensamt uppträdande inom rådsorganisationen i dessa frågor. Forskningsrådsutredningen förutsätter att till FRN en delegation för personalfrågor för samråd i sådana ärenden. I knyts delegationen bör vara representerade råden och universitets- och högskoleväsendet samt berörda fackliga organisationer. Den föreslagna utredningen av rådsorganisationens tjänstefrågor bör utforma förslag beträffande delegationens sammansättning och arbetsformer.

17 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig

utrustning

17.1 Tungutrustningsproblemets allmänna innebörd

Inom framför allt och medicinsk har naturvetenskaplig forskning behoven av specialiserad och dyrbar ökat. att utrustning Möjligheterna från forskningsråden få anslag för sådan utrustning är i många fall avgörande för möjligheterna att bedriva forskning med moderna metoder. Forskningsrådsutredningen har i direktiven ålagts att särskilt överväga de problem som är förknippade med behovet av tung utrustning. En utgångspunkt bör enligt direktiven vara att finansieringen av sådan utrustning skall ske inom ramen för de medel som står till forskningsrådens disposition. l de berörda rådens anslagsgivning till forskningsprojekt ingår normalt anslag till materiel av karaktären laboratorieutrustning mikroskop, mätinstrument etc. - samt dessutom av anslag till förbrukningsmateriel olika slag. De totala anslagen för materiel och utrustning har redovisatsi avsnitt 5.4.4. - s. k. tung utrustning Beträffande särskilt dyrbar utrustning - har under senare år uppstått problem. Gränsdragningar mellan olika kategorier med hänsyn till kostnader är skönsmässiga. NFR hänför till kategorin tung utrustning sådana instrument där kostnaden per enhet överstiger 100 tkr medan MFR sätter motsvarande gräns vid 25 tkr. Det är dock nödvändigt att göra en ytterligare avgränsning inom gruppen tung utrustning. Särskilda problem föranleds av nämligen utrustningsobjekt så kostnadskrävande att råden får svårigheter att överhuvud finansiera dem inom ramen för de belopp de disponerar för ett budgetår. l dessa fall krävs ofta även särskilda byggnader för att hysa utrustningen eller anknuten verksamhet. Dessa senare kostnader bestrids normalt från det särskilda anslaget i statsbudgeten för byggnadsarbeten inom utbildningsdcpartementets verksamhetsområde. Den kritiska kostnadsgränsen går inte heller här att fixera men de aktuella projekten rör sig kring belopp i miljon- eller flermiljonklassen. Det är därför nödvändigt att förutom i allmänhet särskilt tungutrustningsproblem beakta problem med sådan extratung utrustning. Behandlingen av ansökningar om tung utrustning kompliceras av att den vanligtvis har relativt lång livslängd och måste inte bara i prövas förhållande till omedelbart aktuella utan även i förhållande till projekt

354 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

väntad eller eftersträvad framtida forskning. 1 många fal rör det sig vidare om utrustning som inte kan undvaras om viss forsknng överhuvud skall kunna genomföras. Kostnaden för den begärda utrustningen utgör då en kritisk för möjligheten att överhuvud bedriva meningsfylld gräns forskning inom det aktuella området. Beträffande extratung utrustning påverkas ofta forsknngens geografiska sikt. Alldeles särskilt beträffaide extratung lokalisering på lång har investeringarna också stor betydelse för forskarutbildutrustning ningens framtida inriktning. Frågan om ansvars- och kostmdsfördelningen mellan råden och den fasta forskningsorganisationen vid universitet och aktualiseras alltså över hela fältet och de: är inte bara högskolor râdens som i dessa frågor kan bli avgörance. Av särskilt prioriteringar av de medel ur anslaget i intresse i detta sammanhang är dispositionen till inredning och utrustning av lokaler vic universiteten statsbudgeten som står till UKÄ:s förfogande.

17.2 utrustning eller personal

Tung

De närmast berörda rådens situation när det gäller tung utrustning i allmänhet mäste kommenteras var för sig för att problemets art något skall framgå klarare och ge en grundval för utredningens beiömning.

MFR har ansett det nödvändigt att söka tillgodose behoven av tung särskilda anslagsformer. Sedan 1970/71 har rådet sökt utrustning genom reservera ett visst belopp av sina totalt disponibla medel för denna typ av och ledigförklara dem separat. Ansökningar om :ungutrustning anslag i MFR av en särskild kommitté. Rådet har i olika anslagsframgranskas lämnat följande redovisning över beviljade ansag inom detta ställningar program.

Tabell 17.1 Ansökta och beviljade belopp för tung utrustning iMFR 1970/71l974/75 (tkr och procent) Ansöknings- Beviljade % Budgetâr

1971/72 4 905 0 0 1972/7 3 7 892 951 12 1973/74 1974/75 4940 279 6

Som av tabellen kunde programmet överhuvud inte genomframgår föras under 1972/73. 1 det budgetläge som då rådde ansågs personalkostnaderna Efter har vissa medel kunnat avsättas för ha prioritet. 1972/73 anslag till tung utrustning men på betydligt lägre nivå än tidigare. Det är i detta viktigt att konstatera att rådet under sammanhang perioden har sökt minska antalet anställda på rådsmedel. Under perioden 1971-1974 har antalet anställda på rådsmedel gått ner med ca 13 %(ca 100 personer).

Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning 355

NFR behandlar frågorna om tungutrustning inom de olika delegationernas anslagsramar. Av en redovisning av ansökningar och beviljade anslag till tung utrustning under budgetåren 1971/72 och som 1972/73, forskningsrådsutredningen begärt, framgår att under dessa båda budgetår kraven på anslag uppgick till inemot 6 mkr. Härav har NFR ansett sig kunna bevilja drygt 1,3 mkr eller cirka en femtedel. Genom tillskott från andra anslagsbeviljande organ kunde totalt ca en av det tredjedel redovisade behovet tillgodoses. Under budgetåret 1973/74 har endast smärre belopp utdelats och rådet karakteriserade i petita för 1974/75 situationen så att rådets stöd till anskaffning av dylika instrument i det närmaste upphört. l petita för 1975/76 redovisar rådet likartade förhållanden och framhåller att de i stort sett obefintliga möjligheterna att erhålla anslag till även högt instrument lett till att prioriterade forskarna i allt mindre grad kommer in med ansökningar om instrument. Antalet på NFR:s medel avlönade personer år 1973/74 var i förhållande till 1971 /72 oförändrat och uppvisar i förhållande till 1970/71 en ökning med ca 5 % eller ca 25 personer. Mellan 1971/72 och 1972/73 sjönk dock antalet anställda.

[nom AFR är kostnaderna för materiel proportionellt ungefär desamma som för NFR om man bortser från bidraget till CERN Il-laboratoriet (jfr ovan tabell 5:15). AFR anser att för en verksamhet med så stark experimentell inriktning som den rådet ansvarar för bör materieldelen uppgå till ungefär hälften av det totala anslaget. Rådet har konstaterat att en ogynnsam förskjutning skett och har under budgetåret 1973/74 ansett att en nedre gräns är nådd för materielandelen. Under detta år har rådet tvingats dra in anslag till personal i större utsträckning än normalt för att återställa mer rimlig balans. Antalet på rådsmedel avlönade har under året gått ned ca 13 % (ca 25 personer). Det kan konstateras att råden när de befinner i en sig trängd anslagssituation i första hand strävar efter att tillfredsställa kraven på medel för avlöning av personal. Anslagen till som utrustning tjänar buffert och i första hand avslår råden ansökningar om dyrbar om än inte exklusiv utrustning. Kraven på förnyelse av ökar dock utrustningen successivt och kan tvinga fram personalinskränkningar om inte anslagssituationen förändras. Problemet när det gäller den tunga utrustningen i allmänhet är i detta perspektiv ett planeringsproblem ur både rådens och statsmakternas synpunkt. Förutom anslagsnivån hos råden innefattar planeringsproblemen även likviditetsfrågor och frågor om personalansvar och samplanering med den fasta universitetsorganisationen.

17.3 Extratung utrustning

Även om AFR beträffande den tunga utrustningen i allmänhet inte har haft samma utpräglade balansproblem som NFR och MFR, brottas deti hög grad med de svårigheter som rör den extratunga utrustningen: engångsinvesteringar i mil_jon- eller flermiljonklassen. En preciserad lista över akuta behov och storleken på dem kan här än mindre än när det

356 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

Projekt av detta slag förbereds under gäller tung utrustning presenteras. tid och undergår under utredningskedet ofta stora ändringar lång kostnadsbilden. I en översikt upprättad ijuni 1972 inom påverkande NFR latenta eller aktuella investeringsbehov inom det uppskattades naturvetenskapliga området till 180 --200 mkr. Genom den tid under vilken projekten är aktuella kan en rad långa mellankommande händelser rubba förutsättningarna för anslagsgivande eller anslagssökande instanser. Av dessa och ovan anförda skäl tenderar anslagsfrågor av detta föras rådsnivån. Särskilda statliga medel krävs vid sidan slag att upp över av rådens ordinarie liksom även ofta insatser från privata fonder anslag eller samverkan mellan flera råd. rutinförfaranden för behandlingen av sådana ärenden har inte Några etableras art kan lättast konkretiseras genom en kunnat och problemens översiktlig beskrivning av handläggningen av ett par aktuella tungutrusti flermiljonklassen. Som exempel har valts ett fall där ningsproblem kunnat lösas och ett där så ännu inte har kunnat ske. finansieringsfrågan

Ombyggnad av cyklotronen vid Gustaf Werners instituti Uppsala (G WI)

erhöll 1964 från AFR ett mindre anslag till en förstudie för DGW1 eventuell ombyggnad av acceleratoranläggningen. aktualiserades 1965 genom en ansökan till AFR. Ansökan D Projektet och nyanskaffningar för 9,4 mkr varav för lokaler avsåg ombyggnader mkr. Ansökan bordlades av AFR i brist på medel. En mindre 6,1 omfattande ombyggnad rekommenderades. D 1969 återkom ansökan nedprutad ifråga om lokalkostnader. AFR i anslagsframställning för 1970/71 medel till upprustningen i begärde enlighet med ansökan. D Utbildningsdepartementet gav 1970-01-23 byggnadsstyrelsen i uppdrag för av lokaler och förutsatte att AFR skulle att projektera ombyggnad medel för AFR beviljade 1970-05-05 2,1 mkr till bevilja cyklotronen. att fördelas på tre budgetår och uppdrog åt utrustningsprojektet nämnden för universitet och högskolor att träffa avtal om leverans.

D Beslut om formerna för finansiering av CERN II-laboratoriet utanför Genêve -- vilket innebar att AFR skulle stå för merkostnaderna för detta - samt det förhållandet att avtal inte kunde slutas projekt inom ramen för beviljat belopp medförde att AFR våren 1971 ansåg

sig tvunget ompröva sitt beslut. uttalade våren 1971 efter motioner om D Riksdagens utbildningsutskott särskilda borde komma till stånd men anslag till GWI att ombyggnaden ville inte särskilt anslag. Riksdagen följde med knapp tillstyrka majoritet utskottet. 1972 framhölls att det med hänsyn till DI statsverkspropositionen av verksamheten vid GWI vore rimligt att även andra inriktningen forskningsråd än AFR bidrog till finanseringen av upprustningen. DI mars 1972 insändes till AFR, NFR, MFR, RmC, RbJ samt STU en ansökan om medel. Kostnaden var nu totalt 8,7 mkr (1972 års

Finansieringen av 357 dyrbar vetenskaplig utrustning

prisläge) varav för cyklotronen 6,2 mkr och för lokaler 2,5 mkr. Detta innebar en återgång mot 1965 års ambitionsnivå för själva cyklotronen. D En arbetsgrupp tillsattes av AFR med representanter för de berörda organen. Arbetsgruppen utarbetade en i februari 1973 överlämnad rapport där det vetenskapliga värdet vitsordades. Nybyggnadsprojektet betecknades som ett tekniskt forskningsarbete. I finansieringsfrågan förklarade sig arbetsgruppens ledamöter beredda att hos respektive organ föreslå följande anslag(l973 respektive 1972 års priser).

MFR 0,60 0,48 Rmc RbJ 0,25 0,20 Summa 5,10 4,08

Från STU ställdes i utsikt lånemedel av det av styrelsen disponerade anslaget för utrustning. Arbetsgruppen avvisade denna lösning men ansåg sig ej kunna framlägga alternativt förslag. (RbJ och AFR beviljade 0,25 resp. 0,35 mkr till projektering och modellförsök.) D AFR vände sig därefter till UKÃ för att söka erhålla resterande belopp för cyklotronen. Fakultetsberedningen för matematik och naturvetenskap ansåg det värdefullt om projektet kunde komma till stånd men tillstyrkte ej bidrag från de medel som stod till UKÄ:s disposition inom anslaget till inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. Även LUP-kommittén i Uppsala avstyrkte att medel från UKÄzs ram disponerades för detta ändamål. D AFR beslutade 1974-02-12 att ur de medel som rådet disponerade då och ur kommande anslag reservera medel motsvarande halva kostnaden för ombyggnaden (upp till 4 mkr) under förutsättning att Uppsala universitet före 1974 års utgång erhållit garantier för finansiering av hela ombyggnaden samt att lokalfrågan lösts. D Av en förfrågan från Uppsala universitet om vilka resurser olika organ var beredda avsätta framgick att samtliga organ utom RbJ helt avslagit ansökan. D l anslagsframställningen för budgetåret 1975/76 tog AFR upp finansieringsfrågan och tillstyrkte att särskilda medel beviljades för att täcka resterande del av kostnaderna. D LUP-kommittén för Uppsala föreslog och UUH begärde i anslagsframställning för budgetåret 1975/76 3,95 mkr för ombyggnad av cyklotronen. DByggnadsstyrelsen presenterade i november 1974 för utbildningsdepartementet ett byggnadsprogram för lokalerna till en kostnad av 4,8

358 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

mkr (1974 års prisläge). D På förfrågan från utbildningsdepartementet tillstyrkte nordiska samarbetskommittén för accelerationsbaserad forskning i februari 1975 en ombyggnad av cyklotronen.

Radioteleskop vid Råö rymdobservatoriunz

DAnsökan till NFR, STU, RbJ om medel till ett 100 meters radioteletill CTH:s rymdobservatorium på Råö ingavs 1969. Privat skop donation av erforderligt markområde hade utlovats. EINFR och STU tillsatte våren 1969 en arbetsgrupp för granskning av Arbetsgruppen tillstyrkte i augusti 1969 anskaffandet av ett pr0_iektet. 100 meters radioteleskop till en kostnad av 33 mkr. Arbetsgruppen att medel helt vid sidan av rådsanslag borde anvisas för ansåg investeringarna. blev hösten 1969 och under 1970 föremål för fortsatt DFörslaget genom bl. a. remissförfarande. STU och NFR bordlade utredning RbJ avslog i oktober 1969 ansökan och ansåg att beslut om frågan, anskaffande borde fattas av Kungl. Majzt. D 1971-01-29 till NFR och STU om uppförande av ett ingavs ny ansökan 25 meters radioteleskop. Ansökan ersatte den tidigare ansökan om ett 100 meters för vilket kostnaderna nu beräknades till 44 mkr. teleskop, Kostnaden för det nya teleskopet beräknades till 9,3 mkr. 2,3 mkr beräknades kunna erhållas från utländsk forskningsstiftelse. D NFR tillsatte en arbetsgrupp vilken i april 1972 förordade ett under utredningsarbetet framkommet alternativt förslag om ett mindre teleskop (20 m) till lägre kostnad (ca 5 mkr). DNFR föreslog 1972-06-30 i skrivelse till Kungl. Majzt att särskilda medel skulle anvisas för uppförande och drift av teleskopet. Kostnaderna för beräknades till 5,25 mkr, driftkostnaderna till uppförandet 0,5 mkr/år. I petita för 1973/74 förordade rådet att tungutrustningsproblem av detta slag borde få sin lösning genom lânefinansiering. D NFRzs förslag angående särskilda medel remitterades av utbildningstill UKÄ som konstaterade att ett nytt radioteleskop departementet var en förutsättning för fortsatt kvalificerad experimentell radioastronomisk Råö och aktualiserade möjligheten att genom forskning på avskrivningsförfarande nedbringa de årliga kostnaderna för lämpligt NFR. Dlnom Utbildningsdepartementet aktualiserades under budgetarbetet 1972 möjligheten att NFR skulle på tilläggsstat för 1972/73 tilldelas Av rådets ordinarie anslagsmedel skulle därefter under en 5,25 mkr. beloppet jämte ränta återföras till statsverket. avskrivningsperiod D Förslaget avvisades under budgetberedningen. I statsverkspropositionen till 1973 års riksdag framhölls under hänvisning till bl. a. forskningsrådsutredningens direktiv att finansieringen av ett radioteleskop på Råö borde prövas inom ramen för NFRzs resurser. D Förhandlingar fördes under våren 1973 mellan NFR, CTH och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse om bidrag från stiftelsen till kostnader-

Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning 359

na för teleskopet. Stiftelsen ställde totalt 2,046 mkr till förfogande. D 1973-05-10 beslöt NFR att under budgetåren 1974/75-1977/78 anvisa sammanlagt 3,350 mkr för anskaffning och uppförande av teleskopet. Kostnader och finansiering av teleskopet:

NFR 3,350 mkr Wallenbergsstiftelsen 2,046 mkr

5,396 mkr

NFR:s beslut skedde under förutsättning att kostnaderna för den tekniska driften av teleskopet, beräknade till ca 150 tkr/år, skulle bestridas från CTH :s driftkostnadsanslag. NFR förutsatte visare att kostnader för en kontrollbyggnad i anslutning till teleskopet samt tillhörande kostnader för väganläggning, vvs och el-installationer samt betongfundament för teleskopets radom, beräknade till 675 tkr, skulle bestridas av annan anslagsgivare, då de tillhörde en kostnadskategori som normalt ej bekostas av rådet. Rådet reservade dock medel för betongfundamentet för det fall medel till detta inte kunde erhållas från annat håll. D Lokal- och utrustningsprogramkommittén för Göteborg hemställde 1973-06-28 hos byggnadsstyrelsen om uppförande av kontrollbyggnad, betongfundament samt utförande av mark- och ledningsarbeten. D1973-09-21 godkände Kungl. Majzt NFR:s beslut. Kungl. Majzt bemyndigade vidare CTH att motta donationsmedel från Wallenbergsstiftelsen under förutsättning att drift och underhåll av teleskopet bestreds inom ramen för tillgängliga medel. D 1973-09-21 bemyndigade Kungl. Majzt byggnadsstyrelsen att utföra byggnadsarbeten i samband med installation av det nya teleskopet varvid medel för såväl betongfundament som Övriga anläggningar anvisades ur anslaget för byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Kostnaden för betongfundamentet hade under beredningen av frågan om uppdraget till byggnadsstyrelsen förorsakat svårigheter. Under hand löstes frågan genom att vid anslagsberäkningen för NFR för budgetåret 1974/75 rådets anslag minskades med 150 tkr. D Hösten 1975 invigs anläggningen. Redovisningen demonstrerar hur finansieringen av den extratunga utrustningen är ett av rådsorganisationens besvärligaste isolerade problem - låt vara koncentrerat till dess naturvetenskapliga del. Kostnaderna utgör den avgörande svårigheten. Anspråken kommer alltid att vara större än tillgängliga resurser. När det gäller den extratunga › utrustningen av mycket speciell karaktär de ovan redovisade objekten - är det emellertid inte ens önskvärt utgör exempel att kostnadsfrågorna skall övervinnas alltför lätt eftersom de utgör en stark drivkraft för ingående prövning ur både vetenskaplig och utrustningsteknisk synvinkel. Den extratunga utrustningen vållar svårigheter också ur prioriteringssyn-

360 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

punkt. Projekten är ibland unika, vilket innebär att de inte kan ställas mot andra liknande, kostnaden för utrustningen utgör - som ovan påpekats - den tröskel som måste forceras för att forskning inom området skall vara möjlig, samhällsrelevansen är ofta oklar etc. Den extratunga utrustningens långsiktiga inverkan på forskningsinriktning och forskarutbildning och metoderna för finansiering av t. ex. de anläggningsarbeten som blir nödvändiga i samband med installation och drift av utrustningen gör det nödvändigt att åstadkomma samplanering och samordning av beslut med andra berörda organ; förutom samfinansierande råd (och motsvarande, t. ex. privata fonder) även universitetsmyndigheter på lokal och central nivå. Redan storleken av de anslag råden själva kan ge till dessa extratunga utrustningsobjekt gör regeringens tillstånd nödvändigt; dess aktiva stöd erfordras när råden anser att de totala kostnaderna överstiger deras förmåga.

17.4 Planering och resurser för tung utrustning. Utredningens förslag

Redogörelsen gör det klart att frågan om den tunga utrustningens

finansiering för rådens vidkommande till väsentliga delar är ett plane-

ringsproblem. De förslag utredningen framlägger i det följande syftar till att förbättra förutsättningarna för denna nödvändiga planering. Den i direktiven givna utgångspunkten a att finansieringen av tung utrustning skall ske inom ramen för medel som står till forskningsrådens - har därvid varit styrande men måste i ett viktigt avseende disposition kommenteras. Det är givet att vissa av de utrustningsfrågor som aktualiseras inom råden är så stora att rådsorganisationens resurser är uppenbart otillräckliga eller att en finansiering inom rådens ramar skulle ge orimliga effekter för annan forskning. Råden måste emellertid även i dessa fall ha e och - att aktualisera väl möjligheter skyldighet motiverade och ur deras synvinkel angelägna objekt och ge förslag till lösning av finansieringsfrågorna. Utredningen har i detta sammanhang sett som sin uppgift att nedbringa det antal fall då sådana särskilda hänvändelser blir nödvändiga genom att öka rådsorganisationens förmåga att finansiellt klara även stora och långsiktiga utrustningsinsatser. att inte måste dock - Bortsett från alla utrustningsbehov kan klaras som - också om alla skall klaras inom ramen för antytts ifrågasättas rådsorganisationens resurser. l det föregående har betonats den dubbla ansvarsfördelningen mellan rådsorganisationen och UKÄ när det gäller t. ex. forskarutbildning och att detta dubbla ansvar bör bibehållas. Det är att de mycket stora instrumentinstallationerna påverkar de uppenbart villkor under vilka den fasta organisationen arbetar i så hög grad att dessa frågor inte kan bli ett problem för rådsorganisationen enbart. Möjligheterna till samplanering som inbegriper också samfinansiering måste därför bevaras.

SOJU 1975:26

Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning 361

l77.4.l Tdckning av merkostnader löner för

Swårigheterna att tillgodose behovet av tungulrustning i allmänhet har i deet föregående visats ha nära samband med rådens strävan att behålla den peersonalkader som avlönas på rådsanslag och arbetar inom av råden sttödda projekt. Denna strävan betingas dels av det självklara förhållandet attt personinsatserna är det primära i allt men också av forskningsarbete sjäälvklara hänsyn till kraven på anställningstrygghet. Rådens svårigheter attt förutse löneutvecklingen och i vilken grad anvisade anslag kan täcka inn ökade lönekostnader försvårar i avsevärd Det i grad rådens planering. avvsnitt 12.33 framlagda förslaget att råden skall få täckning ökade för löinekostnader från det särskilda anslaget för täckning av merkostnader föir löner och pensioner m. m. under sjunde huvudtiteln därför ett utgör lerd i strävandena att klara den nödvändiga planeringen och finansieringen av/ tung utrustning.

l77.4.2 Investeringsanslag för tung utrustning

Fåör att rädens att planera möjligheter sina tungutrustningsinsatser skall yttterligare förbättras krävs även andra åtgärder. För stora eller mycket stora investeringar i instrument måste råden få m(öjligheter att sprida utgifterna över flera år för att få bättre balans mcellan olika slags kostnader för enskilda år. Önskemål om ett för system lånefinansiering av tung utrustning har freamförts främst av NFR som bl. a. aktualiserat till finanmöjligheten sieering via lån från AP-fonderna.

Foarskningsrådsutredningen vill peka på följande förutsättningar för lösnimgen av denna fråga. lnom ramen för programbudgetförsöken har ett nytt system tillämpats förr av utrustning. innebär finansiering Systemet att investeringen normalt fimansieras över ett särskilt reservationsanslag till Som utrustning. imvestering räknas i normalfallet en anskaffning av utrustningsobjekt vars väirde överstiger 10 tkr och med en längre livslängd än tre år. Under vairje budgetår belastas sedan programanslagen med avskrivning och ränta på utrustningen. Avskrivningstiden beräknas på utrustningens livslängd. Räintan är f. n. fastställd till 8 %. Avskrivningen och räntan inlevereras till em särskild inkomsttitel i statsbudgeten. Fullt utvecklat det här beskrivna tillämpas systemet i forskningsrådssarmmanhang av styrelsen för teknisk utveckling. Medel för utrustning amvisas sålunda under STU: anslaget Utrustning. Nyttjare av utrustning pälförs hyra som svarar mot skälig avskrivning och förräntning om 8 %. STU tillämpar en beloppsgräns om 50 tkr när det gäller avgörandet huiruvida utrustning skall anskaffas med medel från utrustningsanslaget ellter finansieras direkt och utan ett avskrivningsförfarande genom enggångsanslag. Avskrivningstiden varierar normalt mellan 5 och 10 år. Kmstnaden för hyra av utrustning täcks genom att ett forskningsprojekt tilllförs egna inkomster i form av t. ex. uppdragsverksamhet och genom

362 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

att STU från anslår medel som täcker hyran. Det förra är programanslag fallet särskilt när forskningsanslag lämnas till mer industriellt betonad verksamhet. För varje enskilt forskningsprojekt sluts avtal som reglerar hur stor del av hyran som skall täckas av forskningsprojektets egna inkomster. Den större delen av hyran för utrustning täcks idag via anslag från STU. Detta inom STU sedan budgetåret 1971/72 och system har tillämpats har även använts för utrustningsanslag till universitet och högskolor inom UKÄ-området. Till och med kalenderåret 1974 har ca 17 mkr beviljats på varav ca 5,5 mkr anvisats för utrustning till instituutrustningsanslaget tioner inom UKÄ-området. Avskrivningstitlerna för dessa objekt har varierat mellan 5 och 10 år (i ett fall 15) och den andel av kostnaderna som belastat mottagarna av utrustningen har varierat mellan 0 och ca 80 % av de totala kapitalkostnaderna. finner goda möjligheter föreligga att an- Forskningsrådsutredningen vända detta system även för råden inom utbildningsdepartementets område. Den i det föregående föreslagna rådsorganisationen ger nya förutsättningar för ett samlat grepp på dessa frågor. Utredningen föreslår - som framgått även av avsnitt l2.3.2 att till FRNIS förfogande ställs ett reservationsanslag avsett att användas för finansiering av dyrbar Medel som disponerats frän anslaget skall jämte ränta utrustning. återfäras till statsverket. Beträffande och andra hithörande frågor vill anslagets disposition utredningen framhålla följande. Det föreslagna anslaget skall inte disponeras för alltför små objekt. Dessa skall alltfort kunna planeras in i rådens normala anslagsutdelning och omedelbart avskrivas. Å andra sidan har det föreslagna systemet fördelar också däri att kostnaderna för utrustning kan uppenbara redovisas som en löpande årlig kostnad för de projekt som utnyttjar utrustningen, vilket bör medföra ett ökat kostnadsmedvetande hos både och anslagsgivande organ. Utredningen rekommenderar anslagsmottagare att för utrustningsobjekt som är dyrare än investeringsanslaget utnyttjas 100 tkr men vill föreslå att i varje fall inledningsvis strikta regler undviks. Om så är ändamålsenligt bör även mindre för beloppsgränser kostnadskrävande utrustning kunna finansieras över detta anslag. Inom FRN bör finnas en delegation för vetenskaplig utrustning som bereder rörande fördelning av anslaget, avskrivningstider etc. l frågor delegationen bör utöver företrädare för MFR, NFR, SJFR och STU ingå för LUP-nämnden, UUH och byggnadsstyreläven representanter UKÄ, sen samt de övriga ledamöter som FRN bestämmer. Härigenom skapas för samlade bedömningar och enhetliga principer i förutsättningar tungutrustningsfrågor hos de organ som har uppgifter när det gäller stöd till allmänt kunskapsuppbyggande forskning av inomvetenskaplig betydelse. De här lösningarna aktualiserar också möjligheten att föreslagna samordna finansieringen av tung utrustning mellan FRN och STU genom en utrustningsanslagen till FRN. Genom en sådan sammanläggning, skulle vissa uppenbara fördelar stå att vinna. Med ett sammanläggning

Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning 363

sammanslaget utrustningsanslag skulle fluktuationer i investeringsbehoven mellan olika lättare organ utjämnas. En gemensam hantering av dessa frågor i FRNzs delegation för skulle ökad utrustning skapa överblick över vetenskapliga utrustningsbehov och investeringar i tung utrustning inom hela universitets- och högskoleområdet och underlätta samlade bedömningar. till sambruk Möjligheterna av utrustning inte bara mellan institutioner inom universitets- och högskoleområdet utan också med industrin och t.ex. skulle branschforskningsinstitut underlättas. Utredningen anser att denna möjlighet bör prövas i samband med den pågående utredningen om STU:s verksamhet. De enskilda råden (motsv) som önskar har utnyttja investeringsanslaget enligt detta system ansvaret för att och ränta avskrivningsbelopp på disponerade medel inbetalas till statsverket i fastställd råd ordning. Varje bedömer också självständigt vilka det för sin del utrustningsansökningar önskar och bedömer utifrån prioritera den egna anslagssituationen och egna avvägningar mellan olika forskningsområden sina att möjligheter bevilja anslag till tungutrustning finansierad via utrustningsanslaget. Inom STU har i de flesta fall av nyttjama utrustningen genom inkomster av uppdragsforskning eller på annat sätt kunnat finansiera viss del av kostnaderna för avskrivning och ränta. Dessa är möjligheter - - när det gäller genomsnittligt sett mindre och i många fall obefintliga de utrustningsobjekt forskningsråden under utbildningsdepartementet önskar finansiera via detta anslag. Det föreslagna starkt systemet ger dock ökade möjligheter att även på universitets- och institutionsnivå i vissa fall bidra till finansieringen av särskilt dyrbar instrumentering via uppdragsinkomster eller medel från driftkostnadsanslag. Ökad strävan efter sambruk av utrustning mellan olika institutioner med varandra näraliggande utrustningsbehov kan antas bli en positiv effekt härav. Dessa frågor och möjligheten för enskilda anslagssökande att på andra vägar än rådsanslag bidra till avskrivning och ränteutgifter får bedömas efter överläggningar mellan respektive råd och den anslagssökande.

l 7.4.3 FRNxs bidrag till tung utrustning

Den rådsorganisation utredningen föreslagit ger ytterligare en möjlighet att inom ramen för dess samlade resurser lösa frågor om finansieringen av extratung utrustning. För utrustning i flermiljonklassen kan, som ovan påtalats, uppstå sådana svårigheter att resurser måste till utöver dem som det eller de närmast berörda råden förfogar över eller kan påta sig betalningsansvar för. Det naturliga tillvägagångssättet har då hittills varit att söka dra in fler finansiärer, och tungutrustningsfrågor av detta slag tenderar att skjutas ovanför rådsnivån -- om särskilt upp begäran anslag hos regeringen har blivit det konkreta uttrycket för svårigheterna att finansiera projekten. FRN disponerar enligt utredningens förslag för sin initierande och forskningsstödjande verksamhet i samarbete med råd och sektorsorgan egna medel. Dâ särskilda skäl föreligger bör det vara möjligt för FRN att av dessa medel ge direkt stöd till utrustningsprojekt där kostnaderna är

364 Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning

mycket höga. Detta stöd kan ske på två vägar.

El FRN kan på samma villkor som de enskilda råden ta på sig ansvar för avskrivning och ränta på medel som disponerats ur utrustningsanslaget. U FRN kan direkt till det aktuella projektet tillskjuta belopp som omedelbart avskrives.

Genom det senare förfarandet vinnes fördelen att FRN inte binds för lång tid framåt. En insats efter denna lin_je innebär också att belastningen på utrustningsanslaget minskar. FRN:s stöd skall enligt utredningens förslag i första rummet inriktas mot forskningsinsatser där samhällsrelevansen är påtaglig. Detta kan i vissa fall medföra särskilda prioriteringssvårigheter, t. ex. när valet står mellan ett forskningsprogram inom miljövårdsområdet eller det sociala området å ena sidan och å den andra ett tungutrustningsprojekt inom astronomi eller kärnstrukturforskning. Dessa svårigheter n att jämföra till storheter - är kännetecknande för synes ojämförbara rådsorganens arbete i stort och går inte att undkomma genom att lägga ansvaret på högre nivå. Genom att FRN får ansvar för dessa frågor kommer dels olika råds synpunkter och intressen att vägas in, dels företrädare för allmänna intressen att få ett avgörande inflytande på dessa i grunden forskningspolitiska frågor.

l7.4.4 Utrustningspool e ökade rätt till De ovan givna förslagen planeringsmöjlighetcr genom täckning av lönekostnadsstegringar, skapandet av ett särskilt utrustningsför att anvisa särskilda medel anslag samt möjlighet FRN undantagsvis utredningens uppfattning tillsammantagna goda möjligheter att ger enligt tillfredsställande lösa de problem på området som rådsorganisationen redovisar. Med ett starkt samarbetsorgan som FRN och med skapandet av en delegation för utrustningsfrågor inom nämnden ges dock möjligheter för insatser för ett effektivt utnyttjande av rådens anslag till ytterligare vetenskaplig utrustning. När ställning tagits till utredningens förslag och de organisatoriska förutsättningarna i utrustningsfrågan föreligger bör en utredning göras för att möjligheten att få till stånd ett fungerande och ekonomiskt pröva lönsamt förhyrnings, bytes- eller lånesystem för vetenskaplig utrustning. har aktualiserats i flera - bl. a. vid Frågan sammanhang utredningens forskarkonferenser - och olika lokala försök med bytesverksamhet och organiserad försäljningsverksamhet har gjorts. Vissa kataloger med om på olika institutioner tillgänglig avancerad utrustning har uppgifter offentliggjorts -- bl. a. avSTU. l en utredning av denna fråga, som bör göras av FRN genom dess för utrustningsfrågor, bör prövas olika vägar att göra det delegation för institutioner med outnyttjad materiel att låta denna förmånligt komma till användning på annat håll. Det bör i samband härmed övervägas om råden bör hålla ett fastare grepp över den utrustning som betalas med enbart rådsmedel. Centraliseringen av själva upphandlingen

Finansieringen av dyrbar vetenskaplig 365 utrustning

av dyrbarare vetenskaplig utrustning genom service av utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) bör ge möjligheter till löpande och lättillgänglig registrering av ny utrustning.

l7.4.5 Anslagsbehov Utredningen saknar möjlighet att uppskatta den önskvärda storleken av utrustningsanslaget för tung utrustning till FRN:s förfogande som utredningen förordat. Utredningen utgår från att forskningsråden gör beräkningar häröver som kan ligga till grund för det anslagsäskande för FRN som i nästa kapitel föreslås ankomma på organisationskommittén.

sou 1975:26 367

18 Genomförande av

forskningsrâds-

utredningens förslag

Föreliggande betänkande innehåller forskningsrådsutredningens förslag till ny forskningsrådsorganisation m. m. Som av det föregående framgått har utredningens uppdrag helt nyligen vidgats till att omfatta även frågor kring annan forskningsverksamhet m. m. än den som ankommer på forskningsråden. Utredningen kommer senare att behandla sådana frågor och då grundligare uppta bl. a. spörsmål som långsiktsmotiverad forskning samt information och dokumentation om forskning, vilka därför här endast översiktligt berörts. Detta inverkar inte av på genomförandet utredningens nu framlagda förslag. Enligt utredningens uppfattning bör remisstiden för betänkandet utgå senhösten 1975. Med denna tidsplan bör det vara möjligt att framlägga proposition i frågan till 1976 års riksmöte och för riksdagen att då fatta beslut om huvudlinjerna i en ny rådsorganisation. Under sådana förutsättningar bör den nya organisationen kunna träda i kraft senast den 1 juli 1977. Så snart som möjligt efter riksdagsbeslutet våren 1976 bör tillsättas den organisationskommitté som föreslagits i kapitel l2. Det bör vara lämpligt att utse ordförande i FRN och råd redan under organisationskommitténs arbete med tanke på det samråd som är önskvärt. Organisationskommitténs förslag till kansli- och sekretariatsorganisation bör föreligga i så god tid att dimensioneringsförslagen kan beaktasi budgetarbetet tillsammans med anslagsframställningarna för råden och FRN. Detta innebär att förslaget till organisation av sekretariaten bör kunna ingå i budgetpropositionen till 1977 års riksmöte i den utsträckning så finnes behövligt (jfr avsnitt l2.3.4). På organisationskommittén bör ankomma att framlägga det första anslagsäskandet för FRN - då ännu icke tillsatt (jfr översikt i figur 18:1 över genomförandet av ny forskningsrådsorganisation). HFR och SFR bör tillsammans för avge anslagsframstållning det nya HSFR. Motsvarande bör gälla för AFR och NFR. l god tid före den tidpunkt när rådsorganisationen planeras träda i kraft bör val av ledamöter ha genomförts. Utredningen föreslår att elektorsval inför val av rådsledamöter genomförs tidigt 1977, val av rådsledamöter och de första rådskonferenserna våren 1977 (se översikten). Råden bör snarast efter inrättandet välja representanteri FRN. Råden och FRN bör samtidigt utse huvudsekreterare. Det bör åvila ordförandena att förbereda beslut härom.

av

368 Genomförande _forskningsrâdens _förslag

mät?

_

m›c

.mmâuv cwcozåc .want

:m0 Smb_

592.530_

:å: :oo

man

.ouEavo_

›m

nanm.

EF o

.cmum_._mum._xom

_så_ mmmS

O

^co_umm_cmm5

summor_

ao._3omv:n

_m _

www; _ Zmu_

3.20:

22m §9 E, O

l

O

»ESF

EF

av?

nEEox

_ö_

mer.:

:ocozmøêmmö

.90

-Emåmmmacm

mc

mcizmu

0C_ :ou

O

JN

05,

47 E,

Ö

nom 5.39 .90 E89.

v: I

aoö

otmB.

E..

ammo..

:z

0.2 EES

aN

m5.

E.

.W

m:_._wu__n:a

ö

E..

mtim.

E.

:oo

.Pâ

oucmxcüum 5702.9. co_amm_cmm._o .mmctocm_a vuønzxomban

Figur 18:1 Genomföran-

.mrêmz 50:58

de av ny forskningsrâds- E

organisation E

V

Sammanfattning

Utredningens direktiv

Forskningsrådsutredningens huvuduppdrag avser enligt direktiven (bil. Ia) forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde: Statens råd för atomforskning Statens (AFR), humanistiska forskningsråd (HFR), Statens medicinska forskningsråd (MFR), Statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) och Statens råd för samhällsforskning (SFR). Uppgiften är att göra en översyn över rådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning. Detta innebär även att rådens befogenheter och ställning i relation till andra forskningsråd, myndigheter och organ som har att eller bedriva planera, stödja forskning inbegripes i utredningsuppdraget. Utredningen skall vidare pröva gränsdragningen mellan råden under utbildningsdepartementet och överväga vilka för- och nackdelar som är förknippade med en mer sammanhållen rådsorganisation än den nuvarande. Som en central punkt i utredningens direktiv står frågan om hur företrädare för allmänna intressen skall medverka vid rådens avvägningar. I direktiven betonas vidare vissa särskilda frågor som utredningen bör överväga - bl. a. om frågorna initiering och finansiering av s. k. storprojekt, problemen kring anskaffning av särskilt dyrbar vetenskaplig utrustning samt frågorna om information och dokumentation. I tilläggsdirektiv (bil. l b) har utredningen fått i uppdrag att föreslå former för stöd till långsiktsmotiverad grundforskning. Med anledning av riksdagens uttalande (utbildningsutskottet 1974:37, rskr 1974:337) har utredningen erhållit nya tilläggsdirektiv och skall utökas med ytterligare ledamöter. Direktiven innebär att utredningen i ett perspektiv spännande även över forskningsområden utanför rådens arbetsramar skall bedöma bl. a. vissa frågor om planering av forskning, frågor om framtidsstudiernas organisation samt vissa frågor om information och dokumentation. De nämnda tillmäts frågorna av utredningen stor betydelse, men har inte kunnat behandlas mer än i mycket begränsad omfattning i den nu slutförda utredningsetappen. De avses bli behandlade i separat betänkande. Enligt utredningens bedömning innebär detta intet hinder för beslut om de förslag som nedan sammanfattas.

370 Sammanfattning

Dispositionen av betänkandet

Betänkandet är indelat i fyra huvudavdelningar. l den första avdelningen, Forskningspolitiska utgångspunkter, klargörs

inställning till vissa grundläggande frågor. utredningens principiella bildar för såväl utredningens analys och Avdelningen utgångspunkten överväganden som för dess förslag. Betänkandets andra avdelning, benämnd Forskningens organisation, 2-6. I denna avdelning har utredningen redovisat omfattar kapitlen och som ligger till grund för utredningens undersökningar analyser behandlar forskningsrådens tillkomst och förslag. Ett inledande kapitel tre diskuteras dels frågor om utveckling. I de följande kapitlen dels den sektoriuniversitetens och högskolornas forskningsorganisation, m. m. samt ges slutligen en redogörelse för ella forskningens organisation och arbetsformer hos forskningsråden under nuvarande organisation Avdelningen avslutas med ett sammanfattande utbildningsdepartementet. framställningen kapitel som ger ett samlat perspektiv på den föregående I denna avdelning w En och bildar övergång till den tredje avdelningen. râdsorganisation r- som omfattar sex kapitel, presenteras i kapitel ny till rädsorganisation och preciseras de 7-10 utredningens förslag ny olika delar skall ha, de skilda organens uppgifter rådsorganisationens m. m. I kapitel 11-12 behandlas rådsorganisationens sammansättning arbetsformer och anslagssy stem. - - diskuterar I betänkandets fjärde avdelning Särskilda frågor och i en rad frågor av mer speciell natur utredningen framlägger förslag som aktualiserats i direktiven eller under utredningsarbetet.

Forskningspolitiska utgångspunkter

struktur

Forskningsverksamhetens

-- struktur - avser att klargöra Kapitel l Forskningsverksamhetens en rad i forskningspolitisk diskussion väsentliga utredningens syn på att redovisa dessa synpunkter syftar utredfrågor. Genom inledningsvis också till att skapa en referensram för den följande framställningningen en. kortfattat forskningens frihet och Inledningsvis diskuteras begreppet betonar att i ett demokratiskt samhälle måste dess innebörd. Utredningen frihet Innebörden i begreppet är dock kraven på forskningens tillgodoses. ofta oklar. framhåller att den centrala frågan gäller Utredningen teori och metod. Ett försök att föreskriva forskarens rätt att välja innehållet i det vetenskapliga regelsystemet - de vetenskapliga teorierna

- utifrån andra än rent rationella argument blir ett och arbetsmetoderna frihet. Utredningen betonar hiur forskarnas angrepp mot forskningens en frihet under ständigt beroende av det internationella frihet är När det gäller den frihet som en enskild vetenskapssamhällets påverkan. att utan eller inskränkningar fritt välja forskare kan eftersträva påverkan att denna frihet. endast i mer forskningsobjekt konstaterar utredningen kan existera. Med ökande resursbehov är forskarna begränsad omfattning

Sammanfattning 371

alltmer beroende av att deras förslag om forskningsinsatser accepteras av olika medelsbeviljande organ. En medelstilldelning i vilken forskarna som kollektiv har det avgörande ansvaret ger möjlighet att bevara en väsentlig frihetsdimension. berör Utredningen också de principiellt och praktiskt svåra frågorna om rätten/skyldigheten att offentliggöra resultaten av forskningsarbetet. Beträffande olika former för vetenskapligt samarbete vill utredningen reservera termen för tvärvetenskaplig forskning sådan forskning som innebär att ämnesgränserna sprängs och att det genom en sammansmältning av metoder och teorier från olika områden skapas nya specialiteter eller kanske nya discipliner med egen profil och egna begreppsramar. Samarbete mellan etablerade discipliner betecknar utredningen som mângvetenskap eller mångvetenskapligt samarbete. En skarp gränsdragning mellan de båda begreppen är varken nödvändig eller angelägen men utredningen betonar att för den forskning som syftar till att belysa samhällsförhållandena eller lösa samhällsproblem måste ett mångvetenskapligt arbetssätt ofta användas. Utredningen diskuterar kortfattat de svårigheter som möter mång/tvärvetenskapliga Det forskningsinsatser. kan gälla de skilda begreppsapparater olika vetenskaper arbetar med som gör det svårt för vetenskapsmännen att mötas kring samma problem. Det kan vidare gälla obalans mellan tillgång på forskare och pengar inom olika discipliner, vakthållning kring egna forskningsfält etc. Forskningsrådsutredningen diskuterar i kapitlets huvuddel grundforskningsbegreppet och dess tillämplighet. Den gängse ehuru ofta ifrågasatta skalan grundforskning - tillämpad forskning utvecklingsarbete tenderar enligt utredningen att skapa den vilseledande uppfattningen att forskning antingen är av betydelse för samhället eller av betydelse för själva den vetenskapliga utvecklingen. Därtill kommer att man i en rad fall kan konstatera att utvecklingen inte är så enhetlig, så lineär, som den antydda skalan låter påskina. I många vetenskaper saknas tillämpningsledet eller utvecklingsledet i den meningen att nya produkter eller processer inte kan tänkas i förlängningen av forskningsaktiviteten. För att bet0nadet faktum att en forskningsuppgift kan ha stor både inomvetenskaplig och utomvetenskaplig betydelse, förordar utredningen att en annan begreppsapparat än den som knyter sig till skalan grundforskning - tillämpad forskning företrädesvis bör användas. All forskning bör så långt möjligt karakteriseras ur två olika apsekter. Den ena gäller i hur hög grad kan förmodas forskning påverka förhållandena i samhället, fattat i vidaste mening. Den aspekten vill utredningen kalla forskningens samhällsrelevans. Den andra aspekten gäller forskningens betydelse för vetenskapens den egen utveckling, inomvetenskapliga betydelsen. Det är viktigt att betona att all forskning bör bedömas efter båda dessa kriterier. Utredningens synsätt har illustrerats i figur 1:3, s. 27. Som arbetsverktyg torde en indelningsmodell av detta slag kunna användas både för att bedöma enskilda forskningsprojekt och för att överblicka läget inom olika forskningsområden. Inomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans karakteriserari varierande grad all forskning och en bedömning utifrån dessa aspekter

SOU l975:26 372 Sammanfattning

för val mellan olika slags utgör underlag för egentligt prioriteringsarbete,

forskning och olika projekt. hämtade från olika vetenskapsområden, belyser I några exempel, mellan och samhälle som utredningen därefter det växelspel forskning

diskuterats i mer teoretiska termer. tidigare framhåller utredningen det ökande forskningsberocndet Avslutningsvis hållna synpunkter på forskare och hos samhället och ger vissa principiellt samhällsföreträdares olika roller när det gäller initiering och bedömning

konstaterar att den inomvetenskapliga betydelav forskning. Utredningen sen kan värderas endast av vetenskapligt skolade bedömare. När det gäller

av samhällsrelevansen är läget delvis ett annat. Den bedömningen kan inte undvaras i denna bedömning men vetenskapliga kompetensen välorienterade icke-vetenskapsmäns insatser är även i samhällsfrågor

omistliga. val mellan olika projekt, kan inte lösas Egentliga prioriteringsfrågor, försök att strikt skilja mellan å ena sidan sektoriell, tillämpad genom och å andra sidan fri grundforskning. Uppdelningen är inte forskning med fördelningen av roller för olika aktörer rättvisande och problemet

finns över hela forskningsfältet och även när det gäller forskningsrådens

ifrån frågan om samhällsrelevansen, och det arbete. Dessa kan inte komma att hantera den. Det betyder att en forskningsrådsgäller att finna former och förmåga att bedöma forskorganisations vetenskapliga kompetens måste kvarstå orubbad. ningsprojekt med hänsyn till kvalitetssynpunkter ha en sammansättning och arbetsformer som Därutöver måste den av samhällsrelevansens grad och möjliggör rättvisande bedömningar balanserade lösningar när det gäller avvägningen mellan samhällsfrämjar Organisationen måste också relevans och inomvctenskaplig betydelse. hantera det till sin egentliga natur politiska val som måste ske kunna i och inriktning av påtagligt samhällsrelevant beträffande tyngdpunkt

forskning.

O

Forskningens organisation

Forskningsrådens tillkomst och utveckling

- - Av Forskningsrådens tillkomst och utveckling framgår kapitel2 hade inrättats en fond för humanistisk forskning att under 1920- talet men att den moderna formen av forskningsråd kom först på det tekniska

med uppgift att som området. 1942 inrättades ett tekniskt forskningsråd bistå vid fördelning av medel till teknisk rådgivande organ till regeringen fram till 1947 inrättades därefter forskning. Under en femårsperiod det medicinska, de naturvetenskapliga och samhällsforskningsråd inom områdena liksom för jordbrukets forskning och byggforskvetenskapliga fonden fick i praktiken en likartad ställning ning. Den humanistiska

liksom en särskild kommitté för atomforskning. inrättandet inte alltid skedde utan motstånd. Det konstateras att som i skiftande grad 4 inte minst Utredningen framhåller två förhållanden - förorsakade diskussion och svårigheter. bland de berörda forskarna

Sammanfattning

Dels gällde det om forskningsråd alls borde inrättas eller om inte hellre universitetens och högskolornas ökande behov av pengar för forskning skulle tillgodoses direkta tillskott genom till läroanstalterna, dels gällde det frågan om rådens sammansättning och risken för att råden genom otillbörlig påverkan på forskningen skulle bli ett hot mot dess frihet. lnrättandet av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd stoppades i en första omgång av sådana invändningar; i detta sammanhang drogs då också in frågan om inrättandet av särskilda samhällsvetenskapliga fakulteter genom att bryta ut vissa ämnen ur de filosofiska fakulteterna. Motståndet eller tveksamheten inför inrättandet av forskningsråd övervanns på i huvudsak två vägar. De akademiska läroanstalternas företrädare fick en stark ställning i de berörda råden och härigenom undanröjdes en del av farhågorna beträffande statens grepp över forskningen. inrättandet av forskningsråd kombinerades vidare i flera fall med en upprustning av läroanstalterna och kom att ses som en del i den allmänna upprustning av det svenska universitets- och högskoleväsendet som genomfördes efter andra världskrigets slut. l kapitlets andra del belyses rådsorganisationens utveckling fram till dagsläget ur två aspekter: anslagsutvecklingen och förändringarna i rådsorganisationens arbetsförutsättningar. Anslagsutvecklingen för råden har under tjugofemårsperioden 1950-1975 inneburit en årlig genomsnittlig ökning av rådens resurser med ca ll % i fasta priser även om utveckligen för enskilda råd varierat. Rådens anslagsutveckling framgår av figur 2:1 s. 54. Budgetåret 1974/75 disponerar råden under utbildningsdepartementet ca 215 mkr. Den organisatoriska utvecklingen följs fram till dagsläget dels genom en skissartad beskrivning av hur råden, bl. a. efter utredningsinsatser av 1955 års universitetsutredning, fått den form de har för närvarande, dels genom en exemplifiering av de nya redskap som ställts till rådens förfogande i form av bl. a. särskilda forskartjänster och till råden knutna professurer och dels genom en antydan om den forskningspolitiska debatt som utmynnat i förnyade utredningsinsatser. l den debatt som förts i forskningspolitiska frågor har successivt alltmer betonats frågan om samhällets behov av forskning och samhällets miâjlighctei* och redskap för att få till stånd forskning inom angelägna områden. Utredningen påpekar att inrättandet av forskningsberedningen som rådgivande organ till regeringen liksom inrättandet av en riksdagens forskningsfond - Riksbankens jubileumsfond -- är konkreta exempel på detta samhällets ökade intresse för och behov av forskning. Det inslag i bilden som vid en återblick dominerar är emellertid uppbyggnaden av den s.k. sektoriella forskningsorganisationen. Den relativt analyseras ingående i kapitel 4.

Universiteten och högskolorna l kapitel 3 redogör utredningen för vissa frågor rörande universitetens och högskolornas forskningsansvar. Inledningsvis framhålles att universitetens forskningsproducerande och forskarutbildande roll fått starkt

374 Sammanfattning SOU l975z26

ökad vikt i takt med samhällets ökande beroende av forskning. Huvuddelen av all grundläggande kompetensuppbyggande forskning, som också är en grund för övrigt forsknings- och utvecklingsarbete, bedrivs vid universitet och högskolor. Sverige har till skillnad från vissa andra länder endast i begränsad omfattning särskilda från universiteten fristående institut för forskning av detta slag. Universitetens särskilda uppgift att tillvarata forskarbegåvningar och ge dem utbildning och att över i princip hela det vetenskapliga fältet bygga upp metodisk kompetens och vidareutveckla det vetenskapliga kunskapsunderlaget gör dem till den naturliga och självklara basen för rådens forskningsstödjande verksamhet. l ett längre utvecklingsperspektiv är expansionen av den högre utbildningen överhuvud betydande liksom den kraftiga expansionen av forskarutbildningen inom olika områden. Antalet studerande i forskarutbildning är för närvarande ca 13 000. En motsvarande ökning har skett beträffande den fast anställda personalen med forskningsskyldighet. Antalet befattningar inom dessa tjänstekategorier har tjugofemårsperioden 1950-71975 ökat med 200 % och uppgår 1975 till 2 150. Utredningen belyser utvecklingen i figur 3:6, s. 74. Jämsides med denna volymmässiga expansion har särskilt under det senaste decenniet inom de flesta områden skett en kraftig differentiering och specialisering av forskningen. Denna utveckling har utredningen i figur 3:8, s. 77, illustrerat med en beskrivning av utvecklingen av antalet med särskild ämnesavgränsning för perioden 1940-1975. professurer Utvecklingen har enligt utredningens mening ytterligare aktualiserat den gamla frågan om vilka sammanhållande krafter som inom universitetsoch högskoleområdet kan motverka tendenser till splittring och isolering av olika verksamheter. l kapitlet görs en genomgång av de möjligheter till samverkan och samplanering i forskningsfrågor som finns på olika nivåer inom universitetsorganisationen. Utredningen pekar särskilt på de nya former för samverkan i forskning som uppkomsten av de nya s. k. Centrumbildningarna vid sidan av ordinarie institutions- och fakultetsmönster innebär. De metoder för prioritering av forskningsinsatser som universitetsväsendet förfogar över beskrivs: dess budgctsystcm och den omprövning av befintlig verksamhet som universitetsstadgan föreskriver. Avslutningsvis konstaterar utredningen att den starka decentralisering av ansvaret för forskning vid universitet och högskolor som nuvarande organisation innebär har en rad fördelar men att de behov av gränsöverskridandc, sammanhållande och samplanering som på olika sätt återspeglas inom denna organisation också är ett problem som nära berör rådsorganisationen och dess möjligheter att arbeta med universitetsorganisationen som bas.

Den sektoriella forskningsorganisationen Uppbyggnaden av en sektoriell forskningsorganisation över praktiskt taget hela det statliga området har igrunden förändrat förutsättningarna för rådens arbete och utredningen ägnar kapitel 4 åt en genomgång av

Sammanfattning

den sektoriella forskningsorganisationen. Sektoriell forskning och utveckling har sin utgångspunkt i ett myndighetsansvar för de samhällsproblem som skall lösas inom olika sektorer av samhället och kan sägas ha tre huvudsyften: D att ge underlag för en precisering av sektorns mål; D att ange och konkretisera alternativa handlingslinjer för att nå målen; samt D att säkerställa att sektorsmålen kan förverkligas i enlighet med beslutade handlingslinjer. Utredningen redovisar på basis av uppgifter i budgetpropositionen 1975 hur statsfinansierad FoU fördelas på olika huvudtitlar för budgetåret 1974/75 (tabell 4:1, s. 92). Denna överblick av de rent ekonomiska insatserna följs sedan upp i kapitlets centrala parti med en genomgång departementsvis av utvecklingen och organisationen av den sektoriella forskningen. Det konstateras att nu inom praktiskt taget varje sektorsområde finns eller är under utveckling en organisation för sektoriell forskning och utveckling. Utredningen lägger vikt vid att belysa den organisatoriska struktureni den sektoriella forskningen. Genom att använda en schematisk analysmodell där de sektoriella forskningsorganen klassificeras dels i förhållande till sina verksamhets- och ansvarsområden ifråga om FoU, dels ifråga om den ställning de har inom sektorn kan den organisatoriska strukturen översiktligt belysas. När det gäller verksamhets- och ansvarsområde görs en uppdelning i D planerande, samordnande och rådgivande verksamhet; D anslagsfördelande, beställande och initerande verksamhet; samt D forskningsutförande verksamhet. När det gäller organens ställning inom sektorn har uppdelningen gjorts på D organ med ett direkt verkställighetsansvar för verksamhet inom sektorn D organ utan direkt verkställighetsansvar inom sektorn; samt D organ på departemental nivå. Den departementsvisa genomgången utvisar en rikhaltig flora av organ och för de olika sektorerna delvis starkt skiftande organisationsprinciper för den sektoriella forskningen. Som komplement till den departementsvisa genomgången visar utredningen i två exempel (figur 4:14 och figur 4:15, s. 126 f) hur de sektoriella forskningsansvaret inte erkänner gränser mellan departement eller myndigheter under olika departement. De båda valda exemplen müjöforskning och social - bilden av den forskning belyser ytterigare komplicerade sektoriella forskningsorganisationen. För att komplettera bilden av den statliga forskningsorganisationen redovisas i ett särskilt avsnitt några FoU-organ vid sidan av departementsindelningen. Det gäller den privata Riksföreningen mot cancer med faktiska uppgifter och ansvar som forskningsråd för cancerforskningen,

376 Sammanfattning

den av riksdagen instiftade stiftelsen Riksbankensjubileumsfond, det till statsrådsberedningen knutna sekretariatet för framtidsstudier samt slutligen den 1962 inrättade forskningsberedningen, även den knuten till statsrådsberedningen. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen dels det ökade resurstillskott som utbyggnaden av den sektoriella forskningen inneburit, dels den risk för splittring av resurser och planeringsansvar som den organisatoriska utvecklingen inneburit. För forskningsrådens del och för svensk forskning överhuvud innebär den accelererade utbyggnaden av den sektoriella forskningen samordnings- och planeringsproblem av helt ny H som måste påverka den framtida art och nya dimensioner problem rådsorganisationens uppgifter och uppbyggnad.

Forskningsrâden inom utbildningsdepartemen ters verksamhetsområde De fem forskningsråden inom utbildningsdepartementets .verksamhetsområde beskrivs och analyseras i betänkandets kapitel 5. Forskningsråden är en grupp självständiga myndigheter med uppgift att främja forskning och fördela medel till forskningsprojekt men utan myndighetsansvar för annan verksamhet inom någon anknytande samhällssektor. Vid genomgången av forskningsrådens organisation och sammansättning konstaterar utredningen att de uppvisar ett förhållandevis heterogent mönster. Antalet ledamöter skiftar, principerna för val av ledamöter uppvisar flera variationer inom ramen för tre huvudprinciper: självskrivna ledamöter, ledamöter utsedda av regeringen och ledamöter utsedda genom val. En något förenklad redovisning av rådens storlek och sammansättning ges i tabell 5:1 , s. 136. När det gäller den för utredningen centrala frågan om företrädare för allmänna intressen och deras platsi rådsorganisationen framgår av kapitlet att den akademiska dominansen i samtliga råd är klar men att en koppling till samhället utanför universitets- och högskoleväsendet i skiftande grad finns hos samtliga råd. Den organisatoriska uppbyggnaden av råden klargörs i särskilda avsnitt för varje råd. Grundläggande organisatoriska skillnader mellan å ena sidan MFR och SFR och å andra sidan de tre övriga råden kan konstateras. De förstnämnda är indelade i sektioner (SFR tre, MFR två) vilka i de ärenden som berör respektive sektion beslutar i rådets namn. AFR och NFR är ej sektionsuppdelade men arbetar med av råden tillsatta fackdelegationer, vilka i viss utsträckning spelar rollen av sektioner. När det gäller organisationen av rådens kanslier kan likaledes stora skillnader konstateras. Det för AFR/NFR gemensamma kansliet är rådsorganisationens största och sysselsätter ett 60-tal personer. De tre övriga råden har avsevärt mindre kanslier. Kortfattat beskrivs det av råden etablerade -samarbetsorganet forskningsrådens samarbetsdelegation - där utöver de fem råden under utbildningsdepartementet även SJFR och STU är representerade. Delegationens arbete har huvudsakligen inriktats mot att åstadkomma viss administrativ samordning mellan råden. AFR och NFR arbetar med ett system av fackdelegationer för vart och

Sammanfattning 377

ett av de stora delområdena inom rådens verksamhetsfâilt. AFR har tre och NFR fyra delegationer. Dessa är rådens prioriteringsorgan. HFR och MFR arbetar med en annan typ av prioriteringsorgan, smärre granskningsoch prioriteringsgrupper med skiftande men i allmänhet färre antal ledamöter. HFR har ett lS-tal, MFR ca 20. MFR har prioriteringsorgan av två i princip olika slag, dels grupper för inomvetenskaplig prioritering av projekt, dels grupper som i sin bedömning också skall värdera forskningen ur samhällelig synpunkt. SFR har ingen särskild prioriteringsorganisation: dess prioriteringsarbete sker i de olika sektionerna. Råden arbetar vidare i skiftande utsträckning med arbetsgrupper och kommittéer för särskilda Särskilt intressanta frågor. är i detta sammanhang de permanenta kommittéer med personal nära knuten till rådens kanslier som NFR har för bevakning av särskilda vetenskapliga problemområden. En huvuduppgift för råden är att granska och prioritera förslag till forskningsprojekt som inkommer till råden. Utredningen sammanfattar sin beskrivning av rådens behandling av ansökningar i figur 5:7, s. 158 f, där de olika faserna i behandlingen och de inblandade rådsorganen redovisas. Dels kan observeras skillnader mellan de olika råden när det gäller antalet bedömare som är inkopplade i granskningen av olika projekt, dels medför sektionsindelningen respektive systemet med fackdelegationer i SFR respektive APR/NFR en relativt tidig uppdelning av de disponibla medlen i olika ramar för olika ämnesområden. Denna låsning sker alltså på olika stadier i anslagsbehandlingen för olika råd. l ett avsnitt i kapitel 5 belyses rådens anslagsformer. är Genomgången här systematisk och syftar till att skapa viss överblick över rådens anslagsfördelning när det gäller löner och tjänster, publiceringskostnader, reseanslag, anslag till materiel och utrustning etc. De naturvetenskapliga och medicinska forskningsrådens anslagsprofil skiljer sig naturligt nog i betydelsefulla avseenden från de humanistisk/ samhällsvetenskapliga rådens. Sålunda utgör kostnaderna för materiel och utrustning betydande inslag i det naturvetenskapliga och medicinska rådets anslagsgivning medan det samhällsvetenskapliga och humanistiska på detta område endast behöver göra relativt små insatser. Kostnader för publicering är för det humanistiska rådet en betydande del av dess utdelade medel. Även om NFR och MFR absolut sett utger betydande summor till sådana ändamål är anslagen härtill i dessa råd proportionellt sett obetydliga. Samhällsvetenskapliga rådet intar i detta avseende en mellanställning. När det gäller utgifter för personal av olika kategorier belyser utredningen särskilt den variation i tjänster av olika slag som rådsorganisationen förfogar över. Utredningen berör också metoderna för urval av innehavare till de personliga tjänster, som rådsorganisationen använder. l särskilda avsnitt beskrivs rådsorganisationens informationsverksamhet, där särskilt NFR gör betydande insatser men där för närvarande rådsorganisationen som helhet i samverkan med andra intressenter ökar sina insatser. Rådens internationella engagemang berörs i ett särskilt avsnitt där bl. a. behandlas frågan om rollfördelningen mellan statsmakterna och

378 SOU l975:26 Sammanfattning

forskningsråden i detta avseende. Stora internationella samarbetsprojekt har ofta karaktär av mellanstatliga överenskommelser och detta skapar för de engagerade råden särskilda problem. Utredningen påpekar den allmänna utredningsverksamhet som råden bedriver, dels genom den särskilda kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi, dels genom ett delvis omfattande arbete med remisser i forskningspolitiska eller vetenskapliga frågor. Rådcns initiativverksamhet definieras brett. Utredningen redogör för de olika former för forskningsinitiering som råden idag arbetar med. Därvid måste påpekas rådens delvis begränsade möjligheter att engagera sig i nya projekt. Frågan om värdering av forskning och kameral kontroll uppmärksammas. Den kamerala kontrollen av att rådens anslag disponeras i enlighet med gällande föreskrifter är till största delen utlagd på de myndigheter som förvaltar anslagen. När det gäller den vetenskapliga utvärderingen konstaterar utredningen att råden idag koncentrerar sina insatser till att aktivitetskontroll följa de enskilda projekten. Större samlade genom satsningar driver dock fram ökade krav på insatser för utvärdering. Punktinsatser görs av olika slag men totalt sett är dessa av förhållandevis ringa omfattning. Till utredningens uppfattning av rådsorganisationens arbete har bidratvå av utredningen anordnade konferenser med företrädare för git forskningsrådens kunder. För dessa forskarkonferenser redogörs i kapitlets avslutning. Bl. a. diskuterades vid konferenserna frågan om rådens hantering av ansökningsärenden, uppföljningen av forskningsarbetet och rådens initiativverksamhet. Bland de frågor som särskilt uppmärksammades märks också önskemålet om ökad kontakt mellan råden och forskarna.

Perspektiv på svensk forskning I kapitel 6 sammanfattar utredningen den i föregående kapitel genomförda analysen och söker ge ett perspektiv på svensk forskning. Genom återknytningar till föregående kapitel anger utredningen i kapitlets första huvuddel sin syn på universitetens roll som forsknings- De förändrade förutsättningarna för universitetens och producenter. högskolornas arbete som de senaste decenniernas expansion medfört liksom den fortgående specialiseringen betonas. Samtidzgt framhåller utredningen hur universitetens och högskolornas inre miljö ändrats genom att den hierarkiska strukturen upplösts. Den kärvare finansiella situation som för närvarande möter universitetsorganisationen ställer ökade krav på planering som tar sikte på hela den svenska universitetsoch högskoleforskningens behov. Kapitlets andra huvuddel berör den sektoriella forsknzngens organisation och samspelet mellan den sektoriella forskningen 0:11 rådsorganisationen. Mångfalden av sektorsansvariga forskningsorgan på olika nivåer liksom de sektoriella ansvarsområdenas övertäckning av varandra skapar avgränsningsproblem avi princip samma slag som dem man kan skönja ien

SOU I975:26 379

Sammanfattning

disciplinorienterad forskningsorganisation. Den sektoriella forskningens framväxt har ett samband med det svenska ämbetsverkssystemet. Man kan emellertid iaktta hur inom vissa sektorer det ämbetsverksanknutna sektoriella forskningsansvaret kompletteras eller ersätts av ett sektoriellt forskningsansvar som griper över större områden än det enskilda ämbetsverket eller institutet. Denna utveckling är av betydelse för hela den svenska forskningsorganisationen. Med hänvisning bl. a. till betänkandets första kapitel om forskningsverksamhetens struktur och annat material om den sektoriella forskningen påpekar utredningen vidare att denna forskning har ett nära och avgörande samband med frågorna om metodutveckling, och teoribildning allmän kompetensuppbyggnad, innefattande också forskarutbildning. Det är också, med den syn forskningsrådsutredningen har, klart att den forskning råden stöder inte heller den kan ses isolerad och frikopplas från frågan om dess samhällsrelevans. Utredningen slår fast att ett fungerande samarbete mellan rådsstödd forskning och sektoriellt stödd forskning måste vara ett viktigt mål för den svenska forskningspolitiken. , Kapitlets tredje huvuddel är en internationell utblick. På universitetsområdet har utomlands skett en utveckling av i stort sett samma slag som i Sverige. Utredningen berör, med utgångspunkt i bl. a. inom OECD genomförda jämförande forskningspolitiska undersökningar och ett likartat material från ett försök Kanada, att skissera de forskningspolitiska organisatoriska huvudmodellerna längs en skala från decentralisering till centralisering. Decentraliseringen, som leder till en pluralistisk eller starkt sektoriell forskningsorganisation, har som sin motsats en helt centraliserad organisation där alla forskningsfrågor i princip sammanförs till en myndighet eller ett departement. Mellan dessa ytterligheter finns blandformer, och utredningen visar på försök till samordning. Sedd i detta mönster finner utredningen att den svenska forskningspolitiska modellen kan karakteriseras som i grunden pluralistisk och präglad av stark sektorisering. Det samordningsorgan som efter internationellt mönster inrättades i Sverige i början av 60-talet w forskningsberedningen - har förblivit ett allmänt rådgivande och kontaktskapande organ mellan företrädare för olika slags forskning och regeringen och inte fått rollen av reellt samordnande organ. Utredningen pekar avslutningsvis på några exempel på samordningstekniker i olika länder; Schweiz, Tyskland och Finland nämns.

En ny rådsorganisation

Den framtida organisationens ramar

Betänkandets tredje avdelning där utredningens huvudförslag presenteras, inleds i kapitel7 med en diskussion av den framtida organisationens ramar. De principiella om vilken nivå frågorna en forskningsstöd- _iande och forskningsinitierande organisation med forskningsrådens uppgifter skall förankras inleder övervägandena. Som svar på frågan om en

Sammanfattning forskningsrådsorganisation även framgent försvarar sin plats svarar utredningen ett obetingat ja. Både alternativet att överföra hela ansvaret för det rörliga forskningsstödet och forskningsinitiering till sektoriella organ liksom alternativet att fördela de för dessa ändamål tillgängliga medlen direkt på universitets- och högskoleorganen avvisas. Efter en kort diskussion om de former i vilka en forskningsrådsorganisation skall arbeta - den traditionella ämbetsverksformen, den nuvarande forskningsrådsformen eller stiftelseformen -- formuleras de krav som bör ställas på en rådsorganisation i Sverige. Utgångspunkten är här rådsorganisationen som helhet. Kraven sammanfattas som krav på kompetens, öppenhet och integritet och innebär att rådsorganisationen måste D kunna främja och stödja forskning av betydelse för samhället och den vetenskapliga utvecklingen D kunna göra bedömningar i alla vetenskapliga frågor och ha överblick över nationell och internationell forskning inom alla relevanta områden D kunna göra bedömningar av forskningsbehov i samhället och självständigt eller i samverkan med olika samhällsorgan initiera och främja angelägen forskning Dha och vilja att ta upp nya problem inom vetenskap och beredskap samhälle D kunna samverka med universitets- och högskoleorganisationen i frågor som berör den långsiktiga inriktningen av svensk forskning D kunna verka för internationellt samarbete i forskningsfrågor D kunna öppet redovisa och motivera sina beslut och ställningstaganden D kunna sprida information om forskning och forskningens resultat D ha förmåga till successiv omprövning av verksamhetens inriktning och organisation. Efter denna sammanfattning av kraven på rådsorganisationen görs en av alternativa organisationsprinciper. En aktiv medverkan av genomgång företrädare för allmänna intressen är nödvändig för att rådsorganisationen skall kunna uppfylla kraven och uppgiften att finna former för hur detta skall ske hänger nära samman med valet av inflytande organisationsprincip. När utredningen diskuterar frågan om vilka grupper som i detta sammanhang företräder allmänna intressen betonar den att i en representativ demokrati de politiskt förtroendevalda och företrädare för de inom politiskt beslutade ramar arbetande samhällsorganen har de bästa förutsättningarna härför. Samtidigt framhåller utredningen dock att rådsorganisationen måste ha goda kontakter med en rad olika grupper, folkrörelser, fackliga organisationer och andra. Vid valet mellan olika organisationsprinciper framhåller utredningen att den nuvarande principen med individuella och från varandra fristående råd inte helt tillgodoser kraven på samarbete inbördes och stora kontaktytor gentemot hela den vittförgrenade sektoriella forskningsorganisationen. lnte heller en centraliserad rådsorganisation med en

sou 1975:26 Sammanfattning 381

rådsstyrelse placerad som sammanhållande organ över en mer eller mindre sammanhållen underliggande organisation bedöms vara tillfredsställande. Den organisationsprincip som utredningen föreslår betecknas som självständighet under samverkan. Den innebär att vid sidan av ett antal forskningsråd ställs en forskningsrådsnämnd som i samverkan med råden skall stimulera och stödja den samhällsbehovsorienterade forskningen med hög inomvetenskaplig betydelse och samarbetet såväl mellan råden som mellan råden och de sektoriella forskningsorganen. Genom den markerade sidoställningen kan vissa av den centraliserade lösningens fördelar kombineras med kraven på bevarad självständighet för det enskilda rådet. Egna resurser och möjligheter till egna initiativ är dock nödvändiga för att nämnden skall få slagkraft och spela en aktiv roll. Utredningens principförslag till forskningsrådsorganisation framgår av figur 7:3, s. 226. Utredningen föreslår följande fördelning av uppgifter på rådsorganisationen i dess helhet, på de enskilda råden och på den råden sidoställda forskningsrådsnämnden.

Rådsorganisationenr övergripande uppgift är att i samverkan med andra forskningsstödjande organ främja forskning av betydelse för samhället och vetenskapens utveckling och verka för att sprida information om forskning och kunskap om forskningens resultat.

De enskilda rådens uppgifter är att främja inomvetenskapligt betydelsefull forskning och utvecklingen av på sådan forskning grundade kunskaper och därvid beakta behovet av forskning inom från samhällelig synpunkt viktiga områden att självständigt eller i samverkan med andra forskningsstödjande organ finansiera sådan forskning och därmed sammanhängande verksamhet att genom planering på kort och lång sikt främja en ändamålsenlig utformning av stödet till sådan forskning att initiera forskning och bidra till att skapa vetenskaplig kompetens som är angelägen från inomvetenskaplig eller samhällelig synpunkt att utföra en kompetent, öppet redovisad och brett förankrad vetenskaplig granskning, bedömning och värdering av den forskning som kan komma ifråga för eller har rådens stöd att redovisa sina bedömningar av forskningens samhällsrelevans och utröna forskningsbehov inom olika samhällsområden och i samverkan med andra forskningsstödjande organ identifiera forskningsområden av gemensamt intresse att ta vetenskapligt och finansiellt ansvar för investeringar eller andra åtaganden av betydelse för den långsiktiga inriktningen av svensk forskning att verka för internationellt forskningssamarbete och tvär/mångvetenskapligt samarbete över råds-, fakultets-, disciplin- och sektorsgränser.

382 Sammanfattning

Det råden sidoordnade organets forskningsrådsnämndens « särskilda uppgifter bör enligt utredningens uppfattning bli att i samverkan med de enskilda råden och andra forskningsstödjande organ initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt att i samverkan med råden och andra anslagsgivande organ genom planering på kort och lång sikt främja en ändamålsenlig utformning av stödet till forskning att verka för samarbete mellan rådsorganisationen och de ansvariga samhällsorganen vid vetenskaplig bedömning, initiering och finansiering av forskning att verka för att särskilt dyrbar vetenskaplig utrustning efter avvägning inom råden och andra berörda organ kan finansieras inom ramen för rådsorganisationens resurser eller genom samfinansiering mellan denna och berörda organ att bidra till samordning av rådens verksamhet inom områden av gemensamt intresse, såsom information och dokumentation, forskning om forskning, internationella frågor som inte hanteras av de enskilda råden, gemensamma arbetsgivarfrågor etc. samt att verka för möjligast enhetliga handläggnings- och granskningsrutiner inom rådsorganisationen att i samarbete med forskningsråden verka för en successiv omprövning och förnyelse av rådsorganisationen, dess verksamhet och ansvarsområde.

Forskningsrâdsnamnden Forskningsrådsnämnden (FRN) presenteras närmare i kapitel 8. Dess uppgift att initiera forskning inom viktiga forskningsområden kräver förutom självständig ställning egna resurser såväl sekretariats- och kanslimässigt som när det gäller medel för forskningsstöd. Utredningen beräknar att FRN 1979/80 bör disponera 30 mkr för forskningsinitiering och forskningsstöd förutom medel för vissa andra uppgifter. FRN skall inte utgöra ett råd för allmänna projekt lika lite som den skall vara en styrelse över forskningsråden. När det gäller samarbetet mellan FRN, råd och sektorsorgan i forskningsstödsfrågor föreslår utredningen att detta normalt skall ske genom samfinansiering mellan FRN och berörda intressenter m råd och sektorsorgan. Denna huvudprincip är viktig bl. a. därför att FRN:s insatser härigenom kan täcka ett stort antal samhällsområden. Samtidigt skapar samfinansieringsprincipen en garanti både för att projekten som finansieras är av reellt intresse för intressenterna och mot att olika parter i detta samspel på FRN försöker övervältra projekt som utifrån egna utgångspunkter är mindre angelägna. FRN behöver inte utrustas med en egen organisation för den vetenskapliga kvalitetsgranskningen utan skall i dessa frågor framför allt utnyttja rådsorganisationen. Vid sidan av dessa centrala samordningsuppgifter bör FRN också spela rollen av samarbetsorgan för forskningsråden. Den ersätter i detta avseende

Sammanfattning 383

forskningsrådens samarbetsdelegation. Den bör vara huvudman för kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi, för långsiktsmotiverad forskning, samt arbeta på en fortsatt samordning av de rutiner råden tillämpar vid sin anslagsbehandling och i kontakter med anslagsförvaltande organ. FRN bör vidare ha ett särskilt ansvar för informations- och dokumentationsfrågor och frågor om dyrbar vetenskaplig utrustning. Även de frågor rörande internationellt vetenskapligt

samarbete som inte behandlas av de enskilda råden bör kunna utgöra ett

av FRNzs verksamhetsområden. Slutligen betonar utredningen att FRNi samarbete med råden bör ha ett särskilt ansvar för en successiv omprövning av organisationens verksamhet och arbetsformer.

Indelningen av forskningsråden Efter att ha fastlagt den principiella ram inom vilken rådsorganisationen skall arbeta och närmare preciserat forskningsrådsnämndens uppgifter framlägger utredningen i kapitel 9 sina förslag till indelning av forskningsråden under utbildningsdepartementet. En principiellt och logiskt helt oantastlig indelning av forskningsråden är ej möjlig. Vare sig systematiska eller praktiska synpunkter läggs till grund för indelningsförsöken uppkommer mâlkonflikter och gränsdragningsproblem. Bland alternativa principer för en rådsindelning diskuterar utredningen två. En indelning av råden grundad på en uppdelning av forskningsområdena i sådana som syftar till praktiskt nyttiga resultat och sådana som avser en utveckling av (den naturvetenskapliga) världsbilden har aktualiserats under utredningens arbete. Utredningen påpekar att synsättet är fruktbart såtillvida att bedömningar bör göras av i vilken grad och inom vilka områden olika forskningsprojekt kan komma att få effekter men avvisar tanken på att lägga sådana bedömningar till grund för en indelning av forskningsråden. Att låta de vetenskapliga discipliner som brukar benämnas livsvetenskaper bilda underlag för en rådsindelning skulle bl. a. innebära att delar av de medicinska och naturvetenskapliga råden sammanfördes i ett råd. Utredningen betonar det livsvetenskapliga forskningsområdets stora betydelse men avvisar tanken att låta livsvetenskapsbegreppet ligga till grund för rådsindelning. Ett skäl är att vissa nya besvärande gränsdragningsproblem skulle uppstå bl. a. inom det medicinska området där det nu bevarade sambandet mellan klinisk och övrig medicinsk forskning sannolikt skulle gå förlorat. Av avgörande betydelse har också varit FRNzs möjligheter att vara det samordningsinstrument som krävs för att det livsvetenskapliga synsättet skall kunna tränga igenom och utmynnai reellt forskningssamarbete. Utredningens förslag förändrar inte principerna för rådsindelning men syftar till en mindre splittrad organisation genom inrättandet av tre råd.

Beträffande humanistiska forskningsrådet (HFR) och statens råd för samhällsforskning (SFR) betonar utredningen det gemensamma

384 Sammanfattning

forskningsområdet -- samhället som politiskt, socialt och ekonomiskt system, människans villkor och yttringar av mänsklig kultur i detta system e och framhåller de starka och ökande sambanden i metodiskt avseende mellan många ämnen inom de båda rådens ansvarsområden. Mot bakgrund härav föreslår utredningen att HFR och SFR slås samman till ett forskningsråd, benåmnt humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet « HSFR. Rådet bör som ett råd utan organiseras enhetligt

sektionsindelning. Genom en sådan sammanläggning vinnes påtagliga

fördelar även ur andra synpunkter bl. a. när det gäller beredningskapacitet och sekretariatsresurser. l budgetproposition till 1975 års riksmöte har föreslagits att 500 tkr under anslaget samhällsforskning skall anvisas till forskning som är av särskilt intresse för de ideella folkrörelserna. Forskningsrådsutredningen utgår från att FRN utgör det lämpliga organet för bevakning av att dessa och liknande forskningsbehov kan kanaliseras. Utredningen föreslår att den i propositionen föreslagna delegationen får interimistisk ställning i awaktan på att ställning tas till utredningens förslag.

Utredningen föreslår att det medicinska forskningsrådet (MFR) bevaras som självständigt rådsorgan. Även det medicinska rådet bör vara organiserat som enhetligt forskningsråd utan sektionsuppdelning. Detta innebär att den särskilda färsvarsmedicinska sektionen inom MFR avskaffas och ansvaret för den renodlat försvarsmedicinska forskningen skall vila på de för försvaret ansvariga myndigheterna. Utredningen finner att förutsättningar härför nu föreligger genom den nyss genomförda försvarsforskningsreformen. l särskild ordning bör övervägas dispositionen av det nuvarande anslaget till försvarsmedicinska sektionen. Det bör ankomma på MFR att i samråd med FOA ta fram underlag för denna prövning. l samband med förslagen om ett medicinskt forskningsråd diskuteras frågan om det statliga stödet till Cancerforskning. Utredningen Linderstryker att Riksföreningen mot cancer fungerar som ett forskningsråd med totalansvar för såväl finansiering som planering av forskningen inom cancerområdet. Riksföreningens anslag till cancerforskningen uppgår f. n. till ca 19 mkr. per år. Av dessa medel utgör 3 mkr. statsbidrag. Detta statsbidrag har varit oförändrat sedan 1966. Situationen inom området innebär i praktiken att det riktade statliga stödet till en viktig del av den medicinska forskningen kanaliseras över en privat organisation som fått kompensera det statliga stödets realvärdeminskning med frivilligt insamlade medel. Denna oklarhet beträffande omfattningen av det statliga ansvaret för cancerforskningen liksom oklarheten om var detta ansvar skall avvägas mot andra medicinska forskningsbehov finner utredningen besvärande. Utredningen föreslår att en uppräkning av statens stöd till cancerforskningen sker inom ramen för anslagen till de statliga forskningsråden inom området och att dessa åläggs såväl. planerings- som initieringsansvar för cancerforskningen. De erforderliga beloppens storlek, tidsplanerna och metoderna för en gradvis överföring av projektansvar bör göras till föremål för särskild utredning av berörda organ.

Sammanfattning 385

erinrar Utredningen om att frågan om en sammanslagning av statens rådför atomforskning (AFR) och naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) tidigt diskuterats, bl. a. av 1955 års universitetsutredning. Enligt utredningens bedömning föreligger idag en annan situation än då atomkommittén 1959 ombildades till statens råd för atomforskning, Motiven för en mer sammanhållen rådsorganisation har stärkts genom den vetenskapliga utvecklingen samtidigt som de tidigare skälen för ett separat råd för atomforskningsområdet minskat i styrka. Mot bakgrund härav föreslår utredningen att NFR och AFR till sammanförs ett forskningsråd, benåmnt naturvetenskapliga forskningsrådet - NFR. Även detta råd bör organiseras som ett enhetligt råd utan sektionsindelning. NFR bör ha ansvaret för rymdforskning även i de delar som arbetar med raketburen utrustning, och föreslår utredningen att anslagsposten rymdforskning under anslaget naturvetenskaplig i åttonde forskning huvudtiteln skall sammanlâggas med NFR :s övriga medel.

Rådsorganens sammansättning

När det gäller rådsorganens sammansättning betonas i kapitel 10 att även denna fråga måste ses i ett helhetsperspektiv. Av särskild vikt är därvid såväl frågan om hur företrädare för allmänna intressen skall beredas utrymme i rådsorganisationen som frågan om hur företrädarna för forskningen skall utses. Beträffade de tre av utredningen föreslagna forskningsråden föreslås att en majoritet utgöres av aktiva forskare med anknytning till universitets- och högskoleväsendet. Ett direkt inflytande i råden för samhället genom representanter för forskningsberoende samhällsområden och främst genom sektoriella organ bedömer utredningen som angeläget och föreslår därför att i vart och ett av de tre föreslagna råden skall ingå representanter för sektoriella och motsvarande organ. Den hittills gällande principen för sammansättning av forskningsråden har varit att söka uppnå ämnesmässig representativitet och även att olika universitets- och högskoleorter skall vara någorlunda jämnt företrädda i råden. Dessa principer har i takt med den ökade forskningsspecialiseringen m. m. blivit allt svårare att följa. Utredningen förordar en annan princip för sammansättning av råden: de bör vara relativt små beslutande organ Stödda av en där den beredningsapparat vetenskapliga och samhällsmässiga bedömningen kan ske med full bredd och kompetens. Utredningen föreslår att i vart och ett av de föreslagna råden skall ingå utöver ordföranden tio ledamöter, varav sju bör representera universitetens och skplornas och tre forskning representera sektoriella eller motsvarande organ. Mandattiden för samtliga ledamöter föreslås bli sex år. Med hänsyn till mandattidens längd bör möjlighet till omedelbart förnyat mandat ej föreligga. En successiv förnyelse bör åstadkommas av genom saxning mandattiden så att hälften av ledamöterna utses vart tredje år. Valet av ordförande får ankomma på regeringen. bör även Regeringen avgöra vilka företrädare för sektoriella intressen som skall *vara represen-

386 Sammanfattning

terade i råden. universitetens och Den grupp ledamöter i råden som skall representera utredningen skall utses av denna grupp. högskolornas forskare föreslår för dessa representanter i Vid den närmare utformningen av valsystem

har utredningen särskilt betonat två förhållanden. forskningsråden dvs. i praktiken de som inte För det första måste yngre forskare, i råden som motsvarar deras ansvar erhållit fasta tjänster, få ett inflytande och forskarhandledning och framför allt verkligt

för forskningsplanering

Utredningen avvisar tanken på ett kvoterat inflytande forskningsarbete. forskare och vill detta krav genom att de yngre för yngre tillgodose ett med de fasta tjänsteinnehavarna likvärdigt forskarna. garanteras

inflytande i valproceduren. mer än hittills återspegla rådens roll som För det andra bör valsystemet

riksomfattande organ. föreslår att de forskare som skall företräda universiteten Utredningen och högskolorna i forskningsråden utses för varje råd för sig av särskilda Ledamöterna i elektorsförsamlingarna bör utses av elektorsförsamlingar. vid de berörda universiteten och högskolorna. Vid olika valkorporationer att delta i valet av bestämningen av den grupp som skall vara berättigad måste hänsyn tas både till det ledamöter till elektorsförsamlingarna valet har och till rent praktiska förhållanden. Utredningen speciella syftet att kategorier tjänsteinnehavare skall vara röstberättigaföreslår följande de vid de lokala valen till elektorsförsamlingarna:

professor bitr. professor

docent

forskarassistent samt motsvarande personal förordnad_ på medel anslagna av forskningsråd,

myndigheter och offentliga stiftelser.

i de lokala valen av ledamöter till elektorsförsamlingarna inflytandet fördelas så att olika ämnesområden och olika orter får rimligt måste Strävan har dock inte varit att söka åstadkomma någon inflytande. mellan olika orter på grundval av t. ex. absolut rättvis fördelning storlek. Större vikt har fästs vid att söka åstadkomma basorganisationens en som i ett riksperspektiv kan anses representativ elektorsförsamling råd stöder. Utredningens förslag till för de vctenskapsområden respektive av mandat i elektorsförszimlingarna för vart och ett av de tre fördelning redovisas i tabell 10:1-3, s. 265 f. föreslagna forskningsråden av elektorsvalen bör âvila de lokala Ansvar för genomförande Valen av ledamöter i forskningsråden skall enligt universitetsorganen. i samband med vart tredje år anordnade utredningens förslag äga rum för vart och ett av råden. Vid dessa skall särskilda rådskonferenser delta rådets och FRNzs ledamöter samt i förutom elektorsförsamlingen företrädare för anslagsmottagare, av rådet avlönad övrigt efter inbjudan andra intressenter. Vid rådskonferenserna skall rådsorganipersonal och arbete och ställas under debatt. Som sationens och FRNzs planering skall föreligga rapporter som belyser underlag för denna värdering

Sammanfattning 387

verksamheten under föregående och aktuell mandatperiod planering och arbetsläge. De särskilda uppgifter som skall åvila FRN motiverar att företrädare för allmänna intressen i FRN får klar majoritetsställning. Övriga ledamöter bär representera forskningsråd och motsvarande organ. Önskemål om klarhet i rollfördelningen mellan de olika rådsorganen ligger bakom utredningens förslag att den grupp som skall företräda allmänna intressen i FRN skall vara politiskt valda samhällsrepresentanter. De politiskt förtroendevalda ledamöterna av FRN bör vara sju till antalet och utses direkt av regeringen. bör utöver Regeringen de sju politiska samhällsföreträdarna även utse ordförande i FRN. Mandattiden bör vara tre år. När det gäller representationen för forskningsrådsorganen i FRN föreslår att utöver utredningen de tre föreslagna råden inom utbildnings- Llepartementets verksamhetsområde även SJFR och STU bör vara företrädda. Dessa senare organ har vid sidan av forskningsråden under utbildningsdepartementet ett uttalat eller faktiskt ansvar för att stödja den forskning av inomvetenskaplig betydelse som bedrivs vid universitet och högskolor. En överblick över den nuvarande och föreslagna forskningsrådsorganisationen under utbildningsdepartementet redovisas i figur 10:1, s. 270.

Râdsorganisationens arbetsformer

I kapitel ll behandlas frågan om rådsorganisationens arbetsformer. Kapitlet inleds med en genomgång av planeringsbegrepp och planeringsmetoder som nu alltmer börjat tillämpas i offentlig verksamhet. Mot denna bakgrund betonar starkt utredningen de speciella villkor under vilka forskningsråden i planeringssammanhang arbetar. De ofta extremt långsiktiga perspektiv i vilka forskning arbetar och det starka omgivningsberoendet särskilt det internationella - framhållas. Vidare betonas att den huvuduppgift som råden även i fortsättningen skall ha att bedöma och besluta om finansiering av forskningsprojekt, initierade av enskilda forskare eller grupper av forskare - kombinerad med deras uppgift att initiera från samhällelig eller inomvetenskaplig synpunkt angelägen forskning ger deras planeringssituation en delvis unik karaktär. Utredningen pekar även på vissa konkreta förhållanden som försvårar rådens långsiktiga planering, bl. a. problem rörande täckning för lönekostnadsstegringar, bindningen av resurser i verksamhet som successivt fått permanent karaktär och finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning. Mot bakgrund härav anger utredningen sina förslag till uppdelning av ansvaret för olika planeringsinsatser mellan råd och FRN. Dessa förslag redovisas i avsnitt l 1.2.3 och innebär bl. a. följande. Ansvaret för insamling av underlag och för andra förberedelser inför den vetenskapliga prövningen och bedömningen av den forskning som kan komma ifråga för eller har rådens stöd skall åvila råden och deras granskningsorganisation. FRN skall i mån av behov kunna utnyttja granskningsorganisationen. Planering inför och utförandet av den vetenskapliga utvärderingen av forsk ningsinsatser åvilar råden och deras granskningsorga-

388 Sammanfattning

nisation i förekommande fall i samverkan med FRN. Ansvar för planering

och initiering av forskningsinsatser åvilar både råden och FRN. samt uppföljning och kontroll För verksamhetsplanering, budgetplanering är varje råd ansvarigt inom sitt område. I egenskap av självständiga

till regeringen. Pâ myndigheter gör råden egna anslagsframställningar FRN och budgetplan samt motsvarande sätt upprättar verksamhetsplan anslagsframställning för l-RNts verksamhet. gör hos regeringen och initieringsarbetet iråden När det gäller formerna för gransknings- Utredningen rekommenderar betonas rådens frihet att välja arbetsformer. emellertid det delvis redan praktiserade systemet med särskilda grupper och och initiering som den bästa och för granskning prioritering arbetsformen i den nya organisationen. Härigenom kan ett lämpligaste i bedömning av ansökningar och i stort antal sakkunniga inkopplas med granskningsgrupper erbjuder även goda prioriteringsfrågor. Systemet råden för belysning och möjligheter att till knyta speciell kompetens i föreslagna forskningsprojekt. Det är värdering av samhällsrelevansen angeläget att i förekommande fall i dessa grupper åstadkommes representation för olika intressen e arbetsmarknadens parter, sektorsorgan,

ideella folkrörelser och andra. Utredningen föreslår att dessa grupper

råd som vid behov kan inhämta förslag från olika utses av respektive Det stora behovet av samarbete inom rådsorganisationen gör det organ. att råden ålägger sig vissa restriktioner när de egna arbetsforangeläget gransknings- och initieringsorganisationen merna fastläggs. Den föreslagna av hela rådsorganisationen och böri förekommande fall kunna disponeras att en sådan enhetlighet ästadkommes att t. ex. det är angeläget och bedömning av ansökningar etc. samordnade tidsplaner för prövning Det är vidare angeläget att anslagsbeslut etc. fattas på kan genomföras. nivå inom rådsorganisationen för att samarbetet samma organisatoriska mellan råden inbördes och mellan råden och l-RN skall flyta väl. betonar vidare starkt nyttan av ökade insatser när det Utredningen De stora samfinansierade projekt av hög gäller utvärdering av forskning. relevans som bl. a. FRNzs insatser kan komma att medföra samhällelig ställer vidare krav på utvärdering från även andra än rent vetenskapliga Ökade insatser från rådsorganisationen för att utveckla utgångspunkter. för utvärdering av forskning anbefalles. nya metoder att stödja forskning av såväl Forskningsrådsorganisationens uppgift som samhällelig relevans gör det särskilt inomvetenskaplig betydelse behovet av öppenhet och insyn i rådens angeläget att uppmärksamma Alla möjligheter bör tillvaratas att gransknings- och värderingsarbete. få till stånd dels en âterföring av genom en dialog med de anslagssökande från granskningsarbetet till forskarna, dels en fortlöpande synpunkter debatt av rådens kriterier för bedömning. När det gäller kontakterna

mellan granskningsorganisationen och råden pekar Lltredningen på möjlig-

särskilda rådsberedningar eller arbetsutskott eller att heten av att inrätta under viss del av beslutsprocessen arbetar uppdelade på forskningsråden av ärenden avdelningar eller utskott som var för sig bereder grupper

under kontakt med granskningsorganisationen. ll särskild åt Utredningen ägnar vidare i kapitel uppmärksamhet

sou 1975:26 389

Sammanfattning

formerna för FRN:s samordnings- och initieringsarbete. FRN skall på eget initiativ eller efter förslag från såväl forskningsråd och sektoriella som andra organ kunna tillsätta arbetsgrupper för och inventering precisering av forskningsbehov och forskningsmöjligheter och för planering och formulering av förslag till forskningsprogram inom olika områden där nämnden bedömer sådana insatser vara angelägna. Vid behov skall FRN biträda vid inrättandet av särskilda samrådsgrupper mellan olika intressenter (FRN, forskningsråd, sektorsorgan, de programproducerande forskarna etc.) för samlade bedömningar av framtagna forskningsprogram och för beredning av frågor om de deltagande intressenternas engagemang finansiellt och på annat sätt. FRN skall kunna påta sig kostnader och service för sådana samrådsgrupper, innebärande även ansvar för undersökningar vid beredning av forskningsprogram etc. De samrådsgrupper som permanent eller tillfälligt inrättas kan för större projekt utgöra referensgrupper eller alternativt projektstyrelser för kontinuerlig uppföljning av verksamheten. FRNrs uppgift som rådsorganisationens samarbetsorgan i frågor av gemensamt intresse rörande utrustning, information, internationella frågor, långsiktsmotiverad forskning och annat kräver fasta organisatoriska former. Dessa samarbetsfrågor skall beredas isärskilda till FRN knutna delegationer med lämplig sammansättning. I den nya rådsorganisationen och med det samarbete och den inriktning verksamheten i råd och FRN avses få framstår det för utredningen som angeläget att planeringsinsatserna ges en fastare utformning. De särdrag som kännetecknar forskningsrådsorganisationens planeringssituation innebär dock att tidshorisonten för den mer formaliserade vcrksamhctsplancringen måste hållas relativt kort och kompletteras med översiktliga omgivnings- och behovsstudier av skilda slag. Utredningen föreslår att i rådsorganisationen genomförs en fast utformad planering (verksamhetsplanering) med en tidshorisont av tre år. Även bortom treårsperspektivet förutsätts dock rådsorganisationen planera för att hålla handlingsutrymme för spjutspetsinsatser och inbrytningar på nya områden. Beträffande uppföljning och information om rådsorganisationens verksamhet framhåller utredningen att i den nya rådsorganisationen såväl råden som FRN skall avge årliga verksamhetsberättelser till regeringen. För att åstadkomma en ökad jämförbarhet mellan olika rådsområden föreslår utredningen att ansvaret för forskningsstatistik förläggs till ett ställe i rådsorganisationen. FRN och dess sekretariat bör ha detta ansvar. Särskild vikt läggs vid informationen i de treârsberättelser utredningen föreslagit skall läggas fram i samband med rádskonferenserna. Dessa treårsbcrättelser skall redovisa rådens och FRNzs arbete i ett större perspektiv och bör inte begränsas till rådens ansvarsområde i strikt mening. Treårsberättelserna kan så upplagda bli av stort allmänt intresse.

v 390 Sammanfattning

Ledning, administration och anslagssystem I kapitel 12 diskuterar utredningen rådsorganens ledning och administration. Utredningen betonar den kollegiala beslutsformen i råden och FRN: råden och FRN beslutar var för sig in pleno efter prövning i gransknings- och initieringsgrupper eller andra rådgivande organ samt efter beredning i sekretariat och kansli. Råden och FRN skall dock kunna efter särskilda beslut för visst ärende eller grupper av ärenden delegera beslutsrätt till arbetsutskott eller motsvarande samt till ordförande och sekreterare eller annan tjänsteman. Beträffande sekretariatsorganisationen har utredningen utformat ett principförslag som framgår av figur 12:1, s. 311. Utredningen utgår från utforma att rådsorganisationen skall självständigt sin kansliorganisation med beaktande att kostnaderna för denna minskar tillgången på medel för direkta forskningsinsatser. Med tanke på frågor av gemensam natur och inrättandet av nya sekretariat för den nya organisationen bör på vanligt sätt tillsättas en organisationskammitté med företrädare för råden och personalen för den närmare utformningen av sekretariat och kanslier. Utredningen föreslår att i varje råd skall finnas en Izuvudsekreterare med vetenskaplig kompetens som skall vara chef för rådets kansli. Motsvarande lösning anbefalles för FRN. Huvudsekrcterare och övrig personal skall tillsättas av råden respektive FRN. Utredningen framhåller att ordföranden och andra ledamöter i råden och FRN då behov härför uppstår skall kunna ges möjligheter att odelat ägna sig åt arbete inom organisationen. Beträffande rádsorganisationens anslagssystem förordar utredningen att till de tre forskningsråden anvisas vartdera ett reservationsanslag. Ur dessa anslag skall bestridas kostnader för såväl rådets administration och utredningsarbete som rådets anslagsgivning till forskning och därmed sammanhängande verksamhet. Till FRN skall anvisas ett reservationsanslag för forskning och ytterligare särskilda anslag för långsiktsmotiverad forskning och för information. Ett särskilt utrustningsanslag för dyrbar vetenskaplig utrustning föreslås. En översikt av anslags-systemet iden nya rådsorganisationen ges i figur 12:2, s. 315. I den nuvarande instruktionen för forskningsråden föreskrives att anslag som överskrider 300 tkr skall underställas regeringen för godkännande. Utredningen finner behov av sådan bestämmelse inte längre föreligga. I kapitlet behandlas även vissa andra frågor med anknytning till anslagssystemet. Utredningen föreslår att råden som de flesta andra myndigheter får sina merkostnader till följd av träffade löneavtal täckta via det särskilda anslaget härför. Härigenom ökas rådens planeringsmöáiligheter avsevärt. Råden föreslås få ökad frihet att av de anslag de disponerar anvisa medel för förvaltning och utredningsverksamhet. När det gäller den ekonomiska redovisningen och kontrollen föreslår utredningen att en projektvis kostnadsredovisning och kostnadsuppföljning bör genomföras men förordar ingen ändring i den principiella uppläggningen av den ekonomisk-administrativa kontrollen.

Sammanfattning 391

Särskilda frågor De särskilda frågor som redovisas i betänkandets fjärde avdelning, kapitlen 13--18, gäller kostnadsfördelningen mellan universitet och högskolor och överföringen av rådsstödd verksamhet till permanent finansieringsform, samarbetet mellan rådsorganisationen och universitetskanslersämbetet, frågan om hur ansvaret för teknisk grundforskning skall fördelas, vissa tjänsteorganisatoriska frågor, finansieringen av särskilt dyrbar vetenskaplig utrustning samt slutligen genomförandet av utredningens förslag.

Fördelning av ansvar och kostnader Utredningen diskuterar i kapitel 13 frågan huruvida principen för fördelningen av kostnaderna mellan läroanstalterna och råden skall ändras, men är inte beredd föreslå en principiell omläggning av den rådande fördelningen av kostnadsansvaret. l detta sammanhang berörs forskningsrådens särskilda uppgift att ta tillvara, fånga upp och utveckla ny forskning som, i den mån den visar sig fruktbar, senare kan införlivas med den fasta organisationen. Utredningen renodlar resonemangsvis två alternativa roller för råden. I den ena får råden uttalat och enbart rollen som plantskola för sådan forskning som senare skall kunna införlivas med fast organisation. Universitetens och högskolornas fasta forskningsorganisation skulle i detta alternativ få praktiskt taget hela sin tillväxt via råden. Det andra renodlade alternativet innebär att råden inte strävar efter en överföring till den fasta organisationen. Råden skulle i ett sådant system komma att vid sidan av

universiteten successivt bygga upp fasta resurser för forskning.

Utredningen föreslår inte en renodling som skulle innebära att universitetens och högskolornas långsiktiga forskningsexpansion helt skulle bindas till de prioriteringar som görs av forskningsråden men betonar rådens uppgift att vara en källa för den långsiktiga utvecklingen och förnyelsen av universitetens och högskolornas basorganisation. Frågan om överföring till fast finansiering av tidigare rådsfinansierad forskning blir därför särskilt viktig och utredningen ger i kapitel l3 förslag till hur denna överföring i framtiden skall åstadkommas. Utredningens huvudförslag är att regeringen genom särskilda budgetdirektia ålägger forskningsrâdsorganisationen, UKÃ och berörda läroanstalter att vart tredje år presentera ett samlat förslag för överföringar av såväl forskningstjänster som tjänster för teknisk och administrativ personal. Detta regeringens uttalande skall innebära att vart tredje år prioriteras nytillskott i den fasta universitets- och högskoleorganisationen som innebär överföringar från rådsstödd verksamhet. Utredningen bedömer det ackumulerade överföringsbehovct beträffandc teknisk och administrativ personal inom det naturvetenskapliga området vara så stort att det inledningsvis motiverar särskilda insatser. Utredningen föreslår därför att regeringen anvisar en särskild planeringsram när det första uppdraget att föreslå sådana överföringar ges.

392 Sammanfattning

Ansvaret för permanent eller mycket långsiktig insamling, registrering och bearbetning av data och forskningsmaterial bör så långt möjligt förläggas till andra organ än forskningsråden. Det kan gälla mycket skiftande verksamheter t. ex. insamling och registrering av seismiska eller meteorologiska data, utgivning av urkundsmaterial och insamling av arkivmaterial. En successiv överföring av sådan verksamhet har skett från bl. a. NFR till en rad andra organ. Utredningen framhåller att dessa problem f. n. är akuta när det gäller det humanistiska rådet. Med hänsyn bl. a. till den av utredningen förordade sammanslagningen av HFR och SFR till ett råd bör även här särskilda åtgärder vidtagas. En samlad utvärdering och prövning av samtliga aktiviteter av detta slag bör genomföras av rådet för att närmare precisera de alternativ som föreligger. Utredningen räknar med att särskilda ekonomiska insatser kommer att bli nödvändiga för att göra behövliga överföringar möjliga.

Samarbetet mellan râdsorganisationen och UKÃ Samarbetet mellan rådsorganisationen och universitetskanslersämbetet, som nära hänger samman med bl. a. överföringsproblematiken, behandlas i kapitel 14. Utredningen pekar i övrigt på en rad områden där samarbetsbehov föreligger mellan rådsorganisationen och UKÄ, t.ex. kostnadsfördelningen mellan råden och den fasta organisationen, kostnadsredovisning av forskningsprojekt, finansiering av dyrbar utrustning samt inte minst frågor rörande forskarutbildning. Utredningen har övervägt möjligheterna att låta forskningsråden överta rollen av rådgivande organ från fakultetsberedningarna men funnit att denna tanke för närvarande saknar aktualitet. Utredningen betonar att såväl UKÄ som rådsorganisationen har möjligheter att ta initiativ till de tillfälliga eller permanenta samrådsorgan som befinns angelägna liksom vikten av att rådsorganisationen och UKÄ tillvaratar möjligheterna till samarbete när det gäller framtagande av beslutsunderlag av gemensamt intresse. Möjligheterna till personsamband mellan råden och UKÄ:s beredningar liksom UKÄ:s styrelse och FRN bör uppmärksammas.

Teknisk grundforskning I kapitel 15 redogörs för utredningens behandling av frågan om teknisk grundforskning. Under utredningens arbete har från flera håll aktualiserats frågan om fördelningen av ansvaret för rörligt stöd till den långsiktiga uppbyggnaden av forskningskompetens inom de tekniska vetenskaperna. Problemet har konkretiserats i ett gränsdragningsproblem mellan å ena sidan AFR/NFR och å andra sidan STU. Utredningen har för att skaffa underlag till bedömning av denna fråga presenterat problemet för en bred krets intressenter för yttrande. Utredningens förslag i denna fråga redovisades i en promemoria överlämnad till utbildningsministern i skrivelse den 25 januari 1974 (bil. 6 b) och nu hänskjuten till STU-utredningen. Utredningens förslag innebär i sammanfattning att

sou 1975:26

Sammanfattning 393

STU även i fortsättningen bör ha ansvaret för finansiellt stöd till teknisk En nämnd grundforskning. för sådana frågor som disponerar en särskild medelsram bör inrättas inom STU. Utredningen påpekar i en kommentar att dess förslag till lösning av den tekniska grundforskningens problem utgår från samma principiella syn som präglat dess förslag rörande forskningsrådsorganisationens uppbyggnad.

Tjänsteorganisatoriska frågor

Utredningen behandlar i kapitel 16 vissa tjänsteorganisatoriska frågor. Inledningsvis konstaterar under hänvisning utredningen till redogörelsen i kapitel 5 att de tjänsteorganisatoriska frågorna särskilt beträffande den forskande personalen för rådsorganisationens del förcter en splittrad bild. Variationcrna om anställningstid ifråga och anställningstrygghet för den personal som är anställd på forskningsrådsmedel är stora och råden tillämpar i dessa frågor inte helt enhetliga former. Endast beträffande de särskilda forskartjänsterna har former för ledigförklarande, ansökningsförfarande och tillsättning reglerats genom särskilda bestämmelser. Oklarhet råder också om vilken roll råden skall spela när det gäller trygghet i anställningen för den forskande personal råden engagerar. Dessa frågor har aktualiserats bl. a. genom lagen om anställningsskydd och den Överenskommelse som träffats i februari 1975 mellan företrädare för utbildningsdepartementet och berörda fackliga organisationer rörande trygghet i anställningen för bl. a. innehavare av docenttjänst eller särskild forskartjänst. Utredningen föreslår att rådsorganisationerz av regeringen ges i uppdrag att utreda dessa frågor i samråd med berörda organ, bl. a. UKÄ, läroanstalierna och de fackliga organisationerna och under fortlöpande kontakt med Som för forskarutbildningsutredningen. utgångspunkt arbetet at: skapa en enhetligare struktur redovisar tjänsteorganisatorisk utredningen vissa synpunkter som bör beaktas vid utredningsarbetet. Dessa berör bl. a.:

El Ledigkuigörande och sakkunnigprövning av personliga tjänster. Cl Anställningsförhållanden och lönesättning för personal på amanuensoch assistentnivå knutna till av råden finansierade projekt. El Frågor rörande anställningstrygghet i samband med överföring av rådsstfâdd verksamhet till permanent organisation.

Avslutningsvis uttrycker utredningen den bedömningen att dessa frågor även framgent kommer att vara kontinuerligt aktuella inom rådsorganisationcn. nom ramen för l7RNzs uppgifter ligger att bidra till att skapa ett gemensamt uppträdande inom rådsorganisationen i dessa frågor, och förordar utredningm att till FRN knyts en delegation för personalfrâgor för samråd i dessa ärenden. l nämnden bör vara representerade råden, universitets- och högskolcväsendet och berörda fackliga organisationer.

394 Sammanfattning

Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning l kapitel 17 behandlar utredningen frågorna om de särskilda problemen rörande finansiering av särskilt dyrbar utrustning. Inom framför allt naturvetenskaplig och medicinsk forskning har behoven av alltmer specialiserad och dyrbar utrustning ökat. Beträffande särskilt dyrbar utrustning w s. k. tung utrustning har under senare år uppstått Särskilda förorsakar sådana e problem. svårigheter utrustningsobjekt e som är så kostnadskrävande att råden får extratung utrustning svårigheter att överhuvud finansiera dem inom dc belopp de disponerar för ett budgetår. Beträffande tung utrustning i allmänhet framhåller utredningen att råden, då de befinner sig i en trängd anslagssituation, i första hand strävar efter att tillfredsställa kraven på medel för avlöning av personal. Anslagen till utrustning tjänar i detta sammanhang som en buffert. Problemet när det gäller den tunga utrustningen i allmänhet äri detta perspektiv ett planeringsproblem ur både rådens och statsmakternas synpunkt. När det gäller extratung utrustning har några rutinförfaranden för handläggningen inom rådsorganisationen inte kunnat etableras och utredningen belyser problemets art genom en koncentrerad beskrivning av två tungutrustningsproblem i flcrmiljonklassen. Det förslag utredningen framlägger rörande finansieringen av tung utrustning syftar till att skapa förbättrade förutsättningar för den utökade planering som är nödvändig i detta sammanhang. Dessa insatser måste i väsentlig utsträckning ske inom rådsorganisationen men utredningen betonar att t. ex. mycket stora instrumentinstallationer inte kan vara ett problem enbart för rådsorganisationen -e deras påverkan på den fasta organisationens långsiktiga utveckling gör det nödvändigt att också andra organ är inkopplade i planeringsarhetet. Denna samplanering böri vissa fall också kunna inbegripa samfinansiering. Det i avsnitt 123.3 framlagda förslaget att råden skall få täckning för ökade lönekostnader från det särskilda anslaget härför under sjunde huvudtiteln är av stor betydelse när det gäller att öka möjligheterna för den nödvändiga planeringen och finansieringen av tung utrustning. Vid sidan härav framlägger dock utredningen som sitt huvudfärslag för lösning av tungutrustningspr0blcmot att till FRNss förfogande ställs ett utrustningsanslag avsett att användas för finansiering av dyrbar utrustning. Systemet, som tillämpas inom STU, innebär att medel som från anslaget jämte ränta skall återföras till statsverket. Det disponeras föreslagna utrustningsanslaget ger råden möjligheter att sprida betalöver en följd av år. Anslaget skall ningen av dyrbara utrustningsprojekt av en särskild delegation inom FRN, men det enskilda råd som disponeras önskar utnyttja utrustningsanslaget har enligt förslaget ansvaret för att avskrivningsbelopp och ränta på disponerade medel inbetalas till statsverket i fastställd ordning. Varje råd bedömer också självständigt vilka utrustningsansökningar de för sin del önskar prioritera och bedömer utifrån den egna anslagssituationen sina möjligheter att amortera och förränta tungutrustning som finansieras från utrustningsanslaget.

Sammanfattning 395

För att öka möjligheterna för rådsorganisationen att inom ramen för tillgängliga medel klara även mycket stora tungutrustningsprojekt föreslår utredningen vidare att FRN ges rätt att då särskilda skäl föreligger av sitt anslag för forskning avsätta medel för tungutrustning. Stödet kan ske på två vägar: EI FRN kan på samma villkor som enskilda råd betala avskrivning och ränta på medel som disponeras ur investeringsanslaget. El FRN kan direkt till aktuella projekt tillskjuta belopp som omedelbart avskrivs. Utredningen aktualiserar möjligheten att de anslag för tungutrustning som nu disponeras av STU sammanförs med det av forskningsrådsutredningen föreslagna anslaget och att ett samlat anslag ställs till FRN:s förfogande. Utredningen föreslår att denna fråga prövas av STU-utredningen. Den inom FRN inrättade för utrustningsfrågor delegationen har goda möjligheter att skaffa sig överblick över utrustningsbehov och tillgång på utrustning över ett vitt forskningsområde. förutsätter att Utredningen frågan om inrättandet av en särskild en utrustningspool prövas genom utredning utförd av FRN genom dess delegation för utrustningsfrågor.

Genomförande I kapitel 18 redovisar utredningen en plan för genomförandet av förslag till ny rådsorganisation m. m. Planen innebär att den nya râdsorganisationen skall kunna inleda sin verksamhet senast den l juli 1977.

VI Bilagor

Bilaga 1a direktiv Utredningens

Utdrag ur statsrâdspro tokoll den 7 april 19 72 Statsrådet Sven Moberg anmäler fråga om utredning rörande forskningsraden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och anför. Till utbildningsdepartementet hör fem forskningsråd, nämligen statens medicinska forskningsråd (MFR), statens humanistiska forskningsråd (HFR), statens råd för samhällsforskning (SFR), statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) och statens råd för atomforskning (AFR). De har som en huvuduppgift att stödja och utveckla grundforskning inom resp. ansvarsområde. Vid slutet av 1940-talet uppgick anslagen till forskningsråden till sammanlagt drygt 5 milj. kr. För budgetåret 1971/72 uppgår forskningsrådens anslag till sammanlagt drygt 125 milj. kr. Grunden till den nuvarande forskningsrådsorganisationen lades under 1940-talet. Den snabba vetenskapliga utvecklingen, det ökande antalet vetenskapliga specialområden jämte det allt starkare behovet av tvärvetenskaplig samverkan har emellertid medfört att gränserna mellan forskningsrådens ansvarsområden förskjutits och i vissa fall blivit mindre klara. I några fall har organ av andra slag kommit att fungera som forskningsråd. Så har t. ex. forskningsnämnden inom Riksföreningen mot cancer i betydande utsträckning övertagit MFRzs uppgift som anslagsbeviljande organ i vad avser cancerforskning. Vidare har Riksbankens jubileumsfond sedan sin tillkomst år 1965 tillfört främst samhällsforskningen betydande resurser. Den tillämpade forskningen har fått och får ökad betydelse som en integrerad del i ett komplext samhälls- och produktionsmaskineri. Statsmakterna har vidtagit särskilda åtgärder för att tillgodose behoven av tillämpad forskning inom olika områden. Några exempel på sådana åtgärder lämnas i det följande. Särskilda medel för forskning och utvecklingsarbete har ställts till vissa centrala myndigheters förfogande. Som exempel kan nämnas de anslag som skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet disponerar för pedagogiskt utvecklingsarbete. Teknisk tillämpad forskning och industriellt utvecklingsarbete förstärktes genom tillkomsten år 1968 av styrelsen för teknisk utveckling (STU). Särskilda medel anvisades för tillämpad miljövårdsforskning år 1968 då en forskningsnämnd inrättades vid statens naturvårdsverk. Den ljuli 1971 inrättades transportforskningsdelegationen som har planerande, samordnande, initierande och stödjande uppgifter på transportforskningsområdet. Frågor om samordning och ledning av försvarsforskningen

398 Bilagor SOU l975:426

utreds f. n. Allmänna riktlinjer för försvarsforskningens organisation h.ar föreslagits i dels principbetänkandet (SOU 1970:54) Forskning fxör försvarssektorn, dels delbetänkandet (Ds Fö 1971:5) Försvarsforskninigens ledning. Enligt lagen om arbetarskyddsavgift har en arbetarskyddlsfond inrättats avsedd för forskning, utbildning och upplysning inom arbetsmil_iöområdet. Ett institut för social forskning har inrättats den l januari 1972. En kartläggning av forskningsverksamheten på det socia.la området pågår inom ramen för samarbetskommittén för social forskning inom Socialdepartementet. År 1970 tillkallades sakkunniga för en systematisk forskningsplanering på kriminalvårdens område. Enligt sina direktiv skall de sakkunniga bl. a. sträva efter att sätta in sitt planeringsarbete i ett större kriminalpolitiskt perspektiv. Utöver dessa exempel på åtgärder för att tillgodose behovet inom olika samhällssektorer av tillämpad forskning bör i detta sammanhang nämnas arbetet inom arbetsgruppen för framtidsstudier. Gruppen arbetar bl. a. med en kartläggning av behoven inom olika sektorer av vad som kan kallas riktad grundforskning, avsedd inte minst att tjäna på framtiden inriktad planering. Utbyggnaden av de statliga insatserna för tillämpad forskning har helt naturligt medfört gränsdragnings- och samordningsproblem i förhållandet mellan forskningsråden och olika organ för tillämpad forskning. NFR framhåller i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 bl. a. att rådet, som en följd av statsmakternas direktiv till STU att koncentrera resurserna på tillämpad forskning och utvecklingsarbete, kommer att få ett ökat ansvar för den grundläggande forskning som ligger mellan rådets centrala verksamhetsfält och STU:s område och till vilken STU hittills lämnat stöd i betydande utsträckning. Ett visst samarbete förekommer mellan forskningsråden inom såväl utbildningsdepartementets som andra departements verksamhetsområden. l det följande redovisas några exempel på samarbetsformer som utvecklats mellan forskningsråden. Forskningsrådens samarbetsdelegation bildades redan i slutet av 1940-talet och består f. n. av representanter för MFR, HFR, SFR, NFR, AFR, statens råd för skogs- och jordbruksforskning samt STU. Delegationen behandlar i huvudsak gemensamma frågor av administrativ karaktär. En för MFR, NFR och Riksföreningen mot cancer gemensam samarbetsnänmd har tillsatts för att pröva till vilket av de berörda organen sådana ansökningar om anslag bör hänföras som faller inom gränsområden mellan dem. Ett annat exempel är den samarbetskommitté mellan NFR och STU som inrättats för att behandla bl. a. frågor rörande forskning som ligger mellan rådets och STU:s ansvarsområden. Ett gemensamt arbetsutskott har inrättats för samarbete mellan MFR och den till försvarsdepartementet hörande försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Karaktäristiskt för vetenskapens utveckling är det ökande behovet av relativt omfattande tvärvetenskapliga projekt, s. k. storprojekt. Sådana har föreslagits och även inletts inom en rad områden, t. ex. inom ekologi, inom delar av medicin och socialvetenskap och inom fysiken. Dessa

SOtU 1975:26 Bilagor 399

prrojekt berör ofta flera myndigheters verksamhetsområden och är för sitt gemomförande beroende inte endast av forskningsråd inom utbildningsde partementets område utan även av andra myndigheter och organ. Tillsammans med andra forskningsstödjande organ spelar forskningsråden en betydelsefull roll i planering och finansiering av storprojekt. De krzav på samverkan och samordning som ett genomförande av tvärvetenskapliga projekt ställer på berörda myndigheter och organ skapar i vissa falrl organisatoriska problem som ställer nya krav på forskningsråden. Inom vissa storprojekt dominerar pcrsonalkostnaderna, inom andra s. k. tung vetenskaplig utrustning. Behovet av framför allt tung utrustning för forskningsändamål och de problem som hänger samman med finansieringen av sådan utrustning har tagits upp av bl. a. MFR, NFR och APR i samband med de årliga anslagsfrainställningarna. Utöver de medel för bl. a. utrustning till universitetens och högskolornas basorganisation som anvisas under driftkostnadsanslagen och anslaget till inredning och utrustning vid universiteten m. m. ställer forskningsråden medel till förfogande för utrustning för särskilda forskningsprojekt. Kostnaderna för Sveriges deltagande i visst inernationellt forskningssamarbete bestrids från de anslag som disponeras av NFR och AFR. Som exempel kan nämnas den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) och den europeiska molekylärbiologiska konferensen (CEBM), beträffande vilka Sveriges deltagande bekostas av NFR. AFR bestrider merparten av kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska organisationens för kärnforskning (CERN) program för en storaccelerator. Verksamhet och organisation för forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde regleras genom en av Kungl. Majzt den 30 juni 1959 fastställd instruktion (ändrad senast den 14 maj 1971). Forskningsråd skall enligt instruktionen ”medelst anslag och annorledes, inom sitt område främja forskning och därmed sammanhängande verksamhet ävensom befordra samverkan mellan forskning inom rådets område och forskningen inom angränsande discipliner (3 §). l enlighet härmed har forskningsråd till uppgift bl. a. att följa utvecklingen inom sitt forskningsområde och uppehålla nära kontakt med forskare och vetenskapliga institutioner samt med näringslivets organisationer på de områden, som kunna beröras av rådets verksamhet, att stödja forskningsprojekt, som äro särskilt betydelsefulla för vetenskapens utveckling samt vid behov taga initiativ till främjande av sådana projekt och deras i utnyttjande” (4 §). l forskningsrådens instruktion anges vidare grunddragen för rådens organisation. MFR och SFR är i enlighet med instruktionen uppdelade i sektioner; det förra i en allmänmedicinsk och en försvarsmedicinsk sektion och det senare i en socialvetenskaplig och en rättsvetenskaplig sektion samt en sektion för psykologi och pedagogik. Bestämmelserna om forskningsrådens sammansättning, antalet ledamöter och det sätt på vilket dessa utses har varierande utformning för de olika råden. Detta förklaras bl. a. av att råden tillkommit vid skilda tidpunkter och under skiftande förutsättningar. I samtliga råd utses

400 Bilagor

ordföranden och vissa andra ledamöter av Kungl. Majzt, beträffande ledamöter i flertalet fall efter förslag från myndigheter, organisationer etc. 1 MFRzs försvarsmedicinska sektion utses samtliga ledamöter av Kungl. Majzt. l övriga forskningsråd väljs ett varierande antal ledamöter av fakulteterna vid berörda universitet och högskolor och andra av forskare eller - beträffande SFR A av för sammanslutningar ändamålet bildade valgrupper av forskare m. fl. Chefen för socialstyrelsen och generalläkaren är självskrivna ledamöter i resp. MFRzs allmänmedicinska och försvarsmedicinska sektion. I AFR utses vissa ledamöter av försvarets forskningsanstalt och AB Atomenergi. Frågor om bl. a. forskningsrådens sammansättning har berörts i skilda sammanhang. 1 riksdagsmotioner har aktualiserats bl. a. frågan om en förändring av de anslagsfördelande forskningsorganens sammansättning så att ett väsentligt ökat lekmannainflytande säkras. Riksdagen (UbU 1971:31, rskr 1971:347) har förordat att i första hand forskningsrådens sammansättning och organisation i övrigt samt befogenheter och ställning i relation till myndigheter och andra instanser som har forskningsansvar utreds. Vidare har HFR i skrivelse den 17 juni 1971 tagit upp frågan om en breddning av rådets sammansättning. Rådet föreslår att de yngre forskarna tillförsäkras representation i rådet. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) framhåller i rapporten Forskning och utveckling, vilken överlämnats till Kungl. Majzt, bl. a. forskningsrådens roll när det gäller fördelningen av anslag och hävdar att rådens sammansättning bör ses över. Sålunda bör enligt TCO lekmannainflytandet i råden breddas. Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört en förvaltningsrevisionell undersökning med syfte att göra en översiktlig beskrivning och bedömning av forskningsrådens organisation och administrativa handläggning av forskningsstödet. Verket har i en revisionsrapport den 15 mars 1972 behandlat de frågor som bedömts vara av speciell betydelse för rådens verksamhet från administrativ synpunkt. Rapporten, som utmynnar i vissa förslag, har överlämnats till råden. Grundforskning bedrivs framför allt vid universitet och högskolor. En basorganisation för universitets- och högskoleforskningen bekostas från de reguljära avlönings- och driftkostnadsanslagen. För särskilda forskningsprojekt tillkommer dessutom anslag från annat håll, främst från forskningsråden. Vid forskningsråden finns extra ordinarie tjänster som professor och biträdande professor samt s. k. särskilda forskartjänster. Sådana tjänster inrättas för forskare som - inom ämnesområden i vilka ordinarie saknas inom universitets- h tjänster och högskoleorganisationen bedriver forskning, som bedöms vara särskilt betydelsefull. lnnehavarna av dessa tjänster har sin verksamhet förlagd till institutioner vid universitet och högskolor och tjänsterna kan därför sägas utgöra ett tillskott till läroanstalternas basorganisation. Forskningsrådens verksamhet är sålunda av den allra största betydelse för universitets- och högskoleforskningen i vårt land. Forskningsrådsorganisationen har i allt väsentligt fungerat väl. Den vetenskapliga utveckling som ägt rum sedan tillkomsten av de första forskningsråden på 1940-talet, framför allt det ökande antalet vetenskapliga specialområden

SOLJ 1975:26

Bilagor 401

och, behovet av tvärvetenskaplig motiverar emellertid en samverkan, öve rsyn av forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets område. En sådan bör översyn avse forskningsrådens verksamhet, besllutsformer och sammansättning. Den bör även omfatta dels nämnda fors kningsräds befogenheter och ställning i relation till andra forskningsråd samt myndigheter och organ som har att planera, stödja eller bedriva forskning, dels den nuvarande gränsdragningen mellan forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Därvid bör övervägas vilka fördelar och nackdelar som skulle vara förenade med en mer sammanhållen rådsorganisation än den nuvarande. att Jag förordar sakkunniga tillkallas för att utföra en sådan översyn. De sakkunniga bör vidare särskilt beakta de samordningsproblem, bl. a. i fråga om finansiering, som de s. k. storprojekten medför. I fråga om sådana projekt liksom beträffande många andra innebär den nuvarande forskningsrådsorganisationen att ett och samma forskningsprojekt ofta måste prövas av två eller flera forskningsråd och att en och samma forskare för ett projekt får anslag från flera råd. I samband härmed bör de sakkunniga överväga att justera det uppåt högsta anslagsbelopp (300 000 kr.) som forskningsråd kan bevilja utan godkännande av Kungl. Majzt. En eventuellt ändrad bör forskningsrådsorganisation inte medföra några förändringar beträffande åtaganden som gjorts av de nuvarande forskningsråden. Detta innebär t. ex. att den prioritering som har gjorts av AFR i fråga om deltagande i CERNzs program för en storaccelerator inte skall ändras. Med hänsyn till den expansion som forskningsrådens verksamhet undergått kan det finnas anledning för de sakkunniga att även överväga om rådens administrativa organisation är lämpligt utformad. Dessa överväganden synes också böra inbegripa de administrativa och andra regler som gäller för mottagarna av rådsmedel, dvs. främst universitet och högskolor, vilka numera har att förvalta både relativt och absolut sett betydande belopp i form av rådsmedel, andra och forskningsanslag gåvomedel från t. ex. offentliga fonder och organ, stiftelser samt näringslivet. Det bör övervägas i vilken utsträckning enhetliga bestämmelser bör gälla för universitetens av dessa olika förvaltning slag av forskningsanslag. Forskningsprojekt, framför allt inom naturvetenskap och medicin, har kommit att kräva alltmer specialiserad och dyrbar utrustning. Forskarnas möjligheter att från forskningsråden få anslag till utrustning är i dessa fall av avgörande betydelse för att de skall kunna bedriva forskning med moderna metoder. De sakkunniga bör särskilt överväga de problem för forskningsråden som år förknippade med behovet av tung utrustning. En utgångspunkt bör därvid vara att finansieringen av sådan utrustning skall ske inom ramen för medel som står till forskningsrådens disposition. Varje forskningsråds sammansättning måste givetvis med avvägas hänsyn till de aktuella forskningsområdenas karaktär. Det kan emellertid finnas skål att söka åstadkomma en större enhetlighet mellan råden än f. n., både i fråga om det sätt på vilket ledamöterna utses och i fråga om antalet ledamöter.

402 Bilagor

att inte bara personer som är omedelbart Jag anser det befogat utan även företrädare för allmänna intressen ges engagerade i forskningen möjlighet att medverka i de avvägningar mellan olika problemområden De sakkunniga bör och forskningsprojekt som görs inom forskningsråden. företrädare för allmänna intressen bör därför överväga i vilka former medverka vid rådens avvägningar. De bör därvid bl. a. pröva om och i så antal företrädare för allmänna intressen bör ingå som fall till hur stort ledamöter i forskningsråden. vid bedömningen av För att få tillgång till vetenskaplig sakkunskap har vissa forskningsråd inrättat informella sakkunniganslagsfrågorna som referensorgan, eftersom det har mött eller prioriteringsgrupper ledamöterna få en allsidig representation för de svårigheter att bland forskningsfält som faller inom resp. råds ansvarsområde. Jag förutsätter att sådana referensgrupper kan etableras på initiativ av forskningsråden

formerna härför inte behöver regleras genom av själva och att de närmare Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser. De sakkunniga bör på grundval av sina överväganden lägga fram förslag

till ny instruktion för forskningsråden. för information om pågående forskningsprojekt och om Ett system skall framför allt fylla två uppgifter. Dels bör det forskningsresultat avnämarnas behov av information om forskning och forsktillgodose dels bör ett sådant system medverka till att dubbelforskningsresultat, undviks. Inom vissa forskningsområden, t. ex. de beteendevetenning” bedrivs systematisk dokumentationsverksamhet. De sakkunniga skapliga, dels skälen bör pröva dels värdet av denna dokumentationsverksamhet, för forskningssektor upprätta ett system för att ytterligare någon registrering av pågående forskning och forskningsresultat. fortlöpande att ta upp till behandling även De sakkunniga bör vara oförhindrade andra för forskningsrådens verksamhet och organisation väsentliga frågor

än dem jag berört i det föregående. bör samråda med universitetskanslersämbetet, samar- De sakkunniga för LUP-kommittéerna och utrustningsnämnden för unibetsnämnden samt med forskningsråden. Samråd bör vidare äga versitet och högskolor och andra utredningar som har rum med u-landsforskningsutredningen anknytning till de sakkunnigas arbete. RRV:s rapport, som jag nämnt i bör vidare kunna utgöra visst underlag för de sakkunnigas det föregående, arbete. hemställer jag att Kungl. Majzt bemyndigar På grund av det anförda

mig

att tillkalla 7 sakkunniga för utredning rörande forskningsråden högst inom utbildningsdeparte mentets verksamhetsområde samt om sekreterare och annat arbetsbiträde åt de att besluta experter,

sakkunniga.

Vidare hemställerjag att Kungl. Majit föreskriver

att de sakkunniga får samråda med myndigheter samt begära uppgifter

och yttranden från dem,

Bilagor 403

att ersättning till sakkunniga, experter och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1964:394), om ej annat föreskrivs, att kostnaderna för utredningen skall betalas från åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Bilagor 405

Bilaga 1b Tilläggsdirektiv

Utdrag ur statsrádsprotokoll den 7 juni 1974

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet anmäler Zachrisson, efter gemensam beredning med statsrådets ledamöter övriga fråga om tilläggsdirektiv till forskningsrâdsutredningen och anför. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 april 1972 tillkallade statsrådet Sven Moberg sakkunniga för utredning rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (forskningsrådsutredningen U 1972:02). Enligt sina direktiv skall de sakkunniga se över bl. a. forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning. I betänkandet (SOU 1972:59) Att välja framtid. Ett för underlag diskussion och överväganden om framtidsstudier i Sverige, avgivet av den arbetsgrupp som år 1971 tillkallades för att behandla om frågan framtidsstudier i Sverige, pekades på behovet av forskning av grundläggande karaktär som kan antas bidra till lösandet av framtida problem eller skapandet av önskade samhällsförhållanden. Remissbehandlingen av arbetsgruppens betänkande och det arbete som bedrivits av det till statsrådsberedningen knutna sekretariatet för framtidsstudier har bekräftat såväl behovet av vad som i betänkandet benämns långsiktsmotiverad grundforskning som vikten av att ”framtidskriteriet, vid sidan av andra kriterier, läggs till grund för prioritering av vissa forskningsinsatser. ljfter förslag av Kungl. Maj :t har för riksdagen budgetåret 1974/75 beslutat anslå bl. a. 2 milj. kr. att användas för sådan forskning (prop. 1974:1 bil. 4 s. 54, UbU 1974:26, rskr 1974:212). Planering, prioritering och medelstilldelning avseende forskning med denna inriktning bör enligt min mening bedrivas i nära anslutning till de organ som stöder forskning av grundläggande karaktär. Forskningsrådsutredningen, som har till uppgift bl. a. att behandla forskningsrådens relationer till andra forskningsstödjande med organ, bör därför i samband sina överväganden om en framtida forskningsrådsorganisation även föreslå former för ett forskningsstöd av detta slag. Frågan om i vilken form företrädare för allmänna intressen bör medverka vid forskningsrådens ställningstaganden till frågor om forskningsstöd behandlas också av forskningsrâdsutredningen. Denna fråga får särskild aktualitet i samband med stöd till framtidsmotiverad grundforskning. 1 avvaktan på underlag för ett beslut om en framtida organisaton på

406 Bilagor

detta område kommer frågor om det nämnda forskningsanslagets att behandlas av en särskild samarbetskommitté med företrädisposition dare för bl. a. forskningsråden. Statsrådet Lidbom har tidigare denna dag

anmält denna fråga. bör vid sina överväganden beakta hur Forskningsrådsutredningcn framtidsaspekten skulle kunna etableras som ett kriterium vid prioritebetydelsefull grundforskning och därvid överväga ringen av för samhället om medel för med speciell inriktning på framtiden även forskning fortsättningsvis bör anvisas särskilt eller tillsammans med övriga medel

för grundforskning. som kan ha särskild betydelse som underlag för För forskning samhällsdebatt och politiska beslut med konsekvenser på lång sikt blir frågan om spridning av forskningsresultaten betydelsefull. Gängse metoder för att sprida forskningsresultat kan i detta sammanhang visa sig bör ägna även denna fråga otillräckliga. Forskningsrådsutredningen uppmärksamhet. _ hemställer jag att Kungl. Maj :t bemyndigar På grund av det anförda åt forskningsrådsutredningen att i samband med sina mig att uppdra även behandla de av mig i det föregående redovisade överväganden frågorna.

Bilagor

2 Gällande instruktion

Bilaga för forskningsråd

inom

utbildningsdepartementets

verksamhetsområde

KBr. 1959-06-301

1. Allmänna bestämmelser

l§. Denna instruktion äger tillämpning på statens medicinska forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens råd för samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för atomforskning.

2 §. Allmänna verksstadgan den 3 december 1965 (nr 600) skall, med undantag av 3 § l, 5, 6, 9 och 16 §§, tillämpas på forskningsråd.

3§. Forskningsråd skall, medelst anslag och annorledes, inom sitt område främja forskning och därmed sammanhängande verksamhet ävensom befordra samverkan mellan forskning inom rådets område och forskningen inom angränsande discipliner. I detta syfte bör nära samarbete åvägabringas med andra forskningsråd och därmed jämförliga institutioner.

4 §. Forskningsrâd har till uppgift särskilt att följa utvecklingen inom sitt forskningsområde och uppehålla nära kontakt med forskare och vetenskapliga institutioner samt med näringslivets organisationer på de områden, som kunna beröras av rådets verksamhet. att stödja forskningsprojekt, som äro särskilt betydelsefulla för vetenskapens utveckling, samt vid behov taga initiativ till främjande av sådana projekt och deras utnyttjande, att bevilja anslag till institutioner och enskilda forskare för inköp av instrument eller annan materiel eller för avlönande av vetenskapligt eller 1 Ändr. 1963-06-28; annat biträde eller för täckande av kostnader, förorsakade av forsknings- 1965-02-26; 1966-06-29; arbetet, såsom resor, mistade avlöningstörmâner och dylikt, eller för 1967-05-12; 1967-06-15; säkerställande 1969-05-29; 1969-09-26; av forskarens utkomst, 1970-05-06; 1971-05-14; att främja och taga initiativ till samarbete med andra länder, särskilt de 1973-05-11.

408 Bilagor

nordiska, inom rådets forskningsområde, att främja av vetenskapliga forskningsresultat samt publiceringen författandet av läroböcker inom rådets forskningsområde.

5 §. Statens medicinska forskningsråd och statens naturvetenskapliga ha att bevilja medel för medicinsk respektive matematiskforskningsråd naturvetenskaplig publiceringsverksamhet efter förslag av en för vartdera rådet inrättad publiceringsnämnd i enlighet med riktlinjer, som meddelas i för dessa nämnder fastställda reglementen. Statens medicinska forskningsråd, statens råd för samhållsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd och statens råd för at0mforsk ning ha att i enlighet med av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter handlägga ärenden rörande vissa särskilda forskartjänster. Statens humanistiska forskningsråd mä undantagsvis, då synnerliga skäl föreligga, till svenska offentliga samlingar förvärva sådana föremål (konstverk, handskrifter, tryckalster och dylikt), som äro ägnade att tjäna såsom vetenskapligt material eller hjälpmedel för humanistisk eller teologisk forskning och vilkas bevarande eller förvärvande för Sverige anses vara av stor vikt.

6 §. Forskningsråd skall utfärda bestämmelser om de uppgifter, som skola lämnas vid ansökan om anslag, samt vid beviljande av anslag uppställa de villkor eller eljest lämna de föreskrifter, som finnas erforderliga. Forskningsråds beslut om beviljande av anslag skall underställas Kungl. Majzt för godkännande, om det beviljade anslaget överstiger 300 000 kronor. Forskningsråds beslut om beviljande av anslag må icke överklagas.

7 §. Forskningsråd skall noggrant tillse, att beviljat forskningsanslag på ett verksamt sätt användes för det därmed avsedda ändamålet. Redogörelse för fortskridandct av det arbete, för vilket anslaget beviljats, skall minst en gång årligen avgivas till rådet. Finner rådet, att vederbörande icke ägnar så mycken tid åt arbetet, som vid anslagets beviljande förutsatts, eller att arbetet icke bedrives på ett tillfredsställande sätt, skall rådet lämna tillsägelse härom eller indraga anslaget. Har anslag icke tagits i anspråk inom två år efter anslagets beviljande, anses det ha förfallit, såvida ej rådet annorlunda beslutar. Har anslag flera år i följd till samma ändamål, räknas tiden från sista beviljats beviljandet.

11. Gemensamma beståmnzelsei* om forskningsrådens ledamöter, Övrig personal m. m. 8 §. Ordförande i forskningsråd utses av Kungl. Maj :t. Övriga ledamöter äro antingen självskrivna, utsedda av Kungl. Majzt eller valda.

Bilagor

Där icke annat ir särskilt föreskrivet, utser forskningsråd inom sig vice ordförande. Mandattiden för ledamot, som utses av Kungl. Maj :t eller genom val, är tre år. Sådan ledamot, som innehaft mandat under två på varandra följande mandatperioder, må icke utses för den därpå följande perioden. Denna begränsning gäller dock icke ordförande. För varje ledamat, som utses av Kungl. Majzt eller genom val, utses › med undantag för ordföranden - att inträda personlig suppleant för tjänstgöring vid förfall för ledamoten. Avgår ledamot eller suppleant under mandatperioden, utses ny ledamot eller suppleant för återstående del av densamma. l de fall där val skall verkställas av särskilda valgrupper, skall, utom i vad avser i 18 § 3 mom. omnämnda valgrupper, samråd äga rum mellan valgrupperna innan valet sker.

9 §. Forskningsråd eller sektion därav må för prövning av särskilda frågor tillsätta arbetsutskott. Finnes ej tillräcklig sakkunskap företrädd inom eller forskningsråd sektion, må råde: eller sektionen för beredning av ärende tillkalla erforderligt antal sakkunniga. Utom riket bosatta sakkunniga må anlitas endast i den mån sakkunniga icke finnas tillgängligaiSverige. Medicinska forskningsrådets försvarsmedicinska sektion må ej anlita utländsk medborgare såsom sakkunnig.

10 §. Hos .forskningsråd skola finnas anställda en sekreterare samt de befattningshavare, som angivas i gällande personalförteckning eller i särskilda av Kungl. Majzt meddelade beslut. l mån av behov och tillgång på medel må vid forskningsråd vara anställd jämväl annan personal än som avses i första stycket. Sekreteraren förordnas i vad avser statens råd för atomforskning av Kungl. Majzt och beträffande övriga forskningsråd av rådet. Annan personal antages av rådet; dock skall i fråga om tillsättning av tjänster vid statens medicinska forskningsråd gälla vad därom särskilt föreskrives.

ll §. Detåliggersekreterziten att tillse att inkommande ärenden behörigen upptagas till behandling och avgörande, att, såvitt rådet icke annorlunda förordnar, bereda och föredraga inkommande ärenden i rådet, dess utskott och kommittéer, att verkställa rådets beslut, att genom granskning av inkommande redogörelser och redovisningar övervaka, att beviljade medel användas i enlighet med rådets eller Kungl. Majzts beslut, att handha ledningen av det löpande arbetet samt på rådets kansli tillse, att övrig kanslipersonal fullgör sina åligganden, att följa utvecklingen inom rådets verksamhetsområde och föreslå de åtgärder, som påkallas därav.

Bilagor

l2§ Forskningsråd och sektion därav sammanträder på kallelse av ordföranden. Beslut vid sammanträde med forskningsråd, sektion av forskningsråd, arbetsutskott eller kommitté må ej fattas, såvida icke flera än hälften av antalet ledamöter, ordföranden inräknad, äro närvarande. Såsom beslut varom de flesta förena sig eller vid lika röstetal, den gäller den mening mening som ordföranden biträder. Om omröstning i fråga som avser disciplinstraff, åtalsanmälan, flyttningsskyldighet, avstängning från tjänsten eller läkarundersökning gälla särskilda bestämmelser.

13 §. Från forskningsråd utgående expeditioner undertecknas av ordav annan därtill utsedd ledamot av sekreteraren eller, efter föranden, beslut av forskningsråd, av annan tjänsteman. (1971-05-14.)

14 §. l den mån så prövas nödigt för fullgörande av forskningsråds äger rådet eller, efter rådets bemyndigande, dess ordförande åligganden att åt en eller flera av rådets eller i förekommande fall publiceringsnämndens ledamöter, sekreteraren eller annan hos rådet anställd befattningshavare uppdraga att företaga resor inom Europa. (1973-05-11.)

15§. Forskningsråd skall årligen till utbildningsdepartementet avgiva skriftlig redogörelse för sin verksamhet.

111. Särskilda bestämmelser för de olika jbrskningsrâden 16 §. 1 mom. Statens medicinska forskningsråd består av en allmänmedicinsk sektion och en försvarsmedicinsk sektion.

2 mom. Rådets ordförande och sekreterare äro tillika ordförande respektive sekreterare i var och en av de två sektionerna. 3 mom. Den allmänmedicinska sektionen består av ordföranden och tjugo ledamöter. Chefen för socialstyrelsen eller den han ytterligare därtill förordnar är självskriven ledamot. En ledamot, representerande landets s_iukvårdshuvudmän, utses av Kungl. Majzt efter gemensamt förslag av Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Två ledamöter, det medicinska forsknings- och utveckrepresenterande inom industrien, utses av Kungl. Majzt, en efter förslag av lingsarbetet industriförbund. En ledamot, representerande den medicinen Sveriges naturvetenskapen, utses av Kungl. Maj :t. Tio ledamöter utses angränsande val. Övriga fem ledamöter, representerande forskningen vid de genom medicinska fakulteterna utses av Kungl. Majtt efter förslag av ordfönnden och övriga ledamöter gemensamt. Beträffande val, som avses i föregående stycke, gäller att var och en av de medicinska fakulteterna- utser en ledamot, att de Odontologiska fakulteterna utser en ledamot, att farmaccutiska fakulteten gemensamt och veterinärhögskolans lärarkollegium utser vardera en ledamot samt att Svenska läkaresällskapet utser en ledamot, representerande den medicinska forskningjsom bedrives utanför lärosätena. (1971-05-14.)

41 l Bilagor 4 mom. Den försvarsmedicinska sektionen består av ordförande och ytterligare tio ledamöter. Generalläkaren eller den han därtill förordnar är självskriven ledamot. Två ledamöter, en med sakkunskap rörande civilförsvarets och en rörande det allmänt civila medicinalväsendets behov och möjligheter i fråga om försvarsmedicinsk forskning, utses av Kungl. Majzt. Fyra ledamöter, vilka skola äga erfarenheter av forskning inom områden av betydelse för försvarsmedicinen, utses av Kungl. Maj :t, två efter förslag av statens medicinska forskningsråds allmänmedicinska sektion, en efter förslag av försvarsmedicinska forskningsdelegationen och en efter förslag av försvarets forskningsanstalt. Tre ledamöter, vilka tillika skola vara ledamöter av rådets allmänmedicinska utses av sektion, Kungl. Maj :t efter förslag av ordföranden och Sektionens övriga ledamöter gemensamt. 5 mom. Varje sektion beslutar i rådets namn och skall, med den begränsning som följer av vad i andra stycket stadgas, inom sitt verksamhetsområde fullgöra de uppgifter, som enligt denna instruktion ankommer på rådet. Beslut rörande rådets kansliorganisation skall, därest sektionerna ej kunna enas, fattas av rådet in pleno. Övriga ärenden, som avse båda sektionerna, handläggas om ordföranden finner sådant ärende vara av större i båda sektionerna vikt, var för sig och eljest i den sektion, som ordföranden bestämmer. 6 mom. För samverkan mellan den försvarsmedicinska forskningens ledningsorgan -- statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska sektion och försvarsmedicinska forskningsdelcgationen - skall finnas ett för dessa organ gemensamt arbetsutskott med uppgift att bereda frågor av gemensamt intresse. Ärenden i arbetsutskottet beredas och föredragas, såvitt utskottet icke annorlunda förordnar, av sekreterarna hos statens medicinska forskningsråd och försvarsmedicinska forskningsdelegationen. För utskottets kansligöromål skola de båda ledningsorganens kansliorganisationer anlitas.

Övergångsbestämmelser

l. Vad ovan föreskrivits skall försvarsmedicinska nämnd och inmed det undantag, som nedan an- struktionen den 27 juli 1954 (ändgives, träda i kraft den 1 _iuli 1963. rad den 27 februari 1959 och instruktionen den 6 maj 1949 för den 13 juli 1961) för och flygstatens medicinska forskningsrâds navalmedicinska nämnden skola samma dag upphöra att gälla.

17 §. Statens humanistiska forskningsråd består av ordförande och ytterligare fjorton ledamöter. En av dessa utses av Kungl. Majzt. Övriga tretton ledamöter utses genom val. 3etråffande val, som avses i föregående stycke, gäller att vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utser tre ledamöter, av vilka minst två skola vara sakkunniga på arkiv-, biblioteks- och museiväsendets område, att var och en av de åtta sektionerna vid de humanistiska fakulteterna i

4 l 2 Bilagor

Uppsala, Lund, (Göteborg och Stockholm utser en ledamot, att den humanistiska fakulteten i Umeå utser en ledamot, samt att de teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund gemensamt utse en ledamot. (1971- 05-14.)

18 §. 1 mom. Statens råd för samhällsforskning består av tre sektioner, nämligen den socialvetenskapliga sektionen, den rättsvetenskapliga sektionen samt sektionen för psykologi och pedagogik. 2 mom. Rådets ordförande är tillika ordförande i var och en av de tre sektionerna. 3 mom. Den socialvetenskapliga sektionen består av v förutom ordföranden -- nio ledamöter. Två ledamöter utses av Kungl. Maj:t. Övriga sju ledamöter utses genom val. Val, som avses i detta moment, verkställes av sju valgrupper, vilka var och en utser en ledamot. Valgrupperna äro följande: grupp l: professorer i nationalekonomi och internationell ekonomi samt chefen för konjunkturinstitutet, grupp 2: professorer i företagsekonomi, industriell ekonomi och organisation, skogsekonomi, lantbrukets företagsekonomi och lantbrukets marknadslära, 3: professorer och preceptorcr i Statskunskap samt rektorer vid grupp soeialhögskolor, , 4: professorer och preceptorcr i statistik samt chefen för grupp statistiska centralbyrån, grupp 5: professorer i kulturgeografi och ekonomisk geografi, »e efter den l juli 1967 -grupp 6: professorer i sociologi och socialekologi samt chefen för socialstyrelsen, grupp 7: professorer i ekonomisk historia. 4 mom. Den rättsvetenskapliga sektionen består av -- förutom ordföranden - En ledamot utses av Kungl. Maj:t. Övriga fyra ledmöter. tre ledamöter utses genom val. Val, som avses i detta moment, verkställes av tre valgrupper, vilka var och en utser en ledamot. Valgrupperna äro följande: grupp l: den _iuridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala, grupp 2: den juridiska fakulteten vid universitetet i Lund, grupp 3: den juridiska fakulteten vid universitetet i Stockholm samt professorerna i rättsvetenskap vid handelshögskolorna i Stockholm cch Göteborg. 5 mom. Sektionen för psykologi och pedagogik består av w- förutom ordföranden v- sex ledamöter. Två ledamöter utses av Kungl. Maj:t. Övriga fyra ledamöter utses genom val. Val, som avses i detta moment, verkställes av två valgrupper, viika vardera utse två ledamöter. Valgrupperna äro följande: grupp l: professorer och laboratorer i psykologi (socialpsykologi, ekonomisk psykologi) samt den till statens medicinska forskningsråd knutna extra ordinarie laboratorn i experimentell psykologi och -A efter

SO›U 1975:26 Bilagor 413

dem l juli 1967 › den till statens råd för samhällsforskning knutna extra orcdinarie professorn i skalmetodik och psykofysik, ,grupp 2: professorer och laboratorer i pedagogik (motsvarande). 6 mom. Varje sektion beslutar i rådets namn. Ärenden, vilka ordföranden finner vara av stor vikt, handläggas av rådet in pleno. Ärenden, som avse eller som falla mellan två eller flera sektioner, handläggas antingen i den sektion, som ordföranden bestämmer w i närvaro av en eller flera ledamöter från den andra sektionen respektive de andra sektionerna eller, om så finnes lämpligt, sedan ledlamot från annan sektion avgivit yttrande e eller vid gemensamt sammanträde med berörda sektioner.

19 §. Statens naturvetenskapliga forskningsråd består av ordförande och ytterligare elva ledamöter. Två ledamöter representerande den ene den grundläggande naturvetenskapliga eller tekniska forskning, som bedrives utanför universiteten, Stockholms (högskola), de tekniska högskolorna och Vetenskapsakademien, och den andre den naturvetenskapen angränsande medicinska forskningen - utses av Kungl. Maj :t. Fem ledamöter utses genom val. Övriga fyra ledamöter utses av Kungl. Maj :t efter förslag, som rådet framlägger sedan de valda ledamöterna utsetts. Beträffande val, som avses i föregående stycke, gäller, att de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid Uppsala och Lunds universitet, matematisk-naturvetenskapliga (avdelningen vid Stockholms högskola) och Vetenskapsakademien vardera utse en ledamot samt att lärarkollcgierna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola gemensamt utse en ledamot.

20 §. Statens råd för alomforskning består av ordförande och ytterligare elva ledamöter. Rådets sekreterare är självskriven ledamot. Sex ledamöter utses genom val. Övriga fyra ledamöter utses av Kungl. Maj :t efter förslag, som rådet framlägger, sedan de valda ledamöterna utsetts. Beträffande val, som avses i föregående stycke gäller, att de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid Uppsala och Lunds universitet, matematisk-naturvetenskapliga (avdelningen vid Stockholms högskola), styrelsen för försvarets forskningsanstalt och styrelsen för AB Atomenergi vardera utse en ledamot samt att lärarkollegierna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola gemensamt utse en ledamot.

Övergârzgsbestänzmelser

l. Denna instruktion skall, med de undantag, som härefter angivas, lända till efterrättelse från och med den l juli 1959. Genom instruktionen upphävas de genom Kungl. Majzts beslut den 25 januari 1946 och den 31 januari 1947 fastställda reglementena för statens medicinska forskningsråd respektive statens naturvetenskapliga forskningsråd. 2. Beträffande ledamotskap skall övergångsvis gälla följande

Bilagor

a) Samtliga ledamöter av statens medicinska forskningsråd vilkas mandat avse tid jämväl efter utgången av juni 1959, skola, därest Kumgl. Majzt icke annorlunda förordnat, för tiden den ljuli l9594den .30 september 1959 inträda såsom ledamöter av forskningsrådet. Vid val av ledamöter av forskningsrådet skall iakttagas, att mandattidcn skall vid första valtillfället -e vilket skall inträffa före utgången av månad 1959 - för september omfatta, fyra av de valda ledamöterna tiden den 1 oktober 1959-den 30 juni 1961 samt för tre av de valda ledamöterna tiden den l oktober I9S9A-den 30juni 1962. Den ledamot av forskningsrådet, som skall genom val utses av medicinska högskolan i Umeå, väljes första gången, när ett lärarkollegiuim inrättas vid högskolan. b) Samtliga valda ledamöter av humanistiska fondens nämnd inträda den ljuli 1959 såsom ledamöter av statens humanistiska forskningsråd samt kvarstå intill utgången av de mandatperioder, för vilka de blivit valda. Vid utgången av mandatperioderna iakttages att ledamöter, som innehaft ett femårsmandat, kunna omväljas för en treårsperiod. Ordförande och vice ordförande, som av Kungl. Majzt förordnats till den 1 oktober 1959 skola kvarstå till detta datum. För de ledamöter av rådet, som på grund av det utökade antalet ledamöter utses genom val år 1959, skall mandat omfatta tiden den 1 oktober 1959-uden 30juni 1961. c) Vad beträffar statens råd för samhällsforskning skall i fråga om dess rättsvetenskapliga sektion gälla de mandattider, för vilka ledamöterna blivit genom vederbörliga beslut, avseende statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd, utsedda. Samtliga ledamöter av den samhällsvetenskapliga sektionen av statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd, vilkas mandat avse tid jämväl efter utgången av juni 1959, skola inträda såsom ledamöter av den socialvetenskapliga sektionen av statens råd för samhällsforskning och kvarstå intill utgången av de mandatperioder, för vilka de blivit valda. Vid val av ledamöter av sektionen för pedagogik och psykologi i statens råd för samhällsforskning skall iakttagas, att mandattiden skall vid första valtillfället - vilket skall inträffa före utgången av september 1959 M omfatta, för den ene av de två ledamöter, som skola utses av varje valgrupp, tiden den 1 oktober 1959-den 30 juni 1961, samt för den andra tiden den 1 oktober 1959-den 30juni 1962. För tid intill utgången av september 1959 må ordföranden å sistnämnda sektions vägnar fatta oundgängligen nödvändiga beslut. Dessa beslut skola anmälas vid första sammanträde med sektionen efter den l oktober 1959. d)Samtliga ledamöter av statens naturvetenskapliga forskningsråd vilkas mandat avse tid jämväl efter utgången av juni 1959, skola för tiden den ljuli l959vwden 30 september 1959 inträda såsom ledamöter av forskningsrådet. Vid val av ledamöter av forskningsrådet skall iakttagas, att mandattiden skall vid första valtillfället - vilket skall inträffa före utgången av september månad 1959 - omfatta, för två av de valda ledamöterna tiden den 1 oktober 1959-den 30 juni 1961, samt för övriga tre valda

SOU l975:26 4 l 5

Bilagor

ledamöter tiden den l oktober l959mden 30juni 1962. e) Intill utgången av september 1959 skall atomkommittén utgöra statens råd för atomforxkning. Vid val av ledamöter av statens råd för atomforskning skall iakttagas, att mandattiden skall vid första valtillfället ›- vilket skall inträffa före utgången av september månad 1959 -- för tre av de valda omfatta, ledamöterna tiden den loktober 1959-den 30 juni 1961, samt för övriga tre valda ledamöter tiden den l oktober l959nden 30juni 1962. f) Vilka ledamöter av forskningsråden, som skola utses för kortare tid än eljest i denna instruktion föreskrives, avgöres genom lottning, vilken föranstaltas av rådets ordförande. Resultatet av sådan lottning skall omedelbart delgivas vederbörande valkorporation. 3. Vad i dessa Övergångsbestämmelser stadgas beträffande ledamot skall gälla jämväl suppleant för ledamot.

sou 1975:26

Bilaga 3 Förslag till förordning med instruktion för

forskningsrådsorganisationen inom utbildnings-

departementets verksamhetsområde

Inledande bestämmelser

1 § l forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde ingår

humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

medicinska forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet, forskningsrådsnämnden.

2 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall, med undantag av 3 § l, 16 och 18 §§, tillämpas på forskningsråd. Med chefen förstås vid tillämpningen av 5 § allmänna verksstadgan ordföranden i rådet och i övrigt dess huvudsekreterare. Bestämmelserna i första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på forskningsrådsnämnden.

Uppgifter

3 § Forskningsråden och forskningsrådsnämnden har gemensamt till uppgift att främja forskning av betydelse för samhället och vetenskapens utveckling samt verka för information om forskning och vidgad kunskap om forskningens resultat. I sin verksamhet skall råden och nämnden samverka med andra myndigheter som handlägger frågor om forskning och med organ på forskningens område.

4§ Forskningsråd skall inom sitt forskningsområde främja och stödja vetenskapligt betydelsefull forskning. Rådet skall härvid uppmärksamma behovet av forskning inom områden som är viktiga från samhällelig synpunkt. Det åligger forskningsråd särskilt att l. för sig eller i samverkan med andra forskningsstödjande organ anvisa medel till forskning och därmed sammanhängande verksamhet, 2. främja en ändamålsenlig utformning av stödet till forskning, 3. allsidigt och öppet granska och utvärdera den forskning som har eller för vilken begärts rådets stöd.

418 Bilagor

forskningsbehov inom olika forsk- 4. utröna och redovisa angelägna samt ta initiativ till sådan forskning, nings- och samhällsområden med andra forskningsstödjande organ utröna och 5. i samverkan som är av gemensamt intresse, avgränsa forskningsuppgifter 6. främja och taga initiativ till internationellt forskningssamarbete, resultat och spridande av 7. främja publicering av vetenskapliga information om forskning och forskningsresultat.

Pâ forskningsrådsnämnden ankommer att främja och stödja forsk- 5§ viktiga områden. Nämnden ning främst inom från samhällelig synpunkt av de insatser som kommer till stånd inom skall verka för samordning ramen för forskningsrådsorganisationen. särskilt att Det åligger forskningsrådsnämnden

en ändamålsenlig utforml. i samverkan med forskningsråden främja

ning av stödet till forskning, 2. verka för och stödja samarbete inom forskningsrådsorganisationen samt mellan denna och andra berörda myndigheter eller organ i fråga om initiativ bedömning och finansiering av forskning, till, vetenskaplig 3. verka för och stödja forskning som berör mer än en vetenskap, utrustning kan 4. verka för att särskilt kostnadskrävande vetenskaplig resurser eller finansieras inom ramen för forskningsrådsorganisationens finansiering av rådsorganisationen och övriga berörda genom gemensam myndigheter eller organ, främja samordning av deras verk- 5. i samverkan med forskningsråden områden av gemensamt intresse samt verka för en fortsamhet inom av forskningsrådsorganisationen och för så ändamålslöpande förnyelse enliga arbetsformer inom denna som möjligt.

Organisation

6 § Varje forskningsråd består av en ordförande och tio andra ledamöter. Ordföranden och tre av de övriga ledamöterna utses av regeringen. ledamöter som för vart och Återstående väljes av en elektorsförsamling ett av råden utses av företrädare för universitet och högskolor ienlighet med bestämmelser som regeringen meddelar särskilt. utom ordföranden utses en personlig suppleant i För varje ledamot som för ledamoten. i forskningsråd vakans för samma ordning Uppstår ledamot utses för den återstående delen av mandatperiodeller suppleant, en ny ledamot eller suppleant av regeringen efter förslag från rådet. Forskningsråd utser inom sig vice ordförande.

består av en ordförande och tolv andra 7§ Forskningsrådsnämnden utses av regeringen. Av ledamöter. Ordföranden och sju andra ledamöter forskövriga ledamöter utses en av humanistisk-samhällsvetenskapliga en av medicinska forskningsrådet, en av naturvetenskapliga ningsrådet, samt forskningsrådet, en av statens råd för skogs- och jordbruksforskning en av styrelsen för teknisk utveckling. utom ordföranden utses en personlig suppleant i För varje ledamot

Bilagor 4 l9

samima ordning som för ledamoten. Forskningsrådsnämnden utser inom sig vice ordförande.

8 § Inom forskningsråden och forskningsrådsnämnden finns de beredande och rådgivande organ som dessa bestämmer. I den mån två eller flera eller forskningsråd forskningsråd och forskningsrådsnämnden i samråd förordnar det är beredande eller rådgivande organ som avses i första stycket gemensamt för flera råd eller för nämnden och ett eller flera av råden.

9§ Hos varje forskningsråd och hos forskningsrådsnämnden finns en huvudsekreterare som är chef för dess kansli.

10 § Hos varje forskningsråd och hos forskningsrådsnämnden är iövrigt anställda samt annan personal i mån av behov och tillgång på tjänstemän medel. I mån av behov och får tillgång på medel forskningsråd och forskningsrådsnämnden anlita experter och sakkunniga.

Ärendenas handläggning ll § Ärende som ankommer på forskningsråd avgöres av rådet i plenum. Motsvarande gälleri fråga om ärende hos forskningsrådsnämnden.

12 § Forskningsråd och forskningsrådsnämnden sammanträder på kallelse av ordföranden. Forskningsråd är beslutfört när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av rådets övriga ledamöter är närvarande. Som rådets beslut gäller den mening varom de flesta förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. När ärende av större vikt handlägges, bör om möjligt samtliga ledamöter närvara. Om omröstning i fråga om läkarundersökning, disciplinär bestraffning, åtalsanmälan, flyttningsskyldighet eller avstängning från tjänstgöring gäller särskilda bestämmelser. Bestämmelserna i andra stycket äger motsvarande tillämpning på forskningsrådsnämnden.

13 § I arbetsordning eller genom särskilt beslut får forskningsråd eller forskningsrådsnämnden överlämna åt ordföranden, organ som avses i 8 § eller åt huvudsekreteraren eller annan tjänsteman att avgöra ärende eller grupp av ärenden som icke är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på rådet eller nämnden i plenum. Överlämnande enligt första stycket får ej avse ärende om läkarundersökning, disciplinär bestraffning, åtalsanmälan, avflyttningsskyldighet, stängning från tjänstgöring eller skiljande från tjänst eller uppdrag.

14 § Ärende hos forskningsråd eller hos forskningsrådsnämnden avgöres efter föredragning som ankommer på huvudsekreteraren eller på särskilt

420 Bilagor

eller genom särskilt beslut får förordnad föredragande. I arbetsordning som 13 § första stycket överlämnats åt medges att ärende enligt ordföranden, åt huvudsekreteraren eller annan tjänsteman avgöres utan föredragning. eller i forskningsrådsnämnden får över- Ordföranden i forskningsråd och föredragning av ärende. taga beredning

vid den slutliga handläggningen av ärende 15 § Om någon som närvarit hos forskningsråd eller hos forskningsrådsnämnden eller föredraganden har skiljaktig mening, skall denna antecknas.

16 § Ordföranden eller huvudsekreteraren hos forskningsråd eller, efter beslut av ordföranden, annan tjänsteman får infordra förklaring, upplysning eller yttrande i ärende hos rådet. Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga

om forskningsrådsnämnden.

Uänstctillsättning och övriga ledamöter samt suppleanter i forskningsråd 17 § Ordföranden utses för sex år. får efter en förordnandeperiod icke utses Ledamot av forskningsråd för den därpå följande perioden.

och övriga ledamöter samt suppleanter i forsknings- 18 § Ordföranden rådsnämnden utses för tre år. än ordföranden som utsetts för två på varandra Annan ledamot får icke utses för den därpå följande följande förordnandeperioder perioden.

som huvudsekreterare och andra tjänster vid forskningsråd l9§ Tjänst

tillsättes och övrig personal antages av rådet.

i första stycket äger motsvarande tillämpning på Bestämmelserna forskningsrådsnämnden.

Särskilda bestämmelser

skall medel som av forskningsråds- 20 § Om icke särskilda skäl föreligger, nämnden anslås till forskning utges i form av stöd som utgår gemensamt från nämnden och forskningsråd eller annan myndighet eller annat forskningsstödjande organ (samfinansierat stöd).

den forskning till vilken rådet 21 § Forskningsråd skall noggrant följa beviljat anslag. Finner att verksamhet till vilken rådet anslår medel icke forskningsråd bedrives sätt och kan förbättring icke åstadkommas, på tillfredsställande skall rådet besluta att anslag icke vidare skall utgå. Avser anslag kostnader för den anställning för för lön, skall rådet därvid beakta uppsägningstiden vilken lönen utgår.

Bilagor 421

Har forskningsråd anslagit medel till forskning och därmed sammanhängande verksamhet gemensamt med annat forskningsråd, annan myndighet eller annat forskningsstödjande organ, skall rådet vid prövning av fråga som avses i andra stycket samråda med den som gemensamt med rådet beviljat anslaget. Om icke särskilda skäl föreligger, anses anslag som forskningsråd beviljat ha förfallit om det icke tagits i anspråk inom två år från beviljandet. Bestämmelserna i första-tredje styckena äger motsvarande tillämpning på forskningsrådsnämnden.

22§ Forskningsrâd skall efter samråd med forskningsrådsnämnden och de myndigheter som förvaltar av rådet anvisade anslag meddela föreskrifter i fråga om anslag som beviljas av rådet. Föreskrifterna skall uppta bestämmelser om de uppgifter som skall lämnas vid ansökan om anslag och om villkor för disposition och redovisning av anslag samt om skyldighet för anslagsmottagare att till rådet lämna redogörelse för den verksamhet för vilken anslag utgår.

23§ Forskningsråd och forskningsrådsnämnden skall varje år var för sig till utbildningsdepartementet inge redogörelse för sin verksamhet.

24 § Forskningsråd handlägger ärenden rörande vissa särskilda forskartjänster i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen.

Besvär 25 § Besvär över beslut av forskningsråd eller forskningsrâdsnämnden i ärende om förordnande angående läkarundersökning, om disciplinär bestraffning, om verkställighet i särskilt fall av straff, om avstängning frân tjänstgöring eller om skiljande från tjänst eller därmed jämförligt uppdrag annorledes än i samband med förflyttning anföres hos kammarrätten. I samma ordning anföres besvär över beslut av forskningsråd eller forskningsrådsnämnden i ärende om avlöningsförmån, inbegripet ersättning för viss förrättning eller visst uppdrag, sjukvård, beklädnad och dylikt, ärende om resekostnadsersättning och traktamente, ärende om delaktighet i eller avgift till pensionsinrättning eller annan sådan allmän anstalt eller kassa och ärende om rätt till pension eller dylik förmån, allt såvida ärendet avser vad som skall utgå enligt gällande föreskrift eller

överenskommelse och ärendet ej gäller fråga som enligt avtal skall avgöras

av arbetsgivaren. Över forskningsråds eller forskningsrådsnämndens beslut om beviljande av anslag får talan ej föras. Besvär över annat beslut av forskningsråd eller forskningsrådsnämnden än som avses i första och andra styckena anföres hos regeringen, om ej annat är särskilt föreskrivet. l fråga om sådant beslut om eller förslag till tjänstetillsättning eller sådant beslut att icke tillsätta tjänst som tillkännages genom anslag

422 SOU [975226

Bilagor

räknas besvärstiden från den dag då anslaget skedde hos forskningsråd eller forskningsrådsnämnden. Detsamma gäller beslut om långtidsvikariat som tillsättes i samma ordning som tjänsten. Att rätten att anföra besvär över beslut av forskningsråd eller forskningsrådsnämnden i vissa andra fall än som avses i andra stycket kan vara inskränkt följer av lagen (1965:276) om inskränkning i. rätten att föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut.

Bilaga 4 i

Deltagare forskningsrådsutredningens

forskarkonferenser

Forskarkonferensen den 3 oktober 1 973

Rolf Adamson Samh.vct.fak Stockholm Bo Bjurulf SamlLveLfak Lund Per Block Te0l.fak Lund Nils-Arvid Bringéus Humfak Lund Erik Bylund Samh.vet.fak Umeå Stig Eliasson l-lisL-filfak Uppsala Lars Furuland Hist.-fil.fak Uppsala Göran Hermerén l-lumfak Umeå Gunnel Hult Humfak Göteborg Nils Jareborg Junfak Uppsala Anders Jeffner Te0l.fak Uppsala Inge Jonsson Hum.fak Stockholm Ove Källtorp Samh.vet.fak Umeå Lars Olof Larsson l-lum.fak Stockholm Björn Lindblom Hum.fak Stockholm Sven A Nilsson HisL-filfak Uppsala Per Erik Persson Te0l.fak Lund Dick Ramström Samh.vet.fak Umeå Sigvard Rubenowitz Samh.vet.fak Göteborg Lars Rudebeck Samh.vet.fak Uppsala Erik Ruist Han delshögskolan Stockholm Bengt Rundblad Samh.vet.fak Göteborg Jan Svartvik Humfak Lund liva Österberg Humfak Lund

424 SOU l97S:26 Bilagor

Forskarkonferensen den 19 oktober 19 73

Gunnar Alenius Mat.-Nat.vet.fak Göteborg Anneka Ehrnst Med.fak Stockholm Gösta Ekspong Mat.-Nat.vet.fak Stockholm Karl-Erik Eriksson Mat.-Nat.vet.fak Göteborg Salo Gronowitz Mat.-Nat.vet.fak Lund Lars Jacobson CTH Göteborg Sune Larsson Od0ntol.fak Stockholm Einar Lindholm KTH Stockholm Erik Linnér Med.fak Umeå Nils Malmer Mat.-Nat.vet.fak Lund Inga Marie Nilsson Med.fak Lund Peter Nilsson-Ehle Med fak Lund Gunnar Nylander Med.fak Stockholm Jan-Otto Ottosson Med.fak Göteborg Marianne Pedersén Mat.-Nat.vet.fak Uppsala Lennart Philipson Mat.-Nat.vet.fak Uppsala Jan Pontén Med.fak Uppsala Claes Ramel Mat.-Nat.vet.fak Stockholm Gerhard Raunio Teknhögskolan Linköping Erik Rosén Mat-Nativetfak Umeå Bo Siesjö Med.fak Lund Ove Wigertz Med.fak Linköping

Bilaga 5

Räkneexempel angående samñnansiering

av

forskningsprojekt

Som ett allmänt underlag vid bedömningen av storleken på det anslag för forskning som bör ställas till den föreslagna forskningsrådsnämndens (FRN) förfogande har utredningen tagit fram ett antal räkneexempel. Dessa syftar till att illustrera effekten av att samarbetet mellan FRN, råden under utbildningsdepartementet och sektorsorgan i forskningsprojekt i huvudsak skall ske genom samjinansiering.

FFirutsäItningar och förklaringar

l. Uppbyggnaden av FRN:s resurser till

de i exemplen förutsatta nivåerna har i exempel l-3 förutsatts ske under tvâ år. I det fjärde exemplet är uppbyggnadstiden satt till fem år. 2. l exemplen har inte räknats med anslagshö_iningarna till FRN på grund av penningvärdeförsämring under projektens löptid. 3. Enskilda projekts löptid har i samtliga exempel beräknats till fem år. l redovisningen har särskilt indikerats respektive organs finansiella engagemang år fem, då fullt engagemang uppnåtts från de med FRN samverkande organen. 4. Följande faktorer har på olika sätt varierats i exemplen. l:l FRN:s anslag (5, 20 samt 30 mkr). EJFördelningen av FRN:s engagemang på olika delar av projektens löptid. D Fördelningen av insatser mellan å ena sidan FRN och å andra sidan samfinansierande organ.

Ráknaexempel 1.

Alternativ l :l

Förutsättningar: a) FRN:s anslag 30 mkr. b) FRN:s uppbyggnadstid är två år. c) FRN betalar under två år 2/3 av samfinansierade projekt. d) Råden betalar under två år l/3 och därefter hela kostnaden för samfinansierade projekt. e) lnga sektoriella organ deltar i finansieringen. f) Projektens löptid är fem år.

426 Bilagor

År 1 2 3 4 5 6

l

Rådens engagemang 7,5 15 37,5 60 82,5 82,5 mkr

FRN3 30 30

l

engagemang 15 30 30 30 | mkr

år 5 motsvarar 45 % av deras totala resurser 1974/75. Rådens engagemang

Alternativ 1:2

Förutsättningar: a) FRN:s anslag 20 mkr. b-f) som 1:1.

År 1 2 3 4 5

Rådens 5 10 25 40 55 engagemang mkr

FRN:s 10 20 20 20 20 20 engagemang mkr

år 5 motsvarar 30% av deras totala resurser Rádens engagemang 1974/75.

Alternativ 1:3

Förutsättningar: a) FRN:s anslag 5 mkr. b-f) som 1:1.

1 2 3 4 5 6 År

l

Rådens

l l l l 13,75J

10 13,75

1,251

engagemang 2,5 6,25 mkr

FRNs

l

l

5 5

l

5 5

engagemang 2,5 I I J

mkr

Rådens engagemang år 5 motsvarar 7 % av deras totala resurser 197475.

sou 1975:26 Bilagor 427

Rákneexempel 2.

Alternativ 2:1 Förutsättningar: a) FRNzs anslag 30 mkr. b) FRN:s uppbyggnadstid är två år. c) FRN betalar under två år 1/3 av kostnaderna för samfinansierade projekt. d) Råden betalar under två år 1/3 och därefter halva kostnaden för samfinansierade projekt. e) Sektoriella organ deltar på samma villkor som råden i finansieringen. f) Projektens löptid är fem år. År 1 2 3 4 5 6

Rådens l

engagemang 15 30 52,5 75 97,5 97,5 mkr

FRN:s engagemang 15 30 30 30 30

I

30 mkr

Sektors- J man” 15 30 52 5 75 97 5 97 5 engagemang mkr Rådens engagemang år 5 motsvarar 53% av deras totala resurser 1974/75. Alternativ 2:2 Förutsättningar: Som 2:1 utom att FRNzs anslag är 20 mkr. År 1 2 3 4 5 6

Rådens 4

engagemang 10 20 35 50 65 65 mkr

F RN :s engagemang 10 20 20 20 20 20

I

mkr

Seltors-

l

“game” 10 20 35 50 65 es engagemang mk

Råjens engagemang år 5 motsvarar 35% av deras totala resurser 1974/75.

428 Bilagor

Alternativ 23

Förutsättningar:

Som 2:1 och 2:2 utom att FRN:s anslag är 5 mkr.

1 2 3 4 5 6 År

; Rådens 2,5 5 8,75 12,5 16,25 16,25 engagemang mh

FRN3 5 5 5 5

I

I

engagemang 2,5 | mkr

Sektors- 4 Å organens 16,25 2,5 5 8,75 12,5 16,25 9093997051719 mkr

Rådens engagemang år 5 motsvarar 9 % av deras totala resurser 1974/75.

Räkneexempel 3.

Alternativ 3:1

F örutsättningar:

a) FRN:s anslag 30 mkr. b) FRN:s uppbyggnadstid är två år. betalar under två år 2/3 av kostnaderna för samfinansierade c) FRN projekt. under halva kostnaden för d) Råden betalar två år 1/6 och därefter samfinansierade projekt. deltar på samma villkor som råden i finansieringen. e) Sektoriella organ f) Projektens löptid är fem år.

Bilagor

År 1 2 3 4 5 6

Rådons l

engagemang 3,75 7,5 18,75 30 41,25 41,25 mkr

FRN3 engagemang 15 2D I!) 30 30 30 mkr

Sektors- l

“sam” 3,75 7,5 18,75 30 41,25 41,25 engagemang mkr

Rådens engagemang år 5 motsvarar 22% av deras totala resurser 1974/75.

Alternativ 3:2

Förutsättningar: Som 3:1 utom att FkNzs anslag är 20 mkr. ,

År 1 2 3 4 5 6

t

Rädens engagemang 2,5 5 12,5 20 27,5 27,5 mkr

FRN :s __ engagemang 10 20 20 20 20 20 mkr ““

Sektors-

l

°9a°s 2,5 5 12,5 20 27,5 27,5 9093997733719 mkr

Râdens engagemang år 5 motsvarar 15% av deras totala resurser 1974/75

Alternativ 33

Förutsättningar: Som 3:1 utom att FRNts anslag är 5 mkr.

430 sou 1975:26 Bilagor

År 1 2 3 4 5 6

* Rådens engagemang 0,625 1,25 3,125 6 6,875 6,875 mkr

FRNS engagemang 2,5 5 5 5 5 5 mkr

Sektors- Ö organens 0,625 1,25 3,125 6 6,875 6,875 engagemang mkr

Rådens engagemang år 5 motsvarar 4 % av deras totala resurser 1974/75.

Räkneexempel 4. har FRNzs inte begränsats till enbart I detta exempel engagemang och uppbyggnaden av projekt. FRN deltar under uppbygglnitieringen naden med en större andel än råden men deltar sedan på samma villkor FRNzs egen uppbyggnad har också förlängts som råd och sektorsorgan.

till samma längd som projekten förutsätts ta.

Alternativ 4:1

Förutsättningar: a) FRN:s uppbyggnadstid är fem år. b) Projektens löptid är fem år. de första två åren av projekten in med 2/3 av c) FRN går under kostnaderna. Råd och sektorsorgan går in med l/6 var. De tre följande åren av projekten går FRN, råd och sektorsorgan in med l/3 var. d) FRN satsar varje år efter uppbyggnaden 30 mkr.

År 123456789101112

Rådens engage- j mang (motsv

|10,5

1,5 3,0 6,8 15,3 16,5 18,2 17,6 17,3 16,5 17,0 17,4 f sektorsorg) mkr

FRN3 enålage- 6 12 18 24 30 30 30 30 30

30l30J30

mang mkr

sou 1975:26 Bilagor 431

Rådens engagemang efter år 5 kommer att fluktuera något, men är i genomsnitt 17,2 mkr, vilket motsvarar 9% av deras totala resurser 1974/75.

Alternativ 4:2

Förutsättningar: Samma förutsättningar gäller som för 4:l utom att FRN varje är efter uppbyggnaden satsar 20 mkr.

År 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Rådens 909399-

i

mang (mtw 1 2

4,5 7 10,3 11 12,311,81i,6 11 11,311,6

fsektorsorg) mkr

FRN:s

609899 4 8 12 16 20 20 20 20 20 20 20 20 mang mkr

Rådens engagemang efter år 5 kommer att fluktuera något men är i genomsnitt 11,4 mkr, vilket motsvarar 6% av deras totala resurser 1974/75. I Alternativ 4 skulle 100 mkr till FRN engagera ca 57 mkr hos råden, dvs. ungefär 31 % av deras totala resurser 1974/75.

432 sou 1975:26 Bilagor

Sammanfattning av alternativ 4.

Mkr Ä 30 4:1 FRN

25-

20- _ø--o-s-o-a-o-a-n-n-u-422 FRN I 4:1 Råd o Sektorsorgan I n”. üuuuul 15- I

Råd o Sektorsorgan

5: ,ø4:2

: p ä_ ..-. -

t: phO

10* i I I

: f

5 J o o

O... ö I u u 1 v u r u r r 1 I I r 123456789101112 År

Uppbyggnadsperiod

6a

Bilaga PM angående särskild utredning

beträffande teknisk

grundforskning

Forskningsrádsutredningen 1973-04-12.

Under arbete har vid forskningsrådsutredningens upprepade tillfällen

aktualiserats de problem som inom de tekniska

grundforskningen vetenskaperna idag möter. Problemet är - i yttersta korthet e att viss teknisk forskning av grundläggande natur anses ha hamnat i ett gränsomrâde mellan de båda dominerande anslagsgivarna på detta fält - NFR/AFR och STU - och därmed saknar en naturlig finansiell replipunkt. I och med att Tekniska forskningsrådets uppgifter 1968 övertogs av STU har kraftigt ökade resurser ställts till den tekniska forskningens förfogande. Sålunda har STU:s anslag mellan 1968/69 och 1972/73 ökat med 118 Mkr och uppgår under sistnämnda budgetår till 149,3 Mkr. Motsvarande ökning för NFR och AFR är 23 resp. 10,2 Mkr och rådens anslag 1972/73 51,5 resp. 22,4 Mkr. , Huvuddelen av STU:s ökade resurser skall, i enlighet med direktiv i statsverkspropositionen 1972, disponeras för uppgifterna ”att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer samt ”att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet”. Endast en mindre del av ökningen bör användas för uppgiften att ”höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden. NFR/AFR:s verksamhet inom gränsområdet mot den tekniska forskningen motiveras av det uppenbara förhållandet att mellan gränsen naturvetenskaplig och teknisk grundforskning är flytande och att NFR enligt den för forskningsråden gällande instruktionen är skyldig att befordra samverkan mellan forskning inom rådets område och forskningen inom angränsande discipliner. vid KTH Lärarkollegierna och Chalmers tekniska högskola utser tillsammans en ledamot i NFR och AFR vilket även det i viss mån speglar detta ansvar. Problemet om den tekniska hemortsrätt har aktualigrundforskningens serats såväl inom NFR/AFR som på forskarhåll. Ur forskningsrådens synpunkt torde problemet bl. a. vara att de inte anser sig kunna ta ansvar för ett väsentligt utökat forskningsområde utan särskilt mandat och utan att också ökande medel ställs till förfogande. Därtill kommer den inte mindre om viktiga frågan det ur vetenskaplig och teknisk synpunkt rimliga och lämpliga i att sammanföra stödet för vad som kallas teknisk

434 Bilagor

till ett och samma organ. Det och naturvetenskaplig grundforskning ökande ansökningstrycket gör problemet akut. har man försökt skaffa sig en grov överblick över Inom NFR/AFR storlek att i samarbete med handläggare på STU problemets genom som budgetåret stötts av STU men som förteckna de projekt 1971/72 våren 1972 fått avslag, slutanslag eller reducerat anslag på grund av allt för stor Undersökningen, som enligt NFR/

grundforskningskaraktär.

AFR är behäftad med viss osäkerhet på grund av gränsdragningsproblem, kan sammanfattas i följande tablå.

Anslag beviljat för år

7 l/ 72 72/7 3

5 243 042 2 938 955 Anslagssumma 49 31 Antal anslag l7 Därav slutanslag

Av återstående l6 projekt har 4 anslagsprövats även för budgetåret och därvid erhållit anslag i form av slutanslag. Detta material synes 73/74 utgöra en utgångspunkt vid en bedömning av det påtalade problemets

innebörd. Från Materialcentrum vid Chalmers tekniska högskola har problemet aktualiserats utifrån andra utgångspunkter. Materialcentrum konstaterar när det gäller anslag till forskning med klara NFRlAFRzs försiktighet men hävdar samtidigt att STU:s anslagspolitik innebär drag av tillämpning drivs för långt. Materialcentrum framhåller att att kravet på tillämpbarhet mot en ökad hos delar av främst den utveckling tillämpningsnärhet fysik-grundforskning som nu pågår, hotas av varje tendens till polarisering mellan å ena sidan ren grundforskning och å andra till olika forskningsråd sidan utpräglad tillämpad forskning. har föranlett överläggningar mellan Den situation som uppkommit för NFR och STU angående samarbetet inför anslagsberepresentanter våren 1973. Den överenskommelse som träffats innebär att handlingen man genom överläggningar mellan representanter för NFR:s delegationer

och STU:s nämnder skall söka komma överens om vilket organ som skall åta sig sakbehandlingen av de projekt som befinner sig i gränsområdet. från riksdagens revisorers kansli har i I en granskningspromemoria 1973 att NFR ansvarsområde och får januari föreslagits ges ett ökat ansvar också för den tekniska grundforskningen. Forskningsrådsutredningen har mot denna bakgrund ansett det angeatt särskilt studera dessa frågor för att skapa underlag för sitt läget har därvid ansett det naturligt att inledställningstagande. Utredningen ningsvis få de anslagsbeviljande organens - NFR/AFR och STU - syn på

problemet närmare dokumenterad. är att det framlagda materialet därefter skall

Avsikten härigenom

remiss till landets tekniska och naturvetenskapbelysas eventuellt genom

Bilagor 435

liga fakulteter. En tänkbar sista fas, innan forskningsrådsutredningen tar ståndpunkt, är att en särskild expert tillkallas för att ytterligare penetrera frågorna. Utredningen vill redan nu betona att dess intresse riktar sig mot det principiella problemet om ansvaret för långsiktig uppbyggnad av teknisk grundkompetens och inte mot de mer dagsaktuella samordningsproblemen. Ett led i arbetet med denna uppgift blir under alla förhållanden att söka avgränsa och definiera begreppet teknisk grundforskning eller om man så vill: mot tekniska tillämpningar riktad grundforskning. Det är vidare en sannolikt mycket realistisk utgångspunkt om man förutsätter att dessa frågor inte i nämnvärd grad kan finna sin lösning genom krav på ökade anslag.

sou 1975:26 437

Bilaga 6b Stödet till den mot tekniska

tillämpningar riktade grundforskningen

F0rskningsrådsutredningen 1974-01-25 Sedan frågan om finansieringsansvaret för den tekniska grundforskningen diskuterats i forskningsrådsutredningen, bl. a. på basis av skrivelse från Materialcentrum vid Chalmers tekniska högskola och visst material sammanställt inom STU och NFR, tillställde utredningen i april 1973 STU och NFR/AFR en promemoria angående finansieringen av teknisk grundforskning och anhöll om styrelsens respektive rådens uppfattning om problemet. I promemorian framhölls bla att utredningens intresse främst riktades mot frågan om ansvaret för uppbyggnaden av teknisk grundkompetens på lång sikt. En precisering av begreppet teknisk - mot tekniska riktad grundforskning tillämpningar grundforskning bedömdes angelägen och det framhölls att en bedömning av frågan om ansvaret för finansiering av den tekniska grundforskningen borde ske utan att man räknade med en lösning genom tillförande av nya medel. Anmärkas må att de sakkunniga förutsatte att den sistnämnda frågan finge prövas i annan ordning och att de sakkunniga därför icke i förevarande sammanhang ingått på densamma.

NFR/AFRzs och STU:s syn på finansieringsansvaret för teknisk

grundforskning

NFR/AFR och STU inkom genom skrivelser 1973-06-04 respektive 1973-06-07 med sina synpunkter.

1 Denna promemoria jämte bilagor överlämnades med skrivelse av den 25 januari 1974 till chefen för utbildningsdepartcmentet. De promemorian tillhöriga bilagorna har med undantag av bilaga l ej redovisats här. Bilaga 1 återges i bilaga 6 a till detta betänkande. Efter forskningsrådsutredningens offentliggörande av denna promemoria har sektionen för den kondenserade materiens fysik inom Svenska l-ysikersamfundet den 25 november 1974 tillställt utredningen ett förslag i frågan. Förslaget innebär att NFR får ansvaret för stöd till teknisk grundforskning och att en del av STU:s anslag för teknisk forskning och utveckling överföres till Nl-R. Det bör på förekommen anledning observeras att matematisk-natirrvetcnskapliga fakulteten i (löteborg i huvudfrágan om var ansvaret för teknisk grundforskning skall ligga förordat en kompromisslösning innebärande att ansvaret för den tekniska grundforskningen uppdelas mellan forskningsråden och STU. Jfr nedan s. 441 och 447.

Bilagor

NFR/AFR framhöll i skrivelsen till utredningen att råden avstyrker ett nyskapande av ett särskilt organ för stöd åt teknisk grundforskning inom olika delområden och anser att den särskilda kommittén åtminstone under ett inledande skede bör vara rådgivande till verksledning och nämnder. Överlappning mellan NFR/AFkzs och STU:s områden anser STU olämplig.

Remissbehandling

Forskningsrådsutredningens promemoria jämte NFR/AFR:s och STU:s skrivelser tillställdes därefter följande organ som bereddes tillfälle inkomma med synpunkter om möjligt före 1973-10-01:

AB Atomenergi Chalmers tekniska högskola Försvarets forskningsanstalt Sveriges industriförbund 1ngenjörsvetenskapsakademien Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala Statens naturvårdsverks forskningsnämnd Statens råd för byggnadsforskning Statens råd för skogs- och jordbruksforskning Tekniska fakulteten vid högskolan i Linköping Tekniska fakulteten vid universitetet i Lund Tekniska högskolan i Stockholm Vetenskapsakademien

Av de i denna andra omgång tillfrågade organen hade 1973-11-15 inkommit med yttrande. Därutöver har synpunkter inkommit fjorton från Göteborgs Materialcentrum.

Till utredningen inkomna yttranden

1 det följande berörs främst de avsnitt i de inkomna yttrandena som tar upp frågorna om problemets innebörd och storlek, begreppet teknisk grundforskning samt ger synpunkter på hur finansieringsansvaret skall 4 fördelas.

bekräftar problemets existens. De sammanlagda anslagen AB Atomenergi från NFR, AFR och STU till bolaget för forskning utan omedelbar kärnteknisk anknytning och vid sidan av det särskilda ramanslaget från STU för s. k. långsiktig kärnteknisk forskning har minskat från 3,8 mkr. 1971/72 till 1,8 mkr. 1973/74. Förutom oklarheter i finansieringsansvaret trycker Atomenergi på svårigheten att konkurrera med anslagssökande från universiteten eftersom bolaget enligt sina direktiv måste tillämpa programbudgetering även på sina anslagsfinansierade forskningsprojekt.

Bilagor 439

Teknisk grundforskning definierar Atomenergi närmast som kunskapssökande teknisk-naturvetenskaplig forskning med sådan inriktning att resultaten inom överskådlig tid potentiellt kan leda till tekniska tillämpningar, men där de senare ännu ej alltid kan konkret definieras. Då resurserna är knappa bör ej nya finansieringsorgan skapas. Om denna förutsättning accepteras är enda alternativet att STU får jfinansieringsansvaret för teknisk grundforskning. Om ej bör enligt Atomenergi ett nytt tekniskt forskningsråd inrättas. För att det förra alternativet skall bringas att fungera väl krävs att vid sidan av de tio behovsområdena inom STU inrättas en särskild sektor för teknisk grundforskning med egen budget inom STU:s totalram. Härigenom skulle kravet på stark anknytning till ett behovsområde mildras. Samband med STU:s nämnder bör åstadkommas genom att forskningsföreträdare från dessa får ingå i en kommitté för teknisk grundforskning. Den vetenskapliga kompetensen i en sådan kommitté bör utnyttjas vid bedömningen av de individuella anslagsäskandena och ej, som är fallet då det gäller behovsområdena, endast i den allmänna programformuleringen. Ett anslag för teknisk grundforskning borde enligt bolaget inrymma möjligheter att satsa på person genom fleråriga forskartjänster med ej alltför snävt definierade program.

Försvarets forskningsanstalt betonar att grundforskningsprojekt får en försvagad argumentationsposition under förhållanden då begrepp som behovsorientering, sektorsanknytning och målinriktning har så stark genomslagskraft som i de senaste årens forskningspolitiska debatt. FOA konstaterar att en definition av begreppet teknisk grundforskning leder till svårigheter. Problemet löses inte genom förbättrade definitioner eller genom att inrätta nya organ med speciella ansvarsområden. Gränserna är och förblir diffusa. Problemen måste istället lösas genom att anslagsdiskussionen förs inom en vidare ram. Att fördela givna resurser mellan teknisk grundforskning och tillämpad forskning låter sig inte göra med enbart objektiva metoder; policybeslut måste till. FOA delar STU:s och NFR/AFR:s uppfattning att varken NFR eller ett tekniskt forskningsråd skall åläggas ansvaret, som istället bör âvila STU. En alltför strikt tillämpning av behovskategorisering och den projektvärdering STU valt att arbeta med kan dock utgöra ett hinder för effektiv handläggning. För att undvika detta föreslår FOA att det vid sidan av STU:s nämnder för behovsområden inrättas en allmän nämnd för teknisk grundforskning sammansatt huvudsakligen av tekniska vetenskapsmän och disponerande särskild medelsram och med uppgift att bereda det samlade grundforskningsprogrammet och bereda/besluta om medelstilldelning till sådana långsiktiga forskningsprojekt som inte uppenbart kan hänföras till visst behovsområde. Behovsområdesnämnderna skall ha kvar ett ansvar för långsiktig forskning inom sina områden.

Materialcentrum har inkommit med synpunkter där man konstaterar att inget nytt tillkommit sedan dess tidigare skrivelse inlämnades. Då man

440 Bilagor

konstaterar att den av Materialcentrum tidigare antydda lösningen med ett tekniskt forskningsråd ej vunnit gehör framförs möjligheten att NFRts verksamhet breddas i riktning mot tillämpningar och att en särskild delegation härför inrättas. Nya resurser erfordras dock härför.

Statens råd för byggnadsforskning, BRF, har tidigare - i yttrande till riksdagsrevisorerna - förordat att forskningsrådsutredningen borde överväga frågan om återinrättandet av ett tekniskt forskningsråd. Numera anser man dock den riktigaste lösningen vara att NFR eller STU får ansvaret. [första hand bör STU övervägas varvid även NFR/AFRzs förslag angående formerna för anslagsbeviljande bör särskilt prövas.

Statens råd för skogs- och jordbruksforskning har genom sekreteraren professor Fröier under hand meddelat att man stöder NFR/AFRmförslagi frågan.

[ngenjörsvetenskapsakademien vitsordar problemets existens men betonar att koncentrationen av STU:s resurser till ett antal prioriterade behovsområden är riktig och nödvändig. En återgång till STU:s tidigare verksamhetsformer bör inte ske. Problemet grundar sig enligt IVA inte heller bara på STU:s inriktning: basanslagen till knappast något utrymme för högskolorna ger idag forskning. IVA trycker på behovet av grundforskning som ett medel att skapa kompetens. Sådan forskning bör i första hand styras utifrån inomvetenskapliga kriterier för att även på lång sikt vara av hög kvalitet. Forskning som underlag för utvecklingsarbete bör däremot styras utifrån definierade samhällsbehov. IVA påpekar att skillnaden mer är en fråga om mål än innehåll och framhåller att grundforskning både kan ha en kompetensuppbyggande funktion och syfta till underlag för utvecklingsarbete. Tre bör för en lösning av problemet med den principer gälla kompetensuppbyggande tekniska grundforskningen. D Avgörandet hur stor del av samhällets resurser som skall satsas på kompetensuppbyggande forskning bör fattas av politiska organ. E] Varje högskoleinstitution bör ha något organ att vända sig till, vilket har till uppgift att stödja forskning utifrån inomvetenskapliga kriterier. E] De organ som har denna uppgift bör beredas frihet att själva utforma sina arbetsformer. Med hänsyn till det nära sambandet mellan kompetensuppbyggande och behovsinitierad forskning inom det tekniska området är det enligt IVA önskvärt att ñnansieringsproblemet löses inom STU:s ram. En särskild nämnd för teknisk bör inrättas inom STU eftersom STU:s grundforskning nuvarande nämnder inte täcker alla tekniska forskningsområden. Det räcker inte att utvidga nämndernas ansvar menade IVA. Anslag till teknisk grundforskning bör redovisas separat istatsbudgeten.

Bilagor 441

Industriförbundet tar upp problemet ur ett vidare perspektiv än det som rör teknisk grundforskning. STU har lämnat den forskningsrådsroll som styrelsen övertog från TFR och problemet gäller lekniSk forskning överhuvud. Forskningsprojekt som faller inom någonavföljande kategorier har svårt att konkurrera om STU-anslag: D Projekt som ej hör till något av STU angivet behovsområde. D Projekt som tillhör flera behovsområden. D Projekt som tillhör ett av statsmakterna lågt prioriterat område. Förenklat uttryckt riktar sig industrins intresse för teknisk grundforskning i första hand mot dess sekundära effekt att utbilda specialister på områden där nya grundläggande resultat kommer fram. lndustriförbundet förordar - i likhet med vad som sker till riksdagsrevisorerna - att en särskild nämnd för långsiktig teknisk forskning skapas vid STU och att denna ges en särskild budgetram.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg framhåller att den med djup oro följt den krissituation som råder beträffande teknisk grundforskning. STU:s handläggningsrutiner med l0 behovsområden av olika prioritet liksom STU :s enligt fakulteten alltför snäva tidsperspektiv missgynnar teknisk grundforskning. Fakulteten redovisar oro inför att STU skulle ha hela ansvaret för teknisk grundforskning och föreslår en kompromiss mellan NFR/AFRZS Och STU:s respektive riksdagsrevisorernas förslag. Forskningsråden bör svara för den långsiktiga forskningen medan STU svarar för den ”grundforskning som är mer direkt knuten till målinriktade projekt. Detta medför en överföring av ansvaret från STU till råden och måste åtföljas av en överföring av medel.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund ansluter sig till NFR/ AFR:s syn på problemen och tillstyrker dessas rekommendation, dvs. att ansvaret skall ävila STU där en särskild forskningsrådsliknande enhet med egna resurser skall skapas.

Matematisk-namrvetenskapliga fakulteten i Stockholm finner det svårt att överblicka problemets storlek och anser det önskvärt med ytterligare statistisk belysning av det förändrade flödet av forskningsmedel från STU. Fakulteten avstår från att söka definiera begreppet då detta är en uppgift för de tekniska fakulteterna i landet. Tidigare har fakulteten tillstyrkt tanken att NFR skulle ha anSVafCl för teknisk grundforskning under förutsättning att rådet fick resurser härför. Sedan forskningsrådsutredningen betonat det orealistiska i denna förutsättning finner fakulteten att den bästa organisationsformen vore den av NFR/AFR 1973-06-04 föreslagna lösningen 3. Teknisk grundforskning stöds av STU. Fakulteten hävdar -i polemik med STU - att en SärS/Cild ram för teknisk grundforskning bör kunna öka målmedvetenheten i den långsiktiga planeringen och ansluter sig även häri till NliR/AFRzs förslag.

Bilagor Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Umeå ansluter sig helt till NFR/AFRssynpunkter.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala delar forskningsrådsutredningens uppfattning att problem har uppstått beträffande den tekniska grundforskningens finansiering. Fakulteten ansluter sig beträffande definitionsfrågan till NFRlAFRzs uppfattning med formuleringen: den tekniska grundforskningen som är inriktad mot nya tillämpningsmöjligheter inom en tidsperiod av mellan, låt säga, fem och tjugo år. Fakulteten är beredd tillstyrka STUrsförslag till lösning - med i varje fall inledningsvis endast en rådgivande kommitté för gemensamma grundlägoch insatser - under att det från gande långsiktiga förutsättning statsmakterna klart bekräftas att STU har detta ansvar och får använda en rimlig del av sina resurser härtill. Som riktvärde bör anges en ungefärlig summa eller procentsats av STU :s anslag.

Tekniska fakulteten iLinköping anser att anslagen till teknisk grundforskning måste ökas och vitsordar problemets existens. Fakulteten ansluter sig när det gäller tolkningen av begreppet till den i remissen använda formuleringen mot tekniska tillämpningar riktad grundforskning. Fakulteten ansluter sig helt till NFR/AFR:s förslag 3, innebärande D teknisk grundforskning stöds av STU D teknisk grundforskning bör ej föras till behovsområden och nämnder med stark industrianknytning D teknisk grundforskning får en speciell anslagsbevil/ande enhet inom STU D samråd bör regelmässigt ske mellan STU och NFR/AFR. I särskild skrivelse från Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, IKP, instämmer professor Stig Dahlstrand i fakultetens yttrande.

Tekniska i Lund. Fakultetens erfarenheter bekräftar de fakulteten som framförs av NFR 1973-06-04. Fakulteten anser synpunkter att den anslagsminskning STU:s nya politik medfört har särskilt allvarlig karaktär därigenom att den drabbar nästan enbart de tekniska högskolorna. Både utvecklingspotentialen inom näringslivet och undervisningens kvalitet kommer att påverkas negativt av den nuvarande situationen. STU:s inriktning på prioriterade behovsområden ochinriktning på stora tillämpade industriprojekt kan inte förväntas tillgodose de mångskiftande och ofta små projekt som utgör huvuddelen av den tekniska grundforskföreslår därför inrättandet av ett ningen vid högskolorna. Fakulteten särskilt fristående tekniskt forskningsråd med de funktioner TFR tidigare hade. Rådet skulle tillföras 15-30 mkr. ur STU:s nuvarande anslagsram. ”Alternativt skulle detta råd ingå i NFR eller också i den påtänkta nya som skall sammanfatta de för närvarande fristående forskorganisation ningsråden.”

Bilagor

Chalmers tekniska högskola framhåller att problemet är utan tvekan verkligt eftersom det aktualiserats” och anser sig också kunna konstatera att de renodlat vetenskapliga synpunkter som dominerar Nl-“Rzs bedömningar hos STU är något sekundärt placerade i förhållande till teknisk applicerbarhet och nationell anknytning till svensk teknik. Begreppsdefinitioner är i detta sammanhang fruktlösa; istället bör de praktiska problemen angripas i positiv anda. CTH anser inte, som STU, att gemensamma med överläggningar representanter för NFR och STU är att föredra framför ett system där stödområdena medvetet tillåts överlappa. Båda dessa system bör tillämpas och komplettera varandra. CTH vill inte förorda en överföring av ansvaret för teknisk grundforskning från STU till NFR eller inrättandet av något nytt forskningsråd. Den av STU föreslagna rådgivande kommittén syns CTH vara den f. n. lämpligaste formen. En särskild ekonomisk ram skulle ge en lösning alltför mycket påminnande om ett eget forskningsråd.

Tekniska högskolan i Stockholm har överlämnat hela materialet från arbetet med remissen. Detta sker i form av skrivelse från rektorsämbetet med l. Skrivelse från forskningsutskottet med förslag till yttrande från

(a) professorerna Colding och Rasmusson (b) professorn Lindholm samt (c) särskild skrivelse från professorn Kihlstedt; 2. Skrivelse från sektionen för teknisk fysik; 3. Skrivelse från sektionen för kemi.

KTH 1 (a). Inledningsvis betonas att den av NFR angivna tidshorisonten 5-20 år kräver en fördubbling; det dröjer 10-40 år innan näringsliv och samhälle får nytta av de anslag som givits till teknisk grundforskning. Samtidigt hävdas att en satsning av 10 mkr på naturvetenskaplig forskning som ger en utvecklingsbar idé kan medföra kostnader på 100 mkr. innan idén resulterar i direkta nyttigheter. STU:s satsning på realiserbara projekt bedöms ha stor betydelse för levnadsstandarden i Sverige. Problemet gäller inte detta utan hur länge man kan nästan helt försumma grunden för teknisk utveckling. Den indelning som görs av forskningens faser för att definiera begreppet teknisk grundforskning är följande: 0. Naturvetenskaplig (fri) forskning l. Teknisk grundforskning 2. Mâlinriktad forskning och teknisk utveckling 3. Industriell anpassning och marknadsföring. Teknisk grundforskning kan mera sällan hänföras till ett behovsområde. Mellan fas O och 2 finns enligt Colding-Rasmusson ett helt spektrum med olika stark målinriktning däribland målinriktad naturvetenskaplig forskning”. Den egentliga tekniska grundforskningen

Bilagor bedrivs huvudsakligen vid de s. k. tillämpade institutionerna. Den är illa tillgodosedd av STU och finansieras ej alls av NFR/AFR. Den behovsområdesuppdelning som STU tillämpar bör iprincip appliceras också på NFR/APR som bör omorganiseras i samma riktning och av den sammanlagda budgeten bör en viss del gå till tillämpad naturvetenskaplig forskning = teknisk grundforskning för allmännyttiga samhälleliga behov. lnom STU bör inrättas ett nytt behovsområde: teknisk grundforskning. Motsvarande nämnd skulle bestå av forskningsföreträdare från högskolor och industri och ha nära kontakt med övriga nämnder. Till detta föreslagna behovsområde inom STU skulle en viss del av de inom NFR/APR för teknisk grundforskning frigivna medlen överföras. ämnen med forskningsuppgifter med nära anknytning till Tillämpade naturvetenskaplig forskning skulle kunna söka pengar hos NFR och AFR. Huvuddelen av de tillämpade ämnenas tekniska grundforskning bör dock stödjas från STU. Motsvarande möjlighet att söka hos STU skulle stå till buds för institutioner inom grundläggande fysik»matematik. Ett gott samarbete mellan NFR/AFR/MFR/STU förutsätts. För de tekniska högskolornas behov beräknas ca 20 mkr.

KTH] Lindholm karakteriserar det läge som uppstått i (b): Professorn och med STU:s förändrade policy genom att antyda tre olika situationer för de berörda institutionerna: Ell många fall har forskningen upphört UGenom mindre omläggning har en ändrad rubricering och därmed fortsatt stöd åstadkommits D Forskarna har tvingats överge de forskningsuppgifter de själva prioriterat till förmån för mer kortsiktiga uppgifter av lägre prioritet enligt deras egen uppfattning. För att belysa frågan om teknisk grundforskning ställer Lindholm frågan vilken naturvetenskaplig och teknisk grundforskning som skall bedirivasi Sverige a) för att hävda vårt folks levnadsstandard och om möjligt bidra till en förbättrad levnadsstandard även internationellt b) för att bidra till en utveckling av den naturvetenskapliga världsbilden. Den forskning som hänför sig till a) uppdelar Lindholm i två behovsområden, medicinsk forskning och forskning rörande den matteriella levnadsstandarden inkluderande teknik och miljö. Utifrån dessa tre så definierade behovsområden gör Lindholm en summering av dagens anslagsfördelning och finner att Behovsområdet naturvetenskaplig världsbildserhåller 74 mkr. forskning Behovsområdet materiell standard erhåller (förutom STU) 50 mkr. till den föreslagna fö›r den Med hänvisning programbudgetplaneringen sektorn väcker Lindholm tanken på tre forskningsråd irorm den statliga

Bilagor 445

naturvetenskapliga sektorn nämligen statens medicinska forskningsråd statens råd för världsbildsforskning statens naturvetenskaplig-tekniska forskningsråd Genom en organisation av de naturvetenskapliga råden i antydd riktning vill Lindholm söka lösningen på problemet med den tekniska grundforskningens finansiering. Ett råd för naturvetenskaplig-teknisk forskning skulle ha att beakta såväl den inomvetenskapliga som den samhälleliga relevansen hos forskningsuppgifterna och därmed motsvara NFR/Af-“Rzs stöd åt ren grundforskning och TFR:s stöd åt teknisk grundforskning. STU:s nuvarande verksamhet bör inte beröras och en nedskärning av dess nuvarande program bör ej ske.

KTH 1 (c). Professorn Kihlstedt vänder sig mot vad han karakteriserar som Lindholms tanke på ett tekniskt grundforskningsråd. Ett sådant kan komma att bromsa och utarma den tillämpade tekniska forskningen. Teknisk grundforskning bör även fortsättningsvis handhas inom STU.

KTH 2. Sektionen för fysik framhåller att STU-gapsproblematiken upplevs särskilt starkt inom sektion F vid KTH. I ett tidigare uttalande till riksdagsrevisorerna framhöll sektion F att ett särskilt organ skulle skapas för att fördela medel till teknisk grundforskning. Sektionen anser fortfarande att den bästa lösningen vore att ett nytt tekniskt forskningsråd bildades men kan tillstyrka förslaget att en särskild nämnd inom STU inrättas för ändamålet. Under anslutning till NFR/AFRzs skrivelse understryker sektionen nödvändigheten av att en sådan nämnd har egna resurser och är sammansatt av forskningsföreträdare från högskolor och industri.

KTH 3. Sektionen för kemi redovisar också påtagliga erfarenheter av den uppkomna situationen. Sektionen framhåller att behovet av grundläggande forskning för att nå färdiga produkter eller tekniska lösningar är särskilt stor inom kemiområdet. Frågan om finansieringen av den tekniska grundforskningen är mycket angeläget inom kemiområdet och sektionen framhåller - med skärpa” - att frågan snarast måste lösas.

Forskningsrådsutredningens kommentar och förslag

Efter diskussion av det ovan redovisade materialet och egna överväganden, vill forskningsrådsutredningen framhålla följande.

Problemet

Även om ytterligare dokumentation om problemets storlek efterlysts på något håll står det fullt klart att det finns ett reellt problem beträffande

446 Bilagor

finansieringen av den tekniska grundforskningen. Detta vitsordas även av STU, som finner sig ha ett ansvar för finansieringen av denna forskning. Forskningsrådsutredningen anser en fortlöpande särskild redovisning av kraven på stöd till teknisk grundforskning angelägen som ett hjälpmedel vid bedömningen av storleken av de resurser som bör ställas till denna forsknings förfogande. Ett ställningstagande till formerna för detta stöd kan dock ske utan ytterligare dokumentation i detta avseende.

Begreppet teknisk grundforskning

Beträffande innebörden i begreppet teknisk grundforskning kan remissomgången inte sägas ha tillfört diskussionen någon myckenhet ny kunskap. På ett par håll ifrågasätts nyttan av preciserade definitioner. Den i forskningsrådsutredningens PM framförda formuleringen mot tekniska tillämpningar riktad grundforskning” synes kunna accepteras som arbetsredskap. Detta innebär antingen att den tekniska grundforskningen närmast är att betrakta som en gren eller sektor av en större enhet naturvetenskaplig riktad grundforskning eller att den innebär en något mer målinriktad fas än naturvetenskaplig riktad grundforskning i kedjan autonom grundforskning-utvecklingsarbete. Det senare synsättet framkommer tydligast i det av professorerna Colding och Rasmusson framlagda förslaget till yttrande, där man också kan skymta en mer operationell definition: teknisk grundforskning bedrivs vid tekniska högskolor och fakulteteter. Ettvikligtinslagikommentarerna kring grundforskningsbegreppet är betoningen av den kompetensuppbyggande funktionen. Detta understryks särskilt tydligt i yttrandena från IVA, lndustriförbundet och FOA. Allmänt sett belyser det sagda svårigheten att arbeta med termer som grundforskning och riktad grundforskning” i forskningspolitiska sammanhang. Forskningsrådsutredningen vill i detta sammanhang under hänvisning till bl. a. yttrandet från AB Atomenergi framhålla att gränsdragningen mellan ”utveeklingslede.t och forskningsledct i den process som leder fram till nya för samhället relevanta resultat inte får innebära att kraven på teknisk-vetenskaplig kvalitét i de mer tillämpningsnära delarna eftersätts.

Organisations- och finansieringsfrågan

En genomgång av remissmaterialet är såtillvida omedelbart klargörande som en tämligen enhällig opinion förespråkar eller kan acceptera att STU fortfarande ges uppgiften att stödja teknisk grundforskning. Om utredningen med tanke på bl. a. den enhetliga opinionen betraktar förslagen att återupprätta ett TFR genom att överföra medel antingen från STU eller från NFR/AFR som orealistiska blir ett ställningstagande att STU skall ansvara för stödet till teknisk grundforskning naturligt. Det successiva inhämtandet av synpunkter har dock aktualiserat även

Bilagor 447

problemet om hur frågorna om långsiktig teknisk grundforskning skall handlåggas inom STU. Huvudintressenterna NFR/AFR respektive STU är eniga om att STU skall ha ansvaret men syns ha olika uppfattning om hur stödet bäst skall organiseras. Att detta problem i själva verket är en - förutom av remissmaterialet e även av andra huvudfråga framgår förhållanden. Sålunda har STU 1973-09-12 beslutat tillsätta en ad hoc-kommitté med uppgift att som rådgivande till sty rclse och verksledning Dgranska stöd till kunskapsuppbyggande av intresse för flera områden Dgranska betydelsen av STU:s insatser fördelade på vetenskaps- och tekniska områden [j behandla allmänna frågor rörande kontakt- och gränsdragning mot forskningsråden [j] diskutera metodik för planering på mycket lång sikt av grundläggande forskning och utveckling av svenska resurser för teknisk FoU. Kommittén består av företrädare för STU:s nämnder. Genom denna åtgärd synes alltså STU ha tagit ett steg mot inrättande av en rådgivande kommitté för teknisk grundforskning baserad på nämnderna. NFR/AFR har i en gemensam skrivelse, inkommen till forskningsrådsutredningen 1973-12-03, ytterligare understrukit sin tidigare framförda uppfattning att en särskild ram för teknisk grundforskning bör skapas. Även i denna fråga stöder opinionen bland remissinstanserna tydligt NFR/AFR:s förslag. Atomenergi, FOA, lndustriförbundet, IVA, matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Lund, Stockholm och Umeå, byggnadsforskningsrådet, tekniska fakulteten i Linköping, sektionen för fysik vid KTH uttalar sig i denna riktning. Endast Chalmers tekniska högskola och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg uttalar sig klart för en lösning av den typ STU närmast tänker sig. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala kan acceptera STU:s lösning men anser att riktvärden i procent eller belopp bör anges för STU:s insatser på detta område. Det finns dock anledning att något stanna inför de argument som framförs för de olika uppfattningarna. STU framhåller att en särskild ekonomisk ram för teknisk grundforskning skulle kunna komma att motverka en önskvärd långsiktig planering inom olika delområden med avseende på stöd till framtida teknologier. Vidare markerar STU sitt intresse för en kvalificerad teknisk grundforskning som en del av långsiktiga behovsstyrda insatser. Tanken torde vara att en särskild ram för grundforskning skulle dämpa intresset för behovsstyrda långsiktiga insatser inom respektive behovsområde genom den möjlighet till övervältring av kostnader en sådan särskild ram skulle innebära. CTH framhåller helt kort att en särskild ram för teknisk grundforskning skulle påminna ”alltför mycket om ett eget forskningsråd.

Skiftande argument framförs för lösningen med en särskild medelsram

inom STU för teknisk grundforskning. Att därigenom skapas ökade istället för minskade möjligheter till långsiktig planering hävdas av

448 Bilagor

matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm. lVA betonar att STU:s nämnder inte täcker alla tekniska forskningsområden. Industriförbundet finner en komplettering av behovsområdena med en särskild nämnd för teknisk grundforskning jämförbar med det avsteg från sektorsmodellen inom den statliga forskningspolitiken som det speciella FoU-stödet via forskningsråd och STU i sig självt innebär. Två resonemang kan här föras. Å ena sidan kan hävdas att den tekniska grundforskningen -- om den alls skall vara riktad grundforskning -- skall vara riktad mot de behovsområden som samhället överhuvud prioriterar när det gäller teknisk forskning och utveckling. Vad som kan behövas är en samordning av för olika områden gemensamma behov av grundforskning. Annan teknisk grundforskning än sådan som kan motiveras av samhällets prioriterade behov skall samhället inte stödja. Detta leder till att vad som idag behöver förbättras är samordningen av den tekniska grundforskningen för STU:s behovsområden, en samordning som STU är beredd att genomföra. Några ytterligare åtgärder kan inte anses erforderliga. Å andra sidan kan hävdas att en inriktning mot behovsområden även av den tekniska grundforskningen bör ske, men att detta inte är tillräckligt. Betonar man kompetensuppbyggnaden som den kanske viktigaste delen av grundforskningsverksamheten -- vilket t. ex. företrädare för industriintressena gör -- måste det av lVA påpekade förhållandet att STU:s nämnder inte täcker alla tekniska forskningsområden tillmätas stor vikt. Om man inte anser att den tekniska grundforskning som ligger utanför STU:s behovsområden skall finansieras enbart med de tekniska högskolornas basanslag -- utan särskild vetenskaplig kvalitetsprövning och i blygsam skala -- måste detta innebära att medel avsätts för sådan forskning inom STU. Detta resonemang leder fram till ett förslag till lösning som tydligast skisserats av FOA: E] Nämnderna inom STU skall inom sina respektive områden inventera och bedöma behovet av såväl kortsiktiga som långsiktiga forskningsinsatser. De bör i sitt programplanearbete ta in förslag om sådana insatser. E] En särskild nämnd bör inrättas inom STU som enbart har att syssla med tekniska grundforskningsfrågor. Den skall bereda det samlade grundforskningsprogrammet under en programplaneperiod och kunna besluta om medelstilldclning till sådana långsiktiga forskningprojekt som inte uppenbart kan hänföras till ett visst sektorsområde. Samordnade insatser mellan nämnden för teknisk grundforskning och annan/ andra nämnder liksom gemensam finansiering torde i många fall vara lämplig. [j] Nämnden för teknisk grundforskning bör disponera särskild medelsram. E] Nämnden för teknisk grundforskning bör vara sammansatt huvudsakligen av tekniska vetenskapsmän men även innehålla icke-vetenskapsmän med utblick över samhälleliga och industriella behov på längre sikt.

sou 1975:26

Bilagor 449

Forskningsrådsutredningen föreslår att frågan om ansvaret för stödet rl l till den mot tekniska tillämpningar riktade får sin grundforskningen lösning i enlighet med dessa riktlinjer.

sou 1975:26

Bilaga 7 F

orskningsrådsorganisationen i vissa länder

Inledning

På utredningens uppdrag har byrådirektören Göran Friborg som expert utarbetat översiktliga redogörelser för forskningsrådsorganisationen i följande länder:

Danmark Finland Frankrike Förbundsrepubliken Tyskland Nederländerna Norge Schweiz Storbritannien

Syftet har varit att i första hand belysa organisationsmönstret och förhållandet rådsorganisation-statsmakt, indelningen på ämnesområden och ansvarsområdets utsträckning, prioriteringsförfarande och kriterier för prioritering, rådens sammansättning samt rådsorganisationens uppbyggnad. Materialet har insamlats nomenklatur enligt en enhetlig för publicering på engelska. På utredningens begäran presenteras materialet här, trots vissa redigeringssvårigheter, på svenska. Arbetet har utförts parallellt med en pågående revidering av motsvarande Översikter avseende de i naturvetenskapliga forskningsråden, Science Research Councils in Europe”, Ed. Friborg, G., Stockholm

1972, ISBN 91 546 0002 2. Till denna bok hänvisas vad gäller informa-

tion om andra länder i Europa utöver de ovan nämnda. Boken innehåller även en lista över förkortningar beträffande berörda organisationer.

452 Bilagor

Danmark

Danmark har sex forskningsråd:

SNF - Statens naturvidenskabelige forskningsråd SLF - Statens lzegevidenskabelige forskningsråd SSF - Statens samfundsvidenskabelige forskningsråd SJVF - Statens jordbrugs- og veterinaervidenskabelige forskningsråd SHF - Statens humanistiske forskningsråd STVF - Statens teknisk-videnskabelige forskningsråd

Syften och verksamhetsområden Rådens uppgift är att rådgiva offentliga myndigheter i forskningsfrågor, att sammanställa Översikter över forskningsinsatserna i landet, att följa utinom dansk och utländsk forskning, inom forskarutbildningen vecklingen samarbetet, att främja vetenskaplig forskning i och det internationella Danmark internationellt, att ta initiativ till forskoch dess deltagande och att arbeta för en samordning av den danska forskningsningsprojekt verksamheten.

Förhållande till regeringen

Se diagram 1.

De flesta vetenskapliga institutioner ligger inom utbildningsdepartementets kompetensområde, men andra departement har också ett viktigt forskningsansvar - särskilt jordbruksdepartementet, handels- och industridepartementet och inrikesdepartementet. tillsattes i mars 1970 efter en Regeringens forskningskommitté rekommendation av det dåvarande forskningspolitiska rådgivande organet (FFU). Kommittén omfattar för närvarande ministrarna för utbildning handel och industri, ekonomi, fiske, utrikes- (ordförande), jordbruk, kommunikation och miljövård. Alla principfrågor som handel, transport, bifall till kommittén för behandling. Det är kräver regeringens hänskjutes kommitténs att ge regeringen underlag till beslut vad gäller uppgift frågor och att koordinera forskningsresursberedforskningspolitiska i ningen på regeringsnivå. Den översiktliga forskningspolitiken utarbetas sedan januari 1973 av det för forskning (PRF). Rådet upprättades nya Planläggningsrådet i maj 1972 som en sammanslagning av det genom ett folketingsbeslut förutvarande organet FFU och Forskningsrâdens centralrådgivande kommitté. Det består av 15 medlemmar utnämnda av utbildningsoch 7 som representanter för de 6 ministern, 8 valda i personlig kapacitet och atomenergikommissionen. Rådets främsta uppgift är forskningsråden att ge regering och riksdag forskningspolitiska råd, både som svar på frågor och genom eget initiativ. Dessutom är det rådets uppgift att ge en om de resurser, organisationer etc. som krävs för att dansk uppfattning

Bilagor

forskning skall kunna utvecklas och att. göra statistiska Dan mark nyttiggöras, sammanställningar över forsknings- och utvecklingsarbetet, att planera och göra framtidsprognoser och att uttala sig över forskningsrådens budgetförslag. Sammanslagningen av det förutvarande FFU och Forskningsrådens centralkommitté väntas förbättra kommunikationerna mellan de sektorer som planerar respektive finansierar forskningsverksamheten.

Förhållande till universiteten I råden representeras bl. a. universiteten i Köpenhamn, Århus, Odense och Roskilde, Handelshögskolan, Tekniska Högskolan, Tandläkarhögskolan, Lärarhögskolan och Kungl. Veterinär- och Lantbrukshögskolan. En stor del av rådens resurser går till forskning vid dessa institutioner. Universitetsinstitutionerna har emellertid även egna forskningsanslag (årliga). Dessa medel administreras av universiteten. Råden har följaktligen inget direkt inflytande över dessa men en ökande samordning mellan de olika anslagsgivande organisationerna har kunnat märkas.

Förhållande till andra departement än utbildningsdepartementet Råden är i princip rådgivande till alla departement men deras verksamhet finansieras helt av utbildningsdepartementet.

- Râdens organisation huvuddrag Se diagram l.

- och andra kriterier Prioriteringsverksamhet vetenskapliga De danska forskningsråden, av vilka fem är relativt nya organisationer, har först nyligen börjat utforma mer långsiktiga program. De kortsiktiga programmen utarbetas varje år i samband med äskandena för det kommande budgetåret. Enligt instruktion måste rådens budgetförslag inlämnas till Planläggningsrådet för forskning (PRF) för yttrande innan de behandlas av regering och riksdag. Motiven för rådens prioriteringar och initiativtaganden är i första hand vetenskapliga, men också andra motiv kan ibland påverka besluten om projektstöd. Även i dessa fall är det rådens uppgift att se till att projekten genomförs på en vetenskapligt godtagbar nivå. Prioriteringarna avgörs uteslutande på rådsnivå. Vissa rådsledamöter är direkt utnämnda av utbildningsdepartementet, vilket kan påverka prioriteringarna. I nuvarande prioriteringsprogram ingår bl. a.:

l. Tvärvetenskaplig forskning med även samhälleliga och ekonomiska motiv. 2. Strävan till samfinansiering mellan flera forskningsråd, exempelvis mellan de naturvetenskapliga, medicinska och samhällsvetenskapliga

454 Bilagor

Danmark råden. Också här tillkommer sociala och ekonomiska motiv. Regeringen och PRF har haft inflytande på sådana samfinansierade projekt (energiforskning, forskning om miljöförstöring). 3. Forskarutbildningsprogram 4. Internationellt samarbete, såsom stöd till utländska gästforskare, bidrag till internationella forskningsinstitutioner (även utbildningsmotiv). 5. Tillhandahållande av forskningsinstrument, dvs. större instrument såsom ofta i samband med att ett regionalt eller spektrometrar, nationellt centrum upprättas (även ekonomiska motiv). 6. Nordiska publiceringsnämnder för vetenskapliga tidskrifter (skandinaviskt samarbete vid redigering, utgivning och finansiering av gemensamma tidskrifter, även här ekonomiskt motiv).

Diagram 1.

REGERING

REGERINGENS _. FORSKNINGSKOMMITTE

l

UTBILDNINGS- ANDRA DEPARTEMENT

I

DEPARTEMENT

RÅD FÖR PLANERING PLANLÄGG- __ AV HÖGRE UTBILDNING N|NGSRADET FÖR FORSKN|NG PRF

DANSKA FORSKNINGSADMINISTRATIONEN Personal: 60 Antal ledamöter valda av universitet SNF SLF SSF SJVF SHF STVF och likställda institutioner + av de- 5+10 5+10 10+3 ?+6 5+10 9+6 partement Budgetbelopp 1974/75” 20,3 17,4 9,3 9,9 9,9 14,0 Milj DKr

1) Det danska deltagandet i exempelvis ESRO, CERN och ESO (inklusive dansk forskning ansluten till dessa organisationer) finansieras av regeringen från särskilda anslag.

Bilagor 455

Finland

Finlands Akademi.

Syfte och verksamhetsområde Finlands Akademi har till uppgift att: dra upp forskningspolitiska riktlinjer finansiera forskning ge regeringen expertutlåtanden i forskningsfrågor styra och finansiera forskarutbildningen främja internationellt forskningssamarbete utveckla och finansiera vetenskapliga publikationer.

Verksamhetsområdet omfattar alla discipliner inom både grundforskning och riktad forskning.

Förhållande till regeringen Se diagram 2.

Förhållande till universiteten Akademin har ingen formell anknytning till universiteten. Emellertid bedrivs större delen av den forskning som stöds av rådet på kontraktsbasis av forskargrupper vid universiteten. Dessutom kommer majoriteten av kommissionernas ledamöter från universiteten.

Förhållande till andra departement än utbildningsdepartementet Vid planerandet av sitt arbete har Finlands Akademi skyldighet att i forskningsfrågor informera och åstadkomma samordning med andra berörda myndigheter, även departement.

- Organisation huvuddrag Se diagram 3. Finlands Akademis nuvarande organisation grundar sig på lagen om den statliga forskningens organisation från år 1969. Forskningskommissionernas ordförande och medlemmar utnämns av regeringen. Centralkommissionen består av de sex fackkommissionernas respektive ordförande och tre ledamöter som utnämns av regeringen. Centralkommissionen kan, liksom fackkommissionerna, tillsätta planeringskommittéer vars medlemmar även kan väljas utanför råden. Centralkommissionen kan även inrätta planeringskommittéer som är gemensamma för flera av kommissionerna.

456 Bilagor

- och andra kriterier Finland Prioriteringsverksamhet vetenskapliga Akademins Centralkommission preciserade år 1972 fyra prioriterade områden: utnyttjande av naturresurser samt industriell forskning och utveckling forskning för förebyggande hälsovård forskning rörande samhällets strukturproblem miljövårdsforskning. Statens vetenskapsråd har därefter beslutat om följande prioriterade områden på grundval av centralkommissionens överväganden: förebyggande hälsovård levnadsvillkor och produktionsstruktur miljövårdsproblem och naturresurser demokrati och jämlikhet arbetsvillkor och arbetsmiljö. Finlands Akademi erhåller särskilda medel för att stödja de av Statens vetenskapsråd prioriterade områdena. Medlen är reserverade redan i statsbudgeten. Ansökningar inom de ovanstående områdena har även företrädesrätt till kommissionernas allmänna medel som inte är reserverade. Antalet sådana ansökningar har dock varit relativt litet. Kommissionerna ger också stipendier till äldre (50) och yngre (100) forskare och till forskningsassistenter (200). Även här har man tagit ökande hänsyn till prioriteringsområdena. Ansökningar om medel för forskning inom de prioriterade områdena granskas av kommissionerna. Anslag rekommenderas på grundval av vetenskaplig kvalitet och praktisk genomförbarhet. Centralkommissionen framlägger sedan utbildningsdepartementet ett komplett förslag

_till

angående samtliga de projekt som föreslås erhålla anslag. Kommissionerna kan ge medel också för stora, långsiktiga projekt. Kontrakten måste godkännas av Centralkommissionen och gäller numera huvudsakligen de prioriterade områdena. Övriga medel (omkring 60 % av akademins totala resurser till forskning) kan disponeras fritt av respektive kommission sedan utbildningsdepartementet beslutat om fördelningen mellan kommissionerna på grundval av rekommendationer från Centralkommissionen.

,

S O U m .ü 6 B m m 4 5 7

g

p .m .m n d

fm

.oN m m m 2

.gates

.

mcêxøzd

gsm

.Ecoâma

mwémwømømmwøønwm

uxw_o._ammc_:v_m._ow

EE

888m

.mno_mmc_.omm.

zmw E

nm._m:._o_._a

:m:m_:_EUm

oammazmzmhm

.mwcmucmmm.aw.mmc_cxm._o*

n

+ ...å

mmtåmmcm_ msmcm

..._00

.ocäz

52_

Eârczzmumwv.

coimmuwmmvnmu

md

se

m2 N. .

mumhzxPzcox

+

mcäsw

.mEcxäow

.omcøum_mmmmmc_cxm._o*

2.5 m..

?5 :E0 .måE 9.3.9.0»

82m

...x

msmcm um._$to_._n

ö*

.

.Eucmazm .w._mv_m._ovvm.

.Mmüümücøümuøørøm

258mm

d..

mm__n,_mv._mco.mw_, xäümuwüeomp

p

_

vEw

g ...Z u

_§mov_<

.vant

mm ...w

mmzcmmmrzuxmgow

ábzmåmbâamowozåodmha;

__95_

zmzo_mm_§§ov_._m›2uo

onmöåmmm..

UZEMOmI

52m

_mcom.ww.c_EU

0_._._<zwzmhm

xsE

wOZ42E

.Sangis

.zE

E:Emøx..ommc_cxm._o*

§2”.

_ m

dö

EE

.ioE

oc

52_ EE

od

coarEêov_

tmc5m

m

EE

.Btmuamåtv

mcmwmmm

md

v:_w mcö m..

.§25

3.::

_Ecozmøzmä_

.mal

_ozon_

mnzxämø

j

tmåmå

:t .md

_

.ska

52_ :oo

mmöñ

m

mmowmrêEox

S585:

___E :E:

mcwuwum

mcm

»zmåmtâamo

ä..

22m w md

4 .SCOJ

.o=.mmm_o._ammc_cxâo*

mzamxmcouc

”v59 887.3

mo2<

xån_ ».93 m

.mEzz

å» .mc

;sm .EE

oucmzmu:

_

coaaEEox

m

.Evcoacw

EE

:Pöåwmmm

m_

zxm mmmwømww mm_m:

m_

zoo

o..

.x .xx

458 Bilagor

Fin land

Diagram 3.

FINLANDS AKADEMI

VETENSKAPLIGA CENTRALKOMMISSIONEN ordf l 9 ledamöter

I

Planeringskommittéer STATENS VETENSKAPLIGA KOMMISSIONER FÖR: Humaniora SHK ordf + 14 ledamöter Naturvetenskap SNK ordf + 13 ledamöter Medicin SMK ordf + 13 ledamöter Jord- och skogsbruk SAFK ordf + 11 ledamöter Teknologi STK ordf + 14 ledamöter Samhällsvetenskap SSK Planeringskommittéer ordf + 13 ledamöter

sou 1975:26 459

Bilagor

Frankrike

Centre National de la Recherche Scientifique -« CNRS.

Syfte och verksamhetsområde Det franska forskningsrådsorganet CNRS har till syfte att leda och samordna den typ av forskning som betecknas som riktad grundforskning och att hålla regeringen och de statliga myndigheterna kontinuerligt underrättade i forskningsfrågor med hjälp av analyser av den aktuella utvecklingen. CNRS finansierar en omfattande uppsättning egna laboratorier (137) och stöder forskargrupper på kontraktsbasis med administration av CNRS, vilka arbetar i laboratorier som ej hör till CNRS. Stöd ges även till laboratorier (181) och forskargrupper (362) som till skillnad från föregående ej administreras av CNRS. CNRS har även ansvaret för två stora institut: INAG (det statliga institutet för astronomi och geofysik) och IN2P3 (det statliga institutet för kärn- och partikelfysik).

Förhållande till regeringen Se diagram 4. CNRS är ett ekonomiskt autonomt statligt organ som förvaltningsrättsligt lyder under den centrala statliga myndigheten för universiteten. CNRS:s budget finansieras till 95 % med statliga medel och till 5 70 ur egna källor. Budgetförslagen angående CNRS går via utbildningsdepartementet till centrala delegationen för vetenskaplig och teknisk forskning, DGRST, som är den centrala instansen för alla anslagsansökningar från de civila statliga forskningsenheterna. Förslagen går vidare för behandling i den rådgivande kommittén för vetenskap och teknik, (TCRST, som består av 12 ledande forskare. Forskningsbudgetens totala omfattning beslutas av Departementens samarbetskommitté för vetenskaplig och teknisk forskning, CIRST, där regeringschefen är ordförande. De olika departementens andelar bestäms i DGRST på rekommendation av CCRST.

Förhållande till universiteten CNRS arbetar huvudsakligen inom utbildningsdepartementets ram. 70 % av CNRS:s forskare arbetar vid universitet och ledande forskningsinstitutioner (College de France, Institut Pasteur, etc.) och omvänt är omkring hälften av forskarna i CNRS:s egna laboratorier universitetslärare. CNRS tillhandahåller dyrbar utrustning och betalar heltidsersättning till forskare på alla nivåer. En stor del av dess forskare, institutionsledare, administratörer och rådgivande specialister kommer från den högre utbildningens område. Denna situation utgör bakgrunden till en förordning från 1966, enligt vilken en samarbetskommittê för forskning inrättades i syfte att uppnå

460 Bilagor

Frankrike en balanserad personalrekrytering samt en samordning av forskningsverksamheter som hör under CNRS respektive de högre utbildningsinstitutionerna. CNRS har dock en självständig ställning vad gäller bedömning och beslut i anslagsfrågor. Besluten inom respektive disciplin fattas på rekommendation av specialistkommittéer.

Förhållande till andra departement än utbildningsdepartementet CNRS står i nära relation till andra departement genom Departementens samarbetskommitté för vetenskaplig och teknisk forskning, CIRST, vilken bestämmer den totala franska statliga forskningsbudgeten.

- Organisation huvuddrag Se diagram 5.

- och andra kriterier Prioriteringsverksamhet vetenskapliga CNRS omfattas av den nationella forskningspolitiken så som denna formuleras i en femårsplan. Dess uppgift är att vara ett effektivt verktyg för forskningspolitiken och att göra bästa möjliga urval bland personal och projekt. Urval och antagning av forskare, forskningsresultat samt befordringar och anslagsansökningar från enskilda forskare behandlas årligen i respektive sektion av nationalkommittén. Sektionernas förslag utvärderas sedan av styrelsen, varefter besluten fattas av verkställande kommittén inom ramen för dess ekonomiska tillgångar och de allmänna riktlinjer som det administrativa rådet har fastställt. Ansökningar om anslag från CNRS kommer oftare från forskargrupper och laboratorier än från enskilda forskare. Ansökningarna kan gälla antingen utrustning eller nya tjänster för forskare och tekniker. CNRS verkställer de prioriteringar som beslutas på nationell nivå i den årligen reviderade femårsplanen. Mål och prioriteringsområden beslutas efter en lång överläggning mellan i första hand en forskningskommission inom utredningsorganisationen för femårsplanen, som i sig har representanter för alla berörda som sysslar med forskning och dess tillämpningar, den rådgivande kommittén för vetenskap och teknik (CCRST), vars medlemmar utses på grundval av kompetens, och Centrala delegationen för vetenskaplig och teknisk forskning (DGRST). Se diagram 4. Totala budgetvolymen för forskningen i landet fastläggs varje år och delas sedan upp mellan de berörda organisationerna inklusive CNRS. för CNRS fördelar sedan sin andel bland de 36 sektionerna i Styrelsen enlighet med de riktlinjer för prioritering som på förhand bestämts. Varje sektion beslutar om sina egna målsättningar, vilka i sin tur uppdelas på program. Inom dessa kan laboratorier erhålla stöd och ges ansvar för inriktningen och kvaliteten på det utförda arbetet. CNRS stöder å ena sidan universitetslaboratorier på kontraktsbasis, å

Bilagor 461

andra sidan sina egna laboratorier. Vissa av dessa sysslar med prioriterad Fran krike forskning och andra tillhandahåller teknisk service och utrustning som är av gemensamt intresse för flera forskargrupper. CNRS disponerar även över medel som forskargrupper kan erhålla i öppen konkurrens för väl definierade projekt som sträcker sig över begränsade tidsperioder.

462 Bilagor

Frankrike

_

Diagram 4

.IDO

mcixmpow

.mä

.L_o_:o_ox

(än:

.mozom._

Q8..

oucmaaarxu*

cotwzcmmuO

49.088 500m ...Zmå

...oo

;NI

mc_cxm._o_wv_a._nu._o_

ö* m5:

:oo

.xxxmZ<

.

wucümåc

.Q

NN

.2mE

om?

»zmsmkmøamo

_

.XEOFWEO

525:_

uzåxmmom_

.wmvzmwa

.PazåEum

wzmpzmåmtâamo

.

.mmEcxmöu

IUO

comcExmröb

.20zw»mmms_<m

.m

m0.

:o: mm

Emmwz.

»mmö wktå 03.2%

v.92

mxscxmu

:E .

_

:oo

mm.._u_m 0:22. xxmc:

mzammomoa ...zmåmhm/xmmo

_ :n:

CCQKZ_

;oo

(m2.

-zmE

_

.ECM

xtmêmumå

mmzamxwcouwåaumc

.mEcxrötåmg

vzzxm»

uncmwicu:

om

mo”.

wcz6o<m

IDO

-Ucmzonmumo

_

...zmåmhmåmo

...co

omm

.x_:o.__av_m_w

:mv

.rmmoo wkäå

m5.

0z_._v.om»3

.Eva

mzotumavc.

mzmozåxwmou

mcz<

mc: m_

.U..:._

I å:

_

_mc8._ma.c_Eu

cmmö

EE

m\_o_cm_E:I amxmcmpw

.zm:.m

åumdo .mzmcåmm

om»

WIZO mpod

_||L

mmm

._8550

mo.

mZEFMDDZ_

mcoumu_zmoumc_cxm.o*

ozåzwmom

mom

IDO

.w0Z_Z0.:m._.D .rzmåmhmâmmo

mcatmmnc_

mmm. to

?om

mmbwz.: uøZmuOECD

._<E.zmo

.m

.så

03535 .cw:_u0_m

S52_

»mama ZwZOE.

IOO

v.92 .mamxø

:oo

Z Ev ›m

522:_

_ZOFWEO

åcxmwåoax

.w

måcêovon

AXOXMZU

ozimomm_

mon_

.cøuømomo Oxwzo .Emâsmz

|v.om.5

:oo

.mamxm om_

k:

_INIL

_

;oo

cotmucoEaxov

.XWUZO

vzmåsmv.

min

.wwzo

.rmhzmåmhm/xmmo wzmozåxmmou

33m _Emv_

j

mmm

mzzFwaoz_

i .wo E052: 928m

027_ Axdâmü

.x

.xx

j ES_ m8. .xxx

Bilagor 463

Frankrike

Diagram 5

._00

v;

nmmzo

.m:o_u3_pmc_

.xmzvmmEcxfow

.mmEczmamcm

;oo

_m.5_cmo:_

øucmamnm.

mmzumum

.anroommoäå

u

.m..oucwmo.nm._

ou

Eon

9;_

_m.ow:wmm._nw_

uc._3c_

cozwârcêbm

E .m

_cum_

:Z

äomåo

...m._opmbm_c_Eum

:ou

ucoêøtønøu .määrEmx

wmzo

_

_oco_uzu_uc_mmc_cxr_ow

m2?

.m:.8v_ø._u

E8 E8

mEcSucm

E3

.så ›m

»_.rm.rm_2_2n<

...v56

cm._©uv_m.__u_m._ocom

.mseâs .muoêmumz .oöøcmuqz cmucmñâzo

_

:ozmtøwm .ouoEmUo_

:oo

maraton C252.: _mcoüøq

...m._8_om

:ö:

._00

cø._muv_m.__v _Eocoxo

Sen?

mzmâxc_ .mvzcxon

mm op op O.. .möp E3 :tå

.x

mmzon

_vcmum

ö»

.xm.__u_m._o:o0

Lmzmuw..

.co

.mbzrsEum

:oo

mc_c=mü

5829:0 _Eocoxo .aeês

.mñäwEww

:w

ansa

_Eocoxo

2.9.9 .ucuz mu_._om

maocrøzmzow

:o:

Exüwø

mm

.uunEmumz

_mmerñ

_

:oo :i

_um._um_c_Evmmmc_cv_m._ow

annan

_Sum_

_mcoimz vara*

uu

mciuâmcm

.macExPöu mcøêEüxza

:o_um..«m_:_EUm

.mzoizmw

mxomuxomm

.uovcm__.m.uv_._o

.ozmtâw

.c$__u__oamm:_:x9_o»

xmExmu

.§25

cwåEEoxzmcozmz

.omwtmmcixøöw

:oo

mzumbnctcud.

_ ._00

.MIOFMME

.cwazêêoxøaoäam

muo_mu__ou_m._wpv_m__vmm:_5_2o»

u

.:o_ä.u_:_Evm

:oo

.m=_:_øu:_EEm9a

m ;uo ...tv

w.r:§§ov_mw._mm5

58: :oo

cmm_m._uw

:c_um._øaw._

_0953_

å:

uoEnuo_

cwuu_EEov_$_o._«w

cotmbørzêum

_ommt

co.ñuv_o.__u_m._ocmm

._$_§._o0

xo kd

mohxmøznáåmmzmo

_ ...ha

:oo

Eon_

u

...m _

un_ ._00

:mötarsu

cm._ouv_o.__u_w.mcww

:oo

uo_mo__ov_m._nuv_o._u _omuzåzwmon_ .m0z_2._mo _mcom._mammc_cxm..ow

mm§= .Suns 2:9_ m_.:m._:__

_mcoøöa

.Envnrgu

mUcm.5:u._O QEEGMHJGHCOX

.cmc .âo

.cwuzêêox cwuzêêox _umjov_ _05525_ :mønrrâm mmâom.. Emømok_ .vmcmmn›c

|_ZO_._.<Z

å: o _Sucoo

mmkzmo

Eo .ommz

.xmammz .v.23

ozåxmmou_

to ...mc

mczxuøâ:

m2? m2? .ozmz -E8

2005:

:oo

.måäcmEEmm

0.50:

.:øm:_5_m_o_

mmcêâc_

:Z

mzwzcmo

äEøEmtmaov

EEE_

_

.wwmoo

pmucøEotmamu

_m._mm_m:m

?_29

smbcou

5890.3,...

Eoc_

ma

wmzwmuø

:mumzrüzc: :mu3_m._o_::

.wunEmuu_ _NEEEUNE .mumêmä

...ü

cmmcEöEE

mcinzng:

U_m

.cwuzEEovzmcoimz

mctwmzvc_

._00

mctñzuc_

mcäumczuxm

mo.

cmzwE

:en

.otoaaS

.cwåEêoxzwcozmz

:ou

Sum.. ...EEE

:oumzâmzc:

câmcoâoa

.m5

mñhcmo

.._o:o_u::um:_mm:_:v_m._ow

uu

.mc_c__mwmcmEEmø

5+ :oo

.mcozxmø

m m m k: m

_xöcoüma

cuco_»m:.._$mc_cv_m..o»

.m_.__5_3o_ cmcozxøm

»wmoo

cm._nuv_m.._u_m._mcmm

Emm.:

cm._muv_m.__v_m._mcmm

:oo

3:25:

.m:o_§§mc_

m._ov._m

:mv ...oo

m__oco_um2 mncEmcua

m

mucêmcu: cmcoaam_

cmuwcmåcE

NUCEWCwJ

coäcmipiE

mucEmcu: mucmao_

h:

.m_:__wmc__v_um«: mc_c_mu._otmm_mcm

.mc m_

32mm__oxm._ouxw.__ummc_cv_m_o..

mm

ooo

någon__oxm.öuv_m._nmmc_cv_m._o_

_m._mc_u._oov_

Eoc_ :oo m2?

2w+.:§2ov_._zo_›<2

_me_

mxm_u__oammc_cv_m._ov

m m

vec.. ...mc

m:mm:_5_m._o» mcomEcxäow

mCWHSEEOxECOZmZ

m

Emm

mm

CmwULEUCE

mmm_

_Ecm

mucmam_

ucmucwmm_am.

mm_

.mu0Emum_ mcfuznu: .m5Emvm_ .m5Emum_ _05828_ .mumEmnm_ .oSEmUQ .cmbwtbo

mcwuzêêovzmc

m..:.:v_m._o» mmzumu .o»nEmUm_ .u5Emnu_

_o_

m__w:v_m

uoEmUo_ .ocozxow ammEmE :mzmäum

uzzbzcmmmcz..

w:.ow:_

_oucmñwnzc

353m

öucm._mzu._o

mm

toa

h:

:mmxâum

m k: E_ _o_

mmöv :mac: .w_mo._o_

m m

?rm

m m

av :m :m op op :wu mm op :av man maa :Z

464 Bilagor

Tyska förbundsrepubliken

Deutsche Forschungsgemeinschaft - DFG.

Syfte och verksamhetsområde Det tyska forskningsrådet DFG är den centrala organisationen för främjande av forskning i Förbundsrepubliken Tyskland med Västberlin, Alla vetenskapsgrenar faller under dess ansvarsområde, inklusive humaniora, samhällsvetenskaper, biovetenskaper, övriga naturvetenskaper, teknisk forskning och miljövårdsforskning m. fl. tillämpade vetenskaper. DFG är en autonom organisation med följande syften: att ekonomiskt stödja forskningsprojekt, främja samarbete mellan forskare, rådgiva regering och offentliga myndigheter i forskningspolitiska frågor, främja nära kontakter mellan forskning och industri, främja tyskt deltagande i internationell forskningsverksamhet och stödja yngre forskare.

Förhållande till regeringen

Se diagram 6. Trots att förbundsregeringen och delstaterna representeras i alla resursbeviljande organ inom DFG. t. ex. förtroenderådet (Kuratorium) och huvudkommittén (Hauptausschuss), innehar de inte röstmajoriteten. Den verkställande kommittén (Präsidium) och DFG-senaten består uteslutande av forskare. Om man tar i beaktande att mer än 95 % av de medel som fördelas av DFG kommer från offentliga källor så är denna forskardominans enligt DFG speciellt värd att lägga märke till. Den tillförsäkrar forskarna självständigt ansvar i sina organisationer. Denna självständighet innebär dock ej att främjandet av forskning sker isolerat. DFG fäster speciell vikt vid samarbete med statliga myndigheter, stiftelser och vetenskapliga föreningar. Enligt stadgarna skall DFG vara rådgivande till regering och lagstiftande myndigheter i vetenskapliga frågor. l detta syfte har senaten bildat senatskommittéer, exempelvis angående förebyggande hälsovård.

Förhållande till universiteten Generalförsamlingen (Mitgliederversammlung) inom DFG konstitueras för närvarande av 40 universitet, de fem vetenskapsakademierna, vetenskapliga samfund och institut osv. Enligt stadgarna bestämmer generalförsamlingen inriktningen av arbetet inom DFG, väljer president, vicepresidenter och senat och fastställer valet av vetenskapliga kommittéer. Följaktligen spelar universiteten en viktig roll i DFG:s arbete. Dessutom är ordföranden i de västtyska universitetsrektorernas råd ex officio medlem i DFG :s senat. Strukturförändringar vid västtyska universitet har gjort frågorna om forskningsanslag och forskarbefattningar vid universiteten allt aktuellare.

sou 1975:26 Bilagor 465

Förhållande till andra departement än utbildningsdepartementet Tyskland DFG:s kontakter är nästan helt begränsade till departementet för utbildning och vetenskap.

- Organisation huvuddrag Se diagram 7.

« och andra kriterier Prioriteringsverksamhet vetenskapliga DFG gör en mer långsiktig ekonomisk plan vart tredje år. Det grundläggande arbetet utförs av senatens planeringsgrupper under ordförandeskap av en vicepresident inom vartdera av områdena

humaniora och samhällsvetenskap naturvetenskap biomedicinska vetenskaper teknisk forskning. Inom DFG svarar senaten för huvudlinjerna inom forskningspolitik och -planering Prioriteringsprogram för forskning började utformas redan på 1920talet i och med att DFG:s föregångare, ”Notgemeinschaft für die Deutsche Wissenschaft”, erhöll anslag från regeringen för att finansiera forskningsprojekt som främjade ”nationens ekonomi, hälsa och välstånd” (med dåvarande terminologi). Metoden återupptogs av DFG efter dess grundande 1951. Enligt stadgarna skall DFG främja forskning på alla områden och använder därvid tre olika tillvägagångssätt. E1 Normalförfarande: Forskningsanslag utdelas efter ansökan från enskilda forskare eller forskargrupper på deras eget initiativ. Urvalet grundar sig enbart på kvalitetshänsyn. Anslagstiden kan sträcka sig upp till tre år beroende på vilken typ av anslag det är fråga om. Förlängning är möjlig. (l94,1 milj. DM utdelade 1974.) D Tyngdpunktsprogram (Schwerpunktprogramm): Finansiering och samordning av forskningsarbetet vid flera olika institutioner över perioder på minst fem år. Motiven är olika och innefattar ekonomiska (t. ex. grundforskning av betydelse för industriell eller ekonomisk utveckling) och samhälleliga, men huvudsakligen baseras de i första hand på vetenskapliga kriterier och avser att åstadkomma kontinuerlig samordning för vissa forskningsmål, t. ex. uppnående av internationell standard på försummade områden. Vid denna typ av förfarande är det huvudsakligen forskarna som har inflytande, enskilt eller genom sina organisationer. Samordning med regeringens allmänna prioriteringsprogram eftersträvas dock löpande. Man kan inte bortse från inflytande från regering och industri men kanalerna är då oftast icke-officiella. Tyngdpunktsprogram används också ibland för samordning av tysk forskning med internationella program.

466 Bilagor

Tyskland (Totalt utdelades för denna typ av program 90,0 milj. DM 1974.) D Särskilda forskningsområden (Sonderforschungsbereiche): Finansiering och tvärvetenskaplig samordning av en stor grupp (vanligen över 20) forskares insatser inom olika discipliner vid en eller flera institutioner på samma plats eller i samma region. Initiativet tas oftast av ett universitet på egen hand eller tillsammans med andra institutioner som arbetar på det valda området. Godkännande krävs av det ansvariga delstatsdepartementet och av Vetenskapsrådet (DWR). DFG står för den vetenskapliga bedömningen av anslagsansökningarna och administrationen av anslagen. Det långsiktiga målet för detta program, som startade 1968 på initiativ av Vetenskapsrådet (DWR), är att upprätta en nationell forskningsstruktur där arbetsfördelning mellan institutionerna åstadkommes och vidmakthålles. l programmets första skede har arbetsfördelningen skett med redan existerande personal och institutionsutrustning. P. g. a. anslagens begränsade storlek kan ingen större utvidgning ske inom den närmaste framtiden. (Total ram 196,4 milj. DM 1974).

Bilagor

Tyskland

Diagram6

Förbunds- Förbunds- Delstats- Delstatsparlament regering regeringar parlament

: i 1 :2 4J6

:s 9 i1o 11 i

l ll \ Rådgivande Rådgivande “93” °93“ Vetenskapsrådet (DWR)

DFG Deutsche Forschungsgemeinschaft 540 milj DM 1974 Admin personal 463

Federala Delstaternas forsknings- forskningsinstitutioner institutioner

I l

Naturveten- Teknisk Biomedicinsk Geoveten- Humaniora Mm DM skap forskning vetenskap och samhällsskaper 1974 vetenskap Normalförfarande 49,5 41,4 55,8 - 45,9 Tyngdpunktsprogram 20,8 23,1 25,0 10,4 10,1 Särskilda

Totalt 540 milj DM 1) Kommittén för forskning och teknologi 2) Kommittén för utbildning och vetenskap 3) Kabinettskommittén för utbildning, forskning och teknologi 4) Förbundsdepartement 5) Departementens samarbetskommitté för forskning och teknologi 6) Departementens samarbetskommitte för utbildning 5) och 6) kommer troligen snart att omorganiseras. 7) Förbundsdepartementet för forskning och teknologi 8) Förbundsdepartementet för utbildning och vetenskap 9) samarbetsorgan för delstatsdepartementens utbildnings- och kulturministrar 10) Delstatsdepartement 11) Kulturutskott

Bilagor

Tyskland GENERALFÖRSAMLING (Mitgliederversammlung) Diagram 7 val 40 universitet 5 akademier rn m Beslut ang forskningspolitik

l

VERKSTÄLLANDE KOMMlTTE (Präsidium) SENAT

Ordförande 30 valda + 3 ex officio ledamöter” 35 särskilda forskningskommittéer Vice ordf Senatskommittéer Allmän forskningspolitik Vice ordf Samordning av forskning Råd till regeringen Vice ordf Främjande av tysk forsknings ställning internationellt Vice ordf

Vice ordf FÖRTROENDERÅD (Kuratorium) (Budgetplanering) Vice ordf

- De 33 ledamöterna i senaten

Rådgivande 5 representanter för ledamöter: Donatorernas förening Ordf i Donatoför främjande av konst rernas förening och vetenskap för främjande av konst och 4_ 6 representanter för vetenskap Generalsekre- förbundsregeringen terare 11 representanter för delstaterna och Västberlin Administration Personal 463 HUVUDKOMMlTTê (1974) (Hauptausschuss) i 15 senats- 6 representanter för ledamöter delstaterna 4 6 representanter för förbundsregeringen 2 representanter för Donatorernas förening för främjande av konst och vetenskap Beslut om anslagsansökningar

FORSKNlNGSKOMMITTêER

28 Forskningskommittéer bestående av 441 experter inom 157 ämnesområden. Experterna väljs i ett slutet val av alla kvalificerade tyska forskare (doktorsexamen + 3 års forskning). Valbara är forskare med ytterligare kvalifikationer. Utlåtanden om anslagsansökningar som grund till beslut.

) ordföranden i de västtyska vetenskapsakademiernas samarbetsorgan, ordföranden i Max-Planck-organisationen, ordföranden i västtyska universitetsrektorers råd.

Bilagor

Nederländerna

Nederlandse Organisatie voor zuiver-wetenschappelijk onderzoek -- ZWO.

Syfte och verksamhetsområde ZWO :s syfte är att ge stöd till grundforskning på alla kunskapsområden, dvs. naturvetenskap i vid mening, humaniora och samhällsvetenskap både vid och utanför universiteten, att samordna sådan forskning och att vara rådgivande till regeringen i forskningspolitiska frågor. Inom samhällsvetenskap och humaniora ges stöd också till mer tillämpad forskning.

Förhållande till regeringen Se diagram 8. ZWO lyder under departementet för utbildning och forskning. Organisationen finansieras uteslutande med statliga medel men beslutar självständigt om fördelningen av disponibla medel. En representant för departementet sitter i styrelsen för ZWO för att tillförsäkra en viss koordinering.

Förhållande till universiteten Mellan ZWO och universiteten finns inga formella band. Forskare vid universiteten står i direkt kontakt med organisationen, men deras ansökningar måste diskuteras med universitetsmyndigheterna innan de inlämnas till ZWO. ZWO sänder en kopia av varje ansökan till universitetsmyndigheterna, varigenom dessa får en möjlighet att påverka forskningsprojektets utformning vad gäller det möjliga inlemmandet i respektive universitets verksamhet. Sådana yttranden från universitetens sida kan fälla utslag vid besluten om anslag. Universitetens omkostnader inbegriper nämligen utgifter för lokaler, utrustning, materiel (de båda sistnämnda kan även bekostas av anslag), energi och datamaskintid.

Förhållande till andra departement än utbildningsdepartementet Kontakterna är för ZWO:s vidkommande begränsade till departementet för utbildning och forskning.

- Organisation huvuddrag Se diagram 9. ZWO:s vetenskapliga råd fattar de forskningspolitiska besluten för ZWO. Bland rådets 30 ledamöter ingår en representant för utbildningsdepartementet, en eller två från varje universitet, en från den motsvarande organisationen för tillämpad teknisk forskning (TNO) och 31

470 SOU l97S:26

Bilagor

Nederländerna dessutom några som inte är verksamma inom universitetssektorn. Universiteten föreslår sina representanter varefter Vetenskapsakademin rådfrågas angående förslagen av utbildningsministem som sedan utnämner ledamöterna samt ordförande och vice ordförande bland dessa. ZWO:s styrelse består av 8 av vetenskapliga rådets ledamöter, däribland ordföranden, vice ordföranden och departementets representant. ZWO har rådgivande kommittéer för ett flertal olika ämnesområden.

- och andra kriterier Prioriteringsverksamher vetenskapliga 83 % av ZWO:s budget går till ZWO-organen (se diagram 8). Varje organ består av ett antal projektenheter inom vilka forskargrupper från flera universitet samarbetar, vanligtvis inom ramen för 4-års-projekt. Systemet främjar samarbete på nationell nivå. Kontinuerlig översyn av planer och metoder ett effektivt av och regelbundna rapporter tryggar utnyttjande ZWO-organen. Varje ZWO-organ lägger fram en årlig budget. På basis av dessa beviljar anslag. Vissa specialprojekt inom organen finanstyrelsen sieras med särskilda medel på begäran av ZWO hos regeringen. Till sådana projekt räknas t. ex. utbyggnad av vissa laboratorier. ZWO-organens täcker inte nödvändigtvis alla discipliner. Där sådan projektenheter täckning saknas kan enskilda forskare få stöd direkt från ZWO. Förutom ZWO-organen finns ytterligare tre prioriteringsmetoder: särskilt prioriterade områden, nationella program och ett litet program för långtidsstipendier. De särskilt prioriterade områdena anges av ZWO:s råd på förslag av som i sin tur diskuterat med de rådgivande kommittéerna. Det styrelsen händer även att regeringen fastställer dessa områden. I allmänhet måste de täckas av medel från ZWO:s budget, men ibland kan regeringen ställa särskilda medel till förfogande. Områdena delas upp i program för vilka koordinerande eller rådgivande kommittéer tillsättes. Regeringen beslutar om de nationella programmen. Projekt inom dessa realiseras kan finansieras via på olika sätt och de som rör grundforskning ZWO. Ansökningar på forskarnas egna initiativ granskas av ZWO:s rådgivande kommittéer. Om det anses nödvändigt tillkallas experter utifrån. På av dessa framlägger direktören ett förslag för grundval yttranden styrelsen, som sedan beslutar om anslag.

sou 1975:26 471 Bilagor

Nederländerna

Diagram 8.

FOM Organ för fysikalisk gr undforskning

1973 47,6 milj Fl

FOMRE Organ för strålningsfysikalisk grundforskning o 3 1973 0,4 milj Fl N I M ä MC Matematikcentrum I å E 1973 5,2 milj FI g F5 LU E M g

å 3 3%

0 o å I: g RZM Organ för radioastronomi å .å å

3 1973 2 -

5,5 milj i=i ä 5

g å

ii

g

I 0 0 in IGO Organ för isotopgeologi ° Z 1973 1,3 milj Fi E

g _ L” m

0 z 3. g,

E 3 E j WACOM Forskningsgrupp för kemisk

å 5 i... 2 u. analys av mineraier

3 S E, 1973 0,17 milj Fl f;

i: 5 å ä u- o SON Organ för kemisk forskning i_ E g 1973 10,5 milj i=i Z i- LU å EQ w 2 i- .. . . o BIOFYSICA Organ for biofysik _. å 1973 2 milj FI

m ä

g m Biologi w ä _ *v - 2 I i=i 6 m BION för biologisk forsk-

å organ g f;

ning --

5 å

1973 1,03 milj Fi å Medicin

E o s.

0 °° w 66 milj FI . Z FUNGO Organ för medicinsk forskning -

1973 5,3 milj Fi

PSYCHONOMIE Organ för

$|fmhä5*°*° s apa

psykonomi 1973 0,6 milj FI 43 ”W F

f

Humaniora

4,8 milj FI

472 Bilagor SOUl975:26 Nederländerna Diagram 9. NEDERLANDSE ORGANISATIE VOOR ZUIVER-WETENSCHAPPELIJK ONDERZOEK-ZWO

VETE NSKAP LIGA RÅDET 30 leda möter

STY R E LSE 8 leda möter ADMINISTÃRATION 90 personer

l

Rådgivande kommittéer Rådgivande kommittéer för olika vetenskapsomför prioriterade program råden

sou 1975:26 473

Bilagor

Norge

Norges almenvitenskapeligc forskningsråd - NAVF.

Syfte och verksamhetsområde NAVFzs syfte är att stödja forskning och forskarrekrytering inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, medicinska och naturvetenskapliga områdena och att verka för att forskningsresultaten används på bästa möjliga sätt för landets utveckling. Hittills har det rått en naturlig arbetsfördelning mellan NAVF och de övriga forskningsråden. NAVF har efter hand ökat sitt stöd till tillämpad forskning. Att stödja grundforskning är dock dess främsta uppgift, medan andra forskningsråd svarar för stödet till bl. a. teknisk forskning med målet att öka landets produktivitet på olika områden.

Förhållande till regeringen

Se diagram l0. Regeringens forskningsutskott består av statsministern jämte cheferna för finans-, industri-, kyrko- och utbildnings- samt lantbruksdepartementen. Det departementala programansvaret och målformuleringen angående norsk forskning kommer att förstärkas enligt framlagda och aviserade förslag, och ett ökat samarbete avses åstadkommas bl. a. med hjälp av det rådgivande forskningspolitiska organet Huvudkommittén för norsk forskning, som har sitt sekretariat knutet till statsministerns kansli. Det har tidigare även föreslagits att ett särskilt departement för högre utbildning och forskning skulle inrättas. En proposition i dessa frågor avses framläggas av kyrko- och utbildningsdepartementet. Regeringen har vidare aviserat ett förslag om ett forskningsråd för samhällsplanering. NAVF är en autonom forskningsrådsorganisation med instruktion utfärdad av kyrko- och utbildningsdepartementet. Exempelvis beslutas de anställdas löner och arbetsförhållanden av NAVF:s styrelse medan riktlinjer för dessa beslut kan framläggas av kyrko- och utbildningsdepartementet.

Förhållande till universiteten Rådet har följande formella relationer till universitetsmyndigheterna: De flesta av medlemmarna i rådet föreslås av universiteten. har Förslagen alltid följts av regeringen. Kyrko- och utbildningsdepartementet utnyttjar rådet som rådgivande instans i olika universitetsfrågor, speciellt angående forskarrekrytering, anslag till dyr apparatur etc. Dessutom skall rådet följa forskningsverksamhet som ingångsättes av andra departement. Eftersom flertalet av rådets medlemmar kommer från universiteten har universitetens behov och problem stort inflytande De på rådens beslut.

474 SOU 1977526

Bilagor

flesta av rådets anslag går till universitetsforskare som resultat av dxeras Norge ansökningar direkt till rådet.

Förhållandet till andra departement än utbildningsdepartementet Rådet erhåller resurser för särskilda projekt från miljövårdsdepartementet, Socialdepartementet och vissa statliga myndigheter.

- Organisation huvuddrag

Se diagram ll.

NAVF:s administration, inklusive personal- och kameralavdelningarna, är gemensam för de fyra fackråden. Råden har även gemensam tillgång till NAVFzs Instrumentservice och NAVF:s Utredningsinstitut för studier »över forskning och högre utbildning. I rådet ingår sammanlagt 56 medlemmar. Se diagram 11.

Fackrådens sammansättning Fack- Fack- Fack- Fackråd råd råd råd A B C D

Universitetet i Oslo

håbdbåb-D

Universitetet i Bergen

)d›-II\)I\)LM

ÖJFU)UJ INJUJUJUJ

Universitetet i Trondheim Universitetet i Tromsö Norges Handelshögskola Norges Veterinärhögskola l Norges Lantbrukshögskola

Fiskeriforskningsinstitut *d*

Kyrko- och Utbildningsdepartementet 1 Socialdepartementet

b-Ib-di-Ib-l

Finansdepartementet Justitiedepartementet Kommun- och arbetsmarknadsdepartementet 1 Summa 12 14 12 14

Inom ramen för de allmänna riktlinjer som NAVF:s styrelse anger är de fyra fackråden ansvariga för forskningens främjande inom respektive område och åtnjuter stor självständighet i sin verksamhet. En stor del av NAVF:s uppgifter vilar på fackråden. Departementens representation i fackråden kan betraktas som viktiga avnämares rätt att influera på och beslut. Detta ses särskilt tydligt i fackrådet för prioriteringar samhällsvetenskap. Styrelsen tillsätter även ad hoc-kommittéer för tvärvetenskapliga projekt och institut, för särskilda utredningar och i rådgivande syfte.

» och andra kriterier Prioriteringssystem vetenskapliga Rekommendationer från en eller flera av rådets medlemmar grundar sig på en utvärdering av ansökningen, utförd av specialister i egenskap av

Bilagor 475

Norge

Diagram 10.

:E25

|w| xmsgnmå mEcxåo_

od

-xwmou

.rzmåmkmåmmo .wozåzwmou

_ _ .n.|_2

wzmozimuwm .PFOMmFDwOZå

.mnüz

(E026. mo2< “nâm

awxmcmuw._3m2

.um._mmc_cxm..o*

? __.__.____._- I l

.w0Z_2n_|:mPD

OZEMOME

.cowwafmcptmw

md.

.wozåxwmom

as...,

om__oamv_m:m:mx9nucm_

i

-zm:..zm§..

IUO

...zmåmhmåmo

äzommma

_

62:3_

mo_._mazm

.Uwämåcxäou

uz MMUZOZ 92 2:206. 3902

möEmEax

u

md

u_._2

omzoamxncoziåm:

-xmmou

DZOuWLE.

ZWPEEEOMODDI .vw._mmc_cxw._ot._wv_mc

xwmoz

m2

;Enn

.EE

.även

whdâb .xmExøu

EnmcmEom

mm__amv_mcmuw._.m.>h

:oo

mo. :oo ät

.cotmäzc .wummåüøzm

uxuFñ .på §23 2:902 3902

u u

§2

:UEZ mZHZ

mm_m: v5. EE .x

Bilagor

är sökandens kvalifikationer, projektets ve ten- Norge rådgivare. Utslagsgivande värde, dess samhälleliga värde och behovet av stöd från rå det. skapliga NAVF olika forskningsområden huvudsakligen inom ramen prioriterar för det vanliga ansökningsförfarandet. Då rådets tillgångar är kraftigt rangordnas ansökningarna inom varje prioriteringsprogram begränsade enligt de kriterier som nämnts ovan.

Diagram 11.

NORGES ALMENVITENSKAPELIGE FORSKNINGSRÅD - NAVF

RÅDETS STYRELSE 8 ledamöter

i varav 1 från i

Ad-hoc- Varje fackråd Administration kommittéer ,och div. service

l l l

Fackrådet för Fackrådet för Fackrådet för Fackrådet för humanistisk samhällsveten- medicinsk forsk- naturvetenskapforskmng skaplig forsk- ning lig forskning ning 12 ledamöter 14 ledamöter 12 ledamöter 14 ledamöter Fackråd A Fackråd B Fackråd C Fackråd C

Bilagor 477

Schweiz

Schweizerischer Nationalfonds zur der Förderung wissenschaftlichen Forschung (NF).

Syfte och verksamhetsområde

Den schweiziska forskningsrådsorganisationen NF har till syfte att stödja forskning och forskarrekrytering och därigenom bidra till landets kulturella utveckling och indirekt till förbättrade levnadsvillkor i vid mening. NF stöder pågående eller planerad forskning vid eller utanför universiteten med hjälp av anslag till forskare, assistenter och tekniker, bidrag till inköp av forskningsinstrument och -litteratur samt till publicering av vetenskapliga arbeten, utdelar stipendier för forskning i Schweiz och utlandet. NF har inrättat ett antal forskarprofessurer. NF utför även forskningspolitiska studier och statistiska undersökningar av sin verksamhet för att bättre kunna stöd till anpassa sitt forskning respektive forskarrekrytering. Omkring 2 000 personer arbetar i projekt som stöds av NF. På grund av regelbundna bidrag har NF stor betydelse för flera schweiziska institut: - ISREC m Lausanne, institutet för cancerforskning institutet för klinisk tumörforskning, Bern, institutet för tropisk medicin, Basel, forskarstationerna i Jungfraujoch och Gornergrat och Schweiziska forskningsinstitutet i Davos.

Förhållande till regeringen

Se diagram 12.

NF bistår regeringen i forskningspolitiska frågor. Regering och departement är representerade i NF:s råd med 8 ledamöter och i NF:s styrelse med 6 ledamöter, vilka utses av regeringen. NF lyder direkt under federala regeringen. NF beslutar självständigt angående stödet till forskningen. Med 20 års erfarenhet utgör NF en central remissinstans till regeringen och dess vetenskapsråd (CSS) och till samarbetsorganet för de schweiziska universiteten (CUS) vid utarbetandet av landets forskningspolitik.

Förhållande till universiteten

De flesta av ledamöterna i NF:s styrelse utses av en valberedning bestående av ledamöterna i NF:s råd. Alla universitet och institutioner som representeras i rådet har rätt att till valberedningen välja en av sina två representanter där. informella relationer till universiteten uppehålles genom att de flesta av ledamöterna i NF:s styrelse är professorer vid universitet och institut. Deras huvudsakliga är att besluta om anslagstilldelningar, uppgift men vid

478 Bilagor

om stöd till hela forskningsinstitut kan de även företräda Schweiz diskussioner

sina egna universitet.

Förhållande till fackdepartement

Kontakterna med de olika fackdepartementen går via regeringens

avdelning för forskningsvetenskapsråd (CSS) och inrikesdepartementets

frågor.

Organisation - huvuddrag

Se diagram 13.

organ. Rådet omfattar representanter NF:s råd är dess högsta beslutande i Schweiz. Rådet innefattar en för alla institutionella forskningsintressen som behandlar alla frågor som NF:s styrelse verkställande kommitté

överlämnat. anslagsansökningar. Dess funktion NF:s styrelse granskar alla inkomna medel. Styrelsen har efter hand är att på bästa sätt fördela tillgängliga - från ll för att kunna klara av de växande arbetsuppgifterna utökats

medlemmar vid grundandet år 1952 till 38 för närvarande.

Prioriteringsverksamhet - vetenskapliga och andra kriterier

börjat införas, främst Under de senaste fyra åren har prioriteringsprogram och disponibla medel. Det p. g.=a.^- det ökande gapet mellan sökta belopp utvärdera forskningsprojekten med tanke på landets åligger NF att under de närmaste åren intressen. Av dessa skäl kommer prioriteringarna

att bli allt viktigare. av sina medel NF inlämnar till regeringen en årlig plan för fördelningen

särskilt viktiga ämnesommellan olika discipliner. I planen uppräknas inom kemisk teknologi, och förslag från råden, t. ex. grundforskning måste godkännas av enskilda forskare uppmuntras. Fördelningsplanen

regeringen. såsom de s. k. nationella forskningspro- Prioriterade specialprogram föreslås av NF och och de särskilda stipendieprogrammen grammen efter hörande av Vetenskapsrådet (CSS). beslutas av statsmakterna

schweizerfrancs eller 10 % av NF:s totala forsknings- Omkring 6 miljoner 1973. anslag gick till prioriteringar enligt fördelningsplanen

Bilagor 479

9 Sch weiz

Diagram 12.

FEDERAL REGERING

VETENSKAPS- RÅDET CSS

DEPARTEMENT ÖVRIGA INRIKES- FÖR ENERGI OCH DEPARTE- -v- DEPARTE- TRANSPORT MENT MENT

Samarbetsorganet för de schweiziska universiteten CUS

Hälsovårdskommission 12 ledamöter valda av regeringen och medicinska \

êkadeimin. am a SCHWEIZERISCHER

NATIONALFONDS ZUR

a$a9-_ FÖRDERUNG DER

| WISSENSCHAFTLICHEN | FORSCHUNG (N F) | Forskningskom- I mittéer vid universitet och stat- information l liga institut samordning I l l l l l l

Miljö- och Naturveten- Medicinsk Samhällsvetenhälsovårds- forsk- och biologisk skaplig och hu-

mm forskning skaplijg ningX forskning manistisk forsk-

SFr 715719 1975 5,3 42,9 42,9 15,9

*) inklusive teknisk grundforskning

480 Bilagor

Sch weiz

Diagram I 3. NATIONALFONDS ZUR FÖRDERUNG DER SCHWEIZERISCHER WlSSENSCHAFTL|CHEN FORSCHUNG (NF) 106 milj SFr 1975 Admin personal 46

NF :S RÅD 49 ledamöter varav 8 valda av federala regeringen, 18 representerar statliga institutioner och 3 representerar kantonerna. Administrativ och rådgivande funktion Utnämner ledamöterna i NF:S styrelse

Verkställande kommitté

NF:S STYRELSE 38 ledamöter varav 28 forskare 6 ledamöter utnämnes av konfederatio nen Forskningspolitisk planering, budget och anslagsplanering, granskning av ansökningar. Viktigare ärenden hänskjuts till NF:S råd.

Verkställande kommitté

V l

Nämnd för Nämnd för Nämnd för naturvetenskap medicin, samhällsvetenbiologi skap, humaniora

D sou 1975:26 481

Bilagor

Storbritannien

Storbritannien har fem forskningsråd:

SRC SSRC NERC MRC ARC Science Social Science Natural Medical Agricultural Research Research Environment Research Research Council Council Research Cou ncil Council Council

Råden täcker följande områden:

SRC: astronomi, matematik, fysik, biologi, kemi, teknisk forskning SSRC: nationalekonomi, historia, pedagogik, kulturgeografi, företagsekonomi, Statskunskap, psykologi, socialantropologi, juridik, statistik och lingvistik NERC: geologi, geofysik, geokemi, fysisk oceanografi, marinbiologi, hydrologi, sötvattensbiologi, terrester ekologi, skogsforskning och meteorologi MRC: medicinsk och närliggande biologisk forskning ARC: forskning angående jordar, växter - och ekologi tillväxt, kontroll av sjukdomar a, djur - genetik, uppfödning, näringslära, sjukdomar -, jordbruksproduktivitet

Syfterz och verksamhetsområden Råden har i princip alla samma syfte, nämligen att stödja och uppmuntra forskning och forskarutbildning på respektive områden och att sprida information om utvecklingen inom dessa områden. Råden stöder forskning vid universitet, högskolor och i begränsad utsträckning även vid egna forskningsinstitutioner. NERC främjar även utbildning i naturvårdsforskning och är rådgivande på det området. MRC ansvarar för att grundforskningens resultat fortlöpande kommer till sin tillämpning inom sjukvård och förebyggande hälsovård. MRC är rådgivande till regeringen i dessa frågor.

Förhållande till regeringen

Se diagram 14.

Alla rådsledamöter utnämnes av utbildnings- och forskningsministern. Varje forskningsråd inlämnar årligen sina anslagsäskanden till den gemensamma rådgivande kommittén (ABRC). Denna granskar dem och gör sedan rekommendationer till departementet, som är beslutande. Varje råd ansvarar självständigt för disponeringen av respektive anslag. En del av budgeten för MRC, ARC och NERC består av särskilda medel, för vilka beslut och ansvar överförts till vissa departement och även till en del andra organ. Dessa medel är avsedda att användas för att beställa den forskning som fackdepartementen anser behövas. Depar-

482 Bilagor

Storbritannien tementen diskuterar sina önskemål med respektive råd, som åtar sig att och administrera detta forskningsstöd om förslagen verkar planera genomförbara ur forskningssynpunkt. Ett samarbete är att MRC och social- och exempel på sådant överenskommit om en arbetsfördelning där hälsovårdsdepartementen MRC har ansvaret för detaljplanering och administration av stödet till - beställda biomedicinsk forskning också den av departementen medan ansvarar för den tillämpade dvs. dessa departement forskningen, som har att göra med utvecklingen inom sjukvård och förefrågor hälsovård. Både departementen och rådet har tillsatt kommitbyggande téer som kontrollerar att dubbelarbete undvikes. Så långt det är möjligt utarbetas gemensamt och samarbetet underlättas forskningspolitiken att forskare samtidigt kan tillhöra både rådets och departegenom mentens kommittéer. Den beställningsforskning dessa departement beslutar om gäller dels större områden, dels beställningar väl större projekt täckande på mindre, definierade för enstaka forskare. Uppdelningen har skett för att projekt beställningsverksamheten skall kunna fungera så effektivt som möjligt.

Förhållande till universiteten

ges formellt till respektive universitet och inte till den Forskningsanslag enskilde forskaren. Ett nära samarbete mellan råden och universitetsmyndigheterna förekommer också för kontrollen av anslagsvillkoren. I anslagen från råden ingår i allmänhet inte medel för att täcka omkostnader. Dessa täcks av universiteten själva bl. a. genom anslag från utrustningskommittén UGC. Personal vid rådskanslierna och vid universiteten uppehåller en informell direkt kontakt som rör både forskningsanslagen och forsknings- Rådens kommittéer och specialistgrupper består organisatoriska frågor. av ledamöter från universitetsinstitutioner men även av huvudsakligen specialister från departement, industrin och statliga och andra forskningsinstitut.

Förhållande till andra departement än utbildningsdepartementet

ABRC är rådgivande angående samordningen av rådens forskningsprogram med de tillämpade forskningsprogram för vilka andra departement (t. ex. handels-, industri-, miljödepartement) år ansvariga. ARC och NERC samarbetar direkt med olika departement via MRC, beställningsforskningen enligt ovan. Regeringen utnämner rådsledamöterna. Vissa av dessa är från regering Ämneskommittéerna kan ha adjungerade ledamöter och departement. från departementen. För SSRC har ordnats ett system med särskilda kontaktmän inom vissa av departementen, vilka fungerar som förbindelselänk mellan SSRC, universiteten och andra utbildningsinstitutioner samt departementen. Kontaktmånnen är rådgivande angående departementens syn på större forskningsanslag som söks hos SSRC.

sou 1975:26 483

Bilagor

I vissa fall har forskningsanslag givits gemensamt av SSRC och ett Storbritannien departement.

- Organisation huvuddrag Se diagram 15. De flesta ledamöter i råden har valts bland framstående forskare. Ledamöter i nämnder och kommittéer kommer också från universitet, industri och andra institutioner och väljs med hänsyn till vetenskaplig kompetens. Varje råd får kompletta förslag till beslut i anslagsfrågor av sina nämnder, som också tillhandahåller det material som råden grundar sin budgetplanering på. Nämnderna ansvarar sålunda direkt för stödet till forskningen enligt rådets riktlinjer. Ämneskommittéerna ansvarar för granskningen av anslagsansökningarna.

- och andra kriterier Prioriteringsverksamhet vetenskapliga På basis av förslagen från nämnderna och kommittéema beslutar råden om inriktningen av sitt stöd till forskning och forskarutbildning och gör prioriteringar mellan olika ämnesområden samt fastställer den rullande 5-årsbudget som årligen inlämnas till utbildnings- och forskningsdepartementet via ABRC. Prioriteringarna granskas och revideras sålunda kontinuerligt. Prioriteringarna kan göras också inom ramen för det totala anslaget till råden genom att ABRC påverkar fördelningen mellan råden. Råden stöder projekt på basis av ansökningar, men de tar också initiativ till att inrätta forskargrupper eller enheter inom program som är i linje med respektive råds allmänna forskningspolitik. Råden tar direkta initiativ för att lösa speciella problem, t. ex. genom att tillsätta rådgivande kommittéer eller arbetsgrupper.

484 Bilagor

Storbritannien

Diagram 14.

.w._wn_zx .mhxåmc

_

Ewnmo

...Zwå ;mia

_nltlll_

:mmö

-mmcixrö0

-Ehwanê .mha/ämm

_ _

mc_._v_uøp: E5895_ 222.52;

kzms_ 22:5 LDwmZ.

558m h: 00x2

»X0

.mnEOM._<I

.

.rzmâmtnâmmo

_ _

m+e

omwz

.

..__0Ow

Gr omm

?m

.mEEmo

. _ _

.D35

®+F

...Zmå

.

om

.

.Dñm

mr 8.

wkkååov_

cocoirêEox

mzmoamwozåymmou

_m._o:mEou

.mbüåmmo

_ _

.ömmzm

_ axm

525m .C223

.

wzms_

(åsâmzmsmo

m<

_

mil;

mo2_0

Z .

Ömmd..

om: 00W

ozimomm -mozåzmmou

-mozånüzmä »zmsmkmøamo

á

IUO h .

_

omm 08

.mmêcumsäz

_

.Sao 020.35

.wmâåmom

_

.mkmäwo .rzmå

omwm

_ w .

O mm.

.oäzxmw

ICO

._m._m_::

.mxammomoa .mowozzüåz wzmåmkmøc

-mozåzwmom ozåommmmö

_

cmmmäcmmuoa

cmum:m..m_c3

wEEEov_

_

-mzmE

k.: 30...:

I0O

m .§2

h

_wcoøgwa

x? om

:mEmm

_

gl|ll._

hm

.

.mcExâow

.m .

zowøom .:_Eu

.ax om

.mznaêmw mxncxop :S352:

:mmö

uzåmon

...zmâmkm/xmmo

.ouwcmzucxê

näiåk

L

#352:

k:

29.01_

m0z<

.x

Bilagor 485

Storbritannien

Diagram 15.

Em>

.cEmc

55:2:

.85

.mFxm:m>

.Fov_:._nn._o._ .cmuwzmgmzca Fcgmrzwaou

.ocx3.

.sväng

ñllllllll_

om

:oo

.xm._oFm_ouoEm_u_

55630_

mczuomnrñmvwrr

mezmä

mvcmzmvw..

:oo :oo :m:

_wcimms_

cm.: :m: :m: :m:

mm m m m o :oo .Sms m .om än nL®X .mums oc.: _mo_

å _ _ _ _ _ _

mmrso

LmEEmUo_

.PEFcommLQmL

to.: ?ÖF ;F2

._93

Tllllllll_

ommz

m

.mmmäcmømpzcxmöm

mUcomumEmt

.xrötmpzczmammn

wF ...oo

FcmEmtmamn

QN

.mwutEeox

m

_moênccuå

+

Emira: émSm 9:522 7.2.9_ .oämtob 50.30

:to m._m> m5: Fmczâ ...m

_ _ _ _ u _ å

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

_ _..

m

.§2 ...ou

62m: .cêmc E9...? .Eox

.Saman

.mccmExm_ mxmEnxnoê

xnñob :P58

_öwåêEoxmzucoazw

LNEOTXD?

.mumcfmEmuwnrö

m

:oo

.mwåEEoxmmmrmczu

GUCEWCFD

FOEmEor=wamUmvñ

_

oxå

.mezwaonmuåårmz :oo._mo_o_no.5mZ

85:

mn

çmucmucomntam.. FmFcoEurmaou .mmzFcEoxumz

m

4:396»

mvcmzmvm.. oncmzmnm.

mucmzmuwm

mmgmu

mxm_mo_o_mn_

+ k:

_moaêao .mEovxåm

En.:

Saco.: v.53.. mEcxmöm Sena.: .oimamm

kan.:

m m

:to

wEE

NF F F v ._20 ...oo F

_ _ __ _

å _ _ _ _ á _ F _ _ _

_I

I

;Emacs

.creme .Euøam

_E0525_ .mtmamu

.bett

_Zwabc_

|

:ÖF

mEcxEoFEUm.

I.

maa

omm

.E092

:m:

uuwåseoxpa_ Qmxmcwuwåzumz

vF |

:m: :m:

ovcmzmnm.

n 30

.mmEcEFS/x cotmmEmmäv

+

vmE

._.Eoco._um

I

_moöcxok xiåcgmv_ _Eocoxw

v

mruo 23mm

|

:E0 Em> .F8 uCwE .v .mn :oo .mtou l

_ _ _ _ _ _ _ _ J 3 _ _ _ a..

_ _ _ _ _ _ á _ _ _

T

crzmavc_

aioEmmmE

352:: .cEwc

.otmamv

_mössa_

.uwuzêEoxøwcEw

.ö

wulilunul_

ommm

ä

cm.:

m:_:_u__n:.:mxm._om _Fm_::_mm:_:xm..ou_

:m:

mm_m:8m:_cv_m._ou

nF :m: a.. m :m:

.

.ønazöfnmaxw

ovcmzmbw.

LwQQPamFont/x

NF w m.

+

F 2.8 Sv.

m

.EmE

än

:ao m._m> ;m5 :oo m m av NF .om

á _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Figurer och tabeller

Figurer

1:1 Forskningsprocessen 18 1:2 Grundforskning som bas för tillämpad forskning 24 1:3 lnomvetenskaplig betydelse och samhällsrelevans 27 1:4 Poliovaccinets forskningsbakgrund 30 2:1 Anslagsutvecklingen för forskningsråden under utbildningsdepartementet uttryckt i löpande och fasta priser 1950-1975 54 2:2 Statliga FoU-anslag fördelade (riksstatsanslag) på forskningsråd (motsv.), universitet och högskolor samt övriga statliga organ 1974/75. 58

3:1 Totala medelsförbrukningen

1970/71-1973/74. Universiteten och högskolorna inom UKÄ:s verksamhetsområde. 69 3:2 Medel från statens forskningsråd och STU fördelade på fakulteter 1973/74. 70 3:3 Antal närvarande studerande vid universitet och högskolor 1940-1974. 71 3:4 Antalet aktiva forskarstuderande och antalet examinerade i for-

skarutbildningen 1960-1974. 73 3:5 Antalet forskarstuderande inom olika fakultetsomrâden 1967-1974. 73 3:6 Antal forskare (pr0f., bitr.prof., doc. och forskarass.) vid universitet och högskolor 1940-1975. 74 3:7 Antal forskare (prof., bitr.prof., doc. och forskarass.) fördelade på fakulteter (motsv.) 1973/74. 76 3:8 Antal professurer med särskild fördelade ämnesavgränsning på fakulteter 1940-1975. 77 4:1 försvarsdepartementet: FoU-organ 95 4:2 lndustridepartementet: FoU-organ 99 4:3 Jordbruksdepartementet: FoU-organ 104 4:4 Bostadsdcpartcmcntct: FoU-organ 108 4:5 Kommunikationsdepartementet: FoU-organ 110 4:6 Utbildningsdepartementet: FoU-organ lll 4:7 Socialdepartementet: FoU-organ 114 4:8 Arbetsmarknadsdcpartemcntet: FoU-organ 117 4:9 Handelsdepartementct: FoU-organ 119

488 Figurer och tabeller

120 4:10 Justitiedepartementet: FoU-organ 121 4:1 1 Finansdepartementet: FoU-organ 122 4:12 Kommundepartementet: FoU-organ 123 4:13 Utrikesdepartementet: FoU-organ 126 4:14 Miljövårdens FoU-organisation med inriktning 127 4:15 Statliga FoU-organ på social forskning AFR 138 5:1 Statens råd för atomforskning, 5:2 Statens humanistiska HFR 140 forskningsråd, MFR 141 5:3 Statens medicinska forskningsråd, NFR 144 5:4 Statens naturvetenskapliga forskningsråd, 5:5 för det gemensamma kansliet vid AFR och Organisationsschema 145 NFR SFR 146 5:6 Statens råd för samhällslorskning, av ansökningar 158 5:7 Prineipskiss över behandlingen om forskningsanslag 5:8 Antalet ansökningar och den procentuella andelen helt eller delvis beviljade ansökningar hos forskningsråden under Utbildningsdepar- 180 tementet 1972/73 och 1973/74. 6:1 Forskningsrådens omgivning och inriktningen av utredningens 193 analys 6:2 Det schweiziska Vetenskapsrådets framtagning av prioriterade 212 forskningsområden 7:1 Centraliserad Alt 1 223 rådsorganisation. 7:2 Centraliserad Alt 2 224 rådsorganisation. 7:3 av forskningsrådsorganisationen 226 Principiell uppbyggnad 9:1 av forskningsråden under utbildningsdepartementet 239 Indelningen 9:2 samband mellan HFR och SFR 247 lixempel på ämnesmässiga 10:1 Forskningsrådsorganisationen under utbildningsdcpartementet 270 nuläge och förslag 280 11:1 lniticring av forskningsprojekt 11:2 281 Modell av rådens planeringssituation 11 :3 296 Beredningsorganisation 12:1 för sekretariatcn inom rådsorganisationen 311 Principmodell 12:2 Översiktsbild av anslagssystemet i den nya råcisorganisationen 315 368 18:1 Genomförande av ny forskningsrådsorganisation

Figurer och tabeller 489

Tabeller

2:1 Riksstatsanslagen till forskningsråden under utbildningsdepartementet samt STU och SJFR 1945/46-1975/76 55 2:2 Anslagsutvecklingen från 1960/61 till 1974/75 uttryckt i index för 1974/75 55 2:3 Statliga forskningsanslag exklusive utvecklingsarbete 1950/51, 1955/56, 1960/61, 1965/66 och 1970/71, med fördelning på huvudgrupper av primära anslagsmottagare 57 3:1 Studerande i forskarutbildning med forskningsrådsassistenttjänst vårterminen 1973 72 3:2 Fakulteter/sektioner fördelade på universitet och högskolor 79 4:1 Riksstatsanslag till FoU fördelade på departement 1974/75. (Exkl. utbildningsdepartementets anslag till forskningsråd och universitet och högskolor) 92 4:2 [forskningsanslag beviljade av Riksföreningen mot cancer 1966-19-74 129 4:3 Forskningsanslag beviljade av Riksbankens jubileumsfond

Riksstatsanslag och beviljade belopp för forskningsråden under utbildningsdepartementet 160 Forskningsrådens medel fördelade på mottagare/ändamål 1973/74 160 [Torskningsrådens anslag till personal i tkr. och % av totalt beviljade belopp 1972/73 och 1973/74 161 5:10 Tjänster avlönade från forskningsrådsanslag 1972/73 och 1973/74 (exkl. rådens sekretariat) 162 5:11 E. o. professurer och bitr. professurer vid forskningsråden under utbildningsdepartementet 164 5:12 Särskilda forskartjänster vid forskningsråden under utbildningsdepartementet 165 5:13 Antal forskartjänster inrättade av råden under utbildningsdepartementet 1972/73-1974/75 167 5:14 Forskningsrådens anslag till materiel och utrustning 170 5:15 Ansökta belopp i förhållande till riksstatsanslag och beviljade belopp i förhållande till ansökta belopp för forskningsråden under utbildningsdepartementet 1972/73 och 1973/74 181 10:1 Fördelning av mandat i elektorsförsamling för val av ledamöter från universitet och högskolor i HSFR 265 10:2 Fördelning av mandat i elektorsförsamling för val av ledamöter från universitet och högskolor i MFR 265

490 Figurer och tabeller

10:3 Fördelning av mandat i elektorsförsamling för val av ledamöter från universitet och högskolor i NFR 266 13:1 Av forskningsråden finansierad verksamhet aktuell för överföring till universitet/högskolor eller annan myndighet. Kostnader och antal berörda tjänster 1974/75 328 13:2 Av AFR prioriterade överföringsbehov 329 13:3 Av NFR aktualiserade överföringsbehov fördelade på kategorier 331 17:1 Ansökta och beviljade belopp för tung utrustning i MFR l970/7lw1974/75. 354

KUNGL. BIBL. Z U MAJ 1975 STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

. Demokrati pä arbetsplatsen. A. Psalmer och visor. Del 1:1. U. Psalmer och visor. Del 1:2. U.

9P**S7S”PP.N

Psalmer och visor. Del 1:3. U. Bättre bosättning för flera. S. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. U. . Framtida studerandehälsovñrd. U. Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. . Individen och skolan. U. . Rörlig pensionsålder. S. . Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. . Totalfinansiaring. B. . Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader. S. . Konstnärerna i samhället. U. . Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. . Kriminalvårdens nämnder. Ju. . Markanvändning och byggande. Remissammanstållning utgiven av bostadsdepartementet. B. . Förtroendevalda och partiar i kommuner och landsting. Kn. . Konsumantskydd på låsområdet. H. (Utkommer hösten 1975) . Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju. . Pensionsförsäkring. Fi. . Lag om allmänna handlingar. Ju. . JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. R. . Tre sociologiska rapporter. Ju. . Å jour. Om journalistutbildning. U. . Forskningsråd. U.

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Riksdagen JO-åmbetat. Uppgifter och organisation. [23]

Justitiedepartementet Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Kriminalvårdens nämnder. [16] Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] Lag om allmänna handlingar. [22] Tre sociologiska rapporter. [24]

Socialdepartementet Bättre bosättning för flera. [5] Rörlig pensionsålder. [10] Vägtrafikolyckor och sjukvárdskostnader. [13]

Finansdepartementet Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] Pensionsförsåkring. [21]

Utbildningsdepartementet 1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna. 1. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. [6] 2. individen och skolan. [9] Framtida studerandehälsovârd. [7] Konstnärerna i samhället. [14] Å jour. Om journalistutbildning. [25] Forskningsråd. [26]

Handelsdepartementet Konsumentskydd på Iásomradet. [19] [Utkommer hösten 1975)

Arbetsmarknadsdepartementet Demokrati på arbetsplatsen. [1]

Bostadsdepartementet Totaliinensiering. [ 12] Markanvändning och byggande. Remissammanstållning utgiven av bostadsdepartementet. [17]

Kommundepartementet Kommunal rösträtt för invandrare. [15] Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. [18]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnes nummer i den kronologiska förteckningen

H72* _ __ A eran.

LlberForlag

ISBN 91-38-02243-

2 U MAJ1Q7S

Allmänna Förlaget STOCKHOLM